2422758 GLB3133 1997 133 sou sou Statens offentliga utredningar 1997:133 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 133 0 1997-11-13 00:00:00 2024-08-12 16:18:00 1997-11-13 00:00:00 Antimikrobiella fodertillsatser hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3133/text https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3133 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3133 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_5 #dimg1z{position:absolute;top:841px;left:0px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_5 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 38px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 40px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 115px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 39px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:453px;left:0px;z-index:-1;width:540px;height:401px;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:540px;height:401px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 45px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:126px;left:0px;z-index:-1;width:544px;height:824px;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:544px;height:824px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:118px;left:126px;z-index:-1;width:351px;height:815px;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:351px;height:815px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:36px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:976px;height:356px;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:976px;height:356px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:41px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1125px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 1037px;overflow: hidden;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:126px;z-index:-1;width:644px;height:402px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:644px;height:402px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;height: 967px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:65px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:902px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:545px;height:902px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 775px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:328px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:447px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:545px;height:447px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 45px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:411px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:139px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:545px;height:139px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 40px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:286px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:86px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:545px;height:86px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:65px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:175px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:545px;height:175px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:65px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:155px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:545px;height:155px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:348px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:366px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:545px;height:366px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:175px;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:545px;height:175px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 51px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:245px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:232px;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:545px;height:232px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:443px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:545px;height:443px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 46px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:245px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:393px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:545px;height:393px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 130px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:65px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:139px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:545px;height:139px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:65px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:720px;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:545px;height:720px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 40px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:363px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:458px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:545px;height:458px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:175px;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:545px;height:175px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:327px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:118px;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:545px;height:118px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 755px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:579px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:176px;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:545px;height:176px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;height: 590px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:430px;left:0px;z-index:-1;width:545px;height:160px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:545px;height:160px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 37px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:485px;left:0px;z-index:-1;width:540px;height:400px;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:540px;height:400px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:585px;left:0px;z-index:-1;width:534px;height:255px;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:534px;height:255px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_64 #id_3 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:131px;left:42px;z-index:-1;width:479px;height:567px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:479px;height:567px;} #page_64 #inl_img1 {position:relative;width:53px;height:16px;} #page_64 #inl_img2 {position:relative;width:27px;height:16px;} #page_64 #inl_img3 {position:relative;width:13px;height:12px;} #page_64 #inl_img4 {position:relative;width:12px;height:12px;} #page_64 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:11px;} #page_64 #inl_img6 {position:relative;width:13px;height:12px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 48px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:143px;left:0px;z-index:-1;width:533px;height:606px;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:533px;height:606px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_69 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:106px;left:0px;z-index:-1;width:533px;height:448px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:533px;height:448px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:319px;left:126px;z-index:-1;width:273px;height:107px;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:273px;height:107px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:125px;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:125px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:958px;left:0px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 39px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:470px;left:210px;z-index:-1;width:213px;height:193px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:213px;height:193px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:122px;left:126px;z-index:-1;width:163px;height:142px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:163px;height:142px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 37px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:582px;left:3px;z-index:-1;width:236px;height:65px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:236px;height:65px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 44px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:240px;left:0px;z-index:-1;width:540px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:540px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} .ft0{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft1{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft11{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft12{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 8px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft19{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft20{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 24px;} .ft21{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 19px;} .ft23{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 25px;} .ft24{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -3px;} .ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 20px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft39{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 26px;} .ft40{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;} .ft42{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 20px;} .ft43{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft48{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft51{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft58{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 44px;l-h: 29px;} .ft59{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft60{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft62{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft63{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 24px;} .ft64{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft66{font: bold 16px 'Verdana' !important;margin-left: 44px;l-h: 29px;} .ft67{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft68{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft69{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;} .ft70{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft75{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft79{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 21px;} .ft81{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft90{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 21px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 20px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft93{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft94{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 9px;} .ft96{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft97{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: 8px;} .ft98{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: 7px;} .ft99{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft102{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: 3px;} .ft103{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft104{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft105{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: -3px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft107{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft109{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft110{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft111{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft112{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 22px;} .ft113{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft114{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft115{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft116{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft117{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft118{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft119{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft120{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft121{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft122{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft123{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft124{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft125{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft126{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft127{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft128{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft129{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft130{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft131{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft132{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft133{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft134{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p4{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p6{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p28{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p29{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p30{text-align: left;padding-right: 84px;padding-top: 2px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p31{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p32{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p33{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p34{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p35{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p36{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p37{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p39{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p41{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p42{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p45{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p49{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p54{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p55{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p59{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p61{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p63{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p64{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p69{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p70{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p73{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p77{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p79{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p81{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p85{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p87{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p88{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p89{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p90{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p91{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p92{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p94{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p95{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p96{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p98{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p99{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p100{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p103{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p115{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p138{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p141{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p147{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p172{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p178{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p179{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p186{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p188{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p191{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p193{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p200{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p201{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p205{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:18px;} .p206{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:17px;} .p207{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:159px;height:18px;} .p208{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:18px;} .p209{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:18px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p211{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p215{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p218{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p219{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p220{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p221{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p296{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p299{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p315{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p317{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p337{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p338{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p379{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p380{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p381{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p382{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p385{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p389{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p390{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p401{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p403{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p408{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p434{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p436{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p443{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p444{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p445{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p448{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p450{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p451{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p452{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p453{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p454{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.5px;} .p470{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p471{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p472{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p476{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p483{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p489{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p490{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p491{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p492{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p505{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p506{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p507{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p508{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p512{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p514{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p515{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p516{text-align: center;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p519{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p521{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p522{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p531{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p532{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p533{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p541{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p545{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 10px;} .p546{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p552{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p559{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p561{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p566{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p568{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p570{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p579{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 490px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 502px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 523px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 496px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 501px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;} .td52{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td56{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td57{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td71{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td72{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td73{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td74{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td75{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td86{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td94{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td95{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td96{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td100{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #424242 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #424242;} .td101{border-right: #000000 1px solid;border-top: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;} .td102{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td103{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 548px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td109{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td110{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td111{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td112{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 534px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td133{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td136{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td137{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td138{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td140{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td143{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td144{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td145{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td146{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td151{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td153{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td155{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 20px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 24px;} .tr3{heightzzz: 23px;} .tr4{heightzzz: 19px;} .tr5{heightzzz: 1px;} .tr6{heightzzz: 16px;} .tr7{heightzzz: 17px;} .tr8{heightzzz: 18px;} .tr9{heightzzz: 35px;} .tr10{heightzzz: 36px;} .tr11{heightzzz: 34px;} .tr12{heightzzz: 29px;} .tr13{heightzzz: 72px;} .tr14{heightzzz: 31px;} .tr15{heightzzz: 10px;} .tr16{heightzzz: 12px;} .tr17{heightzzz: 159px;} .tr18{heightzzz: 30px;} .tr19{heightzzz: 32px;} .tr20{heightzzz: 13px;} .tr21{heightzzz: 27px;} .tr22{heightzzz: 4px;} .tr23{heightzzz: 9px;} .tr24{heightzzz: 5px;} .tr25{heightzzz: 6px;} .tr26{heightzzz: 15px;} .tr27{heightzzz: 14px;} .tr28{heightzzz: 28px;} .tr29{heightzzz: 38px;} .tr30{heightzzz: 50px;} .tr31{heightzzz: 7px;} .tr32{heightzzz: 8px;} .tr33{heightzzz: 11px;} .tr34{heightzzz: 81px;} .tr35{heightzzz: 3px;} .tr36{heightzzz: 44px;} .tr37{heightzzz: 26px;} .t0{width: 581px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 589px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 575px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 5px;f:16px 'Verdana' !important;} .t3{width: 575px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 7px;f:17px 'Verdana' !important;} .t4{width: 575px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 5px;f:17px 'Verdana' !important;} .t5{width: 575px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 46px;f:16px 'Verdana' !important;} .t6{width: 591px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 581px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 589px;margin-leftZ: 2px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 589px;margin-leftZ: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 598px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 581px;margin-leftZ: 5px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 597px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 1073px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 819px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 649px;margin-leftZ: 81px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 590px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 589px;margin-leftZ: 5px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 581px;margin-leftZ: 12px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 588px;margin-leftZ: 5px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 591px;margin-leftZ: 2px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 589px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 581px;margin-leftZ: 6px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 587px;f:15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 277px;margin-top: 37px;f:13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 568px;margin-leftZ: 18px;f:17px 'Verdana' !important;} .t26{width: 586px;f:15px 'Verdana' !important;} .t27{width: 588px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t28{width: 598px;f:15px 'Verdana' !important;} .t29{width: 456px;margin-top: 18px;f:15px 'Verdana' !important;} .t30{width: 588px;margin-leftZ: 3px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t31{width: 358px;f:15px 'Verdana' !important;} .t32{width: 581px;margin-leftZ: 2px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">3/5</P> <P class="p1 ft1">3TATSR¥DET OCH CHEFEN F¶R *ORDBRUKSDEPARTEMENTET</P> <P class="p2 ft2">Genom beslut den 11 maj 1995 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Margareta Winberg, att tillkalla en särskild utredare med uppdraget att sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och bedömningar som är av betydelse för ett ställningstagande till frågan om ett fortsatt förbud mot användningen som tillsatser i foder av antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande medel. Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen den 14 juli 1995 som särskild utredare generaldirektör, professor <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Edqvist och</P> <P class="p3 ft3">laboratorieveterinär Christina Greko som vetenskaplig sekreterare. Utredningen antog namnet Antimikrobiella fodertillsatser. Tillstånd in-</P> <P class="p4 ft3">hämtades <NOBR>1995-10-30</NOBR> från Jordbruksdepartementet att skriva betänkandets grundtext på engelska med svenska sammanfattningar.</P> <P class="p5 ft2">Utredningen antimikrobiella fodertillsatser överlämnar härmed betänkandet Antimikrobiella fodertillsatser (Antimicrobial Feed Additives). Utredningsuppdraget är därmed slutfört.</P> <P class="p6 ft3"><NOBR>Lars-Erik</NOBR> Edqvist</P> <P class="p7 ft3">/Christina Greko</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft0">)NNEH¥LLSF¶RTECKNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p9 ft8"><SPAN class="ft7">3AMMANFATTNING </SPAN></P> <P class="p10 ft8"><SPAN class="ft7">)NLEDNING </SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft9">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p12 ft3">Uppdraget..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft9">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p12 ft3">Utredningsarbetet ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p12 ft9">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p12 ft3">1.2.1 Struktur ...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p12 ft9">18</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft8"><SPAN class="ft7">"AKGRUND </SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft3">Introduktion...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p12 ft3">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft3">Betydelsen av antibakteriella medel i djuruppfödningen......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p15 ft3">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p14 ft3">EGs lagstiftning ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p12 ft3">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p14 ft3">Svensk lagstiftning................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p12 ft3">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p14 ft3">Det svenska förbudet.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p15 ft3">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p14 ft9">Försäljning av antibakteriella medel för veterinärt bruk i Sverige .......</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p16 ft9">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p14 ft3">Förekomst av bakterieresistens .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p15 ft3">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattande kommentar.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p12 ft3">31</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft10">6ERKNINGSMEKANISMER OCH EFFEKTER AV ANTIBAKTERIELLA FODERTILLSATSER</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft9">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p14 ft3">Verkningsmekanismer ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p12 ft3">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p14 ft3">Antibakteriella fodertillsatser och djurhälsa .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p11 ft9">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p14 ft3">Inverkan på tillväxt och foderutnyttjande hos svin och slaktkyckling..34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p14 ft3">Alternativ till antibakteriella fodertillsatser ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p12 ft3">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p14 ft3">Analys avseende vinster och kostnader ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p12 ft3">35</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft8"><NOBR>-IKROBIOLOGISKA ASPEKTER</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p14 ft3">Introduktion...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft3">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p14 ft3">Effekten av antibakteriella fodertillsatser .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p12 ft3">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p14 ft9">Antibakteriella fodertillsatser och resistensutveckling .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p12 ft3">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p14 ft3">Utveckling och förvärv av resistens......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p19 ft3">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p14 ft3">Överföring av resistens mellan olika värddjur......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p16 ft3">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p14 ft3">Resistensensepidemiologi .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p12 ft3">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p14 ft3">Effekter av en ökad resistens ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft3">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p14 ft3">Andra effekter på mikrofloran ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p11 ft3">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">4.9</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattande kommentar.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p12 ft3">44</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft8">4OXIKOLOGISKA ASPEKTER</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft9">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p14 ft3">Introduktion...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p12 ft3">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p14 ft3">Toxicitet för de djurslag antibakteriella fodertillsatser är avsedda för .45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p14 ft3">Toxicitet för övriga djurslag .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p20 ft3">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p14 ft3">Restsubstanser och bieffekter hos människa.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft3">46</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft9">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p14 ft3">Läkemedelsinteraktion..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p11 ft9">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattande kommentar ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p12 ft3">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft8"><NOBR>-ILJ¶ASPEKTER</NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft9">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p14 ft3">Introduktion ..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p12 ft3">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p14 ft3">Exponering av miljön för antibakteriella fodertillsatser .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p20 ft3">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p14 ft3">Miljöeffekter av antibakteriella fodertillsatser .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p15 ft3">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p14 ft3">Reistensgener och miljö........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft3">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattande kommentar ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p12 ft3">51</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft8">+OCCIDIOSTATIKA</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft9">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p14 ft3">Introduktion ..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p12 ft3">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p14 ft3">Mikrobiologiska aspekter .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p12 ft3">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p14 ft3">Toxikologiska aspekter .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p12 ft3">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td18"><SPAN class="p14 ft3">Miljöaspekter ........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td19"><SPAN class="p15 ft9">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft9">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p14 ft3">Alternativ till koccidiostatika ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p12 ft3">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft9">7.6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td18"><SPAN class="p14 ft3">Nitroimidazoler (Addendum) ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td19"><SPAN class="p12 ft3">58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft8">"ED¶MNINGAR AV ANV¤NDANDET AV ANTIMIKROBIELLA FODERTILLSATSER</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft3">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p14 ft3">Introduktion ..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p12 ft3">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p8 ft3">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p14 ft3">Något om riskanalys .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p11 ft3">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p8 ft3">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p14 ft3">Säkerhet för människors och djurs hälsa ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft3">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.3.1 Ökad resistens.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p20 ft3">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.3.2 Hämning av patogener....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p11 ft3">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.3.3 Gynnande av tarmpatogener ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p12 ft3">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.3.4 Toxikologiska aspekter...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p12 ft3">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p8 ft3">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p14 ft3">Säkerhet för miljön ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p23 ft3">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p8 ft3">8.5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p14 ft9">Profylaktiska effekter av antibakteriella fodertillsatser ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p12 ft3">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p8 ft3">8.6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p14 ft3">Fördelar och risker ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft3">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.6.1 Fördelar...