2422780 GLB3157d1 1997 157 sou sou Statens offentliga utredningar 1997:157 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 157 0 1998-01-01 00:00:00 2024-08-12 16:18:00 1998-01-01 00:00:00 Att erövra omvärlden - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3157d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3157d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3157d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:442px;left:294px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 121px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_7 #dimg1z{position:absolute;top:668px;left:462px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_7 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:3px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:567px;left:105px;z-index:-1;width:1px;height:3px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:1px;height:3px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_20 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:3px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:755px;left:315px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:786px;left:126px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:661px;left:294px;z-index:-1;width:128px;height:126px;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:128px;height:126px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_30 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:3px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:755px;left:441px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_34 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:4px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:654px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:515px;height:654px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:770px;left:126px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:802px;left:105px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 112px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:18px;left:0px;z-index:-1;width:523px;height:744px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:523px;height:744px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:1px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:18px;left:0px;z-index:-1;width:523px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:523px;height:2px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:1px;z-index:-1;width:515px;height:690px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:515px;height:690px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:105px;z-index:-1;width:295px;height:79px;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:295px;height:79px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:596px;left:273px;z-index:-1;width:12px;height:64px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:12px;height:64px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:643px;left:252px;z-index:-1;width:58px;height:32px;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:58px;height:32px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:4px;} #page_69 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:4px;} #page_69 #inl_img3 {position:relative;width:4px;height:4px;} #page_69 #inl_img4 {position:relative;width:4px;height:4px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:755px;left:168px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:755px;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:515px;height:755px;} #page_72 #tx1 {position:absolute;top:50px;left:554px;width:40px;height:15px;} #page_72 #tx2 {position:absolute;top:0px;left:554px;width:128px;height:21px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:739px;left:315px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:755px;left:378px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:739px;left:252px;z-index:-1;width:208px;height:48px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:208px;height:48px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:739px;left:273px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:723px;left:420px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:770px;left:399px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:661px;left:84px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:566px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:111px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:423px;height:111px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:723px;left:420px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:723px;left:483px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:795px;left:63px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:692px;left:273px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft1{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft2{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft7{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft10{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft12{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft14{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft16{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 18px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft25{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft34{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft35{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft36{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 23px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft41{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft49{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft51{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft54{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft63{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft67{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft70{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft72{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft74{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 25px;} .ft75{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft78{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft82{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft83{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft87{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft88{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;} .ft91{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 23px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft94{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft95{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft96{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft97{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft100{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;} .ft103{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 25px;} .ft104{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft107{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: -5px;} .ft108{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft111{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft113{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft114{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft115{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft116{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft117{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft118{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p51{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p52{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p53{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p61{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 2px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 2px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 2px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p251{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p294{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 4px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 4px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 3px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p507{text-align: left;padding-right: 378px;padding-top: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 798px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;padding-top: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 2px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p705{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p726{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 10px;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p750{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 521px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 521px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td6{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;} .td7{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td12{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;} .td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;} .td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 23px;} .tr1{heightzzz: 8px;} .tr2{heightzzz: 20px;} .tr3{heightzzz: 42px;} .tr4{heightzzz: 33px;} .tr5{heightzzz: 49px;} .tr6{heightzzz: 25px;} .tr7{heightzzz: 22px;} .tr8{heightzzz: 5px;} .tr9{heightzzz: 18px;} .tr10{heightzzz: 17px;} .tr11{heightzzz: 35px;} .tr12{heightzzz: 52px;} .tr13{heightzzz: 34px;} .tr14{heightzzz: 27px;} .tr15{heightzzz: 6px;} .tr16{heightzzz: 19px;} .tr17{heightzzz: 46px;} .tr18{heightzzz: 24px;} .tr19{heightzzz: 55px;} .tr20{heightzzz: 63px;} .tr21{heightzzz: 38px;} .tr22{heightzzz: 16px;} .tr23{heightzzz: 12px;} .tr24{heightzzz: 9px;} .tr25{heightzzz: 28px;} .tr26{heightzzz: 32px;} .tr27{heightzzz: 57px;} .tr28{heightzzz: 40px;} .tr29{heightzzz: 7px;} .tr30{heightzzz: 29px;} .tr31{heightzzz: 21px;} .tr32{heightzzz: 15px;} .tr33{heightzzz: 14px;} .tr34{heightzzz: 31px;} .tr35{heightzzz: 81px;} .tr36{heightzzz: 48px;} .tr37{heightzzz: 11px;} .t0{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 452px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 28px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 438px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 49px;f:16px 'Verdana' !important;} .t3{width: 440px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 438px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 408px;margin-leftZ: 74px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 446px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 374px;margin-leftZ: 112px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 415px;margin-leftZ: 74px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 425px;margin-leftZ: 65px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 566px;f:italic 11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 566px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 567px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 575px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 363px;margin-leftZ: 65px;f:9px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d11x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft2">4ILL STATSR¥DET 9LVA *OHANSSON</P> <P class="p3 ft0">Genom beslut den 22 augusti 1996 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva Johansson att tillsätta en kommitté med uppdrag att lämna förslag till ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 – 16 år (dir.1996:61). Direktiven bifogas betänkandet, se</P> <P class="p4 ft0">bilaga 1.</P> <P class="p5 ft4">Kommittén antog namnet<SPAN class="ft3">"ARNOMSORG OCH SKOLAKOMMITT©N</SPAN>, <SPAN class="ft3">"/3+</SPAN>. Till att leda arbetet utsågs generaldirektören för Statens skolverk Ulf P. Lundgren. Som ledamöter har förordnats överdirektör <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Begler, Socialstyrelsen och biträdande professor Gunilla Dahlberg, Lärarhögskolan i Stockholm. Sekreterare och biträdande sekreterare har varit programchefen för barnomsorg i Stockholm Margareta Nuder och fritidspedagog <NOBR>Ing-Britt</NOBR> Melin. Experterna Lars Andersson, Agneta Hellström och Pia Åkerlund har anlitats. En facklig referensgrupp har informerats om kommitténs arbete. Vidare har kommittén hört forskare och yrkesverksamma om synpunkter och erfarenheter med anledning av uppdraget. Ansvarig för produktionen för heloriginal har varit var</P> <P class="p6 ft0">Rauni Westin.</P> <P class="p7 ft6">Kommittén överlämnade sitt betänkande <SPAN class="ft5">6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN F¶R BARN OCH UNGA ¥ </SPAN>(SOU 1997:21) till statsrådet</P> <P class="p8 ft0">Ylva Johansson den 14 februari 1997. Samtidigt som kommittén arbetade med förslag till nytt måldokument, utarbetade en arbetsgrupp inom</P> <P class="p9 ft8">Utbildningsdepartementet ett förslag till förändring av skollagen <SPAN class="ft7">3AM VERKAN F¶R UTVECKLING OM F¶RSKOLAN SKOLAN OCH SKOLBARNSOMSORGEN</SPAN></P> <P class="p10 ft0">(DS 1997:10), där tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt förskole-</P> <P class="p11 ft9">klassen har förts in i skollagen.</P> <P class="p12 ft8">Förslaget behandlas i propositionen <SPAN class="ft7">&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOL LAGSFR¥GOR </SPAN>(1997/98:6) som överlämnades till Riksdagen den 18 sep-</P> <P class="p13 ft0">tember 1997. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Regeringen beslutade den 13 februari 1997 i tilläggsdirektiv (dir.</P> <P class="p14 ft0">1997:30) att ge Barnomsorg- och skolakommittén fortsatt uppdrag. Uppdraget är att dels utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels göra en översyn av skollagen utifrån de krav som integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för verksamheterna. Tilläggsdirektiven bifogas betänkandet, se bilaga 2.</P> <P class="p15 ft0">I och med att Barnomsorg- och skolakommittén fick tilläggsdirektiv har antalet deltagare utökats i kommittén med professor Bengt- Erik Andersson, lärarhögskolan i Stockholm, förskollärare Birgitta</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p0 ft0">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p0 ft0">SOU1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft0">Kennedy, Kalmar, professor Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs Universitet samt utbildningschef Dick Samuelson, Kristianstad. Som sakkunniga har medverkat chefsjuristen vid Skolverket, Göte Appelberg</P> <P class="p17 ft0">kansliråden Lars Borg och Barbara Martin Korpi, Utbildningsdepartementet, och som experter departementssekreterarna Daniel Bäckman, Inrikesdepartementet, sektionschefen Louise Fernstedt, Kommunförbundet samt departementssekreteraren Lars Svensson, Finansdepartementet, vilken senare ersattes av departementssekreteraren Helene Ängmo, Finansdepartementet.</P> <P class="p18 ft0">Till sekretariatet har anställts som biträdande sekreterare avdelningsdirektören Sigbrit Wollbrand och undervisningsrådet Eva Britt Östblom.</P> <P class="p19 ft0">En parlamentarisk referensgrupp har även följt utredningsarbetet. Likaså har den fackliga referensgruppen infomerats om arbetet med detta betänkande, se bilaga 3. Som experter har kommittén anlitat bitr professor em Birgitta Knutsdotter Olofsson Sigtuna, docent Gunni Kärrby, Göteborgs Universitet, lektor <NOBR>Jan-Erik</NOBR> Johansson, Göteborgs Universitet, lektor Caroline Liberg, Uppsala Universitet, vice stadsjurist Anette Otteborn, professor Gunnar Åsén samt psykolog Margareta Öhman. Ansvarig för heloriginal har varit kommittéassistent Berit</P> <P class="p20 ft0">Jigvall.</P> <P class="p21 ft4">Kommittén har också haft samråd med <SPAN class="ft3">3KOLKOMMITT©N ,¤S OCH SKRIVKOMMITT©N 5TREDNINGEN OM FUNKTIONSHINDRADE ELEVER I SKOLAN +OMMITT©N F¶R F¶R¤LDRAUTBILDNING SAMT KOMMITT©N F¶R 'YMNASIESKO LANS UTVECKLING</SPAN></P> <P class="p22 ft0">Stockholm den 3 november 1997</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p0 ft10">5LF 0 ,UNDGREN</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p0 ft10">"ENGT %RIK !NDERSSON</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p0 ft12">!NN <NOBR>-ARIE</NOBR> "EGLER</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p0 ft10">'UNILLA $AHLBERG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p0 ft13">"IRGITTA +ENNNEDY</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p0 ft10">)NGRID 0RAMLING 3AMUELSSON</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p0 ft12">$ICK 3AMUELSON</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p23 ft10"><NOBR>-ARGARETA .UDER</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p0 ft14">)NG "RITT <NOBR>-ELIN</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p0 ft10">3IGBRIT 7OLLBRAND</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p0 ft13">%VA "RITT <NOBR>–STBLOM</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p24 ft0">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft16">)NNEH¥LLSF¶RTECKNING</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p0 ft17">)NLEDNING</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft17"><SPAN class="ft17">)</SPAN><SPAN class="ft18">"!+'25.$ /#( </SPAN><NOBR>-/4)6</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p27 ft19">&¶RSKOLAN OCH F¶RSKOLEPEDAGOGIKENS FRAMV¤XT</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Sekelskifte</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p29 ft0">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Den tidiga förskolepedagogiken</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p29 ft0">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Pionjärerna och idéerna</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p30 ft0">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Den kvinnliga professionen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p31 ft0">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p28 ft0">Socialpolitiken och barnomsorgen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft0">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Barnstugeutredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p31 ft0">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Den svenska förskolemodellen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p29 ft0">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p28 ft0">Förskola för alla barn</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p32 ft0">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Pedagogiskt program för förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p32 ft0">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.10</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Privatisering, decentralisering och rationalisering</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p31 ft0">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.11</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Integration förskola – skola – skolbarnsomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p27 ft0">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p28 ft0">Barnen utanför förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p32 ft0">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">1.13</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p31 ft0">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p27 ft20">!TT ER¶VRA OMV¤RLDEN</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Lärande i förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p32 ft0">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p27 ft0">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p28 ft0">Kunskap och lärande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p33 ft0">49</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft0"><SPAN class="ft0">2.3</SPAN><SPAN class="ft21">Det pedagogiska arbetet och den pedagogiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p1 ft0">miljöns betydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p35 ft0">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p36 ft0">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p1 ft0">Ett gemensamt pedagogiskt synsätt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p37 ft0">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td24"><SPAN class="p38 ft22">6IKTIGA ASPEKTER SOM GRUND F¶R L¤ROPLANSF¶RSLAGET</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p36 ft0">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p1 ft0">Föräldrasamarbete och inflytande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p39 ft0">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p36 ft0">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p1 ft0">Flickor och pojkar i förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p35 ft0">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p36 ft0">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p1 ft0">Miljöarbete i förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p40 ft0">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft0"><SPAN class="ft0">3.4</SPAN><SPAN class="ft21">Förskolan i det mångkulturella samhället – likhet –</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p1 ft0">– möjlighet – olikhet</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p41 ft0">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p36 ft0">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p1 ft0">Barn och kultur</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p42 ft0">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p36 ft0">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p1 ft0">Barn med behov av särskilt stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p39 ft0">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p36 ft0">3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p1 ft0">Multimedia i förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p35 ft0">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p36 ft0">3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p1 ft0">Utvärdering och kvalitetsutveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p37 ft0">87</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p0 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft20">"EST¤MMELSER OM F¶RSKOLEVERKSAMHETEN</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR height=0> <TD width=20px></TD> <TD width=36px></TD> <TD width=95px></TD> <TD width=7px></TD> <TD width=203px></TD> <TD width=45px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td32"><SPAN class="p27 ft20">SKOLBARNSOMSORGEN OCH SKOLAN</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p27 ft0">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p1 ft0">Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft0">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p27 ft0">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p1 ft0">Skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p44 ft0">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p27 ft0">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td20"><SPAN class="p1 ft0">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p44 ft0">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p0 ft17">))</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr12 td32"><SPAN class="p27 ft17"><NOBR>&–23,!'</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td35"><SPAN class="p27 ft19">.YTT M¥LDOKUMENT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft20">,¤ROPLAN F¶R F¶RSKOLAN</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td38"><SPAN class="p0 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p27 ft0">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p1 ft0">Vad är en läroplan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p45 ft0">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p27 ft0">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td20"><SPAN class="p1 ft24">Läroplan för förskolan – kommitténs överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p46 ft0">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p27 ft0">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p1 ft0">Förslag till läroplan för förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p47 ft0">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p30 ft0">Grundläggande värden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p45 ft0">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td20"><SPAN class="p30 ft0">Förskolans uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p31 ft0">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p30 ft0">Planering, genomförande, utveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft0">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p30 ft0">Mål och riktlinjer</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p30 ft0">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p30 ft0">Normer och värden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p30 ft0">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td20"><SPAN class="p30 ft0">Utveckling och lärande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p30 ft0">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p30 ft0">Barns inflytande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p44 ft0">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p30 ft0">Förskola och hem</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft0">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p30 ft0">Samverkan med andra skolformer</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p44 ft0">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td20"><SPAN class="p30 ft0">Förskolechefens/Rektors ansvar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p31 ft0">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr13 td39"><SPAN class="p38 ft20"><NOBR>–VERSYN</NOBR> AV SKOLLAGEN</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p27 ft0">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td20"><SPAN class="p1 ft0">Förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p31 ft0">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p27 ft0">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p1 ft0">Öppen förskola</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p32 ft0">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p27 ft0">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p1 ft0">Familjedaghem</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p44 ft0">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p27 ft0">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p1 ft0">Skolbarnsomsorgen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p44 ft0">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p27 ft0">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td20"><SPAN class="p1 ft0">Kommitténs övriga överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p45 ft0">161</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft0"><SPAN class="ft0">6.6</SPAN><SPAN class="ft21">Ändring av definitioner inom förskoleverksamheten</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr16 td40"><SPAN class="p0 ft0">och skolbarnsomsorgen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p42 ft0">162</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft20">3AMMANFATTNING AV KOMMITT©NS F¶RSLAG SAMT</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td26"><SPAN class="p0 ft20">KONSEKVENSER</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p0 ft0">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p1 ft0">Måldokument för förskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p49 ft0">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p0 ft0">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p1 ft0">Översyn av skollagen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p39 ft0">168</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft0"><SPAN class="ft0">7.3</SPAN><SPAN class="ft21">Översyn av definitionerna inom</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p1 ft0">förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p35 ft0">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p36 ft0">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p1 ft0">Kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p42 ft0">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p36 ft0">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p1 ft0">Förskolan barnen och framtiden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p35 ft0">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td46"><SPAN class="p0 ft0">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p37 ft0">179</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p24 ft0">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p50 ft20">"ILAGOR</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p50 ft0"><SPAN class="ft10">"ILAGA </SPAN>Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p51 ft0">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p50 ft0"><SPAN class="ft10">"ILAGA </SPAN>Kommittédirektiv tilläggsdirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p52 ft0">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td47"><SPAN class="p50 ft0"><SPAN class="ft10">"ILAGA </SPAN>Referensgrupper</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p53 ft0">201</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d17x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p42 ft0">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft2">)NLEDNING</P> <P class="p54 ft25">Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga <NOBR>6-16</NOBR> år.</P> <P class="p55 ft0">I regeringsförklaringen i mars 1996 fastslogs att förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen skall integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Ett första steg i detta integrationsarbete var att ta fram ett samlat måldokument för den del av förskolan som rör sexåringarna, den obligatoriska skolan och skolbarnsomsorgen. Den 14 februari</P> <P class="p8 ft6">överlämnade Barnomsorg- och skolakommittén betänkandet <SPAN class="ft5">6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN F¶R BARN OCH UNGA ¥R </SPAN><SPAN class="ft26">1 </SPAN>I direktiven<SPAN class="ft26">2</SPAN></P> <P class="p4 ft0">sägs att:</P> <P class="p56 ft27">Läroplanens grundläggande principer och utformning bör bestå. När måldokumentet utformas bör kommittén ta hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i barnomsorgens verksamhet.</P> <P class="p57 ft0">Barns tidiga lärande som en del av det livslång lärandet samt förskolans, skolans och fritidshemmmens viktiga uppgifter att skapa likvärdiga livsvillkor för barns lärande framhålls i direktiven. En utgångspunkt för att ta fram det samlade måldokumentet var att arbetet i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag med skilda personalkategorier som kompletterar varandra.</P> <P class="p58 ft0">I betänkandet görs en genomgång och jämförelse mellan barnomsorgens och skolans utveckling och styrfunktioner. Kommittén konstaterar att det finns avgörande skillnader i utformandet av styrningen i fråga om förskolans pedagogiska program och skolans läroplan.</P> <P class="p59 ft0">Några av de senaste årens utvärderingar av samverkan mellan för- <NOBR>skola-skola-skolbarnsomsorg</NOBR> redovisas, liksom en kortare internationell utblick över hur barnomsorgen utformats i Skandinavien och</P> <P class="p11 ft0">övriga Europa.</P> <P class="p60 ft4">Ett av utredningens huvudtema är <SPAN class="ft3">4V¥ TRADITIONER EN SKOLA </SPAN>Utgångspunkten för resonemangen är att barnomsorgen och skolan har en gemensamma värdegrund men att det ändå finns tydliga skillnader i</P> <P class="p2 ft29"><SPAN class="ft28">1 </SPAN><SPAN class="ft27">SOU 1997:21: </SPAN>6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN F¶R BARN OCH UNGA ¥R</P> <P class="p20 ft27">Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">2 </SPAN><SPAN class="ft27">Kommittédirektiv1996:61: </SPAN>0EDAGOGISK VERKSAMHET F¶R BARN OCH UNGDOM</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft29">¥R</SPAN>. Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d18x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p61 ft0">8 <SPAN class="ft10">)NLEDNING </SPAN>SOU 1997:157</P> <P class="p62 ft0">synen på barnet. Barnomsorgen värnar om helhetssynen på barnet och tonvikten läggs vid hela barnet. Integration och kontinuitet löper som en röd tråd genom verksamheten. Det handlar om omsorg om <SPAN class="ft10">HELA </SPAN>barnet, <SPAN class="ft10">HELA </SPAN>dagen för alla barn i förskolan på lika villkor i en jämn kvalitet över <SPAN class="ft10">HELA </SPAN>landet.</P> <P class="p63 ft0">Även i skolan finns ett ansvar för hela barnet och en strävan mot social fostran och utveckling. Barncentreringen har dock yttrat sig på ett annat sätt i skolan. Verksamheten i skolan handlar i grunden om återskapande av den rådande kulturen och den kunskap som samtiden anser vara väsentligt.</P> <P class="p64 ft0">Framtidsinriktningen är således tydligare i skolans verksamhet. Skolan är ämnescentrerad. Skolämnenas innehåll har till stor del bestämts av andra än barnen och de unga, medan barnen i förskolan har större möjlighet att själva välja innehåll och uttrycksformer.</P> <P class="p65 ft0">Kommittén betonar att den pågående integrationen och samverkan mellan förskola och skola handlar om ett möte mellan två olika traditioner och kulturer. Ett samspel som i sig inrymmer många svårigheter. För att få till en utveckling genom samarbete måste förändringsarbetet ta sin utgångspunkt i en gemensam syn på barnet, på kunskap och på lärande. Ett gemensamt måldokument som ligger till grund för den pedagogiska verksamheten är ett första steg i ett sådant utvecklingsarbete. Men det är inte tillräckligt. Därtill behövs ett levande samtal</P> <P class="p20 ft0">kring grundläggande centrala begrepp för verksamheten.</P> <P class="p12 ft0">I kapitlet De <SPAN class="ft10">CENTRALA BEGREPPEN </SPAN>behandlas bildning, kunskap, lärande och undervisning vilka ger grunden till förslaget till läroplan. I detta kapitel förs även en diskussion om skolans uppdrag.</P> <P class="p66 ft0">Skolan kom till i ett kunskapsfattigt samhälle. Dagens samhälle är informations- och kunskapsrikt. Skolan har allt större ansvar för barns uppväxttid vilket kräver mycket av samarbete med föräldrarna. Kostnaderna för det offentliga skolväsendet har vuxit och behöver ständigt omprövas. Detta innebär sammantaget, menar kommittén, nya krav på det offentliga utbildningsväsendet. En sådan omdaning och utveckling av nya former, metoder, arbetssätt och nya vägar för att bruka och använda kunskap, pågår.</P> <P class="p67 ft0">Läroplansförslaget innebär bl a en vidgad syn på undervisning mot ett pedagogiskt förhållningssätt i syfte att nå ett aktivt lärande. En sådan vidgning av begreppet undervisning kommer att kräva ett utnyttjande av olika kompetenser i skolan. Detta innebär i sin tur att arbetet formas i arbetslag som arbetar mot gemensamma mål och har en gemensam praktik. Hur väl målen nås måste följas och därmed också omprövas. Det handlar om att äga målen i bemärkelsen att ha ett inflytande över hur de formas och konkretiseras. Processen kan beskrivas som</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr18 td51"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p0 ft31">)NLEDNING <SPAN class="ft30">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td54"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft0">en deltagande målstyrning. Kommittén ser också därför arbetslagsmodellen som en viktig förutsättning för utveckling.</P> <P class="p69 ft0">Kommittén föreslår att läroplanen skall gälla för den pedagogiska verksamheten för barn och unga <NOBR>6-16</NOBR> år.</P> <P class="p70 ft25">Samverkan för utveckling. Om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen</P> <P class="p71 ft0">Parallellt med Barnomsorg- och skolakommitténs utredning har en ar-</P> <P class="p72 ft8">betsgrupp inom Utbildningsdepartementet lagt fram betänkandet <SPAN class="ft7">3AM VERKAN F¶R UTVECKLING</SPAN><SPAN class="ft32">3</SPAN><SPAN class="ft33">. </SPAN>I betänkandet föreslås att bestämmelserna i so-</P> <P class="p73 ft0">cialtjänstlagen (1980:620) om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg – med undantag för bestämmelserna i 15 § om förskola för sexåringar – så gott som oförändrade förts in i skollagen (1985:1100). Arbetsgruppen föreslår vidare att förskolan för sexåringar, skall utgöra en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och att bestämmelserna om detta förs in i ett nytt kapitel i skollagen. I syfte att underlätta den eftersträvade integrationen föreslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger skall få undervisa i skolan.</P> <P class="p74 ft34">Förskoleklasser och andra skollagsfrågor</P> <P class="p75 ft10"><SPAN class="ft0">I regeringens proposition </SPAN>&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOLLAGSFR¥GOR</P> <P class="p76 ft0">(1997/98:6) föreslås att bestämmelserna om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i socialtjänstlagen (1980:620) inarbetas i ett nytt kapitel, 2 a kap. Skollagen (1985:1100). Den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för förskolan, enligt 15§ socialtjänstlagen, skall</P> <P class="p77 ft4">bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Skolformen skall benämnas <SPAN class="ft3">F¶RSKOLEKLASS </SPAN>Möjligheten att</P> <P class="p78 ft0">dela upp verksamheten under två år (den s.k. glesbygdsmodellen) tas bort. Bestämmelserna om förskoleklass skall återfinnas i ett nytt kapitel, 2 b kap., i skollagen.</P> <P class="p79 ft0">En kommun skall – på begäran av barnets vårdnadshavare – kunna besluta att skjuta upp skolplikten till den hösttermin det år barnet fyller åtta år, om det finns särskilda skäl (uppskjuten skolplikt).</P> <P class="p80 ft24">I propositionen föreslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger får undervisa i det offentliga skolväsendet. Även för dessa yrkeskatego-</P> <P class="p81 ft29"><SPAN class="ft28">3 </SPAN><SPAN class="ft27">Ds 1997:10: </SPAN>3AMVERKAN F¶R UTVECKLING /M F¶RSKOLAN SKOLAN OCH SKOLBARNSOM</P> <P class="p4 ft27"><SPAN class="ft29">SORGEN </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">10 </SPAN>)NLEDNING</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft0">reier skall det krävas att de har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.</P> <P class="p83 ft0">Förskoleklassen skall omfattas av samma sekretess som grundskolan och motsvarande skolformer. Detsamma skall i huvudsak gälla beträffande skolbarnsomsorgen. För förskoleverksamhet skall sekretess gälla för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller någon honom närstående lider men.</P> <P class="p84 ft0">Propositionen innehåller även förslag om att kommunerna skall ha hand om tillståndsgivningen för enskild förskola, förskoleklass, integrerad skolbarnsomsorg eller fritidshem. I propositionen föreslås bl.a. skärpningar och förtydligande av skollagen som stöd för det lokala arbetet mot mobbning.</P> <P class="p85 ft0">Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. De kommuner som före ikraftträdandet har tillämpat den s.k. glesbygdsmodellen föreslås få möjlighet att till och med den 30 juni år 2000 dela upp utbildningen i förskoleklass på två år.</P> <P class="p86 ft25">Barnomsorg- och skolakommitténs tilläggsdirektiv.</P> <P class="p87 ft0">Regeringen beslutade den 13 februari 1997 ge tilläggsdirektiv till Barnomsorg- och skolakommittén. Det nya utredningsuppdraget omfattar dels att utarbeta ett förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels att göra en översyn av skollagen.</P> <P class="p88 ft0">I direktiven anförs att förskolan omfattar en allt större andel av alla barn och spelar en viktig roll för deras utveckling och lärande. Förskolans principer och värderingar när det gäller den pedagogiska verksamheten skall fortsatt utgöra utgångspunkten vid utformandet av måldokumentet. Lekens betydelse för barns sätt att tillägna sig kunskaper och erfarenheter och den tidiga språkutvecklingens centrala betydelse för barns senare läs- och skrivutveckling poängteras i direktiven. Likaså framhålls att omvårdnad och omsorg ingår i förskolepedagogiken med utgångspunkten att inlärning och utveckling ständigt sker – inte bara, eller ens huvudsakligen – i arrangerade inlärningssituationer. Förankringen i närmiljön med anknytning till barns egna erfarenheter och det temainriktade arbetssättet samt föräldrasamarbetet framhålls i direktiven, liksom förskolans betydelse för frågor om demokrati och empati.</P> <P class="p89 ft0">Det sägs vidare att måldokumentet bör kunna vara vägledande för andra verksamheter än förskolan, t.ex. familjedaghemmen, den öppna</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p0 ft31">)NLEDNING <SPAN class="ft30">11</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td57"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft0">förskolan och barn på sjukhus. I syfte att stärka förskolans pedagogiska roll bör måldokumentets struktur och innehåll underlätta planeringen och göra verksamheten mer tillgänglig för uppföljning och utvärdering av mål. Kommittén skall även överväga måldokumentets formella status.</P> <P class="p91 ft0">Integrationen förskola, skola och skolbarnsomsorg samt nya måldokument för verksamheterna får konsekvenser för lagstiftningen. Socialtjänstlagen och skollagen är två skilda lagkomplex som vuxit fram utifrån delvis olika traditioner och synsätt. Kommittén har därför fått i uppdrag att även göra en mer övergripande översyn av skollagen med utgångspunkt i vad som anses vara bäst från den lokala bedömningen och för att underlätta kommunernas utvecklingsarbete inom barnomsorg och skola.</P> <P class="p92 ft0">Begrepp som undervisning och skola/skolform skall analyseras. Vidare skall kommittén överväga om det finns skäl att ändra definitionerna inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Likaså skall utredas om det finns skäl att precisera rektors ansvar för barn i förskolan på liknande sätt som inom det obligatoriska skolväsendet.</P> <P class="p19 ft0">Kommittén skall även överväga vilken roll skolplanerna skall ha för förskolan. Eventuella organisatoriska konsekvenser av kommitténs förslag skall analyseras. Kommittén skall beakta de förslag som presenteras i betänkandet Samverkan för utbildning (DS 1997:10) Uppdraget skall redovisas senast den 1 november. Se bilaga 2.</P> <P class="p93 ft34">Kommitténs arbetssätt</P> <P class="p94 ft0">Kommittén har haft nio sammanträden. Tre sammanträden har genomförts med den parlamentariska gruppen (samtliga riksdagspartier), fyra sammanträden har genomförts med den fackliga referensgruppen (Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Svenska Psykologförbundet, TCO), samt sju sammanträden med experterna. Se bilaga 3.</P> <P class="p95 ft0">Vidare har sekretariatet hört forskare, praktiker och experter i form av intervjuer, samtal och texter. Ett heldagsseminarium om forskning kring förskolpedagogik och förskolans mål har hållits vid Göteborgs Universitet. Deltagare var praktiker, experter och forskare.</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>)NLEDNING</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft34">Uppläggning av betänkandet</P> <P class="p96 ft8">Betänkandet är indelat i två delar. Del ett inleds med en historisk bakgrund av <SPAN class="ft7">&¶RSKOLAN OCH F¶RSKOLEPEDAGOGIKENS FRAMV¤XT </SPAN>med bl.a. en</P> <P class="p11 ft0">jämförelse mellan förskolans och skolans pedagogiska utveckling samt</P> <P class="p72 ft4">förskolans framväxt och utveckling inom den social- och familjepolitiska traditionen. Det centrala kapitlet <SPAN class="ft3">!TT ER¶VRA OMV¤RLDEN </SPAN>utgår från</P> <P class="p76 ft0">barnet och den nödvändiga leken för barns växande och lärande. Vi tar också här upp den tidiga språkutvecklingen i tal, skrift och läsning. Lä- randet behandlas även i detta kapitel som avslutas med en diskussion</P> <P class="p4 ft0">om ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt.</P> <P class="p12 ft10"><SPAN class="ft0">Kapitel tre </SPAN>6IKTIGA ASPEKTER SOM GRUND F¶R L¤ROPLANSF¶RSLAGET <SPAN class="ft0">lyfter fram särskilda motivtexter till läroplansförslaget. Dessa är Föräldrasamarbete och inflytande, Flickor och pojkar i förskolan, Miljöarbete i förskolan, Förskolan i det mångkulturella </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">samhället-likhet-olikhet-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> möjlighet, Barn och kultur, Barn med behov av särskilt stöd och Multimedia i förskolan. Kapitlet avslutas med Utvärdering och kvalitetsutveckling.</SPAN></P> <P class="p97 ft0">Kapitel fyra är det sista kapitlet i andra delen av betänkandet och behandlar <SPAN class="ft10">"EST¤MMELSER OM F¶RSKOLEVERKSAMHETEN SKOLBARNSOMSORGEN OCH SKOLAN</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p98 ft0">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p99 ft35">&¶RSKOLAN OCH F¶RSKOLEPEDAGOGIKENS FRAMV¤XT</P> <P class="p100 ft0">I regeringsförklaringen i mars 1996 slås fast att förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen skall integreras. Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret för den centrala administrationen för barnomsorgen inom regeringskansliet från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Bestämmelserna om barnomsorgen i socialtjänstlagen överförs den 1 januari 1998 till skollagen och samtidigt övertar Skolverket tillsynsansvaret från Socialstyrelsen och Länsstyrelserna.</P> <P class="p101 ft0">Förändringen har sin grund i den politiska viljeinriktningen att all pedagogisk verksamhet, som syftar till att fostra och stödja barn och ungdomar i deras utveckling och lärande bör ses som en helhet. Ett första steg var att ta fram ett samlat måldokument för förskolan för sexåringar, grundskolan och skolbarnsomsorgen. <SPAN class="ft28">4</SPAN></P> <P class="p92 ft0">I den socialpolitiska miljö som barnomsorgen, såväl juridiskt som organisatoriskt tillhört, har den varit en av hörnstenarna i familjepolitiken för förvärvsarbetande och studerande föräldrar. Detta har till stor del präglat utbyggnaden av förskolan. En utbyggnad som bidragit till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män men också varit nödvändig</P> <P class="p102 ft0">för samhällets behov av arbetskraft. Sverige har i dag en förvärvsfrekvens för kvinnor som är en av världens högsta. Under de senaste decennierna har också förskolans pedagogiska roll och betydelse för barns utveckling och lärande allt mer uppmärksammats.