<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422736</hangar_id>
 <dok_id>GLB3115</dok_id>
 <rm>1997</rm>
 <beteckning>115</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1997:115</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>115</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:18:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ljusnande framtid eller ett långt farväl?</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3115/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3115</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3115</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 1997 115 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 100px 0px 282px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 340px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 99px 0px 354px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 99px 0px 663px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_6 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_11 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:154px;left:65px;z-index:-1;width:283px;height:235px;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:283px;height:235px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_13 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:137px;z-index:-1;width:334px;height:213px;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:334px;height:213px;}




#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_14 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:390px;height:500px;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:390px;height:500px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:144px;left:0px;z-index:-1;width:391px;height:389px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:391px;height:389px;}




#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:414px;height:1px;}




#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 69px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}

#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:0px;z-index:-1;width:382px;height:425px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:382px;height:425px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:73px;z-index:-1;width:407px;height:594px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:407px;height:594px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:555px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:414px;height:555px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:4px;z-index:-1;width:407px;height:316px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:407px;height:316px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 748px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:216px;left:0px;z-index:-1;width:374px;height:167px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:374px;height:167px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:559px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:333px;left:0px;z-index:-1;width:437px;height:342px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:437px;height:342px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:55px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:312px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:412px;height:312px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:55px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:633px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:412px;height:633px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:687px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:557px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:386px;left:0px;z-index:-1;width:451px;height:244px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:451px;height:244px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:2px;z-index:-1;width:449px;height:324px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:449px;height:324px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:451px;height:645px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:451px;height:645px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:673px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 816px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:68px;z-index:-1;width:392px;height:598px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:392px;height:598px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:687px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:687px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:673px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:619px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:414px;height:619px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 742px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:59px;left:67px;z-index:-1;width:412px;height:612px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:412px;height:612px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:757px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:757px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 72px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:611px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:611px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:61px;left:26px;z-index:-1;width:400px;height:618px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:400px;height:618px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 312px 73px;padding: 0px;border: none;width: 419px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:26px;z-index:-1;width:386px;height:428px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:386px;height:428px;}

#page_85 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img5 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img6 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img7 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img8 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img9 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img10 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img11 {position:relative;width:3px;height:6px;}
#page_85 #inl_img12 {position:relative;width:3px;height:6px;}
#page_85 #inl_img13 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img14 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img15 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_85 #inl_img16 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:170px;left:73px;z-index:-1;width:414px;height:543px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:414px;height:543px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:152px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:543px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:414px;height:543px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:8px;left:109px;z-index:-1;width:378px;height:654px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:378px;height:654px;}

#page_89 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:11px;}
#page_89 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:11px;}
#page_89 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img5 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img6 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img7 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img8 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img9 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img10 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img11 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img12 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img13 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img14 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_89 #inl_img15 {position:relative;width:3px;height:11px;}
#page_89 #inl_img16 {position:relative;width:3px;height:11px;}
#page_89 #inl_img17 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_89 #inl_img18 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_89 #inl_img19 {position:relative;width:3px;height:6px;}
#page_89 #inl_img20 {position:relative;width:3px;height:6px;}
#page_89 #inl_img21 {position:relative;width:254px;height:0px;}
#page_89 #inl_img22 {position:relative;width:10px;height:1px;}
#page_89 #inl_img23 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_89 #inl_img24 {position:relative;width:10px;height:1px;}
#page_89 #inl_img25 {position:relative;width:3px;height:1px;}



#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:116px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:198px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:414px;height:198px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:765px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:757px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:662px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:602px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:757px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:752px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}



#page_137 #tx1 {position:absolute;top:562px;left:383px;width:36px;height:12px;}

#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:757px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:765px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 264px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 334px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:121px;left:0px;z-index:-1;width:139px;height:309px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:139px;height:309px;}

#page_148 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_148 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_148 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_148 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 300px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:386px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}

#page_149 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:9px;}
#page_149 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:9px;}



#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 302px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:127px;z-index:-1;width:287px;height:191px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:287px;height:191px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 297px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:276px;z-index:-1;width:118px;height:313px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:118px;height:313px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 310px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:30px;z-index:-1;width:237px;height:18px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:237px;height:18px;}

#page_152 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_152 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_152 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_152 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_152 #inl_img5 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_152 #inl_img6 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_152 #inl_img7 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_152 #inl_img8 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 310px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:386px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}

#page_153 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_153 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_153 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_153 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 323px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:0px;z-index:-1;width:410px;height:179px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:410px;height:179px;}

#page_154 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_154 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 370px 69px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:94px;z-index:-1;width:304px;height:666px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:304px;height:666px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 317px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:124px;z-index:-1;width:138px;height:394px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:138px;height:394px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 499px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:386px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 299px 69px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 724px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_1 #id_2_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 212px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_1 #id_2_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 102px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 79px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 419px;overflow: hidden;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:561px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:561px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 376px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:156px;z-index:-1;width:238px;height:183px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:238px;height:183px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 309px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 322px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:254px;z-index:-1;width:140px;height:667px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:140px;height:667px;}

#page_161 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:8px;}
#page_161 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:8px;}



#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 295px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:603px;left:38px;z-index:-1;width:10px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:10px;height:1px;}

#page_162 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_162 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:10px;}



#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 463px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:386px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}

#page_163 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_163 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 417px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:72px;z-index:-1;width:314px;height:371px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:314px;height:371px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 297px 67px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:0px;z-index:-1;width:516px;height:672px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:516px;height:672px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 313px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 648px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:386px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 954px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 303px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:33px;z-index:-1;width:366px;height:755px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:366px;height:755px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 316px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:406px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:400px;height:406px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 300px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:386px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}

#page_171 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_171 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 308px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}


#page_172 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_172 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 302px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:607px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:430px;height:607px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 297px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}


#page_174 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_174 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 344px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:293px;z-index:-1;width:101px;height:695px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:101px;height:695px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 310px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:45px;z-index:-1;width:359px;height:678px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:359px;height:678px;}

#page_176 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:6px;}
#page_176 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:5px;}
#page_176 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_176 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_176 #inl_img5 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_176 #inl_img6 {position:relative;width:5px;height:4px;}
#page_176 #inl_img7 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_176 #inl_img8 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_176 #inl_img9 {position:relative;width:3px;height:3px;}
#page_176 #inl_img10 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_176 #inl_img11 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_176 #inl_img12 {position:relative;width:3px;height:6px;}
#page_176 #inl_img13 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_176 #inl_img14 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_176 #inl_img15 {position:relative;width:3px;height:5px;}
#page_176 #inl_img16 {position:relative;width:3px;height:5px;}
#page_176 #inl_img17 {position:relative;width:4px;height:3px;}
#page_176 #inl_img18 {position:relative;width:3px;height:3px;}



#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 311px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:175px;z-index:-1;width:219px;height:526px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:219px;height:526px;}

#page_177 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:5px;}
#page_177 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:3px;}
#page_177 #inl_img3 {position:relative;width:4px;height:3px;}
#page_177 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:3px;}
#page_177 #inl_img5 {position:relative;width:3px;height:3px;}
#page_177 #inl_img6 {position:relative;width:3px;height:3px;}
#page_177 #inl_img7 {position:relative;width:4px;height:3px;}
#page_177 #inl_img8 {position:relative;width:2px;height:3px;}
#page_177 #inl_img9 {position:relative;width:2px;height:3px;}
#page_177 #inl_img10 {position:relative;width:4px;height:3px;}



#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 960px 75px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:318px;z-index:-1;width:6px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:6px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:623px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:414px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 440px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 369px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 82px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 71px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:243px;left:84px;z-index:-1;width:360px;height:197px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:360px;height:197px;}

#page_185 #inl_img1 {position:relative;width:13px;height:9px;}
#page_185 #inl_img2 {position:relative;width:13px;height:10px;}



#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 710px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 165px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 19px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 19px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:344px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:373px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:414px;height:373px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 346px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 284px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 39px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 61px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_3 {border:none;margin: 88px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:73px;z-index:-1;width:308px;height:230px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:308px;height:230px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:29px;z-index:-1;width:429px;height:194px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:429px;height:194px;}

#page_196 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:10px;}



#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 684px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}



#page_201 #tx1 {position:absolute;top:-637px;left:256px;width:132px;height:15px;}
#page_201 #tx2 {position:absolute;top:-610px;left:0px;width:411px;height:36px;}
#page_201 #tx3 {position:absolute;top:-574px;left:0px;width:410px;height:85px;}
#page_201 #tx4 {position:absolute;top:-482px;left:46px;width:349px;height:108px;}
#page_201 #tx5 {position:absolute;top:-366px;left:0px;width:410px;height:34px;}
#page_201 #tx6 {position:absolute;top:-324px;left:46px;width:349px;height:90px;}
#page_201 #tx7 {position:absolute;top:-225px;left:0px;width:415px;height:102px;}
#page_201 #tx8 {position:absolute;top:-122px;left:0px;width:412px;height:102px;}

#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 35px;padding: 0px;border:none;width: 366px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 179px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:359px;left:52px;z-index:-1;width:309px;height:43px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:309px;height:43px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 69px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 724px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 281px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 438px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 720px;overflow: hidden;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:402px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:422px;height:402px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:757px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 270px 75px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 100px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 19px 'Times';line-height: 21px;}
.ft1{font: 47px 'Times';line-height: 55px;}
.ft2{font: 26px 'Times';line-height: 31px;}
.ft3{font: 12px 'Times';line-height: 16px;}
.ft4{font: 13px 'Times';line-height: 16px;}
.ft5{font: 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft6{font: 24px 'Times';line-height: 27px;}
.ft7{font: 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft8{font: italic 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft9{font: 16px 'Times';line-height: 19px;}
.ft10{font: 13px 'Times';line-height: 14px;}
.ft11{font: 1px 'Times';line-height: 14px;}
.ft12{font: 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft13{font: 1px 'Times';line-height: 1px;}
.ft14{font: italic 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft15{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft16{font: 8px 'Times';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft17{font: 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft18{font: italic 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft19{font: 6px 'Times';line-height: 6px;}
.ft20{font: 15px 'Times';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 15px 'Times';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft22{font: italic 17px 'Times';line-height: 19px;}
.ft23{font: italic 13px 'Times';line-height: 16px;}
.ft24{font: 9px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft25{font: 8px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft26{font: 9px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft27{font: 9px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft28{font: 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft29{font: 1px 'Times';line-height: 4px;}
.ft30{font: 1px 'Times';line-height: 5px;}
.ft31{font: 1px 'Times';line-height: 6px;}
.ft32{font: 1px 'Times';line-height: 3px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft34{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft35{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft36{font: bold 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft37{font: 12px 'Times';line-height: 13px;}
.ft38{font: 12px 'Times';line-height: 14px;}
.ft39{font: 1px 'Times';line-height: 13px;}
.ft40{font: bold 12px 'Times';line-height: 14px;}
.ft41{font: 8px 'Times';line-height: 10px;}
.ft42{font: 12px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft43{font: 12px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft44{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft45{font: 1px 'Times';line-height: 7px;}
.ft46{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft47{font: 1px 'Times';line-height: 8px;}
.ft48{font: 1px 'Times';line-height: 9px;}
.ft49{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft50{font: 1px 'Times';line-height: 2px;}
.ft51{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft52{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft53{font: 1px 'Times';line-height: 10px;}
.ft54{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft55{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft56{font: italic 11px 'Times';line-height: 14px;position: relative; bottom: 8px;}
.ft57{font: 12px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft58{font: 14px 'Times';line-height: 16px;}
.ft59{font: 9px 'Times';line-height: 11px;}
.ft60{font: italic 12px 'Times';line-height: 14px;}
.ft61{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft62{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft63{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft64{font: 9px 'Times';line-height: 12px;}
.ft65{font: 12px 'Times';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft66{font: 12px 'Times';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft67{font: 11px 'Times';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft69{font: italic 13px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft70{font: italic 12px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft71{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft72{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft73{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft74{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft75{font: 19px 'Times';margin-left: 27px;line-height: 21px;}
.ft76{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft77{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft78{font: 10px 'Times';line-height: 12px;}
.ft79{font: 9px 'Times';line-height: 5px;}
.ft80{font: 10px 'Times';line-height: 6px;}
.ft81{font: 10px 'Times';line-height: 11px;}
.ft82{font: 12px 'Times';line-height: 10px;}
.ft83{font: 1px 'Times';line-height: 12px;}
.ft84{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft86{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft87{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft88{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft90{font: 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft91{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft92{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft93{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft94{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft95{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft96{font: 12px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft97{font: 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft98{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft99{font: 11px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft100{font: 12px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft101{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft103{font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft104{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft105{font: 7px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft106{font: 19px 'Times';margin-left: 10px;line-height: 21px;}
.ft107{font: italic 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft108{font: 12px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft109{font: 12px 'Times';line-height: 11px;}
.ft110{font: 7px 'Times';line-height: 8px;}
.ft111{font: 11px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft112{font: 15px 'Times';line-height: 17px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft113{font: 7px 'Times';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft114{font: italic 12px 'Times';line-height: 13px;}
.ft115{font: 17px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft116{font: italic 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft117{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft118{font: 8px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft119{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft120{font: 11px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft121{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft122{font: 9px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft123{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft124{font: 8px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft125{font: italic 10px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft126{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft127{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft128{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft129{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft130{font: italic 9px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft131{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft132{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft133{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft134{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft135{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft136{font: 14px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft137{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft138{font: 19px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft139{font: 12px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft140{font: 11px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft141{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft142{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 12px;}
.ft143{font: 9px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft144{font: italic 10px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft145{font: 7px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 7px;}
.ft146{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft147{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft148{font: 8px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 10px;}
.ft149{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft150{font: italic 12px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft151{font: italic 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft152{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft153{font: italic 11px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft154{font: italic 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft155{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft156{font: italic 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft157{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft158{font: 10px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft159{font: italic 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft160{font: 15px 'Times';line-height: 17px;position: relative; bottom: 11px;}
.ft161{font: bold 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft162{font: 15px 'Times';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft163{font: 12px 'Times';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft164{font: 15px 'Times';line-height: 12px;}
.ft165{font: 15px 'Times';line-height: 3px;}
.ft166{font: 15px 'Times';line-height: 9px;}
.ft167{font: 17px 'Times';line-height: 19px;}
.ft168{font: 23px 'Times';line-height: 26px;}
.ft169{font: 20px 'Times';line-height: 22px;}
.ft170{font: 15px 'Times';line-height: 8px;}
.ft171{font: 15px 'Times';line-height: 6px;}
.ft172{font: 15px 'Times';line-height: 10px;}
.ft173{font: 15px 'Times';line-height: 4px;}
.ft174{font: 15px 'Times';line-height: 7px;}
.ft175{font: 15px 'Times';line-height: 5px;}
.ft176{font: 15px 'Times';line-height: 14px;}
.ft177{font: 28px 'Times';line-height: 16px;}
.ft178{font: 6px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft179{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft180{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft181{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft182{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft183{font: 1px 'Times';line-height: 11px;}
.ft184{font: italic 11px 'Times';line-height: 13px;}
.ft185{font: 15px 'Times';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft186{font: 15px 'Times';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft187{font: italic 14px 'Times';line-height: 16px;}
.ft188{font: 15px 'Times';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 109px;padding-right: 382px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 434px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 350px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 499px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -122px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 440px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 525px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: center;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: center;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p35{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p42{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 347px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 588px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 309px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 328px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 323px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 338px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: center;padding-left: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 318px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: right;padding-right: 306px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 304px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 461px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 70px;padding-right: 414px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -62px;}
.p119{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 540px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 310px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 316px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 345px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 502px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 310px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 386px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 316px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 314px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 311px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 305px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 335px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 313px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 324px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 130px;padding-right: 333px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p198{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: right;padding-right: 306px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 309px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 308px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 323px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-right: 306px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 310px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 311px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 310px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 327px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 323px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 330px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 324px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 326px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 320px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 319px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 308px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 324px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 323px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 337px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 310px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 318px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 316px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 311px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 353px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 310px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 310px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 334px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 329px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 321px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 329px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 344px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 314px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 329px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 468px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 282px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 314px;padding-top: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 587px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 419px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p324{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 287px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 442px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p332{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: center;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 316px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 362px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 677px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-right: 325px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 318px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-right: 308px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 316px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 328px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 317px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 332px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 326px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 342px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 341px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 332px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p386{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 317px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p388{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 340px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p391{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p395{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 332px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 311px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p408{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 319px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: left;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 316px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 355px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 141px;padding-right: 478px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: right;padding-right: 325px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-right: 308px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 306px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 30px;padding-right: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 30px;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: left;padding-right: 327px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 445px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p449{text-align: left;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 319px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p454{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 522px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 320px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 312px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 325px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 315px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p487{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: center;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: center;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: center;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 304px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: center;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: center;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 318px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 382px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 43px;padding-right: 383px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p527{text-align: justify;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: right;padding-right: 325px;margin-top: 699px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 699px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 313px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 323px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 111px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 324px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p548{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 314px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 318px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p566{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 365px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p573{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 331px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 325px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 314px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 318px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 337px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 325px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 332px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 331px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 311px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 308px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 325px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 341px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 362px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 322px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 317px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 314px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 339px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 347px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 328px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 331px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 343px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 333px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 318px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 331px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 345px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 326px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 326px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 324px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 337px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 331px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 306px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 351px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 322px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-right: 472px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-right: 334px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p645{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-right: 312px;padding-top: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p658{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-right: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 317px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 310px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 350px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-right: 320px;padding-top: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-right: 334px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 314px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p694{text-align: center;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 317px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 324px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 316px;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 374px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 355px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p712{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-right: 325px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-right: 315px;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 325px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p719{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 329px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 311px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 324px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p732{text-align: left;padding-right: 306px;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 318px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 321px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 316px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 320px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p740{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 347px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 335px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 347px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 350px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 346px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 329px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 354px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 351px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 372px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 368px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 314px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 348px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p755{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-right: 368px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 44px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 320px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 46px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 34px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 44px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 46px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 51px;padding-right: 319px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 50px;padding-right: 320px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 301px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 310px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 370px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 300px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p804{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: left;padding-left: 105px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -104px;}
.p806{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 105px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p809{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 324px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 48px;}
.p817{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 26px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 320px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p828{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p829{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 423px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 300px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p834{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p835{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p836{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p837{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p839{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 451px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p844{text-align: right;padding-right: 449px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 304px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -53px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 309px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 370px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 327px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p870{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 326px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 305px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 309px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 317px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 305px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 313px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 317px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 307px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 348px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 319px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 308px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 314px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 309px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 317px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 308px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 306px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 321px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 307px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 305px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p911{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p914{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 306px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p923{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 356px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p941{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p942{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p943{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:98px;height:19px;}
.p946{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:134px;height:19px;}
.p947{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:48px;height:19px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 369px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 32px;}
.p950{text-align: left;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 333px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p955{text-align: justify;padding-right: 314px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 308px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p962{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p963{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p964{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p965{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p966{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p967{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p968{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 328px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-right: 308px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-right: 338px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p985{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 356px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 644px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 183px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p992{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p993{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p994{text-align: center;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p995{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p996{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p997{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p998{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1001{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1011{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1012{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1013{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1014{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1015{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1016{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1017{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1019{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1021{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1023{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1024{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 141px;padding-right: 467px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-right: 338px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1037{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-right: 310px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1040{text-align: justify;padding-right: 323px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1043{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-right: 306px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 309px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 31px;padding-right: 306px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 330px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 328px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 343px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 333px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 320px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 318px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 328px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 323px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 325px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 313px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 308px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 326px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 314px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 330px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 340px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 319px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 322px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 332px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 309px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 350px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 339px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 318px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 314px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 337px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 321px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 332px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 316px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 307px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 333px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 254px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 345px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 371px;margin-top: 547px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1109{text-align: right;padding-right: 257px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1110{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td10{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td11{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td12{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td13{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td25{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td26{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td27{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td28{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td29{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td32{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td33{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td34{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td35{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td38{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td39{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td40{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td41{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td42{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td43{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td44{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td45{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td46{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td47{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td49{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td60{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td61{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td62{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td63{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td64{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td65{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td114{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td115{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td116{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td117{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td138{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td140{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td150{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td151{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td152{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td153{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td154{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td155{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td156{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td157{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td158{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td159{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td177{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td178{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td179{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td180{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td181{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td182{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td183{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td184{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td185{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td186{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td187{border-left: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td188{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #757575 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #757575 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #757575 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #757575 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td338{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td362{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td368{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td372{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td373{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 19px;}
.tr1{height: 16px;}
.tr2{height: 17px;}
.tr3{height: 14px;}
.tr4{height: 15px;}
.tr5{height: 23px;}
.tr6{height: 24px;}
.tr7{height: 30px;}
.tr8{height: 12px;}
.tr9{height: 10px;}
.tr10{height: 18px;}
.tr11{height: 13px;}
.tr12{height: 22px;}
.tr13{height: 4px;}
.tr14{height: 5px;}
.tr15{height: 21px;}
.tr16{height: 6px;}
.tr17{height: 11px;}
.tr18{height: 3px;}
.tr19{height: 27px;}
.tr20{height: 7px;}
.tr21{height: 8px;}
.tr22{height: 9px;}
.tr23{height: 20px;}
.tr24{height: 2px;}
.tr25{height: 1px;}
.tr26{height: 32px;}
.tr27{height: 31px;}
.tr28{height: 33px;}
.tr29{height: 39px;}
.tr30{height: 40px;}
.tr31{height: 25px;}
.tr32{height: 67px;}
.tr33{height: 60px;}
.tr34{height: 46px;}
.tr35{height: 29px;}
.tr36{height: 34px;}
.tr37{height: 28px;}
.tr38{height: 110px;}
.tr39{height: 52px;}
.tr40{height: 53px;}
.tr41{height: 57px;}
.tr42{height: 68px;}
.tr43{height: 54px;}
.tr44{height: 26px;}
.tr45{height: 36px;}
.tr46{height: 48px;}
.tr47{height: 59px;}