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p15 ft3">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.6.2 Indirekta långtidsförluster och djurskydd.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p19 ft3">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.6.3 Risker..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p12 ft3">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.6.4 Uppsummering ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p12 ft3">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td20"><SPAN class="p22 ft3">8.6.5 Överväganden för beslut om riskhantering ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p16 ft3">82</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft8">"ILAGA</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB31335x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p12 ft5">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11">Sammanfattning</P> <P class="p25 ft12">Sammanfattande bedömning</P> <P class="p26 ft2">I artikel 7, direktiv, 70/524/EEG anges vilka kriterier som måste uppfyllas för godkännande av antimikrobiella substanser <SPAN class="ft13">1 </SPAN>som fodertillsatser. En bedömning av användandet av sådana fodertillsatser måste följaktligen omfatta ett övervägande om huruvida denna artikel uppfylls. Sådana avvägningar har givetvis gjorts för varje substans i samband med godkännandet. Sedan dess har dock både kunskap och metodik utvecklats inom området och en förnyad utvärdering är därför befogad.</P> <P class="p27 ft2">Antimikrobiella fodertillsatser tillförs under lång tid och involverar stora djurgrupper. Bedömningen av eventuella risker rörande dessa substanser måste därför göras ytterst noggrant.</P> <P class="p28 ft2">Tänkbara skadliga effekter av antimikrobiella fodertillsatser för djur och människors hälsa kan indelas i <NOBR>mikrobiologiska-,</NOBR> toxikologiska- och miljöeffekter.</P> <P class="p29 ft2">Till mikrobiologiska effekter hör utveckling av resistens mot antibiotika hos bakterier. Användandet av antibakteriella substanser ger upphov till resistens. Resistens kan spridas till sjukdomsframkallande och andra bakterier inom och mellan djurslag, inklusive människan. Detta kan komma att medföra allvarliga konsekvenser för människors och djurs hälsa. Denna risk är inte försumbar. Några antimikrobiella fodertillsatser är genotoxiska, sådana substanser bör överhuvudtaget inte användas i djuruppfödning. Substanser som på ett eller annat sätt tillförs människor eller djur eller miljön skall ha låg toxicitet. Förutom genotoxicitet kan antimikrobiella fodertillsatser förorsaka allergiska reaktioner och utgör därmed en risk för personer som i sitt arbete har att hantera dessa substanser. Förekomst av AFT i jord förorsakar övergående rubbningar i mikrofloran. Tillgänglig information om AFTs miljörisker är sparsam. Mer information om detta behövs.</P> <P class="p30 ft15"><SPAN class="ft14">1 </SPAN>Följande terminologi används, antimikrobiella substanser innefattar antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxbefrämjande medel. Antibakteriella medel innefattar antibiotika och kemoterapeutika. Koccidiostatika innefattar substanser som används för att förebygga sjukdomen koccidios. Antibakteriella foder tillsatser (AFT) betecknar antibiotika och kemoterpaeutika som i låga doser ges till djur i tillväxtbefrämjande syfte. Medicinska fodertillsatser (MFT) är tillsatser till foder av läkemedel för att förhindra sjukdom ex. koccidiostatika.</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft16">AFT har använts i över 4 decennier och detta har otvivelaktigt bidragit till utvecklingen av nuvarande produktionssystem med hög djurtäthet. Lantbruket måste, liksom alla andra sektorer, sträva mot en hållbar utveckling. Detta kräver en utveckling av produktionssystem som tillfredsställer dagens behov utan att hindra kommande generationer från att tillfredsställa sina behov. En hållbar utveckling är i huvudsak en förändringsprocess där utnyttjandet av naturresurser, satsningar och investeringar, teknologisk utveckling och institutionella förändringar är i harmoni och ökar både de nuvarande och framtida möjligheterna att tillfredsställa människors behov och önskningar.</P> <P class="p32 ft2">Nyttjandet av AFT möjliggör djurtäta uppfödningssystem vilket är en fördel ur ekonomisk synpunkt men är tveksamt från smittskyddssynpunkt. Dessutom har de intensiva produktionssystemen ifrågasatts från djurskyddssynpunkt och av etiska skäl. AFT tillhör en produktionsmodell där produktiviteten är överskattad. En utveckling mot mera hälsoorienterade djurhållningssystem behövs uppenbarligen.</P> <P class="p33 ft2">Med anledning av detta kan det ifrågasättas om fortsatt beroende av AFT är förenligt med en långsiktig utveckling av animalieproduktionen. Förbud av AFT torde bidra till ett mer innovativt och dynamiskt klimat vad gäller utvecklandet av system för uppfödning av djur med bibehållen produktivitet.</P> <P class="p34 ft2">Utredningens övergripande bedömning är att fördelarna med AFT inte uppväger riskerna. I fråga om koccidiostatika så används de specifikt för att förebygga sjukdom och bör därför regleras som farmaceutiska specialiteter, d.v.s. som läkemedel.</P> <P class="p35 ft2">Antibakteriella fodertillsatser har gynnsamma ekonomiska effekter på djurproduktionen. I ett längre tidsperspektiv kan dessa effekter ifrågasättas speciellt vad avser djurskydd och djurhälsa. Antibakteriella fodertillsatser kan i tillåten dosering användas för behandling av sjukdom hos djur. Detta strider mot direktiv 70/524/EEG.</P> <P class="p36 ft2">Kinoxaliner och nitroimidazoler är potentiellt genotoxiska och därmed en yrkesmässig hälsorisk.</P> <P class="p37 ft2">Halofuginon och kinoxaliner är toxiska för godkända djurslag. Detta är negativt för djurs välbefinnande.</P> <P class="p38 ft2">Risken för ökad resistens på grund av generell användning av antibakteriella fodertillsatser är långt ifrån försumbar och de möjliga konsekvenserna är allvarliga för både djurs och människors hälsa. Antibakteriella fodertillsatser som idag inte används som läkemedel inom human- eller veterinärmedicin är värdefulla kemiska grundskelett för framtida läkemedel. Eftersom utvecklandet av resistens mot antibakteriella medel betraktas som ett allvarligt hot mot djurs och människors hälsa bör all användning av AFT begränsas till medicinska ändamål.</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft2">Om än något utanför det aktuella uppdragets ram, så har några tankar kring möjliga åtgärder för att minimera förekommande risker noterats för övervägande.</P> <P class="p40 ft2">De mikrobiologiska riskerna förknippade med användning av AFT under lång tid kan inte med säkerhet uteslutas. I en sådan osäker situation är försiktighet att föredra.</P> <P class="p41 ft2">I termer av riskhantering finns i fråga om AFT en rad åtgärder tillgängliga. Eftersom AFT, i likhet med koccidiostatika, är medicinska produkter, bör de godkännas och användas enbart som läkemedel. Detta skulle reducera den administrativa bördan eftersom endast ett, i stället för två, regleringssystem skulle förekomma. Dessutom skulle detta öka möjligheterna till insyn och överblick. Hänsyn måste tas till att djurproduktionen skulle behöva tid för att anpassa sig till situationen så att kunskap om nödvändiga förbättringar i djurhållning och utfodring kan erhållas och ändamålsenliga förändringar genomföras. Länder som idag har restriktioner i sin användning av AFT bör få behålla dessa tills regleringssystemet fullt ut kan harmoniseras.</P> <P class="p42 ft12">Bakgrund</P> <P class="p43 ft2">I början av <NOBR>1950-talet</NOBR> började antibiotikatillsatser till foder användas för att främja tillväxt hos djur. De har spelat en avgörande roll i utvecklandet av den industrialiserade djurproduktionen. Inom EU är användningen av antimikrobiella fodertillsatser helt harmoniserad och godkännande av sådana fodertillsatser sker enligt EGs regelverk. I de svenska <NOBR>medlemskaps-förhandlingarna</NOBR> erhölls övergångsbestämmelser enligt vilka Sverige fram t.o.m. den 31 december 1998 får behålla den lagstiftning som gällde vid anslutningen för fodertillsatserna: antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande medel. Under övergångsperioden gäller således begränsningar i eller förbud mot användningen av dessa tillsatser i foder. Senast vid övergångsperiodens slut skall beslut enligt förfarandet i artikel 7, direktiv 70/524/EEG, fattas om Sverige kan behålla sitt förbud även fortsättningsvis. Till grund för prövningen skall Sverige lämna utförliga vetenskapliga redogörelser.</P> <P class="p44 ft2">Inom EU är idag ett tjugofemtal substanser av kategorierna antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande medel godkända för bruk som fodertillsatser. Substanserna har antimikrobiell verkan dvs de avdödar eller förhindrar mikrobers tillväxt. Enligt direktivet om fodertillsatser (70/524/EEG) skall godkända substanser i tillåtna koncentrationer inte kunna användas för behandling eller förebyggande av djursjukdomar. Undantag från detta är koccidiostatika som enligt direktivet är medicinskt verksamma substanser.</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft12">Verkningsmekanismer av antibakteriella fodertillsatser</P> <P class="p46 ft16">Trots att AFT använts under lång tid är verkningsmekanismen för den tillväxtreglerande effekten ej helt känd. AFT påverkar <NOBR>mag-tarmkanalens</NOBR> bakterieflora och minskar antalet potentiellt skadliga organismer. Effekten av AFT är omvänt korrelerad till djurhälsostatus och djurens närmiljö. Störst tillväxtbefrämjande effekt har således AFT vid dåligt djurhälsostatus och när djurmiljön är dålig.</P> <P class="p47 ft2">Nyare vetenskapliga data visar att tillväxt och foderutnyttjande kan relateras till påverkan på ett djurs immunstatus. När djurets immunsystem retas av ett smittämne meddelar kroppen detta genom att sända ut särskilda budbärarsubstanser, sk cytokiner. Mängden av dessa cytokiner i exempelvis blodet ökar. Detta ingår i värddjurets försvar mot smittämnen. Cytokinerna påverkar kroppens hormonsystem, som i sin tur påverkar hela eller stora delar av kroppsfunktionerna på olika sätt. Genom direkt hjärnpåverkan kan cytokiner minska aptiten. Vidare påverkar cytokiner proteinmetabolismen genom att inducera proteinnedbrytande processer med åtföljande reduktion av muskelmassan. Generellt kan sägas att cytokiner förändrar <NOBR>kropps-funktionerna</NOBR> på ett sådant sätt att ett optimalt försvar mot smittämnen mobiliseras.</P> <P class="p48 ft2">Sammantaget finns det mycket goda skäl att anta att AFT genom sina mikrobiologiska effekter undertrycker stimulering av immunsystemet. Detta synes vara den huvudsakliga verkningsmekanismen för AFT.</P> <P class="p49 ft2">Detta förhållande styrks av de svenska erfarenheterna av förbudet mot tillväxtantibiotika 1986, då bland annat en ökad förekomst av kliniska problem med stört hälsostatus hos smågrisar och slaktkyckling noterades.</P> <P class="p50 ft2">Detta ledde initialt till användning av medicinska fodertillsatser med terapeutiska doser av antibiotika men genom förändringar i fodersammansättning, hygienförbättringar och förändringar i uppfödningsrutiner och liknande kunde dessa problem åtgärdas och antibiotikaförbrukningen reduceras.</P> <P class="p51 ft12">Förebyggande och behandlande effekt av antibakteriella fodertillsatser</P> <P class="p52 ft2">De ökade problemen med djurhälsa som sågs efter det svenska förbudet mot AFT beskrivs i flera rapporter.</P> <P class="p53 ft2">De doser av AFT som används är jämförelsevis låga, lägre än vad som ges för behandling, men vissa överlappningar förekommer. Även vid dessa doser har AFT effekt på bakterier hos djuret.</P> <P class="p54 ft16">Det finns flera rapporter som beskriver en förebyggande eller behandlande effekt av AFT givna i de doser som är tillåtna för fodertillsatser. Exempel på viktiga djursjukdomar för vilka detta är beskrivet är nekrotiserande enterit på</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft2">fjäderfä, svindysenteri och olika typer av bakteriella enteriter främst hos svin. Flera foderantibiotika rekommenderas också för behandling av specifika djursjukdomar. I dessa fall är dock den rekommenderade dosen i allmänhet högre än den som tillåts för AFT. Dock kan konstateras att dosskillnaderna i vissa fall är mycket små och ibland obefintliga.</P> <P class="p56 ft2">Utredningen finner att den huvudsakliga positiva effekten av AFT är dess profylaktiska och terapeutiska effekter mot vissa bakteriesjukdomar. Enligt artikel 7 i direktiv 70/524/EEG är sådana effekter inte tillåten för AFT.</P> <P class="p57 ft2">Dokumentation om förebyggande och/eller behandlande effekter av AFT utvärderas heller inte i godkännandeproceduren.</P> <P class="p58 ft2">Denna brist på samstämmighet mellan regelverk och den verkliga situationen är inte ägnad att skapa förtroende hos allmänheten byggt på tydlighet och möjlighet till insyn.</P> <P class="p51 ft12">Effekter av antibakteriella fodertillsatser</P> <P class="p26 ft2">Den tillväxtökning som erhålls av AFT till svin och slaktkyckling har för EU och USA uppskattats till omkring 3 till 4 %. Om AFT åter skulle användas i Sverige skulle motsvarande siffra för svin och slaktkyckling troligen inte vara mer än cirka 1,5 % och för smågrisproduktionen högre, cirka 4%. Skillnaden beror på att svensk djuruppfödning anpassats till en produktion utan AFT genom bl. a. åtgärder på hygien- och utfodringssidan och förändrade produktionsformer. Beräkningen innebär dock i dagsläget en besparing av produktionskostnaderna i svensk animalieproduktion med mellan 0,5 och 1 %, eller ungefär 85 miljoner kronor årligen om bruk av AFT åter tilläts. Denna beräkning inkluderar inte tänkbara (och sannolika) följdscenarios av AFT- användning som exempelvis minskat <NOBR>konsument-förtroende</NOBR> med reducerad efterfrågan på djurprodukter och <NOBR>samhälls-kostnader</NOBR> för ökad antibiotikaresistens hos både djur och människor.</P> <P class="p59 ft12">Resistens</P> <P class="p43 ft2">Antibakteriella medel som antibiotika och kemoterapeutika är synnerligen värdefulla läkemedel för både djur och människor. De utövar sin effekt genom att störa vitala funktioner hos bakterier. Bakterierna försvarar sig mot detta genom att utveckla motståndskraft, så kallad resistens. Bakterierna kan bli resistenta genom mutation eller genom att ta upp färdiga resistensgener från andra bakterier. Resistens medför att antibakteriella medel förlorar i effektivitet. Ökad resistens kan ses som ökad sjuklighet och ökad dödlighet i bakteriellt betingade sjukdomar. Ökad resistens hos sjukdomsframkallande bakterier innebär betydande samhällskostnader.</P> <P class="p60 ft2">Koncentrationen av AFT är tillräcklig för att påverka känsliga mikroorganismer och kan således förväntas påverka resistensutvecklingen. Både experimentella studier och fältobservationer visar att när bakterier exponeras</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft2">för AFT i tillåtna doser gynnas uppkomst av resistenta kloner eller resistenta subpopulationer. Bakterier med naturlig resistens och bakterier som tagit upp aktuella resistensgener kommer att dominera bakteriefloran.</P> <P class="p62 ft2">Resistens hos djurbakterier uppkommer således både på grund av AFT- användning och på grund av antibiotika som används för att behandla sjukdom. Huvuddelen av information som finns tillgänglig om resistens och resistensgener för AFT berör substansgrupper som används för behandling av människa. Det är svårt att jämföra olika studier eftersom undersökta variabler starkt varierar och studierna oftast är begränsade till ett fåtal lättodlade bakterier. Viktig information, exempelvis tidsperspektiv avseende genöverföring i olika miljöer, saknas.</P> <P class="p63 ft2">Resistens hos en bakterie kan uppstå genom mutation i existerande gener eller genom upptag av färdiga resistensgener.</P> <P class="p51 ft12">Överföring av resistens</P> <P class="p64 ft16">Resistensgener kan överföras till andra närbesläktade men även till obesläktade bakterier. Liknande eller identiska resistensgener har kunnat påvisas hos olika bakteriearter. Vidare har ”samma” resistensgener påvisats i bakterier från olika värddjur, inklusive människa. Detta visar att överföring av resistensegenskaper mellan olika bakteriearter inte är ovanligt. Frågan är alltså inte om överföring av resistensgener sker, utan hur ofta det sker.</P> <P class="p65 ft2">Antibiotikaresistens kan överföras mellan djur och människa genom direkt överföring av resistenta bakterier eller genom överföring av resistensgener mellan människo- och djurbakterier. Överföring från djur (som grupp) till människa har beskrivits för ex. antibiotikaresistenta salmonellabakterier och kampylobakter. I dessa fall rör det sig dock om resistens mot läkemedel som inte används som fodertillsatser.</P> <P class="p47 ft16"><NOBR>Mag-tarmkanalens</NOBR> bakterier är ofta mycket väl anpassade till sitt värddjur. De kan därför vanligen inte förväntas kolonisera andra värddjur under längre tidsperioder. Resistensgener däremot uppvisar inte samma specificitet. Spridning av resistensgener har därför större betydelse för överföring av resistens mellan djur och människor. Detta har visats i studier som behandlat överföring av resistens mot läkemedel. Det är värt att notera att studierna definitivt visar att överföring av gener sker mellan djur- och människobakterier och samma resistensgener har också påvisats hos både djur och människa.</P> <P class="p47 ft2">Antibiotikaresistenta bakterier och resistensgener har påvisats i olika livsmedel. De flesta livsmedel upphettas innan konsumtion vilket avsevärt reducerar antalet bakterier. Livsmedlet kan dock efter tillagning åter smittas genom att utbyte av resistensgener mellan bakterier kan ske på kökshanddukar, på skärbrädor och på ytan av livsmedel. Risken för upptag av gener från djurbakterier är därför inte försumbar.</P> <P class="p47 ft3">Djurbakterier kan kolonisera människa under kortare tidsperioder och resistensgener kan överföras mellan djur och människobakterier. Hur ofta</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft2">sådana överföringar sker är okänt. Frågan som återstår är hur ofta lyckade överföringar resulterar i klinisk sjukdom.</P> <P class="p6 ft12">Spridning av resistens</P> <P class="p67 ft2">När djur- eller människobakterier exponeras för antibiotika utsätts de för ett selektionstryck. Bakterier som har eller utvecklar resistens har då störst chans att överleva. De flesta studier över resistens har endast undersökt potentiellt sjukdomsframkallande bakterier. Dessa utgör bara en liten del av den totala bakteriefloran.</P> <P class="p68 ft2">Den största riskfaktorn för spridning av resistens är alltså graden av exponering av bakterier för antibiotika. Antalet bakterier som exponeras är viktigt men viktigare är antalet bakteriepopulationer som exponeras. Antibiotika som tillförs via munnen kommer att utöva ett jämförelsevis stort selektionstryck eftersom tarmkanalen innehåller en mycket stor mängd olika bakterier. Vidare ges AFT under långa tidsperioder och i de flesta fall till alla individer i en grupp. Med tiden kommer resistens att uppstå.</P> <P class="p69 ft2">Spridning av resistensgener är avhängigt antalet kontakttillfällen mellan olika bakteripopulationer. Inom djurproduktionen kommer hög djurtäthet, kontakter med andra besättningar, handel med djur och bristande hygien att bidra till spridning och bevarande av resistensgener.</P> <P class="p51 ft12">Betydelsen av resistens</P> <P class="p70 ft2">Om <NOBR>icke-resistenta</NOBR> bakterier finns i omgivningen, när antibiotikatrycket upphör kan dessa ersätta resistenta bakterier när selektionstrycket försvunnit. Detta bygger på antagandet att resistensegenskapen när den inte längre behövs är en belastning för bakterierna. Detta är dock inte helt säkert eftersom bakterierna kan kompensera nackdelarna genom att anpassa sin ämnesomsättning. Vidare skall samtidig överföring av flera resistensgener beaktas vilket medför att selektion för en faktor kan vidmakthålla närvaron av en annan.</P> <P class="p71 ft2">Om en resistensgen sprids från en djurpopulation till människor som finns i en miljö där mycket antibiotika används, t. ex. sjukhusmiljö, kan en avsevärd uppförökning ske. Då kan djurpopulationen sägas ha utgjort en reservoar för den humana populationen.</P> <P class="p72 ft2">Närvaro av resistensgener hos människor eller djur är i sig självt inget problem. Problemet uppstår när bakterier med resistensgener förorsakar sjukdom som motstår antibiotikabehandling. Konsekvenserna av resistens är</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft16">uppenbara eftersom en del AFT också används för terapi på djur och människor. En ökning av resistensen mot dessa substanser kan leda till att behandling inte lyckas och så småningom en reducering av den tillgängliga arsenalen av effektiva läkemedel. Vidare har en del substansklasser som används som AFT blivit intressanta för vidareutveckling av substanser för humant bruk. Det kan förväntas att sådana substanser får en kortare effektiv livslängd på grund av den resistens och den resistensspridning, som uppkommit vid deras bruk som AFT.</P> <P class="p74 ft12">Salmonella</P> <P class="p75 ft2">Bruk av AFT kan påverka den normala tarmfloran så att dess skyddande effekt reduceras. Många sjukdomsframkallande tarmbakterier är av zoonoskaraktär, dvs de kan förorsaka infektioner hos både djur och människa. Den i detta sammanhang mest välkända bakterien är salmonella.</P> <P class="p76 ft2">Teoretiskt kan <NOBR>AFT-bruk</NOBR> medföra att en mindre mängd salmonellabakterier räcker för att kolonisera djur, att djur som är salmonellakoloniserade utsöndrar fler bakterier och att koloniserade djur förblir så under längre tid.</P> <P class="p77 ft2">Sammantaget leder detta till ökad risk för salmonellakontamination av animala livsmedel.</P> <P class="p78 ft2">Studier över AFTs effekter på salmonellaförekomst visar motsägelsefulla resultat, har brister i studiedesign och de slutsatser som dras är diskutabla. För medlet avoparcin finns dock studier som klart visar att salmonellaförekomst ökar med ökande dos avoparcin, likaså att den mängd salmonella som behövs för att djuret skall bli smittat sjunker.</P> <P class="p79 ft2">Förutom salmonella, finns flera andra sjukdomsframkallande bakterier i tarmen ex. kampylobakter, yersinia, shigella, klostridier, och enterohemorragisk E. Coli (EHEC). Ökad resistens hos dessa bakterier kan medföra framtida terapiproblem och ökade terapikostnader. Kunskaperna om eventuellt samband mellan AFT och kolonisering med sådana tarmpatogener är bristfälliga.</P> <P class="p80 ft3">Det finns ett stort behov av fler, välstrukturerade, studier inom detta område.</P> <P class="p81 ft12">Sammanfattande mikrobiologisk bedömning</P> <P class="p82 ft2">Vad gäller resistens kan sammanfattningsvis konstateras att den huvudsakliga faran i samband med användandet av AFT är ökad resistens hos sjukdomsframkallande bakterier och bakterier i normalfloran. Det är troligt att resistens mot AFT kan överföras mellan olika bakterier och mellan djur och männska. Användandet av AFT ökar poolen av resistensgener. Den relativa betydelsen av detta för ökad resistens hos sjukdomsframkallande bakterier hos djur och människa kan inte med säkerhet fastställas. Det är utredningens</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft2">bedömning att risken för terapiproblem på grund av detta inte är försumbar. Dock är tillgängliga data otillräckliga för att säkert fastslå riskens storlek.</P> <P class="p58 ft2">Flera av de susbstansklasser som används som AFT är idag potentiella kandidater för nya antibiotika för terapeutiskt bruk.</P> <P class="p84 ft2">Den möjliga betydelsen av <NOBR>AFT-bruk</NOBR> för förekomsten av livsmedelsburna sjukdomsframkallande organismer är dåligt undersökt. Vad gäller salmonella antas effekterna av <NOBR>AFT-bruk</NOBR> vara mer betydelsefulla i områden där förekomsten av salmonella är låg eller där kontrollprogram pågår. För andra tarmpatogener saknas information.</P> <P class="p81 ft12">Toxikologiska aspekter</P> <P class="p85 ft2">En väsentlig skillnad mellan AFT och antibakteriella medel för terapi är att de förra ges under långa tidsperioder. Därför måste frågor avseende långtidseffekter särskilt beaktas.</P> <P class="p86 ft2">Det är utredningens bedömning att flertalet AFT inte förväntas förorsaka toxiska reaktioner vid korrekt användning till korrekt djurslag. Oavsiktligt intag av AFT av andra djurslag kan däremot förorsaka toxiska reaktioner. Användandet av AFT ställer således krav på hanteringen så att detta undviks.</P> <P class="p87 ft2">För AFT har inte föreskrivits karenstid utan i stället anges en maximal ålder upp till vilken det är tillåtet att de tillförs djuret. Detta innebär att en del djur, främst slaktkyckling och slaktsvin, kan utfodras med antimikrobiella fodertillsatser ända fram till slakten. Trots detta bedöms eventuella restkoncentrationer av AFT i livsmedel som så låga att de inte bör kunna förorsaka uppenbara toxiska effekter. För de substanser som absorberas från tarmkanalen bör åsättande av karenstider ändå övervägas.</P> <P class="p88 ft2">Med undantag för olaquindox, carbadox och nitroimidazoler är de toxikologiska effekterna av antimikrobiella fodertillsatser troligen försumbara, både för djur och människor.</P> <P class="p87 ft2">De rapporterade och kända toxiska och mutagena effekterna av olaquindox och carbadox är tillräckliga för att förbjuda substanserna. Substanser med sådana effekter bör icke förekomma i djurprodukter för konsumtion.</P> <P class="p28 ft2">Nitroimidazoler har på grund av genotoxicitet och carcinogenicitet förbjudits som veterinärläkemedel för livsmedelsproducerande djur genom att de listats i annex IV till Rådsdirektiv 2377/90/EG. De är dock tillåtna att användas som fodertillsats. Denna brist på samstämmighet mellan regleringar är också förknippad med en risk för förlust av allmänhetens förtroende.</P> <P class="p72 ft2">Antimikrobiella fodertillsatser är främst ett potentiellt arbetsmiljöproblem. De faror som är aktuella är framkallande av allergi, och för kinoxaliner, genotoxicitet. Riskerna för allergi och toxiska effekter gäller speciellt för de människor som yrkesmässigt hanterar antimikrobiella fodertillsatser och foder med sådana tillsatser i sitt dagliga arbete.</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft12">Miljöaspekter</P> <P class="p82 ft2">Alla antimikrobiella fodertillsatser som ges till djur kommer att utsöndras i oförändrad eller förändrad form. Miljöbelastningen kommer således att vara relaterad till antalet djur som erhåller fodertillsatser, tiden som de utfodras med sådana tillsatser, hur fodertillsatsen metaboliseras, hur den utsöndras och vilka metoder som används för att sprida gödseln.</P> <P class="p79 ft2">Enligt direktiv 70/525/EEG och anvisningarna i 94/40/EG skall exkretionsstudier och en därmed sammanhängande miljöbedömning göras för alla antimikrobiella fodertillsatser. Utöver de miljökrav som ställs för godkännande av fodertillsatser bör en generell miljöbedömning göras. En sådan bedömning bör också inkludera sekundära effekter och värderingar av hela produktionssystem, inklusive tillverkningen av antimikrobiella fodertillsatser. Det är viktigt att miljöbedömningar görs i långa tidsperspektiv.</P> <P class="p89 ft2">Användning av AFT medför minskade gödselmängder och minskat kväveutsläpp. Detta kan ses som en fördel ur miljösynpunkt. Alla dessa positiva effekter kan dock även uppnås på andra sätt.</P> <P class="p78 ft2">Tillgänglig information antyder att de flesta AFT bryts ned av jordbakterier. Därmed torde de inte utgöra något större hot mot flora och fauna i jord och vatten. Syntetiska substanser (kinoxaliner) förväntas vara mer svårnedbrytbara. Information om deras nedbrytning har inte hittats.</P> <P class="p90 ft2">Förekomst av AFT i jord förorsakar övergående rubbningar i mikrofloran. Påverkan har också rapporterats vid biogasutvinning. Mer information om detta behövs.</P> <P class="p91 ft2">Närvaro i miljön av gener som kodar för resistens mot AFT är inte primärt ett miljöproblem. Dock kommer sådana gener att bidra till en utökad reservoar av resistensgener i miljön.</P> <P class="p78 ft2">Korrekta riskbedömningar vad avser miljöeffekter av antimikrobiella fodertillsatser försvåras av att större delen av informationen tagits fram av de företag som sökt godkännande för substansen i fråga och att dessa data behandlas konfidentiellt av tillverkaren och den tillståndsgivande myndigheten. Det skulle vara av betydande allmänintresse och skulle stärka tilltron till beslut om godkännande om denna information var allmänt tillgänglig under sådana former att rättmätiga kommersiella intressen skyddades.</P> <P class="p92 ft12">Koccidiostatika</P> <P class="p64 ft16">Koccidier är encelliga parasiter som kan orsaka tarminflammation, koccidios, hos fjäderfän och många andra djur. Utan förebyggande åtgärder kan koccidios hos fjäderfä ge upphov till betydande lidande för djuren i form av sjuklighet och ibland hög dödlighet med åtföljande ekonomiska förluster. Sedan drygt femtio år har koccidiostatika, det vill säga ämnen som kan döda eller hämma koccidier, givits i förebyggande syfte till fjäderfä.</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft2">Inom EU är ett femtontal koccidiostatika godkända för foderinblandning till fjäderfä.</P> <P class="p94 ft2">En stor grupp koccidiostatika är så kallade jonoforantibiotika eller jonoforer, som utövar sin effekt genom att rubba jontransporten över cellmembran. Verkningsmekanismerna hos andra typer av koccidiostatika varierar.</P> <P class="p95 ft18">De flesta jonoforer är också verksamma mot vissa bakterier. De undertrycker bland annat tillväxten av bakterien <SPAN class="ft17">#LOSTRIDIUM PERFRINGENS </SPAN>som</P> <P class="p96 ft3">förorsakar nekrotiserande enterit (vaktelsjuka) hos slaktkyckling.</P> <P class="p97 ft2">Rätt doserade och rätt använda koccidiostatika anses vara relativt fria från biverkningar. Jonoforer och en del andra typer av koccidiostatika har dock snäva säkerhetsmarginaler och förgiftningar vid överdosering till fjäderfä finns rapporterade. Dessutom har förgiftning inträffat hos andra djurslag, som av olika anledningar felaktigt givits koccidiostatika. En del jonoforer samverkar med andra läkemedel, till exempel vissa antibiotika och kemoterapeutika, vilket kan öka förgiftningsrisken.</P> <P class="p68 ft2">Några rapporter om jonoforintoxikation hos människa har inte påträffats. Koccidiostatika kan förorsaka hud- och slemhinneirritation och allergiska reaktioner hos människor som arbetar med inblandning av koccidiostatika i foder.</P> <P class="p72 ft2">En del <NOBR>icke-jonofora</NOBR> koccidiostatika kan ha toxiska effekter på fåglar och andra djur. Ett exempel är halofuginon som reducerar hudens hållfasthet hos kyckling vilket kan resultera i hudsår under fåglarnas liv och i samband med slakten.</P> <P class="p98 ft2">Eftersom koccidiostatika avgår med avföringen kommer fjäderfägödsel att innehålla substanserna och deras nedbrytningsprodukter. Dessa kommer, när gödseln används som gödningsmedel, att tillföras jord och vatten.</P> <P class="p99 ft2">Tillgängliga data indikerar att jonoforer bryts ned i aerob miljö, det vill säga i närvaro av syre. I anaeroba system, såsom biogasanläggningar, har det visat sig att jonoforen monesin påverkar biogasutbytet negativt.</P> <P class="p58 ft2">I försök med <NOBR>icke-jonoforen</NOBR> amprolium har det visat sig att substansen absorberades i det övre jordlagret där den därefter kunde återfinnas upp till 80 dagar efter deponeringen. Ingen effekt kunde dock påvisas på mikrofloran i jorden. I övrigt är mycket lite känt om hur koccidiostatika och deras nedbrytningsprodukter påverkar näringskedjor i jord och vatten.</P> <P class="p29 ft2">Koccidier utvecklar snabbt resistens mot koccidiostatika. Detta gör att medlen i framtiden ej kommer att vara lika effektiva. Utvecklingen av nya medel innebär stora kostnader. Till detta skall läggas en allmän och ökande kritik mot kemiska tillsatser i djurhållningen. Därför finns idag ett ökat intresse för att utveckla icke kemiskt baserade sätt att förebygga koccidios. Sådana möjligheter är främst förbättrad hygien i djurstallarna, genetisk förbättring av djurens motståndskraft och fortsatt utveckling av vacciner.</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">3AMMANFATTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft16">I Sverige är koccidiostatika registrerade som läkemedel för veterinärmedicinskt bruk. Detta innebär att de får blandas i foder först efter veterinär receptförskrivning. Vidare utförs i Sverige regelbundet undersökningar för att kontrollera att de koccidiostatika som tillsätts kycklingfodret har önskad effekt. Dessutom står alla slaktkycklingflockar i Sverige under veterinär övervakning som en del kontrollprogrammet mot salmonella.</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft5">17</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11">1 Inledning</P> <P class="p100 ft21"><SPAN class="ft19">1.1</SPAN><SPAN class="ft20">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p101 ft2">Av regeringens beslut att tillkalla en särskild utredare med anledning av Sveriges undantag från EGs bestämmelser om vissa fodertillsatser (Kommittédirektiv 1995:71) framgår följande. Utredningens uppdrag har varit att sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och bedömningar som är av betydelse för ett ställningstagande till frågan om ett fortsatt förbud mot användningen som tillsatser i foder av antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande medel. Den sammanställda dokumentationen bör visa om sådana vetenskapligt baserade skäl föreligger att innehållet i den svenska regleringen på området kan gälla även efter den nuvarande övergångsperioden.</P> <P class="p102 ft16">Utredaren har även haft att inom ramen för uppdraget initiera de kompletterande undersökningar och studier som bedöms nödvändiga. Utredningen har haft att samråda med Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens livsmedelsverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens naturvårdsverk och Läkemedelsverket samt med företrädare för berörda näringsgrenar och konsumenterna.</P> <P class="p103 ft2">Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23).</P> <P class="p104 ft3">Utredningens direktiv återges i sin helhet i betänkandets Bilaga 1.</P> <P class="p105 ft21"><SPAN class="ft19">1.2</SPAN><SPAN class="ft20">Utredningsarbetet</SPAN></P> <P class="p106 ft16">Arbetet inleddes sommaren 1995. Utredningen har i stort sett haft veckovisa sammanträden. Därutöver har vid skilda tillfällen jag och utredningens sekreterare sammanträtt med en eller flera av utredningens experter.</P> <P class="p107 ft2">Som experter att biträda utredningen har förordnats professor emeritus Sigvard Thomke och statsagronom Klas Elwinger att göra de vetenskapliga sammanställningar som utgör grunden för kapitel 3; laboratorieveterinär Desirée Jansson att göra den vetenskapliga sammanställningen som utgör basen för kapitel 7 och universitetslektor Ivar Vågsholm att göra den ekonomiska analysen i kapitel 3. Utredningens vetenskapliga sekreterare laboratorieveterinär Christina Greko har med bistånd av veterinär Susanna Sternberg haft ett övergripande ansvar för de vetenskapliga sammanställningar som redovisas i kapitel 2, 4, 5, 6, och 8, samt Annex <NOBR>A-F.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft2">Tillsammans med utredningens sekreterare har jag genomfört besök och haft diskussioner med <NOBR>EG-kommissionen,</NOBR> Statens veterinära serumlaboratorium i Danmark och Statens veterinärmedicinska anstalt i Finland.</P> <P class="p109 ft2">Under utredningsarbetet har utbyte av synpunkter och information skett med följande myndigheter: Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens livsmedelsverk, Sveriges lantbruksuniversitet och Statens naturvårdsverk. Utbyte av information och synpunkter har skett med berörda näringsgrenar (LRF, Slakteriförbundet, Svenska djurhälsovården, Svensk husdjursskötsel, Svensk fågel, Lantmännen, Mejerierna, Sveriges grisproducenter) och med andra berörda.</P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft9">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft22">Struktur</SPAN></P> <P class="p111 ft2">Utredningen är upplagd i form av en sammanställning av vetenskapliga fakta samt en analys av faror och risker. Kapitlen <NOBR>3-7</NOBR> innehåller det vetenskapliga underlaget det vill säga fakta avseende nyttor, faror och risker med användandet av antimikrobiella fodertillsatser. I bilagor (Annex <NOBR>A-F)</NOBR> till den engelska versionen av betänkandet genomgås de susbstansgrupper som är tillåtna som antimikrobiella fodertillsatser inom EU. Enligt Sveriges anslutningsavtal om medlemskap i Europeiska unionen gäller i frågan om antimikrobiella fodertillsatser att beslut skall fattas enligt förfarande i artikel 7 i direktiv 70/524/EEG. Med denna utgångspunkt görs i kapitel 8 en sammanfattande bedömning i riskanalystermer avseende nyttor, faror och risker med användandet av antimikrobiella fodertillsatser.