<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422773</hangar_id>
 <dok_id>GLB3149</dok_id>
 <rm>1997</rm>
 <beteckning>149</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1997:149</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>149</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-11-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:18:00</systemdatum>
 <publicerad>1997-11-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>Miljön i ett utvidgat EU</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3149/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3149</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3149</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 1997 149 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 333px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 640px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 229px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 229px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 229px 0px 626px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 169px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 169px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 179px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 178px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 279px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 226px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 411px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 167px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 152px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 176px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 191px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 371px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 178px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 172px 189px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 174px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 175px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 156px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 160px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 157px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 172px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 147px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 186px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 148px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 187px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 147px 189px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 249px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 163px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 152px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 166px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 175px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 153px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 181px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 148px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 158px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 279px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 147px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 157px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 179px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 147px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 178px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 238px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 165px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 156px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 145px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:704px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 215px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 171px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 146px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 151px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 157px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:412px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 181px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 146px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 147px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 171px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:412px;height:2px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 157px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 412px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 210px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 178px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 402px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 181px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:295px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:413px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 156px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 445px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 165px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:413px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 169px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:55px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:413px;height:2px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 177px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 149px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 301px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 150px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 170px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 150px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 178px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 163px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:412px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 171px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 148px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 153px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 165px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 176px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 167px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 194px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 162px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 203px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 182px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 162px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 167px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 182px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 160px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 166px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 160px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 177px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 171px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 153px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 195px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 158px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 282px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:413px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:192px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:413px;height:2px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 175px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 168px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 149px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 604px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 411px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 610px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 185px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 168px 189px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 156px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 617px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:565px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:413px;height:565px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 162px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:486px;left:2px;z-index:-1;width:410px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:410px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 178px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 182px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 157px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 149px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 211px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 169px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 147px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:369px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:413px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 487px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 161px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:413px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 163px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 146px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:412px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 178px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 153px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 170px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 248px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 160px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 157px 189px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 156px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 166px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 264px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 160px 189px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 152px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 168px 189px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:530px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:403px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 158px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 157px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 152px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 172px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 145px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 145px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 145px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 154px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 145px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 152px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 171px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 212px 189px;padding: 0px;border: none;width: 417px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 148px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 155px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 146px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 164px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 165px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 163px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 175px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 604px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 149px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 221px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 159px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 364px 189px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 232px 0px 150px 189px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 229px 0px 275px 189px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 74px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 324px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 412px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 234px 0px 355px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 243px 0px 520px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 234px 0px 178px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 291px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 238px 0px 360px 183px;padding: 0px;border: none;width: 389px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:478px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:389px;height:478px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 235px 0px 355px 183px;padding: 0px;border: none;width: 389px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:55px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:477px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:389px;height:477px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 238px 0px 360px 183px;padding: 0px;border: none;width: 389px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:478px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:389px;height:478px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 238px 0px 355px 183px;padding: 0px;border: none;width: 394px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:52px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:477px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:389px;height:477px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 236px 0px 184px 183px;padding: 0px;border: none;width: 610px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:493px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:389px;height:493px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 174px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 181px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 259px 0px 171px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 296px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 241px 0px 167px 183px;padding: 0px;border: none;width: 413px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:0px;z-index:-1;width:278px;height:554px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:278px;height:554px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 247px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 170px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 615px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 40px;padding: 0px;border:none;width: 370px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 615px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_4 {border:none;margin: 9px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 409px;overflow: hidden;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:342px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:225px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:434px;height:225px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 168px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 176px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 167px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 327px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 265px 0px 824px 187px;padding: 0px;border: none;width: 373px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 171px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 167px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:489px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:91px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:429px;height:91px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 184px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 174px 183px;padding: 0px;border: none;width: 610px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:98px;z-index:-1;width:152px;height:451px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:152px;height:451px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 176px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 267px 185px;padding: 0px;border: none;width: 417px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 167px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:54px;left:0px;z-index:-1;width:374px;height:106px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:374px;height:106px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 162px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 171px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 177px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:180px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:160px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:412px;height:160px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 181px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 178px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 462px 185px;padding: 0px;border: none;width: 413px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 175px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 412px;overflow: hidden;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:22px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:350px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:393px;height:350px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 328px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 242px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 167px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:39px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:208px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:393px;height:208px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 419px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 244px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 172px 177px;padding: 0px;border: none;width: 616px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 616px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 75px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 133px;padding: 0px;border:none;width: 100px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 96px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 436px;overflow: hidden;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:0px;z-index:-1;width:437px;height:283px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:437px;height:283px;}



#page_228 #tx1 {position:absolute;top:426px;left:103px;width:99px;height:96px;}
#page_228 #tx2 {position:absolute;top:312px;left:103px;width:99px;height:45px;}
#page_228 #tx3 {position:absolute;top:361px;left:103px;width:96px;height:60px;}

#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 167px 183px;padding: 0px;border: none;width: 420px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 407px;overflow: hidden;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:267px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:420px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 241px 0px 361px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 403px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:239px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:74px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:415px;height:74px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 297px 178px;padding: 0px;border: none;width: 423px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:81px;z-index:-1;width:303px;height:261px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:303px;height:261px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 399px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 61px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:442px;height:183px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:442px;height:183px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 197px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:537px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:150px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:393px;height:150px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 195px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 173px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 179px 178px;padding: 0px;border: none;width: 423px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:157px;left:113px;z-index:-1;width:247px;height:249px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:247px;height:249px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 168px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:400px;left:0px;z-index:-1;width:408px;height:249px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:408px;height:249px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 168px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 257px 0px 459px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:454px;height:389px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:454px;height:389px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 241px 0px 189px 178px;padding: 0px;border: none;width: 424px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:234px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:234px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 173px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 298px 185px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 186px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 197px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 170px 185px;padding: 0px;border: none;width: 417px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 286px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 324px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 171px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 176px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 176px 183px;padding: 0px;border: none;width: 420px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:420px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 175px 185px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 240px 185px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 178px 185px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 179px 185px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 175px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 164px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:410px;left:0px;z-index:-1;width:378px;height:116px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:378px;height:116px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 209px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 178px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 202px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 411px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 192px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 239px 0px 194px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:221px;left:369px;z-index:-1;width:4px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:4px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 165px 178px;padding: 0px;border: none;width: 615px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:387px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:389px;height:387px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 187px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 204px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 178px 185px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 175px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 194px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 208px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 185px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 182px 185px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 781px 185px;padding: 0px;border: none;width: 408px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 373px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 95px 95px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 99px 95px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 516px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 130px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 104px 89px;padding: 0px;border: none;width: 704px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:615px;height:337px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:615px;height:337px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 516px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 136px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 111px 89px;padding: 0px;border: none;width: 704px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 704px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:615px;height:821px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:615px;height:821px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 95px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 121px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 120px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 101px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:224px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:224px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 176px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 187px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:136px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:136px;height:1px;}



#page_286 #tx1 {position:absolute;top:0px;left:591px;width:18px;height:15px;}
#page_286 #tx2 {position:absolute;top:85px;left:569px;width:40px;height:19px;}

#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 121px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 894px 95px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 155px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 101px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:574px;left:0px;z-index:-1;width:228px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:228px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 116px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:366px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:366px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 712px 89px;padding: 0px;border: none;width: 704px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 704px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 340px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 364px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 341px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 362px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_2 #id_2_2_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 117px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_2 #id_2_2_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 245px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 364px;overflow: hidden;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:682px;height:259px;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:682px;height:259px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 152px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 102px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 98px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 121px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 140px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 139px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 951px 95px;padding: 0px;border: none;width: 604px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 932px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 98px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 102px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 123px 89px;padding: 0px;border: none;width: 704px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:0px;z-index:-1;width:615px;height:318px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:615px;height:318px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 120px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 158px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 492px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 98px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 524px 95px;padding: 0px;border: none;width: 604px;height: 551px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:550px;left:0px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 149px 0px 108px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 115px 0px 103px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 96px 0px 108px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 96px 0px 265px 95px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}





.ft0{font: 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft1{font: 24px 'Times';line-height: 27px;}
.ft2{font: 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft3{font: 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft4{font: italic 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft5{font: 19px 'Times';line-height: 21px;}
.ft6{font: 1px 'Times';line-height: 1px;}
.ft7{font: 16px 'Times';line-height: 19px;}
.ft8{font: 1px 'Times';line-height: 14px;}
.ft9{font: 9px 'Times';line-height: 12px;}
.ft10{font: 12px 'Times';line-height: 14px;}
.ft11{font: 10px 'Times';line-height: 12px;}
.ft12{font: 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft13{font: italic 16px 'Times';line-height: 19px;}
.ft14{font: 15px 'Times';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 29px 'Times';line-height: 33px;}
.ft16{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft17{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft18{font: 15px 'Times';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 7px 'Times';line-height: 8px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft20{font: 24px 'Times';margin-left: 27px;line-height: 27px;}
.ft21{font: 19px 'Times';margin-left: 20px;line-height: 21px;}
.ft22{font: 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft23{font: 7px 'Times';line-height: 8px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft24{font: 5px 'Times';line-height: 5px;}
.ft25{font: 1px 'Times';line-height: 4px;}
.ft26{font: 11px 'Times';line-height: 13px;}
.ft27{font: 1px 'Times';line-height: 3px;}
.ft28{font: 11px 'Times';line-height: 12px;}
.ft29{font: 29px 'Times';margin-left: 42px;line-height: 33px;}
.ft30{font: 1px 'Times';line-height: 12px;}
.ft31{font: 1px 'Times';line-height: 13px;}
.ft32{font: 12px 'Times';line-height: 13px;}
.ft33{font: 15px 'Times';line-height: 18px;}
.ft34{font: 24px 'Times';margin-left: 21px;line-height: 27px;}
.ft35{font: 6px 'Times';line-height: 6px;}
.ft36{font: bold 15px 'Times';line-height: 18px;}
.ft37{font: bold 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft38{font: 1px 'Times';line-height: 5px;}
.ft39{font: 15px 'Times';line-height: 17px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft40{font: 11px 'Times';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft41{font: 11px 'Times';line-height: 15px;}
.ft42{font: 13px 'Times';line-height: 16px;}
.ft43{font: 11px 'Times';line-height: 11px;}
.ft44{font: 7px 'Times';line-height: 8px;}
.ft45{font: 7px 'Times';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft46{font: 1px 'Times';line-height: 6px;}
.ft47{font: 29px 'Times';margin-left: 35px;line-height: 33px;}
.ft48{font: italic 14px 'Times';line-height: 18px;}
.ft49{font: italic 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft50{font: 24px 'Times';margin-left: 15px;line-height: 27px;}
.ft51{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft52{font: 15px 'Times';margin-left: 24px;line-height: 17px;}
.ft53{font: 14px 'Times';margin-left: 22px;line-height: 16px;}
.ft54{font: 14px 'Times';line-height: 16px;}
.ft55{font: 13px 'Times';line-height: 18px;}
.ft56{font: bold 37px 'Times';color: #0000ff;line-height: 42px;}
.ft57{font: 13px 'Helvetica';color: #0000ff;line-height: 16px;}
.ft58{font: 15px 'Arial';color: #808080;line-height: 17px;}
.ft59{font: bold 29px 'Times';line-height: 31px;}
.ft60{font: 21px 'Times';line-height: 23px;}
.ft61{font: 24px 'Times';margin-left: 39px;line-height: 27px;}
.ft62{font: 19px 'Times';margin-left: 33px;line-height: 21px;}
.ft63{font: 11px 'Times';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft64{font: 12px 'Times';line-height: 15px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft65{font: 12px 'Times';line-height: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft66{font: 12px 'Times';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft67{font: 15px 'Times';line-height: 18px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft68{font: bold 16px 'Times';line-height: 19px;}
.ft69{font: bold 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft70{font: bold 15px 'Times';line-height: 15px;}
.ft71{font: 11px 'Times';margin-left: 32px;line-height: 14px;}
.ft72{font: 12px 'Times';line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft73{font: bold 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft74{font: 1px 'Times';line-height: 2px;}
.ft75{font: 12px 'Times';line-height: 12px;}
.ft76{font: 15px 'Times';line-height: 16px;}
.ft77{font: 12px 'Times';line-height: 16px;}
.ft78{font: bold 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft79{font: 11px 'Times';line-height: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft80{font: 11px 'Times';line-height: 15px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft81{font: bold 12px 'Times';line-height: 14px;}
.ft82{font: 15px 'Times';line-height: 18px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft83{font: 10px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft84{font: 13px 'Symbol';line-height: 14px;}
.ft85{font: 13px 'Times';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft86{font: 13px 'Times';line-height: 14px;}
.ft87{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft88{font: 13px 'Times';line-height: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft89{font: 14px 'Times';line-height: 18px;}
.ft90{font: bold 14px 'Times';line-height: 18px;}
.ft91{font: 19px 'Times';margin-left: 63px;line-height: 21px;}
.ft92{font: bold 24px 'Times';line-height: 26px;}
.ft93{font: bold 24px 'Times';margin-left: 45px;line-height: 29px;}
.ft94{font: bold 24px 'Times';line-height: 29px;}
.ft95{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft96{font: 19px 'Times';margin-left: 34px;line-height: 21px;}
.ft97{font: 17px 'Times';margin-left: 33px;line-height: 19px;}
.ft98{font: 17px 'Times';line-height: 19px;}
.ft99{font: 19px 'Times';text-decoration: line-through;line-height: 21px;}
.ft100{font: 19px 'Times';margin-left: 24px;line-height: 21px;}
.ft101{font: 16px 'Helvetica';line-height: 18px;}
.ft102{font: bold 19px 'Times';line-height: 22px;}
.ft103{font: bold 21px 'Times';line-height: 24px;}
.ft104{font: 19px 'Times';text-decoration: underline;line-height: 21px;}
.ft105{font: 16px 'Times';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft106{font: 16px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft107{font: 16px 'Times';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft108{font: 16px 'Times';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft109{font: 16px 'Times';line-height: 18px;}
.ft110{font: 16px 'Times';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft111{font: 1px 'Times';line-height: 16px;}
.ft112{font: 1px 'Times';line-height: 18px;}
.ft113{font: bold 16px 'Times';line-height: 18px;}
.ft114{font: 16px 'Times';margin-left: 32px;line-height: 19px;}
.ft115{font: bold 16px 'Times';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft116{font: 16px 'Times';line-height: 19px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft117{font: 16px 'Times';line-height: 19px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft118{font: 10px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft119{font: 24px 'Times';margin-left: 38px;line-height: 27px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p7{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p8{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p28{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p32{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p35{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p36{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p37{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p38{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p43{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p44{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p48{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p52{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p54{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p55{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p59{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p61{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p63{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p67{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 200px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p71{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p74{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p77{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p90{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p92{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 202px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 197px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 10px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 3px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 4px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 9px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 14px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p118{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 188px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 190px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p123{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p124{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p127{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 188px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 188px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 190px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 188px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 190px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p138{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 190px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 190px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p144{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 190px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p166{text-align: justify;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p172{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p175{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p177{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p180{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p182{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 253px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p184{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p189{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 192px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p196{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 194px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 206px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 192px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p205{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 192px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 200px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p212{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 195px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p214{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p218{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p219{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 201px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 4px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p234{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p237{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p244{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p248{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p250{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p252{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 205px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p262{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p264{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 202px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p273{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 200px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p275{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p278{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 205px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p282{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p284{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p286{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 257px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p306{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 202px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 195px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 195px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p316{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p318{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p327{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p328{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p333{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 216px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 221px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 216px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 192px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p349{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p351{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: right;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p361{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 192px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 191px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 192px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 196px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 202px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p374{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p375{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 191px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p379{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 214px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 202px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p382{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 191px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 200px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 190px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 190px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 190px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 195px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 197px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 195px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 275px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 203px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 203px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p413{text-align: right;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 195px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p417{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p419{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p425{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 196px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 200px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p428{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 263px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 223px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 203px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 197px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 202px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 194px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 195px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 195px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 196px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p440{text-align: left;padding-right: 209px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p441{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p444{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 196px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p447{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p448{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p449{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 192px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p451{text-align: justify;padding-right: 202px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 192px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 196px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 190px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 194px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p457{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 194px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 206px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p464{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p466{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 2px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 192px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 206px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 201px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 192px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p478{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 196px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 201px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 196px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p483{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 197px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p485{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p486{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 33px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 17px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p505{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-right: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 191px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 192px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 197px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 204px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 201px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 193px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 190px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 38px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 11px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 38px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 21px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 37px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 18px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p548{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p550{text-align: center;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p551{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p552{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 28px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 229px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p558{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 237px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p560{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 23px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 11px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p564{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p571{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 202px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 190px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p577{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 206px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 205px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p584{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 7px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p586{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p592{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p593{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p594{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p595{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p596{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p603{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 11px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p607{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p615{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p616{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p617{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 205px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p619{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p621{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 200px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 218px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 201px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p633{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p636{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p637{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 50px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p644{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p648{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 18px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: right;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p654{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p659{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 189px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 32px;}
.p663{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 192px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 202px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p673{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 33px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p675{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 18px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p680{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 18px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 197px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 7px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 204px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 200px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 198px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 199px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 200px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 200px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p697{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 220px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p699{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p701{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: center;padding-left: 3px;padding-right: 203px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 174px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: center;padding-left: 3px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 257px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p719{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 69px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 69px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 69px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 89px;padding-right: 221px;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -86px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 195px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 204px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p737{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 238px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 4px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 239px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 193px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: right;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p753{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 201px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p757{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p758{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p759{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p762{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 197px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 192px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 197px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p770{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p771{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 192px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 194px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -86px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p783{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p784{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p785{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 257px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p788{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 198px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 237px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p792{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p793{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 192px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 207px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p802{text-align: right;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p803{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p804{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 196px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p806{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 145px;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -126px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 197px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p813{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p817{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 201px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 201px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p824{text-align: left;padding-right: 209px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 195px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 199px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 274px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p831{text-align: right;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 16px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 89px;padding-right: 26px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -86px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p842{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p843{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p844{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 18px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -86px;}
.p845{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-right: 293px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 3px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p850{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p851{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p852{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p853{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p854{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 194px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 189px;padding-top: 4px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 192px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 201px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 204px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p867{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p868{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p869{text-align: justify;padding-right: 202px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 201px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p874{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p875{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p876{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p877{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p878{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p879{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 29px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -86px;}
.p886{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p888{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p889{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p890{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p891{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 194px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 229px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p895{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p896{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -86px;}
.p897{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p898{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p899{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p900{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p901{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p902{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p903{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p905{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p907{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p909{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p910{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p911{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p915{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p919{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p920{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 201px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p924{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p926{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p927{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p928{text-align: right;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p929{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 19px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 38px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 11px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 22px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 100px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p940{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p943{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 194px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p945{text-align: justify;padding-right: 198px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 197px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 212px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -86px;}
.p949{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p950{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p951{text-align: right;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p952{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 196px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p954{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p955{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p958{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-right: 202px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 197px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p966{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p970{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p971{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 209px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p975{text-align: justify;padding-right: 195px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p977{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p978{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p979{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p980{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-right: 204px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p982{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 205px;padding-right: 206px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -113px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 157px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -84px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 117px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1007{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 99px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1020{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 107px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 103px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 108px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 104px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1040{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 106px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1045{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 224px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -84px;}
.p1051{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 97px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 113px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 94px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 100px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-right: 97px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-right: 100px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-right: 104px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 211px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-right: 94px;padding-top: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1107{text-align: justify;padding-right: 100px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1110{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: right;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-right: 109px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-right: 108px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-right: 97px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 100px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 94px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 107px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 129px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 100px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 103px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 108px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 151px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 116px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 103px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1165{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 99px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 88px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1168{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-right: 114px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-right: 114px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 527px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 16px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 19px;}
.tr3{height: 54px;}
.tr4{height: 31px;}
.tr5{height: 27px;}
.tr6{height: 26px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 15px;}
.tr9{height: 21px;}
.tr10{height: 17px;}
.tr11{height: 36px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 4px;}
.tr14{height: 13px;}
.tr15{height: 3px;}
.tr16{height: 12px;}
.tr17{height: 5px;}
.tr18{height: 11px;}
.tr19{height: 6px;}
.tr20{height: 22px;}
.tr21{height: 34px;}
.tr22{height: 33px;}
.tr23{height: 52px;}
.tr24{height: 29px;}
.tr25{height: 23px;}
.tr26{height: 2px;}
.tr27{height: 25px;}

.t0{width: 414px;font: 12px 'Times';}
.t1{width: 415px;font: 13px 'Times';}
.t2{width: 414px;font: 16px 'Times';}
.t3{width: 412px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times';}
.t4{width: 412px;margin-top: 11px;font: 11px 'Times';}
.t5{width: 413px;font: 11px 'Times';}
.t6{width: 413px;margin-top: 10px;font: 11px 'Times';}
.t7{width: 413px;margin-top: 9px;font: 12px 'Times';}
.t8{width: 412px;margin-top: 9px;font: 11px 'Times';}
.t9{width: 413px;margin-top: 12px;font: 10px 'Times';}
.t10{width: 413px;margin-top: 24px;font: 11px 'Times';}
.t11{width: 412px;margin-top: 12px;font: 12px 'Times';}
.t12{width: 413px;margin-top: 14px;font: 11px 'Times';}
.t13{width: 410px;margin-left: 2px;margin-top: 13px;font: 11px 'Times';}
.t14{width: 413px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times';}
.t15{width: 412px;margin-top: 10px;font: 12px 'Times';}
.t16{width: 403px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times';}
.t17{width: 414px;margin-top: 52px;font: 13px 'Times';}
.t18{width: 414px;font: 13px 'Times';}
.t19{width: 412px;font: 13px 'Times';}
.t20{width: 285px;font: 13px 'Helvetica';color: #0000ff;}
.t21{width: 389px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times';}
.t22{width: 389px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times';}
.t23{width: 389px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times';}
.t24{width: 389px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times';}
.t25{width: 278px;margin-top: 23px;font: 12px 'Times';}
.t26{width: 205px;font: 13px 'Times';}
.t27{width: 434px;font: 13px 'Times';}
.t28{width: 413px;margin-left: 7px;font: 10px 'Times';}
.t29{width: 429px;margin-top: 5px;font: 12px 'Times';}
.t30{width: 325px;font: 12px 'Times';}
.t31{width: 374px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times';}
.t32{width: 412px;margin-top: 24px;font: 12px 'Times';}
.t33{width: 355px;margin-left: 31px;margin-top: 3px;font: 12px 'Times';}
.t34{width: 393px;font: 12px 'Times';}
.t35{width: 436px;margin-top: 23px;font: bold 12px 'Times';}
.t36{width: 436px;font: 12px 'Times';}
.t37{width: 420px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times';}
.t38{width: 423px;margin-top: 7px;font: 11px 'Times';}
.t39{width: 393px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times';}
.t40{width: 408px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times';}
.t41{width: 408px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times';}
.t42{width: 454px;font: 12px 'Times';}
.t43{width: 378px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times';}
.t44{width: 415px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times';}
.t45{width: 420px;margin-top: 23px;font: 12px 'Times';}
.t46{width: 378px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times';}
.t47{width: 389px;margin-top: 24px;font: 12px 'Times';}
.t48{width: 393px;margin-left: 211px;font: 13px 'Times';}
.t49{width: 393px;margin-left: 217px;font: 13px 'Times';}
.t50{width: 385px;margin-top: 52px;font: bold 16px 'Times';}
.t51{width: 614px;margin-top: 12px;font: bold 16px 'Times';}
.t52{width: 544px;margin-top: 12px;font: bold 16px 'Times';}
.t53{width: 340px;font: 16px 'Times';}
.t54{width: 341px;font: 16px 'Times';}
.t55{width: 605px;margin-top: 5px;font: 16px 'Times';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Till statsrådet Anna Lindh&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 23 januari 1997 förord- nades generaldirektören Rolf Annerberg den 4 februari 1997 att vara särskild utredare med uppdrag att analysera miljökonsekvenserna av EU:s utvidgning för Sverige, för unionen som helhet och för kandi- datländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Som experter har deltagit handläggaren Bengt Blad, departe- mentssekreteraren Eva Blixt, kanslirådet Anders Boheman, avdel- ningsdirektören Yngve Brodin, avdelningschefen Paul Ek, enhetsche- fen Lars Eklund, departementssekreteraren Karin Hermanrud, depar- tementssekreteraren Eva Jernnäs, direktören Bengt Jobin, enhetsche- fen Gunnar Johansson, ämnessakkunnige Kersti Karlsson, tekn. lic. Tomas Kåberger, departementssekreteraren Sophie Nordström, kans- lirådet Jan R Olsson, direktören Ulf Svidén, departementssekreteraren Katarina Veem, departementssekreteraren Mats Åberg, direktören Bo Wahlström.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft2"&gt;Till sekreterare i utredningen förordnades den 19 mars 1997 kanslichefen Gilbert Henriksson. Sekretariatet har under utrednings- arbetet biträtts av Bertil Hägerhäll Ardea Miljö AB och Gun Lövblad, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Utredningen utgör en av sju utredningar som belyser EU- utvidgningens konsekvenser ur olika perspektiv. Utöver miljökon- sekvensutredningen omfattar denna serie utredningar om konsekven- serna för säkerhetspolitiken, samhällsekonomin, jordbruket och den gemensamma jordbrukspolitiken, regional- och strukturpolitiken och personers fria rörlighet vad avser arbetskraft samt inrikes- och rätts- ligt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p7 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p8 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft2"&gt;Utredningen får härmed överlämna betänkandet Miljön i ett ut- vidgat EU (SOU 1997:149). Utredningen kommer under hösten 1997 att anordna ett internationellt seminarium om miljökonsekvenserna av EU:s utvidgning. Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande från To- mas Kåberger. Utredningsarbetet är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft2"&gt;Stockholm i november 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Rolf Annerberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;/Gilbert Henriksson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft5"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sammanfattning .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft7"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;Summary................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft7"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;1 Inledning .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p1 ft7"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Utredningens uppdrag ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Utredningens arbete...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;2 Utvidgningsprocessen..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft7"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Från Europaavtal till &lt;NOBR&gt;medlems-ansökningar ...............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Anpassningsprocessen i kandidatländerna .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;2.2.1 Estland ...............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;2.2.2 Lettland..............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;2.2.3 Litauen ...............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;2.2.4 Polen ..................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;2.2.5 Övriga kandidatländer ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Förberedelserna i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och medlemsländerna ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Stöd till utvidgningsprocessen ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;2.4.1 Phare och andra &lt;NOBR&gt;EU-fonder..............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;2.4.2 Agenda 2000 .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;2.4.3 Övrigt stöd till anpassningsprocessen .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;3 Miljötillståndet i Europa......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p15 ft7"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Miljötillståndet i Europa ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Miljötillståndet i Sverige ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Miljötillståndet i havsområdena kring Sverige ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Miljötillståndet i länderna i Central- och Östeuropa ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;4 Anpassning och tillämpning av EU:s miljölagstiftning ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p15 ft7"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Kandidatländernas lagstiftning och behov av anpassning till de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;viktigaste &lt;NOBR&gt;EU-direktiven. ........................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;4.1.1 Inledning och generella frågor ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;4.1.2 Klimat och klimatförändringar ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;4.1.3 Skydd för ozonlagret ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;4.1.4 Försurning och luftkvalitet ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft11"&gt;4.1.5 Övergödning och vattenkvalitet ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft9"&gt;4.1.6 Avfall ...............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;4.1.7 Kemikalier och kemikaliehantering ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;4.1.8 Naturvård och biologisk mångfald ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;4.2. Kostnader för &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; på miljöområdet ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;5 Miljökonsekvenser av EU:s utvidgning .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft7"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Frågor av intresse att få besvarade vid en analys av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;miljökonsekvenserna av kandidatländernas &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; 132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Kommer miljön inom EU att förbättras av kandidatländernas EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;inträde? ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft0"&gt;5.2.1 Kandidatländernas bidrag till försurningsbelastningen i EU ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.2.2 Utsläppsminskningar från el- och värmeproduktion ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;5.2.3 Minskade svaveldioxidutsläpp från el- och värmeproduktion ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft0"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;5.2.4 Minskning av kväveoxidutsläppen från el- och värmeproduktion138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.2.5 Minskade kväveoxidutsläpp från transportsektorn ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.2.6 Minskade ammoniakutsläpp från jordbruket ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.2.7 Minskade industriutsläpp ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.2.8 Minskade ozonhalter ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.2.9 Minskade stoftutsläpp ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.2.10 Utsläpp av tungmetaller och POP ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.2.11 Utsläpp till vatten .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.2.12 Globala effekter - växthuseffekten .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.2.13 Globala effekter - nedbrytning av ozonskiktet ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Vilken betydelse kommer kandidatländers &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; att ha för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;miljön i Sverige? ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Vilken betydelse kommer kandidatländers &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; att ha för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Östersjöns miljö ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.4.1 Föroreningsbidrag via vatten .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.4.2 Bidrag via atmosfären ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Miljövinster i kandidatländerna ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.5.1 Svavel- och kväveföreningar .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.5.2 Luftkvalitet för övriga luftföroreningar ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft0"&gt;5.5.3 Tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föreningar ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.5.4 Åtgärder mot luftföroreningar i andra länder ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.5.5 Vattenmiljön i kandidatländerna ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;5.5.6 Markanvändning .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Miljövinster i övriga länder i Europa .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;6. Slutsatser, rekommendationer...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft7"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Gemensam förhandlingsstart ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Beslutsprocessen i ett utvidgat EU ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Samhällsekonomisk utveckling i kandidatländerna ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Transporter ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Industri....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Energi .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Jordbruk ..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Minskade vattenföroreningar ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.10 Minskade utsläpp till luft .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.11 Avfall ....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.12 Naturvård och bevarande av biologisk mångfald ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.13 Politisk prioritering, effektivare administration, bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;genomförande och kontroll ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft3"&gt;6.14 Sammanfattande bedömning och rekommendationer .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;Särskilt yttrande av experten Tomas Kåberger......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;Ordförklaringar ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommittédirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Miljötillståndet i Europa, Sverige, de associerade länderna och övriga länder i Central- och Östeuropa. Gun Lövblad, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kärnkraftproduktion, säkerhet, strålskydd och Nukleär icke- spridning. Thomas Eckered/Paul Ek, Statens kärnkraftinspektion (SKI)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p7 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p8 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Utredningen har haft till uppgift att analysera miljömässiga och där- med förbundna ekonomiska konsekvenser av utvidgningen av EU. Analysen har utgått från att samtliga kandidatländer blir fullvärdiga medlemmar i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Utredningen har i stor utsträckning utnyttjat befintliga data och utredningar. Dessa har hämtats från eller utgjorts av internationella och svenska studier och konsekvensutredningar som togs fram inför Sveriges medlemskap i EU. Utredningen har också haft Naturvårds- verket utredning ”Vem förorenar Sverige (Naturvårdsverkets rapport 4788 )” som basmaterial. Vidare ”Environmental Implications of EU Membership of Estonia, Latvia, Lithuania and Poland” utarbetad vid Stockholm Environmental Institute (SEI). &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport Agenda 2000 har också beaktats liksom Europeiska Utvecklingsban- kens (EBRD) rapport ”Compliance Costing for Approximation of EU Environmental Legislation in the CEEC &lt;NOBR&gt;(EDC-rapporten).&lt;/NOBR&gt; Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) har på utredningens uppdrag utarbetat rapporten ”Miljötillståndet i Europa, Sverige, de associerade länderna och övriga länder i Central- och Östeuropa” (bilaga 2 till detta betänkande). Utredningen har även tagit del av den danska kon- sekvensutredningen ”EU´s utvidelse mot Øst - miljøperspektiver” (Miljöstyrelsen i Köpenhamn i juni 1997). Utredningen har gjort egna kartläggningar och undersökningar om miljötillståndet och den pågå- ende anpassningsprocessen främst i de baltiska staterna och Polen. Underlag från övriga kandidatländer har samlats in och analyserats i den utsträckning det varit möjligt. För några länder är underlaget bristfälligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft2"&gt;Fördjupade analyser, som avser den pågående anslutningsproces- sen, har gjorts beträffande Estland, Lettland, Litauen, och Polen. Bul- garien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern har analyserats väsentligt mera översiktligt. När det gäller Tjeckien har dock utsläpp till luft analyserats mer grundligt. Utredningen har också analyserat miljökonsekvenserna av utvidgningen som har att göra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;med kärnkraftsproduktion, nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; strålskydd och miljö och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;De ekonomiska konsekvenser som är förbundna med kandidat- ländernas anpassning till EU:s miljölagstiftning har varit svåra att be- döma. Kostnadsbedömningarna är därför översiktliga eller saknas i vissa fall helt. Detta beror främst på att det inte varit möjligt att ta fram relevant underlag. Redovisade bedömningar har i stor utsträck- ning hämtats från publicerade rapporter t.ex. &lt;NOBR&gt;EDC-rapporten&lt;/NOBR&gt; och den danska konsekvensutredningen. Även i dessa utredningar är kost- nadsuppskattningarna osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft2"&gt;Utredningen bedömer utöver, för angivna kandidatländer, miljö- konsekvenser för EU som helhet och för Sverige med intilliggande havsområden (Östersjön, Kattegatt och Skagerack). Utvecklingen och miljökonsekvenserna i andra näraliggande länder som, Ukraina, Ryssland och Vitryssland berörs marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Utredningen har också tagit hänsyn till att EU:s miljölagstiftning är under utveckling. Under de närmaste åren planeras flera nya viktiga och omfattande direktiv som gäller t.ex. luft, vatten och avfall. Dessa kommer att få stor betydelse för utvecklingen av miljötillståndet i ett utvidgat EU och kommer också att påverka miljösituationen i kandi- datländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;En viktig uppgift för utredningen har varit att analysera miljö- konsekvenserna av kandidatländernas anpassning till EU:s olika lagar och förordningar på miljöområdet. Vidare hur &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; till 25 medlemsländer påverkar möjligheterna att i framtiden utveckla miljöarbetet inom EU, t.ex. genom skärpta miljöregler och ökad in- tegrering av miljöaspekterna inom viktiga samhällssektorer som ener- gi, industri, transporter och jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Det är svårt att särskilja de miljökonsekvenser som följer av den pågående utvecklingen i kandidatländerna och de miljöeffekter som direkt följer av att länderna blir medlemmar av EU. Utredningen vill framhålla att anslutningsprocessen redan har medfört att miljöfrågor- na har fått en högre prioritet i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Anpassningsprocessen i &lt;SPAN class="ft16"&gt;kandidatländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;Samarbetet mellan EU och länderna i Central- och Östeuropa inleddes i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Diplomatiska förbindelser mellan EU och Bul- garien, Polen, dåvarande Tjeckoslovakien och Ungern upprättades under 1988. Under 1989 slöts av olika typer av frihandelsavtal som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft2"&gt;reglerade samarbetet inom handel, industri m.m. I takt med de poli- tiska förändringarna i Central- och Östeuropa etablerade EU motsva- rande kontakter och avtal med Estland, Lettland och Litauen under 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Dessa avtal har successivt byggts ut till mera omfattande ramav- tal för samarbetet mellan EU och respektive land. Syftet med dessa s.k. Europaavtal är att stödja de politiska och ekonomiska samhälls- förändringarna i länderna. Avtalen utgör en bas för EU:s tekniska och ekonomiska bistånd till länderna och ger en ram för att stödja respek- tive lands integration i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft2"&gt;Europaavtalen ger kandidatländerna tillträde till en rad av EU:s övriga samarbetsprogram, utöver det rena biståndet via Phare. Detta gäller t.ex. &lt;NOBR&gt;LIFE-fonden&lt;/NOBR&gt; inom miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Frågan om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; har högsta politiska prioritet i kan- didatländerna. Detta framgår av uttalanden som ländernas stats- che- fer gjort i olika sammanhang under senare år. &lt;NOBR&gt;EU-frågan&lt;/NOBR&gt; är tillsam- mans med frågan om &lt;NOBR&gt;NATO-medlemskap&lt;/NOBR&gt; den sannolikt viktigaste ut- rikespolitiska frågan i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft2"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden om kandidatländerna, de s.k. aviserna, framgår att länderna i anpassningsarbetet klart prioriterat den lagstiftning som togs upp i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden om in- re marknaden från 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft2"&gt;Företrädare för de baltiska staterna har vid olika tillfällen fram- hållit att det föreligger motsättningar mellan &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; och ländernas egna prioriteringar på miljöområdet. Utsläpp från fordon, bränslekvaliteter, kemikalier, förpackningar, buller, och strålskydd är prioriterade inom EU. De är däremot inte särskilt högt prioriterade på listan över nationella miljöproblem. Istället är det luft- och vattenför- oreningar och avfallsrelaterade miljöproblem som prioriteras högst i de berörda länderna. Detta innebär i sin tur att en stor del av den kva- lificerade personalen i miljöministerierna nu arbetar med anpassning- en till EU, delvis på bekostnad av annat nationellt eller internationellt miljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och kandidatländerna har hittills i första hand tagit upp frågor som rör anpassningen av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; (inklusive miljölagstiftningen). Mindre uppmärksamhet har ägnats åt de viktiga frågorna som rör tillämpning och genomförande av lagar och regler samt behovet av att utveckla kompetens och institutioner inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft13"&gt;Anpassningsprocessen i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och medlems- länderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft2"&gt;Utvidgningsprocessen har hög prioritet inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Ett flertal direktorat är inblandade när det gäller miljöfrågorna. DG 1A har det sammanhållande ansvaret för hela förhandlingen, DG III an- svarar för inremarknadsdirektiven medan DG XI har det direkta an- svaret för miljöfrågorna. Även jordbruks- och transportdirektoraten har en stor roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft2"&gt;I flera medlemsländer, främst de som gränsar till kandidat- länderna, har frågan om EU:s utvidgning och dess konsekvenser på miljöområdet fått stor betydelse. De Nordiska länderna samt Tysk- land och Österrike har i stor utsträckning inriktat sitt bilaterala stöd på miljöområdet till projekt som har anknytning till anpassningsproces- sen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft2"&gt;I Sverige har EU:s utvidgning hög prioritet såväl allmänpolitiskt som på miljöområdet. Utvidgningen har tagits upp vid ett stort antal bilaterala möten med framför allt Polen och de tre baltiska staterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;EU:s stöd till kandidatländerna har alltmer kommit att inriktas på projekt som stödjer anpassningen. Genom &lt;NOBR&gt;Phare-programmet&lt;/NOBR&gt; lämnas stöd till kunskapsöverföring, konsulttjänster, utbildning och studier, samt stöd till reformering av lagstiftning och institutioner. Sedan 1990 har totalt 600 miljoner ECU anslagits till miljöprojekt i kandi- datländerna via Phare. Under 1996 antog &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; en ny miljöstrategi för Phare som innebär att stöd till anpassningsprocessen och andra insatser som kan stödja anpassningen på miljöområdet ges högsta prioritet. I oktober 1997 har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; föreslagit Rå- det att man under en &lt;NOBR&gt;två-årsperiod&lt;/NOBR&gt; skall anslå 3 miljarder ECU till anpassningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft2"&gt;I den strategi för utvidgningen som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; pre- senterade under sommaren 1997, det s.k. Agenda &lt;NOBR&gt;2000-dokumentet,&lt;/NOBR&gt; föreslås att &lt;NOBR&gt;Phare-programmet&lt;/NOBR&gt; även i fortsättningen skall vara det viktigaste &lt;NOBR&gt;EU-instrumentet&lt;/NOBR&gt; för att stödja anpassningsprocessen. Pro- grammet skall inriktas på uppbyggnad av institutioner och investe- ringsprojekt (med en andel av 30 respektive 70 procent). Miljö- och transportsektorerna nämns som särskilt angelägna områden för insat- ser som syftar till att anpassa kandidatländerna till EU:s miljökrav. Tre särskilda program har upprättats inom Phare för att stödja anpass- ningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft2"&gt;För att kandidatländerna skall kunna uppfylla EU:s miljökrav krävs mycket omfattande investeringar. Omfattande insatser, inklusi- ve betydande ekonomiskt och tekniskt bistånd från EU är, enligt EU- kommissionen, en förutsättning för att kandidatländerna skall klara anpassningen till EU:s miljölagstiftning, särskilt inom &lt;NOBR&gt;vatten-,&lt;/NOBR&gt; luft- och energiområdena. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; understryker också att mil- jöinsatserna i Central- och Östeuropa kommer att vara till nytta inte bara för dessa länder utan också för miljön i de nuvarande EU- länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; pekar också på att investeringar för att lösa miljöproblemen i Central- och Östeuropa kan skapa viktiga mark- nader för de &lt;NOBR&gt;EU-industrier&lt;/NOBR&gt; som är verksamma inom miljösektorn eller andra berörda sektorer. Detta kan i sin tur innebära att dessa industrier stärker sin konkurrensförmåga på snabbväxande högteknologiska marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Parallellt med det stöd som EU på olika sätt ger till anpass- ningsprocessen så har även andra multilaterala organisationer alltmer börjat inrikta sitt stöd på denna process . Det gäller bl.a. Världsban- ken, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Miljötillståndet i Europa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;En omfattande översiktlig beskrivning av miljötillståndet i Europa som helhet presenterades i den s.k. &lt;NOBR&gt;DOBRIS-rapporten&lt;/NOBR&gt; som lades fram av EU:s miljöbyrå 1995. I rapporten identifieras ett antal viktiga miljöproblem såsom klimatförändringar, nedbrytning av det stratosfä- riska ozonlagret, marknära ozon och andra fotokemiska oxidanter, försurning, utnyttjande och förorening av färskvatten, utarmning av skogsresurserna, förlust av biologisk mångfald, hot och förvaltning av kustområden, kemiska risker, avfall och avfallshantering samt miljö- och hälsoeffekter i tätorter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Miljösituationen i länderna i Central- och Östeuropa beskrivs ofta som mycket dålig med omfattande hälsoeffekter i industri- områden, skogsdöd, markförstöring till följd av ensidigt jordbruk och övergödning, förstörelse av grundvatten etc. Mycket i beskrivningar- na är väl underbyggt men i vissa fall har det visat sig att problemen har överdrivits. Det gäller framförallt den geografiska utbredningen av problemen. De enskilda ländernas verkliga miljösituation karakte- riseras till största delen av stora lokala miljöproblem, medan del av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;länderna har varit mindre intensivt exploaterade och har i stor ut- sträckning undgått spridning av giftiga substanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1989-90&lt;/NOBR&gt; sker en snabb utveckling i kandidatländerna. Ambitionen är att uppnå samma levnadsstandard som i västra Europa. Betydande insatser har därvid gjorts för att komma tillrätta med de värsta miljöproblemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Luftföroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Luftföroreningar och de effekter på hälsa och miljö som dessa medför anses tillhöra de allvarligaste miljöproblemen i stora delar av Europa. De viktigaste luftföroreningarna i Europa idag är svaveldioxid, kvä- veoxider, ammoniak, flyktiga organiska ämnen, ozon, metaller samt partiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;I större tätorter och industriområden kan luftföroreningar föror- saka allvarliga miljö- och hälsoproblem. På det regionala planet bi- drar luftföroreningarna, främst svaveldioxid, kväveoxider och ozon, till vegetationsskador inklusive skador på ekonomiskt viktiga grödor, skador på skog, försurning av mark och vatten samt till övergödning av mark, vatten och kusthav. Utsläpp i Europa av koldioxid, metan, ozon och dikväveoxid bidrar på det globala planet till klimatföränd- ringar inklusive växthuseffekten och till uttunningen av det stratosfä- riska ozonlagret..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;Utsläppen av luftföreningar i olika europeiska länder kommer från i stor sett samma källor. De viktigaste källorna/samhällssekto- rerna är energiproduktion, bostadsuppvärmning, transporter särskilt vägtrafiken, olika industriprocesser samt jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Även om vissa förbättringar skett under senare år till följd av de åtgärder som vidtagits så utsätts fortfarande 37 miljoner av Europas invånare för &lt;NOBR&gt;svaveldioxid-koncentrationer&lt;/NOBR&gt; som ligger över EU:s rikt- värden. Samtidigt får 20 procent av ekosystemen i Europa ta emot försurande nedfall som ligger över den kritiska belastningsgränsen för försurning. Motsvarande siffra för övergödning är 33 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;Vattenföroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;I många länder, speciellt i länderna i Central- och Östeuropa, är vat- tenföreningar ett större problem än luftföroreningar. Omfattande vat- tenförorening förekommer främst i tätbefolkade områden där stora mängder obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten släpps ut i sjöar, vattendrag och kustvatten. När det gäller vattenkvaliteten så samverkar utsläpp direkt till vattnet med nedfall av luftföroreningar. Förorenade floder för näringsämnena (främst fosfor och kväve) till havet och bidrar till näringstillskottet till kustområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Den utvärdering av förhållandena i Europa som presenterades i &lt;NOBR&gt;Dobris-rapporten&lt;/NOBR&gt; visade att vattenkvaliteten är dålig i många av de floder på den europeiska kontinenten som rinner till Nordsjön och Östersjön. Det finns emellertid inga generella skillnader mellan östeu- ropeiska och västeuropeiska floder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;För stora tillskott av näringsämnen till sötvatten och kustvatten ger upphov till eutrofiering och om inte åtgärder vidtas kan allvarliga eutrofieringseffekter t.ex. omfattande algblomningar, uppkomma. Se- dan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har allmänt nedåtgående trender för fosfor noteras i flertalet västeuropeiska floder och i många sjöar medan man uppmätt en ökning i de flesta östeuropeiska floder. Nedgången i Västeuropa anses bero på den förbättrade avloppsvattenreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Som en kontrast till denna minskning har nitrathalterna i floder och sjöar ökat under de senaste &lt;NOBR&gt;20-40&lt;/NOBR&gt; åren i huvudsak beroende på den ökande användningen av handelsgödsel inom jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft2"&gt;Allvarlig försurning av ytvatten förekommer främst i de nordiska länderna, delar av Centraleuropa och i nordvästra Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Grundvattenkvaliteten inom vissa jordbruksområden hotas av nitratläckage, i huvudsak på grund av omfattande användning av han- dels- och stallgödsel. Särskilt hotade eller förorenade områden i detta avseende finner man i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Danmark. I vissa områden i Danmark, Nederländerna, Frankrike, Li- tauen och Vitryssland hotas dricksvattnet av bekämpningsmedel och om åtgärder inte vidtas kommer man att behöva rena dricksvattnet in- nan det används.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft13"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft2"&gt;Kommunalt såväl som farligt avfall är ett växande miljöproblem i Eu- ropa. En beräkning av avfallsmängderna från olika samhällssektorer gruvavfall dominerar följt av industriavfall och kommunalt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Under tidsperioden &lt;NOBR&gt;1975-1990&lt;/NOBR&gt; ökade produktionen av kom- munalt avfall generellt. Mängden avfall som produceras per capita va- rierar mellan olika länder i Europa. Produktionen av kommunalt av- fall per capita är något lägre i länderna i Central- och Östeuropa jäm- fört med inom &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Avfallets sammansättning har också änd- rats. En större andel av industriavfallet betraktas nu som farligt avfall. Mängden plast och förpackningar har ökat i Västeuropa. En liknande ökning kan förväntas även i Central- och Östeuropa under de kom- mande åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;I Europa deponeras fortfarande större delen av avfallet på tippar. Detta leder ofta till förorening av mark och grundvatten samt till bild- ning av metan, koldioxid och giftiga gaser. En betydande del av av- fallet bränns emellertid numera och även om utsläppen i ökande ut- sträckning begränsas så är utsläppen av dioxiner, saltsyra och kvick- silver betydande i jämförelse med andra källor. Avfallsförbränning förekommer nästan inte alls i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft2"&gt;Trots regler och internationella avtal transporteras farligt avfall över Europas gränser och från Europa till utvecklingsländerna. Detta är också en fråga som av många länder i Central- och Östeuropa pekar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft2"&gt;på som ett viktigt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Stor oro har under de senaste tio åren uttryckts beträffande för- orening av mark och grundvatten från gamla avfallsupplag. Detta har inte minst varit fallet när kandidatländerna beskrivit sina respektive länders miljöproblem. Det finns ingen pålitlig europeisk beräkning av omfattningen av dessa problem. I de Central- och Östeuropeiska län- derna tillkommer dessutom de speciella &lt;NOBR&gt;avfalls-/föroreningsproblem&lt;/NOBR&gt; som hänger samman med de tidigare sovjetiska militärbaserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Miljötillståndet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;För en mera ingående redovisning av miljötillståndet i Sverige hänvi- sar Utredningen till publikationer utgivna av naturvårdsverket t.ex. Miljötillståndet i Sverige (NV 4509) och Vem Förorenar Sverige (NV 4788)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;Föroreningssituationen i Sverige håller i många avseenden på att förbättras. För vissa föroreningar (svaveldioxid, partiklar och bly) har de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt varit effektiva. Utsläppsminskningarna har dock i allmänhet varit mindre i andra län- der vilket innebär en fortsatt stress på den svenska miljön från källor utanför landet. När det gäller andra luftföroreningar, framför allt från transportsektorn (NO&lt;SPAN class="ft12"&gt;x &lt;/SPAN&gt;och CO&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;), så har åtgärderna i Sverige liksom i andra länder varit mindre effektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Åtagandena inom ramen för det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; förväntas leda till betydande minskningar av nedfallet i Sverige. För Sverige som helhet är det så att de största vinsterna kommer att erhållas via de beräknade utsläppsminskningar- na under perioden &lt;NOBR&gt;1995-2010&lt;/NOBR&gt; i Tyskland, Storbritannien, Polen, Danmark och Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Miljötillståndet i havsområdena kring Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;Samtliga havsområden som omger Sverige dvs Östersjön, Kattegatt och Skagerack, är påverkade av människans olika verksamheter. Ha- vet och särskilt områdena nära kusterna påverkas av föroreningar som tillförs området dels via utsläpp till vatten i sjöar, vattendrag eller di- rekt vid kusten, av nedfall av föroreningar från atmosfären samt av utsläpp från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;De allvarligaste föroreningsproblemen och hoten mot den biolo- giska mångfalden i havsområden kring Sverige innefattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Närsalter, främst fosfor och kväve, och organiskt material som förorsakar eutrofiering;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Svårnedbrytbara organiska föroreningar, POP;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Metaller;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utsläpp av olja;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Miljötillståndet i länderna i Central- och Östeuropa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Lokal luftförorening&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p80 ft2"&gt;Svaveldioxid och partiklar (sot och industriellt stoft) var före kom- munismens fall det kanske främsta miljöproblemet i ett antal indust- riområden, framförallt i södra Östtyskland, nordvästra Tjeckoslovaki-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;en och södra Polen. Före 1990 uppskattar man att man i cirka 50% av storstäderna i östra Europa uppmätte halter över WHOs gränsvärden. Avsevärda förbättringar har emellertid uppnåtts sedan dess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Även om halterna av svaveldioxid, bly och partiklar i städerna har gått ner över hela Europa har de större tätorterna i länderna i Central- och Östeuropa i allmänhet fortfarande sämre luftkvalitet än motsvarande områden inom EU, speciellt vad avser dessa förorening- ar. För andra föroreningar av betydelse för hälsan och för vilka data föreligger är inte situationen sämre i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; jämfört med EU. Det är sannolikt snarare så att halten av kvävedioxid är något högre inom EU till följd av den mer omfattande biltrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Försurning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Inom de central- och östeuropeiska länderna är försurningsproblemen framförallt begränsade till markförsurning och skador på skog (de mest omfattande i hela Europa) i områden med stor kolförbränning och därmed stora svavelutsläpp, främst i den s k svarta triangeln be- stående av södra delen av tidigare Östtyskland, norra Tjeckien och södra Polen. De kritiska belastningsgränserna överskrids och det sura nedfallet anses vara en av de viktigaste orsakerna till de förekomman- de skogsskadorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Svårnedbrytbara organiska ämnen och metaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft2"&gt;Det saknas ett samlat underlag för att göra bedömningar av situatio- nen som helhet för metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna,&lt;/NOBR&gt; liksom i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Det förekommer s.k. hot spots, där problemen är mycket allvarliga, men den generella utbredningen av problemen är inte känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Anpassningen av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Flertalet av kandidatländerna hade redan under det tidigare central- planerade samhällssystemet en omfattande miljölagstiftning. Lagstift- ningen baserades ofta på miljökvalitetsstandards medan direkta emis- sionskrav på enskilda anläggningar eller typer av anläggningar var sällsynta. Det fanns heller inga administrativa strukturer som på ett effektivt sätt kunde se till att gränsvärden och utsläppskrav uppfyll- des. Ett undantag och det område där kandidatländerna sedan tidigare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;legat långt framme eller i paritet med de västeuropeiska länderna är naturvårdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Ny miljölagstiftning i samtliga länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;I samband med den politiska omvandlingen av de tidigare kommu- nistiska länderna och de tre baltiska ländernas självständighet inled- des arbetet med att utarbeta helt ny lagstiftning inom i stort sett hela samhället, inklusive miljöområdet. Eftersom frågan om EU- medlemskap inte var aktuell vid denna tidpunkt (i början av 1990- talet) så utgjorde en eventuell anpassning till &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; inte något huvudsyfte när de första nya miljölagarna utformades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Dessa ramlagar är nu föremål för revidering eller har i vissa fall redan omarbetats för att uppfylla kraven i EU:s lagstiftning och prin- ciper på miljöområdet t.ex. genom att man inarbetat bärkraftig ut- veckling som övergripande målsättning, principen om att förorenaren skall betala, försiktighetsprincipen, regler om den enskildes och all- mänhetens rätt till information i miljöfrågor samt sektorsintegrering av miljöaspekterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att den anpassning av lag- stiftningen som hittills skett rört i huvudsak ramlagar och andra grundläggande lagar inom respektive miljösektor. Väldigt mycket (i vissa fall allt) återstår emellertid, främst när det gäller olika typer av tillämpningslagstiftning, miljöövervakning och inte minst för att byg- ga upp administrationernas förmåga, särskilt lokalt och regionalt, samt att se till att det nya regelverket genomförs på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden om kandidatländerna framgår att dessa i anpassningsarbetet hittills klart prioriterat den lagstiftning som togs upp i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden om inre marknaden från 1995. Detta gäller även de delar av EU:s miljölagstiftning som faller under Inre Marknadsreglerna. I detta sammanhang är det också värt att notera att denna del av EU:s miljöregler endast beräknas om- fatta cirka 20 procent av hela EU:s lagstiftning på miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Utredningens genomgång av lagstiftningen har omfattat följande områden, klimat, skydd för ozonlagret, marknära ozon, försurning och luftkvalitet, övergödning och vattenkvalitet, avfall och avfalls- hantering, kemikalier samt naturvård och biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att kandidatländerna kom- mit längst med anpassningen inom luft- och vattenvårdsområdena. Att så är fallet beror antagligen på att detta är områden där länderna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;redan tidigare hade en relativt omfattande lagstiftning och där arbetet med ny lagstiftning kom igång relativt snabbt efter det att samhälls- omvandlingen inletts. Det är också frågan om områden där länderna på grund av problemens gränsöverskridande karaktär haft möjlighet att få relativt omfattande internationellt bistånd. Mycket återstår emellertid och det kommer att ta lång tid innan länderna fullt ut kan uppfylla EU:s krav. Omfattande investeringar krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan också konstateras att områdena avfall och avfallshantering samt kemikalier och kemikaliehantering sanno- likt är de två sektorer där, i jämförelse med andra områden, en större del av arbetet med att anpassa respektive lands regler till EU:s lag- stiftning återstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Det område där problemen med &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; sannolikt kommer att bli minst är inom naturvården och skyddet för den biolo- giska mångfalden. Även här krävs emellertid insatser främst rörande regler för markanvändning och integrering av naturvårdshänsyn i an- nan sektorslagstiftning som jord- och skogsbruk och transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Kostnader för &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; på miljöområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;En rad rapporter och konsultstudier som lagts fram under de senaste åren har försök gjorts att beräkna kostnaderna för kandidatländerna att uppfylla kraven i EU:s miljölagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;De kostnadsberäkningar som presenteras varierar inom vida gränser beroende dels på att det råder stor osäkerhet i det underlags- material som används vid beräkningarna, dels att de förutsättningar som legat till grund för beräkningarna varit olika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan man säga att även om det är stor spänn- vidd i beräkningar av de totala kostnaderna för miljöanpassningen så visar samtliga beräkningar att miljöområdet kommer att vara ett av de mest kostnadskrävande eventuellt till och med den mest kostnadskrä- vande sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;Beräkningar utförda på uppdrag av &lt;NOBR&gt;EU-Phare&lt;/NOBR&gt; pekar på att kost- naderna för anpassningen inom miljöområdet skulle kunna utgöra så mycket som mellan &lt;NOBR&gt;30-40&lt;/NOBR&gt; procent av de totala kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Beräkningar i en rapport som utförts på uppdrag av EU- kommissionen och som presenterades under sommaren 1997 visade att de totala kostnaderna för &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; inom de investe- ringstunga sektorerna vattenförsörjning, avloppsnät, avloppsvattenre- ning, förbränningsanläggningar samt avfallsbehandling uppgår till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft2"&gt;mer än 100 miljarder ECU, eller motsvarande cirka 1000 ECU per capita.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;De årliga kostnaderna enligt samma beräkningar uppgå till mel- lan &lt;NOBR&gt;8-12&lt;/NOBR&gt; miljarder ECU per år eller &lt;NOBR&gt;80-120&lt;/NOBR&gt; ECU per capita. I rappor- ten framhålls att även om denna summa bara utgör cirka två tredje- delar av de genomsnittliga miljöutgifterna per capita inom de nuva- rande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; så motsvarar det en mycket större andel av kandi- datländernas BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Utredningens bedömning av miljökonsekvenserna, slutsatser och rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft2"&gt;Utredningens övergripande slutsats är att &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; ger bety- dande miljövinster i Europa. Miljövinsterna uppnås snabbare om EU- kommisionens förslag om att tillföra miljöområdet avsevärda resur- ser, inom ramen för ett nytt kraftigt utvidgat &lt;NOBR&gt;PHARE-program,&lt;/NOBR&gt; ge- nomförs. Vidare uppnås miljövinsterna genom att EU har en strikt uppföljning av miljöåtaganden. Andra internationella överenskom- melser ger inte samma effekt i detta avseende. EU:s miljöpolitik är det mest heltäckande internationella regelverket, vilket för länderna innebär skyldighet att se över och utveckla hela sin miljöpolitik. Samtidigt innebär utvidgningen vissa risker på miljöområdet. Det är därför viktigt att utvidgningsprocessen åtföljs av kompletterande åt- gärder för att dels stötta kandidatländerna så att dessa så snabbt som möjligt kan uppfylla EU:s miljödirektiv, dels för att skärpa EU:s nu- varande miljölagstiftning för att på ett kraftfullt sätt motverka eventu- ella negativa effekter av utvidgningen inom främst transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft2"&gt;Utredningen konstaterar att de största miljövinsterna uppnås i de tio kandidatländerna. Samtidigt är det viktigt att understryka att det är i dessa länder som det kan uppstå negativa miljöeffekter av EU- medlemskapet p.g.a. ökade transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft2"&gt;Miljövinster kommer att uppnås inom i stort sett samtliga områ- den som studerats dvs. förbättrad luftkvalitet på grund av minskade lokala luftföroreningsutsläpp, minskat nedfall från luften av försuran- de ämnen, tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen (POP), liksom vad beträffar minskade utsläpp av vattenföroreningar och för- bättrad vattenkvalitet, förbättrad avfallshantering samt i form av minskade risker för hälsa och miljö från hanteringen av farliga kemi- kalier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;För Sveriges del blir miljövinsterna relativt begränsade. Det är främst sydöstra Sverige som kan dra fördel av minskat nedfall av för- surande ämnen som en följd av minskade luftföroreningsutsläpp i Polen och Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;För Östersjöns del gäller att de positiva effekterna beror på minskade utsläpp av näringsämnen, främst fosfor- och kväveföre- ningar till vatten, minskat nedfall av kväveföreningar från luften samt minskad tillförsel av tungmetaller och svårnedbrytbara organiska för- oreningar via luft och vatten. Minskade eutrofieringseffekter kan för- väntas främst längs kusterna i Polen och de tre baltiska staterna me- dan effekterna i öppna havet troligen blir små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Utredningen vill peka på att det är svårt att skilja på de miljö- konsekvenser som följer av den pågående utvecklingen i kandidatlän- derna och de miljöeffekter som direkt följer av att länderna blir med- lemmar av EU. En effektivisering av miljöarbetet såväl som en för- bättring av miljöförhållandena i kandidatländerna har redan skett som en del av den pågående samhällsomvandlingen. Samtidigt vill utred- ningen framhålla att anslutningsprocessen redan har medfört att mil- jöfrågorna har fått en högre prioritet i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft2"&gt;Utredningen anser/rekommenderar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det från miljösynpunkt är en fördel om förhandlingarna om medlemskap inleds gemensamt för samtliga kandidatländer. Från miljösynpunkt är det viktigt att kunna utgå från de olika sekto- rernas totala miljöproblem och ta ställning till behovet av insat- ser sektorsvis för sammanhängande större geografiska regioner eftersom de allvarligaste miljöproblemen är gränsöverskridande. Ett för Sverige näraliggande exempel är Östersjöområdet vars miljö berörs av såväl de baltiska staterna som Polen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; genomför en mera detaljerad analys av miljökonsekvenserna av den planerade utvidgningen särskilt vad avser sektorernas miljöansvar. En sådan analys är viktig som grund för en mera balanserad bedömning och prioritering mellan olika direktiv och miljöområden. I princip bör en miljökon- sekvensbeskrivning göras av varje större anpassningsprogram. Mot bakgrund av transportsektorns stora betydelse för utveck- lingen på miljöområdet bör denna sektor särskilt belysas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU:s krav vid förhandlingsstarten skall tillämpas på alla nya investeringar och anläggningar. När det gäller nya produkter bör EU:s krav enligt gällande direktiv tillämpas snarast.