</P> <P class="p103 ft0">Förskolan som institution och förskolans pedagogik har en lång historia. En historia som till viss del löper samman med skolans historia och till vissa delar har utvecklats fristående från skolans pedagogiska utveckling. När förskolan och skolan integreras innebär det att två pedagogiska traditioner skall vävas samman och berika varandra.</P> <P class="p104 ft34"><SPAN class="ft34">1.1</SPAN><SPAN class="ft36">Sekelskifte</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Under decennierna runt förra sekelskiftet formades nya tankar om en pedagogik och en skola som skulle skapa det framtida samhället och den framtida moderna människan. Den nya pedagogiken eller den</P> <P class="p106 ft29"><SPAN class="ft28">4 </SPAN><SPAN class="ft27">SOU 1997:21: </SPAN>6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN F¶R BARN OCH UNGA ¥R</P> <P class="p4 ft27">Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft0">progressiva pedagogiken var en del av moderniteten; en del av det</P> <P class="p8 ft24">moderna samhället och det moderna tänkandet. År 1900 utgav Ellen Key <NOBR>(1849-1926)</NOBR> boken <SPAN class="ft14">"ARNETS ¥RHUNDRADE</SPAN>.<SPAN class="ft37">5 </SPAN>Den traditionella fostran</P> <P class="p107 ft0">i hem och skola var själsdödande och begränsande, hävdade Key. Uppfostrans mål måste vara att <INGENBILD zsrc="GLB3157d114xi1.jpg/" id="inl_img1">dana nya människor, vandrare på nya ägar, tänkare av nya tankar.”</P> <P class="p108 ft0">Det samhälle som växte fram var ett samhälle i stark omvandling. Emigration och demografiska förändringar, industrialiseringen och urbaniseringen under <NOBR>1800-talet</NOBR> bildar bakgrunden. Lönearbete och demokratiska styresformer ändrade människans livsvillkor. Ett framtida teknologiskt och rationellt samhälle syntes vara möjligt att forma. I denna nya värld kunde människan välja. Det var ett skifte från det givna till det möjliga. <NOBR>1900-talet</NOBR> blev ett samhälle där utbildning och arbete knöts till varandra och inte minst utbildning och arbetsmarknad. Lön kom alltmer att sättas efter utbildningsnivå. Kopplingen mellan utbildning och arbete innebar också att utbildning blev ett politiskt fördelningsinstrument. Med demokratins framväxt blev utbildningen också ett instrument för att skapa den nya demokratiska människan. <SPAN class="ft28">6</SPAN></P> <P class="p109 ft0">En av förgrundsgestalterna inom den nya pedagogiken eller progressivismen, som framträdde vid sekelskiftet, var John Dewey (1859- 1952). Dewey menade liksom Key att barnens tidiga verksamhetslust skulle tas tillvara. Dewey pekade på framför allt fyra behov som tar sig uttryck i barns självverksamhet; ”1. the interest in conversation or communication, 2. the interest in making things, or constructions, 3. the interest in inquiry, or finding out things, 4. the interets in artistic expression.” <SPAN class="ft28">7 </SPAN>Deweys ”aktivitetspedagogik” utgick från att barnen genom sina handlingar och intressen skulle lära genom organiserad handledning; ”Learning by doing.”</P> <P class="p110 ft27"><SPAN class="ft28">5 </SPAN>Key, E. (1996): <SPAN class="ft29">"ARNETS ¥RHUNDRADE</SPAN>. Stockholm, Informationsförlaget. Omarbetad nyutgåva.</P> <P class="p111 ft41"><SPAN class="ft38">6</SPAN><SPAN class="ft39">Jfr. Feinberg, W. (1975): </SPAN>2EASON AND 2ETHORIC 4HE )NTELLECTUAL &OUNDATIONS OF THE TH #ENTURY ,IBERAL %DUCATIONAL 0OLICY<SPAN class="ft40">. New York, John Wiley & Sons.</SPAN></P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">7</SPAN><SPAN class="ft42">Dewey J. </SPAN><SPAN class="ft29">3CHOOL AND SOCIETY</SPAN>. New York, MacMillan Company.</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft0">Kärnan i Deweys filosofi koncentreras kring begreppen individ, samhälle och nytta. <SPAN class="ft28">8 </SPAN>Pedagogikens utgångspunkt är individen. <SPAN class="ft28">9 </SPAN>Utbildningen skall möjliggöra att individen kan få organiserade erfaren <SPAN class="ft28">- </SPAN>heter.<SPAN class="ft28">10 </SPAN>Det moderna samhället, såg Dewey som ett osynligt samhälle, vilket utbildningen måste synliggöra. <SPAN class="ft28">11 </SPAN>Grunden för Deweys pedagogik och filosofi låg i pragmatismen. För att förstå grundläggande begrepp måste vi förstå hur de används. <SPAN class="ft28">12 </SPAN>Det estetiska tänkandet har en betydande roll i hans filosofi, liksom erfarenhetsbegreppet. Deweys organistiska människouppfattning, med dess bakgrund i hegelianism och darwinism, framträder inte minst i hans i uppfattning om konsten och det konstnärliga skapandet, där människans förhållande till sin inre och yttre värld tar gestalt.</P> <P class="p114 ft0">Deweys arbeten<SPAN class="ft28">13 </SPAN>har stått i fokus för den pedagogiska diskussionen under hela <NOBR>1900-talet</NOBR> och hans idéer har varit en inspirationskälla i strävandena att förnya pedagogisk verksamhet för barn i olika åldrar. Det var just i den nya moderna pedagogiken som skolans och förskolans traditioner löpte samman för att sedan åtskiljas.</P> <P class="p115 ft45"><SPAN class="ft43">8 </SPAN>Jfr Lundgren, U.P (1979, 1981, 1983, 1989): <SPAN class="ft44">!TT ORGANISERA OMV¤RLDEN</SPAN>. Stockhol, Liber, Hartman, S.& Lundgren, U.P. (1980): <SPAN class="ft44">)NDIVID SKOLA OCH SAMH¤LLE 0EDAGOGISKA TEXTER </SPAN>av <SPAN class="ft44">*OHN $EWEY </SPAN>Stockholm, Natur och Kultur. Lundgren, .P.</P> <P class="p116 ft47">John Dewey in Sweden. Notes on Progressivism in Swedish Education <NOBR>1900-1945.</NOBR> In Goodson, I. (ed.): <SPAN class="ft46">)NTERNATIONAL 0ERSPECTIVES IN #URRICULUM (ISTORY </SPAN>London: Croom Helm. (1987). Lundgren, U.P <SPAN class="ft46">0EDAGOGIK OCH PSYKOLOGI</SPAN>. In Thuen, H. & Vaage, S (1989, 1995). (eds.): <SPAN class="ft46">/PPDRAGELSE TIL DET MODERNE ‰MILE $URKHEIM 'EORGE (ERBERT </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">-EAD</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> *OHN $EWEY 0IERRE "OURDIEU</SPAN>. Oslo. Universitetsforlaget</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">9 </SPAN>Samtidigt måste detta påstående också speglas mot hur individens lärande</P> <P class="p107 ft47">uppfattades inom den herbartianska pedagogiken. Jfr. t.ex. Seguel, M.L <SPAN class="ft46">4HE #URRICULUM &IELD )TS FORMATIVE YEARS</SPAN>. New York: Teachers College Press. Columbia University. (1966):. Se också. Stormbom, J (1986) <SPAN class="ft46">0EDAGOGIK OCH DIDAKTIK DEN HERBARTIANSKA GRUNDEN</SPAN>. Lund. CWK/Gleerup. Liber förlag.</P> <P class="p4 ft27"><SPAN class="ft28">10 </SPAN>Se Dewey, J. (1938): <SPAN class="ft29">%XPERIENCE AND %DUCATION </SPAN>New York: MacMillan Com-</P> <P class="p20 ft27">pany.</P> <P class="p117 ft50"><SPAN class="ft48">11 </SPAN>Se Dewey, J.(1916): <SPAN class="ft49">$EMOCRACY AND %DUCATION</SPAN>. New York: MacMillan Company. Se också: Feinber, W. & Feinberg, E (1979) <SPAN class="ft49">4HE )NVISBLE AND LOST #OMMU NITY OF 7ORK AND %DUCATION</SPAN>. Stockholm, Högskolan för lärarutbildning. Reports on</P> <P class="p11 ft27">Education and Psychology. No 1.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">12 </SPAN>Jfr. Pierce, W.S. (1974): <SPAN class="ft29">0RAGMATISM</SPAN>. New York: New American Liberary.</P> <P class="p11 ft27">(Första upplaga 1907).</P> <P class="p118 ft27"><SPAN class="ft28">13 </SPAN>Dewey, J. 1925, (1971): <SPAN class="ft29">%XPERIENCE AND NATURE </SPAN>och 1934 (1959): <SPAN class="ft29">!RT AS AN EXPERIENCE</SPAN>, Lasalle Illinois: Open Court. (Orginal 1925).</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft34"><SPAN class="ft34">1.2</SPAN><SPAN class="ft36">Den tidiga förskolepedagogiken</SPAN></P> <P class="p120 ft0">I förskolans historia är det främst två pedagoger vars tankar och arbete fått betydelse för småbarnsinstitutionernas utveckling. Det är Owen i England <NOBR>(1771-1858)</NOBR> och Fröbel i Tyskland <NOBR>(1782-1852).</NOBR></P> <P class="p19 ft0">Av dessa två är det förmodligen Fröbel som haft det största inflytandet på den svenska förskolepedagogiken. Fröbel liksom Owen tog starkt intryck av de tankar om pedagogik som formats av Pestalozzi <NOBR>(1746-1827).</NOBR> Det finns ännu spår av Fröbels pedagogik i förskolan. I</P> <P class="p121 ft52">denna pedagogik har leken en central roll för barnets utveckling. Fröbel menade att <SPAN class="ft51">+INDERGARTEN</SPAN>, som han kom att kalla sin lek- och sysselsätt-</P> <P class="p73 ft0">ningsanstalt, skulle dana ”fria människor.” Ordet trädgård indikerar just växandet, men inte det fria växandet utan det ordnade odlandet. Förutom leken var det lärandet om naturen, odling av växter och hemmets fostran som var utmärkande drag i Fröbels pedagogik. Han framställde vad som kom att kallas Fröbelgåvor, ett lekmaterial utformat efter de geometriska grundformerna. Fröbelgåvor fanns i svenska daghem och lekskolor ända in på 1950- och <NOBR>1960-talet.</NOBR></P> <P class="p122 ft0">Pestalozzi har en central roll i pedagogikhistorien. Hans arbeten kom att bana vägen för arbetsskolan och är en av grunderna för den nya pedagogiken. Pestalozzi var till viss del influerad av Jean Jacques Rousseau <NOBR>(1712-1778).</NOBR> Det finns en idémässig relation mellan Rousseau och Fröbel över Pestalozzi. I Pestalozzis pedagogik liksom i Fröbels finns också ett nytt bildningsideal <SPAN class="ft28">14 </SPAN>”den fria människans danande.” Tydligast kommer detta bildningsideal till uttryck i en artikel från 1784 i Berliner Monatsschrift, där Kant skriver om människans förmåga att styra sig själv. ”Upplysning är” skriver han, ”människans utträde ur sin självförvållade omyndighet.” Kant knyter termen bildning till upplysning och till den frihet upplysningen ger.<SPAN class="ft28">15</SPAN></P> <P class="p123 ft0">Bildningsdiskussionen under 1700- och <NOBR>1800-talen</NOBR> kom att få olika inriktningar. Pestalozzi hävdade till exempel ett bildningsbegrepp som omfattade alla, medan Humboldt <NOBR>(1767-1835)</NOBR> menade att bildning var något som endast berörde de som skaffade sig en högre utbildning.</P> <P class="p124 ft0">Även Humboldt menade dock att bildning syftade till frihet. Det var genom att studera vetenskaperna, som eleven kunde frigöra sig, bli myndig och finna sitt eget omdöme. Det nyhumanistiska gymnasiet, som kom att bli en modell för det svenska gymnasiet, grundades på ett sådant program.</P> <P class="p125 ft27"><SPAN class="ft38">14</SPAN><SPAN class="ft53">Se vidare Liedman, </SPAN><NOBR>S-E.</NOBR> (1997): <SPAN class="ft29">) SKUGGAN AV FRAMTIDEN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">-ODERNITETENS</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> ID©HIS TORIA </SPAN>Stockholm, Bonnier Alba. Sid 24.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">15</SPAN><SPAN class="ft53">Se SOU 1992:94: </SPAN><SPAN class="ft29">3KOLA F¶R BILDNING</SPAN>. Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft0">Det intressanta här är att Fröbel knyter an till sitt program för kindergarten till bildningsdiskussionen och därmed till den frambrytande moderniteten. Förskolepedagogiken kom via Fröbel att ha sina rötter i Pestalozzis uppfattning om bildning, medan den svenska skolan idémässigt kom att ha sina rötter i Humboldts bildningstankar.</P> <P class="p128 ft0">Fröbel arbetade för att väcka intresse och förståelse hos kvinnorna för sina idéer. Han menade att barnträdgården inte skulle ersätta hemmet utan ses som ett komplement. Han ordnade också kurser för kvinnor och uppmanade till bildandet av föreningar för uppfostran. Verksamheten stöddes av den tyska politiska vänstern. Detta sågs utav tyska staten, med stöd av både den katolska och protestantiska kyrkan, som ett hot mot den traditionellt patriarkala familjen. När verksamheten pågått ett tiotal år förbjöds Kindergarten i hela Preussen av myndigheterna. Till och med Kindergarten uppfattades som så samhällsomstörtande revolutionsåret 1848 att den förbjöds. <SPAN class="ft28">16</SPAN></P> <P class="p122 ft4">Henriette <NOBR>Schrader-Breymann</NOBR> <NOBR>(1827-1899)</NOBR> kom att bli Fröbels arvtagare. Hon tog initiativ till att utbilda lärare och grunda <SPAN class="ft3">6OLKSKINDER</SPAN></P> <P class="p129 ft0"><SPAN class="ft10">GARTEN</SPAN>, en institution för fattiga barn i Berlin. Hennes pedagogiska program blev under lång tid modellskapande för förskolan. I Volkskindergarten kunde barnen vara hela eller halva dagen och en lärarinna tog omhand <NOBR>15-20</NOBR> barn.<SPAN class="ft28">17 </SPAN>Schrader utvecklade även den så kallade” arbetsmedelpunkten” (Monatgegenstande) för innehåll och arbetsmetodik i den pedagogiska verksamheten. Arbetsmedelpunkten innebar att man skulle hålla samman det pedagogiska arbetet med utgångspunkt i ett och samma ämne under längre tid, ofta upp till en hel månad.</P> <P class="p130 ft0">De pedagogiska idéerna från England och Tyskland fick fäste även i</P> <P class="p8 ft24">Norden. År 1836 startade den första småbarnsskolan i Sverige, bland annat inspirerad av Owens och Wilderspins <SPAN class="ft14">)NFANT SCHOOL</SPAN>, som hade</P> <P class="p8 ft55">spridits snabbt över Europa. I Frankrike kom de att benämnas <SPAN class="ft54">CR¨CHE </SPAN>eller <SPAN class="ft54">SALLE D ASILE</SPAN>, i Tyskland <SPAN class="ft54">"EWAHRANSTALT</SPAN>, i Norge <SPAN class="ft54">"¸RNEASYL</SPAN>, för att</P> <P class="p131 ft0">nämna några exempel. <SPAN class="ft56">18 </SPAN>I Sverige finner vi influenser från flera olika håll, vilket avspeglar sig i de olika benämningarna: Småbarnsskola, Barnkrubba, Barnasyl och Skyddsskola.</P> <P class="p132 ft29"><SPAN class="ft28">16 </SPAN><SPAN class="ft27">Allen, A.T. (1991): </SPAN>&EMINISM AND MOTHERHOOD IN 'ERMANY <SPAN class="ft27">New</SPAN></P> <P class="p20 ft27">Brunswick, New Jersey: USA, Rutgers University Press.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">17 </SPAN><NOBR>Simmons-Christenson,</NOBR> G. (1977): <SPAN class="ft29">&¶RSKOLEPDAGOGIKENS HISTORIA </SPAN>Natur och</P> <P class="p11 ft27">Kultur. Sid 80.</P> <P class="p133 ft44"><SPAN class="ft43">18 </SPAN><SPAN class="ft45">Holmlund, K. (1996): </SPAN>,¥T BARNEN KOMMA TILL OSS &¶RSKOLL¤RARNA OCH KAMPEN OM SM¥BARNSINSTITUTIONERNA <SPAN class="ft45">. Umeå, Umeå Universitet, Pedagogiska</SPAN></P> <P class="p11 ft27">institutionen.</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft34"><SPAN class="ft34">1.3</SPAN><SPAN class="ft36">Pionjärerna och idéerna</SPAN></P> <P class="p55 ft0">Till förgrundsgestalterna inom den tidiga svenska förskolepedagogiken hör Anna Whitlock <NOBR>(1852-1930)</NOBR> och Anna Eklund <NOBR>(1872-1942).</NOBR> Anna Whitlock drev frågan om kvinnors rösträtt och startade en samskola i Stockholm, där det fanns en liten Kindergarten – en lekklass. Anna Eklund anses vara den som startade den första egentliga Kindergarten eller barnträdgården i Stockholm (1896). Hon öppnade i samma anda en förberedande skola och en högre flickskola, Elementarskolan för unga flickor. Denna skola antog namnet Fröbelseminariet (1897) och tog emot elever för utbildning till barnträdgårdsledarinnor. Fröbelseminariet kom senare att heta Margaretaskolan (1908/1909) och utvecklade den första utbildningen med inriktning på barn i förskoleåldern.</P> <P class="p134 ft0">Viktiga pionjärer inom förskolehistorien är också Ellen <NOBR>(1874-1955)</NOBR></P> <P class="p135 ft0">och Maria Moberg <NOBR>(1877-1948).</NOBR> Tillsammans bildade systrarna Mo- berg en förening med vars stöd de 1901 kunde öppna <SPAN class="ft10">&OLKBARNTR¤D</SPAN></P> <P class="p135 ft6"><SPAN class="ft5">G¥RDEN </SPAN>i Norrköping, som tog emot fattiga föräldrars barn. 1918 bildades <SPAN class="ft5">3VENSKA &R¶BEL &¶RBUNDET</SPAN>. Initiativtagare var Anna Wahrburg</P> <P class="p136 ft0"><NOBR>(1881-1967)</NOBR> som med sitt sociala patos drev förändringar av de undermåliga barnkrubborna i industristäderna. Den första barnkrubban star-</P> <P class="p137 ft4">tades av Magnus Huss 1854 på Kungsholmen i Stockholm. <SPAN class="ft3">+UNGS HOLMS 6¤STRA </SPAN>drivs ännu idag som daghem. Ellen Moberg inventerade</P> <P class="p138 ft0">1936 landets barnkrubbor och barnträdgårdar och påvisade oacceptabla förhållanden. Rapporten blev underlag för den första statliga utredningen om förskolan i Sverige. <SPAN class="ft28">19 </SPAN>Men det skulle dröja ända till efter andra världskriget innan staten på allvar började engagera sig i förskolans utveckling.</P> <P class="p92 ft0">Förutom Margaretaskolan i Stockholm, fanns år 1935 ytterligare fyra förskoleseminarier i landet; Fröbelinsitutet i Norrköping (1902), förskoleseminariet i Örebro (1903), Uppsala (1912) och Södra KFUK Pedagogiska institutet i Stockholm som startades 1934 av Carin Ulin <NOBR>(1886-1971).<SPAN class="ft28">20</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> </SPAN>Hon var tillsammans med Stina Sandels<SPAN class="ft28">21 </SPAN><NOBR>(1908-1990)</NOBR> den första som disputerade inom det förskolepedagogiska området. De- ras forskning kom under flera decennier att användas inom svensk förskollärarutbildning.</P> <P class="p107 ft0">Det är dock först under vårt sekel som förskolan kom att få en större omfattning och som förskolepedagogiken utvecklas. Den fröbelska</P> <P class="p139 ft27"><SPAN class="ft38">19</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1938:20: </SPAN><SPAN class="ft29">"ARNKRUBBOR OCH BARNKOLONIER </SPAN>Socialdepartementet<SPAN class="ft0">, </SPAN>Stockholm.</P> <P class="p140 ft46"><SPAN class="ft38">20</SPAN><SPAN class="ft57">Ulin, C. (1949): </SPAN>&R¥N SP¤DBARN TILL SKOLBARN 5TVECKLINGSPSYKOLOGISKA STUDIER I BARNENS EGEN MILJ¶<SPAN class="ft47">. Stockholm, Natur och Kultur.</SPAN></P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">21</SPAN><SPAN class="ft53">Sandels, S. (1945): </SPAN><SPAN class="ft29">"ARNTR¤DG¥RDEN EN HANDBOK</SPAN>. Stockholm, Natur och Kultur.</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p141 ft0">pedagogiken lade grunden och med den fanns en tradition som knöt an till det pedagogiska idéprogram som började formas kring sekelskiftet. Progressivismen bygger på en rationell tanke. I detta tänkande var det naturligt att vetenskapen skulle ge en grund för handlandet. Det var väsentligt att erfarenheter systematiskt prövades. För att utveckla utbildningen måste den ständigt prövas och värderas. Dewey startade tillsammans med sin hustru Alice Chipman Dewey 1896 en försöksskola vid universitetet. Försöksskolan konkretiserade tanken på hur pedagogisk kunskap kan utvinnas genom väl upplagda försök och genom utvärdering.</P> <P class="p142 ft0">Den progressiva pedagogiken och John Deweys tankar hade introducerats i Sverige i början av <NOBR>1900-talet.</NOBR> <SPAN class="ft28">22 </SPAN>Inflytandet syns inte minst i 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. Reformpedagoger som Lighthart <NOBR>(1859-1916)</NOBR> och Kerschensteiner <NOBR>(1854-1932)</NOBR> besökte i början av seklet Sverige. Framförallt kom Kerschensteiners arbetsskola att introduceras och mycket av den pedagogiska debatten kom att handla om arbetsskolans idéer. Under 1920- och <NOBR>1930-talen</NOBR> kom begreppet aktivitetspedagogik att bli centralt i den pedagogiska diskussionen. Ester Hermansson, lärare i Göteborg, och Elsa Köhler från Österrike kom att bli centralfigurer inom aktivitetspedagogiken. Ester Hermansson<SPAN class="ft28">23 </SPAN>blev senare sakkunnig i 1946 års skolkommission.</P> <P class="p143 ft0">Inom förskolan kom den nya pedagogiken att utvecklas vidare, framför allt med bas i den barnpsykologi, som under <NOBR>1920-talet</NOBR> började utvecklas i Europa. Med utgångspunkten att pedagogiken skulle utvecklas med vetenskapen som grund var det naturligt att den barnpsykologiska forskningen kom att få en central roll inom förskolepedagogiken. Elsa Köhler och barnpsykologen Charlotte Bühler (1893- 1974) blev här förgrundsfigurer. Elsa Köhler <NOBR>(1879-1940)</NOBR> ledde seminarier och fortbildning för svenska och norska lärare. Hon utgav 1936 boken Aktivitetspedagogik,<SPAN class="ft28">24 </SPAN>i vilken hon presenterar det aktivitetspedagogiska tänkandet. Hon uvecklade också tankarna kring det ”fria skapandet” och verkade för att verksamheten inte skulle delas upp i olika ämnen eller utgå från olika ämnesområden enligt arbetsmedelpunktens idé, utan i stället hållas samman till helheter utifrån ett <SPAN class="ft10">INTRES</SPAN></P> <P class="p144 ft50"><SPAN class="ft38">22</SPAN><SPAN class="ft58">Se vidare: Hartman, S. & Lundgren, U.P. (1980) </SPAN><SPAN class="ft49">)NDIVID SKOLA OCH SAMH¤LLE 0EDAGOGISKA TEXTER AV *OHN $EWEY</SPAN>. Stockholm, Natur och Kultur.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">23</SPAN><SPAN class="ft53">Se Hermannson, E. (1974): </SPAN><SPAN class="ft29">5PPLEVELSER OCH P¥VERKAN</SPAN>. Stockholm, Sveriges</P> <P class="p11 ft27">lärarförbund. Pedagogiska skrifter 256.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">24 </SPAN>Köhler, E (1936): <SPAN class="ft29">!KTIVITETSPEDAGOGIK</SPAN>. Stockholm, Natur och Kultur.</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p61 ft0">20 <SPAN class="ft10">+APITEL </SPAN>SOU 1997:157</P> <P class="p145 ft0"><SPAN class="ft10">SECENTRUM</SPAN>. Elsa Johansson,<SPAN class="ft28">25 </SPAN>lärarutbildare vid Fröbelseminariet i Norrköping, beskriver arbetssättet så här:</P> <P class="p146 ft6">Intressecentrum skall uppstå av sig själv i barngruppen, kanske inom en oförutsedd händelse eller, där barnen tydligt visar sitt intresse för saken.</P> <P class="p147 ft0">Inom aktivitetspedagogiken utgjorde dokumentation och värdering av den pedagogiska processen centrala temata. Temata, som också återkommer i dagens pedagogiska diskussion. Den politiska utvecklingen i Europa innebar dock att de progressiva pedagogiska rörelserna dog ut. Under nazismens terror försvann också Elsa Köhler.</P> <P class="p130 ft0">Med reformverksamheten på 1940- och <NOBR>1950-talen</NOBR> återkommer</P> <P class="p148 ft4">dock delar av det progressiva pedagogiska tänkandet. Elever till Köhler gav 1947 ut boken <SPAN class="ft3">6¥RT ARBETSS¤TT </SPAN><SPAN class="ft59">26 </SPAN>som kom att betyda mycket i</P> <P class="p4 ft0">lärarutbildningen.</P> <P class="p21 ft4">Alva Myrdal blev 1935 rektor för det nya Socialpedagogiska institutet i Stockholm. Samma år gav hon ut boken <SPAN class="ft3">3TADSBARN </SPAN><SPAN class="ft59">27 </SPAN>som hon</P> <P class="p72 ft4">skrev på uppdrag av <NOBR>HSB-rörelsen</NOBR> i Stockholm. <NOBR>HSB-rörelsen</NOBR> hade börjat öppna <SPAN class="ft3">LEKSKTUGOR </SPAN>i anslutning till bostadshus. Såväl Dewey som</P> <P class="p129 ft0">psykologen Arnold Gesell <NOBR>(1880-1961)</NOBR> med sina utvecklingspsykologiska teorier om ”behavior patterns <INGENBILD zsrc="GLB3157d120xi2.jpg/" id="inl_img1"><SPAN class="ft28">28 </SPAN>inspirerade Alva Myrdals</P> <P class="p8 ft0">tänkande kring förskolans pedagogik. Alva och Gunnar Myrdal gav 1941 ut boken <SPAN class="ft10">+ONTAKT MED !MERIKA</SPAN>.<SPAN class="ft28">29 </SPAN>I den finns ett omfattande avsnitt med rubriken <SPAN class="ft10">5PPFOSTRAN I SAMH¤LLETS MITT</SPAN>.</P> <P class="p149 ft0">Gesell har haft ett utomordentligt stort inflytande över den svenska förskolepedagogiken. Hans teorier och forskningsresultat var bland de mest använda i förskollärarutbildningen ända fram till Barnstugeutredningen i början på <NOBR>1970-talet.</NOBR> Barns beteende beror på utvecklingen av den inre mognaden, menade Gesell. Fostran bör därför vara avvaktande och invänta mognaden. De typiska beteendemönstren delades in i fyra kategorier; motoriskt, adapativt, språkligt och <NOBR>personligt-socialt</NOBR> beteende. Det sociala barnet ser vi vid omkring fyra årsåldern. Då först har</P> <P class="p150 ft27"><SPAN class="ft38">25</SPAN><SPAN class="ft53">Johansson, </SPAN><NOBR>J-E.</NOBR> (1983): <SPAN class="ft29">3VENSK F¶RSKOLA %N TILLBAKABLICK </SPAN>Socialstyrelsen. Kompletterande material till pedagogiska program. Stockholm Liber förlag, Sid 15 f.</P> <P class="p151 ft50"><SPAN class="ft38">26</SPAN><SPAN class="ft58">Falk, K. Glanzelius, M. Hammarstrand, A. Hermansson, E. & Skäringer- Larsson, E. (1947): </SPAN><SPAN class="ft49">6¥RT ARBETSS¤TT !KTIVITETSPEDAGOGIK I PRAKTISK UTFORMNING</SPAN>.</P> <P class="p11 ft27">Stockholm, Kooperativa förbundets förlag.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">27 </SPAN><SPAN class="ft27">Myrdal, A. (1935): </SPAN>3TADSBARN<SPAN class="ft27">. </SPAN>%N BOK OM DERAS FOSTRAN I STORBARNKAMMARE</P> <P class="p11 ft27">Stockholm, Kooperativa förbundets förlag.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">28 </SPAN><SPAN class="ft27">Gesell, A. (1926 och 1947): </SPAN>4HE MENTAL GROWTH OF THE PRESCHOOL CHILD<SPAN class="ft27">. New</SPAN></P> <P class="p11 ft27">York, Mc Millan.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">29 </SPAN>Myrdal, A. & Myrdal, G. (1941): <SPAN class="ft29">+ONTAKT MED !MERIKA</SPAN>. Stockholm, Bonniers.</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft0">barnet utbyte av att vara tillsammans med andra barn, menade Gesell, som säkerligen påverkade inställningen till att man skulle avvakta med att låta barn vara i barngrupper före denna ålder. Även om Gesells arbeten kom att dominera, finns en rad andra influenser i förskolepedagogiken. Waldorfpedagogiken, utvecklad av Rudolf Steiner (1861- 1925), där leken, fantasin, den skapande verksamheten och rörelsen (eurytmin), samt en rofylld estetisk miljö betonas, har haft visst inflytande. Maria Montessoris <NOBR>(1870-1952)</NOBR> idéer om barns lärande genom självvald verksamhet och med hjälp av självinstruerande material har också haft betydelse.</P> <P class="p153 ft34">1.4 Den kvinnliga professionen</P> <P class="p154 ft0">I Tyskland växte Fröbels Kindergarten fram som en integrerad del av den borgerliga kvinnorörelsen, där <NOBR>Schrader-Breymann</NOBR> var mycket inflytelserik. Fröbelrörelsen och förskolan har även i Sverige <SPAN class="ft28">30 </SPAN>nästan uteslutande varit en kvinnlig rörelse och utvecklat en pedagogik med kvinnliga utgångspunkter hämtade från den tid då Kindergarten skapades.<SPAN class="ft28">31 </SPAN>Till skillnad mot skolans kunskapsförmedling har det hemlika med vardagssysselsättningarna alltid betonats. <SPAN class="ft28">32</SPAN></P> <P class="p63 ft0">Kvinnorna var länge utestängda från det offentliga samhällslivet och dess förberedande institutioner som exempelvis läroverken. En rikt förgrenad alternativ utbildnings- och bildningstradition utvecklades dock parallellt under slutet på <NOBR>1800-talet</NOBR> och början av <NOBR>1900-talet</NOBR> av och för kvinnor. I denna hade praktikgrundad kunskap, kreativa och konstnärliga ämnen, ämnesintegrerade studier och helhetsnärmande en mycket framträdande position. Inom det kvinnliga utbildningssystemet prövades reformpedagogiska idéer och alternativa inlärningsformer. Dessa icke traditionstyngda skolinstitutioner blev möjliga spelplatser för nya tankar inom pedagogik och lärande. <SPAN class="ft28">33</SPAN></P> <P class="p155 ft0">I de alternativa kulturer, som växte fram under mitten av <NOBR>1800-talet</NOBR> och början av <NOBR>1900-talet</NOBR> med flickskolor och yrkesinriktade utbildningar för flickor hade det manuella arbetet och den praktiska delen av utbildningen en viktig ställning. Kunskap grundad i praktisk utbildning</P> <P class="p2 ft27"><SPAN class="ft28">30 </SPAN>Tallberg Broman, L. (1995): <SPAN class="ft29">0ERSPEKTIV P¥ F¶RSKOLANS HISTORIA</SPAN>. Lund, Student-</P> <P class="p20 ft27">litteratur.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">31 </SPAN><SPAN class="ft27">Allen, A. T. (1991): </SPAN>&EMINISM AND MOTHERHOOD IN 'ERMANY <SPAN class="ft27">. New</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Brunswick, New Jersey, USA, Rutgers University Press.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">32 </SPAN>Johansson <NOBR>J-E.</NOBR> (1983): <SPAN class="ft29">3VENSK F¶RSKOLA EN TILLBAKABLICK</SPAN>, Socialstyrelsen,</P> <P class="p156 ft27">Kompletterande material till pedagogiskt program för förskolan. <SPAN class="ft28">33 </SPAN>Ibid</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft0">värdesattes högt i den borgerliga kvinnokulturen. Detta kan ses som en anpassning, men också som ett aktivt värdesättande och försvar för ett eget kulturrevir och de värden som utvecklats där. <SPAN class="ft28">34</SPAN></P> <P class="p19 ft0">Vad <NOBR>Schrader-Breymann</NOBR> och andra skapade var en institution som såg ut som ett hem, där förskollärare intog rollen som ideala mödrar. Här fanns ursprungligen en klar medvetenhet om skillnaden mellan att vara mor och att som förskollärare uppträda i en moderlig lärarroll. Förskolläraren kom att få uppdraget att undvika skolans stränga disciplinering och erbjuda en moderlig omvårdnad.</P> <P class="p63 ft0">Värderingen av husligt arbete måste också förstås utifrån en pedagogisk aspekt.<SPAN class="ft28">35 </SPAN>Det husliga arbetet hade till syfte att ge grundläggande erfarenheter av att arbeta med en verklig uppgift, där barnen ofta kom att göra samma arbetsinsats som en vuxen. <SPAN class="ft28">36</SPAN></P> <P class="p60 ft0">Det kvinnliga och moderliga kan man även se i Alva Myrdals idéer. När hon beskrev hur ”storbarnkammaren” skulle ge grundtr ygghet, med god kost, värme och omtanke dvs. omsorg och samtidigt vara en modell för gott föräldraskap, så innebar detta att förskolan tog på sig ”rollen som ett ställföreträdande hem där pedagogen blev en ställföreträdande mor.” <SPAN class="ft28">37</SPAN></P> <P class="p63 ft0">För att förstå hur förskolans innehåll och arbetssätt har formats är det nödvändigt att se hur olika historiska traditioner, som exempelvis Fröbelrörelsen och den tyska borgerliga kvinnorörelsen, tidigt påverkat och lagt en grund, liksom hur förskolan i ett senare skede formats som en del av den sociala välfärden.</P> <P class="p74 ft34">1.5 Socialpolitiken och barnomsorgen</P> <P class="p154 ft0"><NOBR>1930-talet</NOBR> kan betraktas som det social- och familjepolitiska födelsedecenniet. Det var då som de sociala reformerna började ta gestalt. Bostadsförhållanden, hälso- och sjukvård, utbildning och pensioner var viktiga reformfrågor. Före andra världskrigets utbrott 1936 hade kvinnor i statlig tjänst fått tre månaders ledighet i samband med förlossning. År 1937 infördes mödrahjälpsbidraget. Året därefter fattades</P> <P class="p158 ft29"><SPAN class="ft38">34</SPAN><SPAN class="ft53">Liebschner, J. (1991): </SPAN>&OUNDATIONS OF PROGRESSIVE EDUCATION 4HE HISTORY OF THE</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft29">.ATIONAL &ROEBEL 3OCIETY</SPAN>. G.B.Cambridge, Lutterworth.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">35</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex. Heinson, G & Kneiper, B. (1978): </SPAN><SPAN class="ft29">$AGHEM OCH LEKPEDAGOGIK</SPAN>. Stock-</P> <P class="p11 ft27">holm, Wahlström & Widstrand.</P> <P class="p159 ft12"><SPAN class="ft38">36</SPAN><SPAN class="ft60">Steiger, O. (1976 </SPAN>4ILL KRITIKEN AV DEN REFORMISTISKA MODELLEN F¶R SAMH¤LLELIG SM¥BARNSUPPFOSTRAN<SPAN class="ft61">. Stockholm, Ord & Bild. Sid </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">24-41.</SPAN></NOBR></P> <P class="p17 ft33"><SPAN class="ft38">37</SPAN><SPAN class="ft62">Dahlberg, G.& Lenz Taguchi, H. (1994): </SPAN><SPAN class="ft63">&¶RSKOLA OCH SKOLA OM TV¥ SKILDA TRADITIONER OCH OM VISIONEN OM EN M¶TESPLATS</SPAN>. Stockholm, HLS Förlag. Sid 17.</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL<SPAN class="ft0">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft0">beslut om två veckors semester och 1939 fick inte längre arbetsgivare avskeda kvinnor som gifte sig eller blev gravida.</P> <P class="p161 ft0">Först 1944 beslutade dock riksdagen om de första statliga bidragen till daghem och barnträdgårdar. Samtidigt blev Socialstyrelsen central tillsynsmyndighet för barntillsynsverksamheten.</P> <P class="p162 ft0">Efter <NOBR>1930-talets</NOBR> befolkningskris hade barnafödandet börjat öka igen och 1946 års befolkningskommision föreslog bl.a höjda statsbidrag till utbyggnad av daghem och barnträdgårdar. Något höjt statsbidrag till daghem och barnträdgårdar blev det emellertid inte, men däremot infördes barnbidraget 1947. Tre månaders allmän föräldraförsäkring och obligatorisk sjukförsäkring genomfördes också 1955 och fyra år senare, 1959, kom <NOBR>ATP-reformen.</NOBR></P> <P class="p92 ft0">Parallellt med att dessa sociala reformer genomfördes kom, under <NOBR>1940-och</NOBR> <NOBR>1950-talen,</NOBR> skolans och utbildningssektorns ekonomiska och demokratiska betydelse att fokuseras. Ett grundläggande motiv för en reformering av skolväsendet var att skapa en demokratisk skola, inte bara vad gällde den organisatoriska uppb yggnaden, utan också vad gällde dess långsiktiga syfte och därmed dess inre arbete. Erfarenheterna från fascismens framväxt i Europa innebar krav på en utbildning som kunde fostra till demokrati. I ett betänkande från 1940 års skolutredning<SPAN class="ft28">38 </SPAN><SPAN class="ft64">uttrycks detta motiv på följande vis </SPAN></P> <P class="p163 ft52">Med samhällets fortskridande demokratisering framträder allt medvetnare viljan att så organisera skolväsendet, att varje art och varje grad av bildning göres tillgänglig för varje uppväxande samhällsmedlem, utan hänsyn till kön, hemort, stånd och ekonomiska villkor.</P> <P class="p164 ft0">Under <NOBR>1950-talet</NOBR> började en rad nationalekonomer att studera utbildningssektorn som en faktor för tillväxt. <SPAN class="ft28">39 </SPAN>De ekonomiska motiven för en reformering växte sig allt starkare med kraven på utbildning anpassad till en arbetsmarknad som alltmer omstrukturerades. Skolans utveckling började utredas och ett nytt sammanhållet skolsystem började formas. En parlamentarisk utredning, <NOBR>1946-års</NOBR> skolkommission, kom i det sammanhanget att få en avgörande betydelse för den kommande skollutvecklingen. Till kommissionen knöts expertgrupper, där lärare som tidigare hade arbetat med den progressiva pedagogiken ingick. Alva Myrdal bl.a. fick en stor uppgift i <NOBR>1946-års</NOBR> skolkommission, särskilt vad gällde läroplansfrågor och skolans inre arbete. Den progressiva pedagogiken kom åter till vissa delar. En nioårig sammanhållen grundskola genomfördes 1962 efter över tjugo års utredande. Barnom-</P> <P class="p165 ft27"><SPAN class="ft28">38 </SPAN>SOU 1944:23: <SPAN class="ft29">3KOLAN I SAMH¤LLETS TJ¤NST</SPAN>. Stockholm, Eclesiastikdepartementet.</P> <P class="p166 ft27">Sid. 41.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">39 </SPAN>Se t.ex. Blaug, M.<SPAN class="ft61">(1996)</SPAN>: <SPAN class="ft29">%CONOMICS OF %DUCATION</SPAN>. London, Pergamon Press.</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft0">sorgen och förskolan fick dock inte samma uppmärksamhet som skolan och uppfattningarna om daghemmen var negativa hos många besluts-</P> <P class="p4 ft0">fattare.</P> <P class="p168 ft0">Utredningen om <SPAN class="ft10">$AGHEM OCH F¶RSKOLOR </SPAN><SPAN class="ft28">40 </SPAN>fick inget gehör för sina mycket framsynta förslag om bl.a. införandet av en barnstugelag. Familjedaghem uppfattades som ett alternativ till daghem och i första hand som en social åtgärd för att tillgodose ensamstående mödrars behov av barntillsyn. De var inte lika kontroversiella som daghemmen, eftersom fostran i familjedaghem mer kunde likna den som barnet fick hemma av modern och familjen.<SPAN class="ft28">41 </SPAN>Betänkandet kom dock att betyda mycket för de i kommunerna på olika nivåer inom förskoleverksamheten verksamma.</P> <P class="p169 ft0">Den negativa inställningen till daghem levde emellertid kvar in på <NOBR>1960-talet.</NOBR> Kommunerna började dock att alltmer ta över de privat drivna institutionerna. Högkonjunkturen gjorde att statsbidragen till daghemmen kunde höjas. Kvinnorna hade börjat utbilda sig och yrkesarbeta. Jämställdhets- och utbildningsfrågorna blev centrala i politiken och i det offentliga samtalet.</P> <P class="p74 ft34">1.6 Barnstugeutredningen</P> <P class="p170 ft0">Med Barnstugeutredningen, som tillsattes 1968, kom en ny och aktiv diskussion igång kring barnomsorgens betydelse för såväl familjen som för barnens utveckling och fostran.</P> <P class="p168 ft0">Barnstugeutredningens betänkanden <SPAN class="ft28">42 </SPAN>genomsyras av de demokratiska idealen om likvärdiga uppväxtvillkor och en fostran med barnet i centrum.</P> <P class="p171 ft52">Förskolans mål skall ge uttryck för samhällets syn på, och omsorg om, varje barn i dess rätt till goda utvecklingsmöjligheter. Målet skall ge uttryck för en framtidssyn. En sådan syn skall innebära att vård och fostran av barnet i hem och i förskola måste relateras till den blivande vuxna människans utvecklingsmöjligheter i hennes ömsesidiga förhållande till samhälle och dess utvecklings förändring.</P> <P class="p172 ft27"><SPAN class="ft28">40 </SPAN>SOU 1951: <SPAN class="ft29">$AGHEM OCH F¶RSKOLOR </SPAN>1946 års kommitté för den halvöppna</P> <P class="p4 ft27">barnavården, Stockholm, Socialdepartementet.</P> <P class="p173 ft67"><SPAN class="ft65">41 </SPAN><SPAN class="ft66">Johansson, J. E. (1983): </SPAN>3VENSK F¶RSKOLA %N TILLBAKABLICK +OMPLETTERANDE MATERIAL TILL 0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN <SPAN class="ft66">Stockholm, Socialstyrelsen. Liber</SPAN></P> <P class="p11 ft68">Förlag.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">42 </SPAN>SOU 1972:26: <SPAN class="ft29">&¶RSKOLAN DEL </SPAN>. Stockholm, Socialdepartementet</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft0">I Barnstugeutredningen framträder förskolans tradition och rötter i progressiv pedagogik. Här syns på nytt de grundläggande pedagogiska uppfattningarna, där barnet skall sättas i centrum och där den pedagogiska verksamheten skall bygga på ett vetenskapligt förhållning ssätt. Gesells utvecklingspsykologi hade utmönstrats. Med Barnstugeutredningen kom en ny psykologi.</P> <P class="p175 ft0">Utredningen valde att bygga sina förslag på Jean Piagets ( <NOBR>1896-1980)</NOBR> utvecklingspsykologi och Erik Homburger Eriksons socialpsykologiska forskning. Erikson<SPAN class="ft28">43 </SPAN>menar att barnets utveckling i olika stadier starkt påverkas av sin omgivning, vilket i sin förlängning innebär att samhället har ett stort ansvar för barnets personlighetsutveckling. En känsla av ”grundläggande tillit” är den avgörande faktorn för att utveckla en trygg identitet på sikt. Piaget, som i och med utredningen, fick en framträdande roll inom den svenska barnpsykologin, arbetade med utförliga barnobservationer och studerade barns sätt att tänka och utvecklas. Piagets teorier kan definieras som en jämviktsteori där den centrala tankegången är att barnet från födelsen inte är i besittning av logiska tankestrukturer. Dessa utvecklas så småningom i ständiga jämviktsförskjutningar som Piaget benämner assimilations- och accomodationsprocesser, som förutsätter ett samspel mellan organismens mognad och miljöinflytelser. <SPAN class="ft28">44</SPAN></P> <P class="p176 ft0">Barnstugeutredningen innebar en gedigen genomgång av förskolans mål, organisation, innehåll och arbetssätt. Den medförde en vitalisering av den pedagogiska diskussionen och innebar stora förändringar av det inre arbetet i förskolan.</P> <P class="p59 ft0">Under 1940- och <NOBR>1950-talen,</NOBR> hade centrala mål för barnträdgårdar och daghem formulerats i Socialstyrelsens pedagogiska anvisningar. Med Barnstugeutredningen fick verksamhetens mål en mer ingående behandling.<SPAN class="ft28">45 </SPAN>Barnstugeutredningen lade grunden för de övergripande pedagogiska målen för förskolan som återfinns i det pedagogiska programmet för förskolan.</P> <P class="p63 ft0">Innehållet i verksamheten behandlas relativt kortfattat i själva betänkandet. Däremot finns en rad bilagor om språk, lek, bild, musik, naturvetenskaplig begreppsbildning och social omvärldsorientering</P> <P class="p177 ft27"><SPAN class="ft38">43</SPAN><SPAN class="ft53">Erikson, H. (1950): </SPAN><SPAN class="ft29">#HILDHOOD AND SOCIETY </SPAN>(1954): <SPAN class="ft29">"ARNET OCH SAMH¤LLET</SPAN>, Stockholm, Ryhdals Boktryckeri AB.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">44</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1972:27: </SPAN><SPAN class="ft29">&¶RSKOLAN DEL </SPAN>.Barnstugeutredningen, Stockholm, Socialdepar-</P> <P class="p11 ft27">tementet. Sid 47f.</P> <P class="p178 ft50"><SPAN class="ft48">45 </SPAN>Se Socialstyrelsen (1959): <SPAN class="ft49">2¥D OCH ANVISNINGAR NR </SPAN>respektive <SPAN class="ft49">2¥D OCH ANVISNINGAR NR </SPAN>. Stockholm. Jfr Johansson, G. & Åstedt, <NOBR>I-B.</NOBR> (1996): <SPAN class="ft49">&¶RSKO LANS UTVECKLING FAKTA OCH FUNDERINGAR</SPAN>. Stockholm, HLS Förlag, andra rev.</P> <P class="p11 ft27">upplagan. Sid 64 ff.</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft0">som utförligt tar upp innehållet. Men det var utredningens förslag om det dialogpedagogiska arbetssättet som blev mest uppmärksammat.</P> <P class="p74 ft69">Dialogpedagogiken</P> <P class="p180 ft0">Inspirerade av George Herbert Meads <NOBR>(1863-1931)</NOBR> interaktionistiska teori, samt den brasilianske pedagogen Pablo Freires <NOBR>(1921-1997)</NOBR> tankar om en frigörande pedagogik, förde utredarna fram dialogpedagogiken som modell för förskolan <SPAN class="ft27">.</SPAN><SPAN class="ft28">46</SPAN></P> <P class="p181 ft52">Den dialogpedagogiska modellen utgår ifrån att det bör försiggå en kontinuerlig dialog mellan barn och vuxen, på både ett inre och ett yttre plan, som gäller ett ömsesidigt givande och tagande ifråga om känslor, upplevelser och kunskaper. Målet för detta slag av pedagogik kan sägas vara att individen succesivt skall arbeta sig fram till de värderingar och normer som den så småningom vill hävda och själv uppleva.</P> <P class="p182 ft0">Dialogpedagogiken beskrivs som en pedagogik, eller snarare ett förhållningssätt som skall stödja barn <SPAN class="ft10">S </SPAN>”jagutveckling, kommunikationsförmåga och begreppsbildning.” Den dialogpedagogiska modellen beskrivs vidare som ett alternativ till de rådande pedagogiska modellerna såväl skolans ”förmedlingsmodell” med aktiva lärare och passiva elever, som den i förskolan förhärskande ”utvecklingspsykologiska modellen” med passiva vuxna och aktiva barn. Den dialogpedagogiska modell som fördes fram av utredarna innebär att både barn och vuxna ömsesidigt är aktiva. <SPAN class="ft28">47 </SPAN>Dialogpedagogiken skulle bygga på respekt för barnet. Det handlade om att se barnet, att ha tilltro till barnets egen förmåga, nyfikenhet och lust att lära. Omvårdnad och omsorg skulle integreras med det pedagogiska arbetet. Pedagogiken skulle vara individorienterad och genomföras i dialog med barnet. Även mycket små barn skulle ha rätt att delta och påverka vad som hände under dagen i förskolan och därmed få möjlighet att utveckla en social kompetens.</P> <P class="p183 ft0">Det visade sig snart att utredningens budskap inte var lätta att tolka och tillämpa i det pedagogiska arbetet. Personalen hade svårt att sätta kännetecken på vad det var för pedagogik som avsågs och tolkningarna</P> <P class="p184 ft45"><SPAN class="ft43">46 </SPAN>SOU 1972:27: <SPAN class="ft44">&¶RSKOLAN DEL </SPAN>. Barnstugeutredningen, Stockholm, Socialdepartemenetet. Sid 46. Jfr Selander, S. (1984): <SPAN class="ft44">3TUDIER AV DEN PEDAGOGISKA V¤VEN</SPAN>.</P> <P class="p11 ft68">Lund, Textum Institutionis, CWK/Gleerup.</P> <P class="p185 ft27"><SPAN class="ft28">47 </SPAN><NOBR>Schyl-Bjurman,</NOBR> S & <NOBR>Strömberg-Lind,</NOBR> K. (1976): <SPAN class="ft29">$IALOGPEDAGOGIK </SPAN>Stockholm, Liber Läromedel.</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft0">var många. <SPAN class="ft28">48 </SPAN>Dialogpedagogiken kritiserades av många som menade att den i praktiken blev ”för tolerant” och innebar en alltför passiv lärarroll. Den nya pedagogiken” analyserades också utifrån ett klassperspektiv, där den sågs som uttryck för en medelklassideologi och hänfördes till en form av osynlig pedagogik. <SPAN class="ft28">49</SPAN></P> <P class="p19 ft0">Vissa av de problem som uppstod på fältet har tillskrivits utredningen, men bör kanske till stor del snarare ses som orsakade av den snabba expansionen. Barnstugeutredningens förslag skulle genomföras under en period då förskolan och förskollärarutbildningen genomgick en kraftig expansion. Detta medförde att många förskollärare direkt efter avslutad utbildning fick starta nya daghem tillsammans med nyutbildade eller outbildade kollegor. Inte sällan kunde man gå direkt från utbildningen till en tjänst som föreståndare. Expansionen ledde också till att förskolans pedagogiska tradition ”förtunnades”. Så länge som verksamheten hade en mer blygsam omfattning fanns det en traditionsöverföring i förskolan, ”från mun till mun”, från person till person.<SPAN class="ft28">50 </SPAN>I och med expansionen inträffade ett traditionsbrott som innebar att många idéer som tidigare legat till grund för arbetet kom att falla i glömska. <SPAN class="ft28">51</SPAN></P> <P class="p187 ft55">I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> inträffade en motreaktion, då nya pedagogiska inriktningar <SPAN class="ft54">SOM ANSVARPEDAGOGIKEN OCH ARBETETS PEDAGOGIK </SPAN>framhöll</P> <P class="p188 ft0">vikten av att göra barnen mer delaktiga i de vuxnas vardagliga arbete i förskolan. Begreppen <NOBR>”arbete-lek-inlärning”,</NOBR> som härstammade från sovjetisk barnpsykologi, aktualiserades. Tankarna om det vardagliga arbetet som en viktig del av verksamheten fick genomslagskraft på många daghem, där barn och personal tillsammans lagade maten, bakade, diskade och städade. <SPAN class="ft28">52</SPAN></P> <P class="p95 ft0">Med Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som blev en inspirationskälla inte bara i Sverige utan också internationellt och som b ygger på Loris Malaguzzis <NOBR>(1922-1994)</NOBR> filosofi och pedagogik återkommer de grundläggande dragen i förskoleskolepedagogikens historia; barnet som ett aktivt, kompetent och medforskande barn, det projekt- och temaorienterade arbetssättet, pedagogisk dokumentation kopplad till en re-</P> <P class="p189 ft27"><SPAN class="ft28">48 </SPAN>Kärrby, G. (1980): <SPAN class="ft29">$IALOGPEDAGOGIK VISION OCH VERKLIGHET </SPAN>Pedagogiska instituionen, Göteborgs Universitet. Skriftserie.