</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft5">19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11">2 Bakgrund</P> <P class="p100 ft21"><SPAN class="ft19">2.1</SPAN><SPAN class="ft20">Introduktion</SPAN></P> <P class="p112 ft2">Upptäckten av antimikrobiella medel är sannolikt den mest betydelsefulla upptäckten i medicinens historia vad avser nya läkemedel. De första antimikrobiella läkemedlen var sulfonamiderna som började användas på <NOBR>1930-talet.</NOBR></P> <P class="p113 ft2">Penicillin upptäcktes redan 1929 men började inte användas för terapeutiska ändamål förrän på <NOBR>1940-talet.</NOBR> Strax efter introduktionen av penicillin i humanmedicinen började det användas för behandling av bakteriesjukdomar hos djur. Under årens lopp har ett stort antal antimikrobiella läkemedel för människor utvecklats. Endast en mindre mängd antibiotika har utvecklats för bruk till djur.</P> <P class="p5 ft2">Antibiotika är substanser som produceras av levande mikroorganismer och som verkar genom att hämma eller avdöda andra mikroorganismer. Syntetiska antimikrobiella substanser, ex. sulfa kallas kemoterapeutika. I denna sammanställning används benämningen antibakteriella medel för att omfatta både antibiotika och kemoterapeutika. Medel mot koccidios avdödar protozoer som förorsakar sjukdomen koccidios på fjäderfä. Beteckningen koccidiostatika innefattar substanser som används för att förebygga sjukdomen koccidios. Antibakteriella fodertillsatser (AFT) betecknar antibiotika och kemoterpaeutika som i låga doser ges till djur i tillväxtbefrämjande syfte. Medicinska fodertillsatser (MFT) är tillsatser till foder av läkemedel för att förhindra sjukdom.</P> <P class="p114 ft24"><SPAN class="ft19">2.2</SPAN><SPAN class="ft23">Betydelsen av antibakteriella medel i djuruppfödningen</SPAN></P> <P class="p115 ft3">Det finns tre huvudsakliga motiv för att använda antimikrobiella medel i djuruppfödning:</P> <P class="p116 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft25">För att behandla en identifierad sjukdom (terapi).</SPAN></P> <P class="p117 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft25">För att i förväg förhindra utbrott av en sjukdom (profylax).</SPAN></P> <P class="p118 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft25">Som fodertillsats för att höja produktionen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft12">Antibiotika för terapi och profylax</P> <P class="p82 ft2">Vid terapi behandlas enskilda eller begränsade grupper av djur. Förebyggande behandling kan omfatta en hel besättning eller grupper av djur. Sådan behandling kan bl. a. användas vid smittsamma sjukdomar där man gjort bedömningen att i stort sett alla djur kommer att insjukna. Vid både terapi och profylax krävs veterinär förskrivning av det antimikrobiella medlet som avses att användas. Medlet skall tillförs i sådan mängd och under sådan tid att det avdödar infektionsämnet. Detta innebär korttidsbehandling med terapeutiska doser. De sjukdomar som är mest aktuella i detta sammanhang är tarm- och luftvägsinfektioner. Även om åtgärder för att begränsa sjuklighet hos djur kontinuerligt vidtas genom förbättringar av skötsel, stallmiljö, utfodring och liknande så kommer djurproduktionen fortsättningvis att vara beroende av terapi med antimikrobiella medel.</P> <P class="p119 ft12">Kemoprofylax vid protozosjukdomar</P> <P class="p120 ft2">För protozosjukdomarna koccidios och histomoniasis är risken för utbrott av sjukdom så stor att förebyggande behandling med kemoterapeutika regelmässigt genomförs. Koccidios drabbar främst fjäderfä och kanin medan histomoniasis främst drabbar kalkon.</P> <P class="p121 ft2">De medel som används som profylax och terapi vid sjukdomarna koccidios och histomoniasis är att betrakta som veterinärmedicinska läkemedel. I stora delar av världen och inom EU betraktas de som fodertillsatser och regleras som sådana.</P> <P class="p51 ft12">Antibakteriella medel som tillväxtbefrämjare</P> <P class="p46 ft16">Antibakteriella medels tillväxtbefrämjande effekt på husdjur upptäcktes i slutet av <NOBR>1940-talet.</NOBR> Ursprunget var utfodring av djur med fermentationsrester från antibiotikatillverkning. Man trodde först att den tillväxtbefrämjande effekten berodde på det höga innehållet av vitamin B <SPAN class="ft26">12</SPAN>. Det visades sedermera att effekten var avhängigt antibiotikarester och inte vitamininnehållet.</P> <P class="p122 ft12">Tillväxtbefrämjande effekt på människa</P> <P class="p82 ft2">Den tillväxtbefrämjande effekten av lågdosantibiotika prövades på <NOBR>1950-talet</NOBR> på barn i <NOBR>u-länder</NOBR> och på sjukhus. Flera studier rapporterade ökad tillväxt som resultat av tillförsel av lågdosantibiotika. Fortsatta studier med fokus på nutrition och infektionssjukdomar uppmärksammade vikten av adekvat nutrition i samband med övergången från bröstmjölk till annan föda.</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313321x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft12">Tillväxtbefrämjare inom djurproduktionen</P> <P class="p124 ft2">Inom djuruppfödningen anammades bruket av kontinuerlig tillförsel av lågdosantibiotika snabbt. Förutom ökad tillväxt och förbättrat foderutnyttjande har rapporterats ökad äggproduktion, ökad kullstorlek hos gris och ökad mjölkavkastning vid bruk av AFT.</P> <P class="p125 ft21"><SPAN class="ft19">2.3</SPAN><SPAN class="ft20">EGs lagstiftning</SPAN></P> <P class="p126 ft16">Inom EU regleras fodertillsatser inkluderande AFT och MFT separat från veterinärmedicinska läkemedel. Godkännande av fodertillsatser handläggs av Generaldirektorat VI. Det grundläggande direktivet som reglerar AFT är 70/524/EEG med tilläggen 84/587/EEG och 96/51/EG. I artikel 3 av direktivet (tidigare artikel 7 i direktiv 84/587) anges de krav som måste uppfyllas för godkännande.</P> <P class="p127 ft10">$IREKTIV OM FODERTILLSATSER %%' ¤NDRAT ENLIGT %' !RTIKEL A</P> <P class="p128 ft0">'EMENSKAPSGODK¤NNANDE F¶R EN TILLSATS MEDDELAS OM</P> <P class="p129 ft27">A TILLSATSEN VID INBLANDNING I FODER HAR N¥GON AV DE EFFEKTER SOM ANGES I ARTIKEL A</P> <P class="p130 ft28">B MED BEAKTANDE AV ANV¤NDNINGSF¶RH¥LLANDENA TILLSATSEN INTE MEDF¶R N¥GON FARA F¶R M¤NNISKORS ELLER DJURS H¤LSA ELLER F¶R MILJ¶N OCH INTE ¤R TILL SKADA F¶R KONSUMENTERNA D¤RF¶R ATT EGENSKAPERNA I ANIMALIEPRODUKTERNA F¶R¤NDRAS</P> <P class="p131 ft0">C TILLSATSEN KAN KONTROLLERAS</P> <P class="p132 ft0">I SIN EGENSKAP AV TILLSATS</P> <P class="p133 ft0">I F¶RBLANDNINGAR</P> <P class="p132 ft0">I FODER ELLER I F¶REKOMMANDE FALL I FODERR¥VAROR</P> <P class="p134 ft28">D MED BEAKTANDE AV DEN TILL¥TNA HALTEN BEHANDLING ELLER F¶REBYGGANDE AV DJURSJUKDOMAR ¤R UTESLUTNA $ETTA VILLKOR G¤LLER INTE F¶R TILLSATSER SOM ING¥R I GRUPPEN KOCCIDIOSTATIKA OCH ANDRA MEDICINSKT VERKSAMMA SUBSTANSER</P> <P class="p135 ft28">E TILLSATSEN INTE AV BETYDELSEFULLA SK¤L SOM R¶R M¤NNISKORS ELLER DJURS H¤LSA M¥STE F¶RBEH¥LLAS MEDICINSK ELLER VETERIN¤R ANV¤NDNING</P> <P class="p136 ft2">En del förändringar följer med det så kallade 5:e tillägget. Ansvarsförhållandena för alla inblandade parter är klarare definierade och möjligheten av periodiska godkännanden kommer att finnas.</P> <P class="p137 ft2">Enligt direktiv 95/69/EG skall produktionsplats där AFT tillverkas eller inblandas ha särskilt tillstånd.</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p138 ft2">Rådsdirektiv 94/40/EEG (med ändringar 87/153/EEG) revideras för närvarande. Detta direktiv ger anvisningar om den data som skall finnas i de dossier som används i godkännandeproceduren. Efter hörande av kommittén för foderfrågor och den vetenskapliga kommittén kan kommissionen besluta om godkännande av sådana substanser som uppfyller kraven i direktivet.</P> <P class="p63 ft2">Om ny information framkommer om att en godkänd substans utgör en fara för djurs och människors hälsa eller för miljön kan en medlemsstat temporärt förbjuda dess användning. Andra medlemsstater och kommissionen skall då snarast underrättas om skälen för förbudet. Kommissionen skall granska skälen och konsultera medlemsstaterna. Kommissionen beslutar sedan och vidtar nödvändiga åtgärder.</P> <P class="p139 ft3">De AFT som idag är godkända för bruk i EU framgår av tabell 2.I.</P> <P class="p140 ft2">Flera tillsatser har tagits bort från den ursprungliga listan från 1970 på grund av beslut att de skall brukas som läkemedel. Exempel på sådana tillsatser är penicillin, streptomycin och tetracykliner.</P> <P class="p51 ft12">Koccidiostatika och övriga medicinska fodertillsatser</P> <P class="p141 ft2">De koccidiostatika som är godkända för bruk inom EU är förtecknade i tabell 2.II. En del koccidiostatika är också godkända för bruk på kanin. Jonoforen monensin är också godkänd som fodertillsats för nötkreatur och svin.</P> <P class="p90 ft2">Medel som används vid histomoniasis framförallt till kalkon utgör också medicinska fodertillsatser. Det skall här särskilt noteras att de fodertillsatser som är godkända till behandling och profylax av histomoiasis inom EU samtidigt är förbjudna som läkemedel. Två olika toxikologiska prövningar en för godkännade som läkemedel och en för godkännande som fodertillsats har alltså resulterats i två olika bedömningar. Eftersom de aktuella substanserna inte är godkända som läkemedel finns de ej att tillgå i Sverige.</P> <P class="p110 ft21"><SPAN class="ft19">2.4</SPAN><SPAN class="ft20">Svensk lagstiftning</SPAN></P> <P class="p142 ft2">Den svenska lagstiftningen som reglerar AFT är Lag om foder från 1985 (SFS 1985:295). Enligt denna får antibiotika och kemoterapeutika bara sättas till foder för att förebygga, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom. Tillsatser av sådana substanser i tillväxtbefrämjande syfte är alltså ej tillåtet.</P> <P class="p143 ft2">Koccidiostatika klassificeras som läkemedel och får försäljas endast efter veterinär förskrivning.</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3133/GLB313323x1.jpg" style="width:567px;height:858px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft2">Tabell 2.I. Antibakteriella fodertillsatser godkända som tillväxt- eller avkastningsbefrä<SPAN class="ft29">mjande medel, samt flertal</SPAN>e<SPAN class="ft29">t godkänd</SPAN>a applikationer</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p145 ft30">3UBSTANS</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p146 ft31">$JURSLAG ELLER</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p146 ft30"><NOBR>-AXIMAL</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft30"><NOBR>-IN</NOBR> MAX %XEMPEL P¥ ANDRA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft33">DJURKATEGORI</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft10">¥LDER</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td42"><SPAN class="p146 ft10">INNEH¥LL BEST¤MMELSER</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p146 ft10">MG KG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p145 ft10">!.4)")/4)+!</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p145 ft10">!VILAMYCIN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p147 ft15"><NOBR>20-40</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">slaktsvin</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p148 ft15"><NOBR>4-6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p149 ft15"><NOBR>10-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">kyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p150 ft15"><NOBR>2.5-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p145 ft10">"ACITRACIN</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p146 ft15">värphöns</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p151 ft15"><NOBR>15-100</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p152 ft10">ZINK</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">4 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>5-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p145 ft10">BACITRACIN</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">26 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">andra fjäderfä</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p154 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p155 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft15">vissa arter undantagna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p155 ft15"><NOBR>5-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalvar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p146 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>5-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalvar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p156 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p145 ft10">&LAVO</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p146 ft15">värphöns</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p157 ft15"><NOBR>2-5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p145 ft34">PHOSPHOLIPOL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">26 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>1-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p152 ft10">FLAVOMYCIN</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">andra fjäderfä</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p154 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p155 ft15"><NOBR>1-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft15">vissa arter undantagna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p145 ft10">BAMBERMYCIN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p14 ft15">3 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p147 ft15"><NOBR>10-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft15">bara mjölkersättningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p146 ft35">slaktsvin</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p146 ft35">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p156 ft35"><NOBR>1-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalvar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p146 ft15">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p156 ft15"><NOBR>6-16</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">köttdjur</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p158 ft15"><NOBR>2-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p145 ft10">3PIRAMYCIN</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p146 ft15">26 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p146 ft35">andra fjäderfä</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td50"><SPAN class="p154 ft35">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p155 ft35"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p8 ft35">vissa arter undantagna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalvar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p146 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>5-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p156 ft15"><NOBR>5-80</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p159 ft15">bara mjölkersättningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p155 ft15"><NOBR>5-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">slaktsvin</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p146 ft15">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p156 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p145 ft10">4YLOSIN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p147 ft15"><NOBR>10-40</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p152 ft36">TYLOSIN FOSFAT</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p146 ft15">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p156 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p145 ft10">6IRGINIAMYCIN</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p146 ft15">värphöns</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p160 ft15">20</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">26 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">andra fjäderfä</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p154 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p155 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft15">vissa arter undantagna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p155 ft15"><NOBR>5-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">slaktsvin</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p146 ft15">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p156 ft15"><NOBR>5-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">kalvar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>5-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">köttdjur</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>15-40</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p145 ft10"><NOBR>-ONENSIN</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p146 ft15">köttdjur</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>10-40</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p145 ft10">3ALINOMYCIN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p147 ft15"><NOBR>30-60</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">slaktsvin</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p146 ft15">6 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p151 ft15"><NOBR>15-30</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td51"><SPAN class="p145 ft10"><NOBR>4),,6„84"%&2„-*!2%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td49"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p145 ft10">#ARBADOX</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p147 ft15"><NOBR>20-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft15">karenstid 28 dagar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p145 ft10">/LAQUINDOX</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p146 ft15">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p14 ft15">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p147 ft15"><NOBR>15-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p8 ft15">karenstid 28 dagar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p146 ft35">smågrisar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p14 ft35">4 månader</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p161 ft35"><NOBR>50-100</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p8 ft35">bara mjölkersättningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313324x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft2">Tabell 2.II. Koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser som är godkända som f<SPAN class="ft29">odertillsatser inom E</SPAN>U <SPAN class="ft29">(Rådsdirektiv </SPAN>70/524)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p146 ft10">0REPARATNAMN</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p146 ft10">$JUSLAG KATEGORI</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p146 ft36"><NOBR>-AXIMAL</NOBR> ¥LDER</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p163 ft10">$OS</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p146 ft10">+ARENS</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p164 ft33">MG KG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p146 ft10">TID</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td64"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p165 ft37">DAGAR</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td67"><SPAN class="p146 ft10">+/##)$)/34!4)+!</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p146 ft10">!MPROLIUM</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">fjäderfä</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td68"><SPAN class="p166 ft15">start äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p22 ft15"><NOBR>62.5-125</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p167 ft15">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td58"><SPAN class="p146 ft10"><SPAN class="ft38">!MPROLIUM </SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p146 ft15">värphönskyckling,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p146 ft15">start äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p168 ft15"><NOBR>66.5-133</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p169 ft15">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p146 ft10">ETHOPABATE</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon, pärlhöns</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p146 ft10">!RPRINOCID</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p164 ft15">60</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">värphönskyckling,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td68"><SPAN class="p8 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p146 ft10">$ECOQUINATE</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>20-40</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p146 ft10">$ICLAZURIL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p164 ft15">1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p146 ft10">$INITOLMIDE</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">fjäderfä</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td68"><SPAN class="p166 ft15">start äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p22 ft15"><NOBR>62.5-125</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p167 ft15">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p148 ft10">$/4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p146 ft10">(ALOFUGINON</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>2-3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p146 ft35">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p146 ft35">12 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p170 ft35"><NOBR>2-3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p160 ft35">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p146 ft10">,ASALOCID</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>75-125</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">värphönskyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p146 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>75-125</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p171 ft15">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p146 ft15">12 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>90-125</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p154 ft10"><NOBR>-ADURAMICIN</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p164 ft15">5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p154 ft10"><NOBR>-ETICLORPINDOL</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft15">start äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p168 ft15">125</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">pärlhöns</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15">125</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kanin</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>125-200</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p154 ft10"><NOBR>-ETICLOPRINDOL</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p170 ft15">110</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p154 ft33">METHYLBENZOQUAT</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">värphönskyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15">110</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p171 ft15">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft15">12 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15">110</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p154 ft10"><NOBR>-ONENSIN</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p164 ft15"><NOBR>100-125</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">värphönskyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p164 ft15"><NOBR>100-120</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p171 ft15">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft15">16 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>90-100</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p154 ft10">.ARASIN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>60-70</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p154 ft10">.ARASIN</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>80-100</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p154 ft10">NICARBAZIN</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p154 ft10">.ICARBAZIN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p154 ft15">4 veckor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p164 ft15"><NOBR>100-125</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td58"><SPAN class="p154 ft10">2OBENIDINE</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>30-36</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>30-36</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kanin</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>50-66</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p154 ft10">3ALINOMYCIN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>50-70</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p154 ft10">3EMDURAMICIN</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p146 ft15">slaktkyckling</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td59"><SPAN class="p164 ft15">25</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p154 ft10"><NOBR>–62)'!</NOBR> <NOBR>-%$)#).3+!</NOBR> 35"34!.3%2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p154 ft10">$IMETRIDAZOL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft15">under äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p172 ft15"><NOBR>100-200</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p169 ft15">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">pärlhöns</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td68"><SPAN class="p8 ft15">under äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p173 ft15"><NOBR>125-150</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p174 ft15">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p154 ft10">)PRONIDAZOL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p154 ft15">under äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p168 ft15"><NOBR>50-85</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p169 ft15">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p154 ft10">2ONIDAZOL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft15">under äggprod.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p168 ft15"><NOBR>60-90</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p169 ft15">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p154 ft10">.IFURSOL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p146 ft15">kalkon</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td63"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>50-75</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p160 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft12">Antibakteriella medel för terapi och profylax</P> <P class="p176 ft16">De antibakteriella medel som får användas till djur i Sverige är godkända av Läkemedelsverket. Karenstider sätts av Livsmedelsverket. Antibakteriella medel måste förskrivas av veterinär. Receptförskrivning regleras av Läkemedelsverket. Tillsynsmyndigheten för veterinärer med svensk behörighet är Jordbruksverket, vilket också utfärdar råd och anvisningar om läkemedelsanvändning på djur.</P> <P class="p177 ft2">Av allmäna veterinärinstruktionen, §3 (LSFS 1982:43) framgår ”användningen av läkemedel skall vara väl motiverad. Vid val av och dosering av läkemedel skall riskerna för restsubstanser i livsmedel som härrör från djur särskilt beaktas.” Jordbruksverket (dåvarande Lantbruksstyrelsen) har också utfärdat kungörelse om förskrivning och utlämnande av läkemedel i samband med djursjukvård (LSFS 1979:8). Av §1 framgår att ”Förskrivning och utlämnande av läkemedel skall ske med stor återhållsamhet och enbart då uppenbara behov föreligger…”</P> <P class="p178 ft3">De regler som inom EU finns för foder som tillsätts läkemedel är implementerade i Sverige.</P> <P class="p68 ft2">Av de AFT som är godkända inom EU används två, tylosin och virginamycin, som läkemedelsfoder i Sverige och en substans, spiramycin, används som injektionspreparat.</P> <P class="p51 ft12">Distribution av läkemedel</P> <P class="p179 ft2">Receptbelagda läkemedel distribueras via Apoteksbolagets apotek. Detta innebär att även de läkemedel som blandas i foder administreras av apotek. I Sverige har veterinärer inte rätt att försälja eller dispensera läkemedel.</P> <P class="p51 ft12">Officiell kontroll</P> <P class="p180 ft2">Fodertillverkningen övervakas av Jordbruksverket. Som ett led i övervakningen ingår att sammanställa statistik över kvantiteter av bl. a. läkemedelsfoder.</P> <P class="p181 ft21"><SPAN class="ft19">2.5</SPAN><SPAN class="ft20">Det svenska förbudet</SPAN></P> <P class="p106 ft2">I likhet med situationen i andra länder fanns det svenska vetenskapsmän som med misstro betraktade rutintillförseln av AFT till svin och fjäderfä. Den engelska Swann komittens rapport initierade en debatt som resulterade i en omvärdering av AFT.</P> <P class="p182 ft2">En arbetsgrupp vid dåvarande Lantbruksstyrelsen konkluderade 1977 bl.a. ”att vid användning av kemoterapeutika finns det principiell risk för ökad</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p183 ft2">resistens och resistensutveckling..”, men å andra sidan ”att resistensrisken för dessa är obetydlig.” Detta förklaras med ”att de medel som används nästan uteslutande är verksamma mot grampositiva bakterier, vilka ej bär infektiös resistens.” Vidare konkluderas ”att det föreligger en klar positiv tillväxteffekt som har ekonomisk betydelse” men ”att den tillväxtbefrämjande effekten har ett marginellt ekonomiskt värde…” En negativ attityd mot alla tillsatser från konsumenternas sida noterades.</P> <P class="p184 ft2">Samtidigt märktes en ökad tveksamhet bland lantbrukarna som var oroade över att fortsatt bruk av AFT skulle resultera i bristande konsumentförtroende. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) antog en policy som bl.a. deklarerade att svensk djurhållning önskade en utveckling mot mer restriktivt bruk av antibiotika och kemoterapeutika. 1984 begärde LRF att jordbruksdepartementet skulle förbjuda AFT. I propositionen till ny foderlag hörsammades begäran. Propositionen föreslog att antibiotika skulle förbehållas behandling och förebyggande av sjukdom. Grunderna för detta var risk för ökad resistens samt risk för mottaglighet hos djur för salmonella och andra sjukdomsframkallande bakterier.</P> <P class="p185 ft2">Riksdagen beslöt införa den nya foderlagen och från den 1 januari 1986 förbjöds användning av AFT.</P> <P class="p51 ft12">Effekter på djurhälsan</P> <P class="p186 ft2">Wierup (1996) har sammanfattat konsekvenserna för djurhälsan av antbiotikaförbudet. För <NOBR>kalv-,</NOBR> slaktsvins- och kalkonuppfödningen rapporterades inga negativa konsekvenser. Värphönsproduktionen berördes ej heller av förbudet eftersom AFT använts endast under en begränsad uppfödningsperiod.</P> <P class="p187 ft2">Däremot ställdes slaktkyckling- och smågrisproduktionen inför svåra problem.</P> <P class="p6 ft12">Slaktkyckling</P> <P class="p46 ft2">Inom slaktkycklingproduktionen användes före förbudet AFT för att i första hand eliminera problem med nekrotiserande enterit. Efter förbudet fortsatte antibiotika att användas i stort sett i samma omfattning under två år efter förbudet. Under tiden bedrevs en intensiv försöksverksamhet för att finna nya utfodringsformer och stora insatser gjordes för att förbättra uppfödningsmiljön. Under det tredje året efter antibiotikaförbudet kunde man med stöd av resultaten från försöken trappa ned antibiotikaanvändningen för att slutligen upphöra. Viktiga förändringar som genomfördes på fodersidan var reducering av fodrets proteinhalt, ökad fibermängd och tillsats av enzymer och användandet av nya typer av koccidiostatika. De befarade problemen med nekrotiserande enterit, som den tidigare antibiotikainblandningen i fodret ansetts förebygga uteblev. Förekommande sjukdomsutbrott behandlades med riktad penicillinterapi. Denna behandling har idag i stort sett upphört</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p188 ft2">eftersom koccidiostatika av jonofortyp också har antibakteriella effekter och verkar profylaktiskt mot nekrotiserande enterit. Det är dock klart att den höga hygieniska standard som idag finns i svensk slaktkycklingsproduktion ej hade nåtts utan de åtgärder som vidtogs i samband med förbudet av AFT.</P> <P class="p51 ft12">Smågrisproduktionen</P> <P class="p43 ft2">Före förbudet behandlades i stort sett alla smågrisar med AFT från avvänjningen och fram till <NOBR>10-12</NOBR> veckors ålder. Under det första året efter förbudet minskade andelen antibiotikabehandlade avvänjningsgrisar markant. Be- tydande kliniska problem och hälsostörningar uppstod vilket ledde till ett ökat behov av inblandning av antibiotika i fodret som läkemedel. Under en fyraårsperiod ökade denna antibiotikaanvändning så att den 1989 återigen omfattade en majoritet av de uppfödda svinen behandlades.</P> <P class="p189 ft2">Under denna tid gjordes stora ansträngningar för att sektionera och åstadkomma en planerad produktion och förbättrad hygien i de enskilda besättningarna. Insatser gjordes även för att modifiera fodret. De huvudsakliga förändringarna var sänkt proteinhalt, användandet av vattenlösliga fibrer och tillsats av aminosyror.</P> <P class="p68 ft3">Fram till 1993 halverades antibiotikaanvändningen varefter en fortsatt minskning inträdde till följd av att zink inblandades i fodret.</P> <P class="p68 ft2">Omställningsprocessen var dock svår och är ännu inte avslutad. I den enskilda besättningen kunde uppkomna kliniska problem sällan förebyggas genom enstaka profylaktiska miljö- och skötselåtgärder utan oftast krävdes mera omfattande förändringar i produktionsplanering och byggnation. De väsentliga produktionsminskningar i form av ökad dödlighet och förlängd uppfödningstid som inledningsvis registrerades har begränsats under senare år men inte eliminerats. Erfarenheterna av antibiotikaförbudet har alltså visat att det under optimala produktionsbetingelser går att med bra produktionsresultat föda upp både fjäderfä, kalv och svin utan kontinuerlig antibiotikainblandning i fodret.</P> <P class="p190 ft40"><SPAN class="ft19">2.6</SPAN><SPAN class="ft39">Försäljning av antibakteriella medel för veterinärt bruk i Sverige</SPAN></P> <P class="p191 ft16">Eftersom alla antibakteriella medel i Sverige är receptbelagda och utlämnas från apotek finns god statistik över förbrukningen av sådana medel. Enligt de tillgängliga siffrorna har förbrukningen från i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> reducerats med cirka 55%. Statistiken visar också att förbrukningen 1996 till två tredjedelar utgjordes av beredningar för att behandla enskilda djur.</P> <P class="p192 ft3">En granskning enbart av totalkonsumtionen kan vara missvisande eftersom den biologiska aktiviteten för ex. olika antibiotika varierar. Varje substans-</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5">SOU 1997:133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft2">grupp måste därför bedömas individuellt. I tabell 2.III ges den totala antibiotikaförbrukningen i kg aktiv substans för olika susbstansgrupper.</P> <P class="p6 ft12">Koccidiostatika</P> <P class="p194 ft2">Förbrukningen av koccidiostatika i Sverige är väl relaterad till antalet slaktkycklingar som produceras (figur 2.I). Förbrukningen är cirka 13 ton aktiv substans per år.</P> <P class="p181 ft21"><SPAN class="ft19">2.7</SPAN><SPAN class="ft20">Förekomst av bakterieresistens</SPAN></P> <P class="p195 ft2">Förekomst av resistens hos olika bakterier reflekterar bakteriernas exponering för antibakteriella medel. Indirekt blir resistensförekomst ett mått på konsumtionen av antibakteriella medel.</P> <P class="p6 ft12">Zoonotiska agens</P> <P class="p196 ft2">Zoonotiska agens är sådana mikroorganismer som överförs mellan djur och människa eller tvärtom. Två viktiga sådana agens är salmonella och kampylobakter.</P> <P class="p54 ft2">På rekommendation från WHO görs i Sverige resistensbestämning på alla salmonellaisolat. Antalet resistenta salmonella har minskat över tid. Det jämförelsevis låga antalet resistenta salmonellabakterier förklaras sannolikt av Sveriges generellt goda läge vad avser förekomst av denna bakterie samt att antibakteriella medel ej används för att behandla fall av salmonellos.</P> <P class="p197 ft2">Kampylobakter isolerade från kyckling uppvisar också en låg mängd resistenta isolat vilket sannolikt förklaras av att antibakteriella medel används jämförelsevis lite i den svenska slaktkycklingproduktionen.