2422772
GLB3148
1997
148
sou
sou
Statens offentliga utredningar 1997:148
Statens offentliga utredningar
Statens offentliga utredningar
148
0
1997-11-04 00:00:00
2024-08-12 16:18:00
1997-11-04 00:00:00
Utbildningskanalen
hämtad
html-ec
https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3148/text
https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3148
https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3148
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:336px;left:147px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:570px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:191px;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:432px;height:191px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:336px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:105px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:336px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:105px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:336px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:105px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:336px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:105px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:296px;left:42px;z-index:-1;width:155px;height:3px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:155px;height:3px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:169px;left:42px;z-index:-1;width:440px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:440px;height:2px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
.ft0{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft1{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft2{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft9{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft11{font: bold 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft13{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft15{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft17{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft18{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft20{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft21{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 29px;}
.ft22{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft25{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft38{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft44{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 27px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft47{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p1{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 756px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 756px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.26px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.26px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: center;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 20px;}
.tr1{heightzzz: 7px;}
.tr2{heightzzz: 17px;}
.tr3{heightzzz: 18px;}
.tr4{heightzzz: 41px;}
.tr5{heightzzz: 22px;}
.tr6{heightzzz: 21px;}
.tr7{heightzzz: 10px;}
.tr8{heightzzz: 25px;}
.tr9{heightzzz: 26px;}
.tr10{heightzzz: 19px;}
.tr11{heightzzz: 23px;}
.tr12{heightzzz: 9px;}
.tr13{heightzzz: 8px;}
.tr14{heightzzz: 27px;}
.t0{width: 566px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 322px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 49px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 271px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 566px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 385px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 365px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 42px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 239px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 270px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 390px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 566px;f:italic 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 566px;f:italic 10px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 566px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 572px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 464px;margin-top: 3px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 573px;f:13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft2">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p3 ft2">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p4 ft3">Genom beslut den 4 maj 1995 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och högskolan (dir. 1995:69). Till särskild utredare utsågs direktören vid Filminstitutet Lars Engqvist. Till den särskilde utredaren har knutits ett antal experter och ett sekretar iat.</P>
<P class="p5 ft3">Kommittén har beslutat anta namnet Distansutbildningskommittén (DUKOM).</P>
<P class="p6 ft3">I direktiven hade DUKOM som särskilt uppdrag att med förtur pröva om en fjärde markbunden <NOBR>TV-kanal</NOBR> kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet. Övervägandena i denna fråga redovisades i delbetänkandet <SPAN class="ft4">46 OCH UTBILDNING </SPAN>(SOU 1995:120), i vilket bl.a. föreslogs att eventuella nya satsningar inom <NOBR>utbildnings-TV</NOBR> skulle ha digital teknik som plattform. Mot bl.a. den bakgrunden avstyrkte kommittén att tillgängligt utrymme för marksänd TV skulle användas för att inrätta ytterligare en analog <NOBR>TV-kanal.</NOBR></P>
<P class="p7 ft3">Regeringen gav den 4 mars 1996 DUKOM tilläggsdirektiv (dir. 1996:17), vilka gav kommittén i uppdrag att lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Tilläggsdirektiven återfinns i bilaga. Jag får</P>
<P class="p8 ft3">härmed redovisa denna del av utredningsuppdraget genom överlämnandet av betänkandet <SPAN class="ft4">5TBILDNINGSKANALEN</SPAN>.</P>
<P class="p9 ft3">Ärendet har inom sekretariatet beretts av departementsrådet Lars Göransson och kommittésekreterare Astrid Utterström. I beredningen har ett antal av kommitténs experter samt sekretariatet i övrigt deltagit.</P>
<P class="p10 ft3">Ansvarig för produktionen av heloriginal har Rauni Westin varit.</P>
<P class="p11 ft3">Stockholm den 4 november 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p0 ft3">Lars Engqvist</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p0 ft3">/Lars Göransson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p0 ft6">Astrid Utterström</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p12 ft0">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p13 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB31483x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft2">INNEHÅLLSFÖRTECKNING</P>
<P class="p15 ft7">3AMMANFATTNING</P>
<P class="p16 ft3">Bakgrund 5</P>
<P class="p17 ft3">Förslag och motivering 5</P>
<P class="p18 ft7">5TBILDNINGSRADION I DAG</P>
<P class="p19 ft3">Allmänt 9 Programmen 10 Målgrupper 12</P>
<P class="p20 ft3">Informationsteknik (IT) 14 Affärsverksamhet 15</P>
<P class="p18 ft7">0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST</P>
<P class="p16 ft3">Inledning 17</P>
<P class="p21 ft3">Regelverket kring public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> 19 Ansvarsfördelning 22</P>
<P class="p18 ft7">.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER</P>
<P class="p22 ft3">Allmänt 25 Kommunikationsrevolutionen 26 Digital TV 27</P>
<P class="p23 ft3">Digital radio 29</P>
<P class="p24 ft3">Internet 30</P>
<P class="p10 ft3">Elektronisk post och elektroniska anslagstavlor 31</P>
<P class="p24 ft3">Informationsdatabaser 31</P>
<P class="p24 ft3"><NOBR>CD-ROM</NOBR> och DVD 31</P>
<P class="p10 ft3">Videokonferenser 32</P>
<P class="p18 ft7">5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR</P>
<P class="p25 ft3">Svensk upphovsrätt 35 UR och upphovsrätten 36</P>
<P class="p26 ft3">Upphovsrätten och <NOBR>IT-området</NOBR> 38 Några nationella aktiviteter 39 Internationell upphovsrätt 40 Konklusion 43</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p12 ft0">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p13 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft7">5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN</P>
<P class="p28 ft3">Inledning 45 Danmark 45 Finland 46 Norge 46 Frankrike 47 Nederländerna 49 Storbritannien 50 Tyskland 52 Australien 53 Kanada 54</P>
<P class="p29 ft3">Distansuniversitet 54 Konklusion 56</P>
<P class="p18 ft7"><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR></P>
<P class="p30 ft3">Framtidens utbildning blir mer multimedial 57</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td6"><SPAN class="p31 ft3">Digitala sändningar i radio och TV</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p1 ft3">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td6"><SPAN class="p31 ft3">Digitalt sända utbildningsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p32 ft3">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p31 ft3">UR 62</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td6"><SPAN class="p31 ft3">Sammanfattande överväganden 64</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p31 ft7">&¶RSLAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p31 ft3">Utbildningskanalen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p33 ft3">66</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p31 ft6">Produktionsföretaget</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p34 ft3">67</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p31 ft3">SR, SVT och TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p35 ft3">68</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p31 ft3">Multimediemarknaden 69</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p31 ft3">Den fortsatta beredningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p36 ft3">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft7">"ILAGA </SPAN>Kommittédirektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p35 ft3">71</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p0 ft9">3AMMANFATTNING <SPAN class="ft8">5</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft11"><SPAN class="ft2">1 </SPAN>Sammanfattning</P>
<P class="p38 ft12">Bakgrund</P>
<P class="p39 ft3">I <SPAN class="ft4">AVSNITT </SPAN>finns en beskrivning av Sveriges Utbildningsradio (UR). Där behandlas kortfattat verksamhetens utveckling, företagets formella ställning, organisation och ekonomi samt programverksamheten inom företaget.</P>
<P class="p40 ft3">UR har ställning som public <NOBR>service-företag</NOBR> och dess uppgifter</P>
<P class="p41 ft3">sammanfaller i stor utsträckning med Sveriges Radios (SR) och Sveriges Televisions (SVT). I <SPAN class="ft4">AVSNITT </SPAN>görs en genomgång av public</P>
<P class="p42 ft3"><NOBR>service-begreppets</NOBR> innebörd och av lagstiftning av betydelse för radio och TV.</P>
<P class="p6 ft3">URs omvärld är i stark förändring. Antalet radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> växer och kommer antagligen att växa än mer som följd av digital sändningsteknik. Utvecklingen av informationsteknik (IT) sker snabbt och påverkar i allt mera ökande grad all utbildningsverksamhet, såväl ”traditionell” utbildning som distansutbildning. I <SPAN class="ft4">AVSNITT </SPAN>finns en genomgång av nya medier och ny teknik av intresse för utbildningsområdet och av möjligheter och begränsningar. Det påpekas särskilt att den snabba utvecklingen gör att varje försök till beskrivning av området på kort tid blir föråldrad.</P>
<P class="p43 ft3">Utifrån enkla grundprinciper om upphovsmäns rätt till sina verk har ett omfattande regel- och avtalssystem utvecklats. De upphovsrättsliga frågorna kring användningen av nya medier är i stor utsträckning olösta liksom frågorna om återanvändning (s.k. sekundär produktion) i de nya</P>
<P class="p44 ft3">medierna av t.ex. radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> Upphovsrättsfrågor behandlas i <SPAN class="ft4">AVSNITT </SPAN>.</P>
<P class="p45 ft3">I <SPAN class="ft4">AVSNITT </SPAN>finns en beskrivning av verksamheten med utbildningsprogram i radio och TV i ett antal länder med särskild vikt lagd vid utvecklingstendenser.</P>
<P class="p46 ft12">Förslag och motivering</P>
<P class="p47 ft14">I <SPAN class="ft13">AVSNITT </SPAN>redovisar DUKOM sina överväganden rörande utbildningsprogram i radio och TV, och i <SPAN class="ft13">AVSNITT </SPAN>de förslag som övervägandena</P>
<P class="p3 ft3">har lett fram till.</P>
<P class="p48 ft14">Med DUKOMs sätt att se är utbildningsprogrammen <SPAN class="ft13">L¤ROMEDEL</SPAN>. Radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> utgör, i likhet med t.ex. den tryckta boken,</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>3AMMANFATTNING</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft14"><SPAN class="ft13">ENV¤GSKOMMUNIKATION</SPAN>. UR bör således ses inte som utbildningsanordnare utan som ett företag med ensamrätt att etersända läromedel. I stor utsträckning används sedan programmen i inspelat skick.</P>
<P class="p50 ft3">Utbildningsprogram i radio och TV bedöms ha en betydelsefull roll att spela på grund av sin förmåga att snabbt nå stora grupper av studerande. De bör därför få ökade sändningstider genom att tilldelas egna digitala radio- och <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Av kostnadsskäl bedöms det som orealistiskt att dagens UR skulle kunna fylla sådana kanaler med program. I stället bör kanalerna också få utnyttjas av olika utbildningsanordnare i anslutning till kurser som de ger.</P>
<P class="p51 ft3">Det kommer att ta tid innan en övervägande del av allmänheten har skaffat sig utrustning för att kunna ta emot digitalt sända radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> Därför måste under en övergångstid utbildningsprogram lämnas utrymme också i de analoga radio- och <NOBR>TV-kanalerna.</NOBR> DUKOM föreslår att den verksamhet som UR i dag bedriver skall delas i tre delar.</P>
<P class="p52 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft16">Ett särskilt företag (här benämnt </SPAN><SPAN class="ft4">5TBILDNINGSKANALEN</SPAN>) får i uppdrag att sända utbildningsprogram i radio och TV. Bolaget skall därvid i samråd med utbildningsanordnare helt eller delvis finansiera produktion av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> avsedda att ingå i kurser som utbildningsanordnarna ger. Det skall vidare samordna utbildningsanordnarnas egna radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> i de digitala kanalerna och därvid sträva efter att det samlade programutbudet får en lämplig spridning vad avser utbildningsnivåer, ämneskategorier och målgrupper. DUKOM ser för sin del inget avgörande hinder mot att företaget ägs av samma stiftelse som SR och SVT och finansieras med medel ur rundradiokontot trots att det inte skall ha public <NOBR>service-uppgifter</NOBR> utan enbart sända renodlade utbildningsprogram. Verksamheten bör således vara anslagsfinansierad.</P>
<P class="p53 ft3">2 Ett annat företag (här benämnt <SPAN class="ft4">0RODUKTIONSF¶RETAGET</SPAN>) bildas för produktion av bl.a. radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> för Utbildningskanalen. Till företaget överförs huvuddelen av URs nuvarande produktionsresurser. Produktionsföretaget bör också utnyttja sin kompetens för att producera radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> för andra beställare samt läromedel avsedda för andra medier än radio och TV, såsom programvaror för datorer, <NOBR>CD-ROM-skivor</NOBR> och video- och audiokassetter. Företaget bör vara ett fristående och intäktsfinansierat bolag som arbetar på uppdrag av beställare. Inledningsvis bör det ägas av staten.</P>
<P class="p54 ft3"><SPAN class="ft3">3</SPAN><SPAN class="ft16">En betydande del av URs nuvarande verksamhet är snarast att hänföra till public service. Program av detta slag – i huvudsak allmänt folkbildande program – bör inte sändas av Utbildnings-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p0 ft9">3AMMANFATTNING <SPAN class="ft8">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft3">kanalen. Som ersättning bör utrymmet för denna programkategori öka hos de två public <NOBR>service-företagen</NOBR> SR och SVT, med vilka därför sändningsvillkoren bör omförhandlas.</P>
<P class="p56 ft3">Utbildningskanalen förutsätts, som framgått, sända radio- och TV- program som har producerats av olika utbildningsanordnare, och Produktionsföretaget förutsätts producera multimediala läromedel för olika utbildningsanordnare. I dag saknas i stort beställare av sådana produkter. Hithörande frågor kommer att behandlas i DUKOMs slutbetänkande som beräknas kunna avlämnas i maj 1998.</P>
<P class="p57 ft3">Förslagen i detta betänkande är av principiell karaktär. Om förslagen vinner anslutning krävs ett relativt omfattande arbete för deras genomförande. Detta arbete bör anförtros åt en särskild organisationskommitté.</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>3AMMANFATTNING</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p0 ft9">5TBILDNINGSRADION I DAG <SPAN class="ft8">9</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft2">2 Utbildningsradion i dag</P>
<P class="p59 ft12">Allmänt</P>
<P class="p60 ft3">Redan i slutet av <NOBR>1920-talet</NOBR> började skolprogram att sändas i radion. <NOBR>Skol-TV-sändningar</NOBR> startade 1961. Skolprogrammen i radio och TV finansierades med skattemedel.</P>
<P class="p61 ft3">Ett mångårigt utredningsarbete startades 1967 av den första TRU- kommittén (Television och Radio i Utbildningen) som samma år också påbörjade en produktion av utbildningsprogram. Programverksamheten och utredningsarbetet ledde fram till bildandet av Utbildningsradion 1978 genom en sammanslagning av utbildningsprogramverksamheten inom Sveriges Radio AB med TRUs produktionsenhet. Utbildningsradion fick ställning av ett dotterbolag inom koncernen Sveriges Radio AB och finansierades via skattemedel. Sedan 1985 är Utbildningsradion finansierad av <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Genom 1992 års riksdagsbeslut övergavs koncernmodellen och moderbolaget Sveriges Radio AB avvecklades (prop. 1991/92:140). Dess uppgifter övertogs av programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.</P>
<P class="p62 ft3">Sveriges Utbildningsradio AB (UR) är numera ett aktiebolag, helägt av en statlig stiftelse, som också är ägare till Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB (SR). UR är i likhet med de två andra företagen ett public <NOBR>service-företag,</NOBR> med egen sändningsrätt i radio och TV. Sändningarna sker i samma kanaler som SVTs och SRs.</P>
<P class="p63 ft3">Sändningsrätten grundas på ett sändningstillstånd som för UR, till skillnad från SR och SVT, är begränsat till två år (1 januari 1997 – 31 december 1998). Avsikten är att det skall omprövas bl.a. på grundval av förslag från DUKOM.</P>
<P class="p64 ft3">Med sändningstillståndet följer villkor som i långa stycken är likalydande med SVTs och SRs (se vidare avsnitt 3). Det skiljer sig främst på det sättet, att det pekar ut ett antal utbildningsområden som verksamhetsfält: förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning inklusive folkbildning. URs uppgift är att förstärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs av andra inom de ovan nämnda utbildningsområdena. Speciellt för UR gäller också att användarna skall ges möjligheter att framföra synpunkter på och önskemål om programverksamheten.</P>
<P class="p65 ft3">Enligt årsredovisningen för 1996 var URs sändningstider 706 timmar i SVTs kanaler, SVT1 och SVT2 och 1 813 timmar i SRs</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">10 </SPAN>5TBILDNINGSRADION I DAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft3">kanaler, P1, P2, P3 och P4, varav 866 sändes i riksprogrammen och 947 timmar sändes regionalt.</P>
<P class="p67 ft3">UR har sin huvudsakliga finansiering via <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> För speciella utbildningsinsatser kan kompletterande finansiering ske över statsbudgeten. Vid sidan av den avgiftsfinansierade verksamheten bedriver UR affärsverksamhet som består av förlagsverksamhet, teknikförsäljning och kurssekretariat.</P>
<P class="p68 ft3">Resultaträkningen för UR under 1996 omfattade totalt ca 325 miljoner kronor (mkr) i intäkter. Därav var 250 mkr avgiftsmedel, 7 mkr statliga medel för lärarfortbildning, 40 mkr försäljning av teknik, 21 mkr förlagsintäkter, 1 mkr ersättningar för kursverksamhet och resten 6 mkr, ”övrigt”.</P>
<P class="p69 ft3">Under 1996 var medelantalet anställda hos UR ca 290 personer. Organisationen av fast anställd personal under 1997 ser ut enligt följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p0 ft4">/RGANISATION</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p1 ft9">!NTAL PERSONER</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p0 ft3">VD Kansli</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p70 ft3">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p0 ft3">Informationsenhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p70 ft3">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p0 ft3">Marknadsavdelning/sändning/förlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p71 ft3">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p0 ft3">Programavdelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td25"><SPAN class="p70 ft3">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p0 ft3">Teknik- och produktionsavdelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p70 ft3">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p0 ft3">Personalavdelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p70 ft3">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p0 ft3">Administrationsavdelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p70 ft3">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p72 ft4">3UMMA</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft12">Programmen</P>
<P class="p74 ft3">De flesta av URs program finns tillgängliga långt efter sändningen i radio eller TV. I dag har UR ett betydande programlager som byggts upp under åren och som nu omfattar omkring 7 000 titlar. De lånas ut via landets ca 60 <NOBR>AV-centraler</NOBR> till lärare och studieledare. Programmen går även att låna via folkbiblioteken eller att köpa från URs kundtjänst. ProgramJournalen utkommer 2 ggr/år med information om kommande termins utbud.</P>
