2422774 GLB3150 1997 150 sou sou Statens offentliga utredningar 1997:150 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 150 0 1997-11-11 00:00:00 2024-08-12 16:18:00 1997-11-11 00:00:00 EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3150/text https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3150 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3150 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:2px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:208px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:156px;left:2px;z-index:-1;width:425px;height:390px;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:425px;height:390px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:183px;left:5px;z-index:-1;width:169px;height:34px;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:169px;height:34px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_76 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:274px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:429px;height:274px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:156px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:315px;z-index:-1;width:114px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:114px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:313px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:435px;height:313px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:132px;left:2px;z-index:-1;width:416px;height:291px;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:291px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:232px;left:63px;z-index:-1;width:303px;height:158px;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:303px;height:158px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_153 #dimg1z{position:absolute;top:287px;left:2px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_153 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:138px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:340px;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:429px;height:340px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:214px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:554px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:591px;left:84px;z-index:-1;width:266px;height:130px;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:266px;height:130px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_188 #dimg1z{position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_188 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_192 #dimg1z{position:absolute;top:461px;left:2px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_192 #dimg1 #img1 {width:208px;height:1px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:143px;left:2px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:208px;height:1px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_199 #dimg1z{position:absolute;top:157px;left:2px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_199 #dimg1 #img1 {width:208px;height:1px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_201 #dimg1z{position:absolute;top:327px;left:2px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_201 #dimg1 #img1 {width:208px;height:1px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_204 #dimg1z{position:absolute;top:143px;left:2px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_204 #dimg1 #img1 {width:208px;height:1px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_206 #dimg1z{position:absolute;top:401px;left:2px;z-index:-1;width:216px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:216px;height:1px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 90px;} .ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft12{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft14{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft15{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;} .ft18{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 19px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 14px;} .ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 19px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 19px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 21px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 26px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 26px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft56{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft57{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft58{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 19px;} .ft59{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 29px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft61{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 18px;} .ft62{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft63{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 55px;l-h: 19px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft68{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 47px;l-h: 19px;} .ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft72{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft74{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 74px;l-h: 23px;} .ft75{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .p0{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p156{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p216{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p217{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p218{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p219{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p220{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p221{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p241{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p245{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p247{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p248{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p249{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p250{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p251{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p252{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p255{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p256{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p266{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p271{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p272{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p273{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p274{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p275{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p276{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p278{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.7px;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.2px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;} .p306{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p326{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: center;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p329{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p333{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p335{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p336{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p337{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p339{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p340{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p349{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p350{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p351{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p352{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p354{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p356{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p358{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p360{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p363{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p364{text-align: center;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p393{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p394{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p395{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p397{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p398{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p399{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p400{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 6px;} .p416{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p432{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.94px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p440{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p444{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p445{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p446{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p447{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p449{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p450{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p451{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p454{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p455{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p456{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p457{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p458{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p461{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p462{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p463{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p464{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p466{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p527{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p528{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p529{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p530{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p531{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p532{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p533{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p537{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p538{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p539{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.86px;} .p547{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p548{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p549{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.86px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p552{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p553{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.86px;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p556{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p557{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p558{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p559{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.86px;} .p570{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p571{text-align: right;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p577{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p578{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p586{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p587{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p588{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p589{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p590{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: center;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p601{text-align: center;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p602{text-align: center;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p610{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p611{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p612{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p628{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p629{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p630{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p631{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p632{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.86px;} .p636{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p637{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p638{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p639{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;} .td1{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;} .td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td21{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td38{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td39{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td40{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td41{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td42{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td43{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td44{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td45{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td46{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td83{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;} .td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td234{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td235{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td236{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td237{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;} .td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;} .td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;} .td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 22px;} .tr2{heightzzz: 42px;} .tr3{heightzzz: 32px;} .tr4{heightzzz: 31px;} .tr5{heightzzz: 15px;} .tr6{heightzzz: 43px;} .tr7{heightzzz: 18px;} .tr8{heightzzz: 19px;} .tr9{heightzzz: 33px;} .tr10{heightzzz: 38px;} .tr11{heightzzz: 20px;} .tr12{heightzzz: 14px;} .tr13{heightzzz: 2px;} .tr14{heightzzz: 28px;} .tr15{heightzzz: 3px;} .tr16{heightzzz: 4px;} .tr17{heightzzz: 17px;} .tr18{heightzzz: 5px;} .tr19{heightzzz: 34px;} .tr20{heightzzz: 35px;} .tr21{heightzzz: 30px;} .tr22{heightzzz: 16px;} .tr23{heightzzz: 13px;} .tr24{heightzzz: 29px;} .tr25{heightzzz: 27px;} .tr26{heightzzz: 25px;} .tr27{heightzzz: 37px;} .t0{width: 469px;f:13px 'Verdana' !important;} .t1{width: 466px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 44px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 470px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 447px;margin-leftZ: 18px;margin-top: 56px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 466px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 466px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 56px;f:16px 'Verdana' !important;} .t6{width: 448px;margin-leftZ: 18px;margin-top: 56px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 466px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 20px;f:16px 'Verdana' !important;} .t8{width: 306px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 15px;f:16px 'Verdana' !important;} .t9{width: 471px;margin-top: 56px;f:12px 'Verdana' !important;} .t10{width: 467px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;} .t11{width: 469px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t12{width: 434px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 13px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 471px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;} .t14{width: 121px;f:12px 'Verdana' !important;} .t15{width: 135px;f:12px 'Verdana' !important;} .t16{width: 471px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t17{width: 412px;margin-leftZ: 2px;f:16px 'Verdana' !important;} .t18{width: 470px;margin-leftZ: 3px;f:13px 'Verdana' !important;} .t19{width: 478px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t20{width: 471px;margin-top: 34px;f:12px 'Verdana' !important;} .t21{width: 431px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 56px;f:16px 'Verdana' !important;} .t22{width: 409px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;} .t23{width: 356px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 15px;f:16px 'Verdana' !important;} .t24{width: 457px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 12px;f:12px 'Verdana' !important;} .t25{width: 469px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 34px;f:12px 'Verdana' !important;} .t26{width: 469px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t27{width: 462px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 38px;f:16px 'Verdana' !important;} .t28{width: 459px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 56px;f:16px 'Verdana' !important;} .t29{width: 465px;f:13px 'Verdana' !important;} .t30{width: 338px;margin-top: 12px;f:13px 'Symbol' !important;} .t31{width: 469px;f:13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 476px;margin-top: 53px;f:12px 'Verdana' !important;} .t33{width: 471px;margin-top: 52px;f:12px 'Verdana' !important;} .t34{width: 467px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t35{width: 471px;margin-top: 33px;f:12px 'Verdana' !important;} .t36{width: 471px;margin-top: 38px;f:12px 'Verdana' !important;} .t37{width: 471px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t38{width: 519px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 52px;f:12px 'Verdana' !important;} .t39{width: 485px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 53px;f:12px 'Verdana' !important;} .t40{width: 471px;margin-top: 57px;f:12px 'Verdana' !important;} .t41{width: 471px;margin-top: 34px;f:12px 'Verdana' !important;} .t42{width: 471px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;} .t43{width: 469px;margin-leftZ: 17px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till Statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet</P> <P class="p1 ft1">Den 23 januari 1997 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda de jordbrukspolitiska konsekvenserna av EU:s utvidgning för Sverige, unionen som helhet och för de länder som ansöker om medlemskap, de s.k. kandidatländerna.</P> <P class="p2 ft1">Med stöd av beslutet förordnades överdirektör <NOBR>P-G</NOBR> Öjeheim som särskild utredare. Till utredaren har varit knuten en expertgrupp bestående av Departementsråden Lena Johansson Finansdepartementet och Christer Wretborn Jordbruksdepartementet samt konsulten Ingemar Nilsson. Till sekreterare förordnades agronom Bengt Johnsson.</P> <P class="p3 ft1">Utredningen utgör en av sju utredningar som belyser <NOBR>EU-utvidg-</NOBR> ningens konsekvenser ur olika perspektiv. Utöver den föreliggande jordbrukspolitiska utredningen omfattar denna serie utredningar om konsekvenserna för säkerhetspolitiken, samhällsekonomin, regional- och strukturpolitiken, miljön och personers fria rörlighet vad avser arbetskraft samt inrikes- och rättsligt samarbete</P> <P class="p4 ft1">Sedan uppdraget har slutförts får utredaren härmed överlämna betänkandet ”Jordbrukets utveckling i Öst- och Centraleuropa”</P> <P class="p5 ft1">Jönköping i november 1997</P> <P class="p6 ft2">0 ' <NOBR>–JEHEIM</NOBR></P> <P class="p7 ft2">"ENGT *OHNSSON</P> </DIV> <DIV id="page_2"> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft3">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p10 ft4">)NNEH¥LLSF¶RTECKNING</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft5"><NOBR>)..%(…,,3&–24%#+.).'</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft5"><NOBR>3!--!.&!44.).'</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL 5PPDRAG OCH GENOMF¶RANDE</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL )NNEH¥LL</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL 0ROBLEMBESKRIVNING</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL 4IDIGARE STUDIER AV EN %5 UTVIDGNING P¥</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p12 ft8">JORDBRUKSOMR¥DET</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p11 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL +OMMISSIONENS F¶RSLAG !GENDA SAMT</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p12 ft8">KOMMISSIONENS L¤NDERYTTRANDEN</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p11 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL +OMI#!0 S BET¤NKANDE</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL ,¤GET I <NOBR>–STEUROPA</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL *¤MF¶RELSE MELLAN %5 OCH <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL 3CENARIER F¶R UTVECKLING AV #!0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">+APITEL +ONSEKVENSANALYS</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p12 ft5"><NOBR>35--!29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7">#HAPTER !SSIGNMENT AND IMPLEMENTATION</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">#HAPTER #ONTENTS</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7">#HAPTER $ESCRIPTION OF PROBLEMS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">#HAPTER %ARLIER STUDIES OF EXPANSION OF THE %5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft7">IN THE AGRICULTURAL AREA</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p13 ft3">4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p14 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft7">#HAPTER 4HE #OMMISSION S PROPOSAL !GENDA</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p11 ft10">AND THE #OMMISSION S OPINIONS ON THE CANDIDATE STATES</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p11 ft7">#HAPTER 4HE +OMI#!0 REPORT</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p11 ft7">#HAPTER 4HE SITUATION IN %ASTERN %UROPE</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p11 ft10">#HAPTER #OMPARISON BETWEEN THE %5 AND THE #%% STATES</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p11 ft7">#HAPTER 3CENARIOS FOR DEVELOPMENT OF THE #!0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p11 ft7">#HAPTER !NALYSIS OF CONSEQUENCES</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft5">500$2!' /#( <NOBR>'%./-&–2!.$%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft7">'EMENSAMT UPPDRAG</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft7">5PPDRAGET P¥ JORDBRUKETS OMR¥DE</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p12 ft5">)..%(…,,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p12 ft5"><NOBR>02/",%-"%3+2)6.).'</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft7">%5 S NUVARANDE JORDBRUKSPOLITIK</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft7"><NOBR>–STEUROPAUTVIDGNINGEN</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft7">52 AVTALET</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft7">%5 S *ORDBRUKSBUDGET</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p12 ft5">4)$)'!2% 345$)%2 !6 %. %5 546)$'.).' 0…</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p11 ft5"><NOBR>*/2$"25+3/-2…$%4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft7">+OMMISSIONENS UTREDNINGAR</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft7">!NDRA STUDIER</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft7">3AMMANFATTANDE SYNPUNKTER</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft3">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p12 ft5"><NOBR>+/--)33)/.%.3</NOBR> <NOBR>2%&/2-&–23,!'</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft5">!'%.$!</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft7">!GENDA</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft7">+OMMISSIONENS L¤NDERYTTRANDE</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p12 ft5"><NOBR>+/-)#!03</NOBR> "%4„.+!.$%</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft5">,„'%4 ) <NOBR>–34%52/0!</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft7">*ORDBRUKSSEKTORN</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7">!LLM¤NT EKONOMISKT L¤GE</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft5"><NOBR>*„-&–2%,3%</NOBR> <NOBR>-%,,!.</NOBR> %5 /#( <NOBR>#–%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft5">,„.$%2.!</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft7">*ORDBRUKETS BETYDELSE I EKONOMIN</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft11">0RODUKTIONSF¶RUTS¤TTNINGAR INOM VEGETABILIEPRODUKTIONEN</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft11">0RODUKTIONSF¶RUTS¤TTNINGAR INOM ANIMALIEPRODUKTIONEN</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7"><NOBR>-ARKPOLITIK</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft7">3TRUKTUR</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7">4EKNISK NIV¥ OCH KOMPETENS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft7">0RISER</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7">+VALITET</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft7">0RODUKTIONSKOSTNADER</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p17 ft7">,¶NSAMHET</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p17 ft7">0RODUKTIVITET</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p13 ft3">6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p14 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft7">(ANDEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft7">*ORDBRUKSPOLITIK</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft7">3AMMANFATTANDE BED¶MNING</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p20 ft5">3#%.!2)%2 <NOBR>&–2</NOBR> 546%#+,).' !6 #!0</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft7">)NLEDNING</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p17 ft7">!LTERNATIVA UTVECKLINGSV¤GAR F¶R #!0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft5">+/.3%+6%.3!.!,93</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft7">!NALYS AV MARGINELLA F¶R¤NDRINGAR AV #!0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p17 ft7">!NALYS AV FULLST¤NDIG LIBERALISERING AV #!0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p21 ft7">!NALYS AV SUCCESSIV REFORMERING AV #!0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft5">!63,54!.$% 39.05.+4%2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p11 ft5">/2$,)34!</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft5">"),!'! <NOBR>+/--)44‰$)2%+4)6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft5">"),!'! "%3+2)6.).' !6 */2$"25+3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft5">3%+4/2. ) <NOBR>#–% ,„.$%2.!</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft5">"),!'! 6!256)3! !.!,93%2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p24 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p25 ft4">3AMMANFATTNING</P> <P class="p26 ft1">I det följande görs en kapitelvis sammanfattning av utredningens innehåll. Indelningen följer huvudrubrikerna i utredningen.</P> <P class="p27 ft2">+APITEL 5PPDRAG OCH GENOMF¶RANDE</P> <P class="p28 ft1">Regeringen tillsatte den 23 januari 1997 en särskild utredare med uppdrag att utreda konsekvenserna av en <NOBR>EU-utvidgning</NOBR> på jordbrukets område. I direktiven anges att effekterna av utvidgningen ska analyseras för Sverige, EU i sin helhet och för kandidatländerna. Olika scenarier för jordbrukspolitiken ska belysas liksom effekterna för jordbruksbudgeten. Rapporten bör i första hand presenteras i form av kvalitativa resonemang då kvantitativa beräkningar är svåra att göra.</P> <P class="p2 ft1">Till utredningen har varit knuten en expertgrupp som löpande lämnat synpunkter på arbetet. Utredaren har i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping låtit genomföra en studie av konkurrenskraften i det polska jordbruket. Arbetet har presenterats vid ett seminarium med deltagare från näringsliv, arbetstagarorganisationer, statliga och regionala myndigheter samt universitet. Utredaren har tillsammans med experterna kommissionen i Bryssel.</P> <P class="p29 ft2">+APITEL )NNEH¥LL</P> <P class="p30 ft1">Utredningen inleds med en problemidentifikation där de viktiga frågorna för EU:s jordbrukspolitik ringas in. Därefter görs en genomgång av de studier som kommissionen m.fl. har gjort vad gäller Östeuropautvidgningen. I efterföljande avsnitt ges en kortfattad beskrivning av situationen i kandidatländerna (CÖE-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">8 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">länderna). Beskrivningen avslutas med en jämförelse mellan <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> och EU. Denna jämförelse utgör grunden för den konsekvensanalys av de olika scenarierna som därefter följer. Utredningen avslutas med ett kapitel med slutsatser.</P> <P class="p32 ft2">+APITEL 0ROBLEMBESKRIVNING</P> <P class="p33 ft1">Östeuropautvidgningen är den hittills största utvidgningen som EU står inför. På många sätt skiljer den sig från tidigare utvidgningar. Detta tillsammans med några andra viktiga faktorer, WTO och budgetsituationen, talar för att EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver omprövas.</P> <P class="p34 ft1">Nuvarande jordbrukspolitik i EU riskerar att låsa in kandidatländernas jordbruk p.g.a. utbudskvoter och strama budgetramar. Detta kan leda till att dessa länders potential inte kan utnyttjas. Det leder dock till att budgetkostnaderna för utvidgningen kan hållas förhållandevis låga. Ges kandidatländerna däremot möjlighet att med hjälp av olika marknadsstöd utnyttja potentialen kommer budgeten att utsättas för en än hårdare belastning samtidigt som de begränsningar av subventionerad export som UR- avtalet innebär förhindrar försäljning till länder utanför EU.</P> <P class="p35 ft13">+APITEL 4IDIGARE STUDIER AV EN %5 UTVIDGNING P¥ JORDBRUKSOMR¥DET</P> <P class="p36 ft1">Under de senaste åren har en rad olika studier gjorts av effekterna av att utvidga EU med ett antal länder i Central- och Östeuropa.</P> <P class="p37 ft1">Kommissionen presenterade 1995 en studie för vart och ett av de 10 kandidatländerna. Studien omfattade bl.a. beskrivningar av marknadsläget, jordbruks- och strukturpolitiken. I dessa rapporter finns inte några värderingar eller förslag men det görs prognoser</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p11 ft12">Sammanfattning <SPAN class="ft3">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft1">fram till år 2005. Det förväntas en viss konsumtionsökning p.g.a. att det allmänna ekonomiska läget förbättras. Produktionen väntas också öka men inte nå de nivåer som rådde i slutet på <NOBR>1980-talet.</NOBR></P> <P class="p39 ft1">I kommissionens s.k. ”Strategy Paper” från 1995 diskuterades olika alternativ för att reformera CAP inför en framtida utvidgning. Kommissionen förordade en fortsatt successiv reformering enligt det riktlinjer som tillämpades för 1992 års reform. Kommissionen framförde också att behov finns av att utvidga handelsavtalen mellan <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> i syfte att underlätta en utvidgning liksom att genomföra utbildningsprogram i CÖE- länderna.</P> <P class="p40 ft1">Våren 1997 presenterade kommissionen en prognos över marknadsläget under den närmaste <NOBR>10-årsperioden.</NOBR> Kommissionen hade i denna prognos tonat ner produktionsutvecklingen i CÖE- länderna.</P> <P class="p41 ft1">USA:s jordbruksdepartement, USDA, har också genomfört studier över utvecklingen i Östeuropa. Studierna från USDA visar en mera positiv bild av utvecklingen i Östeuropa vad gäller produktionen. USDA anser också att kommissionens budgetberäkningar är i underkant. Som lösning på problemen framförs att EU bör reformera CAP före utvidgningen genom att anpassa prisnivån och ta bort direktstöden.</P> <P class="p42 ft1">I Polen har nationella institut också gjort studier för att bedöma konsekvenserna av en utvidgning. Från polsk sida bedöms frukt och grönt ha god konkurrenskraft liksom på sikt även mejeriområdet. Spannmål är en underskottsprodukt i Polen och blir därför inte intressant att exportera. Möjligheterna till export på köttområdet bedöms också vara sämre.</P> <P class="p43 ft1">De studier som utredaren har tagit del av ger inte någon samlad bild av konsekvenserna av en <NOBR>EU-utvidgning.</NOBR> Små förändringar av de parametrar som använts ger stort utslag på de beräknade</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">10 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft1">effekterna. Det är därför svårt att utifrån detta material dra några bestämda slutsatser, särskilt i kvantitativa former.</P> <P class="p32 ft14">+APITEL +OMMISSIONENS F¶RSLAG !GENDA</P> <P class="p45 ft2">SAMT KOMMISSIONENS L¤NDERYTTRANDEN</P> <P class="p46 ft1">Under juli månad 1997 lämnade kommissionen dels ett förslag till reform av CAP, dels yttranden över kandidatländerna.</P> <P class="p47 ft1">Kommissionen menar att 1992 års reform av CAP har varit framgångsrik men att ytterligare åtgärder måste vidtas för att lösa en tilltagande obalans på marknaden. För att lösa de problem som uppstår p.g.a. östutvidgningen och nya förhandlingar i WTO måste den gemensamma jordbrukspolitiken ses över.</P> <P class="p48 ft1">Jämfört med nuvarande mål skjuts jordbrukets konkurrenskraft mera i förgrunden och det läggs till mål för miljö- och regionalpolitik. Länderna föreslås få större frihet att utforma inriktningen på de sistnämnda områdena. De enskilda länderna föreslås också få möjlighet att koppla miljökrav till marknadsregleringen samt införa tak för hur mycket bidrag som den enskilde jordbrukaren får ta emot. Förenklingar i regelverket förs också fram som en viktig åtgärd.</P> <P class="p49 ft1">Reformförslaget är inte heltäckande utan begränsas till spannmål, mjölk och nötkött. Socker m.fl produkter omfattas inte av reformen. Kommissionen utlovar dock att ett reformförslag ska läggas fram för bl.a. tobak, olivolja och vin.</P> <P class="p50 ft1">Kommissionen föreslår användning av samma medel som tilllämpades vid 1992 års reform, d.v.s. sänkta stödpriser och kompensation i form av direktbidrag. Kommissionen väljer sålunda att anpassa priserna framför att begränsa utbudet.</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft12">Sammanfattning <SPAN class="ft3">11</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft1">Kommissionen presenterade vid samma tillfälle även de s.k. länderyttrandena (aviserna). Jordbruket tycks inte haft någon avgörande betydelse för kommissionens förslag till val av de länder som först skall få påbörja förhandlingar. I den totala bedömningen för enskilda kandidatländer förs strukturproblemen</P> <P class="p52 ft1">i Polen och ett allmänt svagt jordbruk i Tjeckien fram som problemområden.</P> <P class="p50 ft1">Kommissionen lyfter fram prisskillnaderna mellan kandidatländerna och EU samt livsmedelsindustrin som de svåraste problemområdena för utvidgningen. De flesta länder behöver därför, enligt kommissionen, få långa övergångsperioder. Under övergångsperioden ska åtgärder vidtas för att utjämna prisskillnaderna samt stärka konkurrenskraften i livsmedelsindustrin. Kommissionen avvisar bestämt möjligheten för kandidatländerna att få direktstöd (arealbidrag och djurbidrag) under övergångsperioden. Kommissionen antyder att kandidatländerna kan få motsvarande i form av strukturstöd under övergångsperioden. Efter övergångsperiodens slut har kommissionen inte gjort något uttalande om hur direktstöden ska hanteras.</P> <P class="p53 ft2">+APITEL +OMI#!0 S BET¤NKANDE</P> <P class="p54 ft1">Den parlamentariska kommittén, KomiCAP, om reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik konstaterade i sitt betänkande ”Mat & Miljö - Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden” att det krävs nya mål för EU:s jordbrukspolitik. Dessa formuleras i två huvudmål:</P> <P class="p55 ft1">EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska syfta till att möjliggöra</P> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">ett långsiktigt hållbart jordbruk</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft1">I betänkandet framhålls att utvidgningen österut är en mycket prioriterad fråga och att det snabbt behövs beslut om en förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken för att underlätta ett inträde.</P> <P class="p59 ft2">+APITEL ,¤GET I <NOBR>–STEUROPA</NOBR></P> <P class="p60 ft1">Jordbrukssektorn i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har liksom samhället i stort varit föremål för dramatiska förändringar de senaste åren. Produktionen har fallit kraftigt, priserna har skjutit i höjden, konsumtionen har minskat, överskott i handeln har förbytts till underskott, jordbrukspolitiken har lagts om etc. En viss återhämtning har skett de senaste åren men i de flesta länderna har man ännu inte nått till det läge som rådde i början på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det krävs stora investeringar i anläggningar men också i kunnande och näringen måste få djupare insikt i hur en marknadsekonomi fungerar. En allmänt svag ekonomisk situation har gjort det svårt för länderna att på egen hand få fart på jordbruket. Under senare år har det dock gjorts en del utländska investeringar i näringen. Merparten av de utländska investeringarna har dock skett i typiska konsumentnära branscher som t.ex. bryggerier och bagerier. Intresset för att investera i basindustrier som slakterier och kvarnar har varit mindre.</P> <P class="p61 ft2">+APITEL *¤MF¶RELSE MELLAN %5 OCH <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</P> <P class="p62 ft1">Polen är det ojämförligt mest betydelsfulla jordbrukslandet bland kandidatländerna. Polen är också vid en jämförelse med nuvarande <NOBR>EU-länder</NOBR> en stor producent av livsmedel. Rumänien och Ungern är också betydande jordbruksländer. Övriga kandidatländer har förhållandevis liten produktion.</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft12">Sammanfattning <SPAN class="ft3">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft1">Det finns goda yttre förutsättningar i vissa av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> för produktion av jordbruksprodukter. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har kostnadsfördelar och strukturen är gynnsam i vissa av länderna. Det finns en lång tradition att exportera livsmedel och det finns väl upparbetade kanaler speciellt på marknaderna österut. Jordbruket är som regel mindre reglerat än i EU och verkar på en mera konkurrensutsatt marknad.</P> <P class="p64 ft1">Produktionsapparaten i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är sårbar. Det råder brist på kapital vilket leder till att nödvändiga investeringar speciellt i maskiner och fasta anläggningar inte har kommit till stånd. Detta gäller såväl för primärproduktionen som livsmedelsindustrin. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har därför svårt att skapa ett kontinuerligt utbud med jämn och hög kvalitet. Kompetens saknas speciellt vad gäller företagsledning och marknadskunskap. Det finns även institutionella hinder i form av bl.a. oklara regler för äganderätt av mark vilket också hämmar konkurrenskraften.</P> <P class="p43 ft1">På kort sikt torde <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ha störst möjligheter att konkurrera med EU inom vegetabiliesektorn. Möjligheterna synes vara störst för stapelvaror som t.ex. spannmål och oljeväxtfrö. Dessa produkter kan produceras med förhållandevis liten kapitalinsats och varorna kan gå i handel utan omfattande förädling. Denna typ av varor är dessutom relativt anonyma gentemot den slutlige konsumenten. Områden inom EU med låg avkastning och högt kostnadsläge torde bli mest konkurrensutsatta från CÖE- länderna. Oljeväxtodlingen i Skandinavien är ett exempel där konkurrensen kan bli hård från <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p65 ft1">Det synes även finnas goda konkurrensmöjligheter för arbetsintensiva specialprodukter där mekanisering inte är något alternativ. Exempel på sådana varor är frukt, grönsaker och bär. Låga arbetskostnader är det främsta konkurrensmedlet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det är främst de sydliga <NOBR>EU-länderna</NOBR> som blir utsatta för konkurrens på dessa varuområdena. P.g.a. kvalitetsproblem torde dessa produkter i första hand komma att säljas som råvaror till livsmedelsindustrin.</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315014x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft1">Animalieprodukter och specialgrödor med hög mekaniseringsgrad är svårare för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att konkurrera med på kort sikt. Det krävs omfattande investeringar, inte minst i livsmedelsindustriledet. Dessa produkter är mer exponerade mot den slutlige konsumenten vilket kräver att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> image förbättras.</P> <P class="p67 ft1">På animaliesidan är det främst de nordliga <NOBR>EU-länderna</NOBR> med omfattande animalieproduktion som blir konkurrensutsatta av <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> produktion.</P> <P class="p32 ft2">+APITEL 3CENARIER F¶R UTVECKLING AV #!0</P> <P class="p68 ft1">I direktiven för utredaren anges att tre olika scenarier för jordbrukspolitiken ska ingå i analysen:</P> <P class="p69 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Marginell förändring av CAP</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Fullständig liberalisering av CAP</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Successiv reformering av CAP</SPAN></P> <P class="p70 ft1">Kommissionens förslag till reform, Agenda 2000 innebär relativt begränsade förändringar av CAP. Utredaren finner det därför mest ändamålsenligt att lägga kommissionens förslag till grund för utvärderingen av scenariot med endast marginella förändringar av CAP. Inom detta scenario anser utredaren också att det för fullständighetens skull bör utvärderas ett alternativ där dagens produktionsanknutna stöd omvandlas till frikopplat stöd.</P> <P class="p32 ft2">+APITEL +ONSEKVENSANALYS</P> <P class="p71 ft1">Marginella förändringar av CAP</P> <P class="p72 ft1">Utformas den gemensamma jordbrukspolitiken enligt de förslag som lämnats i Agenda 2000, anser utredaren, att den blir till</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft12">Sammanfattning <SPAN class="ft3">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft1">större nytta för jordbruket i <NOBR>EU-15</NOBR> än för <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbruk. Utbudskontroll är exempelvis fortfarande en viktig del av marknadsregleringen. Denna typ av åtgärder kommer att hämma utnyttjandet av den potential som finns i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> En jordbrukssektor i EU som under lång tid har kunnat bygga upp sin produktion och skyddats från konkurrens torde däremot ha ett bättre utgångsläge om denna politik bibehålls.</P> <P class="p65 ft1">Direktstödens behandling är ett stort osäkerhetsmoment för CÖE- länderna. Hävdar EU de bakomliggande skäl som fanns då direktstöden infördes, d.v.s. priskompensation, är risken stor att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> helt går miste om dessa stöd. Även om CÖE- länderna blir berättigade till direktstöd finns det betydande svårigheter att på ett rättvist sätt göra beräkningar som avspeglar förhållandena i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Även om priserna i EU och CÖE- länderna så småningom blir utjämnade vid utvidgningen innebär helt uteblivna direktstöd en svår konkurrensnackdel trots att kostnaderna är lägre t.ex. för åkermark.</P> <P class="p65 ft1">Utbudskvoter innebär också att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> möjligheter till handel hålls tillbaka. Det kan t.o.m. finnas en risk för att EU försöker lösa en del av sina <NOBR>WTO-problem</NOBR> genom att utvecklingen av jordbrukssektorn i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> hålls tillbaka. Export av livsmedel från <NOBR>CÖE-länderna,</NOBR> till främst marknaderna österut, som i nuläget är lönsam utan exportbidrag skulle efter ett EU- inträde inte vara möjlig att upprätthålla. Kommissionens förslag i Agenda 2000 medför dock att det i normalläget är möjligt att exportera spannmål och nötkött utan bidrag.</P> <P class="p64 ft1">Livsmedelsindustrins möjligheter i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> missgynnas också av en politik som håller tillbaka produktionspotentialen. Risken finns att råvaruförsörjningen försvåras och att industrin inte kan utvecklas.</P> <P class="p74 ft1">Konsumenterna drabbas av högre livsmedelspriser vilket också är en negativ effekt. Prishöjningar på livsmedel är speciellt kännbara</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">16 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft1">i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> där redan en stor andel av inkomsten används för livsmedelsinköp.</P> <P class="p76 ft1">Högre priser i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> innebär att jordbrukarna ges ekonomiska incitament att öka användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel vilket är negativt för miljön.</P> <P class="p77 ft1">Utbudskvoter och andra regleringsingripande leder till att jordbruket får svårt att utvecklas i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det kan därför krävas regionalstöd för att i förebyggande syfte underlätta övergång till annan verksamhet.</P> <P class="p78 ft1">Budgetkostnaderna för marknadsstöden vid en utvidgningen blir relativt begränsade i detta alternativ p.g.a. att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> produktion hålls tillbaka. Utredaren konstaterar därför att budgeten inte är avgörande för möjligheterna att utvidga EU om CAP bibehålls.</P> <P class="p49 ft1">I de kommande <NOBR>WTO-förhandlingarna</NOBR> kan bl.a. USA komma att ställa krav på EU att man ska göra stöden till jordbruket mera frikopplade från produktionen. Utredaren bedömer att frikopplade stöd ger <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> större möjligheter att konkurrera på marknaden jämfört med nuvarande inriktning på CAP. Förändringen innebär dock kraftigt ökade budgetkostnader och risk för svåra administrativa problem.</P> <P class="p78 ft1">För Sveriges jordbruk innebär detta alternativ att konkurrenstrycket från <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir relativt måttligt. Utbudsbegränsningar och tveksamhet till hur direktstöden ska hanteras är faktorer som håller tillbaka utbudet från dessa länder.</P> <P class="p79 ft17">Fullständig liberalisering</P> <P class="p80 ft1">Detta alternativ ansluter till stor del till det betänkande som lämnades av <NOBR>KomiCAP-utredningen.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft12">Sammanfattning <SPAN class="ft3">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft1">Utredaren anser att detta alternativ ger jordbruket i <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> mera likvärdiga villkor när det gäller att konkurre-</P> <P class="p82 ft1">ra på marknaden. Ländernas komperativa fördelar i form av bördiga marker, billiga produktionsfaktorer och skicklig företagsledning etc. kan tas tillvara på ett effektivare sätt. Detta alternativ ger också bönderna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> en möjlighet att utveckla sitt jordbruk inom ramen för den potential som finns. Utredaren vill dock peka på att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbruk har ett bräckligt utgångsläge. Även EU:s jordbruk måste emellertid ställas om och vidta de förändringar som inte varit nödvändiga p.g.a. det skydd som regleringen skapat. För bönderna inom EU kommer denna utveckling med ett borttagande av dagens stöd givetvis att vara negativ i vart fall på kort sikt.</P> <P class="p83 ft1">Livsmedelspriserna sjunker enligt detta scenario som en följd av att regleringarna tas bort. Detta är speciellt viktigt i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> där en stor del av inkomsten används till livsmedel.</P> <P class="p84 ft1">Scenariot ger jordbruket bättre möjligheter att utvecklas jämfört med att nuvarande politik bibehålls oförändrad. I delar av CÖE- länderna kan dock ökad konkurrens från EU leda till att jordbruket slås ut. Det kan därför krävas att regionalstöd snabbt kan sättas in i dessa områden.</P> <P class="p85 ft1">Övergångsåtgärderna i detta alternativ är inriktade mot EU- länderna eftersom åtgärderna ska vara avslutade före östutvidgningen. EU måste först och främst sänka de interna stödpriserna till världsmarknadsprisnivå. Tidsplanen för detta styrs av marknadsförhållandena. Överordnat är dock att alla produkter omfattas av förändringen.</P> <P class="p42 ft1">Enligt detta scenario ska stödet vara borta när <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR> Med hänsyn till att stödet således blir tidsbegränsat finns det skäl att använda nu gällande stödsystem så långt som möjligt för att inte nya system skall permanentas. Ett annat alternativ skulle kunna vara ett mera frikopplat stöd. Fördelen</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">18 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft1">med denna typ av stöd är att marknaden på ett snabbare sätt får genomslag i jordbruket.</P> <P class="p87 ft1">För Sverige innebär detta scenario att konkurrensen blir hårdare än vid oförändrad CAP. <NOBR>CÖE-länder</NOBR> med likartad produktion som ligger i närområdet bedöms kunna konkurrera med de svenska producenterna. Till en början torde <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kunna konkurrera med bulkvaror som används som råvaror i industrin. På längre sikt finns möjligheter att konkurrera även med mera högförädlade produkter. Sverige bör också ha möjlighet att kunna exportera till <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Svensk livsmedelsindustri har hittills gjort få investeringar i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> jämfört med andra <NOBR>EU-länder.</NOBR></P> <P class="p88 ft17">Successiv reform</P> <P class="p89 ft1">Målet för det alternativ som benämns successiv reform är detsamma som för radikal reform. För att nå dit förutsätts att övergångsåtgärder sätts in både i <NOBR>EU-15</NOBR> och i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p90 ft1">Utredaren vill betona att behoven av övergångsåtgärder är olika i <NOBR>EU-15</NOBR> och i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p47 ft1">För <NOBR>EU-15</NOBR> krävs åtgärder som kan underlätta ett närmande av prisnivåerna inom gemenskapen till de prisnivåer som råder på världsmarknaden. För att mildra effekterna av prissänkningen kan det krävas tillfällig kompensation på annat sätt, t.ex. i form av arealbidrag och djurbidrag. Ges stöden endast under en kort period är det en fördel om dagens stödsystem utnyttjas så långt som möjligt för att underlätta administrationen. Ges direktstöden för en längre period kan det övervägas om mer frikopplade stöd ska införas. Övergångsperiodernas längd kan variera mellan olika varuområden. För spannmål har det redan genomförts reformer medan det på sockerområdet ännu inte påbörjats något reformarbete. Under förutsättning att <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ska förenas på en gemensam marknad finns det av konkurrensskäl</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft12">Sammanfattning <SPAN class="ft3">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1">inte någon möjlighet att <NOBR>EU-15</NOBR> ensidigt ligger kvar med direktbidrag efter övergångsperioden.</P> <P class="p92 ft1">Jordbruket i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är i behov av andra typer av övergångsåtgärder. Sett till helheten synes det inte finns någon fördel med att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> anpassar sina prisnivåer till dagens EU- nivå. Övergångsåtgärderna kommer därför istället att inriktas mot att utveckla såväl primärproduktion som livsmedelsindustri. Det kan t.ex. gälla åtgärder som syftar att till höja kvaliteten på</P> <P class="p93 ft1">produkterna, höja kunskapen bland arbetskraften, öka marknadsmedvetandet, förbättra strukturen, etc. Dessa åtgärder krävs för att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ska kunna vara med och konkurrera på den gemensamma marknaden.</P> <P class="p84 ft1">Handeln mellan <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är ett mycket viktigt område för att förbereda utvidgningen. Nuvarande handelsavtal ger inte <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> tillräckliga förmåner för att önskvärd utveckling ska komma till stånd. Ett annat störningsmoment är att <NOBR>EU-15</NOBR> lämnar exportbidrag vid handel med <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> samt när man exporterar till <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> viktigaste exportmarknader, t.ex. Ryssland.</P> <P class="p94 ft1">Ökad inriktning mot direktstöd och övergångsåtgärder riktade mot <NOBR>EU-15,</NOBR> innebär tillfälligt stigande budgetkostnader.</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">20 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft4">3UMMARY</P> <P class="p97 ft1">Presented in the following is a <NOBR>chapter-by-chapter</NOBR> summary of the contents of the report. The division follows the main headings in the report.</P> <P class="p98 ft2">#HAPTER !SSIGNMENT AND IMPLEMENTATION</P> <P class="p99 ft1">On January 23, 1997, the Swedish Government appointed a special investigator with the task of determining the consequences of an expansion of the EU in the agricultural area. In the directives it is prescribed that the effects of the expansion are to be analysed for Sweden, for the EU in its entirety and for the candidate states. Different scenarios for the agricultural policy will be described, as will the effects on the agricultural budget. The reports should be presented in the first instance in the form of qualitative reasoning, since quantitative calculations are difficult to do.</P> <P class="p100 ft1">A group of experts who have regularly submitted views on the work has been associated with the investigation. In cooperation with the Jönköping Business School, the investigator has carried out a study of the competitiveness of the Polish agricultural sector. The findings of the investigation were presented at a seminar with participants from the industry, employee organisations, national authorities, regional authorities and universities. Together with the experts, the investigator has made study visits to Poland and Lithuania, as well as to the EU Commission in Brussels.</P> <P class="p101 ft2">#HAPTER #ONTENTS</P> <P class="p102 ft1">The report commences with an identification of problems, where the major issues for the EU's agricultural policy are identified. This is followed by a review of the studies carried out by the EU</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">22 </SPAN>Summery</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft1">Commission and others with regard to the Eastern European expansion. In subsequent sections, a brief description is given of the situation in the candidate states (the CEE countries). The description ends with a comparison between the CEE states and the EU. This comparison forms the basis for the analysis of the consequences of the different scenarios which then follows. The report is concluded with a chapter dealing with conclusions.</P> <P class="p98 ft2">#HAPTER $ESCRIPTION OF PROBLEMS</P> <P class="p99 ft1">The Eastern European expansion is the biggest expansion hitherto that the EU is now facing. In many ways it differs from earlier expansions. This, together with some other important factors, the WTO and the budget situation, suggest that the EU’s Common Agricultural Policy should be reconsidered.</P> <P class="p104 ft1">The current agricultural policy in the EU risks locking in the agriculture of the candidate states on account of supply quotas and strict budget frames. The result of this could be that the potential of these states cannot be exploited. However, this leads to the possibility of keeping the budget costs for the expansion relatively low. If, on the other hand, the candidate states are given the opportunity, with the aid of different kinds of market support, to exploit their potential, the budget will be exposed to an even heavier load, while at the same time the limitations of subsidised exports implicit in the UR agreement will prevent sales to countries outside the EU.</P> <P class="p53 ft2">#HAPTER %ARLIER STUDIES OF EXPANSION OF THE %5</P> <P class="p105 ft2">IN THE AGRICULTURAL AREA</P> <P class="p106 ft1">During recent years a number of different studies have been made of the effects of expanding the EU with a number of states in Central and Eastern Europe.</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft12">Summery <SPAN class="ft3">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft1">In 1995 the Commission presented a study for each of the ten candidate states. The study comprised <SPAN class="ft2">I A </SPAN>descriptions of the market situation, the agricultural policy and the structural policy. In these reports there are no evaluations or proposals, but forecasts are made as far as the year 2005. Some increase in consumption is anticipated owing to an improvement in the general economic situation. Production is also expected to rise, but not to reach the levels which prevailed towards the end of the 1980s.</P> <P class="p56 ft1">In the Commission’s <NOBR>so-called</NOBR> "Strategy Paper" from 1995, different alternatives were discussed for a reform of the CAP in face of a future expansion. The Commission recommended an ongoing successive reform in accordance with the guidelines which were applied for the 1992 reform. The Commission also emphasised that there is a need to expand the trade agreements between the <NOBR>EU-15</NOBR> and the CEE states for the purpose of facilitating an expansion and of operating educational programmes in the CEE states.</P> <P class="p107 ft1">In the Spring of 1997, the Commission presented a forecast on the market situation over the next <NOBR>10-year</NOBR> period. In this forecast, the Commission had toned down the growth of production in the CEE states.</P> <P class="p108 ft1">The US Department of Agriculture, USDA, has also carried out studies of the development in Eastern Europe. The studies from the USDA reveal a more positive picture of the development in Eastern Europe with regard to production. The USDA is also of the opinion that the Commission’s budget calculations are rather on the low side.</P> <P class="p107 ft1">As a solution to the problems, it is suggested that the EU should reform the CAP before the expansion by adapting the price level and dispensing with the direct payments.</P> <P class="p109 ft1">In Poland, national institutes have also carried out studies to assess the consequences of an expansion. From the Polish side, fruit and</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">24 </SPAN>Summery</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft1">vegetables are believed to have be competitive, something which in the long term also applies to the dairy area. Grain is a deficit product in Poland and therefore will not be interesting to export. The opportunities for exports in the meat area are also judged to be poor.</P> <P class="p111 ft1">The studies which the investigator has examined do not provide any overall picture of the consequences of an EU expansion. Small changes to the parameters used have a major impact on the calculated effects. It is therefore difficult on the basis of this material to reach any definite conclusions, particularly in quantitative forms.</P> <P class="p53 ft14">#HAPTER 4HE #OMMISSION S PROPOSAL !GENDA</P> <P class="p112 ft13">AND THE #OMMISSION S OPINIONS ON THE CANDIDATE STATES</P> <P class="p104 ft1">In July 1997 the Commission submitted both a proposal for reform of the CAP and opinions on the candidate states.</P> <P class="p106 ft1">In the opinion of the Commission, the 1992 reform of the CAP has been successful. Nevertheless further, steps must be taken to solve an increasing marketimbalance. To solve the problems arising on account of the CEE expansion and new negotiations within the WTO, the Common Agricultural Policy needs to be reconsidered.</P> <P class="p104 ft1">In comparison with the current goals the competitiveness of agriculture is pushed more into the foreground and additional goals are set for the environmental and regional policies. It is proposed that the individual states be given greater freedom to formulate the direction in these two latter policy areas. It is also proposed that the individual states should also be given the opportunity to link environmental requirements to the market regulation and to introduce a ceiling for how large grants may be received by the individual farmer. Simplifications in the "rule book" are also emphasised as an important measure.</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft12">Summery <SPAN class="ft3">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft1">The reform proposal is not <NOBR>all-embracing,</NOBR> being restricted to grain, milk and beef. Sugar and several other products are not covered by the reform. The Commission nevertheless promises that a reform proposal will be put forward for <SPAN class="ft2">I A </SPAN>tobacco, olive oil and wine.</P> <P class="p108 ft1">The Commission proposes that the same means be used as were applied for the 1992 reform, <SPAN class="ft2">I E </SPAN>lowered support prices and compensation in the form of direct paymentts. The Commission is thus opting to adapt prices rather than restrict supply.</P> <P class="p109 ft1">On the same occasion, the Commission also presented the <NOBR>so-called</NOBR> candidate country opinions. Agriculture does not appear to have had any decisive influence on the Commission’s proposal for choice of the states which will first be permitted to commence negotiations. In the total assessment for individual candidate states, structural problems in Poland and generally weak agriculture in the Czech Republic are highlighted as problem areas.</P> <P class="p109 ft1">The Commission highlights the price differences between the candidate states and the EU as well as the food industry as the most difficult problem areas for the expansion. Most of the candidate states therefore need, in the view of the Commission, to be allowed long transitional periods. During the transitional period measures will be adopted to even out the price differences and strengthen the competitiveness in the food industry. The Commission firmly refutes the possibility for the candidate states to receive direct support (area and headage payments) during the transitional period.