<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422749</hangar_id>
 <dok_id>GLB3120</dok_id>
 <rm>1997</rm>
 <beteckning>120</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1997:120</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>120</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:18:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vuxenpedagogik i Sverige</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:30px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_2 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:63px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}

#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:751px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1  {width:194px;height:2px;}




#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 114px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1  {width:194px;height:1px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1  {width:194px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:779px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1  {width:194px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:751px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1  {width:194px;height:2px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1  {width:194px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:739px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1  {width:194px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:759px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1  {width:194px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:194px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1  {width:194px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 112px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 114px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}



#page_71 #tx1 {position:absolute;top:230px;left:46px;width:156px;height:25px;}

#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:706px;}
#page_79 #dimg1 #img1  {width:514px;height:706px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}



#page_83 #tx1 {position:absolute;top:152px;left:46px;width:162px;height:25px;}

#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_111 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 124px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:82px;}
#page_131 #dimg1 #img1  {width:514px;height:82px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:735px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}



#page_143 #tx1 {position:absolute;top:149px;left:46px;width:147px;height:25px;}

#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 114px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_147 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_149 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_151 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_153 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 124px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





.ft0{font:  26px 'Verdana' !important;l-h: 53px;}
.ft1{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft2{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft3{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft5{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft10{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft11{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft12{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft13{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft14{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft16{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft17{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft18{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft19{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft20{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 29px;}
.ft21{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft22{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft23{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft24{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft25{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft26{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 28px;}
.ft27{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft28{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft29{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft30{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft31{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft32{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft34{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft36{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft37{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft38{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft40{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft41{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft42{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft43{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft45{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft46{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft47{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft48{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft49{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft50{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft51{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;}
.ft52{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft53{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 16px;}
.ft54{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft55{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 16px;}
.ft56{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;}
.ft57{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 16px;}
.ft58{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft59{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft60{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft61{font:  12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 16px;}
.ft62{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft63{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft64{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft66{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 29px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 462px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.67px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 115px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 126px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 1px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 112px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p380{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td10{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td11{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 24px;}
.tr1{heightzzz: 8px;}
.tr2{heightzzz: 31px;}
.tr3{heightzzz: 35px;}
.tr4{heightzzz: 34px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 52px;}
.tr8{heightzzz: 25px;}
.tr9{heightzzz: 21px;}
.tr10{heightzzz: 27px;}
.tr11{heightzzz: 26px;}
.tr12{heightzzz: 44px;}
.tr13{heightzzz: 22px;}
.tr14{heightzzz: 4px;}
.tr15{heightzzz: 16px;}
.tr16{heightzzz: 42px;}
.tr17{heightzzz: 41px;}
.tr18{heightzzz: 20px;}
.tr19{heightzzz: 19px;}
.tr20{heightzzz: 23px;}
.tr21{heightzzz: 3px;}
.tr22{heightzzz: 39px;}

.t0{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 444px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 69px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 565px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 444px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 37px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 444px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 41px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 444px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 444px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 32px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 444px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 38px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 365px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 54px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 574px;margin-leftZ: 51px;margin-top: 22px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 502px;margin-leftZ: 51px;margin-top: 46px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 477px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 24px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 490px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 519px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 465px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 24px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 455px;margin-leftZ: 46px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 391px;margin-leftZ: 51px;margin-top: 25px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 468px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 26px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 415px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 28px;f:14px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Vuxenpedagogik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Forskning, utbildning, utveckling åren &lt;NOBR&gt;1980–1996&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;En kartläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft3"&gt;Per Andersson och &lt;NOBR&gt;Nils-Åke&lt;/NOBR&gt; Sjösten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU 1997:120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Delbetänkande av Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB31202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p5 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Förord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Regeringen tillkallade i juni 1995 en parlamentariskt sammansatt kommitté för ett nationellt kunskapslyft för vuxna, Kunskapslyftskommittén (Dir 1995:67 och Dir 1996:71). Den 1 mars 1996 lade kommittén fram sitt första delbetänkande &lt;SPAN class="ft6"&gt;En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande &lt;/SPAN&gt;(SOU 1996:27), där målen för denna strategi presenterades. Strategin vilar på tre hörnpelare, ungdomsutbildning, kunskapslyft för vuxna och livslångt lärande. Satsningarna inom dessa tre områden får inte betraktas var för sig utan måste ses som en helhet. Riksdagen har i anslutning till den s.k. sysselsättningspropositionen bland annat beslutat om en särskild vuxenutbildningssatsning. Den genomförs under fem år med start 1 juli 1997 och omfattar då minst 110 000 helårsplatser. Antalet platser skall sedan öka med ytterligare 10 000 årligen fram till år 2000. Särskilda statliga medel fördelas till kommunerna för detta ändamål. Satsningen skall också bidra till att utveckla nya former för att möta vuxnas utbildningsbehov i framtiden och därmed efter femårsperioden kunna resultera i en reformerad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Den särskilda vuxenutbildningssatsningen innebär nya förutsättningar för Kunskapslyftskommitténs arbete. Enligt sina tilläggsdirektiv skall kommittén följa den särskilda satsningen på vuxenutbildningen. Syftet med detta är att ge kommittén nödvändiga erfarenheter för att kunna dra slutsatser och ge förslag till den reformering av vuxenutbildningen som på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; skall avlösa den särskilda satsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Kunskapslyftskommittén lade i början av år 1997 fram en sammanställning av svaren från de enkäter som kommittén tillställt olika vuxenutbildare. Rapporten – &lt;SPAN class="ft6"&gt;Vuxenutbildare ser på sig själva &lt;/SPAN&gt;(SOU 1996:188) – har förhoppningsvis stimulerat till fördjupade organisatoriska och pedagogiska diskussioner hos olika vuxenutbildare och inspirerat till utveckling av verksamheten, speciellt inför och under den särskilda vuxenutbildningssatsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Som ett fortsatt stöd i arbetet med att utveckla vuxenutbildningen redovisas nu &lt;SPAN class="ft9"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige – Forskning, utbildning, utveckling &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:120). Det är en kartläggning som på Kunskapslyftskommitténs uppdrag genomförts av Per Andersson och &lt;NOBR&gt;Nils-Ake&lt;/NOBR&gt; Sjösten vid Linköpings universitet, institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB31203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Per Andersson, doktorand i pedagogik, har samordnat och administrerat projektet. Han har sammanställt materialet och svarat för huvuddelen av rapportens del I, där han ensam svarat för kartläggning av utbildning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Nils Åke Sjösten, fil. dr. i pedagogik, har fungerat som medarbetare i projektet. Andersson och Sjösten har tillsammans svarat för materialet i rapportens del II och III.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Projektet har letts av Kunskapslyftskommitténs sekretariat genom Thorbjörn Levin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Syftet med denna rapport är tvådelat. Genom att få en bred kartläggning inom området får Kunskapslyftskommittén för det första ett bra underlag för fortsatta diskussioner inom kommittén och för kommande ställningstaganden då det gäller pedagogisk utveckling. Genom att sprida rapporten hoppas kommittén också kunna ge vuxenutbildare bättre kunskap om vuxenpedagogisk forskning och utbildning så att dessa i sin tur skall få bättre förutsättningar för att utveckla vuxenutbildningen, speciellt under den särskilda vuxenutbildningssatsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;För ordningens skull bör påpekas att Kunskapslyftskommittén genom att publicera rapporten inte tar något ansvar för innehållet i den gjorda kartläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Stockholm i september 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Anders Arneson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;/Åsa Sohlman Thorbjörn Levin Eva Johannesson Marjut Torpo&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Författarnas förord &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Förkortningar &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Inledning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Metod för kartläggningen &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Kartläggning av forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Bibliografin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Kriterier för urval av litteratur . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Sammanställning av forskningsresultat . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Kartläggning av utbildning och andra utvecklingsinsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;med vuxenpedagogisk inriktning . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Referensgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Del I – Vuxenpedagogik i Sverige &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft5"&gt;23.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Inriktning på och omfattning av vuxenpedagogisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;forskning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Forskningens inriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Forskningens omfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Skolverkets forskningsanslag för forskning inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;skolväsendet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;HSFR:s anslag till pedagogisk forskning . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Doktorsavhandlingar i pedagogik &lt;NOBR&gt;1990–1995 . . . . . . . . .&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Professurer i pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Summering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Vad den vuxenpedagogiska forskningen kan lära&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;oss &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft12"&gt;några axplock &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Finns det behov av vuxenutbildning? Har vuxen-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;utbildningen någon betydelse? . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Deltagande i utbildning – förutsättningar, hinder,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;rekrytering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Innehållsförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Undervisning i vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Lärarsyn på undervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Andra utbildningsformer än undervisning . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Självständigt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Problembaserat lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Grupparbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Yrkespraktik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Distansutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Deltagarnas erfarenheter av vuxenstudier . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Resultat av deltagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Bildning och vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Organisering av utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft12"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft12"&gt;Utbildning och utveckling för vuxenpedagoger &lt;SPAN class="ft8"&gt;. . . . . .&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Vuxenutbildning och vuxenpedagogik, allmänt . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Folkbildningsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Folkhögskollärarutbildningen – grundutbildning för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;folkhögskola och studieförbund . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Folkhögskolans fortbildning . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Studieförbunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Kommunal vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Fortbildningsavdelningen vid Linköpings&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Vuxenpedagogiska inslag i lärarutbildningar . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Vidareutbildning för lärare i grundläggande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Universitet och högskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;PA-programmet&lt;/NOBR&gt; – grundutbildning med möjlighet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;till pedagogisk inriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Andra kurser och utbildningar riktade mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft8"&gt;Andra organisationer med arbetslivspedagogisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;AmuGruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Distansutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft12"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft12"&gt;Möjligheter till pedagogisk utveckling &lt;SPAN class="ft8"&gt;. . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Vuxenpedagogisk forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Vuxenpedagogisk utbildning och utveckling . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Innehållsförteckning &lt;SPAN class="ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft12"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Referenser &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft12"&gt;Del II – Sammanfattningar av avhandlingar och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;andra centrala texter &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft12"&gt;Allmänt – vuxenpedagogik, vuxenutbildning &lt;SPAN class="ft8"&gt;. . . . . . . .&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Deltagande i utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Vuxnas kunskapsnivå – läsförmåga i Sverige och andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Självstyrt lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Bildning i det moderna samhället . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Betydelsen av vuxenutbildning och vuxenstudier . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Vuxenstudier och studieekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Samordning mellan utbildningsanordnare . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Distansutbildning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Folkbildning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Folkbildningens institutioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Folkbildning för handikappade . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Folkbildning för arbetslösa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Folkhögskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Studieförbund/Studiecirkeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Folkbildningens historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kommunal vuxenutbildning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Studiesituation och undervisning i kommunal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Studerande i kommunal vuxenutbildning och studiernas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft8"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Lärare i kommunal vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Arbetslösa i kommunal vuxenutbildning . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Universitet och högskola &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Pedagogiska arbetsformer i högskolan . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Examination och betyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Utbildningseffekter i högskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Yrkesutbildning i högskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Utbildning vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;AMU-center &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Innehållsförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12 Vuxenpedagogik i arbetslivet &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Utbildning och arbetsliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Om arbetslivets organisation och förändring . . . . . . . . . 158 Arbetslöshet och arbetsliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td21"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;Del III – Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft8"&gt;. . . . . 161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Allmänt &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Vuxenpedagogik, vuxenutbildning . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Rekrytering, förutsättningar för utbildning, karriär&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . 168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Antologier &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Arbetslöshet &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Distansutbildning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Folkbildning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Allmänt om folkbildning . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Folkhögskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 188&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Studieförbund/Studiecirkeln . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 190&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Folkbildning – hinder och förutsättningar för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;deltagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 192&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kommunal vuxenutbildning &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Allmänt om kommunal vuxenutbildning . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Studiefinansiering, rekrytering . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 196&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Prov i kommunal vuxenutbildning . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 196&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Yrkesutbildning i kommunal vuxenutbildning . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 197&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Grundvux . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 197&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Uppdragsutbildning i kommunal vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 198&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Kommunal vuxenutbildning och samordning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;med gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 199&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Arbetslösa i kommunal vuxenutbildning . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 199&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Innehållsförteckning &lt;SPAN class="ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft12"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Universitet och högskola &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Pedagogisk process och organisation, allmänt . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Antagning, urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 206&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Rekrytering, karriär, livsbana . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 207&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Lärare i högskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 209&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Studerande i högskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft12"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Utbildning vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;AMU-center &lt;/SPAN&gt;. . . . . . . . . . . . . .&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft12"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft12"&gt;Vuxenpedagogik i arbetslivet &lt;SPAN class="ft8"&gt;. . . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Arbete – förutsättningar och hinder . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Arbete, yrkesroll etc. – om vuxna i arbetslivet . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 218&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Lärande, utbildning, kvalifikation, kompetens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;– om vuxnas lärande i arbetslivet . . . . . . . . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 219&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Organisation – om arbetslivets organisation . . . .&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 229&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Förändringsarbete – om förändringar i arbetslivet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 230&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft12"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft12"&gt;Vuxenpedagogik – internationell utblick &lt;SPAN class="ft8"&gt;. . . . .&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;. . . . . 233&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Inledning &lt;SPAN class="ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;Författarnas förord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;Denna kartläggning har genomförts vid Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet, där vi tillhör den vuxenpedagogiska forskningsgruppen. Kartläggningen är initierad av Kunskapslyftskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Huvuddelen av arbetet har gjorts under perioden &lt;NOBR&gt;februari–maj&lt;/NOBR&gt; 1997. De resurser som har stått till förfogande motsvarar en arbetsinsats på sammanlagt 4 månaders heltidsarbete. Arbetsfördelningen mellan oss framgår av Kunskapslyftskommitténs förord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Vi vill passa på att tacka alla som har bidragit till detta arbete på olika sätt: uppgiftslämnare, kolleger, Kunskapslyftskommitténs sekretariat och inte minst deltagarna i det seminarium med representanter för vuxenutbildning och vuxenpedagogik där en tidigare version av texten diskuterades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft8"&gt;Linköping i augusti 1997&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Per Andersson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;Nils-Åke&lt;/NOBR&gt; Sjösten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Inledning &lt;SPAN class="ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I denna skrift förekommer ett antal förkortningar. Som en hjälp till läsaren följer här förklaringar till många av dessa förkortningar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;AMU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;(Förkortningen används här endast som beteckning på utbildning vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;tidigare &lt;NOBR&gt;AMU-center&lt;/NOBR&gt; och nuvarande AMUGruppen)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Diss.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Dissertation = doktorsavhandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;DUKOM&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Distansutbildningskommittén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;DUNET&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Distansutbildningens forskningsnätverk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;FBA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Fortbildningsavdelningen, Centrum för skolutveckling, Linköpings&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;universitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;FBR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Folkbildningsrådet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;fil kand&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Filosofie &lt;NOBR&gt;kandidat(-examen)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;fil mag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Filosofie &lt;NOBR&gt;magister(-examen)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;HRM&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Human Resources Management&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;HSFR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Humanistisk-Samhällsvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; forskningsrådet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;KLK&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Kunskapslyftskommittén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;KOM&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Tidskrift för verksamma inom kommunal vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;komvux&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Kommunal vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Lpf-94&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LVux-82&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Läroplan för kommunal vuxenutbildning 1982&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Mimer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Nationellt nätverk för folkbildningsforskning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;NFA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Nordens Folkliga Akademi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;NITUS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Nätverksgruppen för &lt;NOBR&gt;IT-baserad&lt;/NOBR&gt; Utbildning via lokala Studiecentra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;p&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;poäng, en studiepoäng i högskolan motsvarar en veckas heltidsstudier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;PA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Personal- och arbetsvetenskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Personaladministration&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;PU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Personalutveckling, personalutbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Rvux&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;SLU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Sveriges Lantbruksunversitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;SUFO 96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen 1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;SVERD&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;SÖ&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Skolöverstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;ULF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Undersökningarna av levnadsförhållanden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;UR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Utbildningsradion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;VuxCen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Vuxenutbildarcentrum, Linköpings universitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;Det svenska utbildningsväsendet har under senare år expanderat inom stora delar av vuxenutbildningen. Grundläggande vuxenutbildning har bland annat blivit en viktig inkörsport till det svenska samhället för många flyktingar och invandrare. Vuxenutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning och utbildning på folkhögskola har i stor omfattning – och via extra statliga medel – erbjudits arbetslösa som behöver komplettera sin utbildning. Eftergymnasial utbildning på universitet och högskolor har också ökat kraftigt. Stora resurser har satsats på att kunna erbjuda nya grupper utbildning per distans. Från 1 juli 1997 och fem år framåt genomförs en stor vuxenutbildningssatsning – det s.k. Kunskapslyftet – med kommunerna som huvudansvariga för genomförandet. Denna satsning riktar sig i första hand till arbetslösa som saknar treårig gymnasiekompetens men också till anställda kortutbildade. Staten bidrar genom en särskild ersättning som motsvarar 110 000 heltidsplatser under hösten 1997 med en successiv ökning upp till 140 000 platser år 2000. Av dessa avser högst 5 000 platser grundläggande vuxenutbildning, 10 000 platser folkhögskolan och som mest 9 000 platser kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;Kunskapslyftet skall också bidra till att utveckla och förnya vuxenutbildningen både till innehåll och arbetsformer. Nya former att möta vuxnas utbildningsbehov skall prövas i praktiskt arbete. Vuxenutbildningens pedagogik och metodik skall utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Huvudsyftet med denna kartläggning av vuxenpedagogisk forskning och utbildning i Sverige är att samla kunskap som kan bidra till en sådan utveckling. Den kan förhoppningsvis även bli användbar i andra sammanhang, till exempel för vuxenpedagogikstuderande, lärare eller forskare som vill orientera sig om forskningen inom något område. På så sätt kan kartläggningen i sig vara ett sätt att bidra till den pedagogiska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;I kartläggningsuppdraget innefattas vuxenpedagogik/vuxenutbildning med en bred definition. Inom det vuxenpedagogiska fältet har vi i detta sammanhang således placerat utbildning vid kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, universitet och högskolor samt distansutbildning och arbetslivsrelaterad utbildning (personalutbildning, lärande i arbetet, utbildning vid gamla &lt;NOBR&gt;AMU-center/AmuGruppen&lt;/NOBR&gt; etc.). Dessutom ingår givetvis allmänna frågeställningar kring vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;och vuxnas lärande. Detta breda fält går utöver vad som traditionellt räknas till vuxenpedagogik/vuxenutbildningsfältet. Syftet med detta är att kunna samla och ta vara på kunskaper och erfarenheter även utanför det område där man normalt rör sig när man sysslar med vuxenpedagogik/vuxenutbildning, ett vidgat perspektiv som förhoppningsvis kan ge nya pedagogiska infallsvinklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Begreppet vuxenpedagogik används med något olika innebörd i olika sammanhang. Vuxenpedagogisk forskning undersöker främst frågeställningar som berör deltagande i vuxenutbildningen, undervisnings/ lärandeprocessen i utbildning och annat mer informellt lärande, samt vuxenutbildningens historia. Vuxenpedagogisk utbildning syftar till att ge kunskaper om och förbereda för arbete med vuxenutbildning/vuxnas lärande. De kunskaper utbildningen ger kan hämtas från forskningen men också från praktiska erfarenheter och traditioner. Man talar också om vuxenpedagogik i betydelsen bra metoder att undervisa vuxna. Om det finns speciella metoder lämpliga för undervisning av vuxna vilka skiljer sig från undervisning för barn och ungdomar är en omdiskuterad fråga. Det vuxenpedagogiska idealet kännetecknas dock bland annat av deltagarmedverkan/inflytande och att de vuxnas speciella erfarenheter tas till vara i undervisningen. I Sverige är det främst inom folkbildningsområdet, i detta sammanhang alltså folkhögskolor och studiecirklar, som det finns en lång tradition av fritt och frivilligt bildningsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;Denna inledning följs av en beskrivning av kartläggningens genomförande. Kartläggningens första del börjar sedan med en översikt över läget för den vuxenpedagogiska forskningen i Sverige. Vi beskriver några mönster när det gäller inriktningen på forskningen och ger vissa mått på dess omfattning. Dessutom sammanfattar vi vissa forskningsresultat, vilka har bedömts vara av intresse i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Del I fortsätter med en kartläggning av vuxenpedagogisk utbildning m.m. Det handlar då om utbildningar med pedagogisk inriktning för verksamma inom det vuxenpedagogiska fältet. Denna kartläggning är inriktad på att ge en bild av nuläget när det gäller pedagogiska utvecklingsinsatsersomvuxenpedagogiskgrundutbildning,vidareutbildningoch fortbildning samt nätverk inom detta område. Den första delen avslutas sedan med några tankar kring möjligheter att bidra till den vuxenpedagogiska utvecklingen i vårt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Del II och del III av rapporten innehåller en mer utförlig redovisning av kartläggningen av vuxenpedagogisk forskning. I del II har vi gjort en närmare beskrivning av de resultat som valda delar av den vuxenpedagogiska forskningen har gett. I del III har vi sammanställt en vuxenpedagogisk bibliografi, vilket syftar till att ge en bred översikt över den forskning som gjorts inom området sedan 1980.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;Metod för kartläggningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft16"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I uppdraget innefattas vuxenpedagogik/vuxenutbildning med en bred definition. När det gäller kartläggningen av forskning ligger huvudfokus i kommunal vuxenutbildning och folkbildningen (främst folkhögskolor och studieförbund) samt allmän vuxenpedagogisk forskning. Här är ambitionen att täcka utvecklingen från 1980 och framåt. Kartläggningen ansluter därmed när det gäller kommunal vuxenutbildning till den kartläggning av forskning inom komvuxområdet under &lt;NOBR&gt;1975–1979&lt;/NOBR&gt; som Harald Eklund (1981) har gjort. Inom övriga områden ligger fokus i första hand på perioden från 1990 och framåt, men i bibliografidelen har vi tagit med hela perioden från 1980. Det breda vuxenpedagogiska området samt den relativt begränsade arbetsinsatsen (dvs. tid till förfogande för arbetet) gör att kartläggningen blir förhållandevis översiktlig, exempelvis i jämförelse med Eklunds kartläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft16"&gt;Kartläggning av forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Arbetet syftar till att ge en översikt över den svenska vuxenpedagogiska forskningen och den kunskap denna har genererat. Detta har skett i tre steg. För det första har vi sammanställt en vuxenpedagogisk bibliografi, vilken ger en översikt över vad som publicerats inom området. För det andra har vi sammanfattat resultaten från ett stort antal doktorsavhandlingar och andra relevanta texter. För det tredje har vi även tagit fram några mått på den vuxenpedagogiska forskningens omfattning i relation till övrig pedagogisk forskning i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;Bibliografin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Forskningskartläggningens första steg utgörs alltså av en bibliografi (del III i denna rapport). Bibliografins struktur är i första hand byggd på tanken att materialet skall vara så lättillgängligt som möjligt samtidigt som det ges en läsbar form. Litteraturen har dessutom delvis själv ”valt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Metod för kartläggningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;sin struktur” genom de grupperingar den naturligt kan delas upp i. Den befintliga bibliografistrukturen upplever vi följaktligen som den mest ändamålsenliga för den litteratur som finns representerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Att skapa en bibliografi, oavsett vilket ämnesområde man vill täcka in, kräver någon form av avgränsning. I vårt fall är denna avgränsning knuten till uppgiften att få med den centrala litteraturen vad avser de huvudområden som, i enlighet med uppdraget, skall finnas representerade i rapporten. En annan begränsande faktor är den tid, egentligen arbetsinsats, som finns tillgänglig. Var vi än lägger gränsen finner vi en zon där det inte alltid är så enkelt att veta vad som skall tas med och vad som kan utelämnas med bibehållen kvalité på rapporten. Urvalet måste ytterst bygga på våra kunskaper om fältet och litteraturen och de kunskaper vi kan inhämta från våra kollegor under arbetets gång. Ett arbete av denna typ blir aldrig fullständigt eller heltäckande. Det finns inga absoluta gränslinjer mellan ämnesområdena och en stor del av litteraturen täcker in flera områden. En skrift kan därför återfinnas under flera rubriker. Problemet med avgränsningskriterierna är att det alltid går att hävda att det finns litteratur med som inte borde vara med och tvärtom, att intressant litteratur saknas. Det som krävs för den noggrannaste formen av avgränsning, dvs. läsning av all ingående litteratur, är i detta fall varken praktiskt genomförbart, beroende på de ramar som givits för arbetet, eller ens intressant med tanke på de uppgifter arbetet har att fylla. Kommentarer till sortering av skrifter inom grupperna ges och motiveras i förekommande fall i anknytning till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Sammanställningen bygger på flera olika källor. Som grund har legat Åke Bjerstedts bibliografier över skrifter från landets pedagogiska institutioner och relaterad litteratur för år 1980 samt perioden &lt;NOBR&gt;1984–1995.&lt;/NOBR&gt; Kompletterande sökningar har gjorts via biblioteksdatabasen Libris för denna period och för &lt;NOBR&gt;1981–1983,&lt;/NOBR&gt; där vi inte lyckades få tag på den aktuella bibliografin, samt för 1996 som inte omfattas av någon bibliografi. Även enstaka arbeten publicerade 1997, vilka kommit till vår kännedom under arbetets gång, finns med i förteckningen. Till detta har vi lagt våra egna och kollegers erfarenheter av relevanta arbeten, avseende både förekomst, innehåll och vetenskaplig relevans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;Kriterier för urval av litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Det grundläggande kriteriet för urval är att skriften skall vara knuten till något av landets universitet eller högskolor, i första hand till en pedagogisk institution, samt vara utgiven 1980 eller senare. Forskning om vuxenutbildning är dock mer av tvärvetenskaplig natur än en rent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Metod för kartläggningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;pedagogisk angelägenhet varför även relevant forskning bedriven vid andra svenska institutioner finns representerad. Vidare skall skriften beröra i huvudsak svenska förhållanden. Arbeten utgivna vid utländska institutioner beskrivande svenska förhållanden finns i materialet, om än i begränsad omfattning. Gränsdragningen vad gäller verkens akademiska ”dignitet” är något svårare. Ytterst lite material finns med av vad som utgivits under forskarutbildningsnivå. I det fall där arbeten på lägre nivåer omnämns beror detta av dess värde för diskussionen och, ytterst, vår kunskap om deras existens och centrala innehåll. Andra arbeten som antologier, konferensrapporter och liknande är sparsamt förekommande i materialet. Urvalet av antologier grundas i förekommande fall på uppfattningen att arbetet i fråga utgör en viktig del av det aktuella fältet och att det väsentligen bidrar till att beskriva detta. Vi har valt att utesluta konferensartiklar och tidskriftsartiklar. Dessa utgör visserligen viktiga publikationsformer för pedagogisk forskning, men vi har ändå uteslutit dessa av främst två skäl: Dels är det mycket svårt att med våra avgränsningar göra en heltäckande kartläggning av dessa publikationer, dels finns resultat publicerade i dessa format ofta redovisade även i de publikationer vi har tagit med i denna kartläggning. En avdelning med utländska texter finns med för att ge läsaren vissa ökade möjligheter till internationella utblickar, främst när det gäller vuxenpedagogikens utveckling under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Sammanställning av forskningsresultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;I det andra steget av forskningskartläggningen har vi sammanställt forskningsresultat från de kartlagda områdena (del II i denna rapport). Här har vi valt att i första hand utgå från de doktorsavhandlingar i pedagogik som publicerats inom det vuxenpedagogiska området. Dessa ger en bra bild av vad forskningen fokuserar. Avhandlingarna är dessutom relativt lätta att hitta, och de har kvalitetskrav på sig som bör innebära att man kan inrikta sig på de resultat studierna har gett. Utöver dessa avhandlingar har vi även gått igenom en del andra texter som vi funnit vara av intresse inom området, till exempel från omfattande forskningsprojekt vilka inte har resulterat i avhandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Vi har alltså avgränsat oss så att vi tagit med arbeten som publicerats från och med 1980 när det gäller kommunal vuxenutbildning och folkbildningsområdet. För övriga områden har gränsen i huvudsak dragits vid 1990, men vissa arbeten från &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; finns med även där. En forskningsinriktning som är representerad i bibliografin, men som vi valt att ej ta med bland sammanfattningarna, finns i bland annat några&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312018x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Metod för kartläggningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;avhandlingar som berör pedagogiskt arbete, vilket inte är vuxenpedagogiskt. Det handlar till exempel om studier av läraryrket, men studierna handlar inte om lärare inom vuxenutbildning. Vi har valt att redovisa sådana studier som referenser inom det arbetslivspedagogiska området, då man ur en synvinkel kan betrakta pedagogiskt arbete som ett arbete bland andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Sammanfattningarna är samlade i samma övergripande ämnesområden som används i del III, för att lättare ge en bild av forskningsfälten och den forskning som där bedrivs. &lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Under respektive huvudrubrik har materialet sorterats under några underrubriker, vilka ger en bättre överblick. Underrubrikerna i del II skiljer sig dock från dem som används i del III, för att göra innehållet i respektive del mer överskådligt. Sammanfattningen av respektive arbete ges i två steg, dels via en kategorisering, dels via en sammanfattning av frågeställningar, metod och resultat för den som önskar få en något djupare insikt i det aktuella arbetet. I vissa fall där arbetet ingår som en del i ett större projekt ges referenser till andra publikationer inom detta projekt. Sammanfattningarna är korta och tar endast upp arbetets huvudlinjer. Tanken är inte att ge en uttömmande bild av forskningen och dess resultat, utan att vägleda den som vill skaffa sig en bild av forskningsfältet och leda fram till för läsaren relevanta referenser. Sammanfattningarna har dessutom gjorts med utgångspunkt i vårt uppdrag och det fokus detta leder till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;I del I av rapporten har vi dessutom gjort en kort sammanfattning av några forskningsresultat. Denna sammanfattning innehåller inte alla resultat som redovisas i del II, utan det som sammanfattas är resultat som dels är speciellt intressanta i sammanhanget med pedagogisk utveckling, dels ger en bild av vilka resultat forskningen kan bidra med i detta avseende. Utöver denna sammanfattning av resultat har vi i del I även gett några mått på forskningens omfattning. Dessa mått bygger på data från Åke Bjerstedts bibliografier över pedagogisk forskning (avhandlingarnas fördelning), Skolverkets projektkataloger Utbildningsforskning 90/91 t.o.m. 94/95, &lt;NOBR&gt;Humanistisk-Samhällsvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; forskningsrådets projektkataloger och &lt;NOBR&gt;-sammanställningar&lt;/NOBR&gt; över beviljade anslag från 1993/94 t.o.m. 1997, samt på egna och kollegors kännedom (professurernas inriktning). När det gäller data från bibliografier och projektkataloger finns givetvis samma svaghet som när det gäller urvalet av litteratur till bibliografin – en titel eller en kortfattad sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Huvudrubriken arbetslöshet finns dock inte med. Aktuella arbeten inom detta område sammanfattas under respektive utbildnigssektor – folkbildning, kommunal vuxenutbildning, arbetslivet. Antologier tas inte heller upp i del II.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Metod för kartläggningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;säger inte allt om innehållet, och det finns risk att vi i enstaka fall har gjort en felaktig bedömning av om avhandlingen/ projektet ska tas med eller uteslutas. Beträffande professurernas inriktning bygger vi inte enbart på personlig kännedom. Vi har även gjort en förfrågan till alla pedagogikinstitutioner om befintlig vuxenpedagogisk forskning, men då denna gav få svar kompletterade vi med vad vi själva och kollegor kände till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft19"&gt;Kartläggning av utbildning och andra utvecklingsinsatser med vuxenpedagogisk inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Denna del av kartläggningen gäller olika befintliga insatser för att åstadkomma vuxenpedagogisk utveckling – grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, nätverk etc. – för dem som är verksamma inom olika former av vuxenutbildning. Kartläggningen försöker ge en överblick över detta dels genom allmänna beskrivningar av situationen på olika områden, dels med exempel på utbildningar och andra insatser av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Kartläggningen bygger på material från flera datainsamlingar. En enkät med förfrågan om vuxenpedagogisk utbildning har gått ut till samtliga pedagogiska institutioner (motsvarande) vid universitet och högskolor i Sverige. En skriftlig förfrågan har även gått ut till samtliga studieförbund. Samtal/intervjuer har gjorts med representanter för bland annat Fortbildningsavdelningen inom Centrum för skolutveckling, Vuxenutbildarcentrum och Centrum för universitetspedagogik (alla tre vid Linköpings universitet), komvuxorganisationen Rvux, Centrum för personal &amp; utveckling samt Svenskt &lt;NOBR&gt;PA-forum&lt;/NOBR&gt; AB. Därutöver har bland annat utbildningskataloger, information på Internet samt diverse annan skriftlig information utnyttjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Beskrivningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den information vi har fått in har bearbetats och redovisats i valda delar. Utöver detta kan det givetvis finnas utbildningar etc. som vi inte fått kännedom om. Uteblivna svar på vissa av de förfrågningar vi har skickat ut kan dessutom ha andra förklaringar än att det inte har funnits något för oss intressant att redovisa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Metod för kartläggningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Referensgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;En tidigare version av kartläggningen som helhet har granskats av och diskuterats med en referensgrupp, bestående av representanter för forskning och olika former av vuxenutbildning. Detta har bidragit till att göra arbetet mer fylligt, heltäckande och rättvisande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Inriktning på och omfattning av vuxenpedagogisk forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft16"&gt;Forskningens inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Vi inleder med att studera inriktningen på och omfattningen av den vuxenpedagogiska forskningen. Kartläggningens bibliografidel ger viss information både när det gäller omfattningen av och inte minst inriktningen på forskningen. Inom det breda vuxenpedagogiska fält som tas upp här har forskningen under senare år dominerats av studier kring arbetsliv och universitet/högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft6"&gt;arbetslivsforskningen &lt;/SPAN&gt;kan man konstatera att det finns mycket pedagogisk forskning som ligger nära den företagsekonomiska forskningen kring organisation, förändring etc. I forskningen kring utbildning och lärande kan man se ett ökat intresse för lärandet i arbetet, det lärande som inte behöver vara relaterat till formell utbildning av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Den pedagogiska forskningen kring &lt;SPAN class="ft6"&gt;universitet och högskola &lt;/SPAN&gt;är också omfattande. Forskningen, som bedrivs på just dessa utbildningsinstitutioner, fokuseras alltså till stor del på den egna verksamheten. Variationen är dock stor när det gäller vilka utbildningar som studeras. Antalet doktorsavhandlingar som behandlar sjuksköterskeutbildningen är exempelvis betydligt större än för andra utbildningar. Här kan möjligen professionaliseringssträvanden hos yrkesgruppen – att skapa en egen yrkeskunskap – vara en bidragande faktor. Läraryrket och lärarutbildningen har också studerats relativt mycket, men detta är mer naturligt med tanke på att det är ett pedagogiskt arbete. Inom distansutbildningen, som till stor del är knuten till högskolan, har de pedagogiska studierna på senare tid främst inriktats på den nya kommunikationsteknikens betydelse för utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Inom &lt;SPAN class="ft9"&gt;folkbildningsområdet &lt;/SPAN&gt;görs mycket forskning med historisk inriktning. Den mest omfattande satsningen på forskning kring dagens folkbildning gjordes i samband med statens utvärdering av folkbildningen, SUFO 96. Här genomfördes flera fristående forskningsprojekt av etablerade forskare. Folkbildningsrådets egna utvärderingar av verksamheten har utöver detta givit ett visst ytterligare tillskott.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Den &lt;SPAN class="ft6"&gt;kommunala vuxenutbildningen &lt;/SPAN&gt;var föremål för en omfattande forskning under &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; i anslutning till bland annat den egna läroplan för kommunal vuxenutbildning som kom 1982, &lt;NOBR&gt;Lvux-82.&lt;/NOBR&gt; Under senare tid har dock komvuxforskningen minskat, och det verkar inte ha förekommit några studier i anslutning till att den nya läroplanen för gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, &lt;NOBR&gt;Lpf-94,&lt;/NOBR&gt; infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Arbetsmarknadssituationen har lett till att speciella extrasatsningar har gjorts på utbildning av arbetslösa, främst i kommunal vuxenutbildning och inom folkbildningen. Dessa satsningar har följts upp med några studier som utvärderar och analyserar satsningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft16"&gt;Forskningens omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Något bra mått som ger en exakt beskrivning av omfattningen av forskningen när det gäller hur stora ekonomiska och personella resurser som satsas inom de olika inriktningar av vuxenpedagogik som berörs här är svårt att finna. Svårigheterna beror bland annat på följande två faktorer: Det är för det första oftast svårt att i beskrivningar av pedagogisk forskning, exempelvis av fakultetsanslag och andra forskningsanslag eller av tjänster, urskilja vad som kan hänföras till det vuxenpedagogiska området. För det andra finansieras forskningen på en mängd olika sätt, och det är svårt att få en samlad bild av hela fältet. Det är däremot möjligt att via några exempel visa på den vuxenpedagogiska forskningens omfattning i förhållande till övrig pedagogisk forskning, utan att beskrivningen för den skull gör anspråk på att vara fullständig. De exempel som ges här är fördelningen av Skolverkets och &lt;NOBR&gt;Humanistisk-Samhällsvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; Forskningsrådets (HSFR) forskningsanslag samt inriktningen på doktorsavhandlingar och professurer i pedagogik. Observera att det alltså finns andra anslagsgivare till vuxenpedagogisk forskning – Skolverket och HSFR fungerar här endast som exempel för att visa relationen mellan vuxenpedagogisk forskning och pedagogikforskning i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;Skolverkets forskningsanslag för forskning inom skolväsendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;1991–1996&lt;/NOBR&gt; (5,5 år) beviljade Skolverket forskningsanslag på totalt 119 miljoner SEK. Av dessa anslag gick 4,4 miljoner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;(3,7%) till projekt vilka helt eller delvis kan kategoriseras som vuxenpedagogisk forskning, vilket måste betecknas som en begränsad andel. (Se tabell I.1.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;Tabell I.1 Vuxenpedagogisk forskning inom Skolverkets forskningsanslag &lt;NOBR&gt;1991–1996.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Budgetår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;Vuxen-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;Totalt anvisat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;Andel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;pedagogisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;belopp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;vuxenpedagogik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;forskning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td49"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;1991/92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;905 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;20 245 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;4,5%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;1992/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;900 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;20 541 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;4,4%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;1993/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;490 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;22 632 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;2,2%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;1994/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft8"&gt;1 000 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;25 439 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft8"&gt;3,9%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;1995/96 &lt;SPAN class="ft5"&gt;(18 mån)&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft5"&gt;1 110 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;30 091 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;3,7%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft5"&gt;4 405 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;118 948 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;3,7%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft23"&gt;Uppgifterna baserar sig på Skolverkets forskningskatalog Utbildningsforskning 90/91 t.o.m. 94/95. Kategoriseringen av vuxenpedagogisk forskning har gjorts utifrån projektbeskrivningar i katalogen. Även projekt som bara delvis berör det vuxenpedagogiska fältet har tagits med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Skolverkets vuxenpedagogiska forskning berör flera olika vuxenpedagogiska områden. Kommunal vuxenutbildning och Svenska för invandrare ligger inom Skolverkets huvudområde och finns också representerade, men det finns även projekt med inriktning på folkbildning (ett gammalt &lt;NOBR&gt;SÖ-projekt)&lt;/NOBR&gt; och projekt som inbegriper flera utbildningsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Utöver detta finns vissa projekt som berör skolans organisation, skolan som arbetsplats etc., vilket i någon mån skulle kunna räknas in som arbetslivsrelaterad forskning i den breda definitionen av vuxenpedagogisk forskning. I detta sammanhang tas dessa projekt dock inte med, eftersom det här främst handlar om att se vilka anslag som getts till forskning om vuxenutbildning jämfört med övriga skolväsendet/ skolan i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;HSFR:s anslag till pedagogisk forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;En annan illustration av den vuxenpedagogiska forskningens omfattning är fördelningen av de anslag &lt;NOBR&gt;Humanistisk-Samhällsvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; Forskningsrådet ger till pedagogisk forskning. Under perioden &lt;NOBR&gt;1993/94–1997&lt;/NOBR&gt; beviljades anslag för denna period på totalt drygt 28 miljoner kronor, se tabell I.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Tabell I.2. HSFR:s anslag till vuxenpedagogisk forskning inom olika fält &lt;NOBR&gt;1993–1997.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;Folk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;Arbetsliv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;Högskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;Totalt vux.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;bildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td57"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;1993/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;100 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;250 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;735 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;1 085 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft5"&gt;5 078 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(2%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(5%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;(14%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(21%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;1994/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;669 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;321 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;1 344 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;2 334 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft5"&gt;6 190 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(11%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(5%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;(22%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(38%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;1995/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;1 144 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;1 287 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;1 683 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;4 114 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft5"&gt;10 125 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(11%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(13%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;(17%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(41%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;1997&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;983 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;900 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;1 714 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;3 597 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft5"&gt;7 060 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(14%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(13%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;(24%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(51%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td57"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td59"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Hela&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;2 896 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;2 758 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;5 476 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;11 130 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;SPAN class="p74 ft5"&gt;28 453 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;perioden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(10%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(10%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;(19%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft5"&gt;(39%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft23"&gt;Summorna baseras på HSFR:s projektkataloger och &lt;NOBR&gt;-sammanställningar.&lt;/NOBR&gt; Projekten har kategoriserats utifrån titel och innehållsbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;HSFR:s projekt med vuxenpedagogisk inriktning berör tre områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;– folkbildning, arbetsliv och högskola. Man kan konstatera att dessa områden har fått en stor andel av anslagen under den undersökta perioden, och andelen har också ökat. 39% av anslagen har gått till det vi innefattar i vuxenpedagogisk forskning. Hälften av detta går dock till studier inom högskolan, en fjärdedel till arbetslivsforskning och en fjärdedel (10% av de totala anslagen) till det som traditionellt räknas till vuxenutbildningsområdet, i det här fallet folkbildningsforskning. Man&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;kan alltså konstatera att vissa vuxenpedagogiska områden har fått en relativt stor del av HSFR:s anslag, men å andra sidan saknas helt forskning kring områden som kommunal vuxenutbildning och distansutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Utöver dessa två anslagsgivare finns bland andra Rådet för arbetslivsforskning (RALF) som stöder vissa centrumbildningar och är beställare av forskning med arbetslivspedagogisk inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;Doktorsavhandlingar i pedagogik &lt;NOBR&gt;1990–1995&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Ett annat mått på den pedagogiska forskningen är hur många och vilka doktorsavhandlingar som läggs fram. Förhållandet under perioden &lt;NOBR&gt;1990–1995&lt;/NOBR&gt; när det gäller vuxenpedagogisk forskning (om svenska förhållanden) i relation till det totala antalet pedagogikavhandlingar framgår av tabell I.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Tabell I.3. Pedagogikavhandlingar inom olika vuxenpedagogiska fält &lt;NOBR&gt;1990–1995.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Inriktning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;Kom-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Folk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td64"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;Arb.- Univ.,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;Övrig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;Andel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;_________&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;vux&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;bildn.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;liv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;hög-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;t&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;vux&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;vux på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Pedagogik-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;skola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;vux&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;resp.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;institution&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;inst.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td67"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Göteborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft5"&gt;3 *)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td66"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;36%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Linköping&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft5"&gt;3 *)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;58%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Lund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p93 ft5"&gt;2**)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;40%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Malmö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;11%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Stockholm,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft5"&gt;5%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;lärarhög-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;skolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Stockholm,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;21%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;ped. inst.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft5"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;internat.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;ped.