</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313329x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p198 ft3">Tabell 2.III. Total förbrukning av antibiotika för användning till djur uttryckt som kg aktiv substans <NOBR>1980-1996</NOBR> (Data från 198 0- <SPAN class="ft41">1993 från Wierup </SPAN><SPAN class="ft42">ET AL </SPAN><SPAN class="ft41">, 19</SPAN>87; Björnerot <SPAN class="ft43">ET AL </SPAN>, 1996 och för <NOBR>1994-1996</NOBR> Greko, opublicerat)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p159 ft10">!KTIV SUBSTANS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td75"><SPAN class="p199 ft15"><SPAN class="ft10">…R</SPAN>(kg aktiv substans)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td80"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td81"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p159 ft15">G och V penicillin<SPAN class="ft14">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p200 ft15">3232</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">4153</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">4788</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">5934</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">7144</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">7007</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">7414</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">7423</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">7446</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">8301</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">10374</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">9082</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">8555</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td70"><SPAN class="p159 ft15">Aminopenicillin</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p200 ft15">60</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">248</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">714</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">540</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">655</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">681</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">738</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">769</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">837</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">859</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">941</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">928</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">829</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td70"><SPAN class="p159 ft15">Aminoglykosider</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td83"><SPAN class="p200 ft15">5274</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p201 ft15">4776</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p200 ft15">5608</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p201 ft15">2885</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p200 ft15">3194</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td84"><SPAN class="p201 ft15">2823</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p200 ft15">2539</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p200 ft15">2255</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p200 ft15">2139</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p200 ft15">1938</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p200 ft15">1696</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p200 ft15">1342</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p200 ft15">1066</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td70"><SPAN class="p159 ft15">Tetracykliner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p200 ft15">9819</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">10765</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">12955</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">6585</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">4691</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">4624</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">4572</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">5414</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">8023</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">8815</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">7730</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">4968</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">2733</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td70"><SPAN class="p159 ft15">Makrolider</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p200 ft15">603</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">616</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">887</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">1144</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">1205</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td86"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p201 ft15">1156</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">1399</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">1478</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">1701</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">1562</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">1701</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">1803</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">1486</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td70"><SPAN class="p159 ft15">Fluorokinoloner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">84</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">123</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">147</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">173</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">246</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">200</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td70"><SPAN class="p159 ft15">Sulfonamider</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p200 ft15">6600</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">4931</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">4325</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">3093</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">3072</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">2988</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">2510</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">2372</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">2362</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">2045</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">2323</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">2135</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">2198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td70"><SPAN class="p159 ft15">Trimetoprim och derivat</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p200 ft15">134</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">142</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">186</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">197</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">250</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">282</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">272</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">257</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">284</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">303</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">352</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">331</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">339</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td70"><SPAN class="p159 ft15">Pleuromutiliner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">124</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">140</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">229</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">236</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">268</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">384</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">465</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p200 ft15">889</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">1142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td70"><SPAN class="p159 ft15">Kinoxaliner<SPAN class="ft14">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td83"><SPAN class="p200 ft15">6250</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p201 ft15">7700</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p200 ft15">9900</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p201 ft15">1300</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p200 ft15">7164</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td84"><SPAN class="p201 ft15">7202</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p200 ft15">5778</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p200 ft15">5128</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p200 ft15">4917</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p200 ft15">3523</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p200 ft15">1904</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p200 ft15">1191</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p200 ft15">1098</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td70"><SPAN class="p159 ft15">Streptograminer<SPAN class="ft14">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p200 ft15">0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">8800</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">1610</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">1088</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td84"><SPAN class="p201 ft15">2388</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">2413</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">1350</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">1275</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">550</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">600</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p200 ft15">575</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p200 ft15">525</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td70"><SPAN class="p159 ft15">Fodertillsatser<SPAN class="ft14">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p200 ft15">8380</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">9370</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p200 ft15">700</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p201 ft15">870</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p159 ft15">Andra substanser<SPAN class="ft14">4</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p200 ft15">918</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p201 ft15">869</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p200 ft15">1688</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p201 ft15">1616</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p200 ft15">1603</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td84"><SPAN class="p201 ft15">1871</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p200 ft15">2326</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p200 ft15">2666</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p200 ft15">1644</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p200 ft15">1627</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p200 ft15">1915</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p200 ft15">1125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p200 ft15">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td70"><SPAN class="p159 ft15">TOTALT</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td83"><SPAN class="p200 ft15">41270</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p201 ft15">43570</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p200 ft15">50551</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p201 ft15">25774</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p200 ft15">30190</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td84"><SPAN class="p201 ft15">31164</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p200 ft15">30274</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p200 ft15">29274</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p200 ft15">31043</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p200 ft15">30080</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p200 ft15">30247</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p200 ft15">24569</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p200 ft15">20307</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft15"><SPAN class="ft44">1</SPAN><SPAN class="ft45">Penicillin G har beräknats som 0.6 gånger totalvikten för prokainpenicillin</SPAN></P> <P class="p203 ft15"><SPAN class="ft44">2</SPAN><SPAN class="ft46">För </SPAN><NOBR>1980-1984</NOBR> använda som fodertillsatser, <NOBR>1986-1996</NOBR> använda efter veterinär förskrivning i terapeutiska doser</P> <P class="p203 ft15"><SPAN class="ft44">3</SPAN><SPAN class="ft46">Inkluderande avoparcin, bacitracin, nitrovin, oleandomycin och spiramycin</SPAN></P> <P class="p203 ft15"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft45">För </SPAN><NOBR>1980-1995</NOBR> i huvudsak nitroimidazoler (avregistrerade 1995)</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3133/GLB313330x1.jpg" style="width:670px;height:418px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p167 ft5">200</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p204 ft5">60</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p167 ft5">180</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr13 td93"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:0px;" class="p205 ft48"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:54px;" class="p205 ft48"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p205 ft48"><![endif]>millions</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td89"><SPAN class="p167 ft5">160</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p204 ft5">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td90"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td92"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td23"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td23"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td23"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td23"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=8 class="tr17 td7"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-20px;margin-right:-122px;margin-bottom:20px;" class="p206 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-122px;margin-top:-20px;margin-right:0px;margin-bottom:142px;" class="p206 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-61px;margin-top:41px;margin-right:-61px;margin-bottom:81px;" class="p206 ft51"><![endif]>Feed, 1000 tonnes</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td89"><SPAN class="p167 ft5">140</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td92"><SPAN class="p204 ft5">40</SPAN> </TD> <TD rowspan=8 class="tr17 td93"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-141px;margin-bottom:0px;" class="p207 ft48"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-141px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:141px;" class="p207 ft48"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-71px;margin-top:71px;margin-right:-70px;margin-bottom:70px;" class="p207 ft48"><![endif]>chickens slaughtered,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td90"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p167 ft5">120</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p167 ft5">100</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p204 ft5">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p167 ft5">80</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr14 td89"><SPAN class="p167 ft5">60</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p204 ft5">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td90"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td92"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td89"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td23"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td23"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td23"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td23"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p167 ft5">40</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td92"><SPAN class="p204 ft5">10</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td93"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;" class="p208 ft48"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;" class="p208 ft48"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;" class="p208 ft48"><![endif]>of</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td90"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td93"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p209 ft48"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;" class="p209 ft48"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p209 ft48"><![endif]>No.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td89"><SPAN class="p167 ft5">20</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td7"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td23"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td23"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td23"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td90"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td23"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td91"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td92"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td93"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p204 ft5">0</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p12 ft5">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p12 ft5">1982</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p12 ft5">1984</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p12 ft5">1986</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p210 ft5">1988</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p12 ft5">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p12 ft5">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p12 ft5">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p210 ft5">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td93"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p210 ft48">Year</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td93"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr23 td94"><SPAN class="p8 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td95"><SPAN class="p159 ft55"><NOBR>Non-ionophoric</NOBR> coccidiostats</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p8 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p159 ft55">Ionophores</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td97"><SPAN class="p8 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td98"><SPAN class="p8 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td97"><SPAN class="p8 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td99"><SPAN class="p159 ft55">Chickens slaughtered</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td100"><SPAN class="p8 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p8 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td102"><SPAN class="p8 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td103"><SPAN class="p8 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td102"><SPAN class="p8 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft0">&IGUR ) !NV¤NDNING AV KOCCIDIOSTATIKA I 3VERIGE UTTRYCKT SOM M¤NGD FODER I TAL TON MED TILLSATT L¤KEMEDEL V¤NSTER AXEL OCH ANTALET SLAKTADE SLAKTKYCKLINGAR I MILLJONER H¶GER AXEL</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft12">Djurpatogener</P> <P class="p211 ft2">Till kategorin djurpatogener hör sådana mikroorganismer som förorsakar sjukdom hos djur.</P> <P class="p86 ft2">Kolibakterier är den viktigaste tarmpatogenen hos gris. Resistensutvecklingen för denna bakterie över en femtonårsperiod visar att inga markanta förändringar i resistensläget uppkommit under perioden.</P> <P class="p40 ft2">Stafylokocker är en grupp bakterier som bl.a. förorsakar juverinflammation på mjölkkor. Resistensförekomst mot penicillin varierar från 5 till 25% för olika grupper av stafylokocker.</P> <P class="p6 ft12">Djurkommensaler</P> <P class="p43 ft16">Djurkommensaler är icke sjukdomsframkallande bakterier hos djur. Resistensundersökning av enterokocker från kyckling visade att inga var resistenta mot vancomycin som är ett viktigt antibiotiukm inom humanmedicinen. Däremot var en stor andel av enterokockerna resistenta mot tetracyklin. Orsakerna till detta senare förhållande är ej känt. Resistendata finns också för enterokocker och kolibakterier från smågrisar. Detta senare material härrör från besättningar med olika strategi för sjukdomskontroll. Materialet i varje enskild grupp är för litet för säkra slutsatser.</P> <P class="p212 ft21"><SPAN class="ft19">2.8</SPAN><SPAN class="ft20">Sammanfattande kommentar</SPAN></P> <P class="p213 ft2">Antibakteriella substanser är värdefulla läkemedel både för djur och människor. Antibakteriella substanser, både som läkemedel och som fodertillsatser har till stor del bidragit till utvecklingen av dagens intensiva djurproduktion.</P> <P class="p86 ft2">I Sverige är alla antibakteriella substanser som ges till djur klassade som läkemedel och är bara tillgängliga på recept. Förbudet mot antimikrobiella fodertillsatser 1986 innebar problem med djurhälsan i vissa produktionssystem. Dessa problem har till stor del korrigerats och dagens förbrukning av antibakteriella substanser inom veterinärmedicinen är avsevärt (50%) lägre än vad den var före förbudet. Den lägre förbrukningen återspeglas i en jämförelsevis gynnsam situation vad gäller antibiotikaresistens hos de flesta djurbakterier. Den svenska erfarenheten visar att förändringar i produktionssystemen är nödvändiga för att kunna anpassa djuruppfödningen till en produktion utan antimikrobiella fodertillsatser, men också att sådana anpassningar är möjliga och kan betala sig i form av ett bättre resistensläge bland zoonotiska bakterier och djurbakterier.</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft5">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft59"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft58">Verkningsmekanismer och effekter av antibakteriella fodertillsatser</SPAN></P> <P class="p215 ft21"><SPAN class="ft19">3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Verkningsmekanismer</SPAN></P> <P class="p216 ft2">Det finns ett stort antal publikationer som behandlar effekter av antibakteriella fodertillsatser (AFT). Information om verkningsmekanismer är mindre väl belyst.</P> <P class="p217 ft2">AFT påverkar och förändrar <NOBR>mag-tarmkanalens</NOBR> bakterieflora. I bakteriefloran finns normalt bakterier som har en tillväxthämmande effekt på djuret. Exempel på sådana bakterier är enterokocker och klostridier.</P> <P class="p218 ft2">Graden av effekt av AFT beror av djurhälsostatus och djurens närmiljö. Störst tillväxtbefrämjande effekt har AFT vid dåligt djurhälsostatus och när djurmiljön är dålig.</P> <P class="p86 ft2">Nyare vetenskapliga data visar att tillväxt och foderutnyttjande kan relateras till påverkan på ett djurs immunstatus. Ett immunsystem som retas av ett smittämne meddelar kroppen detta genom att sända ut särskilda budbärarsubstanser, sk cytokiner. Cytokinerna förmedlar således värddjurets reaktion på smittämnen. Detta är en effekt där hela eller stora delar av kroppsfunktionerna på olika sätt är involverade. Det anses också att cytokiner kan ge upphov till minskad aptit genom att påverka hjärnan. Cytokiner stimulerar i sin tur frisättning av katabola hormoner som reducerar muskelmassan.</P> <P class="p219 ft2">I en undersökning över effekten av ett AFT, carbadox, på grisar vars immunsystem var utsatta för olika grad av kronisk retning eller belastning konstaterades att de grisar, vars immunsystem var mest belastade, var de som bäst svarade på tillsatsen av carbadox. Det finns även andra belägg för att AFT genom sina mikrobiologiska effekter minskar retningen av immunsystemet.</P> <P class="p220 ft2">Den tillväxtbefrämjande effekten kan med stor sannolikhet tillskrivas antibiotikans reduktion av klinisk och subklinisk sjuklighet och därmed sammanhängande minskad retning av immunsystemet. En minskad förekomst av sjuklighet gör att foderutnyttjandet blir högre och att antalet perioder med infektionsorsakade viktminskningar reduceras.</P> <P class="p221 ft2">Spridning av både klinisk och subklinisk sjukdom, sker lättare i täta populationer. Om djurmiljön är dålig ökar risken att det existerande smittrycket överskrider immunsystemets försvarskapacitet och vi får klinisk eller subklinisk sjuklighet.</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313334x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft2">AFT påverkar <NOBR>mag-tarmkanalens</NOBR> bakterieflora och reducerar antalet potentiellt skadliga grampositiva organismer.</P> <P class="p223 ft2">Störst tillväxtbefrämjande effekt har AFT vid dåligt djurhälsostatus och när djurmiljön är dålig.</P> <P class="p224 ft2">Den huvudsakliga verkningsmekanismen för AFT synes vara att de minskar retningen av immunsystemet genom att undertrycka vissa bakteriegrupper.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Antibakteriella fodertillsatser och djurhälsa</SPAN></P> <P class="p226 ft2">Det finns flera rapporter som beskriver en förebyggande effekt av antibiotika givna i de doser som är tillåtna för fodertillsatser. Exempel på viktiga djursjukdomar för vilka detta är beskrivet är diarrésjukdomen vaktelsjuka (nekrotiserande enterit) hos fjäderfä, svindysenteri och vissa andra typer av bakteriella enteriter hos svin. Flera <NOBR>AFT-substanser</NOBR> används också i högre doser för att behandla specifika djursjukdomar. Dock kan konstateras att dosskillnaderna i vissa fall är mycket små och ibland obefintliga.</P> <P class="p227 ft3">AFT har förebyggande effekt på flera djursjukdomar.</P> <P class="p228 ft40"><SPAN class="ft19">3.3</SPAN><SPAN class="ft39">Inverkan på tillväxt och foderutnyttjande hos svin och slaktkyckling</SPAN></P> <P class="p224 ft2">Effekten av AFT är mer påtaglig hos unga än hos äldre djur. Den rapporterade tillväxtökning som erhålls när AFT används till svin och slaktkyckling varierar kraftigt mellan olika studier men kan för EU och USA uppskattats till den ungefärliga storleksordningen 3 till 4 %. För foderutnyttjandet är siffran något lägre. Om hygienen är god och smittrycket lågt är effekten sämre. Det skall noteras att de flesta uppgifter som finns att tillgå kommer från studier utförda av industrin och att få oberoende studier är genomförda.</P> <P class="p229 ft2">Om AFT skulle återintroduceras i Sverige uppskattas effekten mätt som tillväxtökning och foderutnyttjande för slaktsvin och slaktkyckling vara cirka 1.5%. För smågrisproduktionen är siffran högre cirka 4 %. Dessa jämförelsevis lägre siffror beror på att svensk djuruppfödning anpassats genom bl.a. åtgärder på hygien- och utfodringssidan och förändrade produktionsformer där AFT i tillväxtbefrämjande syfte är uteslutna.</P> <P class="p230 ft2">Tillväxtökningen vid användandet av AFT till svin och slaktkyckling anges internationellt till omkring 3 till 4 %.</P> <P class="p231 ft2">I Sverige uppskattas att tillväxtökningen vid bruk av AFT för slaktsvin och slaktkyckling skulle vara cirka 1.5%.</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313335x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p232 ft21"><SPAN class="ft19">3.4</SPAN><SPAN class="ft20">Alternativ till antibakteriella fodertillsatser</SPAN></P> <P class="p233 ft2">Användandet av fodertillsatser i form av enzymer och probiotika ger också ökningar i tillväxt och förbättrar foderutnyttjandet. Enzymtillsatser till foder kan förbättra foderutnyttjandet hos unga grisar och fjäderfä med cirka <NOBR>3-4%.</NOBR> En del probiotika förbättrar tillväxt och hälsa hos smågrisar. Verkan av probiotika är sämre belagd än verkan av AFT. Mer forsknings- och utvecklingsarbete behövs dock både avseende enzymer och probiotika och deras verkningsmekanismer.</P> <P class="p234 ft16">De svenska erfarenheterna av förbudet mot tillväxtantibiotika dokumenterar klart att förbättringar av fodrets sammansättning och förändrade utfodringsrutiner till viss del är alternativ till användandet av AFT.</P> <P class="p235 ft2">Tillväxtökning motsvarande den som erhålles med AFT kan också erhållas genom användandet av andra fodertillsatser.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">3.5</SPAN><SPAN class="ft20">Analys avseende vinster och kostnader</SPAN></P> <P class="p236 ft2">Om AFT var tillåtna i svensk <NOBR>fläsk-,</NOBR> slaktkyckling- och äggproduktion skulle det innebära en direkt besparing av produktionskostnaden med mellan 0.5 och 1%, eller ungefär 85 miljoner kronor årligen. Denna beräkning inkluderar dock ej tänkbara och sannolika följdscenarios av <NOBR>AFT-användning</NOBR> som exempelvis minskat konsumentförtroende med reducerad efterfrågan på djurprodukter och samhällskostnader för ökad antibiotikaresistens hos både djur och människor.</P> <P class="p237 ft2">Vid en bedömning av den ekonomiska nyttan av AFT inom EU bör ett helhetsperspektiv tillämpas. I detta bör flera faktorer ingå och värderas ex. effekterna av GATT, WTO, CAP, inre markand, risk för resistens, konsumentförtroende m.fl. Tidigare studier har tenderat att behandla enbart den möjliga ekonomiska vinsten i ett snävt perspektiv.</P> <P class="p238 ft2">Bruk av AFT i Sverige skulle innebära en besparing med ungefär 85 miljoner. Detta belopp inkluderar ej kostnad för minskat konsumentförtroende eller samhällskostnad för ökad antibiotikaresistens.</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft5">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11">4 Mikrobiologiska aspekter</P> <P class="p100 ft21"><SPAN class="ft19">4.1</SPAN><SPAN class="ft20">Introduktion</SPAN></P> <P class="p106 ft2">Antibakteriella medel utövar sin effekt genom att störa livsviktiga funktioner hos bakterien. Deras effekt är koncentrationsberoende. Vid koncentrationer högre än den lägsta hämmande koncentrationen (MIC) kommer bakterietillväxten att upphöra eller bakterien att avdödas. Bakterierna försvarar sig mot detta genom att utveckla motståndskraft, d.v.s. resistens. Man säger att antibakteriella medel utövar ett selektionstryck som gynnar resistenta bakterier. Bakterierna kan utveckla resistens genom mutation eller genom att ta upp färdiga gener från andra bakterier. Överföring av resistensgener mellan bakterier är en vanlig företeelse och är ett naturligt inslag i bakteriers evolution.</P> <P class="p239 ft2">Resistens innebär att antibakteriella medel förlorar i effektivitet. Ökad resistens medför ökad sjuklighet och ökad dödlighet i bakteriellt betingade sjukdomar, vilket medför betydande samhällskostnader. Risken för att användning av antibakteriella fodertillsatser (AFT) leder till resistensutveckling hos bakterier som är skadliga för människor och djur har debatterats under lång tid. Med molekylärbiologisk metodik har nya insikter inom området erhållits.</P> <P class="p27 ft2">Den antibakteriella effekten av AFT förändrar tarmens mikroflora. Mikroflorans funktion är bland annat att förhindra kolonisering med sjukdomsframkallande bakterier.</P> <P class="p181 ft21"><SPAN class="ft19">4.2</SPAN><SPAN class="ft20">Effekten av antibakteriella fodertillsatser</SPAN></P> <P class="p101 ft2">Den koncentration av AFT som tillåts i foder är högre än den koncentration som behövs för att påverka normalt känsliga tarmbakterier. Det är oklart hur koncentrationerna av AFT i olika delar av tarmen förhåller sig. De effekter på tarmens mikroflora som beskrivits, samt det faktum att AFT har en sjukdomsförebyggande effekt visar dock att koncentrationerna i tarmen är fullt tillräckliga för att hämma bakterier.</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313338x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft2">AFT utövar effekt på bakterier i huvudsak genom någon av följande mekanismer:</P> <P class="p241 ft3"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft61">hämning av proteinsyntesen</SPAN></P> <P class="p242 ft3"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft61">hämning av bakteriens cellväggssyntes</SPAN></P> <P class="p243 ft3"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft61">hämning av </SPAN><NOBR>DNA-syntes</NOBR></P> <P class="p243 ft3"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft61">påverkan på cellmembranet</SPAN></P> <P class="p244 ft2">Tillgänglig information om resistens och resistensgener berör i huvudsak substanser som också används för humanterapi. Flera substanser, eller likartade substanser, som är godkända som AFT används också för terapi i human- och veterinärmedicin. Exempel på sådana substanser är spiramycin och bacitracin. En del AFT som idag inte används som läkemedel inom human- eller veterinärmedicinen kan vara värdefulla kemiska grundskelett för framtida läkemedel.</P> <P class="p245 ft3">AFT i tillåtna koncentrationer hämmar naturligt känsliga tarmbakterier.</P> <P class="p246 ft3">Många AFT är identiska med, eller liknar, antibakteriella substanser, som används för terapi.</P> <P class="p247 ft3">En del AFT har värdefulla grundskelett som kan utnyttjas för framtida läkemedel.</P> <P class="p248 ft24"><SPAN class="ft19">4.3</SPAN><SPAN class="ft23">Antibakteriella fodertillsatser och resistensutveckling</SPAN></P> <P class="p246 ft2">Som tidigare framhållits är koncentrationen av AFT tillräcklig för att påverka mottagliga mikroorganismer. Användandet av AFT kan således förväntas leda till resistensutveckling i exponerade bakteriepopulationer. Såväl experimentella studier som fältobservationer visar att så är fallet.</P> <P class="p249 ft2">Danska undersökningar visar ett samband mellan användandet av avoparcin och förekomst av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) hos djur. VRE kunde påvisas i 16 av 20 slaktkycklingbesättningar och i 8 av 12 svinbesättningar som använde avoparcin. I besättningar som inte använde medlet var <NOBR>VRE-förekomsten</NOBR> väsentligt lägre, 2 av 18 slaktkycklingbesättningar och 2 av 10 svinbesättningar. Varken i Sverige eller USA används avoparcin och VRE har hittills inte påvisats hos djur i dessa länder. När avoparcin inte används är således förekomsten av VRE hos djur i de flesta fall mycket låg.</P> <P class="p250 ft2">Det anförs ofta att resistens hos djurbakterier är en konsekvens av att antibiotika används som läkemedel. Tylosin och spiramycin används inom veterinärmedicinen i Sverige och i Finland endast som läkemedel. I Danmark</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313339x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft2">används substanserna både som AFT och som veterinärmedicinska läkemedel. En jämförelse mellan länderna visar att resistensförekomsten är väsentligt lägre i Sverige och i Finland i jämförelse med Danmark.</P> <P class="p252 ft2">Det skall särskilt framhållas de stora svårigheterna med att jämföra olika studier. Urvalskriterier, metodik och definition av resistens varierar. Studierna är begränsade till ett fåtal lättodlade bakterier. Majoriteten av bakterierna i tarmfloran är anaeroba, d.v.s. bakterier som enbart växer i totalt syrefri miljö, vilket gör dem mer svårodlade. Avgörande information, exempelvis överföring av resistens i olika miljöer och t.o.m. förekomst av resistens hos olika djurslag saknas.</P> <P class="p253 ft2">BÂde experimentella studier och fältstudier visar att när bakterier exponeras för AFT i tillåtna doser gynnas uppkomst av resistenta kloner eller resistenta subpopulationer. Bakterier med naturlig resistens och bakterier som tagit upp aktuella resistensgener kommer att dominera bakteriefloran.</P> <P class="p254 ft21"><SPAN class="ft19">4.4</SPAN><SPAN class="ft20">Utveckling och förvärv av resistens</SPAN></P> <P class="p255 ft2">Resistens hos en bakterie kan uppstå genom mutation i existerande gener eller genom upptag av ”färdiga” resistensgener från andra bakterier. I det första fallet kommer resistensegenskapen att begränsas till den muterade klonen. Spridning av sådan resistens är beroende av att bakterieklonen uppförökas och infekterar nya värdar. I det andra fallet kan resistensegenskapen spridas till andra bakteriekloner och till andra bakteriearter. Resistensgener kan i sin tur modifieras och optimeras genom mutation.</P> <P class="p256 ft2">Resistensgener är i de flesta fall kopplade till förmåga till överföring till andra bakterier. Överföringen sker med hjälp av s.k. plasmider eller transposoner. Plasmider och transposoner är ofta av konjugativ typ, d.v.s. de bär också på de nödvändiga koder som behövs för att initiera och slutföra överföringen till nya värdar.