</P> <P class="p190 ft27"><SPAN class="ft38">49</SPAN><SPAN class="ft53">Kallòs, D. (1980): </SPAN><SPAN class="ft29">$EN NYA PEDAGOGIKEN </SPAN><NOBR>ALMA-serien,</NOBR> Wahlström & Widstrand.</P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">50</SPAN><SPAN class="ft53">Engdahl, I. (red.) (1990) </SPAN><SPAN class="ft29">"ARNET +ALLET 3AKEN </SPAN>Sveriges Förskollärares Riksfö-</P> <P class="p11 ft27">rening, Studentlitteratur, Lund. Sid 47.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">51 </SPAN>Dahlberg, G. Lundgren, U.P. & Åsén, G. (1991): <SPAN class="ft29">!TT UTV¤RDERA BARNOMSORG</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Stockholm, HLS Förlag. Sid 54.</P> <P class="p191 ft27"><SPAN class="ft28">52 </SPAN>Johansson, G. & Åstedt, <NOBR>I-B.</NOBR> (1996): <SPAN class="ft29">&¶RSKOLANS UTVECKLING FAKTA OCH FUNDE RINGAR</SPAN>. Stockholm, HLS förlag. Sid 79 f.</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft0">flekterande och medforskande hållning hos pedagogen, samt det emancipatoriska och demokratiska perspektivet på barns kunskapande och lärande.</P> <P class="p59 ft0">På <NOBR>1980-talet</NOBR> kom också planeringsfrågan i centrum och Socialstyrelsen lyfte fram en medveten pedagogisk planering som en viktig fråga för att ge mer struktur i förskolans verksamhet.</P> <P class="p74 ft69">Arbetslag och syskongrupper</P> <P class="p180 ft0">Även om Barnstugeutredningen knappast fick de konsekvenser som utredarna tänkt sig, ledde reformen till en demokratisering av förskolan och till en fokusering av arbetsformernas betydelse, som sedan levt kvar. Dialogens betydelse för det pedagogiska arbetet är också något som idag alltmer diskuteras och lyfts fram i den pedagogiska diskussionen både i förskolan och i skolan. Förskolan har även i andra avseenden fortfarande en stark prägel av utredningens idéer, bl. a i sättet att disponera lokaler och utformningen av den inre miljön. Arbetslagstanken och åldersblandade grupper är andra exempel.</P> <P class="p193 ft0">Ett av utredningens förslag var att de anställda i förskolan skulle bilda arbetslag och genom sitt demokratiska samarbete utgöra en förebild för barnen. På så sätt ville utredningen också bryta den tidigare arbetsfördelningen i förskolan där barnskötarna ofta fungerade som assistenter till förskollärarna. <SPAN class="ft28">53 </SPAN>Barnstugeutredningen framförde att:</P> <P class="p194 ft52">Arbetslagets princip går ut på att personalen gemensamt diskuterar sig fram till en arbetsfördelning med tanke på aktuella arbetsmoment, <NOBR>arbets-tidens</NOBR> förläggning, och hur barnens aktivitetsutbud skall organiseras.</P> <P class="p195 ft0">Försöken att etablera ett mer demokratiskt lagarbete i förskolan har dock inte varit problemfritt. Detta var något som Barnstugeutredningen också förutsåg. Gränserna mellan olika personalkategorier kom delvis att suddas ut och ansvarsfrågan blev otydlig. Ambitionen att uppnå enighet i arbetslagen ledde också ofta till att förskollärarna, som hade längst utbildning, inte ville föra fram sina kunskaper och synpunkter i diskussioner. I stället utvecklades det en stark tendens till att enas kring ”en minsta gemensam nämnare”, vilket knappast bidrog positivt till den pedagogiska utvecklingen.<SPAN class="ft28">54</SPAN></P> <P class="p196 ft27"><SPAN class="ft28">53 </SPAN>SOU 1972:26: <SPAN class="ft29">&¶RSKOLAN DEL </SPAN>Barnstugeutredningen. Stockholm, Socialdepar-</P> <P class="p20 ft27">tementet. Sid 133.</P> <P class="p118 ft27"><SPAN class="ft28">54 </SPAN><NOBR>Boalt-Boétius,</NOBR> S. (1984):<SPAN class="ft29">!RBETSLAG P¥ DAGHEM</SPAN>. Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft0">Men arbetslagsidén har utvecklats och den ses idag som en viktig grund för att kunna utveckla det pedagogiska förhållningssättet. På senare år har idén med arbetslag etablerats i skolan.<SPAN class="ft28">55</SPAN></P> <P class="p103 ft0">Ett annat av utredningens förslag som fick genomslag och som levt kvar i förskolan sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> var förslaget om åldersblandade grupper: småbarnsgrupper för barn upp till 2½ år (som efterhand försköts till 3 år) och syskongrupper för de äldre barnen. <SPAN class="ft28">56 </SPAN>Åldersintegrerad verksamhet, som även under olika perioder funnits inom skolans verksamhet, har framförallt motiverats pedagogiskt. Idag råder fortfarande olika uppfattningar kring dess förtjänster och många förskolor har övergått till homogena barngrupper i samband med de senaste årens ekonomiska nedskärningar.</P> <P class="p198 ft34"><SPAN class="ft34">1.7</SPAN><SPAN class="ft36">Den svenska förskolemodellen</SPAN></P> <P class="p199 ft0">År 1974 tillsattes Familjestödsutredningen <SPAN class="ft28">57 </SPAN>för att utreda småbarnsföräldrarnas möjlighet till en utvidgad föräldraförsäkring och de pedagogiska förutsättningarna för <SPAN class="ft10">SM¥ </SPAN>barn att vara i daghem. Det handlade om att skapa möjligheter för föräldrarna att kunna försörja sig och samtidigt själva ta hand om sina nyfödda barn under deras första levnadsår och, efter det att föräldraförsäkringstiden gått ut, se till att samhället kunde erbjuda en så god barnomsorg som möjligt för de små. Resultatet blev ett omfattande utvecklingsarbete om små barn i daghem och en förlängning av föräldraförsäkringen från 6 till 9 månader. Därmed vände daghemsdebatten, som tidigare handlat om eventuella risker med att låta små barn vara i daghem, till att i stället handla om värdet av en hög kvalitet för små barn i daghem.</P> <P class="p200 ft0">Året efter – 1975 – fick förskolan sin första egna lag efter förslag från Barnstugeutredningen – den s.k. Förskolelagen. Tidigare hade barntillsynen reglerats inom Barnavårdslagen. Förskolelagen innebar</P> <P class="p4 ft0">bland annat att det för första gången i Sverige blev en rättighet för barn</P> <P class="p9 ft24">– sexåringar – att gå i <SPAN class="ft14">ALLM¤N F¶RSKOLA</SPAN>. Kommunerna blev skyldiga att erbjuda alla sexåringar plats om minst 525 timmar per år. Det sociala</P> <P class="p201 ft8">skyddsnätet, som allt sedan <NOBR>1930-talet</NOBR> ålagts barntillsynen, markerades nu genom en lagstiftning om <SPAN class="ft7">R¤TTEN TILL F¶RTUR </SPAN>för plats i förskola för <SPAN class="ft7">BARN MED BEHOV AV S¤RSKILT ST¶D</SPAN>. Hela reformen innebar även en lands-</P> <P class="p202 ft27"><SPAN class="ft28">55 </SPAN>Se vidare SOU 1997:21: <SPAN class="ft29">6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN F¶R BARN OCH UNGA ¥R </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p203 ft27"><SPAN class="ft38">56</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1972:26: </SPAN><SPAN class="ft29">&¶RSKOLAN DEL </SPAN>Barnstugeutredningen. Stockholm, Socialdepartementet.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">57</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1981:25: </SPAN><SPAN class="ft29">"RA DAGHEM F¶R SM¥ BARN </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p61 ft0">30 <SPAN class="ft10">+APITEL </SPAN>SOU 1997:157</P> <P class="p204 ft0">omfattande fortbildning för förskolans personal. En fortbildning som i dag framstår som unik inom detta område.</P> <P class="p205 ft0">Förskolelagen ersattes två år senare av Barnomsorgslagen som ut-</P> <P class="p9 ft8">vidgade förtursrätten till att även gälla fritidshem. 1982 integrerades barnomsorgens bestämmelser i <SPAN class="ft7">3OCIALTJ¤NSTLAGEN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">–PPEN</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> F¶RSKOLA OCH UPPS¶KANDE VERKSAMHET </SPAN>blev viktiga uppgifter för kommunerna. Den snäva och negativt laddade termen <SPAN class="ft7">TILLSYN </SPAN>ersattes med termen <SPAN class="ft7">OMSORG</SPAN></P> <P class="p72 ft0">Barnomsorgen integrerades allt mer i socialtjänsten och utgjorde en del av samhällets stödformer som sörjde för ”omsorgen om individen <INGENBILD zsrc="GLB3157d130xi2.jpg/" id="inl_img1">,</P> <P class="p76 ft0">familjen och äldre. Nyckelbegreppen i socialtjänstlagens målparagraf blev <SPAN class="ft10">DEMOKRATI</SPAN>, <SPAN class="ft10">SOLIDARITET</SPAN>, <SPAN class="ft10">J¤MLIKHET OCH ANSVAR</SPAN>.</P> <P class="p206 ft0">Förskolans utbyggnad såväl före som efter 1975 utgick från i första hand socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska behov. Tillgången på platser har också varit en mycket viktig förutsättning för att utjämna levnadsvillkoren mellan könen.</P> <P class="p206 ft0">Den svenska förskolemodell som växte fram efter Barnstugeutredningens förslag innebar att förskolan både skulle erbjuda god förskolepedagogisk verksamhet för barnen och samtidigt göra det möjligt för föräldrarna att förvärvsarbeta eller studera. Den allt mer vedertagna och utbyggda modellen blev en ”förskola i daghemsform.” En form som i dag av föräldrarna är den mest efterfrågade.</P> <P class="p207 ft0">Modellen har lyckats förena såväl familjepolitiska och jämställdhetspolitiska, som pedagogiska ambitioner. Den har mött föräldrarnas och då främst kvinnornas behov av barnomsorg och samtidigt uppfyllt kraven på en god pedagogisk verksamhet för barnen. Daghemmen</P> <P class="p121 ft52">kunde ta emot barn hela eller delar av dagen, och inom ramen för sin verksamhet tillgodose sexåringarnas <SPAN class="ft51">R¤TT TILL F¶RSKOLA </SPAN>– s.k. deltids-</P> <P class="p208 ft0">grupp. Lekskolorna – som nu benämns deltidsgrupp – blev en annan modell av förskola, för de sexåringar, vars föräldrar så önskade. Om föräldrarna behövde omsorg för sin barn resterande tid av dagen fanns familjedaghem.</P> <P class="p209 ft34"><SPAN class="ft34">1.8</SPAN><SPAN class="ft36">Förskola för alla barn</SPAN></P> <P class="p210 ft52">Ett decennium efter Förskolelagens införande – 1985 – kom regeringens proposition en <SPAN class="ft51">&¶RSKOLA F¶R ALLA BARN</SPAN>,<SPAN class="ft48">58 </SPAN>som innebar en markering</P> <P class="p190 ft0">av barns rätt till förskola, utifrån dess pedagogiska roll och betydelse för barns utveckling och lärande. Bland annat talas det i propositionen om en förskola som på ett tydligare sätt än hittills visar på den betydel-</P> <P class="p93 ft29"><SPAN class="ft28">58 </SPAN><SPAN class="ft27">Prop.1984/85: </SPAN>&¶RSKOLA F¶R ALLA BARN <SPAN class="ft27">Sid 13.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p61 ft0">SOU 1997:157 <SPAN class="ft10">+APITEL </SPAN>31</P> <P class="p211 ft0"><SPAN class="ft64">se verksamheten har för det enskilda barnets utveckling i olika avseenden” och nödvändigheten av en ”uppstramning av innehållet </SPAN></P> <P class="p19 ft0">Förslaget innebar att alla barn skulle ha rätt till förskola i någon form efter 1½ års ålder. Riksdagen beslutade dock att avvakta med den generella rätten för barn att delta, men att senast 1991 återkomma med lagstiftad rätt till plats från 1½ års ålder. Till dess skulle förskolan byggas ut. Alla barn vars föräldrar så önskade skulle få plats. Principbeslutet blev att barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar skulle erbjudas plats i daghem eller familjedaghem. Barn som var i familjedaghem eller vars föräldrar var hemarbetande skulle erbjudas möjlighet att delta i öppen förskola eller få plats i deltidsgrupp.</P> <P class="p92 ft0">Förutsättningarna för genomförandet 1991 kom emellertid att ändras radikalt. Födelsetalen ökade drastiskt och var bland de högsta i västvärlden. Därmed hade också efterfrågan på barnomsorg blivit så hög att mer än hälften av landets kommuner inte ansåg sig kunna tillgodose platsbehovet till 1991. Inte heller den ekonomiska situationen var sådan att föräldraförsäkringen kunde b yggas ut till full ersättning för barn under 1½ år.</P> <P class="p58 ft6">Samtidigt med att riksdagen fattade beslut om propositionen <SPAN class="ft5">&¶RSKOLA F¶R ALLA BARN </SPAN>beslutades också att ett pedagogiskt program</P> <P class="p129 ft0">skulle bilda ramen för förskolans pedagogiska verksamhet. I januari 1986 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att utarbeta ett pedagogiskt program för förskolan.</P> <P class="p209 ft34"><SPAN class="ft34">1.9</SPAN><SPAN class="ft36">Pedagogiskt program för förskolan</SPAN></P> <P class="p212 ft0">Det pedagogiska programmet för förskolan utarbetades av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen och gavs ut våren 1987. Programmet är upplagt som ett ramprogram och vänder sig i första hand till de ledningsansvariga i kommunerna, men även till förskolans personal i övrigt, föräldrar och utbildare av personal. Programmet är tänkt att</P> <P class="p213 ft52">fungera som ett stöd för kommunerna i deras planerings- och utvecklingsarbete och som stöd för framtagandet av <SPAN class="ft51">KOMMUNALA RIKTLINJER</SPAN></P> <P class="p11 ft0">Programmet ska kunna underlätta planeringen av den pedagogiska</P> <P class="p214 ft0">verksamheten i förskolan samt ligga till grund för den enskilda förskolans <SPAN class="ft10">LOKALA PLANERING</SPAN></P> <P class="p215 ft0">Det pedagogiska programmet består av inledande målformuleringar, som baseras på de grundvärderingar som uttrycks i socialtjänstlagen. Målen uttrycks enligt följande: <SPAN class="ft28">59</SPAN></P> <P class="p216 ft29"><SPAN class="ft28">59 </SPAN><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN>0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA R¥D</P> <P class="p4 ft27">Sid <NOBR>15-16.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft52">Förskolan bör sträva efter att i samarbete med föräldrarna ge varje barn bästa möjliga betingelser att rikt och mångsidigt utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar.</P> <P class="p218 ft52">Förskolan kan därigenom lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra i stånd att komma fram med egna omdömen och problemlösningar.</P> <P class="p219 ft6">Förskolan bör hos barnet lägga grunden till en vilja att söka och använda kunskap för att förbättra såväl egna som andras levnadsvillkor.</P> <P class="p220 ft0">Utgångspunkten för den pedagogiska verksamheten i förskolan skall enligt programmet vara: omvårdnad, omsorg, arbete, lek och inlärning samt skapande verksamhet. Programmet är uppb yggt enligt följande huvudprinciper som till stor del härrör sig från Barnstugeutredningen: <SPAN class="ft28">60</SPAN></P> <P class="p221 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">inlärning och utveckling sker alltid och överallt, inte bara i tillrättalagda inlärningssituationer</SPAN></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">omvårdnaden om barnen är av stor pedagogisk betydelse</SPAN></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">lek och temainriktat arbetssätt hjälper barnen att förstå sin omvärld</SPAN></P> <P class="p222 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">verksamheten skall knyta an till barnens egna erfarenheter och kunskaper</SPAN></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">både individerna och gruppen måste uppmärksammas</SPAN></P> <P class="p223 ft6">I det pedagogiska programmet organiseras innehållet i områdena <SPAN class="ft5">NATUR KULTUR </SPAN>och <SPAN class="ft5">SAMH¤LLE</SPAN>.<SPAN class="ft26">61 </SPAN>Dessa tre områden skall inte ses som en äm-</P> <P class="p4 ft0">nesinriktad uppläggning, utan delarna</P> <P class="p224 ft52">skall på ett naturligt sätt integreras i den praktiska verksamheten, bland annat genom ett temainriktat arbetssätt. Personalen skall välja innehåll utifrån barnens förmåga, de tankar och intressen som de uttrycker samt vad som bedöms vara viktigt för dem. Temaarbete är en viktig del av förskolans pedagogiska verksamhet. Det temainriktade arbetssättet har en låmg tradition i den svenska förskolan, även om begreppen växlat och metoderna efter hand utvecklats. Arbetssättet har vuxit fram utifrån kunskapen om och erfarenheterna av hur man bäst kan gynna barns inlärning.</P> <P class="p225 ft27"><SPAN class="ft38">60</SPAN><SPAN class="ft53">Johansson G, & Åstedt, </SPAN><NOBR>I-B.</NOBR> (1996 <SPAN class="ft72">&¶RSKOLANS UTVECKLING FAKTA OCH FUNDE RINGAR </SPAN>Stockholm, HLS Förlag. Sid 101.</P> <P class="p226 ft29"><SPAN class="ft38">61</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN>0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA R¥D<SPAN class="ft27">.</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Sid 26.</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft0">Temaarbetet är således det centrala i förskolan. <SPAN class="ft28">62 </SPAN>I programmet framhålls även att det vid valet av innehåll tas hänsyn till barnens utvecklingsnivå, tidigare erfarenheter samt till deras situation utanför förskolan. De upplevelser, erfarenheter och kunskaper som barnen skall få ta del av måste därför ha sin grund i det som är nära och välbekant för barnen</P> <P class="p15 ft4">Området <SPAN class="ft3">NATUR </SPAN>skall bidra till att barnen känner ansvar för naturen och får erfarenheter och grundläggande kunskaper om: människan, livsloppet, växter och djur, klimat och miljö, naturfenomen, krafter och processer, teknik och matematik. Området <SPAN class="ft3">KULTUR </SPAN>omfattar levnadssätt</P> <P class="p228 ft4">och traditioner, språk och litteratur, bild och form, sång och musik, rörelse och drama. Området <SPAN class="ft3">3AMH¤LLE </SPAN>omfattar närsamhälle, vardagsliv</P> <P class="p229 ft0">och övriga samhällsfrågor, fostran till demokrati, jämlikhet, solidaritet och ansvar.</P> <P class="p149 ft0">I anslutning till programmet gav Socialstyrelsen också ut fyra kompletterande skrifter.<SPAN class="ft28">63</SPAN></P> <P class="p108 ft0">Programmet, som fortfarande gäller som Allmänna råd, utvärderades 1993.<SPAN class="ft28">64 </SPAN>De slutsatser som då drogs var att ledningspersonalen tyckte att programmet var mycket centralt för målstyrning och ledning av verksamheten. Förskollärarnas bedömning var i stort densamma. De ansåg också att programmet hade betydelse som stöd för personalens pedagogiska arbete. I analysen framhålls att det pedagogiska programmet skiljer sig från en traditionell läroplan så till vida att det i första hand vänder sig till ledningspersonalen i kommunerna, och att det kan ses som en kompromiss som tillkommit i ett historiskt skede när den offentliga debatten om förskolan till stor del handlade om decentralisering och ledning av förskolan. Vidare menar utvärderarna att programmet främst fungerat som ett ”administrativt dokument,” som tydliggör innehållet för de personer som fattar beslut om ramar och resurser på kommunal nivå.</P> <P class="p230 ft27"><SPAN class="ft38">62</SPAN><SPAN class="ft53">Se Lindquist, G (1989) </SPAN><SPAN class="ft72">&R¥N FAKTA TILL FANTASI</SPAN>. Lund, Studentlitteratur.</P> <P class="p231 ft63"><SPAN class="ft38">63</SPAN><SPAN class="ft62">Bruun, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">U-B.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> (1983): </SPAN>$ET G¶R VI I &¶RSKOLAN<SPAN class="ft33">. Kärrby, G. </SPAN>0EDAGOGISKA PROGRAM I ANDRA L¤NDER <SPAN class="ft33">Johansson </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">J-E.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> </SPAN>3VENSK F¶RSKOLA %N TILLBAKABLICK<SPAN class="ft33">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">Norén-Björn,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> E.</SPAN></P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft72">!RBETA LEKA L¤RA</SPAN>. Socialstyrelsen, Liber.</P> <P class="p232 ft61"><SPAN class="ft37">64 </SPAN>Dahlberg, G. Fredricson, A. & Åsén,G. (1993:3): <SPAN class="ft12">&¶RSKOLAN OCH DET PEDAGOGIS KA PROGRAMMET</SPAN>. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar. Liber.</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft75"><SPAN class="ft73">1.10</SPAN><SPAN class="ft74">Privatisering, decentralisering och rationalisering</SPAN></P> <P class="p234 ft0">Högkonjunkturen under <NOBR>1980-talets</NOBR> slut, med den stora efterfrågan på daghemsplatser och den därmed sammanhängande personalbristen, innebar ett ökat tryck på att snabbt tillhandahålla platser i kommunerna. Föräldrarna började utöver den kommunala utbyggnaden ta egna initiativ och startade föräldrakooperativ med stöd av kommunala bidrag. I och med regimskiftet 1991 genomförde den borgerliga regeringen en ”etableringsrätt för enskild barnomsorg <INGENBILD zsrc="GLB3157d134xi1.jpg/" id="inl_img1"> vilket innebar att det från 1992 utgick statsbidrag även till av länsstyrelsen/kommunen godkända förskolor och fritidshem som drevs av exempelvis aktiebolag (Pysslingen), enskilda firmor eller ekonomiska föreningar såsom t.ex. personalkooperativ.<SPAN class="ft28">65 </SPAN>Kommunerna avgör behovet av enskilda verksamheter som drivs med offentliga medel. De öronmärkta statsbidragen togs bort 1993.</P> <P class="p235 ft0">Genom en ändring i socialtjänstlagen 1995 skärptes och preciserades kommunernas ansvar för barnomsorgen. Kommunerna blev skyldiga att tillhandahålla barnomsorg till förvärvsarbetande och studerande föräldrars barn och till barn som har ett eget behov av barnomsorg. Det innebär att plats skall erbjudas utan oskäligt dröjsmål, vilket normalt betyder inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält behovet. Platsen skall erbjudas så nära hem och skola som möjligt.</P> <P class="p236 ft0">För första gången kom nu också kvalitetskrav på verksamheten att regleras i socialtjänstlagen. Verksamheten skall utgå ifrån varje barns behov och det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek och lokalerna skall vara ändamålsenliga.</P> <P class="p237 ft52">Den centrala regleringen utgår ifrån barnomsorgslagstiftningen inom socialtjänstlagen och <SPAN class="ft51">3OCIALSTYRELSENS ALLM¤NNA R¥D</SPAN>. Villkoren</P> <P class="p238 ft0">för att enskild verksamhet skall kunna erhålla bidrag regleras i socialtjänstlagen och sammanfaller så gott som helt med den kommunalt drivna verksamhetens kvalitetskrav. (Socialtjänstlagen §18) De ekonomiska villkoren skall vara desamma för enskild och kommunal barnomsorgsverksamhet.</P> <P class="p239 ft27"><SPAN class="ft28">65 </SPAN>Sundell, K. & Lindroth, E. Ek- Lundström, U. Ståhle, Y. (1991:4): <SPAN class="ft29">$ET V¥RAS F¶R KOOPERATIVEN </SPAN>Stockholm, <NOBR>FOU-byrån,</NOBR> Stockholms socialtjänst.</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft0">År 1996 fanns det närmare 45 600 barn i enskilda daghem eller 12 procent av samtliga barn i daghem. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 1995. <SPAN class="ft28">66</SPAN></P> <P class="p59 ft0">En genomgripande förändring av hela barnomsorgen skedde när besparingarna inom den offentliga sektorn började få genomslagskraft. Barnomsorgen hör till de sektorer som enligt Kommunförbundet <SPAN class="ft28">67 </SPAN>gjort de största rationaliseringarna i början på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Trots de senaste årens kraftiga utbyggnad har de totala kostnaderna för barnomsorgen inte ökat (närmre 40 miljarder kronor år 1995). Barnomsorgen kostade i fasta priser t.o.m. något mindre 1995 än 1990, trots att antalet inskrivna barn ökade med närmare 30 procent under denna period.</P> <P class="p91 ft0">De åtgärder som vidtogs av kommunerna var främst följande: öka antalet barn i gruppperna och därmed friställa lokaler som kunde läggas ner, rationaliseringar och borttagande tjänster för administativ personal, föreståndare och vikarier. Integreringen av skolbarnsomsorgen och sexårsverksamheten med skolan har också inneburit större kostnadseffektivitet.</P> <P class="p241 ft0">Rationaliseringarna innebar att det pedagogiska arbetet måste förändras i daghemmen. Dels för att barngrupperna bestod av betydligt fler barn, dels för att genomsnittsåldern på barnen sjönk. I stället för ca <NOBR>15-16</NOBR> barn kan det numera vara <NOBR>20-22</NOBR> barn som är mellan ett och fem år i en syskongrupp.</P> <P class="p59 ft0">1995 var det fler än 17 barn i över 40 procent av daghemsgrupperna och var tionde hade 21 eller fler barn. Antalet barn per årsarbetare ökade från i genomsnitt fyra per anställd till närmare sex. <SPAN class="ft28">68 </SPAN>Under 1996 hade barngrupperna ökat ytterligare och var i genomsnitt 16,9 barn. Av de yngsta var 61 procent inskrivna i grupper om 16 eller fler barn.</P> <P class="p241 ft0">Exempel på vad som har inträffat i och med rationaliseringarna är verksamhetens ökade sårbarhet vid personalens sjukdom och ledigheter och färre tillfällen till fortbildning på dagtid, då det inte finns vikarier att tillgå. Eftersom det är svårare att klara stora åldersblandade grupper har många daghem övergått till åldershomogena grupper i stället för syskongrupper. Den åldershomogena gruppformen innebär ofta ett annorlunda pedagogiskt arbetssätt, som i sin tur kräver fortbildning. Tillfällen till att arbeta individuellt med barn blir också färre när det är</P> <P class="p242 ft29"><SPAN class="ft38">66</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen, (1996): </SPAN>3OCIAL SERVICE V¥RD OCH OMSORGI 3VERIGE</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">67</SPAN><SPAN class="ft53">Kommunaktuellt </SPAN><NOBR>(1995-05-16):</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft29">-ER</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> BARNOMSORG TILL L¤GRE KOSTNAD </SPAN>Tidskrift,</P> <P class="p11 ft27">Kommunförbundet.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">68 </SPAN><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen, (1996): </SPAN>3OCIAL SERVICE V¥RD OCH OMSORG I 3VERIGE</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft0">fler barn i grupperna.<SPAN class="ft28">69 </SPAN>Kontakterna med barnens föräldrar vid hämtning och lämning är svårare att få tid för, när en vuxen är ensam med barngruppen. Likaså har personalens tid för planering och uppföljning av verksamheten begränsats jämfört med tidigare. <SPAN class="ft28">70</SPAN></P> <P class="p244 ft0">Det råder en relativt stor samstämmighet om vilka faktorer som är väsentliga för god kvalitet och vilka områden som är viktiga att bevaka</P> <P class="p245 ft0">när barnomsorgen skall utvärderas. Socialstyrelsen <SPAN class="ft28">71 </SPAN>anger inom ramen för <SPAN class="ft10">!KTIV UPPF¶LJNING </SPAN>följande faktorer:</P> <P class="p246 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">barngruppernas storlek och sammansättning samt personaltätheten</SPAN></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">hög kompetens hos personal och ledning</SPAN></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">möjlighet till kompetensutveckling</SPAN></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">kontinuitet i barn- och personalgrupper</SPAN></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft71">samverkan med andra nivåer och organisationer</SPAN></P> <P class="p247 ft0">Även sådana faktorer som lokaler, kost, hygien och barnsäkerhet ses som viktiga kvalitetsfaktorer.</P> <P class="p215 ft0">Utbildningsnivån bland de anställda har höjts under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> 1996 var 58 procent av alla årsarbetare i förskolor och fritidshem utbildade förskollärare eller fritidspedagoger, medan endast 2 procent saknade formell utbildning. År 1996 hade 76 procent av dagbarnvårdarna någon form av utbildning för arbete med barn. <SPAN class="ft28">72</SPAN></P> <P class="p103 ft0">Rationaliseringar och kostnadsminskningar behöver inte nödvändigtvis innebära försämrad kvalitet. Det finns flera studier som också visar att besparingskrav inom barnomsorgen fått positiva effekter genom att arbetet blivit mer planerat och målinriktat, menar Socialstyrelsen.<SPAN class="ft28">73</SPAN></P> <P class="p63 ft0">I sin senaste statistik över barnomsorgen från 1996 anger Socialstyrelsen att antalet barn i daghem har ökat från 267 500 år 1990, till 365 800 barn år 1996, dvs. med 37 procent, medan antalet barn i familjedaghem under samma tidsperiod har minskat från 155 900 till närmare 110 200 eller med 29 procent. År 1996 ökade antalet barn i deltidsgrupp från att under första delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> legat omkring ca 65 000 till 74 900. Antalet barn som endast går i deltidsgrupp har sta-</P> <P class="p248 ft78"><SPAN class="ft76">69 </SPAN><SPAN class="ft77">Sjöberg, E. </SPAN>2APPORT FR¥N BARNOMSORGENS INSIDA /BSERVATIONER AV BARN SAMT F¶R¤LDRARS SYNPUNKTER P¥ BARNOMSORGENS RESULTATENHETER 2%3 PROJEKTET <SPAN class="ft77">FOU-</SPAN></P> <P class="p11 ft79">byrån, Stockholms socialtjänst.</P> <P class="p14 ft82"><SPAN class="ft80">70 </SPAN><SPAN class="ft81">Johansson, I. ( 1995:4): </SPAN>.YA F¶RUTS¤TTNINGAR I F¶RSKOLAN &¶RSKOLECHEFERS OCH F¶RSKOLL¤RARES ERFARENHETER AV ARBETE I RESULTATENHETER 2%3 0ROJEKTET <SPAN class="ft81">FOU-</SPAN></P> <P class="p11 ft79">byrån, Stockholms socialtjänst.</P> <P class="p126 ft72"><SPAN class="ft38">71</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1996): </SPAN>3OCIAL SERVICE V¥RD OCH OMSORG I 3VERIGE</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">72</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1997:7): </SPAN><SPAN class="ft29">3TATISTIK "ARNOMSORG</SPAN></P> <P class="p126 ft29"><SPAN class="ft38">73</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1996): </SPAN>3OCIAL SERVICE V¥RD OCH OMSORG I 3VERIGE</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p249 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr19 td68"><SPAN class="p250 ft0">digt minskat under första häften av <NOBR>1990-talet</NOBR> från 42 500 barn år 1991</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr10 td68"><SPAN class="p250 ft0">till 31 100 år 1995. År 1996 fanns det drygt 1100 öppna förskolor,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr16 td68"><SPAN class="p250 ft0">vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 1995. <SPAN class="ft28">74</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p251 ft83">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td63"><SPAN class="p251 ft83">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td69"><SPAN class="p252 ft27">Daghem</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p251 ft83">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr22 td48"><SPAN class="p253 ft27">Familjedaghem <NOBR>0-6</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p251 ft83">100000</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr13 td70"><SPAN class="p98 ft27">Deltidsgrupp</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p0 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p0 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p0 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p0 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p0 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p0 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td63"><SPAN class="p254 ft83">0</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr22 td71"><SPAN class="p98 ft27">(1994, 1995, 1996 även fritidshem</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td18"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td25"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p255 ft83">80</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td18"><SPAN class="p42 ft83">83</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p36 ft83">86</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p42 ft83">89</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p39 ft83">92</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p42 ft83">95</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p256 ft83">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p256 ft27">År</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr26 td68"><SPAN class="p250 ft29">!NTAL INSKRIVNA BARN ¥R I DAGHEM FAMILJEDAGHEM DELTISGRUPP</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td72"><SPAN class="p250 ft29">OCH FRITIDSHEM</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p251 ft83">250000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td63"><SPAN class="p251 ft83">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p251 ft83">150000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td60"><SPAN class="p24 ft27">Fritidshem</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td63"><SPAN class="p0 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td18"><SPAN class="p0 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td64"><SPAN class="p0 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p0 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td66"><SPAN class="p0 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td65"><SPAN class="p0 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td67"><SPAN class="p0 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p251 ft83">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td63"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr31 td73"><SPAN class="p41 ft27">Familjedaghem</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p257 ft83">5000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p257 ft83">0</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td63"><SPAN class="p258 ft87">0</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td18"><SPAN class="p39 ft83">82</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td64"><SPAN class="p29 ft83">84</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td25"><SPAN class="p42 ft83">86</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td65"><SPAN class="p49 ft83">88</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td34"><SPAN class="p253 ft83">90</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td66"><SPAN class="p39 ft83">92</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td65"><SPAN class="p253 ft83">94</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td67"><SPAN class="p259 ft83">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td63"><SPAN class="p260 ft88">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td63"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td18"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td64"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td25"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td65"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td34"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td66"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td65"><SPAN class="p0 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td67"><SPAN class="p259 ft27">År</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr34 td68"><SPAN class="p250 ft29">!NTAL INSKRIVNA BARN ¥R I FRITIDSHEM OCH FAMILJEDAGHEM</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr35 td74"><SPAN class="p250 ft30"><SPAN class="ft90">74 </SPAN>Socialstyrelsen (1997:7): <SPAN class="ft31">3TATISTIK "ARNOMSORG</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td65"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td67"><SPAN class="p0 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft34"><SPAN class="ft73">1.11</SPAN><SPAN class="ft91">Integration förskola – skola – skolbarnsomsorg</SPAN></P> <P class="p154 ft0">Integration av förskola och skola aviserades första gången i regeringsförklaringen i mars 1996. Centralt har överförandet av ansvaret för barnomsorgen från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet genomförts från den 1 juli 1996. Juridiska bestämmelser och överförande av regleringar från socialtjänstlagen till skollagen och överförandet av tillsynsansvaret från Socialstyrelsen till Skolverket avses träda i kraft från och med den 1 januari 1998.</P> <P class="p92 ft0">Den första åtgärd, som regeringen vidtog, var att utreda integrering av förskola för sexåringar, grundskola och skolbarnsomsorg. Utredningens uppdrag var att arbeta fram ett gemensamt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom <NOBR>6-16</NOBR> år. Syftet var att få fram gemensamma mål och en gemensam syn på barns lärande, men även en utveckling mot arbetsformer där olika kompetenser kan nyttjas. Kommittén redovisade sitt förslag i februari 1997.<SPAN class="ft28">75 </SPAN>I samma månad fick kommittén genom tilläggsdirektiv (dir.1997:30) i uppdrag att utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i förskolan, samt en översyn av skollagen utifrån de krav integrationen ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för verksamheterna.<SPAN class="ft28">76</SPAN></P> <P class="p262 ft0">Regeringen anför att den perspektivförskjutning som nu sker genom att förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten övergår från familjepolitik till utbildningspolitik, både är viktig och möjlig att göra, eftersom en så stor andel barn nu omfattas av denna. När det gäller förskolans sägs det <SPAN class="ft28">77</SPAN></P> <P class="p263 ft55">att det är nödvändigt att nu vända blickarna mot förskolans inre arbete, dess betydelse för barns utveckling och lärande och hur verksamheten kan få sin berättigade plats i den samlade utbildningspolitiken.....Förskolan bör nu ges sin rättmätiga betydelse som den första grundstenen i utbildningssystemet.</P> <P class="p264 ft0">I dag har redan många kommuner omorganiserat förskolan för sexåringar och integrerat den med grundskolan. <SPAN class="ft28">78 </SPAN>Samtidigt har sexåringar</P> <P class="p265 ft29"><SPAN class="ft38">75</SPAN><SPAN class="ft53">SOU: 1997:21: </SPAN>6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN F¶R BARN OCH UNGA ¥R</P> <P class="p126 ft27">Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">76</SPAN><SPAN class="ft53">Ibid. Se bilaga 2.</SPAN></P> <P class="p266 ft61"><SPAN class="ft38">77</SPAN><SPAN class="ft60">Regeringens skrivelse 1996/97:112, </SPAN><SPAN class="ft12">5TVECKLINGSPLAN F¶R F¶RSKOLA SKOLA OCH VUXENUTBILDNING +VALITET OCH LIKV¤RDIGHET</SPAN></P> <P class="p267 ft27"><SPAN class="ft38">78</SPAN><SPAN class="ft53">Pramling, I. & Mauritzon,U. (1996): </SPAN><SPAN class="ft29">!TT B¶RJA SKOLAN SOM SEX¥RING %N KUN SKAPS¶VERSIKT </SPAN>Stockholm, Skolverket.</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft0">som behöver heldagsomsorg fått plats i fritidshem. Detta har inneburit en stor ökning av inskrivna barn i fritidshem i många kommuner.</P> <P class="p79 ft0">Omorganisationen har även inneburit förändringar för skolan. Den största förändringen har varit för de skolor som integrerat fritidshem och som tidigare inte arbetat med heldagsverksamhet, som är öppen även under lov. Det har handlat såväl om att sammanjämka verksamheter med helt olika traditioner och förutsättningar som att hantera administrativa system med avgifter och kösystem.</P> <P class="p92 ft0">För förskolan har nyordningen också varit omdanande. I många kommuner har de äldsta barnen dvs. sexåringarna gått över till skolan. Förskolan har därmed överlämnat en hel åldersgrupp barn till skolans verksamhet, vilket till viss del upplevts som en förlust för den egna verksamheten. I vårt första betänkande <SPAN class="ft28">79 </SPAN>beskrivs integrationen mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg utifrån de senaste årens utvärderingar inom detta område. Den mest avgörande skillnaden för skolans och barnomsorgens professionella möten ligger i att de olika institutionsformerna inrymmer två olika traditioner.</P> <P class="p128 ft0">Ett möte och en integration kräver gemensamma mål och en gemensam värdegrund. Förslaget till nytt måldokument som kommittén gav i sitt första betänkande svarar mot dessa krav. Ett måldokument för förskolan måste, om integrationen skall utvecklas, foga in mot skolans läroplan och i den utveckling som redan kommit igång i många kommuner.</P> <P class="p128 ft0">Med detta arbete, att föreslå ett måldokument för förskolan läggs den andra grundstenen för en integration mellan förskola, skola och fritidshemmen. Regeringens avsikt<SPAN class="ft28">80 </SPAN>med att stödja integrationen av förskolan, skolan och fritidshemmen är</P> <P class="p181 ft52">att skapa de nödvändiga förutsättningarna för samverkan och gemensamma synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande. Detta innebär att lärandet mer ses som en obruten process i vilken både erfarenheter från vardagslivet i familjen, bostadsområdet, bland kamraterna och den pedagogiska verksameheten i förskola, skola och fritidshem tas tillvara. Ett sådant synsätt på läroprocesser förutsätter ett nära samarbete med alla dem som har ansvaret för de olika miljöer och verksamheter som barn vistas i</P> <P class="p130 ft27">– hem, barnomsorg och skolan.</P> <P class="p268 ft29"><SPAN class="ft28">79 </SPAN><SPAN class="ft27">SOU 1997:21: </SPAN>6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN ¥R <SPAN class="ft27">Stockholm,</SPAN></P> <P class="p20 ft27">Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p269 ft12"><SPAN class="ft37">80 </SPAN><SPAN class="ft61">Regeringens skrivelse 1996/97: </SPAN>5TVECKLINGSPLAN F¶R F¶RSKOLA SKOLA OCH VUX ENUTBILDNING +VALITET OCH LIKV¤RDIGHET <SPAN class="ft61">Sid 53.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft34">1.12 Barnen utanför förskolan</P> <P class="p270 ft0">Att från tidig ålder få delta i förskolans verksamhet, är för de flesta barn en stor tillgång för deras växande och lärande. Redan 1985 framhölls att förskolan skulle vara tillgänglig för alla barn. Detta har ännu inte realiserats. Nuvarande regler om rätten till förskola för sexåringar härrör från 1975. Regeln om att barn i behov av särskilt stöd kan få plats före sex års ålder är från 1978.</P> <P class="p271 ft0">Många barn har inte och kan inte få plats i förskolan, på grund av att deras föräldrar är arbetslösa. Antingen har de aldrig fått börja eller så har de fått lämna förskolan på grund av föräldrarnas arbetslöshet. Det är också vanligt att barn som får syskon inte heller får vara kvar i daghem under den tid som föräldrarna har föräldraledighet.</P> <P class="p80 ft0">I september 1996 stod ungefär 15 000 barn i åldrarna <NOBR>1-5</NOBR> år mot föräldrarnas vilja helt utanför barnomsorgen beroende på att en förälder är arbetslös. Därutöver fick 10 000 barn med arbetslösa föräldrar</P> <P class="p272 ft0">gå kortare tid i daghem eller familljedaghem än föräldrana önskade, vanligtvis tre timmar per dag.<SPAN class="ft28">81</SPAN></P> <P class="p273 ft0">Flera studier, däribland <NOBR>FAST-projektet,</NOBR> <SPAN class="ft28">82 </SPAN>som pågått sedan 1980- talet, har kunnat visa att tidig debut i daghem har en gynnsam effekt på barns utveckling och att barn som gått i daghem klarar sig bättre i skolan, än barn som inte gjort det. Denna studie, som är unik i sin långsiktiga uppföljning, har på senare år fått stöd av flera andra svenska undersökningar, som dock ännu inte hunnit lika långt i sina uppföljningar.</P> <P class="p274 ft0">Alla pekar dock på att tidig start och många års vistelse i barnomsorg påverkar barns utveckling i gynnsam riktning. <SPAN class="ft28">83</SPAN></P> <P class="p275 ft27"><SPAN class="ft38">81</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsens rapport </SPAN><NOBR>(1995-1997):</NOBR> <SPAN class="ft72">"EGR¤NSAD BARNOMSORG "ARN TILL ARBETS L¶SA OCH F¶R¤LDRALEDIGA I BARNOMSORGEN</SPAN></P> <P class="p276 ft33"><SPAN class="ft38">82</SPAN><SPAN class="ft62">Andersson, </SPAN><NOBR>B-E.(1989):</NOBR> <SPAN class="ft63">%FFECTS OF PUBLIC DAY CARE ! LONGITUDINAL STUDY</SPAN>. Child Development. Nr 60. Sid. <NOBR>857-866;</NOBR> Andersson, <NOBR>B-E.(1992</NOBR> <SPAN class="ft63">%FFECTS OF DAY CARE ON COGNITIVE AND SOCIOEMOTIONAL COMPETENCE OF THIRTEEN YEAR OLD 3WEDISH SCHOOL CHILDREN </SPAN>Child Development, Nr 63. Sid. <NOBR>20-36.;</NOBR> Andersson, <NOBR>B-E.(1992):</NOBR> <SPAN class="ft63">0UBLIC POLICIES AND EARLY CHILDHOOD EDUCATION</SPAN>. European Early Childhood Education</P> <P class="p11 ft68">Research Journal. Nr 2. Sid. <NOBR>19-32.</NOBR></P> <P class="p277 ft27"><SPAN class="ft28">83 </SPAN>Se t.ex.: Broberg, A.G., Wessels, H., Lamb, M.E. & Hwang, P.C.: Effects of day care on the development of cognitive abilities in <NOBR>8-year</NOBR> olds: a longitudinal study. development psychology, 1997, 33, 1, <NOBR>62-69;</NOBR> Bohlin, G. & Hagekull, B.: Behavior</P> <P class="p173 ft47">problems in Swedish 4- year olds: the importance of meternal sensibility and social contact. I P.M. Crittenden (ed) <SPAN class="ft46">4HE ORGANIZATION OF ATTACHMENT RELATIONSHIPS MATURATION CULTURE AND CONTEXT</SPAN>. Cambridge University Press, 1997; Nordberg, L.:</P> <P class="p278 ft63">4HE FIRST FOUR YEARS OF CHILDRENtS MENTAL DEVELOPMENT AN EMPIRICAL STUDY WITH APPLICATIONS IN PSYCHOLOGY AND PEDIATRICS<SPAN class="ft33">. Stockholm, Karolinska Institutet, 1994.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft0">I en intervjuundersökning i anslutning till <NOBR>FAST-projektet</NOBR> har 40 ungdomar i åldern <NOBR>16-17</NOBR> år fått beskriva vad de minns från sin daghemstid under <NOBR>1970-talet.<SPAN class="ft28">84</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> </SPAN>Ungdomarna talar om hela sin barndom, hem och daghem, som ett, och inte som två separata system. Samtidigt gör de en existentiell bedömning kring vad som var bra och inte, under uppväxten. Daghemmet relateras framför allt till kamraterna och den lustfyllda leken. Ingen av de intervjuade vill växa upp bara hemma. De längtade till daghemmet och kamraterna, samtidigt som hemmet var den värld från vilket livet utgick.