<P class="p75 ft3">Endast en mindre del av programbankens titlar kommer till användning i radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> under ett år. De program som under 1996 sändes i <SPAN class="ft4">46 </SPAN>fördelar sig, enligt URs årsredovisning, på följande sätt:</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p0 ft9">5TBILDNINGSRADION I DAG <SPAN class="ft8">11</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p0 ft4">3¤NDNINGSTID I 46</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p76 ft17">!NTAL TIMMAR</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p0 ft3">Total sändningstid</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p77 ft3">706</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p0 ft4">VARAV</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p0 ft3">förstasändning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p77 ft3">238</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p0 ft3">repriser och annan återutsändning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p77 ft3">468</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p0 ft3">Av 238 tim i förstasändning utgjorde</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p0 ft3">egen produktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p77 ft3">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p0 ft3">inköpt från annan eller producerat av</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p0 ft3">annan i samarbete med UR</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p78 ft3">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p0 ft3">producerat men icke sänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p78 ft3">12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft3">UR disponerar sidorna <NOBR>800–899</NOBR> i <SPAN class="ft4">4EXT 46</SPAN>. Där ges bl.a. fortlöpande information om programutbud och programinnehåll, övningsuppgifter</P>
<P class="p80 ft3">samt pedagogiska anvisningar och tips.</P>
<P class="p67 ft3">Huvuddelen av <SPAN class="ft4">RADIOPROGRAMMEN </SPAN>produceras av 25 regionalkontor med två anställda på varje plats. Det innebär att alla radioprogram produceras i regionerna förutom främmande språk, svenska 2 och <NOBR>distans-utbildning</NOBR> samt sändningarna för barn i P3.</P>
<P class="p81 ft3">I årsredovisningen för 1996 anges hur kostnaderna för programverksamheten i radio och TV fördelas på olika områden. Produktionskostnaderna har uppgått till 145,4 mkr. I beloppet ingår kostnader för teknik, personal, program samt andel av overhead.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p0 ft4">/MR¥DEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p82 ft4">MKR</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p0 ft3">Vuxna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p31 ft3">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p1 ft3">61,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p0 ft3">Skola</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p31 ft3">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p1 ft3">52,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p0 ft3">Högskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p34 ft3">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p83 ft3">16,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p0 ft3">Funktionshindrade</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p34 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p1 ft3">7,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p0 ft3">Minoriteter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p34 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p1 ft3">5,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p0 ft3">Förskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p31 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p83 ft3">2,9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft3">Fördelningen av resurserna inom gruppen ”Vuxna” är enligt UR följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p0 ft3">Lärarfortbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p32 ft3">15%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p0 ft3">Språkkurser för vuxna</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p85 ft3">13%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p0 ft3">Övrig vuxenutbildning, inkl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p0 ft3">folkbildning (riks och regionalt)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p1 ft3">72%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314812x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>5TBILDNINGSRADION I DAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft3">URs program är friköpta, dvs. skolorna har rätt att banda programmen utan ersättningsskyldighet. Se vidare under avsnitt 5.</P>
<P class="p73 ft12">Målgrupper</P>
<P class="p87 ft4">3KOLPROGRAMMEN</P>
<P class="p60 ft3">Då det gäller programmen med <SPAN class="ft4">ELEVERNA I SKOLAN </SPAN>som målgrupp är den direktlyssnande och direkttittande publiken liten, och användningen inom den primära målgruppen har nästan uteslutande formen av uppspelning av ljud- och videokassetter som lånas från landets AV- centraler.</P>
<P class="p88 ft3">Detta är naturligt eftersom sändningarna inte kan ske på tider som passar alla skolors scheman, men också eftersom lärarna har behov av att bekanta sig med materialet i förväg för att kunna infoga det i undervisningen på bästa sätt.</P>
<P class="p89 ft3">Användningen av inspelade program dominerar starkt på alla stadier i skolan. Det näst vanligaste sättet att skaffa program på videoband är att lärarna själva bandar <NOBR>TV-programmen.</NOBR> När direkttittande förekommer är det främst på mellanstadiet och i samhällsämnena på grundskolans högstadium. (Rapport nr 7, 1996, UR)</P>
<P class="p90 ft3">Vissa program för barn och ungdom har dock ett stort antal direkttittare. Detta gäller t.ex. aktualitetsprogram som ”Lilla Aktuellt”/”Lilla löpsedeln” (samproduktion med Aktuelltredaktionen i SVT1) med en genomsnittlig publik på nära 650 000 tittare. (URs årsredovisning 1996)</P>
<P class="p91 ft3">Procent av alla lärare som använt URs och /eller annan producents <NOBR>TV-program</NOBR> i undervisningen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p92 ft17">52S PROGRAM</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p0 ft9">!NNAN PRODUCENTS</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p0 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p0 ft4">PROGRAM</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p0 ft3">Lågstadiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p93 ft3">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p94 ft3">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p0 ft3">Mellanstadiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p95 ft3">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p96 ft3">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p0 ft3">Högstadiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p97 ft3">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p35 ft3">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p0 ft3">Gymnasiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p95 ft3">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p96 ft3">59</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15">+¤LLA 2APPORT NR 52</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p0 ft9">5TBILDNINGSRADION I DAG <SPAN class="ft8">13</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft3">Användningen i skolan av <SPAN class="ft4">RADIOPROGRAMMEN </SPAN>ligger på en lägre nivå. När det gäller främmande språk har dock åtta av tio språklärare på högstadiet och gymnasiet använt UR i sin undervisning. Lärarnas användning av radio och ljudband i undervisningen har totalt sett minskat något under den första delen av <NOBR>90-talet.</NOBR> Användningen av inspelade program dominerar starkt på alla stadier i skolan. Alla lärare på högstadiet som använt radioprogram i undervisningen, och nästan alla på låg- och mellanstadierna, har använt bandinspelningar. (Rapport nr 7, 1996, UR)</P>
<P class="p100 ft4"><NOBR>–VRIGA</NOBR> PROGRAM</P>
<P class="p101 ft3">Flertalet av <SPAN class="ft4">52S ¶VRIGA PROGRAM</SPAN>, dvs. huvuddelen, vänder sig inte till institutioner – som skolan – utan till enskilda människor, vilka som helst. De flesta utgör ”vanlig” publik som lyssnar på eller ser programmen slumpvis eller planerat precis som de gör med andra radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR></P>
<P class="p102 ft3">Publiken för programmen på vardagsförmiddagarna uppgår genomsnittligen till omkring 40 000 personer medan program sända på bästa sändningstid kan ha en publik uppemot en halv miljon (Årsredovisning 1996). Siffrorna visar att det finns en betydande faktisk och potentiell publik för seriösa program med det uttalade syftet att förmedla kunskap, förutsatt att de har intressant innehåll och form och att de sänds på attraktiva tider.</P>
<P class="p43 ft3">Antalet enskilda personer som använder URs program som inslag i organiserade kurser med tentamensmöjligheter är, vid en jämförelse med de totala publiksiffrorna, litet. Sålunda uppges i årsredovisningen 1996 – som ett exempel på stort deltagande – drygt 1 000 personer ha deltagit i kursen ”Grundkurs IT” hösten 1996, men fler skulle ha deltagit om studieplatser funnits. Begränsningen här ligger inte hos UR utan hos de institutioner med vilka UR samarbetar.</P>
<P class="p102 ft3">I samarbete med ett flertal högskolor gav UR under 1996 tio distanskurser på poängnivå, varav två blev inställda p.g.a. för lågt antal deltagare. Totalt antal deltagare var 2 633. Fyra av kurserna var nya bl.a. ”Grundkurs IT”. Mellan 1991 och 1996 har det totala deltagarantalet per år i URs distanskurser lägst varit 1 692 och högst 3 686. (Uppgift från UR, PM 970122)</P>
<P class="p103 ft3">Mellan den publik som ser på eller lyssnar till URs program utan egentlig studieavsikt och den grupp som använder URs program som läromedel i av andra organiserade kurser, finns en kategori som regelbundet följer programmen i studiesyfte och som komplettterar dem</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>5TBILDNINGSRADION I DAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft3">med en kursbok och studiehandledning och annat material, men <SPAN class="ft4">UTAN </SPAN>avsikt att tentera eller få annan officiell bekräftelse på sina kunskaper.</P>
<P class="p104 ft3">Hur många människor i denna grupp som följer olika programserier under ett år är inte bekant men kan möjligen skattas utifrån uppgifter om hur många som köper kursböcker och annat studiematerial. Sålunda kan nämnas att textboken till en språkkurs i spanska för vuxna har sålts i över 50 000 exemplar. Textboken till den ovan nämnda <NOBR>IT-kursen</NOBR> har sålts i omkring 3 000 exemplar. (Försäljningsstatistik från UR)</P>
<P class="p43 ft3">I URs uppdrag ingår att särskilt beakta behoven hos språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade. UR, SVT och SR fördelar ansvaret sinsemellan för olika insatser på dessa områden. För URs del handlar det under senare tid främst om programverksamhet för döva och hörselskadade, svenska som andraspråk samt finska och tornedalsfinska.</P>
<P class="p105 ft12">Informationsteknik (IT)</P>
<P class="p106 ft3">Under de senaste åren har UR tagit inititativ på <NOBR>IT-området.</NOBR> Bland annat har man investerat i en egen <NOBR>Internet-server,</NOBR> som innehåller företagets hemsidor. Förutom information om programmen etc. finns möjligheten att lyssna på några radioprogram samt att titta på ett videoprogram som sänds ut via Internet i realtid, – dvs. man kan lyssna/titta på programmen utan att i förväg ladda ner till datorns hårdisk. Hinder av upphovsrättslig karaktär ligger för närvarande i vägen för en snabb utökning av radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> via Internet. (Se vidare avsnitt 5). Även studiehandledningar och informationsmaterial kommer i ökad utsträckning att finnas tillgängliga via Internet.</P>
<P class="p107 ft3">Under 1995 startade UR en ”BBS” (Bulletin Board System), ett konferenssystem som kan användas för publik- och elevkontakt till programprojekten (UR Direkt). Systemet har plats för ca 2 000 användare och UR får härigenom en möjlighet till ökad kontakt med lärare och elever.</P>
<P class="p108 ft3">UR har sedan 1996 en enhet för multimediaproduktion. Det möjliggör t.ex. egen <NOBR>CD-ROM-produktion.</NOBR> URs förlag har under 1996 givit ut fyra <NOBR>CD-ROM-titlar.</NOBR> Antal producerade <NOBR>CD-skivor</NOBR> är för närvarande ett <NOBR>30-tal.</NOBR></P>
<P class="p64 ft3">Vidare har UR, tillsammans med SVT, investerat i en ny sändningsdator för <NOBR>Text-TV.</NOBR> Förutom en bättre grafik, fler färgnyanser etc., har de som vill skriva ut <NOBR>Text-TV-sidor</NOBR> på papper också möjlighet att ta ut dem via en vanlig skrivare.</P>
<P class="p6 ft3">En kommunikationsdatabas är under uppb yggnad i samarbete med Wasa Data. Syftet är att ge <NOBR>AV-centralerna</NOBR> tillgång till aktuella</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p0 ft9">5TBILDNINGSRADION I DAG <SPAN class="ft8">15</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft3">sändningstider (genom kontinuerlig uppdatering), programbeskrivningar och bokkatalogens innehåll: böcker, häften, ljudkassetter etc.</P>
<P class="p2 ft12">Affärsverksamhet</P>
<P class="p110 ft3">URs affärsverksamhet består av förlagsverksamhet, teknikförsäljning och kurssekreteriat. Dessa sidoverksamheter skall täcka sina kostnader. Kurssekreteriatet handhar administrativa sysslor kring kursverksamheten.</P>
<P class="p111 ft4">&¶RLAGSVERKSAMHET</P>
<P class="p101 ft3">Verksamheten omfattar främst produktion av böcker, studiehandledningar, språkhäften samt ljudkassetter som utgör ett komplement och stöd till radio- och <NOBR>TV-programmen.</NOBR> Den omfattar också försäljning av <NOBR>CD-ROM-</NOBR> och <NOBR>CD-skivor.</NOBR> Förlaget driver dessutom en bokklubb för pedagoger, Leka Lära Leva, i samarbete med Studentlitteratur.</P>
<P class="p112 ft3">Enligt årsredovisningen 1996 minskade omsättningen med 12 procent till 20,8 mkr. En anledning till vikande försäljningssiffror på skolböcker, främst språkhäften, anses vara skolornas försämrade ekonomi. Det ekonomiska resultatet blev 0. Antalet nya titlar under 1996 var 67. Andelen icke programanknuten utgivning är för närvarande ca 6 procent.</P>
<P class="p111 ft4">4EKNIKF¶RS¤LJNING</P>
<P class="p113 ft3">Enligt årsredovisningen investerades under 1996 totalt 24,1 mkr främst i sändningsutrustning på grund av ökade åtaganden i teknikförsäljning, övrig teknisk utrustning samt datorer med kringutrustning.</P>
<P class="p81 ft3">Teknikförsäljningens omsättning ökade 1996 med 62 procent till 39,4 mkr. Resultatet blev före skatt 0,6 mkr (Årsredovisning 1996). Verksamheten består, enligt URs hemsidor på Internet, av följande delar:</P>
<P class="p114 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Utsändning av </SPAN><NOBR>TV-program</NOBR> för kommersiella <NOBR>TV-företag</NOBR> (T.ex. Kanal 5 och TV 1000)</P>
<P class="p115 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Uthyrning av teknik till produktionsbolag (tre </SPAN><NOBR>TV-studior,</NOBR> fyra <NOBR>radio-studior,</NOBR> redigering, grafik)</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>5TBILDNINGSRADION I DAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Satellitkonferenser (mestadels teknikuthyrning, ibland producentansvar)</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">Affärs-TV</SPAN></NOBR> (teknikuthyrning och producentansvar)</P>
<P class="p118 ft3"><NOBR>Affärs-TV</NOBR> vänder sig i första hand till större företag, myndigheter som vill få ut intern- och kundorienterad information till många platser samtidigt genom kodade sändningar. Verksamheten har pågått i ca ett år.</P>
<P class="p90 ft3">UR har tidigare motiverat verksamheten på följande sätt: ”Genom teknikförsäljningen erhåller UR betydande intäkter samtidigt som kostnaderna för de egna produktionerna kan hållas nere. Därtill kommer att den externa försäljningen ökar förutsättningarna för företaget att bibehålla och förbättra den tekniska kompetensen hos personalen samt hålla en hög teknisk utrustningsnivå.” (Årsredovisning 1994). Som framgår av årsredovisningen 1996 ser situationen i dag annorlunda ut.</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314817x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p0 ft20">0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST <SPAN class="ft19">17</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft2"><SPAN class="ft2">3</SPAN><SPAN class="ft21">Public service – en radio och TV i allmänhetens tjänst</SPAN></P>
<P class="p120 ft12">Inledning</P>
<P class="p121 ft4">(ISTORIK</P>
<P class="p122 ft3">Begreppet public service innebär att statsmakterna garanterar en radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> som bygger på principer om integritet och redaktionell självständighet, mångfald, saklighet och opartiskhet. I begreppet ligger också att man skall ta skälig hänsyn till minoritetsintressen av olika slag och att hela befolkningen nationellt, regionalt eller lokalt skall kunna ta emot sändningarna.</P>
<P class="p102 ft3">Public <NOBR>service-traditionen</NOBR> utvecklades i Storbritannien och är förknippad med utvecklingen av BBC. Den byggde på uppfattningen att målet för radio och TV var att informera, undervisa och underhålla. Det ursprungliga argumentet för att ge de nationella radioföretagen monopol var att fri etablering ansågs vara omöjlig på grund av den begränsade tillgången på frekvenser. Ett annat argument var att det fanns ett behov av statlig styrning för att skapa förutsättningar för landstäckande sändningar.</P>
<P class="p123 ft3">Det ansågs av de skälen inte möjligt att medge en fri etablering på samma villkor som gällde för exempelvis pressen. Dessutom anfördes att radion hade en sådan påverkanskraft att en reglering var nödvändig för att massmedierna inte skulle missbrukas i politiskt eller kommersiellt syfte, och att radion hade en viktig uppgift i folkbildningens syfte.</P>
<P class="p75 ft3">I stället försökte man från statens sida att garantera en vidsträckt yttrandefrihet inom ramen för sändningsmonopolet. Den publicistiska integriteten i förhållande till statsmakterna och olika maktgrupper var, och är fortfarande, en viktig ingrediens i den brittiska tappningen av public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR></P>
<P class="p61 ft3">I Sverige fick AB Radiotjänst år 1925 ensamrätten till radiosändningar. Organisationen av verksamheten styrdes i första hand av erfarenheterna från Storbritannien. Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst som i princip skulle stå fritt gentemot staten och andra maktcentra, men staten skulle utöva en kontrollerande verksamhet och ytterst garantera den ekonomiska basen genom att radion finansierades genom licensavgifter. I de ursprungliga åliggandena för Radiotjänst ingick även att främja folkupplysning och folkbildningsarbete.</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314818x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft3">Alltifrån starten reglerades verksamheten genom avtal mellan staten och företaget. Redan det första public <NOBR>service-företaget</NOBR> bedrevs i aktiebolagsform.</P>
<P class="p124 ft4">(UR SER DET UT I DAG</P>
<P class="p125 ft3">I dag finns det tre public <NOBR>service-företag:</NOBR> Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. TV4 AB är ett reklamfinansierat företag som sänder i marknätet och har vissa public <NOBR>service-uppgifter.</NOBR></P>
<P class="p126 ft3">Staten ställer ganska omfattande krav på TV4s programinnehåll, men kraven kan ändå inte jämföras med dem som ställs på public serviceföretagen.</P>
<P class="p6 ft3">Vidare finns det ett tiotal <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som distribueras via satellit och som är särskilt inriktade mot den svenska publiken, däribland TV 3 och Kanal 5. Dessa båda kanaler är reklamfinansierade. Kanalerna har säten i London och faller därmed under brittisk jurisdiktion. Svensk lagstiftning är således inte tillämplig på kanalernas sändningar.</P>
<P class="p102 ft3">Privat reklamfinansierad lokalradio introducerades i Sverige under 1993. I dag finns 85 sändningstillstånd. Några andra krav på sändningarnas innehåll än att minst en tredjedel av programmen skall vara framställda för den egna verksamheten finns inte. Regeringen tillsatte i oktober 1995 en kommitté för att föreslå ändringar av reglerna för lokala ljudradiosändningar. Kommitténs betänkande ”Den lokala radion” (SOU 1996:176) har remissbehandlats och regeringen har därefter beslutat att kommitténs förslag till förändringar av den kommersiella lokalradion inte kommer att genomföras. I stället skall en särskild utredare tillsättas under hösten 1997 med uppdrag att föreslå nya regler som bidrar till mångfald i framtidens kommersiella lokalradio. Det nya utredningsuppdraget skall vara slutfört senast den 15 november 1998.</P>
<P class="p127 ft3">Den svenska modellen för radio och TV i allmänhetens tjänst kan sammanfattas på följande sätt:</P>
<P class="p128 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">rikstäckande sändningar</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">redaktionell självständighet</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft22">·</SPAN><SPAN class="ft16">opartiskhet och saklighet</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft22">·</SPAN><SPAN class="ft16">demokratiska värden</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft16">mångfald och decentralisering</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft16">hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft22">·</SPAN><SPAN class="ft16">kulturansvar</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft16">minoritetsprogram</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">folkbildningsambitioner</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314819x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p0 ft20">0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST <SPAN class="ft19">19</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft12">Regelverket kring public <NOBR>service-verksamheten</NOBR></P>
<P class="p87 ft4">)NLEDNING</P>
<P class="p130 ft3">Ramarna för public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet finns i yttrandefrihetsgrundlagen, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, radio- och TV- lagen (1996:844) och EGs regelverk på området <NOBR>(TV-direktivet).</NOBR> Vidare regleras verksamheten i tillståndsvillkoren för programverksamheten som i sin tur grundas på riksdagsbeslut samt genom associationsformen och ägarstrukturen. Hit hör även de beslut av riksdagen som gäller <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek och medelstilldelningen.</P>
<P class="p100 ft4">9TTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN</P>
<P class="p122 ft3">Den 1 januari 1992 trädde en ny särskild grundlag till skydd för yttrandefriheten i kraft, yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). De principer som grundlagsfästs i YGL har dock till stora delar gällt även tidigare för public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet.</P>