.t0{width: 407px;margin-top: 363px;font: 13px 'Times';}
.t1{width: 414px;margin-top: 22px;font: 13px 'Times';}
.t2{width: 290px;margin-left: 68px;margin-top: 20px;font: 8px 'Helvetica';}
.t3{width: 290px;margin-left: 68px;margin-top: 26px;font: 8px 'Helvetica';}
.t4{width: 339px;margin-left: 42px;margin-top: 48px;font: 9px 'Helvetica';}
.t5{width: 390px;margin-left: 85px;margin-top: 41px;font: 7px 'Helvetica';}
.t6{width: 390px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t7{width: 391px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times';}
.t8{width: 382px;margin-top: 10px;font: 12px 'Times';}
.t9{width: 392px;margin-left: 86px;margin-top: 21px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t10{width: 361px;font: 9px 'Times';}
.t11{width: 168px;margin-left: 24px;margin-top: 28px;font: 7px 'Helvetica';}
.t12{width: 374px;margin-top: 12px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 392px;margin-left: 68px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 336px;margin-left: 15px;margin-top: 33px;font: 9px 'Times';}
.t15{width: 373px;margin-left: 26px;margin-top: 25px;font: 10px 'Times';}
.t16{width: 368px;margin-left: 16px;margin-top: 32px;font: 12px 'Times';}
.t17{width: 391px;margin-top: 15px;font: 8px 'Helvetica';}
.t18{width: 398px;font: 11px 'Helvetica';}
.t19{width: 481px;margin-top: 52px;font: 0px '';}
.t20{width: 454px;font: 0px '';}
.t21{width: 354px;font: 9px 'Times';}
.t22{width: 413px;margin-top: 2px;font: 12px 'Times';}
.t23{width: 410px;margin-top: 6px;font: 13px 'Arial';}
.t24{width: 406px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 413px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 415px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 417px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 520px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 374px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 400px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 430px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 60px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times';}
.t33{width: 121px;margin-left: 88px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times';}
.t34{width: 442px;margin-left: 23px;margin-top: 3px;font: 6px 'Helvetica';}
.t35{width: 142px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t36{width: 179px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t37{width: 281px;font: 13px 'Times';}
.t38{width: 405px;font: 12px 'Times';}
.t39{width: 411px;font: italic 15px 'Times';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Statens offentliga utredningar 1997: 115 Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Ljusnande framtid eller ett långt farväl?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft0"&gt;Redaktör: Agneta Stark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Rapport till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Stockholm 1997&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p6 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Broschyren kan beställas hos:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;103 33 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Fax: &lt;NOBR&gt;08-405&lt;/NOBR&gt; 10 10 Telefon: &lt;NOBR&gt;08-405&lt;/NOBR&gt; 10 25&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Omslag: Caroline Färnström&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;ISBN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Tryck: Gotab, Stockholm 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;ISSN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p18 ft6"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft7"&gt;Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga och analysera fördel- ningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvin- nor och män. Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Pers- son, Östersund, till utredare. Utredningen har antagit namnet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kvinnomaktutredningen&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;Den 1 augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jónasdóttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds uni- versitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;Inom ramen för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal mo- nografier och antologier. Experterna har i egenskap av redaktörer och monografiförfattare svarat för urval och utformning av de olika skrifterna, medan de enskilda artikelförfattarna ansvarar för innehållet i sina egna bidrag. Experter och artikelförfattare har arbetat under vetenskaplig självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Utredningsarbetet skall vara klart före den 31 december 1997. Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Den svenska välfärdsstaten i jäm- förande belysning &lt;/SPAN&gt;, utgör en av rapporterna i delprojektet Eko- nomisk makt och välfärdsstaten. Redaktör är Agneta Stark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Östersund och Linköping i augusti 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;Kristina Persson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Anita Nyberg&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p18 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Ljusnande framtid eller ett långt farväl?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;A&lt;/SPAN&gt;GNETA &lt;SPAN class="ft5"&gt;S&lt;/SPAN&gt;TARK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;I nedskärningarnas tecken. Välfärdsstaten och jämställdheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft5"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;D&lt;/SPAN&gt;IANE &lt;SPAN class="ft5"&gt;S&lt;/SPAN&gt;AINSBURY &lt;SPAN class="ft5"&gt;&amp; M&lt;/SPAN&gt;ARGRETH &lt;SPAN class="ft5"&gt;N&lt;/SPAN&gt;ORDGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Arbete – vem behöver, vem utför, vem betalar?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;En analysmodell med genusperspektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;A&lt;/SPAN&gt;GNETA &lt;SPAN class="ft5"&gt;S&lt;/SPAN&gt;TARK &lt;SPAN class="ft5"&gt;&amp; Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft5"&gt;R&lt;/SPAN&gt;EGNÉR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Har det svenska folket råd med alla sina barn?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft5"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I&lt;/SPAN&gt;NGEGERD &lt;SPAN class="ft5"&gt;M&lt;/SPAN&gt;UNICIO &lt;SPAN class="ft5"&gt;L&lt;/SPAN&gt;ARSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Familjepolitik och yrkesverksamhet bland kvinnor som fött barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;– en internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;S&lt;/SPAN&gt;IV &lt;SPAN class="ft5"&gt;S. G&lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Kön och missgynnande:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Svensk jämställdhetspolitik speglad i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; policy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;B&lt;/SPAN&gt;ARBARA &lt;SPAN class="ft5"&gt;H&lt;/SPAN&gt;OBSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;O&lt;/SPAN&gt;M FÖRFATTARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft5"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p30 ft14"&gt;Ljusnande framtid eller –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Ljusnande framtid eller ett långt farväl?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;A&lt;/SPAN&gt;GNETA &lt;SPAN class="ft7"&gt;S&lt;/SPAN&gt;TARK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft7"&gt;De bilder som vi använder i det dagliga språket säger mycket om hur vi tänker. I titeln som vi valt för denna bok finns två ord som förknip- par ljus – snarare än skymning, skugga eller mörker – med sådant som är gott. Om framtiden ljusnar är det bättre än om den mörknar. Att forskare belyser är bättre än att de fördunklar. George Lakoff och Mark Johnson (1980) har visat hur starka de metaforer, bilder, är som vi dagligen använder och hur de hänger samman i stora system. Vi ”synar” argument, lämnar ”upplysningar” till den som frågar, lyfter fram fakta ”i ljuset” och ”tittar närmare på” problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Många metaforer förlorar genom daglig användning nära nog sin karaktär av bild (ännu ett &lt;NOBR&gt;ljus-synbegrepp),&lt;/NOBR&gt; och får eget liv. ”Marknaden” har, nästan som en levande varelse, krävt både ned- skärningar och andra åtgärder under senare tid. Men också ”marknad” är en metafor, som för tanken till vissa företeelser och gör andra företeelser nästan omöjliga att tänka. Med marknad förknippar vi konkurrens (snarare än samarbete), individuella aktörer (snarare än gruppverksamheter), rationella överväganden (snarare än impulser eller känslor), målinriktad verksamhet (snarare än vardagsvanor eller slump), medvetna val (snarare än traditioner eller rutiner) och utbyten (snarare än gåvor). Mycket få, om ens någon, har någonsin upplevt en sådan marknad i verkliga livet. Ändå är det den som är ”marknaden”, och som utsträcks att innefatta ”äktenskapsmarknaden” och ”marknaden för idéer”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;Detta är en bok där författarna sysslar med jämförelser, och med grunderna för jämförelser. Olika länder jämförs, samma land vid olika tidpunkter jämförs, tolkningar av begrepp jämförs. Vi har olika utgångspunkter, vilket både beror på vad vi behandlar och på att vi kommer från olika samhällsvetenskapliga ämnen. Statsvetare, socio- loger, företagsekonomer och nationalekonomer har olika utgångs- punkter, vilket tydligt framgår här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB31156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Inbjudan till oss i forskargruppen Jämförande genusstudier vid Stockholms universitet&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;att skriva denna volym till Kvinnomaktutred- ningen kom från Anna G. Jónasdóttir. Siv Gustafsson, professor i nationalekonomi i Amsterdam, tackade vänligt ja till att medverka. Vår avsikt är att visa på mångfald och bredd i forskning med genus- perspektiv om välfärdsstaten i vid mening, snarare än att presentera en gemensam tes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;I två bidrag i boken är nedskärningar ett tema. Nedskärningar är ett dramatiskt ord, med motsvarigheter på andra språk. Det kallas inte ”nedmultning”, ”krympning”, ”nedsmältning”, alla med associationer till gradvisa processer. Det kallas inte heller ”beskärning”, ett positivt laddat trädgårdsord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Diane Sainsbury och Margreth Nordgren jämför nedskärningspo- litikens effekter på jämställdheten i Danmark och Storbritannien. De finner att de två ländernas olika nedskärningsstrategier har olika följder, olikheter som är viktiga för jämställdheten. I Danmark har ökningen av ökningen av de sociala utgifterna i statsbudgeten varit mindre än i Storbritannien, samtidigt som den danska fattigdomsbe- kämpningen varit mer framgångsrik. År 1995 var arbetslösheten lägre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;i Danmark, och situationen för de danska kvinnorna betydligt bättre. Arbetet, både det betalda på arbetsmarknaden och det obetalda, är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;utgångspunkt för Agneta Starks och Åsa Regnérs bidrag. Marknads- arbete, familjearbete, offentligt finansierat arbete och ideellt arbete bildar tillsammans ett mönster som är olika i olika länder, och som är starkt präglat av genussystemet, både vad gäller den som behöver få något arbete utfört, den som utför arbetet och den som betalar. De visar att människor utanför arbetskraften inte beskrivs tillfredsstäl- lande i dagens svenska statistik, och att de snabba förändringar som skett under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kräver nya analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Ingegerd Municio Larsson följer det svenska stödet till barnfa- miljer under 50 år, och jämför förändringar i detta stöd och hur de motiverats under olika perioder. Hon visar att synen både på barn och på den framtida ekonomin förändrats under senare år. Under lång tid framställdes förbättringar för familjer med barn som önskvärda, men de måste stå tillbaka i väntan på bättre ekonomi. Att samhället har ett ansvar för alla barn betonades också. De nedskärningar som under senare år gjorts, med hänvisningar till det statsfinansiella läget, har däremot inte presenterats som avsteg från önskvärda förbättringar, skjutna på framtiden. I stället har föräldrarnas primära ansvar för försörjningen av barnen framhållits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Forskargruppen, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, har också till sig knuten en forskarskola som delfinansieras av Forskningsrådsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p30 ft14"&gt;Ljusnande framtid eller –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Barns födelse och familjepolitikens effekter på deras mödrars yrkesarbete i Tyskland, Sverige och Storbritannien jämförs av Siv Gustafsson. Hon finner skillnader men också viktiga likheter mellan när kvinnor som fött barn återvänder till det förvärvsarbetsliv de lämnat vid barnets födelse. Hur många mödrar som går tillbaka till förvärvsarbete skiljer sig åt mellan länderna, men mönstren hos dem som gör det är likartade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Barbara Hobson tar i bokens sista kapitel upp EU:s policy, lag- stiftning och regelverk liksom &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkningar och utslag i frågor som rör jämställdhet och jämför dessa med de svenska motsvarigheterna. Hon jämför både grunderna och vilka områden som satts i fokus. Hon diskuterar feministiska teorier om diskriminering i förhållande till &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; grundläggande antaganden om vem som är eftersatt, om skillnader och jämställdhet. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; är en allt viktigare aktör när det gäller att bestämma vad jämställdhet är och vilka områden som kan vara föremål för nationell lag och policy, samt hur dessa kan utformas. Barbara Hobsons slutsatser är inte optimistiska. Hon ser risker och osäkerheter vad gäller möjligheterna att upprätthålla en stat där kvinnor faktiskt – inte bara formellt – har rätt att delta, att kombinera betalt och obetalt arbete och att aktivt forma sina villkor. De sociala risker kvinnor tar när de ansvarar för omsorgsarbete inom familjen beaktas inte. Domstolens sätt att definiera de olika inslagen i jämställdheten, som först märktes i Kalankemålet, ser Barbara Hobson som problematisk i förhållande till grupper med sämre utgångsläge än andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Vi besvarar inte frågan. Förmodligen handlar det inte om ett val mellan två alternativ. Välfärdsstaten kommer att fortsätta att förändras och först i efterhand kan vi se någorlunda tydligt vad det var som hände, och när det hände. Men inte heller om detta kommer det att råda enighet. Det finns dock anledning att vara uppmärksam. Många tecken är oroande. De stora förändringarna sker heller inte alltid när de talats mest om dem. De har i stället kommit som bieffekter till andra beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Viktiga förändringar har skett med uppgivna motiv som måste varit andra än de verkliga. Ett enda exempel: när flerbarnstillägget slopades år 1995, i en besparingsdebatt när statsfinanserna stod i centrum, hade denna nedskärning mycket litet med det akuta proble- met att göra. Eftersom förändringen infördes för tillkommande, men inte för födda, barn blir besparingen väsentlig för statskassan först efter år 2000 och fullt genomförd först år 2011. I en akut besparings- debatt togs alltså hänsyn till en ganska avlägsen framtids statsbudget, med förhållandevis små besparingsbelopp för staten, men betydelse- fulla belopp för flertalet av de berörda familjerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft17"&gt;Dock behöver det inte vara fråga om ett överlagt beslut. Det kan naturligtvis i stället bero på den brådska som karakteriserat ganska många förändringar i välfärdssystem av olika slag, och inte endast i Sverige. Kanske bör också denna brådska analyseras, som en struktu- rell företeelse snarare än som en dramatisk tillfällig nödvändighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft12"&gt;Lakoff, George &amp; Johnson, Mark (1980) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Metaphors we live by. &lt;/SPAN&gt;Chicago: The University of Chicago Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;Välfärdsstaten och jämställdheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;D&lt;/SPAN&gt;IANE &lt;SPAN class="ft7"&gt;S&lt;/SPAN&gt;AINSBURY &lt;SPAN class="ft7"&gt;&amp; M&lt;/SPAN&gt;ARGRETH &lt;SPAN class="ft7"&gt;N&lt;/SPAN&gt;ORDGREN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;1 Välfärdsstaten, nedskärningar och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Välfärdsstatens framväxt hör till nittonhundratalets stora förändring- ar. Den har kantats med kontroverser och politiska strider. Några av stridsfrågorna har rört fördelningspolitiken och förhållandet mellan staten och ekonomin. Tvister om fördelningspolitiken har huvudsak- ligen handlat om vilka som skall få och vilka som skall betala. Trots den stora uppmärksamheten på fördelningsfrågorna har det svenska välfärdssystemets konsekvenser för kvinnors och mäns ekonomiska resurser mindre ofta stått i centrum för intresset. I avsaknad av en grundläggande analys har åsikter om välfärdsstatens fördelningsef- fekter med hänsyn till könen gått isär. I dagens debatt ställs t.ex. frågan: utjämnar välfärdsstaten inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män eller förstärker den dem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Debatten om förhållandet mellan staten och ekonomin har kretsat kring det statliga inflytandets fördelar och nackdelar. Diskussionen har präglats av en allmän förskjutning från tilltro till skepsis mot staten. På &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; trodde många att statliga åtgärder kunde få marknaden att fungera bättre eller att de kunde rätta till marknads- krafterna när de slog fel. Denna uppfattning utsattes för stora påfrest- ningar på &lt;NOBR&gt;70-talet.&lt;/NOBR&gt; Den ekonomiska tillväxten gav vika för stagflatio- nen (kombinationen av inflation och ekonomisk stagnation). Kritiken mot välfärdsstaten hårdnade och flera bedömare ansåg att välfärds- staten var orsaken till de ekonomiska problemen. Enligt dem var välfärdsstaten i kris och nedskärningar var nödvändiga för att bemästra krisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Kraven på nedskärningar är idag lika aktuella som någonsin. Sam- tidigt sprider sig en uppfattning om att alla nedskärningar mer eller mindre har samma verkningar. Inför framtida politiska beslut är det viktigt att förstå dels hur den svenska välfärdsstaten hittills har främjat ekonomisk jämställdhet mellan könen, dels hur olika ned-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;skärningsåtgärder påverkar förutsättningarna för att uppnå jämställd- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Det här kapitlet har två syften. Det första är att belysa hur den svenska välfärdsstaten har påverkat fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män ur ett jämförande och historiskt perspektiv. Det andra är att kartlägga ett antal länders nedskärnings- strategier för att åskådliggöra hur de framtida alternativen i den svenska politiken kan inverka på jämställdheten. Flera länder förde en ambitiös nedskärningspolitik under &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; Genom att studera de olika åtgärderna och deras konsekvenser för ekonomisk jämställdhet, kan vi klargöra vilka sorters nedskärningar som starkt undergräver jämställdhet och vilka som är mindre negativa eller könsneutrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Dessa syften styr kapitlets uppläggning. Vi inleder med en diskus- sion om den svenska välfärdsstaten och jämställdheten. Istället för att ge en ingående empirisk analys av hur den svenska välfärdspolitiken genom kontantöverföringar och skatter bidragit till fördelningsmönst- ret i kvinnors och mäns ekonomiska resurser, tar vi den svenska välfärdsstatens grunddrag som utgångspunkt och diskuterar hur de främjat jämställdheten mellan könen. Sedan behandlar vi ur ett könsperspektiv nedskärningspolitiken i ett par länder. Hur har nedskärningarna drabbat kvinnor och män respektive påverkat deras ekonomiska resurser? Har kvinnor och män drabbats lika hårt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;2 Den svenska välfärdsstaten och jämställdheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Många författare har försökt att skildra det som är kännetecknande för den svenska välfärdsstaten och de andra nordiska länderna (t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Allardt, 1986; &lt;NOBR&gt;Esping-Andersen&lt;/NOBR&gt; &amp; Korpi, 1987; Sainsbury, 1988; Kuhnle, 1990; Petersson, 1992; Stephens, 1996). De utmärkande dragen hos den svenska välfärdsstaten kan sammanfattas i följande punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Full sysselsättning har varit ett överordnat mål. Aktiva arbets- marknadspolitiska åtgärder utgör huvudmedel för att nå detta mål, medan arbetsmarknadspolitiken i de flesta andra länder har bestått av passiva åtgärder, främst arbetslöshetsersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kontantöverföringar (eller transfereringar) kompletteras av ett stort inslag av offentliga tjänster som omfattar hela befolkning- en. Utgifter för offentliga tjänster – såsom sjukvård, äldre- och barnomsorg, arbetsmarknadsutbildning samt utbildning – och utgifter för kontantöverföringar har svarat för nästan lika stora andelar av BNP, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; %. Inom vissa områden har tjänster om- vandlats till ”public goods”, vilket har gett upphov till benäm- ningen ”social service state” (Siim 1987:3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311511x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Sociala rättigheter är baserade på medborgarskap eller mantals- skrivning i större utsträckning än i många andra länder. Dessa rättigheter utgör en grundtr ygghet för hela befolkningen, men de flesta har ytterligare sociala rättigheter knutna till deltagande på arbetsmarknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Det svenska välfärdssystemet är förhållandevis generöst och omfördelande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Skatter har till stor del finansierat välfärdssystemet och sociala förmåner som ersätter inkomstbortfall är skattepliktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Behovsprövade förmåner har undanträngts och utgör en obetyd-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;lig bråkdel av välfärdssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Vad har dessa utmärkande drag haft för betydelse för att förstärka kvinnornas generellt sett sämre ekonomiska resurser och därmed främja jämställdheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Full sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Den fulla sysselsättningspolitiken har, när den kom att gälla både kvinnor och män, &lt;SPAN class="ft15"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;spelat en oerhört viktig roll för att öka kvinnors ekonomiska resurser. Kvinnors andel av arbetsinkomsterna har stigit. Deltagande på arbetsmarknaden har också givit kvinnor nya sociala rättigheter. Vikten av dessa två företeelser förstås bättre om vi ser dem ur ett historiskt och jämförande perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vid mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; var kvinnors andel av den totala förvärvsin- komsten drygt 40 procent i Sverige jämfört med något över 20 procent 1960 (se figur 1). Denna ökning beror på kvinnornas högre förvärvsfrekvens och en minskning i skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner. År 1995 fanns 80 procent av alla kvinnor i arbetsför ålder i arbetskraften (SOU 1996:56, s. &lt;NOBR&gt;23–24),&lt;/NOBR&gt; medan siffran för 1960 var 50 procent. Idag utgör kvinnorna nästan hälften av arbetskraften. Att de inte har hälften av inkomstkakan beror på deras kortare arbetstider och de återstående löneskillnaderna, vilket belyses i andra delar av Kvinnomaktutredningen (kommande rapport om löner och arbetsinkomster, red. Eskil Wadensjö).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Full sysselsättning och den aktiva arbetsmarknadpolitiken var ursprungligen inriktad huvudsakligen på män. Kvinnor utgjorde knappt 15 procent av deltagarna i arbetsmarknadsutbildningen 1960, men tidigt på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; ökade kvinnornas andel till hälften av deltagarna (Adams &amp; Winston, 1980: 186). Samma trend gäller också för beredskapsarbeten (Ruggie, 1984: 157).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311512x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft23"&gt;Figur 1 Kvinnors och mäns andel av arbetskraften och förvärvsinkomsten 1960 och 1994&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft24"&gt;Arbetskraft 1960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft25"&gt;Förvärvsinkomst 1960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft24"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;21%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft26"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft24"&gt;35%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft26"&gt;Män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft24"&gt;65%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft24"&gt;79%&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft24"&gt;Arbetskraft 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft25"&gt;Förvärvsinkomst 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p88 ft25"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft24"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p89 ft25"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p90 ft24"&gt;41%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;51%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p91 ft27"&gt;49%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p92 ft27"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p92 ft24"&gt;59%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;Källor: SCB 1962: &lt;NOBR&gt;38–39,&lt;/NOBR&gt; SCB 1996a: &lt;NOBR&gt;16–17,&lt;/NOBR&gt; cf. 32,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft12"&gt;AKU Årsmedeltal 1994: &lt;NOBR&gt;1–2,&lt;/NOBR&gt; AMS 1961: &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Figur 2 visar kvinnornas andel av inkomstkakan i tretton länder vid mitten av &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; Deras andel var minst i Nederländerna och störst i Finland. Ur ett jämförande perspektiv var det bara finska kvinnor som hade en större andel av inkomstkakan än svenska kvinnor (se figur 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Hur stor kvinnornas andel blir avgörs av förvärvsfrekvens, arbets- tidens längd och löneskillnader mellan könen. Tabell 1 ger oss möjligheten att studera vikten av och samspelet mellan dessa faktorer i de tretton länderna. Tabellen redogör för kvinnornas förvärvsfre- kvens, sysselsättningsgrad och inkomstskillnader mellan heltidsans- tällda kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311513x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft14"&gt;Figur 2 Kvinnors andel av förvärvsinkomsten i 13 länder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft28"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p99 ft28"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p100 ft28"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p102 ft28"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p103 ft28"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p104 ft28"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p105 ft28"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p106 ft28"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p107 ft28"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p108 ft28"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p99 ft28"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p109 ft28"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td9"&gt;&lt;P class="p104 ft28"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td58"&gt;&lt;P class="p110 ft28"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p102 ft28"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p99 ft28"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p109 ft28"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td65"&gt;&lt;P class="p105 ft28"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;P class="p111 ft28"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p112 ft28"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p112 ft28"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p112 ft28"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p112 ft28"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p111 ft28"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p110 ft28"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p101 ft28"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p112 ft28"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft33"&gt;Andel av förvärvsinkomst (%)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft12"&gt;Källa: Gornick 1995:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Som framgår av tabell 1 förklaras de holländska kvinnornas lilla andel av inkomstkakan främst av en låg förvärvsfrekvens och en utbredd förekomst av deltidsarbete. Däremot var inkomstskillnaderna mellan heltidssysselsatta kvinnor och män mindre än i Finland, USA, Storbritannien och Tyskland. Kanske mer förvånansvärt är hur liten skillnad det är mellan de svenska och finska kvinnornas andelar av inkomstkakan (39 respektive 41 procent) med hänsyn till de stora olikheterna i heltidssysselsättning. Finskorna hade det högsta procenttalet heltidssysselsatta och svenskorna det lägsta. Gentemot kvinnorna i övriga länderna är detta sätt att redovisa något missvisan- de. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Trots svenskornas låga siffra för heltidssysselsatta gör deras höga förvärvsfrekvens att en större andel av alla svenska kvinnor arbetade heltid än i alla övriga länder utom USA och Kanada &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311514x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p117 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft14"&gt;Tabell 1 Kvinnors förvärvsintensitet, löner och andel av arbetsinkomsten i tretton länder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p119 ft34"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p120 ft34"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p119 ft34"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;Kvinnors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Kvinnors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;sysselsat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;årsinko&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;ta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;mst i %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;av hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;sysselsat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;kvinnor i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;förvärvsi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;ta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;arbetsfö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;männen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;nkomste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;r ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;s*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;70,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;89,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;63,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;77,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;44,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;34,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;62,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft35"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p123 ft35"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft35"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;57,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Canada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;61,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;65,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;39,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;58,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;67,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;39,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;53,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;57,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;30,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Storbritannie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;56,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;50,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;28,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;35,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;67,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;24,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;31,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;51,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p123 ft34"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft34"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;45,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;63,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;28,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;Nederländer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;32,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;47,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;15,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p122 ft35"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;na&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;* Heltidssysselsatta kvinnor och män. Källa: Gornick, 1995:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Kvinnornas inträde i arbetslivet har också förstärkt deras sociala rättigheter. I tabell 2 visas utvecklingen sedan 1970 då 60 procent av kvinnorna hade ett förvärvsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;Könsskillnaderna i sociala rättigheter, knutna till deltagande på arbetsmarknaden, har minskat mycket kraftigt. Vid &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; mitt finner vi den minsta skillnaden mellan könen vad avser berättigande till inkomstrelaterad sjukpenning. Andelen män med rätt till inkom- strelaterad sjukpenning nådde sin topp på &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; och andelen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311515x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p128 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;kvinnor på &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; De senaste åren har båda könens andel sjunkit på grund av den höga arbetslösheten och på grund av en minskad förvärvsfrekvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft23"&gt;Tabell 2 Kvinnors och mäns sociala rättigheter knutna till deltagande på arbetsmarknaden &lt;NOBR&gt;1970–1994&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;1970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft36"&gt;Sjukförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;% kvinnor i arbetsför ålder &lt;NOBR&gt;(16–64)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;54,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;76,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;83,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;76,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;med rätt till inkomstrelaterad sjukpen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;% män i arbetsför ålder &lt;NOBR&gt;(16–64)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;87,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;88,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;87,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;79,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;med rätt till inkomstrelaterad sjukpen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft40"&gt;Arbetslöshetsförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;% kvinnor i arbetskraften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;43,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;74,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;84,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;94,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;som är försäkrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;% män i arbetskraften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;66,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;73,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;75,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;83,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;som är försäkrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;% arbetslösa kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;19,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;42,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;58,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;78,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;som får arbetslöshetsersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;% arbetslösa män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;49,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;56,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;59,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;82,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;som får arbetslöshetsersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft40"&gt;ATP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;% kvinnliga ålderspensionärer med egen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p134 ft38"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;20,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;50,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;59,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;ATP som överstiger minimipension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;(folkpension + pensionstillskott)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;% manliga ålderspensionärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;23,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;67,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft37"&gt;89,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft37"&gt;91,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;med ATP som överstiger minimipension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;% kvinnliga förtidspensionärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;13,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;31,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;59,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;68,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft37"&gt;med ATP som överstiger minimipension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;% manliga förtidspensionärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;44,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;67,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p132 ft38"&gt;78,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p133 ft38"&gt;80,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p131 ft38"&gt;med ATP som överstiger minimipension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Källor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft38"&gt;Allmän försäkring 1970: 44, 282, 303; 1980: &lt;NOBR&gt;106–107,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;269-270,&lt;/NOBR&gt; 291; Socialförsäkring 1989 och 1990: 35, 199, 229;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft37"&gt;Socialförsäkring 1993 och 1994: 4, 64, 212; Rapport från utredningsenheten 1990:12; Arbetsmarknadsstatistik, december 1994: 24;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;De erkända arbetslöshetskassornas verksamhet 1970: 4;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;De erkända arbetslöshetskassorna och Det kontanta arbetsmarknadsstödet år 1980: 3, AKU års medeltal 1970: 1, 115; 1980 (exkl. april) 1, 125; AKU 1990 november, 1994 december.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Den största förändringen har skett i fråga om arbetslöshetsersättning. År 1970 fick knappt 20 procent av de arbetslösa kvinnorna ersättning, jämfört med nära 80 procent vid mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Sedan 1980 har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;kvinnor i arbetskraften varit medlemmar i arbetslöshetskassorna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311516x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;större utsträckning än männen. Samtidigt har de arbetslösa kvinnorna saknat arbetslöshetsersättning i högre grad än de arbetslösa männen. En möjlig förklaring är att kvinnorna har utgjort en större del av befolkningen utanför arbetskraften. När dessa kvinnor har sökt arbete utan att få ett, saknar de rätt till arbetslöshetsersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;Det största kvarvarande gapet gäller &lt;NOBR&gt;ATP-förmåner.&lt;/NOBR&gt; Den officiella statistiken om &lt;NOBR&gt;ATP-förmåner&lt;/NOBR&gt; ger en alltför ljus bild. Den omfattar alla utbetalningar, även belopp som är mindre än pensionstillskottet för pensionär med ingen eller låg ATP. &lt;SPAN class="ft15"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att statistiken inkluderar personer som inte har vunnit någonting pensionsmässigt genom att förvärvsarbeta. I tabell 2 redovisas endast kvinnors och mäns &lt;NOBR&gt;ATP-förmåner&lt;/NOBR&gt; som överstiger minimipensionen (folkpension + pensionstillskott) – de pensionärer som har fått en bättre pension än den de skulle ha fått genom sina sociala rättigheter baserade på medborgarskap. Om vi räknar på detta vis är skillnaderna större mellan kvinnors och mäns rättigheter baserade på arbetsmarknaden. År 1994 fick till exempel 90 procent av alla kvinnliga förtidspensio- närer och 91 procent av alla manliga förtidspensionärer ATP- förmåner. Men siffrorna för dem med &lt;NOBR&gt;ATP-förmåner&lt;/NOBR&gt; som översteg minimipensionen var 68 respektive 80 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;I ett antal andra länder har inte samma utjämning i sociala rättig- heter ägt rum, trots att en växande andel kvinnor förvärvsarbetar. Ett par slående exempel är USA och Storbritannien, där kvinnornas sociala rättigheter inte har ökat i en takt som motsvarar deras pro- centtal i arbetskraften. Andelen amerikanska kvinnor med pension baserad enbart på egen arbetsinsats stagnerade under &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; och har sjunkit sedan 1970. I Storbritannien var 1990 två tredjedelar av alla kvinnliga pensionärer beroende av makens sociala rättigheter (Sainsbury 1996, kap. 5 och 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Med andra ord kan man inte sätta likhetstecken mellan kvinnors förvärvsarbete och deras sociala rättigheter baserade på deltagande på arbetsmarknaden. I regel måste de förvärvsarbetande uppfylla ytter- ligare villkor – till exempel om inkomst, pensionspoäng, arbetstid per vecka eller år, inbetalning av egenavgifter – för att vara berättigade till dessa sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Två omständigheter har lett till den gynnsammare utvecklingen i Sverige. Även om en stor andel svenska kvinnor arbetar deltid (närmare 40 procent 1995), har en minskning av kort deltidsarbete –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Statistik om ATP baserad på taxering kan också ge en felaktig bild därför att man inte skiljer mellan egen pension och änkepension. Till exempel uppges i Levnads- förhållanden (1993), rapport om pensionärer, att endast 23 procent av de kvinnliga pensionärerna enbart hade folkpension (inkl. pensionstillskott) 1990. Det kan lätt ge intryck av att 75 procent har egen ATP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311517x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;mindre än 20 timmar per vecka – skett de senaste två decennierna. Omkring 5 procent av kvinnorna arbetade kort deltid 1995 och det fanns knappast någon skillnad mellan kvinnor med barn under 17 år och alla förvärvsarbetande kvinnor (SOU 1996:56, s. 24 och s. 44– 45). Därmed uppfyller de flesta kvinnliga löntagarna bestämmelserna om arbetstid per vecka för att vara berättigade till de sociala förmåner som är knutna till arbetsmarknaden. Den andra faktorn är lönesätt- ningssystemet. Kvinnor som arbetar deltid får oftast samma timlön som en heltidsarbetande med samma jobb. Det betyder att deltidsar- betande kvinnor vanligtvis uppfyller inkomstkraven för berättigande till sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Offentliga tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Den omfattande servicesektorn har varit till stort gagn för kvinnor både som producenter och konsumenter. Sverige har haft den största andelen anställda i den offentliga sektorn (ungefär en tredjedel) och den högsta andelen offentligt anställda i social- och utbildningssek- torn. Av de offentligt anställda är den överväldigande delen kvinnor – 72,7 procent 1995, en liten ökning jämfört med 1990 (SOU 1996:56, s. 139, egen beräkning). &lt;SPAN class="ft15"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Och av alla kvinnor i arbetskraften 1995 var drygt hälften offentligt anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Genom den offentliga sektorns expansion kom en miljon nya jobb till mellan 1960 och 1990 (SCB 1990:8; SOU 1996:56 s. 139). De nya jobben fanns inom hälso- och sjukvård, kommunernas socialsek- tor (barn- och äldreomsorg) och utbildning. Till exempel anställdes ungefär 30 procent av samtliga kvinnor som började förvärvsarbeta under perioden &lt;NOBR&gt;1973–83&lt;/NOBR&gt; inom hälso- och sjukvården (SCB 1985:116). I stort sett är det kvinnor som producerar offentliga tjänster. Det obetalda omsorgsarbetet som tidigare utfördes i hemmet har delvis omvandlats till betalt arbete inom den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Många kvinnor hamnade i låg- och mellanställningar inom vården och skolan. Samtidigt har kvinnornas andel bland åtråvärda yrken inom den offentliga sektorn också ökat. Andelen kvinnliga läkare steg från något över 10 procent 1960 till nära 35 procent 1990 (Nordgren, 1995). Liknande mönster finns för jurister, universitetslärare, tandläkare, psykologer, ekonomer och statistiker. &lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Mellan 1990 och 1995 försvann nära 300 000 jobb från den offentliga sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft37"&gt;– en minskning med nära 20 procent. Trots att ett större antal kvinnor förlorade sina jobb särskilt inom kommunsektorn, försvann vart fjärde jobb bland de manliga anställda inom den offentliga sektorn, jämfört med vart sjunde jobb bland de kvinnliga anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;För domstolsjurister ökade andelen kvinnor från 7 % till 37 % mellan 1960 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311518x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;De offentliga tjänsterna konsumeras av både kvinnor och män, men delvis på olika områden och av kvinnor i högre utsträckning än män. Kvinnor använder sig av sjukvården, kollektivtrafiken och vuxenutbildningen, medan män har dragit fördel av offentliga idrottsplatser, vägbygget och forskarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Offentliga tjänster har betydelse för människors ekonomiska re- surser på två sätt. Tillgång till offentliga tjänster styrs inte av mark- nadspriser. Resurssvaga grupper får utnyttja de offentliga tjänsterna och deras inkomster kan användas för att tillgodose andra behov. Utöver att ha gett jobb har offentliga tjänster – särskilt utbildning och barnomsorg – främjat kvinnors sysselsättningsmöjligheter. Daghem och barnomsorg har ofta varit en förutsättning och har underlättat för mödrarnas fortsatta sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Sociala rättigheter baserade på medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Medborgarskap/mantalsskrivning som grund för sociala rättigheter anses främja jämlikhet därför att rättigheterna omfattar alla. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats åt hur sociala rättigheter baserade på medborgarskap främjar jämställdheten. Två väsentliga punkter som knappast nämnts i debatten om välfärdsstaten bör lyftas fram i detta sammanhang. Den första är att &lt;SPAN class="ft8"&gt;sociala rättigheter baserade på medborgarskap inte gör någon skillnad mellan betalt och obetalt arbete&lt;/SPAN&gt;. Den som ansvarar för obetalt arbete har samma rättigheter som den som utför betalt arbete. Den andra punkten är att &lt;SPAN class="ft8"&gt;sociala rättigheter baserade på medborgarskap omintetgör äktenskapets påverkan på berättigande till sociala förmåner &lt;/SPAN&gt;. Gifta och ogifta personer har samma sociala rättigheter och rättigheterna är lika för äkta makar. Sammanfattningsvis utmanar sociala rättigheter grundade på medborgarskap/mantalsskrivning en ordning där de sociala rättigheterna är baserade på en traditionell arbetsdelning mellan könen i samhället och i familjen. Sociala rättigheter baserade på medborgarskap har givit kvinnor individuella rättigheter och därmed stärkt deras autonomi och ekonomiska resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;Varför har man missat den betydelse sociala rättigheter baserade på medborgarskap har för jämställdheten mellan könen? En orsak kanske har varit tendensen att underskatta den generella politikens slagkraft. I debatten har man hävdat att den universella välfärdsstaten är en myt och att inkomstrelaterade förmåner successivt har över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft38"&gt;1990, universitetslärare från 10 % till 32 %, psykologer från 17 % till 69 % och eko- nomer från 10 % till 40 % (Statistisk årsbok 1963: &lt;NOBR&gt;32–33,&lt;/NOBR&gt; Statistisk årsbok 1996: &lt;NOBR&gt;184-185).&lt;/NOBR&gt; Siffrorna är framräknade på basis av statistik över den yrkesverksamma befolkningen, inte utbildningsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311519x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;skuggat förmåner som är baserade på medborgarskap. Det skall inte förnekas att inkomstrelaterade förmåner har blivit allt viktigare sedan &lt;NOBR&gt;50-talet&lt;/NOBR&gt; och idag står de för omkring 70 procent av alla kontantöver- föringar. &lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Men detta synsätt har tre brister. 1) I jämförelse med de flesta andra välfärdsstater har sociala rättigheter baserade på medborgar- skap betydligt större räckvidd i Sverige. 2) Diskussionen om den ökade betydelsen av inkomstrelaterade förmåner gäller kontantöver- föringarna och tar inte hänsyn till offentliga tjänster och deras framväxt. 3) Inkomstrelaterade förmåner har inte satt de generella förmånerna ur spel. Inkomstrelaterade förmåner kompletterar de generella förmånerna och tillsammans bidrar de till omfördelning. Det svenska välfärdssystemets omfördelningseffekter skulle bli mycket annorlunda om de generella förmånerna inte fanns med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Generösa förmåner och omfördelningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Det svenska välfärdssystemet erbjuder generösa förmåner. Ersätt- ningsnivåer, utbetalningstidens längd och strängheten i villkoren bestämmer förmånernas generositet. På &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; höjdes ersättningsni- vån till 90 procent i de socialförsäkringar som skyddar mot inkomst- bortfall. Utbetalningstider för arbetslöshetsersättning och föräldraför- säkringar har förlängts sedan mitten av &lt;NOBR&gt;70-talet.&lt;/NOBR&gt; Villkoren för förtidspensionering mjukades också upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Men generösa förmåner hör, vad gäller transfereringar, inte till den svenska välfärdsstatens särdrag. Även före nedskärningarna i det svenska systemet på &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; hade andra länder lika generösa eller generösare ersättningsnivåer än Sverige. Till exempel har både Tyskland och Norge haft en sjukpenning som ersätter 100 procent av inkomstbortfallet och Nederländerna har en moderskapspenning med samma ersättningsnivå. Några länder – Danmark, Nederländerna och Belgien – betalar ut arbetslöshetsersättning under en längre tid än Sverige. Till slut visar kontantöverföringarna mätt i andelen av BNP att andra länder har ett generösare välfärdssystem än Sverige. Trots allt är de svenska förmånerna överlag generösa och om man tar de offentliga tjänsterna med i beräkningarna ökar bilden av generosite- ten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;Starka omfördelningseffekter bör räknas som ett kännetecken hos det svenska välfärdssystemet. Trots att generösa förmåner inte är ett unikt drag hos den svenska välfärdsstaten, har omfördelningseffek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Vid slutet av &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; stod de inkomstrelaterade förmånerna för bara en tredjedel av alla kontantöverföringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311520x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p166 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;terna här varit mera vittomfattande än i många andra länder. Tabell 3 belyser välfärdssystemens omfördelningseffekter för flera länder i början av &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; Den visar ojämnheten i fördelningen av mark- nadsinkomsterna (förvärvsinkomster + kapitalinkomster) och de disponibla inkomsterna för hela befolkningen i tio olika länder. De disponibla inkomsterna är de inkomster som man förfogar över efter att olika bidrag betalats ut och inkomstskatter och försäkringsavgifter betalats in. Ojämnheten i fördelningen har mätts med Gini- koefficienten. Ju högre &lt;NOBR&gt;Gini-koefficientens&lt;/NOBR&gt; värde desto större är ojämnheten i inkomstfördelningen. Vårt mått på den omfördelande effekten består av minskningen av ojämlikhet i fördelning av den disponibla inkomsten jämfört med marknadsinkomsten, dvs. den procentuella förändringen mellan de två. &lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft14"&gt;Tabell 3 Välfärdssystemets omfördelande effekt i tio länder &lt;NOBR&gt;1979–1983&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Gini-koefficient&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Gini-koefficient&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Procentuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p169 ft38"&gt;marknadsinkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft38"&gt;disponibelinkom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p17 ft38"&gt;förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft37"&gt;st&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p17 ft37"&gt;av &lt;NOBR&gt;Gini-koefficienten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p17 ft38"&gt;(Transfereringar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p17 ft38"&gt;skatters effekt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft12"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;0.414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft12"&gt;0.287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft12"&gt;0.31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft37"&gt;Canada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft37"&gt;0.387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft37"&gt;0.293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;0.24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft38"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft38"&gt;0.471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft38"&gt;0.307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;0.35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft37"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p173 ft37"&gt;0.467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p173 ft37"&gt;0.293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p174 ft37"&gt;0.37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft38"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft38"&gt;0.384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft38"&gt;0.234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;0.39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft38"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft38"&gt;0.393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft38"&gt;0.264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;0.33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft37"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft37"&gt;0.414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft37"&gt;0.336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;0.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft38"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft38"&gt;0.417&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft38"&gt;0.197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;0.53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p170 ft37"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p171 ft37"&gt;0.407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p172 ft37"&gt;0.252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;0.38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p170 ft12"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;0.425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p172 ft12"&gt;0.317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p120 ft12"&gt;0.25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Källa: Mitchell 1991:127&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;I alla länder är inkomstfördelningen jämnare för den disponibla inkomsten än för marknadsinkomsten. Det finns dock stor variation mellan länderna. Av de tio länderna var minskningen i ojämnheten störst i Sverige tidigt på &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; och de disponibla inkomsterna var jämnare fördelade i Sverige än i de andra länderna. Under 80- och 90- talen ökade inkomstspridningen i Sverige, men det svenska välfärds- systemets omfördelande effekt var fortfarande mycket stor vid mitten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Omfördelningsmåttet = &lt;NOBR&gt;Gini-koefficienten&lt;/NOBR&gt; för marknadsinkomster - minus Gini- koefficienten för den disponibla inkomsten dividerad med &lt;NOBR&gt;Gini-koefficienten&lt;/NOBR&gt; för marknadsinkomster (Mitchell 1991: 122).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; (Jansson &amp; Sandqvist, 1993: &lt;NOBR&gt;9–11;&lt;/NOBR&gt; Korpi &amp; Palme, 1993; OECD 1995: 46; Palme 1996:19; SCB 1996b: 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;Vad är det som ligger bakom de stora omfördelningseffekterna i det svenska välfärdssystemet? De uppnås både genom kontantöverfö- ringarna och skatterna. Men det är transfereringarna som svarar för merparten av effekten och både de generella och inkomstrelaterade förmånerna spelar en roll. De generella förmånerna ger en grund- trygghet och kommer hela befolkningen till godo. Utan de generella förmånerna skulle transfereringarna i större grad avspegla inkomst- skillnader. De inkomstrelaterade förmånerna täcker de flesta männi- skor. De gör att avståndet mellan personer utan och med förvärvsin- komst inte är så stor som om alla förmånstagare endast fick ett enhetligt grundbelopp. Med andra ord har de inkomstrelaterade förmånerna en utjämningseffekt gentemot de förvärvsarbetande. Inkomst- och behovsprövade förmåner ökar de sämst ställdas ekono- miska resurser. Slutligen har skatterna på sociala förmåner haft en utjämningseffekt, vilket huvudsakligen har verkat till kvinnornas favör. Inkomstrelaterade förmåner avspeglar löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Efter skatt är dessa skillnader kraftigt reducerade. De generella förmånerna är däremot skattefria, liksom de bidrag som är inkomst- och behovsprövade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;För att visa hur omfördelningen kommer kvinnor till godo kan vi ta ett par konkreta exempel. Man har uppmärksammat de stora skillnaderna i kvinnors och mäns pensionsinkomster som en följd av ATP- och avtalspensionssystemens utveckling. Gapet mellan kvin- nors och mäns genomsnittliga pensionsinkomster var hela 40 procent 1990, medan skillnaden i deras medeldisponibla inkomst endast var 10 procent (Sainsbury, 1996: &lt;NOBR&gt;165–166).&lt;/NOBR&gt; Ett annat exempel är transfe- reringarnas betydelse för ensamstående föräldrars disponibla in- komster. År 1990 svarade kontantöverföringarna för ungefär hälften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;av deras disponibla inkomster (Jansson &amp; Sandqvist, 1993: 23), vilket är en ökning jämfört med tidigare. Till sist bör det poängteras att den svenska välfärdsstatens omfördelande effekter också omfattar förmåner i natura som hälso- och sjukvård, utbildning, barnomsorg, färdtjänst och andra transportmedel – vilket inte fångas i tabell 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Välfärdsstatens finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Skatter och arbetsgivaravgifter finansierade den svenska välfärdssta- ten fram till &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Individuella försäkringsavgifter avvecklades vid mitten av &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; och de har knappast spelat någon roll sedan dess. Skatter som finansieringskälla har omfördelningseffekter. Personer utan inkomst betalar ingen skatt, men de mottar sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311522x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Låginkomsttagare betalar mindre skatt, men får samma förmåner. Arbetsgivaravgifter i Sverige har, i motsats till de flesta andra länder, finansierat förmåner som omfattat hela befolkningen (t.ex. den allmänna tandförsäkringen, folkpensioner m.m.). Detta har inneburit en omfördelning till personer med ingen eller låg inkomst. Sambandet mellan tillgång till sociala förmåner och deras finansiering har därmed brutits. De resurssvaga hade lika tillgång som de resursstarka och denna utjämning har ofta varit till fördel för kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Socialförsäkringsavgifter har varit en huvudkälla till välfärdssta- tens finansiering i flera andra länder. Egenavgifter bygger på idén om intjänade sociala rättigheter. En konsekvens är att de personer som inte betalar försäkringsavgifter inte är berättigade till sociala förmå- ner eller får starkt reducerade förmåner. Detta har drabbat kvinnor mycket oftare än män. En annan orättvisa hos socialförsäkringsav- gifterna uppstår när de har ett tak över vilket man inte behöver betala avgifter på inkomsten. Med en sådan konstruktion betalar högin- komsttagare en mindre andel av sina löner i avgifter än övriga. Ytterligare ett drag som gynnar höginkomsttagare är när socialförsäk- ringsavgifter är avdragsgilla. Båda dessa konstruktioner är till nackdel för kvinnor därför att de är så få bland höginkomsttagarna. Kvinnor betalar avgifter som utgör en högre andel av deras löner än män. Till sist finns det fall där personer – de flesta kvinnor – har betalat in avgifter utan att ha fått ut några förmåner. Så kallade ”bortkastade avgifter” uppstår i ett välfärdssystem, där man måste betala in avgifter under en viss period eller till ett visst belopp innan man är berättigad till förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft22"&gt;Behovsprövade förmåner och fattigdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Successivt har behovsprövade förmåner avvecklats. De har ersatts dels med den generella välfärdspolitiken, dels med inkomstprövade förmåner. &lt;SPAN class="ft15"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ålders- och invaliditetspensioner samt barnbidrag och moderskapspenning, som tidigare var behovsprövade eller hade behovsprövade inslag, kom att omfattas av den generella välfärdspo- litiken. Inkomstprövning har varit viktig i fråga om bostadsbidrag. De senaste decennierna har behovsprövade förmåner utgjort blott en liten bråkdel av alla sociala utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Behovsprövade förmåner har ofta varit till den gifta kvinnans nackdel, därför att det är &lt;SPAN class="ft8"&gt;familje&lt;/SPAN&gt;inkomsten som prövas. Följaktligen kan en gift kvinna gå miste om en sådan förmån på grund av makens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Skillnaden mellan behovsprövade förmåner och inkomstprövade förmåner ligger i att behovsprövning omfattar alla tillgånger medan den sistnämnda tar hänsyn enbart till inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311523x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;inkomst. Som exempel kan nämnas invaliditetspensioner. Fram till 1960 bestod de av ett grundbidrag och ett behovsprövat tillägg som utgjorde huvuddelen av pensionen. Då fick nästan alla pensionsberät- tigade gifta kvinnor grundbidrag men inte tillägget, medan de gifta männen fick bägge (Sainsbury, 1996: 64). Behovsprövade förmåner kan också motarbeta yrkesarbete bland gifta kvinnor. Kvinnans arbetsinkomst kan leda till att familjen förlorar sociala förmåner som är behovsprövade. Så länge behovsprövade förmåner bestäms av familjeinkomsten kan familjeförhållanden påverka ens rättigheter till sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Idag kvarstår de viktigaste behovsprövade förmånerna som det yttersta skyddsnätet i form av socialbidrag. Socialbidragen (tidigare socialhjälpen) utgör den sista utvägen för att motverka fattigdom. Fram till 1970 var kvinnor i majoritet bland socialhjälpstagare i den vuxna befolkningen. Sedan tidigt &lt;NOBR&gt;70-tal&lt;/NOBR&gt; har männen utgjort mer än hälften av de vuxna som har socialhjälp och senare av socialbidrag. Detta förhållande är mycket ovanligt. &lt;SPAN class="ft15"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;I många länder är det kvinnor som dominerar bland mottagare av behovsprövade förmåner (Sainsbury, 1993: &lt;NOBR&gt;85–87;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;94–95;&lt;/NOBR&gt; Mitchell, 1992).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Kvinnor har ofta dominerat bland de fattiga. I figur 3 anges fattig- domskvot för kvinnor och män i arbetsför ålder vid mitten av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;i nio länder. Fattigdomsgränsen definieras som en disponibel inkomst som är lägre än 50 procent av medianinkomsten i varje land. &lt;SPAN class="ft15"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Beräk- ningarna tar hänsyn till hushållens storlek. I alla länder utom i Sverige finns en högre andel kvinnor som lever i fattigdom, även om skillnaderna är mycket små i Italien och Nederländerna. Det märkliga är den högre andelen män i det svenska fallet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Detta förhållande har också rått i Finland och Norge på 80- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;90-talen,&lt;/NOBR&gt; men inte i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Det bör påpekas att denna sorts definition påverkas av inkomstfördelningen, medan en definition som bygger på ett fast belopp inte är känslig för förändringarna i inkomstfördelningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I Danmark och Finland var en högre andel män fattiga i jämförelse med kvinnor på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; men på tidigt &lt;NOBR&gt;90-tal&lt;/NOBR&gt; var läget omvänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311524x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p196 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft23"&gt;Figur 3 Procent kvinnor och män i fattigdom vid mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; i åtta länder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p198 ft44"&gt;Ned 1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p199 ft46"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p200 ft49"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td124"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p201 ft46"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p99 ft46"&gt;V Tysk 1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p90 ft46"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td133"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p202 ft44"&gt;Sve 1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p203 ft51"&gt;9,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td117"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;8,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td124"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td140"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p199 ft46"&gt;8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p204 ft46"&gt;Storbr 1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p90 ft44"&gt;10,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr23 td19"&gt;&lt;P class="p106 ft46"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=4 class="tr23 td3"&gt;&lt;P class="p112 ft46"&gt;Ital1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p205 ft54"&gt;10,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p106 ft54"&gt;Kvinn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p112 ft54"&gt;10,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr2 td135"&gt;&lt;P class="p132 ft46"&gt;9,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p206 ft46"&gt;Aus &lt;NOBR&gt;1985-86&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p200 ft44"&gt;12,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p198 ft44"&gt;Kan 1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p207 ft51"&gt;10,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p200 ft46"&gt;12,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td180"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td182"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p200 ft46"&gt;12,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td127"&gt;&lt;P class="p208 ft46"&gt;USA 1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p112 ft46"&gt;18,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td196"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td203"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td204"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td203"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td204"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td127"&gt;&lt;P class="p203 ft46"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p112 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p204 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p209 ft46"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p207 ft46"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p210 ft55"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p209 ft46"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p112 ft46"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p112 ft46"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p103 ft46"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p209 ft46"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft34"&gt;Andel fattiga (%)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft12"&gt;Källa: Casper et al., 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;Denna bild måste tas med en nypa salt. Först och främst utelämnas en stor grupp svenska kvinnor som är fattiga. Bland de äldsta kvinnliga pensionärerna finns flera med extremt låga inkomster (SCB, 1993:119).&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Om vi räknar om fattigdomskvoten för hela befolkning- en sjunker andelen fattiga något till 6 procent och skillnaden mellan andelen fattiga män och kvinnor minskas. Men andelen fattiga bland männen är fortfarande något högre än bland kvinnorna. I stort sett har det svenska välfärdssystemet lyckats bättre att lyfta kvinnor ur fattigdom än män. Å andra sidan har männen lyckats bättre med att skaffa sig en större del av marknadsinkomsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft7"&gt;Den jämnare spridningen av de disponibla inkomsterna och den relativt låga fattigdomskvoten i Sverige är ett resultat av grunddragen i den svenska välfärdsstaten. Hur kommer de att ändras av nedskär- ningar och vilka konsekvenser får det för kvinnor och män?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11&lt;/SPAN&gt;Ytterligare ett problem är att det finns en överskattning av de fattiga i åldersgrup- pen &lt;NOBR&gt;16–30&lt;/NOBR&gt; år. Det beror på att vuxna barn som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar klassificeras som ett eget hushåll i svenska data. Det är omöjligt att veta hur stor överskattnignen är och hur den slår i mätningen av kvinnors och mäns fattgig- dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft7"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311525x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;3 Nedskärningsåtgärder och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Välfärdsstatens fortsatta tillväxt ifrågasattes alltmer på &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; och nedskärningarna tog fart. Mellan 1979 och 1982 kom partier till makten vars program krävde en bantning av välfärdsstaten. Ofta satt dessa regeringar kvar under hela &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; eller längre. I flera länder, t.ex. Storbritannien, USA, Tyskland, Danmark och Nederländerna, lanserades en åtstramningspolitik. Här granskar vi den förda politiken i två av dessa länder – Storbritannien och Danmark. På detta sätt kan vi få ett facit för de olika nedskärningsåtgärdernas återverkningar på kvinnor och män och dra lärdomar av dessa länders erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Storbritannien och Danmark är av intresse av flera anledningar. För det första har likheter mellan välfärdsstaterna i Storbritannien, Danmark och Sverige ofta betonats. Beveridge snarare än Bismarck har inspirerat socialpolitikens utformning i de tre länderna. Den generella välfärdspolitiken har varit kännetecknande för Storbritanni- en och de nordiska länderna i högre grad än för övriga Europa. För det andra råkade Storbritannien och Danmark ut för stora ekonomiska svårigheter vid mitten av &lt;NOBR&gt;70-talet.&lt;/NOBR&gt; De båda länderna upplevde en rekordartad ökning i arbetslöshet och hög inflation. Redan då inledde man åtstramningar. För det tredje var regeringarna inriktade på att pruta på välfärdsstaten och ge större utrymme för privata lösningar, men de följde olika strategier. I Storbritannien har man drivit en nyliberal politik med stor konsekvens och de regeringar som letts av Margaret Thatcher och John Major kunde räkna med en egen majori- tet i parlamentet. Den danska regeringen som bildades av det konser- vativa partiets ledare Poul Schlüter 1982 lovade att sanera statens finanser genom nedskärningar. Men den liksom hans senare regering- ar hade en minoritetsställning och begränsad handlingsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Nedskärningar i Storbritannien &lt;SPAN class="ft56"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;Den brittiska regeringens nedskärningsstrategi under Thatcher och hennes efterföljare Major syftade till en gradvis men oavbruten försvagning av socialförsäkringssystemet. Denna försvagning genomfördes på tre sätt; 1) man minskade försäkringsförmånerna och höjde försäkringsavgifterna, 2) ansvaret för vissa försäkringsförmåner överfördes till arbetsgivarna och marknaden och 3) inslag av behovs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Detta avsnitt om nedskärningar i Storbritannien baseras på Sainsbury 1996: 205– 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;prövade förmåner ökade och villkoren för att få sådana förmåner skärptes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;Genom flera små steg har socialförsäkringsförmånernas ersätt- ningsnivåer urholkats och egenavgifterna har höjts. De inkomstrelate- rade tilläggen avskaffades så att den försäkrade bara får ett enhetligt belopp som knappt svarar mot inkomstbortfallet. Flera förmåner blev skattepliktiga inkomster. Folkpensionerna sänktes genom att indexe- ringen baserades på priser istället för löner. Möjligheten att få redu- cerade förmåner när man hade betalat en del, men inte alla, försäk- ringsavgifter togs bort. Familjetilläggen försvann delvis. Sjukersätt- ning och senare moderskapsförmånerna lyftes ur socialförsäkrings- systemet. Utbetalningstiden för arbetslöshetsersättning förkortades. Den stora tendensen har varit att försäkrade personer i det statliga systemet betalade mer och erhöll mindre, vilket gjorde de privata lösningarna mer lockande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Ansvaret för förmåner överförs till arbetsgivarna och marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft7"&gt;Ett huvuddrag i Thatchers och Majors försök att skära ned den brittiska välfärdsstaten var att göra arbetsgivaren ansvarig för tidigare socialförsäkringsförmåner, såsom sjuk- och moderskapsförmåner. År 1983 började regeringen överföra ansvaret för sjukförmåner till arbetsgivarna. Regeringen ville att arbetsgivarna skulle ta över hela ansvaret för de anställdas sjukersättning. Denna lösning möttes av ett kraftigt motstånd från arbetsgivarna och försäkringsbolagen. Genom en kompromiss kvarstod staten som ansvarig för finansieringen, medan administration och utbetalning av förmåner överfördes till arbetsgivaren för de första 8 sjukveckorna. I mitten av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; förlängdes utbetalningsperioden till 6 månader – vilket var hela ersättningstiden för sjukförmåner i socialförsäkringssystemet. Arbetsgivarna blev ansvariga för delar av kostnaden 1991, och i mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; stod alla utom mindre arbetsgivare för hela kostnaden för sjukförmåner för de anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;I motsats till socialförsäkringens sjukersättningar var dessa sjuk- förmåner beskattningsbara och gav inget tillägg till familjemedlem- mar. Utöver dessa försämringar var två av reformernas egenskaper till kvinnornas nackdel. Den nya sjukersättningen bibehöll samma inkomstgräns för berättigande till förmåner som finns i det statliga försäkringssystemet. Detta krav på minimiinkomst har uteslutit nästan hälften av alla kvinnliga deltidsanställda under det senaste decenniet. När regeringen skiftade över kostnaderna till arbetsgivaren 1990 och 1991 sänktes förmånerna för många lågavlönade kvinnliga anställda. Bestämmelserna för att få det högre ersättningsbeloppet skärptes så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311527x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft7"&gt;att nästan 5 miljoner anställda – huvudsakligen kvinnor – inte längre var berättigade till högre ersättning (Sainsbury 1996: 207).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Moderskapsförmånerna reformerades på liknande sätt under sena- re delen av &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; Arbetsgivarna blev ansvariga när lagstadgad moderskapsersättning (SMP) introducerades 1987 och moderskap- spenningen – ett engångsbelopp för alla mödrar – avskaffades. En jämförelse av utbetalning av moderskapsförmåner 1980 och omkring 1990 visar en klar försämring. Trots det faktum att fler mödrar fanns i arbetskraften, fick en mindre andel mödrar förmåner och ersättnings- nivåerna var lägre efter SMPs genomförande. &lt;SPAN class="ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Ansvaret för förmåner överfördes också till marknaden. Ett försök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;att avskaffa det statliga tjänstepensionssystemet (SERPS) &lt;SPAN class="ft15"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;under mitten av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; misslyckades. Då inriktade sig regeringen på att sänka pensionerna och att uppmuntra privata pensioner. En ändring i lagstiftningen likställde SERPS, en tjänstepension i arbetsgivarens regi, och en privat pension. Vidare fick de anställda möjligheten att välja mellan dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;Nedskärningarna i SERPS försämrade kvinnors förmåner både som yrkesarbetande och som gifta kvinnor. De viktigaste förändring- arna var att förmånerna skulle beräknas på basis av hela livsinkoms- ten istället för på intjänandet under de bästa 20 åren. Ersättningsnivån reducerades från 25 till 20 procent av den slutliga inkomsten. Dessa åtgärder inte bara sänkte förmånerna, utan de kan också utgöra ett incitament för mödrar att inte arbeta deltid, speciellt i kombination med pensionsrätt för vård av barn. Den andra negativa förändringen var att änkepensionen halverades – från 100 till 50 procent av den avlidna makes förmån. &lt;SPAN class="ft15"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;Dessa förändringar i pensionssystemet för kvinnor kommer först att slå genom i nästa århundrade, då SERPS utbetalas med full&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Vid slutet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; erhöll något över 40 procent av alla mödrar någon typ av moderskapsersättning och runt 20 procent av alla mödrar erhöll den högre ersätt- ningen (90 procent av inkomsten under 6 veckor). 1980 fick nästan alla mödrar mo- derskapspenning och moderskapsbidrag inom socialförsäkringssystem betalades till nästan 50 procent av alla mödrar. 30 procent av alla mödrar erhöll också ett inkomstrelaterat tillägg under 18 veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;SERPS är britternas motsvarighet till ATP, men viktiga skillnader finns mellan de två pensionssystemen. För det första ger SERPS arbetsgivaren möjligheten att lämna systemet (”contract out”) på villkor att arbetsgivaren förser de anställlda med en likvärdig tjänstepension. Försämringar av SERPS påverkar också de andra tjänste- pensionerna. För det andra täcker inte SERPS och arbetsgivarnas tjänstepension alla anställda. Det är främst de kvinnliga anställda och de lågavlönade manliga anställda som saknar en tjänstepension.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Trots dessa försämringar bibehöll SERPS två positiva egenskaper för kvinnor: 1) vård av barn ger pensionsrätt, 2) pensionsförmåner är garanterade. Socialförsäk- ringslagen från 1989 gjorde också all betald moderskapsledighet pensionsberättigad från och med 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;intjänandetid. Uppskattningar av de framtida förmånerna har gjorts för kvinnor med oregelbunden anställning och kvinnor med heltidsan- ställning. Enligt dessa uppskattningar kommer &lt;NOBR&gt;SERPS-förmåner&lt;/NOBR&gt; att uppgå till mellan 5 och 8 procent av slutlig inkomst för kvinnor med avbruten anställning eller deltidsanställning, jämfört med mellan 15 och 20 procent för kvinnor som arbetar heltid under hela sitt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Försvagningen av statliga och andra tjänstepensioner gjorde pri- vata pensioner mer attraktiva. Dessutom fick den anställda göra skatteavdrag för pensionsavgifter till annan tjänstepension och privat pension, men inte för SERPS. När privata pensioner och SERPS likställdes, startade regeringen en stor kampanj för att få folk att övergå till en privat pension. Efter att de privata pensionerna lansera- des som ett alternativ till SERPS minskade antalet personer som täcktes av SERPs från över 12 miljoner 1986 till 7,5 miljoner 1990. Omvänt täckte det nya systemet 4 miljoner personer, vilka till övervägande del var män (nära 3 miljoner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Förskjutning till behovsprövade förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;Ett annat huvuddrag i Thatchers nedskärningsstrategi har varit att skifta till behovsprövade förmåner och att begränsa förmånerna till att gälla de personer som har de största behoven. Det principiella argumentet för en omläggning av förmåner till behovsprövade åtgärder har varit att man vill hjälpa de mest utsatta. När Thatcher avgick, hade utgifter för behovsprövade förmåner som en andel av transfereringsutgifterna vuxit från 16 procent 1979/80 till 25 procent 1990. Under Majors regering fortsatte dess andel att expandera till nästan 35 procent under mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Antalet socialbidragstaga- re och antalet personer, dvs. inklusive familjemedlemmar, som omfattas av socialhjälp har också ökat. Sedan 1980 har antalet bidragstagare nästan fördubblats. År 1990 var mer än en tiondel av befolkningen socialbidragstagare (&lt;SPAN class="ft8"&gt;Income Support&lt;/SPAN&gt;). Om man tar hänsyn till familjemedlemmar, levde över 15 procent av befolkningen på bidraget. Samma år erhöll nästan en fjärdedel av befolkningen någon sort av behovsprövade förmåner (Hills, 1993, s. 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Skiftet från försäkringsförmåner till behovsprövade förmåner för de arbetslösa har varit omfattande. Färre av de arbetslösa erhöll försäkringsförmåner och antalet arbetslösa som erhöll socialbidrag har nästan fyrfaldigats under &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Denna förändring har särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;drabbat gifta kvinnor. Ofta misslyckas de med att kvalificera sig för behovsprövade förmåner. Under tidigt &lt;NOBR&gt;90-tal&lt;/NOBR&gt; fick arbetslösa gifta kvinnor i mindre utsträckning socialbidrag eller kombinerade försäkringsförmåner och socialbidrag än män och andra kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande skärptes också i slutet av &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; Kvinnor blev mer sårbara för diskvalificering. Bland de mest betydelsefulla förändringarna var att den sökande måste vara tillgänglig och acceptera heltidsarbete. Den sökande kunde inte heller vägra ett arbete efter 13 veckor på grund av typen av arbete, lönenivå eller restid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Tillsammans med arbetslösa har ensamstående mödrar utnyttjat behovsprövade förmåner i allt större omfattning. Under &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; första år erhöll 70 procent av ensamma föräldrar socialbidrag och fattigdomsfrekvensen hos ensamstående mödrar hade ökat. Samtidigt har andelen ensamstående mödrar som förvärvsarbetar sjunkit, särskilt andelen med heltidsarbete. Det brittiska bidragssystemet kännetecknas inte bara av en fattigdomsfälla utan också av en arbetslöshetsfälla. Fattigdomsfällan uppstår när en ökning i socialbi- dragstagarens förvärvsinkomst äts upp av skatter och socialförsäk- ringsavgifter. Då är det lika eller mer fördelaktigt att leva på bidrag. Fällan förvärras genom att socialbidragstagaren automatiskt är berättigad till andra förmåner, t.ex. bostadsbidrag, fria läkemedel och glasögon, m.m., vilka också förloras om förvärvsinkomsten är för hög. Arbetslöshetsfällan beror på en egendomlighet i det brittiska systemet. En person som är heltidssysselsatt får inte socialbidrag. Som ett led i nedskärningspolitiken har definitionen av heltidssyssel- sättning ändrats under 80- och &lt;NOBR&gt;90-talen.&lt;/NOBR&gt; Först sänktes antalet timmar från 36 till 24 och senare från 24 timmar till 16 timmar per vecka. Tar man en anställning på 16 timmar per vecka, förlorar man socialbidra- get.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;Det dubbla skiftet och jämställdheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;Det dubbla skiftet mot privata och behovsprövade förmåner har haft könsmässiga konsekvenser. Försvagandet av socialförsäkringsförmå- nerna har påverkat både kvinnors och mäns sociala rättigheter ofördelaktigt. Nedskärningsåtgärderna som syftade till att försvaga socialförsäkringssystemet – speciellt de åtgärder som skärpte kraven om egenavgifter – har undergrävt kvinnors rättigheter till försäkrings- förmåner och bevarat övervikten av män bland mottagarna av försäk- ringsförmåner. Den samtida omstruktureringen av ekonomin genom flexibilisering utgör också ett stort hinder för kvinnor att förbättra sina sociala rättigheter som arbetstagare. Många kan varken kvalifice- ra sig för försäkringsförmåner eller anställningsförmåner. Föränd- ringen mot privata förmåner har helt klart försvagat kvinnors pen- sionsrättigheter och berättigande till moderskapsförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Tre paradoxer präglar det dubbla skiftet till privata och behovs- prövade förmåner. Trots att ett av regeringens uttalade socialpolitiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;mål under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var att välfärdssystemet skulle hjälpa de resurssvaga, var de skattemässiga fördelarna förknippade med privata förmåner till gagn för dem som redan hade det bra. De fungerade som omvänd ” &lt;SPAN class="ft8"&gt;targeting&lt;/SPAN&gt;”, dvs. de var riktade till dem med de minsta behoven istället för till dem med de största behoven. I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; uppgick skattelättnaden för alla icke statliga pensioner till 9,3 miljarder pund, jämfört med 7,5 miljarder pund som spenderades på behovsprövade förmåner för äldre. Till stor del gick skattelättnader till män och behovsprövade förmåner för äldre till kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Den andra paradoxen i Thatchers och Majors politik grundar sig i avsikten att förändra incitamenten, så att människor skulle söka arbete snarare än leva på bidrag. Flera egenskaper hos de behovsprö- vade bidragen motverkar dock strävan att få människor i arbete. Regeringspolitiken verkar till och med ha förvärrat arbetslöshets- och fattigdomsfällorna. Alltfler människor befinner sig i situationen som mottagare av behovsprövade bidrag och fattigdomssiffran har fördubblats. Fattigdom bland ensamstående mödrar har ökat och kvinnornas fattigdomsfrekvens är högre än männens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Den tredje paradoxen var att Thatchers och Majors nedskärningar försvagade de kvarstående spåren av familjeförsörjarmodellen i socialförsäkringssystemet. Flera tillägg som varit grundade på familjeförsörjarens underhållsförpliktelser avskaffades. Kvinnors rättigheter på grund av deras ställning som familjemedlem utan inkomst försämrades genom stora nedskärningar i änkepensionen och &lt;NOBR&gt;-bidragen&lt;/NOBR&gt; under det sena &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; Förändringar i tilläggspensions- systemet och behovsprövade bidrag återställde dock familjeförsör- jarmodellens inflytande. Försämringen av socialförsäkringssystemet och SERPS har gjort det ännu svårare för kvinnor att kvalificera sig för de sociala rättigheter som är knutna till deltagande på arbetsmark- naden. Tjänstepensionsförmånerna speglar en ännu starkare könsdif- ferentiering i sociala rättigheter än när det gäller socialförsäkrings- förmåner. Männen har ofta en tjänstepension baserad på arbetsinsat- ser, medan gifta kvinnor sällan har en sådan pension. Istället får de en änkepension baserad på makens sociala rättigheter. Slutligen har skiftet till behovsprövade förmåner också åtföljts av ett stärkande av familjens betydelse för berättigande till sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft7"&gt;Sammanfattningsvis lyckades den brittiska nedskärningspolitiken inte sänka välfärdskostnaderna. Däremot har politiken lett till en omstrukturering av välfärdssystemet. Flera transfereringar som tidigare var en del av det sociala försäkringssystemet har överförts till arbetsgivarna eller marknaden och den generella välfärdspolitiken har delvis ersatts av selektiva åtgärder. Dessa förändringar har försvagat både kvinnors och mäns sociala rättigheter. Dock har de haft en större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311531x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;negativ inverkan på kvinnornas rättigheter och ekonomiska resurser än på männens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Nedskärningar i Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Vid första ögonkastet finns det en rad likheter mellan nedskärnings- politiken i Storbritannien och i Danmark, särskilt under &lt;NOBR&gt;80-talets&lt;/NOBR&gt; första år. För att få bukt med socialutgifternas ökning sänktes ersättningsnivåerna. Bestämmelserna för att få socialbidrag och arbetslöshetsersättning skärptes. Socialbidragets belopp minskades och ersättningsnivåerna för arbetslöshetsersättning, sjuk- och moder- skapspenning frikopplades från prisindex &lt;NOBR&gt;1982–1986.&lt;/NOBR&gt; Under perioden &lt;NOBR&gt;1980–1985&lt;/NOBR&gt; urholkades socialbidraget för ett gift par med 35 procent i fast penningvärde och arbetslöshetsersättningen försämrades med 20 procent (Johansen, 1986: &lt;NOBR&gt;365–366).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Danskarna ökade också de selektiva inslagen främst när det gällde pensioner och barnbidrag. År 1984 blev ålderspensionerna inkomst- prövade för personer i åldern &lt;NOBR&gt;67–69&lt;/NOBR&gt; år (Ploug &amp; Kvist, 1996). &lt;SPAN class="ft15"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Det allmänna barnbidraget och de särskilda tilläggen ( &lt;SPAN class="ft8"&gt;forhøjet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft8"&gt;ekstra børnetilskud &lt;/SPAN&gt;) till ensamstående föräldrar blev inkomstprövade (Marklund, 1988:31). Inkomstprövning hade knappast någon effekt på de ensamstående föräldrarnas tillgång till barnbidragen. Men med tiden gick många barnfamiljer med två föräldrar miste om bidraget, eller fick ett reducerat belopp därför att familjeinkomsten var för hög. År 1986 var det endast 40 procent av alla barn som fick hela beloppet (Statistisk årbog, 1988, s. 104; Social sikring og retvæsen, 1988:3, s. 2). Barnbidragens värde i fasta priser sjönk också. Mätt i 1976 års priser hade deras värde fallit till 64 procent år 1987 (Knudsen, 1987: 26).