</P> <P class="p280 ft0">Storstadskommittén, som undersökt förhållandena för förskolebarn i storstäderna, redovisar att betydligt färre barn i de utsatta stadsdelarna kommer i åtnjutande av barnomsorg jämfört med andra barn i storstäderna och landet i övrigt. <SPAN class="ft28">85 </SPAN>Detta anser storstadskommittén kommer att:</P> <P class="p281 ft52">ge upphov till allvarliga konsekvenser när barnomsorgen i allt högre utsträckning skall ha en utbildningspolitisk betoning. I vår kartläggning har vi också kunnat visa att barn som går i förskola har mindre behov av undervisning i svenska språket som andraspråk när de börjar grundskolan, samt att förskolan har goda möjligheter att förbereda barnen för skolans krav och villkor.</P> <P class="p282 ft0">Storstadskommittén föreslår att en försöksverksamhet i sju stadsdelar i storstäderna genomförs under fem år. Där skall deltidsgrupp kunna erbjudas till barn i åldern <NOBR>3-5</NOBR> år som nu står utanför förskolan. Verksamheten skall vara avgiftsfri och finansieras av staten. Vägledande för verksamheten är att den skall genomföras i enlighet med de nationella pedagogiska målen för förskolan, utformas i samarbete med föräldrarna, kännetecknas av professionalitet samt ha personal med god kompetens inom kulturområdet.</P> <P class="p93 ft34">1.13 Sammanfattning</P> <P class="p154 ft0">Förskolans utveckling kom att bli en del av social- och familjepolitiken. Den kartläggning som Ellen Moberg företog 1936, av barnkrubbornas och barnträdgårdarnas väl och ve synes ha inneburit att små barns omsorg och fostran identifierades som en socialpolitisk fråga. Det var också under <NOBR>1930-talet</NOBR> som den sociala välfärden började byggas upp. Förskolans historia handlar om en pedagogik och ett förhåll-</P> <P class="p283 ft27"><SPAN class="ft38">84</SPAN><SPAN class="ft53">Strander, K.(1997): </SPAN><SPAN class="ft72">*AG ¤R GLAD ATT JAG GICK P¥ DAGIS </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">85</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1997:61: </SPAN><SPAN class="ft29">!TT V¤XA BLAND BETONG OCH KOJOR </SPAN>Stockholm, Socialdepartemen-</P> <P class="p11 ft27">tet.</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft0">ningssätt till barn och pedagogisk verksamhet med rötter i bildningsideal formade mot den fria människans danande och den nya pedagogiken eller progressivismen.</P> <P class="p285 ft0">Den pedagogiska verksamheten har varit en del i en större helhet, där omsorgen om barnets utveckling utgjort ramen. Från början var det många gånger en fråga om skapa goda uppväxtvillkor för barn som kom ifrån utsatta familjeförhållanden. Denna historia har skapat bestämda perspektiv och sätt att förstå barns villkor och att arbeta med deras utveckling. Och inte minst har det skapat ett bestämt språk; ett bestämt sätt att tala om barn och pedagogisk verksamhet.</P> <P class="p286 ft0">Olika former kom att etableras, barnkrubbor, och senare daghem, för ensamstående mödrars barn liksom lekskolor för bättre bemedlade familjers barn. Att notera är att det inte blev lekskolemodellen som blev den mest eftersökta formen. Vad som blev avgörande för den svenska, och även den Skandinaviska förskolan, kan troligtvis förklaras av den utveckling som arbetsmarknads- och jämställdhetspolitiken tog under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Vilket inte minst återspeglades i direktiven till Barnstugeutredningen.</P> <P class="p287 ft0">När kvinnorna på <NOBR>1970-talet</NOBR> krävde daghem åt alla, var det inte bara de ensamstående mödrarna som visade sina krav och sina barnomsorgsbehov, utan även de välsituerade kvinnliga tjänstemännen och akademikerna som tog till orda. Daghemmen började få status och de var också den felande pusselbiten i kvinnornas frigörelse. Där passade inte familjedaghemmen in och därmed inte heller lekskolorna.</P> <P class="p288 ft0">Det svenska förskolesystemet blev efterfrågat av föräldrarna. De flesta föräldrar väljer idag daghem därför att de omfattar både omvårdnad, omsorg, fostran och lärande. Daghemmen har en hög kvalitet även om de fått vidkännas stora nedskärningar. Personalen har hög kompetens, förskolecheferna har pedagogisk utbildning, är budgetkunniga, ansvarsvana och har arbetat i arbetslag, vilket ökar deras arbetsledarkompetens. Den s.k. svenska förskolemodellen har också visats internationellt intresse. Framförallt lyfter man fram kopplingen mellan vård, omsorg och pedagogik, något som internationellt brukar beskrivas som <NOBR>”edu-care”.</NOBR> Även den höga kvalitén omtalas internationellt. <SPAN class="ft28">86</SPAN></P> <P class="p289 ft94"><SPAN class="ft92">86 </SPAN><SPAN class="ft93">Kamerman, S.B. (1989): </SPAN>#HILD CARE WOMEN AND THE FAMILY !N INTERNATIONAL OVERVIEW OF CHILD CARE SERVICES AND RELATED POLICIES<SPAN class="ft93">. I: Lande, J.S, Scarr, S. &</SPAN></P> <P class="p290 ft27">Gunzenhauser, N. (eds.) Caring for children: Challenge to America. Hillsdale, N.J:Erlbaum.</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft52">We can note that the child care services in Sweden offer the highest quality of <NOBR>out-of-home</NOBR> care available anywhere. Quality is stressed far more extensively than in most other countries. Standards of group size, stafff/child ratios, care giver qualification are based on extensive research and are rigorously set and enforced.</P> <P class="p292 ft0">Förskolan är emellertid ännu inte en ”Förskola för alla barn.” En av de viktigaste frågorna är hur förskolan skall kunna utgöra den grundsten i utbildningssystemet, som regeringen önskar att den skall bli, om inte alla barn kan delta.</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td75"><SPAN class="p293 ft0">44</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p294 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p0 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td78"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft95">!TT ER¶VRA OMV¤RLDEN</P> <P class="p296 ft0">Ett barn växer in i världen genom att erövra den. Med sin kropp och alla sina sinnen griper barnet in i och utforskar sin omvärld. Så snart barnet är fött börjar det sin oupphörliga kommunikation med omvärlden. Till en början sker denna kommunikation i första hand genom rörelser, via kroppen. Så småningom vidgas och fördjupas den, bl.a. genom att barnet börjar formulera sig i tal. Att bilda begrepp är just att gripa något, att omfatta något, att införliva detta i sitt medvetande och benämna det och därmed också börja tala om den omvärld som erövras. Barnet härmar, undersöker och leker för att pröva ut och för att finna sambandet mellan sig själv och sin omvärld. Barnet försöker på så sätt skapa mening i tillvaron. Dessa sökande och meningsskapande aktiviteter är kännetecknande för människan som en aktiv varelse som ständigt och gradvis, från födelsen upp i vuxen ålder, skapar ökad förståelse och kunskap om omvärlden.</P> <P class="p297 ft0">Men ett barn kan inte ensamt erövra omvärlden. Först i samspelet, i samexistensen, med andra uppstår en gemensam mening, som uttrycks i gemensamma tecken eller uttryck. Tal, skriftspråk, bildspråk, musik osv. utgör alla sådana tecken som vi gemensamt fyller med innebörd och mening.<SPAN class="ft28">87 </SPAN>Det är i kommunikationen, i mötet med andra människor, som vi skapar en gemensam relation till världen. Våra olika perspektiv smälter samman och vi existerar tillsammans i en gemensam värld av mening. Det är utifrån detta gemensamma meningsskapande som vi bygger vår kultur. Den värld som barnet växer in i och blir delaktig i är ett samhälle där människor delar språk, kunskaper, kultur och etiska värden.</P> <P class="p298 ft0">Fostran och utbildning syftar till att förbereda barnen för ett samhälle som vi endast kan ana konturerna av. Ett barn som 1997 börjar förskolan vid tre års ålder kommer förmodligen börja i förskoleklass år 2000, börja skolan året därpå för att år 2010 med all sannolikhet börja gymnasieskolan. Det troliga är en fortsatt utbildning på sannolikt 3 år, vilket skulle innebära att den som i dag börjar förskolan vid treårs ålder kommer ut i arbetslivet och därmed vuxenlivet tidigast år 2014. Detta arbets- och vuxenliv kommer troligen att innebära ett fortsatt livslångt lärande. Det är i detta tidsperspektiv inte möjligt att förutse vad som är väsentligt att lära. Innan dagens förskolebarn kommer ut i vuxenlivet kommer mycket att ske, ny teknologi utvecklas och ny kunskap kom-</P> <P class="p299 ft27"><SPAN class="ft28">87 </SPAN><NOBR>Merleau-Ponty,</NOBR> M. (1962): <SPAN class="ft29">0HENOMENOLOGY OF 0ERCEPTION </SPAN>London, Routledge</P> <P class="p300 ft27">and Kegan.</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p259 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft0">mer till. Det kulturella, sociala och politiska landskapet kommer att ändras. Produktionen kommer att förändras och därmed arbetslivet.</P> <P class="p302 ft0">Att vara i fas med omvärlden och möta kraven på olika kompetenser, och samtidigt utgå från alla barns inneboende potentialer, utvecklingsmöjligheter och behov, är den stora utmaningen för dagens förskola och skola. En viktig kärna i all pedagogik är att utveckla varje barns förmågor; förmågan att lösa problem, kommunicera med hjälp av olika språk och uttrycksformer, ta egna initiativ och samarbeta, kunna reflektera och tänka kritiskt. Sådana förmågor och färdigheter är viktiga inte bara i arbetsutan också i vardagslivet.</P> <P class="p303 ft0">För att kunna fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle måste man kunna läsa och uttrycka sig, man måste kunna granska och värdera information, hävda sina åsikter och utnyttja sin yttrandefrihet. Eftersom vi lever i ett samhälle som präglas av snabba och ständiga förändringar är det viktigt att barn känner att de själva kan påverka sin situation och bli delaktiga i förändringar. I ett media- och kommunikationssamhälle med nya koder, symboler och tolkningsmöjligheter är det viktigt att utveckla barns kommunikativa kompetens. Internationalisering och globalt tänkande ökar kraven på social kompetens, liksom kraven på att behärska olika språk.</P> <P class="p304 ft0">Alternativ till traditionella könsroller och familjemönster förändrar samhällstraditioner och invanda synsätt. Möjligheterna att kunna integrera skilda erfarenheter, kulturer och bakgrunder, kan öka förståelsen för olikheter, mångfald och olika livsbetingenser. Att kunna röra sig i olika sammanhang och hantera olika möten, att kunna göra egna val och prioriteringar, ger tryggare förutsättningar för skapandet av en egen identitet. Det är inte svårt att hitta flera exempel på kompetenser som dagens förskolebarn kan behöva utveckla för att kunna möta framtiden.</P> <P class="p305 ft0">För förskolans del handlar det framför allt om att barnen får möjlighet att utveckla en bred social och kommunikativ kompetens, om att lägga grunden för ett livslångt lärarande och, inte minst, att barnen utvecklar en lust och tillit till sin egen förmåga att lära.</P> <P class="p306 ft34"><SPAN class="ft34">2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Lärande i förskolan</SPAN></P> <P class="p307 ft0">I den tidigare beskrivningen av förskolan och förskolepedagogikens historia lyfts några grundläggande drag fram i det idéarv förskolan inte bara förvaltat utan också byggt vidare på. Fröbels pedagogik kom länge att påverka förskolans utveckling. Med Fröbel finns också en anknytning till bildningsdiskussionerna under förra seklet – att dana den fria människan. Detta tänkande kom att utvecklas med den nya pedagogiken, som träder fram kring sekelskiftet med förgrundsgestalter som</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft0">John Dewey och med företrädare som Elsa Köhler och Alva Myrdal. Den nya eller progressiva pedagogiken handlade om att utgå från barnet och barnets intressen, inte från en indelning i olika kunskapsområden. Men det var ingen fri och ansvarslös pedagogik som progressivisterna ville praktisera.</P> <P class="p309 ft0">Vad som framträdde var en pedagogik byggd på ett vetenskapligt förhållningssätt till fostran och utbildning. Det var genom att tillämpa psykologin som vetenskap, det var genom observationer och dokumentation som kunskap kunde tillämpas och utvinnas ur praktiken. Dessa grundläggande drag har varit utmärkande för den svenska förskolepedagogiken. Det är som en konsekvens av ett sådant förhållningssätt som vissa utvecklingspsykologiska modeller och teorier fått en sådan framträdande plats. Förskolans pedagogik har utgått från barnet och barnets intressen, den har byggt på att tillämpa utvecklingspsykologisk teoribildning. Skolans pedagogik har utgått från skolämnen och vetenskaper och de pedagogiska frågeställningarna har handlat om urval av kunskap och didaktik. Därmed har också olika språk utvecklats kring förskola och skola, där gemensamma termer fått täcka inte bara olika begrepp utan också olika begreppsliga sammanhang.</P> <P class="p310 ft0">Det pedagogiska arbetet i förskolan skall utgå från att varje barn arbetar med att erövra omvärlden och att detta arbete skall ledas och stödjas i riktning mot de mål som läroplanen anger. I vårt förslag till läroplan (kapitel 5) anges förskolans mål och uppdrag samt förskolans och skolans gemensamma värdegrund. Förskolan har ett ansvarsfullt och betydelsefullt uppdrag. Det handlar om en pedagogisk verksamhet för barn från ett till och med fem års ålder; barn som befinner sig i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Målen i läroplanen anger förskolans viljeinriktning och ambitioner. Det är mål med utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer och utvecklas som mest. En viktig fråga är därför hur barns växande och lärande i förskolan kan förstås. Målen anger en kvalitet men mål kräver också ett klart förhållningssätt; perspektiv och kunskaper om och för barn. Detta kapitel syftar till att ge ett sammanhang för den föreslagna läroplanen; ett sammanhang i vilket mål och riktlinjer skall förstås.</P> <P class="p311 ft0">I direktiven till kommitténs arbete framhålls bl.a. lekens och språkets betydelse för barnens lärande i förskolan. Vi har därför valt att särskilt beakta dessa aspekter av lärandet i de avsnitt som följer.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p312 ft0">SOU 1997:157 <SPAN class="ft10">+APITEL </SPAN>47</P> <P class="p313 ft69">Lek och lärande</P> <P class="p314 ft0">I förskolan har leken alltid haft en central plats, även om den inte alltid använts medvetet i pedagogiskt syfte. Förståelsen för barns lek var dock fundamental i Fröbels pedagogik. Barnet skulle <SPAN class="ft10">LEKA FRITT </SPAN>samtidigt som det skulle lära sig samarbeta med andra. Fröbel byggde sina pedagogiska teorier på antagandet om att utveckling sker utifrån barnets inre drift att vara aktiv och söka erfarenhet och inte enbart genom yttre stöd. Leken sågs som en väg till frihet och självständighet.</P> <P class="p315 ft0">Under hela <NOBR>1900-talet</NOBR> har det inom svensk förskola funnits en ambivalent inställning till barns lek. En bidragande orsak till detta kan vara att förskolepedagogiken vilat på utvecklingspsykologiska teorier, frikopplade från sitt samhälleliga och kulturella sammanhang. En romantisk syn på lek, ”den fria leken” i Fröbels anda, har levt kvar i förskolan sida vid sida med ett funktionellt synsätt. <SPAN class="ft28">88 </SPAN>Inte sällan har man utgått dels från en föreställning om lek som en särskild aktivitet, där barnen får leka fritt, dels från en föreställning om pedagogik som en av vuxna styrd och organiserad aktivitet. Denna åtskillnad mellan</P> <P class="p316 ft52">lek och pedagogik har sannolikt fungerat som ett hinder för förskolepedagogikens utveckling. I stället för att se <SPAN class="ft51">LEK OCH LEKFULLHET </SPAN>som en be-</P> <P class="p317 ft0">tydelsefull dimension i allt lärande har leken i hög grad betraktats som barns självverksamhet, som en angelägenhet för barnen och som ett uttryck för barns naturliga utveckling. I förskolan har leken också haft en viktig roll ideologiskt, som en markering mot skolans ofta vuxenstyrda och inlärningsinriktade arbetsformer. <SPAN class="ft28">89</SPAN></P> <P class="p318 ft0">Det senaste decenniet har emellertid inneburit en renässans för leken och dess betydelse, inte bara i pedagogisk verksamhet för barn, utan också inom andra delar av samhällslivet. <SPAN class="ft28">90 </SPAN>Ett exempel på detta är rollspelen som kanske är en av de största ungdomsrörelserna i vår tid.</P> <P class="p319 ft0">Ett annat exempel är att lekforskning börjat utvecklas som ett särskilt forskningsfält inom pedagogiken. Inom detta fält utvecklas olika teorier och tolkningar av hur och vad barn leker, vad den betyder för barnets fysiska och psykiska utveckling, tänkande och lärande och hur leken kan användas i pedagogiskt arbete. <SPAN class="ft28">91</SPAN></P> <P class="p320 ft27"><SPAN class="ft38">88</SPAN><SPAN class="ft53">Lindqvist, G. (1996): </SPAN><SPAN class="ft72">,EKENS M¶JLIGHETER </SPAN>Lund, Studentlitteratur.</P> <P class="p321 ft33"><SPAN class="ft38">89</SPAN><SPAN class="ft62">Kärrby, G. (1989): </SPAN><SPAN class="ft63">,EK OCH INL¤RNING UR BARNPERSPEKTIV </SPAN>Del 1: <SPAN class="ft63">"EGREPPS ANV¤NDNING OCH LEKTIONER </SPAN>Institutionen för pedagogik i Mölndal, Göteborgs</P> <P class="p322 ft27">Universitet.</P> <P class="p323 ft27"><SPAN class="ft38">90</SPAN><SPAN class="ft53">Jämför: Berg, </SPAN><NOBR>L-E.</NOBR> (1992): <SPAN class="ft29">$EN LEKANDE M¤NNISKAN </SPAN>Lund, Studentlitteratur.</P> <P class="p324 ft27"><SPAN class="ft38">91</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex.: </SPAN><SPAN class="ft29">/M LEK P¥ ALLVAR </SPAN>(1990): Rapport från Nordiskt lekforskarmöte. Stockholm, Barnmiljörådet.</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p325 ft0">Såväl forskning som samlade erfarenheter visar att leken är central i barnens liv och hjälper dem att erövra omvärlden. I leken utforskar barnen sin omvärld, de bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra. I leken upptäcker barnet sina förmågor och intressen. Genom leken utvecklas barnen socialt, känslomässigt, moto-</P> <P class="p326 ft0">riskt och intellektuellt.</P> <P class="p327 ft0">Lek och lekfullhet är en viktig dimension i <SPAN class="ft10">BARNS L¤RANDE</SPAN>. När barnen utforskar och försöker förstå sig själva och sin omvärld sker det oftast genom lek. Det går därför knappast att skilja lek från lärande. När barnen ägnar sig åt rollek, regellek, konstruktionslek eller annan lek utvecklar de tankar och hypoteser som de prövar själva och/eller ihop med andra. När barnen konstruerar med hjälp av olika material eller bygger sina lekmiljöer utvecklar de förståelse för en rad gr undläggande funktioner. Att förstå rummets egenskaper är grundläggande för förståelsen av matematik och fysik. <SPAN class="ft28">92 </SPAN>Närhet, avstånd, tyngd, balans, längre än, högre än, plant, snett, fysikaliska lagar som tyngdkraft och hävstångsprinciper, allt blir tydligt då man handskas med sand, vatten, klossar, bräder, stenar, kuddar för att göra olika konstruktioner eller då man bygger upp en värld att leka i. I barnens vardag finns många tillfällen som kan användas för att öka deras matematiska förståelse. <SPAN class="ft28">93 </SPAN>Genom att på ett lekfullt sätt få barn att uppfatta och uttrycka antal, att ordna, sortera och jämföra efter storlek, vikt volym och längd, att kunna skapa olika mönster, och enklare geometriska former, upptäcker barn matematiken. Genom att göra matematiska begrepp till</P> <P class="p328 ft0">en del av sin erfarenhetsvärld, utvecklar barn matematiken som språk.</P> <P class="p329 ft0">I leken utvecklar barnen sin <SPAN class="ft10">KOMMUNIKATIVA KOMPETENS</SPAN>.<SPAN class="ft28">94 </SPAN>I leken kommunicerar man genom ord, rörelser, gester, ljud, speciella tonfall, röstlägen eller andra signaler. Detta gäller såväl när barn leker själva som när de leker tillsammans med andra. I samspelet med andra barn kan leken utveckas på olika sätt. Tillsammans med andra föds idéer och uppslag som ger lekandet dess speciella kännetecken och som gör att leken förändras och förs vidare. Barnen gör hela tiden tolkningar av varandras budskap, förhandlar med varandra och använder olika strate-</P> <P class="p330 ft29"><SPAN class="ft28">92 </SPAN><SPAN class="ft27">Tragetorn, A. (1996): </SPAN>,EK MED MATERIAL +ONSTRUKTIONSLEK OCH BARNS UTVECK</P> <P class="p300 ft27"><SPAN class="ft29">LING </SPAN>Stockholm, Runa Förlag.</P> <P class="p331 ft97"><SPAN class="ft59">93 </SPAN>Ahlberg, A. (1994): <SPAN class="ft96">!TT M¶TA MATEMATIKEN I F¶RSKOLAN </SPAN>Rapporter (a och b) från instituionen för pedagogik, Göteborgs Universitet. Doverborg, E. (1987): <NOBR><SPAN class="ft96">-ATEMATIK</SPAN></NOBR><SPAN class="ft96"> I F¶RSKOLAN </SPAN>Instituionen för pedagogik, Göteborgs Universitet.</P> <P class="p332 ft79">Publikation. Nr 5.</P> <P class="p333 ft27"><SPAN class="ft28">94 </SPAN>Se t.ex.: Bateson, G. (1976): <SPAN class="ft29">! 4HEORY OF 0LAY AND &ANTASY</SPAN>. I Brunner et al (eds): Play. Its Role in Development and evolution New York, Oenguin Books.</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p259 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft0">gier för att pröva sina egna idéer. I leken kan barn med olika moders-</P> <P class="p335 ft4">mål ha ett rikt utbyte av varandra fast de inte talar samma språk. Genom leken utvecklar barnen också en <SPAN class="ft3">SOCIAL KOMPETENS</SPAN>.<SPAN class="ft59">95 </SPAN>När</P> <P class="p336 ft0">barn leker med varandra lär de sig att leva med andra människor, skratta med andra, bli arga utan att slåss, kompromissa, känna sympati och empati. Fantasi och inlevelseförmåga påverkar varandra. Barn som fått tillfälle att utveckla sin lekförmåga har visat sig kunna tänka och känna sig in i kamraternas situation. De utvecklar empati och medkänsla och visar respekt för varandras behov. I samspelet med kamraterna i en engagerande lek lär barnen känna varandra. De vet vad kamraten tycker är roligt och vad hon är rädd för. Man kommer varandra nära när man delar fantasier. Det ger trygghet och glädje.</P> <P class="p337 ft0">I en lek m.fl. barn dyker det ideligen upp problem som måste lösas och konflikter som måste redas ut. För att leken skall fortgå krävs det att man följer vissa sociala lekregler. <SPAN class="ft28">96 </SPAN>Genom att förstå och följa dessa regler utvecklar barnen en social kompetens. Barnen tvingas i leken också att behärska sin styrka och lära sig var gränserna går. I leken får de tillfälle till varierande rörelsemönster och lär sig att behärska sin</P> <P class="p338 ft0">kropp.</P> <P class="p339 ft0"><SPAN class="ft10">"ARN MED SV¥RIGHETER </SPAN>har med stöd av förskollärarare, som använt leken som pedagogisk metod, stimulerats i sin utveckling och i sitt lärande. Lek kan ibland vara ett nästan magiskt kommunikationsmedel när det gäller att nå barn. Med hjälp av lek kan man nå barn som dragit sig undan kontakt. Det finns exempel på utagerande barn som genom lek kunnat utveckla sin sociala kompetens.<SPAN class="ft28">97 </SPAN>Genom att läraren deltar i leken, avstyr konfrontationer mellan barnen, och visar hur man kan ta sig in och ur olika situationer kan hon också verka som en förebild som barnet kan härma och ta efter. Exemplen på effekter av lek som pedagogisk och terapeutisk metod är legio: Barn med autism har kunnat få ett gott stöd och kunnat utvecklas socialt genom att vuxna använt leken som ett pedagogisk hjälpmedel; <SPAN class="ft28">98 </SPAN>Barn med Downs syndrom har ut-</P> <P class="p340 ft27"><SPAN class="ft38">95</SPAN><NOBR><SPAN class="ft53">Knutsdotter-Olofsson,</SPAN></NOBR> B. (1987): <SPAN class="ft29">,EK F¶R LIVET </SPAN>Stockholm, HLS Förlag;. och (1996): <SPAN class="ft29">$E SM¥ M¤STARNA </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p341 ft40"><SPAN class="ft38">96</SPAN><SPAN class="ft98">Garvey, C. (1977): </SPAN><SPAN class="ft41">0LAY </SPAN>London, Fontana/Open Books; Jämför Hjort, <NOBR>M-L.</NOBR> (1996): <SPAN class="ft41">"ARNS TANKAR OM LEK %N UNDERS¶KNING AV HUR BARN UPPFATTAR LEKEN I</SPAN></P> <P class="p342 ft27"><SPAN class="ft29">F¶RSKOLAN </SPAN>Institutionen för pedagogik och specialmetodik. Lärarhögskolan i Malmö.</P> <P class="p323 ft27"><SPAN class="ft38">97</SPAN><NOBR><SPAN class="ft53">Knutsdotter-Olofsson,</SPAN></NOBR> B. (1996): <SPAN class="ft72">$E SM¥ M¤STARNA </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p343 ft29"><SPAN class="ft38">98</SPAN><SPAN class="ft53">Se Grönlund, E. (1994): </SPAN>"ARNS K¤NSLOR BEARBETADE I DANS $ANSTERAPI F¶R</P> <P class="p344 ft27"><SPAN class="ft29">BARN MED S¤RSKILDA ST¶RNINGAR </SPAN>Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p345 ft0">vecklat sin kognitiva förmåga genom lek med klossar. <SPAN class="ft28">99 </SPAN>Lekterapi är i dag en av de mest använda behandlingsmetoderna för barn på sjukhus.<SPAN class="ft28">100</SPAN></P> <P class="p346 ft0">I förskolan kan den vuxne ta vara på lekens språk och förstå vad som händer i kommunikationen mellan barnen genom att lyssna, observera och dokumentera olika leksituationer. Den vuxne kan också skaffa material och rekvisita samt, tillsammans med barnen, skapa miljöer som inspirerar till lek och utmanar barnens tänkande. Den vuxne kan ibland också bidra till att stödja och utveckla barnens lek- och läroprocesser genom att själv aktivt delta i leken.</P> <P class="p347 ft69">Språk och lärande</P> <P class="p348 ft0">Barns användning av språket – det skriftliga och muntliga – växer fram och utvecklas i sociala situationer, i vardagliga sammanhang, i leken, med kamrater och vuxna. Det är som medlem av ett samhälle, av en kultur, som man växer upp till en talande och skrivande människa, där språket blir ett sätt att nyskapa, återskapa, och hålla fast vid det betydelsefulla.<SPAN class="ft28">101 </SPAN>Det förutsätter att barnet möter och omges av vuxna som aktivt stödjer och underlättar barnets språkliga utveckling.</P> <P class="p349 ft0">Den som inte kan uttrycka tankar och upplevelser i tal och skrift och den som inte kan läsa är på många sätt utestängd ifrån samhällsgemenskapen. Förskolans pedagogiska verksamhet har en stor betydelse för hur barnens tal stimuleras och utvecklas och för hur läs- och skrivutvecklingen grundläggs och framskrider. <SPAN class="ft28">102</SPAN></P> <P class="p350 ft52">Barnet är beroende av samspelet med omgivningen för att komma igång med och utveckla sitt <SPAN class="ft51">TALSPR¥K</SPAN>. Redan under de första månaderna</P> <P class="p351 ft0">kommunicerar barnet med sin omgivning med miner och joller, skrik och gråt. <SPAN class="ft28">103 </SPAN>Genom att föräldrar och andra personer i omgivningen talar med barnet och bemöter barnets uttryck som uttryck för kommunika-</P> <P class="p352 ft27"><SPAN class="ft38">99</SPAN><SPAN class="ft53">Muntliga uppgifter från </SPAN><NOBR>Gun-Marie</NOBR> Wetso, Lärarhögskolan i Stockholm, som samlar material till en doktorsavhandling.</P> <P class="p353 ft27"><SPAN class="ft38">100</SPAN><SPAN class="ft53">Lindquist, Y. (1970): </SPAN><SPAN class="ft29">4ERAPI GENOM LEK </SPAN>Stockholm, Läromedelsförlagen.</P> <P class="p354 ft61"><SPAN class="ft12">,EKEN SOM L¤KER </SPAN>(1990 Stockholm, Almkvist & Wiksell. Se även: Ljungstöm, C. (1985): <SPAN class="ft12">,EKTERAPI P¥ SJUKHUS</SPAN>. Stockholm, Socialstyrelsen.</P> <P class="p332 ft27"><SPAN class="ft28">101 </SPAN>Liberg, C. (1990): <SPAN class="ft29">,EARNING TO READ AND WRITE </SPAN>Uppsala University, Depart-</P> <P class="p300 ft27">ment of Linguistics. Doktorsavhandling.</P> <P class="p332 ft27"><SPAN class="ft28">102 </SPAN>Se visare SOU 1997:108: <SPAN class="ft29">!TT L¤MNA SKOLAN MED RAK RYGG</SPAN>. Slutbetänkande av</P> <P class="p332 ft27">Läs- och skrivkommittén Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p355 ft27"><SPAN class="ft28">103 </SPAN>Söderbergh, R. (1988): <SPAN class="ft29">"ARNETS TIDIGA SPR¥KUTVECKLING </SPAN>Andra upplagan. Lund: Liber.</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p259 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft0">tion grundläggs ett språkligt självförtroende hos barnet som i sin tur blir en drivkraft för ett fortsatt och successivt lärande av ett rikligare och mer korrekt verbalt tal.</P> <P class="p357 ft0">Den verbala fasen inleds ofta när barnet är omkring ett år med <NOBR>ett-ordsyttranden,</NOBR> där enstaka ord används som en hel fras som kan ha olika betydelse beroende på hur orden betonas eller i vilket sammanhang de yttras. Yttrandet ”Mamma” kan t.ex. betyda ”Mamma, jag är trött”, ”Mamma, jag vill bada” osv. Så småningom används tvåordsyttranden som sedan utökas till alltmer komplexa grammatiska strukturer. Mycket av den språkliga aktivitet barn deltar i handlar om att presentera en upplevelse av saker, personer, händelser osv. Men en mycket liten del av detta utgörs av ett mer avancerat berättande av händelsen. De olika formerna av det talade språket är inte bara till för att uttrycka tankar, idéer, önskemål, utan kan också vara till för språkets framväxt. Barnen får förebilder för hur man tar sig in i språket genom att delta i sammanhang där den vuxne tar initiativ och inbjuder barnen till att delta.</P> <P class="p358 ft0">Genom att använda uttrycksformer som är i nivå med eller som l igger strax ovanför barnets egen uttrycksförmåga samt tala, läsa och skriva om sådant som barnet är intresserat av, skapas situationer som är meningsfulla för barnet.</P> <P class="p357 ft0">Förmåga till kommunikation utvecklas också i olika former av lek på olika nivåer, där barnen lär sig förstå subtila signaler och att behärska det talade ordet. Barnen talar med olika röst och med olika tempus beroende på om de talar om vad de skall leka, om de talar i leken eller utanför leken. <SPAN class="ft28">104 </SPAN>De får tillfälle att uttrycka tankar och känslor. Språkträningen blir aktiv i rolleken. När barnen leker låtsaslek tvingas de att använda det talade språket. De måste uttrycka sig så att andra förstår och de måste förstå vad andra säger. Orden knyts inte bara till verklighetens föremål och händelser, utan även till de inre bilderna av dessa.</P> <P class="p359 ft0">Redan i tidig ålder tar barnet också egna initiativ som bidrar till deras språkliga utveckling. I en accepterande miljö sker ett sådant initi-</P> <P class="p317 ft0">ativtagande oftare och oftare ju äldre barnen blir. Ett sätt att ta sig in i språket är att <SPAN class="ft10">IMITERA </SPAN>andra, exempelvis genom att repetera det som</P> <P class="p360 ft0">andra sagt.<SPAN class="ft28">105 </SPAN>Detta förekommer framför allt i det tidiga lärandet. Andra exempel är att återge sånger, roliga historier och spökhistorier.</P> <P class="p361 ft27"><SPAN class="ft28">104 </SPAN>Vedeler, L. (1989): <SPAN class="ft29">"ARNS KOMMUNIKASJON I ROLLEKEN </SPAN>Oslo, Universitets-</P> <P class="p166 ft27">forlaget.</P> <P class="p362 ft93"><SPAN class="ft92">105 </SPAN>Liberg, C. m.fl. (1997): <SPAN class="ft94">5PPLEVELSEPRESENTERANDE H¤NDELSETECKNANDE BE R¤TTANDE OCH SPR¥KINL¤RNING </SPAN>Institutionen för lingvistik. Uppsala Universitet.</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p61 ft0">52 <SPAN class="ft10">+APITEL </SPAN>SOU 1997:157</P> <P class="p363 ft0">Besläktat med imitation är att lära sig mallar för hur en viss typ av språkanvändning går till och sedan fylla dessa mallar med eget innehåll. <SPAN class="ft28">106 </SPAN>Barnen skapar ofta egna varianter av historier utifrån sådana mallar då de leker vardagsrollekar eller bearbetar och utvecklar sådant som de läst eller sett på TV, film eller video. Inom barn- och ungdomsgrupper blomstrar också med jämna mellanrum olika sätt att språka</P> <P class="p326 ft0">inom mycket strikt givna ramar i form av effektfulla ramsor som t.ex.</P> <P class="p351 ft10">!LLA BARNEN PRATADE RENT OCH FINT UTOM (JALMAR HAN VAR FR¥N +ALMAR<SPAN class="ft0">. Barnets talspråkliga resurser utvecklas således i olika sammanhang och på en mängd olika sätt. Genomgående är dock att det är i någon form av interaktion med andra som barnet med stigande ålder tar en alltmer aktiv roll.</SPAN></P> <P class="p364 ft0">Intresset för, och önskan om, att läsa och skriva grundläggs för många barn i gemensamma läs- och skrivupplevelser. En del barn har redan innan de fyllt ett år fått uppleva läsandet tillsammans med någon annan. Så småningom får de också vara med om gemensamma skrivstunder när någon t.ex. skriver deras namn på teckningar de gjort eller när man tillsammans författar brev eller vykort. I sådana läs- och skrivsituationer slussas barnen gradvis in i den skriftspråkliga kulturen. De får en mängd förebilder för hur det går till att läsa och skriva, förebilder som oftast visar på läsandets och skrivandets möjligheter och glädjeämnen.</P> <P class="p365 ft0">Det gemensamma läsandet och skrivandet ger upphov till att många barn redan i tidig ålder, ett och ett halvt till två år, försöker prova på egen hand. De första försöken består av att barnen utför en sorts låtsasläsning eller låtsasskrivning. Barnen återberättar vad som lästs för dem tidigare eller fantiserar helt fritt medan de samtidigt tittar i en bok. Och de skriver krumelurer, bokstavsliknande former eller bokstäver helt godtyckligt på ett papper. Barnen går in i rollen som läsare och skrivare och bygger upp en uppfattning om sig själva som läsare och skrivare om de hela tiden blir bemötta som kompetenta. Efter hand börjar de inse att vad som står skrivet följer bestämda mönster och sammanhang. De börjar läsa ord på skyltar, etiketter och liknande. De</P> <P class="p366 ft0">börjar kopiera ord och texter som de finner i sin omgivning. De skriver listor: ”smör lego karin mamma pappa.” De har börjat <SPAN class="ft10">SITUATIONSL¤SA OCH SITUATIONSSKRIVA</SPAN></P> <P class="p367 ft29"><SPAN class="ft28">106 </SPAN><SPAN class="ft27">French, L. et al (1985): </SPAN>4HE INFLUENCE OF $ISCOURSE #ONTENT AND #ONTEXT <SPAN class="ft27">of</SPAN></P> <P class="p368 ft50">Prescoolers´ Use of Language. I Galda, L. & Pellegrini, A.D. (eds) <SPAN class="ft49">0LAY ,AN GUAGE AND 3TORIES 4HE $EVELOPMENT OF #HRILDRENS ,ITERATE "EHAVIOR </SPAN>Nor-</P> <P class="p332 ft27">wood, N.j.: Ablex Publishing Corporation.</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p312 ft0">SOU 1997:157 <SPAN class="ft10">+APITEL </SPAN>53</P> <P class="p369 ft4">I samspelet med andra får de snart upp ögonen för att det inte är sammanhanget som är avgörande för vad som kan läsas och skrivas utan själva texten. Står det ”Åsa” kan man inte läsa ”Mamma” fastän mamma heter Åsa. En del barn börjar så smått att jämföra ord som de inte kan läsa med ord som de är säkra på utifrån ett visst sammanhang. De utökar på så sätt sammanhangen för när de kan läsa och skriva orden. Efter hand kan de frigöra sig i sin läsning av isolerade ord och läsa dem</P> <P class="p338 ft0">i alla tänkbara sammanhang. Parallellt med det utvecklar en del barn</P> <P class="p370 ft0">sin säkerhet i att skriva av ord och kan i sinom tid skriva dem utan att ha någon förlaga. De visar nu allt oftare prov på att kunna <SPAN class="ft10">HELHETSL¤SA OCH HELHETSSKRIVA ENSTAKA ORD</SPAN></P> <P class="p371 ft0">De blir så småningom skickliga i att känna igen och särskilja inte bara ord utan också hela textfraser. De börjar så smått läsa och skriva med flyt. Men vägen dit kan se olika ut för olika barn. En del barn lägger ned mycken möda och arbete på att bryta ned orden i sina beståndsdelar och lära sig använda ljudningsteknik. Andra barn behöver inte alls lägga ned lika stort arbete, då de förstår tekniken snabbare. I första hand lär de sig den genom att rimma och ramsa eller genom att ljuda när de skriver. Den kunskap de erövrar på dessa sätt kan de så småningom överföra på läsandet genom ihopljudning. Barnen lär sig de olika momenten som ingår i förmågan att ljuda ut och ljuda ihop steg för steg.</P> <P class="p372 ft0">Språkutvecklingen och identitetsutvecklingen går hand i hand. <SPAN class="ft28">107 </SPAN>Ju tidigare ett barn har möjlighet att utveckla sitt modersmål, desto större möjligheter och förutsättningar ges för att erövra ytterligare ett språk. Barn som har ett utvecklat modersmål och som är trygga i sin iden titet lär det nya språket enklare när de får lyssna, öva och pröva i lekfulla former. Införlivandet av det nya språket blir också mindre konfliktfyllt ju yngre barnet är, och när lärandet sker i naturliga, vardagliga sammanhang. Studier visar också att barn som går i förskola har mindre behov av undervisning i andraspråk när de börjar skolan. <SPAN class="ft28">108</SPAN></P> <P class="p359 ft0">Det försprång som en del barn har genom att i tidiga åldrar, tillsammans med kamrater och vuxna, ha fått vara aktiva i språkliga sammanhang tycks vara bestående. Läs- och skrivinlärning är inte något som påbörjas vid en speciell fas under uppväxten. Förmågan att</P> <P class="p373 ft67"><SPAN class="ft65">107 </SPAN><SPAN class="ft66">Öhman, M. (1991): </SPAN>&R¥N AGGRESSIVT UTAGERANDE TILL KONSTRUKTIV LEK %TT UTVECKLINGSARBETE KRING BARN V¥LD OCH LEK <SPAN class="ft66">Botkyrka kommun. I denna rapport</SPAN></P> <P class="p322 ft27">beskrivs en grupp med enbart invandrarbarn som lekte sig till språklig och</P> <P class="p322 ft27">social kompetens tillsammans med sina pedagoger.</P> <P class="p374 ft27"><SPAN class="ft28">108 </SPAN>SOU 1997:61: <SPAN class="ft29">!TT V¤XA BLAND BETONG OCH KOJOR</SPAN>. Stockholm, Socialdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p61 ft0">54 <SPAN class="ft10">+APITEL </SPAN>SOU 1997:157</P> <P class="p375 ft0">läsa och skriva utvecklas under lång tid och är en del i den livslånga språk- och kunskapsutvecklingen. <SPAN class="ft28">109</SPAN></P> <P class="p376 ft0">Traditionellt har skolan setts som den institution där man skall lära sig läsa och skriva. Hemmet och förskolans roll har betraktats som enbart förberedande och stödjande i denna process. Undersökningar visar att barn som redan i förskoleåldrarna vet varför man skriver och har någorlunda klart för sig hur det går till, lyckas bättre med läsningen i skolan än de som inte har förstått detta. <SPAN class="ft28">110</SPAN></P> <P class="p377 ft0">För att stödja och stimulera barns språkanvändning krävs öppenhet</P> <P class="p378 ft52">inför deras nyfikenhet och lust att lära. När barnets eget intresse för <SPAN class="ft51">SKRIFTSPR¥KET </SPAN>visar sig i tankar, lek och intresse är det lämpligt att ta upp</P> <P class="p351 ft0">det på ett konkret och funktionellt sätt. Det viktiga är att det sker i meningsfulla sammanhang. Ibland kan den vuxne planera situationer som syftar till lärande, men oftast handlar det om att försöka fånga tillfället i flykten och möta barns språkliga nyfikenhet varhelst den visar sig. I dessa sammanhang har personalens språkliga medvetenhet och kompetens en avgörande betydelse.</P> <P class="p379 ft34"><SPAN class="ft34">2.2</SPAN><SPAN class="ft36">Kunskap och lärande</SPAN></P> <P class="p380 ft0">Kunskap erövras genom lärande, ett lärande som sker på olika sätt och i olika sammanhang: Det kan ske genom tal, skrift, läsande och handlande; det kan ske genom texter och bilder, men lärandet finns också i drama, i lek, i sång och musik. Det är inte bara med hjärnan vi lär, vi lär med hela kroppen. Och allt vi lär kan inte verbaliseras.</P> <P class="p376 ft0">Vad kunskap är, är en av de grundläggande filosofiska frågeställningarna som kan ges många olika svar. Vad som räknas som kunskap varierar också över tid. I en pedagogisk verksamhet är det nödvändigt att ständigt problematisera, reflektera kring och levandegöra kunskapsbegreppet.</P> <P class="p381 ft61"><SPAN class="ft37">109 </SPAN>Söderberg, R. (1988): <SPAN class="ft12">"ARNS TIDIGA SPR¥KUTVECKLING </SPAN>Andra upplagan, Lund, Liber. Ett intressant exempel på hur tre- och femåringar lär sig läsa genom egen</P> <P class="p382 ft50">motivation och genom samarbete redovisas i Barsotti, A. (1997): <SPAN class="ft49">$ SOM 2OBIN (OODS PILB¥GE %TT KOMMUNIKATIONSPROJEKT I 2EGGIO %MILIA </SPAN>Stockholm,</P> <P class="p332 ft27">HLS Förlag.</P> <P class="p383 ft45"><SPAN class="ft43">110 </SPAN>Dahlgren, G. & Olsson, L.E. (1985): <SPAN class="ft44">,¤SNING I ETT BARNPERSPEKTIV </SPAN>Göteborgs Universitet: Acta Universitatis Gothoburgensis.</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p259 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft101">Läroplanskommitéen<SPAN class="ft99">111 </SPAN>behandlade begreppen <SPAN class="ft100">KUNSKAP </SPAN>och lärande i ett skolsammanhang med utgångspunkt i senare års forskning. Tre aspekter på kunskap lyftes därvid fram. För det första kunskap som ett</P> <P class="p385 ft4">sätt att göra världen begriplig och meningsfull, där kunskap inte bara är en avbild av världen. Detta är en <SPAN class="ft3">KONSTRUKTIV </SPAN>aspekt på kunskap, där</P> <P class="p386 ft0">den enskilde ses som aktiv i skapandet av kunskap och där kunskap betraktas som det dynamiska samspelet mellan vad man vill nå för kunskap, den kunskap man redan äger, de problem man upplever och de erfarenheter man gör. För det andra kunskap som är beroende av ett</P> <P class="p387 ft52">sammanhang och som utgör den tysta grund mot vilken kunskapen blir begriplig. Detta är den <SPAN class="ft51">KONTEXTUELLA ASPEKTEN</SPAN>. Och för det tredje kun-</P> <P class="p388 ft0">skap som är redskap för att bearbeta och hantera världen. Detta är kunskapens <SPAN class="ft10">INSTRUMENTELLA </SPAN>aspekt.</P> <P class="p389 ft0">Kunskap är en ständigt pågående konstruktion såväl social som kulturell till sin natur. Att se kunskap som en aktiv process – kunskapande – innebär att sammanhanget ses som en aktivt integrerande grund och en förutsättning för lärande. Läroplanskommittéen preciserade fyra olika former för kunskap: fakta, förståelse, färdighet och för-</P> <P class="p166 ft0">trogenhet.</P> <P class="p390 ft0"><SPAN class="ft10">&AKTAKUNSKAPER </SPAN>avser information, men också regler och konventioner. Genom fakta vet vi något, vi vet att något förhåller sig på ett visst sätt. Det är något vi kan formulera i ord och kan minnas och glömma. Det är något vi kan veta; ytligt eller djupt.</P> <P class="p391 ft4">Att förstå är att begripa och att uppfatta meningen med något. Faktakunskap och <SPAN class="ft3">F¶RST¥ELSEKUNSKAP </SPAN>är intimt bundna till varandra.</P> <P class="p392 ft52">Så t.ex. avgör förståelsen vilka ”fakta” vi kan se eller uppfatta. <SPAN class="ft102">112 </SPAN>Fakta kan därför inte heller sägas vara en förutsättning för eller av mer grundläggande natur än förståelse. Samtidigt är fakta förståelsens byggstenar. Det är fakta, som vi med förståelse försöker se mening i. Det är inte heller så att för-</P> <P class="p393 ft27">ståelse är något som abstraheras ”ur” fakta <SPAN class="ft28">113 </SPAN>eller utgör ett komprimat av fakta.<SPAN class="ft28">114</SPAN></P> <P class="p394 ft61"><SPAN class="ft38">111</SPAN><SPAN class="ft60">SOU 1992:94: </SPAN><SPAN class="ft12">3KOLAN F¶R BILDNING </SPAN>Stockholm: Utbildningsdepartementet. Se även SOU:1997:21: <SPAN class="ft12">6¤XA I L¤RANDE</SPAN>. Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p395 ft27"><SPAN class="ft38">112</SPAN><SPAN class="ft53">Marton, F., Hounsell, B. & Entwistle, N. (1986): </SPAN><SPAN class="ft29">(UR VI L¤R </SPAN>Stockholm, Nordstedts förlag.</P> <P class="p396 ft50"><SPAN class="ft38">113</SPAN><SPAN class="ft58">I stället uppstår försåelse genom att man ”tillför” fakta mening, se t.ex. Piaget, J. (1997): </SPAN><SPAN class="ft49">%PISTEMOLOGY AND 0SYCHOLOGY OF &UNCTIONS </SPAN>Dordrecht Reidel.</P> <P class="p397 ft27"><SPAN class="ft38">114</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1992:94: </SPAN><SPAN class="ft29">3KOLA F¶R BILDNING </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet. <NOBR>Sid.65-66.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft0"><SPAN class="ft10">&¤RDIGHETSKUNSKAP </SPAN>är en praktisk kunskapsform. <SPAN class="ft28">115 </SPAN>Denna form av kunskap kommer till uttryck i handlingar och beteendemönster, som är välkända för utövaren men som inte enkelt kan uttryckas i ord. <SPAN class="ft28">116 </SPAN>Även om färdighetskunskapen kan sägas vara en praktisk kunskapsform kan den vara sammanvävd med mer teoretiska former. Att skriva innebär inte bara att kunna forma ord, utan att också hålla och föra en penna eller använda ett tangentbord.</P> <P class="p399 ft52">Dessa tre kunskapsformer fakta, förståelse och färdighet kan sägas vara synliga kunskapsformer. Den fjärde formen – <SPAN class="ft51">F¶RTROGENHETSKUN</SPAN></P> <P class="p354 ft0"><SPAN class="ft10">SKAP </SPAN>– är mer osynlig. Den svarar mot sinnliga upplevelser; Vi kan ”lukta” oss till något.</P> <P class="p400 ft52">Genom att delta i praktiska verksamheter lär vi oss reglerna i dessa verksamheter. Förtrogenhetskunskap innebär att man kan tillämpa dessa regler (för t. ex. hur begrepp kan användas) på olika sätt beroende på det unika i situationen.<SPAN class="ft102">117</SPAN></P> <P class="p401 ft0">Fakta måste göras tillgängliga och presenteras. För förståelse och insikt måste barn också ges möjligheter att utgå från tidigare erfarenheter och förkunskaper och ges möjligheter att utforska, bearbeta och reflektera. Färdigheter måste övas, prövas och gestaltas och kommuniceras. Barn måste också ges möjligheter att utveckla förtrogenhet. Detta innebär att varken lärandet eller kunskapen kan bindas i en form och att lärandet måste ske genom individens aktiva deltagande. Detta gäller barn i alla åldrar likaväl som vuxna.</P> <P class="p402 ft0">Lärandet handlar om att internalisera något, att göra det till en del av en själv. För att lära och därmed införliva krävs någon form av prövning. Jag prövar det jag lär genom att använda det eller uttrycka det. Med andra ord är lärandet alltid en del av ett sammanhang. Pedagogisk verksamhet är situationer och processer där det finns mål för vad som skall läras och ett sammanhang för att lära.</P> <P class="p403 ft0">Det perspektiv på kunskap och lärande som här skisserats innebär att kunskap kan förstås som en process som förutsätter en aktiv interaktion med andra människor och fenomen i omvärlden. Kunskap och lärande blir i detta perspektiv inte endast relaterade till individen, som något som enskilda människor har eller besitter, utan något som skapas</P> <P class="p404 ft50"><SPAN class="ft38">115</SPAN><SPAN class="ft58">Se vidare Pramling. I & Mårdsjö, </SPAN><NOBR>A-C.