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Umeå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft5"&gt;2 *)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;38%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Uppsala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1***)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;21%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td68"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft5"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td66"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft5"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Andel av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;1%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p93 ft5"&gt;2%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft5"&gt;8%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft5"&gt;10%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;2%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;SPAN class="p98 ft5"&gt;24%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft5"&gt;100%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft23"&gt;*) 2 från Göteborg, 2 från Linköping samt 2 från Umeå handlar om lärararbetet, ej lärare inom vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft23"&gt;**) En av dessa tar upp arbetsliv &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;högskola, en tar upp handikapp och livslångt lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft5"&gt;***) En kommunstudie av vuxenutbildning i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Här har alltså en mycket vid definition av vuxenpedagogik använts, där exempelvis även studier av lärararbetet i andra utbildningsformer än vuxenutbildning tagits med som exempel på forskning om arbetslivet. En fjärdedel av avhandlingarna under dessa sex år berörde vuxenpeda-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;gogik i denna vida mening, men även här är fördelningen ojämn. Den övervägande delen av avhandlingarna berör arbetslivet och högskolan, medan övriga vuxenutbildningsområden är sparsamt representerade. Kommunal vuxenutbildning (inkl. grundvux/grundläggande vuxenutbildning) och folkbildning behandlas i totalt sju avhandlingar (4 % av alla), varav en är en kommunstudie av den totala vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft16"&gt;Professurer i pedagogik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Den pedagogiska forskningen är givetvis inte enbart avhandlingar, men det är svårare att få en samlad bild av verksamheten bland de disputerade forskarna. En central och samtidigt avgränsad grupp är våra professorer. I nuläget finns 33 professurer i pedagogik på universitet och högskolor i Sverige. Flera av dessa är under tillsättande och ytterligare tjänster håller på att inrättas. Av de 33 tjänsterna finns en tjänst som professor i vuxenpedagogik, på Institutionen för pedagogik och psykologi vid Linköpings universitet. I Linköping har dessutom inrättats en tjänst som professor i pedagogik med inriktning mot utbildning och lärande i arbetslivet, en tjänst som är under tillsättning. I Göteborg finns en professur i vårdpedagogik. Av de nuvarande tjänsteinnehavarna finns 11 representerade i kartläggningens bibliografidel. Bland innehavarna av de allmänna professurerna (ej vuxenpedagogik och vårdpedagogik) är det minst fyra som har ägnat högskolan relativt omfattande forskning, och tre har haft projektverksamhet inom det övriga vuxenpedagogiska fältet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;Summering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Det arbetslivspedagogiska området samt universitets/högskoleområdet är alltså relativt väl representerade i den pedagogiska forskningen. Man bör dock observera att fördelningen av forskningen inom ett område som universitet/högskola är ojämn – vissa utbildningsområden undersöks mer än andra. Kommunal vuxenutbildning och folkbildning, vuxenutbildningens traditionella kärnområden, är däremot sämre representerade i forskningen. Detta gäller i dagsläget speciellt kommunal vuxenutbildning, där den omfattande forskningen under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; inte har följts upp i motsvarande grad under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Folkbildningen har kommit mer i fokus i samband med bland annat statens utvärdering SUFO 96 samt flera &lt;NOBR&gt;HSFR-projekt.&lt;/NOBR&gt; Detta är dock tidsbegränsade projekt, avslutade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;eller pågående. Inom folkbildningsområdet kan nämnas det tvärvetenskapliga forskningsnätverket Mimer, vilket har bidragit till utvecklingen, trots en på grund av begränsade resurser betydligt mindre omfattning i verksamheten än vad som ursprungligen planerades. Forskningen kring distansutbildning är också ännu begränsad, men här finns ett nyvaknat intresse, och det relativt nya forskarnätverket DUNET kan förhoppningsvis bidra till utvecklingen. Något som dessutom är sparsamt förekommande är onekligen forskningsprojekt som inte enbart fokuserar på ett område utan spänner över flera av vuxenutbildningens fält.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Vad den vuxenpedagogiska forskningen kan lära oss – några axplock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Vilka kunskaper kan då forskningen bidra med när det gäller vuxenutbildningens utveckling? Vi ska lyfta fram vissa forskningsresultat som kan vara av intresse, men först vill vi peka på några förhållanden som är viktiga att beakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Eklund (1995) har kartlagt samtliga doktorsavhandlingar i pedagogik som lades fram och godkändes under perioden &lt;NOBR&gt;1988–1992.&lt;/NOBR&gt; Han utgår från den betoning som har gjorts av att lärares utbildning och fortbildning ska vara forskningsanknuten. Frågan är då vilka förutsättningar som finns för detta. Vilken forskning finns det att anknyta till?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Eklund skiljer mellan å ena sidan avhandlingar vilka fokuserar på betingelser, förutsättningar, för den pedagogiska processen, och å andra sidan metodstudier, avhandlingar vilka fokuserar själva påverkansprocessen. Bland de förstnämnda finns historiska respektive naturalistiska studier (beskrivande av naturligt sammanhang), och bland de sistnämnda naturalistiska respektive utprövande experimentella studier (experimentell/kvasiexperimentell uppläggning med styrning av deltagarnas agerande). De 124 avhandlingarna fördelar sig enligt tabell I.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Tabell I.4. Fördelning av 124 pedagogiska avhandlingar &lt;NOBR&gt;1988–1992.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft8"&gt;Betingelsestudier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p107 ft8"&gt;Metodstudier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Historiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft8"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p109 ft8"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Naturalistiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft8"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;SPAN class="p109 ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Experimentella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft8"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;SPAN class="p109 ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft5"&gt;Data hämtade från Eklund (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det är endast 16 av 124 avhandlingar som fokuserar den pedagogiska processen och vad som sker där, och av dessa beskriver sju ett naturligt sammanhang och nio är mer utprövande studier. Utifrån Eklunds resultat kan man inte förvänta sig att dagens pedagogiska forskning ska ge&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312030x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;kunskap om metoder i den pedagogiska processen i någon stor utsträckning. Än mindre kan man vänta sig resultat som ställer olika metoder mot varandra och/eller prövar metodernas effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Vi har inte gjort någon motsvarande kategorisering av vårt material, men samma tydliga tendens finns även där. Man ska alltså inte förvänta sig att den vuxenpedagogiska forskningen ska ge uttömmande svar på frågan om hur vuxenutbildning bör gå till. Däremot borde forskningen kunna svara på många frågor kring förutsättningarna för vuxenutbildning, och dessutom bidra med vissa beskrivningar, analyser och kanske även jämförelser av olika utbildningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;En annan fråga är hur angeläget eller ens möjligt det är att svara på frågan om &lt;SPAN class="ft6"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;utbildning bör gå till. Marton &lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;framhåller att man kan lära sig på en mängd olika sätt. Det finns inte bara ett sätt, och det finns inte heller någon möjlighet att hitta ett säkert svar på frågan om ”hur vi lär bäst”. Det specifika i en viss situation, en viss grupp etc. har stor betydelse för om och hur en viss uppläggning fungerar. Det som är mer fundamentalt är &lt;SPAN class="ft6"&gt;vad &lt;/SPAN&gt;det innebär att kunna eller förstå ett visst undervisningsinnehåll. Marton menar att diskussionen bland lärare och den pedagogiska utvecklingen mer borde utgå från innehållet i och mindre från formen för utbildningen. Med utgångspunkten i vad man vill utveckla hos deltagaren kan den professionelle läraren göra ett medvetet val av hur man ska nå detta. Dahlberg (1992) redovisar att denna grundläggande didaktiska tanke även finns uttryckt i intervjuerna i hennes studie – att undervisningens form och innehåll inte kan planeras skilda från varandra. Vid en sådan åtskillnad riskerar formerna att bli tekniker som används utan förståelse och oberoende av sitt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Eftersom vuxenutbildning är en komplex verksamhet som alltså är svår att skilja från den miljö den utövas i, och från de människor som är en del av den, måste särskilda hänsyn tas vid forskning om och utvärdering av sådan verksamhet. Denna hänsyn innebär att vuxenutbildning i vilken form det vara må studeras utifrån sina egna förutsättningar och villkor. I detta resonemang ligger att stor försiktighet måste iakttagas vid försök till generalisering av resultat och vid jämförelser mellan olika delar av vuxenutbildningsfältet. Denna försiktighet betingas främst av att vuxenutbildningens mål kan uppfyllas på många sätt, och ofta kan dessa inte förutsägas av forskaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ference Marton, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Detta stycke bygger på en föreläsning av Marton vid lärarutbildningen i Linköping &lt;NOBR&gt;1997-04-23.&lt;/NOBR&gt; Resonemanget finns vidare utvecklat i boken &lt;SPAN class="ft27"&gt;Learning and Awareness &lt;/SPAN&gt;(Marton, F. &amp; Booth, S., 1997) på s. &lt;NOBR&gt;204-205&lt;/NOBR&gt; under rubriken ”The&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft5"&gt;Philosopher's stone”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Med denna utgångspunkt ska vi redovisa några för vuxenutbildningssammanhanget intressanta forskningsresultat, vilka kommit fram i denna kartläggning. Resultaten presenteras här mycket kortfattat. För en något mer omfattande beskrivning av resultat samt av studiernas inriktning och begränsningar när det gäller resultatens allmängiltighet – se del II i rapporten! I anslutning till resultaten dras också vissa slutsatser när det gäller deras betydelse för vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft19"&gt;Finns det behov av vuxenutbildning? Har vuxenutbildningen någon betydelse?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;I diskussioner kring behovet av vuxenutbildning framhålls ofta nödvändigheten av att inte ”komma efter” i konkurrensen med andra länder. Här visar en internationell jämförande studie att Sveriges befolkning har en i jämförelse med andra länder hög läsförmåga. Skolan är bra på att ge grundläggande läsförmåga, medan det krävs vidare utbildning och/eller livserfarenhet för att nå högre förmåga (Skolverket, 1996). Sverige ligger alltså redan bra till, men samtidigt är fortsatt tillgång till utbildning viktig för vuxnas möjlighet att utvecklas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Tidigt deltagande i (vuxen)utbildning har enligt Tuijnman visat sig ha samband med fortsatt deltagande senare i livet. Deltagare i vuxenutbildning ser sina liv som mer meningsfulla och intressanta jämfört med dem som inte deltar, något som talar för att utbildningen inte bara handlar om att få direkt yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter. Vuxenutbildningens betydelse har dessutom underskattats, då man sällan har gjort tillräckligt långsiktiga uppföljningar. (Tuijnman, 1989)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;En annan studie visar på hur studiecirkelns betydelse för individen och lokalsamhället varierar beroende på individens livssituation och lokala förhållanden (Andersson m.fl., 1996). Flexibla former för (ut)bildning kan alltså vara viktiga för att utbildningen ska bli betydelsefull för breda grupper med varierande förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Man ska dock inte ta för givet att det krävs organiserad utbildning i vissa former för att vuxna ska lära sig och utvecklas. Självstyrt lärande kan vara ett alternativ. Det självstyrda lärandet verkar enligt Borgström (1988) emellertid vara något som främst yngre och välutbildade ägnar sig åt, vilket innebär att denna form av lärande precis som den mer organiserade vuxenutbildningen bidrar till reproduktionen av ojämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft19"&gt;Deltagande i utbildning – förutsättningar, hinder, rekrytering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Deltagandet i vuxenutbildning är redan i dag omfattande, men det varierar i olika grupper (Jonsson &amp; Gähler, 1995; Skolverket, 1996). När det gäller deltagandet i teoretiskt inriktad utbildning, vilken leder fram mot högskolestudier, visar Hammarström (1996) att det främst är de som valt teoretisk utbildning i ett steg som går vidare med den inriktningen. Endast en mindre andel av de ungdomar som valt bort de mer teoretiska kurserna på högstadiet (särskild kurs i matematik, engelska samt ytterligare ett språk) kommer tillbaka till teoretiska gymnasiestudier inom ramen för ungdomsskolan. Val av gymnasielinje, slutbetyg och social bakgrund har störst förklaringsvärde för vem som börjar i högskolan. Betyget är viktigare för högre socialgrupp och vid längre gymnasieutbildning, medan höga betyg varken kompenserar kortare utbildning eller motiverar lägre socialgrupper i samma utsträckning (Hammarström, 1996). Behörighetsgivande flexibel vuxenutbildning bör alltså vara viktig för att ge möjlighet åt den som valt bort den teoretiska inriktningen i studierna att återkomma i ett senare skede i livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;Kortutbildade har ofta en utbildningssyn där studier enbart relateras till arbetet och speciella uppgifter (Larsson m.fl., 1986). I utbildning för lågutbildade bör man uppmärksamma detta och knyta an till deltagarnas arbetssituation (Holmer, 1987). Om arbetet är enkelt och man inte förväntar sig någon förändring innebär en snäv utbildningssyn att man inte ser någon nytta med studier. För att rekrytera denna grupp kan det alltså krävas förändringar i arbetet. Dessa förändringar leder till behov av utbildning, och när man väl deltar i utbildning finns också förutsättningar att utveckla en mer vidgad utbildningssyn. (Larsson m.fl., 1986)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Att rekrytera nya grupper till vuxenutbildning kan vara svårt, av såväl ekonomiska som arbetsmarknadsskäl. De ekonomiska villkoren kan upplevas som svåra att klara, man ser inte tillräckliga yrkesrelaterade skäl att studera eller man vill vara anställningsbar. Detta kan bli problematiskt, eftersom utbildning blir en alltmer viktig konkurrensfaktor på arbetsmarknaden. Tillgängligheten är viktigare bland män, medan kvinnor i större utsträckning menar att studier inte kan kombineras med familjelivet. Bland dem som sökt till utbildning i kommunal vuxenutbildning med sedan hoppat av är bilden något annorlunda. Ekonomiska problem orsakar avbrott hos en grupp, men det är också vanligt att avhoppen beror på att man fått annan sysselsättning – annan utbildning eller arbete. (Andersson m.fl., 1995; Hult m.fl., 1997;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Mäkitalo m.fl., 1997) Vuxenutbildarna inom komvux menar att ekonomiska skäl är vanligast när studerande avbryter studierna (SOU 1996:188). Hults m.fl. (1997) undersökning av tidiga avhopp visar däremot att de ”positiva” avhoppen till annan sysselsättning är vanligare. Skillnaden kan bero på att det är tidigt på terminen som man kan få möjlighet att byta till andra, mer attraktiva, utbildningar. De ekonomiska problemen kan däremot dyka upp senaer, när man upplevt vad studiestödet (inte) räcker till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;När det gäller kvinnor har även Gerhardsson (1985) visat hur utbildning och yrkeskarriär inom den produktiva sektorn är underordnat det reproduktiva ansvaret. Familjen kommer alltså i första hand när kvinnor ska ta ställning till utbildningsdeltagande, och så länge detta är fallet blir frågan då i vilken utsträckning utbildningssystemet ger möjlighet att kombinera studier med föräldraskap och familjeansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft16"&gt;Undervisning i vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Höghielms studie av kommunal vuxenutbildning visar att de vuxenpedagogiska idealen inte kommer till uttryck i undervisningen. Läraren fungerar främst som faktaförmedlare, vilket kan förstås med bakgrund i den begränsade tid som står till förfogande och de förväntningar de studerande har på läraren (Höghielm, 1985).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Deltagarnas inflytande i klassrummet blir med nödvändighet begränsat när de flesta avgörande besluten tas före eller i början av kursen. Då har de studerande ännu inte hunnit utveckla någon egen policy för hur de vill ha klassrumssituationen. När deltagarna försöker skaffa sig inflytande rör det sig enligt Larssons studie på kommunal vuxenutbildning främst om frågor som har betydelse för livet utanför klassrummet (Larsson, 1990a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Löthman (1992) visar hur matematikstuderande i kommunal vuxenutbildning vill förstå matematiska problem och använda sina vardagserfarenheter för att göra beräkningar. Lärarna är dock mer procedurinriktade, och när de ska förklara de matematiska modellerna har de svårt att knyta an till deltagarnas vardagliga uppfattningar och erfarenheter, som kan stå i motsatsförhållande till de teoretiska modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Inom kommunal vuxenutbildning är man i dag ändå medveten om de skillnader som finns mellan ideal och verklighet, men man menar sig arbeta för att förändra situationen (SOU 1996:188).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;I en studie av lärarutbildningen identifierar Beach (1995) tre skilda undervisningsmodeller. En modell, inriktad på kritisk reflektion och förståelse av elevernas tänkande, är i överensstämmelse med utbildningens policy, medan de två förmedlingsinriktade modellerna är i linje med traditionen och de studerandes förväntningar. Beach konstaterar att en reform har svårt att få genomslag på en institution som präglas av en tradition med annan inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Ellström m.fl. (1990) menar utifrån sina undersökningar vid AMU- center att ett skolinriktat undervisningsmönster som undervisningsmetodik är bättre än ett arbetslivsorienterat undervisningsmönster med dess åtföljande handlingsorientering hos lärarna. De observerade sambanden mellan ett skolinriktat undervisningsmönster och positiva kursdeltagarreaktioner är dock inte ett uttryck för en pedagogisk lagbundenhet av &lt;NOBR&gt;orsak-verkan-karaktär.&lt;/NOBR&gt; I stället är sambanden ett uttryck för institutonaliserade föreställningar hos såväl lärare som kursdeltagare om undervisningens kontext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;En faktor av betydelse för undervisning och utbildning i allmänhet är de bedöminingar som görs av deltagarna via olika betygssystem. Trowald och Dahlgren (1993) visar hur examinationen i högskolan, vid ett graderat betygssystem, styr studenterna mot en inlärning som delvis står i motsättning till universitetens inriktning, och de är därför skeptiska till ett sådant betygssystem i högskolan. I folkhögskolan används en relativt flexibel och informell bedömningsform, men bedömningen (omdömet) får ändå genomslag i utbildningen. Trots vissa svårigheter är det ändå lättare att forma en pedagogisk process på folkhögskolan än i en mer styrd skolform (Sundgren, 1986).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Utbildningens forskningsanknytning har studerats av Derbring och Stölten (1992). De visar i sin studie från sjuksköterskeutbildningen hur forskningsanknytningen riskerar att efter en inledande uppgång sedan minska, när ”eldsjälarna” lämnar över ansvaret till andra. En annan anledning till att studerande upplever minskad forskningsanknytning är att forskningsgenerad kunskap blir mer integrerad i övrig undervisning och i mindre utsträckning en speciell del som framhålls och betonas i utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;Lärarsyn på undervisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Det finns även studier som fokuserar hur lärarna uppfattar sin undervisning. De studier som redovisas här behandlar kommunal vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Lärarnas uppfattningar av hur deltagarerfarenheter kan utnyttjas i undervisningen är inte lika optimistiska som de officiella förhoppningarna. Lärarna ser främst hur enstaka deltagare kan dela med sig av speciella erfarenheter, eller hur läraren kan referera till deltagarnas erfarenheter för att verklighetsanknyta undervisningsinnehållet. (Larsson, 1980)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Larsson (1982) har identifierat två skilda uppfattningar hos lärarna om vad som är deras uppgift i undervisningen: att lägga tillrätta innehållet och underlätta för deltagarna, eller att involvera deltagarna och låta dem själva bearbeta innehållet. De som vill lägga tillrätta beskriver sig också som förmedlande i sin undervisning, medan den andra gruppen inte alltid lever upp till sina ideal. Svårigheten att leva upp till idealen kan relateras till de restriktioner som finns när det gäller tid, stoffmängd och deltagarnas förväntningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Kursplaner och timplaner är ramar som styr undervisningen i större utsträckning än vuxenpedagogiska ideal. Kursplanen och den begränsade tiden gör det svårt att ge deltagarna inflytande över innehållet. Däremot menar lärarna att de vuxna kan få större frirum och utsättas för mindre kontroll än ungdomsstuderande. Lärarna är överlag positiva till nyttan med studier. (Larsson m.fl., 1990)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Flera undersökningar visar alltså på skillnader mellan ideal och verklighet i utbildningarna. Praktiska förutsättningar, förväntningar, traditioner etc. påverkar möjligheten att förverka undervisningsidealen. Dessa inverkande faktorer kan förmodligen inte tas bort på något enkelt sätt, men genom en ökande medvetenhet om deras betydelse borde man kunna se möjligheter att komma förbi dem och åstadkomma en utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft16"&gt;Andra utbildningsformer än undervisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Forskningen fokuserar inte enbart på undervisningen. Det görs också undersökningar av andra former för studier/utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Självständigt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Gerrevall (1992) behandlar självständiga arbeten som exempelvis examensarbeten och uppsatser i högskoleutbildningen. Han framhåller vikten av en processorienterad handledning vid sådana arbeten. Processorienterad handledning ger möjlighet att förverkliga/utveckla ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;djup- och förståelseinriktat angreppssätt, till skillnad från en produktorienterad handledning som lätt leder till ett osjälvständigt och ytinriktat arbete. Den tid som står till förfogande är också viktig för hur stort engagemang den studerande utvecklar för uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Problembaserat lärande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;En utbildningsform som blivit mycket uppmärksammad på senare år är problembaserad inlärning/problembaserat lärande (PBI/PBL). Walldal (1991) visar att när problembaserad inlärning tillämpas i en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning finns risken att diskussionen i gruppen fokuseras på deltagarnas yrkeserfarenheter, i stället för på nya kunskaper, vilket är syftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Rahimi (1995) redovisar i sina resultat att ett förståelseinriktat angreppssätt överväger bland &lt;NOBR&gt;PBL-studenter,&lt;/NOBR&gt; medan en ”vanlig” grupp läkarstuderande mer tar till reproducerande strategier. Det kan dock vara så att det angreppssätt &lt;NOBR&gt;PBL-studenterna&lt;/NOBR&gt; beskriver sig ha inte helt stämmer med hur de faktiskt gör. De beskriver det förståelseinriktade angreppssätt de har lärt sig är det rätta, men i praktiken läser de på det reproducerande sätt de har vant sig vid i den tidigare skolutbildningen. Ett annat problem för &lt;NOBR&gt;PBL-utbildningen&lt;/NOBR&gt; kan vara att det tar tid att få genomslagskraft för en ny pedagogisk inriktning av detta slag i alla delar av utbildningen. Rahimi behandlar också studenternas erfarenheter av universitetsutbildningen, och där visar det sig att &lt;NOBR&gt;PBL-studenterna&lt;/NOBR&gt; har upplevt den som mer flexibel och meningsfull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Grupparbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Bobrinks (1996) experimentella studie visar hur grupper av högskolestuderande med varierande sammansättning genomgående når sämre resultat än individer som arbetar enskilt med samma uppgift. Det sämre resultatet gäller då den mätbara produkten av arbetet. Bobrink visar också hur processen i gruppen varierar beroende på gruppens förutsättningar, liksom produkten varierar mellan grupperna. Implikationerna av Bobrinks resultat blir alltså att man inför grupparbeten bör överväga värdet av processen i gruppen i relation till värdet av att nå mätbara resultat, liksom att gruppsammansättning och uppgiftsutformning kan påverka hur processen utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft12"&gt;Yrkespraktik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;Flera studier berör den yrkesinriktade praktiken i vissa högskoleutbildningar, och praktiken relateras till de teoretiska utbildningsinslagen och den kommande yrkesverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Praktikhandledningen är en viktig del av utbildningarnas praktikinslag. Franke (1990) identifierar två skilda förhållningssätt till detta inom lärarutbildningen. Praktiken kan ses som övning, där handledningen sedan innebär bedömning, kommenterande och tillrättaläggande av vad man gjort. Om praktiken däremot ses som ett objekt för reflektion kommer handledningen att fokuseras på just reflektion och vilken kunskap som praktikerfarenheterna kan ge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Mogensen (1994) visar hur olika representationsformer kombineras i en utbildning. I sjuksköterskeutbildningen kommer först de språkliga och visuella representationerna, medan man först senare i praktikinslagen får den kroppsliga representationen. Detta skiljer sig från Bruners teori om kognitiv utveckling, där ordningen är den omvända. Mogensen visar hur den praktiska handlingen ger möjlighet att integrera kunskapen, samtidigt som de berättelser man har med sig ger möjlighet att reflektera över det man gör. Mogensen berör även de motsättningar som kan finnas mellan det välstrukturerade och idealiserande lärandet i teoretiska inslag och det mer mer diffusa och motsägelsefulla lärandet under praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Lindberg-Sand&lt;/NOBR&gt; (1996) konstaterar att kopplingen mellan teoretiska och praktiska utbildningsinslag är svag. Praktiken får en överordnad roll i utvecklingen av yrkesrollen (som sjuksköterska), samtidigt som de studerande upplever att de hamnar i en underordnad elevroll på praktiken, till skillnad från den kritiska studeranderoll som högskolestudierna innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Distansutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;I en studie av distansutbildning fann Bååth (1980) att mellan hälften och tre fjärdedelar av bedömningskontakterna i distansutbildning kunde ersättas av att deltagaren kontrollerade sina uppgifter själv utan några påvisbara effekter avseende studieuthållighet, attityder, slutliga studieresultat eller studietid. Betydelsen av bedömning och kontroll från utbildningsinstitutionens sidan bör alltså kanske inte överdrivas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Deltagarnas erfarenheter av vuxenstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Hult (1980) visar att de flesta deltagarna trivs med studierna i kommunal vuxenutbildning. De flesta hade också fått sina expressiva studiemotiv tillfredsställda under den första terminen, medan de instrumentella motiven ännu inte var tillfredsställda. Det gäller alltså att studierna blir tillräckligt långsiktiga för att deltagarna ska hinna skaffa sig de kunskaper, betyg etc. som de upplever sig ha nytta av. Samtidigt är det viktigt att det inte dröjer för länge innan man upplever att det finns någon nytta med att studera. Problematiken med att det kan dröja för länge innan man ser nyttan med studierna har belysts av Söderlindh Franzén (1990) i en undersökning bland invandrare på grundvux. De omfattande studier som krävs för att många invandrare ska komma ut i arbetslivet gör att de ofta ger upp hoppet. De som varit ute på arbetsmarknaden ser dock vilka möjligheter som finns att hitta ett yrke. Ett mer flexibelt system med tidigare inträde (om än bara tillfälligt) på arbetsmarknaden skulle enligt Söderlindh Franzén kunna förändra situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft16"&gt;Resultat av deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;En väsentlig frågeställning är givetvis vilka resultat utbildningen egentligen leder till för den studerande. Här tar vi upp några studier som bland annat berör betydelsen av variationen i vad olika deltagare lär, och relationen mellan formellt och informellt lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Alexanderssons studie visar hur komvuxdeltagarnas uppfattningar av olika fenomen förskjuts från det nära och konkreta till det mer allmänna och generella. Studierna i kommunal vuxenutbildning verkar alltså leda till förändringar av vardagsuppfattningarna (Alexandersson, 1985).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Den fenomenografiskt inriktade forskningen undersöker variationen i uppfattningar av olika fenomen, resultat som kan användas i undervisning för att göra de studerande medvetna om sina egna och andras uppfattningar. Detta kan också öka förutsättningarna för att utveckla och förändra sina uppfattningar. (Se Dahlberg, 1992, och Bendz, 1995, för några exempel på sådanda studier.) Booth (1992) visar i sin studie av utbildning i programmering hur de studerande utvecklar kvalitativt bättre uppfattningar, men också förmågan att välja mellan olika uppfattningar beroende på situationen. För att utveckla nya uppfattningar krävs egna erfarenheter och inte enbart förmedling av expertkunskap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Pilhammar Andersson (1991) uppmärksammar hur studerande i en yrkesutbildning har och utvecklar olika perspektiv i förhållande till utbildningen och det blivande yrket. I de olika perspektiven är också föreställningarna om vad som är väsentligt för yrkesfunktionen olika. Har studerande på sjuksköterskeutbildningen ett sjuksköterskeperspektiv, eller har de &lt;NOBR&gt;undersköterske-,&lt;/NOBR&gt; studerande- eller utanförståendeperspektivet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Även om deltagare i utbildning ser en begränsad nytta av studierna relaterat till arbetsmarknaden kan de ändå se att utbildningen har ett stort socialt värde. De flesta studerande i kurser för arbetslösa på folkhögskola upplever en speciell ”folkhögskoleanda”, men det är också vissa av dem som upplever detta ”utifrån”, de har inte kommit in i gemenskapen (Nitzler &amp; Landström, 1994). Det sistnämnda förhållandet bör givetvis uppmärksammas i speciella utbildningssatsningar, för att om möjligt undvika motsatsförhållanden mellan traditionella och nya utbildningar på en skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Öhlund (1996) pekar bland annat på de lärprocesser som utvecklas i en studiecirkel, och som inte har något direkt samband med ämnesinnehållet (i Öhlunds fall rockmusik). &lt;NOBR&gt;Svanberg-Hård&lt;/NOBR&gt; (1992) undersöker det informella lärandet på folkhögskolor. Hon menar att det informella lärandet påverkas av vad som sker under lektionstid, och genom att utveckla det formella lärandet kan alltså även det informella utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft16"&gt;Bildning och vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;”Bildning” är ett begrepp som varit centralt i diskussionen kring skola och utbildning de senaste åren. Här har vi i Sverige och Norden en folkbildningstradition att ta vara på. Folkbildningens historia och olika framträdande bildningsideal har varit föremål för flera studier (bl.a. Arvidson, 1985, Ginner, 1988, Gustavsson, 1991, Skoglund, 1991). Analyserna av olika bildningsideal kan exempelvis vara värdefulla för att förstå och välja väg för dagens och morgondagens vuxenutbildning. Har vi ett självbildningsideal, ett medborgarbildningsideal, ett nyhumanistiskt eller kanske ett polytekniskt bildningsideal?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Gustavsson (1996) har dessutom satt in bildningsbegreppet i dagens idéhistoriska och pedagogiska sammanhang, och han ger nya perspektiv på bildningens innebörder och roll i dagens samhälle. Bildningen som begrepp befinner sig i spänningen mellan dels innebörden att avbilda, utbilda mot ett bestämt mål, dels den vidare innebörden att skapa något&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;på förhand okänt. Gustavsson ser bildningen som en resa, där man utgår från det kända och nära och sedan färdas ut och lär känna det tidigare okända. Bildning står då för något mer än bara kunskaper – det kan sägas vara kunskap och förståelse som är integrerad i personligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;Organisering av utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Ekman (1992) konstaterar i sin studie av det lokala vuxenutbildningsutbudet att den lokala förankringen och samordningen mellan olika anordnare är väsentlig vid utbildningssatsningar. Den lokala kulturen är viktigt för studiemönstren, och det är viktigt att se på faktiska kunskaper och inte enbart formell utbildningsnivå hos invånarna. Betydelsen av flexibilitet, som gör att verksamheten kan anpassas och vara betydelsefull i olika sammanhang, betonas också av Andersson m.fl. (1996) i deras undersökning av studiecirkelns betydelse för individen och lokalsamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Eklund (1990) diskuterar möjligheten till samordning mellan olika vuxenutbildningsanordnare. När det gäller deltagarna verkar problemet inte vara så stort. Det finns skillnader mellan olika grupper och åldrar när det gäller intressen, studieskäl etc., men dessa skiljelinjer går knappast där uppdelningen mellan olika anordnare finns i dag. När det gäller relationen mellan de olika anordnarna är problemet snarast om det är önskvärt med samordning. Ligger det ett värde i att behålla olika utbildningskulturer, eller ska man för effektivitetens skull sträva efter samordning? Här kan svaret enligt Eklund bli olika beroende på vilka anordnare som är tänkta att samordna sin verksamhet. I dagens situation kan man utifrån Eklunds resonemang bland annat diskutera relationen mellan kommunal vuxenutbildning och gymnasieskola. De båda skolformerna har en gemensam läroplan och ger delvis samma kurser. Åldern på deltagarna i komvux har också sjunkit – fler kommunal vuxenutbildningstuderande finns i åldrarna just över de gymnasiestuderande. Kanske skulle åtminstone yngre komvuxstuderande i högre utsträckning kunna delta i kurser som är integrerade med gymnasieskolan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Vuxenutbildarna själva är i dag å ena sidan skeptiska till en sådan samordning (SOU 1996:188). Man menar att skillnaderna mellan kommunal vuxenutbildning och gymnasieskolan är för stora för att de praktiska förutsättningarna skall finnas, men man verkar samtidigt bortse från hur heterogen gruppen vuxenstuderande är. Å andra sidan är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;vuxenutbildarna i kommunal vuxenutbildning mer positiva till samverkan med annan vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Man bör dock reflektera över vilken roll folkbildningen bör ha när det gäller utbildning som ger formella meriter som högskolebehörighet. Hur utformar man sådan utbildning på till exempel en folkhögskola, om man samtidigt vill behålla folkbildningens kultur och särart? Kan vuxenutbildningen i övrigt kanske vinna på att inte i allför stor utsträckning fokusera på formella kunskaper och formell behörighet i teoretiska och praktiska studier? Hartman (1993) visar hur den &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; verksamheten inom folkhögskolan har separerats från den allmänna utbildningen och koncentrerats till specialinriktade kurser. Det finns möjligheter att skapa en mer helhetsinriktad utbildning, om praktiskestetisk verksamhet integreras i formell utbildning. Kan en sådan integrerande utveckling ske även inom institutioner som kommunal vuxenutbildning, eller ska de olika utbildningsinstitutionerna behålla sina olika kulturer för att bidra till variationen i utbudet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;Man bör slutligen vara medveten om att nya stora utbildningssatsningar innebär påfrestningar för utbildningsanordnarna, men samtidigt ger de också möjlighet till utveckling och förnyelse. (Nitzler &amp; Landström, 1994; Andersson m.fl., 1995) Det gäller alltså att vara förberedd inför de påfrestningar som kommer och ta vara på utvecklingsmöjligheterna!&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Utbildning och utveckling för vuxenpedagoger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Denna del av kartläggningen gäller främst olika former av vuxenpedagogisk utbildning. Vilka slags utbildningar etc. med pedagogisk inriktning finns det för dem som är verksamma inom vuxenutbildning av olika slag? Vi försöker ge en överblick över nuläget på detta område genom dels allmänna beskrivningar av situationen, dels exempel på utbildningar och andra insatser av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Inriktningen har främst varit att kartlägga grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning men även nätverk inom detta område. Här är det viktigt att påpeka att en viss kurs kan ingå i en eller flera av utbildningskategorierna, beroende på vad den har för funktion för en viss deltagare! En fristående kurs på universitetet kan exempelvis ingå i grundutbildningen för en deltagare, medan en annan deltagare går kursen som fortbildning för sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Det är också viktigt att vara medveten om att den typ av organiserade utbildningsinsatser som främst kartläggs här inte är den enda möjlighet till utveckling som existerar för vuxenutbildare. En stor del av utbildarens lärande sker förmodligen i själva arbetet. Där görs många organiserade utvecklingsarbeten av olika slag. Dessa syftar kanske främst till att utveckla den pedagogiska praxisen men leder samtidigt till personlig utveckling för dem som genomför projekten. Med tanke på att det inte enbart är de organiserade utbildningsinsatserna som är väsentliga för den pedagogiska utvecklingen, så har vi även redovisat vissa andra insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;Kartläggningen visar att de flesta utvecklingsinsatser som görs, utbildningar och annat, är begränsade till &lt;SPAN class="ft9"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;vuxenpedagogiskt område. Situationen är olika beroende på om man ser på t.ex. kommunal vuxenutbildning eller folkhögskolan eller arbetslivet. Därför har vi valt att till största delen redovisa varje område för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Av speciellt intresse när det gäller utbildning och utveckling är givetvis relationen till den vuxenpedagogiska forskningen. Kunskapsutnyttjande och spridning av forskningsresultat inom det pedagogiska området är ett område som i sig är föremål för forskning. Det ligger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312044x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;dock utanför denna kartläggning att behandla detta i detalj. &lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Möjligheten att forskningsresultat sprids till lärare och andra grupper hänger bland annat på resultatens tillgänglighet och relevans samt lärarnas intresse att ta del av forskning. Man kan också se utbildning och forskning som två delvis överlappande fält. Forskningen sprids å ena sidan på många olika sätt, och ett av dessa är genom utbildningar av olika slag. Å andra sidan är kunskap genererad av forskningen bara en av flera delar i exempelvis en lärarutbildning. Här verkar det dock finnas utvecklingsmöjligheter när det gäller lärarutbildningens relation till forskningen. Högskoleverket (1996) har i en utvärdering av grundskollärarutbildningen konstaterat brister i de praktiskt pedagogiska momentens forskningsanknytning. Man efterlyser en förstärkning av lärarutbildningens vetenskapliga bas för att uppnå en ”konstruktiv balans” mellan denna bas och utbildningens yrkesorientering. Vi förmodar att motsvarande problematik existerar även när det gäller forskningsanknytningen för utbildning av vuxenutbildare. Sedan bör man också uppmärksamma det ömsesidiga förhållandet mellan forskning och utbildning: Forskningen bidrar inte bara med kunskaper som är en del av utbildningen – utbildningen har också som en av sina uppgifter att ge grundkunskaper till dem som senare går in i forskarrollen och bidrar till kunskapsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Vuxenutbildning och vuxenpedagogik, allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Allmän utbildning inom vuxenpedagogik är sparsamt förekommande. De vuxenpedagogiska inslagen är ofta en del av en mer omfattande utbildning. Dessutom finns det i de befintliga mer allmänna kurserna ofta möjlighet att inrikta sig mot sitt eget intresseområde, t.ex. vuxenpedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Nordens Folkliga Akademi, NFA, i Göteborg ordnar olika utbildningar för vuxenutbildare i Norden, främst inom folkbildningsområdet.&lt;SPAN class="ft17"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Kontakter håller dock på att byggas upp mot bland annat kommunal vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En nordisk påbyggnadskurs i vuxenpedagogik, 20 p under 18 månader (ht 1996 samt hela 1997) anordnas och administreras av NFA i samverkan med Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet, på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Se t.ex. boken ”Kunskapsutnyttjande: ett informellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan” (Hultman &amp; Hörberg, 1994).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;40% av totalt 1308 deltagare vid kurser m.m. under 1996 kom från folkhögskolor och studieförbund. 35% av alla deltagare kom från Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;uppdrag av Nordiska ministerrådet. Sex gemensamma samlingar genomförs på olika nordiska institutioner. Kursen behandlar såväl arbetsmarknadsutbildning och kommunal/statlig vuxenutbildning som folkbildning, och den riktar sig till en bred grupp aktiva inom det vuxenpedagogiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;NFA ordnar för övrigt mest kortare kurser och konferenser på två till tre dagar, med varierande inriktning. 1996 anordnades bland mycket annat den årliga nordiska forskarkonferensen med möte mellan vuxenutbildningsforskare och praktiker, konferenser om ”Invandrare och dyslektiker”, ”Folkbildning och andraspråksundervisning”, samt en öppen fyra dagar lång konferens om ”Livslångt lärande”. Det sistnämnda arrangemanget var förlagt till Hampnäs folkhögskola utanför Örnsköldsvik och samlade som mest 120 deltagare, ett exempel på hur man placerar arrangemang på olika platser i Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Linköpings universitet genomför ett försök med distansutbildning i Vuxenpedagogik på B- och &lt;NOBR&gt;C-nivå.&lt;/NOBR&gt; Försöket, med stöd från distansutbildningskommittén, DUKOM, pågår i en första omgång hösten 1996 och hela 1997. Projektet går under namnet Brobyggarna, vilket syftar på att man vill bygga broar mellan vuxenutbildningens praktik och vuxenpedagogisk teori och forskning. De olika delkurserna behandlar främst allmän vuxenpedagogik, folkbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i arbetslivet samt forskningmetodik och uppsatsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Vuxenpedagogiska inslag kan även ingå i större eller mindre omfattning i fristående kurser i allmän pedagogik på universitet och högskolor. Inriktningen beror på den lokala uppläggningen och de studerandes val av bland annat uppsatsämnen. Som exempel har Högskolan i Halmstad en vuxenpedagogisk strimma i kursen på &lt;NOBR&gt;A-nivå,&lt;/NOBR&gt; att läsa en valfri avhandling ingår på &lt;NOBR&gt;C-nivå&lt;/NOBR&gt; och valfria vuxenpedagogiska kurser om vardera 5 p på B- och &lt;NOBR&gt;D-nivå.&lt;/NOBR&gt; Därtill kommer möjligheten att välja uppsatsämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Här kan också nämnas att Linköpings universitet utreder möjligheterna att skapa en ny mer allmän vuxenlärarutbildning. (I Linköping finns redan nu flera inriktade lärarutbildningar för vuxenlärare, se nedan.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Den vuxenpedagogiska forskningens roll är som nämnts av speciellt intresse här. Vilken kontakt finns mellan forskare och praktiker? I de utbildningar som är knutna till högskolor och universitet ska forskningsanknytningen i någon form vara ett naturligt inslag. När det gäller övriga kontakter finns det några formella kontaktpunkter som Vuxenutbildarcentrum i Linköping och nätverket Mimer (se vidare nedan).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;För övrigt sker kontakterna ofta i mer informella former. Enskilda forskare kan medverka på kurser, fortbildningar, studiedagar etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den bästa möjligheten för pedagogikstuderande, lärare och andra vuxenutbildare att ta del av forskning torde annars vara genom att läsa de skrifter där forskarna presenterar sina resultat, vuxenpedagogiska antologier och pedagogiska tidskrifter av olika slag, avhandlingar, rapporter etc. Det verkar orimligt att vänta sig att det skulle kunna ske personliga möten mellan forskare och praktiker i alltför stor utsträckning, med tanke på det relativt begränsade antalet forskare och det stora antalet utbildare och lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft16"&gt;Folkbildningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;När det gäller utbildningar för pedagoger inom folkbildningsområdet är Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet en viktig aktör. VuxCen strävar efter att vara en länk mellan högskolan och fältet inom områdena folkbildning och även vuxenpedagogik mer allmänt. Hittills är det dock folkbildningsområdet som dominerar verksamheten. Några exempel på kurser vid Vuxenutbildarcentrum:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Demokrati och folkbildning, 10 p, är en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-baserad&lt;/NOBR&gt; distansutbildning på försök med stöd från DUKOM. I denna kurs tillämpas enbart grupprekrytering, och utbildningen bygger på lokal gruppsamverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Folkbildningskunskap, 5 p, en grundläggande introduktion till folkbildningsområdet inom sommaruniversitetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Folkbildningens pedagogik I och II, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–10&lt;/NOBR&gt; p respektive &lt;NOBR&gt;11–20&lt;/NOBR&gt; p på kvartsfart, anordnas i samarbete med Tollare folkhögskola. Kurserna vänder sig främst till pedagogisk personal inom folkhögskolor och studieförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vuxenpedagogik och folkbildning med deltagare från Sverige och Latinamerika, 20 p, syftar till att ge kunskap om folkbildningsarbete bland utsatta grupper, inriktat på Latinamerika och Sveriges samiska minoritet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;VuxCen anordnar även diverse uppdragsutbildningar och konferenser vilka kan fungera som fortbildning för personal inom folkhögskolor och övrig folkbildning. Exempelvis ordnas en kurs i Vuxenpedagogik, 20 p&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;på kvartsfart, för anställda inom Svenska kyrkan och den närstående organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Kurser med inriktning mot folkbildningsområdet finns även på andra platser än i Linköping. Fritidspedagogik, &lt;NOBR&gt;21–40&lt;/NOBR&gt; p, är en kurs där fritidsledare får tillgodoräkna sig 20 p från fritidsledarutbildningen och gå in på &lt;NOBR&gt;B-nivå.&lt;/NOBR&gt; Kursen är främst till för fritidsledare, men den kan även fungera som fortbildning för folkhögskollärare som arbetar på fritidsledarutbildningar. Den finns dessutom på ytterligare två orter. VuxCen har temat Existentiella och mångkulturella frågor på kursen som går på tredjedelsfart – 20 p på tre terminer. Vid Lärarhögskolan i Stockholm är kursen inriktad på Idrottspedagogik och fritidskultur och vid Mälardalens högskola behandlar man bland annat aktuell ungdomsforskning. Vid Göteborgs universitet finns kurserna Pedagogik för folkbildare 1 och Pedagogik för folkbildare 2 om vardera 10 p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Mimer är namnet på ett nationellt nätverk för folkbildningsforskning, vilket drivs från Linköpings universitet. Detta nätverk är främst fokuserat på forskning, men med inriktningen att skapa kontakter mellan forskare och praktiker. Mimer ger ut ett informationsblad, &lt;NOBR&gt;Mimer-bladet,&lt;/NOBR&gt; som trycks i 5 000 exemplar och går ut till forskare, lärare, folkhögskolor, studieförbund etc. två gånger per år. Man ordnar också konferenser med olika inriktningar och ger ut skrifter inom folkbildningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Folkhögskollärarutbildningen – grundutbildning för folkhögskola och studieförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Folkhögskollärarprogrammet finns vid Linköpings universitet. Det är en &lt;NOBR&gt;praktisk-pedagogisk&lt;/NOBR&gt; grundutbildning på 40 p, vilken bygger på att man har de ämnesteoretiska kunskaperna sedan tidigare. Den särskilda behörigheten kan erhållas genom tidigare ämnesteoretiska studier, genom praktiskt folkbildningsarbete eller genom en kombination av dessa två alternativ. Utbildningen har 90 platser, 60 på helfart och 30 på halvfart. Utbildningens 40 p är fördelade på: pedagogik 10 p, metodik 10 p, praktik 15 p, samt examensarbete 5 p. Utbildningen har två inriktningar – dels mot folkhögskolan, dels mot studieförbunden. Skillnaden ligger främst i var praktikinslagen förläggs. De flesta studerande inriktar sig mot folkhögskolan. Utbildningen finns i två varianter, helfart och halvfart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Halvfartsutbildningen till folkhögskollärare riktar sig till lärare som redan har en tjänst, och praktiken görs främst i den egna tjänsten. För distansutbildningen finns även fem regionala centra dit vissa inslag är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312048x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;förlagda – folkhögskolorna i Medlefors och Forsa i Norrland, samt Göteborg, Malmö och Stockholm. När det gäller denna utbildningsvariant försöker man också hjälpa studerandegrupperna att hålla kontakten efter avslutad utbildning via &lt;NOBR&gt;Internet-konferenser,&lt;/NOBR&gt; men detta sker ännu inte systematiskt och man har inte satsat några speciella resurser på det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft12"&gt;Folkhögskolans fortbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Folkbildningsrådets folkhögskoleberedning genomför en försöksverksamhet under två år &lt;NOBR&gt;(1996–1997)&lt;/NOBR&gt; med en ny fortbildningsorganisation för folkhögskolans personal. Landet är indelat i sex regioner och Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet fungerar därutöver som en sjunde part, en central universitetsanknuten resurs. I varje region finns en folkhögskola som är ansvarig för fortbildningen i regionen. Dessa skolor &lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska stimulera fortbildningsaktiviteter i regionen och ansvara för att planering sker tillsammans med övriga skolor. Syftet är att skolorna ska samordna egna kurser och få ett bättre underlag för insatser av olika slag. Vuxenutbildarcentrum svarar för ett centralt utbud av poänggivande kurser och specialkurser samt idékonferenser. Dessutom ska Vuxenutbildarcentrum medverka i det regionala och lokala arbetet på olika sätt, samt ge ut skrifter som är av intresse för folkhögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Studieförbunden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Inom studieförbunden finns olika former av pedagogisk utbildning för cirkelledare. Det verkar dock inte finnas något organiserat samarbete mellan studieförbunden när det gäller pedagogisk utbildning, men sådant samarbete har börjat diskuteras på vissa håll. Kännetecknande är att mycket av verksamheten inom studieförbunden är decentraliserad, och det är därför svårt att ge någon enhetlig bild av situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Som ett exempel på verksamheten inom studieförbunden har vi Studiefrämjandet. Inom Studiefrämjandet ordnas regionalt och lokalt Ledarutveckling &lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt; en utbildning i tre steg. Denna riktar sig till både ideella och arvoderade cirkelledare. Varje del omfattar omkring 12 studietimmar under ett intensivt kursdygn. Utbildningen behandlar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Medlefors, Forsa, Runö, Vadstena, Göteborg och Sundsgården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;områdena ledarskap, gruppmetodik, folkbildning, inlärning och människosyn, &lt;NOBR&gt;kommunikation-kroppsspråk&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;ekologi-miljö.&lt;/NOBR&gt; Man ordnar också bland annat utbildningar som är speciellt anpassade till Studiefrämjandets medlemsorganisationer. För att utveckla metoder och innehåll i utbildningen finns ett utbildarnätverk bestående av ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; anställda som arbetar med utbildning/pedagogiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Ett annat exempel är Medborgarskolan, som har ett omfattande utbud av cirkelledarutbildningar. Omkring 2 000 cirkelledare deltar varje år i utbildningar med olika inriktning. De flesta utbildningarna omfattar &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; dagar. Det som i första hand kan nämnas i detta sammanhang är kurserna Cirkelmetodik och Cirkelmetodik – fördjupning. Cirkelmetodik är en grundkurs för alla som är verksamma i Medborgarskolans pedagogiska verksamhet. Den tar upp ämnen som Inlärning och lärstilar, Studiecirkelns pedagogik, Humanistisk pedagogik och Planering av cirkelarbetet. Förutom övriga utbildningar med pedagogisk/psykologisk inriktning finns även ett brett utbud av ämnesinriktade cirkelledarkurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Verksamheten i de övriga studieförbunden är av ungefär samma typ som i dessa exempel. En annan form av fortbildning inom folkbildningen är studieförbundens skriftliga studiematerial och de tidningar/ tidskrifter som studieförbund och vissa folkhögskolor ger ut. Några exempel på sådana tidningar är Fönstret (Arbetarnas bildningsförbund), Impuls (Studieförbundet Vuxenskolan), Mixturen (Frikyrkliga studieförbundet) och TBV Cirkeln (Tjänstemännens bildningsverksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft16"&gt;Kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Pedagogiska påbyggnadsutbildningar av olika slag för lärare i allmänhet finns eller planeras på olika håll. Dessa utbildningar riktar sig givetvis även till lärare inom vuxenutbildningen. Vid Göteborgs universitet finns exempelvis program i pedagogik med bland annat inriktning mot ledning av pedagogisk verksamhet och med didaktisk inriktning. Dessa program är påbyggnadsutbildningar för lärare eller andra med en akademisk examen med pedagogisk inriktning. Programmen omfattar 50 p eller 60 p och kan ge kandidat- eller magisterexamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Inom komvuxområdet är den normala lärarutbildningen sådan utbildning som främst är avsedd för ungdomsskolan – gymnasie- eller grundskollärarutbildning. Det förekommer även att lärare som gått folkhögskollärarutbildningen arbetar inom kommunal vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Fortbildningen inom kommunal vuxenutbildning handlar främst om studiedagar med varierande innehåll. Liksom inom folkbildningen är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;fortbildningsverksamheten inom kommunal vuxenutbildning i hög grad decentraliserad. Vilka insatser som görs beror i stor utsträckning på lokala prioriteringar, och det är svårt att ge en enhetlig beskrivning av läget. En viktig förutsättning för fortbildningen inom kommunal vuxenutbildning är dock givetvis den tid för fortbildning som avtalats i lärarnas centrala arbetstidsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Det är främst Fortbildningsavdelningen vid Linköpings universitet som erbjuder insatser med vuxenpedagogisk inriktning. De övriga möjligheter som finns när det gäller fortbildning är i första hand mer ämnesanknutna. Ett undantag är exempelvis utbildningsmaterialet Distanskurs i vuxenpedagogik. Det innehåller videofilmer och litteratur och säljs från Miljö i företaget, Umeå, och kan exempelvis användas som studiedagsmaterial. Detta material har tillkommit på initiativ från en grupp &lt;NOBR&gt;komvux-skolledare,&lt;/NOBR&gt; vilka ville sprida en utprovad fortbildningsuppläggning till en bredare grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;Fortbildningsavdelningen vid Linköpings universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Fortbildningsavdelningen inom Centrum för skolutveckling vid Linköpings universitet arbetar bland annat med fortbildning för komvuxlärare. En stor del av verksamheten är speciella fortbildningsinsatser som genomförs efter förfrågningar från och i samarbete med olika kommuner. Ett stort projekt drivs för tillfället i Norrköpings kommun. Fortbildningen är inriktad på implementation av läroplanen inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Alla komvuxlärare får här under tre terminer sammanlagt tolv dagars utbildning inriktad på allmänna pedagogiska områden som kunskapssyn, omvärldsförändring, lärarroll, problembaserat lärande, lärande organisation och utvärdering. Utbildningen läggs upp som heldagar med dels föreläsningar, dels tillämpningsövningar. Andra exempel på pågående uppdrag är utbildning i pedagogiskt ledarskap för komvuxrektorer (7 dagar på ett år) och om arbetsformer och arbetssätt i &lt;NOBR&gt;Sfi-utbildning&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(7–9&lt;/NOBR&gt; dagar på ett år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Fortbildningsavdelningen i Linköping har även ett utbud av kortare fortbildningskurser (oftast två dagar) för komvuxlärare. Dessutom ger man ut tidskriften KOM, som riktar sig till komvuxlärare och har en upplaga på 8 000 exemplar (fyra nummer per år). Man samordnar också ett nätverk för Sfi/Svenska &lt;NOBR&gt;2-lärare.&lt;/NOBR&gt; Verksamheten i nätverket består av fem seminarier per år samt utbyte via datorkommunikation. Slutligen anordnar man vartannat år konferensen Vuxenutbildning i utveckling, vilken 1996 samlade omkring 1 250 deltagare från hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312051x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;När det gäller direkt samarbete inom komvuxområdet finns Rvux, en samarbetsorganisation för landets &lt;NOBR&gt;komvux-enheter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Vuxenpedagogiska inslag i lärarutbildningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;Inom främst gymnasielärarutbildningen finns ibland vuxenpedagogiska inslag inriktade på verksamhet inom kommunal vuxenutbildning. Detta varierar dock mellan olika utbildningsorter, och inslagen verkar främst förekomma inom de kortare &lt;NOBR&gt;(40–60&lt;/NOBR&gt; p) vidareutbildningarna till lärare i yrkesämnen som till exempel vård. &lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Några exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Lärarhögskolan i Malmö har vissa vuxenpedagogiska inslag i gymnasielärarutbildningen med inriktning mot yrkesämnen och i inriktningen mot vård och omsorg. Dessutom innehåller studie- och yrkesvägledarprogrammet inslag inriktade på vuxna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;I den nya gymnasielärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad planeras en särskild kurs i vuxenpedagogik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;I Linköpings universitets gymnasielärarutbildning på distans, 40 p på halvfart, för lärare i allmänna ämnen, ekonomiska ämnen samt vårdämnen finns ett avsnitt om vuxenpedagogik. Detta handlar om vuxnas inlärning och ingår i området inlärningspsykologi/ utvecklingspsykologi. Inom gymnasielärarprogrammet med inriktning mot vårdyrken är praktik i kommunal vuxenutbildning obligatoriskt. Praktiken omfattar 5 p eller 9 p. Dessutom väljer vissa studerande att rikta in sitt examensarbete mot vuxenutbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vårdlärarprogrammet vid Göteborgs universitet omfattar 80 p (60 p vårdpedagogik och 20 p pedagogik) och leder fram till gymnasielärarexamen. Utbildningen förbereder för lärararbete inom bland annat gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. I kursplanerna nämns vuxenutbildning i två moment: Samverkan mellan skola, vuxenutbildning och arbetsliv samt Arbetsformer och arbetssätt i gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning. Utbildningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;De uppgifter vi har fått fram om inslagens omfattning är svåra att jämföra med varandra, varför vi avstår från att lämna detaljerade uppgifter om omfattningen inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;bygger på en tidigare genomgången högskoleutbildning inom vård/omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Vidareutbildning för lärare i grundläggande vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Linköpings universitet anordnar Programmet för Grundläggande vuxenutbildning, en påbyggnadsutbildning för lärare i grundläggande vuxenutbildning. Utbildningen omfattar 20 p och är en distansutbildning på halvfart under två terminer. Kraven för antagning är dels grundskollärarutbildning eller motsvarande, dels lärartjänstgöring på minst halvtid under minst fem år. Utbildningen består av fyra delar omfattande vardera 5 p: vuxenpedagogik, allmän vuxenmetodik, samhällskunskap samt invandrar- och kulturkunskap. 1996/97 är andra året utbildningen genomförs i denna form. Utbildningen har 30 platser – under 1996/97 finns 34 deltagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft16"&gt;Universitet och högskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Inom universitet och högskolor har intresset för pedagogiska frågor ökat under senare år. En viktig anledning till detta kan vara den expansion som skett, vilket innebär att högskoleutbildningen i dag snarare är en massutbildning än en elitutbildning. Därmed har nya grupper strömmat till, grupper som kan behöva andra utbildningsformer än de som dominerat tidigare. Dessutom har de ekonomiska resurserna inte ökat i riktigt samma takt som antalet studerande, vilket har lett till krav på mindre resurskrävande undervisningsformer. Kvalitetsfrågor har också kommit i fokus inom universitetsområdet liksom på andra håll i samhället. Bland annat relaterades under en period en del av statsbidraget till utbildningen till universitetens och högskolornas kvalitetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Universiteten och några större högskolor har numera ofta en pedagogisk enhet med några pedagogiska konsulter. I dag finns någon form av pedagogisk grundkurs vid universitet och högskolor, men omfattningen varierar från tre dagar till sex veckor. (Här kan nämnas att högskoleutredningen föreslog obligatorisk pedagogisk utbildning om totalt 16 veckor under fem år för högskolans lärare.) Seminarier och kurser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312053x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;anordnas kring specifika frågor, men det finns sällan utarbetade planer för fort- och vidareutbildning av lärare. &lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Stockholms universitet har som exempel en enhet för pedagogisk utveckling. &lt;SPAN class="ft17"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enheten anordnar kurser, seminarier och workshops av olika slag. En form för erfarenhetsutbyte är ”campuskonferenser”, där erfarenhetsutbyte sker. Dessa konferenser dokumenteras i &lt;NOBR&gt;Pu-rapporter.&lt;/NOBR&gt; Man stöttar också institutionerna genom att ge förslag på pedagogiska seminarier på institutionsnivå. Vid Stockholms universitet finns en kurs i universitetspedagogik motsvarande 5 p. Den riktar sig främst till ”yngre lärare” som är behöriga för forskarutbildning. Kursen består av två delar. De första tre poängen varvar teori och praktik under en termin. Deltagarna kan sedan fortsätta med ett pedagogiskt projekt (motsvarande 2 p) på sina egna institutioner. Man satsar också på att utveckla det kollegiala stödet i form av mentorer. De som kan erbjudas en mentor på den egna institutionen har också företräde till kursen i universitetspedagogik. Man erbjuder även en distanskurs i universitetspedagogik med motsvarande omfattning (5 p). Ett annat exempel på pedagogisk utveckling är de nätverk som finns, bland annat Forum för pedagogisk utveckling, kompetens och kvalitet, vilket är ett nätverk för lärare från olika discipliner vid universitetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;Vid Linköpings universitet fanns tidigare en &lt;NOBR&gt;PU-enhet&lt;/NOBR&gt; som arbetade med pedagogiskt stöd, allmän personalutveckling och organisationsutveckling. Denna enhet har sedan &lt;NOBR&gt;1996-07-01&lt;/NOBR&gt; delats upp i dels ett Centrum för universitetspedagogik, dels en lednings- och organisationsutvecklingsenhet. Centrum för universitetspedagogik har i uppgift att arbeta med pedagogisk utbildning, utveckling och forskning. Det man tydligare vill betona i Linköping är att arbeta med system, att utbildningarna relateras till sitt pedagogiska sammanhang, bland annat genom att deltagarna har mentorer på sina institutioner. Arbetet med forskning i universitetspedagogiska frågor är också något man vill lyfta fram. Forsknings- och utvecklingsarbete ska ingå i tjänsten för de pedagogiska konsulterna. I Sverige är det, till skillnad från i andra länder, inte speciellt vanligt att forskning är knuten till &lt;NOBR&gt;PU-enheten&lt;/NOBR&gt; på detta sätt. Bland utbildningsinsatserna i Linköping kan nämnas kurser om Att börja undervisa och Att utvecklas som lärare, för ovana respektive vana lärare, samt en kurs för mentorer. Under våren 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Håkan Hult, Centrum för universitetspedagogik – en idéskiss, Linköpings universitet, stencil, &lt;NOBR&gt;1996-05-14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Den beskrivning som ges bygger på den presentation av enheten som finns tillgänglig via Internet, http://www.su.se/Organisation/Forvaltningen/PU/.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;startar ett pedagogiskt idéseminarium, och till höstterminen 1997 startar en &lt;NOBR&gt;20-poängsutbildning&lt;/NOBR&gt; i universitetspedagogik. Vid Göteborgs universitet finns för övrigt en motsvarande kurs i Högskolepedagogik, 10 p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ställer båda krav på pedagogisk utbildning för anställning på fasta lärartjänster. I Umeå omfattar utbildningen motsvarande sex veckor: En veckas introduktion på institutionen samt två kurser i Muntlig presentation och Lärarkunskap om vardera 2 1/2 vecka. Vid SLU omfattar utbildningen fyra veckor: Två inledande kursveckor, en vecka för aktiviteter på den egna institutionen samt en uppföljningsvecka för diskussioner och redovisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Flera universitet anordnar även lokala konferenser, där lärare presenterar olika former av egna utvecklingsarbeten. Umeå universitet anordnar till exempel en sådan konferens vartannat år. Detta kan fungera som en form av pedagogiskt idéutbyte och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Högskoleverket och Uppsala universitet anordnade 1996 konferensen Kvalitet och förbättringsarbete. Nästa motsvarande konferens blir i juni 1998 i Luleå. Kontakter mellan universiteten byggs även upp på internationell nivå. Här finns ett universitetspedagogiskt nätverk – International Consortium for Educational Development in Higher Education – där pedagogiska konsulter från ett antal universitet och högskolor deltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft16"&gt;Arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Utvecklingen inom arbetslivet går mot att ”utbildning” mindre och mindre blir en renodlad arbetsuppgift. Utbildning och utveckling av personalen är ofta en del av det mer omfattande personalansvaret. Dessutom sker en utveckling där ansvaret för utbildning och utveckling mer hamnar nära verksamheten, där linjechefen även ansvarar för detta område. Pedagogisk utbildning för verksamma inom arbetslivet är därför ofta en del av en mer omfattande utbildning eller ett mer omfattande utbildningsutbud.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312055x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;PA-programmet&lt;/NOBR&gt; – grundutbildning med möjlighet till pedagogisk inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Utbildningsprogrammen för personal- och arbetsvetenskap eller personal- och arbetslivsfrågor &lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;är den huvudsakliga grundutbildningen för pedagogisk verksamhet inom arbetslivet. Utbildningen finns på många orter&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, och uppläggningen av programmet varierar mellan olika utbildningsorter. Här finns möjlighet att studera upp till &lt;NOBR&gt;D-nivå&lt;/NOBR&gt; i pedagogik (80 p), beroende på hur utbildningen är utformad lokalt och hur den studerande väljer att inrikta sig. Man kan inte säga att det handlar om 80 p ”vuxenpedagogik”, men även de mer allmänpedagogiska avsnitten ingår i en utbildning som är inriktad på arbete med vuxna. Det bör också nämnas att &lt;NOBR&gt;PA-programmet&lt;/NOBR&gt; inte enbart behöver vara en grundutbildning – det kan finnas möjlighet att läsa delar av utbildningen som fristående kurs, kurser som då mer kan fungera som påbyggnadsutbildning eller fortbildning. Vi ger två exempel, från Linköping och Göteborg, på programmets uppläggning vad gäller pedagogik/vuxenpedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;PA-programmet&lt;/NOBR&gt; vid Linköpings universitet omfattar 160 p, och ger en fil &lt;NOBR&gt;mag-examen.