</P> <P class="p257 ft2">Liknande, eller identiska resistensgener, har påvisats hos olika bakteriearter. Detta antyder att överföring av resistensegenskaper mellan olika bakteriearter inte är ovanligt. Liknande, eller identiska resistensgener, kan också påvisas i bakterier från olika djurarter.</P> <P class="p252 ft2">En plasmid eller transposon kan ta upp den ena resistensgenen efter den andra. När en sådan plasmid eller transposon sedan överförs kommer flera resistensgener att överföras samtidigt, s.k. överföring <SPAN class="ft62">EN BLOC</SPAN>.</P> <P class="p258 ft2">Frågan är alltså inte om överföring av resistensgener sker utan hur ofta det sker.</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313340x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p259 ft2">Resistensmekanismer och resistensgener är i första hand undersökt för AFT ur grupper som också innehåller läkemedel.</P> <P class="p260 ft3">Beskrivna resistensgener är i allmänhet lokaliserade till överförbara element.</P> <P class="p261 ft3">Överföring av resistens mellan olika arter av bakterier har experimentellt visats både i fält- och i laboratorieförsök.</P> <P class="p262 ft3">Liknande eller identiska resistensgener finns i bakterier från olika värdar.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">4.5</SPAN><SPAN class="ft20">Överföring av resistens mellan olika värddjur</SPAN></P> <P class="p261 ft16">Det finns två teoretiskt möjliga vägar att överföra antibiotikaresistens från bakterier hos djur till bakterier hos människa, direkt överföring av resistenta bakterier eller överföring av resistensgener mellan människo- och djurbakterier. Den överföring som diskuterats mest har varit den från djur (som grupp) till människa. Sådana överföringar har beskrivits för ex. antibiotikaresistenta salmonellabakterier och kampylobakter.</P> <P class="p263 ft2">Med undantag för zoonotiska bakterier så uppvisar de flesta bakterier i <NOBR>mag-tarmkanalen</NOBR> stor värdspecificitet och kan inte förväntas kolonisera andra värddjur. Resistensgener uppvisar inte samma specificitet, och kan därför förväntas ha större betydelse för överföring av resistens mellan mikroflororna hos djur och människor. Detta har visats i flera studier. Dessa studier har dock behandlat överföring av resistenta bakterier och resistensgener som ger resistens mot medel som ej används som AFT. Det skall dock understrykas att studierna klart visar att överföring av gener sker mellan djur- och människobakterier och samma resistensgener har påvisats hos både djur och människa.</P> <P class="p264 ft2">En undersökning över förekomst av en vankomycinresistensgen i enterokocker från kalkoner som fått avoparcin visar hög förekomst av samma resistensgen hos bakterien från kalkoner och kalkonskötare men väsentligt lägre förekomst hos stadsbor. Studier genomförda med modern molekylärbiologisk metodik av vankomycinresistensgenen hos enterokocker isolerade från både djur och människor uppvisar så stora likheter vad avser resistensgenen att det talar för en spridning mellan djur och människa.</P> <P class="p265 ft2">Antibiotikaresistenta bakterier och resistensgener har påvisats i olika livsmedel. De flesta livsmedel upphettas innan konsumtion vilket avsevärt reducerar antalet bakterier. Graden av bakteriell återkontaminering är dock inte försumbar. Utbyte av resistensgener mellan bakterier kan ske i vatten, i jord, på kökshanddukar, på skärbrädor och på ytan av livsmedel.</P> <P class="p266 ft2">Det är känt att djurbakterier kan kolonisera människa i varje fall under kortare tidsperioder, och att resistensgener kan överföras mellan djur och människobakterier, men det är inte känt hur ofta detta sker.</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313341x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft2">Människan exponeras för antibiotikaresistenta bakterier och överförbara resistensgener via olika födoämnen.</P> <P class="p260 ft3">Överföring av resistenta bakterier sker mellan olika värddjur.</P> <P class="p268 ft3">Överföring av resistensgener kan ske och sker i olika miljöer.</P> <P class="p260 ft3">Hur ofta lyckade överföringar resulterar i klinisk sjukdom är ej känt.</P> <P class="p254 ft21"><SPAN class="ft19">4.6</SPAN><SPAN class="ft20">Resistensensepidemiologi</SPAN></P> <P class="p255 ft2">Ett samband mellan bruket av antibiotika och uppkomst av resistens har påvisats för både djur- och människobakterier. Exponering av bakterier för antibiotika innebär ett selektionstryck som medför att de bakterier som har eller utvecklar resistens har störst chans att överleva.</P> <P class="p269 ft2">Spridning av resistens kräver närvaro av både den antibakteriella substansen i sådan mängd att den hämmar bakterietillväxt och förekomst av resistensgener. De flesta studier över resistens har endast undersökt potentiellt sjukdomsframkallande bakterier. Dessa utgör bara en liten del av den totala bakteriefloran. Resistensgenerna orsakar problem först då de överförs till sjukdomsframkallande bakterier. Omfattningen och tillgängligheten av reservoaren <NOBR>(gen-poolen)</NOBR> avgör hur ofta detta sker. Mängden resistensgener är beroende av existerande selektionstryck.</P> <P class="p270 ft2">Spridning av resistens i bakteriepopulationer är beroende av tid, grad av exponering för riskfaktorer, samt storlek och antalet av de populationer som exponeras.</P> <P class="p271 ft2">Den största riskfaktorn för spridning av resistens är graden av exponering av bakterier för antibiotika. Det selektionstryck som uppstår kan definieras som produkten av exponeringsdos och exponeringstid. Antalet bakterier som exponeras är av betydelse, men ännu viktigare är det antal bakteriepopulationer som exponeras. Antibiotika som tillförs via munnen kommer att utöva ett förhållandevis stort selektionstryck eftersom tarmkanalen innehåller en mycket stor mängd olika bakterier och subpopulationer av bakterier. Det skall noteras att AFT ges under långa tidsperioder och i de flesta fall till alla individer i en grupp. Med tiden utvecklas resistens.</P> <P class="p272 ft2">Spridning av resistensgener mellan olika individers bakteriefloror beror av antalet direkta eller indirekta kontakttillfällen mellan bakteripopulationerna. Inom djurproduktionen kommer hög djurtäthet, kontakter med andra besättningar, handel med djur och bristande hygien att bidra till spridning och bevarandet av resistensgener.</P> <P class="p273 ft2">För att en resistent bakteriepopulation skall försvinna när antbiotika inte längre används krävs att andra, icke resistenta, bakterier finns tillgängliga. Bakterier i omgivningen spelar här en betydande roll. Det har antagits att resistensegenskaper utgör en sådan belastning för bakterien att den i frånvaro</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313342x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p274 ft2">av antibiotika skulle få svårt att konkurrera. Detta är dock inte helt säkert eftersom bakterierna kan anpassa sig så att resistensen inte lägre blir en belastning. Vidare skall överföring av genpaket med resistens mot flera olika medel beaktas vilket medför att selektion för en faktor kan vidmakthålla närvaron av en annan.</P> <P class="p275 ft2">Användningen av antibiotika inom en viss population, t.ex. inom en sjukhusmiljö eller i en djurbesättning utgör den viktigaste faktorn för uppförökning av resistens i just den populationen. Olika populationer är dock inte isolerade från varandra. Om en resistensgen sprids från bakterier i en djurpopulation till bakterier hos människor som finns i en miljö där mycket antibiotika används, t.ex. sjukhusmiljö, kan en avsevärd uppförökning ske. Då kan djurpopulationen sägas ha utgjort en reservoar för den humana populationen.</P> <P class="p276 ft3">Bakterier i normalfloran och bakterier i miljön kan vara reservoarer för resistensgener.</P> <P class="p277 ft3">I närvaro av antimikrobiella medel kommer bakterier som är resistenta mot medlet att ha en fördel.</P> <P class="p247 ft3">Effekten av selektionstryck på bakteriepopulationer är beroende av dos, exponeringstid samt på storleken av den population som exponeras.</P> <P class="p278 ft3">Om icke resistenta bakterier finns i omgivningen kan dessa ersätta resistenta bakterier när selektionstrycket försvunnit.</P> <P class="p279 ft3">Anpassning av resistenta bakterier kan göra att de kvarstår efter det att selektionstrycket försvinner.</P> <P class="p280 ft2">Faktorer som påverkar användningen av antibakteriella medel och/eller spridning av infektionsagens påverkar utvecklingen av resistens.</P> <P class="p260 ft3">Djur kan vara resistensgenreservoar för människa och vice versa.</P> <P class="p254 ft21"><SPAN class="ft19">4.7</SPAN><SPAN class="ft20">Effekter av en ökad resistens</SPAN></P> <P class="p281 ft2">Närvaro av resistensgener hos människor eller djur är i sig självt inget problem. Problemet uppstår när bakterier med resistensgener förorsakar sjukdom som motstår antibiotikabehandling.</P> <P class="p282 ft3">För substanser som till djur används både som AFT och som läkemedel är konsekvenserna av resistens för djuren uppenbara.</P> <P class="p283 ft2">Inom humanmedicinen används en del substanser som liknar, eller är identiska, med de substanser som används som AFT. En ökning av resistens mot dessa substanser kan leda till uteblivet resultat vid behandling och så småningom till en reducering av den tillgängliga arsenalen av effektiva</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313343x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft2">läkemedel. Vidare har en del substansgrupper som används som AFT blivit intressanta för vidareutveckling av läkemedel för humant bruk. Det kan förväntas att sådana läkemedel får en kortare effektiv livslängd inom sjukvården på grund av den resistens och den resistensspridning, som uppkommit vid deras bruk som AFT.</P> <P class="p285 ft3">Resistens blir ett problem när bakterier som förorsakar sjukdom motstår antibiotikabehandling.</P> <P class="p262 ft3">En del AFT används också för terapi på djur och människor.</P> <P class="p286 ft2">En del <NOBR>AFT-substansklasser</NOBR> har blivit intressanta för utveckling av nya antibiotika.</P> <P class="p260 ft3">Ökad resistens mot AFT kan så småningom förorsaka kliniska problem.</P> <P class="p254 ft21"><SPAN class="ft19">4.8</SPAN><SPAN class="ft20">Andra effekter på mikrofloran</SPAN></P> <P class="p255 ft2">Djur och människor har en normal tarmflora som är oskadlig och till och med kan ha en skyddande effekt. Tarmfloran skyddar individen mot kolonisering med sjukdomsframkallande tarmbakterier. Störningar i den normala floran kan bana väg för sjukdomsframkallande bakterier. Bruk av AFT kan påverka den normala tarmfloran så att dess skyddande effekt reduceras. Många sjukdomsframkallande tarmbakterier är av zoonotisk karaktär d.v.s. de kan förorsaka sjukdom hos både djur och människa.</P> <P class="p287 ft2">Den i detta sammanhang mest välkända tarmpatogenen är salmonella. Flera studier har gjorts för att belysa inflytandet av AFT på salmonellakolonisering. Studierna är ofta motsägelsefulla. Flera studier har brister i studiedesign och de slutsatser som dras är diskutabla. En del författare hävdar att AFT ökar salmonellakolonisering och salmonellautsöndring medan andra hävdar att så inte är fallet. Ett gemensamt drag för de flesta studierna är att det antal djur som ingår är för lågt för hållbara statistiska beräkningar.</P> <P class="p288 ft2">Teoretiskt kan <NOBR>AFT-bruk</NOBR> medföra att en mindre mängd salmonellabakterier räcker för att kolonisera djur, att djur som är salmonellakoloniserade utsöndrar fler bakterier och att koloniserade djur förblir så under längre tid.</P> <P class="p289 ft2">Sammantaget eller var för sig leder detta till ökad risk för salmonellakontamination av animala livsmedel.</P> <P class="p290 ft16">För att korrekt kunna värdera riskerna måste infektionsdosen noggrant bestämmas genom att etablera ett <NOBR>dos/svar-förhållande.</NOBR> De infektionsdoser som har använts är ofta så höga att sjukdom framkallas hos alla djur inklusive kontrollgruppen. Detta gör det svårt att bestämma skillnader i mottaglighet för infektionen. En enda studie berör <NOBR>dos/svar-experiment.</NOBR> Denna visar att ökande dos av ett AFT, avoparcin, ökar utsöndringen av salmonella. En</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313344x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">annan studie visar att den mängd <NOBR>salmonella-bakterier</NOBR> som behövs för att djuren skall bli smittade sänks av avoparcin. Genom detta kan fler djur bli sjuka.</P> <P class="p264 ft2">Förutom salmonella finns flera andra sjukdomsframkallande bakterier i tarmen ex. kampylobacter, yersinia, och enterohemorragisk E. coli (EHEC). Man vet mycket lite om hur AFT påverkar kolonisering och utsöndring av dessa bakterier. Ökad resistens hos dessa bakterier kan dessutom medföra framtida behandlingsproblem och ökade behandlingskostnader.</P> <P class="p292 ft2">AFT förorsakar förändringar i den normala tarmfloran vilket kan leda till ökad kolonisering med sjukdomsframkallande tarmbakterier.</P> <P class="p260 ft3">AFT kan påverka koloniseringen med salmonella.</P> <P class="p293 ft3">Kunskaperna om AFT och kolonisering med andra patogener än salmonella är bristfälliga.</P> <P class="p294 ft3">Publicerade studier berör sällan betydelsen av AFT för kontaminering av animala livsmedel med zoonotiska tarmbakterier.</P> <P class="p262 ft3">Det finns ett stort behov av fler, välstrukturerade, studier</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">4.9</SPAN><SPAN class="ft20">Sammanfattande kommentar</SPAN></P> <P class="p293 ft2">Användandet av AFT ger upphov till resistensutveckling mot AFT och närbesläktade substanser. Resistens mot AFT kan överföras mellan olika bakterier och mellan olika värddjur, inklusive människan. Användandet av AFT ökar poolen av resistensgener. Den relativa betydelsen av detta för ökad resistens hos sjukdomsframkallande bakterier hos djur och människa kan inte med säkerhet fastställas. Flera av de susbstansgrupper som enskilda AFT tillhör, är idag potentiella kandidater som nya läkemedel.</P> <P class="p295 ft2">Den möjliga betydelsen av <NOBR>AFT-bruk</NOBR> för förekomsten av livsmedelsburna sjukdomsframkallande organismer är dåligt undersökt. Vad gäller salmonella antas effekterna av <NOBR>AFT-bruk</NOBR> vara mer betydelsefulla i områden där förekomsten av salmonella är låg eller där kontrollprogram pågår. För andra tarmpatogener saknas information.</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft5">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11">5 Toxikologiska aspekter</P> <P class="p100 ft21"><SPAN class="ft19">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">Introduktion</SPAN></P> <P class="p106 ft2">För läkemedel som tillförs djur fastställs karenstider. Karenstid är den föreskrivna tid som skall förflyta från det man slutat ge djuret läkemedel tills dess att djuret (kött) eller dess produkter (mjölk/ägg) kan utnyttjas för konsumtion. Karenstiden baseras på fastställda värden för högsta tillåtna retskoncentration sk <NOBR>MRL-värden</NOBR> (Maximum Residue Limits). För att kunna göra dessa värderingar fordras kännedom om läkemedlets och dess nedbrytningsprodukters toxicitet och farmakokinetik hos aktuella djurslag samt tillgång till analysmetodik med stor mätkänslighet för att bestämma restkoncentrationer.</P> <P class="p296 ft2">Samma information som krävs för läkemedel erfordras för att värdera risker avseende restsubstanser för AFT. En väsentlig skillnad mellan AFT och antibakteriella medel för terapi är att de förra ges under långa tidsperioder. Därför måste frågor avseende ackumulering i djuret noggrant värderas. Egenskaper som gör att ett medel som ges i mycket låga mängder kan utgöra fara för människor är carcinogenicitet, mutagenicitet, teratogenicitet och förmåga att framkalla allergiska reaktioner.</P> <P class="p5 ft16">Många AFT absorberas dåligt från tarmkanalen. Andra, som tylosin, spiramycin, olaquindox och carbadox absorberas i varierande grad efter tillförsel via foder. Trots detta har de flesta AFT inte någon föreskriven karenstid utan en maximal ålder upp till vilken det är tillåtet att de tillförs djuret. Detta innebär att en del djur, främst slaktkyckling och slaktsvin, kan ha utfodrats med antimikrobiella fodertillsatser ända fram till slakten.</P> <P class="p297 ft3">Toxikologiska aspekter vad avser koccidiostatika diskuteras i kapitel 7.</P> <P class="p298 ft24"><SPAN class="ft19">5.2</SPAN><SPAN class="ft23">Toxicitet för de djurslag antibakteriella fodertillsatser är avsedda för</SPAN></P> <P class="p299 ft2">Med få undantag förorsakar korrekt användning av AFT toxiska reaktioner hos de djurslag de är avsedda för.</P> <P class="p86 ft2">Två substanser carbadox och olaquindox, kan ge binjurebarkskador hos svin som fått substanserna i tillväxtbefrämjande dos. Denna effekt är mer påtaglig för carbadox än för olaquindox.</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313346x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p300 ft3">Korrekt användning av de flesta AFT förväntas inte förorsaka toxiska reaktioner hos de djurslag de är avsedda för.</P> <P class="p293 ft16">Olaquindox och speciellt carbadox ger binjurebarkskador hos svin som fått substanserna i tillväxtbefrämjande dos. Detta är ett hot mot djurens välbefinnande.</P> <P class="p301 ft21"><SPAN class="ft19">5.3</SPAN><SPAN class="ft20">Toxicitet för övriga djurslag</SPAN></P> <P class="p246 ft2">Antimikrobiella fodertillsatser kan förosaka toxiska reaktioner när de ges till fel djurslag. Sådana situationer kan uppkomma när man ex. förväxlar eller kontaminerar foder vid foderfabriken. Andra rapporterade tillfällen är användandet av hönsgödsel som fodermedel.</P> <P class="p302 ft2">Oavsiktlig utfodring av kor med låga doser tylosin kan ge magtarmstörningar och nedsatt mjölkproduktion.</P> <P class="p303 ft2">Nyttjandet av AFT ställer krav både på djuruppfödaren och på foderfabrikanten, för att förhindra tillförsel av AFT till andra djurslag än de är avsedda för.</P> <P class="p292 ft3">Oavsiktlig tillförsel av AFT kan förorsaka toxiska reaktioner. Användandet av AFT ställer därför krav på hanteringen så att detta undviks.</P> <P class="p304 ft21"><SPAN class="ft19">5.4</SPAN><SPAN class="ft20">Restsubstanser och bieffekter hos människa</SPAN></P> <P class="p305 ft2">Om restsubstanser förekommer i kött, lever eller njurar hos slaktdjur leder detta till oavsiktligt intag av dessa hos människa. Koncentrationen av eventuella rester av AFT i livsmedel bedöms dock i flertalet fall vara så låg att de inte bör kunna förorsaka uppenbara toxiska effekter. De doser som används för fodertillsatser är jämförelsevis låga. Substanserna absorberas i varierande grad, men några tas inte alls upp från tarmen och bör därför inte kunna ge upphov till några restsubstanser i kött. Substanser som kan ge upphov till allergiska reaktioner, eller har genotoxiska egenskaper kan vara skadliga även i låga koncentrationer. Olaquindox och carbadox kan ha genotoxiska effekter. Spår av sådana substanser bör överhuvud taget inte förekomma i djurprodukter avsedda för human konsumtion.</P> <P class="p306 ft2">Människor exponeras även för AFT när de framställs, när de blandas i foder och när fodret ges till djur. Allergiska reaktioner har rapporterats efter yrkesmässig exponering för substanserna tylosin, spiramycin, bacitracin och olaquindox. Speciellt allergiska reaktioner mot makrolider och olaquindox är inte ovanliga hos ex. djuruppfödare. Sådan exponering kan också långsiktigt ge upphov till toxiska effekter. Riskerna med kontinuerlig långtids- och lågdosexponering för genotoxiska ämnen behöver utredas bättre. Sådana</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313347x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p307 ft2">effekter förväntas inte upptäckas hos djur p.g.a. av deras relativt korta levnadstid.</P> <P class="p308 ft16">För antibakteriella läkemedel behandlas restsubstansproblematiken av ”Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives,” JECFA. För de antibakteriella medel som uteslutande används som fodertillsatser finns inte motsvarande organ och regelverk. Mycket lite information är tillgänglig avseende farmakokinetik och restsubstanser för dessa fodertillsatser. Detta förhållande underlättar inte en bedömning av eventuella restsubstansproblem.</P> <P class="p309 ft2">Restkoncentrationer av AFT i livsmedel bedöms som så låga att de inte bör kunna förorsaka uppenbara toxiska effekter.</P> <P class="p310 ft2">Olaquindox och carbadox är potentiellt genotoxiska. Sådana substanser bör normalt inte användas till livsmedelsproducerande djur.</P> <P class="p260 ft3">Allergiska reaktioner har rapporterats efter exponering för flera AFT.</P> <P class="p311 ft3">Riskerna för allergi och genotoxiska effekter vid yrkesmässig exponering bör utredas bättre</P> <P class="p304 ft21"><SPAN class="ft19">5.5</SPAN><SPAN class="ft20">Läkemedelsinteraktion</SPAN></P> <P class="p236 ft2">Interaktion mellan jonoforer och vissa andra läkemedel finns beskriven och kan resultera i intoxikation, sämre eller uteblivet behandlingsresultat och oväntade sidoeffekter (se kapitel 7). I övrigt är inga eller få interaktioner beskrivna.</P> <P class="p312 ft3">Information om interaktioner mellan AFT och andra medel är begränsad.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">5.6</SPAN><SPAN class="ft20">Sammanfattande kommentar</SPAN></P> <P class="p313 ft2">AFT utgör främst ett potentiellt arbetsmiljöproblem. De faror som är aktuella är framkallande av allergi, och för kinoxaliner, genotoxicitet. Riskerna för allergi och toxiska effekter gäller speciellt för de människor som yrkemässigt hanterar AFT i sitt dagliga arbete.</P> <P class="p314 ft3">Kinoxaliner som AFT förorsakar dessutom binjurebarkskador hos svin. Detta är ett hot mot djurens välbefinnande.</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11">6 Miljöaspekter</P> <P class="p100 ft21"><SPAN class="ft19">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Introduktion</SPAN></P> <P class="p115 ft2">Flera faktorer är av intresse för att bedöma miljöbelastningen av antibakteriella fodertillsatser (AFT). Sådana viktiga faktorer är mängden AFT som når och deponeras i miljön. Effekter som måste beaktas är: effekter på jordmikroorganismer, maskar, alger och akvatiska organismer. Säkerheten för den vilda faunan måste också beaktas.</P> <P class="p68 ft2">Eftersom de flesta AFT ej tas upp i djuret kommer i stort sett den mängd som ges att avgå med avföringen. Miljöbelastningen kommer således att vara relaterad till antalet djur som erhåller fodertillsatser, tiden som de utfodras med sådana tillsatser, hur fodertillsatsen metaboliseras, hur den utsöndras och vilka metoder som används för att deponera den gödsel som innehåller AFT.</P> <P class="p315 ft2">Enligt direktiv 70/524/EEG och anvisningarna i 94/40/EG skall utsöndringsstudier och en därmed sammanhängande miljöbedömning göras för alla AFT. Utöver de miljökrav som ställs för godkännande av fodertillsats bör en generell miljöbedömning göras. En sådan bedömning bör också inkludera sekundära effekter och värderingar av hela produktionssystem. Så har exempelvis avfall från själva tillverkningen av AFT ett högt kväveinnehåll och kan också innehålla skadliga ämnen. Det är viktigt att miljöbedömningar görs långsiktigt.</P> <P class="p316 ft40"><SPAN class="ft19">6.2</SPAN><SPAN class="ft39">Exponering av miljön för antibakteriella fodertillsatser</SPAN></P> <P class="p317 ft2">De flesta antibiotika som används som AFT kommer ursprungligen från jordbakterier. Det är således att förvänta att de bryts ned i jord. Från de studier som publicerats över AFTs nedbrytning i jord kan konstateras att de flesta undersökta substanserna har en halveringstid på <NOBR>2-3</NOBR> veckor vid 20°C. Lägre temperatur ger i allmänhet längre nedbrytningstider. Både ljus och temperatur påverkar nedbrytningen vilket försvårar generalisering av resultat. Vad beträffar kinoxaliner, som är syntetiska substanser, har ingen infor-</P> <P class="p318 ft3">mation avseende deras nedbrytning hittats.</P> <P class="p319 ft3">Publicerade större standardiserade studier saknas inom området.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313350x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p320 ft3">De flesta AFT har halveringstider i jord på cirka <NOBR>2-3</NOBR> veckor vid 20 grader.</P> <P class="p321 ft2">Uppgifter om halveringstider för syntetiska AFT (kinoxaliner) har ej påträffats.</P> <P class="p322 ft3">På grund av de mycket komplexa mikrobiella förhållandena som råder i jord är det svårt att förutsäga substansernas vidare öden.</P> <P class="p304 ft21"><SPAN class="ft19">6.3</SPAN><SPAN class="ft20">Miljöeffekter av antibakteriella fodertillsatser</SPAN></P> <P class="p305 ft2">De flesta ekosystem karakteriseras av komplexa mikrobiella interaktioner. Jord är att heterogent system med blandad mikroflora och påtagliga lokala variationer. Mikrofloran är nödvändig för växtnäring, stimulerad växtutveckling, kontroll av växtpatogener och god jordstruktur. Störningar i dessa system kan få allvarliga konsekvenser.</P> <P class="p323 ft2">AFT påverkar mikrofloran i miljön. Spillvatten från djurhållningen kan behandlas med mikrobiella processer vilka sannolikt kan störas av låga mängder AFT. Gödsel och biologiskt avfall kan genomgå anaeroba mikrobiella processer i samband med biogasutvinning. Ämnen med effekt mot anaeroba bakterier skulle kunna störa detta förlopp. Moderna biogasanläggningar bygger på en strikt styrd process. Med tanke på den forskning och de resurser som läggs ned på utveckling av sådana anläggningar är det viktigt att noga utreda huruvida AFT i gödsel skulle påverka effektiviteten. Visserligen kan de flesta rubbningar av mikrofloran förväntas vara övergående, men de bör ändå noga beaktas.</P> <P class="p324 ft2">Antibakteriella fodertillsatser förbättrar tillväxt och foderutnyttjande med åtföljande reduktion av näringsämnesförluster via djurspillning. Detta förhållande gäller generellt för alla fodertillsatser som förbättrar näringsupptaget, ex. enzymer och probiotika. Fodrets kväveinnehåll påverkar mängden kväve som utsöndras med avföring och urin. En gris med en foderstat som innehåller 14% protein kommer inte att utsöndra mer kväve än en gris på en foderstat som innehåller 18% protein plus AFT. Om proteingivan sänks och kombineras med essentiella aminosyror kan minskningen av kväveutsöndringen bli större än den som erhålles med AFT.</P> <P class="p325 ft2">I detta sammanhang är det väl värt att notera att oorganiska gödselmedel innehåller stora mängder kväve. Utvecklandet av bättre metoder för att ta tillvara kväveinnehållet i gödsel kan reducera behovet av oorganisk kvävegödsel och bidra till en total reduktion av kvävebelastningen.</P> <P class="p326 ft2">Det är likaledes värt att notera att i svenska foderstater för svin och slaktkyckling, under <NOBR>1980-talet</NOBR> och efter förbudet av AFT, har proteininnehållet reducerats. Detta har i första hand skett för att minimera tarmstörningar men också för att reducera miljöbelastningen. Detta har varit möjligt genom att flera aminosyror är tillgängliga i kristallinisk form till acceptabla priser.</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313351x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft16">Ej nedbrutna AFT i gödsel och avfallsvatten påverkar den mikrobiella aktiviteten i miljön. Denna påverkan förväntas vara övergående men bör beaktas.</P> <P class="p328 ft2">Användandet av AFT reducerar i allmänhet näringsämnesförluster med djurspillning. Detta gäller inte enbart för AFT utan generellt för utfodringsstrategier som förbättrar näringsupptaget.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">6.4</SPAN><SPAN class="ft20">Reistensgener och miljö</SPAN></P> <P class="p329 ft2">Gödsel från djur som erhåller AFT innehåller inte bara bakterier som bär på gener som kodar för resistens mot substansen utan också själva substansen. Kombinationen av AFT som utövar selektionstryck och bakterier som med olika resistensmekanismer försöker överleva kommer att hamna i miljön.</P> <P class="p330 ft2">För att utöva en effekt på miljöpoolen av resistensgener måste bakterier som bär på reistensgener ha en viss överlevnad i miljön. Bakterier i jordytan försvinner sannolikt snabbt under inverkan av ultraviolett strålning från solen. I djupare jordlager är dock överlevnaden väsentligen bättre.</P> <P class="p331 ft2">Resistensgener hos djurbakterier kan överföras till jord- och vattenbakterier.</P> <P class="p332 ft16">Samtidig överföring av både resistens- och virulensgener sker inte bara i bakterier hos djur och människor utan även hos växtbakterier. Från ett teoretiskt perspektiv är det inte uteslutet att ett selektionstryck för resistensgener, via antibakteriella substanser som släpps ut i miljön, skulle kunna öka virulensen hos växtpatogener. Ingen information finns dock om huruvida detta är möjligt</P> <P class="p333 ft3">Resistensgener kan överföras i miljön.</P> <P class="p334 ft3">Spridning av resistensgener i miljön ökar risken att de kan nå djur och människor via grödor och vilda djur.</P> <P class="p313 ft2">Samtidig överföring av resistens- och virulensgener kan teoretiskt öka virulensen hos ofarliga bakterier. Möjligheterna till detta bör närmare undersökas.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">6.5</SPAN><SPAN class="ft20">Sammanfattande kommentar</SPAN></P> <P class="p236 ft2">Tillgänglig information antyder att <NOBR>icke-syntetiska</NOBR> AFT bryts ned av jordbakterier. Därmed torde dessa inte utgöra något större hot mot flora och fauna i jord och vatten. För syntetiska AFT saknas uppgift om öde i miljön. Förekomst av AFT i jord kan förorsaka övergående rubbningar i mikrofloran. Mer information behövs om eventuella effekter på biogasutvinnning.</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft2">Närvaro i miljön av gener som kodar för resistens mot AFT är inte primärt ett miljöproblem. Dock kommer sådana gener att bidra till en utökad reservoar av resistensgener i miljön.</P> <P class="p336 ft2">Korrekta riskbedömningar vad avser miljöeffekter av AFT försvåras av att större delen av informationen tagits fram av de företag som sökt godkännande för substansen i fråga och att dessa data behandlas konfidentiellt av tillverkaren och den tillståndsgivande myndigheten. Det skulle vara av betydande allmänintresse och skulle stärka tilltron till beslut om godkännande om denna information var allmänt tillgänglig under sådana former att rättmätiga kommersiella intressen skyddades.</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft5">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11">7 Koccidiostatika</P> <P class="p100 ft21"><SPAN class="ft19">7.1</SPAN><SPAN class="ft63">Introduktion</SPAN></P> <P class="p101 ft2">Koccidier är encelliga parasiter som kan orsaka tarminflammation hos fjäderfän och många andra djur. Sjukdomen kallas koccidios. Utan förebyggande åtgärder kan koccidios hos fjäderfän ge upphov till betydande lidande för djuren i form av sjuklighet och ibland hög dödlighet. Koccidios kan också medföra stora ekonomiska förluster för fjäderfäuppfödarna. I de stora, moderna fjäderfäuppfödningarna med hög djurtäthet förökas parasiterna snabbt och fåglarna drabbas lätt av sjukdomen. Sedan drygt femtio år har koccidiostatika, det vill säga ämnen som kan döda eller hämma koccidier, givits i förebyggande syfte till fjäderfän. Än idag används koccidiostatika i fodret i den moderna fjäderfäproduktionen.</P> <P class="p42 ft12">Parasiten och sjukdomen</P> <P class="p176 ft2">Koccidios orsakas av encelliga parasiter som lever och förökar sig i värddjurets tarmslemhinna. Många olika koccidiearter kan infektera fjäderfän. Koccidier är artspecifika och deras sjukdomsframkallande förmåga varierar. Det smittsamma parasitstadiet är den mikroskopiska så kallade oocystan som utsöndras med avföringen från infekterade fåglar. Smittan är oral. Graden av sjukdom beror på koccidieart, värddjurets motståndskraft och antalet infektiva oocystor som fåglarna får i sig.</P> <P class="p337 ft2">Unga fåglar är mer mottagliga för sjukdomen eftersom den passiva immuniteten som överförs via ägget inte medför tillräcklig motståndskraft. Immunitet utvecklas bäst genom upprepad exponering med litet antal parasiter. Immunitet mot en koccidieart medför inte immunitet mot andra arter.</P> <P class="p338 ft2">Koccidios är främst ett problem inom slaktkycklinguppfödningen där man har en hög beläggningsgrad. På grund av de stora ekonomiska förluster som är förknippade med koccidios ges i princip alla slaktkycklingar koccidiostatika i fodret för att förhindra utbrott av sjukdomen. Fåglar i besättningar med låg beläggningsgrad är ofta också infekterade men utsätts för ett mindre smittryck och har därigenom större möjlighet att bygga upp immunitet.</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313354x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p339 ft12">Prevention och kemoprofylax</P> <P class="p340 ft2">I de flesta länder inklusive Sverige används koccisidostatika regelmässigt i fodret till slaktkyckling. Av tabell 2.III framgår de koccidiostatika som är godkända för användning inom EU. Av dessa är två även godkända som fodertillsats i tillväxtbefrämjande syfte till nötkreatur respektive svin. I Sverige är koccidiostatika registrerade som läkemedel för veterinärmedicinskt bruk till fjäderfä. Detta innebär att de först efter veterinär förskrivning kan blandas i foder.</P> <P class="p341 ft2">I Sverige utförs regelbundet undersökningar för att kontrollera att de koccodiostatika som tillsätts fodret till kycklingarna är effektiva. Resultaten från dessa undersökningar utgör grunden för beslut om eventuella byten av koccidiostatika. Dessutom står alla slaktkycklingflockar i Sverige under veterinär övervakning som en del kontrollprogrammet mot salmonella.</P> <P class="p342 ft2">Koccidios är en parasitsjukdom förorsakad av koccidier som speciellt inom slaktkycklinguppfödningen förorsakar stora förluster.</P> <P class="p343 ft2">Koccidioststika används regelmässigt i slaktkycklingfoder för att kontrollera koccidios.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">7.2</SPAN><SPAN class="ft20">Mikrobiologiska aspekter</SPAN></P> <P class="p344 ft2">Moderna koccidiostatika, så kallade jonoforantbiotika eller jonoforer, utövar sin effekt mot koccidier genom att rubba jontransporten över cellmembran. Verkningsmekanismen hos andra typer av koccidiostatika varierar. Resistens hos koccidier finns beskriven mot alla förekommande koccidiostatika. Man vet dock ytterst lite om de bakomliggande mekanismerna.</P> <P class="p345 ft18">De flesta jonoforer är verksamma mot både aeroba och anaeroba grampositiva bakterier. De undertrycker bland annat tillväxten av <SPAN class="ft17">#LOSTRIDIUM PERFRINGENS </SPAN>som är den bakterie som förorsakar nekrotiserande enterit hos</P> <P class="p346 ft3">slaktkyckling.</P> <P class="p312 ft3">De flesta jonoforer är aktiva mot grampositiva bakterier.</P> <P class="p347 ft3">Flera jonoforer undertrycker tillväxten av <SPAN class="ft43">#LOSTRIDIUM PERFRINGENS </SPAN>som förorsakar nekrotiserande enterit hos slaktkyckling.</P> <P class="p254 ft21"><SPAN class="ft19">7.3</SPAN><SPAN class="ft20">Toxikologiska aspekter</SPAN></P> <P class="p321 ft2">Koccidiostatika anses vara relativt fria från biverkningar förutsatt att de doseras korrekt och används till rätt djurslag. Jonoforer och en del andra typer av koccidiostatika har dock snäva säkerhetsmarginaler och förgiftningar vid överdosering hos fjäderfän finns rapporterade. Dessutom har intoxika-</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313355x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft2">tion ägt rum hos andra djurslag, till exempel nötkreatur, får, gris, häst, hund och katt, som av olika anledningar felaktigt givits koccidiostatika. Hästar är särskilt känsliga för jonoforer och stor aktsamhet måste iakttagas vid foderframställning så att hästfoder inte kontamineras. Katter tycks också vara mycket känsliga. Toxisk påverkan omfattar främst skelett- och hjärtmuskulatur. En del jonoforer samverkar med andra läkemedel, till exempel vissa antibiotika och kemoterapeutika, vilket kan öka förgiftningsrisken.</P> <P class="p349 ft2">På grund av jonoforernas experimentellt påvisade effekter på hjärtverksamheten hos flera djurslag vid låg dosering, har det spekulerats huruvida restkoncentrationer av sådana substanser i livsmedel skulle kunna påverka människors hälsa. Några rapporter som påvisar jonoforintoxikation efter kycklinkonsumtion hos människa har dock inte påträffats.</P> <P class="p350 ft2">Alla koccidiostatika har åsatta karenstider. Om dessa efterlevs bör inga restsubstanser förekomma i kött. Några koccidiostatika har enligt det svenska regelverket kortare karenstider än vad som är föreskrivet inom EU. Det är önskvärt att de svenska karenstiderna harmoniseras med de som används inom EU.</P> <P class="p257 ft2">Både koccidiostatika av jonofor och <NOBR>icke-jonofor</NOBR> typ kan förorsaka hud- och slemhinneirritation och allergisk reaktion hos människor som arbetar med inblandning av koccidiostatika i foder.