<P class="p90 ft3">YGL reglerar skyddet för yttrandefriheten i ljudradio, television, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. YGL bygger på samma principer som tryckfrihetsförordningen, vilket bl.a. innebär att principerna om censurförbud och etableringsfrihet gäller för större delen av det moderna massmedieområdet. Eftersom frekvensutrymmet inte är obegränsat gäller principerna om etableringsfrihet dock inte för radio- och <NOBR>TV-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p75 ft3">Vidare gäller för ljudradio, television, filmer m.m. tryckfrihetsförordningens principer om ensamansvar och källskydd, begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild rättegångsordning med tillgång till jury. YGL kompletteras av lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.</P>
<P class="p111 ft4">2ADIO OCH 46 LAGEN</P>
<P class="p131 ft3">Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) trädde i kraft den 1 december 1996. Den innehåller en sammanslagning av sju författningar på radio- och <NOBR>TV-området,</NOBR> bl.a. radiolagen (1966:755) och lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314820x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft3">Den nya lagstiftningen innehåller endast smärre förändringar i sak men innebär en klarare och mer enhetlig reglering. En viktig ändring är att till sändningar för vilka regeringen meddelar tillstånd skall kunna knytas villkor av olika slag som skall ersätta det tidigare systemet med avtal mellan staten och programföretagen.</P>
<P class="p111 ft4">%'S 46 DIREKTIV</P>
<P class="p106 ft3">Sverige åtog sig redan genom undertecknandet av <NOBR>EES-avtalet,</NOBR> som trädde i kraft den 1 januari 1994, att följa rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (”TV utan gränser”).</P>
<P class="p133 ft3">Direktivet avser att åstadkomma den nödvändiga harmoniseringen för att möjliggöra fri rörlighet av <NOBR>TV-sändningar</NOBR> över gränserna. Det innehåller bestämmelser om ansvarigt land, europeiska programkvoter, visningstider för biograffilm, reklam och sponsring, skydd för barn och ungdom och genmälesrätt.</P>
<P class="p134 ft3">Direktivet är införlivat i svensk lagstiftning genom bl.a. radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Ett reviderat direktiv med i stort sett samma regler antogs av Europaparlamentet och rådet i juni 1997 (97/36/EG).</P>
<P class="p124 ft4">46 AVGIFTSLAGEN</P>
<P class="p110 ft3">Enligt lagen (1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR> skall den som innehar en TV- mottagare betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB. Avgiften är för närvarande 1 536 kr per år. Avgiftsbeloppen överförs till rundradiorörelsens resultatkonto hos Riksgäldskontoret, det s.k. rundradiokontot. Riksdagen beslutar om medelstilldelningen. Medlen används för verksamheten inom SVT, SR och UR samt en del av Granskningsnämnden för radio och TVs kostnader.</P>
<P class="p111 ft4">!LLM¤NNA RIKTLINJER F¶R PUBLIC SERVICE F¶RETAGEN</P>
<P class="p135 ft3">I juni 1996 beslutade riksdagen att anta regeringens proposition om en</P>
<P class="p3 ft3">radio och TV i allmänhetens tjänst <NOBR>1997–2001 <SPAN class="ft0">.</SPAN><SPAN class="ft24">1</SPAN></NOBR></P>
<P class="p136 ft26">Propositionen innehåller de <SPAN class="ft25">VILLKOR </SPAN>och <SPAN class="ft25">RIKTLINJER </SPAN>som skall gälla under kommande <SPAN class="ft25">TILLST¥NDSPERIOD </SPAN>för den radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> i</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297.</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314821x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p0 ft20">0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST <SPAN class="ft19">21</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft3">allmänhetens tjänst som bedrivs av UR, SVT och SR. Tillståndet avser perioden den 1 januari 1997 – den 31 december 2001 för SVT och SR. URs tillstånd omfattar perioden den 1 januari 1997 – den 31 december 1998. Riktlinjerna för URs verksamhet är oförändrade under tillståndsperioden i avvaktan på förslag från DUKOM.</P>
<P class="p10 ft3">Regeringens och riksdagens syn på public <NOBR>service-uppdraget</NOBR></P>
<P class="p3 ft3">sammanfattas i den senaste propositionen enligt följande:</P>
<P class="p136 ft28"><SPAN class="ft27">0UBLIC SERVICE UPPDRAGETS INNEH¥LL </SPAN>innebär bl.a. att SVTs, SRs och URs sändningar skall vara rikstäckande, att programverksamheten skall präglas av redaktionell självständighet, opartiskhet och saklighet, demokratiska värden, mångfald och decentralisering, ett ansvar för minoritetsprogram samt av folkbildningsambitioner.</P>
<P class="p90 ft3">Under den kommande avtalsperioden skall programföretagen särskilt vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutionerna, öka omfattningen av utomståendes medverkan, tillhandahålla program som speglar det mångkulturella samhället samt ägna ökad uppmärk-</P>
<P class="p139 ft30">samhet åt program för och med barn och ungdomar. <SPAN class="ft29">0ROGRAMF¶RETAGENS REDOVISNING </SPAN>till statsmakterna skall förtydligas.</P>
<P class="p3 ft3">Företagen skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfylls,</P>
<P class="p3 ft31">en s.k. public <NOBR>service-redovisning.</NOBR></P>
<P class="p140 ft33"><SPAN class="ft32">0ROGRAMF¶RETAGENS S¤NDNINGAR </SPAN>skall nå minst 99,8 procent av den bofasta befolkningen. Sändningsrätten för SVT skall omfatta två TV- kanaler inklusive <NOBR>text-TV</NOBR> och för SR fyra radiokanaler samt att UR skall få sända i SVTs och SRs kanaler. Om ett programföretag vill</P>
<P class="p141 ft14">starta nya programkanaler skall regeringens medgivande inhämtas. SVTs, SRs och URs resurser för <SPAN class="ft13">TEKNISK UTVECKLING </SPAN>skall samman-</P>
<P class="p3 ft34">föras till ett gemensamt dotterbolag.</P>
<P class="p67 ft14">Finansieringen av verksamheten skall liksom hittills ske med <SPAN class="ft13">46 AVGIFTSMEDEL </SPAN>Programföretagen skall inte tillåtas finansiera sin verk-</P>
<P class="p142 ft3">samhet med reklam. Sponsring skall endast få förekomma i SVTs sändningar i samband med sportevenemang.</P>
<P class="p124 ft4">/RGANISATION</P>
<P class="p74 ft3">Sedan den 1 januari 1993 är public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> organiserad i tre <SPAN class="ft4">AKTIEBOLAG</SPAN>: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och</P>
<P class="p143 ft3">Sveriges Utbildningsradio AB.<SPAN class="ft24">2 </SPAN>Aktierna i de tre bolagen ägs sedan den 1 januari 1997 av en för ändamålet bildad förvaltningsstiftelse <SPAN class="ft0">.</SPAN><SPAN class="ft24">3</SPAN></P>
<P class="p144 ft0"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 1991/92:140, bet. 1991792:KrU28, rskr. 1991/92:329.</SPAN></P>
<P class="p145 ft0"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 1995/96:161, s. 70.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314822x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft3"><SPAN class="ft4">$OTTERBOLAGEN </SPAN>Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB ägs gemensamt av de tre programföretagen i relation till storleken på respektive programföretags medelstilldelning. Sveriges Radio Förvaltnings AB äger i sin tur Sveriges Radio och Television Fastigheter AB, Radio & TV Hälsan AB och Sveriges Radios förlag AB. Som nämnts ovan, skall enligt 1996 års riksdagsbeslut ett nytt gemensamt dotterbolag bildas för teknisk utveckling.</P>
<P class="p105 ft12">Ansvarsfördelning</P>
<P class="p87 ft4">3TATENS INFLYTANDE</P>
<P class="p147 ft3">En betydande del av det ansvar och inflytande, som normalt åvilar aktieägarkollektivet i ett aktiebolag, tillkommer staten vad gäller public <NOBR>service-företagen.</NOBR></P>
<P class="p6 ft3">Staten beslutar genom riksdagen om de grundläggande förutsättningarna för hur public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> skall bedrivas, dels genom lagstiftning i form av radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> och lagen om TV- avgift, dels genom beslut om storleken på avgiften och om allmänna riktlinjer för verksamheten. Riksdagen beslutar även om tilldelningen av medel till programföretagen. Genom regeringen fördelas anslagen till programföretagen via regleringsbrev i enlighet med riksdagens beslut.</P>
<P class="p148 ft3">Enligt radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> meddelar regeringen sändningstillstånd. Till dessa tillstånd kan knytas villkor av olika slag.</P>
<P class="p9 ft3">Vidare godkänner regeringen public <NOBR>service-företagens</NOBR> bolagsordningar. Regeringen utser dessutom ordförande i programbolagens styrelser.</P>
<P class="p111 ft4">0ROGRAMF¶RETAGENS SJ¤LVST¤NDIGHET</P>
<P class="p149 ft3">Förhållandet mellan staten och programföretagen uppvisar flera olika drag som syftar till att säkerställa programföretagens självständighet.</P>
<P class="p150 ft3">Det har vid flera tillfällen slagits fast att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin programverksamhet skall stå fri i förhållande till såväl staten som de stora organisationerna och andra maktcentra. <SPAN class="ft24">4</SPAN></P>
<P class="p151 ft3">Dessutom skall staten, genom riksdag och regering, inför varje kommande tillståndsperiod endast ange allmänna riktlinjer för public</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>Se t.ex. prop. 1995/96:161, s. 45.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314823x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p0 ft20">0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST <SPAN class="ft19">23</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft3"><NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet. <SPAN class="ft24">5 </SPAN>Utifrån de allmänna riktlinjerna och tillståndsvillkoren bestämmer varje företag självständigt sändningsverksamhetens inriktning. Det är enligt yttrandefrihetsgrundlagen endast programutgivaren som kan avgöra vad en viss sändning skall innehålla.</P>
<P class="p133 ft3">Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan inte förbjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet. Det är Granskningsnämnden för radio och TV som genom efterhandsgranskning prövar om programföretagen har efterlevt bestämmelserna i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> och tillståndsvillkoren.</P>
<P class="p64 ft3">Public <NOBR>service-företagens</NOBR> redaktionella integritet och programmässiga självständighet har av tradition varit stark i förhållande till bolagens styrelser. Styrelserna har inte haft direkt inflytande på redaktionsnivå, utan endast haft ett övergripande ansvar för programverksamheten.</P>
<P class="p43 ft3">Genom riksdagsbeslutet 1992 betonades att de allmänna förutsättningarna för public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i princip skall vara givna för en hel avtalsperiod. Det som fastlagts i 1996 års riksdagsbeslut inför tillståndsperioden 1 januari 1997 – den 31 december 2001 för SVT och SR, respektive 1 januari 1997 – den 31 december 1998 för UR, vad gäller uppdragets omfattning och inriktning, organisationen och de ekonomiska förutsättningarna skall alltså inte kunna förändras under tillståndsperiodens gång såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Även denna omständighet ger programföretagen en stabilitet och självständighet.</P>
<P class="p153 ft3">Till medlen för att skapa förutsättningar för en självständig programverksamhet hör också ägarkonstruktionen. Stiftelseägandet är ett från staten skilt ägande som bör bli ytterligare en faktor som bidrar till programbolagens självständighet och oberoendet av statsmakterna.</P>
<P class="p154 ft3">Ovan nämnda förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens oberoende från otillbörligt inflytande.</P>
<P class="p155 ft0"><SPAN class="ft24">5 </SPAN>Se t.ex. prop. 1991/92:140 s. 41.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314824x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>0UBLIC SERVICE EN RADIO OCH 46 I ALLM¤NHETENS TJ¤NST</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft37"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p0 ft9">.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER <SPAN class="ft8">25</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft2">4 Ny teknik och nya medier</P>
<P class="p59 ft12">Allmänt</P>
<P class="p106 ft3">De allmänna förutsättningarna för utbildningsprogram av det slag som UR nu svarar för, liksom för mottagningen av dem, påverkas av utvecklingen inom radio och TV och särskilt vad avser public serviceföretagen. I det följande skall i korthet främst etermediernas utveckling behandlas, men även nya medier som kan användas för kommunikation med anknytning till utbildningsområdet. Eftersom utvecklingen av ny teknik går snabbt blir varje beskrivning också snabbt inaktuell.</P>
<P class="p75 ft3">Kommersiell radio och TV har under de senaste tio åren fått sitt genombrott i Sverige. Tillgången till <NOBR>TV-kanaler</NOBR> varierar kraftigt mellan de hushåll som kan se kanaler som sänds via satellit och övriga hushåll som endast kan se de tre rikstäckande marksända <NOBR>TV-kana-</NOBR> lerna, SVT1, SVT2 och TV4. Drygt hälften av befolkningen i Sverige har i dag möjlighet att ta emot kabel- eller satellitkanaler. På samma sätt varierar tillgången till radiokanaler. Hela radio- och <NOBR>TV-utbudet</NOBR> kan alltså inte nås av alla hushåll i landet. I dag sker sändningarna till största delen med analog teknik.</P>
<P class="p156 ft3">Digital distribution av TV och radio kommer i grunden att helt förändra förutsättningarna för etermedierna. Digitaltekniken ger inte bara bättre frekvensutnyttjande och högre bild- och ljudkvalitet utan ger också en antydan om vad som är möjligt i det framtida multimediasamhället.</P>
<P class="p63 ft3">Den tekniska utvecklingen har också inneburit att önskemålen att för andra tjänster än rundradio få tillgång till frekvenser som i dag används för rundradio har ökat i omfattning.</P>
<P class="p90 ft3">Etersändning i radio eller TV erbjuds i dag endast som envägskommunikation, en distribution av program med olika innehåll till en enbart mottagande masspublik. Men när datorerna blir en integrerad del av <NOBR>TV-apparaterna</NOBR> uppnås möjligheten till tvåvägskommunikation; televisionen blir då ett tvåvägs, interaktivt medium.</P>
<P class="p75 ft3">Multimedier för utbildningsändamål befinner sig i början på en utveckling som kommer att öka kraftigt. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att bygga upp ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum för multimedier. Det nya centret b yggs upp genom ett nätverk av olika aktörer, t.ex. universitet, högskolor och kommunala resurscentra.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft3">För en allmän beskrivning av informations- och kommunikationsteknik i Sverige kan bl.a. hänvisas till bilaga 1 till regeringens proposition Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik – <NOBR>IT-propositionen</NOBR> (prop. 1995/96:125).</P>
<P class="p64 ft3">Vidare hänvisas till regeringens skrivelse Utvecklingen i informationssamhället (rskr. 1997/98:19). I skrivelsen lämnas dels en redovisning av utvecklingen på <NOBR>IT-området,</NOBR> dels regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning i informationssamhället samt en redovisning av genomförda, pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.</P>
<P class="p105 ft12">Kommunikationsrevolutionen</P>
<P class="p101 ft3">Den tekniska utvecklingen har inneburit att text, ljud, rörliga bilder och stillbilder kan hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av distributionssystem. Denna utveckling har möjliggjorts genom digitaliseringen, dvs. omvandlingen av alla typer av signaler till binära enheter (”ettor och nollor”) samt genom att överföringskapaciteten i distributionssystemen ökat dramatiskt.</P>
<P class="p68 ft3">Den digitala signalen kan distribueras på flera olika sätt t.ex. genom särskilda nät för datakommunikation, telefonnät, <NOBR>kabel-tv-nät,</NOBR> satellitutsändning eller teknik för marksänd televison och radio.</P>
<P class="p90 ft3">Dessa nät integreras alltmer och används också för samma eller likartade tjänster. Den digitala tekniken gör det t.ex. möjligt att ”tala i telefon” via Internet och att ”se på TV” via telefonnätet. Tekniken leder till en sammansmältning mellan <NOBR>telekommunikations-,</NOBR> <NOBR>medie-,</NOBR> och <NOBR>elektro-nikindustrin.</NOBR></P>
<P class="p64 ft3">Integration av tidigare särskiljbara medier och nya medier för med sig vissa problem. Det finns t.ex. en skillnad i fråga om lagstiftning mellan å ena sidan radio- och <NOBR>TV-tjänster,</NOBR> där det finns en reglering framför allt i fråga om innehåll och å andra sidan nyare audiovisuella tjänster som är tillgängliga efter individuell beställning. För de sistnämnda tjänsterna finns inte någon särskild lagstiftning med innehållsregler. För de tjänster som växer fram i gränslandet mellan traditionella radio- och <NOBR>TV-tjänster</NOBR> och individuella tjänster kan det vara oklart vilka regler som gäller.</P>
<P class="p107 ft3">En ökad efterfrågan på elektroniska informationstjänster som alternativ till mer traditionella tjänster kan förändra inte bara situationen på kommunikationsområdet, utan även omfattningen av statens ansvar och tilldelade resurser på andra områden. Detta kan medföra såväl ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p0 ft9">.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER <SPAN class="ft8">27</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft3">behov av förändringar av vissa åtaganden som att lagstiftningen på berörda områden behöver förändras. <SPAN class="ft24">6</SPAN></P>
<P class="p159 ft3">Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att utreda behovet av och förutsättningarna för en samordning av lagstiftningarna för ljudradio, television och televerksamhet (dir. 1997:95). Utgångspunkten är att lagstiftningen bör underlätta utvecklingen av elektroniska informationstjänster och att ta tillvara medborgarnas, näringslivets och samhällets olika behov med avseende på sådana tjänster. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 1998.</P>
<P class="p105 ft12">Digital TV</P>
<P class="p160 ft3">I digital TV och radio används en ny sändningsteknik som gör nya tjänster möjliga i televisionen och ljudradion. Som tidigare nämnts, sänds TV i dag nästan uteslutande med analog teknik. Försök med digitala markbundna sändningar i Sverige genomfördes första gången i november 1995 och reguljära digitala satellitsändningar har påbörjats.</P>
<P class="p64 ft3">I januari 1997 beslutade riksdagen att anta regeringens förslag om digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> (prop. 1996/97:67). Beslutet innebär bl.a. att digital marksänd TV i Sverige skall införas i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> skall tilldelas medel för att kunna delta i utvecklingen av digital sändningsteknik, för såväl ljudradio som marksänd TV, om högst 200 miljoner kronor ur rundradiokontot. Medlen skall användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex. olika interaktiva tjänster och nya kanaler, samt för utsändningskostnader. Vidare har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att förbereda sändningarna och lägga fram förslag om sändningsorter etc. Den särskilde utredaren lämnade i juni 1997 en rapport (SOU 1997:103) med förslag på sändningsorter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Därjämte skall en kommitté med parlamentariskt inslag följa sändningsverksamheten och medverka vid den fortlöpande utvärderingen.</P>
<P class="p161 ft3">Digitaliseringen innebär stora fördelar. Den gör det bl.a. möjligt att komprimera signalen mycket kraftigt. För televisionens och ljudradions del innebär detta att ett betydligt större antal program ryms inom ett givet frekvensutrymme. Distributionskostnaderna sjunker och frekvensutrymmet utnyttjas bättre.</P>
<P class="p133 ft3">Den digitala <NOBR>TV-tekniken</NOBR> ger också möjlighet till ett flexibelt utnyttjande av kapaciteten. En given överföringskapacitet kan utnyttjas</P>
<P class="p162 ft0"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>Se t.ex. Moderna telekommunikationer åt alla, Ds 1996:38, s. 148.</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft3">så att få kanaler med hög bildkvalitet sänds eller många kanaler med lägre kvalitet. En film kan t.ex. ges högre kapacitet och därmed också bättre bildkvalitet samtidigt som ett studioprogram ges lägre kapacitet då bildkvaliteten inte är av samma betydelse. Digitala marksända signaler är mer störtåliga än analoga och möjliggör också portabel mottagning. Med en inbyggd eller en liten fristående antenn är mottagning inte beroende av annat än en strömkälla. <SPAN class="ft24">7 </SPAN>TV:n kan lättare flyttas runt i hemmet och mottagning är möjlig i t.ex. fritidshus, husvagnar och båtar.</P>
<P class="p163 ft3">Tekniken lämpar sig dessutom för kryptering vilket innebär goda möjligheter för t.ex. <NOBR>betal-TV.</NOBR> Tittaren kan då också få välja att endast betala för de program som han/hon vill se, t.ex. tjänster såsom ”Pay per view” och ”Video On Demand”. Andra tjänster med koppling till ett visst <NOBR>TV-program,</NOBR> t.ex. resuméer, bakgrundsinformation eller texter på olika språk, kommer också kunna erbjudas. Övriga intressanta tjänster kan tänkas vara interaktiv utbildning, <NOBR>”home-shopping”,</NOBR> biljettbokning, banktransaktioner, elektroniska tidningar, bibliotekstjänster och tillgång till trafikinformation. <SPAN class="ft24">8</SPAN></P>
<P class="p164 ft3">Dagens analoga <NOBR>TV-mottagare</NOBR> behöver en avkodare för att kunna ta emot de digitala <NOBR>TV-sändningarna.</NOBR> Detta gäller oavsett hur den digitala signalen distribueras till mottagaren. Avkodaren kan antingen byggas in i <NOBR>TV-mottagaren</NOBR> eller vara ett löst tillbehör. Den enklaste avkodaren eller <NOBR>”set-top</NOBR> box” kodar enbart om signalen. En mer avancerad avkodare – ”multimediaterminal” – förväntas dock kunna ansluta det mesta av hemmens elektronik, t.ex. persondator, skrivare, radio och <NOBR>CD-spelare.</NOBR> Terminalerna förväntas också innehålla modem för inkoppling på kabel- eller telenätet. Detta öppnar dörren för telekommunikation samt för <NOBR>Internet-tjänster.</NOBR> <SPAN class="ft24">9</SPAN></P>
<P class="p165 ft3">För att interaktivitet skall uppstå behövs vägar för returinformation. Den normala överföringskapaciteten via det fasta telenätet (koppartråd) är i dag tillräcklig för enkla tjänster där mängden information i returkanalen är relativt liten. Genom att använda <NOBR>kabel-TV-näten</NOBR> (koaxialkabel) kan man få en avsevärt högre kapacitet för returinformationen.</P>
<P class="p89 ft3">Den tekniska utvecklingen vad gäller att öka överföringskapaciteten av telenätet är mycket snabb. ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) är en teknik som klarar överföring av en eller flera samtidiga TV- kanaler på den enkla koppartråden, samtidigt som den används för vanliga telefonsamtal. Om ADSL införs i nätet kan enligt betänkandet</P>