</NOBR> (1997): <SPAN class="ft49">'RUNDL¤GGANDE F¤RDIGHETER OCH F¤RDIGHETERS GRUNDL¤GGANDE </SPAN>Lund, Studentlitteratur.</P> <P class="p405 ft27"><SPAN class="ft38">116</SPAN><SPAN class="ft53">Jämför: Polanyi, M. (1963): </SPAN><SPAN class="ft29">3KILLS AND #ONNOISSEURSHIP </SPAN>I Collected Articles</P> <P class="p332 ft27">and papers. Compiled by R.L. Gelwick. Berkley, California.</P> <P class="p406 ft27"><SPAN class="ft28">117 </SPAN>SOU 1992:94. <SPAN class="ft29">3KOLA F¶R UTBILDNING </SPAN>Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sid. 66.</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p259 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft0">och definieras tillsammans med andra. I linje med detta sätt att se på kunskap ligger en syn på barnet som en aktiv medskapare av sin egen kunskap. Denna syn på barn och barns lärande bygger på en respekt för barnet som ett resursrikt och nyfiket barn, ett barn med egen kraft och lust att lära. <SPAN class="ft28">118 </SPAN>I pedagogiskt arbete innebär detta att barnen själva och tillsammans med andra måste ges möjlighet att i ett utforskande och problemlösande arbete skapa mening och sammanhang. I förskolan kan detta ske bl.a. i projekt- och temaarbeten, där barnens eget utforskande och egna frågeställningar bildar utgångspunkter för lärandet.</P> <P class="p407 ft75"><SPAN class="ft73">2.3</SPAN><SPAN class="ft103">Det pedagogiska arbetet och den pedagogiska miljöns betydelse</SPAN></P> <P class="p408 ft0">Essensen i pedagogiskt arbete handlar om att aktivt arbeta med en process som möjliggör lärande i riktning mot givna mål och syften. För detta behövs kunskap om hur barn lär och utvecklas. Det krävs också en medvetenhet om pedagogens roll och den pedagogiska miljöns betydelse för lärandet.</P> <P class="p315 ft0">Synen på barnet som medskapare av sin egen kunskap förutsätter en syn på den vuxne som medskapare av kunskap, där den vuxne går i dialog med barnet och intar en reflekterande hållning till den egna rollen och barnens läroprocesser. I pedagogiskt arbete består den vuxnes arbete till stor del i att kunna lyssna, se och lära sig av det som barnen säger och gör - att hålla barnens frågor, hypoteser, teorier och fantasier vid liv och följa hur de söker svar och skapar mening i sin tillvaro. Det handlar också om att vägleda, skapa situationer och utnyttja tillfällen</P> <P class="p166 ft0">som kan utmana barnens tankar och teorier.<SPAN class="ft28">119</SPAN></P> <P class="p409 ft6">Denna hållning förutsätter att pedagogen blir en <SPAN class="ft5">REFLEKTERANDE PRAK TIKER</SPAN><SPAN class="ft26">120 </SPAN>som, tillsammans med sina kolleger, kan skapa utrymme för en</P> <P class="p410 ft0">kontinuerlig och kritisk diskussion kring den pedagogiska praktiken och dess förutsättningar.</P> <P class="p411 ft33"><SPAN class="ft38">118</SPAN><SPAN class="ft62">Dahlberg, G & Lenz - Taguchi, H. (1994): </SPAN><SPAN class="ft63">&¶RSKOLA OCH SKOLA OM TV¥ SKILDA TRADITIONER OCH OM VISIONEN AV EN M¶TESPLATS </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p412 ft47"><SPAN class="ft38">119</SPAN><SPAN class="ft57">Se t.ex. SOU 1997:21: </SPAN><SPAN class="ft46">6¤XA I L¤RANDE </SPAN>Stockholm: Utbildningsdepartementet; Jfr också Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö, <NOBR>A-C.</NOBR> (1997): <SPAN class="ft46">'RUNDL¤GGANDE F¤RDIGHETER OCH F¤RDIGHETERS GRUNDL¤GGANDE </SPAN>Lund, Studentlitteratur.</P> <P class="p413 ft49"><SPAN class="ft38">120</SPAN><SPAN class="ft58">Schön, D. (1983): </SPAN>4HE REFLECTIVE PRACTIONER (OW PROFESSIONALS THINK IN ACTION <SPAN class="ft50">New York, USA, Basic Books. Zeichner, K (1995): Research on tea-</SPAN></P> <P class="p414 ft6">cher thinking and different views of reflective practise in teaching and teacher education. Carlgren, I et al (eds): Teachers minds and actions. Research on teachers thinking and practise. London, The Falmer Press.</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft0">I förskolan finns goda möjligheter för detta i och med att man har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans i arbetslag, <SPAN class="ft28">121 </SPAN>där personalen gemensamt kan ta ansvar för och bidra till att det pedagogiska arbetet utvecklas och förnyas. På senare år har pedagogisk handledning av arbetslag blivit ett viktigt inslag i förskolans utvecklingsarbete. Denna form av handledning innebär att en utomstående person, t.ex. en kollega, söker få medlemmarna i arbetslaget att tillsammans reflektera över det pedagogiska arbetet genom att tillföra nya perspektiv och ställa frågor. <SPAN class="ft28">122 </SPAN>I detta sammanhang, liksom i andra former av utvecklingsarbete, kan personalens observationer och dokumentation av det pedagogiska arbetet och barnens läroprocesser användas som utgångspunkt för gemensam reflektion. Pedagogisk dokumentation är inte bara ett värdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan också användas som underlag för fortbildning, föräldrasamarbete och</P> <P class="p416 ft0">utvärdering. <SPAN class="ft28">123</SPAN></P> <P class="p327 ft0">Den <SPAN class="ft10">PEDAGOGISKA MILJ¶N </SPAN>kan ses som en aktiv part i pedagogiskt arbete. Miljön i förskola och skola bär på traditioner och föreställningar om vad pedagogik är och bör vara. Den sänder också budskap om vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten. <SPAN class="ft28">124 </SPAN>Förskolan präglas inte sällan av en hemlik miljö. Denna signalerar att verksamheten skall likna den som äger rum hemma. En skolsal, där bänkarna står på rad vända mot katedern, signalerar att det handlar om en verksamhet där läraren förmedlar kunskaper till eleverna. Vid förändringar av skolmiljön finns det i dag en tendens att göra om skolorna</P> <P class="p417 ft27"><SPAN class="ft28">121 </SPAN>I skolan introducerades arbetslagsidén 1980 i samband med den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80), men det är först på senare år som den börjat slå igenom på bredare front. Mycket tyder på att de flesta lärare, bl.a. genom</P> <P class="p418 ft61">det nya avtalet på skolområdet, inom några år kommer att ingå i arbetslag. Se vidare SOU 1997:121: <SPAN class="ft12">3KOLFR¥GOR /M SKOLA I EN NY TID </SPAN>Stockholm, Utbild-</P> <P class="p300 ft27">ningsdepartementet.</P> <P class="p419 ft33"><SPAN class="ft32">122 </SPAN>Se t.ex. Alnervik, K. & Karlsson, M. (1995):<SPAN class="ft63">0EDAGOGERS PEDAGOGIK SYNLIG GJORD GENOM KOLLEGIAL PEDAGOGISK HANDLING </SPAN>Bankeryd, Q- Communication. Nordström, E. (1996) <SPAN class="ft63">2EFLEKTION ETT S¤TT ATT UTNYTTJA DEN PEDAGOGISKA KOM</SPAN></P> <P class="p332 ft27"><SPAN class="ft29">PETENSEN </SPAN>Stockholm, Kommunförbundet i Stockholms län; Liknande handled-</P> <P class="p332 ft27">ning förekommer också på skolans område; Se SOU 1997:121: Sid. <NOBR>215-216.</NOBR></P> <P class="p420 ft12"><SPAN class="ft37">123 </SPAN><SPAN class="ft61">Se </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">Lenz-Taguchi,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> H. (1997): </SPAN>6ARF¶R PEDAGOGISK DOKUMENTATION <SPAN class="ft61">Stockholm, HLS Förlag; En utförligare beskrivning av dokumentations betydelse för</SPAN></P> <P class="p300 ft27">utvärdering och kvalitetsutveckling ges i kapitel 3 i detta betänkande.</P> <P class="p421 ft97"><SPAN class="ft59">124 </SPAN>Dahlberg, G. & Göthson, H. (1996): <SPAN class="ft96">%N MILJ¶ F¶R DET RIKA BARNET</SPAN>. Modern barndom nr 3, 1996; I detta temanummer om miljö och material finns även andra artiklar som behandlar den inre miljöns betydelse i förskolan.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p259 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p422 ft0">till <NOBR>”kontors-skolor”,</NOBR> i stället för att låta verkstaden, ateljén eller laboratoriet bli förebilder. <SPAN class="ft28">125</SPAN></P> <P class="p423 ft0">Genom att ändra i miljön förändrar man budskapet om sin pedagogik. Detta gör att såväl barn som vuxna ger miljön en annan mening och oftast handlar på ett annat sätt. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas i riktning mot läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer, där barnens inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande. Det är därför angeläget att den vuxne är medveten om den pedagogiska miljöns möjligheter och betydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan.</P> <P class="p424 ft4">Den syn på kunskap och lärande som vi tidigare skisserat, ställer krav på ett integrerat arbetssätt, där barns egna erfarenheter, intressen och kunskaper tas som utgångspunkt. Ett sätt att åstadkomma ett sådant arbetssätt är att arbeta temainriktat eller i projektform. I förskolans pedagogiska arbete har det temainriktade arbetsättet länge varit en av grundstenarna. På många förskolor finns det i dag en strävan att vidareutveckla och fördjupa denna arbetsform så att barnen görs mer delaktiga såväl i valet av teman som i hur arbetet fortskrider.</P> <P class="p425 ft34"><SPAN class="ft34">2.4</SPAN><SPAN class="ft36">Ett gemensamt pedagogiskt synsätt</SPAN></P> <P class="p426 ft0">Barnet gör nya erövringar av sin omvärld varje dag. Genom lek, språk och lärande skaffar de kunskaper och färdigheter som är avgörande för livet. Förskolans och skolans medverkan och inflytande över hur barnets erövringar av omvärlden kommer att utveckla sig, har till mycket stor del att göra med hur de vuxna bemöter och bejakar barnet, och hur de utmanar barns tankar och teorier. Barn som möts av respekt och får positivt gensvar från sin omgivning utvecklar sitt självförtroende. Barn som får pröva sina tankar och teorier i ett utforskande arbete och upptäcka att de förstår vill lära sig mer. Genom att barnen får möjlighet att utveckla sitt självförtroende och sin lust att lära kan förskolan lägga en god grund för ett fortsatt livslångt lärande.</P> <P class="p427 ft44"><SPAN class="ft43">125 </SPAN><SPAN class="ft45">Skantze, A. (1995): </SPAN>"ARNS OCH UNGDOMARS PERSPEKTIV 3KOLMILJ¶N SOM UT VECKLINGSRESURS<SPAN class="ft45">. KRUT. Kritisk Utbildningstidskrift. Nr 77. Jfr Lindqvist, G. (1996): </SPAN>,EKENS M¶JLIGHETER <SPAN class="ft45">Lund, Studentlitteratur.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p0 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p428 ft0">All pedagogisk verksamhet som syftar till att fostra och stödja barns och ungdomars utveckling och lärande skall integreras och ses som en helhet. Det är därför nödvändigt med en samsyn mellan förskola och skola.<SPAN class="ft28">126 </SPAN>Förskolans roll och ansvar för att göra omvärlden begriplig för barn sker under den tid i livet när deras motivation, nyfikenhet och lust att lära är som störst. För att få ett gynnsamt växande och lärande för livet krävs ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt bland alla som arbetar i förskolan samt en kunskap om hur skolan arbetar. Skolan är mottagare av barn som är vana vid förskolans sätt att arbeta. Därmed är det angeläget att skolans och förskolans pedagogik utvecklas och närmas till varandra utifrån ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Just detta faktum är för närvarande det som driver en stor del av det pedagogiska utvecklings- och förnyelsearbetet inom såväl förskola som skola.</P> <P class="p429 ft97"><SPAN class="ft59">126 </SPAN>Ett flertal studier och utredningar har visat på avsaknaden eller bristen på samsyn. Se t.ex. Pramling Samuelsson, I. &Mauritzon, U. (1997): <SPAN class="ft96">!TT L¤RA SOM SEX¥RING </SPAN>Stockholm, Skolverket; En analys av förskolans och skolans olika</P> <P class="p430 ft47">traditioner och en vision om en samsyn återfinns i Dahlberg, G. & Lenz- Taguchi, H. (1994): <SPAN class="ft46">&¶RSKOLA OCH SKOLA OM TV¥ SKILDA TRADITIONER OCH OM VISIONEN OM EN M¶TESPLATS </SPAN>Stockholm, HLS Förlag. Se även: SOU: 1994:45:</P> <P class="p326 ft29">'RUNDEN F¶R LIVSL¥NGT L¤RANDE %N BARNMOGEN SKOLA <SPAN class="ft27">Bilaga 3. Sid. 129.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p42 ft0">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td78"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p431 ft104">6IKTIGA ASPEKTER SOM GRUND F¶R L¤ROPLANSF¶RSLAGET</P> <P class="p432 ft0">I detta kapitel lägger kommittén fram motivtexter till förslaget till Läroplan för förskolan. Följande avsnitt har särskilt lyfts fram som betydelsefulla områden inom förskolans pedagogiska verksamhet. Det är föräldrasamarbete och föräldrainflytande, jämställdhet mellan</P> <P class="p433 ft0">könen, miljöarbete med barn i förskoleåldern, det mångkulturella samhällets möjligheter, barns rätt till kultur, barn med behov av särskilt stöd, multimedia och informationsteknikens betydelse, och utvärdering och kvalitetsutveckling.</P> <P class="p104 ft34"><SPAN class="ft34">3.1</SPAN><SPAN class="ft36">Föräldrasamarbete och inflytande</SPAN></P> <P class="p434 ft0">I Barnomsorg- och skolakommitténs första betänkande <SPAN class="ft56">127 </SPAN>pekades på att en värld med hög förändringstakt ställer stora krav på barn och vuxna. Under <NOBR>1900-talet</NOBR> har det skett genomgripande förändringar inom alla livsområden som exempelvis utbildning, yrkesliv och</P> <P class="p435 ft0">familjemönster. Detta kommer sannolikt att fortsätta in i det kommande <NOBR>2000-talet.</NOBR></P> <P class="p436 ft0">Även om samhället förändrats mycket under detta århundrade visar det sig att barn fortfarande oftast växer upp med sina biologiska föräldrar. Enligt Socialdepartementet <SPAN class="ft56">128 </SPAN>lever 75 procent av alla barn i en traditionell familj med bägge sina föräldrar och om de har syskon så är det oftast helsyskon. Det har blivit allt vanligare att föräldrarna lever tillsammans som samboende utan att vara gifta när första barnet föds. Det har också blivit vanligare att vänta med att skaffa barn till ett senare skede i en relation. Separationer förekommer tre gånger så ofta bland sambor som bland gifta. Efter en separation är det vanligt att ingå i en ny relation och att nya familjemönster bildas, men antalet ensamföräldrar har också ökat. Det visar sig också att fäderna blir alltmer delaktiga i barnens liv.</P> <P class="p437 ft29"><SPAN class="ft38">127</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1997:21: </SPAN>6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN F¶R BARN OCH UNGA</P> <P class="p438 ft27"><SPAN class="ft29">¥R </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p439 ft27"><SPAN class="ft38">128</SPAN><SPAN class="ft53">DS 1996:57: </SPAN><SPAN class="ft29">"ARN I $AG </SPAN>En undersökning av Ulla Björnberg, Göteborgs universitet. Stockholm, Socialdepartementet. Sid 36.</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft0">Övergripande mål för samhällets ansvar för barnen finns angivna</P> <P class="p441 ft0">i många olika sammanhang. 1993 ratificerade Sverige FN:s Barnkonvention:</P> <P class="p442 ft52">Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. <SPAN class="ft102">129 </SPAN>Artikel 18)</P> <P class="p443 ft0">I den svenska lagstiftningen inleds Föräldrabalkens bestämmelser med följande:</P> <P class="p444 ft52">Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande handling. (6 kap. 1§) I För-</P> <P class="p445 ft6">äldrabalkens regleras även vårdnadshavarens ansvar för barnet. (6 kap. 2§)</P> <P class="p446 ft0">Om vårdnadens utövande sägs i Föräldradrabalken att:</P> <P class="p447 ft6">Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.</P> <P class="p448 ft6">Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. (6 kap. 11§)</P> <P class="p449 ft3">) 0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN <SPAN class="ft4">anges att förskolan skall vara ett komplement till hemmet och att förskolan skall ta hänsyn till barnens verklighet utanför förskolan. Förskolans arbete med barnen måste därför ske i nära samarbete med föräldrarna. </SPAN><SPAN class="ft105">130 </SPAN><SPAN class="ft4">Det är personalens ansvar att ta initiativ till och upprätthålla en nära kontakt med föräldrarna. Det åligger också personalen att överbrygga eventuella svårigheter och hinder för kontinuerligt samarbete.</SPAN></P> <P class="p450 ft0">De övergripande målen utgår ifrån föräldrarnas yttersta ansvar för sina barn. I dag är emellertid rollen som vägledare för barn in i vuxenvärlden inte enbart förbehållen föräldrarna utan den delas med förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. Själva föräldraskapet har även det blivit allt mer offentligt. Förskolans betydelse som kompletterande funktion till föräldraansvaret blir allt viktigare under</P> <P class="p451 ft29"><SPAN class="ft28">129 </SPAN>+ONVENTIONEN OM BARNETS R¤TTIGHETER<SPAN class="ft27">: (1990):Regeringskansliets offset-</SPAN></P> <P class="p20 ft27">central, Stockholm.</P> <P class="p452 ft27"><SPAN class="ft28">130 </SPAN>Socialstyrelsen: 1987:3: <SPAN class="ft29">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA R¥D </SPAN>Sid 53 f.</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">63</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft0">barnets tidigaste uppväxtår. Många barn börjar redan när de är ett år</P> <P class="p433 ft0">i daghem. Förskolan bedriver en omfattande verksamhet för <NOBR>1-5</NOBR> åringar.</P> <P class="p453 ft0">Alla föräldrar förväntar sig, och med all rätt, att barnet skall få en god omsorg och kunna tillägna sig kunskaper och färdigheter i förskolan. Alla familjer är olika och varje familj har sin egen kultur och tradition. Det krävs mycket av erfarenhet och kunskap hos förskolans personal för att kunna tolka och förmedla viktig information kring barnet som både familjen och personalen behöver för ett gott samarbete. Föräldrarnas och förskolepersonalens kontakt och samarbete har varit, och är, en viktig källa för forskning och utvecklingsarbete. Föräldrasamarbetet skall regelbundet utvärderas.</P> <P class="p454 ft52">Pedagogen skall möta varje förälder med respekt och arbeta för att få deras förtroende. Föräldrarna skall kunna känna sig säkra på att deras barn tas väl omhand i förskolan. Barnet behöver känna att de vuxna kan samarbeta, lösa problem och skapa en god stämning tillsammans. Det innebär inte att man behöver tycka lika, men kravet på pedagogen är att möta alla föräldrar med respekt och en övertygelse om att de vill sina barns bästa även om de beter sig på ett annat sätt än vad man själv skulle önska. <SPAN class="ft102">131</SPAN></P> <P class="p74 ft69">Förskolan, hemmet och barnet</P> <P class="p455 ft0">Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt. Därför har alla föräldrar rätt att få veta hur förskolan arbetar. Föräldrarna behöver få så mycket information som är möjligt om verksamheten innan barnet börjar, så att de kan göra sig en föreställning om vad det innebär att ha sitt barn i förskola. Därefter skall informationen vara fortlöpande under hela tiden som barnet är kvar i verksamheten.</P> <P class="p456 ft0">Det är också viktigt att personalen i förskolan känner till barnens vardagstillvaro i hemmet. I en undersökning om barns liv i förskolan och i hemmet <SPAN class="ft56">132 </SPAN>visar det sig att föräldrarna gör stora insatser för att anpassa sig till vad de upplever som förskolans förväntningar på ett gott föräldraskap. Förskolan anstränger sig också för att till viss del återskapa en hemlik atmosfär runt barnet. Trots att hemmiljön och förskolemiljön i grunden är olika försöker de att anpassa sig till</P> <P class="p165 ft27"><SPAN class="ft28">131 </SPAN>Niss, G, Söderström, <NOBR>A-K.</NOBR> <SPAN class="ft61">(</SPAN><SPAN class="ft0">1996): </SPAN><SPAN class="ft10">3M¥ </SPAN><SPAN class="ft29">BARN I F¶RSKOLAN </SPAN>Stockholm,</P> <P class="p4 ft27">Studentlitteratur. Sid 14.</P> <P class="p457 ft27"><SPAN class="ft28">132 </SPAN>Bäckström, C, Dencik, L, & Larsson, E. (1988): <SPAN class="ft29">"ARNENS TV¥ V¤RLDAR</SPAN>. Stockholm, Esselte studium. Sid 281f.f.</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft0">varandra. Utifrån de iakttagelser som forskarna gjort menar de att redan mycket små barn tydligt kan klara att särskilja och förhålla sig adekvat till olika sociala miljöer. I stället för att söka sudda ut skillnaderna mellan hem och skola vore det bättre att ta fram de konkreta olikheterna som råder mellan föräldrarnas och personalens funktionsvillkor och roller visavi barnet. I föräldrarollen ligger att vara mottagare av just det egna barnets känslor, och att möta dessa med egna känslor, normer och värderingar. I pedagogrollen ligger att ha ett empatiskt och professionellt pedagogiskt förhållningssätt gentemot både enskilda barn och barngruppen. Förskolans verksamhet erbjuder ett socialt samspel och pedagogisk stimulans, medan hemmet också erbjuder något annat.</P> <P class="p459 ft52">Med en tillspetsad formulering kan man kanske säga att livsvillkoren i det moderna samhället kräver av människor att de utvecklar radarpsyken: av det uppväxande släktet kommer tillvaron att kräva stor förmåga till social flexibilitet. Den olikhet som kan råda mellan de olika socialisationsmiljöerna barnen färdas i behöver inte vara hotande för barnen – olikheterna kan tvärt om vara en givande och positiv resurs för deras utveckling.<SPAN class="ft102">133</SPAN></P> <P class="p460 ft0">Ett synsätt grundat på ett erkännande av de olikheter som finns öppnar för en dialog och en ökad förståelse för föräldrar och personals olika funktioner i barnets vardag. Barns sociala och kulturella villkor i förskolan har andra förtecken än de som råder i hemmet hos föräldrarna. Moderna uppväxtvillkor innebär en dubbelsocialisering för barn där förskola och hem måste både samverka och vara olika arenor, där olika roller tillåts och olika förutsättningar finns.</P> <P class="p93 ft69">Vidgad värld</P> <P class="p461 ft0">När ett barn börjar i förskola utvidgas inte bara barnets, utan också föräldrarnas värld. Hela familjen påverkas av barnets vistelse i förskolan. Att alla föräldrar ges möjlighet till insyn, medverkan och inflytande i denna värld är förskolans ansvar. Formellt sett har föräldrainflytande i förskolan under lång tid förts fram som en viktig del i förskolans uppdrag.</P> <P class="p450 ft0">Verkligheten har dock i varierande grad skilt sig från de formella ambitionerna. I olika undersökningar vittnar föräldrar om bristen på insyn i verksamheten. De upplever därför svårigheter både i att</P> <P class="p462 ft27"><SPAN class="ft28">133 </SPAN>Ibid.</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p463 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td86"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p250 ft0">stödja och ifrågasätta förskolan.</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td84"><SPAN class="p0 ft0"><SPAN class="ft56">134 </SPAN>Andra undersökningar visar att</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p464 ft0">det finns högt ställda ambitioner på samarbete mellan föräldrar och personal, men att osäkerhet råder kring vad och hur, i vilken omfattning och under vilka villkor.<SPAN class="ft56">135 </SPAN>Många föräldrar upplever att de har ett begränsat inflytande, ett inflytande som mest rör trivselfrågor, såsom föräldraorganiserade utflykter, vissa miljöförändringar och erbjudanden att delta i redan uppgjorda aktiviteter. Föräldrainflytande på ett mer genomgripande sätt saknas och anledningarna till detta varierar. Begränsade möjligheter att delta i möten och träffar på grund av arbetsvillkor är en viktig faktor från föräldrarnas sida, liksom ömsesidig rädsla för konflikter både mellan personal och föräldrar och mellan föräldrar.</P> <P class="p465 ft52">Det egentliga syftet med väl utvecklad samverkan föräldrar – förskola är att skapa goda uppväxtbetingelser för varje barn. Förskolan skall därvid vara ett komplement till bostadsmiljön. Eftersom människor har olika förmåga och olika behov, måste metoderna att åstadkomma samverkan vara många och skiftande. <SPAN class="ft102">136</SPAN></P> <P class="p74 ft69">Samverkan och inflytande</P> <P class="p466 ft4">Föräldrasamverkan är <SPAN class="ft3">ALL KONTAKT </SPAN>mellan hemmet och förskolan, både den dagliga kontakten vid lämning och hämtning av barnet och den organiserade kontakten vid föräldrasamtal, föräldramöten och föräldramedverkan av olika slag i verksamheten. Den grundläggande kontakten mellan förskolan och hemmet byggs upp under barnets invänjningsperiod. Öppenhet och ömsesidig förståelse och respekt lägger grunden för en kontinuitet och utveckling av samverkan mellan hem och förskola. En viktig faktor vid föräldrasamverkan och inflytande är att förskolan och hemmet gemensamt kommit fram till vilka mål man har utifrån barnets bästa. Ett öppet klimat innebär att samtal kontinuerligt förs kring dessa mål och att föräldrar och personal kan identifiera det som försvårar eller fördröjer måluppfyllelse. Gemensamma mål mellan förskola och hem innebär inte en gemensam metod som kan anammas av alla föräldrar och alla barn.</P> <P class="p467 ft27"><SPAN class="ft28">134 </SPAN>Kärrby, G. (1975): <SPAN class="ft29">$AGHEMMET OCH FAMILJEN </SPAN>Göteborgs Universitet,</P> <P class="p468 ft61">Pedagogiska institutionen, Lärarhögskolan i Mölndal. Uppsats 37. Stencil. <SPAN class="ft37">135 </SPAN>Mehlkvist, B. och <NOBR>Sjögren-Olsson,</NOBR> E. (1976): <SPAN class="ft12">6¥RT OCH DERAS DAGIS</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Familjestödsutredningens rapport. Nr 4. Stencil.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">136 </SPAN>SOU 1972:26: <SPAN class="ft29">&¶RSKOLAN DEL </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft0">Olika barn, olika situationer och olika föräldrar kräver olika förhållningssätt från personalens sida.</P> <P class="p74 ft69">Förskolan och skolan påverkar varandra</P> <P class="p470 ft0">Förskolans målsättning har alltid varit hög kring föräldrasamverkan och föräldrainflytande. Arbetet med små barn kräver god föräldrakontakt. Ett öppet arbetssätt och en kontinuerlig kontakt mellan personal och föräldrar är nödvändigt för att skapa tr ygghet och ge god omsorg om barnet. Att vidareutveckla förskolans ambitionsnivå kring föräldrainflytande är nästa steg. Olika initiativ tas både på kommunal nivå och ute på enskilda förskolor för att öka föräldrainflytandet i förskolan. Integrationen mellan förskola och skola i exempelvis förskoleklassen kan ha gynnsamma effekter på föräldrainflytande för båda verksamheterna. De senaste årens ökning av antalet föräldradrivna kooperativ avspeglar också föräldrars vilja till inflytande och ansvar över sina barns förskolemiljö och verksamhet. Möjligheten att förskolan och skolan kan påverka varandras förhållningssätt kring olika former av utökat föräldrainflytande stärks ju närmare förskolan och skolan knyts till varandra.</P> <P class="p471 ft0">Efter ett förslag från Skolkommittén <SPAN class="ft56">137 </SPAN>tog riksdagen på våren 1996 beslut om att ge kommuner som så önskar möjlighet att starta försöksverksamhet i grundskolan med lokala styrelser med föräldramajoritet. Försöksverksamheten regleras i en särskild förordning (SFS 1996: 605). Vissa av de uppgifter som enligt gällande förordning åvilar styrelsen eller rektorn för en skola kan överlåtas till en lokal styrelse med föräldramajoritet. Nämnden får inte avhända sig det övergripande ansvaret för verksamheten. Den lokala styrelsen får inte besluta i frågor som avser individuella fall. Sen möjligheten infördes har ett fyrtiotal skolor fram till 1997 börjat med försöksverksamheten. Skolverket har i särskilt uppdrag att följa försöksverksamheten. Eftersom försöken ännu inte utvärderats helt ut finns det inga uppgifter som fastslår exakta utfall. Konstateras kan dock att föräldrainflytande ställts högt upp på dagordningen i de flesta kommuner och i enskilda skolor runt om i landet. Både lokala och regionala konferenser kring föräldrainflytande har genomförts på initiativ av olika organisationer. Kommunförbundet och Riksförbundet Hem och Skola har framställt material och initierat möten kring inflytandefrågor. Föräldrainflytande i skolan är en viktig del i</P> <P class="p472 ft27"><SPAN class="ft28">137 </SPAN>SOU 1995:103: <SPAN class="ft29">&¶R¤LDRAR I SJ¤LVF¶RVALTANDE SKOLOR</SPAN>. Stockholm, Norstedts. Utbildningsdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p473 ft0">en framtida utbildningspolitisk och pedagogisk debatt. Förskolan är i och med sin övergång från socialtjänsten till utbildningssektorn en viktig tillgång för skolan i detta arbete.</P> <P class="p474 ft0"><SPAN class="ft10">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén att föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn. Men rollen som vägledare för barn in i vuxenvärlden delas idag mellan föräldrar, förskola, skola och skolbarnsomsorg. Vikten av att förskola och föräldrar samarbetar och att föräldrarna har insyn och inflytande i förskolans verksamhet måste beaktas i allt högre grad. Idag råder en osäkerhet från både personal och föräldrar om hur och under vilka villkor föräldrasamverkan och föräldrainflytande på ett djupare plan kan utvecklas. Föräldrar har olika vardagsvillkor och olika möjligheter att delta i förskolans verksamhet. Insyn och inflytande är dock en demokratifråga som personalen har skyldighet att i största möjligaste mån främja. De försöksverksamheter som påbörjats med lokala styrelser bör även omfatta integrerade enheter, som innehåller både förskola, förskoleklass och skola.</P> <P class="p475 ft34"><SPAN class="ft34">3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Flickor och pojkar i förskolan</SPAN></P> <P class="p476 ft0">I Sverige används begreppet ”jämställdhet” för att beteckna könens likaställning; kvinnor och män skall ha lika rätt att delta i samhället med samma skyldigheter och rättigheter, med lika värde och på lika villkor dela makt och ansvar på alla områden, både i arbets- och hemliv. Jämställdhet i betydelsen lika rättigheter för kvinnor och män är fastställd i lag i Sverige.</P> <P class="p450 ft0">I samspelet med andra människor formas barns upplevelse av vad det innebär att vara flicka och pojke. I förskolan pågår denna köns- eller genussocialiserande process varje dag och varje stund. Pojkar och flickor prövar och utforskar sätt att bete sig, handla och vara på. Utifrån de reaktioner och den respons barnet får från andra människor skapas tysta överenskommelser om vilka positioner som barn av bägge kön kan inta och vilka positioner som är lämpliga bara för flickor eller bara för pojkar. För att de jämställdhetspolitiska mål samhället eftersträvar skall kunna uppnås, är det en viktig uppgift för förskolan att gå bortom traditionella förväntningar på vad som är pojk- eller flickbeteenden och egenskaper och skapa förutsättningar för varje individ att förverkliga sin unika potential oavsett biologiskt kön. I det pedagogiska programmet för försko-</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p477 ft0">lan<SPAN class="ft56">138 </SPAN>anges till exempel följande värden som skall genomsyra förskolans verksamhet när det gäller jämställdhet:</P> <P class="p478 ft52">Förskolan skall aktivt verka för jämlikhet i levnadsvillkor och medverka till att barnen tillägnar sig kunskaper och värderingar som stöder principen för jämställdhet. Förskolan skall bidra till att flickor och pojkar får samma möjligheter att utveckla sina inneboende resurser. När det gäller dessa starkt kulturberoende frågor krävs lyhördhet och medvetenhet från personalens sida.</P> <P class="p479 ft52">Genom att ge barn av bägge könen förutsättningar att pröva ett bredare register av möjliga ”roller” och positioner påverkas också värderingar av vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt” i riktning mot ett mer jämställt förhållande.</P> <P class="p480 ft0">Förskolebarnets uppfattning om sig själv som pojke respektive flicka är flexibel och inte en färdigt formerad könsroll. Barnets öppenhet och stora lärandekapacitet ger gynnsamma förutsättningar för att bedriva medvetet jämställdhetsarbete under förskoleåldern. Principerna om ”lika värde” och ”lika ställning” är grundläggande värden inom förskolan. Liksom för andra värderingsfrågor är det attityderna hos dem som omger och arbetar tillsammans med barnen som i hög grad avgör vilken medveten och omedveten värdemässig påverkan barnen utsätts för. I förskolans arbete att ge lika möjligheter för pojkar och flickor innebär detta att förhållningssättet hos personalen måste stå i fokus. Det är personalens attityder, värderingar och agerande som formar barnens upplevelse av vad som är adekvat könsrollsbeteende. <SPAN class="ft56">139</SPAN></P> <P class="p481 ft69">Kön som en social konstruktion</P> <P class="p470 ft0">Synen på hur pojkar och flickor ”skall vara” dvs. vad kön ”är” varierar. I olika sociala, historiska och kulturella sammanhang skapas värderingar och överenskommelser både hur biologiskt kön skall betraktas, och vad som är lämpligt och användbart som kriterier för manliga respektive kvinnliga uppgifter och egenskaper. Tolkningen och värderingen av biologiska skillnader utgör grunden för</P> <P class="p482 ft27"><SPAN class="ft38">138</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN><SPAN class="ft72">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN</SPAN>. <SPAN class="ft72">!LLM¤NNA R¥D</SPAN></P> <P class="p226 ft29"><SPAN class="ft38">139</SPAN><SPAN class="ft53">Islam, J. (1995): </SPAN>+¶NSSKILLNADER I BARNS LEK OCH VAL AV LEKAR<SPAN class="ft27">. I Moyles,</SPAN></P> <P class="p11 ft27">JR (Ed) Släpp in leken i skolan! Stockholm, Runa förlag AB.</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p483 ft0">utvecklingen av <NOBR>”genus-system”.</NOBR> <SPAN class="ft56">140 </SPAN>Antropologisk forskning har visat hur sådana genussystem varierar mellan olika kulturer. Tvärvetenskaplig forskning bidrar till ökad förståelse och kunskap om genus. Det är dock viktigt att vi är medvetna om att forskning är en produkt av sin tid. Den återspeglar den sociala praxis som råder vid tillfället och får, om eller när den etableras som kunskap, en normativ status.<SPAN class="ft56">141 </SPAN>I ständig växelverkan med utveckling och mönster i samhället i övrigt växer således olika diskurser om manligtkvinnligt eller <NOBR>flickaktigt-pojkaktigt</NOBR> fram. En handling eller ett beteende tillmäts en viss betydelse och blir till ett sätt att tolka verkligheten – en kultur skapas. Förskolan är en social arena som på många sätt organiseras efter kön. Var personal och barn befinner sig, vilka aktiviteter de ägnar sig åt, hur de värderar dessa, liksom hur de bemöter varandra sammanhänger med deras syn på genus. Personalens medvetenhet om sina egna attityder är en av grunderna för att aktivt främja jämställdhetsarbetet i förskolan.</P> <P class="p484 ft69">Omsorg och pedagogik</P> <P class="p485 ft0">Sedan det pedagogiska programmet för förskolan kom har den svenska förskolan vunnit internationellt erkännande för sitt sätt att väva samman omsorg och pedagogik. Denna sammanvävning kan ses som en naturlig följd i den svenska förskolans historia. Under artonhundratalet dominerande två traditioner, barnkrubbans inriktning på tillsyn och vård och barnträdgårdens Fröbelinspirerade inriktning med barns utveckling och bildning i fokus. Ur ett jämställdhetsperspektiv möts två traditionellt könstypiska arenor –</P> <P class="p486 ft4"><INGENBILD zsrc="GLB3157d169xi1.jpg/" id="inl_img1">manlig pedagogik” och <INGENBILD zsrc="GLB3157d169xi2.jpg/" id="inl_img2">kvinnlig <INGENBILD zsrc="GLB3157d169xi3.jpg/" id="inl_img3"> omsorg <INGENBILD zsrc="GLB3157d169xi4.jpg/" id="inl_img4"> Kunskapsområdet <SPAN class="ft3">PEDAGOGIK </SPAN>är traditionellt en ”manlig” arena – forskning och teori-</P> <P class="p487 ft0">bildning inom det pedagogiska området domineras av män, folkskolläraryrket var länge reserverat för män. Ett instrumentellt och prestationsinriktat sätt att betrakta inlärning och inhämtning av segmenterat och ämnesindelat kunskapsstoff har funnits inom den pedagogiska traditionen och kan betraktas mycket stereotypt som ”manligt”. Den manliga arenans närvaro gör sig också påmind i benämningen av yrkesutövarna inom förskolan genom de maskulina</P> <P class="p488 ft66"><SPAN class="ft65">140</SPAN>Kulick, D. (1995): <SPAN class="ft67">(UR MAN BLIR EN RIKTIG KVINNA ELLER MAN</SPAN>. I Kulick, D. (Ed) <SPAN class="ft67">&R¥N K¶N TILL GENUS +VINNLIGT OCH MANLIGT I ETT KULTURELLT PERSPEKTIV</SPAN></P> <P class="p11 ft68">Stockholm, Carlssons förlag.</P> <P class="p489 ft27"><SPAN class="ft28">141 </SPAN>Sommer, D. (1997): <SPAN class="ft29">"ARNDOMSPSYKOLOGI 5TVECKLING I EN F¶R¤NDRAD V¤RLD</SPAN>. Stockholm, Runa förlag AB.</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft0">ändelserna i – förskollärare, barnskötare och föreståndare. Kunskapsområdet <SPAN class="ft10">OMSORG </SPAN>är däremot av tradition en ”kvinnlig” arena. Omsorgsyrken domineras av kvinnor och präglas av vår kulturs synsätt och värderingar av kvinnliga roller och positioner. Prototypen tycks vara ”den goda modern”; att sörja för någon annan, tillfredsställa andras behov, ta hand om och vårda. Dessa uttryck stammar till vissa delar ur ett borgerligt kvinnligt ideal etablerat under 1800- talet och än idag förknippas de stereotypt som delar av ”kvinnlighet”. I benämningen daghem lyser den kvinnliga ”omsorgens” närvaro igenom. Detta kan ge sig till känna som en alltför hemlik miljö, där den pedagogiska professionaliteten inte är lika tydlig. Men i det fruktbara mötet mellan ”omsorgen” och ”pedagogiken” skapas en pedagogisk miljö som på ett nyanserat sätt förhåller sig till barnet som ett subjekt.</P> <P class="p481 ft69">Aktörerna på arenan</P> <P class="p491 ft0">Förskolan är i stort en arbetsplats där majoriteten av personalen är kvinnor. Andelen manlig personal ligger trots stora ansträngningar att rekrytera och behålla fler män inom förskolan fortfarande kvar på en nivå kring knappt 3 procent 1997. I skolbarnsomsorgen är andelen män dock högre. Ungefär 17 procent av personalen på fritidshem är manlig. Självklart är det angeläget att verka för en högre andel manliga pedagoger i förskolan. Manliga och kvinnliga pedagoger har samma mål i sitt arbete men formulerar dem ofta på olika sätt och kan ha helt olika strategier för att uppnå dem. <SPAN class="ft56">142 </SPAN>Att samma sak både kan förstås och göras på olika sätt öppnar för flexibilitet och tolerans, vilket gynnar barns lärande om sitt eget lärande. Dessutom mår både flickor och pojkar bra av att ha närvarande manliga och kvinnliga förebilder och uppleva hur vuxna män och kvinnor samarbetar.</P> <P class="p492 ft0">Lika antal kvinnor och män i verksamheten garanterar inte i sig en mindre könsstereotyp miljö. Enbart närvaro av män leder inte självklart till förändring av barns könsrollsmönster. Ett traditionellt könsrollstänkande kan lika gärna bevaras och t.o.m. förstärkas i könsblandade arbetslag. <SPAN class="ft56">143 </SPAN>Jämställdhet handlar inte om antal, utan</P> <P class="p493 ft66"><SPAN class="ft65">142 </SPAN>Birgerstam, P, Ekberg, <NOBR>M-L,</NOBR> Ericsson, G & Larheden, L. (1996): <SPAN class="ft67">&¶R SKOLL¤RARES KOMPETENS EN J¤MF¶RELSE MELLAN KVINNOR OCH M¤N </SPAN>Malmö,</P> <P class="p11 ft68">Kirsebergs stadsdelsförvaltning.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">143 </SPAN>Wernersson, I & Lander, R. (1979): <NOBR><SPAN class="ft29">-¤N</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> OCH KVINNOR I BARNOMSORGEN</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Stockholm, Jämställdhetskomittén.</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p494 ft0">snarare om hur individer av olika kön förhåller sig till varandra och hur de vuxna överför de värderingar och bärande demokratiska idéer som förändrar traditionella könspositioner.</P> <P class="p495 ft0">Förskolan präglas av ett tänkande ur kvinnoperspektiv. Tankemönstren och handlingssätten som ingår i dess kultur kan betraktas som <NOBR>för-givet-tagna</NOBR> eller granskas och göras tydliga. I det pedagogiska programmet för förskolan lyfts detta fram:</P> <P class="p496 ft52">Den sneda könsfördelningen bland personalen i förskolan innebär att man måste vara särskilt uppmärksam på hur man påverkar barnen som förebild och med egna värderingar. <SPAN class="ft102">144</SPAN></P> <P class="p497 ft0">Barn är aldrig passiva mottagare av vuxnas värderingar och normer. De prövar och utforskar aktivt de positioner som sammanhanget erbjuder. Barn påverkar varandra och är medskapande i processen och i miljön. Särskilt stor är barns påverkan på varandra under självvalda aktiviteter utan inblandning från vuxna, exempelvis i leken.</P> <P class="p93 ft69">Könsskillnader varierar med pedagogisk miljö</P> <P class="p498 ft0">Lämnas barnen att klara sig på egen hand, som under fri lek, återskapar och upprepar de ofta roller och positioner som de känner igen från andra sammanhang. Men också i en pedagogisk miljö där de vuxna ger hög grad av struktur och vuxenkontroll kan tydliga stereotypa drag hos pojkar och flickor förstärkas. Pojkarna tar för sig under samling och andra prestationsinriktade, vuxenledda aktiviteter, medan flickorna skapar utrymme i relationsinriktade aktiviteter som lek.<SPAN class="ft56">145 </SPAN>Under vuxenstyrda aktiviteter som exempelvis samling, skaffar sig flickor och pojkar utrymme i och inflytande över situationen på olika sätt. Pojkar väljer ofta att ta för sig genom att ”störa ordningen” på olika sätt, medan flickorna väljer att liera sig med den vuxne och inta en roll av ”fostrande hjälpfröken.” Förskolan är på många sätt styrd av de normer och värdesystem som traditionellt betraktas som ”kvinnliga,” som hjälpsamhet, empati och omhändertagande, vilket gör att flickorna värdesätts utifrån sitt ”kvinnliga” agerande, medan det för pojkarna blir viktigt att sätta</P> <P class="p499 ft27"><SPAN class="ft38">144</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1987: 3): </SPAN><SPAN class="ft29">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA 2¥D</SPAN></P> <P class="p500 ft63"><SPAN class="ft38">145</SPAN><SPAN class="ft62">Odelfors, B. (1997): </SPAN>!TT G¶RA SIG H¶RD OCH SEDD /M VILLKOREN F¶R FLICKORS OCH POJKARS KOMMUNIKATION P¥ DAGHEM <SPAN class="ft33">Avhandling vid Pedago-</SPAN></P> <P class="p11 ft27">giska institutionen, Stockholms Universitet.</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft106">146 </SPAN><SPAN class="ft107">I</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft0">SOU 1997:157</SPAN></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p61 ft10"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>+APITEL</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p501 ft0">gränser mot detta genom att bryta den ”kvinnliga ordningen”. vuxenledda aktiviteter framträder möjligen förskolans grundvärdesystem tydligare och därför finns det viss risk att stereotypa rollbeteenden förstärks. Varken barnen eller de vuxna kan förändras utan att skapa nya diskurser, inom vilka de kan ”läsa” varandras handlingar på ett nytt sätt, skapa utrymme att pröva andra handlingar, och uppleva sig själv som pojke respektive flicka på flera sätt. <SPAN class="ft56">147 </SPAN>Förskolans tradition är att sätta barnet i centrum. Genom att betrakta varje barn förutsättningslöst läggs grunden för att främja jämställd-</P> <P class="p502 ft0">het på många skiftande sätt i barnets liv. Personalens medvetenhet utifrån könsperspektiv förstärker ytterligare barnens möjligheter att inte begränsas utifrån stereotypa könsrollsmönster.</P> <P class="p503 ft69">Identitetsutveckling under förskoleåldern</P> <P class="p504 ft52">Förskolan skall bidra till att barnen kan känna stolthet över att vara flicka respektive pojke, blivande kvinna eller man. Personalen bör vara medveten om vikten av att barnen får utveckla en trygg könsidentitet. <SPAN class="ft102">148</SPAN></P> <P class="p505 ft0">Ett traditionellt sätt att beskriva könsidentitet är att sammanfoga en serie stereotypa rollmönster. Om individen anpassar sig till denna statiska könsbild, talar vi ibland om en stabil könsidentitet, men utgår då ifrån en typifierad uppfattning.</P> <P class="p506 ft0">Identitet kan ses som en individs upplevelse av sig själv. Den är inte en kärna som utvecklar sig opåverkad av den yttre omgivningen. Utveckling sker genom samhandling med andra – föräldrar, pedagoger eller barn.<SPAN class="ft56">149 </SPAN>Detta är giltigt också när det gäller de aspekter av identitet som har med barnets upplevelse av att vara pojke eller flicka att göra. Den sker alltid i samklang med utveckling av känslor, språk, fantasi och tänkande. Med förskolans helhetssyn och pedagogiska tradition, där fokus ligger på jagutveckling, social kompetens, begreppsutveckling och kommunikation, ges barn rika tillfällen att utveckla sin kompetens och identitet. Det är i samspelet med andra som en individs identitet utvecklas. Individens</P> <P class="p507 ft27"><SPAN class="ft28">146 </SPAN>Hägglund, S & Öhrn, B (1992): <SPAN class="ft29">+¶N UTBILDNINGSMILJ¶ER OCH PROSOCIAL UTVECKLING</SPAN>. Instituionen för pedagogik, Göteborgs Universitet. Rapportserie. Rapport nr 1992:02.</P> <P class="p508 ft27"><SPAN class="ft38">147</SPAN><SPAN class="ft53">Walkerdine, V (1990) </SPAN><SPAN class="ft29">3CHOOLGIRL FICTIONS</SPAN>. London, Virago.</P> <P class="p509 ft27"><SPAN class="ft38">148</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN><SPAN class="ft72">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN</SPAN>. <SPAN class="ft72">!LLM¤NNA 2¥D</SPAN></P> <P class="p508 ft29"><SPAN class="ft38">149</SPAN><SPAN class="ft53">Bae, B. (1996): </SPAN>$ET INTRESSANTE I DET ALMINNELIGE EN ARTIKKELSAMLING<SPAN class="ft27">.</SPAN></P> <P class="p61 ft27">Pedagogisk Forum, Oslo.