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft17"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det gemensamma basblocket om 80 p innehåller bland annat en kurs i pedagogik, 10 p, vilken ger en introduktion till pedagogikämnet inklusive det vuxenpedagogiska området. Efter basblocket väljer den studerande mellan tre fortsättningsdelar om 40 p. I inriktningen Utbildning, utveckling och organisation ingår bland annat kurserna Utbildning och samhälle, 5 p, Organisation, personal- och verksamhetsutveckling, 10 p, samt Ledning och ledningsutveckling, 5 p. I inriktningen Arbetsvetenskap ingår bland annat kursen Kvalifikationskrav, utbildning och lärande, 5 p. Programmets fördjupningsdelar omfattar 20 + 20 p (C + &lt;NOBR&gt;D-nivå).&lt;/NOBR&gt; Pedagogikfördjupningen innehåller bland annat en Uppsatsförberedande kurs i pedagogik, 5 p &lt;NOBR&gt;(C-nivå),&lt;/NOBR&gt; och specialkurser om 10 p. I programmets olika delar ingår dessutom kurser i forskningsmetodik samt projektarbeten och uppsatser (C- och D- uppsats om vardera 10 p). Den som väljer fördjupning i pedagogik når alltså fram till en fil mag- eller fil &lt;NOBR&gt;kand-examen&lt;/NOBR&gt; i pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Programmet för personal- och arbetslivsfrågor vid Göteborgs universitet omfattar 120 p. Basblocket om 80 p innehåller bland annat kurserna Personalarbetets innehåll och metod, 4 p, samt Pedagogiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Beteckningen varierar mellan olika utbildningsorter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Nio orter finns med i den samordnade antagningen inför höstterminen 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Möjlighet finns att avsluta vid 140 p, med en fil &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;kand-examen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;teorier och metoder, 10 p. Ett av fördjupningsalternativen om 40 p är inriktat på Utbildning och arbetsliv. Detta innehåller kurserna Utbildning och samhälle, 6 p, Utbildning och arbetsliv, 8 p, Utbildning och kommunikation 6 p, Vetenskaplig metod, 10 p, samt Fördjupningsarbete &lt;NOBR&gt;(C-uppsats),&lt;/NOBR&gt; 10 p. Det finns även möjlighet att bygga på utbildningen med ett magisterprogram, vilket omfattar dels en obligatorisk &lt;NOBR&gt;D-kurs&lt;/NOBR&gt; på 20 p med bland annat uppsatsarbete, dels valfria kurser på sammanlagt 20 p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;Andra kurser och utbildningar riktade mot arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Vid Högskolan i Halmstad finns ett utbildningsprogram för arbetsvetenskap (120 p). Här ingår en kurs om Lärande i arbetslivet (5 p), och det finns dessutom vuxenpedagogiska inslag i vissa andra kurser om till exempel organisation och ledarskap. Kursen Lärande i arbetslivet ingår även i en fristående kurs i Arbetsvetenskap &lt;NOBR&gt;1–20&lt;/NOBR&gt; p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Vid Linköpings universitet anordnas också bland annat en fristående kurs i Arbetslivets pedagogik, 20 p, på &lt;NOBR&gt;B-nivå.&lt;/NOBR&gt; Kursen tar upp områden som individuellt och organisatoriskt lärande, personal- och ledarutbildning samt förändringsarbete. Detta är exempel på en kurs som kan fungera som såväl grundutbildning som fortbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Vid Göteborgs universitet finns tvärvetenskapliga kurser i In- ternationella arbetslivsstudier – en sammanhållen &lt;NOBR&gt;AB-kurs&lt;/NOBR&gt; på 40 p och en &lt;NOBR&gt;C-kurs&lt;/NOBR&gt; på 20 p. &lt;NOBR&gt;(C-kursen&lt;/NOBR&gt; ges från höstterminen 1997 på engelska.) Knappt 10 p av totalt 60 berör vuxenpedagogiska frågor i vid mening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;– vuxnas lärande, vuxenutbildning i Sverige och internationellt samt kompetensutveckling och lärande i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Andra fristående kurser vid Göteborgs universitet är Arbetslivets pedagogik, 10 p, Utbildningsplanering och personalutveckling 1 och 2, 10 + 10 p, Att utbilda och informera, 10 p, samt Utredningsmetodik för personal- och utbildningsfunktionärer, 10 p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Programmet i vårdpedagogik vid Göteborgs universitet omfattar 80 p (80 p vårdpedagogik) och förbereder för utvecklings- och förändringsarbete samt forskning inom vård och omsorg. Kursen Arbetsliv i utveckling och förändring, 5 p, är det inslag som främst kan sägas handla om vuxenpedagogik. Utbildningen bygger på en tidigare genomgången högskoleutbildning inom vård/omsorg, och den är delvis samordnad med vårdlärarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312057x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft12"&gt;Andra organisationer med arbetslivspedagogisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;När det gäller pedagogisk utveckling inom arbetslivet tar vi upp två viktiga aktörer som anordnar utbildningar/fortbildning och organiserar nätverk inom personalområdet – dels den ideella organisationen Centrum för personal &amp; utveckling, dels företaget Svenskt &lt;NOBR&gt;PA-forum&lt;/NOBR&gt; AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Centrum för personal &amp; utveckling &lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;är en ideell organisation som fungerar som nätverk för personalspecialister, konsulter och chefer med personalansvar. Organisationen har cirka 6 000 medlemmar. Man intresserar sig för frågor inom området ”Human Resource Management” och sysslar med bland annat nätverk, kortare utbildningar och informationsspridning. Nätverken finns på regional nivå, inom 12 distrikt. Verksamheten är mest omfattande i &lt;NOBR&gt;Stockholm/Uppsala-regionen,&lt;/NOBR&gt; där kompetensnätverket och nätverket för förändringar och lärande är exempel på nätverk med pedagogisk inriktning. Det handlar här om små nätverk med &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; medlemmar. Information sprids bland annat genom tidningen Personal &amp; Ledarskap och via &lt;NOBR&gt;HRM-InfoNet&lt;/NOBR&gt; på Internet &lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Bland aktuella utbildningar kan nämnas en utbildning för nya personalutbildare, omfattande 3 + 2 dagar, samt en utbildning i behovsanalys och framtidskompetens under fyra enstaka dagar under våren 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;PA-forum&lt;/NOBR&gt; organiserar bland annat nätverk, ”klubbar”, med olika inriktning. Omkring 100 (av totalt omkring 800) medlemmar finns i Utbildarklubben, som samlas till seminarier &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; gånger per år. När det gäller utbildning kan vi ge två exempel. I samarbete med ett konsultföretag anordnar man utbildningen Kompetens, Utveckling och Lärande. Utbildningen riktar sig till bland andra kompetensutvecklare och personalutbildare och omfattar 3 + 2 dagar. Personalakademien är en ”kvalificerad personaladministrativ utbildning” som anordnas av Folkuniversitetet, kursverksamheten vid Stockholms universitet, i samarbete med &lt;NOBR&gt;PA-forum.&lt;/NOBR&gt; Utbildningen riktar sig till såväl utbildade personalspecialister vilka vill fördjupa sig, som till personer med personalansvar men utan relevant utbildning. Denna utbildning innehåller sju block, som vardera omfattar 60 studietimmar samt litteraturstudier under en termin. Ett av blocken är inriktat på Lärande och kompetensutveckling. Deltagarna kan välja ett eller flera block och läser dem i valfri ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tidigare Sveriges Personaladministrativa Förening, SPF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;http://www.hrminfonet.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312058x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;AmuGruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;För anställning som lärare/utbildare inom AmuGruppen AB finns inget krav på pedagogisk utbildning/lärarutbildning. Man har tidigare haft ett omfattande program för utbildning/fortbildning av lärarna. Utbildningen omfattade i första hand en veckolång del kring gruppsamverkan samt därutöver totalt tio dagars &lt;NOBR&gt;pedagogisk-metodisk&lt;/NOBR&gt; utbildning i halvtill heldagsmoduler utspridda under en längre period. För tillfället finns dock ingen pedagogisk utbildning/fortbildningsverksamhet inom AmuGruppen. Den verksamheten lades ner i samband med den omorganisering som skett, och den har ännu inte funnit några nya former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft16"&gt;Distansutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;Inom distansutbildningsområdet finns organisationen SVERD, Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning &lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. SVERD arbetar för att sprida kunskap samt främja kunskap och utveckling inom området, och man samlar såväl enskilda medlemmar som organisationer (bl.a. universitet, högskolor, Utbildningsradion, AmuGruppen, Statens Skolor för Vuxna). SVERD ger ut tidningen Per Distans samt arrangerar årliga konferenser för distansutbildare. Utöver SVERD finns även nätverken DUNET, ett nationellt nätverk för distansutbildningsforskare, samt NITUS, ett nätverk för de lokala studiecentra för distansstudier som finns i många kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;När det gäller utbildning av distansutbildare handlar det i första hand om internutbildning på de högskolor och andra institutioner som driver distansutbildning. Umeå universitet har exempelvis ordnat kurser för universitetslärare med inriktning mot distansundervisning sedan 1991. På Runö folkhögskola genomförs, med stöd från DUKOM, en distanslärarutbildning för lärare och kursledare inom folkbildningen. Denna vidareutbildning syftar till att utveckla och förmedla pedagogiska metoder för distansutbildning med hjälp av informationsteknik. 1994/95 genomfördes en utbildning i distanspedagogik om 5 p vid Högskolan i Halmstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Utbildningsradion riktar sig i sin verksamhet till såväl vuxna som barn och ungdomar. I den interna kompetensutvecklingen inom UR har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Informationen om SVERD är hämtad från organisationens hemsida, vilken har adressen http://www.mh.se/sverd/&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;den pedagogiska utvecklingen en viktig roll. Man ordnar till exempel seminarier kring pedagogiska frågor för såväl egna anställda som externa lärare, lärarutbildare, folkbildare etc. Utvecklingen av UR:s program innebär bland annat att nya program spelas upp och diskuteras under medverkan av externa kritiker/opponenter. Man medverkar i utvecklingen av distansutbildningen i samarbete med flera högskolor, Statens skolor för vuxna och folkbildningen. I UR:s utbud finns för övrigt &lt;NOBR&gt;radio/TV-serier&lt;/NOBR&gt; för lärare, serier som även används av vuxenutbildare för egen utbildning/utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;De mer omfattande utbildningar med vuxenpedagogisk inriktning som finns drivs alltså med enstaka undantag av universitet och högskolor. Det finns två huvudsakliga grundutbildningar inom området: folkhögskollärarprogrammet, på helfart och på halvfart distans, samt PA- programmet i olika varianter på olika orter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Vidareutbildningen till lärare i grundläggande vuxenutbildning är ett undantag inom &lt;NOBR&gt;komvux-området.&lt;/NOBR&gt; Det normala är annars att lärarna här har en lärarutbildning som främst är inriktad mot ungdomsskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Inom universitet och högskolor finns för övrigt ett antal olika kurser med varierande längd, oftast &lt;NOBR&gt;5–20&lt;/NOBR&gt; p, med inriktning mot olika områden inom vuxenutbildning/vuxenpedagogik. Dessa kurser kan i vissa fall byggas ihop med varandra till en mer omfattande utbildning. De kan fungera som vidareutbildning och fortbildning, eller ingå som en del i en grundutbildning. Försöket i Linköping med en distansutbildning renodlat i Vuxenpedagogik med möjlighet att läsa upp till &lt;NOBR&gt;C-nivå&lt;/NOBR&gt; (60 p) skulle kunna vara början till en ny form av mer omfattande vuxenpedagogisk utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;De övriga utbildningar som finns utanför universitet och högskolor är oftast kortare kurser, vilket är naturligt då de främst fungerar som fortbildning/personalutbildning för verksamma inom olika vuxenpedagogiska verksamheter. Dessutom är dessa kurser, när det gäller studieförbunden, även riktade till ideellt arbetande cirkelledare, vilka knappast kan förväntas delta i mer omfattande utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;När det gäller pedagogiskt inriktade nätverk verkar man ha kommit längst inom arbetslivet, speciellt när det gäller nätverk som går utanför den egna organisationen. Inom universitetsområdet växer ett internationellt samarbete fram. De initiativ som har tagits inom andra områden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;har inte kommit lika långt, i alla fall inte när det gäller nätverk där lärare/utbildare samverkar i vuxenpedagogiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;KOM, Personal &amp; Ledarskap och Fönstret är några exempel på tidningar, utöver de rent fackliga, som är mer eller mindre inriktade på pedagogiska frågor med fokus på vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Idéutbyte sker också på konferenser, seminarier etc. med olika inriktning. Därutöver sker mycket av den pedagogiska utvecklingen i mer informella former, till exempel genom mer eller mindre organiserade utvecklingsarbeten som genomförs av pedagoger/lärare på olika håll i landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Möjligheter till pedagogisk utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Vilka möjligheter finns att ytterligare främja den pedagogiska utvecklingen inom svensk vuxenutbildning? Vad skulle staten kunna göra för att stödja de stora satsningar som görs på bland annat Kunskapslyftet? Vi avslutar rapportens första del med några reflektioner kring dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft16"&gt;Vuxenpedagogisk forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Inom den vuxenpedagogiska forskningen finns några områden som ur denna synvinkel borde prioriteras ytterligare. Vi vill lyfta fram följande möjligheter till utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Dagens vuxenpedagogiska forskning fokuserar i stor utsträckning endast på något av vuxenutbildningens områden. Forskningsprojekt som innefattar ett bredare fält, och inte bara en utbildningsform, är sparsamt förekommande. Sådan ”bredare” vuxenpedagogisk forskning borde vara angelägen att främja, inte minst i samband med Kunskapslyftet, där flera utbildningsanordnare samverkar och samordnas. I dag saknas forskningsmedel som är riktade till sådan allmän, bredare vuxenpedagogisk forskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Forskningen om kommunal vuxenutbildning har varit mycket begränsad under ett antal år, trots de stora förändringar som skett i verksamheten. Kunskapen om betydelsen av dessa förändringar är alltså bristande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Den pedagogiska folkbildningsforskningen har fått en del resurser de senaste åren, men det handlar i huvudsak om tillfälliga projekt och satsningar, främst i anslutning till SUFO 96. Här finns en bra grund att bygga på, men det krävs ytterligare satsningar för att långsiktigt få en bra nivå på forskningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Mer forskning kring de progressiva folkhögskolekurserna/cirklarna skulle vara intressant ur pedagogiskt hänseende, eftersom dessa kurser i stor utsträckning verkar i enlighet med de föreställningar som främst anglosaxiska forskare hävdar som framtidens pedagogik. Utgångspunkten för sådan forskning borde vara inte bara kursen som sådan utan den bildande helheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Många studier av vuxenutbildningen görs i form av utvärderingar. Det finns en risk att allmänt förekommande utvärderingsmetoder bidrar till osynliggörandet av olika pedagogiska traditioner. Det finns till exempel ett pedagogiskt arv av stort värde inom den svenska folkbildningen, vilket riskerar att gå till spillo. Detta förhållande indikerar att varje utbildning/kurs/cirkel bör utvärderas utifrån sina egna villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft10"&gt;– mer forskning kring utvärdering av vuxenutbildning krävs med andra ord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Inom distansutbildningen har forskningsintresset ökat, men forskningen är fortfarande begränsad. Med tanke på den kraftiga expansion av distansutbildningen som sker, bland annat i samband med DUKOM:s försök, är det viktigt att forskningen följer utvecklingen, och att den i första hand fokuserar centrala pedagogiska frågeställningar och inte tekniska metodfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Yrkesutbildning för vuxna utanför högskolan är ett område som ökar i samband Kunskapslyftet och den kvalificerade yrkesutbildningen. Var finns forskningen som följer denna utveckling?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;Vuxenpedagogisk utbildning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Forskningen i sig genererar kunskap, men den bidrar sällan direkt till den pedagogiska utvecklingen. Vad kan göras på detta område i fråga om utbildning och andra insatser för att stimulera utvecklingen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Utbildning för lärare inom olika former av vuxenutbildning skulle kunna utvecklas och samordnas i större utsträckning. Kunskaper om vuxnas förutsättningar för lärande borde vara desamma oberoende av utbildningsform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;För dagens lärare är det viktigt att det finns vidareutbildningar som ger möjlighet att förbereda sig för arbete i en ny skolform, liksom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;fortbildningar för att kunna möta de förändringar som ständigt sker i den skolform där man är verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Om man ska ha en separat utbildning för lärare inom exempelvis folkhögskolor och studieförbund (dagens folkhögskollärarprogram) bör detta motiveras utifrån önskemålet att behålla flera olika utbildningskulturer inom vuxenutbildningen. Om folkbildningens särart är värdefull och ska behållas kan det behövas en speciell lärarutbildning för detta område. Vi menar att det är viktigt att förvalta pedagogiska traditioner som den som finns inom folkbildningen. Det är viktigt, inte minst när man vill erbjuda vuxenutbildning till nya och bredare grupper, att det finns olika utbildningskulturer som passar och attraherar olika grupper och individer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;När det gäller lärarutbildningar i allmänhet kan man ifrågasätta om dessa alltid ska vara separata för olika utbildningsformer. I hur stor utsträckning kommer framtidens lärare att arbeta i samma skolform under hela sin lärarbana? Kan grundskollärarutbildningen och kanske framför allt gymnasielärarutbildningen i större utsträckning ge en bättre grund för arbete även inom vuxenutbildningen på motsvarande nivåer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;För att forskningsresultat ska kunna nå ut till de berörda inom den pedagogiska verksamheten är det viktigt att forskarna ges resurser att sprida sina resultat. Forskningsresultat publiceras främst i ett forskningssammanhang i avhandlingar, rapporter och tidskriftartiklar, på forskarkonferenser etc. Spridningen av resultaten borde kunna stimuleras genom att forskarna ges resurser att t.ex. skriva sina texter även i former som är mer lättillgängliga utanför forskarkretsen, i antologier etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;För att forskningen ska nå ut i samband med utbildning, fortbildning etc. behövs lämplig kurslitteratur. Böcker som ger översikter över större eller mindre delar av vuxenpedagogikområdet och kan fungera som kurslitteratur är sparsamt förekommande i dag. Sådana publikationer behöver också uppmuntras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;* Det behöver även finnas andra fora än böcker där forskare kan och uppmuntras att sprida sina resultat. Sådana fora kan vara ett sätt att sprida forskningsresultat, men de kan också öka möjligheten till utbyte mellan forskare och praktiker, och framför allt mellan praktiker/lärare/ utbildare från olika former av vuxenutbildning. Det skulle kunna röra sig om konferenser, seminarier, utbyte i studiecirkelform, tidskrifter, internetbaserade mötesplatser med olika diskussionsgrupper etc. Utveckling av detta slag kan ske på såväl lokalt, regionalt som nationellt plan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;5 Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Alexandersson, C. (1985) &lt;/SPAN&gt;Stabilitet och förändring. En empirisk studie av förhållandet mellan skolkunskap och vardagsvetande. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Andersson, E., Laginder &lt;NOBR&gt;A-M.,&lt;/NOBR&gt; Larsson, S. &amp; Sundgren, G. (1996)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft9"&gt;Cirkelsamhället. Studiecirklarnas betydelse för individ och lokalsamhälle. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Delbetänkande av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen, SoU 1996:47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Andersson, P., Larsson, S., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; &amp; Wass, K. (1995) &lt;SPAN class="ft6"&gt;Utbildning av arbetslösa i komvux. En studie av lokalt beslutsfattande. &lt;/SPAN&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Arvidson, L. (1985) &lt;/SPAN&gt;Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900- talet – en jämförelse. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Beach, D. (1995) &lt;/SPAN&gt;Making sense of the problems of change: An ethnographic study of a teacher education reform. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 100.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Bendz, M. (1995) &lt;/SPAN&gt;Kunskap i praktik. Hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer och sitt eget handlande i dem samt hur deras uppfattningar förändras under och efter utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Lund: Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bjerstedt, Å. (1981) &lt;/SPAN&gt;Pedagogisk forskning i Sverige: En sexårsbibliografi till. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik &lt;NOBR&gt;1975–1980.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Malmö: CWK Gleerup.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bjerstedt, Å. (1987) &lt;/SPAN&gt;Pedagogisk forskning i Sverige: En treårsbibliografi till. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik &lt;NOBR&gt;1984–1986.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Bjerstedt, Å. (1990) &lt;/SPAN&gt;Pedagogisk forskning i Sverige: Bibliografi V. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik &lt;NOBR&gt;1987–1989.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bjerstedt, Å. (1993) &lt;/SPAN&gt;Pedagogisk forskning i Sverige: Bibliografi VI. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik &lt;NOBR&gt;1990–1992.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bjerstedt, Å. (1996) &lt;/SPAN&gt;Pedagogisk forskning i Sverige: Bibliografi VII. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik &lt;NOBR&gt;1993–1995.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bobrink, E. (1996) &lt;/SPAN&gt;Peer Student Group Interaction within the Process- Product Paradigm. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Umeå University, Department of Education. (diss.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Booth, S. (1992) &lt;/SPAN&gt;Learning to program. A phenomenographic perspective. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Borgström, L. (1988) &lt;/SPAN&gt;Vuxnas kunskapssökande – en studie av självstyrt lärande&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Institutionen för pedagogik. (diss.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bååth, J. A. (1980) &lt;/SPAN&gt;Postal &lt;NOBR&gt;two-way&lt;/NOBR&gt; communication in correspondence education. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lunds universitet, Institutionen för pedagogik. (Av- handling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Dahlberg, K. (1992) &lt;/SPAN&gt;Helhetssyn i vården. En uppgift för sjuksköterskeutbildningen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Derbring, L. &amp; Stölten, C. (1992) &lt;/SPAN&gt;Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning – vision och verklighet&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica et Paedagogica 100. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Eklund, H. (1981) &lt;/SPAN&gt;Kommunal vuxenutbildning: översikt över forsknings- och utvecklingsarbete. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Skolöverstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Komvux-utred-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Eklund, H. (1990) &lt;/SPAN&gt;Återkommande utbildning och gruppsammansättning. Studier kring samordning som problem vid utbildningssamverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 150.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Eklund, H. (1995) &lt;/SPAN&gt;Pedagogisk forskning under en femårsperiod. En studie av innehåll och forskningsmönster i svenska doktorsavhandlingar under åren &lt;NOBR&gt;1988–1992.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 181.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ekman, B. (1992) &lt;/SPAN&gt;Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P-E.,&lt;/NOBR&gt; Davidsson, B. &amp; Rönnqvist, D. (1990) &lt;SPAN class="ft6"&gt;Kontext, kultur och verksamhet. En analys av AMU:s organisation och pedagogiska miljö. &lt;/SPAN&gt;Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 152.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Franke, A. (1990) &lt;/SPAN&gt;Handledning i praktiken. En studie av handledares och lärarkandidaters uppfattningar av handledning i lärarutbildning-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ens praktikdel. &lt;/SPAN&gt;Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Gerhardsson, B. (1985) &lt;/SPAN&gt;Kvinnor och vuxenutbildning mitt i livet. En studie av vuxna kvinnors förhållningssätt till utbildning. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Gerrevall, P. (1992) &lt;/SPAN&gt;Högskolestuderandes erfarenheter av självständigt arbete. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ginner, T. (1988) &lt;/SPAN&gt;Den bildade arbetaren. Debatten om teknik, samhälle och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund &lt;NOBR&gt;1945–1970.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Universitetet i Linköping, Tema Teknik och social förändring, Linköping Studies in Arts and Science No 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Gustavsson, B. (1991) &lt;/SPAN&gt;Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse &lt;NOBR&gt;1880–1930.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Wahlström &amp; Widstrand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Gustavsson, B. (1996) &lt;/SPAN&gt;Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Wahlström &amp; Widstrand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hammarström, M. (1996) &lt;/SPAN&gt;Varför inte högskola? En longitudinell studie av olika faktorers betydelse för studiebegåvade ungdomars utbildningskarriär. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hartman, P. (1993) &lt;/SPAN&gt;Skola för ande och hand. En studie av folkhögskolans &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; verksamhet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology 38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Holmer, J. (1987) &lt;/SPAN&gt;Högre utbildning för lågutbildade i industrin. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 60.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hult, H. (1980) &lt;/SPAN&gt;Vuxenstuderandes studiesituation. En undersökning utförd inom kommunal vuxenutbildning. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen, Linköping Studies in Education 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Hult, H. (1996) &lt;/SPAN&gt;Centrum för unversitetspedagogik – en idéskiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Linköpings universitet, stencil, &lt;NOBR&gt;1996-05-14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Paldanius, S. &amp; Thång, P.O. (1997) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning? &lt;/SPAN&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hultman, G. &amp; Hörberg, C. (1994) &lt;/SPAN&gt;Kunskapsutnyttjande: ett informellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Skolverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Höghielm, R. (1985) &lt;/SPAN&gt;Undervisning i Komvux. Ideal och verklighet i grundskolekurser. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Malmö: Liber/CWK Gleerup.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Högskoleverket (1996) &lt;/SPAN&gt;Grundskollärarutbildningen 1995. En utvärdering&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 1996:1 R.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;Jonsson, J.O. &amp; Gähler, M. (1995) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Utbildningsdepartementet, SoU 1995: 141.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Larsson, S. (1980) &lt;/SPAN&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Deltagarnas erfarenheter som en resurs i vuxenutbildningen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1980:06. (Ingår även i Larsson, 1990b.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Larsson, S. (1982) &lt;/SPAN&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Intentioner och restriktioner i undervisningen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:07. (Ingår även i Larsson, 1990b.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Larsson, S. (1990a) &lt;/SPAN&gt;Initial Encounters in Formal Adult Education. On &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; in the classroom. &lt;SPAN class="ft10"&gt;University of Göteborg, Report from Department of Education and Educational Research, 1990:04.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Larsson, S. (1990b) &lt;/SPAN&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Omtryck av 6 rapporter. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Larsson, S., Alexandersson, C., Helmstad, G. &amp; Thång P.O. (1986)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft7"&gt;Larsson, S., Fransson, A. &amp; Alexandersson, C. (1990) &lt;SPAN class="ft6"&gt;Vuxenpedagogisk vardag. Om undervisning i komvux. &lt;/SPAN&gt;Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1990:11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Lindberg-Sand,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Å. (1996) &lt;/SPAN&gt;Spindeln i klistret. Den kliniska praktikens betydelse för utveckling av yrkeskompetens som sjuksköterska. En &lt;NOBR&gt;etnografisk-fenomenografisk&lt;/NOBR&gt; studie. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Lund: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. (diss.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Löthman, A. (1992) &lt;/SPAN&gt;Om matematikundervisning – innehåll, innebörd och tillämpning. En explorativ studie av matematikundervisning inom kommunal vuxenutbildning och på grundskolans högstadium belyst ur elev- och lärarperspektiv. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 40. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;Marton, F. &amp; Booth, S. (1997) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Learning and Awareness. &lt;/SPAN&gt;Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Mogensen, E. (1994) &lt;/SPAN&gt;Lära i praktiken. En studie av sjuksköterskeutbildningens kliniska avsnitt. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (diss.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Vuxenpedagogik i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft7"&gt;Mäkitalo, Å., Hult, H., Larsson, S., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Paldanius, S. &amp; Thång, P.O. (1997) &lt;SPAN class="ft6"&gt;Arbetslöshet eller utbildning? Om rekrytering av arbetslösa till komvux. &lt;/SPAN&gt;Göteborgs universitet, Rapport från In- stitutionen för pedagogik 1997:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Nitzler, R. &amp; Landström, I. (1994) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkbildning för arbetsmarknaden. Från baskurs och rockskola till starta eget – deltagarens upplevelse av utbildningen. &lt;/SPAN&gt;Umeå universitet, Arbetsrapport från Pedagogiska institutionen 105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Pilhammar Andersson, E. (1991) &lt;/SPAN&gt;Det är vi som är dom. Sjuksköterskestuderandes föreställningar och perspektiv under utbildningstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Rahimi, A. (1995) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Problem-based&lt;/NOBR&gt; and conventional medical education from a student perspective. A qualitative analysis comparing students´ experience of medical education, approach to learning and reading comprehension. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Linköping University, Department of Education and Psychology, Linköping Studies in Education and Psychology 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Skoglund, C. 1991) &lt;/SPAN&gt;Vita mössor under röda fanor. Vänsterstudenter, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige &lt;NOBR&gt;1880–1940.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in the History of ideas 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;Skolverket (1991) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Utbildningsforskning 90/91. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Skolverket. Skolverket (1992) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Utbildningsforskning 91/92. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Skolverket. Skolverket (1993) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Utbildningsforskning 92/93. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Skolverket. Skolverket (1994) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Utbildningsforskning 93/94. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Skolverket. Skolverket (1995) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Utbildningsforskning 94/95. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Skolverket. Skolverket (1996) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Grunden för fortsatt lärande, en internationell jäm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft6"&gt;förande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Skolverkets rapport nr 115.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1996:188 &lt;/SPAN&gt;Vuxenutbildare ser på sig själva. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Ut- bidningsdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Sundgren, G. (1986) &lt;/SPAN&gt;Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare. En studie av ett forsknings- och utvecklingsarbete på fem folkhögskolor &lt;NOBR&gt;1975–1978.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Forskningsgruppen för utvecklings- och miljöfrågor, Rapport No 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Svanberg-Hård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; H. (1992) &lt;/SPAN&gt;Informellt lärande. En studie av lärprocesser i folkhögskolemiljö. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogik i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Söderlindh Franzén, E. (1990) &lt;/SPAN&gt;Lära för Sverige. En studie av utbildningsproblem och arbetsmarknad för invandrare i grundutbildning för vuxna (grundvux). &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, akademisk avhandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Trowald, N. &amp; Dahlgren, L.O. (1993) &lt;SPAN class="ft6"&gt;Studenters syn på kunskapsmätning. En enkätstudie med särskild hänsyn till de graderade betygens inverkan på inlärning och studier. &lt;/SPAN&gt;Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tuijnman, A. (1989) &lt;/SPAN&gt;Recurrent education, earnings, and &lt;NOBR&gt;well-being.&lt;/NOBR&gt; A &lt;NOBR&gt;fifty-year&lt;/NOBR&gt; longitudinal study of a cohort of Swedish men. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Educational Psychology 24. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Walldal, E. (1991) &lt;/SPAN&gt;Problembaserad inlärning. Utvärdering av påbyggnadslinjen Utbildning i öppen hälso- och sjukvård. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft10"&gt;Öhlund, T. (1996) Rockmusik som folkbildning. I: &lt;SPAN class="ft9"&gt;Tre rapporter om studiecirklar. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996:154.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312071x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;J&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ONSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;, J&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;AN&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft21"&gt;6 Allmänt – vuxenpedagogik, vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft16"&gt;Deltagande i utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;O. &amp; G&lt;/SPAN&gt;ÄHLER&lt;SPAN class="ft4"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;IKAEL (1995) &lt;SPAN class="ft38"&gt;Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. &lt;/SPAN&gt;Utbildningsdepartementet, SOU 1995: 141.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Detta är en av delrapporterna från SUFO 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering: &lt;/SPAN&gt;Folkbildning, vuxenutbildning, studiecirklar, cirkeldeltagaren, rekrytering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Undersökningen grundas på telefonintervjuer med ett representativt urval svenskar mellan 18 och 75 år. Frågorna berörde deltagande i och uppfattning om olika typer av vuxenutbildning, speciellt folkbildning. Syftet har varit att kartlägga vuxenutbildningens omfattning. Det andra syftet var att söka svaret på frågan om vilka grupper som mer aktivt deltar i vuxenutbildning och folkbildning. Det tredje syftet var att studera vilken syn människor i allmänhet har på vuxenutbildning. Det fjärde och sista syftet var att redovisa deltagarnas åsikter om den genomgångna utbildningen. I studien fann man att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;Vuxenstudier är en betydande fritidsverksamhet bland svenskarna. Cirka 75% av dem mellan 18 och 75 år har någon gång gått en studiecirkel. Studiecirkeln är en helt dominerande studieformen antalsmässigt men flera andra typer av studier är också vanliga, som fackliga kurser, komvuxkurser etc. Kvinnor deltar mer än män, tjänstemän mer än arbetare. En social snedrekrytering är tydlig även om denna inte är lika uppenbar om man enbart ser till studieförbundens cirklar. Rekryteringen varierar också över ämnesområden. Värdet av vuxenutbildning framstår som högt i medborgarnas ögon. Däremot är det få som menar att vuxenstudier skulle leda till ett ökat engagemang i politiska frågor eller till en rikare fritid. När det gäller folkhögskolan betonas att skolan lägger större vikt vid personlighetsutveckling än vid faktakunskaper. Den allmänna uppfattningen är annars att folkhög-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;skoleelever är sådana som till stor del misslyckats i den vanliga skolan. De som bedrivit folkhögskolestudier är mycket positiva till såväl studieformen som arbetsformer och lärande. Tanken om deltagarstyrningsidealet verkar dock inte finna sin praktik vare sig i folkhögskolan eller studiecirkeln. De som aldrig deltagit i någon form av vuxenstudier är oftast de med arbetaryrken, låg utbildning samt boende i Storstockholm. Olikheterna mellan samhällsklasser, utbildningskategorier och ortstyper är större när det gäller icke aktiva än när det gäller aktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ERHARDSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;IRGIT (1985) &lt;/SPAN&gt;Kvinnor och vuxenutbildning mitt i livet. En studie av vuxna kvinnors förhållningssätt till utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education No. 23. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bakgrundsfaktorer; rekrytering och studieavbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Gerhardssons studie bygger på intervjuer med 45 kvinnor. Dessa kvinnor, födda 1938, lämnade folkskolan och gick ut i arbetslivet vid &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; års ålder, och de tillbakablickande intervjuerna skedde 30 år senare (1982). Deras folkskolebetyg låg över genomsnittet, ett urvalskriterium som förväntades rikta in studien på de kvinnor som var mer benägna att ta del av vuxenutbildning senare i livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Efter folkskolan gick alla till heltidsarbete, men de flesta har sedan återvänt till utbildning, vuxenutbildning, i någon form. Trots detta är fortfarande 29 (av 45) lågutbildade i meningen att de saknar utbildning på gymnasienivå eller högre. Efter en period av heltidsarbete har många kvinnor gått in i utbildning – på heltid, deltid eller i någon internutbildning. Det typiska är emellertid att arbete och studier avbryts vid familjebildning och barnafödande. Efter småbarnsperioden kommer vändpunkter av olika slag, och de flesta återvänder till deltidsarbete och/eller studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Resultaten analyseras utifrån en modell där den reproduktiva sektorn ställs mot det produktiva. Den reproduktiva sektorn kännetecknas bl.a. av kvinnlig underordning och oavlönat, oreglerat arbete i hemmet, medan den produktiva sektorn innebär avlönat, reglerat arbete i ett hierarkiskt yrkesliv. För kvinnornas del innebär livet ett både och när det gäller dessa sektorer. Det kännetecknande är dock att utbildning och yrkeskarriär för kvinnorna är underordnat det reproduktiva ansvaret. Familjen kommer i första hand.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312073x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Gerhardsson diskuterar förhållandena ur två aspekter. Dels är kvinnors kapacitet inom den produktiva sektorn en resurs som inte tas tillvara i samhället, dels är det en fråga om rättvisa och jämlikhet, vilka som får del av utbildning och hur arbetet i de båda sektorerna fördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;H&lt;/SPAN&gt;AMMARSTR ÖM&lt;SPAN class="ft40"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;ARGARETA (1996) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Varför inte högskola? En longitudinell studie av olika faktorers betydelse för studiebegåvade ungdomars utbildningskarriär. &lt;/SPAN&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 107. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering: &lt;/SPAN&gt;Bakgrundsfaktorer, Rekrytering och studieavbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Varför är det många ungdomar som väljer att inte studera vidare på högskola? Finns det fortfarande en ”begåvningsreserv” i Sverige? Denna longitudinella studie bygger på datamaterial från &lt;NOBR&gt;UGU-projektet&lt;/NOBR&gt; (utvärdering genom uppföljning). Från det riksrepresentativa urvalet av individer födda 1967 har man valt ut den tredjedel som vid tester vid 13 års ålder bedömdes ha de bästa studieförutsättningarna. Av dessa svarade drygt 2 000 på en enkät vid 25 års ålder, och dessa 2 000 utgör undersökningsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Knappt 80% valde teoretiska studier i årskurs 7 (särskild kurs i både matematik, engelska och ytterligare ett språk). 65% valde en teoretisk tre- eller fyraårig linje på gymnasiet, och 50% hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Till största delen är det de individer vilka valt en teoretisk inriktning i ett steg som också går vidare med teoretiskt inriktade studier, men en liten andel av de som valt en mindre teoretisk inriktning kommer tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Val av gymnasielinje, &lt;NOBR&gt;avgångs-/slutbetyg&lt;/NOBR&gt; från gymnasiet samt social bakgrund är de faktorer som har störst förklaringsvärde när det gäller vem som påbörjar högskolestudier. Betyget är viktigare för dem som kommer från en högre socialgrupp och för dem som gått en längre gymnasieutbildning – bra betyg motiverar inte lägre socialgrupper till högskolestudier i samma utsträckning och kompenserar inte heller för en kortare gymnasieutbildning. Ett viktigt motiv för att inte börja på högskolan är att man fått ett bra arbete redan efter gymnasiet. An- tagningskraven är också ett hinder, om man måste komplettera sina betyg för att komma in. Många ser även ekonomiska hinder: Kvinnor är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;mer tveksamma att ta lån, medan män vill tjäna pengar och ha en högre inkomst än vad studiemedlen ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Det är viktigt att tänka på att detta handlar om ungdomar som gick ut gymnasieskolan &lt;NOBR&gt;1985–86.&lt;/NOBR&gt; Man bör därför akta sig att i alltför hög grad generalisera till dagens situation, när arbetsmarknaden ser annorlunda ut än för 10 år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B&lt;/SPAN&gt;RON&lt;SPAN class="ft40"&gt;-W&lt;/SPAN&gt;OJCIECHOWSKA &lt;SPAN class="ft40"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; A&lt;/SPAN&gt;GNIESZKA (1989) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Workers and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Post-Secondary&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Education; A &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Cross-Polity&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Perspective. &lt;/SPAN&gt;Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, Uppsala studies in education, 31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;(Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Universitetsutbildning, arbetarklass, &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; studentgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Frågan om arbetares tillgång till universitetsutbildning har undersökts i fyra länder: Jugoslavien, Polen, USA och Västtyskland. Följande problemområden har studerats: Universitetens antagningspolicy i de nämnda länderna, fackföreningarnas utbildningspolicy och initiativ för att få arbetare att studera, utrymmet för &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; studier inom kulturen för den högre utbildningen, och deltidsstudenternas situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Följande antaganden har formulerats: Det finns en del grundläggande skillnader mellan de Västeuropeiska och Östeuropeiska länderna vad gäller utbildningspolicy. Graden av ett lands ekonomiska utveckling är positivt relaterad till graden av demokrati inom utbildningssystemet och till möjligheten för &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; studenter att få tillgång till universitetsutbildningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Fallstudier och tvärpolitiska analyser har genomförts på mellan- och makronivå. Den jämförande analysen på mellannivå visar att arbetare, generellt, har begränsad tillgång till högre utbildning. Detta är en följd av ojämlikhet i utbildningsmöjligheterna. Teorierna som förklarar detta fenomen är enligt författaren bättre utvecklade i länderna i väst. Bron konstaterar dock att i båda de sociopolitiska systemen är det två teorityper som dominerar, nämligen de meritokratiska och reproduktionsteorierna. Dessa två teorisystem kan enligt författaren anses vara universella, eftersom de förklarar ojämlikheter inom båda de politiska systemen: det auktoritetsstyrda och det pluralistiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Inte på någon av de båda nivåerna har hypotesen bekräftats. Det finns ingen klar skillnad mellan de auktoritetsstyrda och de pluralistiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312075x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;staterna. Den generella slutsatsen blir: Det är inte det &lt;NOBR&gt;socio-politiska&lt;/NOBR&gt; systemet som har en avgörande roll för förklaringen av graden av öppenhet i utbildningssystemen. Den politiska kulturen och dess traditioner, fenomenet ”multiculturalism” kontra den dominerande kulturen, spelar en lika stor roll i att bidra till de högre utbildningssystemens öppenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft19"&gt;Vuxnas kunskapsnivå – läsförmåga i Sverige och andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;KOLVERKET&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;(1996) &lt;/SPAN&gt;Grunden för fortsatt lärande, en internationell jämförande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Stockholm: Skolverkets rapport nr 115.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Detta är den svenska redovisningen av International Adult Literacy Survey.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bakgrundsfaktorer, läsförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Rapporten redovisar en jämförelse av läsförmåga (literacy) i sju länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;– Kanada, Nederländerna, Polen, Schweiz, Sverige, Tyskland och USA. 3 000 svenskar från 16 år och uppåt deltog i studien. Med läsförmåga avses här något mer än läskunnighet. Läsförmågan har mätts i tre aspekter: att läsa löpande text, att läsa dokument som diagram och blanketter samt att göra beräkningar utifrån information i texter och dokument. Deltagarna placerades utifrån jämförbara tester in på fem olika nivåer inom respektive aspekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Resultaten visar att Sverige har den högsta läsförmågan bland de jämförda länderna. Trots det klarar så många som var fjärde svensk bara de enklaste uppgifterna och når därmed inte upp till kraven i grundskolans kursplan. Å andra sidan når nästan en tredjedel de högsta nivåerna, där uppgifternas svårighet motsvarar kraven i högskoleprovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;För övrigt kan sägas att yngre läser bättre än äldre, åldersgruppen &lt;NOBR&gt;26–35&lt;/NOBR&gt; år har den högsta läsförmågan. Högutbildade läser också bättre än lågutbildade, men här finns en tydlig avvikelse då speciellt lågutbildade i Sverige läser bättre än personer med motsvarande utbildningsnivå i andra länder. Utbildningsnivån är alltså inget bra mått på läsförmågan. Självbedömningar ger inte heller något bra mått, då det visar sig att de flesta tycker att de har en tillräcklig läsförmåga oavsett testresultat. Det finns ingen enstaka faktor som kan förklara skillnaderna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;mellan länderna, men ett viktigt samband finns mellan läsförmåga och befolkningens läsvanor i arbete och på fritid. I ett läsande samhälle är läsförmågan högre. Resultaten visar dessutom att det krävs fortsatt utbildning och/eller livserfarenheter för att nå högre nivåer, medan den svenska skolan är bra på att ge den grundläggande läsförmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Drygt hälften av alla svenskar mellan 25 och 65 år hade deltagit i utbildning under det senaste året. Det högsta deltagandet finns bland de med hög läsförmåga, och detta gäller speciellt utbildning finansierad av arbetsgivaren. Däremot är skillnaden mindre för annan utbildning, vilket kan relateras till de stora satsningarna på utbildning för arbetslösa och högt deltagande i folkbildningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft16"&gt;Självstyrt lärande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ORGSTRÖM&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ENA (1988) &lt;/SPAN&gt;Vuxnas kunskapssökande – en studie av självstyrt lärande&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, In- stitutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 24. Stockholm: Brevskolan. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Livslångt lärande, självstyrt lärande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Författaren presenterar en studie av självstyrt lärande i Sverige, gjord på ett riksrepresentativt urval av vuxna mellan 16 och 74 år. En fråga som ställs är vilken roll detta lärande spelar vid sidan av deltagande i andra slag av vuxenutbildning när det gäller jämlikheten på utbildningsområdet. En fråga som också diskuteras är vilka resurser det självstyrda lärandet kan ge. Denna studie presenteras tillsammans med en andra studie med samma frågeställningar, i vilken 40 personer ingick Syftet med denna undersökning var att ge en bild av förekomsten av självstyrt lärande. Det visade sig att 75% av de tillfrågade hade erfarenheter av självstyrt lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Författaren menar utifrån sin empiri att självstyrt lärande förefaller vara en form av inlärning som framför allt yngre och välutbildade ägnar sig åt. Detta innebär också att självstyrt lärande bidrar till reproduktionen av ojämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312077x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft16"&gt;Bildning i det moderna samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;USTAVSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ERNT (1996) &lt;/SPAN&gt;Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Wahlström &amp; Widstrand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bildning, idéhistoria&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Gustavsson strävar efter att utveckla och förnya bildningsbegreppet genom att sätta in det i sitt historiska och nutida sammanhang. Han relaterar tanken om bildning dels till relevant filosofiskt tänkande ur äldre och nyare idéhistoria, dels till dess roll i dagens samhälle och dagens pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Bildningen som begrepp befinner sig här i spänningen mellan innebörden att avbilda eller utbilda mot ett bestämt mål, och den vidare innebörden att skapa något på förhand okänt. Gustavsson uppfattar bildningen som en resa, där man börjar i det kända och nära och sedan färdas ut och lär känna det tidigare okända. Bildning står då för något mer än enbart kunskaper – det kan sägas vara kunskap och förståelse som är integrerad i personligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;Betydelsen av vuxenutbildning och vuxenstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;UIJNMAN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;LBERT (1989) &lt;/SPAN&gt;Recurrent education, earnings, and &lt;NOBR&gt;well-being.&lt;/NOBR&gt; A &lt;NOBR&gt;fifty-year&lt;/NOBR&gt; longitudinal study of a cohort of Swedish men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Educational Psychology 24. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International. (Av- handling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Utbildningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Denna kvantitativa longitudinella studie bygger på data om 671 män under en &lt;NOBR&gt;50-årsperiod.&lt;/NOBR&gt; Undersökningen visar på samband mellan ungdomsutbildning och senare deltagande i vuxenutbildning. Tidigt deltagande i vuxenutbildning har dessutom samband med deltagande senare i livet. Allmänt uttryckt är effekterna av tidigare utbildning på senare deltagande ”kumulativa”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;Vuxenutbildningdeltagandets effekter på yrkesstatusen ökar med åldern, medan ungdomsutbildningens betydelse för yrkesstatusen minskar efter &lt;NOBR&gt;30-årsåldern.&lt;/NOBR&gt; Däremot ökar ungdomsutbildningens effekt på inkomsten ända fram till &lt;NOBR&gt;40-årsåldern&lt;/NOBR&gt; för att sedan minska, medan den indirekta effekten av vuxenutbildning (genom effekten på yrkesstatusen) på inkomsten fortsätter öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Vuxenutbildningens betydelse för arbetstillfredsställelsen beror dels på vilken den nuvarande sysselsättningen är, dels vilka karriärmöjligheter studierna ger. Deltagare i vuxenutbildning ser dock i allmänhet sina liv som mer meningsfulla och intressanta än vad &lt;NOBR&gt;icke-deltagare&lt;/NOBR&gt; gör, vilket talar för att vuxenutbildning inte enbart handlar om att ge kunskaper och färdigheter relaterade till yrkeskarriären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Tuijnman menar att vuxenutbildningens betydelse har underskattats i studier där man har använt kortsiktiga mått och inte följt upp deltagarna under tillräckligt lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;KMAN&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;IRGITTA (1992) &lt;/SPAN&gt;Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 42. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bakgrundsfaktorer, rekrytering, lokalsamhälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Ekmans studie av en liten glesbygdskommun visar på ett starkt samband mellan den lokala kulturella identiteten och utbildningsutbud samt studiemönster och studieval hos invånarna. I detta sammanhang är individernas faktiska kunskaper väsentliga snarare än den formella utbildningen. Icke formell och informell utbildning är också viktig för kunskapen och utvecklingen av lokalsamhället. Ekman frågar sig om man kan mäta jämlikhet i utbildning endast utifrån formell utbildningsnivå. Den efterobligatoriska formella utbildningen är av begränsad omfattning, och den utbildning som finns är främst praktiskt inriktad. Däremot har 40 procent av befolkningen någon gång deltagit i deltidskurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Den folkhögskola som finns saknar i stor utsträckning samband med lokalsamhället. Här finns en historia där ett centralt beslut förändrade skolans roll, från att ha varit en hushålls- och lantmannaskola med en inriktning som stämde överens med den lokala kulturen till en folkhögskola med annan inriktning som främst lockar deltagare från andra orter. Detta visar på betydelsen av lokal förankring vid förändringar och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312079x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;insatser av sådant slag. Innehållet i studiecirklarna på orten är i stor utsträckning inriktat på natur, där den lokala kulturen med jakt etc. har stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Ekman ifrågasätter ”sanningen” att god utbildning är avgörande för livsinnehållet, kanske är det snarare livsformen som avgör utbildningens och kunskapens roll? Hon lyfter också fram Ellströms polarisering mellan en utbildningsteknologisk respektive en &lt;NOBR&gt;pluralistisk-interaktiv&lt;/NOBR&gt; syn på utformningen av återkommande utbildning, relationen mellan centralisering och decentralisering. &lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Den lokala förankringen betonas även allmänt som väsentlig, liksom betydelsen av samordning mellan olika utbildningsanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;Vuxenstudier och studieekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;UNDQUIST &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, O&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;LOF &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;F. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;(1989) &lt;/SPAN&gt;Studiestöd för vuxna. Utveckling, utnyttjande, utfall. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 72. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Rekrytering, studieavbrott, studiemotiv, studiers betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Studien har ett studiefinansiellt perspektiv och bygger på enkätsvar från dels studiestödssökande (1978/79), dels komvuxnybörjare (hösten 1980). Resultaten visar att en femtedel av nybörjarna hade studiestöd, och dessa studerade oftast på heltid. Ungefär en fjärdedel av nybörjarna studerade på heltid, och av dessa var det ungefär 75% som hade studiestöd. Bland deltidsstuderande finansierades studierna oftast med eget arbete. Ytterligare en fjärdedel, vilka till stor del var heltidarbetande, uppgav att de hade velat studera på heltid om de ekonomiska förutsättningarna funnits. De som tog studiestöd (och skuldsatte sig) hade i större utsträckning studiemotiv relaterade till arbete och/eller fortsatta studier, medan de som finansierade studierna med eget arbete hade mer allmänbildande motiv. Ett annat mönster var att icke facklärda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P-E.&lt;/NOBR&gt; (1987) Organisation och styrning av ett system för återkommande utbildning. I: Rubenson, K. (red.) &lt;SPAN class="ft42"&gt;Återkommande utbildning – idé och strategi i förändring. &lt;/SPAN&gt;Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 111.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;arbetare samt lägre tjänstemän var överrepresenterade bland studerande med vuxenstudiestöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den största andelen heltidsstuderande med mer omfattande studieplaner fanns bland kortutbildade. Det visade sig att heltidsstuderande fullföljde studierna i högre grad än deltidsstuderande. De som utnyttjade studiestöd i störst utsträckning avbröt studierna i lägst utsträckning, och de hade dessutom lägst andel avbrott av ekonomiska skäl. Den största andelen avbrott fanns bland deltidsstuderande med mer omfattande studieplaner. Skälen till studieavbrott kunde kategoriseras som ekonomiska, sociala eller studieanknutna. Dessutom fanns avbrottsskäl av mindre betydelse, att man fått arbete eller bytt till andra studier. Bland män var avbrottsskälen oftare ekonomiska och bland kvinnor oftare sociala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Det finns två mönster när det gäller hur studerande upplever studiernas betydelse. Det första är en allmänt studiebefrämjande betydelse, som också ökar möjligheten att delta i samhällslivet. Denna upplevelse betonas mer av kvinnor, äldre, kortutbildade och tidigare hemarbetande. Det andra är en upplevelse av ökad yrkesstatus, vilket betonas mer av de som hade anställning före studierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft16"&gt;Samordning mellan utbildningsanordnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;KLUND&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ARALD (1990) &lt;/SPAN&gt;Återkommande utbildning och gruppsammansättning. Studier kring samordning som problem vid utbildningssamverkan. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 150.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bakgrundsfaktorer, institution och organisation, samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Eklund sammanfattar i denna rapport flera studier kring heterogenitetsproblematiken vid samordning av efterobligatorisk utbildning. Problemet berörs ur två synvinklar – dels olikheter mellan deltagare, dels olikheter mellan utbildningsanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Skillnader mellan deltagarna, gruppheterogenitet, verkar inte vara något större hinder för samordning ur pedagogisk synvinkel. Åldersskillnader har betydelse när det gäller intressen, studieskäl, samhällssyn etc., men de största skillnaderna i dessa avseenden behöver inte finnas mellan de åldersgrupper som finns i gymnasieskolan respektive vuxenut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312081x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;bildningen. Heterogeniteten när det gäller fysiologiska, intellektuella och personlighetsmässiga förutsättningar ökar däremot knappast med en större åldersskillnad. En jämförelse mellan studerande hos olika anordnare visar dessutom på stora likheter när det gäller attityder till studierna. Samordningsproblemen ligger här snarare på det praktisktorganisatoriska planet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Skillnaderna mellan anordnare är enligt Eklund ganska små när det gäller den praktiska tillämpningen, även om det finns skillnader när det gäller ideal och målsättningar. En ökad samordning borde alltså vara möjlig. Frågan är snarare om den är önskvärd. Å ena sidan kan man se de närmanden som sker mellan olika anordnare som en naturlig och oproblematisk process, vilken ligger i linje med ”den nuvarande starka betoningen av arbetsmarknadens målprioriteringar som en nödvändighet för att säkra vår välfärd” (s. 62). Å andra sidan kan det finnas ett värde i att ha en ”mångkulturell utbildning” i betydelsen att olika utbildningskulturer existerar parallellt. Denna problematik kan leda till skilda slutsatser beroende på om det gäller samordning inom samma kärnområde (mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning) eller mellan olika kärnområden (mellan folkbildning och formell vuxenutbildning respektive mellan formell vuxenutbildning och personalutbildning).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312083x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ÅÅTH&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;, J&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;OHN&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;7 Distansutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(1980) &lt;/SPAN&gt;Postal &lt;NOBR&gt;two-way&lt;/NOBR&gt; communication in correspondence education&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Lunds universitet, Institutionen för pedagogik. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Distansundervisning, korrespondens, vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;Syftet med studien är att sprida ljus över den skriftliga tvåvägskommunikationen mellan student och handledare i korrespondensutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;De tre huvudproblemen berör: 1) förekomsten av skriftlig kontakt med studerande och handledare för bedömning, 2) möjligheterna att ersätta en stor del av bedömningskontakten med övningar som den studerande själv kontrollerar, 3) möjligheten att datorisera rutindelarna av handledararbetet i korrespondensutbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Ansatsen var experimentell. 1805 studerande placerades slumpvis ut i experimentgrupper med: 1) varierande mängd kontakter med handledaren för bedömning, 2) varierande antal bedömningsfrågor (utelämnade frågor ersattes av frågor deltagaren själv kunde bedöma), och 3) traditionell kontra datorstödd handledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Författaren fann att mellan hälften och tre fjärdedelar av bedömningskontakterna kunde ersättas av att deltagaren kontrollerade sina uppgifter själv utan några påvisbara effekter avseende studieuthållighet, attityder, slutliga studieresultat eller studietid. Den datorstödda handledningen upplevdes positivare än den traditionella. I en av två experimentkurser genomförde deltagarna hela kursen i större omfattning och de gjorde det dessutom på kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312085x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;8 Folkbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft16"&gt;Folkbildningens institutioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;F&lt;/SPAN&gt;OLKBILDNINGENS INSTITUTIONER&lt;SPAN class="ft43"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Svensson, Alvar &lt;/SPAN&gt;Folkbildning som institution&lt;SPAN class="ft10"&gt;; Lindgren, Lena &lt;/SPAN&gt;Folkbildningsrådet ”i myndigheternas ställe”&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Utbildningsdepartementet, SOU 1996:127.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Detta är en av delrapporterna från SUFO 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, studieförbund, folkhögskola, folkrörelse, privat och offentligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft7"&gt;Alvar Svenssons studie &lt;SPAN class="ft6"&gt;Folkbildning som institution &lt;/SPAN&gt;inriktas på studieförbunden som organisationer. Det är studieförbunden som aktörer som står i centrum. Studiens huvudsyfte är att identifiera och tolka studieförbundens roll som förmedlare mellan skilda mål och syften hos berörda parter. En första del i detta är att beskriva och förstå förhållandet mellan studieförbundens egen självuppfattning och de förväntningar eller krav på verksamheten som regering och riksdag gett uttryck för. Ett andra delsyfte är att studera rollfördelningen inom organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Studien har genomförts som en analys och tolkning av skriftligt material samt intervjuer med företrädare för studieförbunden, centralt och lokalt. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv på studieförbunden som organisationer. Det empiriska materialet består av text och/eller intervjuer. I viss mån ingår också statistiska uppgifter om verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Författaren menar att de elva studieförbund som nu är verksamma kan ses som en grupp eller ett fält av organisationer. De har många gemensamma drag och styrs i väsentliga avseenden av likartade normer och värderingar. Ett villkor som alla delar är att de delar behovet av legitimitet gentemot staten. Ett centralt inslag i detta är uppfattningen om folkbildningens värde för demokratin. Vidare berör författaren studieförbundens relationer utanför det gemensamma fältet, studieförbunden som resurs och den målstyrda folkbildningen och dess villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lena Lindgrens studie &lt;/SPAN&gt;Folkbildningsrådet ”i myndigheternas ställe” &lt;SPAN class="ft10"&gt;har som syfte att: 1) Ge en bild av hur Folkbildningsrådet har hanterat de förvaltningsuppgifter som staten överlämnat samt, med utgångspunkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;i denna bild och de betingelser som gäller för rådets arbete, 2) Analysera om FBR kan sägas ha arbetat för att påverka studieförbund och folkhögskolor i riktning mot de mål som staten angivit för sitt bidrag till verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Empirin består främst av internt material från FBR i form av styrelseprotokoll, verksamhetsberättelser, anslagsframställningar samt riktlinjer av olika slag. Som komplettering har dessutom ett tiotal intervjuer genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Författaren menar att den huvudsakliga slutsats som kan dras av studien är att FBR i arbetet med att fördela statsbidrag samt följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet vägletts av statens mål för bidragsgivning. Rådet har vidtagit en rad olika åtgärder för att leva upp till de krav som formellt ställts. Man har alltså sökt ”styra” den samlade folkbildningen i en viss given riktning. Författaren påpekar att den styrningen i så fall inte haft avsedd verkan. Endast en liten del av den generella statsbidragsfördelningen har explicit knutits till statens mål, medan merparten är knuten till volym och dessutom är beroende av verksamhetens inriktning. När rådet använt eller hotat använda statsbidraget som styrmedel har det varit fråga om punktvisa åtgärder gentemot enskilda organisationer vars verksamhet uppfattats som tveksam. Det finns inga uppenbara påföljder eller belöningar kopplade till de kvalitetskrav som ställts för erhållande av statsbidrag. Rådet har också enligt författaren i huvudsak stimulerat utvärderingsarbete på den lokala nivån. Rådets agerande i sammanhanget beskrivs som tandlöst men förklaras av rådets ringa ålder, målstyrningssituationen och rådets dubbla roll (att vara i myndighetens ställe och samtidigt företrädare och intresseorganisation för den samlade folkbildningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;INDGREN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ENA (1996) &lt;/SPAN&gt;Kan en filthatt stärka demokratin? Om mål och ideal i folkbildningen&lt;SPAN class="ft39"&gt;. Stockholm: Brevskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Rapporten är finansierad av Folkbildningsrådet (FBR).