<P class="p166 ft0"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 1996/97:67, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p117 ft0"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft36">a.a. not 7.</SPAN></P>
<P class="p145 ft0"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft36">a.a. s. 11.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p0 ft9">.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER <SPAN class="ft8">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft3">”Från Massmedia till Multimedia” (SOU 1996:25) tekniken användas för minst 90 procent av Sveriges befolkning. Inom några få år väntas kapaciteten kunna ökas ytterligare med s.k. <NOBR>VDSL-teknik</NOBR> (Very high <NOBR>bit-rate</NOBR> Digital Subscriber Line). Det krävs dock, enligt dagens kunskap, en utbyggnad av fibernätet om <NOBR>VDSL-tekniken</NOBR> skall k unna användas i en större omfattning.</P>
<P class="p151 ft3">Telia AB håller för närvarande på med att uppgradera det befintliga telenätet på olika sätt, vilket kommer att möjliggöra avancerade tjänster. Målet är att alla hushåll inom några år skall erbjudas bredbandskommunikation. Detta kommer innebära att abonnenterna dels får möjligheten till interaktiv kommunikation med kapacitetskrävande rörliga bilder, dels får tillgång till ett stort utbud av <NOBR>TV-kanaler.</NOBR></P>
<P class="p43 ft3">Telia driver flera försöksprojekt med interaktiv TV i olika delar av landet (1997). Hushållen får där med hjälp av en ny typ av hemterminal, <NOBR>ADSL-teknik</NOBR> och <NOBR>ATM-växlar</NOBR> (Asynchronous Transfer Mode), en mängd informationstjänster via sin vanliga telefonledning. ”Video On Demand”, spel, mäklarinformation, modemagasin och utbildningstjänster erbjuds. Tittaren beställer de olika tjänsterna via en fjärrkontroll.</P>
<P class="p75 ft3">Telia InfoMedia Television AB driver också i Jarlaberg i Nacka Strand ett försök med tvåvägskommunikation i <NOBR>kabel-TV</NOBR> omfattande cirka 500 hushåll. Hushållen kan beställa t.ex. filmer, nyheter och spel via sin knapptelefon.</P>
<P class="p46 ft12">Digital radio</P>
<P class="p167 ft3">Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop. 1994/95:170) att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas, men att dessa inledningsvis endast skulle få förekomma i ett begränsat antal områden. Såväl SR och UR som privata programföretag gavs möjlighet att delta i sändningarna, som påbörjades i september 1995.</P>
<P class="p168 ft3">För närvarande finns inga mottagare ute i handeln, men flera apparattillverkare bedömer att ett antal olika produkter skall kunna presenteras under våren 1998.</P>
<P class="p133 ft3">Regeringen planerar att göra en utvärdering av verksamheten med digitala ljudradiosändningar när mottagare väl finns tillgängliga och såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken.</P>
<P class="p89 ft3">Ljudradiosändningar med digital teknik ger bättre ljudkvalitet och större tålighet mot störningar än den analoga tekniken. <NOBR>DAB-systemet</NOBR> (Digital Audio Broadcasting) möjliggör mobilmottagning utan kvalitetsförluster och minskar avsevärt frekvensbehovet. Nya tjänster kan</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft3">erbjudas, t.ex. sändningar med tilläggsinformation till programmen (text, stillbilder och rörliga bilder).</P>
<P class="p2 ft12">Internet</P>
<P class="p169 ft3">Med Internet avses det nätverk av flera nätverk som gör det möjligt för datorer som har en domänadress att kommunicera med varandra. Man räknar med att ca 80 miljoner människor har tillgång till Internet och antalet växer snabbt.</P>
<P class="p81 ft3">Det finns en stor mängd tjänster för kommunikation på Internet. Några av de vanligaste tjänsterna är att skicka och ta emot elektronisk post, filöverföring, terminaluppkopplingar, videokonferenser, ”lyssna på radio” (t.ex. s.k. real audio), ”titta på TV” (t.ex. s.k. real video och ”netcast”) samt ”tala i telefon”.</P>
<P class="p170 ft3">På Internet finns också tiotusentals elektroniska konferenser där människor från hela världen kan diskutera med varandra. Det finns konferenser där alla deltar samtidigt och konferenser där deltagarna tar del av materialet och skriver sina inlägg vid olika tidpunkter.</P>
<P class="p171 ft3">Via Internet kan man söka uppgifter i mängder av databaser med fakta i olika ämnen.</P>
<P class="p172 ft3">World Wide Web (WWW) är i dag den snabbast växande tillämpningen av Internet som kan förmedla text, bilder, ljud och video. Här finns s.k. hemsidor där t.ex. personer eller företag presenterar sig och sin verksamhet. Dokumenten kan vara sammanlänkade med dokument i andra databaser genom s.k. hyperlänkar och bildar härigenom en världsomspännande samling av dokument.</P>
<P class="p173 ft3">Olika sökprogram finns tillgängliga som gör det lättare att orientera sig i den enormt stora och ostrukturerade informationsmängden.</P>
<P class="p174 ft3">Utbudet av och intresset för elektronisk handel ökar snabbt. On- <NOBR>line-baserade</NOBR> butiker erbjuder en mängd olika produkter t.ex. CD- skivor, matvaror, böcker, programvaror m.m. Som betalningsmedel används kreditkort eller en form av postorderbeställning. Andra nyttofunktioner som har börjat bli vanliga är olika former av banktjänster, köp av resor och nyhetsservice.</P>
<P class="p75 ft3">För att få tillgång till Internet behöver man en dator, ett kommunikationsprogram och en anslutning genom en fast förbindelse eller genom ett modem och den vanliga telefonledningen. Tillgång till Internet via <NOBR>kabel-TV-nätet</NOBR> är också möjligt. För detta krävs ett s.k. <NOBR>kabel-modem</NOBR> som kopplas till <NOBR>kabel-TV-nätet.</NOBR> Försöksverksamhet pågår redan i vissa delar av landet.</P>
<P class="p175 ft3">Ett alternativt sätt att få tillgång till Internet är via s.k. WebTV. I detta fall krävs ingen traditionell dator, utan en box gör det möjligt att</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314831x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p0 ft9">.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER <SPAN class="ft8">31</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft3">utnyttja den vanliga TV:n för detta ändamål. Själva uppkopplingen sker via telenätet på vanligt sätt, och det är alltså inte <NOBR>TV-kanalen</NOBR> som är bärare av signalerna. Uppkopplingen måste också ske med särskild teknik från leverantörens sida. WebTV lanserades under 1996 i USA och finns ännu inte som kommersiell tjänst i Sverige.</P>
<P class="p176 ft38">Elektronisk post och elektroniska anslagstavlor</P>
<P class="p135 ft3"><SPAN class="ft4">%LEKTRONISK POST </SPAN><NOBR>(e-post)</NOBR> innebär att ett meddelande skickas från en</P>
<P class="p177 ft30">dator till en annan eller till flera. I en del varianter av <NOBR>e-post</NOBR> kan också gruppkommunikation ske. I dessa s.k <SPAN class="ft29">ELEKTRONISKA ANSLAGSTAVLOR "ULLETIN "OARD 3YSTEMS ""3 </SPAN>eller <SPAN class="ft29">KONFERENSSYSTEM </SPAN>erbjuds använ-</P>
<P class="p178 ft3">darna möjlighet att använda <NOBR>e-post,</NOBR> delta i konferenser, hämta filer och kommunicera med andra uppkopplade användare (”chat”).</P>
<P class="p174 ft3">Under hösten 1997 kommer Posten AB att tillhandahålla en <NOBR>e-post-</NOBR> adress som är kopplad till den fysiska postadressen. Genom en sådan <NOBR>e-post-adress</NOBR> kommer man att kunna erbjuda en rad nya tjänster, bland annat s.k. hybridpost. Detta innebär att den som har tillgång till Internet kan få ett meddelande elektroniskt, medan den som inte har tillgång till Internet får meddelandet utdelat som ett normalt brev.</P>
<P class="p2 ft12">Informationsdatabaser</P>
<P class="p169 ft3">En databas är ett elektroniskt arkiv som innehåller stora mängder information. Det finns numera databaser för en mängd olika ämnen, t.ex. ekonomi, teknik, fysik, juridik och dagsnyheter. De kan innehålla referenser, statistik, bilder, ljud m.m.</P>
<P class="p46 ft12"><NOBR>CD-ROM</NOBR> och DVD</P>
<P class="p167 ft3">Med <NOBR>CD-teknik</NOBR> avses de olika standarder som finns för optisk läsning av digital information från kompaktskivor. På alla optiskt avläsbara lagringsmedier kan både text, ljud, stillbilder och rörliga bilder lagras.</P>
<P class="p67 ft3">Dessa medier har mycket stor lagringskapacitet. En <SPAN class="ft4">#$ </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">2/-</SPAN>-skiva</NOBR> rymmer t.ex. cirka 300 000 <NOBR>A4-sidor</NOBR> text eller 1 000 bilder. Skivan avläses optiskt med laser med hjälp av en särskild <NOBR>CD-ROM-spelare</NOBR> som kan anslutas till en persondator. Det går snabbt att söka och ta del av informationen på skivan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft3">I <NOBR>IT-propositionen</NOBR> anges att såväl den internationella som den nationella <NOBR>CD-ROM-marknaden</NOBR> befinner sig i mycket snabb tillväxt. <SPAN class="ft24">10 </SPAN>Vidare nämns att det inte finns någon fullständig och samlad bild över den svenska produktionen och användningen av <NOBR>CD-ROM.</NOBR> Vissa skattningar av utvecklingen redovisas i <NOBR>Teldok-rapporten</NOBR> ”Den svenska marknaden för online, audiotex och <NOBR>CD-ROM”.</NOBR> <SPAN class="ft24">11</SPAN></P>
<P class="p64 ft3">I propositionen anges vidare att antalet publikt tillgängliga svenska titlar inriktade på informationsförmedling (dvs. exklusive spel- och nöjesinriktade produktioner) uppskattas till ett sextiotal. De beräknas ha sålts i <NOBR>20–25</NOBR> 000 exemplar. De flesta svenska titlar ges ut av förlag och motsvarande. Störst är Bonniers och Norstedts förlag, det förra med inriktning på affärs- och företagsinformation och det senare på juridik, samhälle, ordböcker etc. Även de nationella bibliotekskatalogerna och vissa myndigheters information finns på <NOBR>CD-ROM.</NOBR></P>
<P class="p156 ft3">S.k. ”Virtual <NOBR>CD-ROM”</NOBR> är en tjänst som erbjuder samma möjligheter till interaktivitet, spel, inlärningsprogram som vanliga <NOBR>CD-ROM-</NOBR> skivor. Skillnaden är att det sker över ett nät där skivan ligger i en server, ett minneslager för digital information.</P>
<P class="p180 ft3">Det finns även <NOBR>CD-ROM-skivor</NOBR> som har inbyggd <NOBR>Internet-access.</NOBR> <SPAN class="ft4">$6$ </SPAN>(Digital Video Disc eller Digital Versatile Disc, numera</P>
<P class="p181 ft3">endast DVD) är ett nytt lagringsmedium under utveckling och väntas bli tillgängligt i handeln under 1998. Den nya skivan kan, liksom CD- <NOBR>ROM-skivan,</NOBR> lagra både text, ljud, stillbilder och rörliga bilder men har mycket större lagringskapacitet än dagens medier.</P>
<P class="p61 ft3">Det är elektronik- och nöjesindustrin som tillsammans har utarbetat DVD för att ersätta videokassetter, <NOBR>musik-CD-skivor</NOBR> och <NOBR>CD-ROM-</NOBR> skivor. En <NOBR>DVD-skiva</NOBR> med fyrdubbel kapacitet motsvarar ca 30 CD- <NOBR>ROM-skivor.</NOBR> Skivorna kommer att spelas av s.k. multimediamaskiner som kan kopplas till TV:n, stereon och datorn.</P>
<P class="p105 ft12">Videokonferenser</P>
<P class="p182 ft3">Videokonferenser är den vanligaste benämningen för bild- och ljudkommunikation mellan två eller flera parter, oftast på ett större geografiskt avstånd från varandra. Videokonferenser används i stor utsträckning för utbildning på distans samt för administrativa uppgifter som styrelse- och planeringsmöten.</P>
<P class="p183 ft0"><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft39">Prop. 1995/96:125, s. 99.</SPAN></P>
<P class="p184 ft0"><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft39">Lars Klasén och Anders Olofsson: Den svenska marknaden för online, auditex och </SPAN><NOBR>CD-ROM</NOBR> – framväxt, nuläge, utveckling och trender, <NOBR>Teldok-rapport</NOBR> 93, 1995.</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p0 ft9">.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER <SPAN class="ft8">33</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft3">Utrustningen, som i sina tidiga versioner ofta bestod av större anläggningar med <NOBR>storbilds-TV,</NOBR> videokameror och konferensstudios, tenderar nu att bli mer personnära med enkla och billiga <NOBR>PC-baserade</NOBR> system, där samtidigt fler parter än tidigare kan vara inkopplade. De <NOBR>PC-baserade</NOBR> systemen används bland annat för arbete med projekt, där gemensamma arbetsytor eller text/bild kan bearbetas samtidigt.</P>
<P class="p51 ft3">Även WWW kan användas som en integrerad del av videokonferensen och ersätter då till viss del tidigare programvarubaserade arbetsytor för arbetsdelning. WWW kan också användas som egen förmedlare av videokonferenser. För närvarande satsas stora resurser på utvecklingen av denna tjänst.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>.Y TEKNIK OCH NYA MEDIER</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft37"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p0 ft20">5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR <SPAN class="ft19">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p0 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td49"><SPAN class="p0 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft2">5 Upphovsrättsfrågor</P>
<P class="p59 ft12">Svensk upphovsrätt</P>
<P class="p101 ft3">Upphovsrätten skyddar olika typer av verk t.ex. text, bild, film, datorprogram. Ett verk måste emellertid uppfylla vissa grundläggande krav på originalitet och kvalitet. Upphovsrätten består av ekonomiska och ideella rättigheter. Rättigheterna uppkommer när verket har skapats och varar normalt i 70 år efter upphovsmannens död. Skyddet innebär att upphovsmannen skall dels få ekonomisk ersättning när hans verk mångfaldigas eller görs tillgängligt för allmänheten dvs. framförs eller visas, dels få skydd mot kränkande återgivanden m.m. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas eller upplåtas, dvs. licens kan ges till någon annan som kan utnyttja verket under en viss tid efter vilken rättigheterna återgår till upplåtaren. Skyddet är främst reglerat i upphovsrättslagen, URL (1960:729). För att upphovsrättslagen skall kunna tillllämpas på ett verk ställs inga formella krav.</P>
<P class="p186 ft3">I URL finns också regler om s.k. närstående rättigheter. Här avses främst vissa rättigheter som lagen ger åt utövande konstnärer dvs. musiker, skådespelare, sångare m.fl. som framför litterära och konstnärliga verk, åt producenter av ljudinspelningar (fonogramframställare), samt åt radio- och <NOBR>TV-företagen.</NOBR> Dessa kategorier innehar rättigheter liknande dem som ges åt upphovsmännen till litterära och konstnärliga verk.</P>
<P class="p187 ft3">En utövande konstnär har sålunda ensamrätt att bestämma över radio- och <NOBR>TV-utsändning</NOBR> av hans framförande av ett verk och över upptagning (inspelning) av framförandet på en anordning genom vilken det kan återges. Han har även en principiell ensamrätt att bestämma över mångfaldigande av en sådan upptagning. Tillsammans med producenten av en ljudupptagning av framförandet har han vidare rätt till ersättning vid utsändning av denna i radio eller TV eller vid ett annat offentligt framförande av den.</P>
<P class="p102 ft3">Producenter av ljudupptagningar samt producenter av upptagningar av rörliga bilder har ensamrätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av upptagningarna och principiell rätt att tillåta eller förbjuda spridning till allmänheten av dessa.</P>
<P class="p188 ft3">I lagen ges radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> ensamrätt att tillåta eller förbjuda vidareutsändning av deras utsändningar och upptagning av dessa på anordningar, genom vilka de kan återges, samt mångfaldigande och spridning av dessa upptagningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft3">Det finns emellertid vissa inskränkningar i upphovsrätten. Exempel är att kopior får framställas för enskilt bruk och att exemplar får framställas i blindskrift eller som talböcker för synskadade m.m.</P>
<P class="p190 ft3">Offentligrättsliga ersättningsordningar såsom talboksersättningen har införts för att kompensera upphovsmännen för inskränkningarna.</P>
<P class="p174 ft3">Vid vidareutnyttjande av verk handhas upphovsmännens intressen av upphovsrättsliga organisationer. Rättighetsorganisationerna företräder rättighetshavarna vid avtal, inkassering och fördelning av ersättningen. Organisationerna har även hand om s.k. avtalslicensfrågor.</P>
<P class="p64 ft3">Avtalslicens innebär att ett kollektivt avtal med en svensk organisation ges verkan också för upphovsmän som inte är anslutna till organisationen. Avtalslicens används t.ex. beträffande fotokopiering för undervisningsändamål och vidaresändning i kabelnät. Administrationen av avtalslicenser handhas av övergripande organisationer på området såsom BONUS och Copyswede.</P>
<P class="p43 ft3">BONUS <NOBR>(Bild-Ord-Not-Upphovsrättslig</NOBR> Samorganisation) är en ideell förening som inkasserar, förvaltar och fördelar ersättningar för mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk samt fotografiska bilder. BONUS handhar bl.a. fotokopieringsavtalet för undervisningsändamål.</P>
<P class="p123 ft3">Copyswede är en också en ideell förening och fungerar som paraplyorganisation för de svenska upphovsmännens och utövande konstnärernas organisationer. Copyswede bildades 1982 och är en förhandlingskartell som tar till vara sekundära rättigheter m.m. Några av föreningens avtalsområden är vidaresändning i kabelnät, utnyttjandet av URs program genom bandning på video- och ljudkassetter inom utbildningsväsendet och utnyttjande av SVTs respektive SRs program på video- och ljudkassetter. Förhandlingspart för public <NOBR>service-företagen</NOBR> är Arbetsgivareföreningen SRAO.</P>
<P class="p105 ft12">UR och upphovsrätten</P>
<P class="p191 ft3">URs verksamhet bygger nästan a lltid på nyttjandet av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. Utbudet av program består dels av egenproducerade program, dels av program producerade av utomstående företag. Till den senare gruppen hör även samproduktioner och inserat (inslag) av utomstående program i egenproducerade program.</P>
<P class="p89 ft3">Såvitt avser egenproduktion kan upphovsrättsinnehavare delas in i två grupper, nämligen anställda vid UR och övriga.</P>
<P class="p64 ft3">Genom kollektivavtal som gäller mellan public <NOBR>service-företagens</NOBR> förhandlingspart och olika arbetstagarorganisationer har UR i princip</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p0 ft20">5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR <SPAN class="ft19">37</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft3">erhållit fri förfoganderätt över anställdas i tjänsten utförda upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. För denna rätt erlägger företaget, utöver lön, dels ett engångsbelopp per år för fördelning mellan ett antal medarbetare, dels, vid kommersiell försäljning, royalty på företagets försäljningsintäkt.</P>
<P class="p193 ft3">Vid medverkan av organiserade upphovsrättsinnehavare regleras rätten för sändning i allmänhet genom kollektivavtal, s.k. branschavtal eller avtal med ett ”Collecting Society”, exempelvis Copyswede.</P>
<P class="p194 ft3">Därutöver ger upphovsrättslagen vissa radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> rätt till sändning av litterära och musikaliska verk av icke organiserade upphovsrättsinnehavare i de fall kollektivavtal föreligger på området, s.k. avtalslicens (26 d § URL). Bestämmelsen innehåller dessutom vissa skyddsregler för upphovsmännen. Avtalslicenser som rör UR finns bl.a. på bildområdet och med Författarförbundet.</P>
<P class="p195 ft3">Som nämnts ovan regleras skolornas rätt att banda URs radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> i ett särskilt avtal med Copyswede (s.k. friköp). För denna rätt erlägger UR en viss procentsats av grundgaget, för närvarande 41 procent för videogram och 21 procent för fonogram. År 1996 var ersättningen från UR som hör till Copyswedeavtalet ca 615 000 kr. I ersättningen ingår också URs rätt till video- och fonogramutgivning på hemvideo- och institutionsmarknaden (försäljning och uthyrning).</P>
<P class="p196 ft3">Avtalen med rättighetsorganisationerna ser olika ut. Gemensamma drag är att grundgaget inkluderar en eller flera sändningar, att ersättningen för återanvändning (repris) av programmen är baserade på en viss procentsats av grundgaget samt att det även finns vissa uppräkningsregler för grundgaget beträffande äldre produktion. Vidare utgår inte någon sändningsersättning för nattrepriser i ljudradion <NOBR>(00.00–05.00).</NOBR> Därutöver gäller för UR, att program (radio och TV) som av undervisningstekniska skäl visas högst tre gånger under en sexmånadersperiod, ersätts såsom för en sändning.</P>
<P class="p195 ft3">Vad avser program producerade av utomstående (s.k. produktionsutlägg) klareras normalt rättigheterna för organiserade upphovsmän av UR. Detta gäller upphovsmän som tillhör organisationer som UR har avtal med t.ex. Författarförbundet. I övrigt svarar produktionsbolaget för kontrakteringen. Enligt URs standardavtal för produktionsutlägg, förvärvar UR fri förfoganderätt till programmet. Det innebär att UR har rätt att utnyttja programmet i dess helhet eller i enskilda delar med beaktande av upphovsmannens ideella rättigheter och med utnyttjande av alla metoder existerande nu och i framtiden, i alla länder och under obegränsad tid.</P>
<P class="p197 ft3">År 1996 var den totala kostnaden för URs nyttjande av upphovsrättsliga verk och prestationer ca 30 miljoner kronor (exklusive tillsvidareanställdas löner och vissa arbetsgivareavgifter).</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft12">Upphovsrätten och <NOBR>IT-området</NOBR></P>
<P class="p131 ft3">Problemen när det gäller upphovsrätten på <NOBR>IT-området</NOBR> rör både de ekonomiska och ideella rättigheterna. Skyddat material som finns tillgängligt digitalt, t.ex. i ett datornätverk, kan inte kontrolleras i samma utsträckning som traditionella verk skapade i analog form. Det är svårt att kontrollera när, var och hur ett verk används. Följden är att intrång i rättigheterna inte kan förhindras och upptäckas lika lätt.</P>
<P class="p81 ft3">Genom digitaltekniken är det möjligt att till en låg kostnad och med minimal tidsåtgång framställa kopior av förlagan. Detta kan leda till att gränserna för primär och sekundär utgivning riskerar att suddas ut.</P>
<P class="p198 ft3">Därutöver ökar risken för manipulation av text, musik och bild. Digitalt lagrat material möjliggör också kontinuerlig uppdatering. Med hjälp av ett lämpligt datorprogram kan ett verk, en bild t.ex., ändras så att det föreställer något annat än ursprungligen avsett.</P>