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att kandidatländerna, som en del av ett gemensamt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-ansvar&lt;/NOBR&gt; och inom ramen för arbetet med att upprätta det gemensamma &lt;NOBR&gt;Natura-2000&lt;/NOBR&gt; nätverket av skyddade områden, ges stöd för att be- vara värdefulla biotoper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att anpassningen av miljöreglerna ges hög prioritet i medlems- förhandlingarna så att en så stor del som möjligt av miljölag- stiftningen kan vara genomförd vid anslutningsdagen. För de di- rektiv som av olika skäl inte kan vara genomförda fullt ut vid detta datum måste man i förhandlingarna för vart och ett av kan- didatländerna fastställa tidtabeller. Tillräckliga resurser måste också avsättas för att effektivt kunna övervaka att dessa tidta- beller följs. Några övergångslösningar utan fastställda tidtabeller när det gäller att följa EU:s miljöregler får inte accepteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att regeringen vid utarbetandet av Sveriges strategi inför med- lemskapsförhandlingarna bör beakta att miljökostnadernas andel av anpassningskostnaderna är väsentligt större än den andel som miljöområdet hittills kunnat disponera av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PHARE-resurserna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vid en prioritering av insatserna för att minska utsläppen av luftföroreningar bör &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; inom &lt;NOBR&gt;trafik-/fordonssek-&lt;/NOBR&gt; torn ges mycket hög prioritet. Som en del i denna prioritering re- kommenderar utredningen att samtliga nya fordon som säljs i de nya medlemsländerna &lt;SPAN class="ft4"&gt;snarast och senast &lt;/SPAN&gt;från och med anslut- ningsdagen skall uppfylla de senaste &lt;NOBR&gt;EU-kraven.&lt;/NOBR&gt; Utredningen rekommenderar också att länderna överväger att införa eller komplettera redan befintliga ekonomiska styrmedel för att på- skynda förnyelsen av fordonsparken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att kandidatländernas medverkan i EU:s miljöarbete bör stimule- ras och underlättas som en del av anpassningsprocessen. Repre- sentanter från kandidatländerna bör redan nu inbjudas att delta i de olika expertgrupper som arbetar med att utveckla EU:s miljö- politik inom olika områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att den successiva omprioriteringen av det svenska miljöbistån- det till kandidatländerna som skett under det senaste året fortsät- ter och ytterligare fokuseras på projekt som stödjer EU- anpassningen. Erfarenheterna från de svenska medlemskapsför-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft2"&gt;handlingarna, liksom från de gångna tre åren av fullvärdigt medlemskap, bör kunna utnyttjas för att bland annat stödja kapa- citets- och kompetensuppbyggnad inom administrationerna i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU och dess nuvarande medlemsländer arbetar för att så snart som möjligt höja säkerhetsnivåerna i kandidatländerna. Det är då viktigt att stödet utformas så att det inte utgör en subvention till fortsatt kärnkraftsproduktion i förhållande till energieffektivise- ring och annan el- och värmeproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU i detalj klarlägger kostnaderna för och miljökonsekven- serna av att genom energihushållning och i de fall detta visar sig nödvändigt med nya icke kärnkraftbaserade produktionsanlägg- ningar, ersätta de existerande kärnkraftanläggningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU och nuvarande medlemsländer även fortsättningsvis bi- drar till att kunskapsnivån i kandidatländerna höjs och till de in- vesteringar som är nödvändiga för att ta hand om befintligt ra- dioaktivt avfall och för att förbättra strålskyddet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU och nuvarande medlemsländer ger ett fortsatt starkt stöd till icke spridningsåtgärder i såväl kandidatländerna som i de länder som ingick i det forna Sovjetunionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att Sverige inför anslutningsförhandlingarna bör betona att föl- jande direktiv prioriteras i anpassningsarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft2"&gt;Utredningen pekar också på ett antal direktiv som bör prioriteras i ar- betet med att anpassa kandidatländernas miljölagstiftning till EU:s.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;Introduction&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;The Committee of Inquiry was, by the Swedish government in febru- ary 1997, commissioned to analyze the environmental and associated economic consequences of the forthcoming enlargement of the EU. The analysis has been based on the assumption that all applicant sta- tes countries will become full members of the EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;The Committee has to a large extent made use of available data and existing studies. These have been taken from, or have consisted of, international and Swedish studies and environmental impact ana- lyses conducted in preparation for Sweden’s accession to the EU. The Committee has also used the Swedish Environmental Protection Agency’s “Who Pollutes Sweden?” (NV 1997:4788, available soon in English translation) as background material, along with “Environmental Implications of EU Membership of Estonia, Latvia, Lithuania and Poland”, published by the Stockholm Environmental Institute (SEI) in 1996. The European Commission’s report “Agenda 2000” has also been taken into consideration, along with the Europe- an Bank of Reconstruction and Development’s (EBRD) report “Compliance Costing for Approximation of EU Environmental Legi- slation in the CEEC” (the EDC report). The Environmental Research Institute (IVL) has, on behalf of the Committee, prepared the report “The state of the environment in Europe, Sweden, the associated co- untries and other countries in Central and Eastern Europe” (in Swe- dish, Appendix 2 of this report). The Committee has also taken cog- nizance of the Danish environmental impact analysis “The EU’s en- largement towards the East – environmental perspectives” (the Danish Environmental Protection Agency, Copenhagen, June 1997, in Da- nish). Furthermore, the Committee has conducted its own surveys and studies of the state of the environment and the ongoing process of EU approximation, particularly in the Baltic states and Poland. Informa- tion from other candidate countries has been gathered and analyzed to the extent that this has been possible. For some countries this back- ground information is incomplete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;In-depth&lt;/NOBR&gt; analyses of the ongoing &lt;NOBR&gt;pre-accession&lt;/NOBR&gt; process have be- en conducted for Estonia, Latvia, Lithuania and Poland, while the corresponding processes in Bulgaria, Romania, Slovakia, Slovenia, the Czech Republic and Hungary have been analyzed superficially. In the case of the Czech Republic, however, atmospheric emissions have been analyzed in greater detail.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft2"&gt;The Committee has also analyzed the environmental consequen- ces of enlargement that have to do with nuclear power generation, nuclear &lt;NOBR&gt;non-proliferation,&lt;/NOBR&gt; radiation protection and environmental and health.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft2"&gt;The economic consequences associated with the candidate co- untries’ approximation of EU environmental legislation have been more difficult to judge. Cost estimates are therefore sketchy or lack- ing entirely in some cases. This is mainly due to the fact that relevant data have been impossible to obtain. The assessments presented have largely been taken from published reports, such as the EDC report and the Danish impact analysis. Even in these studies, the cost esti- mates are uncertain.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft2"&gt;In addition, the Committee has made, for specified candidate co- untries, an environmental impact assessment for the EU as a whole and for Sweden with surrounding marine areas (Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak). The consequences and environmental impact in other nearby countries, such as Ukraine, Russia and Belarus, are dealt with only marginally.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft2"&gt;The Committee has also taken in account the fact that the EU’s environmental legislation is under development. Several new, impor- tant and comprehensive directives governing e.g. air, water and waste are planned in the next few years. They will be of great importance for the development of the state of the environment in an enlarged EU and will also affect the environmental situation in the candidate co- untries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft2"&gt;An important task for the Committee has been to analyze the en- vironmental consequences of the candidate countries’ approximation of the EU’s environmental legislation. The Committee has also exa- mined how the enlargement of the EU to 25 member states will affect environmental efforts within the EU, for example in the form of stricter environmental rules and greater integration of environmental considerations within important sectors of society such as energy, in- dustry, transport and agriculture.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft2"&gt;The Committee notes that it has been difficult to distinguish between environmental consequences resulting from already ongoing social changes that have already had positive environmental effects and would continue to proceed even if the candidate countries did not become members of the EU, and environmental effects that are a di- rect consequence of approximation with the EU’s environmental di- rectives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;The approximation process in the candidate countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;Cooperation between the EU and the countries of Central and Eastern Europe began at the end of the 1980s. Diplomatic relations were es- tablished between the EU and Bulgaria, Poland, Czechoslovakia and Hungary in 1988. In 1989, different types of &lt;NOBR&gt;free-trade&lt;/NOBR&gt; agreements were concluded that regulated cooperation in trade, industry, etc. As the process of political change progressed in Central and Eastern Eu- rope, the EU established similar contacts and agreements with Esto- nia, Latvia and Lithuania in 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;These agreements have gradually been expanded into broader framework agreements for cooperation between the EU and the count- ry in question. The purpose of these &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; “Europe agreements” is to support political and economic change in these countries. The Eu- rope agreements comprise a basis for the EU’s technical and financial assistance to these countries and provide a framework for supporting a specific country’s integration in the EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft2"&gt;The Europe agreements give the candidate countries access to numerous other EU cooperation programmes, in addition to financial assistance via Phare. These programmes include, for example, the LI- FE fund within the environmental field.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft2"&gt;The issue of accession to EU membership has top political prio- rity in the candidate countries. This is clearly evident from statements made by the heads of state of the candidate countries in various con- texts in recent years. The issue of EU membership is, along with that of NATO membership, probably the most important foreign policy issue in these countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;The European Commission’s “opinions” on the candidate co- untries note that the countries have given clear priority in their ap- proximation work to the legislation that was discussed in the Com- mission’s 1995 White Paper on the internal market.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft2"&gt;The Baltic states have on various occasions noted that conflicts exist between the priorities of the European Commission and those of the candidate countries in the environmental field. Motor vehicle emissions, fuel grades, chemicals, packaging, noise and radiation protection are prioritized in the EU. They are not, however, given particularly high priority on the lists of national environmental pro- blems in the candidate countries. Instead, the concerned countries gi- ve the highest priority to air and water pollution and &lt;NOBR&gt;waste-related&lt;/NOBR&gt; environmental problems. This in turn means that a large portion of the qualified personnel in the environmental ministries are now wor- king with approximation of EU environmental legislation, in part at the expense of other national and international environmental work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;The European Commission and the candidate countries have so far primarily focused on the work of approximation of EU legislation (including environmental legislation). Less attention has been given to the important questions relating to the implementation and enfor- cement of the legislation and the need to build competence and insti- tutions within these areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft13"&gt;The approximation process in the Commission and the member states&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;The process of enlargement has high priority in the European Com- mission. When it comes to environmental issues, a large number of directorates are involved. DG 1A has coordinating responsibility for the entire negotiation process, DG III is in charge of the internal mar- ket directives, while DG XI bears direct responsibility for the envi- ronmental issues. The agriculture and transport directorates also have an important role.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft2"&gt;Great importance has been attached to the question of EU enlar- gement and its consequences for the environment in several member states, especially those bordering on the candidate countries. The Nordic countries along with Germany and Austria have focused much of their bilateral support in the environmental field on projects associ- ated with the approximation process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft2"&gt;In Sweden, EU enlargement is accorded high priority both as a general political issue and as it bears on the environment. Enlarge- ment has been included on the agenda of many bilateral meetings, in particular with Poland and the three Baltic states.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft2"&gt;EU aid to the candidate countries has increasingly come to be focused on projects that support approximation. Financial assistance is being given via the Phare programme to knowledge transfer, con- sulting services, education and training, as well as to the reformation of legislation and institutions. Since 1990 a total of ECU 600 million has been allocated to environmental projects in the candidate countri- es via Phare. In 1996 the European Commission adopted a new envi- ronmental strategy for Phare giving the highest priority to aid to the approximation process and other activities that can support the ap- proximation of environmental legislation. During the fall of 1997 the Commission has proposed a new expanded PHARE programme for two years &lt;NOBR&gt;(2000-2001)&lt;/NOBR&gt; amounting to three billion ECU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;In the strategy for enlargement presented by the European Com- mission in the summer of 1997, the Agenda 2000 document, it is pro- posed that the Phare programme should continue to be the most im- portant EU instrument for supporting the approximation process. The programme will focus on institution building and financing of in- vestment projects (in the ratio of &lt;NOBR&gt;30-70&lt;/NOBR&gt; percent respectively). The en- vironmental and transport sectors are mentioned as particularly urgent areas for efforts aimed at approximation of the EU’s environmental requirements by the candidate countries. Three special programmes have been established within Phare to support the approximation pro- cess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;Very heavy investments are required in order to enable the can- didate countries to meet the EU’s environmental requirements. Far- reaching efforts, including considerable financial and technical assi- stance from the EU, are, according to the Commission, required for the candidate countries to approximate the EU’s environmental legi- slation, especially in the fields of water and air pollution and energy. The Commission also emphasizes that environmental improvements in Central and Eastern Europe will benefit not only these countries, but also the environment in the current EU member states.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft2"&gt;The Commission also points out that investments aimed at sol- ving the environmental problems in Central and Eastern Europe can create important markets for those EU industries active within the en- vironmental sector or other related sectors. This can in turn strengthen the competitiveness of these industries in &lt;NOBR&gt;fast-growing&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;high-tech&lt;/NOBR&gt; markets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft2"&gt;In parallel with the assistance given by the EU in various forms to the approximation process, other multilateral organizations have&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft2"&gt;increasingly begun to focus their assistance on this process, including the World Bank, the European Bank for Reconstruction and Deve- lopment (EBRD) and the OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;The state of the environment in Europe&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft2"&gt;A comprehensive, general description of the state of the environment in Europe as a whole was given in the DOBRIS report that was pre- sented by the European Environment Agency in 1995. A number of important environmental problems are identified in the report, such as climate change, stratospheric ozone depletion, tropospheric ozone and other photochemical oxidants, acidification, management and pollu- tion of fresh water, forest degradation, loss of biodiversity, coastal zone threats and management, chemical risks, waste reduction and management, and urban stress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft2"&gt;The environmental situation in the Central and Eastern European Countries (CEECs) is often described as very poor with widespread health problems in industrial regions, dying forests, soil degradation due to monoculture agriculture, eutrophication, degradation of gro- undwater, etc. Much in these accounts is &lt;NOBR&gt;well-founded,&lt;/NOBR&gt; but in some cases the claims have turned out to be exaggerated, especially as re- gards the geographic extent of the problems. The actual environmen- tal situation in the individual countries is characterized for the most part by large local environmental problems, while parts of the co- untries have been less intensively developed and have to a large ex- tent been spared contamination with toxic substances.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft2"&gt;Development has been proceeding rapidly in the candidate co- untries since &lt;NOBR&gt;1989-90.&lt;/NOBR&gt; They aspire to reach the same standard of liv- ing as in Western Europe. Considerable efforts have thereby already been made to address the worst environmental problems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Air pollution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;Air pollution and the effects it has on human health and the environ- ment is considered to be one of the most serious environmental pro- blems in large parts of Europe. The most important air pollutants in Europe today are sulphur dioxide, nitrogen oxides, ammonia, volatile organic compounds (VOC), ozone, metals and particulates.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft2"&gt;In major conurbations and industrial areas, air pollution can cau- se serious environmental and health problems. On the regional level,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft2"&gt;air pollutants, mainly sulphur dioxide, nitrogen oxides and ozone, contribute to vegetation damages including damages to economically important crops, damages to forests, acidification of soil and water, and to eutrophication of water and coastal seas and nutrient saturation of soil. European emissions of carbon dioxide, methane, ozone and nitrous oxide contribute on the global level to climate change, inclu- ding global warming, and to depletion of the stratospheric ozone lay- er.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft2"&gt;Most emissions of air pollutants in different European countries come from the same sources. The most important sources/sectors are energy generation, residential heating, transport (particularly road traffic), various industrial processes, and agriculture.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft2"&gt;Even though some improvements have been made in recent years as a result of the emissions control measures that have been adopted, 37 million Europeans are still exposed to sulphur dioxide concentra- tions in excess of the EU’s target values. At the same time, 20 percent of Europe’s ecosystems receive acid deposition in excess of the criti- cal load limit for acidification. The corresponding figure for eutrophi- cation is 33 percent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Water pollution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;In many countries, particularly the CEECs, water pollution is a grea- ter problem than air pollution. Extensive water pollution occurs mainly in densely populated areas where large quantities of untreated or inadequately treated wastewater is discharged into lakes, water- courses and coastal waters. Discharges directly to water combine with deposition of air pollutants to affect water quality. Polluted rivers car- ry the nutrients (mainly phosphorus and nitrogen) to the sea and con- tribute to excessive nutrient input to the coastal areas (eutrophication).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft2"&gt;The assessment of conditions in Europe that was presented in the Dobris report showed that the quality of the water in many of the ri- vers on the European continent that run into the North Sea and the Baltic Sea is poor. There are, however, no general differences betwe- en Eastern European and Western European rivers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;Excessive inputs of nutrients to fresh waters and coastal waters give rise to eutrophication, and unless remedial measures are taken serious eutrophication effects (e.g. algal blooms) can occur. Generally declining trends for phosphorus have been noted in the majority of&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft2"&gt;Western European rivers and in many lakes since the 1980s, while an increase has been measured in most Eastern European rivers. The decline in Western Europe is considered to be due to improvements in sewage treatment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft2"&gt;In contrast to this decline in phosphorus, nitrogen concentrations in rivers and lakes have increased over the past &lt;NOBR&gt;20–40&lt;/NOBR&gt; years.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft2"&gt;Serious acidification of surface waters is particularly prevalent in the Nordic countries, parts of Central Europe and in northwestern Russia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;Groundwater quality in certain agricultural areas is threatened by nitrate leaching, main due to extensive spreading of fertilizer and ma- nure. Particularly threatened or polluted areas in this respect are found in Germany, the Netherlands, Great Britain and Denmark. In some areas in Denmark, the Netherlands, France, Lithuania and Belarus the drinking water is threatened by pesticides, and unless measures are taken it will be necessary to purify the drinking water before it is used.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft13"&gt;Waste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;Municipal as well as hazardous waste is a growing environmental problem in Europe. A calculation of the waste quantities from diffe- rent social sectors shows that by mining waste dominates followed by industrial waste and municipal waste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;During the period &lt;NOBR&gt;1975–1990,&lt;/NOBR&gt; production of municipal waste in- creased generally. The quantity of waste that is produced per capita varies between different countries in Europe. Production of municipal waste per capita is slightly lower in Central and Eastern Europe com- pared with the EU countries. The composition of the waste has also changed. A larger fraction of industrial waste is now considered hazardous. The quantity of plastics and packaging has increased in Western Europe. A similar increase can be expected in the CEECs in the years to come.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft2"&gt;In Europe, most waste is still deposited on landfills. This often leads to the contamination of soil and groundwater and to the forma- tion of methane, carbon dioxide and toxic gases. A considerable por- tion of the waste is incinerated nowadays, however, and even though emissions are being controlled to an increasing extent, emissions of dioxins, hydrochloric acid and mercury are still considerable in com-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft2"&gt;parison with other sources. Waste incineration is almost &lt;NOBR&gt;non-existent&lt;/NOBR&gt; in the candidate countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft2"&gt;Despite rules and international conventions, hazardous waste is transported across national boundaries in Europe and from Europe to developing countries. This is also an issue considered to be a great problem by many countries in Central and Eastern Europe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;Great concern has been expressed during the past ten years re- garding the contamination of soil and groundwater by leachate from old refuse dumps. This concern has particularly come to the fore when the candidate countries have described the environmental pro- blems in their own countries. There is no reliable European estimate of the scope of these problems. The CEECs also have special waste and pollution problems associated with the former Soviet military ba- ses located on their territories.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;The state of the environment in Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft2"&gt;For a more thorough account of the state of the environment in Swe- den the Committee refers to publications of the Swedish Environ- mental Protection Agency, for example “The State of the Environ- ment in Sweden” (NV 4509, in Swedish only) and “Who Pollutes Sweden?” (NV 4788, soon available in English).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;The pollution situation in Sweden is improving in many re- spects. In the case of certain pollutants (sulphur dioxide, particulates and lead), the measures that have been adopted nationally and inter- nationally have been effective. However, the emission reductions ha- ve generally been less in other countries, entailing continued stress on the Swedish environment from sources outside the country. As far as other air pollutants are concerned, especially from the transport sector (NO&lt;SPAN class="ft19"&gt;x &lt;/SPAN&gt;and CO&lt;SPAN class="ft19"&gt;2&lt;/SPAN&gt;), the measures adopted in Sweden and in other countri- es have been less effective.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft2"&gt;The commitments within the framework of the second sulphur protocol to the LRTAP convention are expected to lead to conside- rable reductions of atmospheric deposition in Sweden. For Sweden as a whole, the greatest gains will be won via the projected emission re- ductions during the period &lt;NOBR&gt;1995–2010&lt;/NOBR&gt; in Germany, the UK, Poland, Denmark and the Czech Republic.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;The state of the environment in the marine areas surrounding&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Sweden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft2"&gt;All the marine areas surrounding Sweden – the Baltic Sea, the Katte- gat and the Skagerrak – are affected by human activities. The sea, and particularly the areas near the coasts, are affected by discharges of pollutants to water in lakes, watercourses or directly at the coast, by deposition of pollutants from the atmosphere, and by discharges from ships.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft2"&gt;Among the most serious pollution problems and threats to biodi- versity in the marine areas surrounding Sweden are the following:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Plant nutrients, mainly phosphorus and nitrogen, and other orga- nic matter, which cause eutrophication&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Persistent organic pollutants, POPs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Metals&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Oil releases&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;The state of the environment in the CEECs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;Local air pollution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;Before the fall of communism, sulphur dioxide and particulates (soot and industrial dust) were perhaps the foremost environmental pro- blem in a number of industrial regions, above all in southern East Germany, northwestern Czechoslovakia and southern Poland. Prior to 1990, it is estimated that the levels in approximately half of the major cities in Eastern Europe exceeded WHO’s limit values. Substantial improvements have been made since then, however.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft2"&gt;Even though the levels of sulphur dioxide, lead and particulates in the cities have declined all over Europe, the major urban areas in the CEECs generally still have poorer air quality than equivalent are- as in the EU, particularly as regards these pollutants. With regard to other pollutants of importance for human health and for which data are available, the situation is not worse in the CEECs than in the EU. In fact, nitrogen dioxide levels are slightly higher in the EU as a re- sult of heavier car traffic there.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Acidification&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft2"&gt;Acidification problems in the CEECs are primarily restricted to soil acidification and damages to forests (the most extensive in all of Eu- rope) in regions with heavy coal burning and large associated sulphur emissions, above all in the “black triangle” comprising the southern part of former East Germany, the northern Czech Republic and sout- hern Poland. The critical load limits are being exceeded and acid de- position is considered to be one of the most important causes of forest damage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Persistent organic pollutants and metals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft2"&gt;A single body of statistics is lacking to enable assessments to be ma- de of the overall situation as regards metals and POPs in the CEECs, as well as in the EU countries. There are &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; “hot spots” where the problems are very serious, but the general extent of the problems is not known.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Approximation of EU legislation in the candidate countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;Most of the candidate countries already had an extensive body of en- vironmental legislation under their former central planning regimes. The legislation was often based on environmental quality standards, while direct emission requirements on individual plants or types of plants were rare. Nor were there any administrative structures to en- force compliance with limit values and emission requirements in an effective manner. An exception, and the one area where the candidate countries were already ahead of or at least on a parity with the Wes- tern European countries, is the field of nature conservation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;New environmental legislation in all countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;In conjunction with the political transformation of the former com- munist countries and the independence of the three Baltic states, work began on writing new legislation in virtually all sectors of society, including the environment. Since the question of EU membership for these countries had not yet been raised at this time (early 1990s), ap- proximation of EU legislation was not a primary consideration when the first new environmental laws were written.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft2"&gt;These framework laws are now undergoing revision, or have in some cases already been revised, to meet the requirements in EU legi- slation and to incorporate accepted principles in the environmental fi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft2"&gt;eld, for example the overall objective of sustainable development, the polluter pays principle, the precautionary principle, rules concerning the individual’s and the public’s right to information in environmen- tal matters, and sectoral integration of environmental considerations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft2"&gt;In summary, it can be said that the approximation of legislation that has taken place so far has mainly concerned framework laws and other fundamental legislation within the environmental sector. Very much (in some cases everything) remains to be done, however, above all when it comes to different types of implementation legislation, environmental monitoring and, not least, in administrative capacity- building, particularly locally and regionally, and in making sure that the new rules are enforced effectively.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft2"&gt;The opinions written by the European Commission on the candi- date countries state that in their approximation efforts, the countries have so far clearly prioritized the legislation that was mentioned in the Commission’s White Paper regarding the internal market from 1995. This also applies to those parts of the EU’s environmental legi- slation that fall under the Internal Market rules. In this context it is al- so worth noting that this part of the EU’s environmental rules is only estimated to comprise about 20 percent of the entire body of EU envi- ronmental legislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft2"&gt;The Committee’s review of the legislation in the candidate co- untries has covered the following areas: climate change, protection of the ozone layer, tropospheric ozone, acidification and air quality, eutrophication and water quality, waste and waste management, che- micals, and nature conservation and biological diversity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft2"&gt;It can be concluded that the candidate countries have come fart- hest with approximation in the areas of air and water pollution con- trol. This is probably because these are the areas where the candidate countries already had a relatively extensive body of legislation and where the work with new legislation got under way relatively quickly after the transformation of the social system. These are also areas where the countries have, owing to the transboundary nature of the problems, been able to obtain extensive international assistance. A great deal remains to be done, however, and it will take a long time before the countries are able to fully comply with the EU’s require- ments. Large investments are required.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft2"&gt;It can also be concluded that waste and waste management, and chemicals and chemical management, are two sectors where, in com- parison with other sectors, a greater portion of the work of approxi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;mating the EU’s legislation in the candidate countries’ rules remains to be done.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft2"&gt;The area where the problems with EU approximation will pro- bably be least is within nature conservation and protection of biologi- cal diversity. Action is required here as well, however, mainly as re- gards rules for land use and integration of nature conservation consi- derations in legislation in other sectors, such as agriculture, forestry and transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Costs of approximation of EU environmental legislation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;Attempts have been made in a number of reports and consultant stu- dies presented in recent years to estimate the costs to the candidate countries of meeting the requirements in the EU’s environmental le- gislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;The cost calculations that have been presented vary within wide limits due in part to great uncertainty in the data used in the calcula- tions and in part to the fact that the calculations have been based on different assumptions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;In summary, it can be said that even if there is a large span in estimates of the total costs of environmental approximation, all cal- culations show that the environmental field will be one of the most costly, perhaps even the most costly sector for approximation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft2"&gt;Calculations carried out on behalf of &lt;NOBR&gt;EU-Phare&lt;/NOBR&gt; indicate that the costs of environmental approximation could constitute as much as between 30 and 40 percent of the total costs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;Calculations carried out on behalf of the European Commission and presented in a report in the summer of 1997 showed that the total costs of EU approximation within the &lt;NOBR&gt;investment-intensive&lt;/NOBR&gt; sectors of water supply, sewerage, wastewater treatment, incineration plants and waste treatment amount to more than ECU 100 billion, equivalent to about ECU 1000 per capita.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;The annual costs according to the same calculations amount to between ECU 8 and 12 billion, or ECU &lt;NOBR&gt;80–120&lt;/NOBR&gt; per capita. The report emphasizes that even though this amount only comprises about two- thirds of the average &lt;NOBR&gt;per-capita&lt;/NOBR&gt; environmental expenses of the pre- &lt;NOBR&gt;sent-day&lt;/NOBR&gt; EU states, it represents a much larger share of the GDP of the candidate countries.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft13"&gt;The Committee’s environmental impact assessment, conclusions and recommendations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;In its summary assessment, the Committee analyzes the environmen- tal consequences of economic integration and the trend within the transport, industrial, energy and agricultural sectors. The analysis of the energy sector also includes questions pertaining to nuclear safety and radiation protection. Other topics discussed are air and water pollution, waste management, nature conservation and biological di- versity. Finally, the effects of political prioritizations, better administ- ration and better enforcement and monitoring are dealt with.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft2"&gt;The Committee’s overall conclusion is that the forthcoming EU enlargement will entail considerable environmental benefits. These benefits will be achieved more rapidly, if the proposed increased fi- nancial recources to the accession process will be accepted by the Council. Furthermore, the environmental benefits, will be achieved due to the strict &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; by the EU to ensure that the new member countries meet their environmental obligations. Other international treaties are not as effective in this respect. The EU’s environmental policy is the most comprehensive body of international law, which forces the member states to review and revise their entire environ- mental policy. At the same time, the enlargement entails certain risks in the environmental field, mainly in the form of increased emissions from transport. It is therefore important that the enlargement process be accompanied by supplementary measures to support the candidate countries in achieving compliance with the EU’s environmental di- rectives as soon as possible, and to tighten up the EU’s current envi- ronmental legislation to counteract any negative effects of the enlar- gement, particularly within the transport sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft2"&gt;The Committee finds that the greatest environmental gains stand to be achieved in the ten candidate countries. At the same time, it is important to emphasize that it is in these countries that negative envi- ronmental effects of EU membership can occur, for example in the transport sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft2"&gt;Environmental gains will be achieved within virtually all areas that have been studied, i.e. improved air quality due to reduced local air pollution, reduced atmospheric deposition of acidifying substan- ces, heavy metals and persistent organic pollutants (POPs), as well as reduced water pollution and improved water quality, improved waste management and reduced risks to human health and the environment from the handling of hazardous chemicals.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;The environmental gains for Sweden will be relatively limited. It is mainly southeastern Sweden that stands to benefit from reduced deposition of acidifying substances as a consequence of reduced air pollution in Poland and the Czech Republic.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft2"&gt;As far as the Baltic Sea is concerned, the positive effects stem from reduced discharges of plant nutrients (mainly phosphorus and nitrogen compounds) to water, reduced deposition of nitrogen com- pounds from the air, and reduced input of heavy metals and persistent organic pollutants via air and water. Reduced eutrophication effects can be expected mainly along the coasts in Poland and the three Bal- tic states, while the effects in the open sea are likely to be small.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft2"&gt;The Committee would like to point out that it is difficult to dis- tinguish between environmental consequences resulting from the on- going changes in the candidate countries and the environmental ef- fects that are a direct consequence of the countries’ accession to the EU. Greater efficiency in the environmental work and an improve- ment in environmental conditions in the candidate countries has alre- ady been achieved as a part of the ongoing social transformation. At the same time, the Committee would like to point out that the pre- accession process has already led to higher priority being given to en- vironmental issues in the candidate countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft2"&gt;The Committee concludes/recommends:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that it is an advantage from the environmental viewpoint if ac- cession negotiations can be initiated jointly for all candidate co- untries. From an environmental viewpoint it is important to be able to base judgements on the total environmental problems of the different sectors and decide what measures are needed for each sector in larger contiguous geographic regions, since the most serious environmental problems are transboundary in natu- re. The example closest at hand is the Baltic Sea area, whose en- vironment is affected by both the Baltic states and Poland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the European Commission should conduct a more detailed analysis of the environmental consequences of the planned en- largement, particularly as regards the environmental responsibi- lity of the sectors. Such an analysis is important as a basis for a more balanced appraisal and prioritization between different di- rectives and environmental areas. In principle, an environmental&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft2"&gt;impact assessment should be made of every major approximation programme. In view of the great importance of the transport sector for the development of the overall environmental situa- tion, special attention should be given to this sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the EU’s requirements should be applied to all new invest- ments and plants at the time of the opening of the accession ne- gotiations. Regarding products there is however ralistic to forsee certain transitional periods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the candidate countries, as a part of the EU’s joint responsi- bility and within the framework of the work to establish the Na- tura 2000 network of protected areas, be given aid for the con- servation of valuable habitats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that environmental approximation should be given high priority in the accession negotiations so that as large a portion as possible of the environmental legislation will have been adopted by the date of accession date. In the case of those directives which, for various reasons, cannot be fully adopted by this date, timetables must be established in the negotiations for each of the candidate countries. Adequate resources must also be allocated for effecti- ve monitoring of compliance with these timetables. No transitio- nal solutions should be accepted without set timetables.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the Government, in formulating Sweden’s strategy for ac- cession negotiations, should take into account the fact that envi- ronmental costs represent a much larger portion of the total ap- proximation costs than the proportion of the Phare resources that have so far been allocated to the environmental field.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that in prioritizing initiatives for reducing air pollution, very high priority should be given to approximation of EU legislation in the transport/vehicle sector. As a part of this policy, the Com- mittee recommends that all new vehicles sold in the new member states be required to comply with the latest EU standards &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;as soon as possible and by not later than &lt;/SPAN&gt;the date of accession. The Committee also recommends that the countries consider adop- ting new economic instruments, or strengthening already existing ones, to hasten the renewal of the country’s vehicle fleet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the candidate countries’ participation in the EU’s environ- mental work should be stimulated and facilitated as a part of the approximation process. Representatives from the candidate co-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft2"&gt;untries should already now be invited to participate in the va- rious task forces working to develop the EU’s environmental policy within different areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the gradual shift in priorities in Swedish environmental assi- stance to the candidate countries that has taken place over the past few years should continue and be further focused on projects that support the EU approximation process. Experience from the Swedish accession negotiations, as well as from the past three years of full membership, should be drawn on in stimulating administrative capacity- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;competence-building&lt;/NOBR&gt; in the candi- date countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the EU and its current member states should work to raise the level of nuclear safety in the candidate countries as quickly as possible. It is then important that the aid be designed so that it is not a subsidy for continued nuclear power production in rela- tion to energy efficiency improvements and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-nuclear&lt;/NOBR&gt; electri- city and heat production.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the EU ascertain in detail the costs and environmental con- sequences of replacing existing nuclear power plants with energy conservation measures and, where necessary, with new non- nuclear power plants.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;that the EU and its current member states continue to contribute to raising the level of knowledge in the candidate countries and to the investments that are necessary to manage and dispose of existing radioactive waste and to improve radiation protection. that the EU and its current member states continue to give their strong support to nuclear &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-proliferation&lt;/NOBR&gt; efforts in both the candidate countries and the Newly Independent States (that were formerly part of the Soviet Union).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft2"&gt;The Committee also identifies a number of directives that should be given priority in the work of approximating the EU’s environ- mental legislation in the candidate countries.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft15"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft2"&gt;I januari 1997 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare (M 1997:16) för att analysera miljökonsekvenserna och därmed för- bundna ekonomiska konsekvenser av EU:s utvidgning för Sverige, för unionen som helhet och för kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;Analysen skall, enligt direktiven, utgå från ett scenario som in- nebär att samtliga aktuella kandidatländer blir fullvärdiga medlemmar i EU (kommitténs direktiv bifogas som bilaga 1 till detta betänkande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft2"&gt;Utredningen har p.g.a. den korta utredningstiden i huvudsak varit hänvisad till befintliga miljödata och miljöutredningar. Dessa har hämtats från eller utgjorts av internationella och svenska studier och konsekvensutredningar som togs fram inför Sveriges medlemskap i EU. Utredningen har också haft Naturvårdsverket utredning ”Vem förorenar Sverige (Naturvårdsverkets rapport 4788 )” som basmateri- al. Vidare ”Environmental Implications of EU Membership of Esto- nia, Latvia, Lithuania and Poland” utarbetad vid Stockholm Envi- ronmental Institute (SEI). &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport Agenda 2000 har också beaktats liksom Europeiska Utvecklingsbankens (EBRD) rapport ”Compliance Costing for Approximation of EU Environ- mental Legislation in the CEEC &lt;NOBR&gt;(EDC-rapporten).&lt;/NOBR&gt; Institutet för vat- ten- och luftvårdsforskning (IVL har på utredningens uppdrag utar- betat rapporten ”Miljötillståndet i Europa, Sverige, de associerade länderna och övriga länder i Central- och Östeuropa” (bilaga 2 till detta betänkande). Utredningen har även tagit del av den danska kon-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;sekvensutredningen ”EU´s utvidelse mot Øst - miljøperspektiver” (Miljöstyrelsen i Köpenhamn i juni 1997). Utredningen har gjort egna kartläggningar och undersökningar om miljötillståndet och den pågå- ende anpassningsprocessen främst i de baltiska länderna och Polen. Underlag från övriga kandidatländer har samlats in och analyserats i den utsträckning det varit möjligt. För några länder är underlaget bristfälligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft2"&gt;Fördjupade analyser, som avser den pågående anslutningsproces- sen, har gjorts beträffande Estland, Lettland, Litauen, och Polen. Bul- garien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern har analyserats väsentligt mera översiktligt. När det gäller Tjeckien har dock utsläpp till luft analyserats mer grundligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft2"&gt;De ekonomiska konsekvenser som är förbundna med kandidat- ländernas anpassning till EU:s miljölagstiftning har varit än svårare att bedöma. Kostnadsbedömningar är därför översiktliga eller saknas i vissa fall helt. Detta beror främst på att det inte varit möjligt att ta fram relevant underlag. Redovisade bedömningar har i stor utsträck- ning hämtats från publicerade rapporter t.ex. &lt;NOBR&gt;EDC-rapporten&lt;/NOBR&gt; och den danska konsekvensutredningen. Även i dessa utredningar är kost- nadsuppskattningarna osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft2"&gt;Utredningen gör utöver, för angivna kandidatländer, miljö- konsekvensbedömning för EU som helhet och för Sverige med intill- liggande havsområden (Östersjön, Kattegatt och Skagerack). Utveck- lingen och miljökonsekvenserna i andra näraliggande länder som, Uk- raina, Ryssland och Vitryssland berörs marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Utredningen har också tagit hänsyn till att EU:s miljölagstiftning är under utveckling. Under de närmaste åren planeras flera nya viktiga och omfattande direktiv som gäller t.ex. luft, vatten och avfall. Dessa kommer att få stor betydelse för utvecklingen av miljötillståndet i ett utvidgat EU och kommer också att påverka miljösituationen i kandi- datländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Utredningen diskuterar hur utvidgningen av EU till att omfatta 25 länder kan komma att påverka utvecklingen av miljöarbetet t.ex. ny miljölagstiftning och hänsynstagande till miljöaspekterna inom olika samhällssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft2"&gt;En särskild fråga för utredningen har varit att analysera vilka konsekvenser ett medlemskap i EU kommer att få ifråga om minskad eller bibehållen kärnkraftsproduktion i kandidatländerna. Utredningen har uppdragit åt Statens kärnkraftsinspektion (SKI) att utreda frågan. SKI:s rapport ”Kärnkraftproduktion, säkerhet, strålskydd och nukleär&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; redovisas i bilaga 3 till detta betänkande. Utredningens egen bedömning av de miljökonsekvenser som kan relateras till kärn- kraften som följd av EU:s utvidgning redovisas i avsnitt 6.7 Energi. Utredningen har emellertid inte dragit några slutsatser när det gäller omfattningen av framtida kärnkraftproduktion som en följd av kandi- datländernas medlemskap i EU. SKI har inte heller bedömt förutsätt- ningarna att avveckla kärnkraftreaktorer i kandidatländerna och inte heller har SKI bedömt det vara möjligt att uppskatta några kostnader för avveckling av i drift varande reaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;Utredningens huvudinriktning har, i enlighet med direktiven, va- rit att analysera miljökonsekvenserna av den anpassning till EU:s la- gar och förordningar på miljöområdet som kandidatländerna måste göra. Miljökonsekvenserna har också beskrivits med utgångspunkt i strukturella och ekonomiska förändringar som kan antas bli följden av att länderna blir medlemmar av EU. De förändringar som utredningen därvid utgått från bygger bl.a. på den kartläggning och analys som den samhällsekonomiska utredningen gjort. Utredningen har också tagit del av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; bedömningar i olika rapporter. Det scenario som utredningen utgått ifrån redovisas i avsnitt 6.4 Sam- hällsekonomisk utveckling i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft2"&gt;En svårighet har varit att särskilja de miljökonsekvenser som följer av den pågående utvecklingen i kandidatländerna och de miljö- effekter som direkt följer av att länderna blir medlemmar av EU. Varje sådan analys är naturligtvis behäftad med stor osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Utredningen har besökt Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) i London och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; miljödirektorat (DG XI) i Bryssel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft2"&gt;Utredningen har i maj 1997 i Riga anordnat ett seminarium om den pågående anpassningsprocessen. Deltagare var representanter från ministerier och myndigheter i Estland, Lettland och Litauen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;I juni 1997 besökte utredningen Polen och träffade då bl.a. tjänstemän från polska miljöministeriet och forskare och lärare vid Warsaw University of Technology. Utredningen hade också över- läggningar med svenska ambassadören i Warszawa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;I juli 1997 anordnade utredningen ett arbetsseminarium i Kalmar om den pågående anpassningsprocessen i de baltiska staterna och Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft2"&gt;För genomförande av uppdraget har utredningen anlitat Ardea Miljö AB, IVL, Warsaw Institute of Technology; professor Janusz Kindler, konsult Valts Vilnitis, Riga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft15"&gt;2 Utvidgningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Från Europaavtal till medlems- ansökningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft2"&gt;Samarbetet mellan EU och länderna i Central- och Östeuropa inleddes i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Diplomatiska förbindelser mellan EU och Bul- garien, Polen, dåvarande Tjeckoslovakien och Ungern upprättades under 1988. Dessa formella erkännanden av de påbörjade politiska och ekonomiska förändringarna följdes efter 1989 av olika typer av frihandelsavtal som reglerade det framväxande samarbetet inom han- del, industri m.m. I takt med förändringarna i Central- och Östeuropa etablerade EU under 1991 motsvarande kontakter och slöt avtal med Estland, Lettland och Litauen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Dessa första, i huvudsak handelsrelaterade, avtal har därefter byggts ut till mera omfattande ramavtal för samarbetet mellan EU och respektive land. Syftet med dessa, så kallade Europaavtal, är att stödja den politiska och ekonomiska omvandlingen i länderna. Avtalen skall skapa en grund för politisk dialog och främja utbyggnad av handel och ekonomiskt samarbete mellan parterna. De skall också utgöra en bas för EU:s &lt;NOBR&gt;tekniskt-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; bistånd till länderna samt skapa en lämplig ram för att stödja respektive lands integration i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Europaavtal erbjöds först Polen, Ungern och dåvarande Tjecko- slovakien, men avtal har sedermera tecknats mellan EU och samtliga de länder som ansökt om medlemskap. Det är dock värt att notera att avtalen med Estland, Lettland och Litauen ännu inte trätt i kraft. Detta beror på att avtalen ännu inte ratificerats av samtliga EU:s medlems- länder. De tre baltiska länderna har dock sedan mer än ett år tillbaka uppfyllt sina förpliktelser i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Anpassningsprocessen i kandidatlän- derna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft2"&gt;Frågan om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; har hög politisk prioritet i kandidat- länderna. Detta framgår klart av de uttalanden som ländernas stats- och regeringschefer gjort under senare år. Tillsammans med ländernas strävan efter &lt;NOBR&gt;NATO-medlemskap&lt;/NOBR&gt; torde &lt;NOBR&gt;EU-frågan&lt;/NOBR&gt; vara den viktigaste utrikespolitiska frågan i de berörda länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemskapets&lt;/NOBR&gt; betydelse avspeglas också i de strukturer på högsta nivå som man nu är i färd med att sätta upp. Kandidatländerna har avsatt betydande administrativa och ekonomiska resurser för att anpassa lagstiftnings- och förvaltningssystemen till EU:s mycket om- fattande regelverk. Speciellt i de mindre kandidatländerna utgör bris- ten på kompetent personal och ekonomiska resurser hinder i anpass- ningsarbetet. Detta gäller inte minst på miljöområdet där det bl.a. rå- der stor brist på erfarna miljöjurister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden om kandidatländerna framgår att kandidatländerna i anpassningsarbetet hittills prioriterat den lag- stiftning som togs upp i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; vitbok om inre markna- den från 1995. Betydelsen av en väl fungerande inre marknad så snart som möjligt efter utvidgningen betonas också i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; Agenda &lt;NOBR&gt;2000-dokument.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Områden såsom kemikalier, förpackningar, buller och strålskydd prioriteras som en del av anpassningen till inre marknaden samtidigt som de inte står lika högt på listan över nationellt prioriterade mil- jöproblem. Detta innebär i sin tur att en stor del av personalen fått prioritera &lt;NOBR&gt;EU-relaterade&lt;/NOBR&gt; frågor. Detta sker då delvis på bekostnad av annat nationellt och internationellt miljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Diskussionerna mellan &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och kandidatländerna har hittills i första hand rört anpassningen av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; (inklusive miljölagstiftningen) dvs direktiv, rådsbeslut och förord- ningar. Mindre uppmärksamhet har än så länge ägnats åt de minst lika viktiga frågorna rörande tillämpning och praktiskt genomförande av lagar och regler samt behovet av att utveckla institutionella strukturer och mekanismer inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Arbetet med integrationsfrågorna leds sedan juni 1997 direkt av pre- miärministern. En Europaintegrationsbyrå ansvarar för samordningen av anpassningen. Det kommer inom kort att finnas miljöansvariga tjänstemän i vart och ett av ministerierna. Dessa finansieras av EU- medel via Phare (DISAE).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft2"&gt;En särskild Eurobyrå har inrättats inom miljöministeriet med an- svar för anpassningen av EU:s miljölagstiftning. Enligt planerna skall anpassningen av hela inre &lt;NOBR&gt;marknads-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; vara klar före ut- gången av 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Arbetet med att utarbeta en anpassningsstrategi på miljöområdet inleddes i april 1997. Projektet finansieras av Phare (DISAE). Förut- om inremarknadsdirektiven prioriteras lagstiftning rörande oljeskif- ferbrytning, luftvård och kraftverk i anpassningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft2"&gt;Anpassningen har högsta politiska prioritet. Ny miljölagstiftning granskas av Miljöministeriet, av regeringens Europaintegrationsbyrå och av parlamentets kommitté för Europafrågor för att säkra att den är förenlig med motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Inom Miljöministeriet leds anpassningsarbetet av en ny Euro- paintegrationsenhet som sorterar direkt under statssekreteraren för miljöfrågor. Enheten inledde sitt arbete i september 1997 och består av tre lettiska experter. Man har också begärt stöd från Phare (DISAE) för att få tillgång till utländsk expertis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Enhetens uppgifter omfattar bl.a. utarbetandet av en anpass- ningsstrategi och en aktionsplan, kapacitetsuppbyggnad, samordning, informationsverksamhet, kontroll av att nya lagar är i överensstäm- melse med EU:s regelverk samt beräkningar av de ekonomiska kon- sekvenserna av anpassningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;Arbetet med en anpassningsstrategi på miljöområdet har inletts och skall vara klart i mars 1998. Motsvarande aktionsplan skall vara klar i juni 1998. Arbetet finansieras av Phare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Ett av Sverige finansierat projekt om hur EU:s nya ramdirektiv på vattenresursområdet skall kunna genomföras är under planering. Sverige har fått en begäran om stöd till arbetet med ny kemikalielag- stiftning. Sverige finansierar också ett projekt som skall utvärdera och komma med förslag till hur den lettiska miljölagstiftningen skall kun-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft2"&gt;na göras mera enhetlig. Detta projekt syftar också till att ge förslag om hur nya lagar bör utarbetas för att dessa skall överensstämma med motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-lagar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Litauen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft2"&gt;Ett ministerium för Europafrågor har inrättats med uppgift att sam- ordna och övervaka anpassningsprocessen samt granska att all ny lag- stiftning är i överensstämmelse med motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Inom miljöministeriet finns en särskild &lt;NOBR&gt;EU-anpassningsenhet.&lt;/NOBR&gt; Under våren 1997 inleddes ett &lt;NOBR&gt;Phare-finansierat&lt;/NOBR&gt; projekt för att utarbeta en anpass- ningsstrategi på miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Ett annat viktigt projekt med &lt;NOBR&gt;EU-anknytning&lt;/NOBR&gt; gäller utbildning och information inom olika miljöområden särskilt genomförandet av direktivet om integrerad föroreningskontroll (IPPC). Detta projekt fi- nansieras av Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;Det av Sverige finansierade projektet om anpassning inom kemi- kalieområdet, inklusive behovet av helt ny lagstiftning inom detta område, fortsätter under 1997 och 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; har varit ett viktigt politiskt mål för Polen sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det första steget mot medlemskap togs 1991 i och med undertecknandet av Europaavtalet. I samband med detta an- gavs som målsättning att Polen inom 10 år (till år 2004) skall ha an- passat sin lagstiftning till EU:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;I maj 1991 utfärdade det polska Ministerrådet en rekommenda- tion om att all lagstiftning skulle granskas av regeringens ”Plenipotentiary for European Integration”. Nästa steg togs i början av 1993 då ministerrådet antog en handlingsplan för att anpassa de polska ekonomiska och juridiska systemen till EU:s krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft2"&gt;I en resolution som antogs 1995 instruerade ministerrådet admi- nistrationen att utarbeta en plan för hur Polen skall anta den lagstift- ning som tas upp i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft2"&gt;I det polska miljöministeriet ligger ansvaret för &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; hos den nya avdelningen för Europaintegration och internationella relationer. Denna avdelning svarar också för koordineringen med öv- riga ministerier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft2"&gt;Den nationella miljöfonden spelar också en viktig roll i anpass- ningsarbetet genom att koordinera det stöd som Polen får via Phare- programmet och genom de anpassningsprojekt som fonden själv fi- nansierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft2"&gt;Phare har redan finansierat översättning till polska och publice- ring av EU:s miljölagstiftning. Phare har vidare finansierat tre viktiga anpassningsprojekt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Metoder för att beräkna kostnaderna för anpassningen på miljö- området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Analys av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; och anpassningsprocessen i några utvalda medlemsländer, Spanien, Portugal och Nederländerna. Särskilt tillämpnings- och genomförandeaspekter belystes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Analys av institutionella frågor inom miljöområdet inklusive re- kommendationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft2"&gt;Sverige har stött utvecklingen av ny lagstiftning och organisation på kemikalieområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtande rörande Polen utpekas &lt;NOBR&gt;avfalls-,&lt;/NOBR&gt; luftförorenings- och vattenområdena som sektorer inom miljöområdet som måste prioriteras i det fortsatta anpassningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Övriga kandidatländer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern har också ansökt om medlemskap i EU. I nedanstående avsnitt görs en kort genomgång av anpassningsarbetet i dessa länder grundat på EU- kommissionens utlåtanden om länderna från i juli 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft2"&gt;Dåvarande Tjeckoslovakien var 1989 en av Centraleuropas mest för- orenade regioner. Sedan dessa har emellertid situationen förbättrats avsevärt. Detta beror dels på stora miljöinvesteringar dels på den in- dustriella rekonstruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft2"&gt;Under senare år har framsteg gjorts när det gäller att formellt uppfylla EU:s miljölagstiftning. Den grundläggande ramlagstift- ningen finns men det finns brister i sektorslagstiftning och tillämp- ningsföreskrifter. Tjeckien har antagit eller håller på att utarbeta lag- stiftning för flertalet av de viktigaste områden som omfattas av den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft2"&gt;Under förutsättning att nuvarande åtaganden fullföljs så bör det enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; vara möjligt för Tjeckien att på medellång sikt överföra hela EU:s miljölagstiftning samt i praktiken genomföra denna inom viktiga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft2"&gt;Trots förbättringar under senare år så har Slovakien fortfarande stora problem på miljöområdet. De allvarligaste problemen är föroreningar av grund- och ytvatten, avfallshantering och den lokala luftkvaliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft2"&gt;Betydande insatser har gjorts för att skapa en miljölagstiftning som står i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Framsteg har gjorts när det gällt anpassning till inremarknadsreglerna. Anpassning har skett också inom andra områden av miljölagstiftningen. Slovakien håller på att utarbeta en detaljerad anpassningsstrategi på miljöområ- det som skall vara klar i slutet av 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft2"&gt;Mycket stora insatser kommer emellertid att krävas för att landet skall kunna klara av att tillämpa lagstiftningen. Enligt EU- kommissionen kommer Slovakien att kunna uppfylla EU:s alla miljö- regler endast på lång till mycket lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Ungern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft2"&gt;Ungerns miljöproblem är enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; bedömning mindre allvarliga än många andra länders i regionen. Trenden när det gäller utsläpp av luftföroreningar visar på betydande minskningar se- dan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Trots detta krävs ytterligare insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Ungern har inlett en omfattande reformering av sin miljöpolitik. Denna syftar till en anpassning till EU:s regler. En ny övergripande miljöskyddslag antogs 1995. Tillämpningsregler inom vissa nyck- elområden har nyligen antagits. Som ett resultat av den nya lagstift- ningen har Ungern kommit långt när det gäller att formellt uppfylla EU:s miljölagstiftning. Vad beträffar inremarknadsdirektiven så finns lagstiftning eller håller på att antas för nästan samtliga sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft2"&gt;Mot bakgrund av nuvarande planer bör det enligt EU- kommissionen vara möjligt för Ungern att på medellång sikt anpassa hela EU:s miljölagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft2"&gt;Det finns inga riktigt förorenade områden i Slovenien. Det finns emellertid viktiga och i vissa fall växande problem främst vad gäller vattenkvalitet och avfallshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Den slovenska miljölagstiftningen har börjat anpassas till EU:s. Det finns dock fortfarande luckor i sektors- och tillämpningslagstift- ningen. Inom de områden som omfattas av inre marknadsdirektiven är den slovenska lagstiftningen på de flesta områdena delvis förenlig med EU:s. Det finns dock brister inom avfalls- och kemikalieområde- na.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft2"&gt;Slovenien kan förväntas uppfylla EU:s miljöregler fullt ut på medellång sikt. Genomförande av delar av lagstiftningen kommer emellertid att bli möjlig endast på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Miljöproblemen i Bulgarien är allvarliga. Bulgarien har stora luftföro- reningsutsläpp. Dessa utsläpp härstammar från kraftverk, tung indu- stri, bostadsuppvärmning och motorfordon. Den lokala luftkvaliteten utgör en betydande hälsorisk. Avfallshanteringen är ett annat allvar- ligt problemområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft2"&gt;Regeringen har i sitt program aviserat en ny miljöstrategi, inkl ny lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Även om den bulgariska miljölagstiftningen håller på att revide- ras och den nya lagstiftningen anpassas till EU:s regler så är graden av anpassning fortfarande låg inom de flesta områden. Mycket stora investeringar och administrativa insatser kommer att krävas för att genomföra EU:s miljölagar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft13"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft2"&gt;Rumänien har mycket stora problem på miljöområdet. Detta gäller samtliga nyckelområden. De minskade utsläppen sedan 1989 beror till största delen på den ekonomiska tillbakagången men också på in- satser för att komma till rätta med en del stora utsläppskällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Som helhet har mycket litet gjorts för att anpassa miljölagstift- ningen till EU:s. Åren &lt;NOBR&gt;1996-97&lt;/NOBR&gt; har angetts som en period under vil- ken vissa miljöinstrument skall utarbetas, särskilt sådana som berör inremarknadsdirektiven. Det finns emellertid inga detaljerade planer för anpassningen av de återstående delarna av EU:s miljölagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; kommer Rumänien att kunna uppfylla EU:s miljöregler endast på mycket lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förberedelserna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och medlemsländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft2"&gt;Utvidgningsprocessen har hög prioritet i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Flera di- rektorat är involverade vad gäller miljöfrågorna och utvidgningen. Det gäller främst DG 1A, som har det sammanhållande ansvaret för förhandlingarna, DG III som ansvarar för inremarknadsdirektiven och miljödirektoratet DG XI. Även jordbruks- (DG VI) och transportdi- rektoratet (DG VII) har betydelsefulla roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Inom DG XI är det enheten med ansvar för förbindelserna med Central- och Östeuropa samt Medelhavsländerna som har huvudan- svaret för &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningsfrågorna.&lt;/NOBR&gt; Arbetet inleddes på allvar under första halvåret 1996 med utarbetandet av ett omfattande frågeformulär som översändes till kandidatländerna för besvarande. Svaren använ- des sedan som underlag för &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; arbete med utlåtan- dena om kandidatländerna. Under arbetsåret 1996/97 ordnades flera möten på ministernivå och hög tjänstemannanivå mellan EU- kommissionen och kandidatländerna. Vid några av dessa möten del- tog även nuvarande medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ökade samarbetet mellan främst DG 1A och DG XI. En informell samrådsgrupp bildades på miljöområdet mellan &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och medlemsländerna. Denna har hittills&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft2"&gt;haft tre sammanträden. Syftet med mötena är att informera om pågå- ende aktiviteter, främst vad gäller olika former av bistånd till kandi- datländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Även i många medlemsländer, främst de som gränsar till Östeu- ropa, har frågan om östutvidgningens effekter på miljöområdet fått stor uppmärksamhet. I Finland och Danmark har miljöministerierna under året publicerat rapporter i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft2"&gt;De nordiska länderna samt Tyskland och Österrike har till stor del inriktat sitt bilaterala miljöstöd till anpassningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;I Sverige har EU:s östutvidgning givits hög prioritet såväl all- mänpolitiskt som på miljöområdet. Hithörande frågor har tagits upp vid ett stort antal möten med framförallt Polen och de baltiska stater- na. I Sidas och Naturvårdsverkets mandat för det bilaterala stödet ges nu &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; en tydlig plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;Naturvårdsverket initierade i början av 1996 en studie om EU- utvidgningens miljöeffekter. Studien utfördes av Stockholm Envi- ronment Institute, SEI som avlämnade rapporten ”Environmental Implications of EU Membership of Estonia, Latvia, Lithuania and Poland. I november 1996 anordnade Naturvårdsverket ett speciellt ut- vidgningsseminarium med deltagande från de tre baltiska länderna och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Stöd till utvidgningsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Phare och andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fonder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;Phare-programmet&lt;/NOBR&gt; inleddes 1990. Det var först ett stödprogram för att bistå Ungern och Polen i det omfattande förändringsarbete som på- börjats 1989. Antalet länder som kunde få stöd via Phare utökades i takt med att förändringsarbetet inleddes i övriga länder i Central- och Östeuropa. Från och med 1993 omfattas elva länder d.v.s. de länder som sökt medlemskap i EU plus Albanien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;1990-1994&lt;/NOBR&gt; anslog EU totalt 4,3 miljarder ECU för att finansiera &lt;NOBR&gt;Phare-programmet.&lt;/NOBR&gt; Miljöområdet har fått 9 procent av dessa och varit det femte största delprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft2"&gt;Phare stödjer kunskapsöverföring, inklusive rådgivning inom olika politikområden, användning av konsulter, utbildning och studi- er, samt ger stöd till insatser för reformering av lagstiftning och in- stitutioner. Phare lämnar också investeringsstöd dels i form av olika typer av förstudier, dels direkt finansieringsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;I samband med Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 lades kriterier fast för bedömning av ansökningar från länder som vill bli medlemmar av EU. Då framhölls också Phare som en av två fi- nansieringskällor som skulle användas för att stödja kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft2"&gt;i deras arbete med att uppfylla kriterierna för medlemskap. Det be- slutades att Phare skulle svara för bidragsmedlen medan den Europe- iska Investeringsbanken, EIB, skulle svara för erforderliga lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Sedan dess har &lt;NOBR&gt;Phare-programmet&lt;/NOBR&gt; allt mer kommit att inriktas på projekt som stödjer ländernas strävanden att uppfylla kraven för EU- medlemskap. Detta gäller inte minst på miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Större delen av EU:s stöd till kandidatländerna på miljöområdet har kanaliserats via Phare, (i någon mån kompletterat med vissa pro- jekt som finansierats av &lt;NOBR&gt;LIFE-fonden).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Från 1990 har totalt cirka 600 miljoner ECU anslagits till miljö- insatser via Phare. Till detta skall läggas miljörelaterade projekt inom sektorer som energi, jordbruk m.fl. I oktober 1997 har EU- kommissionen föreslagit att man under en &lt;NOBR&gt;två-årsperiod&lt;/NOBR&gt; skall anslå 3 miljarder ECU till anpassningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Stöd har främst lämnats till insatser inom följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;utarbetande av miljöstrategier och miljöpolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kompetensuppbyggnad och för att stärka olika institutioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;särskilt förorenade områden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;biologisk mångfald,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;miljöfarligt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;luftföroreningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;miljöanpassning av industrin,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;stöd till ökad kärnsäkerhet och bättre strålskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft2"&gt;Under 1996 antog &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; en ny miljöstrategi för Phare. Enligt denna skall stöd till anpassningsarbetet och andra insat- ser som kan stödja detta på miljöområdet i fortsättningen ges högsta prioritet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft2"&gt;Enligt den nya miljöstrategin kommer Phares stöd på miljöom- rådet att inriktas främst på två områden, nämligen tekniskt bistånd och investeringsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft2"&gt;Miljöministerierna i kandidatländerna har idag tillgång till tre &lt;NOBR&gt;PHARE-finansierade&lt;/NOBR&gt; program som upprättats särskilt för att stödja anpassningsprocessen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Nationella anpassningsbyråer. Flera av kandidatländerna har eg- na nationella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PHARE-finansierade&lt;/NOBR&gt; program som svarar för tek- niskt bistånd rörande anpassningsfrågor inom samtliga sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;The Technical Assistance Exchange Programme (TAIEX). TAI- EX erbjuder rådgivning inom olika sektorer, översättning och experter under kortare tid (inklusive tjänstemän från EU:s med- lemsländer) rörande allmänna anpassningsfrågor och med inrikt- ning på främst inremarknadsdirektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;The Phare Approximation Facility for Environment (DISAE) svarar för tekniskt bistånd rörande anpassningen inom miljöom- rådet och speciellt i sådana fall där miljöfrågorna har andra krav än övriga sektorer. Resurserna uppgår till totalt 10 miljoner ECU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;Phare-programmet&lt;/NOBR&gt; (i sin reviderade form) föreslås att även i fort- sättningen vara det viktigaste finansiella instrumentet i anpassnings- processen. Enligt de nya riktlinjerna för Phare är programmets främsta målsättning att förbereda kandidatländerna för medlemskap. Programmet skall koncentreras på institutionsuppbyggnad och på att finansiera investeringsprojekt. Av Phares resurser skall 30 procent användas på institutionsuppbyggnad och 70 procent till investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft2"&gt;Särskilda medel föreslås avsättas för bistånd på jordbruksområ- det. Ungefär 500 miljoner ECU per år föreslås för insatser från och med år 2000. Insatserna skall ske i enlighet med nationella program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft2"&gt;Ett tredje insatsområde som utpekas är strukturstöd på regional nivå. Kandidatländerna skall göras bekanta med hur EU:s struktur- fonder fungerar så att de när de blir medlemmar kan tillämpa de regler som gäller för strukturfonderna och därmed säkerställa att de resurser, som via fonderna, kommer att ställas till deras förfogande används på rätt sätt. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; räknar i sitt förslag till nästa långtidsbud- get för EU med att de nya medlemsländerna skall ha rätt till cirka 45 miljarder ECU per år i stöd från strukturfonderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft2"&gt;Av dessa medel förslås att 1 miljard ECU per år avsätts fr.o.m. år 2000 som s.k. förmedlemskapsstöd. Medlen föreslås administreras via Phare. Enligt förslaget skall samtliga kandidatländer inledningsvis omfattas av insatserna. I takt med att de nya medlemmarna får del av de reguljära strukturfonderna föreslås att medlen i ökande utsträck- ning skall gå till de länder som ännu inte blivit medlemmar. Insatser- na skall enligt förslaget i första hand inriktas på att föra upp kandi- datländernas infrastruktur till EU:s nivå. Transport- och miljöområ- dena nämns som särskilt angelägna insatsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;På miljö- och naturvårdsområdet kommer kandidatländerna dessutom att kunna dra nytta av &lt;NOBR&gt;LIFE-fonden&lt;/NOBR&gt; för att finansiera projekt av betydelse för att uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; t.ex. projekt med an- knytning till &lt;NOBR&gt;Habitat-direktivet&lt;/NOBR&gt; och genomförandet av Natura 2000- nätverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Agenda 2000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;I del två av Agenda &lt;NOBR&gt;2000-dokumentet&lt;/NOBR&gt; - Reinforcing the &lt;NOBR&gt;Pre-accession&lt;/NOBR&gt; Strategy - lägger &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fram förslag till en rad åtgärder för att stärka stödet till länderna i Central- och Östeuropa och för- medlemskapsprocessen. Förändringarna av Phareprogrammet som be- rördes i föregående avsnitt är ett av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Den allmänna målsättningen med den s.k. förmedlemskapsstra- tegin är att erbjuda ett sammanhållet program för att förbereda kan- didatländerna i Central- och Östeuropa på medlemskap. Detta gäller oavsett nuvarande förberedelser eller när förhandlingar kan komma att påbörjas. Arbetet bör ske enligt de prioriteringar som framgår av de länderutlåtanden om kandidatländerna som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; lade fram i mitten av juni 1997. Vissa av dessa prioriteringar är gemen- samma för samtliga kandidatländer medan andra är landspecifika be- roende på rådande förhållanden i respektive land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;I dokumentets miljöavsnitt konstaterar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att kandidatländerna rent generellt står inför mera akuta miljöproblem än de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-medlemmarna.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller särskilt inom områdena vatten- och luftföroreningar samt avfallshantering. I en del starkt in- dustrialiserade områden har miljöförstöringen resulterat i allvarliga skador inklusive hälsoeffekter. Åtgärderna på miljöområdet i de cen- tral- och östeuropeiska länderna karaktäriseras fortfarande oftast av tekniska åtgärder för att rena olika typer av utsläpp, medan miljöar-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft2"&gt;betet inom EU kommit in i en fas där det gäller att komma till rätta med effekterna av diffusa föroreningskällor inom sektorer som jord- bruk, transporter, energi, turism och inom speciella industribranscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; framhåller vidare att den gradvisa anpass- ningen till marknadsekonomiska principer redan har lett till att många av de mest energikrävande och förorenande anläggningarna stängts eller moderniserats. En anpassning till världsmarknadspriserna på energi kommer att ytterligare påskynda denna utveckling. Kandidat- länderna arbetar redan med miljöfrågorna med hjälp av bistånd från EU och annat internationellt bistånd. Ytterligare omfattande åtgärder under processen mot medlemskap bör leda till att skillnaderna i nivå- erna på miljöskyddet minskar. Trots detta bedömer EU- kommissionen att skillnaderna kommer att vara betydande under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft2"&gt;Omfattande insatser inklusive betydande ekonomiskt och tek- niskt bistånd från EU, tycks vara en förutsättning för att kandidatlän- derna skall kunna klara anpassningen till EU:s miljölagstiftning. Detta gäller särskilt inom vatten och energiområdena. Investeringar kommer också att krävas för att komma till rätta med problem som innebär direkta effekter på befolkningens hälsa och för att förbättra förhållanden som hänger samman med miljöproblem som har sina rötter i den gamla tiden (förorenade jordar och farligt avfall etc.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; understryker också att miljöinsatserna i Cen- tral- och Östeuropa kommer att vara till nytta inte bara för dessa län- der, utan också för miljön i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; På grund av den betydligt större marginalmiljönyttan av investeringar i kandidat- länderna jämfört med investeringar i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna,&lt;/NOBR&gt; så borde en fokusering av miljöinvesteringarna i de förra ge större vins- ter för samhället och därför ett bättre skydd för alla Europas medbor- gare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft2"&gt;Investeringar för att lösa miljöproblemen i Central- och Öst- europa kan dessutom skapa viktiga marknader för &lt;NOBR&gt;EU-industrier&lt;/NOBR&gt; som är verksamma inom miljösektorn eller andra berörda sektorer. Detta kan i sin tur innebära att dessa industrier stärker sin konkurrensför- måga på snabbväxande högteknologiska marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft2"&gt;När det gäller prioriterade områden pekar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; sär- skilt på behovet av att stärka kandidatländernas institutionella och administrativa kapacitet. Utbildning av specialister på miljöområdet nämns som ett sådant prioriterat område. Vidare föreslås att man för varje land skall ta fram planer för hur de nuvarande medlemsländerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;skall kunna stötta kandidatländerna genom att ställa experter till för- fogande inom de områden som prioriteras i respektive utlåtande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;För att kandidatländerna på ett effektivt sätt skall kunna uppfylla EU:s miljöstandards så kommer det, enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; att krävas massiva investeringar i samtliga länder. Den erforderliga in- vesteringsnivån är så stor att den av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; betecknas som långsiktigt ohållbar för de nationella budgetarna. EU kommer inte att kunna fylla ut det återstående gapet fram till det att länderna blir medlemmar. Investeringar för att uppfylla regelverket är emeller- tid en av prioriteringarna i förmedlemskapsstrategin och utgör grun- den för omorienteringen av &lt;NOBR&gt;Phare-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; föreslår att dessa problemställningar skall tacklas på två sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Länderna bör i samarbete med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; utarbeta rea- listiska långsiktiga strategier för hur man på ett effektivt sätt skall kunna anpassa sig till kraven inom EU. Genomförandet av dessa strategier bör inledas i samtliga kandidatländer innan de blir medlemmar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt vatten- och luftföroreningsfrågorna. Strategierna bör identifiera priorite- rade nyckelområden och målsättningar som bör ha uppfyllts vid tiden för medlemskap. De bör också omfatta tidtabeller för när &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; skall vara genomförda fullt ut. Tillhörande skyldig- heter bör inarbetas i medlemsavtalen. &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; måste tillämpas för alla nya investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Betydande inhemska och utländska ekonomiska resurser måste mobiliseras, särskilt från den privata sektorn, som stöd för dessa strategier. EU kommer bara att kunna bidra med en del av dessa resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Övrigt stöd till anpassningsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; innebär en mycket kraftfull miljöpolitisk satsning i kandidatländerna. Förutom det stöd som olika EU fonder ger till miljöåtgärder i kandidatländerna har andra multilaterala organisatio- ner också alltmer börjat inrikta sitt stöd på denna process. Bland de viktigaste kan nämnas följande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft2"&gt;Världsbanken och den Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), har i allt större utsträckning inriktat sitt miljöstöd till &lt;NOBR&gt;EU-relaterade&lt;/NOBR&gt; projekt i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Inom OECD finns ett speciellt program till stöd för de Öst- och Centraleuropeiska ländernas miljöarbete. Det sker inom den sk Euro- peiska miljöaktionsplanen, som antogs vid ett paneuropeiskt miljö- ministermöte i Lucern 1993. I arbetet ingår främst att bistå vid utar- betandet av nationella miljöprogram. I takt med att &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; tar fart kommer OECD framöver att alltmer koncentrera sina insatser på de sk &lt;NOBR&gt;NIS-länderna&lt;/NOBR&gt; (forna Sovjetunionen exklusive de baltiska staterna.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft2"&gt;På USA:s initiativ inrättades 1991 ett regionalt miljöcenter i Bu- dapest, Ungern. Syftet med centret är att bistå ländernas regeringar, miljörörelser samt industri med olika former av stöd för deras miljö- arbete. En uppgift som centret nu alltmer koncentrerar sig på sig är att bistå kandidatländerna i deras interna förberedelser inför de komman- de förhandlingarna om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft2"&gt;De nordiska regeringarna beslöt redan år 1989 att upprätta ett nordiskt miljöfinansieringsbolag, NEFCO. Dess syfte är att underlätta miljöinvesteringar i Nordens närområde. Man kan göra detta genom såväl aktieteckning i, som långsiktig långivning till olika former av miljöinvesteringar. Enligt den nuvarande stadgan skall NEFCO stödja sådana projekt som underlättar den kommande &lt;NOBR&gt;EU-anslutningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft2"&gt;Sverige har gett ett omfattande bilateralt stöd till främst de bal- tiska staterna, men också till Ryssland och andra tidigare sovjetre- publiker inom områdena kärnsäkerhet, strålskyddssäkerhet och icke- spridning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft2"&gt;Miljörörelsen har också engagerat sig i att stödja sina syster- organisationer i kandidatländerna i olika miljöfrågor av relevans för anpassningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft2"&gt;Det svenska bilaterala stödet på miljö- och energiområdet redo- visas i rapporten ”Swedish Environment and Energy Cooperation with Estonia, Latvia, Lithuania, Poland and Russia”. Den publicera- des av Naturvårdsverket 1996 i samarbete med övriga berörda myn- digheter och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft15"&gt;3 Miljötillståndet i Europa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljötillståndet i Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft2"&gt;En omfattande, översiktlig beskrivning av miljötillståndet i Europa presenterades i den så kallade &lt;NOBR&gt;DOBRIS-rapporten&lt;/NOBR&gt; som lades fram av EU:s miljöbyrå 1995 (European Environment Agency, EEA), som en uppföljning av och bidrag till den så kallade Environment for Europe processen. Rapporten är uppkallad efter slottet Dobris i Tjeckien där Environment for &lt;NOBR&gt;Europe-processen&lt;/NOBR&gt; inleddes vid ett miljöministermöte 1991. I rapporten identifieras ett antal viktiga miljöproblem. Dessa är klimatförändringar, nedbrytning av det stratosfäriska ozonlagret, marknära ozon och andra fotokemiska oxidanter, försurning, utnytt- jande och förorening av färskvatten (sjöar, vattendrag och grundvat- ten), utarmning av skogsresurserna, förlust av biologisk mångfald, hot och förvaltning av kustområden, kemiska risker, avfall och avfalls- hantering samt miljö- och hälsoeffekter i tätorter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft2"&gt;Dessa problem förekommer, enligt de bedömningar som görs i rapporten, i större eller mindre utsträckning i samtliga europeiska länder och är sammantaget av en sådan omfattning att de kan anses utgöra vad som betecknas som &lt;NOBR&gt;all-europeiska&lt;/NOBR&gt; miljöproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;Den snabba industriella utvecklingen i Europa efter andra världskriget ledde i såväl Väst- som Östeuropa till snabbt ökande ut- släpp av föroreningar till vatten och luft samt snabbt ökande avfalls- mängder. Den försämring av luft- och vattenkvalitet med åtföljande effekter på ekosystem och hälsa, började uppmärksammas på allvar i västra Europa framförallt under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Detta ledde till ett systematiskt åtgärdsarbete för att begränsa utsläppen, framförallt från industri- och energiproduktion, samt till utbyggnad av kommu- nala reningsverk. De stora miljöproblemen från dessa sektorer har un- der de gångna 20 åren minskat i betydande omfattning, även om mycket återstår att göra innan problemen kan anses lösta på ett från miljösynpunkt fullt acceptabelt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft2"&gt;I Central- och Östeuropa rådde inom de centralplanerade ekono- mierna en annan syn på miljöfrågorna. När information om miljötill- ståndet blev allmänt tillgänglig i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; uppenbarades omfattande brister såväl i ländernas industriella utveckling, som när det gällde miljöarbetet. Bristerna i miljöinsatser hade skapat stora ”miljöskulder” såväl i form av uteblivna investeringar, som i form av lokalt och i vissa fall regionalt försämrad miljö och hälsotillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft2"&gt;Miljöförhållandena i länderna i Central- och Östeuropa framhålls ofta som mycket dåliga med omfattande hälsoeffekter i tätorter och industriområden, skogsdöd, markförstöring till följd av ensidigt jord- bruk och övergödning, förstörelse av grundvatten etc. Mycket i be- skrivningarna är väl underbyggt men det finns också beskrivningar som visat sig överdrivna, framförallt när det gäller den geografiska omfattningen av problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Detta speglar att ländernas verkliga miljösituation till största de- len karakteriseras av mycket stora och allvarliga lokala problem, me- dan stora delar av länderna varit mindre exploaterade och i stor ut- sträckning undgått mera omfattande föroreningspåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1989-90&lt;/NOBR&gt; sker i dessa länder en snabb förändring och ut- veckling, där ambitionen är att uppnå samma levnadsstandard som i västra Europa. Som en del i denna process har redan betydande insat- ser gjorts för att komma tillrätta med de värsta miljöproblemen och åtgärda de mest förorenade områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft2"&gt;Nedan görs en kort genomgång av miljötillståndet i Europa, Sve- rige och omgivande havsområden samt i kandidatländerna och övriga länder i Central- och Östeuropa. För en mera detaljerad beskrivning hänvisas till bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Luftföroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;Utsläppens storlek och fördelning mellan olika källor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;Utsläpp av olika typer av luftföroreningar och de effekter på hälsa och miljö som dessa medför anses vara ett de allvarligaste miljö- problemen i de flesta delarna av Europa. De viktigaste luftförorening- arna är svaveldioxid, (SO &lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;), kväveoxider (NO &lt;SPAN class="ft12"&gt;x&lt;/SPAN&gt;), ammoniak, flyktiga organiska ämnen (volatile organic compounds, VOC), ozon samt par- tiklar (inklusive tungmetaller och svårnedbrytbara organiska före- ningar).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft2"&gt;I större tätorter och industriområden förorsakar luftföroreningar- na, allvarliga miljö- och hälsoproblem. På det regionala planet föror- sakar luftföroreningarna, främst svaveldioxid, kväveoxider och ozon, vegetationsskador inklusive skador på ekonomiskt viktiga grödor. Vidare orsakar dessa utsläpp skador på skog, försurning av mark och vatten samt till övergödning av mark, vatten och kusthav. Utsläpp i Europa av koldioxid, metan, ozon och dikväveoxid bidrar på det glo- bala planet till klimatförändringar inklusive växthuseffekten. Dessa utsläpp bidrar även till uttunningen av det stratosfäriska ozonlagret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft2"&gt;Utsläppen av luftföreningar i olika europeiska länder kommer från i stort sett samma typer av utsläppskällor. De viktigaste källor- na/samhällssektorerna är el- och värmeproduktion, bostadsuppvärm- ning, transporter särskilt vägtrafiken, olika industriprocesser samt jordbruket. Utsläppens fördelning mellan olika källor framgår av ta- bell 4 i bilaga 2. Fördelningen baseras på statistik från 1990, varför det är värt att understryka att betydande förändringar sannolikt har skett sedan dess, framför allt i de central- och östeuropeiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;Siffror över luftföroreningsutsläppens storlek och fördelning i olika länder framgår av tabellerna &lt;NOBR&gt;1-3&lt;/NOBR&gt; i bilaga 2. Utsläppen redovisas dels som totala utsläpp per land för åren &lt;NOBR&gt;1980-1994,&lt;/NOBR&gt; dels i form av förväntade utsläpp för åren &lt;NOBR&gt;2000-2010.&lt;/NOBR&gt; De senare siffrorna motsvarar vad länderna åtagit sig genom internationella avtal eller vad länderna satt upp som nationella mål. Utsläppen redovisas också som utsläpp per capita och per ytenhet, se tabell 5 i bilaga 2. Dessa olika uppgifter är viktiga vid en diskussion om hur åtgärdsstrategier för att minska utsläppen skall utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft2"&gt;I allmänhet finner man de största utsläppen i de mest tätbe- folkade delarna av Europa. De största utsläppen finns i ett band ge- nom Europa från Storbritannien genom Nederländerna, Tyskland och Tjeckien till Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft2"&gt;Av tabellerna framgår att utsläppen av svaveldioxid såväl per ca- pita såväl som per ytenhet i ett flertal fall är större i länderna i Cen- tral- och Östeuropa, jämfört med utsläppen i många &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Be- träffande utsläppen av kväveoxider så är dessa störst i Skandinavien om man räknar per capita medan de per ytenhet är störst i nordvästra Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft22"&gt;Det är välkänt att luftföroreningar transporteras i atmosfären över långa avstånd och påverkar luftkvalitet och nedfallet av föroreningar i såväl intilliggande som mera avlägset belägna områden. Kunskaper om hur luftföroreningar sprids är nödvändiga när man skall utarbeta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft2"&gt;konkreta åtgärdsstrategier för att på effektivast möjliga sätt minska luftföroreningsutsläppen och därmed också de negativa effekterna på hälsa och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Hälso- och materialeffekter av luftföroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft2"&gt;Dålig luftkvalitet är i huvudsak ett tätortsproblem. Utsläpp av luftför- oreningar nära marken (från bl.a. bostadsuppvärmning och trafik) le- der till halter som allt som oftast överskrider nationella och interna- tionella gränsvärden. Halterna av svaveldioxid är i allmänhet något högre i Central- och Östeuropa jämfört med i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; I de sena- re länderna tenderar emellertid halterna av kväveoxider att vara högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Det är välkänt att dålig luft är skadlig för människors hälsa. Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för luftkvalitet över- skrids för en eller flera luftföroreningar minst en gång om året i &lt;NOBR&gt;70-80&lt;/NOBR&gt; procent av alla europeiska städer med mer än 500 000 innevånare. Man beräknar också att av den befolkning som lever i Europas stor- städer, cirka 150 miljoner människor, så lever ungefär hälften i stads- områden där koncentrationerna av svaveldioxid och/eller partiklar överskrider &lt;NOBR&gt;WHO-riktlinjerna&lt;/NOBR&gt; minst en gång om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Eftersom ozon bildas och transporteras över långa avstånd utsätts en ännu större del av Europas befolkning för höga koncentrationer av smog (ozon) under sommaren. Partiklar i luften anses utgöra det största hotet människors hälsa genom sin fysikaliska såväl som ke- miska påverkan på andningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Luftföroreningarnas skadliga effekt på människors hälsa och de kostnader detta medför har inte kunnat beräknas i detalj. Det är emellertid klart att det rör sig om stora summor. Den omfattning i vilken befolkningen inom EU utsätts för luftföroreningar beräknas va- ra i stort sett den samma som för Europa som helhet. Det finns emel- lertid vissa olikheter när det gäller sammansättningen av luftförore- ningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft2"&gt;Luftkvaliteten har i allmänhet förbättrats i hela Europa under de senaste 20 åren. Detta gäller särskilt för svaveldioxid, partiklar och bly. Denna utveckling förväntas fortsätta och kommer sannolikt att bli den samma i hela Europa oavsett om de Central- och Östeurope- iska länderna blir &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft2"&gt;Trafiken är en viktig utsläppskälla i Västeuropa idag och har också blivit allt viktigare i de centrala och östra delarna av Europa, dels som en följd av dels ett ökat antal privatbilar, beroende på all-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft2"&gt;mänt ökande transporter. På längre sikt kommer den framtida for- donsparken att bli mindre utsläppsintensiv såväl i Väst- som i Cen- tral- och Östeuropa, i takt med att de skärpta utsläppskraven slår ige- nom för nytillverkade bilar. På kort sikt kommer dock den moder- naste fordonsparken med de lägsta utsläppen att finnas i Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Många luftföroreningar påverkar den hastighet med vilken olika material förstörs, såsom byggnads- och konstruktionsmaterial, betong och metaller, men också plaster, tyger och färger. Materialskadorna i tätorterna anses förorsakas av blandningen av föroreningar. Material- förstörelse som en följd av människans verksamheter är inget nytt fe- nomen. En del historiska byggnader har emellertid tagit mer skada under de senaste femtio åren än under de första fyra eller fem sekler som de funnits till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Alla slags material representerar ett ekonomiskt värde och ma- terialskadorna förorsakar stora ekonomiska förluster i Europas länder. Men kulturarvet har också ett estetiskt värde. Många tusen kultur- byggnader i Europa påverkas av föroreningar. Det finns ingen större skillnad mellan situationen inom EU och den i många central- och östeuropeiska länder. Inte enbart minnesmärken på den europeiska kontinenten är utsatta för denna påverkan. Även hällristningar i Skan- dinavien förstörs för närvarande snabbare på grund av luftförorening- arnas påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft2"&gt;Något absolut värde på de materialskador som luftföroreningarna förorsakar har inte kunnat beräknas, men summan anses vara tillräck- ligt stor för att motsvara större delen av kostnaderna för att minska föroreningsutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Skador på växter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft2"&gt;Höga koncentrationer av svaveldioxid, kvävedioxid och andra luftför- oreningar kan medföra direkta skador på växter. Sådana, i huvudsak lokala effekter, kan förekomma i en del kraftigt förorenade områden. Ozon är den enda luftförorening som för närvarande är känd för att förorsaka sådana direkta effekter av regional omfattning på vegetatio- nen i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft22"&gt;Höga ozonkoncentrationer förorsakar skador på känsliga vilda växter och på grödor som vete, klöver och potatis, över stora områden i Europa. Kunskaperna om skogsträds känslighet är mera begränsade. Lövträd anses känsligare än barrträd. De kritiska nivåerna för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft2"&gt;skogsträd överskrids mer eller mindre varje sommar i flertalet euro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB314962x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft2"&gt;peiska områden så långt norrut som mellersta Skandinavien. Ozon an- ses delvis vara orsaken till blad- och barrförluster hos skogsträd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Försurning av mark och vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft2"&gt;När svavel- och kväveoxider släpps ut i luften omvandlas de till olika syror som därefter, efter längre eller kortare tid, faller ned på mark, sjöar, vattendrag och havsområden. De har då en försurande effekt på jordar, yt- och grundvatten. Ammoniak som i huvudsak härstammar från jordbruket förstärker försurningseffekten. Svavelnedfallet domi- nerar försurningseffekterna i Central- och Östeuropa, medan nedfallet av kväveföreningar är betydelsefullare, relativt sett, i Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Det största svavelnedfallet förekommer inom det industria- liserade och tätbefolkade området från Polen över Tjeckien, Tyskland, Belgien och Nederländerna till Storbritannien. Det största nedfallet av kväveföreningar finner man inom ett område som omfattar Belgien, Nederländerna, Tyskland, Polen, Tjeckien, Ungern, Österrike, norra delen av Italien, Schweiz, norra delen av Frankrike och södra delen av Storbritannien. Det absolut största nedfallet förekommer i västra Tyskland, Nederländerna och Belgien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;De känsligaste markerna finns i Skandinavien. För närvarande överskrids de kritiska belastningsgränserna för surt nedfall över cirka 60 procent av Europas ekosystem. Sådana områden finns i nästan samtliga europeiska länder. Ekosystemen i de centrala delarna i Euro- pa får ta emot 20 gånger eller mer surt nedfall än de kritiska belast- ningsgränserna &lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Effekter av surt nedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Markförsurning på grund av atmosfäriskt nedfall av föroreningar fö- rekommer inom många områden i Nordeuropa, särskilt på isavlagrade sandiga jordar i Skandinavien, Finland och intilliggande områden i Ryssland samt i Skottland, Nederländerna och Nordtyskland. De på- verkade jordarna karaktäriseras av att de har en mycket låg förmåga att oskadliggöra (neutralisera) försurande ämnen. Markförsurning fö- rekommer också i mera motståndskraftiga jordar i de industrialiserade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft24"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Den kritiska belastningsgr änsen definieras som den högsta tillförsel av försurande ämnen som ett område (mark eller vatten) kan ta emot utan att skador uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft2"&gt;regionerna i södra Polen, Tjeckien och östra Tyskland. Sjöförsurning förekommer främst i Norge, Sverige, Finland och näraliggande områ- den i Ryssland. Sjöförsurning har också i viss utsträckning kunnat konstateras i Skottland och i de norra delarna av England.