</P> <P class="p109 ft1">The Commission hints that the candidate states may be able to receive corresponding aid in the form of structural support during the transitional period. After the end of the transitional period the Commission has not made any statement on how the direct payments will be handled.</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">26 </SPAN>Summery</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft2">#HAPTER 4HE +OMI#!0 REPORT</P> <P class="p99 ft1">The Parliamentary Committee, KomiCAP, on reform of the EU’s Common Agricultural Policy stated in its report "Food & Environment - Swedish strategy for the EU’s agriculture in the future" that new goals are needed for the EU’s agricultural policy. These are formulated in two main goals:</P> <P class="p104 ft1">The EU’s Common Agricultural Policy shall aim at the goals of making possible:</P> <P class="p114 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">a broad and varied supply of safe food at reasonable prices</SPAN></P> <P class="p115 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">agricultural that is sustainable in the long term</SPAN></P> <P class="p116 ft1">In the report it is emphasised that the expansion eastwards is an issue of high priority, and that a decision is quickly needed on a change of the Common Agricultural Policy to facilitate an accession.</P> <P class="p32 ft2">#HAPTER 4HE SITUATION IN %ASTERN %UROPE</P> <P class="p117 ft1">The agricultural sector in the CEE countries has, like society in general, been subjected to dramatic changes in recent years. Production has fallen steeply, prices have rocketed, consumption has decreased, the trade surplus has turned into a deficit, the agricultural policy has been redirected, etc. Some recovery has taken place during the last few years but in most of the countries the situation which prevailed in the beginning of the 1990s has not yet been reached. Major investments are needed in machinery and fixed assets, but also in knowledge and knowhow, and the sector must gain greater insight into how a market economy works. A generally weak economic situation has made it difficult for the countries themselves to give impetus to agriculture. In recent years, however, some foreign investments have been made in the</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft12">Summery <SPAN class="ft3">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1">agricultural sector. Most of the foreign investments have, however, been made in typical <NOBR>consumer-close</NOBR> areas such as in breweries and bakeries. There has been less interest in investing in basic industries such as slaughterhouses and flour mills.</P> <P class="p119 ft2">#HAPTER #OMPARISON BETWEEN THE %5 AND THE #%% STATES</P> <P class="p120 ft1">Poland is the incomparably most important agricultural nation among the candidate states. Poland is also a major foodproducer by comparison with the present EU member states. Romania and Hungary are also important agricultural nations. Other candidate states have relatively modest production.</P> <P class="p109 ft1">The conditions are good in some of the CEE states for production of agricultural products. The CEE states have cost advantages and the structure is favourable in some of them. There is a long tradition of exporting food and there are well established channels, particularly in the markets to the east. Agriculture is usually less tightly regulated than in the EU and acts in a more competitive marketplace.</P> <P class="p107 ft1">The productive apparatus in the CEE states is vulnerable. There is a shortage of capital which results in failure to make essential investments, particularly in machinery and fixed assets. This applies both to the primary production and to the food industry. It is therefore difficult for the CEE states to create a continuous supply of uniform and high quality. Competence is lacking, especially in so far as company management and marketing knowledge are concerned.</P> <P class="p107 ft1">There are also institutional obstructions in the form of, <SPAN class="ft2">I A</SPAN>, unclear rules on land ownership rights, something which also impedes competitiveness. In the short term the CEE states are likely to have the best possibilities to compete with the EU in the vegetable sector. The opportunities would appear to be the greatest for staple</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">28 </SPAN>Summery</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft1">goods such as grain and oil seed. These products can be produced with a relatively modest capital input and the goods can be traded without extensive processing. Moreover, goods of this type are relatively anonymous in the eyes of the end consumer. Areas within the EU with low yields and a high cost situation are the ones most likely to be subjected to competition from the CEE states. Oil seed cultivation in Scandinavia is one example where competition from the CEE states may be keen.</P> <P class="p104 ft1">There also appear to be good prospects for competion for labourintensive special products where mechanisation is not a viable alternative. Examples of such products are fruit, vegetables and berries. Low labour costs are the foremost means of competing for the CEE states. In particular, the EU states in southern Europe will be exposed to the competition in these product areas. On account of quality problems, these products will be sold firstly as raw materials for the food industry.</P> <P class="p121 ft1">Animal products and special crops with a high level of mechanisation are more difficult for the CEE states to compete with in the short term. Substantial investments will be required, not least in the food industry. These products are more highly exposed to the end consumer, which necessitates an improvement in the image of the CEE states.</P> <P class="p122 ft1">On the animal product side it is primarily the northern EU states with <NOBR>large-scale</NOBR> animal production that will be exposed to competition from production in the CEE states.</P> <P class="p123 ft2">#HAPTER 3CENARIOS FOR DEVELOPMENT OF THE #!0</P> <P class="p124 ft1">In the directives for the investigator it is stated that three different scenarios for the agricultural policy are to be included in the analysis, namely:</P> <P class="p125 ft1"><SPAN class="ft15">· </SPAN>Marginal change of the CAP</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft12">Summery <SPAN class="ft3">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Complete liberalisation of the CAP</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Gradual reform of the CAP</SPAN></P> <P class="p106 ft1">The Commission’s proposals for a reform, Agenda 2000, imply relatively modest changes of the CAP. The investigator therefore considers it to be most practicable to use the Commission’s proposals as a basis for evaluation of the scenario with only marginal changes of the CAP. Within this scenario it is also the opinion of the investigator that, for the sake of completeness, an alternative should be evaluated according to which today’s <NOBR>production-linked</NOBR> support is converted to decoupled support.</P> <P class="p98 ft2">#HAPTER !NALYSIS OF CONSEQUENCES</P> <P class="p126 ft17">Marginal change of the CAP</P> <P class="p104 ft1">If the Common Agricultural Policy is formulated in accordance with the proposals put forward in Agenda 2000, the investigator believes that the policy will be more beneficial to agriculture in the <NOBR>EU-15</NOBR> than to agriculture in the CEE states. Supply control is, for example, still an important element of market regulation. Measures of this type will impede exploitation of the potential that exists in the CEE states. In contrast, an agricultural sector within the EU which for a long time has been able to build up its production and has been protected from competition is likely to have a more favourable starting point if this policy is retained.</P> <P class="p104 ft1">The treatment of the direct support is a major element of uncertainty for the CEE states. If the EU asserts the underlying reasons which existed when the different forms of direct support were introduced, i.e. price compensation, there is a substantial risk that the CEE states will completely miss out on such support. Even if the CEE states will be entitled to direct support there are considerable difficulties in making just calculations which reflect the conditions prevailing in the CEE states. Even if the prices in the EU and the CEE states are gradually evened out upon the</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">30 </SPAN>Summery</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft1">expansion a complete lack of direct support will be a severe competitive disadvantage despite the costs being lower, for example for arable land.</P> <P class="p128 ft1">Supply quotas also mean that trade possibilities for the CEE states are limited, and there may even be a risk of the EU attempting to solve some of its WTO problems by slowing down the development of the agricultural sector in the CEE states. Exports of food from the CEE states, primarily to eastward markets, which are profitable at present without export subsidies, would be impossible to maintain after joining the EU. The Commission’s proposals in Agenda 2000 nevertheless mean that in the normal situation it is possible to export grain and beef without subsidies.</P> <P class="p129 ft1">The possibilities for the food industry in the CEE states are also disadvantaged by a policy that holds back the production potential. There is a risk of raw material supplies being rendered more difficult and of the industry not being able to develop.</P> <P class="p129 ft1">The consumers are adversely affected by higher food prices, which is also a negative effect. Increases in food prices have a particularly heavy impact in the CEE states where a large share of income is already being used for food purchases.</P> <P class="p108 ft1">Higher prices in the CEE states mean that farmers are given economic incentives to increase the use of fertilisers and pesticides, which have an adverse effect on the environment.</P> <P class="p129 ft1">Supply quotas and other regulatory intervention will result in difficulties for the agricultural sector to grow in the CEE states. Regional support may therefore be needed to facilitate, as a preventive measure, a transition to some other activity.</P> <P class="p129 ft1">The budget costs for the market support in the event of an expansion will be relatively limited in this alternative, in that production in the CEE states is held back. The investigator</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft12">Summery <SPAN class="ft3">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft1">therefore states that the budget is not decisive for the possibilities of expanding the EU if the CAP is retained.</P> <P class="p106 ft1">In the coming WTO negotiations, the USA, among others, may impose demands on the EU to make the grants to agriculture less linked to production. In the opinion of the investigator decoupled support will give the CEE states greater opportunities to compete on the market by comparison with the current direction of the CAP. The change will nevertheless involve steeply increased budget costs and a risk of difficult administrative problems.</P> <P class="p104 ft1">For Swedish agriculture this alternative means that the competitive pressure from the CEE states will be relatively modest. Supply limitations and doubts about the handling of the direct support are factors which restrict offerings from these countries.</P> <P class="p125 ft17">Complete liberalisation</P> <P class="p106 ft1">This alternative is largely in line with the report submitted by the KomiCAP Parliamentary Commission.</P> <P class="p106 ft1">The investigator believes that this alternative gives agriculture in the <NOBR>EU-15</NOBR> and the CEE states more equal terms when it comes to competing on the market. The comparative advantages of these countries in the form of fertile soils, cheap production factors and skilled company management, etc., can be put to use more efficiently. This alternative also gives farmers in the CEE states an opportunity to develop their farms within the framework of the existing potential. The investigator nevertheless wishes to point out that agriculture in the CEE states has a fragile starting situation. However, agriculture in the EU member states must also be realigned and adopt the changes which have not been necessary in consequence of the protection afforded by the regulations. For farmers within the EU this development, with removal of the support provided today, will obviously be negative, at least in the short term.</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">32 </SPAN>Summery</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft1">According to this scenario, food prices will fall as a consequence of the removed of regulations. This is particularly important in the CEE states, where a large share of income is used for food.</P> <P class="p128 ft1">This scenario provides agriculture with better opportunities for development compared with the current policy being kept unchanged. In some of the CEE states, keener competition from the EU may, however, lead to farming being superseded. It may therefore be necessary for regional support to be made quickly available in these areas.</P> <P class="p109 ft1">The transitional measures in this alternative are directed towards the EU states, because the measures have to be completed before the expansion eastwards. The EU must first and foremost lower the internal support prices to the world market level. The time schedule for this will be guided by the market conditions. Of overriding importance, however, is that all products are embraced by the change.</P> <P class="p131 ft1">According to this scenario, the support will be dispensed with once the CEE states become members of the EU. Bearing in mind that the support will thus be temporary there is every reason to apply the currently valid support systems as far as possible to ensure that new systems will not become permanent. A different alternative could be a more decoupled support. The advantage of this type of support is that the market penetratation in the agricultural sector occurs more quickly.</P> <P class="p131 ft1">For Sweden this scenario means that competition will be keener than if the CAP remains unchanged. It is believed that CEE states with similar production and situated geographically close will be able to compete with the Swedish producers. To begin with, the CEE states would probably be able to compete with bulk goods used as raw materials in the industry. In the longer term there will be possibilities to compete also with more highly refined products. Sweden should also have a possibility to export to the CEE states.</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft12">Summery <SPAN class="ft3">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft1">Hitherto the Swedish food industry has made few investments in the CEE states compared with other EU members states.</P> <P class="p132 ft17">Gradual reform</P> <P class="p106 ft1">The goal for the alternative designated gradual reform is the same as for radical reform. To achieve this goal it is presumed that transitional measures will be applied within both the <NOBR>EU-15</NOBR> and the CEE states.</P> <P class="p122 ft1">The investigator wishes to emphasise that the need for transitional measures is different in the <NOBR>EU-15</NOBR> and in the CEE states.</P> <P class="p106 ft1">For the <NOBR>EU-15,</NOBR> measures are needed which can facilitate a closening of the price levels within the Union to the price levels prevailing on the world market. To soften the effects of the price decrease, it may be necessary to introduce temporary compensation by some other means, for instance in the form of area and headage payments. If the payments are made available for only a short period, it is an advantage if today’s support systems are utilised as far as possible to facilitate the administration. If the direct support is given for a longer period, the introduction of more decoupled grants should be considered. The length of the transitional periods can vary between different product areas. For grain, reforms have already been introduced whereas in the sugar area no reform work has as yet been started. Provided that the <NOBR>EU-15</NOBR> and the CEE states will be united in a single market it will not be possible for reasons of competition, for the <NOBR>EU-15</NOBR> to continue unilaterally with direct support after the transitional period.</P> <P class="p133 ft1">Agriculture in the CEE states is in need of other types of transitional measures. When the entirety is viewed, there is no advantage to be gained by the CEE states adapting their price levels to today’s EU level. The transitional measures will therefore instead be directed towards developing both primary and food production. This may concern, for example, measures aimed at raising the product quality, increasing knowledge among the work force,</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">34 </SPAN>Summery</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft1">increasing market awareness, improving the structure, etc. These measures are necessary in order for the CEE states to be able to compete in the single market.</P> <P class="p128 ft1">Trade between the <NOBR>EU-15</NOBR> and the CEE states is a very important area in preparing for the expansion. The current trade agreements do not give the CEE states enough benefits to bring about the desired development. Another disturbing element is that the <NOBR>EU-15</NOBR> provides export subsidies when trading with the CEE states and when exporting to the CEE states’ most important export markets, e.g. Russia.</P> <P class="p131 ft1">Greater concentration on direct support and transitional measures directed towards the <NOBR>EU-15</NOBR> will lead to temporarily rising budget costs.</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">35</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p25 ft4">5PPDRAG OCH GENOMF¶RANDE</P> <P class="p134 ft2">'EMENSAMT UPPDRAG</P> <P class="p135 ft1">Regeringen tillsatte genom beslut den 23 januari 1997 sju stycken utredningar som gavs i uppdrag att utreda konsekvenserna av att utvidga EU. Utredningar tillsattes på följande områden:</P> <P class="p136 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Säkerhetspolitik</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Miljö</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Samhällsekonomi</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Jordbruk</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Regional utveckling</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Rättsligt och inrikes samarbete</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Personers fria rörlighet</SPAN></P> <P class="p138 ft1">Samtliga utredningar skall till den 31 oktober 1997 redovisa sina betänkanden.</P> <P class="p139 ft2">5PPDRAGET P¥ JORDBRUKETS OMR¥DE</P> <P class="p140 ft1">På jordbrukets område gavs i uppdrag att utreda konsekvenserna för Sverige, EU som helhet och kandidatländerna av EU:s utvidgning vad avser jordbrukspolitikens samhällsekonomiska effekter såsom:</P> <P class="p141 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Konsumentprisutveckling</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Produktionsinriktning</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Konkurrenskraft</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Sysselsättning</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Struktur</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">36 </SPAN>Uppdrag och genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p142 ft1">I uppdraget ingår även att miljömässiga och regionala aspekter ska uppmärksammas.</P> <P class="p72 ft1">Utgångspunkten för utredningen är att samtliga 11 kandidatländer blir medlemmar men även andra sannolika alternativ bör redovisas. Olika scenarier för den gemensamma jordbrukspolitiken bör analyseras. Utifrån denna analys skall utredaren dra slutsatser om utvidgningens effekter för den gemensamma jordbrukspolitikens budget.</P> <P class="p143 ft1">Utredningen bör i första hand presenteras i form av kvalitativa resonemang då kvantitativa beräkningar inte alltid går att göra. Utredningen bör också bidra till att informera och väcka debatt.</P> <P class="p132 ft1">Direktiven i sin helhet finns i bilaga 1.</P> <P class="p104 ft1">Till utredaren har en expertgrupp varit knuten bestående av Departementsråden Lena Johansson Finansdepartementet och Christer Wretborn Jordbruksdepartementet samt konsulten Ingemar Nilsson. Gruppen har regelbundet haft sammanträden i syfte att bl.a. diskutera utredningens inriktning och att lämna synpunkter.</P> <P class="p144 ft1">Utredaren har givit Internationella Handelshögskolan i Jönköping under ledning av professor Börje Johansson i uppdrag att göra en studie över produktiviteten i den polska jordbrukssektorn. Arbetet presenterades i form av ett öppet seminarium. Vid seminariet deltog företrädare för näringsliv, statliga myndigheter samt från universitet.</P> <P class="p145 ft1">Ordföranden och sekreterare har tillsammans med expertgruppen genomfört studieresor till Polen, Litauen samt till EU- kommissionen i Bryssel.</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p25 ft4">)NNEH¥LL</P> <P class="p146 ft1">Rapporten inleds med en allmän problembeskrivning av situationen för EU:s jordbrukspolitik med betoning på utvidgningen österut. Andra frågor som tas upp översiktligt i detta sammanhang är budgeten och WTO. I ett speciellt kapitel ges en sammanfattning av det reformförslag som kommissionen lämnade i juli 1997. I detta kapitel ingår också en sammanfattning av kommissionens länderyttranden, de s.k. aviserna. Betänkandet från KomiCAP, Kommittén för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, SOU 1997:102, redovisas i kapitel 7. Därefter följer en sammanfattning av olika utredningar som tidigare gjorts på området. Störst utrymme ges det arbete som utförts av kommissionen. Därefter görs en genomgång av situationen i CÖE- länderna (länderna i Central- och Östeuropa). Beskrivningen inleds med ett avsnitt som ger en bild av jordbrukssektorn i CÖE- länder och därefter ges en översiktlig bild av den totala ekonomiska situationen. Med ledning av de förutsättningar, såväl naturliga som politiskt givna, som finns för jordbruk i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> och EU görs en jämförelse mellan dem. Denna jämförelse utgör grunden för analysen av effekterna av de olika scenarierna.</P> <P class="p147 ft1">I det följande kapitlet målas de olika scenarier upp som finns angivna i uppdraget.</P> <P class="p148 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Marginella förändringar</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Successiva förändringar</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Fullständig liberalisering före utvidgningen</SPAN></P> <P class="p149 ft1">Rapporten går därefter in i den analyserande delen. Analysen delas upp i följande huvudpunkter:</P> <P class="p148 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Producentledet</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Livsmedelsindustri</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Prisutveckling</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Konsumtion</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">38 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Handel</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Budget</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Miljö, regional utveckling, m.m.</SPAN></P> <P class="p132 ft1">De olika parametrarna analyseras med avseende på effekter för:</P> <P class="p150 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Sverige</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">EU i sin helhet</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Kandidatländerna</SPAN></P> <P class="p125 ft1">Rapporten avslutas med några generella synpunkter.</P> <P class="p47 ft1">I bilaga 1 finns de fullständiga direktiven för utredningen. I bilagorna 2 och 3 redovisas ländervisa beskrivningar av jordbrukssektorerna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> samt en analys av effekterna av de olika scenarierna för enskilda jordbruksprodukter.</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p25 ft4">0ROBLEMBESKRIVNING</P> <P class="p151 ft1">EU står inför sin femte och hittills största utvidgning både vad gäller antal länder och invånare. Denna utvidgning skiljer sig också på många andra sätt från de övriga, som exempel kan nämnas att det är frågan om::</P> <P class="p148 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Länder som historiskt haft annat styrelsesätt</SPAN></P> <P class="p152 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Länder som nyligen genomgått genomgripande förändringsprocesser</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Länder som i nuläget har svagare ekonomier än något av de nuvarande </SPAN><NOBR>EU-länderna</NOBR></P> <P class="p154 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Länder där jordbruket i de flesta fall spelar en betydligt större roll för näringslivet</SPAN></P> <P class="p155 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Länder som har en annan fördelning av befolkningen, regionalt och med avseende på sysselsättningen</SPAN></P> <P class="p156 ft1">Av bl.a. dessa skäl finns det mycket som talar för att det kan krävas förändringar av politiken i EU för att motverka negativa konsekvenser som annars kan uppstå och anpassa EU till den nya verklighet som utvidgningen medför.</P> <P class="p157 ft1">Jordbruksområdet är i detta sammanhang kanske ett av de tydligaste exemplen. Jordbrukssektorn i kandidatländerna avviker i många fall markant från jordbruket i <NOBR>EU-15.</NOBR> Under de senaste åren har dessutom jordbruket i kandidatländerna varit inne i en mycket snabb omvandlingsprocess till följd av den omvälvning, såväl ekonomisk som politisk, som skett.</P> <P class="p158 ft1">Vid sidan om Östeuropautvidgningen bedöms de kommande handelsförhandlingarna vara av störst betydelse för EU:s jordbrukspolitik. Budgeteffekterna av dessa åtgärder är också av stor betydelse. Dessa frågor bör ses i ett gemensamt sammanhang med Östeuropautvidgningen eftersom de tillsammans kommer att påverka utformningen EU:s gemensamma jordbrukspolitik.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">40 </SPAN>Problembeskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft2">%5 S NUVARANDE JORDBRUKSPOLITIK</P> <P class="p160 ft1">Grunderna för EU:s jordbrukspolitik formades under slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> och har därefter i stort sett varit oförändrade. EU:s sex medlemsländer hade vid detta tillfälle underskott av livsmedel och utformningen av politiken kom att präglas av denna marknadssituation. Politiken inriktades mot att stödja och stimulera den egna produktionen. Det skedde i huvudsak genom att avskärma den inhemska marknaden från importkonkurrens och lyfta ut överskottsproduktion med hjälp av bidrag. På relativt kort tid förändrades marknadsläget i EU och från början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har EU, totalt sett, ett överskott av jordbruksprodukter. Tilltagande överskott och pressade priser på världsmarknaden tvingade EU till ökade budgetutgifter, främst för exportbidrag. För att motverka detta började EU att alltmer tillgripa produktionsbegränsande kvoter m.fl. liknande system. I slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> påbörjades nya handelsförhandlingar på jordbrukets område. Dessa faktorer sammantaget ledde till att EU 1992 genomförde sin hittills största reform på jordbruksområdet. Reformen innebar att en del av stödet till jordbrukarna via priserna ersattes med direktstöd i form av areal- och djurbidrag.</P> <P class="p161 ft1">Den 1 januari 1995 genomförde EU den fjärde utvidgningen med nya medlemsländer. De nya länderna hade samtliga förhållandevis små jordbrukssektorer jämfört med EU:s totala jordbruk. Utvidgningen kunde ske utan omfattande övergångsarrangemang då jordbrukspolitiken i de nya länderna i stort sett var densamma som i EU. Prisnivån var som regel högre i de nya länderna än i <NOBR>EU-12.</NOBR></P> <P class="p162 ft1">Den 1 juli 1995 började <NOBR>UR-avtalet</NOBR> på jordbrukets område att tillämpas. Det innebär bl.a. att tullskyddet sänks successivt liksom möjligheterna att ge exportsubventioner. På vissa varuområden har EU redan fått problem, i synnerhet gäller det begränsningarna av exportstödet.</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p11 ft12">Problembeskrivning <SPAN class="ft3">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft2"><NOBR>–STEUROPAUTVIDGNINGEN</NOBR></P> <P class="p163 ft1">10 länder i Central- och Östeuropa samt Cypern har ansökt om medlemskap i EU.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p11 ft17">Land</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p11 ft1">Tidpunkt för ansökan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p11 ft1">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p11 ft1">31 mars 1994</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p164 ft1">5 april 1994</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Rumänien</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p11 ft1">22 juni 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p11 ft1">27 juni 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p11 ft1">27 oktober 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p11 ft21">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p11 ft21">28 november 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p164 ft1">8 december 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p11 ft1">16 december 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p11 ft1">23 januari 1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft1">Slovenien</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p11 ft1">10 juni 1996</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft1">Samtliga kandidatländer har fått lämna in uppgifter till EU- kommissionen om förhållandena i resp land. I juli 1997 har EU lämnat sina länderyttranden. Tidsschemat är just nu att förhandlingar ska påbörjas under 1998. I <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> pågår förberedelsearbetet. Såväl EU som enskilda länder har gått in för att stötta dessa länder i sitt arbete. Det kan nämnas att de nordiska EU- medlemmarna bistår främst de baltiska länderna.</P> <P class="p50 ft1">De analyser som gjorts visar på motsättningar mellan å ena sida en stram budgetpolitik och begränsande handelsavtal samt å andra sidan möjligheter för <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> utveckling på jordbruksområdet. Ges <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> möjlighet att utveckla sitt jordbruk och utnyttja den produktionspotential som länderna har kommer den gemensamma budgeten att utsättas för hård belastning. Vid nuvarande prisnivåer kommer dessutom begränsningar enligt UR- avtalet av möjligheten att ge exportsubventioner att utgöra ett hinder.</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">42 </SPAN>Problembeskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft1">Tillämpas däremot en stram budgetpolitik kommer <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att få svårt att utveckla sitt jordbruk vilket kommer att få en hämmande effekt på den ekonomiska utvecklingen i dessa länder. Motsvarande resonemang gäller även för struktur- och regionalstöden.</P> <P class="p166 ft1">Det finns betydande skillnader mellan jordbruket i <NOBR>EU-15</NOBR> och i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Priserna i <NOBR>EU-15</NOBR> är som regel betydligt högre än i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> En direkt tillämpning av EU:s prisnivåer kan därför leda till problem i form av minskad konsumtion och till stimulans att öka produktionen. Jordbrukssektorn i <NOBR>CÖE-länder-</NOBR> na, i synnerhet livsmedelsindustrin, är i sämre skick än i <NOBR>EU-15.</NOBR> Konkurrens på en gemensam marknad kan därför leda till att jordbruket i dessa länder kan få svårt att klara konkurrensen även på sin egen hemmamarknad. Utöver dessa problemområden kan nämnas företagstrukturen, markpolitiken och kunskapsnivån.</P> <P class="p167 ft1">En utvidgning av EU kan därför komma att ställa nya krav på CAP vilka kan vara svåra att klara inom ramen för nu gällande regler.</P> <P class="p168 ft2">52 AVTALET</P> <P class="p126 ft1">Den 1 juli 1995 trädde <NOBR>UR-avtalet</NOBR> i kraft vilket innebär:</P> <P class="p150 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Reducerade importtullar</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Begränsningar i exportstöden</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Minskat internstöd</SPAN></P> <P class="p125 ft1">Nu gällande avtal löper fram till 30 juni 2001.</P> <P class="p77 ft1">EU:s stora reform av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 var viktig för att underlättade tillämpningen av <NOBR>UR-avtalet.</NOBR> Effekterna av avtalet varierar mycket mellan olika varuområden.</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p11 ft12">Problembeskrivning <SPAN class="ft3">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft1">För vissa produkter har effekterna av begränsat utrymme för subventionerad export varit kännbara redan de första åren. Exempel på sådana produkter är nötkött, fjäderfäkött och vissa mjölkprodukter. På spannmålsområdet kunde en stor del av överskottet under 1995/96 exporteras utan bidrag p.g.a. höga världsmarknadspriser. I den marknadsbedömning som görs av kommissionen, ”Long Term Prospects”, väntas EU åter ställas inför att antingen höja trädesuttaget eller bygga upp stora interventionslager för att inte överskrida exportkvoten. Kritik har framförts mot EU från länder som USA, Australien och Kanada att avtalet inte har efterlevts. Detta har bl.a. resulterat i EU tvingats göra justeringar av regelverket i efterhand i form av bl.a. tullfria importkvoter .</P> <P class="p83 ft1">Förhandlingar om ett nytt <NOBR>WTO-avtal</NOBR> ska starta senast under 1999.</P> <P class="p170 ft1">Vissa av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ingår i WTO och omfattas också av UR- avtalet. De länder som är <NOBR>WTO-medlemmar</NOBR> är följande: Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Förhandlingsresultatet för länderna har givit litet utrymme för subventionerad livsmedelsexport. Alla länder utom Polen har bundit sina budgetbegränsningar i nationell valuta. Polen har bundit sina åtaganden i UD$. Hög inflation under de senaste åren har urholkat det mesta av innehållet i avtalet. Jämfört med EU:s exportkvoter är <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> kvoter av betydligt mindre storlek för de flesta produkter.</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">44 </SPAN>Problembeskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td30"><SPAN class="p11 ft23">+VOTER F¶R SUBVENTIONERAD EXPORT ¥R</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p11 ft5">MILJ TON</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Produkt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p171 ft24"><NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p172 ft24"><NOBR>CÖE-10*</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p8 ft26">Spannmål</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p173 ft26">25,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p174 ft26">1,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Socker</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p175 ft24">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p172 ft24"><NOBR>0,3-0,4</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Nötkött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p171 ft24">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p176 ft24"><NOBR>0,1-0,15</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Griskött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p177 ft24">0,45</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p178 ft24">0,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Smör</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p177 ft24">0,399</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p178 ft24"><NOBR>0,015-0,05</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Ost</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p175 ft24">0,321</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p172 ft24"><NOBR>0,03-0,06</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Andra mjölkprod</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p177 ft24">0,958</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p178 ft24"><NOBR>0,07-0,08</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">Frukt och grönt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p177 ft24">0,750</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p178 ft24"><NOBR>0,77-0,8</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft24"><SPAN class="ft24">*</SPAN><SPAN class="ft27">Uppskattade kvantiteter för de fyra </SPAN><NOBR>CÖE-länder</NOBR> som inte är <NOBR>GATT-medlemmar</NOBR></P> <P class="p180 ft28">+¤LLA 3/5</P> <P class="p47 ft1">De kommande <NOBR>WTO-förhandlingarna</NOBR> är en viktig faktor som påverkar den framtida utvecklingen av CAP. Redan med nu gällande avtal kan det komma att krävas förändringar och en utvidgning av EU skulle ytterligare kunna förstärka ett sådant krav.</P> <P class="p181 ft2">%5 S *ORDBRUKSBUDGET</P> <P class="p182 ft1">EU:s totala budget omsluter ca 85 mdr ecu, motsvarande ca 750 mdr kr. Av detta används omkring hälften för olika jordbrukspolitiska insatser.</P> <P class="p72 ft1">Budgeten finansieras av avgifter från medlemsländerna, uppdelat på fyra komponenter. Avgifterna kallas med ett gemensamt namn egna medel. Det totala uttaget av egna medel begränsas av ett tak som är relaterat till EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI). Under nuvarande budgetperiod på sju år stiger detta tak, för att vara 1,27% av BNI det sista året för perioden, 1999. Budgeten stiger alltså realt över perioden.</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p11 ft12">Problembeskrivning <SPAN class="ft3">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft1">De fyra komponenterna är följande:</P> <P class="p183 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft29">Tullar som inflyter vid import till EU från tredje land tillfaller till 90% gemenskapen för finansiering av den gemensamma budgeten. (Resterande 10% behåller landet som står för uppbörden, för administration).</SPAN></P> <P class="p184 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft29">Jordbruksavgifter som tas ut inom den gemensamma jordbrukspolitiken tillfaller också gemenskapen till 90%.</SPAN></P> <P class="p185 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft29">Momsbaserad avgift. Alla länder betalar en avgift som är relaterad till landets momsbas (enligt gemensam </SPAN><NOBR>EU-defini-</NOBR> tion), i princip i förhållande till landets konsumtion.</P> <P class="p186 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">BNI-baserad</SPAN></NOBR> avgift. De inkomster som saknas för att finansiera ett enskilt års budget efter att de övriga tre avgiftsuttagen har tagits i anspråk, finansieras med en avgift som baseras på det enskilda landets BNI.</P> <P class="p187 ft1">Utgifterna på EU:s budget är uppdelad i fem utgiftskategorier:</P> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Jordbruk</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Strukturfonder</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Interna åtgärder</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Externa åtgärder</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Administration</SPAN></P> <P class="p188 ft1">Jordbruksutgifterna utgör som nämnts ca 50% av utgifterna, medan strukturfonderna utgör drygt 30%. Tillsammans utgör alltså dessa två utgiftskategorier drygt 80% av EU:s utgifter över den gemensamma budgeten.</P> <P class="p189 ft1">Budgetläget för den gemensamma jordbrukspolitiken har vid åtskilliga tillfällen varit föremål för diskussion. Under de senaste åren har detta inte minst gällt de merkostnader som uppstått som en följd av <NOBR>CAP-reformen</NOBR> 1992. Övergången från prisstöd till ett allt större inslag av direktstöd (arealstöd och djurbidrag) har lett till att budgetkostnaderna har ökat. Under det senaste året har jordbruksbudgeten också ansträngts av den s.k. <NOBR>BSE-krisen.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">46 </SPAN>Problembeskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft1">Kostnader har dels uppstått p.g.a. att direkta insatser har vidtagits för att bl.a. slakta ut djur, dels p.g.a. att konsumtionen av nötkött har minskat vilket lett till ökade interventionsuppköp.</P> <P class="p191 ft1">Inför 1997/98 års "prispaket" lämnades av kommissionen förslag till åtgärder för att minska utgifterna, bl.a. reducerade arealstöd. Detta förslag har inte godkänts.</P> <P class="p192 ft1">Som framgår av det föregående finns det problem med jordbruksbudgeten men i realiteten har detta inte skapat någon verklig press på att reformera CAP. Det har funnits medel kvar inom budgetramarna och det har då inte ansetts finnas behov av förändringar.</P> <P class="p193 ft1">Budgetfrågan kan förväntas spela en stor roll vid bedömningen av konsekvenserna för utvidgningen. Det är helt klart att CÖE- ländernas bidrag, i absoluta tal, till den gemensamma budgeten inledningsvis kommer att bli litet. Budgetsituationen kommer därför att vara en viktig faktor för hur den gemensamma jordbrukspolitiken skall utformas.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p194 ft30">4IDIGARE STUDIER AV EN %5 UTVIDGNING P¥ JORDBRUKSOMR¥DET</P> <P class="p195 ft1">I följande avsnitt görs en genomgång av de viktigaste studierna som gjorts av konsekvenserna av att utvidga EU med länder i Central- och Östeuropa. Studierna refereras kortfattat och det görs inte någon värdering.</P> <P class="p196 ft1">De studier som har gjorts har tillkommit vid olika tidpunkter, från början av <NOBR>1990-talet</NOBR> till dags dato, och är av denna anledning inte helt enkla att jämföra. Till en början avsåg de flesta utredningarna enbart ett fåtal av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> (Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern). Det är först under de senaste åren som utredningarna avser alla 10 <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p197 ft2">+OMMISSIONENS UTREDNINGAR</P> <P class="p198 ft1"><SPAN class="ft1">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft31">Kommissionens expertgrupper</SPAN></P> <P class="p199 ft1">Under <NOBR>1994-1995</NOBR> genomförde fyra fristående forskargrupper studier av en utvidgning på uppdrag av kommissionen. Studien avsåg en utvidgning med sex länder och det var främst budgetkonsekvenserna som behandlades.</P> <P class="p2 ft1">I samtliga rapporter konstateras antingen genom egna beräknar eller genom att referera till andras att utvidgningen kommer att belasta budgeten avsevärt. Man konstaterar att det är svårt att göra mer exakta budgetberäkningar eftersom utvecklingstakten i CÖE- länderna är svår att förutse. Det framförs också att studier av budgeteffekterna inte är tillräckliga eftersom man inte fångar upp de samhällsekonomiska vinsterna av en utvidgning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">48 </SPAN>Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning ......</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft1">Samtliga forskarrapporterna förordar en radikal reform av CAP. Det ska ske genom att stödpriserna sänks och att jordbrukarna ges kompensation i form av avlänkat direktbidrag. I en av rapporterna förordas att direktstödet enbart ges till jordbrukarna i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft31">Kommissionens länderrapporter</SPAN></P> <P class="p202 ft1">Under 1994 genomförde kommissionen en grundlig inventering av situationen inom jordbrukssektorn i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Kommissionen lämnade sommaren 1995 en rapport för vart och ett av de tio länderna. Rapporterna innehåller översiktliga beskrivningar av det allmänna ekonomiska läget och mera detaljerade genomgångar av jordbrukssektorn avseende produktion, konsumtion, handel, politik, strukturförhållande m.m. Rapporterna innehåller inte några värderingar eller förslag. Det finns dock prognoser över den allmänna ekonomiska utvecklingen samt för de viktigaste jordbruksprodukterna fram till år 2005.</P> <P class="p203 ft1">I dessa rapporter förväntas en viss ökning av konsumtionen av jordbruksprodukter, främst animalier p.g.a. att den allmänna inkomstnivån väntas stiga. Konsumtionen väntas dock inte återgå till de nivåer som rådde innan de ekonomiska omvälvningarna genomfördes. Produktionen i jordbruket väntas också öka men inte nå den nivå som rådde i slutet på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Strukturomvandlingen i jordbruket väntas gå långsamt beroende på kapitalbrist.</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft31">Kommissionens "Strategy Paper"</SPAN></P> <P class="p205 ft1">I december 1995 presenterade kommissionen det s.k. "Strategy Paper" i samband med toppmötet i Madrid. I detta papper redogjorde kommissionen för sin syn på effekterna av en utvidgning.</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p11 ft12">Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning</NOBR> <SPAN class="ft3">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p206 ft1">Kommissionens papper grundades på de tidigare utredningarna. I utredningen diskuterades tre olika alternativ till förändring av CAP inför en framtida utvidgning:</P> <P class="p150 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Oförändrad CAP</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Radikal reform</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Vidareutveckling av CAP</SPAN></P> <P class="p78 ft1">Kommissionen förordade det sistnämnda alternativet. I rapporten fanns även vissa förslag till åtgärder som borde vidtas före en anslutning, t.ex. utökade handelskvoter för associationsländerna och program för utbildning.</P> <P class="p72 ft1">I utredningen antas att samtliga 10 <NOBR>CÖE-länder</NOBR> blir medlemmar av EU år 2000. Det antas vidare att det sker en prisanpassning fram till år 2005. Kommissionen redovisar prognoser över produktion, konsumtion och handelsbalans för dessa årtal samt för läget år 2010. Prognoserna för 2005 och 2010 är naturligtvis betydligt mer osäkra än prognosen för år 2000.</P> <P class="p78 ft1">I sina bedömningar antar kommissionen att produktionsökningarna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> till stor del vägs upp av att konsumtionen ökar kraftigt. För flera produkter uppvisar dock <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> överskott redan år 2000. Överskott antas uppstå för bl.a. spannmål, oljefrö, mjölk, nötkött och fjäderfäkött. För socker och griskött förväntas dock fortsatt underskott.</P> <P class="p50 ft1">I rapporten redovisas även en prognos över budgetkostnaderna för de marknadsreglerande åtgärderna. För år 2000 förutsägs tillkommande kostnader i budgeten p.g.a. utvidgningen på ca 9 mdr ecu varav merparten går till direktstöd (arealbidrag och djurbidrag). Till år 2005 och 2010 väntas kostnaderna öka till <NOBR>11-12</NOBR> mdr ecu.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">50 </SPAN>Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning ......</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft33"><SPAN class="ft1">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft32">Kommissionens utredning angående ekonomiska konsekvenser av ett medlemskap</SPAN></P> <P class="p39 ft1">Våren 1996 gjordes en utredning av DG II vid kommissionen angående de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgning. Studien är speciellt inriktad på förhållandena i Polen och Tjeckien. I rapporten görs dels beräkningar över hur budgetkostnaderna utvecklas dels görs beräkningar av hur ekonomin för jordbrukssektorn påverkas.</P> <P class="p83 ft1">I rapporten beräknas att EU:s jordbruksbudget belastas med ca 9 mdr ecu år 2000 som en följd av att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blivit EU- medlemmar. Nära 80 procent av kostnaderna avser olika former av direktstöd. Polen blir enligt beräkningen mottagare av ca 35 procent av stödet.</P> <P class="p208 ft1">Av rapporten framgår att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> inte bör få ta del av den kompensation för sänkta priser i form av arealbidrag och djurbidrag som nu ges till jordbrukarna i <NOBR>EU-15.</NOBR> Direktstöden leder till stigande markpriser och därigenom på sikt dyrare livsmedel. Det leder också till att en önskad strukturomvandling bromsas upp. I exemplet med Tjeckien visar man i rapporten att en stor del av marken ägs av stadsbefolkning och att risken då är påtaglig att det är dessa som tar hand om arealbidraget genom arrendeavgifter. Av ett räkneexempel framgår att vinsten i spannmålsodlingen ökar med ca 60 procent som en följd av att jordbrukarna i Polen och Tjeckien får arealbidrag.</P> <P class="p209 ft1">I rapporten påpekas också riskerna för att konkurrensen snedvrids gentemot andra sektorer.</P> <P class="p210 ft1">I rapporten konstateras att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> konkurrenskraft missgynnas av att man inte kommer i åtnjutande av direktstöden, men också av rent marknadsmässiga skäl (ineffektiv produktion, dålig infrastruktur, m.m.). För att stödja konkurrenskraften finner man i rapporten att det är effektivare att stödja <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> via strukturfonderna.</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p11 ft12">Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning</NOBR> <SPAN class="ft3">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft1">Kommissionen lyfter också fram faran med stigande priser i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det kan leda till att den ekonomiska utvecklingen stagnerar. För Polen har beräkningar gjorts som tyder på att en anpassning till EU:s nuvarande stödpriser för jordbruksprodukter ger en sämre <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> än om man väljer att stå utanför EU.</P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft31">Kommisionens produktionsprognos</SPAN></P> <P class="p212 ft1">I april 1997 lämnade kommissionen en prognos över marknadsutvecklingen i <NOBR>EU-15</NOBR> fram till år 2005, ”Long Term Prospects”. Det finns även en kort utblick avseende förhållandena i CÖE- länderna för samma tidsperiod. Alla prognoser som presenteras bygger på att dagens politik lämnas oförändrad och att WTO- avtalet förlängs på nuvarande nivåer. För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> antas fullt medlemskap för samtliga länder år 2002 och att länderna tillämpar EUs regleringar i form av kvoter m.m.</P> <P class="p80 ft1">För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> visar prognoserna att problemen med överskotten minskar jämfört med kommissionens prognos från 1995. För spannmål antas att ett tidigare prognosticerat överskott vänds till ett importbehov. Orsaken till detta är enligt kommissionen att produktionen utvecklas långsammare än vad som förväntades i länderrapporterna från 1995. En annan orsak är att konsumtionen också har ökat sedan det förra prognostillfället.</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315052x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">52 </SPAN>Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning ......</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft34">4ABELL +OMMISSIONENS PROGNOSER ¶VER F¶RS¶RJNINGSSITUATIONEN I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA MILJ TON</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p8 ft10">3PANNM¥L</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p214 ft10">0RODUKTION</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p215 ft10">+ONSUMTION</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p215 ft10">"ALANS</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td21"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td18"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p8 ft26">1989</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p216 ft26">88,268</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td60"><SPAN class="p217 ft26">91,045</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td27"><SPAN class="p218 ft26"><NOBR>-2,777</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p8 ft26">1994</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p216 ft26">72,620</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td60"><SPAN class="p217 ft26">72,726</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td27"><SPAN class="p218 ft26"><NOBR>-0,107</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p8 ft26">2002</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p216 ft26">84,046</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td60"><SPAN class="p217 ft26">81,610</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td27"><SPAN class="p219 ft26">2,436</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p8 ft26">2005</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p216 ft26">83,709</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td60"><SPAN class="p217 ft26">84,787</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td27"><SPAN class="p218 ft26"><NOBR>-1,078</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td61"><SPAN class="p8 ft26">Prognos i strategidokumentet 1995</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p8 ft24">2005</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td48"><SPAN class="p214 ft24">89,600</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td60"><SPAN class="p220 ft24">82,400</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td27"><SPAN class="p221 ft24">7,200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p11 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td50"><SPAN class="p11 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td53"><SPAN class="p11 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td18"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td56"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td21"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td18"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p8 ft38"><NOBR>-J¶LK</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td49"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td50"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p214 ft10">0RODUKTION</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td49"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p215 ft10">+ONSUMTION</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p215 ft10">"ALANS</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p11 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td50"><SPAN class="p11 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td53"><SPAN class="p11 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td18"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td47"><SPAN class="p8 ft26">1989</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td48"><SPAN class="p216 ft26">38,859</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr21 td60"><SPAN class="p217 ft26">35,138</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr21 td27"><SPAN class="p219 ft26">3,721</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft26">1994</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p216 ft26">27,509</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p217 ft26">26,253</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td27"><SPAN class="p219 ft26">1,255</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p8 ft26">2002</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p216 ft26">30,955</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td60"><SPAN class="p217 ft26">29,897</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td27"><SPAN class="p219 ft26">1,058</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p8 ft26">2005</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p216 ft26">32,503</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td60"><SPAN class="p217 ft26">30,497</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td27"><SPAN class="p219 ft26">2,006</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td61"><SPAN class="p8 ft26">Prognos i strategidokumentet 1995</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p8 ft26">2005</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p216 ft26">32,100</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td60"><SPAN class="p217 ft26">29,500</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td27"><SPAN class="p219 ft26">2,600</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN ,ONG 4ERM 0ROSPECTS SAMT 3TRATEGY 0APER</P> <P class="p223 ft2">!NDRA STUDIER</P> <P class="p224 ft1">Vid sidan av de studier som kommissionen har genomfört har det gjorts en rad olika utredningar från annat håll. Studier har gjorts bl.a. av oberoende forskare, ekonomiska institut och olika länders myndigheter.</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p11 ft12">Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning</NOBR> <SPAN class="ft3">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft31">Hollands jordbruksekonomiska institut</SPAN></P> <P class="p60 ft1">De holländska jordbruksekonomiska institutet (LEI) publicerade under 1996 en studie över effekterna av att utvidga EU med 4 nya länder, Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien. I studien förutsätts att länderna blir <NOBR>EU-medlemmar</NOBR> från år 2000. Tre olika scenarier över produktionsutvecklingen används:</P> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Avkastningsökning enligt utvecklingen i EU</SPAN></P> <P class="p225 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Halva avkastningsökningen jämfört med EU (mest pessi mistiska)</SPAN></P> <P class="p150 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Samma nivå år 2000 som gällde 1989 (mest optimistiska)</SPAN></P> <P class="p47 ft1">Av studien framgår att budgetkostnaderna är ca 30 procent högre i det mest optimistiska produktionsalternativet (1989 års nivå) jämfört med det mest pessimistiska. I den holländska undersökningen konstateras att förutsättningarna för en snabb återhämtning är små. Man konstaterar också att tidigare studier som gjort har varit betydligt mer optimistiska vad gäller takten i produktionsökningen.</P> <P class="p59 ft1">5.2.2 USA:s jordbruksdepartement</P> <P class="p160 ft1">USA:s jordbruksdepartement (USDA) publicerade vid årsskiftet 1996/1997 en rapport angående konsekvenserna av Östeuropautvidgningen. I rapporten anser USDA att EU i sina utredningar undervärderat lågpriskonkurrens på livsmedelsområdet från CÖE- länderna. USDA anser också att budgetberäkningarna som EU har gjort är i underkant. I rapporten pekar man på några viktiga frågor som man anser måste lösas innan utvidgningen kan komma till stånd:</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">54 </SPAN>Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning ......</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">WTO-problematiken,</SPAN></NOBR> det är oförenligt med WTO att öka marknadsstödet till <NOBR>CÖE-länderna</NOBR></P> <P class="p227 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Direktstöden, det är inte möjligt att undanhålla CÖE- länderna direktstöd utan att bibehålla gränsskyddet mellan de båda områdena</SPAN></P> <P class="p228 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Exportstöd, det är oförenligt med WTO att öka produktionen om det fortfarande krävs exportstöd</SPAN></P> <P class="p229 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Prisnivån, det är inte möjligt att ha högre stödpriser i EU- 15 än i </SPAN><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> utan att bibehålla gränsskyddet</P> <P class="p230 ft1">USDA anser att lösningen på dessa problem är att ta bort direktstöden och att anpassa priserna före en utvidgning. Det innebär ökad konkurrens för jordbruket i <NOBR>EU-15</NOBR> men det ger ett förbättrat budgetläge och inte några problem med WTO.</P> <P class="p72 ft1">USDA har även under sommaren 1997 presenterat en studie av utvecklingen i <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbrukssektorer. USDA ger en betydligt mer positiv bild av produktionsutvecklingen än EU gör i sitt papper ”Long term prospect” (se avsnitt 5.1.5). USDA anser t.ex. att <NOBR>CÖE-länder</NOBR> kommer att bli nettoexportörer av spannmål till skillnad från den slutsats som EU drar i sin studie.</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft31">Kanadas regering</SPAN></P> <P class="p231 ft1">I mars 1996 presenterade den kanadensiska regeringen, Agriculture and <NOBR>Agri-Food</NOBR> Canada (AAFC),. en studie av effekterna på spannmålsområdet vid en <NOBR>EU-utvidgning.</NOBR> AAFC förutser att det finns avsevärda möjligheter att öka produktionen i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det finns bördiga marker men det måste utvecklas effektiva marknadskanaler och möjligheter måste ges till krediter. CÖE- länderna antas bli nettoexportörer av spannmål. Dessa länder väntas dock inte bli bland de ledande aktörerna på världsmarknaden. AAFC uppmärksammar också att tilltagande överskott innebär problem för ett utvidgat EU vad gäller <NOBR>WTO-åtagandena.