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, målstyrning, demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Lindgrens fråga om folkbildningen bidrar till utveckling av demokratin tar sin utgångspunkt i de funktioner i folkbildningens demokratimål som formuleras av statsmakterna och i relation till hur dessa mål kan definieras och instrumentaliseras. Undersökningen är kvalitativ och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312087x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;bygger på kursdeltagarnas och elevernas uppfattningar av verksamheten speglad mot den bild som arrangörerna av verksamheten ger. Undersökningen är utförd i anslutning till sex folkhögskolor och fyra studieförbund. De tio organisationsmål och ideal som uppmärksammats har systematiserats i ett antal typer, varav författaren valt fyra: grundsyn, innehåll, pedagogik och effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Författaren finner att i nästan alla av de tio undersökta organisationerna anger flertalet av deltagarna att skolans eller förbundets grundsyn satt sin prägel på studiearbetet. Även vad gäller innehållet går det att konstatera att vad man säger sig vilja göra och vad man gör inte skiljer sig åt i nämnvärd utsträckning. Den tredje dimensionen är pedagogik och handlar om hur man från den enskilda folkhögskolans eller studieförbundets sida idealt sett tänker sig att genomförandet av studiearbetet bör gå till. Svaren visar enligt författaren att denna bild inte överensstämmer med vad som sker i verksamheten. Denna obalans finns i det gemensamma idealet med deltagarstyrning och demokratiska arbetsformer. Inte heller vad gäller personlig utveckling och samhällsengagemang lever bildningsanordnarna upp till idealet enligt författaren. Lena Lindgren menar att folkbildningsarbetets tankemässiga ryggrad är ifrågasatt eftersom den inte står i balans med det samhälle och den omvärld som folkbildningen i dag har att verka i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft16"&gt;Folkbildning för handikappade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;D&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;AHLGREN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ANS (1995a) &lt;/SPAN&gt;Folkbildningen och deltagare med funktionshinder. Förutsättningar och möjligheter i sex kommuner samt vid 44 högskolor&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Analys av måldokument (del 1). Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995:09.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;D&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;AHLGREN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ANS (1995b) &lt;/SPAN&gt;Folkbildningen och deltagare med funktionshinder. Förutsättningar och möjligheter i sex kommuner samt vid 44 högskolor. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Analys av måldokument (del 2). Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995:10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Rapporterna är finansierade av Folkbildningsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, folkhögskolor, studieförbund, måldokument, funktionshinder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Dessa rapporter avser att ge en kvalificerad och systematisk kartläggning samt sammanställning av befintlig verksamhet rörande deltagare med funktionshinder inom folkbildningsområdet. Arbetet är i detta hänseende inriktat på folkbildningsformer och utvärderingsresultat. Dessutom ges en diskussion om hur och varför verksamheten med deltagare med funktionshinder inom folkbildningen utvecklats i ena eller andra riktningen efter folkbildningsreformen 1991. Studien berör samtliga studieförbundsavdelningar i sex kommuner: Arjeplog, Arvika, Lund, Mörbylånga, Stockholm och Umeå. Dessutom ingår 44 folkhögskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Författaren visar att det i relation till befolkningen i stort fortfarande är färre deltagare med funktionshinder på folkhögskolorna än i andelen av totala befolkningen. Det har dock skett en ökning av antalet deltagare med funktionshinder under senare år. Det är i de större städerna som fritt val av studieförbund för människor med funktionshinder är störst. I glesbygden finns inte mycket att välja på. Författaren påpekar att det framför allt är ett par studieförbund som genomför verksamhet för och med deltagare med funktionshinder, men att det krävs en fortsatt diskussion runt begreppen ”fritt” och ”frivilligt”. Detta i anslutning till att studieförbundens verksamhet i många fall huvudsakligen vänder sig till medlemsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft16"&gt;Folkbildning för arbetslösa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;N&lt;/SPAN&gt;ITZLER&lt;SPAN class="ft37"&gt;, R&lt;/SPAN&gt;AGNHILD &lt;SPAN class="ft37"&gt;&amp; L&lt;/SPAN&gt;ANDSTRÖM&lt;SPAN class="ft37"&gt;, I&lt;/SPAN&gt;NGER (1994)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Folkbildning för arbetsmarknaden. Från baskurs och rockskola till starta eget – deltagarens upplevelse av utbildningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Umeå universitet, Arbetsrapport från Pedagogiska institutionen 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Deltagarerfarenheter av undervisningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Denna rapport behandlar de satsningar som gjordes 1992/93 på folkbildning för personer som var eller riskerade bli arbetslösa. Satsningen genomfördes inom folkhögskolor och studieförbund. Huvudsyftet med studien är att via ett antal fallstudier kvalitativt belysa satsningens effekter på individnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Deltagarna hade övervägande positiva erfarenheter av studierna, framför allt av de demokratiska arbetsformerna och relationen till lärare/ cirkelledare. Det direkta värdet av utbildningen på arbetsmarknaden upp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312089x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;levdes som litet. Däremot upplevde man ett socialt värde av studierna, vilket var viktigt för individen. Dessutom innebar det ökade självförtroende som studierna gav, samt det faktum att man var aktiv i stället för sysslolös, att man uppfattade att studierna ökade möjligheterna att få arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;I vissa fall var erfarenheterna hos deltagarna mindre positiva. Vissa upplevde att det fanns en speciell ”folkhögskoleanda” men kände att de hamnade utanför. De som hade ett mer instrumentellt förhållningssätt till sina studier hade också svårt att ta till sig folkbildningens undervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Folkbildningens företrädare är allmänt positiva till utbildningens värde och att satsningarna görs. Inom folkhögskolorna ledde satsningen till vissa administrativa problem och påfrestningar när det gäller lokaler, lärare etc. Samtidigt kunde satsningen innebära en utveckling av verksamheten genom att man fick nya studerandegrupper och nya lärare, vilket innebar nya idéer och intryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft16"&gt;Folkhögskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ARTMAN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ER (1993) &lt;/SPAN&gt;Skola för ande och hand. En studie av folkhögskolans &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; verksamhet. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology No 38. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkhögskola, kulturdebatt, &lt;NOBR&gt;praktisk-estetisk&lt;/NOBR&gt; bildning, manlig och kvinnlig slöjd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Det övergripande syftet för avhandlingen är att skildra de praktiskestetiska ämnenas ställning inom folkhögskolan, ämnesgruppens relation till övrig folkhögskoleverksamhet, hur ämnena tagit gestalt och utvecklats och vad som påverkat detta skeende. Arbetet har avgränsats till att gälla verksamheten inom konsthistoria, teckning och manlig och kvinnlig slöjd. Problemområdet belystes utifrån följande frågeställningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Hur har folkhögskolans frihet att själv prioritera och utforma sin undervisning avsatt spår i de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; ämnena?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Avsätter kulturdebattens konst- och miljöfrågor och pedagogikdebatten inom det allmänna skolväsendet spår i folkhögskolans arbete inom de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; ämnena? På vilket sätt sker detta när så är fallet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Undersökningen visar att de &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; ämnenas utformning varierar mycket mellan olika folkhögskolor. Ett genomgående drag är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;att man separerat den &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; verksamheten från den allmänna utbildningen och koncentrerat den till specialinriktade kurser. Ämnesgruppens relation till övrig folkhögskoleverksamhet har tillsammans med organisatoriska omständigheter lett till att ämnesgruppen präglats av vaga konturer och svag utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;UNDGREN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;UNNAR (1986) &lt;/SPAN&gt;Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare. En studie av ett forsknings- och utvecklingsarbete på fem folkhögskolor &lt;NOBR&gt;1975–1978.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Forskningsgruppen för utvecklings- och miljöfrågor, Rapport No 22. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkhögskola, folkbildning, informell utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Arbetet har sin upprinnelse i det första större statsunderstödda forsknings- och utvecklingsarbetet inom svensk folkhögskola, ”Pedagogiska modeller för folkhögskolan”, mer känt som &lt;NOBR&gt;Stor-PUFF.&lt;/NOBR&gt; Det utgjorde en del av &lt;NOBR&gt;70-talsprogressivismen&lt;/NOBR&gt; och hade ambitionen att stärka folkhögskolans folkbildningskaraktär. Praktiskt bestod arbetet av att finna former för problemorienterade och projektorganiserade studier. Sex delrapporter publicerades under arbetet, som var av aktionsforskningskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Avhandlingen utgör en metateoretisk reflektion över projektet och ansluter till konfliktteori och en &lt;NOBR&gt;kritiskt-hermeneutisk&lt;/NOBR&gt; forskningstradition. Författaren söker efter teoretiska modeller för att förstå forsknings- och utvecklingsprojektets relativa framgång men bristande förmåga att uppnå de uppställda målen. Han finner att varken marxistisk teori, reproduktionsteori, ramfaktorteori eller socialisationsteori kan ge en tillräcklig förståelse av den pedagogiska process som etablerats och inte heller till de förändringsmotstånd som mobiliserades både på de deltagande skolorna och av den ansvariga myndigheten, SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Utifrån en kritik av ramfaktorteorins begränsningar och med hjälp av en omtolkning av Basil Bernsteins teori om utbildningskoder konstruerar författaren en egen teoretisk tolkningsmodell, där statens strävan efter kontroll och likriktning antas utgöra objektifierande krafter och där den enskilde individens strävan att konstruera en egen identitet och livsmening antas utgöra subjektkrafter. Dynamiken i den pedagogiska processen ses som ett resultat av dessa båda krafters spel och lärarens roll som ett resultat av en balansakt mellan dessa krafter. I folkhög-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312091x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;skolepedagogik och folkbildning är subjektkrafterna relativt sett starkare än i traditionell skola och utbildning hävdas det. I det fall som här studeras demonstrerade objektkrafterna sin styrka framförallt genom den centrala myndighetens direktiv ifråga om det främsta pedagogiska kontrollinstrumentets,folkhögskoleomdömets,utformning.Svårigheterna att på ett mer konsistent sätt stärka subjektkrafterna inom ramen för den institutionaliserade folkbildningen på folkhögskola förstärktes också av att en del elever var oroliga för att förlora sina möjligheter till formell meritering om de fullföljde sina egna djupare intentioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Den övergripande slutsatsen är att den pedagogiska traditionen kan förändras, men att det kräver betydande uppoffringar av medverkande lärare och elever och att ansvariga myndigheter måste understödja förändringsprocessen genom att förändra ram- och regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;VANBERG &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ÅRD&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ELENE (1992) &lt;/SPAN&gt;Informellt lärande. En studie av lärprocesser i folkhögskolemiljö. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology No 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkhögskola, lärprocesser, informellt lärande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Syftet med studien är att beskriva och förstå det informella lärande som sker i folkhögskolemiljö. Det är processer som sker utanför klassrummen som står i fokus, på vilket sätt dessa utformas och på vilket sätt rektor, lärare och elever agerar. Utgångspunkterna har varit dels aktörernas syn på informellt lärande, dels deras användning av tid för aktiviteter utanför lektionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Undersökningen är utförd utifrån en kvalitativ metod. För att kunna beskriva det informella lärandet utifrån olika perspektiv har flera insamlingsmetoder begagnats för att få in information. Detta ger dels olika perspektiv på problemet, dels en möjlighet till ökad kontroll av informationen. Intervjuer och dagbok valdes som metoder. Urvalet av folkhögskolor gjordes efter skoltyp (internat/externat), huvudman och geografisk placering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Studien visar att det finns ett nära samband mellan formellt och informellt lärande. Bland annat visas att elevernas syn på relationen mellan formellt och informellt lärande såväl som deras val av aktiviteter utanför lektionerna tycks påverkas av vad som sker under lektionstid. Resultaten indikerar följaktligen att formellt lärande påverkar det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;informella lärandet. Författaren föreslår därför att man skall lägga tyngdpunkten på det formella lärandet för att på så sätt även utveckla det informella. Resultaten visar att skillnaderna i undervisningssätt är grunden för olika utveckling av ett autonomt självlärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ÖTHBERG &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;O (1993) &lt;/SPAN&gt;Folkhögskolor och demokratifostran. Utropstecken &amp; Frågetecken. En undersökning med kommentarer&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Folkbildningsrådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkhögskola, demokrati, påverkan på studiesituationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Undersökningen avser att studera demokratiundervisningen vid landets folkhögskolor. Demokratiundervisningen betonas i propositionen 1990/91:82, som bland annat anger förutsättningarna för statligt stöd för folkhögskolorna. Författaren valde att så långt möjligt använda frågeformuleringar från tidigare undersökningar. Formulären sändes till landets samtliga folkhögskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Författaren sammanfattar rapporten med orden: ”I summeringen slås fast att skolformen som ram för demokratisk träning svarar mot förväntan och förtroende: Mediet folkhögskola i betydelse totalmiljön konkretiserar det syfte som anges i riksdagsbeslut och förordning när det gäller demokratifostran. Det är dock angeläget att observera vissa tendenser som något försvagar den bilden – och att överväga åtgärder med utgångspunkt i dessa förändringar och stöd för förstärkning av demokratiarbetet vid de enskilda skolorna. Författaren noterar också att möjligheten till medinflytande är betydligt mer omfattande inom folkhögskolan än inom någon av de övriga utbildningsformerna. Intresset för att påverka de skolgemensamma frågorna är däremot litet. Antalet lärare och studerande som deltar i skolgemensamma aktiviteter utanför schemat har sänkts kraftigt under de senaste &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; åren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312093x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft16"&gt;Studieförbund/Studiecirkeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;NDERSSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, E&lt;/SPAN&gt;VA&lt;SPAN class="ft40"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;AGINDER &lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;NN&lt;SPAN class="ft40"&gt;-M&lt;/SPAN&gt;ARIE&lt;SPAN class="ft40"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;TAFFAN &lt;SPAN class="ft40"&gt;&amp; S&lt;/SPAN&gt;UNDGREN &lt;SPAN class="ft40"&gt;, G&lt;/SPAN&gt;UNNAR (1996) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Cirkelsamhället. Studiecirklarnas betydelse för individ och lokalsamhälle. &lt;/SPAN&gt;Utbildningsdepartementet, SOU 1996:47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Detta är en av delrapporterna från SUFO 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Studiecirkeln, individen, samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;Undersökningens huvudfrågor var: 1. Vilken betydelse tilldelas studieverksamheten av individer som deltar 2. Vilken roll har studieverksamheten i lokalt samhällsliv?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Studiecirklarnas betydelse studerades i tre lokalsamhällen: Gunnared, Norberg och Nyköping. De empiriska källorna var av många slag, som exempel nämns intervjuer med cirkeldeltagare (totalt 63 stycken), intervjuer med personer med särskild god kännedom om de tre orterna och deras cirkelvärld, statistik etc. Genom att relatera studieverksamheten till den lokala situationen, t.ex. ortens demografi, utbildning, näringsliv, politiska och kulturella liv, ville man få en fördjupad förståelse både för cirkeldeltagaren och för ”cirkelsamhället”. Medlet att nå detta blev en kvalitativ analys vars uppgift är att beskriva egenskaperna, beskaffenheten i cirklarnas betydelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Studien visar att en studiecirkel kan betyda en rad olika saker för en och samma person och dessa betydelser är intimt förknippade med den enskilda individens livssituation. Variationen är också stor mellan individer. Vidare konstateras att studiecirklarna fyller en mängd funktioner i lokalsamhällena. Den stora flexibiliteten gör att cirklarna kan ha en rad olika betydelser, denna flexibilitet innebär också en anpassningsförmåga till nya omständigheter i den lokala miljön. Cirkeln bidrar till deltagarens åsiktsbildning och individuella handlingsförmåga men det finns frågetecken kring studiecirkelns funktion som en instans för kollektiv och samordnad handling i samhällsförändrande syfte. Dessutom ställer man frågan om dagens samhälle tillåter sådana möjligheter till ett aktivt deltagande i samhällslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;W&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ALDÉN&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;OUISE (1994) &lt;/SPAN&gt;Handen och Anden. De textila studiecirklarnas hemligheter&lt;SPAN class="ft39"&gt;. Stockholm: Carlssons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Denna bok bygger på projektet Handen och Anden: En studie av ABF och Studieförbundet Vuxenskolans &lt;NOBR&gt;praktiskt-estetiska&lt;/NOBR&gt; verksamhet. Projektet initierades av dessa studieförbund och finansierades av Statens Kulturråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;. Studiecirklar, studieförbund, textila cirklar, kulturer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Waldén visar hur de textila studiecirklarna befinner sig i spänningen mellan tre olika kulturer. Boklighetens kultur, med boken i centrum, är dominerande inom studieförbundens officiella förhållningssätt till bildning. I de textila cirklarna är det snarare händighetens kultur, med tinget i centrum, och hemlighetens kultur, med välbefinnandet i centrum, som är dominerande. Med hemlighetens kultur avser författaren den kvinnliga traditionen att sköta hemmet och svara för familjens välbefinnande – denna kultur framträder såväl i det textila hantverket som i syjuntetraditionens samtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Folkbildningens demokrati- och kulturmål uppfylls enligt Waldén i de textila cirklarna, men hon framhåller att måluppfyllelsens vara eller icke vara beror på tolkningen av begreppen demokrati och kultur. Utöver dessa två mål lyfter författaren fram det inofficiella välbefinnandemål som är viktigt för många deltagare i dessa cirklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;NDERSSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, Y&lt;/SPAN&gt;VONNE &lt;SPAN class="ft40"&gt;&amp; W&lt;/SPAN&gt;ALDÉN&lt;SPAN class="ft40"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;OUISE &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande. &lt;/SPAN&gt;Utbildningsdepartementet, SOU 1996:122.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Detta är en av delrapporterna från SUFO 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Studiecirklar, studieförbund, kunskapssyn, hantverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Författarna har i denna studie intresserat sig för det välbefinnandemål som fanns vara en stark drivkraft bakom deltagandet i de textilcirklar som beskrivs i Waldéns rapport &lt;SPAN class="ft9"&gt;Handen och anden&lt;/SPAN&gt;. Detta välbefinnande genererades dels av samvaron i studiecirkeln, dels av hantverket i sig. Frågor som väckts är: Vilken kunskapssyn finns hos dem som i gemenskap utövar hantverk? Vilken kunskapssyn finns hos dem som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312095x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;professionellt ägnar sig åt hantverk? Finns det en samhällsnytta i att gemensamt syssla med hantverk? Finns det en samhällsnytta i själva hantverkskunnandet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Rapporten är uppdelad i två avdelningar. I ”Vem slöjdar i cirkeln och varför?” är det cirkelkulturen som står i centrum, dvs en social gemenskap där man ägnar sig åt hantverk. Det empiriska materialet utgörs dels av intervjuer med ledare och deltagare i sju mansdominerade hantverkscirklar (trä och metall), dels av skriftliga uttalanden från fem samhällsrepresentanter. I den andra delen benämnd ”Hantverkets väsen och värde” står hantverkskulturen i centrum. Denna beskrivs med hjälp av människor med professionell anknytning till hantverk. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex personer som representerar olika perspektiv på hantverkskulturen. I den avslutande diskussionen utgår man sedan från den sammanlagda erfarenheten hos författarna och den ackumulerade kunskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Författarna presenterar sina resultat i en övergripande diskussion. Några exempel på slutsatser: Man menar att det finns flera gemensamma nämnare mellan de professionella hantverksutövarna och hantverkscirklarna som de uppträder i Handen och Anden. Grunden är densamma: den människobaserade kunskapen och dess föremålsbaserade uttryck. De fyra dimensionerna i hantverket – den tekniska, den skapande, den estetiska och den meditativa – går att återfinna i de professionellas berättelser. Dimensionerna svarar mot existentiella mänskliga behov, vilket kan vara en förklaring till det välbefinnande många känner i utövandet av hantverk. De professionella är kritiska mot ambitionsnivån i cirkeln, såväl vad gäller kulturarvet som kunnigheten, men det finns ingen absolut ambitionsnivå för kunskapen i cirkeln. Ambitionsnivån avgörs av deltagarna och ledaren. Gemensamt för de kvinnodominerade textilcirklarna och de mansdominerade trä/metallcirklarna är en positiva upplevelsen av cirkelkulturen. Det finns också skillnader. Textilcirklarna är mångdubbelt fler än trä/metallcirklarna. Denna kvantitativa skillnad tolkas som ett uttryck för skillnaden mellan det textilas plats i en kvinnlig kultur och trä/metallslöjdens plats i en manlig kultur. Uppfattningen om vad som är viktigast i cirkeln skiljer sig åt mellan ledare och övriga deltagare. Ledarna understryker folkbildaraspekter, deltagarna lägger störst vikt vid gemenskap. Vidare berörs bland annat det sociala målet och samhällsnyttan och cirkelns mål i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;T&lt;/SPAN&gt;RE RAPPORTER OM STUDIECIRKLAR&lt;SPAN class="ft43"&gt;: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Rubenson, Kjell &lt;/SPAN&gt;Studieförbundens roll i vuxenutbildningen&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Gougoulakis, Petros &lt;/SPAN&gt;Man lär sig mer än man tror genom att träffas&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Öhlund, Thomas &lt;/SPAN&gt;Rockmusik som folkbildning&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Utbildningsdepartementet, SOU 1996:154.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Samtliga studier i denna rapport har utförts inom ramen för SUFO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Studieförbund, studiecirklar, vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Kjell Rubenson &lt;/SPAN&gt;behandlar studieförbundens roll i vuxenutbildningen utifrån specialbearbetningar av &lt;NOBR&gt;ULF-statistiken.&lt;/NOBR&gt; I sina slutsatser noterar författaren att i ett övergripande perspektiv är skillnaderna med avseende på tidigare utbildning något mindre 1993 jämfört med 1975. Detta beror främst på den utjämning som skett i anslutning till expansionen av kurser anordnade av arbetsgivaren. För studieförbunden gäller att situationen i stort sett är oförändrad. Skillnaderna är mindre än inom andra former av vuxenutbildning. Andelen av befolkningen som nås av studieförbundens cirkelverksamhet har enligt &lt;NOBR&gt;ULF-data&lt;/NOBR&gt; minskat med 50%. Detta innebär att den relativa andelen korttidsutbildade som nås av cirklar är oförändrad, men det är i absoluta tal betydligt färre som kommer i åtnjutande av studiecirklar. Samtidigt är det ett allt större antal korttidsutbildade som berörs av kurser anordnade av arbetsgivaren. Vuxenutbildningen knyts allt starkare till arbetslivet. Problemet med detta är tendensen att ju högre position desto större möjlighet att vidga vyerna. Dessutom är yrkesutbildning av denna typ ofta upplagd så att den istället för att stimulera till självständigt tänkande förstärker invanda mönster och hierarkier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Petros Gougoulakis &lt;/SPAN&gt;studie har som syfte att ur ett deltagarperspektiv söka belysa och förstå studieförbundens samhällsinriktade cirkelverksamhet med fokus bl.a. på motiv för deltagande, lärandeprocesser och effekter. Den empiriska studien rör sig kring två teman: ett beskrivande och ett tolkande, vilka båda är relaterade till de grundläggande frågorna vad, hur och varför. Genom vad- och &lt;NOBR&gt;hur-frågan&lt;/NOBR&gt; syftar undersökningen till att presentera verkligheten utifrån olika aktörers perspektiv. Genom &lt;NOBR&gt;varför-frågan&lt;/NOBR&gt; strävar man efter att nå en ökad förståelse kring det pedagogiska fenomenet studiecirkel. Empirin visar att vuxnas val att studera i studiecirkel är en medveten handling som företas mot bakgrund av individens totala sociala situation och livserfarenheter. Detta anger inte bara individens behov, det bestämmer också handlingsutrymmet och de möjligheter som individen har till sitt förfogande för att agera. Cirkelns arbetssätt förväntas motsvara den egna lärstilen. Deltagarnas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312097x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;berättelser utmålar studiecirkeln som en pedagogisk form med i vissa avseenden unika drag jämfört med andra institutionella former. Författaren liknar den samhällsinriktade studiecirkeln vid ett offentligt torg där samtalet fokuserar på frågor som det offentliga livet betingar. Studiecirkeln utgör en yttre offentlighet inom vilken samtalet förs i en skärningspunkt mellan det personliga och det offentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Thomas Öhlunds &lt;/SPAN&gt;rapport är en redovisning av en kvalitativ undersökning av studieförbundens öppna verksamhet för populärmusik. Studien syftar till att fördjupa kunskapen om vilka läroprocesser som ingår i rockspelandet beroende av hur studieförbunden har organiserat musikverksamheten och hur deltagarna, rockbanden, upplever musicerandet i en studiecirkel i studieförbundens regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Författaren pekar på de musikaliska kunskaper men också praktiska färdigheter som uppnås, såsom att kunna spela ett instrument och sköta en studiecirkel för att inte tala om administrativa färdigheter. Språket utvecklas, att samarbeta i grupp ger en relationskompetens och att hantera normer och konflikter i den sociala samvaron. Det ges en lång provkarta på olika former av psykologiska och sociala kompetenser som utvecklas genom studiecirkelarbetet. Materialet antyder att musikverksamheten fungerar olika på landsorten och i storstäderna samt bland större och mindre avdelningar respektive distrikt. Ungdomarna väljer studieförbund efter de möjligheter de ges att utöva sitt spelande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;R&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;OSÉN&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ULL&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ARI&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (1984) &lt;/SPAN&gt;Konst och konsthantverkscirklar under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; De fyra största studieförbundens syn på denna verksamhet med anledning av den nya kulturpolitiken. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in the Humanities 65. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Studieförbund, estetiska cirklar, förutsättningar/hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;De centrala frågorna för detta arbete är följande: Hur har studieförbunden sett på sin estetiska verksamhet i allmänhet och på cirkelverksamhet i konst- och konsthantverksämnen i synnerhet under &lt;NOBR&gt;1970-talet?&lt;/NOBR&gt; Hur har den nya statliga kulturpolitikens positiva inställning till amatörverksamhet påverkat studieförbunden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Undersökningen utgår de fyra största studieförbundens verksamhet på området (ABF, TBV, Medborgarskolan och Vuxenskolan). Som grund för arbetet ligger studieförbundens stadgar och program,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft10"&gt;information till cirkelledare, enkät till studieförbundens studierektorer etc., samt en numerisk analys av studieförbundens tidskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Författaren noterar att ABF och Vuxenskolan mottar den nya kulturpolitiken positivt. Medborgarskolan uppvisar snarare en negativ hållning och TBV synes vara ointresserat av den nya kulturpolitiken. Informationen om kulturbetänkandets och kulturpropositionens innehåll och betydelse för studieförbunden är knapphändig i studieförbundens tidskrifter. Tidskriftsanalysen leder vidare fram till slutsatsen att studieförbundens intresse för kulturfrågor varierar kraftigt, från totalt ointresse till ett aktivt engagemang i frågan. Samtliga fyra studieförbund har dock ett svalt intresse för den egna &lt;NOBR&gt;KOSKO-cirkelverksamheten&lt;/NOBR&gt; (Konst och Konsthantverkscirklar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ARTMAN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ER (1996) &lt;/SPAN&gt;Studier i förening. Några medlemmars tankar om demokrati och cirkelstudier i folkrörelser. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Linköpings universitet, Skapande vetande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Undersökningen har gjorts med stöd från Folkbildningsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Studiecirkel, folkrörelser, demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Rapporten behandlar erfarenheter av föreningsliv och studier inom fyra svenska folkrörelseorganisationer. Dessa organisationer är: Björkviks hembygdsförening, IK Östria Lambohov, PRO Vingåker samt Kommunal Östergötland. Ett övergripande syfte med studien har bestått i att beskriva föreningarnas arbete och de till föreningarna anknutna studiecirklarna samt hur dessa uppfattas och värderas av medlemmarna. Problemområdet belyses utifrån frågeställningarna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vad karaktäriserar föreningarnas/organisationernas lokala mål och organisation?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Hur genomför man verksamhet och studier med avseende på medlemmarnas medinflytande och hur uppfattas och värderas detta av medlemmarna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vad kännetecknar medlemmarnas erfarenheter och upplevelser av förenings- och studieverksamhet sett ur deras livsperspektiv?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Inflytande har använts som ett sökinstrument för att gestalta föreningarnas interna demokrati. Empiriska data utgörs dels av skriftlig dokumentation för bakgrundsteckningar och beskrivning av verksamheterna, dels har data insamlats genom att författaren deltagit i föreningsaktiviteterna (deltagande observation).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB312099x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;Studien visar att medlemmarnas benägenhet att utnyttja sitt inflytande inom föreningarna var lågt. Medlemmarna hade dessutom ett begränsat inflytande över studiernas ämnes- och ledarval men hade möjligheter att påverka studiernas genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;N&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ILSSON&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, U&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;RBAN (1986) &lt;/SPAN&gt;Pensionärer och studieverksamhet. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Rekrytering, bakgrundsfaktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Denna avhandling handlar om pensionärers deltagande i vuxenutbildning. Pensionärer har en lägre utbildningsnivå än yngre grupper, vilket förklaras av den expansion utbildningssystemet genomgått sedan denna grupp fick sin ungdomsutbildning. Dessutom deltar pensionärer i utbildning i lägre grad än andra. När de deltar sker detta nästan uteslutande inom studieförbunden, där pensionärsverksamhet är en betydande del av verksamheten i flera förbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Nilssons undersökning innehåller två enkäter till administratörer i studieförbund respektive pensionärer som deltar i studieverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Administratörer och pensionärer är överens om att allmänt kunskapssökande och sociala kontakter är de viktigaste studiemotiven i denna grupp. Administratörerna ser knappast några speciella pedagogiska problem relaterade till gruppen pensionärer, möjligen då när det gäller problem relaterade till nedsatt syn och hörsel. När det gäller gruppindelning – enbart pensionärer eller blandade med andra åldrar – menar administratörerna att detta är ett val som den individuella deltagaren ska få göra. Pensionärerna själva föredrar grupper med enbart deras åldersgrupp, och detta gäller speciellt bland ”äldre pensionärer” (över 75 år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;USTAVSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, K&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;JELL (1994) &lt;/SPAN&gt;Vad är idrottandets mening? En kunskapssociologisk granskning av idrottens utveckling och läromedel samt en organisationsdidaktisk kompetensanalys. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 55. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Institution och organisation, textanalys&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Gustavsson analyserar i sin avhandling läromedel och andra styrdokument från idrottsrörelsen. Som en del ingår där Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU). Gustavsson visar på förekomsten av värderationalitet, instrumentell rationalitet och kommunikativ rationalitet. Den tidiga idrotten hade främst en värderationell grund. Senare har den instrumentella rationaliteten med inriktning på prestation och mätbara resultat dominerat. Den kommunikativa rationaliteten har här kommit in som ett alternativ med samtal, diskussion och idéutbyte som väsentliga inslag i ledarskapet. SISU befinner sig här i ett spänningsfält mellan folkbildningens ideal med kommunikativ rationalitet och idrottens dominerande instrumentella rationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft16"&gt;Folkbildningens historia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;INNER&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;HOMAS (1988) &lt;/SPAN&gt;Den bildade arbetaren. Debatten om teknik, samhälle och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund &lt;NOBR&gt;1945–1970.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Universitetet i Linköping, Tema Teknik och social förändring, Linköping Studies in Arts and Science No 17. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: ABF, studieförbund, bildningsideal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Avhandlingen är en undersökning av hur efterkrigstidens samhällsförändringar speglas i debatten om arbetarrörelsens bildningsarbete under åren 1945 till 1970. Författaren presenterar tre bildningsideal: medborgarbildningsidealet, nyhumanismens personlighetsbildningsideal och det polytekniska bildningsidealet. Dessa bildningsideal används i analysen som sorteringsinstrument. Analysen sker också med hjälp av perspektiv på tvären: Förändring eller anpassning? Bildning och demokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Undersökningen pekar mot en förskjutning av bildningsidealet mot ett ideal där anpassning och information blev nyckelbegrepp. Det finns ett viktigt inslag i materialet. Det är den grupp debattörer som i den ena eller andra frågan gått emot den etablerade uppfattningen. Dessa har ofta blivit viktiga när samhälls- och folkrörelsedebatten några år senare hunnit i kapp dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Ett av de mer noterbara resultaten är den nära nog absoluta avsaknaden av det polytekniska bildningsidealet inom ABF. De två andra bildningsidealen har funnits med från och till under den aktuella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;perioden. Ett dualistiskt förhållande mellan teknologi och social förändring kan spåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;O&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LSSON&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;JÖRN (1994) &lt;/SPAN&gt;Den bildade borgaren; Bildningssträvanden och folkbildning i en norrländsk småstad&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Umeå universitet, Institutionen för idéhistoria. Acta Regiae Societatis Skytteanae, Nr 42. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, medelklass&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Runt år 1800 etablerades nya regler för det intellektuella livet i Sverige ersättande en centraliserad kultur styrd av kyrka och stat. Nya fria former för intellektuell samvaro började utvecklas. I frontlinjen för denna förändring gick medelklassen, vilken från denna tid började få en allt större roll i samhället. Den går att identifiera genom val av yrke och dess former för social samvaro som baserades på innehavet av någon form av utbildning. Inom denna klass sågs utbildning som ett sätt att stärka gruppidentiteten, och möjligen också i meningen att hålla samman en allt mer splittrad nation, allt enligt författaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Avhandlingen exemplifierar förhållandet mellan medelklassen och dessa nya impulser genom att beskriva tidiga samhällen knutna till Umeå och finner att utbildning som en karaktärsdanande verksamhet var en central del i deras verksamhet, och att dessa samhällen alla innefattade viktiga mötesplatser för medelklassen, vilken annars saknade sådana naturliga centra. Tillsammans bidrog dessa sammanslutningar till berikandet av stadsinvånarnas idévärld, vilket bidrog till att underlätta för idéer om folkbildning att göra sig gällande. Folkbildningssträvanden har enligt författaren sin grund i folkrörelserna och fick sitt ideologiska stöd från den rådande kulturradikalismen som började göra sig gällande i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Avhandlingen analyserar föreläsningsföreningen ”Minerva”, grundad i Umeå 1903. Många av de ideal som Minerva företrädde har blivit signifikanta komponenter i dagens svenska samhälle. Föreningen bildades av hantverkare och lägre tjänstemän och riktade sina bildningssträvanden mot arbetarklassen. Arbetet bedrevs i två former, genom ett bibliotek och genom allmänna föreläsningar. Tanken var att föreläsningarna skulle inspirera åhörarna att studera vidare med hjälp av böckerna i biblioteket. Genom sin framsynthet spelade folkbildningsrörelsen en viktig rol1 i nedbrytandet av de traditionella hierarkierna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Sverige. Samtidigt innehöll den vissa konservativa, patriarkaliska element, menade att motverka allmänna antisociala tendenser. I denna paradox, den &lt;NOBR&gt;progressiva-konservativa&lt;/NOBR&gt; alliansen, fann rörelsen sin styrka genom att kunna få stöd i breda lager av opinionen, i samhället som helhet. Minervas föreläsare rekryterades såväl lokalt som nationellt. Föreläsningarna var mest inriktade mot populärvetenskap, särskilt mot relativt nya forskningsområden som sociologi, pedagogik, statistik, hygien och psykologi. Minerva tog också upp tidens brännande frågor och medverkade till att nya ämnen introducerades i den lokala idédebatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;USTAVSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ERNT (1991) &lt;/SPAN&gt;Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse &lt;NOBR&gt;1880–1930.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborgs universitet, Idéhistoriska institutionen. Stockholm: Wahlström &amp; Widstrand. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, bildningsideal, idéhistoria&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Avhandlingens syfte är att undersöka bildningsidealet hos ledande gestalter i den svenska arbetarbildningens tradition under åren &lt;NOBR&gt;1880–1930.&lt;/NOBR&gt; Författaren har försökt urskilja de olika bildningsideal som skapats i folkbildningens uppbyggnadsskede och de samband dessa har med begreppet bildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;I arbetet beskrivs de bildningsideal som var viktiga inslag i den tidiga svenska arbetarrörelsens ideologi. Tre ledande gestalter får representera de tre ledande bildningsidealen: Rickard Sandler – medborgarbildningen, Oscar Olsson (studiecirkelns fader) – självbildningen och slutligen Arthur Engberg – ett nyhumanistiskt personlighetsideal. Det ideologiska ursprunget beskrivs också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Materialet består uteslutande av texter ur vilka författaren sökt det idéhistoriska sammanhanget. En hermeneutisk metod har begagnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Gustavsson visar på de motsättningar som finns i begreppet bildning, att dessa motsättningar är gemensamma för de tre bildningsidealen och på vilket sätt de tar sig uttryck i de skilda traditionerna. En tes som presenteras är att det är sammanhållningen av bildningsbegreppets två huvudsidor, den fria processen och målet som ger bildningen dess styrka under tiden före första världskriget varefter både medborgarbildningen och personlighetsbildningen förändras från &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; och framgent. Den fria processen får i den fortsatta utvecklingen en underordnad ställning, nyttan och målet är överordnat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;RVIDSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ARS (1985) &lt;/SPAN&gt;Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900- talet – en jämförelse. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 16. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, studiecirkel, rörelser, pedagogiksyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera den pedagogiska synen i rörelseförankrad folkbildning i Sverige under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; samt att göra jämförelser mellan olika slag av rörelser. Undersökningen är avgränsad till att gälla verksamhet av studiecirkelkaraktär. Det grundläggande problem som belyses är: På vilka grunder utväljs kunskap och hur utvecklas metoder för organiserad undervisning och självstudier inom rörelserna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Det empiriska materialet består av böcker, tidningsartiklar, offentliga utredningar och vetenskapliga studier avseende studiecirklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Resultaten indikerar att folkbildningen startade som en integrerad del av rörelsernas aktivitet. Senare erhöll denna en mer oberoende status med vilket följde mer övergripande, generella mål för verksamheten. En allt större del av cirkelverksamheten har inriktats mot fritidsaktiviteter och rekreation. Vad avser arbetsmetoderna förändras utvecklingen från en stor variation anpassad till rörelsens eget bibliotek mot en allt större konformitet. De ökade statsbidragen medförde också ett ökat antal regleringar av verksamheten, vilka i sig har haft stor betydelse för hur utvecklingen kom att se ut. En majoritet av studiecirkeldeltagarna under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; upplevde att deras inflytande över arbetsmetoderna var begränsade. I inledningsskedet bestod deltagarna företrädesvis av de yngre åldersgrupperna. Under senare tid har detta ändrats till att de flesta deltagarna är medelålders och allt fler rekryteras utanför rörelserna. Olika ansatser har begagnats för att lösa problemet med ledarskapet i studiecirklar. Utbildning av cirkelledare har setts som en viktig fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;MBJÖRNSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;, R&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ONNY (1988) &lt;/SPAN&gt;Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle &lt;NOBR&gt;1880–1930&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Stockholm: Carlsson.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, idéer, mentalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Boken som har en självbiografisk bakgrund ger ett utsnitt ur Norrlands bildningshistoria. Boken beskriver inledningsvis Holmsunds utveckling från fäbodvallar till industrisamhälle. Författaren går sedan över till att beskriva den ”Skötsamme arbetaren” och skötsamhetens kultur genom nykterhetsrörelsen och dess strategi för en ny livsstil. Den skötsamme arbetaren är dock enligt författaren ett motsägelsefullt begrepp. Skötsamheten och klassmedvetandet beskrivs utifrån stuveriarbetarnas och sågverksarbetarnas horisont. Bokens tredje del behandlar den läsande arbetaren och den skrivande arbetaren. Här nämns studiecirkeln inom nykterhetslogen Skärgårdsblomman, den bildande samvaron i logen samt logebiblioteket. Även det politiska livets inflytande beskrivs under rubriken Socialdemokrati och bildning. I arbetets fjärde del presenteras intervjuer med fyra personer som ofta dykt upp i logeprotokollen samt en fundering kring dessa fyra som filosofer. Boken avslutas med en historisk skiss över folkrörelserna, skötsamheten och läsandet. Detta sker under rubriken: Det ordnade och det vilda, syftande på folkrörelsernas uttryckssätt, samt under rubriken: Civilisation, bildning och medborgartanke. Författaren konstaterar att den skötsamhet som arbetarrörelsen stod för hade en annan grund än den skötsamhet som nykterhetsrörelsen uppstod i. Nykterhetsrörelsens skötsamhet tänktes ursprungligen leda till individuell vinning. Arbetarrörelsens skötsamhet var ett medel att nå ett kollektivt mål. Man talade om den fackliga människan. Det är också uppenbart enligt författaren att fackföreningsrörelsen hade hegemoniska anspråk. De krav som ställdes på arbetarna gällde inte endast arbetsplatsen. Den fackliga människan skulle uppträda korrekt även utanför arbetet, på den växande fritid som lönearbetet medförde. En kultur växte fram kring de tidiga fackföreningarna. I den snabbskiss av folkrörelserna och dess idéer som författaren ger finns likheter mellan det lokala (Holmsund) och det nationella. Mycket av det som förefaller spontant är dirigerat av centralt verksamma, inte sällan akademiskt utbildade ideologer. Påverkan är dock inte helt ensidig, vilket materialet påvisar. De ledande personerna synes vilja mer än vad de andra hinner klara av. Denna vilja manifesteras i en ny patriarkalism, om än med andra förtecken än den gamla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;KOGLUND &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;RISTER (1991) &lt;/SPAN&gt;Vita mössor under röda fanor. Vänsterstudenter, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1880–1940.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; &lt;/SPAN&gt;Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in the History of ideas 2. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bildningsideal, studentrörelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Arbetet avser att försöka ge en bild av hur bildningstanken vuxit fram, hur den uppfattades av sekelskiftets studenter och hur i sin tur mellankrigstidens studenter förhöll sig till tidigare bildningsideal. En annan frågeställning är hur studenterna uppfattade sig själva. Varför skulle just studenter tycka till om samhället? Hur motiverade studenter som kom från borgerliga hem för sig själva och för andra att de sökt sig till arbetarrörelsen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Vilken roll tänkte de sig att de som akademiker skulle kunna spela inom arbetarrörelsen och hade de några specifika idéer om de intellektuellas roll och ansvar i samhället i stort?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Arbetet som spänner över 60 år har genom sitt upplägg krävt att de källor som begagnats varierar något över tidsperioden. Materialet består av tidskrifter, broschyrer, diskussionsprotokoll, mötesreferat etc. Även biografier, memoarer och självbiografiska skisser ingår när materialet i övrigt är magert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Författaren presenterar en diskussion i tre block. Det första beskriver studentidentiteter och utbildningsideal, bland annat nämns de två universitetsidealen: Traderingsidealet och folkbildningsidealet. Det andra blocket analyserar kulturradikalismens epok. I det tredje, benämnt ”Den fjärde vågen”, behandlas mellankrigsströmningarna, Clarté, högerhotet, studieorganisationernas ställning gentemot partiet, tankar om samhällsingenjörerna samt ifrågasättandet av bildningstanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ELANDER &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;VEN&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;KE&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (1986) &lt;/SPAN&gt;Livslångt lärande i den svenska kyrkoförsamlingen. Fleninge &lt;NOBR&gt;1820–1890.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lunds universitet. Uppsala: Erene/Jala bok&amp;musik. Även utgiven som: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 158. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, livslångt lärande. kyrkohistoria&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I centrum för arbetet har organiseringen av det ”livslånga lärandet” inom Svenska kyrkan under åren &lt;NOBR&gt;1820–1890&lt;/NOBR&gt; stått. Författaren gör ett försök att se undervisningsprocessen utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att en församling har valts (Fleninge) beskrivs undervisningsprogrammets utveckling på djupet. Samspelet mellan de olika undervisningsinsatserna och prästens roll för att upprätthålla det kyrkliga undervisningsprogrammet beskrivs härigenom ingående. Analysen har vidare riktats mot informellaundervisningstillfällensomtidningsspridning,sockenbibliotek etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;Frågeställningen är: Vad skedde med det kyrkliga helhetsprogrammet om undervisning och fostran? Huvudintresset är riktat mot &lt;NOBR&gt;1800-talet,&lt;/NOBR&gt; då författaren förväntar sig att nedbrytningsprocessen startar på allvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Bearbetningen av materialet har grundats på en kombination av kvantitativt och kvalitativt material. Analysmodellen med utgångspunkt i begreppen funktion, ämbete och församlingssyn, har fungerat som tolkningsinstrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Undersökningen visar att programmet om det livslånga lärandet bröts ned på allvar under &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; senare del. Huvudorsakerna till detta är den liberaliserade lagstiftningen samt skolans nya roll i första hand som ersättning för den kristna fostran i hemmet. Man kan, som författaren uttrycker det konstatera att: ”de farhågor som man hyste på vissa håll under &lt;NOBR&gt;1800-talet,&lt;/NOBR&gt; var befogade”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;JÖSTEN&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;N&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ILS&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;KE&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (1993) &lt;/SPAN&gt;Sockenbiblioteket – ett folkbildningsinstrument i &lt;NOBR&gt;1870-talets&lt;/NOBR&gt; Sverige. En studie av folkskoleinspektionens bildningssyn i relation till sockenbiblioteken och den tillgängliga litteraturen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology No 37. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, kunskapselement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Studien avser att jämföra det folkbildningsideal som folkskoleinspektionen representerar genom sina boklistor för sockenbiblioteken med den folkbildning som de fakto gavs genom dessa bibliotek under &lt;NOBR&gt;1870-talet.&lt;/NOBR&gt; Ett andra syfte var att studera maktrelationen i överförande av kunskapssyn från överheten till den folkbildande praktiken samt att försöka kartlägga de taktiker som ger sig tillkänna i denna maktrelation. Till underlag för studien ligger en analys av den litteratur som folkskolein-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;spektionen rekommenderade för sockenbiblioteken samt av den litteratur som ingick i ett typiskt sockenbibliotek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Undersökningen visar att innehållet i rekommendation och bibliotek vad avser bildningsinnehåll stämmer relativt väl överens, även om antalet gemensamma boktitlar är litet. Bibliotekslitteraturen speglar dessutom något av den nya tidens strömningar, som liberalismen och den sekulariserade vetenskapen. Samhällets förhållningssätt till folkbildningen genom biblioteken är påfallande konservativt men dess inflytande över bibliotekens folkbildande innehåll har på det hela taget varit begränsat under den aktuella perioden. Hegemonins taktiker för att motverka det nya bildningsinnehållet beskrivs i termer av neutralisering och modifiering. Dessutom uppmärksammas hegemonins ”kapitulation” och anpassning till det nya bildningsinnehållet, vilket också synliggörs i materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;R&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;YDBECK &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, K&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ERSTIN (1995) &lt;/SPAN&gt;Nykter läsning. Den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen &lt;NOBR&gt;1886-1925.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen Nr 32. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, godtemplarrörelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Avhandlingen studerar de litterära aktiviteterna inom den svenska nykterhetsrörelsen, sett inom ramen för den sociala transformationen vid årtiondena runt sekelskiftet. Den teoretiska utgångspunkten är att nykterhetsrörelsen måste ses som en folklig motpart till den liberala, högborgerliga offentliga sfären vilken hade vuxit sig stark under &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt; Inom rörelsen skapades en alternativ litterär institution. Avhandlingen analyserar den del som kan karaktäriseras som IOGT:s litterära etablissemang. Målet är att visa vilka litterära attityder som dominerade inom godtemplarrörelsen, att exemplifiera de funktioner den litteratur som producerades och lästes inom rörelsen tjänar och att&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;visa hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;karaktären hos&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;SPAN class="p275 ft8"&gt;denna alternativa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft8"&gt;litterära institution&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;upplöstes&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p275 ft8"&gt;när rörelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;integrerades in i det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;övriga samhället. En&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;könsperspektiv finns också med genom hela arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Studien består av tre delar. I den första, vilken behandlar central produktion och distribution, studeras publiceringsverksamhet och publikationer inom &lt;NOBR&gt;IOGT-rörelsen.&lt;/NOBR&gt; Viktiga författare och genren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;presenteras. Den andra delen är ägnad åt litterär verksamhet på det lokala planet. En vuxenloge, en &lt;NOBR&gt;SGU-organisation&lt;/NOBR&gt; för ungdomar över 15 år, en stuga för barn mellan 6 och 15 år, en studiecirkel, och ett oberoende lånebibliotek har undersökts. Deltagarna presenteras också i termer av bakgrundsvariabler som ålder, klass och kön. Den tredje delen består av en analys av teman och motiv i de texter som används vid de lokala mötena. Analysen vidgas till en diskussionen om ideologi och sociala attityder i den litteratur som nådde medlemmarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ÖRNQVIST &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;NGVAR (1996) &lt;/SPAN&gt;Oscar Olsson Folkbildaren. I synnerhet hans tankar om universitetets roll i folkbildningsarbetet&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology No 46. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Folkbildning, Oscar Olsson, universitetens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Avhandlingen följer Oscar Olssons (ofta benämnd ”studiecirkelns fader”) idéprocess från starten av den första studiecirkeln 1902 fram till riksdagsbeslutet 1947 om statsbidrag till cirkelledare. Avhandlingens fokus ligger på &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; och Oscar Olssons intresse för att få med universiteten i folkbildningsarbetet. Oscar Olssons liv som folkbildare delas in i två perioder, före och efter 1920. Den första perioden beskrivs som framgångsrik. Den nya studieformen, studiecirkeln hade introducerats och fått spridning inte bara inom IOGT utan också inom övriga nykterhetsorganisationer och inom arbetarrörelsen. Genom 1912 års reform legitimerades dessutom denna studieform av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Den andra perioden (efter 1920) är betydligt mer komplicerad. Kretsen av aktörer är större och mer heterogen och idéerna berör nu inte bara Oscar Olssons cirkelrörelse utan hela folkbildningsvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Törnqvist beskriver vidare hur idéerna konfronteras med verkligheten och hur Oscar Olssons roll som sekreterare i Folkbildningskommittén påverkar dess arbete. Oscar Olssons opinionsbildande skedde främst inom studiecirkelrörelsen. Detta gäller också frågan om universitetens roll i folkbildningsarbetet. Gentemot föreläsningsrörelsen och universiteten hade han däremot ingen särskild opinionsverksamhet. De som skulle övertygas om idéernas bärkraft var följaktligen föreläsningsrörelsen och universiteten. Hans perspektiv upplevs dock som ett hot mot föreläsningsrörelsen och förhållandet mellan denna och Oscar Olsson beskrivs av Törnqvist som spänt. Oscar Olsson beskrivs som mer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;intresserad av att ha ett gott förhållande till universiteten. Han lägger ner mycket energi på att få de svenska universiteten att gå med i folkbildningsarbetet. Detta förslag från de sakkunniga inom 1920 års Folkbildningsutredning går ut på remiss till universiteten som 1924 avger ett negativt utlåtande. Törnqvist noterar att först på &lt;NOBR&gt;1940-talet,&lt;/NOBR&gt; efter andra världskriget, kom folkbildningsfrågorna upp på den politiska dagordningen. Universitetscirklar gavs från slutet av &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; i begränsad omfattning och utan den demokratiska organisation som han och utredningen föreslagit. 1947 års riksdagsbeslut innebar ett förverkligande av Oscar Olssons tankegångar gällande universitetscirklar, med undantag för hur cirklarna skulle ledas. Två av Oscar Olssons grundläggande idéer som har med verksamhetens styrformer att göra, kom inte till förverkligande genom denna reform, och inte heller senare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;9 Kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft19"&gt;Studiesituation och undervisning i kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ULT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ÅKAN (1980) &lt;/SPAN&gt;Vuxenstuderandes studiesituation. En undersökning utförd inom kommunal vuxenutbildning. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen, Linköping Studies in Education No 12. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Denna studie var en delstudie i det &lt;NOBR&gt;SÖ-finansierade&lt;/NOBR&gt; STUVA- projektet, Studieval inom vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bakgrundsfaktorer (studiemotiv, ängslan, förväntningar), erfarenheter av undervisningsprocessen, studieavbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Hults resultat bygger på en enkätstudie med nybörjare i kommunal vuxenutbildning på en nivå motsvarande årskurs sju. Dessa besvarade en enkät före och en efter den första terminens studier. De som avbrutit besvarade också en andra enkät, men där var svarsfrekvensen låg. Fokus ligger på motiv, ängslan, förväntningar och avbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Hult skiljer på expressiva och instrumentella studiemotiv. Resultaten visar att expressiva studiemotiv tillfredsställs under den första terminen, medan de instrumentella motiven ännu inte har blivit tillfredsställda. Expressiva studiemotiv är mycket vanligare hos kvinnor, äldre och deltidsstuderande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Nio av tio studerande uppgav att de trivdes med studierna efter en termin. Förväntningar och erfarenheter skiljer sig åt i några avseenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;– man hade förväntat sig mer grupparbete och mer kontakter med studiekamrater än det blev. Ängslan inför studierna minskade, utom när det gäller om studierna skulle visa sig användbara och att andelen traditionell undervisning skulle vara för hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;När det gäller avbrott visar studien att studiemotiv, ängslan och förväntningar har ett lågt förklaringsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ÖGHIELM &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;, R&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;OBERT (1985) &lt;/SPAN&gt;Undervisning i Komvux. Ideal och verklighet i grundskolekurser. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Malmö: Liber/CWK Gleerup. (Av- handling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Avhandlingen, framlagd vid Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, är en delrapport i &lt;NOBR&gt;SÖ-projektet&lt;/NOBR&gt; Utvärdering av vuxenutbildningsreformer under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(UV-projektet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisningsprocessen, lärarrollen, institution/organisation (historisk beskrivning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Höghielm presenterar inledningsvis de vuxenpedagogiska, andragogiska, idealen, och ger även en historisk översikt över vuxenutbildningens framväxt i Sverige. Höghielms resultat bygger dels på enkätdata från lärare och deltagare, dels på strukturerade observationer och inspelade lektioner, allt från grundskolekurser i kommunal vuxenutbildning. Datainsamlingen skedde i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och början av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Resultaten visar att det fanns en bristande överensstämmelse mellan de vuxenpedagogiska idealen och undervisningsverkligheten i grundskolekurserna i kommunal vuxenutbildning. (Kompletterande enkätdata visar att den bristande överensstämmelsen fanns även på gymnasienivå.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Idealen, med rötter i folkbildningstraditionen, innebär bland annat att deltagarnas erfarenheter tas tillvara i undervisning, och att de har möjlighet att påverka studiernas uppläggning. I verkligheten fungerade läraren i stor utsträckning som en ”levande lärobok”, som faktaförmedlare. Det hände också att enskilda studerande gick in och gav fakta. Detta kan jämföras med grundskolan, som i större utsträckning kännetecknades av en lärarstyrd pseudodialog, där läraren frågar och eleverna svarar. Höghielm relaterar skillnaderna mellan ideal och verklighet, och mellan vuxenutbildning och ungdomsutbildning, till ramfaktorer och till vuxnas respektive ungdomars olika förhållningssätt. Tiden är en viktig ramfaktor. Den begränsade undervisningstiden i kommunal vuxenutbildning, med rötter i en tid när fler deltagare hade goda studieförutsättningar, påverkar vad som är möjligt att göra. Dessutom har vuxna förväntningar på effektivitet och att få de rätta kunskaperna, och då blir följden lätt att läraren förmedlar denna kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ARSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;TAFFAN (1990) &lt;/SPAN&gt;Initial Encounters in Formal Adult Education. On &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; in the classroom. &lt;SPAN class="ft10"&gt;University of Göteborg, Report from Department of Education and Educational Research, 1990:04.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;Denna rapport har gjorts inom &lt;NOBR&gt;L-VUX-projektet&lt;/NOBR&gt; (Läroplanen i vuxenundervisningen), ett &lt;NOBR&gt;SÖ-finansierat&lt;/NOBR&gt; projekt som följde upp Lvux 82 (den nya &lt;NOBR&gt;komvux-läroplan&lt;/NOBR&gt; som kom 1982 och som gällde fram till Lpf 94 infördes och det återigen blev gemensam läroplan med gymnasiet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisningsprocessen, beslutsfattande i klassrummet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Denna etnografiska studie handlar om makt, förhandling och beslutsfattande i vuxenundervisningen. Data är hämtade från inledningen av kursen i några ämnen med en ny grupp på komvux etapp 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Det finns inga enhetliga regler för beslutsfattande i klassrummet, utan snarare gäller ”djungelns lag”. Däremot finns det oskrivna regler för vilka områden som är legitima för inflytande för studerande respektive lärare. De studerande tar vissa egna initiativ för att påverka, ofta i opposition till läraren. Det de försöker påverka är främst sådant som har betydelse för livet utanför klassrummet, medan själva innehållet i undervisningen lämnas till läraren. De studerande saknar ofta en egen policy på detta område – de vet inte vad de vill. De kanske utvecklar en policy, men när de flesta besluten tas i början av, eller före, kursen har det ingen större betydelse. De som inte är helt nya i kommunal vuxenutbildning visar sig ha en policy i vissa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Maktspelet i vuxenundervisningen verkar kännetecknas av att det uppstår när deltagarna har konkreta mål de vill uppnå. Detta är i så fall en skillnad mot ungdomsutbildning, där maktspelet kan vara ett sätt att ”testa” läraren och lära sig var gränserna går.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;En bakgrund till studien är den kommunala vuxenutbildningens demokratimål. Larsson menar att demokrati i vuxenutbildning måste ses som ett mål i sig. Demokratiska inslag kan inte ses som ”träning”. Det blir paradoxalt om några vuxna ska träna andra vuxna i demokrati – det förutsätter att lärarna är mer demokratiska än de studerande fastän de är jämlika när det gäller rättigheter och ofta också när det gäller erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ÖTHMAN&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;NNA (1992) &lt;/SPAN&gt;Om matematikundervisning – innehåll, innebörd och tillämpning. En explorativ studie av matematikundervisning inom kommunal vuxenutbildning och på grundskolans högstadium belyst ur elev- och lärarperspektiv. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 40. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Löthman har med en fenomenografisk ansats studerat matematikundervisningen i grundskolans högstadium (årskurs 9, särskild kurs) och motsvarande kurs i kommunal vuxenutbildning (etapp 1). Studien gjordes 1989/90 och omfattande videoinspelningar, intervjuer med ”stimulated &lt;NOBR&gt;recall”-teknik&lt;/NOBR&gt; samt enkäter. Två grupper med totalt 20 studerande och två lärare deltog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Utfallsrummet när det gäller uppfattningar av matematikundervisningen kan sammanfattas under fyra huvudrubriker: matematiska traditioner, matematiska strategier, matematiska resonemang samt matematiska tillämpningar. I användningen av matematiska strategier visar det sig att de vuxenstuderande vill använda sina vardagserfarenheter för att göra beräkningar, men dessa strategier kan stå i motsats till undervisningens mer teoretiska och allmängiltiga strategier. Lärarna har också svårt att knyta an till de studerandes vardagliga begrepp och uppfattningar när de ska förklara de matematiska modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Studien fokuserar på en skillnad i inriktning mellan att förhålla sig procedurrespektive förståelseinriktad. På högstadiet är läraren mer förståelseinriktad medan eleverna är procedurinriktade. I kommunal vuxenutbildning är det tvärtom – läraren är inriktad på de matematiska procedurerna medan de studerande vill förstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft19"&gt;Studerande i kommunal vuxenutbildning och studiernas effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;LEXANDERSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;LAES (1985) &lt;/SPAN&gt;Stabilitet och förändring. En empirisk studie av förhållandet mellan skolkunskap och vardagsvetande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft7"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 53. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Studien ingår i &lt;NOBR&gt;DELTA-VUX-projektet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Inlärningsprocessen, utbildningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Detta är en fenomenografisk studie, som bygger på intervjuer med 59 deltagare i &lt;NOBR&gt;komvux-kurser&lt;/NOBR&gt; på gymnasienivå. Dessa intervjuades före och efter en två terminer lång kurs. Deltagarnas uppfattningar av olika fenomen kännetecknades av stabilitet i meningen att samma variation av uppfattningar fanns vid båda tillfällena. Samtidigt skedde förskjutningar i individernas uppfattningarna, vilket tyder på att studier leder till förändring av ”vardagsuppfattningarna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Alexandersson urskiljer tre strukturella drag i dessa förändringar: distalisering, dekontextualisering samt algoritmisering. Distaliseringen innebär att uppfattningen av orsaken till olika fenomen förskjuts från det näraliggande till förhållanden som är mer avlägsna från fenomenet. Dekontextualiseringen innebär att uppfattningen av olika fenomens innebörd eller betydelse förändras till att vara mindre beroende av en viss kontext. Även om uppfattningarna inte generellt förskjuts till vissa specifika uppfattningar innebär detta mönster ändå en förskjutning från det nära och konkreta till det mer allmänna och generella. Algoritmiseringen är av en något annan karaktär. Den har urskiljts bland matematikstuderande, och den innebär en förskjutning från en känslighet för innehållet i ett enskilt problem till att mer mekaniskt tillämpa regler och algoritmer för hur problem ska lösas. Ett allmänt drag i resultaten är att deltagarna har erfarenheter och uppfattningar av fenomen som berörs i undervisningen, uppfattningar som sedan förändras i större eller mindre utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;S&lt;/SPAN&gt;ÖDERLINDH &lt;SPAN class="ft40"&gt;F&lt;/SPAN&gt;RANZÉN&lt;SPAN class="ft40"&gt;, E&lt;/SPAN&gt;LSIE (1990) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Lära för Sverige. En studie av utbildningsproblem och arbetsmarknad för invandrare i grundutbildning för vuxna (grundvux). &lt;/SPAN&gt;Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Utbildning, arbetsmarknad, invandrare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;Studien bygger huvudsakligen på deltagande observation och upprepade intervjuer med 17 invandrare i grundvux. En begränsning har gjorts till invandrare som har arbetslivserfarenhet från hemlandet och/eller från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Sverige. Dessa invandrare förväntar sig en kort språkkurs, för att sedan kunna komma ut i arbetslivet. Studietiden blir dock längre än de tror. Den långa perioden med först väntan på uppehållstillstånd och sedan studier gör att många ger upp hoppet om att komma in i samhället. Studien visar på två inställningar till arbetsmarknaden. En grupp ser de valmöjligheter som finns, planerar och försöker nå sina mål. Den andra gruppen ser yrket som något medfött eller något man växer upp i och tilldelas, vilket gör att de inte tar samma initiativ för att själva hitta ett yrke. Det visar sig att den första gruppen oftast har yrkeserfarenhet från Sverige, vilket kan ha hjälpt dem att inse vilka möjligheter som finns, till skillnad från den grupp som bara deltagit i grundvux. Söderlindh Franzén ifrågasätter om den formella utbildningslängden ska ges så stor vikt. Invandrare kan ha kunskaper med sig som inte går att jämföra med den svenska skolan genom att mäta i formell utbildningslängd. Hon efterlyser också ett mer flexibelt system där det bland annat ges möjlighet till tidigare inträde (om än bara tillfälligt) på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft16"&gt;Lärare i kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft37"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;TAFFAN &lt;NOBR&gt;(1980-1982)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Deltagarnas erfarenheter som en resurs i vuxenutbildningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1980:06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Lärarskicklighet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1981:16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Särdrag hos vuxna. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1981:17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Intentioner och restriktioner i undervisningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1982:07.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Kunskapsintresse och kunskapssyn i läroämnen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1982:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: ett försök till integration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1982:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Sex rapporter som utgör Larssons avhandling. De har även publicerats som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Larsson, S. (1990) &lt;/SPAN&gt;Studier i lärares omvärldsuppfattning: Omtryck av 6 rapporter. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Rapporterna ingår i &lt;NOBR&gt;SÖ-projektet&lt;/NOBR&gt; Deltagarnas kunskaper och erfarenheter som en resurs i vuxenutbildningen, &lt;NOBR&gt;DELTA-VUX.&lt;/NOBR&gt; Här sammafattas rapporterna 1980:06 och 1982:07, vilka redovisar de i detta sammanhang mest relevanta resultaten, samt den integrerande rapporten 1982:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen, lärarrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Larsson analyserar resultat från intervjuer med 29 ämneslärare vilka undervisar på gymnasienivå i kommunal vuxenutbildning. I den första delstudien (rapport 1980:06) analyseras hur lärarna uppfattar deltagarnas erfarenheter som en resurs i relation till undervisningens innehåll. Det visar sig att de intervjuade lärarna inte delar den officiellt uttryckta förhoppningen om att deltagarerfarenheter ska betyda mycket i undervisningen. De dominerande uppfattningarna är i första hand att enstaka deltagare kan dela med sig av sina speciella erfarenheter till de övriga, och i andra hand att läraren kan verklighetsanknyta undervisningsinnehållet genom att referera till erfarenheter som många deltagare delar. Enstaka lärare uttrycker de tre övriga uppfattningarna: Erfarenheter i form av praktiska färdigheter kan utnyttjas av deltagaren; deltagarnas erfarenheter innebär att deras världsbild står i motsättning till ämnets och därför måste ändras; erfarenheter ger inlevelseförmåga och möjlighet att förstå andra perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Den fjärde delstudien (rapport 1982:07) beskriver hur lärarna uppfattar intentioner och restriktioner i undervisningen. Lärarna har två skilda uppfattningar av vad undervisningen bör gå ut på: Att lägga tillrätta, strukturera och presentera innehållet så att deltagarna kan lära utan större egen bearbetning; eller att involvera deltagarna och låta dem bearbeta innehållet, vilket i denna uppfattning krävs för att nå verklig kunskap. De lärare som ser sin uppgift i att lägga tillrätta och presentera beskriver också att deras undervisning är förmedlande. De som menar att deltagarna ska bearbeta innehållet lever däremot inte alltid upp till detta. De upplevda hindren är främst tiden och deltagarnas förväntningar. Man uppfattar att man har en bestämd stoffmängd till vilken tiden inte räcker, snarare än att se stoffmängden som något som måste anpassas till den tillgängliga tiden. Deltagarnas förväntningar är en restriktion genom att dessa förväntar sig kunskapsförmedling, vilket leder till motsättningar om läraren vill ge dem inflytande och möjlighet att själva bearbeta stoffet. Om läraren i första steget ger deltagarna inflytande över uppläggningen innebär det att han i enlighet med deras önskemål tar ifrån dem fortsatt inflytande. Om läraren däremot driver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;igenom sin uppfattning om att deltagarna ska ha inflytande över undervisningen i en vidare bemärkelse innebär det att de får detta inflytande mot sin vilja. Båda alternativen blir paradoxala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den integrerande analysen (rapport 1982:15) utgår från lärarnas uppfattningar av: begreppet erfarenhet som resurs i undervisningen, särdrag hos vuxenstuderande, lärarskicklighet, intentioner och restriktioner i undervisningen samt kunskapsintresse och kunskapssyn. I en logisk analys, som drar den fenomenografiska analysen till sin spets, integreras och relateras lärarnas olika uppfattningar i förhållande till möjligheten att se deltagarnas erfarenheter och kunskaper som en resurs i undervisningen. En grupp uppfattningar kan relateras till att möjlighet finns att använda deltagarnas omvärldsuppfattningar i undervisningen. Lärarnas uppfattningar innebär då att deltagarna kan utnyttja sina erfarenheter, bearbeta undervisningens innehåll och utveckla förståelse. Detta ger möjlighet att förstå och tolka sin omvärld, liksom att se världen ur olika perspektiv. En andra grupp uppfattningar innebär att deltagarnas erfarenheter visserligen kan utnyttjas men i snävare mening. Det är snarast deras ”minnesbilder av verkligheten” som kan fungera som konkret referensram till undervisningsinnehållet. Kunskapen kan då ge förståelse för vad som ligger bakom dessa ”minnesbilder”, och ger därigenom bättre möjlighet att klara vardagslivets praktiska problem. Den tredje gruppen uppfattningar kännetecknas av att lärarna inte ser möjligheter att utnyttja deltagarnas erfarenheter. Undervisningsinnehållet uppfattas sakna relation till (de flesta) deltagarnas erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft37"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;TAFFAN &lt;SPAN class="ft37"&gt;, F&lt;/SPAN&gt;RANSSON &lt;SPAN class="ft37"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;NDERS OCH &lt;SPAN class="ft37"&gt;A&lt;/SPAN&gt;LEXAN&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;DERSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LAES (1990) &lt;/SPAN&gt;Vuxenpedagogisk vardag. Om undervisning i komvux. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1990:11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Denna rapport har gjorts inom &lt;NOBR&gt;L-VUX-projektet&lt;/NOBR&gt; (Läroplanen i vuxenundervisningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisningsprocessen, lärarroll, lärarperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Studien bygger på intervjuer med 124 lärare från kommunal vuxenutbildning etapp 1 (engelska, fysik, samhällskunskap) samt yrkesinriktade kurser (ADB, social service) i 22 kommuner. Intervjusvaren har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;bearbetats både kvalitativt och, i ett andra steg, kvantitativt för att även se hur vanliga olika svar är. Studien redovisar i första hand lärarnas perspektiv på undervisningen. Undersökningen visar att de ”hårda” ramar som uttrycks i läroplanen i form av kursplaner, timplaner etc. styr i stor utsträckning, medan de ”mjukare” ramarna i form av vuxenpedagogiska ideal har mindre inflytande. Exempelvis är det svårt att ge deltagarna något större inflytande över innehållet när det finns en kursplan att hålla sig till och undervisningstiden är begränsad. Snarare än att vara uttryck för en särpräglad ”vuxenpedagogik” kännetecknas komvuxundervisningen av likheten med grundskolans undervisning, men med vissa särdrag. De vuxna deltagarna uppfattas som mer seriösa i sina studier. Detta, tillsammans med respekten för att de är just vuxna, gör att deltagarna får ett större frirum och utsätts för mindre kontroll. Det begränsade behovet av disciplinering gör också att lärarna kan bedriva mer ”riktig” undervisning. Det finns undantag från detta mönster, men lärare som i större utsträckning försöker följa ett vuxenpedagogiskt ideal kan mötas av ett annat problem. Deltagarnas krav på effektivitet i undervisningen kan komma i motsättning till idealen. Ett annat genomgående drag i resultaten är att lärarna uppfattar att komvuxstudier alltid leder till något positivt för deltagarna, deras beskrivning av utbildningens effekter är en ”lycklig vändpunkt i livet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Arbetslösa i kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;A&lt;/SPAN&gt;NDERSSON &lt;SPAN class="ft4"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;ER&lt;SPAN class="ft4"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft4"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;TAFFAN &lt;SPAN class="ft4"&gt;, O&lt;/SPAN&gt;LSSON&lt;SPAN class="ft4"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;ARS&lt;SPAN class="ft4"&gt;- E&lt;/SPAN&gt;RIK&lt;SPAN class="ft4"&gt;, T&lt;/SPAN&gt;HÅNG&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;P&lt;/SPAN&gt;ER&lt;SPAN class="ft4"&gt;-O&lt;/SPAN&gt;LOF&lt;/NOBR&gt; OCH &lt;SPAN class="ft4"&gt;W&lt;/SPAN&gt;ASS&lt;SPAN class="ft4"&gt;, K&lt;/SPAN&gt;ARIN (1995)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Utbildning av arbetslösa i komvux. En studie av lokalt beslutsfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för vuxenutbildning och lärande i arbetslivet, Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;H&lt;/SPAN&gt;ULT&lt;SPAN class="ft4"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;ÅKAN&lt;SPAN class="ft4"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft4"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;TAFFAN &lt;SPAN class="ft4"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;ÄKITALO &lt;SPAN class="ft4"&gt;, Å&lt;/SPAN&gt;SA&lt;SPAN class="ft4"&gt;, O&lt;/SPAN&gt;LSSON&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;L&lt;/SPAN&gt;ARS&lt;SPAN class="ft4"&gt;-E&lt;/SPAN&gt;RIK&lt;SPAN class="ft4"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; P&lt;/SPAN&gt;ALDANIUS &lt;SPAN class="ft4"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;AM OCH &lt;SPAN class="ft4"&gt;T&lt;/SPAN&gt;HÅNG&lt;SPAN class="ft4"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;ER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;O&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LOF (1997) &lt;/SPAN&gt;Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för vuxnas lärande, Göteborgs universitet. Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;M&lt;/SPAN&gt;ÄKITALO &lt;SPAN class="ft37"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;ULT&lt;SPAN class="ft37"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft37"&gt;, O&lt;/SPAN&gt;LSSON&lt;SPAN class="ft37"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;ALDANIUS OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;HÅNG (1997) &lt;/SPAN&gt;Arbetslöshet eller utbildning? Om rekrytering av arbetslösa till komvux. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för vuxnas lärande, Göteborgs universitet. Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:02.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;P&lt;/SPAN&gt;ALDANIUS &lt;SPAN class="ft37"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;ULT&lt;SPAN class="ft37"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft37"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;ÄKITALO &lt;SPAN class="ft37"&gt;, O&lt;/SPAN&gt;LSSON&lt;SPAN class="ft37"&gt;, &lt;/SPAN&gt;OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;HÅNG (1997) &lt;/SPAN&gt;Olika betydelser av kommunal vuxenutbildning för arbetslösa&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för vuxnas lärande, Göteborgs universitet. Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Dessa skrifter rapporterar från ett av de få projekt som genomförts på senare år med speciellt fokus på kommunal vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Institution och organisation; rekrytering och studieavbrott; utbildningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;1993–1997&lt;/NOBR&gt; har staten gjort riktade satsningar på utbildning av arbetslösa i kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå och i påbyggnadskurser. När satsningen infördes 1993 blev utfallet mycket varierande i olika kommuner. Kommunerna hade begränsad tid på sig från det statliga beslutet till genomförandet av utbildning. I många kommuner fanns redan en kö till den ordinarie komvuxverksamheten. När man valde att utöka det befintliga utbudet kunde man rekrytera arbetslösa som redan sökt och stod i kö, och det var då relativt lätt att rekrytera. När man valde att skapa nya utbildningar som riktade sig speciellt till arbetslösa var det däremot relativt svårt att rekrytera deltagare. Ett viktigt skäl till detta var de ekonomiska villkoren, där en arbetslös som bytte från &lt;NOBR&gt;A-kassa&lt;/NOBR&gt; till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fick sämre villkor. (Andersson m.fl. 1995)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;En uppföljning av deltagarna i extrasatsningen 1993:94 (telefonintervjuer med 303 tidigare deltagare) visar att dessa främst var kortutbildade, kvinnor och ungdomar. Andelen kortutbildade och ungdomar var större än och andelen kvinnor ungefär densamma som i ordinarie komvuxutbildning. De tidigare arbetslösa deltagarna hade övervägande positiva upplevelser av studierna, främst av mötet med andra studerande och med engagerade lärare. När det gäller effekter av komvuxstudierna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;har de bland annat lett till att en stor grupp (ca 25%) är antagna till högskolan höstterminen 1996. Några individer kan se att speciella ämneskunskapcr från komvuxstudierna har haft betydelse när de fått anställning. (Paldanius m.fl. 1997)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;En undersökning av ”tidiga avhopp” från studier vid kommunal vuxenutbildning hösten 1995 visar hur motiven för avhopp kan variera. Med tidiga avhoppare avses personer som sökt till kommunal vuxenutbildning, men som aldrig påbörjade studier eller hoppade av inom tre veckor. Resultaten bygger på telefonintervjuer med 198 tidiga avhoppare, såväl arbetslösa som andra. Den största gruppen (60%) har valt annan sysselsättning, utbildning eller arbete, i stället för kommunal vuxenutbildning. 26% hoppade av på grund av problem relaterade till studiefinansiering eller kommunal vuxenutbildning som system (t.ex. att inte bli antagen till alla de kurser man sökt). Ekonomiskälen är vanligast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;– 18% av hela gruppen anger detta skäl. De resterande har andra skäl till avhopp, som sjukdom, flyttning etc. Den första gruppen, de 60% som har valt annan sysselsättning, kan ses som mer positiva avhopp, och här finns en större andel yngre, kvinnor och högutbildade. De övriga kan ses som mer negativa avhopp, och här finns fler äldre, män, kortutbildade och arbetslösa. Bland arbetslösa som inte gått till annan sysselsättning är ekonomin ett dominerande skäl till avhopp. (Hult m.fl. 1997)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;I en jämförelse mellan arbetslösa som valt att studera respektive inte studera i kommunal vuxenutbildning visar det sig att kommunal vuxenutbildning rekryterar förhållandevis fler yngre och fler kvinnor jämfört med sammansättningen av gruppen arbetslösa som helhet. De vanligaste skälen att inte studera är ekonomiska – man vill inte skuldsätta sig eller har inte råd att studera. De arbetslösa utanför kommunal vuxenutbildning ser direkt yrkesrelaterade motiv som tänkbara anledningar att studera, medan de som redan studerar främst är inriktade på vidare studier. Utöver motivet att studier inte lönar sig är det viktigt för dem som inte studerar att vara tillgängliga på arbetsmarknaden, ett motiv som kan vara problematiskt eftersom utbildning behövs på arbetsmarknaden av inte minst konkurrensskäl. Man väljer alltså det kortsiktiga alternativet att stå till arbetsmarknadens förfogande, i stället för att skaffa sig den kompetens, som krävs för att på lång sikt kunna konkurrera om arbetstillfällen. Tillgängligheten på arbetsmarknaden är viktigare bland män, medan kvinnor i större utsträckning avstår studier eftersom de menar att studier inte kan kombineras med familjelivet. (Mäkitalo m.fl. 1997)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Den sistnämnda skillnaden mellan män och kvinnor kan jämföras med Gerhardssons (1985) diskussion om produktiv och reproduktiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;sektor, och hur den reproduktiva uppgiften går i första hand hos kvinnorna!&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;10 Universitet och högskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft16"&gt;Pedagogiska arbetsformer i högskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ERREVALL &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ER (1992) &lt;/SPAN&gt;Högskolestuderandes erfarenheter av självständigt arbete. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Avhandlingen har en fenomenografisk inriktning och analyserar med kontextuell analys erfarenheter av självständigt arbete hos totalt 57 &lt;NOBR&gt;läkar-,&lt;/NOBR&gt; lärar- och ekonomstuderande. Det finns paralleller mellan de studerandes intention med det självständiga arbetet, vilket angreppssätt de har och vilket resultatet blir. Gerrevall använder de nära relaterade dimensionerna &lt;NOBR&gt;djup–yta&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;holistisk–atomistisk:&lt;/NOBR&gt; Om den studerande till exempel har en djupintention, med intresse och inriktning på förståelse, blir angreppssätt och resultat ofta holistiska. Förståelsen för de metoder man använder och det kunskapsområde arbetet behandlar blir djupare. Handledningen är en viktig komponent i arbetet, och där skiljer Gerrevall på processrespektive produktorienterad handledning. Orienteringen påverkar utfallet av arbetet. Processorientering ger möjlighet att förverkliga djupintentionen, och den kan också bidra till att studerande med från början ytlig inriktning utvecklar sitt intresse och ett holistiskt angreppssätt. Produktorienteringen kan å andra sidan tvinga studenten att själv klara av processen, eller också leder den till ett osjälvständigt ytinriktat arbete. Gerrevall betonar alltså vikten av en processorienterad handledning för att få ett positivt utfall av det självständiga arbetet. Tiden är en annan viktig faktor. Det finns en relation mellan vilken tid som står till förfogande och hur stort engagemang studenten utvecklar för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;En jämförelse mellan de tre utbildningarna visar att det självständiga arbetet får ett mer positivt resultat och är bättre integrerat på ekonomutbildningen. Däremot blir resultatet mer negativt på lärarutbildningen, medan utfallet är varierande på läkarutbildningen. Studien visar att blivande ekonomer och forskningsinriktade läkarstuderande ser en klarare relation mellan arbetet och det blivande yrket än de övriga. De&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft10"&gt;ekonomstuderande är dessutom bättre förberedda för det självständiga arbetet, bland annat genom tidigare mindre arbeten av liknande slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;W&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ALLDAL &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LVI (1991) &lt;/SPAN&gt;Problembaserad inlärning. Utvärdering av påbyggnadslinjen Utbildning i öppen hälso- och sjukvård. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen, lärarrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Walldals undersökning, av en påbyggnadsutbildning omfattande 40 högskolepoäng, visar på i stort positiva resultat men några problematiska områden i det problembaserade arbetssättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Studiens kvantitativa del ger en övervägande positiv bild av utbildningen. Av 29 deltagare var två tredjedelar nöjda med information om, mål för och uppläggning av kursen. Deltagarna förväntar sig att utveckla sin förmåga att arbeta i grupp och självständigt lära och lösa problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Den kvalitativa delen av undersökningen visar dock på vissa problem. Deltagarna var motiverade för utbildningen, men arbetet i basgrupper blev inte alltid som planerat. Diskussionerna fokuserades till stor del på deltagarnas yrkeserfarenheter, och inte på nya kunskaper, vilket var syftet. I två grupper blev det också problem med kommunikation och samarbete. Det andra problemområdet rörde lärarnas/handledarnas roll i gruppen. Där fanns osäkerhet och oklarhet när det gällde bland annat rollen som &lt;NOBR&gt;expert/icke-expert,&lt;/NOBR&gt; motivation, utvärdering och användandet av traditionella undervisningsmetoder som föreläsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;R&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;AHIMI&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;MENEH (1995) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Problem-based&lt;/NOBR&gt; and conventional medical education from a student perspective. A qualitative analysis comparing students´ experience of medical education, approach to learning and reading comprehension. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Linköping University, Linköping Studies in Education and Psychology No 45. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Detta är en fenomenografisk studie, där 60 medicinstuderande från en utbildning med problembaserat lärande (PBL) och en ”traditionell” utbildning har intervjuats. Intervjuerna utgick från en medicinsk text, och såväl angreppssätt och förståelse i förhållande till denna text som angreppssätt i förhållande till studierna i allmänhet behandlades. Resultaten visar att ett förståelseinriktat angreppssätt överväger bland PBL- studenterna, medan den andra gruppen i större utsträckning tar till reproducerande strategier. Trots detta skiljer sig inte förståelsen av den specifika texten nämnvärt mellan de båda grupperna. Studenter med ett mer förståelseinriktat angreppssätt når alltså inte en bättre förståelse av texten. Detta kan bero på att det angreppssätt de beskriver sig ha inte stämmer med hur de faktiskt gör. Det är möjligt att &lt;NOBR&gt;PBL-studenterna&lt;/NOBR&gt; beskriver det förståelseinriktade angreppssätt de har lärt sig är det rätta, men i praktiken läser de på det reproducerande sätt de har vant sig vid i den tidigare skolutbildningen. Ett annat problem för &lt;NOBR&gt;PBL-utbildningen&lt;/NOBR&gt; kan vara att det tar tid att få genomslagskraft för en ny pedagogisk inriktning av detta slag i alla delar av utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Rahimi behandlar också studenternas erfarenheter av universitetsutbildningen, och där visar det sig att &lt;NOBR&gt;PBL-studenterna&lt;/NOBR&gt; har upplevt den som mer flexibel och meningsfull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;OOTH&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;HIRLEY (1992) &lt;/SPAN&gt;Learning to program. A phenomenographic perspective. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 89. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;I denna studie har Booth följt studerande i datavetenskap under introduktionskursen i programmering. Att lära sig programmera karaktäriseras av en ökad medvetenhet om vad programmering innebär. Detta innefattar utvecklingen av kvalitativt bättre uppfattningar, men också att utveckla en repertoar av fler uppfattningar. Förmågan att programmera handlar då om att (intuitivt) kunna bygga på den uppfattning som passar i det aktuella sammanhanget. Booth menar att det primärt är genom erfarenhet av programmering som dessa uppfattningar utvecklas. Detta innebär att undervisningen inte enbart kan bestå av förmedling av expertkunskap, utan det krävs att de studerande får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;utmaningar där de skaffar sig erfarenheter och själva kan utveckla expertkunskap och &lt;NOBR&gt;-förståelse.&lt;/NOBR&gt; Det är också viktigt att lärarna är medvetna om vilka uppfattningar de studerande har och utgår från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;OBRINK &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;RIK (1996) &lt;/SPAN&gt;Peer Student Group Interaction within the &lt;NOBR&gt;Process-Product&lt;/NOBR&gt; Paradigm. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Umeå University, Department of Education. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Denna experimentella studie undersöker hur olika betingelser för grupparbete påverkar processen i och resultatet av arbetet. Studien gjordes bland lärarstuderande, vilka arbetade i 64 grupper om fyra personer. Grupperna fick arbeta med en fallbeskrivning utifrån fyra olika psykologiska teorier. Grupperna varierade med avseende på innehåll, sammanhållning och bedömning. Innehållet var antingen individuellt, vilket innebar att var och en förberedde sig genom att läsa in sig på en av de fyra teorierna, eller gemensamt, vilket innebar att alla läste in sig på samtliga teorier. Om sammanhållningen var hög eller låg bestämdes av i hur hög utsträckning deltagarna fick samarbeta med personer de hade önskat få samarbeta med. Bedömningen var antingen individuell, deltagarna bedömdes var och en utifrån sin insats i arbetet, eller gemensam, alla i gruppen fick samma betyg utifrån gruppens resultat. Gemensamt innehåll gav ett bättre resultat än ett individuellt innehåll, och hög sammanhållning gav bättre resultat än låg sammanhållning. Däremot gav bedömningsformen inte någon huvudeffekt på resultatet. Bedömningen gav dock en interaktionseffekt med sammanhållningen – vid gruppbedömning påverkades inte resultatet av om sammanhållningen var hög eller låg, medan individuell bedömning innebar att hög sammanhållning gav bättre resultat och låg sammanhållning sämre resultat (än vid gruppbedömning). En jämförelse med en kontrollgrupp bestående av studerande vilka löste uppgiften individuellt visade dessutom att dessa lyckades bättre än grupperna, oavsett vilka betingelser som gällde för grupperna. Individuellt arbete gav alltså bättre resultat än grupparbete när det gällde att förstå och lösa fallet utifrån så många av de givna teorierna som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;Processen i grupperna analyserades med utgångspunkt i om deltagarnas bidrag var analytiska (analys av diskussionens innehåll) eller strukturella (hur arbetet skulle utföras), och om de rörde den givna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;uppgiften eller ej. Bland de effekter på processen i gruppen som redovisas kan följande exempel ges: Grupper med hög sammanhållning blir mer analytiskt uppgiftsinriktade vid individuell bedömning, medan bedömningsformen inte påverkar i detta avseende vid låg sammanhållning. När det gäller frekvensen av strukturella, ej uppgiftsinriktade bidrag påverkas denna inte av gruppens sammanhållning om innehållet är individuellt, medan frekvensen blir betydligt högre i grupper med låg sammanhållning om innehållet är gemensamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft16"&gt;Examination och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;T&lt;/SPAN&gt;ROWALD &lt;SPAN class="ft40"&gt;, N&lt;/SPAN&gt;ILS &lt;SPAN class="ft40"&gt;&amp; D&lt;/SPAN&gt;AHLGREN &lt;SPAN class="ft40"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;ARS &lt;SPAN class="ft40"&gt;O&lt;/SPAN&gt;WE (1993) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Studenters syn på kunskapsmätning, en enkätstudie med särskild hänsyn till de graderade betygens inverkan på inlärning och studier. &lt;/SPAN&gt;Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Rapporten bygger på en enkätundersökning med 403 universitetsstuderande från olika utbildningar och orter. Studien visar på en tydlig skillnad i synen på kunskapsmätning beroende på om den studerande får graderade betyg (utöver &lt;NOBR&gt;godkänd-underkänd)&lt;/NOBR&gt; eller ej. Med graderade betyg styrs studierna mer av gamla tentor och den kommande examinationen. Vid icke graderade betyg styr intresse och kommande yrke mer, och dessutom upplever man att proven i större utsträckning riktas in på väsentligheter samt ser proven mer som ett inlärningstillfälle. De graderade betygen styr de studerande mot en inlärning som delvis motverkar universitetssystemet utbildningsmål, och författarna är därför skeptiska till ett graderat betygssystem i högskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft16"&gt;Utbildningseffekter i högskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Z&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ETTERSTR ÖM&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;O&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-O&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LOF&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (1988) &lt;/SPAN&gt;Samhället som föreställning. Om studerandes ideologiska formning i fyra högskoleutbildningar. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, akademisk avhandling 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;(Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Den första av tre avhandlingar från &lt;NOBR&gt;LONG-projektet,&lt;/NOBR&gt; Långtidseffekter av högre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Utbildningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;I denna avhandling fokuseras en kvalitativ teoriinriktad metod för utvärdering av långtidseffekter av högre utbildning. Det handlar här om utvärdering av ideologiska effekter av högskoleutbildning. Resultaten är dock knappast en utvärdering av effekterna, utan alltså snarare en utvärdering av metoden. Det centrala begreppet är ”föreställning”, och studenternas föreställningar om arbetsdelning, lönedifferentiering samt arbetskraftens reproduktion analyseras, som de kommer till uttryck i intervjuer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Zetterström beskriver fem typer av föreställningar om dessa tre samhällsaspekter. De fem typerna skiljer sig åt när det gäller vilken föreställning man har om var makten och kontrollen över t.ex. arbetsdelningen ligger. Är makt/kontroll lokaliserat till &lt;NOBR&gt;system-,&lt;/NOBR&gt; verksamhets- eller individnivå?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;100-talet&lt;/NOBR&gt; studenter fördelade på utbildningar i ekonomi, medicin, psykologi och teknik har intervjuats vid utbildningens början och efter tre år. Det visar sig att föreställningarna är stabila över tid. De förändringar som förekommer ”saknar generell karaktär”. ”Effekterna av högre utbildning i föreställningsdimensionen kan sägas vara beroende av initiala föreställningar, vilken utbildningslinje men även vilken samhällsaspekt som är föremål för analys.” (ur Zetterströms abstrakt)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ULT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;GNETA (1990) &lt;/SPAN&gt;Yrket som föreställning. En analys av föreställningar hos studerande inom fyra högskoleutbildningar. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, akademiska avhandlingar 28. (Av- handling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Denna avhandling tillhör också &lt;NOBR&gt;LONG-projektet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Utbildningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;I Hults avhandling är det högskolestuderandes föreställningar om det blivande yrket som är i fokus. Den analysmodell Hult presenterar utgår från begreppen klassifikation och inramning, och hur man föreställer sig att dessa är relaterade till &lt;NOBR&gt;system-,&lt;/NOBR&gt; verksamhets- och/eller individnivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;”Den grundläggande klassifikationen avser vad som är den grundläggande förutsättningen för den aktuella företeelsen; vad det är som till syvende och sist förklarar sakernas tillstånd. Den grundläggande inramningen innebär hur klassifikationen realiseras, dvs hur den möjliggörs och upprätthålls.” (s. &lt;NOBR&gt;14–15)&lt;/NOBR&gt; De fem kategorierna i analysmodellen presenteras i figur II.1.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Kategorier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;A&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;B&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;C&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;D&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;E&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Systemnivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;K I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td80"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Verksamhetsnivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;K I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td81"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;K&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td80"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Individnivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td81"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;K&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;K I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft23"&gt;Figur II:1. Klassifikationens (K) och inramningens (I) lokalisering i de olika föreställningskategorierna &lt;NOBR&gt;(A-E).&lt;/NOBR&gt; (Hult, 1990, s. 15)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Kategorierna beskrivs på följande sätt, med exempel från de ekonomstuderande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;”A. Systemets ofrivillige verkställare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Den neutrale balanskonstnären&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;C.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Företagets omhuldare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;D.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Den visionäre men tyglade framtidsskaparen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;E.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Den visionäre och otyglade framtidsskaparen” (Hult, 1990, s. 114)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Kategorierna befinner sig alltså på en dimension från att yrkesrollen bestäms av och är underordnad det &lt;NOBR&gt;ekonomisk-politiska&lt;/NOBR&gt; systemet, till att den bestäms av individuella egenskaper och skillnader. Ekonom- och teknikstuderande förändrar sina föreställningar under utbildningen till att se yrkesrollen som i högre grad bestämd av individuella skillnader. De psykologstuderandes föreställningar förändrades i motsatt riktning, medan de medicinstuderande förblev i ”mitten”. Bland de medicinstuderande saknades för övrigt D- och &lt;NOBR&gt;E-kategorierna&lt;/NOBR&gt; helt. Ett annat resultat är att psykologstuderande, och i viss utsträckning teknikstuderande, i slutet av utbildningen såg större möjligheter än de båda andra grupperna att i det blivande yrket också handla i enlighet med sin föreställning om den ideala yrkesrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;O&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LOFSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;NDERS (1993) &lt;/SPAN&gt;Högskolebildningens fem ansikten. Studerandes föreställningar om kunskapspotentialer i teknik, medicin, ekonomi och psykologi. – En kvalitativ utvärderingsstudie. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, akademisk avhandling 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;(Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Denna avhandling tillhör liksom de två föregående &lt;NOBR&gt;LONG-projektet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Utbildningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Avhandlingen handlar om högskolestuderandes föreställningar om kunskapspotentialer inom sina respektive ämnesområden. &lt;NOBR&gt;100-talet&lt;/NOBR&gt; studenter fördelade på utbildningar i ekonomi, medicin, psykologi och teknik har intervjuats vid utbildningens början och efter tre år. Kunskapspotentialen handlar om vilka kunskaper som är ”önskvärda samt möjliga att förvärva och förverkliga” (s. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Här presenteras en modifierad ”strukturmodell för analys av föreställningar”, där de fem typerna av föreställningar är mer utvecklade än hos Zetterström (1988) och Hult (1990). Föreställningarna skiljer sig åt beträffande hur man föreställer sig att makt och kontroll över, samt möjlighet till motstånd mot och strategier för förändring av utbildningen, ligger på &lt;NOBR&gt;system-,&lt;/NOBR&gt; verksamhets- eller individnivå. (Termerna makt och kontroll motsvarar Bernsteins termer klassifikation och inramning, vilka används av Hult.) Denna strukturmodell fungerar alltså som en explicitgjord teoretisk struktur vid analysen av ett empiriskt material. Olofsson står här för en kritik mot den fenomenografiska traditionen, där man inte redogör för den (mer eller mindre medvetna) teoretiska utgångspunkten i analysen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft8"&gt;Föreställningstyp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;A&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;B&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;C&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;D&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;E&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;System-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td22"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;m, k, ms,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;nivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p87 ft5"&gt;s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Verksam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;m, k, ms, s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;m, ms&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;k, s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;hetsnivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;Individ&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;k, s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;m, ms&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;m, k, ms,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft5"&gt;nivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft23"&gt;Figur II.2. Strukturmodell. Lokaliseringar av makt (m), kontroll (k), motstånd (ms) och strategi (s) i relation till &lt;NOBR&gt;system-,&lt;/NOBR&gt; verksamhets- och individnivå. (Olofsson, 1993, s. 47)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;De olika föreställningstyperna illustreras i figur II.2. I kategori A finns föreställningar om ämnets kritiska och utmanande möjligheter. I kategori B handlar föreställningarna om förbättrande och utvecklande möjligheter. I kategori C handlar föreställningarna om anpassning. Kategori D handlar om förståelseskapande möjligheter. I kategori E handlar det om självutvecklande möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Vid samtliga utbildningar dominerar den anpassningsinriktade C- kategorin vid såväl början som slutet av studierna. Inom denna kategori sker dock en utveckling mot ett mer reflekterat, vetenskapligt, förhållningssätt. Fördelningen på de olika kategorierna varierar. På läkarutbildningen minskar de förekommande kategorierna från början till slutet av utbildningen, medan den ”kollektiva föreställningsrepertoaren” ökar på övriga utbildningar. Ekonom- och psykologstuderande utvecklar sin ”individuella föreställningsrepertoar” (utvecklar flera föreställningar) i betydligt större utsträckning. Detta relaterar Olofsson till att dessa utbildningar kännetecknas av en integrerad läroplanskod med låg grad av klassifikation och inramning (jämför Bernstein), till skillnad från de två andra utbildningarna. Psykologutbildningen är den enda utbildning där samtliga föreställningar förekommer, och alla fem finns såväl i början som i slutet av utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Yrkesutbildning i högskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ERGE&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;RITT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;-M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ARIE&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt; (1992) &lt;/SPAN&gt;Gå i lära till lärare. En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, doktorsavhandling nr 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;(Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Bakgrundsfaktorer, undervisnings- och inlärningsprocessen, lärarroll, institution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Berge jämför två grupper slöjdlärarkandidater ur i första hand ett genusperspektiv. De blivande textilslöjdlärarna är kvinnor, de har medelklassbakgrund och positiva skolupplevelser. De blivande trä- och metallslöjdlärarna är nästan uteslutande män, de har arbetarklassbakgrund och negativa skolupplevelser. Textilslöjdlärarna vill arbeta med att utveckla textilhantverket i slöjden, och de vill föra samman teori och praktik. Idealet är att eleverna utvecklas till ”följsamma, sparsamma och kvalitetsmedvetna medborgare” (s. 214). Trä- och metallslöjdlärarna väljer utbildningen för att de vill arbeta med barn och ungdomar, och då är det praktiska slöjdämnet ett bra alternativ. De skiljer tydligt på teori och praktik. Deras ideal är elever som blir ”aktiva, initiativrika och 'händiga' medborgare”. (s. 215) Dessa mönster utvecklas och förstärks under slöjdlärarutbildningen. Utbildningen reproducerar bland annat ett tydligt könsmönster av den passiva kvinnan och den aktiva mannen, vilket bland annat kommer till uttryck genom att textilutbildningen är styrd och välorganiserad medan trä- och metallslöjdutbildningen kräver mycket av egna initiativ. Utbildningen reproducerar också ett mönster av åtskillnad mellan teori och praktik i skolan. De blivande textillärarna överger sina förhoppningar om integrering mellan teori och praktik och accepterar slöjdens underordnade ställning. Trä- och metallslöjdlärarna behåller uppfattningen om åtskillnad mellan teori och praktik, men de accepterar inte att det praktiska ämnet slöjd ska vara underordnat teoretiska ämnen. Berge menar dock att det är tveksamt om de kommer att försöka förändra förhållande när de börjar arbeta som slöjdlärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;EACH&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, D&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ENNIS (1995) &lt;/SPAN&gt;Making sense of the problems of change: An ethnographic study of a teacher education reform. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Acta Universitatis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 100. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisningsprocessen; institution och organisation: lärarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Beachs avhandling är en etnografisk fallstudie av den nya grundskollärarutbildning som startade år 1988. Studien visar på problemen i mötet mellan reformens policy och utbildningens verklighet. Beach har identifierat tre fundamentala undervisningsmodeller i sin undersökning av ämnes- och ämnesdidaktisk undervisning. Två av dessa finns i den ämnesdidaktiska undervisningen. Den ena är inriktad på att träna kritisk reflektion och att förstå elevernas tänkande, något som överensstämmer med reformens policy. Den andra ämnesdidaktiska modellen bygger på förmedling av undervisningserfarenheter och råd och tips om hur undervisningen bör gå till. Den förmedlande inriktningen i denna modell, och i den ämnesteoretiska modellen, har stöd i en stark tradition som är svår att förändra. Dessutom är det dessa modeller som de flesta studerande uppfattar som positiva, eftersom de uppfyller deras förväntningar på hur utbildning normalt ska gå till och vad de ska få ut av lärarutbildningen. Reformens policy har alltså svårt att slå igenom på en institution som präglas av en tradition med annan inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;NDERSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ATHARINA (1995) &lt;/SPAN&gt;Läras för skolan eller skolas att lära. Tankemodeller i lärarutbildning. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 63. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Lärarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Avhandlingen försöker besvara följande frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;* Finns det ett enhetligt paradigm för lärarutbildning hos statsmakten, representerad av riksdag, regering samt Universitet- och högskoleämbetet (UHÄ)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Finns samma paradigm inom lärarutbildningen, dvs. är det detsamma som statsmaktens, såsom det uttrycks i lokala planer, kursplaner, av utbildningsledning och av lärarutbildare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Är detta/dessa paradigm identifierbara hos studenterna?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Det övergripande syftet är att via konstruerade paradigm försöka beskriva, analysera och tolka vilket eller vilka paradigm som finns i lärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna &lt;NOBR&gt;1–7,&lt;/NOBR&gt; som startade 1988.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den teoretiska delen bygger på en kvalitativ forskningsansats. Vissa delar av arbetet är deskriptiva, andra är tolkade utifrån en fenomenlogisk utgångspunkt. Den empiriska delen grundas på de framtagna paradigmbegreppen och omfattar en analys av relevanta dokument för perioden &lt;NOBR&gt;1984–1988.&lt;/NOBR&gt; Några högskolor och universitet har valts ut för vidare undersökning. Denna del av analysen är upplagd som ett antal fallstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Studien visar att det uppträder flera olika paradigm i statsmakternas dokument såväl som i dokumenten från universiteten och högskolorna. Paradigmen vid universitet och högskolor varierar mellan enheterna. Flera paradigm kan dessutom uppträda inom en enhet. Lärarutbildarnas privata paradigm och det professionella paradigmet kan också vara ett eller flera och varierar såväl mellan lärarutbildare som mellan enhetens professionella paradigm. Vidare anser lärarutbildarna att det huvudsakliga paradigmet är det professionella paradigmet. Studenterna däremot anser att det är det traditionella yrkesparadigmet som är förhärskande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;F&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;RANKE&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;NITA (1990) &lt;/SPAN&gt;Handledning i praktiken. En studie av handledares och lärarkandidaters uppfattningar av handledning i lärarutbildningens praktikdel. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Universitetet i Linköping, Linköping Studies in Education No 30. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;:Undervisnings/handledningsprocess,lärar/handledarroll, lärarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;Franke har studerat uppfattningar av handledning med en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen omfattar dels intervjuer med lärare och lärarstuderande, dels handledningssamtal. Studien berör handledningens funktion, innehåll samt form. I resultaten finns ett genomgående mönster som kan relateras till om man har ett &lt;NOBR&gt;för-givet-tagande&lt;/NOBR&gt; eller ett reflekterande perspektiv på lärares yrkeskunskap. Innehållet i handledningen kan med ett &lt;NOBR&gt;för-givet-tagande&lt;/NOBR&gt; perspektiv fokuseras på lärarkunskapens &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;vad&lt;/SPAN&gt;-aspekt,&lt;/NOBR&gt; överförande av en viss kunskap. När perspektivet är reflekterande kan fokus mer ligga på &lt;SPAN class="ft6"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;den studerande genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;reflektion utvecklar sin kunskap, och handledningens innehåll blir reflektionen. Uppfattningarna av handledningens funktion skiljer sig åt på motsvarande sätt. Om yrkeskunskapen tas för given är praktiken ett tillfälle till övning, och handledningen fungerar som tillfälle för bedömning, kommenterande och tillrättaläggande. Å andra sidan kan praktikundervisningen ses som ett objekt för reflektion, och då blir handledningens funktion just reflekterande. När det gäller handledningens form skiljer Franke på en episodinriktad respektive en principinriktad strategi. Diskuteras undervisningen utifrån en rad episoder eller utifrån vissa idéer och principer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;P&lt;/SPAN&gt;ILHAMMAR &lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;NDERSSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, E&lt;/SPAN&gt;WA (1991) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Det är vi som är dom. Sjuksköterskestuderandes föreställningar och perspektiv under utbildningstiden. &lt;/SPAN&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 83. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Avhandlingen innehåller flera resultat som kan tänkas vara av mer generellt intresse för yrkesutbildningar inom högskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Detta är en etnografisk studie av sjuksköterskeutbildningen. En analys av erfarenheternas roll visar att studenternas erfarenheter beaktas i ganska låg utsträckning i den teoretiska undervisningen, och i så fall fungerar de främst som exempel snarare än som utgångspunkt för resonemang. De erfarenheter studenterna främst bygger på kommer från eget arbete som undersköterska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Undersökningen visar att det hos de studerande finns fyra olika föreställningar om sjuksköterskans yrkesfunktion. Den kan vara en följd av arbetsdelning, en följd av kompetens, ett förhållningssätt och/eller en följd av personliga egenskaper. Föreställningen om arbetsdelning dominerar i början av utbildningen och är även vanligast mot slutet. I början har även personliga egenskaper ganska stor betydelse, men mot slutet sker en förskjutning mot föreställningarna om kompetens och förhållningssätt. Däremot saknas den föreställning om vetenskapligt förhållningssätt och grund som hade kunnat förväntas utifrån utbildningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Avhandlingen beskriver också hur studenterna har olika perspektiv, sätt att se på sin roll. I respektive perspektiv dominerar olika föreställningar om yrkesfunktionen enligt tabell II.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Tabell II.5. Perspektiv och föreställningar hos sjuksköterskestuderande.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Föreställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Undersköterske-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Arbetsdelning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Personliga egenskaper&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Studerande-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Kompetens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Arbetsdelning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Sjuksköterske-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Kompetens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Förhållningssätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Utanförstående-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;Personliga egenskaper&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;SPAN class="p73 ft8"&gt;perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;Under utbildningen sker byten av perspektiv, byten som utifrån ett interaktionistiskt perspektiv relateras till självreflektion och interaktion med signifikanta andra som lärare, handledare, sjukvårdspersonal och patienter. I inledningen dominerar undersköterskeperspektiv och studerandeperspektiv. I mitten av utbildningen är studerandeperspektivet vanligast och mot slutet sjuksköterskeperspektivet. Studerande med bakgrund från en treårig teoretisk gymnasielinje verkar ha lättare att ta ett sjuksköterskeperspektiv, medan de som kommer från den tvååriga vårdlinjen lättare ”fastnar” i studerandeperspektivet. Det finns även några få exempel på ett utanförståendeperspektiv. Denna förändring kan vara ett mer allmänt mönster i yrkesutbildningar av detta slag. Pilhammar Andersson relaterar till Wernerssons beskrivning av en motsvarande utveckling från elev till student till lärare i lärarutbildningen.&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Wernersson, I. (1990) &lt;/SPAN&gt;Förväntningar på utbildning och yrke bland studerande på grundskollärarutbildningen under dess första termin. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Göteborgs universitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft5"&gt;Rapport från Institutionen för pedagogik 1990:05.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;I framför allt utbildningens praktikdelar kan de studerande hamna i en marginaliserad position mellan undersköterskor och sjuksköterskor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ENDZ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ONA (1995) &lt;/SPAN&gt;Kunskap i praktik. Hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer och sitt eget handlande i dem samt hur deras uppfattningar förändras under och efter utbildningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Bendz har gjort en kvalitativ studie av hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer. 33 studerande har intervjuats vid fyra tillfällen under och efter utbildningen. Bendz har en fenomenografisk ansats och gör en kontextuell analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Huvudresultatet är fyra kategorier som beskriver olika sätt att uppfatta vårdsituationerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Att iaktta och lära sig om vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;II.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Att delta i vårdarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft8"&gt;III. Att genomföra specifika uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft8"&gt;IV. Att hjälpa och underlätta för en patient.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;De tre första kategorierna sätter den studerande i centrum. Uppfattningarna går från ett passivt iakttagande, via ett mer allmänt deltagande, till att man uppfattar att det handlar om att (främst tekniskt och organisatoriskt) genomföra speciella vårduppgifter. I den fjärde kategorin sätts i stället patienten och omvårdnaden om denne i centrum. Inom kategori IV finns också en utveckling från en allmän och naturlig till en mer professionell omvårdnad. Den longitudinella studien visar på en utveckling från att de tre första kategorierna dominerar i början av utbildningen till att den fjärde fjärde kategorin dominerar i slutet av och efter studierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Bendz menar att dessa resultat kan användas i utbildningen i den fenomenografiska didaktiska inriktningen. Genom att göra de studerande medvetna om sina egna och alternativa uppfattningar ökar förutsättningarna för utveckling och förändring av deras uppfattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;OGENSEN &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;STER (1994) &lt;/SPAN&gt;Lära i praktiken. En studie av sjuksköterskeutbildningens kliniska avsnitt. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Mogensen har i sin studie följt nio sjuksköterskestuderande under utbildningens kliniska avsnitt, genom deltagande observation och intervjuer. Undersökningen visar att tre representationsformer framträder i lärandet: berättelsen, den inre bilden och den kroppsliga, sensomotoriska representationen. Till skillnad från Bruners teori om kognitiv utveckling, där den kroppsliga, enaktiva, representationsformen kommer först, visar Mogensens studie hur berättelsen och den inre bilden kommer först i sjuksköterskeutbildningen. Utbildningen ger dessa berättelser och bilder i de teoretiska avsnitten, och görandet kommer sedan i de kliniska avsnitten. Den praktiska handlingen ger möjlighet att integrera kunskapen i de tre representationsformerna, men samtidigt ger de berättelser man har med sig till praktiken möjligheter att reflektera över det man gör. Studien visar på att de olika representationsformerna måste kombineras i utbildningssituationen, för att den ska ge möjlighet att utveckla professionell kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Mogensen belyser också det sociala lärandet i yrkespraktiken. Lärandet är mer diffust där än i den väldefinierade utbildningssituationen. De sociala representationer som finns på arbetsplatsen sätter ramar för lärandet. De kan också innebära utmaningar av och konfrontationer med de kunskaper man har med sig från de teoretiska studierna. Mogensen illustrerar detta med motsättningen mellan en inriktning på effektiv behandling respektive omvårdnad och omsorg. Denna motsättning finns i sjuksköterskans arbete, medan den teoretiska utbildningen kan ha gett en idealiserad bild där omvårdnadsrollen dominerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;D&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;AHLBERG &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, K&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ARIN (1992) &lt;/SPAN&gt;Helhetssyn i vården. En uppgift för sjuksköterskeutbildningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 91. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocessen, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Dahlbergs fenomenografiska studie bygger på intervjuer med 15 sjuksköterskestuderande och 14 lärare. Helhetssyn i vården är ett begrepp som ofta används men med skiftande innebörder. I avhandlingen analyseras lärares och studerandes uppfattningar av helhetssyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Tre uppfattningar av helhetssyn i vården beskrivs. Den första sätter människan i centrum. Patienten ses som människa och i sin livsvärldskontext – inte bara som patient i vårdkontexten. Den andra innebär att helhetssynen ses som en modell, vilken används i vårdsituationen. Den tredje fokuserar på relationen mellan vårdare och patient.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Dahlberg studerar även uppfattningar av hur helhetssynen didaktiskt kan förmedlas och vilka hinder som finns. Utifrån dessa resultat dras vissa didaktiska slutsatser. En grundläggande didaktisk tanke, som även finns uttryckt i intervjuerna, är att undervisningens form och innehåll inte kan planeras skilda från varandra. Vid en sådan åtskillnad riskerar formerna att bli tekniker som används utan förståelse och oberoende av sitt sammanhang. För att bidra till helhetssynen bör utbildningen vara personlighetsutvecklande. För att patienten ska kunna ses som människa (och inte bara patient) måste också den studerande ses som människa under utbildningen. Utbildningen bör också ge möjlighet att ta vara på tidigare livserfarenheter. Som innehåll i undervisningen betonas en utgångspunkt i ”den friska och naturliga människan och vårdvetenskap” (s. 155). När det gäller formen framhålls betydelsen av situationsspel, rollspel etc. och tillfällen för reflexion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;L&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;INDBERG &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;AND&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SA (1996) &lt;/SPAN&gt;Spindeln i klistret. Den kliniska praktikens betydelse för utveckling av yrkeskompetens som sjuksköterska. En &lt;NOBR&gt;etnografisk-fenomenografisk&lt;/NOBR&gt; studie. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Inlärningsprocessen, praktik, handledning, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Lindberg-Sand&lt;/NOBR&gt; undersöker i denna studie vad yrkespraktiken (som en del av utbildningen) betyder för utvecklingen av yrkeskompetensen som sjuksköterska. Hon använder en &lt;NOBR&gt;etnografisk-fenomenografisk&lt;/NOBR&gt; ansats. Datamaterialet är huvudsakligen veckoanteckningar från samt intervjuer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft10"&gt;med 19 studerande under deras sista studieår, som till stor del bestod av praktik och deras första månader i arbetet som sjuksköterska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Kopplingen mellan praktiken och den teoretiska utbildningen är svag, och förhållandet är sådant att praktiken får en överordnad roll. Det är på praktiken de studerande har möjlighet att närma sig yrkesrollen. Praktiken och handledningen kännetecknas av en fokusering på vårdverksamheten och arbetsuppgifterna. Det är de &lt;NOBR&gt;medicinskt-tekniska&lt;/NOBR&gt; och samordnande uppgifterna de studerande fokuserar på, och det är vårdverksamheten, inte handledningen, som är det centrala för de handledande sjuksköterskorna. Samtidigt upplever de studerande att de hamnar i en underordnad elevroll på praktikplatsen, vilken står i motsättning till den studeranderoll med kritiskt förhållningssätt som högskolestudierna har varit inriktade på. De kommer inte självklart in i sjuksköterskerollen under praktiken. I stället blir de första månadernas arbete ett krävande ”stålbad”, vilken &lt;NOBR&gt;Lindberg-Sand&lt;/NOBR&gt; ser som en form av initiationsrit i yrket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;K&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;APBORG &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;NEZ (1995) &lt;/SPAN&gt;Evaluation of Swedish nursing education and professional practice. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Lärarhögskolan i Stockholm, Studies in Educational Sciences 4. Stockholm: HLS Förlag. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Denna sammanläggningsavhandling summerar fem tidigare artiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Utvärdering, utbildningseffekter, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Kapborg tar upp utvärdering av utbildning. Hennes speciella fokus är utvärdering av sjuksköterskeutbildningens relation till yrkesutövningen. ”Programutvärderingen” visar att sjuksköterskorna i stort är nöjda med den förberedelse utbildningen har gett för yrket, även om det finns brister på vissa områden. Den ”individuella utvärderingen” visar på brister i individernas matematikkunskaper, vilket är av betydelse för de beräkningar av medicindosering som kan vara en viktig uppgift för sjuksköterskan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;D&lt;/SPAN&gt;ERBRING &lt;SPAN class="ft4"&gt;, L&lt;/SPAN&gt;ENA &lt;SPAN class="ft4"&gt;&amp; S&lt;/SPAN&gt;TÖLTEN&lt;SPAN class="ft4"&gt;, C&lt;/SPAN&gt;HARLOTTE (1992) &lt;SPAN class="ft38"&gt;Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning – vision och verklighet. &lt;/SPAN&gt;Lärar-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;högskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica et Paedagogica 100. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Undervisnings- och inlärningsprocess, lärarroll, institution, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Detta är en fallstudie från en vårdhögskola, och forskningsanknytningens utveckling under perioden &lt;NOBR&gt;1982–1988&lt;/NOBR&gt; beskrivs. Intervjuer med lärare visar att omvårdnadsforskningen har fått en större roll i undervisningen. Den har också behandlats mer på djupet, liksom bredden på den forskning som används blivit större. Enkätsvar från studerande visar också en ökning av forskningsanknytningen från 1982 till 1984. Därefter verkar emellertid forskningens roll ha minskat. En förklaring till dessa något motsägelsefulla resultat kan vara att kursplanen förändrats från 1984 till 1988 till att bli mer ”integrativ”, vilket kan betyda att forskningsanknytningen blivit mindre tydlig. En annan förklaring kan ligga i att förändringen har drivits av ”eldsjälar”, och dessa ansvarade i inledningen av perioden i större utsträckning själva för de aktuella kurserna. Ansvaret för forskningsanknytningen har sedan spridits till en bredare grupp, vilket lett till att utvecklingen har avstannat något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;E&lt;/SPAN&gt;RLÖV&lt;SPAN class="ft4"&gt;, I&lt;/SPAN&gt;RIS &lt;SPAN class="ft4"&gt;&amp; P&lt;/SPAN&gt;ETERSSON &lt;SPAN class="ft4"&gt;, K&lt;/SPAN&gt;ERSTIN (1992) &lt;SPAN class="ft38"&gt;Från kall till personlighet. Sjuksköterskans utbildning och arbete under ett sekel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Högskoleutbildning, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva förändringar i sjuksköterskeutbildningen från början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; fram till 1977 års vårdreform. Arbetet är avgränsat till att gälla grundutbildningen till allmänsjuksköterska med fokusering på den del av utbildningen som handlar om barnavård och barnsjukvård. Utbildningens innehåll ses i relation till sjuksköterskornas yrkesfunktion inom området. I syfte att beskriva utbildningen och dess förändringar har författarna valt två utgångspunkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Hur har sjuksköterskeyrket uppkommit och utvecklats?