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">73</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft0">uppfattning om sig själv som subjekt i olika situationer står i centrum. ”Könsrollssocialisationen” är avhängig vilka möjligheter barnet får att uppfatta sig själv som ett subjekt, det vill säga vilken diskursiv praxis de inträder i som subjekt. <SPAN class="ft56">150 </SPAN>Sett ur det perspektivet kan vi diskutera hur flickor och pojkar kan stärkas i sin självtillit, självbild och självansvar. Hur förskolan som miljö kan bekräfta och hjälpa barnet att komma vidare i sin utveckling genom att få vidga sina möjliga handlingssätt – att pröva olika positioner – blir en central fråga. En positiv upplevelse och utveckling av barnets identitet förutsätter att varje enskilt barn ges möjlighet till identifikation och bekräftelse, oavsett biologiskt kön.</P> <P class="p481 ft69">Jämställdhet som en pedagogisk uppgift</P> <P class="p498 ft0">Under många år har utvecklingsarbeten kring jämställdhet varit ett område som prioriterats både lokalt och nationellt. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen under <NOBR>1996-1998</NOBR> fortsatt arbetet med jämställdhet i förskolan. Inriktningen i detta arbete är att lyfta fram jämställdhet som en pedagogisk utmaning och initiera till ett långsiktigt lärande om vad det egentligen innebär att arbeta jämställt med förskolebarn. Fokus inriktas på att öka medvetenheten om de vuxnas egen betydelse som förebild. För att komma bortom kön som organiserande princip är det nödvändigt att analysera verksamheten, inte bara ur ett socialt eller åldersperspektiv, utan också ur ett könsperspektiv. En vilja och förmåga hos de vuxna att reflektera över hur man själv som kulturbärare påverkar barnens könssocialisation krävs. Genom ett enkelt och direkt applicerbart observationsmaterial kan problematisering kring genusfrågan sättas igång, exempelvis kring den vuxnes eget kontaktmönster, hur mycket taltid varje barn ges, hur mycket uppmärksamhet och vilken kvalitet den har.<SPAN class="ft56">151 </SPAN>Sådana konkreta observationer kan ligger till grund för en analys av hur den dagliga verksamheten lever upp till jämställdhetspolitiska mål och kan också inspirera till nytänkande och utprovande av nya former i val av aktiviteter, utformande av miljö, planering och förhållningssätt som bättre gagnar flickors och pojkars utveckling. Genom sådana arbetssätt öppnas möjligheter för att utforska</P> <P class="p511 ft29"><SPAN class="ft28">150 </SPAN><SPAN class="ft27">Jones, A. (1994): </SPAN>&LICKOR BLIR FLICKOR I ETT SOCIALT SPEL AV BETYDELSER OCH</P> <P class="p4 ft27"><SPAN class="ft72">S¤TT ATT VARA </SPAN>Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr 4.</P> <P class="p512 ft27"><SPAN class="ft28">151 </SPAN>Berg, B. (1997): <SPAN class="ft29">%N J¤MST¤LLD START I LIVET</SPAN>, Ännu ej publicerat material från pågående utvecklingsarbete i Uppsala kommun.</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p513 ft0">och variera olika sätt att handla och vara på, pröva positioner i en mångfald som berikar och sätter individ före kön.</P> <P class="p514 ft0"><SPAN class="ft10">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén att varje flicka och pojke har rätt att få förverkliga sin potential utan begränsningar utifrån stereotypa könsrollstraditioner. Förskolan har en viktig uppgift i att ge barn av bägge könen förutsättningar till att utveckla och uttrycka sina inneboende resurser och behov. Hur vuxna i förskolan bedömer och bemöter barn har stor betydelse för barnens upplevelse av vad det innebär att vara pojke eller flicka. Personalens medvetenhet om hur eget agerande och samspel mellan kvinnor och män påverkar barngruppen är avgörande för att aktivt jämställdhetsarbete skall kunna förverkligas i förskolan.</P> <P class="p198 ft34"><SPAN class="ft34">3.3</SPAN><SPAN class="ft36">Miljöarbete i förskolan</SPAN></P> <P class="p515 ft0">Under de senaste decennierna har den påverkan på natur och miljö som vårt levnadssätt medför alltmer synliggjorts för oss. Människans sätt att hantera jordens resurser hotar på sikt hennes egen existens och vår gemensamma framtid. Situationen är så allvarlig att genomgripande förändringar måste göras och ett ekologiskt helhetsperspektiv anammas i både nationell och global samhällsplanering. Våra kunskaper om de betingelser som gjorde liv möjligt och hur skiftande omgivande faktorer påverkar grunden för livets fortbestånd skall tas tillvara i arbetet för en hållbar ekologisk utveckling. Miljöfrågan är dock så komplex och sammanvävd med en mängd andra faktorer att en enkel gemensam lösning inte finns.</P> <P class="p153 ft69">Gemensamma problem – olika förutsättningar.</P> <P class="p516 ft0">Ojämlika ekonomiska villkor och orättvis uppdelning av jordens naturtillgångar, gör att förändringsarbetet måste ske på en mängd olika nivåer och med stor hänsyn till olika länders förutsättningar. Tjugo procent av världens befolkning bor i industriländer och förbrukar minst åttio procent av jordens tillgångar. Industriländernas höga materiella standard, överkonsumtion och stora energiförbrukning ger oss ett annat ansvar för den framtida samhällsutvecklingen, än de fattiga utvecklingsländerna.</P> <P class="p517 ft0">De lösningar och förslag till miljöarbete som presenteras måste granskas utifrån ett etiskt och socialt utvecklingsperspektiv. Människors möjligheter till inflytande, försörjning och acceptabla livsvill-</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p518 ft0">kor är avgörande för att förändringar skall kunna förankras och få genomslag. Den orättvisa resursfördelningen mellan världens länder</P> <P class="p519 ft0">och folkgrupper omöjliggör i längden en hållbar utvecklingsförändring.<SPAN class="ft56">152</SPAN></P> <P class="p106 ft69">Agenda 21</P> <P class="p498 ft0">Under FN:s världskonferans om utveckling och miljö, som anordnades i Rio 1992, utarbetades olika dokument för fortsatt utvecklingsarbete.<SPAN class="ft56">153 </SPAN>Sverige har antagit handlingsprogrammet Agenda 21, vars målsättning är att skapa en hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 är inte juridiskt bindande men anses vara moraliskt och politiskt förpliktigande. Miljövårdsdelegationen har som en del i sitt arbete sökt påverka landets kommuner att utarbeta egna Agendor där det lokala utvecklings- och miljöarbetet lyfts fram. <SPAN class="ft56">154 </SPAN>Regeringens och riksdagens krav på lokalt ansvar och uppföljning av Agenda 21 ger en förstärkt status för dokumentet i kommunernas beslutsprocess. I Agenda 21 beskrivs olika grupper och samhällsinstutioner som anses ha nyckelpositioner inför en kommande positiv utveckling. En av de viktigaste positionerna i dokumentet har utbildningssektorn.</P> <P class="p481 ft69">Förskolans nyckelroll – hitta det positivt påverkbara</P> <P class="p520 ft0">I förskolans verksamhet har kunskap om natur och miljö, klimat, naturfenomen, människors och djurs livslopp och samspel, alltid varit en viktig del.<SPAN class="ft56">155 </SPAN>Arbetet med natur och miljö i förskolan innebär till stor del att starta en kunskapsprocess kring det ekologiska samspelet, att få barn att förundras över och ställa frågor kring detta.</P> <P class="p4 ft0">Ekologin är till viss del osynlig för barn och förblir så, om inte</P> <P class="p521 ft27"><SPAN class="ft38">152</SPAN><SPAN class="ft108">6¥R GEMENSAMMA FRAMTID </SPAN>(1988): Rapport från världskommissionen för miljö och utveckling. Stockholm, Prisma/Tiden.</P> <P class="p522 ft27"><SPAN class="ft38">153</SPAN><SPAN class="ft53">Världskonferansen om miljö och utveckling kallas populärt ”Riokonferansen” och resulterade i fem olika dokument för fortsatt miljöutvecklingsarbete. För Sveriges del är det i första hand dokumentet Agenda 21</SPAN></P> <P class="p20 ft27">som fått genomslag i konkret förändringsarbete.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">154 </SPAN><SPAN class="ft27">SOU 1992:104: </SPAN>6¥R UPPGIFT EFTER 2IO 3VENSK HANDLINGSPLAN INF¶R</P> <P class="p523 ft27"><SPAN class="ft29">TALET</SPAN>. Stockholm, Miljövårdsberedningen.</P> <P class="p524 ft40"><SPAN class="ft109">155 </SPAN>Socialstyrelsen (1987:3): <SPAN class="ft41">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA R¥D </SPAN>Sid <NOBR>26-29</NOBR> och Socialstyrelsen (1990:4): <SPAN class="ft41">,¤RA I F¶RSKOLAN</SPAN>. <SPAN class="ft41">!LLM¤NNA</SPAN></P> <P class="p4 ft27"><SPAN class="ft29">R¥D </SPAN>Sid <NOBR>55-66.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p525 ft0">vuxna förmår att visa och vägleda barn i upptäckter kring ekologins sinnrika funktion och betydelse för allt levande. I takt med att förståelsen för sambanden mellan människa, samhälle och natur, både i lokalt och globalt perspektiv ökar, växer också behovet av att omsätta de ökade kunskaperna i förskolans verksamhet fram. <SPAN class="ft56">156</SPAN></P> <P class="p526 ft52">Ingen vuxen människa kan undandra sig sin del av ansvaret för vad som händer med miljön. Det betyder inte att alla människor har lika stort ansvar. Ansvaret står i proportion till vilka möjligheter man har att utöva makt och inflytande. Ett miljötänkande måste genomsyra all verksamhet i förskolan, en medveten miljöpedagogik ger barn exempel på hur vux-</P> <P class="p527 ft6">na gör något åt miljö- och resursproblemen inom ramen för sina möjligheter.<SPAN class="ft110">157</SPAN></P> <P class="p528 ft0">Det ökade informationsflödet i samhället gör att upplysningar och rapporter om miljöfrågor når fram till barn på ett kraftfullt sätt. Den</P> <P class="p487 ft4">viktigaste byggstenen i förskolans miljöarbete är därför att förmedla att saker och ting är <SPAN class="ft3">POSITIVT P¥VERKBARA </SPAN>Fördelningsproblem och</P> <P class="p4 ft0">miljöhot måste erkännas av vuxna, samtidigt som barn ser att vuxna</P> <P class="p464 ft10">ST¤NDIGT S¶KER OCH TROR P¥ L¶SNINGAR <SPAN class="ft0">En viktig del i förskolans miljöarbetet är att hitta och förankra det positivt påverkbara i barns vardag och närmiljö.</SPAN></P> <P class="p529 ft69">Vanor och ovanor – valmöjligheter och brist på valmöjligheter</P> <P class="p530 ft0">Mat, kläder, rekreation och gemenskap med andra, är grundläggande behov hos människan. Olika sociala och ekonomiska villkor har betydelse för hur dessa behov bemöts och formas i olika delar av världen. Miljöarbetet måste innebära att etiska, sociala och ekonomiska aspekter vägs in i en helhetssyn på människan och hennes roll i det ekologiska kretsloppet. Människan i förhållande till sina samlade livsvillkor är grunden i ett utvecklat miljötänkande. Det måste vara rimligt att få mänskliga basbehov tillgodosedda, och samtidigt kunna värna och dela jordens gemensamma resurser. Konsumtionsmönster och fritidsvanor är olika uttryck för möjligheterna att tillfredsställa mänskliga basbehov, samtidigt som de är betydelsefulla faktorer i all miljöpåverkan. Ökade kunskaper kring vilka</P> <P class="p531 ft44"><SPAN class="ft43">156 </SPAN><SPAN class="ft45">Se bl.a Gustafsson, B (1993): </SPAN>"¶RJA BLAND BARN EN MILJ¶FOSTRANDE PEDAGOGIK <SPAN class="ft45">Nya vägar inom barnomsorgen. Socialstyrelsen. Stockholm.</SPAN></P> <P class="p532 ft27">Allmänna förlaget. <SPAN class="ft28">157 </SPAN>Ibid. Sid 46.</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p525 ft0">vanor som formats i olika delar av världen och vilka konsekvenser det får att bryta eller hålla fast vid dem, är en del av utgångspunkterna för att belysa vilka valmöjligheter som finns för ett gemensamt miljöansvar. I förskolan är det personalens attityder och kunskaper som är grunden för miljöarbetet. Inköp av material och hanteringen av den gemensamma miljön är viktiga delar av miljötänkandet. Barns inlevelseförmåga i orättvisor och förståelse för andras utsatthet är en viktig aspekt att ta hänsyn till. Det är viktigt att dessa diskussioner förs på ett sådant sätt att barn inte upplever skuld och konflikter i förhållande till sina möjligheter att påverka.</P> <P class="p153 ft69">Början i det nära</P> <P class="p530 ft0">Barns möjlighet att få vistas i naturen, att börja i det näraliggande och enkla, i den egna omgivningen, är en viktig del för att gradvis bli medveten om hur stort och litet är beroende av varandra. Att få börja sin upptäckt av naturen i det lilla utforskandet, i leken, i utevistelse vid olika väderlekar, i funderingar kring mat, kropp och olika sinnesintryck är grundläggande i förståelsen av större samband och förlopp. Miljöarbete måste utgå från att alla barn ges möjlighet till egna upptäckter och utforskande av naturen utifrån sina förutsättningar och att barn tillsammans med vuxna får utveckla kunskaper om naturens och människans ömsesidiga beroende. Förskolans uppgift är att omsätta kunskaperna i praktik på ett för barn begripligt sätt. Att i vardagen hitta lösningar och förankra gemensamma vanor som överensstämmer med en ekologisk helhetssyn är aktivt miljöarbete.</P> <P class="p481 ft69">Förskolans kontaktnät</P> <P class="p485 ft4">Miljöarbete är till stora delar en fråga om ändrade vanor. Kunskaper om hur vårt levnadssätt inverkar på miljö och det ekologiska kretsloppet finns väl dokumenterade. Viljan och möjligheten att ändra levnadsvanor är beroende av en mängd faktorer. Förskolans centrala roll i närsamhället öppnar för en rad påverkansmöjligheter som stärker och utvecklar miljöarbete i ett vidare perspektiv. Att inspirera till ett ökat miljötänkande och konkretisera genom tillämpad ekologisk helhetssyn i verksamheten, gör förskolans miljöarbete till en resurs som når långt utanför den egna dagliga verksamheten. Kontakten mellan förskolan och föräldrar, kontakter med andra verksamheter i närsamhället, utbyte av information och kunskap på</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft0">olika nivåer i den närmaste omgivningen, ökar förutsättningen för ett integrerat miljötänkande och en ekologiskt hållbar utveckling. Barns möjlighet att uppleva hur ett aktivt miljötänkande omfattar alla delar av deras vardag stärker tilltron till att vuxna <SPAN class="ft10">VILL KAN OCH TROR </SPAN>på en positiv miljöutveckling för framtiden.</P> <P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén att med våra ökade kunskaper om hur sambanden mellan människan, samhället och naturen påverkar det ekologiska kretsloppet, både lokalt och globalt, växer behovet fram av ett väl genomtänkt miljöarbete i förskolan. Det ökade informationsflödet i samhället gör att barn tidigt nås av olika budskap om miljöförstöring och ekologisk obalans. Barn behöver se och uppleva hur vuxna i deras omgivning på olika sätt uttrycker en vilja till förändring, och tillsammans med vuxna få känna att saker och ting är positivt påverkbara. Genom att i förskolans vardag låta ett miljötänkande genomsyra all verksamhet och börja göra barn medvetna om ekologins häpnadsväckande finurligheter tar förskolan sitt miljöansvar. Förskolans roll i närsamhället är också en resurs för miljöarbete i ett vidare perspektiv, och öppnar för möjligheter till påverkan även utanför den egna verksamheten.</P> <P class="p475 ft34"><SPAN class="ft34">3.4</SPAN><SPAN class="ft36">Förskolan i det mångkulturella samhället</SPAN></P> <P class="p534 ft34">– likhet – olikhet – möjlighet</P> <P class="p535 ft0">Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Invandringen är ett av de tydligaste uttrycken för kulturell mångfald. Var femte invånare i Sverige har idag invandrarbakgrund. Likheter och olikheter öppnar nya möjligheter, men detta sker inte alltid med given automatik. Det finns inte en utstakad och enkel väg till ett samhälle där allas lika värde och rätt till olikhet är självklar. Förmåga till lyhördhet för varandras argument och uttryck, ömsesidig respekt, empati och inlevelseförmåga i varandras situation, är grundläggande för att kunna möta och se glädjen i kulturell mångfald. Traditionella roller och värderingar möter nya, omformas och omvärderas i en ständigt pågående process. Förskolan är en mötesplats för både barn och vuxna, den spelar därför en central roll för hur tolerans och solidaritet utvecklas mellan människor och är en viktig del i en levande demokrati.</P> <P class="p459 ft52">Demokrati är rätten till olikhet, att låta barn få vara olika och få känna sig respekterade i sin olikhet vare sig den är kulturell eller individuell. Vår identitet formar vi inte endast av likheter med andra, utan också av</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p536 ft27">de olikheter som gör oss synliga. Detta är ett arbete på lång sikt, som aldrig blir riktigt färdigt utan som vi ständigt måste träna oss i. <SPAN class="ft28">158</SPAN></P> <P class="p537 ft0">Över hela landet finns det bostadsområden eller delar av bostadsområden där en majoritet av invånarna är arbetslösa, bidragsberoende och lever under socialt tunga villkor. I dessa bostadsområden är andelen invandrare ofta markant. Eftersom närmare hälften av landets invandrare sökt sig till storstadsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö är den etniska segregationen tydligast i dessa områden. <SPAN class="ft56">159 </SPAN>Att söka sig till den grupp man känner sig mest hemma hos, i kultur, i religion, i språk, och i historia, är förståeligt. Det skapar en trygghet och gemenskap i en oftast utsatt situation, samtidigt som det kan skapa grogrund för isolering och utanförskap. Risken finns att bristen på möten och kontakt mellan olika grupper leder till misstänksamhet och myter, rädsla och oförståelse för varandra. Stereotypa uppfattningar om hur en viss grupp lever eller vilka värderingar som styr gruppen, kan bara brytas genom aktiva insatser. En av förskolans viktigaste uppgifter är att använda sin möjlighet som socialt forum för att bekämpa alla sorters fördomar och diskriminering. Med målinriktat arbete medverkar förskolan till samhällets övergripande insatser mot trakasserier, våld och främlingsfientlighet</P> <P class="p484 ft69">Det första mötet</P> <P class="p538 ft0">Att börja förskolan innebär något nytt för alla barn, men för många barn med invandrarbakgrund kan förskolan också bli det första djupare mötet med svensk kultur. Även för föräldrar med invandrarbakgrund kan förskolan bli ett första möte med det svenska språket och den svenska kulturen. Likaledes kan förskolestarten innebära det första mötet med barn från en annan kulturell bakgrund för svenska barn och deras föräldrar. Personalens medvetenhet om sin roll utifrån sin egen etniska bakgrund, och som kulturöverbryggare, samt hur ett mångkulturellt samhälle återspeglas i förskolans verksamhet och miljö, är alla delar i ett mångkulturellt arbetssätt.</P> <P class="p539 ft6">Språket har en främmande melodi som inte inger samma känsla av trygghet som ens modersmål, maten smakar annorlunda, sättet att äta</P> <P class="p540 ft61"><SPAN class="ft38">158</SPAN><SPAN class="ft60">Wahlund, C ur Norell Beach, A. (1995): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">-¥NGFALD</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> OCH MEDK¤NSLA I F¶RSKOLAN </SPAN>Kristianstad, Rädda Barnens Förlag. Sid. 4.</P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">159</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1997:61: </SPAN><SPAN class="ft29">!TT V¤XA BLAND BETONG OCH KOJOR </SPAN>Storstadskommittén,</P> <P class="p11 ft27">Stockholm, Socialdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p541 ft52">kan vara ett helt annat. Det är mycket som kan vara främmande och svårt. Om personalen med hjälp av kroppskontakt, närhet, värme och omsorg lyckas få kontakt med invandrarbarn blir även svenskarna i förskolan positiva förebilder vid sidan av föräldrarna. <SPAN class="ft102">160</SPAN></P> <P class="p542 ft0">Etniskt och kulturellt blandade barngrupper har bidragit till att insikten ökat om hur barns individuella erfarenheter och sociala relationer inverkar på deras utveckling.</P> <P class="p543 ft0">En grupp barn som kräver stor inlevelseförmåga och lyhördhet hos personalen är flyktingbarnen. Kunskaper om flyktingbarnets speciella trauma och utsatthet är en förutsättning för att kunna bedriva en meningsfull verksamhet.</P> <P class="p544 ft0">Barns sociala samspel med andra, kamrater och vuxna, i större och mindre grupper, har stor betydelse för alla barn i förskolan. Hos barn i förskoleåldern finns en naturlig fördomsfrihet och nyfikenhet på varandra. Det är viktigt att ta tillvara och utveckla detta i verksamheten. Socialt samspel bygger på möjligheter till olika sorters kommunikation. En viktig del i kommunikationsarbete är barnets möjlighet till att använda språket. För att kunna förklara känslor, berätta om sig själv och dela gemensamma upplevelser är språket av avgörande betydelse, språket är en stor del av ett barns identitet och utveckling.</P> <P class="p454 ft52">Förskolan har stor betydelse för alla barn, men inte minst för barn i behov av särskilt stöd för sin språkutveckling. Det gäller både barn med svenska som modersmål och barn med annat modersmål. En god språkutveckling grundläggs tidigt. Självklart underlättas den senare skolgången om barnen redan i förskolan får möjlighet att utveckla sina kunskaper både i svenska och i sitt modersmål. <SPAN class="ft102">161</SPAN></P> <P class="p545 ft0">Barn med ett annat modersmål än svenska, som tidigt ges möjlighet att utveckla båda sina språk, har goda förutsättningar att nå en kvalificerad tvåspråkighet längre fram i livet. Förskolebarnets vilja till lärande i olika former ger många möjligheter till att använda och utveckla språket.</P> <P class="p543 ft0">Personalens roll som kulturöverbryggare mellan barnets bakgrund och hemmiljö, och det svenska samhället, är grunden för ett förtroendefullt och öppet förhållningssätt i mötet mellan olika</P> <P class="p546 ft66"><SPAN class="ft65">160 </SPAN>Nauclér, K m.fl (1988):<SPAN class="ft67">+ULTURM¶TEN OCH SPR¥KM¶TEN I F¶RSKOLAN OM TV¥SPR¥KIGA ARBETSS¤TT I F¶RSKOLAN</SPAN>. Arbeta i barnomsorgen. Skriftserie från</P> <P class="p11 ft68">Socialstyrelsen. Kristianstad, Utbildningsförlaget. Sid 17.</P> <P class="p547 ft27"><SPAN class="ft28">161 </SPAN>SOU 1997:121: <SPAN class="ft29">3KOLFR¥GOR /M SKOLA I EN NY TID </SPAN>Stockholm, Fritzes. Utbildningsdepartementet. Sid 315.</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft0">kulturer. För många föräldrar med invandrarbakgrund kan förskolan vara den enda kontakten med det svenska samhället och denna kontakt sker varje dag. Speciella kunskaper om olika nationaliteters historia och nutidsförhållanden är viktiga kunskaper hos personalen. Insikter om kulturella, religiösa och sociala särdrag kan underlätta förståelsen för barns och föräldrars samlade livsvillkor och vidga verksamheten på ett positivt sätt. Att vidga verksamheten är att låta både det svenska och det mångkulturella i förskolan återspeglas i miljö och verksamhetsinnehåll.</P> <P class="p539 ft52">Det skall märkas redan när man kommer innanför dörren när det är en förskola där det finns barn från olika kulturer. Barnens ursprung skall vara synliga inslag i form av väggdekorationer, anslag på olika språk och olika kulturella attribut. Barnen skall redan i miljön känna att de hör hemma i både sin egen och den svenska kulturen. <SPAN class="ft102">162</SPAN></P> <P class="p548 ft0">Men ett mångkulturellt arbetssätt har också många andra innebörder. Att se och lyfta fram andra olikheter än etnicitéet mellan människor ingår också i ett mångkulturellt arbetssätt.</P> <P class="p74 ft69">Allas olikhet – allas tillgång</P> <P class="p530 ft0">I grupper med barn med många olika etniska bakgrunder fokuseras ofta på likheter och olikheter utifrån etnicitéet. <SPAN class="ft56">163 </SPAN>Det är lika viktigt att se båda delarna. Problem uppstår när likhet eller olikhet ensidigt betonas. Vanliga exempel på detta är när barnens och föräldrarnas kulturella bakgrund lyfts fram vid speciella tillfällen, oftast i samband med vissa högtider, kulturevenemang och temadagar. Detta speglar en vilja att positivt stödja de kulturella särdragen och presentera olika kulturella bakgrunder för varandra. Trots den positiva grundtanken i detta finns det en risk för en ”exoticiering” där kulturella särdrag betonas vid utvalda tillfällen. <SPAN class="ft56">164 </SPAN>För att sedan åter spela en underordnad roll i verksamheten.</P> <P class="p549 ft0">Den motsatta situationen finns också. Barnens och föräldrarnas kulturella särdrag tonas ner, eller osynliggörs och istället fokuseras</P> <P class="p550 ft27"><SPAN class="ft28">162 </SPAN>Almkvist. K m fl. (1990): <SPAN class="ft29">&LYKTINGBARN</SPAN>. <SPAN class="ft29">!RBETA I BARNOMSORGEN</SPAN>. Skrift-</P> <P class="p20 ft27">serie från Socialstyrelsen. Kristianstad, Utbildningsförlaget. Sid 97.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">163 </SPAN><SPAN class="ft27">SOU 1996:143: </SPAN>+ROCK ELLER M¶TE OM DEN M¥NGKULTURELLA SKOLAN</P> <P class="p11 ft27">Stockholm. Utbildningsdepartementet. Sid <NOBR>53-56.</NOBR></P> <P class="p551 ft44"><SPAN class="ft43">164 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">Derman-Sparks,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> L m fl (1989): </SPAN>!NTI "IAS #URRICULUM 4OOLS FOR EMPOWERING 9OUNG #HILDREN <SPAN class="ft45">National Association for the education of</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Young Children. NAEYC. Washington. USA.</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p552 ft0">på att hitta gemensamma drag och likheter. Detta speglar en oro hos personalen. Rädslan för att olikheter leder till svårigheter och en oförmåga att skapa förståelse för varandras vanor och kultur gör att man väljer att släta över det som skiljer åt. Risken för att barn och föräldrar upplever en brist på identifikation och avspegling i verksamheten är stor om olikhet alltför mycket upplevs som ett hot som måste begränsas.</P> <P class="p553 ft0">Nya kunskaper och personalens ökade erfarenheter av arbete i mångkulturella barngrupper förändrar och stärker personalkompe-</P> <P class="p554 ft52">tensen. För att skapa förståelse och tolerans är det viktigt att också lyfta fram <SPAN class="ft51">ANDRA OLIKHETER </SPAN>mellan människor. Längd, vikt, hårfärg,</P> <P class="p555 ft0">familjeförhållanden, erfarenheter, intressen, eventuella handikapp, boendeförhållanden, är alla exempel på olikheter som kan diskuteras i en barngrupp. Barn som tidigt ser olikheter mellan sig själv och andra som naturliga och självklara, har en bättre beredskap att möta det som är annorlunda, oavsett om det är etnisk bakgrund, hudfärg, fysiskt eller psykiskt handikapp, som utgör olikheten. Att stärka barns inlevelseförmåga och medkänsla är viktigt för att skapa ett klimat i förskolan där både likhet och olikhet bejakas. Omsorg om varandra, både mellan barn och barn, barn och vuxen, och mellan vuxna måste ingå på ett självklart sätt i förskolans vardag.</P> <P class="p556 ft4"><SPAN class="ft3">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén att den ökade rörligheten över nationsgränserna och den växande internationaliseringen ställer nya krav på oss alla. Förskolan är en mötesplats för både barn och vuxna, den har därför en stor möjlighet att fungera som en positiv kulturöverbr yggare mellan människor med etniska, kulturella, sociala och religiösa olikheter. Den mångkulturella förskolan skall återspeglas i både verksamhet och miljö. Men förskolan har också ett ansvar att inte ensidigt fokusera på enbart etnisk olikhet mellan människor. Ett mångkulturellt arbetssätt kan också innefatta arbete utifrån exempelvis sociala, geografiska, fysiska, och familjemässiga likheter och olikheter. Barn som tidigt ser likheter och olikheter mellan människor som självklara, har större möjligheter att både möta kraven och se tillgången i kulturell mångfald. Det är viktigt att både likheter och olikheter görs till föremål för barns eget funderande och reflekterande. Ömsesidig respekt och lyhördhet för varandra är grundläggande för att de möjligheter som finns i ett mångkulturellt samhälle skall kunna utvecklas. För barns känsla av delaktighet och identitetsutveckling är språket av stor betydelse. Ju tidigare ett barns möjligheter till språklig kommunikation och användandet av språket i olika sammanhang börjar, ju större möjligheter finns till en god språkutveckling. För barn med annat</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p494 ft0">modersmål än svenska, som ges möjlighet att utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan, ökar möjligheterna till att utveckla två fullgoda språk.</P> <P class="p209 ft34"><SPAN class="ft34">3.5</SPAN><SPAN class="ft36">Barn och kultur</SPAN></P> <P class="p535 ft0">Kultur är ett begrepp som väcker en mängd olika föreställningar och har olika betydelser för olika människor. En tolkning av begreppet kultur görs oftast med en socialantropologisk och samhällsvetenskaplig innebörd, kultur som ett gemensamt arv av språk, idéer, ritualer, normer och värden, beteendemönster och historia.</P> <P class="p557 ft52">Inom antropologin beskrivs kultur i termer av samhällets organisation och rådande beteendemönster, samhällets livsform. Inom samhällsvetenskaperna talar man gärna om kultur som samhällets idéstruktur eller som ett kollektivt medvetande som sprids genom kommunikation.<SPAN class="ft102">165</SPAN></P> <P class="p497 ft0">För många är kultur dock förknippat med olika former av skapande, konstnärliga och estetiska uttrycksformer som kan anammas på olika sätt. Antingen genom att ta del av andras skapande, eller att uttrycka sig via eget skapande.</P> <P class="p558 ft6">Ett annat sätt att definiera ”kultur” är att låta ordet avse konstnärlig och estetisk verksamhet. Det täcker då aktiviteter inom de olika konstarterna</P> <P class="p559 ft52">– musik, dans, teater, bild och form, litteratur – ibland sammanfattande som skapande aktiviteter. Det rör sig här både om egen aktivitet och om att ta del av vad andra skapat. Det här kulturbegreppet är, till skillnad från antropologins kulturbegrepp, laddat med värderingar. Oftast räknas inte ”masskultur” och ”populärkultur” som kultur eller tilldelas i varje fall ett lägre värde. <SPAN class="ft102">166</SPAN></P> <P class="p560 ft0">Kulturbegreppet skiftar till sin innebörd beroende på vem tolkaren av begreppet är, och vilka omgivande faktorer tolkaren påverkas av. Det finns också en rörlighet och föränderlighet kring kulturbegreppet som utgår ifrån både formella och informella värderingsgrunder, skiftar från tid till tid och grupp till grupp och som berör olika människor olika starkt. Exempel på relativt nya ”kulturformer” är de som uttrycks som ”ungdomskultur” och ”populärkultur.” Begrepp som inte fanns för bara några generationer sedan. Således är kulturbegreppets innebörd en av de mest diskuterade frågorna i samhälls-</P> <P class="p561 ft27"><SPAN class="ft38">165</SPAN><SPAN class="ft108">+ULTUR I F¶RSKOLAN</SPAN>. 1982:5: Rapport från kulturrådet. Stockholm, Liber.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">166</SPAN><SPAN class="ft53">Ibid.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft0">debatten och någon gemensam, slutgiltigt definition på kultur finns inte. Att kultur är en form av process där idéer, uttryck, upplevelser, värderingar, attityder och samhällspolitiska mål blandas och i olika grad samverkar, är ett sätt att försöka beskriva vad kultur är.</P> <P class="p562 ft52">Genom att kulturprocessen väsentligen är en kommunikationsprocess kan vi urskilja tre huvudkomponenter. I centrum finns dess innehåll – diverse meningsbärare (texter, tal, bilder, byggnader, klanger, kläder, osv.) vilka förmedlar begrepp, idéer, värderingar och attityder. Dess budskap har ett upphov – en alstrare, skapare, eller sändare – som kan vara en enskild person men som allt oftare är en organisation eller ett företag. De på olika vis kodade budskapen når slutligen ut till och används av ett större eller mindre antal personer, mottagarna eller användarna, som då utgör det tredje huvudledet i kulturprocessen. <SPAN class="ft102">167</SPAN></P> <P class="p74 ft69">Barnen, kulturen och kulturprocessen</P> <P class="p491 ft0">Barnens roll i kulturprocessen kan vara både som aktiv skapare, ”sändare” av ett ”budskap” och som ”mottagare”, framförallt då utav den kultur som riktar sig direkt till barn, barnkulturen. Barnkultur är oftast gjord av vuxna, eller vuxna och barn tillsammans, och riktar sig till barn, eller barn och vuxna. Barnkultur utgör en egen plattform i kulturprocessen. Olika barnböcker, barnvisor, sagor, rim och ramsor, och berättelser, är exempel på en del av ett gemensamt kulturarv som överförs från generation till generation. Det finns anledning att särskilja begreppen barnkultur, och barnens kultur.<SPAN class="ft56">168 </SPAN>Barnens kultur har större betoning på det barn skapar själva, i egen lek, i egna samtal, i egna teckningar och andra uttryck, där den vuxne mer eller mindre, eller inte alls deltar. Barnens kultur kan ha för vuxna dolda budskap och innebörder och också ha som primärt syfte att vara en barnens egna vuxenfria arena. Barnens roll i kulturprocessen omfattar således tre positioner, kultur <SPAN class="ft10">AV </SPAN>barn, kultur <SPAN class="ft10">MED </SPAN>barn och kultur <SPAN class="ft10">F¶R </SPAN>barn.</P> <P class="p481 ft69">Barnen, kulturen och förskolans viktiga roll</P> <P class="p563 ft61"><SPAN class="ft37">167 </SPAN>Andrén, G & von Feilitzen, C. (1988):<SPAN class="ft12">"ARNEN I KULTURPROCESSEN </SPAN>Den förförda barnkulturen? Om den kommersiella masskulturen, Centrum för</P> <P class="p20 ft27">barnkulturforskning vid Stockholms universitet. Skriftserie. Nr 13.</P> <P class="p564 ft27"><SPAN class="ft28">168 </SPAN>Danbolt, G & Enerstvedt, Å. (1995): <SPAN class="ft29">.¥R VOKSENKULTUR OG BARNS KULTUR M¶TES </SPAN>Norsk kulturråd – utredning. Oslo, Lobo Grafisk. Rapport nr 2. Sid 32.</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p565 ft0">Barns rätt till såväl eget skapande, som vikten av att få möta olika typer av kulturella uttryck och ta del av samhällets kulturutbud är fastlagt i Förenta Nationernas barnkonvention. Sverige undertecknade denna 1990.</P> <P class="p558 ft52">Konventionsstaterna skall respektera och främja barnens rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. <SPAN class="ft102">169</SPAN></P> <P class="p566 ft0">I Förskolans pedagogiska program <SPAN class="ft28">170 </SPAN>betonas kulturens centrala roll i verksamheten. Både i ett samhällsstrukturellt och antropologiskt perspektiv, som ett uttryck för livsåskådningar, traditioner, levnadsmönster, och som ett sätt att uttrycka känslor, kommunicera och få estetiska upplevelser.</P> <P class="p567 ft52">Förskolan skall bidra till: att barnen får förståelse och respekt för egen och andras sociala och kulturella miljö, att levandegöra kulturarvet, att uppmärksamma och stödja barnens egen kultur.</P> <P class="p568 ft45">Att barnen utvecklar sitt språk och sina andra uttrycksmedel. ( <SPAN class="ft44">3PR¥K OCH LITTERATUR "ILD OCH FORM 3¥NG OCH MUSIK 2¶RELSE SAMT $RAMA</SPAN></P> <P class="p569 ft0">För många barn blir förskolans verksamhet den plats där deras eget skapande och dess olika uttrycksformer tillåts, uppmuntras och synliggörs. Tillgång till material, vägledning och inspiration från personalen, och barngruppens gemensamma upplevelser, lek och idéer, är faktorer som utvecklar barns inneboende resurser och lustfyllda skapande och lärande. Att främja barnens eget skapande och se detta som ett viktigt sätt för barn att bearbeta intryck, och hitta egna uttryck för sina upplevelser, är en av förskolans viktigaste pedagogiska traditioner och uppdrag. Barns egen kultur, deras lekar och leksaker, måste mötas på ett lyhört sätt av personalen. Personalens värderingar får inte läggas på ett fördömande sätt på barnen. Det är viktigt att ta tillvara barnens egen kultur i ett pedagogiskt sammanhang. Symboler och metaforer för olika bild, sago- och läsupplevelser uttrycks exempelvis ofta i förskolebarnens egna bildskapande. Förskolans grundsyn är att barnen har rätt att utveckla alla sina uttrycksmedel, där bild och form, teknik, konstruktions- och bygglekar, gymnastik och idrottslekar, musik, sång, rytmik,</P> <P class="p462 ft27"><SPAN class="ft28">169 </SPAN>FN:s barnkonvention, artikel 31. Sverige undertecknade denna artikel</P> <P class="p6 ft27">1990.</P> <P class="p570 ft27"><SPAN class="ft28">170 </SPAN>Socialstyrelsen (1987:3): <SPAN class="ft29">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA R¥D</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p525 ft0">dans, drama, och rörelse utgjort lika viktiga komponenter som kommunikation via språk eller text.</P> <P class="p571 ft52">Den syn på estetiska verksamheters betydelse för barns utveckling som vi här betonar bör utgöra grunden för den verksamhet som bedrivs i förskolan. Förskolan kan på så vis bli en kulturell resurs av stor betydelse, för många barn kanske av avgörande betydelse. Att ta vara på barnens spontana lust för kultur, att på ett lekfullt sätt bevara och förstärka de</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr22 td87"><SPAN class="p0 ft61">olika ”språken”, bör stå i centrum för innehållet i förskolan.</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td88"><SPAN class="p42 ft111">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p572 ft0">Det är också via förskolan som en stor del av barnens möte med olika kulturinstitutioner sker. Ungefär två tredjedelar av barnens besök på kulturinstitutioner sker i förskolan eller skolans regi. <SPAN class="ft56">172 </SPAN>Det är en viktig rättviseaspekt att det oavsett barnens ekonomiska och sociala bakgrund finns möjlighet för barn i förskoleåldern att få möta olika kulturinstitutioner. Geografiska och regionala olikheter spelar givetvis in men en stor del av barnen i förskolan får idag stifta bekantskap med kulturutbudet i form av teater, museer, bibliotek eller göra konsertbesök under sin förskoletid. De senaste årens ekonomiska åtstramningar har påverkat vissa delar av kulturutbudet och förskolornas möjlighet att delta. Mycket tyder dock på att kulturverksamhet för förskolebarn fortfarande betraktas som viktig i många kommuner. Förskolorna själva uttrycker också höga ambitioner för kulturarbete i sin verksamhet.</P> <P class="p573 ft0"><SPAN class="ft10">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén att barns rätt till eget skapande och rätt att få ta del av samhällets kulturarv och kulturutbud måste säkras och utvecklas i förskolans verksamhet. Även under tider av samhällsekonomiskt knappa resurser bör detta ha hög prioritet. Det är viktigt att barn tidigt får se sig själv som skapande och kommunicerande individer med möjligheter att tolka och uttrycka egna idéer och upplevelser. Barns skapande är i viss mening också deras lärande, då det är samma tankeprocess som aktiveras när barn uttrycker sig exempelvis i bild eller drama, som när barn försöker skapa förståelse och lösa ett matematiskt problem. Att lära sig förstå något kräver ett skapande i barns tankevärld. Barns möjligheter till skapande är således också i viss mån deras möjligheter till lärande.</P> <P class="p574 ft27"><SPAN class="ft28">171 </SPAN>SOU 1995:84: <SPAN class="ft29">+ULTURPOLITIKENS INRIKTNING </SPAN>Kulturutredningens slutbe-</P> <P class="p575 ft27">tänkande. Stockholm, Fritzes. Kulturdepartementet. Sid 161f. <SPAN class="ft28">172 </SPAN>Ibid.</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft34"><SPAN class="ft34">3.6</SPAN><SPAN class="ft36">Barn med behov av särskilt stöd</SPAN></P> <P class="p576 ft0">Alla barn har lika värde men olika uppväxtvillkor. Förskolan har en unik möjlighet att arbeta för att utjämna barns uppväxtvillkor. För många barn är världen otrygg och svårbegriplig. Många växer upp med svåra separationer och omflyttningar som exempelvis flyktingbarn. Andra barn far illa på grund av en splittrad och kaotisk familjesituation. Barn har också olika slag av fysiska och psykiska handikapp. Allt detta innebär att omvärlden måste tillföra sitt stöd så att barnet så långt det är möjligt kan fungera och leva som alla andra barn.</P> <P class="p577 ft0">Kommunerna har ett särskilt ansvar för att ge plats i förskola till barn i behov av särskilt stöd. Begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” syftar inte på någon bestämd och avgränsad grupp, eller barn med vissa bestämda egenskaper, utan anger snarare att vissa barn tillfälligt eller varaktigt kan ha behov av mer stöd än andra. Dessa barn har alltid rätt till plats i förskola och fritidshem utifrån sitt eget behov, oavsett föräldrarnas situation. Rätten till plats gäller inte bara tillgången utan även en verksamhet av en sådan kvalitet att barnet får sina behov av särskilt stöd tillgodosett. Behovet av stöd kan även efter individuell prövning i vissa fall tillgodoses i kvalificerat familjedaghem eller genom barnomsorg i hemmet. Enligt Socialstyrelsen<SPAN class="ft56">173 </SPAN>erbjuder dock förskola och fritidshem de bästa förutsättningarna. Vilka barn det kan handla om beskrivs på följande sätt.</P> <P class="p578 ft52">Barn med funktionshinder av olika svårighetsgrad, t ex rörelsehinder, utvecklingsstörning, hörsel – eller synskador, är en förhållandevis liten del av samtliga barn med behov av särskilt stöd. En betydligt större grupp utgörs av de barn som har mer diffusa och svårtolkade problem. Det kan gälla barn med olika typer av lättare funktionsstörningar och utvecklingsavvikelser med biologisk bakgrund, exempelvis koncentrationssvårigheter och motoriskperceptuella svårigheter, eller barn med språk- och talsvårigheter eller inlärningssvårigheter. Det kan också gälla barn med känslomässiga och/eller psykosociala svårigheter samt barn som far illa.</P> <P class="p579 ft27"><SPAN class="ft28">173 </SPAN>Socialstyrelsens rapport 1995: 2: <SPAN class="ft29">"ARNOMSORGEN I SOCIALTJ¤NSTLAGEN</SPAN>: <SPAN class="ft29">!LLM¤NNA 2¥D </SPAN>Sid 49.</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft69">Integration för jämlika uppväxtvillkor</P> <P class="p580 ft8">Barnomsorgen har sedan den stora uppbyggnaden som började under <NOBR>70-talet</NOBR> genomgående arbetat med <SPAN class="ft7">ATT INTEGRERA BARN MED BEHOV AV S¤RSKILT ST¶D I DE ORDINARIE BARNGRUPPERNA I F¶RSKOLA OCH FRITIDSHEM</SPAN>. Det naturliga förhållningssättet har varit att i stället för</P> <P class="p581 ft0">att i första hand söka särlösningar och/eller specialgrupper för barn med olika behov av särskilt stöd, alltid utgå ifrån att barnet kan delta i den ordinarie verksamheten och tillföras särskilt stöd när så behövs. För många barn i behov av särskilt stöd är deltagande i verksamhet med en generellt god kvalitet tillräckligt. För vissa barn kan det behövas särskilda insatser som exempelvis personalförstärkning, konsultation eller handledning till personalen, eller någon form av anpassning av lokalerna. Behovet av stöd måste prövas från fall till fall och olika insatser behöver övervägas så att de svarar mot barnets behov. Om barnet bedöms tillhöra personkretsen för LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) gäller rätten för personlig assistans enligt denna lag.</P> <P class="p582 ft0">Den huvudregel som gäller för barn i behov av särskilt stöd är att barnet skall få möjlighet att gå i en ordinarie förskolegrupp. <SPAN class="ft28">174 </SPAN>Det handlar om att se barnet och dess resurser i stället för att fixera sig vid vad det inte kan. Om inte verksamheten uppfyller det särskilda stöd som barnet behöver, prövas vilken form och hur det särskilda stödet skall ges. Är bedömningen den att särskilt stöd i en ordinarie barngrupp inte uppfyller kraven på barnets behov kan så kallad anpassad förskolegrupp vara alternativet. Anpassade förskolegrupper kan exempelvis vara liten grupp med personal som har särskilda kvalifikationer. Svårt fysiskt handikappade barn har även ofta behov av behandlingsinsatser av andra specialister som exempelvis kan ge behandlingen inom ramen för förskoleverksamheten. Barnstugeutredningen<SPAN class="ft56">175 </SPAN>menade att <NOBR>barnom-sorgen</NOBR> skulle vara en socialpedagogisk resurs som bidrar till att utjämna uppväxtvillkoren. I kommitténs första betänkande ges bakgrunden till integrationsmålet:</P> <P class="p583 ft72"><SPAN class="ft38">174</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen: (1991:1): </SPAN>"ARNOMSORGEN ¤R F¶R ALLA BARN !LLM¤NNA R¥D</P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">175</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1972: 26 och 27 </SPAN><SPAN class="ft29">&¶RSKOLAN DEL OCH </SPAN>Stockholm, Socialdepar-</P> <P class="p11 ft27">tementet.</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d189x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">89</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p584 ft52">Detta utgår ifrån ett tänkande som bygger på grundläggande mänskliga rättigheter, men framför allt för alla barns rättigheter att lära och utvecklas utifrån egna förutsättningar. <SPAN class="ft102">176</SPAN></P> <P class="p585 ft0">Målen utgår ifrån samma grundsyn när det gäller barn i behov av särskilt stöd och innebär en strävan mot så jämlika förutsättningar som möjligt för alla barn. Därför kan det krävas stöd såväl för den personliga vården som under olika arbetspass i förskola och skola. En del barn behöver också särskilt stöd i hemmet.</P> <P class="p586 ft0">De senaste årens nedskärningar inom barnomsorg och skola vittnar allmänt om svårigheterna att uppfylla kraven på en så god kvalitet i förskolegrupper och klasser att det går att hinna med och ge alla barn som behöver, särskilt stöd. Tidigare fanns möjlighet att ge särskilt stöd i ordinarie grupper när antalet barn var färre i förhållande till andelen vuxna. De stora barngrupperna innebär fler relationer och krav på att klara sig själv i större utsträckning. I en ny undersökning visar det sig att för barn i behov av särskilt stöd, är den generella kvalitén på barngruppens villkor särskilt viktig. Dessa barn tenderar att reagera starkare på förändrade villkor som exempelvis större grupper, minskad personal, mindre utrymme i den fysiska miljön, än andra barn, även om alla barn påverkas av dessa faktorer.<SPAN class="ft56">177</SPAN></P> <P class="p587 ft0">Erfarenheter visar ibland att skolans och förskolans bedömningar av barns behov av särskilt stöd kan vara mycket olika. Det är olyckligt om detta påverkar ansvarsfrågor och resursfördelning i respektive verksamhet på ett sådant sätt att den enskildes behov ej tillgodoses på bästa sätt. Ett gemensamt synsätt och en helhetssyn bör vara ett oavvisligt krav.