</P> <P class="p351 ft2">En del <NOBR>icke-jonofora</NOBR> koccidiostatika kan ha toxiska effekter på fjäderfän och andra djur. Ett exempel är halofuginon som reducerar hudens hållfasthet hos kyckling vilket kan resultera i hudsår under fåglarnas liv och i samband med slakten. Halofuginon är dessutom toxiskt för fisk.</P> <P class="p312 ft3">Jonoforer har snäva toxikologiska säkerhetsmarginaler.</P> <P class="p260 ft3">Jonoforer kan vara mycket toxiska om de tillförs andra djurslag än fjäderfä.</P> <P class="p352 ft2">En del jonoforer samverkar med andra läkemedel vilket kan öka den toxikologiska risken.</P> <P class="p353 ft3">Jonoforer och en del icke jonoforer kan ge slemhinneirritation och allergisk reaktion hos människor.</P> <P class="p304 ft21"><SPAN class="ft19">7.4</SPAN><SPAN class="ft20">Miljöaspekter</SPAN></P> <P class="p236 ft16">Eftersom koccidiostatika avgår med avföringen kommer fjäderfägödsel att innehålla substanserna och deras nedbrytningsprodukter. Dessa kommer, när fjäderfäträcken används som gödningsmedel, att tillföras jord och vatten. Mycket lite är känt om hur koccidiostatika och deras nedbrytningsprodukter påverkar till exempel jordmikrober, insekter, maskar, vattenlevande organismer och växtlighet.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313356x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p354 ft2">Tillgängliga data indikerar att jonoforer bryts ned i aerob miljö, det vill säga i närvaro av syre. I anaeroba system, såsom biogasanläggningar, har det visat sig att jonoforen monesin påverkar biogasutbytet negativt. Flera studier beskriver också att monensin påverkar äppelpollen negativt.</P> <P class="p326 ft2">I försök med <NOBR>icke-jonoforen</NOBR> amprolium har det visat sig att substansen absorberades i det övre jordlagret där den därefter kunde återfinnas upp till 80 dagar efter deponeringen. Ingen effekt kunde dock påvisas på vare sig respirationen eller mikrofloran i jorden.</P> <P class="p355 ft2">Eftersom en del koccidiostatika och deras nedbrytningsprodukter löses och transporteras i vatten är det viktigt att utröna deras effekter i den akvatiska miljön, detta speciellt med tanke på den toxiska effekt som exempelvis låga doser av halofuginon har på fisk.</P> <P class="p312 ft3">Koccidiostatika och deras metaboliter utsöndras med avföringen.</P> <P class="p268 ft3">Jonoforer är nedbrytningsbara i aeroba miljöer.</P> <P class="p356 ft2">Jonoforen monesin påverkar effektiviteten i anaeroba behandlingssystem negativt ex. biogasutvinnig.</P> <P class="p225 ft21"><SPAN class="ft19">7.5</SPAN><SPAN class="ft20">Alternativ till koccidiostatika</SPAN></P> <P class="p293 ft2">På grund av att koccidierna snabbt utvecklar resistens mot koccidiostatika minskar behandlingseffekten. Utvecklingen av nya koccidiostatika är kostnadskrävande. Det finns en allmän och ökande kritik mot kemiska tillsatser i djurhållningen. Dessutom kan <NOBR>koccidiostatika-användningen</NOBR> medföra potentiella faror för arbetare i fodermedelsindustrin. Därför finns idag ett ökat intresse för att utveckla icke kemiskt baserade sätt att förebygga koccidios. Sådana möjligheter är främst förbättrad hygien i djurstallarna, genetiska förändringar av djuren och fortsatt utveckling av immunologiska metoder, till exempel vaccinering.</P> <P class="p357 ft12">Hygienförbättringar</P> <P class="p347 ft2">Ett av huvudskälen för att hålla fjäderfä på nätgolv eller i burar är att separera fåglarna från koccidieinnehållande avföring och därmed förhindra smittspridning. God hygien och bra desinfektionsmedel reducerar antalet koccidier men eliminerar sannolikt inte helt risken för sjukdomen.</P> <P class="p358 ft12">Genetisk resistens mot koccidier</P> <P class="p224 ft3">Exponering för koccidier ger upphov till immunitet mot parasiten. Graden av immunsvar beror på flera faktorer hos såväl parasiten som värddjuret. Ålder</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313357x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft2">och värddjurets genetiska egenskaper är av betydelse. Det finns således en genetiskt kopplad resistens hos djuret. I dagsläget fokuseras det genetiska arbetet på att höja tillväxten hos slaktkycklingarna respektive äggproduktionen hos värphönsen istället för att försöka utveckla genetiskt betingad motståndskraft mot koccidier och andra infektionsämnen. Det framtida avelsarbetet bör mer inriktas mot att få fram fjäderfä med ökad motståndskraft mot sjukdomar.</P> <P class="p359 ft12">Immunologisk kontroll</P> <P class="p360 ft2">Under senare år har levande vacciner mot koccidier blivit tillgängliga. De används dock inte inom slaktkycklinguppfödningen utan företrädesvis till avelsdjur. De svenska erfarenheterna är goda. Den stora nackdelen är vaccinernas pris vilket begränsar deras användning inom främst slaktkycklingproduktionen.</P> <P class="p269 ft2">Vid försök har det visat sig att slaktkycklingar som vaccinerats mot koccidios växer sämre än slaktkycklingar som föds upp med koccidiostatika och/eller lågdosantibiotika i fodret. Slaktkycklingar som vaccinerats mot</P> <P class="p361 ft65">koccidios och inte får koccidiostatika och/eller lågdosantibiotika har även högre antal av bakterien <SPAN class="ft64">#LOSTRIDIUM PERFRINGENS </SPAN>i tarmen, vilket troligen är orsaken till den sämre tillväxten. Ökad mängd av <SPAN class="ft64"># PERFRINGENS </SPAN>ökar risken</P> <P class="p362 ft2">för utbrott av nekrotiserande enterit. Mer forskning som inriktas på utveckling av nya vaccinationsstrategier som beaktar både koccidios och nekrotiserande enterit är nödvändig.</P> <P class="p268 ft3">I ett långsiktigt hållbart perspektiv är kemisk kontroll av koccidios tveksam.</P> <P class="p268 ft3">Förbättringar på hygiensidan kan reducera koccidiosförekomsten.</P> <P class="p363 ft2">Den nuvarande starka fokuseringen på produktionsegenskaper i avelsarbetet bör ersättas med avel för sjukdomsresistens.</P> <P class="p364 ft2">Mer forskning och utveckling behövs för att få fram vacciner mot koccidios och nekrotiserande enterit.</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313358x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p232 ft21"><SPAN class="ft19">7.6</SPAN><SPAN class="ft20">Nitroimidazoler (Addendum)</SPAN></P> <P class="p280 ft2">Histomoniasis är en sjukdom som förorsakas av en encellig parasit och som drabbar hönsfåglar. Kalkon är mest mottaglig för sjukdomen.</P> <P class="p365 ft2">I flera länder används förebyggande kemoterapi för att förhindra utbrott hos kalkon. I svensk kalkonuppfödning har histomoniasis inte varit ett problem under den sista tioårsperioden och förebyggande kemoterapi används ej.</P> <P class="p366 ft2">De medel som används för terapi är ur gruppen <NOBR>5-nitroimidazoler.</NOBR> Nitroimidazoler absorberas väl efter oral tillförsel till enkelmagade djur.</P> <P class="p367 ft2">De finns dokumenterade genotoxiska och carcinogena effekter av <NOBR>5-nitroimidazoler.</NOBR> Dessa har bedömts så allvarliga att de ej får användas som läkemedel för djur inom EU. De är dock fortfarande tillåtna som tillsats i foder. Beaktande de genotoxiska och carcinogena effekterna av <NOBR>5-nitroimidazoler</NOBR> samt att de på grund av detta är förbjudna som läkemedel ter sig deras användande som fodertillsats högst märklig. Det är utredningens uppfattning att <NOBR>5-nitroimidazoler</NOBR> bör förbjudas som fodertillsats.</P> <P class="p368 ft3"><NOBR>5-nitroimidazoler</NOBR> används för preventiv kemoterapi av protozosjukdomen histomonisasis som främst drabbar kalkon.</P> <P class="p278 ft2"><NOBR>5-nitroimidazoler</NOBR> har dokumenterad genotoxisk och carcinogen effekt och är på grund härav förbjudna som läkemedel men är märkligt nog tillåtna som fodertillsatser.</P> <P class="p260 ft3"><NOBR>5-nitroimidazoler</NOBR> bör förbjudas som fodertillsatser.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313359x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft5">59</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft67"><SPAN class="ft11">8</SPAN><SPAN class="ft66">Bedömningar av användandet av antimikrobiella fodertillsatser</SPAN></P> <P class="p370 ft21"><SPAN class="ft19">8.1</SPAN><SPAN class="ft20">Introduktion</SPAN></P> <P class="p371 ft2">Som tidigare nämnts godkänns fodertillsatser enligt ett förfarande som är beskrivet i direktivet om fodertillsatser, 70/524/EEG. I artikel 3a anges vilka kriterier som måste uppfyllas för godkännande. En bedömning av användandet av antimikrobiella fodertillsatser måste följaktligen omfatta ett övervägande om huruvida denna artikel uppfylls. Sådana avvägningar har givetvis gjorts för varje substans i samband med godkännandet. Sedan dess har dock både kunskap och metodik utvecklats inom området och en förnyad utvärdering kan därmed resultera i andra slutsatser.</P> <P class="p372 ft10">$IREKTIV OM FODERTILLSATSER %%' ¤NDRAT ENLIGT %' !RTIKEL A</P> <P class="p373 ft0">'EMENSKAPSGODK¤NNANDE F¶R EN TILLSATS MEDDELAS OM</P> <P class="p129 ft27"><SPAN class="ft68">A TILLSATSEN VID INBLANDNING I FODER HAR N¥GON AV DE EFFEKTER SOM ANGES I ARTIKEL A </SPAN></P> <P class="p374 ft70">B MED BEAKTANDE AV ANV¤NDNINGSF¶RH¥LLANDENA <SPAN class="ft69">TILLSATSEN INTE MEDF¶R N¥GON FARA F¶R M¤NNISKORS ELLER DJURS H¤LSA ELLER F¶R MILJ¶N </SPAN>OCH INTE ¤R TILL SKADA F¶R KONSUMENTERNA D¤RF¶R ATT EGENSKAPERNA I ANIMALIEPRODUKTERNA F¶R¤NDRAS</P> <P class="p375 ft0">C TILLSATSEN KAN KONTROLLERAS</P> <P class="p133 ft0">I SIN EGENSKAP AV TILLSATS</P> <P class="p132 ft0">I F¶RBLANDNINGAR</P> <P class="p133 ft0">I FODER ELLER I F¶REKOMMANDE FALL I FODERR¥VAROR</P> <P class="p376 ft28">D MED BEAKTANDE AV DEN TILL¥TNA HALTEN <SPAN class="ft71">BEHANDLING ELLER F¶REBYGGANDE AV DJURSJUKDOMAR ¤R UTESLUTNA </SPAN>$ETTA VILLKOR G¤LLER INTE F¶R TILLSATSER SOM ING¥R I GRUPPEN KOCCIDIOSTATIKA OCH ANDRA MEDICINSKT VERKSAMMA SUBSTANSER</P> <P class="p135 ft28">E TILLSATSEN INTE <SPAN class="ft71">AV BETYDELSEFULLA SK¤L </SPAN>SOM R¶R M¤NNISKORS ELLER DJURS H¤LSA M¥STE <SPAN class="ft71">F¶RBEH¥LLAS MEDICINSK ELLER VETERIN¤R ANV¤NDNING</SPAN></P> <P class="p377 ft27">) ARTIKEL AV DETTA DIREKTIV SPECIFICERAS GYNNSAMMA EFFEKTER AV FODERTILLSATSER</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft2">I det följande kommer de understrukna satserna att diskuteras utförligare. Det har förutsatts att metoder för kontroll av förekomst i foder finns tillgängliga för alla registrerade substanser.</P> <P class="p379 ft2">Frånvaro av negativ inverkan har tolkats som det samma som säkerhet. Då obefintliga risker inte kan förväntas i någon situation, är säkerhet att betrakta som en risk av acceptabel storlek. AFT och koccidiostatika tillförs under lång tid och involverar stora djurgrupper. Bedömningen av eventuella risker rörande dessa substanser måste därför göras ytterst noggrant.</P> <P class="p380 ft2">Säkerhetsfrågor hanteras ofta med de instrument som står till buds i en riskanalys. Frågan huruvida substanser ska förbehållas medicinska eller veterinära ändamål hör ihop med säkerhetsaspekten, men åtgärdas i den procedur som kallas riskhantering.</P> <P class="p381 ft2">Frågan om profylaktiska eller terapeutiska effekter rör inte säkerhet, utan snarare regleringsmässiga frågor.</P> <P class="p78 ft2">Nedan presenteras en bedömning av användandet av antimikrobiella fodertillsatser, baserat på den bakgrund som ges i kapitel <NOBR>3-7</NOBR> och annex <NOBR>A-F.</NOBR> De berörda substanserna är naturligtvis mycket olika. Dock har, för att förenkla diskussionen om viktiga principiella frågor, ett horisontellt tillvägagångssätt valts.</P> <P class="p382 ft21"><SPAN class="ft19">8.2</SPAN><SPAN class="ft20">Något om riskanalys</SPAN></P> <P class="p383 ft2">Riskanalys är den vetenskap som hanterar riskbedömning och beslut som rör risker. Dessa processer är en del av det dagliga livet, men i komplexa situationer med ständigt ökande krav på kontinuitet, flexibilitet, insyn och åskådlighet behövs en formell hantering av riskfrågor.</P> <P class="p62 ft16">Riskanalys inom medicinen baseras till stor del på epidemiologi och statistik, men är skild från dessa vetenskaper. Riskanalyser omfattar projektioner och förutsägelser om framtiden baserade på antaganden och analyser av historiska och samtida data. Vetenskaper som gör framtidsbedömningar är aldrig perfekta. När en förutsägelse inte längre verkar hållbar måste därför de data som den baseras på återigen kritiskt granskas och riskanalysmodellen omprövas. En noggrann värdering av förutsägelserna och justeringar av riskanalysmodellen bidrar till mer säkra analyser.</P> <P class="p384 ft3">Viss oenighet råder om nomenklaturen inom riskanalys, delvis för att det är ett nytt och snabbt växande område, och delvis för att den involverar ett flertal vetenskapliga discipliner som var och en använder orden på sitt sätt. Ingen enhetlig nomenklatur finns ännu, men försök har gjorts att definiera</P> <P class="p385 ft2">några termer som ofta används i riskstudier (Ahl <SPAN class="ft62">ET AL</SPAN>, 1993) Enligt dessa definitioner är <SPAN class="ft72">RISKANALYS </SPAN>en process som inkluderar riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation. <SPAN class="ft72">2ISKBED¶MNING </SPAN>är en procedur som</P> <P class="p386 ft2">identifierar en fara och utvärderar risken med denna fara, i absolut och relativ bemärkelse, vilket inkluderar skattningar av osäkra faktorer. <SPAN class="ft72">2ISKHANTERING</SPAN></P> <P class="p96 ft3">är den beslutsprocess som väljer och genomdriver de åtgärder som ska vidtas</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p387 ft2">för att minimera risken och <SPAN class="ft72">RISKKOMMUNIKATION </SPAN>är ett öppet utbyte av information och åsikter om risk mellan olika grupper i samhället, ägnat att ge en ökad förståelse och bättre riskhantering.</P> <P class="p35 ft16"><SPAN class="ft73">&AROR </SPAN>är händelser eller företeelser som är potentiellt skadliga, dvs. vad som kan gå fel och hur detta skulle kunna hända. Begreppet <SPAN class="ft73">RISK </SPAN>består av två delkomponenter; sannolikheten och storleken (av konsekvenserna) av en skadlig händelse (dvs. ett mått på sannolikheten för skada), och effekten (biologisk, ekonomisk eller miljömässig) av den skadliga händelsen. <SPAN class="ft73">3¤KER HET </SPAN>är den nivå vid vilken risker anses acceptabla och är alltså ett subjektivt mått på riskacceptans.</P> <P class="p388 ft2">Det finns ett flertal modeller för hur en riskanalys kan genomföras. De flesta börjar med en identifiering av faran, dvs. de skadliga företeelserna och de förutsättningar under vilka de skulle kunna vara skadliga. Detta åtföljs av en beskrivning och kvantifiering av hur farlig företeelsen är (t.ex. genom <NOBR>dos-responsförhållanden),</NOBR> en bedömning av hur stor exponeringen av djur och människor är samt av de ekonomiska konsekvenserna och hälsoriskerna som följer på exponeringen. Slutligen uppskattas risken med hjälp av de tidigare analyserna vilket ger ett kvantitativt mått på sannolikheten för, karaktären av och storleken på de eventuella skadorna.</P> <P class="p34 ft2">Riskbedömning och riskvärdering bör i så stor utsträckning som möjligt hanteras separat för att minska risken för intressekonflikter och missförstånd. Dock behövs kontakt mellan dessa två delar för ömsesidig påverkan, informationsutbyte och utvärdering.</P> <P class="p336 ft2">En viktig faktor att beakta i riskhantering är osäkerheten i riskvärderingen. Den skenbara precisionen i ett kvantitativt estimat kan ge det felaktiga intrycket att detta är det enda sanna svaret, trots att det erhållits från en utvärdering av flera möjliga resultat och är bara en skattning av en given utgång bland många möjliga (Miller <SPAN class="ft62">ET AL</SPAN>, 1993) På grund av detta är det viktigt att riskbedömningen ger möjlighet till insyn. När så är möjligt bör riskestimatet åtföljas av en numerisk bestämning av osäkerheten, dvs. en sensitivitetsanalys. Ett mycket osäkert estimat kräver ofta en försiktigare riskhantering.</P> <P class="p389 ft2">Riskanalyser är varken helt objektiva eller helt kvantitativa eftersom de baseras på osäkra antaganden vilka oftast påverkas av sociala och moraliska val. Dessutom påverkas resultaten i stor utsträckning av tiden, helt enkelt för att historia och statistik påverkas av tiden (Albanese, 1992). Exempelvis kan den statistiska fördelningen av ett hälsoproblem förändras på grund av en förändring i de diagnostiska metoderna eller på grund av att data och kunskap växer. Så länge inte alla riskelement med säkerhet knutits till en mätbar orsak kommer värderingen av dem att förändras med tiden. Ju längre in i framtiden förutsägelser om risk sträcker sig, desto osäkrare är de. Trots detta är det oftast nödvändigt med långtidsprognoser.</P> <P class="p390 ft3">Sammanfattningsvis och något förenklat kan sägas att riskvärdering försöker besvara följande frågor.</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313362x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p391 ft43">6AD KAN G¥ FEL</P> <P class="p392 ft43">(UR SANNOLIKT ¤R DET ATT DETTA SKER</P> <P class="p393 ft43">6ILKA SKULLE KONSEKVENSERNA BLI OM DET GICK FEL</P> <P class="p394 ft2">Om tillgänglig information är pålitlig och utförlig nog för att åtminstone antyda svaren på dessa frågor, kan man gå vidare med riskhantering och riskkommunikation.</P> <P class="p395 ft2">Diskussionen om de ekonomiska fördelarna med fodertillsatser hör hemma i riskhanteringsproceduren, då man försöker besluta vad som är en rimlig kostnad för att eliminera eller minska risken. Riskkommunikation i fråga om fodertillsatser inkluderar information till allmänheten så att konsumenternas förtroende för animalieprodukter inte skadas.</P> <P class="p396 ft21"><SPAN class="ft19">8.3</SPAN><SPAN class="ft20">Säkerhet för människors och djurs hälsa</SPAN></P> <P class="p397 ft2">Tänkbara skadliga effekter av AFT för djur och människors hälsa kan indelas i mikrobiologiska och toxikologiska (kemiska) aspekter. I tabell 8.I återfinns en sammanställning av tänkbara risker och deras konsekvenser för olika grupper. Hänsyn till dessa potentiella risker tas också i ritklinjerna för den information som ska tillhandahållas, i direktiv 94/40/EG.</P> <P class="p398 ft2">Tabell 8.I. Tänkbara faror och konsekvenser av bruk av AFT för djur eller människor (måldjur betecknar djur som AFT är avsett för; icke måldjur <SPAN class="ft29">betecknar djur som oa</SPAN>vsiktligt får AFT)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr6 td107"><SPAN class="p145 ft30">&ARA</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td109"><SPAN class="p145 ft74">(UVUDSAKLIG</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td110"><SPAN class="p146 ft74"><SPAN class="ft75">!PPLICERBA</SPAN>R P¥</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td111"><SPAN class="p8 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td112"><SPAN class="p8 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td107"><SPAN class="p8 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p8 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td113"><SPAN class="p145 ft74">KONSEKVENS</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p8 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td89"><SPAN class="p146 ft74"><NOBR>-¤NNISKA</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td112"><SPAN class="p399 ft77"><NOBR>-¥LDJUR</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p8 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td112"><SPAN class="p146 ft78">)CKE</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td114"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td115"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td116"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td117"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p146 ft30">M¥LDJUR</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p145 ft0"><NOBR>-IKROBIOLOGISK</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p145 ft15">Ökad resistens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td120"><SPAN class="p8 ft15">terapisvikt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p400 ft15">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p401 ft15">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p402 ft15">ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p145 ft15">Undertryckande av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p145 ft15">sjukdom upptäcks ej</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p403 ft15">(nej)<SPAN class="ft14">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p403 ft15">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p403 ft15">(nej)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td107"><SPAN class="p145 ft35">patogener</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td119"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td119"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td107"><SPAN class="p145 ft35">Ökad kolonisering med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p145 ft35">ökning av livsmedels-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p403 ft35">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td119"><SPAN class="p403 ft35">(nej)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td119"><SPAN class="p403 ft35">(nej)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td107"><SPAN class="p145 ft15">tarmpatogener</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td113"><SPAN class="p145 ft15">burna infektioner</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p145 ft0">+EMISK</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p145 ft15">Restsubstanser i djur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p145 ft15">toxiska och allergiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p403 ft15">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p403 ft15">nej</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p164 ft15">ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td107"><SPAN class="p145 ft15">produkter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td113"><SPAN class="p145 ft15">reaktioner, resistens-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p145 ft15">utveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p146 ft15">Upprepad exposition</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p145 ft15">allergiska reaktioner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p403 ft15">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p403 ft15">nej</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p403 ft15">nej</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p146 ft15">Skada på kroppsorgan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p159 ft15">nedsatt organfunktion</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p400 ft15">nej</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p404 ft15">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p405 ft15">(nej)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p406 ft15"><SPAN class="ft14">1 </SPAN>Parentes betecknar att generell risk ej är för handen men att risk kan uppkomma vid speciella omständigheter</P> <P class="p407 ft2">Mikrobiologiska risker är svårare att bedöma tidigt, vid tillfället för godkännande av substansen ifråga. För att resistens ska utvecklas i någon högre grad krävs närvaro av två faktorer; den antimikrobiella substansen ifråga och färdiga resistensdeterminanter. Om inga resistensgener finns bland de i</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft2">experimentet ingående bakteriepopulationerna är det sannolikt att ingen resistensutveckling kommer att iakttas. I sådana lägen är inte experimentella data något säkert stöd för förutsägelser om framtiden. När väl resistensgener kommer in i bakteriepopulationen kan bilden snabbt förändras. Tyvärr försvåras kontinuerlig utvärdering av mikrobiologiska risker vid AFT- användning av bristen på information och de komplexa skeenden som är inblandade.</P> <P class="p337 ft2">Utvärderingen av kemiska risker är väl etablerad och bygger på olika toxikologiska studier. Riskhantering innefattar i dessa fall ofta fastställande av gränsvärden för daglig konsumtion samt karenstider.</P> <P class="p94 ft2">I det följande har gjorts ett försök till en riskanalys, med tyngdpunkten lagd på de mikrobiologiska aspekterna. Tillgänglig bakgrundsinformation har presenterats i kapitel <NOBR>4-7</NOBR> och annex <NOBR>A-F.</NOBR></P> <P class="p181 ft79"><SPAN class="ft79">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft80">Ökad resistens</SPAN></P> <P class="p408 ft2">Exponering av bakterier för AFT medför att de utsätts för ett selektionstryck att tillskapa ökad resistens mot AFT och ibland även mot andra antimikrobiella substanser (se kapitel 4). Andelen resistenta bakterier kommer att öka. Resistens hos bakterier är inte i sig ett problem. Följderna däremot är det, i form av förlorad effekt av substansen eller substansgruppen ifråga. Konsekvenserna beror alltså på om användandet av en specifik tillsats bidrar till resistens hos potentiella patogener mot antibakteriella substanser som används för att bekämpa infektioner orsakade av dessa bakterier. Om så sker</P> <P class="p409 ft2">i måldjuret, kommer konsekvenserna att synas omedelbart. Resistensgener kan också överföras mellan måldjurets bakterier och bakterier hos andra djur eller människor. Sannolikheten för sådana överföringar och deras konsekvenser behöver utredas närmare.</P> <P class="p87 ft2">Resistensgener kan spridas mellan djur och människor på många olika sätt. I figur 8.I ges en förenklad sammanställning över möjliga spridningsvägar. Det moderna samhället är givetvis mer komplext än så. Djur, djurfoder, djurprodukter och avfall från djur transporteras mellan olika regioner, människor reser över hela världen och vår dagliga föda kommer från många olika områden. För att illustrera detta användes en enkel veckomatsedel (från http://www.ica.se/skafferiet/index.htm, vecka 29, 1997) innehållande 5 enrätters middagar, plus en frukt till efterrätt. Vid ett konsekvent val av de billigaste alternativen i 2 större snabbköp (ICA resp. Obs) härrörde ingredienserna från <NOBR>11-15</NOBR> olika länder. Undersökningen gjordes sommartid, då andelen inhemsk frukt och grönsaker är jämförelsevis hög</P> <P class="p296 ft2">För att uppskatta till vilken grad användande av AFT i djurproduktionen bidrar till ökad resistens hos humanbakterier, behövs en beräkning av överföringsfrekvensen mellan djur- och människobakterier och dess effekt på populationsnivå.</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3133/GLB313364x1.jpg" style="width:499px;height:590px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p410 ft2">Vid diffusa risker och bristande tillgång på nödvändig information använder riskanalyser oftast antaganden för att uppskatta riskens storlek.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p411 ft81">P IG S</P> <P class="p412 ft82">A <INGENBILD zsrc="GLB313364xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GLB313364xi3.jpg/" id="inl_img2"> B</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr8 td121"></TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td122"><SPAN class="p404 ft82">E N V IR O N M E N T :</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p404 ft82">stab le</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p404 ft82">litter</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p404 ft82">u ten s ils</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td121"></TD> <TD class="tr28 td84"><SPAN class="p8 ft82">offals</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td121"></TD> <TD class="tr29 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td123"><SPAN class="p413 ft81">F O O D</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td124"><SPAN class="p414 ft82">w aste-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td121"></TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td84"><SPAN class="p415 ft82">A</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td123"><SPAN class="p416 ft82">B</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td121"></TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td124"><SPAN class="p414 ft82">w ater</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td121"></TD> <TD class="tr32 td84"><SPAN class="p8 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td123"><SPAN class="p8 ft82">h and ling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td121"></TD> <TD class="tr33 td84"><SPAN class="p8 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td124"><SPAN class="p8 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p8 ft82">slaugh tering</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p8 ft82">p rocessing</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td124"><SPAN class="p8 ft82">w ater</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td121"></TD> <TD class="tr32 td84"><SPAN class="p8 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td123"><SPAN class="p8 ft82">p ack in g</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td121"></TD> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p8 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft82">vegetab les</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td121"></TD> <TD class="tr32 td84"><SPAN class="p8 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td123"><SPAN class="p8 ft82">p reparation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td121"></TD> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p8 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft82">sp ices</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td121"></TD> <TD class="tr32 td84"><SPAN class="p8 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td123"><SPAN class="p8 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p8 ft82">u tensils</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft82">gam e</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td121"></TD> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p8 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td124"><SPAN class="p8 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p8 ft82">equipm ent</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td121"></TD> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td123"><SPAN class="p8 ft82">fittin gs</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td121"></TD> <TD class="tr34 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td122"><SPAN class="p417 ft81">H U M A N S</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td121"></TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td123"><SPAN class="p418 ft82">A</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td124"><SPAN class="p405 ft88">B</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td121"></TD> <TD class="tr35 td84"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td124"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td121"></TD> <TD class="tr36 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr36 td122"><SPAN class="p419 ft82">E N V IR O N M E N T :</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p419 ft82">u ten s ils</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td122"><SPAN class="p419 ft82">hyg iene facilities</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"></TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p419 ft82">fittings</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p420 ft82">m anure effluen ts</P> <P class="p421 ft82">feed <INGENBILD zsrc="GLB313364xi4.jpg/" id="inl_img3"> w ater <INGENBILD zsrc="GLB313364xi5.jpg/" id="inl_img4"></P> <P class="p422 ft82">pasture <INGENBILD zsrc="GLB313364xi6.jpg/" id="inl_img5"></P> <P class="p423 ft81">W IL D L IF E W A T E R</P> <P class="p424 ft81">S O IL</P> <P class="p424 ft81">P L A N T S in cl. C R O P S</P> <P class="p425 ft82">w ater</P> <P class="p426 ft82"><INGENBILD zsrc="GLB313364xi7.jpg/" id="inl_img6">sew age</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p427 ft2">Figur 8.I. Några spridningsvägar för resistensgener inom och mellan populationer av djur- och människobakterier.</P> <P class="p6 ft12">Sannolikhet för överföring av resistensgener</P> <P class="p46 ft2">I det följande illustreras en av spridningsvägarna i figur 8.I., den från djur till människa via livsmedel. I detta scenario diskuteras överföring av genen <SPAN class="ft62">XXX</SPAN>A som kodar för resistens mot antibiotikum X, via konsumtion av animaliepro-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p428 ft2">dukten Y. Följande antaganden har gjorts baserat på tillgänglig information om glykopeptider, glykopeptidresistens, enterococker och kycklingkött:</P> <P class="p429 ft16"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft90">konsumtionen av antibiotikum X är låg, 100 definierade dygnsdoser (DDD) per 10 000 invånare och år (baserat på konsumtionen av glykopeptider inom svensk humanmedicin 1995)</SPAN></P> <P class="p430 ft3"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft61">konsumtionen av produkt Y är hög, den konsumeras 50 dagar per år och individ (motsvarar en årskonsumtion av 12,5 kg per individ)</SPAN></P> <P class="p431 ft3"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft61">förekomsten av genen </SPAN><SPAN class="ft43">XXX</SPAN>A i/på produkt Y är 50% (Kruse, 1995)</P> <P class="p432 ft2"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft91">en måltid (250 g) av produkt Y innehåller 250 000 bakterier som bär på genen </SPAN><SPAN class="ft62">XXX</SPAN>A (Kruse, 1995)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr37 td4"><SPAN class="p12 ft60">·</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td125"><SPAN class="p158 ft92"><NOBR>-6</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p433 ft94">överföringen av genen <SPAN class="ft93">XXX</SPAN>A från djurtill människobakterier är 10 per</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td125"><SPAN class="p433 ft3">givarbakterie.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p434 ft2">Dessutom, då de optimala överföringsförhållandena inte är kända, begränsades modellen enligt följande:</P> <P class="p435 ft2"><SPAN class="ft60">·</SPAN><SPAN class="ft91">överföring sker endast om individen har kontakt med produkt Y och samtidigt behandlas med antibiotikum X.</SPAN></P> <P class="p436 ft2">Sannolikheten (P) för att en individ som behandlas med antibiotikum X, har kontakt med produkt Y åtminstone en gång per år (365 dagar) kan uttryckas som:</P> <P class="p437 ft3">P = 1- <NOBR>(1-p)<SPAN class="ft95">365</SPAN></NOBR></P> <P class="p438 ft3">det antas dessutom att:</P> <P class="p437 ft3">p = k * d</P> <P class="p59 ft3">där:</P> <P class="p439 ft3">k är sannolikheten för att ha kontakt med produkt Y på en slumpmässigt utvald dag</P> <P class="p440 ft2">d är sannolikheten för att bli behandlad med anitbiotikum X på en slumpmässigt utvald dag</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313366x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft2">Tabell 8.IIa. Sannolikhet för kontakt med produkt Y innehållande genen xxxA samtidigt som behandling med antibiotikum X sker - antaganden och beräkningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr4 td126"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td127"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p146 ft15">Beräknat som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p433 ft15">Resultat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft10">(UMAN KONSUMTION AV ANTIBIOTIKUM 8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">Definierade dygnsdoser (DDD) per 10000 individer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p161 ft15">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">och år</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p146 ft10">+ONSUMTION AV ANIMALIEPRODUKT 9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">Antal dagar/år som produkt Y konsumeras</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p442 ft15">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p146 ft15">Prevalensen av genen <SPAN class="ft0">XXX</SPAN>A i/på produkt Y</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p156 ft15">0,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">Konsumtion av produkt Y innehållande <SPAN class="ft0">XXX!</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p160 ft15">0,5*50</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p147 ft15">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">dagar/år</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p146 ft34">&¶REKOMST OCH ¶VERF¶RING AV GENEN <SPAN class="ft96">XXX</SPAN>!