<P class="p64 ft42"><SPAN class="ft41">Vidare minskar behovet av exemplarframställning betydligt eftersom digitalt material kan överföras direkt till en enskild dator. Ett exempel är att av de ungefär 200 000 vetenskapliga artiklar etc. som årligen produceras på engelska publiceras endast en liten del i skrift. De lagras i stället i databaser och görs tillgängliga </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">on-line</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> till användaren. </SPAN>12</P>
<P class="p90 ft3">Den digitala tekniken påverkar balansen mellan allmänna och enskilda intressen i den traditionella upphovsrätten. Starka ensamrätter kan hindra att information blir tillgänglig, vilket kan leda till en besvärlig situation inom t.ex. utbildning och forskning. Nya medier och ny teknik kan också betyda nya förtjänstmöjligheter för upphovsmännen.</P>
<P class="p112 ft3">Från URs verksamhet finns följande exempel på nya företeelser. Programmanus har tidigare levererats till användarna i tryckt skrift tillsammans med övrigt material, kassettband/videoband. Någon ersättning till upphovsmännen förutom ursprungsgaget, har inte utgått för dessa programmanus. I och med att UR nu vill skicka programmanus elektroniskt, via Internet, vill upphovsmännen få särskild ersättning för detta.</P>
<P class="p68 ft3">Ett annat exempel är svårigheterna för bland annat UR att klarera rättigheter med upphovsmännen beträffande återanvändning av arkivmaterial för t.ex. <NOBR>CD-ROM-produktion</NOBR> eller sändningar av s.k. real audio/video på Internet. Det har visat sig att förhandlingar mellan parterna i dessa frågor oftast inte leder till något avtalsslut. Svårigheten att träffa överenskommelser om utnyttjandet respektive vidareutnyttjandet av verk/prestationer kan bero på att det ännu inte är någon som</P>
<P class="p199 ft0"><SPAN class="ft24">12 </SPAN>Henry Olsson, Copyright, s. 221, femte uppl., CE Fritzes AB 1994.</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p0 ft20">5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR <SPAN class="ft19">39</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft3">vet var ribban skall läggas för den ekonomiska ersättningen till upphovsmännen med avseende på nya medier och ny teknik.</P>
<P class="p200 ft3">På initiativ av Nordiska Ministerrådet har det gjorts en kartläggning av de upphovsrättsliga frågor som rör användningen av arkivmaterial (s.k. sekundärproduktion) hos radio- och <NOBR>TV-företagen</NOBR> i Norden. Ett gemensamt remissvar från den nordiska public <NOBR>service-företagen</NOBR> väntas inom kort (oktober 1997).</P>
<P class="p201 ft3">Frågor som är relaterade till den nya digitaltekniken har givits hög prioritet såväl nationellt som internationellt. Nedan redovisas bl.a. aktiviteter inom landet, Europeiska Unionen (EU) och Världsorga- <NOBR>nisation-en</NOBR> för den intellektuella äganderätten (WIPO).</P>
<P class="p46 ft12">Några nationella aktiviter</P>
<P class="p106 ft3">Elektroniska anslagstavlor skiljer sig från hittillsvarande massmedier på så sätt att användare har möjlighet att lämna egna bidrag som genast blir tillgängliga för andra användare. Denna möjlighet väcker bl.a. många frågor kring datalagens (1973:289) regler om registeransvar och ändamålsbestämning.</P>
<P class="p102 ft3">Frågan om reglering av elektroniska dokument har särskilt studerats i utredningen Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40). Vad som utretts är elektroniska dokuments rättsliga status samt ansvarighetsfrågor i samband med förmedlingen av elektroniska meddelanden, främst elektroniska anslagstavlor. Utredningen föreslår bl.a. att en särskild lag om elektroniska förmedlingstjänster utfärdas, i vilken ett särskilt ansvar läggs på den som tillhandahåller förmedlingstjänster. Vidare föreslås att ett undantag görs för elektroniska anslagstavlor beträffande huvuddelen av datalagens bestämmelser.</P>
<P class="p43 ft3">I början av oktober 1997 överlämnade regeringen till riksdagen en proposition med förslag om en särskild lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I lagförslaget slås fast att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall dels ha uppsikt över en sådan tjänst, dels vara skyldig att ge användare av tjänsten viss information och att förhindra spridning av vissa slag av meddelanden. Underlåtenhet att förhindra spridning av vissa meddelanden och att lämna föreskriven information skall bli straffbart. Datorer etc. som använts vid brott mot lagen skall i vissa fall kunna förverkas. Beträffande datalagens tillämplighet föreslås fortsatt beredning av frågan med beaktande av Datalagskommitténs förslag i betänkandet Integritet, Offentlighet, Informationsteknik (SOU 1997:39).</P>
<P class="p202 ft3">Mediekommittén har i mars i år överlämnat betänkandet Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49). Kommittén har bl.a.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft3">dels analyserat i vilken omfattning nya medieformer omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, dels utrett behovet av ett grundlagsskydd för yttrandefriheten i nya medieformer som används till att förmedla yttranden och annan information till allmänheten. Kommittén föreslår att bestämmelserna i TF och YGL utvidgas till att omfatta även de nya elektroniska medierna, samt att det för närvarande inte finns behov av en ny lagstiftning. Vidare menar kommittén att Internet i dagsläget inte kan betraktas som ett medium i sig utan får ses som ett system som möjliggör olika former av datakommunikation och varje tillämpning får betraktas var för sig vid bedömningen av om grundlagsskydd föreligger eller ej. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen bereder för närvarande frågan.</P>
<P class="p204 ft3">De upphovsrättsliga problemen i samband med den nya teknologin berörs i det arbete som pågår i <NOBR>IT-kommissionen</NOBR> (dir. 1996:46). I september 1996 lämnade kommissionen en skrivelse till regeringen med förslag till åtgärder, bland annat ett förslag om utredning av en framtida gemensam lagstiftning för telekommunikation, data och medier.</P>
<P class="p205 ft3">Beträffande utredningen om en eventuell samordning av lagstiftningarna för ljudradio, television och televerksamhet, hänvisas till avsnitt 4.</P>
<P class="p133 ft3">För vidare redovisning av nationella aktiviteter hänvisas till regeringens skrivelse Utvecklingen i informationssamhället (1997/98:19).</P>
<P class="p2 ft12">Internationell upphovsrätt</P>
<P class="p74 ft3">Genom informationstekniken påskyndas globaliseringen och upphovsrättens betydelse ökar inom både EU och de länder som är medlemmar av FNs fackorgan WIPO (World Intellectual Property Organization). En harmonisering av synen på de rättigheter som blir aktuella vid internationella överföringar av skyddat material är därför av väsentlig betydelse. De internationella konventionerna har fått ny aktualitet; Bernkonventionen fick i december 1996 nya tillägg för att anpassas till den digitala utvecklingen (se nedan under rubrik WIPO).</P>
<P class="p100 ft4">+ONVENTIONER</P>
<P class="p39 ft3">Det finns tre konventioner som berör den svenska upphovsrätten ur ett internationellt perspektiv: Bernkonventionen (1886), Världskonventionen om upphovsrätt (1952) och Romkonventionen (1961).</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p0 ft20">5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR <SPAN class="ft19">41</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft3">En av <SPAN class="ft4">"ERNKONVENTIONENS </SPAN>viktigaste principer är att det upphovsrättsliga skyddet inte får göras beroende av några formella krav, dvs. skyddet inträder i och med att verket skapas och inga krav får ställas på registrering. På så sätt kan varje författare eller konstnär utan vidare göra det upphovsrättsliga skyddet gällande för sitt verk enligt den nationella lagstiftningen i alla länder som anslutit sig till konventionen</P>
<P class="p80 ft3">(ca 120 länder).</P>
<P class="p174 ft3"><SPAN class="ft4">6¤RLDSKONVENTIONEN </SPAN>har ratificierats av 95 länder och anses ha lägre skyddsnivå än Bernkonventionen. En annan viktig skillnad är att Världskonventionen tillåter formkrav som förutsättning för skydd. Alla slags formaliteter skall anses uppfyllda genom att verket märks med copyrightsymbolen ©, rättsinnehavarens namn och årtalet för den första publiceringen. Dessa formkrav måste vara uppfyllda om man vill göra anspråk på skydd i länder med sådana krav. Länder som tillträtt båda konventionerna har sinsemellan inga formkrav eftersom</P>
<P class="p207 ft3">Bernkonventionen gäller dem emellan.</P>
<P class="p159 ft3"><SPAN class="ft4">2OMKONVENTIONEN </SPAN>ger skydd för utövande konstnärer, fonogramframställare och radioföretag. Dessa s.k. närstående rättigheter skiljer sig ganska mycket från land till land och konventionen har därför inte blivit så utbredd som man hoppades (51 länder).</P>
<P class="p111 ft4">7ORLD 4RADE /RGANIZATION</P>
<P class="p39 ft3">Numera regleras också viktiga aspekter av den internationella upphovsrätten inom Världshandelsorganisationen (WTO). Det s.k. <NOBR>TRIPS-avtalet</NOBR> (Trade Related Intellectual Propery Rights) innehåller regler om upphovsmäns rättigheter och s.k. närstående rättigheter.</P>
<P class="p208 ft3">Framför allt får man inte särbehandla sina egna medborgare, dvs. skyddet för utländska rättighetshavare skall motsvara det skydd som landets egna medborgare har. Underlåtenhet att följa reglerna kan medföra handelspolitiska sanktioner.</P>
<P class="p111 ft4">%UROPEISKA UNIONEN</P>
<P class="p209 ft3">Upphovsrätten inverkar på kommunikationsmöjligheterna inom unionen och är därmed en viktig fråga för EU. År 1995 publicerades en s.k. grönbok, ”Green Paper on Copyright and the Challenge of Technology” som innehåller en handlingsplan för upphovsrätten inom EU. Den berör främst frågor om internationella digitala överföringar av upphovsrättsligt skyddat material men även frågor om parallellimport.</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft3">Problemen kring spridning av straffvärda meddelanden genom globala kommunikationsnät har uppmärksammats i flera länder. Europeiska unionens råd antog en resolution i februari i år där medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra framväxten av system för självreglering av branschen.</P>
<P class="p6 ft3"><NOBR>EG-direktiv</NOBR> 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser skall införlivas med svensk rätt. De lagändringar som krävs skall träda i kraft den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:111). Direktivet syftar till att säkerställa att det för databaser, dvs. sammanställningar av verk, uppgifter eller annat material, finns ett harmoniserat immaterialrättsligt skydd på en hög nivå inom EU. Den inskränkning som finns i upphovsrätten för framställning av exemplar för enskilt bruk skall inte längre ge rätt att framställa digitala kopior av sammanställningar i digital form. Ändringen hindrar dock inte att man för enskilt bruk gör en papperskopia av sammanställningen. Inskränkningen för offentligt framförande skall inte ge rätt att i förvärvssyfte använda sammanställningar för undervisning. Vidare införs ett katalogskydd som skall gälla i 15 år.</P>
<P class="p211 ft3">I höst skall Europeiska kommissionen påbörja ett arbete med sikte på ett nytt <NOBR>EG-direktiv</NOBR> om upphovsrätten och närstående rättigheter. Syftet är att uppnå en harmonisering som behövs för att den inre marknaden skall fungera i informationssamhället.</P>
<P class="p9 ft3">Vidare avser Europeiska kommissionen att presentera en grönbok i frågan om en eventuell samordning av lagstiftning för radio, TV och televerksamhet.</P>
<P class="p124 ft4">7)0/</P>
<P class="p74 ft3">Det hölls en diplomatkonferens om upphovsrätt i december 1996 inom ramen för WIPO. EU, 126 medlemsstater och ett stort antal internationella och mellanstatliga organisationer deltog. Syftet med konferensen var att komma överens om tre nya fördrag som berör internationella regler om skyddet för upphovsmän, artister och fonogramproducenter när deras material används i internationella informationsnätverk, t.ex. Internet. Två av dessa fördrag antogs, WIPO Copyright Treaty och WIPO Performances and Phonograms Treaty. Det tredje fördraget, som handlade om skyddet för databaser kunde man inte enas om. Bestämmelserna i det sistnämnda fördraget skulle i stort sett ha följt innehållet i EGs databasdirektiv. Från europeisk synpunkt innebär fördragen inte någon större förändring av skyddsnivån, men man kan säga att skyddet i viss mån stärkts ytterligare. Ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p0 ft20">5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR <SPAN class="ft19">43</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">svenskt undertecknande av fördragen förbereds för närvarande, vilket torde kräva ändringar i upphovsrättslagstiftningen.</P>
<P class="p174 ft3">Arbetet inom WIPO med den nya informationsteknologin fortsätter. Några frågor gäller skyddet för radio- och <NOBR>TV-företagen,</NOBR> utövande konstnärers skydd med avseende på audiovisuella produktioner samt databasskyddet.</P>
<P class="p105 ft12">Konklusion</P>
<P class="p106 ft3">Digitaltekniken och nya medier gör det möjligt att utnyttja och sprida upphovsrättsligt skyddade verk/prestationer i en helt annan omfattning och på ett helt nytt sätt än tidigare. Upphovsrättsystemet är under ständig utveckling.</P>
<P class="p89 ft3">Behovet av harmonisering av rättsområdet inom EU och internationellt är därför av stor betydelse. Vissa anser att det nuvarande systemet inte räcker till utan vill införa ett nytt rättsområde, s.k. digitalrätt.</P>
<P class="p90 ft3">Upphovsmannen har enligt den traditionella upphovsrätten ett starkt skydd för sitt verk. I upphovsrättslagen finns dock flera undantagsbestämmelser, inskränkningar i ensamrätten, som har sin grund i det samhälliga intresset av information av allmän vikt till medborgarna. Förutom inskränkningar i förfoganderätten (framställning av exemplar för enskilt bruk m.m.) kan nämnas bestämmelsen i upphovsrättslagen om att allmänna handlingar skall tillhandahållas enligt tryckfrihetsförordningen oavsett upphovsrätten.</P>
<P class="p213 ft3">Varje gång ny teknik kräver nya regler bör man sträva efter en rimlig balans mellan ensamrätten och olika slags inskränkningar eller t.ex. avtalslicenser. Vikten av denna balans är särskilt tydlig om ensamrätter koncentreras på ett fåtal händer långt från den skapande verksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>5PPHOVSR¤TTSFR¥GOR</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft37"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p0 ft20">5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN <SPAN class="ft19">45</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft43"><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningsradio och utbildningsTV i omvärlden</SPAN></P>
<P class="p215 ft12">Inledning</P>
<P class="p106 ft3">I de flesta länder är utbildningsradio och <NOBR>utbildnings-TV</NOBR> avdelningar inom public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Fristående radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> för utbildning inom public service som UR i Sverige är undantag. I det följande redovisas utbildningsverksamheten hos vissa radio- och TV- företag i Europa, Australien och Kanada. Därutöver ges en beskrivning av Open University i Storbritannien.</P>
<P class="p102 ft3">Tyngdpunkten i detta avsnitt har lagts vid utvecklingstendenserna hos företagen.</P>
<P class="p150 ft3">Framställningen bygger i huvudsak på intervjuer med personer i ledande befattningar inom respektive företag.</P>
<P class="p46 ft12">Danmark</P>
<P class="p101 ft3">I Danmark finns en avdelning inom <SPAN class="ft4">$ANMARKS 2ADIO $2 </SPAN>för utbildningsprogram, <NOBR>TV-Åben,</NOBR> som etablerades 1994. <NOBR>TV-Åben</NOBR> sänder</P>
<P class="p216 ft3">i DRs båda kanaler (DR1 och DR2) ca 250 tim/år. Planerad sändningstid för 1998 är 300 timmar. Verksamheten finansieras genom licensmedel (ca 12 miljoner danska kronor 1996) och viss sponsring (ca 1,5 <NOBR>miljon-er</NOBR> danska kronor 1996). Programtablån innehåller vuxenutbildning, vidareutbildning, folkbildning och ”Öppna kanalen”; tittarnas egna program (t.ex. föreningsverksamhet) samt program från lokala <NOBR>TV-stationer.</NOBR> En nyhet i verksamheten är en kurs i samhällsvetenskap med möjlighet till tentamen på ett studiecentrum för vuxna.</P>
<P class="p217 ft3"><NOBR>TV-Åben</NOBR> har, i jämförelse med UR, en mycket liten fast budget och tvingas därför att söka bidrag till olika projekt. En viktig bidragsgivare är Undervisningsministeriet som därigenom direkt kan styra delar av programverksamheten. Ministeriets medieenhet har till uppgift att stödja utvecklingen av utbildningsmaterial till alla utbildningsnivåer.</P>
<P class="p218 ft3">Stöd ges bl.a. till videoprogram och multimedier/interaktiva medier i form av produktionsgarantier eller tillskott. Andra bidragsgivare är Miljöstyrelsen, Lärarhögskolan och Centrum för teknikstöd för utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft3">DR2, som är en ny kanal under uppb yggnad, skall även sända utbildningsprogram som producerats utanför företaget.</P>
<P class="p220 ft3">I Danmark pågår för närvarande en diskussion om en särskild utbildningskanal i ett kommande digitalt marknät.</P>
<P class="p46 ft12">Finland</P>
<P class="p47 ft3">Public <NOBR>service-företaget</NOBR> Finska Rundradion (YLE) sänder utbildningsprogram i radio och TV på både finska och svenska men med olika</P>
<P class="p221 ft26">redaktioner för de två språken. Verksamheten är licensfinansierad. <SPAN class="ft25">&INLANDS SVENSKA TELEVISION </SPAN>sänder endast skolprogram, ca 70</P>
<P class="p80 ft3">tim/år.</P>
<P class="p24 ft3">I samband med en kommande digitalisering av marknätet planeras</P>
<P class="p3 ft3">även vuxenutbildningsverksamhet.</P>
<P class="p104 ft3">Den utbildning som <SPAN class="ft4">&INLANDS SVENSKA RADIO </SPAN>(FSR) sänder i Riksradion består av folkbildning, språkprogram, skolprogram m.m. I Regionalkanalen sänds sedan 1996 kompetensgivande distansutbildning , för vilken utbildningsanstalterna producerar innehåll och FSR erbjuder teknik, sändningstid och journalistisk handledning. Denna distansutbildning utgör fröet till något som skall bli en egen digital ljudradiokanal (DAB) för utbildningsprogram.</P>
<P class="p68 ft3">Sammanlagd sändningstid i Riksradion och Regionalkanalen är ca 300 tim/år.</P>
<P class="p222 ft13">9LEN 9KK¶NEN FINSK RADIO <SPAN class="ft14">sänder program av folkbildningskaraktär riktade till vuxna. I samarbete med Vasa universitet produceras öppna universitetskurser </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">(2–3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> poäng), två till tre kurser per år.</SPAN></P>
<P class="p133 ft3">Under 1996 var 35 procent av sändningstiden för utbildningsprogram i <SPAN class="ft4">46 </SPAN>(finsk TV) avsedd för barn och ungdom, 65 procent för vuxna. Programområden är <NOBR>skol-TV,</NOBR> språkprogram, ”det öppna universitetet”, fortbildning samt hobby- och hälsoprogram. Totalt antal sändningstimmar var 359 varav 121 timmar förstasändningar.</P>
<P class="p223 ft3">I ”det öppna universitetet” ingår numera kurser med möjlighet till tentamen. Kurserna utvecklas i samarbete med tolv universitet.</P>
<P class="p63 ft3">Sedan 1996 sänds periodvis kompletta språkkurser <NOBR>(2–3</NOBR> timmar) nattetid för bandning.</P>
<P class="p224 ft3">Utbildningsverksamheten har genomgått en intern översyn under 1997. Förslag från översynen innehåller bl.a. en kampanj för att förstärka YLEs image utåt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p0 ft20">5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN <SPAN class="ft19">47</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft12">Norge</P>
<P class="p74 ft3">I Norge finns en avdelning för utbildningsprogram för TV inom det licensfinansierade public <NOBR>service-företaget</NOBR> NRK (Norsk rikskringkasting). Avdelningen, som byggts ut i samband med starten av NRK 2 under 1996, har en relativt begränsad sändningstid. <NOBR>Skol-TV-program</NOBR> sänds ca 4 tim/vecka under terminerna. Vuxenutbildningen består av distanskurser, språkkurser och folkbildningsprogram. Sändningstid för vuxenutbildningsprogrammen är 3 tim/vecka kl. <NOBR>18.00–19.00.</NOBR> För närvarande pågår diskussioner om eventuella fasta kvällssändningar kl. <NOBR>23.00–24.00.</NOBR></P>
<P class="p88 ft3">Undervisningsradion lades ned 1993. I stället upprättades en språkredaktion i Kulturkanalen P2. Sändningstiden är 2,5 timmar per vecka under förmiddag och kväll.</P>
<P class="p90 ft3">För information om programmen och kompletteringsmaterial används Internet.</P>
<P class="p61 ft3">Utöver den ordinarie programverksamheten vill NRK öka försäljningen av program från arkiven bl.a. för utbildningsändamål. Därvid vill man satsa på sekundärproduktion av program t.ex. CD- och <NOBR>CD-ROM-skivor,</NOBR> video och böcker. Mot den bakgrunden beslutade NRKs styrelse att grunda ett helägt dotterbolag NRK Activum AS våren 1997. Dotterbolaget skall, förutom att utveckla sekundärproduktionen, ta över all kommersiell verksamhet som i dag finns inom NRK och starta och utveckla nya verksamheter på den kommersiella marknaden. Den kommersiella och den licensfinansierade verksamheten skall hållas strikt åtskilda. Överskott från affärsverksamheten skall dock återföras till den licensfinansierade verksamheten.</P>
<P class="p124 ft12">Frankrike</P>
<P class="p87 ft4">,A #INQUI¨ME</P>
<P class="p122 ft3">La Cinquième (Femman) är en public <NOBR>service-kanal</NOBR> som etablerades 1994. Femman sänder via marknätet både program uppb yggda som kurser och mera allmänna utbildningsprogram samt dokumentärer och kulturprogram. Programmen är producerade av utomstående producenter. Verksamheten är finansierad via avgiftsmedel (54%) och skattemedel (43%). Femman når <NOBR>3–6</NOBR> procent av <NOBR>TV-publiken</NOBR> i Frankrike.</P>
<P class="p225 ft14">Vid sidan av produktionen av utbildningsprogram har man utvecklat en <SPAN class="ft13">ON LINE TELEFONSERVICE</SPAN>. Den ger direktkontakt med användaren</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft3">genom Minitel <NOBR>on-line</NOBR> databas och telefon. (Minitel <NOBR>on-line</NOBR> fungerar ungefär på samma sätt som ett s.k. <NOBR>mini-Internet</NOBR> och har 14 miljoner användare i Frankrike.) Man kan t.ex. skicka <NOBR>e-post,</NOBR> delta i debatter i TV, rösta och spela spel. Dessutom finns information att hämta om olika ämnen samt viss rådgivning.</P>
<P class="p226 ft3">Ett dotterbolag till Femman, La Ciquième Developpement, har startat <SPAN class="ft4">7 </SPAN>, en ny <NOBR>on-line</NOBR> service, i samarbete med <NOBR>Internet-företaget</NOBR> Infonie. Tjänsten skall fungera som ett komplement till TV- programmen och är riktad både till allmänheten och till lärare. Utbudet består av:</P>
<P class="p227 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">En utvidgning av det normala utbudet, t.ex. kompletterande material till lärare, kunskapstester.</SPAN></P>