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;Åtstramningarna gällde också tjänster inom den offentliga sektorn. På &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; hölls tillväxten ner i den offentliga konsumtionen, dvs. utgifter för sjukvård, utbildning och barnomsorg m.m. minskades, medan transfereringarna ökade, särskilt efter 1987 (Munk Christian- sen, 1996). Denna neddragning fick en negativ återverkan på kvin- nornas sysselsättning och tycks vara en anledning till att arbetslöshe- ten var högre bland kvinnor än bland män under &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft15"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft7"&gt;En fixering vid åtstramningsåtgärderna är dock missvisande. Sam- tidigt med nedskärningarna introducerades reformer i Danmark. Även under perioden med de hårdaste nedskärningarna genomfördes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fr.o.m. 1994 är alla folkpensioner inkomstprövade (Ploug &amp; Kvist 1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Peter Jensen nämner den minskade tillväxten av den offentliga sektorn samt kvinnornas höga förvärvsfrekvens som förklaringar till kvinnornas högre arbetslöshet sedan 1982 (1996: 28).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311532x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;reformer som gick stick i stäv mot regeringspolitiken i Storbritannien. Bland de viktigaste var att moderskapsförsäkringen omvandlades till&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td210"&gt;&lt;P class="p16 ft58"&gt;föräldraförsäkring 1984 och att ersättningstiden förlängdes.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td209"&gt;&lt;P class="p112 ft59"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td209"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Under 80- och &lt;NOBR&gt;90-talen&lt;/NOBR&gt; fortsatte också utbyggandet av barnomsor- gen till skillnad från Storbritannien, där antalet platser i offentlig regi sjönk. Thatchers regering föredrog privata dagmammor framför daghem som betraktades som en kollektiv lösning och förkastades av ideologiska skäl. Vid mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; hade den danska barnomsor- gen en av de bästa täckningarna av förskolebarn inom EU och Storbritannien en av de sämsta. Den danska barnomsorgen omfattade över 60 procent av förskolebarnen och den engelska bara någon procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Tillgång till en bra och billig barnomsorg var avgörande för att de danska kvinnorna kunnat öka sin förvärvsfrekvens sedan 1970. Vid mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; låg Danmark förutom Sverige i topp när det gällde det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet bland &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; (EU 1996: 42). Förvärvsfrekvensen steg från 58 procent 1970 till något under 80 procent 1995. Kvinnornas ökade förvärvsfrekvens har haft stor betydelse för deras sociala rättigheter på grund av att så många förmåner har varit knutna till deltagande på arbetsmarknaden. I motsats till de andra nordiska länderna får man t.ex. moderskapspen- ning endast om man har förvärvsarbetat. De danska kvinnornas ökade förvärvsfrekvens har förbättrat deras sociala rättigheter, medan en sådan utveckling saknar motsvarighet i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;De danska ensamstående mödrarnas deltagande i arbetskraften utgör också en stark kontrast till de brittiska ensamstående mödrar- nas. Liksom i Storbritannien skapar det danska bidragssystemet stora incitament för ensamstående mödrar att stå utanför arbetskraften. Med berättigande till socialbidrag följer ytterligare förmåner och de har varit skattefria. I Danmark är hela hyran betald och ensamstående mödrar har haft tillgång till andra inkomstprövade bidrag. De danska ersättningsnivåerna är höga för låginkomsttagare och skatterna är höga för låginkomsttagare, vilket skapar stora marginella effekter. En studie över de danska ensamstående mödrarna visade att flera arbetade, trots att de skulle få en inkomst som var lika eller bättre genom bidragssystemet (Pedersen &amp; Smith, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Det som främjar de danska ensamstående mammornas sysselsätt- ning är tillgången till barnomsorg. Att vissa förmåner är inkomstprö- vade och inte behovsprövade kan också spela en roll. En ensamståen- de mamma får tjäna en relativt hygglig lön innan hon förlorar sina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Storbritannien hör till de &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; där fäderna inte har någon lagstiftad rättig het till barnledighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311533x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;inkomstprövade förmåner. Långsiktiga fördelar kan också överväga den kortsiktiga vinsten att leva på socialbidrag. Deltagande i arbetsli- vet gör att man blir berättigad till flera förmåner som inte är behovs- prövade, t.ex. moderskapspenning, arbetslöshetsersättning, &lt;SPAN class="ft15"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;tjänste- pension och ledighet med kompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Ett annat reformområde har varit arbetsmarknadspolitiken. I många hänseende var danskarnas ansträngningar att bekämpa arbetslösheten rakt motsatta britternas. För det första har ersättnings- tiden för arbetslöshetsförmåner successivt förlängts. Till en början, när socialdemokraterna fortfarande satt vid makten, förlängdes ersättningstiden från ett till tre och ett halv år (Jensen, 1996:48). Idag kan den arbetslöse mottaga ersättning maximalt i sju till nio år (Ploug &amp; Kvist, 1996). Det innebär att Danmark under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; har en av de längsta ersättningstiderna i världen, medan Storbritannien 1996 förkortade ersättningstiden från ett år till sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;För det andra har danskarna förbättrat möjligheterna för äldre anställda att träda ur arbetsmarknaden som ett led i kampen mot arbetslösheten. Redan 1979 infördes ” &lt;SPAN class="ft8"&gt;efterløn &lt;/SPAN&gt;” – en förtidspension för anställda som var 60 år och äldre. För att vara berättigad måste man ha varit medlem i arbetslöshetskassorna ett antal år – ursprungli- gen 10 av 15 år, men sedan 1992 är regeln 20 av 25 år (Jensen, 1996: 49). Under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; har efterlön kompletterats med ett övergångsbi- drag för personer mellan 50 och 59 år (Ploug &amp; Kvist 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;För det tredje har aktiva arbetsmarknadsåtgärder gradvis kommit att spela en större roll. Trots att den överväldigande delen av de danska utgifterna går till passiva åtgärder, ägnade Danmark en större andel av sin BNP åt aktiva åtgärder än något annat &lt;NOBR&gt;EU-medlemsland&lt;/NOBR&gt; under tidigt &lt;NOBR&gt;90-tal&lt;/NOBR&gt; (Goul Andersen, 1996: 164). Efter protester vid slutet av &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; har aktiva åtgärder inriktats särskilt på kvinnor (Dahlerup, 1993: &lt;NOBR&gt;12–13).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Sammantaget har danskarna haft en mycket generösare politik än britterna. Denna generösare politik har motarbetat fattigdom bland de arbetslösa. Vid slutet av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; (1988) var fattigdomskvoten bland de hushåll vars huvudförsörjare var arbetslös endast ett par procent i Danmark, jämfört med nära 50 procent i Storbritannien (Goul Andersen, 1996: 169).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;Förklaringen till dessa skillnader ligger i att den brittiska nedskär- ningspolitiken syftade till en försvagning av socialförsäkringssyste- met, medan den danska politiken inte har haft en sådan målsättning. Även om de danska ersättningsnivåerna har sjunkit sedan mitten av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Till exempel visar Nina Smiths studie att en stor andel ensamstående mödrar fick abetslöshetsersättning vid mitten av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; (Pedersen &amp; Smith 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;70-talet,&lt;/NOBR&gt; är de betydligt högre i fråga om arbetslöshetsersättning och socialbidrag än de brittiska nivåerna. År 1993 låg den brittiska nivån för arbetslöshetsersättning på omkring 30 procent av den genomsnitt- liga disponibla inkomsten (Hills, 1993: 45), alltså under EU:s fattigdomsgräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Den danska arbetslöshetsförsäkringen täcker också en större andel av de arbetslösa än den brittiska. Tidigt på &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; fick över 90 procent av de registrerade arbetslösa försäkringsförmåner jämfört med 85 procent på tidigt &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; (Jensen, 1996: 48). Motsvarade siffror för Storbritannien var 45 procent 1980 och mindre än &lt;SPAN class="ft8"&gt;20 procent &lt;/SPAN&gt;1995. I båda länderna kan den oförsäkrade arbetslöse få socialbidrag. En mycket större andel av de brittiska arbetslösa får socialbidrag. Av de två miljoner britter som fick någon form av ersättning på grund av arbetslösheten 1995 var 80 procent socialbi- dragstagare (egna beräkningar; DHSS, 1981; DSS, 1996: 122). Bland de danska arbetslösa fick mellan 15 och 20 procent socialbidrag på det tidiga &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; (Pedersen &amp; Smith, 1996; Plough &amp; Kvist, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Sett ur ett genusperspektiv har arbetsmarknadspolitikens utform- ning viktiga följder. Av alla &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; (högt industrialiserade länder) är Storbritannien ett av de få som har en högre arbetslöshet bland män än bland kvinnor. Även om man tar hänsyn till de brittiska kvinnornas ”lägre” arbetslöshet, har de mindre chans att få arbetslös- hetsersättning av fler skäl. Den utbredda förekomsten av socialbidrag bland brittiska arbetslösa motverkar att en gift kvinna tar ett arbete när hennes man är arbetslös. Vidare får gifta kvinnor som är arbetslö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft7"&gt;sa och utan försäkring ingen kompensation alls. År 1995 var det bara 55 procent av de kvinnliga arbetslösa som fick någon ersättning (försäkringsförmåner eller socialbidrag) jämfört med 95 procent av alla manliga arbetslösa (egna beräkningar; LMT, 1996: 92 och Annual Abstract of Statistics 1997: 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Danska kvinnor har haft en högre arbetslöshet än män under 80- och &lt;NOBR&gt;90-talen&lt;/NOBR&gt; (Jensen, 1996: 28) och den långa arbetslöshetsersätt- ningstiden har verkat mot att kvinnor har lämnat arbetskraften. Dessutom har danskorna haft en helt annan tillgång till arbetslöshets- försäkringar än de brittiska kvinnorna. Fram till tidigt &lt;NOBR&gt;80-tal&lt;/NOBR&gt; var en större andel av den manliga arbetskraften försäkrad mot arbetslöshet och fick arbetslöshetsersättning. Sedan 1982 har förhållandena varit de omvända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;De danska hushållen har ofta två inkomsttagare och så länge ar- betslöshetsersättningen inte är behovsprövad får maken förmåner. Och det är i synnerhet gifta personer (både kvinnor och män) som är medlemmar i de danska arbetslöshetskassorna. Bland de registrerade arbetslösa får de danska kvinnorna inte bara arbetslöshetsersättning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311535x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;mycket större utsträckning än de brittiska kvinnorna, utan de får också ersättning i något högre grad än de danska männen. &lt;SPAN class="ft15"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;För danskarna har arbetslöshetspolitiken varit ett medel för att bekämpa fattigdom och ge den arbetslöse en dräglig standard. För britterna har det varit ett medel att tvinga de arbetslösa att söka arbete genom att förse dem med ett knappt minimum. Trots att dessa länder har drivit helt olika politik, har båda haft ungefär samma höga arbetslöshet under 80- och &lt;NOBR&gt;90-talen.&lt;/NOBR&gt; År 1995 var arbetslösheten högre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;i Storbritannien än i Danmark (Social Trends, 1997: 84). Ironiskt nog lyckades Danmark också bättre hålla ner socialutgifternas ökning än Storbritannien under perioden &lt;NOBR&gt;1980–1993.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft15"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Sammanfattningsvis slog de tidiga danska nedskärningarna köns- mässigt orättvist. Barnbidragen försämrades, samtidigt som förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;i samband med arbetslöshet förbättrades för personer med en stark anknytning till arbetsmarknaden. Denna politik var till stor gagn för den manliga arbetskraften som oftare fick ”efterlön”. Hårdare villkor för socialbidrag samt lägre bidrag drabbade också kvinnor något mer än män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Men en annan utvecklingstendens motverkade dessa orättvisor. Utbyggandet av barnomsorg möjliggjorde kvi nnornas inträde på arbetsmarknaden och minskade könsskillnaderna i fråga om sociala rättigheter knutna till deltagande i arbetsmarknaden. På vissa områ- den har kvinnornas sociala rättigheter hunnit i kapp männens. Det gäller särskilt arbetslöshetsersättningen. Det nya övergångsbidraget och ledigheten för att passa barn respektive för att delta i utbildning har också utnyttjats av kvinnor i större utsträckning än av män. På andra områden som deltidspensioner, efterlön och tjänstepensioner, har de manliga arbetarna behållit sitt försprång även om kvinnorna har knappat in på det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Nedskärningspolitikens facit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Trots ett antal likheter visar en närmare granskning att den danska politiken avvek från den brittiska i flera viktiga avseenden. Likheter- na i åtstramningspolitiken var starkast under perioden 1982– 1986. Omkring 1987 kom en vändpunkt. Danskarna införde en rad lättnader och förhöjningar, medan tories fortsatte den inledda nedskärningspo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1995 fick 87 procent av registrerade arbetslösa kvinnor ersättning jämfört med 83 procent av männen (Statistisk årbog 1996: 196).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;De brittiska socialutgifterna utgjorde 23.4 procent av BNP 1993 jämfört med 18.3 procent 1980, d.v.s. en ökning med 5.1 procent. Motsvarande siffror för Dan mark var 31.0 respektive 27.6, och en ökning med 3.4 procent (Bussemaker &amp; van Kersbergen 1996: 11).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;litiken. De viktigaste avvikelserna gäller dels danskarnas respons på den ökade arbetslösheten, dels familjepolitikens utb yggnad. Bägge hade en stor betydelse för kvinnornas sociala rättigheter och deras ekonomiska resurser. Under 80- och &lt;NOBR&gt;90-talen&lt;/NOBR&gt; förbättrades danskornas sociala rättigheter medan de brittiska kvinnornas rättigheter urholka- des.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Av de brittiska och danska erfarenheterna kan man dra några vik- tiga lärdomar. Den första har att göra med en övergång från generella till selektiva åtgärder. I tider av låg eller ingen ekonomisk tillväxt kan det te sig lockande att endast ge stöd till dem med de största behoven genom inkomst- eller behovsprövade förmåner. I debatten för och emot behovsprövade förmåner har man dock sällan pekat på de könsmässiga konsekvenserna. Nedskärningspolitiken i Storbritannien erbjuder ett varnande exempel. Samtidigt som behovsprövade förmåner kom att spela en större roll för allt flera brittiska ensamstå- ende mödrars inkomster, har den procentandel som lever i fattigdom stigit. Det ökande inslaget av behovsprövade förmåner för de arbets- lösa har också undergrävt kvinnornas möjligheter att få någon ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Även den danska politiken som har haft en större inslag av selek- tiva åtgärder visar på svårigheter. Danskarna införde inkomstprövade barnbidrag vid mitten av &lt;NOBR&gt;70-talet,&lt;/NOBR&gt; men ett årtionde senare blev barnbidragen åter en del av den generella politiken. Ett problem var att de inkomstprövade bidragen straffade barnfamiljer med två inkomsttagare. I barnfamiljer med två arbetande föräldrar fick mamman sänkt eller inget barnbidrag alls. En småbarnsmamma hade också kostnader för barnomsorg. För att stödja småbarnsfamiljer introducerades 1983 ett personligt skatteavdrag för föräldrar med barn under 10 år. Men frågan var nu om en förälder eller båda skulle få avdraget. Följande år omvandlades avdraget till ett skattefritt belopp på 800 kronor per barn under 10 år – den så kallade &lt;SPAN class="ft8"&gt;bør- nechecken &lt;/SPAN&gt;(NOSOSKO, 1986: 69). Resultatet blev motsägelsefullt. Alla småbarnsfamiljer fick en ”skattelättnad” i form av &lt;SPAN class="ft8"&gt;børnecheck- en&lt;/SPAN&gt;, medan alla barnbidrag var inkomstprövade. Stödet till barnfamil- jer reformerades 1987. &lt;SPAN class="ft8"&gt;All &lt;/SPAN&gt;inkomstprövning slopades och bidrag betalas ut för alla barn under 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;För det andra har de brittiska kvinnorna upplevt en försämring av sina sociala rättigheter på flera områden sedan 1979, medan de danska kvinnorna har stärkt sina sociala rättigheter. I Storbritannien har kvinnornas sociala rättigheter inte ökat i en takt som motsvarar deras procenttal i arbetskraften. Bland problemen finns egenavgifter- na och kravet på minimiinkomst. Dessa villkor har varit svåra att uppfylla för de kvinnliga deltidsanställda. Många kvinnor i arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;kraften får varken tillgång till försäkringsförmåner eller till de förmåner som arbetsgivaren svarar för. Det värsta exemplet gäller tjänstepensionerna. Tjänstepensionssystemet omfattar bara 20 procent av de deltidsanställda och mindre än hälften av samtliga anställda kvinnor. Kvinnor som inte har rätt till egen pension måste förlita sig på makens sociala rättigheter eller vända sig till socialkontoret. Vid mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; var omkring 60 procent av alla kvinnliga pensionä- rer beroende av makens sociala rättigheter. Skiftet till privata och behovsprövade förmåner har ytterligare undergrävt de brittiska kvinnornas sociala rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;För det tredje, och till skillnad från de brittiska nedskärningsåtgär- derna, har den danska politiken inte lett till en ekonomisk, social eller politisk utslagning av de arbetslösa. Detta är av stor betydelse, därför att arbetslösheten har berört så mycket som en tredjedel av hela den danska arbetskraften de senaste åren. Som vi tidigare såg, har fattigdomsfrekvensen för de arbetslösa varit låg och ungefär den- samma som för hela befolkningen. För det mesta har de arbetslösas sociala liv inte försämrats. De har inte tappat sociala kontakter. De röstar och är aktiva i olika föreningar i ungefär samma utsträckning som alla medborgare (Goul Andersen, &lt;NOBR&gt;1996:172–177).&lt;/NOBR&gt; Vidare har de arbetslösa föräldrarnas barn rätt till en daghemsplats (Damgaard, 1996). I den mån de behovsprövade förmånerna vållar en stigmatise- ring, innebär den danska politiken att de flesta arbetslösa slipper den. Inte heller har den danska politiken lett till en ökad ekonomisk ojämlikhet som den brittiska. Vid mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; präglades Danmark av låg fattigdom och en relativ jämn fördelning av de disponibla inkomsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;Till sist visar de danska erfarenheterna vikten av att tillförsäkra kvinnor och män lika rätt till arbete. I Sverige har man ofta utgått ifrån att full sysselsättning är en förutsättning för allas rätt till ett arbete. Danmark drabbades av hög arbetslöshet redan för tjugo år sedan. Den höga arbetslösheten har inte föranlett någon stor nedgång i kvinnornas förvärvsfrekvens. Tvärtom ökade deras förvärvsfre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft7"&gt;kvens, och deltidsarbete bland kvinnor har minskat markant de senaste tio åren. En av de viktigaste lärdomarna av den danska politiken är att högre arbetslöshet inte behöver betyda att man överger kvinnors och mäns lika rättigheter att ha ett arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Adams, Carolyn Teich &amp; Winston, Kathryn Teich (1980) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Mothers at Work. Public&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;Policies in the United States, Sweden and China &lt;SPAN class="ft12"&gt;. New York: Longmans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Allardt, Erik (1986) ”The Civic Conception of the Welfare State in Scandinavia”, i Richard Rose &amp; Rei Shiratori, red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;Welfare State East and West&lt;/SPAN&gt;. New York: Oxford University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Annual Abstract of Statistics &lt;/SPAN&gt;(1997). London: The Stationery Office.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft12"&gt;Bussemaker, Jet &amp; van Kersbergen, Kees (1996) ”Gender Inequality and the Conservative Welfare State”, paper framlagt vid American Political Science Associations årsmöte i San Francisco.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;Casper, Lynn M., Garfinkel, Irwin &amp; McLanahan, Sara S. (1994) ”The Gender- Poverty Gap: What We Can Learn from Other Countries”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;American Sociologi- cal Review &lt;/SPAN&gt;59, &lt;NOBR&gt;594–605.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Andersen,&lt;/NOBR&gt; Gösta &amp; Korpi, Walter (1987) ”From Poor Relief to Institutional Welfare States”, i Erikson, Robert, m.fl.., red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;The Scandinavian Model&lt;/SPAN&gt;. Ar- monk: Sharpe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;Dahlerup, Drude (1993) ”From Movement Protest to State Feminism: The Women’s Liberation Movement and Unemployment Policy in Denmark”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;NORA, Nordic Journal of Women’s Studies &lt;/SPAN&gt;1, &lt;NOBR&gt;4–20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Damgaard, Jens Beyer (1996) ”Growth by Rules: The Case of Danish Day Care”, i Erik Albæk et.al., red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;Negotiated Adaptation: The Survival of the Danish Welfare State, &lt;/SPAN&gt;opublicerat manuskript.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;DSS (1996) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Social Security Statistics 1996&lt;/SPAN&gt;. London: The Stationery Office.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;EU (1996) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Employment in Europe&lt;/SPAN&gt;. Luxembourg: Office of Official Publications of the European Communities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Gornick, Janet (1995) ”Bringing Gender into Comparative Welfare State Research”, paper framlagt vid American Political Science Associations årsmöte i Chicago.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft38"&gt;Goul Andersen, Jørgen (1996) ”Marginalization, Citizenship and the Economy: The Capacities of the Universalist Welfare State in Denmark”, i Erik Oddvar Eriksen &amp; Jørn Loftager, red., &lt;SPAN class="ft60"&gt;The Rationality of the Welfare State&lt;/SPAN&gt;. Oslo: Scandinavian University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Hills, John (1993) &lt;/SPAN&gt;The Future of Welfare: A Guide to the Debate&lt;SPAN class="ft12"&gt;. London: Joseph Rowntree Foundation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Jansson, Kjell &amp; Sandqvist, Agneta (1993) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Inkomstfördelningen under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1980-talet &lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; Bilaga 19 till Långtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft12"&gt;Jensen, Peter (1996) ”Unemployment in Denmark”, i Eskil Wadensjö, red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;The Nordic Labour Markets in the 1990´s &lt;/SPAN&gt;. Amsterdam: Elsevier Science.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft12"&gt;Johansen, Lars Nørby (1986) ”Denmark” i Peter Flora, red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;Growth to Limits&lt;/SPAN&gt;, Del 1. Berlin: de Gruyter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Knudsen, Rita (1987) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Sociale kontantydelser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1976–1987 &lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Köpenhamn: Socialforsk- ningsinstituttet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Korpi, Walter &amp; Palme, Joakim (1993 ) ”Socialpolitik, kris och reformer: Sverige i internationell belysning”, SOU 1993:16, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Nya villkor för ekonomi och politik &lt;/SPAN&gt;, Bilaga 17. Stockholm: Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;P class="p55 ft14"&gt;I nedskärningarnas tecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft12"&gt;Kuhnle, Stein (1990) ”Den skandinaviske velferdsmodellen – skandinavisk? velferd? modell?”, i Anders Rosenhayn Hovdum, Stein Kuhnle &amp; Liv Stokke, red.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;Visjoner om velferdssamfunnet&lt;SPAN class="ft12"&gt;. Bergen: Alma Mater.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;LMT (1996) Labour Market Trends incorporating the Employment Gazette, 104, nr. 3, mars 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Marklund, Staffan (1988) &lt;/SPAN&gt;Paradise Lost? The Nordic Welfare States and the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;Recession &lt;NOBR&gt;1975–1985.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft12"&gt;Lund: Arkiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft12"&gt;Mitchell, Deborah (1992) ”Sole Parents, Work and Welfare, Evidence from the Luxembourg Income Study”, paper framlagt vid Social Policy Research Centre, University of New South Wales, 7 april 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Mitchell, Deborah (1991) &lt;/SPAN&gt;Income Transfers in Ten Welfare States&lt;SPAN class="ft12"&gt;. Aldershot:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Avebury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Munk Christiansen, Peter (1996) ”Public Expenditures: Is the Welfare State Manageable?”, i Erik Albæk m.fl., red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;Negotiated Adaptation: The Survival of the Danish Welfare State&lt;/SPAN&gt;, opublicerat manuskript.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Nordgren, Margreth (1995) &lt;/SPAN&gt;Läkaryrket – ett yrke i förvandling. En köns- och maktaspekt&lt;SPAN class="ft12"&gt;, opublicerad uppsats, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;NOSOSKO (1986) &lt;/SPAN&gt;Social tryghed i de nordiske lande&lt;SPAN class="ft12"&gt;. Köpenhamn: Nordisk statistisk sekretariat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;OECD (1995) &lt;/SPAN&gt;Income Distribution in OECD Countries&lt;SPAN class="ft12"&gt;. Evidence from the Luxembourg Income Study. Författad av Anthony B. Atkinson, Lee Rainwater &amp; Timothy M. Smeeding. Paris: OECD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;Palme, Joakim (1996) ”Välfärdsstaten som en strategi för jämlikhet”, i Joakim Palme &amp; Irene Wennemo, red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;Generell välfärd. Hot eller möjligheter? &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Socialdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Pedersen, Peder &amp; Smith, Nina (1996) ”The Welfare State and the Labor Market”, i Erik Albæk m.fl., red. &lt;SPAN class="ft18"&gt;, Negotiated Adaptation: The Survival of the Danish Welfare State&lt;/SPAN&gt;, opublicerat manuskript.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Petersson, Olof (1992) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Nordisk politik&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Publica.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;Ploug, Niels &amp; Kvist, Jon (1996) ”Continuity or Change in the Danish Social security System?” Erik Albæk et.al., rek., Negotiated Adaptation: The Survival of the Danish Welfare State, opublicerat manuskript.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Ruggie, Mary (1984) &lt;SPAN class="ft18"&gt;The State and Working Women&lt;/SPAN&gt;. Princeton: Princeton University&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft12"&gt;Sainsbury, Diane (1996) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gender, Equality and Welfare States&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Cambrid- ge University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft12"&gt;Sainsbury, Diane (1993) ”Dual Welfare and Sex Segregation of Access to Social Benefits”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Journal of Social Policy &lt;/SPAN&gt;22, 1, s. &lt;NOBR&gt;69–98.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Sainsbury, Diane (1988) ”Women’s Interests and the Scandinavian Model”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;Scandinavian Political Studies &lt;SPAN class="ft12"&gt;11, 4, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;337–346.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft12"&gt;SCB (1996a) ”Inkomst- och skattestatistik 1994”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statistiska meddelanden &lt;/SPAN&gt;Be 20 SM9601. Stockholm: Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft12"&gt;SCB (1996b) ”Inkomstfördelningsundersökningen 1994”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statistiska meddelanden &lt;/SPAN&gt;Be 21 SM9601. Stockholm: Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;SCB (1993) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Pensionärer &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1980–1989 &lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; Levnadsförhållanden, Rapport 81. Stockholm:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Statistiska centralybyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Diane Sainsbury &amp; Margreth Nordgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SCB (1990) &lt;/SPAN&gt;Offentliga sektorn: Utveckling och nuläge &lt;SPAN class="ft12"&gt;(andra uppl.). Stockholm: Statistiska centralbyrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SCB (1985) &lt;/SPAN&gt;Offentliga sektorn: Utveckling och nuläge. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholm: Statistiska centralbyrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;SCB (1962) Skattetaxeringarna samt fördelningen av inkomst och förmögenhet. Taxeringsåret 1961. Stockholm: Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Siim, Birte (1987) ”A Comparative Perspective on the Organization of Care Work in Denmark and Britain”, paper framlagt vid ECPR arbetsgrupp om ”Women and Democratic Citizenship”, Amsterdam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Social sikring og retvæsen &lt;/SPAN&gt;(1988), Statistiske efterretninger. Köpenhamn: Danmarks statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft12"&gt;SOU 1996:56. Hälften vore nog – om kvinnor och män på &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; arbetsmarknad. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Statistisk årbog. &lt;/SPAN&gt;Olika år. Köpenhamn: Danmarks statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Statistisk årsbok &lt;/SPAN&gt;. Olika år. Stockholm: Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Stephens, John (1996) ”The Scandinavian Welfare States: Achievements, Crisis, and Prospects”, i Gøsta &lt;NOBR&gt;Esping-Andersen,&lt;/NOBR&gt; red., &lt;SPAN class="ft18"&gt;Welfare States in Transition&lt;/SPAN&gt;. Lon- don: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311541x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft6"&gt;Arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;– vem behöver, vem utför, vem betalar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;En analysmodell med genusperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;A&lt;/SPAN&gt;GNETA &lt;SPAN class="ft7"&gt;S&lt;/SPAN&gt;TARK &lt;SPAN class="ft7"&gt;&amp; Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft7"&gt;R&lt;/SPAN&gt;EGNÉR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;Denna studie utgår från arbete. Den behandlar människors behov av att få tjänster utförda eller att få tillgång till varor, som producerats eller distribuerats med något inslag av arbete. Den behandlar kvinnors och mäns betalda och obetalda arbete, oavsett om det utförs inom familjen, i ett privatägt företag, i en ideell organisation eller i offentlig regi. Den behandlar också aspekten om arbetet betalas eller ej, och om vem som betalar det betalda arbetet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft7"&gt;Det finns många skäl att studera arbete i detta breda perspektiv. Ett är att relationerna mellan det betalda och det obetalda arbetet, utfört inom olika sfärer, för närvarande förändras både i Sverige och i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;En intensiv diskussion pågår i flertalet västländer om behov av arbete, om rättigheter till andra människors hjälp för den som inte klarar sig själv, om skattesystemets påverkan på olika typer av arbete (exempelvis hushållstjänster), om förändringar i arbetsrätten, om s.k. privatisering av viss typ av arbetsuppgifter etc..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;1 Arbete i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft7"&gt;De olika sätten att organisera arbete – privat marknad, familj, offentligt anställd, offentligt finansierade privata entreprenörer samt ideell sektor – hänger samman på många sätt. Den tid som nödvändigtvis måste använ- das till arbete i en form kan inte samtidigt användas till något annat. När&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Denna studie är en del av ett planerat större arbete, och har finansierats genom ett planeringsanslag av Rådet för arbetslivsforskning. Den modell som här presenteras kommer att utvecklas vidare. Det empiriska materialet belyser endast en del av modellen. Agneta Stark svarar för avsnitten &lt;NOBR&gt;3.1–3.9&lt;/NOBR&gt; samt 3.16, och Åsa Regnér för den studie av den svenska arbetsmarknaden m.m. som redovisas i avsnitten &lt;NOBR&gt;3.10–3.15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;den betalda arbetstiden förlängs kan en samtidig förlängning av obetalt arbete bara ske om det finns fri tid att ta av. När vissa arbeten inte längre utförs betalt blir följden i några fall att de inte kommer att utföras alls, i andra blir följden att de görs obetalt. Varje land har ett mönster av arbete organiserat i de nämnda formerna, ett mönster som dessutom är organise- rat efter kön, klass och etnisk bakgrund både när det gäller den som behöver eller önskar få arbete utfört, den som arbetar och den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;– eventuellt – betalar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft7"&gt;Den höga arbetslösheten är naturligtvis en huvudorsak till att många etablerade synsätt på arbete ifrågasätts under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Men också andra förhållanden bidrar. Ensamförsörjande föräldrars möjlighet, rättighet eller skyldighet att förvärvsarbete debatteras i Storbritannien och i Holland (som har Västeuropas högsta respektive lägsta andel ensamstå- ende tonårsmödrar), den åldrande befolkningens behov av hjälp och hur sådan hjälp bör organiseras är föremål för diskussion bland annat i Tyskland, låga födelsetal anses problematiska i många länder i Väst- och Östeuropa och leder till analyser av framför allt kvinnors möjligheter och önskemål rörande betalt arbete och hur det kan kombineras med vård av små barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;Förändrad, ofta minskad, offentlig finansiering av olika typer av ar- bete har också lett till diskussion om relationer mellan betalt och obetalt arbete, liksom om villkoren i det betalda arbetet. Ökad effektivitet, dvs. att få ut mer av en given mängd resurser, är en strävan. Även ideologiska uppfattningar om hur olika typer av arbete i samhället bör organiseras spelar roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Hur bör exempelvis omsorg om äldre som behöver hjälp organiseras? Ska arbetet göras av familjemedlemmar i hemmet, av ideella organisatio- ner med stöd av offentlig finansiering, genom att de gamla får checkar som ger dem möjlighet att själva köpa service på den vanliga arbetsmark- naden, av offentligt anställda som hjälper till i hemmet, genom dagvård utanför hemmet, genom grannsamverkan utan offentlig finansiering? Vilka olika lösningar föredrar den hjälpbehövande själv? Vad anser övriga familjemedlemmar? Vilka villkor får den som ska utföra omsorgs- arbetet? Vilka offentliga medel kan och bör ställas till förfogande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3115/GLB311543x1.jpg" style="width:430px;height:579px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft14"&gt;Figur 1a Kvinnor och män &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft14"&gt;i och utanför arbetskraften, efter aktivitet år 1996&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;Det är uppenbart att det betalda och det obetalda arbetets villkor för närvarande förändras snabbt, inte bara i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311544x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Dock bör man inte överskatta förändringstakten just under &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; eftersom stora och snabba förändringar karakteriserat hela detta sekel. Industriarbetet i slutet av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; är mycket olikt det vid &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; början, arbetet i detaljhandeln, inom jordbruket, i bankerna, och i sjukvården likaså.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft14"&gt;Figur 1b Sysselsättningsförändringar efter kön och sektorer mellan april år 1996 och april år 1997. Arbetsmarknadsdepartementet, 1997.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft62"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;30&lt;/SPAN&gt;1000-tals&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td211"&gt;&lt;P class="p325 ft28"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td211"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td211"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;-50&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;2 Utanför arbetskraften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft7"&gt;Ett förhållande är dock nytt för Sverige. Det gäller den andel av befolk- ningen i det som brukar kallas förvärvsverksam ålder, mellan 20 och 64 år, som står utanför arbetskraften, dvs. som varken har något förvärvsar- bete eller är registrerad som arbetslös. Denna andel har ökat kraftigt från 1990 till år 1996 och den bestod år 1996 av 928 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311545x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p329 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Bland dem som står utanför arbetskraften ingår heltidsstuderande som själva valt att studera likaväl som de som studerar därför att de inte finner det förvärvsarbete de hellre skulle vilja ha. Där ingår hemarbetande som vill arbeta hemma, människor som inte söker arbete för att de inte tror att de kommer att finna något och människor som av en mängd väsensskilda skäl varken har betalt arbete eller är registrerade som arbetslösa. Vi återkommer till detta senare i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft18"&gt;Tabell 1. Befolkningen &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år i Sverige (i tusental) samt antal och andel utanför arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p132 ft33"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p332 ft33"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p203 ft33"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td216"&gt;&lt;P class="p200 ft33"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p333 ft33"&gt;befolkn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p334 ft33"&gt;ej i arbetskraf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p169 ft33"&gt;befolkn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td218"&gt;&lt;P class="p335 ft33"&gt;ej i arbetskraf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td220"&gt;&lt;P class="p333 ft33"&gt;ing&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p336 ft33"&gt;ten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td220"&gt;&lt;P class="p169 ft33"&gt;ing&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td223"&gt;&lt;P class="p337 ft33"&gt;ten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;kvinn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;362,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td127"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;14,9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td216"&gt;&lt;P class="p338 ft33"&gt;522,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;20,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td213"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;435,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td215"&gt;&lt;P class="p112 ft33"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;528,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;246,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td127"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;9,8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td216"&gt;&lt;P class="p338 ft33"&gt;406,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;15,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;596,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td215"&gt;&lt;P class="p112 ft33"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;605,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;609,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;12,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p338 ft33"&gt;928,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;18,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td220"&gt;&lt;P class="p339 ft33"&gt;941,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td221"&gt;&lt;P class="p112 ft33"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td220"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;133,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td223"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td221"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft12"&gt;Källa: AKU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Ökningen i procentenheter av andelen utanför arbetskraften mellan 1990 och 1996 är lika stor för både kvinnor och män, 5,8 procent. Varför har denna förändring skett? Hur påverkar det dessa kvinnor och mäns levnadsförhållanden? Varifrån kommer deras inkomster? Utför dessa människor nu obetalt arbete som tidigare utfördes av dem själva eller av andra på den betalda arbetsmarknaden? Hur ser de på sig själva?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Det är väsentligt att framhålla, att i ett västeuropeiskt perspektiv an- delen människor i arbetskraften i Sverige fortfarande är mycket hög. Detta gäller även om man räknar de förvärvsverksamma ”netto”, dvs. med de arbetslösa borträknade, så att endast de som verkligen har betalda arbeten ingår. Detta förhållande gör det särskilt viktigt att studera andra länders forskningsresultat och erfarenheter, eftersom dessa b ygger på kunskaper om en situation som där har existerat länge, och som eventuellt kommer att uppstå även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft0"&gt;3 Betalt och obetalt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Vi vill analysera arbete av alla slag i ett trepartsperspektiv: den som behöver eller önskar få ett arbete utfört, i en tjänst eller som del i en vara, den som gör arbetet och den som – eventuellt – betalar för det. Både betalt och obetalt arbete behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I en analys av det slag vi syftar till är det klart att pengar inte kan vara utgångspunkt. Själva begreppet ”obetalt arbete” markerar just frånvaron av pengar direkt relaterade till arbetet. Dock är betalning för arbete, och den form eventuell betalning får, en viktig faktor som påverkar synen på det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Begreppet ”obetalt arbete” har kommit att användas i många samman- hang, bland annat för att skilja verksamheter som matlagning, städning, barn- och äldreomsorg inom ett hushåll från fritid. Ett vanligt kriterium för att göra en sådan åtskillnad är det s.k. tredjepersonskriteriet, som förefaller ha introducerats av Margaret Reid (1934) och som senare använts inom standardiserade tidsanvändningsundersökningar (se t.ex. Rydenstam, 1992‚ SCB, 1992). Det har också diskuterats och tillämpats vid konstruktion av s.k. satelliträkenskaper, ett tillägg till det internatio- nellt standardiserade System of National Accounts (SNA).&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Kriteriet innebär att till arbete räknas sådant som kan överlåtas på en annan person (matlagning, reparationer). Aktiviteter som att sova, lyssna till musik, motionera, duscha eller äta, som inte med rimlig tolkning kan utföras av någon annan, räknas däremot som tillgodoseende av personliga behov, och innebär inte arbete. Det är väsentligt att begreppet ”arbete” inte i sig förknippas med tvång eller obehag snarare än med tillfredsstäl- lelse, vilket är en ofta framförd invändning mot att vissa verksamheter skulle klassificeras som obetalt arbete, snarare än som fritidssyssla. Trädgårdsarbete, brödbak eller barnomsorg är arbete även när de är obetalda, och även när de upplevs som berikande. &lt;SPAN class="ft61"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se t.ex. Anita Nyberg (1995), Julie Aslaksen och Charlotte Koren (1996), Duncan Ironmonger (1996) samt Joann Vanek (1996) som tar upp värderingsproblem kring obetalt arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Att använda ”arbete” för sådana verksamheter, även när de är obetalda har kritiserats av bl.a. Susan Himmelweit (1995) med utgångspunkt från att sådana sysslor är av så personlig natur att de inte borde betecknas som arbete. Hon bemöts delvis av Regenia Gagnier och John Dupré (1995), som finner motsvarande egenskaper även hos arbete, exempelvis vissa vårduppgifter, som utförs betalt. Till detta kan läggas att konstnärligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;arbete regelmässigt betraktas som arbete, vars karakteristiska drag är dess djupt personliga och tillfredsställande karaktär. En lång svensk tradition finns där även hushållsarbete har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311547x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft0"&gt;4 Den svenska arbetsmarknaden – några särdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Ett särdrag för den svenska arbetsmarknaden, liksom i viss mån för de nordiska arbetsmarknaderna, är den höga förvärvsfrekvensen för kvinnor med kort formell utbildning. Visserligen är förvärvsverksamhet i Norden vanligare också för kvinnor med akademisk examen eller gymnasieut- bildning än för motsvarande kvinnor i många andra &lt;NOBR&gt;OECD-länder,&lt;/NOBR&gt; men skillnaden är mest markant vad gäller kvinnor med kort formell utbild- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;Figur &lt;NOBR&gt;2a–c,&lt;/NOBR&gt; på följande sidor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft14"&gt;Arbetskraftsdeltagande och utbildningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;Grundskole-,&lt;/NOBR&gt; gymnasie- och högskoleutbildade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft5"&gt;Källa: OECD, 1996d.