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">Antal bakterier med <SPAN class="ft0">XXX</SPAN>A/g av produkt Y</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p443 ft15">1000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">Antal <SPAN class="ft0">XXX</SPAN>A i 250g av Y</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p20 ft15">250 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p146 ft15">Frekvensen överföring av <SPAN class="ft0">XXX</SPAN>A/givarbakterie</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td60"><SPAN class="p149 ft15"><NOBR>10<SPAN class="ft97">-6</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td129"><SPAN class="p146 ft15">Totalantal överföringar per 250g av produkt Y</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td131"><SPAN class="p16 ft15">250 <NOBR>000*10<SPAN class="ft97">-6</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p444 ft15">0,25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p146 ft10">3ANNOLIKHETER</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">Sannolikheten för behandling med X en slumpmäs-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p145 ft15">d</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p445 ft15">100/(10000*365)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p20 ft15">0,00003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">sigt utvald dag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p146 ft15">Sannolikheten för kontakt med produkt Y innehål-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p145 ft15">k</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p160 ft15">25/365</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p444 ft15">0,07</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p146 ft15">lande <SPAN class="ft0">XXX</SPAN>A en slumpmässigt utvald dag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p146 ft15">Sannolikheten för kontakt med Y under samtidig</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p145 ft15">p</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p170 ft15">p=k*d</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p445 ft15">0,000002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p146 ft15">behandling med X</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p146 ft15">Sannolikheten för åtminstone en kontakt med</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td130"><SPAN class="p145 ft15">P</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td131"><SPAN class="p170 ft15"><NOBR>P=1-(1-p)<SPAN class="ft98">365</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr29 td60"><SPAN class="p23 ft15">0,0007</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td129"><SPAN class="p146 ft100">produkt Y innehållande <SPAN class="ft99">XXX</SPAN>A under behandling med</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td130"><SPAN class="p8 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td131"><SPAN class="p8 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p8 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">X (under 365 dagar)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p146 ft15">Sannolikheten för lyckad överföring av <SPAN class="ft0">XXX</SPAN>A vid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p170 ft15">P*0,25</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p23 ft15">0,0002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p146 ft15">kontakt och samtidig behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p446 ft2">Med den antagna sannolikheten (P = 0,0007) innebär det att under ett år kommer 7 individer av 10 000 att ha åtminstone en kontakt med produkt Y under samtidig behandling med antibiotikum X. Eftersom antalet lyckade överföringar från bakterier i en måltid av produkt Y kommer att vara 0,25 så kommer lyckade överföringar av <SPAN class="ft62">XXX</SPAN>A beräknas ske vid 1/4 av alla kontakter, dvs. hos 2 av 10 000 individer per år.</P> <P class="p447 ft2">En sensitivitetsanalys av modellen visar att genöverföringsfrekvensen, antibiotikakonsumtionen och förekomsten av resistenta bakterier i produkten har störst betydelse för resultatet. Antibiotikakonsumtion och förekomst av</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p448 ft2">resistenta bakterier är de två faktorer som förväntas variera mest mellan olika regioner och olika tidpunkter.</P> <P class="p86 ft2">Antibiotikaförbrukningen i exemplet är låg. Om den ökar till 10 000 DDD per 10 000 individer och år kommer antalet lyckade överföringar att vara 2 per 100 individer och år. Denna konsumtionssiffra är inte mycket högre än makrolidkonsumtionen inom humanmedicinen i de nordiska länderna (Apoteksbolaget, 1996; DANMAP, 1997; MAF, 1997).</P> <P class="p449 ft2">Överföringsfrekvensen beror av transfermekanismerna hos resistensgenen ifråga, liksom av kombinationen av givar- och mottagarbakterie. En överföringsfrekvens på 10 <NOBR><SPAN class="ft13">-6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> </SPAN>är, generellt sett, inte särskilt hög (se kapitel 4).</P> <P class="p86 ft2">Alla bakterier i produkt Y antas ha förmåga att överföra <SPAN class="ft62">XXX</SPAN>A. När produkten konsumeras är det inte sannolikt att så är fallet, beroende på värmebehandling vid tillagning etc. Om antalet bakterier i exemplet i stället minskas till 250 per måltidsportion kommer antalet lyckade överföringar att vara 2 på 10 000 000 individer per år. Dock är inte heller detta något särskilt troligt resultat. Överföring av livsmedelsburna zoonoser som kräver en infektionsdos på 10 <NOBR><SPAN class="ft13">6</SPAN>-10<SPAN class="ft13">9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> </SPAN>bakterier sker oavsett uppvärmning. Rekontaminering och bristande hygienrutiner skapar förutsättningar för uppförökning av mikroorganismer. Förutom i/på produkten finns andra överföringsmöjligheter, på köksutrustning mm. Dessutom kan själva genen möjligen klara uppvärmning. Sannolikheten för en lyckad överföring är således svårbedömbar. Den bakteriemängd som krävs för kolonisering av en individ med exempelvis resistenta enterokocker är okänd.</P> <P class="p450 ft2">I beräkningarna ovan förutsattes det att resistensöverföring bara sker om individen samtidigt behandlas med den aktuella antibakteriella substansen. Förekomsten av individer som är koloniserade med exempelvis vankomycinresistenta enterokocker (VRE) utan att ha varit behandlade med vankomycin visar att så inte alltid är fallet (Van der Auwera <SPAN class="ft62">ET AL </SPAN>, 1996). Dock visar experimentella resultat från en musmodell att vankomycinbehandling är en viktig faktor för etablering av kolonisation med VRE (Whitman <SPAN class="ft62">ET AL </SPAN>, 1996). Därför tycks restriktionen i modellen motiverad för att inte överskatta risken.</P> <P class="p87 ft2">Sammanfattningsvis så är sannolikheten, med en enkel probabilitetsberäkning, för överföring av en resistensgen via maten 2 per 10 000 individer, med en variation i storleksordning på mellan 2/10 000 000 och 2/100. Dock bör man komma ihåg att i denna siffra har man inte räknat med sekundärsmitta mellan människor.</P> <P class="p81 ft12">Effekt av resistensöverföring</P> <P class="p191 ft2">I beräkningarna ovan antogs det att konsumtionen av läkemedlet var låg. Sådana substanser används oftast bara i speciella situationer, vanligen bara på sjukhus (t. ex. vankomycin, <NOBR>quinpristin-dalfopristin).</NOBR> Därför är det troligt att individerna i exemplet befinner sig på sjukhus när den effektiva kontakten inträffar.</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p138 ft2">Sannolikheten för sekundär spridning av resistenta bakterier i antibiotikatäta omgivningar som t. ex. sjukhus är hög (Salyers, 1995). I fallet med VRE, finns ett flertal beskrivningar av spridning till både patienter och sjukhuspersonal inom vårdavdelningar (för en översikt se Woodford <SPAN class="ft62">ET AL </SPAN>, 1995). Exempelvis rapporterade Wade (Wade, 1995) att 110 patienter på en vårdavdelning smittades med VRE under en <NOBR>22-månadersperiod.</NOBR> Fem olika ribotyper stod för 78% av isolaten. Sjukhusvistelsens längd var den enda oberoende riskfaktorn för <NOBR>VRE-smitta</NOBR> i denna studie. Liknande resultat ifråga om sjukhusspridning rapporterades av Garber (Garber, 1989), som fann att inte bara de patienter som behandlats med ampicillin utan även andra patienter på samma avdelning hade större risk för infektion med ampicillinresistenta bakterier.</P> <P class="p451 ft2">Överföring och påföljande kolonisering med resistenta bakterier är inte i sig ett problem. Däremot är sjukdom orsakad av resistenta bakterier ett problem. Flera faktorer predisponerar för infektioner med VRE, men kolonisering föregår de flesta infektioner (Edmond <SPAN class="ft62">ET AL </SPAN>, 1995). I en annan epidemiologisk studie över VRE (Montecalvo <SPAN class="ft62">ET AL </SPAN>, 1995), var andelen koloniserade 16,6 patienter per 1000 <NOBR>patient-sjukhusdagar.</NOBR> Koloniseringen kvarstod i minst 7 veckor och varade ibland ända upp till 1 år. Kolonsieringsgraden var 10,6 ggr så hög som infektionsgraden. Om man använder siffrorna från scenariot ovan skulle detta betyda att 2/1000 - 2/100 000 000 individer kan förväntas bli kliniskt sjuka till följd av kontakten med produkt Y. Detta inberäknar inte de individer som blir sjuka till följd av sekundärspridning.</P> <P class="p452 ft2">Kontroll av sjukhusinfektioner baseras främst på isolering av smittade personer samt hygienåtgärder. Upprepade nyintroduktioner av smitta skulle i de allra flesta fall avsevärt försvåra sådana kontrollåtgärder.</P> <P class="p6 ft12">Konsekvenser för hälsa och sjukvårdskostnader</P> <P class="p46 ft2">Hälsokonsekvenser och ekonomiska kostnader för antibiotikaresistenta bakteriella infektioner är svåra att uppskatta. Bedömningen måste baseras på sjukdomskonsekvenserna eftersom bärande av resistenta bakteriestammar i sig inte medför någon direkt kostnad. Dock är de två naturligtvis sammanlänkade, eftersom en ökad förekomst av bärare ökar sannolikheten för sjukdom med resistenta bakterier. Hos patienter infekterade med antibiotikaresistenta bakteriestammar är antalet dödsfall, sannolikheten för sjukhusvård och längden av sjukhusvistelse åtminstone dubbelt så stor jämfört med motsvarande infektioner med antibiotikakänsliga bakteriestammar (Holmberg <SPAN class="ft62">ET AL </SPAN>, 1987).</P> <P class="p453 ft3">I Tabell 8.III ges en sammanställning av negativa effekter av ökad resistens hos human- och djurpatogener (modifierad från Salyers, 1995).</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313369x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft2">Tabell 8.III. Negativa effekter av ökad resistens hos human- och djurpatogener</P> <P class="p455 ft10"><NOBR>-„..)3+!</NOBR> <SPAN class="ft102">$*52</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft10">+ORTTIDSEFFEKTER</P> <P class="p0 ft15">Patientlidande</P> <P class="p456 ft15">Kostnader för nya antibiotika Ökade diagnostikkostnader (laboratoriekostnader)</P> <P class="p96 ft15">Mer utdraget sjukdomsförlopp</P> <P class="p0 ft15">Högre kostnader för läkarkonsultationer</P> <P class="p10 ft10">,¥NGTIDSEFFEKTER</P> <P class="p457 ft15">Irreversibel skada på inre organ Ökad sjukfrånvaro</P> <P class="p458 ft15">Kostnader för alternativa åtgärder för kontroll och förebyggande</P> <P class="p459 ft15">Minskat förtroende för läkarkåren och deras råd och anvisningar om förebyggande åtgärder</P> <P class="p460 ft15">Särskilda åtgärder för att skydda sjukvårdspersonal</P> <P class="p461 ft103">Kortare livslängd för nya antibiotika Ökade kostnader för att följa resistensutveckling och resistensspridning</P> <P class="p462 ft15">Påfrestningar på patientens familjeliv</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p463 ft10">+ORTTIDSEFFEKTER</P> <P class="p463 ft15">Djurlidande</P> <P class="p464 ft15">Kostnader för nya antibiotika Ökade diagnostikkostnader (laboratoriekostnader)</P> <P class="p465 ft15">Mer utdraget sjukdomsförlopp</P> <P class="p0 ft15">Högre kostnader för veterinärkonsultationer</P> <P class="p377 ft10">,¥NGTIDSEFFEKTER</P> <P class="p466 ft15">Irreversibel skada på inre organ Produktionsförluster</P> <P class="p467 ft15">Kostnader för alternativa åtgärder för kontroll och förebyggande</P> <P class="p468 ft15">Minskat förtroende för veterinärkåren och deras råd och anvisningar om förebyggande åtgärder</P> <P class="p469 ft104">Kortare livslängd för nya antibiotika Ökade kostnader för att följa resistensutveckling och resistensspridning Förlust av konsumentförtroende</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p470 ft2">Det har hävdats att med användande av adekvat diagnostik som korrekt identifierar den infektionsorsakande mikroorganismens antibiotikakänslighet, så kommer patienten att erhålla rätt behandling och resistens inte att vara något problem. Detta kommer dock att medföra längre tidsintervall mellan fastställande av klinisk diagnos och insättande av behandling, liksom ökade diagnostikkostnader. Om resistenta bakterier introduceras i sjukhusmiljö kommer de sannolikt att spridas snabbt och fler patienter kommer att behöva behandlas med alternativa läkemedel.</P> <P class="p471 ft2">Nyare alternativa antibiotika kan vara upp till sex gånger dyrare än motsvarande äldre antibiotika (Nightingale and Quintiliani, 1997). Nyare antibiotika har dock ofta mindre biverkningseffekter och ofta andra fördelar vilket kommer att medföra viss reduktion av behandlingskostnaden.</P> <P class="p336 ft2">Samhällskostnaden för ökad antimikrobiell resistens på grund av bruk av antibakteriella medel har beräknats av Phelps (1989). Samhällsförlusten på grund av antibiotikabruk antogs vara produkten av förväntad förlust i terapivärde gånger den proportionella effekten på bakteriell resistens. I USA är antalet årliga förskrivningar av antibiotika ca 150 miljoner recept. Kostnaden enligt Phelps beräkning varierar mellan 0.35 miljarder dollar och 35 miljarder dollar. I det lägre resultatet förväntades inga dödsfall medan den</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p472 ft2">högre siffran innehåller 1 dödsfall på grund av resistens per 1000 infekterade patienter, till en kostnad för förtida död av 1 miljon dollar. Beräkningarna bygger på stor del på okända parametrar men även om antagandena bara är delvis sanna visar beräkningarna att dessa kostnader är höga. Kritiska punkter i analysen är proportionen infektioner som ej svarar på behandling, den numeriska relationen mellan antibiotikaanvändande och resistensutveckling över tid och proportionen bakteriella infektioner förorsakade av resistenta bakterier som leder till dödsfall. Ytterligare analys av dessa områden behövs för att få tillförlitliga skattningar att använda i riskhantering och</P> <P class="p473 ft16">i riskkommunikation. Det har anförts att infektioner med vankomycinresistenta enterokocker förorsakar ett förtida dödsfall per en miljon invånare inom EU (Baquero, 1996).</P> <P class="p470 ft2">Det relativa inflytandet av resistensgener från djur på de samhällskostnader som diskuterats ovan, beror på det proportionella användandet av respektive substanser inom olika populationer av djur och människor. För en substans som används i stor utsträckning inom humanmedicinen kommer den extra påverkan från djursidan troligen att vara jämförelsevis liten. För resistens mot substanser som <NOBR>quinpristin-dalfopristin</NOBR> (streptograminer), som nyligen börjat användas i större utsträckning inom humanmedicinen, är situationen annorlunda. Till följd av användandet av liknande substanser (virginiamycin) som AFT finns redan en reservoar av resistensgener inom djurpopulationen. De nya medicinernas livslängd kan därmed förkortas avsevärt. Detta är ännu mer uttalat för substanser som ännu bara är under utveckling för humant bruk. Everninomycin är en ny lovande kandidat för humanmedicinskt bruk. Substansen tillhör en klass som ännu ej använts inom humanmedicinen, ortosomyciner. Till denna klass hör också fodertillsatsen avilamycin och de båda substanserna är strukturellt sett mycket lika. Detta understryker att substanser som används som AFT kan vara värdefulla basstrukturer för utvecklande av nya mediciner. Dock kan man förvänta sig korsresistens mellan AFT och dessa nyare substanser.</P> <P class="p474 ft2">Inga studier avseende kostnaden för antimikrobiell resistens hos djur har hittats. Vid resistens mot tylosin används istället tiamulin. Kostnaden för det nyare läkemedlet tiamulin är ungefär två gånger högre jämfört med det äldre läkemedlet tylosin. Jämförelsen baseras på ett ton läkemedelsfoder givet i rekommenderad terapeutisk koncentration åt svin. Detta är sannolikt inte den enda kostnaden eftersom produktionsförluster inkluderande dödsfall och konsekvenserna av ökade karenstider sannolikt är större. Med ökad sjuklighet följer ökade kostnader i grisproduktionen. Wallgren (1994) rapporterade bättre (p&lt;0,05) produktionsresultat i form av högre daglig tillväxt, lägre dödlighet, större kullar och lägre foderkonsumtion i svinbesättningar med <NOBR>SPF-system</NOBR> (Specific Pathogen Free) jämfört med besättningar med konventionell uppfödning. Skillnaden berodde på skillnader i infektionsförekomst.</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft2">Förlusterna till följd av svindysenteri i Australien har uppskattats till ungefär 2.5 % av den totala årliga grisproduktionen (Hampson, 1991). Denna siffra inkluderar medicinkostnaden, dvs det antas att terapeutiska läkemedel</P> <P class="p476 ft18">finns tillgängliga. På sikt kan detta inte tas för givet. Resistensutveckling mot tiamulin och tylosin, hos <SPAN class="ft17">3 HYODYSENTERIAE </SPAN>eller förbud mot användandet av</P> <P class="p477 ft2">pleuromutilin som läkemedel för veterinärmedicinska terapeutiska ändamål skulle snabbt kunna förändra situationen. Det har redan föreslagits att användandet av kinoloner till djur bör omvärderas <NOBR>(Jacob-Reitsma</NOBR> <SPAN class="ft62">ET AL </SPAN>, 1994). Man kan inte förvänta sig att nya antibiotika primärt utvecklas för veterinärmedicinska ändamål eller att sådana nyutvecklade substanser nödvändigtvis skulle vara så billiga att de är ekonomiskt motiverade inom djurproduktionen.</P> <P class="p382 ft79"><SPAN class="ft79">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft80">Hämning av patogener</SPAN></P> <P class="p478 ft18">Flera vetenskapliga rapporter indikerar att användandet av AFT kan ha en hämmande effekt på utsöndringen av <SPAN class="ft17">3ERPULINA HYODYSENTERIAE </SPAN>och där-</P> <P class="p479 ft2">igenom minska känsligheten av diagnostiska tester (Ronne and Jensen, 1992; Fellström, 1996). Om det i kontrollen av svindysenteri ingår att utföra diagnostiska tester bör användandet av vissa AFT upphöra innan testning görs. Teoretiskt kan AFT som har effekt på gramnegativa bakterier, såsom kinoxaliner och möjligen flavomycin, hämma utsöndringen av exempelvis salmonella. Detta kan ses som en fördel eftersom kontamineringen av den slutliga produkten kommer att bli lägre. Om å andra sidan kontrollprogram pågår för att minimera förekomsten av salmonella så kommer antalet falskt negativa tester att öka och utgöra ett problem vid identifieringen av infekterade besättningar. Detta skulle påverka kostnaden för bekämpningsprogram.</P> <P class="p480 ft79"><SPAN class="ft79">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft80">Gynnande av tarmpatogener</SPAN></P> <P class="p408 ft2">Alla livsmedelsburna sjukdomar är påtagliga hot mot människors hälsa, individers och familjers ekonomi och mot samhället (WHO, 1996). Inom EU förorsakar salmonella och kampylobakter de flesta livsmedelsburna infektionerna. Ägg, kyckling, kött och köttprodukter och växtgroddar är de huvudsakliga källorna för salmonellos i EU. Verotoxinproducerande <SPAN class="ft62">% COLI </SPAN>har på</P> <P class="p481 ft3">senare tid framträtt som en ny allvarlig tarmpatogen. Andra livsmedelsburna zoonospatogener av betydelse är <SPAN class="ft43">,ISTERIA MONOCYTOGENES </SPAN>och <SPAN class="ft43">9ERSINIA ENTEROCOLOITICA</SPAN>.</P> <P class="p482 ft16">Vissa AFT har ökar sannolikt tarmkoloniseringen och utsöndringen av zoonotiska tarmpatogener. Vetenskapliga källor som beskriver detta har endast återfunnits vad beträffar salmonella (se kapitel 4).</P> <P class="p483 ft3">Rapporterade studier har i huvudsak fokuserats på prevalensen av salmonellautsöndring över tid som en indikator på möjligheten att indivi-</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313372x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft2">duella djur utsöndrar salmonella vid slakt (Gustafson, 1983). Ett dosrelaterat svar för salmonellautsöndring hos slaktkyckling som fått tillväxtantibiotikumet avoparcin har beskrivits av Barrow (1989). Liknande studier för andra AFT har inte återfunnits.</P> <P class="p485 ft16">I de flesta publicerade studier är antalet prover ganska lågt. Studier designade för att upptäcka små skillnader i dessa avseenden måste oundvikligen innefatta stora grupper av djur. I tabell 8.IV har de antal prover som behövs för att upptäcka små skillnader med 95% konfidensintervall (typ <NOBR>I-fel</NOBR> på 0,05) och ett tillåtet typ <NOBR>II-fel</NOBR> på 0,2 beräknats. Detta förutsätter givetvis att alla djur i varje grupp provtas.</P> <P class="p486 ft2">Tabell 8.IV. Antal prov som krävs för att upptäcka skillnader i prevalens <SPAN class="ft29">mellan grupper av </SPAN>djur vid olika utgångsprevalens</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr8 td132"><SPAN class="p487 ft10">$ETEKTERBAR</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td133"><SPAN class="p488 ft33">!NTAL PROVER SOM KR¤VS VID EN UTG¥NGSPREVALENS AV</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p489 ft31">SKILLNAD</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p164 ft15">1%</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p164 ft15">30 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p490 ft15">39 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p490 ft15">29 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p164 ft15">5%</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p403 ft15">1 300</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p491 ft15">1 600</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p491 ft15">1 100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p403 ft15">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p164 ft15">300</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p492 ft15">400</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p492 ft15">300</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p493 ft2">Studier av denna storlek kan vara opraktiska. För mindre studier bör information om minsta detekterbara skillnad (detektionsnivå) inkluderas. Alternativt kan gränserna för typ I och typ <NOBR>II-fel</NOBR> sättas tvärtom (se kapitel 4)</P> <P class="p494 ft16">En lika viktig men mindre studerad fråga, även den relaterad till exponering av konsumenterna, är om AFT påverkar sannolikheten för att en flock överhuvudtaget kommer att bli infekterad om djuren exponeras för ett litet antal mikroorganismer. Den epidemiologiska enheten av intresse är här flocken och inte det individuella djuret. En reducering av antalet salmonellaorganimser som behövs för att kolonisera kyckling har visats vid avoparcinutfodring (Smith and Tucker, 1980). En sådan reducering skulle innebära att risken för att flocken infekteras ökar.</P> <P class="p495 ft2">I länder som investerat resurser i kontrollprogram för salmonella kommer varje effekt i form av ökad sannolikhet för kolonisering av djur att negativt påverka programmets benefit/cost ratio.</P> <P class="p496 ft2">Jämförelser mellan utsöndringsfrekvenser är kanske inte det bästa sättet att undersöka effekterna av AFT på konsumenternas exponering för salmonella. Intensiv uppfödning av slaktkyckling där tusentals kycklingar hålls tillsammans befrämjar spridning av salmonella och andra zoonotiska patogener. Överföring av salmonella mellan fåglar sker under transport, mellan slaktkroppar och under hanteringen på slakteriet. Inokulering av märkta bakterier i slaktkycklingkroppar har visat en hög grad av spridning av dessa bakterier till andra slaktkycklingkroppar (Stewart, 1965, citerad av Bryan and Doyle, 1995). Under sådana omständigheter kan ett litet antal infekterade djur sprida patogena bakterier till många andra djur och djurprodukter. Även om prevalensen inom en flock är låg vid slakttillfället kan således flertalet av slaktkropparna bli kontaminerade.</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313373x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p497 ft2">Inga studier som undersöker prevalensen salmonella i den slutliga produkten har hittats. För att undersöka den möjliga effekten av en ökad förekomst av salmonella i animalieprodukter har den resulterande ökningen av antalet insjuknade humanfall beräknats (Tabell 8.V). Beräkningarna utfördes som följer:</P> <P class="p262 ft3">ökning av antalet insjuknade = ökning av prevalensen i produkt*P(i)*N</P> <P class="p498 ft3">där:</P> <P class="p260 ft3">P(i) = sannolikheten för att insjukna efter kontakt med infekterad produkt</P> <P class="p260 ft3">N = populationsstorleken, 100 000.</P> <P class="p499 ft2">Det antogs att alla i populationen någon gång under ett år var exponerade för produkten. Todd och Harwig (1996) beräknade kvoten insjuknade människor genom antalet människor som exponeras för salmonellakontaminerade kycklingprodukter till 1/80, eller ungefär 1%. Denna siffra baserar sig på en kanadensisk undersökning. P(i) antogs således vara 1%.</P> <P class="p500 ft2">Kostnaden per rapporterat salmonellafall beräknades av Engvall och medarbetare (1994) under svenska förhållanden till cirka 14 000 SEK. Detta belopp inbegriper ej dödsfall. Det beräknade medelvärdet för rapporterade och icke rapporterade fall var ca. 8 000 SEK. Om bruk av AFT ökar prevalensen av tarmpatogener i slutprodukten med 5% och sannolikheten för att insjukna vid exponering är 1%, kommer detta att resultera i 50 ytterligare fall per 100 000 invånare till en samhällskostnad av 400 000 SEK.</P> <P class="p501 ft2">Tabell 8.V. Effekten av ökad salmonellaförekomst på risken att insjukna i <SPAN class="ft29">salmonellos </SPAN>efter kontakt med smittade djurprodukter</P> <P class="p502 ft10"><NOBR>–KAD</NOBR> !NTAL YTTERLIGARE FALL PER INV¥NARE VID</P> <P class="p503 ft10">PREVALENS I <SPAN class="ft105">0 I </SPAN>PRODUKTEN</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td136"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td137"><SPAN class="p8 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p504 ft106">1%</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td136"><SPAN class="p505 ft15">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td137"><SPAN class="p492 ft15">10</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td139"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td137"><SPAN class="p491 ft15">50</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td140"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td135"><SPAN class="p504 ft106">5%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p505 ft15">5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td142"><SPAN class="p492 ft15">50</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td139"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td142"><SPAN class="p506 ft15">250</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p504 ft15">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td141"><SPAN class="p507 ft15">10</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td142"><SPAN class="p508 ft15">100</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td139"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td142"><SPAN class="p506 ft15">500</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p509 ft15"><SPAN class="ft14">1 </SPAN>Sannolikheten för att insjukna vid kontakt med infekterad produkt</P> <P class="p510 ft2">Exemplet ovan visar att även en skenbart marginell ökning av prevalensen av tarmpatogener i djurprodukter är en påtaglig risk för humanhälsan.</P> <P class="p511 ft2">Eftersom de studier som publicerats om den möjliga risken för AFT- påverkan på tarmpatogener inte har behandlat frågan om konsumentens exponering (se kapitel 4) kan en ytterligare kvantifiering av risken inte göras.</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313374x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft79"><SPAN class="ft79">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft80">Toxikologiska aspekter</SPAN></P> <P class="p42 ft12">Toxicitet hos de djurslag antimirkobiella foderillsatser är avsedda för</P> <P class="p82 ft2">De flesta AFT absorberas inte från tarmen och/eller ges i jämförelsevis små doser. Toxiska reaktioner hos djurslag som antibakteriella foderillsatser är avsedda för är därför normalt inte att förvänta. Undantag är kinoxaliner (se kapitel 5), halofuginon, nicarbacin och jonoforer (se kapitel 7).</P> <P class="p513 ft2">Kinoxaliner i de doser och med de exponeringstider som är tillåtna för AFT ger hos grisar upphov till binjurebarkskador med nedsatt binjurefunktion som följd. Detta förhållande är väl dokumenterat i experimentella studier men har ej rapporterats från fältet. Lindriga intoxikationssymptom kan dock lätt förbises eftersom de i huvudsak består av torr fast avföring och ökad törst.</P> <P class="p514 ft2">Halofuginon stör kollagensyntesen, vilket reducerar hudens hållfasthet. Detta leder till hudsår hos levande fåglar och till skador vid slakt med åtföljande negativa effekter på slaktkroppskvaliteten. Detta förhållande bekräftas av opublicerade svenska observationer från mitten av <NOBR>80-talet.</NOBR> På grund av problem med slaktkroppskvaliteten, som kunde kopplas samman med bruket av halofuginon, har denna substans övergivits i svensk slaktkycklingproduktion (Engström, B <SPAN class="ft13">2</SPAN>., personligt meddelande, 1997).</P> <P class="p515 ft2">Nicarbacin påverkar kroppens värmebalans vid höga omgivningstemperaturer. Effekten är dosberoende. I regioner där sådana klimatologiska förhållanden råder att höga temperaturer sällan nås är detta inget problem.</P> <P class="p516 ft16">Jonoforer har små säkerhetsmarginaler, ofta i storleksordningen <NOBR>2-3</NOBR> gånger den rekommenderade dosen. Toxiska effekter berör oftast skelett och/eller hjärtmuskulatur. Flera rapporter om intoxikation av slaktkyckling beroende på oavsiktlig överdosering med jonoforer har publicerats. Förekomsten av sådana händelser kan vara underskattad på grund av diagnostiska svårigheter. Tillförsel av antimikrobiella medel till djurslag som ej är avsedda för behandling, t. ex. vid oavsiktlig utfodring, kan få allvarliga konsekvenser men torde inte utgöra ett allvarligt problem så länge reglerna för produktion</P> <P class="p0 ft3">och hantering efterlevs.</P> <P class="p517 ft12">Restsubstanser</P> <P class="p75 ft2">Som tidigare nämnts tas de flesta AFT inte upp från tarmen och/eller ges i jämförelsevis låga doser. Restsubstanser i sådana halter att de skulle kunna skada konsumenten kan således normalt inte förväntas. Undantag från detta är kinoxaliner och nitroimidazoler.</P> <P class="p518 ft18">Kinoxalinerna och deras metaboliter är mutagena <SPAN class="ft17">IN VITRO </SPAN>och misstänks ha genotoxisk potential (FAO/WHO, 1995). Genotoxiska substanser ger upphov</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft82"><SPAN class="ft107">2 </SPAN>Björn Engström, Fjäderfäavdelningen, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Sverige</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p519 ft2">till kromosomförändringar i eukaryota celler. På grund av deras additiva effekter kan de utgöra en risk även vid låga koncentrationer. Acceptabelt dagligt intag (ADI) har inte fastslagits.</P> <P class="p520 ft2">Nitroimidazoler har visat mutagen och potentiellt genotoxisk aktivitet i ett flertal tester och en karcinogen potential kan inte uteslutas. ADI har ej fastslagits.</P> <P class="p86 ft16">Låga eller mycket låga koncentrationer av <NOBR>AFT-rester</NOBR> kan möjligen utlösa allergiska reaktioner hos känsliga individer. Sådana låga koncentrationer kan förekomma i eller på animalieprodukter beroende på absorbtion från tarmen eller på grund av kontamination med fekalier. Den andel av befolkningen som riskerar allergiska reaktioner på grund av detta är sannolikt mycket liten och orsaken till reaktionen skulle vara svår att fastställa. Inga rapporter om livsmedelsrelaterade allergier där orsak skulle vara inom EU godkända AFT har hittats.</P> <P class="p74 ft12">Yrkesrisker</P> <P class="p70 ft2">Flera AFT (makrolider, kinoxaliner, bacitracin) är potenta allergener och daglig exponering av yrkesarbetare som hanterar substanserna kan leda till sensibilisering. Kontaktdermatiter och/eller astma verkar ej ovanligt förekommande enligt litteraturrapporter. Allergiska reaktioner har också rapporterats för amprolium, meticlorpindol, robenidin och halofuginon. Luftburna allergen eller direkt kontakt är de sannolika orsakerna till dessa reaktioner. Eftersom hanterande av foder och djurspillning alltid resulterar i luftburna partiklar måste exponeringen av utsatta grupper bedömas som hög. Användande av speciella galeniska beredningsformer till premixer kan möjligen minska exponeringen genom kontakt med foder.</P> <P class="p521 ft2">För övriga AFT och koccidiostatika har inga rapporter om allergiska reaktioner hittats. Orsaksdiagnos för sådana reaktioner är mycket svår att fastställa. Åtminstone i Sverige finns inget rapporteringssystem för biverkningar hos människa förorsakade av substanser använda på djur. Frånvaro av rapporter betyder således inte att sådana risker kan uteslutas.</P> <P class="p87 ft16">Vad gäller nitroimidazolers och kinoxaliners potentiella genotoxiciticitet bör inte enbart konsumentsäkerheten beaktas. När dessa substanser används i djuruppfödningen exponeras människor dagligen för små doser. Den möjliga exponeringen via inandning eller andra vägar när foder och spillning hanteras är okänd. Möjligheten av additiva effekter måste beaktas eftersom lantbrukare dessutom ofta exponeras även för andra kemikalier.</P> <P class="p522 ft21"><SPAN class="ft19">8.4</SPAN><SPAN class="ft20">Säkerhet för miljön</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft2">Typiskt för användandet av AFT är att det sker över långa tidsperioder till ett stort antal djur och att huvuddelen av AFT avgår med avföringen. Det är</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313376x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p523 ft2">således av stor betydelse hur länge AFT finns kvar i avföringen och därmed i miljön. Om AFT är persistent kan detta leda till ökande koncentrationer över tid, s.k. bioackumulering.</P> <P class="p524 ft2">För att kunna fastställa exponeringen i olika ekologiska nischer måste AFTs öde i ekosystemet vara känt. En modell för antibiotikautsläpp från köttdjursuppfödningar presenterades av Addison (1984). I modellen beräknas flyktighet, nedbrytning, diffusion, adsorption till sediment, förluster till grundvatten och vattendrag. Modellen illustrerar mycket påtagligt problemets komplexitet.</P> <P class="p525 ft16">De flesta AFT kommer sannolikt att brytas ned av jordmikrober eftersom de är antibiotika, som produceras av mikroorganismer. Syntetiska substanser som kinoxaliner är sannolikt mer persistenta i miljön. Enligt tillgänglig litteratur verkar de flesta antibiotika ha en halveringstid i jord på cirka <NOBR>2-3</NOBR> veckor vid 20°C. Lägre temperaturer ger i allmänhet en långsammare nedbrytning. Eftersom ljus och temperatur är viktiga faktorer för nedbrytningstiden bör separata riskbedömningar göras för olika geografiska områden. Tabell 8.V visar några miljöfaror som skulle kunna tänkas.