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p11 ft12">Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning</NOBR> <SPAN class="ft3">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p232 ft1">Det antas en viss ökning av förbrukningen av fodersäd men animalieproduktionen når inte upp till samma nivå som i slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR></P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft31">Studier utförda av kandidatländerna</SPAN></P> <P class="p233 ft1">Av kandidatländerna är det främst Polen som har gjort konsekvensutredningar över effekterna av ett medlemskap. I Polen har Jordbruksministeriet en speciell analysenhet (SAEPR) som tillsammans med ett <NOBR>Phare-finansierat</NOBR> institut (FAPA) ansvar för att genomför konsekvensanalyser av ett <NOBR>EU-medlemskap.</NOBR> Under de senaste åren har dessa institut publicerat ett flertal rapporter.</P> <P class="p50 ft1">Hösten 1995 presenterades en studie, baserad på en ekonomisk modell, som visade på konsekvenserna för Polen av ett EU- medlemskap. Basalternativet för studien är att Polen inte blir EU- medlem. Medlemsalternativet bygger på att Polen blir EU- medlemmar år 2005 med en <NOBR>5-årig</NOBR> övergångsperiod som startar år 2000. Som jämförelse redovisas kommissionens prognos från landrapporten som avser förhållandena i Polen år 2000.</P> <P class="p203 ft1">Av studien framgår att exportmöjligheterna på vegetabilieområdet blir mindre om landet blir <NOBR>EU-medlem</NOBR> jämfört med alternativet utan medlemskap. På animalieområdet gynnas däremot Polen av ett <NOBR>EU-medlemskap</NOBR> med undantag för mjölk. Studien ger inte något entydigt resultat vid en jämförelse med den prognos som lämnades av kommissionen i de s.k. länderstudierna. För vissa produkter, spannmål, socker och nötkött, visar den polska studien högre exportöverskott, medan förhållandet är det motsatta för andra produkter.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315056x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">56 </SPAN>Tidigare studier av en <NOBR>EU-utvidgning ......</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft40">4ABELL 0ROGNOS ¶VER NETTOEXPORTEN FR¥N DET POLSKA JORDBRUKET ¥R MILJ TON</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p8 ft26">Produkt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td64"><SPAN class="p235 ft26">Polsk studie</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p236 ft26"><NOBR>EU-studie*</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p11 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td64"><SPAN class="p235 ft42">Ej medlemskap</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td68"><SPAN class="p237 ft42"><NOBR>EU-medlemskap</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p236 ft42"><NOBR>EU-medlemskap</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p235 ft43">År 2000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p238 ft24">År 2005</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p239 ft24">År 2000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p240 ft24">År 2005</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p241 ft43">År 2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p8 ft26">Spannmål</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p242 ft26">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td70"><SPAN class="p243 ft26">1,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p244 ft26">1,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p245 ft26">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p246 ft26">0,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p8 ft24">Oljeväxter</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p242 ft24">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p243 ft24">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p244 ft24">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p245 ft24">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p246 ft24">0,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p8 ft24">Socker</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p235 ft24">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p247 ft24">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p237 ft24">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p248 ft24">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p236 ft24">0,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p8 ft24">Nötkött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p22 ft24">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p249 ft24">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p240 ft24">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p250 ft24">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p251 ft24">0,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p8 ft24">Griskött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p242 ft24"><NOBR>-0,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p240 ft24"><NOBR>-0,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p252 ft24">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p245 ft24"><NOBR>-0,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p246 ft24">0,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p8 ft24">Fjäderfäkött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p237 ft24"><NOBR>-0,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p253 ft24"><NOBR>-0,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p254 ft24">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p255 ft24"><NOBR>-0,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p256 ft24">0,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft44">!VSER %5 S L¤NDERRAPPORTER FR¥N</P> <P class="p258 ft28">+¤LLA 3!%02 7ARSZAWA</P> <P class="p259 ft1">Polen har också presenterat en studie varuområdesvis av EU- medlemskapets påverkan. På spannmålsområdet antas att det inte kommer att bli några problem. Den mesta spannmålen används direkt på jordbruksföretagen och går inte i handel. Spannmålsindustrin och då speciellt fodermedelsindustrin kan dock få problem med import från <NOBR>EU-15.</NOBR> På oljeväxtområdet finns det möjligheter för Polen att utveckla sin produktion. Polen bedöms ha god konkurrenskraft för produktion av frukt och grönsaker p.g.a. låga arbetskraftskostnader och goda naturliga förutsättningar. Polen har traditionellt exporterat mjölkpulver till EU och väntas ha goda möjligheter att fortsätta med detta. Polen har de senaste åren utvecklat sin mejeriindustri mot mer högförädlade produkter och det bör finnas möjligheter att inom en snar framtid kunna bli konkurrenskraftig även på dessa produkter. På köttområdet antas i rapporten relativt låg konkurrenskraft.</P> <P class="p260 ft2">3AMMANFATTANDE SYNPUNKTER</P> <P class="p261 ft1">De studier som utredaren har tagit del av ger inte någon samlad bild av konsekvenserna av en <NOBR>EU-utvidgning.</NOBR> Små förändringar av de parametrar som använts ger stort utslag på de beräknade effekterna. Det är därför svårt att utifrån detta material dra några bestämda slutsatser, särskilt i kvantitativa former.</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p262 ft45">+OMMISSIONENS REFORMF¶RSLAG !GENDA</P> <P class="p26 ft1">Sommaren 1997 lämnade kommissionen dels ett förslag till reform av CAP, dels de s.k. länderyttrandena (aviserna).</P> <P class="p263 ft1">I följande avsnitt ges en kortfattad sammanfattning av dessa båda papper från kommissionen.</P> <P class="p197 ft2">!GENDA</P> <P class="p199 ft1">Kommissionen anser inledningsvis i Agenda 2000 att 1992 års reform varit framgångsrik vad beträffar marknadssituationen, konsumentprisutvecklingen samt att politiken blivit mer överskådlig. Budgetkostnaderna har ökat. Utifrån gjorda marknadsanalyser (se även avsnitt 5.1.5) konstaterar kommissionen att obalansen på marknaden kommer att tillta under de närmaste åren. Kommissionen bedömer att en ny politik krävs för att klara de villkor som kommer att ställas p.g.a. de internationella handelsförhandlingarna och en östutvidgning. Målen för den nya jordbrukspolitiken kan sammanfattas i följande punkter:</P> <P class="p136 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Förbättra jordbrukets konkurrenskraft</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Säkerställa tillgången på livsmedel av god kvalitet</SPAN></P> <P class="p264 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Upprätthålla en skälig och stabil levnadsstandard för jordbrukarbefolkningen</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Miljömål skall integreras i jordbrukspolitiken</SPAN></P> <P class="p265 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Politiken skall skapa kompletterande eller alternativa inkomster och arbetstillfällen för jordbrukarna</SPAN></P> <P class="p266 ft1">Kommissionen har också uttryckt att de administrativa systemen ska förenklas och att de enskilda medlemsstaterna ska få större frihet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">58 </SPAN>Kommissionens reformförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft1">Förslag till förändringar lämnas för tre varuområden:</P> <P class="p150 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Spannmål (inkl oljeväxter och proteingrödor)</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Kött</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Mjölk</SPAN></P> <P class="p67 ft1">På spannmålsområdet föreslås att interventionspriset sänks med 20 procent som en engångsåtgärd år 2000. Jordbrukarna kompenseras genom direktbetalning i form av arealstöd. Stödet motsvarar ca 50 procent av stödprissänkningen. Nivån på arealstödet kopplas till marknadsprisutvecklingen enligt samma princip som tillämpats för oljeväxterna. Kopplingen till ett krav på träda för att få arealstöd tas bort men det ges fortfarande möjlighet till frivillig träda. Arealstödet för spannmål, oljeväxter och träda sätts till samma belopp. Det innebär en relativ försämring för oljeväxterna och trädan jämfört med spannmålen. Proteingrödorna ges ett extra stöd jämfört med övriga grödor. Spannmål som används för ensilageändamål är inte längre berättigad till stöd. Enskilda medlemsländer har rätt att nationellt besluta om miljökrav som villkor för att arealstöd ska ges.</P> <P class="p267 ft1">På nötköttsområdet sänks prisstödet, interventionspriset, med ca 30 procent under en treårsperiod med början år 2000. Interventionssystemet tas i praktiken bort och ersätts med privat lagring. Ersättning ges till producenterna i form av direktstöd (djurbidrag). Enligt det nya förslaget införs ett nytt direktstöd till mjölkkor. Nuvarande maximigräns för antalet handjursbidrag bibehålls.</P> <P class="p80 ft1">Mjölkregleringen bibehålls enligt förslaget i princip oförändrad men det görs en successiv prissänkning med 10 procent under en femårsperiod med början år 2000. Kvotnivåerna bibehålls men det uttrycks en strävan att genomföra förenklingar av systemet. Som kompensation ges producenterna ett direktstöd, djurbidrag. Djurbidragen till mjölkkor, kompensation för prissänkning för kött och mjölk, föreslås bli lika stora som till amkorna.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft12">Kommissionens reformförslag<SPAN class="ft3">…. 59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft1">Regionalstödet ska utvecklas för att ge stöd till de jordbruk som kommer att möta förändringar p.g.a. nya förutsättningar inom marknadsregleringen. Nuvarande metoder för fördelning av stöden ska användas även fortsättningsvis.</P> <P class="p268 ft1">Stödet till miljöåtgärder inom jordbruket ska ges större utrymme och på ett bättre sätt än tidigare integreras i marknadsregleringen och i regionalstödet. För att få del av stödet ställs större krav på jordbrukaren att det faktiskt har uppnåtts resultat.</P> <P class="p269 ft1">Medlemsländerna har möjlighet att begränsa de totala stödutbetalningarna genom ett beloppstak per företag.</P> <P class="p132 ft5">3AMMANFATTNING AV REFORMF¶RSLAGET</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p270 ft46">Nuläge</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td47"><SPAN class="p19 ft47">Förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td81"><SPAN class="p11 ft48">Spannmål</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p11 ft47">Interventionspris, ecu/ton</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p244 ft47">119,19</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td47"><SPAN class="p21 ft47">95,35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td81"><SPAN class="p11 ft47">Arealbidrag, ecu/ton</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p244 ft47">54,34</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td84"><SPAN class="p21 ft47">66</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p11 ft47">Trädesbidrag, ecu/ton</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p271 ft47">68,83</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p272 ft47">66</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td81"><SPAN class="p11 ft48">Oljeväxter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td85"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p11 ft47">Arealbidrag, ecu/ton</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p273 ft47">94</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td84"><SPAN class="p21 ft47">66</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p11 ft48">Proteingrödor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td81"><SPAN class="p11 ft47">Arealbidrag, ecu/ton</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p244 ft47">78,49</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td47"><SPAN class="p21 ft47">72,50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td86"><SPAN class="p11 ft47">Nötkött</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p11 ft47">Interventionspris, ecu/ton</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p245 ft47">2 780</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td84"><SPAN class="p274 ft47">1 950</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td81"><SPAN class="p11 ft47">Handjursbidrag, ecu/djur</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p245 ft47">135</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td84"><SPAN class="p274 ft47">368</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td81"><SPAN class="p11 ft47">Amkobidrag, ecu/djur och år</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p270 ft47">145</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td84"><SPAN class="p275 ft47">215</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td81"><SPAN class="p11 ft47">Mjölkkobidrag, ecu/djur och år</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p276 ft47"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td84"><SPAN class="p272 ft47">70</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p11 ft48">Mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td81"><SPAN class="p11 ft47">Riktpris</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr22 td47"><SPAN class="p277 ft47"><NOBR>-10%</NOBR> under 5 år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p11 ft47">Mjölkkobidrag, ecu/djur och år</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p276 ft47"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p272 ft47">145</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">60 </SPAN>Kommissionens reformförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">Budgetkostnaderna för att hantera överskottet, exportbidrag, intervention, m.m. beräknas minska med ca 3,7 mdr ecu år 2006 jämfört med ett läge utan reform. Direktstöden beräknas öka med 7,7 mdr ecu.</P> <P class="p77 ft1">Kommissionens reformförslag är till sin konstruktion snarlikt den reform som beslutades 1992. Reformen går ut på att dra ner prisstödet och att ersätta producenterna med direktstöd. Förslaget omfattar samma produkter som 1992 medan vissa produkter, som t.ex. socker ännu inte varit föremål för reform.</P> <P class="p125 ft1">Vissa skillnader gentemot 1992 års reform går dock att finna:</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p278 ft48">1992</P> <P class="p278 ft47"><SPAN class="ft18">· </SPAN>Tidsperiod</P> <P class="p279 ft47">Tre års övergångsperiod</P> <P class="p280 ft50"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft49">Ersättningsnivå Full kompensation</SPAN></P> <P class="p281 ft52"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft51">Produktionsbegränsning Spannmål - trädeskrav</SPAN></P> <P class="p282 ft47"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft53">Miljökoppling</SPAN></P> <P class="p283 ft47">Ej någon uttalad koppling</P> <P class="p283 ft47"><SPAN class="ft18">· </SPAN>Modulering</P> <P class="p284 ft47">Vissa fördelar för små spannmåls- och köttproducenter</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p285 ft48">1997</P> <P class="p286 ft47">För spannmål genomförs, prissänkningen i ett steg, för nötkött under tre år och för mjölk under fem år.</P> <P class="p287 ft47">Ej något samband mellan sänkta priser och kompensation. Beträkningar tyder på att full kompensation inte ges till alla produkter.</P> <P class="p288 ft47">Trädesplikten sätts till noll.</P> <P class="p289 ft47">Möjlighet till nationella beslut.</P> <P class="p290 ft47">Möjlighet att nationellt beslut om beloppstak, fortsatta fördelar för de små köttprodu-</P> <P class="p291 ft47">centerna.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft12">Kommissionens reformförslag<SPAN class="ft3">…. 61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft2">+OMMISSIONENS L¤NDERYTTRANDE</P> <P class="p33 ft1">Som en del av kommissionens förslag för det framtida arbetet inom EU lämnades i juli 1997 de s.k. länderyttrandena. Dessa utgör kommissionens bedömning av kandidatländernas möjligheter att bli <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR> Kommissionen har gått igenom ländernas förutsättningar bl.a. på jordbruksområdet.</P> <P class="p203 ft1">Totalt sett spelar jordbruket en förhållandevis underordnad roll i kommissionens totala bedömning av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det är därför inte troligt att just jordbruksområdet haft någon avgörande betydelse för kommissionens förslag vad gäller de länder som får delta i den första förhandlingsomgången.</P> <P class="p203 ft1">Kommissionen anser att det finns två stora problemområden inom jordbruket:</P> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Prisskillnad mellan EU och </SPAN><NOBR>CÖE-länderna</NOBR></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Livsmedelsindustrins konkurrenskraft</SPAN></P> <P class="p292 ft1">I rapporten konstateras att det för i stort sett alla produkter råder en prisskillnad mellan EU och kandidatländerna. Prisskillnaderna är som störst för frukt och grönsaker med en skillnad på upp till 80 procent. En övergång till EU:s prisnivåer skulle enligt kommissionen leda till problem bl.a. med stimulans till ökad produktion vilket skulle kräva en kvotering av produktionen. Stigande priser skulle dessutom trycka tillbaka den inhemska efterfrågan. Det förväntas att en del av prisskillnaden kommer att utjämnas före medlemskapet eftersom högre inflationstakt förväntas i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> än i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p293 ft1">Vegetabilieproduktionen bedöms kunna anpassas lättare till EU:s regleringar jämfört med animalieproduktionen. Vegetabilieproduktionen gynnas i många fall av en storskalig struktur. På spannmålsområdet bedömer kommissionen att det reformförslag som lämnats ger en utjämning av priserna mellan EU och CÖE- länderna. På sockerområdet kommer prisskillnaden att bestå</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">62 </SPAN>Kommissionens reformförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft1">vilket kräver att kvoter införs i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> för att bromsa upp en förväntad produktionsökning när priserna utjämnas. På sockerområdet finns det i reformförslaget inte med något som antyder att nu tillämpat kvotsystem ska tas bort. Även för frukt och grönsaker förväntas prisskillnaden ligga kvar vid tidpunkten för medlemskapet.</P> <P class="p295 ft1">Animalieproduktionen bedömer kommissionen vara mera problematisk. Den kräver mera investeringar och det behövs bättre företagsledning. På nötköttsområdet väntas reformförslaget leda till en prisutjämning. På mjölkområdet bedömer kommissionen att det krävas kvotsystem även i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> för att hålla tillbaka en väntad produktionsökning när priserna utjämnas.</P> <P class="p296 ft1">Kommissionen påpekar att stigande prisnivåer i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> underlättar prisutjämningen gentemot EU.</P> <P class="p297 ft1">Kommissionen konstaterar att det i samtliga kandidatländer krävs en modernisering av livsmedelsindustrin. Kommissionen finner dock att det har skett förhållandevis stora investeringar i sektorn av utländska företag. Kommissionen förväntar dock en kraftig press på livsmedelsindustrin i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som en följd av medlemskapet. Det gäller speciellt i de länder där prisökningen blir hög och där primärledet är svagt.</P> <P class="p192 ft1">I länderyttrandena görs också en genomgång av respektive lands jordbrukspolitik. Kommissionen finner att flera av länderna redan har påbörjat en anpassning till EU:s regelverk. Som exempel kan nämnas att det har införts utbudskvoter, direktstöd och register över djur och åkermark.</P> <P class="p210 ft1">Av de skäl som kommissionen har anfört antar man att de flesta av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> måste få långa övergångsperioder på jordbruksområdet. Periodens längd kan komma att variera mellan olika länder.</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft12">Kommissionens reformförslag<SPAN class="ft3">…. 63</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft1">Under övergångsperioden ska det vara möjligt att vidta åtgärder för att utjämna prisskillnaden och att stärka konkurrenskraften i livsmedelsindustrin. Kommissionen avvisar bestämt möjligheten för kandidatländerna att få direktstöd (arealbidrag och djurbidrag) under övergångsperioden. Kommissionen antyder att kandidatländerna kan få motsvarande i form av strukturstöd under övergångsperioden. Efter övergångsperiodens slut har kommissionen inte gjort något uttalande om hur direktstöden ska hanteras.</P> <P class="p43 ft1">Beaktat samtliga områden kommer kommissionen fram till att 5 av 10 länder kan tas med i en första förhandlingsomgång. Bland de omdömen som kommissionen ger de enskilda länderna kan följande nämnas:</P> <P class="p39 ft1"><SPAN class="ft17">Polen</SPAN>: Kommissionen påpekar att strukturproblemen (stor andel småjordbruk) i det polska jordbruket måste lösas innan Polen kan bli <NOBR>EU-medlem.</NOBR> Polen ges dock en ”medellång” tidsfrist att lösa dessa problem. Om Polen inte löst dessa problem före medlemskapet kommer påfrestningarna på EU.s budget att bli enorma. För övrigt ges Polen goda vitsord av kommissionen. Landet bedöms ha en god möjlighet att öka produktionen så landet kan börja exportera livsmedel. Det behövs dock investeringar i livsmedelsindustrin. Beslut har fattats om att införa en jordbrukspolitik som i många avseenden följer EU:s politik till sin inriktning.</P> <P class="p299 ft1"><SPAN class="ft17">Ungern</SPAN>: Kommissionen konstaterar att det ungerska jordbruket har utvecklats på ett tillfredsställande sätt vilket har resulterat i förbättrad konkurrenskraft. Kvaliteten på produkterna måste dock förbättras liksom lagstiftningen för veterinära och fytosanitära frågor. Strukturen på det ungerska jordbruket är konkurrenskraftig och industrin har lockat utländska investeringar. Jordbrukspolitiken ligger bra i linje med EU:s politik. På handelsområdet har Ungern problem eftersom <NOBR>WTO-avtalet</NOBR> ger landet mycket knappa handelskvoter vid export.</P> <P class="p300 ft1"><SPAN class="ft17">Tjeckiens </SPAN>medlemskap i EU ska enligt kommissionen inte innebära några större komplikationer. Det krävs dock ytterligare</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">64 </SPAN>Kommissionens reformförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft1">harmonisering av lagstiftningen. Veterinärkontrollen och kontrollen av livsmedelskvaliteten är dock speciellt god i Tjeckien. Kommissionen finner att jordbruket är av förhållandevis liten betydelse i den tjeckiska ekonomin och därför inte är något prioriterat område.</P> <P class="p210 ft1"><SPAN class="ft17">Slovenien </SPAN>bedöms av kommissionen kunna uppfylla EU:s krav på en rad områden redan inom några få år. Kommissionen ser inte att jordbruket ska innebär några större problem för ett EU- medlemskap.</P> <P class="p43 ft1"><SPAN class="ft17">Estland</SPAN>: Kommissionen finner att Estland har goda möjligheter att utveckla vegetabilieproduktionen medan det krävs betydande insatser för att få animalieproduktionen konkurrenskraftig. Det behövs också stora insatser i livsmedelsindustrisektorn. På det administrativa området krävs satsningar eftersom Estland i nuläget inte har i stort sett några marknadsregleringar.</P> <P class="p301 ft1"><SPAN class="ft17">Slovakien </SPAN>föreslås inte få möjlighet att starta förhandlingarna med EU bland den första gruppen av länder. Att Slovakien inte kan accepteras baseras på politiska grunder. I de övriga länderna som undantas från förhandlingar är skälen svag ekonomi. På jordbruksområdet finner kommissionen att Slovakien varit förhållandevis framgångsrikt. Produktionen har följt de mål som ställts upp.</P> <P class="p40 ft1">Det krävs dock stora investeringar och överkapacitet måste bort ur industriledet. Slovakien har påbörjat harmoniseringen till EU:s regelverk bl.a. på veterinärområdet.</P> <P class="p302 ft1"><SPAN class="ft17">Bulgarien</SPAN>: Kommissionen anser att den bulgariska jordbrukssektorn måste genomgå en fundamental reformering. Det har ännu inte genomförts någon heltäckande landreform. Det saknas fungerande kreditväsende för att finansiera markköp vilket leder till en mycket dåligt fungerande marknad för jordbruksfastigheter. Kommissionen påpekar vidare att det krävs stora insatser för att harmonisera lagstiftningen på bl.a. veterinärområdet. Kommis-</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft12">Kommissionens reformförslag<SPAN class="ft3">…. 65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft1">sionen ser dock positivt på den förändring av den politiska ledningen som skett det senaste året.</P> <P class="p302 ft1"><SPAN class="ft17">Rumänien </SPAN>har påbörjat en anpassning till ett mera marknadsorienterat jordbruk men har enligt kommissionen mycket kvar att göra. De åtgärder som gjorts hittills är förhållandevis begränsade. Det krävs också betydande förändringar i bl.a. veterinärlagstiftningen. Kommissionen påpekar också att det krävs betydande förbättringar i de administrativa systemen.</P> <P class="p43 ft1"><SPAN class="ft17">Lettland</SPAN>: Det har genomförts en landreform i Lettland men det saknas fortfarande en fungerande marknad för jordbruksfastigheter. Det finns inte några mejerier eller slakterier som uppfyller EU:s kvalitetsnormer. Kommissionen påpekar att Lettland behöver skärpa de administrativa rutinerna bl.a. behöver gränskontrollerna förbättras.</P> <P class="p192 ft1"><SPAN class="ft17">Litauen </SPAN>har problem med registreringen av åkermark. Kommissionen framför att den litauiska livsmedelsindustrin är i dåligt skick och torde få svårt att konkurrera på <NOBR>EU-marknaden.</NOBR> Det har skett en viss harmonisering av regelverket men mycket återstår. Ett annat problem är att landet saknar resurser att stödja jordbrukssektorn.</P> <P class="p303 ft1">I sammanfattningen för samtliga områden för respektive land omnämns jordbruksfrågorna endast vid två tillfällen. Kommissionen pekar på att strukturfrågorna i Polen måste finna en lösning på medellång sikt och att det tjeckiska jordbruket, i generella termer, måste förbättras.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">66 </SPAN>Kommissionens reformförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315067x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">67</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p25 ft4">+OMI#!0S BET¤NKANDE</P> <P class="p304 ft1">I direktiven anges att:</P> <P class="p305 ft28">5TREDAREN B¶R S¤RSKILT TA DEL AV DET MATERIAL SOM UTARBETATS INOM RAMEN F¶R DEN PARLAMENTARISKA KOMMITT©N *O OM REFORMERING AV %5 S GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIK</P> <P class="p306 ft1">Utredningens betänkande ”Mat & Miljö - Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden” redovisas i SOU 1997:102.</P> <P class="p307 ft1">Utredningen konstaterar att det krävs nya mål för EU:s jordbrukspolitik. Dessa formuleras i två huvudmål:</P> <P class="p5 ft1">EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska syfta till att möjliggöra:</P> <P class="p136 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skälig priser</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">ett långsiktigt hållbart jordbruk</SPAN></P> <P class="p308 ft1">Utöver dessa två övergripande mål skall jordbrukspolitiken även syfta till att produktion, förädling och distribution av livsmedel bedrivs på ett sådant sätt att:</P> <P class="p136 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">den biologiska mångfalden bevaras och främjas</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">kulturmiljöer bevaras</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">ett varierat odlingslandskap främjas</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">miljöbelastningen minimeras</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">animalieproduktionen sker med högt ställda djurskyddskrav</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">en regional balans och en levande landsbygd främjas</SPAN></P> <P class="p309 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">ett internationellt konkurrenskraftigt jordbruk inom EU främjas</SPAN></P> <P class="p310 ft1">För att uppnå de mål som ställs upp anser utredningen att det är viktigt att samhället lagstiftar om åtgärder resp betalar för tjänster som leder till att målen uppfylls. För att uppnå ett brett och varierat utbud av varor till skäliga priser krävs att konkurrensen</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">68 KomiCAP:s betänkande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p311 ft1">på marknaden fungerar. Samhället kan tillhandahålla utbildning och information. Nuvarande marknadsreglering motverkar måluppfyllelsen och behövs därför inte enligt utredningen. För att uppnå miljömålen behövs en gemensam miljölagstiftning som slår fast miniminivåer med möjlighet att nationellt besluta om hårdare regler. Jordbruket bör, enligt utredningen, ersättas för olika typer av miljötjänster som samhället tillhandahålls. Det behövs en skärpning av den gemensamma lagstiftningen för djurmiljön med möjlighet till en strängare nationell lagstiftningen. Utredningen anser att det är rimligt med stöd i syfte att främja en regional balans och en levande landsbygd.</P> <P class="p297 ft1">Utredningen finner det vara önskvärt att ta bort marknadsregleringen på sikt. Reformeringen bör gälla samtliga sektorer och hänsyn måste tas till att avvecklingen kan ske under socialt acceptabla former. Utredningen anser det vara rimligt med bibehållet gränsskydd under en övergångsperiod. För att underlätta en omställning av jordbruket är det rimligt att jordbruket ges stöd under en övergångsperiod. Stödet bör ges i form av direkta bidrag som är frikopplade från produktionen så långt som möjligt.</P> <P class="p43 ft1">Vad gäller EU:s utvidgning österut framhålls i utredningen att det är en prioriterad fråga. Utredningen anser att det relativt snabbt krävs beslut om en ny inriktning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att underlätta utvidgningen. Det bör utifrån dessa beslut konstrueras lämpliga övergångsåtgärder.</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p25 ft4">,¤GET I <NOBR>–STEUROPA</NOBR></P> <P class="p199 ft1">Det inledande avsnittet i följande kapitel ger en bild av jordbrukssektorn i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Beskrivningarna koncentreras på utvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Därefter ges även en översiktlig beskrivning av det allmänna ekonomiska läget i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Beskrivningarna koncentreras på de parametrar som beaktas i samband med fördelning av regionalstöd på jordbrukets område.</P> <P class="p312 ft1">I bilaga 2 ges översiktliga beskrivningar av jordbrukssektorn i resp <NOBR>CÖE-land.</NOBR></P> <P class="p197 ft2">*ORDBRUKSSEKTORN</P> <P class="p313 ft1">De 10 <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är sinsemellan mycket olika vad beträffar storlek, strukturförhållanden, de naturliga förutsättningarna för jordbruk, jordbrukets betydelse för ekonomin, jordbruksbrukspolitikens utformning m.m. Händelseförloppet i länderna de senaste 10 åren följer dock i stort samma mönster.</P> <P class="p263 ft1">Länderna i Central- och Östeuropa har varit utsatta för mycket stora omvälvningar under de senaste åren. Både de politiska och ekonomiska systemen som varit rådande sedan andra världskriget ändrades på mycket kort tid i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och början på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det har fått stora konsekvenser inte minst på jordbrukets området.</P> <P class="p2 ft1">I det tidigare systemet kännetecknades jordbruket i dessa länder av ett stort inslag av statlig styrning. Staten fastställde såväl producentpriserna som konsumentpriserna och subventioner gavs till jordbruket vid inköp av produktionsmedel. Merparten av produktionsresurserna var i statlig ägo. Den statliga styrningen var starkt inriktad mot att uppnå vissa produktionsmål. Prisnivån hölls nere för såväl producenter som konsumenter. Producenterna</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">70 </SPAN>Läget i Östeuropa</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft1">fick ofta subventioner vid inköp av insatsvaror. Konsumenter fick likaledes matpriserna subventionerade. Resultatet blev ofta att produktionsmålen uppfylldes utan att hänsyn togs till resurseffektivitet. Konsumtionen kunde hållas på en hög nivå trots att det inte motiverades av de allmänna ekonomiska förutsättningarna. Även utrikeshandeln var i de flesta fall statligt styrd genom handelsmonopol.</P> <P class="p314 ft1">När den politiska kursen vändes kom detta också att påverka jordbruket. Priserna på konsumentvaror tilläts att stiga, subventionerna till jordbruket togs bort och handeln med tredje land liberaliserades. Olika program sattes igång för att privatisera marken och utländskt kapital gavs möjlighet att köpa in sig i livsmedelsindustrier. Institutionella hinder som t.ex. oklarheter i äganderätten och en dåligt fungerande marknad för jordbruksfastigheter har dock i flera länder hållit tillbaka privatiseringen av den statligt ägda egendomen. De utländska investeringarna i livsmedelssektorn bygger inte sällan på från väst importerade råvaror eftersom försörjningen från hemmamarknaden är besvärlig. Merparten av investeringarna har gjorts i branscher som tillverkar högförädlade livsmedel som t.ex. läskedrycker, bakverk och vissa mejeriprodukter. Intresset för investeringar i basindustri som kvarnar och slakterier har varit betydligt mindre. Från svensk sida kan nämnas om investeringar i bryggeri- och stärkelseindustrin i de baltiska länderna. Nyligen har det även skett en svensk investering i kvarnindustrin i Lettland.</P> <P class="p315 ft1">Jordbruket påverkades av den allmänna nedgång som drabbade samhället i form av stigande inflation, högre räntor och större arbetslöshet. Kostnaderna i jordbruket har som regel stigit snabbare än produktpriserna vilket har lett till att jordbruket har hamnat i en kostnadsfälla.</P> <P class="p316 ft1">Effekten av detta blev att både produktion och konsumtion minskade. Det var främst konsumtionen av förhållandevis dyra livsmedel som kött som minskade mest. Handelsbalansen på jordbruksområdet försämrades också och de flesta av länderna</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td89"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p11 ft12">Läget i Östeuropa <SPAN class="ft3">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p317 ft1">gick från att vara nettoexportörer till att bli nettoimportörer. En viktig orsak till detta var att handelsutbytet med f.d. Sovjet, som tidigare varit den viktigaste handelspartnern, minskade dramatiskt. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har haft det svårt att kompensera detta handelsbortfall med ökad export t.ex. till EU.</P> <P class="p318 ft1">Nedgången var som störst i början på <NOBR>1990-talet,</NOBR> därefter har läget börjat att stabilisera sig och i de flesta länder har det skett en viss återhämtning fr o m 1994. I regel har återhämtningen börjat i vegetabiliesektorn medan animaliesektorn fortfarande släpar efter.</P> <P class="p319 ft1">Genomgående för länderna i Central- och Östeuropa är att användningen av produktionsmedel är lägre än genomsnittet för <NOBR>EU-länderna.</NOBR> Spannmål är den gröda där avkastningen ligger förhållandevis bäst till jämfört med de ledande länderna inom EU.</P> <P class="p320 ft1">Tjeckien och Ungern är de länder som har den högsta avkastningen. För de mer specialiserade grödorna och för animalieproduktionen är dock avkastningen betydligt lägre än medeltalet för EU.</P> <P class="p321 ft1">Låg användning av insatsvaror som t.ex. bevattningsutrustning och proteinfodermedel är bidragande orsaker. En annan orsak till att animalieproduktionen drabbats förhållandevis hårt är att denna produktion tidigare till största delen bedrevs av stora statlig eller kooperativt ägda jordbruk. När denna typ av jordbruk delvis avvecklades förmådde inte de nya företagstyperna att hålla produktionen uppe. Kvaliteten och då speciellt i förädlingsledet har varit ett annat bekymmer. En stor del av exporten gick tidigare till f.d. Sovjet och de kvalitetskrav som rådde på denna marknad var betydligt lägre än för t.ex. EU. Frukt och grönsaker är exempel på varor som av kvalitetsskäl inte förmått att konkurrera i Västeuropa.</P> <P class="p322 ft1">Historiskt sett har livsmedelskonsumtionen per person varit hög i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Konsumtionen av många animalieprodukter har varit högre än i Västeuropa. Förändringen av politiken i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> innebar att priserna på livsmedel steg kraftigt vilket resulterade i kraftigt minskad konsumtion. En allmän förbättring i</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">72 </SPAN>Läget i Östeuropa</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p311 ft1">ekonomin har lett till att den inhemska konsumtionen har påbörjat en återhämtning. Det kan dock förväntas att konsumtionsinriktningen kommer att förändras jämfört med tidigare. Det väntas t.ex. att konsumtionen av kyckling kommer att öka snabbt medan konsumtionen av andra köttslag inte kommer att ha samma utvecklingstakt.</P> <P class="p92 ft1">Totalt sett finns det i nuläget inte något större överskott av jordbruksprodukter i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Produktionen av spannmål är t.o.m. något lägre än konsumtionen men det finns ett mindre överskott av socker. På animaliesidan råder det i stort sett balans.</P> <P class="p316 ft1">Prisnivån är lägre än inom EU för samtliga jordbruksprodukter. Enligt de uppgifter som kommissionen ger i Agenda 2000 uppgår exempelvis priserna på spannmål i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> till ca 70 procent av priserna inom EU. Det förekommer i stort sett inte några direktstöd till jordbruket i form av arealbidrag eller djurbidrag.</P> <P class="p300 ft1">Direkt efter att de ekonomiska reformerna genomfördes i CÖE- länderna avreglerades jordbrukssektorerna nästan helt. Beräkningar som OECD har gjort visar t.o.m. på negativa <NOBR>PSE-tal.</NOBR> Det beror på att det i princip saknas marknadsstöd och direktstöd samt att de inhemska priserna ligger under världsmarknadsprisnivå. Efter denna liberaliseringsfas har det skett en utveckling mot tilltagande regleringar. I vissa fall har länderna tagit upp delar av de regleringar som används i CAP. Som exempel kan nämnas att Ungern har infört ett kvotsystem på sockerområdet. Den instabila försörjningssituationen som fortfarande råder har inneburit att den förda politiken många gånger har blivit ryckig med tvära kast i tillämpningen. Tillämpningen av regleringsåtgärderna har också försvårats av att marknadskunskapen har varit svag.</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315073x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td89"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p11 ft12">Läget i Östeuropa <SPAN class="ft3">73</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p323 ft5">4ABELL 03% TAL I N¥GRA AV <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA PROCENT</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td91"><SPAN class="p8 ft26">Land</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p324 ft26">1986</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p242 ft26">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p242 ft26">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p242 ft26">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p242 ft26">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td94"><SPAN class="p20 ft26">1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p8 ft26">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td85"><SPAN class="p324 ft26">69</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">28</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">25</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">20</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">14</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td97"><SPAN class="p20 ft26">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p8 ft24">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p324 ft24">46</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">11</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">16</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">20</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">16</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p20 ft24">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p8 ft24">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p324 ft24">43</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">14</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">16</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">21</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">21</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p20 ft24">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p8 ft24">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p324 ft24">75</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24"><NOBR>-76</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24"><NOBR>-24</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24"><NOBR>-4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p8 ft24">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p324 ft24">69</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">23</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">27</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">21</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p235 ft24">3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p8 ft24">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p324 ft24">81</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">31</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">34</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">20</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p242 ft24">13</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p8 ft26">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td85"><SPAN class="p324 ft26">48</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">47</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">49</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">49</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p242 ft26">49</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td97"><SPAN class="p20 ft26">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td93"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td93"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td93"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td93"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td94"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p8 ft28">+¤LLA /%#$</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td85"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft2">!LLM¤NT EKONOMISKT L¤GE</P> <P class="p160 ft1">Vid fördelning av regionalstöd tas speciellt hänsyn till ländernas BNP. Detta avsnitt begränsas därför till just denna ekonomiska parameter. Uppgifter som redovisas i tabeller m.m. baseras på <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> uppgifter i Agenda 2000. I de fall senare uppgifter är kända kommenteras dessa.</P> <P class="p80 ft1">Ekonomin i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> hamnade i en djup svacka i samband med de omvälvningar som ägde rum i början på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Utvecklingen har nu vänt och ekonomierna är på väg upp. Av tabell 5 framgår att det inte är något av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som har högre BNP/capita än de nuvarande <NOBR>EU-länderna.</NOBR> Av CÖE- länderna har Slovenien högst BNP/capita. Skillnaden mellan Slovenien och Portugal, som har lägst BNP/capita av länderna inom <NOBR>EU-15,</NOBR> är mindre än 10 procent. Det är större skillnad mellan det land som har högst BNP/capita och det land som har lägst BNP/capita bland <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> än bland länderna inom <NOBR>EU-15.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315074x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">74 </SPAN>Läget i Östeuropa</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p325 ft5">4ABELL ".0 CAPITA I ECU I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA OCH I %5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td98"><SPAN class="p8 ft26"><NOBR>CÖE-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td99"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td88"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td100"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td101"><SPAN class="p8 ft26">Slovenien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p326 ft26">7 240</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p327 ft26">Luxemburg</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p328 ft26">32 370</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p326 ft24">3 490</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">25 260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p326 ft24">3 340</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">22 600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p326 ft24">2 470</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Österrike</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p329 ft24">22 180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p326 ft24">2 360</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">20 310</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p326 ft24">1 850</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Frankrike20 200</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p326 ft24">1 370</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">19 970</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p330 ft24">1 200</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p164 ft24">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p331 ft24">19 570</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p326 ft24">1 180</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">18 720</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p330 ft24">930</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">14 410</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">14 250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">13 740</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p327 ft26">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p328 ft26">10 920</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">8 360</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Portugal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p328 ft24">7 770</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td101"><SPAN class="p8 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p326 ft26">2 220</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p327 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p328 ft26">17 260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td105"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td100"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td106"><SPAN class="p8 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft1">Kommissionen har även valt att redovisa även köpkraftskorrigerad BNP/capita. Detta mått tar även hänsyn till konsumentens köpkraft. Låga priser på många varor och tjänster ger sålunda ett högre värde på detta <NOBR>BNP-mått.</NOBR> Av tabell 6 framgår att skillnaden mellan <NOBR>CÖE-10</NOBR> och <NOBR>EU-15</NOBR> blir mindre om man väljer köpkraftskorrigerad BNP.</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315075x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td89"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p11 ft12">Läget i Östeuropa <SPAN class="ft3">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft5">4ABELL +¶PKRAFTSKORRIGERAD ".0 CAPITA I ECU I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA OCH I %5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p8 ft26"><NOBR>CÖE-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td108"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td88"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td100"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td109"><SPAN class="p8 ft26">Slovenien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p20 ft26">10 110</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p327 ft26">Luxemburg</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p333 ft26">29 140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">9 410</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">19 960</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">7 120</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">19 340</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">6 310</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Österrike</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p329 ft24">19 320</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">5 320</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">19 070</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">4 210</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Frankrike18 520</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">4130</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">18 390</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p20 ft24">4 060</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p164 ft24">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p331 ft24">17 770</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">3 920</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">17 390</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p8 ft24">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p19 ft24">3 160</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">16 580</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">16 550</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">16 020</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p327 ft26">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p333 ft26">13 230</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Portugal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">11 620</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p327 ft24">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p333 ft24">11 320</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td109"><SPAN class="p8 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p19 ft26">5 530</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p327 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p333 ft26">17 260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td105"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td100"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td106"><SPAN class="p8 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft1">Av tabell 7 framgår BNP i absoluta tal i <NOBR>EU-15</NOBR> och i CÖE- länderna. Totalt uppgår BNP i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> till ca 4 procent av den totala BNP i <NOBR>EU-15.</NOBR> Av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har Polen klart störst BNP med knappt 40 procent av den totala BNP. Polens BNP är vid en jämförelse med nuvarande <NOBR>EU-länder</NOBR> ungefär i nivå med Finland och Grekland. Det innebär att Polen med störst BNP av kandidatländerna hamnar bland de <NOBR>EU-länder</NOBR> som har minst total BNP. Tjeckien har näst högst BNP av kandidatländerna och är i samma storleksordning som Irland, d.v.s. näst minst bland EU- länderna. Polen, Tjeckien och Ungern har tillsammans ca 70 procent av den totala BNP i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> BNP i de tre baltiska länderna motsvarar ca 4 procent av BNP i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> vilket motsvarar BNP i Luxemburg.</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315076x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">76 </SPAN>Läget i Östeuropa</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft5">4ABELL 4OTAL ".0 I MDR ECU I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA OCH %5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p8 ft26"><NOBR>CÖE-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td111"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr17 td101"><SPAN class="p11 ft26">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td112"><SPAN class="p335 ft26">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p335 ft24">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p335 ft24">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p336 ft24">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Slovenien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p335 ft24">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p335 ft24">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p335 ft24">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p335 ft24">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft24">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p335 ft24">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft26">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p335 ft26">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft26">SUMMA 234</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr17 td113"><SPAN class="p8 ft26">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td114"><SPAN class="p338 ft26">1 845</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Frankrike1 174</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Storbrit.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">845</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p11 ft24">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p340 ft24">831</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">302</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">206</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Österrike</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p277 ft24">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p8 ft26">Portugal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p339 ft26">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p8 ft24">Luxemburg</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p339 ft24">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p8 ft26">SUMMA</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p338 ft26">6 442</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p278 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p341 ft4">*¤MF¶RELSE MELLAN %5 OCH <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</P> <P class="p342 ft1">Utvidgningen av EU innebär att de nuvarande 15 länderna i EU och de 10 <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kommer att agera på en gemensam marknad utan några gränshinder i form av tullar. För att kunna göra en analys av de olika scenarierna krävs att det görs en avstämning av vilka skillnader som det finns i utgångsläget mellan jordbrukssektorerna i <NOBR>EU-15</NOBR> och i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Detta avsnitt är sålunda att betrakta som en avstamp för att analysera effekterna innan jordbrukspolitiken läggs in som en faktor som påverkar jordbrukssektorn.</P> <P class="p343 ft1">Vissa jämförelseparametrar är betingade av yttre förutsättning, t.ex. klimat och geografiskt läge, och kan därför inte påverkas. Andra parametrar som strukturförhållandena och politiska villkor är faktorer som kan förändras på kortare eller längre sikt. Pris- och kostnadsläge i resp område är också mycket viktiga att jämföra liksom lönsamheten i sektorn.</P> <P class="p344 ft1">Dessa parametrar är några exempel på områden som är viktiga att undersöka. För vissa kan det saknas data, det gäller speciellt för <NOBR>CÖE-länderna,</NOBR> vilket försvårar studien.</P> <P class="p197 ft2">*ORDBRUKETS BETYDELSE I EKONOMIN</P> <P class="p345 ft1">Samtliga <NOBR>CÖE-länder</NOBR> är med några få undantag, Tjeckien och Slovenien, utpräglade jordbruksländer. Detta kan avläsas i jordbrukssektorns betydelse för total produktion och sysselsättning. I <NOBR>EU-15</NOBR> är förhållandet det motsatta där är det endast ett fåtal länder där jordbruket fortfarande spelar denna roll, främst i Sydeuropa och på Irland.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">78 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft1">Polen är det ojämförligt störst jordbrukslandet av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Landet har omkring en tredjedel av <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> totala åkerareal och nära 40 procent av antalet jordbrukare. Av de övriga <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har Rumänien och Ungern också betydande jordbrukssektorer.</P> <P class="p347 ft1">Enligt uppgifter från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> uppgår jordbrukets produktionsvärde till ca 9 procent av den totala BNP i CÖE- länderna. Motsvarande andel i <NOBR>EU-15</NOBR> är drygt 2 procent. 22 procent av de sysselsatta återfinns i jordbruket i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> medan andelen i EU är ca 5 procent.</P> <P class="p297 ft1">Av tabell 8 framgår att jordbrukets produktionsvärdet betyder förhållandevis mest i Rumänien och Bulgarien och minst i Tjeckien och Slovenien. I EU betyder jordbruket mest i Grekland och på Irland. I de stora industrinationerna i <NOBR>EU-15</NOBR> svarar jordbruket endast för <NOBR>1-2</NOBR> procent av det samlade produktionsvärdet. Trenden är dock även i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att jordbruket får allt mindre betydelse. I de <NOBR>CÖE-länder</NOBR> som haft den gynnsammaste ekonomiska utvecklingen har jordbrukets andel av produktionsvärdet halverats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> I länder med svag utveckling har jordbrukets andel dock t.o.m. ökat.</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315079x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft34">4ABELL *ORDBRUKETS PRODUKTIONSV¤RDE AV TOTALT PRODUKTIONSV¤RDE I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA OCH I %5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr22 td101"><SPAN class="p8 ft26"><NOBR>CÖE-land</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td117"><SPAN class="p349 ft26">Andel av prod.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td118"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>EU-land</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p253 ft26">Andel av prod.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p11 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td117"><SPAN class="p350 ft42">värde, %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p11 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td110"><SPAN class="p351 ft42">värde, %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td119"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td120"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td101"><SPAN class="p8 ft26">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p352 ft26">20,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td118"><SPAN class="p214 ft26">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p353 ft26">14,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">13,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">7,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">9,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">5,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">9,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Portugal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">5,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">8,1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">3,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">7,6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">3,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">6,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">3,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">6,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">2,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Frankrike 2,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Slovenien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p354 ft24">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Österrike</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p353 ft24">2,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">1,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p355 ft26">Storbrit.