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft14"&gt;Figur 2a Grundskoleutbildade 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft12"&gt;studerats som just arbete Se t.ex. Anita Nyberg (1989) som bland annat redogör för studier av kvinnors hushållsarbete inom jordbruket från &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; och senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311548x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft14"&gt;Figur 2b Gymnasieutbildade 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft7"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311549x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft14"&gt;Figur 2c Högskoleutbildade 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Den stora skillnaden mellan förvärvsfrekvensen hos kvinnor med kort utbildning kan inte enkelt förklaras med att högre eller lägre andel kvinnor med kort utbildning skulle finnas i befolkningen. Schweiz, Sverige och Tyskland är tre länder med låg och ungefär lika andel kortutbildade kvinnor i befolkningen räknat på kvinnor i åldern &lt;NOBR&gt;25–44&lt;/NOBR&gt; år (ECE, SCB m.fl., 1995 s. 22), men dessa kvinnors förvärvsfrekvens skiljer sig alltså kraftigt. Bland svenska män i samma åldersgrupp är andelen med kort utbildning högre än bland kvinnorna, medan det är tvärtom i Tyskland och Schweiz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Detta leder till frågor, som vi inte kunnat besvara i detta sammanhang, men som är viktiga att ställa. Hur många barn – om några – har kvinnor med kort respektive lång utbildning i de olika länderna? &lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Hur ser man- nens inkomst ut i familjer där kvinnan har kort respektive lång utbild- ning? Det som ofta beskrivs som att ”familjen har råd att leva på en lön”, dvs. att endast en vuxen har förvärvsarbete, medan den andra vuxna – i den absoluta majoriteten av fallen en kvinna – är hemarbetande på heltid,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Frågor om mäns fertilitet är intressanta, men statistiskt material är sällsynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;är betydligt vanligare i familjer där kvinnan har kort utbildning. Det förefaller mindre sannolikt att sådana kvinnor i mycket större utsträck- ning än högutbildade kvinnor skulle vara gifta med höginkomsttagare. Mer troliga förklaringar hänger samman med arbetsmarknaden för kvinnor med kort utbildning, kostnader för barnomsorg och äldreomsorg i förhållande till lönenivån för kort utbildade etc., snarare än med skatte- systemets utformning, eller med lönerna för män med olika yrken och utbildningsbakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft7"&gt;Sverige uppvisar emellertid en mycket hög förvärvsfrekvens även för män med kort formell utbildning. Omkring en fjärdedel av sådana män är inte förvärvsverksamma i USA, Belgien, Finland, Holland och Norge, medan över 90 procent av dessa män förvärvsarbetar i Schweiz och Sverige. Vi har ännu inte funnit internationellt jämförande material som belyser de ej förvärvsverksamma männens levnadsförhållanden i de länder där dessa män är många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Det är dock lätt att se att kvinnor i olika länder skiljer sig åt mer än män med avseende på förvärvsfrekvens i förhållande till utbildning. Desto mer anmärkningsvärt är det att internationell statistik, exempelvis OECD, i jämförelser mellan länder utgår från en standardfamilj där utgångspunkten (när OECD jämför skatter) är en s.k. Average Production Worker (APW), en industriarbetande person, verksam i direkt produk- tion, med hemarbetande make utan inkomst, och två barn i skola, fem och tolv år gamla. En sådan familj är av flera skäl inte representativ, vilket också uppmärksammats av OECD (1994:259 ff.) Dels har andelen sysselsatta i tillverkningsindustri sjunkit, dels är tvåinkomstfamiljer vanligare än eninkomstfamiljer i de sex länder som ingår i OECD:s studie. Om en make verkligen är hemarbetande utan egen inkomst, så har den andra maken i Sverige regelmässigt en förvärvsinkomst som är större än lönen för en APW. Kanada uppger att &lt;NOBR&gt;APW-analysen&lt;/NOBR&gt; stämmer förhållandevis väl, medan USA påpekar att tvåinkomstfamiljerna är av stor och växande betydelse. För Danmark, Island, Sverige och Storbritan- nien stämmer analysen mindre väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Män förvärvsarbetar i internationell jämförelse mer lika varann än kvinnor gör – huvudsakligen heltid, om de ej är arbetslösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Det förefaller då mer förnuftigt att vid internationella jämförelser standardisera männen till ”heltids förvärvsarbete”. De olika standardfa- miljerna borde därefter karakteriseras av kvinnornas arbetsmönster: heltids hemarbetande, deltids detaljhandelsarbetande, heltids sekreterare eller vårdanställd etc.. Begreppet ”en vanlig affärsbiträdesfamilj” eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;”en vanlig undersköterskefamilj” verkar i många fall leda tankarna till en familj bestående av ensamförsörjande kvinna med barn, trots att affärsbi- träde/undersköterskefamiljer i Sverige är vanligare än ”en vanlig indust- riarbetarfamilj”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;Det har ofta sagts&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;att den svenska arbetsmarknaden i ovanligt hög grad skulle vara könssegregerad. Detta är sant, och samtidigt i internatio- nella jämförelser missvisande. Om nämligen en märkbar del av vård och omsorg skulle återföras till obetalt hemarbete i Sverige skulle det i sådana analyser tolkas som att arbetsmarknaden bleve mindre könssegregerad, eftersom det med stor sannolikhet skulle innebära att kvinnor med kort utbildning försvann från arbetsmarknaden, och mönstren för dessa kvinnor skulle i högre grad likna dem som finns i andra &lt;NOBR&gt;OECD-länder.&lt;/NOBR&gt; Ett parallellt resonemang säger att den svenska arbetskraften är mindre välutbildad än arbetskraften i andra länder. Om de kortutbildade männi- skorna på den svenska arbetsmarknaden lämnade denna skulle de kvarvarande genomsnittligt ha en högre utbildning. Ingen man skulle tagit något kvinnoyrke, ingen människa, kvinna eller man, skulle lärt sig något nytt – men jämställdhet och utbildning skulle skenbart ha förbättrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Felet med denna typ av analyser är, att kvinnors arbete, betalt och obetalt, antas vara så lika organiserat i olika länder att begreppet ”arbetsmarknad” skulle ha samma innebörd i olika länder och därmed vara internationellt jämförbart. Så är enligt vår uppfattning inte alls fallet. Behoven av olika slag av tjänster och varor fylls i olika länder av arbete som är organiserat på olika sätt, i vissa länder inom arbetsmarknaden, i andra länder utanför den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;I länder där exempelvis vård av äldre, av handikappade, av långvarigt sjuka och av små barn mer än i Sverige sköts oavlönat och i hemmen är det helt klart att detta arbete inte sköts av män i någon större utsträck- ning. Oavlönat vård- och omsorgsarbete är både en köns- och en klassfrå- ga, med tyngdpunkten på kvinnor med kort formell utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Begreppet ”arbetsmarknad” omfattar olika slags arbete och olika mycket arbete i olika länder. Könsfördelningen av verkliga arbetsuppgif- ter, om både avlönat och oavlönat arbete ingår, förefaller däremot internationellt sett vara mycket likartad. Att betrakta arbetsmarknadsbe- greppet och dess definitioner i ett genusperspektiv är därför angeläget, eftersom det regelmässigt är just kvinnors arbete som blir missvisande bedömt och beskrivet. Inte mindre viktigt är detta just nu eftersom snabba&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Gösta &lt;NOBR&gt;Esping-Andersen&lt;/NOBR&gt; (1991) samt Jon Eivind Kolberg (1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311552x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;förändringar av förvärvsfrekvenser pågår, och dessa ser ut att göra den svenska arbetsmarknaden mer lik den i andra &lt;NOBR&gt;OECD-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;5 Kvinnors och mäns arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Det är dock inte endast kvinnors arbete som bör fokuseras. Det är lätt att konstatera att ”kvinnor och arbete” i forskningssammanhang uppmärk- sammats, medan forskningsområdet ”män och arbete” explicit är betyd- ligt mer sällsynt. En körning i LIBRIS &lt;SPAN class="ft61"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;i början av maj 1997, visade följande: sökningen ”(woman OR women) AND work” gav 592 titlar. Samma sökning men med uteslutande av sökbegreppet ”men” gav 549 titlar. ”Men AND work” gav 90 titlar, medan samma sökbegrepp med uteslutande av ”women” gav 47 titlar. En genomgång av de senare visar att endast 21 titlar verkligen behandlar just män och arbete. &lt;SPAN class="ft61"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Säkert innehåller även de 549 titlarna om kvinnor och arbete sådant som ligger utanför mitt intresseområde, men skillnaden i volym är anmärkningsvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Män är, som Hirdman (1988) och andra framhållit, den ständigt närva- rande och osynliga normen mot vilken ”alla andra”, dvs. &lt;NOBR&gt;icke-män,&lt;/NOBR&gt; bedöms. Att uttryckligen behandla både kvinnors och mäns arbete är därför väsentligt, och det är då nödvändigt att finna en bättre grund för analyser än att använda det ena könet som norm för det andra. Ett steg på vägen kan dock vara att undersöka vilka företeelser som blir synliga, eller annorlunda belysta, om kvinnor betraktas som norm för män, eftersom detta praktiskt taget aldrig görs. &lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Kvantitativa beskrivningar påverkar i hög grad beslut, det är väl känt från ekonomisk forskning inom redovisning och ekonomistyrning. Den normativa påverkan som uppgifter om BNP, arbetskraft, antal arbetade timmar etc. har är mycket stor, vilket bland annat FN:s fjärde världskvin- nokonferens i Beijing i september 1995 tagit fasta på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;De svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalogsystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bland de titlar som inte behandlar det sökta ämnet ingår böcker om socialt arbete med män, biografier över enskilda personer, verk om hustrurs stöd till män i deras arbete, samt ett verk om en kvinnlig naturvetenskaplig forskare i serien ”Men of Russian Science”!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ett nästan övertydligt exempel på hur män är norm i litteratur om arbete erbjuds av Herbert Applebaum (1992), som i inledning, 21 kapitel och sammanfattning, sammanlagt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;590&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;sidor, behandlar endast män och mäns arbete, utan att göra klart att det är så han har avgränsat sitt ämne. Ett enda undantag är ett avsnitt ”Women and Work in the Medieval Ages”. I registret återfinns ”women” som uppslagsord med ett knappt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; hänvisningar, ”men” som uppslagsord finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;Många feministiskt inriktade forskare har påpekat att begrepp som arbete, arbetsmarknad, liksom marknad, produktion, produktivitet och effektivitet har givits innebörder som byggt på mäns erfarenheter, vilket gjort att kvinnors erfarenheter ibland blivit både osynliga och omöjliga att analysera inom de ramar som dragits upp. Uppslagsverket The New Palgrave Dictionary of Economics (1991) beskriver detta i artikeln ”Women and work”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft5"&gt;Kvinnors arbete utmärks särskilt, men inte uteslutande, av deras an- svar för vissa uppgifter som förknippas med daglig reproduktion lik- som reproduktion mellan generationer. Den matlagning, städning, barnavård, vård och omsorg som ingår är på många sätt ett särskilt arbete, inte minst eftersom det är obetalt. Det har förblivit privatiserat även i avancerade industriekonomier vare sig dessa varit plan- eller marknadsekonomier, och i samhällen där planerares preferenser eller marknadspriser registrerar värde så undervärderas arbete som varken ingår i planerna eller utbjuds på marknaden, ofta till och med intill gränsen för det osynliga. Det anses inte vara arbete alls. (The New Palgrave, 1991 vol. 4, s. 925, vår övers.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Forskningen om arbete i ett genusperspektiv har, naturligt nog, kommit att i stor utsträckning söka lyfta fram och synliggöra kvinnors arbete. Det finns även ganska omfattande forskning som inom forskningstraditioner utan genusinriktning har studerat och diskuterat varför kvinnor ägnar sig åt förvärvsarbete. Frågan varför män förvärvsarbetar, och förvärvsarbetar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;i ett så likartat mönster oavsett ålder, social bakgrund eller kultur, har uppmärksammats ytterst litet eller inte alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;För oss är det väsentligt att försöka b ygga en analys av arbete på ett sådant sätt att varken kvinnors eller mäns arbete blir osynligt, vare sig det är betalt eller obetalt, föreskrivet, frivilligt, görs inom familjens ramar, på arbetsmarknaden, finansieras via offentliga medel, egna arbetsinkomster, via att den arbetande försörjs av andra familjemedlemmar, via ideella organisationer, görs på heltid, deltid eller att det enligt rådande samhäll- snormer bör vara obetalt. Vissa utgångspunkter för en sådan analys kan hämtas ur nyare feministisk ekonomiforskning &lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;, andra från sociologisk, statsvetenskaplig, socialantropologisk och historisk forskning. Det finns åtskilliga analyser av empiriskt material som omtolkar och kompletterar traditionella framställningar av arbete. &lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;T.ex. Julie Nelson (1996), Chris Beasley (1994), och Nancy Folbre (1994).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;T.ex. Hettie &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Pott-Buter&lt;/NOBR&gt; (1993) och Harriet Bradley (1989).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311554x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft0"&gt;6 Avgränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;I detta kapitel begränsar vi det empiriska materialet till att omfatta endast kvinnor och män i åldrarna 20 år till 64 år. Det betyder att vi inte på långt när analyserar den totala arbetsmängden i ett samhälle. Dels saknas barns och ungdomars både betalda och obetalda arbete, dels saknas också ålderspensionärernas betalda och obetalda arbete. Bland annat när det gäller obetalt vårdarbete är volymen som utförs av ålderspensionärer betydande. Följden av begränsningen blir främst att mycket obetalt arbete faller utanför vår analys. Skälen att vi tagit bort kvinnor och män under 20 år är, att vissa länder har värnplikt för unga män medan andra inte har det, samt att grundläggande utbildning avslutas vid olika ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;I den del av studien som rapporteras här belyser vi empiriskt vissa grundfakta, samt endast en del av modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft0"&gt;7 En trepartsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;Modellen bygger som nämnts på högst tre parter: den som behöver eller önskar en tjänst eller vara, den som utför arbetet och den som eventuellt betalar&lt;SPAN class="ft61"&gt;11&lt;/SPAN&gt;. Fem fall särskiljs:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den som behöver/önskar något betalar själv för tjänsten. Arbetet utförs av någon som säljer varor och tjänster, och som lever på detta. Denna situ a- tion kallas MARKNAD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Här finns två parter: den som behöver/önskar något betalar för det själv. Rätten att få behovet/önskemålet tillgodosett härleds från betal- ningsförmågan; den som kan betala har rätt att få det den behöver/önskar medan den som inte kan betala inte har denna rätt. &lt;SPAN class="ft61"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den som behöver/önskar något får behovet tillgodosett av anhöriga, som utför arbetet obetalt. Denna situation kallas FAMILJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Denna modell presenterades första gången på en internationell forskarkonferens för feministiska perspektiv på ekonomisk teori (Stark 1993).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det är viktigt att framhålla att denna användning av marknadsbegreppet är kraftigt begränsad i förhållande till användningen av det i sedvanlig ekonomisk analys. I senare skede av vårt arbete kommer detta att diskuteras närmare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311555x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Här finns två parter: den som behöver eller önskar något får detta tillgodosett inom ramen för vad den enskilda familjen eller släktkretsen anser rimligt och förmår uppfylla. Olika behov anses legitima, beroende på de inblandades åldrar, förmåga, den behövandes egna resurser, på sedvanor, kultur samt ett flertal andra faktorer. Eventuellt är familjear- betet specialiserat så, att en person på heltid sysslar med obetalt arbete inom familjen, medan en annan person utför lönearbete som försörjer även den hemarbetande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den som behöver/önskar något får behovet tillgodosett av anhöriga, vilkas arbete del/finansieras av offentliga medel. Denna situation kallas OFFENTLIGT UNDERSTÖTT FAMILJEARBETE.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Exempel på detta är barnbidrag, vårdbidrag, vårdnadsbidrag, skatteav- drag eller skattesänkning för vård/omsorg, som alltså förutsätts ske inom familjen (som kan definieras olika och bestå av vuxna samt barn under 18 år, av föräldrar och både minderåriga och vuxna barn etc.). Parterna är här tre: den som behöver/önskar något, den som utför arbetet och den som del/betalar arbetet genom bidrag till offentliga medel, vanligen genom att betala skatt. Vilka behov som anses legitima beror av samma faktorer som under 2 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den som behöver/önskar något får behovet tillgodosett genom offentligt finansierad verksamhet. Själva arbetet kan organiseras offentligt eller utf ö- ras genom någon organisation som åtagit sig arbetsuppgiften. Denna sit u- ation kallas OFFENTLIGT ANSTÄLLDA respektive OFFENTLIGFINANSIERAD ENTREPRENAD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft7"&gt;Inom denna verksamhet återfinns de klassiska offentliga uppgifterna som grundläggande utbildning, rättsväsende, försvar etc., liksom bety- dande delar av sjukvård, handikappomsorg, äldrevård, social omsorg, missbrukarvård, kulturell verksamhet, forskning m.m. Parterna är här tre: den som behöver/önskar något, den som utför arbetet och den som betalar arbetet genom bidrag till offentliga medel, vanligen genom att betala skatt. Någon typ av egen betalning från den som önskar något kan erfordras. Vilka behov som anses legitima beror av regler, som ofta är formaliserade. Krav på bosättning eller medborgarskap i visst land kan också ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311556x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Den som behöver/önskar något får behovet tillgodosett utan (eller med symbolisk) betalning, av andra än av anhöriga. Denna situation kallas IDEELLT ARBETE eller IDEELLA ORGANISATIONER.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Parterna är här två: den som behöver och den som gör arbetet obetalt (som gåva), eller tre: den som behöver, den som gör arbetet och den som del/betalar genom gåvor till den ideella sektorn. Vilka behov som anses legitima och hur de ska uttryckas för att kunna fyllas varierar mycket, beroende på typ av organisation, samt på omgivningen i övrigt. I vissa länder fungerar denna sektor mycket likt den svenska offentliga sektorn i fråga om äldreomsorg, missbrukarvård eller socialt arbete. I dessa fall är det vanligt att en betydande del av finansieringen sker med offentliga medel, och att följaktligen denna sektor också organiserar ett mått av betalt arbete, utöver det obetalda. I andra fall krävs medlemskap i kyrka, yrkestillhörighet etc. för att någon ska vara berättigad till hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;De tre begreppen stat, marknad och familj har ofta använts tillsam- mans av statsvetenskapliga forskare och andra samhällsvetare när de på senare tid analyserat olika frågor &lt;SPAN class="ft61"&gt;13&lt;/SPAN&gt;. Feministiska forskare&lt;SPAN class="ft61"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;har kritiserat dessa analyser på många olika grunder. De har hävdat att främst relatio- nen mellan marknad och stat har analyserats, att kvinnor har ingått i analysen endast om de funnits på arbetsmarknaden, att familjens roll som producent av varor och tjänster har ignorerats liksom de rättigheter som gifta kvinnor fått rätt till genom sina män, med mera. Feministiska forskare har också ställt frågan om det för kvinnor varit lättare att få inflytande genom staten än genom marknaden, och om det för kvinnor är kvalitativt annorlunda att vara beroende av staten än av en familjeförsör- jare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;Drude Dahlerup (1994) diskuterar familjen som en del av det civila samhället, och de vaga gränser som finns mellan stat, marknad och detta civila samhälle. Hon analyserar denna triangel som ett sätt att fördela arbetsuppgifter och makt, och tar upp olika områden inom vilka statliga ingripanden är nödvändiga för kvinnors välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Indelningen i stat, marknad och familj är alltså använd av många fors- kare, om än med olika innebörd, och något olika terminologi. I den modell som presenteras här går vi dock ett steg längre, och analyserar marknad, familj och stat, samt frivilligsektorn inte endast som fördelare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se t.ex. Gösta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Andersen&lt;/NOBR&gt; (1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se t.ex. Jane Lewis (1993), Ann Shola Orloff (1993), Diane Sainsbury (1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;av arbetsuppgifter, ansvar, makt och resurser utan också som olika sätt för den som behöver någonting att göra detta behov uppmärksammat och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;– om det anses legitimt inom den sektor där det uttrycks – få det uppfyllt. Det är värt att notera, att mäns beroende av kvinnor, av staten eller av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;marknaden i mycket liten utsträckning förefaller explicit analyserat och utforskat. Detta är enligt vår mening anmärkningsvärt, exempelvis med tanke på den stora och snabba förkortning av mäns förväntade livslängd som påvisats i de länder i Östeuropa som under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genomgått en snabb ekonomisk omvandling. (ECE, SCB m. fl., &lt;NOBR&gt;1995:10–11&lt;/NOBR&gt; samt s. 66) Skillnaden mellan förväntad livslängd för kvinnor och män i Ryssland var år 1993 13 år, och för ryska män sjönk siffran med 5 år till 59 år under första hälften av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Som jämförelse kan nämnas att motsvarande skillnad vid samma tid i Sverige var omkring 6 år, och att svenska män förväntas leva till 76 år. Den dödlighet hos medelålders män som är främsta orsaken till den kraftiga försämringen hänger samman med olyckor, självmord, våld, hjärt- och kärlsjukdomar samt stor utsatthet; hög alkoholkonsumtion är ett avgörande inslag. Mäns beroende av välfärdsstat och god samhällsorganisation och frågan hur män påverkas av olika slag av ekonomiska förändringar vore angelägna forskningsom- råden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft22"&gt;”Privatisering”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Begreppet ”privatisering” har kommit att användas för ett flertal förflytt- ningar av arbetsuppgifter inom och mellan de olika situationerna i modellen. När arbete har flyttats från &lt;SPAN class="ft8"&gt;offentligt anställd &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft8"&gt;offentligfi- nansierad entreprenad &lt;/SPAN&gt;har detta betecknats som privatisering. Samma ord har i andra sammanhang använts när arbetsuppgifter har förflyttats från offentligt finansierad verksamhet (nr 4) till alla de övriga kategorierna &lt;SPAN class="ft8"&gt;ideellt arbete&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft8"&gt;offentligt understött familjearbete, familj &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft8"&gt;marknad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;När det rör vård och omsorg har dock flertalet förflyttningar som kallats privatisering gått ut på att minska den offentliga finansieringen, och marknad har i praktiken inte spelat någon större roll, eftersom många vårdbehov kräver långt mer pengar att köpa på marknaden än vad de flesta mycket vårdbehövande kan betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft22"&gt;Relationerna mellan parterna i modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;De olika kategorierna ovan återfinns alla i alla slag av ekonomier. De bildar tillsammans ett mönster för hur arbete organiseras, hur behov av arbete kan uttryckas legitimt och ansvarsfördelningen för betalning i den mån arbetet betalas. Men mönstren är olika. I många länder i tredje världen spelar obetalt familjearbete en väsentlig roll för matförsörjningen genom husbehovsjordbruk. I andra är matanskaffning nästan uteslutande en marknadstransaktion. Idrott kan organiseras genom den ideella sektorn, men också på marknaden genom stora kommersiella idrottsföre- tag. Vård av svårt sjuka är i vissa länder med stor fattigdom ett obetalt familjearbete med helt otillräckliga resurser, medan samma sjukdomar i andra länder sköts via offentligt finansierad specialistvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Förhållandena mellan de högst tre parterna i vår modell är helt olika. Villkoren för den som behöver eller vill ha en tjänst utförd är olika, liksom för den som arbetar. Den part som finansierar eventuell betalning har också olika ställning; skattebetalaren, försörjaren och donatorn spelar olika roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;För den som behöver en viss tjänst, exempelvis en yngre vuxen handi- kappad kvinna som behöver hjälp i sitt dagliga liv med hygien eller transporter, är det stor skillnad om behovet tillgodoses av yrkesutbildad personal med lön, av yrkesutbildade obetalda frivilligarbetare, ej yr- keskunniga frivilligarbetare, av en familjemedlem som erhåller ekono- misk ersättning, av en familjemedlem utan sådan ersättning eller om hon själv kan köpa tjänster (om lämpliga sådana finns att tillgå) på marknaden mot sedvanlig betalning. Hennes egen situation är olika, liksom förhål- landena för dem som utför arbetet. Den familjemedlem som vårdar en handikappad anhörig har en annan situation än den som utför motsvaran- de arbetsuppgifter yrkesmässigt; att få tillfälle till avlastning och vila kan vara svårt liksom att byta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Det finns i olika länder bestämda uppfattningar om vilken typ av ar- bete som bör organiseras på ett bestämt sätt. Friska nyfödda barn sköts överallt huvudsakligen inom familjen, med eller utan föräldraersättning. De klassiska uppgifterna för staten som rättskipning, försvar och grund- läggande utbildning sköts av offentligt anställda praktiskt taget överallt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Betalning i pengar för en viss typ av arbete påverkar uppfattningen om vad för slags förhållande som finns mellan de parter som är inblandade i transaktionen. Ett enkelt exempel är vänner som gör varandra tjänster. Ett erbjudande om betalning kan i det sammanhanget uppfattas som både&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311559x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;egendomligt och stötande. I andra fall kan just betalningen mellan vänner eller anhöriga för ett arbete göra att den som behöver eller önskar få något utfört känner sig berättigad att ställa vissa krav, som utan betalning vore svårare att framföra. Man kan säga att betalning i ett givet samman- hang medför en kvalitativ transformation av det arbete som utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Ett extremt exempel på att betalning i grunden förändrar är prostitu- tion. När sexuella önskemål och behov tillgodoses genom att en person köper en annans tjänster på en marknad innebär detta något i grunden skilt från ömsesidigheten i en sexuell relation mellan vuxna närstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft22"&gt;Tiden som begränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Det är vanligt att analyser av betalt och obetalt arbete utgår i första hand från det betalda arbetets tidskrav, och ifrån familjen som en enda enhet, där medlemmarna är helt överens eller representeras av en enda person. &lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ett intressant annat sätt har tillämpats i en holländsk studie av en expert- kommitté, ledd av Marga &lt;NOBR&gt;Bruyn-Hundt&lt;/NOBR&gt; (1996). Där fastställdes, med utgångspunkt från fyra tidsanvändningsundersökningar gjorda 1975, 1980, 1985 och 1990, vilken tid kvinnor och män i olika familjesituatio- ner använde för obetalt arbete. Kommittén uttalade att obetalt arbete var nödvändigt i ett gott samhälle och att detta arbete i sig inte alls var problematiskt. Däremot var den ojämna fördelningen av arbetet ett problem. En maximal betald och obetald arbetsbörda, som inte skulle skada hälsan och som skulle ge möjlighet att delta i olika delar av samhällslivet, sattes till 56 timmar per vecka och person för småbarnsför- äldrar. Av fyra framtidsvisioner valde kommittén enhälligt den som kallades ”kombination”, och som innebar att betalt och obetalt arbete ska ha samma omfattning totalt sett, och både det betalda och obetalda ska delas lika mellan kvinnor och män. En sådan delning kräver att den betalda arbetstiden förkortas, men också att subventionerad barnomsorg byggs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Den refererade studien utgår alltså från samband mellan olika slag av arbete. Men inte endast tiden är en begränsning. Om ett arbete inom marknadskategorin i vår modell upphör, är orsaken vanligen att kunder- nas önskemål om varan eller tjänsten minskat, eller att motsvarande behov täcks på annat sätt. Bilkunderna har blivit färre, köper andra bilar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Gary S. Becker (1991). Detta synsätt har mött stark kritik, av Paula England (1993), Barbara Bergmann (1995), och många andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;eller samma bilar tillverkas nu någon annanstans. Det är svårt att tänka sig att bilarbetare som förlorat sitt betalda arbete skulle börja b ygga samma slags bilar i en frivillig sammanslutning för att tillgodose det bilbehov som nu inte skulle fyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;Om däremot hemtjänsten för handikappade eller gamla minskar sin verksamhet är det sällan på grund av minskade önskemål eller behov hos dem som tidigare fått hjälp, utan praktiskt taget alltid för att pengarna inte räcker. Behoven kvarstår, och situationen blir att den behövande får klara sig ändå på egen hand, att anhöriga eller grannar rycker in, att ideella organisationer tar över eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft0"&gt;8 Modellens fem sektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Inom varje del av modellen skisserar vi ett antal problem och frågeställ- ningar, samt diskuterar tillgången på empiriskt material för att belysa dessa. Med utgångspunkt från vår modell kan tre beskrivningar av varje sektors storlek och funktionssätt konstrueras, utifrån frågorna: Vem har möjlighet att använda tjänsterna? Vem arbetar? Vem betalar?.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft22"&gt;Marknadssektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;Inom marknadssektorn är tillgången på empiriskt material god. Vad som köps och säljs på marknaden är förhållandevis väl belyst i olika typer av statistik, både offentlig och annan. Vem som köper och säljer är också föremål för sådan statistikinsamling. Antalet arbetstimmar och dessas fördelning belyses också regelmässigt i både inhemsk och internationell statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;När det gäller de arbetande kommer vissa uppgifter att sammanfalla med offentlig sektor så, att det är svårt att skilja timmar arbetade inom marknadssektorn från dem som är utförda med offentlig finansiering. Detta gäller särskilt de fall, där offentligt finansierade entreprenader använts i stället för att arbetet utförts av offentligt anställda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft7"&gt;Tillgången till könsuppdelade uppgifter är varierande, men i flertalet fall går sådana att få fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft8"&gt;Vem har möjlighet att använda tjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;– vem arbetar – vem betalar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;Grunden för relationerna mellan parterna i denna sektor är betalnings- förmåga, inom de ramar som kan dras upp av lagar och förordningar. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311561x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft7"&gt;som kan betala är därmed berättigad att få sina önskemål och behov tillgodosedda. Exempel på begränsningar av rätt till inköp av varor som i och för sig är lagliga är att barn inte får inköpa tobak eller alkohol, och att receptbelagda läkemedel endast får säljas med läkares tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I en ytterligare utveckling kan man belysa varifrån de pengar kommer som används till köp på marknaden. Ett sådant resonemang skulle dock föra alltför långt i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;De som arbetar inom den privata sektorn, vilket som nämnts dock inte är exakt detsamma som marknadssektorn, bestod 1995 av 63 procent män och 37 procent kvinnor (SCB, 1996:46). Denna sektor var, med 2,17 miljoner anställda, samma år den största på svensk arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft22"&gt;Familjesektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Begreppet ”familj” är inte entydigt. Janet Finch och Jennifer Mason (1993) finner ingen samstämmighet om vilka som bör räknas till famil- jens medlemmar i sin surveystudie i norra England. De studerar också ansvar och hjälp mellan vuxna familjemedlemmar, och utesluter ur sin studie relationen mellan föräldrar och minderåriga barn. Även där finner de stor variation. Kvinnor förefaller dock i praktiken vara något mer fast knutna i ansvarsrelationer än män, som är mer perifera i många fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Diana Gittins (1992:67 ff.) kritiserar de karakteristiska drag som av sociologer ofta använts för att definiera ”familj”: gemensam bostad, ekonomisk samverkan, reproduktion och sexualitet. Hon menar att dessa karakteristika återspeglar nutida västliga idéer och ideal, som främst återspeglar medelklassens uppfattningar om vad en familj bör vara. Hon föredrar i stället en bas, som utvecklats inom socialantropologin, och som bygger på familjen som en social konstruktion som är ytterst flexibel och föränderlig. &lt;SPAN class="ft61"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;Gränsdragningen mellan familjesektorn och den ideella sektorn är inte självklar. Den ideella sektorn bygger enligt vår uppfattning på att tjänster (och varor) utbyts mellan människor som inte har släktband, eller är vänner eller nära grannar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I &lt;/SPAN&gt;Gender, family and economy, the triple overlap &lt;SPAN class="ft12"&gt;(1991) diskuterar Rae Lesser Blumberg &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;(1991:14–17)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; begreppen ”familj” och ”hushåll” på ett intressant sätt, liksom i samma volym Judith Treas &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;(1991:211–224)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; och Immanuel Wallerstein &amp; Joan Smith &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;(1991:225–244).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;Familjebegreppet förändras över tiden, vilket kan följas i de nordiska länderna, där ”familj = äktenskap” kommit att med tiden i många sam- manhang ersättas av ”familj = förälder/föräldrar och barn”. Detta sammanhänger möjligen med ökande skilsmässor och fler barn som växer upp med endast en förälder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Dessa två olika tolkningar av ”familj” används av Suzanne Schunter- Kleemann (1992:145 ff.) som samlar Tyskland, Luxemburg, Österrike, Holland och Schweiz i en grupp ”äktenskapsinriktat patriarkat”, inom vilket äktenskapet är bas för definitioner av familj i viktiga avseenden inom social lagstiftning, familje- och arbetsmarknadsrätt. Belgien, Frankrike och Italien klassificeras i en grupp ”familjeinriktat patriarkat”, där stor vikt i stället läggs vid barn, födelsetal och offentligt understödd barnomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det statistiska material som är tillgängligt om arbete som utförs inom familjen bygger till stor del på tidsanvändningsundersökningar. Sådana görs inte regelbundet och standardiserat varken i Sverige eller i andra länder. Eftersom det i satelliträkenskaper till SNA, vilket har beskrivits ovan, ska ingå beräkningar av obetalt arbete är det troligt att tidsanvänd- ningsstudier i framtiden kommer att bli både vanligare och mer standardi- serade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Vem har möjlighet att använda tjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;– vem arbetar – vem betalar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft7"&gt;För att familjearbete ska vara möjligt krävs naturligtvis att familjemed- lemmar finns, som kan utföra det arbete det är fråga om. Människor som bor ensamma har mindre sådana möjligheter. Ett område där detta är viktigt gäller omsorg om och hjälp till gamla människor, där kvinnors och mäns olika livslängd spelar roll liksom förhållandet att bland gifta (och samboende) mannen oftast är äldre än kvinnan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311563x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p419 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft14"&gt;Tabell 2a Befolkningen i åldern 75 år och äldre efter civilstånd 1 januari 1997&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Civilstån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p421 ft33"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p339 ft33"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p334 ft33"&gt;Kv. + M.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;Kvinnor %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td227"&gt;&lt;P class="p423 ft33"&gt;Män %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p424 ft33"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td236"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Gifta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p424 ft33"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Ej gifta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p424 ft33"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td229"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td229"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft38"&gt;Källa: SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td236"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr29 td240"&gt;&lt;P class="p17 ft14"&gt;Tabell 2b Befolkningen i åldern 85 år och äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p335 ft14"&gt;efter civilstånd 1 januari 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td236"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Civilstån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p421 ft33"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p339 ft33"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p334 ft33"&gt;Kv. + M.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;Kvinnor %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p423 ft33"&gt;Män %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td228"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;57 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p424 ft33"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td236"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td228"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Gifta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td229"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;11 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td229"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;25 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;37 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p424 ft33"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Ej gifta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;31 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p422 ft33"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p424 ft33"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p133 ft33"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p134 ft33"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft37"&gt;Källa: SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr30 td240"&gt;&lt;P class="p17 ft14"&gt;Tabell 2c Befolkningen i ålder 75 resp. 85 år och äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p335 ft14"&gt;efter civilstånd 1 januari 1997. Procentuell fördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Civilstån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p90 ft33"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p201 ft33"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td239"&gt;&lt;P class="p198 ft33"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td236"&gt;&lt;P class="p335 ft33"&gt;Män 85–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p111 ft33"&gt;75–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p203 ft33"&gt;75–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p425 ft33"&gt;85–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Gifta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p201 ft33"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p132 ft33"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Ej gifta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p201 ft33"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p132 ft33"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td228"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td229"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td229"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p201 ft33"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p132 ft33"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;469 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p201 ft33"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p132 ft33"&gt;57 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p99 ft33"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p201 ft33"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft12"&gt;Källa: SCB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;I kategorin ”ogifta” ingår både änkor/änklingar, och sådana som aldrig varit gifta. Det framgår av tabellen att män som grupp har betydligt större möjligheter att få hjälp av sina hustrur än tvärtom. Den äldreomsorg som sköts av familjemedlemmar är för kvinnor mycket oftare utförd av barn än av maken, om nu barn finns och bor så att det är praktiskt möjligt för dem att sköta sin gamla mor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det senaste material om tidsanvändning som i Sverige insamlats gäller 1990/91 (Klas Rydenstam, 1992; SCB 1992). Utifrån denna studie har Anita Nyberg (1995:26) beräknat att det obetalda hemarbetet för kvinnor i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; omfattar 82 miljoner timmar per vecka, medan samma arbete för män i samma åldrar omfattar 51 miljoner timmar. Totalt utfördes alltså 133 miljoner timmar per vecka i sådant arbete av männi- skor &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år under år 1991. Detta kan ställas emot 138 miljoner timmar i betalt arbete samma år, 57 miljoner utförda av kvinnor och 81 miljoner av män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Förändringar sedan 1990/91 av det obetalda arbetets volym och in- riktning, liksom av vem som utför det är i stort sett okända i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Frågan vem som ”betalar” för det obetalda arbetet kan analyseras på flera sätt. Av avsnittet nedan om människor i och utanför arbetskraften framgår, att antalet och andelen heltids hemarbetande kvinnor, de som brukar kallas ”hemmafruar”, har minskat under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft. Någon motsvarande ökning bland män kan inte ses. Det förefaller därför som om det obetalda arbetet i växande utsträckning sköts av deltids- och heltids förvärvsarbetande kvinnor, samt i mindre utsträckning av för- värvsarbetande män. Dessutom tillkommer det obetalda arbete som utförs av människor som står utanför arbetskraften, men som inte betraktar sig som hemarbetande. Till denna grupp återkommer vi nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;En betydande del av det obetalda arbetet kan, om man utgår från hel- tids förvärvsarbete som norm, sägas finansieras av de kvinnor som förvärvsarbetar deltid, och som enligt den tidigare nämnda svenska tidsanvändningsstudien för 1990/91 använder mer tid än män på obetalt arbete. Finansieringen skulle då bestå i den inkomst de avstår från genom att arbeta deltid i stället för heltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft22"&gt;Offentligt understött familjearbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;Denna kategori måste analyseras tillsammans med den föregående, eftersom det är i få fall som det offentliga stödet knyts direkt till konkret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft7"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311565x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft7"&gt;utförda arbetsuppgifter. &lt;SPAN class="ft61"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;När det gäller föräldraförsäkringen så knyts denna ersättning ju endast till att den som får ersättningen inte samtidigt förvärvsarbetar, men hur den från förvärvsarbete frigjorda tiden verkligen används mäts inte. För barnbidraget gäller att detta utbetalas till föräld- rarna, oavsett hur de organiserar sitt vardagsliv. Tidsanvändningsstudier kan klargöra detta bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Vem har möjlighet att använda tjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;– vem arbetar – vem betalar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft7"&gt;Samma resonemang som under familjesektorn ovan är relevant. Dock finns en offentlig betalare, som tredje part utöver den som har be- hov/önskemål och den som utför arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft22"&gt;Den offentliga sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Den offentliga sektorn har vi delat i två delar, dels de offentligt anställda och dels de offentligt finansierade entreprenaderna, där själva arbetet utförs av människor som arbetar inom företag som kan vara privat ägda, kooperativa eller organiserade på annat vis. De offentligt finansierade entreprenaderna kan i någon mån belysas med hjälp av siffror om offentliga utgifter och hur dessa pengar använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Vem har möjlighet att använda tjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;– vem arbetar – vem betalar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft7"&gt;I denna sektor finns det regler om vem som har rätt eller skyldighet att använda tjänsterna för en stor del, men inte allt, av det som utförs. Kultur och väganvändning är exempel på områden där vem som har rätt att nyttja möjligheterna regelstyrs i mycket liten utsträckning. Kriminalvård, tvångsvård av sjuka och grundläggande skolutbildning är exempel på motsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;När det gäller de offentligt anställda så går material att få fram både om arbetade timmar och om dem som arbetar. En majoritet, 79 procent, av totalt 1,13 miljoner kommunalt anställda, var kvinnor år 1995. Av samma år totalt 0,23 miljoner statligt anställda var majoriteten, 60 procent, män. (SCB, 1996c:46).