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Skador på skog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Skogsskador utgör ett allvarligt problem i stora delar av Europa. Luft- föroreningar kan bidra till skogsskador dels direkt via gasformiga för- oreningar, den viktigaste av dessa är ozon, dels indirekt via försurade jordar som urlakats och förlorat viktiga näringsämnen. Studier ge- nomförs regelbundet med hjälp av så kallade kronundersökningar. Av det totala antalet undersökta träd (mer än 150.000) hade en fjärdedel tappat mer än 25 procent av sina blad eller barr och klassificerades som skadade. Skogarnas tillstånd har utan tvekan blivit sämre under årens lopp i Europa som helhet. I vissa regioner visar emellertid vissa trädslag och åldersgrupper av träd tecken på förbättring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Framtida nedfall av försurande ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft2"&gt;På grund av lägre utsläpp, särskilt av svaveldioxid, beräknas nedfallet av försurande föroreningar över Europa minska betydligt under de kommande åren. Åtagandena som länderna gjort inom ramen för det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;ECE-konventionen&lt;/NOBR&gt; om långväga gräns- överskridande luftföroreningar &lt;NOBR&gt;(LRTAP-konventionen)&lt;/NOBR&gt; är emellertid inte tillräckliga för att ge tillräckligt skydd åt alla känsliga ekosystem. Delar av de skandinaviska ekosystemen kommer exempelvis fortfa- rande att få ta emot ett surt nedfall som är större än den kritiska be- lastningsgränsen för försurning. Effekter kommer därmed att bli kvar under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft2"&gt;Ytterligare minskningar av de försurande utsläppen kommer att ske när och om de olika delarna av EU:s försurningsstrategi och det pla- nerade andra kväveprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;För framtiden gäller att betydande utsläppsminskningar förväntas under de kommande tio åren vilket kommer att leda till minskat ned- fall. Det är emellertid ännu för tidigt att göra några detaljerade beräk- ningar av det framtida kvävenedfallet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;Effekter av kvävenedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft2"&gt;Förutom den försurande effekten har nedfallet av olika kväve- föreningar en eutrofierande (gödande) effekt på ekosystemen. Det finns emellertid skillnader när det gäller hur långt de olika kväve- föreningarna transporteras i atmosfären innan de deponeras. Ammo- niakutsläppen deponeras i stora mängder nära utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Ekosystem i områden med stor kvävetillförsel kan drabbas av kraftiga övergödningseffekter (eutrofiering). Nedfall av kväveföre- ningar har eutrofierande effekter på jordar och landekosystem liksom i sötvatten och i havet. De allvarligaste effekterna uppstår i de fall då ekosystem har uppnått ett tillstånd av kvävemättnad eller nästan kvä- vemättnad. I sådana områden kommer kväveföreningar som faller ned delvis att läcka ut med markvattnet och transporteras till floder och slutligen ut i havet, där de förstärker effekterna av redan tillgängliga näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Effekterna på vegetationen är ofta uppenbara. Växter som är an- passade till näringsfattiga förhållanden förlorar konkurrensen med arter som föredrar näringsrika omgivningar. En annan mycket uppen- bar effekt av ökad kvävetillförsel är den stora förekomsten av grönal- ger på trädstammar, stenar, väggar och byggnader. Dessutom bidrar kvävet till kraftigt ökad tillväxt av alger i vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft2"&gt;Kväveeffekter i form av förändringar av floran, markläckage och försurning har, i större eller mindre omfattning, konstaterats i stora delar av Europa, inklusive i de södra delarna av Skandinavien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Nedfall av tungmetaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Tungmetaller släpps ut till atmosfären i form av partiklar från ett antal industriprocesser och från förbränning av fossila bränslen. Ett viktigt undantag är kvicksilver som till största delen släpps i ut gasfas. Sedan början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har det skett en betydande minskning av tung- metallutsläppen. Orsakerna till detta har varit flera. En anledning är att teknik införts för att begränsa stoftutsläppen, en annan avveckling- en av användningen av vissa metaller som t.ex. genom införandet av blyfri bensin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;På grund av de allmänt minskade tungmetallutsläppen har pro- blemen med tungmetaller blivit mera lokalt. För närvarande fokuseras de regionala tungmetallproblemen till tre metaller: kvicksilver, kad-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft2"&gt;mium och bly. Utsläppen av dessa metaller har också minskat, men inte tillräckligt. På det lokala planet förekommer föroreningsproblem fortfarande kring vissa industrianläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;En nedåtgående trend för utsläpp och nedfall av bly på grund av avvecklingen av blyad bensin har kunnat noteras i hela Västeuropa och delar av Central- och Östeuropa. Den regionala spridningen av bly har minskat kraftigt i betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Vad beträffar kvicksilver så minskade halterna i luften och ned- fallet över Skandinavien under slutet av 1980 och början av 1990- talet, vilket anses vara en följd av minskade utsläpp i Central- och Östeuropa. Kvicksilvernedfallet är emellertid fortfarande mycket för stort och det krävs effektiva åtgärdsstrategier för att ytterligare be- gränsa belastningen på de europeiska ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Marken förorenas av tungmetaller inte bara genom nedfall från luften utan också via handelsgödsel som används inom jordbruket Vad gäller kadmium så anses tillförseln via handelsgödsel vara lika viktig som det luftburna nedfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Effekter av tungmetaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Tungmetallerna är giftiga och påverkar mikroorganismerna i marken på så sätt att dessas aktivitet minskar. Sådana effekter förekommer i områden med stora ackumulerade utsläpp, i huvudsak kring gamla in- dustrianläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;För mer än tio år sedan uppmättes förhöjda blyhalter i blodet hos människor i tätorter, särskilt hos barn. I vissa områden kunde också direkta hälsoeffekter registreras. I och med den betydande minskning- en av blyhalten i bensin så har exponeringen också minskat avsevärt. I Central- och Östeuropa anses emellertid bly fortfarande vara ett stort problem och ha förorsakat utvecklingsstörningar hos 400 000 barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft2"&gt;Kvicksilver i fisk från skandinaviska sjöar utgör ett allvarligt hälsoproblem och strikta hälsorekommendationer har utfärdats, sär- skilt för känsliga grupper som havande kvinnor och barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Nedfall av svårnedbrytbara organiska föroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft2"&gt;Organiska föroreningar med lång uppehållstid i miljön kallas i all- mänhet svårnedbrytbara organiska föroreningar (POP). Dessa ämnen släpps ut från olika källor i hela Europa, varav avfallsförbränning, återvinning av tungmetaller, träskyddsmedel, transport- och metallin-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;dustrin är några. Ämnena kan medföra negativa effekter i miljön på grund av sin giftighet och benägenhet att ansamlas i näringskedjorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Svårnedbrytbara organiska föroreningar påträffas i många delar av Europa och även i Arktis. POPs förekommer i mark och vatten kring förorenade områden, till exempel industrier och avfallsdeponier. Bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot grundvattnet i jordbruks- områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Belastningen och koncentrationerna av dessa ämnen i Europa är inte kända i detalj. De högsta halterna av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) uppmäts under vintern i städerna i Central- och Öst- europa. PAHs långdistanstransporteras i atmosfären. Användningen av polyklorerade bifenyler (PCB) är sedan längre strikt kontrollerad eller helt förbjuden. Trots detta finner man fortfarande PCB i atmos- fären och i andra delar av miljön. Koncentrationerna av PCB i den marina miljön och i biologiskt material har dock minskat under de senaste åren i områdena kring Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;Åtgärder mot luftföroreningsutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft2"&gt;Mot bakgrund av den långväga spridningen av luftföroreningar står det klart att det krävs internationellt samarbete för att komma tillrätta med de europeiska luftföroreningsproblemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Sådant samarbete har pågått sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; i första hand inom ramen för den konventionen om långväga gränsöverskri- dande luftföroreningar &lt;NOBR&gt;(LRTAP-konventionen)&lt;/NOBR&gt; som undertecknades 1979, som en del av samarbetet inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa, ECE. Arbetet med luftföroreningsfrågorna inom EU har successivt fått allt större betydelse. EU har bl.a. utarbetat en försur- ningsstrategi och har inlett arbetet med en ozonstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;De avtal om minskningar av luftföroreningsutsläppen som slutits hittills, har utarbetats i form av protokoll till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen.&lt;/NOBR&gt; Protokoll som omfattar utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och VOC har antagits och trätt i kraft. Ytterligare protokoll planeras för kväve, tungmetaller och POP. Dessa protokoll kommer, om de ge- nomförs, att leda till betydande förbättringar av miljökvaliteten i hela Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft2"&gt;Stora investeringar har gjorts för att minska utsläppen av svavel- dioxid. Detta har lett till att utsläppen i vissa västeuropeiska länder sedan 1980 minskat med mellan 60 och 80 procent. Många länder har redan minskat sina utsläpp till det utsläppsmål för år 2010 som läggs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft2"&gt;fast i det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; (se bilaga 2). Till dessa länder hör de nordiska (utom Danmark), Schweiz och Österrike. Dessutom har vissa av länderna i Central- och Östeuropa redan minskat sina utsläpp till eller under målet för år 2010. Dessa minskningar beror i huvudsak på den ekonomiska tillbakagången i dessa länder sedan 1989, men också till viss del på aktiva insatser för att förbättra miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft2"&gt;För vissa länder kräver åtagandena ytterligare avsevärda minsk- ningar av utsläppen. Detta gäller bl.a. för Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Danmark, Polen, Tjeckien och Slovenien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Ett nytt kväveprotokoll planeras och kommer sannolikt omfatta alla de miljöeffekter som kväveoxiderna bidrar till. Detta protokoll förväntas, tillsammans med redan fattande och genomförda beslut na- tionellt och inom EU, att leda till betydande utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft2"&gt;De snabba förändringarna i länderna i Central- och Östeuropa medför att det är mycket svårt att uppskatta utsläppen av andra för- oreningar än svavel under de kommande &lt;NOBR&gt;10-15&lt;/NOBR&gt; åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Förorening av sjöar, vattendrag och grundvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft2"&gt;I många länder, kanske speciellt i länderna i Central- och Östeuropa, är vattenföroreningarna ett ännu större problem än luftföroreningarna. Omfattande vattenförorening förekommer främst i tätbefolkade områ- den där stora mängder obehandlat eller otillräckligt behandlat av- loppsvatten släpps ut direkt till sjöar, vattendrag och kustvatten. När det gäller vattenkvaliteten samverkar utsläppen direkt till vattnet med nedfallet av luftföroreningar. Förorenade floder för näringsämnena (främst fosfor och kväve) till havet och bidrar till näringstillskottet till kustområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;De viktigaste parametrarna för att beskriva vattenkvaliteten är organiskt material, närsalter (kväve och fosfor) och giftiga förore- ningar (tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar). Den utvärdering av förhållandena i Europa som presenterades i Do- &lt;NOBR&gt;bris-rapporten&lt;/NOBR&gt; visade att vattenkvaliteten är dålig i många av floderna på den europeiska kontinenten som rinner till Nordsjön och Öster- sjön. Det finns inga generella skillnader mellan östeuropeiska och västeuropeiska floder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft2"&gt;Koncentrationerna av organiskt material är högst i floderna i Öst- och Sydeuropa och i lägst i de nordiska länderna. Det finns ett klart samband mellan mängden organiskt material och befolkningstäthet. Man har noterat nedåtgående trender för organiskt material under de senaste tio åren i flertalet floder i Västeuropa. Detta har kopplats till den förbättrade avloppsvattenreningen. Förbättringen har varit mindre i Central- och Östeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft2"&gt;Halterna av närsalter är i allmänhet låga i floderna i Norden och höga i ett band från södra delen av Storbritannien till Balkanländerna och Ukraina. Fosfornivåerna, som hänger samman med kommunalt avloppsvatten och industriutsläpp, är höga i tätbefolkade områden. Kvävehalterna, som främst orsakas av jordbrukets användning av handels- och stallgödsel, är högst på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;För stora tillskott av näringsämnen till sötvatten och kustvatten ger upphov till eutrofiering. Om inte åtgärder vidtas kan allvarliga eutrofieringseffekter, t.ex. omfattande algblomningar, uppkomma. Se- dan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har allmänt nedåtgående trender för fosfor noteras i flertalet västeuropeiska floder och i många sjöar medan man uppmätt en ökning i de flesta östeuropeiska floder. Nedgången i Västeuropa anses bero på den förbättrade avloppsvattenreningen. Trots detta fin- ner man fortfarande de allra högsta koncentrationerna i västeuropeiska floder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft2"&gt;Som en kontrast till denna minskning har nitrathalterna i floder och sjöar ökat under de senaste &lt;NOBR&gt;20-40&lt;/NOBR&gt; åren. Ökande koncentrationer har emellertid uppmätts även i vattenområden med liten direkt mänsklig påverkan. Detta anses bero på den ökning av det atmosfä- riska nedfallet av kväveföreningar som skett under samma tidsperiod. Den mest markanta ökningen har noterats i floder i de södra och östra delarna av Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft2"&gt;Tungmetallhalterna i sjöar och vattendrag ökade under första delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; och nådde alarmerande nivåer runt år 1970. Då vidtogs åtgärder mot dessa föroreningar, något som under det senaste årtiondet lett till sjunkande tungmetallhalter i många västeuropeiska floder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft2"&gt;Någon allmän utvärdering av miljösituationen beträffande tung- metaller och POPs har inte varit möjlig på grund av brist på data. I allmänhet ligger emellertid halterna i de flesta områden betydligt un- der gränsvärden för bra dricksvatten. Höga halter av kadmium och kvicksilver förekommer dock i vissa europeiska floder. Användning-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft2"&gt;en av ett antal POPs har förbjudits eller starkt begränsats i ett flertal länder. Detta har lett till en markant sänkning av halterna i ytvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Förorening av grundvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Grundvattenkvaliteten inom vissa jordbruksområden hotas av nitrat- läckage, i huvudsak på grund av omfattande användning av handels- och stallgödsel. Särskilt hotade eller förorenade områden finner man i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Danmark. I vissa områ- den i Danmark, Nederländerna, Frankrike, Litauen och Vitryssland hotas dricksvattnet av bekämpningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Kommunalt såväl som farligt avfall är ett växande miljöproblem i Eu- ropa. En beräkning av avfallsmängderna från olika samhällssektorer visar att gruvavfall dominerar följt av industriavfall och kommunalt avfall. Statistiken över avfallsproduktion, transporter och hantering är osäker. Tillförlitligare data krävs innan avfallsproblemet kan utvärde- ras på ett riktigt sätt. I detta sammanhang är en harmonisering av klassificeringen av olika typer av avfall är viktig. Vissa slutsatser kan dock dras från den information som finns tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Under tidsperioden &lt;NOBR&gt;1975-1990&lt;/NOBR&gt; ökade produktionen av kommu- nalt avfall generellt. Mängden avfall som produceras per capita varie- rar mellan olika länder. Den är något lägre i länderna i Central- och Östeuropa jämfört med &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Till länder med ovanligt stor produktion av kommunalt avfall, mer än 400 kilo per capita och år, hör Nederländerna, östra Tyskland, Ungern, Österrike, Schweiz, Danmark, Finland, Norge och Luxemburg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft2"&gt;Avfallets sammansättning har också ändrats. En större andel av industriavfallet betraktas nu som miljöfarligt avfall. Mängden plast och förpackningar har ökat i Västeuropa. En liknande ökning kan för- väntas även i Central- och Östeuropa under de kommande åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Avfallshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft2"&gt;I Europa deponeras fortfarande större delen av avfallet på tippar. Detta leder ofta till förorening av mark och grundvatten samt till bild- ning av metan, koldioxid och giftiga gaser. En betydande del av av- fallet bränns numera och även om utsläppen i ökande utsträckning re- nas så är utsläppen av dioxiner, saltsyra och kvicksilver betydande i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;P class="p141 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft2"&gt;jämförelse med andra källor. Ökad förbränning av avfall är emellertid ett alternativ för att producera el och värme, vilket leder till minskad förbrukning av t.ex. kol. En förutsättning är dock att utsläppen renas på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;I vissa länder bl.a. i Spanien, Portugal, Frankrike och Danmark, spelar kompostering en betydande roll i avfallshanteringen. Använd- ningen av mera sofistikerade komposteringsprocesser, inklusive bio- gasproduktion, är emellertid begränsad i hela Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Vissa framsteg har gjorts, främst i vissa &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; med att minska avfallsproduktionen med hjälp av ökad avfallsseparering och återvinning. Mycket återstår dock innan man kan hävda att man löst avfallsproblemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Trots regler och internationella avtal transporteras farligt avfall fortfarande över Europas gränser och från Europa till utveck- lingsländerna. Detta är en fråga som många länder i Central- och Öst- europa pekar på som ett viktigt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Stor oro har under de senaste åren uttryckts beträffande förore- ning av mark och grundvatten från gamla avfallstippar. Detta har inte minst varit fallet när kandidatländerna beskrivit sina respektive län- ders miljöproblem. Det finns ingen pålitlig europeisk beräkning av omfattningen av dessa problem. Från vissa länder finns information om antalet förorenade områden och vilka föroreningar som förekom- mer. Från sex &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; rapporteras totalt mer än 55 000 områden av vilka 22 000 uppskattas befinna sig i ett från miljösynpunkt kritiskt tillstånd. I andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; är informationen ofullständig. Man har beräknat att det totalt kan komma att kosta mer än 25 miljarder ECU att åtgärda de allvarligast förorenade områdena. I de Central- och Öst- europeiska länderna tillkommer de speciella &lt;NOBR&gt;avfalls- /föroreningsproblem&lt;/NOBR&gt; som hänger samman med de tidigare sovjetiska militärbaserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljötillståndet i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft2"&gt;För en mera ingående redovisning av miljötillståndet i Sverige hänvi- sas till publikationer utgivna av Naturvårdsverket t.ex. Miljötillstån- det i Sverige (Naturvårdsverkets rapport 4509) och Vem förorenar Sverige (Naturvårdsverkets rapport 4788)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB314971x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft2"&gt;Nedan följer en kort sammanfattning av aktuella problem till- sammans med en diskussion om den framtida utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Luftföroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;De svenska luftföroreningsutsläppen är små i ett europeiskt perspek- tiv. Räknat som utsläpp per capita är emellertid de svenska kväveox- idutsläppen bland de högsta i Europa (se bilaga 2). Detta kan bero på ett antal faktorer, inklusive intensiv trafik. Men det finns också bety- dande osäkerheter beträffande storleken på utsläppen från en rad olika källor. Ett sådant exempel är utsläppen från terrängfordon. De vikti- gaste utsläppskällorna i Sverige framgår av tabell 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft3"&gt;Tabell 3.1 Svenska utsläpp av luftföroreningar från olika sektorer 1995&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;SO&lt;SPAN class="ft9"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p292 ft0"&gt;NO&lt;SPAN class="ft9"&gt;x &lt;/SPAN&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;NH&lt;SPAN class="ft9"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Stora och medelstora förbrännings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p294 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;anläggningar &amp;gt;50MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Industriell förbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p294 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Annan förbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p294 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Industriella processer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p292 ft0"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p296 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Vägtransporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p297 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Övriga transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p298 ft0"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Annan antropogen verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p300 ft2"&gt;Svavelutsläppen från energisektorn i Sverige har minskat betyd- ligt, bl.a. genom introduktionen av kärnkraft. Tabellen visar också jordbrukets stora betydelse för de totala ammoniakutsläppen. Denna sektors totala dominans står i överensstämmelse med förhållandena i Europa som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Lokal luftkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Den låga befolkningstätheten i stora delar av Sverige tillsammans med det faktum att Sverige ligger långt ifrån de stora utsläppsområ- dena i Europa, gör att Sverige i jämförelse med många andra europe- iska länder, i många avseenden kan anses ha en relativt opåverkad miljö,. Det viktigaste lokala problemet är förekomst av höga luftföro- reningshalter i tätorter, vilka i huvudsak beror på trafiken i de södra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft2"&gt;delarna av landet, men också på grund av vedeldning i de norra. Ma- terialkorrosion och hälsoeffekter är fortfarande viktiga frågor i tät- ortsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Effekter av svavel- och kvävenedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Storskalig förorening som beror på försurande och eutrofierande äm- nen samt fotokemiska oxidanter förorsakar negativa miljöeffekter i successivt minskande omfattning från södra Sverige mot norr. Ned- fallet av svavelföreningar visar en klart nedåtgående trend sedan 1990. En svagt nedåtgående trend har under de senaste åren också kunnat noteras för kvävenedfallet. Trots detta är försurningen av sjöar och eutrofieringen av havsområdena runt Sverige fortfarande ett all- varligt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Ozon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft22"&gt;Över stora delar av Sverige är ozonkoncentrationerna fortfarande så höga att de utgör ett hot mot vegetationen, inklusive grödor, och människors hälsa. De högsta koncentrationer som man uppmäter idag tycks emellertid vara något lägre än de som förekom under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Tungmetaller och POPs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft2"&gt;Nedfallet av tungmetaller har minskat betydligt sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Idag utgör tungmetallföroreningar i Sverige i huvudsak ett lokalt problem med undantag för kvicksilver för vilket den regionala spridningen fortfarande är av betydelse. Kvicksilvernedfallet har i stort sett halve- rats, men är fortfarande ett allvarligt problem. Kvicksilverhalterna i fisk och i de påverkade sjöarna tycks för närvarande vara konstant och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft2"&gt;i vissa fall har en minskning noterats. Den positiva trenden för kvick- silver har emellertid precis inletts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft2"&gt;Nedfallet av bly har minskat i betydande omfattning och utgör för närvarande enbart ett mindre regionalt problem i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Vad gäller kadmium så har nedfallet från atmosfären minskat och de regionala problemen i Sverige är av mindre vikt. Sett i sam- manhang med den belastning som sker via handelsgödsel så kan emellertid ytterligare åtgärder mot nedfallet av kadmium från luften visa sig vara befogade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft2"&gt;Föroreningen av den svenska miljön med svårnedbrytbara orga- niska föroreningar är inte känd i detalj. Den förväntas emellertid inte utgöra något stort hot mot de terrestra ekosystemen. Problemet kan emellertid vara mer allvarligt i nordligare och kallare områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Framtida föroreningssituation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft2"&gt;Föroreningssituationen i Sverige håller i många avseenden på att för- bättras. För vissa föroreningar (svaveldioxid, partiklar och bly) har de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt varit effektiva. Utsläppsminskningarna har dock i många fall varit mindre i andra länder vilket innebär en fortsatt belastning på den svenska miljön från källor utanför landet. När det gäller andra föroreningar, framför allt från transportsektorn (NO &lt;SPAN class="ft12"&gt;x &lt;/SPAN&gt;och CO&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;), så har åtgärderna i Sverige, lik- som i andra länder, varit mindre effektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Åtagandena inom ramen för det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; förväntas leda till betydande minskningar av nedfallet i Sverige, trots att protokollet inte kräver att Sverige skall minska sina utsläpp ytterligare. För Sverige kommer de största vins- terna att komma från de förväntade utsläppsminskningarna under pe- rioden &lt;NOBR&gt;1995-2010&lt;/NOBR&gt; i Tyskland (40 procent av den totala minskningen), Storbritannien (21 procent), Polen (18 procent), Danmark (8 procent) och Tjeckien (7 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljötillståndet i havsområdena kring Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft2"&gt;Samtliga havsområden som omger Sverige, dvs. Östersjön, Kattegatt och Skagerack, är påverkade av människans olika verksamheter. Ha- vet och särskilt områdena nära kusterna påverkas av föroreningar som tillförs området via utsläpp till vatten i sjöar, vattendrag eller direkt vid kusten, av nedfall av föroreningar från luften samt av utsläpp från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Östersjön är ett halvt inneslutet och känsligt havsområde som påverkas av en kombination av naturliga, ogynnsamma faktorer och den ständiga tillförseln av föroreningar från människans olika verk- samheter. Miljötillståndet i Östersjön avspeglar denna blandning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft2"&gt;naturliga faktorer som människan inte kan påverka och skadliga ef- fekter av mänskliga aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft2"&gt;Miljötillståndet i Östersjön utvärderas regelbundet (vart femte år)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft2"&gt;av Helsingforskommissionen, HELCOM. Den senaste publicerades under våren 1997. Tillförseln av föroreningar kartläggs också av HELCOM och publiceras i rapporter. En sådan rapport kommer att publiceras under &lt;NOBR&gt;hösten-vintern&lt;/NOBR&gt; 1997/98. I Nordsjöområdet inklusive Skagerack sker motsvarande arbete inom ramen för Oslo- och Paris- kommissionerna, OSPAR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;De allvarligaste föroreningsproblemen och hoten mot den biolo- giska mångfalden i havsområden kring Sverige innefattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;tillförsel av närsalter, främst fosfor och kväve, och organiskt material som förorsakar eutrofiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;svårnedbrytbara organiska föroreningar, POPs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;metaller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;utsläpp av olja.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Eutrofiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft2"&gt;Havsområdena och framförallt kustområdena tillförs fosfor och kväve från en rad olika källor. De viktigaste är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten som släpps ut till floder, vattendrag eller direkt vid kusten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kväve som läcker ut från jordbruks- och skogsmark och trans- porteras via floderna till havet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;fosforföreningar släpps ut från olika industriprocesser (tillverkning av handelsgödsel, pappers- och massaindustrin, metall- och stålverk samt från gruvdrift). Utsläpp av kväveföre- ningar sker från tillverkning av handelsgödsel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kväveoxider som släpps ut från förbränning av fossila bränslen från energiproduktion från fordon och deponeras antingen direkt på havsytan eller på land, varefter kvävet läcker ut och transpor- teras till havet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ammoniakavgång från stallgödsel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p317 ft2"&gt;Utsläpp av syreförbrukande organiskt material från kommunalt och industriellt avloppsvatten bidrar också till eutrofieringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB314975x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft2"&gt;Tillförseln av fosfor och kväve till samtliga svenska havsområ- den har ökat kraftigt sedan början av seklet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft2"&gt;Tillförseln av fosfor och kväve till Östersjön framgår av nedan- stående tabell som baseras på ännu icke publicerad information från HELCOM:s tredje rapport om föroreningsbelastningen på Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft3"&gt;Tabell 3.2 Utvecklingen av kväve- och fosfortillförseln till Östersjön (totalt) i ton per år (HELCOM r eport 64B).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p321 ft12"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p323 ft12"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p324 ft11"&gt;660 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;640 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;780 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p1 ft26"&gt;46 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p1 ft26"&gt;38 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;38 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft2"&gt;Tillförseln av organiskt material (biologisk syreförbrukande ma- terial) via floder och punktkällor beräknas ha minskat med mer än 50 procent från 1 400 000 ton till 665 000 ton mellan åren 1987 och 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft2"&gt;Om man ser till olika ländernas bidrag till kvävetillförseln så fördelas dessa enligt nedanstående tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft3"&gt;Tabell 3.3 Olika länders och verksamheters bidrag till kvävetillförseln till&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p329 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Östersjön &lt;/SPAN&gt;(Källa: SNV rapport 4735 Kväve från land till hav. Data&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft11"&gt;från 1990)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft12"&gt;Andel (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Estland, Lettland, Litauen, Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Atmosfäriskt nedfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft26"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Kvävefixering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft26"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p290 ft28"&gt;Danmark och Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft28"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p300 ft2"&gt;Effekter av den ökande tillförseln av närsalter omfattar bl.a. för- ändringar av artsammansättning och utbredning av olika arter, alg- blomningar som ökat i såväl frekvens som omfattning, ökad syreför- brukning i djupare vattenlager när det organiska materialet bryts ner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Enligt HELCOM:s rapport om miljötillståndet i Östersjön har tillförseln av fosfor minskad betydligt under de senaste tio åren. Vad gäller tillförseln av kväve så kan man emellertid inte se några entydi- ga trender.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;Den minskade tillförseln avspeglas emellertid inte i koncentra- tionerna av närsalter som uppmätts i havsvattnet. Eutrofieringseffek- terna har dock minskat i vissa kustområden där tillförseln minskat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft2"&gt;markant. I det öppna havet har man emellertid inte kunnat konstatera några sådana positiva förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;Östersjöländerna beslöt 1988 att utsläppen av närsalter skulle minskas betydligt, i storleksordningen 50 procent, under perioden fram till 1995. I den rapport som Helsingforskommissionen lade fram inför regeringschefskonferensen om Östersjön som hölls i maj 1996, konstateras att man trots omfattande insatser inte lyckats uppnå mål- sättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Svårnedbrytbara organiska föroreningar, POPs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Svårnedbrytbara organiska föroreningar, POPs, har under årtionden spritts i den marina miljö från en rad olika källor däribland olika in- dustriutsläpp, kommunalt avloppsvatten, jord- och skogsbruk, trafik och energiproduktion samt via nedfall från luften av ämnen som DDT och PCB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;DDT och PCB har tillsammans med kvicksilver förorsakat om- fattande skador på bl.a. sälar, örnar och sjöfågel (t.ex. sillgrisslor) i Östersjön. Östersjöländerna har förbjudit användningen av ämnen som DDT, PCB och PCT i Östersjön. Man har också lagt fast ambi- tionen att tillförseln av farliga ämnen skall upphöra inom 25 år. Mål- sättningen är att koncentrationerna i miljön skall minskas till nära bakgrundsnivåerna för naturligt förekommande ämnen och till nästan noll för av människan tillverkade ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft22"&gt;Tack vare åtgärderna har halterna av dessa miljögifter börjat minska i Östersjöområdet. Nedgången ligger nära den målsättning om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft2"&gt;en minskning med 50 procent som lades fast i HELCOM:s minister- deklaration 1988.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft2"&gt;Åtgärderna har lett till att populationerna av gråsäl och havsörn nu åter börjat öka i Östersjöområdet. Man beräknar att det idag finns cirka 5 300 gråsälar i Östersjön. För havsörn har utvecklingen också varit mycket positiv. Fortplantningsförmågan ligger nu mycket nära den normala och antalet örnar är efter 25 år nu tillbaka till vad som kan anses vara normalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Tungmetaller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Olika tungmetaller tillförs den marina miljön från en rad källor. De viktigaste är industriutsläpp, jordbruket, otillräckligt behandlat kom- munalt avloppsvatten, trafik och energiproduktion, nedfall från luften&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft2"&gt;av metaller samt läckage av metaller från jordar som drabbats av för- surning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;Det finns idag ingen enhetlig bild av utvecklingen av tungme- tallhalterna den marina miljön. Den enda säkra trenden är att tillför- seln av bly minskat som en följd av införande och ökat utnyttjande av blyfri bensin i många av länderna kring Östersjön och i Europa som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Olja och oförbrända kolväten (PAH)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Olja och oljeprodukter släpps ut i havet från en rad källor på land och till havs. Sådana källor är kommunernas dagvattensystem och utsläpp som kommer från fordon, maskiner, spill vid tankställen och garage m.m. Andra källor är hantering av olja och oljeprodukter vid oljeter- minaler som ger upphov till spill som också tillförs dagvattennätet, nedfall från luften av olja, oljeprodukter och kolväten från ofullstän- dig förbränning av fossila bränslen samt utsläpp av olja och oljehal- tigt avfall från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Enligt HELCOM:s beräkningar tillförs havsområdena kring Sve- rige varje år mellan 20 000 och 70 000 ton olja eller kolväten som härrör från olja. Tillförseln från landbaserade källor via floder, dag- vatten eller via atmosfären dominerar och svarar för mer än 90 pro- cent av den totala tillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Effekterna av stora oljeutsläpp vid olyckor eller andra typer av utsläpp är väl kända. De långsiktiga effekterna av låga koncentratio- ner av olja i Östersjön är emellertid otillräckligt kända. Det är emel- lertid känt att små mängder olja på havsbottnen eller i sedimenten kan förorsaka allvarliga effekter på bottenlevande djur och mikroorganis- mer. Fiskägg och fiskyngel är också mycket känsliga för oljans gifti- ga beståndsdelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Frågan om effekterna av tillförsel av oförbrända kolväten, fram- för allt via utsläppen av avgaser från tvåtakts utombordsmotorer un- der vattenytan, har aktualiserats under senare år. Man har beräknat att Östersjöområdet som helhet varje år tillförs mellan 30 och 40 000 ton oförbrända kolväten på detta sätt. Det som också är allvarligt är att ut- släppen till allra största delen sker under de två till tre månader då aktiviteten i de marina ekosystemen är som störst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljötillståndet i länderna i Central- och Östeuropa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Lokal luftförorening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;Svaveldioxid och partiklar (sot och industriellt stoft) var tidigare det kanske främsta miljöproblemet i ett antal industriområden, framförallt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft2"&gt;i södra Östtyskland, nordvästra Tjeckoslovakien och södra Polen. Fö- re 1990 uppskattar man att cirka 50 procent av storstäderna i östra Eu- ropa uppvisade halter över WHO:s gränsvärden. Avsevärda förbätt- ringar har emellertid uppnåtts sedan dess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Även om halterna av svaveldioxid, bly och partiklar i städerna har gått ner i hela Europa har de större tätorterna i länderna i Central- och Östeuropa i allmänhet fortfarande sämre luftkvalitet än motsva- rande områden inom EU. Detta gäller speciellt för svaveldioxid, par- tiklar och bly. För andra föroreningar av betydelse för hälsan och för vilka data föreligger är inte situationen sämre i kandidatländerna jäm- fört med EU. Det är sannolikt snarare så att halterna av kvävedioxid är något högre inom EU till följd av den mer omfattande biltrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Försurning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft2"&gt;I de central- och östeuropeiska länderna omfattar försurningsproble- men framför allt markförsurning och skador på skog. Skadorna är de mest omfattande i hela Europa och är koncentrerade till områden med stor kolförbränning och därmed stora svavelutsläpp, främst i den s k svarta triangeln i södra delen av tidigare Östtyskland, norra Tjeckien, Slovakien och södra Polen. De kritiska belastningsgränserna över- skrids och det sura nedfallet anses vara en av de viktigaste orsakerna till skogsskador och i vissa områden till skogsdöd. Den senaste rap- porten om skogstillståndet i Europa visar dock på en förbättring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Svårnedbrytbara organiska ämnen och metaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft2"&gt;Det saknas ett samlat underlag för att göra bedömningar av situatio- nen som helhet för metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen i kandidatländerna, liksom i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Helt klart förekommer s.k. hot spots, där problemen är mycket allvarliga. Den generella utbred-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p337 ft2"&gt;ningen är emellertid inte känd. Inte heller finns tillräckligt underlag för att bedöma de olika föroreningskällornas betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft13"&gt;Kärn- och strålskyddssäkerhet samt &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnva- pen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft2"&gt;Miljöpåverkan av kärnkraftproduktion sker genom kontrollerade ut- släpp av radioaktiva ämnen under normaldrift eller genom okontrolle- rade utsläpp i samband med olyckor. Utsläpp under normaldrift i kandidatländerna har idag liten miljöpåverkan. Inom EU finns ge- mensamma uppfattningar om hur kärnsäkerhet skall främjas och ut- vecklas, om hur dess nivåer skall mätas, samt om var rimliga band av säkerhetsnivåer skall ligga. I kandidatländerna är dessa nivåer lägre än i EU:s nuvarande medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft2"&gt;Hantering av radioaktivt avfall sker i anläggningar som i princip inte skiljer sig från anläggningar för andra steg i kärnbränslecykeln. I en anläggning för hantering eller lagring av radioaktivt avfall är ris- kerna för spridning av radioaktivitet mindre än i ett kärnkraftverk. Anläggningen för lagring av radioaktivt avfall skiljer sig dock från andra anläggningar därigenom att den skall fylla sin funktion under mycket långa tidsrymder. Omhändertagandet av radioaktivt avfall är ett stort problem i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft2"&gt;Hälso- och sjukvården kräver, speciellt i de baltiska länderna, stora investeringar. Utifrån strålskyddssynpunkt behöver hälso- och miljömedvetandet höjas på alla områden som joniserande och icke joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Anpassning och tillämpning av EU:s miljölagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kandidatländernas lagstiftning och behov av anpassning till de vikti- gaste &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Inledning och generella frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Flertalet av kandidatländerna hade redan under det tidigare central- planerade kommunistiska samhällssystemet åtminstone på papperet en omfattande miljölagstiftning. Lagstiftningen baserades ofta på miljökvalitetsstandards medan direkta emissionskrav på enskilda an- läggningar eller typer av anläggningar var mera sällsynta. Dessa ofta mycket strikta gränsvärden t.ex. inom luftvårdsområdet, överskreds ofta utan att några effektiva åtgärder vidtogs. Det fanns heller inga administrativa strukturer som på ett effektivt sätt kunde se till att gränsvärden och utsläppskrav inte överskreds. Att ställa upp strikta miljökrav var också ett sätt på vilket man kunde ta in miljöavgifter, även om inbetalningarna från industrier och andra anläggningar ofta uteblev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Ett undantag utgör naturvårdsområdet. Samtliga kandidatländer hade redan under kommunisttiden upprättat omfattande system av skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;De kandidatländer som tidigare ingick i Sovjetunionen hade ing- en egen lagstiftning inom områdena kärnkraft, strålskydd och nukleär icke spridning. Sådana lagar har därför införts först under senare år eller håller, i några fall, på att utarbetas. De tidigare självständiga staterna bland kandidatländerna hade sedan tidigare egen fullständig lagstiftning, som moderniserats efter behov.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB314981x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft13"&gt;Ny miljölagstiftning i samtliga länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft2"&gt;I samband med den pågående samhällsomvandlingen inleddes arbetet med ny lagstiftning för i stort sett hela samhället, inklusive miljöom- rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;I detta sammanhang kan det vara värt att påminna om att debat- ten om de allvarliga och omfattande miljöproblemen i de Central- och Östeuropeiska länderna var en viktig drivkraft bakom kraven på ett förändrat samhällssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Eftersom frågan om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; inte var aktuell vid denna tidpunkt (i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet)&lt;/NOBR&gt; så var anpassning till EU- lagstiftningen inte någon avgörande fråga när de första nya miljöla- garna utformades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft3"&gt;Tabell 4.1 Nya miljöskyddslagar i Baltikum och Polen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft12"&gt;1990 Nature Protection Act, Act on Sustainable&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft28"&gt;Development 1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft12"&gt;Law on Environmental Protection 1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft12"&gt;Environmental Protection Act 1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft11"&gt;Law on Protection and Management of the Environ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;ment från 1981 gäller fortfarande. Förslag till ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;miljöskyddslag behandlas i parlamentet sedan 1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft2"&gt;Dessa ramlagar är nu föremål för revidering eller har redan suc- cessivt ändrats för att uppfylla EU:s lagstiftning och principer på miljöområdet t.ex. genom att man inarbetat bärkraftig utveckling som övergripande målsättning, principen om att förorenaren skall betala, försiktighetsprincipen, regler om den enskildes och allmänhetens rätt till information i miljöfrågor samt sektorsintegrering av miljöaspek- terna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;I vissa fall, t.ex. i förslaget till ny polsk miljölag, har man också valt att ta upp frågorna med anknytning till integrerad förorenings- kontroll &lt;NOBR&gt;(IPPC-direktivet)&lt;/NOBR&gt; i ramlagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft2"&gt;Ett stort problem i arbetet med att anpassa ländernas lagstiftning till EU:s regelverk är kapaciteten inom respektive ministerium att skriva nya lagar, få dessa godkända först inom det egna ministeriet och sedan av övriga berörda ministerier samt av de EU- integrationsenheter som tillskapats för att granska att all ny lagstift- ning står i överensstämmelse med EU:s.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft2"&gt;En annan flaskhals i anpassningsprocessen är de nationella par- lamenten. Dessa har haft svårt att hinna behandla de lagförslag som förelagts dem från praktiskt taget varje samhällsområde. Tids- utdräkten för att anta nya lagar har varit betydande inte minst på mil- jöområdet och särskilt inom de områden där de nya miljölagarna be- rör sektorsövergripande frågor som vattenförvaltning, kemikaliehan- tering, transporter m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft2"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden om kandidatländerna framgår att dessa i sitt anpassningsarbete prioriterat den lagstiftning som togs upp i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden om inre marknaden från 1995. Detta är logiskt mot bakgrund av de medlemskriterier som EU:s rege- ringschefer beslöt om bl.a. vid sina möten i Köpenhamn och Madrid 1993 och 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan man konstatera att den anpassning som hittills skett i huvudsak har rört ramlagar och grundläggande lagar in- om respektive miljösektor. Mycket (i vissa fall allt) återstår emellertid främst när det gäller tillämpningslagstiftning, gränsvärden för mil- jökvalitet, utsläppskrav för olika typer av anläggningar, miljööver- vakning och insamling av information. Stora insatser krävs också för att bygga upp administrationernas förmåga (särskilt lokalt och regio- nalt) att effektivt kontrollera att regelverket genomförs i enlighet med EU:s regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft2"&gt;Nedan följer en kort sammanfattning av läget beträffande an- passningen av lagstiftningen inom de miljöområden som utredningen enligt sina direktiv haft att prioritera dvs övergödning (inklusive vat- tenkvalitet), försurning (inkl luftkvalitet), tungmetaller, svårnedbryt- bara organiska ämnen (POP), klimat, ozonnedbrytande ämnen och bi- ologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Dessutom ingår en översikt över situationen inom avfalls- och kemikalieområdena, två områden som tidigare i stor utsträckning för- summats. Dessa två sektorer är sannolikt är de områden där en större del av arbetet med att anpassa respektive lands regler till EU:s regel- verk återstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft2"&gt;Översikten koncentreras till förhållandena i de kandidatländer som finns i Sveriges närområde dvs Estland, Lettland, Litauen och Polen samt på luftvårdsområdet även Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Klimat och klimatförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft13"&gt;EU:s arbete med klimatfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft2"&gt;De globala klimatförändringarna är en av de prioriterade miljöfrågor- na i EU:s femte miljöhandlingsprogram som antogs 1992. Enligt detta har &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; tillsammans åtagit sig att fram till år 2000 frysa utsläppen av koldioxid på 1990 års nivå. I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; strate- gi för att uppfylla denna målsättning ingår energiprogrammen SAVE, ALTENER och THERMIE, skatt på koldioxid samt övervakning av utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Inför förhandlingarna hösten 1997, om ett bindande protokoll till den globala klimatkonventionen, enades &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; våren 1997 om en förhandlingsposition. Denna innebär att EU som helhet åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser med 7,5 procent till år 2005 och med 15 procent till år 2010. Åtagandet gäller under förutsättning att övriga större industriländer gör motsvarande åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har också enats om hur minskningen av utsläppen skall fördelas mellan medlemsländerna för att uppnå målet på 15 pro- cent för EU som helhet. Överenskommelsen innebär att vissa länder måste minska sina utsläpp med mer än 15 procent medan andra län- der, särskilt de länder där en ökad industrialisering förutses eller som redan minskat sina utsläpp betydligt t.ex. Sverige och Frankrike, till- låts att öka sina utsläpp. Den exakta fördelningen mellan länderna kommer att fastställas efter det att de globala förhandlingarna är slut- förda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB314984x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft3"&gt;Tabell 4.2 EU:s förslag till förändringar av koldioxidutsläpp till år 2010, i relation till 1990 års nivå&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p351 ft12"&gt;% förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p353 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p354 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft28"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p355 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft28"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft28"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p353 ft26"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;±0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p352 ft26"&gt;±0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft13"&gt;Viktiga &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och åtgärdsprogram av betydelse för arbe- tet med klimatfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft2"&gt;Insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser hänger nära samman med åtgärder inom energisektorn. Jämfört med många andra sektorer är EU:s regelverk på energiområdet mindre omfattande. EU:s regler rörande konventionella energislag innebär inga större begräns- ningar av medlemsländernas energipolitik. De direktiv som antagits inom &lt;NOBR&gt;SAVE-programmet&lt;/NOBR&gt; förefaller vara de som är av störst betydelse från miljösynpunkt. Den liberalisering som förväntas av den inre energimarknaden kommer dock att ha djupgående inverkan på ener- gipolitiken också i Central- och Östeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft2"&gt;I rådsslutsatserna från mars 1997 nämns en rad områden och åt- gärder inom vilka det finns stor potential att bidra till minskningen av utsläppen av växthusgaser. Dessa är bl.a. program för förnybara ener- gikällor, program som rör kombinerad produktion av värme och el och övergång till energiproduktion som ger mindre utsläpp av växt- husgaser; energieffektiviseringar i byggnader; minskad bränsleför- brukning och minskade utsläpp av växthusgaser från passagerar- och transportfordon; begränsning av utsläppen av freoner, minskade me- tanutsläpp; minskade utsläpp av dikväveoxid från den kemiska in- dustrin samt gradvis minskning eller eliminering av subventioner och skattefördelar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB314985x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft3"&gt;Tabell 4.3 &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; - beslut och f örordningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Område/Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Beslut/Direktiv/Program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft0"&gt;Beslut 93/389 om övervakningsmekanism för CO2 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft10"&gt;andra växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Luftföroreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Dir. 88/609 om stora förbränningsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;SAVE-,&lt;/NOBR&gt; ALTENER- och &lt;NOBR&gt;THERMIE-programmen&lt;/NOBR&gt; med till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft10"&gt;hörande direktiv om bland annat märkning, effektivitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft32"&gt;normer och samlingsdirektiv om åtgärder för att spara ener-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft32"&gt;gi. Detta innehåller dock få bindande regler och medlems-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft32"&gt;länderna åtar sig enbart att genomföra program inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft10"&gt;respektive område.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft0"&gt;Dir. 84/360 om luftförorening från industrianläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft0"&gt;Dir. 70/220 med ändringsdirektiv om utsläpp från motor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft32"&gt;fondon. Dir. 72/306 med ändringsdirektiv om utsläpp från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft32"&gt;dieselfordon. Dir. 88/77 om gasutsläpp från dieselmotorer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft32"&gt;&lt;NOBR&gt;Auto-Oil&lt;/NOBR&gt; programmet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft0"&gt;Com 4/96 om avfallstippar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Freoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft0"&gt;Förordning 3093/94 om ozonnedbrytande ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft0"&gt;Minskad gödselanvändning, bättre gödselhantering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p359 ft32"&gt;begränsning av antalet djur per arealenhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft2"&gt;Flera av kandidatländerna har i sina respektive miljöpolicies an- givit samma mål som EU beträffande utsläpp av koldioxid nämligen att utsläppen år 2000 inte skall vara större än utsläppen år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;Kandidatländernas anpassning på klimatområdet blir beroende av EU:s slutliga åtaganden i de globala förhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Estland - beslut och förordningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;Estland har ratificerat klimatkonventionen. En särskild nationell kommission har tillsatts under ordförandeskap av miljöministern för att samordna genomförandet av klimatkonventionen. En första natio- nell redovisning av arbetet har skett till konventionssekretariatet. Lik- som &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; ingår Estland bland de s.k. Annex &lt;NOBR&gt;I-länderna&lt;/NOBR&gt; inom konventionen. Estland är därför bundet vid samma åtaganden för att möta konventionens mål som &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Estland har fått resurser från GEF (Global Environmental Faci- lity) för att genomföra ett antal klimatrelaterade projekt. Resultaten från projekten kommer att användas i det pågående arbetet med en nationell plan rörande klimatförändringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft2"&gt;Estland deltar i OECD:s arbetsgrupp - Common Action Study - som har till uppgift att identifiera lämplig politik och åtgärder på An- nex &lt;NOBR&gt;I-nivå,&lt;/NOBR&gt; något som kan leda till betydande minskningar av utsläp- pen av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Lettland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft2"&gt;Lettland har ratificerat klimatkonventionen. Målet för den lettiska klimatpolitiken är i första hand att till år 2000 frysa utsläppen av kol- dioxid på 1990 års nivå. Detta mål kan emellertid komma att äventy- ras om nuvarande trend att ersätta användning av naturgas med billi- gare importerade bränslen t.ex. tung eldningsolja fortsätter. Man pla- nerar att utarbeta en nationell klimatplan med arbetet har ännu inte kommit igång p.g.a. brist på resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft2"&gt;Litauen har ratificerat klimatkonventionen. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att utarbeta detaljerade rekommendationer för hur Li- tauen skall kunna uppfylla konventionens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft2"&gt;Den litauiska miljöstrategin från oktober 1995 omfattar rekom- mendationer för att spara energi, öka energieffektiviteten inom alla samhällssektorer och åtgärder för att utveckla förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft2"&gt;Enligt strategin skall man också satsa på ökad användning av naturgas vilket kan innebära minskade koldioxidutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft2"&gt;Polen har ratificerat klimatkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Skydd för ozonlagret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;EU:s arbete för att skydda ozonlagret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft2"&gt;Följande EU Direktiv och åtgärdsprogram är viktiga för arbetet att skydda ozonlagret:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förordning 94/3093/EC om ozonnedbrytande ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Samtliga direktiv som innebär minskade utsläpp av kväveoxider.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Förhållandena i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Produktion av ämnen som skadar ozonskiktet sker i Polen, Tjeckien och Rumänien. Förbrukningen av sådana substanser i de flesta län- derna i Central- och Östeuropa har minskat med storleksordningen &lt;NOBR&gt;75-80&lt;/NOBR&gt; procent mellan 1984 och 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen regleras globalt genom det s.k. Montrealprotokollet. Protokollet ingår inom ramen för den glo- bala Wienkonventionen från 1985 om skydd för ozonlagret. Trots de minskningar som skett uppfyller inte kandidatländerna fullt ut kraven i Montrealprotokollet och de tillägg som gjorts till detta 1990 i Kö- penhamn. De har därför samtliga ansökt om en tidsfrist på upp till 5 år för att klara kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 94/3093/EC om ozonnedbrytande ämnen inne- håller regler som motsvarar de senaste åtagandena inom Montreal- protokollet från 1992. Dessa krav kommer att gälla kandidatländerna om dessa blir medlemmar av EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Samtliga kandidatländer har ratificerat Montrealprotokollet från 1987. I nio av de tio kandidatländerna har man utarbetat avvecklings- planer för freoner och haloner. Samtliga har infört restriktioner för import, export, produktion och användning av dessa ämnen. Dock har bara ett fåtal infört särskild freonlagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Kandidatländerna har fått internationellt stöd till avvecklingen av användningen av ozonnedbrytande ämnen. GEF (Global Environment Facility) har beviljat totalt 36 miljoner till projekt i nio av de tio kan- didatländerna. Det tionde, Rumänien, har samtidigt fått 2,3 miljoner dollar i projektstöd från den multilaterala fond som är kopplad till Montrealprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Försurning och luftkvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;EU:s arbete för att minska försurning av mark och vatten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Parallellt med arbetet inom ramen för &lt;NOBR&gt;ECE-konventionen&lt;/NOBR&gt; om lång- väga gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP) har EU med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft2"&gt;ökande intensitet arbetat med försurningsfrågorna och antagit en rad direktiv och beslut som syftar att begränsa utsläppen av försurande ämnen inom Unionen. Försurning är en av de prioriterade miljöfrå- gorna i EU:s femte miljöhandlingsplan som antogs 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Trots de åtgärder som redan vidtagits eller beslutats har analyser visat att utsläppen av försurande ämnen fortfarande är så stora att 25 procent av ekosystemen i Europa år 2000 skulle utsättas för försuran- de nedfall som är större än de kritiska belastningsgränserna. Det lång- siktiga mål på försurningsområdet som lades fast i Femte Miljöhand- lingsprogrammet, att kritiska belastningar och nivåer inte skulle över- skridas, skulle således inte uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft2"&gt;EU uppdrog därför (efter bl.a. svenskt initiativ) 1995 åt EU- kommissionen att utarbeta en samlad försurningsstrategi. Våren 1997 presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ett förslag till sådan strategi (COM(97)88).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Strategiförslaget innehåller dels målbeskrivningar dels förslag till åtgärder som krävs för att uppnå målen. Det övergripande lång- siktiga målet är att det försurande nedfallet inom EU som helhet skall minska till nivåer som ligger under de kritiska belastningsgränserna. Samtidigt konstateras att det kommer att ta lång tid innan detta mål kan uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Som ett första delmål anges i försurningsstrategin att antalet om- råden som utsätts för nedfall som är större än vad naturen tål skall halveras till år 2010. För att uppnå detta måste utsläppen av svaveldi- oxid, kväveoxider och ammoniak inom EU som helhet minskas med 84, 55 respektive 29 procent jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft2"&gt;Effekterna i miljön av dessa utsläppsminskningar beräknas bl.a. bli att områdena där de kritiska belastningsgränserna överskrids minskar från 32,5 till 4,5 miljoner hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Försurningsstrategin omfattar följande åtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Nationella utsläppstak för varje enskilt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Skärpning av ett antal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; (Direktivet om stora förbrän- ningsanläggningar 88/609/EEC, direktivet om svavelhalten i vis- sa flytande bränslen 93/12/EEC m.fl.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Alla EU:s medlemsländer skall ratificera det andra svavelproto- kollet till Konventionen om långväga gränsöverskridande luft- föroreningar (LRTAP) så att detta kan träda i kraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;EU och EU:s medlemsländer skall var för sig och gemensamt försöka övertyga andra länder att vidta ytterligare åtgärder för att minska utsläppen av försurande ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;EU:s medlemsländer skall arbeta aktivt för att få till stånd en minskning av svavelutsläppen från sjöfarten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft2"&gt;I strategin betonas betydelsen av att också få till stånd betydande utsläppsminskningar i länderna i Central- och Östeuropa. För att nå målet att underskrida de kritiska belastningsgränserna förutsätter EU att det är ekonomiskt lönsamt och med största sannolikhet nödvändigt att ytterligare begränsa utsläppen inte bara i EU:s medlemsstater utan också i länder i Central- och Östeuropa, särskilt i till EU angränsande länder. Situationen är emellertid den att EU exporterar mer försurande utsläpp till dessa länder än vad man tar emot inom EU. Samtidigt krävs mindre investeringar i Central- och Östeuropa än inom EU för att uppnå samma utsläppsminskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft2"&gt;I den pågående dialogen mellan &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och de länder i Central- och Östeuropa som ansökt om att få bli &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; kommer &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att framhålla försurningen som en av de viktigaste miljöfrågorna. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; föreslår att resurser t.ex. från programmen PHARE, TAIEX och DISAE utnyttjas för åtgärder för att minska utsläppen av försurande ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Försurningsstrategin skall också ses tillsammans med det så kallade Auto/Oil programmet (COM(96)248), som har till syfte att minska utsläppen av luftföroreningar från transportsektorn genom dels förbättrade bränslekvaliteter dels skärpta krav på utsläppen från olika typer av bensin och dieseldrivna fordon. Effekterna av Au- &lt;NOBR&gt;to/Oil-programmet&lt;/NOBR&gt; skulle tillsammans med tidigare beslutade åtgärder bli att utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken fram till år 2010 skulle minska med 65 procent jämfört med utsläppen 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Viktiga &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och på försurningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Rådets direktiv 88/609/EEC &lt;/SPAN&gt;om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar. Direktivet antogs av rådet i november 1988 och omfattar förbrännings- anläggningar med en tillförd effekt på 50 megawatt eller större. I di- rektivet fastställs gränsvärden för utsläpp av bl.a. svaveldioxid och kväveoxider från nya anläggningar och utsläppstak per land för totala utsläpp från befintliga anläggningar. En översyn av direktivet beräk- nas vara klar under hösten 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Rådets direktiv 93/12/EEC &lt;/SPAN&gt;om svavelhalten i vissa flytande bränslen. I detta direktiv fastställs gränser för den högsta halten av svavel till 0,2 procent i gasoljor som används i stationära anläggning- ar och till 0,05 procent i dieseloljor som används i mobila källor. Rå- det beslöt i juni 1997 om nya indikativa gränsvärden för svavelhalt i diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft4"&gt;Kontroll av atmosfäriska utsläpp från mobila källor. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Direktiven omfattar bestämmelser dels för personbilar och lätta nyttofordon (direktiv 70/220/EEC med ett flertal ändringar dels för tunga fordon (direktiv 88/77/EEC med ändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ramdirektiv 96/61/EC &lt;/SPAN&gt;om samordnade åtgärder för att förebygga och minska föroreningar &lt;SPAN class="ft4"&gt;(IPPC). &lt;/SPAN&gt;Direktivet omfattar i första hand ut- släpp från stora verksamheter inom de mest förorenade industribran- scherna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Rådets direktiv 85/210/EEC &lt;/SPAN&gt;om bly i bensin. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har beslutat införa förbud mot blyad bensin från år 2000 (vissa undantag möjliga fram till år 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft4"&gt;Rådets ramdirektiv 96/62/EC om luftkvalitet. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Nya gränsvärden för NOx, SOx och partiklar i luft håller på att utarbetas Förslag väntas under senare delen av 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Utsläpp av &lt;SPAN class="ft4"&gt;ammoniak&lt;/SPAN&gt;. Genom tillämpning av god jord- brukspraxis vid genomförande av nitratdirektivet (91/676/EEC) är det möjligt att också minska utsläppen av ammoniak. &lt;NOBR&gt;IPCC-direktivet&lt;/NOBR&gt; gäller också utsläpp från stora anläggningar för uppfödning av fjäder-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft2"&gt;fä och grisar samt industrianläggningar som avger ammoniak. Förva- ring av stallgödsel i täckta bassänger kan också minska ammoniakut- släppen. Denna fråga behandlas i rådets strategi för att minska meta- nutsläpp (COM (96)/557/2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Direktiven om utsläpp &lt;/SPAN&gt;från avfallsförbränningsanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft2"&gt;89/369/EEC och 89/429/EEC är också av betydelse. Idag finns emel- lertid mycket få anläggningar av denna typ i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft13"&gt;Förhållandena i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;El-produktionen&lt;/NOBR&gt; i Estland domineras av förbränning av oljeskiffer. Idag finns inte några ekonomiskt realistiska alternativ. Estland kom- mer därför sannolikt att utnyttja befintliga anläggningar under ytterli- gare minst tio år. Planer finns på att under denna tid ersätta de gamla anläggningarna, för vilka det inte anses vara ekonomiskt rimligt att kräva installation av rökgasrening, med nya kraftverk som utnyttjar cirkulerande svävbäddsförbränning Dessa nya anläggningar bedöms kunna uppfylla EU:s krav rörande stora anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;De befintliga anläggningarna kommer om Estland blir medlem av EU att omfattas av direktiv 88/609/EEC om stora förbränningsan- läggningar. Kraftverken faller under reglerna för befintliga anlägg- ningar. Direktivet kräver att befintliga anläggningar su ccessivt anpas- sas i enlighet med bästa tillgängliga teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Estland har inte undertecknat &lt;NOBR&gt;ECE-konventionen&lt;/NOBR&gt; om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Landet har emellertid ett avtal med Finland om att minska svaveldioxid och kväveoxidutsläppen. Utsläppen av svaveldioxid skall till 1997 minskas med 50 procent i förhållande till 1980 års nivå och man har planer på en minskning med 80 procent. För kväveoxider gäller att utsläppen före 1994 skulle ha minskats till 1987 års nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft2"&gt;En ny lagstiftning om luftföroreningar har utarbetats av miljömi- nisteriet. Typbesiktning av motorfordon baserat på EU:s system kommer att införas under 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Lettland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;Lagstiftningen på luftvårdsområdet från den sovjetiska tiden gäller fortfarande i Lettland. Eftersom lagen bl.a. inte motsvarar nuvarande administrativa strukturer fungerar den dåligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; behöver ny lagstiftning utarbetas och harmoniseras under de kommande åren på detta område. En ny luft- vårdslag håller på att utarbetas. Ett av Världsbanken stött projekt skall bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;se över luftkvalitetsstandards.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;sätta upp utsläppskrav för fasta anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;utarbeta ett program för att åtgärda utsläppen från rörliga källor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;utarbeta genomförandeplaner för nödvändiga tilläggsbestämmel- ser inom angränsande områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft2"&gt;Lettland har få stora förbränningsanläggningar (25 av totalt 1 450 anläggningar) varför &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; inte förväntas förorsaka några stora problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft2"&gt;Anpassningen till nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-krav&lt;/NOBR&gt; för nya fordon förväntas inte medföra några problem eftersom majoriteten av fordonen impor- teras antingen från &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; eller från USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft2"&gt;Förslag till regeringsförordningar om bly i bensin, svavelinnehåll i flytande bränslen och miljöskyddsåtgärder vid bensinstationer har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft2"&gt;utarbetats i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; 85/210/EEC, 93/12/EEC, 94/63/EC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;Lag om skattedifferentiering mellan blyad och oblyad bensin in- fördes i början av 1997. Vidare kommer man att försöka stimulera en övergång till naturgas genom högre beskattning av luftföroreningsut- släpp och svavelinnehåll i tung eldningsolja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Litauen har nyligen fastställt utsläppsregler för stora förbränningsan- läggningar som i stort sett motsvarar &lt;NOBR&gt;EU-kraven.&lt;/NOBR&gt; Nya luftkvalitets- standards i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; håller också på att utarbe- tas. Nya regler, baserade på &lt;NOBR&gt;EU-kraven,&lt;/NOBR&gt; har införts beträffande ut- formning av nya bensinstationer och terminaler. Vidare har man, för att minska importen av äldre begagnade bilar, infört en differentierad importskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; bedömning är att luftföroreningsituationen i landet är relativt bra, men att större delen av anpassningsarbetet inom &lt;NOBR&gt;fordons-/transportsektorn&lt;/NOBR&gt; återstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft22"&gt;I Polen planeras en rad åtgärder för att minska utsläppen av försuran- de ämnen. Bl.a. planeras en övergång till lågsvavligt kol inom indust- rin och övergång från koleldning till gas och fjärrvärme för bo- stadsuppvärmning. Energieffektiviseringsåtgärder nämns också som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft2"&gt;viktiga såväl av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som av Polens egen utredning. Åtgärderna har hittills domineras av ekonomiska styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; avis om Tjeckien är luftföroreningarna den största utmaningen för landet på miljöområdet. Trots betydande fram- steg under perioden 1989 till 1994 då utsläppen av svaveldioxid, kvä- veoxider och partiklar minskade med respektive 36, 60 och 49 pro- cent är utsläppen fortfarande stora särskilt om de beräknas per BNP- enhet. Åtgärder krävs inom &lt;NOBR&gt;industri-,&lt;/NOBR&gt; energi- och transportsektorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;En ny lagstiftning om luftföroreningar antogs 1994. Lagen inne- håller regler som syftar till att stimulera berörda sektorer att vidta åt- gärder för att minska luftföroreningsutsläppen. Mycket stora investe- ringar har också gjorts. Lagen innehåller också tidtabeller när utsläpp- skraven skall vara uppfyllda. Ekonomiska styrmedel ingår i regelver- ket, men dessa anses inte vara tillfyllest för att stimulera industrin att minska utsläppen i tillräcklig omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Man uppskattar att cirka 75 procent av anläggningarna kommer att uppfylla utsläppskraven år 1998 som är den tidpunkt som lagts fast i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;I nästa steg planerar man att koncentrera sig på mindre fasta ut- släppskällor, utsläpp av flyktiga organiska ämnen från hanteringen av olika bränslen samt på utsläpp av kväveoxider och oförbrända kolvä- ten från rörliga källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Övergödning och vattenkvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;EU:s arbete rörande övergödning och vattenkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft2"&gt;Som framgår av sammanställningen nedan över viktiga direktiv på- började EU sitt arbete på vattenområdet med åtgärder och gemen- samma regler för att i första hand lösa problem som kunde leda till hälsoeffekter t.ex. genom direktiv rörande dricksvatten och badvatten. Arbetet inom vattenområdet har därefter vidgats till att omfatta hela verksamhetsgrenar t.ex. avloppsvattenrening och har därefter allt mer kommit att omfatta ramdirektiv bl.a. &lt;NOBR&gt;IPPC-direktivet&lt;/NOBR&gt; och det nya ramdirektivet om vattenresursförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft2"&gt;I EU:s femte miljöhandlingsprogram anges följande mål för vat- tenresursförvaltningen inom unionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;minskad grundvattenförorening, främst genom insatser vid föro- reningskällorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;förbättring och återställande av ytvattenresursernas ekologiska kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;tillgång och efte rfrågan på vattenresurser skall hanteras på ett integrerat och uthålligt sätt så att efte rfrågan är i balans med till- gängligheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft2"&gt;I den utvärdering av femte miljöhandlingsprogrammet som EU- kommissionen lade fram i början av 1996 konstateras bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att genomförandet av nitratdirektivet (Dir. 91/676/EEC) har varit otillfredsställande i flertalet medlemsländer. Detta avspeglas bl.a. i att grundvattenförorening från diffusa jordbrukskällor är ett problem i flertalet medlemsländer. Problemen framgår också av nyårsbudskapet från EEA/UNEP där det konstateras att vatten som finns under 85 procent av jordbruksmarken i Europa, inklu- sive jordbruksområdena i Central- och Östeuropa beräknas inne- hålla nitratkoncentrationer som överstiger EU:s riktvärden för nitrat i dricksvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att genomförandet av direktivet om avloppsrening (Dir. 91/271/EEC) är ojämnt, men att beslut om betydande investe- ringsprogram har fattats. Dessa investeringar kommer i betydan- de utsträckning att påverka vattenkvaliteten inom EU före sekel- skiftet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förslag om ett direktiv om ekologisk yt- vattenkvalitet utgör en viktigt steg i utvecklingen av EU- lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft2"&gt;Vidare noteras att reglerna avseende utsläpp av farliga ämnen från punktkällor kommer att skärpas i och med att &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; ge- nomför reglerna i direktivet om integrerad föroreningskontroll (IPPC Dir 96/61/EC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Viktiga &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och åtgärdsprogram rörande eutrofiering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;och vattenkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p391 ft2"&gt;En rad direktiv är viktiga för att skydda vattenkvaliteten, främst di- rektiv riktade mot utsläpp till vatten men även direktiv som leder till minskat nedfall av luftföroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Generella direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft2"&gt;Direktiv 96/61/EC om integrerad föroreningskontroll (IPPC- direktivet). Direktiv(förslag) om områdesvis vattenförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utsläpp till vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft2"&gt;Direktiv 75/440/EEC om kvaliteten på ytvatten som skall använ- das som dricksvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft2"&gt;Direktiv 76/160/EEC om badvattenkvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft2"&gt;Direktiv 76/464/EEC om förorening som förorsakas av utsläpp av vissa farliga ämnen till vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft2"&gt;Direktiv 80/68/EEC om skydd för grundvatten mot förorening av vissa farliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft2"&gt;Direktiv 80/778/EEC om vattenkvaliteten på vatten som skall användas som dricksvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft2"&gt;Direktiv 86/278/EEC om skydd för miljön i samband med an- vändning av reningsverksslam inom jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft2"&gt;Direktiv 91/271 om utsläpp från kommunala avloppsrenings- verk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft2"&gt;Direktiv 91/676/EEC om skydd mot vattenförorening som föror- sakas av nitrat från jordbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Luftutsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft2"&gt;Direktiv 70/220/EEC om utsläpp från motorfordon (med änd- ringar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft2"&gt;Direktiv 72/306/EEC om utsläpp från dieselfordon (med änd- ringar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft2"&gt;Direktiv 84/360/EEC om luftförorening från industrianläggning- ar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft33"&gt;Direktiv 88/77/EEC gasutsläpp från dieselmotorer Direktiv 88/609 om stora förbränningsanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft2"&gt;Direktiv 89/369/EEC för att förebygga luftföroreningar från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft2"&gt;Direktiv 89/469/EEC för att förebygga luftföroreningar från be- fintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB314996x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p40 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft2"&gt;Direktiv 91/689/EEC om förbränning av farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Anpassningen av EU:s lagstiftning rörande eutrofiering och vattenkvalitet i de baltiska staterna och Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft2"&gt;De från kostnadssynpunkt viktigaste direktiven i samband med an- passningen är grundvattendirektivet, dricksvattendirektivet samt Di- rektiv 91/271 om utsläpp från kommunala avloppsreningsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;De av HELCOM antagna rekommendationerna för utsläpp av fosfor och kväve från kommunala avloppsvattennät motsvarar i stort kraven i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; 91/271 om utsläpp från kommunala avloppsre- ningsverk. En väsentlig skillnad är dock att &lt;NOBR&gt;HELCOM-rekommenda-&lt;/NOBR&gt; tionerna ger Estland, Lettland, Litauen och Polen längre tid att upp- fylla kraven än &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt; Ett stort problem blir också att av- loppsvattensystem och reningsverk enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; också skall byggas för tätorter med utsläpp motsvarande mellan 2 000 och 10 000 personekvivalenter om utsläppen sker till känsliga områden (sjöar, vattendrag och flodmynningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft2"&gt;Det är i detta sammanhang viktigt att notera att det är en relativt stor andel av befolkningen i Estland, Lettland, Litauen och Polen le- ver i samhällen med mindre än 2 000 innevånare och att man därför inte kommer att omfattas varken av EU:s eller HELCOM:s krav. Från miljösynpunkt t.ex. för Östersjön är emellertid belastningen från des-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft2"&gt;sa samhällen inte oväsentlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Vattenområdet var redan tidigare ett prioriterat område. Som ex- empel kan nämnas att dricksvattenlagstiftningen i Litauen formellt var mera långtgående än EU:s även om det i praktiken var långt mel- lan lagens ord och de verkliga förhållandena. Det råder därför formellt relativt stor överensstämmelse med EU:s lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Sedan förändringarna inleddes har ett omfattande arbete med att revidera eller utarbeta ny vattenlagstiftning inletts i samtliga kandi- datländer. För de av utredningen prioriterade länderna gäller följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft3"&gt;Tabell 4.4 Ny lagstiftning på vattenområdet i Baltikum och Polen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft12"&gt;Vattenlagen från 1994 ansluter nära till &lt;NOBR&gt;EU-lagstift-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td49"&gt;&lt;P class="p0 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft28"&gt;ningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft12"&gt;Helt ny vattenlagstiftning håller på att utarbetas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft12"&gt;Ny lagstiftning saknas ännu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft12"&gt;Ny vattenlag ligger sedan länge i parlamentet för an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;tagande. Lagens innehåll motsvarar EU:s lagstiftning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft2"&gt;Sett som andel av BNP har investeringarna i vatten och avlopps- vattenrening under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utgjort en stor del av insatserna på miljöområdet. En studie av OECD 1995 visade att i Estland och Po- len var andelen 40 respektive 52 procent eller motsvarande 0,6 re- spektive 1,0 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft2"&gt;Mot bakgrund av dessa siffror beräknar man i den danska rap- porten om östutvidgningen att det kommer att ta mellan 4 och 10 år att genomföra de nödvändiga investeringarna i avloppsvattenrening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft2"&gt;Till detta skall läggas ett par eller några år för planering och beslut om finansiering. Detta gäller under förutsättning att hittillsvarande höga investeringsnivå inom vattenområdet kan upprätthållas i konkur- rens med andra angelägna behov dels inom miljöområden som av- fallshantering, luftföroreningsutsläpp m.m., dels inom andra sam- hällssektorer som utbildning, hälsovård, infrastrukturutveckling etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Den relativt snabba genomförandetakten understryker att vatten- området är ett prioriterat område. En stor del av det internationella bi- ståndet på miljöområdet har också gått till olika projekt inom vatten- och avloppsreningsområdet. Detta gäller inte minst i Östersjöområdet där storstädernas avloppsproblem utgör en stor del av de så kallade prioriterade föroreningskällorna ( &lt;SPAN class="ft4"&gt;priority environmental hot spots) &lt;/SPAN&gt;i HELCOM:s handlingsprogram för Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft2"&gt;En viktig fråga vid genomförandet av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; och sär- skilt bestämmelserna i direktivet om avloppsvattenbehandling kom- mer att vara hur man tolkar artikel 5.2. som säger att länderna skall se till så att avloppsvatten som släpps ut till känsliga vattenområden skall genomgå en längre gående behandling än enbart biologisk be- handling. Enligt de kriterier som läggs fast i bilaga till direktivet är ett stort antal sjöar, vattendrag och kustområden i de berörda länderna att betrakta som känsliga (redan eutrofierade eller riskerar att eutrofieras inom en nära framtid). Kommunalt avloppsvatten och biologiskt ned- brytbart industriellt avloppsvatten skall i dessa fall också genomgå behandling för att ta bort kväve och fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft2"&gt;Eftersom kostnaderna för att bygga reningsverk som också om- fattar kväve- och fosforrening beräknas vara betydligt (upp till 40 procent) dyrare än konventionella tvåstegsreningsverk (mekanisk- biologisk rening) så kan de ekonomiska konsekvenserna av kraven på att uppfylla direktivet komma att utgöra betydande problem i kandi- datländerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Situationen i Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft2"&gt;Enligt den estniska miljöstrategin som antogs 1997 är målsättningar- na när det gäller ytvatten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att fram till år 2000 uppfylla de viktigaste indikatorerna beträf- fande behandlingen av kommunalt och industriellt avloppsvatten som finns i HELCOM:s rekommendationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att fram till år 2010 bygga kväverening för avloppsvatten från alla samhällen som är större än 5 000 personer, med målsätt- ningen att vidmakthålla den ekologiska balansen i känsliga vat- tenområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft2"&gt;De viktigaste reglerna rörande skydd och utnyttjande av vatten finns i Vattenlagen från 1994. Regeringsförordningen från 1994 om regler för utsläpp av avloppsvatten till vattenområden som komplette- rats genom en tilläggsförordning 1995, utgör den legala grunden för utfärdandet av vattentillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft2"&gt;Av det estniska svaret på EU:s &lt;SPAN class="ft4"&gt;questionnaire &lt;/SPAN&gt;våren 1996 framgår att Estland i stor utsträckning tillämpar HELCOM:s rekom- mendationer såväl vad beträffar kommunala avloppsutsläpp som ut- släpp från industrianläggningar. Under senare år har dessa rekom- mendationer i de flesta fall följt motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; eller varit striktare med hänsyn till Östersjöns känslighet. Dricksvattenkvaliteten har lagts fast i den estniska dricksvattenstandarden från 1995. Rele- vanta WHO- och &lt;NOBR&gt;EU-standards&lt;/NOBR&gt; beaktades vid utarbetandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft2"&gt;Arbete pågår för att utarbeta regler för att begränsa förorenings- utsläppen vid källan inom en rad industribranscher. Bestämmelserna förväntas också här följa gällande HELCOM- och &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Lettland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft2"&gt;Vattenkoden från den sovjetiska tiden (1972) gäller fortfarande i Lettland. Utsläppskraven fastställs också i de flesta fall med utgångs- punkt från de vattenkvalitetsstandards som gällde under sovjettiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft2"&gt;Den lettiska miljöpolicyplanen från 1995 tar upp tre prioriterade vattenfrågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Gränsöverskridande vattenföroreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Eutrofiering av vattendrag och försämring av vattenekosystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Dålig dricksvattenkvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft2"&gt;I planen anges som mål en &lt;NOBR&gt;50-procentig&lt;/NOBR&gt; minskning av kväveut- släppen från punktkällor till år 2010. Den nationella miljöaktionspla- nen som håller på att utarbetas kommer att omfatta åtgärder för att lö- sa dessa problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft2"&gt;Tillstånd krävs för användning av såväl yt- som grundvatten. Ut- färdandet av sådana tillstånd regleras enligt förordningen om vatte- nanvändningstillstånd från 1991. Nya regler antogs 1997 och kommer att träda i kraft under 1998. Dessa innebär ett tillvägagångssätt med en mera individuell bedömning med målsättningen att minska förore- ningarna vid källan och innefattar bl.a. kraven i &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; och HELCOM:s rekommendationer. Det praktiska genomförandet beräk- nas dock ta ytterligare &lt;NOBR&gt;2-3&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Enligt kommunallagen från 1994 är det kommunerna som har ansvaret för vattenförsörjning och avloppsvattenbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Lettland har lagt fast vattenkvalitetsmålsättningar som grundas på motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Lämpliga standards för respektive kategori kommer att utarbetas med utgångspunkt från nämnda direktiv. Dessa kriterier och målsätt- ningar kommer att vara vägledande när man utfärdar tillstånd till vat- tenanvändning. Tidsperspektivet för att uppfylla reglerna är cirka år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Lettland avser att i framtiden upprätta ett system för integrerad föroreningskontroll (IPPC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft2"&gt;Litauen har nyligen antagit nya regler avseende föroreningsutsläpp till vatten som överensstämmer med EU:s.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft2"&gt;Vattenområdet är sannolikt den del av miljövården där de mest påtagliga förändringarna kommer att krävas i samband med EU- anpassningen. Man måste t.ex. inrätta myndigheter som ansvarar för vattenförvaltningen inom respektive avrinningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft2"&gt;Ett förslag till ny vattenlag utarbetades 1991. Den var redan då i viss utsträckning harmoniserad med &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; framför allt vad gäller skydd av vattenresurserna mot föroreningar. Förslaget diskute- ras fortfarande (1997) av parlamentet. Framför allt gäller diskussio- nen ansvarsfördelningen mellan de nya regionala vattenmyndigheter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft2"&gt;na, länen och den nationella fonden för miljöskydd och vattenförvalt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;I avvaktan på resultatet av parlamentsbehandlingen har vissa ändringar av 1974 års vattenlag antagits rörande bl.a. flodområdesvis vattenförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;År 1991 införde miljöministeriet bestämmelser om högsta tillåt- na föroreningskoncentrationer i utsläpp till ytvatten och markområ- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft13"&gt;EU:s arbete inom avfallsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;EU:s första direktiv på avfallsområdet antogs redan 1975. En mera heltäckande avfallspolitik utarbetades och en avfallsstrategi antogs i maj 1990 (Rådsresolution 90/C102/02). Anledningen till att man ut- arbetade en gemensam avfallsstategi var bl.a. att &lt;NOBR&gt;medlems-länderna,&lt;/NOBR&gt; trots att mer än tio direktiv om avfall och avfallshantering antagits uppvisade stora skillnader såväl beträffande lagstiftning som avfalls- hantering och behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Ett ramdirektiv om avfallshantering antogs 1991 (Dir. 91/156/EEC). Den övergripande målsättningen för EU:s arbete inom avfallsområdet är att uppnå en mera uthållig avfallshantering. EU:s avfallsstrategi fram till år 2000 omfattar en hierarki av alternativa av- fallsbehandlingsmetoder. Högsta prioritet är att förebygga att avfall uppstår. Därefter följer återvinning och återanvändning samt slutligen optimering av slutbehandlingen av avfallet (förbränning, deponering etc.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft2"&gt;En viktig princip i avfallsstrategin innebär att varje enskilt land så långt möjligt skall vara självförsörjande vad beträffar avfallsbe- handlingskapacitet. En annan viktig princip är att avfall som inte kan återvinninas skall behandlas eller deponeras i en anläggning som lig- ger så nära avfallskällan som möjligt (närhetsprincipen). Detta för att minimera avfallstransporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft2"&gt;Avfallsfrågorna identifieras som en nyckelfråga för &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i EU:s femte miljöhandlingsprogram. Behovet av att stoppa och vända nuvarande utveckling mot allt större avfallsmängder betonas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p425 ft2"&gt;I uppföljningsrapporten till femte miljöhandlingsprogrammet pekar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; på att följande framsteg gjorts:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ett direktiv om förpackningar och förpackningsavfall har anta- gits som lägger fast återvinningsnivåerna för förpackningsavfall under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1996-2001.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;En lista över farligt avfall har antagits genom ett Rådsbeslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;En gemensam position har uppnåtts beträffande ett förslag till di- rektiv om avfallstippar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ett direktiv om förbränning av farligt avfall har antagits och en översyn av direktivet om förbränning av kommunalt avfall har påbörjats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Rådsförordningen om övervakning av transporter av avfall till och från EU har trätt i kraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft2"&gt;Samtidigt konstateras att det fortfarande finns stora problem i medlemsländerna. Den nationella lagstiftning som krävs för att till- lämpa &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; införs långsamt och med betydande efter- släpning. Detsamma gäller för utarbetandet av nationella avfallspla- ner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Under 1996 inleddes också arbetet med att revidera hela EU:s avfallsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Viktiga &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och åtgärdsprogram inom avfallsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft2"&gt;Viktiga i EU:s lagstiftning rörande avfall är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 75/439/EEC om spilloljor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 75/44/EEC om avfall ändrat genom Direktiv 91/156/EEC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 76/403 om omhändertagande av PCB och PCT.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 89/369/EEC om utsläpp av luftföroreningar från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 89/429/EEC om begränsning av luftföroreningsutsläp- pen från befintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Rådsresolution om avfallspolitiken från maj 1991.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 91/156/EEC om avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 91/157/EEC om batterier och ackumulatorer som inne- håller vissa farliga ämnen (med ändringsdirektiv 93/86/EEC).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 91/689/EEC om farligt avfall, kompletterat med Direk- tiv 94/904/EC med lista över farligt avfall..&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förordning 93/259/EEC om övervakning och kontroll av trans- porter av farligt avfall inom EU samt import och export av så- dant avfall (Baselkonventionen) med Rådsbesluten 94/721/EEC och 94/774/EEC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 94/67/EC om förbränning av farligt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 94/62/EC om förpackningar och förpackningsavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till direktiv om avfallsdeponier (COM 97/105).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Generella frågeställningar i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Kandidatländerna står inför problemen att dels ta hand om allt gam- malt lagrat/nedgrävt avfall dels utveckla en modern avfallshantering i enlighet med de principer som beslutats inom EU. Det gäller också för länderna hantera ett ökat inflöde av förpackningar och förpack- ningsavfall som en ökad handel med Västeuropa kommer att medföra. Man får också komma ihåg att även &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; står inför stora pro- blem på avfallsområdet som det kommer att ta lång tid att lösa. Län- dernas insikt om detta avspeglas bl.a. i de svårigheter man haft att enas om ett direktiv rörande avfallstippar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;En ny avfallslag antogs 1992. I lagen läggs principerna fast om att fö- rebygga att avfall uppkommer, avfallsminimering och avfalls- minskning vid källan. Tillsammans med ändringar från 1994 ger la- gen möjligheter att förbjuda eller begränsa produktion, användning eller import av produkter eller material som innehåller farliga kemi- kalier om det avfall som uppkommer inte kan tas omhand på ett från miljösynpunkt acceptabelt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft2"&gt;Ansvaret för hanteringen av framför allt det kommunala avfallet har i stor utsträckning decentraliserats till länen och kommunerna. Länen och kommunerna skall utarbeta avfallsplaner. Dessa planer skall beskriva den nuvarande situationen, eventuella problem, ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft2"&gt;veckling och utvärdering av alternativa strategier och genomförande- möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;En särskild förpackningslag antogs 1995. Dess regler ligger helt i linje med EU:s förpackningsdirektiv 94/62/EC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Estland har ratificerat Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter av miljöfarligt avfall. De regler som antagits för att kon- trollera transporter av de typer av avfall som faller under konventio- nen överensstämmer med EU:s (förordning EEC/259/93). Estland har emellertid samtidigt infört strängare regler för vissa så kallade grön- listade avfallstyper än vad som anges i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslut 94/721/EC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft2"&gt;Särskilda avgifter på avfall har införts. Dessa tas ut för allt avfall som deponeras på tipp. Avgifternas storlek beror bl.a. på avfallets giftighet. Avgifterna tillfaller den nationella miljöfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft2"&gt;Hantering av kommunalt såväl som farligt avfall anges i EU- kommissionens avi rörande Estland som ett av de områden som kommer att kräva betydande investeringar samtidigt som allmänhe- tens kunskaper och medvetande om avfallsproblemen måste öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft2"&gt;I den estniska nationella miljöstrategin som antogs i början av 1997 anges följande målsättningar på avfallsområdet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft2"&gt;Till år 2000 planeras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att stabilisera avfallsmängderna inom industri och hushåll på 1995 års nivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att identifiera ägare/operatörer för existerande tippar och stänga de tippar där någon ägare/operatör inte finns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att öka återvinningsgraden till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-40&lt;/NOBR&gt; procent,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att stänga gamla och anlägga nya tippar i enlighet med EU:s krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att 40 procent av det kommunala avfallet tas om hand på ett från miljö- och hälsosynpunkt acceptabelt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att införa ett system för hantering av farligt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att övervaka att alla avfallsproducenter följer gällande regler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Till år 2010 planeras dessutom:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att behandla och slutligt omhänderta allt avfall i enlighet med gällande internationella miljö- och hälsokrav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att se till så att det finns kapacitet för avfallsmottagning i hela Estland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att avfallshantering och åtgärder för att komma till rätta med gamla avfallstippar tillhör de prioriterade områdena i det miljöaktionsprogram som håller på att utarbetas med stöd bl.a. från EU Phare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Om Estland väljer att bygga förbränningsanläggningar för kom- munalt och/eller farligt avfall krävs ny lagstiftning och regler som motsvarar EU:s direktiv om sådana anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Betydande insatser, inklusive investeringar, kommer att krävas för att genomföra och tillämpa den nya lagstiftningen. Detta gäller inte minst på regional och lokal nivå. Muntlig information från est- niska tjänstemän antyder att det kan ta mellan &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; år innan Estland fullt ut kan leva upp till &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; på avfallsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Lettland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Avfallshanteringen i Lettland liknar den i Estland, med undantag för att mängderna industriavfall är betydligt mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Avfallet deponeras till större delen på tippar. Det finns ungefär 600 officiellt kontrollerade tippar. Flertalet av dessa är emellertid lo- kaliserade utan hänsyn till geologiska och hydrologiska förhållanden och sköts på ett från miljösynpunkt otillfredsställande sätt. Dessutom finns sannolikt flera hundra illegala tippar som innehåller avfall med okänd sammansättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft2"&gt;Hantering och lagring av gamla (i många fall numera förbjudna) bekämpningsmedel utgör också ett allvarligt avfallshanterings- problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft2"&gt;Det finns för närvarande inga anläggningar för förbränning av avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft2"&gt;Lagen om farligt avfall är delvis i överensstämmelse med EU- direktiven 75/442/EEC om avfall och 91/689/EEC om farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;Regeringens förordning om den dokumentation som behövs för att hantera farligt avfall är delvis förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; 75/439/EEC om behandling av avfallsoljor och med Rådets förord- ning 259/93 om övervakning och kontroll av transporter av avfall till och från &lt;NOBR&gt;EU-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft2"&gt;Förslag till förordning om klassificering av farligt avfall har ut- arbetats i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslut 94/3/EC och beslut 94/9014/EC om utarbetandet av en lista över farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft2"&gt;Det råder förbud mot import av farligt avfall. Lettland har ratifi- cerat &lt;NOBR&gt;Basel-konventionen&lt;/NOBR&gt; om gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;Ny lag om kommunalt avfall har utarbetats av miljöministeriet. Enligt kommunallagen är kommunerna ansvariga för insamling och transport av hushållsavfall och annat &lt;NOBR&gt;icke-farligt&lt;/NOBR&gt; industriavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft2"&gt;För närvarande pågår ett projekt för att utarbeta en nationell strategi för hantering av fast kommunalt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;Med hjälp av lagen om naturresurser har avfall avgiftbelagts. Avgiften varierar från 0,5 USD per kubikmeter för &lt;NOBR&gt;icke-giftigt&lt;/NOBR&gt; avfall till 100 USD per kubikmeter för avfall som klassificeras som mycket giftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Sammanfattningsvis bör Lettland enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; avis ägna särskild uppmärksamhet åt att snabbt anpassa sig till EU:s ram- lagstiftning på avfallsområdet samt på att utarbeta strategier för att fi- nansiera insatserna på avfallsområdet. Investeringar i infrastruktur är de viktigaste långsiktiga insatserna för att på ett effektivt sätt tillämpa &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; på avfallsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Om Lettland beslutar bygga förbränningsanläggningar för kom- munalt respektive farligt avfall måste lagstiftning som implementerar &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; 89/369/EEC om utsläpp av luftföroreningar från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar och 94/67/EC om för- bränning av farligt avfall utarbetas och antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Genomförandet av förpackningsdirektivet är oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft2"&gt;Enligt den litauiska miljötillståndsrapporten som publicerades 1995 är utvecklingen av ett system för rationell hantering och utnyttjande av avfall ett av de mest akuta problemen inom miljövårdssektorn i Li- tauen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft2"&gt;Den litauiska miljöstrategin, som utarbetats med stöd av EU Phare, anger följande prioriterade mål på avfallsområdet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;minskade föroreningar från industriavfall och farligt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;minskade föroreningar från kommunalt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;omhändertagande av lager av gamla bekämpningsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;förebyggande av att radioaktivt avfall kommer ut i miljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft2"&gt;Förslag om ny lag om avfallshantering är lämnad till parlamentet för behandling. Ett omfattande arbete med anpassningen av EU- direktiven pågår med stöd av EU Phare och Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft2"&gt;År 1993 utarbetades med dansk stöd ett program för att ta hand om befintligt farligt avfall. Programmet skall pågå i fem år. I ett första steg kommer ”säkra” lagringsplatser för farligt avfall att till- skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Metoder och rutiner för att förstöra befintliga lager av bekämp- ningsmedel i enlighet med rekommendationer från HELCOM och EU:s direktiv håller på att utarbetas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Litauen har ännu inte ratificerat Baselkonventionen om gräns- överskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt av- fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Sammanfattningsvis framhålls &lt;NOBR&gt;EU-kommisionens&lt;/NOBR&gt; avis angående Litauen att ny lagstiftning som står i överensstämmelse med EU:s di- rektiv håller på att införas på avfallsområdet samt att en handlings- plan för farligt avfall håller på att utarbetas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Om Litauen beslutar bygga förbränningsanläggningar för kom- munalt respektive farligt avfall måste lagstiftning som implementerar &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; 89/369/EEC om utsläpp av luftföroreningar från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar och 94/67/EC om för- bränning av farligt avfall antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Genomförandet av förpackningsdirektivet är oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft2"&gt;Att minska miljöeffekterna av avfall identifieras som en av tio priori- terade frågor i den polska miljöpolicyplanen från 1991. Avfalls- mängderna måste minska och insatser göras för att stimulera och infö- ra kompostering och återvinning. Inga förbränningsanläggningar finns för kommunalt avfall. Det finns emellertid ett antal projekt om sådana anläggningar i de större städerna t.ex. Warszawa och Gdansk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Prioriteringar inom avfallsområdet är enligt den nationella mil- jöplanen:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p445 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;På kort sikt: Snabb minskning av det fasta avfallet genom att in- föra tillfredsställande hantering av såväl industriellt som kom- munalt avfall och omhändertagande av farligt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;På medellång sikt (till år 2000). Uppnå tillfredsställande be- handling och säker lagring av farligt avfall. En minskning av mängden fast industriavfall som deponeras med 20 procent. Nytt system för sopsortering och återvinning av hushållsavfall samt introduktion av kompostering, förbränning och biogasproduk- tion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;På lång sikt (till cirka år 2020). Introduktion av miljövänliga moderna tillverkningsmetoder (ren teknik) i alla produktionspro- cesser. Restaurering av förstörd miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft2"&gt;Polen har ratificerat &lt;NOBR&gt;Basel-konventionen&lt;/NOBR&gt; om gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft2"&gt;Polen har infört avgifter på avfall. Avgifterna för farligt avfall är tio gånger så stora som för &lt;NOBR&gt;icke-giftigt&lt;/NOBR&gt; avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Sammanfattningsvis påpekas i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; avis att gra- den av &lt;NOBR&gt;EU-anpassning&lt;/NOBR&gt; fortfarande är låg inom avfallsområdet. Effek- tiv tillämpning av EU:s lagstiftning inom avfallsområden, vilket krä- ver stora investeringar, kommer endast att vara möjligt på lång sikt och kommer att kräva såväl ökade offentliga som privata investering- ar. Inga särskilda studier har dock genomförts för att utvärdera kon- sekvenserna av att införa &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Vidare är genomförandet av förpackningsdirektivet är oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kemikalier och kemikaliehantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;EU:s arbete inom kemikalieområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft2"&gt;Målsättningen för EU:s arbete inom området kemikalier och kemika- liehantering är att minska mängderna giftiga ämnen i miljön och ris- kerna för människor och miljö. Inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; är ansvaret för kemikaliefrågorna uppdelade mellan ett flertal generaldirektorat beroende på kemikaliernas egenskaper, användning och effekter på hälsa och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p450 ft2"&gt;Miljödirektoratet (DG XI) har ansvar för reglerna som omfattar farliga ämnen, kontroll av existerande och nya ämnen, icke- jordbruksanknutna bekämpningsmedel samt import och export av vis- sa farliga kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;DG V som ansvarar för sociala frågor handhar kemikalier som arbetsmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft2"&gt;Jordbruksdirektoratet (DG VI) ansvar för växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel medan transporter av farliga kemiska pro- dukter ligger under DG VII (Transportdirektoratet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft2"&gt;Slutligen har Industridirektoratet (DG III) hand om frågor som berör marknadsföring av produkter eller farliga blandningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft2"&gt;EU:s kemikalielagstiftning kan indelas i fyra delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;marknadsföring av farliga ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;notifiering av nya ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kontroll av riskerna med existerande ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;export/import av farliga kemikalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft2"&gt;För att uppnå det övergripande målet inom kemikalieområdet att begränsa riskerna med kemikaliehanteringen anges följande åtgärder i femte miljöhandlingsprogrammet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;effektiv datainsamling om nya och existerande kemikalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;klassificering av kemikaliernas giftiga egenskaper och lämplig märkning av förpackningar och behållare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;riskutvärdering av nya och existerande kemikalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;hantering av riskerna genom att användningen av giftiga kemi- kalier begränsas eller helt förbjuds eller att man ersätter dem med mindre farliga produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft2"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport om hur femte miljöhandlingspro- grammet genomförts på kemikalieområdet betonas bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;man nått fram till en gemensam uppfattning beträffande en om- fattande revidering av direktivet om riskerna i samband med vis- sa industriverksamheter (det så kallade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SEVESO-direktivet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ett flertal ändringar och anpassningar till tekniska framsteg har gjorts till de grundläggande direktiven om klassificering och märkning av farliga ämnen och blandningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;en notifieringsprocedur för nya ämnen har antagits liksom prin- ciper för riskvärdering av nya ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;lagstiftning om export och import av farliga kemikalier har anta- gits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;lagstiftning om utvärdering och kontroll av riskerna med existe- rande ämnen har trätt i kraft. En första lista över 42 prioriterade ämnen har fastställts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;framsteg har gjorts när det gäller bekämpningsmedelslagstift- ningen. En översyn av existerande ämnen har påbörjats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft2"&gt;För att stötta det praktiska arbetet med kemikalier har en Euro- peisk Kemikaliebyrå etablerats (1993). Denna täcker fem viktiga tek- &lt;NOBR&gt;nisk-vetenskapliga&lt;/NOBR&gt; områden nämligen klassificering och märkning, nya ämnen, testmetoder, existerande ämnen samt export/import av kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Generella frågeställningar i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Hantering av kemikalier var tidigare inte någon prioriterad fråga. Det har varit svårt att få ordning på kemikaliefrågorna bl.a. på grund av att ansvaret varit och fortfarande är delat mellan en rad ministerier och myndigheter inom områden som miljö, hälsoskydd, handel, transport, jordbruk m.fl. Nya ramlagar har utarbetats av miljöministe- rierna, ofta med &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; som grund men det tar lång tid att få den accepterad inom berörda ministerier och därefter oftast ännu längre att få dem antagna i respektive lands parlament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Samtidigt ingår kemikalielagstiftningen i EU:s inremarknadslag- stiftning vilket innebär krav på en snabb anpassning, eftersom möj- ligheterna att delta i inre marknaden är ett av de viktiga kriterierna för medlemskap. Av slutsatserna från den workshop om kemikaliekon- troll i Östersjöregionen som anordnades i början av 1997 av det est- niska miljöministeriet, med stöd av Sverige och Finland framgår att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utlåtanden omfattar de viktigaste kraven och att &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; sannolikt måste bli en process som kräver stora re- surser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;En kemikalielag (en ramlag) som antas och tillämpas är en grundläggande förutsättning för den vidare processen. Denna process kräver politiskt stöd, väl genomtänkta beslut och samarbete mellan statliga institutioner, företagen och andra &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p457 ft2"&gt;I ett stegvis genomförande av anpassningen bör man inlednings- vis koncentrera sig på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Klassificering och märkning av kemikalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Att upprätta listor över förbjudna kemikalier eller sådana vars användning starkt begränsats som står i överensstämmelse med EU:s listor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Att etablera de grundläggande strukturer som behövs för notifie- ring/registrering av kemikalier (för att man skall ha aktuell in- formation om vad som finns på marknaden)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft2"&gt;Ansvaret för kemikaliehanteringen i Estland är för närvarande upp- delat mellan ett antal myndigheter. Det finns ingen övergripande lag- stiftning om kemikaliehantering, lagring och övervakning. Frågor rö- rande kemikaliehantering täcks av olika lagar och regeringsförord- ningar beroende på inom vilken samhällssektor ämnena används och dessas effekter på hälsa och miljö. I vissa fall saknas ansvarig myn- dighet eller organisation för viktiga frågor som rör miljö och männi- skors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Anpassning till EU:s regelverk anses vara ett av de angelägnaste inre marknadsområdena för Estland att arbeta med för att möjliggöra en integrering med EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;En ny kemikalielag har nyligen utarbetats. Enligt denna måste de kemiska riskerna i samband med tillverkning, import, lagring, mark- nadsföring, transport och användning kontrolleras eller begränsas i enlighet med motsvarande regler inom EU. Kemikalielagen kommer också att ange kriterier för klassificering, märkning och förpackning av kemikalier i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; 67/548/EEC och dess an- nex. En regeringsförordning om upprättandet av ett produktregister förväntas så snart den nya kemikalielagen antagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Det finns inga regler som motsvarar &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; enligt förord- ningarna 793/93 och 1488/94 om riskbedömningar och begränsning av riskerna med existerande ämnen. Förbud och begränsning av im- port och export av vissa farliga kemikalier grundas på tullagstiftning- en och de listor som finns är inte direkt kopplade till &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; 76/769/EEC och Rådsförordning 2555/92.