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p356 ft26">1,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Luxemburg</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">1,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p355 ft24">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p356 ft24">1,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td101"><SPAN class="p8 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p354 ft26">8,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td118"><SPAN class="p355 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p356 ft26">2,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td121"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td120"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td122"><SPAN class="p8 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft1">Rumänien, Polen, Litauen och Bulgarien har mer än 20 procent av arbetskraften sysselsatt i jordbruket. I EU är det endast Grekland som ligger på motsvarande andel. Tjeckien är det CÖE- land som har minst andel sysselsatta i jordbruket med ca 6 procent. De stora industriländerna i EU har <NOBR>2-3</NOBR> procent av arbetskraften i jordbrukssektorn. Det bör observeras att det även ingår sysselsatta i skogsbruk och fiske. I Sverige är ca 1,5 procent sysselsatta inom jordbruksnärningen.</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315080x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">80 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p357 ft5">4ABELL 3YSSELSATTA I JORDBRUKET I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA OCH I %5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr22 td101"><SPAN class="p8 ft26"><NOBR>CÖE-land</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td102"><SPAN class="p358 ft54">Andel av syssel-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>EU-land</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td123"><SPAN class="p359 ft26">Andel av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p11 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td102"><SPAN class="p360 ft55">sysselsatta, %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td113"><SPAN class="p11 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td123"><SPAN class="p361 ft42">sysselsatta, %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td124"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td125"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td101"><SPAN class="p8 ft26">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p349 ft26">34,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p164 ft26">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p362 ft26">20,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">26,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">12,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">23,8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Portugal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">11,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">23,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">9,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">18,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">7,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">13,1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Österrike</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p362 ft24">7,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">9,7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Frankrike 4,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">8,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">4,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Slovenien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">7,1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Luxemburg</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">3,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p8 ft24">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p363 ft24">6,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">3,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">3,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p327 ft26">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p364 ft26">3,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">2,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p327 ft24">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p364 ft24">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td101"><SPAN class="p8 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p363 ft26">22,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p327 ft26">SNITT</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p364 ft26">5,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td105"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td124"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td125"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td106"><SPAN class="p8 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td113"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td123"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft1">De redovisade uppgifterna över produktionsvärde och sysselsättning i jordbrukssektorn visar på stora skillnader i arbetsproduktiviteten. I Polen är omkring 27 procent sysselsatta i jordbruket men sektorn svarar inte för mer än ca 8 procent av produktionsvärdet. Tjeckien har däremot en betydligt bättre produktivitetet, ca 6 procent av de sysselsatta finns i jordbruket och dessa svarar för ca 5 procent av produktionsvärdet. Av <NOBR>EU-länderna</NOBR> har de sydliga medlemsländerna men även länder som Finland och Tyskland många sysselsatta inom jordbruket i förhållande till produktionsvärdet. Storbritannien har minst sysselsatta i förhållande till produktionen men även Sverige har en relativt gynnsam kvot.</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315081x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p365 ft56">0RODUKTIONSF¶RUTS¤TTNINGAR INOM VEGETABILIEPRODUKTIONEN</P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft17">Ungern </SPAN>och <SPAN class="ft17">Rumänien </SPAN>är de länder som har de bästa yttre förhållandena för en mångsidig växtodling. Det finns stora sammanhängande områden med bördiga marker och klimatet är förhållandevis bra. Det finns goda möjligheter till omfattande odlingar av spannmål, i synnerhet brödsäd, och oljeväxter. Det finns även förutsättningar för odling av arbetsintensiva specialprodukter som frukt och grönsaker.</P> <P class="p192 ft1"><SPAN class="ft17">Polen </SPAN>har en mycket stor åkerareal men jordarna har generellt sett en förhållandevis låg avkastningsförmåga. Polen har i allmänhet lättare jordar som lämpar sig bäst för odling av vissa spannmålsslag som råg, rågvete och annan fodersäd samt potatis. Det finns också möjligheter till odling av frukt och bär.</P> <P class="p318 ft1"><SPAN class="ft17">Bulgarien </SPAN>har mera karaktären av ett bergsjordbruk vilket ger sämre förutsättningar att bli storproducent av stapelvaror som spannmål och oljeväxter. Landet har dock goda förutsättningar för odling av specialprodukter som tobak och vin.</P> <P class="p42 ft1"><SPAN class="ft17">Tjeckien </SPAN>och <SPAN class="ft17">Slovakien </SPAN>är inte några utpräglade jordbruksområden och saknar speciella fördelar för specialiserad växtodling. Produktionen av vegetabilier kan förväntas bli inriktad mot spannmål och oljeväxter främst för den egna marknaden. Specialproduktion av maltkorn för att möta behoven från ländernas egna bryggeriindustrier kan förväntas.</P> <P class="p192 ft1"><SPAN class="ft17">Slovenien </SPAN>har till största delen ett bergsjordbruk och produktionen är därför mycket begränsad med undantag för några specialprodukter, t.ex. humle.</P> <P class="p367 ft1">Förutsättningarna för växtodling i de baltiska länderna, med undantag för vissa delar av Litauen, är förhållandevis svaga p.g.a. det nordliga läget och mindre bördiga jordar. Jordbruket väntas därför inte komma att inriktas mot specialiserad växtodling.</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">82 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft1">Spannmåls- och oljeväxtodling för hemmamarknaden torde dominera växtodlingen men även viss odling av grönsaker, frukt, och bär kan bli aktuell i dessa länder.</P> <P class="p318 ft1">Generellt sett är hektaravkastningen betydligt lägre i CÖE- länderna jämfört med <NOBR>EU-15.</NOBR> Det beror dock till stor del på låg användning av insatsvaror samt sämre brukningsmetoder. I slutet på <NOBR>1980-talet,</NOBR> före den ekonomiska omvälvningen, var avkastningen i t.ex. den ungerska veteodlingen ungefär i nivå med odlingen inom EU. Kan odlingen ske under samma förutsättningar som i EU finns det inget som talar mot att områden med liknande yttre betingelser åter skulle kunna nå upp till dessa avkastningsnivåer.</P> <P class="p369 ft1">Spannmål och i viss mån oljeväxter torde vara de grödor där <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> snabbast kan hävda sig gentemot EU. Det är grödor som kräver förhållandevis liten insats av produktionsmedel och kravet på specialkunnande hos odlaren är måttligt. Det är möjligt att omsätta varan i handel utan att den förädlas vilket gynnar <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som har svagare industri än EU. Möjligheterna till goda marginaler är dock sämre än för varor med högt värde.</P> <P class="p41 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> torde få svårare att konkurrera inom den mera specialiserade växtodlingen. Potatis- och sockerbetsodlingen kräver betydligt större kapitalinsats och mera kompetens hos brukarna. Odlingen av dessa grödor i EU har kunnat effektiviseras genom användande av bl.a. specialmaskiner.</P> <P class="p42 ft1">I fråga om produkter där det är svårt att genomföra rationaliseringar av manuella arbetsmoment, i första hand frukt, bär, grönsaker, tobak och vin har <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> goda förutsättningar för att kunna konkurrera med EU eftersom arbetskostnaderna är låga.</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p365 ft57">0RODUKTIONSF¶RUTS¤TTNINGAR INOM ANIMALIEPRODUKTIONEN</P> <P class="p370 ft1">På animalieområdet har produktionen i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> i hög grad varit påverkad av de handelsrelationer som länderna hade med det forna Sovjet. En stor del av ländernas produktion exporterades till Sovjet och i gengäld kunde produktionsmedel importeras till låga priser. Detta gällde i synnerhet de baltiska länderna.</P> <P class="p39 ft1">Strukturutvecklingen på animaliesidan har också varit av stor betydelse för produktionsutvecklingen. Animalieproduktionen var tidigare i större utsträckning än vegetabilierna koncentrerad till de stora kollektivt ägda jordbruken. När dessa privatiserades och i vissa fall splittrades upp på små enheter minskade produktionen kraftigt. Den allmänna bedömningen som görs av bl.a. kommissionen är att animaliesektorn f.n. är i sämre skick i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> än vegetabiliesektorn.</P> <P class="p371 ft1">En viktig förutsättning för konkurrenskraftig animalieproduktion är god tillgång på fodermedel till låga priser. Denna förutsättning torde finnas i flera av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> I Polen t.ex. finns det goda möjligheter att producera fodersäd på jordar som lämpar sig sämre för odling av brödsäd.</P> <P class="p208 ft1">Tidigare var arbetskraften en viktig faktor i animalieproduktionen. En snabb rationalisering har dock minskat dess betydelse inom de flesta produktionsgrenar med undantag för mjölkproduktionen. Låga arbetslöner i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är därför av mindre betydelse i konkurrensen med EU. Krav på hög kompetens bland arbetskraften kan istället vara till nackdel för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p372 ft1">Ett större problem är att animalieproduktionen är betydligt kapitalintensivare än vegetabilieproduktionen. Kapitalförsörjningen är fortfarande ett av de största problemen för jordbrukssektorn i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Livsmedelsindustrin spelar också en avgörande roll för hur animalieproduktionen ska kunna hävda sig. Brist på kapital, kompetens vad gäller t.ex. livsmedelskvalitet och</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">84 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p373 ft1">affärsmannamässighet är områden som hittills ansetts vara svaga punkter i <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> livsmedelsindustri.</P> <P class="p37 ft1">Bland <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> torde det i första hand vara Polen som har förutsättningar att kunna producera en betydande mängd animalieprodukter. Även Rumänien och Ungern kan emellertid komma att producera förhållandevis mycket animalier. De baltiska länderna hade under den sovjetiska tiden en omfattande animalieproduktion men det bedöms inte vara realistiskt att produktionen åter når upp till dessa nivåer.</P> <P class="p34 ft1">Animalieproduktionen i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> bedöms på kort till medellång sikt vara mindre konkurrenskraftig gentemot <NOBR>EU-15</NOBR> än vegetabilieproduktionen. Prisfaktorn torde vara av mindre betydelse än t.ex. kvalitet och hygienisk standard för CÖE- ländernas förmåga att konkurrera med EU.</P> <P class="p78 ft1">För EU kan det bli intressant att finna marknader i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som efterfrågar animalieprodukter av mycket hög kvalitet. Konsumentgrupper i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> med hög köpkraft växer snabbt och det blir därför alltmera intressant för livsmedelsindustrin i EU att förse dessa konsumenter med produkter som ännu inte kan produceras av den inhemska industrin.</P> <P class="p181 ft2"><NOBR>-ARKPOLITIK</NOBR></P> <P class="p224 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> hade under den kommunistiska perioden en helt annan markpolitik än EU. Som en följd av att man i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> ändrade styrelsesätt blev det av största vikt att även ändra markpolitiken. Dessa reformer har i vissa länder varit svåra att få igång eftersom den politiska viljan inte varit entydig. I andra länder har det fattats beslut om genomgripande program men i praktiken har de varit svåra att genomföra. Flera decenniers avsaknad av en fungerande marknad för mark har också bidragit till svårigheterna. En följdeffekt av dessa problem har blivit att</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft1">kreditgivarna inte ställt upp med kapital till markägare utan klara besked om äganderätten.</P> <P class="p374 ft1">På detta område tar det med alla säkerhet förhållandevis lång tid innan regler och praxis stabiliserar så att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> uppnår samma läge som <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p181 ft2">3TRUKTUR</P> <P class="p60 ft1">Företagsstruktur och ägandeform är helt annorlunda i CÖE- länderna än i <NOBR>EU-15</NOBR> trots att det har genomförts landreformer de senaste åren. Polen och Slovenien har ett stort antal småjordbruk medan övriga länder domineras av mycket stora jordbruk. Även i länderna som dominerats av storjordbruk har landreformerna lett till att det skapats ett stort antal småjordbruk. Familjejordbruk i den storleksklass som är vanlig i flertalet av <NOBR>EU-länderna</NOBR> förekommer ännu nästan inte alls. De <NOBR>CÖE-länder</NOBR> där storjordbruken dominerar borde ha stordriftsfördelar gentemot <NOBR>EU-15.</NOBR> Det krävs dock att den inre organisationen i företagen fungerar liksom att ägandeformen kan lösas. Det kan innebära att de allra största jordbruken inte är de effektivaste och kommer att delas upp i mindre enheter. I länder med stor andel småjordbruk är en strukturrationalisering oundviklig för att konkurrenskraften ska kunna förbättras. I kommissionens avisvar för Polen påpekas just att strukturfrågan är den mest angelägna att lösa inför EU- medlemskapet.</P> <P class="p375 ft1">Det är främst på vegetabilieområdet i de länder där det finns fungerande storjordbruk, bl.a. i Ungern, Tjeckien och Rumänien, som <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har en möjlighet att konkurrera med EU. På animalieområdet har uppdelningen i alltför små enheter lett till att effektiviteten har minskat kraftigt.</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">86 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft2">4EKNISK NIV¥ OCH KOMPETENS</P> <P class="p376 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbruk baseras fortfarande på en teknik som införskaffades under det tidigare systemet. Utrustningen kommer ofta från det forna Sovjet. Svag lönsamhet i jordbruket under början på <NOBR>1990-talet</NOBR> har lett till att nyinvesteringar fått skjutas på framtiden. Det torde i speciellt stor utsträckning gälla långsiktiga projekt som markförbättrande åtgärder och bevattningsanläggningar. Det finns ett uppdämt behov av nyinvesteringar i CÖE- länderna. Teknologin som nu börjar att tillämpas kommer vanligen från Västeuropa och USA. Den leder till förbättrad effektivitet men också till ett högre kostnadsläge. I utgångsläget har EU:s jordbruk ett försprång på tekniksidan men också en högre kostnadsnivå.</P> <P class="p377 ft1">Lantarbetarna på tidigare statligt ägda storjordbruk var ofta specialister på relativt få arbetsuppgifter. Den enskilde arbetaren saknade dessutom ofta affärsansvar för sina uppgifter. Nya företagsformer i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> skapar nya krav på kompetens hos jordbrukarna. Det gäller inte minst förmågan att leda sitt företag och att göra det på ett affärsmässigt sätt. Generellt sett synes jordbrukarna i EU ha en bättre och mera allsidig kompetens än jordbrukarna i Östeuropa. Även detta problem pekas ut av kommissionen i aviserna.</P> <P class="p181 ft2">0RISER</P> <P class="p212 ft1">Prisnivån i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är betydligt lägre än i EU. I kommissionens länderyttrande konstateras att priset är lägre för samtliga produkter. Prisskillnaden är störst för frukt och grönsaker och minst för de spannmålsbaserade animalierna. Slovenien har allmänt sett de högsta priserna bland <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p378 ft1">För de flesta produkter kan <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> upprätthålla en export utan i princip några exportbidrag. EU kan däremot inte exportera</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft1">i stort sett några produkter utan att exportsubventioner skjuts till. På en avreglerad marknad synes därför <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbruk på kort sikt vara mera konkurrenskraftigt än EU:s. Jämför dock vad som sägs om kvalitetskraven i avsnitt 9.7.</P> <P class="p181 ft2">+VALITET</P> <P class="p33 ft1">Jordbruket och livsmedelsindustrin i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har svårt att producera varor som uppfyller kvalitetskraven på bl.a. EU- marknaden. En viktig orsak är att det saknas teknisk utrustning och kunskap. Utrustningen som används är ofta omodern och härrör från det forna Sovjet. En annan orsak är att transporterna inte fungerar. Det är svårt att samla upp varor och distribuerar dem till tillräckligt snabbt. <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> traditionella export gick till det forna Sovjet och kvalitetskraven på dessa produkter var betydligt lägre än. <NOBR>EU-marknadens.</NOBR> Det krävs därför att exportörerna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kan få kunskap om de villkor som gäller för att exportera till nya marknader.</P> <P class="p379 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har dock lägre användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel än <NOBR>EU-länderna</NOBR> vilket kan ge en konkurrensfördel eftersom dessa faktorer spelar en allt större roll.</P> <P class="p181 ft2">0RODUKTIONSKOSTNADER</P> <P class="p60 ft1">Kostnadsläget i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är betydligt lägre än i EU trots att inflationstakten varit mycket hög de senaste åren. Det gäller i synnerhet kostnaden för arbetskraft, åkermark, bränsle och elkraft. I EU har produktionskostnaderna genererats av bl.a. höga stödprisnivåer. Rationaliseringar och effektiviseringar har inte genomförts eftersom det inte varit tillräckligt stark lönsamhetspress. I det korta perspektivet torde <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ha störst kostnadsfördel vad gäller arbetskraftskostnaderna. Denna fördel</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">88 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p380 ft1">spelar störst roll för arbetsintensiva specialprodukter som frukt, grönsaker, tobak och vin.</P> <P class="p381 ft2">,¶NSAMHET</P> <P class="p62 ft1">Det har gjorts få studier över lönsamhetsskillnaden mellan <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det är därför svårt att i absoluta tal slå fast vad som gäller. I generella termer går det dock att finna ett visst mönster som visar på skillnader. Följande uppställning visar vilka faktorer som är positiva och negativ för <NOBR>EU-15</NOBR> resp CÖE- länderna. ”+” avser en fördel för det ena området gentemot det andra. Det är inte möjligt att summera tecknen för <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> eftersom de olika faktorerna har olika tyngd.</P> <P class="p382 ft5">&AKTORER SOM P¥VERKAR L¶NSAMHETEN I %5 RESP <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p171 ft17">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p11 ft21"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p11 ft1">Avkastning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p171 ft1">+</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p11 ft1">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p11 ft1">Priser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p171 ft1">+</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p11 ft1">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p11 ft1">Kvalitet</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p171 ft1">+</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p11 ft1">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p11 ft1">Kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p11 ft1"><SPAN class="ft58">ν </SPAN><NOBR>-insatsvaror</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p383 ft1">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p384 ft1">+</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p11 ft1"><SPAN class="ft58">ν </SPAN><NOBR>-arbete</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p171 ft1">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p11 ft1">+</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p11 ft1"><SPAN class="ft59">ν </SPAN><NOBR>-kapital</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p171 ft1">+</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p11 ft1">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft1">Det finns få studier gjorde över lönsamhetsskillnaderna som baseras på verkligt material. OECD har dock låtit göra en studie av lönsamheten i olika <NOBR>CÖE-länder</NOBR> samt i Tyskland. Studien har genomförts av ett lantbruksuniversitet i <NOBR>Baden-Württemberg.</NOBR> I studien påtalas de problem som det innebär att göra sådana jämförelser bl.a. beroende på att saknas vedertagna metoder för</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">89</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p386 ft1">faktainsamling i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> En annan faktor som är svår att fånga in är storleksskillnaden på företagen. Det är speciellt svårt att jämföra de enskilda <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> De slutsatser som kan dras utifrån studien bör därför begränsas till att gälla <NOBR>CÖE-länder</NOBR> i stort jämfört med EU.</P> <P class="p387 ft1">En sammanfattning av studien redovisas i tabellerna 10 och 11. Studien visar att produktionskostnaderna är betydligt lägre i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> än i Tyskland, som i denna studie representerar EU. Faktorkostnaderna för flertalet av insatsmedlen är fortfarande lägre i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> jämfört med EU. Produktionen i CÖE- länderna är betydligt arbetsintensivare än i EU. Detta faktum är inte på något sätt överraskande eftersom timkostnaden är betydligt lägre i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Låg avkastning i kombination med låga produktpriser innebär dock att lönsamheten i CÖE- länderna inte når upp till nivån i EU.</P> <P class="p388 ft1">Det ska också konstateras att lönsamheten i <NOBR>EU-jordbruket</NOBR> beror på möjligheterna att få olika slag av bidrag, antingen direktstöd och/eller via priset.</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315090x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">90 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p389 ft60">4ABELL ,¶NSAMHETSKALKYL F¶R VETEODLINGEN I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA OCH I %5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p390 ft26">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p391 ft26">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p392 ft26">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p237 ft26">Litauen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p8 ft26">Avkastning, t/ha</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p390 ft26">5,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td137"><SPAN class="p391 ft26">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td138"><SPAN class="p392 ft26">4,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p237 ft26">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td135"><SPAN class="p8 ft24">Pris, kr/kg</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td136"><SPAN class="p390 ft24">1,20</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td137"><SPAN class="p391 ft24">0,83</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p392 ft24">0,46</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p237 ft24">0,86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p8 ft26">Produktintäkt, kr/ha</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p164 ft26">6 840</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td137"><SPAN class="p324 ft26">3 900</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td138"><SPAN class="p271 ft26">1 900</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p324 ft26">1 800</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td135"><SPAN class="p8 ft24">Arealbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td136"><SPAN class="p390 ft24">1 800</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td137"><SPAN class="p393 ft24">90</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p244 ft24">90</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p394 ft24">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p8 ft26">SUMMA INTÄKTER, kr/ha</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p8 ft26">8 640</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td137"><SPAN class="p353 ft26">3 990</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td138"><SPAN class="p247 ft26">1 990</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p353 ft26">1 800</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p8 ft26">Rörliga kostn. kr/ha</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p164 ft26">4 900</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td137"><SPAN class="p361 ft26">2 420</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td138"><SPAN class="p271 ft26">1 320</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p20 ft26">660</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td135"><SPAN class="p8 ft24">Arbetskost. kr/ha</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td136"><SPAN class="p12 ft24">620</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td137"><SPAN class="p395 ft24">130</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p244 ft24">215</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p394 ft24">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td135"><SPAN class="p8 ft24">Fasta kostnader, kr/ha</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td136"><SPAN class="p390 ft24">2 290</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td137"><SPAN class="p391 ft24">1 770</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p244 ft24">380</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p237 ft24">1 030</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td135"><SPAN class="p8 ft54">SUMMA KOSTNADER, kr/ha</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td136"><SPAN class="p390 ft26">7 810</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td137"><SPAN class="p391 ft26">4 320</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td138"><SPAN class="p392 ft26">1 915</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td139"><SPAN class="p237 ft26">1 740</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p8 ft26">Produktions-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td137"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td138"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td135"><SPAN class="p8 ft24">kostnad, kr/kg</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td136"><SPAN class="p390 ft24">1,37</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td137"><SPAN class="p391 ft24">0,92</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p392 ft24">0,47</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p237 ft24">0,83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p8 ft26">Täckningsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td137"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td138"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p8 ft26"><SPAN class="ft61">ν </SPAN><NOBR>-kr/ha</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td136"><SPAN class="p390 ft26">830</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td137"><SPAN class="p391 ft26"><NOBR>-330</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p392 ft26">75</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td139"><SPAN class="p237 ft26">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft26"><SPAN class="ft61">ν </SPAN><NOBR>-kr/t</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p390 ft26">0,15</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p391 ft26"><NOBR>-0,07</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td133"><SPAN class="p392 ft26">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p237 ft26">0,03</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft24">1 DM = 4,30 SEK</P> <P class="p258 ft28">+¤LLA /%#$</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB315091x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft60">4ABELL ,¶NSAMHETSKALKYL F¶R MJ¶LKPRODUKTIONEN I %5 OCH I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td141"><SPAN class="p390 ft46">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td142"><SPAN class="p397 ft26">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p274 ft26">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p274 ft26">Litauen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td144"><SPAN class="p355 ft42">Avkastning, kg/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p340 ft42">6 500</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td145"><SPAN class="p398 ft42">4 000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p340 ft42">5 700</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p340 ft42">3 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p355 ft24">Pris, kr/kg mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p239 ft24">2,70</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p399 ft24">1,10</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p399 ft24">1,15</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p239 ft24">0,80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p355 ft24">Kalv+köttintäk, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p274 ft24">2 360</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p274 ft24">910</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p274 ft24">740</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p274 ft24">660</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td144"><SPAN class="p355 ft26">Produktintäkt, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p399 ft26">19 910</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p399 ft26">5 310</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p399 ft26">7 290</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p399 ft26">3 060</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td144"><SPAN class="p355 ft26">Djurbidrag, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p340 ft26">0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p398 ft26">90</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p398 ft26">0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p340 ft26">230</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td144"><SPAN class="p355 ft26">SUMMA INTÄKTER, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p274 ft26">19 910</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td145"><SPAN class="p400 ft26">5 400</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p400 ft26">7 290</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p274 ft26">3 290</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td144"><SPAN class="p355 ft26">Rörliga kostnader, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p239 ft26">9 530</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p399 ft26">3 560</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p239 ft26">5 610</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p239 ft26">2 460</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p355 ft24">Arbetskostnader, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p340 ft24">6 280</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p398 ft24">700</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p340 ft24">1 700</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p340 ft24">880</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p355 ft24">Fasta kostnader, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p340 ft24">1 810</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p398 ft24">460</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p340 ft24">1 160</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p340 ft24">300</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td144"><SPAN class="p355 ft26">SUMMA KOSTNADER, kr/ko</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p340 ft26">17 620</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p398 ft26">4 720</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p340 ft26">8 470</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p340 ft26">3 640</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td144"><SPAN class="p355 ft26">Produktionskostnad, kr/kg mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p239 ft26">2,70</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p399 ft26">1,20</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p399 ft26">1,50</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p239 ft26">1,20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td144"><SPAN class="p355 ft26">Täckningsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p355 ft26"><NOBR>-kr/ko</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p340 ft26">2 290</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p398 ft26">680</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p340 ft26"><NOBR>-1</NOBR> 180</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p340 ft26"><NOBR>-350</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p355 ft24"><NOBR>-kr/kg</NOBR> mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p239 ft24">0,35</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td142"><SPAN class="p399 ft24">0,17</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p399 ft24"><NOBR>-0,21</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p239 ft24"><NOBR>-0,12</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft24">1 DM = 4,30 SEK</P> <P class="p402 ft28">+¤LLA /%#$</P> <P class="p403 ft2">0RODUKTIVITET</P> <P class="p404 ft1">Ett sätt att jämföra <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> med <NOBR>EU-15</NOBR> är genom att beräkna arbetsproduktiviteten. Kommissionen har gjort sådana studier avseende förhållandena 1993. I tabell 12 redovisas kommisionens undersökning.</P> <P class="p405 ft1">Uttryckt i absoluta tal ligger <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> på en avsevärt lägre nivå än länderna i <NOBR>EU-15.</NOBR> De bästa <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> hade i denna undersökning ca 1/5 av produktiviteten i <NOBR>EU-15.</NOBR> Balkanländerna och de baltiska länderna hade den lägsta arbetsproduktiviteten av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">92 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft1">Arbetsproduktiviteten i jordbruket är lägre än i andra sektorer i såväl <NOBR>EU-15</NOBR> som i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Jordbrukets arbetsproduktivitet är dock relativt sett bättre i flera av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> jämfört med <NOBR>EU-15.</NOBR> Polen har den lägsta arbetsproduktiviteten av samtliga länder som undersökts. Det polska jordbruket har även lägst produktivitet relativt andra sektorer. Förklaringen till detta är i första hand att Polen har ett betydligt mer småskaligt jordbruk.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td146"><SPAN class="p12 ft23">!RBETSPRODUKTIVITETEN I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p12 ft5">OCH %5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td149"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td150"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p8 ft24">Land</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td146"><SPAN class="p12 ft24">ArbetsproduktivitetArbetsproduktivitet i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p12 ft24">i jordbruket, ecu</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">jordbruket jämfört med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">andra sektorer, %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td149"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td151"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td152"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td127"><SPAN class="p8 ft26">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p406 ft26">1 263</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td148"><SPAN class="p178 ft26">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p8 ft24">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p406 ft24">5 306</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p8 ft24">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p406 ft24">3 251</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p8 ft24">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p406 ft24">2 835</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p8 ft24">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p406 ft24">1 354</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p8 ft24">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p406 ft24">1 018</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p8 ft24"><NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p406 ft24">18 025</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p178 ft24">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td149"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td151"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td152"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p181 ft2">(ANDEL</P> <P class="p33 ft1">För spannmål och oljeväxter konkurrerar exportländer som Ungern och Rumänien med exportländerna inom EU som t.ex. Frankrike, Storbritannien, Danmark och till viss del även Sverige. För specialprodukter som vin, frukt, bär och grönsaker konkurrerar <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> mera med de sydligare <NOBR>EU-länderna.</NOBR></P> <P class="p80 ft1">Bland <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> synes det främst vara Polen och i viss mån Ungern och Rumänien som kan konkurrera på animalieområdet. De baltiska länderna har av tradition varit stora exportörer av animalieprodukter men denna export var nästan helt styrd av</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft1">planeringen inom Sovjetunionen. På <NOBR>EU-sidan</NOBR> blir det främst de nordligare länderna som man kommer att konkurrera med. På medellång sikt kommer <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att ha sämre möjligheter att konkurrera på animalieområdet än med vegetabilierna.</P> <P class="p77 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har av tradition exporterat merparten av sina livsmedel österut. På dessa marknaderna torde man ha en fördel gentemot EU eftersom man har goda kunskaper om dem. Kontaktkanaler finns upparbetade sedan länge. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har även en transportfördel gentemot <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p80 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> möjlighet att exportera livsmedel före medlemskapet i EU beror till stor på del hur EU agerar. Handeln mellan EU och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har under de senaste åren blivit alltmer obalanserad till <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> nackdel. De handelsavtal som finns har fungerat dåligt. Villkoren för <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> export till EU har i praktiken kommit att få en utformning så att det ska passa importörerna i EU. <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> exportmöjligheter på tredjelandsmarknaden påverkas också av EU:s handlande. EU har oändligt mycket större möjligheter att ge exportbidrag vid handel med dessa länder.</P> <P class="p408 ft2">*ORDBRUKSPOLITIK</P> <P class="p33 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har på kort tid genomgått en dramatisk förändring av det politiska systemet och kanske speciellt vad gäller jord-</P> <P class="p409 ft1">brukspolitiken. En generell trend i samband med den politiska omvälvningen i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> var att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> avreglerade jordbrukssektorn. Ju längre tid som har förflutit sedan dess har det skett motreaktioner och regleringar har återinförts. Dessa har ofta haft samma utformning som de som finns i EU. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> saknar dock ekonomisk styrka att skjuta till medel för att regleringsåtgärderna ska få samma tyngd som inom EU.</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">94 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">Ett mått som kan ge en bild av regleringsingripandena är de PSE- tal som OECD beräknar. För EU totalt ligger <NOBR>PSE-talen</NOBR> mellan <NOBR>40-50</NOBR> under den senaste <NOBR>10-årsperioden.</NOBR> <NOBR>PSE-talen</NOBR> i CÖE- länderna har stigit från en nivå nära noll i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> till <NOBR>10-20</NOBR> det senaste året.</P> <P class="p410 ft2">3AMMANFATTANDE BED¶MNING</P> <P class="p411 ft1">Polen är det ojämförligt mest betydelsfulla jordbrukslandet bland kandidatländerna. Polen är också vid en jämförelse med nuvarande <NOBR>EU-länder</NOBR> en stor producent av livsmedel. Rumänien och Ungern är också betydande jordbruksländer. Övriga kandidatländer har förhållandevis liten produktion.</P> <P class="p203 ft1">Det finns goda yttre förutsättningar i vissa av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> för produktion av jordbruksprodukter. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har kostnadsfördelar och strukturen är gynnsam i vissa av länderna. Det finns en lång tradition att exportera livsmedel och det finns väl upparbetade kanaler speciellt på marknaderna österut. Jordbruket är som regel mindre reglerat än i EU och verkar på en mera konkurrensutsatt marknad.</P> <P class="p412 ft1">Produktionsapparaten i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är sårbar. Det råder brist på kapital vilket leder till att nödvändiga investeringar speciellt i maskiner och fasta anläggningar inte har kommit till stånd. Detta gäller såväl för primärproduktionen som livsmedelsindustrin. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har därför svårt att skapa ett kontinuerligt utbud med jämn och hög kvalitet. Kompetens saknas speciellt vad gäller företagsledning och marknadskunskap. Det finns även institutionella hinder i form av bl.a. oklara regler för äganderätt av mark vilket också hämmar konkurrenskraften.</P> <P class="p49 ft1">På kort sikt torde <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ha störst möjligheter att konkurrera med EU inom vegetabiliesektorn. Möjligheterna synes vara störst för stapelvaror som t.ex. spannmål och oljeväxtfrö.</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p11 ft12">Jämförelse mellan....<SPAN class="ft3">95</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft1">Dessa produkter kan produceras med förhållandevis liten kapitalinsats och varorna kan gå i handel utan omfattande förädling. Denna typ av varor är dessutom relativt anonyma gentemot den slutlige konsumenten. Områden inom EU med låg avkastning och högt kostnadsläge torde bli mest konkurrensutsatta från CÖE- länderna. Oljeväxtodlingen i Skandinavien är ett exempel där konkurrensen kan bli hård från <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p42 ft1">Det synes även finnas goda konkurrensmöjligheter för arbetsintensiva specialprodukter där mekanisering inte är något alternativ. Exempel på sådana varor är frukt, grönsaker och bär. Låga arbetskostnader är det främsta konkurrensmedlet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det är framför allt de sydliga <NOBR>EU-länderna</NOBR> som blir utsatta för konkurrens på dessa varuområdena. P.g.a. kvalitetsproblem torde dessa produkter i första hand komma att säljas som råvaror till livsmedelsindustrin.</P> <P class="p43 ft1">Animalieprodukter och specialgrödor med hög mekaniseringsgrad är svårare för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att konkurrera med på kort sikt. Det krävs omfattande investeringar, inte minst i livsmedelsindustriledet. Dessa produkter är också mer exponerade mot den slutlige konsumenten vilket kräver att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> image förbättras.</P> <P class="p302 ft1">På animaliesidan är det främst de nordliga <NOBR>EU-länderna</NOBR> med omfattande animalieproduktion som blir konkurrensutsatta av <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> produktion.</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">96 </SPAN>Jämförelse mellan.....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p95 ft3">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p413 ft4">3CENARIER F¶R UTVECKLING AV #!0</P> <P class="p414 ft1">I uppdraget till utredaren anges att olika scenarier för CAP ska användas i analysen.</P> <P class="p415 ft62">%TT AV DESSA SCENARIER B¶R UTG¥ FR¥N ATT %5 S JORDBRUKSPOLITK F¶R¤NDRAS ENDAST MARGINELLT INF¶R UTVIDGNINGEN OCH ATT DEN TILL¤MPAS I DE NYA MEDLEMS L¤NDERNA REDAN FR¥N ANSLUTNINGENS F¶RSTA DAG $¤RVID B¶R ANALYSEN UPPM¤RK SAMMA M¶JLIGHETERNA ATT ¶VERG¥NGSREGLER KAN KOMMA ATT TILL¤MPAS</P> <P class="p416 ft62">%TT ANNAT SCENARIO B¶R VARA ATT DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN SUCCESSIVT REFORMERAS S¥ ATT VID REFORMPERIODENS SLUT JORDBRUKSPRODUKTIONEN INOM DEN UTVIDGADE UNION SKER TILL DEN PRISNIV¥ SOM G¤LLER P¥ V¤RLDSMARKNADEN F¶R JORDBRUKSPRODUKTER 5TREDAREN B¶R D¤RVID PR¶VA OLIKA ¶VERG¥NGSPERIODER SOM KAN S¤KERST¤LLA ATT JORDBRUKET I OLIKA DELAR AV DEN UTVIDGADE UNION SKALL HA LIKV¤RDIGA KONKURRENSVILLKOR EFTER ¶VERG¥NGSPERIODENS SLUT $ET B¶R KLARL¤GGAS VILKA MEDEL SOM KAN BEH¶VA TILLF¶RAS DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSP OLITKEN</P> <P class="p417 ft63">) ETT TREDJE SCENARIO B¶R UTREDAREN UTG¥ FR¥N ATT DEN GEMENSAMMA JORDBRUKS POLITKEN HAR LIBERALISERATS FULLST¤NDIGT INNAN UTVIDGNINGEN ¤GER RUM $ET BETYDER ATT MARKNADSORDNINGARNA EXPORTST¶D OCH ANDRA INTERNA PRISST¶DS¥T G¤RDER HAR AVVECKLATS DVS ATT JORDBRUKARNA INOM %5 ¤R UNDERKASTADE NORMALA MARKNADSM¤SSIGA VILLKOR 'R¤NSSKYDDET F¶RUTS¤TTS ANPASSAS TILL UTVECKLINGEN I ANDRA J¤MF¶RBARA L¤NDER</P> <P class="p418 ft2">)NLEDNING</P> <P class="p199 ft1">Grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har i stort sett varit oförändrad sedan dess tillkomst i slutet av <NOBR>1950-talet.</NOBR> Jordbrukspolitiken tillkom i en tid då EU var ett underskottsområde och åtgärderna som sattes in syftade till att höja produktionen inom EU bl.a genom att skydda sektorn från importkonkurrens. I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> blev EU nettoexportör av livsmedel. Stigande produktion i kombination med fallande världsmarknadspriser samt internationella förhandlingar om en avreglering på jordbrukets område ledde fram till att det i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> gjordes den hittills största reformen av CAP.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">98 </SPAN>Scenarier för utveckling av CAP</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft1">CAP förväntas under de närmaste åren bli utsatt för nya påfrestningar vilket kan komma att kräva nya anpassningar. Det bedöms främst vara en kombination av följande orsaker som kommer att påverka CAP.</P> <P class="p150 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Internationella handelsförhandlingar inom ramen för WTO</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Östeuropautvidgningen</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Budgetrestriktioner/begränsningar</SPAN></P> <P class="p419 ft1">Nya handelsförhandlingar kommer med all säkerhet att innebära att EU måste minska stödet till jordbruket. Det kan t.ex. ske genom att kvantiteterna som får subventioneras med exportstöd reduceras och att produktanknutna stöd reduceras eller blir otillåtna.</P> <P class="p420 ft1">En utvidgning av EU mot Central- och Östeuropa kan leda till kraftigt ökade budgetpåfrestningar om EU väljer att bibehålla CAP oförändrad Dessutom blir <NOBR>WTO-åtagandena</NOBR> ännu svårare att uppfylla eftersom dessa länderna saknar eller har mycket små kvoter för subventionerad export.</P> <P class="p421 ft1">1992 års reform innebar att kostnaderna för stödet till jordbruket gjordes synliga på ett helt annat sätt än tidigare. Detta kan i sin tur leda att stödet ifrågasätts mer än vad som hittills har skett.</P> <P class="p181 ft2">!LTERNATIVA UTVECKLINGSV¤GAR F¶R #!0</P> <P class="p60 ft1">I utredningens direktiv anges tre scenarier för EU:s framtida jordbrukspolitik:</P> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Marginella förändringar</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Fullständig liberalisering</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Successiv reformering</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td153"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft12">Scenarier för utveckling av CAP <SPAN class="ft3">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">Marginella förändringar av CAP</SPAN></P> <P class="p33 ft1">Utgångspunkten för detta alternativ är att EU bibehåller de mål som finns fastlagda i Romfördraget från 1957. Inkomstmålet innebär att EU tillämpar en prisnivå på jordbruksprodukter som i normalfallet ligger över världsmarknadspriserna. Detta uppnås genom att använda medel som tullskydd, exportsubventioner och intervention.</P> <P class="p422 ft1">Både ett yttre och inre tryck verkar för att möjligheterna att använda dessa stödformer begränsas i framtiden. EU måste troligen att acceptera en större tullfri import och en minskning av den subventionerade exporten, samt minskat prisstöd.</P> <P class="p37 ft1">Dessa yttre faktorer tillsammans med ökade krav på budgen i ett utvidgningsperspektiv samt avkastningsökningar i produktionen leder enligt detta scenario till att EU måste skärpa utbudsbegränsningarna.</P> <P class="p423 ft1">Kommissionens förslag, Agenda 2000, innebär att stödet delvis omformuleras från marknadsstöd till direktstöd för vissa produkter. För andra produkter görs små eller inga förändringar alls.</P> <P class="p424 ft1">Utbudskvoter är sålunda även fortsättningsvis ett mycket viktigt medel. Kommissionen diskuterar inte möjligheter till utfasning eller bortre gräns för direktstöden.</P> <P class="p89 ft1">Utredaren finner det därför mest ändamålsenligt att använda kommissionens förslag som utgångspunkt för utvärderingen av scenariot med endast marginella förändringar av CAP</P> <P class="p425 ft1">Av följande uppställning framgår de medel som kommissionen anvisar i Agenda 2000 för några av de viktigaste jordbruksprodukterna.</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">100 </SPAN>Scenarier för utveckling av CAP</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr1 td154"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td52"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft1">Prissänkning +</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td135"><SPAN class="p426 ft17">Kvotering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td154"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p11 ft65">direktstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td154"><SPAN class="p11 ft1">Spannmål</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td60"><SPAN class="p355 ft1">X</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td154"><SPAN class="p11 ft1">Socker*</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td135"><SPAN class="p171 ft1">X</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td154"><SPAN class="p11 ft1">Mjölk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p164 ft1">X</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td135"><SPAN class="p21 ft1">X</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td154"><SPAN class="p11 ft1">Nötkött</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p11 ft1">X</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td135"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p427 ft1"><SPAN class="ft1">*</SPAN><SPAN class="ft66">För socker föreslår kommissionen inte några förändringar jämfört med nuläget.</SPAN></P> <P class="p77 ft1">Utredaren anser att ytterligare ett alternativ som ryms inom detta scenario bör utredas. Detta alternativ innebär att EU omvandlar dagens produktionsanknutna stöd, exportbidrag, arealstöd, djurbidrag m.m., till s.k. frikopplade stöd. USA har i sin senaste reform på jordbrukets område gjort en sådan förändring. Det antas att dessa stöd inte trappas av. Även denna variant av förändringar av CAP där stödnivån behålls oförändrad tas alltså upp i analysen.</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft64">Fullständig liberalisering av CAP</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Alternativet som i uppdraget benämns som fullständig liberalisering innebär en i grunden förändrad jordbrukspolitik som utgår från andra mål. I detta alternativ är målet för jordbrukspolitiken att produktionen styrs av konsumenternas efterfrågan utan marknadsreglerande åtgärder. Detta kan ta sig uttryck i form av att den interna marknadsregleringen (intervention, exportstöd m.m.) tas bort liksom direktstöden (arealbidrag och djurbidrag). Gränsskyddet förutsätts anpassas till utvecklingen i andra jämförbara länder.</P> <P class="p428 ft1">Utöver ett specifikt mål för jordbrukssektorn kan det finnas andra mål som gäller generellt för samhället men som har stor betydelse för jordbrukssektorn. Det gäller i synnerhet för miljö- och regionalpolitiken. Dessa mål kan antingen uttryckas tillsammans</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p11 ft12">Scenarier för utveckling av CAP <SPAN class="ft3">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p373 ft1">med andra mål för jordbruket eller som generella mål för hela samhället.</P> <P class="p378 ft1">I detta alternativ förutsätts att reformen har genomförts innan kandidatländerna blir fullvärdiga <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR> Eventuella övergångsåtgärder gentemot jordbruket i <NOBR>EU-15</NOBR> antas också vara avslutade innan <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR></P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft64">Successiv reformering av CAP</SPAN></P> <P class="p429 ft1">Mellan dessa båda alternativ finns det ett alternativ som bygger på en successiv anpassning av priser m.m. till de nivåer som råder på världsmarknaden. De viktigaste aspekterna som berör detta alternativ är:</P> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Förändringshastigheten</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Ekonomisk kompensation för förändringen</SPAN></P> <P class="p87 ft1">Övergångsåtgärdernas utformning blir sålunda det centrala i detta alternativ. För <NOBR>EU-länderna</NOBR> är det övergångsåtgärder som syftar till att anpassa priserna till världsmarknadsprisnivå som är mest angelägna. I praktiken kan dessa åtgärder utformas som en förlängning på det reformarbete som påbörjades 1992 genom den s.k. MacSharryreformen. Övergångsåtgärder som gäller för CÖE- länderna är av en annan karaktär eftersom behoven är annorlunda. För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är priserna redan i utgångsläget generellt sett på världsmarknadsprisnivå. Dessa länder behöver istället bl.a. utveckla sin industri och få fart på handeln.</P> <P class="p430 ft1">Det är i detta alternativ också viktigt att behandla övergångsperiodernas längd.</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">102 </SPAN>Scenarier för utveckling av CAP</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p431 ft3">103</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p25 ft4">+ONSEKVENSANALYS</P> <P class="p432 ft1">I följande avsnitt, vilket är det centrala i rapporten, görs en analys av konsekvenserna för olika förändringar av CAP vid en utvidgning av EU. I uppdraget anges att analysen ska avse effekterna för:</P> <P class="p141 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Sverige</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">EU i sin helhet</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft19">Kandidatländerna</SPAN></P> <P class="p433 ft1">Konsekvenserna av utvidgningen ska prövas utifrån de scenarier som anges i avsnitt 10. Analyskapitlet är sålunda indelat utifrån dessa tre alternativ.</P> <P class="p266 ft1">Analysen delas upp i huvudrubriker med några parametrar kopplade till varje:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p11 ft10">0RODUCENTLEDET</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p214 ft10">,IVSMEDELSINDUSTRIN</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td51"><SPAN class="p8 ft67">0RISUTVECKLINGEN</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td24"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>-produktionsmedels-</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p214 ft26"><NOBR>-nyinvesteringar</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td51"><SPAN class="p8 ft26"><NOBR>-råvaror</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p214 ft24">användning (arb/kap)</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-kvalitet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-livsmedel</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-produktsammansättning</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-struktur</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-produktionsmedel</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-kvalitet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p214 ft24"><NOBR>-konkurrenskraft</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>-företagsstruktur</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-konkurrenskraft</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p11 ft10">+ONSUMTION</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p214 ft10">(ANDEL</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p8 ft10">"UDGET</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>-mängd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>-omfattning</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-sammansättning</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-sammansättning</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p214 ft24"><NOBR>-marknader</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p214 ft24"><NOBR>-WTO</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td24"><SPAN class="p11 ft10"><NOBR>–VRIGT</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td24"><SPAN class="p11 ft42"><NOBR>-miljöeffekter</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p11 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td51"><SPAN class="p11 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p11 ft24"><NOBR>-regionaleffekter</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft26"><NOBR>-sysselsättningseffekter</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">104 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p434 ft1">Vad gäller analysen av i synnerhet miljö- och regionaleffekter begränsas denna till att gälla den direkta påverkan som jordbrukssektorn har.