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Barnavård och barnsjukvård väljs ut för ett närmare studium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Resultatet kan sammanfattas i fyra ideologiska faser vilka speglar sin tid och som har varit avgörande för utbildningens utveckling: Den kristna ideologins fas, den medicinska ideologins fas, den medicintekniska ideologins fas och den holistiska ideologins fas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;BRANDT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ADELEINE (1997) &lt;/SPAN&gt;Learning physiotherapy: The impact of formal education and professional experience. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology no 50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;(Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Inlärningsprocessen, sjuksköterskeutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Abrandt studerar med hjälpa av fenomenografisk metod och kontextuell analys sjukgymnaststuderandes uppfattningar av centrala begrepp inom yrket, samt hur uppfattningar och perspektiv på yrket förändras under och efter utbildningen. Studerande i två olika grupper har intervjuats under andra och femte (sista) terminen av utbildningen (ena gruppen), respektive under sista terminen och 18 månader efter examen (andra gruppen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;När det gäller begreppen rörelse, hälsa och funktion kan uppfattningarna grupperas som antingen holistiska eller biomedicinska. Det vanligaste är att individens uppfattningar är konsistent holistiska eller blandade. Förändringarna under och efter utbildningen är små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Förhållningssättet i interaktionen med patienten förändras under utbildningen från en patientcentrerade inriktning i början till en mer sjukgymnastcentrerad inriktning i slutet. Efter 18 månaders yrkesverksamhet är förhållningssätten åter patientcentrerade. En annan aspekt är om kommunikationen med patienten och sjukgymnastens beslutsfattande om behandlingen uppfattas som integrerade eller separerade. Här förskjuts uppfattningarna både under och efter utbildningen från den separerade till den integrerade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;HÅNG&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ER&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft16"&gt;11 Utbildning vid &lt;NOBR&gt;AMU-center&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;O&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;LOF (1984) &lt;/SPAN&gt;Vuxenlärarens förhållningssätt till deltagarerfarenheter. En studie inom AMU. &lt;SPAN class="ft59"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences 47. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering &lt;/SPAN&gt;AMU, vuxenutbildning, deltagarerfarenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Studien fokuserar på lärarnas attityder och beredskap att ta tillvara vuxna studenters erfarenheter inom ramen för AMU i Sverige. Undersökningen gäller lärare som undervisar i inledningsskedet av den allmänna kontorsutbildningen. Frågeställningarna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vad gör lärarna i undervisningen i relation till deltagarnas tidigare erfarenheter? (beteende)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Varför gör de detta? (intentioner)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Hur ser det sammanhang ut i vilket förhållningssätt till erfarenheter kommer till uttryck? (kontext)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Arbetet består av en deltagarstudie och en lärarstudie. Deltagargruppen bestod av personer antagna till arbetsmarknadsutbildning med kontorsinriktning under tiden december 1979 och fram till maj 1980 vid två &lt;NOBR&gt;AMU-center.&lt;/NOBR&gt; Sammanlagt genomfördes fyra intervjuer med var och en av deltagarna. Lärarstudien omfattar 41 lärare inom de förberedande teoretiska ämnena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Författaren fann att problemställningen inte var möjlig att bearbeta direkt. Två förutsättningar formulerades, dels måste innebörden i begreppet erfarenhet preciseras, dels måste en studie av hur lärarna relaterar sig till deltagarnas erfarenheter företas. Frågan om vad som skapar olika förhållningssätt till deltagarnas erfarenheter är obesvarad. Fyra huvudtyper av organisationsmönster har kunnat urskiljas bland de 41 lärarna, nämligen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Individuella studier med läraren som handledare och hjälpare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Arbete i grupp eller ”klasser” inom klassens ram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanhållen klass, dvs. lektions- och diskussionsunderlag är framträdande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Växlande arbetsmönster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Fyra förhållningssätt extraheras, nämligen: Avvaktande, Fördjupandeämnesrelaterat, &lt;NOBR&gt;Fördjupande-individrelaterat&lt;/NOBR&gt; och Möjlighetsskapande. Dessa relateras sedan till organisationsmönster och lärarnas insatser för att stödja samarbete mellan deltagarna. Det finns en skillnad i arbetsmönster mellan de olika ämnena och denna bekräftas väl av deltagarnas framställning av arbetsformer och undervisningsmönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LLSTRÖM&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ER&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;RIK&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (1984) &lt;/SPAN&gt;Rationality, Anarchy, and the planning of change in educational organizations. A study of problem solving and planning of change in small work groups&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Linköpings universitet, Linköping Studies in Education No 22. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering: &lt;/SPAN&gt;AMU, utbildningsplanering, problemlösning i grupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Syftet med studien var att studera problemlösningsprocesser i planerad förändring, i utbildningssituationer, deras karakteristika, bestämningsfaktorer och resultat. Studien ägde rum i sex små arbetsgrupper för lärares deltagande i genomförandet av planerad förändring. Undersökningen genomfördes som en del av ett action &lt;NOBR&gt;research-projekt&lt;/NOBR&gt; inom tre &lt;NOBR&gt;AMU-enheter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Arbetets teoretiska fokus vilar på problemlösning i grupp utifrån två konstruerade analysmodeller för studiet av planerad organisationsförändring, nämligen: Den sociala interventionsmodellen och den politiskt interaktiva modellen. Dessa modeller användes för hypotesgenerering och för analys av data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Studiens variabler delas in i tre huvudgrupper, vilka kallas: föregående, process- och resultatvariabler. Data rörande dessa variabler samlades in via frågeformulär, intervjuer och noggrann innehållsanalys av bandinspelningar och andra dokument rörande grupprocessen under förändringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Undersökningen visar att arbetsgrupperna skiljer sig åt både vad gäller strategier för problemlösning och vad gäller det arbete man lade ned på sina problemlösningsuppgifter. Skillnaderna mellan arbetsgrupperna berodde av skillnader i förhållanden som föregick förändringen, i första hand på den organisationsnivå på vilken undersökningen genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Vad gäller den relativa effektiviteten över de olika processvariablerna med hänvisning till resultatet av förändringen, visade det sig att graden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;av engagemang och nedlagt arbete var viktigare än den strategi för problemlösning som användes i de olika arbetsgrupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;E&lt;/SPAN&gt;LLSTRÖM&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;P&lt;/SPAN&gt;ER&lt;SPAN class="ft40"&gt;-E&lt;/SPAN&gt;RIK&lt;SPAN class="ft40"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; D&lt;/SPAN&gt;AVIDSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;O &lt;SPAN class="ft40"&gt;&amp; R&lt;/SPAN&gt;ÖNNQVIST &lt;SPAN class="ft40"&gt;, D&lt;/SPAN&gt;AN (1990) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kontext, kultur och verksamhet. En analys av AMU:s organisation och pedagogiska miljö. &lt;/SPAN&gt;Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 152.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kategorisering: &lt;/SPAN&gt;AMU, pedagogisk miljö, kultur, styrning, organisation, ledning, mål, undervisningsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Huvudsyftena med studien är dels att beskriva AMU:s pedagogiska miljö med avseende på undervisning och administration/ledning, dels att analysera på vilket sätt den pedagogiska miljön formas/styrs av de samhälleliga och organisatoriska förhållanden under vilka verksamheten bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Utifrån en analys av begreppet pedagogisk miljö samt teori och tidigare forskning om styrning av organiserad verksamhet utvecklas en begreppsapparat och en teoretisk modell för att analysera den pedagogiska miljön inom AMU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Författarna menar att ett institutionellt perspektiv i högre grad än ett rationalistiskt kan bidra till en förståelse av hur den pedagogiska miljön inom AMU formas. Den vidare diskussionen leder fram till fyra teser om verksamheten inom dåvarande AMU, vilka något nerkortade förespråkar följande: Den första tesen säger att en organisation, som, i likhet med AMU, lever i en institutionell omgivning med skilda ideologisktkulturella mönster tenderar att, genom olika mekanismer, formas till ett flerkulturellt socialt system med två eller flera delkulturer/ideologier. Den andra tesen säger att ett &lt;NOBR&gt;AMU-centers&lt;/NOBR&gt; inre kultur och verksamhet formas av materiella och personella ramfaktorer på organisationsnivå. Dessa ramar bestäms i sin tur av ett samspel mellan &lt;NOBR&gt;politisk-admini-&lt;/NOBR&gt; strativa beslut, det &lt;NOBR&gt;ideologisk-kulturella&lt;/NOBR&gt; tryck som utövas av AMU:s institutionella omgivningar och den demografiska strukturen i närsamhället. Den tredje tesen säger att styrningen av AMU:s verksamhet sker genom ett samspel mellan hierarkisk och &lt;NOBR&gt;icke-hierarkisk&lt;/NOBR&gt; styrning, dvs. genom ett samspel mellan &lt;NOBR&gt;politisk-administrativa&lt;/NOBR&gt; beslut och olika typer av påverkan från organisationens institutionella omgivningar. Den fjärde och sista tesen är uppdelad i två delar. Den första delen säger att ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;skolinriktat undervisningsmönster som undervisningsmetodik är bättre än ett arbetslivsorienterat undervisningsmönster med dess åtföljande handlingsorientering hos lärarna. Tesens andra del föreslår vidare att de observerade sambanden mellan ett skolinriktat undervisningsmönster och positiva kursdeltagarreaktioner inte är ett uttryck för en pedagogisk lagbundenhet av &lt;NOBR&gt;orsak-verkan-karaktär.&lt;/NOBR&gt; I stället är sambanden ett uttryck för institutionaliserade föreställningar, hos såväl lärare som kursdeltagare, om undervisningens kontext.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;12 Vuxenpedagogik i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft16"&gt;Utbildning och arbetsliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;L&lt;/SPAN&gt;ARSSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, S&lt;/SPAN&gt;TAFFAN &lt;SPAN class="ft40"&gt;, A&lt;/SPAN&gt;LEXANDERSSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, C&lt;/SPAN&gt;LAES&lt;SPAN class="ft40"&gt;, H&lt;/SPAN&gt;ELM&lt;SPAN class="ft40"&gt;- &lt;/SPAN&gt;STAD&lt;SPAN class="ft40"&gt;, G&lt;/SPAN&gt;LEN OCH &lt;SPAN class="ft40"&gt;T&lt;/SPAN&gt;HÅNG&lt;SPAN class="ft40"&gt;, P&lt;/SPAN&gt;ER &lt;SPAN class="ft40"&gt;O&lt;/SPAN&gt;LOF (1986) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. &lt;/SPAN&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 57.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Skriften sammanfattar resultaten från &lt;NOBR&gt;PRI-vux-projektet&lt;/NOBR&gt; (Yrkesutbildning för prioriterade målgrupper inom kommunal vuxenutbildning), finansierat av SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Rekrytering, utbildningssyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Larsson m.fl. sammanfattar resultaten från fem delstudier, där totalt 194 ”icke facklärda” – &lt;NOBR&gt;mejeri-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;teko-,&lt;/NOBR&gt; lager- och verkstadsarbetare samt sjukvårdsbiträden – har intervjuats. Studien visar att kortutbildade arbetare oftast har en snäv utbildningssyn, där utbildning enbart relateras till ett specifikt arbete eller speciella uppgifter. De arbetare som har en längre (ej yrkesrelaterad) utbildning har däremot en vidare utbildningssyn, där utbildning även uppfattas kunna ha andra, mer personliga, funktioner. Om arbetet är enkelt, dvs. den kompetens som krävs eller som är möjlig att använda är begränsad, eller om man inte förväntar sig någon förändring i arbetssituationen, leder en snäv utbildningssyn till att utbildning saknar mening för individen. För att rekrytera denna grupp till utbildning krävs alltså förändringar i arbetet. Sådana förändringar kan leda till att man upplever ett behov av utbildning, och när man väl deltar i utbildning finns också förutsättningar för att utbildningssynen ska vidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft14"&gt;Övriga publikationer i del III som är kopplade till detta projekt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Alexandersson, C., Larsson, S. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. En empirisk studie av mejeriarbetares syn på sin livssituation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:11, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;Alexandersson, C., Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Förändras människan av utbildning? Verkstadsarbetares uppfattning av effekter av utbildning. Rapporter från institutionen för pedagogik, 1987:06, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Fransson, A. &amp; Larsson, S. Who takes the second chance? Implementing educational equality in adult basic education in a Swedish context. Göteborg: Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1989:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Fransson, A., Larsson, S. Att ta steget till vuxenstudier - om minskat avstånd och främlingskap, I: Kollegiet för vuxenutbildning, Studiesteg för vuxna, Publikation från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, 1990:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Helmstad, G. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. 24 tekoarbetares upplevelser av sitt arbete och utbildningens funktion. 60- poängsuppsats från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Maj 1983.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Helmstad, G. &amp; Larsson, S. Föreställningar om utbildning: Intervjuer med lagerarbetare. Göteborg: Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Larsson, S., Arbetsorganisationen som studiehinder - icke facklärda och vuxenutbildning. I Abrahamsson, K., Rubenson, K., (red) Den nya utbildningsklyftan - &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; utmaning., sid &lt;NOBR&gt;80-93&lt;/NOBR&gt; Stockholm, 1986: Liber Utbildningsförlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Larsson, S. &amp; Thång, P.O. Arbetets betydelse och utbildningens funktion: En empirisk studie av sjukvårdsbiträdens syn på arbete och utbildning. Göteborg: Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Thång, P.O. Kompetensutveckling och karriäruppfattning bland utbildningsovana inom verkstads- och tekoindustri. I: Kollegiet för vuxenutbildning: Studiesteg för vuxna. Publikation från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, 1990:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;NGVALL &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;HORVALD (1980) &lt;/SPAN&gt;Förutsättningar och hinder för småföretagsutbildning. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education No 10. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering: &lt;/SPAN&gt;Arbetsliv, utbildningsbehov, kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Denna undersökning har utförts i små och medelstora företag med färre än 200 anställda. Tre underordnade mål har ställts upp: Det första var att diskutera hur utvecklingsfonder skall vara organiserade för att tillfredsställa målgruppens utvecklings- och utbildningsbehov. Det två andra underordnade målen har varit att analysera dels behovet av utbildning inom företagen, dels i vilken utsträckning dessa behov uppfyllts. Behovet mäts med utgångspunkt i vad intressenterna, dvs. de anställda och företaget eller organisationen velat åstadkomma i förhållande till den situation som råder. Det övergripande syftet med arbetet har varit att bygga upp en modell för analys av fortbildning och vidareutbildning i småföretag. Studien vilar på teorier om en kooperativ process och interaktion mellan organisationer. I detta fall innebär denna process i vilken utsträckning individer och grupper anpassar sig till varandra för att försöka uppnå allmänna mål inom givna ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Arbetet leder fram till en modell för hur behovet av arbetslivsutbildning och vidareutbildning i företag uppstår och hur det kan tillfredsställas. Dessutom har det givit upphov till en metod för att strukturera behovet av utbildning och dess variation i relation till företagets storlek. Resultatet av processen visar också att metoden är användbar. Vidare kan man notera att tillhörighet till en intressegrupp, kompetens och ekonomiska resurser har utgjort huvudramarna för projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;OLMER&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;, J&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;AN (1987) &lt;/SPAN&gt;Högre utbildning för lågutbildade i industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 60. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering: &lt;/SPAN&gt;Universitet, arbetsliv, förutsättningar/hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Avhandlingens syfte är att påvisa och analysera möjliga problem vid planering och genomförande av högre utbildning för korttidsutbildade i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;arbetslivet. Arbetet består av fyra moment vilka i tur och ordning behandlar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Högskolereformen och dess målsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Beskrivande av några universitetsutbildningar vilka gavs till arbetare och tjänstemän inom varvs- och bilindustrin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Granskning av vilka möjligheter som getts och ges att förverkliga intentionerna i högskolereformens propositionstext.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Teoretisk prövning av iakttagelser gjorda i de fallstudier som arbetet bygger på.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Holmer uppmärksammar en rad förhållanden, övergripande socioekonomiska, organisatoriska och individuella, vilka kan vara hinder och förutsättningar för förverkligande av genomförandet av den aktuella utbildningen. Med tanke på de hinder och problem som lagts i dagen undrar författaren om reformens fördelningspolitiska ambitioner fått någon chans att förverkligas. Två vägar att lösa problemet presenteras. Den ena går genom utbildning som sker inom högskolans reguljära system och genom organ och bestämmelser som planmässigt gäller för högskolan. En annan utgår från externa resurser som når högskolan via externa anslag, uppdragsutbildning och liknande. Uppfattningar om utbildningens värde, användbarhet och liknande måste enligt Holmer uppmärksammas i en högskoleutbildning som vänder sig till korttidsutbildade i arbetslivet. Det finns dessutom skäl till att knyta an utbildningen till deltagarnas arbetssituation. Vidare måste det medvetandegöras vad lärarna tänker och kan vad gäller kulturella och vetenskapliga verklighetsbilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B&lt;/SPAN&gt;AUER &lt;SPAN class="ft40"&gt;A&lt;/SPAN&gt;LFREDSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;, B&lt;/SPAN&gt;ETTY (1991) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Förändringsarbete i äldrevården. Utvärdering av personalutbildning inom institutionsbunden och alternativ äldrevård&lt;/SPAN&gt;. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;(Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering: &lt;/SPAN&gt;Personalutbildning, utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Studien syftar till att visa att utbildning inte bara utökar personalens kompetens och insikt med mer adekvata attityder gentemot äldre människor utan också bidrar till en högre vårdkvalité för patienterna och bättre arbetsförhållanden för personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Undersökningsgrupperna utgörs av patienter och personal vid långvårdsinstitutioner och en alternativ vårdform. Empirin insamlades med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;hjälp av frågeformulär, intervjuer, beteendeobservationer, observationer av psykometri, funktionsnivå, &lt;NOBR&gt;ADL-status&lt;/NOBR&gt; och en utvärdering av patientutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Resultaten visade på: 1) Personaleffekter i form av ökad kunskap såväl som nya emotionella, motivationsorienterade och sociala attityder. Dessa innebar i sin tur en högre kompetens och ett mer professionellt förhållningssätt gentemot patienterna. 2) Arbetsrelaterade effekter innefattande en ökad motivation, ökad kvalité och ökad arbetstillfredsställelse. 3) Patienteffekterna innebar att patienterna blev mindre hospitaliserade, visade färre beteendesymptom och en större tillfredsställelse med vården. Författaren drar slutsatsen att studien visar hur utbildning i samarbete med kunskap om äldrevården och tillfredsställande planering av kvalitetssäkrande åtgärder kan skapa en komplex lämplighet för arbetet inom en flerdimensionell vårdideologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;W&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ÅGLUND&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ONICA (1993) &lt;/SPAN&gt;Orientering mot ledarskap. Analys av en chefsutbildning för läkare&lt;SPAN class="ft39"&gt;. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala studies in education 49. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;Kategorisering&lt;SPAN class="ft61"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Chefsutbildning, ledarskap, utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Studiens syfte är att undersöka om och hur chefsutbildningen för läkare har påverkat de klinikchefer som deltagit i ett managementutvecklingsprogram. Utgångspunkten är deras syn på sin egen funktion som ledare. Frågan är om och vad de har lärt och hurdana inlärningsförhållandena var inom utvecklingsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;15 deltagare i dessa program intervjuades före och kort efter programmets genomförande. Dessutom samlades data in genom kommunikation med lärarna och genom deltagande observation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Undersökningen visar att ledarskap kan beskrivas på åtta olika sätt. Ett annat resultat är att svaret på frågan om vad de lärt sig av programmet beror av vilken tolkningsgrund man väljer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Om arbetslivets organisation och förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ILSTA&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ARGARETHA (1994) &lt;/SPAN&gt;Målstyrning och mellanchefers arbete – hierarki, delaktighet och tillfälligheternas spel. En fallstudie av ett privat företag och en offentlig förvaltning. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology 40. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Institution och organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Milsta har studerat hur målstyrning fungerar hos och upplevs av mellanchefer i två fall – ett privat företag och en offentlig förvaltning. De problem som uppstår i samband med målstyrningen kan sammanfattas i de tre begreppen hierarki, delaktighet och tillfälligheternas spel. När målstyrning införs i ett hierarkiskt system medför detta motsättningar och dubbla budskap. Det hierarkiska systemet finns kvar, samtidigt som målstyrningen innebär att ansvar ska delegeras till lägre nivåer. Delaktigheten i processen blir lätt bristande på lägre nivåer i organisationen i ett sådant system. Mellancheferna upplever dessutom att en stor del av deras arbete styrs av tillfälligheter, att lösa problem för stunden etc. Här finns en motsättning mellan att styra med mål samtidigt som man upplever att man styrs av slump och tillfällighet. Likheterna mellan de två fallen visar sig vara större än skillnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;Milsta visar också hur olika perspektiv kan vara användbara när målstyrningen analyseras på olika nivåer. Det rationalistiska perspektivet kan användas för att förstå målstyrningen på en normativt teoretisk nivå. Ett lärandeperspektiv är användbart på ideologisk nivå. Ett institutionellt perspektiv slutligen är mest användbart för att förstå den lokala, praktiska tillämpningen av målstyrningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ERG&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, K&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;JELL (1991) &lt;/SPAN&gt;Förändringsarbete inom förvaltningen. En &lt;NOBR&gt;praxis-pedagogisk&lt;/NOBR&gt; ansats. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Organisationsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Undersökningens syfte är att öka förståelsen för förändringsarbete med avseende på möjligheter, begränsningar och hinder för samverkan inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3120153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 1997:120 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;en statlig förvaltningsmyndighet. Förändringsarbetet studeras utifrån tre olika aspekter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ett nivåperspektiv som tar upp förhållandet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;individ-organisation-&lt;/NOBR&gt; samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;ett mål- och strukturperspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;de förvaltningsideologier som påverkar olika aktörers värderingar i sitt handlande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den aktuella tidsperioden för undersökningen, &lt;NOBR&gt;1978–1980,&lt;/NOBR&gt; kan ses som en brytningstid, en begynnande period av omvandling, förnyelse och omprövning. Datainsamlingen är utförd i enlighet med en aktionsforskningsansats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den begagnade metoden kan beskrivas som kvalitativ med tyngdpunkt på tolkning. Med utgångspunkt i tanken att all offentlig makt kommer från folket presenteras tre modeller. De beskriver beslutsfattande och innovativt arbete ur ett &lt;NOBR&gt;individ-,&lt;/NOBR&gt; organisations- och samhällsperspektiv. Innovation följs av ett antal episoder. Efter varje episod genomförs en tolkning av hur möjligheter och hinder för samarbete utvecklas. Sammanfattningsvis antyds en process som går från en traditionsbunden, tät organisationskultur till en mer modern och öppen sådan utifrån vilken en förvaltning analyseras ur ett pedagogiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;E&lt;/SPAN&gt;DVARDSSON &lt;SPAN class="ft40"&gt;S&lt;/SPAN&gt;TIWNE&lt;SPAN class="ft40"&gt;, E&lt;/SPAN&gt;LINOR (1997) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Förändringsprocesser i kommunal organisation. En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar. &lt;/SPAN&gt;Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology No 52. (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Institution och organisation, förändringsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Edvardsson Stiwne studerar planeringsstadiet inför en förändring i en kommunal organisation. Studien gäller främst hur meningen med och förväntningarna på förändringen skapas i organisationen, och detta undersöks i två olika förvaltningar för omsorg respektive fastigheter inom en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Undersökningen visar att meningsskapandet är kontextuellt och bygger på identitetsskapandet inom respektive grupp. Dessa processer är centrala för att förstå hur förväntningar på och organiseringsstrategier inför förändringen utvecklas. Omsorgsgruppen är en formell grupp av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;föreståndare som sällan träffas. De upplever sig vara perifera och stå lågt i hierarkin, och de förhåller sig defensivt och avvaktande inför den centralt planerade förändringen. Däremot är de aktiva och offensiva i sin egen kontext. Fastighetsgruppen befinner sig mer centralt i organisationen, och de som tillhör gruppen arbetar dessutom nära tillsammans. De tar aktiv del i planeringen av förändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft16"&gt;Arbetslöshet och arbetsliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;AGSTRÖM&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;OM (1988) &lt;/SPAN&gt;Arbetslösas beredskap inför arbetslivet. En kartläggning och analys av &lt;NOBR&gt;aktiva-passiva&lt;/NOBR&gt; förhållningssätt och betydelsen av olika yttre livsförhållande. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning, Arbetsmarknadsdepartementet. (Avhandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kategorisering&lt;/SPAN&gt;: Arbetslöshet, förhållningssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;Hagströms avhandling bygger på enkätsvar från 219 arbetssökande i Stockholm, Örebro och Vilhelmina, samt intervjuer med 43 av dessa. (Undersökningen gjordes första halvåret 1987.) Gruppen analyseras utifrån hur aktivt/passivt de arbetslösa förhåller sig till arbetslöshetssituationen. De aktiva individerna kännetecknas av att de i större utsträckning sysselsätter sig med hemarbete, fritidssysselsättningar, självhushållning etc. Dessa mår bättre, har mer sociala kontakter och upplever större möjlighet att påverka sin situation. De har också mer utvecklade mål och framtidsplaner. De arbetslösa i glesbygdsorten Vilhelmina är i större utsträckning aktiva än arbetslösa på de andra orterna. Sysselsättningar av annat slag än lönearbete gör också att de aktiva i Vilhelmina behåller den höga aktivitetsnivån i högre utsträckning än de (från början) aktiva i Örebro och Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;Trots att detta är en pedagogisk avhandling diskuteras knappast vuxenutbildningens eventuella roll som aktivitet vid arbetslöshet. Deltagande i arbetsmarknadsutbildning berörs dock, men endast när erfarenhet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder tas upp som en bakgrundsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;13 Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;Vuxenpedagogik, vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Abrahamsson, K. &amp; Gustavsson, S. (red.) (1986) Vuxenutbildning i utveckling – styrning eller frihet? Stockholm: SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Abrahamsson, K. &amp; Rubenson, K. (red.) (1986) Den ”nya” utbildningsklyftan: &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; utmaning: en bok om vuxenutbildningsreformer, kunskaper och jämlikhet. Stockholm: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Abrahamsson, K. (ed.) Cooperative education, experiental learning and personal knowledge. Stockholm: &lt;NOBR&gt;UHÄ-rapport&lt;/NOBR&gt; 1982:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1992) Hela vuxenutbildningen! En framtidsbild i historiens ljus. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1982) Vad är den goda erfarenheten värd? Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Alexandersson, C., Dahlgren, L.O., Larsson, S. &amp; Säljö, R. (1984) Vuxen att lära? Skolöverstyrelsen, Utbildningsforskning, Fou Rapport 49. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ankarsand, A. &amp; Fägerlind, I. (1996) Återkommande utbildning, förvärvsliv och inkomster. En longitudinell studie av svenska kvinnor och män. Stockholms universitet, Institutionen för internationell pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ball, S.J. &amp; Larsson, S. (ed.) (1989) The struggle for democratic education: equality and participation in Sweden. New York: Falmer Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;En förteckning över vissa av de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Bessman, M. (1986) Förberedelse för högskolan? Ett dokument från 70- talets vuxenutbildningssatsning. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 68, licentiatavhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Borgström, L. (1988) Vuxnas kunskapssökande – en studie av självstyrt lärande. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 24. (diss.) Stockholm: Brevskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Dilschmann, A. (1996) Nya former för lärande: parallella strukturer. Solna: Arbetslivsinsitutet, &lt;NOBR&gt;L-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Edvardsson Stiwne E. (1996) Forskningscirkeln: ett forum för samtal mellan yrkesgrupper: om brottsförebyggande arbete bland barn och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;ungdom. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 192.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Eklund, H. (1984) Vuxenutbildning och åldersheterogenitet, samstudier ungdomar, vuxna. Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Eklund, H. (1986) Vuxenutbildning och åldersdifferenser: En granskning av förutsättningar för samstudier i åldersintegrerade grupper. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Eklund, H. (1986) Gruppheterogenitet och samläsning: En studie av inställningen bland vuxenstuderande och icke vuxenstuderande till olika typer av integrering. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 101.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Eklund, H. (1988) Heterogenitet inom och mellan vuxenstudiegrupper: En studie av sambandet mellan åsiktsmönster och anordnartillhörighet. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 119.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Eklund, H. (1990) Återkommande utbildning och gruppsammansättning: Studier kring samordning som problem vid utbildningssamverkan. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 150.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Ekman, B. (1992) Livsvillkor, livsformer, utbildning: En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv. Uppsala Studies in Education 42. (diss. 40) Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Elgqvist-Saltzman,&lt;/NOBR&gt; I. (1991) Svackor och gröna kullar – Kompetensutveckling i ett livsperspektiv. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Gustavsson, B. &amp; Larsson, S. (red.) (1996) Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande: delbetänkande/ av Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996:27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Madsen, T. &amp; Sandström, I. Livlina för ett livslångt lärande: Bakgrundsanalyser till ett pedagogiskt program för kommunernas uppföljningsverksamhet. Rapport från &lt;NOBR&gt;Skola-Arbete-utredningen.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1989:14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Erasmie, T. (1980) Adult education I. An introduction to research and development work. Universitetet i Linköping, Rapporter från Pedagogiska institutionen 62.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Erasmie, T. &amp; Dubell, F. (eds.) (1980) Adult education II. Research for the people, research by the people. An intro duction to participatory research. Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen 63.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Eriksson, M. (1989) Den oartikulerade kunskapen: en studie om hur man uppfattar och värderar andras lärande, kunskap och kompetens. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Fransson, A. (1989) Vuxenutbildning i livsperspektiv. I: Säljö, R. m.fl. Som vi uppfattar det. Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gerhardsson, B. (1985) Kvinnor och vuxenutbildning mitt i livet: En studie av vuxna kvinnors förhållningssätt till utbildning. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 23. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Gestrelius, K. (1980) Några vuxenutbildares syn på forsknings- och utvecklingsarbetet inom vuxenutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, Studia Psychologica et Paedagogica 316.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gestrelius, K. (1987) Livslångt lärande – en ofrånkomlighet. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 571.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gestrelius, K. &amp; Nilsson, U. (1988) Utbildningsanordnarna och uppdragsutbildning. Preliminär rapport 1: Situationen i kommunal vuxenutbildning och studieförbund i Malmöhus län. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 587.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gestrelius, K. &amp; Nilsson, U. (1989) Uppdragsutbildning – problem och möjligheter för utbildningsanordnarna. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykolo-&lt;/NOBR&gt; giska problem 530.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Grahn, G. (1987) Educational situations in clinical settings: A process analysis. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Uppsala Studies in Education 27. (diss. 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hult, H. (1987) Vuxenutbildning och studieförväntan: En undersökning utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Hård af Segerstad, H., Tebelius, U. &amp; Klasson, A. (1996) Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas lärande. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Höghielm, R. (ed.) Rekindling commitment in adult education. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Reports on Education and Psychology, 1985:1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Höghielm, R. Erfarenheter från lokalt utvecklingsarbete: en studie av pedagogiska utvecklingsblocken inom vuxenutbildningen. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1982:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Kjellgren, K. et al. (1993) Problembaserad inlärning. Lund, Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Kunskapens krona: huvudbetänkande/ av utredningen om effektivare vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1993:23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Larsson, S. (1995) Folkbildning ur ett vuxenpedagogiskt perspektiv: om villkoren för att utpeka begrepps innebörder. I: Bergstedt, B. &amp; Larsson, S. (red.) Om folkbildningens innebörder. Linköping: Mimer/Skapande Vetande, s &lt;NOBR&gt;35–58.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Larsson, S. (1991) Självstyrda studiers relation till organiserad studieverksamhet – som förutsättning, komplement och/eller alternativ. Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 58.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Lindberg, B. (1984) Lära genom handling: Ett försök att utveckla teorier för kollektiv problemlösning. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Löfberg, A. &amp; Ohlsson, J. (red.) (1995) Miljöpedagogik och kunskapsbildning. Teori, empiri och praktik. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Rapport nr 23 från Seminariet för miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Marton, F. (1981) Phenomenography: Describing Conceptions of the World around us. I: Instructional Science, 16, pp &lt;NOBR&gt;177–200.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Marton, F. Towards a Phenomenography of Learning III. Experience and Conceptualization. Göteborgs universitet, Reports from the Department of Education and Educational Research, 1982:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Marton, F. &amp; Booth, S. (1997) Learning and Awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Marton, F., Dall´Alba, G. &amp; Beaty, E. Conceptions of learning. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1991:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Naeslund, L. (1991) Vuxnas liv och lärande: noteringar kring ett nystartat forskningsprojekt. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Nyhed, C. (red.) (1995) Från livsfas till livsform. Nordisk antologi om vuxenpedagogik och vuxenutbildning. Stockholm: Nordisk Folkeuniversitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft10"&gt;En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Olofsson, &lt;NOBR&gt;L.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Rubenson, K. &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; vuxenutbildningsreformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;– Reflexioner kring strategier och utfall. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1985:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Rubenson, K. (red.) (1987) Återkommande utbildning – idé och strategi i förändring. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 111.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Skolverket. (1996) Grunden för fortsatt lärande, en internationell jämförande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. Stockholm: Skolverkets rapport nr 115.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Social Change and Adult Education Research. (1992) Adult Education Research in Nordic Countries 1990/91. Linköping University, Department of Education and Psychology.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Social Change and Adult Education Research. (1993) Adult Education Research in Nordic Countries 1991/92. Copenhagen: The Royal Danish School of Educational Studies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Social Change and Adult Education Research. (1994) Adult Education Research in Nordic Countries 1992/93. Trondheim: The Norwegian Institute of Adult Education (NVI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Social Change and Adult Education Research. (1995) Adult Education Research in Nordic Countries 1994. Linköping University, Department of Education and Psychology.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Social Change and Adult Education Research. (1997) Adult Education Research in Nordic Countries 1996. Jyväskylä: Institute for educational research, University of Jyväskylä.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;Förteckningar över de nordiska årsböckernas svenska artiklar finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Stockfelt, T. &amp; Sköld, M. (1981) Vardagsinlärning: grunden för vuxenutbildning: rapport om ett kollektivt genomfört forskningsprojekt om människors liv som lärosituation. Stockholm: Brevskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Stockfelt, T. &amp; Sköld, M. (1987) Everyday learning – as a process and as a basis for systematized learning and other actions. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, &lt;NOBR&gt;ALP-texter&lt;/NOBR&gt; 80.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Studiesteg för vuxna. Göteborgs universitet, Kollegiet för vuxenutbildning, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1990:3. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antolo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;gier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Svensson, L. The role of experience in adult thinking about evidence for casual interpretations. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education, 1984:2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Säljö, R. (1982) Learning and understanding. A study of differences in constructing meaning from a text. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Tuijnman, A. (1987) Monitoring adult education: With special reference to Sweden. Stockholms universitet, Rapporter från institutionen för internationell pedagogik 80.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Vuxenpedagogisk forskning. En presentation. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Vuxenpedagogisk forskning i Göteborg: En presentation och publikationsförteckning. Göteborgs universitet, Kollegiet för vuxenutbildning, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Vuxenutbildare ser på sig själva: delbetänkande/av Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. (1997) Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996:188.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Winter, H.A. (1987) Datakunskap – datautbildning: Den allmänna datautbildningens förutsättningar och genomförande i ett &lt;NOBR&gt;åu-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 112.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Wojtowicz, W.J. (1984) Vuxenutbildning i utveckling: Problem – trender. Rapport från symposiet &lt;NOBR&gt;”Socio-pedagogisk&lt;/NOBR&gt; aspekter på den &lt;NOBR&gt;Sverige-polska&lt;/NOBR&gt; minoritetens bildningsbehov”. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 90.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Zartman, M. (1987) Centrala begrepp i Malcolm Knowles teori. En kritisk granskning. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Pedagogik &lt;NOBR&gt;3-uppsats.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft19"&gt;Rekrytering, förutsättningar för utbildning, karriär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;Bjurwill, C. (1992) Black and white: Split visions of the future among Swedish teenagers and adults. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 742.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Douglas, K. (1996) Flyktingar och vuxenutbildning i Sverige. Malmö: Lärarhögskolan, Särtryck och småtryck från Institutionen för pedagogik och specialmetodik 851.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Elofsson, S. (1992) Vad blev barnen? Rekryteringsstudier. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Finvuxutredningen. Ett samordnat vuxenstudiestöd: slutbetänkande. Stockholm, SOU 1991:65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Fägerlind, I. (1987) Data collection in the Malmö longitudinal study. Stockholms universitet, Rapporter från institutionen för internationell pedagogik 78.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Härnqvist, K. Background, education and work as predictors of adult skills. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1989:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Jonsson, J.O. (1988) Utbildning, social reproduktion och social skiktning. (diss.) Stockholms universitet, Sociologiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Jonsson, J.O. &amp; Gähler, M. Folkbildning och Vuxenstudier: rekrytering, omfattning, erfarenheter: delbetänkande/av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm, SOU 1995:141.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Liljedahl, K. (1993) Handikapp och omvärld – 100 års pedagogik för ett livslångt lärande. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen, Doktorsavhandling 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lundquist, O. (1988) Financial Study Assistance for Adults – Is that a Key Issue? I: Abrahamson, K. (ed.) Implementing Recurrent Education in Sweden. On Reform Strategies of Swedish Adult and Higher Education. pp &lt;NOBR&gt;44–50.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: National Board of Education.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Petersson, W. (1992) Blekingeprojektet. Elever på ekonomiska linjer fem år efter examen: Arbete och studier. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Sjödahl, L. (1981) En modell för att studera intentioner att delta i vuxenutbildning. Lärarhögskolan i Malmö, Särtryck och småtryck från &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; institutionen 385.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Staflund, B. (1988) Varför funderar kursdeltagare på att sluta sin utbildning? Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Tuijnman, A. (1986) Recurrent education and socioeconomic success: A theoretical and longitudinal analysis. Stockholms universitet, Master´s Degree Studies 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Tuijnman, A. (1989) Recurrent education, earnings and &lt;NOBR&gt;well-being.&lt;/NOBR&gt; A &lt;NOBR&gt;fifty-year&lt;/NOBR&gt; longitudinal study of a cohort of Swedish men. Stockholms universitet, Institutionen för internationell pedagogik, Acta Universitatis Stockholmiensis, Studies in Educational Psychology 24. (diss.) Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda; betänkande/av Särvuxkommittén. Stockholm, SOU 1990:11.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;14 Antologier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Som hjälp till den som söker översiktslitteratur inom området förtecknas här några antologier, vilka även finns med under andra rubriker i bibliografin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;Abrahamsson, K. (ed.) Cooperative education, experiental learning and personal knowledge. Stockholm: &lt;NOBR&gt;UHÄ-rapport&lt;/NOBR&gt; 1982:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1982) Vad är den goda erfarenheten värd? Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1985) Högskolans bildningsprogram – finns det? Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1985) Komvux i förändring: en utmaning för &lt;NOBR&gt;FoU-arbetet:&lt;/NOBR&gt; en seminariedokumentation. Stockholm, SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1992) Hela vuxenutbildningen! En framtidsbild i historiens ljus. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Abrahamsson, K. &amp; Gustavsson, S. (red.) (1986) Vuxenutbildning i utveckling – styrning eller frihet? Stockholm: SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Abrahamsson, K. &amp; Rubenson, K. (red.) (1986) Den ”nya” utbildningsklyftan: &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; utmaning: en bok om vuxenutbildningsreformer, kunskaper och jämlikhet. Stockholm: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ball, S.J. &amp; Larsson, S. (ed.) (1989) The struggle for democratic education: equality and participation in Sweden. New York: Falmer Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;Rubenson, K. Swedish adult education policy in the 1970s and 1980s (s &lt;NOBR&gt;117–136).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;Fransson, A. The curriculum in municipal adult education (s &lt;NOBR&gt;137–148).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Arvidson, L. Popular education and educational ideology (s &lt;NOBR&gt;149–168).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Svedin, &lt;NOBR&gt;P.-O.&lt;/NOBR&gt; Between work and education (s &lt;NOBR&gt;169–190).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Bergstedt, B. &amp; Larsson, S. (red.) (1995) Om folkbildningens innebörder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;– nio försök att fånga en företeelse. Linköpings Universitet, Mimer, Det nationella programmet för folkbildningsforskning, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Nordberg, K. Aschberg som folkbildare. Om ett begrepp och dess komplikationer (s &lt;NOBR&gt;9–34)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Larsson, S. Folkbildningen och vuxenpedagogiken (s &lt;NOBR&gt;35–58).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;Gustavsson, B. Att tänka om folkbildningsidén (s &lt;NOBR&gt;59–82).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft7"&gt;Franzén, J. O. ”Den positiva balansen”. En etnologisk betraktelse över folkbildningen (s &lt;NOBR&gt;83–96).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;Rubenson, K. Vad är folkbildning? Några jämförande funderingar om folkbildningsbegreppet (s &lt;NOBR&gt;97–114).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Svensson, A. Att se på folkbildning. Om vad folkbildare menar att det är (s &lt;NOBR&gt;115–152).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;Jonsson, B. Folkbildning och bibliotek. Uppfattningar hos folkbibliotekens aktörer (s &lt;NOBR&gt;153–166).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;Sjösten &lt;NOBR&gt;N.-Å.&lt;/NOBR&gt; Hitler som folkbildare. Tankar runt ett folkbildningsbegrepp (s &lt;NOBR&gt;167–176).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Bergstedt, B. Före kunskapen (s &lt;NOBR&gt;177–200).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Dahlgren, H. &amp; Höjeberg, G. (red.) (1981) Vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: slutrapport. Projekt vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: 8. Göteborgs universitet, Institutionen för praktisk pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Dahlgren, L.O. &amp; Säljö, R. (red.) Didaktik i högskolan: Exempel från biologi, historia och omvårdnad. Stockholm: UHÄ, FoU Skriftserie 1985:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Gustavsson, B. &amp; Larsson, S. (red.) (1996) Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Larsson, S. Vardagslärande och vuxenstudier (s &lt;NOBR&gt;9–28).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Rubenson, K. Livslångt lärande: mellan utopi och ekonomi (s &lt;NOBR&gt;29–47).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;Gustavsson, B. Att leva och lära livet ut: Livslångt lärande ur ett integrativt perspektiv (s &lt;NOBR&gt;48–72).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Bergstedt, B. Mellan omedvetet och medvetet: om psykoanalys, poetrik och livslångt lärande (s &lt;NOBR&gt;73–79).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;Andersson, P. &amp; Bergstedt, B. Kunskapens makt: om Foucault, förnuftskritik och självomsorg (s &lt;NOBR&gt;98–120).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;Gustavsson, B. &amp; Osman, A. Kulturers lärande av varandra (s &lt;NOBR&gt;121–141).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; Rutin och reflektion: förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete (s &lt;NOBR&gt;142–179).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Rönnqvist, D. &amp; Thunborg, L. Personalutbildning – ett instrument för livslångt lärande? (s &lt;NOBR&gt;180–202)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Nilsson, B. Företagsutbildning – anpassning och/eller utveckling? (s &lt;NOBR&gt;203–226).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;Davidson, B. &amp; Svedin, &lt;NOBR&gt;P.-O.&lt;/NOBR&gt; Lärande och automation: förutsättningar för lärande i modernt procesoperatörs arbete (s &lt;NOBR&gt;227–254).&lt;/NOBR&gt; Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Gustavsson, M. Lärande produktion: erfarenheter från ett utvecklingsprogram för processoperatörer (s &lt;NOBR&gt;255–281).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;Hultman, G. Kulturer och det informella: lärande i kontext (s &lt;NOBR&gt;282–307).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Gestrelius, K. (red.) (1989) Arbetsuppgifter, kompetenskrav, utvecklingsmöjligheter. Malmö: Lärarhögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Gestrelius, K. (red.) (1989) Befattningsförändringar, kompetenskrav, utbildningsbehov. Malmö: Lärarhögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Höghielm, R. (ed.) Rekindling commitment in adult education. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Reports on Education and Psychology, 1985:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Höghielm, R. &amp; Rubenson, K. (eds.) (1980) Adult education for social change: research on the Swedish allocation policy. Lund: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kunskapslyftskommittén (SOU under publicering) Mäkitalo, Å. &amp; Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.&lt;/NOBR&gt; (red.) (1997) Att utveckla vuxenutbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;Gustavsson, B. Vad skall utbildning vara till? Larsson, S. Livslångt och livsvitt lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Arbetslöshet, arbetsmarknadens förändringar och det livslånga lärandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Tuijnman, A. Nödvändiga basfärdigheter för vuxna i kunskapssamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Johansson, I. Demokrati och jämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;Gannerud, E. &amp; Wernersson, I. Vad lever vi för? Om jämställdhet som frihet eller begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Westin, C. Det mångkulturella samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;Carlsson, M. Hur passar den svenska kunskapsdebattens idéer lågutbildade invandrare? Att se på kunskap och utbildning ur ett sociokulturellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Hill, M. Vuxenstudier som kommunikativt handlande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;Frejhagen, B. &amp; Holmgren, A. Utbildning för en förändrad arbetsvardag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Lundborg, &lt;NOBR&gt;E-G.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Co-operative&lt;/NOBR&gt; Learning i Södertälje. Projektet som arbetsform. Vägen till ökad anställningsbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Ahrell, C. Nya vägar i rekryteringsarbetet – exempel från Örnsköldsvik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Ingvardsson, L. Yrkesvägledning och samhällsförändring. Lundborg, &lt;NOBR&gt;E-G.&lt;/NOBR&gt; Syo och rekrytering. Uppsökande verksamhet vid komvux i Dalarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;Wahlgren, B. Vuxenutbildningspolitiska erfarenheter från Danmark. Carlén, M. &amp; Herlitz, U. Utbildning för Volvoarbetare – ett exempel på lokal samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;Sundberg, M. SSV i samverkan med skogsindustrin – distansutbildning för lågutbildade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Colardyn, D. Validering av kunskap och kompetens. Levin, T. Reell kompetens och formella betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Bengtsson, &lt;NOBR&gt;B-I.&lt;/NOBR&gt; Studieförbunden och Kunskapslyftet. Hur påverkas den pedagogiska verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft7"&gt;Andersson, E. Centrala drag i studiecirklar. Garefelt, B. Om behovet av folkhögskolepedagogik. Nitzler, R. Folkhögskolans särart och pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Höghielm, R. Komvux särart och pedagogiska utgångspunkter. Löfberg, A. &amp; Ohlsson, J. (red.) (1995) Miljöpedagogik och kunskaps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;bildning. Teori, empiri och praktik. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Rapport nr 23 från Seminariet för miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Marton, F., Hounsell, D. &amp; Entwistle, N. (ed.) (1986) Hur vi lär. Stockholm: Rabén &amp; Sjögren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Nyhed, C. (red.) (1995) Från livsfas till livsform. Nordisk antologi om vuxenpedagogik och vuxenutbildning. Stockholm: Nordisk Folkeuniversitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Winther-Jensen,&lt;/NOBR&gt; T. Internationale tendenser i voksenpædagogikken (s. &lt;NOBR&gt;13–30).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Husén, T. Universitetsanknuten vuxenundervisning i Storbritannien, Förenta Staterna och Skandinavien (s. &lt;NOBR&gt;31–40).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Tjeldvoll, A. Voksenpedagogikkens filosofiske røtter – som aktuell internasjonell premisslegger (s. &lt;NOBR&gt;41–54).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Heidemann, T. ”Når lysten driver værket”. Nordisk folkeoplysning, undervisning og Europakontakter (s. &lt;NOBR&gt;55–68).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;Arvidson, L. Från livsfas till livsform. Några tankar om återkommande utbildning och livslångt lärande (s. &lt;NOBR&gt;69–88).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;Svensson, L. Lärande i utbildning och arbete (s. &lt;NOBR&gt;89–100).&lt;/NOBR&gt; Scavenius, C. Omstilling til arbejdslivet (s. &lt;NOBR&gt;101–118).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;Hård af Segerstad, P. Informationsteknologin, vuxenutbildningen och samhället (s. &lt;NOBR&gt;119–136).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;Stefánsdóttir, L. &amp; Myrdal, S. Udforskningen af Netverdenen: Hvornår tager vi det endelige skridt? (s. &lt;NOBR&gt;137–152).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Hansen, L. &lt;NOBR&gt;EDB-efteruddannelse&lt;/NOBR&gt; og almen voksenundervisning (s. &lt;NOBR&gt;153–170).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Lakio, L. Betyder utnyttjande av ny teknik en förändrad lärarroll också inom vuxenutbildningen? (s. &lt;NOBR&gt;171–186).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Rubenson, K. (red.) (1987) Återkommande utbildning – idé och strategi i förändring. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 111.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Rubenson, K. Återkommande utbildning: ”A moving target” (s &lt;NOBR&gt;11–52).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;Arvidson, L. På väg mot återkommande utbildning. Några punkter om reformintentioner och idéer under efterkrigstiden (s &lt;NOBR&gt;53–77).&lt;/NOBR&gt; Ellström, &lt;NOBR&gt;P-E.&lt;/NOBR&gt; Organisation och styrning av ett system för återkommande utbildning. Några tankar om reformstrategier och organisationsteoretiska visioner (s &lt;NOBR&gt;78–113).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Eklund, H. Återkommande utbildning och gruppheterogenitet (s &lt;NOBR&gt;114–139).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Social Change and Adult Education Research (1992) Adult Education Research in Nordic Countries 1990/91. Linköping University, Department of Education and Psychology.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;Arvidson, L. &amp; Rubenson, K. Knowledge and democracy (s &lt;NOBR&gt;198–213).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Bergstedt, B. Postmodern learning process – the composition of knowledge in new social movements (s &lt;NOBR&gt;214–217).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Borgström, L. &amp; Höghielm, R. Adults´ life and learning (s &lt;NOBR&gt;218–229).&lt;/NOBR&gt; Holmstrand, L. &amp; Härnsten, G. The research circle – some educational perspectives (s &lt;NOBR&gt;230–242).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;Larsson, S. The essence of teaching adults – the views of 124 Swedish teachers in municipal adult education (s &lt;NOBR&gt;243–251).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Social Change and Adult Education Research. (1993) Adult Education Research in Nordic Countries 1991/92. Copenhagen: The Royal Danish School of Educational Studies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Arvidson, L. Adult education and democracy (s &lt;NOBR&gt;174–185).&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bron-Wojciechowska,&lt;/NOBR&gt; A. Biographical method in adult education research (s &lt;NOBR&gt;186–196).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P-E.&lt;/NOBR&gt; Information technology and qualification requirements (s &lt;NOBR&gt;197–208).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Svanberg Hård, H. Informal learning (s &lt;NOBR&gt;209–219).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;Torstensson, M. How should public library development be analyzed/explained/ understood (s &lt;NOBR&gt;220–233).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Social Change and Adult Education Research (1994) Adult Education Research in Nordic Countries 1992/93. Trondheim: The Norwegian Institute of Adult Education (NVI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Rubenson, K. Popular adult education and social mobilization: reflections in connection with the Swedish committee on power (s &lt;NOBR&gt;6–19).&lt;/NOBR&gt; Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Learning at the &lt;NOBR&gt;work-place.&lt;/NOBR&gt; An industry in change (s &lt;NOBR&gt;80–90).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;Hultman, G. Domination or &lt;NOBR&gt;Self-control?&lt;/NOBR&gt; Images of participation, a review of research (s &lt;NOBR&gt;156–172).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Social Change and Adult Education Research (1995) Adult Education Research in Nordic Countries 1994. Linköping University, Department of Education and Psychology.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;Klasson, M. Knowledge organisation as a mirror of society (s &lt;NOBR&gt;19–32).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;Torstensson, M. Expectations and a worthy, respectable position in society: means and aims of library work within the early labour movement in Sweden (s &lt;NOBR&gt;45–59).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Arvidson, L. Between movement, state and market. The ideas of popular adult education (folkbildning) in a historical comparative perspective (s &lt;NOBR&gt;60–77).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;Gustavsson, B. Lifelong learning reconsidered (s &lt;NOBR&gt;89–110).&lt;/NOBR&gt; Gestrelius, K. Competence development on a changing labour market (s &lt;NOBR&gt;125–144).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Social Change and Adult Education Research (1997) Adult Education Research in Nordic Countries 1996. Jyväskylä: Institute for educational research, University of Jyväskylä.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Hultman, G. &amp; Klasson, A. Learning from change? A note on interactive action research (s &lt;NOBR&gt;72–93).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Holmer, J. Learning in order to control. University education as a support for working people with little formal schooling (s &lt;NOBR&gt;141–156).&lt;/NOBR&gt; Petersson, B. &amp; Thång, P.O. The challenge to working life education (s &lt;NOBR&gt;157–165).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;Arvidson, L. &amp; Stenøien, J.M. Knowledge and democracy – old and new social movements as learning environments in the &lt;NOBR&gt;post-war&lt;/NOBR&gt; welfare state (s &lt;NOBR&gt;209–226).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Studiesteg för vuxna. Göteborgs universitet, Kollegiet för vuxenutbildning, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1990:3. Fransson, A. &amp; Larsson, S. Att ta steget till vuxenstudier – om minskat avstånd och främlingskap (s &lt;NOBR&gt;1–21).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;Lundquist, O. Vem har nytta av samhällets vuxenstudiestöd? (s &lt;NOBR&gt;23–38).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Cato, A. &amp; Gustavsson, P. Basfärdigheter och vardagslivet (s &lt;NOBR&gt;39–52).&lt;/NOBR&gt; Hill, M. Att skriva, ett sätt att tänka – processinriktad skrivning och personlig utveckling (s &lt;NOBR&gt;53–74).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Alexandersson, C. Utbildning och professionalisering – om ett personalutbildningsprogram för anställda inom hemtjänsten (s &lt;NOBR&gt;75–91).&lt;/NOBR&gt; Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Kompetensutveckling och karriäruppfattning bland utbildningsovana inom verkstads- och tekoindustri (s &lt;NOBR&gt;93–107).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;Metallindustriarbetare – lärande och utbildning – ett utvecklingsarbete med fackliga förtecken (s &lt;NOBR&gt;109–124).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Eriksson, K. &amp; Holmer, J. Studier som stöd för arbetets förändring (s &lt;NOBR&gt;125–147).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling (1994) Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning..&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p369 ft7"&gt;Thyden, I. Att söka och värdera forskningsresultat kräver unskap (s &lt;NOBR&gt;12–18).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Byström, J. Folkbildning och forskningsinformation (s &lt;NOBR&gt;19–27)&lt;/NOBR&gt; Johansson, I. Resultatspridning eller självbildning (s &lt;NOBR&gt;28–33)&lt;/NOBR&gt; Karlsson, J. S. Forskningen och folkuniversitetet (s &lt;NOBR&gt;34–38)&lt;/NOBR&gt; Jakobsson, K. ABF och samarbetet med forskningen (s &lt;NOBR&gt;39–43)&lt;/NOBR&gt; Hovenberg, H. &amp; Göthberg, B. Folkhögskola och forskningsspridning (s &lt;NOBR&gt;44–48).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft10"&gt;Arvidson, L. Nätverk för forskningsspridning (s &lt;NOBR&gt;49–53).&lt;/NOBR&gt; Bergstedt, B. Ett levande forskningsområde (s &lt;NOBR&gt;54–62).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Göthberg, B. Folkbildningsforskning i de nordiska länderna (s &lt;NOBR&gt;63–66).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;Klasson, M. Bibliotek som samhällsspegel (s &lt;NOBR&gt;67–74).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Löfdahl, K. &amp; Törngren, M. Vision och vilja. En intervju med Bengt Hjelmqvist (s &lt;NOBR&gt;76–84).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;Nerman, B. Med människans mått. Demokratins kultursyn i trettio års perspektiv (s &lt;NOBR&gt;86–99).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;Johansson, T. Den hotade demokratin (s &lt;NOBR&gt;100–103)&lt;/NOBR&gt; Ericsson, L. Vad är Demokratiakademien (s &lt;NOBR&gt;104–106).&lt;/NOBR&gt; Göthberg, B. Svenska folkhögskolan 125 är (s &lt;NOBR&gt;111–127).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling (1995). Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Liedman, S. Humanismen inför &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; (s &lt;NOBR&gt;14–23).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;Bergstedt, B. Livsupplysning – mellan kropp och självmedvetande (s &lt;NOBR&gt;24–32)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;Larsson, S. Om lärandets möjligheter i folkbildningen (s &lt;NOBR&gt;33–44).&lt;/NOBR&gt; Isling, A. En klassresa – men inom klassen. Intervju med Inge Johansson (s &lt;NOBR&gt;46–56).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;Sjösten, &lt;NOBR&gt;N.-Å.&lt;/NOBR&gt; Folkbildningsforskningen som tema och gränsöverskridare (s &lt;NOBR&gt;58–64).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Göthberg, B. Och aldrig mötas de två ... ?? (s &lt;NOBR&gt;65–71)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Uddman, R. Att främja forskning och dokumentation (s &lt;NOBR&gt;72–74).&lt;/NOBR&gt; Husén, T. Hur forskaren kom till folkbildningen (s &lt;NOBR&gt;75–81).&lt;/NOBR&gt; Norman, B. Från folkbildningsfronten (s &lt;NOBR&gt;82–84).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Jonsson, B. Folkbibliotekens datorisering – en utmaning i folkbildningsarbetet (s &lt;NOBR&gt;86–89)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;Klasson, M. Bildning och nöje – även i cyberspace? (s &lt;NOBR&gt;90–94).