</P> <P class="p556 ft0"><SPAN class="ft10">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén att rätten till förskola innebär inte endast en plats i verksamheten, utan även en verksamhet av sådan kvalitet att barnets behov av särskilt stöd tillgodoses på bästa möjliga sätt. För många barn är ett deltagande i en generellt god verksamhet tillräckligt stöd, för vissa barn måste dock särskilda insatser göras. Detta kan vara personalhandledning, lokalanpassning, förstärkning av personalstyrkan, eller annan form av insatser.</P> <P class="p588 ft27"><SPAN class="ft38">176</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1997:21: </SPAN><SPAN class="ft29">6¤XA I L¤RANDE &¶RSLAG TILL L¤ROPLAN ¥R </SPAN>Utbildningsdepartementet. Sid 57.</P> <P class="p589 ft33"><SPAN class="ft38">177</SPAN><SPAN class="ft62">Ännu ej publicerad </SPAN><NOBR>FOU-rapport</NOBR> från Socialstyrelsen: <SPAN class="ft63">3TORA BARN GRUPPER OCH BARN I BEHOV AV S¤RSKILT ST¶D '¥R DET ATT F¶RENA </SPAN>Sjögren-</P> <P class="p590 ft27">Olsson, E och <NOBR>Piltz-Malik,</NOBR> K. Rapporten kommer att publiceras i november 1997.</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p513 ft0">Behovet av stöd och dess utformning måste prövas individuellt. Ett gemensamt synsätt i förskola och skola på hur barn i behov av särskilt stöd skall bemötas måste vara ett oavvisligt krav på verksamheterna.</P> <P class="p209 ft34"><SPAN class="ft34">3.7</SPAN><SPAN class="ft36">Multimedia i förskolan</SPAN></P> <P class="p535 ft0">Multimedia är ett samlingsbegrepp för en mängd olika företeelser vars huvudkomponenter är telekommunikation, datateknik och media.</P> <P class="p591 ft52">Multimedia är integrationen av text, ljud och alla slags bilder, stillbild, grafik, video, film i en digital omgivning. Presentationen av materialet är främst individuellt riktat och huvudsakligen interaktivt. <SPAN class="ft102">178</SPAN></P> <P class="p592 ft0">Multimedia är ett område vars utvecklingshastighet är hög. Ständigt ökade tekniska kunskaper gör att multimedia får ett allt större genomslag på en mängd områden. Framförallt inom kommunikations- och informationssektorn förutspås en utveckling som kommer att förändra vardagen på en rad olika sätt.</P> <P class="p74 ft69">Informationsteknologi – IT – en rättvisefråga</P> <P class="p530 ft0">Med informationsteknikens utbredning kommer tillgången till information att öka. Detta innebär att kunskaper kring hur information skall sökas, tolkas och värderas blir allt viktigare. Förutom tillgången till tekniken, det vill säga datorer, databaser och nätverk, måste kunskaper om hur tekniken skall användas och informationen utnyttjas finnas hos den som skall bruka IT. <SPAN class="ft28">179</SPAN></P> <P class="p558 ft52">Internationell samverkan bör finnas för att främja universell tillgänglighet till <NOBR>IT-teknologin</NOBR> som respons på den framväxande informationsteknologiska infrastrukturen.</P> <P class="p593 ft0">Möjligheten att använda informationsteknologin är en rättvise- och demokratifråga. För att undvika ojämlika villkor och kunskapsklyftor måste <NOBR>IT-tekniken</NOBR> göras tillgänglig på ett sådant sätt att den</P> <P class="p594 ft27"><SPAN class="ft38">178</SPAN><SPAN class="ft53">Brattberg, H. (1995): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">-ULTIMEDIAEXPLOSIONEN</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN>Stockholm, Bäckströms förlag. Sid 10.</P> <P class="p595 ft27"><SPAN class="ft38">179</SPAN><NOBR><SPAN class="ft53">Salamanca-deklarationen</SPAN></NOBR> (1996): Punkt 84. Svenska Unescorådets skriftserie. Nr 4.</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p513 ft0">inte skapar nya skiktningar i samhället utifrån klass, kön, och bostadsort. <SPAN class="ft28">180</SPAN></P> <P class="p596 ft52">Informationssamhället ger förutsättningar för en fördjupad demokrati och nya former av medborgerligt deltagande, men det innebär samtidigt risker för nya klyftor. Skolan och utbildningssystemet har en nyckelroll i arbetet för att skapa likvärdiga förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.</P> <P class="p597 ft0">Som en del i utbildningsväsendet har förskolan ett ansvar för hur informationsteknologin görs tillgänglig för barn. De barn som saknar tillgång till datorer och <NOBR>IT-teknik</NOBR> hemma bör ha extra hög prioritet. Genom att öka personalens kunskaper i användandet av datorer, ges förutsättningar för att göra barnen förtrogna med datorer och på så sätt öka möjligheterna för alla barn att gradvis fördjupa sina färdigheter och se <NOBR>IT-världens</NOBR> möjligheter. Det är viktigt att låta användandet av datorns olika funktioner bli en naturlig del i förskolans verksamhet.</P> <P class="p153 ft69">Ett pedagogiskt hjälpmedel</P> <P class="p470 ft0">Informationsteknologin kan användas i verksamheten på en mängd olika sätt. Det första steget är att utveckla en förtrogenhet och lust i att leka med datorns olika möjligheter, från början tillsammans med en kompetent ledsagare och med tiden både på egen hand och tillsammans med kamrater. Det är viktigt att datorn får användas på samma lekfulla sätt som annat material i förskolan. De datorprogram som används bör motsvara högt ställda krav på hur barnens kreativa skapande och lust att kommunicera tas tillvara och utvecklas. Utredningar visar att höga kvaliteétskrav måste ställas på de program som exempelvis syftar till att öka barns lust att läsa, skriva och förstå vissa grundläggande egenskaper inom matematik. <SPAN class="ft56">181</SPAN></P> <P class="p598 ft0">Möjligheten till kommunikation och användandet av datorns olika vägar till information är viktiga resurser för både barn och personal. Att vara förtrogen med datorn som arbetsredskap är dock det första steget. En god datapedagogisk kompetens hos personalen är en förutsättning när barn introduceras i användandet av datorer, inte minst för de attityder som omedvetet förmedlas om tekniken från de vuxna till barnen. För alla barn, men speciellt för barn med</P> <P class="p599 ft41"><SPAN class="ft38">180</SPAN><SPAN class="ft98">Regeringens skrivelse 1996/97:112. </SPAN>5TVECKLINGSPLAN F¶R F¶RSKOLA SKOLA OCH VUXENUTBILDNING +VALITET OCH LIKV¤RDIGHET <SPAN class="ft40">Stockholm, Fritzes.</SPAN></P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">181</SPAN><SPAN class="ft53">Gustafsson, B. (1996): </SPAN><SPAN class="ft29">$ATORN I &¶RSKOLAN</SPAN>. Slutrapport. Socialstyrelsen.</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft0">funktionshinder, kan nya kommunikations- och uttrycksmöjligheter</P> <P class="p600 ft0">öppnas, och deras förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhället stärkas. <SPAN class="ft56">182</SPAN></P> <P class="p601 ft0"><SPAN class="ft10">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén att multimedia är ett snabbt växande utvecklingsområde i samhället. Det är framförallt inom den databaserade kommunikations- och informationssektorn som en förändring skett de senaste åren. Tillgång till dator, databaser och nätverk, samt kunskaper om hur dessa skall utnyttjas, är en rättvise</P> <P class="p602 ft0">– och demokratifråga. För att inte skapa nya ojämlika villkor mellan grupper i samhället måste kunskaper om och utnyttjandet av tekniken göras så tillgänglig som möjligt för alla barn. Barn som saknar tillgång till <NOBR>IT-teknik</NOBR> och datorer hemma bör ges extra hög prioritet. För många barn blir förskolans dator en viktig del i mötet med kommunikations- och informationsteknologin. Förskolepersonalens kunskaper och förtrogenhet med datorn som arbetsredskap är tillsammans med deras pedagogiska kompetens en förutsättning för att förskolebarnet gradvis kan fördjupa sina färdigheter och lust att använda dessa. För barn med funktionshinder kan datorn och informationsteknikens möjligheter öka förutsättningarna för ett aktivt deltagande i samhället.</P> <P class="p198 ft34"><SPAN class="ft34">3.8</SPAN><SPAN class="ft36">Utvärdering och kvalitetsutveckling</SPAN></P> <P class="p603 ft4">Begreppet utvärdering avser en värdering av en process gentemot ett mål eller ett kriterium. Utvärdering är en central process i all form av undervisning och lärande. Att lära kräver i sig ingen undervisning, man kan lära på egen hand. Ett självständigt lärande innebär att själv göra en bedömning av det som lärs. I undervisning sker ständiga bedömningar, där den som lär kan få stöd och <NOBR>”feed-back”</NOBR> i sitt lärande. En viktig utgångspunkt för att utvärdera kvalitet i en</P> <P class="p604 ft0">pedagogisk verksamhet är att kvaliteten b yggs i själva undervisningsprocessen. Den avgörs av hur mötet mellan lärare och elev</P> <P class="p605 ft0">gestaltas. Med detta perspektiv handlar utvärdering om att värdera det som sker i <SPAN class="ft10">UNDERVISNINGSPROCESSEN</SPAN></P> <P class="p606 ft0">Ordet utvärdering har kommit att användas först under 1900- talet. Ordet kommer från engelskans evaluation. Utvärdering började användas för att beteckna värdering av utbildningsystem och var en del av det pedagogiska nytänkande som växte fram i början av</P> <P class="p216 ft27"><SPAN class="ft28">182 </SPAN>SOU 1997:14: <SPAN class="ft29">)4 I KULTURENS TJ¤NST </SPAN>Kulturnät Sverige. Stockolm,</P> <P class="p4 ft27">Kulturdepartementet.</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft0">seklet. Kärnan i den nya eller progressiva pedagogiken var att läroplanen skulle utformas utifrån kunskapens nytta. Individens lärande skulle vara i centrum och undervisningen skulle b ygga på psykologin som vetenskap. Utbildningsystemen skulle formas rationellt; genom utvärdering skulle resultaten värderas och mål och</P> <P class="p607 ft52">metoder förfinas. Det är här begreppet utvärdering vidgas till att också gälla kontrollen och utvecklingen av <SPAN class="ft51">UTBILDNINGEN SOM SYSTEM</SPAN></P> <P class="p608 ft0">I samband med decentraliseringen och den ökade målstyrningen har frågor kring utvärdering av utbildning fått förnyad aktualitet. 1991 genomfördes en förändring av den politiska styrningen av skolväsendet i Sverige. Den innebar att den statliga ekonomiska styrningen togs bort och en avreglering skedde. I ett nästa steg infördes nya läroplaner och kursplaner och ett nytt betygssystem. Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna ersattes av Statens Skolverk vars uppdrag är att nationellt utveckla skolan utifrån uppföljning, utvärdering och tillsyn. Skolverket ansvarar för den nationella utvärderingen, kommunerna har att utvärdera det lokala skolväsendet och den enskilda skolan skall utvärdera sin verksamhet. På varje nivå finns måldokument. Läroplaner och kursplaner ger de nationella målen. Varje kommun har att forma en egen kommunal skolplan och målen skall på varje skolenhet uttryckas i en lokal arbetsplan. Det finns således ett omfattande system för utvärdering, vilket ännu inte tagit tydlig gestalt inom skolväsendet som helhet.</P> <P class="p577 ft0">Begreppet utvärdering har i många stycken fått en vetenskaplig klang som till del har varit kontraproduktiv. Under nittiotalet har termen kvalitetssäkring kommit att alltmer brukas mer eller mindre synonymt med termen utvärdering. I dag används ett brett spektrum av utvärderingsmodeller och metoder där olika perspektiv på utvärdering finns företrädda. Med tanke på utvärderingars styrande effekt finns det en uppenbar risk att de utvärderings- och mätinstrument som används i realiteten kommer att ersätta de mål som ställts upp</P> <P class="p609 ft101">för en viss verksamhet. <SPAN class="ft112">183 </SPAN>Samtidigt är utvärdering ett styrinstrument som kan fungera <SPAN class="ft100">INTERAKTIVT</SPAN>, dvs. inte enbart som styrande,</P> <P class="p581 ft0">utan som, rätt använt, också kan ge kunskap om hur en verksamhet fungerar och som kan användas för att förändra och utveckla verksamheten i fråga. För att detta skall bli möjligt inom förskola och skola är det viktigt att utvärderingsstrategier och utvärderingsmetoder utformas i samklang med fastlagda mål och med de grundläggande värden som verksamheterna skall vara bärare av. Vidare bör</P> <P class="p610 ft93"><SPAN class="ft92">183 </SPAN>Popkewitz,T.(1990): <SPAN class="ft94">3OME PROBLEMS AND PROBLEMATICS IN THE PRODUCTION OF EVALUATION </SPAN>I Granheim, M, Kogan, M. & Lundgren, U.P. Evaluation as</P> <P class="p11 ft27">Policy Making. London, Jessica Kingsley Publishing.</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft0">man ta ställning till i vad mån och på vilket sätt olika typer av utvärderingar bör fungera styrande för den verksamhet som utvärderas, vilken kunskap man vill få om verksamheten och hur denna kunskap skall användas samt hur man vill att ansvaret för verksamheten, men också ansvaret för utvärderingar, skall utformas. <SPAN class="ft56">184</SPAN></P> <P class="p93 ft69">Några utvärderingsansatser på förskoleområdet</P> <P class="p498 ft0">Då förskolan inte har några fastställda kunskapsmål i samma bemärkelse som skolan, har begreppet utvärdering en något annorlunda idéhistoria i förskolans tradition. Inom förskolan har utvärdering historiskt sett delvis kommit att kopplas till och användas synonymt med observationer av barns interaktion med varandra och sin omgivning, där det främsta syftet varit att studera och klassificera barnens psykologiska utveckling. Under de senaste decennierna har även andra utvärderingsansatser utvecklats och använts i studier av pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern. För att förstå varför vissa ansatser blivit dominerande måste man sätta in olika typer av utvärderingar i sitt sammanhang. Eftersom det på senare tid internationellt vuxit fram något av ”en test- och utvärderingsindustri” finns det en uppenbar risk att man inom förskola och skola, precis som på många andra områden, relativt oreflekterat ”importerar” olika utvärderingsmodeller och utvärderingsinstrument utan att klargöra vilket syfte olika utvärderingar haft, vilka frågor man sökt besvara och vilka problem man strävat efter att lösa. <SPAN class="ft56">185</SPAN></P> <P class="p611 ft0">Eftersom vi i detta sammanhang inte har möjlighet att närmare gå in på olika utvärderingsstudiers inriktning och resultat vill vi hänvisa till några av de översikter som gjorts inom förskoleom <SPAN class="ft56">- </SPAN>rådet. <SPAN class="ft56">186 </SPAN>Vi skall här emellertid ge exempel på några av de utvärderingsansatser som utvecklats inom förskoleområdet och använts inom svensk förskola på senare tid</P> <P class="p612 ft0">En typ av ansats som blivit allt vanligare under det senaste decenniet är utvärderingar av hur lärare tänker och agerar i sitt arbete. Framväxten av ett sådant utvärderingstänkande kan sättas i</P> <P class="p613 ft27"><SPAN class="ft38">184</SPAN><SPAN class="ft53">Dahlberg, G, Lundgren, U.P. & Åsén, G.(1991): </SPAN><SPAN class="ft29">!TT UTV¤RDERA BARNOMSORG </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p614 ft50"><SPAN class="ft38">185</SPAN><SPAN class="ft58">Jämför: </SPAN><NOBR>Franke-Wikberg,</NOBR> S.(1989): (red) <SPAN class="ft49">3KOLAN OCH UTV¤RDERINGEN &EM PROFESSORER TAR ORDET </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p487 ft49"><SPAN class="ft38">186</SPAN><SPAN class="ft58">Se t ex Kärrby, G.(1990): </SPAN>$E ¤LDRE F¶RSKOLEBARNEN INL¤RNING OCH UTVECKLING <SPAN class="ft50">Stockholm: Utbildningsförlaget och Dahlberg, G., Lundgren, U.P. & Åsén, G.(1991): </SPAN>!TT UTV¤RDERA BARNOMSORG<SPAN class="ft50">. Stockholm, HLS Förlag.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">95</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p525 ft0">samband med decentraliseringen och det ökade professionella ansvaret för verksamhetens utveckling, där lärare fått i uppdrag att själva granska och värdera sina handlingar samt ta ansvar för den egna kompetensutvecklingen.</P> <P class="p615 ft0">Sedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har man i USA utvecklat metoder för bedömning av kvalitet i förskolans pedagogiska verksamhet. <SPAN class="ft56">187 </SPAN>I Sverige har en sådan skala, Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS), översatts och prövats i flera forskningsprojekt. <SPAN class="ft56">188 </SPAN>Skalan fokuserar på såväl fysiska som pedagogiska betingelser i barnets inlärningsmiljö. Bedömningen omfattar ett antal ”typsituationer” som anses ha betydelse för barns utveckling och inlärning, t ex pedagogernas medvetenhet om vad hon/han vill uppnå, sätt att planera och organisera arbetet, samspelet med barnen osv. Typsituationerna bedöms med hjälp av kvalitetskriterier på en sjugradig skala. Skalan har använts i flera olika länder. I detta sammanhang har det diskuterats i vilken grad kulturella olikheter påverkar bedömningen av kvalitet. I Sverige har försök gjorts att anpassa skalan med hänsyn till den svenska förskolans mål och inriktning. ECERS har på senare tid också använts som ett instrument för att kartlägga eventuella variationer i kvalitet och göra jämförelser mellan förskolor i olika kommuner.</P> <P class="p616 ft0">Försöken att utvärdera kvalitet utifrån standardiserade bedömningsmetoder har ifrågasatts av andra forskare, dels utifrån en etisk utgångpunkt eftersom de experter och forskare som utformat skalorna inte tydligt klargör vilka värderingar som ligger bakom de olika skalornas utformning, dels utifrån att de kvalitetskriterier som används inte alltid överenstämmer med de mål som gäller för verksamheten i fråga. Ytterligare en svårighet handlar om att bedömningarna i sig alltid utövar makt över och påverkar de som utför arbetet, ofta på ett icke önskvärt sätt. <SPAN class="ft56">189</SPAN></P> <P class="p617 ft27"><SPAN class="ft28">187 </SPAN>Harms, T. & Clifford, R.(1980): <SPAN class="ft29">4HE %ARLY #HILDHOOD %NVIRONMENT</SPAN></P> <P class="p4 ft27"><SPAN class="ft72">2ATING 3CALE </SPAN>NY: Teachers College, Columbia University. USA.</P> <P class="p500 ft63"><SPAN class="ft65">188 </SPAN><SPAN class="ft66">Se t ex: Andersson, M. & Lofgren, U.</SPAN>5TV¤RDERING I F¶RSKOLAN %#%23 METODEN KVALITETSBED¶MNING AV BASFUNKTIONER I F¶RSKOLEMILJ¶ F¶R BARN</P> <P class="p618 ft33"><SPAN class="ft63">¥R </SPAN>Bjurek, H, Gustafsson, B, Kjulin, U. & Kärrby, G (1992): <SPAN class="ft63">%FFEKTIVITET OCH KVALITET I BARNOMSORGEN %N STUDIE AV DAGHEM I '¶TEBORGS KOMMUN</SPAN></P> <P class="p619 ft50">Göteborgs universitet, Instiutionen för pedagogik. Rapport nr 1992:07; Kärrby, G. & Giota, J (1985): <SPAN class="ft49">0ARENTAL #ONCEPTIONS OF 1UALITY IN $AYCARE #ENTERS IN 2ELATION TO 1UALITY </SPAN><NOBR><SPAN class="ft49">-EASURED</SPAN></NOBR><SPAN class="ft49"> BY THE %#%23 </SPAN>Early Childhood</P> <P class="p11 ft68">Development and Care Vol 110.</P> <P class="p620 ft44"><SPAN class="ft43">189 </SPAN><SPAN class="ft45">Brophy, J. & Statham, J.(1994): </SPAN><NOBR>-EASURE</NOBR> FOR MEASURE 6ALUES QUALITY AND EVALUATION<SPAN class="ft45">. I Moss,P. & Pence, A.(eds): Valuing Quality in Early</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Childhood Services. London, Paul Chapman Publishing. Moss, P (1995):</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p621 ft0">En modell för utvärdering, ”lägesbedömningsmetoden”, utvecklades och prövades i början på <NOBR>90-talet</NOBR> inom förskolan utifrån studier av daghemsklimat och barns beteende.<SPAN class="ft56">190 </SPAN>Ett annat sätt att utvärdera utvecklades och prövades i den s.k. <NOBR>”Umeå-modellen”,</NOBR> en form av kollegieutvärdering som använts inom både förskola och skola. Denna modell har en starkare fokusering på lärarens tänkande och den gemensamma reflektionens betydelse. Genom reflektion kring det egna arbetet, t ex dagboksskrivande, och diskussion med kolleger, skapas en grund för utvecklingarbete och gemensam utvärdering. <SPAN class="ft56">191</SPAN></P> <P class="p622 ft0">Gemensamt för de ovan nämnda utvärderingsmodellerna är att personalen i förskolan, ofta tillsammans med utomstående observatörer, själva deltar i arbetet med att bedöma och värdera verksamhetens kvalitet. Resultaten av dessa bedömingar eller ”självvärderingar” har sedan använts som utgångspunkt för reflektion över den egna praktiken och olika typer av fortbildningsinsatser. Ett annat gemensamt drag är att utvärderingsmodellerna till stor del innebär en fokusering på den pedagogiska miljön och/eller läraren och dennes handlingar, inte på barnens meningsskapande strategier och läroprocesser.</P> <P class="p623 ft0">En annan typ av studier handlar om de långsiktiga effekterna av vistelse i daghem och förskola. Sådana longitudinella studier, där man följt barnet genom skolsystemet och i vissa fall även upp i vuxen ålder har bl a bidragit till att stärka förskolans legitimitet då de olika studierna kunnat visa att barn som genomgått pedagogiskt inriktade träningsprogram klarar sig bättre än andra, inte bara i skolan utan också senare i livet. <SPAN class="ft56">192 </SPAN>I Sverige har undersökningar genomförts som visar att barn som börjat på daghem i tidig ålder</P> <P class="p624 ft27"><SPAN class="ft29">$EFINING /BJECTIVES IN %ARLY #HILDHOOD 3ERVICES </SPAN>Paper given at the 5th European Conference on the Quality of Early Childhood Education, Paris, September 9, 1995.</P> <P class="p625 ft46"><SPAN class="ft38">190</SPAN><SPAN class="ft57">Ekholm, B. & Hedin, A.(1993): </SPAN>$ET SITTER I V¤GGARNA $AGHEMSKLIMAT BARNS OCH VUXNAS UTVECKLING <SPAN class="ft47">Lund, Studentlitteratur.</SPAN></P> <P class="p626 ft33"><SPAN class="ft38">191</SPAN><SPAN class="ft62">Holmlund, K. & Rönnerman, K.(1992): </SPAN><SPAN class="ft63">5TV¤RDERING OCH UTVECKLING AV F¶RSKOLANS VERKSAMHET EN LOKAL ANGEL¤GENHET </SPAN>Umeå universitet, Pedago-</P> <P class="p627 ft61">giska institutionen. Pedagogiska rapporter, nr 36. Holmlund, K. & Rönnerman, K.(1995): <SPAN class="ft12">+VALITETSS¤KRA F¶RSKOLAN </SPAN>Lund, Studentlitteratur.</P> <P class="p551 ft66"><SPAN class="ft65">192 </SPAN>Schweinhart, L.J. & Weikart, D.P.(1980): <SPAN class="ft67">9OUNG #HILDREN 'ROW 5P 4HE %FFECTS OF THE 0ERRY 0RESCHOOL 0ROGRAM ON 9OUTH 4HROUGH !GE</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Monographs of the High Scope Educational Research Foundation. Nr 7.</P> <P class="p11 ft68">Michigan: The High Scope Press. Schweinhart, L.J. & Weikart, D.P.(1993)</P> <P class="p628 ft12">! SUMMARY OF SIGNIFICANT BENEFITS OF THE (IGH 3COPE 0ERRY 0RE SCHOOL 3TUDY THROUGH AGE <SPAN class="ft61">Ypsilanti, MI: High Scope.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">97</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p629 ft0">ofta klarar sig bättre i skolan än andra barn, såväl socialt som kunskapsmässigt. <SPAN class="ft56">193</SPAN></P> <P class="p630 ft0">Utvärdering av förskoleverksamhet har ibland gjorts med utfallsmått på barns färdigheter och kompetens. <SPAN class="ft56">194 </SPAN>Internationella erfarenheter tyder på att prestationer i en testsituation är obeständiga och situationsspecifika, speciellt vad gäller yngre barn. <SPAN class="ft56">195 </SPAN>Detta har medfört att uppmärksamheten i allt högre grad börjat riktas mot barns motivation och betingelserna för inlärning. Såväl forskningsresultat som lärarerfarenheter visar att barn lär när de vill lära, när de får vara aktiva och delaktiga, känner sig accepterade av lärare och kamrater och mår bra fysiskt och psykiskt. Genom att fokusera betingelserna för barns lärande har det emellertid funnits en tendens att uppmärksamheten riktas bort från vad som faktiskt sker i den pedagogiska processen, i mötet mellan läraren och barnet, och den i pedagogiska sammanhang grundläggande frågan ”hur lär barn?”.</P> <P class="p517 ft0">Ett sätt att följa upp det pedagogiska arbetet i förskola och skola som ligger närmare själva lärandet är att dokumentera det pedagogiska arbetet med hjälp av s.k. portfolios eller ”portföljmetodik”. Dessa ”portföljer” innehåller viktiga ”produkter” eller annan dokumentation som på ett mer eller mindre systematiskt sätt ger en uppfattning om varje barns utveckling och lärande på olika områden. Portföljen kan innehålla dokumentation av barnets försök att behärska t ex bokstäver, skrivande, matematiska begrepp, bildframställning osv. från år till år. Innehållet i portfolion kan vara till hjälp inte bara som uppföljning och information till läraren på följande stadium utan även tjäna som information till föräldrar och slutligen utgöra ett minnesdokument för barnet själv när det slutar förskolan eller skolan.</P> <P class="p631 ft0">Bland den omfattande forskning som bedrivits kring barns lärande finns också några studier av utvärderingskaraktär <SPAN class="ft56">196</SPAN>. Flera av</P> <P class="p632 ft29"><SPAN class="ft28">193 </SPAN><SPAN class="ft27">Andersson, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">B-E.(1989):</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>%FFECTS OF PUBLIC DAY CARE ! LONGITUDINAL STUDY</P> <P class="p633 ft33">Child Development. Nr 60.Skriftserie. Sid <NOBR>857-866.</NOBR> Andersson, B- E.(1992): <SPAN class="ft63">%FFECTS OF DAY CARE ON COGNITIVE AND SOCIOEMOTIONAL COMPETENCE OF THIRTEEN YEAR OLD 3WEDISH SCHOOLCHILDREN</SPAN>. Child Development.Nr 63. Skriftserie.Sid <NOBR>20-36.</NOBR> Andersson, <NOBR>B-E.(1994):</NOBR> <SPAN class="ft63">0UBLIC POLICIES AND EARLY CHILDHOOD EDUCATION </SPAN>European Early Childhood Education Research</P> <P class="p11 ft27">Journal.Skriftserie. Nr 2. Sid <NOBR>19-32.</NOBR></P> <P class="p634 ft72"><SPAN class="ft38">194</SPAN><SPAN class="ft53">Se t ex Arnqvist, A.(1995): </SPAN>"ARNSKOLA F¶R FEM¥RINGAR ETT M¶TE MELLAN F¶RSKOLAN OCH SKOLAN <SPAN class="ft27">Högskolan i Karlstad.</SPAN></P> <P class="p112 ft29"><SPAN class="ft38">195</SPAN><SPAN class="ft53">Sylva, K.(1994): </SPAN>3CHOOL INFLUENCES ON CHILDRENtS DEVELOPMENT <SPAN class="ft27">Journal</SPAN></P> <P class="p11 ft27">of Child Psychology and Psychiatry. Vol 35. Nr 1.Pp <NOBR>135-170.</NOBR></P> <P class="p635 ft61"><SPAN class="ft37">196 </SPAN>Pramling, I. (1989): <SPAN class="ft12">!TT L¤RA BARN L¤RA </SPAN>Universitas Gothenburgensis. Göteborg. Acta, se också Mårdsjö. <NOBR>A-C,</NOBR> Pramling, I (1996):</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft0">dessa beskriver hur barns förståelse för sin omvärld utvecklas under förskoletiden. I en av dessa studier har man följt barn genom förskolan upp i skolan genom att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld. <SPAN class="ft56">197 </SPAN>I denna och andra studier finns också en ambition att, utifrån erhållna resultat, observationer, videodokumentation m.m. följa upp och utveckla det pedagogiska arbetet i förskola och skola. Genom att videodokumentera och analysera kommunikation mellan barn och pedagoger har tydligt framträtt hur de vuxnas pedagogiska kompetens utvecklas. <SPAN class="ft56">198 </SPAN>Att utveckla de vuxnas förmåga att ta barns perspektiv, är en viktig faktor i den pedagogiska kvalitetsutvecklingen.</P> <P class="p636 ft0">Enligt den utvidgade Socialtjänstlagen som trädde i kraft 1995 skärptes kraven på kommunerna att utvärdera och följa upp verksamheten i de olika formerna av barnomsorg vad gäller såväl politiskt reglerbara förhållanden som organisation och kvalitet i det pedagogiska arbetet samt relationer mellan dessa.<SPAN class="ft56">199 </SPAN>Hur dessa skyldigheter uppfylls i olika kommuner är ännu svårt att få någon uppfattning om. Det finns en tendens som tyder på att många kommuner har tagit över en marknadsmodell, där verksamheten främst ses som en service för föräldrarna, vilka ofta benämns ”konsumenter”, ”kunder” eller ”brukare”. Daghemsavgifter får ibland formen av timtaxor och vistelsetider skärps och anpassas mer efter föräldrars än barns behov. Som ett led i denna utveckling genomför många kommuner enkätundersökningar där föräldrar får ange i vilken grad de är nöjda med barnomsorgen. Vanligtvis finner man att de flesta föräldrar är nöjda och många kommuner ser detta som en bekräftelse på att kvaliteten i verksamheten är hög. I utvärderingar utförda oberoende av kommunintressen, finner man att de flesta visserligen uppger att de är nöjda men att variationen är stor när det gäller tillfredsställelse med personalkontakten, kunskap om</P> <P class="p637 ft27"><SPAN class="ft29">'RUNDL¤GGANDE F¤RDIGHETER OCH F¤RDIGHETERS GRUNDL¤GGANDE </SPAN>Stockholm, Studentlitteratur.</P> <P class="p619 ft33"><SPAN class="ft32">197 </SPAN>Pramling, I, Klerfelt, A. & Williams Graneld, P. (1995): <SPAN class="ft63">&¶RST VAR DET ROLIGT SEN BLEV DET TR¥KIGT OCH SEN VANDE MAN SIG "ARNS M¶TE MED SKOLANS V¤RLD +UNNANDETS GRUNDER </SPAN>Institutionen för metodik. Göteborgs</P> <P class="p11 ft68">universitet. Rapport nr 9.</P> <P class="p635 ft61"><SPAN class="ft37">198 </SPAN>Palmerus, K, Pramling, I &Lindahl, M. (1991): <SPAN class="ft12">$AGHEM F¶R SM¥BARN </SPAN>Göteborgs universitet, Instituionen för metodik i lärarutbildningen.</P> <P class="p4 ft27">Skriftserie. Nr 2.</P> <P class="p638 ft27"><SPAN class="ft28">199 </SPAN>Socialstyrelsen 1995:02: <SPAN class="ft29">"ARNOMSORGEN I SOCIALTJ¤NSTLAGEN !LLM¤NNA R¥D</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p639 ft0">vad som händer i arbetet med barnen samt förskolans roll och funktion för olika grupper av föräldrar. <SPAN class="ft56">200</SPAN></P> <P class="p640 ft0">Frågan om hur kvalitet påverkas av ekonomiska besparingar har inom kommunerna medfört ett ökat intresse för utvärdering av kvalitet i relation till kostnader. Modeller har därvid ofta tagits över från näringslivet. Metoder såsom Total Quality Management och instrument utarbetade av Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) har använts i syfte att mäta kvalitet i förskola och skola. Dessa metoder fokuserar huvudsakligen på personalens arbetsförhållanden, arbetsmiljön och ledningsaspekter av kvalitet. Gemensamt för dessa och liknande metoder för utvärdering är att de tar sin utgångspunkt i andra aspekter än verksamhetens pedagogiska uppdrag och mål.</P> <P class="p641 ft0">I en utredning på uppdrag av Socialdepartementet i början av 90- talet systematiserades grundläggande frågor kring utvärdering av barnomsorg. Arbetet syftade bl.a. till att belysa på vilket sätt utvärdering kan fungera som styrinstrument i en decentraliserad och målstyrd verksamhet. En viktig slutsats var att utvärdering i detta sammanhang inte enbart eller i första hand bör användas som ett kontrollinstrument. Rätt använda kan utvärderingar också ge personalen ökad kunskap och kompetens samt ge föräldrar ökad insyn i verksamheten. Som ett viktigt inslag i utvärderingar, särskilt på lokal nivå, skisserades en idé om kontinuerlig dokumentation av den pedagogiska verksamheten som grund inte bara för utvärdering, utan också som ett redskap för lokal utveckling. <SPAN class="ft56">201</SPAN></P> <P class="p636 ft0">På senare år har ett internationellt samarbete kring nya sätt att arbeta med utvärderings- och kvalitetsfrågor inom förskoleområdet ägt rum under ledning av Peter Moss, ordförande i <NOBR>EU-kommis-</NOBR> sionens nätverk för barnomsorg. I detta sammanhang har från den ovan nämnda utredningen bl.a. en associativ modell för styrning och utvärdering skisseraats, där gemensam reflektion och dialog kring pedagogisk dokumentation ses som ett av de mest centrala in<SPAN class="ft56">- </SPAN>slagen.<SPAN class="ft56">202 </SPAN>Grundläggande för denna modell – till skillnad från t ex en marknadsmodell – är att förskola och skola ses som bärare av grundläggande sociala och kulturella värden, där frågor om kvalitet</P> <P class="p642 ft29"><SPAN class="ft28">200 </SPAN><SPAN class="ft27">Kärrby, G.(1995): </SPAN>&¶R¤LDRARS UPPFATTNINGAR OM KVALITET I DAGHEM</P> <P class="p4 ft27">Socialvetenskaplig tidskrift. Årg. 2. Nr 3. Se även: Persson, S.(1994):</P> <P class="p643 ft72">&¶R¤LDRARS F¶REST¤LLNINGAR OM BARN OCH BARNOMSORG<SPAN class="ft27">. Stockholm, Almqvist & Wiksell International.</SPAN></P> <P class="p644 ft27"><SPAN class="ft38">201</SPAN><SPAN class="ft53">Dahlberg, G, Lundgren, U.P. & Åsén, G.(1991): </SPAN><SPAN class="ft29">!TT UTV¤RDERA BARNOMSORG </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p645 ft49"><SPAN class="ft38">202</SPAN><SPAN class="ft58">Dahlberg, G, & Åsén, G.(1994): </SPAN>%VALUATION AND 2EGULATION A 1UESTION OF %MPOWERMENT <SPAN class="ft50">I Moss,P. & Pence, A.(eds): Valuing Quality in Early</SPAN></P> <P class="p11 ft27">Childhood Services. London, Paul Chapman Publishing.</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft0">och utvärdering blir en angelägenhet såväl för politiker, ledning, personal och föräldrar som för en bredare allmänhet. Om förskola och skola skall kunna utvecklas kvalitetsmässigt och upprätthålla eller stärka sin legitimitet, måste den pedagogiska praktiken således bli synlig och bli en del i en reflexiv diskurs kring verksamheten, där olika grupper kan involveras. Liknande tankar kring hur kvalitet kan utvärderas och utvecklas har på senare tid förts fram av en rad andra forskare.<SPAN class="ft56">203</SPAN></P> <P class="p153 ft69">Utvärdering och pedagogisk dokumentation</P> <P class="p646 ft0">Idén om att dokumentera och utvärdera det pedagogiska arbetet fanns levande bland företrädare för den pedagogiska progressivismen. Såväl John Dewey som Elsa Köhler <SPAN class="ft56">204 </SPAN>förespråkade en reflekterande och problematiserande hållning till den pedagogiska verksamheten och med den sammanhängande frågeställningar. Båda hävdade också ett synsätt på barnet/eleven som utforskare av omvärlden och läraren som medforskare. Det låg i aktivitetspedagogikens arbetssätt, som satte kommunikationen, interaktionen och observationen i centrum, att den självreflekterande läraren utvecklade insikt om jagets formbarhet och verklighetens görbarhet i det pedagogiska rummet. I Köhlers pedagogik sågs lärarna som ett slags forskningsassistenter och under Elsa Köhlers verksamma tid innebar detta också att lärare, i sin strävan att närma forskning och praktik till varandra, relativt ofta gick vidare till akademiska studier. Vad som i våra dagar kommit att leva kvar av Köhlers idé om observation av s.k pedagogiska fakta är framför allt barnobservationerna, vars syfte i första hand varit att observera och klassificera barnets psykologiska utveckling i relation till redan förutbestämda kategorier hämtade från utvecklingspsykologin. I ett sådant perspektiv ligger inte fokus på barnens läroprocesser i första hand, utan mer på att klassificera och kategorisera de generella utvecklingsnivåer och stadier som barnet uppnått.</P> <P class="p647 ft0">Detta vetenskapliggörande av de pedagogiska frågorna, framför allt med hjälp av psykologin, har inneburit att pedagogiken i stor</P> <P class="p648 ft61"><SPAN class="ft37">203 </SPAN>Se t ex: Pence, A. & Moss, P.(1994): <SPAN class="ft12">4OWARDS AN )NCLUSIONARY !PPROACH IN $EFINING 1UALITY </SPAN>I Moss,P. & Pence, A.(eds): Valuing Quality</P> <P class="p20 ft27">in Early Childhood Services. London, Paul Chapman Publishing. Se också:</P> <P class="p11 ft10"><SPAN class="ft0">Schwandt, T.A.: </SPAN>%VALUATION AS 0RACTICAL (ERMENEUTICS %VALUATION</P> <P class="p4 ft0">(fortcoming), 1997.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">204</SPAN>Köhler, E. (1934): <SPAN class="ft29">!KTIVITETSPEDAGOGIK </SPAN>Stockholm, Natur och Kultur.</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d1101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft0">utsträckning blivit liktydig med psykologi, men också att rötterna till pedagogisk filosofi och pedagogikens samhälleliga och värdemässiga förankring har kapats. Det har varit det vetenskapliggjorda barnet som trätt fram. <SPAN class="ft56">205 </SPAN>Denna typ av generella klassifikationer blir i sin tur också produktiva i den pedagogiska praktiken. I stället för konkreta beskrivningar och reflektioner kring barns lärande och kring deras tankar, teorier och hypoteser om omvärlden hamnar man då lätt i klassificeringar av barnet, som t ex ”att barn i femårsåldern är på ett visst sätt”, vilket i sin tur kan leda till att man försöker förutbestämma vad barn bör kunna i en viss ålder. Genom att på så sätt upprätta abstrakta och till synes objektiva kartor över barnens liv finns det en uppenbar risk att man som lärare inte närmare lär känna det enskilda barnet och dess meningsskapande strategier.</P> <P class="p598 ft0">En annan risk med sådana generella kartor är att de lätt blir ett redskap för uteslutning och inneslutning – för att avgöra vilka barn som fungerar bra och vilka som fungerar dåligt enligt ett generellt, objektifierande och normaliserande perspektiv. I förlängningen leder också olika stadie- och nivåbestämningar också lätt till kategoriseringar av vad som ses som normalt och icke normalt.<SPAN class="ft56">206</SPAN></P> <P class="p649 ft0">Genom dokumentation och analys av barns läroprocesser finns det en möjlighet att tillskapa ett sammanhang som kan synliggöra, men även överskrida dessa klassifikationssystem och konventioner, som graderar barnen och tingen efter förutbestämda värdeskalor. På så sätt finns det också möjligheter att lärare och elever/barn får makt över och rätt att själva värdera sin kunskapsproduktion. Vad det i</P> <P class="p650 ft52">grunden handlar om är en skillnad i förhållningssätt till pedagogiska processer – att via klassifikationer eller kartor <SPAN class="ft51">F¶RS¶KA REDUCERA DEN KOMPLEXITET SOM PR¤GLAR PEDAGOGISKT ARBETE </SPAN>vilket ofta leder till konstateranden av att något är på ett visst sätt, eller att <SPAN class="ft51">F¶RS¶KA H¤RB¤RGERA KOMPLEXITETEN</SPAN>, vilket i sin tur kräver kontinuerlig</P> <P class="p487 ft0">problematisering av och reflektion kring det pedagogiska arbetet. I det senare fallet krävs det mod att granska sina egna handlingar, att ha tilltro till den egna förmågan och inte minst att förstå de rika möjligheter som inryms i den mänskliga erfarenheten. Detta betyder</P> <P class="p651 ft33"><SPAN class="ft32">205 </SPAN>Se t ex Hultqvist, K. (1990): <SPAN class="ft63">&¶RSKOLEBARNET %N KONSTRUKTION F¶R GEMENSKAPEN OCH DEN INDIVIDUELLA FRIG¶RELSEN </SPAN>Stockholm, Symposion. Se också: Dahlberg, G. & <NOBR>Lenz-Taguchi,</NOBR> H.(1994): <SPAN class="ft63">&¶RSKOLA OCH SKOLA OM TV¥ SKILDA TRADITIONER OCH OM VISIONEN OM EN M¶TESPLATS </SPAN>Stockholm, HLS</P> <P class="p11 ft27">Förlag.</P> <P class="p500 ft50"><SPAN class="ft48">206 </SPAN>Se t.ex. Hultqvist, K. (1990): <SPAN class="ft49">&¶RSKOLEBARNET </SPAN>Stockholm/Stehag, Symposion, och <NOBR>Lenz-Taguchi,</NOBR> H. (1997): <SPAN class="ft49">6ARF¶R PEDAGOGISK DOKUMENTA</SPAN></P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft29">TION </SPAN>Stockholm,. HLS Förlag.</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft0">i sin tur att komplexitet och mångfald, mångtydighet, olikhet och</P> <P class="p652 ft0">ovisshet ses som en tillgång och inte som ett hinder för utveckling.<SPAN class="ft56">207</SPAN></P> <P class="p653 ft0">I förändrings- och reformarbete inom skola och förskola har utvecklats ett generellt reformperspektiv som lättast kan beskrivas som ett <NOBR>”uppifrån-och-ned”-perspektiv.</NOBR> I ett sådant perspektiv finns det en klar arbetsfördelning mellan den politiska arenan, där besluten fattas, och de professionella, dvs. pedagogerna, som skall genomföra en viss verksamhet som följd av politiska beslut. Initiativet till och målen för förändringarbete anges på central nivå, av politiker och experter och idéerna skall sedan implementeras och genom-</P> <P class="p654 ft4">föras i en pedagogisk praktik. I den läroplansteoretiska forskningen brukar man skilja mellan <SPAN class="ft3">FORMULERINGSNIV¥N</SPAN>, där program och läroplaner formuleras, och <SPAN class="ft3">REALISERINGSNIV¥N</SPAN>, där dessa realise-</P> <P class="p655 ft0">ras.<SPAN class="ft56">208 </SPAN>Man har länge utgått från idén att det är möjligt att på högsta nivå i en hierarki formulera mål som på lägsta nivå får konkret handling till följd. En hel del forskning har dock visat att det är oerhört svårt att genomföra reformer enligt denna modell i statliga och kommunala institutioner.<SPAN class="ft56">209 </SPAN>Det har också visat sig att det på skolor och förskolor ofta skapats en mycket stark institutionell tradition, byggd på rutiner och handlingsmönster, som reglerar och begränsar handlingsutrymmet och så att säga blir förkroppsligade i pedagogen efter en tids arbete.<SPAN class="ft56">210 </SPAN>Att förändringar initieras uppifrån och utifrån, av andra än pedagogerna själva, finns också inbyggt i traditionen och sättet att tänka. Trots decentraliseringen, som bl a inneburit att ansvaret för att utveckla verksamheten numera i hög grad ligger hos pedagogerna själva, är många fortfarande fångade i ett tänkande, där man förväntar sig att förändringar skall initieras av andra och där man inte ser och förmår utnyttja det utrymme som faktiskt finns.</P> <P class="p617 ft29"><SPAN class="ft28">207 </SPAN><SPAN class="ft27">Jämför: Toulmin, S. (1995): </SPAN>(UR DET HUMANISTISKA ARVET F¶RFUSKADES<SPAN class="ft27">.</SPAN></P> <P class="p20 ft27">Kosmopolis Stockholm, Ordfronts Förlag. Se även: Dahlberg, G. (1997):</P> <P class="p656 ft12">"ARNSYN KUNSKAPSSYN OCH L¤RANDE<SPAN class="ft61">. Paper presenterat vid BUPL´s konferans kring: Kvalitet i barnomsorgen, Århus, Danmark, 1997.</SPAN></P> <P class="p657 ft27"><SPAN class="ft38">208</SPAN><SPAN class="ft53">Lindensjö, B. & Lundgren, U.P.(1986): </SPAN><SPAN class="ft72">0OLITISK STYRNING OCH UTBILD NINGSREFORMER </SPAN>Stockholm, Liber.</P> <P class="p226 ft27"><SPAN class="ft38">209</SPAN><SPAN class="ft53">Brunsson, N.(1990): </SPAN><SPAN class="ft29">2EFORMER SOM RUTIN </SPAN>I Brunsson, N. & Olsen, J.P.</P> <P class="p11 ft27">(red): Makten att reformera Stockholm, Carlssons. Haug,</P> <P class="p643 ft114"><SPAN class="ft113">P.(1992) </SPAN>%DUCATIONAL REFORM BY EXPERIMENT 4HE .ORWEGIAN EXPERIMENTAL EDUCATIONAL PROGRAM FOR YEAR OLDS AND THE SUBSEQUENT</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft72">REFORM </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">210 </SPAN><SPAN class="ft27">Jämför: Henckel, B: (1990): </SPAN>&¶RSKOLL¤RARE I TANKE OCH HANDLING</P> <P class="p11 ft27">Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d1103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p658 ft0">I ett omfattande försök med <NOBR>6-årsverksamhet</NOBR> i Norge gjordes ett försök att ta tillvara ”det bästa” från förskolan och skolans praktik enligt ett fastställt program. Försöket medförde emellertid knappast något pedagogiskt nytänkande i praktiken – det blev antingen traditionell skola eller traditionell förskola. I en utvärdering och sammanfattning av projektet drog Peder Haug slutsatsen att:</P> <P class="p659 ft52">förändringar kräver att de som arbetar inom ramarna för verksamheten har förändrat grunden för sin förståelse eller grunden för sina föreställningar om vad arbetet egentligen handlar om/.../De måste göra sig andra</P> <P class="p660 ft27">föreställningar om vad som är viktigt och hur utbildning kan genomföras.<SPAN class="ft28">211</SPAN></P> <P class="p661 ft0">Detta hade inte hänt i experimentet med <NOBR>6-åringarna</NOBR> och detta är förmodligen något av det svåraste i allt förändringsarbete. Inom förskola och skola finns det en tradition där barnen fortfarande i praktiken blir behandlade som objekt, trots att läroplaner och lärares föreställningar om verksamheten speglar ett annat pedagogiskt synsätt. Hur kan man då förändra grunden för sin förståelse av vad arbetet egentligen handlar om? Hur kan man som lärare förstå sina egna handlingar och handlingsmönster? För detta räcker det knappast ett ökat ansvar eller en vilja att förändra. Det krävs också redskap för att genomföra de förändringar och den utveckling som man vill åstadkomma. <SPAN class="ft56">212 </SPAN>Pedagogisk dokumentation kan vara <SPAN class="ft10">ETT </SPAN>redskap för att synliggöra och öppna för granskning av den egna praktiken. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, där såväl lärare som elever/barn, föräldrar och andra kan delta. För att synliggöra praktiken krävs det dock att dokumentationen blir en naturlig och integrerad del av det dagliga pedagogiska arbetet och inte något som ligger vid sidan av. Detta förutsätter att man i arbetet kan skapa en kultur av samarbete, reflektion och kommunikation. Att bygga en sådan kultur, där pedagogiskt arbete och teoretisk förståelse integreras och berikar varann och där man kan skapa teori ur den egna praktiken, är ett omfattande arbete som kräver lång tid, en professionell inställning samt en vilja att granska sina egna handlingar och ställa sig i dialog med andra.</P> <P class="p662 ft12"><SPAN class="ft38">211</SPAN><SPAN class="ft60">Haug, P (1992) </SPAN>%DUCATIONAL REFORM BY EXPERIMENT 4HE .ORWEGIAN EXPERIMENTAL EDUCATIONAL PROGRAM FOR YEAR OLDS AND THE SUBSEQUENT REFORM <SPAN class="ft61">Stockholm, HLS Förlag.</SPAN></P> <P class="p663 ft50"><SPAN class="ft38">212</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">Lenz-Taguchi,</SPAN></NOBR> H. (1997): <SPAN class="ft49">6ARF¶R PEDAGOGISK DOKUMENTATION </SPAN>Stockholm: HLS Förlag. Jfr. Alexandersson, M. (1992): <SPAN class="ft49">2EFLEKTERANDE UTV¤RDE RING KUNSKAPSS¶KANDE P¥ L¤RARNAS VILLKOR</SPAN>. Forskning om utbildning. Nr 3.</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p664 ft0">Ett intressant exempel på en reflekterande pedagogisk kultur är den kommunala förskoleverksamheten i den norditalienska staden Reggio Emilia. Den pedagogiska filosofi som ligger till grund för verksamheten omfattar hela kommunen, alltifrån föräldrar och pedagoger till kommunpolitiker och stadens invånare och har tillskapats under många år av öppen och reflexiv dialog på olika arenor. Filosofin bygger på en djup respekt för barns rä ttigheter och potentialer och är starkt kopplad till ett vetenskapligt förhållningssätt och idén om barnet och pedagogerna som medkonstruktörer av kultur och kunskap ”det medforskande barnet” och ”den medforskande pedagogen”. En reflekterande pedagogisk kultur förutsätter att det finns ett konkret material i form av t ex händelser, läroprocesser eller andra pedagogiska processer att reflektera över och</P> <P class="p665 ft4">som kan synliggöras för alla berörda. Det krävs således någon form av <SPAN class="ft3">PEDAGOGISK DOKUMENTATION </SPAN>som kan bilda utgångspunkt för</P> <P class="p11 ft0">gemensam reflektion.