</P> <P class="p47 ft1">Varje scenario avslutas med en analys av konsekvenserna för Sverige. Denna analys är mycket osäker eftersom effekterna är svåra att bryta ner på enskilda länder. De redovisade effekter som kan uppstå gäller därför i många fall för hela eller större delar av EU.</P> <P class="p435 ft1">Analyser som görs i detta avsnitt grundas på det faktaunderlag som redovisats i de föregående avsnitten.</P> <P class="p181 ft2">!NALYS AV MARGINELLA F¶R¤NDRINGAR AV #!0</P> <P class="p205 ft1">Alternativet som innebär marginella förändringar av CAP överensstämmer i stort med kommissionens reformförslag Agenda 2000, se avsnitt 6, med bakomliggande faktagrund som redovisas i rapporten Long Term Prospects, CAP 2000 (se avsnitt 5.1.5).</P> <P class="p435 ft1">Utgångspunkten för detta alternativ är att EU bibehåller systemet med stödprisnivåer. Dessa priser kan i normalfallet antas ligga över världsmarknadsnivån. Det leder till att EU inte kan exportera större kvantiteter än vad som kan avsättas inom <NOBR>WTO-kvoten.</NOBR> För att möta denna situation återstår för EU att ytterligare skärpa utbudsbegränsningen och/eller lägga varorna på interventionslager.</P> <P class="p436 ft1">För vissa produkter, främst spannmål men eventuellt även nötkött, innebär dock förslagen i Agenda 2000 att EU:s interna priser kommer ner till världsmarknadsprisnivå. Det leder till att export kan äga rum utan bidrag.</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft64">Producentledet</SPAN></P> <P class="p160 ft1">I detta alternativ kommer EU:s jordbruk att ha en krympande andel på världsmarknaden p.g.a. att möjligheterna till subventioner minskar och en hårdare konkurrens på hemmamarknaden genom att allt större kvantiteter kan importeras utan tullavgifter. För jordbruket och livsmedelsindustrin innebär dessa åtgärder krympande volymer att arbeta med. Genom att produktionen i primärledet kommer att styras allt mer av olika kvoter är risken överhängande att det inte blir den mest effektiva produktionen som kommer att bli kvar. Strukturförändringar kommer att förhindras och införande av effektivare produktionsmetoder fördröjs jämfört med alternativet med en helt avreglerad sektor. Drabbas industrin av kraftigt minskade råvaruflöden är den mest troliga åtgärden att verksamheter läggs ner.</P> <P class="p267 ft1">Kvotering innebär, enligt nu gällande regler, att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> möjliga produktionsvolymer beräknas på basis av en historisk uppnådd produktion. Som framgår av tidigare avsnitt har utvecklingen i samtliga länder varit likartad. Produktionen minskade kraftigt i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> som en följd av de omvälvningar som då inträffade för lönsamhet och avsättning. I vissa fall mer än halverades produktionen. Produktionsminskningen berodde både på minskad areal/minskat antal djur och minskad avkastning. Dessa faktorer sammantaget leder till att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> riskerar få mycket små ingångsvärden för sina kvoter m.m. Under senare år har det skett en viss återhämtning men en rad faktorer har gjort att man som regel är långt från att utnyttja sin produktionspotential.</P> <P class="p50 ft1">Problemen med att fastställa produktionskvoter belyses genom följande exempel.</P> <P class="p72 ft1">Enligt kommissionens grundregel ska bidraget till spannmålsodlingen beräknas utifrån genomsnittlig avkastning under en historisk period. Av tabellen framgår att utfallet för CÖE- länderna blir mycket skiftande beroende på vilken period som väljs. Genomgående är att man missgynnas av att välja en bas</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">106 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft1">som infaller under den period då de stora förändringarna i politik och ekonomi inträffade.</P> <P class="p438 ft60">4ABELL 3PANNM¥LSAVKASTNING I N¥GRA AV <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA TON HA</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p8 ft26">År</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p249 ft26">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p247 ft26">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p439 ft26">Litauen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p8 ft26">Genomsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td164"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td165"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td162"><SPAN class="p8 ft24"><NOBR>1989-1991</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td163"><SPAN class="p383 ft24">5,18</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td164"><SPAN class="p440 ft24">3,09</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td165"><SPAN class="p235 ft24">3,08*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td162"><SPAN class="p8 ft24"><NOBR>1991-1995</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td163"><SPAN class="p383 ft24">4,09</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td164"><SPAN class="p440 ft24">2,69</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td165"><SPAN class="p235 ft24">2,20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td162"><SPAN class="p8 ft24"><NOBR>1993-1995</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td163"><SPAN class="p383 ft24">3,76</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td164"><SPAN class="p440 ft24">2,71</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td165"><SPAN class="p235 ft24">1,99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td160"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td161"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft42">* Avser <NOBR>1990-1991</NOBR></P> <P class="p180 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN EGNA BER¤KNINGAR</P> <P class="p442 ft1">På samma sätt missgynnas <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> för andra produkter där produktionen styrs genom utbudskvoter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td166"><SPAN class="p11 ft7"><NOBR>-J¶LKPRODUKTIONEN</NOBR> I N¥GRA AV</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td166"><SPAN class="p11 ft5"><NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA MILJ TON</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td167"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td168"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td169"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td170"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td171"><SPAN class="p443 ft24">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p444 ft24">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td167"><SPAN class="p445 ft24">Estland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td169"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td170"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p8 ft26">Genomsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td171"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24"><NOBR>1987-1990</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td171"><SPAN class="p240 ft24">15,845</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td167"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24"><NOBR>1991-1995</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td171"><SPAN class="p240 ft24">12,691</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p446 ft24">3,552</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td167"><SPAN class="p447 ft24">0,860</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft24"><NOBR>1993-1995</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td171"><SPAN class="p240 ft24">11,953</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p446 ft24">3,260</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td167"><SPAN class="p447 ft24">0,763</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td169"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td170"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN EGNA BER¤KNINGAR</P> <P class="p50 ft1">Utredaren vill framhålla att en politik som bygger på stark utbudskontroll håller tillbaka den utvecklingspotential som finns i det östeuropeiska jordbruket. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> torde därför drabbas förhållandevis hårdare än jordbruket i <NOBR>EU-15</NOBR> eftersom man där har en mer "färdigutvecklad" produktion.</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft1">Det blir speciellt produktionsgrenarna med stark marknadsstyrning som kommer att drabbas av att det inte görs några förändringar av CAP, främst mjölk och socker. Produkter med mindre inslag av marknadsregleringar har större möjligheter att utvecklas i <NOBR>CÖE-länderna,</NOBR> t.ex fjäderfäkött, griskött samt frukt och grönt. Kommissionens reformförslag inom ramen för Agenda 2000 avseende spannmål och nötkött underlättar också genom att priserna i EU sänks. Förslagen i Agenda 2000 innebär dock inte att kvoteringen på nötköttsområdet försvinner och den historiska basen för stödutbetalning finns kvar för spannmål, oljeväxter och proteingrödor.</P> <P class="p300 ft1">En fråga som är mycket viktig att belysa är också hur direktstöden ska behandlas. Inom den nuvarande marknadsordningen ges direktstöd till spannmål m.fl. grödor och nötkött. Direktstöden har kommit till för att kompensera EU:s jordbrukare för stödprissänkningar som gjorts. Enligt reformförslaget från kommissionen ökar betydelsen av direktstöd ytterligare. På spannmålsområdet ökar nivån på direktstöden med ca 20 procent. Det införs även ett nytt direktstöd för mjölk.</P> <P class="p84 ft1">I Agenda 2000 påpekar kommissionen att direktstöd åtminstone inte ska ges till <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> under övergångsperioden. Kommissionen har ännu inte tagit ställning till hur direktstöden ska behandlas efter övergångsperiodens slut.</P> <P class="p43 ft1">Med nu rådande situation kommer <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> normalt att få högre priser som en följd av <NOBR>EU-medlemskapet.</NOBR> Förslagen i Agenda 2000 innebär dock att EU:s priser för spannmål och eventuellt även för nötkött kommer att ligga ner mot världsmarknadsprisnivå. Med detta som utgångspunkt skulle <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> enligt kommissionens förslag inte vara berättigade till direktstöd. Det varnas för att ge <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbrukare direktstöd eftersom det kan leda till oönskade effekter i samhället som t.ex. tilltagande sociala spänningar. Kommissionen konstaterar i detta sammanhang att kandidatländerna är i stort behov av stöd för att lösa många svåra strukturella problem i jordbrukssektorn.</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">108 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft1">Utesluts <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> från direktstöd leder det till att dessa länder drabbas av en mycket besvärande konkurrensnackdel jämfört med nuvarande <NOBR>EU-länder.</NOBR> Även om prisnivån är densamma i <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> i utgångsläget kommer möjligheten till att få direktstöd att vara av avgörande betydelse för konkurrenskraften. Till <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> fördel talar däremot att bl.a. markpriser och andra kostnader är lägre än i <NOBR>EU-15.</NOBR> Med kommissionens förslag i Agenda 2000 utgör direktbidragen när hälften av total intäkt för vissa produkter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p11 ft17">Produkt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td173"><SPAN class="p448 ft1">Direktbidrag i förhållande till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td173"><SPAN class="p448 ft68">total intäkt; %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p11 ft1">Spannmål</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td173"><SPAN class="p449 ft1">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p11 ft21">Nötkött</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td173"><SPAN class="p450 ft21">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p11 ft1">Mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td173"><SPAN class="p451 ft1">10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p452 ft1">I tabell 15 visas ett beräkningsexempel på arealbidragens betydelse. Bidragen har beräknats utifrån historiska arealer och avkastningsnivåer och hänsyn har sålunda inte tagits till den potential som kan finnas i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Nuvarande stödnivåer har använts i beräkningen.</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p453 ft40">4ABELL 5TFALL AV %5 S AREALST¶D I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA BASERAT P¥ GENOMSNITTLIG AVKASTNING</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p8 ft26">Land</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td147"><SPAN class="p8 ft26">Arealstöd, milj kr</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td175"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td176"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td51"><SPAN class="p361 ft26">Summa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td174"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td174"><SPAN class="p8 ft26">Spannmål</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td177"><SPAN class="p11 ft26">Oljeväxter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td178"><SPAN class="p454 ft43">Protein-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td176"><SPAN class="p8 ft26">Träda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td179"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p11 ft26">milj kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p455 ft43">grödor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td183"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td184"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td174"><SPAN class="p8 ft24">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td174"><SPAN class="p440 ft24">200</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td177"><SPAN class="p456 ft24">0</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td178"><SPAN class="p362 ft24">0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td176"><SPAN class="p250 ft24">50</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td51"><SPAN class="p237 ft24">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p8 ft26">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p440 ft26">360</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p456 ft26">0</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p362 ft26">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td176"><SPAN class="p250 ft26">80</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p237 ft26">440</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p8 ft26">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p250 ft26">1 060</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p457 ft26">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p362 ft26">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td176"><SPAN class="p248 ft26">240</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p237 ft26">1 310</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p8 ft26">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p250 ft26">8 760</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p273 ft26">760</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p362 ft26">690</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td176"><SPAN class="p271 ft26">1 960</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p237 ft26">12 170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p8 ft26">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p458 ft26">7 250</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td177"><SPAN class="p394 ft26">1 480</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td178"><SPAN class="p456 ft26">130</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td176"><SPAN class="p247 ft26">1 620</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td51"><SPAN class="p324 ft26">10 480</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p8 ft26">Bulgarien</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p250 ft26">2 780</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p243 ft26">1 180</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p362 ft26">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td176"><SPAN class="p248 ft26">620</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p237 ft26">4 580</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p8 ft26">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p250 ft26">4 670</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p243 ft26">1 490</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p362 ft26">170</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td176"><SPAN class="p271 ft26">1 040</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p237 ft26">7 370</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p8 ft26">Tjeckien</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p250 ft26">2 900</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td177"><SPAN class="p273 ft26">820</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td178"><SPAN class="p362 ft26">200</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td176"><SPAN class="p248 ft26">650</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td51"><SPAN class="p237 ft26">4 570</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p8 ft26">Slovakien</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p250 ft26">1 490</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p273 ft26">290</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p362 ft26">140</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td176"><SPAN class="p248 ft26">330</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p237 ft26">2 250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p8 ft26">Slovenien</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td174"><SPAN class="p440 ft26">220</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p457 ft26">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p362 ft26">10</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td176"><SPAN class="p250 ft26">50</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p237 ft26">290</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td174"><SPAN class="p8 ft26">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td174"><SPAN class="p248 ft26">29 690</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td177"><SPAN class="p243 ft26">6 040</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td178"><SPAN class="p362 ft26">1 340</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td176"><SPAN class="p271 ft26">6 640</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td51"><SPAN class="p237 ft26">43 710</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td174"><SPAN class="p8 ft26">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td174"><SPAN class="p250 ft26">3 300</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td177"><SPAN class="p273 ft26">270</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td178"><SPAN class="p362 ft26">40</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td176"><SPAN class="p8 ft26">Se spm</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td51"><SPAN class="p237 ft26">3 610</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td180"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td180"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td181"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td182"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td180"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td183"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td184"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %GNA BER¤KNINGAR</P> <P class="p67 ft1">Utredaren vill också peka på att detta alternativ kan leda till att nödvändiga strukturrationaliseringar i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kommer att hållas tillbaka eftersom producenterna väljer att dra nytta av kvoter och direktbidrag. Avkastningsökningar som uppnås måste dock leda till att produktionsresurser tas ur produktion. I detta läget kan det mycket väl vara de små jordbrukarna som blir kvar medan nödvändiga strukturrationaliseringar inte kommer till stånd. Denna effekt kan bli speciellt påtaglig i Polen. På motsvarande sätt kan kvoter också bevara en oreformerad storskalig jordbruksstruktur.</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">110 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft64">Livsmedelsindustrin</SPAN></P> <P class="p459 ft1"><NOBR>WTO-avtalets</NOBR> tillämpning innebär krympande kvantiteter som kan exporteras och ökat tillträde för importen vilket innebär att EU:s livsmedelsindustri måste dra ner på sin verksamhet. För varor där stark utbudsbegränsning tillämpas kännetecknas marknaden av svag konkurrens då de vanligen bara finns någon eller ett fåtal producenter i varje land. Tilltagande utbudsbegränsningar torde medföra att möjligheten till företagsetableringar minskar ytterligare.</P> <P class="p293 ft1">I nuläget är <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> största konkurrensfördel jämfört med <NOBR>EU-15</NOBR> att kostnaderna för i första hand råvaror och arbete är lägre. Medlemskapet innebär dock enligt detta alternativ att priserna utjämnas mellan EU och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> vilket leder till att denna fördel går förlorad.</P> <P class="p100 ft1">Industrin i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är som regel mindre effektiv än i <NOBR>EU-15</NOBR> beroende på bl.a. lågt utnyttjande av maskiner och arbetskraft. Industrin har också problem med låg kvalitetsnivå på både råvaror och färdigprodukter, svag infrastruktur och dåligt utvecklade distributionsnät. Detta gäller i synnerhet för basindustrier som kvarnar, slakterier och sockerbruk. I de mera konsumentorienterade industrierna har utländska företag gjort stora investeringar, exempel på sådan branscher är dryckesindustrin, bagerier och konfektindustrin. Utredaren vill påpeka att <NOBR>EU-medlemskapet,</NOBR> enligt detta alternativ, kan innebär att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> riskera att omvandlingen till en konkurrenskraftig livsmedelsindustri hämmas.</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr1 td185"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td186"><SPAN class="p11 ft7">0RODUKTIONSKAPACITET OCH UTNYTTJANDEGRAD I</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td185"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td186"><SPAN class="p215 ft5">POLSK LIVSMEDELSINDUSTRI TON</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td187"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td189"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Industrigren</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p392 ft24">Kapacitet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p460 ft24">Utnyttjande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td187"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td188"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td129"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td185"><SPAN class="p8 ft26">Svinslakterier</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p255 ft26">2 200</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p13 ft26">946</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td165"><SPAN class="p8 ft24">Storboskapslakterier</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">900</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Kvarn</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">4 300</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">2 800</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Socker</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">1 600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Fodermedel</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">7 500</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">4 100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Potatisstärkelse</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p444 ft24">200</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p461 ft24">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Mejeri</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p392 ft24">12 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">6 060</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Bryggeri</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">220</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Alkohol</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">450</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Bageri</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">4 800</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">2 650</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Margarin</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">380</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">360</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p8 ft24">Jucie</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p255 ft24">300</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p13 ft24">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td187"><SPAN class="p8 ft26">Grönsakskonserver</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td188"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td129"><SPAN class="p444 ft26">150</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td189"><SPAN class="p462 ft26">50</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA *ORDBRUKSSTATISTISK ¥RSBOK I 0OLEN</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.3</SPAN><SPAN class="ft64">Prisutvecklingen</SPAN></P> <P class="p33 ft1">Bibehåller EU sin nuvarande prisnivå för jordbruksprodukter kommer det att innebära stigande priser i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> på de flesta produkter. Prisökningen kommer på kort sikt att vara till nytta för jordbrukssektorn men kommer totalt sett att missgynna samhället eftersom livsmedelskonsumenterna kommer att missgynnas. P.g.a. av den ojämna inkomstfördelning som ofta råder i dessa länder skulle kraftigt stigande livsmedelspriser ytterligare förvärra situationen för de svagaste grupperna.</P> <P class="p80 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> exportera i nuläget ofta jordbruksprodukter utan bidrag, en stor del av exporten går till priskänsliga marknader i f.d. Sovjet. Med stigande priser på den interna marknaden skulle <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> konkurrenskraft på dessa marknader minska och det skulle med säkerhet krävas exportbidrag för kunna upprätthålla handeln. Det finns små möjligheter att med nationella medel ge exportstöd och den bidragsberoende exporten är dessutom be-</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">112 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft1">gränsad genom <NOBR>WTO-avtalet.</NOBR> Utredaren ser således en fara i en utveckling där <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> inom ramen för gällande CAP går mot stigande interna priser.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr1 td192"><SPAN class="p11 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr1 td193"><SPAN class="p178 ft10">0RISJ¤MF¶RELSE <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td194"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td192"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td195"><SPAN class="p178 ft5">4YSKLAND</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td196"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td197"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td198"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td198"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td197"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td198"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td197"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td192"><SPAN class="p8 ft42">Land</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td128"><SPAN class="p8 ft42">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td128"><SPAN class="p8 ft42">Ungern</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p214 ft42">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td128"><SPAN class="p8 ft42">Rumänien</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p11 ft42">Tyskland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td196"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td197"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td198"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td198"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td197"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td198"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td197"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p8 ft26">Vete</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p214 ft26">kr/100kg</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p463 ft26">87,3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p394 ft26">48,15</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p464 ft26">90</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p394 ft26">67,95</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p240 ft26">128,25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td192"><SPAN class="p8 ft26">Majs</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p214 ft26">kr/100 kg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td128"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td128"><SPAN class="p394 ft26">48,15</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p217 ft26">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td128"><SPAN class="p394 ft26">101,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p394 ft26">121,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td192"><SPAN class="p8 ft26">Potatis</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p214 ft26">kr/100 kg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td128"><SPAN class="p463 ft26">31,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td128"><SPAN class="p255 ft26">117</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p240 ft26">130,95</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td128"><SPAN class="p394 ft26">128,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td192"><SPAN class="p8 ft26">Sockerbetor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td194"><SPAN class="p214 ft26">kr/100 kg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p463 ft26">19,8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p464 ft26">18</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td194"><SPAN class="p464 ft26">27</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p394 ft26">13,95</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td194"><SPAN class="p463 ft26">43,2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr7 td194"><SPAN class="p8 ft26">Mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td78"><SPAN class="p11 ft26">kr/kg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p439 ft26">1,17</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td200"><SPAN class="p465 ft26">1,215</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td201"><SPAN class="p172 ft26">0,855</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td202"><SPAN class="p255 ft26">2,79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p8 ft26">Nötkött</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td203"><SPAN class="p11 ft26">kr/kg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td199"><SPAN class="p336 ft26">6,75</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td200"><SPAN class="p400 ft26">5,85</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td201"><SPAN class="p444 ft26">4,95</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td202"><SPAN class="p463 ft26">17,55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td194"><SPAN class="p8 ft26">Griskött</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td78"><SPAN class="p11 ft26">kr/kg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p439 ft26">7,2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td200"><SPAN class="p465 ft26">5,85</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td201"><SPAN class="p172 ft26">8,55</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td202"><SPAN class="p466 ft26">10,35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td197"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td204"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td205"><SPAN class="p11 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td206"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td206"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td207"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td208"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td209"><SPAN class="p11 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft24">* 1 DM = 4,30 SEK</P> <P class="p258 ft28">+¤LLA /%#$</P> <P class="p467 ft1">Höga priser på produkterna och olika former av direktstöd leder till att detta kapitaliseras in i markvärden, maskiner och produktionsmedel. Jordbruket förlorar sålunda direkt en del av stödet i form av stigande kostnader. I nuläget är kostnaden för bl.a. jordbruksmark betydligt lägre i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> än i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.4</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumtion</SPAN></P> <P class="p33 ft1">Livsmedelskonsumtionen i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> minskade kraftigt i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> bl.a. som en följd av stigande priser i samband med förändringen av politiken. Historiskt sett har livsmedelskonsumtionen i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> varit hög med stort intag av animaliska produkter och socker. De senaste åren har konsumtionen åter börjat att vända uppåt till följd av att det ekonomiska läget har förbättrats. Konsumtionsinriktningen har dock ändrats mot bl.a. mera fjäderfäkött och mindre nöt- och</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">113</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">griskött. En stor del av inkomsten används redan idag till livsmedelskonsumtion i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p468 ft1">EU:s priser är som regel högre än i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> (se f.g. avsnitt). Ett <NOBR>EU-medlemskap</NOBR> innebär sålunda att livsmedelskonsumenterna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> med detta alternativet kommer att få möta stigande priser. Det innebär att en förhållandevis större del av den disponibla inkomsten får användas till livsmedel och tränger undan annan konsumtionen. Det torde i sin tur medföra negativa effekter totalt sett för samhällsekonomin.</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.5</SPAN><SPAN class="ft64">Handel</SPAN></P> <P class="p205 ft1">De flesta av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har av tradition varit nettoexportörer av jordbruksprodukter. Den viktigaste exportmarknaden har varit Sovjet. I nuläget är det bara några få av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som fortfarande är nettoexportörer.</P> <P class="p100 ft1">Alternativet med endast marginella förändringar av CAP innebär, som visats i avsnitt 11.1.1, att produktionen i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kommer att bromsas av kvoter m.m. Det inhemska jordbruket kommer sålunda att få problem med att kunna expandera och därmed utveckla sin export av jordbruksprodukter.</P> <P class="p203 ft1">De nuvarande <NOBR>EU-länderna</NOBR> som redan i nuläget har svårt att uppfylla <NOBR>WTO-begränsningarna</NOBR> för subventionerad export kan komma att tvingas att försöka avsätta sitt överskott på den inre marknaden när <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR> Utredaren vill påpeka att det därför kan finnas en risk för att EU försöker lösa en</P> <P class="p409 ft1">del av sina <NOBR>WTO-problem</NOBR> genom att utvecklingen av jordbrukssektorn i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> hålls tillbaka.</P> <P class="p203 ft1">I kommissionens ”Strategy Paper” från 1995 pekades handeln ut som ett nyckelområde för att få fart på utvecklingen i CÖE- länderna. I Agenda 2000 har kommissionen nästan helt undvikit</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">114 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">att diskutera handelsaspekten som en möjlig väg att utveckla jordbruket i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.6</SPAN><SPAN class="ft64">Miljöaspekter</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Jämfört med nuläget innebär marginella förändringar av CAP generellt sett stigande produktpriser i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det ger jordbrukarna incitament att öka användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det kan också stimulera till intensivare animalieproduktion vilket kan öka utsläppen av stallgödsel. Utrustningen för att lagra stallgödsel är generellt sett i sämre skick än i <NOBR>EU-15.</NOBR> Utredaren anser att detta kan leda till att risken för negativ miljöpåverkan från jordbruket ökar.</P> <P class="p50 ft1">Vad gäller andra miljömål som biologisk mångfald, öppet landskap etc. anser utredaren det vara viktigt att framhålla att det inte är utformningen av jordbrukspolitiken som skall användas som ett medel att lösa dessa mål. För att uppfylla dessa mål bör istället speciella åtgärder sättas in. Däremot bör jordbrukspolitiken så långt som möjligt utformas på ett sådant sätt att den inte motverkar miljömålen.</P> <P class="p469 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.7</SPAN><SPAN class="ft64">Regionalpolitik</SPAN></P> <P class="p261 ft1">Som framgått av analysen i tidigare avsnitt bedöms detta alternativ leda till begränsade möjligheter att utveckla jordbruket i CÖE- länderna. Utbudskvoter, direktbidrag och höga priser gynnar främst jordbrukssektorn i <NOBR>EU-15.</NOBR> Landsbygden i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> får därför svårt att utvecklas med jordbruket som pådrivande kraft. I detta alternativ synes det därför komma att behöva sättas in regionalstöd i förebyggande syfte för att underlätta övergång till annan verksamhet. P.g.a. att detta alternativ medför att sektorn är starkt reglerad torde dock förändringarna gå förhållandevis</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p470 ft1">långsamt. Det är viktigt att betona att regionalstöden inte får leda till att konkurrenskraftigt jordbruk slås ut.</P> <P class="p210 ft1">För att de medel som avsätts inom utvecklingsfonden ska kunna användas på ett meningsfullt och effektivt sätt krävs det att finns expertis inom EU som gör de nödvändiga prioriteringarna. Styrningen från EU får dock inte vara så hård att initiativkraften i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> går förlorad. Det kräver betydligt större insatser från EU för att fördela strukturstöden än för att fördela stöden som löper inom garantifonden.</P> <P class="p471 ft1">Stöd som omfattar även andra sektorer kan komma att verka balanserande gentemot de stöd som går till jordbruket, inte minst via garantifonden. Detta ger möjligheter att motverka en snedvridning mellan olika sektorer.</P> <P class="p301 ft1">Länder inom <NOBR>EU-15</NOBR> som får strukturstöd av liknande anledningar som kan berättiga <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> till motsvarande stöd kommer att få vidkännas en konkurrenssituation. Det är främst länderna i Sydeuropa som kommer att beröras. I gengäld kommer dock Sydeuropa att påverkas i mindre utsträckning av konkurrens på marknaden för jordbruksprodukter.</P> <P class="p472 ft1">Vid nuvarande regler för delfinansiering av regionalstöden kommer <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att ha mycket begränsade möjligheter att skjuta till egna medel. Utredaren vill påpeka att reglerna för finansieringen av strukturstöden måste förändras om dessa ska få någon effekt.</P> <P class="p300 ft1">Erfarenheten från EU:s utvidgning med Spanien, Portugal och Grekland visar att produktionsanpassningarna tagit betydligt längre tid än väntat och att effekterna blivit mindre. Den främsta orsaken till detta är att EU:s regler för produktionsbegränsningar varit verkningsfulla.</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">116 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.8</SPAN><SPAN class="ft64">Sysselsättning</SPAN></P> <P class="p205 ft1">Begränsade möjligheter att utveckla jordbruket i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> leder till att produktionspotentialen inte kommer kunna tas till vara. Av detta skäl kommer sysselsättningsmöjligheterna i sektorn inte att utnyttjas. Fördröjningar i strukturutvecklingen p.g.a. utbudskvoter och andra regleringsingripanden kan dock verka i motsatt riktning.</P> <P class="p469 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.9</SPAN><SPAN class="ft64">Budget</SPAN></P> <P class="p33 ft1">Det har gjorts en lång rad beräkningar över budgetkostnaderna för en utvidgning vad gäller marknadsregleringarna (garantifonden). Det svårt att jämföra kostnadsutfallet eftersom beräkningarna ofta har gjorts med skiftande förutsättningar. Förutsätts oförändrad CAP hamnar kostnaderna på ca <NOBR>10-15</NOBR> mdr ecu per år. Merparten av kostnaderna kommer enligt dessa beräkningar att ligga på olika direktstöd, arealstöd och djurbidrag. Genom att olika typer av kvoteringar bibehålls innebär det att kostnaderna för interventionsåtgärder och exportbidrag hålls tillbaka.</P> <P class="p48 ft1">Budgetkostnaderna för marknadsstöden blir i detta alternativ förhållandevis begränsade. Utredaren vill betona att budgeten inte är avgörande för möjligheterna att utvidga EU om man väljer att endast marginellt förändra CAP och inte låter <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> få del av alla stöd.</P> <P class="p473 ft69">4ABELL "ER¤KNINGAR AV BUDGETKOSTNADEN F¶R <NOBR>–STEUROPAUTVIDGNINGEN</NOBR> MDR ECU</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p8 ft26">Källa</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td210"><SPAN class="p466 ft26"><NOBR>CÖE-4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td211"><SPAN class="p235 ft26"><NOBR>CÖE-10</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td212"><SPAN class="p8 ft26">Tangerman & Josling (1995)</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td213"><SPAN class="p249 ft26"><NOBR>9-14</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td212"><SPAN class="p8 ft24">EU (1995)</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td213"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p172 ft24">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td212"><SPAN class="p8 ft24">Slater & Anderson</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td213"><SPAN class="p249 ft24"><NOBR>5-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p172 ft24"><NOBR>9-23</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p8 ft26">Tangerman</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td210"><SPAN class="p249 ft26"><NOBR>13-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td211"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">117</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p474 ft1">Det är svårt att kvantifiera behoven av regionalstöd i CÖE- länderna. Antas att hela området blir berättigat till stöd och att samma stödintensitet tillämpas som inom nuvarande <NOBR>EU-15</NOBR> kan stödet uppskattas till ca 20 mdr ecu. Detta belopp har räknats fram som produkten av nuvarande stöd per person inom <NOBR>EU-15</NOBR> och befolkningsmängden i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p47 ft1">I Agenda 2000 har kommissionen uttalat att regionalstöden ska begränsas till 4 procent av BNP. Med hänsyn till att <NOBR>BNP-nivån</NOBR> i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är betydligt lägre anser kommissionen att dessa länder inte har förmåga att absorbera mera stöd. På basis av BNP för 1995 kan stödet då beräknas till ca 9,5 mdr ecu.</P> <P class="p430 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> bidrag till den gemensamma <NOBR>EU-kassan</NOBR> beräknas till ca <NOBR>2-3</NOBR> mdr ecu på basis av total BNP för 1995</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.10</SPAN><SPAN class="ft70">Övergångsåtgärder</SPAN></P> <P class="p459 ft1">En stor del av regelverket som är kopplat till CAP grundas på historiska uppgifter om avkastning, arealer, djurantal, m.m. CÖE- länderna har de senaste åren drabbats av kraftiga produktionsminskningar. Dessa länder kan därför komma att få mycket oförmånliga ingångsvärden. Utredaren anser att det som övergångsåtgärd inom detta alternativ skulle vara möjligt att låta <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> utnyttja sin produktionspotential innan kvoter, basarealer, m.m. låses fast. En sådan åtgärd skulle ge kandidatländerna en möjlighet att utveckla sitt jordbruk innan olika former av utbudsbegränsningar griper in. För länderna inom EU innebär denna möjlighet att konkurrensen ökar. Det innebär också att budgetkostnaderna ökar.</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">118 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.11</SPAN><SPAN class="ft70">Frikopplat stöd</SPAN></P> <P class="p205 ft1">Utredaren anser att för fullständighetens skull bör analyseras även ett alternativ med frikopplade stöd. En utveckling mot stödsystem som inte är lika hårt kopplade till produktionen kan inte uteslutas i framtiden. USA har genom sin reform på jordbruksområdet under 1996 tagit ett steg i denna riktning. I de kommande WTO- förhandlingarna kan USA mycket väl ställa krav på att EU orienterar sig i samma riktning.</P> <P class="p100 ft1">Det förutsätts att EU omvandlar nuvarande stöd, marknadsstöd och direktstöd, till ett frikopplat stöd. Frikopplade stöd innebär att jordbruket ges stöd utan krav på produktion. Det kan t.ex. ges som ett generellt arealbidrag eller som ett kontantbidrag till jordbrukaren. För produkterna förutsätts att marknadsmässiga villkor gäller. Liksom i basscenariot gäller att det inte sker någon avtrappning av stödet.</P> <P class="p475 ft1">Det frikopplade stödet ger jordbrukaren tydligare signaler från marknaden vilken omfattning och inriktning produktionen ska ha. Jordbrukets konkurrenskraft ges sålunda större utrymme. Problemen med de frikopplade stöden är bl.a. att det är svårt att finna en bas för utbetalningarna som långsiktigt fungerar. Bristfällig statistik gör detta problem speciellt svårt för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p476 ft1">För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> innebär det frikopplade stödet större möjligheter att konkurrera på marknaden jämfört med den produktionskopplade kvoteringen. Avgörande för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir vilken bas som tillämpas vid fastställandet av stödet.</P> <P class="p87 ft1">I detta alternativ kommer prisnivån att falla jämfört med nuvarande läge i EU, vilket är speciellt positivt för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Budgetmässigt däremot kommer kostnaderna att öka kraftigt. Överslagsmässigt kan kostnadsökningen uppskattas till ca 20 mdr ecu jämfört med nuläget.</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">119</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p477 ft1">Det torde också vara svårt att få acceptans i samhället i övrigt för att på detta sätt tillförsäkra bönderna en garanterad inkomst utan att det görs någon motprestation.</P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">11.1.12</SPAN><SPAN class="ft70">Konsekvenser för Sverige</SPAN></P> <P class="p411 ft1">En marginell förändring av CAP jämfört med nuläget innebär att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ges små möjligheter att utveckla sin jordbrukssektor. För Sverige liksom för övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> innebär det att konkurrenstrycket från <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir lågt. För vissa produkter är det sannolikt att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> inte ens når upp till full självförsörjning. Det kan ge Sverige möjligheter till att exportera livsmedel. Det kan dock medföra att efterfrågan på inte minst högförädlade livsmedel i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir mindre än om en liberalare politik hade tillämpats eftersom tillväxttakten i samhället kan dämpas. För Sverige är det främst de närliggande länderna, Polen och de baltiska länderna, som är de intressantaste exportmarknaderna.</P> <P class="p478 ft1">För livsmedelskonsumenterna i Sverige innebär detta alternativ i stort sett oförändrad situation jämfört med nuläget.</P> <P class="p181 ft2">!NALYS AV FULLST¤NDIG LIBERALISERING AV #!0</P> <P class="p33 ft1">Detta alternativ ansluter till stor del till det betänkande som lämnades av <NOBR>KomiCAP-utredningen</NOBR> (se kapitel 7)</P> <P class="p425 ft1">Utgångspunkten för detta alternativ är att EU anpassar stödprisnivån till de priser som råder på världsmarknaden vilket innebär att de marknadsstödjande åtgärderna tas bort. Det innebär i praktiken att export kan ske utan bidrag och att det inte behövs något stöd för lagring samt att gränsskyddet anpassas till utvecklingen i</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">120 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p479 ft1">andra jämförbara länder. Under en övergångsperiod antas att jordbruket i EU ges kompensation för reducerade marknadsstöd.</P> <P class="p90 ft1">Övergångsåtgärderna riktade mot <NOBR>EU-15</NOBR> antas vara avslutade innan <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR></P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">Producentledet</SPAN></P> <P class="p202 ft1">Jordbruket i <NOBR>EU-15</NOBR> kännetecknas inom de flesta produktionsgrenar av höga avkastningsnivåer och av intensiv användning av produktionsmedel. Huvudorsaken till detta är att marknadsregleringen genom höga produktpriser gjort det lönsamt med denna inriktning på produktionen. Sett i ett internationellt perspektiv har EU bl.a. därför högre produktionskostnader än de flesta viktiga konkurrenter på marknaden, däribland <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p80 ft1">Vid en anpassning av de interna priserna till de priser som råder på världsmarknaden kommer EU:s jordbruk i en ny situation. För att möta denna måste åtgärder vidtas. Vissa produktionsgrenar måste eventuellt helt överges medan rationaliseringar och effektiviseringar kan ge ökade möjligheter på andra områden. Olika typer av regleringsåtgärder, inte minst utbudsbegränsningar, har under lång tid avskärmat EU:s jordbruk från konkurrens på världsmarknaden vilket torde innebära att det finns ett stort uppdämt behov av åtgärder, men också en tröghet mot att vidta dessa. Även i livsmedelsindustrin har avsaknaden av internationell påverkan gjort att rationaliseringar inte genomförts i den takt som krävts för att vara internationellt konkurrenskraftig.</P> <P class="p480 ft1">Höga mark- och kvotvärden och stora investeringar i byggnader, maskiner m.m. som inte är avskrivna innebär att det finns en inneboende tröghet i att snabbt vidta förändringar.</P> <P class="p379 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbruk har generellt sett ett betydligt mera konkurrensutsatt jordbruk. P.g.a. budgetläget har länderna små</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">121</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p481 ft1">möjligheter att ge bidrag till export och andra subventioner. Gränsskyddet är också som regel på en lägre nivå än vad som tillämpas i EU. Kostnadsläget i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är allmänt sett betydligt lägre än i <NOBR>EU-15.</NOBR> Kostnaderna för arbetskraft och bränsle är exempel på kostnader för insatsmedel som är lägre än i <NOBR>EU-15.</NOBR> <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är sålunda i nuläget kapabla att exportera jordbruksprodukter till världsmarknadsprisnivå utan i stort sett några subventioner. En fara för <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbrukssektor som bör observeras är dock att det inte har återinvesterats i tillräckligt hög utsträckning under de senaste åren. Mycket av den tekniska utrustningen härrör sig från tiden före den ekonomiska omvälvningen och har köpts in till mycket låga priser. Svag lönsamhet i sektorn under senare år är en huvudorsak till den låga investeringsnivån. Det kan därför uppstå ett stort investeringsbehov under de närmaste åren. Det innebär att kostnadsnivån stiger även i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> I en situation med ett avreglerat jordbruk har <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbruk ett betydligt bättre utgångsläge än i scenariot med bibehållna regleringar. Utredaren anser att CÖE- ländernas jordbruk till stora delar är anpassat till läget på världsmarknaden till skillnad från jordbruket i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p482 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft64">Livsmedelsindustrin</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Reformscenariot innebär att produktpriserna blir lägre än i scenariot med bibehållen reglering. Det innebär också att olika typer av utbudsregleringar tas bort. Dessa båda åtgärder är positiva för livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Det torde speciellt gälla för industrin i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som är i ett uppbyggnadsskede och inte är lika stabil som industrin i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">122 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft64">Prisutveckling</SPAN></P> <P class="p459 ft1">Detta scenario innebär att priserna på <NOBR>EU-marknaden</NOBR> styrs av världsmarknadens utveckling. Jämfört med nuläget torde det för de flesta varor innebära att priserna på <NOBR>EU-marknaden</NOBR> kommer att falla. Det kan också leda till en ryckigare prisutveckling.</P> <P class="p47 ft1">Prisförändringen i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir betydligt mindre än i de nuvarande <NOBR>EU-länderna.</NOBR> För flertalet jordbruksprodukter ligger prisnivån i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> i stort sett på världsmarknadsprisnivå. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> torde därför initialt ha betydligt bättre förutsättningar att anpassa sig till den nya situationen än producenterna i <NOBR>EU-15.</NOBR> Detta scenario kan leda till att prisvariationen blir större även i <NOBR>EU-15</NOBR> jämfört med regleringsalternativet.</P> <P class="p483 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumtion</SPAN></P> <P class="p205 ft1">Borttagande av marknadsregleringen, enligt detta scenario, innebär att prisnivån på livsmedel sjunker. Konsumenterna ges på så sätt möjlighet att få tillgång till billigare livsmedel. Det gäller dock endast under förutsättning att prissänkningen verkligen kommer konsumenterna tillgodo och inte hamnar i de tidigare industri- och affärsleden. Utredaren vill speciellt betona betydelsen av låga konsumentpriser för livsmedel i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> eftersom konsumenterna där spenderar en förhållandevis större andel av inkomsten på livsmedel än konsumenterna i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.5</SPAN><SPAN class="ft64">Handel</SPAN></P> <P class="p205 ft1">Avvecklingen av marknadsregleringen innebär att handeln mellan EU och tredje land kan ske utan olika former av stöd och avgifter. Det innebär också att de handelsbegränsningar som nu ligger inom <NOBR>WTO-avtalet</NOBR> kommer att sakna betydelse. <NOBR>WTO-avtalets</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">123</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft1">begränsningar har speciellt stor betydelse för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som missgynnas av nuvarande avtal. Omfattningen av EU:s handel med tredje land kommer därför att styras av konkurrenskraften på marknaden. Utredaren vill betona att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har bättre möjligheter att kunna delta i en handel dels på tredje land, dels på <NOBR>EU-marknaden</NOBR> eftersom det inte finns några kvoter som begränsar produktionen. Redan i utgångsläget torde <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ha goda förutsättningar till handel eftersom man redan nu kan konkurrera utan exportbidrag. För att kunna konkurrera på nya exportmarknader krävs att varor med bättre kvalitet kan produceras vilket också leder till högre produktionskostnader. På kort sikt torde <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ha störst möjlighet att konkurrera på sina traditionella marknader.</P> <P class="p469 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.6</SPAN><SPAN class="ft64">Miljöaspekter, regionalpolitik, m.m.</SPAN></P> <P class="p261 ft1">Detta scenario innebär generellt sett lägre produktpriser. Det leder till att de ekonomiskt optimala insatserna av handelsgödsel och bekämpningsmedel minskar. En sådan utveckling är positiv för miljön. Billigt foder ger dock incitament att bedriva en intensiv animalieproduktion vilket kan ge upphov till negativa miljöeffekter.</P> <P class="p485 ft1">Scenariot med fullständig liberalisering av jordbrukspolitiken ger jordbruket i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> större möjligheter att kunna konkurrera på marknaden. I vissa områden och regioner torde jordbruket i kandidatländerna ha goda möjligheter att utveckla ett konkurrenskraftigt jordbruk. För andra områden kan detta alternativ innebära en snabb utslagning av jordbruket. I dessa områden kommer det att finnas behov av regionalstöd för att kunna utveckla annan verksamhet. Jämfört med effekterna av det förra scenariot torde det finnas behov att snabbt kunna sätta in åtgärder i områden som inte klarar att upprätthålla jordbruksproduktionen till marknadsmässiga villkor.</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">124 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p434 ft1">För <NOBR>EU-15</NOBR> innebär avregleringen att konkurrensen på marknaden blir hårdare. Det kan leda till att områden i <NOBR>EU-15</NOBR> som i nuläget klarar sig utan regionalstöd kan komma att behöva omfattas av dessa stöd.</P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.7</SPAN><SPAN class="ft64">Budget</SPAN></P> <P class="p261 ft1">I detta alternativ bortfaller kostnaderna för de marknadsreglerande åtgärderna eftersom slutmålet är fullständig liberalisering. Under en övergångsperiod förutsätt att det kommer att ges någon form av kompensation för uteblivet prisstöd riktat mot <NOBR>EU-15.</NOBR> En kvantifiering av kompensationsbetalningen är svår att göra eftersom det beror dels på övergångsperiodens längd, dels på hur snabbt stödet trappas av. Inledningsvis är det dock troligt att budgetkostnaderna ökar jämfört med nuläget En omläggning från prisstöd till direktstöd innebär att finansieringen flyttas från konsumenterna till skattebetalarna.</P> <P class="p486 ft1">Budgetkostnaderna för regionalstödet är svåra att förutse eftersom de beror på marknadseffekterna. Utredaren anser att det finns möjligheter till lägre kostnader för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> jämfört med alternativet utan reformering.</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.8</SPAN><SPAN class="ft64">Övergångsåtgärder</SPAN></P> <P class="p411 ft1">Övergångsåtgärderna i detta scenario riktar sig mot <NOBR>EU-länderna.</NOBR> Först och främst måste EU inrikta sig på att sänka stödpriserna ner mot världsmarknadsprisnivå. Genom denna åtgärd kan EU- ländernas produktion exporteras utan subventioner. Det innebär också att förekommande system med utbudsbegränsningar kan tas bort, t.ex. mjölkkvoter, obligatorisk träda m.m. För de produkter där marknaden tillåter bör <NOBR>EU-priserna</NOBR> så snabbt som möjligt anpassas till världsmarknadsnivå. På andra produkter där skill-</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">125</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft1">naden mellan EU:s priser och världsmarknadspriset är större kan det vara motiverat att trappa ner priserna under en längre period. Utredaren vill betona vikten av att alla reglerade produkter behandlas enligt samma princip.</P> <P class="p318 ft1">EU:s marknadsregleringar har varit en etablerad faktor på marknaden under mycket lång tid. Produktionsapparaten i såväl primärproduktion som industriled har anpassats efter de villkor som statsmakterna ställt upp. En dramatisk förändring av de politiska grundförutsättningarna kan därför leda till en snabb och okontrollerad förändring. I syfte att motverka en sådan förändring är det därför rimligt att jordbrukssektorn ges möjligheter till anpassning under en övergångstid.</P> <P class="p297 ft1">Kompensationen kan utformas på en rad olika sätt. En viktig utgångspunkt för kompensationen är att den ska ges under en övergångsperiod och sedan upphöra. Det synes därför vara viktigt att inte etablera nya stödformer som riskerar att växa in som permanenta inslag i jordbrukspolitiken. Stöden bör istället ges inom befintligt regelverk, t.ex. arealbidrag och djurbidrag. En av svagheterna med denna metod är att EU kan dra på sig kritik från WTO. Om EU klart och tydligt kan ange att stödet ska tas bort efter en viss övergångsperiod bedöms dock åtgärderna ha goda möjligheter att bli accepterade.