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft2"&gt;Importen av bekämpningsmedel till Estland regleras genom ett dekret utfärdat av jordbruksministeriet. Endast medel som registrerats av övervakningsavdelningen vid växtskyddsmyndigheten får importe- ras. Myndigheten håller på att utarbeta en lista över förbjudna be- kämpningsmedel i enlighet med EU:s regler och sådana vars använd- ning starkt begränsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;En anpassning till EU:s lagstiftning genom ett införande av de bärande principerna i förslaget till estnisk kemikalielag innebär stora framsteg, bl.a. systematisering och komplettering av nu gällande re- gelverk. En av de viktigaste uppgifterna i denna process är att stärka och skapa nya strukturer nationellt, regionalt och lokalt för administ- rativt hantering av kemikaliefrågorna. Man skulle få en stark nationell samordningsmekanism genom den Statliga Kommitté för Kemikalie- säkerhet som föreslås i lagen. Denna skulle svara för samordning mellan alla inblandade aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Lettland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Nuvarande lagstiftning för klassificering av farliga ämnen grundas på tidigare sovjetiska regler. Även om man inte gjort någon detaljerad analys är det klart att det finns stora skillnader i förhållande till EU- lagstiftningen. Nuvarande regler används i första hand för klassifice- ring i förhållande till arbetsmiljön. Målsättningen är att hela kemika- lielagstiftningen skall ha anpassats till &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; vid utgången av 1999. Frågan är om detta är en realistisk målsättning särskilt vad avser sekundär lagstiftning och det praktiska genomförandet av den nya lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Arbetet med ny kemikalielagstiftning har pågått sedan 1995. Ett förslag har cirkulerats inom regeringen. Lagen har utarbetats med hänsyn till EU:s regler och skall fungera som en ramlag. Vissa tillämpningsregler håller på att utarbetas t.ex. beträffande klassifice- ring av kemiska ämnen och upprättandet av ett produktregister. En regeringsförordning om notifiering av nya substanser planeras till slutet av 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Lettland har ingen lagstiftning om riskbedömning. Vissa aspek- ter täcks dock av miljöskyddslagen. Det finns för närvarande heller inga restriktioner för import och export av kemiska ämnen och pro- dukter till Lettland. Förslaget till ny kemikalielag är delvis i överens- stämmelse med Rådsförordning 2455/92 om export och import av vissa farliga kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Litauen står inför stora problem när det gäller att reglera och kontrol- lera import och transporter av farliga kemiska ämnen. Under de se- naste åren har ett antal företag startats som hanterar kemikalier och som inte har den nödvändiga kompetensen. Transittrafiken till Kali- ningrad med farligt gods är ett annat problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Nuvarande lagstiftning för att reglera hanteringen av kemikalier är otillräcklig. Arbete med ny lagstiftning pågår. Tills vidare utnyttjas bestämmelserna i miljöskyddslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Förslag till ny lag om kemiska ämnen lades fram 1996. Förslaget kommer att omarbetas efter remissbehandling i ministerierna och synpunkter från parlamentet. Ett nytt förslag avses att läggas fram under 1997 eller 1998. Efter det att denna antagits kommer man att utarbeta tillämpningslagstiftning omfattande bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lista över kemiska ämnen som är förbjudna eller vars använd- ning starkt begränsats i Litauen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förordning om klassificering, märkning och förpackning av far- liga kemiska ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Nationellt register över kemiska ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Rapporteringssystem om användning och produktion av kemiska ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Datasystem om kemikaliesäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft2"&gt;Ett särskilt program angående kemikaliehantering har inletts un- der 1997. Programmet har till uppgift att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;utvärdera den nuvarande situationen vad avser produktion, im- port, export och användning av kemiska ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;analysera hur olika ministerier och institutioner fungerar när det gäller reglering av användning av kemiska ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;analysera befintlig lagstiftning och lämna förslag om hur denna skall utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft2"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; avi om Litauen understryks att det mesta av anpassningsarbetet återstår på kemikalieområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft2"&gt;Polen har idag ingen heltäckande eller enhetlig kemikalielagstiftning. Regler och bestämmelser är spridda mellan ett antal lagar. Förslag till ny lag om kemikalier har utarbetats och lagts fram under 1996. Den har ännu inte antagits av parlamentet. Den nya lagen förväntas inklu- dera ett antal av de viktigaste principerna i EU:s kemikalielagstift- ning. Vidare kommer en nationell kemikaliemyndighet att inrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft2"&gt;Enligt uppgift har dock inget systematisk arbete genomförts för att analysera konsekvenserna av ett införande av EU:s kemikaliereg- ler. En preliminär analys av de områden som presenterades i EU- kommissionens utlåtanden tyder på en ganska betydande diskrepans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; avi om Polen konstaterar att insatser fortfa- rande krävs för att påskynda, utveckla och slutföra anpassningen in- om ett antal nyckelsektorer av inre marknaden där insatserna hittills varit otillräckliga. Bland områden som nämns särskilt ingår kemikali- er. Vidare pekas på behovet av tillämpningslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Liksom för de tre övriga länderna gäller att anpassningen av ke- mikalielagstiftningen kommer att vara en av de mera komplicerade i det polska arbetet med att införa EU:s miljöregler. Även om den nya kemikalielagen omfattar stora delar av EU:s kemikalieregler så kom- mer det att ta lång tid innan alla nödvändiga tillämpningsregler, för- ordningar etc. har utarbetats, antagits och genomförts i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Naturvård och biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;EU:s arbete för naturvård och biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Den grundläggande målsättningen för EU:s miljöarbete är att uppnå en långsiktigt bärkraftig utveckling. Som ett led i arbetet med att uppnå en ekologiskt bärkraftig utveckling har EU under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; intensifierat sitt arbete inom området biologisk mångfald - naturvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft2"&gt;I femte miljöhandlingsprogrammet betonas att den biologiska mångfalden inom &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; hotas. Handlingsprogrammet under- stryker också betydelsen av att man upprättar ett nätverk av skyddade områden, det så kallade Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket,&lt;/NOBR&gt; samt att viktiga livsmiljöer för växter och djur måste skyddas eller återskapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft2"&gt;Förutom de redan gällande direktiven inom området kan nämnas att EU för närvarande arbetar med en särskild strategi för biologisk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft2"&gt;mångfald. Denna strategi kommer att bidra till att ytterligare stärka naturvårdsarbetet inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;En nyckelfråga kommer att vara hur man kommer att lyckas in- volvera sektorer som jord- och skogsbruk i arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Som självständig fördragsslutande part till konventionen om biologisk mångfald är EU bundet vid konven- tionens principer i detta avseende. Sektorsintegreringen är också en viktig del i såväl EU:s femte miljöhandlingsprogram som i den pan- europeiska strategi för landskap och biologisk mångfald som antogs av miljöministerkonferensen i Sofia i oktober 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft13"&gt;Viktiga EU Direktiv och åtgärdsprogram för naturvård och bi- ologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft2"&gt;Viktiga direktiv för naturvård och skydd av biologisk mångfalden in- om EU är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 79/409/EEC om bevarande av vilda fågelarter (Fågel- direktivet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förordning 3326/82/EEC om genomförande av konventionen om handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 92/43/EEC om bevarande av naturmiljöer och vilda djur- och växtarter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(Habitat/FHH-direktivet&lt;/NOBR&gt; + Natura 2000 nät- verket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förordning 92/2078/EEC om jordbruksproduktionsmetoder som är förenliga med miljöskydd och landskapsvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Rådsbeslut 93/626/EEC angående konventionen om biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Generella frågeställningar i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft2"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; länderutlåtanden om kandidatländerna har samtliga länder betydande naturresurser i form av biologisk mångfald. Dessa skulle utgöra en tillgång för unionen om länderna blir med- lemmar. De associerade länderna har en lång tradition på naturvårds- området. Redan före de politiska förändringarna fanns lagstiftning i många av länderna som var lika långt gående som motsvarande lag- stiftning i de västeuropeiska länderna. En viktig skillnad var emeller-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft2"&gt;tid att man i kandidatländerna i huvudsak inriktade naturvårdsarbetet på att skydda orörda naturtyper (urskogar, våtmarker, etc.) och i mindre omfattning på att skydda t.ex. traditionella odlingslandskap. Vidare saknades i de flesta fall lagstiftning för att reglera markan- vändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft2"&gt;Ny naturvårdslagstiftning antogs början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i flertalet av de associerade länderna. Denna håller nu på att omarbetas för att uppfylla EU:s krav. Ett problem är att den nya lagstiftningen ofta är ramlagar som inte i detalj anger ansvaret för genomförandet och hur detta förväntas ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Samhällsförändringar, inklusive övergången till marknadseko- nomi, har bl.a. lett till att man idag i samtliga kandidatländer kan identifiera följande hot mot den biologiska mångfalden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Privatisering av markområden. Här finns motsättningar mellan principerna i de olika ländernas privatiseringslagar och målsätt- ningarna för naturvårdsarbetet. I praktiken innebär detta att de personer som fått tillbaka sina markområden som regel inte är intresserade av nya regler som innebär att man av naturvårdshän- syn inskränker rätten att nyttja sina markområden. På grund av bristen på ekonomiska resurser har regeringarna inte råd att be- tala intrångsersättningar eller att köpa in värdefulla områden på samma sätt som exempelvis sker i Sverige i samband med reser- vatsbildningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Bristen på sektorsintegrering särskilt inom jord- och skogsbruk samt inom energisektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Det nya privatägda jordbruket i de associerade länder kämpar med stora problem. Privatiseringen har i vissa fall inneburit åte- retablering av ett stort antal mycket små brukningsenheter vars ekonomiska bärkraft är mycket svag. Intresset eller möjligheter- na till naturvårdshänsyn är här litet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Inom skogsbruket kan ökad exploatering av framför allt natur- skogar leda till negativa effekter. Bl.a. annat utländska skogsbo- lag har redan betydande intressen i estniska och lettiska skogsfö- retag. I första hand sker avverkning för export av massaved till svenska och finska pappers- och massaindustrier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ökad utvinning av torv och annan biomassa för energiändamål kan på sikt utgöra ett allvarligt hot mot våtmarker och natursko- gar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Effekterna av infrastrukturutveckling särskilt inom transport- och turistsektorerna. De stora hoten inom detta område ligger i ris- kerna för fragmentering av stora sammanhängande markområ- den. Så kan ske exempelvis i samband med en omfattande ut- byggnad av vägnäten inklusive ett större antal motorvägsprojekt som ingår i de av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-stödda&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;TEN-projekten&lt;/NOBR&gt; (Trans European Networks), samt vid exploatering av orörda kuststräckor för stor- skalig turism och rekreation liksom vid utbyggnad av tätorter och hamnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft2"&gt;Den estniska naturvårdsarbetet baseras på följande lagar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lagen om uthållig utveckling från 1995. Ramlag med allmänna principer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lagen om skydd för naturobjekt från 1994. Denna lägger fast de regler som gäller för att etablera skyddade områden liksom markägares och markanvändares rättigheter och skyldigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lagen om skydd för kustområden och stränder, längs sjöar och vattendrag, från 1995.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Skogslagen från 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lagen om landreformer från 1996. Enligt lagen är markägarna skyldiga att följa de restriktioner beträffande olika ekonomiska verksamheter som framgår av skyddsbestämmelserna för ett om- råde. Ersättning kan utgå i form av minskad fastighetsskatt enligt lagen om fastighetsskatt från 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Fiskelagen från 1995.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Jaktlagen från 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vattenlagen från 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft2"&gt;Enligt det estniska svaret på EU:s frågeformulär våren 1996 framhålls följande beträffande överensstämmelsen mellan den estnis- ka naturvårdslagstiftningen och EU:s.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft2"&gt;Det finns många likheter inom naturvårdsområdet. Artskyddet i Estland bygger liksom inom EU på listor över hotade arter och olika skyddskategorier. De estniska listorna överensstämmer i allt väsent-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;ligt med Direktiven 92/43/EEC och 79/409/EEC dvs Habitat- och Få- geldirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;Den estniska lagstiftningen ger emellertid inte möjligheter till generellt biotopskydd enligt Habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Det finns viktiga skillnader när det gäller vilka arter som är skyddade i Estland och inom EU. Skillnaderna beror ofta på biogeo- grafiska olikheter, men också på olika traditioner för utnyttjande. För vissa arter som är helt skyddade inom EU tillåts jakt i Estland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft2"&gt;Följande svårigheter förutses i samband med anpassningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Biotopklassificeringen i Estland är inte i enlighet med den som EU använder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ett av de största problemen är den avsevärda skillnaden mellan nuvarande status beträffande arter och biotoper i Estland och in- om EU. På grund av detta finns betydande olikheter vad gäller prioriteringar inom naturvårdsområdet. Estland kommer att be- höva kräva ändringar av EU:s listor över skyddade arter och bi- otoper samt begära undantag vad avser vissa arter, t.ex. varg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Det råder stora brister i sektorsintegreringen. Tilläggslagstiftning behöver utarbetas till sektorer som jord- och skogsbruk och mar- kanvändningsplanering. Denna process inleddes i och med att la- gen om uthållig utveckling antogs och genom att man påbörjat genomförandet av de olika principerna i konventionen om biolo- gisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft13"&gt;Lettland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft2"&gt;Bevarande av nuvarande mångfald av miljöer, landskapstyper och ar- ter är ett av de huvudmål som lades fast i den lettiska miljöpolicypla- nen 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft2"&gt;Den lettiska naturvårdslagstiftningen omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljöskyddslagen från 1991 vars kapitel 6 omfattar naturskydd. Innehåller allmänna uttalanden om skyddade områden, arter och zoner längs kuster, sjöar och vattendrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lagen om särskilt skyddade naturområden från 1993. Innehåller de viktigaste principerna för systemet av skyddade områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Lagar som håller på att utarbetas är:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lag om särskild naturvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lag om skyddade zoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lag om skyddade arter och biotoper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft2"&gt;Vad gäller naturvård utanför de skyddade områdena är det värt att notera att Lettland har strandskyddsbestämmelser som innebär en strikt skyddszon på 300 meter inåt land såväl som ut i vattnet. Inom ett zon på mellan &lt;NOBR&gt;5-10&lt;/NOBR&gt; km från kusten råder särskilda regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;I det lettiska svaret på &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; questionnaire pekar man på följande frågor i samband med anpassningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Den nya lagen om skyddade arter och biotoper som planeras till 1997 kommer att vara i överensstämmelse med EU:s lagstift- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;De nuvarande listorna över skyddade arter måste revideras. Kra- ven på skydd för vissa i Lettland vanliga arter kommer att bli ett problem t.ex. för varg där man för närvarande tillåter jakt i obe- gränsad omfattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;När det gäller biotopskydd så har man olika vegetationsklassifi- cering i Lettland och inom EU. Man förutser svårigheter när det gäller att beräkna hur stora områden som omfattas av olika bio- toper t.ex. vanliga biotoptyper som högmossar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;För &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Natura-2000&lt;/NOBR&gt; finns ett projekt som är kopplat till biotoparbe- tet inom CORINE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft2"&gt;De problem som finns är främst kopplade till bristen på resurser för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;utarbeta skötselplaner som idag bara finns för fyra av de skydda- de områdena)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;sköta områden, särskilt sådana som påverkats av människan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;övervaka och kontrollera av hur lagstiftningen genomförs och efterlevs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kartlägga och märka ut skyddade områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;betala ut kompensation och intrångsersättningar i samband med avsättning av skyddade områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Litauen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft2"&gt;Den litauiska naturvårdslagstiftningen omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lagen om skyddade områden från 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Landlagen från 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Skogslagen från 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft2"&gt;Flera nya lagar av betydelse för naturvårdsarbetet om t.ex. skydd för växter och djur artskydd samt en vattenlag håller på att utarbetas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;I det litauiska systemet av skyddade områden ingår fem natio- nalparker, fyra strikta naturreservat, 30 regionala naturparker samt nästan 300 andra reservat. För närvarande omfattas 11 procent av lan- dets yta av skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;I samband med anpassningen kommer olika listor över skyddade arter att behöva ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft2"&gt;Bevarande av den biologiska mångfalden är ett av fyra prioriterade områden i den polska nationella miljöpolitiken. Detta vill man uppnå genom anpassat regionalt utvecklingsstöd till områden som omfattar ekosystem av internationell betydelse (t.ex. våtmarker i nordöstra Polen, delar av Vistulaflodens dalgångar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;År 1994 hade Polen 19 nationalparker, 1072 naturreservat, 96 landskapsparker samt 231 områden med landskapsskydd. Det polska systemet av skyddade områden omfattade då ungefär 24 procent av landets totala yta. Denna i en internationell jämförelse mycket höga siffra, skall dock ses mot bakgrund av att större delen (53 000 kvad- ratkilometer av totalt 74 000 kvadratkilometer skyddade områden) av de skyddade arealerna utgörs av områden med landskapsskydd med relativt lågt skyddsnivå. Nationalparker och naturreservat omfattar endast en respektive en halv procent av de skyddade arealerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Den polska naturvårdslagen från 1991 utgör en god bas för skydd och vård av naturområden. Det största problemet med denna och annan naturvårdslagstiftning är den fördröjning som funnits och fortfarande finns när det gällt att utarbeta och införa nödvändig tillämpningslagstiftning. I början av 1994 hade bara 30 procent av den tillämpningslagstiftning som förutsågs i naturvårdslagen av 1991 utarbetats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft2"&gt;Någon beräkning av kostnaderna för att uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; 79/409/EEC (Fågeldirektivet) och 92/43/EEC (Habitatdirektivet) har inte gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;Estland, Lettland, Litauen och Polen har samtliga anslutit sig till Bernkonventionen om skydd för Europas vilda växt- och djurarter och dessas miljöer. Genom denna konvention skyddas ett antal listade ar- ter. Det råder relativt god överensstämmelse mellan de listor som upprättats inom Bernkonventionen och EU:s listor enligt Fågel- och Habitatdirektiven. Viss revidering av aktuella listor kommer dock att krävas för att uppnå överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EU-listorna.&lt;/NOBR&gt; Ett problem, som påpekats från de baltiska ländernas sida är att man antagligen kommer att behöva kräva undantag för jakt av vissa arter som är helt skyddade enligt EU:s regler. Detta gäller t.ex. varg där populationerna åtminstone i Estland och Lettland t.o.m. ökat under senare år på grund av minskad jakt och samtidig invandring av djur från angrän- sande områden i Ryssland och Vitryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft2"&gt;Det är inom området biotopskydd som det saknas lagstiftning och möjligheter att reglerar markanvändningen. En preliminär be- dömning pekar på att befintliga reservat inte kommer att vara till- räckliga för att tillgodose &lt;NOBR&gt;EU-direktivens&lt;/NOBR&gt; krav. För att tillgodose kra- ven på skydd för enskilda arter kan det också krävas att nya livsmiljö- er fogas till listorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Ett annat område som kräver ytterligare insatser är den praktiska tillämpningen av lagstiftningen där det krävs kompletterande regler vad gäller myndighetskompetens och genomförandeansvar. För att klara detta krävs i många fall en förstärkning av de resurser som går till naturvårds- biologisk mångfaldsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Man kan sammanfattningsvis konstatera att området naturvård och biologisk mångfald är den sektor inom miljöområdet där de asso- cierade länderna kommer att ha minst problem att uppfylla EU- kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;En annan mera generell slutsats är att EU:s regler på naturvårds- området är lagligt bindande jämfört med de åtaganden som de associ- erade länderna gjort inom ett antal internationella konventioner. Detta innebär att naturvårdsintressena får en starkare ställning gentemot de exploateringsintressen som önskar utnyttja resurserna på ett icke- uthålligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p487 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kostnader för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; på miljöområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft2"&gt;En rad rapporter och konsultstudier som lagts fram under de senaste åren har försök gjorts att beräkna kostnaderna för kandidatländerna att uppfylla kraven i EU:s miljölagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;De kostnadsberäkningar som presenteras varierar inom vida gränser beroende dels på att det råder stor osäkerhet i det underlags- material som används vid beräkningarna, dels att de förutsättningar som legat till grund för beräkningarna varit olika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan man säga att även om det är stor spänn- vidd i beräkningar av de totala kostnaderna för miljöanpassningen så visar samtliga beräkningar att miljöområdet kommer att vara ett av de mest kostnadskrävande eventuellt till och med den mest kostnadskrä- vande sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Beräkningar utförda på uppdrag av &lt;NOBR&gt;EU-Phare&lt;/NOBR&gt; pekar på att kost- naderna för anpassningen inom miljöområdet skulle kunna utgöra så mycket som mellan &lt;NOBR&gt;30-40&lt;/NOBR&gt; procent av de totala kostnaderna. Då har man ändå inte inkluderat kostnaderna för radioaktiva miljöskador för &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft2"&gt;Nedan följer en kort sammanfattning av det material om kostna- derna som presenterats i ett antal av de rapporter som stått till utred- ningens förfogande. De viktigaste av dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Compliance Costing for Approximation of EU Environmental Legislation in the CEEC. EDC Ltd Dublin. April 1997;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;EU´s udvidelse mot øst - miljømæssige perspektiver. Miljöstyrel- sen, Danmark. juni 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;The Environmental Implications of EU Accession. Poland Co- untry Economic Memorandum. World Bank 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Environmental Standards and Legislation in Western and Eastern Europe. Towards Harmonisation. Economic Costs and Benefits of Harmonisation. Ifo, Institut für Wirtschaftsforschung , Mün- chen. 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft2"&gt;Det är värt att notera att kandidatländerna i flertalet fall inte själ- va genomfört några egna mera ingående analyser av kostnaderna på miljöområdet av ett &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; Ett undantag utgör Polen vad gäller luftföroreningar, där kostnadsberäkningarna i första hand gällt kostnaderna för att uppfylla kraven i det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;ECE-konventionen&lt;/NOBR&gt; om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Ozonnedbrytande ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft2"&gt;Kostnaderna för avveckling av olika typer av ozonnedbrytande ämnen (t.ex. freoner) har beräknas inom ramen för Montrealprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;Med dessa beräkningar som grund och med en grov uppskattning av den totala förbrukningen av ozonnedbrytande ämnen i de tio kan- didatländerna kan de totala kostnaderna för avvecklingen av ozon- nedbrytande ämnen beräknas till mellan 90 och 140 miljoner USD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft2"&gt;Global Environment Facility (GEF) har sedan 1994 godkänt av- vecklingprojekt för totalt 36 miljoner USD i nio av kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Luftföroreningar — försurning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft2"&gt;De kostnadsuppskattningar som gjorts har i huvudsak omfattat kost- naderna för att uppfylla det kanske mest kostnadskrävande av samtli- ga EU:s direktiv på miljöområdet, nämligen direktiv 88/609 EEC om luftföroreningsutsläpp från stora förbränningsanläggningar (se tabell nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Det står emellertid redan nu klart att det kan komma att kosta betydande summor för kandidatländerna att också uppfylla EU:s nya ramdirektiv om luftkvalitet och inte minst de olika planerade dotterdi- rektiven som kommer att lägga fast luftkvalitetskraven för en rad oli- ka ämnen t.ex. SO &lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, NO&lt;SPAN class="ft12"&gt;x &lt;/SPAN&gt;m.fl. Under perioden &lt;NOBR&gt;1997-99&lt;/NOBR&gt; förväntas &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; förslå bindande gränsvärden för 14 olika ämnen i luft. Några beräkningar av kostnaderna för detta har emellertid inte redovisats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;Tabell 4.5 Investeringsbehov och beräknade driftskostnader för rökgasr e- ning på kraftverk större än 50 MW.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p493 ft11"&gt;Investeringskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p494 ft11"&gt;Driftskostnader/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p493 ft11"&gt;(miljarder danska kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p494 ft11"&gt;(miljarder danska kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p495 ft11"&gt;SO&lt;SPAN class="ft35"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p495 ft11"&gt;NO&lt;SPAN class="ft35"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p496 ft11"&gt;SO&lt;SPAN class="ft35"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p299 ft11"&gt;NO&lt;SPAN class="ft35"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p497 ft11"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;9,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;0,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p497 ft11"&gt;49,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p293 ft11"&gt;29,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;22,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p500 ft11"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p501 ft11"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;9,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;P class="p497 ft11"&gt;22,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p293 ft11"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft11"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p498 ft9"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p499 ft11"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p290 ft11"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p497 ft11"&gt;137,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p293 ft11"&gt;81,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p502 ft11"&gt;18,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;16,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p503 ft12"&gt;Källa: EU´s udvidelse mod Øst — miljømæssige perspektiver, Miljöstyrelsen. Danmark 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft2"&gt;Dessa beräkningar över investeringsbehoven kan jämföras med de beräkningar som redovisades av IFO (Institut für Wirtschaftsfor- schung) 1994 och som visade på ett investeringsbehov på drygt 400 miljarder danska kronor. De stora skillnaderna beror bl.a. på att IFO räknat på ett framskrivet energibehov år 2010 dvs. ett betydligt större energibehov (för Polen t.ex. +60 procent inom &lt;NOBR&gt;el-sektorn).&lt;/NOBR&gt; En polsk beräkning av kostnaderna att till år 2010 begränsa SO &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-utsläppen&lt;/NOBR&gt; med 50 procent pekade på ett investeringsbehov på cirka 40 miljarder danska kronor. Motsvarande beräkningar som gjorts av Världsbanken (1997) pekar på investeringsbehov inom luftsektorn i Polen på mellan 5 och 8 miljarder dollar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft2"&gt;I den danska rapporten (EU´s udvidelse mod Øst - miljömaessige perspektiver) diskuteras också om investering i rökgasrening är det billigaste sättet att uppnå de önskvärda minskningarna av luftförore- ningsutsläppen. Man konstaterar att på kort- och medellång sikt så torde rökgasrening vara det enda möjliga alternativet för att uppfylla utsläppskraven i Direktiv 88/609/EEC. På längre sikt är det möjligt att ändra strukturen inom hela energisektorn. Övergång till renare bränslen, effektivare kraftverk och användning av förnybara energi- källor kan tillsammans ge minskade utsläpp. Samtidigt minskas be- hovet av att investera i reningsutrustning i befintliga anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Den danska rapporten innehåller också en uppskattning av hur lång tid det kommer att ta för länderna att uppfylla EU:s krav för sto-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft2"&gt;ra förbränningsanläggningar om nuvarande investeringstakt (räknat som procent av BNP) inom luftföroreningsområdet bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft2"&gt;Aktuell information finns för vissa av länderna medan man för övriga antagit att de använder 1,5 procent av BNP för miljöinveste- ringar samt att en tredjedel av dessa används för insatser på luftföro- reningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft3"&gt;Tabell 4.6 Relativa kostnader för begränsning av luftföroreningsutslä ppen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p507 ft12"&gt;Beräknad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p508 ft11"&gt;Antal år innan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p507 ft26"&gt;investeringsnivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft26"&gt;investeringsnivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p509 ft11"&gt;man uppfyllt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p507 ft26"&gt;i % av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;inom luftsektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p511 ft26"&gt;EU:s krav vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p359 ft26"&gt;i % av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p511 ft26"&gt;nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p500 ft12"&gt;11,93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft12"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p500 ft26"&gt;11,12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft26"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p513 ft26"&gt;1,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft26"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p513 ft26"&gt;9,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft26"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p513 ft26"&gt;6,28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft26"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p514 ft26"&gt;8,83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p515 ft26"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p516 ft26"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p513 ft26"&gt;4,80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft26"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p513 ft26"&gt;7,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft26"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p513 ft26"&gt;3,44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p295 ft26"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft12"&gt;Källa: EU’s udvidelse mod Øst — miljømæssige perspektiver, Miljøstyrelsen. Danmark 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft2"&gt;När man diskuterar dessa beräkningar och tänkbara konsekvenser och slutsatser är det, enligt den danska rapporten, viktigt att komma ihåg att de givna förutsättningarna för beräkningarna innebär en sträng tolkning av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; när det gäller befintliga anläggning- ar. Vidare kanske man i samband med energibesparingar och energi- effektiviseringar, särskilt inom &lt;NOBR&gt;el-sektorn,&lt;/NOBR&gt; inte nödvändigtvis skall investera i rening av alla anläggningar. Genom koncentration av el- produktionen till de effektivaste anläggningarna kan behovet av rök- gasrening minskas. Dessa två faktorer skulle tyda på att beräkningar- na är för höga, dvs att länderna skulle kunna uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; snabbare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Å andra sidan måste man beakta att beräkningarna av investe- ringskostnaderna inte omfattar minskning av utsläppen inom indust- rin, lokal uppvärmning och inom transportsektorn. Dessutom ingår inte de årliga underhållskostnaderna i beräkningarna i tabell 4.6 ovan. Dessa två faktorer är så väsentliga att man i den danska rapporten drar slutsatsen att de beräknade tidsperioderna för uppfyllande av EU- kraven snarast måste betraktas som ett minimum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft2"&gt;Den danska rapporten innehåller också en uppskattning av kost- naderna för att minska utsläppen från mindre förbränningsanlägg- ningar inom industri och hushåll. Dessa källor svarar i kandidatlän- derna för ungefär en fjärdedel av utsläppen av svaveldioxid. Man be- räknar kostnader för att minska dessa utsläpp med 75 procent till mellan 10 och 50 miljarder danska kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Eutrofiering — vattenkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft2"&gt;EU:s direktiv om avloppsvattenrening 91/271/EEC bedöms vara det direktiv på vattenområdet som det kommer att vara kostsammast att uppfylla. Därefter kommer kraven som omfattas av dricksvattendi- rektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;I den danska rapporten uppskattas investeringsbehovet för att uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; om avloppsvattenrening i de tio kandidatlän- derna till cirka 100 miljarder danska kronor. Till detta kommer cirka 15 miljarder kronor per år i driftskostnader. I kostnadsberäkningarna ingår inte tillkommande kostnader för underhåll av ledningsnäten samt administrativa kostnader vid centrala och lokala myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Motsvarande investeringskostnader för att uppgradera dricksvat- tenförsörjningen uppskattades 1994 till 140 miljarder danska kronor (cirka 18 miljarder ECU). Det är dock inte helt klart om dessa insatser skulle vara tillräckliga för att uppfylla EU:s dricksvattendirektiv rö- rande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;I rapporten - Compliance Costing for Approximation of EU En- vironmental Legislation in the CEEC - sammanställd av konsultfir- man EDC (Dublin/Bryssel) på uppdrag av DG XI och redovisad un- der &lt;NOBR&gt;våren-försommaren&lt;/NOBR&gt; 1997, anges 50 miljarder ECU som det totala investeringsbehovet under en tjugoårsperiod för att fullt ut uppnå nu- varande &lt;NOBR&gt;EU-standards&lt;/NOBR&gt; inom vatten och avloppssektorerna. Av dessa krävs 17,5 miljarder ECU för de mest angelägna projekten under den kommande femårsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Liksom inom andra områden är det viktigt att komma ihåg att dessa beräkningar förutsätter att samtliga investeringar kan hänföras till kraven att fullt ut uppfylla EU:s lagstiftning. Vissa rapporter pekar emellertid på att de tillkommande kostnaderna för att höja standarden på vattenförsörjning och avloppsrening från vad som betecknas som lokal standard till motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-standard&lt;/NOBR&gt; skulle vara relativt be- gränsade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p520 ft2"&gt;Slutsatsen från samtliga rapporter är trots detta att kandidatlän- derna, inklusive de baltiska länderna och Polen, står inför mycket sto- ra investeringar inom såväl vattenförsörjning som avloppsvattenre- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Som ett konkret exempel på behoven i ett av de större kandidat- länderna kan nämnas att Världsbankens rapport om Polen pekar på investeringskostnader mellan &lt;NOBR&gt;22-34&lt;/NOBR&gt; miljarder USD för att uppfylla avloppsreningsdirektivet och årliga driftskostnader på bortåt 500 miljoner USD. När det gäller dricksvattenförsörjningen beräknas motsvarande kostnader uppgå till mellan &lt;NOBR&gt;3-8&lt;/NOBR&gt; miljarder USD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Som nämndes i lagstiftningsavsnittet är biologisk mångfald — natur- vård det område där kandidatländerna sannolikt kommer att ha minst problem att uppfylla kraven i EU:s lagstiftning. Tvärtom är det så att kandidatländerna vid ett &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; kommer att kunna ge ett värdefullt bidrag till naturvården och skyddet av den biologiska mångfalden inom ett utvidgat EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft2"&gt;Några mera detaljerade beräkningar av kostnaderna för att upp- fylla &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; beträffande naturvård och biologisk mångfald har inte redovisats i de aktuella rapporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Några av kostnadsposterna kommer att vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förstärkning av den nuvarande naturvårdsadministrationen i län- derna centralt, regionalt och lokalt för att kunna övervaka och säkra att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; genomförs. Som ett exempel kan nämnas att det lettiska miljöministeriets budget för naturvårdsområdet för närvarande motsvarar bara 4 procent av ministeriets totala bud- get.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kostnader för att utarbeta listor över biotoper och arter enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kostnader för att utarbeta och genomföra skötselplaner för om- råden som utpekats att ingå i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Natura-2000-&lt;/NOBR&gt; nätverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kostnader för inköp och/eller intrångsersättningar i samband med förvärv av skyddsvärda områden eller inrättande av naturre- servat som omfattar privatägd mark. I Estland finns redan ett system enligt vilket markägare kan få minskad fastighetsskatt som kompensation för att man tvingas ta naturvårdshänsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p525 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kostnader för utökad tullkontroll för att kunna uppfylla kraven i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CITES—konventionen&lt;/NOBR&gt; (och motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-förordning)&lt;/NOBR&gt; om handel med utrotningshotade vilda växt och djurarter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft2"&gt;Inom såväl konventionen om biologisk mångfald och Ramsar- konventionen (skydd av internationellt viktiga våtmarker) finns möj- ligheter för kandidatländerna att få visst ekonomiskt bistånd för att t.ex. kunna upprätta aktionsplaner för biologisk mångfald, skydds- och skötselplaner för värdefulla områden. Såväl de tre baltiska län- derna som Polen har redan fått sådant projektbistånd från GEF (Global Environmental Facility).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft2"&gt;De studier som genomförts, avseende anpassningen till &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; inom avfallsområdet, har kommit till mycket olika resultat vad det gäller såväl åtgärdsbehoven som de därav följande kostnadskon- sekvenserna. Det är svårt att göra jämförelser eftersom förutsättning- arna för beräkningarna ofta varit olika. I vissa fall varierar resultaten med en faktor tio. De resultat som bäst överensstämmer med varandra finns i den danska rapporten respektive i rapporten från EDC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;I den danska studien utnyttjas information från Estland och Tjeckien för att beräkna de totala investeringsbehoven inom avfalls- området i samtliga tio kandidatländer. Investeringsbehoven uppskat- tas sålunda till totalt drygt 140 miljarder danska kronor för att hantera en beräknad avfallsmängd på totalt 415 miljoner ton per år. I summan ingår 7,8 miljarder danska kronor för att stänga existerande tippar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Driftskostnaderna uppskattas till 5,4 miljarder DKR per år mot- svarande 560 kronor per ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;I rapporten betonas att beräkningarna baseras på en rad antagan- den och osäkerheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft2"&gt;Motsvarande kostnadsuppskattningar i rapporten från EDC, som i sin tur hänvisar till IFO:s studie från 1994, pekar på investerings- kostnader inom avfallsområdet på mellan knappt 10 och drygt 22 miljarder ECU (dvs i samma storleksordning som beräknas i den danska rapporten). I minimialternativet räknar man med att man även fortsättningsvis skall deponera det mesta avfallet på tipp medan det högre kostnadsalternativet baseras på deponering på tipp (50 procent) samt successivt ökande utnyttjande av kompostering, återvinning och återanvändning för att hantera avfallet. Det är värt att notera att i inget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft2"&gt;av alternativen förutsätts utbyggnad av förbränningskapacitet för kommunalt eller farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft2"&gt;Den stora kostnadsskillnaden mellan alternativen beror på de hö- ga &lt;NOBR&gt;drifts-,&lt;/NOBR&gt; insamlings- och transportkostnaderna, som beräknas bli fem gånger så höga i det senare alternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft2"&gt;Detta skulle innebära att kostnaderna inom avfallssektorn når upp till samma storleksordning som inom vatten- och avloppssektorn (33 miljarder ECU varav 5 miljoner inom industrisektorn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;En jämförelse mellan länderna i Central- och Östeuropa och nu- varande &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; visar att kostnaderna för avfallshanteringen i de förstnämnda skulle kunna uppgå till mellan &lt;NOBR&gt;17-45&lt;/NOBR&gt; procent av de totala kostnaderna per år inom miljöområdet. Detta skall då jämföras med genomsnittet bland de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; som är 33 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Till dessa kostnader skall dessutom läggas behovet av betydande resurser för att komma tillrätta med de miljöproblem som förorsakas av gamla tippar med blandat hushålls- och farligt avfall, lager av be- kämpningsmedel samt avfall från tidigare sovjetiska militärbaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Kemikalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Några direkta kostnadsuppskattningar presenteras inte i de aktuella rapporterna. Detta speglar det faktum att det är svårt att beräkna kost- naderna för sådana åtgärder som att ändra existerande eller skriva nya lagar, peka ut ansvariga myndigheter och att upprätta och administre- ra system för att t.ex. hantera en stor mängd, ofta konfidentiella, data och information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Några kostnadsposter som kan identifieras är dock:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;nya myndigheter med kompetent personal kommer att behövas för att hantera genomförandet av den nya &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-anpassade&lt;/NOBR&gt; kemika- lielagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kostnader för industrin som kommer att behöva expertis för att kunna leva upp till lagstiftningen t.ex. vad avser testning, klassi- ficering, märkning och marknadsföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Beräkningar av de totala kostnaderna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EDC-rapporten,&lt;/NOBR&gt; skulle de totala kostnaderna för EU- anpassningen inom de investeringstunga sektorerna vattenförsörjning,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p337 ft2"&gt;avloppsnät, avloppsvattenbehandling, luftföroreningar från förbrän- ningsanläggningar samt avfallsbehandling uppgå till mer än 100 mil- jarder ECU eller motsvarande 1000 ECU per capita.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;De totala årliga kostnaderna beräknas enligt rapporten uppgå till mellan &lt;NOBR&gt;8-12&lt;/NOBR&gt; miljarder ECU (motsvarande &lt;NOBR&gt;80-120&lt;/NOBR&gt; ECU per capita). Denna siffra innefattar kapitalkostnader och driftskostnader för vat- ten- och avlopp, luftföroreningar samt driftkostnaderna för avfalls- hantering. I rapporten påpekas att även om denna siffra bara motsva- rar två tredjedelar av de genomsnittliga årliga miljöutgifterna per ca- pita inom de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; så motsvarar det en mycket stör- re del av kandidatländernas nuvarande BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft2"&gt;Mot detta kan då ställas att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; nu föreslagit Rå- det att man under en &lt;NOBR&gt;två-årsperiod&lt;/NOBR&gt; skall anslå 3 miljarder ECU till anpassningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Miljökonsekvenser av EU:s utvidgning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Frågor av intresse att få besvarade vid en analys av miljökonsekvenser- na av kandidatländernas EU- medlemskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft2"&gt;Miljöfrågorna har spelat en viktig roll i diskussionerna kring utveck- lingen i Central- och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Skälet till detta har naturligtvis varit det tidigare bristfälliga miljöarbetet i dessa länder och de svårigheter som ofta förelegat för att få fram tillförlitli- ga data kring utsläpp och miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft2"&gt;Vid analys av miljökonsekvenserna av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; för kan- didatländerna är det väsentligen vissa frågor som är av intresse att få besvarade. Utredningen har tagit fasta på fyra som bedömts vara av central betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft36"&gt;Fråga 1. Kommer miljön i Sverige, inom EU och i angränsande havsområden att förbättras av ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; för kandidatlän- derna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft2"&gt;Hypotesen är att miljösituationen kommer att förbättras i de närlig- gande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; och i Östersjön till följd av att de tillträdande län- derna kommer att tvingas att uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-krav&lt;/NOBR&gt; som i de flesta fall är strängare än nuvarande krav i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft37"&gt;Fråga 2. Hur stor är den miljömässiga egennyttan för kandidat- länderna av ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft2"&gt;Den största nyttan av skärpta utsläppskrav uppnås i allmänhet i det land där utsläppen sker. Egennyttan är ofta svår att uppskatta i eko- nomiska termer men den torde vara betydande för utsläpp av t.ex. för- surande ämnen och tungmetaller, avloppsvatten, liksom beträffande en bättre hantering av avfall och kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft37"&gt;Fråga 3. Vilken förmåga och möjlighet har nya medlemsländer att klara EU:s direktiv?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft2"&gt;Frågan behandlar i vilken utsträckning de nya länderna är rustade för att klara EU:s miljökrav. Den behandlar såväl de administrativa och politiska systemen som de strukturella och tekniska förutsättningarna inom olika samhällssektorer. En annan viktig aspekt är i vilken ut- sträckning &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; kommer att stå i samklang med prioriteringarna i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft36"&gt;Fråga 4. Hur kommer andra krav och strukturella förändringar till följd av ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; att påverka utsläpps och miljösituatio- nen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft2"&gt;Den strukturella omställningen kommer sannolikt att innebära lika mycket för miljön som de direkta investeringarna i miljöåtgärder. Ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; påverkar hela jordbrukssektorn, stora delar av industri- sektorn (även om stora förändringar redan skett), trafiksektorn etc. De strukturella förändringarna kan leda till såväl ökade som minskade ut- släpp. Inom vissa delar av trafikområdet finns risk att utsläppen kort- siktigt ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;För att bedöma de förändringar som ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kan medföra för kandidatländernas och de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; miljö finns en rad komplicerande faktorer som måste beaktas. kandidatländerna ge- nomgår för närvarande snabba strukturella förändringar inom de flesta sektorer och dessa förändringar kommer utan tvekan att påverka mil- jön. Förändringsarbetet fortgår och kommer att fortgå oberoende av ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt; Till detta förändringsarbete hör även rena miljöåtgär- der, t ex installation av avlopps- och rökgasrening. Utredningen har bedömt att de åtgärder som på detta sätt redan är fastlagda genom eg- na politiska beslut och/eller internationella åtaganden kommer att ge- nomföras oberoende av ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt; Konsekvenserna av ett EU- inträde måste bedömas som skillnaden mellan en tänkt situation efter det de redan planerade åtgärderna vidtagits och de ytterligare krav&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft2"&gt;som &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; ställer. I detta kapitel analyseras dessa båda situationer och deras miljökonsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft2"&gt;Inom vissa områden finns i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; tydliga krav som ger kvantitativt bestämbara effekter på miljön. Inom andra är kraven mer diffusa och det är därför inte nu möjligt att förutse konsekvenser- na, speciellt som dessutom inte tillämpningen och konsekvenserna inom nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; är klar. Detta gäller t.ex. &lt;NOBR&gt;IPPC-direktivet,&lt;/NOBR&gt; där inte tillämpningen inom EU är klar. Å andra sidan förutsätter analysen att de krav på utsläppsreduktioner som framgår av aktuella direktiv och åtgärdsprogram (svavel i olja, försurningsstrategi m.m.) kommer att genomföras. Motsvarande gäller de så kallade horison- tella direktiven om t.ex. miljökonsekvensutvärderingar, rätten till in- formation om miljöfrågor etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft2"&gt;Generellt sett har kunskapen om miljöfrågorna i kandidatländer- na ökat snabbt. Detta gäller inte minst reningen av kommunalt av- loppsvatten och situationen inom industrin och energisektorn, där stödet från västra Europa varit stort. Inom andra områden råder fortfa- rande stora osäkerheter, t ex när det gäller jordbrukets utsläpp och av- fallsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kommer miljön inom EU att förbätt- ras av kandidatländernas EU- inträde?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kandidatländernas bidrag till försurningsbe- lastningen i EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft2"&gt;Det är främst genom minskade utsläpp till luften, och minskade ut- släpp till vattenmiljön i gemensamma floder och till hav som kandi- datländerna och EU:s medlemsländer direkt påverkar varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft2"&gt;När det gäller svavel och försurning kommer utsläppsminsk- ningar i kandidatländerna endast marginellt att påverka EU. Studerar man de beräkningar (tabell 5.1) över luftföroreningstransporter i Eu- ropa som utarbetats, finner man att det i stort sett är två kandidatlän-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;der som påverkar EU:s nuvarande miljö; Polen och Tjeckien. Jämfört med flera stora &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; Tyskland, Storbritannien och Frankrike har kandidatländerna dock marginell betydelse. Detta gäller för svavel och i ännu högre grad för kväveföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Bidrag till belastning från olika länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft2"&gt;De siffror som anges i tabell 5.1 gäller påverkan räknat över hela EU- området. På grund av skillnader i läge påverkas vissa regioner mer än andra av utsläpp från ett speciellt land. Därför finns alltid några om- råden nära EU:s gränser mot kandidatländer, som kan erhålla ett av- sevärt bidrag från ett nära grannland. Polens utsläpp ger till exempel betydligt större bidrag till östligaste Tyskland än vad som anges som genomsnitt för EU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p547 ft3"&gt;Tabell 5.1 Procentuellt bidrag till deposition av svavel och kväve till EU och kandidatländerna baserat på beräkningar inom EMEP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p297 ft0"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;NO&lt;SPAN class="ft9"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;NH&lt;SPAN class="ft9"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p548 ft0"&gt;0.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p549 ft0"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p550 ft11"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p296 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p551 ft10"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p516 ft10"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p551 ft0"&gt;0.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p552 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p552 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p551 ft0"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p516 ft0"&gt;0.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p550 ft0"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p551 ft0"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p516 ft0"&gt;0.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p296 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p296 ft0"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p516 ft0"&gt;0.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p550 ft0"&gt;0.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p295 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p294 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p553 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p551 ft0"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p516 ft0"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p551 ft10"&gt;0.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p296 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p550 ft0"&gt;0.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p296 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p550 ft0"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Island, Norge och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p554 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Övriga &lt;NOBR&gt;CEE-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Ryssland, Balkanländer etc&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p497 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p294 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p553 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td77"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p555 ft2"&gt;Även i andra länder än Polen och Tjeckien sker utsläpp som på- verkar närbelägna regioner inom grannländer som tillhör EU. Även sådana bidrag har beräknats och i tabell 5.2 nedan redovisas de ut- släpp som har betydelse för närliggande regioner inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft3"&gt;Tabell 5.2 Utsläpp i olika länder utöver Polen och Tjeckien, som kan ha betydande påverkan på vissa r egioner inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Utsläpp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Har betydelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Estland och St. Petersburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p359 ft12"&gt;Sydöstra Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Kolahalvön och Karelen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;Norra och östra Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p359 ft12"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft26"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p359 ft26"&gt;Österrike och nordöstra Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p0 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p0 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p557 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Utsläppsminskningar från el- och värmepro- duktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft2"&gt;För att uppskatta betydelsen av framtida förändringar i utsläpp kan nuvarande lagstiftning jämföras med den som skulle gälla vid ett EU- inträde. Utredningen har valt att studera förhållandena i Polen och Tjeckien närmare, dels eftersom nödvändiga data funnits att tillgå, dels eftersom dessa länder är de som betyder mest för situationen in- om EU. Underlag för att göra dessa uppskattningar föreligger delvis i nationella rapporter, t.ex. den polska underlagsrapport som utredning- en låtit utarbeta. Den polska el- och värmeproduktionen i stora an- läggningar står för ca 57 procent av svaveldioxidutsläppen och den lokala förbränningen för ca 22 procent. Motsvarande uppgifter för Tjeckien är 51 procent respektive 23 procent. Förbränningen sker hu- vudsakligen med kol. Omfattande investeringar för att begränsa ut- släppen av svavel- och kväveoxider från fasta förbränningsanlägg- ningar genomförs framförallt i dessa länder, men i viss utsträckning sker investeringar även i de övriga kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;EU:s lagstiftning på luftvårdsområdet är i många fall strängare än den nuvarande lagstiftningen i kandidatländerna.För närvarande är det i Polen tillåtet att släppa ut 540 mg/m &lt;SPAN class="ft23"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;svaveldioxid från nya an- läggningar vilket kan jämföras EU:s 400. För NO &lt;SPAN class="ft12"&gt;x &lt;/SPAN&gt;har Polen ett något&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft2"&gt;strängare krav än EU ca 460 &lt;NOBR&gt;mg &lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;jämfört med EU:s 650.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Minskade svaveldioxidutsläpp från el- och värmeproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft2"&gt;I både Polen och Tjeckien kommer ca 50 procent av svaveldioxidut- släppen från stora förbränningsanläggningar. Genom att anpassa dessa till &lt;NOBR&gt;EU-kraven,&lt;/NOBR&gt; motsvarande rökgasrening och 90 procent renings- grad, kan ungefär en halvering av svaveldioxidutsläppen uppnås. Ge- nom att minska även de lokala förbränningsutsläppen, som i dagens läge står för drygt 20 procent av utsläppen i de båda länderna, kan ytterligare reduktioner uppnås. I Polen pågår ett visst arbete med att påverka utsläppen från såväl bostadsuppvärmning som industriell för- bränning. Man planerar att använda, med polska mått mätt, lågsvavli- ga kol med &lt;NOBR&gt;0,6-0,8&lt;/NOBR&gt; procent svavel. För bostadsuppvärmning planeras naturgas ersätta koleldningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft2"&gt;För att uppfylla det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konven-&lt;/NOBR&gt; tionen är en &lt;NOBR&gt;66-procentig&lt;/NOBR&gt; minskning nödvändig för Tjeckien. Från 1994 ska utsläppen minska från ca 1,3 miljoner ton per år till ca 630 000 ton per år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;För Polen ska utsläppen under samma tid minska med i det när- maste 50 procent, från drygt 2,6 miljoner ton till ca 1,4 miljoner ton. Svavelprotokollets mål förefaller därför möjliga att nå. Men för att länderna ska uppfylla protokollet, finns idag inga legala medel som påtryckning. Ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; skulle med stor sannolikhet skynda på denna process, även om den blir kostsam. Kostnaderna för att upp- fylla det andra svavelprotokollet uppskattas i den polska rapporten till US dollar &lt;NOBR&gt;45-50&lt;/NOBR&gt; miljarder US dollar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Minskning av kväveoxidutsläppen från el- och värmeproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft2"&gt;I tabell 5.3 ges en lista på de länder för vilka redan fattade beslut och nationella mål beräknas ge minskade utsläpp av kvävedioxid. De län- der som inte finns på listan antas antingen bibehålla sina nuvarande utsläppsnivåer eller öka utsläppen till år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft42"&gt;Tabell 5.3 Minskning av NO&lt;SPAN class="ft41"&gt;x &lt;/SPAN&gt;utsläpp mellan 1994 och 2010 i de Europ e- iska länder för vilka nationella mål och genomförd EU lagstift- ning beräknas ge förbättringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p291 ft12"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p564 ft12"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft12"&gt;Nederlä ndern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft12"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft12"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft43"&gt;Slovenia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft43"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft43"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft43"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft12"&gt;Liechstenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft12"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft12"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft26"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft26"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft26"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft28"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft28"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft28"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft12"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft12"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft12"&gt;Ö sterrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft43"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft43"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft43"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft43"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p565 ft12"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p566 ft12"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p567 ft12"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p564 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft2"&gt;Av tabellen framgår att utsläppen i de flesta länderna beräknas minska med &lt;NOBR&gt;20-30&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med dagens nivåer. De flesta av dessa länderna är &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; En del länder har egna mycket omfat- tande åtaganden, t.ex. Nederländerna, vars utsläpp planeras minska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft2"&gt;med nästan 80 procent. Österrike och Schweiz kommer relativt långt ner på listan, men de hade redan före 1995 lyckats minska sina ut- släpp med &lt;NOBR&gt;25-30&lt;/NOBR&gt; procent. I kandidatländer med relativt stora utsläpp förväntas inga förändringar eller alternativt antas utsläppen komma att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft2"&gt;Åtgärderna mot kväveoxider i Europa motiveras av flera fakto- rer: hälsoeffekter av kvävedioxid i tätorter, förekomst av fotokemiska oxidanter (marknära ozon), samt effekter av kvävenedfall i form av försurning och eutrofiering av land- och vattenmiljö. Inom EU drivs idag åtgärderna mot kväveoxider med hjälp av luftkvalitetdirektiv, samt genom försurnings- och oxidantstrategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft2"&gt;I ännu större utsträckning än för svavel styr utsläppen av kväve- dioxid i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; halter och deposition inom EU:s område. Mind- re än 10 procent av depositionen inom EU härrör från Polen, Tjeckien och andra kandidatländer. Polen och Tjeckien uppskattas bidra med ca 2 procent vardera, som ett medelvärde över hela EU:s område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;Utsläppen av kväveoxider från stora förbränningsanläggningar i Polen och Tjeckien, skulle vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kunna minska med i storleksordningen &lt;NOBR&gt;20-30&lt;/NOBR&gt; procent. Minskade kväveoxidutsläpp i kan- didatländerna kommer, som nämnts dock knappast att påverka situa- tionen inom EU som helhet (se tabell 5.1). Liksom för svavel före- kommer dock vissa skillnader mellan olika regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Minskade kväveoxidutsläpp från transportsek- torn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft2"&gt;För att minska kväveoxidutsläppen ytterligare i kandidatländerna krävs åtgärder även inom transportsektorn. Inom EU pågår just nu ar- bete med åtgärder på transportsidan dels via fordonstekniska åtgärder, dels via förbättrade bränslekvaliteter. De åtgärder som idag planeras att införas till år 2010 uppskattas, i enlighet med beräkningarna inom &lt;NOBR&gt;Auto-Oil-projektet,&lt;/NOBR&gt; att ge ungefär &lt;NOBR&gt;40-50&lt;/NOBR&gt; procent minskning av kväve- oxidutsläppen från trafiken. Enligt den danska rapporten är det realis- tiskt mot bakgrund av erfarenheterna från Västeuropa att förvänta att utsläppen av kväveoxider från transportsektorn i kandidatländerna kommer att minska med ungefär 50 procent om gällande &lt;NOBR&gt;EU-krav&lt;/NOBR&gt; rö- rande utsläpp från fordon uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft2"&gt;Under förutsättning att transportsektorn bidrar med &lt;NOBR&gt;30-40&lt;/NOBR&gt; pro- cent av de totala kväveoxidutsläppen i länder som Polen och Tjecki- en, skulle transportsektorns reduktioner av kvävedioxid kunna bidra med en minskning av de totala kväveoxidutsläppen med i storleks- ordningen &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; procent. Som visats i tabell 5.1 ovan betyder dessa utsläppsförändringar inte särskilt mycket för miljön inom EU som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;Hur snabbt denna minskning av utsläppen kan uppnås i realiteten kommer i hög grad att vara beroende av den ekonomiska utveckling- en i de aktuella länderna. Ökad ekonomisk tillväxt innebär sannolikt en snabbare förnyelse av fordonsparken och därmed att de nya kraven kommer att uppfyllas snabbare av ett större antal fordon, vilket i sin tur leder till en snabbare utsläppsminskning. Den eventuella förbätt- ring som hittills skett i kandidatländerna har berott på att importen av främst begagnade bilar från Västeuropa ökat kraftigt. Även om dessa bilar, i huvudsak &lt;NOBR&gt;80-talsmodeller,&lt;/NOBR&gt; inte uppfyller de senaste &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; är de dock mindre förorenande än de bilar som tidigare helt domine- rade vagnparken såväl bland privatbilarna som bland de tyngre fordo- nen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Minskade ammoniakutsläpp från jordbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft2"&gt;För att minska depositionen av kväve över land och hav är åtgärder mot ammoniakutsläppen lika viktiga som åtgärder mot utsläppen av kväveoxider. I dagens läge finns inga internationella överenskommel- ser om att minska utsläppen till luft från jordbruket, som är den helt dominerande ammoniakkällan. EU har inga direktiv som kraftfullt riktar sig mot ammoniakutsläpp. HELCOM har dock utfärdat re- kommendationer om gödselhantering, med målsättning att minska ammoniaktillförseln till Östersjön. Nationella strategier finns dess- utom i flera länder däribland Sverige. I samband med nytt kväve- protokoll till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; och EU:s försurningsstrategi kan möjligen även ammoniakutsläppen inkluderas i det internationella ar- betet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft2"&gt;Det finns alltså i dagens läge inte något internationellt regelverk som skulle kunna påverka kandidatländernas utsläpp av ammoniak till luft i samband med ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p571 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Minskade industriutsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft2"&gt;Industrisektorns utsläpp bidrar till de totala utsläppen av försurande ämnen, koldioxid, och inte minst till utsläppen av tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar (POPs). Vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kommer &lt;NOBR&gt;IPPC-direktivet&lt;/NOBR&gt; om integrerad föroreningsbekämpning att ställa krav på att bästa tillgängliga teknik utnyttjas på nya anlägg- ningar från 1999, och från 2007 även på befintliga. Anläggningar som berörs är bl.a. koksverk, raffinaderier, smältverk, stålverk, cementfab- riker, diverse kemiska industrier samt pappers- och massaindustrier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Den ekonomiska omställningen i kandidatländerna har lett till att ett stort antal stora och föråldrade anläggningar inom den tunga in- dustrin stängts eller bara körs med begränsad kapacitet. Detta är en av anledningarna till att utsläppen av svavel- och kväveoxider under se- nare år minskat i betydande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft2"&gt;Ett försök att bedöma den framtida utvecklingen av utsläppen av föroreningar från olika industrier i samband med en förväntade eko- nomiska återhämtningen och tillväxten i länderna i Central- och Öst- europa ger upphov till två frågeställningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kommer den ekonomiska återhämtningen att innebära att gamla industrianläggningar som för närvarande inte år igång eller som drivs med reducerad kapacitet åter tas i drift med därav följande ökande utsläpp av föroreningar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft2"&gt;Eller,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kan man förvänta att den inledda moderniseringen av industri- sektorn i de berörda länderna fortsätter och att introduktionen av mindre energikrävande och resurssnålare teknik med mindre ut- släpp per producerad enhet innebär att utsläppen från en gradvis expanderande industrisektor inte tillåts att öka? Erfarenheterna från utvecklingen i Polen under senare år tyder på att så är fallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft2"&gt;Utredningen har i sina bedömningar av de framtida utsläppen från industrisektorn utgått från att den senare utvecklingstrenden kommer att dominera. Samtidigt kan man enligt utredningens upp- fattning inte helt bortse från att det åtminstone på kort sikt kan finnas vissa risker för ökade utsläpp främst från industrier som producerar basråvaror som cement, handelsgödsel etc.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;I den danska rapporten uppskattas de minskade utsläppen från industrisektorn till cirka 10 procent för svaveldioxid och mellan &lt;NOBR&gt;5-10&lt;/NOBR&gt; procent för kväveoxider jämfört med nuvarande situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Minskade ozonhalter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft2"&gt;För att komma till rätta med de höga ozonhalterna, krävs som tidigare nämnts avsevärt större nedskärningar i kväveoxidutsläppen än som behövs för att minska halterna i tätorter och försurning/eutrofiering (uppskattningsvis &lt;NOBR&gt;70-80&lt;/NOBR&gt; procent). Arbete pågår inom EU, dels med luftkvalitetsdirektiv, dels med en oxidantstrategi. Detta arbete drivs parallellt med arbetet inom &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; för att ta fram un- derlag för ett nytt protokoll om kväveoxider. Hur stora nedskärningar detta, liksom kommande direktiv inom EU, kan innebära är för närva- rande osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;För att bedöma vilken betydelse nedskärningar av kväveoxidut- släppen i kandidatländerna har för ozonhalterna i EU:s område, kan man utgå från de modellberäkningar som gjorts inom EMEP. Detta är betydligt mer komplicerat än att studera bidrag till svavel- och kväve- nedfall. Oxidantbildningsförhållandena varierar mycket över Europa beroende på förekomst och sammansättning av andra föroreningar i atmosfären. Om man ändå summerar minskningarna över EU:s områ- de så kommer 40 procents nedskärningar av kväveoxidutsläppen i kandidatländerna att bara motsvara ca en fjärdedel av den effekt som uppnås genom 40 procents nedskärningar av &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft2"&gt;Slutsatsen blir att för att minska ozonförekomsten inom EU- området så är åtgärder i EU:s medlemsstater viktigast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Minskade stoftutsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Stoftutsläppen från stora anläggningar i kandidatländerna skulle san- nolikt reduceras avsevärt vid ett &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; Som exempel kan nämnas situationen i Polen. &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; innebär en skärpning med en faktor &lt;NOBR&gt;5-8&lt;/NOBR&gt; i förhållande till nuvarande krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft2"&gt;Genom minskade stoftutsläpp kommer spridningen av stoft i omgivningen att minska. Därigenom minskar även depositionen av alkaliskt stoft och baskatjoner avsevärt. Detta kan ha viss betydelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft2"&gt;mellan närliggande regioner inom kandidat- respektive &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Baskatjonerna släpps ut i partikelfas och motverkar försurning. Ge- nom mätningar har man kunnat visa att åtgärder mot stoftutsläpp, dels storskaligt under &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; dels i vissa regioner mellan 1990 och 1995, resulterat i en minskad våtdeposition av baskatjoner, som inte är betydelselös i sammanhanget. Ytterligare åtgärder mot stoftutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft2"&gt;i kandidatländer kan därför medföra effekter som motverkar en för- bättrad försurningssituation i områden i Tyskland, Österrike, med fle- ra länder. Underlag saknas dock för en kvantitativ bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft5"&gt;5.2.10 Utsläpp av tungmetaller och POP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft2"&gt;Deposition och anrikning i landmiljön av kvicksilver och svårned- brytbara organiska föroreningar orsakas till stor del av regionala transporter. För kadmium och bly har, som nämnts, det regionala in- flytandet minskat kraftigt. För kvicksilver och POP kan utsläpp till luften i kandidatländerna ha viss påverkan på EU:s landmiljö. Grovt uppskattat torde denna dock inte överstiga vad som är fallet för sva- vel. För kvicksilver torde en jämförelse med svavel vara högst rele- vant, på grund av de samtidiga utsläppen av svavel och kvicksilver från kolförbränning, inte minst i Polen och Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft5"&gt;5.2.11 Utsläpp till vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Utsläpp av olika föroreningar till floder, sjöar och hav i kandidatlän- derna kan påverka situationen inte bara i det egna landet utan i ett el- ler flera närbelägna länder. Förutom effekter på miljön i Östersjön, som beskrivs nedan (avsnitt 5.4), påverkas miljön i floder, som till exempel Oder av vad såväl Tyskland som Polen släpper ut. Motsva- rande gäller för floderna Elbe och Donau med delar av sina källområ- den i kandidatländer som rinner genom &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som Tyskland och Österrike och slutligen mynnar i Nordsjön respektive i Svarta Havet. Detta utgör bilaterala eller multilaterala problem som kan påverkas av en striktare lagstiftning och ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft5"&gt;5.2.12 Globala effekter - växthuseffekten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft2"&gt;Uppskattningarna av utsläppen av växthusgaser är i dagens läge ofull- ständiga och delvis mycket osäkra. För flera länder, inklusive kandi- datländer, föreligger frågetecken såväl beträffande utsläppen av kol- dioxid som för utsläppen av metan och lustgas. Bedömningen av miljöeffekterna av gjorda och planerade utsläppsbegränsningar blir därför osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Flertalet av kandidatländerna har ratificerat klimatkonventionen. Hittills har det mål som uppställts på internationell bas - att frysa kol- dioxidutsläppen på 1988 års nivå fram till år 2000 för att därefter minska - uppfyllts i flera kandidatländer, bl.a. Polen, där en minsk- ning med 25 procent uppnåtts mellan 1989 och 1995. Generellt upp- skattas att utsläppen i kandidatländerna minskat med 20 procent, jäm- fört med 1988 års utsläpp. Nedgången beror på den ekonomiska till- bakagången under &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; samt på energieffektivisering och andra mer aktiva åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;För att minska utsläppen ytterligare har &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; enats om ett förslag till nedskärningar som dock är beroende av åtaganden även i de stora globala utsläppsländerna USA och Japan. Nästa klimatkonfe- rens kommer att äga rum i slutet av 1997. Skärpningar av klimat- gasutsläppen kan bli följden, men i dagens läge föreligger osäkerheter om vilka krav som kan komma att ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Strategier för fortsatt minskning av utsläppen har utarbetats av bl.a. Polen. I den polska strategin ingår energieffektiviseringar inom industri- och bostadssektorerna samt övergång från kol till naturgas och förnybara bränslen. Även skatter och avgifter planeras att använ- das för att ytterligare minska utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Kandidatländerna kommer sannolikt vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; att tving- as att bära sin del av åtagandena som &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; enas om. Betydan- de potential anses finnas för energieffektivisering och energibesparing i kandidatländerna. Denna är sannolikt större än i de nuvarande EU- länderna. Sådana åtgärder kommer sannolikt att påskyndas vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt; Hur stora minskningar som kan uppnås kan för närvaran- de inte uppskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft2"&gt;När kandidatländerna uppfyller EU:s regler rörande avfallstippar kommer utsläppen av växthusgaser, främst metan, att minska ytterli- gare. Den danska utredningen uppskattar utsläppsminskningen i kan- didatländerna till mellan &lt;NOBR&gt;60-70&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med idag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p582 ft2"&gt;Slutsatsen blir att även om inte nyttan med nedskärningarna kan kvantifieras så kommer ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; sannolikt att leda till minskade utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft5"&gt;5.2.13 Globala effekter - nedbrytning av ozonskiktet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft2"&gt;Tillverkning av ämnen som skadar ozonskiktet sker bl.a. i Polen, Tjeckien och Rumänien. Konsumtionen av sådana kemikalier i de flesta kandidatländerna har dock minskat kraftigt eller med i storleks- ordningen &lt;NOBR&gt;75-80&lt;/NOBR&gt; procent mellan 1986 och 1994. Trots detta uppfyller länderna inte fullt ut åtaganden enligt det så kallade Montrealproto- kollet. Ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; skulle skärpa kraven på kandidatländerna vad gäller bl.a. &lt;NOBR&gt;CFC-föreningar&lt;/NOBR&gt; (freoner) och trikloretan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vilken betydelse kommer kandidat- länders &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; att ha för miljön i Sverige?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft2"&gt;Sverige påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från andra länder. Detta gäller bl.a. de storskaliga effekterna av försurning och eutrofiering till följd av svavel- och kvävenedfall, samt effekter av ozon. Den svenska miljön påverkas dock huvudsakligen av utsläpp från Västeuropa. Detta beror såväl på att utsläppen där är stora, samt att utsläppen sker i länder som ligger i ”rätt riktning” i förhållande till dominerande vindar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Framtida svavel- och kvävebelastning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft2"&gt;De svenska utsläppen av svavel har minskat kraftigt sedan 1980. Sve- rige har i ett europeiskt perspektiv legat långt framme i detta arbete. Det tog dock tid innan man kunde konstatera en nedgång i depositio- nen och framför allt i form av förbättringar i miljön. Detta berodde på att så stora bidrag kommit och fortfarande kommer från utländska källor. Fortfarande är situationen inte tillfredsställande. Svavelproto- kollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; kommer att innebära en fortsatt och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p584 ft2"&gt;betydande nedgång i svavelnedfallet. Detta kommer emellertid inte att medföra att alla ekosystem skyddas från fortsatt försurning. I många känsliga områden kommer fortfarande den kritiska belastningen att överskridas även efter år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Om målen för de olika länderna enligt det andra svavelprotokol- let till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; uppfylls, beräknas depositionen i Sveri- ge som helhet minska med ca 40 procent mellan 1996 och 2010. Av den totala depositionsminskningen för Sverige, uppskattas Tysklands nedskärningar bidra med 40 procent, Storbritanniens med 21 procent och Polens med 18 procent. Dessutom bidrar nedskärningar i Dan- mark med 8 procent, Tjeckien med 7 procent och Frankrike med 2 procent. Övriga nedskärningar i Europa är i stort sett betydelselösa för Sveriges ekosystem som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft2"&gt;I tabell 5.4 visas beräkning av framtida källbidrag och depositio- ner över Sverige som helhet baserade på hittills gjorda överenskom- melser om utsläppsminskningar, internationellt och nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft3"&gt;Tabell 5.4 Bidrag (procent) till depositionen i Sverige av svavel och kväve nu och i framtiden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft32"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p322 ft32"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p501 ft32"&gt;NO&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td89"&gt;&lt;P class="p587 ft32"&gt;NH&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft32"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p494 ft32"&gt;NO&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft32"&gt;NH&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td94"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p589 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p589 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Baltikum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p589 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Övriga CEE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p594 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Sjöfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p323 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p589 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p589 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p590 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Övriga EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p593 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p595 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p597 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Övriga länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p598 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p599 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p600 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p601 ft0"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Naturligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p507 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p322 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Total deposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p322 ft0"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;g S/N &lt;NOBR&gt;m&lt;SPAN class="ft45"&gt;-2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; &lt;/SPAN&gt;år &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;-1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;% av 1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;62%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;85%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;91%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td94"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft2"&gt;I ovanstående uppskattningar av framtida depositionsminsk- ningar för Sverige ingår överenskommelser fram till idag, bl.a. det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen.&lt;/NOBR&gt; Dock ingår inte vare sig EU:s försurningsstrategi eller nya överenskommelser som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft2"&gt;kan komma via ett nytt kväveprotokoll till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; el- ler EU:s oxidantstrategi. För svavel kommer framtida förändringar utöver detta sannolikt att vara marginella. För kväve, såväl kväveoxi- der som ammoniak, kan betydande krav bli följden av de strategier som just nu är under utarbetande. Om och när sådana blir genomförda kan betydande depositionsminskningar av kväveföreningar, liksom minskad ozonbildning förväntas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft2"&gt;De nedskärningar av utsläppen i Polen och Tjeckien som antas ske är utifrån åtagandena i andra svavelprotokollet. Dessa minskning- ar är ungefär av den storleksordning som &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; kan komma att ge i dessa länder. För att nedskärningar verkligen ska komma till stånd är ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; en fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft2"&gt;Vissa områden i Sverige kommer att gynnas särskilt av nedskär- ningar i vissa kandidatländer. Så kommer miljön i Blekinge och Kro- noberg att vinna särskilt på nedskärningar i Polen och Tyskland, me- dan västkusten kommer att huvudsakligen vinna på nedskärningar i Storbritannien. Motsvarande gäller för utsläpp av kväveoxider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft2"&gt;I tabell 5.5 redovisas uppskattad belastning över sydöstligaste Sverige (Blekinge) som i dagens läge är den del som påverkas mest av utsläpp i Polen och Tyskland. Beräkningarna baseras på hittills gjorda överenskommelser och utifrån &lt;NOBR&gt;EMEP-modellens&lt;/NOBR&gt; beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft3"&gt;Tabell 5.5 Bidrag (procent) till depositionen i sydöstra Sverige (Blekinge) av svavel och kväve nu och i framtiden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p323 ft0"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p322 ft10"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;NO&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p607 ft11"&gt;NH&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;NO&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p497 ft11"&gt;NH&lt;SPAN class="ft44"&gt;x&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td100"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p608 ft0"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p609 ft10"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Baltikum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p609 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Övriga CEE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p610 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p611 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p612 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Sjöfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p595 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p609 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p608 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p608 ft0"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Övriga EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p610 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p593 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p613 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Övriga länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p598 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p15 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p594 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Naturligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p501 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p322 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Total deposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p322 ft0"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p323 ft0"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p553 ft0"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;g S/N &lt;NOBR&gt;m&lt;SPAN class="ft45"&gt;-2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; &lt;/SPAN&gt;år &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;-1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;% av 1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p588 ft0"&gt;54%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;82%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;91%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p614 ft2"&gt;Slutsatsen för svavel- och kväveoxidnedfallet i Sverige som hel- het är att miljön kommer att gynnas av att länderna med stora utsläpp inom EU genomför direktivet om svavel i bränsle och direktivet om stora förbränningsanläggningar samt ratificerar det andra svavelproto- kollet. För oxidanter förhåller det sig på ett likartat sätt även om mer detaljerade uppskattningar inte kan göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft2"&gt;När det gäller lokala luftföroreningsproblem, står svenska ut- släpp för den absolut största delen av föroreningsbidragen i tätort- sluften. Tätortsluften i Sverige skulle vinna stort på att EU inför och genomför skärpta regler för utsläpp från trafiken och ställer hårda krav på fordon och bränslekvalitet så att dessa utsläpp kan minskas effektivt även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft2"&gt;Sveriges omfattande åtgärder mot svavelutsläpp under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; ledde snabbt till resultat i form av minskade halter i tätorterna. Sva- veldioxidnivåerna i svenska tätorter är idag mycket låga, i allmänhet mindre än 10 procent av gränsvärdet för påverkan på hälsa. Det do- minerande bidraget kommer via långväga transport av föroreningar. Detta skulle knappast annat än undantagsvis påverkas av nedskär- ningar i kandidatländerna. De episoder med mycket höga transporter av svaveldioxid till Sverige som förekom på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och fram mot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft2"&gt;slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; och som kunde spåras till källor i centrala och östra Europa, förekommer knappast alls idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft2"&gt;Införandet av katalysatorer har tagit längre tid att ge mätbara re- sultat. Detta har delvis berott på att trafiken samtidigt ökat något, som sannolikt dolt de positiva resultat av reningstekniken. Efter ca tio år kan man dock konstatera att kvävedioxidhalterna verkligen har mins- kat i många tätorter, i vissa fall, upp till 40 procent. Antalet tillfällen med höga halter har också minskat, delvis som en följd av gynnsamt väder. Inga betydande minskningar kan än så länge uppmätas för halterna av kvävedioxid i bakgrundsluft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vilken betydelse kommer kandidat- länders &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; att ha för Öster- sjöns miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Föroreningsbidrag via vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;Minskad tillförsel från utsläpp vid kusten och via floder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; kommer att medföra miljövinster främst vid ge- nomförandet av direktivet om behandling av kommunalt avlopps- vatten och nitratdirektivet om kväveläckage från jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Utsläppen av fosfor och kväve beräknas minska med cirka 45 procent jämfört med 1994. Räknat på den totala tillförseln till Öster- sjön beräknas belastningen minska med mellan &lt;NOBR&gt;6-10&lt;/NOBR&gt; procent för kvä- ve och fosfor som en följd av avloppsvattendirektivet och kvävebe- lastningen med ytterligare &lt;NOBR&gt;1-4&lt;/NOBR&gt; procent då nitratdirektivet genomförs. Det måste dock understrykas att beräkningarna är osäkra på grund av brister i dataunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Denna minskade belastning utgör dock tillsammans med det minskade nedfallet av kväveföreningar från luften ett väsentligt bi- drag till att uppfylla målsättningen som Östersjöländerna gemensamt lagt fast om att minska tillförseln av närsalter med 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Bidrag via atmosfären&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft2"&gt;Östersjön påverkas via luften främst av nedfall av kväveföreningar samt nedfall av miljögifter som tungmetaller och svårnedbrytbara or- ganiska ämnen. Nedfallet från luften utgör ca 30 procent av den totala kvävetillförseln till Östersjön. En beräkning av varifrån detta kväve- nedfall över Östersjön härrör redovisas i tabell 5.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft3"&gt;Tabell 5.6 Bidrag till kvävedepositionen via atmosfären till Östersjöns yta.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Utsläpp från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p613 ft0"&gt;% av totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;nedfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Sverige, Norge, Danmark, Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Estland, Lettland, Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Övriga &lt;NOBR&gt;CEE-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Fartygstrafiken i Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p290 ft10"&gt;Fartygstrafiken i Nordsjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p0 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft2"&gt;Som framgår av tabellen är de nordiska länderna stora bidragsgi- vare av kväveföreningar via luften till Östersjön. Tyskland bidrar dock med de största mängderna. För att minska tillförseln via atmos- fären är det främst länder inom EU som är viktiga. Ammoniakutsläp- pen står för ca hälften av kvävetillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Minskning av den atmosfäriska kvävetillförseln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Genom betydande nedskärningar av utsläppen av kväve, från såväl förbränningsanläggningar som trafik och inte minst från jordbruket, kan kvävenedfallet till Östersjön minskas kraftigt. Nedskärningar en- ligt nuvarande planer uppskattas dock endast ge ca 10 procent lägre kvävenedfall över Östersjön, vilket inte beräknas minska kvävehalter- na i Östersjön med mer än 5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft2"&gt;Strategier saknas för nedskärning av ammoniakutsläppen från jordbruket. Från Östersjöns synpunkt är detta dock väl så viktigt som att kväveoxidutsläppen minskas. Vilka krav som kan bli följden av ett nytt kväveprotokoll till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; är som tidigare nämnts osäkert. Sannolikt kommer dock även krav beträffande för ammonia- kutsläpp att ingå. Vad ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; betyder i detta sammanhang är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p621 ft2"&gt;svårbedömt. Hittills har inte EU:s åtgärder inom jordbruksområdet varit omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljövinster i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft2"&gt;Den största nyttan av kandidatländernas &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kommer miljön i de egna länderna tillgodo. Det gäller främst lokala förorenings- problem som dålig luftkvalitet i tätorter, nedfall av försurande ämnen, tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föreningar, vattenförore- ningar och avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Svavel- och kväveföreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Genom åtgärder vid stora förbränningsanläggningar och vid bo- stadsuppvärmning skulle utsläppen av svaveldioxid i kandidatländer- na sannolikt minska avsevärt, uppskattningsvis minst halveras. Detta gäller vid genomförandet av direktivet om renare bränsle och direkti- vet om utsläpp från stora förbränningsanläggningar, samt med hjälp av nationella strategier för att minska utsläppen på låg nivå. Svavel- nedfallet och därmed försurningssituationen skulle sannolikt förbätt- ras i ungefär motsvarande grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft2"&gt;Som tidigare nämnts kan &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; för stora för- bränningsanläggningar innebära minskade kväveoxidutsläpp med i storleksordningen &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; procent. För att påverka situationen beträf- fande kväveoxider behövs dock kraftfulla åtgärder även inom trans- portsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;För den lokala luftkvaliteten saknar de stora förbränningsanlägg- ningarna direkt betydelse. Genom åtgärder beträffande bostadsupp- värmning, t.ex. energieffektivisering och byte av bränsle, byte av kol mot naturgas, och åtgärder mot utsläpp från trafiken, kommer luft- kvaliteten att förbättras i ungefär samma omfattning som nedskär- ningarna av svavel- och kväveutsläppen. Minskningarna beräknas bli i storleksordningen minst 30 procent jämfört med nuvarande nivåer. I vissa områden kan förbättringen sannolikt bli mer än 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p457 ft2"&gt;Förbättring av luftkvaliteten kommer även att ske genom åtgär- der mot stoftutsläpp. Om utsläppskraven skärps med en faktor 4 till 8 på vissa förbränningsanläggningar, kan betydande minskningar för- väntas. Det saknas emellertid detaljerade data för att bedöma bidragen från olika källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Ozonhalter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;Ozonhalterna beräknas att påverkas endast i mindre utsträckning av de förväntade utsläppsförändringarna i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Effekten av minskat nedfall av svavel- och kväveföreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft2"&gt;För svaveldepositionen och därmed sammanhängande effekter finns mycket att vinna särskilt för de länder som har allvarliga försurnings- skador på mark och vegetation. Polen och Tjeckien är sådana länder. De har också relativt stora krav på sig att reducera utsläppen enligt det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen.&lt;/NOBR&gt; Ett EU- medlemskap innebär sannolikt ytterligare åtgärder, särskilt vad gäller utsläpp från stora förbränningsanläggningar. En avsevärd minskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft2"&gt;är också nödvändig om ekosystemen i dessa länder ska ha en chans att återhämta sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Luftkvalitet för övriga luftföroreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft2"&gt;För andra luftföroreningar som hänger samman med trafiken och halterna av dessa i luften, uppskattas situationen vara likartad som för kväveoxider. Utsläppen i kandidatländerna är i dagens läge lägre än i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Stora utsläpp uppskattas komma från transportsektorn, men även industrisektorn bidrar. Situationen i kandidatländerna kom- mer i stor utsträckning att styras av utvecklingen på trafiksidan, mo- derniseringen av fordonsparken, trafikarbetet, transportutvecklingen samt av eventuella övergångsregler för fordon och bränslekvaliteter, vid en &lt;NOBR&gt;EU-anslutning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft2"&gt;Utsläpp av tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föreningar i kandidatländerna är, liksom i &lt;NOBR&gt;EU-länderna,&lt;/NOBR&gt; endast delvis karterade. I Dobrisrapporten kunde inte någon heltäckande bild av problemens utbredning och allvar i Europa redovisas.. Helt klart föreligger dock lokalt, vid så kallade hot spots, allvarliga problem i flera kandidatlän- der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Även Östersjön påverkas av dessa ämnen. Genomförandet av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen,&lt;/NOBR&gt; till exempel vad gäller stoftutsläpp till luft och ut- släpp till vatten, kan förbättra situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;I områden där deponering av material och avfall som kan sprida dessa ämnen i miljön skett sedan lång tid tillbaka kan skydds- eller saneringsåtgärder behövas, till exempel i områden där dricksvatten- kvaliteten hotas av höga halter av bekämpningsmedel m.m. Detta ut- gör redan ett stort problem inom EU och beräknas kosta avsevärda summor att åtgärda. Förekomsten av sådana hot spots i kandidatlän- derna och hur förorenade dessa är, är i dagens läge inte fullständigt klarlagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Åtgärder mot luftföroreningar i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft2"&gt;Slutligen är det viktigt att påpeka att kandidatländernas miljö inte ba- ra gynnas av att de egna utsläppen minskas. Även de nedskärningar som är under genomförande och planering inom EU kommer att minska föroreningsbelastningen i kandidatländerna, i vissa fall i bety- dande omfattning. Detta gäller särskilt för svavel- och kväveförening- ar, oxidantbildning och utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Vattenmiljön i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft2"&gt;Vattenföroreningar är ett stort problem i stora delar av Europa inklu- sive i kandidatländerna. Utbyggnad av avloppsreningskapaciteten på- går i många områden, men kandidatländerna har i dagens läge inte hunnit riktigt lika långt med anslutning av kommunala och industri- ella avlopp till reningsverk som &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; En motsvarande minskning av utsläppen av fosfor, kväve och organiskt material som skett inom &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; kommer sannolikt att ske i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft2"&gt;inom &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; år. Ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; skulle sannolikt påskynda denna ut- veckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Markanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;I samband med anpassning till det västerländska ”transportsamhället” kan avsevärda ingrepp komma att ske i naturen. Mark kommer att be- höva tas i anspråk för ny infrastruktur, vägar, järnvägar, hamnar, samt avfallsanläggningar. Detta kommer sannolikt att vara en av de vikti- gaste miljöaspekterna i samband med ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde,&lt;/NOBR&gt; att områden som hittills varit oexploaterade och som har rik biologisk mångfald explo- ateras. För många av kandidatländerna anges som en positiv faktor att de har stora områden med rik biologisk mångfald. Hotet mot dessa kan vara ett avsevärt större problem än vatten- och luftföroreningar som i många fall kan lösas med hjälp av ekonomiska resurser och teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljövinster i övriga länder i Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft2"&gt;Flera av de länder som står utanför EU och som inte ansöker om med- lemskap är nettoimportörer av luftföroreningar. Förutom EFTA- länderna Norge och Schweiz, är Vitryssland och Ukraina exempel på sådana länder. De huvudsakliga bidragen av svavel och kväve i Vit- ryssland och Ukraina kommer emellertid förutom från länderna själ- va, från Ryssland. Miljön i Vitryssland och Ukraina skulle därför i det korta perspektivet endast erhålla mindre förbättringar av ut- släppsnedskärningar i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft2"&gt;Norge och Schweiz är på grund av sitt läge mycket utsatta för förore- ningspåverkan från &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Minskade utsläpp inom EU skulle vara till stor fördel för miljön i dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p630 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Slutsatser, rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft33"&gt;Utredningen har haft till uppgift att analysera miljömässiga och där- med förbundna ekonomiska konsekvenser av utvidgningen av EU. Analysen skall utgå från ett scenario som innebär att samtliga aktuella kandidatländer blir fullvärdiga medlemmar i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Utredningen har i stor utsträckning utnyttjat befintliga data och utredningar. Dessa har hämtats från eller utgjorts av internationella och svenska studier och konsekvensutredningar som togs fram inför Sveriges medlemskap i EU. Utredningen har också haft Naturvårds- verket utredning ”Vem förorenar Sverige (Naturvårdsverkets rapport 4788 )” som basmaterial. Vidare ”Environmental Implications of EU Membership of Estonia, Latvia, Lithuania and Poland” utarbetad vid Stockholm Environmental Institute (SEI). &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport Agenda 2000 har också beaktats liksom Europeiska Utvecklingsban- kens (EBRD) rapport ”Compliance Costing for Approximation of EU Environmental Legislation in the CEEC &lt;NOBR&gt;(EDC-rapporten).&lt;/NOBR&gt; Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) har på utredningens uppdrag utarbetat rapporten ”Miljötillståndet i Europa, Sverige, de associerade länderna och övriga länder i Central- och Östeuropa” (bilaga 2 till detta betänkande). Utredningen har även tagit del av den danska kon- sekvensutredningen ”EU´s utvidelse mot Øst - miljøperspektiver” (Miljöstyrelsen i Köpenhamn i juni 1997). Utredningen har gjort egna kartläggningar och undersökningar om miljötillståndet och den pågå- ende anpassningsprocessen främst i de baltiska staterna och Polen. Underlag från övriga kandidatländer har samlats in och analyserats i den utsträckning det varit möjligt. För några länder är underlaget bristfälligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft2"&gt;Fördjupade analyser som avser den pågående anslutningsproces- sen har gjorts beträffande Estland, Lettland, Litauen, och Polen. Bul- garien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p633 ft2"&gt;analyserats översiktligt. När det gäller Tjeckien har dock utsläpp till luft analyserats mer grundligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft2"&gt;De ekonomiska konsekvenser som är förbundna med kandidat- ländernas anpassning till EU:s miljölagstiftning har varit än svårare att bedöma. Kostnadsbedömningarna är därför översiktliga eller sak- nas i vissa fall helt. Detta beror främst på att det inte varit möjligt att ta fram relevant underlag. Redovisade bedömningar har i stor ut- sträckning hämtats från publicerade rapporter t.ex. Europeiska ut- vecklingsbankens (EBRD) rapport, Compliance Costing for Ap- proximation of EU Environmental Legislation in the CEEC och den danska konsekvensutredningen som publicerades av Miljöstyrelsen i juli 1997 (EU:s udvidelse mod Øst - miljömaessige perspektiver). Även i dessa utredningar är kostnadsuppskattningarna osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft2"&gt;Utredningen bedömmer utöver, för angivna kandidatländer, miljökonsekvenser för EU som helhet och för Sverige med intillig- gande havsområden (Östersjön, Kattegatt och Skagerack). Utveck- lingen och miljökonsekvenserna i andra näraliggande länder som, Uk- raina, Ryssland och Vitryssland berörs marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft2"&gt;Under de närmaste åren planeras flera nya viktiga och omfattan- de lagar som gäller t.ex. luft, vatten och avfall. Dessa kommer att få stor betydelse för utvecklingen av miljötillståndet i ett utvidgat EU och kommer också att påverka miljösituationen i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft2"&gt;Utredningen diskuterar hur utvidgningen av EU till att omfatta 25 länder kan komma att påverka utvecklingen av miljöarbetet t.ex. ny miljölagstiftning och hänsynstagande till miljöaspekterna inom olika samhällssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft2"&gt;En särskild fråga för utredningen har varit att analysera vilka konsekvenser ett medlemskap i EU kommer att få ifråga om minskad eller bibehållen kärnkrafbaserad el- och värmeproduktion i kandidat- länderna. Utredningen har uppdragit åt Statens kärnkraftsinspektion (SKI) att utreda frågan. SKI:s rapport redovisas i bilaga 3 till detta betänkande. Utredningens egen bedömning av de miljökonsekvenser som kan relateras till kärnkraften som följd av EU:s utvidgning redo- visas i avsnitt 6.7 Energi. Utredningen har emellertid inte haft möj- lighet att dra några slutsatser när det gäller omfattningen av framtida kärnkraftsproduktion som en följd av kandidatländernas medlemskap i EU. SKI har inte heller haft möjlighet att bedöma förutsättningarna för att avveckla kärnkraftreaktorer i kandidatländerna och inte heller har SKI bedömt det vara möjligt att beräkna kostnaderna för avveck- ling av i drift varande reaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft2"&gt;Utredningens huvudinriktning har, i enlighet med direktiven, va- rit att analysera miljökonsekvenserna av den anpassning till EU:s la- gar och förordningar på miljöområdet som kandidatländerna måste göra. Miljökonsekvenserna har därvid beskrivits med utgångspunkt i de strukturella och ekonomiska förändringar som kan antas bli följden av att länderna blir medlemmar av EU. De förändringar som utred- ningen här har utgått från bygger bl.a. på den kartläggning och analys som den samhällsekonomiska utredningen gjort. Utredningen har också tagit del av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Det är svårt att särskilja de miljökonsekvenser som följer av den pågående utvecklingen i kandidatländerna och de miljöeffekter som direkt följer av att länderna blir medlemmar av EU. Utredningen vill framhålla att anslutningsprocessen redan har medfört att miljöfrågor- na har fått en högre prioritet i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Gemensam förhandlingsstart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Från miljösynpunkt är det viktigt att kunna utgå från de olika sekto- rernas totala miljöproblem och ta ställning till behovet av insatser sektorsvis för sammanhängande större geografiska regioner eftersom de allvarligaste miljöproblemen är gränsöverskridande. Det mest nä- raliggande exemplet är Östersjöområdet vars miljö berörs av såväl de baltiska staterna som Polen. Utredningen anser därför att det är en fördel om förhandlingarna om medlemskap inleds samtidigt för samtliga kandidatländer. Det skulle göra det möjligt att samlat över- blicka behoven av åtgärder på miljöområdet och de kostnader som är förknippade med anpassningen av kandidatländernas lagstiftning till &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen anser också att det från ekonomisk synpunkt är rationellt att analysera behovet, prioritera och samtidigt förhandla med kandidatländerna om ekonomiskt stöd och andra insat- ser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft22"&gt;Miljöproblemen är enligt utredningen så omfattande och kost- samma att åtgärda att det krävs att EU tar ett samlat grepp för att lösa problemen. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; bör som en utgångspunkt för nödvän- diga insatser lägga fast tidtabeller när EU:s regelverk på miljöområdet skall tillämpas fullt ut i samtliga länder. En mer detaljerad analys av miljökonsekvenserna av östutvidgningen kommer därför att krävas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft2"&gt;och utredningen anser att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; bör genomföra en sådan. Prioriteringar mellan olika direktiv och miljöområden kommer att bli nödvändiga inför förhandlingsstarten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Beslutsprocessen i ett utvidgat EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft2"&gt;En viktig fråga är i vilken utsträckning arbetet med att utveckla EU:s miljöpolitik kommer att påverkas om antalet &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; ökar från nuvarande 15 länder till 25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; betonar i Agenda &lt;NOBR&gt;2000-dokumentet&lt;/NOBR&gt; att om man anslår stora resurser och om man under lång tid koncentrerar en stor del av sina ansträngningar på problemen i de nya medlemslän- derna så kan detta innebära vissa risker för inbromsning av EU:s miljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; framhåller också att ett gap mellan nuvarande och tillträdande medlemmar som består under längre tid skulle utgöra en belastning på sammanhållningen inom EU och snedvrida konkur- rensen. Detta skulle till och med kunna leda till protektionistiska åt- gärder från vissa länder. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; framhåller att en utveck- lingsstrategi i form av lägre miljökrav skulle vara oacceptabel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; säger vidare i Agenda &lt;NOBR&gt;2000-dokumentet&lt;/NOBR&gt; att utvidgningen med länder som har lägre miljökrav skulle kunna mot- verka EU:s möjligheter att utveckla striktare miljöregler i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft2"&gt;Samtidigt påpekas att en del av kandidatländerna i vissa fall har en lagstiftning som är strängare än EU:s nuvarande. Detta kan berika EU:s framtida arbete inom respektive område. Detta gäller som nämnts i avsnitt 6.12 Naturvård och bevarande av biologisk mång- fald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;I en rapport till miljödepartementet i juli 1997 (EU Enlargement: Classification of environmental legislation; Naigel Haigh, Institute for European Environmental Policy), pekas på flera faktorer som kommer att påverka utformningen av EU:s framtida miljöpolitik till följd av utvidgningen. Det gäller de aspekter som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; lyfter fram i Agenda &lt;NOBR&gt;2000-dokumentet.&lt;/NOBR&gt; Det gäller också andra fakto- rer som nödvändig reformering av CAP och strukturfonderna och som delvis kommer att framtvingas av &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p641 ft2"&gt;I rapporten lyfts fram ytterligare en aspekt på &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen.&lt;/NOBR&gt; Om kandidatländerna beviljas långa övergångstider vad gäller den nuvarande lagstiftningen så kommer det också att bli svårt att inte också medge långa övergångstider för ny lagstiftning. I ett sådant läge kan samma krav resas av andra medlemsländer. Därmed ökar också risken för att andra ländergrupper kommer att vilja gå vidare på egen hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft2"&gt;Utredningen delar Naigel Haighs bedömning att det kan bli svå- rare att få fram ny skärpt lagstiftning inom ett EU som omfattar 25 länder jämfört med dagens 15 medlemsländer. Redan idag är proces- sen att få fram nya miljöbeslut ofta lång. Flera av de nya länderna har ekonomiska och politiska problem som måste lösas. Detta gör att ut- redningen anser att det finns risk för att ansträngningarna att vidare- utveckla EU:s miljöarbete kommer att bromsas. Detta balanseras na- turligtvis av kandidatländernas behov av att anpassa sig till de villkor som råder på marknaden, gör det nödvändigt för kandidatländerna att sträva efter att fullt ut tillämpa EU:s miljöregler så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft2"&gt;Utredningen anser att det är angeläget att de kommande anslut- ningsfördragen innehåller klara och entydiga åtaganden om när miljö- direktiven skall vara införlivade fullt ut i kandidatländerna. Utred- ningens anser att kandidatländerna bör ges vissa övergångstider för att genomföra särskilt kostnadskrävande direktiv. Övergångstidernas längd måste dock fastställas. Det är också rimligt att, som framhållits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft2"&gt;i avsnitt 6.6 Industri, att länderna redan från anslutningsdagen fullt ut skall uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; vad det gäller nya investeringar och vikti- ga varurelaterade miljöregler t.ex. de inom transportsektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft2"&gt;En annan aspekt som kan komma att behöva diskuteras inom ett utvidgat EU är eventuella för- och nackdelar med en regionalisering av den del av EU:s miljöpolitik som inte omfattas av inremarknadsdi- rektiven. Där det finns olika ekologiska förhållanden kan det enligt utredningen finnas fördelar med ett sådant regional arbetssätt. På så sätt skulle man, i ekologiskt känsliga regioner som t.ex. Östersjön, sannolikt på ett kostnadseffektivt sätt kunna tillgodose behovet av särskilt stränga miljökrav.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p643 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Samhällsekonomisk utveckling i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft2"&gt;Ekonomisk integration och en snabbare ekonomisk tillväxt kommer sannolikt att påverka miljön i flera avseenden. Snabbare tillväxt av BNP i kandidatländerna kan medföra ökade utsläpp om inte samtidigt miljökraven skärps. Samtidigt kan en ökad ekonomisk tillväxt skapa resurser för investeringar på miljöområdet, t.ex. system för avlopps- vatten- och rökgasrening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;För att belysa effekterna på miljön av den inre marknaden upp- drog &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; åt en oberoende kommitté (The Task Force Environment and The Internal Market) att genomföra en särskild stu- die. Slutsatserna redovisades i rapporten "The Environmental Dimen- sion".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;I rapporten påpekas att en snabbare ekonomisk tillväxt kan med- föra dynamiska effekter, som åtminstone delvis kan uppväga förvän- tade negativa effekter på miljön. En högre ekonomisk tillväxt kan t.ex. medföra snabbare modernisering och förnyelse av företagens produktionsutrustning. Detta kan antas leda till lägre utsläpp per pro- ducerad enhet. Några direkta miljökrav knöts dock inte till beslutet att etablera den inre marknaden. I rapporten pekade kommittén också bl.a. på att frånvaron av eller helt otillräckliga produktregler inom EU, kan leda till en omfattande spridning av kemikalier, kemiska äm- nen m.m. Transportsektorn var ett annat område som identifierades som ett potentiellt problemområde från miljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft2"&gt;Enligt utredningens uppfattning är slutsatserna i Task Force- rapporten fortfarande relevanta och har därför beaktats vid bedöm- ningen av miljökonsekvenserna av &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;I &lt;NOBR&gt;Agenda-2000&lt;/NOBR&gt; dokumentet framför &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att ut- vidgningen utan tvekan kommer att vara till fördel för EU på lång sikt. Den utvidgade inre marknaden bör skapa betydande nya produk- tions- och sysselsättningsmöjligheter. De politiska och ekonomiska förändringarna har redan lett till ökade handelsförbindelser. Under pe- rioden &lt;NOBR&gt;1989-95&lt;/NOBR&gt; har värdet av handeln mellan EU och de berörda län- derna mer än trefaldigats. Ytterligare integration och utvidgning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft2"&gt;kommer enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att påskynda inkomstökningen i Central- och Östeuropa och bidra till en snabb tillväxt av denna väst- europeiska exportmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft2"&gt;Någon analys av de dynamiska effekternas betydelse för miljön som en följd av östutvidgningens har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; emellertid inte redovisat inför medlemskapsförhandlingarna. Miljön nämns inte heller som ett särskilt problem- eller riskområde i den allmänna eko- nomiska analysen där man bland annat påpekar bristerna i infrastruk- tur inom transport- och energisektorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; slutsatser bekräftas delvis av de slutsatser som den svenska utredningen av de samhällsekonomiska konsekven- serna av EU:s utvidgning kommit fram till. I utredningens betänkande sägs följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft48"&gt;”En rimlig hypotes är att ekonomisk integration mellan Öst och Väst till att börja med kan ge upphov till mer betydande effekter i kandidatländerna än i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Detta betyder dock inte att effekterna i de senare kommer att gå obemärkt förbi. Redan på kort sikt kan vissa effekter förväntas komma uppstå i många &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; inkluderande Sverige, i synnerhet eftersom flera av kandidatländerna ligger nära Sverige. På längre sikt kan påver- kan bli större, allt eftersom inkomsten stiger i kandidatländerna, och de därigenom blir viktigare handelspartners."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft2"&gt;När det gäller handeln är den samhällsekonomiska utredningens slutsats att denna förväntas öka betydligt de kommande decennierna, oavsett om kandidatländerna blir fullvärdiga &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; eller ej. För svensk del är slutsatsen att handeln med de central- och östeuro- peiska länderna på några års sikt ungefär kommer fördubblas jämfört med situationen före muren fall. På några decenniers sikt visar beräk- ningar att handeln mellan Sverige och de central- och östeuropeiska länderna kommer att femfaldigas. Den samhällsekonomiska utred- ningen konstaterar att det blir fråga om en betydlig ökning av handeln men från en låg nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft2"&gt;När det gäller internationella investeringar diskuterar den sam- hällsekonomiska utredningen de multinationella företagens agerande och vilka effekter det får. Sammanfattningsvis konstateras att kandi- datländerna har mycket att vinna på inflöde av direktinvesteringar ef- tersom tillgången på humankapital är god. Det har ställts stora för- hoppningar till att direktinvesteringar från nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; kan bidra till ekonomisk utveckling i kandidatländerna. Samtidigt har ris- ken för utflyttning av speciellt arbetsintensiva moment i produktions-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p646 ft2"&gt;processen till kandidatländerna setts som ett hot i flera &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Den samhällsekonomiska utredningens slutsats är att det är troligt att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; kan leda till ganska betydande ökningar av flödet av direktinvesteringar till kandidatländerna. Medlemskapet hjälper till att skapa den trovärdighet för den ekonomiska politiken som tidigare i mycket saknats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft2"&gt;När det gäller välfärdseffekter avviker den samhällsekonomiska utredningens bedömning i flera avseenden från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; hävdar i Agenda 2000 att utvidgningen kommer att innebära betydande vinster inte bara för kandidatländerna utan även för nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Den samhällsekonomiska utredningen anför följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft49"&gt;”Vi förväntar oss inga stora effekter på sysselsättningen. Ökad handel har t.ex. inga direkta effekter på sysselsättningen. Inte ens om utvidgningen skulle ha positiva tillväxteffekter (vilket vi inte tror), kan vi på lite sikt förvänta oss ökad sysselsättning. Den enda effekt på sysselsättningen som eventue llt kan uppkomma är genom att graden av konkurrens ökar på arbetsmarknaden när handeln och migratio- nen ökar. Då skulle lönebildningen fungera bättre. Det är emellertid inte alls säkert att sådana effekter ens uppstår och om de gör det är de troligen inte speciellt stora”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft2"&gt;Den samhällsekonomiska utredningens slutsatser om den eko- nomiska välfärden blir att effekterna blir positiva i såväl öst som väst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft2"&gt;I väst blir effekterna obetydliga medan de kan komma att bli mer be- tydande i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft3"&gt;Tabell 6.1 Effekter på realinkomster av EU:s utvidgning. Procentuell för- ändring av BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;Länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p650 ft0"&gt;Försiktiga beräkningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p600 ft0"&gt;Mindre försiktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p589 ft10"&gt;beräkningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p650 ft0"&gt;1,5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p651 ft0"&gt;18,8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p652 ft0"&gt;0,2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p589 ft0"&gt;0,2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft2"&gt;Sammanfattningsvis konstaterar den samhällsekonomiska utred- ningen att de sammantagna välfärdsvinsterna för kandidatländerna med stor sannolikhet kommer att bli betydande. Samtidigt under- stryks att det är svårt att särskilja effekterna av ett fullvärdigt EU- medlemskap från den liberalisering som redan skett genom de s.k.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;Europaavtalen. Det står dock klart att medlemskap leder till vinster utöver de som enbart Europaavtalen ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Transporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft2"&gt;Transportsektorns utveckling har stor betydelse för miljön och är där- för en viktig fråga när det gäller miljökonsekvenserna av EU- utvidgningen. Projektgruppen för inre marknaden och miljön (The Task Force Environment and The Internal Market) kom fram till att genomförandet av den inre marknaden skulle leda till en ökning av gränsöverskridande lastbilstrafik med mellan 30 och 50 procent inom de dåvarande 12 &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaterna.&lt;/NOBR&gt; Tillsammans med övriga ef- fekter av den snabbare ekonomiska tillväxten beräknades detta leda till &lt;NOBR&gt;8-9&lt;/NOBR&gt; procent större utsläpp av svaveldioxid respektive &lt;NOBR&gt;12-14&lt;/NOBR&gt; pro- cent större utsläpp av kväveoxider fram till år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft2"&gt;Någon analys av transportsektorns miljöeffekter som en följd av den nu planerade utvidgningen av EU har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; inte re- dovisat. I länderutlåtandena rörande kandidatländerna och i Agenda- 2000 dokumentet pekar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; på att de ekonomiska vinsterna av utvidgningen kommer att bero på bl.a. av utvecklingen av transportsystemen i kandidatländerna. Denna utveckling som är en förutsättning för ökad handel och ökad ekonomisk aktivitet som en- ligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; blir en följd av kandidatländernas anslutning till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; framhåller att betydande ekonomiska resur- ser, som delvis måste komma från EU:s fonder, kommer att behövas för att utveckla transportsystemen och för att anpassa kandidatländer- nas fordonsparker till EU:s krav. EU:s krav kommer också, enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; att stimulera efterfrågan från industrin inom EU. Genom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; Östersjöinitiativ, som presenterades vid regeringschefskonferensen om Östersjön i Visby i maj 1996, avser EU att under perioden &lt;NOBR&gt;1996-1999&lt;/NOBR&gt; anslå 350 miljoner ECU till bland annat transportsektorn i Östersjöregionen, däribland till ett antal stör- re motorvägsprojekt. Någon bedömning av miljökonsekvenserna av dessa projekt i fråga om utsläpp eller på grund av fragmentering av värdefulla naturmiljöer har, såvitt utredningen känner till, inte redovi- sats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft2"&gt;Inom transportsektorn innebär utvidgningen, enligt utredningens bedömning, risker för ökade utsläpp i kandidatländerna, åtminstone på kort sikt. Det handlar främst om utsläpp av kväveoxider och oför- brända kolväten från ökade landsvägstransporter förutsatt att dessa transporter i stor utsträckning utförs av tunga fordon som inte upp- fyller EU:s krav. Utredningen vill också peka på riskerna för att ut- släppen från transportsektorn kan komma att öka också inom de nuva- rande &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Detta beror på att ett större antal äldre lastbilar från kandidatländerna kan komma att utföra transporter inom nuva- rande &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; som en följd av att transportsektorn öppnas för kon- kurrens. En sådan utveckling sker redan i vissa av de nuvarande EU- länderna, där ett stort antal äldre tunga fordon från kandidatländerna svarar för betydande del av de gränsöverskridande transporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft2"&gt;Ett införande av &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; inom transportsektorn skulle enligt IVL på sikt innebära en halvering av kväveoxidutsläppen från trans- portsektorn i kandidatländerna. Räknat på de totala utsläppen av kvä- veoxider skulle minskningen bli i storleksordningen &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; procent. Dessa siffror ligger väl i linje med vad man kom fram till i den dans- ka rapporten om miljökonsekvenserna av östutvidgningen som pre- senterades under sommaren år 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-reglernas&lt;/NOBR&gt; stora betydelse för att åstadkomma minskade ut- släpp av kväveoxider bekräftas också av de preliminära resultaten från den studie som IIASA gjort på uppdrag av den Europeiska Miljöby- rån (EEA). Ett införande av EU:s regler (främst de olika delarna av &lt;NOBR&gt;Auto-oil-programmet)&lt;/NOBR&gt; skulle enligt studien innebära att utsläppen av kväveoxider skulle minska med ytterligare mellan &lt;NOBR&gt;25-30&lt;/NOBR&gt; procent. En förutsättning för att de skärpta &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; för utsläpp från fordon skall kunna införas är dock tillgång till oblyad bensin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft2"&gt;På lång sikt innebär den ökade ekonomiska tillväxten, kraven på effektivitet och konkurrensförmåga m.m. sannolikt att andelen fordon som uppfyller &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; kommer att öka snabbare än vad som skulle vara fallet om länderna inte blir &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar.&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att ut- släppen från transportsektorn minskar betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Utredningen anser att det är angeläget att utsläppen från trans- portsektorn inte ökar i samband med utvidgningen. Mot bakgrund av transportsektorns stora och växande andel av de totala luftförore- ningsutsläppen anser utredningen att utsläppen istället på sikt måste minskas betydligt. Olika rapporter har klart visat att ett införande av EU:s regler rörande utsläpp från fordon och bränslekvaliteter leder till betydande minskningar av utsläppen av främst kväveoxider utöver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;vad som skulle bli fallet om länderna inte uppfyller &lt;NOBR&gt;EU-kraven.&lt;/NOBR&gt; Minskade luftföroreningar från transportsektorn skulle medföra bety- dande positiva effekter bland annat genom minskade luftförorenings- halter i tätorter och därmed minskade hälsorisker och materialskador, minskad bildning av marknära ozon samt minskad långväga transport av kväveoxider och därmed minskad försurning och eutrofiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;Åtgärder för att begränsa transportsektorns utsläpp bör därför enligt utredningens uppfattning ges hög prioritet i samband med ut- vidgningen. EU:s regler för utsläpp från fordon liksom beträffande kvaliteten på olika bränslen måste införas så snart som möjligt i kan- didatländerna. Långa övergångstider bör inte accepteras. Sa mtliga nya fordon bör så snart som möjligt efter förhandlingsstarten uppfylla EU:s krav. De nya medlemsländerna bör också uppmanas att stimule- ra övergången till miljövänligare fordon och bränslen med ekonomis- ka styrmedel t.ex. från miljösynpunkt differentierade drivmedels- skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Industri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft2"&gt;Industrin i de central- och östeuropeiska länderna uppvisar enligt EU- kommissionens bedömning såväl styrka som svagheter. Låga arbets- kraftskostnader och goda tekniska kunskaper inom ett antal områden såsom stål, keramik, glas, cement och mekanisk industri, ingår bland styrkefaktorerna. Problemen utgörs bl.a. av stor överkapacitet inom vissa sektorer, omodern produktionsapparat och bristande kunskaper om modern produktionsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Sedan förändringsprocessen inleddes i kandidatländerna har ett stort antal gamla och förorenande industrier lagts ner eller drivs med kraftigt reducerad kapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Vid en ekonomisk återhämtning i kandidatländerna finns viss risk att dessa industrier kan komma att tas i bruk eller åter öka sin produktion, med ökande utsläpp till miljön som följd. En del av an- läggningarna är dock i så dåligt skick att de inte kan tas i drift igen. Troligare är därför att moderniseringen av industrisektorn i de berörda länderna fortsätter med mindre energikrävande och resurssnålare tek- nik och med mindre utsläpp per producerad enhet. Erfarenheterna från utvecklingen i Polen under senare år tyder på att så blir fallet. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft2"&gt;snabba ekonomiska tillväxten i Polen under de senaste två - tre åren har inte lett till motsvarande ökning av utsläpp av t.ex. luftförore- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;I rapporten från Miljöstyrelsen i Danmark (EU:s udvidelse mod Øst - miljömaessige perspektiver) om miljökonsekvenserna av EU:s östutvidgning uppskattas de minskade luftföroreningsutsläppen från industrisektorn till cirka 10 procent för svaveldioxid och mellan &lt;NOBR&gt;5-10&lt;/NOBR&gt; procent för kväveoxider jämfört med nuvarande situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Om industrin, särskilt den befintliga, ges långa övergångstider för att anpassa sig till &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; finns risk för att såväl den inhemska industrin som inflyttande multinationella företag försöker skaffa sig kostnadsfördelar och därmed konkurrensfördelar genom att förlägga förorenande produktion till kandidatländerna. Risken för en sådan ut- veckling påpekas av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;Agenda-2000&lt;/NOBR&gt; dokumentet där man betonar att detta understryker kraven på en gradvis men kon- tinuerlig anpassning till EU:s miljökrav. Enligt utredningen bör där- för inga långa övergångstider accepteras för de industrirelaterade miljödirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft2"&gt;Utredningen anser att ett grundläggande krav bör vara att alla nyinvesteringar och ny produktion snarast och senast från anslut- ningsdagen uppfyller &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;Erfarenheterna hittills från samarbetet i Östersjöregionen har vi- sat att det har varit svårt att få tillstånd större internationella industri- investeringar i de baltiska länderna som skulle kunna bidra till en om- strukturering/modernisering av industrisektorn inklusive skärpta mil- jökrav. Energisektorn i Estland och skogsindustrin i Lettland är såda- na exempel. Anledningen till bristen på investeringsvilja har bland annat varit osäkerhet beträffande den politiska och ekonomiska stabi- liteten i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft2"&gt;Den samhällsekonomiska utredningen anser att &lt;NOBR&gt;EU-medlem-&lt;/NOBR&gt; skapet bidrar till att skapa trovärdighet för den ekonomiska politiken. Det är därför troligt att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; leder till betydande ök- ningar av de multinationella företagens direktinvesteringar i kandi- datländerna, vilket i sin tur skulle vara till fördel från miljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Utredningen vill också peka på att industrierna i de nya med- lemsländerna sannolikt i ökande utsträckning kommer att mötas av krav från konsumenterna i väst att deras produkter, vad avser t.ex. ut- nyttjande av råvaror och tillverkningsprocesser, skall uppfylla de pro- dukt- och miljökrav som gäller inom EU. Ett exempel på en sådan bransch är pappers- och massaindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p659 ft2"&gt;På längre sikt innebär &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; enligt utredningens be- dömning möjligheter till betydande miljövinster inom industrin. Mo- derna produktionsmetoder, tillämpning av EU:s miljödirektiv t.ex. &lt;NOBR&gt;IPPC-direktivet,&lt;/NOBR&gt; EU:s sanktionsmöjligheter samt möjligheterna till miljörevision och miljöcertifiering enligt EU:s regler kan leda till av- sevärt minskade utsläpp av en rad såväl luft- som vattenburna förore- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;I avvaktan på att man inom EU enas om tillämpningen av olika delar av &lt;NOBR&gt;IPPC-direktivet&lt;/NOBR&gt; bör man vid medlemsförhandlingarna inom industrisektorn prioritera anpassningen av Direktivet 84/360/EEC om utsläpp av luftföroreningar från industrianläggningar och Direktivet 76/160/EEC om föroreningar som förorsakas av vissa farliga ämnen som släpps ut till vatten inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft2"&gt;En betydande omstrukturering av energisektorn har skett i kandidat- länderna sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Modernisering, energieffektivise- ring, mer marknadsanpassade tariffer och direkta miljöinsatser har medfört att luftföreningarna i vissa av länderna har minskat betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft2"&gt;Detta gäller exempelvis för Polen och Tjeckien vars utsläpp är särskilt betydelsefulla för miljön i Sverige och Östersjön. I vissa fall har län- derna redan uppnått målen för de utsläppsminskningar, som satts upp inom ramen för den europeiska konventionen om långväga gränsöver- skridande luftföroreningar. I andra fall, t.ex. i Bulgarien är utsläppen fortfarande mycket stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Enligt utredningens bedömning kommer den fortsatta modernise- ringen att innebära betydande utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Detta illustreras med förhållandena i Polen och Tjeckien. I dessa länder kommer cirka hälften av svaveldioxidutsläppen från stora an- läggningar. En anpassning till &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; innebär införande av rök- gasrening med en reningsgrad på i princip 90 procent. Detta skulle innebära en minskning av utsläppen med cirka 50 procent. Genom att även minska utsläppen från lokala utsläppskällor, som idag svarar för cirka 20 procent av utsläppen, skulle svaveldioxidutsläppen kunna re- duceras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft2"&gt;Motsvarande beräkningar, när det gäller utsläppen av kväveoxi- der, visar att &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; skulle resultera i utsläppsminskningar på i storleksordningen &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft2"&gt;Planer finns på att knyta samman elnäten kring Östersjön (Baltic Ring) Detta innebär i så fall att elnäten i Norden knyts ihop med de baltiska länderna, Polen, Tyskland och nordvästra Ryssland och på längre sikt med ännu fler länder i Europa. En integrering av elnäten mellan västra och östra Europa, bland annat runt Östersjön, kan få po- sitiva miljöeffekter. En förutsättning är emellertid att man så långt som möjligt harmoniserar miljöskatterna inom energisektorn &lt;SPAN class="ft37"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft2"&gt;En utveckling av ett sammankopplat elnät kommer dock sanno- likt att ta lång tid. EU:s elmarknadsdirektiv kan komma att spela en viktig roll i utvecklingen av nya marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft2"&gt;Även om EU inte har antagit någon för unionen gemensam ener- gipolitik så har man antagit ett antal direktiv inom energiområdet. Dessa omfattar bl.a. märkning av hushållsapparater och maskiner, samt det så kallade samlingsdirektivet (1993) om åtgärder för att spa- ra energi. De direktiv som antagits inom &lt;NOBR&gt;SAVE-programmet&lt;/NOBR&gt; förefal- ler vara de som är av störst betydelse från miljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; kan, enligt utredningens bedömning, påskyn- da fortsatt modernisering i kandidatländerna med minskande utsläpp som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft2"&gt;Utredningen anser också att det finns risk för export från kandi- datländerna av billig el som producerats i anläggningar med lägre miljökrav än EU:s. Kortast möjliga övergångstid beträffade EU- direktiven för el- och värmeproducerande anläggningar bör därför ef- tersträvas. Samtidigt är det enligt utredningens uppfattning viktigt att miljöskadliga subventioner inom energisektorn såväl i kandidatlän- derna som i nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; avvecklas så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft2"&gt;Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) har tillsammans med Strål- skyddsinstitutet (SSI) på utredningens uppdrag utrett de frågor som avser kärnkraftproduktion och nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; respektive strål- skydd, miljö och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft2"&gt;Den övergripande bedömning som görs av SKI och SSI är att en anslutning till EU kommer att ha en positiv inverkan på miljön i kan- didatländerna från verksamheter med anknytning till kärnkraftpro- duktion, andra steg i kärnbränslecykeln samt medicinsk och industri- ell användning av joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Myndigheterna pekar bl.a. på att med en utvidgning med en eller flera kandidatländer som har kärnkraftproduktion kommer det att in-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft2"&gt;om EU att finnas flera olika nivåer av kärnkraftsäkerhet. Medlemskap i EU kommer på sikt att kunna förbättra säkerheten i de nya med- lemsländerna. Man understryker man också att risken för illegal spridning av kärnämne eller av annan utrustning som kan användas för kärnvapen ökar vid en flyttning av EU:s yttre gräns mot öster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft2"&gt;Stödet till åtgärder för nukleär icke spridning från EU och dess nya medlemsstater till de nya medlemmarna, liksom till stater utanför den nya &lt;NOBR&gt;EU-gränsen,&lt;/NOBR&gt; måste därför enligt myndigheternas uppfattning stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Utredningen anser att EU och dess nuvarande medlemsländer bör stödja insatser för att så snart som möjligt höja säkerhetsnivåerna i kandidatländerna. Det är angeläget att stödet utformas så att det inte utgör en subvention till fortsatt kärnkraftproduktion i förhållande till energieffektivisering och annan el- och värmeproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;EU bör också i detalj klarlägga kostnaderna för och miljökonse- kvenserna av att genom energihushållning och i de fall detta visar sig nödvändigt med nya icke kärnkraftbaserade produktionsanläggningar, ersätta de existerande kärnkraftanläggningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft2"&gt;EU och nuvarande medlemsländer bör även fortsättningsvis bi- drar till att kunskapsnivån i kandidatländerna höjs och till de investe- ringar som är nödvändiga för att ta hand om befintligt radioaktivt av- fall och för att förbättra strålskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Utredningen anser också att EU och nuvarande medlemsländer bör ge ett fortsatt starkt stöd till icke spridningsåtgärder i såväl kandi- datländerna som i de länder som ingick i det forna Sovjetunionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Jordbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;EU:s jordbrukspolitik (CAP) har en inriktning på areal- och produk- tionsstöd som har lett till överproduktion och intensiv användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft2"&gt;Jordbrukets utveckling kommer att ha stor inverkan på miljön såväl inom nuvarande EU som i ett utvidgat EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft2"&gt;Jordbrukets miljöeffekter behandlas endast översiktligt av EU- kommissionen i &lt;NOBR&gt;Agenda-2000&lt;/NOBR&gt; dokumentet och i länderutlåtandena om kandidatländerna. Förslag framförs dock att en reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, blir nödvändig med tio nya&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;medlemsländer. De förslag som förs fram om en successiv övergång från produktions- till inkomststöd är fördelaktiga från miljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;I den danska rapporten om miljökonsekvenserna av östutvidg- ningen framhålls att &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; kommer att kräva omfattande insatser inom jordbruket för att man skall kunna uppfylla kraven i nitratdirektivet. Samtidigt föreligger stora problemen inom nuvarande EU med att genomföra detta direktiv. Bristerna och fördröjningen i genomförande i flertalet &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har nyligen påtalats av EU- kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft2"&gt;Den minskade användningen av handelsgödsel och bekämp- ningsmedel i kandidatländerna som en följd av den minskade inten- siteten i jordbruket har medfört betydande miljövinster, främst p.g.a. minskad eutrofiering, i vissa delar av Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU-utvidgning,&lt;/NOBR&gt; som innebär ett införlivande av kandidatlän- derna i nuvarande CAP, skulle enligt utredningens uppfattning kunna äventyra förväntade miljövinster. Utredningens uppfattning är att ut- släppen från jordbruket inte får tillåtas öka i samband med utvidg- ningen. Mot bakgrund av jordbrukets betydelse för bl.a. eutrofiering- en i Östersjön anser utredningen att läckaget av näringsämnen, främst fosfor och kväve, från jordbruksmark måste minskas betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft2"&gt;Det är enligt utredningen också viktigt att framhålla att ett lång- siktigt bärkraftigt jordbruk i kandidatländerna är en förutsättning för att bevara den rika biologiska mångfalden som är knuten till jord- brukslandskapet och som finns i dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Minskade vattenföroreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft2"&gt;Införandet av &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; beträffande utsläpp till vatten från kommu- nala avloppssystem och industrianläggningar kommer att medföra minskade föroreningsutsläpp till sjöar, vattendrag och kustområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Minskade utsläpp av olika typer föroreningar till vatten kan på- verka miljöförhållandena positivt i vissa flodområden som delas av kandidatländerna och nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; t.ex. Oder (Polen- &lt;NOBR&gt;Tyskland-Östersjön),&lt;/NOBR&gt; Elbe &lt;NOBR&gt;(Tjeckien-Tyskland-Nordsjön),&lt;/NOBR&gt; Donau (Tjeckien - Slovakien - Ungern - Österrike).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Tillämpningen av &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; om rening av kommunalt av- loppsvatten leder till minskad belastning av organiskt material, fos-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft2"&gt;for- och kväveföreningar och därigenom till minskad eutrofiering. Ut- släppsminskningarna kommer att vara beroende av i vilken omfatt- ning kandidatländerna är beredda att peka ut speciellt känsliga områ- den där särskilt långtgående rening krävs enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Ut- byggnaden av de kommunala reningsverken kommer dessutom att in- nebära en förbättring av de sanitära förhållandena i de berörda vatten- områdena. Detta har stor betydelse för t.ex. utvecklingen av turistnä- ringen bland annat utmed Östersjökusterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft2"&gt;Från miljösynpunkt, såväl som från sanitära utgångspunkter, är det enligt utredningens uppfattning viktigt att satsningen på utbygg- nad av kommunala reningsverk inte bara koncentreras till de större tätorter/anläggningar som formellt omfattas av &lt;NOBR&gt;EU-direktivet.&lt;/NOBR&gt; I många av kandidatländerna bor fortfarande en betydande andel av be- folkningen på landsbygden eller i byar och mindre tätorter. En ut- byggnad av reningsverken även i dessa skulle innebära en välkommen förbättring av de lokala sanitära förhållandena samtidigt som belast- ningen på miljön lokalt skulle minska avsevärt och tillförseln av nä- ringsämnen till Östersjön reduceras ytterligare. Utredningen vill i detta sammanhang peka på att Östersjöländerna för närvarande dis- kuterar att komplettera handlingsprogrammet för Östersjön med insat- ser för att minska utsläppen från små- och medelstora tätorter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft2"&gt;Reningen av avloppsvatten är ett område, där det enligt utred- ningens uppfattning, kan finnas en potentiell konflikt mellan kraven på att så snart som möjligt uppfylla kraven på rening av kommunalt avloppsvatten enligt gällande &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och nationella/lokala behov att lösa lokala sanitära problemen och minska belastningen från mind- re källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft2"&gt;Ett tänkbart angreppssätt skulle kunna vara att &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; för de stora reningsverken genomförs fullt ut som en viktig del av EU- anpassningen. Samtidigt skulle det bilaterala stödet i högre utsträck- ning kunna inriktas på de små och medelstora anläggningar som inte omfattas av &lt;NOBR&gt;EU-kraven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft2"&gt;För Östersjöns vidkommande beräknas den vattenburna tillför- seln av fosfor- och kväveföreningar minska med mellan &lt;NOBR&gt;6-10%&lt;/NOBR&gt; på grund av genomförandet av avloppsvattendirektivet och kväveutsläp- pen med ytterligare &lt;NOBR&gt;1-4%&lt;/NOBR&gt; som ett resultat av nitratdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;Den beräknade minskade tillförseln av fosfor- och kväveföre- ningar är för Östersjöns del mindre än den naturliga mellanårsvaria- tionen, som beror på variationer i temperatur, nederbörd och avrin- ning. Det är dock klart att de största positiva effekterna kommer att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft2"&gt;kunna ses i områdena längs de baltiska ländernas och Polens kuster, inklusive de idag kraftigt överbelastade kustlagunerna. Vissa sådana effekter har redan kunnat konstateras i en del områden i samband med den minskade belastningen från jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Utredningen vill understryka att denna belastningsminskning är angelägen. Den utgör ett väsentligt bidrag till den minskning av ut- släppen av näringsämnen som Östersjöländerna kommit överens om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Minskad tillförsel av metaller, svårnedbrytbara organiska före- ningar samt av fosfor- och kväveföreningar från olika industrianlägg- ningar kan förväntas som en följd av tillämpningen av IPPC- direktivet och det planerade direktivet om utsläpp från mindre an- läggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; kan emellertid, enligt utredningens bedömning, innebära viss risk för ökad belastning på sjöar, vattendrag och hav- sområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Som redovisades under avsnittet om transporter finns risk för, åtminstone på kort sikt, ökat kvävenedfall och därmed ökad eutrofie- ring av olika vattenområden om transportsektorn växer i snabbare takt än vad införandet de senaste &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; för olika typer av fordon och bränslen hinner motverka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Som påpekats i avsnitt 6.8 Jordbruk finns också risker för ökat läckage av fosfor- och kväveföreningar samt av bekämpningsmedels- rester från jordbruksmark om intensiteten i jordbruket, och därmed användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel, ökar som en följd av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft1"&gt;6.10 Minskade utsläpp till luft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft2"&gt;Utsläppen av svavel- och kväveoxider samt andra föroreningar t.ex. metaller från el- och värmeproduktion i främst Västeuropa, men också i Central- och Östeuropa kommer att ha stor betydelse för den framti- da luftföroreningssituationen i Europa och för försurningen av mark och vatten i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Fortsatt energieffektivisering i kombination med införande av &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; för stora förbränningsanläggningar beräknas, i kandidat- länderna, leda till en halvering av svaveldioxidutsläppen och till en minskning av kväveoxidutsläppen med mellan &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; procent.. Ytter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft2"&gt;ligare minskning av utsläppen av bland annat kväveoxider, oförbrän- da kolväten och lättflyktiga organiska ämnen kan förväntas genom åt- gärder mot utsläpp från bostadsuppvärmning samt genom införande av EU:s krav beträffande bränslekvaliteter och utsläpp från fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;De positiva effekterna av minskade utsläpp kommer i första hand människorna och miljön i kandidatländerna till del i form av bättre luftkvalitet och minskad försurning. Minskade utsläpp av luftförore- ningar i kandidatländerna påverkar emellertid också, om än margi- nellt, miljön inom EU som helhet. De positiva effekterna blir av na- turliga skäl störst i gränsområdena mellan Polen, Tjeckien, Slovakien och Tyskland och Österrike. Positiva effekter kan också förväntas i de länder som ligger öster om (i vindriktningen från) kandidatländerna dvs. i Vitryssland, Ukraina, Ryssland samt Finland (i förhållande till Estland).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;För svenskt vidkommande gäller att det är främst utsläppen i Storbritannien och Tyskland som påverkar nedfallet av luftburna för- oreningar och därmed den framtida försurningssituationen. Även ut- släppen från Polen och Tjeckien är emellertid av betydelse inte minst för förhållandena i sydöstra Sverige samt för nedfallet av kväve över Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Tillämpningen av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; inom industrisektorn bland an- nat &lt;NOBR&gt;IPPC-direktivet&lt;/NOBR&gt; kommer på sikt att leda till minskade utsläpp av metaller och svårnedbrytbara organiska föreningar till luften från in- dustrierna i de Central- och Östeuropeiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft2"&gt;Vid en diskussion om genomförandet av olika direktiv som berör utsläpp till luften anser Utredningen att följande direktiv bör priorite- ras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv som rör utsläpp från fordon och bränslekvaliteter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktivet om stora förbränningsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;IPPC-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och i avvaktan på att tillämpningen av detta klarläggs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktivet om utsläpp av luftföroreningar från industrianlägg- ningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft2"&gt;Om kandidatländerna, som en del av åtgärderna för att komma tillrätta med problemen inom avfallssektorn, beslutar att bygga för- bränningsanläggningar för avfall bör dessutom direktiven om anlägg- ningar för förbränning av kommunalt respektive farligt avfall ingå bland de prioriterade direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft1"&gt;6.11 Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft2"&gt;Avfallssektorn var inte ett prioriterat område i de planekonomiska samhällssystemen. Avfallsområdet har också hittills under den på- gående samhällsomvandlingen fått mindre uppmärksamhet och till- delats mindre resurser jämfört med områden som avloppsrening eller luftföroreningsutsläpp från kraftverk och industrier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Samtliga kandidatländerna står därför inför stora problem såväl administrativt som operationellt. De måste dels utveckla en modern avfallshantering baserad på EU:s omfattande regelverk inom avfalls- sektorn, dels avsätta resurser för att komma tillrätta med de mil- jöproblem som hänger samman med att man under gångna årtionden dumpat stora mängder avfall, inklusive farligt avfall, på från mil- jösynpunkt olämpligt lokaliserade avfallstippar. Det finns också ett stort behov av att åtgärda de miljöproblem som den sovjetiska mili- tärmakten lämnade efter sig i form av stora mängder avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft2"&gt;En modernisering av avfallshanteringen i enlighet med EU:s av- fallsstrategi och gällande avfallsdirektiv kommer på sikt att leda till minskade utsläpp av en rad olika föroreningar till luft, mark och vat- ten. Bristen på tillförlitliga data om avfallsmängder och sammansätt- ning medför att det inte varit möjligt att mera i detalj uppskatta de be- räknade utsläppsminskningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Enligt den utvärdering som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; presenterade vid mötet mellan &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och miljöministrarna i kandidat- länderna i början av september 1997 återstår mycket av anpassnings- arbetet inom avfallssektorn. Detta gäller såväl hanteringen av fast av- fall som när det gäller det farliga avfallet. Samtidigt noterar EU- kommissionen att arbetet med ny avfallspolitik och ny &lt;NOBR&gt;EU-anpassad&lt;/NOBR&gt; lagstiftning accelererat i en del av kandidatländerna under 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Avfallssektorn är en av de investeringstunga sektorerna. Investe- ringsbehovet beräknas uppgå till cirka 20 procent av de totala anpass- ningskostnaderna på drygt 100 miljarder ECU. Det är främst direkti- ven som rör förbränning kommunalt och farligt avfall samt hantering- en av farligt avfall som kräver de största investeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft2"&gt;Det är också dessa direktiv tillsammans med ramdirektivet från 1991 (91/156) om avfall och direktivet om förpackningar och för- packningsavfall som enligt utredningen länderna bör prioritera i an- passningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Naturvård och bevarande av biolo- gisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft2"&gt;I flertalet kandidatländer finns en rik biologisk mångfald i form av såväl arter som naturtyper. Denna mångfald hotas nu på grund av ex- ploatering av orörda kustområden för turism, tätorter och hamnar, in- tensifierat jord- och skogsbruk samt fragmentering av värdefulla sammanhängande naturtyper i samband med genomförandet av olika infrastrukturprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft2"&gt;Många av kandidatländerna har redan infört en modern natur- vårdslagstiftning, som dock inte i första hand har som mål att införa EU:s regler på detta område. Kandidatländernas lagstiftning är i hög grad inriktad på traditionellt bevarande av olika typer av skyddade områden samt omfattande skydd av olika arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft2"&gt;Det är därför främst när det gäller skyddet av olika naturtyper och möjligheterna att reglera olika typer av markanvändning som lag- stiftning saknas. Redan etablerade naturvårdsområden kommer san- nolikt inte att vara tillräckliga för att uppfylla de olika kraven i EU:s naturvårdsdirektiv (Fågeldirektivet och Habitatdirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kandidatländerna har en rik biologisk mångfald. Det är därför enligt utredningens uppfattning en gemensam angelägenhet för EU- länderna att säkra att denna mångfald kan bevaras. Utredningen anser att kandidatländerna, som en del av ett gemensamt &lt;NOBR&gt;EU-ansvar&lt;/NOBR&gt; och in- om ramen för arbetet med att upprätta det gemensamma &lt;NOBR&gt;Natura-2000-&lt;/NOBR&gt; nätverket av skyddade områden, ges stöd för att bevara värdefulla bi- otoper. Utredningen anser att regeringen bör beakta detta vid utarbe- tandet av Sveriges strategi inför medlemskapsförhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft2"&gt;En annan viktig fråga med anknytning till &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; är enligt utredningen att man i samband med att ny &lt;NOBR&gt;EU-anpassad&lt;/NOBR&gt; lag- stiftning utarbetas, ser till att denna innehåller verkningsfulla regler om integrering av miljö- och naturvårdshänsyn inom sektorer som transporter, jord- och skogsbruk samt turism. Här finns erfarenheter från bland svensk lagstiftning som bör kunna utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft2"&gt;De viktigaste direktiven som bör prioriteras inom naturvårdsom- rådet är Habitat- och Fågeldirektiven&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p678 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Politisk prioritering, effektivare ad- ministration, bättre genomförande och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft2"&gt;Miljövinsterna av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; uppnås genom anpassning till och tillämpning av ett stort antal &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som ställer upp tekniska utsläppskrav som är striktare än de som idag gäller i kandidatländer- na.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft2"&gt;Miljön och miljöpolitiken har idag fått en mer central plats på den politiska dagordningen i kandidatländerna. &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; på miljöområdet kommer att kräva betydande resurser. Detta innebär att resurser måste prioriteras till miljöområdet. Erfarenheterna från Na- turvårdsverkets samarbete med flera av kandidatländerna visar att så skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Redan idag har anpassningsprocessen medfört betydande refor- mer på miljöområdet. Förutom på nationell nivå har reformer som syftar till ett effektivare miljöarbete påbörjats även på regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;En av de viktigaste positiva effekterna av ett &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; torde bli att efterlevnaden av miljöreglerna ökar. Krav på insamling av information, miljöövervakning och rapportering till EU är en vik- tig del av denna process. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; övervaknings- och sanktionsmöjligheter är andra. I detta sammanhang är det enligt utredningen viktigt att komma ihåg att till skillnad från andra internationella åtaganden, konventioner och internationella av- tal, så har EU sanktionsmöjligheter mot länder som inte följer EU:s regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft2"&gt;Tillämpning av horisontella direktiv om &lt;NOBR&gt;miljö-konsekvensbe-&lt;/NOBR&gt; skrivningar och tillgång till miljöinformation kommer att innebära att de olika samhällssektorerna tvingas ta ett större miljöansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft2"&gt;Miljöorganisationerna i kandidatländerna har pekat på de pro- blem som ett &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; kan medföra för deras nationella arbe- te. Miljöorganisationerna har små ekonomiska resurser. Dessa organi- sationers deltagande i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; är idag beroende av stöd från miljö- organisationerna i nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; nuvarande medlemsländer och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft2"&gt;Stora finansiella resurser kommer att behöva tillföras miljösek- torn om länderna inom en rimlig tid skall kunna uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-kraven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft2"&gt;Beräkningar som gjorts inom EU visar att mellan &lt;NOBR&gt;30-40&lt;/NOBR&gt; procent av de totala kostnaderna för &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; kommer att utgöras av in- vesteringar och andra kostnader inom miljöområdet. Enligt en studie som utförts av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; skulle de totala investeringskostna- derna för anpassningen på miljöområdet uppgå till ca 120 miljarder ECU eller motsvarande 1000 ECU per capita i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft2"&gt;Resurserna för dessa insatser måste komma främst genom prio- ritering i det nationella budgetarbetet. Det kommer emellertid också att krävas internationella insatser genom EU, nuvarande EU- medlemmar, internationella finansieringsinstitut samt privata företags och bankers investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; pekar i &lt;NOBR&gt;Agenda-2000&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;Phare-programmet&lt;/NOBR&gt; som den viktigaste resursen inom EU till anpassningsprocessen. Mot bakgrund av vad som har sagts ovan om miljökostnadernas andel av anpassningskostnaderna och att miljöområdet hittills endast kunnat disponera cirka nio procent av &lt;NOBR&gt;Phare-resurserna.&lt;/NOBR&gt; Utredningen anser att regeringen bör beakta detta vid utarbetandet av Sveriges strategi inför medlemskapsförhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft2"&gt;Genom &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; kommer kandidatländerna att få till- gång till resurser från EU:s olika fonder t.ex. struktur- och ut- jämningsfonder. En del av dessa resurser bör enligt utredningen kun- na användas till investeringar som stödjer anpassningen och en bär- kraftig utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Vissa av kandidatländerna har lång erfarenhet av olika typer av ekonomiska styrmedel och föroreningsavgifter inom miljöområdet. I samband med införandet av ny lagstiftning har miljöavgifter införts i ett flertal fall t.ex. inom energi- avfalls och transportsektorerna. Infö- randet av förbrukaravgifter när det gäller vattenförsörjning och av- loppsvattenrening har ofta varit en förutsättning för internationell fi- nansiering av projekt inom dessa områden t.ex. inom ramen för åt- gärdsprogrammet för Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;Utredningen anser att användning av ekonomiska styrmedel bör stödjas i kandidatländerna så att dessa successivt kan ta över en större del av kostnaderna för &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; på miljöområdet. Man måste dock samtidigt komma ihåg de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; ännu inte lyckats fullt ut i detta avseende. I vissa fall har man av ekonomisk- politiska skäl ännu inte lyckats fullt ut. Utredningen vill emellertid också varna för att alltför snabba krav på full kostnadstäckning inom områden som vatten- och avlopp samt el- och värme kan leda till minskade inkomster på grund av bristande betalningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft2"&gt;Samtidigt bör man beakta riskerna för felallokering av resurser på grund av skilda prioriteringar mellan EU och kandidatländerna. Som påpekades under avsnitt 6.9 Minskade vattenföroreningar är re- ning av avloppsvatten ett sådant exempel. Ett annat sådant område är luftföroreningsutsläppen. Inom detta område måste tillgängliga resur- ser prioriteras mellan åtgärder mot utsläpp från stora anläggningar där föroreningarna i huvudsak har gränsöverskridande effekter och å and- ra sidan åtgärder mot utsläpp på låg höjd som är av stor betydelse för den lokala luftkvaliteten och därmed för människors hälsa. Denna frågeställning behandlas bland annat i Världsbankens rapport från vå- ren 1997, om miljökonsekvenserna av &lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; i Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Sammanfattande bedömning och re- kommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft2"&gt;Utredningens övergripande slutsats är att &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; ger bety- dande miljövinster i Europa. Miljövinsterna uppnås snabbare om EU- kommisionens förslag om att tillföra miljöområdet avsevärda resur- ser, inom ramen för ett nytt kraftigt utvidgat &lt;NOBR&gt;PHARE-program,&lt;/NOBR&gt; ge- nomförs. Vidare uppnås miljövinsterna genom att EU har en strikt uppföljning av miljöåtaganden. Andra internationella överenskom- melser ger inte samma effekt i detta avseende. EU:s miljöpolitik är det mest heltäckande internationella regelverket, vilket för länderna innebär skyldighet att se över och utveckla hela sin miljöpolitik. Samtidigt innebär utvidgningen vissa risker på miljöområdet. Det är därför viktigt att utvidgningsprocessen åtföljs av kompletterande åt- gärder för att dels stötta kandidatländerna så att dessa så snabbt som möjligt kan uppfylla EU:s miljödirektiv, dels för att skärpa EU:s nu- varande miljölagstiftning för att på ett kraftfullt sätt motverka eventu- ella negativa effekter av utvidgningen inom främst transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft2"&gt;Utredningen konstaterar att de största miljövinsterna uppnås i de tio kandidatländerna. Samtidigt är det viktigt att understryka att det är dessa länder som främst riskerar negativa miljöeffekter av EU- medlemskapet p.g.a. ökade transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft2"&gt;Miljövinster kommer att uppnås inom i stort sett samtliga områ- den som studerats dvs. förbättrad luftkvalitet på grund av minskade lokala luftföroreningsutsläpp, minskat nedfall från luften av för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft2"&gt;surande ämnen, tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen (POPs), liksom vad beträffar minskade utsläpp av vattenföroreningar och förbättrad vattenkvalitet, förbättrad avfallshantering samt i form av minskade risker för hälsa och miljö från hanteringen av farliga kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Utredningen vill peka på att det är svårt att skilja på de miljö- konsekvenser som följer av den pågående utvecklingen i kandidatlän- derna och de miljöeffekter som direkt följer av att länderna blir med- lemmar av EU. En effektivisering av miljöarbetet såväl som en för- bättring av miljöförhållandena i kandidatländerna har redan skett som en del av den pågående samhällsomvandlingen. Samtidigt vill utred- ningen framhålla att anslutningsprocessen redan har medfört att mil- jöfrågorna har fått en högre prioritet i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft2"&gt;Utredningen anser/rekommenderar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det från miljösynpunkt är en fördel om förhandlingarna om medlemskap inleds gemensamt för samtliga kandidatländer. Från miljösynpunkt är det viktigt att kunna utgå från de olika sekto- rernas totala miljöproblem och ta ställning till behovet av insat- ser sektorsvis för sammanhängande större geografiska regioner eftersom de allvarligaste miljöproblemen är gränsöverskridande. Ett för Sverige näraliggande exempel är Östersjöområdet vars miljö berörs av såväl de baltiska staterna som Polen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; genomför en mera detaljerad analys av miljökonsekvenserna av den planerade utvidgningen särskilt vad avser sektorernas miljöansvar. En sådan analys är viktig som grund för en mera balanserad bedömning och prioritering mellan olika direktiv och miljöområden. I princip bör en miljökon- sekvensbeskrivning göras av varje större anpassningsprogram. Mot bakgrund av transportsektorns stora betydelse för utveck- lingen på miljöområdet bör denna sektor särskilt belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU:s krav vid förhandlingsstarten skall tillämpas på alla nya investeringar och anläggningar. När det gäller nya produkter bör EU:s krav enligt gällande direktiv tillämpas snarast.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att kandidatländerna, som en del av ett gemensamt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-ansvar&lt;/NOBR&gt; och inom ramen för arbetet med att upprätta det gemensamma &lt;NOBR&gt;Natura-2000&lt;/NOBR&gt; nätverket av skyddade områden, ges stöd för att be- vara värdefulla biotoper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att anpassningen av miljöreglerna ges hög prioritet i medlems- förhandlingarna så att en så stor del som möjligt av miljölag- stiftningen kan vara genomförd vid anslutningsdagen. För de di- rektiv som av olika skäl inte kan vara genomförda fullt ut vid detta datum måste man i förhandlingarna för vart och ett av kan- didatländerna fastställa tidtabeller. Tillräckliga resurser måste också avsättas för att effektivt kunna övervaka att dessa tidta- beller följs. Några övergångslösningar utan fastställda tidtabeller när det gäller att följa EU:s miljöregler bör inte accepteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att regeringen vid utarbetandet av Sveriges strategi inför med- lemskapsförhandlingarna bör beakta att miljökostnadernas andel av anpassningskostnaderna är väsentligt större än den andel som miljöområdet hittills kunnat disponera av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PHARE-resurserna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vid en prioritering av insatserna för att minska utsläppen av luftföroreningar bör &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-anpassningen&lt;/NOBR&gt; inom &lt;NOBR&gt;trafik-/fordonssek-&lt;/NOBR&gt; torn ges mycket hög prioritet. Som en del i denna prioritering re- kommenderar utredningen att samtliga nya fordon som säljs i de nya medlemsländerna &lt;SPAN class="ft4"&gt;snarast och senast &lt;/SPAN&gt;från och med anslut- ningsdagen skall uppfylla de senaste &lt;NOBR&gt;EU-kraven.&lt;/NOBR&gt; Utredningen rekommenderar också att länderna överväger att införa eller komplettera redan befintliga ekonomiska styrmedel för att på- skynda förnyelsen av fordonsparken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att kandidatländernas medverkan i EU:s miljöarbete bör stimule- ras och underlättas som en del av anpassningsprocessen. Repre- sentanter från kandidatländerna bör redan nu inbjudas att delta i de olika expertgrupper som arbetar med att utveckla EU:s miljö- politik inom olika områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;att den successiva omprioriteringen av det svenska miljöbistån- det till kandidatländerna som skett under det senaste året fortsät- ter och ytterligare fokuseras på projekt som stödjer EU- anpassningen. Erfarenheterna från de svenska medlemskapsför- handlingarna, liksom från de gångna tre åren av fullvärdigt medlemskap, bör kunna utnyttjas för att bland annat stödja kapa- citets- och kompetensuppbyggnad inom administrationerna i kandidatländerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;att EU och dess nuvarande medlemsländer arbetar för att så snart som möjligt höja säkerhetsnivåerna i kandidatländerna. Det är då viktigt att stödet utformas så att det inte utgör en subvention till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p689 ft2"&gt;fortsatt kärnkraftproduktion i förhållande till energieffektivise- ring och annan el- och värmeproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU i detalj klarlägger kostnaderna för och miljökonsekven- serna av att genom energihushållning och i de fall detta visar sig nödvändigt med nya icke kärnkraftbaserade produktionsanlägg- ningar, ersätta de existerande kärnkraftanläggningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU och nuvarande medlemsländer även fortsättningsvis bi- drar till att kunskapsnivån i kandidatländerna höjs och till de in- vesteringar som är nödvändiga för att ta hand om befintligt ra- dioaktivt avfall och för att förbättra strålskyddet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att EU och nuvarande medlemsländer ger ett fortsatt starkt stöd till icke spridningsåtgärder i såväl kandidatländerna som i de länder som ingick i det forna Sovjetunionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att Sverige inför anslutningsförhandlingarna bör betona att föl- jande direktiv prioriteras i anpassningsarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Industri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 76/464/EEC om förorening som förorsakas av utsläpp av vissa farliga ämnen till vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 84/360/EEC om luftföroreningar från industrianlägg- ningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 96/61/EC om integrerad föroreningskontroll (IPPC- direktivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 88/609/EEC om utsläpp till luften av vissa föroreningar från stor förbränningsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 70/220 om utsläpp från motorfordon (med ändringar och tillägg).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 72/306/EEC om utsläpp från dieselfordon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 85/210/EEC om bly i bensin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 88/77/EEC om gasutsläpp från dieselmotorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 93/12/EEC om svavelhalten i vissa flytande bränslen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 91/676/EEC om skydd för vattenområden mot förore- ningar som förorsakas av nitrat från jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 96/61/EC om integrerad föroreningskontroll (IPPC- direktivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Luft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 84/360/EEC om luftföroreningar från industrianlägg- ningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 88/609/EEC om utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 89/369/EEC om förebyggande av luftföroreningar från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 92/62/EEC om luftkvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 92/72/EEC om luftförorening som förorsakas av ozon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 94/63 om utsläpp av vissa flyktiga organiska ämnen (VOC:s) från lagring och hantering av bensin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 94/67/EC om förbränning av farligt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 96/61/EC om integrerad föroreningskontroll (IPPC- direktivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 76/464/EEC om förorening som förorsakas av utsläpp av vissa farliga ämnen till vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 91/271/EEC om behandling av kommunalt avlopps- vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 96/61/EC om integrerad föroreningskontroll (IPPC- direktivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft13"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 89/369/EEC om förebyggande av luftföroreningar från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 91/156/EEC om avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 94/62/EEC om förpackningar och förpackningsavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 94/67/EC om förbränning av farligt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Naturvård - biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 79/409/EEC om skydd för vilda fåglar (Fågeldirektivet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Direktiv 92/43 om skydd av naturliga biotoper och vilda djur- och växtarter (Habitatdirektivet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft15"&gt;Särskilt yttrande av experten To- mas Kåberger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft2"&gt;Att förutsäga miljöeffekterna av Unionens utvidgning är omöjligt. Ut- redaren och sekretariatet har gjort ett stort arbete med att enligt direk- tivet ta fram relevant underlag och att utifrån detta identifiera viktiga frågor inför anslutningsförhandlingarna. Dessa resultat av utredningen är värdefulla. Påpekandena nedan har också syfte att lyfta fram var uppmärksamhet är motiverad och förbättringar ur miljösynpunkt önskvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Men någon grund för att dra slutsats om miljökonsekvenserna totalt sett blir positiva eller negativa finns uppenbarligen inte. De på- ståenden i utredningen som rör utvecklingen på miljöområdet är oklart formulerade och det kan ofta misstolkas vilken fråga om ut- vecklingen de besvarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Den långsiktigt viktiga frågan om beslutssystemens potential att utveckla miljöpolitiken har försummats. Miljöeffekterna av jord- brukspolitiken varken har eller kan bedömas därför att osäkerheten om hur den kommer att utformas före en eventuell utvidgning är så stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Slutligen talar erfarenheten av Unionens hittillsvarande ekono- miska satsningar emot utredningens förhoppning att Unionens skatte- pengar skall användas för att utveckla hållbar infrastruktur i de nya delstaterna. Utan en dramatisk förändring förefaller det istället troligt att huvuddelen av de ekonomiska bidragen till de nya delstaterna går till att gynna vägtrafik med motorvägar, gynna fossileldade energian- läggningar och till att upprätthålla driften i kärnkraftverk som annars skulle stängas av ekonomiska skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Miljöpolitisk potential&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft2"&gt;Ansökarländerna har sedan de blev suveräna, demokratiska stater om- vandlat sina ekonomier så att förorenandet har minskat. I vissa avse- enden har minskningen varit kraftig. Särskild i de länder kommissio- nen valt att prioritera har en tillväxande marknadsekonomi utvecklats, med modernisering, effektivisering av resursanvändningen och minskning av föroreningsintensiteten i ekonomin som följd. Befolk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft2"&gt;ningarnas miljömedvetenhet har efter demokratiseringen också drivit fram miljölagstiftning och fått länderna att göra åtaganden om fortsatt minskade utsläpp i internationella konventioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft2"&gt;Denna utveckling förväntas, såsom utredningen påpekar, fort- sätta även utan att länderna ansluts till Unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;Om de eventuella anslutningsavtalen, vilket utredningen föror- dar, kommer att kräva att Unionens miljörelaterade lagstiftning följs innebär detta på de flesta områden hårdare miljökrav än de som gäller idag. Dessutom innebär det något större utsläppsminskningar än de som följer av ansökarländernas gjorda åtaganden. Denna skillnad kan beräknas som en reduktion av utsläpp genom anslutningen. Men be- räkningen ger en relevant beskrivning av miljövinsten vid själva an- slutningen endast om man antar att ländernas egna lagstiftande parla- ment inte skulle skärpa sina ambitioner om länderna stod kvar utanför Unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft2"&gt;På längre sikt är jämförelsen av idag gällande miljöregler av än- nu mindre betydelse. En långsiktig bedömning bör istället grundas på förväntningar om hur lagstiftningsprocesserna i ansökarländerna som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft2"&gt;suveräna demokratier och EU med, respektive utan, de nya delstater- na kan komma att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft2"&gt;Det är en historisk iakttagelse att öppna demokratier varit bäst på att begränsa miljöförstöringen. Unionens beslutsprocesser uppvisar vad &lt;NOBR&gt;EU-jargongen&lt;/NOBR&gt; kallar ”demokratiskt underskott”. Detta består i av- saknad av rätt för allmänhet att ta del av information, att språkbarriä- rer och avstånd försvårar för medborgarna att ta del av den informa- tion som är tillgänglig vid institutionerna, att mångfalden av språk dessutom omöjliggör en gemensam folklig politisk debatt och, slutli- gen, så fattas de formella besluten av lagstiftare som inte är folkvalda till sina poster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft2"&gt;Med fler delstater i EU ökar de språkbetingade problemen. Detta kommer ytterligare försvåra beslutsprocesserna i Unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;För att gissa om den miljöpolitiska utvecklingen i Europa skall den utvidgade Unionens potential för politiska framsteg på miljöom- rådet ställas mot förväntningarna på de system man ser utvecklas i de nya demokratier som är aktuella för inlemmande i EU tillsammans med nuvarande EU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;Tillämpning av miljölagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft2"&gt;Miljörörelsen i dagens Union har länge frustrerats över att de miljö- regler som finns i EU inte följs. De människor som drabbas av mil- jöskador och som haft intresse av natur- och artskydd saknar rätt att via domstolssystemet kräva att lagarna följs. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som skall se till att miljölagstiftningen följs är idag ofta samtidigt motpart som finansiär av de transport- eller energianläggningar som uppförs, till synes i strid med miljöreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;I sammanfattningen påpekar utredningen att sammanblandning av roller var ett problem i det kommunistiska Östeuropa. Samma slags problem bör uppmärksammas också vad gäller kommissionens roll i Unionen. Den samlade miljörörelsen har inför omförhandlingen av Unionens grundlagar föreslagit att Unionens medborgare, vars rätt till en dräglig livsmiljö skall skyddas genom miljölagarna, också får rätt att gå till domstol när dessa rättigheter kränks. Hittills erkänns dock bara ekonomiska intressen som grund för tillgång till domsto- larna. Detta försvagar miljölagstiftningen i verkligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Ekonomiska faktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Det finns numera teknisk potential för att ekonomisk tillväxt i Europa skall vara förenlig med minskad miljöbelastning. För att denna möj- lighet skall förverkligas ställs dock stora krav på den ekonomiska po- litiken och på miljöpolitiken. Vill man lyckas är det angeläget att un- dandra subventioner till miljöskadlig verksamhet och att genom lag- stiftningen tvinga förorenare att betala för förorenandets kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;Om sådana reformer genomförs avgörs i en maktkamp mellan allmänhetens intresse av en god samhällsekonomiskt rationell lag- stiftning och de ekonomiska intressen som gynnats av subventionerna eller av att undgå ekonomiskt ansvar för de miljöskador de orsakar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Det är en utbredd förhoppning att &lt;NOBR&gt;EU-anslutningen&lt;/NOBR&gt; kraftigt skall öka den ekonomiska tillväxttakten i ansökarländerna. En sådan ut- veckling utgår från underlättad handel och ett stort inflöde av kapital. Stora investeringar förutses finansieras via Unionens budget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft2"&gt;Utredningen uttalar att Unionens ekonomiska satsningar bör in- riktas på områden som förbättrar miljöprestanda i ekonomin. EU har under många år haft makten över pengar dels för att utjämna förut- sättningarna och knyta samman länderna inom nuvarande EU, dels&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p704 ft2"&gt;för att stödja länder i centrala och östra Europa. Erfarenheterna visar att mycket av pengarna gått till att subventionera motorvägar, fossi- leldade energianläggningar, kärnkraftverk och vattenanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Bidragen har därvid subventionerat miljöskadlig verksamhet och missgynnat ekonomiskt rationell hushållning med resurser som grundvatten och primärenergi. Utredningens allmänna ambitioner för hur pengarna skall användas är därför inte bara viktiga utan radikala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft2"&gt;För att ambitionerna skall nås måste formuleringarna preciseras så att inte ekonomiskt omotiverade reparationer och renoveringar av kärnkraftverk som av ekonomiska skäl borde stängas, eller investe- ringar i t.ex. reningsanläggningar till fossileldade verk, genomförs med miljömotiverat bistånd. Fortsätter sådant bistånd snedvrids kon- kurrensvillkoren till nackdel för energieffektiviserande teknik och förnybara energikällor. På samma sätt finns det såväl miljöskäl som marknadsekonomiska skäl att undvika att subventionera utbyggnad av gasledningar och motorvägar som inte skulle komma till stånd om brukarna var tvungna att betala själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft2"&gt;Ur naturskyddssynpunkt avgörs konsekvenserna till stor del av Unionens gemensamma jordbrukspolitik. Denna omfattar samtidigt huvuddelen av budgeten i det nuvarande EU. Utredningen har inte behandlat detta område eftersom osäkerheten om vilken jordbrukspo- litik som skall råda i ett utvidgat EU gör frågorna ogripbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Avslutningsvis ett ytterligare argument för utredningens slutsats att alla kandidatländer bör behandlas samtidigt. Med de kriterier kommissionen använt för att välja ut några länder till inträde har man valt dem som har bäst förutsättningar att utvecklas väl utanför Unio- nen. Man kan därför förvänta sig att &lt;NOBR&gt;EU-anslutning&lt;/NOBR&gt; skulle ha störst positiva effekter i de ansökande länder som kommissionen ratat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p414 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;Ordförklaringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Agenda 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; strategidokument om EU:s framtida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;utveckling och utvidgning framlagt i juli 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Basel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Konventionen om gränsöverskridande transporter och slut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;ligt omhändertagande av farligt avfall (FN UNEP)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Bruttonationalprodukt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;DISAE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; som stödjer anpassningsprocessen särskilt in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;om miljöområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Europeiska miljöbyrån (Köpenhamn), European Environ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;ment Agency&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EIB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Europeiska Investeringsbanken, European Inves tment Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EMEP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Europeiska Luftövervakningsprogrammet, European Mo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;nitoring and Evaluation Program (inom LRTAP-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;konventionen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Europeiska Unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU DG I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Direktorat I inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; med ansvar för EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;relationer till icke &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU DG III&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Direktorat III inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; med ansvar för inre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;marknaden och industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU DG V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Direktorat V inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; med ansvar för ar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;betsmarknad och sociala frågor, inkl arbet smiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU DG VI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Jordbruksdirektoratet inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU DG VII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Transportdirektoratet inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU DG XI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Miljödirektoratet inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU Phare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; för tekniskt bistånd till de central- och östeu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;ropeiska länderna (inkl. de tre baltiska staterna) utanför ti-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;digare Sovjetunionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EU Tacis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; för tekniskt bistånd till Ryssland och de tidi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;gare sovjetiska delrepublikerna med undantag av de tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;baltiska staterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;EBRD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Europeiska Utvecklingsbanken, European Bank for Recon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;struction and Development&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;GEF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Global, Environmental Facility (Världsbanken, FN:s Miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;program och FN:s Utvecklingsprogram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;HELCOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Helsingforskommissionen för Östersjöns miljö, Baltic Ma-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p705 ft0"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;rine Environment Protection Commission&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;IVL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;LIFE-fonden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fond&lt;/NOBR&gt; med uppgift att stödja genomförandet av EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;femte miljöhandlingsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft55"&gt;LRTAP- konventionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft42"&gt;Den europeiska konventionen om långväga gränsöverskri- dande luftföroreningar. UN ECE Convention on Long Range Transboundary Air Pollution (FN:s Ekonomiska Kommission för Europa, ECE, 1979)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;NATO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;North Atlantic Treaty Organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;NEFCO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Nordiska Miljöfinansieringsbolaget. Nordic Environment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Financing Cooperation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Kväveoxider&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Organization for Economic &lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; and D evelopment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;OSPAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Oslo- och Pariskommissionerna (Havsmiljökommissioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;för Nordsjön och Nordostatlanten)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;PAHs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Policykliska aromatiska kolväten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;PCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Polyklorerade bifenyler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;PCT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Polyklorerade terfenyler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;POPs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Svårnedbrytbara organiska föroreningar, persistent organic&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;pollutants&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;SEI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Stockholm Environment Institute&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;SKI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Statens Strålskyddsinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;SO2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Svaveldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;TAIEX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; till stöd för anpassningsprocessen som erbju-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;der rådgivning till kandidatländerna i nom olika sektorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;TEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Transeuropeiska nätverk. &lt;NOBR&gt;EU-stödda&lt;/NOBR&gt; projekt inom bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;transport- och kommunikationssektorerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;UNEP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;FN:s Miljöprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;VOC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Lättflyktiga organiska ämnen, volatile organic compounds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;WHO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Världshälsoorganisationen &lt;NOBR&gt;(FN-organ)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Wien-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;Konventionen om skydd för det stratosfäriska ozonlagret,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;inkl. Montrealprotokollet om begränsning av utsläppen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;ozonnedbrytande ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft56"&gt;IVL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft57"&gt;INSTITUTET FÖR VATTEN- OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft57"&gt;LUFTVÅRDSFORSKNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft58"&gt;6:(',6+ (19,5210(17$/ 5(6($5&amp;+ ,167,787(&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft59"&gt;Miljötillståndet i Europa, Sverige, de associerade länderna och övriga länder i Central- och Östeuropa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;1997-10-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft2"&gt;INSTITUTET FÖR VATTTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;P class="p141 ft60"&gt;Förord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft33"&gt;Denna rapport utgör underlag huvudsakligen på luftsidan till utredningen Mxx &lt;NOBR&gt;EU-utvidgning&lt;/NOBR&gt; - Analys av miljökonsekvenserna. Slutsatserna från rapporten har inarbetats i huvudbetänkandets kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft33"&gt;Rapporten har huvudsakligen utarbetats av IVL. Bidrag har dock erhållits från Bertil Hägerhäll, Ardea AB, främst vad gäller frågor om miljösituationen i Östersjön och om den biologiska mångfalden. Ansvarig på IVL för rapporten har varit Gun Lövblad. Peringe Grennfelt, Åke Iverfeldt, Karin Kindbom samt Lena Skärby har deltagit i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft2"&gt;IVL, Göteborg &lt;NOBR&gt;1997-10-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft2"&gt;Gun Lövblad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft2"&gt;INST...&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;P class="p714 ft59"&gt;Miljötillståndet i Europa, Sverige, de associerade länderna och övriga länder i Central- och Östeuropa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Miljötillståndet i Europa som helhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Miljötillståndet i Europa beskrivs i rapporten Europe's Environment, the Dobris Assessment (Stanners &amp; Bourdeau), som publicerades av den Europeiska Miljöbyrån (EEA) 1995 som en uppföljning av och bidrag till Environment for &lt;NOBR&gt;Europe-processen&lt;/NOBR&gt; (de europeiska miljöministerkonferenserna). Som grund för beskrivningen används information från miljöövervakningsprogram från olika delar av Europa (lokala, regionala och &lt;NOBR&gt;pan-europeiska).&lt;/NOBR&gt; Data om luft- och vattenföroreningar, i första hand från storskaliga program och studier, används för att beskriva miljösituationen i sin helhet, likheter och skillnader, mellan syd och nord, mellan öst och väst och mellan olika länderkategorier &lt;NOBR&gt;(EU-länder&lt;/NOBR&gt; och länder i Central- och Östeuropa) etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft2"&gt;Den beskrivning av miljösituationen som görs i följande avsnitt omfattar nuvarande förhållanden, trender som observerats och utveck- lingen inom den närmaste framtiden mot bakgrund av redan vidtagna åtgärder och beslut som tagits eller planeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utsläpp av föroreningar till luften som förorsakar lokala och regionala effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft2"&gt;I de flesta delar av Europa anses luftföroreningar vara ett av de allvarligaste miljöproblemen. Detta gäller i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; såväl som i länderna i Central- och Östeuropa. Luftföroreningarna förorsakar allvarliga hälso- och miljöeffekter i större tätorts- och industri-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;P class="p720 ft2"&gt;områden. De leder också till skador på känsliga ekosystem inom stora områden på landsbygden i Europa. De föroreningar som är viktiga att ta med i en beskrivning av föroreningssituationen i Europa är svaveldioxid (SO&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;), kväveoxider (NO &lt;SPAN class="ft12"&gt;x&lt;/SPAN&gt;) ammoniak (NH&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;), flyktiga organiska ämnen (VOCs, volatile organic compounds), ozon, och partiklar, inklusive tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar (POPs, persistent organic pollutants).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Årliga utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft2"&gt;De årliga utsläppen i Europa presenteras i tabellerna &lt;NOBR&gt;3.1-3.4&lt;/NOBR&gt; redovisas utsläppen av SO &lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, NO&lt;SPAN class="ft12"&gt;x&lt;/SPAN&gt;, NH&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och VOCs. Utsläppen presenteras totalt för varje land för åren &lt;NOBR&gt;1980-1994&lt;/NOBR&gt; liksom som förväntade utsläppsnivåer för åren &lt;NOBR&gt;2000-2010&lt;/NOBR&gt; i enlighet med &lt;NOBR&gt;interna-tionella&lt;/NOBR&gt; avtal och nationella mål. Utsläppen redovisas också som utsläpp per capita och per ytenhet (tabell 3.5). Tillsammans beskriver dessa uppgifter utsläppens storlek på ett bättre sätt än vad enbart siffran på total utsläppen gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Utsläpp per invånare och ytenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft2"&gt;Utsläppen av SO &lt;SPAN class="ft12"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;per capita liksom per ytenhet är i många fall större i länderna i Central- och Östeuropa jämfört med utsläppen i många EU- länder. För NO &lt;SPAN class="ft12"&gt;X &lt;/SPAN&gt;är utsläppen per capita störst i Skandinavien medan de räknat per ytenhet är högst i nordvästra delarna av Europeiska kontinenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;I allmänhet finner man de största utsläppstätheterna i de mest tätbefolkade delarna av Europa. Det finns en viss skillnad mellan de olika typerna av föroreningar. Men om man studerar utsläppen inom de olika rutorna i det rutnät (150x150 km) som presenteras av det Europeiska luftövervakningsprogrammet (EMEP) så finns i stort sett de största utsläppen i ett band genom Europa från Storbritannien genom Nederländerna, Tyskland och Tjeckien till Polen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p723 ft3"&gt;Tabell 3.1 Utsläpp av svaveldioxid under olika år (1000 ton SO &lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) (Barrett &amp; Berge 1996).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;828&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;3338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;868&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;3800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1681&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Kroatien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Luxembourg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Österrikea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;4100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;3210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2583&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;1762&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;1504&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;7161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;4460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;4440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;4297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;4297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2983&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2071&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;4903&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;3752&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2718&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1876&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;902&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;7517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;5331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3849&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2782&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1715&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;898&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;710&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p724 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;T&lt;/SPAN&gt;abell 3.2 Utsläpp av kväveoxider under olika år (1000 tonnes NO &lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) (Barrett &amp; Berge 1996).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2053&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2098&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Kroatien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Luxembourg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;583&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Österrikea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1734&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;950&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;892&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;892&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;892&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2702&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1842&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1860&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;937&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;742&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;3071&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2872&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2872&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1097&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p725 ft3"&gt;Tabell 3.3 Ammoniak utsläpp under olika år (1000 tonnes NH &lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;) (Barrett &amp; Berge 1996).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Kroatien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Luxembourg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Österrikea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;772&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;772&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;772&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;772&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;835&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;759&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p726 ft3"&gt;Tabell 3.4 Utsläpp av flyktiga organiska föreningar under olika år (1000 ton) (Barrett &amp; Berge 1996).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1771&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Kroatien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1.48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Luxembourg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Österrikea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;831&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;819&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;819&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;819&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;819&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft0"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2843&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;3566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;534&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;533&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p727 ft2"&gt;Table 3.5 Nuvarande utsläpp i ton per km &lt;SPAN class="ft39"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och kg per capita. (Utsläpp från Barrett &amp; Berge, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p298 ft0"&gt;SO&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p294 ft0"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p294 ft0"&gt;NH&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td122"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p325 ft0"&gt;ton/km&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p13 ft66"&gt;kg/capita&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p23 ft0"&gt;ton/km&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p564 ft66"&gt;kg/capita&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p23 ft0"&gt;ton/km&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p564 ft66"&gt;kg/capita&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;29.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;35.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;8.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;165.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;36.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;30.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;53.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;24.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;88.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;26.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;0.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;23.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;56.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;19.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;26.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;50.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;30.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;44.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;34.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;36.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;5.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;25.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;35.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Kroatien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;18.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;1.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;42.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;34.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;0.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;21.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;6.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;60.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;42.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;22.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Luxembourg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;4.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;30.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;7.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;52.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;20.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p553 ft10"&gt;4.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;9.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;35.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;0.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;0.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;53.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;0.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;9.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;23.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;68.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;28.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;3.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;27.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;25.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p553 ft10"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p299 ft10"&gt;24.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;1.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;16.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;20.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;9.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;44.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;32.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;93.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;34.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;53.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;31.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;47.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;38.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;45.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;0.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;123.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;35.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;37.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;8.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;36.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;7.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;33.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;11.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;17.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;8.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;69.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;2.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;37.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;19.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;25.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p728 ft13"&gt;Utsläpp av tungmetaller och POPs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft2"&gt;Utsläppen av ett flertal giftiga ämnen, tungmetaller och POPs, är också betydande. En inventering av dessa utsläpp genomfördes nyligen av den tyska miljömyndigheten (Umweltbundesamt). Data från denna inventering kommer att användas för arbete med spridnings- och depositionsmodeller inom de olika havsförorenings- konventionerna och inom konventionen om långväga gränsöver-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;P class="p730 ft2"&gt;skridande luftföroreningar (ECE LRTAP). Materialet från invente- ringen har dessvärre inte kunnat utnyttjas i denna rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft13"&gt;Luftföroreningskällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft2"&gt;Utsläppen av luftföroreningar i olika europeiska länder kommer i stort sett från samma typer av källor. Utsläppsstatistik som omfattar utsläppens fördelning mellan olika källor under 1995 har endast funnit att tillgå för vissa länder. Därför har den källfördelning som förekom 1990 använts. För länderna i Central- och Östeuropa gäller att förändringarna sedan 1990 sannolikt har påverkat inte bara utsläppens storlek utan också utsläppen fördelning mellan olika källkategorier. Det finns vissa systematiska skillnader mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; och länderna i Central- och Östeuropa men utsläppskällorna är i stort sett de samma d.v.s. transporter (särskilt vägtrafiken), energiproduktion samt industri- och jordbrukssektorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft2"&gt;Samtidigt som utsläppen från energi- och industrisektorerna i allmänhet visar på en nedåtgående trend så ökar utsläppen från transportsektorn fortfarande i många europeiska länder. I många länder anses transportsektorn vara den viktigaste källan till luftföroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft2"&gt;Utsläppen av svaveldioxid kommer främst från energiproduktion då man utnyttjar svavelhaltiga bränslen. Kväveoxider släpps i första hand ut från förbränning av fossila bränslen i stationära såväl som rörliga källor. Flyktiga organiska föreningar härrör från ofullständig förbränning i bensinmotorer och från förbränning av ved i små anläggningar. Jordbrukssektorn är viktig för utsläppen av ammoniak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Långväga transport av luftföroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft2"&gt;Luftföroreningar transporteras i atmosfären över långa avstånd och påverkar luftkvaliteten och nedfallet av föroreningar i såväl intill- liggande som avlägset belägna regioner. Transporten av föroreningar som svavel och kväveoxider, ammoniak och oxidanter från utsläpp till det att de deponeras kan beräknas med hjälp av storskaliga modeller som beskriver transporten och nedfallet. Transportmatriser som beskriver spridningen av föroreningar från ett land till ett annat är viktiga för att utarbeta åtgärdsstrategier för minskad luftförorening. Långväga transport förekommer också av andra föroreningar som t.ex. partiklar, tungmetaller och POPs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;P class="p141 ft13"&gt;Storskaliga åtgärdsstrategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;På grund av den storskaliga spridningen av föroreningar måste åtgärdsstrategierna vara multinationella för att vara effektiva. Avtal om åtgärder har tidigare utarbetats inom ramen för &lt;NOBR&gt;ECE-konventionen&lt;/NOBR&gt; om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (UN ECE LRTAP, United Nations Economic Commission for Europe, Convention on &lt;NOBR&gt;Long-Range&lt;/NOBR&gt; Transboundary Air Pollution). Alla de europeiska länderna plus USA och Kanada har anslutit sig till konventionen. En stor del av den fortsatta planeringen av åtgärder mot luftföroreningar i Europa förstärks av de initiativ som EU nyligen tagit beträffande försurning och oxidanter. EU har utarbetat en försurningsstrategi och har inlett arbetet med en ozonstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;De avtal om minskningar av luftföroreningsutsläppen som slutits hittills, har utarbetats i form av protokoll till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen.&lt;/NOBR&gt; Protokoll som omfattar utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och VOCs har antagits och trätt i kraft. Ytterligare protokoll planeras för kväve, tungmetaller och POPs. Dessa protokoll kommer, om de genomförs, att leda till betydande förbättringar av miljökvaliteten i hela Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Svavelprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft2"&gt;Stora investeringar har gjorts för att minska utsläppen av svaveldioxid. Dessa åtgärder har varit framgångsrika och i vissa västeuropeiska länder har utsläppen sedan 1980 minskat med mellan 60 och 80%. Många länder har redan minskat sina utsläpp till det utsläppsmål för år 2010 som läggs fast i det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen,&lt;/NOBR&gt; se tabell 3.1. Till dessa länder hör de nordiska (utom Danmark), Schweiz och Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft22"&gt;Dessutom har vissa av länderna i Central- och Östeuropa minskat sina utsläpp till eller under målet för år 2010. Dessa minskningar beror i huvudsak på den ekonomiska tillbakagången i dessa länder sedan 1989, men också till viss del på aktiva insatser för att förbättra miljön. Det är viktigt för dessa länder och för miljön som helhet att inte utsläppen tillåts öka när de ekonomiska förhållandena förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft2"&gt;För vissa länder kräver åtagandena i det andra svavelprotokollet avsevärda ytterligare reduktioner av utsläppen jämfört med förhållandena 1994. Detta gäller för Storbritannien, Frankrike, Tysk- land, Danmark, Polen, Tjeckien och Slovenien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p141 ft4"&gt;Nytt kväveprotokoll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft2"&gt;Ett nytt kväveprotokoll planeras omfatta alla de miljöeffekter till vilka utsläppen av kväveoxider bidrar, inklusive försurning, eutrofiering, fotokemiska oxidanter och luftkvaliteten i tätorter. Därför krävs att detta protokoll innehåller åtgärdsstrategier mot ett antal olika föroreningar. De förslag om utsläppsreduktioner som avses ligga till grund för förhandlingarna om detta nya protokoll är ännu inte klara. Information om detta kommer att bli tillgänglig under hösten. Detta protokoll förväntas emellertid, tillsammans med redan fattande och genomförda beslut nationellt och inom EU, leda till betydande utsläppsminskningar. Som ett exempel införs nu trevägskatalysatorer i alla nya bensindrivna fordon. På längre sikt kommer detta att påverka miljön i alla delar av Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft2"&gt;De snabba politiska såväl som ekonomiska förändringarna i länderna i Central- och Östeuropa medför att det är mycket svårt att uppskatta utsläppen av andra föroreningar än svavel under de kommande 10 - 15 åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utsläpp till atmosfären av föroreningar som förorsakar globala effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;Klimatförändringar och uttunning av ozonlagret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Ackumulering av långlivade föroreningar i atmosfären kan förändra den globala atmosfärens sammansättning, kemi och dynamik. Detta kan leda till klimatförändringar och uttunning av det skyddande ozonlagret. Ozonnedbrytning förorsakas av motståndskraftiga halo- genföreningar, som t.ex. freoner, som endast kan brytas ned av den kortvågiga strålningen i stratosfären. Den globala uppvärmningen (växthuseffekten) förorsakas av ämnen som koldioxid, metan, ozon och lustgas (dikväveoxid) m.fl. De allvarliga effekterna beror till stor del på föroreningarnas långa uppehållstid i atmosfären. Även om åtgärderna för att minska utsläppen är framgångsrika tar det lång tid innan koncentrationerna i atmosfären minskar. Eftersom det är fråga om globala effekter så omfattas de inte av beskrivningen nedan av miljötillståndet. Dessa gaser kan emellertid påverka miljön i Europa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;P class="p740 ft2"&gt;liksom i andra delar av världen och effekterna är inte enbart direkta utan också indirekta genom globalt förhöjda temperaturer. Klimat- förändringarna kan bland annat leda till permanenta eller tillfälliga översvämningar av många lågt liggande områden i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Utsläpp av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft2"&gt;Utsläppen av koldioxid för åren 1990 och 1995 redovisas i tabell 3.6. nedan. Data som erhållits från Corinair för 1995 är inte fullständiga, men tillgängliga data indikerar att de största utsläppen sker i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Europa svarar för cirka 25% av de totala globala koldioxidutsläppen, och för cirka 16% av metanutsläppen från mänskliga verksamheter. Europas bidrag till de flesta av människan förorsakade utsläppen av växthusgaser och av ämnen som bryter ner ozon är oproportionerligt stora i förhållande till kontinentens geografiska yta och befolkningens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Åtgärdsstrategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft2"&gt;Förutom åtgärdsstrategier för att motverka utsläppen av föroreningar som är av regional betydelse, utarbetas också internationella strategier för globala föroreningar. Den Internationella Klimatpanelen (IPCC, International Panel on Climate Change) har tagit initiativ till åtgärder mot utsläppen av koldioxid med syfte att motverka klimatörändringar. Detta arbete har hittills inte varit särskilt framgångsrikt. EU- kommissionen har utarbetat ett förslag för att minska utsläppen av koldioxid och motverka växthuseffekten. För att dessa åtgärder skall genomföras kräver EU dock att andra länder också vidtar åtgärder t.ex. länder med stora utsläpp som t.ex. USA och Japan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft2"&gt;Utsläppen av ämnen som bryter ned ozonlagret begränsas enligt &lt;NOBR&gt;Wien-konventionen&lt;/NOBR&gt; och det så kallade Montrealprotokollet. I många länder har man framgångsrikt förbjudit de mycket motståndskraftiga freonerna (CFCs). Även om ytterligare länder minskar sina utsläpp av dessa ämnen kommer det att ta lång tid innan ozonhålet läker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p726 ft42"&gt;Tabell 3.6 Utsläpp av koldioxid (milj. ton CO &lt;SPAN class="ft67"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) i olika länder 1990 (Dobris) och 1995 (Corinair, hittills ofullständigt dataunderlag), samt ton per capita 1990.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;milj.ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;ton/cap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;milj. ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p565 ft68"&gt;EU 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;963&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;10-19*&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Luxembourg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p565 ft68"&gt;EFTA 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p565 ft68"&gt;PHARE 13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Albanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;&amp;lt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Bosnien, Herzegovina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tjeckoslovakien, fd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;FYROM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p24 ft0"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p564 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p13 ft0"&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p742 ft2"&gt;Liksom för svavel och kväve medför de snabba politiska och ekonomiska förändringarna i Central- och Östeuropa att det är mycket svårt att beräkna utsläppen av dessa gaser under de kommande &lt;NOBR&gt;10-15&lt;/NOBR&gt; åren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;P class="p141 ft5"&gt;1.4. Luftkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;Luftkvalitet i tätorter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft2"&gt;Dålig luftkvalitet är i huvudsak ett tätortsproblem. Utsläpp av luftföroreningar på låg nivå (i första hand från trafik och lokal uppvärmning) leder till luftföroreningshalter som ofta överskrider nationella och internationella gränsvärden för luftkvalitet. Utanför tätorterna är koncentrationerna i allmänhet låga med ett viktigt undantag för ozon och i viss utsträckning för partiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;Europa är starkt urbaniserat. Mer än 70 procent av befolkningen bor i tätorter. Luftkvaliteten i europeiska tätorter finns beskriven i rapporter från Europeiska Miljöbyråns, EEA, så kallade Topical Centre for Air Quality. I många städer överskrider de nuvarande halterna av luftföroreningar t.ex. av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och ozon de gränsvärden som satts upp av bland andra Världshälsoorganisationen WHO och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Svaveldioxid, kväveoxider och partiklar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft22"&gt;Halterna av svaveldioxid är något högre i de centrala och östra delarna av Europa och kväveoxidhalterna något högre i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Vad beträffar svaveldioxid och partiklar så har betydande förbättringar skett i många västeuropeiska länder under de senaste &lt;NOBR&gt;10-15&lt;/NOBR&gt; åren. Detta gäller sannolikt också för städerna i central- och Östeuropa, även om det finns mindre data från miljövervakningsprogram som pågått under lång tid som bekräftar detta. Många utsläppskällor på låg nivå utgör emellertid fortfarande allvarliga hälsorisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Trafikrelaterade föroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft2"&gt;För luftföroreningar som kväveoxider och vissa flyktiga organiska ämnen t.ex. bensen, är luftkvaliteten i städer i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; i huvudsak ett resultat av den intensiva trafiken. Förhållandena är på grund av den tätare trafiken i allmänhet värre i &lt;NOBR&gt;EU-städerna&lt;/NOBR&gt; jämfört med förhållandena i städerna i Central- och Östeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Ozon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft2"&gt;Ozon bildas i de lägre delarna av atmosfären (troposfären) genom reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider. Under högtryck med soliga förhållande och låga vindhastigheter kan höga ozonhalter byggas upp. Dessa episoder med förhöjda ozonhalter är ett allmänt problem i såväl tätorter som på landsbygden i stora delar av Europa. De kan skada ekosystem och material liksom människor hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Överskridande av gränsvärden och riktlinjer för luftkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft2"&gt;Gränsvärdena överskrids i tätorter, inte bara i så kallade hot spots, utan också inom stora områden i städerna, den så kallade urbana bakgrundsnivån. se tabell 3.4. Data är från 1990. Det finns inga sammanställningar av senare data tillgängliga för Europa som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft3"&gt;Tabell 3.4 Överskridanden av WHOs riktlinjer för luftkvalitet i större städer i Europa 1990. (Sluyter, ed., 1995),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft37"&gt;Parameter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p17 ft69"&gt;Överskridande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;SO&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;max dygn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;43% av alla städer*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;SO&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;årsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td131"&gt;&lt;P class="p746 ft3"&gt;13% av alla städer*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;Stoft max&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;86% av alla städer*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;dygn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft37"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft3"&gt;Alla delar av Europe&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft0"&gt;I 51% av de Östeuropeiska städerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft42"&gt;Överskridande både i urban bakgrund och vid trafikerade gator.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;NO&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;max&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;15% av de östeuropeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p750 ft70"&gt;??&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;dygn**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;städerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;Bly, årsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;10% av alla städer*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p511 ft3"&gt;En betydande minskning 1985 -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;lägre nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;1990, över hela Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;Bly, årsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;4% av alla städer*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;högre nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft3"&gt;Ozone, &lt;NOBR&gt;1-tim&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td134"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;81% av alla städer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p511 ft3"&gt;Lägsta halter i tätorter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;alla städer betyder alla för vilka mätdata föreligger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p322 ft11"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p752 ft11"&gt;Ny &lt;NOBR&gt;WHO-riktlinje&lt;/NOBR&gt; är fastställd. Timvärdet är satt ca. 50% av nuvarande. Ett högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p752 ft12"&gt;överskridande kommer alltså att bli följden. Även ett långtidsvärde är fastställt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft13"&gt;Trender för luftkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p80 ft2"&gt;Luftkvaliteten har i allmänhet förbättrats i hela Europa under de senaste 20 åren. Detta gäller särskilt för svaveldioxid, partiklar och bly. Den nuvarande luftkvalitetsövervakningens omfattning är dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;P class="p754 ft2"&gt;inte tillräcklig för att belysa luftkvalitetsförhållandena i europeiska tätorter och för att beräkna förhållandena i hela Europa och för alla de ämnen som är av betydelse för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft2"&gt;I länder som Sverige och Schweiz där åtgärder mot kväveoxider vidtogs på ett relativt tidigt stadium, har halterna av kvävedioxid minskat avsevärt. I Sverige har minskningen i allmänhet uppgått till omkring 30 procent mellan 1986/87 och 1995/96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft2"&gt;I allmänhet har inte resultaten från luftövervakningsprogrammen kunnat visa på några systematiska förändringar av ozonhalterna under de senaste tio åren. Ett undantag är Nederländerna där en svagt nedåtgående trend kunnat observeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Beräkningar av den framtida luftkvaliteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;Den framtida luftkvaliteten är beroende av vilka åtgärder som vidtas i de olika länderna. För att prognosticera den framtida förorenings- situationen krävs att föroreningsutsläppen kopplas till koncentrations- nivåer med hjälp av modeller. När det gäller föroreningar som släpps ut direkt till luften kan inte haltförändringarna förväntas vara av samma storleksordning som utsläppsminskningarna. För sekundära föroreningar dvs sådana som bildas i atmosfären t.ex. ozon och kväveoxider, så kräver beräkningar av framtida koncentrationer i luft med sofistikerade modeller. Sådana modeller finns tillgängliga och används för luftkvalitetsplanering i tätorter såväl som på landsbygden. Resultaten från ett område kan emellertid inte direkt överföras till ett annat, beroende på olika faktorer som bland annat fördelningen av utsläppskällor, topografi och meteorologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Åtgärdsplanering inom EU och i de olika länderna som en konsekvens av andra svavelprotokollet och andra &lt;NOBR&gt;LRTAP-protokoll,&lt;/NOBR&gt; kommer utsläppen av flera ämnen att minska, såväl för svavel- och kväveoxider som för organiska ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft2"&gt;Utvecklingen av en förbättrad luftkvalitet kommer sannolikt att bli den samma i hela Europa oavsett om de Central- och Östeuropeiska länderna blir &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; eller inte. Trafiken är en viktig utsläppskälla i Västeuropa idag och har också blivit viktig i de centrala och östra delarna som en följd av dels ett ökat antal privatbilar dels som en följd av allmänt ökande transporter. På längre sikt kommer den framtida fordonsparken att bli mindre utsläpps- intensiv i såväl Väst- som Central- och Östeuropa. På kort sikt kommer dock den modernaste fordonsparken med de lägsta utsläppen att finnas i Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;P class="p141 ft13"&gt;Hälsoeffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Dålig luft är skadlig för människors hälsa. Världshälsoorganisationens (WHOs) riktlinjer för luftkvalitet (AQG) överskrids för en eller flera luftföroreningar minst en gång i &lt;NOBR&gt;70-80&lt;/NOBR&gt; procent av alla europeiska städer med mer än 500 000 innevånare under ett typiskt år. Av den befolkning som lever i Europas storstäder, cirka 150 miljoner människor, beräknas ungefär hälften leva i omgivningar där korttids- koncentrationerna för svaveldioxid och/eller partiklar överskrider &lt;NOBR&gt;AQG-riktlinjerna&lt;/NOBR&gt; minst en gång om året. En ännu större del av Europas befolkning utsätts för höga halter av fotokemisk smog under sommaren (ozonhalter), eftersom ozon bildas och transporteras över långa avstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft2"&gt;Partiklar i luften anses utgöra den största belastningen på människors hälsa genom såväl sin fysikaliska såväl som sin kemiska påverkan på andningssystemet. De minsta partiklarna som kan tränga djupt ner i lungblåsorna anses vara de farligaste. Det är inte känt i vilken utsträckning som det är partiklarna i sig själv eller deras olika kemiska sammansättning av sura, giftiga och/eller cancerframkallande ämnen som bidrar mest till dessa hälsoeffekter. Exponering för giftiga föroreningar förekommer ofta i närheten av industrier eller i särskilt förorenade tätortsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Hälsoeffekter kan delas in i irritationer och obehag, försämrade funktioner (t.ex. lungkapacitet), sjuklighet och dödlighet. Omfatt- ningen och vad slags hälsoeffekter som förekommer beror på exponeringen för föroreningar i gas- eller partikelform. I vilken utsträckning som tätortsbefolkningen verkligen utsätts för luftföroreningar är dock svårt att beräkna. Det beror på hur föroreningarna sprids i tid och rum liksom på hur befolkningen är lokaliserad och dess aktivitet. Luftkvaliteten inomhus är också viktig för den totala exponeringen och denna hänger bara delvis samman med källorna utomhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Omfattningen av de hälsoeffekter som luftföroreningarna förorsakar och de kostnader som detta medför för samhället är inte heller väl kvantifierade. Den omfattning i vilken befolkningen inom EU utsätts för luftföroreningar beräknas vara i stort sett den samma som för Europa som helhet. Det finns emellertid vissa skillnader när det gäller sammansättningen av blandningen av luftföroreningar. Exponeringen för kvävedioxid är något högre än för svaveldioxid och partiklar i Västeuropeiska städer jämfört med i städerna i Central- och Östeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;P class="p758 ft2"&gt;Den europeiska befolkningens hälsotillstånd beror på många faktorer bland annat individuell känslighet på grund av ärftliga faktorer och livsstil. Flera miljöfaktorer tycks emellertid påverka hälsan. Ett antal grundläggande hälsoindikatorer (förväntad livslängd, sjuklighet, förekomst av vissa sjukdomar) visar för närvarande en positiv förändring i många, men inte i alla länder. Förändringarna antas bero på en kombination av faktorer bland andra livsstil, sjukvård, levnads- och miljöförhållanden, inklusive minskade luftföroreningar och bättre bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft2"&gt;I vissa områden i Europa, särskilt i Central- och Östeuropa, finns det indikationer på ett samband mellan spädbarnsdödlighet och luftföroreningar. Det krävs emellertid bättre och mera omfattande epidemiologiska studier för att fastställa hur sambandet ser ut och särskilja påverkan mellan olika faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att en betydande del av tätortsbefolkningen i Europa för närvarande kan påverkas av förhöjda halter av luftföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Påverkan på material samt kulturföremål och byggnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Materialförstörelse som en följd av människans verksamheter är inget nytt fenomen, men en del historiska byggnader har konsteterats tagit mer skada under de senaste femtio åren än under de första 4 eller 5 seklerna som de funnit till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Det finns flera aspekter på materialförstörelsen. Alla slags material representerar ett ekonomiskt värde och materialskadorna förorsakar stora förluster för ländernas ekonomier. Men kulturarvet har också ett estetiskt värde. Det har publicerats larmrapporter om skador på kända byggnader som Colosseum i Rom och Akropolis i Aten, för att bara nämna ett par av alla de många tusen kulturbyggnader i Europa som är utsatta för föroreningstrycket. Det finns ingen större skillnad mellan situation inom EU och den i många central- och östeuropeiska länder. Inte enbart minnesmärken i Central- och Östeuropa är utsatta för dessa risker. Även hällristningar i Skandinavien förstörs för närvarande snabbare sannolikt på grund av föroreningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Många luftföroreningar påverkar den hastighet med vilken olika material t.ex. byggnader och konstruktionsmaterial, betong och metaller, men också plaster, tyger och färger, bryts ner. För vissa material har man lyckats fastställa &lt;NOBR&gt;dos-effektfunktioner,&lt;/NOBR&gt; vilket gör det möjligt att beräkna kostnaderna för skadorna liksom kostnadsnyttan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;P class="p759 ft2"&gt;av minskade utsläpp. Det tycks dock som om materialskadorna i tätorterna förorsakas av blandningen av föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft2"&gt;Någon absolut värde på de materialskador som luftföroreningarna förorsakar har inte fastställts, men summan anses vara tillräckligt stor för att motsvara större delen av de nödvändiga kostnaderna för att minska föroreningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Vegetationsskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;Höga halter av svaveldioxid, kvävedioxid och andra luftföroreningar kan medföra direkta skador på växter genom att tränga in genom växternas klyvöppningar. De koncentrationer av svaveldioxid och kvävedioxid som förekommer storskaligt leder emellertid sannolikt inte till sådana effekter även om lokala effekter kan förekomma i en del kraftigt förorenade områden. Den enda förorening som för närvarande förorsakar direkta effekter på vegetation över större områden i Europa är ozon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Ozon ger effekter på naturlig vegetation, grödor och på skog. Den exponering för ozon som förorsakar negativa effekter beräknas som AOT40 (se nedan) och definieras som kritiska exponerinsgs- nivåer för olika ekosystem (naturlig vegetation, odlade områden och skogsområden.) Synliga skador på känsliga vilda växter och på grödor som vete, vall och potatis som beror på koncentrationerna av ozon i luften förekommer över geografiskt vidsträckta områden i Europa. En av de långsiktigt känsligaste arterna är vete. Beräkningar av skörde- förlusterna i Europa kommer att utföras så snart tillförlitliga modeller har utvecklats. Kunskaperna om olika skogsträds känslighet är mera begränsade. Lövträd anses känsligare än barrträd. De kritiska nivåerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft2"&gt;för skogsträd överskrids mer eller mindre varje sommar i flertalet europeiska områden så långt norrut som till mellersta Skandinavien och anses delvis vara orsaken till bladförlusterna hos skogsträd åtminstone i Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;P class="p761 ft2"&gt;Figur 3.1 Kritiska haltnivåer för grödor och dess överskridande i Europa (Hjelbrekke et al, 1997)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Nedfall av försurande ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft2"&gt;Svavel- och kväveoxider som släpps ut i luften oxideras till svavel- respektive salpetersyra och deponeras på mark, sjöar, vattendrag och havsområden. De har en försurande effekt på jordar, ytvatten och grundvatten. Ammoniak förstärker försurningseffekten i områden där &lt;SPAN class="ft37"&gt;nitrifikation(?) &lt;/SPAN&gt;förekommer. Kväve som deponerats som nitrat eller ammonium anses likvärdiga vad avser effekter och summan av dessa ämnen är av intresse för den så kallade kväveeffekten på ekosystemen. Luftföroreningar som verkar försurande släpps ut i hela Europa och transporteras över långa avstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;Geografisk fördelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Nedfallet av sura föroreningar, svavel och kväve, över Europa beräknas med hjälp av modeller (EMEP). Det största svavelnedfallet förekommer inom det industrialiserade och tätbefolkade området från Polen över Tjeckien, Tyskland, Belgien och Nederländerna till Storbritannien. Nedfallet varierar betydligt mellan olika platser som ett resultat av dels lokala utsläpp dels på grund av olikheter i markanvändningen &lt;SPAN class="ft37"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Skogsområden får exempelvis ta emot ett större nedfall än öppna fält, beroende på skogens påverkan på luftrörelserna och dess större kontaktyta med atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft2"&gt;Det största nedfallet av oxiderat kväve finner man inom ett område som omfattar Belgien, Nederländerna, Tyskland, Polen, Tjeckien, Ungern, Österrike, norra delen av Italien, Schweiz, norra delen av Frankrike och södra delen av Storbritannien. Det allra största nedfallet förekommer i västra Tyskland, Nederländerna och Belgien. Det största nedfallet av reducerat kväve finner man inom två områden: ett västeuropeiskt område från Belgien, Nederländerna, Tyskland och Tjeckien till Österrike samt ett östeuropeiskt område omfattande i huvudsak Ukraina och Vitryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Effekter av surt nedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Markförsurning till följd av atmosfäriskt nedfall kan ses inom många områden i Nordeuropa, särskilt på &lt;SPAN class="ft37"&gt;isavlagrade &lt;/SPAN&gt;sandiga jordar i Skandinavien, Finland och intilliggande områden i Ryssland samt i Skottland, Nederländerna och Nordtyskland. De påverkade jordarna karaktäriseras av en mycket låg buffrande förmåga. Markförsurning kan också iakttas i mera välbuffrade jordar i de industrialiserade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p763 ft2"&gt;regionerna i södra Polen, Tjeckien och östra Tyskland. Sjöförsurning, som en följd av markförsurning, förekommer i Norge, Sverige, Finland och näraliggande områden i Ryssland, men har också i viss utsträckning kunnat konstateras i Skottland och de norra delarna av England.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft2"&gt;Kritska belastningsgränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft13"&gt;Överskridande av kritiska belastningsgränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft2"&gt;För närvarande överskrids de kritiska belastningsgränserna för surt nedfall över cirka &lt;SPAN class="ft37"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;procent av Europas ekosystem. Sådana områden finns i nästan samtliga europeiska länder. Ekosystemen i de centrala Europa får ta emot 20 gånger eller mer surt nedfall än de kritiska belastningsgränserna. Detta påverkar ekosystemens långsiktiga uthållighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft13"&gt;Bidrag till försurningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft2"&gt;För att planera åtgärder mot utsläppen av försurande luftföroreningar måste beaktas att samma effekt på ekosystemen kan uppnås antingen genom att minska svaveldioxid- eller kväveoxidutsläppen. Båda bidrar till att de kritiska belastningsgränserna överskrids. Effekten varierar mellan olika delar av Europa. Svavelnedfallet dominerar försurningseffekterna i Central- och Östeuropa medan nedfallet av kväveoxider är betydelsefullare, relativt sett, i Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft2"&gt;Tabell 3.5 The importance of different pollutants for the acidification effects (Grennfelt et al 1993):&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Förorening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p746 ft0"&gt;N. Skandi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;S. Skandi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Centrala och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;V. Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;navien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;navien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;SV Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;inkl. Stor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;britannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;SO&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;xx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;xxx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;xxx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;NO&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p770 ft0"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;xx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;P class="p770 ft0"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;NH&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p770 ft32"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft32"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;xx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p770 ft32"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p771 ft13"&gt;Skador på skog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft2"&gt;Skogsskador utgör ett betydande problem i stora delar av Europa. Luftföroreningar kan bidra till skogsskador dels direkt via gasformiga föroreningar, den viktigaste av dessa är ozon, dels indirekt via försurade jordar som saknar viktiga näringsämnen. Studier av skogens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;P class="p720 ft2"&gt;tillstånd genomförs regelbundet, bl.a. med genom så kallade kronutglesningsundersökningar över hela Europa. Av det totala antalet undersökta träd (mer än 150.000) hade en fjärdedel tappat mer än 25 procent av sina blad eller barr och klassificerades som skadade. Skogarnas tillstånd har utan tvekan blivit sämre under årens lopp i Europa som helhet. I vissa regioner visar emellertid vissa trädslag och åldersgrupper av träd tecken på förbättring. Kronutglesningsstudier har visat på vissa samband med lokala faktorer. Biologiska stress- faktorer, klimathändelser och luftföroreningar har rapporterats som de troligaste orsakerna till skogsskador. Symptom som klart kunde hänföras till luftföroreningar har sällan påträffats. Luftföroreningar kan vara en faktor som gör träden mottagliga, och som samverkar med andra faktorer eller som fungerar som en lokalt utlösande faktor som försvagar skogsekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;Framtida surt nedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft2"&gt;På grund av minskade utsläpp, särskilt av svaveldioxid, beräknas nedfallet av försurande föroreningar över Europa minska betydligt under de kommande åren. Åtagandena som länderna gjort inom ramen för det andra svavelprotokollet till &lt;NOBR&gt;ECE-konventionen&lt;/NOBR&gt; om långväga gränsöverskridande luftföroreningar kommer inom vissa områden att vara tillräckligt för att man skall nå under de kritiska belastningsgränserna. Känsliga ekosystem i Skandinavien kommer emellertid att vara utsatta för fortsatt försurning. Ytterligare minskningar av de försurande utsläppen förväntas dock när och om de olika delarna av EU:s försurningsstrategi och det andra kväveproto- kollet till &lt;NOBR&gt;ECE-konventionen&lt;/NOBR&gt; genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Nedfall av kväve&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;Eutrofiering (Övergödning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Förutom den försurande effekten har nedfallet av kväveföreningar en eutrofierande effekt på ekosystemen. Oxiderat kväve (nitrat) såväl som reducerat (ammonium) kväve bidrar till eutrofiering och anses likvärdiga även i detta avseende. Det finns emellertid skillnader när det gäller hur långt de olika kväveföreningarna transporteras i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p773 ft2"&gt;atmosfären. Ammoniakutsläppen deponeras i stora mängder nära utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft3"&gt;Tabell 3.6. Andelen utsläppt svavel och kväve som faller ned i det egna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p324 ft3"&gt;landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft73"&gt;Svavel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;P class="p564 ft73"&gt;Oxiderat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p13 ft73"&gt;Reducerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td146"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p553 ft73"&gt;kväve %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td147"&gt;&lt;P class="p553 ft73"&gt;kväve %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Turkiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Belarus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td93"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p13 ft32"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p564 ft32"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p728 ft13"&gt;Kvävenedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft2"&gt;Kvävenedfallet beräknas med hjälp av modeller som utvecklats inom ramen för EMEP. Som tidigare nämnt förekommer stort nedfall av kväve i ett band från västra till östra Europa. Det högsta totala kväve- nedfallet finner man inom ett område som omfattar Storbritannien, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, norra Frankrike, över Alperna till norra delen av Italien samt i Polen, Tjeckien, Ungern,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;P class="p776 ft2"&gt;Vitryssland, Ukraina och länderna på Balkan. Det absolut största nedfallet i Västeuropa förekommer i Nederländerna, Belgien och Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;För framtiden gäller att betydande utsläppsminskningar förväntas ske under de kommande tio åren vilket kommer att leda till minskat nedfall. Det är emellertid, ännu för tidigt att säga något om kommande utsläppsminskningar och göra uppskattningar av det framtida kvävenedfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Effekter av kvävenedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft2"&gt;Ekosystem i områden med stor kvävetillförsel drabbas av kraftigt övergödningseffekter (eutrofiering). Kvävenedfall har eutrofierande effekter på jordar, terrestra ekosystem såväl som i sötvatten och kustvatten. De allvarligaste effekterna uppstår i de fall då ekosystem har uppnått ett tillstånd av kvävemättnad eller nästan kvävemättnad. I sådana områden kommer deponerat kväve delvis att läcka ut med markvattnet och transporteras till floder och slutligen ut i havet, där det särskilt i kustområdena förstärker effekter av redan tillgängliga näringsämnen. Den allvarligaste eutrofieringen i Europa förekommer i de områden där nedfallet är som störst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Effekterna på vegetationen i dessa områden av Europa är uppenbara. Växter som är anpassade till näringsfattiga förhållanden har förlorat konkurrensen med arter som föredrag näringsrika omgivningar. En annan mycket uppenbar effekt av stor kvävetillförsel är den stora förekomsten av grönalger på trädstammar, stenar, väggar och byggnader. Dessutom förekommer effekter som bidrag till försurningen och i form av grönalger i vattenmiljön. Kväveeffekter som uppträder som förändringar av floran, markläckage och försurning har, i större eller mindre omfattning, konstaterats i stora delar av Europa, inklusive i de södra delarna av Skandinavien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Nedfall av tungmetaller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft2"&gt;Tungmetaller släpps ut till atmosfären i form av partiklar från ett antal industriprocesser och från energiproduktion (förbränning av fossila bränslen). Ett viktigt undantag är kvicksilver som till största delen släpps i ut gasfas. Sedan början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har betydande minskningar skett av tungmetallutsläppen. Orsakerna till detta har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;P class="p778 ft2"&gt;varit flera. En anledning är införandet av teknik för att begränsa stoftutsläppen, en annan avvecklingen av användningen av vissa metaller som t.ex. genom införandet av blyfri bensin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft2"&gt;På grund av de generellt minskade tungmetallutsläppen så har problemet med tungmetaller blivit mera lokalt. För närvarande begränsas de regionala tungmetalleffekter till tre metaller: kvicksilver, kadmium och bly. Utsläppen av dessa metaller har också minskat, men inte tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Den nedåtgående trenden för utsläpp och nedfall av bly till följd av avvecklingen av blyad bensin har kunnat noteras i hela Västeuropa och delar av Central- och Östeuropa. Den regionala spridningen av bly har minskat kraftigt. På det lokala planet förekommer emellertid föroreningsproblem fortfarande kring vissa industrianläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;För kvicksilver ledde de drastiska politisk/ekonomiska föränd- ringarna i Central- och Östeuropa &lt;NOBR&gt;1989-90&lt;/NOBR&gt; till minskade halter i luften och i nedfallet över Skandinavien. Kvicksilverdepositionen är emellertid fortfarande för stor och effektiva åtgärdsstrategier krävs för att ytterligare begränsa tillförseln till de europeiska ekosystemen. Kvicksilvret uppvisar också en komplex atmosfärskemi jämfört med andra metaller som är bundna till partiklar t.ex. kadmium och bly. Kvicksilvret kan omvandlas mellan olika &lt;NOBR&gt;fysikalisk-kemiska&lt;/NOBR&gt; former och påverka atmosfärskemin för andra föroreningar som partiklar, oxidanter och svavel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft2"&gt;Det är svårt att utvärdera föroreningssituationen beträffande tungmetaller på europeiska skala. Lämpliga enhetliga data saknas. Nedfallsmönstren för tungmetaller över nordöstra Europa kan i viss mån illustreras med hjälp av analys av mossor. Mossanalyser i Norden, de baltiska länderna och delar av Europa gjordes 1990. Resultaten från de europeiska analyserna under den senaste studien som gjordes 1995 är ännu inte tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft2"&gt;Marken förorenas av tungmetaller inte bara genom atmosfäriskt nedfall utan också via handelsgödsel och bekämpningsmedel inom jordbruket (tabell 3.7). För tillförseln av kadmium till ekosystemen tycks handelsgödsel vara av lika stor betydelse som det atmosfäriska nedfallet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p781 ft2"&gt;Tabell 3.7 Betydelse av tillförselvägar för metallkontaminering av mark&lt;SPAN class="ft0"&gt;: &lt;/SPAN&gt;xxx stort xx måttligt x litet - inget bidrag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td149"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;Zink&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td150"&gt;&lt;P class="p782 ft0"&gt;Kadmium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td149"&gt;&lt;P class="p783 ft0"&gt;Koppar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td149"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;Bly&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Atmosfäriskt nedfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p292 ft10"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p297 ft10"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p509 ft10"&gt;+++&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p297 ft10"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Pesticider&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;+/++*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p292 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;+/++*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Gödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p297 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p784 ft0"&gt;++&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p296 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p784 ft0"&gt;++&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Konstgödsling och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;+++&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p586 ft0"&gt;+/++*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;P class="p784 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;kalkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Avloppsslam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p784 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p784 ft0"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td155"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;*)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td156"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;Stora skillnader förekommer mellan regioner också inom länder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Effekter av tungmetallnedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft2"&gt;Tungmetallernas effekter i miljön består i huvudsak av gifteffekter som leder till att mikroorganismernas aktivitet i marken minskar. Den viktigaste faktorn som styr växternas upptag av tungmetaller och därmed dessas giftverkan är jordens surhetsgrad (pH). Gifteffekter och minskad mikrobiell aktivitet uppmäts i områden med stora ackumulerade utsläpp i huvudsak kring gamla industrianläggningar. Från studier av mikroorganismer i marken har kan dragit slutsatsen att marken vitalitet eventuellt kan hotas vid halter som är &lt;NOBR&gt;3-5&lt;/NOBR&gt; gånger så höga som bakgrundsnivåerna. Det har emellertid inte varit möjligt att särskilja eventuella effekter av tungmetaller på respirationen i marken från andra faktorer som exempelvis kvaliteten på det organiska materialet i marken. Inga undersökningar har gjorts på europeisk skala för att kartlägga tungmetallernas effekter. De studier som utförts har i huvudsak varit begränsade till mindre områden och/eller till upptagningen av tungmetaller i olika biologiska material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft2"&gt;För mer än tio års sedan uppmättes i många länder förhöjda blyhalter i blodet hos tätortsbefolkning, särskilt hos barn. I vissa områden kunde också observeras direkta hälsoeffekter. Till följd av de minskade halterna av bly i bensin, har exponeringen också minskat avsevärt. I Central- och Östeuropa utgör blyexponering fortfarande ett problem som bl.a antas ha förorsakat mental efterblivenhet hos 400.000 barn i Östeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;Kvicksilver i fisk i skandinaviska sjöar utgör ett allvarligt hälsoproblem och strikta hälsorekommendationer har utfärdats särskilt för känsliga grupper som havande kvinnor och nyfödda barn. Effekterna av kvicksilver på dessa grupper är neurologiska och kan leda till att de drabbade blir mentalt efterblivna. De höga halterna av kvicksilver i fisk är inte bara ett hälsoproblem utan också en fråga om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;P class="p786 ft2"&gt;livskvalitet. Även i Medelhavsområdet är de höga halterna kvicksilver i fisk &lt;NOBR&gt;-tonfisk-&lt;/NOBR&gt; en fråga som oroar. Men här är den relativa betydelsen av olika källor t.ex. atmosfäriskt nedfall i förhållande till geologiska källor inte är okänd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förekomst av svårnedbrytbara organiska föroreningar (POPs)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft4"&gt;Förekomst av POPs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft2"&gt;Organiska föroreningar med lång uppehållstid i miljön benämns i allmänhet svårnedbrytbara organiska föroreningar (POPs). De omfattar ett antal grupper av föroreningar som bland annat polyaromatiska kolväten (PAHs), dibenzodioxiner, dibenzofuraner och bekämpningsmedel. Dessa ämnen släpps från olika källor i hela Europa, varav avfallsförbränning, återvinning av tungmetaller, träskyddsmedel, transport- och metallindustrin är några. Ämnena är av betydelse för miljön på grund av deras giftighet och benägenhet att ackumuleras i näringskedjorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Belastningen och koncentrationerna av dessa ämnen i Europa är hittills inte kända i detalj. Detta beror på att det inte finns tillräckliga med miljövervakningsdata och inte heller tillräckligt säkra utsläpps- inventeringar. En inventering av utsläppen, som dock inte varit tillgänglig för denna utredning, har nyligen genomförts och kommer att användas i det vidare internationella arbetet med åtgärdsstrategier. Utsläppsdata kommer emellertid sannolikt fortfarande att vara behäftade med betydande osäkerheter. Situationen kompliceras också av att många av dessa ämnen kan återcirkuleras till atmosfären efter de att de deponerats på en plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;De högsta halterna av PAHs i luft uppmäts under vintern i städerna i Central- och Östeuropa som en följd av omfattande kolförbränning. PAHs långdistanstransporteras i atmosfären i såväl partikel- som gasform. Användningen av PCB är sedan längre strikt kontrollerad eller helt förbjuden. Trots detta finner man fortfarande PCB i atmosfären eller i andra delar av miljön. Ett positivt tecken är att halterna av PCB i den marina miljön och i biologiskt material har minskat under de senaste &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; åren i områdena kring Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;POPs transporteras i atmosfären över långa avstånd och karaktäriseras som ett regionalt eller t.o.m. globalt problem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;P class="p730 ft2"&gt;Ytterligare förbättringar kan ske i framtiden, speciellt om ett POP- protokoll utarbetas inom ramen för LRTAP. Begränsningarna i data underlaget beträffande utsläpp, nedfallsmönster samt om de processer som styr transporterna i atmosfären och nedfallet gör dock att det är svårt att få en bild av såväl det nuvarande tillståndet som att göra prognoser för framtiden. På grund av bristen på data görs inga vidare utvärderingar för dessa ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Effekter av svårnedbrytbara organiska föroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;Till följd av långdistanstranport påträffas svårnedbrytbara organiska föroreningar i många delar av Europa och även i Arktis. Ackumulering av dessa ämnen har noterats i näringskedjor och i artgrupper som sälar och örnar runt Östersjön. POPs har gifteffekter och vissa av ämnena misstänks kunna påverka djurens hormonsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;Ingen utvärdering av spridningen och effekterna av dessa ämnen har emellertid gjorts på europeisk basis. Detta beror, som nämnts, delvis på brist på data om exponeringen. En diskussion om kritiska belastningsgränser för POPs har inletts. Grunden för en sådan är emellertid för närvarande mycket osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;Förorening av mark och vatten med POPs förekommer kring förorenade områden, till exempel industrier och avfallsdeponier. Bekämpningsmedel kan i vissa områden hota grundvattnet, och dricksvattnet i jordbruksområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft5"&gt;1.9 Vattenföroreningar i sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft4"&gt;Föroreningar i vattenmiljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft2"&gt;I många länder, kanske speciellt i länderna i Central- och Östeuropa, är vattenföreningarna ett ännu större problem än luftföroreningarna. Omfattande vattenförorening förekommer främst i tätbefolkade områden där stora mängder obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten släpps ut direkt till sjöar, vattendrag och kustvatten. När det gäller vattenkvaliteten, samverkar luftföroreningarna med utsläppen direkt till vattnet. Förorenade floder för näringsämnena (främst fosfor och kväve) till havet och bidrar till näringstillskottet till kustområdena. Det finns inga idag tillgängliga modeller som beskriver tillförsel och spridningsförhållandena på ett sådant sätt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p789 ft2"&gt;man kan beräkna det framtida miljötillståndet som ett resultat av olika åtgärdsstrategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft2"&gt;Många av de floder som mynnar i Nordsjön eller Östersjön har stora avrinningsområden med stora befolkningar. För att illustrera detta visas i tabell 3.8. storleken på några större floders avrinningsområde i förhållande till olika länders totala yta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft22"&gt;Tabell 3.8 Avrinningsområden för några floder som rinner till Nordsjön och Östersjön som procent av total landyta.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Rhen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Elbe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Oder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Wisla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Daugav Neman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p548 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p792 ft0"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p552 ft0"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td116"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft2"&gt;De viktigaste parametrarna för att beskriva vattenkvaliteten är koncentrationerna av organiskt material, närsalter (kväve och fosfor), och giftiga föroreningar (tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar). Den utvärdering av förhållandena i Europa som presenterades i &lt;NOBR&gt;Dobris-rapporten&lt;/NOBR&gt; visade att vattenkvaliteten i floderna vad avser totala mängden organiskt material, kemisk syreförbrukning, biologisk syreförbrukning, kväve och fosfor år dålig i av de många floder på den europeiska kontinenten som rinner till Nordsjön och Östersjön. Det finns inga generella skillnader mellan östeuropeiska och västeuropeiska floder. Det finns emellertid mer data tillgängliga från Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft13"&gt;Organiskt material&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft2"&gt;Organiskt material förekommer i högsta halter i vattendrag i Ost- och Sydeuropa och i lägsta halter i de nordiska länderna. Det finns ett klart samband mellan mängden organiskt material och befolknings- täthet. Man har noterat nedåtgående trender för organiskt material under de senaste tio åren i flertalet av floder i Västeuropa. Detta har kopplats till den förbättrade avloppsvattenreningen. Förbättringen har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p740 ft2"&gt;varit mindre uppenbar i Central- och Östeuropa. I många floder har man uppmätt en minskning på 25 procent eller mer medan man i andra floder konstaterat ökningar på mer än 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Närsalter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft2"&gt;Halterna av närsalter är i allmänhet låga i floderna i Norden och höga i ett band från södra delen av Storbritannien till Balkanländerna och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft2"&gt;Ukraina. Fosfornivåerna som hänger samman med kommunalt avloppsvatten och industriutsläpp är höga i tätbefolkade områden medan kvävehalterna som främst orsakas av jordbrukets användning av handels- och stallgödsel är högst på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;För stora tillskott av näringsämnen till sötvatten och kustvatten ger upphov till eutrofiering och om inte motåtgärder vidtas är allvarliga eutrofieringseffekter oundvikliga. Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har allmänt nedåtgående trender för fosfor och ammonium noteras i flertalet västeuropeiska floder och i många sjöar medan man uppmätt en ökning i de flesta östeuropeiska floder. Minskande halter i Västeuropa anses bero på den förbättrade avloppsvattenreningen. Trots detta finner man fortfarande de allra högsta halterna i västeuropeiska floder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft2"&gt;Som en kontrast till denna minskning har nitrathalterna i floder och sjöar ökat under de senaste &lt;NOBR&gt;20-40&lt;/NOBR&gt; åren i huvudsak beroende på den ökande användningen av handelsgödsel inom jordbruket. Ökande koncentrationer har emellertid uppmätts även i vattenområden med liten mänsklig påverkan t.ex i norra Norge. Detta anses bero på den ökning av det atmosfäriska nedfallet av kväve som skett under samma tidsperiod. Den mest markanta ökningen har noterats i floder i de södra och östra delarna av Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Försurning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft2"&gt;Allvarlig försurning av ytvatten förekommer främst i de nordiska länderna, delar av Centraleuropa och i nordvästra Ryssland, (se vidare under effekter av surt nedfall). Försurningen leder till utarmning av flora och fauna d.v.s. till minskad biologisk mångfald samt till fiskdöd. Kvicksilver i fisk utgör ett problem i tusentals försurade skogssjöar i Skandinavien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Tungmetaller och POPs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p776 ft2"&gt;Tungmetallhalterna ökade under första delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; och nådde alarmerande nivåer runt år 1970. Då vidtogs åtgärder mot dessa föroreningar något som under det senaste årtiondet lett till sjunkande tungmetallhalter i många västeuropeiska floder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Någon allmän utvärdering av miljösituationen beträffande tungmetaller och POPs har inte varit möjlig på grund av bristen på heltäckande data från miljöövervakningsprogrammen. I allmänhet ligger, emellertid halterna i de flesta områden betydligt under gränsvärden för bra dricksvatten. Höga halter av kadmium och kvicksilver förekommer i vissa europeiska floder. Organismer i vattenmiljön kan dock påverkas av halter som ligger under gränsvärdena för dricksvatten. Användningen av ett antal POPs har förbjudits eller starkt begränsats i ett flertal länder. Detta har lett till en markant sänkning av halterna i ytvatten. Fortfarande förekommer dock utsläpp till vattenmiljön av ett antal ämnen med skadliga effekter eller vars effekter är okända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Förorening av grundvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Grundvattenkvaliteten inom vissa jordbruksområden hotas av nitratläckage, i huvudsak på grund av omfattande användning av handels- och stallgödsel. Särskilt hotade eller förorenade områden i detta avseende finner man i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Danmark. I vissa områden i Danmark, Nederländerna, Frankrike, Litauen och Vitryssland hotas dricksvattnet av bekämpningsmedel och om åtgärder inte vidtas kommer man att behöva rena dricksvattnet innan det används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Framtida vattenkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft2"&gt;I vissa områden har man fastställt mål för att minska förorenings- tillförseln bland annat via floder till olika havsområden t.ex. Östersjön och Nordsjön. dessa frågor diskuteras vidare i kapitel 5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft5"&gt;1.10 Avfall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p800 ft2"&gt;Kommunalt såväl som miljöfarligt avfall är ett växande miljöproblem i Europa. En beräkning av avfallsmängderna från olika samhälls-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;sektorer visar att jordbrukssektorn dominerar följt av gruvavfall,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;P class="p141 ft2"&gt;industriavfall och kommunalt avfall. Mängden kommunalt avfall uppskattas till ungefär en fjärdedel av mängden jordbruksavfall. Statistiken om avfallsproduktion, transporter och hantering är osäker och tillförlitligare data krävs innan avfallsproblemet kan utvärderas på ett riktigt sätt. I detta sammanhang är en harmonisering av klassificeringen av olika typer av avfall är viktig. Vissa slutsatser kan dock dras från den information som finns tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Under tidsperioden &lt;NOBR&gt;1975-1990&lt;/NOBR&gt; ökade produktionen av kommunalt avfall generellt. Mängden avfall som produceras per capita varierar mellan olika länder (Tabell 3.9). produktionen av kommunalt avfall inom &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; är i genomsnitt 394 kilo per capita och år. Den är något lägre i länderna i Central- och Östeuropa eller 314 kilo. Inga klara skillnader kan ses inom Europa, även om man kan se ett samband mellan länderna vad gäller kommunalt avfall och bruttonationalprodukt (GDP). Till länder med stor produktion av kommunalt avfall, &amp;gt;400 kilo per capita och år, hör Nederländerna, östra Tyskland, Ungern, Österrike, Schweiz, Danmark, Finland, Norge och Luxemburg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft2"&gt;Inte bara mängderna utan även avfallets sammansättning har förändrats. En större andel av industriavfallet betraktas nu som miljö- farligt avfall. Mängden plast och förpackningar har ökat i Västeuropa. En liknande ökning kan förväntas även i Central- och Östeuropa under de kommande åren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Tabell 3.9 Avfall till kommunal hantering, kg per capita 1990.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td158"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Avfallsmän gd kg per capita&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft75"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft75"&gt;475&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;497&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p803 ft10"&gt;216*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p803 ft32"&gt;340*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p803 ft32"&gt;347*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft10"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p802 ft32"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td158"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;P class="p803 ft32"&gt;294*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft12"&gt;Källa: Europes Environment, Eurostat 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft12"&gt;Anm. * Data markerade med * har hämtats från den danska rapporten om EU utvidgning. Sifforna är inte alltid helt jämförbara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft13"&gt;Avfallshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft2"&gt;I Europa deponeras fortfarande större delen av avfallet på tippar, vilket ofta leder till förorening av mark och grundvatten. Dessutom bildas på tipparna metan, koldioxid och giftiga gaser. En ökande andel avfall förbränns dock numera och även om utsläppen i ökande utsträckning renas så är utsläppen av dioxiner, saltsyra och kvicksilver betydande jämfört med andra källor. Ökad förbränning av avfall är emellertid ett alternativ sätt för energiproduktion vilket leder till minskat behov av t.ex. kol, men effektiv rening av utsläppen är nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;Miljöfarligt avfall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Trots regler och internationella avtal transporteras miljöfarligt avfall över Europas gränser och från Europa till utvecklingsländerna. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;P class="p806 ft2"&gt;är också en fråga som av många länder i Central- och Östeuropa pekar på som ett viktigt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Förorenade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft2"&gt;Stor oro har under de senaste tio åren uttryckts beträffande förorening av mark och grundvatten från gamla avfallstippar. Detta har inte minst varit fallet när de associerade länderna beskrivit sina respektive länders miljöproblem. Det finns ingen pålitlig europeisk beräkning av omfattningen av dessa problem. Från vissa länder finns information om antalet förorenade områden och vilka föroreningar som förekom- mer. Från sex &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; rapporteras totalt mer än 55 000 områden av vilka 22 000 uppskattas befinna sig i ett kritiskt tillstånd. I andra EU- länder är informationen ofullständig. Man har beräknat att det totalt kan komma att kosta mer än 25 miljarder ECU att åtgärda de allvarligast förorenade områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Framtida utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft2"&gt;EU har antagit en avfallsstrategi som har som målsättning att minska mängderna av främst kommunalt avfall och öka återvinningen. Dessa målsättningar finns också nationellt. EU har antagit ett ramdirektiv om avfall samt ett antal andra direktiv på avfallsområdet t.ex. farligt avfall, förpackningar, avfallshantering samt om förbränning av kommunalt och farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft2"&gt;Vissa framsteg har gjorts, främst i vissa &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; med att minska avfallsproduktionen med hjälp av ökad avfallsseparering och återvinning. Men mycket återstår innan man löst avfallsproblemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft2"&gt;I vissa länder bland annat i Spanien, Portugal, Frankrike och Danmark, spelar kompostering en betydande roll i avfallshanteringen. Användningen av mera sofistikerade komposteringsprocesser, inklu- sive biogasproduktion, är emellertid begränsad i hela Europa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;P class="p808 ft1"&gt;2. Miljötillståndet inom den Europeiska Unionen, EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft2"&gt;Miljötillståndet inom EU:s medlemsländer beskrivs i ett europeiskt perspektiv i Dobrisrapporten. Miljön inom EU beskrivs också mera i detalj i den rapport om genomförandet av EU:s femte miljöhandlings- program som den Europeiska miljöbyrån EEA, publicerade 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Utsläpp till luft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft2"&gt;För närvarande genomgår EU en period med pågående utsläppsminskningar. Nya direktiv håller på att genomföras eller håller på att utarbetas. Dessa direktiv kommer, om de genomförs på ett effektivt sätt, att resultera i att utsläppen av många föroreningar minskar i avsevärd omfattning. Resultaten kan bli en betydande förbättring av miljön inom en tidsperiod på ett eller två årtionden. Förutsättningen är dock att det inte sker några större politiska förändringar som radikalt förändrar situationen. Miljötillståndet inom &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; påverkas i hög utsträckning av luft- och vattenföro- reningar, även om det geografiska området är stort och situationen varierar mellan länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft2"&gt;I många &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; är utsläppen av svavel stora, även om vissa länder utanför EU har de allra största utsläppen räknat per ytenhet eller per innevånare (tabell 3.5). Räknat per capita så är utsläppen av kväveoxider i stort sett de samma i Europa. De nordiska länderna uppvisar genomgående betydligt större utsläpp än flertalet andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft2"&gt;De största bidragen (mer än 50%) till svavelutsläppen (tabell 3.10) kommer från stora förbränningsanläggningar (&amp;gt;300MW). Om man räknar in all förbränning, kommer nästan 90 procent av alla svavelutsläpp från förbränning. För kväveoxider kommer stora bidrag till utsläppen från vägtransporter (51%) och andra transporter (12%), medan fasta förbränningsanläggningar svarar för 24% av de totala utsläppen. Ammoniakutsläppen kommer till allt övervägande del från jordbruket (94%).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p812 ft2"&gt;Tabell 3.10 Utsläpp av svavel och kväve från olika sektorer i EU- länderna (Corinair 1990).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft2"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;SO&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;(%) NO&lt;SPAN class="ft63"&gt;x &lt;/SPAN&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p295 ft2"&gt;NH&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p298 ft76"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Stora förbränningsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft10"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;&amp;gt;300 MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Medelstora förbrännings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;anläggningar 50 - 300 MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Annan förbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p814 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p814 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Industriella processer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Vägtransporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p815 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p815 ft0"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Övriga transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p814 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p814 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Övriga antropogena källor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p816 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p816 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;SUMMA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p817 ft0"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p817 ft0"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p817 ft0"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft13"&gt;Luftkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft2"&gt;Luftkvaliteten i tätorter är ett stort problem i flertalet &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Trafiken är den främsta orsaken till de höga luftföroreningshalterna. Utanför tätorterna är halterna, med undantag av ozon, i allmänhet låga. EU, liksom Europa i övrigt, är i hög utsträckning urbaniserat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft2"&gt;Större delen av befolkningen lever i tätorter där de utsätts för förhöjda luftföroreningshalter. I stora och medelstora städer överskrids de fastställda gränsvärden för luftkvalitet för många av de viktigaste luftföroreningarna, vilket innebär uppenbara hälsorisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft2"&gt;För vissa luftföroreningar (svaveldioxid, partiklar och bly) har nivåerna minskat betydligt under de senaste &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; åren, men situationen är fortfarande tillräckligt allvarlig för att utgöra en betydande hälsorisk för delar av tätortsbefolkningen och för att leda till skador på byggnader och kulturarv. In indikation på förbättrad hälsa ses som en konsekvens av en rad faktorer, varav minskade luftföroreningar anses vara en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft2"&gt;Höga ozonhalter är ett betydande problem i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Ozon kartläggs med hjälp av mätningar inte i samma detalj inom alla områden. Men det står klart från mätningar och modellberäkningar att halterna överskrider de kritiska inom större delen av &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; och förorsakar skördeförluster och kanske också skador på skogsträd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft2"&gt;Skördeförlusterna kan kvantifieras men de tänkbara skadorna på skogsträd kan ännu inte skiljas ut från andra stressfaktorer. Mycket höga koncentrationer anses förekomma i Sydeuropa. Men det finns emellertid relativt få mätstationer med vars hjälp man kan bekräfta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;P class="p800 ft2"&gt;hur ofta dessa höga koncentrationer förekommer i dessa områden och hur utbredda de är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft2"&gt;För att komma till rätta med de höga ozonhalterna, krävs som tidigare nämnts avsevärt större nedskärningar i kväveoxidutsläppen (uppskattningsvis &lt;NOBR&gt;70-80%)&lt;/NOBR&gt; än som be hövs för att minska tätortshalter och försurning/eutrofiering. Arbete pågår inom EU, dels med luftkvalitetsdirektiv, dels med en oxidantstrategi, som drivs parallellt med arbetet inom UNECE för att ta fram underlag för ett nytt NO x protokoll. Hur stora nedskärningar detta, liksom kommande direktiv inom EU, kan innebära är för närvarande osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft2"&gt;Slutsatsen blir att för att förbättra ozonförekomsten i &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; är åtgärder i EUs medelmsstater viktigast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Försurning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft2"&gt;Nedfall av försurande ämnen är ett allvarligt problem i många områden, särskilt i de känsliga skogsekosystemen i norra Europa och Skandinavien. De högsta depositionsnivåerna och de största överskridandena av de kritiska belastningsgränserna förekommer i Centraleuropa. De största försurningsskadorna ser man i Nordeuropa. De åtgärdsstrategierna som planeras för de kommande tio åren vad avser svavel förväntas minska överskridandet av de kritiska belastningsgränserna och försurningen såväl inom EU som i hela Europa. Fortsatt försurning kommer emellertid att förekomma i känsliga ekosystem inom stora delar av &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; som t.ex. i Tyskland, Nederländerna, Belgien, Österrike och Storbritannien, liksom i Norditalien, södra Frankrike och i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;P class="p141 ft13"&gt;Eutrofiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;Nedfall av kväve har en eutrofierande effekt på ekosystemen och effekterna kan bl.a. ses i form av betydande algpåväxt på byggnader och träd etc. Effekter av kvävenedfall är delvis ett allvarligare problem inom &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; på grund av intensivare vägtrafik och jordbruk, vilket medför större utsläpp per ytenhet (Tabell 3.5). Kvävetillförsel från atmosfären bidrar också till eutrofiering av den marina miljön dels direkt via nedfall på havsytan dels indirekt via läckage från terrestra ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft2"&gt;Eutrofiering förorsakas också av direkta utsläpp av närsalter (fosfor och kväve) till vatten. Inom många områden inom EU är vattenkvaliteten dålig i sjöar, vattendrag och kustvatten. En förbättring på grund av minskade utsläpp av fosfor, ammonium och organiskt material har skett under det senaste årtiondet. Detta är en följd av förbättrad avloppsrening. Nitrathalterna är emellertid fortfarande höga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;Atmosfäriskt nedfall spelar en viktig roll för föroreningen av marina områden inte bara av närsalter utan också när det gäller giftiga ämnen som tungmetaller och POPs. Havsområdena runt Europa och särskilt kustvattnen är kraftigt påverkade av föroreningar. Detta gäller för EU- länderna såväl som för övriga länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar är av betydelse för miljön på grund av sin stabilitet och möjliga giftverkan. Med undantag av kvicksilver, kadmium och bly anses metallförore- ningarna i första hand vara ett lokalt problem. Försurningen gör metallföroreningen av naturliga vatten allvarligare genom att den ökar läckaget av många metaller från land. Ett undantag är kvicksilver som är mera kopplat till nedbrytningen och transporten av organiskt material i marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft2"&gt;Mycket mindre är känt om nivåerna av svårnedbrytbara organiska föroreningar. Få mätdata är tillgängliga. Omfattningen av dessa ämnens påverkan på ekosystemen kan inte kvantifieras på grund av brist på kunskaper om dels doser, dels &lt;NOBR&gt;dos-effektsamband.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förberedelser och studier av kostnads- effektivitet Strategiska studier Luftkvalitet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;-model-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt; ler och mätdata&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Direktiv för SO &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;, NO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;, partiklar och bly förväntas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Direktiv för stora förbränningsanlägg- ningar, Direktiv för svavel i bränsle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p826 ft13"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft2"&gt;Avfall och avfallshantering är andra viktiga problem inom EU- området. Med hjälp av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och nationella regler har framsteg har gjorts med att minska mängderna avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft13"&gt;Åtgärdsstrategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft2"&gt;Utsläppen inom EU befinner sig för närvarande i ett dynamiskt skede. Nya åtgärder planeras och nya direktiv förväntas träda i kraft inom de närmaste åren. En översikt över de åtgärder som förväntas före sekelskiftet och som kommer att påverka luftmiljön inte bara inom EU utan också miljön i andra delar av Europa framgår av Tabell 3.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft3"&gt;Tabell 3.11 &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som kommer att vara av betydelse för luftutsläppens storlek&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td164"&gt;&lt;P class="p17 ft73"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;P class="p831 ft78"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p792 ft78"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;P class="p831 ft78"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p832 ft0"&gt;Luftkvalitets- direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft0"&gt;Försurnings- strategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft0"&gt;Oxidantstrategi n&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p835 ft0"&gt;Direktiv för CO, O &lt;SPAN class="ft79"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och bensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft77"&gt;Direktiv för natio- nella emissionstak för SO &lt;SPAN class="ft80"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, NO&lt;SPAN class="ft80"&gt;x&lt;/SPAN&gt;, VOC, NH&lt;SPAN class="ft80"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;Direkiv fö PAH, och tungmetaller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Auto-Oil&lt;/NOBR&gt; II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td168"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p511 ft0"&gt;Studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td171"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Direktiv för for-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p511 ft0"&gt;kostnadseffektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;dons- och bränsle-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td175"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;standard för 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td176"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td179"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Andra lagförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Transportpolicy,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td180"&gt;&lt;P class="p511 ft0"&gt;Direktiv om luftkvalitet; fastställande och administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td176"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;stadspolicy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td181"&gt;&lt;P class="p511 ft0"&gt;Förberedelser för metodik för lokala åtgärdsplaner för luftkvalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p837 ft2"&gt;Ytterligare åtgärder kommer att vidtas i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; under den kommande tioårsperioden för att minska utsläppen av försurande luftföroreningar. Att all &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; ratificerar det andra svavel- protokollet till Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP) tillsammans med nya direktiv om stora förbränningsanläggningar och svavelhalt i bränslen är viktiga delar av EU:s försurningsstrategi. De åtgärder som krävs för att uppfylla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p838 ft2"&gt;åtagandena i andra svavelprotokollet kommer under perioden fram till år 2010 att kräva betydande utsläppsminskningar i många av de EU- länder som har stora utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft2"&gt;Med hjälp av &lt;NOBR&gt;EMEP-modellen&lt;/NOBR&gt; kan källorna till svavelnedfallet inom &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; beräknas. För miljön inom EU är åtgärder mot källorna inom EU allra viktigast. Av tabell 3.xx, framgår att nästan 80 procent av det svavel som deponeras inom &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; som helhet härstammar från källor i &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Åtgärder inom EU kommer därför att ha betydande effekter på försurningen inom EU. Av de återstående cirka 20 procenten kommer hälften från Tjeckien och hälften från Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft33"&gt;Tabell 3.xx Bidrag till deposition av svavel och kväve till EU:s hela territorium. (% av hänförbara bidrag), baserat på beräkningar inom EMEP, Barrett and Berge (1996)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td134"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p594 ft3"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p841 ft3"&gt;Oxid. N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td183"&gt;&lt;P class="p842 ft3"&gt;Reduc. N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft70"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Austria&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;0.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Belgium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Denmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft10"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;0.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;France&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p841 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p842 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Germany&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p841 ft32"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p842 ft32"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Greece&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;0.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ireland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft10"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;0.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Italy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p841 ft32"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p842 ft32"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Luxembourg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft10"&gt;0.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;0.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;0.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Netherlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft10"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Spain&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Sweden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft10"&gt;0.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p842 ft10"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;United Kingdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p841 ft32"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft81"&gt;SUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft81"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p841 ft81"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p842 ft81"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft37"&gt;Other countries&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Czech Republic&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;0.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Poland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Iceland, Norway&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;and Switzerland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;0.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Rest of CEE countries,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Russia, Balkan states etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p843 ft32"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p594 ft32"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p565 ft81"&gt;SUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p594 ft81"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p841 ft81"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p594 ft81"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p317 ft33"&gt;De siffror som anges i tabellen gäller påverkan räknat över hela &lt;NOBR&gt;EU-området.&lt;/NOBR&gt; I vissa delar av EU kan påverkan från länder utanför Unionen vara betydande.På grund av skillnader i läge påverkas vissa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft33"&gt;regioner mer än andra av utsläpp från ett speciellt land. Därför finns alltid områden nära EUs gränser mot &lt;NOBR&gt;CEE-länder,&lt;/NOBR&gt; som kan erhålla ett avsevärt bidrag från nära grannland. Polens utsläpp ger till exempel större bidrag till östligaste Tyskland än vad som anges som genomsnittligt för EU. Även i andra länder än Polen och Tjeckien sker utsläpp som påverkar närbelägna regioner inom grannländer som tillhör EU. Även sådana bidrag har beräknats av EMEP och i tabell 3.xx nedan redovisas utsläpp som ger depositionsbidrag av viss betydelse (&amp;gt;20 mg &lt;NOBR&gt;m&lt;SPAN class="ft82"&gt;-2.&lt;/SPAN&gt;år&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;-1&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; för närliggande regioner inom EU:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft2"&gt;Tabell 3.xx Utsläpp i olika länder utöver Polen och Tjeckien, som kan ha viss påverkan på vissa regioner inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft78"&gt;Utslä pp i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft0"&gt;Estland och St. Petersburg Kolahalvön och Karelen Slovakien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p846 ft78"&gt;Har betydande påverkan i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft0"&gt;sydöstra Finland norra och östra Finland Österrike&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft0"&gt;Österrike och nordöstra Italien&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p317 ft2"&gt;För att uppfylla målsättningarna i EU:s försurningsstrategi (tabell 3.12) kommer många &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; att tvingas vidta mer långtgående åtgärder än vad som krävs enligt andra svavelprotokollet (tabell 3.2). I EU:s försurningsstrategi ingår dessutom åtgärder mot kväve, som ju också bidrar till försurningen.Förberedelserna för ett nytt kväveproto- koll till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen&lt;/NOBR&gt; är just nu igång. Underlaget är dock inte klart. Kväveoxidutsläppen är också betydligt besvärligare att reducera jämfört med svavelutsläppen. De åtgärder som hittills beslutats om, huvudsakligen nationella mål samt vissa &lt;NOBR&gt;EU-regler,&lt;/NOBR&gt; förväntas leda till betydande minskningar i vissa länder, men i flertalet länder är skillnaderna mot dagens förhållanden inte stora.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p848 ft2"&gt;Tabell 3.12 Utsläpp av svavel och kväve i EU:s medlemsländer år 2010 enligt olika scenarier&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td186"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Referensscenario&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td190"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p565 ft11"&gt;Åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft0"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft0"&gt;beslutats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td191"&gt;&lt;P class="p290 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;implementerats idag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;t.ex. andra S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft0"&gt;protokollet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;nationella mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td190"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td190"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td191"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Tak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p849 ft12"&gt;Utsläppstak i försurningsstrategin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p849 ft0"&gt;1994 års utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td196"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td196"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td198"&gt;&lt;P class="p850 ft0"&gt;Svaveldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td199"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;Kväveoxider&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td200"&gt;&lt;P class="p589 ft0"&gt;Ammoniak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p851 ft12"&gt;kton SO&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p552 ft12"&gt;kton NO&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;kton NH&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td201"&gt;&lt;P class="p592 ft12"&gt;Ref&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Tak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p596 ft11"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td202"&gt;&lt;P class="p852 ft12"&gt;Ref&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td201"&gt;&lt;P class="p852 ft12"&gt;Tak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td96"&gt;&lt;P class="p596 ft12"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td203"&gt;&lt;P class="p613 ft12"&gt;Ref&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Tak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p596 ft11"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Belgium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;2943&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Denmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft26"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p564 ft26"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft26"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;France&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft26"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;1130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;766&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;1521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft26"&gt;639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;United K.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;2718&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;1224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;2219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Greece&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft26"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p564 ft26"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft26"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Ireland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Italy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;847&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft26"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;1490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;1160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;1160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft26"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p564 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Netherlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft26"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p564 ft26"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft26"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p564 ft12"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Spain&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;1035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft26"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;2071&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;826&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;1227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft26"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft32"&gt;Sweden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft26"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft26"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft26"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p564 ft26"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft26"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft26"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Germany&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;2997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;1279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;1079&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;2872&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Austria&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p588 ft12"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td202"&gt;&lt;P class="p299 ft12"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td203"&gt;&lt;P class="p564 ft12"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p322 ft12"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p325 ft12"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p853 ft2"&gt;Inom det så kallade Auto &lt;NOBR&gt;Oil-projektet&lt;/NOBR&gt; har med hjälp av modeller luftkvaliteten år 2010 uppskattats i några större &lt;NOBR&gt;EU-städer.&lt;/NOBR&gt; Beräkningar har gjorts av vilka förbättringar av luftkvaliteten som kan förväntas 1990 till 2010 om alla direktiv som redan beslutats uppfylls fullt ut. Beräkningar har gjorts för bensen, kolmonoxid, ozon och kvävedioxid i sju stora städer. För partiklar kunde beräkningar endast delvis utföras, beroende på att utsläppen ännu inte kvantifierats i detalj och och på att partiklarnas fysikaliska och kemiska egenskaper inte finns väl beskrivna och simulerade i modeller.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Tabell 3.13 Luftkvalitetsmål som använts i Auto &lt;NOBR&gt;Oil-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Föroren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft3"&gt;NO&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft3"&gt;CO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft3"&gt;Ozon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft3"&gt;Bensen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft86"&gt;Mindre strängt krav - 200 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft85"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som &lt;NOBR&gt;98-percentil&lt;/NOBR&gt; av timvärden Strängaste kraven - 93 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft85"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som &lt;NOBR&gt;98-percentil&lt;/NOBR&gt; av timvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft3"&gt;(&lt;SPAN class="ft87"&gt;» &lt;/SPAN&gt;200 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;max. halt, = nytt WHO AQG värde).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft3"&gt;Mindre strängt krav - 10 &lt;NOBR&gt;mg &lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som &lt;NOBR&gt;98-percentil&lt;/NOBR&gt; av 8 tim. värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft3"&gt;Strängaste krav - 5 &lt;NOBR&gt;mg &lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som &lt;NOBR&gt;98-percentil&lt;/NOBR&gt; av 8 tim.värden. Nuvarande ozon standard inom EU; 180 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som max. &lt;NOBR&gt;1-tim.&lt;/NOBR&gt; 120 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som max. 8 tim. medelv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft3"&gt;Mindre strängt krav - 16 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som årsmedelvärde. Strängast krav - 10 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som årsmedelvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft3"&gt;Allra strängaste krav - 2.5 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft88"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;som årsmedelvärde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p317 ft2"&gt;Utsläppen från trafiken inom EU förväntas minska betydligt som ett resultat av redan beslutade åtgärder inom EU. Halterna av många trafikrelaterade föroreningar (bly, kväveoxider, koloxid och VOCs) i tätortsluft är höga i många områden, men förväntas minska som en följd av vidtagna åtgärder, t.ex. införande och mer allmän användning av renare bränslen och trevägskatalysatorer. År 2010 beräknas halterna av bensen och kolmonoxid ligga under kraven enligt tabell 3.xx. Det strängare kravet för kvävedioxid, som motsvarar WHO:s nya luftkvalitetsriktlinjer för NO &lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, förväntas dock fortfarande överskridas i samtliga städer år 2010, om inte ytterligare åtgärder vidtas för att minska utsläppen av kväveoxider. Ytterligare åtgärder med upp till 50 procent förväntas behövas. Åtgärderna mot kväveoxidutsläppen förväntas leda både till minskat nedfall och till förbättrad luftkvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p860 ft1"&gt;3. Miljötillståndet i Sverige, omgivande havsområden och i Arktis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Miljötillståndet i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft2"&gt;Miljötillståndet i Sverige beskrivs i rapporten "Vem förorenar Sverige" som publiceras av Naturvårdsverket under hösten 1997, i Miljötillståndet i Sverige 1995 och i ett antal andra rapporter och publikationer. Nedan följer en kort sammanfattning tillsammans med en diskussion om den framtida utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft13"&gt;Utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft2"&gt;Som framgår av tabellerna &lt;NOBR&gt;3.1-3.4&lt;/NOBR&gt; är de svenska utsläppen små i ett europeiskt perspektiv. Detta gäller särskilt för svaveldioxid. Räknat som utsläpp per capita så är emellertid de svenska kväveoxidutsläppen bland de högsta i Europa (tabell 3.5). Detta kan bero på ett antal faktorer, inklusive intensiv trafik. Men det finns fortfarande betydande osäkerheter i utsläppsinventeringen från en rad olika källor. Ett exempel är utsläppen från arbetsredskap. Jämfört med övriga EU- länder är detta en betydande utsläppskälla i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft2"&gt;Utsläppen kommer från en rad processer. De viktigaste källkate- gorierna i Sverige framgår av Tabell 3.14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft3"&gt;Tabell 3.14 Svenska utsläpp av försurande föroreningar från olika sektorer 1995 (Statistiska Centralbyrån 1996)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;SO&lt;SPAN class="ft64"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;NO&lt;SPAN class="ft64"&gt;x &lt;/SPAN&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;NH&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Stora och medelstora förbrännings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p867 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;anläggningar &amp;gt;50 MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Industriell förbränningc&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p814 ft0"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p500 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Annan förbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p500 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p500 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Industriella processer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p867 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Vägtransporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p868 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p815 ft10"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Övriga transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p814 ft0"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p814 ft0"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p813 ft0"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Annan antropogen verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p814 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;P class="p758 ft2"&gt;Tabellen visar klart det stora bidraget från förbränningskällor till svavelutsläpp. I jämförelse med &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; ger stora förbrännings- anläggningar ett litet bidrag, endast 13% av de totala svenska svavelutsläppen. Genomsnittet inom EU är 63 procent. Anledningen är att Sverige har få stora förbränningsanläggningar för energiproduk- tion. Svavelutsläppen från energisektorn i Sverige har minskat betydligt bland annat genom kärnkraften. Tabellen visar också jordbrukets stora betydelse för ammoniakutsläppen. Denna sektors totala dominans står i överensstämmelse med förhållandena i Europa som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Lokal luftkvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft2"&gt;Den låga befolkningstätheten i stora delar av Sverige tillsammans med det faktum att Sverige ligger avsides från de stora utsläppsområdena i Europa, gör att Sverige i många avseenden kan anses ha en relativt opåverkad miljö, jämfört med många andra europeiska länder. Detta gäller trots att utsläppen av kväveoxider per capita är höga i förhållande till utsläppen i många andra europeiska länder. Det viktigaste lokala problemet är luftkvaliteten i tätorter, vilken i huvudsak påverkas av trafiken i tätorterna i södra delen av landet, men också av vedeldning i norr. Material- och hälsoeffekter är fortfarande viktiga frågor i tätortsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Effekter av svavel- och kvävenedfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft2"&gt;Storskalig förorening till följd av försurande och eutrofierande ämnen samt fotokemiska oxidanter förorsakar negativa miljöeffekter i en minskande gradient från södra Sverige mot norr. Svaveldepositionen visar en klart nedåtgående trend sedan 1990. En svagt nedåtgående trend har också kunnat noteras för kvävenedfallet under de senaste åren. Försurade sjöar och eutrofierade kustvatten är dock problem som kräver fortsatt uppmärksamhet och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Ozon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft2"&gt;Över stora delar av Sverige är ozonkoncentrationerna fortfarande tillräckligt höga för att utgöra ett hot mot vegetation, inklusive grödor, samt människors hälsa, även om dagens högsta halter tycks vara något lägre än de som förekom under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;P class="p141 ft13"&gt;Tungmetaller och POPs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Tungmetallnedfallet har minskat betydligt sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och utgör idag i Sverige i stort sett ett lokalt problem i vissa områden. Av metallerna är det egentligen endast kvicksilver som har ne mer regional spridning. Även kvicksilvernedfallet har minskat, till cirka hälften av tidigare, men belastningen är fortfarande så hög att ackumulering sker i de terrestra ekosystemen. Kvicksilverhalterna i fisk och i de påverkade sjöarna förefaller för närvarande vara konstanta och i vissa fall tycks t.o.m. en minskning kunna ses. Den positiva trenden för kvicksilver har dock precis inletts och ännu återstår mycket. Förbättringen anses vara ett resultat av systemföränd- ringarna i Central- och Östeuropa där bl.a koleldningen minskat till följd av den ekonomiska tillbakagången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft2"&gt;Blynedfallet, liksom blyhalterna i luft har minskat avsevärt och utgör för närvarande ett mindre problem i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;Även för kadmium har nedfallet från atmosfären minskat och den regionala spridningen i Sverige är av mindre vikt. I relation till den belastning som erhålles via handelsgödsel, kan dock ytterligare åtgärder mot det atmosfäriska nedfallet av kadmium visa sig vara befogade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;I Sverige idag utgör den ackumulering av tungmetaller som sker i de tätbefolkade områdena via olika produkter ett potentiellt hot mot miljön. För närvarande diskuteras strategier för hur detta mera lokala problem ska hanteras och hur fortsatt ackumulering och därmed risker för läckage till miljön ska kunna förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Föroreningen av den svenska miljön med svårnedbrytbara organiska föroreningar är inte känd i detalj vare sig vad gäller omfattningen eller allvar, men förväntas emellertid inte utgöra något stort hot mot de terrestra ekosystemen. Det regionala problemet är dock sannolikt större i nordligare och kallare områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Framtida föroreningssituation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft2"&gt;Miljösituationen i Sverige håller i många avseenden på att förbättras. För vissa föroreningar (svaveldioxid, partiklar och bly) har vidtagna åtgärder varit effektiva. Utsläppen i andra länder har i många fall inte minskat lika mycket, varför utländska källor fortfarande ger betydande bidrag till den svenska miljön. För andra ämnen, framför allt från transportsektorn (NO &lt;SPAN class="ft12"&gt;x &lt;/SPAN&gt;och CO&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;), har åtgärderna såväl i Sverige som i andra länder varit mindre effektiva.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p872 ft2"&gt;I tabell 5.xx redovisas uppskattningar för svavel av nuvarande och framtida källbidrag och depositioner som helhet över Sverige utgående från &lt;NOBR&gt;EMEP-modellens&lt;/NOBR&gt; resultat (Barrett &amp; Berge, 1996). Beräkningarna är baserade på hittills gjorda överenskommelser om utsläppsminskningar, internationellt och nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft2"&gt;Tabell 5.xx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft2"&gt;Bidrag (%) till depositionen i Sverige av svavel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft2"&gt;och kväve nu och i framtiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p592 ft32"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p592 ft32"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p601 ft0"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p873 ft0"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p873 ft0"&gt;NHx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p874 ft0"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;NHx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p292 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p876 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p598 ft10"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p877 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;0.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Baltikum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p292 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td210"&gt;&lt;P class="p877 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Övriga CEE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p495 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p610 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Sjöfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p878 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p295 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td210"&gt;&lt;P class="p610 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p598 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p876 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p292 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p877 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft0"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td210"&gt;&lt;P class="p877 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p877 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Övriga EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p610 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td210"&gt;&lt;P class="p610 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Övriga länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p495 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p784 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p495 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p495 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Naturligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p875 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p297 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p877 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft75"&gt;Total deposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td162"&gt;&lt;P class="p875 ft75"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft75"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td215"&gt;&lt;P class="p291 ft75"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td210"&gt;&lt;P class="p876 ft75"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td90"&gt;&lt;P class="p508 ft75"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft75"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;kton S/N&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;år &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;-1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td214"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td215"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;% av 1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td211"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p876 ft10"&gt;62%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;85%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;91%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p879 ft2"&gt;Tabellen visar att om målen för andra svavelprotokollet uppfylls, i de olika länderna, kan depositionen i Sverige som helhet minska med ca 40% mellan 1996 och 2010. Av den totala depositionsminskningen för Sverige, uppskattas Tysklands planerade nedskärningar bidra med 40%, Storbritanniens med 21% och Polens med 18%. Dessutom bidrar nedskärningar i Danmark med 8%, Tjeckien med 7% och Frankrike med 2%. Övriga nedskärningar i Europa är i stort sett betydelselösa för Sveriges ekosystem som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft2"&gt;Åtagandena inom ramen för det andra svavelprotokollet förväntas alltså leda till betydande minskningar av nedfallet i Sverige, även om inga ytterligare utsläppsminskningar krävs i Sverige . Men detta kommer inte att medföra att alla ekosystem skyddas. I många känsliga områden kommer fortfarande efter år 2010 kritisk belastning att överskridas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft2"&gt;Ovanstående uppskattningar baseras som nämnts på överenskommelser om åtgärder fram till nu, inklusive det andra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p882 ft2"&gt;svavelprotokollet. Dock ingår vare sig EU:s försurningsstrategi eller nya överenskommelser som kan komma via ett nytt kväveprotokoll eller EU:s oxidantstrategi. För svavel kommer framtida förändringar utöver detta sannolikt att vara marginella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft2"&gt;För kväve - såväl kväveoxider som ammoniak - ger hittills gjorda överenskommelser inte några stora förväntade nedskärningar. Dock kan avsevärda krav bli följden av de strategier som just nu är under utarbetande. Om och när sådanda implementeras, kan betydande depositionsminskningar för kväve, liksom minskad ozonbildning förväntas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft2"&gt;Olika områden i Sverige gynnas olika av nedskärningar på olika håll i Europa. T.ex. kommer Blekinge och Kronoberg att vinna särskilt på nedskärningar i Polen och Tyskland, medan västkusten kommer att huvudsakligen vinna på nedskärningar i Storbritannien. Motsvarande gäller för utsläpp av kväveoxider. Av tabellxx framgår källbidragen till deposition i sydöstra Sverige (Blekinge), som i dagens läge är den del som påverkas mest av utsläpp i Polen och Tyskland. Uppskattningarna är som tidigare baserade på hittills gjorda överenskommelser och utifrån &lt;NOBR&gt;EMEP-modellens&lt;/NOBR&gt; beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft2"&gt;Tabell 5.5 Bidrag (%) till depositionen i sydöstra Sverige (Blekinge) av svavel och kväve nu och i framtiden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p601 ft10"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p322 ft10"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p499 ft10"&gt;NHx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p601 ft10"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p322 ft10"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p499 ft10"&gt;NHx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p323 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Baltikum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p593 ft10"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p595 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Övriga CEE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p495 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p495 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p291 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Sjöfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p495 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p610 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p598 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p323 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p595 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p323 ft0"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft0"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p323 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p323 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p595 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p785 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Övriga EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p495 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p495 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p509 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Övriga länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p292 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p495 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Naturligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p785 ft0"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p610 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft75"&gt;Total deposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p586 ft75"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p501 ft75"&gt;0.