</P> <P class="p666 ft0">I Reggio Emilia har man utvecklat ett sätt att tänka kring dokumentationen som en central och självklar del av det dagliga arbetet. Med hjälp av kamera och videokamera, bandupptagningar, skisser och anteckningar följer man barns och pedagogers arbete och läroprocesser. Dokumentationen synliggör arbetet och lärandet för pedagogerna, barnen, föräldrarna och allmänheten. Genom att på detta sätt göra arbetet synligt och offentligt, skapar man också förutsättningar för en dialog kring verksamheten, där många olika</P> <P class="p667 ft52">röster kan komma till tals och där nya tankar kan tänkas. Dokumentationen blir således ett viktigt redskap för att <SPAN class="ft51">KONTINUERLIGT UTVECKLA OCH UTV¤RDERA VERKSAMHETEN </SPAN>på varje förskola. Den an-</P> <P class="p524 ft0">vänds också i intern och extern fortbildning samt för mer övergripande diskussioner kring arbetet på daghemmen i kommunen. En av dokumentationens viktigaste funktioner är att bilda utgångspunkt för en gemensam reflektion bland pedagogerna. Dokumentationen och den gemensamma reflektionen öppnar för multipla perspektiv, där egna och andras tankar kommer till uttryck och blir synliga. Dokumentationen kan på så sätt leda fram till att man konstruerar en gemensam förståelse av barnens liv och läroprocesser. Genom att ständigt gå tillbaka och studera, analysera och diskutera det som dokumenterats får man möjlighet att ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra, samtidigt som det kan födas nya tankar och idéer kring hur man kan gå vidare i arbetet. Detta sätt att tänka kan sammanfattas i uttrycket ”man måste gå tillbaka för att kunna gå vidare,” ett uttryck som ofta används i Reggio Emilia.</P> <P class="p577 ft0">Dokumentation i form av texter, video, foton, diabilder och barnens egna alster har också betydelse för barnen genom att de får</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3157d1105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p668 ft0">möjligheter att minnas, återbesöka, känna igen och reflektera kring sina egna läroprocesser. De blir på så sätt också synliga och sedda som subjekt. Föräldrarna får genom dokumentationen möjligheter</P> <P class="p669 ft6">att ta del av inte bara <SPAN class="ft5">VAD </SPAN>barnen gör, utan också <SPAN class="ft5">HUR </SPAN>barnen gör och <SPAN class="ft5">VILKEN INNEB¶RD </SPAN>barnen ger till det som görs. På så sätt kan även</P> <P class="p670 ft0">föräldrarna bli delaktiga i en dialog och erfarenhetsutbyte kring barnens liv och lärande. Genom att dokumentera barnens tankar och handlingar blir det möjligt att få upp ögonen för barns utforskande arbete, att synliggöra deras förmågor och låta deras röster komma till uttryck. De dokument som skapas kan synliggöra sådant som annars skulle ha förblivit osynligt: kunskaper, läroprocesser, idéer, relationer och uttryck. Dokumentationen kan således också bidra till att ge barnen, pedagogerna och daghemmen en synlig identitet och historia.<SPAN class="ft56">213</SPAN></P> <P class="p612 ft0">Inom svensk förskola, liksom i övriga nordiska länder, har det på senare år vuxit fram ett stort intresse för pedagogisk dokumentation som arbetsredskap i det pedagogiska arbetet. I detta sammanhang har verksamheten i Reggio Emilia varit en viktig förebild och inspirationskälla. Erfarenheterna från projektet ”Pedagogik i en föränderlig omvärld”, där ett stort antal förskolor i en stadsdel i Stockholm medverkat i ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete, har bl.a. visat på dokumentationens centrala betydelse för att utveckla och förnya förskolans pedagogik och synliggöra verksamheten och barns lärande för pedagoger, föräldrar, ledning och politiker.<SPAN class="ft56">214 </SPAN>Genom att bygga nätverk där pedagoger från olika förskolor träffas och genom kollegial pedagogisk handledning där dokumentationen bildar utgångspunkt för gemensam reflektion, kan ett bredare erfarenhetsutbyte etablerats och bli en kraft i förnyelsen av förskolans pedagogik. En annan central funktion som dokumentationen kan fylla är att den möjliggör en kvalitetsbedöming av förskolans verksamhet, där såväl pedagoger som andra grupper kan involveras.</P> <P class="p671 ft50"><SPAN class="ft48">213 </SPAN>Se vidare t ex: Edwards, C., Gandini, L. & Forman, G. (eds) (1993): <SPAN class="ft49">4HE (UNDRED ,ANGUAGES OF #HILDREN 4HE 2EGGIO %MILIA !PPROACH TO %ARLY #HILDHOOD %DUCATION </SPAN>Norwood, New Jersey: Ablex Publishing Corporation. Barsotti, A. (1997): <SPAN class="ft49">$ SOM 2OBIN (OODS PILB¥GE </SPAN>Stockholm, HLS Förlag. Dahlberg, G. & Åsén, G.(1997): <SPAN class="ft49">,ORIS </SPAN><NOBR><SPAN class="ft49">-ALAGUZZI</SPAN></NOBR><SPAN class="ft49"> OCH DEN PEDAGOGISKA FILOSOFIN I 2EGGIO %MILIA</SPAN>. I Svedberg, L. & Zaar, M.</P> <P class="p11 ft27">(red) Boken om pedagogerna. Stockholm. Liber Utbildning.</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft28">214 </SPAN>Se t ex: Att skärpa ögat – om pedagogisk dokumentation. (1995):</P> <P class="p672 ft27">Modern Barndom. Skriftserie. Nr 2. <NOBR>Lenz-Taguchi,</NOBR> H. (1997): <SPAN class="ft29">6ARF¶R PEDAGOGISK DOKUMENTATION </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p673 ft4"><SPAN class="ft3">3AMMANFATTNINGSVIS </SPAN>menar kommittén attutvärdering oftast har en styrande effekt. Det finns därför en risk att de utvärderingsinstru-</P> <P class="p650 ft52">ment som används, i realiteten kommer att ersätta de mål som satts upp för verksamheten. Det är därför viktigt <SPAN class="ft51">ATT UTVECKLA FORMER F¶R UTV¤RDERING SOM BIDRAR TILL EN UTVECKLING AV ARBETET I F¶RSKOLAN I DEN RIKTNING SOM L¤ROPLANEN ANGER</SPAN>.</P> <P class="p674 ft0">Utvärdering kan äga rum utifrån olika motiv och syften. För att kunna bidra till den enskilda förskolans utveckling är det angeläget att utveckla perspektiv och metoder för utvärdering och kvalitetsbe-</P> <P class="p675 ft55">dömning, där utvecklingsmotivet, snarare än kontrollmotivet är överordnat Det handlar med andra ord om <SPAN class="ft54">ATT UTVECKLA ETT UTV¤RDE RINGST¤NKANDE D¤R UTV¤RDERING KVALITETSBED¶MNING OCH UTVECKLING AV PEDAGOGISK VERKSAMHET KAN G¥ HAND I HAND</SPAN></P> <P class="p676 ft0">Utvärdering bör vara en del av förskolans offentlighet. För att</P> <P class="p677 ft116">möjliggöra insyn i, diskussion kring och bedömingar av verksamhetens kvalitet är det angeläget <SPAN class="ft115">ATT UTVECKLA FORMER F¶R UTV¤RDERING D¤R DET PEDAGOGISKA ARBETET OCH BARNS L¤RANDE DOKUMENTERAS OCH SYNLIGG¶RS OCH D¤R DOKUMENTATIONEN OCKS¥ KAN ¶PPNA F¶R EN DIALOG MED F¶R¤LDRAR LEDNINGSANSVARIGA POLITIKER OCH ANDRA</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p42 ft0">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td95"><SPAN class="p0 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p678 ft117">"EST¤MMELSER OM F¶RSKOLEVERKSAMHETEN SKOLBARNSOMSORGEN OCH SKOLAN</P> <P class="p679 ft0">Bestämmelserna om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finns för närvarande i socialtjänstlagen och bestämmelserna om skolan</P> <P class="p4 ft0">i skollagen.</P> <P class="p680 ft3"><SPAN class="ft4">I propositionen </SPAN>&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOLLAGSFR¥GOR<SPAN class="ft59">215 </SPAN><SPAN class="ft4">har regeringen föreslagit att reglerna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg förs över så gott som oförändrade till skollagen. Den verksamhet som för sexåringar bedrivs enligt 15 § socialtjänstlagen föreslås bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet. Denna skolform skall benämnas förskoleklass och är obligatorisk för kommunen att erbjuda men frivillig för barnen att delta i. Förskollärare och fritidspedagoger ges rätt att undervisa i det offentliga skolväsendet inom ramen för respektive kompetens. Det är den samlade kompetensen i ett arbetslag med förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger som skall bidra till en varierad dynamisk skola med den enskilda eleven i centrum för den pedagogiska verksamheten.</SPAN></P> <P class="p681 ft0">Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag. Lagens syfte är att ange intentionerna och målen för kommunernas verksamhet. Förutom de mål för verksamheten som anges i socialtjänstlagen har Socialstyrelsen utarbetat allmänna råd <SPAN class="ft28">216 </SPAN>för barnomsorgens olika verksamheter. Kommunerna har att i lokala mål utforma barnomsorgen efter de behov som finns.</P> <P class="p79 ft0">Central tillsynsmyndighet för barnomsorgen är Socialstyrelsen. Dess roll har i takt med förändringen av statsbidragen förändrats från normering till uppföljning och utvärdering av verksamheten.</P> <P class="p64 ft0">Skollagens bestämmelser gäller såväl obligatorisk som frivillig skolverksamhet. Även om styrningen av skolan har ändrats från detaljstyrning till en målinriktad styrning är den mer detaljreglerad än barnomsorgen. Förutom bestämmelserna i skollagen finns bestämmelser om skolan i skolformsförordningar samt i läroplaner och kursplaner. Läroplanerna anger de nationella målen för utbildningen. Kursplanerna anger dels vilka mål som undervisningen i respektive ämne skall sträva</P> <P class="p682 ft29"><SPAN class="ft38">215</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1997/98:6: </SPAN>&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOLLAGSFR¥GOR</P> <P class="p683 ft33"><SPAN class="ft38">216</SPAN><SPAN class="ft62">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN><SPAN class="ft63">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA R¥D </SPAN>Socialstyrelsen (1988:4): <SPAN class="ft63">+OMMUNALA FAMILJEDAGHEM !LLM¤NNA 2¥D </SPAN>Socialstyrelsen (1988:7): <SPAN class="ft63">0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R FRITIDSHEM !LLM¤NNA R¥D</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p684 ft0">mot och dels vilka mål eleven skall ha uppnått efter det femte respektive nionde skolåret.</P> <P class="p79 ft0">Central tillsynsmyndighet för skolan är Skolverket. Skolverket har en central och en regional organisation för att fullfölja sitt uppdrag.</P> <P class="p685 ft34"><SPAN class="ft34">4.1</SPAN><SPAN class="ft36">Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg</SPAN></P> <P class="p686 ft0">Av socialtjänstlagens 13 a § framgår i vilka former förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall bedrivas:</P> <P class="p687 ft52">Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgrupp, i form av familjedaghem och i form av kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola).</P> <P class="p688 ft52">Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Skolbarnsomsorgen skall ta emot barn för vistelse den del av dagen då barnet inte vistas i skolan och under lov.</P> <P class="p689 ft0">I Socialstyrelsens allmänna råd <SPAN class="ft28">217 </SPAN>redovisas de olika formerna enligt följande:</P> <P class="p690 ft4"><SPAN class="ft3">$AGHEM </SPAN>är en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldrarna <NOBR>0-6</NOBR> år. Daghemmen har öppet större delen av dagen. Barngrupperna kan organiseras i småbarnsgrupper för barn upp till 3 år och i syskongrupper för barn mellan 3 och 6 år. Även utvidgade syskon-</P> <P class="p691 ft6">grupper förekommer och omfattar såväl förskolebarn som skolbarn. <SPAN class="ft5">$ELTIDSGRUPP </SPAN>är också en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna</P> <P class="p4 ft0">barn i åldrarna <NOBR>4-6</NOBR> år. I allmänhet omfattar verksamheten tre timmar</P> <P class="p72 ft4">per dag. Alla sexåringar har en lagstadgad rätt till 525 timmar under ett år i den <SPAN class="ft3">ALLM¤NNA F¶RSKOLAN</SPAN>. Sexåringarna i familjedaghem har rätt till</P> <P class="p4 ft0">plats i deltidsgrupp.</P> <P class="p12 ft52">I <SPAN class="ft51">FAMILJEDAGHEM </SPAN>tar en dagbarnvårdare emot inskrivna barn i åldrarna <NOBR>1-12</NOBR> år. Verksamheten är i allmänhet förlagd till dagbarnvårdarens hem. Barn i familjedaghem bör ha tillgång till öppen förskola och</P> <P class="p11 ft0">öppen fritidsverksamhet.</P> <P class="p692 ft4">Den <SPAN class="ft3">¶PPNA F¶RSKOLAN </SPAN>är en pedagogisk gruppverksamhet som riktar sig till barn och hemmavarande föräldrar och till dagbarnvårdare. Det finns inget inskrivningsförfarande i den öppna förskolan.</P> <P class="p693 ft29"><SPAN class="ft28">217 </SPAN><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen (1995:2): </SPAN>"ARNOMSORGEN I SOCIALTJ¤NSTEN !LLM¤NNA R¥D</P> <P class="p4 ft27">Sid 21 f.</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft0"><SPAN class="ft10">&RITIDSHEM </SPAN>är en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna skol-</P> <P class="p694 ft55">barn till och med 12 års ålder under den skolfria delen av dagen. <SPAN class="ft54">)NTEGRERAD SKOLBARNSOMSORG </SPAN>är fritidshem som ryms inom samma</P> <P class="p11 ft0">lokaler som skolan.</P> <P class="p676 ft0"><SPAN class="ft10">&AMILJEDAGHEM </SPAN>fungerar som en form av skolbarnsomsorg (se</P> <P class="p4 ft0">ovan).</P> <P class="p21 ft4">I den <SPAN class="ft3">¶PPNA FRITIDSVERKSAMHETEN </SPAN>erbjuds barn i <NOBR>10-12</NOBR> års åldern att delta i aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna under den skolfria delen av dagen. Barnen är inte inskrivna i verksamheten.</P> <P class="p74 ft69">Övergripande mål och principer</P> <P class="p695 ft0">Av socialtjänstlagens 1 § framgår att:</P> <P class="p696 ft6">Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas</P> <P class="p697 ft52">ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.</P> <P class="p698 ft52">Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.</P> <P class="p699 ft6">Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.</P> <P class="p700 ft0">Paragrafen anger de övergripande målen för socialtjänsten. Målen bör i första hand ses som politiska riktmärken och bör vara vägledande för all verksamhet inom socialtjänsten <SPAN class="ft28">218</SPAN>. Dessa mål utgör grunden för konkonretiseringen för de delmål som riktar sig till olika målgrupper och verksamheter i socialtjänstlagen.</P> <P class="p79 ft0">I 12 § socialtjänstlagen anges de delmål som skall ligga till grund för omsorger om barn och ungdom:</P> <P class="p701 ft27">Socialnämnden skall</P> <P class="p702 ft6">verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden,</P> <P class="p703 ft6">i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom,</P> <P class="p704 ft6">med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,</P> <P class="p705 ft27"><SPAN class="ft28">218 </SPAN>Prop. 1979/80:1 del A: O<SPAN class="ft29">M SOCIALTJ¤NSTEN</SPAN>. Sid 138.</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p706 ft52">i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, samt</P> <P class="p707 ft52">i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan föreligga sedan en tvist om vårdnad eller umgänge har avgjorts av en domstol.</P> <P class="p708 ft0">Av specialmotiveringen till 12 § socialtjänstlagen <SPAN class="ft28">219 </SPAN>framgår att syftet med bestämmelsen är att i vid mening ange vilken inriktning kommunernas omsorger om barn och ungdomar skall ha. Förutom de i 12 § angivna målen skall förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen genomsyras av de ideologiska och demokratiska mål som finns angivna i 1 § socialtjänstlagen. Tanken med de i lagen angivna målformuleringarna är att kommunen i lokala mål skall precisera dessa.</P> <P class="p709 ft69">Kommunens ansvar och förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgift</P> <P class="p710 ft0">Av socialtjänstlagens 13 b § första stycket framgår vilka uppgifter förskoleverksamheten respektive skolbarnsomsorgen har.</P> <P class="p711 ft0">Förskoleverksamheten skall genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.</P> <P class="p711 ft0">I andra stycket samma paragraf anges verksamheternas allmänna kvalitetskrav nämligen, personalens kompetens, att barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek samt att lokalerna skall vara ändamålsenliga.</P> <P class="p108 ft0">I tredje stycket anges att verksamheten skall utgå från varje barns behov och att de barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling av fysiska, psykiska eller andra skäl skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver.</P> <P class="p712 ft0">I olika förarbeten och Socialstyrelsens allmänna råd <SPAN class="ft28">220 </SPAN>gällande förskoleverksamhetens uppgift framgår att det är förskolan, daghem och deltidsgrupp, samt fritidshemmen och den integrerade skolbarnsomsorgen som har att svara för målen med den pedagogiska verksamheten.</P> <P class="p713 ft27"><SPAN class="ft38">219</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1979/80 :1 del A: O</SPAN><SPAN class="ft29">M SOCIALTJ¤NSTEN</SPAN>. Sid 530.</P> <P class="p126 ft72"><SPAN class="ft38">220</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1973:136: O</SPAN>M F¶RSKOLEVERKSAMHETENS UTBYGGNAD OCH ORGANISATION</P> <P class="p137 ft33">Sid 73 f. Prop. 1975/76:92: O <SPAN class="ft63">M UTBYGGNAD AV BARNOMSORGEN </SPAN>Sid 16. Socialstyrelsen (1995:2): <SPAN class="ft63">"ARNOMSORGEN I SOCIALTJ¤NSTLAGEN</SPAN>. <SPAN class="ft63">!LLM¤NNA R¥D</SPAN>. Sid 23 ff.</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p714 ft0">Familjedaghemmen har till uppgift att tillgodose barnens behov av fysisk omvårdnad och dagliga omsorger.</P> <P class="p715 ft0">Enligt socialtjänstlagens 14 § är det kommunen som är huvudman för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Kommunen svarar för att barnomsorg erbjuds till de barn som behöver det. Verksamheten kan också anordnas av enskilda.</P> <P class="p80 ft0">Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla plats i förskoleverksamheten för barn som inte har uppnått skolpliktig ålder. Skolbarnsomsorg skall tillhandahållas för barn till och med 12 års ålder som är inskrivna i grundskolan eller någon motsvarande skolform (13 §).</P> <P class="p162 ft0">Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. För barn som inte har fyllt ett år skall plats i förskola tillhandahållas om barnet behöver särskilt stöd i sin utveckling. Föräldrar som har anmält behov av plats skall erbjudas en sådan utan oskäligt dröjsmål (14 a och 14 b §§). Plats inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall erbjudas så nära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt uttnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall tas till föräldrarnas önkemål (14 c §).</P> <P class="p716 ft0">Kommunen kan fullgöra sin skyldighet också genom att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barnet till en motsvarande plats i enskild förskola eller enskilt fritidshem eller enskild integrerad skolbarnsomsorg. Skälig hänsyn skall tas till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform (14 § b).</P> <P class="p108 ft0">Kommunen kan lämna bidrag till enskild verksamhet om den uppfyller kvalitetskraven, (se 13 b §), och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådana bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet (18 §).</P> <P class="p58 ft52">Det är endast plats i allmän förskola (15 §) som är garanterad alla sexåringar. I propositionen <SPAN class="ft51">&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOLLAGSFR¥GOR</SPAN><SPAN class="ft48">221</SPAN></P> <P class="p683 ft0">föreslås denna sexårsverksamhet bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet.</P> <P class="p717 ft0">Kommunen har ett särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd. Oavsett föräldrarnas situation har dessa barn alltid rätt till förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg utifrån sitt eget behov. Rätten gäller såväl plats som rätt till en verksamhet av sådan kvalitet att barnet får sina särskilda behov tillgodosedda. Socialnämnden har enligt lagen ett ansvar för att bedriva uppsökande verksamhet</P> <P class="p484 ft29"><SPAN class="ft28">221 </SPAN><SPAN class="ft27">Prop. 1997/98:6: </SPAN>&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOLLAGSFR¥GOR</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p718 ft0">för att ta reda på vilka barn med behov av särskilt stöd som behöver anvisas plats i barnomsorgen (16 §).</P> <P class="p108 ft0">Den ansvariga nämnden har också att verka för att barnen höstterminen det år då de fyller sex år och att barn med behov av särskilt stöd utnyttjar sina platser (17 §). Kommunen har också enligt denna paragraf att informera föräldrarna om verksamhetens organisation och innehåll samt syftet med denna.</P> <P class="p74 ft69">Personal och ledning</P> <P class="p719 ft0">Kommunen ansvarar för att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har möjlighet att bedriva en målinriktad verksamhet i överensstämmelse med de övergripande målen. Kommunen skall besluta om konkreta mål och riktlinjer som är anpassade efter lokala behov och förutsättningar. <SPAN class="ft28">222</SPAN></P> <P class="p19 ft0">De mål som kommunen utformar skall utgå från socialtjänstlagens målsättningsstadganden. Målen skall sedan preciseras av personalen i det praktiska arbetet.<SPAN class="ft28">223 </SPAN>För att uppnå en viss kvalitet i verksamheten har kommunen att svara för att det inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finns fungerande ledningspersonal samt utbildad och yrkeskunnig personal. Kommunen har även att svara för att personalen får fortbildning.</P> <P class="p130 ft0">Av 13 b § andra stycket socialtjänstlagen framgår följande:</P> <P class="p720 ft52">För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.</P> <P class="p721 ft0">Bestämmmelsen är allmänt formulerad och överlämnar åt kommunen att bestämma vilken kompetens personalen skall ha för att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet skall kunna tillgodoses.</P> <P class="p722 ft0">Inom förskolan och den öppna förskolan arbetar förskollärare och barnskötare. Inom fritidshemmen och den integrerade skolbarnsomsorgen arbetar både fritidspedagoger och barnskötare.</P> <P class="p723 ft29"><SPAN class="ft28">222 </SPAN><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen (1995:2): </SPAN>"ARNOMSORGEN I SOCIALTJ¤NSTLAGEN !LLM¤NT R¥D</P> <P class="p20 ft27">Sid 41.</P> <P class="p724 ft27"><SPAN class="ft28">223 </SPAN>Johansson, G. & Åstedt, <NOBR>I-B.</NOBR> (1996): <SPAN class="ft29">&¶RSKOLANS UTVECKLING FAKTA OCH FUNDERINGAR </SPAN>Stockholm, HSL Förlag. Sid 84.</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">113</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p725 ft0">Socialstyrelsen konstaterade i sin utvecklingsplan<SPAN class="ft28">224 </SPAN>för barnomsorgen att den uppdelningen i två yrkesgrupper som finns är en följd av att det inte funnits tillräckligt med personal med förskollärar- och fritidspedagogutbildning. Socialstyrelsen ansåg det önskvärt med en enhetlig yrkeskår. Härav följer att alla anställda bör ha en likvärdig grundutbildning vilket innebär att barnskötarna bör få vidareutbildning.</P> <P class="p726 ft0">Av lagmotiv<SPAN class="ft28">225 </SPAN>framgår också att personalen är den viktigaste kvalitetsfaktorn i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Det innebär en kompetenshöjning av barnomsorgens personal att barnskötare vidareutbildar sig till förskollärare och fritidspedagoger. Att succesivt öka andelen högskoleutbildad personal och att på sikt ha en mer enhetlig personalstyrka bör vara en strävan.</P> <P class="p727 ft0">I förskolans och fritidshemmens pedagogiska program <SPAN class="ft28">226 </SPAN>framhålls att förskolans och fritidshemmens verksamhet bör ledas av pedagogiskt utbildad personal. Det är personalens kunskaper och erfarenheter som är verksamhetens viktigaste tillgång. För att barnen skall utvecklas och lära sig måste personalen vara medveten om vilket innehåll de skall arbeta med och vilket arbetssätt som skall tillämpas. Barns lärande sker i alla sammanhang och personalen måste därför i planering och daglig verksamhet vara medveten om att det är den totala situationen och inte enbart arrangerade aktiviteter i ett bestämt inlärningssyfte som har betydelse för barns inlärning. För att medvetet kunna tillvarata de resurser som finns i personalgruppen skall personalen samarbeta i arbetslag.<SPAN class="ft28">227</SPAN></P> <P class="p728 ft0">I familjedaghemmen arbetar dagbarnvårdare. Dagbarnvårdarna skall ha adekvat erfarenhet eller utbildning. Personalen i den öppna fritidsverksamheten bör också ha adekvat utbildning eller erfarenhet.</P> <P class="p108 ft0">Det finns inte i socialtjänstlagen reglerat hur ledningsansvaret, under den politiska ledningen för barnomsorgen skall organiseras. Ledningsansvaret för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen varierar beroende på hur den faktiska verkligheten ser ut. Förskollärare eller fritidspedagoger kan ha ledningsansvaret för ett varierande antal förskolor, fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet.</P> <P class="p729 ft27"><SPAN class="ft38">224</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsens rapport till regeringen den 14 maj 1982: </SPAN><SPAN class="ft29">5TVECKLINGSPLAN F¶R BARNOMSORGEN</SPAN>. Sid 63.</P> <P class="p126 ft72"><SPAN class="ft38">225</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1993/94:11: </SPAN>5TVIDGAD LAGREGLERING P¥ BARNOMSORGSOMR¥DET <SPAN class="ft27">Sid 39 f.</SPAN></P> <P class="p112 ft29"><SPAN class="ft38">226</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN>0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA</P> <P class="p11 ft29">R¥D <SPAN class="ft27">Sid 72. Socialstyrelsen (1988:7): </SPAN>0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R FRITIDSHEM</P> <P class="p11 ft27">Sid 69.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">227 </SPAN><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN>0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNA</P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft29">R¥D </SPAN>Sid 52.</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p730 ft0">Den ledningsansvarige, här kallad föreståndaren, har många olika ansvarsområden. Dels skall föreståndaren kunna leda vuxna människor i deras yrkesutövning men även ansvara för bl.a. administration och budget.<SPAN class="ft28">228 </SPAN>Föreståndaren är pedagogiskt ledningsansvarig vilket innebär ansvar för att pedagogisk planering och utvärdering genomförs. Det är också viktigt att föreståndaren är uppmärksam på vilket behov av fortbildning som behövs för såväl den enskilda personalen som för hela personalgruppen.<SPAN class="ft28">229 </SPAN>I takt med att förskoleverksamheten, skolan och fritidshemsverksamheten alltmer integreras har också ledningsansvaret förändrats. Allt fler kommuner har samma ”chef” för förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen.</P> <P class="p481 ft69">Avgifter</P> <P class="p731 ft0">Kommunen får ta ut skäliga avgifter för plats i av kommunen anordnad förskola, fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg och familjedaghem. Av lagmotiven<SPAN class="ft28">230 </SPAN>framgår att skälighetsrekvisitet syftar på att avgifterna inom dessa verksamheter</P> <P class="p732 ft52">inte får bli så betungande för den enskilde att denne av detta skäl avstår från den verksamhet som barnet erbjuds och som det skulle vara värdefullt för barnet att delta i. I så fall kan kommunen inte anses ha uppfyllt sitt ansvar enligt lagen.</P> <P class="p733 ft0">Avgifter får dock inte överstiga kommunens självkostnader. För barn som är sex år ( 15 §) och för barn som har behov av särskilt stöd (16 §) får avgift endast tas ut i den mån verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året (35 §).</P> <P class="p209 ft34"><SPAN class="ft34">4.2</SPAN><SPAN class="ft36">Skolan</SPAN></P> <P class="p154 ft0">Bestämmelser om skolans organisation och innehåll har funnits sedan länge. Den statliga styrning av skolan har varit mycket stark och detaljreglerad. I samband med en omläggning av statsbidragssystemet år 1991 kom skollagstiftningen att förändras från detaljstyrning till vad som kallas mål- och resultatstyrning.</P> <P class="p632 ft29"><SPAN class="ft28">228 </SPAN><SPAN class="ft27">Mårdh, L. (1987): </SPAN>!RBETSLEDNING P¥ DAGHEM !TT PR¶VA OCH ¶VA<SPAN class="ft27">. Stockholms</SPAN></P> <P class="p4 ft27">socialförvaltning. Forsknings- och utvecklingsbyrån. Sid 3.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">229 </SPAN><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN>0EDAGOGISKT PROGRAM F¶R F¶RSKOLAN !LLM¤NNT R¥D</P> <P class="p11 ft27">Sid 52 och 71.</P> <P class="p11 ft29"><SPAN class="ft28">230 </SPAN><SPAN class="ft27">Prop. 1993/94:11: </SPAN>5TVIDGAD LAGREGLERING P¥ BARNOMSORGSOMR¥DET <SPAN class="ft27">Sid 50.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft0">Skollagstiftningen reglerar ett område av stor betydelse dels för den enskilde individens och för samhällets utveckling. Skollagen reglerar såväl obligatorisk som frivillig verksamhet. Den obligatoriska skolan är en nioårig grundskola, jämte vissa motsvarande skolformer. Den frivilliga skolan är gymnasieskolan, gymmnasiesärskolan och vuxenutbildningen.</P> <P class="p93 ft69">Skolformer</P> <P class="p695 ft0">I skollagen finns bestämmelser som gäller för de skolformer som ingår</P> <P class="p148 ft45">i det <SPAN class="ft44">OFFENTLIGA SKOLV¤SENDET </SPAN>samt ett kapitel om privata skolor. Det offentliga skolväsendet är en gemensam beteckning för <SPAN class="ft44">DET OFFENTLIGA SKOLV¤SENDET F¶R BARN OCH UNGDOM </SPAN>och <SPAN class="ft44">DET OFFENTLIGA SKOLV¤SENDET F¶R</SPAN></P> <P class="p734 ft0"><SPAN class="ft10">VUXNA </SPAN>Dessutom finns det särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet och som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolväsendet</P> <P class="p735 ft4">för vuxna (1 kap. 1 och 8 §§). <SPAN class="ft3">$ET OFFENTLIGA SKOLV¤SENDET F¶R BARN OCH UNGDOM </SPAN>består av följande</P> <P class="p11 ft0">skolformer:</P> <P class="p736 ft6"><SPAN class="ft5">'RUNDSKOLAN </SPAN>och <SPAN class="ft5">GYMNASIESKOLAN </SPAN>samt vissa motsvarande skolformer nämligen, <SPAN class="ft5">S¤RSKOLAN SPECIALSKOLAN </SPAN>och <SPAN class="ft5">SAMESKOLAN</SPAN></P> <P class="p737 ft44">$ET OFFENTLIGA SKOLV¤SENDET F¶R VUXNA <SPAN class="ft45">består av följande skolformer: </SPAN>+OMMUNAL VUXENUTBILDNING <SPAN class="ft45">(komvux), </SPAN>VUXENUTBILDNING F¶R UTVECK</P> <P class="p738 ft7">LINGSST¶RDA <SPAN class="ft8">(särvux) och </SPAN>SVENSKUNDERVISNING F¶R INVANDRARE <SPAN class="ft8">(sfi). Vissa bestämmelser är gemensamma för alla skolformer och regle-</SPAN></P> <P class="p10 ft0">ras därför i samma kapitel i skollagen. Dessutom regleras varje skolform i ett eget kapitel.</P> <P class="p739 ft0">Förutom att varje skolform är reglerad i ett eget kapitel i skollagen är respektive skolform reglerad genom förordningar. Av skolformsförordningarna för barn- och ungdomsskolan framgår att det är läroplanerna som innehåller de övergripande målen för utbildningen (jmf. 2 kap. 1 § grundskoleförordningen). För varje ämne/kurs finns det också kursplaner som anger de mål <NOBR>under-visningen</NOBR> skall sträva mot och den kunskapsnivå som eleverna skall ha uppnått.</P> <P class="p74 ft69">Övergripande mål och riktlinjer</P> <P class="p740 ft0">I 1 kap. 2 § skollagen anges viktiga värderingar för hur verksamheten inom barn- och ungdomsskolan skall utformas. Av paragrafen framgår att:</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p741 ft52">Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.</P> <P class="p742 ft52">Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i sammarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.</P> <P class="p743 ft52">Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan</P> <P class="p744 ft27"><SPAN class="ft27">1.</SPAN><SPAN class="ft53">främja jämställdhet mellan könen samt</SPAN></P> <P class="p745 ft6"><SPAN class="ft27">2.</SPAN><SPAN class="ft118">bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.</SPAN></P> <P class="p746 ft0">Av förarbetena <SPAN class="ft28">231 </SPAN>framgår att paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om utformningen av det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Värderingarna som kommer till uttryck i paragrafen skall genomsyra verksamheten för barn och ungdomar i skolan. Be- stämmelsen skall därför tjäna som underlag för tolkningen av övriga regler som finns gällande skolan, bl.a. de föreskrifter som finns i läroplanerna.</P> <P class="p103 ft0">En grundläggande princip i den svenska skolpolitiken är att alla barn och ungdomar har lika rätt till utbildning. I portalparagrafen uttrycks att alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografiskt hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång till utbildning. Detta innebär att alla barn och ungdomar skall ha samma formella rätt till utbildning och att inte någon får förhindras att delta i utbildningen.</P> <P class="p747 ft0">Vidare stadgas att utbildningen skall vara likvärdig var den än anordnas i landet. Riksdag och regering har fastställt de nationella målen för skolan. Genom dess mål som finns för i skolan gemensamma läroplaner skall en likvärdig utbildning i hela landet kunna uppnås. Likvärdig utbildning innebär inte att den skall vara likformig utan kommunerna har att utifrån de nationella målen anpassa utbildningen efter lokala behov.</P> <P class="p748 ft0">I portalparagrafen slås även de grundläggande syftena med utbildningen fast. Dessa skall ligga till grund för mer konkret utformade bestämmelser. De viktigaste uppgifterna för barn- och ungdomsskolan</P> <P class="p451 ft27"><SPAN class="ft28">231 </SPAN>Prop. 1990/91:18: <SPAN class="ft29">/M ANSVARET F¶R SKOLAN</SPAN>. Sid 43.</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">117</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft0">är att ge kunskaper och färdigheter samt tillsammans med hemmen vara fostrande. Det är viktigt att alla elever i skolan ges förutsättningar att uppnå goda resultat. Av lagen framgår därför att hänsyn skall tas till</P> <P class="p4 ft0">elever med behov av särskilt stöd. <SPAN class="ft28">232</SPAN></P> <P class="p749 ft7"><SPAN class="ft8">I propositionen</SPAN><SPAN class="ft32">233 </SPAN>&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOLLAGSFR¥GOR <SPAN class="ft8">föreslås följande ändring av punkt 2 i ovanstående paragraf:</SPAN></P> <P class="p215 ft0">2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.</P> <P class="p750 ft0">Ändringen innebär inte enbart en skyldighet att ingripa när handlingar inträffar utan också ett krav på ett förebyggande arbete i skolan. Skyldigheten att ingripa gäller även när andra personer i skolan än elever gör sig skyldiga till sådana kränkningar.</P> <P class="p74 ft69">Kommunens ansvar</P> <P class="p751 ft0">Skollagen riktar sig i första hand till kommunerna som har att anordna och genomföra utbildningen. Av 1 kap. 4 § skollagen framgår att det är kommunen som är huvudman för grundskolan samt att kommuner och landsting är huvudmän för gymnasieskolan. I 1 kap. 5 § anges att kommunerna är huvudmän för särskolan. Av 1 kap. 6 och 7 §§ anges att staten är huvudman för specialskolan och sameskolan.</P> <P class="p91 ft0">Av 1 kap. 12 § skollagen framgår vilket ansvar som huvudmännen har för utbildningen:</P> <P class="p752 ft52">Den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.</P> <P class="p699 ft6">Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning finnas föreskrifter särskilt om</P> <P class="p753 ft27"><SPAN class="ft27">-</SPAN><SPAN class="ft53">mål och riktlinjer för utbildningen,</SPAN></P> <P class="p754 ft27"><SPAN class="ft27">-</SPAN><SPAN class="ft53">utbildningens innehåll och</SPAN></P> <P class="p753 ft27"><SPAN class="ft27">-</SPAN><SPAN class="ft53">utbildningens omfattning i tiden.</SPAN></P> <P class="p282 ft0">Andra stycket i paragrafen syftar på de dokument som har stor betydelse för konkretiseringen av de övergripande mål som finns i skollagen. Dessa mål framgår av läroplaner, kursplaner och timplaner. Läro- och kursplanerna riktar sig i huvudsak till lärarna. Läroplanen som är en förordning anger de övergripande målen och riktlinjerna för skolverksamheten. Kursplanerna finns också i en förordning och anger de mål</P> <P class="p475 ft27"><SPAN class="ft38">232</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1990/91:18: O</SPAN><SPAN class="ft29">M ANSVARET F¶R SKOLAN </SPAN>Sid 27 f.</P> <P class="p126 ft29"><SPAN class="ft38">233</SPAN><SPAN class="ft53">Prop.1997/98:6: </SPAN>&¶RSKOLEKLASS OCH ANDRA SKOLLAGSFR¥GOR <SPAN class="ft27">Sid 80.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft0">som undervisningen skall sträva mot och de mål som eleverna skall ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret.</P> <P class="p103 ft0">Av 2 kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan. Planen skall visa hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Dessutom skall det särskilt framgå vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen som har satts upp för skolan. Skolplanen skall följas upp och utvärderas av kommunen. Av förarbetena till bestämmelsen <SPAN class="ft28">234 </SPAN>framgår att syftet med skolplanen är att fungera som planeringsunderlag för verksamheten i skolorna men även för att ge kommunens innevånare möjlighet till insyn i skolverksamheten och därmed ökad möjlighet att påverka.</P> <P class="p632 ft69">Personal och ledning</P> <P class="p755 ft0">Kommunen har, enligt 2 kap. 3 § skollagen, ansvar för att behöriga lärare används. För att staten skall kunna garantera utbildningens kvalitet krävs det att lärarna har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Lärarnas kompetens ansågs ha en avgörande betydelse för utbildningens kvalitet och därför ansågs det nödvändigt med ett lagfäst krav om behörighet. <SPAN class="ft28">235</SPAN></P> <P class="p756 ft0">Av bestämmelsens första och andra stycket framgår att:</P> <P class="p757 ft52">Varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.</P> <P class="p758 ft6">Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.</P> <P class="p759 ft0">Kommunen som huvudman har alltså att tillse att behörighetskravet är uppfyllt vid såväl anställningstillfället som fortsättningsvis under lärarens tjänstgöringstid. Huvudmannen måste därför vid fördelning av tjänstgöringstid se till att lärarna har en utbildning som i stort överenstämmer med undervisningsområdet. I andra stycket ges möjlighet att anställa personal för undervisning som saknar lärarutbildning.</P> <P class="p760 ft0">Av 2 kap. 5 § framgår att vikarier som saknar lärarutbildning endast får anställas ett år i sänder. Detta innebär en avvikelse från regeln i 4 § lagen (1982:80) om anställningsskydd om att anställningsavtal gäller tills vidare. Dessutom får undantag från behörighetskravet göras om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Av lagmoti-</P> <P class="p761 ft27"><SPAN class="ft38">234</SPAN><SPAN class="ft53">Ibid. Sid 40.</SPAN></P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft38">235</SPAN><SPAN class="ft53">Ibid. Sid 40.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p0 ft10">+APITEL <SPAN class="ft0">119</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft4">ven<SPAN class="ft59">236 </SPAN>framgår att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Det kan röra sig om fall när en lärare anses direkt olämplig, t.ex. missbruksproblem.</P> <P class="p103 ft0">För att få anställas som lärare utan tidsbegränsning i det offentliga skolväsendet ställs i 2 kap. 4 § skollagen vissa krav. Sökanden skall dels behärska svenska språket, dels ha nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller beträffande det offentliga skolväsendet, särskilt de som anger målen för utbildningen. Dessutom skall sökanden antingen ha genomgått svensk lärarutbildning eller en därmed jämställd utbildning i ett annat nordiskt land eller ett annat land som tillhör EFTA eller EU eller en annan högskoleutbildning som av Högskoleverket förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning. Av andra stycket framgår att en sökande som saknar svensk eller utländsk lärarutbildning också har möjlighet till tillsvidareanställning om det inte finns behöriga sökanden och det finns särskilda skäl. Detta innebär att en sökande som besitter tillräckliga kunskaper i det ämne som skall undervisas samt visat sig vara lämplig att bedriva undervisning kan anställas tills vidare trots att det formella kravet på lärarutbildning saknas.</P> <P class="p762 ft0">I 2 kap. 7 § skollagen finns också lagfäst att kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Det föreskrivs också att huvudmännen skall vinnlägga sig om en planering av personalens utbildning.</P> <P class="p711 ft0">I 2 kap. 2 § skollagen anges att det för ledningen av utbildningen i skolorna skall finnas rektorer. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och verka för att utbildningen utvecklas. Be- träffande vilken kompetens rektor skall ha sägs att:</P> <P class="p763 ft27">Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.</P> <P class="p764 ft0">Vissa av rektorns uppgifter framgår även av skolformsförordningarna och läroplanen.</P> <P class="p168 ft0">I förarbetena <SPAN class="ft28">237 </SPAN>har skälen till att det i lag reglerats vem som har ledningsansvaret i skolorna angetts. Det har ansetts viktigt att det i skolorna finns en person som har ansvaret för att statens krav på utbildningens kvalitet och likvärdighet upprätthålls i skolorna. Det handlar också om en rättssäkerhetsfråga för den enskilde individen. Det ansågs därför nödvändigt att det fanns en rektor i skolorna som under den politiska ledningen hade att ansvara för att bestämmelserna om utbildningen genomförs. Vidare framgår att rektors ansvar för utbildningen inte enbart omfattar ansvar för undervisningen utan också för skolans fostrande roll. För att garantera utbildningens kvalitet och den</P> <P class="p765 ft27"><SPAN class="ft38">236</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1990/91:18: </SPAN><SPAN class="ft29">OM ANSVARET F¶R SKOLAN</SPAN>. Sid 48.</P> <P class="p126 ft27"><SPAN class="ft38">237</SPAN><SPAN class="ft53">Ibid. Sid 35 f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p0 ft10"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft0">enskildes rättssäkerhet måste det framgå vem som har ansvaret. Ansvaret kom därför att läggas på en bestämd tjänsteman som fick benämningen rektor.</P> <P class="p682 ft34"><SPAN class="ft34">4.3</SPAN><SPAN class="ft36">Sammanfattning</SPAN></P> <P class="p55 ft0">Historiskt sett har skolan långt tidigare än barnomsorgen varit styrd av centralt fastställda regler. Styrningen av skolan har också varit mer detaljerad. Barnomsorgen och skolan har vuxit fram ur olika traditioner</P> <P class="p4 ft0">och har delvis haft olika syften med sin verksamhet.</P> <P class="p7 ft8">I socialtjänstlagen talas om olika <SPAN class="ft7">VERKSAMHETSFORMER </SPAN>och i skollagen om olika <SPAN class="ft7">SKOLFORMER</SPAN>. Bestämmelserna om de olika verksamhetsformer-</P> <P class="p766 ft0">na är inte så detaljreglerade som om skolformerna. När en verksamhet bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet omfattas denna av de bestämmelser som finns i skollagens första och andra kapitel, dock med vissa undantag vad gäller andra kapitlet. Första kapitlet innehåller bl.a portalparagrafen för barn och ungdom och det</P> <P class="p11 ft0">andra kapitlet den kommunala organisationen för skolan.</P> <P class="p205 ft0">Av socialtjänstlagen framgår att den <SPAN class="ft10">PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN</SPAN></P> <P class="p72 ft4">skall ha god kvalitet. Ledning för vad detta innebär får sökas i lagmotiv och i de råd som Socialstyrelsen utarbetat. I skollagen talas om <SPAN class="ft3">UTBILD</SPAN></P> <P class="p76 ft0"><SPAN class="ft10">NING </SPAN>och vad denna skall syfta till. Målen med utbildningen finns i läroplanerna.</P> <P class="p108 ft0">Bestämmelserna om <SPAN class="ft10">PERSONALEN </SPAN>inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt skolan har olika utformning. I socialtjänstlagen är bestämmelsen allmänt utformad och överlämnar åt kommunen att bestämma vilken personal som skall anställas. I pedagogiskt program för förskolan sägs att förskolans verksamhet bör ledas av förskolepedagogiskt utbildad personal och i pedagogiskt program för fritidshem att fritidshemmets verksamhet bör ledas av pedagogiskt utbildad personal. I programmen finns även förskolans och fritidshemmens innehåll och arbetssätt beskrivet.</P> <P class="p767 ft4">Skollagen däremot innehåller tydliga bestämmelser om vilka krav som måste uppfyllas för att få anställas som <SPAN class="ft3">L¤RARE</SPAN>. Lärarens behörig-</P> <P class="p76 ft52">het är dessutom knuten till rätten att få undervisa. I kursplanerna anges målen med <SPAN class="ft51">UNDERVISNINGEN</SPAN>. Även vem som är pedagogiskt lednings-</P> <P class="p76 ft4">ansvarig för utbildningen i skolorna är lagfäst genom bestämmelsen om <SPAN class="ft3">REKTOR</SPAN>. Denna bestämmelse skiljer sig från socialtjänstlagen som inte</P> <P class="p11 ft0">innehåller någon betämmelse gällande detta.</P> <P class="p59 ft0">Även kommunens anvar för <SPAN class="ft10">FORTBILDNING </SPAN>av den personal som har hand om utbildningen i skolorna är lagfäst i skollagen. Någon sådan bestämmelse finns inte heller i socialtjänstlagen.</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GLB3157d1 SOU_1997__157_d1.pdf 479817 pdf Att erövra omvärlden - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/9ECD775E-5361-4149-9FDD-B588FF659D4C GLB3157d2 SOU_1997__157_d2.pdf 305891 pdf Att erövra omvärlden - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/1481C5EE-2F5E-4311-8BFE-E6B2DB561BE3