</P> <P class="p487 ft1">Som alternativ till denna metod kan jordbruket kompenseras med ett stöd som är mera frikopplat från produktionen (se avsnitt 11.1.9). Fördelen med detta stöd är marknadssignalerna når jordbruket snabbare. Det finns t.ex. ingen anledning att upprätthålla en olönsam produktion enbart av det skälet att man åtnjuter kompensationsbetalning. Nackdelen är att det kan vara svårt att i senare ta bort stödet vilket bl.a. försvårar ett fullt medlemskap för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> eftersom dessa inte får del av stödet.</P> <P class="p488 ft1">Utredaren vill betona vikten av att övergångsåtgärderna enligt detta scenario blir avslutade till dess att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir EU- medlemmar. Om så inte är fallet måste antingen principen om den</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">126 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft1">gemensamma marknaden släppas eller så drabbas <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> av en konkurrensnackdel.</P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">11.2.9</SPAN><SPAN class="ft64">Konsekvenser för Sverige</SPAN></P> <P class="p33 ft1">Scenariot med fullständig liberalisering innebär att jordbruket i Sverige får konkurrera med jordbruket i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> på mera marknadsmässiga villkor. Som har kunnat konstateras i det föregående finns det möjligheter i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att ta upp konkurrensen på en del områden. För Sveriges del blir det främst de länder som har en likartad produktionssammansättning och som ligger i det geografiska närområdet som blir de svåraste konkurrenterna.</P> <P class="p486 ft1">P.g.a. av att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ännu inte har löst problem i främst livsmedelsindustrin torde det på kort sikt vara bulkvaror som man kan konkurrera med. Oljeväxtfrö som används som råvara i den svenska fettvaruindustrin kan vara ett exempel på en vara som exporteras till Sverige. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kan också komma att exportera frukt och grönsaker samt beredningar av dessa produkter. I första hand torde dessa produkter användas som råvaror i livsmedelsindustrin.</P> <P class="p486 ft1">På animalieområdet torde importkonkurrensen bli mindre på kort sikt. Problem med att uppfylla kvalitetskraven håller tillbaka handel med dessa produkter. På längre sikt torde dock CÖE- länderna ha möjlighet att konkurrera även med dessa produkter.</P> <P class="p489 ft1">För Sveriges del finns det också möjlighet att konkurrera på <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> hemmamarknader. Sverige har dock hittills inte varit speciellt aktivt att investera i anläggningar i dessa länder vilket är till nackdel jämfört med många andra <NOBR>EU-länder.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">127</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft1">För konsumenterna innebär detta alternativ möjligheter till lägre konsumentpriser. Det beror dels på att stödpriserna sänks, dels på att det finns möjlighet till ökad konkurrens på marknaden.</P> <P class="p491 ft2">!NALYS AV SUCCESSIV REFORMERING AV #!0</P> <P class="p202 ft1">I alternativet som benämns successiv reformering är slutmålet för EU:s jordbrukspolitik detsamma som i scenariot med fullständig liberalisering (se avsnitt 11.2). Enligt direktiven för utredaren ska olika övergångsperioder prövas för att skapa en situation där jordbruket i EU och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har likvärdiga konkurrensvillkor på den gemensamma marknaden. Detta avsnitt kommer att inriktas mot de övergångsåtgärder som krävs för <NOBR>EU-15</NOBR> resp <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p469 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft64">Producentled och livsmedelsindustri</SPAN></P> <P class="p492 ft1">Behovet av övergångsåtgärder för producent- och industriledet i <NOBR>EU-15</NOBR> och i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är olika.</P> <P class="p49 ft1">För <NOBR>EU-15</NOBR> gäller det att skapa förutsättningar för ett jordbruk som kan verka på en marknad utan stöd. Utredaren anser att det är nödvändigt att prisnivån i <NOBR>EU-15</NOBR> successivt sänks så att kontakt kan uppnås med världsmarknaden. För att mildra effekterna av prissänkningen kan det krävas att kompensation ges på annat sätt. På lång sikt är avsikten att även direktstöden trappas av och slutligen tas bort helt. Direktstöd som är avsedda att finnas endast under en begränsad period bör ges enligt de system som finns i nuläget. Ska stöden finnas under en längre period bör andra former övervägas. Vid utformningen av sådana stödsystem bör målsättningen vara att marknaden ska påverkas så lite som möjligt. Det kan t.ex. införas ett stöd som är frikopplat från produktionen vilket ger jordbruket en grundtrygghet för sin</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">128 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1">verksamhet. Produktionsinriktning i form av grödval, djurhållning, intensitet, tidpunkt för försäljning m.m. sker däremot helt på marknadsmässiga villkor.</P> <P class="p318 ft1">Utredaren anser det vara svårt att ange någon bestämd tidpunkt för hur snabbt kompensationsbetalningarna kan fasas ut. För vissa produkter, i synnerhet spannmål, har omfattande reformer redan genomförts i.o.m. 1992 års reform och nya reformer planeras, Agenda 2000. För andra produkter som t.ex. socker har reformarbetet inte påbörjats ännu. För de produkter som är mest reglerade, socker och mjölk, torde det bli frågan om förhållandevis långa övergångsperioder innan allt stöd har tagits bort. Med hänsyn till tidtabellen för utvidgningen kan direktstöden inom EU blockera möjligheterna att skapa en gemensam marknad.</P> <P class="p192 ft1">Med hänsyn till principen om likvärdiga konkurrensvillkor på en gemensam marknad ser utredaren det inte som möjligt att ge kompensationsstöd för prissänkningar till enbart jordbruket i EU- 15 och utesluta <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> För att ensidigt kunna ge stöd till</P> <P class="p297 ft1"><NOBR>EU-15</NOBR> är det nödvändigt att bibehålla gränshindren vid handel mellan områdena. I annat fall måste dessa övergångsåtgärder riktade mot jordbruket i EU vara avslutade innan <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir fullvärdiga <NOBR>EU-medlemmar</NOBR> på jordbruksområdet. När Spanien och Portugal blev <NOBR>EU-medlemmar</NOBR> 1986 tillämpades en rad olika övergångsarrangemang. Olika prisnivåer tillämpades fram t.o.m. 1993 vilket innebar att gränskontrollerna fanns kvar och ett system med utjämningsbelopp tillämpades. De anslutande länderna fick också rätt att för vissa varor begränsa importen, bl.a. frukt och grönsaker, medan man fick rätt till förmånligare import av andra varor, bl.a. fodermedel. Spanien och Portugal fick dessutom rätt att fortsätta att ge nationellt stöd enligt de program som funnits före medlemskapet.</P> <P class="p493 ft1">För att stödja utsatta regioner i <NOBR>EU-15</NOBR> som drabbas av att prisstödet avvecklas bör det precis som i nuläget finnas möjlighet att gå in med regionalstöd. Regionalstödet behöver nödvändigtvis</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">129</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p494 ft1">inte ges för att stödja enbart jordbruket i området utan kan istället ges även för att utveckla annan verksamhet.</P> <P class="p347 ft1">Jordbruket i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är i behov av andra typer av övergångsåtgärder. Sett till helheten i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> anser utredaren att det inte är någon vinst med att höja upp de interna priserna till den nivå som EU tillämpar. Stigande livsmedelspriser och risk för snedvridningar i samhällsekonomin är några skäl till varför priserna inte bör tillåtas att stiga mer än nödvändigt. Med hänsyn till de krav som enligt detta scenario kommer att ställas på EU inom en nära framtid skulle <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> åter få anpassa sig när man har blivit <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR> Mot denna bakgrund bör CÖE- länderna inte införa den politik som nu används i EU.</P> <P class="p192 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är i större behov av hjälp till upprustning av både primärproduktion och livsmedelsindustri. Det kan gälla investeringsstöd för att införa ny teknik men inte minst stöd till att öka kunskapen i hur företag styrs och hur produkter marknadsförs. De stöd som ges bör syfta till att skapa ett jordbruk i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som på lika villkor klarar att verka på den gemensamma marknaden då fullt medlemskap uppnås. Ges inte <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> stöd är risken stor att jordbruket i dessa länder konkurreras ut av jordbruket i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p209 ft1">Längden på övergångsåtgärderna som riktas mot <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> beror dels på utgångsläget, dels på utvecklingshastigheten. Det finns nackdelar med långa övergångsperioder. Det är risk för att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> utvecklas olika under perioden och att arbetet inom <NOBR>EU-15</NOBR> blir försenat.</P> <P class="p192 ft1">Utredaren är medveten om att en kort övergångsperiod avseende avvecklingen av EU:s marknadsstöd är mindre trolig. Det kan därför mycket väl uppstå en situation där <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> övergångsperiod är avslutad men <NOBR>EU-ländernas</NOBR> marknadsstöd fortfarande ligger kvar. En möjlig åtgärd i detta läge skulle kunna vara att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ges ett reducerat direktstöd baserat på den prisskillnad som eventuellt finns kvar mellan de båda marknader-</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">130 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft1">na. Det skulle emellertid bli mycket svårt att göra en sådan beräkning eftersom det med all säkerhet råder olika förhållanden i kandidatländerna som helhet och för enskilda varor. Det skulle också kräva regelbundet återkommande uppföljningar allteftersom prisförhållandena förändras mellan kandidatländerna.</P> <P class="p495 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft64">Prisutveckling</SPAN></P> <P class="p496 ft1">Inriktas övergångsåtgärderna i <NOBR>EU-15</NOBR> på att nå världsmarknadspris och åtgärderna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> på strukturutveckling kan prisnivån på jordbruksprodukter inom EU bli konkurrenskraftig på såväl hemmamarknaden som på världsmarknaden. Konsumentpriserna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> skulle då inte heller behöva stiga som en konsekvens av <NOBR>EU-medlemskapet.</NOBR></P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft64">Handel</SPAN></P> <P class="p205 ft1">Handel är ett nyckelområde för att i ett övergångsskede smälta samman de båda områdena. I kommissionens ”strategy paper” (se avsnitt 4.1.3) från 1995 lades mycket stor tonvikt på denna fråga. Kommissionen betonade vikten av att handelskvoterna inom Europaavtalen skulle utökas. I Agenda 2000 har handelns betydelse nästan helt fallit bort. Det görs knappast någon återkoppling till handelsavtalen mellan EU och <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p100 ft1">Utredaren vill betona att generösare villkor för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att exportera jordbruksprodukter ger både jordbruket och livsmedelsindustrin god draghjälp och ger möjlighet att på egen hand skapa ett konkurrenskraftigt jordbruk. Nuvarande avtal med de konstruktioner som finns för att styra handeln har inte varit tillräckligt väl utformade för <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> behov och bör därför omarbetas om de skall få någon effekt. Det kan exempelvis övervägas om kvantitetsbegränsningarna helt ska tas bort</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p11 ft12">Konsekvensanalys <SPAN class="ft3">131</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p497 ft1">Villkoren bör också ändras på så sätt att de exporterande företagen ges större inflytande.</P> <P class="p67 ft1">Skall <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> få en möjlighet att utveckla sitt jordbruk bör EU i första hand slopa subventionerad export till dem och i andra hand slopa subventionerad export till deras traditionella exportmarknader. Genom sin finansiella styrka har EU möjlighet att genom exportbidrag konkurrera ut <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> produktion.</P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft64">Regionalpolitik, m.m.</SPAN></P> <P class="p33 ft1"><NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> innebär en omställning i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> på de flesta områdena i näringslivet. Det är därför viktigt att förändringarna inte görs snabbare än att sysselsättningsfrågan kan lösas på ett socialt acceptabelt sätt. I dagens jordbrukssektorn finns det en stor arbetskraftsreserv som skulle slås ut vid en snabb omvandling.</P> <P class="p498 ft1">Det kan av detta skäl vara nödvändigt att övergångsåtgärderna får ta en viss tid.</P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft64">Budget</SPAN></P> <P class="p261 ft1">Övergångsåtgärderna som riktas mot <NOBR>EU-länderna</NOBR> innebär att prisstödet kompenseras med ökade direktbidrag. Kompenseras prissänkningen fullt ut med samma belopp i form av direktstöd innebär det nödvändigtvis att budgetbelastningen ökar eftersom finansiering flyttas från konsumenterna till skattebetalarna. Denna erfarenhet har gjorts av 1992 års reform.</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">132 </SPAN>Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft1">För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir det i första han frågan om att ge struktur- och regionalstöd under övergångsperioden. Nu gällande medfinansieringsregler kan då komma att ställa till problem och kan därför behöva mildras.</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p431 ft3">133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft4">!VSLUTANDE SYNPUNKTER</P> <P class="p60 ft1">Flera av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har goda naturliga förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Jordbruket är i de flesta av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> en av de allra viktigaste sektorerna inte minst ur sysselsättningssynpunkt. Jämfört med EU har jordbruket en betydligt viktigare position i den totala ekonomin.</P> <P class="p47 ft1">Kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik uppgår i dag till 50% av de totala kostnaderna på ca 750 mdr kr. Det är uppenbart att budgetkostnaderna för nuvarande jordbrukspolitik tillämpad lika i ett utvidgat EU skulle stiga dramatiskt. Det är därför naturligt att budgetkonsekvenserna har kommit att ägnas stor uppmärksamhet i diskussionerna om en utvidgning av EU. De synes också i hög grad ha präglat kommissionens förslag i Agenda 2000. Delvis som en följd av att de uppenbara budgetproblemen måste lösas har emellertid de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika lösningar hamnat i skymundan liksom vad olika lösningar innebär för kandidatländerna och hela EU:s ekonomiska utveckling på sikt.</P> <P class="p500 ft1">Sett i ett sådant större perspektiv anser utredaren inte att dagens jordbrukspolitik i EU är något realistiskt alternativ vid en utvidgning även om det rent tekniskt är möjligt att finna sådana lösningar. Bibehåller EU dagens jordbrukspolitik och anpassar regelverket så att budgetmålen kan uppfyllas ges <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> små möjligheter att konkurrera med EU:s jordbruk. Det finns t.o.m. risk för att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir en mottagningsplats för EU:s överskott. Med hänsyn till den betydelse som jordbrukssektorn har i <NOBR>CÖE-länderna,</NOBR> inte minst när det gäller sysselsättningen, skulle detta kunna få mycket negativa effekter för framtiden.</P> <P class="p203 ft1">Låter EU de nya medlemsländerna få dagens stödpriser och andra typer av stöd, bl.a. arealstöd och djurbidrag, är risken uppenbar för att det uppstår andra negativa effekter. Matpriserna skulle stiga vilket är känsligt i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> eftersom konsumenterna redan lägger en stor del av sina inkomster på livsmedel.</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">134 </SPAN>Avslutande synpunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft1">Stort tillflöde av medel till jordbruksektorn kan också leda till att resurser felaktigt dras dit och förhindrar utvecklingen i andra sektorer. Höga direktbidrag leder dessutom till kapitalisering i bl.a. marken vilket i sin tur på sikt leder till högre kostnader och således inte är till nytta för jordbruket.</P> <P class="p302 ft1">En fullständig liberalisering av EU:s jordbrukspolitik innebär att prisnivån sänks till den nivå som gäller på världsmarknaden. Det innebär också att det direktstöd som ges som kompensation för prissänkningarna tas bort. Utredaren anser att detta alternativ ger <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> större möjligheter att utveckla sin jordbrukssektor. <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbruk lever redan idag på en i stort sett avreglerad marknad medan EU:s jordbrukare i detta scenario måste vidta betydligt större förändringar. Det innebär att jordbruket i EU och i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kommer att konkurrera under mera likvärdiga förhållanden. Samtidigt kommer detta alternativ givetvis att upplevas som negativt av lantbrukarna i <NOBR>EU-15.</NOBR></P> <P class="p502 ft1">Utredaren anser emellertid att det är viktigt att jordbrukspolitiken inte hindrar <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> <NOBR>EU-medlemskap.</NOBR> Övergångsåtgärder</P> <P class="p82 ft1">på jordbruksområdet kan därför vara befogade. En allmän strävan bör vara att övergångsperioderna görs så korta som möjligt. Utredaren anser att EU, med hänsyn till sin ekonomiska och politiska ställning, måste ta ett stort ansvar för att underlätta medlemskapet.</P> <P class="p41 ft1">De övergångsåtgärder som riktas mot EU måste enligt utredaren inriktas mot att ta bort prisstödet till jordbruket. I vart fall under en övergångsperiod kan det dock vara rimligt att kompensation ges i form av direktstöd. Blir denna period förhållandevis kort bör kompensationen ges inom de system som används f.n. Om övergångsperioden blir längre bör det övervägas att ge stödet mera frikopplat från produktionen.</P> <P class="p42 ft1">Utredren vill dock påpeka att det även finns nackdelar med korta övergångsperioder för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> En snabb strukturrationalisering måste följas upp med möjligheter till sysselsättning i andra</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td215"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td211"><SPAN class="p11 ft12">Avslutande synpunkter <SPAN class="ft3">135</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p503 ft1">sektorer. Det är inte minst av detta skäl troligt att behovet av övergångsperioder varierar mellan de olika länderna. Utredaren bedömer att länder som Tjeckien och Ungern behöver en kortare övergångsperiod än t.ex. Polen.</P> <P class="p504 ft1">Eftersom det kommer att finnas såväl ett yttre som ett inre tryck på EU att ytterligare reformera CAP vill utredaren ifrågasätta det rimliga i att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> anpassar sin jordbrukspolitik efter dagens <NOBR>EU-politik.</NOBR> En utveckling av CAP med tilltagande reglering av marknaden torde endast leda till att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> inom kort åter måste liberalisera jordbrukspolitiken. Övergångsåtgärderna bör istället inriktas på att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> jordbrukssektor kan bli konkurrenskraftig. Det är viktigt att åtgärder sätts in så att marknadstillträdet underlättas. Det gälla kvalitetsförbättrande åtgärder, ökad kunskap, utökade och utvecklade handelsavtal.</P> </DIV> <DIV id="page_136"> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft12">Ordlista <SPAN class="ft3">137</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p10 ft4">/RDLISTA</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr26 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td193"><SPAN class="p277 ft17">Förklaring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td214"><SPAN class="p11 ft1">Agenda 2000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td193"><SPAN class="p277 ft1">Kommissionens förslag från juli</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">1997 till reformering av bl.a. den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">gemensamma jordbrukspolitiken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td214"><SPAN class="p11 ft1">Avisen</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p277 ft1">Kommissionens bedömning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">länder som vill bli <NOBR>EU-medlemmar</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td214"><SPAN class="p11 ft1">CAP</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td193"><SPAN class="p277 ft1">Common Agriculture Policy = EU:s</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">gemensamma jordbrukspolitik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td214"><SPAN class="p11 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td193"><SPAN class="p11 ft1">Länderna i <NOBR>Central-och</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td214"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td193"><SPAN class="p277 ft21">Östeuropa, Bulgarien,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">Estland, Lettland, Litauen,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">Polen Rumänien, Slovakien,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">Slovenien, Tjeckien och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">Ungern</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td214"><SPAN class="p11 ft1"><NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td193"><SPAN class="p277 ft1">Nuvarande medlemsländer i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">EU</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td214"><SPAN class="p11 ft1">GATT</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p277 ft1">General Agreement on Tariffs and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">Trade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td214"><SPAN class="p11 ft1"><NOBR>MacSharry-planen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td193"><SPAN class="p277 ft1">Kommissionens reformförslag 1992</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">framlagt av den dåvarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">jordbrukskommissionären</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td214"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td193"><SPAN class="p277 ft1">Ray MacSharry</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">138 </SPAN>Ordlista</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p11 ft1">Modulering</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p11 ft1">Storleksbegränsning av stödut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td216"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td217"><SPAN class="p11 ft21">betalningar i förhållande till antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">hektar åker eller antal djur m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td216"><SPAN class="p11 ft1"><NOBR>PSE-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td217"><SPAN class="p11 ft1">Producer Subsidy Equivalents.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">Beräkning utförd av OECD som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td216"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td217"><SPAN class="p11 ft21">syftar till att mäta stödet till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">jordbrukarna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td216"><SPAN class="p11 ft1">WTO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td217"><SPAN class="p11 ft1">World Trade Organisation. Den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">organisation som har inrättats för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">övervaka och utgöra en institutionell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">ram för ett stort antal överens-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">kommelser och avtal för handeln</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td216"><SPAN class="p11 ft22">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td217"><SPAN class="p11 ft21">mellan de länder som är medlemmar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">i organisationen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td216"><SPAN class="p11 ft1"><NOBR>UR-avtalet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td217"><SPAN class="p11 ft1">Det avtal som blev resultatet av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">s.k. <NOBR>Uruguay-rundan</NOBR> som ledde till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">ett antal överenskommelser rörande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td216"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td217"><SPAN class="p11 ft1">handeln på bl.a. jordbrukets område.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td218"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td219"><SPAN class="p9 ft3">139</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft4">"ILAGA</P> <P class="p505 ft4">+OMMITT©DIREKTIV</P> <P class="p506 ft1">EU:s utvidgning - konsekvenser för jordbruket och den gemensamma jordbrukspolitiken</P> <P class="p125 ft1">Dir. 1997:14</P> <P class="p132 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 1997</P> <P class="p132 ft5">3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET</P> <P class="p507 ft1">En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda konsekvenserna för Sverige, unionen som helhet och kandidatländerna av EU:s utvidgning vad avser jordbrukspolitikens samhällsekonomiska effekter såsom jordbrukets produktionsinriktning, konkurrenskraft, sysselsättning och struktur. Även miljömässiga och regionala aspekter i anslutning därtill skall uppmärksammas. En viktig del av analysen är att belysa effekterna för konsumentprisutvecklingen i Sverige, i övriga EU och i kandidatländerna.</P> <P class="p508 ft1">Utredaren skall i första hand ta som utgångspunkt en utvidgning med de elva aktuella kandidatländerna, men även andra sannolika alternativ bör redovisas. Resultaten bör företrädesvis presenteras som kvalitativa resonemang, eftersom kvantitativa beräkningar inte alltid kan göras.</P> <P class="p132 ft5">"AKGRUND</P> <P class="p509 ft1">Europeiska unionen står inför sin femte utvidgning, Tysklands enande oräknat. Sverige ser utvidgningen som ett viktigt steg mot ett enat Europa. Flertalet av de elva stater som har ansökt om medlemskap skiljer sig radikalt från nuvarande medlemmar vad gäller ekonomisk utvecklingsnivå samt institutionell uppbyggnad och traditioner. Samtidigt fördjupas löpande EU:s politiska och</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">140 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft1">ekonomiska integration, vilket innebär att kandidatländerna har ett mer omfattande regelverk att anpassa sig till än vad som tidigare har varit fallet för nytillkommande länder. EU:s kommande utvidgning är samtidigt en av drivkrafterna bakom den reformprocess, som de f.d. centralplanerade ekonomierna genomgår.</P> <P class="p193 ft1">Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn år 1993 fastslog förutsättningarna för ett medlemskap i EU, de s.k. köpenhamnskriterierna. Dessa innebär bl.a. att länderna skall ha rättsstatens karakteristiska kännetecken, dvs. demokrati, respekt för lagar och mänskliga rättigheter samt skydd och respekt för minoriteters rättigheter, fungerande marknadsekonomier och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen. Medlemskap förutsätter att kandidatlandet har möjlighet att uppfylla medlemskapets förpliktelser inklusive anslutning till målen om en politisk, ekonomisk och monetär union.</P> <P class="p502 ft1">Vid Europeiska rådets möten i Essen, Madrid, Florens och Dublin bekräftades riktlinjerna för nästa utvidgning. Europeiska rådet har vid flera tillfällen deklarerat att medlemskapsförhandlingar med Malta och Cypern skall påbörjas sex månader efter regeringskonferensens slut. Samtidigt uttryckte Europeiska rådet i Madrid att strävan är att den inledande fasen av förhandlingarna med kandidatländerna i Central- och Östeuropa skall sammanfalla med förhandlingsstarten för Malta och Cypern. Vad gäller Maltas medlemskapskandidatur har ansökan dragits tillbaka efter regeringsskiftet hösten 1996.</P> <P class="p41 ft1">I Europeiska kommissionen pågår arbetet med att färdigställa så kallade länderyttranden (avier) för de elva kvarvarande kandidatländerna. Därtill kommer utredningar om utvidgningens effekter på olika sakområden, inklusive institutionella konsekvenser. Slutligen pågår arbete med att utreda de finansiella konsekvenserna av utvidgningen. Sannolikt kommer utredningarna att läggas fram i ett sammanhang under hösten 1997.</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td220"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft3">Bilaga 1 141</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft2">$EN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN</P> <P class="p72 ft1">EU:s jordbrukspolitik består av ett komplicerat system av prisstöd, produktionsbegränsningar och andra åtgärder för att stödja producenterna. Drygt hälften av medlemsländernas avgifter till unionen finansierar olika former av stöd till gemenskapens jordbruk. Nästan hälften av unionens lagstiftning avser jordbrukssektorn. I <NOBR>EU-arbetet</NOBR> väger följaktligen jordbrukspolitiken tungt.</P> <P class="p50 ft1">Jordbrukets betydelse för ekonomi och sysselsättning inom unionen är däremot begränsat. Knappt sex procent av medlemsländernas sysselsättning återfinns inom jordbruksproduktion. Sektorns bidrag till ländernas samlade BNP är endast 2,5 procent. Jordbrukets betydelse varierar emellertid mellan medlemsländerna. I vissa medlemsländer är jordbrukets andel av sysselsättningen väsentligt högre liksom dess bidrag till den nationella bruttoproduktionen. I flertalet medlemsländer har jordbruket regionalt stor betydelse.</P> <P class="p486 ft1">Att jordbruket tilldelas en central roll inför östutvidgningen beror främst på den gemensamma jordbrukspolitkens utformning. Jordbrukspolitikens samhällsekonomiska kostnader och negativa miljöeffekter samt komplexa och svåradministrerade regelverk gör jordbrukspolitiken till en ytterligt komplicerad faktor i utvidgningsstrategin. Det finns i de nuvarande medlemsländerna olika uppfattningar om hur denna fråga skall hanteras. En del anser att inga eller ett minimum av förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken behöver genomföras, medan andra lutar åt uppfattningen att marknadsordningarna måste avvecklas helt. Kommissionen förespråkar en mellanlinje som innebär en fortsatt förändring av politiken enligt de principer som 1992 års reformbeslut bygger på.</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">142 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft2">*ORDBRUKET I #ENTRAL OCH <NOBR>–STEUROPA</NOBR></P> <P class="p77 ft1">Bilden kompliceras av att jordbruket i de tio central- och östeuropeiska länderna har stor betydelse för sysselsättningen och den totala produktionen. I dessa länder svarar jordbruket för närmare 27 procent av sysselsättningen och knappt åtta procent av BNP. Variationerna är dock stora mellan länderna. De flesta av kandidatländerna i Central- och Östeuropa genomgår för närvarande en omvälvande strukturell förändring av jordbruket från storskaliga, i princip helt kollektivt ägda företag, till marknadsstyrda, privat ägda jordbruk. Även sedan privatiseringen av jordbruket inletts finns merparten av produktionskapaciteten vad gäller åkerareal och djurbesättningar i stora jordbruksföretag baserade på anställd arbetskraft.</P> <P class="p50 ft1">Effekterna av att EU:s jordbrukspolitik tillämpas i sin nuvarande utformning också i dessa länder bör utredas. Prisnivån på livsmedel är väsentligt högre i <NOBR>EU-länderna</NOBR> än i de central- och östeuropeiska länderna. För hushållen i dessa kandidatländer, som lägger en väsentlig del av inkomsterna på livsmedel, kan snabbt stigande livsmedelspriser bli mycket påfrestande.</P> <P class="p50 ft1">Generellt gäller att jordbruket liksom livsmedelsindustrin och insatsvaruindustrin i de central- och östeuropeiska kandidatländerna präglas av en föråldrad och sliten kapitalstock samt av ineffektiva och omoderna distributionskanaler. Den veterinära och sanitära standarden når ofta inte upp till de krav som ställs inom unionen. Avkastningen i jordbruket är låg i förhållande till avkastningen i <NOBR>EU-ländernas</NOBR> jordbruk samtidigt som de undermåliga distributionskanalerna leder till att det som produceras har svårt att nå konsumenterna.</P> <P class="p100 ft1">Däremot torde i flera av länderna i Central- och Östeuropa de naturliga förutsättningarna för produktion av olika jordbruksvaror vara jämförbara och i vissa fall bättre än förhållandena i medlemsländerna. Det gäller inte minst miljömässiga fördelar som kan finnas inom vissa delar av produktionssystemen och odlings-</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td220"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft3">Bilaga 1 143</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p434 ft1">landskapen. Inför utvidgningen kommer de långsiktiga konkurrensförhållandena inom jordbruksproduktionen mellan de nuvarande och de nya medlemsländerna att behöva övervägas.</P> <P class="p510 ft1">Ur jordbrukspolitisk synvinkel innebär östutvidgningen således en integrering till en gemensam marknad av ett lågavkastande jordbruk, som i huvudsak är lite eller inte alls reglerat med det högeffektiva, men hårt reglerade, jordbruket i EU. Ett alternativ till en integrering skulle kunna vara att hålla de två jordbruken åtskilda från varandra med gränsskydd och bibehållna gränskontroller. Detta skulle emellertid strida mot idén om den inre marknaden och också ta bort ett viktigt motiv för de central- och östeuropeiska kandidatländernas medlemskap i EU. Vidare skulle detta bidra till att försvåra utnyttjandet av utvidgningens samhällsekonomiska vinster i såväl nuvarande EU som i de nya medlemsländerna. En sådan lösning kan därför komma ifråga endast övergångsvis.</P> <P class="p267 ft1">Viktigt i sammanhanget är skillnaderna mellan EU:s och kandidatländernas <NOBR>WTO/Gatt-avtal.</NOBR> <NOBR>EU-ländernas</NOBR> möjligheter att avsätta överskottsproduktionen på världsmarknaden börjar redan nu hämmas av WTO:s regelverk. Kandidatländernas anslutning till <NOBR>WTO-avtalet</NOBR> begränsar dessa länders möjligheter att stödja jordbruket genom interna stöd, gränsskydd eller att med subventioner lyfta ut överskott på världsmarknaden.</P> <P class="p125 ft5">5PPDRAGET</P> <P class="p292 ft1">Mot den nu presenterade bakgrunden skall utredaren analysera konsekvenserna av EU:s utvidgning vad avser jordbruket och livsmedelsproduktion för Sverige men även unionen som helhet och kandidatländerna. Analysen skall avse jordbrukets produktionsinriktning, konkurrenskraft, sysselsättning och struktur. Även regionala konsekvenser bör uppmärksammas liksom miljöeffekter på odlingslandskapet och miljön i stort. En viktig del av analysen är att belysa utvidgningens effekter för konsu-</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">144 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p511 ft1">mentprisutvecklingen och varutillgången i Sverige och i övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> samt i kandidatländerna.</P> <P class="p512 ft1">Analysen skall utgå från ett scenario där samtliga elva aktuella kandidatländer upptas som fullvärdiga medlemmar i EU. Ut- redaren skall dock, om det med hänsyn till utvidgningsfrågans utveckling förefaller relevant, även analysera konsekvenserna av andra sannolika scenarier.</P> <P class="p192 ft1">Bedömningen av produktionsutvecklingen skall grunda sig på ett resonemang bl.a. om olika regioners komparativa fördelar för jordbruksproduktion. Där så är möjligt bör analysen underbyggas med kvantitativa beräkningar och uppskattningar. Utredaren skall vidare uppmärksamma effekterna av <NOBR>WTO-reglernas</NOBR> tillämpning i den utvidgade unionen.</P> <P class="p301 ft1">Analysen bör omfatta olika scenarier för den gemensamma jordbrukspolitiken.</P> <P class="p367 ft1">Ett av dessa scenarier bör utgå från att EU:s jordbrukspolitik förändras endast marginellt inför utvidgningen och att den tilllämpas i de nya medlemsländerna redan från anslutningens första dag. Därvid bör analysen uppmärksamma möjligheterna att övergångsregler kan komma att tillämpas.</P> <P class="p129 ft1">Ett annat scenario bör vara att den gemensamma jordbrukspolitiken successivt reformeras så att, vid reformperiodens slut, jordbruksproduktionen inom den utvidgade unionen sker till den prisnivå som gäller på världsmarknaden för jordbruksprodukter.</P> <P class="p93 ft1">Utredaren bör därvid pröva olika övergångsperioder som kan säkerställa att jordbruket i olika delar av den utvidgade unionen skall ha likvärdiga konkurrensvillkor efter övergångsperiodens slut. Det bör även klarläggas vilka medel som kan behöva tillföras den gemensamma jordbrukspolitiken.</P> <P class="p192 ft1">I ett tredje scenario bör utredaren utgå från att den gemensamma jordbrukspolitiken har liberaliserats fullständigt innan utvidg-</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td220"><SPAN class="p8 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p11 ft3">Bilaga 1 145</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft1">ningen äger rum. Det betyder att marknadsordningarna, exportstöd och andra interna prisstödsåtgärder har avvecklats, dvs. att jordbrukarna inom EU är underkastade normala marknadsmässsiga villkor. Gränsskyddet förutsätts anpassas till utvecklingen i andra jämförbara länder.</P> <P class="p468 ft1">Utifrån denna analys skall utredaren söka dra slutsatser om utvidgningens effekter för den gemensamma jordbrukspolitikens budget samt för dess totala kostnad. Där så är möjligt bör kvantitativa beräkningar och uppskattningar göras.</P> <P class="p489 ft1">Utöver att ge ytterligare underlag för regeringens fortsatta beredning och ställningstaganden, bör utredningen bidra till att informera och väcka debatt hos allmänheten samt inom näringsliv och organisationer, vilkas ställningstaganden kommer att utgöra en del av underlaget när svenska ståndpunkter skall fastställas.</P> <P class="p125 ft5">'ENOMF¶RANDET AV UTREDNINGSUPPDRAGET</P> <P class="p513 ft1">Utredaren skall vid genomförandet av sitt uppdrag beakta internationella och svenska studier och konsekvensutredningar på ovan nämnda områden. Europeiska kommissionens eget utredningsarbete skall även beaktas i studien. Utredaren bör särskilt ta del av det material som utarbetats inom ramen för den parlamentariska kommittén (Jo 1995:06) om reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (KomiCAP).</P> <P class="p480 ft1">Utredaren skall i sitt arbete beakta den pågående regeringskonferensen som avses bli slutförd under utredningens gång.</P> <P class="p425 ft1">Utredaren bör i sitt arbete samråda med en referensgrupp bl.a. bestående av de övriga särskilda utredare som utreder frågor om EU:s utvidgning samt företrädare för berörda departement.</P> <P class="p121 ft1">Utredaren skall i sitt arbete även beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser av lagda förslag (dir. 1992:50)</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft12"><SPAN class="ft3">146 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft3">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft1">och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Eftersom utredningen inte skall utmynna i några förslag, behöver utredaren inte pröva offentliga åtaganden enligt direktiv 1994:23.</P> <P class="p132 ft5">2EDOVISNING AV UPPDRAGET</P> <P class="p514 ft1">Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31 oktober 1997.</P> <P class="p34 ft1">Flera svenska utredningar om utvidgningens konsekvenser genomförs under år 1997. Resultatet av de olika utredningarna avses också presenteras i en sammanfattande form.</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr22 td221"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td222"><SPAN class="p9 ft47">147</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p515 ft4">"ILAGA</P> <P class="p516 ft4">"ESKRIVNING AV JORDBRUKSSEKTORN I <NOBR>#–%</NOBR> L¤NDERNA</P> <P class="p414 ft1">I bilaga 2 ges en översiktlig bild av hur jordbrukssektorn ser ut i vart och ett av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Beskrivningen omfattar bl.a.:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr26 td96"><SPAN class="p458 ft18">·</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td223"><SPAN class="p15 ft1">Jordbrukets roll i ekonomin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p458 ft18">·</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td223"><SPAN class="p15 ft1">De viktigaste produktionsgrenarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p458 ft18">·</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td223"><SPAN class="p15 ft1">Utrikeshandel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p458 ft18">·</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td223"><SPAN class="p15 ft1">Jordbrukspolitisk situation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p458 ft18">·</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td223"><SPAN class="p15 ft1">Markpolitik och strukturläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p138 ft1">Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning som syftar till att ge en värdering av landets jordbrukssektor.</P> <P class="p517 ft1">Polen har givits störst utrymme i beskrivningarna eftersom det är det klart viktigaste jordbrukslandet bland <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> och dessutom angränsar landet geografiskt till Sverige.</P> <P class="p518 ft1">Beskrivningarna grundas till största delen på kommissionens länderrapporter och kommissionens länderyttrande (avisvaren). Dessa uppgifter avser som regel förhållandena t.o.m. 1995.</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">148 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p519 ft72">! 0OLEN</P> <P class="p520 ft1">Polen är det största av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> med en befolkning på nära 40 miljoner. Jämfört med nuvarande <NOBR>EU-länder</NOBR> är det bara fem länder som har större befolkningsantal. Polen är även till ytan det största av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p48 ft1">Ekonomiskt sett är också Polen klart störst av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Landets totala BNP är nästan tre gånger så stor som BNP i Tjeckien, som har näst störst BNP av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Polens BNP utgör nästan 40 procent av total BNP i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Polens totala BNP är den elfte största jämfört med länderna inom EU, vilket ungefär är i samma storleksordning som Finland. Räknat efter BNP/capita kommer Polen på femte plats bland CÖE- länderna. Sloveniens BNP/capita är tre gånger så hög som i Polen.</P> <P class="p122 ft1">Ekonomin i Polen utvecklades i negativ riktning i samband med den ekonomiska omvälvningen i slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Vändningen kom förhållandevis tidigt i Polen jämfört med övriga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR></P> <P class="p52 ft1">BNP utvecklades i positiv riktning redan 1992. Den nedgång som ägde rum i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> har nu kunnat hämtas in. BNP- tillväxten har de senaste åren varit bland de högsta av CÖE- länderna.</P> <P class="p436 ft1">Jordbrukets produktionsvärde uppgår till ca 8 procent av total BNP vilket är något mindre än genomsnittet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Räknat i absoluta tal är jordbrukets produktionsvärde högst i Polen jämfört med övriga <NOBR>CÖE-länder,</NOBR> skillnaden mot Rumänien</P> <P class="p521 ft1">är dock liten. Sett över en lägre period har jordbrukets andel av BNP minskat, det är speciellt animalieproduktionen som har gått ner.</P> <P class="p162 ft1">Andelen sysselsatta inom jordbrukssektorn är mycket hög i Polen jämfört med övriga <NOBR>CÖE-länder,</NOBR> endast Rumänien har högre</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 149</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p522 ft1">andel. Detta kan förklaras att det polska jordbruket till stor del består av småjordbruk.</P> <P class="p92 ft1">Åkerarealen uppgår till ca 14 miljoner hektar, det motsvarar ca 1/3 av åkerarealen i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Av länderna i EU är det fem som har större åkerareal än Polen.</P> <P class="p523 ft1">Av åkerarealen används ca 60 procent för odling av spannmål. Den totala spannmålsarealen har varit relativt stabil de senaste åren. En förhållandevis stor del av arealen används för odling av råg. Råg lämpar sig väl för jordarter och klimat i Polen. Hektaravkastningen har minskat under de senaste åren och är omkring hälften av nivåerna inom EU. Yttre förutsättningar som jordarter och klimat ger inte de bästa förutsättningar för högavkastande spannmålsodling i Polen. Den totala spannmålsskörden uppgår normalt till ca 25 milj ton. Vid dessa skördenivåer krävs en viss import. Under 1996/97 har Polen importerat <NOBR>1-2</NOBR> milj ton. Det är bara Frankrike och Tyskland av länderna i EU som har större spannmålsproduktion än Polen.</P> <P class="p315 ft1">Polen har en mycket stor odling av potatis. En stor del av skörden används på den egna gården till såväl livsmedel som foder. Den polska potatisarealen är i stort sett lika stor som EU:s hela areal. Avkastning är dock betydligt lägre än i EU. Oljeväxtodlingen i Polen utgörs nästan uteslutande av raps. Odlingen uppgår till ca 0,5 milj ha vilket gör Polen till ett av stora producentländerna i Europa. Polen är normalt nettoexportörer av oljeväxtprodukter men stigande konsumtion de senaste åren har lett till minskat överskott. Under 1996/97 har Polen importerat oljeväxtfrö. Polen har även en omfattande odling av sockerbetor, av länderna inom EU är det bara Tyskland och Frankrike som har större arealer. Odlingen har varit stabil under <NOBR>1990-talet.</NOBR> De senaste åren har hektarskördarna nått <NOBR>75-85</NOBR> procent av skördenivåerna i EU. Polen har normalt exportöverskott av socker. Medelarealen per företag är låg jämfört med länderna i EU, ca 1,5 hektar jämfört ca 7 hektar.</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">150 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p524 ft1">Grönsaks- och fruktodlingen är av förhållandevis stor omfattning i Polen. På fruktområdet är de viktigaste produkterna äpple, päron och körsbär. Polens äppelodling uppgår till ca 20 procent av EU:s</P> <P class="p525 ft1">totala odling. Omkring 60 procent av frukt- och bärproduktionen levereras till processindustrin. Polen exporterar normalt <NOBR>40-50</NOBR> procent av produktion (totalt för färsk frukt och bearbetade produkter). Östeuropa är den dominerande marknaden för polsk export med över 80 procent av den totala kvantiteten. Grönsaksodlingen har minskat med ca 20 procent de senaste åren. Kål och lök är de viktigaste produkterna. Lök är den viktigaste exportprodukten. Polen har även en relativt stor tobaksodling, den polska odlingen uppgår till knappt 10 procent av total odling i EU.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr0 td228"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td229"><SPAN class="p8 ft10">6EGETABILIEPRODUKTIONEN I 0OLEN J¤MF¶RT MED %5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td230"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td231"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td26"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p8 ft26">Gröda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td232"><SPAN class="p526 ft26">Produktion,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p527 ft26">Andel av produk-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td233"><SPAN class="p11 ft26">Storleksordning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td232"><SPAN class="p249 ft26">milj ton</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p397 ft26">tionen i <NOBR>EU-15,</NOBR> %</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td233"><SPAN class="p214 ft26">jämfört med <NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td234"><SPAN class="p8 ft26">Spannmål</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td235"><SPAN class="p528 ft26">24,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td236"><SPAN class="p529 ft26">12</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td237"><SPAN class="p530 ft26">3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td56"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p8 ft24">Raps</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td232"><SPAN class="p440 ft24">1,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p406 ft24">17</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p531 ft24">3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p8 ft24">Potatis</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td232"><SPAN class="p440 ft24">27,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p406 ft24">54</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p531 ft24">1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p8 ft24">Sockerbetor</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td232"><SPAN class="p440 ft24">2,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p406 ft24">14</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p531 ft24">3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p8 ft26">Grönsaker</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td232"><SPAN class="p528 ft26">5,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p532 ft26">10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p533 ft26">4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td230"><SPAN class="p8 ft26">Frukt</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td231"><SPAN class="p440 ft26">2,5</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p406 ft26">8</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td26"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td56"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft24">* Avser 1996, uppgifterna för raps avser 1995</P> <P class="p258 ft28">+¤LLA !GRA %UROPA OCH %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p534 ft1">Animaliesektorn har påverkats förhållandevis mer av den ekonomiska omvälvningen än vegetabiliesektorn. Den totala produktionen minskade med drygt 20 procent mellan <NOBR>1989-1993.</NOBR> Nergången i Polen har sålunda varit mindre än i de flesta övriga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Under de senaste åren har en viss återhämtning skett.</P> <P class="p475 ft1">Mjölkproduktionen i Polen bedrivs till övervägande delen av jordbrukare som har mindre än 10 kor. Brist på kapital, kvalitetsproblem m.m. har bidragit till att produktionen har minskat. Polen</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 151</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p535 ft1">har traditionellt varit ett underskottsområde på mjölk men under senare år har man fått ett överskott. Minskad konsumtion är den viktigaste orsaken till att exporten har ökat.</P> <P class="p72 ft1">Den specialiserade nötköttsproduktionen är av mindre betydelse och merparten av köttet kommer från mjölkkorna. Polen har de senaste åren haft ett visst exportöverskott som till största delen avsats på den ryska marknaden. Omkring 10 procent har exporterats till EU och då huvudsakligen till Sverige. Grisköttsproduktionen är av större betydelse. Kvaliteten på grisköttet i Polen skiljer sig från EU:s p.g.a. att grisarna är tyngre vid slakt och uppföds med en mindre andel protein i fodret. Normalt har Polen ett visst importbehov. Produktionen av fjäderfäkött har ökat kraftigt de senaste åren. Ökad konsumtion har dock mer än väl motsvarat produktionsökningen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr1 td238"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td122"><SPAN class="p11 ft73">!NIMALIEPRODUKTIONEN I 0OLEN</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td202"><SPAN class="p11 ft73">J¤MF¶RT MED %5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td209"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Produkt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td202"><SPAN class="p19 ft24">Produktion</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p11 ft24">Andel av produk-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p536 ft24">Storleksord.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td202"><SPAN class="p19 ft24">milj ton</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p11 ft24">tionen i <NOBR>EU-15,</NOBR> %</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p393 ft43">jämfört med <NOBR>EU-15</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td209"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td238"><SPAN class="p8 ft26">Mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td202"><SPAN class="p351 ft26">11,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p537 ft26">10</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p538 ft26">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Nötkött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td202"><SPAN class="p326 ft24">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p537 ft24">5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p406 ft24">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Griskött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td202"><SPAN class="p351 ft24">2,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p537 ft24">12</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p538 ft24">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Fjäderfäkött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td202"><SPAN class="p539 ft24">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p529 ft24">5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p529 ft24">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td209"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft24">* Avser 1995</P> <P class="p258 ft28">+¤LLA !GRA %UROPA OCH %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p540 ft1">Livsmedelsindustrin i Polen spelar stor roll för den totala ekonomin i samhället. 1995 uppgick produktionen till ca 18 procent av det totala produktionsvärdet. Ca 13 procent av de sysselsatta i industrin finns i livsmedelssektorn. Jämfört med situationen 1990 har livsmedelsindustrins betydelse ökat. Det är stora skillnader mellan de olika grenarna i sektorn vad gäller ägande, struktur m.m. Den ekonomiska omvälvningen i Polen i slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> ledde dels till att nya privatägda livsmedels-</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">152 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p541 ft1">företag uppstod, dels att tidigare statligt ägda företag övergick i privat ägo. Enligt Institute of Agricultural Economics and Food Economy i Warszawa har den statliga ägarandelen i livsmedelsektorn sjunkit från ca 75 procent i mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> till ca <NOBR>10-15</NOBR> procent i nuläget. Det statliga ägandet är fortfarande stort i kvarn- och alkoholindustrin. I bryggeri- och konfektindustrin har staten inte något ägande kvar.</P> <P class="p100 ft1">De utländska investeringar som har gjorts har ofta skett i industrier som tillverkar högförädlade livsmedel. Dessa produkter har därför inte direkt konkurrerat med produkter från de polskägda företagen. Produkterna från de polska företagen konkurrerar främst genom ett lågt pris. De utländska investeringarna i livsmedelsindustrin är omfattande. Omkring 35 procent av investeringarna i industrin sker i denna sektor. Bland enskilda företag är det bara ett bilföretag som har gjort större investeringar än livsmedelsföretagen. Utlandsinvesteringarna har koncentrerats till i huvudsak följande sektorer:</P> <P class="p69 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Tobak</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Drycker, läskedrycker och öl</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Sötsaker</SPAN></P> <P class="p292 ft1">Inom grenar av livsmedelsindustrin som tillverkar baslivsmedel har intresset bland utländska investerare varit betydligt mindre.</P> <P class="p72 ft1">Sammanfattningsvis kan konstateras att livsmedelsindustrin är en av de industrigrenar som är mest ”framåt” i hela den polska industrin.</P> <P class="p542 ft1">Polen hade före den ekonomiska omvälvningen i slutet på 1980- talet en positiv handelsbalans på livsmedelsområdet men under de senaste åren har landet varit nettoimportör. I absoluta tal har både exporten och importen ökat. De viktigaste exportprodukterna är frukt, bär, mejeriprodukter och kött (även levande djur). Direkt efter att de politiska förändringarna ägde rum i slutet på 1980- talet ökade handeln med EU medan den minskade med f.d.</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p543 ft1">Sovjet. Under de senaste åren har dock de forna Sovjetrepublikerna åter intagit platsen som ledande exportmarknad för polska livsmedel. Tillbakagången i det ryska jordbruket är en viktig anledning till att den polska exporten har ökat. Karaktären på den polska exporten har förändrats från råvaror till förädlade produkter. Ökningen är speciellt påtaglig i handeln med f.d. Sovjet.</P> <P class="p55 ft5">4ABELL 0OLENS UTRIKESHANDEL MED LIVSMEDEL</P> <P class="p544 ft5">MILJ 53</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr22 td239"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td91"><SPAN class="p393 ft26">Import</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td207"><SPAN class="p393 ft26">Export</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td94"><SPAN class="p12 ft26">Netto</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p355 ft42">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td95"><SPAN class="p247 ft42">785</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td200"><SPAN class="p247 ft42">535</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td97"><SPAN class="p12 ft42"><NOBR>-250</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p355 ft24">EFTA</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p247 ft24">64</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td200"><SPAN class="p247 ft24">13</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p392 ft24"><NOBR>-51</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p355 ft24">Sovjet och andra öststater</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p243 ft24">223</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td200"><SPAN class="p243 ft24">597</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p439 ft24">374</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p355 ft24">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td95"><SPAN class="p174 ft24">781</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td200"><SPAN class="p391 ft24">100</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p391 ft24">681</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td239"><SPAN class="p355 ft26">SUMMA</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td91"><SPAN class="p174 ft26">1 853</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td207"><SPAN class="p12 ft26">1 245</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p392 ft26">608</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p11 ft28">+¤LLA !GRA %UROPE</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td200"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft1">Polen avreglerade jordbrukssektorn före övriga sektorer. Avregleringen innebar att det statliga inköpsmonopolet avskaffades, livsmedelssubventionerna försvann och priserna släpptes fria. Detta ledde till kraftigt stigande priser och dessutom till en osäker avsättnings- och försörjningssituation. För att lösa det polska jordbrukets marknadsproblem inrättades 1990 en speciell myndighet. Myndigheten ansvarar för interventionsåtgärder, prisstabilisering och stöd till jordbrukarnas inkomster. Myndigheten ansvarar också för landets lagring av livsmedel.</P> <P class="p545 ft1">Merparten av stödet till jordbruket via budgeten går till jordbrukets socialförsäkringar, ca 70 procent. De sociala åtgärderna utgörs till största delen av pensioner.</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">154 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p546 ft69">4ABELL 0OLENS BUDGETKOSTNADER F¶R JORDBRUKSSEKTORN PROCENT</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr22 td240"><SPAN class="p8 ft26">Sociala åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td241"><SPAN class="p547 ft26">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td240"><SPAN class="p8 ft42">Stöd till utveckling av jordbruksföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td241"><SPAN class="p548 ft42">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td240"><SPAN class="p8 ft24">Krediter till investeringar</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td241"><SPAN class="p549 ft24">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td240"><SPAN class="p8 ft26">Marknadsregleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td241"><SPAN class="p549 ft26">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td240"><SPAN class="p8 ft24">Utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td241"><SPAN class="p549 ft24">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td242"><SPAN class="p8 ft26">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td243"><SPAN class="p548 ft26">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA !GRA %UROPE</P> <P class="p50 ft1">De marknadsreglerande åtgärderna omfattar flertalet av de viktigaste jordbruksprodukterna som bl.a. spannmål, mejerivaror, griskött och nötkött. De regleringsinstrument som används är snarlika de medel som används inom EU. Stödpriserna i Polen är dock betydligt lägre än stödpriserna inom EU.