&lt;/NOBR&gt; Eriksson, G. Minne och bildning – museernas uppdrag (s &lt;NOBR&gt;95–103).&lt;/NOBR&gt; Marcus, A. Vi sätter alla vårt märke i historien (s &lt;NOBR&gt;104–110).&lt;/NOBR&gt; Höjeberg, J. Folkbildning – även för de gömda och glömda (s &lt;NOBR&gt;119–127)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;172 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;Stensson, K. Samlade krafter, Dårfinkar och Cox pomona (s &lt;NOBR&gt;128–132).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling (1996). Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Persson, T. IT innebär ännu större behov av folkbildning (s &lt;NOBR&gt;24–30)&lt;/NOBR&gt; Spindler, L. Handikapp, folkbildning och informationsteknik (s &lt;NOBR&gt;31–41)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;Lööf, S. Informationsteknik på folkbibliotek i folkbildningens tjänst (s &lt;NOBR&gt;42–50)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Bergkvist, A. Den största utmaningen ligger i att koppla samman tekniken med pedagogiken (s &lt;NOBR&gt;51–55)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft7"&gt;Cerruto, L &amp; Perneman, &lt;NOBR&gt;J-E.&lt;/NOBR&gt; Identitet och medvetenhet – om andinsk och nordisk folkbildning (s &lt;NOBR&gt;65–75)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft10"&gt;Fjällström, T. Överlevnad i Rinkeby. en studiehadledning för svenska folkbildare (s &lt;NOBR&gt;111–114)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Nilsson, G. M. Intervju med Åke Gustavsson ”Folkbildningens verksamhet måste motiveras utifrån sitt egenvärde” – Kulturutredningen (s &lt;NOBR&gt;116–118)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Nilsson, G. M. Intervju med Lars Göransson ”Det borde handla om att uppfinna en tredje folkbildningsform” – Distansutbildningskommittén (s &lt;NOBR&gt;119–121)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Nilsson, G. M. Intervju med Åsa Sohlman ”Kompetens för arbetslivet – det är huvudsaken för utredningen” – Kunskapslyftskommittén (s &lt;NOBR&gt;122–124)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;Nilsson, G. M. Intervju med &lt;NOBR&gt;Carl-Gustaf&lt;/NOBR&gt; Andrén ”Målstyrning är ett mycket tydligt tidsavtryck” – SUFO 96 (s &lt;NOBR&gt;125–126).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling. (1997) Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Sundqvist, A. Folkbildarminnen ger kunskaper för morgondagen (s. &lt;NOBR&gt;10–12)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Sundgren, G. Studiecirkeln och det aktiva medborgarskapet (s. &lt;NOBR&gt;14–35)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Josefsson, Å. Mål och utvärdering – gissel eller hjälpmedel? (s. &lt;NOBR&gt;36–40)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Perneman, &lt;NOBR&gt;J-E.&lt;/NOBR&gt; Utvärdering utifrån livet ... – Tankar vid en dataskärm (s. &lt;NOBR&gt;41–48)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Wennerbro, K. Målstyrning och utvärdering – redskap för förändring (s. &lt;NOBR&gt;49–50)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;Ståhlberg, U. Ur ett kvinnoperspektiv. Intervju med Kirsten Grönlien Zetterqvist. (s. &lt;NOBR&gt;52–64)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;15 Arbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft10"&gt;Andersson, P., Larsson, S., Olson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; &amp; Wass, K. Ut- bildning av arbetslösa i Komvux. En studie av lokalt beslutsfattande. Göteborgs universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1995:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Edström, R. (1992) Utbildning ger jobb eller...? Resultatutfall vid varierande utbildningsinsatser i samband med arbetslöshet. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 174.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Gestrelius, K. (1984) Utbildning och individuellt agerande vid hot om arbetslöshet – En studie om avvecklingen av Öresundsvarvet i Landskrona. Malmö: Lärarhögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Hagström, T. (1988) Arbetslösas beredskap inför arbetslivet: En kartläggning och analys av &lt;NOBR&gt;aktiva-passiva&lt;/NOBR&gt; förhållningssätt och betydelsen av olika yttre livsförhållanden. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 54)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Paldanius, S. &amp; Thång, P.O. Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning? Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Joelson, L. &amp; Wahlquist, L. (1987) Arbetslöshet – kris och livsomställning. en prospektiv studie av 25 uppsagda varvsarbetare. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 86, licentiatavhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Mäkitalo, Å., Hult, H. Larsson, S., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Paldanius, S. &amp; Thång, P.O. Arbetslöshet eller utbildning? Om rekrytering av arbetslösa till komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:02.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Nitzler, R. &amp; Landström. I. (1994) Folkbildning för arbetsmarknaden: Från baskurs och rockskola till starta eget – deltagarens upplevelse av utbildningen. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Arbetsrapport 105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Paldanius, S., Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, &lt;NOBR&gt;L.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Thång, P. O. (1997) Olika betydelser av kommunal vuxenutbildning för arbetslösa. Göteborgs universitet. Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:03.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;16 Distansutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft10"&gt;Abrelius, K. Bildkommunikation i vårdlärarutbildningen på distans. Lund: Utvecklingsavdelningen, Lärarhögskolan i Malmö. Utvecklingsarbete 1995:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Berglund, S. (1993) Teknik och media i distansundervisningen. Umeå universitet, Distansrådet, Distansutbildning i utveckling:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Brändström, D. (1992) Distansutbildning – undervisningsform i tiden. Stockholm: FoU enheten, UHÄ. Forskning och utveckling för högskolan, 1992:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Bååth, J. A. (1981) On the nature of distance education. Distance Education, 2,2, s &lt;NOBR&gt;212–219.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Bååth, J. A. (1992) Experimental research on &lt;NOBR&gt;computer-assisted&lt;/NOBR&gt; distance education. I: Daniel, J S et al (eds.), Learning at a distance. A world perspective, s &lt;NOBR&gt;303–305.&lt;/NOBR&gt; Edmonton: Athabasca University/ICCE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Bååth, J. A. (1980) Postal &lt;NOBR&gt;two-way&lt;/NOBR&gt; communication in correspondence education. Lund: Gleerups, Studia Psychologica et Paedagogica, nr 52. Även i Malmö: LiberHermods. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Bååth, J. A. (1989) Submission density, amount of submission questions, and quality of &lt;NOBR&gt;student-tutor&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;dialogue--a&lt;/NOBR&gt; comment on Holmberg &amp; Schuemer. I: Holmberg, B (ed.), Mediated communication as a component of distance education, s &lt;NOBR&gt;81–88.&lt;/NOBR&gt; Hagen: Fernuniversität, ZIFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Bååth, J. A. (1992) Teaching models for designing courses creatively. I: Daniel, J S et al (eds.), Learning at a distance. A world perspective, s &lt;NOBR&gt;37–39.&lt;/NOBR&gt; Edmonton: Athabasca University/ICCE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Bååth, J.A. Postal &lt;NOBR&gt;two-way&lt;/NOBR&gt; communication in correspondence education. Epistolodidaktika 1980:1&amp;2, s &lt;NOBR&gt;11–41.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Bååth, J.A. (1982) Distance students' learning &lt;NOBR&gt;--&lt;/NOBR&gt; empirical findings and theoretical deliberations. Distance Education, 3,1, s &lt;NOBR&gt;6–27.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Christiansson, A. (1993) Olika studieformer vid tyska institutionen: en jämförelse mellan dagstuderande, kvällsstuderande och distansstuderande. Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Dahlen, S. &amp; Lundgren, H. (1996) Distansutbildning och nya medier. Om att utvärdera bildkommunikation. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Dahlgren, E. (1992) Att undervisa för förståelse på distans. Distansrådet, Umeå universitet. Distansutbildning i utveckling, nr 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Dahlgren, E. (1993) Fem frågor till lärare som vill undervisa för förståelse. I Konferensrapport: Den goda utbildningsmiljön. Umeå universitet, Personalutbildningen och Undervisningscentret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Dahlgren, E. (1993) Universitetslärares lärande och överspridningseffekter i distansutvecklingsprojekt. Distansrådet, Umeå universitet. Distansutbildning i utveckling, nr 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Egidius, H. (1985) Delivery systems and social learning in education and training: Experiments with new distribution forms in the education of nurse teachers. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 509.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Egidius, H. (1985) Val av distributionsform i högskoleutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 527.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Egidius, H. (1985) Delivery system and social learning in education and training. Malmö: Lärarhögskolan, Malmö Särtryck och småtryck från Institutionen för pedagogik: 509.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Erasmie, T &amp; Lundqvist, J. (red.) (1996) Effektivare grundutbildning på distans med modern bildkommunikationsteknik. Slutrapport. Linköpings universitet, &lt;NOBR&gt;U-LINK.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Gardelius, G. &amp; Hansson, K. (1980) Distanselevers studiesituation: en &lt;NOBR&gt;intervju-undersökning&lt;/NOBR&gt; med Hermodselever. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Hedestig, U. (1993) Mot en individanpassad distanskurs: erfarenheter kring utnyttjandet av distansöverbryggande medier. Umeå universitet, Distansrådet, Distansutbildning i utveckling: 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Holmberg, B. &amp; Schuemer, R. (1989) Tutoring frequency in distance education. ACSDE Research Monograph No 1 University Park, PA: The American Center for the Study of Distance Education, The Pennsylvania State University.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Holmberg, B. A discipline of distance education. Journal of Distance Education 1986, 1, 1, &lt;NOBR&gt;25–40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Holmberg, B. (1990) A paradigm shift in distance education? Mythology in the making. ICDE bulletin 22, &lt;NOBR&gt;51–55.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Holmberg, B. (1981) A typology of university distance education I: Percival, F. &amp; Ellington, H. (eds.). Aspects of Educational Technology XV. Distance Learning and Evaluation, &lt;NOBR&gt;34–40,&lt;/NOBR&gt; London, Kogan Page.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Holmberg, B. (1980) Aspects of distance education. Comparative Education 16, 2, &lt;NOBR&gt;107–118.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Holmberg, B. Cost effective and educationally effective administrative systems for correspondence education. Epistolodidaktika 1981: 2, &lt;NOBR&gt;6–12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;Holmberg, B. (1991) Distance education and the conversational paradigm. Educational &amp; Training Technology International (ETTI) 28, 1, &lt;NOBR&gt;71–73.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Holmberg, B. (1983) Distance education as an academic discipline. ICDE Bulletin 2, &lt;NOBR&gt;50–53.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, B. (1989) Distance teaching of modern languages Hagen: Fern Universität, ZIFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Holmberg, B. (1987) Empathy are characteristic of distance education&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;– theory and empirical findings. I: Tait, A. (ed), Second international workshop on counselling in distance education. &lt;NOBR&gt;15–17&lt;/NOBR&gt; September 1987, Cambridge, U.K., Confeence papers, Cambridge: Open University East Anglia, Cambridge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Holmberg, B. (1986) Improving study skills for distance students. Open Learning 1, 3, &lt;NOBR&gt;29–33.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Holmberg, B. (1987) Is distance education more or less effective than conventional education? Open Learning, 2, 2, &lt;NOBR&gt;51–52.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Holmberg, B. (1993) Key issues in distance education: an academic viewpoint. I Harry: K, ; John, M; Keegan, D. (Eds.) Distance Education: new perspectives. London, New York (Routledge).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, B. (1994) Kvalitetssäkring i distansundervisningen. Distansutbildning i utveckling. Rapport nr 9. Umeå: Umeå Universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Holmberg, B. (1994) Open University. I: International Encyclopedia of Education. Oxford, Pergamon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Holmberg, B. (1987) Perspectives of research on distance education. Hagen: FernUniversität, ZIFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, B. (1981) Post graduate distance study. Hagen: Fern Universität ZIFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, B. (1986) Supporting the scholary independence of distant students. I The development of &lt;NOBR&gt;self-responsibility,&lt;/NOBR&gt; activeness and independence of students in the process of academic work. Leipzig: Karl &lt;NOBR&gt;Marx-Universität,&lt;/NOBR&gt; Sektion Pädagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Holmberg, B. (1991) Testable theory based on discourse and empathy. Open Learning, 6 2, 44 46.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, B. (1989) The concept, basic character and development potentials of distance education. Distans Education 10, 1, &lt;NOBR&gt;127–134&lt;/NOBR&gt; + 160.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, B. (1989) The concepts and applications of distance education and open learning. International Journal of Innovative Higher Education 6, 1 and 2, &lt;NOBR&gt;24–28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Holmberg, B. (1995) The Speech of &lt;NOBR&gt;Distance-Education&lt;/NOBR&gt; Theory Revisited. ZIFF papiere 98. Hagen Fern Universität.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Holmberg, B. Theoretical underspinnings of mediated teaching as selfcontained instruction a suggested theory. (PLET) Programmed Learning &amp; Educational Technology 1986, 22, 1, &lt;NOBR&gt;16–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Holmberg, C. Reflexioner kring distansutbildning och vuxenpedagogik i Individanpassning, tillgänglighet, flexibilitet. Rapport från en distanslärarkonferens i Umeå &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; juni 1994. Umeå universitet, Distansutbildning i utveckling, nr 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Holmberg, C., Lundberg, M. &amp; &lt;NOBR&gt;Sipos–Zachrisson,&lt;/NOBR&gt; K. (1996) Det första året. Utvärdering av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Konsortiet för nationell distansutbildning. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;Holmgren, U. &amp; Bessman, M. Distansstudier i storstad: en fråga om tid. Stockholms universitet, &lt;NOBR&gt;PU-rapport:&lt;/NOBR&gt; 1985:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Klingvall, M. &amp; Söderström, T. (1996) Practicum – A Virtual World for Distance Education. Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, nr 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lemark, B.A. (1986) A distance education programme for training nursing teachers. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 547.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lemark, B. (ed.), Caudwell, D.C. &amp; Neckmar, K. (1989) Three distance learning programmes within the health sector in England, Sweden and Zimbabwe. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Educational and Psychological Interactions 97.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Lundmark, A. (1980) Att studera pedagogik på distans: planeringsprinciper samt en avbrottsanalys. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Melander, G. (1994) Socialt studerandestöd i distansutbildning: användning av distansöverbryggande medier som ett sätt för att öka genomströmningen av studerande? Umeå universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Svensson, I. (1994) Flexibelt lärande – Studie av en modifierad distansutbildning för missbrukarvård/behandling. Vårdhögskolan i Växjö, &lt;NOBR&gt;FoU-RAPPORT&lt;/NOBR&gt; 94/6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;TV och utbildning: delbetänkande/ av Distansutbildningskommittén. (1995) Stockholm (SOU 1995:120).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Willén, B. (1984) &lt;NOBR&gt;Self-directed&lt;/NOBR&gt; learning and distance education: can distance education be a good alternative for the &lt;NOBR&gt;self-directed&lt;/NOBR&gt; learners? Uppsala University, Department of Education, reports on education : 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Wångdahl, A. Who is the correspondence students and what about their handicap of isolation? University of Lund, Pedagogical Reports, Department of Education, 13, 1980.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;17 Folkbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft16"&gt;Allmänt om folkbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft10"&gt;Ambjörnsson, R. (1988) Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle. Stockholm: Carlsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Ambjörnsson, R. (1991) The honest and diligent worker. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Skeptronhäften 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Arvidson, L. (1985) Folkbildning i rörelse: Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900- talet. Malmö: Liber. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, In- stitutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 16. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Arvidson, L. (1987) Folkbildning som forskningsområde: Avgränsningar och forskningsbehov. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 115.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Arvidson, L. (1987) Glädjen i ett vidgat vetande: Ett collage om folkbildning förr och nu. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 114.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Bergstedt, B. &amp; Larsson, S. (red.) (1995) Om folkbildningens innebörder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;– nio försök att fånga en företeelse. Linköpings Universitet, Mimer, Det nationella programmet för folkbildningsforskning, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft23"&gt;En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier &lt;SPAN class="ft7"&gt;. Borgström, L. (1988) Vuxnas kunskapssökande – en studie av självstyrt lärande. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 24. (diss.) Stock-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;holm: Brevskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Bron, A. (1991) The organisation of social enlightenment: The study of social movements and the development of adult education in Sweden &lt;NOBR&gt;1750–1800.&lt;/NOBR&gt; Linköping: Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ekman, B. (1987) Fritt och frivilligt: En studie om folkbildning i Årjängs kommun. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 127.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Folkbildning och samhälle/ utg av projektet ”Folkbildning och samhälle &lt;NOBR&gt;1870–1990&lt;/NOBR&gt; vid Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och i samarbete&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;med Historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Göteborg &lt;NOBR&gt;1978–1982.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Folkbildningens institutioner; delbetänkande/av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen (1996) Stockholm (SOU 1996:127).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Folkbildningen – en utvärdering: slutbetänkande/av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen (1996) Stockholm (SOU 1996:159).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Frågor för folkbildningen: betänkande/av Utredningen om utvärdering av folkbildningen (1993) Stockholm. (SOU 1993:64).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Ginner, T. (1987) Den bildade arbetaren: Debatten om teknik, samhälle och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund &lt;NOBR&gt;1945–1970.&lt;/NOBR&gt; Linköpings universitet, Institutionen för Tema. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gustavsson, B. (1991) Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse &lt;NOBR&gt;1880–1930.&lt;/NOBR&gt; Idéhistoriska institutionen, Göteborgs universitet (diss.). Stockholm: Wahlström &amp; Widstrand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Gustavsson, B. (1996) Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström &amp; Widstrand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Hansson, P. (1990) Styrning och kultur: En studie om förändringsbetingelser i kyrklig församlingsverksamhet. Uppsala Studies in Education 35. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 31)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Jonsson, J. (1995) Folkbildning och Vuxenstudier: rekrytering, omfattning, erfarenheter: delbetänkande/av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm (SOU 1995, 141).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Kaminski, &lt;NOBR&gt;I.-M.&lt;/NOBR&gt; &amp; Westin, C. (1985) Samverkan: Om utbildning, folkbildning och etniska relationer i Sverige. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 58.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Larsson, S. med medverkan av E. Wirén m.fl. (1991) Uppsökande verksamhet och stöd till korta studier: en studie för FINVUX- utredningen. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi, rapport 153.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Nitzler, R. &amp; Landström. I. (1994) Folkbildning för arbetsmarknaden: Från baskurs och rockskola till starta eget – deltagarens upplevelse av utbildningen. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Arbetsrapport 105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Olsson, B. (1994) Den bildade borgaren: Bildningssträvanden och folkbildning i en norrländsk småstad. Umeå universitet, Insitutionen för idéhistoria. Acta Regiae Societatis Skytteaneae, Nr 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Poppius, U. (1991) När lundaprofessorerna höll bondföreläsningar. Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft10"&gt;Folkbildningsavdelningen vid Lunds universitet, &lt;NOBR&gt;1898–1970.&lt;/NOBR&gt; Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Renborg, G. (1996) Bildande blad: tidskrifter i folkbildningens tjänst. Stockholm: Carlsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Richardson, G. (1988) Akademisk bildning och folkbildning: Om bildningssynen i ett historiskt perspektiv. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 127.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Rydbeck, K. (1995) Nykter läsning. Den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen &lt;NOBR&gt;1886–1925.&lt;/NOBR&gt; Uppsala universitet. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen nr 32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Selander, &lt;NOBR&gt;S-Å.&lt;/NOBR&gt; (1986) Livslångt lärande i den svenska kyrkoförsamlingen: Fleninge &lt;NOBR&gt;1820–1890.&lt;/NOBR&gt; Uppsala: Erene. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Skoglund, C. (1991) Vita mössor under röda fanor: Vänsterstuderande, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige &lt;NOBR&gt;1880–1940.&lt;/NOBR&gt; (Diss.) Stockholm: Stockholms universitet, Avdelningen för idéhistoria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Tebelius, U. Om kvinnor och män i folkbildningen. Stockholm: SÖ, rapport 1988:14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Törnqvist, I. (1996) Oscar Olsson, folkbildaren: i synnerhet hans tankar om universitetens roll i folkbildningsarbetet. Linköpings universitet. Linköping studies in education and psychology: 46. Stockholm/ Borgholm: Sober förlag &amp; Bildningsförlaget. (diss.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Vestlund, G. (1996) Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning: det svenska folkets bildningshistoria – en översikt. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling. (1994) Stockholm. Föreningen för folkbildningsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling. (1995) Stockholm. Föreningen för folkbildningsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling. (1996) Stockholm. Föreningen för folkbildningsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Årsbok om folkbildning: forskning och utveckling. (1997) Stockholm. Föreningen för folkbildningsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft23"&gt;En förteckning över vissa av de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft16"&gt;Folkhögskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Andersson, E. &amp; Ekholm, C. Teckenspråk: Teckenspråkskurser på folkhögskola. Göteborg: Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1987:10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Andersson, P. (1995) Studerandestrategier i gymnasieskola och vuxenutbildning. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 188.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Arvidson, L. Höghielm, R. Rubenson, K. &amp; Svanberg Hård, H. (1988) Folkhögskolans pedagogiska miljö. Universitetet i Linköping, Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Rapport från Institutionen för Pedagogik och Psykologi, 129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Burgman, H. (1987) Folkhögskolan mot vidare horisonter. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;Dahlberg, K. &amp; Wenestam, &lt;NOBR&gt;C.-G.&lt;/NOBR&gt; Synskadad i samhället – om folkhögskolekursers effekter för äldre synskadades återanpassning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Folkhögskolan i ett framtidsperspektiv: betänkande från folkhögskolekommittén. (1990) Stockholm. (SOU 1990:65).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Folkhögskolekommittén. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. (1990) Bil: Det fria bildningsarbetet: debattinlägg om folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. Stockholm. (SOU 1990:66).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Hartman, P. (1987) Väcka och förädla: En studie av de praktisktestetiska ämnenas ställning i några svenska folkhögskolor vid sekelskiftet. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Hartman, P. (1989) Förädlad och sedlig: En studie kring de praktisktestetiska ämnena i sekelskiftets och &lt;NOBR&gt;1920-talets&lt;/NOBR&gt; folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 145.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Hartman, P. (1993) Skola för ande och hand. En studie av folkhögskolans &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; verksamhet. Linköpings universitet, In- stitutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 38. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Hult, H. (1987) Vuxenutbildning och studieförväntan: En undersökni ng utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Höghielm, R. Folkhögskolans pedagogiska praxis: en studie av pedagogiska arbetsformer på långa kurser. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, 1992:1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;182 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Karlsson, H. (1984) Folkhögskolan: På väg uppåt eller en stelnande form? Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, &lt;NOBR&gt;ALP-texter&lt;/NOBR&gt; 33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Kylhammar, O. &amp; Press, P. (1982) Kunskap, upplevelse, gestaltning: samverkan mellan allmänna kurser och estetlinjer på folkhögskola. Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Lindgren, L. (1996) Kan en filthatt stärka demokratin?: om mål och ideal i folkbildningssammanhang. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Melakari, E. (1981) Invandrarelever och naturvetenskap på folkhögskola: svårigheter och åtgärdsförslag. Linköping: Fortbildningsavdelningen i Linköpings högskoleregion. Rapport från PUFF: 79.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Nitzler, R. (1996) Värden i folkhögskolevärlden: delbetänkande/av utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm. (SOU 1996:75).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Sjöqvist, E. (1983) Problemorienterade studier vid Hola Folkhögskola: en lägesrapport. Rapport från PUFF: 101.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Sundgren, G. (1980) Folkhögskolan – en folkets högskola. StorPuff projektet, pedagogiska modeller för folkhögskolan. Stockholms universitet, pedagogiska institutionen, &lt;NOBR&gt;UMIL-rapport&lt;/NOBR&gt; 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Sundgren, G. (1986) Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare: En studie av ett forsknings- och utvecklingsarbete på fem folkhögskolor &lt;NOBR&gt;1975–1978.&lt;/NOBR&gt; Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 50)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Svanberg-Hård,&lt;/NOBR&gt; H. (1992) Informellt lärande: En studie av lärprocesser i folkhögskolemiljö. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 33. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Tomberg, &lt;NOBR&gt;U.-B.&lt;/NOBR&gt; Utveckling, folkhögskola, folkbildning, fortbildning. Linköping: Universitetet, Vuxenutbildarcentrums skriftserie: 1996 (7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Vad händer med folkhögskolan?: En fakta och debattbok från Folkhögskolekommittén. (1989) Stockholm (SOU 1989:87).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Wojtowicz, W.J. (1984) &lt;NOBR&gt;Socio-pedagogiska&lt;/NOBR&gt; aspekter på den Sverigepolska minoritetens bildningsbehov: Folkhögskolans möjligheter. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft16"&gt;Studieförbund/Studiecirkeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft10"&gt;Andersson, E., Ekholm, C. Cirkelstudier i teckenspråk. Publikationer från institutionen för pedagogik, 1986:02, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Andersson, E., Laginder, &lt;NOBR&gt;A.-M.,&lt;/NOBR&gt; Larsson, S. &amp; Sundgren, G. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelse för individ och lokalsamhälle. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996:47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Andersson, Y. &amp; Waldén, L. (1996) Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande: delbetänkande/ av Ut- redningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm, (SOU 1996:122).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Arvidson, L. (1991) Folkbildning och självuppfostran; En analys av Oscar Olssons idé och bildningssyn. Linköpings universitet. Institutionen för pedagogik och psykologi. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Arvidson, L. (1996) Cirklar i rörelse. Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Brunnberg, H. (1990) Ansvar och delaktighet: Studiecirklar som förberedelse för förändring. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Eriksson, K. &amp; Holmer, J. Studiecirklar som stöd för förändring av arbetslivet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Eriksson, K., Holmer, J. (1988) Lackeringsprojektet. Cirkelutbildning för ny produktionsorganisation ... Rapporter från projektet Teknikförnyelse, personlighetsutveckling, företagsutveckling, nr 6. Högskolan i Halmstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Eriksson, K., Holmer, J. (1987) Ökad kundorderstyrning. Studiecirkeln som del i förändringsarbetet ... Rapporter från projektet Teknikförnyelse, personlighetsutveckling, företagsutveckling, nr 4. Högskolan i Halmstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Gestrelius, K. &amp; Nilsson, U. (1988) Utbildningsanordnarna och uppdragsutbildning. Preliminär rapport 1: Situationen i kommunal vuxenutbildning och studieförbund i Malmöhus län. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 587.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Gransjö, B. &amp; Öhlund, E. (1981) ”Nu bedrivs forskning även i vårt arbete”: ett samarbetsprojekt mellan högskola och studieförbund. Umeå. Rapport/ Regionalstyrelsen i Umeå högskoleregion: 1981:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Gustavsson, K. (1994) Vad är idrottandets mening? En kunskapssociologisk granskning av idrottens utveckling och läromedel samt en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;organisationsdidaktisk kompetensanalys. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 55. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Hartman. P. (1996) Studier i förening: några medlemmars tankar om demokrati och cirkelstudier i folkrörelser. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Holmström, &lt;NOBR&gt;L.-G.&lt;/NOBR&gt; &amp; Lundmark, A. (1989) Uppdragsutbildning – en resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux samt vissa studieförbund. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 86.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Lindgren, L. (1996) Kan en filthatt stärka demokratin?: om mål och ideal i folkbildningssammanhang. Stockholm: Carlsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Marklund, U. Drogfricirklar i Örebro län. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Nilsson, U. (1984) Pensionärsverksamhet inom studieförbunden: En granskning av utformning och utbud samt organisationers erfarenheter. Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Nilsson, U. (1986) Pensionärer och studieverksamhet. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 15)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Nilsson, U. (1988) Studieverksamhet för äldre – en dubbel utmaning. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 609.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Rosén, &lt;NOBR&gt;G-M.&lt;/NOBR&gt; (1984) Konst och konsthantverkscirklar under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; De fyra största studieförbundens syn på denna verksamhet med anledning av den nya kulturpolitiken. Universitetet i Umeå, Humanistiska fakulteten. Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in the Humanities 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Tre rapporter om studiecirklar: Betänkande av utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996:154.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft23"&gt;Rubenson, K. Studieförbundens roll i vuxenutbildningen. Gougoulakis, P. Man lär sig mer än man tror genom att träffas. Öhlund, T. Rockmusik som folkbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Törnqvist, I. (1996) Oscar Olsson folkbildaren. I synnerhet hans tankar om universitetens roll i folkbildningsarbetet. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 46. Stockholm/Borgholm: Sober förlag &amp; Bildningsförlaget. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Waldén, L. (1994) Handen och anden. De textila studiecirklarnas hemligheter. Stockholm: Carlssons.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Weglert, C. (1985) ”FoU” i folkbildningen – en vitalisering genom samverkan mellan ABF och KV? Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, &lt;NOBR&gt;ALP-texter&lt;/NOBR&gt; 78.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;Folkbildning – hinder och förutsättningar för deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft10"&gt;Alexandersson, M. (1982) Vuxna handikappade invandrares behov av studier: en kartläggning. Projektet Vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: 9. Göteborgs universitet, Institutionen för praktisk pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Dahlgren H. Folkbildning och deltagare med funktionshinder: Förutsättningar och möjligheter i sex kommuner samt vid 44 folkhögskolor. Analys av måldokument. Göteborgs universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik 1995:09.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Dahlgren H., Folkbildning och deltagare med funktionshinder: Målformuleringar och insatser i sex kommuner samt vid 44 folkhögskolor. Analys av måldokument. Göteborgs universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik 1995:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Dahlgren, H. &amp; Höjeberg, G. (red) (1981) Vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: slutrapport. Projekt vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: 8. Göteborgs universitet, Institutionen för praktisk pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Dahlgren, H. (1982) Folkhögskolans fysiska tillgänglighet för människor med handikapp. Projektet Vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: 10. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Dahlgren, H. Förändringsarbete som en väg till ökad delaktighet. I: Vägar till demokrati. En idéskrift om att göra vuxenutbildningen tillgänglig för alla. SÖ I 1989:26. Skolöverstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Dahlgren, H., Höjeberg, G., Stellborn, K. Vuxna handikappade inom folkbildningsområdet. En skrift. Slutrapport. (fas II). &lt;NOBR&gt;SÖ-rapport&lt;/NOBR&gt; 1985:02. Skolöverstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;18 Kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft16"&gt;Allmänt om kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft10"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1985) Komvux i förändring: en utmaning för &lt;NOBR&gt;FoU-arbetet:&lt;/NOBR&gt; en seminariedokumentation. Stockholm: SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Alexanderson, C. Deltagarnas erfarenheter som en resurs i undervisning. Vuxenstuderandes uppfattning av ett pedagogiskt begrepp. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:08.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Alexandersson, C. (1985) Stabilitet och förändring. En empirisk studie av förhållandet mellan skolkunskap och vardagsvetande. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Alexandersson, C., Fransson, A. &amp; Larsson, S. Läroplanen i vuxenundervisningen. En projektpresentation. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1985:22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Alexandersson, C., Fransson, A. &amp; Larsson, S. Folkbildningsideal och läroverksorganisation: En beskrivning av arbetet med &lt;NOBR&gt;L-vux&lt;/NOBR&gt; 82. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Andersson, P. (1995) Studerandestrategier i gymnasieskola och vuxenutbildning. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 188.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Eklund, H. (1981) Kommunal vuxenutbildning: översikt över forsknings- och utvecklingsarbete. Stockholm: SÖ, &lt;NOBR&gt;Komvux-utredningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Fransson, A. &amp; Larsson, S. Who takes the second chance? Implementing educational equality in adult basic education in a Swedish context. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1989:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Fransson, A. med medverkan av S. Larsson m.fl. (1990) Prioriterade grupper i Komvux: anpassning av rekrytering, studievägledning och undervisning till prioriterade grupper: en studie av etapp 1 vid 10 komvuxenheter. &lt;NOBR&gt;(PRIKOM-projektet)&lt;/NOBR&gt; Stockholm: SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Hult, H. (1980) Vuxenstuderandes studiesituation: en undersökning utförd inom kommunal vuxenutbildning. Linköpings universitet, Pedagogiska institutionen, Linköping Studies in Education 12. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;188 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Hult, H. (1987) Vuxenutbildning och studieförväntan: En undersökning utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Höghielm, R. Undervisningen i Komvux: en studie av lärares och skolledares uppfattningar. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1981:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Höghielm, R. (1985) Undervisning i Komvux. Ideal och verklighet i grundskolekurser. Malmö: Liber, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 18. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Höghielm, R. Studerande i Komvux: En uppföljning &lt;NOBR&gt;1980–1985.&lt;/NOBR&gt; Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från In- stitutionen för pedagogik, 1987:10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Höghielm, R. Effekter av deltagande i komvux: en uppföljning &lt;NOBR&gt;1986–1989.&lt;/NOBR&gt; Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1990:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Höghielm, R. &amp; Rubenson, K. (eds.) (1980) Adult education for social change: research on the Swedish allocation policy. Lund: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Jacobson, B. (1994) Kommunal vuxenutbildning &lt;NOBR&gt;1965–1984:&lt;/NOBR&gt; från ungdomsskolanknuten till vuxenanpassad komvux. Uppsala: Föreningen för undervisningshistoria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Johannesson, L. Invandrare i komvux: Nybörjare höstterminen 1986. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Jönsson, E. (1980) Försök med muntligt inriktade språkkurser i kommunal vuxenutbildning: delrapport från projektet BISVUX. Mölndal: Göteborgs universitet, Språkpedagogiskt centrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Kommunal utbildning för vuxna: Betänkande av &lt;NOBR&gt;KomVux-utredningen.&lt;/NOBR&gt; Stockholm, 1982 (SOU 1982:29)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: Deltagarnas erfarenheter som en resurs i vuxenutbildningen. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1980:06.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: Lärarskicklighet. Götegorg: Rapporter från Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet, 1981:16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: Särdrag hos vuxna. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1981:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: Intentioner och restriktioner i undervisningen. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:07.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: Kunskapsintresse och kunskapssyn i läroämnen. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: ett försök till integration. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S. (1990) Studier i lärares omvärldsuppfattning: Omtryck av 6 rapporter. Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen. (Detta omtryck innehåller ovanstående sex rapporter.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Larsson, S. (1987) Teachers´ Conception of Change in Teaching Skill. Journal of Curriculum Studies. Vol 19, No 1, pp &lt;NOBR&gt;35–43.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S. Initial encounters in formal adult education. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1990:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Larsson, S., Fransson, F. &amp; Alexandersson, C. Vuxenpedagogisk vardag. Om undervisning i komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Löthman, A. (1990) Perspektiv på matematikundervisningen: En pilotstudie på komvux och grundskolans högstadium angående elevers och lärares uppfattningar av undervisningsprocessen. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 151.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Löthman, A. (1992) Om matematikundervisning – innehåll, innebörd och tillämpning. En explorativ studie av matematikundervisning inom kommunal vuxenutbildning och på grundskolans högstadium belyst ur elev- och lärarperspektiv. Uppsala Studies in Education 40. (diss. 41) Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Rubenson, K. Komvux: en analys av målsättning, organisation och undervisningsprocess. Forskningsgruppen för vuxenpedagogik och återkommande utbildning, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1982:7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;SÖ Läroplan för kommunal vuxenutbildning – Lvux 82. Stockholm: Liber, &lt;NOBR&gt;1982–1985.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Söderberg, H. &amp; Söderberg, M. Deltagarmedverkan och andragogiska ideal i komvux: En undersökning av vuxenlärarrollen. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1988:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Wannberg, &lt;NOBR&gt;H.-O.&lt;/NOBR&gt; (1982) Unga elever i kommunal vuxenutbildning ht 1980. Stockholm: SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Wilhelmsson, E. Det lilla biblioteket: en attitydundersökning om skolbiblioteket på Blåmåla komvux, ur olika aktörers synpunkt. Högskolan i Borås, rapport från bibliotekshögskolan 1995:9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;190 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Studiefinansiering, rekrytering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Fransson, A. &amp; Lundqvist, O. KOMVUX rekryterar rätt! En jämförelse av rekryteringsmönstret till etapp 1 höstterminerna 1980 och 1987. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Fransson, A. med medverkan av S. Larsson m.fl. (1990) Prioriterade grupper i Komvux: anpassning av rekrytering, studievägledning och undervisning till prioriterade grupper: en studie av etapp 1 vid 10 komvuxenheter. &lt;NOBR&gt;(PRIKOM-projektet)&lt;/NOBR&gt; Stockholm: SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Paldanius, S. &amp; Thång, P.O. Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning? Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Lundqvist, O. Studiestöd för vuxna: Faktiska och upplevda effekter av deltagande i vuxenutbildning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Lundqvist, Olof F. (1989) Studiestöd för vuxna: Utveckling, utnyttjande, utfall. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 72. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Lundqvist, O. Studiefinansieringens betydelse för nybörjare i komvux höstterminerna 1980 och 1986: En komparativ studie. Delrapport 1. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Lundqvist, O. Studiefinansieringens betydelse för nybörjare i komvux höstterminerna 1980 och 1986: En komparativ studie. Delrapport 2. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Lundquist, O. Studiefinansieringens betydelse för nybörjare i komvux höstterminerna 1980 och 1986. En komparativ studie. Delrapport 3. Göteborgs universitet, Rapporter från institutionen för pedagogik, 1993:08.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft16"&gt;Prov i kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;von Elek, T. &amp; Lindblad, T. Prov i engelska för komvux: Försök med centrala prov i etapp 3 våren 1986. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1988:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Eneskär, B. (1989) Studier av komvuxelever på etapp 2 &lt;NOBR&gt;1986–1988:&lt;/NOBR&gt; Några bakgrundsfaktorer samt deras samband med resultat på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p393 ft10"&gt;centrala prov i svenska. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 523.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Hägerfelth, G. (1991) Invandrarna, språket och högskolan: Ett bakgrundsmaterial för konstruktion av prov i svenska som andraspråk för etapp 2 inom den kommunala vuxenutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 718.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Oscarsson, M. &lt;NOBR&gt;Komvux-proven&lt;/NOBR&gt; i engelska vt 1989: Jämförelser mellan komvux och gymnasieskolan i fråga om provresultat och betyg. (Skrifter från avdelningen för språkpedagogik 10.) Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Ramstedt, K. (1992) Centrala prov i fysik för komvux: några kvalitativa synpunkter på ett kvantitativt utvecklingsprojekt. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska Mätningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ramstedt, K., Gisselberg, K. &amp; Wedman, I. (1988) Normerade prov i fysik för komvux: En analys av förutsättningar och ett förslag till genomförande. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Ramstedt, K., Gisselberg, K. &amp; Wedman, I. (1989) Centrala prov i fysik för KOMVUX: Några resultat från 1989 års prov samt vissa idéer till en metodutveckling baserad på item response theory. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft16"&gt;Yrkesutbildning i kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Bergvall, M. Vuxenpedagogisk och yrkesinriktad utbildning: Om utbildning för vårdbiträden i Komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Johansson, B. &amp; Larsson, S. Yrkesutbildning inom &lt;NOBR&gt;Kom-vux:&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Kom-vux&lt;/NOBR&gt; vårdutbildnings Var, När, Hur. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1987:11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft16"&gt;Grundvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Cato, A. &amp; Gustavsson, P. Loggboken: Forskning och utvecklingsarbete inom grundvux. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:15.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;192 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Cato, A. &amp; Gustavsson, P. En effektstudie i grundvux: Forskning och utvecklingsarbete inom grundvux. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Franzén, E.C. (1993) 5 år efteråt...: en uppföljning av invandrarelever i grundvux. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Grundvux: interaktionsstudier på Grundvux i Göteborg. (1984) Av- delningen för svenska som andraspråk och &lt;NOBR&gt;SPRINS-gruppen,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet. Göteborgs skolförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Johansson, Y.S. Att alfabetisera vuxna: om arbetet i en klass på grundvux. Malmö: Lärarhögskolan, Rapporter om utbildning 1993:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Söderlindh Franzén, E. (1990) Lära för Sverige: En studie av utbildningsproblem och arbetsmarknad för invandrare i grundutbildning för vuxna (grundvux). Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 64)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Forskning om grundvux. &lt;NOBR&gt;FOG-projektet.&lt;/NOBR&gt; Presentation av ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet, Publikationer från institutionen för pedagogik, 1985:25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; (1987) Basic Education For Adults in Sweden. In: World Perspective On Adult Education. Knox, A. (ed.) University of Wiscounsin, USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Thång, P.O. Vem går i Grundvux och hur går det? Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1988:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Thång, P.O. Information och uppsökande verksamhet inom Grundvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1988:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Thång, P.O. Forskning och utvecklingsarbete inom grundvux: Verksamhetsberättelse för &lt;NOBR&gt;FOG-projektet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1985–1988.&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Thång, P.O. &amp; Stjärnlöf, S. (red.) (1993) En bok om grundvux. Stockholm: SÖ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft19"&gt;Uppdragsutbildning i kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft10"&gt;Gestrelius, K. &amp; Nilsson, U. (1988) Utbildningsanordnarna och uppdragsutbildning. Preliminär rapport 1: Situationen i kommunal vuxenutbildning och studieförbund i Malmöhus län. Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 587.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Holmström, &lt;NOBR&gt;L.-G.&lt;/NOBR&gt; &amp; Lundmark, A. (1989) Uppdragsutbildning – en resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux samt vissa studieförbund. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 86.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Holmström, &lt;NOBR&gt;L.-G.&lt;/NOBR&gt; (1988) Uppdragsutbildning vid komvux: en personalutbildningsresurs. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 140.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft19"&gt;Kommunal vuxenutbildning och samordning med gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;Gustafsson, C. &amp; Löfgren, J. (1983) Samverkan mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning: ett försök i Årjängs kommun. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Jonsson, C. (1987) Gymnasieskola i utveckling: Lärarreaktioner på ett samordningsförsök mellan gymnasieskola och KomVux. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Wikström, J. (1987) Utbildningsplanering och resursfördelning på regional och kommunal nivå: Gymnasium och kommunal vuxenutbildning. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft16"&gt;Arbetslösa i kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Andersson, P., Larsson, S., Olson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; &amp; Wass, K. Utbildning av arbetslösa i Komvux. En studie av lokalt beslutsfattande. Göteborgs universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1995:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Paldanius, S. &amp; Thång, P.O. Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning? Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Mäkitalo, Å., Hult, H., Larsson, S., Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.,&lt;/NOBR&gt; Paldanius, S. &amp; Thång, P.O. Arbetslöshet eller utbildning? Om rekrytering av arbetslösa till komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:02.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Paldanius, S., Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, &lt;NOBR&gt;L.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Thång, P. O. (1997) Olika betydelser av kommunal vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;194 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;för arbetslösa. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:03.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;19 Universitet och högskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft16"&gt;Pedagogisk process och organisation, allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft10"&gt;Abrahamsson, K. (red.) (1985) Högskolans bildningsprogram – finns det? Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Abrahamsson, K. (1980) Arbetslivserfarenhet som resurs i högskoleutbildningen. Försök till utgångspunkter. Stockholm: &lt;NOBR&gt;FoU-byrån,&lt;/NOBR&gt; UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Abrahamsson, K., Kim, L. &amp; Rubenson, K. The value of work experience in higher education: a study of work experience as a substitute for formal academic entrance requirements. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Reports on education and psychlogy, 1980:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Alexandersson, C. Pedagogiska problem och pedagogisk utveckling vid Göteborgs universitet: En lägesbeskrivning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Andersson, C. (1995) Läras för skolan eller skolas att lära: Tankemodeller i lärarutbildning. (Uppsala Studies in Education 63.) Avhandling (55). Pedagogiska institutionen Uppsala universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Arfwedson, G. Det är inte lärarutbildarnas fel. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1984:7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Askling, B. (1983) Utbildningsplanering i en lärarutbildning: en studie av läroplansarbete i den decentraliserade högskolan. Stockholms universitet, Studies in education and psychology 12. Lund: Liber Förlag/Gleerup.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Askling, B. Vårdutbildningar i förändring: Slutrapport från UHÄs uppföljning av Vård &lt;NOBR&gt;77-reformen.&lt;/NOBR&gt; Stockholm, &lt;NOBR&gt;UHÄ-rapport&lt;/NOBR&gt; 1987:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Askling, B. (1990) Att utforska högskolans utbildningar: Installationsföreläsning i pedagogik den 3 april 1990.Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 151.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Askling, B., Ahlstrand, E. &amp; Colnerud, G. (1991) En likvärdig lärarutbildning? Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Askling, B. &amp; Jedeskog, G. (1994) Some notes on teacher education programme in Sweden. A background report to OECD/CERI teacher education quality study: The teacher education review. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 178.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Battail, &lt;NOBR&gt;J.-F.&lt;/NOBR&gt; (1990) Svensk språkutbildning inför &lt;NOBR&gt;1990-talet:&lt;/NOBR&gt; Ett försök till utvärdering av projektet ”Förnyelse av högskolans utbildning i moderna språk”. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Bauer, M. (1989) Hur går det med utvärderingen av universitet och högskolor? – Lägesrapport från fyra länder. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Bauer, M. (1987) Utvärdering av universitet och högskolor: Exempel från fyra länder. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Beach, D. (1995) Making sense of the problems of change: An ethnographic study of a teacher education reform. Göteborg Studies in Educational Sciences 100). (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Berglund, B. Pedagogiska dagböcker i lärarutbildningen. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International, 1988. Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica et Paedagogica 87. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Bergström, S. &amp; Stockfelt, T. (1987) En ambitiös institution: Erfarenheter och slutsatser från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet &lt;NOBR&gt;1985–86.&lt;/NOBR&gt; Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Bessman, M., Mårtensson, D. &amp; Eklundh, M. (1985) Examination för kvalitet: exempel från högskolan. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Bjerstedt, Å. (1985) Upplevelsesondering som hjälpmedel i utvärdering och utveckling av lärarutbildning. Malmö: Lärarhögskolan, In- stitutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 512.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Björklund, E. (1986) Studies of higher education and research. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Bobrink. E. (1996) Peer student group interaction within the processproduct paradigm. Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet (40).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Boréus, K. (1994) Rollspel i undervisningen: Erfarenheter från försök med rollspel i undervisningen i politisk teori, grundkurs i statsvetenskap. Stockholms universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Bäckström, A. (1992) Examination som undervisning: En undersökning av examinationsformer vid religionsvetenskaplig utbildning i Uppsala. Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Bäckström, A. (1987) Präst år 2000: En studie av svensk prästutbildning inför &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Carlgren, I. (1990) Lärarutbildningen och grundskolans läroplan. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 149.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Carlsson, B. &amp; &lt;NOBR&gt;Lindberg-Sand,&lt;/NOBR&gt; Å. (red.) (1994) Det sitter i väggarna: kulturella föreställningar i vård och vårdutbildning. Kalmar läns vårdhögskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Castro Hidalgo, A. (1992) Det traditionella och det ”andra” universitetet: En början till samspel? Uppsala Studies in Education 44. (diss. 39) Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Cedermark Hedberg, G. (1985) Kvinnor och män i polisutbildning: Polissystemets reaktioner på en öka andel kvinnor i polisyrket. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 45)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Chrystal, &lt;NOBR&gt;J.-A.&lt;/NOBR&gt; &amp; Ekvall, U. (1995) Kognitivt lärlingsskap i högskoleundervisning: del 2. Ett försök att omsätta två modeller i undervisning vid Institutionen för nordiska språk. Stockholms universitet, Pedagogiskt utvecklings arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Dahlberg, K. (1992) Helhetsyn i vården: En uppgift för sjuksköterskeutbildningen. Göteborg Studies in Educational Sciences 91. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Dahlgren, L.O. &amp; Pramling, I. Högskolestudier och omvärldsuppfattning. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1981:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Dahlgren, L.O. &amp; Säljö, R. (red.) Didaktik i högskolan: Exempel från biologi, historia och omvårdnad. Stockholm: UHÄ, FoU Skriftserie 1985:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Dahllöf, U. (1990) Högre utbildning i komparativt regionalt perspektiv. Fyra uppsatser. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 95.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Derbring, L. &amp; Stölten, C. (1992) Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning – vision och verklighet. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International. Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica et Paedagogica 100. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Edqvist, T. (1986) Två rapporter om speciallärarutbildning. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Edqvist, T. (1990) Två rapporter om speciallärarutbildning: Specialläraren under utbildning och i arbete. Speciallärarutbildning igår, idag och imorgon. Inför en ny speciallärarutbildning. Några reflexioner kring det som varit och tankar om framtiden. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Licentiatavhandling 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ekstrand, L.H. (1989) Internationalisering i lärarutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik) Särtryck och småtryck 673.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Ekvall, U. &amp; Chrystal, &lt;NOBR&gt;J.-A.&lt;/NOBR&gt; (1995) Kognitivt lärlingsskap i högskoleundervisning: Del 1. Teoretisk bakgrund och undervisningsmodeller. Pedagogiskt utvecklingsarbete. Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;198 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Eriksson, K. &amp; Holmer, J. (1985) Universitetsutbildning för arbetare och tjänstemän i bilindustrin. Göteborgs universitet, Centrum för tvärvetenskap, Rapport nr 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Eriksson, R. (1993) Teaching language learning: &lt;NOBR&gt;In-service&lt;/NOBR&gt; training for communicative teaching and &lt;NOBR&gt;self-directed&lt;/NOBR&gt; learning in English as a foreign language. Göteborg Studies in Educational Sciences 92 (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Erlöv, I. &amp; Petersson, K. (1991) Från kall till personlighet? Sjuksköterskans utbildning och arbete under ett sekel. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Franke–Wikberg,&lt;/NOBR&gt; S. (1989) Att bedöma undervisningskvalitet på institutionsnivå. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Frihet, ansvar, kompetens: grundutbildningens villkor i högskolan: betänkande / av Högskoleutredningen. Stockholm, 1992. (SOU 1992:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gustafsson, C. &amp; Löfgren, J. (1991) Behov av &lt;NOBR&gt;YTH-utbildning&lt;/NOBR&gt; inom kontorsområdet: En undersökning med utgångspunkt i Kontorslinjen. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 164.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Gustafsson, C. &amp; Löfgren, J. (1991) Vidareutbildning av yrkesverksamma kvinnor: En uppföljning av f.d. studerande på YTH Kontorslinjen i Gävle/Sandviken. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 162.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Hammarlund–Udenaes,&lt;/NOBR&gt; M., Mårtensson, D. &amp; Höglund, M. (1990) Ny kurs i farmakoterapi: Försök med problembaserad inlärning på apotekarlinjen. Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Holmberg, L.M. Högskoleutbildning i Människa – Datorinteraktion: En jämförelse mellan olika längre svenska datautbildningar med avseende på &lt;NOBR&gt;MDI-inriktade&lt;/NOBR&gt; kursers syfte, innehåll och omfattning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1992:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;Holmer, J. Högre utbildning för lågutbildade i industrin. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1984:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Holmer, J. (1987) Högre utbildning för lågutbildade i industrin. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Jivén, L.M. (1990) Datorstöd i lärarutbildning: Arbete med ett avsnitt i utbildningens historia. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 544.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Johansson, &lt;NOBR&gt;J.-E.&lt;/NOBR&gt; (1985) Gemensam utbildning av fritidspedagoger, förskollärare och lågstadielärare i Härnösand &lt;NOBR&gt;1978–1980.&lt;/NOBR&gt; Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 96.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Johansson, &lt;NOBR&gt;K.-Å.&lt;/NOBR&gt; (1988) Datorer i högskoleundervisning. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Jonsson, M. (1984) Socialisation i ämneslärarutbildningen. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Kjellgren, K., Ahlner, J., Dahlgren, L.O. &amp; Haglund, L. (1993) Problembaserad inlärning. Erfarenheter från Hälsouniversitetet. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Klasson, M. (1984) Högskolebibliotek i förändring: Från autonoma bildningsinstitutioner till lokala serviceinrättningar med särskild hänsyn till bibliotek som betjänar förskollärarutbildningar. Malmö: Liber. Lärarhögskolan i Malmö, avhandling nr. 25. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Lindberg-Sand,&lt;/NOBR&gt; Å. (1996) Spindeln i klistret. Den kliniska praktikens betydelse för utveckling av yrkeskompetens som sjuksköterska. En &lt;NOBR&gt;etnografisk-fenomenografisk&lt;/NOBR&gt; studie. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Lindberg-Sand,&lt;/NOBR&gt; Å. &amp; Askling, B. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. SOU 1991:44. Göteborg: Allmänna Förlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Lundmark, A. (1991) Högskoleutbildning för personalarbete: Bakgrunden till och utvecklingen av linjen för personal- och arbetslivsfrågor i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 99.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Lybeck, L. Research into science and mathematics education at Göteborg. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1985:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Marton, F., Hounsell, D. &amp; Entwistle, N. (ed.) (1986) Hur vi lär. Stockholm: Rabén &amp; Sjögren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Mogensen, E. Lära i praktiken: En studie av sjuksköterskeutbildningens kliniska avsnitt. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 1994: 74. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Morberg, Å. (1991) Metodikämnet i grundskollärarutbildningen. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från In- stitutionen för pedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Mägi, A. (1983) Examination i högskolan. En undersökning inom AES- sektorn vid Universitetet i Umeå. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Petersson, O. (1992) Kunskap om kunskap: Forskning och utveckling för universitet och högskolor. (Ds 1992:98) Stockholm: Utbildningsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Premfors, R. (1985) Evaluating basic units in higher education. Stockholm: Group for the Study of Higher Education and Research Policy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Sandin, I. (1988) Att forskningsanknyta vårdproblem: Om mötet mellan kunskapstraditioner. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 55)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;Sandin, I. (1985) Att lära ett yrke. Projektet Forskningsanknytning av sjuksköterskeutbildning. 2. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Utvecklingspsykologiska seminariet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Silén, C. (1996) Ledsagande lärande: Om handledarfunktionen i PBI. Rapport/Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi: 195.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Skog-Östlin,&lt;/NOBR&gt; K. (1984) Pedagogisk kontroll och auktoritet: En studie av den statliga lärarutbildningens uppgifter. Malmö: Liber. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 14. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Svenning, C. (1984) Datorn som pedagog: Om datorstöd i undervisningen vid Lunds universitet. Lunds universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Törnqvist, I. (1996) Oscar Olsson, folkbildaren. I synnerhet hans tankar om universitetens roll i folkbildningsarbetet. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 4. Stockholm/Borgholm: Sober förlag &amp; Bildningsförlaget. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Walldal, E. (1991) Problembaserad inlärning: Utvärdering av påbyggnadslinjen Utbildning i öppen hälso- och sjukvård. Göteborg Studies in Educational Sciences.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Åström, E. Högskolan som fortbildare – tre fallstudier. Arbetsrapport (109. 1995). Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft16"&gt;Antagning, urval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Askling, B., Ottosson, J.E. &amp; Ulfberg, S. (1991) Utvärdering av särskilda urvalsinstrument: Några erfarenheter från försöket med lokal antagning till läkarlinjen och sjukgymnastutbildningen vid Hälsouniversitetet i Linköping höstterminen 1991. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 155.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Gustafsson, C. (1989) Antagning till högskolan med hjälp av intervjuer. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 91.