</P> <P class="p526 ft2">Tabell 8.V. Potentiella miljöfaror och miljökonsekvenser av AFT användning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr8 td143"><SPAN class="p146 ft10">&ARA</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p154 ft10">+ONSEKVENS</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td145"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td146"><SPAN class="p146 ft10">3ANNOLIKHET</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p146 ft15">Toxisk effekt på jordfaunan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p14 ft15">förlust av mångfald</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p146 ft15">låg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p154 ft15">reducerad jordbördighet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p154 ft15">reducerad nedbrytning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p146 ft15">Toxisk effekt på vattenfaunan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p14 ft15">förlust av mångfald</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p146 ft15">låg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td147"><SPAN class="p154 ft15">reduktion av fiskbestånd</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td148"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p146 ft15">Toxisk effekt på växter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p8 ft15">förlust av mångfald</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p146 ft15">låg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p154 ft15">reducerade skördar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p146 ft15">Toxisk effekt på mikrofloran</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td147"><SPAN class="p14 ft15">förlust av mångfald</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td148"><SPAN class="p146 ft15">hög men övergående</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td147"><SPAN class="p154 ft15">reducerad jordbördighet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td148"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p146 ft15"><NOBR>Co-transfer</NOBR> av gener</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td149"><SPAN class="p154 ft15">ökad virulens hos växtpatogener</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td150"><SPAN class="p8 ft15">okänd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p527 ft2">De koncentrationer som kan tänkas uppnås i gödsel är sannolikt för låga för att utöva toxisk effekt på jord- eller vattenfauna under förutsättning att ingen bioackumulering sker. Om flytgödselkoncentrationen av AFT är 50 ppm så kommer jordkoncentrationen att vara ungefär 1 ppm om man gödslar med 25 ton/hektar och har ett plogdjup av 10 cm (Tabell 8.VI). I de flesta fall är det sannolikt att detta inte har effekt på eukaryota celler. Men eftersom den lägsta hämmande koncentrationen för naturligt känsliga jordmikrober är i samma storleksordning kan en temporär förändring av mikrofloran förväntas. En sådan effekt har påvisats som en tillfällig reduktion av kväveomvandlingen när låga koncentrationer tylosin tillsatts jord (Bewick, 1978).</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313377x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p528 ft2">Tabell 8.VI. Uppskattade AFT koncentrationer i jord efter gödsling med <SPAN class="ft29">gödsel med olika </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">AFT-koncentratione</SPAN>r</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p159 ft36">!&4 I FLYTG¶DSEL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td132"><SPAN class="p529 ft33">0LOGD<SPAN class="ft108">JUP CM</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td152"><SPAN class="p530 ft10">PPM</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td153"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td154"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p531 ft15">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p532 ft15">0,03</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td131"><SPAN class="p533 ft15">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p531 ft15">10</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p532 ft15">0,3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td131"><SPAN class="p533 ft15">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p531 ft15">25</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p532 ft15">0,8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td131"><SPAN class="p533 ft15">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p531 ft15">50</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p532 ft15">1,7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td131"><SPAN class="p533 ft15">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p531 ft15">75</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td156"><SPAN class="p532 ft15">2,5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td131"><SPAN class="p533 ft15">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td152"><SPAN class="p531 ft15">100</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td157"><SPAN class="p532 ft15">3,3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td128"><SPAN class="p533 ft15">1,7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p534 ft15">Spridning av flytgödsel 25 ton/ha, jorddensitet 1,5g/cm <SPAN class="ft98">3</SPAN></P> <P class="p535 ft2">Som tidigare diskuterats i kapitel 4 kommer miljön även att tjäna som en reservoar för resistensgener och bakterier som bär på dessa gener. Resistens är i sig inte ett miljöproblem eftersom konsekvenserna av resistens är ett terapiproblem. Om resistensgener är belägna på <NOBR>DNA-segment</NOBR> som också har virulensgener kan överföring mellan mikroorganismer som finns i jord eller vatten teoretiskt leda till en ökad virulens hos växt- eller viltpatogener. Detta kan påverka prevalensen och graden av sjukdomar. Ingen information om huruvida detta sker har hittats.</P> <P class="p536 ft2">Korrekta riskbedömningar vad avser miljöeffekter av AFT försvåras av att den mesta informationen är den som tagits fram av det företag som sökt godkännande för substansen i fråga. Dessa data behandlas konfidentiellt av tillverkaren och den tillståndsgivande myndigheten. Det skulle vara av betydande allmänintresse och skulle stärka tilltron till beslut om godkännande om denna information var allmänt tillgänglig under sådana former att rättmätiga kommersiella intressen skyddades.</P> <P class="p537 ft24"><SPAN class="ft19">8.5</SPAN><SPAN class="ft23">Profylaktiska effekter av antibakteriella fodertillsatser</SPAN></P> <P class="p538 ft2">Flera rapporter har pekat på en ökning av djurhälsoproblem i form av infektionssjukdomar då AFT har dragits in från marknaden (Verbeke and Viaene, 1996; McOrist, 1997). Detta leder naturligtvis till frågor om i vilken utsträckning som AFT också har terapeutiska och/eller profylaktiska effekter.</P> <P class="p539 ft2"><NOBR>AFT-doserna</NOBR> är i allmänhet låga, cirka 20 ppm <NOBR>(1-100</NOBR> ppm) vilket för de flesta AFT är lägre än den terapeutiska dosen, men vissa överlappningar förekommer. Även vid dessa låga doser har AFT antimikrobiell effekt eftersom minsta hämmande koncentration för normalt känsliga bakterier är cirka <NOBR>1-5</NOBR> ppm.</P> <P class="p540 ft2">De svenska erfarenheterna av förbudet mot tillväxtantibiotika, 1986, var bland annat en ökad förekomst av kliniska problem med stört hälsostatus för smågrisar och slaktkyckling. Detta ledde till användning av läkemedelsfoder</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p541 ft2">med terapeutiska doser av antibiotika. Genom förändringar i fodersammansättning, hygienförbättringar och förändringar i uppfödningsrutiner och liknande har dessa problem nu till största delen korrigerats (Wierup, 1996).</P> <P class="p513 ft2">Viktiga djursjukdomar för vilka terapeutisk eller profylaktisk effekt av AFT beskrivits är nekrotiserande enterit hos fjäderfä, svindysenteri, bakteriell enterit och proliferativ enterit hos svin. Flera AFT har indikationer som terapeutika för dessa djursjukdomar.</P> <P class="p62 ft2">Enligt tillgänglig litteratur finns det inget som styrker att AFT skulle ha andra verkningsmekanismer än antibakteriella substanser som används för terapi. Den tillväxtbefrämjande effekten av AFT kan tillskrivas en reduktion av sjukdomsframkallande bakterier med åtföljande minskning av djurets svar på påverkan från sådana bakterier. Denna allmänna profylaktiska och/eller terapeutiska effekt är applicerbar både på klinisk och subklinisk sjuklighet.</P> <P class="p513 ft2">Dokumentation om profylaktiska och/eller terapeutiska effekter av AFT inkluderas inte i ansökningar om godkännande och sådana effekter utvärderas således inte i godkännandeproceduren.</P> <P class="p382 ft21"><SPAN class="ft19">8.6</SPAN><SPAN class="ft20">Fördelar och risker</SPAN></P> <P class="p181 ft109"><SPAN class="ft79">8.6.1</SPAN><SPAN class="ft80">Fö </SPAN>rdelar</P> <P class="p111 ft2">Den huvudsakliga positiva effekten av AFT är dess profylaktiska och terapeutiska effekter mot vissa bakteriesjukdomar. Enligt artikel 7 i direktiv 70/524/EEC är sådana effekter dock bara tillåtna för koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser. Denna brist på samstämmighet mellan regelverk och den reella, praktiska situationen är inte ägnad att skapa förtroende hos allmänheten byggt på tydlighet och insynsmöjlighet.</P> <P class="p63 ft2">AFT förbättrar foderutnyttjande och tillväxt. Detta medför en ekonomisk vinst som, beroende på hur den distribueras, kommer producenter, konsumenter eller andra tillgodo. Användning av AFT medför minskade gödselmängder och minskat kväveutsläpp. Detta kan ses som en fördel ur miljösynpunkt. Alla dessa positiva effekter kan dock även uppnås på andra sätt.</P> <P class="p382 ft79"><SPAN class="ft79">8.6.2</SPAN><SPAN class="ft80">Indirekta långtidsförluster och djurskydd</SPAN></P> <P class="p542 ft3">AFT har använts i över 4 decennier och detta har otvivelaktigt bidragit till utvecklingen av nuvarande produktionssystem inom djurhållningen.</P> <P class="p79 ft2">Nyttjandet av AFT möjliggör djurtäta uppfödningssystem vilket är en fördel ur ekonomisk synpunkt men är tveksamt ur smittskyddssynpunkt. Svåra smittsamma djursjukdomar som t. ex. svinpest är svåra att kontrollera i djurtäta miljöer. Detsamma gäller för zoonotiska sjukdomar som salmonella och produktionssjukdomar som svindysenteri. Bara vissa sjukdomar i den</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313379x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p543 ft2">senare gruppen kan förebyggas med AFT. De intensiva produktionssystemen kan ifrågasättas ur djurskyddsynpunkt och av etiska skäl. Varken djurskydd eller djurhälsa skapas genom användande av AFT. En sund djuruppfödning kännetecknas av god skötsel och god omvårdnad. En modern djurskyddslagsstiftning är en djurhälsolagstiftning.</P> <P class="p544 ft2">AFT tillhör en produktionsmodell där produktiviteten är överskattad. En utveckling mot mera hälsoorienterade djurhållningssystem behövs uppenbarligen.</P> <P class="p97 ft2">Lantbruk måste, liksom alla andra sektorer, sträva mot en hållbar utveckling. Detta innebär utvecklande av produktionssystem som tillfredsställer dagens behov utan att hindra kommande generationer från att tillfredsställa sina behov. En hållbar utveckling är i huvudsak en förändringsprocess där utnyttjandet av naturresurser, satsningar och investeringar, teknologisk utveckling och institutionella förändringar är i harmoni och ökar både de nuvarande och framtida möjligheterna att tillfredsställa människors behov och önskningar.</P> <P class="p219 ft2">Med anledning av detta kan det ifrågasättas om fortsatt beroende av AFT är förenligt med en långsiktig utveckling av animalieproduktionen. <NOBR>Icke-bruk</NOBR> av AFT inom en region eller ett land torde bidra till ett mer innovativt och dynamiskt klimat vad gäller utvecklandet av system för uppfödning av djur utan AFT med bibehållen produktivitet.</P> <P class="p520 ft2">Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) berördes av Mr. Jacques Santer, Europakommissionens president i ett tal till det Europeiska Parlamentet den 18 Februari, 1997:</P> <P class="p545 ft110">4HE STARTING POINT FOR THE REFORM WILL BE THE IDEA THAT THERE MUST BE A GREATER FOCUS IN %UROPEAN AGRICULTURE ON QUALITY PROTECTION OF THE ENVIRON MENT ANIMAL WELFARE A RETURN TO MORE NATURAL PRODUCTION METHODS AND A SIMPLIFICATION OF #OMMUNITY LAW</P> <P class="p546 ft79"><SPAN class="ft79">8.6.3</SPAN><SPAN class="ft80">Risker</SPAN></P> <P class="p408 ft2">Den huvudsakliga faran i samband med användandet av AFT är ökad resistens hos patogena bakterier och bakterier i normalfloran. Konsekvenserna av detta kan bli <NOBR>terapi-svikt</NOBR> både hos djur och människor. Överföring av resistensgener kan ske, och sker, mellan djur och människa. Risken för terapiproblem på grund av detta är inte försumbar, men stora osäkerheter föreligger i skattningen på grund av problemets komplexitet och bristen på nödvändiga data. Tillgängliga data är alltså otillräckliga för att säkert fastslå riskens storlek. För att minska osäkerhetsfaktorn behövs följande information:</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p547 ft3">Exponering</P> <P class="p548 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">exponering av djur för AFT</SPAN></P> <P class="p549 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">exponering av djur för terapeutiska antibiotika</SPAN></P> <P class="p550 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">exponering av människor för terapeutiska antibiotika</SPAN></P> <P class="p549 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">förekomst av relevanta resistensgener hos djur</SPAN></P> <P class="p550 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">förekomst av relevanta resistensgener i djurprodukter</SPAN></P> <P class="p550 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">förekomst av relevanta resistensgener i miljön</SPAN></P> <P class="p549 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">förekomst av relevanta resistensgener hos människa</SPAN></P> <P class="p551 ft113"><SPAN class="ft111">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft112">dos-responsförhållanden</SPAN></NOBR> mellan användandet av antimikrobiella medel och förekomst av resistensgener</P> <P class="p552 ft3">Överföring/epidemiologi</P> <P class="p553 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">identifiering av relevanta resistensgener</SPAN></P> <P class="p550 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">identifiering av överföringsmekanismer för relevanta resistensgener</SPAN></P> <P class="p554 ft113"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft112">grad av överföring av relevanta resistensgener mellan djur- och humanbakterier i realistiska miljöer</SPAN></P> <P class="p555 ft113"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft112">grad av överföring av relevanta resistensgener mellan djur- och miljöbakterier i realistiska miljöer</SPAN></P> <P class="p556 ft16"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft90">grad av överföring av relevanta resistensgener mellan human- och miljöbakterier i realistiska miljöer</SPAN></P> <P class="p557 ft113"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft112">persistens av relevanta resistensgener hos människor och djur i avsaknad och i närvaro av selektionstryck</SPAN></P> <P class="p462 ft3">Konsekvenser</P> <P class="p548 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">grad av </SPAN><NOBR>co-transfer</NOBR> av resistens- och andra relevanta gener</P> <P class="p558 ft113"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft112">sannolikheten för att bli infekterad med bakterie som bär på relevant resistensgen</SPAN></P> <P class="p553 ft3"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft61">sannolikheten av att infektionen ovan kräver terapi med relevant substans</SPAN></P> <P class="p559 ft2">Det är givetvis så att denna information behövs för varje resistensgen och för varje antimikrobiell substans. Minimitiden för att genomföra denna forskning uppskattas till <NOBR>5-10</NOBR> år. Närhelst ny information eller nya tekniker blir tillgängliga måste delar av studien göras om och riskbedömningen uppdateras.</P> <P class="p63 ft2">Den årliga ekonomiska vinsten av AFT i djurproduktionen inom EU har beräknats till 2 miljarder ECU. Mot denna bakgrund är det förvånande att nödvändiga data för en adekvat riskbedömning fortfarande saknas, då information om riskens storlek är oerhört viktig för konsumenterna. En sökning i vetenskapliga databaser visar att det antal publikationer som finns tillgängliga om de tillväxtbefrämjande effekterna av AFT till antalet är mer än 10 ggr så många som publikationerna om mikrobiologiska effekter. I dagsläget är det omöjligt att fullt ut kvantifiera risken.</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft2">Riskbedömning av AFTs miljöeffekter hämmas av att all den information som behövs inte är allmänt tillgänglig. På grundval av tillgänglig information bedöms de flesta AFT inte vara förknippade med påtagliga miljörisker.</P> <P class="p87 ft2">Andra faror som kan förknippas med vissa AFT och koccidiostatika är toxiska effekter. Kinoxaliner och halofuginon har toxiska effekter på respektive måldjur. Många AFT och MFT är potenta allergener och utgör därför en yrkesrisk, och eventuellt också en risk för konsumenten. Den senare risken bedöms dock som mycket liten.</P> <P class="p87 ft2">Kinoxaliner och nitroimidazoler är potentiellt genotoxiska. Den risk som förknippas med genotoxicitet är aldrig acceptabel i samband med produkter som används på livsmedelsproducerande djur. Detta gäller oavsett hur liten risken är. Den primära riskgruppen är de personer som hanterar substanserna. Nitroimidazoler har förbjudits som veterinärläkemedel för livsmedelsproducerande djur genom att de listats i annex IV till Rådsdirektiv 2377/90/EG. Denna brist på samstämmighet mellan regleringar är också förknippad med en risk för förlust av allmänhetens förtroende.</P> <P class="p110 ft79"><SPAN class="ft79">8.6.4</SPAN><SPAN class="ft80">Uppsummering</SPAN></P> <P class="p561 ft2">Utredningens övergripande bedömning är att fördelarna med AFT inte uppväger riskerna. I fråga om koccidiostatika så används de specifikt för att förebygga sjukdom och bör därför regleras som läkemedel.</P> <P class="p562 ft16"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft90">Antibakteriella fodertillsatser har gynnsamma ekonomiska effekter på djurproduktionen. I ett längre tidsperspektiv kan dessa effekter ifrågasättas speciellt vad avser djurskydd och djurhälsa. Antibakteriella fodertillsatser kan i tillåten dosering användas för behandling av sjukdom hos djur. Detta strider mot direktiv 70/524/EEG.</SPAN></P> <P class="p563 ft16"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft90">Kinoxaliner och nitroimidazoler är potentiellt genotoxiska och därmed en yrkesmässig hälsorisk.</SPAN></P> <P class="p564 ft16"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft90">Halofuginon och kinoxaliner är toxiska för godkända djurslag. Detta är negativt för djurs välbefinnande.</SPAN></P> <P class="p565 ft16"><SPAN class="ft111">·</SPAN><SPAN class="ft90">Risken för ökad resistens på grund av generell användning av antibakteriella fodertillsatser är långt ifrån försumbar och de möjliga konsekvenserna är allvarliga för både djurs och människors hälsa. Antibakteriella fodertillsatser som idag inte används som läkemedel inom human- eller veterinärmedicin är värdefulla kemiska grundskelett för framtida läkemedel. Eftersom utvecklandet av resistens betraktas som ett allvarligt hot mot djurs och människors hälsa bör all användning av AFT begränsas till medicinska ändamål.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">+APITEL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft79"><SPAN class="ft79">8.6.5</SPAN><SPAN class="ft80">Överväganden för beslut om riskhantering</SPAN></P> <P class="p566 ft2">Om än något utanför det aktuella uppdragets ram, så har några preliminära idéer kring möjliga åtgärder för att minimera förekommande risker noterats för övervägande.</P> <P class="p567 ft16">Eftersom de aktuella riskerna ej går att fullständigt kvantifiera, är beslut om riskhantering särskilt svåra. Risken kan uppenbarligen inte med säkerhet uteslutas, inte heller kan den bedömas som acceptabel. Vetenskapsmän kan deklarera att tillgängliga data är otillräckliga för beslut, men för beslutsfattare är att avstå från handling inte en neutral position utan ett aktivt beslut att inte göra något. I en sådan osäker situation är försiktighet att föredra.</P> <P class="p568 ft2">Bedömningen av vilken risknivå som är acceptabel görs av allmänheten, inte av vetenskapsmän. Kommunikation om risker i form av en dialog är väsentligt för att fastställa den nivå som är acceptabel. I allmänhet tenderar den acceptabla risknivån att vara högre om det finns en möjlighet till kontroll (dvs. ett val) jämfört med en situation när man inte aktivt kan undvika risken.</P> <P class="p47 ft2">En annan viktig aspekt på riskhantering är beslutet om vem som ska bära kostnaden - den som skapar risken eller den som tar den. I händelse av ett överdrivet försiktigt beslut kan den som skapar risken lida en förlust genom minskad vinst. Å andra sidan, kan otillräcklig riskhantering leda till en kostnad för den som tar risken.</P> <P class="p90 ft2">I termer av riskhantering finns i fråga om AFT en rad åtgärder tillgängliga. Eftersom AFT, i likhet med koccidiostatika, är medicinska produkter, bör de godkännas och användas enbart som läkemedel och inte som fodertillsatser. Att ha två parallella regleringssystem är inte acceptabelt. Ett enda regleringssystem skulle lätta de administrativa bördorna. Dessutom skulle detta öka möjligheterna till insyn. Hänsyn måste tas till att djurproduktionen skulle behöva tid för att anpassa sig till situationen så att kunskap om nödvändiga förändringar i djurhållning och utfodring kan erhållas och ändamålsenliga förändringar genomföras. Länder som idag har restriktioner i sin användning av AFT bör få behålla dessa tills regleringssystemet fullt ut kan harmoniseras.</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td158"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td159"><SPAN class="p8 ft0">,ITTERATURF¶RTECKNING</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft12">Litteraturförteckning</P> <P class="p569 ft15"><SPAN class="ft10">!DDISON * " </SPAN>, 1984. Antibiotics in sediments and <NOBR>run-off</NOBR> waters from feedlots. <SPAN class="ft0">2ESIDUE 2EVIEWS </SPAN><NOBR>1-28.</NOBR></P> <P class="p570 ft10">!HL ! 3 !CREE * ! 'IPSON 0 3 <NOBR>-C$OWELL</NOBR> 2 - <NOBR>-ILLER ,</NOBR> AND <NOBR>-C%LVAINE</NOBR></P> <P class="p571 ft116"><SPAN class="ft114">- $ </SPAN>, 1993. Standardization of nomenclature for animal health risk analysis. <SPAN class="ft115">2EVUE 3CIENTIFIQUE ET 4ECHNIQUE /FFICE )NTERNATIONAL DES %PIZOOTIES </SPAN><NOBR>1045-1053.</NOBR></P> <P class="p572 ft15"><SPAN class="ft10">!LBANESE 2 ! </SPAN>, 1992. Risk analysis and food safety. <SPAN class="ft0">*OURNAL OF !MERICAN 6ETERINARY </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">-EDICAL</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> !SSOCIATION </SPAN><NOBR>245-249.</NOBR></P> <P class="p573 ft0"><SPAN class="ft10">!POTEKSBOLAGET </SPAN><SPAN class="ft15">1996. </SPAN>3VENSK ,¤KEMEDELSSTATISTIK <SPAN class="ft15">Apoteksbolaget AB, Stockholm. pp. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">pp.141-145.</SPAN></NOBR></P> <P class="p574 ft116"><SPAN class="ft114">"AQUERO & </SPAN>, 1996. <SPAN class="ft115">)N DISCUSSION FOLLOWING </SPAN>Witte, W., Impact of antibiotic use in animal feeding on resistance of bacterial pathogens in humans. <SPAN class="ft115">)N PROCEEDINGS OF !NTIBIO TIC RESISTANCE ORIGINS EVOLUTION SELECTION AND SPREAD </SPAN>Whiley, Chichester (Ciba</P> <P class="p575 ft15">Foundation Symposium 207), July <NOBR>16-18,</NOBR> London. pp. <NOBR>71-76.</NOBR></P> <P class="p552 ft15"><SPAN class="ft10">"ARROW 0 ! </SPAN>, 1989. Further observations on the effect of feeding diets containing</P> <P class="p576 ft15">avoparcin on the excretion of salmonellas by experimentally infected chickens. <SPAN class="ft0">%PI DEMIOLOGY AND )NFECTION </SPAN><NOBR>239-252.</NOBR></P> <P class="p577 ft15"><SPAN class="ft10">"EWICK - 7 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">- </SPAN>,</NOBR> 1978. Effect of tylosin and tylosin fermentation waste on microbial activity of soil. <SPAN class="ft0">3OIL "IOLOGY AND "IOCHEMISTRY </SPAN><NOBR>403-407.</NOBR></P> <P class="p578 ft119"><SPAN class="ft117">"J¶RNEROT , &RANKLIN ! AND 4YSEN % </SPAN>, 1996. Usage of antibacterial and antiparasitic drugs in animals in Sweden between 1988 and 1993. <SPAN class="ft118">6ETERINARY 2ECORD </SPAN>282-</P> <P class="p575 ft15">286.</P> <P class="p579 ft15"><SPAN class="ft10">"RYAN & , AND $OYLE - 0 </SPAN>, 1995. Health risks and consequences of <SPAN class="ft0">3ALMONELLA </SPAN>and</P> <P class="p580 ft0">#AMPYLOBACTER JEJUNI <SPAN class="ft15">in raw poultry. </SPAN>*OURNAL OF &OOD 0ROTECTION <NOBR><SPAN class="ft15">326-344.</SPAN></NOBR></P> <P class="p581 ft15"><NOBR><SPAN class="ft10">$!.-!0</SPAN>,</NOBR> 1997. Consumption of antimicrobial agents and occurrence of antimicrobial resistance in bacteria from food animals, food and humans in Denmark. No. 1. DANMAP, Copenhagen.</P> <P class="p582 ft10">%DMOND - " /BER * & 7EINBAUM * , 0FALLER - ! (WANG 4 AND 3ANFORD - $ <SPAN class="ft15">, 1995. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">Vancomycin-resistant</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN><SPAN class="ft0">%NTEROCOCCUS FAECIUM </SPAN><SPAN class="ft15">bacteriemia: risk factors for infection. </SPAN><SPAN class="ft0">#LINICAL )NFECTIOUS $ISEASES </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1126-1133.</SPAN></NOBR></P> <P class="p583 ft116"><SPAN class="ft114">%NGVALL ! !NDERSSON ! AND #ERENIUS & </SPAN>, 1994. The economics of the Swedish Salmonella control. A cost/benefit analysis. <SPAN class="ft115">)N PROCEEDINGS OF .6) 7(/ )NTERNA TIONAL COURSE ON 3ALMONELLA CONTROL IN ANIMAL PRODUCTION AND PRODUCTS </SPAN><NOBR>21-27</NOBR> au-</P> <P class="p575 ft15">gust 1993, Malmö. p. 221.</P> <P class="p462 ft15"><SPAN class="ft10">&!/ 7(/</SPAN>, 1995. <NOBR>Forty-second</NOBR> report of the joint FAO/WHO Expert Committee on</P> <P class="p584 ft15">Food Additives. Evaluation of certain veterinary drug residues in food. <SPAN class="ft0">7(/ 4ECH NICAL 2EPORT 3ERIES .O </SPAN>pp. <NOBR>19-21.</NOBR> WHO, Geneva.</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p8 ft0">,ITTERATURF¶RTECKNING</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p585 ft104"><SPAN class="ft120">&ELLSTR¶M # </SPAN>, 1996. Phenotypic classification, detection and phylogeny of <SPAN class="ft121">3ERPULINA </SPAN>species in swine. (Thesis). Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.</P> <P class="p586 ft15"><SPAN class="ft10">'ARBER ! </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">- </SPAN>,</NOBR> 1989. A <NOBR>discrete-time</NOBR> model of the acquisition of <NOBR>antibiotic-resistant</NOBR> infections in hospitalized patients. <SPAN class="ft0">"IOMETRICS </SPAN><NOBR>797-816.</NOBR></P> <P class="p587 ft123"><SPAN class="ft122">'USTAFSON 2 ( </SPAN>, 1983. Salmonella shedding and feed additives. <SPAN class="ft28">)N PROCEEDINGS OF TH )NTERNATIONAL 3YMPOSIUM ON !NTIBIOTICS IN !GRICULTURE "ENEFITS AND </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">-ALEFITS</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> </SPAN>But-</P> <P class="p575 ft15">terworths, Nottingham. pp. <NOBR>369-384.</NOBR></P> <P class="p588 ft15"><SPAN class="ft10">(AMPSON $ * </SPAN>, 1991. New developments in research on swine dysentery and spirochaetal colitis. <SPAN class="ft0">0IG .EWS AND )NFORMATION </SPAN><NOBR>233-235.</NOBR></P> <P class="p589 ft10">(OLMBERG 3 $ 3OLOMON 3 , AND "LAKE 0 ! <SPAN class="ft15">, 1987. Health and economic impacts of antimicrobial resistance. </SPAN><SPAN class="ft0">2EVIEWS OF )NFECTIOUS $ISEASES </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1065-1078.</SPAN></NOBR></P> <P class="p10 ft10">*ACOB 2EITSMA 7 & +AAN # ! AND "OLDER . <NOBR>- <SPAN class="ft15">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> 1994. The induction of quinolone</SPAN></P> <P class="p590 ft15">resistance in campylobacter in broilers by quinolone treatment. <SPAN class="ft0">,ETTERS IN !PPLIED </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">-ICROBIOLOGY</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> </SPAN><NOBR>228-231.</NOBR></P> <P class="p591 ft104"><SPAN class="ft120">+RUSE ( </SPAN>, 1995. The use of avoparcin as a feed additive and the occurrence of vancomycin resistant <SPAN class="ft121">%NTEROCOCCUS </SPAN>spp. in poultry production. Rapport nr 16. Norwegi-</P> <P class="p580 ft15">an College of Veterinary Medicine, Oslo.</P> <P class="p592 ft15"><NOBR><SPAN class="ft10">-!&</SPAN>,</NOBR> 1997. Tylosin and spiramycin as feed additives. Influence on the efficacy of therapeutical macrolides. Nr. 5. pp. 29. Ministry of Agriculture and Forestry, Helsinki.</P> <P class="p593 ft15"><NOBR><SPAN class="ft10">-C/RIST</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> 3 </SPAN>, 1997. Use of oral antibiotics in farm livestock: facts and ethics. <SPAN class="ft0">*OURNAL OF 6ETERINARY 0HARMACOLOGY AND 4HERAPEUTICS </SPAN><SPAN class="ft10">3UPPL </SPAN>175.</P> <P class="p594 ft10"><NOBR>-ILLER ,</NOBR> <NOBR>-C%LVAINE</NOBR> - $ <NOBR>-C$OWELL</NOBR> 2 - AND !HL ! 3 <SPAN class="ft15">, 1993. Developing a quantitative risk assessment process. </SPAN><SPAN class="ft0">2EVUE 3CIENTIFIQUE ET 4ECHNIQUE /FFICE )NTER NATIONAL DES %PIZOOTIES </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1153-1164.</SPAN></NOBR></P> <P class="p589 ft126"><NOBR>-ONTECALVO</NOBR> - ! DE ,ENCASTRE ( #ARRAHER - 'EDRIS # #HUNG - 6AN(ORN + AND 7ORMSER ' 0 <SPAN class="ft124">, 1995. Natural history of colonization with vancomycinresistant </SPAN><SPAN class="ft125">%NTEROCOCCUS FAECIUM</SPAN><SPAN class="ft124">. </SPAN><SPAN class="ft125">)NFECTION #ONTROL AND (OSPITAL %PIDEMIOLOGY</SPAN></P> <P class="p595 ft15"><NOBR>680-685.</NOBR></P> <P class="p592 ft15"><SPAN class="ft10">.IGHTINGALE # ( AND 1UINTILIANI 2 </SPAN>, 1997. Cost of oral antibiotic therapy. <SPAN class="ft0">0HARMACOT HERAPY </SPAN><NOBR>302-307.</NOBR></P> <P class="p596 ft15"><SPAN class="ft10">0HELPS # % </SPAN>, 1989. Bug/drug resistance - sometimes less is more. <NOBR><SPAN class="ft0">-EDICAL</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> #ARE </SPAN>194- 203.</P> <P class="p597 ft129"><SPAN class="ft127">2ONNE ( AND *ENSEN * # % </SPAN>, 1992. Virginiamycin susceptibility of <SPAN class="ft128">3ERPULINA HYODY SENTERIAE</SPAN>, <SPAN class="ft128">IN VITRO </SPAN>and <SPAN class="ft128">IN VIVO</SPAN>. <SPAN class="ft128">6ETERINARY 2ECORD </SPAN><NOBR>239-240.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td158"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td159"><SPAN class="p8 ft0">,ITTERATURF¶RTECKNING</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p598 ft28"><SPAN class="ft122">3ALYERS ! ! </SPAN><SPAN class="ft123">1995. </SPAN>!NTIBIOTIC RESISTANCE TRANSFER IN THE MAMMALIAN INTESTINAL TRACT IMPLICATIONS FOR HUMAN HEALTH FOOD SAFETY AND <NOBR>BIOTECHNOLOGY <SPAN class="ft123">.</SPAN>-OLECULAR</NOBR> "IOLOGY )NTELLIGENCE 5NIT <SPAN class="ft123">R. G. Landes Company, Austin. pp. 191.</SPAN></P> <P class="p462 ft15"><SPAN class="ft10">3MITH 7 ( AND 4UCKER * & </SPAN>, 1980. Further observations on the effect of feeding diets</P> <P class="p599 ft104">containing avoparcin, bacitracin and sodium arsenilate on the colonization of the alimentary tract of poultry by salmonella organisms. <SPAN class="ft121">*OURNAL OF (YGIENE </SPAN>137-</P> <P class="p580 ft15">150.</P> <P class="p579 ft15"><SPAN class="ft10">4ODD % # $ AND (ARWIG * </SPAN>, 1996. Microbiological risk analysis of food in Canada.</P> <P class="p580 ft0">*OURNAL OF &OOD 0ROTECTION <SPAN class="ft10">SUPPL </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">10-18.</SPAN></NOBR></P> <P class="p600 ft129"><SPAN class="ft127">7ADE * * </SPAN>, 1995. The emergence of <SPAN class="ft128">%NTEROCOCCUS FAECIUM </SPAN>resistant to glycopeptides and other standard agents <NOBR>--</NOBR> a preliminary report. <SPAN class="ft130">*OURNAL OF (OSPITAL )NFECTION </SPAN></P> <P class="p580 ft15"><SPAN class="ft10">SUPPL </SPAN><NOBR>483-493.</NOBR></P> <P class="p601 ft129"><SPAN class="ft127">7ALLGREN 0 </SPAN>, 1994. The importance of diseases for daily growth of pigs. <SPAN class="ft128">)N PROCEEDINGS OF 86)) .ORDIC VETERINARY #ONGRESS</SPAN>Reykjavik, Iceland. pp. <NOBR>106-110.</NOBR></P> <P class="p10 ft10">6AN DER !UWERA 0 0ENSART . +ORTEN 6 <NOBR>-URRAY</NOBR> " AND ,ECLERCQ 2 <SPAN class="ft15">, 1996.</SPAN></P> <P class="p602 ft132">Influence of oral glycopeptides on the faecal flora of human volunteers: selection of highly <NOBR>glycopeptide-resistant</NOBR> enterococci. <SPAN class="ft131">*OURNAL OF INFECTIOUS DISEASES </SPAN>1129-</P> <P class="p575 ft15">1136.</P> <P class="p603 ft15"><SPAN class="ft10">6ERBEKE 7 AND 6IAENE * </SPAN>, 1996. Environmental impact of using feed additives. pp. 38. University of Gent, Gent.</P> <P class="p10 ft10">7HITMAN - # 0ITSAKIS 0 ' $E*ESUS % /SBORNE ! * ,EVINSON - % AND</P> <P class="p580 ft15"><SPAN class="ft10">*OHNSON # # </SPAN>, 1996. Gastrointestinal tract colonisation with <NOBR>vancomycin-resistant</NOBR></P> <P class="p604 ft0">%NTEROCOCCUS FAECIUM <SPAN class="ft15">in an animal model. </SPAN>!NTIMICROBIAL !GENTS AND #HEMOTHERA PY <NOBR><SPAN class="ft15">1526-1530.</SPAN></NOBR></P> <P class="p605 ft15"><SPAN class="ft10">7(/</SPAN>, 1996. Emerging foodborne diseases, fact sheet No 124. <SPAN class="ft0">7(/ HOME PA GE </SPAN>http://www.who.ch/programmes/fsf/fctemg.htm.</P> <P class="p570 ft15"><SPAN class="ft10">7IERUP </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">- </SPAN>,</NOBR> 1996. Sverige förbjöd antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte 1986 - vad</P> <P class="p606 ft15">hände med djurhälsan och hur löstes problemen? <SPAN class="ft0">+UNGLIGA 3KOGS OCH ,ANTBRUKSA KADEMIENS 4IDSKRIFT </SPAN><NOBR>69-78.</NOBR></P> <P class="p570 ft10">7IERUP - # , 7OLD 4ROELL - AND !GEN¤S ) <SPAN class="ft15">, 1987. Animal consumption of</SPAN></P> <P class="p607 ft15">antibiotic and chemotherapeutic drugs in Sweden during 1980, 1982 and 1984. <SPAN class="ft0">6E TERINARY 2ESEARCH #OMMUNICATIONS </SPAN><NOBR>397-405.</NOBR></P> <P class="p10 ft10">7OODFORD . *OHNSON ! 0 <NOBR>-ORRISON</NOBR> $ AND 3PELLER $ # % <SPAN class="ft15">, 1995. Current</SPAN></P> <P class="p580 ft15">perspectives on glycopeptide resistance. <SPAN class="ft0">#LINICAL </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">-ICROBIOLOGY</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 2EVIEWS </SPAN><NOBR>585-615.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB313386x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p8 ft0">"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td160"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p608 ft11">Bilaga 1</P> <P class="p609 ft133">+OMMITT©DIREKTIV</P> <P class="p129 ft3">Undantag från EG:s bestämmelser om vissa fodertillsatser</P> <P class="p128 ft3">Beslut vid regeringssammanträde den 11 maj 1995</P> <P class="p129 ft134">3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET</P> <P class="p610 ft2">En särskild utredare tillkallas med uppgift att sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och bedömningar som är av betydelse för ett ställningstagande i frågan om ett fortsatt förbud mot användningen som tillsatser i foder av antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande medel.</P> <P class="p129 ft134">"AKGRUND</P> <P class="p611 ft2">Enligt Sveriges anslutningsavtal om medlemskap i Europeiska unionen gäller övergångsbestämmelser bl.a. i fråga om vissa fodertillsatser. Enligt övergångsbestämmelserna får Sverige fram t.o.m. den 31 december 1998 behålla den lagstiftning som gällde vid anslutningen enligt följande.</P> <P class="p612 ft2">Under övergångsperioden gäller begränsningar i eller förbud mot användningen av tillsatser i foder som tillhör grupperna antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande medel. Senast vid övergångsperiodens slut skall beslut enligt förfarandet i artikel 7 i direktiv 70/524/EEG fattas om Sverige kan behålla sitt förbud även fortsättningsvis. Till grund för prövningen skall Sverige lämna utförliga vetenskapliga redogörelser.</P> <P class="p613 ft134">5PPDRAGET</P> <P class="p611 ft2">Den särskilde utredaren skall sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och bedömningar som är av betydelse för ett ställningstagande till frågan om ett fortsatt förbud mot användningen som tillsatser i foder av antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande medel. Utredaren skall även inom ramen för uppdraget initiera de kompletterande undersökningar och studier som bedöms nödvändiga. Samråd skall ske med Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens livsmedelsverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens naturvårdsverk och</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr7 td161"><SPAN class="p8 ft0">3/5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft0">"ILAGA</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p614 ft2">Läkemedelsverket samt med företrädare för berörda näringsgrenar och konsumenterna.</P> <P class="p86 ft2">Syftet med uppdraget är att den dokumentation som utredaren presenterar skall visa om sådana vetenskapligt baserade skäl föreligger att innehållet i den svenska regleringen på området kan gälla även efter den nuvarande övergångsperioden.</P> <P class="p10 ft134">2EDOVISNING AV UPPDRAGET</P> <P class="p615 ft2">Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23)</P> <P class="p319 ft3">Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1997.</P> <P class="p616 ft3">(Jordbruksdepartementet)</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GLB3133 SOU_1997__133.pdf 267121 pdf Antimikrobiella fodertillsatser https://data.riksdagen.se/fil/3F86BBC7-83B4-42FD-9CC8-735E044F8021