<P class="p228 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Information och tjänster relaterade till fritidsverksamhet och underhållning.</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Tillgång till Internet och </SPAN><NOBR>e-post.</NOBR></P>
<P class="p229 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Planete Blanche </SPAN><NOBR>CD-ROM:</NOBR> Planete Blanche är i första hand ett populärt <NOBR>TV-program</NOBR> som har fått ett nytt format. Det finns länk till en meny som förmedlar mer information i form av text, foto och videosekvenser. Dessutom finns det en länk till W 5 som i sin tur har ett speciellt fönster för Planete Blanche med kompletterande information till programmet samt intressanta Internetlänkar.</P>
<P class="p230 ft3">Vidare har Femman byggt upp en <SPAN class="ft4">DATABANK </SPAN>för program och tjänster à la carte. I slutet av 1996 påbörjades användningen av databanken i skolor, studiecentra för vuxna, kulturcentra och lokala arbetsförmedlingar. Under 1997 skall även skolor för yrkesutbildningar och universitet kunna ta del av utbudet.</P>
<P class="p43 ft3">Databanken innehåller Femmans programutbud. I framtiden skall det även ingå relevanta program från annat håll, t.ex. utländska produktioner.</P>
<P class="p64 ft3">Databanken nås genom Femmans <NOBR>Internet-server.</NOBR> Användaren väljer ut ett program och får upp en beskrivning av programmet på skärmen. Beställningen görs och programmet laddas ner på användarens hårddisk. Programmet kan ses antingen på datorskärmen eller på en eller flera <NOBR>TV-apparater.</NOBR> För att kunna ladda ner programmet krävs en parabolantenn, ett stort hårddiskutrymme samt en avkodare som också fungerar som åtkomstkontroll. Åtkomstkontrollen kommer även att fungera som ett slags publikundersökning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p0 ft20">5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN <SPAN class="ft19">49</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft4">#ENTRE .ATIONAL DE $OCUMENTATION 0©DAGOGIQUE #.$0</P>
<P class="p231 ft3">CNDP är ett nätverk av offentliga institutioner som sorterar under utbildningsdepartementet. Nätverket består av ett mycket stort antal regionala och lokala centra där drygt 2 000 anställda arbetar, t.ex. lärare, pedagoger, bibliotekarier, mjukvaruproducenter samt audiovisuella producenter och designers. Verksamheten har pågått länge och finansieras via skattemedel.</P>
<P class="p123 ft3">CNDP har till uppgift att hjälpa till med att genomföra utbildningsmålen, dels genom att producera och distribuera läromedel, dels genom att sörja för dokumentation av utbildningsmaterial/litteratur, dels genom att utveckla nya pedagogiska hjälpmedel, mjukvara och multimedier. Ca 220 timmar <NOBR>TV-program</NOBR> produceras per år varav den större delen är program avsedda för skolan. <NOBR>Skol-TV-programmen</NOBR> bandas och distribueras via videokassetter. CNDP producerar även TV- program för vuxenutbildning som sänds i utbildningskanalen Femman, en timme om dagen.</P>
<P class="p175 ft3">Den omfattande förlagsverksamheten består av böcker, tidskrifter, videoband etc.</P>
<P class="p46 ft12">Nederländerna</P>
<P class="p232 ft3">De nederländska public <NOBR>service-företagen</NOBR> är uppb yggda efter en folkrörelsemodell. Det finns tre statliga nätverk och ca <NOBR>12–15</NOBR> företag. <NOBR>Licens-medel</NOBR> delas ut i olika andelar efter en nyckel enligt antal abonnenter. Även intäkter från reklam samlas i en gemensam pott och fördelas på samma sätt.</P>
<P class="p75 ft3">Utbildningsverksamheten bedrivs i dag främst av TeleacNOT. Sändningstiden för <NOBR>TV-program</NOBR> är ca 450 tim/år varav 200 timmar skolprogram. I radio sänds främst aktuella magasinprogram för en bred publik ca 300 tim/år. En tredjedel av programmen är samproduktioner eller inköp. Sedan 1988 är programproduktionen separerad från sändningsverksamheten.</P>
<P class="p88 ft3">Vuxenutbildningen i televisionen innehåller allmänbildande program, företagskurser, språkkurser och yrkesutbildning. Däremot finns det varken examensorienterade kurser eller distansutbildningskurser.</P>
<P class="p233 ft3">Skolprogrammen följer de nederländska läroplanerna. Flertalet av de yngre eleverna <NOBR>(5–11</NOBR> år) tittar regelbundet på programmen vid direktsändning, i övrigt bandas programmen.</P>
<P class="p234 ft3">TeleacNOT använder bl.a. Internet för distribution av information om kurser, bokutgivning och programtablåer. En italiensk språkkurs finns också tillgänglig på Internet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft12">Storbritannien</P>
<P class="p87 ft4">""#</P>
<P class="p131 ft3">Det brittiska public <NOBR>service-företaget</NOBR> BBC är från den 1 april 1997 organiserat i sex huvudområden. Fem driver public <NOBR>service-verksamhet</NOBR></P>
<P class="p235 ft3">– Corporate Centre, BBC News, BBC Production, BBC Broadcast och BBC Resources. Det sjätte, BBC Worldwide, driver kommersiell verksamhet. Under BBC Broadcast sorterar sex avdelningar: Television, Radio, Regional Broadcasting, Education, Channel Services och <NOBR>Multi-media</NOBR> Services. I det följande skall främst BBC Education behandlas.</P>
<P class="p68 ft3">Förändringen innebär främst att man har övergått till en projektorganisation där man köper in tjänster på projektbasis inom och utom företaget. Produktionsapparaten är separerad från programverksamheten. Den nya organisationen beräknas ge bl.a. effektivitetsvinster. För några år sedan infördes ett krav på att minst 25 procent av all produktion skall utföras av oberoende producenter.</P>
<P class="p163 ft3">Vidare uppmuntras BBC av statsmakterna att aktivt bygga vidare på verksamheten på den kommersiella marknaden i syfte att med intäkter därifrån stärka den licensfinansierade verksamheten i allmänhetens tjänst. Inga licensmedel investeras i den kommersiella verksamheten.</P>
<P class="p236 ft3">Inom BBC Education pågår diskussioner om huruvida programproduktioner eller kompletterande material kan finansieras av utomstående intressenter, inom public <NOBR>service-ramarna.</NOBR></P>
<P class="p61 ft3">När det gäller programproduktion har man hittills haft möjlighet till samfinansiering med kommuner, statliga myndigheter och ideella organisationer för särskilda program såsom lärarutbildning och utbildning av sjuksköterskor. Grunden för denna särbehandling anses vara ett övergripande nationellt intresse för dessa yrkesutbildningar. Det redaktionella oberoendet betonas starkt i dessa sammanhang. En särskild enhet, BBC Focus, har hand om verksamheten. Programmen sänds nattetid i den s.k. The Learning Zone. I övrigt anses inte public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> tillåta någon delfinansiering av programproduktion.</P>
<P class="p75 ft3">Beträffande kompletterande material till programmen ser bilden annorlunda ut. Sådant material finansieras både med licensmedel och bidrag från välgörenhetsorganisationer och statliga myndigheter. Visst material säljs till självkostnadspris. Vad gäller övrig produktion sker försäljningen genom BBC Worldwide (kommersiell verksamhet). Frågan är om listan av ”tillåtna” samfinansiärer kommer att utökas i framtiden och vad detta i så fall kan få för konsekvenser för public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p0 ft20">5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN <SPAN class="ft19">51</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft3">Den snabba tekniska utvecklingen aktualiserar frågor om gränserna för public service. För att hålla isär public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> från den kommersiella verksamheten, har BBC t.ex. skapat två separata <NOBR>web-sites</NOBR> för utbildning på Internet – en för public service och en för kommersiell verksamhet.</P>
<P class="p236 ft3">Ej avslutade diskussioner inom BBC pekar på framtida avtal om produktion av kompletterande material med utvalda telekommunikationsföretag och andra privata företag med hög status.</P>
<P class="p111 ft4">""# %DUCATION</P>
<P class="p122 ft3">BBC Education sänder utbildande och folkbildande program för förskola, skola, vuxenutbildning och distansutbildning (Open University). Sammanlagt sänder BBC i sina kanaler över 2 400 timmar utbildande och folkbildande program i radio och TV per år. BBC Education producerar också böcker, broschyrer, faktablad, <NOBR>IT-produktioner</NOBR> för</P>
<P class="p80 ft3">Internet och <NOBR>CD-ROM</NOBR> samt rådgivningsservice.</P>
<P class="p140 ft14">På <SPAN class="ft13">SKOLSIDAN </SPAN>arbetar man efter ett årligen fastlagt policyprogram som utgår från skolan och detaljerade läroplaner. De yngre eleverna tittar på <NOBR>TV-programmen</NOBR> vid direktsändning – i övrigt bandas programmen. Många skolprogram flyttas nu från dagtill nattsändningar. Det förekommer inga sändningar i radio riktade till skolorna. I stället distribueras ljudkassetter. Årliga publikundersökningar visar att</P>
<P class="p237 ft28">90 procent av skolorna använder BBCs skolprogram. <SPAN class="ft27">6UXENUTBILDNINGEN </SPAN>består främst av folkbildning i kampanjform.</P>
<P class="p238 ft3">Förutom radio- och <NOBR>TV-programmen</NOBR> som i första hand skall motivera till studier kan kampanjpaketen innehålla böcker, broschyrer och telefonrådgivning.</P>
<P class="p10 ft3">Med finansiering från Open University sänder BBC Education</P>
<P class="p239 ft28">årligen 350 radioprogram och ca 170 halvtimmesprogram för TV som ingår som en del av <SPAN class="ft27">DISTANSUTBILDNINGSKURSER </SPAN>Programmen sänds under</P>
<P class="p3 ft3">natten i den s.k. The Learning Zone. (Se vidare under rubrik Distans-</P>
<P class="p3 ft3">universitet).</P>
<P class="p240 ft14">Vidare håller BBC Education på att utveckla en <SPAN class="ft13">)NTERNET TJ¤NST </SPAN>för lärare där programutbud i radio och TV knyts ihop med skriven information och med länkar till i sammanhanget intressanta <NOBR>web-sites</NOBR> i</P>
<P class="p80 ft3">olika ämnen.</P>
<P class="p48 ft3">Den brittiska regeringens satsning på en <SPAN class="ft4">DIGITALISERING AV MARKS¤ND 46 </SPAN>innebär att BBC och övriga bolag med tillstånd att sända i marknätet särbehandlas. BBC har t.ex. tilldelats en egen s.k. multiplex. Det betyder att BBC ansvarar för utbyggnaden av sändarnätet och bestämmer programprofilen för åtminstone tre program med hög</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft3">kvalitet. Särbehandlingen motiveras bl.a. av att man vill garantera ett högkvalitativt grundutbud i de nya kanalerna.</P>
<P class="p174 ft3">BBC Education har utlovats en timmes sändningstid varje vardag och fem timmars blocksändningar under helgerna i en ny digital kanal, BBC Choice. Målsättningen för utbildningsavdelningen är dock tio timmars sändningstid per dag i den nya kanalen och i en framtid en egen utbildningskanal.</P>
<P class="p111 ft4">#HANNEL &OUR 4ELEVISION</P>
<P class="p125 ft3">Channel Four är ett reklamfinansierat företag som startades 1982 med public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR> Under de senaste fyra åren har Channel Four delat ansvaret för <NOBR>skol-TV-programmen</NOBR> med BBC.</P>
<P class="p224 ft3">Sändningstiden per år är 340 timmar <NOBR>(skol-TV</NOBR> och vuxenutbildning). Endast ett fåtal av de yngre eleverna tittar direkt på programmen <NOBR>(4–7</NOBR> år). I övrigt bandas programmen av skolpersonal. Lärarhandledningar publiceras via Internet.</P>
<P class="p241 ft3">I en framtid kan man se en övergång till ”Video on Demand” i stället för <NOBR>TV-sändningar</NOBR> med avseende på skolprogrammen.</P>
<P class="p224 ft3">Verksamheten för vuxenutbildning består av, i likhet med i BBC, folkbildningsprogram i kampanjform.</P>
<P class="p133 ft3">Inför digitaliseringen av marknätet, planeras bl.a. en ny kanal som skall sända skolprogram på förmiddagarna och långfilmer den övriga tiden.</P>
<P class="p46 ft12">Tyskland</P>
<P class="p106 ft3">I Tyskland finns två public <NOBR>service-nät,</NOBR> ARD (elva regionala stationer varav åtta sänder både radio och <NOBR>TV-program)</NOBR> och ZDF (en nationell kanal). Public <NOBR>service-företagen</NOBR> är licensfinansierade och sänder via marknätet, kabel och satellit. Den totala sändningstiden för TV- program med utbildningssyfte inom ARDs regionala verksamhet är ca 5 700 timmar per år (1995). Motsvarande sändningstid för radioprogram är ca 3 100 timmar per år.</P>
<P class="p7 ft3">Westdeutscher Rundfunk (WDR) och Bayerischer Rundfunk (BR) är två regionala radio och <NOBR>TV-stationer</NOBR> som har stora utbildningsavdelningar. WDR och BR sänder vardera ca 1 000 timmar utbildningsprogram per år i televisionen. Programmen omfattar hela utbildningsområdet – från skolprogram till universitetskurser.</P>
<P class="p242 ft3">Inom ARD bedriver BR det s.k. Telekolleg i samarbete med fyra andra regionala stationer. Utbildningen riktar sig till studerande med</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p0 ft20">5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN <SPAN class="ft19">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft3">grundskolekompetens <NOBR>(16–30</NOBR> år). Kurserna innehåller dels radio- och <NOBR>TV-program,</NOBR> dels kursmaterial/ böcker, dels handledares regelbundna kontakter med de studerande i lokala studiecentra/skolor. Examen efter 2,5 års studier ger inte tillträde till de traditionella universiteten utan endast till den s.k. Fachhochschule (högre yrkesutbildning). Formerna för Telekolleg anses numera vara något föråldrade. Mot den bakgrunden pågår för närvarande en översyn av verksamheten.</P>
<P class="p243 ft3">Både WDR och BR har en väl utvecklad <NOBR>on-line-verksamhet</NOBR> och driver flera pilotprojekt på Internet. Bland annat sänder BR skolradioprogram via Internet (s.k. real audio). Sedan hösten 1996 erbjuder BR dessutom ett femtiotal skolor möjligheten att via s.k. data broadcast ta emot kompletterande material till skolprogrammen.</P>
<P class="p9 ft3">I april 1998 skall BR starta en särskild utbildningskanal (via satellit), eventuellt i samarbete med WDR. Kanalen skall sända skolprogram, kursrelaterade program med möjlighet till tentamen och breda utbildningsprogram såsom dokumentärer, 24 timmar om dygnet.</P>
<P class="p46 ft12">Australien</P>
<P class="p169 ft3">ABC (Australian Broadcasting Company) är ett skattefinansierat public <NOBR>service-företag</NOBR> med en relativt stor utbildningsavdelning, ”Children and Education”. Sändningarna består av underhållningsprogram för barn (TV), skolprogram (TV) och distansutbildningsprogram för vuxna (TV och radio). ABC har dock fått nedskärningar på 12 procent av budgeten under de senaste åren.</P>
<P class="p68 ft3">Skolprogrammen finansieras genom en särskild fond som består av royalties från skolornas bandning av programmen. Sändningstiden är ca 350 tim/år. För närvarande är andelen tittare ca 40 procent vid direktsändning <NOBR>(5–11</NOBR> år). I övrigt bandas programmen.</P>
<P class="p9 ft3"><NOBR>On-line-verksamheten</NOBR> är begränsad och innehåller främst kompletterande material. Det finns dock planer på en utbyggnad där man i framtiden hoppas kunna utnyttja den interaktiva möjlighet som datorerna erbjuder.</P>
<P class="p6 ft3">Under 1992 började ABC att producera och sända <NOBR>TV-program</NOBR> som ingick som delar i universitetskurser på distans, s.k. Open Learning. Det bildades ett konsortium under ledning av <NOBR>Monasch-universitetet,</NOBR> The Open Learning Agency, i samarbete med ett tjugotal andra universitet. Ca 15 distanskurser har producerats sedan starten. Sändningarna av programmen sker på natten för bandning. Total sändningstid per år är 1 250 timmar (inklusive övrig vuxenutbildning).</P>
<P class="p244 ft3">I år har inga program producerats p.g.a. att det särskilda tillskottet av skattemedel har tagit slut.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft3">Det planeras en ökning av programproduktion av övrig vuxenutbildning, dvs. yrkesutbildning och vidareutbildning t.ex. språk- och ekonomikurser. I detta fall handlar det nästan enbart om samproduktioner eftersom man i princip skall täcka sina egna kostnader. Detta innebär att vid varje produktion måste man söka extra pengar hos förlag, utbildningsväsendets olika institutioner eller statliga myndigheter. Enligt nya direktiv skall man öka användningen av utomstående producenter, vilket bl.a. anses öka kreativiteten.</P>
<P class="p40 ft3">I radion sänds distanskurser ca 7 tim/vecka i en nationell kanal.</P>
<P class="p172 ft3">Det finns även en del <NOBR>on-line-tjänster.</NOBR> Open Learning Agency sänder radioprogram och distribuerar programmanus via Internet. En utbyggnad av verksamheten är planerad.</P>
<P class="p46 ft12">Kanada</P>
<P class="p169 ft3">TVOntario är ett <NOBR>utbildnings-TV-bolag</NOBR> som bildades 1970 och som finansieras med skattemedel (70%) och försäljningsintäkter (30%). Utbildningsprogram sänds 24 timmar om dygnet på två kanaler: den <NOBR>engelsk-språkiga</NOBR> TVO och den franska TFO.</P>
<P class="p90 ft3">TVOntario sänder folkbildningsprogram, distansutbildningskurser och skolprogram. Skolprogrammen sänds endast under natten.</P>
<P class="p45 ft3">På sikt vill man skapa ”virtuella klassrum”. I höst startas ett pilotprojekt med ca tio skolor som i första hand kommer att få tillgång till on <NOBR>demand-service</NOBR> av <NOBR>TV-programmen.</NOBR> Efter programmen levereras kompletterande material och lärarhandledningar.</P>
<P class="p134 ft3">Via Internet distribueras litteraturlistor, bokkataloger, programmanus och programkatalog över <NOBR>TV-programmen.</NOBR> Dessutom har man integrerat ett konferenssystem i <NOBR>Internet-servern</NOBR> där öppna konferenser/diskussioner om olika ämnesområden behandlas.</P>
<P class="p133 ft3">Företaget har nu fått minskade statsanslag vilket bl.a. har lett till nedskärningar inom produktionsverksamheten.</P>
<P class="p2 ft12">Distansuniversitet</P>
<P class="p130 ft3">Open University blir ofta åberopat som Utbildningsradions motsvarighet i Storbritannien, men är i själva verket först och främst ett distansuniversitet. Mot bl.a. denna bakgrund ges här en beskrivning av universitetets verksamhet. Några andra exempel på distansuniversitet i Europa är Universidad Nacional de Ed i Spanien, OTIC/Open University i Nederländerna, FernUniversität i Tyskland samt Centre National d’Enseignement à Distance (CNED) i Frankrike.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314855x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p245 ft15"><SPAN class="ft0">SOU 1997:148 </SPAN>5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN <SPAN class="ft0">55</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">/PEN 5NIVERSITY</P>
<P class="p232 ft3">Open University är Storbritanniens största universitet med drygt 218 000 registrerade studenter varav 140 000 inom akademisk grundutbildning (1995). Sedan starten 1969 och fram till 1994 har över 170 000 grundexamina avlagts vid Open University. Årsbudgeten omfattade 1994/95 omkring 196 miljoner brittiska pund varav en tredjedel täcktes av avgifter från de studerande och försäljning av studiematerial.</P>
<P class="p246 ft3">Det som skiljer Open University från andra universitet är dels att det i princip inte finns några behörighetskrav för registrering dvs. kurserna är öppna för alla vuxna inom Storbritannien samt EUs medlemsstater, dels att utbudet genomgående består av distanskurser.</P>
<P class="p90 ft3">Utmärkande för Open University är att man har lagt ner stor möda på att producera en serie mycket omsorgsfullt och väl genomarbetade tryckta material för självstudier på universitetsnivå och att dessa material kompletteras med etersända program i radio och TV samt med annat <NOBR>IT-distribuerat</NOBR> material.</P>
<P class="p247 ft3">Det tar ungefär tre år att producera en normalkurs. Därefter fordras minst åtta års användning av kursen för att den skall bli ekonomiskt bärkraftig.</P>
<P class="p6 ft3">De enskilda kontakterna med de studerande sker via en regional och lokal organisation av handledare/lärare (”tutors”) som finns tillgängliga för personliga möten i bl.a. lokala skolor och bibliotek.</P>
<P class="p6 ft3">Open University har sitt centrum i Milton Keynes norr om London och de fast anställda uppgår till 3 700. Till detta kommer drygt 7 500 lärare och rådgivare som i huvudsak är verksamma vid drygt 300 lokala och 13 regionala studiecentra runtom i Storbritannien. Efter nedskärningar svarar i dag ca 200 personer för produktion av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> i samarbete med BBC (ytterligare nedskärningar är planerade). Det är närmast denna senare verksamhetsdel som bör jämföras med dagens UR.</P>
<P class="p243 ft3">Antalet timmar som sänds i TV uppgår till ca 700 och i radio till ca 150 per år. Open University har nyligen fått minskad sändningstid. TV- programmen sänds under natten i BBCs program ”The Learning Zone”. Sedan i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> distribueras ca hälften av ”TV- programmen” enbart inspelade på kassett. Radiosändningar har minskat och i dag etersänds endast kurser riktade till ett mycket stort antal elever. I normalfallet skickas ljudkassetterna per post till studenterna.</P>
<P class="p134 ft3">Universitetet har utvecklat en ny strategiplan för de kommande tio åren, <NOBR>1996–2005.</NOBR> Man investerar 10 miljoner brittiska pund över en femårsperiod i nya kommunikationsmedier. Den tekniska satsningen innefattar bl.a. ett forskningsinstitut, satellitprojekt, utveckling av CD-</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>5TBILDNINGSRADIO OCH UTBILDNINGS46 I OMV¤RLDEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft3">ROM, utveckling av <NOBR>Internet-användning</NOBR> samt rekrytering av ny personal. (Open University erbjuder redan några kompletta kurser via Internet.)</P>
<P class="p249 ft3">Vidare vill man utöka antal studenter inom och särskilt utom landets gränser.</P>
<P class="p2 ft12">Konklusion</P>
<P class="p250 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">I flera länder finns mer eller mindre långt framskridna planer på att starta särskilda utbildningskanaler i främst TV men även till viss del i radion. Som tidigare nämnts har den digitala utvecklingen medfört att frekvensutrymmet inte längre är lika begränsat som förr och därmed finns utrymme för s.k. nischkanaler.</SPAN></P>
<P class="p251 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">En annan tydlig tendens hos public </SPAN><NOBR>service-företagen</NOBR> är för närvarande en övergång från dagtill nattsändningar av utbildningsprogram i TV, särskilt kursrelaterade program. Outnyttjad sändningstid tas tillvara och för användarens del spelar det oftast ingen roll när på dygnet inspelningen sker.</P>