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Arbetet inom denna sektor finansieras av offentliga medel, som utgörs av skatter, avgifter, taxor och medel med vissa andra beteckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det gäller bland annat anställda s.k. anhörigvårdare, som är en liten grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311566x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft22"&gt;Den ideella sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft7"&gt;Vi utgår från denna sektors roll som producent av olika tjänster och som organisatör av arbete som kan vara betalt eller obetalt. (Vi bortser alltså i det här sammanhanget från exempelvis hur sektorn organiserar olika intressen eller för fram ideologi). Sektorn finansieras på flera olika sätt. Dels mottar den gåvor i form av tid (dvs. obetalt arbete som utförs av den som skänker gåvan), pengar eller föremål. Detta är grunden för själva definitionen som ”ideell sektor”. Dels mottar den i vissa fall offentliga – alltså skattefinansierade – bidrag, när den påtar sig uppgifter som finansieras offentligt. Exempel på det senare är missbrukarvård, omsorg och utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Ideellt arbete har i Sverige studerats av bl.a. Tobias Lundström och Filip Wikström (1995). De definierar sektorn i enlighet med en gemen- sam definition utformad inom en internationell forskargrupp, med fem huvudkriterier&lt;SPAN class="ft61"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. Ideella organisationer ska vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft7"&gt;a/ formaliserade på något sätt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;b/ privata och därmed fristående från den offentliga sektorn;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft7"&gt;c/ ideella dvs. inte syfta till att generera vinst eller avkastning till för- mån för ägare eller styrelse;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;d/ självstyrande samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft7"&gt;e/ föremål för ideella insatser i form av ideellt arbete eller gåvor eller donationer från privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;Författarna kommer fram till att den ideella sektorn i Sverige är större, mätt i andel av dess omsättning i pengar i relation till landets BNP, än samma sektor i Tyskland och Frankrike, medan den är något mindre än i Storbritannien och betydligt mindre än i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Den svenska ideella sektorns största del, räknad som andel i sektorns totala penningomsättning, består av idrotts- och fritidsorganisationer. Utbildning, social omsorg och hälsovård kommer på tredje, femte respektive elfte plats. Dessa tre områden är till stor del offentligt finansi- erade: utbildning till 54 procent, social omsorg till 70 procent och hälsovård till 87 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Mönstren mellan Sveriges och Tysklands ideella sektorer skiljer sig därmed från varann på ett intressant sätt. I Tyskland dominerar nämligen hälsovård med 35 procent och social omsorg 23 procent, medan kultur och rekreation omfattar 7 procent. I Sverige står social omsorg för 10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande kriterier något annorlunda uttryckta används av Statskontoret (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311567x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;procent, hälsovård för endast 3 procent, medan kultur och rekreation dominerar med 25 procent. I samtliga fall är det den penningmässiga omsättningen som utgör grunden för jämförelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;Denna jämförelsegrund är dock inte oproblematisk. En ideell organi- sation som producerar en viss mängd tjänster med uteslutande obetald arbetskraft kommer att framstå som mindre än en organisation som producerar exakt samma mängd tjänster, men med hög andel betald arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Vem har möjlighet att använda tjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;– vem arbetar – vem betalar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft7"&gt;Svaret på frågan om vem som har möjlighet att använda tjänsterna belyser vilka tjänster som produceras, och vem som får del av dem. Dessutom krävs en beskrivning av hur människor som behöver eller önskar en viss tjänst kan kunna komma i åtnjutande av den, dvs. på vilket sätt ett önskemål eller ett behov kan uttryckas och manifesteras för att anses som legitimt. Vilka krav ställs för att en person ska kunna bli föremål för ideellt organiserad omsorg eller delta i undervisning? Några större studier av detta har vi inte kunnat finna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Jane Wheelock (1990:127 ff.) diskuterar förändringar i beteende som kunde väntas i de hushåll hon studerat, nordengelska hushåll i vilka mannen blivit arbetslös medan hustrun hade förvärvsarbete på hel- eller deltid. Mot bakgrund av ekonomisk teori finner hon att ökad användning av tjänster från den informella sektorn kunnat förväntas, eftersom en minskad inkomst och svårigheter att få hushållsekonomin att gå ihop gjort dessa billigare tjänster mer attraktiva. Hon finner dock att hushållen i studien inte använde tjänster ur frivilligsektorn mer än innan mannen blev arbetslös. I stället bidrog hushållen mer än tidigare till frivilligsek- torn.&lt;SPAN class="ft61"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft7"&gt;Att större, jämförande studier är få kan sammanhänga med att den ideella sektorn har mycket olika uppgifter i olika länder. I Sverige har den historiskt spelat rollen av att lyfta fram missförhållanden eller problem, visa på sätt att avhjälpa dem och senare försöka förmå offentligt finansie- rad verksamhet att ta över. Nykterhetsorganisationerna är ett exempel,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Jane Wheelock (1990) finner en betydande minoritetsgrupp i sitt material, som inte agerar ekonomiskt rationellt i meningen att de maximerar sina inkomster. Hustrurna i denna grupp fortsätter nämligen att förvärvsarbeta, trots att hushållets inkomster skulle öka om de avstod, på grund av konstruktionen av det brittiska bidragssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;kvinnojourerna ett annat. De senare arbetar fortfarande huvudsakligen ideellt, med visst kommunalt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;I Tyskland fungerar sektorn på annat sätt. Lundström och Wijkström (a.a.) framhåller att i Tyskland kyrkliga organisationer står för en stor del av den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, på ett sätt som inte har motsvarighet i Sverige. I dessa kyrkliga organisationer organiseras en hel del ideellt arbete. Författarna ger vissa historiska skäl för skillnader- na, som också rör kyrkornas olika roll i de två länderna. Avgränsningen mellan offentlig sektor och ideell sektor blir här främst en fråga om vem som organiserar arbetet, medan reglerna för vem som kan komma ifråga för exempelvis vård i de två sektorerna kan vara förhållandevis likartade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;I Tyskland har de ideella organisationerna fortsatt att själva organisera vård, omsorg och utbildning, med betydande stöd av offentliga medel. De uppgifter de utför fylls i Sverige delvis av offentligt organiserad verk- samhet, och finansieringen är alltså likartad i de båda länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Svaret på frågan vem som arbetar inom den ideella sektorn måste bygga på den volym av arbete som utförs inom sektorn, fördelad på betalt och obetalt arbete. Wijkström (1994) har beräknat att det totala ideella arbetet i Sverige motsvarar ungefär 300 000 heltidsarbeten. Han upp- skattar att detta – obetalda – arbete skulle, om det värderades till genom- snittlig kostnad per arbetstimme, motsvara ett lika stort värde som sektorns penningmässiga intäkter, och vara ungefär jämförligt i storlek med samma sektor i andra länder. Nästan hälften av det obetalda arbetet utförs inom idrott, kultur och rekreation. Dessutom måste fastställas vilka människor – vilket kön, vilken klass- och etnisk bakgrund – som utför detta betalda respektive obetalda arbete. Det finns anledning att anta att fördelningen mellan kvinnors och mäns obetalda arbete skiljer sig åt mellan olika sektorer, exempelvis mellan sport och idrott å ena sidan och vård och social omsorg å den andra. Om detta har vi dock inte kunnat finna några mer omfattande studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;Svaret på frågan om vem som betalar för det ideella arbetet, med pengar eller på annat sätt, rör alltså resurstillförseln, dess storlek och varifrån resurserna till sektorn kommer. Frågan kan besvaras genom en utvidgning av beskrivningarna ovan, genom en uppskattning av volym och eventuellt värde på icke penningmässiga resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311569x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft0"&gt;9 Modellen tillämpad på Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;Idealt sett borde vi nu ge en bild av det arbete som i Sverige organiseras i de olika kategorierna i modellen. Dock finns inga källor som ger en sådan möjlighet, varför vi måste gå en annan, mer indirekt väg. Vi har valt att inledningsvis visa vad människor i Sverige gör, mätt i återkommande standardiserade undersökningar för att ge oss möjligheter att senare ställa detta mot motsvarande data från andra länder. Diagrammen utgår från vissa kategorier som ”i arbete” ”frånvarande hela veckan” eller ”studerande”, medan andra för oss intressanta kategorier inte belyses, exempelvis obetalt familjearbete och ideellt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Det betalda arbetet, som utgör den största enskilda kategorin för både kvinnor och män i alla åldrar, utförs på hel- eller deltid, och inom marknadssektorn, inom den offentliga sektorn (som offentligt anställd eller offentligt finansierad entreprenad) samt delvis inom den ideella sektorn i vår modell. Av detta betalda arbete kan vi få en relativt tydlig bild. Det obetalda arbetet, vare sig det utförs som familjearbete eller offentligt stött familjearbete är svårare att belysa. Det utförs ju av människor som också har ett betalt arbete eller är studerande, likaväl som av hemarbetande, förtidspensionärer, arbetslösa och av de som står utanför arbetsmarknaden. De kategorier som används i denna offentliga och återkommande statistik är på flera sätt problematiska. Vi har därför ansett det viktigt att diskutera dessa mer ingående, dels definitioner av dem, dels hur de är internationellt jämförbara. Vi visar också hur i några fall kategorier blivit allt mer otillräckliga, genom snabba och relativt stora förändringar i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Arbetsmarknaden och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; förändringar för kvinnor och män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Data om arbete finns idag främst om det betalda arbetet med utgångs- punkt från dem som utför arbetet, samt vilka sektorer de arbetar inom. Det finns alltså en stor mängd uppgifter om kvinnorna och männen på arbetsmarknaden. Det finns också en hel del litteratur om sysselsatta och arbetslösa personer ur ett jämställdhetsperspektiv. &lt;SPAN class="ft61"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Tidigare beskriv- ningar av utvecklingen på arbetsmarknaden under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; visar bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Arbetsmarknadsdepartementet (1997), Lena Gonäs, Susanne Johansson &amp; Ingert Svärd (1995) och SOU 1996:56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;År 1996 var ca 330 000 personer öppet arbetslösa enligt AKU. Av dem var 148 000 kvinnor och 184 000 män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Samma år var 2 miljoner män och 1,8 miljoner kvinnor sysselsatta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Mäns arbetslöshet har stigit mest under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; totalt sett och var högre än kvinnors år 1996. Män finns oftast antingen i heltidsarbete eller heltidsarbetslöshet. De har mycket sällan deltidsarbete eller är deltidsarbetslösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kvinnor har förvärvsarbetat fler timmar än tidigare och allt fler kvinnor arbetar heltid under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Samtidigt har kvinnors arbetslöshet stigit mest under åren 1994 till 1996. Kvinnor är överrepresenterade i tidsbegränsade anställningar och deltidsarbetslöshet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;Ingenting i statistiken tyder på att kvinnor eller män är ”på väg tillba- ka till spisen”. För det första har majoriteten av dem som förvärvsarbetar idag aldrig haft hushållsarbete som huvudsaklig aktivitet. För det andra har &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inneburit att kvinnor fortsatt att befästa sina positioner på arbetsmarknaden i flera avseenden. Födelsetalen har sjunkit kraftigt under åren 1995 och 1996. Det är särskilt unga kvinnor med de lägsta utbildningarna som står för förändringen jämfört med tidigare (SCB, 1997). Allt färre kvinnor hemarbetar på heltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;Det finns flera förändringar på arbetsmarknaden som är direkta eller indirekta konsekvenser av den strukturella och ekonomiska utvecklingen på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det är t.ex. de fasta jobben som försvunnit i störst ut- sträckning. Ny teknik har påverkat arbetsorganisation och behov av arbetskraft. Begrepp som distansarbete beskriver nya arbetsvillkor, och är exempel på fenomen som debatteras och uppmärksammas relativt mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Ytterligare en konsekvens av arbetslöshet och samhällsförändringar i Sverige är emellertid att allt fler människor hamnar utanför arbetskraften. Det är mindre ofta i fokus och har såvitt vi känner till inte tidigare beskrivits ur ett könsperspektiv. Både kvinnor och män kämpar för att komma in på arbetsmarknaden eller hålla sig kvar där Ändå är det en stor och växande andel av personer i arbetsför ålder, dvs. 20 till 64 år, som befinner sig utanför arbetskraften. Vad händer med dem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft22"&gt;I och utanför arbetskraften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft7"&gt;Det faktum att allt fler människor lämnat arbetskraften är i första hand en konsekvens av det svåra läget på arbetsmarknaden under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;gäller både kvinnor och män i lika stor grad, beräknat som andel av befolkningen, vilket visats i den inledande tabellen i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;Tidigare, under 1960, 70- och &lt;NOBR&gt;80-talen,&lt;/NOBR&gt; har kön och arbetskraftsdelta- gande oftast diskuterats i samband med kvinnors ökande andel av de förvärvsarbetande. Reformer har gjorts under de senaste tjugo åren för att stimulera allt fler människor att förvärvsarbeta – även om de har huvud- ansvar för hushållsskötsel och barn. Insatserna har gällt både organisering av arbetstider och reformer i socialförsäkringssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;Flera faktorer har samverkat till kvinnors höga arbetskraftsdeltagande i Sverige. Några viktiga förutsättningar har varit den offentliga sektorns expansion och utformningen av de allmänna försäkringssystemen, till exempel föräldraförsäkringen (Lena Gonäs, 1989; 1995; Christina Jonung &amp; Inga Persson, 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Även möjligheter till deltidsarbete har varit en förutsättning för kvin- nors ökade arbetskraftsdeltagande de senaste 20 åren. Det har samtidigt inte varit problemfritt. Kvinnors nästan oförändrade ansvar för hushålls- arbetet har bidragit till att många kvinnor fastnar i deltidsarbete (Sundström, 1987). Ändå är det så, som Diane Sainsbury och Margreth Nordgren framhåller i sitt kapitel, att andelen kvinnor som heltidsarbetar i Sverige i förhållande till alla kvinnor mellan 20 och 64 i Sverige är högre än i flertalet &lt;NOBR&gt;OECD-länder.&lt;/NOBR&gt; Detta beror på den höga förvärvsfrekvensen hos svenska kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Arbetskraftsdeltagande i ett genusperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;De tre kategorierna ”sysselsatta”, ”arbetslösa” och ”utanför arbetskraf- ten”, kan delas upp och analyseras ytterligare. Vi koncentrerar oss alltså här på den senare gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Figur 3 visar förändringen i verksamhet under åren 1990 till 1996 för människor i arbetsför ålder, 20 till 64 år, både i och utanför arbetskraften som andel av befolkningen. Av den framgår att allt färre personer är i arbete. Skillnaden är störst för män. Allt färre är frånvarande, vilket särskilt gäller kvinnor. Arbetslösheten har ökat för båda könen och mest för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;De ”hemarbetande” som under hela perioden nästan enbart är kvinnor har blivit färre. Gruppen ”förtidspensionerade” har minskat ungefär lika mycket för kvinnor som för män. Andelsmässigt har grupperna ”studerande” och ”övriga” ökat mest. Män överväger bland de ”övriga” och kvinnor något bland de ”studerande”. Mönstret är dock mycket olika för skilda åldersgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft7"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Åtgärder som i praktiken innebär minskat arbetskraftsutbud diskuteras och genomförs. Lösningar som friår, förtidspension av arbetsmark- nadsskäl och ”generationsväxling” har föreslagits eller debatterats. Inom ramen för sådana system kan staten sålunda stimulera en rörelse från ”arbetskraften” till ”utanför arbetskraften”, till skillnad mot &lt;NOBR&gt;1960-,&lt;/NOBR&gt; 70- och &lt;NOBR&gt;80-talen&lt;/NOBR&gt; när särskilt kvinnors arbetskraftsdeltagande stimulerades. Även satsningar på studier minskar arbetskraftsdeltagandet även om de studerande bör betraktas som ”aktivare” i förhållande till arbetslivet, än andra grupper utanför arbetsmarknaden och längre studietid för unga människor ger bättre möjligheter senare i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft7"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3115/GLB311573x1.jpg" style="width:430px;height:645px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p308 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft18"&gt;Figur 3a Kvinnor i och utanför arbetskraften efter aktivitet och ålder. Skillnad procentuell fördelning &lt;NOBR&gt;1996–1990&lt;/NOBR&gt; inom respektive ålder. Källa: AKU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft7"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3115/GLB311574x1.jpg" style="width:429px;height:637px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p465 ft14"&gt;Agneta Stark &amp;Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;Figur 3b Män i och utanför arbetskraften efter aktivitet och å lder Skillnad procentuell fördelning &lt;NOBR&gt;1996–1990&lt;/NOBR&gt; inom respektive ålder. Källa: AKU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311575x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;Frågan om samspelet mellan arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet blir även intressant i samband med mått på arbets- löshet. Johnny Zetterberg (1997) menar att när politiska mål sätts för arbetslösheten bör det ifrågasättas om regeringens mål om ”öppen arbetslöshet” är en adekvat målformulering. Han pekar på att sänkt arbetslöshet inte nödvändigtvis måste leda till ökad sysselsättning, utan också kan bero på minskat arbetskraftsdeltagande. Zetterbergs resonemang mynnar bl.a. ut i att en utvärdering av mål om arbetslös- hetsbekämpning behöver beakta sambandet mellan sysselsättning, öppen arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;SCB (1997) har publicerat uppgifter som visar att andelen perso- ner utanför arbetskraften ökat också under år 1996 &lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;och något mer än som var väntat. Av dem som befinner sig utanför arbetskraften anger ungefär hälften av både kvinnorna och männen att de skulle vilja förvärvsarbeta hellre än ägna sig åt det de faktiskt gör. Det gäller bl.a. hälften av de studerande mellan 20 och 64 år. Människor över 45 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft7"&gt;är de som i minst utsträckning har lämnat arbetskraften. Kvinnor födda på &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; har klarat sig bäst och alltså något bättre än män i samma åldersgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Frågor som kommer att ställas och diskuteras i följande avsnitt berör konsekvenserna av förändringar av arbetskraftsdeltagande. Finns det anledning att diskutera även ett minskat arbetskraftsdelta- gande ur ett könsperspektiv? När människor lämnar arbetskraften i allt större utsträckning, vad gör de då istället? Finns det någon skillnad i mönster mellan kvinnor och män? Får ett lägre arbets- kraftsdeltagande några konsekvenser för hur de gemensamma behoven tillgodoses – och för dem som utför respektive betalar för behovens uppfyllande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Aktiv arbetsmarknadspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;Frågan om sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraftsdeltagande har sällan diskuterats i Sverige när det gäller arbetskraftens storlek i förhållande till arbetslöshetstalen. Inte heller har konsekvenser av förändringar av arbetskraften storlek uppmärk- sammats ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är sysselsättning å ena sidan och arbetslöshet å den andra som har stått i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Begreppet ”aktiv arbetsmarknadspolitik” härstammar från 1940- talet, även om en inriktning av politiken som främjar aktivitet istället för passivitet diskuterats redan tidigare. &lt;SPAN class="ft15"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Formuleringar i proposi- tionstexter (t.ex. prop. 1996/97:100) från &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; visar att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se Tord Leimar (1988) och Ernst Wigforss (1932 i ny utgåva år 1988).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;fortfarande är ett politiskt mål att aktivera de arbetslösa och inte göra dem till passiva mottagare av kontantstöd eller liknande. Men alldeles självklart är inte detta mål. Så här skrev tidningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Tidevarvet&lt;/SPAN&gt;, troligen Elisabeth Tamm, nr 42 1933:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft5"&gt;Vad skulle icke kunna utvinnas om denna samlade lediga tid, den skräckfyllda, förlamande arbetslösheten, kunde vändas till frivil- lig ”arbetslöshet”? (…) skulle detta innebära rätt till tryggat, om ock knappt tilltaget existensminimum för den som frivilligt gick ut ur arbetskonkurrensen för att ägna sig åt ett arbete eller en ut- bildning för vilken han eller hon annars icke kunde finna tid. Vi tror inte att anslagen för ”arbetslöshetsunderstöd” på detta sätt skulle behöva ökas. Men kvaliteten på de ‘arbetslösas’ prestatio- ner skulle med säkerhet enormt höjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;Ovanstående citat visar att det fanns olika åsikter om vägval redan för 60 år sedan. Nu finns ungefär en miljon människor utanför arbets- kraften av olika skäl. Men det faktum att gruppen människor utan inkomst från arbete och som inte står till arbetsmarknadens förfogan- de växer stadigt under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är i sig fortfarande sällan i fokus. Vad vet vi egentligen om dem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;11 Arbetskraftsdeltagande i några länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Praktiskt taget alla europeiska länder lider vid mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; av hög arbetslöshet, även om nivåerna och förhållandena är olika. Vi tar helt kort upp arbetskraftsdeltagande i några länder ur ett könspers- pektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Danmark och Nederländerna har sjunkande arbetslöshet. Båda länderna har infört åtgärder som i praktiken sänker arbetskraftsdelta- gandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;I Portugal är arbetskraftsdeltagandet högt för kvinnor jämfört med andra sydeuropeiska länder. Även män deltar i arbetskraften i högre grad. Arbetslösheten är samtidigt förhållandevis låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;Spanien är ett exempel på ett sydeuropeiskt land med lågt arbets- kraftsdeltagande för kvinnor och samtidigt mycket hög arbetslöshet. Den är högst i EU och kvinnor är i majoritet bland de arbetslösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;I Tyskland stiger arbetslösheten stadigt. Tyskland brukar ofta jämföras med Sverige och framhållas som exempel på ett icke nordiskt land som har ett välfärdssystem som inte skiljer sig allt för mycket från vårt, trots att förhållandet mellan betalt och obetalt arbete är mycket olikt det svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311577x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft22"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har Danmark i Sverige framhävts som ett intressant exempel på arbetslöshetsbekämpning. Danmark har i större utsträckning än andra länder använt åtgärder som minskar arbets- kraftsutbudet för att sänka arbetslösheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Arbetskraftsdeltagandet i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år 1995 var 78 procent för männen och 64 procent för kvinnor (OECD, 1996). &lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft7"&gt;Sedan år 1994 finns i Danmark möjligheter för personer som har betalt arbete att tillbringa ett år utanför arbetskraften med ersättning från staten – ”orlovsreformen”. I Sverige har motsvarande idéer kallats ”friår”. Syftet med åtgärden är att skapa rotation på arbets- marknaden och bereda möjligheter för personer utan betalt arbete att hålla kontakten med arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;År 1995 utnyttjade 140 000 personer friåret i någon form. Även arbetslösa kan omfattas av reformen. Kvinnor dominerar kraftigt bland de som lämnar sina jobb inom ramen för friåret. Det finns tre slags friår. I den variant av åtgärden som innebär möjlighet till ett års vård av barn är omkring 96 procent kvinnor. Det är den volymmässigt största friårstypen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Eftersom Danmark inriktat sig på ”flaskhalsbekämpning” i sin arbetsmarknadspolitik, så prövas arbetsmarknadens behov gentemot den som vill ha ett friår. Den som vill komma i fråga för friåret måste ansöka hos arbetsförmedlingen. Om den sökande är verksam inom ett flaskhalsområde, kan begäran avslås. Har hon eller han istället ett arbete där efterfrågan på arbetskraft är låg beviljas ansökan. I praktiken innebär det att danska kvinnor i betydligt högre grad än män används som ”dragreglage” på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;I Nederländerna är arbetskraftsdeltagandet lågt för båda könen. År 1995 var arbetskraftstalet mellan 50 procent för kvinnor och 67 procent för män. Som framgår är det särskilt kvinnorna som har låga tal jämfört med andra länder. Utbildningsnivå spelar mindre roll än i andra länder för sannolikheten att förvärvsarbeta, dvs. även kvinnor med akademisk utbildning hemarbetar till stor del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I Nederländerna används pension vid sjukdom och arbetshandi- kapp i stor utsträckning. Det finns sedan år 1967 generösa möjlighe- ter till förtidspension av hälsoskäl (WAO). OECD (1993) konstaterar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Observera att dessa förvärvsfrekvenser är lägre än de som uppges i &lt;SPAN class="ft18"&gt;Employment in Europe&lt;/SPAN&gt;, utgiven av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; 1996. Skillnaderna torde bero på olika definitioner och beräkningsgrunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;i en rapport bl.a. att holländska data visar att mellan 30 och 50 procent av sjukpensioneringarna är dold arbetslöshet. Empiriska studier ger vid handen att andelen dold arbetslöshet i själva verket är ännu högre. När reformen infördes kalkylerades med pension för ca 200 000 personer, vilket i verkligheten har stigit till 555 000 år 1993. Hälsotillståndet i landet är för övrigt inte sämre än i andra länder, påpekar OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft58"&gt;Ett annat system, VUT, innebär möjlighet till förtida pension av arbetsmarknadsskäl. För anställda över 57 år, är det vanligare att gå in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;i VUT än att få arbetslöshetsersättning och betecknas som öppet arbetslös.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;OECD menar att landet gjort intressanta försök till nya lösningar bl.a. genom organisatoriska förändringar av arbetsmarknadspolitiken med högre grad av decentralisering för ökad rörlighet. Trots detta vore det önskvärt med färre passiviserande åtgärder från statens sida gentemot de arbetslösa, menar OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Av personer i arbetsför ålder utanför arbetskraften uppgav nio tiondelar av männen år 1993 ”arbetsoförmåga” eller ”förtidspension” som skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Nästan alla andra män sade att ”liten chans att hitta arbete” gjorde att de inte sökte. Av kvinnorna sade sig en tiondel inte söka jobb på grund av ”förtidspension”. Tre fjärdedelar angav ”familjesituation” eller ”hem- arbete”. Resterande ansåg ”liten chans att hitta arbete” förelåg, eller att ”ideellt” arbete hindrade dem att förvärvsarbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Ett annat utmärkande drag för den holländska arbetsmarknaden är den höga andelen deltidsarbetande. Det har uppnåtts genom en mycket medveten politik både från politiskt och fackligt håll. Majo- riteten av de deltidsarbetande är kvinnor även om den manliga andelen deltidsarbetande är störst i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Trots de låga arbetskraftstalen för kvinnor, sker en ökning av sys- selsättningsgraden men i första hand genom deltidsarbete. Den höga andelen förtidspensionerade äldre och den stora andelen deltidsarbe- tande gör att Nederländerna har hör till de &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; som uppvisar lägst antal arbetade timmar per person och år. Arbetslöshe- ten är samtidigt jämförelsevis låg, 8 procent för kvinnor och 6 procent för män år 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Portugal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft7"&gt;I Portugal är arbetskraftsdeltagandet högt och har legat över genom- snittet för &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; och klart högre än &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; under 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talen.&lt;/NOBR&gt; Kvinnor har ökat sitt arbetskraftsdeltagande mer och snabbare än i andra jämförbara länder. Även under mitten av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311579x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen hög, men arbetslösheten har stigit påtagligt. År 1995 var arbetslösheten för män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;6 procent och för kvinnor 8 procent. (OECD, 1996a)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;Det är särskilt kvinnornas arbetskraftsdeltagande som skiljer sig från andra mellan- och sydeuropeiska länder. Kvinnor med akademisk utbildning förvärvsarbetar till och med något mer än i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Dessutom arbetar både kvinnor och män nästan alltid heltid. (SOU 1996:56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Portugal är samtidigt ett land med stor informell sektor, betydande klasskillnader och låg utbildningsnivå generellt sett, varför den totala bilden av förändringar på arbetsmarknaden är svåröverblickbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;För att behålla den höga sysselsättningsgraden och det höga ar- betskraftsdeltagandet trots ökade svårigheter på arbetsmarknaden föreslår OECD högre grad av deltidsarbete och flexibilitet på den portugisiska arbetsmarknaden. Redan idag förekommer dock olika former av ”egenanställning” där frilansförhållanden råder för olika sorters yrkesgrupper, även inom industrin. Uppdragstagaren har själv ansvar för att sociala avgifter betalas in och något anställningsförhål- lande i traditionell mening föreligger inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Regeringen har nyligen lagstiftat om fyrtio timmars arbetsvecka. Skälen är att skydda arbetstagarna, men det finns också en förhopp- ning om att fler arbetstillfällen skall kunna skapas &lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Spanien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft7"&gt;I Spanien är arbetskraftsdeltagandet lågt. För kvinnor med grundsko- leutbildning (motsvarande) är det bara ca 30 procent, vilket är näst lägst i Europa. Landet har högst arbetslöshet i EU, över 20 procent (OECD, 1996d).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft7"&gt;Spanien har ett relativt ålderdomligt arbetsrättsligt system. Bland annat är det fortfarande möjligt att ha livstidsanställningar. Under våren 1997 slöts ett avtal mellan arbetsmarknadens parter om mer flexibilitet i arbetslivet. Det innehåller bl.a. uppmjukande av regler om anställningsvillkor. Dessutom finns skrivningar om utökat skydd för personer med tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;Detta har varit ett krav från fackföreningsrörelsen som tror att avtalet kommer att gynna kvinnor, eftersom de är i klar majoritet bland förvärvsarbetande i den sortens anställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Intervju med portugisiska arbetsmarknadsministern i april 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft22"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;I Tyskland har arbetslösheten stigit kraftigt under senare år. År 1996 var 10 % av kvinnorna och 8 % av männen arbetslösa. Skillnaderna mellan östra och västra Tyskland var fortfarande stora. Arbetskrafts- deltagandet i Tyskland för kvinnor är lågt jämfört med de skandina- viska länderna. Arbetskraften bestod år 1996 av drygt 39 miljoner personer av vilka 23 miljoner var män och 16 miljoner kvinnor (OECD, 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;Utbildningsnivån spelar i Tyskland särskilt stor roll för kvinnors arbetskraftsdeltagande. Av kvinnor med motsvarande grundskoleut- bildning förvärvsarbetade knappt hälften mot 80 procent av männen. För kvinnor med högskoleutbildning är siffran drygt 80 procent, och för män i samma grupp uppgår den till cirka 95 procent (OECD, 1996c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft0"&gt;12 Källor och definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Som tidigare nämnts finns idag relativt omfattande kunskaper om dem som i Sverige utför betalt arbete på arbetsmarknaden, dvs. de sysselsatta, liksom om dem som är öppet arbetslösa. Båda grupperna ingår i det som betecknas som ”arbetskraften”, enligt Statistiska Centralbyråns definition i Arbetskraftsundersökningarna, AKU. AKU är den officiella statistikkälla, som bl.a. regeringen använder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;AKU är en urvalsundersökning där de tillfrågade finns med under två år och tillfrågas kvartalsvis. Undersökningen omfattar tre urval som omfattar 17 000 personer. Personer som förvärvsarbetat minst en timme under mätveckan klassificeras som ”sysselsatta”. ”Arbetslösa” är de som under mätveckan inte var sysselsatta, men som ville och kunde arbeta samt sökte betalt arbete. Individer som varken är sysselsatta eller arbetslösa faller enligt AKU utanför arbetskraften. Personer som befinner sig utanför arbetskraften delas in i följande kategorier: ”studerande”, ”förtidspensionerade”, ”hemarbetande”, samt ”övriga”. År 1996 bestod gruppen utanför arbetskraften, som tidigare nämnts, av ca 1 miljon personer i åldern 20 till 64 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311581x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p128 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft14"&gt;Figur 4 Indelning enligt AKU&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p490 ft78"&gt;STUDERANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p491 ft64"&gt;SYSSELSATTA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p492 ft41"&gt;ÖPPET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p493 ft64"&gt;ÖVRIGA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p491 ft64"&gt;I ARBETE/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p494 ft64"&gt;ARBETSLÖSA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p495 ft79"&gt;FRÅNVARANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft80"&gt;FÖRTIDS-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft80"&gt;HEMARBETANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft78"&gt;PENSION&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;I ARBETSKRAFTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td247"&gt;&lt;P class="p497 ft59"&gt;UTANFÖR ARBETSKRAFTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft78"&gt;&lt;NOBR&gt;20-64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft7"&gt;I AKU går att avläsa skäl för att personen i fråga inte finns i arbets- kraften. Personer utanför arbetskraften går vidare att indela i de som är ”latent arbetssökande” och de som inte är det. Den förra gruppen är personer som uppger att de skulle vilja och kunna arbeta, men som trots det av olika skäl ändå inte söker arbete. Den senare innebär att de tillfrågade vill men inte kan, alternativt inte vill, förvärvsarbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;I SCB:s longitudinella databas för utbildning, arbetsmarknad och välfärd, som innehåller uppgifter från olika register, t.ex. kontrol- luppgifterna från arbetsgivarna till skattemyndigheten, inkomst- och förmögenhetsregister samt utbildningsregister, används begreppen ”förvärvsarbetande” och ”ej förvärvsarbetande”. Här indelas indivi- derna efter vilken sorts inkomst personen i fråga har, dvs. om den är förvärvad genom arbete eller ej. Personer med inkomst från arbete räknas som förvärvsarbetande. Övriga definieras alltså som ej förvärvsarbetande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft14"&gt;Figur 5 Indelning enligt longitudinella databasen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;FÖRVÄRVSARBETANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td249"&gt;&lt;P class="p92 ft68"&gt;EJ FÖRVÄRVSARBETANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td249"&gt;&lt;P class="p501 ft82"&gt;t ex arbetslös, studerande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td249"&gt;&lt;P class="p502 ft38"&gt;pensionerad, övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p503 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;20-64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;”Ej förvärvsarbetande” indelas i ytterligare grupper i SCB:s databas. Det är ”arbetslösa” eller ”i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft7"&gt;”handikappade” eller ”i rehabilitering”, ”förtidspensionerade”, ”ålders- eller tjänstepensionerade”, ”socialbidragstagare”, personer som lever på livränta, övriga (t.ex. hemarbetande, ”svartarbete” och utvandring).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;Genom att använda uppgifter både från AKU och den longitudi- nella databasen, går det i viss mån att kartlägga vad personer utanför arbetskraften ägnar sig åt. Det går vidare att göra vissa antaganden om vilka inkomstkällor de har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Många frågor kommer dock fortfarande att vara obesvarade. Ge- mensamt för de båda källorna är att de inte är heltäckande i sin beskrivning av personer som inte befinner sig i arbetskraften eller som förvärvsarbetande. Definitionsproblem uppstår bl.a. i fråga om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Till följd av de ekonomiska och strukturella förändringarna på arbetsmarknaden under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; växer gruppen personer utanför arbetskraften. Det gäller även människor utan inkomster från arbete. Det är särskilt de yngre som står för ökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Vi har valt att här koncentrera oss på att studera de personer som inte ingår i arbetskraften. Vi vill undersöka vad de gör så långt det går med gängse statistiska källor genom bearbetningar av befintligt material. Det som är nytt är sålunda inte uppgifterna i sig, utan det faktum att de sammanställs och analyseras i förhållande till den presenterade modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft22"&gt;Skillnaden mellan Arbetsmarknadsstyrelsens statistik och arbetskraftsundersökningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Arbetsmarknadsverket, AMS, för statistik över arbetslösheten genom registrering av arbetssökande på arbetsförmedlingarna. Statistiken är uppdelad efter olika kategorier, där kategori 1.1 är personer som kan ta ett arbete genast. De som räknas som öppet arbetslösa enligt AMS statistik är de som kan ta ett arbete genast, samt individer med tillfällig timanställning, s.k. springvikarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;AMS producerar inga egna siffror över arbetskraftsdeltagande och sysselsättning. Däremot för AMS register över arbetslösheten, konjunkturberoende åtgärder, nyanmälda platser och varsel. AMS arbetslöshetssiffror ligger alltid över AKU, bl.a. beroende på att personer med tillfällig timanställning räknas in bland de öppet arbetslösa hos AMS, där också viss eftersläpning sker vid avregistre- ring av arbetssökande som fått arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft22"&gt;Vart räknas personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft22"&gt;i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Personer som befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas antingen som sysselsatta eller till gruppen utanför arbetsmarknaden i AKU. Indelningen har att göra med den ersättning som utgår till den arbetssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Den som blir placerad i t.ex. rekryteringsstöd, &lt;NOBR&gt;starta-eget-bidrag&lt;/NOBR&gt; eller beredskapsarbete räknas som sysselsatt och ingår alltså i arbetskraften. Personer i åtgärder där utbildningsbidrag utgår, som bl.a. arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion och arbets- livsutveckling, räknas däremot till gruppen studerande och hamnar automatiskt utanför arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;Kvinnor och män är ojämnt fördelade i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Deras andel av åtgärderna motsvarar deras andel av de öppet arbetslösa, men kvinnor och män återfinns i arbetsmarknadspo- litiken i ett mönster som speglar könsuppdelningen på arbetsmarkna- den. Kvinnor dominerar i åtgärder inom vård, omsorg och administ- rativa yrken, medan män återfinns i insatser som riktar sig till byggnads- och tillverkningsindustrin och andra områden som brukar betecknas som tekniska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Sverige och internationell klassificering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Sveriges statistiska indelning av vilka som skall definieras som utanför arbetskraften respektive i öppen arbetslöshet skiljer sig i vissa avseenden från den kategorisering som görs i rekommendationerna från International Labour Organisation (ILO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;Enligt ILO:s rekommendationer skall människor som studerar och samtidigt uppger att de skulle avbryta studierna om de fick ett arbete, räknas till gruppen öppet arbetslösa (SCB 1996a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Den svenska regeringen beslutade dock i december 1986 att dessa personer, som kallas ”heltidsstuderande som söker arbete” även fortsättningsvis inte skulle räknas in i arbetskraften i kategorin arbetslösa. Då beslutet fattades bestod den aktuella gruppen av 6 000 personer. År 1996 utgjordes den av drygt 90 000 individer. En något större andel är män än kvinnor . Om de ”heltidsstuderande som söker arbete” räknades in i den öppna arbetslösheten skulle den stiga med ca 2 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Det bör noteras att länderna i Europa i olika avseenden har skilda sätt att definiera vad som är arbetslöshet, sysselsättning och arbets- kraftsdeltagande. Exempelvis får nationella regler för rätt till arbets- löshetsersättning konsekvenser för statistisk indelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft7"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311584x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;!GNETA 3TARK …SA 2EGN©R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft85"&gt;2EDOVISNING OCH ANALYS AV STATISTIKENKVINNOR OCH M¤N UTANF¶R ARBETSKRAFTEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft86"&gt;%FTERSOM KVINNOR OCH M¤N GENERELLT SETT BEFINNER SIG I OLIKA BRAN SCHER I SKILDA YRKEN OCH P¥ OLIKA POSITIONER I ARBETSLIVET ¤R M¶NSTRET F¶R DEM SOM BEFINNER SIG UTANF¶R ARBETSMARKNADEN INTE HELLER LIKA F¶R K¶NEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;.