</P> <P class="p550 ft5">4ABELL *¤MF¶RELSE AV ST¶DPRISET I 0OLEN OCH %5 %5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td244"><SPAN class="p8 ft26">Produkt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td245"><SPAN class="p551 ft26">Polen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p8 ft26">Vete</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td246"><SPAN class="p551 ft26">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p8 ft24">Griskött</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td246"><SPAN class="p552 ft24">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p8 ft24">Mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td246"><SPAN class="p552 ft24">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td244"><SPAN class="p8 ft26">Nötkött</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td245"><SPAN class="p553 ft26">46</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft24">* Avser förhållandena 1995</P> <P class="p258 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p554 ft34">4ABELL )NTERVENTIONS OCH MINIMIPRISER I 0OLEN KR KG</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr17 td247"><SPAN class="p8 ft26">Produkt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td248"><SPAN class="p555 ft26">Minimipris</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td249"><SPAN class="p556 ft26">Interventionspris</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td250"><SPAN class="p8 ft26">Vete</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td251"><SPAN class="p555 ft26">1,15</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td252"><SPAN class="p557 ft26">1,38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td250"><SPAN class="p8 ft24">Råg</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td251"><SPAN class="p15 ft24">0,80</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p558 ft24">0,95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td250"><SPAN class="p8 ft24">Mjölk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td251"><SPAN class="p465 ft24">1,38</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p559 ft24"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td250"><SPAN class="p8 ft24">Smör</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td251"><SPAN class="p465 ft24"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p558 ft24">16,50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td250"><SPAN class="p8 ft24">Skummjölkspulver</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td251"><SPAN class="p465 ft24"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p558 ft24">13,50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td247"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td248"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td249"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft24">1 zloty = 2,50 SEK</P> <P class="p258 ft28">+¤LLA !GRA %UROPE</P> <P class="p87 ft1">Marknadspriserna i Polen är som regel lägre än inom EU. Socker, mjölk och nötkött är exempel på produkter där priserna i Polen är på en betydligt lägre nivå än i EU. Priserna på vete, griskött och fjäderfäkött är däremot på ungefär samma nivå som i EU. OECD har i sina <NOBR>PSE-beräkningar</NOBR> kommit fram till tal som för 1996 är betydligt lägre än i EU. Polens <NOBR>PSE-tal</NOBR> är 28 jämfört med EU som har 43.</P> <P class="p412 ft1">Polens struktur på jordbruksområdet skiljer sig från de flesta övriga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> P.g.a. ett starkt motstånd från landsbygdsbefolkningen fullföljdes inte den kollektivisering som påbörjades under <NOBR>1950-talet,</NOBR> vilket även accepterades av kommunistregimen.</P> <P class="p489 ft1">Det har genomförts privatiseringar av statligt ägd mark men dock i relativt begränsad omfattning, ca 10 procent av marken, då enskilda jordbrukare har haft svårt att finansiera förvärven. Det mesta av marken har därför arrenderats ut på lågtidskontrakt.</P> <P class="p78 ft1">Av de privata jordbruksföretagen är det endast 3 procent som har större åkerareal än 20 hektar. Det är stora skillnader mellan olika delar av landet. I nordvästra Polen är mer än 20 procent av företagen större än 15 hektar medan motsvarande andel i sydöst inte är mer än ca 5 procent. Total för hela Polen är medelarealen inte större än knappt 7 hektar. Antalet nötkreatur uppgår i</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">156 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft1">medeltal till 4 stycken varav 2 stycken är mjölkkor, medelantalet för grisar är 8 stycken.</P> <P class="p79 ft5">4ABELL 3TRUKTUREN I DET POLSKA JORDBRUKET</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr22 td228"><SPAN class="p8 ft26">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td102"><SPAN class="p20 ft26">Antal företag</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td228"><SPAN class="p95 ft26">Medelareal, ha</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p247 ft26">Andel av åkerarealen, %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td230"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td99"><SPAN class="p236 ft26">1 000 st</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td230"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td253"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td228"><SPAN class="p8 ft26">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td102"><SPAN class="p236 ft26">1,563</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td228"><SPAN class="p394 ft26">2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p561 ft26">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p8 ft24">Kooperativ</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p236 ft24">1,720</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p394 ft24">400</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p561 ft24">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p8 ft24">Privata</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p236 ft24">2 030</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p252 ft24">6,7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p561 ft24">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td230"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td230"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td253"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p72 ft1">Medelåldern på de polska jordbrukarna är betydligt lägre än för genomsnittet i EU. Ca 17 procent av jordbrukarna i Polen är yngre än 35 år medan motsvarande andel i EU endast är ca 9 procent. Det finns färre jordbrukare över 65 år i Polen (15 procent) än i EU (25 procent).</P> <P class="p55 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p507 ft1">Polen har som det största landet av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> en stor potential även på jordbruksområdet. Det utmärkande för det polska jordbruket är den avvikande strukturen i producentledet. För att Polen ska uppnå effektivitet i jordbruket måste det komma till stånd en omfattande strukturrationalisering vilket med stor säkerhet kommer att ta många år att genomföra. Polen har dock betydligt mindre av de problem som andra <NOBR>CÖE-länder</NOBR> har när det gäller att försöka fördela ut den statligt ägda marken. Uppbyggnaden av jordbruket med små enheter som kan växa kan göra det lättare att förbättra strukturen jämfört med att bryta ner stora jordbruk i mindre enheter.</P> <P class="p562 ft1">Vegetabilieproduktionen missgynnas av svaga yttre förhållanden i form av dåliga jordar och mindre lämpligt klimat.</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 157</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p563 ft1">Förutsättningarna är bättre för en konkurrenskraftig animalieproduktion samt för arbetsintensiva specialodlingar som frukt, bär och grönsaker.</P> <P class="p509 ft1">Jordbruket och livsmedelsindustrin i Polen ges draghjälp av en stor hemmamarknad som ger en plattform för expansion på andra marknader. Landet är positivt till utländska investeringar och privatiseringsprocessen har kommit långt.</P> <P class="p32 ft72">" 5NGERN</P> <P class="p564 ft1">Ungern har ca 10 miljoner invånare. Landet har den tredje största BNP, räknat i absoluta tal, efter Polen och Tjeckien. Ungern har även den tredje högsta BNP per capita av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p80 ft1">Ungern genomgick i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> en ekonomisk kris i samband med de förändringar som då inträffade. BNP från jordbruket minskade mer än för övriga sektorer, nedgången har varit störst i animaliesektorn. 1994 kunde en viss förbättring åter skönjas i ekonomin. Tillväxten i Ungern har gått långsammare de senaste åren än i bl.a. Polen och Tjeckien.</P> <P class="p421 ft1">Jordbrukets andel av BNP är ca 6 procent vilket är lägre än genomsnittet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Andelen sysselsatta inom jordbruket uppgår till ca 8 procent vilket är bland de lägsta av samtliga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR></P> <P class="p565 ft1">Åkerarealen i Ungern uppgår till ca 4,7 miljoner hektar, det är den tredje största arealen bland <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> efter Polen och Rumänien.</P> <P class="p80 ft1">Spannmål är den viktigaste grödan med drygt 60 procent av den totala åkerarealen. Spannmålsarealen har varit förhållandevis stabil under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vete och majs är de viktigaste</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">158 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p566 ft1">spannmålsgrödorna. Hektaravkastningen i Ungern ligger runt 5 ton/ha vilket är lika med genomsnittet för EU. Olämpliga väderleksförhållanden under flera år i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock pressat tillbaka avkastningen. Ungern är normalt en betydande exportör av spannmål. Normalt exporterar man <NOBR>1,5-2,5</NOBR> miljoner ton, främst vete. Ungern har även en betydande produktion av solrosor, övriga oljeväxter odlas endast i begränsad utsträckning. Odlingen av solrosor har ökat under senare år. Hektaravkastningen i Ungern är i nivån med EU:s. Ungern har normalt ett betydande exportöverskott av vegetabiliska oljor. Sockerbetsodlingen är omfattande men brist på bevattningsmöjligheter gör odlingen relativt osäker. Tobaksodling förekommer men är av liten omfattning.</P> <P class="p131 ft1">Fruktodlingen har minskat kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Äpple är den viktigaste produkten. Jämfört med <NOBR>EU-länderna</NOBR> har Ungern, trots minskningen, en relativt hög totalproduktion, ungefär i nivå med Holland. Omkring 10 procent av skörden exporteras, merparten går till Ryssland. Grönsaksproduktion har varit stabil under 1990- talet. Ungerns totala produktion ligger ungefär i nivå med Portugals. Av produktionen exporteras ca 10 procent. Det finns även en relativt stor vinodling i Ungern. Omkring 25 procent av produktionen exporteras, därav går ca 50 procent till Ryssland.</P> <P class="p567 ft1">Animalieproduktionen i Ungern har minskat förhållandevis mer än vegetabilieproduktionen. Griskött har minskat mest av animalieprodukterna.</P> <P class="p297 ft1">Ungern har av tradition varit ett överskottsområde på mjölk men under <NOBR>1990-talet</NOBR> har exporten minskat p.g.a. fallande produktion. De senaste åren har dock exporten åter ökat. Avkastningsnivån ligger runt 5 000 kg/ko, vilket är nästan i nivån med genomsnittet i EU. Nötköttsproduktionen är av förhållandevis liten betydelse. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har produktionen minskat och landet blev nettoimportörer, en återhämtning har dock skett så att handeln nu är i balans. Griskött är den viktigaste animalieprodukten i Ungern. Det är dock denna produkt som minskat mest under</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 159</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p566 ft1"><NOBR>1990-talet.</NOBR> Landet har tidigare varit en betydande exportörer av fläskkött men de senaste åren har produktionen varit i balans. Ungerns export av griskött var tidigare bland högsta jämfört med länderna i EU. Import av avelsdjur från bl.a. Sverige ger landet en möjlighet att utveckla denna produktionsgren. Produktionen av fjäderfäkött är också betydande. Ungern är normalt en betydande exportör jämfört med länderna i EU.</P> <P class="p567 ft1">Livsmedelsindustrin är den tredje största industrigrenen i Ungern. Mer än 20 procent av de industrianställda finns i denna produktionsgren. Svenska livsmedelsföretag har sedan länge varit etablerade i Ungern för produktion av råvaror till färdigmat som produceras i Sverige.</P> <P class="p295 ft1">Ungern är nettoexportörer av livsmedelsprodukter. Exporten är värdemässigt normalt <NOBR>2-3</NOBR> gånger större än importen. EU tillsammans med Ryssland är de största exportmarknaderna. Ungern har en positiv handelsbalans mot EU. Kött, spannmål samt frukt och grönsaker är de viktigaste exportprodukterna. Av importen kommer merparten från EU. Ungern är medlem av WTO och omfattas sålunda av det avtal som begränsar stödet till jordbruket. Ungern har mycket små kvantiteter och belopp som är godkända för stöd enligt <NOBR>UR-avtalet</NOBR> på jordbrukets område.</P> <P class="p568 ft1">Den ungerska jordbruksproduktionen har av tradition varit exportorienterad. Direkt efter den ekonomiska reformen i Ungern i slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> skedde en liberalisering även på jordbrukets område som medförde att stödet till jordbruket sjönk. Det fanns dock kvar kvantitativa begränsningar av importen samt möjligheter till exportstöd. Under de senaste åren har det återinförts regleringar som till vissa delar påminner om EU:s stödsystem.</P> <P class="p43 ft1">Det finns marknadsregleringar för de viktigaste produkterna men stödprisnivåerna är låga (ibland under världsmarknadsprisnivå) och det finns även kvantitativa begränsningar. Under det senaste året har det införts kvotsystem för socker som har likheter med EU:s system. Det förekommer både gränsskydd och exportbidrag.</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">160 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p541 ft1">Direkt efter reformen minskade exportbidragens betydelse men efter 1994 har stöden åter börjat stiga och utgör nu ca 50 procent av jordbruksbudgeten. Det förekommer också arealbaserade inkomststöd, beloppen per hektar är dock mycket låga jämfört med EU:s arealstöd. I syfte att underlätta uppbyggnad och modernisering ges både investeringsstöd och räntebidrag. Totalt utgör exportbidraget den tyngsta budgetposten men förhållandevis mycket stöd ges även till investeringsstöd och direktstöd.</P> <P class="p203 ft1">I Ungern har det som en följd av de ekonomiska reformerna även påbörjats en landreform. Det har dels skett en omfördelning av mark, dels en förändring av ägandeformerna. Jordägare som tidigare fått sin mark konfiskerad har givits möjlighet till kompensation antingen genom att få marken tillbaka (nödvändigtvis inte samma arealer som man förlorat) eller i form av "hårdvaluta". Det har även genomförts program i syfte att privatisera statliga jordbruk och att förändra ägandet i de kooperativa företagen. F.n. diskuteras ett förslag som innebär att låta utländska intressen köpa åkermark. Syftet med denna åtgärd kan vara att samla ägandet.</P> <P class="p569 ft60">4ABELL 3TRUKTUREN P¥ DET UNGERSKA JORDBRUKET</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p8 ft26">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p547 ft26">Andel av åkerareal, procent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td104"><SPAN class="p8 ft26">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td254"><SPAN class="p570 ft26">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p8 ft24">Kooperativa</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td254"><SPAN class="p570 ft24">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td104"><SPAN class="p8 ft24">Privata samt övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td254"><SPAN class="p571 ft24">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td100"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p55 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p292 ft1">Ungern är av tradition ett exportorienterat jordbrukarland. Jordbruket är av förhållandevis stor omfattning och landet producerar stora kvantiteter av flera betydande jordbruksvaror.</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 161</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p572 ft1">Avkastningsnivåerna ligger för såväl vegetabilier som animalier ganska nära de nivåer som länderna inom EU uppnår trots att resurserna av insatsvaror är ganska begränsade. Landet har hög exportandel av många produkter inom skiftande områden, såväl bulkprodukter som arbetskrävande specialprodukter. Ungern kan på goda grunder antas ha en hög potential som producent av jordbruksprodukter i framtiden och då även på exportmarknaden. Landet har dock ännu inte en livsmedelsindustri som är konkurrenskraftig fullt ut. Investeringar har gjorts i mera konsumentorienterade industrigrenar men det saknas fortfarande kapital i basindustrin. En annan nackdel för landet kan vara att det geografiska läget försvårar för export till vissa marknader. Jämfört med Polen saknar Ungern en stor hemmamarknad att bygga upp sin industri runt vilket ger en osäkrare situation. Ungern har i likhet med många <NOBR>CÖE-länder</NOBR> problem med att förändra ett storskaligt statligt jordbruk.</P> <P class="p573 ft72"># 4JECKIEN</P> <P class="p124 ft1">Den Tjeckiska republiken är en ny nation som tillkom efter en delning av Tjeckoslovakien den 1 januari 1993. Olika syn på den ekonomiska och politiska omdaningen som inleddes 1989 drev fram uppdelningen i två oberoende stater, Tjeckien och Slovakien.</P> <P class="p436 ft1">Tjeckien är det tredje största landet i <NOBR>CÖE-10</NOBR> med drygt 10 miljoner invånare. BNP i Tjeckien föll tillbaka i slutet av 1980- talet men 1994 nåddes en vändpunkt och en förbättring kunde skönjas. Tjeckien har näst högst BNP/capita och även näst högst BNP räknat i absoluta tal av <NOBR>CÖE-10</NOBR> (det är bara Polen som har en större BNP). BNP per capita uppgår till ca 20 procent av genomsnittet för EU. Tillväxten i Tjeckien har varit bland de högsta av samtliga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Tjeckien har även haft en jämförelsevis låg inflation. Under våren 1997 har den tjeckiska</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">162 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p574 ft1">ekonomin försämrats bl.a. beroende på ett tilltagande budgetunderskott.</P> <P class="p504 ft1">Åkerarealen i Tjeckien uppgår till ca 3,2 miljoner hektar vilket utgör ca 7,5 procent av den totala arealen i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Jordbruket har förhållandevis liten betydelse för den totala ekonomin jämfört med övriga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Olika mått som t.ex. antal sysselsatta inom jordbruket, jordbrukets andel av BNP och jordbrukets andel av utrikeshandeln sammanfaller mera med EU än med övriga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR></P> <P class="p575 ft1">Jordbruksproduktionen minskade kraftigt som en följd av den ekonomiska reformen. Nedgången var störst i animalieproduktionen. 1995 uppgick produktionen till ca 85 procent av 1989 års nivå.</P> <P class="p170 ft1">Inom vegetabilieproduktionen dominerar spannmålsodlingen men under de senaste åren har produktionen av oljeväxter ökat kraftigt. Andra viktiga grödor är sockerbetor och potatis. Normalt är landet självförsörjande med de flesta vegetabilieprodukter. Vissa år har landet även kunnat exportera vissa kvantiteter.</P> <P class="p523 ft1">Animalieproduktionen har minskat kraftigt, för vissa produktionsgrenar uppgår minskningen till 50 procent. Under det senaste året har dock minskningen bromsats upp inom mjölksektorn. Tidigare har Tjeckien haft betydande exportöverskott för flera animalieprodukter men de senaste åren är det enbart mjölkproduktionen som uppvisat överskott. Omkring 1/3 av landets smörproduktion säljs på export.</P> <P class="p41 ft1">Livsmedelsindustrin i Tjeckien är av förhållandevis liten betydelse jämfört med de flesta av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Drygt 10 procent av industriproduktionen utgörs av livsmedelprodukter. Livsmedelsindustrin är dock dubbelt så stor som den tjeckiska bilindustrin.</P> <P class="p65 ft1">Totalt sett är Tjeckien nettoimportör av livsmedel. EU och Slovakien är det viktigaste marknaderna för både import och</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 163</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p541 ft1">export från Tjeckien. Mjölkprodukter och drycker (öl och sprit) är de viktigaste exportprodukterna. P.g.a. att produktionen har minskat kommer Tjeckien på kort sikt inte att påverkas av UR- avtalet på jordbrukets område.</P> <P class="p509 ft1">Det har genomförts landreformer i Tjeckien under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Syftet med reformerna har varit att minska det statliga ägandet och istället etablera privata och kooperativt ägda jordbruk. En strävan har varit att lämna tillbaka jorden till de ursprungliga ägarna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td228"><SPAN class="p11 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td255"><SPAN class="p11 ft10">„GOSTRUKTUR I DET TJECKISKA</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td256"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p11 ft5">JORDBRUKET</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td256"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td225"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td159"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td257"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p8 ft26">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p272 ft26">Antal företag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p527 ft26">Genomsnitts-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td256"><SPAN class="p271 ft26">Total areal,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td120"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p245 ft26">areal, ha</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td225"><SPAN class="p220 ft26">ha</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p11 ft26">procent</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p8 ft26">Privata</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td31"><SPAN class="p273 ft26">24 183</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td103"><SPAN class="p576 ft26">34</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td256"><SPAN class="p577 ft26">826 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p578 ft26">23</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td53"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p8 ft24">Bolag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p273 ft24">1 463</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p576 ft24">680</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td256"><SPAN class="p577 ft24">957 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td163"><SPAN class="p578 ft24">28</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p8 ft24">Kooperativ</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p273 ft24">1 151</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p576 ft24">1 447</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td256"><SPAN class="p577 ft24">1 666 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td163"><SPAN class="p578 ft24">48</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p8 ft26">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p273 ft26">80</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p576 ft26">660</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td225"><SPAN class="p577 ft26">33 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p537 ft26">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td257"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p47 ft1">Privatiseringen av livsmedelsindustrin har inte hunnit lika långt som i jordbrukarledet. Målsättningen är att dela upp stora statliga företag i privata företag av mindre storlek samtidigt som överkapaciteten kan tas bort.</P> <P class="p80 ft1">Stödet till jordbruket i Tjeckien beräknas för 1997 uppgå till ca 8 mdr Ckr (ca 250 milj ecu). Drygt hälften ges i form av direktstöd och resterande del som prisstöd. Merparten av prisstödet ges till mjölkprodukter (omkring hälften) andra produkter som ges stöd är vete, kött och griskött. Stöd ges i form exportbidrag och interventionsuppköp. 1995/96 uppgick stödpriserna i Tjeckien till ca 65 procent av EU:s stödpriser för vete och till ca <NOBR>40-50</NOBR> procent för mjölk och kött. För de spannmålsbaserade animalierna är prisskillnaden betydligt mindre. Det diskuteras f.n. förändringar</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">164 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p579 ft1">av den tjeckiska jordbrukspolitiken som skulle träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 1998. Förändringarna innebär att marknadsregleringarna skärps genom att det införs utbudsbegränsningar och starkare interventionsåtgärder.</P> <P class="p565 ft1">Direktstöd ges till jordbrukare i bergstrakter och till stöd för införande av miljövänligare produktionsmetoder. Dessa stödformer har tagit en allt större del av budgeten i anspråk.</P> <P class="p55 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p507 ft1">Tjeckien är det av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som mest liknar Sverige. Länderna har ungefär samma invånarantal, storlek på jordbruket m.m. Jordbruket har relativt liten ekonomisk betydelse i båda länderna och strävan har varit att utveckla näringslivet på andra områden än jordbruk. Såväl Sverige som Tjeckien har verkat för att utveckla jordbrukspolitiken bort från prisstöd mot andra stödformer. Tjeckien bedöms inte få någon större betydelse för den totala produktionen i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p32 ft72">$ 3LOVAKIEN</P> <P class="p580 ft1">Slovakien bildades liksom Tjeckien den 1 januari 1993 genom en delning av Tjeckoslovakien. Slovakien är vid en jämförelse med Tjeckien det mindre landet i de flesta avseende. Befolkningen i Slovakien uppgår till ca 5 miljoner vilket är det sjätte största bland <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Räknat efter total BNP är Slovakien också det sjätte största landet bland <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Räknat efter BNP/capita är Slovakien på fjärde plats. Det är bara Slovenien, Tjeckien och Ungern som har högre BNP per capita.</P> <P class="p419 ft1">Ekonomin i Slovakien föll tillbaka i samband med den ekonomiska omvälvningen i slutet på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Från 1994 har dock ekonomin förbättrats vilket bl.a. har visat sig i en tillväxt av BNP.</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 165</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p581 ft1">Tillväxten i Slovakien har varit något lägre än i Tjeckien, däremot är inflationsutvecklingen mera gynnsam i Slovakien.</P> <P class="p504 ft1">Jordbrukssektorn spelar betydligt större roll i Slovakien än i Tjeckien. Detta avspeglas bl.a. av att andelen sysselsatta i jordbruket är högre liksom jordbrukets andel av BNP. Slovakien ligger dock under genomsnittet för samtliga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR></P> <P class="p471 ft1">Den totala åkerarealen i Slovakien uppgår till ca 1,5 miljoner hektar, vilket utgör ca 3,5 procent av den totala arealen i CÖE- länderna. Spannmålsodlingen dominerar vegetabilieproduktionen, under senare år har dock oljeväxtodlingen fått ökad betydelse.</P> <P class="p82 ft1">Samtliga grödor har lägre avkastning än genomsnittet för EU, det gäller speciellt för potatisodlingen. Slovakien har normalt ett visst exportöverskott av spannmål, under senare år även för oljeväxter. Med socker blev man självförsörjande 1996. Grönsaks- och fruktproduktionen är av mindre betydelse. Det förekommer vinodling, ca 1/4 av produktionen exporteras, främst till Tjeckien.</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">166 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p582 ft1">Animalieproduktionen har minskat kraftigt sedan 1990. Under det senaste året har minskningen bromsats upp i mjölk- och fjäderfäproduktionen. Export förekommer av ost och nötkött, för övriga produkter, som t.ex. griskött och fjäderfäkött, förekommer import.</P> <P class="p583 ft1">Livsmedelsindustrin i Slovakien svarar för ca 8 procent av produktionsvärdet i industrisektorn. Kemiindustrin har nästan dubbelt så stort produktionsvärde.</P> <P class="p419 ft1">Slovakiens viktigaste handelspartern är Tjeckien. 43 procent av exporten och 36 procent av importen går till Tjeckien. Motsvarande andel för EU är 16 resp. 31 procent. De viktigaste exportprodukterna är normalt malt, spannmål och mjölkprodukter.</P> <P class="p584 ft1">Slovakien är totalt sett nettoimportörer av livsmedel.</P> <P class="p540 ft1">Före den ekonomiska omvälvningen i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> var merparten av jordbruksmarken i statlig ägo. Landreformer har genomförts i syfte att privatisera jordbruket. De flesta av de privata jordbrukarna har tidigare arbetat på de kooperativa jordbruken.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr1 td139"><SPAN class="p11 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr1 td258"><SPAN class="p277 ft5">„GOSTRUKTUR I DET SLOVAKISKA</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td139"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td185"><SPAN class="p277 ft10">JORDBRUKET</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td259"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td260"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td261"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td139"><SPAN class="p355 ft42">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td262"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p11 ft42">Antal företag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td139"><SPAN class="p585 ft55">Genomsnitts-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td171"><SPAN class="p463 ft42">Total areal,</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td259"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td260"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p355 ft26">areal, ha</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td261"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p355 ft26">ha</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p586 ft26">procent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td139"><SPAN class="p355 ft26">Privata</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td185"><SPAN class="p217 ft26">7 581</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td139"><SPAN class="p394 ft26">15,0</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td171"><SPAN class="p586 ft26">115 331</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td62"><SPAN class="p587 ft26">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p355 ft24">Kooperativ</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td185"><SPAN class="p588 ft24">961</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td139"><SPAN class="p589 ft24">1 593</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td171"><SPAN class="p586 ft24">1 531 102</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p587 ft24">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p355 ft24">Statliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td185"><SPAN class="p588 ft24">211</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td139"><SPAN class="p589 ft24">2 016</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td171"><SPAN class="p586 ft24">425 307</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p587 ft24">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p355 ft26">Bolag m.m.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td185"><SPAN class="p588 ft26">178</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td139"><SPAN class="p590 ft26">672</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td171"><SPAN class="p586 ft26">119 563</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p587 ft26">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td134"><SPAN class="p355 ft26">Summa</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td187"><SPAN class="p216 ft26">8 931</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td134"><SPAN class="p590 ft26">245</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td168"><SPAN class="p591 ft26">2 191 303</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 167</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p592 ft1">Över 90 procent av den slovakiska livsmedelsindustrin har privatiserats.</P> <P class="p47 ft1">Den slovakiska staten beslutade att för 1997 öka stödet till jordbruket i syfte att förhindra ytterligare produktionsminskningar. Mellan 1996 och 1997 höjdes stödet med 22 procent.</P> <P class="p189 ft1">Marknadsstöd ges i form av exportbidrag, interventionsuppköp och gränsskydd för några av de viktigaste produkterna. Stödpriserna i Slovakien är betydligt lägre än i EU. För 1997 kan marknadsstödet beräknas till ca 300 milj ecu.</P> <P class="p269 ft1">Mer än hälften av stödet till jordbruket ges i form av direktstöd till de sämre bygderna.</P> <P class="p55 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p593 ft1">Jordbruket är av betydligt större betydelse i Slovakien än i grannlandet Tjeckien. Sämre utgångsläge innebär dock att utvecklingen inte går lika snabbt. P.g.a. landets förhållandevis ringa storlek kommer man inte att kunna producera några mer betydande mängder jordbruksprodukter som spelar någon roll för den totala <NOBR>EU-marknaden.</NOBR> I första hand kommer handeln att ske med Tjeckien.</P> <P class="p59 ft72">% "ULGARIEN</P> <P class="p62 ft1">Bulgarien har en befolkning på ca 8,5 miljoner invånare. 23 procent är sysselsatta i jordbruket, vilket är något högre än genomsnittet för <NOBR>CÖE-10.</NOBR> Åkerarealen uppgår till 4,0 miljoner hektar, det motsvarar ca 10 procent av den totala arealen i CÖE- 10. Jordbrukets produktionsvärde uppgår till ca 14 procent av total BNP vilket är högre än genomsnittet för <NOBR>CÖE-10.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">168 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p594 ft1">Bulgarien är troligen det enskilda land bland <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> som drabbats hårdast av de ekonomiska förändringar som skedde i slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Den bekymmersamma ekonomiska situationen i Bulgarien har kommit till uttryck i form av bl.a. hög inflation, valutaproblem, hög arbetslöshet och fallande BNP. Till skillnad från de flesta <NOBR>CÖE-länder</NOBR> synes det inte ha skett någon tydlig förändring i den bulgariska ekonomin. Under 1996 steg priserna med 110 % och för 1997 är inflationsprognosen ca 100 %. BNP per capita uppgår till ca 1 180 ecu, vilket är näst lägst av <NOBR>CÖE-länderna,</NOBR> det är bara Litauen som har lägre BNP/capita.</P> <P class="p568 ft1">Den viktigaste orsaken till att krisen blivit djupare i Bulgarien torde vara det motstånd som funnits mot att genomföra genomgripande reformer. Detta har i hög grad berott på den politiska instabilitet om har rått i landet.</P> <P class="p316 ft1">Bulgarien har i delar av landet goda naturliga förutsättningar för att bedriva jordbruksproduktion. Klimatet kräver dock möjlighet till konstbevattning för en stabil produktionsnivå. Den ekonomiska omvälvningen har lett till att jordbruksproduktionen har minskat kraftigt. I likhet med övriga <NOBR>CÖE-länder</NOBR> har animalieproduktionen minskat mer än vegetabilierna.</P> <P class="p302 ft1">På vegetabilieområdet är spannmål den dominerande grödan. P.g.a. låg användning av insatsmedel har avkastningen gått ner kraftigt under de senaste åren, arealen har däremot varit förhållandevis stabil. Bulgarien är normalt självförsörjande på spannmålsområdet men produktionssäkerheten är låg. 1996 drabbades landet av ett kraftigt skördebortfall vilket har lett till ett stort importbehov. Bland oljeväxterna dominerar odlingen av solrosor. Odlingen gynnas av goda naturliga förutsättningar och arealen har fördubblats sedan slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Landet är normalt exportörer av vegetabiliska oljor. Sockerbetsodlingen har minskat kraftigt p.g.a. att den inhemska odlingen inte kan konkurrera med importerat råsocker.</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 169</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p594 ft1">Tobak är en mycket viktig gröda i Bulgarien och landet är den ledande cigarettillverkaren i Östeuropa. Produktionen har dock minskat kraftigt de senaste åren och man har blivit tvingad till import av råtobak för att förse industrin med råvaror. Frukt var tidigare den näst viktigaste exportprodukten efter tobak. Exporten var inriktad mot Östeuropa men när dessa marknader försvann i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> har Bulgarien haft svårt att finna nya marknader. Problem med konstbevattning och svag kvalitet har varit bidragande orsaker till att produktionen minskat. Grönsaksproduktionen har drabbats på samma sätt som fruktodlingen. Dessa arealer har till stor del ersatts med spannmålsproduktion.</P> <P class="p43 ft1">Vinodlingen i Bulgarien motsvarar ungefär hälften av produktionen i Grekland. Produktionen har minskat kraftigt de senaste åren men bulgariskt vin har kunnat konkurrera med god framgång på nya marknader i Västeuropa sedan efterfrågan i östra Europa minskat kraftigt. Det krävs dock stora investeringar för att bedriva en uthållig produktion.</P> <P class="p129 ft1">Animalieproduktionen har minskat med <NOBR>20-40</NOBR> procent sedan slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> En bidragande orsak till den kraftiga minskningen har varit strukturförändringarna i jordbruket.</P> <P class="p595 ft1">Animalieproduktionen var starkt koncentrerad till de stora statsägda jordbruken och det är bland dessa företag som förändringarna har varit som mest genomgripande. Uppdelning på mindre enheter medförde att de nya jordbrukarna varken hade kunskap eller ekonomiska förutsättningar att fortsätta med en intensiv djurhållning. Försämrad lönsamhet har också varit en bidragande orsak till att produktionen har minskat. För vissa djurslag kan en viss ökning noteras mellan 1995 och 1996. Den svåra bristen på spannmål under 1996/97 har dock lett till nya utslaktningar.</P> <P class="p596 ft1">Bulgarien har av tradition varit exportörer av kött men produktionsminskningen har lett att man numera inte är mer än självförsörjande. Motsvarande situation råder för mjölkprodukter. Bulga-</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">170 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p597 ft1">rien beräknas inte ha resurser att exportera några större mängder kött- och mjölkprodukter inom de närmaste åren.</P> <P class="p598 ft1">Livsmedelsindustrin är en viktig industrigren i Bulgarien. Ca 17 procent av produktionsvärdet i industrisektorn kommer från livsmedel. Det är bara den kemiska industrin (inkl. oljeindustrin) som är av större betydelse i Bulgarien.</P> <P class="p316 ft1">Bulgarien har av tradition haft ett stort handelsöverskott på livsmedelsområdet. Exporten har huvudsakligen varit inriktad mot Östeuropa och då i synnerhet mot det forna Sovjet. Av CÖE- länder var Bulgarien det land som hade det intensivaste handelsutbytet med f.d. Sovjet. Jämfört med slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> har handelsbalansen för livsmedel försämrats kraftigt men landet har fortfarande ett visst exportöverskott. De viktigaste exportprodukterna från Bulgarien utgörs av vin, tobak, frukt och levande slaktboskap.</P> <P class="p41 ft1">Det pågår en landreform i syfte att återställa den situation som rådde 1946. Reformen har gått långsamt beroende på flera orsaker. Den lagliga grunden för att få mark tillbaka har varit osäker. I vissa områden har många intressenter gjort anspråk på samma arealer. En annan fråga som varit besvärlig att lösa har varit ersättning till de tidigare ägarna för utförda investeringar. I nuläget har ca 50 procent av åkerarealen överförts till privata markägare. Det har antagits lagar som syftar till att påskynda privatiseringsprocessen. De flesta av privatjordbruken är mycket små och arealerna är ofta uppdelade på flera små fält (åkerlappar).</P> <P class="p64 ft1">Arealmässigt har merparten av den jord som privatiserats gått till grupper av jordbrukare, ofta tidigare medlemmar av kooperativ.</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 171</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr1 td238"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td263"><SPAN class="p599 ft10">„GANDEF¶RH¥LLANDENA I DET</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td263"><SPAN class="p11 ft5">BULGARISKA JORDBRUKET</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td220"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td263"><SPAN class="p600 ft24">Andel av åkerarealen, procent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td220"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td238"><SPAN class="p8 ft26">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td263"><SPAN class="p601 ft26">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Kooperativa</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td263"><SPAN class="p601 ft24">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p8 ft26">Privata, övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td220"><SPAN class="p602 ft26">39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p80 ft1">Den viktigaste förändringen i den bulgariska jordbrukspolitiken är landreformen. Det har även genomförts marknadsreglerande åtgärder i form av licenskrav vid export och import samt stöd till lagring av bl.a. spannmål. Det finns dock f.n. inte några system med garanterade minimipriser. De åtgärder som genomförts har ofta varit kortsiktigt inriktade och tillkommit som en följd av akuta behov. Tobak är den produkt som är mest reglerad. För tobak tillämpas ett system med centralt beslutade minimipriser.</P> <P class="p603 ft1">Under 1996/97 har extra åtgärder satts in beroende på den svåra försörjningssituationen i form av bl.a. exportförbud för vissa produkter.</P> <P class="p72 ft1">Det mesta av det statliga stödet till jordbruket har givits i form av räntestöd. En annan åtgärd har varit att ge stöd till återuppbyggnad av kooperativa jordbruk och livsmedelsindustrier. Små belopp har givits till lagring av spannmål, stöd till tobaksodling och till förbättrad djurhälsa.</P> <P class="p421 ft1">Priserna på jordbruksprodukter i Bulgarien är betydligt lägre än i EU. För flera varor är de bulgariska priserna mindre än 50 procent av <NOBR>EU-priserna.</NOBR></P> <P class="p55 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p604 ft1">Bulgarien tillhör de av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> med det sämsta ekonomiska utgångsläget, bl.a. beroende på det instabila läget i landet.</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">172 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p605 ft1">P.g.a. att landet har förhållandevis små arealer som är väl lämpade för jordbruk bedöms jordbruksproduktionen från Bulgarien inte komma att få någon större betydelse totalt sett. För vissa specialprodukter har dock Bulgarien möjligheter att spela en större roll, t.ex. tobak, vin, frukt och grönsaker. För dessa produkter är de naturliga förutsättningarna utmärkta och landet gynnas av låga arbetskostnader. Det krävs dock att investeringar kan komma till stånd så att produktionen kan säkerställas.</P> <P class="p32 ft72">& 2UM¤NIEN</P> <P class="p62 ft1">Rumänien är det näst största av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> räknat efter invånarantal. Vid en jämförelse baserad på BNP uttryckt i absoluta tal hamnar Rumänien på fjärde plats. Räknat efter BNP/capita kommer Rumänien på tredje sista plats, just före grannlandet Bulgarien. Under de senaste åren har <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> i Rumänien varit bland de högsta jämfört med övriga CÖE- länderna, inflationstakten är dock fortfarande hög.</P> <P class="p50 ft1">Rumänien är det <NOBR>CÖE-land</NOBR> där jordbruket har störst betydelse. Jordbrukets produktionsvärde motsvarar drygt 20 procent av total BNP, genomsnittet för <NOBR>CÖE-10</NOBR> uppgår till ca 9 procent. Andelen sysselsatta inom jordbruket uppgår till ca 35 procent medan genomsnittet för <NOBR>CÖE-10</NOBR> är ca 22 procent. Under de senaste åren har sysselsättningen inom jordbrukssektorn t.o.m. ökat. Hushållens utgifter för livsmedel är högre i Rumänien än i övriga CÖE- länder.</P> <P class="p422 ft1">Ekonomin i Rumänien föll tillbaka kraftigt under de första åren av <NOBR>1990-talet</NOBR> men under de senaste åren har det kunnat konstateras en förbättring. Produktionen i jordbrukssektorn har minskat mindre än i andra sektorer. Vegetabilieproduktionen betydelse har ökat jämfört med animalierna.</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 173</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft1">Landets åkerareal uppgår till drygt 9 miljoner hektar. Den viktigaste grödan i rumänsk växtodling är spannmål men även oljeväxter, frukt och grönsaker är viktiga produkter. Landet har goda naturliga förutsättningar för en varierad växtodling men tillgång till konstbevattning krävs i vissa delar av landet. Rumänien har Europas nästa störst areal som är möjlig att bevattna. Brister i underhåll m.m. har dock gjort att bevattningsanläggningarna till största delen är oanvändbara.</P> <P class="p568 ft1">Spannmål är den viktigaste grödan inom vegetabiliesektorn. Den odlade arealen minskade direkt efter den ekonomiska omvälvningen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> men därefter har en återhämtning skett. Normalt har Rumänien balans på spannmålsområdet men torka under 1996 har lett till importbehov. 1997 har Rumänien åter blivit exportörer av spannmål. Solrosor är den viktigaste oljeväxtgrödan, men det förekommer även odling av sojabönor. Odlingen har ökat kraftigt under de senaste åren och landet har nu ett förhållandevis stort exportöverskott av vegetabiliska oljor. Sockerbetsodlingen har minskat kraftigt och omkring 50 procent av det inhemska behovet måste importeras. Grönsaksodlingen har minskat kraftigt de senaste åren. Tidigare exporterade Rumänien stora kvantiteter grönsaker till f.d. Sovjet. Bortfallet av denna marknad har inte kunnat tas tillbaka på annat håll. Fruktodlingen har varit konkurrenskraftigare och produktionen har kunnat hållas uppe.</P> <P class="p607 ft1">Rumänien är av tradition en förhållandevis stor producent av vin, ungefär i nivå med Portugal och Tyskland. Produktionen föll tillbaka i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> men nu har en återhämtning skett till samma nivåer som under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Rumänien är nettoexportörer av vin, bl.a. till Tyskland, USA och Storbritannien.</P> <P class="p598 ft1">Animalieproduktionen har hittills inte återhämtat sig till skillnad från flera av vegetabilieprodukterna. Minskningen har fortsatt men takten har bromsats upp. När de stora statliga jordbruken avvecklades har två olika former av animalieproduktion uppstått, dels stora privata bolag med intensiv produktion, dels små</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">174 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p594 ft1">enskilda jordbruk med produktion för närmarknaden. Rumänien har av tradition exporterat såväl levande slaktdjur som förädlade animalieprodukter. En stor del av denna export skedde dock inte på marknadsmässiga villkor. I samband med den kraftiga produktionsminskningen i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> fick Rumänien införa exportförbud för animalieprodukter för att klara försörjningen av hemmamarknaden. Försörjningen är nu mera balanserad och förbuden har kunnat tas bort.</P> <P class="p316 ft1">Livsmdelsindustrin är Rumäniens viktigaste industrisektor med ca 15 procent av de totala produktionsvärdet. Mjölk, kött, socker och vegetabilisk olja är de enskilt viktigaste produkterna. Livsmedelsindustrin i Rumänien byggdes upp under den förra regimen efter politiska beslut snarare än efter var efterfrågan fanns. Det innebar att industrin var utspridd i många små enheter i olika regioner. Industrierna är arbetsintensiva och produktiviteten är låg. Investeringar i industriledet är därför nödvändiga. Privatiseringarna har hittills gått långsamt. Det finns dock exempel på stora utländska investeringar som gjorts, bl.a. i konfektyrindustrin.</P> <P class="p41 ft1">Rumänien var under början av <NOBR>1900-talet</NOBR> en av världens största spannmålsexportörer. Efter andra världskriget blev Rumänien en viktig leverantör av livsmedel till f.d. Sovjet. Den ekonomiska omvälvningen i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> reducerade livsmedlens betydelse ytterligare för den rumänska handeln. De senaste åren har landet varit nettoimportörer. EU är numera den viktigaste handelspartnern, en betydande andel av exporten går även till länderna i Mellanöstern.</P> <P class="p41 ft1">1990 genomfördes en reform av den rumänska jordbrukspolitiken. Det huvudsakliga syftet med jordbrukspolitiken är fortfarande att hålla ner konsumentpriserna. Stödet till jordbruket ges numera nästan helt genom möjlighet till krediter på kort och lång sikt. Marknadsregleringarna är av mycket ringa omfattning. Det finns möjlighet att fastställa ett lägsta garanterat pris för ett flertal jordbruksprodukter men i praktiken har denna möjlighet endast</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 175</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p608 ft1">utnyttjats för mjölk, griskött, fjäderfäkött och vete de senaste åren. Detta pris baseras på världsmarknadspriset.</P> <P class="p72 ft1">Det har också genomförts en landreform i syfte att privatisera jordbruket. P.g.a. gällande lagstiftning tillåts dock de enskilda jordbrukarna fortfarande endast att bruka små arealer. I maj 1997 höjdes maximigränsen för privat ägande av åkermark till 200 hektar. P.g.a. av oklara ägoförhållanden beräknas att 0,5 milj inte har brukats under 1996</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr1 td238"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td264"><SPAN class="p11 ft7">„GOSTRUKTUR I DET RUM¤NSKA</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td202"><SPAN class="p11 ft5">JORDBRUKET</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td185"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td67"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td265"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td187"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td238"><SPAN class="p8 ft26">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p24 ft26">Antal företag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td185"><SPAN class="p458 ft26">Areal, ha</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p443 ft26">Genomsnittsareal,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p609 ft24">ha</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td266"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td187"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td68"><SPAN class="p8 ft26">Enskilda jordbrukare</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td51"><SPAN class="p610 ft26">3 480 400</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td185"><SPAN class="p243 ft26">8 353 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p611 ft26">2,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Familjejordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p610 ft24">13 800</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p243 ft24">1 545 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p612 ft24">112,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td238"><SPAN class="p8 ft26">Privata bolag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p610 ft26">4 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td185"><SPAN class="p243 ft26">1 784 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p612 ft26">446,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p8 ft26">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td265"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p610 ft26">622</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td187"><SPAN class="p243 ft26">1 338 000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p612 ft26">2 130,0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p55 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p593 ft1">Rumänien har genom sin storlek möjlighet att bli ett betydande jordbruksland. De naturliga förutsättningarna är goda för flera produkter, såväl bulkprodukter som specialprodukter, och landet har relativt nära till viktiga marknader. Svag ekonomisk stryka i nuläget gör dock att utvecklingen tar tid. På sikt bedöms utsikter vara goda för Rumänien att bli nettoexportörer av jordbruksprodukter. Spannmål och arbetsintensiva specialprodukter torde vara de produkt där Rumänien snabbast kan bli konkurrenskraftigt.</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">176 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p613 ft72">' 3LOVENIEN</P> <P class="p202 ft1">Slovenien är det näst minsta av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> räknat efter befolkningsmängd. Den totala befolkningen uppgår till knappt 2 miljoner. Räknat efter BNP, uttryckt i absoluta tal, kommer Slovenien på femte plats. Slovenien har den klart högsta BNP per capita bland <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Jämfört med länderna i EU med lägst BNP (Grekland, Portugal och Spanien) är skillnaden inte så stor.</P> <P class="p100 ft1">Den ekonomiska situationen i Slovenien har förbättrats de senaste åren vilket återspeglas i bl.a. stigande BNP och fallande inflationstakt. Utvecklingen i Slovenien har dock varit mindre gynnsam än i t.ex. Tjeckien och Polen.</P> <P class="p104 ft1">Jordbrukssektorn i Slovenien spelar en liten roll i den totala ekonomin. Jordbrukets andel av den totala BNP uppgår till mindre än 5 procent vilket är minst av samtliga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR></P> <P class="p52 ft1">Exporten av livsmedel utgör ca 5 procent av den totala handeln vilket också är minst av samtliga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Sett i ett vidgat perspektiv med hänsyn tagen till landsbygdens betydelse, turism, arbetskraftsbuffert, m.m. har dock jordbruket en större betydelse.</P> <P class="p80 ft1">Jordbruksproduktionen i Slovenien har inte påverkats lika mycket av den ekonomiska omvälvningen som i de flesta andra CÖE- länder. I likhet med övriga <NOBR>CÖE-länder</NOBR> har det skett en förskjutning från animalier till vegetabilier.</P> <P class="p47 ft1">Slovenien har den minsta åkerarealen av samtliga <NOBR>CÖE-länder</NOBR> med ca 0,24 milj ha. Omkring hälften av arealen utnyttjas för spannmålsodling. Slovenien är självförsörjande till ungefär 50 procent. Hektaravkastningen har i stort sett kunnat hållas oförändrad under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Avkastningsnivån ligger just under genomsnittet för EU. Potatis har tidigare varit en förhållandevis viktig gröda, speciellt för foderändamål. Minskat importskydd för spannmål har dock lett till att potatisodlingen gått tillbaka. Sockerbetsodlingen är av liten omfattning och täcker ca 50 procent av landets behov.</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 177</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p614 ft1">Humle är en viktig exportprodukt från Slovenien. Omkring 90 procent av produktionen exporteras. Av länderna inom EU är det bara Tyskland och Storbritannien som har större produktion av humle än Slovenien. Vinproduktionen i Slovenien har ökat de senaste åren. En viss del av produktionen exporteras. Grönsaks- och fruktproduktionen är arealmässigt små produkter. Det förekommer viss export av frukt, främst äpple.</P> <P class="p297 ft1">Animalieproduktionen har minskat under <NOBR>1990-talet,</NOBR> dock med undantag för grisköttsproduktionen. Nöt- och fjäderfäkött har fått minskad betydelse beroende på att exportmarknaderna i det forna Jugoslavien har stängts. Slovenien har exportöverskott av mjölk och fjäderfäkött medan man importerar griskött och nötkött. Mjölkproduktionen bedrivs till största delen av små privata jordbruk medan fjäderfä- och grisköttsproduktionen är koncentrerad till större företag.</P> <P class="p65 ft1">Livsmedelsindustrin i Slovenien är förhållandevis väl strukturerad men kapacitetsutnyttjandet är lågt. 7 procent av det totala produktionsvärdet i industrisektorn kommer från livsmedel.</P> <P class="p504 ft1">Jordbruksprodukterna har liten betydelse för Sloveniens totala handel. Totalt sett har Slovenien ett betydande handelsunderskott för jordbruksprodukter. Tidigare var exporten av nötkött och levande djur av stor betydelse. Numera är Slovenien nettoimportörer av dessa produkter. På senare år har export av kvalitetsvin fått ökad omfattning. Det forna Jugoslavien är fortfarande den viktigaste handelspartnern vad gäller export.</P> <P class="p567 ft1">Slovenien har en ägostruktur som skiljer sig markant från de flesta andra <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Omkring 90 procent av arealen brukas av privata jordbrukare medan återstoden brukas av statsägda jordbruk.</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">178 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr1 td238"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td263"><SPAN class="p350 ft11">„GOSTRUKTUREN I SLOVENSKT JORDBRUK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td267"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td267"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td253"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td268"><SPAN class="p249 ft24">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td268"><SPAN class="p19 ft24">Areal,</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p353 ft24">Genomsnittsareal,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td268"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td268"><SPAN class="p174 ft24">företag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p324 ft24">hektar hektar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td267"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td267"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td253"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td238"><SPAN class="p8 ft26">Privata</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td268"><SPAN class="p272 ft26">156 500</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td268"><SPAN class="p610 ft26">185 000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p529 ft26">1.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td268"><SPAN class="p272 ft24">236</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td268"><SPAN class="p394 ft24">62 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p615 ft24">262</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td267"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td267"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td253"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p80 ft1">Slovenien har fattat beslut om att överföra statligt ägda jordbruk till ett kooperativt ägande. Regler som maximerar hur stora privata jordbruk får vara ska tas bort.</P> <P class="p72 ft1">Slovenien tillämpar ett system med administrativt beslutade priser som nära ansluter till EU:s system. Marknadspriserna i Slovenien är bland de högsta av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> och i vissa fall högre än i en del <NOBR>EU-länder.</NOBR> Jordbruket och livsmedelsindustrin ges även kreditstöd. En annan viktig stödåtgärd är direktbidrag för att utjämna produktionskostnaderna mellan olika regioner. Omkring 14 procent av budgeten 1996 gick till stöd åt områden med sämre produktionsförutsättningar. Dessa stöd har bl.a. gynnat vinodlingen i Slovenien.</P> <P class="p616 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p593 ft1">Jordbruket spelar liten roll för ekonomin i Slovenien. Landets naturliga förutsättningar för jordbruksproduktion medför begränsade möjligheter till expansion. Landets ringa storlek innebär att produktionen, med undantag för någon specialprodukt, spelar liten roll totalt sett.