<P class="p114 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Vidare märks en ökad användning av utomstående producenter för att stimulera kreativiteten och mångfalden. På flera håll är också produktionsapparaten separerad från sändningsverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p252 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Överlag märks också en ökning av samproduktioner på alla utbildningsnivåer.</SPAN></P>
<P class="p253 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Sändningar av utbildningsprogram i radio har fått minskad betydelse. I stället spelas programmen in på ljudkassetter och skickas per post till användarna.</SPAN></P>
<P class="p254 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">Intresset är mycket stort hos public </SPAN><NOBR>service-företagen</NOBR> för att utveckla användningen av Internet i utbildningssyfte. Förutom distribution av programtablåer, lärarhandledningar etc finns i dag kompletta kurser på Internet. Det pågår många projekt där man försöker utveckla de interaktiva momenten.</P>
<P class="p255 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><SPAN class="ft16">För skolornas del ser flera företag en utveckling mot ”Video on </SPAN><NOBR>Demand”-service</NOBR> av programmen.</P>
<P class="p256 ft3"><SPAN class="ft18">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">Skol-TV-programmen</SPAN></NOBR> har överlag få direkttittare – de flesta programmen bandas i skolorna eller av t.ex. <NOBR>AV-centraler</NOBR> som URs program.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p0 ft9"><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR> <SPAN class="ft8">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft2">7 Överväganden</P>
<P class="p59 ft12">Framtidens utbildning blir mer multimedial</P>
<P class="p232 ft3">DUKOM har som uppdrag (dir. 1995:69) att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder i olika slag av utbildning. Utredarens huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken (IT) erbjuder. Kommittén har fått i tilläggsdirektiv (dir. 1996:17) att lämna förslag om vilken roll UR skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet.</P>
<P class="p257 ft3">Med hänsyn till huvuduppdraget är det naturligt att DUKOM fäster särskilt avseende vid URs roll inom distansutbildningen. Utbildningsprogram i radio och TV är inte i sig distansutbildning enligt den definition som DUKOM använder. Enligt den definitionen krävs interaktivitet mellan lärare och studerande och helst också mellan de studerande, och den interaktiviteten sker på distans, varmed avses avstånd i tid och/eller rum.</P>
<P class="p75 ft3">Informations- och kommunikationsteknologin är under stark utveckling som medför stora förändringar i samhället och med nödvändighet också får genomslag inom olika slag av utbildning. Av särskild betydelse för DUKOM är att möjligheterna till interaktivitet inom distansutbildning ökar.</P>
<P class="p249 ft3">IT förknippas främst med datorer, och det är i första hand det ökade utnyttjandet av datorns möjligheter i olika tillämpningar som ligger bakom utvecklingen mot en ökad multimedieanvändning inom såväl distansutbildning som utbildning i mera traditionella former.</P>
<P class="p6 ft3">Radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> är exempel på envägskommunikation. Utbildningsprogram är <SPAN class="ft4">L¤ROMEDEL</SPAN>, som används inom både distans-</P>
<P class="p80 ft3">utbildning och annan utbildning.</P>
<P class="p45 ft3">Däremot är program i radio och TV onekligen något som överbryggar avstånd i rum, nämligen från sändare till mottagare. Om programmen spelas in, vilket är det normala vid användning i skolor och vanligt bland enskilda tittare och lyssnare, överbr yggar de också</P>
<P class="p208 ft3">avstånd i tid. I kombination med andra läromedel blir radio- och TV- programmen ett <SPAN class="ft4">MULTIMEDIALT INSLAG</SPAN>.</P>
<P class="p188 ft3">Multimedierna kommer i ökande utsträckning att påverka undervisningens omfattning och uppläggning, pedagogiken och sättet att handleda de studerande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">58 </SPAN><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft3">Utbildningsanordnarnas ekonomiska resurser är begränsade, och detsamma gäller lärares och studerandes tid. Om några vinster skall kunna fås i form av höjd utbildningskvalitet utan kostnadsökningar krävs att utbildningsanordnarna noga planlägger när, var och hur olika medier kan användas och hur de kan kombineras.</P>
<P class="p90 ft3">Av detta följer att utbildningsanordnarna bör ha inflytande över innehållet i och utformningen av de olika multimediekomponenterna så att den aktuella kursen (eller distanskursen) som helhet får en pedagogiskt god utformning, vari bör ingå att de studerande skall ha ett betydande utrymme för egna val av lärmetod och av kompletterings- och fördjupningsmaterial. Det är viktigt att utbildningsanordnaren antingen själv svarar för utformningen av multimedieinslagen eller har tillgång till en utvecklad marknad på vilken val kan ske mellan olika multimediekomponenter. Det är således inte rimligt att någon har monopol på att producera läromedel för ett visst medium.</P>
<P class="p124 ft12">Digitala sändningar i radio och TV</P>
<P class="p167 ft3">Introduktionen av digitala sändningar i radio och TV är på gång i Sverige. För radions del pågår sändningarna redan, men ännu finns inte mottagare på de vanliga konsumenternas marknad. De första beräknas bli introducerade våren 1998 som bilradioapparater. För TVs del bedöms utvecklingen innebära, att konsumenterna först skaffar sig en tillsats till den vanliga <NOBR>TV-mottagaren</NOBR> som gör det möjligt att omvandla de digitala signalerna till analoga.</P>
<P class="p175 ft3">Digitala sändningar medför möjligheter till en avsevärd ökning av antalet radio- och <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Programutbudet kan därför öka väsentligt.</P>
<P class="p150 ft3">På sikt kommer troligen den digitala tekniken att helt ersätta den analoga vad gäller sändningar av ljudradio och television.</P>
<P class="p133 ft3">Allmänhetens apparatinnehav kommer att förändras först successivt, och det beräknas ta flera år innan ens en majoritet har skaffat sig utrustning för att ta emot de digitala signalerna.</P>
<P class="p64 ft3">De marknadsmässiga förutsättningarna för försäljning av mottagare för digitalt sända program påverkas naturligtvis av vilka program som kommer att sändas i de nya kanalerna. Om man t.ex. nöjer sig med att sända samma program som förekommer i de analoga kanalerna har publiken liten anledning att skaffa sig de nya mottagarna. Då blir övergångstiden lång innan de analoga kanalerna kan läggas ner. Om däremot de digitalt sända programmen har ett attraktivt innehåll som både ersätter och avviker från de analoga kanalernas blir incitamenten starka att skaffa sig de nya apparaterna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p0 ft9"><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR> <SPAN class="ft8">59</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft3">Det förefaller inte troligt att den totala tid som publiken använder för radiolyssnande eller <NOBR>TV-tittande</NOBR> skall öka. Tillkomsten av nya kanaler måste därför antas komma att leda till en ytterligare uppsplittring av publiken. Om denna sedan går hand i hand med en utveckling mot ökad specialisering av de olika programmen är en öppen fråga som sannolikt kommer att föranleda en diskussion om public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppgifter och ställning.</P>
<P class="p102 ft3">En ökning av den totala användningen av radio och TV förutsätter antagligen att de nya programmen innehåller helt nya tjänster. Möjligheter till sådana nya tjänster finns bl.a. genom att mottagare för digitala radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> kan användas för interaktiv kommunikation. Många bedömare anser det troligt att den digitala TV- apparaten kommer att integreras med datorn. En utveckling i denna riktning skulle också bidra till specialisering av programmen och av målgrupperna för dem.</P>
<P class="p105 ft12">Digitalt sända utbildningsprogram</P>
<P class="p74 ft3">I diskussionerna om nya digitala <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> har det mer eller mindre förutsatts att åtminstone en av dem skall användas speciellt för utbildningsprogram. En sådan specialkanal kommer med stor säkerhet att få en delvis annan publik än den som tittar på URs program i SVT1 och SVT2, en publik som är mera målinriktad och som har en tydligare studieavsikt. Sannolikheten för att så blir fallet förstärks av att de som vill kunna ta emot de digitala <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> måste köpa extrautrustning eller köpa nya och sannolikt dyrare mottagare.</P>
<P class="p43 ft3">En radio- eller <NOBR>TV-kanal</NOBR> som reserveras för enbart utbildningsprogram medför en rad nya möjligheter. Program som nu kanske bara kan sändas en gång per vecka kan repriseras åtskilliga gånger, vilket naturligtvis skapar större tillgänglighet för dem som vill följa det. <NOBR>Livslängd-en</NOBR> på utbildningsprogrammen ökar eftersom det finns utrymme att sända dem under flera år. Ett ökat sändningsutrymme medför också ökade möjligheter för fler att sända utbildningsprogram; motivet för att förbehålla sändningsrätten för ett enda företag minskar.</P>
<P class="p171 ft3">Om utbildningsprogram erhåller ett väsentligt ökat utrymme i nya digitala kanaler uppstår frågan om det finns anledning att fortsätta att sända sådana program i analoga kanaler. Hänsyn måste naturligtvis tas till hur snabbt olika mottagare av programmen får möjlighet att ta emot</P>
<P class="p80 ft3">de digitala sändningarna.</P>
<P class="p48 ft28">Då det gäller <SPAN class="ft27">SKOLPROGRAM </SPAN>eller andra program som har institutioner som målgrupp bör sändningarna kunna ske enbart digitalt så snart de nya kanalerna finns. Som har framgått tidigare sker direkttittande och</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">60 </SPAN><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft3">direktlyssnande i begränsad utsträckning i skolorna. I stället används inspelningar vilka som regel gjorts hos <NOBR>AV-centraler,</NOBR> av vilka det finns ett <NOBR>60-tal</NOBR> i Sverige. – Om det överhuvudtaget är motiverat att etersända skolprogram i stället för att distribuera dem elektroniskt eller på inspelade kassetter direkt från producenten, så bör det begränsade antalet institutioner som tar emot programmen från början kunna skaffa</P>
<P class="p260 ft14">sig den erforderliga utrustningen för att ta emot digitalt sända program. Då det däremot gäller utbildningsprogram, för vilka <SPAN class="ft13">M¥LGRUPPEN ¤R</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft4">ENSKILDA PERSONER </SPAN>måste hänsyn tas till den tid det tar innan de digitalt sända programmen kan tas emot av den breda allmänheten.</P>
<P class="p67 ft3">I URs redovisning av den egna verksamheten görs en kategorisering av programmen som utgår från den tänkta målgruppen. Följande sju programkategorier kan i huvudsak anses riktade till enskilda personer, nämligen</P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft16">allmänt folkbildande program</SPAN></P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft16">vuxenprogram, som ingår i kurser och till vilka det finns kursböcker för i huvudsak självstudier</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft3">3</SPAN><SPAN class="ft16">program ingående i distanskurser på högskolenivå</SPAN></P>
<P class="p145 ft3"><SPAN class="ft3">4</SPAN><SPAN class="ft16">program för lärarfortbildning</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft16">förskoleprogram</SPAN></P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft3">6</SPAN><SPAN class="ft16">program för funktionshindrade</SPAN></P>
<P class="p145 ft3"><SPAN class="ft3">7</SPAN><SPAN class="ft16">program för minoriteter</SPAN></P>
<P class="p263 ft3">Med folkbildande program avses program av mera allmänt orienterande karaktär. Till form och innehåll är de inte olika SRs och SVTs faktaprogram eller samhällsprogram.</P>
<P class="p90 ft3">Övriga vuxenprogram är avsedda som komplement till en kursbok och har ett tydligt utbildningssyfte. De sänds som serier. Språkprogrammen hör hit. Många tittare köper inte kursböckerna, men har uppenbarligen ändå behållning av programmen eftersom de har en inte obetydlig publik. Som komplement till övriga studieformer får de anses ha ett stort värde.</P>
<P class="p264 ft3">Distanskurserna för högskolestuderande har tagits fram i samarbete med institutioner vid universitet och högskolor och programmen utgör ett viktigt inslag i utbildningen.</P>
<P class="p223 ft3">Programmen för lärarfortbildning ingår också i målinriktade utbildningar.</P>
<P class="p9 ft3">Förskoleprogrammen har stora likheter med SVT1s och SVT2s barnprogram, och de skulle lika gärna kunna sändas av dessa programkanaler.</P>
<P class="p89 ft3">UR har tillsammans med SR och SVT i särskilt uppdrag att sända program som i URs statistik går under beteckningarna program för</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p0 ft9"><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR> <SPAN class="ft8">61</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft3">funktionshindrade respektive för minoriteter. Här har en överenskommelse gjorts mellan företagen om fördelningen av ansvaret. En del av URs program är av mera allmän karaktär medan en del har ett tydligt utbildningssyfte.</P>
<P class="p50 ft3">Samtliga de här nämnda programkategorierna är viktiga för sina olika publikgrupper, och de kan inte utan vidare tas bort från de analogt sända programkanalerna innan en acceptabelt stor andel av tittarna har mottagare för digitalt sända program.</P>
<P class="p266 ft3">Samtidigt kan behållandet av analoga sändningar bli ett hinder för det fulla utnyttjandet av de möjligheter som de digitala kanalerna erbjuder.</P>
<P class="p267 ft3">I de analoga kanalerna uppgår sändningstiderna för URs program för närvarande till genomsnittligen ca 14 tim/vecka utslaget över hela året. Antalet program som kan sändas under en vecka är alltså starkt begränsat. Tillgängligheten för tittare och lyssnare är därmed också begränsad.</P>
<P class="p50 ft3">I en egen digital kanal däremot blir sändningsutrymmet mycket stort. Teoretiskt kan man sända 24 timmar om dygnet eller 168 tim/vecka i en kanal. Det finns alltså utrymme för att sända flerdubbelt antal program och dessutom varje program i flera repriser så att tiderna passar många fler tittare och lyssnare än vad tiderna för de analoga sändningarna kan göra.</P>
<P class="p268 ft3">Nu kommer emellertid möjligheterna att till fullo utnyttja sändningsutrymmet i särskilda utbildningskanaler att begränsas av ekonomiska skäl. Att producera och att sända program medför kostnader. Redan att sända ett program samtidigt både analogt och digitalt medför merkostnader, om än marginella. Om dessutom de digitala kanalerna används för att sända fler program än vad som finns i de analoga blir merkostnaderna betydande. Som har framgått tidigare regleras rätten att reprisera ett program i avtal med upphovsrättshavarna. Redan ett ökat antal repriser medför därför kostnadsökningar. Kostnaderna för att producera särskilda program för en digital kanal blir givetvis större.</P>
<P class="p269 ft3">UR har framfört önskemål om att få disponera en egen digital TV- kanal. Om UR inte tillförs ökade resurser måste kostnaderna för att fylla den digitala kanalen med program minska det ekonomiska utrymmet för program i analoga sändningar.</P>
<P class="p194 ft3">Frågan måste därför ställas om det inte finns anledning att snäva in URs uppdrag för att säkerställa att tillräckliga ekonomiska resurser går till de mera målinriktade utbildningsprogrammen. Det finns alltså skäl att ifrågasätta om inte SR och SVT borde överta uppdraget att producera och sända ett par av de ovannämnda programkategorierna. Den diskussionen bör gälla de allmänt folkbildande programmen,</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">62 </SPAN><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft3">barnprogrammen och en del av programmen för minoriteter och funktionshindrade.</P>
<P class="p172 ft3">En sådan renodling av uppdraget skulle sannolikt öka förutsättningarna för UR att i samverkan med folkbildningsorganisationer, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare fylla en viktig utbildningspolitisk funktion.</P>
<P class="p64 ft3">På sikt kan det bli möjligt att ställa flera digitala radio- och TV- kanaler till förfogande för utbildningsprogram. Diskussionen för den närmaste framtiden har dock handlat om bara en <NOBR>TV-kanal.</NOBR> Det kan utan vidare slås fast att UR med nuvarande medelstilldelning inte har resurser att fylla hela den tillgängliga sändningstiden i en egen TV- kanal på en meningsfullt sätt. Därför bör en särskild utbildningskanal erbjuda sändningsutrymme också åt andra, alltså åt folkbildningsorganisationer, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare.</P>
<P class="p156 ft3">Tidigare har framgått, att en internationell tendens i fråga om TV är att man i allt högre utsträckning skiljer på programproduktion och sändningsrätt. De företag som svarar för sändningarna övergår allt mer till att köpa programmen från andra <NOBR>TV-företag</NOBR> eller från särskilda produktionsbolag. Samma tendens kan märkas i SVT1 och SVT2. Det finns därför också anledning att ifrågasätta om UR behöver ha en egen organisation för programproduktion.</P>
<P class="p105 ft12">UR</P>
<P class="p271 ft3">UR är en läromedelsproducent, som har givits ensamrätt att sända sina produktioner i radio och TV. URs program är, till skillnad från nästan alla andra läromedel, kostnadsfria för användarna och står till förfogande som en fri nyttighet. De finansieras med anslag ur rundradiokontot hos Riksgäldskontoret och alltså av <NOBR>TV-avgiften.</NOBR></P>
<P class="p43 ft3">UR är, i likhet med SR och SVT, ett public <NOBR>service-företag,</NOBR> och arbetar följaktligen inom de ramar som regelverken för ett sådant företag uppställer. Det innebär bl.a. att företaget har stor redaktionell självständighet och att dess oberoende gentemot utomstående maktgrupper är säkerställt. Oberoendet gäller också i förhållande till marknaden. Programanskaffningen (inköp och egen produktion av program) och utsändningen av programmen finansieras med offentliga medel.</P>
<P class="p102 ft3">Vid sidan av programverksamheten i radio och TV bedriver UR ett antal sidoordnade verksamheter. URs förlag ger ut böcker som kompletterar utbildningsprogrammen. Bokutgivning innebär alltid en affärsrisk, men målet är att förlaget inte skall uppvisa förlust så att det måste delfinansieras av avgiftsmedel. Nära knytning till program-</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p0 ft9"><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR> <SPAN class="ft8">63</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft3">verksamheten har också försäljningen av tidigare sända program på audio- och videokassetter (s.k. sekundärproduktion). Vidare förekommer publicering av visst kompletterande material till URs programverksamhet på Internet. Ingenting av detta bör utgöra något principiellt problem i förhållande till URs ställning och uppdrag som public <NOBR>service-företag</NOBR> eller i förhållande till sättet för finansiering av verksamheten. Gränserna för vad som kan göras inom programverksamheten och inom till denna knutna biverksamheter sätts bara av medelstilldelningen och tilldelning av sändningstider.</P>
<P class="p75 ft3">Frågetecken uppstår däremot om UR börjar bedriva verksamhet som inte har anknytning till uppdraget att anskaffa och sända utbildningsprogram.</P>
<P class="p6 ft3">Det kan t.ex. inte anses ingå i URs uppdrag att producera andra självständiga läromedel än radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> URs möjligheter att uppträda som producent av video- och audiokassetter eller av CD- <NOBR>ROM-skivor</NOBR> för utbildningsändamål är därför begränsade, liksom möjligheterna att använda Internet för andra ändamål än sådana som har en tydligt knytning till radio- och <NOBR>TV-programmen.</NOBR> Det bör inte anses möjligt för UR att inom ramen för sitt nuvarande uppdrag och med nuvarande finansieringssätt börja bedriva distansutbildning med de krav på interaktivitet mellan anordnaren och de studerande som då uppkommer. I det sammanhanget bör ett studium av uppb yggnaden och omfattningen av verksamheten vid Open University i Storbritannien ge en antydan om vilka förändringar som krävs.</P>
<P class="p272 ft3">Problemen är av åtminstone två slag.</P>
<P class="p133 ft3">Å den ena sidan får UR sina anslag ur rundradiokontot för att anskaffa och sända radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> Om dessa medel används för annan verksamhet så bortfaller motivet för att använda den nuvarande finansieringskällan.</P>
<P class="p249 ft3">Om å andra sidan URs produktionsresurser – bekostade med medel ur rundradiokontot – används för produktion av läromedel på en marknad finns risk för att UR utnyttjar en otillbörlig konkurrensfördel, eller i varje fall risk för att UR misstänks för att göra så.</P>
<P class="p6 ft3">Samtidigt finns det starka skäl för att den organisation och den kompetens som finns inom UR skall kunna utnyttjas allsidigt inom en växande multimediesektor och med särskild inriktning på läromedelsförsörjning. UR är förmodligen i dag den organisation i Sverige som har störst kunskaper, delvis sannolikt unika, då det gäller att kombinera den rörliga bilden, ljudet och texten till en pedagogiskt väl fungerande helhet.</P>
<P class="p273 ft3">Inom UR finns en organisation som har ett stort pedagogiskt kunnande och erfarenhet av att driva projekt och samordna alla de kompetenser som behövs för att åstadkomma bra utbildningsprogram.</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">64 </SPAN><NOBR>–VERV¤GANDEN</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft3">Samma grundkompetenser behövs för att skapa bra datorprogram och <NOBR>CD-ROM-skivor</NOBR> för användning inom såväl distansutbildning som traditionell utbildning. URs kunnande skulle också vara värdefullt för att producera t.ex. video- och audiokassetter utan bindningar till de format och konventioner som gäller för program som skall passa in i radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> och utan bindningar till de begränsningar som public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> kan medföra. Men enligt DUKOMs uppfattning är en vidgad roll för UR inte förenligt med uppdraget att bedriva public service och inte heller med sättet för finansiering av URs verksamhet.</P>
<P class="p274 ft12">Sammanfattande överväganden</P>
<P class="p275 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft16">Utbildningsradio och </SPAN><NOBR>utbildnings-TV</NOBR> bör i framtiden sändas av ett företag som har ett entydigt utbildningspolitiskt uppdrag och som inte omfattas av de särskilda regler som är förknippade med public service.</P>