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Henrysson, S. (1984) Prognos av framgång i högre studier, metoder och problem. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;Henrysson, S. (1984) Studenterna och antagningen till högskolan: Intervjuer med lärare inom grundutbildningen. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Henrysson, S., Kriström, M. &amp; Lexelius, A. (1984) Meritvärdering och studieprognos: Några undersökningar av antagningssystemets effekter. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Henrysson, S., Kriström, M. &amp; Lexelius, A. (1985) Meritvärdering och studieprognos: Några undersökningar av antagningssystemets effekter. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Henrysson, Sara &amp; Henrysson, Sten (1984) Poängsättning av relevant arbetslivserfarenhet. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, C. (1992) Antagning till läkar- och sjukgymnastlinjerna vid Hälsouniversitetet i Linköping. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 157.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Holmberg, C. (1992) Antagning till läkar- och sjukgymnastlinjerna vid Hälsouniversitetet i Linköping. Synpunkter på flerstegsurvalet i juni 1992. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 160.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Wedman, I. m.fl. (1990) Urval till högre musikutbildning: En studie av antagningen till musikhögskolan i Piteå. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;Rekrytering, karriär, livsbana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;Andersson, Y. &amp; &lt;NOBR&gt;Elgqvist-Saltzman,&lt;/NOBR&gt; I. (1984) Högskoleutbildning, yrkeskarriär och familjemönster: Kvinnor från tjänstemannamiljö berättar. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Backa–Sigrell,&lt;/NOBR&gt; K. (1990) An eleven year &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of a university training program in group psychotherapy. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 113, licentiatavhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Bouvin, H. (1985) Hur handskas personer, som genomgått lärarutbildning, med sina yrkeskarriärer? Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 95.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Broady, D. &amp; Palme, M. (1992) Högskolan som fält och studenternas livsbanor. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi 1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Bron-Wojciechowska,&lt;/NOBR&gt; A. (1989) Workers and &lt;NOBR&gt;post-secondary&lt;/NOBR&gt; education: A &lt;NOBR&gt;cross-polity&lt;/NOBR&gt; perspective. Uppsala Studies in Education 31. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ekehammar, B. (1981) Kvinnor och män i högre utbildning: en faktasammanställning. Arbetsrapport från projektet rekrytering till forskarutbildning och forskarkarriär: 2. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Ekehammar, B. (1981) Högre utbildning och forskning: några internationella jämförelser. Arbetsrapport från projektet rekrytering till forskarutbildning och forskarkarriär: 6. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Elgqvist–Saltzman,&lt;/NOBR&gt; I. (1987) Fler kvinnor i högskolan – problem eller tillgång? Reflexioner kring teori och metod i uppföljningsstudier. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Eriksson, R. &amp; Jonsson, J. O. (1993) Ursprung och utbildning: social snedrekrytering till högre studier. Stockholm (SOU 1993:85).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Hammarström, M. (1996) Varför inte högskola?: En longitudinell studie av olika faktorers betydelse för studiebegåvade ungdomars utbildningskarriär. Göteborgs universitet. Göteborg studies in educational sciences: 107. (diss.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Höghielm, R. &amp; Rubenson, K. (eds.) Adult education for social change: Research on swedish allocation policy. Studies in education and Psychology, (8, 1980) Stockholm, Institutionen för Pedagogik. Stockholm, Högskolan för Lärarutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Jönsson, I. &amp; Arnman, G. (1989) Högskolestudier – det är frågan. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Mählck, L. (1980) Choice of &lt;NOBR&gt;post-secondary&lt;/NOBR&gt; studies in a stratified system of education. A Swedish followup study. (IEA Monograph 12. Stockholm: A&amp;A) Institutionen för internationell pedagogik, Stockholms universitet. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Nilsson, A. (1984) Studiefinansiering och social rekrytering till högre studier &lt;NOBR&gt;1920–1976.&lt;/NOBR&gt; (diss.) Lunds universitet, &lt;NOBR&gt;Ekonomisk–historiska&lt;/NOBR&gt; institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Ohlsson, R. (1986) Högre utbildning och demografisk förändring. (Avhandling.): Lunds universitet, &lt;NOBR&gt;Ekonomisk–historiska&lt;/NOBR&gt; institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Palme, M. (1989) Högskolefältet i Sverige: En empirisk lägesrapport. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Reuterberg, &lt;NOBR&gt;S.-E.&lt;/NOBR&gt; (1984) Studiemedel och rekrytering till högskolan. Göteborg Studies in Educational Sciences. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Reuterberg, &lt;NOBR&gt;S.-E.&lt;/NOBR&gt; (1992) Social bakgrund: Studiestöd och övergång till högre studier: delbetänkande/av utvärdering om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Stockholm. (SOU 1992: 122).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Reuterberg, &lt;NOBR&gt;S.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Svensson, A. Student financial aid and participation in higher education: Changes between 1965 and 1985 in Sweden. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1986:16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Reuterberg, &lt;NOBR&gt;S.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Svensson, A. (1987) Studiemedel – medel för jämlikhet. En granskning av studiemedelssystemet. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Svensson, A. (1985) Högskolestudier – attraktivare för kvinnor? Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Svensson, A. (1984) Vad ska vi göra åt studiemedlen? Några reflektioner utifrån högskolestuderandes bedömningar. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;Lärare i högskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Carlgren, I. (1990) Lärarutbildare om lärararbete och lärarkunskap. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 159.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Carlgren, I. (1992) På väg mot en enhetlig lärarutbildning? En studie av lärarutbildares föreställningar i ett reformskede. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 104.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Fensham, P. &amp; Marton, F. &lt;NOBR&gt;High-school&lt;/NOBR&gt; teachers´ and university chemists´ differing conceptualisations of the personal activity in constituting knowledge in chemistry. Göteborgs universitet, In- stitutionen för pedagogik, reports 1991:01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Franke, A. (1990) Handledning i praktiken: En studie av handledares och lärarkandidaters uppfattningar av handledningen i lärarutbildningens praktikdel. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 30. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft10"&gt;Gran, B. (1990) Handledares syn på sina egna uppgifter och deras förväntningar på de studerande under praktiken: En undersökning på grundskollärarutbildningen i Malmö/Lund. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 697.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kallós, D., Linné, A., Ljung, B. &amp; Lyxell, T. (1991) Lärarutbildare om grundskollärarutbildningen. (GRUV 6, HLS och Umeå universitet.) Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Lärare för högskola i utveckling: Betänkande av Högskoleutredningen. Stockholm, 1996 (SOU 1996:166)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;204 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Studerande i högskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Abrandt, M. (1997) Learning Physiotherapy: The impact of formal education and professional experience. Linköping Universi ty, Department of Education and Psychology, Linköping Studies in Education and Psychology 50.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Allergren, P. Testprestation vid början, mitten och slutet av högskoleutbildning; en tvärsnittsstudie med studerande vid två utbildningslinjer. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1995:9 (Lic avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Bendz, M. Kunskap i praktik: Hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer och sitt eget handlande i dem samt hur deras uppfattningar förändras under och efter utbildningen. Lunds universitet, pedagogiska institutionen, 1995: 32. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Berge, &lt;NOBR&gt;B.-M.&lt;/NOBR&gt; (1992) Gå i lära till lärare: En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 33)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Booth, S. (1992) Learning to program: A phenomenographic perspective. Göteborgs universitet, Göteborg Studies in Educational Sciences 89. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Broady, D. m.fl. (1987) Varför Eva men inte &lt;NOBR&gt;Nils-Erik?&lt;/NOBR&gt; Perspektiv på studerande i högskolan. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Bäckström, A. (1991) Att förändras av utbildning? Om stabilitet och utveckling vid religionsvetenskaplig linje. Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Bäckström, A. (1993) Att förändras av utbildning. Om stabilitet och utveckling vid religionsvetenskaplig linje. Acta Universitatis Upsaliensis, Psychologia et Sociologia Religionum 8. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Carradin, I. &amp; Löfgren, A. (1986) Tid, studier och tidsstudier: Om mål och hinder i mötet mellan studerande och universitet. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Dahlgren, L.O. &amp; &lt;NOBR&gt;Franke–Wikberg,&lt;/NOBR&gt; S. The social structure of society through the eyes of university students. University of Göteborg, Reports from the Department of Education, 1980:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Dahlgren, L.O. (1982) Higher Education: impact on students. University of Göteborg, Reports from the Department of Education.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Danielsson, E. (1992) Omvårdnad och dess psykosociala inslag: Sjuksköterskestuderandes uppfattningar av centrala termer och reaktioner inför en omvårdnadssituation. Göteborg Studies in Educational Sciences. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Eklundh, P. (1988) Studerande – Utbildning – Studieresultat: Ett försök att jämföra och förklara förändringar i produktivitet inom en högskoleutbildning. Exemplet ekonomlinjen. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ekvall, U. &amp; Chrystal, &lt;NOBR&gt;J.-A.&lt;/NOBR&gt; (1995) Leder högskolestudier till kritiska och kunniga studenter? Stockholms universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Engqvist, I. (1992) Conceptions of learning and study goals: Firstsemester students of Spanish at a Swedish university. Stockholm: Council for Studies of Higher Education.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Franke, A. (1990) Handledning i praktiken: En studie av handledares och lärarkandidaters uppfattningar av handledningen i lärarutbildningens praktikdel. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 30. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Gerrevall, P. (1991) Den tvååriga ingenjörsutbildningen i Växjö – Erfarenheter från de två första studiekullarna. Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Gerrevall, P. (1992) Högskolestuderandes erfarenheter av självständigt arbete. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gran, B. (1995) Problembaserad inlärning (PBI) inom grundskollärarutbildningen: Uppfattningar hos lärarstuderande om kunskapens villkor och karaktär samt om utbildningens utformning. Malmö: Lärarhögskolan, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 602.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gran, B. (1997) Problembaserad inlärning inom grundskollärarutbildningen: lärarstuderandes uppfattningar om och värderingar av &lt;NOBR&gt;PBI-illustrationers&lt;/NOBR&gt; utformning. Malmö: Lärarhögskolan, Pedagogiskpsykologiska problem 634.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Hasselgren, B. (1981) Ways of apprehending children at play. A study of &lt;NOBR&gt;pre-school&lt;/NOBR&gt; student teachers´ development. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 38. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hult, A. (1990) Yrket som föreställning: En analys av föreställning ar hos studerande inom fyra högskoleutbildningar. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 28)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Kallós, D., Linné, A., Ljung, B. &amp; Lyxell, T. (1991) Studerande på grundskollärarlinjen: Förändringar i studerandegruppens sammansättning. (GRUV 5, HLS och Umeå universitet.) Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ljung, B. (1991) Hur började det? Studerande om utbildningen under grundskollärarlinjens första år. (GRUV, HLS och Umeå universitet.) Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;206 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Ljung, &lt;NOBR&gt;B.-O.&lt;/NOBR&gt; Klasslärarkandidaters räkneförmåga. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från för pedagogik, 1987:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lyxell, T. m.fl. (1991) Hur blev det? De studerande sammanfattar fem terminers studier på grundskollärarlinjen. (GRUV 4, HLS och Umeå universitet.) Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Nystrand, T. (1986) Några aspekter på lärarkandidaters värdesystem. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 463.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Olofsson, A. Högskolebildningens fem ansikten; Studerandes föreställningar om kunskapspotentialer i teknik, medicin, ekonomi och psykologi- En kvalitativ utvärderingsstudie. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1993: 35 (Avhandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Pilhammar Andersson, E. (1991) Det är vi som är dom: Sjuksköterskestuderandes föreställningar och perspektiv under utbildningstiden. Göteborg Studies in Educational Sciences. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Rahimi, A. (1995) &lt;NOBR&gt;Problem-Based&lt;/NOBR&gt; and Conventional Medical Education from a Student Perspective. A qualitative analysis comparing students´ experience of medical education, approach to learning and reading comprehension. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 45. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Rannström, A. (1995) Lärarstuderandes föreställningar om sin kommande yrkeskunskap. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 182. (licentiatarbete)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Sutter, B. (red.) (1989) Betingelser för studerandestrategier: Informationslinjen, läkarlinjen, psykologlinjen. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Sutter, B. (1990) Studerandestrategier i högskolan – Läkar- och psykologutbildningen. Stockholm: UHÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Trowald, N. &amp; Dahlgren, L.O. (1993) Studenters syn på kunskapsmätning: en enkätstudie med särskild hänsyn till de graderade betygens inverkan på inlärning och studier. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Wernersson, I. Förväntningar på utbildning och yrke bland studerande på grundskollärarutbildningen under dess första termin. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Zetterström, &lt;NOBR&gt;B.-O.&lt;/NOBR&gt; (1988) Samhället som föreställning: Om studerandes ideologiska formning i fyra högskoleutbildningar. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 23)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;20 Utbildning vid &lt;NOBR&gt;AMU-center&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft10"&gt;von Elek, T. Invandrares språkutveckling under &lt;NOBR&gt;Sfi-kurser:&lt;/NOBR&gt; Rapport från ett kartläggningsprojekt inom AMU. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1986:13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1984) Rationality, Anarchy, and the Planning of Change in Educational Organizations. Linköping Studies in Education. Diss. No. 22. Department of Education, University of Linköping.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1984) Beyond Organization Development (OD): Some Outlines of a Participative &lt;NOBR&gt;Self-Regenerative&lt;/NOBR&gt; Strategy of Change. Department of Education, University of Linköping.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, P.E. (1985) Att utvärdera utveckling. I Redeborn, B. &amp; Söderquist, &lt;NOBR&gt;H.-O.&lt;/NOBR&gt; (red.) AMU i utveckling. En sammanfattning av 6 års &lt;NOBR&gt;OU-arbete&lt;/NOBR&gt; med sikte på framtiden. Stockholm: SÖ, byrå V3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1986) The School in Perspective of Organization Theory: Some Implications for Planned Educational Change. I Wallin, E., Söderström, M. &amp; Berg, G. (eds.) Educational Research and Organization Theory II. Nine papers presented at an international symposium on the relationship between educational research and organization theory in 1983. Uppsala Reports on Education 23. Department of Education, University of Uppsala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1987) Organisation och styrning av ett system för återkommande utbildning. I Rubenson, K. (red.) Återkommande utbildning – idé och strategi i förändring. Institutionen för pedagogik och psykologi, Universitetet i Linköping.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1988) Modulindelade läroplaner, studiemotivation och kursavbrott. En utvärdering av modulindelade läroplaner inom AMU. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 122.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1992) Understanding Educational Organizations: An Institutional Perspective. The Portuguese Journal of Education 5, 3, &lt;NOBR&gt;9–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Davidson, B. (1990) Determinants of Participant Motivation in Adult Vocational Education: A Test of a Conceptual Model. Linköping. Department of Education and Psychology, University of Linköping.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;208 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Davidson, B. &amp; Rönnqvist, D. (1990) Mellan arbetsliv och utbildning. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Winter, H. A. (1980) Succesiv antagning och lärares val av undervisningsformer inom AMU. SINAMU- projektet 2. Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen 58.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Davidsson, B. &amp; Rönnqvist, D. (1990) Kontext, kultur och verksamhet: En analys av AMU:s pedagogiska miljö. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Davidsson, B. &amp; Rönnqvist, D. (1990) Kontext, kultur och verksamhet: En analys av AMU:s organisation och pedagogiska miljö. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 152.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Holmberg, C. (1984) Beslut – åtgärd – konsekvenser: Uppföljning av ett beslut om ändrad arbetsordning för lärare inom arbetsmarknadutbildningen. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 89.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Holmström, &lt;NOBR&gt;L.-G.&lt;/NOBR&gt; &amp; Lundmark, A. (1989) Uppdragsutbildning – en resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux samt vissa studieförbund.Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 86.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Hult, H. (1987) Vuxenutbildning och studieförväntan: En undersökni ng utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Nilsson, L. &amp; Sörensson, K., Studie Av undervisningsförhållanden inom AMU:s verkstadsmekaniska grundkurs samt principiella synpunkter kring en möjlig förändring av undervisningen inom arbetsmarknadsutbildningen. Göteborgs universitet, Rapporter från pedagogiska institutionen 1980:05.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Undervisning inom den förberedande teoretiska utbildningen i AMU. Hur behandlas deltagarerfarenheter? &lt;NOBR&gt;EUA-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 1. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen 1982:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Undervisning inom den förberedande teoretiska undervisningen i AMU. Samhällsorientering. &lt;NOBR&gt;EUA-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 2. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:04.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P.-O.&lt;/NOBR&gt; Undervisningen inom den förberedande teoretiska utbildningen i AMU: pedagogiska samtal med elva lärare i svenska.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Undervisning inom den förberedande teoretiska undervisningen i AMU. Pedagogiska samtal med tretton lärare i engelska. &lt;NOBR&gt;EUA-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 5. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Thång, P.O. (1984) Vuxenlärares förhållningssätt till deltagarerfarenheter: En studie inom AMU. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 47. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; (1987) Labor Market Training in Sweden. In: Knox, A. (ed) World Perspective On Adult Education. University of Wiscounsin, USA.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;210 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft2"&gt;21 Vuxenpedagogik i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;Det finns många alternativa sätt att sortera denna litteratur. Vi har valt följande sorteringsmodell: Först förtecknas arbeten relaterade till förutsättningar och hinder för arbete och liknande. Rubriken &lt;SPAN class="ft6"&gt;Arbete, yrkesroll etc. &lt;/SPAN&gt;innehåller studier kring själva arbetet. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Lärande, utbildning etc. &lt;/SPAN&gt;innehåller studier som berör lärande och utveckling hos individen. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Organisation &lt;/SPAN&gt;tar upp studier om arbetslivets organisation. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Förändringsarbete &lt;/SPAN&gt;tar upp förändringar i arbetslivet. Här finns givetvis överlappningar, speciellt mellan Lärande och Förändringsarbete. Sorteringen är då gjord så att det som tar upp lärande och utbildning etc. finns under denna rubrik, även om det också handlar om förändringsarbete. För att få grepp om den pedagogiska arbetslivsforskningen behöver man gå igenom hela denna avdelning, men sorteringen är en hjälp att hitta fram först och främst det som kan ha relation till den ”pedagogiska processen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft16"&gt;Arbete – förutsättningar och hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Bergqvist, E. S. Om vikten av arbete och mening med livet: Yrkesinriktad rehabilitering av synskadade. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Licentiatavhandling (10, 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Boukas, A. Arbete efter utbildning? Var god dröj... Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från In- stitutionen för pedagogik, 1989:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Rosenqvist, J. (1992) Det finns inga undantag! Om utvecklingsstördas ställning i arbetslivet. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 761.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Rosenqvist, J. (1986) Psychisch geschädigte Personen und ihre Arbeitsmöglichkeiten in der DDR, in der Bundesrepublik und in Schweden. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Didakometrie und Soziometrie 29.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;212 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Arbete, yrkesroll etc. – om vuxna i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Ahlstrand, E. (1995) Lärares samarbete – en verksamhet på två arenor. Studier av fyra arbetslag på grundskolans högstadium. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 43. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Anell, B. (1996) Nya yrkesroller i lärande organisationer: från differentiering till integrering. Solna: Arbetslivsinstitutet, &lt;NOBR&gt;L-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Berg, G. (1990) Skolledning och professionellt skolledarskap: Perspektiv på skolledares uppgifter och funktioner. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 92.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Blomsterberg, M. (1996) Garanterade karriärer? Om social styrning och sysselsättningspolitik för ungdomar. Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Carle, K. (1984) Rektorsrollen – förväntningar och verklighet. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, &lt;NOBR&gt;ALP-texter&lt;/NOBR&gt; 61.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Colnerud, G. (1995) Etik och praktik i läraryrket. En empirisk studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 44. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Dahlberg, G. &amp; Åsén, G. Föreståndarna och förskolans ledning: En studie av föreståndares arbete och arbetssituation. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från In- stitutionen för pedagogik, 1987:7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Erlöv, I. &amp; Petersson, K. (1991) Från kall till personlighet? Sjuksköterskans utbildning och arbete under ett sekel. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Löfgren, H., Hersvall, M. &amp; Jönsson, A. (1989) Skolledarnas arbetsmiljö: En studie av rektorer och studierektorer i Malmö. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 512.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Wirén, E. (1994) Professional profiles – Analysis of three traditional female professions. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 174.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Åberg, R., Mårtensson, K. &amp; Jivén, L.M. (1991) The glazier: A craftsman´s occupational role. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 730.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;213&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft19"&gt;Lärande, utbildning, kvalifikation, kompetens – om vuxnas lärande i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Alexandersson, C. &amp; Thång, P.O. ”Förändras människan av utbildning?” En grupp verkstadsarbetares uppfattning av effekter av utbildning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1987:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Alexandersson, C. &amp; Larsson, S. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. En empirisk studie av mejeriarbetares syn på sin livssituation. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Alexandersson, C &amp;, Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Förändras människan av utbildning? Verkstadsarbetares uppfattning av effekter av utbildning. Göteborgs universitet, Rapporter från institutionen för pedagogik 1987:06 .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Andersson, U. &amp; Zackari, G. (1980) Om lärarfortbildning i Sverige: Historia och nuläge. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Assarsson, L. &amp; Norling, C. (1995) Hur formas egentligen personalutbildning? En studie i lokalt beslutsfattande. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 185.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Bauer Alfredsson, B. (1991) Förändringsarbete i äldrevården: Ut- värdering av personalutbildning inom institutionsbunden och alternativ äldrevård. Lund: Studentlitteratur. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Berg, G. (1987) Utbildning, organisationer och arbetsliv. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 134.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Bonnevier, H. (1985) Utvärdering: Ett försök till en översikt om modeller och analyser. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Bonnevier, H.R. (1986) Utvärdering i praktiken: Utvärdering av utbildningsverksamhet som stöds ar Arbetarskyddsfonden. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Broady, D. (1983) Samband mellan arbetsliv och utbildning. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Särtryck ur: Kan utbildning förändra arbetslivet? (s &lt;NOBR&gt;113–177).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Bron-Wojciechowska,&lt;/NOBR&gt; A. (1989) Workers and &lt;NOBR&gt;post-secondary&lt;/NOBR&gt; education: A &lt;NOBR&gt;cross-polity&lt;/NOBR&gt; perspective. Uppsala Studies in Education 31. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Byström, J. E. (1980) Åter ut i arbetslivet – en uppföljningsstudie av tidigare deltagare vid kommunal vuxenutbildning i en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;214 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;Uppsala universitet, Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.&lt;/NOBR&gt; &amp; Kjellberg, Y. (1989) Befattningsförändringar, kompetenskrav och utbildningsförslag – En förändringskatalog. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogiska hjälpmedel 41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.&lt;/NOBR&gt; &amp; Kjellberg, Y. (1989) Åtgärder för utbildning och utveckling av arbetare – komplement till rapporten: Arbetsuppgifter, kompetenskrav, utvecklingsmöjligheter – En rapport om förändring i arbete, organisation och personalutveckling för arbetare i sju företag. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogiska hjälpmedel 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.&lt;/NOBR&gt; (1985) Arbetsmarknadens förändring och kunskapskraven: En tvärvetenskaplig studie över Landskrona. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedago- &lt;NOBR&gt;gisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 449.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.&lt;/NOBR&gt; (1986) Competence for a working life in upheaval: Developmental changes that will radically change the working life. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Educational and Psychological Interactions 84.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.&lt;/NOBR&gt; (1985) Kompetens för ett arbetsliv i förändring – Utvecklingstendenser som kan revolutionera arbetslivet. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 450.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.&lt;/NOBR&gt; (1989) Work, life and competence – New demands on competence as a result of structural transitions in working life and everyday life. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 651.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.,&lt;/NOBR&gt; Gestrelius, K., Kjellberg, Y. &amp; Sederblad, P. (1987) Kompetenskravens förändring och behovet av personalutveckling: En preliminär rapport om kompetenskrav, organisation och utvecklingsbehov för arbetare i fyra företag. Malmö: Lärarhögskolan, In- stitutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologis-&lt;/NOBR&gt; ka problem 486.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;Dahlgren, E., Lindberg, L. &amp; Wikström, J. (1990) 4445 svar på frågor om utbildning: Studier av utbildnings- och utvecklingsbehov på arbetsplatser i Västerbotten. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Ed, M. (1985) 6 veckor med 24 personalchefer: En utvärdering av utbildning för personalchefer inom statsförvaltningen. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 110.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Ed, M., Forsberg, B., Hede, G. &amp; Söderström, M. (1984) Arbetsledare idag och imorgon: En studie av utbildningsbehov inför arbetsledarutbildning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Edström, R. (1989) Trygghetsrådets datakurs &lt;NOBR&gt;1983–1988:&lt;/NOBR&gt; Några tjänstemäns uppfattning om innehåll och utformning av en datakurs. Uppsala: Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 145.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Edström, R. (1992) Utbildning ger jobb eller... ? Resultatutfall vid varierande utbildningsinsatser i samband med arbetslöshet. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 174.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1987) Verksamhetsutveckling genom personalutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;– några synpunkter på planering, genomförande och effekter. I Utveckling genom fortbildning. En antologi om verksamhets- och personalutveckling inom barnomsorgen. Stockholm: Utbildningsförlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1989) Kan och bör utbildning planeras rationellt? Eller: Vilken rationalitet är den mest rationella? I Erasmie, T. (red.) Tolv uppsatser i pedagogik och psykologi tillägnade Professor Ingvar Werdelin. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1992) Kompetens, utbildning och lärande. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1992) Lärande och arbetsorganisation. I Marking, C. (red.) Kompetens i arbete. En antologi. Stockholm: Publica.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1993) Information Technology and Qualification Requirements. I Social Change and Adult Education Research. Adult Education Research in Nordic Countries 1991/92. Copenhagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1996) Arbete och lärande: förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. Solna: Arbetslivsinsitutet, &lt;NOBR&gt;L-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1996) Yrkeskompetens och lärande i processoperatörers arbete. (Skill Requirements and Learning in Operator Work – The Case of Processing Industry). Stockholm: NUTEK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Gustavsson, B. &amp; Larsson, S. (eds.) (1996). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft23"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; Rutin och reflektion: förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete (s &lt;NOBR&gt;142–179).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft23"&gt;Rönnqvist, D. &amp; Thunborg, L. Personalutbildning – ett instrument för livslångt lärande? (s &lt;NOBR&gt;180–202)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft23"&gt;Nilsson, B. Företagsutbildning – anpassning och/eller utveckling? (s &lt;NOBR&gt;203–226).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;216 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;Davidson, B. &amp; Svedin, &lt;NOBR&gt;P.-O.&lt;/NOBR&gt; Lärande och automation: förutsättningar för lärande i modernt procesoperatörs arbete (s &lt;NOBR&gt;227–254).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft5"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Gustavsson, M. Lärande produktion: erfarenheter från ett utvecklingsprogram för processoperatörer (s &lt;NOBR&gt;255–281).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Gustavsson, M. &amp; Svedin, &lt;NOBR&gt;P.-O.&lt;/NOBR&gt; (1996) Lärande i en temporär organisation. En studie av ett företagsinternt utvecklingsprogram för &lt;NOBR&gt;process–operatörer.&lt;/NOBR&gt; Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, &lt;NOBR&gt;LiU-PEK-R-196.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Kock, H. (1993) Kompetensutveckling i offentlig verksamhet. En kunskapsöversikt. Stockholm: Civildepartementet/ Allmänna förlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Nilsson, B. (1995) Personalutbildning i små- och medelstora företag – förutsättningar, strategier och effekter. Universitet i Linköping, Arbetsrapport. Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.,&lt;/NOBR&gt; Rönnqvist, D. &amp; Thunborg, C. (1994) Omvärld, verksamhet och förändrade kompetenskrav inom hälso- och sjukvården. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi &lt;NOBR&gt;LiU-PEK-R-175.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Erasmie, T. (1985) Modeller för utvärdering av arbetarskyddsfondens utbildningsverksamhet. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Erasmie, T. (1988) Arbetsmiljöutbildning inom byggbranschen: Mål – insats – effekt. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 123.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Erasmie, T. &amp; Bonnevier, H. (1988) Utvärdering av arbetsmiljöutbildning samt manual för utvärdering. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Eriksson, K. &amp; Holmer, J. (1988) Lackeringsprojektet. Cirkelutbildning för ny produktionsorganisation ... Högskolan i Halmstad, Rapporter från projektet Teknikförnyelse, personlighetsutveckling, företagsutveckling, nr 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Eriksson, K. &amp; Holmer, J. (1987) Ökad kundorderstyrning. Studiecirkeln som del i förändringsarbetet ... Högskolan i Halmstad, Rapporter från projektet Teknikförnyelse, personlighetsutveckling, företagsutveckling, nr 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Erlandsson, A. (1980) Produktutveckling som utbildning. Genomförande och utvärdering av ett participationsinriktat arbetssätt för att öka kreativiteten inom ett industriföretag. Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen, 65.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;217&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Forsberg, B. (1984) Utbildningsbehov och behovsanalys inom personalutbildning. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 81.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Forsberg, B. (1984) Isaberg AB: En pilotstudie med syfte att pröva en modell för behovsanalys samt att kartlägga och analysera fort- och vidareutbildningsbehov för företagets tekniker. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 91.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Forsberg, B. (1985) Vad måste vi lära och varför? Redovisning av en intensiv fältstudie vid Lantmäteriet inom ramen för projektet ”Strukturomvandling,arbetsmiljöförändringarochkunskapsbehov”.Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 109.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Forsberg, B. (1986) Visst kan vi! Och vad behöver vi kunna mera? Redovisning av en intensiv fältstudie vid FFV Elektronik AB inom ramen för projektet ”Strukturomvandling, arbetsmiljöförändringar och kunskapsbehov”. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Forslund, K. (1993) Professionell kompetens. Fyra essäer om inlärning och utveckling för professionalitet. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 168.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Fredriksson, L. (1980) Genomförande av försöksutbildning för lärare inom arbetsmarknadsutbildningen – ett led i probleminriktad utbildningsplanering. Malmö: Lärarhögskolan, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologis-&lt;/NOBR&gt; ka institutionen, Pedagogiska hjälpmedel 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gestrelius, K. (1984) Arbetsmarknadens strukturförändring och anställdas utbildning: En studie om försök till regional anpassning. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 488.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Gestrelius, K. (1984) Utbildning och individuellt agerande vid hot om arbetslöshet – En studie om avvecklingen av Öresundsvarvet i Landskrona. Malmö: Lärarhögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gestrelius, K. (1984) Worklife transitions and the education/training of the employees – A case study. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 486.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Gestrelius, K. (1985) Utbildningsbehov för ett näringsliv i omvandling. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 447.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Gestrelius, K. (red.) (1989) Arbetsuppgifter, kompetenskrav, utvecklingsmöjligheter. Malmö: Lärarhögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Gestrelius, K. (red.) (1989) Befattningsförändringar, kompetenskrav, utbildningsbehov. Malmö: Lärarhögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;218 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Gestrelius, K. (1989) Pedagogiska strategier för den äldre arbetskraftens kompetensutveckling. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 646.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Gestrelius, K. (1989) Developing the competencies for work: Educational strategies for the older labour force. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 655.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Gran, B. &amp; Nilsson, B. (1985) Skolans personalutbildning ur högskolans perspektiv: Enkätundersökningar. Malmö: Lärarhögskolan, In- stitutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologis-&lt;/NOBR&gt; ka problem 453.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Gran, B. (1987) Fortbildning av personal inom barnomsorgen: Ettusen förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare redovisar egna erfarenheter och önskemål. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 484.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gran, B. (1987) Fortbildning av personal inom barnomsorgen: Föreståndarnas erfarenheter och fortbildningsbehov. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedago- &lt;NOBR&gt;gisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 483.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gran, B. (1985) Kommunalt perspektiv på skolans personalfortbildning: Intensivstudie av ett antal kommuner och skolor i södra Sverige. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 451.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Gran, B. (1985) Är personalutbildning ett bra sätt att förbättra skolan? Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 443.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gransjö, B. &amp; Öhlund, E. (1981) ”Nu bedrivs forskning även i vårt arbete”: ett samarbetsprojekt mellan högskola och studieförbund. Umeå Rapport/ Regionalstyrelsen i Umeå högskoleregion: 1981:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Gustavsson, B. O., Arnetz, B. B. &amp; Ellström, P. E. Informationsteknologins goda och onda cirklar. Om hälsa, kompetens och tjänstekvalitet vid &lt;NOBR&gt;IT-användning&lt;/NOBR&gt; inom tjänsteverksamhet. Högskolan i Karlstad, Forskningsrapport 92:11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Helmstad, G. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. 24 tekoarbetares upplevelser av sitt arbete och utbildningens funktion. Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;60-poängsuppsats&lt;/NOBR&gt; från institutionen för pedagogik, Maj 1983.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Helmstad, G. &amp; Larsson, S. Föreställningar om utbildning: Intervjuer med lagerarbetare. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Holm, K.I.M. (1991) Företagsutbildning: Tillvaratagande av de mänskliga resurserna? Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Holmer, J. et.al. Working life, learning and adult education. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1992:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Holmer, J. Högre utbildning för lågutbildade i industrin. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1984:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Holmer, J. Framtidsberedskap genom omvärldsutbildning. Göteborgs universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik 1994:10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Holmström, &lt;NOBR&gt;L.-G.&lt;/NOBR&gt; &amp; Lundmark, A. (1989) Uppdragsutbildning – en resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux samt vissa studieförbund. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 86.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Holmström, &lt;NOBR&gt;L.-G.&lt;/NOBR&gt; (1984) Fortbildning av skolans personal i Uppsala högskoleregion. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 92.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hultman, G. &amp; Carlson, G. (1980) Utbildning för skolledare före skolledareutbildningen. &lt;NOBR&gt;USU-projektet&lt;/NOBR&gt; 4. Rapporter från pedagogiska institutionen. Universitetet i Linköping 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hultman, G. (1981) Organisationsutveckling genom ledarutbildning. Linköping Studies in Education 13 (diss.) Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hultman, G. (1986) Skolledare under påverkan: En studie av en ledarutbildning och dess effekter. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 106.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Hultman, G. (1986) Skolledarutbildning och skolutveckling som lärarna ser det... En studie av organisationseffekter. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hultman, G. (1986) Visioner och ömsesidig &lt;NOBR&gt;status-quo:&lt;/NOBR&gt; En ledarutbildnings funktion och process. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 104.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hultman, G., Gatel, A. &amp; Hörberg, C. (1991) Utvärdering av fortbildning. Skolledares och lärares syn på kompletteringsfortbildningen inom E- och &lt;NOBR&gt;F-län&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(1989–1991).&lt;/NOBR&gt; Universitetet i Linköping, In- stitutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Hultman, G. (1980) Skolledare om skolledarutbildningen. En enkätstudie. &lt;NOBR&gt;USU-projektet&lt;/NOBR&gt; 5. Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen 57.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Johansson, B. Need of knowledge in nursing and demand for knowledge in nursing education. Reports from the institute of Educaton, University of Göteborg. (1980:01)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;220 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Johansson, J. (1995) Kompetensutveckling i de små företagen. Luleå: Tekniska högskolan, Institutionen för arbetsvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Kjellberg, Y. (1985) Företagsintern utbildning för förändringsberedskap: En förstudie av utbildning för kollektivanställda och lägre tjänstemän mot bakgrund av uppdragsutbildning och förnyelsefonder. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 455.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Klasson, A. &amp; Nyrinder, B. (1994) Lärande och förändring: Exempel från plastindustrin. Linköping: Vuxenutbildarcentrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Klasson, A., Nyrinder, B., Hultman, G. &amp; Lundin, U. (1993) To establish workplace learning processes. Methods &amp; strategies. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Kompetensutveckling: en utmaning: delbetänkande av Kompetensutredningen. Stockholm, 1991 (SOU 1991:56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Kunskap för utveckling: betänkande/ av Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet. Stockholm, 1994 (SOU 1994: 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S. &amp; Thång, P.O. Arbetets betydelse och utbildningens funktion: En empirisk studie av sjukvårdsbiträdens syn på arbete och utbildning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S., Alexandersson, C., Helmstad, G. &amp; Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; (1986) Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. Göteborg Studies in Educational Sciences 57. Acta Universitatis Gothoburgensis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Larsson, S. (1986) Arbetsorganisationen som studiehinder – icke facklärda och vuxenutbildning. I Abrahamsson, K. &amp; Rubenson, K. (red.) Den nya utbildningsklyftan – &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; utmaning, s &lt;NOBR&gt;80–93&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Larsson, S. &amp; Thång, &lt;NOBR&gt;P-O.&lt;/NOBR&gt; Arbetets betydelse och utbildningens funktion. En empirisk studie av sjukvårdsbiträdens syn på arbete och utbildning. Göteborgs universitet, Rapporter från institutionen för pedagogik, 1985:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Livslångt lärande i arbetslivet – Steg på vägen mot ett kunskapssamhälle: ett diskussionsunderlag: rapport från en expertgrupp till Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm, 1996. (SOU 1996:164)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Lundmark, A. &amp; Söderström, M. (1987) Personalutbildning och ekonomi: Redovisning av en undersökning inom ramen för projektet ”Strukturomvandling, arbetsmiljöförändringar och kunskapsbehov”. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 129.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Lundmark, A. &amp; Söderström, M. (1989) The economics of training and personell development in organizations – an empirical study of a conceptual framework. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Uppsala Reports on Education 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Lundmark, A. (1996) Pedagogisk utbildning för utländska lärare: en studie av utländska lärares behov av kompetensutveckling och stöd för lärararbetet. Uppsala universitet, Rapportserie från enheten för utveckling och utvärdering 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Löfberg, A. (1988) Arbetsplatsen som lärmiljö. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Löfberg, A. (1987) Förstudie till ett forskningsprojekt rörande villkor för lärande i arbetslivet. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Löfberg, A. (1987) Kunskapsbildningens villkor och det egna arbetet: En undersökning av en strategi för databildning. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Löfberg, A. (1985) Regionala skyddsombud som pedagoger: Ett sätt att aktivera lokala skyddsombud inom Byggarbetarförbundet. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;Martinsson, G. Lärarskicklighet: bedömningsgrunder i vårdutbildningen. Mölndal: Institutionen för vårdlärarutbildning. Göteborgs universitet. Vårdpedagogik, omvårdnad: 1996:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Mattson, P. Generativt lärande: En miljöpedagogisk studie av kunskapsintensiva industriföretag &lt;NOBR&gt;1991–1993.&lt;/NOBR&gt; Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet 1995: 77. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Mattsson, P. (1990) Introduktion på Volvo Torslandaverken sommaren 1990 – synpunkter från anställda. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Mideklint, L. (1986) A system of educational design for employersponsored education. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 108, (licentiatarbete).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Nilsson, &lt;NOBR&gt;P.-G.&lt;/NOBR&gt; &amp; Henricson, M. (1987) Strategisk kompetens- och personalutveckling: Teoretiska ramar. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, &lt;NOBR&gt;ALP-texter&lt;/NOBR&gt; 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Nitzler, R. &amp; Landström. I. (1994) Folkbildning för arbetsmarknaden: Från baskurs och rockskola till starta eget – deltagarens upplevelse av utbildningen. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Arbetsrapport 105.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;222 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;Nyrinder, B. (1992) Utbildning – värde och villkor. En intervjuundersökning bland tjänstemän om vuxenutbildning, personalutbildning och lärande. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 158.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Ohlsson, J. (1996) Kollektivt lärande: lärande i arbetsgrupper inom barnomsorgen. Stockholms universitet, Doktorsavhandlingar från Pedagogiska institutionen 75.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Palm, &lt;NOBR&gt;P.-O.&lt;/NOBR&gt; &amp; Sällström, B. (1980) Lärarattityder till undervisning vid arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskola. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 74.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Petersson, B. &amp; Thång, P.O. Möjlighet att lära: ett arbetslivspedagogiskt projekt om lärande och utbildning för ett näringsliv i omvandling. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, rapport 1996:01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Petersson, B. Gemensamt lärande – Fackliga studiers pedagogik. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Petersson, B. Gemensamt lärande – Fem utvecklingsarbeten. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Petersson, B. Gemensamt lärande – Fyra studieinventeringar. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Petersson, B. Gemensamt lärande – Metallindustriarbetares lärande och utbildning: Slutrapport från &lt;NOBR&gt;MALU-projektet.&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Petersson, B. Gemensamt lärande – Samtal med bilmekaniker. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Petersson, O. Utbildares syn på lärandets inehåll. Artikulering av ett kunskapsintresse samt en studie av lärandet i arbetslivet. Göteborgs universitet, Publikationer från institutionen för pedagogik. 1984:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Rönnqvist, D. &amp; Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1992) Lärandehierarkin: En studie av anställdas möjligheter till kompetensutveckling inom sjukvården. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Rönnqvist, D. (1992) Anställdas möjligheter till kompetensutveckling: En studie av olika personalkategorier inom sjukvården. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 161.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Sköld, M. &amp; Granström, L. &amp; Karlsson, H. (1983) Arbete – utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;– kunskap. (4 delar) Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, &lt;NOBR&gt;ALP-texter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Sköld, S. (1987) FAL – Fortbildning i administration för läkare: Studie av ett personalutvecklingsprojekt. Uppsala Studies in Education 26. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 25)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;223&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Söderström, M. (1990) Det svårfångade kompetensbegreppet. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 94.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft7"&gt;Söderström, M. (1981) Personalutveckling i arbetslivet och återkommande utbildning: några problem och utvecklingsmöjligheter. Uppsala universitet. Uppsala studies in education: 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Targama, A. (1982) Utbildning och lärande i arbetslivet: några framtidsperspektiv. Köpenhamn: Sekreteriatet för nordiskt kulturellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Utbildning för arbetslivet: betänkande/av kommittén för arbetsmarknadsutbilning och företagsutbildning – (KAFU) Stockholm, 1983 (SOU 1983: 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet, kunskap för utveckling. Stockholm, 1994 (SOU 1994:48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft16"&gt;Organisation – om arbetslivets organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Apelmo, P. (1993) Utveckling i skola och kommundel. Skiftinge rektorsområde och Skiftinge kommundelsförvaltning, Eskilstuna kommun. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik 167.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Berg, G. (1984) Skolans arbetsorganisation som problemområde. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 84.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Brettell, L. (1985) En skolas arbetsorganisation. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Carlsson, B. &amp; &lt;NOBR&gt;Lindberg-Sand,&lt;/NOBR&gt; Å. (red.) (1994) Det sitter i väggarna: kulturella föreställningar i vård och vårdutbildning. Kalmar läns vårdhögskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Gestrelius, K. (1982) Ett forskningsprojekt angående näringslivets strukturomvandling och behovet av vuxenutbildning. Malmö, Lärarhögskolan, Särtryck och småtryck från &lt;NOBR&gt;pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; institutionen 439.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Lindskog, E. (1985) Arbetsorganisation vid en högstadieskola. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 104.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Lindskog, E. (1986) Schemaläggning som arbetsorganisatoriskt verktyg. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Ljunggren, C. (1991) Skolledning och mikropolitisk handling – en teoridiskussion om gymnasieskolans styrning och ledning. Uppsala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;224 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Milsta, M. (1994) Målstyrning och mellanchefers arbete – hierarki, delaktighet och tillfälligheternas spel. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 40. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Nytell, U. (1989) Styrstrukturer, ledning och kompetens inom Posten. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 143.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Söderström, M. Några synpunkter på forskning om skolan som arbetsorganisation. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 90.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Söderström, M. (1996) Hur lär organisationer? : en diskussion om det organisatoriska lärandets nyckelfrågor. Solna: Arbetslivsinsitutet, L- programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Vallberg, &lt;NOBR&gt;A.-C.&lt;/NOBR&gt; (1988) Vuxna ledare och ledda i förskolan: Ett oftast kvinnligt ledarskap i interaktion med en kvinno- (och &lt;NOBR&gt;barn-)&lt;/NOBR&gt; dominerad organisation. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 499.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Yttergren, M. (1986) Arbetsorganisation och styrkällor. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 115.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft19"&gt;Förändringsarbete – om förändringar i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;Berg, K. (1991) Förändringsarbete inom Förvaltningen – en praxispedagogisk ansats. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 65)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Brunnberg, H. (1992) Under förändring: Människor i skatteförvaltningen inför en ny organisation. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Bäcklund, &lt;NOBR&gt;A.-K.,&lt;/NOBR&gt; Gestrelius, K., Kjellberg, Y. &amp; Sederblad, P. (1987) Personalutveckling eller avveckling – En primärrapport om förändring i arbete, organisation och utvecklingsmöjligheter för tjänstemän i fem företag. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, &lt;NOBR&gt;Pedagogisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; problem 481.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Edvardsson Stiwne, E. (1997) Förändringsprocesser i kommunala organisationer. En studie av organisering och meningsskapande i två&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;225&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;förvaltningar. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1984) Beyond organization development (OD): Outlines of a participative &lt;NOBR&gt;self-regenerative&lt;/NOBR&gt; model of change. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 85.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Ellström, &lt;NOBR&gt;P.-E.&lt;/NOBR&gt; (1984) Rationality, anarchy and the planning of change in educational organizations: A study of problem solving and planning of change in small workgroups. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 22. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;Engquist, A. (1990) Utvecklingssamtal som förändringsinstrument: Teoretisk och empirisk analys. Uppsala Studies in Education 36. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 30)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Granberg, O. (1996) Lärande i organisationer: professionella yrkesutövares strategier vid organisatorisk förändring. Stockholms universitet, Doktorsavhandlingar från Pedagogiska institutionen 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Hultman, G. &amp; Klasson, A. (1995) Förändringens dynamik. En problematisering av förändringsprocesser, delaktighet och lärande. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Hultman, G., Klasson, A. &amp; Nyrinder, B. (1993) Förändringsarbete i små företag. En studie av förändringsprocesser, delaktighet och lärande. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Hultqvist, E. &amp; Ullman, A. (1991) De plåtslagarna! De plåtslagarna! – Om arbetsmiljöreformer, förändringsarbete och yrkeskulturer. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Larsson, I. m.fl. (1987) Utvecklingen av skolan som arbetsorganisation. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 74.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Larsson, I. (1986) Skolutveckling genom resurspersoner. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lindström, K. (1992) Decentralisering till basenhetsorganisation: Resultat och effekter av förändringsarbete inom Kopparbergs läns landsting. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 168.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Löfgren, &lt;NOBR&gt;V.-A.&lt;/NOBR&gt; &amp; Wallström, M. (1985) &lt;NOBR&gt;SSAB-modellen&lt;/NOBR&gt; – en jämförande studie i metoder för att lösa övertalighet. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 517.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;226 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Nytell, U. (1986) En arbetsorganisation i utveckling. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 112.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Nytell, U. (1987) Från bankkunskap till kunskapsbank. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 126.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Olofsson, J. (1991) Rationaliseringsideologi, arbetsmarknadspolitik och utbildning. Lunds universitet, &lt;NOBR&gt;Ekonomisk–historiska&lt;/NOBR&gt; institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Ström, P. (1991) Organisationsförändring i hemtjänsten: Ett försök att förändra organisationen tillsammans med personalen. Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 59.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Söderström, M. (1988) Det strategiska utmaningen! Slutrapport från projektet ”Strukturomvandling, kunskapsbehov och arbetsmiljöförändring”. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 82.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Ullman, A. (1992) De plåtslagarna! De plåtslagarna! Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Winter, H.A. (1989) Anställdas deltagande i organisationsutveckling: En teoretisk och empirisk analys av förutsättningarna för participation. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 25. (diss.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Ögren, T. (1989) Organisationens svar: Svarsmönster, strategier och lärande vid personalminskning/nyorientering. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (diss. 59)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Vuxenpedagogik – internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;Alheit, P. &amp; Tippelt, R. (1994) (Symposium 14 Neue Forschungstendenzen in der Europäischen Erwachsenenbildung. pp &lt;NOBR&gt;367–383.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Barr, J. &amp; Birke, L. (1994) Women, Science, and Adult Education. Towards a Feminist Curriculum? i Women´s Studies International Forum (5), pp &lt;NOBR&gt;473–483.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Belanger, P. (1994) Lifelong Learning: The Dialectics of Lifelong Educations. i International Review of education, vol 40, &lt;NOBR&gt;(3–5)&lt;/NOBR&gt; pp &lt;NOBR&gt;353–381.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Blundell, S. (1992) Gender and the Curriculum of Adult Education, i International Journal of Lifelong Education, vol 11. (3) pp &lt;NOBR&gt;199–216.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Brian, L. et al. (1994) The Relationship between Andragogical and Pedagogical orientations and the implications for adult learning. i Adult Education Quarterly, 44 pp &lt;NOBR&gt;187–200.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Connely, B. (1992) A critical overview of the sociology of adult education. i International Journal of Lifelong Learning, vol 11 (3) pp &lt;NOBR&gt;235–253.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Courtenay, B.C. (1994) Are Psychological Models of Adult Development still important for the Practice of Adult Education? i Adult Education Quarterly, 44, (3) pp &lt;NOBR&gt;145–153.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Courtney, S. (1992) Why Adults Learn. Towards a Theory of Participation in Adult Education. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Cross, K. P. (1981) Adults as learners. Increasing participation and facilitating learning. San Francisco: &lt;NOBR&gt;Jossey-Bass&lt;/NOBR&gt; Publishers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Davidson, N. &amp; Worsham, T. (1992) Enhancing Thinking Through Cooperative Learning. New York: Teachers College Press. Columbia University.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Glastra, F. &amp; Kats, E. (1992) Adult education as Intercultural Communication i Hake, B. J. &amp; Marriott, S. (eds.) Adult Education between Cultures. No. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Henry, G. T. &amp; Basile, K. C. (1994) Understanding the Decision to Participate in Formal Adult Education. i Adult Education Quarterly, vol. 44 (2) pp &lt;NOBR&gt;64–82.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Holford, J. (1995) Why Social Movements Matter: Adult Education Theory, Cognitive Praxis, and the Creation of Knowledge. i Adult Education Quarterly, vol. 45 (2) pp &lt;NOBR&gt;95–111.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;228 &lt;/SPAN&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Jarvis, P. Pedagogy, Andragogy and Professional Education: Paper to International Conference on Training and Professional Development i Adult and Continuing Education. Wadham College, Oxford, &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; sept, 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Johnson, D., Johnson, R. &amp; Smith, K. (1991) Cooperative Learning: In- creasing College Faculty Instructional Productivity. i ASHE ERIC Higher Education Report No 4. Washington, DC: George Washington University, School of Education and Human Development.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Knox, A. (ed.) (1987) World Perspective On Adult Education. University of Wiscounsin, USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Mader, W. (ed.) (1992) Adult education in the Federal Republic of Germany: Scholarly approaches and professional practice. Vancouver: Centre for continuing education, The University of British Columbia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Merriam, S. B. &amp; Caffarella, R. S. (1991) Learning in adulthood. A Comprahensive guide. San Francisco: &lt;NOBR&gt;Jossey-Bass.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Pastuovi´c, N. (1995) The science(s) of adult education. i International Journal of Lifelong Education, vol. 14 (4) pp &lt;NOBR&gt;273–291.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Peters, J. M., Jarvis, P. and Associates. (1991) Adult Education. Evolution and achievements in a developing field of study. San Francisco, Oxford: &lt;NOBR&gt;Jossey-Bass&lt;/NOBR&gt; Publishers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Ramsden, P. (1995) Learning to teach in higher education. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Sinnott, J. D. (1994) Interdisciplinary Handbook of Adult Lifespan Learning. London, Greenwood Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Berg, C. A. Et al. Adult Age Differences in Cognitive Strategies: Adaptive are Deficient. pp &lt;NOBR&gt;383–384.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Cavanaugh, J. C. &amp; McGuire, L. C. Chaos Theory as a Framework for Understanding Lifespan Learning pp &lt;NOBR&gt;3–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Johnson, L. The Future Impact of the Communication Revolution pp &lt;NOBR&gt;22–30.&lt;/NOBR&gt; Kramer, D. A. &amp; Weizhen, T. B.The Educated Adult in Today´s World: Wisdom and the Mature Learner pp &lt;NOBR&gt;31–50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Maciuica, L. V. Basseches, M. &amp; Lipson, A. Exploring Adult Learning from Learners Perspectives pp &lt;NOBR&gt;249–269.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft23"&gt;Merriam, S. B. Learning and Life Experience: The Connection in Adulthood pp &lt;NOBR&gt;74–89.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Millis, B., Merriam, S. B. &amp; Cafarella, R. S., Davidson, N. &amp; Cotell, P. Cooperative Learning pp &lt;NOBR&gt;105–119.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Sinnott, J. D. New Science Models for Teaching as a Dialogue with Reality pp &lt;NOBR&gt;90–104.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft5"&gt;Sinnott, J. D. The Relationship of Postformal Thought, Adult Learning, and Lifespan Development pp &lt;NOBR&gt;105–119.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;SOU 1997:120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft14"&gt;Bibliografi över vuxenpedagogiska texter &lt;SPAN class="ft8"&gt;229&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Tennant, M. (1990) &lt;NOBR&gt;Life-span&lt;/NOBR&gt; development psychology and adult learning. i International Journal of Lifelong Education. 9(3), pp &lt;NOBR&gt;223–236.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Tuijnman, A. C. (ed.) (1996) International encyclopedia of adult education and training. 2nd Ed. Pergamon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Usher, R., Bryant, I. &amp; Johnston R. (1997) Adult education and the postmodern challenge. Learning beyond the limits. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Wadlington, E. (1995) Basing Early Childhood Teacher Education on Adult Education Principles. i Yong Children. (4) pp &lt;NOBR&gt;76–80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Yamada, M. (1994) Adult's &lt;NOBR&gt;Self-Directed&lt;/NOBR&gt; Learning of the Care of of the Elderly and Communicative Intergenerational Realationships i Educational Gerontology 20: pp &lt;NOBR&gt;511–520.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GLB3120</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1997__120.pdf</filnamn>
<filstorlek>499131</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vuxenpedagogik i Sverige</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D40143AC-E1AF-49A2-AE41-2448D93F3668</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>