</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 179</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p613 ft72">( %STLAND</P> <P class="p202 ft1">Estland är det minsta av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> räknat efter befolkningsmängden, Slovenien har dock en mindre åkerareal. Estland har även minst BNP, uttryckt i absoluta tal, av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> BNP per capita är dock högst i Estland jämfört med de övriga baltiska länderna. Ekonomin i Estland försämrades i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> som en följd av den ekonomiska omvälvningen. Det har dock kunnat konstateras en förbättring i den estniska ekonomin men den har gått långsammare än vad som hade förväntats. Jordbrukets andel av total BNP uppgår till ca 8 procent vilket är lika med medeltalet för samtliga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Jämfört med övriga baltiska länder är jordbrukets betydelse för BNP något lägre i Estland än i Lettland och Litauen. Andelen sysselsatta inom jordbruket är förhållandevis låg med ca 13 procent, vilket är betydligt under genomsnittet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p617 ft1">Åkerarealen i Estland uppgår till knappt 1 milj ha. Omkring 0,3 milj ha beräknas ligga outnyttjad bl.a. beroende på oklara ägandeförhållande.</P> <P class="p67 ft1">Vegetabilieproduktionen i Estland har traditionellt varit inriktad på att försörja animalieproduktionen med foderprodukter. Minskande animalieproduktion har dock lett till att foderproduktionen fått minskad betydelse och odlingen av vete och råg har ökat. Kvaliteten på den estniska brödsäden har dock varit svag vilket har lett till problem för kvarn- och bageriindustrin. Estland har importerat ca 30 procent av den inhemska förbrukningen men minskad animalieproduktion har lett till minskat behov. Hektaravkastningen är låg jämfört med EU men ligger högt jämfört med de andra f.d. Sovjetrepublikerna. Det mesta av spannmålen odlas av det storskaliga jordbruket. Potatisodlingen är till stor del inriktad mot fodersektorn. Frukt- och grönsaksproduktion spelar liten roll totalt sett men är betydelsefull för självhushållningen. Produktionen gynnas av låga arbetskostnader men det saknas f.n. fungerande marknadskanaler.</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">180 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p618 ft1">Under den sovjetiska tiden var det estniska jordbruket inriktat mot att exportera animalieprodukter till Leningrad- och Moskvaområdenena. Animalieproduktionen stöttades av Sovjet genom låga priser på foder och andra produktionsmedel. Den ekonomiska omvälvningen och ländernas frigörelse i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> innebar att produktionen fick avsättas till världsmarknadspris och att de tidigare exportmarknaderna omgärdades med tullmurar. Detta resulterade i att produktionen minskade med mer än 50 procent.</P> <P class="p41 ft1">Mjölk är den viktigaste produkten i det estniska jordbruket. Avkastningsnivån är fortfarande förhållandevis god jämfört med andra <NOBR>CÖE-länder</NOBR> trots att en minskning har skett med <NOBR>10-15</NOBR> procent. Estland exporterar både smör och mjölkpulver. Köttproduktionen har minskat kraftigt och landet når numera inte full självförsörjning. Den spannmålsbaserade animalieproduktionen har också minskat bl.a. beroende på att tillförsel av billiga fodermedel har upphört.</P> <P class="p314 ft1">Handeln med jordbruksprodukter spelar en relativt stor roll för den estniska ekonomin. Landets geografiska läge innebär att det har en betydelse som transitland. Mjölkprodukter är de viktigaste exportvarorna, tidigare förekom en betydande export av kött. Det mesta av exporten går till Ryssland. Exporten minskade direkt efter självständigheten men har nu åter ökat. EU- och EFTA- länderna är de viktigaste importörerna. Socker och spannmål är de viktigaste importprodukterna. Totalt sett har Estland ett mycket stort handelsunderskott på jordbruksområdet. Inhemskt producerade varor kan f.n. inte konkurrera med billig ofta subventionerad import.</P> <P class="p170 ft1">Livsmedelsindustrin i Estland är viktig i förhållande till landets övriga näringsliv. Omkring 15 procent av landets totala industriproduktion kommer från livsmedelssektorn. De viktigaste varuområdena är mejeri, kött, fisk och tobak. Dryckesindustrin och fiskindustrin har ökat sin produktion de senaste åren medan</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 181</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p522 ft1">t.ex. fodermedelsindustrin har förlorat ca 75 procent av sin produktion.</P> <P class="p523 ft1">Privatiseringen har gått snabbast i mejerisektorn medan utvecklingen gått långsammare i kvarn- och slakteribranscherna. I denna typ av basindustrier har ofta producentkooperativ gått in som nya ägare. I mer konsumentorienterad livsmedelsindustri har det förekommit att utländska företag gått in. Som exempel kan nämnas att ett finskt konfektyrföretag har köpt ett bageriföretag och att ett svenskt och ett finskt bryggeri tillsammans har köpt det största estniska bryggeriet. Den estniska livsmedelsindustrin har i nuläget svårt att klara EU:s kvalitetskrav. Det finns inte något slakteri som är godkänt för export till EU.</P> <P class="p43 ft1">Estland har efter självständigheten valt att föra en mycket liberal handels- och jordbrukspolitik. Det innebär i praktiken att det inte finns något gränsskydd för jordbruksprodukter eller några direkta stöd till jordbruket. Det viktigaste instrumentet för att stödja jordbruket är genom att ge krediter för att bygga upp små och medelstora företag. Under den senaste tiden har det framförts kritik från främst producenthåll mot den liberala politiken. Under hösten 1997 ska det estniska parlamentet diskutera införandet av importtullar. Griskött är den vara som ligger närmast till för att omfattas av ett tullskydd.</P> <P class="p487 ft1">Omkring 30 procent av arealen brukas av de tidigare kollektivt ägda jordbruken. Vissa av dessa har övergått till kooperativt ägande medan andra är på väg att delas upp i små privata jordbruk. Det finns omkring 20 000 privata jordbruk med en medelareal på ca 20 hektar. Totalt brukar dessa företag ca 25 procent av arealen. Det finns ett stort antal små husbehovsjordbruk som inte är lagligt registrerade. Medelarealen på dessa jordbruk är ca 2 hektar.</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">182 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr1 td238"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td263"><SPAN class="p11 ft5">„GOSTRUKTUREN I DET ESTNISKA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td263"><SPAN class="p11 ft5">JORDBRUKET</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td220"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Ägandeform</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td263"><SPAN class="p619 ft24">Andel av åker-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td263"><SPAN class="p620 ft24">arealen, procent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td220"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td238"><SPAN class="p8 ft26">Privata</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td263"><SPAN class="p601 ft26">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Kooperativa</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td263"><SPAN class="p601 ft24">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td263"><SPAN class="p601 ft24">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td220"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p55 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p292 ft1">Estland är det minsta av samtliga <NOBR>CÖE-länder</NOBR> och spelar därför liten roll totalt sett för <NOBR>EU-marknaden.</NOBR> Landets geografiska läge gör att de naturliga förutsättningarna för jordbruksproduktion är förhållandevis svaga. Den stora animalieproduktion som byggdes upp under den sovjetiska tiden hade sin grund i den tidens planekonomin. Det torde bli svårt för Estland att åter kunna nå upp de volymer som då producerades. Mjölk torde vara den viktigaste produkten för det estniska jordbruket i framtiden.</P> <P class="p32 ft72">) ,ETTLAND</P> <P class="p621 ft1">Lettland är det tredje minsta av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> räknat efter befolkningsantalet. Räknat efter total BNP är Lettland näst minst (endast Estland har lägre BNP) och landet har den fjärde lägsta BNP/capita. Lettland drabbades av en tillbakagång i ekonomin i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> i samband med självständigheten. Läget har nu stabiliserats och en uppgång kan noteras under 1996. Jämfört med de övriga baltiska länderna har Lettland den högsta arbetslösheten.</P> <P class="p436 ft1">Knappt 10 procent av total BNP kommer från jordbruket vilket är ungefär lika med genomsnittet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 183</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p622 ft1">Den totala åkerarealen i Lettland uppgår till ca 1,7 milj ha. Omkring 20 procent av arealen beräknas vara obrukad bl.a. beroende på oklara ägandeförhållande.</P> <P class="p504 ft1">Det lettiska jordbruket var under den sovjetiska tiden inriktat på att producera animalier. Denna produktion var i första hand avsedd för den sovjetiska marknaden. P.g.a. att handeln med Ryssland har minskat har spannmålsodlingen gått ner kraftigt. Jämfört med 1990 har arealen minskat med ca 1/3. Det är speciellt odlingen av fodersäd som har minskat. Produktionen har också minskat beroende på att hektaravkastningen har sjunkit. Lettland är fortfarande nettoimportörer av spannmål. Potatisodlingen är ganska omfattande i Lettland men hektarskördarna är låga jämfört med EU. Det förekommer även sockerbetsodling i Lettland. Den egna produktionen täcker ca 1/4 av den inhemska konsumtionen. Av tradition odlas spånadslin i Lettland, det är dock begränsade arealer som utnyttjas. Grönsaks- och fruktodlingen bedrivs till största delen av små familjeföretag. Avsaknaden av fungerande marknadskanaler har begränsat möjligheterna till handel med dessa produkter. Fruktodlingen gynnas av goda naturliga förutsättningar och låga kostnader.</P> <P class="p623 ft1">Betydelsen av animalieproduktionen i det lettiska jordbruket har minskat under <NOBR>1990-talet</NOBR> som en följd av självständigheten från Sovjet. Mjölkproduktionen svarar nu för ca 20 procent av den totala jordbruksproduktionen. Produktionen har minskat med ca 50 procent de senaste åren beroende på såväl minskat koantal som minskad avkastning. Landet har fortfarande ett visst överskott, till största delen smör, som exporteras till Ryssland. Det har varit svårt för Lettland att exportera till Västeuropa beroende på svag kvalitet. Som följd av att mjölkproduktionen har minskat har även köttproduktionen gått ner. Lettland är fortfarande nettoexportörer av kött, det mesta säljs till Ryssland. Även för denna produkt har det varit svårt att etablera sig på nya marknader. Den spannmålsbaserade animalieproduktionen har de senaste åren missgynnats av stigande foderpriser. Lettland är numera nettoimportörer av griskött.</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">184 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p624 ft1">Livsmedelsindustrisektorn i Lettland är inriktad mot <NOBR>mejeri-,</NOBR> slakteri- och kvarnindustri. Industrin i Lettland lider av överkapacitet och låg produktivitet. Det har genomförts privatiseringar i samtliga industrigrenar. Utvecklingen har gått snabbast i <NOBR>mejeri-,</NOBR> slakteri- och bagerinäringarna. Under 1997 har ett svenskt företag köpt in sig i Lettlands största kvarn. Ett annat svenskt företag är sedan några år etablerade i potatisstärkelseindustrin. 44 procent av industriproduktionen i Lettland kommer från livsmedelssektorn. Textilindustrin är näst viktigast med drygt 10 procent.</P> <P class="p129 ft1">Utrikeshandel med jordbruksprodukter har traditionellt varit av stor betydelse för Lettland. Den nya situationen som uppstod i.o.m. självständigheten har inneburit kraftiga förändringar.</P> <P class="p82 ft1">Exporten har minskat medan importen har ökat vilket har lett till att Lettland är nettoimportörer av livsmedel. Det mesta av exporten går fortfarande till Ryssland men även till vissa andra <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Importen kommer till största delen från EU. Mjölk- och köttprodukter är de viktigaste exportvarorna medan socker, frukt och drycker är de viktigaste importprodukterna.</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 185</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p625 ft1">Stödet till jordbruket utgörs främst av ett gränsskydd. Av beredskapsskäl köper staten in vissa kvantiteter spannmål vilket också ger ett visst prisstöd. Jordbruket ges olika former av direktstöd. Det kan ske genom subventioner till diselolja samt stöd till avel och förädling. Stöd ges även till odlingen av spånadslin. Jordbruket omfattas även olika program för att tillhandahålla krediter.</P> <P class="p626 ft1">Privatiseringen av åkermark var besvärlig de första åren efter självständigheten beroende på komplicerad lagstiftning. Det senaste året har dock förändringarna i ägostrukturen påskyndats.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr1 td238"><SPAN class="p8 ft5">4ABELL</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td263"><SPAN class="p627 ft11">3TRUKTUREN I DET LETTISKA JORDBRUKET</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td206"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td249"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td238"><SPAN class="p8 ft26">Typ av företag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td199"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p243 ft26">Andel av arealen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td252"><SPAN class="p628 ft26">Medelareal,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td206"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td169"><SPAN class="p561 ft26">procent</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td249"><SPAN class="p629 ft26">ha</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td238"><SPAN class="p8 ft26">Statliga företag</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td199"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td172"><SPAN class="p630 ft26">2</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td252"><SPAN class="p558 ft26">315</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Familjejordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td199"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p630 ft24">47</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p557 ft24">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td238"><SPAN class="p8 ft24">Kooperativt ägda</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td199"><SPAN class="p11 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p631 ft24">13</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p632 ft24">397</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td269"><SPAN class="p8 ft24">Husbehovsjordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p630 ft24">38</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p557 ft24">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td169"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td249"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> <P class="p132 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p593 ft1">Lettland är i likhet med Estland ett mycket litet land och dess betydelse på den gemensamma marknaden är därför mycket begränsad. Jordbruket i Lettland var under den sovjetiska tiden helt inriktat på att producera animalieprodukter P.g.a. av relativt begränsade naturliga förutsättningar torde jordbruket i Lettland inte komma att bli av någon större betydelse totalt sett. P.g.a. det finansiella läget har Lettland på egen hand svårt att bygga upp ett expanderande jordbruk inom de närmaste åren. Mjölk torde bli den viktigaste produkten i framtiden.</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">186 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p613 ft72">* ,ITAUEN</P> <P class="p62 ft1">Litauen är det folkrikaste och det till åkerarealen största av de baltiska länderna. Litauen har lägst BNP per capita av samtliga <NOBR>CÖE-länder.</NOBR> Det är bara Litauen som av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har en BNP/capita som är lägre 1 000 ecu.</P> <P class="p50 ft1">Den litauiska ekonomin föll tillbaka kraftigt efter självständigheten från Sovjet. Mellan 1991 och 1992 minskad BNP med 1/3. Tillbakagången i ekonomin beror främst på bortfallet av den sovjetiska marknaden samt på stigande energipriser. 1994 påbörjades en viss återhämtning som därefter har förstärkts. Litauen har f.n. den snabbaste tillväxten av de tre baltiska staterna</P> <P class="p476 ft1">Drygt 9 procent av BNP härrör från jordbruksproduktionen vilket är något mer än genomsnittet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Andelen sysselsatta i jordbruket uppgår till drygt 20 procent, det är något högre än genomsnittet för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Jordbruket spelar därigenom fortfarande en betydande roll för den lituaiska ekonomin.</P> <P class="p77 ft1">Åkerarealen i Litauen uppgår till ca 2,3 miljoner hektar, det motsvarar ca 5 procent av den totala åkerarealen i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Vegetabilieproduktionens andel av den totala produktionen har ökat de senaste åren beroende på en minskande animalieproduktion.</P> <P class="p422 ft1">Spannmålsodlingen upptar ca 50 procent av den odlade arealen i Litauen. Spannmålsodlingen har ökat något de senaste åren. Låg användning av insatsmedel har medfört att avkastningsnivån sjunkit från ca 3 t/ha till ca <NOBR>2-2,5</NOBR> t/ha. Minskat behov av fodersäd har lett till att Litauen numera är nettoexportörer av spannmål. Svag kvalitet kräver dock viss import av brödspannmål. Potatisodlingen är omfattande men avkastningsnivån är låg jämfört EU. En stor del av skörden används för foderändamål. Oljeväxtodlingen, raps, har minskat under de senaste åren. De naturliga förutsättningarna för oljeväxtodling är mindre gynnsamma vilket leder till låga hektaravkastningar och de sorter som odlas har svag</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 187</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p624 ft1">oljekvalitet. Det finns en strävan från Litauen att utveckla oljeväxtodlingen. Sockerbetsodlingen i Litauen motsvarar normalt det inhemska behovet av socker. Effektiviteten i såväl odlarledet som i industrin är förhållandevis låg vilket återspeglas i ett högt tullskydd. Frukt- och grönsaksodlingen är av liten omfattning. Till största delen sker produktionen på små enheter som är inriktade mot egen användning eller försäljning på den lokala marknaden. Problem med kvaliteten begränsar på kort sikt möjligheten till expansion. De naturliga förutsättningarna, speciellt för bärodling, är dock goda. Av tradition har Litauen odlat spånadslin som utnyttjas i den inhemska textilindustrin.</P> <P class="p297 ft1">Animalieproduktionen är, i likhet med övriga baltiska länder, dominerande i det litauiska jordbruket. P.g.a. det nya läget gentemot Ryssland har produktionen minskat kraftigt men Litauen är fortfarande nettoexportörer av animalieprodukter. Mjölkproduktionen är den viktigaste produktionsgrenen i Litauen. Produktionen har dock minskat med ca 50 procent jämfört med början på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Orsaken till detta är dels att Rysslands betydelse som exportmarknad har minskat, dels att de stora kollektivjordbrukens besättningar har delats upp i små privatägda enheter. 50 procent av antalet mjölkkor finns i besättningar med mellan <NOBR>1-4</NOBR> mjölkkor. Litauen är fortfarande nettoexportörer av mjölkprodukter. Nötköttsproduktionen har minskat som en följd av att mjölkproduktionen gått ner. Tidigare exporterade Litauen omkring 1/3 av produktionen till Sovjet, numera är landet nettoimportör.</P> <P class="p633 ft1"><NOBR>Mejeri-,</NOBR> kött- och fiskeindustrin är de viktigaste grenarna inom den litauiska livsmedelsindustrin. Industrin kännetecknas av låg teknisk standard och låg produktivitet. Privatiseringsprogram för livsmedelsindustrin har genomförts. I ett första steg erbjöds producenterna förtur att ta över livsmedelsindustrierna men intresset har varit begränsat. I ett andra steg har även andra investerare bjudits in, däribland utländska. Konkurser har varit vanliga bland de nya företagen. Minskad råvaruproduktion innebär att även industriledet måste krympa. Livsmedel är den viktigaste industrigrenen med mer än 1/3 av det totala produk-</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">188 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft1">tionsvärdet i industrin. Oljeindustrin och textilindustrin når tillsammans upp till samma storlek.</P> <P class="p106 ft1">Ryssland är den viktigaste handelspartnern för Litauen både vad gäller import och export. <NOBR>EU-marknaden</NOBR> har under senare år blivit allt viktigare och svarar numera för ca 25 procent av exporten och ca 30 procent av importen. Under 1996 var Litauen nettoimportörer av livsmedel.</P> <P class="p34 ft1">Det viktigaste instrumentet i den litauiska jordbrukspolitiken är importtullarna. Efter den ekonomiska omvälvningen 1991 behöll Litauen den statliga priskontrollen. Efter en successiv nedtrappningen genomfördes en fullständig avveckling först 1995. Det finns dock kvar administrerade priser för bl.a. spannmål och mjölk. På mjölkområdet betalar staten ut ett pristillägg under förutsättning att mejerierna betalar ett fastställt minimipris. På spannmålsområdet garanterar staten ett visst minsta pris för en viss kvot. Omkring hälften av budgeten används till prisstöd. Staten ger även stöd i form av krediter till jordbruket. Staten ger också stöd till bl.a. investeringar i nya maskiner och bidrag till infrastrukturen.</P> <P class="p634 ft1">Litauen har i likhet med övriga baltiska länder genomfört en privatisering av åkermarken. Arbetet har inte gått fram lika snabbt som i de övriga länderna. Omkring 35 procent av arealen brukas fortfarande av stora kollektiva jordbruk. Medelarealen på de privata jordbruken är lägre än i de övriga baltiska staterna.</P> <P class="p635 ft60">4ABELL „GOSTRUKTUR I DET LITAUISKA JORDBRUKET</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p8 ft26">Ägoslag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td138"><SPAN class="p254 ft26">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p242 ft26">Andel av</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td270"><SPAN class="p636 ft26">Medelareal,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td99"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p11 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td160"><SPAN class="p19 ft26">arealen, %</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td271"><SPAN class="p637 ft26">hektar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td102"><SPAN class="p8 ft26">Statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td138"><SPAN class="p274 ft26">2 557</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td164"><SPAN class="p19 ft26">32,5</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td270"><SPAN class="p627 ft26">430,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p8 ft24">Privata jordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p274 ft24">134 600</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td164"><SPAN class="p19 ft24">34,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td270"><SPAN class="p627 ft24">8,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p8 ft24">Husbehovsjordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p274 ft24">396 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td164"><SPAN class="p19 ft24">25,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td270"><SPAN class="p627 ft24">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p8 ft24">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p272 ft24">693 600</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td164"><SPAN class="p176 ft24">8,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td270"><SPAN class="p533 ft24">0,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td133"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td160"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td271"><SPAN class="p11 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft28">+¤LLA %5 KOMMISSIONEN</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td226"><SPAN class="p8 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td227"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 2 189</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p613 ft5">3AMMANFATTNING</P> <P class="p507 ft1">Litauen är det största av de baltiska länderna och det land av de tre som har de bästa naturliga förutsättningarna för jordbruksproduktion. Det finns möjlighet för Litauen att kunna expandera jordbruket, det gäller inte minst för specialodlingar. Det torde också innebära att vegetabilieproduktionen får större tyngd i framtiden jämfört med animalierna. En förhållandevis marknadsorienterad syn på jordbruket kan ge Litauen en möjlighet inför framtiden. Det krävs dock stora investeringar i industrin som har stora problem med överkapacitet och låg kvalitet på färdigvarorna.</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr7 td272"><SPAN class="p638 ft47">190</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p639 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p640 ft4">"ILAGA</P> <P class="p641 ft4">6ARUVISA ANALYSER</P> <P class="p642 ft1">I bilaga 3 redovisas en konsekvensanalys av utvidgningen som görs varuområdesvis. De produkter som valts är de som har störst betydelse i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> och i EU.</P> <P class="p643 ft1">Följande varor kommer att tas upp i detta avsnitt:</P> <P class="p644 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Spannmål</SPAN></P> <P class="p645 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Oljeväxter</SPAN></P> <P class="p645 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Socker</SPAN></P> <P class="p645 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Frukt och grönt</SPAN></P> <P class="p646 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Mjölk</SPAN></P> <P class="p645 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Kött</SPAN></P> <P class="p647 ft1">Varje varuområde inleds med en allmän översikt som beskriver marknadsläget i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> och i EU. I detta avsnitt görs en även en bedömning av konkurrensmöjligheterna för CÖE- länderna, EU och Sverige.</P> <P class="p648 ft1">Analysen som därpå följer görs enligt de scenarier för jordbrukspolitiken som anges i direktiven för utredningen (se kapitel 10 i huvudrapporten).</P> <P class="p649 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Marginella förändringar</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Fullständig liberalisering av CAP</SPAN></P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft15">·</SPAN><SPAN class="ft16">Successiv reformering av CAP</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">191 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p650 ft72"><SPAN class="ft72">!</SPAN><SPAN class="ft74">3PANNM¥L</SPAN></P> <P class="p651 ft75">Allmän översikt</P> <P class="p652 ft1">Spannmål är den ledande vegetabilieprodukten i merparten av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> I de flesta av länderna upptar spannmålen mer än hälften av den odlade arealen. I normalläget är det bara Ungern som är en mer betydande spannmålsexportör. Rumänien och Tjeckien har också vissa spannmålsöverskott. Avkastningsnivån är omkring <NOBR>60-70</NOBR> procent av EU:s avkastningsnivå.</P> <P class="p421 ft1">Spannmålsproduktionen har minskat förhållandevis mindre jämfört med de flesta andra produkter under de senaste åren. Det är också i spannmålssektorn som produktionen har återhämtat sig snabbast.</P> <P class="p653 ft1">Spannmål är en av de produkter som kräver minst insats av olika former av produktionsmedel. I första hand krävs gödselmedel och bekämpningsmedel för att kunna höja avkastningsnivån. Det krävs få specialmaskiner och varan kan säljas i relativt obearbetad form. Kvalitetsproblemen för spannmålsprodukterna bör vara jämförelsevis små. De förädlade spannmålsprodukterna som exponeras för konsumenten, mjöl, gryn, bröd m.fl. är som regel bara svagt förknippade med den ursprungliga spannmålsråvaran.</P> <P class="p50 ft1">Ungern har av tradition sålt sitt spannmålsöverskott till Östeuropa och speciellt till forna Sovjet. Landets geografiska läge är gynnsamt för export till just dessa marknader. I framtiden är behovet på dessa marknader svårbedömt eftersom importbehovet där har minskat. Om animalieproduktionen kan återhämta sig finns dock fortsatta möjligheter till export till dessa marknader. Export från Ungern till andra marknader, t.ex. Nordafrika och Mellanöstern missgynnas eftersom det saknas möjligheter till direktleveranser med fartyg. Ungern kan därför få svårt att konkurrera med de stora spannmålsexportörerna inom EU.</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">192 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p654 ft1">Rumänien har däremot bättre möjligheter till direktleveranser med fartyg till flera marknader. Rumänien bedöms dock inte få något exportöverskott under de närmaste åren.</P> <P class="p378 ft1">Sverige importerar numera mycket små kvantiteter spannmål och spannmålsproduker från <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Svenska kvarnar har gjort vissa kvalitetsundersökningar av bl.a. vete från Ungern för att utröna om varan är tillräckligt bra för den svenska marknaden.</P> <P class="p379 ft1">Sverige exporterar vissa år förhållandevis stora kvantiteter spannmål till <NOBR>CÖE-länderna,</NOBR> främst Polen och de baltiska länderna. Handeln sker främst genom handelshus och det är förhållandevis få direktkontakter mellan den svenska handeln och köparsidan.</P> <P class="p59 ft75">Jordbrukspolitiska scenarier</P> <P class="p655 ft1">Marginella förändringar av CAP</P> <P class="p468 ft1">Tillämpas EU:s nuvarande regleringssystem innebär det att CÖE- ländernas spannmålsproduktion kommer att vara föremål för regleringar som utbudskvotering (träda), direktstöd, exportbidrag och intervention. Hanteringen av direktstöden kommer att vara speciellt betydelsefullt på spannmålsområdet. De direktstöd som ges inom ramen för 1992 års <NOBR>CAP-reform</NOBR> syftar till att kompensera för gjorda prissänkningar. Vid en jämförelse mellan priserna i EU och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> finner man att priserna är lägre i CÖE- länderna. Med de motiv som gällde för 1992 års beslut skulle <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> inte vara berättigade till något direktstöd. I Agenda 2000 sägs att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> åtminstone under övergångsperioden inte ska få något direktstöd.</P> <P class="p545 ft1">Om <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir berättigade till arealstöd kommer reglerna för beräkning av stödet att vara av stor betydelse för CÖE- länderna. Historiska arealer och avkastningsnivåer ska enligt nu</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">193 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p543 ft1">gällande regler användas vilket ställer till med problem för CÖE- länderna. Produktionen har minskat kraftigt under <NOBR>1990-talet</NOBR> vilket skulle ställa <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> i en än sämre situation om dessa år läggs till grund för stödet.</P> <P class="p67 ft1">Osäkerhet om hanteringen av direktstöden kan leda till att CÖE- länderna får svårt att utveckla sin spannmålsproduktion Risken är uppenbara att man kan drabbas av en konkurrensnackdel gentemot <NOBR>EU-länderna.</NOBR></P> <P class="p379 ft1">En prissänkning i enlighet med vad som föreslås i Agenda 2000 torde i första hand gynna <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> eftersom man redan i nuläget i princip producerar på världsmarknadsprisnivå. EU måste däremot vidta åtgärder för att anpassa sin produktion. Även om prissänkningar genomförs torde införandet av EU:s politik innebära att prisnivån i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> skulle stiga vilket skulle missgynna livsmedelskonsumenterna.</P> <P class="p50 ft1">Detta skulle leda till att länder med förhållandevis svaga förutsättningar för spannmålsodling inom <NOBR>EU-15</NOBR> som ligger nära produktionsområden i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> gynnas av en oförändrad politik genom att man undgår importkonkurrens som annars skulle uppstå. Exempel på sådana områden kan vara norra Skandinavien och sydöstra delarna av EU. De exportorienterade länderna inom <NOBR>EU-15</NOBR> ges även i fortsättningen möjlighet att förse <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> med spannmål. Det gynnar i första hand Frankrike, Storbritannien Tyskland och Danmark men även Sverige.</P> <P class="p55 ft17">Fullständig liberalisering av CAP</P> <P class="p87 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> pris ligger f.n. i de flesta fall runt världsmarknadsprisnivån. En anpassning av EU:s stödpriser till världsmarknadsprisnivå skulle ge <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> möjlighet att konkurrera på lika villkor med nuvarande <NOBR>EU-länder.</NOBR> <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har fördel av att kostnaderna är lägre medan nuvarande <NOBR>EU-länder</NOBR> måste vidta åtgärder för att anpassa sig till en ny situation. Detta</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">194 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p656 ft1">alternativ innebär också att det inte finns några utbudsbegränsningar som håller tillbaka Östeuropa.</P> <P class="p79 ft17">Successiv reformering av CAP</P> <P class="p657 ft1">I alternativet med successiv reformering gäller att övergångsåtgärder ska tillämpas så att marknaderna kan smältas samman.</P> <P class="p203 ft1">För <NOBR>EU-15</NOBR> synes den viktigaste åtgärden vara en nedtrappning av interventionspriset så att kontakt kan uppnås med världsmarknaden. Det innebär också att exportbidragen successivt kan avvecklas. Eftersom <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> skall möta <NOBR>EU-15</NOBR> på den gemensamma marknaden utan gränshinder synes det av konkurrensskäl inte finnas möjligheter för EU att bibehålla arealbidragen. Alternativet att arealbidraget på nuvarande nivåer skulle ges även till <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> torde inte minst av budgetskäl vara svårt att tänka sig.</P> <P class="p436 ft1">För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> bör övergångsåtgärderna inriktas mot att utveckla sektorn bl.a. genom förbättrade odlingsmetoder, förbättringar i industrin och ökat marknadsmedvetande inte minst på exportsidan.</P> <P class="p32 ft72">" /LJEV¤XTER</P> <P class="p79 ft75">Allmän översikt</P> <P class="p658 ft1">Oljeväxtodlingen har ökat i flera av <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> under de senaste åren till skillnad från de flesta andra grödor. Ledande oljeväxtproducenter i området är Ungern (solrosor), Polen (raps), Rumänien (solrosor). Dessa länder har normalt exportöverskott av oljeväxtfrö och vegetabiliska oljor. Sverige har importerat en hel</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">195 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p659 ft1">del rapsfrö från Polen under de senaste åren. Importen har fungerat bra och kvaliteten på fröet har varit fullt acceptabel.</P> <P class="p504 ft1">Oljeväxter är i likhet med spannmål en gröda som kräver förhållandevis små investeringar. Odlingen kan dessutom ske med i stort sett samma maskiner som för spannmålen. De naturliga förutsättningarna för oljeväxter är dessutom förhållandevis goda i dessa länder. De baltiska länderna gavs under den sovjetiska tiden inte något utrymme att utveckla sin oljeväxtodling eftersom jordbruket helt inriktades mot animalieproduktion. I ett land som Litauen skulle det finnas förutsättningar att utveckla oljeväxtodlingen.</P> <P class="p41 ft1">Oljeväxterna kan antingen säljas som frö eller i form av förädlade produkter. Det är betydligt enklare att starta upp en exporthandel med frö jämfört med de bearbetade produkterna. Vid handel med frö är det viktigt med en fungerade transportapparat och att det finns lagringsutrymme. Motsvarande utrustning som används för spannmål kan även användas vid handel med oljeväxtfrö.</P> <P class="p65 ft1">De förädlade produkterna kräver en betydligt större insats. Framställningen av vegetabilisk olja är kapitalintensiv och det krävs yrkeskunnig personal vid anläggningarna. Med de fabriker som nu finns i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> finns möjlighet att tillverka lågförädlade oljor, råa oljor. Mera högförädlade produkter har man problem med att få fram. Ett exempel på detta är att det inte går att tillverka margarin i Polen utan att vissa beståndsdelar importeras från t.ex. <NOBR>EU-länderna.</NOBR></P> <P class="p314 ft1">Det har skett en del investeringar i branschen men då företrädesvis i industrier som tillverkar konsumentprodukter. P.g.a. det stora kapitalbehovet i basindustrin har intresset varit mindre. Inom de närmaste <NOBR>5-10</NOBR> åren synes inte <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kunna komma igång med någon produktion av förädlade produkter som kan konkurrera på <NOBR>EU-marknaden.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">196 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p613 ft75">Jordbrukspolitiska scenarier</P> <P class="p655 ft1">Marginella förändringar av CAP</P> <P class="p87 ft1">Nuvarande reglering på oljeväxtområdet omfattar enbart råvaruledet. Stödet till oljeväxterna ges i form av ett arealstöd som baseras på historiska arealer och avkastningsnivåer. Stödet avser att utjämna prisskillnaden mellan en åsyftad prisnivå inom EU och priset på världsmarknaden. Hanteringen av direktstödet är sålunda av avgörande betydelse för <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> konkurrenskraft.</P> <P class="p475 ft1">Även om arealbidrag ges till <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är risken stor att dessa länder missgynnas eftersom de historiska avkastningsnivåerna är låga. Hektaravkastningen föll tillbaka under början på <NOBR>1990-talet</NOBR> p.g.a. av de problem som fanns inom jordbruket. De senaste åren har odlingen av oljeväxter ökat i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Det</P> <P class="p660 ft1">är blir därför viktigt att man får en basperiod som tar hänsyn till de förändringar som har skett.</P> <P class="p80 ft1">Det finns sålunda en rad hinder i vägen för att oljeväxtodlingen i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ska kunna utvecklas på ett positivt sätt om nuvarande reglering bibehålls. Producentländerna i <NOBR>EU-15</NOBR> synes ha mest att vinna på en sådan utveckling. Svaga produktionsområden i EU undgår importkonkurrens. P.g.a. att EU inte är självförsörjande på oljeväxtområdet och att utbudskvoter begränsar möjligheterna till expansion torde EU inte kunna exportera oljeväxtprodukter i någon större omfattning till <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p55 ft17">Fullständig liberalisering av CAP</P> <P class="p72 ft1">En fullständig liberalisering av CAP innebär att direktstöd och produktionskvoter tas bort. Det innebär att produktionen av oljeväxtfrö sker på marknadsmässiga villkor. Hektaravkastningen</P> <P class="p409 ft1">i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är lägre än i de flesta <NOBR>EU-länder</NOBR> vilket är en konkurrensnackdel. Avkastningen i rapsodlingen i Polen och i</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">197 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p605 ft1">Sverige samt solrosodlingen i Ungern och i de södra <NOBR>EU-länderna</NOBR> ligger dock ungefär på samma nivå. Kostnadsläget i CÖE- länderna är lägre än i <NOBR>EU-länderna</NOBR> vilket gynnar <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Den huvudsakliga fördelen med en avreglering är att CÖE- länderna har en marknadsmässig möjlighet att utveckla sin odling och export. På kort sikt kan <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> bli konkurrenskraftiga med frövara och på lägre sikt även med förädlade produkter. Rapsfrö från Polen skulle kunna vara en produkt som kan bli mycket intressant för bl.a. den svenska fettvaruindustrin att använda i konkurrens med den svenska råvaran.</P> <P class="p55 ft17">Successiv reformering av CAP</P> <P class="p47 ft1">För <NOBR>EU-15</NOBR> bör övergångsåtgärderna inriktas mot att successivt trappa ner arealstöden. Det innebär att behovet av arealkvotering bortfaller. För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är det mest angelägna att utveckla näringsgrenen. Det viktigaste torde vara att utveckla industriledet.</P> <P class="p32 ft72"># 3OCKER</P> <P class="p55 ft75">Allmän översikt</P> <P class="p661 ft1">Odlingen av sockerbetor har minskat kraftigt i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> under de första åren på <NOBR>1990-talet.</NOBR> De senaste åren har dock odlingen åter börjat att öka. Polen är det helt dominerande landet på sockerområdet med ca 50 procent av <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> totala produktion. Under de senaste åren har Polen producerat ett stort exportöverskott. Polen införde 1996 ett kvotsystem som i stort överensstämmer med EU:s reglering. För 1996 innebär det att en betydande kvantitet måste exporteras utan bidrag. Ungern har också förhållandevis stor odling och normalt har landet också ett exportöverskott.</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">198 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p624 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har lägre hektaravkastning i sockerbetsodlingen lägre sockerhalt i betorna. Även det tekniska utbytet av socker är lägre än i EU liksom dygnsavverkningen i fabrikerna. Sockerbetsodlingen och efterföljande förädlingsled är betydligt mera kapitalintensivt än t.ex. spannmålsproduktionen. Det måste dessutom till en förädling av råvaran innan handel kan komma till stånd. För sockerbetsodlingen krävs speciella maskiner, speciella insatsvaror i form av bl.a. bekämpningsmedel och gödselmedel samt hög kunskapsnivå bland jordbrukarna. I flera av länderna krävs även tillgång till konstbevattning för att odlingen ska vara någorlunda säker avkastningsmässigt. I <NOBR>EU-länderna</NOBR> har sockerbetsodlingen varit föremål för en snabb rationalisering under senare år. Det avspeglas bl.a. i att arbetsinsatsen har minskat kraftigt.</P> <P class="p300 ft1">Det har skett en rad utländska investeringar i sockerindustrin i <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Som exempel kan nämnas att i Ungern har såväl brittiska som österrikiska företag gått in som delägare. Det finns fortfarande en stor överkapacitet i industriledet. I Polen finns det f.n. 74 sockerfabriker. Fabrikerna utnyttjas omkring <NOBR>70-80</NOBR> dagar per år. Vid normal hektaravkastning, ca 35 t/ha, innebär det att ca 3 000 ton betor avverkas per dag och fabrik. I Sverige är dygnsavverkningen ca 10 000 ton vid sockerbruken och det finns sockerbruk inom EU med avverkning på 15 000 ton. Mot denna bakgrund krävs det att ytterligare rationaliseringsåtgärder vidtas. Antalet sockerbruk skulle behöva halveras.</P> <P class="p662 ft1">Den <NOBR>dansk-svenska</NOBR> sockerindustrin har hittills inte gått in i några industriinvesteringar i nu aktuella kandidatländer. Det finns dock ett helägt sockerlager i Estland.</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">199 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p519 ft75">Jordbrukspolitiska scenarier</P> <P class="p655 ft1">Marginella förändringar av CAP</P> <P class="p87 ft1">Sockerområdet är hårt detaljreglerat med utbudskontroll och begränsat tillträde för nya produkter. <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> möjligheter på sockerområdet med detta alternativ beror i hög grad på vilken basperiod som används som utgångspunkt för kvotberäkningarna.</P> <P class="p424 ft1">I Polen har sockerproduktionen varierat med över 60 procent de senaste åren. Får <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> de mest ogynnsamma åren som bas för kvoten kommer länderna att bli nettoimportörer av socker och möjligheterna för att utveckla sockersektorn blir små.</P> <P class="p663 ft1">Bibehålls nuvarande reglering stängs sockerproduktionen i CÖE- länderna in på ett mycket effektivt sätt. Industrin i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kan inte möta ökad konkurrens från <NOBR>EU-15</NOBR> med expansion och det finns därför risk att den slås ut.</P> <P class="p664 ft1">För konsumenterna i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> innebär detta scenario kraftigt ökande priser.</P> <P class="p79 ft17">Fullständig liberalisering av CAP</P> <P class="p37 ft1">En avreglering av sockermarknaden innebär att kvotsystem och exportbidragssystem avskaffas. Som en följd av detta kommer priserna inom EU att falla innan balans uppnåtts på marknaden eller att det blir möjligt att exportera utan bidrag.</P> <P class="p80 ft1">Genomförs en radikal reform utsätts de nuvarande <NOBR>EU-ländernas</NOBR> produktion för konkurrens på ett helt annat sätt än tidigare. Vissa delar av den odling som nu finns kommer med all säkerhet att försvinna eftersom den har vuxit fram med hjälp av de höga stödnivåer som finns inom den nuvarande regleringen.</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">200 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p665 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> gynnas av en avreglering jämfört med att nuvarande system bibehålls. Stödet till sockerproduktionen är betydligt lägre i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> vilket ger dessa länder en möjlighet att konkurrera med EU.</P> <P class="p79 ft17">Successiv reformering av CAP</P> <P class="p50 ft1">EU har ännu inte påbörjat någon reform på sockerområdet. Det finns sålunda inte någon metod anvisad för en successiv nedtrappning av regleringarna. Det måste dock ske en prisanpassning vilket i sin tur möjliggör ett borttagande av kvotsystemen. Om samma princip ska tillämpas som för t.ex. spannmål ska kompensation ges för prissänkningen. Lönsamheten i sockerbetsodlingen får dock anses vara mycket god vilket skulle kunna tala för att kompensationen reducerades.</P> <P class="p80 ft1">I <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är det viktigt att produktionen effektiviseras. På industriområdet är det speciellt viktigt att åtgärder kan sättas in för att bl.a. bygga bort överkapacitet. Det är viktigt att CÖE- länderna inte ges signaler att införa regleringar som medför att man tar över EU:s nuvarande regleringar innan man blir EU- medlemmar.</P> <P class="p59 ft72">$ &RUKT OCH GR¶NT</P> <P class="p71 ft75">Allmän översikt</P> <P class="p666 ft1">Produktionen av frukt och grönsaker i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> äger till stor del rum på de små familje- och husbehovsjordbruken. Det mesta av denna produktion avsätts därför på den lokala marknaden. Det är inte troligt att denna produktionsform kommer att bli konkurrenskraftig på en större marknad eftersom det saknas uppsamlande handel och distributionskanaler. Den export av frukt och grönsaker som faktiskt äger rum från <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> går till</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150201x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">201 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p667 ft1">övervägande delen till Östeuropa. Det har varit svårt för CÖE- länderna att klara de kvalitetskrav som ställs i Västeuropa.</P> <P class="p668 ft1">De mest betydande exportörerna av frukt bland <NOBR>CÖE-lönderna</NOBR> är Polen vad gäller äpple.</P> <P class="p669 ft1">Störst möjlighet torde <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ha att på kort bli konkurrenskraftiga på produkter som används som industriråvaror.</P> <P class="p98 ft75">Jordbrukspolitiska scenarier</P> <P class="p655 ft1">Marginella förändringar av CAP</P> <P class="p72 ft1">EU:s marknadsreglering för frukt och grönt är förhållandevis begränsade jämfört med flera andra varuområden. Stödet till sektorn är kanaliserat huvudsakligen genom producentorganisationer. Det finns dock ett omfattande regelverk vad gäller kvalitet.</P> <P class="p50 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> marknadsstruktur passar inte de regler för stöd som tillämpas inom EU. I vissa länder finns det kvar en produktion som bedrivs i stor skala. Det vanligaste är dock att produktionen sker på mycket små enheter som levererar till den lokala marknaden. De små företagen skulle inte omfattas av EU:s stödsystem eftersom direktförsäljningen till konsument inte är stödberättigad.</P> <P class="p626 ft1">Den storskaliga produktionen skulle kunna genomföra åtgärder som kan göra att de blir berättigade till stöd. Det krävs dock att äganderätten ändras samt att stadgar, redovisningsmetoder m.m. anpassas till EU:s regler</P> <P class="p72 ft1">Ett annat svårt problem för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är att uppfylla EU:s kvalitetskrav. Reglementet inom EU är mycket detaljerat och det torde krävas förbättringar i samtliga led för att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ska kunna uppfylla dessa krav.</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">202 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p665 ft1">Det är mindre troligt att EU:s producenter börjar konkurrera på <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> hemmamarkander. Ett bibehållande av regleringen försvårar däremot för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att slå sig in på EU- marknaden.</P> <P class="p79 ft17">Fullständig liberalisering av CAP</P> <P class="p49 ft1">Prisskillnaden mellan <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är störst för frukt och grönsaker. I Agenda 2000 konstateras prisskillnaden men det ges inte några förslag till lösning på problemet. Trots stora prisskillnader finns det dock mycket som talar för att olika priser kan bestå under en tid på de båda marknaderna även vid en fullständig liberalisering. <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> kvalitet är fortfarande otillräcklig för att möta <NOBR>EU-marknadens</NOBR> krav. Transportapparaten i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är också en begränsande faktor som minskar <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> konkurrenskraft.</P> <P class="p55 ft17">Successiv reformering av CAP</P> <P class="p378 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> måste förändra sin produktion så att det blir möjligt att uppfylla EU:s kvalitetskrav. Det krävs därför att stöd kan ges för att utveckla produktionsmetoderna. Det är minst lika viktigt att även förbättra hantering och distribution av varorna. Det är också viktigt att <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ges möjlighet att exportera sin produkter till <NOBR>EU-marknaden.</NOBR> För att öka lönsamheten i exporten är det eftersträvansvärt att en allt större del av exporten utgörs av konsumentprodukter. I nuläget är de flesta av CÖE- ländernas produkter destinerade till livsmedelsindustrin.</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">203 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p519 ft72">% <NOBR>-J¶LK</NOBR></P> <P class="p79 ft75">Allmän översikt</P> <P class="p670 ft1">Mjölk är den viktigaste animalieprodukten i flera av CÖE- länderna. Trots betydande produktionsminskningar har vissa länder fortfarande överskottsproduktion. Avkastningsnivåerna är som regel betydligt lägre än genomsnittet i EU men ett land som Ungern har förhållandevis hög avkastningsnivå. Mjölkproduktionen har polariserat mot två olika typer av företagsformer Den ena typen utgörs av mycket stora besättningar som fortfarande är i kollektiv ägo eller har övergått till producentkooperativ och bolag. Denna andra formen är mycket små besättningar som ägs av enskilda jordbrukare. Dessa kan antingen vara traditionella småjordbruk som även fanns under den kommunistiska tiden eller så är det nybildade jordbruk som är resultatet av privatiseringsprogrammen. Några familjejordbruk av den storlek som är ryggraden i EU:s mjölkproduktion finns egentligen inte i CÖE- länderna.</P> <P class="p377 ft1">Mjölkproduktionen är en kapitalintensiv produktionsgren som kräver mycket teknisk utrustning för kunna bedrivas rationellt. Hos producenterna är det viktigt att det finns utrustning för att kyla och lagra mjölken. Det är viktigt att det finns en fungerande transportapparat för såväl inleveranser till mejeri som för distribution av färdigvarorna. Industriledet, mejerierna, är speciellt viktigt i mjölksektorn. Utan en fungerande mejeriindustri omöjliggörs handel med mjölkprodukter. På detta område har CÖE- länderna fortfarande stora problem. Det medför också att CÖE- länderna har svårt att uppfylla kraven för att få exportera mejeriprodukter bl.a. till EU. I vissa <NOBR>CÖE-länder</NOBR> finns det inte ett enda mejeri som är godkändt av EU. Investeringar har i vissa fall gjorts i mejerisektorn men ute hos producenterna återstår fortfarande mycket att göra.</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150204x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">204 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p613 ft75">Jordbrukspolitiska scenarier</P> <P class="p655 ft1">Marginella förändringar av CAP</P> <P class="p671 ft1">Marginella förändringar av CAP innebär att EU bibehåller en prisnivå som ligger betydligt över världsmarknadsprisnivå och att utbudet regleras med hjälp av kvoter. Direktstöd i form av kobidrag föreslås i Agenda 2000 som ett nytt inslag i regleringen.</P> <P class="p672 ft1">Utbudskvotering innebär mycket begränsade möjligheter för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> att utveckla mjölksektorn. Detta gäller speciellt om åren under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ska läggas till grund för kvoterna.</P> <P class="p673 ft1">Rent praktiskt kan det bli mycket svårt att fastställa kvoterna i vissa länder eftersom en stor del av mjölken levereras direkt till konsument. Begränsad råvarutillförsel påverkar även mejerierna negativt och de kan tvingas att stänga.</P> <P class="p412 ft1">Det är främst EU som vinner på att regleringen behålls oförändrad. Genom hård utbudskvotering i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kan EU fortsätta att exportera till dessa länder samtidigt som det inte uppkommer någon importkonkurrens från <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR></P> <P class="p132 ft17">Fullständig liberalisering av CAP</P> <P class="p674 ft1">Fullständig liberalisering på mjölkområdet innebär att stödpriset sänks till världsmarknadsprisnivå vilket gör det möjligt att ta bort utbudskvoterna. För EU innebär det avsevärda förändringar. Det torde innebära hård press på att vidta rationaliseringar för att man ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga på marknaden.</P> <P class="p675 ft1">Förändringarna för <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> blir betydligt mindre då man i utgångsläget har betydligt lägre stöd än EU. Detta alternativ ger <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> betydligt större möjligheter att konkurrera med EU.</P> <P class="p653 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> möjligheter att slå sig in på EU:s hemmamarknad är på kort sikt trots allt relativt begränsade eftersom man inte</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">205 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p676 ft1">uppfyller kvalitetsreglerna. Enkla produkter som torrmjölk bör vara lättare att komma ut med på marknaden än produkter som direkt exponeras mot den slutlige konsumenten. Exempel på en sådan vara är ost.</P> <P class="p87 ft1">Polen och i viss mån de baltiska länderna torde bli de största konkurrenterna till EU på mjölkområdet.</P> <P class="p125 ft17">Successiv reformering av CAP</P> <P class="p87 ft1">EU:s övergångsåtgärder på mjölkområdet bör inriktas på att dra ner priserna så att man närmar sig världsmarknadsprisnivå. En svår fråga i sammanhanget är hur nuvarande kvotsystem ska</P> <P class="p52 ft1">hanteras. Det finns stora värden kapitaliserade i kvoterna och det lär ställas krav på kompensation. För att EU ska vara trovärdiga måste ett principbeslut fattas om att kvoterna ska tas bort. Som kompensation kan EU under en övergångsperiod ge jordbrukarna direktstöd. När utvidgningen är klar kan dock inte direktstöden ligga kvar eftersom konkurrensen på den gemensamma marknaden snedvrids om inte de nya medlemsländerna får del av samma stöd.</P> <P class="p677 ft1">För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är det viktigt att åtgärder vidtas för att höja kvaliteten. Det behövs investeringar i såväl producentsom mejeriled. Det är också nödvändigt med strukturrationaliseringar i flera av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Privatiseringsprogramen har under de senaste åren försämrat strukturen i flera av länderna.</P> <P class="p88 ft72">& .¶TK¶TT OCH GRISK¶TT</P> <P class="p125 ft75">Allmän översikt</P> <P class="p652 ft1"><NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> nötköttsproduktion är i allmänhet kopplad till mjölkproduktionen. Den specialiserade nöttköttssektorn är sålunda av mindre betydelse. Grisköttsproduktionen är traditionellt</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB3150206x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td224"><SPAN class="p8 ft71"><SPAN class="ft47">206 </SPAN>"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td225"><SPAN class="p11 ft47">SOU 1997:150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p678 ft1">av större betydelse i flera av <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> De flesta av CÖE- länderna har gått från att vara exportörer till att i nuläget vara importörer. Konsumtionen av i synnerhet nötkött har minskat kraftigt medan konsumtionen av griskött (även fjäderfäkött) har ökat.</P> <P class="p679 ft1">Förädlingsindustrin är liksom på mejeriområdet ett stort problem för <NOBR>CÖE-länderna.</NOBR> Flera länder har inte några slakterier som är godkända för export till EU. Utan en fungerande livsmedelsindustri har köttproduktionen haft svårt att utvecklas. <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> har också problem med att avelsmaterialet är sämre än i EU vilket också bidrar till produkter av sämre och oönskade kvaliteter.</P> <P class="p98 ft75">Politiska scenarier</P> <P class="p514 ft1">Marginella förändrningar av CAP</P> <P class="p47 ft1">EU:s nuvarande politik för nötkött, inkl. förslagen i Agenda 2000, innebär att djurbidrag ges till merparten av produktionen (amkor, handjur och mjölkkor). Bidragen grundas på historisk produktion. För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> innebär det först och främst en uppenbar risk att man helt utestängs från dessa stöd. Även om stöd ges finns risk för att dessa baseras på en historisk produktion vilken är mycket låg. Nötköttsproduktionen halverades i vissa länder under början på <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p50 ft1">För griskött och fjäderfäkött är regleringarna inte lika omfattande som fr bl.a. nötkött. Dessa produkter behandlas i praktiken som förädlad spannmål och EU tillämpar endast exportbidrag. Stöd till spannmålssektorn i <NOBR>EU-15</NOBR> i form av arealbidrag som inte ges till <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> innebär en konkurrensnackdel även inom animalieprodkutionen.</P> <P class="p680 ft1">Oförändrade regleringar innebär även på köttområdet att EU i första hand gynnas. Ökad köpkraft i <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> kan EU utnyttja genom att exportera dyra produkter.</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td273"><SPAN class="p8 ft47">207 SOU 1997:150</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td274"><SPAN class="p11 ft47">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p613 ft17">Fullständig liberalisering av CAP</P> <P class="p674 ft1">För EU innebär fullständig liberalisering att prisstöd och djurbidrag tas bort. Nötkött är en av de produkter där EU kommer att möta allra hårdast konkurrenstryck på världsmarknaden. För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> är skillnaden mot nuläget betydligt mindre eftersom graden av regleringar är låg.</P> <P class="p379 ft1"><NOBR>CÖE-länderna</NOBR> ges med detta alternativ en betydligt större möjlighet att konkurrera på marknadsmässiga villkor med EU- länderna. På kort sikt är bristande kvalitetsnivåer betydligt viktigare faktorer för <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> möjlighet att konkurrera med <NOBR>EU-15.</NOBR> Det krävs både att anläggningarna blir godkända för export och att konsumenterna efterfrågar produkter från CÖE- länderna. Vissa av <NOBR>CÖE-länderna,</NOBR> t.ex. Polen och Rumänien har tidigare exporterat bl.a. köttkonserver till Sverige.</P> <P class="p125 ft17">Successiv reformering</P> <P class="p189 ft1">Övergångsåtgärder som är riktade mot EU bör avse en successiv avtrappning av stödpriserna ner till de nivåer som är etablerade på världsmarknaden. Kompensation för prissänkningen kan övergångsvis ges i form av djurbidrag. För att inte snedvrida konkurrensen måste dessa bidrag dock vara avvecklade när CÖE- länderna blir <NOBR>EU-medlemmar.</NOBR></P> <P class="p203 ft1">För <NOBR>CÖE-länderna</NOBR> bör övergångsåtgärderna inriktas mot att höja effektivitet och kvalitet i näringen. Det bör speciellt vidtas åtgärder för att rusta upp slakterinäringen så att <NOBR>CÖE-ländernas</NOBR> industri inte av detta skäl är utestängda från marknaden när man blir medlemmar fullt ut av den gemensamma marknaden.</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <P class="p278 ft47">208</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GLB3150 SOU_1997__150.pdf 509684 pdf EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning https://data.riksdagen.se/fil/36E3F858-C224-4B9D-BF98-1B32A12762AA