<P class="p276 ft3"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft16">Uppdraget att producera och sända utbildningsprogram i radio och TV bör renodlas till att avse läromedel för kurser för alla nivåer i det svenska utbildningsväsendet och inom folkbildningen. Övriga program i URs nuvarande sändningar saknar en klar utbildningskaraktär och bör skötas av public </SPAN><NOBR>service-företagen</NOBR> SR och SVT, men helst också av TV4. Detta bör klarläggas i sändningstillstånden för dessa företag när tillfälle ges för omförhandling av sändningsvillkoren med företagen.</P>
<P class="p277 ft3"><SPAN class="ft3">3</SPAN><SPAN class="ft16">Utbildningsprogrammen bör sändas i egna digitala kanaler och övergångsvis delvis också analogt.</SPAN></P>
<P class="p278 ft3"><SPAN class="ft3">4</SPAN><SPAN class="ft16">De digitala utbildningskanalerna bör vara öppna för flera olika utbildningsanordnare; detta kräver ett samordningsorgan.</SPAN></P>
<P class="p279 ft3"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft16">De produktionsresurser som UR har byggt upp för utbildningsprogram i radio och TV bör användas också för produktion av andra multimediala läromedel. Dessa läromedel bör göras tillgängliga på en marknad i konkurrens med andra läromedelsproducenter.</SPAN></P>
<P class="p280 ft3"><SPAN class="ft3">6</SPAN><SPAN class="ft16">Programproduktionen bör ekonomiskt och organisatoriskt skiljas från sändandet av utbildningsprogrammen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p0 ft17">&¶RSLAG <SPAN class="ft45">65</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td61"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft2">8 Förslag</P>
<P class="p281 ft3">UR har i dag en oklar ställning genom dubbla uppdrag. Dels är UR ett public <NOBR>service-företag</NOBR> med publicistiska uppgifter, dels är UR ett utbildningspolitiskt instrument som genom sin programverksamhet skall vara ett komplement till det övriga utbildningsväsendet.</P>
<P class="p75 ft3">DUKOM, som anser att radio och TV även i framtiden har en viktig roll att spela som distributionskanal för utbildningsprogram, föreslår att URs uppgifter skall renodlas så att verksamheten blir helt inriktad på utbildningsprogram. Övrig programverksamhet, dvs. sådan som innefattar program av mera allmänt innehåll, bör överföras till i första hand SR och SVT och helst även till TV4.</P>
<P class="p188 ft3">Som har framgått tidigare anser DUKOM att UR bör betraktas som en producent av läromedel, vilka kan användas inom i princip alla typer av studier. UR är inte utbildningsanordnare och bör heller inte bli det.</P>
<P class="p90 ft3">Förutsättningen för förslagen i det följande är att sändningsutrymmet för utbildningsprogram i radio och TV vidgas väsentligt genom att verksamheten tilldelas egna kanaler. Grundscenariot är därvid att planerna på digitala marknät förverkligas och att näten efter en övergångstid blir rikstäckande med möjligheter till såväl regionala som lokala sändningar. Andra tänkbara scenarier är att motsvarande sändningsutrymme och täckningsgrad erhålls genom analoga eller digitala sändningar via satellit eller genom digitala sändningar via kabel eller telenätet.</P>
<P class="p156 ft3">Så snart digitala <NOBR>TV-kanaler</NOBR> är i drift bör en sådan kanal användas enbart för utbildningsprogram. Det bör också övervägas om inte en av de nya digitala radiokanalerna skall innehålla enbart utbildningsprogram.</P>
<P class="p282 ft14">Det nuvarande UR bör delas upp i två från varandra skilda företag. Det ena företaget, i det följande benämnt <SPAN class="ft13">5TBILDNINGSKANALEN</SPAN>, skall</P>
<P class="p283 ft28">uteslutande ha ansvar för <SPAN class="ft27">ANSKAFFNING OCH S¤NDNING </SPAN>av utbildningsprogram i radio och TV och ta över det nuvarande URs sändningsrätt. Verksamheten bör – i likhet med URs – vara anslagsfinansierad.</P>
<P class="p150 ft3">Företaget bör stå i Utbildningssveriges tjänst och därför inte ha allmänna public <NOBR>service-uppgifter.</NOBR> DUKOM ser från sina utgångspunkter inget hinder mot att Utbildningskanalen ändå ägs av den statliga stiftelse som äger SR, SVT och för närvarande också UR, men inser att det kan finnas invändningar mot en sådan ordning. Om det anses lämpligt eller möjligt att stiftelsen äger Utbildningskanalen krävs vissa ändringar i stiftelseförordnandet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314866x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p245 ft0">66 <SPAN class="ft15">&¶RSLAG </SPAN>SOU 1997:148</P>
<P class="p284 ft3">Det andra företaget, i det följande benämnt <SPAN class="ft4">0RODUKTIONSF¶RETAGET </SPAN>nybildas men skall överta URs verksamhet med produktion av utbildningsprogram. Produktionsföretagets verksamhet blir inledningsvis att producera program efter beställning av Utbildningskanalen, men successivt bör företagets verksamhet vidgas till att avse produktion av alla slag av läromedel, även elektroniska, och särskilt sådana som innehåller ljud och rörliga bilder. Produktionsföretaget kommer därvid att arbeta på en marknad i konkurrens med andra läromedelsproducenter.</P>
<P class="p105 ft12">Utbildningskanalen</P>
<P class="p169 ft3">Utbildningskanalens uppdrag blir att sända program tydligt inriktade på att användas i utbildningssammanhang, varmed DUKOM menar dels skolradio och <NOBR>skol-TV</NOBR> (om sådana program även i fortsättningen skall sändas i radio och TV), dels program som är avsedda att användas i samband med kurser. Kurserna kan ha annan anordnare, såsom är fallet med de nuvarande högskolekurserna för vilka UR sänder program inom ramen för sitt samarbete med olika högskoleinstitutioner. Programmen kan också vara utformade som läromedel för enskilda studier och avsedda att användas i kombination med andra läromedel, t.ex. kursböcker.</P>
<P class="p65 ft3">Programmen sänds dels i de nya digitala kanalerna, dels, övergångsvis, i SRs och SVTs analoga kanaler. I de digitala utbildningskanalerna sänds vidare program som har producerats av olika utbildningsanordnare. Utbildningskanalens uppgift blir alltså både att sända program som företaget självt har beställt efter samråd med olika utbildningsanordnare och att tillhandahålla sändningsmöjligheter för program som utbildningsanordnarna har producerat eller låtit producera. Det är möjligt – och kanske också nödvändigt – att olika slag av blandfinansieringar kommer att utvecklas, så att Utbildningskanalen tillsammans med utbildningsanordnare finansierar en del av programmen.</P>
<P class="p156 ft3">Utbildningskanalen kommer alltså att sända program som kommer från flera olika källor. En samordningsfunktion kommer att bli nödvändig för beslut om när de olika programmen skall sändas men också för att åstadkomma avsedd bredd i programsammansättningen och balans mellan olika målgrupper. Viss kvalitetskontroll kommer också att behövas liksom en yttersta instans för bedömningar av om ett enskilt program är förenligt med radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> För funktioner av nämnt slag bör ledningen för Utbildningskanalen svara.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p0 ft17">&¶RSLAG <SPAN class="ft45">67</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td61"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft3">Utbildningskanalen bör, i likhet med UR, ha en regional organisation. Denna skall ha till uppgift att vara länk mellan företaget och utbildningsanordnare runtom i landet och också att medverka vid tillkomsten av regionala och lokala sändningar.</P>
<P class="p6 ft3">UR finansierar sin verksamhet med anslag ur rundradiokontot. DUKOM ser ingen anledning till att inte Utbildningskanalens verksamhet skulle kunna finansieras på samma sätt. I sammanhanget förtjänar det emellertid erinras om att UR tidigare har finansierats med skattemedel och ur statsbudgeten. Finansieringssättet för utbildningsprogrammen är alltså knappast en principiell fråga, som på ett ovillkorlig sätt är knutet till verksamhetens innehåll. Eftersom Utbildningskanalens uppdrag blir snävare än URs bör anslagstilldelningen kunna minskas och det frigjorda beloppet bör tillföras SR och SVT.</P>
<P class="p123 ft3">UR producerar och sänder i dag skolprogram. I klassrummen används sedan programmen nästan uteslutande i inspelat skick. Det är sannolikt mera rationellt att distribuera programmen i andra former till <NOBR>AV-centralerna</NOBR> eller direkt till skolorna. Om radio- och <NOBR>TV-sänd-</NOBR> ningarna upphör så upphör naturligtvis också Utbildningskanalens befattning med dem.</P>
<P class="p75 ft3">Olika utbildningsanordnare bör tillförsäkras ett avgörande inflytande över programverksamheten inom Utbildningskanalen. Hur detta skall åstadkommas – om det skall ske genom styrelserepresentation eller genom tillskapandet av någon typ av programråd – måste utredas vidare.</P>
<P class="p286 ft3">Det ankommer inte på DUKOM att lämna förslag om den närmare organisationen av Utbildningskanalen, men kommittén räknar med att omfattningen av den kan göras begränsad. Det är emellertid viktigt att understryka, att Utbildningskanalen för att kunna vara en kompetent beställarorganisation för det samlade utbildningsväsendet och för folkbildningen måste innehålla god kunskap om hur radio- och TV- program produceras.</P>
<P class="p124 ft12">Produktionsföretaget</P>
<P class="p122 ft3">Produktionsföretaget föreslås bli bildat som ett bolag för produktion av multimedieinslag för utbildningsändamål. Till företaget bör överföras huvuddelen av URs nuvarande produktionsresurser inklusive personal som är anställd för att producera program.</P>
<P class="p103 ft14">Produktionsföretaget skall inte ägas av förvaltningsstiftelsen för public <NOBR>service-företagen</NOBR> utan vara fristående från denna. Verksamheten skall vara intäktsfinansierad och alltså inte bedrivas med anslag från vare sig statsbudgeten eller rundradiokontot. Företagets verksamhet bör</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>&¶RSLAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft3">inte formellt begränsas till att producera läromedel utan hela multimediemarknaden bör stå öppen för det. Inledningsvis bör produktionsföretaget vara statligt.</P>
<P class="p90 ft3">Till en början bör verksamheten i huvudsak bestå i att producera radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> på beställning av Utbildningskanalen. Företaget bör också utnyttja sin från UR ärvda kompetens för att producera radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> och olika typer av multimediekomponenter på beställning av utbildningsanordnare och det bör också kunna åta sig konsultuppdrag i samband med multimedial läromedelsframställning som utbildningsanordnarna själva vill bedriva.</P>
<P class="p89 ft3">I princip bör således, i varje fall på sikt, inga statliga bidrag utgå till företaget utan det bör arbeta fritt på marknaden. DUKOM räknar emellertid med att produktion av läromedel inom smala områden eller avsedda för begränsade grupper av studerande inte heller i framtiden kommer att vara lönsam på en helt fri marknad. För utvecklande och produktion av sådana läromedel kommer det därför att finnas behov av särskilt samhällsstöd. DUKOM räknar med att produktionsföretaget kommer att ha goda möjligheter att få beställningar av sådana läromedel.</P>
<P class="p288 ft3">Om sändningar i radio och TV av skolprogram skulle upphöra bortfaller Utbildningskanalen som beställare. Om Produktionsföretaget även i den situationen skall fortsätta att vara producent för skolprogram måste Utbildningskanalen ersättas med annan beställare. Denna fråga behandlas inte här, men i DUKOMs slutbetänkande kommer frågor rörande utbildningsanordnarnas möjligheter att fungera som beställare av multimediala läromedel att behandlas.</P>
<P class="p175 ft3">Vid grundandet bör, som nämnts, Produktionsföretaget få överta huvuddelen av URs resurser för programproduktion. Det bör vidare få överta URs programbibliotek för att kunna använda det som underlag för framställning av alla slag av läromedel.</P>
<P class="p46 ft12">SR, SVT och TV4</P>
<P class="p289 ft3">Enligt DUKOMs förslag skall Utbildningskanalen enbart beställa och inköpa program med tydlig inriktning på utbildning och avsedda att ingå i kurser. URs nuvarande programverksamhet är vidare än så, och den omfattar såväl allmänna folkbildningsprogram som allmänna program för minoriteter och funktionshindrade samt föreskoleprogram. Omfattningen av verksamheten med detta slag av program skiftar över åren, men genomsnittligen torde den motsvara någonstans mellan en fjärdedel och en tredjedel av URs budget. Renodlingen av Utbildnings-</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p0 ft17">&¶RSLAG <SPAN class="ft45">69</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td61"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft3">kanalens uppdrag får inte leda till att de nu nämnda programtyperna får minskat utrymme i de svenska public <NOBR>service-kanalerna.</NOBR></P>
<P class="p224 ft3">DUKOMs förslag om begränsning av Utbildningskanalens uppdrag förutsätter att sändningsvillkoren för SR och SVT skärps så att de ännu tydligare än nu anger, att de två företagen har stora folkbildande uppgifter och att de inom ramen för sin programverksamhet i ökad utsträckning skall tillgodose barns och smala publikgruppers särskilda behov. För att kunna fullgöra sina utvidgade uppdrag bör de två programföretagen tillföras de medel som frigörs genom den förutsatta anslagsminskningen till Utbildningskanalen.</P>
<P class="p243 ft3">TV4, som finansieras genom reklamintäkter, har i likhet med SR och SVT public <NOBR>service-uppgifter</NOBR> men betalar, till skillnad från de andra företagen, en koncessionsavgift för rätten att sända sina program</P>
<P class="p218 ft3">i det rikstäckande marknätet. Ersättningsbeloppet har fastställts efter en bedömning av vad TV4 kan förväntas erhålla i intäkter från TV- reklamen. De faktiska intäkterna är beroende av programinnehållet och vad som i det avseendet är föreskrivet i sändningsvillkoren. Enligt DUKOMs uppfattning skulle det vara av stort värde om framtida sändningsvillkor tydligare framhävde också TV4s förpliktelser då det gäller folkbildning och ansvaret för att barns, funktionshindrades och <NOBR>minori-teters</NOBR> behov blir tillgodosedda.</P>
<P class="p124 ft12">Multimediemarknaden</P>
<P class="p106 ft3">I det föregående har DUKOM föreslagit att de nya digitala utbildningskanalerna i radio och TV skall kunna innehålla program som producerats på initiativ och bekostnad av annan än Utbildningskanalen. Vidare har DUKOM räknat med att det skall komma att finnas utbildningsanordnare som beställer andra typer av multimedieinslag till olika <NOBR>kurs-er</NOBR> hos Produktionsföretaget.</P>
<P class="p243 ft3">I dag saknas i stort en marknad som är beredd att betala för utvecklingen och produktionen av multimediekomponenter för utbildningsändamål. DUKOM räknar emellertid med att den situationen kommer att ändras.</P>
<P class="p170 ft3">Tillkomsten av Utbildningskanalen och av möjligheten att nå en publik över hela landet via radio och TV innebär antagligen i sig ett viktigt incitament för utbildningsanordnarna att söka nå nya studerandegrupper, särskilt om möjligheten öppnar sig att genom bl.a. Produktionsföretaget få professionell och kompetent hjälp att producera programmen.</P>
<P class="p102 ft3">Att utbildningsanordnarna skulle ta aktiv del i utformandet av läromedel är antagligen för många av dem en ny tanke som kommer att</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p0 ft15"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>&¶RSLAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p0 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft3">behöva tid för att slå igenom. Men allteftersom intresset växlar över från den utlärning som har präglat det svenska utbildningssystemet till den inlärning som egentligen borde vara all utbildnings syfte kommer troligen också intresset att växa för läromedel som stimulerar de studerande att arbeta självständigt. En sådan utveckling behöver emellertid stöd i förändrade regelsystem för hur utbildning skall organiseras och finansieras, förändringar som också behövs för att förbättra möjligheterna till distansutbildning. Eftersom kostnaderna för utveckling av nya läromedel är stora behövs också samarbete mellan utbildningsanordnarna.</P>
<P class="p40 ft3">Till hithörande frågor återkommer DUKOM i sitt slutbetänkande.</P>
<P class="p46 ft12">Den fortsatta beredningen</P>
<P class="p101 ft3">DUKOMs ovan presenterade förslag är av principiell karaktär. Kommitténs uppdrag är att lägga fram förslag om vilken roll UR, och därmed radio- och <NOBR>TV-program,</NOBR> skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. DUKOM har däremot inte haft uppdraget att presentera ett detaljförslag om hur verksamheten skall utformas eller vad den skall innehålla, inte heller om finansieringsbehov eller finansieringssätt. Det bör emellertid framhållas, att förslagen inte medför ökat medelsbehov.</P>
<P class="p291 ft3">Förslagen medför relativt stora organisatoriska förändringar. De kan genomföras först efter ett fortsatt beredningsarbete. Innan ett sådant arbete påbörjas, lämpligen i en organisationskommitté, bör förslaget remissbehandlas och därefter bli föremål för ett principbeslut.</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB314871x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td62"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p292 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td64"><SPAN class="p0 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p245 ft47">+OMMITT©DIREKTIV</P>
<P class="p293 ft48">Tilläggsdirektiv till Distansutbildningskommittén</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr14 td67"><SPAN class="p0 ft48">(U 1995:07)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p0 ft3">Dir. 1996:17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft3">Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 1996</P>
<P class="p295 ft7">3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET</P>
<P class="p296 ft3">Utredningen skall lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober 1997.</P>
<P class="p293 ft7">"AKGRUND</P>
<P class="p297 ft3">Sveriges Utbildningsradio AB är ett avgiftsfinansierat programföretag som producerar och sänder utbildningsprogram i TV och radio. Sändningarna sker i de kanaler som i övrigt används av Sveriges Television och Sveriges Radio. Utbildningsradion producerar och säljer även tryckta läromedel och annat material som komplement till programmen. Den totala sändningstiden för TV uppgick till 570 timmar år 1994. Det motsvarar ca 10% av sändningstiden i Sveriges Television det året.</P>
<P class="p298 ft3">I delbetänkandet TV och utbildning (SOU 1995:120) redovisade Distansutbildningskommittén sina överväganden med anledning av uppdraget att pröva om en eventuell framtida fjärde markbunden TV- kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet. I sammanfattning anförde kommittén att det i första hand behövs utökad sändningstid för utbildande och folkbildande program i de kanaler som sänder för en allmän publik. Utbyggnad av ett fjärde analogt sändarnät för television borde inte prioriteras ur perspektivet av utbildning, bildning och folkbildning. Nya stora utbildningssatsningar på <NOBR>TV-området</NOBR> borde ha digital teknik som plattform. Kommittén angav som sin avsikt att återkomma med en bedömning av Utbildningsradions</P>
<P class="p299 ft3">framtida roll på utbildnings- och folkbildningsområdet.</P>
<P class="p300 ft3">Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten (U 1991:10) har avgett betänkandet Från Massmedia till multimedia (SOU 1996:25). I betänkandet föreslår utredningen en övergång till digital marksänd TV i Sverige. En utbyggnad av digitala sändarnät bör inledas senast år 1997. Nätet bör ha kapacitet för 24 rikstäckande <NOBR>TV-kanaler.</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p301 ft0">72</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p302 ft0">SOU 1997:148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p0 ft1"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft3">Distansutbildningskommittén har enligt sina direktiv (dir. 1995:69) som huvuduppgift att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder.</P>
<P class="p304 ft3">Den tekniska utvecklingen inom distributions- och lagringstekniken aktualiserar frågan om Utbildningsradions framtida roll. Om en utbyggnad av digital marksänd TV i enlighet med förslaget i SOU 1996:25 kommer till stånd ökar sändningsmöjligheterna avsevärt. Det innebär ökade möjligheter att sända utbildningsprogram i TV, liksom även andra program med inriktning på särskilda målgrupper. Det kan också leda till att flera <NOBR>TV-kanaler</NOBR> med en allmän inriktning kommer att tävla om publikens uppmärksamhet.</P>
<P class="p305 ft3">Användningen av förproducerat <NOBR>ljud-,</NOBR> bild- och textmaterial tillsammans med interaktiv modern informationsteknik kommer sannolikt att få en ökad betydelse i framtidens utbildning. Materialet kommer att distribueras med hjälp av flera olika medier, däribland i form av eterburna marksändningar. Men också radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> till allmänheten med utbildande och folkbildande syfte kommer sannolikt att vara av fortsatt stor betydelse även om möjligheterna till interaktivitet saknas eller är begränsade.</P>
<P class="p306 ft3">Utbildningsradion har en särställning genom att företaget har sändningsrätt i allmänt tillgängliga radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och genom att det är finansierat via mottagaravgifter.</P>
<P class="p307 ft7">5PPDRAGET</P>
<P class="p308 ft3">Distansutbildningskommittén skall i perspektivet av de förändringar som är att vänta inom teknik- och medieområdena särskilt analysera vilken roll som Utbildningsradion med sin speciella ställning bör spela i en utveckling som medför en mera omfattande användning av modern informationsteknik i utbildande och folkbildande syfte. Därvid skall kommittén pröva om det är lämpligt att ett företag med en sådan ställning får en utvidgad roll inom utbildning och folkbildning, bl.a. som producent av läromedel i huvudsak avsedda för distribution i andra former än genom rundradioteknik eller som anordnare av kurser som bygger på interaktiv anvä ndning av sådant material.</P>
<P class="p309 ft3">Kommitténs förslag till verksamhetsinriktning skall åtföljas av kostnadsuppskattningar och förslag till finansieringssätt. Kommittén skall redovisa dessa förslag före utgången av oktober 1997.</P>
<P class="p310 ft3">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GLB3148
SOU_1997__148.pdf
282642
pdf
Utbildningskanalen
https://data.riksdagen.se/fil/5FB3E9D3-F242-420C-8D5C-811A12C21DC5