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td90"&gt;&lt;P class="p586 ft75"&gt;0.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p501 ft75"&gt;0.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td90"&gt;&lt;P class="p586 ft75"&gt;0.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p586 ft75"&gt;0.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;g S/N &lt;NOBR&gt;m&lt;SPAN class="ft65"&gt;-2.&lt;/SPAN&gt;år&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;-1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;% av 1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;54%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;82%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p588 ft10"&gt;91%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Miljötillståndet i Östersjön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;P class="p141 ft2"&gt;Östersjön är ett halvt inneslutet och känsligt havsområde som påverkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft2"&gt;av en kombination av naturliga, ogynnsamma faktorer som havsbottnens utformning, det begränsade vattenutbytet med angränsande hav, förekomsten av markanta gränsskikt mellan ytvatten och bottenvatten samt kontinuerlig tillförsel av föroreningar och överexploatering som ett resultat av människans verksamhet. Miljötillståndet i Östersjön avspeglar denna blandning av naturliga faktorer och påverkan tillföljd av mänskliga aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft2"&gt;Östersjön miljö påverkas av föroreningar som tillförs området dels via utsläpp till vatten i sjöar, vattendrag eller direkt vid kusten, av nedfall av föroreningar från atmosfären samt av utsläpp från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Miljötillståndet i Östersjön utvärderas regelbundet (vart femte år) av Helsingforskommissionen, HELCOM. Hittills har tre sådana utvärderingar genomförts varav den senaste publicerades våren 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft2"&gt;Även tillförseln av föroreningar kartläggs av HELCOM och publiceras. Den tredje rapporten om föroreningstillförseln (PLC 3 = Third Pollution Load Compilation) kommer att publiceras under hösten- vintern 1997/98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;De allvarligaste föroreningsproblemen och hoten mot den biologiska mångfalden i Östersjöområdets marina miljö innefattar tillförsel av näringsämnen (kväve, fosfor och organiskt material), metaller, olja och svårnedbrytbara ämen, samt överexploatering av torsk och den vilda östersjölaxen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;Eutrofiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft2"&gt;Östersjöns olika delar tillförs fosfor och kväve från en rad olika källor. De viktigaste tillförselprocesserna är obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten, kväveläckage från jordbruks- och skogsmark, industriella vattenutsläpp av fosfor- och kväveföreningar samt luftemitterade kväveföreningar som deponeras direkt eller indirekt till Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft89"&gt;Tillförseln av fosfor och kväve till Östersjön har ökat kraftigt eller med fyra gånger för kväve och med åtta gånger för fosfor sedan början av seklet. Tillförseln framgår av nedanstående tabell som baseras på ännu icke publicerad information från HELCOM:s tredje rapport om föroreningsbelastningen på Östersjön (HELCOM PLC 3 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft22"&gt;Tabell 3.15 Utvecklingen av kväve- och fosfortillförseln till Östersjön (totalt) i ton per år (HELCOM report 64B).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td216"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p888 ft0"&gt;1990 (kton)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p867 ft0"&gt;1992 (ton)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td216"&gt;&lt;P class="p889 ft0"&gt;1995 (tons)*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p651 ft10"&gt;660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p890 ft10"&gt;640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p651 ft10"&gt;780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p831 ft0"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p831 ft0"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p831 ft0"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft0"&gt;*Källa: HELCOM PLC 3 (pers. kontakt)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft2"&gt;Tillförseln av organiskt material (biologisk syreförbrukande material) via floder och punktkällor beräknas ha minskat med mer än 50 procent från 1 400 000 ton t ill 665 000 ton mellan åren 1987 och 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft2"&gt;Om man ser till olika ländernas och verksamheters bidrag till kvävetillförseln så fördelas de enligt nedanstående tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft2"&gt;Tabell 3.16 Olika länders och verksamheters bidrag till kvävetill förseln till Östersjön (Källa: SNV rapport 4735 Kväve från land till hav. Data från 1990)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p500 ft0"&gt;Contribution (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Estonia, Latvia, Lithuania, Russia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td221"&gt;&lt;P class="p895 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Poland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p895 ft0"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Atmospheric deposition*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td221"&gt;&lt;P class="p895 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Nitrogen fixation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td221"&gt;&lt;P class="p895 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Sweden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p895 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Denmark, Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p895 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;* &lt;/SPAN&gt;Se tabell xxx nedan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p896 ft33"&gt;Tabell xxx Atmosfärisk tillförsel av kväve till Östersjön nu och i framtiden: % bidrag från olika länder, samt totalt nedfall.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td222"&gt;&lt;P class="p897 ft0"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td222"&gt;&lt;P class="p898 ft0"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p899 ft0"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td223"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p590 ft0"&gt;NHx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p612 ft0"&gt;NOx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td223"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p291 ft0"&gt;NHx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p852 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p322 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Baltikum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p591 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p322 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Övriga CEE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p901 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p595 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p901 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Sjöfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p508 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p298 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p298 ft10"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p592 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p852 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p852 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p592 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p852 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p591 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft0"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p322 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft0"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Övriga EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p516 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p586 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p901 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Övriga länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p610 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p902 ft0"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p593 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p548 ft0"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft75"&gt;Total deposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td88"&gt;&lt;P class="p553 ft75"&gt;1150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft75"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td88"&gt;&lt;P class="p852 ft75"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td222"&gt;&lt;P class="p900 ft75"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;kton S/N&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;år &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;-1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td86"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td86"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;% av 1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td223"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;84%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p900 ft10"&gt;93%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p853 ft2"&gt;Som framgår erhålles de största bidrag till det atmosfärsikt deponerade kvävet från Tyskland, Danmark, Sverige, Polen samt övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Relativt små förändringar av den atmosfärisla tillförseln kan förväntas med nuvarande överenskommelser och de idag betydande bidragsgivarna kommer att vara viktiga ävan i framtiden, om inte ytterligare åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft2"&gt;Effekter i Östersjöområdet av den ökande tillförseln av närsalter omfattar förändringar av artsammansättning och utbredning av makroalger i kustzonen. Ökad produktion av mikroskopiska alger (fytoplankton) i vattenmassan leder till ökad grumlighet vilket i sin tur leder till att solljuset inte kan tränga så långt ner. De fastsittande algernas t.ex. blåstångens utbredning i djupled minskar därför och fleråriga alger som blåstång konkurreras ut av snabbväxande ettåriga trådformiga &lt;NOBR&gt;brun-,&lt;/NOBR&gt; grön- och rödalger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft2"&gt;Vidare förekommer blomningar av fytoplanktonalger, som ökat i såväl frekvens som omfattning. Intensiva och utdragna algblomningar under sommar och tidig höst är tecken på alltför stor tillförsel av närsalter och en överstimulering av ekosystemen. Stora &lt;SPAN class="ft37"&gt;och omfattande algblomningar under våren och sommaren är något karaktäristiskt för Östersjöområdet. Bland dessa alger finns ungefär 30 arter som kan vara giftiga. Under sommaren 1997&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;P class="p905 ft37"&gt;förekom omfattande blomningar av &lt;NOBR&gt;blå-gröna&lt;/NOBR&gt; alger i egentliga Östersjön och i Finska Viken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Enligt HELCOM:s rapport om miljötillståndet i Östersjön (HELCOM Third Periodic Assessment 1997) har tillförseln av fosfor minskad betydligt under de senaste tio åren. För tillförseln av kväve kan inte några entydiga trender ses. På grund av den varierande tillrinningen och klimatiska faktorer förekommer dock stora variationer i tillförseln av kväve såväl via vatten som via atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Enligt HELCOM har tillförseln &lt;SPAN class="ft37"&gt;av kväve &lt;/SPAN&gt;via landbaserade källor varit på samma nivå eller minskat något, medan tillförseln via atmosfären fortfarande ökat, något som kan ha kompenserat för eventuella minskningar av den vattenburna tillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft2"&gt;Minskade trender när det gäller tillförsel avspeglas emellertid inte i minskade halter av närsalter uppmätt ute i vattnet. HELCOM:s miljökommitté (HELCOM EC) noterade vid sitt möte i oktober 1996 att eutrofieringssymptomen minskat i vissa kustområden där tillförseln minskat markant. I det öppna havet har emellertid inga förändringar kunnat konstateras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Östersjöländerna beslöt 1988 att utsläppen av närsalter skulle minskas betydligt eller med i storleksordningen 50 procent fram till 1995. I den rapport som Helsingforskommissionen lade fram för regeringschefskonferensen om Östersjön i maj 1996 konstateras att målsättningen inte uppnåtts trots omfattande insatser. Särskilt gäller detta för jordbruket. Bara ett par av de baltiska länderna hade lyckats, inte på grund av riktade miljöinsatser utan på grund av minskad användning av handelsgödsel och lägre jordbruksproduktion till följd av de &lt;NOBR&gt;ekonomiska-politiska&lt;/NOBR&gt; problemen i länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft2"&gt;En mer ingående utvärdering av hur Östersjöländerna lyckats leva upp till de åtaganden som gjordes i HELCOM:s ministerdeklaration från 1988, kommer att presenteras på HELCOM:s nästkommande möte som äger rum på ministernivå i mars 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Svårnedbrytbara organiska föroreningar, POPs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft2"&gt;Svårnedbrytbara organiska föroreningar, POPs, har under årtionden spritts i Östersjöns marina miljö. De viktigaste källorna är olika industriutläpp (tillverkning av bekämpningsmedel och andra kemiska produkter, pappers- och massatillverkning, textiltillverkning och plasttillverkning), utsläpp av otillräckligt behandlat kommunlat avloppsvatten, användning av bekämpningsmedel inom jord- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;P class="p907 ft2"&gt;skogsbruk samt atmosfäriskt nedfall via utsläpp inom trafik och energiproduktion (utsläpp av oförbrända kolväten t.ex. PAHs) och långdistanstransport av ämnen som DDT och PCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;DDT och PCB har tillsammans med kvicksilver förorsakat omfattande skador på djurlivet i Östersjön, bland annat sälar, örnar och sjöfågel (t.ex. sillgrisslor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Östersjöländerna har inom ramen för HELCOM beslutat förbjuda användningen av ämnen som DDT, PCB och PCTs. Ambitionen är att tillförseln av farliga ämnen skall upphöra inom 25 år. Målsättningen är att halterna i miljön skall minskas till nära bakgrundsnivåerna för naturligt förekommande ämnen och till nästan noll för av människan tillverkade ämnen. Tack vare hittills vidtagna åtgärder har halterna av dessa miljögifter börjat minska i Östersjöområdet. Under perioden &lt;NOBR&gt;1987-1995&lt;/NOBR&gt; minskade &lt;NOBR&gt;PCB-halterna&lt;/NOBR&gt; i strömming, torsk och sillgrissleägg med i genomsnitt 43%, d.v.s. nära den målsättning om en 50% minskning som lades fast i HELCOM:s ministerdeklaration 1988. Detta gäller även för DDT där halterna i genomsnitt minskat med 60 procent under samma tidsperiod. Slutsatsen är emellertid att även om &lt;NOBR&gt;PCB-halterna&lt;/NOBR&gt; i biologiskt material från Östersjön tydligt minskar, så är halterna fortfarande oacceptabelt höga. Jämförelse mellan Östersjön och Kattegatt visar att halterna PCB i fettet hos gråsälar är &lt;NOBR&gt;2-3&lt;/NOBR&gt; gånger så höga i egentliga Östersjön. De minskade halterna innebär också att populationerna av gråsäl och havsörn nu åter börjat öka i Östersjöområdet. I de svenska havsområdena norr om Gotland har beståndet av gråsäl ökat med 12 procent per år under perioden 1982- 94. En motsvarande ökning har noterats i områdena i sydvästra Finland. I Bottniska Viken har antalet vikaresälar ökat med cirka 5 procent per år under perioden &lt;NOBR&gt;1988-95.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft2"&gt;Även för havsörnen har utvecklingen varit mycket positiv. Fortplantningsförmågan har återhämtat sig så att antalet örnar är efter 25 år nu är tillbaka till vad som kan anses vara normalt. Som en följd av detta har havsörnar börjat återkolonisera delar av sitt gamla utbredningsområde t.ex. i Tyskland och Polen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;P class="p141 ft4"&gt;Tungmetaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft2"&gt;Även olika tungmetaller tillförs Östersjöområdet från en rad olika källor av vilka de viktigaste är olika industriutsläpp (järn- och stålverk, olika typer av smältverk, pappers- och massaindustrin m.fl.), kadmium från handelsgödsel inom jordbruket, otillräckligt behandlat kommunalt avloppsvatten, atmosfärisk nedfall av metaller utsläppta till luft, samt metaller i avrinningen från jordar som drabbats av försurning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft2"&gt;Det finns idag ingen enhetlig bild över utvecklingen av tungmetallhalterna i Östersjön. Den enda säkra trenden är att blytillförseln minskat till följd av ökat utnyttjande av blyfri bensin. Halterna kvicksilver minskar från söder mot norr, vilket indikerar att det är europeiska källor som är de viktigaste för tillförseln. För kadmium är resultaten från olika mätningar motsägelsefulla. Kadmiumhalterna i strömmingslever från egentliga Östersjön och Bottniska viken visar på en ökning på mellan &lt;NOBR&gt;5-8&lt;/NOBR&gt; procent per år för perioden &lt;NOBR&gt;1981-94&lt;/NOBR&gt; medan analyser av torsklever från områden kring Gotland visar på en klart minskande trend.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft4"&gt;Olja och oförbrända kolväten (PAHs)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Olja och oljeprodukter tillförs Östersjön via en rad källor till lands och till havs. Sådana källor är kommunernas dagvattensystem som ger bidrag från fordon, maskiner, spill vid tankställen, garage och oljeterminaler, atmosfäriskt nedfall av oljekolväten och polycykliska aromatiska kolväten, PAHs, samt utsläpp av olja och oljehaltigt vatten och avfall från fartyg. Enligt statistik från HELCOM tillförs Östersjön varje år någonstans mellan 20 000 och 70 000 ton olja eller oljekolväten. Tillförseln från landbaserade källor via floder, dagvatten eller via atmosfären dominerar och svarar för mer än 90 procent av den totala tillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft2"&gt;Utsläpp från fartyg och oljeplattformar uppmärksammas fram för allt på grund av deras omedelbara och uppenbara effekter i den marina miljön (döda fåglar och nedsmutsade stränder) Kvantitativt är dock dessa utsläpp idagens situation små relativt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;De långsiktiga effekterna av låga koncentrationer av olja i Östersjön är otillräckligt kända. Det är emellertid känt att små mängder olja på havsbottnen eller i sedimenten kan förorsaka allvarliga effekter på bottenlevande djur och mikroorganismer. Fiskägg och fiskyngel är också mycket känsliga för oljans giftiga beståndsdelar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;P class="p823 ft2"&gt;Frågan om effekterna av oförbrända kolväten, som tillförs framför allt via avgasutsläpp från tvåtakts utombordsmotorer under vattenytan, är en fråga som aktualiserats under senare år. Östersjöområdet uppskattas som helhet varje år t illföras mellan 30. 000 och 40.000 ton oförbrända kolväten på detta sätt, den allra största delen under de två&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft2"&gt;till tre månader då aktiviteten i de marina ekosystemen är som störst och i kustnära känsliga och grunda områden. Påverkan på bland annat tillväxt, beteenden, andning, hormonsystem och fortplantning har observerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Överexploatering av torsk och den vilda Östersjölaxen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft2"&gt;Fisket i Östersjön domineras kvantitativt av tre arter strömming, skarpsill och torsk, som tillsammans utgör mer än 90 procent av de totala fångsterna. Ur ekonomisk synpunkt är emellertid fisket efter lax också av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Bestånden av strömming och skarpsill anses ha gynnats den pågående eutrofieringen. Dessa arter lever nära ytan och längs kusterna och har kunnat dra nytta av ökande planktonproduktionen, samtidigt som de inte drabbats för sin reproduktion av dåliga syreförhållandena på djupare vatten. Enligt Internationella Havsforskningsrådets, ICES, bedömning är tillståndet gott för dessa arter och bestånden av strömming och skarpsill i Östersjön kan till och med anses underutnyttjade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft22"&gt;För torsken är situationen mer allvarlig. Torsken fortplantning i Östersjön är i stor utsträckning beroende av miljöförhållandena. Bristen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft2"&gt;på inflöde av salt, syresatt vatten till Östersjön via Skagerak och Kattegatt under 1980- och början av &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; ledde t ill att den vattenvolym som där torsken kunde fortplanta sig minskade dramatiskt. Problemen förstärktes av den pågående eutrofieringen som leder till ökande syreförbrukning vid nedbrytning av ökande mängder organiskt material i de djupare vattenlagren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft2"&gt;Som en följd av dålig fortplantning och allt för stort fiske minskade torskbeståndet radikalt till ungefär 10 procent jämfört med 1980. En viss återhämtning har nu skett tack vare de inflöden av salt, syresatt vatten som skedde i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Enligt fiskeribiologerna krävs emellertid en rad åtgärder för att långsiktigt garantera ett livskraftigt torskbestånd i Östersjön, t.ex. stopp för torskfiske under sommarmånaderna, ökad minimistorlek på maskorna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;P class="p913 ft2"&gt;fångstnäten/trålarna samt ökad minimistorlek på den torsk som får fångas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;I Östersjöområdet finns fortfarande ungefär 30 vattendrag som innehåller naturligt reproducerande laxbestånd. Varje enskild lax- population har en unik genuppsättning som gör beståndet anpassat till just det vattendrag där den hör hemma. Övriga vattendrag som tidigare innehöll sådana laxbestånd har exploaterats i huvudsak för vattenkraftändamål. Bortfallet av laxreproduktion försöker man kompensera genom utsättning av odlade laxyngel i flodmynningarna. Idag är cirka 90% &lt;NOBR&gt;(5-6&lt;/NOBR&gt; miljoner yngel) av alla laxungar som kommer ut i Östersjön varje år odlade i uppfödningsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft22"&gt;I öppna Östersjön, där större delen av laxfisket äger rum blandar sig vildfödda och uppfödda laxarna sig med varandra &lt;SPAN class="ft90"&gt;i sitt sök efter föda. I laxfisket är det nästan omöjligt att särskilja vildfödda eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft37"&gt;odlade laxar. Fångstkvoterna för lax har minskat från 671.000 laxar 1991 till 410.000 individer som får fångas under 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft2"&gt;Laxfrågan har också blivit akut genom det sjukdomstillstånd &lt;NOBR&gt;M-74&lt;/NOBR&gt; som drabbat Östersjölaxen. I vissa fall upp t ill 90 procent av alla laxyngel har drabbats på gulesäckstadiet och dött.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft2"&gt;HELCOM:s miljökommitté konstaterade i oktober 1996 att det minskade beståndet av lax som fortplantar sig, i kombination med effekterna av &lt;NOBR&gt;M-74&lt;/NOBR&gt; kan leda till förlust av laxpopulationer i vissa floder där det idag fortfarande finns naturligt reproducerande bestånd. Detta innebär bland annat en förlust av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft5"&gt;3.3. Miljötillståndet i Nordsjön med focus på tillståndet i Skagerack&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft2"&gt;Även Nordsjön är ett förorenat havsområde. Förekomsten av allvarliga algblomningar är varningstecken på en ökande eutrofiering. Förhöjda halter av såväl tungmetaller som svårnedbrytbara organiska föroreningar har uppmätts i kustnära områden. Andra problem som oroar är förekomsten i kustvattnen av sjukdomsframkallande organismer som härstammar från kommunalt avloppsvatten. Dessa utgör en potentiell hälsorisk för badande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft2"&gt;Den förväntade höjningen av havsytans nivå som en följd av de globala klimatförändringarna skulle kunna leda till allvarliga effekter längs delar av Storbritanniens och Nederländernas kuster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;P class="p823 ft2"&gt;Skagera&lt;SPAN class="ft37"&gt;ck &lt;/SPAN&gt;utgör en del av Nordsjöområdet och uppvisar också ett antal föroreningssymptom. Halterna av vissa tungmetaller (kvicksilver och bly) och polycykliska aromatiska kolväten i sedimenten är 2 till 4 gånger så höga som bakgrundsnivåerna. En betydande del av föroreningarna kommer från Nordsjön och en mindre del utgör bidrag via skandinaviska floder och från Kattegatt. I delar av Skagera &lt;SPAN class="ft37"&gt;ck &lt;/SPAN&gt;har sjunkande föroreningshalter uppmätts i sedimenten, sa nnolikt beroende på att utsläppen i Nordsjöområdet minskat under de senaste tio åren. En viss tillförsel av föroreningar från utvinningen av olja och gas kan påvisas bland annat i form av förhöjda halter av barium. Tillförseln av andra spårmetaller och organiska ämnen från oljeutvinningen är mera osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft2"&gt;Förändringar i mikrofaunan i bottensedimenten i de djupaste delarna av Skagera&lt;SPAN class="ft37"&gt;ck &lt;/SPAN&gt;antyder att tillförseln av organiskt material ökat under de senaste årtiondena, vilket kan bero på den ökade eutrofieringen i Nordsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Miljötillståndet i Arktis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft2"&gt;Arktisområdet är ett relativt opåverkat men känsligt område, med kallt klimat och extrema variationer i temperatur och ljusförhållanden. Växterna och djuren i Arktis är anpassade till dessa förhållanden, som i vissa fall gjort organismerna känsligare för andra stressfaktorer. De förhöjda halter av tungmetaller och POPs ger därför anledning till oro. Tungmetaller släpps från ett antal stora punktkällor i Arktisområdet t.ex. på Kolahalvön. POPs släpps ut från ett antal källor i Kanada och Norge, men transporteras också till området via atmosfären från avlägset belägna källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft2"&gt;Arktis känslighet bör beaktas i förhandlingarna om ett protokoll om tungmetaller och POPs till &lt;NOBR&gt;LRTAP-konventionen.&lt;/NOBR&gt; Området skulle sannolikt påverkas positivt om utsläppen minskade i Europa, även om Ryssland svarar för de största bidragen för flertalet föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;P class="p921 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Miljötillståndet i de tio ansökar- länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Introduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft2"&gt;Miljösituationen inom &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; anförs ofta som mycket dålig med omfattande hälsoeffekter i industriområden, dåligt dricksvatten, skogsdöd, markförstöring till följd av ensidigt jordbruk och övergödning, förstörelse av grundvatten etc. Mycket i beskrivningarna är väl underbyggt, men det finns också kraftiga överdrifter framförallt vad gäller den geografiska omfattningen av problemen. Visst är miljösituationen helt o acceptabel i många industriområden, men det sker också stora och snabba förbättringar. Varje försök till beskrivning blir till följd av de snabba förändringarna endast en ögonblicksbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Det bestående intrycket, är dock att många länder har en unik fauna och flora med arter som är av europeiskt och i vissa fall globalt skyddsintresse. Detta är ett resultat av en låg tillväxttakt och ett förhållandevis lågt tryck på naturresurser och exploatering av marker för vägnät, köpcentra, parkeringsplatser, bensinstationer, m.m., jämfört med vad som ses i västra Europa. &lt;NOBR&gt;Skogs-och&lt;/NOBR&gt; jordbruk har över stora områden, utanför de intensivt brukade kollektivjordbruken, varit mindre intensivt. Dessutom har stora områden automatiskt blivit skyddade på grund av att stora militära områden och kuststräckor varit oåtkomliga för all typ av annan mänsklig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft2"&gt;Ansökarländerna har säkert haft anledning att ställa sig frågan om en ökad tillväxttakt av västlig modell bidrar till ett långsiktigt uthålligt samhälle med bevarande av biologisk mångfald, samt huruvida ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; verkligen är till fördel för deras egen miljö!&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;P class="p923 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utvecklingen av samhällsstrukturen har starkt påverkat utsläppen till luft och vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft2"&gt;Den snabba industriella utvecklingen i Europa efter andra världskriget ledde i både Väst- och Östeuropa till snabbt ökande utsläpp av föroreningar till vatten och luft och snabbt ökande avfallsmängder. Försämringen av luft- och vattenkvalitet med åtföljande effekter på ekosystem och hälsa, uppmärksammades i västra Europa framförallt under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen.&lt;/NOBR&gt; Det ledde till ett systematiskt åtgärds- arbete för att begränsa utsläppen, framförallt från industri- och energiproduktion, samt till utbyggnad av kommunala reningsverk. De stora miljöproblemen från dessa sektorer har under de gångna 20 åren reducerats i betydande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;Utvecklingen i Östeuropa fram till &lt;NOBR&gt;1989-90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;I Östeuropa rådde inom de centralplanerade ekonomierna en helt annan syn på miljön, vilken ofta förnekades i ambitionen att uppnå en snabb ökning av industriproduktionen och därmed en förväntad ökning i materiell välfärd. Som bekant uteblev den förväntade materiella välfärdsökningen och i stället ökade gapet i levnads- standard till länderna i väst. När kommunismen föll &lt;NOBR&gt;1989-90,&lt;/NOBR&gt; förelåg omfattande brister såväl i ländernas industriella utveckling som i miljöarbetet. Bristerna i miljöarbetet hade skapat stora "miljöskulder" såväl i form av uteblivna investeringar som i form av lokalt, och i vissa fall regionalt kraftigt, försämrad miljö och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;Källor till föroreningsproblemen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft2"&gt;Luft- och vattenföroreningar utgör allvarliga miljöproblemen i delar av de central- och östeuropeiska länderna. De viktigaste utsläpps- källorna är uppvärmning, elproduktion, transporter samt tung industri. Omfattande utnyttjande av kol och brunkol med höga svavelhalter, i kombination med brist på åtgärder för att begränsa utsläppen har lett till stora utsläpp. Koncentrationen av tung industri särskilt till vissa områden tillsammans med hög energiförbrukning per producerad enhet är en annan faktor bakom de höga utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Den höga energiförbrukningen beror i första hand på den förda energipolitiken i de tidigare centralplanerade länderna. Energianvänd- ningen inom såväl industri, övriga samhällssektorer som i hushållen var kraftigt subventionerad och de låga energipriserna medverkade till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;P class="p797 ft2"&gt;en oproportionerligt hög energiförbrukning. Energiförsörjningen baserades under lång tid på import av energiråvaror till fördelaktiga priser från Sovjetunionen samt på utnyttjande av inhemska resurser som kol och brunkol. Som exempel kan pekas på att energiför- sörjningen i Polen och Tjeckien till mer än 50% baseras på kol och brunkol. Kol användes även i hög utsträckning för bostadsupp- värmning med utsläpp på låg höjd något som bidragit till att luft- kvaliteten i många städer och tätorter i de Central- och Östeuropeiska länderna har varit och i många fall fortfarande är mycket dålig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;Luftföroreningsutsläppen domineras av stora punktkällor, stora kraftverk och industrianläggningar. Transportsektorns bidrag är snabbt ökande men ännu förhållandevis litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Vattenföroreningsproblemen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Även vattenproblemen är stora. Vattenproblemen är idag, liksom tidigare generellt högprioriterade. Sannolikt beroende på att problemen varit relativt synliga. Som exempel kan nämnas att dricksvattenlagstiftningen i Litauen formellt var mera långtgående än EU:s även om det i praktiken var långt mellan lagens ord och de verkliga förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft2"&gt;En utbyggnad av reningsverk har startat, men omfattar ännu endast en begränsad del av avloppsvattnet. En stor del av det internationella biståndet på miljöområdet har hittills satsats på olika vatten- och avloppsreningsprojekt. Detta gäller inte minst i Östersjö- området där storstädernas avloppsproblem utgör en stor del av de så kallade "priority environmental hot spots" i HELCOM:s handlings- program för Östersjön. I många &lt;NOBR&gt;CEE-länder&lt;/NOBR&gt; begränsas dock den framtida reningsutbyggnaden sannolikt av att en relativt stor andel av befolkningen lever i samhällen mindre än 2.000 personer och därför inte kommer att omfattas av några av EU:s eller HELCOM:s krav. Ur miljösynpunkt kan emellertid belastningen från dessa grupper vara inte oväsentlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;Utvecklingen efter &lt;NOBR&gt;1989-90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft2"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1989-90&lt;/NOBR&gt; sker i ansökarländerna en snabb förändring och utveckling, där ambitionen är att uppnå samma levnadsstandard som i västra Europa. Omvandlingen är därför snabbare och innehåller större kast än den i väst. Omvandlingen har också hittills lett fram till omfattande miljöförbättringar (se t.ex. tabell 3.18), men det finns hela&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p838 ft2"&gt;tiden en risk att den materiella utvecklingen sker snabbare än genomförandet av miljökrav. Det är därför viktigt att miljöfrågorna hela tiden inkluderas i hela samhällsomvandlingen genom integration av miljöhänsyn inom alla sektorer som påverkar miljö- och naturresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft42"&gt;Tabell 3.18 Minskning i emissioner av svavel och kväve från de 10 ansökar- länderna samt Ryssland, Ukraina och Vitryssland mellan 1980 och 1994 enligt EMEP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td226"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td227"&gt;&lt;P class="p495 ft0"&gt;Svavel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td228"&gt;&lt;P class="p852 ft0"&gt;Kväve (NO2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td229"&gt;&lt;P class="p926 ft0"&gt;Kväve (NH3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;- 26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft10"&gt;- 21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft10"&gt;- 55%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;- 49%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;- 40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;- 36%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;-10%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;-30%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p296 ft0"&gt;- 68%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p888 ft0"&gt;+20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;(Ryssland)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;- 58%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;+15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;-35%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;- 69%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft10"&gt;- 12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-24%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;- 25%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;+38%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;- 44%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft10"&gt;- 61%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-12%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;(Ukraina)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;- 55%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;- 50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft10"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft10"&gt;- 55%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft10"&gt;- 33%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-18%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p565 ft0"&gt;(Vitryssland)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p566 ft0"&gt;- 49%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p927 ft0"&gt;- 13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p928 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;±&lt;/SPAN&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p929 ft2"&gt;I det följande ges en beskrivning av den aktuella miljösituationen i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; med jämförande utblickar mot situationen inom EU. Beskrivningen görs i stort utifrån en "miljöhotsindelning". För den som önskar mer detaljerade underlag hänvisas till litteraturlistan i Appendix A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Lokal luftförorening - fortfarande förekommer höga halter men tydliga förbättringar kan ses för flertalet ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft2"&gt;Svaveldioxid och partiklar (sot och industriellt stoft) var före kommunismens fall det kanske främsta miljöproblemet i ett antal industriområden, framförallt i södra Östtyskland, nordvästra Tjecko- slovakien och södra Polen. Bl.a. orsakade de låga, subventionerade energipriserna en oproportionerligt hög energiförbrukning och därmed&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;P class="p141 ft2"&gt;stora utsläpp genom att man använde kol. Svaveldioxidhalter som årsmedelvärden på mellan 50 och 100 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;och som dygnsmedelvärden på i storleksordningen 300 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;förekom frekvent. För 1990 uppskattar man att cirka 50% av storstäderna i östra Europa uppmätte halter över WHOs gränsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Efter 1990 har avsevärda förbättringar uppnåtts (tabell 3.18). Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider har minskat markant, 20 - 40% mellan 1990 och 1994. I t.ex. Prag är extremhalterna av SO &lt;SPAN class="ft79"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;i centrum nu mindre än hälften av vad de var för 10 år sedan (CHI 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;Även om halterna i städer av svaveldioxid, bly och partiklar har gått ner över hela Europa, har de urbana områdena i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; i allmänhet sämre luftkvalitet än motsvarande urbana områden inom EU, speciellt för svaveldioxid, partiklar och bly. Detta kan exemplifieras med WHOs riktvärde för långtidsexponering för svaveldioxid överskreds i 51% av städerna i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; medan de endast överskreds i 13% av städerna i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft2"&gt;För andra föroreningar av betydelse för hälsan och för vilka data föreligger är emellertid inte situationen sämre i CEE länderna jämfört med EU. För kvävedioxid, vilken till stor del har sitt ursprung i trafikutsläpp föreligger ingen signifikant skillnad i halter mellan CEE och EU. Det är sannolikt snarare så att halten av kvävedioxid är något högre inom EU, till följd av mer omfattande biltrafik. Utsläppen och halterna av kvävedioxid har dessutom stigit i flera &lt;NOBR&gt;CEE-städer&lt;/NOBR&gt; efter 1990 till följd av att trafiken ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Försurning - de minskade svavelutsläppen i östra Europa efter 1990 har medfört minskat nedfall i bl a södra Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft2"&gt;Försurningen är ett av de största miljöproblemen i norra Europa. I de nordiska länderna, angränsande områden av Ryssland, Nederländerna, Danmark, samt delar av Storbritannien och Tyskland har påtagliga försurningseffekter observerats. 80% av alla försurade sjöar finns i Sverige, Norge, Ryssland, Finland och Skottland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft2"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; är försurningsproblemen framförallt begränsade till omfattande markförsurning och skador på skog (de mest omfattande i hela Europa) i områden med stor kolförbränning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;P class="p934 ft2"&gt;och därmed stora svavelutsläpp, främst i den s k svarta triangeln bestående av södra delen av tidigare Östtyskland, norra Tjeckien, Slovakien och södra Polen. I dessa områden är nedfallet, trots en ca 30% minskning av utsläppen, fortfarande upp emot 40 kg svavel per ha och år, som medelvärde över större områden, dvs tre till fyra gånger så högt som i svensk skogsmark. Lokalt nås ännu högre depositionsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Den kritiska belastningen överskrids i många områden och det sura nedfallet anses vara en av de viktigaste orsakerna till skogsskadorna och i vissa regioner skogsdöd. Den senast rapporten om skogstillståndet i Europa (ICP Forests) visar dock på en signifikant förbättring av kronutglesningen hos barrträd i dessa områden, vilket man tror har sin förklaring i de minskade utsläppen, särskilt av SO &lt;SPAN class="ft79"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;de senaste åren. Försurningseffekter föreligger också i nordvästra delen av Ryssland (Karelen och Kolahalvön). Utanför dessa områden är försurningseffekterna begränsade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Marknära ozon ger hälsoeffekter och minskade skördar men problemen är större i västra Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft2"&gt;Mätningar av marknära ozon har pågått i nordvästra Europa i mer än 20 år medan ozonförekomsten i östra Europa inte följts upp systematiskt. Under de senaste &lt;NOBR&gt;2-3&lt;/NOBR&gt; åren har mätningar utförts i Polen, Tjeckien, Estland, Lettland och Litauen. Trafiken i östra Europa har hittills legat på en blygsam nivå jämfört med i västra Europa. I takt med tillväxt och utveckling kan befaras att denna skillnad minskar på sikt, eftersom främst kväveoxidemissionerna kan komma att öka en del i dessa länder under de närmaste åren. Mätningar i Lettland och Polen visar att ozonhalten sommartid kan uppgå till 120 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;med enstaka maxvärden upp mot 150 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Bakgrundshalten är i likhet med t.ex Sverige, &lt;NOBR&gt;30-60&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;m&lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft40"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Mätunderlaget är dock fortfarande begränsat och det är svårt att få en samlad bild. Ozonförekomsten i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; ser för närvarande ut att vara något lägre än förekomsten i västra Europa, men riskerar att närma sig de nivåer som finns i västra Europa, i takt med tillväxt och ökad trafikintensitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;P class="p936 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Persistenta organiska ämnen och tungmetaller - Generellt minskar nivåerna men fortfarande problem framförallt lokalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft2"&gt;Tidigare har det inte funnits ett samlat underlag för bedöma olika källors betydelse för de totala emissionerna av tungmetaller och POPs och hur åtgärder bör riktas. Ett sådant material kommer inom kort att kunna användas för sådana beödmningar. I kombination med en modell för att beräkna spridning och deposition av sådana ämnen inom EMEP kommer en mer övergripande utvärdering att kunna göras. Ännu saknas dock ett bra underlag för att bedöma förekomst i luft, vatten och andra delar av ekosystemen samt effekterna av tungmetaller och persisitenta organiska ämnen i CEE länderna, liksom i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Helt klart förekommer s.k. hot spots, där problemen är mycket allvarliga, men den generella utbredningen är inte känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Avfallsmängderna ökar - effektiva metoder att minska och hantera avfallet behövs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft2"&gt;Avfallsproblem anförs ofta av de olika &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; som ett av de allvarligaste när de själva beskriver sina problem. Någon enhetlig bild av avfallsproduktion inom länderna föreligger som tidigare nämnts inte. Avfallsmängderna per capita är för samtliga 10 länder sannolikt betydligt mindre än i västra Europa utifrån en enkel uppskattning av olika länders konsumtionsnivåer, men de ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft2"&gt;Avfall och avfallshantering prioriterades inte särskilt högt eller försummades kraftigt i de centralplanerade ekonomierna. Deponering på tipp var det helt dominerande sättet att ta hand om alla olika typer av avfall. Detta medförde bland annat att hushållsavfall och industriavfall (ofta miljöfarligt avfall) deponerades tillsammans på tippar. I många fall grävdes industriavfallet ner i marken inom anläggningarna. Antalet okända eller illegala tippar var och är fortfarande stort. Ett särskilt problem utgörs av de stora mängder av olika typer avfall som de sovjetiska trupperna lämnade kvar på sina baser när de drogs hem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;Ansökarländerna står nu inför problemen att dels ta hand om allt gammalt lagrat/nedgrävt avfall dels utveckla en modern avfalls- hantering i enlighet med de principer som etablerats inom EU. I detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p938 ft2"&gt;sammanhang gäller det också att om möjligt stå emot och kunna hantera det ökande inflöde av förpackningar och förpackningsavfall som den ökande handeln med Västeuropa kommer att ge upphov till. Samtidigt skall man komma ihåg att även &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; står inför mycket stora problem på avfallsområdet som det kommer att ta många år innan man kunnat lösa. Ländernas insikt om detta avspeglas bland annat i de svårigheter man haft att enas om ett direktiv rörande avfallstippar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Naturvård och biologisk mångfald - ansökarländernas stora tillgång&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft2"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; avier om ansökarländerna har samtliga länder betydande naturresurser i form av biologisk mångfald. Denna skulle utgöra en tillgång för unionen om länderna blir medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft2"&gt;Genom att stora markområden i de aktuella länderna under tidigare år varit militära områden och därmed undandragits exploatering och allmänt tillträde har dessa erhållit ett effektivt skydd. Ansökarländerna har dessutom en lång tradition på naturvårds- området. Redan före de politiska förändringarna fanns lagstiftning som i många av länderna och till sin omfattning var lika långt gående som motsvarande lagstiftning i de västeuropeiska länderna. Olika kategorier av skyddade områden (naturreservat, nationalparker, etc.) fanns. En viktig skillnad var emellertid att man i huvudsak inriktade naturvårdsarbetet på att skydda orörda naturtyper (urskogar, våtmarker, etc.) och i mindre omfattning på att skydda t.ex. traditionella odlingslandskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att området naturvård och biologisk mångfald är den sektor inom miljöområdet där ansökar- länderna kommer att ha minst problem att uppfylla &lt;NOBR&gt;EU-kraven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p941 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förväntad emissionsutveckling i ansökar- länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;P class="p942 ft89"&gt;För att uppskatta betydelsen av framtida förändringar i utsläpp kan nuvarande lagstiftning jämföras med den som skulle gälla vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt; Vi har valt att studera förhållandena i Polen och Tjeckien närmare, dels eftersom vi haft tillgång till nödvändiga data, dels eftersom dessa länder är de som betyder mest för situationen inom EU. Underlag för att göra dessa uppskattningar föreligger delvis i nationella rapporter, t.ex. den polska utredningen som ingår i denna studie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft4"&gt;Svaveldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft2"&gt;För svaveldioxidutsläppen är energiproduktionen i stora anläggningar den viktigaste källan i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt; I Polen bidrar denna källa för ca 57% av svaveldioxidutsläppen och den lokala förbränningen för ca 22%. Motsvarande uppgifter för Tjeckien är 51% respektive 23%. Förbränningen sker huvudsakligen med kol, som finns i stora lager. Omfattande investeringar för att begränsa utsläppen av svavel- och kväveoxider från fasta förbränningsanläggningar genomförs framförallt i dessa länder, men i viss utsträckning sker investeringar även i de övriga &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;För närvarande är den tillåtna emissionen av svaveldioxid vid nya anläggningar &amp;gt; 500 MW i Polen 200 g/GJ, vilket motsvarar ca 540 &lt;NOBR&gt;mg&lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft39"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt; &lt;/SPAN&gt;jämfört med EU:s 400. För NO x har Polen ett något strängare krav än EU, 170 g/GJ motsvarande ca 460 &lt;NOBR&gt;mg &lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;m&lt;SPAN class="ft39"&gt;-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt; &lt;/SPAN&gt;jämfört med EU:s 650. EU:s lagstiftning på luftvårdsområdet är i många fall strängare än nuvarande lagstiftningen i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt; Men viktigt är också hur lagstiftningen implementeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Genom att anpassa de stora förbränningsanläggningarna till EU- krav, som motsvarar effektiv rökgasrening, ca 90% reningsgrad, kan ungefär en halvering av SO &lt;NOBR&gt;2-utsläppen&lt;/NOBR&gt; erhållas. Genom att även reducera mer småskaliga förbränningsutsläpp, som i dagens läge bidrar med drygt 20% i de båda länderna, kan ytterligare reduktioner uppnås. I Polen pågår ett visst arbete med att påverka utsläppen från såväl bostadsuppvärmning som industriell förbränning. Man planerar att använda, med polska mått mätt se, lågsvavliga kol med 0.6 - 0.8% S. För bostadsuppvärmning planeras naturgas ersätta koleldningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft2"&gt;För att uppfylla det andra svavelprot okollet är en &lt;NOBR&gt;66%-ig&lt;/NOBR&gt; minskning nödvändig för Tjeckien. Från 1994 ska utsläppen minska från ca 1.3 miljoner ton per år till ca 630.000 ton per år år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft2"&gt;För Polen ska utsläppen under samma tid minska med i det närmaste 50%, från drygt 2.6 miljoner ton till ca 1.4 miljoner ton. Svavelprotokollets mål förefaller därför möjliga att nå. Ytterligare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p946 ft2"&gt;utsläppsminskningar kan sannolikt i viss grad erhållas genom energieffektiviseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft4"&gt;Kväveoxider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft2"&gt;Åtgärderna mot kväveoxider i Europa drivs av flera faktorer: hälsoeffekter av kvävedioxid i tätorter, förekomst av fotokemiska oxidanter (marknära ozon), samt effekter av kvävenedfall i form av försurning och eutrofiering av land- och havsmiljö. I ännu större utsträckning än för svavel styr utsläppen i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; halter och deposition inom EUs område. Mindre än 10% av depositionen inom EU härrör från Polen, Tjeckien och andra &lt;NOBR&gt;CEE-länder.&lt;/NOBR&gt; Polen och Tjeckien uppskattas bidra med ca 2% vardera, som ett medevärde över hela EU:s område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft2"&gt;I tabell xx har sammanställt de länder för vilka redan fattade beslut och nationella mål ger minskade nivåer. De länder som inte finns på listan antas i dagens läge antingen bibehålla sina utsläppsnivåer eller öka utsläppen till år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft2"&gt;Tabell xx Minskning i NOx utsläpp &lt;NOBR&gt;1994-2010&lt;/NOBR&gt; i de Europeiska länder för vilka nationella mål ochimplementeradEU- lagstiftning beräknas ge förbättringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p949 ft0"&gt;77%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td118"&gt;&lt;P class="p746 ft0"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p949 ft0"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Slovenia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft0"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft0"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft0"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p951 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p950 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p950 ft0"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Vitryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p950 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p952 ft2"&gt;Av tabellen framgår att emissionerna i de flesta länderna på listan uppskattas minska med &lt;NOBR&gt;20-30%&lt;/NOBR&gt; jämfört med dagens nivåer. De flesta av dessa är &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; En del länder har egna mycket omfattande åtaganden, t.ex. Nederländerna, vars utsläpp planeras minska med nästa 80%. Österrike och Schweiz kommer relativt långt ner på listan, men de har lyckats minska sina utsläpp med 25 - 30% före 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft22"&gt;I CEE länder med relativt stora utsläpp förväntas i dagens läge inga förändringar eller alternativt antas utsläppen komma att öka. För att reducera utsläppen av NO x från stora förbränningsanläggningar i Polen och Tjeckien, skulle ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kunna ge en viss förbättring i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p740 ft2"&gt;storleksordningen 20 - 30%. Minskade NOx utsläpp i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; kommer, som nämnts dock knappast att påverka situationen i EU. Liksom för svavel förekommer vissa skillnader mellan regioner, men totalt sett har EU relativt litet att vinna på att &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; tillämpar &lt;NOBR&gt;EU-regler.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft2"&gt;För att minska NO x utsläppen ytterligare i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; krävs åtgärder även inom transportsektorn. Inom EU pågår just nu arbete med åtgärder på transportsidan dels via fordonstekniska åtgärder, dels via förbättrad bränslekvalitet. De åtgärder som idag planeras att införas till år 2010 kan uppskattas, i enlighet med beräkningarna inom &lt;NOBR&gt;Auto-Oil-projektet,&lt;/NOBR&gt; ge ungefär &lt;NOBR&gt;40-50%&lt;/NOBR&gt; minskning av trafikutsläppen av NOx. Enligt den danska utredningen är det realistiskt, mot bakgrund av erfarenheterna från Västeuropa, att förvänta att utsläppen av kväveoxider från transportsektorn kommer att minska med ungefär 50 procent om gällande &lt;NOBR&gt;EU-krav&lt;/NOBR&gt; rörande utsläpp från fordon uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Under förutsättning att transportsektorn bidrar med &lt;NOBR&gt;30-40%&lt;/NOBR&gt; av de totala NOx utsläppen i länder som Polen och Tjeckien, skulle transportsidans NO&lt;SPAN class="ft63"&gt;x &lt;/SPAN&gt;reduktioner kunna bidra med en minskning av de totala NOx utsläppen i storleksordningen &lt;NOBR&gt;10-20%.&lt;/NOBR&gt; Som visats betyder dock dessa utsläppsförändringar inte särskilt mycket för EU som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft2"&gt;Ammoniak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft2"&gt;För att minska depositionen av kväve över land och hav är åtgärder mot det reducerade kvävet - ammoniakutsläppen - lika viktiga som åtgärder mot utsläppen av kväveoxider. I dagens läge finns dock inga internationella överenskommelser om att minska utsläppen till luft från jordbruket, som är den helt dominerande källan. EU har inga direktiv som kraftfullt riktar sig mot ammoniakutsläpp. HELCOM har utfärdat rekommendationer om gödselhantering, med tanke på minskad ammoniaktillförsel till Östersjön. Nationella strategier finns dessutom i flera länder inklusive Sverige. Sammantaget förväntas inga stora förändringar av dessa. I samband med nytt kväveprotokoll inom LRTAP och EUs försurningsstrategi förväntas dock även ammoniakproblematiken att inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Tungmetaller och POPs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;P class="p955 ft2"&gt;Deposition och anrikning i landmiljön av kvicksilver och persistenta organiska ämnen orsakas till stor del av transporter på regional skala. Utsläppen i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; är idag ofullständigt karterade, men den framtida trenden är sannolikt minskande. För kadmium och bly har, som nämnts, den regionala spridningen minskat kraftigt i betydelse. För kvicksilver och POP kan luftutsläpp från &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; ha viss påverkan på EUs landmiljö. Grovt uppskattat torde denna dock inte överstiga vad som är fallet för svavel. För kvicksilver torde en jämförelse med svavel vara högst relevant, p.g.a. de samtidiga emissionerna av svael och kvicksilver från kolförbränning inte minst i Polen och Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;Vattenutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft2"&gt;Utsläpp till vatten från &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; som förorenar floder, sjöar och hav kan påverka situationen inte bara i det egna landet utan i ett eller flera närbelägna länder. Förutom effekter på miljön i Östersjön, påverkas till exempel miljön i floder som till exempel Oder av vad såväl Tyskland som Polen släpper ut. Detta utgör ett bilateralt problem som kan påverkas av en striktare lagstiftning och ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt; Trenderna för framtiden är minskande utsläpp, se vidare under påverkan på Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Globala effekter - växthuseffekten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;Uppskattningar av växthusgasutsläppen är i dagens läge ofullständiga och delvis mycket osäkra. För flera länder, inklusive &lt;NOBR&gt;CEE-länder,&lt;/NOBR&gt; föreligger frågetecken såväl för utsläppen av koldioxid som för utsläppen av metan och lustgas. Bedömningen ur miljöeffektsynpunkt av gjorda och planerade nedskärningar blir därför osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;Flertalet av ansökarländerna har ratificerat klimatkonventionen. Hittills har det mål som uppställts på internationell bas - att frysa utsläppen på 1988 års nivå fram t ill år 2000 för att därefter minska - har varit relativt lyckosam i flera &lt;NOBR&gt;CEE-länder,&lt;/NOBR&gt; bl.a. Polen, där ca 25% minskning uppnåtts mellan 1989 och 1995. Generellt uppskattas i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; en 20% minskning, jämfört med 1988 års utsläpp. Till del beror nedgången på den ekonomiska tillbakagången inder 1990- talet, till del på energieffektivisering och andra mer aktiva åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft2"&gt;För att minska utsläppen vidare föreligger osäkerheter om vilka krav som kan komma att ställas. Strategier för fortsatt minskning har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p956 ft2"&gt;utarbetats bl.a i Polen. Här uppskattas energieffektiviseringar i industri och bostadssektor samt övergång från kol till naturgas och förnybara bränslen. Även skatter och avgifter planeras att användas för att motverka utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft2"&gt;Sannolikt kommer &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; vara tvungna att leva upp till de kommande &lt;NOBR&gt;EU-målen.&lt;/NOBR&gt; En potential bedöms finnas för energieffektivisering och energibesparing i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna,&lt;/NOBR&gt; sannolikt större potential än i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Sådana åtgärder kommer sannolikt att skyndas på vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde,&lt;/NOBR&gt; men hur stora minskningar som kan uppnås kan i dagens läge inte uppskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft2"&gt;Ytterligare motverkan av växthuseffekten förväntas genom minskade utsläpp av koldioxid och metan från avfallsdeponering, när länderna kommer att uppfylla EUs planerade direktiv för avfallstippar. Den danska utredningen uppskattar utsläppsminskningen i CEE- länderna till mellan &lt;NOBR&gt;60-70%&lt;/NOBR&gt; av nuvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft2"&gt;Slutsatsen blir att även om inte nyttan med nedskärningarna kan kvantifieras så kommer ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; sannolikt att påskynda processer som är positiva för att reducera utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft4"&gt;Globala effekter - nedbrytning av ozonskiktet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft2"&gt;Produktion av ämnen som skadar ozonskiktet sker bl.a. i Polen, Tjeckien och Rumänien. Konsumtionen av sådana kemikalier i de flesta CEE länderna har dock kraftigt minskat, i storleksordningen 75 - 80% mellan 1986 och 1994. Trots detta uppfyller länderna inte fullt ut åtaganden enligt Montrealprotokollet. Ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; skulle komma att skärpa kraven på &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; vad gäller bl.a. &lt;NOBR&gt;CFC-föreningar&lt;/NOBR&gt; och trikloretan, men en avveckling av aktuella ämnen samt omställning av processer som utnyttjar dessa ämnen, kommer att vara kostsam.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;5 Miljötillståndet i Leningrad- och Kaliningradområdena, Karelen, Murmansk området, Vitryssland och Ukraina&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Leningrad and Kaliningrad områdena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft2"&gt;Någon sammanfattande beskrivning av miljötillståndet föreligger sannolikt inte. Tre föroreningskomponenter utpekas som de allvarligaste; partiklar (stoft), kvävedioxid samt fenol (!). Det är osäkert hur dessa mätningar kan bedömas och användas. Allmänt anges att luftkvaliteten i städerna är tillfredsställande och att inga stora förändringar skett den sista femårsperioden. Ett starkt föroreningstryck på Finska Viken via atmosfären rapporteras från förstäder till St. Petersburg. Den intensiva trafiken sägs stå för de största bidragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Även om man rapporterar om en allmän nedgång från 1993, så är utsläppen till vatten fortfarande mycket stora från dessa områden. Problem föreligger, då nästan allt förorenat vatten går ut orenat i Finska Viken via avvattningen av floden Neva som starkt förorenas av storstaden St Petersburg. Det gäller såväl näringsämnen och organisk substans som tungmetaller och organiska miljögifter. Via internationellt bistånd pågår en kartläggning av förorenings- situationen, vilken ska leda till årgärdsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft2"&gt;Sammanfattningsvis är informationen om miljötillståndet i området knapphändig och svårtolkad. Stora vattenföroreningsproblem föreligger helt klart, medan förekomsten och utbredningen av luft- föroreningar inte kan bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Karelen and Murmansk&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;För Karelen och Murmansk saknas ett bra underlag. Kolahalvöns stora utsläpp av främst svaveldioxid och tungmetaller dominerar bilden, men även andra utsläpp är av betydelse. Utsläppen sker nära gränsen till såväl Norge son Finland och områden i dessa länder påverkas starkt, liksom den lokala miljön. Genom bilaterala studier och studier över Nordkalotten har luftföroreningsmätningar och undersökningar av miljöeffekter utförts. Klara effekter på vegetation i Nordnorge, norra Finland och i Ryssland inom en area av 2.000 km&lt;SPAN class="ft40"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Renlaven saknas helt inom detta område. Huvudsakligen orsakas effekterna av SO&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och tungmetaller. Från smältverket i Nikel, Pechenga har svaveldioxidemissionerna minskat från 365.000 ton 1985 till 254.000 ton 1993.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vitryssland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft2"&gt;Det helt överskuggande miljöproblemet i Vitryssland är effekterna av &lt;NOBR&gt;Tjernobyl-olyckan&lt;/NOBR&gt; då 22% av landytan blev kontaminerad av radioaktivt nedfall. I övrigt anför Vitryssland luftkvaliten i städerna, grundvatten och avfallshantering som sina prioriterade miljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Vitryssland är enligt EMEP:s beräkningar en nettoimportör av luftföroreningar och beräkningar av nedfallet visar att de egna utläppen är förhållandevis små, t ex. ammoniak (35% av det totala), NO&lt;SPAN class="ft79"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;(6% av det totala) och svavel (14% av det totala). Luftföroreningsemissionerna har minskat betydligt (SO &lt;SPAN class="ft79"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;58%, NO&lt;SPAN class="ft79"&gt;x &lt;/SPAN&gt;30%, VOC 19%) mellan 1991 och 1995. Utsläppen per capita av SO &lt;SPAN class="ft79"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;är lägre än i flertalet ansökarländer och även lägre än i Storbrit tannien men högre än i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Utsläpp till vatten av förorenat vatten har också minskat med ca 30% mellan 1990 och 1995. Den största minskningen gäller oljeprodukter &lt;NOBR&gt;(-63%),&lt;/NOBR&gt; fosfor &lt;NOBR&gt;(-62%),&lt;/NOBR&gt; ammonium &lt;NOBR&gt;(-37%),&lt;/NOBR&gt; sulfat (28%) och BOD &lt;NOBR&gt;(-23%).&lt;/NOBR&gt; Samtidigt rapporteras om en mycket stor ökning av utsläppen av kväve på över 250% och koppar 30%!KOLL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Ukraina&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Ukrainas viktigaste miljöproblem anses vara luftkvalitén i städer och kring större industrier. Antalet stationära anläggningar har ökat samtidigt som emissionerna har minskat 34% sedan 1990. Vidare har trafikemissionerna i städerna ökat kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;Kapaciteten att rena vatten är mycket låg och ett stort problem föreligger i städer att rena dricksvatten och avloppsvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft2"&gt;Ett tredje allvarligt miljöproblem utgör fast avfall som för närvarande dumpas på land. Av allt avfall i Ukraina står hushållen bara för 3% (jämför Japan 19% och Tyskland 26%).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p960 ft1"&gt;6 Major environmental problems in the associated countries within policy sectors&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p961 ft2"&gt;The environmental situation in the associated countries, as described by the countries themselves or by the EU Commission, are summarized below. In table 3.19 an overview of the different problems is presented.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft3"&gt;Tabell 3.19 Sammanfattning av viktiga miljöproblem i ansökarländerna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Sektorvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Indus-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Trans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Dricks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;tri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;port&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;lopps&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-vatten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;vatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p746 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p511 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p746 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p746 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Hotvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Försur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Luft-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;Biolog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;göd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;kvali-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;mång-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;tet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;fald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p293 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p745 ft10"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p0 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p745 ft0"&gt;Romänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p746 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p511 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p746 ft0"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p298 ft0"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft0"&gt;*) Biologisk mångfald nämns som en positiv miljöfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft2"&gt;Trots att elproduktionen i Estland minskat med mer än 50% sedan 1989 är utsläppen av koldioxid stora räknat per capita. De viktigaste källorna till detta är dels oljeskifferförbränning, men även industriella utsläpp från cementproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft2"&gt;Oljeskifferförbränningen för energiproduktion är en stor utmaning att komma till rätta med. Inte bara stora koldioxidutsläpp,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;P class="p966 ft2"&gt;utan även stora utsläpp av svaveldioxid erhålles. Estland har genom skifferförbränningen så stora utsläpp att landet fortfarande är nettoexportör av svaveldioxid. Betydande insatser som t.ex. rökgasrening och partikelfilter är nödvändiga. Oljeskifferutnyttjandet förorsakar också giftigt läckage från askavfallsupplag och förorening av jordbruksmark, regeringen överväger för närvarande att ersätta de gamla anläggningarna med ny teknik, men någon tidsplan har ännu inte fastställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;Vattenproblemen är betydande, men en utbyggnad pågår av avloppsvattenreningen. Hittills har man lyckats bygga ut i sådan omfattning att utsläppen av organiska ämnen minskat med 80% och utsläppen av fosfor och kväve med 50 repektive 25% sedan 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft2"&gt;Under årens lopp har det i Estlands samlats betydande mängder avfall, inklusive militärt, industri och miljöfarligt avfall. Deponering på tipp är den dominerade formen för avfallshantering. En av de viktigaste frågorna för framtiden är att minska avfallsmängderna samt att bygga ut infrastrukturen för att ta hand om det avfall som produceras. Som nämnts bidrar den omfattande oljeskifferhanteringen även till avfallsproblemen. Även vissa problem med radioaktivt avfall föreligger i samband med bl.a. avvecklingen av militära anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;I Estland finns betydande resurser i form av biologisk mångfald i marina, limniska och skogliga ekosystem, men även i biotoper påverkade av människan, t.ex. betade strandängar, slåttermarker utefter vattendrag samt alvarmarkerna på Ösel och Dagö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft2"&gt;Miljöproblemen i Lettland är mindre allvarliga än i övriga delar av regionen. De problem som finns är koncentrerade till så kallade hot spots. Jämfört med Estland och medelvärdet över Europa är t.ex. koldioxidutsläppen i Lettland små. Bl.a. beror detta på att energipro- duktionen i Lettland utnyttjar en förhållandevis stor andel förnybara energikällor, t.ex. vattenkraft och ved samt torv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft2"&gt;Ytvattenkvaliteten är, särskilt på grund av kommunala avloppsutsläpp, fortfarande ett problem. Eutrofieringen är det främsta vattenrelaterade miljöproblemet. Utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsavtten, samt läckage från jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p968 ft2"&gt;Med undantag av de problem som förorsakas av trafiken i Rigaområdet anses luftförorening inte vara något problem i landet. Statistik över transportsektorn saknas dock, varför det inte har varit möjligt att uppskatt trafikens andel av utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft2"&gt;Avfall och avfallshantering är prioriterade problem. Avfalletet deponeras huvudsakligen på tippar. Många av dem sköts på ett otillfredsställande sätt och är lokaliserade helt utan häsyn till omgivningens geologi och hydrologi. Insatserna för framtiden gäller främst att ta hand om gamla tippar med farligt avfall och att hantera ökande mängder hushållsavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft2"&gt;Även i Lettland finns en rik biologisk mångfald, med oexploaterade kuststräckor och stora områden med sumpskogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Litauen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft2"&gt;Miljöproblemen är även i Litauen mindre allvarliga än i övriga delar av regionen. Nedgången inom industri och jordbruk har lett till minskade föroreningsnivåer bl.a. i vattenmiljön. Ytterligare minskaningar förväntas i takt med att reningsverk under byggnad tas i drift. Vattenföroreningarna är dock fortfarande det mest akuta miljöproblemet. Förorening av &lt;NOBR&gt;flod-,&lt;/NOBR&gt; grund- och kustvatten genom utsläpp från tätorter och läckage från jordbruket är särskilt allvarligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft2"&gt;Miljöstrategin innefattar energisparande, energieffektivisering samt utveckling av förnybara källor. Tills vidare sköts energiproduk- tionen till stor del via kärnkraftverket Ignalina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Avfallssituationen i Litauen liknar den i övriga delar av Baltikum, med ökande avfallsmängder och en otidsenlig avfalls- hantering. Även det farliga avfallet är ett problem. Det dumpas på olämpliga kommunala avfallstippar eller förbränns i förbrännings- anläggningar, som inte uppfyller EU:s krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft2"&gt;Liksom övriga baltiska länder har Litauen ekosystem med rik biologisk mångfald. Sjöar, floder, kustekosystem, skogar, våtmarker ängs- och hagmarker samt dynlandskap som exempel på rika biotoper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;P class="p934 ft2"&gt;Trots att Polen utvecklat ett av de mest avancerade sätten att arbeta med miljövårdsfrågorna i regionen, så har Polen fortfarande allvarliga miljöproblem. De viktigaste områdena är avloppsvatten- och luft- vårdssektorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft2"&gt;Utsläppen av koldioxid från energiproduktion är mycket stora i ett Europeiskt perspektiv, särskilt om utsläppen räknas per brutto- nationalprodukt. Även för flera andra föroreningar är utsläppen förhållandevis stora. Koleldade kraftverk är fortfarande ett problem med stora utsläpp av svaveldioxid och partiklar. Transportsektorn svarar för i storleksordningen 20 &lt;NOBR&gt;-25%&lt;/NOBR&gt; av de totala utsläppen av koldioxid och kväveoxider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft2"&gt;Utsläppen av föroreningar från industrin, som minskade kraftigt i samband med den ekonomiska tillbakagången, har dock inte ökat igen i samma takt som den ekonomiska tillväxten. Detta beror på ett stort investeringsprogram, rekonstruktion av industrisektorn samt effekten av de ekonomiska styrmedel som infördes efter 1989.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Polen har kanaliserat betydande resurser till vatten- och avloppssektorn. Sedan 1989 har man moderniserat eller byggt 300 nya avloppsreningsverk. Ytterligare stora investeringar kommer emellertid att krävas mot bakgrund av att de polska floderna rinner ut i Östersjön, ett känsligt område där det krävs hög standard på behandlingen av avloppsvatten. Man har haft viss framgång när det gällt att minska föroreningsbelastningen från jordbruket på vattendragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft2"&gt;Polen är ett av de länder i Europa som producerar mest avfall. Kolbrytning tillsammans med slagg från metallverk är de stora avfallsproducenterna. Det kommunala avfallet (13 milj. ton) utgör bara en tiondedel av det industriella (122 milj. ton). nästan allt avfall deponeras på tipp utan någon separering. De kommunala tipparnas kapacitet håller på att ta slut och det är svårt att finna nya.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft2"&gt;Avfallsförbränning ses som ett sätt att ta hand om avfallets energivärde och samtidigt minska annan energiproduktion och därmed sammanhängande utsläpp till luft. Även hanteringen av farligt avfall behöver förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kemikaliehanteringen kan bli ett framtida problem om inte lämpligt administrativt system byggs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft2"&gt;Polen har bevarat en rik flora och fauna och områden med unika naturvärden. Trots att en stor del av landet används för jordbruks- ändamål så har förekomsten av traditionellt lågintensivt jordbruk medfört att stora områden kunnat bibehålla sin mångfald vad avser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;P class="p972 ft2"&gt;såväl växter och djur som landskapstyper. Bevarande av den biologiska mångfalden är ett av fyra prioriterade områden i den polska nationella miljöpolitiken. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; avi finns i Polen fortfarande en del områden med stora naturvärden som skulle utgöra en tillgång inom en utvidgad Europaunion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Tjeckien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft2"&gt;Den stora utmaningen för Tjeckien på miljöområdet är luftföroreningarna. Även om betydande framsteg gjorts för att reducera utsläppen från förbränning (mellan 1989 och 1994 minskade utsläppen av SO2 med 36%, utsläppen av NOx med 60% och av partiklar med 49%) så är utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider fortfarande stora och kräver ytterligare åtgärder inom &lt;NOBR&gt;industri-,&lt;/NOBR&gt; transport och energisektorerna. Det finns ett antal industriregioner som är i nedgång där miljöproblemen är särskilt allvarliga (black spots). Mest uppmärksammad är den tjeckiska delen av den Svarta Triangeln och Ostrava.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft2"&gt;Tippning av miljöfarligt avfall och fast avfall under okontrollerade former är ytterligare ett stort problem som man ärvt från tiden före 1989.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Slovakien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft2"&gt;De allvarligaste problemen är föroreningar av grund- och ytvatten, avfallshantering och den lokala luftkvaliteten. Miljökvaliteten har förbättrats betydligt främst tack vare omstruktu- reringen av den tunga industrin. Särskilt luftföroreningarna från tung industri har minskat avsevärt sedan 1989 och problemområdena är idag begränsade till några viktiga industriområden (Bratislava, Kosice, Banka Bystrica).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft2"&gt;Allvarliga problem finns inom vattensektorn. Dessa beror särskilt på att en liten andel av befolkning är ansluten till avloppsvattensystemen och på ofta stora okontrollerade utsläpp från industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft2"&gt;Förbättringar har skett när det gäller hanteringen av farligt avfall och av hushållsavfall. Problemen är emellertid fortfarande betydande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p973 ft2"&gt;och befintliga anläggningar för behandling eller lagring är otillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft2"&gt;Nya föroreningskällor som har börjat göra sig märkbara t.ex. trafiken och den lätta tillverkningsindustrin, kräver åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Ungern&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft2"&gt;Samtidigt som Ungerns miljöproblem är mindre allvarliga jämfört med många andra länders i regionen och skillnaderna inom landet mindre uttalade, så står landet trots detta inför en stor utmaning när det gäller att lyfta landets regler inom områdena vatten, avfall samt beträffande luftkvalitet till EU:s nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Förändringar i användningen av bränslen och omstruktureringar inom industrin har gjort att luftföroreningsemissionerna har minskat. Tätortstrafiken är emellertid den snabbast växande luftförorenings- källan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;Vattenkvaliteten, som hänger nära samman med jordbruket och som förvärras av bristen på avloppsvattenrening i många samhällen, är det stora problemet och kräver stora investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Avfallshanteringen har tidigare försummats och det finns problem när det gäller farligt avfall och hushållsavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Slovenien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft2"&gt;Det finns inga riktigt förorenade områden (environmental hot spots) i Slovenien. Det finns emellertid viktiga och i vissa fall växande problem främst vad gäller vattenkvalitet och avfallshantering, men också beträffande förorening av luft och mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bulgarien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;Miljöproblemen i Bulgarien är allvarliga och har ännu inte tacklats på ett effektivt sätt. Bulgarien har stora luftföroreningsutsläpp, särskilt av svaveldioxid och partiklar från kraftverk, tung industri,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p730 ft2"&gt;bostadsuppvärmning och motorfordon. Avfallshanteringen är ett annat allvarligt problemområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Rumänien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft2"&gt;Rumänien står inför mycket stora problem på miljöområdet. Detta gäller samtliga nyckelområden dvs. vattenkvalitet, avfallshantering samt föroreningar av luft- och mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft1"&gt;7. Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Påverkan på EU av utsläpp i &lt;NOBR&gt;CEE-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;Det är främst genom luftutsläpp, och i viss mån utsläpp till vattenmiljön via gemensamma floder och till hav som &lt;NOBR&gt;CEE-länder&lt;/NOBR&gt; och EU:s medlemsländer kan påverka varandras miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft2"&gt;För svavel och försurning kommer emissionsminskningar i ansökarländerna endast marginellt att påverka EU. Av de budgetar över föroreningstransporter i Europa som utarbetats inom EMEP, framgår att det i stort sett är två &lt;NOBR&gt;CEE-länder&lt;/NOBR&gt; som påverkar EU:s miljö; Polen och Tjeckien. Jämfört med flera stora EU- länder Tyskland, Storbritannien och Frankrike har &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; dock marginell betydelse. Detta gäller för svavel, och i ännu högre grad för kväveföreningar, såväl nitrat- som ammoniumdeposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Stoftutsläppen i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; skulle sannolikt reduceras avsevärt vid ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt; Härigenom kan även depositionen av alkaliskt stoft och baskatjoner kan minska avsevärt, vilket skulle kunna vara av viss i försurningssamnnhang och påverka närliggande regioner inom EU- området. Underlag saknas dock för en kvantitativ bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft2"&gt;Ozonhalterna över Europa i stort uppskattas endast att påverkas i mindre utsträckning av förväntade utsläppsförändringar i CEE- länderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Påverkan på Sverige av utsläpp i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;P class="p730 ft2"&gt;Sverige påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från andra länder, när det gäller de storskaliga effekterna av försurning och eutrofiering till följd av svavel- och kvävenedfall, samt effekter av ozonhalter. Den svenska miljön som helhet påverkas dock huvudsak- ligen av utsläpp från Västeuropa. Detta beror såväl på att utsläppen där är stora, som att de ligger i "rätt riktning" i förhållande till dominerande vindar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Svavel- och kväveoxidnedfallet i Sveriges kommer att gynnas mest av att de stora utsläpparländerna inom EU implementerar direktivet om svavel i bränsle och direktivet för stora förbränningsanläggningar samt ratificerar det andra Svavelprotokollet. För oxidanter förhåller det sig på ett likartat sätt, även om mer detaljerade uppskattningar inte kan göras utifrån tillgängliga data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft2"&gt;För de lokala luftföroreningsproblemen, står svenska utsläpp för den absolut största delen av föroreningsbidragen i tätortsluften och trafiken utgör där den helt dominerande källan. Tätortsluften i Sverige skulle vinna stort på att EU inför och implementerar regler för trafikutsläpp och ställer hårda krav på fordon och bränslekvalitet så att dessa utsläpp kan minskas effektivt även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft4"&gt;Påverkan på Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft2"&gt;Östersjön påverkas via luften främst av kvävenedfall samt nedfall av toxiska ämnen som tungmetaller och persistenta organiska ämnen. Den atmosfäriska tillförseln betyder ca 30% av den totala kvävetillförseln. En uppskattning av varifrån kvävenedfallet över Östersjön härrör visar att de nordiska länderna tillsammans stora bidragsgivare till Östersjöns kväve via luften. Tyskland ger dock de största bidragen. För att minska kvävetillförseln via atmosfären är det främst länder inom EU som är viktiga. Ammoniakutsläppen står för ungefär hälften av kvävetillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft2"&gt;Den stora tillförseln av kväve och andra föroreningar sker dock via vatten. Vattenförorening är ett stort problem i stora delar av Europa inklusive i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt; Utbyggnad av avloppsreningskapaciteten pågår i många områden, men &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; har i dagens läge inte hunnit riktigt lika långt med anslutning av kommunala och industriella avlopp till reningsverk som &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Den nedgång i utsläpp av fosfor, biologiskt material och ammonium, som observerats inom EU- länderna kommer samnnolikt att ske inom 10 - 20 år i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt; Ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; skulle kunna påskynda denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;P class="p141 ft4"&gt;Påverkan på andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft2"&gt;Flera av de länder som står utanför EU och som inte ansöker om medlemskap är nettoimportörer av luftföroreningar. Förutom EFTA- länderna Norge och Schweiz, är Vitryssland och Ukraina exempel på sådana länder. De huvudsakliga bidragen av svavel och kväve i Vitryssland och Ukraina kommer, förutom från länderna själva, från Ryssland. Miljön i Vitryssland och Ukraina skulle därför i det korta perspektivet endast erhålla mindre förbättringar av utsläppsned- skärningar i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft2"&gt;Norge och Schweiz är på grund av sitt läge mycket utsatta för föroreningspåverkan från &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Minskade utsläpp inom EU skulle vara mycket fördelaktiga för miljön i dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Fördelar av utsläppsminskningar för &lt;NOBR&gt;CEE-ländernas&lt;/NOBR&gt; egen miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft2"&gt;Den stora miljömässiga nyttan av &lt;NOBR&gt;CEE-ländernas&lt;/NOBR&gt; eventuella &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kommer miljön i de egna länderna tillgodo. Det gäller främst lokala föroreningsproblem med dålig luftkvalitet i tätorter, deposition av försurande ämnen, stoft, tungmetaller och persistenta organiska föreningar, vattenföroreningar och avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft2"&gt;För svaveldepositionen och därmed sammanhängande effekter finns mycket att vinna särskilt för de länder som har allvarliga försurningsskador, på mark och vegetation. Polen och Tjeckien är sådana länder. De har också relativt stora krav på sig att reducera utsläppen enligt det andra svavelprotokollet. En avsevärd depositions- minskning är också nödvändig om ekosystemen i dessa länder ska ha en chans till återhämtning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;För trafikrelaterade luftföroreningar och deras halter i luft, uppskattas en likartad utveckling som för NO x. Utsläppen i CEE- länderna är i dagens läge lägre än i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Utvecklingen för utsläppen från transportsektorn i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; kommer att styras av faktorer som ökningstakt för bilanskaffning, trafikarbete, transport- utveckling samt eventuella övergångsregler för fordonsutsläpp och bränslekvalitet, vid en &lt;NOBR&gt;EU-anslutning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Utsläpp av tungmetall och POP i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna&lt;/NOBR&gt; är liksom i EU- länderna endast delvis karterade och möjliga att uppskatta utvecklingen för. Sannolikt kommer dock utsläppen att minska bl.a. till följd av stoftreningsårgärder. Fortsatta problem kan dock tänkas föreligga vid s.k. hot spots.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;P class="p983 ft2"&gt;Slutligen kan det vara viktigt att påpeka att &lt;NOBR&gt;CEE-ländernas&lt;/NOBR&gt; miljö inte bara kommer att gynnas av att de egna utsläppen minskas. Även de nedskärningar som är under genomförande och planering inom EU kommer att minska föroreningsbelastningen i &lt;NOBR&gt;CEE-länderna.&lt;/NOBR&gt; Särskilt gäller detta för svavel- och kvävenedfall, oxidantbildning och utsläpp av globala föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p984 ft68"&gt;UTREDNINGEN OM EU:s UTVIDGNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft102"&gt;MILJÖKONSEKVENSERNA FÖR SVERIGE OCH ÖSTERSJÖOMRÅDET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft103"&gt;KÄRNKRAFTPRODUKTION, SÄKERHET, STRÅLSKYDD &amp;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft103"&gt;NUKLEÄR &lt;NOBR&gt;ICKE-SPRIDNING&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft104"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Inledning och bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kärnkraftproduktion i Sveriges ”närområde”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Euratomfördraget: Sammanfattning och konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kärnkraftsäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Strålskydd, miljö, hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Nukleär &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Kärnämneskontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Fysiskt skydd och transportsäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Illegal handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Nedläggning av kärnkraftproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft102"&gt;1. SAMMANFATTNING, SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft7"&gt;Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att analysera miljökonsekvenserna (och därmed förbundna ekonomiska konsekvenser) av EUs utvidgning för Sverige, för unionen som helhet och för kandidatländerna. Utredningen skall särskilt beakta de kandidatländer som i första hand påverkar miljön i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft7"&gt;Statens Kärnkraftinspektion (SKI) har givits uppdraget att analysera frågor i sammanhanget som avser kärnkraftproduktion och nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har givits uppdraget att analysera de frågor i sammanhanget som avser strålskyddd, miljö och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har rekommenderat att följande länder skall delta i en första omgång av förhandlingar, som påbörjas i början av år 1998: Cypern, Estland, Polen, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Av dessa har Slovenien, Tjeckien och Ungern kärnkraftverk för kraftproduktion. Av de fem kandidatländer som inte har rekommenderats för den första omgången av förhandlingar har fyra kärnkraft, nämligen Bulgarien, Litauen, Rumänien och Slovakien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Miljöpåverkan av &lt;SPAN class="ft68"&gt;kärnkraftproduktion &lt;/SPAN&gt;sker genom kontrollerade utsläpp av radioaktiva ämnen under normaldrift eller genom okontrollerade utsläpp i samband med olyckor. Utsläpp under normaldrift i kandidatländerna har idag liten miljöpåverkan och torde inte ytterligare minskas som en följd av anslutningen. Risken för olyckor och därmed för okontrollerade utsläpp är beroende av säkerhetsnivån hos kärnkraftverksamheten i respektive land. Flera EU- länder arbetar aktivt för att få till stånd en stängning av de kärnkraftverk som finns i kandidatländerna. Man kan dock misstänka att kandidatländerna har för dem starka skäl att behålla existerande kärnkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft7"&gt;Hantering av &lt;SPAN class="ft68"&gt;radioaktivt avfall &lt;/SPAN&gt;sker i anläggningar som i princip inte skiljer sig från anläggningar för andra steg i kärnbränslecykeln: I alla steg sker mekaniska och kemiska processer som måste hållas inneslutna för att radioaktiva ämnen inte skall spridas utanför anläggningen. I en anläggning för hantering eller lagring av radioaktivt avfall är riskerna för spridning av radioaktivitet mindre än i ett kärnkraftverk beroende på att tryck och temperaturer i anläggningen är avsevärt mycket lägre än i kärnkraftverket. Anläggningen för lagring av radioaktivt avfall skiljer sig dock från andra anläggningar därigenom att den skall fylla sin funktion under mycket långa tidsrymder. Omhändertagandet av radioaktivt avfall är ett stort problem i kandidatländerna. Riskerna förenade med detta avfall skulle kunna minskas genom medlemsskapet i EU. Långtidsförvaring av använt kärnbränsle innebär dessutom höga kostnader, särskilt med hänsyn till de relativt små kärnenergiprogram som kandidatländerna har. Därför kan ett alternativ vara gemensamma anläggningar för vissa delar av hanteringen bli nödvändiga. Om så blir fallet kan kapitel 5 i Euratomfördraget (om gemensamma anläggningar) aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft7"&gt;Inom EU finns gemensamma uppfattningar om hur &lt;SPAN class="ft68"&gt;kärnkraftsäkerhet &lt;/SPAN&gt;skall främjas och utvecklas, om hur dess nivåer skall mätas, samt om var rimliga band av säkerhetsnivåer skall ligga. Däremot finns ingen gemensam &lt;NOBR&gt;”EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för kärnkraftsäkerhet”. I kandidatländerna är dessa nivåer lägre än i EUs nuvarande medlemsländer. Risken för kärnkraftolyckor och eventuella konsekvenser i kandidatländerna kan minskas genom &lt;NOBR&gt;EU-anslutningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p997 ft7"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft68"&gt;strålskydd, miljö och hälsa &lt;/SPAN&gt;kan implementeringen av EUs miljöregler inom vissa områden i kandidatländerna förväntas bli kostnadskrävande och möjlig att förverkliga först på längre sikt. Miljöförhållandena kan även förväntas bli påverkade av en eventuell omställning av energisystemen i vissa kandidatländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft7"&gt;Implementeringen av EUs rättsakter inom miljöområdet kan förväntas ge dels ett bättre underlag för bedömningen av miljötillståndet i kandidatländerna, dels ett stärkt skydd och bättre bevakning av detsamma. Införlivande av kandidatländerna i den europeiska unionen ger möjlighet att dels kräva sanering av kontaminerade områden i dessa länder, dels förbättra skyddet mot olyckor som skulle kunna medföra frigörande av stora mängder radioaktiva ämnen. Vad gäller hotet mot miljön på lång sikt utgör omhändertagandet av radioaktivt avfall och då speciellt använt kärnbränsle och långlivat kärnavfall ett synnerligen stort problem för flera av kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft7"&gt;Hälso- och sjukvården kräver, speciellt i Baltländerna, stora investeringar. Utifrån strålskyddssynpunkt behöver hälso- och miljömedvetandet höjas på alla områden som berör joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning i Baltikumområdet, men även till viss del i övriga kandidatländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Illegal spridning &lt;/SPAN&gt;av kärnämne och av utrustning som kan användas för framställning av kärnvapen medför risker för miljöpåverkan genom användning av sådana vapen eller genom användning av kärnämne i terrorsyfte. Kärnämne och utrustning som kan användas för tillverkning av kärnvapen eller speciella terrorvapen finns i länder, som gränsar till kandidatländerna och risken ökar för illegal handel mellan dem och EU eller illegal transitering över den nya östliga gräns som bildas vid utvidgningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Vår &lt;SPAN class="ft68"&gt;övergripande bedömning &lt;/SPAN&gt;är att en anslutning till EU kommer att ha en &lt;SPAN class="ft68"&gt;positiv inverkan &lt;/SPAN&gt;på miljöpåverkan i kandidatländerna från aktiviteter med anknytning till kärnkraftpro duktion, andra steg i kärnbränslecykeln samt medicinsk och industriell användning av joniserande strålning. Vi vill dock peka på följande svårigheter och problem, men också på de möjligheter, som är kopplade till medlemsskap för kandidatländerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Genom en utvidgning med en eller flera av de kandidatländer som har kärnkraftproduktion kommer det att inom EU finnas olika nivåer av kärnkraftsäkerhet. Medlemsskap i EU kommer på sikt att kunna förbättra säkerheten i de nya medlemsländerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Omhändertagande av radioaktivt avfall är ett stort problem i kandidatländerna. Medlemsskap i EU kommer på sikt att kunna minska riskerna förenade med detta avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Risken för illegal spridning av kärnämne och av utrustning som kan användas för framställning av kärnvapen ökar vid en flyttning av EUs yttre gräns mot öster. Stödet till åtgärder för nukleär &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; från EU och dess nuvarande medlemsstater till de nya medlemmarna, liksom till staterna utanför den nya &lt;NOBR&gt;EU-gränsen,&lt;/NOBR&gt; måste därför stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Nedläggning av kärnkraftverk i kandidatländerna skulle medföra stora investeringar för ersättningskraft samt en omfattande miljöpåverkan från olje- och koleldade kraftverk som skulle ersätta kärnkraftverken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kandidatländerna får genom anslutning till EU tillgång till utrustning och procedurer som ger förbättrade möjligheter att minska radioaktiva utsläpp under normaldrift och att minska risken för utsläpp på grund av olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1004 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kandidatländernas redan genererade ”miljöskuld” vad avser strålskydd, miljö och hälsa kommer lättare att kunna åtgärdas genom anslutningen till EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Agenda 2000 ger en ofullständig bild av utvidgningens konsekvenser vad gäller kärnkraft, nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; strålskydd och hälsa, både vad gäller miljökonsekvenser och ekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Det kan inte tas för givit att de kandidatländer som har kärnkraftproduktion accepterar nedläggning av sina kärnkraftverk som villkor för medlemskap i EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft108"&gt;Rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vad gäller fortsatt &lt;/SPAN&gt;drift av olika anläggningar för kärnkraftproduktion &lt;SPAN class="ft7"&gt;(inkluderande bränsleframställning, el- och värmeproduktion i kärnkraftverk samt avfallshantering) rekommenderas att EU och dess nuvarande medlemsländer arbetar för att på sikt höja säkerhetsnivåerna i kandidatländerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vad gäller &lt;/SPAN&gt;ersättande av existerande kärnkraftanläggningar &lt;SPAN class="ft7"&gt;i kandidatländerna rekommenderas att EU i detalj klarlägger kostnaderna för att ersätta de existerande anläggningarna med fossileldade kraftverk eller med kärnkraftverk av modernare och säkrare konstruktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft7"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft68"&gt;strålskydd, miljö och hälsa &lt;/SPAN&gt;rekommenderas att EU och de nuvarande medlemsländerna bidrar till kunskapshöjande i kandidatlänerna och till de investeringar som är nödvändiga både för att ta om hand existerande radioaktivt avfall och för att rusta upp inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft7"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft68"&gt;skydd mot illegal spridning &lt;/SPAN&gt;av kärnämne och känslig utrustning rekommenderas att EU och de nuvarande medlemsländerna ger ett fortsatt starkt stöd till icke- spridningsåtgärder i såväl kandidatländerna som i de övriga länder som ingick i det forna Sovjetunionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft102"&gt;2. INLEDNING OCH BAKGRUND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft7"&gt;Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att analysera miljökonsekvenserna (och därmed förbundna ekonomiska konsekvenser) av EUs utvidgning för Sverige, för unionen som helhet och för kandidatländerna. Utredningen skall särskilt beakta de kandidatländer som i första hand påverkar miljön i Sverige och översiktligt relatera till situationen för övriga kandidatländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft7"&gt;Statens Kärnkraftinspektion (SKI) har givits uppdraget att analysera frågor i sammanhanget som avser kärnkraftproduktion och nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har givits uppdraget att analysera de frågor i sammanhanget som avser strålskyddd, miljö och hälsa. SSI har svarat för kapitel 6 (Strålskydd, miljö, hälsa) i denna rapport samt för motsvarande delar av Sammanfattningen, kapitel 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;I kommittédirektiven sägs följande om kärnkraftproduktionen i kandidatländerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft7"&gt;”Mot bakgrund av de ändrade säkerhetskrav som kan komma att ställas, skall utredningen analysera vilka konsekvenser ett medlemskap i EU kommer att få vad gäller minskad eller bibehållen kärnkraftproduktion i kandidatländerna. Därvid skall bedömas miljökonsekvenserna såväl som kostnaderna av övergången till annan energipro duktion, om kärnkraftsanvändningen som en följd av medlemskapet kommer att minska. Utredningen skall också översiktligt analysera konsekvenserna av en tillämpning av Euratomfördraget i kandidatländerna.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har i sin ”Agenda 2000 - For a stronger and wider union”, som offentliggjordes 16 juli 1997, rekommenderat att bara sex kandidatländer skall delta i en första omgång av anslutningsförhandlingar, som påbörjas i början av 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft109"&gt;SKI har till Miljödepartementet inkommit med synpunkter på kommissionens Agenda 2000 (skrivelse av &lt;NOBR&gt;1997-08-06,&lt;/NOBR&gt; SKI referens 1.542/971060). SKIs synpunkter i remissen sammanfaller i mycket med vad som sägs i denna rapport. SKI påpekar särskilt i remissen att kommissionen inte har behandlat följande frågor i tillräcklig omfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Konsekvenserna för Unionen av att kärnreaktorer som så klart understiger önskvärd säkerhetsstandard kan komma att finnas inom Unionen, då ett eller flera av kandidatländerna blir medlemmar;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Kostnaderna för att ta hand om använt kärnbränsle och kärnavfall i kandidatländerna samt finansieringsmöjligheter;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Anslutning av kandidatländerna till existerande internationella överenskommelser avseende icke spridning av kärnvapen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Försörjning från Ryssland av kärnbränsle och reservdelar som inte tillverkas inom EU eller någon annan stans utanför Ryssland;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Illegal handel med kärnämne eller kärnteknisk utrustning eller smuggling av sådana varor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;De aktuella kandidatländerna, deras status vad gäller anslutning, samt deras situation vad gäller kärnkraft framgår av nedanstående tabell. Kolumnen CNS i tabellen avser läget för anslutning (ratificering) till den internationella Konventionen om kärnsäkerhet (Convention on Nuclear&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1021 ft7"&gt;Safety), som trädde i kraft i oktober 1996. Inget av länderna i fråga har ännu undertecknat konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p511 ft68"&gt;Kandidatländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td236"&gt;&lt;P class="p0 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p0 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p0 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p0 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p0 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;Första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;Kärnkraft-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;Ratifi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;omgången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;verk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;nukleär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;cering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td237"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft109"&gt;förhand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft109"&gt;verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft109"&gt;CNS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;ling med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;het&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Cypern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft109"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft113"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft109"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;JA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1022 ft7"&gt;Kandidatländerna har dessutom land- eller sjögränser med andra länder som har kommersiella kärnkraftverk eller andra civila eller militära nukleära verksamheter: Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Moldavien samt länderna i Kaukasus. Situationen i dessa länder har betydelse för bedömningen av de nukleära verksamheterna i kandidatstaterna av i först hand två skäl:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;En mycket stor olycka i en nukleär anläggning (kärnkraftverk eller annan typ) kan få allvarliga miljökonsekvenser på långt avstånd, inklusive i kandidatländerna, i Östersjöområdet och i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kärnämne och utrustning som kan användas för tillverkning av kärnvapen eller speciella terrorvapen finns i dess &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-kandidatländer&lt;/NOBR&gt; och risk finns för illegal handel mellan dem och EU eller illegal transitering över den nya östliga gräns som bildas vid utvidgningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;I Ryssland, Ukraina och Armenien finns kärnkraftverk av samma typer som i flera av kandidatländerna. De flesta av kärnkraftreaktorerna i kandidatländerna är dessutom av sovjetisk konstruktion och tillverkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft7"&gt;I det följande används i möjligaste mån de ord, uttryck och definitioner som definieras i den svenska lagen om kärnteknisk verksamhet (1984:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;kärnteknisk verksamhet &lt;SPAN class="ft7"&gt;avses:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;förvärv, innehav, överlåtelse, bearbetning, transport av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1030 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;utförsel ur riket av kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne, och utrustning eller material som har särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne eller som annars är av väsentlig betydelse för framställning av kärnladdningar, i den mån som regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft7"&gt;föreskriver, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft7"&gt;- upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket t illverka sådan utrustning eller sådant material som avses i 4c och som tillverkas inom riket, i den utsträckning regeringen föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;kärnteknisk anläggning &lt;SPAN class="ft7"&gt;avses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, lagring eller slutlig förvaring av kärnavfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;Med &lt;SPAN class="ft68"&gt;kärnämne &lt;/SPAN&gt;avses:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi, kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;kärnavfall &lt;SPAN class="ft7"&gt;avses:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning eller material eller annat som har blivit radioaktivt förorenat i en sådan anläggning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft102"&gt;3. KÄRNKRAFTPRODUKTION I SVERIGES ”NÄROMRÅDE”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft7"&gt;I tabellen nedan redovisas vilka kärnkraftverk som finns i kandidatländerna, deras reaktortyper, effekt och samt kärnkraftens del i elförsörjningen. Förläggningsplatserna för dessa reaktorer redovisas separat efter tabellen samt på bifogade karta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;Endast tre av de sex kandidatländer som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har föreslagit skall delta i den första förhandlingsomgången har kommersiell kärnkraft, nämligen Slovenien, Tjeckien och Ungern. Bland de kandidatländer som därigenom får vänta har fyra kommersiell kärnkraft, nämligen Bulgarien, Litauen, Rumänien och Slovakien. Av dessa har naturligtvis Litauen särskilt intresse för Sverige och Östersjöområdet i övrigt på grund av den geografiska närheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;till Ignalina kärnkraftverk och det omfattande svenska stödet till säkerhetsförbättringar där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft7"&gt;I tabellen redovisas också övriga länder som har kärnkraft med reaktorer av sovjetisk konstruktion. Det är viktigt att begreppet ”närområdet” ges en vid tolkning vid analys av miljökonsekvenser som är kopplade till kärnkraftpro duktion och nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; Anledningarna härtill gavs i Kapitel 2 ovan, men förtjänar att upprepas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;En mycket stor olycka i en nukleär anläggning (kärnkraftverk eller annan typ) kan få allvarliga miljökonsekvenser på långt avstånd, inklusive i kandidatländerna, i Östersjöområdet och i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kärnämne och utrustning som kan användas för tillverkning av kärnvapen eller speciella terrorvapen finns i dess &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-kandidatländer&lt;/NOBR&gt; och risk finns för illegal handel mellan dem och EU eller illegal transitering över den nya östliga gräns som bildas vid utvidgningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;I Ryssland, Ukraina och Armenien finns kärnkraftverk av samma typer som i flera av kandidatländerna. De flesta av kärnkraftreaktorerna i kandidatländerna är dessutom av sovjetisk konstruktion och tillverkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;De kärnkraftreaktorer som finns i listan är de som idag är i drift. Sedan Sovjetunionens upplösning har ett flertal scenarier för fortsatt kärnkraftutveckling i de nya staterna och i de tidigare satellitstaterna presenterats av både länderna själva och av internationella organisationer (EU; EBRD, Världsbanken, &lt;NOBR&gt;G-7-länderna).&lt;/NOBR&gt; Prognoserna från länderna själva har utmärkts av stor optimism om ekonomisk utveckling och behovet av framtida ny kärnkraft. Förslagen från de internationella organisationerna har utmärkts av en lika stor optimism beträffande möjligheterna att genom politiska påtryckningar förmå länderna ifråga att avveckla existerande kärnkraftverk av äldre typ och modifiera de nyare. Optimismen har i båda fallen kommit på skam och antalet kärnkraftverk i drift i länderna ifråga är idag detsamma som i början av år 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft7"&gt;Det är värt att notera att konsekvenserna av en mycket stor olycka i en nukleär anläggning (punkt 1 ovan) i dagsläget naturligtvis är oberoende av om anläggningen ligger i ett land som är anslutet till EU eller inte. Däremot kan de potentiella konsekvenserna komma att minskas på sikt genom att nya medlemsländer efter hand närmar sin nukleära säkerhetsnivå till de tidigare medlemmarnas. Vidare finns naturligtvis redan idag avsevärda risker för illegal handel med kärnämne eller utrustning som har sitt ursprung i länder öster om kandidatländerna. I det fallet ökar emellertid riskerna för varje kandidatland som ansluts och därmed flyttar EUs gräns österut och till kontakt med de länder som kan vara källor för illegal handel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1046 ft68"&gt;Kärnkraft i kandidatländerna, Ryssland, Ukraina och Armenien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft7"&gt;Reaktorer inom parentes i tabellen är ännu inte i drift men planeras att tas i drift senast år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;RBMK-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-sov-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p293 ft7"&gt;1000-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p591 ft7"&gt;440/213-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p591 ft7"&gt;440/230-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;jetisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;installerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;elproduk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;reaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;effekt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;tionen, %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p566 ft7"&gt;(1996)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;2x1500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;2370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;(2x1000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;4x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;2x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;2x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;(2x440)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;4x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1840&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft109"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;1x632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p813 ft113"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p867 ft113"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;2x1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;4x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;3538&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;1x635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p813 ft68"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;11x1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;7x1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;2x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;4x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p296 ft68"&gt;21242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;(1x1000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;(2x1000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td237"&gt;&lt;P class="p511 ft109"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;2x1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft113"&gt;11x1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft113"&gt;2x440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p296 ft113"&gt;13800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td239"&gt;&lt;P class="p867 ft113"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;(1x1000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Armenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;1 x 440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p813 ft68"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p867 ft68"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1048 ft7"&gt;Reaktorerna i ovanstående tabell är förlagda till följande platser:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td246"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td247"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;RBMK-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td249"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-sov-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p1049 ft7"&gt;1000-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p566 ft7"&gt;440/213-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p785 ft7"&gt;440/230-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;jetiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td258"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td259"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td260"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Visaginas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;(Temelin)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Dukovany&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Bohunice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Bohunice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;(Mochovce)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Paks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td256"&gt;&lt;P class="p511 ft109"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td258"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;Krsko&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Kozloduy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Kozloduy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Cernavoda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Armenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Metsamor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Kursk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Balakovo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Novovoro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Kola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td251"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td252"&gt;&lt;P class="p290 ft113"&gt;Smolensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft113"&gt;Kalinin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td253"&gt;&lt;P class="p290 ft113"&gt;nesh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td254"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;Novovoro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Sosnovy-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Novovoro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;nesh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Bor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;nesh, (Rostov)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Tjernobyl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Khmelnitski&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Rovno&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Rovno&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Zaporoche&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;”Södra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Ukraina”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Frågor rörande &lt;SPAN class="ft68"&gt;kärnkraftsäkerhet &lt;/SPAN&gt;behandlas i Kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1050 ft102"&gt;4. EURATOMFÖRDRAGET: SAMMANFATTNING OCH KONSEKVENSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft7"&gt;Euratomfördraget ingår i den ursprungliga treklövern av fördrag som slöts av de första EEC länderna: Frankrike, Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Fördraget har inget slutdatum, och kan inte sägas upp. Fördraget sk iljer sig i sin karaktär från &lt;NOBR&gt;EEC-fördraget&lt;/NOBR&gt; och kol- och stålunionen på så sätt att det till stor del består av bestämda regler, närmast liknande lagtext, jämfört med de övriga två som har funktionella bestämmelser vilka kan tillämpas i en utvecklingsprocess. Detta har medfört att Euratomfördraget kommit att bli mer avlägset från centrum i &lt;NOBR&gt;EU-konstellationen.&lt;/NOBR&gt; Den utveckling som kommit till stånd inom EU har helt byggt på bestämmelserna framför allt i &lt;NOBR&gt;EEC-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Flera initiativ har tagits för att omarbeta Euratomfördraget, eventuellt i form av ny text eller att inkorporera de bestämmelser som tillämpas i något av de andra fördragen. Det senaste initiativet som skulle ha medfört en omarbetning av Euratomfördraget gjordes inför &lt;NOBR&gt;Maastricht-konferensen&lt;/NOBR&gt; där man framlade förslag om en gemensam energipolitik inom &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Skillnaderna mellan medlemsländerna var emellertid för stora och man fick frångå försöken att bilda en gemensam energipolitik, vilket senare formellt beklagats av &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft7"&gt;Euratomfördraget tillkom med huvudsyfte att säkra likvärdig försörjning av kärnämne mellan de ursprungliga medlemsländerna i en utpräglad bristsituation. Dessutom skyddar fördraget medlemsländernas investeringar inom kärnenergiområdet från konkurrens utifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft7"&gt;Fördragets främsta betydelse för närvarande är inom områdena forskning och utveckling, försörjning av kärnämne, strålskydd och kontroll av kärnämne. Bestämmelser i fördragets övriga kapitel tillämpas i mycket ringa utsträckning, men är dock inte formellt suspenderade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;Kommissionens arbete med kärnteknisk verksamhet är uppdelad på följande generaldirektorat;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft7"&gt;DG 1 Externa relationer, som är Kommissionens "utrikesdepartement" som samordnar EUs internationella, även kärnenergirelaterade, frågor, mellan berörda generaldirektorat inom kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft7"&gt;DG 11, Miljö och hälsoskydd, där strålskyddsfrågor, frågor om radioaktivt avfall och miljöfrågor hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft7"&gt;DG 12, Forskning och utveckling, som hanterar EUs &lt;NOBR&gt;F&amp;U-program.&lt;/NOBR&gt; I F&amp;U- programmet ingår också reaktorsäkerhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft7"&gt;DG 17, Energi, handhar alla energifrågor, oavsett energikälla. Transportfrågor, safeguard och konventioner inom kärnenergiområdet sakbehandlas inom DG 17. Euratominspektoratet i Luxemburg tillhör, som ett direktorat, DG 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft7"&gt;Under kommissionens kansli finns ett antal förvaltningskommittéer, expertgrupper och konsultgrupper. Den viktigaste, Scientific and Technical Committe etableras enligt Euratomfördraget. Andra viktiga kommittéer utgörs av " the Social and Economic Committe", samt Comitée de Gestion Consultative, &lt;NOBR&gt;CGC-grupperna.&lt;/NOBR&gt; Det finns tio CGCs, var och en med olika arbetsområden. Inom kärnenergiområdet verkar CGC 5; reaktorsäkerhet, 6; kärnavfall och rivning av kärnanläggningar, samt 10; strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1059 ft7"&gt;Euratom Supply Agency, ESA (se även nedan), är en inom ko mmissionen fristående organisation som instiftats enligt kapitel VI i Euratomfördraget. ESA är underställd samma kommissionär som GD 17, men är i övrigt fristående. Inom ESA sköts försörjningsfrågorna avseende kärnämne till &lt;NOBR&gt;EG-ländernas&lt;/NOBR&gt; reaktorer. ESA kontrakterar alla leveranser av kärnämne, liksom organisationen bevakar tillämpningen av de samarbetsavtal vissa leverantörsländer träffat med Euratom, (European Atomic Energy Community) d v s de länder som tillträtt Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft68"&gt;2 Euratomfördraget innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Nedan ges en översiktlig sammanfattning av Euratomfördraget innehåll, kapitelvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft108"&gt;Kapitel 1, Främjande av forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft7"&gt;Fördraget ger kommissionen ett ansvar att främja och underlätta forskning inom kärnenergirelaterade områden i medlemsstaterna. Kommissionen skall också uttala sig om forskningsprogram i medlemsländerna så att dubblering av forskningsinsatser undviks och att otillräckliga insatser inom andra områden undviks. Angelägna områden för forskningsinsatser skall offentligöras periodiskt. Kommissionen skall ge finansiell assistans inom prioriterade forskningsområden samt, vid behov, bidra med de kärnämnen som erfordras för forskningsinsatserna, och ge medlemsländerna tillgång till forskningsinstallationer och andra resurser. Kommissionen skall uppmuntra gemensam finansiering av forskningsinsatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft7"&gt;Kommissionens förslag till forsknings- och utbildningsprogram beslutas av ministerrådet i enighet. Rådet konsulterar därvid Atomkommittén. Kommissionen, som i frågor rörande forskningsprogrammet konsulterar "the Scientific and Technical Committee", rapporterar årligen till rådet om programmets genomförande och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft7"&gt;Kommissionen skall etablera "Joint Research Centre" (JRC), för att säkerställa att forskningsprogrammet kan fullföljas. Förutom JRC skall en central byrå för kärntekniska mätningar upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft7"&gt;Vissa delar av forskningsprogrammet kan genomföras inom medlemsländerna, genom att kontrakt om insatser ingås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft7"&gt;Deltagande i EUs forsknings- och utvecklingsprogram kan innebära fördelar för nya medlemsländer. Detta förutsätter dock deltagande i F&amp;U verksamhetens alla delar, inte minst i planeringen. De nya medlemsländerna kan få beställningar på forskningsuppdrag som finansieras av EU, men torde åtminstone till en början få svårigheter att konkurrera med de äldre medlemmarna som är mycket väl etablerade inom denna verksamhet. Forskning inom Euratomfördragets område bedrivs dessutom till stor del inom Joint Research Centre, vilket finansieras med huvuddelen av forskningsprogrammets resurser varför endast en mindre del av tillgängliga resurser återstår för nationella verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Kapitel 2. Spridning av informatio&lt;/SPAN&gt;n&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft7"&gt;Kapitlet omfattar arton artiklar som innehåller omfattande och långtgående bestämmelser om tillgång för kommissionen och medlemsländerna till information inom kärnenergiområdet,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1066 ft7"&gt;rättigheter till patent och licenser. Bestämmelser finns om rättigheter och procedurfrågor vid oenighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft7"&gt;Kapitlet har dock inte tillämpats. Bestämmelserna skulle dock, om de tillämpas, vara av stor betydelse för nya medlemsländer som tidigare inte varit särskilt delaktiga i europeisk och annan västlig kärntekniks utveckling och verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft108"&gt;Kapitel 3. Hälsa och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft7"&gt;I detta kapitel fastslås att baskrav för att skydda arbetares och allmänhetens hälsa skall utfärdas av EU. Baskraven skall ange gränsvärden för tillåtna stråldoser, exponering och kontaminering av radioaktiva ämnen, samt grundläggande principer för övervakning av arbetares hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft7"&gt;Kommissionen skall föreslå tillämpningsregler för ministerrådet. Ministerrådet skall därefter, efter att ha presenterat frågan för EU parlamentet och hört dess åsikt, fatta beslut om baskraven med kvalificerad majoritet. Senare kan bestämmelserna revideras efter begäran från antingen kommissionen eller en medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft7"&gt;Varje medlemsland är skyldigt att utfärda de nationella bestämmelser som erfordras för att baskraven skall uppfyllas. Kommissionen är skyldig att medverka, med rekommendationer, till att bestämmelserna i medlemsländerna harmoniseras. I fördraget åtar sig varje medlemsland att tillse att kraven uppfylls. Kommissionen skall informeras om vilka aktivitetsnivåer i omgivningen som allmänheten utsätts för (se även avsnitt 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft7"&gt;Fördraget anger också (artikel 37) att kommissionen skall informeras om ett medlemslands planer för utsläpp och deponering av radioaktivt avfall, på ett sådant sätt som möjliggör bedömning om genomförandet av planen kan medföra att ett grannlands mark, vatten eller luft kontamineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft7"&gt;Beträffande kontaminering av omgivningen skall kommissionen utfärda rekommendationer. I särskilda fall av brådskande karaktär kan kommissionen utfärda direktiv som tvingar ett medlemsland att vidta särskilda åtgärder för att uppnå och t illämpa baskraven. Om medlemslandet inte tillmötesgår direktiven, kan ett drabbat medlemsland eller kommissionen föra talan mot medlemslandet hos domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft7"&gt;Kapitlet inriktar sig i huvudsak på strålskyddsfrågor och hantering av radioaktivt avfall som behandlas i kapitel 6 av denna rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft108"&gt;Kapitel 4. Investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft7"&gt;Kommissionen skall, för att underlätta och stimulera gemensamma investeringar inom kärnenergisektorn, publicera program där angelägna områden för gemensamma investeringar utpekas. Kommissionen skall därvid konsultera Kommittén för ekonomiska och sociala frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft7"&gt;Medlemsländer som deltar i industriella aktiviteter inom ramen för nya installationer eller ersättningsprojekt, skall informera kommissionen om detta enligt en särskild procedur. Kommissionen får också publicera investeringsprojekt med medgivande av deltagande medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1075 ft108"&gt;Kapitel 5. Gemensamma åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft7"&gt;Satsningar av grundläggande betydelse för utvecklingen av kärnenergianknuten industri kan genomföras som gemensamma åtaganden av medlemsländer. Fördraget anger en procedur som skall följas av kommissionen och medlemsländerna för att etablera ett gemensamt åtagande. Förslag om åtagande skall ges till ministerrådet som beslutar med kvalificerad majoritet. För ekonomiska bidrag från EU till det gemensamma åtagandet liksom deltagande av tredje part krävs emellertid enighet i rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Kapitel 6. Försörjning av kärnämne&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft7"&gt;Detta kapitel fastlägger de bestämmelser som gäller inom EU för tillgång till uranfyndigheter och kärnämne i naturlig eller bearbetad form. Varje medlemslands lika tillgång till kärnämne fastslås, men med vissa begränsningar I fördraget instiftas Euratom Supply Agency, ESA, för att handha försörjningsfrågorna. ESAs instruktion beslutas av ministerrådet. I instruktionen ingår regler om ESAs kapital och dess användning. ESA skall svara för sina uppgifter inför kommissionen, som har vetorätt mot ESAs beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft7"&gt;I ESAs rättigheter ingår option på all uranmalm, naturligt uran och bearbetat uran och annat kärnämne i medlemsländerna. Varje medlemsland skall erbjuda allt kärnämne som produceras i landet till ESA. Om ESA inte använder sig av sin option kan medlemslandet själv, på vissa villkor, besluta om användning av kärnämnet, inklusive att erbjuda det till tredje part. Euratomfördraget innehåller bestämmelser om förhandsinformation om kärnämne som produceras i medlemslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft7"&gt;Om ESA inte använder sig av sin option att fördela kärnämne som härrör från en producent i ett medlemsland, kan denne efter beslut av kommissionen avyttra sitt material utanför EU genom ESA. För kärnämne som avses införas till ett medlemsland gäller att ESA skall ha exklusiv rätt att träffa överenskommelse om leveranskontrakt. Endast om ESA inte kan leverera kärnämne i tillräcklig omfattning, kan medlemslandet själv träffa kontrakt med tredje part om leverans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft7"&gt;En huvuduppgift för ESA är att se t ill att medlemsländernas behov av kärnämne tillgodoses så långt som är möjligt. I en bristsituation skulle ESA fördela tillgängliga kvantiteter kärnämne till de olika medlemsländerna efter deras angivna behov förutsatt att givna förutsättningar är uppfyllda. Endast om ESA inte kan leverera önskad mängd kärnämne, kan, efter beslut av kommissionen, medlemslandet själv träffa avtal med tredje part om leverans under en period om ett år, förutsatt att kontrakten överensstämmer med fördragets bestämmelser. ESAs prissättning skall vara balanserad mellan tillgång och efterfrågan. Ministerrådet kan fastställa priser efter förslag från kommissionen. Likartade priser skall också föreslås till kärnämnesproducenter inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft7"&gt;Medlemsländerna skall årligen informera kommissionen om sina planer för utvinning och produktion av kärnämne, t illgängliga reserver för och investeringar i uranbrytning. Rapporterna skall efter kommissionens bedömning, vidarebefordras till Rådet. Om Rådet, med kvalificerad majoritet, finner att brytning eller planerad brytning är otillräcklig för behoven, har medlemslandet förbrukat sin rätt till likaberättigad leverans av kärnämne inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Kommissionen skall utge rekommendationer avseende uranbrytning till medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1059 ft7"&gt;ESA kan, vid behov, besluta om att bygga upp beredskapslager. Finansieringen av ett sådant lager skall beslutas av rådet med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft7"&gt;Undantag från bestämmelserna i försörjningskapitlet medges för små kvantiteter kärnämne, oavsett form. Dock skall ESA notifieras om varje sådan transaktion. Undantag gäller också för material som levererats från tredje land för bearbetning inom gemenskapens anläggningar men som därefter avses återföras till ursprungslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft7"&gt;Om detta kapitel i Euratomfördraget skulle tillämpas strikt skulle stora svårigheter uppstå för kandidatländernas försörjning med kärnämne och för deras industriella verksamhet inom området. Det är knappast troligt att de kandidatländer som har en kärnenergiindustri som är uppbyggd på mångåriga industriella kontakter och på leveransavtal med stater inom före detta Sovjetunionen och med de före detta kommuniststaterna i Östeuropa skulle ha möjlighet att acceptera tillämpning av detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;Tillämpningen av kapitlet följer idag för övrigt inte fördragstexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft108"&gt;Kapitel 7. Kontroll av kärnämne&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft7"&gt;I ingressen till kapitel 7 anges att kommissionen skall tillse att kärnämne inte används i medlemsländerna för annat ändamål än vad som har angivits av användarna samt att de villkor som kommissionen godtagit och anslutit sig till i avtal med internationella organisationer och stater utanför EU iakttas. Kontroll av kärnämne med syfte att förhindra spridning av kärnvapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft7"&gt;är således inte primärt en följd av Euratomfördraget utan av åtaganden i &lt;NOBR&gt;NPT-fördraget&lt;/NOBR&gt; och bilaterala avtal. Fördraget är också tillämpligt både för kärnvapen- och &lt;NOBR&gt;icke-kärnvapenstater.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft7"&gt;Fördraget anger att varje användare av kärnämne skall ge kommissionen grundläggande teknisk information om sin anläggning. Kommissionen skall också kräva att journal förs där allt kärnämne redovisas kontinuerligt. De närmare krav som gäller för journalanteckningarna anges av kommissionen i en förordning som beslutas av ministerrådet. Kommissionen skall sända inspektörer till medlemsländerna. Medlemslandet skall ges möjlighet att godkänna de inspektörer som sänds dit av kommissionen. Inspektörerna skall ha tillträde till samtliga platser där kärnämne hanteras, och få uppgifter från de personer som hanterar material eller journaler. Medlemslandet kan kräva att en egen representant medföljer inspektören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;Om medlemslandet inte godtar inspektionen eller vägrar inspektören att genomföra den, skall kommissionen hos domstolen begära beslut om en tvingande inspektion. Om fördröjningen därvidlag anses för stor, kan kommissionen själv utfärda en skriven order att fullfölja inspektionen, samtidigt som fallet lämnas in till domstolen för prövning. Allmänt gäller att om medlemslandet inte följer den förordning som kommissionen utfärdat för kontroll av kärnämne, kan kommissionen vända sig till domstolen. Beslut om sanktioner kan tas av kommissionen (i enlighet med artikel 164) &lt;SPAN class="ft98"&gt;om ett medlemsland inte följer reglerna &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Kontroll av kärnämne enligt fördraget tillämpas inte på kärnämne avsett för militära ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;235&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;U&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p1086 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft7"&gt;Kapitel 8. Äganderätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;Särskilt klyvbart material, d v s anrikat uran (d v s uran som har förhöjd halt av isotopen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft7"&gt;jämfört med det uran som förekommer i naturen) och uran som innehåller isotopen &lt;SPAN class="ft117"&gt;233&lt;/SPAN&gt;U samt plutonium, skall ägas av EU. Äganderätten omfattar allt särskilt klyvbart material, importerat eller framställt inom EU. Rätten att använda och förbruka allt material hör dock till medlemslandet. ESA skall föra en journal över det finansiella värdet av allt särskilt klyvbart material som medlemsländerna har förfoganderätt över. Värdet debiteras EU och krediteras medlemslandet. Journalen förs för varje användare. Journalen skall föras så att alla förluster eller vinster kommer användaren till godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft7"&gt;Om nya omständigheter så kräver kan fördragets kapitel 8 ändras till sitt innehåll efter förslag från kommissionen. Förslaget skall därefter godkännas av ministerrådet i enighet och efter att parlamentet har rådfrågats. Förslag om ändring kan väckas av medlemsland. Denna möjlighet har, såvitt känt, inte använts hittills.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft7"&gt;Euratomfördragets bestämmelser om kärnämnesförsörjning (kap 6) och äganderätt till kärnämne (kap 8) är centrala i Euratomfördraget. De skrevs under en period med uttalad brist på kärnämne. Med Euratomfördraget övertar EU äganderätten av allt särskilt klyvbart material och brukaren ges rätt att använda materialet. Denna princip torde i de flesta fall vara oförenlig med lagstiftningen i kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft108"&gt;Kapitel 9. Den nukleära gemenskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft7"&gt;För vissa produkter som anges i bilaga t ill fördraget skall medlemsländerna, inom ett år från det att fördraget slöts, avskaffa alla tullar och kvantitativa restriktioner för importer eller exporter. För vissa produkter skall vanliga tulltariffer gälla. Mot tredje land skall gemensamma tulltariffer gälla. För dessa produkter skall medlemsländerna förhandla fram gemensamma tullar. Om detta misslyckas skall kommissionen föreslå tullar till ministerrådet som beslutar om dessa med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;Medlemsländerna skall eliminera alla restriktioner avseende nationalitet vid anställning av kvalificerad personal inom den kärntekniska verksamheten, förutom restriktioner som följer av "public policy", allmän hälsa eller säkerhetsfrågor. I denna fråga kan ministerrådet, med kvalificerad majoritet och efter att ha rådfrågat parlamentet, utfärda direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft7"&gt;Medlemsstaterna skall underlätta att atomförsäkringar tecknas. Inom två år efter det att fördraget slutits skall kommissionen efter att ha hört den ekonomiska och sociala kommittén och efter att ha rådfrågat parlamentet, föreslå direktiv i frågan till ministerrådet. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan också, på eget initiativ, utfärda rekommendationer för att underlätta rörligheten av kapital och för finansiering av produkterna enligt förteckning i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas i en del fall inte efter bokstaven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft68"&gt;3 Allmän bedömning av Euratomfördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft7"&gt;Euratomfördraget har en annan karaktär än de övriga två fördragen som ingick i den ursprungliga EU. Bestämmelserna är av typen "lagtext" där paragraferna inte ger stort utrymme för alternativa lösningar eller förändringar med tiden. Bestämmelserna i de andra fördragen är av mer funktionell karaktär och anger mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft7"&gt;För närvarande har fördraget sina viktigaste funktioner inom områdena forskning och utveckling, strålskydd, safeguard och kärnämnesförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft7"&gt;Övriga delar av Euratomfördraget tillämpas inte, eller i mycket begränsad omfattning. Bestämmelserna i kapitel 2, spridande av information, tillämpas för närvarande inte alls. Den aktiva roll i försörjningsfrågor som förutsetts för ESA har under många år inte utövats då den bristsituation som förutsågs då fördraget slöts, har övergått i en överskottssituation. För kontroll av kärnämne har utvecklingen givit EU ett kontrollorgan som i detalj kontrollerar kärnämnesaktiviteterna i medlemsländerna. Båda dessa tillämpningar av fördraget behandlas närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft7"&gt;Ett flertal försök har gjorts för att omförhandla Euratomfördraget. Det senaste gäller försöken att utforma en gemensam energipolitik för EG inför förhandlingarna i Maastricht. Försöken misslyckades. En gemensam energipolitik hade med nödvändighet inneburit att Euratomfördraget i stora delar måst omförhandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft7"&gt;Euratomfördraget omfattar inte radioaktiva ämnen i allmänhet. Dock omfattas radioaktiva ämnen av strålskyddsregelerna. Kapitel 3 utgör också grunden för arbetet med säkerhetsbestämmelser avseende omhändertagande och hantering av radioaktivt avfall. Andra radioaktiva ämnen, liksom också vissa aspekter på radioaktivt avfall, faller under bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EEC-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De omfattande bestämmelserna i kapitel 7, Safeguard, avser kärnämne oavsett koncentration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft7"&gt;Euratomfördraget innehåller avsnitt som inte tillämpas och andra avsnitt som tillämpas enligt en "praxis" vilken i vissa fall inte överensstämmer med fördragstexten. Särskilt inom kärnenergiområdet är efterlevnaden av gällande föreskrifter en hörnsten. Det sätt på vilket Euratomfördraget tillämpas är därför besvärande i de länder där ett strikt tillämpande av lagar och förordningar ingår i den nationella kulturen. Flera av kandidatländerna har kanske inte denna nationella kultur och skulle därför inte ha särskilda svårigheter med Euratomfördragets tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft7"&gt;Euratomfördragets strikta bestämmelser skiljer sig från &lt;NOBR&gt;EEC-fördragets&lt;/NOBR&gt; mer funktionella bestämmelser. Euratomfördragets tillämpning har ändrats. Betydande delar av fördraget tillämpas för närvarande inte alls. Andra delar, t ex kapitlen om försörjning av kärnämne, strålskydd och safeguard är levande och tillämpas. Att delar av Euratomfördraget ej tillämpas betyder inte att det inte gäller. För Euratomfördraget, liksom för övriga &lt;NOBR&gt;EU-fördrag,&lt;/NOBR&gt; gäller att fördragets tillämpning, vid tvist, görs av EUs högsta juridiska instans, domstolen i Luxemburg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;Långtidsförvaring av använt kärnbränsle innebär höga till kostnader, särskilt med hänsyn till de relativt små kärnenergiprogram som kandidatländerna har. Därför kan, oavsett om ett kandidatland avser att inledningsvis upparbeta sitt kärnbränsle eller inte, ett alternativ vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1094 ft7"&gt;gemensamma anläggningar för vissa delar av hanteringen, t ex förpackning av bränslet för slutförvaring, bli nödvändiga. Om så blir fallet kan kapitel 5 i Fördraget aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft7"&gt;För tillämpning av fördraget krävs inte enbart att länderna har gjort nödvändiga lagstiftningsanpassningar. För tillämpningen krävs också att lämpliga praktiska arrangemang finns i betydande omfattning. Sådana arrangemang är otillräckliga i flertalet kandidatländer. Det är tidskrävande och förenat med betydande kostnader att genomföra nödvändiga förbättringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft102"&gt;5. KÄRNKRAFTSÄKERHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft7"&gt;Som framgår av diskussionen i detta kapitel finns det idag två olika nivåer hos kärnkraftsäkerheten i Europa. Båda nivåerna bör definieras som band snarare än distinkta linjer. Den högre nivån gäller för kärnkraftverk inom EU och i Schweiz. Den lägre nivån gäller för de kärnkraftverk hos kandidatländerna och övriga öststater som konstruerades i Sovjetunionen. I båda fallen finns en spridning inom respektive ”nivåband”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft7"&gt;Om kandidatländerna eller några av dem upptas som medlemmar i EU, kommer därför det utvidgade EU att innehålla kärnkraftverk som opereras på olika säkerhetsnivåer. De lägre nivåerna kommer efter hand att närma sig de högre då säkerhetshöjande åtgärder genomförs hos kandidatländernas verk. Nivåerna kommer dock inte att sammanfalla. En enda nivå (ett ”band”) kommer att uppnås endast om kärnkraften avvecklas i kandidatländerna eller om deras nuvarande kärnkraftverk ersätts av verk med annan konstruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft108"&gt;1. Förhållandena i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft7"&gt;Anläggningsinnehavarna är i Sverige ansvariga för att säkerheten vid anläggningarna upprätthålls. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med det t illstånd enligt kärntekniklagen som utfärdas av regeringen. Därav följer också skyldighet att följa de säkerhetsföreskrifter som SKI som ansvarig myndighet utfärdar. SKI:s tillsynsverksamhet omfattar granskning av anläggningarnas säkerhetssystem, provning av dessa samt underhåll och driftsfrågor. De föreskrifter som utfärdas är både allmänna och giltiga för ett flertal anläggningar och speciella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft7"&gt;för en enskild anläggning. SKI bedriver inspektioner på anläggningarna som ett led i sitt tillsynsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft7"&gt;ABB Atoms bränslefabrik i Västerås, CLAB (Centralt lager för använt bränsle) i Simpevarp, forskningsanläggningen i Studsvik och de svenska avfallsanläggningarna utgör kärntekniska anläggningar som samtliga är föremål för SKIs tillsyn. Principerna för säkerhetsarbetet är även för dessa anläggningar att ansvaret för säkerheten i sin helhet åvilar anläggningsinnehavaren, medan SKI utövar tillsyn. SKI godkänner säkerhetsföreskrifter på motsvarande sätt som för kärnkraftverk och tillser bl a genom inspektioner att säkerheten upprätthålls på en hög nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft108"&gt;2. Kärnkraftsäkerhet i ett internationellt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft7"&gt;Anläggningssäkerhet är även efter Sveriges inträde i EU en nationell angelägenhet. Det harmoniseringsarbete som pågår inom EU om riktlinjer för reaktorsäkerhet kan bidra till svenskt säkerhetsarbete, men avsikten är inte att åstadkomma gemensamma föreskrifter. Ansvaret för anläggningssäkerheten kommer även i fortsättningen att vila på svenska anläggningsinnehavare och för tillsynen på SKI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft7"&gt;Reaktorsäkerhetsarbete är i hög grad internationellt inriktat. Erfarenheter från drift av och driftstörningar i kärnkraftverk utbyts både informellt och formellt mellan myndighetsorganisationer i ett flertal länder. För SKI kan särskilt USA, Tyskland, Frankrike och Finland nämnas. Mellan SKI och myndigheterna i USA och Japan finns formella överenskommelser om samverkan. Sverige deltar också i EUs reaktorsäkerhetsarbete. Inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; har säkerhetsfrågor för de reaktortyper, RMBK och VVER, som förekommer inom östländerna också tagits upp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1099 ft7"&gt;Det långvariga och nära samarbetet inom reaktorsäkerheten - mellan både myndigheterna inbördes och mellan kärnkraftföretagen har skapat en i allt väsentligt gemensam syn på kärnsäkerhetsfrågorna. Detta gäller inte bara inom EU, utan i alla länder med kärnkraftprogram utanför det forna östblocket. Däremot existerar inga internationellt fastställda säkerhetsnormer och ingen överstatlig kontroll av kärnkraftsäkerhet. Detta område skiljer sig alltså på ett principiellt sätt från området nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; inom vilket de finns internationella konventioner och överstatlig kontroll (se Kapitel 7, nedan). På samma sätt som i Sverige vilar i alla länder ansvaret för anläggningssäkerheten på anläggningsinnehavaren och för tillsynen på den nationella säkerhetsmyndigheten. De riktlinjer för myndighetskontroll, organisation och drift av kärnkraftverk och andra anläggningar, som har utarbetats av IAEA är alltså inte bindande för något land eller någon anläggningsinnehavare. De är inte heller tillräckligt detaljerade för att kunna ersätta nationella och anläggningsspecifika myndighetsföreskrifter eller anläggningarnas egna instruktioner. IAEAs riktlinjer har däremot ett stort värde som sammanställningar av de grundläggande kraven på hur kärnkraftverksamhet skall organiseras och anläggningar opereras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft7"&gt;Den internationella Konventionen om kärnsäkerhet (Convention on Nuclear Safety), som trädde i kraft i oktober 1996, syftar t ill att uppnå en hög nivå av säkerhet genom åtaganden om nationella åtgärder och genom internationellt samarbete. Konventionsarbetet kommer främst att bestå av en regelbunden internationell granskning av nationella rapporter om hur säkerhetsarbetet bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft7"&gt;Inom EU finns alltså gemensamma uppfattningar om hur kärnkraftsäkerhet skall främjas och utvecklas, om hur dess nivåer skall mätas, samt om var rimliga band av säkerhetsnivåer skall ligga. Däremot finns ingen gemensam &lt;NOBR&gt;”EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för kärnkraftsäkerhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;3. Förhållandena i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft7"&gt;Följaktligen är det inte möjligt att säga att kärnkraftreaktorerna i kandidatländerna bör upprustas säkerhetsmässigt så att de når en viss &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Däremot är det en gemensam uppfattning hos säkerhetsexperterna inom EU och i övrigt i väst, att reaktorerna i kandidatländerna inte når upp t ill samma säkerhetsnivå som de i västvärlden. Det finns också gemensamma uppfattningar om vilka egenskaper och konstruktionslösningar hos östreaktorerna som är svaga punkter, och som därför bör uppgraderas. Det råder också enighet i väst om vilka tekniska och organisatoriska förändringar som är de rätta i varje enskilt fall. En allmän, och väl grundad, uppfattning i väst är att den så kallade ”säkerhetskulturen” i öst måste stärkas och utvecklas. Säkerhetskulturen omfattar inte bara tekniska faktorer, utan bygger också på kompetens för organisation och ledning och på den allmänna politiska och legala kulturen i ett land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft7"&gt;Experterna i öst delar i de flesta fall sina västliga kollegors uppfattningar om vilka förbättringar som kan göras, men har ofta avvikande uppfattningar om prioritering mellan olika åtgärder, om tidsskalan för förbättringarna och om finansieringen av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft7"&gt;Efter olyckan i en &lt;NOBR&gt;RBMK-reaktor&lt;/NOBR&gt; i Tjernobyl år 1986 genomfördes omfattande internationella analyser av den olyckans förlopp och orsaker samt av de svagheter i konstruktion eller drift av &lt;NOBR&gt;RBMK-reaktorerna&lt;/NOBR&gt; som kunde ha bidragit till olyckans förlopp och konsekvenser. Också övriga reaktorer konstruerade i Sovjetunionen &lt;NOBR&gt;(VVER-1000,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;VVER-440/213&lt;/NOBR&gt; och VVER- 440/230) analyserades. Ledande i arbetet var IAEA, EU, &lt;NOBR&gt;G-24-länderna&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1099 ft7"&gt;kärnkraftorganisationer i öst. En huvudslutsats var, som ovan sagt, att dessa reaktorer inte uppfyller de säkerhetskrav som ställdes i väst. Särskilt &lt;NOBR&gt;RBMK-reaktorerna&lt;/NOBR&gt; och de äldsta &lt;NOBR&gt;VVER-reaktorerna&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(VVER-440/230)&lt;/NOBR&gt; bedömdes ha sådana konstruktions- och driftegenskaper att det skulle bli svårt att uppdrapera dem t ill en säkerhetsstandard jämförbar med den västliga. De nyare &lt;NOBR&gt;VVER-reaktorerna&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(VVER-440/213&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;VVER-1000)&lt;/NOBR&gt; ansågs däremot kunna uppgraderas till rimliga säkerhetsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft7"&gt;En slutsats av analyserna av de sovjetkonstruerade reaktorerna drogs snabbt av &lt;NOBR&gt;G-7-ländena,&lt;/NOBR&gt; som på hösten 1992 föreslog att &lt;SPAN class="ft68"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;reaktorer av typ &lt;NOBR&gt;VVER-440/230&lt;/NOBR&gt; och RBMK skulle stängas så snart som möjligt och efter behov ersättas av annan energipro duktion. &lt;NOBR&gt;G-7-länderna&lt;/NOBR&gt; erbjöd sig också att bidra med finansiering till denna omställning. Den nybildade Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, fick av sina västliga ägare uppdraget att driva denna avvecklingslinje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft7"&gt;Som framgår av sammanställningen av kärnkraftsituationen i kandidatländerna och i andra östländer har inga av de utpekade reaktorerna (utom den havererade Tjernobylreaktorn och ytterligare två reaktorer på samma förläggningsplats, av totalt fyra) stängts fram till idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft7"&gt;Tvärtom har reaktorer som varit avställda i Armenien återstartats. Denna utveckling diskuteras i avsnitt 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft108"&gt;3. Säkerhetsvärderingar av Ignalinaverket (INPP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft109"&gt;Litauen hör inte till de kandidatländer som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har rekommenderat till den första förhandlingsomgången. I denna rapports sammanhang har dock förhållandena vid Ignalinaverket ett särskilt intresse av följande skäl,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Ignalinaverket (INPP) har den senaste och största versionen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RBMK-reaktorer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;INPP är geografiskt nära till Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Säkerhetsförbättringar vid INPP har skett under senare år, och med omfattande svenskt stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft7"&gt;En redovisning av de säkerhersvärderingar av INPP som har gjorts under senare tid. återfinns i avsnitt 3 av halvårsrapporten januari - juni 1997 från SiP (Swedish International Projects Nuclear Safety),”Det svenska samarbetsprogrammet för kärnkraftsäkerhet i Östersjöregionen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;4. Kostnaderna för säkerhetsförbättringar av östreaktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Säkerhetsförbättringar hos RBMK- eller &lt;NOBR&gt;VVER-reaktorer&lt;/NOBR&gt; kan ha två olika syften:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Att höja säkerheten till en nivå som bedöms som tillräcklig för drift av verket under en begränsad tid, till dess en planerad slutlig avstängning skall ske (på ”kort sikt” = KS),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Att höja säkerheten till en nivå som bedöms som tillräcklig för fortsatt drift fram till planerad sluttidpunkt för verkets livslängd (på ”lång sikt” = LS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft7"&gt;Kostnaderna för säkerhetsförbättringarna är naturligtvis mycket svåra att göra generiskt och är inte tillgängliga eller har inte gjorts för varje enskilt verk. Ett försök gjordes av EBRD under år 1993 och en sammanfattning av resultaten ges i nedanstående tabell. De säkerhetsförbättringar som har antagits för de olika reaktorerna bygger på den väl underbyggda expertuppfattningen om var svagheterna ligger hos RBMK- och &lt;NOBR&gt;VVER-reaktorer&lt;/NOBR&gt; (se diskussionen ovan). Kostnadsuppgifterna från 1993 har inte modifierats i presentationen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1110 ft68"&gt;Kostnader för säkerhetsförbättringar (MUSD)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td264"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;RBMK-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td265"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td266"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td267"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p1111 ft7"&gt;1000-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;KS 52 / LS 92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;KS 45 / LS 72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;LS 147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ukraina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Ej beräknat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft68"&gt;LS 179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;LS 179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft109"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;LS 179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Armenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td171"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;VVER-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-sov-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td271"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;440/213-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td174"&gt;&lt;P class="p815 ft7"&gt;440/230-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;jetiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;reaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_2_2_1"&gt;
&lt;P class="p856 ft68"&gt;LS 211&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft68"&gt;LS 184&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft68"&gt;LS 184&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft68"&gt;LS 184&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft68"&gt;Ej beräknat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2_2_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft68"&gt;KS 82 / LS 219&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft68"&gt;KS 66 / LS 185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2_3"&gt;
&lt;P class="p1113 ft68"&gt;KS 66 / LS 185&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft68"&gt;Ej beräknat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft102"&gt;6. STRÅLSKYDD, MILJÖ, HÄLSA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Detta avsnitt är skrivet av SSI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft102"&gt;1 Strålskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft13"&gt;1.1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft7"&gt;Regeringen har beslutat att tillkalla en särskild utredare för att analysera miljökonsekvenserna av EUs utvidgning för Sverige, för unionen som helhet och för kandidatländerna. Inom den europeiska kommissionen pågår arbete med att färdigställa yttranden för aktuella kandidatländer. Av speciellt intresse ur miljösynpunkt är hur anpassningen av EUs miljöregler i kandidatländerna påverkar miljön i kandidatländerna och inom den europeiska gemenskapen som helhet. Utgångspunkten för miljöarbetet är en anpassning av kandidatländernas lagar och förordningar till EUs rättsakter. Implementeringen av EUs miljöregler inom vissa områden i kandidatländerna kan förväntas bli kostnadskrävande och möjligt att förverkliga först på längre sikt. Miljöförhållandena kan även förväntas bli påverkade av en eventuell omställning av energisystemen i vissa kandidatländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft7"&gt;Regeringens uppdrag innebär att analysera miljömässiga och därmed förbundna ekonomiska konsekvenser av en utvidgning av EU. Denna analys skall fokuseras på områden som är särskilt viktiga för Sverige när det gäller krav som kan ställas på kandidatländerna utifrån EUs rättsakter. I denna analys skall även belysas de aspekter som påverkar miljön i Sverige och Östersjöregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;1.2 Rättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft7"&gt;Processen att anpassa nationella regelverk till EUs rättsakter kommer att ställa stora krav på kandidatländerna. Bland annat måste viss lagstiftning införas eller anpassas till EUs och normer och standarder harmonisera med de stipulerade av EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft7"&gt;Inom strålskyddsområdet föreligger ett sedan &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; mycket omfattande internationellt samarbete. I stort sett samtliga stater, i vilka radiologisk verksamhet förekommer, deltager i den internationella strålskyddskommissionens, ICRPs arbete. Denna kommissions arbete går bland annat ut på att utarbeta internationella rekommendationer om skydd mot joniserande strålning. Dessa rekommendationer har utgjort utgångspunkter för standarder och rekommendationer från andra internationella organ t.ex. det internationella &lt;NOBR&gt;atomenergi-organet&lt;/NOBR&gt; IAEA. Även den europeiska unionen har utgått från ICRPs rekommendationer vid formulerandet av Dir 96/29/Euratom (Basic Safety Standard, BSS) som anger EUs skyddsambition inom strålskyddsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft7"&gt;Eftersom i stort alla rättsakter rörande skydd mot joniserande strålning inom EU utgår från IAEAs och ICRPs rekommendationer, vilka är i det närmaste globalt accepterade, innebär ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; utifrån strikt strålskyddssynpunkt inte några större legala problem för kandidatländerna. Vissa praktiska svårigheter kan föreligga vad gäller detaljeringsgraden i vissa länders lagstiftning och i något fall saknas fortfarande viss lagstiftning som en följd av upplösningen av Sovjetunionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft13"&gt;1.3 Miljöstörande verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft7"&gt;De utgångspunkter som föreligger för skyddet av miljön inom strålskyddsområdet sammanfaller med de som gäller i övriga miljösammanhang även om detaljerade rekommendationer inte har utfärdats. Utifrån strålskyddssynpunkt ger ett inträde av kandidatländerna i EU förbättrade möjligheter att säkerställa den biologiska mångfalden i området och därmed även ge positiva effekter i hela Östersjöregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft7"&gt;Det bör här särskilt framhävas att ett implementerande av EUs rättsakter inom miljöområdet inte bara ger ett bättre underlag för bedömningen av miljötillståndet i i Baltikumområdet utan även ett stärkt skydd och bättre bevakning av detsamma.. Inför en framtida utveckling av skogs- och jordbruk i området är det speciellt viktigt är att beakta miljöaspekter i samhällsplaneringen, t ex vad gäller biologisk mångfald. Det är troligt att ett inträde i EU ger förbättrade möjligheter att säkerställa att effekter på miljön beaktas redan på ett tidigt skede i samhällsplaneringen. Det bör här noteras att eventuella miljökonsekvenser av kärntekniska anläggningar skall redovisas och granskas före byggstart enligt Euroatomavtalet artikel 37. I artikel 35 - 36 i samma fördrag anges även att medlemsländerna är skyldiga att mäta halten av radioaktiva ämnen i miljön, att Europakommissionen äger rätt att verifiera mätsystemens funktion och effektivitet och att medlemsländerna har skyldighet att rapportera resultaten från miljökontrollen till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;1.4 Miljöskuld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft7"&gt;Ett införlivande av kandidatstaterna i den europeiska unionen ger möjlighet att dels kräva sanering av kontaminerade områden i dessa länder dels förbättra skyddet mot olyckor som skulle kunna medföra frigörande av stora mängder radioaktiva ämnen. I de kandidatländer som gränsar till Sverige och Östersjöregionen finns behov av sanering av markområden i framför allt Estland. För att minska risken för allvarliga kärntekniska felhändelser föreligger ett stort behov av tekniska insatser i kärnkraftverket Ignalina i Litauen och i alla Baltländer vad gäller omhändertagande av radioaktivt avfall. Vad gäller naturligt förekommande radioaktiva ämnen finns områden i Estland som har förhållandevis höga koncentrationer av radon i inomhusluften. I vissa områden finns även radon (radium) i dricksvattentäckter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft7"&gt;Det saknas i dag ett internationellt bindande instrument som reglerar omhändertagande av radioaktiva restprodukter. EU och medlemsländerna har varit starkt pådrivande i arbetet med att ta fram en konvention på kärnavfallsområdet. Denna konvention kan förväntas bli undertecknad av ett flertal stater under hösten och ratificerad under nästa år. Konventionen, som i mångt och mycket följer ett västerländskt säkerhetstänkande och därmed Sveriges och EUs skyddsnivå, ger möjlighet att ställa krav på omhändertagande av avfall på ett säkerhetsmässigt acceptabelt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft7"&gt;I nuläget representerar EUs medlemsländer sig själva i konventionsarbetet men det kan inte uteslutas att kommissionen i framtiden deklareras som kompetent och därmed - åtminstone på vissa områden - representerar medlemsländerna. För det fall att de nya medlemsländerna i framtiden representeras av kommissionen innebär det att de, liksom övriga medlemsstater, följer EUs regelverk och bejakar intentionerna i EUs framtida miljöarbete på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft7"&gt;Vad gäller hotet mot miljön från industriell verksamhet med joniserande strålning i kandidatländerna utgör driften av kärnkraftverk och omhändertagandet av radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1125 ft7"&gt;det ojämförligt största problemet. I Sveriges närområde utgör Ignalinaverket i Litauen det påtagligaste hotet. Verket har trots insatser från väst fortfarande en säkerhetsstandard som inte är i paritet med västvärldens och stora tekniska insatser måste till för att säkerställa en acceptabel standard. Säkerhetsaspekterna för kärnkraft behandlas i detalj i SKIs yttrande och behandlas därför inte här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft7"&gt;Vad gäller hotet mot miljön på lång sikt utgör omhändertagandet av radioaktivt avfall och då speciellt använt kärnbränsle och långlivat kärnavfall ett synnerligen stort problem för flera av kandidatländerna. I och med sovjetstatens upplösning föreligger inte längre samma mö jligheter som tidigare för de aktuella länderna att återsända använt kärnbränsle eller kärnavfall till upparbetningsanläggningar i centrala Ryssland. I EUs redovisning av miljösituationen i kandidatländerna saknas en tydlig angivelse av de kostnader som kommer att bli förenade med omhändertagandet av detta avfall. I Litauen har inga fonderingar gjorts och inga medel syns vara omedelbart tillgängliga för omhändertagandet. Det är nödvändigt med stöd av både teknisk och ekonomisk natur till Litauen om situationen skall klaras upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft13"&gt;1.5 Hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft7"&gt;Användning av joniserande strålning inom sjukvården i de kandidatländer som gränsar till Sverige betecknas av att utrustningen till viss del är ålderdomlig även om undantag finns i vissa storstäder. Det behövs betydande ekonomiska insatser för att uppgradera medicinsk utrustning inom Estland, Lettland och Litauen om den skall vara likställd med Västeuropas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft7"&gt;För att möjliggöra efterlevnad av skyddsambitionen i EUs direktiv (optimering) krävs hjälp från bl a Sverige med finansiering för att uppgradera utrustning inom hälsovården. Det bör här även poängteras att utifrån strålskyddssynpunkt behövs hälso- och miljömedvetandet höjas på alla områden som berör joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning i ett flertal av kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft102"&gt;2 Kommissionens aviser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft13"&gt;2.1 Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft7"&gt;Som underlag för bedömningen av strålskyddsläget i kandidatländerna finns kommissionens yttranden (s.k. aviser). Dessa aviser behandlar i princip alla aspekter som måste vägas in i beslutsprocessen vilket med nödvändighet innebär att underlaget endast kortfattat behandlar miljöfrågor. Utgående från strålskyddssynpunkt är redovisningen i aviserna utomordentligt kortfattad och inte tillräcklig för ett klargörande av kandidatländernas möjlighet att efterleva EUs rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft7"&gt;Nedan redovisas kortfattad och per kandidatland bedömningar gjorda utifrån en genomgång av kommissionens material. Det bör i detta sammanhang tydliggöras att utredningen har haft mycket begränsade möjligheter att, utifrån frågeställningen om EUs utvidgning, granska utvecklingen på strålskyddsområdet i de berörda kandidatländerna. Utredningen har dock via svenskt biståndssamarbete en viss allmän insyn i strålskyddsarbetet i framför allt de baltiska staterna. För att i detalj granska strålskyddsläget på miljö- och hälsoskyddsområdet, för att redovisa bedömningar om kandidatländernas förmåga att uppfylla EUs direktiv och för att i detalj ange vilka krav som bör ställas på kandidatländernas lagar och förordningar utifrån svenska önskemål krävs ytterligare insatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;2.2 Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft7"&gt;Vid upplösningen av Sovjetunionen saknade Estland såväl strålskyddslag som &lt;NOBR&gt;-myndigheter.&lt;/NOBR&gt; Genom bl a svenskt biståndsarbete har nu Estland en helt ny strålskyddslag. Lagen har utarbetats med hänsyn tagen till EUs BSS ( uppgiften att Estland saknar strålskyddslag i den s.k. avisen är felaktig). Estland har startat arbetet med att utarbeta föreskrifter utgående från EUs direktiv. Estland har även bildat en strålskyddsmyndighet som lyder under miljöministeriet. Det syns möjligt att Estland kan anpassa sin lagstiftning till EUs rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft7"&gt;Vad gäller den radiologiska miljön föreligger vissa problem med att återskapa en god livsmiljö i Sillamäe och Paldiski. Omfattande biståndsinsatser har gjorts bl a från Sveriges sida. På lång sikt utgör Sillamäe deponien ett miljöhot som bör undanröjas. Kostnaden för att stabilisera förhållandena och därmed förhindra utläckage till Östersjön är svåra att precisera. Det är dock troligt att kostnaden inte överstiger 500 MSEK. Problem kan även föreligga med industrirester och strålkällor som inte är under statens kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft7"&gt;I Estland finns bostadsområden som har förhållandevis höga halter av radon. Kostnaderna för att förbättra situationen torde vara överkomliga eftersom enkla insatser som förbättrad ventilation i många fall kan vara tillräckliga. För vissa bostäder kan kostnaderna bli högre men inga detaljerade uppgifter föreligger. För det fall att en total rekonstruering av bostadsområden skulle eftersträvas blir naturligtvis kostnaderna helt annorlunda. Det kan dock inte anses vara rimligt att i nuläget prioritera kostnadskrävande radonsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft7"&gt;Vad gäller utnyttjandet av joniserande strålning i hälso- och sjukvården är bilden snarlik eller sämre än den som råder i t ex Polen och Ungern. Ålderdomlig apparatur förekommer, speciellt på landsorten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft7"&gt;Hälso- och miljöfrågor i vårt närområde har under en längre tid varit föremål för svenskt intresse och förhållandevis stora biståndsinsatser har förekommit sedan början av &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Inom strålskyddsområdet föreligger sedan 1992 ett nära samarbete speciellt med Estland och de övriga baltiska staterna. För att möjliggöra efterlevnad av skyddsambitionen (optimeringsprincipen) i EUs direktiv i Estland krävs att finansiering kan erhållas för att uppdatera utrustning inom sjukvården samt för miljöförbättringar. Utifrån strålskyddssynpunkt behövs hälso- och miljömedvetandet höjas på alla områden som berör joniserande och icke- joniserande strålning i Estland liksom i de övriga baltiska staterna. Ett exempel är att risker förenade med solstrålning inte är speciellt uppmärksammat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft7"&gt;Slutsats: Det syns möjligt för Estland att anpassa lagstiftningen till EUs rättsakter. För efterlevnaden krävs dock investeringar. Det kan förväntas att EUs rättsakter kan efterlevas först på längre sikt. De slutsatser som kommissionen drar förefaller utifrån dessa förhållanden vara rimliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;2.3 Lettland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft7"&gt;Situationen i Lettland inom strålskyddsområdet är snarlik den i Estland. Lettland har sedan något år en strålskyddslag och arbete pågår med att beakta EUs rättsakter. Det syns möjligt att inom några år, utifrån en formell mening, införa och kontrollera EUs rättsakter i landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft7"&gt;Lettland har ingen kärnteknisk verksamhet förutom en försöksreaktor vilken kan förväntas bli avställd inom en snar framtid. Det finnas industrirester som har radioaktiv kontaminering. Det sammantaget med behovet av att omhänderta restprodukter från sjukhus- och försöksreaktorverksamhet innebär problem med avfallshantering. Den avfallsanläggning som finns utanför Riga kräver upprustning. Vad gäller hälso- och sjukvård är läget som i Estland innebärande att förhållandevis stora investeringar behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;Vad gäller svenska intressen är situationen likartad den som gäller för Estland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft7"&gt;Slutsats: Det syns möjligt för Lettland att anpassa lagstiftningen till EUs rättsakter. För efterlevnaden krävs dock upprustning av standarden inom hälso- och sjukvården samt miljöinvesteringar. Det kan inte förväntas att detta kan ske på kort sikt. De slutsatser som kommissionen drar förefaller som rimliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft13"&gt;2.4 Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft7"&gt;Läget är inte lika tillfredsställande i Litauen som i de övriga Baltländerna. Strålskydds- lagstiftning finns ännu inte. Lag som reglerar den kärntekniska verksamheten finns dock liksom strålskydds- och kärnkraftsmyndighet. Det återstår att uppdatera verksamheten ute i industrin, sjukvården och kärnkraftverket till västerländsk skyddsstandard. Trots detta syns det fullt möjligt att utifrån formell mening implementera EUs rättsakter inom rimlig tid eftersom dessa beaktas i det pågående lagstiftningsarbetet på strålskyddsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft7"&gt;Litauen har kärnkraft och behov av att omhänderta stora mängder radioaktivt material. I det läge som nu uppstått kan det inte förväntas att Ryssland återtar förbrukat kärnbränsle från Ignalinakraftverket. Inte heller syns det som om en nedläggning av verksamheten vid Ignalina står för dörren. Den miljöskuld som här uppstått kan endast uppskattas med stor osäkerhet. Det är dock klart att det rör sig om ett, i förhållande till tillgängliga resurser, stort belopp. I en studie som gjordes på uppdrag av Statens Strålskyddsinstitut, SSI, uppskattades kostnaderna för omhändertagande av avfallet till ca 18 000 MSEK. (omhändertagande av kortlivat avfall ca 730 MSEK, förvaringsbassänger etc. 1 800 MSEK, direktdeponering av bränsle etc. 12 600 MSEK, transport 570 MSEK, rivning 1 900 MSEK, administration och FoU 370 MSEK). Inga fonderingar har gjorts och det är oklart varifrån finansiering kan komma. Det är nödvändigt att, för att underlätta situationen i landet och för att undanröja ett allvarligt framtida miljöhot, tekniskt och ekonomiskt bistånd ställs till Litauens förfogande för att klara avfallsproblematiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft7"&gt;Det finns risk för att förhållandevis stora mängder radioaktivt material hanteras utanför statens kontroll. För att undanröja detta hot krävs investeringar i teknisk utrustning och ett nära samarbete med grannländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft7"&gt;Hälso- och sjukvården kräver, liksom i de övriga Baltländerna, stora investeringar. Litauen har inte problem med radon men liksom i de övriga Baltländerna finns ett stort behov av en allmän höjning av hälso- och miljömedvetandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft7"&gt;Vad gäller Svenska intressen är läget som för de övriga Baltstaterna. Sverige bör fortsätta och utveckla biståndssamarbetet för att påskynda utvecklingen inom strålskyddsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1132 ft7"&gt;Slutsats: Det syns möjligt för Litauen att anpassa lagstiftningen till EUs rättsakter. För efterlevnaden krävs dock stora investeringar och det kan inte förväntas att detta kan ske på kort sikt. De slutsatser som kommissionen drar förefaller som rimliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft13"&gt;2.5 Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft7"&gt;Polen har sedan en längre tid haft en detaljerad och adekvat lagstiftning på strålskydds- området. Lagstiftningen skiljer sig något från den svenska modellen då den reglerar verksamheten i detalj. Lagstiftningen förutsätter därvid en omfattande myndighetskontroll. Polen har utvecklade myndigheter inom området och strålskyddsmyndigheten har nyligen omorganiserats. Utifrån legala och myndighetsövervakande aspekter syns det därför möjligt att implementera EUs rättsakter inom rimlig framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;Polen har vad SSI känner till inga direkt allvarliga strålskyddsproblem orsakade av kontaminering av markområden eller vattentäkter. Det finns dock behov av att omhänderta avfall från forskningsreaktorer och sjukhus. Vad gäller hälso- och sjukvården finns en stor spännvidd på kvalitén på utrustningen och i vissa områden ett mycket stort behov av ny utrustning. Det fordras kostnadskrävande insatser för att erhålla en standard på sjukvården som är i nivå med den i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft7"&gt;Vad gäller svenska intressen kan Sverige medverka till att dels förbättra miljömedvetandet i stort, dels medverka till att på europeisk basis finna finansieringslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft7"&gt;Slutsats: Det syns möjligt att implementera EUs direktiv och rättsakter på förhållandevis kort sikt. För efterlevnad av skyddsambitionen - enligt EUs BSS - krävs investeringar. De slutsatser som kommissionen redovisar i ovannämnda rapport syns därför rimliga utifrån strålskyddssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;2.6 Ungern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;Situationen i Ungern är, vad gäller lagstiftning och myndigheter, snarlik den i Polen. Ungern har sedan lång tid relevant lagstiftning. Strålskyddslagen har reviderats under senare tid och denna beaktar IAEAs rekommendationer och EUs BSS. Ungern har ett strålskyddsinstitut som myndighetsmässigt har samma position som NRPB i England. Utgående från denna situation syns det fullt möjligt att implementera EUs rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;Ungern har omfattande kärnteknisk verksamhet. Eftersom Ryssland i framtiden inte kan förväntas återta använt kärnbränsle från Ungern finns behov av att finna egna lösningar på avfallsproblemet. Ungern har även betydande tillgångar av uran och uranbrytning har skett i landet. Några uppskattningar av kostnaderna för omhändertagande av kärnavfall och kärnbränsle har inte varit tillgängliga för utredningen. Hälso- och sjukvården har kvar viss utrustning som är föråldrad men problemen är dock mindre än i de baltiska staterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft7"&gt;Sverige har haft kontakter med Ungern på strålskyddsområdet sedan en längre tid. Landets problemet med kärnkraftens restprodukter kan underlättas med kunskapsöverföring från Sveriges sida.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1134 ft7"&gt;Slutsats: Det syns möjligt att implementera direktiv och rättsakter på förhållandevis kort sikt. För efterlevnad av skyddsambitionen enligt BSS krävs vissa investeringar inom sjukvårdsområdet samt större satsningar inom kärntekniksektorn. De slutsatser som kommissionen drar syns rimliga utifrån strålskyddssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;2.7 Övriga länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft7"&gt;Utredningen har inte i nuläget tillgång till tillräcklig information om strålskyddsläget i övriga kandidatländer för att yttra sig över kommissionens rapportering om dessa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft102"&gt;7. NUKLEÄR &lt;NOBR&gt;ICKE-SPRIDNING&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft68"&gt;7.1 Kärnämneskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft108"&gt;Svensk kontroll av kärnämne&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft7"&gt;Som bakgrund för den följande texten ges här först en sammanfattande beskrivning av det svenska systemet för kontroll av kärnämne, (i dagligt tal kallat ”safeguard”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft7"&gt;SKI har fått regeringens uppdrag att fullgöra de åtaganden om kontroll av kärnämne som Sveriges regering gjort i internationella fördrag, avtal och överenskommelser (se nedan). All hantering av kärnämne i Sverige är underordnad bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft68"&gt;kärntekniklagen &lt;/SPAN&gt;. För hantering av kärnämne krävs tillstånd och tillståndsinnehavare är enligt lagen skyldig att följa de föreskrifter m mera som utfärdas av SKI. SKI har utfärdat ett föreskriftspaket, det nationella systemet för kontroll av kärnämne, vilket omfattar samtliga bestämmelser som erfordras för att de åtaganden Sverige gjort om &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnvapen skall kunna mötas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;SKIs föreskrifter innehåller administrativa och tekniska kontrollbestämmelser. De administrativa bestämmelserna är utformade så att de kärntekniska anläggningarna rapporterar allt innehav, förändringar och transporter av kärnämne till SKI. SKI bearbetar därefter anläggningarnas rapporter och upprättar de egna rapporter som erfordras enligt de internationella åtagandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft7"&gt;De tekniska kontrollsystem som de kärntekniska anläggningarna skall ha för att möjliggöra hög nivå på den interna kontrollverksamheten definieras i SKI:s bestämmelser med funktionella krav. Specifikationer har givits om vilka kontrollmätningar av kärnämne som anläggningen skall göra, minimikrav för precision med mera. Bestämmelser för periodisk fysisk inventering av kärnämne ingår också. Anläggningarnas system för att möta kraven skall redovisas i en "safeguardhandbok" som skall godkännas av SKI. Då handboken godkänts gäller den som ett av villkoren för anläggningens drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Internationella avta&lt;/SPAN&gt;l&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft7"&gt;Sverige undertecknade och ratificerade &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; 1970. Ett kontrollavtal med internationella atomenergiorganet, IAEA, slöts 1975. Därmed har Sverige ställt hela sitt kärnenergiprogram under IAEAs insyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft7"&gt;Kärnämne till det svenska kärnenergiprogrammet tillhandahålls från andra länder s k leverantörsländer. En förutsättning för leverans av kärnämne är de bilaterala avtal Sverige ingått med leverantörsländer, avtal i vilka den fredliga användningen av levererat kärnämne garanteras. Förutom kärnämne omfattar avtalen andra material, tekniska produkter och kunskap som kan användas i framställningen av kärnladdningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;Sverige har också beslutat iaktta de gemensamma riktlinjer för export av kärnämne och kärnteknisk utrustning som framtagits av leverantörsländerna gemensamt, de s k Londonriktlinjerna. Samtliga länder som iakttar dessa riktlinjer har meddelat sitt beslut till IAEA för offentliggörande. Riktlinjerna har därmed erhållit i det närmaste konventionsstatus och ingår som förutsättningar i samtliga bilaterala samarbetsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft7"&gt;Kärnteknisk utrustning som primärt är framtagen för civil användning, men som också kan användas för framställning av kärnvapen har förtecknats och internationell överenskommelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1139 ft7"&gt;finns om omfattningen av sådan utrustning , dels i en lista kopplad till NSG, dels i den s k Zanggerlistan. Sverige har åtagit sig att periodiskt rapportera till IAEA om export av kärnämne och utrustning som återfinns på listan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft7"&gt;Sverige har tillträtt konventionen om fysiskt skydd av kärnämne, IAEA INFCIRC 274, SÖ 1985:24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft7"&gt;Samtliga bilaterala samarbetsavtal och kontrollavtal som reglerar förhållandena för samverkan på kärnenergiområdet mellan länderna ifråga inkluderar regler för tillämpning av t ex konventionen om fysiskt skydd, &lt;NOBR&gt;full-scope&lt;/NOBR&gt; safeguards enligt NTP eller motsvarande, samt tillämpning av NSGs regler för import, export och vidareexport av kärnämne och viss kärnteknisk utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Sedan Sverige blev medlem av EU tillämpas dess bestämmelser för kärnämneskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft108"&gt;Euratoms kontroll av kärnämne&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft7"&gt;I Euratomfördraget (se kapitel 4 ovan) fastställs att kommissionen skall genomföra kontroll av användningen av kärnämne inom EU. Som kärnämne räknas alla uranförande mineral, naturligt uran och särskilt klyvbart material, d v s anrikat uran och plutonium. Kontrollen skall genomföras av Euratominspektoratet (se nedan) som har sitt säte i Luxemburg. Inspektoratet avgör om ett material skall vara föremål för kontroll, t ex i vad mån en anläggning för förvaring av kärnavfall skall vara föremål för ”Euratomsafeguards”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft7"&gt;Euratom representerar samtliga medlemsländer i frågor som rör internationell kontroll av kärnämne och IAEA. Det kontrollavtal som följer av &lt;NOBR&gt;NPT-fördraget&lt;/NOBR&gt; har tecknats mellan IAEA, medlemsländerna och Euratom. Euratominspektoratet är kontaktorgan mot IAEA och representerar samtliga medlemsländer. Euratominspektoratet kan i dessa frågor betraktas som den nationella myndigheten för samtliga länder. Inspektoratet hävdar att de utgör ett internationellt kontrollorgan och att deras verksamhet inom internationell kärnämneskontroll är likvärdig med IAEAs. Detta har dock varken IAEA eller medlemsländerna godtagit. Relationen mellan IAEA och Euratom har under många år varit ansträngd vilket bland annat har fått till följd att också relationerna mellan IAEA, Euratom och medlemsländerna har blivit mer komplicerade än vad som skulle ha varit nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft7"&gt;Euratominspektoratet utgör direktorat E inom DG17, och leds av en generaldirektör. Direktoratet har tre inspektionsenheter, en enhet för materialregistrering och rapportering, en för grundläggande frågor och en informationsenhet. Inom inspektoratet arbetar cirka 200 inspektörer, d v s lika många eller fler än inom IAEA. Därtill kommer servicefunktionerna, omhändertagande av rapporter, teknik- och laboratorietjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft7"&gt;Inspektoratet har inspektörer från samtliga medlemsländer. Som princip använder man oftast inspektörer från det medlemsland man genomför inspektionerna i, eftersom språksvårigheter då undviks. Inspektoratet har på denna punkt utsatts för kritik. Det anses i andra sammanhang mindre trovärdigt att genomföra en "överstatlig" inspektion när medlemslandets egna medborgare utför inspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Euratom-safeguard&lt;/NOBR&gt; bygger på artiklarna 77, 78, 79 och 81 i Euratomfördraget. År 1973 ingick de dåvarande medlemsländerna och Euratom ett kontrollavtal med IAEA. Kontrollavtalet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1140 ft7"&gt;innehåller ett antal bilagor som förhandlats fram efter det att kontrollavtalet slutits; en allmän administrativ bilaga (med regler för registrering och rapportering) samt separata bilagor för varje anläggning. Förhandlingarna om anläggningsbilagorna är ännu inte avslutade. IAEA bedriver alltså kontroll av kärnämne i vissa anläggningar inom EU utan att ha formella anläggningsbilagor klara. I dag finns tre sådana avtal mellan IAEA, Euratom samt Frankrike, England respektive &lt;NOBR&gt;icke-kärnvapenländerna&lt;/NOBR&gt; inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft7"&gt;1976 utfärdade ko mmissionen en förordning &lt;SPAN class="ft118"&gt;i&lt;/SPAN&gt;med bindande regler för kontroll av kärnämne inom EG. Reglerna är utformade så att Euratoms åtaganden i avtalet med IAEA samt i de bilaterala kontrollavtal som Euratom träffat med samarbetsparter inom kärnenergiområdet kan uppfyllas. Reglerna motsvarar lagtext i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Reglerna riktar sig till kärnämnesanvändarna, de kärntekniska anläggningarna. Den nationella myndigheten lämnas utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft108"&gt;Situationen i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft7"&gt;Kandidatländerna har i princip samma uppläggning av sin kärnämneskontroll som Sverige. Däremot varierar kvaliteten hos kontrollverksamheten och de resurser som är tillgängliga för kontrollverksamheten mellan länderna och ligger inte i något fall på svensk nivå. Situationen sammanfattas i nedanstående tabell.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td273"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Strål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Kärn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;Safeguard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;London-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td245"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Fysiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Lag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;skyddslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;tekniklag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;spridnings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;avtal med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;skydds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;”Nuclear&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;fördrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;IAEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p359 ft7"&gt;(NSG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;konven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;Liability”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;(NPT)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft7"&gt;tion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Ja (ny)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1973&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Ja (1978)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft109"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft113"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft113"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft113"&gt;1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft113"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft113"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft113"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p596 ft68"&gt;1995 (85)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p295 ft68"&gt;1996)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Utkast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Utkast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p511 ft7"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p549 ft68"&gt;1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p359 ft68"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p901 ft68"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p290 ft68"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1143 ft68"&gt;7.2 Fysiskt skydd och transportsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft108"&gt;Svenska förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft7"&gt;I Sverige är samtliga kärntekniska anläggningar föremål för fysiskt skydd. Reglerna för fysiskt skydd har utfärdats av SKI i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Skyddet skall omfatta åtgärder som skall skydda anläggningen och det klyvbara material som förvaras på anläggningen mot sabotage, stöld och andra hot. Konventionen om fysiskt skydd anger de grundkrav som skall gälla för skydd av det klyvbara materialet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft7"&gt;Transporter av kärnämne och kärnavfall sker i Sverige i betydande omfattning. Transporterna är föremål för de regler om transport av farligt gods som tillämpas i Sverige och som grundar sig på de internationella transportkonventionerna ADR, CIM, IMO och ICAO. Konventionernas säkerhetskrav grundas på IAEAs ”Recommendations on Safe Transport of Radioactive Materials, Safety Series No. 6”. Föreskrivande myndigheter för transport av radioaktivt material är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Räddningsverket, medan SKI och SSI är tillämpande och fullgörande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;Samtliga transporter med kärnämne är i Sverige föremål för fysiskt skydd. Med det avses skyddsåtgärder som skall förhindra stöld eller sabotage av transporten. Skyddet tar hänsyn till åtaganden i konventionen om fysiskt skydd av klyvbart material från 1980. Konventionen har antagits av 140 länder och utgör en förutsättning för bl a genomförande av internationella transporter. Inom Norden gäller särskilda nordiska regler för fysiskt skydd, vilka går längre än konventionsreglerna. Tillsynsmyndighet för fysiskt skydd för transporter är SKI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft108"&gt;Förhållandena inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft7"&gt;Fysiskt skydd är en angelägenhet för medlemsländerna. EUs institutioner har således inget mandat för fysiskt skydd. Till konventionen om fysiskt skydd har samtliga medlemsländer och EU, i egenskap av ansvarig för delar av kärnämneskontrollen, anslutit sig. För EUs gemensamma anläggningar inom Joint Research Centre har avtal upprättats mellan EU och det medlemsland där anläggningen är placerad om den säkerhetsmässiga översynen, inklusive fysiskt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft7"&gt;Euratomfördraget omfattar inte transportsäkerhet annat än indirekt som en hälso- och strålskyddsfråga. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har anslutit sig till samma transportkonventioner som Sverige och basen för transportsäkerheten är därför densamma. Några ytterligare regler jämfört med de som tillämpas i Sverige har inte framkommit. Transport av radioaktivt avfall är föremål för särskilda regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft108"&gt;Situationen i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft7"&gt;Fysiskt skydd och transporter av kärnämne i kandidatländerna präglas fortfarande av att kärnteknisk verksamhet under de tidigare politiska systemen behandlades som en del av landets militära verksamhet. Så länge den militära organisationen och de militära resurserna förblir tillräckliga också efter de politiska förändringarna kan fysiskt skydd och transportsäkerhet upprätthållas på en nivå liknande den tidigare, vilken dock väsentligen underskred skyddsnivån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft7"&gt;i övriga Europa. Detta förhållande är dock under förändring. Dessutom leder den politiska utvecklingen i kandidatländerna mot ökad demokrati och öppenhet till att användning av militär för fysiskt skydd och transportsäkerhet inte längre betraktas som politiskt lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;SKI bedriver ett omfattande program för att minska risken för kärnvapenspridning. Stödet riktas till OSS, Baltikum och Ryssland. Härigenom finns en betydande kunskap hos SKI om situationen i de länder som är mottagare av stödet. Även om betydande förbättringar har åstadkommits återstår mycket att göra innan dessa länder kan anses ha tillräcklig kontroll av sin kärntekniska verksamhet. Förändringsarbetet, som kommer att kräva fortsatt stöd från Sverige, är kostsamt och mycket långvarigt. Dessa förhållanden gäller i än högre grad vissa länder som gränsar till kandidatländer. Detta innebär att den yttre gränskontrollen kommer att bli mycket viktig för reducering av risken för illegal handel och sm uggling av kärnämne och utrustning, samt av kunskap som är väsentlig för kärnvapenframställning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1146 ft7"&gt;Fysiskt skydd för anläggningar och klyvbart material i anläggningar kommer även efter inträde i EU att vara en nationell angelägenhet för kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft68"&gt;7.3. Illegal handel (med kärnämnen eller kärnteknisk utrustning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft7"&gt;Kontroll av kärnämne och av relevant teknologi är en hörnsten i den internationella strävan att förhindra vidare spridning av kärnvapen. Tekniskt utvecklade länder kan antingen producera kärnämnet i särskilda anläggningar konstruerade för ändamålet eller de kan illegalt avleda kärnämne från civila kärnenergiprogram. Mindre tekniskt utvecklade stater eller subnationella grupper måste välja andra, illegala vägar, till exempel stöld eller köp på en svart marknad. Intresset och möjligheterna för de illegala vägarna har ökat som en följd av Sovjetunionens sönderfall och de därmed förändrade förutsättningarna för illegal handel och förflyttning av kärnämne och utrustning. Under senare år har cirka 150 belagda fall av försök t ill avyttring rapporterats till IAEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft7"&gt;Den kärnladdning som Indien sprängde i maj 1974 medförde att leverantörsländerna påbörjade en process för att stärka kontrollen av handel med kärnämne och kärnteknisk utrustning. De stora leverantörsländerna omförhandlade sina bilaterala avtal och införde striktare kontroll över sina levererade produkter, i syfte att själva få en betydligt bättre kontroll av vad man levererat. Leverantörsländerna definierade också gemensamma riktlinjer för vilka kontrollkrav som skall gälla för av kärnämne och utrustning som levereras till andra länder. Riktlinjerna, de s k&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft7"&gt;"London Guidelines" (NSG) har blivit generellt accepterade och återfinns nu som v illkor i bl a de bilaterala samarbetsavtalen. De länder som åtagit sig att följa riktlinjerna har officiellt meddelat detta till IAEA som publicerat riktlinjerna i INFCIRC 254. Sverige och samtliga bilaterala avtalsparter har anammat riktlinjerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;Enligt Londonriktlinjerna skall kärnämne i alla led omfattas av IAEA safeguard och av fysiskt skydd. För både kärnämne och kärnteknisk utrustning skall mottagarlandet lämna garantier för att riktlinjerna kommer att tillämpas och att användningen är fredlig. Kontrollkraven skall följa materialet även vid vidareexport. Kontrollkraven för strategiskt material, som kan direkt användas i kärnvapentillverkning, är betydligt strängare än för indirekt användbart material, det vill säga material som måste genomgå ytterligare bearbetning innan det kan brukas för kärnvapen. Svensk exportpolicy innebär också att garantier motsvarande NSG alltid inhämtas vid export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft7"&gt;Kärnämne kan också användas för sabotage eller annan illegal verksamhet. Internationellt har överenskommits att kärnämne skall skyddas mot otillbörligt tillgrepp. Genom IAEAs försorg har en konvention om fysiskt skydd utarbetats, INFCIRC 274, Rev 1. Till konventionens har 28 stater inklusive EU anslutit sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;Sovjetunionens uppdelning i ett flertal oberoende stater medförde helt ändrade förhållanden för kontroll av kärnämnen i såväl Ryssland som i de övriga nya staterna. Kärnvapen som tidigare stod under Sovjetunionens kontroll fanns nu spridda i flera stater. Kärntekniska anläggningar för civil användning och med olika anknytning till vapentillverkning finns nu även i andra stater än Ryssland. Sovjetunionens upplösning har med fört väsentligt ökad risk för okontrollerad användning av och handel med kärnämne och med utrustning som är av vital betydelse för tillverkning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft7"&gt;De nya staterna saknade den infrastruktur som krävs för den nödvändiga nukleära icke- spridningskontrollen. Detta gällde såväl grundläggande lagstiftning, övriga regelverk och myndighetsfunktioner som krävs för kontroll av lagarnas efterlevnad, som erforderliga kunskaper, verktyg och resurser för sådan kontroll. Förhållandena är likartade i Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;I och med upptagandet av några eller alla av kandidatländerna inom EU kommer unionens yttre gräns att flyttas österut och ansluta mot Ryssland, Vitryssland, Ukraina (i utvidgningens första omgång) samt mot Moldavien och Svarta Havet (i en möjlig andra omgång). Gränsen kommer alltså att direkt ansluta mot stater som själva bedöms inte ha full kontroll över illegal handel inom de egna gränserna. Vidare har dessa stater i sin tur gemensam gräns med andra stater som har samma, eller kanske större, svårigheter att kontrollera och förhindra illegal handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft7"&gt;En långsiktigt möjlig väg att minska riskerna för illegal handel via kandidatländerna är att ge svenskt och europeiskt &lt;NOBR&gt;icke-spridningsstöd&lt;/NOBR&gt; till inte bara kandidatländerna själva utan också till de nya länder som uppstod ur det forna Sovjetunionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft109"&gt;Ett svenskt program, med SKI som ansvarig, startade 1991/92 och omfattar följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;system för kontroll, hantering, lagring och transport av kärnämne;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;system för fysiskt skydd av radioaktivt material och anläggningar;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;system för kontroll av handel med kärnämne och kärnteknisk utrustning;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;system för att förhindra illegal handel samt åtgärder för att förhindra effekten av sådan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;utveckling av ett legalt regelverk som stöder utvecklingen av ovanstående områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;SKI:s stöd har hittills givits till Ryssland (Nordvästra regionen), Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina och Kazakstan. Ett mer begränsat stöd avseende lagstiftningsarbete har givits till Armenien, Georgien och Adjerbajan. SKI planerar vidare samverkan med IAEA, EU Joint Research Centre i Karlsruhe, Norge, USA och Tyskland i projekt som avser illegal handel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft102"&gt;8. NEDLÄGGNING AV KÄRNKRAFTPRODUKTION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft7"&gt;Flera &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; arbetar aktivt för att få till stånd en stängning av de kärnkraftverk som finns i kandidatländerna. Inför förhandlingarna om ett &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kan man förvänta sig att kraven på avstängning av kärnkraftverk kommer att bli starkare. &lt;NOBR&gt;G-7-ländena&lt;/NOBR&gt; föreslog 1992 att alla reaktorer av typ &lt;NOBR&gt;VVER-440/230&lt;/NOBR&gt; och RBMK skulle stängas så snart som mö jligt och efter behov ersättas av annan energiproduktion. &lt;NOBR&gt;G-7-länderna&lt;/NOBR&gt; erbjöd sig också att bidra med finansiering till denna omställning. Den nybildade Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, fick av sina västliga ägare uppdraget att driva denna avvecklingslinje och har gjort det med envishet och med viss styrka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Hur realistiskt är det att förvänta sig en stängning av kärnkraftverk i kandidatländerna, med eller utan deras anslutning till EU?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft7"&gt;Som påpekades i Kapitel 3 har inga reaktorer i kandidatländerna och i andra östländer, utom den havererade Tjernobylreaktorn och ytterligare två reaktorer på samma förläggningsplats, stängts fram till idag. EBRD har i sina förhandlingar om finansiering av energisatsningar med Ryssland, Litauen, Ukraina och Slovakien ställt hårda krav på stängning av kärnkraftverk som motprestation, utan att i realiteten uppnå något sådant resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft7"&gt;Det finns ett antal skäl som talar mot att kandidatländerna är villiga att avveckla hela eller delar av sina kärnkraftprogram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Trots att kandidatländerna idag har ett överskott av installerad elproduktion prognosticerar de förbättrade ekonomier och därmed elkonsumtion. Själva inträdet i EU ses naturligtvis som en ekonomisk motor;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;De kandidatländer som har möjlighet att exportera elektricitet är angelägna om att utnyttja denna inkomstkälla;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Befintliga produktionsresurser för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-kärnkraftel&lt;/NOBR&gt; fordrar import av kol eller olja till världsmarknadspriser. Om importen sker från Ryssland kan försörjningstryggheten ses som otillräcklig;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Kandidatländernas kärntekniska expertis och deras politiker kan ha en annan bedömning än de västliga experterna av de egna reaktorernas säkerhetsnivå. Från en sådan utgångspunkt är krav på stängning av reaktorer i kandidatlandet, men inte i nuvarande EU, inte sakligt motiverade;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kandidatländerna kan anse sig sakna ekonomiska möjligheter att stänga kärnkraftverk, oavsett vilket stöd som kan fås från EU;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kärnkraftprogram är kopplade till nationell prestige som inte gärna slumpas bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;De kärnkraftprogram i kandidatländerna som bygger på sovjetisk teknologi har också ekonomisk värde för Ryssland (försäljning av bränsle). Utöver den prestigeförlust för rysk teknik som ett stängande av sådana verk skulle innebära, så kunde stängning också ge oönskade precedensfall för den ryska kärnkraftens fortsatta drift. Stöd från Ryssland, i olika former, för fortsatt drift av kärnkraftreaktorerna i kandidatländerna är därför fullt möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft7"&gt;Några av skälen i listan ovan kan belysas med Ignalinaverket som exempel, först en &lt;SPAN class="ft68"&gt;nedläggning &lt;/SPAN&gt;av INPP. INPP eller den litauiska staten har inte fonderat medel för framtida omhändertagande av utbränt bränsle eller för nedläggningskostnader. I en studie av de totala driftkostnaderna för INPP 1 och 2 som gjordes 1994 för SKI uppskattades &lt;SPAN class="ft68"&gt;kostnaden för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3149308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft101"&gt;Utkast 6 oktober 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1134 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;nedläggning &lt;/SPAN&gt;till mellan 200 och 300 MUSD (i 1994 års penningvärde). En fondering av mellan 20 och 33 MUSD per år beräknades då behövas för att täcka kostnaden för nedläggning med start år 2004 för block och år 2010 för block 2. Kostnaderna för omhändertagande av använt bränsle borde, enligt samma studie, täckas av årliga avsättningar av 85 MUSD, som i realiteten bara är en liten del av denna summa. Vid en tidig nedläggning skulle alltså stora engångskostnader uppstå för bränslets omhändertagande. Vidare skulle en nedläggning av Ignalina kräva investeringar i tekniska och miljömässiga förbättringar i befintliga fossilkraftverk, som idag huvudsakligen producerar ersättningskraft för INPP. Dessa investeringar måste till stor del betalas i hårdvaluta eftersom inhemsk teknik för ändamålet saknas. Likaså måste framtida bränslekostnader (som blir högre än dagens kärnbränslekostnader) betalas i hårdvaluta med intjänade exportinkomster från andra sektorer eftersom inkomster från export av elkraft bortfaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft7"&gt;En &lt;SPAN class="ft68"&gt;renovering av INPP 1 och 2 &lt;/SPAN&gt;för drift längre än till år 2004 respektive år 2010 skulle omfatta bland annat tubbyte i härden. År 1993 uppskattades kostnaden för tubbyte till MUSD 125 per reaktor, vilket dels förefaller vara en låg siffra, dels inte torde inkludera tillkommande produktionskostnad för ersättningskraft. Kostnaden för renovering måste t ill stor del betalas i hårdvaluta till Ryssland, som ensamt behärskar tekniken. Till övervägande del skulle dock investeringen, liksom framtida kärnbränslekostnader kunna betalas genom elexport, eftersom INPP kan producera långt mer el än Litauen självt behöver. För Ryssland skulle att sådant arrangemang kunna vara ekonomiskt fördelaktigt, både vad gäller renoveringen och framtida bränsleleveranser. Dessutom finns alla skäl att anta att Ryssland skulle göra mycket för att förhindra en nedläggning av de två modernaste &lt;NOBR&gt;RBMK-reaktorerna,&lt;/NOBR&gt; när de själva inte har för avsikt att lägga ned sina egna äldre reaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;P class="p80 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Referenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft7"&gt;EEA 1995; Europe’s Environment, The Dobris Assessment. (Eds.Stanners &amp; Bourdeau). E.E.A. Copenhagen, ISBN &lt;NOBR&gt;92-826-5409-5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EMEP/MSC-W&lt;/NOBR&gt; Report 1/96. Transboundary Air Pollution in Europe. (Eds. Barrett &amp; Berge). Status Report 1996, Norwegian Meteorological Institute, Blindern, Norway. ISSN &lt;NOBR&gt;0332-9879.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft7"&gt;Europe’s Environment, Statistical Compendium for the Dobris Assessment. Eurostat. ECSC- &lt;NOBR&gt;EC-EAEC,&lt;/NOBR&gt; Brussels and Luxembourg, 1995. ISBN &lt;NOBR&gt;92-827-4713-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft7"&gt;Grennfelt P., Hov Ö. &amp; Derwent D. 1994. Second Generation Abatement Strategies for NOx, NH&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, SO&lt;SPAN class="ft83"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;and VOCs. Ambio, Vol. 23: &lt;NOBR&gt;425-433.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;HELCOM Third Periodic Assessment of the State of the Marine Environment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p0 ft7"&gt;in the Baltic&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p1161 ft7"&gt;Sea, 1989 - 1993. March, 1997.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1162 ft7"&gt;Hjellbrekke, &lt;NOBR&gt;A.-G.&lt;/NOBR&gt; 1996. Ozone measurements &lt;NOBR&gt;1993-1994.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EMEP/CCC-Report&lt;/NOBR&gt; 1/96. Norwegian Institute for Air Research, &lt;NOBR&gt;N-2001&lt;/NOBR&gt; Kjeller, Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;ICES, Internationella Havsforskningsrådet rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft7"&gt;Kärenlampi, L. &amp; Skärby, L., (Eds.) 1996. Critical Levels for Ozone in Europe: Testing and Finalizing the Concepts. &lt;NOBR&gt;UN-ECE&lt;/NOBR&gt; Workshop Report - Univ. of Kuopio, Dept. of Ecol. and Environ. Science, Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft7"&gt;Sluyter, R.J.C.F. (editor), Air Quality in major European cities. Part I: Scientific Background Document to Europe's Environment, NILU, Norway 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft7"&gt;SNV Rapport 4735; Kväve från land till hav. Data från 1990. Naturvårdsverket, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft7"&gt;Statistiska Meddelanden Na 18 SM 9601.Utsläpp till luft i Sverige av svaveloxid, kväveoxider och koldioxid, 1995. SCB, Stockholm, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft7"&gt;UN/ECE Convention on &lt;NOBR&gt;Long-Range&lt;/NOBR&gt; Transboundary Air Pollution. European Commission and ICP Forests. Forest Condition in Europe.1997 Executive Report, Geneva and Brussels, 1997. ISSN &lt;NOBR&gt;1020-587X.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Vem förorenar Sverige?, Naturvårdsverket, Stockholm 1997. (In press).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;WHO riktlinjer för luftkvalitet (AQG). Senaste revidering. (Under publicering).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft68"&gt;Övrig litteratur som använts i arbetet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft68"&gt;ALLMÄNT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft7"&gt;Environmental Implications of EU Membership of Estonia, Latvia, Lithuania and Poland. 1996. B.Hägerhäll, K.Berbeka, T.Kaasik, T.Kallaste, D.Pivoriunas, A.Plate &amp; J.Sukyte (Eds.). Stockholm Environment Institute, ISBN 91 &lt;NOBR&gt;88714-30-6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;P class="p1065 ft7"&gt;EU Enlargement. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Third draft report. &lt;/SPAN&gt;Baltic part. Analysis of the Environmental Implications for Sweden and the Baltic Sea Area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft7"&gt;Longva, O. &amp; Thorsnes, T. (eds.) 1997. Skagerrak in the past and the present - an integrated study of geology, chemistry, hydrography and microfossil ecology. Norges geologiske unders&lt;SPAN class="ft95"&gt;Æ&lt;/SPAN&gt;kelse, Trondheim, Norway. Special Publication No. 8. ISBN &lt;NOBR&gt;82-7385-171-0.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft7"&gt;OECD 1996. Environmental Performance in OECD Countries. Progress in the 1990s. Organisation for Economic &lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; and Development, Paris. ISBN &lt;NOBR&gt;92-64-14769-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft7"&gt;The Environment of Europe. 1995. Siffror om naturmiljön i europeiska länder. Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISBN &lt;NOBR&gt;91-618-0775-3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft7"&gt;UNEP/CEU (1997). Denisov, N.B., Mnatsakanian, R.A. and A.V. Semichaevsky. Emvironmental Reporting in Central and Eastern Europe: A Review of Selected Publications and Frameworks. &lt;NOBR&gt;UNEP/DEIA/TR.97-6,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;GA/205031-97/1,&lt;/NOBR&gt; and &lt;NOBR&gt;CEU/50-97.1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft68"&gt;BALTIC SEA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft7"&gt;HELCOM, 1996. Third Periodic Assessment of the State of the Marine Environment of the Baltic Sea, &lt;NOBR&gt;1989-1993;&lt;/NOBR&gt; Executive Summary. Balt. Sea Environ. Proc. No. 64A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Helsinki Commission, ISSN &lt;NOBR&gt;0357-2994.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft7"&gt;HELCOM, 1996, Third Periodic Assessment of the State of the Marine Environment of the Baltic Sea, &lt;NOBR&gt;1989-1993;&lt;/NOBR&gt; Background document. Balt. Sea Environ. Proc. No. 64B. Helsinki Commission, ISSN &lt;NOBR&gt;0357-2994.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft7"&gt;Kväve från land till hav. Huvudrapport. 1997. Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm, Report 4735. ISBN &lt;NOBR&gt;91-620-4735-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft68"&gt;BELARUS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft7"&gt;OECD (1997) Environmental Performance Review of Belarus. CCET/ENV(97)50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft68"&gt;CONFIDENTIAL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;BULGARIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft7"&gt;OECD (1996) Environmental Performance Reviews, Bulgaria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;ESTONIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft7"&gt;Keskkond 1994. Estonian Environment. Ministry of the Environment of Estonia,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft7"&gt;Estonian Environmental Information Centre (EEIC) Tallinn, 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft7"&gt;Air Pollution in Estonia &lt;NOBR&gt;1985-1990.&lt;/NOBR&gt; Environmental Report 3. Environment Data Centre, National Board of Waters and the Environment, Helsinki 1992. ISBN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;951-47-6458-7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Environmental Performance Review of Estonia: Main Report 1. UN Economic&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Commission for Europe. Committee of Environmental Policy. 16 January, 1986,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;P class="p141 ft7"&gt;Geneva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;National Environmental Strategy Estonia. Draft. Estonian Ministry of Environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;March, 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft7"&gt;HELCOM, 1993. Second Baltic Sea Pollution Load Compilation. Balt. Sea Environ. Proc. No. 45. Helsinki Commission, ISSN &lt;NOBR&gt;0357-2994.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;HUNGARY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft7"&gt;UN DPCSD (1997). Special Session of the General Assembly to Review and Appraise the Implementation of Agenda 21, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Country Profiles - Hungary&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;(www.un.org/dpcsd/eartsummit/hunga-cp.htm)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft7"&gt;Ministry for Environment and Regional Policy (1997).&lt;SPAN class="ft13"&gt;State of the Environment in Hungary&lt;/SPAN&gt;. (www.gridbp.meh.hu/angol/index.htm).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;LATVIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft7"&gt;Latvian State of the Environment Report. (Draft Summary) - Ballerina Version&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;97-06-18,&lt;/NOBR&gt; Environmental Consultation and Monitoring Center, Latvia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;National Environmental Policy Plan for Latvia. Accepted by the Cabinet of Ministers&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft7"&gt;of the Republic of Latvia on April 25, Riga 1995. Environmental Protection Department. Underlag till AVI. Chapter 12, Environment. Draft version. Ardea Miljö AB &lt;NOBR&gt;EU-ansökan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft68"&gt;LITHUANIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft7"&gt;Lithuania’s Environment: Status, Processes, Trends. Environmental Protection Ministry of the Republic of Lithuania, 1995. ISBN &lt;NOBR&gt;9986-566-27-4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;National Environmental Strategy. Republic of Lithuania, Final Report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Ministry of Environmental Protection, Vilnius, October 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;MURMANSK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft7"&gt;Aamlid, D. 1992. Symptoms of sulphur dioxide injury to some boreal plants.&lt;SPAN class="ft13"&gt;In&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft7"&gt;Jalkanen, R., Aalto, R. &amp; Lahti, &lt;NOBR&gt;M-L.&lt;/NOBR&gt; (eds.) Forest pathological research in northern forests with a special reference to abiotic stress factors. Extended SNS meeting in forest pathology in Lapland, Finland, &lt;NOBR&gt;3-7&lt;/NOBR&gt; August, 1992. Metsäntutkimuslaitoksen tiedonantoja 451: &lt;NOBR&gt;93-102.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;DN-Utredning&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1995-8.&lt;/NOBR&gt; Effects of air pollutants on terrestrial ecosystems in the border area between Norway and Russia. Proc. from the second symposium Svanvik, Norway, &lt;NOBR&gt;3-5.10.94.&lt;/NOBR&gt; E. L&lt;SPAN class="ft51"&gt;Æ&lt;/SPAN&gt;bersli &amp; K. Venn (eds.), Direktoratet för Naturforvaltning, Trondheim, Norway. ISBN &lt;NOBR&gt;82-7072-305-7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft68"&gt;POLAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft7"&gt;Environmental Performance Reviews. Poland. Centre for &lt;NOBR&gt;Co-Operation&lt;/NOBR&gt; with the Economies in Transition. 1995. OECD Publications, 75775 PARIS Cedex 16. ISBN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;92-64-14349-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;The State of the Environment in Poland. Damage and Remedy. Ministry of&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;P class="p141 ft7"&gt;Environmental Protection, Natural Resources and Forestry. Warszawa, 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft7"&gt;Agenda 2000 - Commission Opinion on Poland’s Application for Membership of the European Union. DN: DOC/97/16, Brussels, 15 July 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;ROMANIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;UNDP (1996). &lt;/SPAN&gt;Romania: Human development Report 1996&lt;SPAN class="ft7"&gt;. (www.undp.org/undp/rbec/nhdr/1996/romania/)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft7"&gt;UN DPCSD (1997). Special Session of the General Assembly to Review and Appraise the Implementation of Agenda 21, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Country Profiles - Romania&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;(www.un.org/dpcsd/earthsummit/romn-cp.htm)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft68"&gt;SLOVAKIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;UNDP (1996). &lt;/SPAN&gt;Slovakia: Human development Report 1996&lt;SPAN class="ft7"&gt;. (www.undp.org/undp/rbec/nhdr/1996/slovak/)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft7"&gt;UN DPCSD (1997). Special Session of the General Assembly to Review and Appraise the Implementation of Agenda 21, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Country Profiles - Slovakia&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;(www.un.org/dpcsd/earthsummit/slok-cp.htm)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft68"&gt;SLOVENIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft7"&gt;UN DPCSD (1997). Special Session of the General Assembly to Review and Appraise the Implementation of Agenda 21, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Country Profiles - Slovenia&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;(www.un.org/dpcsd/earthsummit/slove-cp.htm)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;THE CZECH REPUBLIC&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft7"&gt;Ministry of Environment of the Czech Republic (1995). State Environmental Policy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft7"&gt;Ministry of Environment of the Czech Republic (1996). Environmental annual report 1995. (www.env.cz)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft68"&gt;UKRAINE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;UNDP (1996). &lt;/SPAN&gt;Ukraine: Human development Report 1996&lt;SPAN class="ft7"&gt;. (www.undp.org/undp/rbec/nhdr/1996/ukraine/)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft7"&gt;Ministry for Environmental Protection and Nuclear Safety of Ukraine (1996). State of Environment in Ukraine. (www.freenet.kiev.ua/ciesin/envinfo/ukrsoe.htm). &lt;NOBR&gt;(www-node&lt;/NOBR&gt; in cooperation between UNDP (United nations Development Programme), CIESIN (Consortium for International Earth Science Information network) and SDNP (Sustainable Development Networking Project).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GLB3149</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1997__149.pdf</filnamn>
<filstorlek>833797</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Miljön i ett utvidgat EU</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/730A6471-91BE-4AAF-8EBE-6484B27EECA1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>