¤R ARBETSL¶SHETEN STEG MEST F¶R M¤N F¶RE ¥REN OCH &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft89"&gt;L¤MNADE M¤NNEN ARBETSKRAFTEN I ST¶RST UTSTR¤CKNING $¤REFTER ¶KADE KVINNORS ARBETSL¶SHET MER BL A GENOM NEDDRAGNINGAR I OFFENTLIG SEKTOR OCH DERAS ARBETSKRAFTSDELTAGANDE HAR SJUNKIT MEST SEDAN DESS 5NDER ¥REN OCH VAR DET S¤RSKILT KVINNOR MELLAN OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft90"&gt;¥R SOM UPPVISADE ETT L¤GRE ARBETSKRAFTSDELTAGANDE ¤N TIDIGARE 3AMTIDIGT VAR DE ¶VERREPRESENTERADE SOM STUDERANDE J¤MF¶RT MED M¤N I SAMMA ¥LDER 3OM VI P¥PEKAT TIDIGARE ¤R DOCK SAMBANDET MELLAN ¶PPEN ARBETSL¶SHET OCH ARBETSKRAFTSDELTAGANDE INTE SJ¤LVKLART EFTER SOM GRADEN AV SYSSELS¤TTNING OCKS¥ SPELAR ROLL&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft91"&gt;&amp;IGUR A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td250"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;+VINNOR UTANF¶R ARBETSKRAFTEN !NDEL AV ALLA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;INOM RESPEKTIVE ¥LDERSGRUPP +¤LLA !+5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft25"&gt;P r o c e n t&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p514 ft25"&gt;5 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p514 ft25"&gt;4 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p515 ft25"&gt;5 5 - 6 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p514 ft25"&gt;3 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td253"&gt;&lt;P class="p133 ft25"&gt;2 0 - 2 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p514 ft25"&gt;2 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p516 ft25"&gt;2 5 - 3 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td254"&gt;&lt;P class="p517 ft25"&gt;4 5 - 5 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p514 ft25"&gt;1 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td254"&gt;&lt;P class="p518 ft25"&gt;3 5 - 4 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p514 ft25"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p110 ft25"&gt;1 9 8 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td252"&gt;&lt;P class="p112 ft25"&gt;1 9 8 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td253"&gt;&lt;P class="p515 ft25"&gt;1 9 9 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td254"&gt;&lt;P class="p519 ft25"&gt;1 9 9 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p112 ft25"&gt;1 9 9 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td257"&gt;&lt;P class="p520 ft94"&gt;!RBETE EN ANALYSMODELL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft91"&gt;&amp;IGUR B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr39 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&lt;NOBR&gt;-¤N&lt;/NOBR&gt; UTANF¶R ARBETSKRAFTEN !NDEL AV ALLA INOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p16 ft95"&gt;RESPEKTIVE ¥LDERSGRUPP &lt;SPAN class="ft94"&gt;+¤LLA !+5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p209 ft96"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p336 ft97"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td83"&gt;&lt;P class="p336 ft97"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td83"&gt;&lt;P class="p336 ft97"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td256"&gt;&lt;P class="p521 ft97"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p336 ft97"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td256"&gt;&lt;P class="p522 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td261"&gt;&lt;P class="p90 ft97"&gt;&lt;NOBR&gt;25-34&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p336 ft97"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p523 ft97"&gt;&lt;NOBR&gt;45-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td260"&gt;&lt;P class="p524 ft97"&gt;&lt;NOBR&gt;35-44&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p336 ft97"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p525 ft97"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p112 ft97"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td256"&gt;&lt;P class="p526 ft97"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p112 ft97"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td261"&gt;&lt;P class="p110 ft97"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft89"&gt;0ERSONER I ¥LDERN TILL ¥R UTANF¶R ARBETSKRAFTEN DELAS I !+5 I ETT F¶RSTA STEG UPP I FYRA KATEGORIER &lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;STUDERANDE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;PENSION¤RER&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;HEMARBETANDE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt; OCH &lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;¶VRIGA&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;3TUDERANDE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt; ¤R DE SOM BEDRIVER STUDIER INOM DET REGULJ¤RA UTBILDNINGSV¤SENDET ELLER FINNS I ARBETS MARKNADPOLITISK ¥TG¤RD MED UTBILDNINGSBIDRAG &lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt;0ENSION¤RER&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi13.jpg/" id="inl_img12"&gt; ¤R PERSONER SOM I DAGLIGT TAL KALLAS F¶RTIDSPENSION¤RER &lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi14.jpg/" id="inl_img13"&gt;HEMARBETANDE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi15.jpg/" id="inl_img14"&gt; ¤R DE SOM SLARVIGT BEN¤MNS HEMMAFRUAR &lt;NOBR&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi16.jpg/" id="inl_img15"&gt;–VRIGA&lt;INGENBILD zsrc="GLB311585xi17.jpg/" id="inl_img16"&gt;&lt;/NOBR&gt; BEST¥R AV V¤RN PLIKTIGA UTOMLANDS ARBETANDE ARBETSOF¶RM¶GNA T EX VISSA L¥NGTIDS SJUKSKRIVNA OCH INDIVIDER VARS HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET ¤R OK¤ND ) DEN SENARE KATEGORIEN RYMS SANNOLIKT BLAND ANNAT PERSONER SOM ENBART HAR INKOMSTER FR¥N S K SVART ARBETE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;…R BEFANN SIG KNAPPT MILJONER KVINNOR I ARBETSKRAFTEN VARAV VAR ARBETSL¶SA 5TANF¶R ARBETSKRAFTEN STOD &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft90"&gt;KVINNOR !V DE KVINNOR I ¥LDERN TILL ¥R SOM ¥R BEFANN SIG UTANF¶R ARBETSKRAFTEN VAR TV¥ FEMTEDELAR STUDERANDE ELLER I F¶RTIDSPEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311586x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;sion medan en tredjedel var hemarbetande. Återstående, en dryg fjärdedel, återfanns i kategorien ”övriga”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft7"&gt;År 1996 hade bilden förändrats. Två miljoner kvinnor i åldern 20– 64 år fanns i arbetskraften, varav 148 000 var arbetslösa. Samtidigt befann sig 522 000 kvinnor utanför arbetskraften. Av dem studerade nästan en tredjedel, medan 7 procent var förtidspensionerade och 16 procent var hemarbetande. Det innebär att hälften av kvinnorna fanns i kategorien ”övriga”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Av männen fanns år 1990 knappt 2,3 miljoner i arbetskraften, av vilka 34 000 var arbetslösa. Samma år var 247 000 män utanför arbetskraften. Av dem studerade en fjärdedel, en tredjedel var förtidspensionerade, medan knappt två procent var hemarbetande. Resterande 40 procent var kategoriserade som ”övriga”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;År 1996 bestod arbetskraften av 2,2 miljoner män. Av dem var 184 000 arbetslösa. Utanför arbetskraften stod 406 000 män. Det året hade en tredjedel av männen studier som sin huvudsakliga aktivitet, samtidigt som 8 procent var förtidspensionärer. Hela 60 procent föll inom gruppen ”övriga”. De hemarbetande hade blivit för få för att säkert kunna mätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Yngre utanför arbetskraften – vad har de för sig?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Det är särskilt de yngsta och de äldsta kvinnorna och männen som har lägre arbetskraftsdeltagande än före krisen på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; De uppgif- ter som redovisas i följande avsnitt avser aktiviteter för personer som andel av kvinnor och män som befinner sig utanför arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Det handlar alltså inte här om sambandet mellan att finnas i ar- betskraften och att inte göra det. Eftersom studier av dem som inte står till arbetsmarknadens förfogande är sällsynta, har vi valt att fokusera på den frågan. Flödesbeskrivningar &lt;SPAN class="ft15"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;är intressanta i ett nästa steg, men eftersom det kräver mycket komplicerade analyser ryms det inte inom ramen för detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Som andelar av personer utanför arbetskraften studerar de yngsta i nästan lika stor utsträckning år 1996 som år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Statistiska beskrivningar av hur människor rör sig mellan sysselsättning, arbetslös- het samt in i och ut ur arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3115/GLB311587x1.jpg" style="width:430px;height:565px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p496 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft14"&gt;Figur 7a Utanför arbetskraften efter ålder och aktivitet 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft18"&gt;Procentuell fördelning. Källa: AKU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3115/GLB311588x1.jpg" style="width:430px;height:565px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft14"&gt;Figur 7b Utanför arbetskraften efter ålder och aktivitet 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft18"&gt;Procentuell fördelning. Källa: AKU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft7"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p496 ft84"&gt;!RBETE EN ANALYSMODELL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft102"&gt;&amp;¶R DESSA YNGSTA HAR EN F¶RSKJUTNING SKETT FR¥N &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;HEMARBETE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; F¶R KVINNOR TILL &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;STUDIER&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; OCH &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;¶VRIGA&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt; &amp;¶R M¤NNEN ¤R DET S¤RSKILT GRUPPEN &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;F¶RTIDSPENSION&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt; SOM MINSKAT TILL F¶RM¥N F¶R &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;¶VRIGA&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt; OCH &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt;STUDIER&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi13.jpg/" id="inl_img12"&gt; +VINNOR DOMINERAR BLAND &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi14.jpg/" id="inl_img13"&gt;STUDERANDE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi15.jpg/" id="inl_img14"&gt; OCH M¤NNEN I GRUPPEN &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi16.jpg/" id="inl_img15"&gt;¶VRIGA&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi17.jpg/" id="inl_img16"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft89"&gt;!NM¤RKNINGSV¤RT KAN NOG S¤GAS VARA ATT ANDELEN &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi18.jpg/" id="inl_img17"&gt;STUDERANDE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi19.jpg/" id="inl_img18"&gt; BLAND M¤NNEN I ¥LDERN TILL SJUNKIT UNDER PERIODEN TROTS H¶G ARBETSL¶SHET I GRUPPEN OCH ¶KADE STUDIESATSNINGAR F¶R VUXNA %TT N¥GOT OV¤NTAT RESULTAT ¤R OCKS¥ DET FAKTUM ATT DE YNGSTA KVINNORNA OCH M¤NNEN INTE STUDERAR MER ¤N TIDIGARE 6¤RT ATT NOTERA ¤R ¤VEN DET FAKTUM ATT ANDELEN &lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi20.jpg/" id="inl_img19"&gt;HEMARBETANDE&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi21.jpg/" id="inl_img20"&gt; AV KVINNOR SOM BEFINNER SIG UTANF¶R ARBETSKRAFTEN FORTS¤TTER ATT SJUNKA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft103"&gt;&amp;IGUR (EMARBETANDE KVINNOR !NDEL AV ALLA UTANF¶R ARBETSKRAFTEN INOM RESPEKTIVE ¥LDERSGRUPP +¤LLA !+5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft104"&gt;0ROCENT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft105"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi22.jpg/" id="inl_img21"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi23.jpg/" id="inl_img22"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi24.jpg/" id="inl_img23"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi25.jpg/" id="inl_img24"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB311589xi26.jpg/" id="inl_img25"&gt; &lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td262"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr43 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td262"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft22"&gt;Äldre utanför arbetskraften – vad har de för sig?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft7"&gt;Åldern spelar roll för aktiviteter på och utanför arbetsmarknaden. De äldre har överlag lägre arbetslöshet. Vad har hänt med arbetskrafts- deltagandet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;De äldre som befinner sig utanför arbetskraften finns år 1996 i huvudsak i grupperna ”övrigt” och i ”pension”. Andelen kvinnor och män med förtidspension har mer än halverats under perioden och hänger sannolikt samman med förändringar av reglerna för pension före 65 års ålder (se nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;Även bland de äldre överväger kvinnorna bland de ”hem- arbetande”. Männen är i majoritet bland de ”övriga”. I åldrarna mellan 45 och 59 år är andelen ”övriga” stor, över 80 procent av männen och mer än 70 procent av kvinnorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Allt fler hamnar utanför arbetskraften p.g.a. den svåra arbetsmark- nadssituationen. Hur män och kvinnor upplever arbetslöshet och brist på förvärvsarbete är inte entydigt. Det är t.ex. svårt att hitta uppgifter om samband mellan hemarbete och arbetslöshet. I en undersökning av familjer i norra England där en eller båda makarna vara arbetslösa, framkom att kvinnor och män hade olika sätt att se på sig själva i förhållande till hemarbete. Först när män uppfattade sin arbetslös- hetssituation som mer permanent än tillfällig, betecknade de sina insatser i skötsel av hushållet som ”hemarbete”. För kvinnor fanns inte den kopplingen (Lydia Morris, 1995). Om svenska förhållanden vet vi relativt lite i detta avseende. Det är en av flera frågor som återstår att besvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft22"&gt;”Övriga”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Sammanlagt fanns 270 000 kvinnor och 250 000 män i gruppen ”övriga”, dvs. 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Vad gör de?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Vi vet mycket litet om dem, vilket också ligger i benämningen. Tanken med en ”övriggrupp” är vanligen att i denna samla en mycket liten grupp av kanske helt olika personer, där finare klassificeringar endast skulle ge några få individer i varje klass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Fler än hälften av de personer som faller utanför arbetskraften ingår i gruppen ”övriga”. Gruppens storlek ökar. Av vissa ålders- grupper, särskilt de äldre kvinnorna och männen finns en stor andel inom gruppen, som framgår av figur 7 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft7"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311591x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;”Övriggruppen” består av ”värnpliktiga”, ”arbetsoförmögna”, ”utomlands arbetande” och personer som av för statistiken okänd anledning inte står till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;”Arbetsoförmögen” innebär att den tillfrågade personen uppger att egen sjukdom eller andra fysiska eller psykiska problem, förhindrar henne eller honom från att förvärvsarbeta. Även långtidssjukskrivna ingår här. Inom ramen för de ”arbetsoförmögna”, faller sannolikt även förtidspensionerade kvinnor och män med avtalspension. Det föreligger alltså en viss begreppsförvirring, eftersom förtidspensione- rade ju utgör en egen kategori av personer utanför arbetskraften. Med tanke på att de ”förtidspensionerade” och de ”arbetsoförmögna” tillsammans torde utgöra över 300 000 personer, behöver kategorier- na förfinas &lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;Arbetsmarknadsskäl för förtidspension infördes på &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; och togs bort år 1991. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har både reglerna och tillämp- ningen skärpts till en renodling av medicinska skäl, vilket också var innebörden i en regeländring år 1995. Sedan dess diskuteras återigen möjligheten till förtidspension av arbetsmarknadsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;En mycket liten andel, 3 procent, bland männen utgörs av ”värnpliktiga” i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år 1996. Fler ”arbetar utomlands” eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft7"&gt;är ”arbetsoförmögna”, t.ex. långtidssjukskrivna, tillsammans 40 procent. Resten tillhör de vars aktivitet är okänd. Av kvinnorna är det en tredjedel som ”arbetar utomlands” eller är ”arbetsoförmögna”. Resterande ingår i den ”okända” gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Det är klart att Arbetskraftsundersökningarna inte räcker till för att beskriva arbetsmarknadsförändringarna i det här avseendet. Kategori- seringen är grov. Genom att göra vissa antaganden med andra källor än AKU går det att komma något närmare en bättre beskrivning av vad de ”övriga” gör. Men källorna är inte jämförbara utan kan bara leda tankarna vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;I SCB:s longitudinella databas finns uppgifter om inkomster för människor i arbetsför ålder. Det går t.ex. att se hur många som varken hade inkomster från arbete eller från annat håll. De borde rimligtvis rymmas i gruppen ”övriga”, liksom bland ”hemarbetande”. År 1994 fanns det drygt 260 000 personer som varken hade inkomster från arbete eller annat, vilket var en ökning från 200 000 fyra år tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Enligt Socialstyrelsen (1997) fanns det drygt 720 000 personer som fick socialbidrag år 1995, vilket var en ökning med drygt 200 000 personer. Det är möjligt att få socialbidrag och förvärvsar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Att bringa klarhet i hur olika former av förtida pensioner kategoriseras har visat sig mycket svårt. Beräkningar från olika källor stämmer inte överens. Det finns t.ex. uppgifter från staten och arbetsmarknadens parter som skiljer sig åt i fråga om antal personer som ryms inom olika kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;beta samtidigt i vissa fall, varför alla mottagare av socialbidrag inte ingår i gruppen ”övriga”. I antal räknat är den största gruppen bland socialbidragsmottagarna ensamstående män. Andelsmässigt är det ensamstående kvinnor med barn som i högst utsträckning tar emot socialbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;I gruppen ”övriga” döljer sig förmodligen även ”svart” arbete, som utförs av personer som därför varken redovisar inkomst från för- värvsarbete, social inkomst eller uppger skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Vi går inte in särskilt på ”svartarbetet” och dess omfattning. Emellertid bör noteras att den sortens arbete naturligtvis även kan utföras av personer i arbetskraften, dvs. både av sysselsatta och av öppet arbetslösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det går alltså genom antaganden med utgångspunkt i dessa regis- ter att komma något närmare en uppfattning om gruppen ”övriga”. Trots det får vi ingen fullgod bild, vilket belyser det faktum att statistiken är för trubbig. Den räcker inte till för att mäta verkligheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;i det här avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Regionala skillnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;År 1990 fanns det inga kommuner i Sverige där kvinnors arbets- kraftsdeltagande var högre än männens. Fyra år senare hade 24 kommuner högre arbetskraftsdeltagande för kvinnor. Det gäller särskilt flera kommuner i Norrlands inland, men här finns även några orter i södra Sverige. Exempelvis kan nämnas Pajala, Jokkmokk, Wilhelmina, Torsby och Lund. (SOU 1996:56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Återigen avspeglas könsuppdelningen på arbetsmarknaden, efter- som vissa kommuner är kraftigt dominerade av en eller en ”sorts” arbetsgivare. När industriarbeten försvinner ökar männens arbetslös- het och arbetskraftsdeltagandet sjunker. Vid neddragningar i offentlig sektor drabbas kvinnor på samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;I uppgifter från SCB:s longitudinella databas framgår de geogra- fiska skillnaderna tydligt. I vissa kommuner finns en stor andel kvinnor och män som inte har inkomster från förvärvsarbete. Samti- digt finns orter där mycket få är utan ”lön”. Exempelvis hade en tredjedel av männen och en fjärdedel av kvinnorna i Haparanda inte någon inkomst av förvärvsarbete år 1994. I Pajala gällde samma sak för en fjärdedel av männen och en femtedel av kvinnorna. I Malmö lever mer än en femtedel av invånarna av båda könen utan inkomster från förvärvsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;Åldern är en viktig faktor. I flera av kommunerna längst i norr, levde mellan 70 och 80 procent av &lt;NOBR&gt;64-åriga&lt;/NOBR&gt; män utan inkomst från förvärvsarbete år 1994. Kommuner med motsvarande tal för kvinnor i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;samma ålder finns oftare i sydligare delar av landet, t.ex. Valdemar- svik, Ödeshög och Karlskoga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Samtidigt finns kommuner där en mycket hög andel av befolk- ningen endast lever av förvärvsinkomster. För män gäller det i första hand bl.a. flera småländska kommuner, som Gnosjö, Vaggeryd och Tranemo, där bara 7 procent inte har inkomst från förvärvsarbete. I Ekerö, Umeå och Lomma är motsvarande siffra 9 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Dold arbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Personer utanför arbetskraften kan i en annan dimension delas upp i ”dolt arbetslösa” och ”inte dolt arbetslösa”. Dolt arbetslös är den som svarar ”ja” på frågorna om hon eller han skulle vilja och kunna arbeta. Olika omständigheter eller skäl förhindrar dem dock att söka arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;De dolt arbetslösa kan finnas i vilken kategori som helst av ”studerande”, ”pensionerade”, ”hemarbetande” och ”övriga”. År 1996&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft7"&gt;var 12 procent av kvinnorna mellan 20 och 64 år utanför arbetskraften dolt arbetslösa. År 1990 var siffran 2,5 procent. Samma år kategorise- rades 3 procent av männen som dolt arbetslösa, vilket hade ökat till 16 procent sex år senare. Särskilt i åldrarna 25 till 44 år finns de dolt arbetslösa. Andelen är högre för män än för kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Som framgått tidigare har ILO och EU en annan definition av öppet arbetslösa. Vissa av de som i Sverige kategoriseras som dolt arbetslösa skulle räknas som öppet arbetslösa enligt ILO:s rekom- mendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Skäl för att befinna sig utanför arbetskraften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft7"&gt;När de personer som svarar på frågor i AKU:s intervjuer definieras som dolt arbetslösa respektive inte dolt arbetslösa, anger de skäl för att de inte söker arbete. Det går då att göra ytterligare en uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;Den första gruppen är individer som uppger att de kan och vill arbeta, men som trots det inte söker jobb. De kallas för dolt arbetslö- sa. Gruppen har vuxit för båda könen under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB311594x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft14"&gt;Figur 9 Dolt arbetslösa 1990 och 1996. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Andel (%) av alla utanför arbets-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft18"&gt;kraften inom respektive åldersgrupp. Källa: AKU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft7"&gt;Män är i högre grad dolt arbetslösa än kvinnor. Av de som befin- ner sig utanför arbetskraften i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år, är 18 procent av kvinnorna och 26 procent av männen dolt arbetslösa. Det innebar 94 000 kvinnor och 106 000 män år 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;I alla åldersgrupper år 1996 är en stor majoritet av de dolt arbets- lösa heltidsstuderande av båda könen. Knappt 60 procent av kvinnor- na och knappt 70 procent av männen uppger sig vara heltidsstuderan- de därför att de inte kan hitta arbete. Kvinnor studerar mer ”frivilligt”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;i alla åldersgrupper. Störst är skillnaden bland &lt;NOBR&gt;45–54-åringar.&lt;/NOBR&gt; Där uppger nästan 80 procent av männen som utbildar sig på heltid att de hellre skulle arbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;Kvinnor i åldern &lt;NOBR&gt;55–64&lt;/NOBR&gt; år uppger att ”små chanser att finna arbe- te” är deras tyngsta skäl för att inte söka jobb. Fler kvinnor än i de andra grupperna uppger i åldern &lt;NOBR&gt;45–54&lt;/NOBR&gt; svarsalternativet ”lämpligt arbete saknas” som orsak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Den andra gruppen består av personer som säger sig vilja men inte kunna arbeta. Det är den minsta kategorien, med bara 4 procent av kvinnorna och männen utanför arbetskraften år 1996. Det är en minskning sedan fem år tidigare. Här, bland de personer som vill men inte kan arbeta, är bilden mer varierande både mellan könen och åldersgrupperna. Det är en liten grupp. Hälften av kvinnorna anger brist på barntillsyn som skäl för att inte söka arbete, trots att de vill och kan arbeta. För män finns inte det skälet. Särskilt bland de äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;anges egen sjukdom som skäl. Det gäller för ca 70 procent av männen och 60 procent av kvinnorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Den sista gruppen utgörs av personer som inte vill förvärvsarbeta. Det är den största. I den yngsta åldersgruppen är ”frivilliga” studier det övervägande skälet för båda könen att tillhöra gruppen. I ålders- grupperna 25 till 44 år uppger fortfarande ca 70 procent av männen , men bara ca 45 procent av kvinnorna studier som skäl för att inte vilja arbeta. Av kvinnorna är det ungefär 30 procent som anger vård av barn. Nästan lika många kvinnor som män, i alla åldrar, säger sig ha hälsoskäl, ca 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft58"&gt;Sammanfattningsvis kan vi säga följande om dold arbetslöshet: Det är lika många män i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år som anger att de vill vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;lediga och därför inte söker arbete, som kvinnor som säger att hushållsarbete gör att de inte vill arbeta, 6 procent. Av &lt;NOBR&gt;45–54-&lt;/NOBR&gt; åringarna är studier, hälsoskäl och hushållsarbete orsak till att kvinnor inte vill arbeta. För männen är det studier, hälsoskäl och vill vara ledig som överväger. Bland de äldsta är pension det domineran- de skälet, med 70 procent för männen och 50 procent för kvinnorna. För ca 15 procent av kvinnorna är hushållsarbete anledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft7"&gt;För kvinnor har den dolda arbetslösheten, ”kan och vill arbeta men söker ej arbete”, ökat från 7 procent år 1991 till 18 procent år 1996 av alla som befann sig utanför arbetskraften. För män är skillnaderna större. Motsvarande siffror är 8 procent år 1991 är 27 procent. Särskilt män i utbildning svarar att de hellre skulle ta ett jobb än fortsätta studera. Gruppen ”vill men kan inte arbeta” har minskat lite i omfattning, från ca 5 procent år 1991 till 4 procent år 1996 för båda könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;År 1991 befann sig 88 procent av kvinnorna och 81 procent av männen i den tredje gruppen, ”vill inte förvärvsarbeta”. Det hade förändrats till 78 procent för kvinnorna och 83 procent av männen år 1996. 78 procent av kvinnorna och 70 procent av männen år 1996. Denna sista kategorien är den största. Det innebär att majoriteten av de som är utanför arbetskraften inte vill förvärvsarbeta. Gruppen av kvinnor och män som kan och vill arbeta är emellertid den som växer mest. Det finns ett starkt samband med stigande arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft0"&gt;– en brygga in i arbetskraften eller en ö utan broar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;Sambandet mellan deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar, sysselsättning och arbetskraftsdeltagande debatteras ofta. Sambanden är komplexa och en fullständig diskussion ryms inte inom ramen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft58"&gt;vårt kapitel. Det är dock ett område som i framtiden behöver analyse- ras mer, eftersom skillnaderna i villkor för kvinnor och män är stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;I Sverige förvärvsarbetar 40 procent av kvinnorna och 10 procent av männen på deltid. Deltidsarbetslösheten har ökat under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Majoriteten av de deltidsarbetslösa är kvinnor. Deltidsarbetande och deltidsarbetslösa räknas som sysselsatta i AKU, eftersom de uppfyller kravet på en timmes förvärvsarbete i veckan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Bland personer med tidsbegränsade anställningar är kvinnor i majoritet. Av alla män har 10 procent tidsbegränsade anställningar. Motsvarande siffra för kvinnor är 15 procent. Ålderns spelar stor roll för sannolikheten att ha ett fast respektive tidsbegränsat arbete. Av kvinnor mellan 20 och 24 år har hälften fasta jobb, mot en tredjedel av män i samma ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Vad har detta att göra med resonemang om att vara i eller utanför arbetskraften? Som vi nämnt tidigare spelade deltidsarbete en roll för framför allt kvinnors arbetskraftsdeltagande under 1970- och 80- talen. Redan då diskuterades huruvida deltidsarbete var ett sätt få in ena foten för att sedan få in den andra, eller om de deltidsarbetande stannade på en egen ö av tillfälliga lösningar utan att komma in helt på arbetsmarknaden (Gonäs, 1989). Utländska studier av personer med deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar där mycket deltidsarbete skapats, visar att risken är uppenbar att kvinnor förblir mellan att vara utanför arbetsmarknaden och på en ö som utgörs av olika varianter av tillfälliga jobb (Fagan m.fl., 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Danska data visar att kvinnor tidigare ofta arbetade deltid av indi- viduella orsaker, dvs. p.g.a. omsorgsansvar i det egna hushållet. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är det emellertid arbetsmarknadsskäl, dvs. bristen på betalda jobb på heltid överhuvudtaget liksom ”kvinnovillkor” i bl.a. offentlig sektor, som gör att kvinnor har deltidsarbete (Tomas P. Boje, 1997). Dock har andelen heltidsarbetande bland kvinnorna på senare tid ökat i Danmark, precis som i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;I Sverige har andelen heltidsarbetande ökat, men samtidigt vet vi t.ex. att kvinnor och män med tidsbegränsade anställningar i högre grad har erfarenhet av arbetslöshet än andra. (Arbetsmarknads- departementet, 1997). Sannolikt riskerar de i högre utsträckning perioder utanför arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Hem till spisen? Slutsatser av studien av kvinnor och män i och utanför arbetskraften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;När konstnären Wassily Kandinsky i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; övergick till abstrakt måleri, ville han att betraktaren skulle frigöra sig från tankar om vad bilden liknade. Hus? Häst? Flicka? Nej, han ville istället att hans målningar skulle bidra till att människor fick inspira- tion genom färg, form och komposition till att se saker som ännu inte existerade, eller som fanns inom dem som tankar och intryck på ett annat plan än det de redan kände till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;En statistisk beskrivning av arbetsmarknadsläget på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har nog inte så mycket att göra med den konstupplevelse som Kandinsky talade om. Men kanske är det relevant även för oss att fundera över om vi egentligen beskriver det vi redan känner till snarare än det som faktiskt händer? Behöver vi istället se vårt samhälle med nya ögon?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft7"&gt;Ett övergripande intryck av våra försök att beskriva gruppen utan- för arbetskraften, är det faktum att de vanliga statistiska instrumenten inte räcker till. Gruppen växer. Vi vet inte tillräckligt om skälen till det och inte heller vad personerna i fråga gör i stället för att förvärvs- arbeta. Något, men inte tillräckligt, går att ytterligare få veta om deras inkomstkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Sysselsättning, dvs. hur många människor som faktiskt har arbete och därigenom försörjning av arbete är viktiga mått på hur arbets- marknaden utvecklas och därför på hur samhället och välfärden mår. Arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet och sysselsättning måste till- sammans vägas in i och studeras som ett mått på målet om minskad arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Sysselsättning är viktigt även därför att det är ett mått på hur många som har egen inkomst. Att kvinnor och män har ett eget arbete och därigenom ekonomiska möjligheter att fatta beslut om den egna tillvaron är grundläggande för ökad jämställdhet och jämlikhet. År 1994 hade endast 2,8 miljoner människor inkomster från enbart förvärvsarbete som översteg två basbelopp det året. Av dem är knappt hälften kvinnor. Gruppen minskar (SCB, 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Länder som i Sverige framhållits som mönster för arbetslöshets- bekämpning använder i stor utsträckning arbetskraftsdeltagande som ”dragreglage”. Av holländska män utanför arbetskraften är t.ex. 90 procent förtidspensionerade av olika skäl. Danska kvinnor med &lt;NOBR&gt;”ickebrist”-yrken&lt;/NOBR&gt; vårdar ofta barn inom ramen för friåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;I Sverige, liksom i andra länder, utgörs gruppen ”hemarbetande” nästan enbart av kvinnor, medan alltfler män i Sverige finns bland de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft7"&gt;”övriga”. Gruppen ”övriga” växer mest och vi vet lite om den. Kvinnor är mer benägna att studera jämfört med tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;En central fråga för oss är de gemensamma behoven i samhället och hur de uppfylls. Som framgått av figur 3.1b ovan har sysselsätt- ningen sjunkit mest i sektorn offentlig service under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; I Sverige har vi valt att organisera uppfyllande av gemensamma behov främst genom betalt arbete i den sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Det skulle därför kunna antagas att personer utanför arbetskraften i större utsträckning nu uppfyller behov genom obetalt arbete. Av de källor som finns att tillgå idag går det inte att hitta säkra belägg för det. Det är naturligtvis möjligt att arbetslösa kvinnor och män ägnar sig åt en större del av obetalt &lt;NOBR&gt;hushålls-,&lt;/NOBR&gt; omsorgs- eller reparationsar- bete utan att det framgår av statistiken. Enligt andra studier förefaller förvärvsarbetande anhöriga till äldre ta på sig allt mer ansvar i fråga om vård och omsorg (Marta Szebehely, 1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft5"&gt;Varför har så mycket uppmärksamhet riktats mot den svaga ned- gången i kvinnnors arbetskraftsdeltagande? Varför har inte mot- svarande uppståndelse skapats runt den mycket större ökningen av kvinnor i heltidsstudier?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft7"&gt;Myra H. Strober (1995, vår övers.) ställer dessa frågor när hon refererar och kommenterar en debatt i Wall Street Journal, om varför unga kvinnors arbetskraftsdeltagande gått ned i USA. Några forskare menar att unga kvinnor just nu har en god ”förhandlingssituation” på äktenskapsmarknaden av bl.a. demografiska skäl. Därför skulle de vara mindre benägna att förvärvsarbeta. Andra pekar på att arbets- kraftsdeltagandet måste sammanvägas med kvinnors högre andel av de studerande. De undrar samtidigt dels varför just förändringar i kvinnors mönster oftast föranleder både frågor både från forskarvärl- den och från journalister om huruvida de är ”på väg tillbaka till spisen” något som inte frågas om män i samma situation. Myra H. Strober går till attack mot medierna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft5"&gt;Vissa medier verkar mycket nöjda med att rapportera varje liten antydan till en utveckling av mer traditionella roller för kvinnor. Om några kvinnor med chefspositioner i näringslivet lämnar sina jobb för att sköta sina barn, blir detta förstasidesnyheter. Men när samma kvinnor återvänder några år senare till lika prestige fulla positioner, eller kansek startar sina egna företag, är pressen tyst. Kanske speglar media bara en nostalgi i förhållande till den gamla goda tiden, vilken naturligtvis med allra minsta eftertanke, visar sig inte ha varit så god. (a.a.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft7"&gt;Även i Sverige dyker en liknande debatt upp med jämna mellan- rum, i vilken arbetslöshetens eventuella betydelse för återgång till traditionella mönster för kvinnor och män lyfts fram. När vi går&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft7"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;igenom statistik som beskriver sysselsättning, öppen arbetslöshet och slutligen aktiviteter bland personer utanför arbetskraften, finns det inga belägg för att kvinnor eller män skulle utföra obetalt hushållsar- bete istället för förvärvsarbete. Det är naturligtvis nödvändigt att vara vaksam på att en sådan utveckling skulle kunna ta sin början, särskilt om en medveten politik skulle föras med syfte att ersätta betalt arbete med obetalt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Återstår dock frågan om behoven. Behoven i samhället finns på många områden. Ett viktigt sådant område är vård och omsorg. Där förutspås behoven snarare öka än minska, bl.a. enligt utredningen HSU 2000 (SOU 1996: 163). Om omfattningen av det betalda arbetet minskar i en sektor där gemensamma behov tillfredsställs, t.ex. inom vård och omsorg, och behoven samtidigt ökar – var tillfredsställs de då? Det kan vi inte ge något svar på genom de källor som idag finns att tillgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Det faktum att allt fler människor befinner sig utanför arbetskraf- ten, skapar i sig nya behov och kan i viss mån beskrivas som en ”arbetsförutsättning” för personer i arbetskraften. Behovet av pedagoger och annan personal i utbildningssektorn har t.ex. ökat kraftigt i takt med regeringens utbildningssatsningar under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft7"&gt;Det går att sänka öppen arbetslöshet genom förändringar av ar- betskraftens storlek utan att sysselsättningen ökar. Oavsett om det är avsikten med olika regelförändringar och/eller statistiska kategorise- ringar, får det konsekvenser för könens andel bland öppet arbetslösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;Anmärkningsvärt kan sägas vara det faktum att kvinnor födda på &lt;NOBR&gt;40-talet&lt;/NOBR&gt; som är dolt arbetslösa utanför arbetskraften, uppger att de inte söker arbete därför att de inte tror sig kunna finna något. Just den grupp de tillhör är den som klarat sig bäst på arbetsmarknaden under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i den bemärkelsen att arbetslösheten är lägst och arbets- kraftsdeltagandet har sjunkit minst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft7"&gt;Samtidigt förefaller kvinnor i den åldern som trots allt förlorat sitt arbete, ha svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden även om det ännu inte avspeglas i statistiken. Det framkommer bland annat i kontakter med arbetsförmedlingspersonal, och gäller t.ex. personer med bakgrund i kontorsyrkesgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;16 Slutsatser och fortsatt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Den studie som redovisats i detta kapitel är en första tillämpning av en modell för att studera arbete i förhållande till tre parter: den som behöver eller önskar en tjänst eller vara som innefattar andras arbete, den som utför arbetet och den som betalar, om nu betalning utgår. Vi utgår från det totala arbete, betalt och obetalt, som utförs av kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft7"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;och män mellan 20 och 64 år, och kategoriserar detta arbete efter organisationsform. Vi utgår också från alla människor i denna åldersgrupp, oavsett hur de kategoriserats: inom eller utanför arbets- kraften, som ”studerande”, ”hemarbetande” etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Att utgå från den totala befolkningen och den totala arbetsmäng- den är angeläget i en tid då mycket arbete omorganiseras, omfattande diskussion pågår i många länder om vilken typ av arbete som det görs för mycket respektive för litet av, om vilka arbeten som bör betecknas som ”riktiga jobb” och vilka som är av annat slag, då begrepp som ”privatisering” används för omorganisationer med helt olika inne- börd, när internationella jämförelser av olika slags arbete görs på icke jämförbara grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft7"&gt;Men än viktigare är det att i modellarbetet också utgå från den som behöver eller önskar få ett arbete utfört, i form av en vara eller en tjänst. Ty de många och stora förändringar som sker i organisatio- nen av arbete, betalt och obetalt, påverkar i hög grad möjligheten att legitimt uttrycka behov och önskemål av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Vi går alltså tillbaka till grunderna för de begrepp och den statistik som idag används för problemdefinitioner, samhällsdebatt och målformuleringar. Från denna bas kan vi tillämpa modellen både på Sverige och på andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;Vi har då funnit att dagens standardkategorier inte längre fungerar som de varit tänkta. Vi har funnit omkring en halv miljon människor i Sverige utanför arbetskraften, alltså varken i betalda arbeten eller arbetslösa, i en grupp ”övriga”, som i stor utsträckning är okänd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Dessa människor är betydligt fler än de arbetslösa. Vad gör de? Vad lever de av? Hur ser de på sig själva? Är de nöjda, eller skulle de vilja leva på annat sätt? Fortsatta studier av dem är möjliga bland annat genom de databaser som f.n. byggs upp inom Statistiska Centralbyrån. Där kan vi bland annat få fram vilka olika slag av inkomster som dessa ”övriga” har, hur stora inkomsterna är, vilken utbildning de har, om de är födda utanför Sverige och hur deras förhållanden förändras. Med dessa kunskaper finns möjligheter att skapa nya kategorier, som bättre beskriver verkligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;De hittills använda kategorierna för människor i arbetsför ålder lämnar luckor; en stor grupp människor ”blir över” i beskrivningar som antagits vara heltäckande. Om vi i stället utgår från människors behov av och önskemål om (främst) tjänster är det möjligt, och till och med troligt, att i den snabba omvandling som sker både i Sverige och omvärlden även vissa kategorier av behov och önskemål ”blir över”. Det kan vara behov hos människorna i gruppen ”övriga”, men det kan lika gärna vara behov som är fördelade över befolkningen på helt andra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;Det kan också gälla behov hos dem som står utanför den ålder- skategori, &lt;NOBR&gt;20–64,&lt;/NOBR&gt; som vi här avgränsat oss till. Vi har särskilt pekat på de problem som uppstår om äldreomsorg i högre utsträckning än idag ska skötas inom sektorerna obetalt eller offentligt stött familje- arbete. Det är nämligen, på grund av att kvinnor lever längre än män och på grund av att hustrur oftast är yngre än sina män, stor skillnad mellan äldre kvinnors och äldre mäns möjligheter att inom familjens ram få sådant omsorgsarbete utfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft7"&gt;Man kan spekulera om de snabba förändringarna också innebär att vissa typer av initiativ eller idéer ”blir över”, alltså faller utanför beskrivna samhällsförändringar, därför att kategorier och begrepp saknas, eller för att de inte passar in i mönstren av organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Vi planerar att utveckla modellen, både teoretiskt och empiriskt, vad gäller behov och önskemål och hur de legitimt kan uttryckas i de fem kategorierna. De kvalitativa transformationer som äger rum när arbete flyttas från en kategori till en annan är också viktiga, både för den som behöver eller önskar något, för den som utför arbetet och för den som betalar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;När modellen tillämpas på andra länder kommer nya frågor att komma i fokus. Vi avser att undersöka några europeiska länder, förmodligen Holland, Storbritannien, Spanien och Tyskland, samt ytterligare något nordiskt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Litteraturförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Applebaum, Herbert (1992) &lt;/SPAN&gt;The concept of work: ancient, medieval and modern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Albany: State University of New York Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet (1997) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kvinnor &amp; män på arbetsmarknaden: Den flexibla arbetsmarknaden. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft12"&gt;Aslaksen, Julie &amp; Koren, Charlotte (1996) ”Unpaid household work and the distribution of extended income: The Norwegian experience”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Econo- mics Vol. II, No. 3 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;65–80&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Beasley, Chris (1994) &lt;/SPAN&gt;Sexual economyths: Conceiving a feminist economics&lt;SPAN class="ft12"&gt;. New York: St Martins Press&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Becker, Gary S. (1991) &lt;SPAN class="ft18"&gt;A treatise on the family. &lt;/SPAN&gt;USA: Harvard University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft12"&gt;Bergmann, Barbara (1995) ”Beckers’s theory of the family: Preposterous conclu- sions”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Economics Vol. I, No. 1 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;141–150&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Boje, Tomas P. (1997) &lt;/SPAN&gt;Women between work and family. Patterns of employment and mobility in the Danish labour market. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Department of sociology. Umeå Uni- versity. Draft version.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Bradley, Harriet (1989) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Men’s work, women’s work.&lt;/SPAN&gt;Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Bruyn-Hundt,&lt;/NOBR&gt; Marga (1996) ”Scenarios for a redistribution of unpaid work in the Netherlands”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Economics Vol. II, No. 3 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;129–133&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Dahlerup, Drude (1994) ”Learning to live with the state. State, market and civil society: Women’s need for state intervention in east and west”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Women’s Studi- es International Forum, Vol. 17, Nos. 2/3, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;117–127&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Danska Regeringen (1997) &lt;/SPAN&gt;Danmark foregangsland: Danmarks position i internati o- nal belysning. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Köpenhamn: Finansministeriet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ECE, SCB m. fl. (1995) &lt;/SPAN&gt;Women and men in Europe and North America 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Geneva: United Nations Publication&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft12"&gt;England, Paula (1993) ”The separative self: Androcentric bias in neoclassical assumptions”, i Ferber, Marianne A. &amp; Nelson, Julie A., (red) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Beyond economic man: Feminist theory and economics. &lt;/SPAN&gt;Chicago: University of Chicago Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Andersen,&lt;/NOBR&gt; Gösta (1990) &lt;SPAN class="ft18"&gt;The three worlds of welfare capitalism. &lt;/SPAN&gt;Princeton NJ: Princeton University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Andersen,&lt;/NOBR&gt; Gösta (1991) ”Three postindustrial employment regimes.” kap 5, s. &lt;NOBR&gt;149–188&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft18"&gt;The welfare state as employer&lt;/SPAN&gt;. Red. Jon Eivind Kolberg. USA: M E Sharpe Inc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft12"&gt;Fagan P., Rubery Jill &amp; Smith M (1995) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Occupational segregation of men and women and atypical work in the European union. &lt;/SPAN&gt;Manchester&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Finch, Janet &amp; Mason, Jennifer, (1993) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Negotiating Family Responsibilities&lt;/SPAN&gt;. London:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Folbre, Nancy (1994) &lt;/SPAN&gt;Who pays for the kids? Gender and the structures of constraint. &lt;SPAN class="ft12"&gt;London: Routledge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft12"&gt;Gagnier, Regenia &amp; Dupré, John (1995) ”On work and idleness”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Econo- mics Vol. I, No. 2 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;96–109&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft18"&gt;Gender, family and economy, the triple overlap. &lt;SPAN class="ft12"&gt;(1991) Red. Rae Lesser Blumberg. USA: Sage Publications, Inc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft12"&gt;Gittins, Diana (1992) ”What is the family? Is it universal?”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Defining women: Social institutions and gender divisions &lt;/SPAN&gt;. Red. Linda McDowell &amp; Rosemary Pringle. kap 2.2, s. &lt;NOBR&gt;67–74&lt;/NOBR&gt; Great Britain: Polity Press &amp; The Open University&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Gonäs, Lena (1989) &lt;/SPAN&gt;En fråga om kön: Kvinnor och män i strukturomvandlingens spår. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholm: Arbetslivscentrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft12"&gt;Gonäs, Lena, Johansson, Susanne &amp; Svärd, Ingert (1995) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Vad händer med kvinnors arbete när den offentliga sektorn skärs ned? &lt;/SPAN&gt;(Undersökningsrapport 1995:22)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft12"&gt;Himmelweit, Susan (1995) ”The discovery of ‘unpaid work’: The social consequen- ces of the expansion of ‘work’”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Economics Vol. I, No. 2 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1–19&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft12"&gt;Hirdman, Yvonne (1988) ”Genussystemet: Reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kvinnovetenskaplig Tidskrift vol 9 nr 3 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;49–63&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft12"&gt;Ironmonger, Duncan (1996) ”Counting outputs, capital inputs and caring labor: Estimating gross household product”, i &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Economics Vol. II, No. 3 s. 37–&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft12"&gt;Jonung, Christina &amp; Persson, Inga (1994) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Combining market work and family. &lt;/SPAN&gt;Lund: Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Kolberg, Jon Eivind (red) (1991) &lt;SPAN class="ft18"&gt;The welfare state as employer&lt;/SPAN&gt;. USA: M E Sharpe Inc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;Kvinnor i politiken. Artiklar ur den politiska, radikala veckotidningen Tidevarvet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;(1923–1936)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; &lt;/SPAN&gt;(1971) Red. Ragna Kellgren. Halmstad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Leimar, Tord (1988) &lt;/SPAN&gt;Återblick: Några hågkomster och hållpunkter från arbetsmar k- nadsverkets historia. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft7"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;P class="p468 ft14"&gt;Arbete – en analysmodell –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft12"&gt;Lewis, Jane (1993) ”Introduction: Women, work, family and social policies in Europe”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Women and social policies in Europe: Work, family and the state.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Red. Jane Lewis. Aldershot: Edward Elgar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft68"&gt;Lundström, Tommy &amp; Wijkström, Filip, 1995 &lt;SPAN class="ft107"&gt;, Från röst till service? Den svenska ideella sektorn i förändring &lt;/SPAN&gt;. Stockholm (Sköndalsinstitutets skriftserie 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Morris, Lydia (1995) &lt;/SPAN&gt;Social divisions: Economic decline and social structural change. &lt;SPAN class="ft12"&gt;London: University College Press Ltd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Nelson, Julie (1996) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminism, objectivity &amp; economics. &lt;/SPAN&gt;London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Nyberg, Anita (1989) &lt;/SPAN&gt;Tekniken – kvinnornas befriare? Hushållsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; – 1980- talet. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Linköping: Linköping Studies in Art and Science&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;Nyberg, Anita (1995) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Hemarbetets volym och värde &lt;/SPAN&gt;. Linköping: TEMA Teknik och social förändring &lt;NOBR&gt;(TEMA-T&lt;/NOBR&gt; arbetsnotat nr 136)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;OECD (1993) &lt;/SPAN&gt;The labour market in the Netherlands. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Paris: OECD&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;OECD (1994) &lt;/SPAN&gt;The tax/benefit position of production workers. Annual report 1990–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1993. &lt;/SPAN&gt;Paris: OECD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;OECD (1996a) OECD &lt;SPAN class="ft18"&gt;Economic surveys: Portugal. &lt;/SPAN&gt;Paris: OECD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;OECD (1996b) OECD &lt;SPAN class="ft18"&gt;Economic surveys: Spain. &lt;/SPAN&gt;Paris: OECD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;OECD (1996c) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Education at a glance. &lt;/SPAN&gt;OECD indicators. Paris: OECD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;OECD (1996d) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Employment outlook&lt;/SPAN&gt;. July 1996. Paris: OECD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;OECD (1997) &lt;/SPAN&gt;Quarterly labour force statistics. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Paris: OECD&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft12"&gt;Orloff, Ann Shola (1993) ”Gender and the social rights of citizenship: The compara- tive analysis of gender relations and welfare states”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;American Sociological Review Vol. 58 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;303–328&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Pott-Buter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; Hettie (1993) &lt;/SPAN&gt;Facts and fairy tales about female labor, family and fertility: A &lt;NOBR&gt;seven-country&lt;/NOBR&gt; comparison &lt;NOBR&gt;1850–1990.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft12"&gt;Amsterdam: Amsterdam University Press&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;Reid, Margaret Gilpin (1934) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Economics of household production &lt;/SPAN&gt;. New York: John Wiley&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Rydenstam, Klas (1992) &lt;/SPAN&gt;I tid och otid: En undersökning om kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 &lt;SPAN class="ft12"&gt;. Stockholm: Statistiska centralbyrån (Levnadsförhållanden rapport 79)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SCB (1992) &lt;/SPAN&gt;Tidsanvändningsundersökningen 1990/91: Tabeller. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Örebro: Statistiska centralbyrån (Levnadsförhållanden rapport 80)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SCB (1996a) &lt;/SPAN&gt;Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken &lt;SPAN class="ft12"&gt;. De svenska arbetskraftsundersökningarna (AKU) 1996:2. Stockholm: Statistiska centralbyrån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SCB (1996b) &lt;/SPAN&gt;”Nu och då”: Dagens arbetsmarknadsläge jämfört med situationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;före krisen &lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Statistiska centralbyrån (Information om utbildning och arbetsmarknad nr 1996:7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SCB (1996c) &lt;/SPAN&gt;På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholm: Statistiska centralbyrån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;SCB (1996d) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Välfärdsbulletinen nr 5/96 &lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;SCB (1996e) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Välfärdsbulletinen nr 6/96 &lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;SCB (1997) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Välfärdsbulletinen nr 2/97 &lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft7"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Agneta Stark &amp; Åsa Regnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Schunter-Kleemann,&lt;/NOBR&gt; Suzanne (red) (1992) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Herrenhaus Europa: Geschlechterver- hältnisse im Wohlfahrtsstaat. &lt;/SPAN&gt;Berlin: Ed. Sigma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Socialstyrelsen (1997) &lt;SPAN class="ft18"&gt;11 röster om socialbidrag &lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU (1996:163) &lt;/SPAN&gt;Behov och resurser i vården – en analys. Del A. Delbetänkande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;HSU 2000. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU (1996:56) &lt;/SPAN&gt;Hälften vore nog: Om kvinnor och män på &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft68"&gt;Stark, Agneta (1993) ”A scheme for analyzing work – a tentative approach.” Paper presented at ”Out of the margin. Feminist perspectives on economic theory”. International Conference, &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; June 1993, Amsterdam, The Netherlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Statskontoret (1995) &lt;/SPAN&gt;I samhällets intresse? En samhällsekonomisk analys av den ideella sektorn. &lt;SPAN class="ft12"&gt;(Statskontoret 1995:7)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft12"&gt;Strober, Myra H. (1995) ”Do young women trade jobs for marriage? A sceptical view”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Economics Vol. I, No. 1 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;s.197–205&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Sundström, Marianne (1987) &lt;/SPAN&gt;A study in the growth of &lt;NOBR&gt;part-time&lt;/NOBR&gt; work in Sweden &lt;SPAN class="ft12"&gt;. Stockholm: Arbetslivscentrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Szebehely, Marta (1993) &lt;/SPAN&gt;Hemtjänst eller anhörigvård? Förändringar under 1980- talet. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholm: Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft12"&gt;The New Palgrave (1991) &lt;SPAN class="ft18"&gt;A dictionary of economics&lt;/SPAN&gt;. Hong Kong: Macmillan Press Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft12"&gt;Treas, Judith (1991) ”The common pot or separate purses? A transaction cost interpretation”, s. &lt;NOBR&gt;211–224&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gender, family and economy, the triple overlap &lt;/SPAN&gt;Red. Rae Lesser Blumberg. USA: Sage Publications, Inc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Vanek, Joann (1996) ”Generate and disseminate! The U.N. Platform for Action”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;Feminist Economics Vol. II, No. 3 &lt;NOBR&gt;s.123–124&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft12"&gt;Wallerstein, Immanuel &amp; Smith, Joan (1991) ”Households as an institution of the &lt;NOBR&gt;world-economy”,&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;225–244&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gender, family and economy, the triple overlap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Red. Rae Lesser Blumberg. USA: Sage Publications, Inc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Wheelock, Jane (1990) &lt;/SPAN&gt;Husbands at home: The domestic economy in a post- industrial society. &lt;SPAN class="ft12"&gt;London: Routledge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Wigforss, Ernst (1988) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Har vi råd att arbeta? &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Frihet Förlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft12"&gt;Wijkström, Filip (1994) ”Den ideella sektorns roll” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kooperation och välfärd &lt;/SPAN&gt;. Red. Peder Aléx m.fl. Stockholm: Föreningen kooperativa studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft12"&gt;Zetterberg, Johnny (1997) ”Halverad öppen arbetslöshet: politisk retorik eller adekvat målformulering”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Tretton inlägg om arbetslösheten &lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Arbetarrörel- sens Ekonomiska Råd &lt;NOBR&gt;(AER-rapport&lt;/NOBR&gt; 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft6"&gt;Har det svenska folket råd med alla sina barn?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;I&lt;/SPAN&gt;NGEGERD &lt;SPAN class="ft7"&gt;M&lt;/SPAN&gt;UNICIO &lt;SPAN class="ft7"&gt;L&lt;/SPAN&gt;ARSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; präglas av nedskärningar i de offentliga utgifterna. Nedskär- ningar har också drabbat familjepolitiken. Det förefaller därför vara rätt tidpunkt att granska de förändringar i familjepolitiken som nu genomförs och att fundera över vilka förändringar som kan komma att genomföras i framtiden. Den övergripande fråga som ställs i den här texten är vilka föreställningar om relationen mellan samhällets ansvar för barnens försörjning och föräldrarnas ansvar som används för att organisera samhällets stöd till familjerna. Har dessa föreställningar förändrats eller präglas de av kontinuitet alltifrån det att familjepoli- tik blev en statlig angelägenhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;För en kontinuitet talar Alva och Gunnar Myrdals framsynta förevändning för att i den bok som de publicerade år 1934 inte lägga fram något konkret förslag om direkta ekonomiska bidrag till barnfamiljer. De skriver att även med anspråklösa bidragsbelopp skulle det bli fråga om stora penningsummor. De tror att inför så höga belopp ”skulle måhända en hel del samhällsbevarande personer ta sig för huvudet och allvarligt ifrågasätta, om verkligen det svenska folket har råd att hålla sig med så många barn”. Men de påpekar att ”(b)arnen underhållas ju även nu, fastän med hela kostnaden lagd på dem som råkat få dem”, något som de finner vara den grundläggande orsaken till den tidens låga födelsetal. &lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Frågan om samhället har råd med många barn har återupprepats i familjepolitiska utredningar sedan &lt;NOBR&gt;30-talet.&lt;/NOBR&gt; Förslag till så stora direkta ekonomiska bidrag till barnfamiljer att samhället skulle ta över huvuddelen av barnens försörjning har gång på gång funnits berättigade, men fått stå tillbaka för andra kostnadskrävande reformer. Frågan om vad samhället har råd med är i högsta grad relevant också på &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Som vi skall se innebär nedskärningarna på familjepolitikens område en bekräftelse av att samhället inte har råd, utan måste lita till familjernas egna resurser. I motsats till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Citaten i stycket från Myrdal &amp; Myrdal 1934:200.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;tidigare årtionden ges inte heller något hopp om att utrymmet för samhällets stöd till barnfamiljerna skall öka mer än marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft0"&gt;1 Familjepolitikens utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft7"&gt;Det finns en kontinuitet inom familjepolitiken i den meningen att föräldrarnas ansvar för barnens försörjning i alla tider har tagits i anspråk före samhällets stöd. Men det finns också en diskontinuitet i familjepolitikens utveckling. De decennier som följde på Alva och Gunnar Myrdals bok &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;kan särskiljas som en period då familjepolitik etablerades som en statlig angelägenhet, men resurserna satsades på sådana välfärdsinstitutioner som endast indirekt kom barnfamiljerna till del. Hit hörde sjuk- och hälsovård, utbildning och boende. Också inom andra områden prioriterades ”de stora programmen” i den planmässiga omgestaltningen av samhället. &lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;Något som också barnfamiljer fick del av under denna period som går fram till &lt;NOBR&gt;60-talets&lt;/NOBR&gt; slut var den generella inkomst- och standardök- ningen för de stora grupper av befolkningen som tidigare haft mycket låga inkomster. Det allmänna barnbidraget ökade också, men ökningen var inte så stor att relationen mellan föräldrarnas försörj- ningsansvar och samhällets förändrades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Under följande period omdefinierades familjepolitiken till åtgär- der som mer direkt riktade in sig på de enskilda familjernas ekonomi. I detta syfte utformades denna politik i två riktningar. Den ena innebar arbete åt alla föräldrar, den andra innebar riktat stöd till låginkomstfamiljer. De beslut som fattades styrdes av föreställningen att den viktigaste åtgärden för att förbättra barnfamiljers ekonomi var att underlätta förvärvsarbete för alla, även småbarnsföräldrar. Av detta syfte följde en satsning på ytterligare en stor institutionell utbyggnad, nämligen daghemmen. Också nya förmåner knöts till förvärvsarbete, i och med att de utformades som försäkringar mot inkomstbortfall. Med avseende på de riktade bidragen, omorganisera- des de behovsprövade bostadstilläggen. Beslut om nya regler för bidragsförskott hade fattats redan i slutet av den förra perioden, men den mer generösa tillämpningen som förordades i det beslutet fick sin tillämpning under denna period. I början av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; infördes flerbarnstillägg. Dessutom kvarstod under denna period skattelättna-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Wittrock &amp; Lindström, 1984. I en studie av förvaltningspolitik i Danmark särskiljs för tre perioder som delvis sammanfaller med den periodindelning som görs här. Den första perioden, &lt;NOBR&gt;1952–64,&lt;/NOBR&gt; kallas institutionsfasen, den andra, &lt;NOBR&gt;1970–81,&lt;/NOBR&gt; förvaltning s- fasen, och den tredje, &lt;NOBR&gt;1981–90,&lt;/NOBR&gt; ”grænsefasen”. Se Åkerstrøm Andersen, 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;der på grund av barn. Sambeskattningen hade upphört, men fortfaran- de fanns också skatteavdrag på grund av hemmamake. &lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;Denna period omfattade 70- och &lt;NOBR&gt;80-talen.&lt;/NOBR&gt; Den innebar i flera avseenden en parentes i balansen mellan samhällets och föräldrarnas ansvar för barnens försörjning. De förändringar som förespråkades och som successivt beslutades talade för en utveckling i riktning mot ett större samhällsansvar. Således gjordes försök att kompensera för något som utredningar sedan &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; gång på gång konstaterat, nämligen att familjer med barn hade mindre ekonomiskt utrymme för konsumtion än familjer utan barn, och att ju fler barn en familj hade desto mindre blev deras ekonomiska utrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;Med &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; har en period i familjepolitikens utveckling initierats som på många sätt markerar en gräns mot tidigare perioder. Under inflytande av ekonomisk kris och med allt större krav på privata insatser för att minska de offentliga utgifterna sker en omdefiniering av relationen mellan statens ansvar för barnens försörjning och föräldraansvaret. Senare i kapitlet redogörs för de direkta besparingar som gjorts i transfereringarna till barnfamiljerna. Utifrån en närmare granskning av stödet till ensamföräldrar diskuteras vilka föreställ- ningar som kan komma att styra framtida beslut inom familjepoliti- kens område. Vidare redogörs för hur framtida förändringar kan komma att påverka kvinnors och mäns ansvar för att försörja barn ekonomiskt och med arbetsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft22"&gt;Vem skall försörja barnen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Kan en granskning av det ekonomiska stöd som samhället riktar till barn som bor i familjer med en förälder ge ett svar på rubrikens fråga? Dessa barn utgör endast en liten grupp av de ungefär 1,9 miljoner barn som vid &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; mitt var mellan 0 och 17 år. År 1993 levde drygt en femtedel av alla barn med endast den ena av sina biologiska föräldrar. &lt;SPAN class="ft15"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Dessa barn blir i första hand försörjda av den förälder som de bor med, men enligt föräldrabalken är de också berättigade till underhåll från den förälder som de inte bor med. I det system för bidragsförskott som gällde tidigare var det endast en mindre andel av dessa barn som fick underhållet betalt direkt från den föräldern. De flesta fick i stället bidragsförskott från försäkringskas- san. Föräldern betalade då underhållsbidraget till kassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;En sammanfattning av gällande regler och de förändringar som planerades ges i SOU 1972:34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4&lt;/SPAN&gt;15 % av alla barn bodde hos den ena föräldern och 6 % hos den ena föräldern och denna förälders sambo. Se Statistiska centralbyrån 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;Trots att denna grupp av barn storleksmässigt är marginell, är den inte bara intressant att studera, utan möjligen den enda grupp som kan ge underlag för att diskutera möjliga svar på frågan. När det gäller den stora grupp barn som bor med båda sina föräldrar, är svaret nämligen entydigt. Det är föräldrarna som försörjer barnen. Samhäl- lets direkta bidrag till det stora flertalet barn ges endast som ett barnbidrag. Det uppgår numera till 640 kronor i månaden. Enligt de beräkningar som görs i den proposition som år 1996 lade fram förslaget om ändrade regler för underhåll räcker detta belopp till 20 % av barnkostnaderna. Större barn kostar dessutom mer än mindre, vilket gör att föräldrarnas försörjningsbörda blir större i och med att barnet växer. &lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft7"&gt;När det sedan gäller kostnaden för boendet, träder statens stöd in som bostadsbidrag. Det är behovsprövat och riktas framför allt till familjer med lägre inkomster. År 1996 var gränsen för fullt bostads- bidrag 117 000 kronor. En stor del av dem som får detta bidrag är därmed ensamstående med barn. &lt;SPAN class="ft15"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;För det stora flertalet familjer gäller i stället att barnens boendekostnader, liksom andra kostnader, betalas av deras föräldrar. Föräldrarnas andel av barnens försörjning blir därmed än större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft17"&gt;Om samhällets norm för barnens försörjning härleds från vad som faktiskt gäller för flertalet barn, blir svaret på rubrikens fråga således att föräldrarna skall försörja barnen. Lösningen på barnfamiljers ekonomiska svårigheter blir därmed inte ett ökat generellt stöd till barnen. Den blir i stället åtgärder mot arbetslöshet. Det är genom eget&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td240"&gt;&lt;P class="p16 ft58"&gt;arbete som föräldrarna förväntas försörja sig och sina barn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p112 ft64"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft17"&gt;Därmed blir ensamföräldrarna en nyckelgrupp för att kartlägga de föreställningar om relationen mellan föräldrarnas och samhällets ansvar för barnens försörjning som under alla tre perioder fått motivera förändringar i familjepolitiken. Medan tvåföräldrarsfamiljer i huvudsak förväntats klara av barnens försörjning utan samhällets stöd, har åtgärder riktats mot sådana familjer som ansetts vara särskilt behövande. Ensamföräldrar med barn har ständigt definierats som en grupp med särskilda behov av samhällsstöd. Det är också dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1995/96:208:41. Om beräkningen i stället grundas på normer för soci al- bidrag är barnbidragets andel av kostnaderna 24 % för de större barnen och 28 % för de mindre. Därtill kommer kostnader för boende, och för de mindre barnen även för barnomsorg. Barnbidragets andel av barnens faktiska konsumtionskostnad uppgick till en femtedel också i början på &lt;NOBR&gt;60-talet,&lt;/NOBR&gt; enligt SOU 1964:36, s.41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6&lt;/SPAN&gt;Prop. 1995/96:186, kapitel 5 och 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. prop. 1990/91:150, kapitel 6. Den principen upprepades i utredningar under olika tider som t.ex. under &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; i SOU 1972:34:245, men också redan i Myrdal &amp; Myrdal 1934:175.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft7"&gt;familjer som fått den största uppmärksamheten i de förändringar av familjepolitiken som görs under &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; utredningar, och inte bara de utredningar som studerar ensamföräldrar, präglas de av ambitionen att på nytt etablera föräldrarnas primära försörjningsansvar för barnen. De förändringar i familjepolitiken som görs motiveras generellt med kravet att sanera statens ekonomi. De styrs dock också av sådana föreställningar som fått motivera förändringar inom andra områden av den offentliga sektorn. Så t.ex. har kravet på ett större inslag av individuellt ansvar för vars och ens ekonomiska tr ygghet fått ett stort genomslag, liksom tron på ekonomiska incitament för att minska efterfrågan på offentliga tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;I familjepolitiken finns det dock en gammal tradition att relatera till, när förändringar i riktning mot ett större föräldraansvar för barnens försörjning föreslås. Som redan nämnts, var det i praktiken endast under en kort parentes vid decennieskiftet mellan 70- och 80- tal som beslut i familjepolitiken grundades på en annan föreställning, nämligen att det faktiskt var möjligt att öka statens direkta stöd till barnfamiljerna, så att den principiellt orättvisa skillnaden mellan familjer med och utan barn utplånades. Den föreställningen har man numera frångått. I stället fastställs åter principen att föräldrarna själva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft7"&gt;bör försörja barnen. Denna princip har upprepats i familjepolitiska beslut sedan &lt;NOBR&gt;30-talet.&lt;/NOBR&gt; Den har formulerats på olika sätt i olika tider, och den har framställts som mer eller mindre berättigad, sedan den först tydligt uttalades i 1917 års barnlagar. Då syftade denna princip till att avlasta kommunernas fattigvård. När den åter fastställs idag är syftet att begränsa utgifterna inom socialförsäkringssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Kapitlets uppläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Det empiriska materialet i den diskussion av familjepolitiken som följer består framför allt av utredningstexter. Som redan nämnts, granskas särskilt de utredningar som gäller stöd till enföräldersfamil- jer. Dessutom redogörs för hur familjepolitik generellt har avgränsats under olika perioder. Vilka förslag har lagts fram och vilka har genomförts? Hur har det motiverats att reformer som funnits berättigade har skjutits på framtiden? Den övergripande frågan är slutligen vilka föreställningar om samhällets ansvar för barnens försörjning som fått motivera att familjepolitiken utformats på det ena eller det andra sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;I de två avsnitt som följer ges den historiska bakgrunden till dagens familjepolitik. Alva och Gunnar Myrdals bok &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolk- ningsfrågan &lt;/SPAN&gt;antas vara startpunkten för den statliga familjepolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;Därför redogörs först för grundtankarna i den. Därefter följer en uppräkning av sådana institutionella reformer som de efterlyste och som också kom att genomföras under följande decennier. Men också sådana förslag beskrivs som de ställde i sin bok och som inte kom att förverkligas. Nästa avsnitt innehåller en sammanfattning av de reformer som präglade 70- och &lt;NOBR&gt;80-talen.&lt;/NOBR&gt; Då söktes nya vägar för att omfördela ansvaret för barnens försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I det fjärde avsnittet av kapitlet granskas de förändringar av fa- miljepolitiken som beslutats under &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Ett särskilt avsnitt ägnas de förändringar som införs i reglerna för bidragsförskott som nu byter namn till underhållsstöd. I det avsnitt som därefter följer diskuteras vilka förändringar som är möjliga i framtiden utifrån sådana förslag som redan lagts fram, men ännu inte beslutats. Slutligen ställs frågor om hur de förändringar som blir möjliga, när föreställningen om familjens primära ansvar för barnens försörjning etableras, kan komma att påverka de krav som ställs på kvinnor och på män, när det gäller hemarbete, förvärvsarbete och ekonomiskt ansvar för barnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;2 Tidig familjepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Det samhällsproblem som Alva och Gunnar Myrdal ville lösa med sin bok &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;var en så låg nativitet att befolkningen långsiktigt riskerade att utplånas. En central tanke i den lösning som de föreslog var att samhället skulle ge barnen ett garanterat minimum, när det gällde mat, bostad, hälsa och utbildning. Dessutom ställde de retoriskt frågan om det inte vore naturligt ”att det allmänna trädde in och övertoge åtminstone en väsentlig del av den direkta kostnadsbör- dan”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Deras utopi var ett samhälle med ett så stort gemensamt ansvar för barnen att deras uppväxt inte präglades av deras föräldrars brister, ekonomiska och andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;Deras bok fick stor betydelse för de föreställningar om samhällets ansvar för barnens försörjning som kom att prägla reformarbetet inom familjepolitiken under de decennier som följde. Framför allt kom föreställningen att barns försörjning var en fråga som borde bli föremål för samhällets åtgärder att bli allmänt accepterad. Bokens stora genomslag berodde på den uttalade ambitionen att lägga vetenskapliga undersökningar till grund för rationella politiska beslut. Den kom därmed att bli ett av förebuden för den sociala ingenjör- skonstens storhetstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;De familjepolitiska utredningar som gjordes på &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; kom att förstärka den opinionsbildande effekt som &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Myrdal &amp; Myrdal 1934:189.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft7"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;hade lagt grunden för. Dessa utredningar ledde inte till några större förändringar, men de kom att föra upp frågan om samhällets gemensamma ansvar för barnkostnaderna på den politiska dagord- ningen. De förmedlade därmed tanken att en omfördelning av dessa kostnader från föräldrarna till det allmänna var nödvändig. Den föreställningen formulerades på nytt i de utredningar som följde under 40- och &lt;NOBR&gt;50-talen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;De förslag till åtgärder för barnfamiljers välfärd som fördes fram i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;föregrep den utveckling som följde. Det skulle nämligen visa sig vara mycket lättare att uppbåda gemensam- ma resurser till reformer som inte innebar ett direkt och ovillkorat ekonomiskt bidrag till barnfamiljerna. Hit hörde sjukhus- och hälsovård, utbildning och boende. Som Alva och Gunnar Myrdal påpekade gällde redan på &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; att skatteutgifter för sjukhusvård bars utan knot, därför att det ”mycket länge framstått tämligen klart i alla läger, att sjukhusvården är en samhällets angelägenhet och icke en uppgift som ekonomiskt kan övervältras på de enskilda medbor- garna och på välgörenheten”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Även om deras bok blev ett viktigt inlägg till förmån för att detsamma skulle gälla barnens försörjning, fick reformer som innebar att samhället tog över detta ansvar skjutas på framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft7"&gt;Trots att en sådan överföring av försörjningsansvaret framställdes som en förutsättning för att långsiktigt lösa det samhällsproblem som de konfronterade, var de institutionella reformerna också viktiga inslag i deras familjepolitiska förslag. Alva och Gunnar Myrdal definierade således familjepolitik som ett vidare fält än vad vi gör idag. Dessutom fann de vissa fördelar med sådana åtgärder som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;styrde barnfamiljernas konsumtion i en viss riktning. De menade nämligen att ett direkt ekonomiskt bidrag till barnfamiljerna skulle innebära att ”(b)arnen blevo fortfarande utlämnade åt föräldrarnas växlande grad av förstånd och omtanke”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Ett än så stort barnbidrag skulle inte heller kunna bli avgörande för familjens levnadsstandard. Även därefter skulle den i stället bestämmas av familjens inkomst. Därmed ”bleve bostadens beskaffenhet, barnavårdens ändamålsenlig- het, barnens utbildningsmöjligheter, o.s.v. fortfarande i huvudsak beroende av föräldrarnas ekonomiska klasstillhörighet och levnads- vanor”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;De förslag som gällde reformer inom dessa områden kom också att ges större utrymme i deras bok än de förslag som gällde direkta ekonomiska bidrag till familjerna. Därmed kom de att muta in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;A.a. s. 240.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;A.a. s. 199.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;flera stora politikområden och definiera dem som ”barnavårds &lt;SPAN class="ft64"&gt;- &lt;/SPAN&gt;frågor”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Reformer som genomfördes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;De förslag som lades fram i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;syftade som redan nämnts till att lösa den låga nativiteten, men dessa förslag kom också att utformas utifrån en annan ”ledande synpunkt”, nämligen frågan om ”befolkningskvaliteten”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Dessutom präglades framställ- ningen av den samtida, socialdemokratiskt färgade övertygelsen om att en ekonomisk utjämning mellan samhällsklasser var nödvändig och att en sådan utjämning förutsatte en mer rationellt ordnad produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;En ny familjepolitik antogs därmed förutsätta ”en djupgående och radikal, socialistisk omgestaltning av samhället”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Därav följde att familjepolitiken definierades så att den omfattade sådana samhälls- sektorer som numera inte antas ingå i denna politik. Men också ambitionen att ”framskapa ett bättre människomaterial” kom att prägla utformningen av sådana förslag som syftade till att göra allmän välfärd tillgänglig för barnfamiljerna. &lt;SPAN class="ft15"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Barns näringsintag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft7"&gt;Ett område för åtgärder från samhället var barns näringsintag. I boken kartlades barnens dåliga näringsstandard som författarna menade dels berodde på barnfamiljernas ansträngda ekonomi, dels på en generellt dålig matkultur. Denna låga standard skulle höjas genom att barn serverades hälsomat på fria skolluncher. De mindre barnen skulle nås av motsvarande förbättring, när ”barnkammarskolor” &lt;SPAN class="ft15"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;var utbyggda till att omfatta alla barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Båda dessa förslag kom att genomföras. Den fria skollunchen började ges under &lt;NOBR&gt;40-talet,&lt;/NOBR&gt; och vid &lt;NOBR&gt;60-talets&lt;/NOBR&gt; slut hade de flesta elever tillgång till fria skolmåltider. &lt;SPAN class="ft15"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;En målmedveten utbyggnad av daghemmen kom att påbörjas först under &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; och har inte förrän under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; täckt efterfrågan. Således hade en knapp fem109tedel av förskolebarnen tillgång till barnomsorg vid den första periodens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se t.ex. a.a. s. 232 om lagstiftning inom bostadssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;De citerade orden är från a.a. s. 281.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;A.a. s. 116.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;A.a. s. 205.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se a.a. s. 227 och s. 304.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 1972:34, s. 71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft7"&gt;slut, medan ytterligare en femtedel erbjöds plats i en deltidsförsko- la.&lt;SPAN class="ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft7"&gt;Men barnens näringsstandard skulle också förbättras genom upplysning till husmödrar om nyttig och näringsrik mat. Dessutom skulle bra livsmedel dels förmedlas till barnfamiljer, dels göras billigare genom ”prisrabatter å livsnödvändiga födoämnen” till familjer med barn.&lt;SPAN class="ft15"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Detta senare kom inte att genomföras, men däremot organiserades upplysning till hemmen först genom Aktiv hushållning och Hemmets Forskningsinstitut, senare även genom Socialstyrelsen.&lt;SPAN class="ft15"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Alva och Gunnar Myrdals ambition att se konkreta välfärdsfrågor i ett övergripande samhälleligt perspektiv illustreras av att deras diskussion om barnens näringsintag också omfattade jordbrukspoliti- ken. De förespråkade således en mer rationellt organiserad jordbruks- politik som skulle förhindra att sådana ”inhemska lantbruksprodukter som mjölk, smör, ägg, kött och icke minst frukt och grönsaker” som barn behövde inte ”slumpas bort på främmande marknader till pris, som kraftigt understiga de inhemska”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Som vi vet har jordbrukspo- litiken varit föremål för omfattande statliga regleringar och är det än idag. Om just detta har förbättrat barnens näringsintag kan inte avgöras här. Dock torde deras syfte ha uppnåtts i så måtto att barn inte längre är undernärda, åtminstone inte på grund av att barnfamil- jer inte har råd att köpa den mat som erbjuds. En mer näraliggande förklaring till denna förbättring är att inkomsterna generellt har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Sunda bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;En annan måltavla för Alva och Gunnar Myrdals reformiver var bostäderna. I &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;presenterades fakta om trångboddhet och osunda bostäder. De konstaterade att ”(s)unda och tillräckliga bostäder åt hela folket” var en nödvändig grundförutsätt- ning för ”kroppslig och andlig hälsa”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;De efterlyste ekonomiskt stöd till barnfamiljer för att ge dem möjligheter att skaffa sig bättre bostäder, men också en skärpt lagstiftning och effektivare inspektio- ner på bostadsområdet. De krävde också statliga åtgärder för att minska alltför höga byggkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;Redan på &lt;NOBR&gt;40-talet&lt;/NOBR&gt; infördes stöd till barnfamiljer som var riktat mot boendet. Det utformades som inkomstprövade fördelaktiga lån till egnahem eller till förbättringar i bostaden. Dessutom infördes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ibid. Ingen lunch serverades i deltidsförskolorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se a.a. s. 227.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;För en historik se Åkerman 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Myrdal &amp; Myrdal 1934:229.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;inkomstprövade kommunala bostadstillägg till barnfamiljer på 50- talet. De kompletterades med statliga bostadstillägg i slutet av perioden.&lt;SPAN class="ft15"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Bostadstilläggen syftade till att sänka bostadskostnaderna för familjer med barn, men också till att styra efterfrågan mot bostäder med en högre bostadsstandard. Ett villkor för att kommunalt bostadstillägg skulle utgå var att bostaden uppfyllde vissa minimikrav med avseende på utrustning och yta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Hälsovård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;Ett annat område som var direkt relaterat till det som i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;kallades ”befolkningskvalitén” var åtgärder för barns hälsa, men också omsorg om deras mödrar. En fortsatt utveckling av sjukvården efterlystes. Dessutom förordades ett utb yggt ”moderskapsstöd” så att förlossning och mödravård skulle vara kostnadsfria. Sjukvårdens utveckling skulle framför allt inriktas mot hälsovård ”av sjukdomsförebyggande art” och organiseras i ”polikli- niker”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Vidare skulle barnavårdscentraler organiseras för vård av spädbarn samt för mödrarnas för- och eftervård vid förlossning. För&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft7"&gt;de äldre barnen skulle en utbyggd skolhälsovård förebygga sjukdo- mar, och särskilda rådgivningsbyråer för problembarn skulle ta hand om psykiska problem. Ambitionen var att göra all sjuk- och hälsovård för barn kostnadsfri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Också dessa reformer kom att genomföras under den första perio- den. Mödra- och barnhälsovård byggdes ut så att den nådde alla familjer. Distriktsmottagningar med läkare och sjuksköterskor byggdes ut för att komplettera sjukhusvård. Vid periodens slut fanns också kostnadsfri förebyggande skolhälsovård samt fri tandvård för alla barn. Likaså utgick statsbidrag till familjerådgivning och till psykisk barna- och ungdomsvård. &lt;SPAN class="ft15"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft7"&gt;Utbildning slutligen var också en fråga både om barns välfärd och om ”befolkningskvalitén”. Den utvidgade folkskola som Alva och Gunnar Myrdal förespråkade kom att gradvis genomföras för att på &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; bli en allmän och kostnadsfri nioårig grundskola. De ”utbildningsstipendier för ungdom med begåvning” &lt;SPAN class="ft15"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;som de önskade blev i stället en allmän bidrags- och lånefinansierad högre utbildning. Som redan framgått kom de fria offentliga barnkammarskolor som de också såg som en förutsättning för barns goda utveckling inte att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se SOU 1972:34, s. 53f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Myrdal &amp; Myrdal 1934:239f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;SOU 1972:34, s. 72f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Myrdal &amp; Myrdal 1934:201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;omfatta alla barn under denna period. När de sedan genomfördes blev de inte heller helt kostnadsfria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft8"&gt;Mäns reformer och kvinnors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft7"&gt;De reformer som Alva och Gunnar Myrdal föreslog inom utbildning, sjuk- och hälsovård kom i huvudsak att genomföras, liksom de fria måltiderna till barn i barnomsorg och skola. Som redan nämnts ingick dessa reformer i en omfattande planmässig förändring av samhället. De kom därmed att införlivas i den expansion som skedde inom var och en av de sektorer som berördes, där varje sektor följde sin egen institutionella dynamik. När de utredningar som gjordes inom dessa områden jämförs med utredningar inom familjepolitiken under perioden, framgår en uppdelning i kunskapssfärer där endast män hade tillträde och sådana där kvinnor medverkade. &lt;SPAN class="ft15"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Reformer som föreslogs inom de manligt dominerade områdena hindrades inte av ekonomiska begränsningar i samma utsträckning som reformer inom familjepolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Nu på &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; erfar vi att just åtaganden inom de institutioner som byggdes upp under denna period blir föremål för besparingar. Förlossningar är inte längre kostnadsfria. Barna- och mödravårdscent- ralerna ifrågasätts med motiveringen att alltför stora resurser riktas till friska barn och mödrar. Skolhälsovården har minskat i omfattning och det är oklart om den fortfarande har en hälsovårdande funktion. Kravet på att sjukvård för barn bör vara kostnadsfri ställs på nytt. Skola och barnomsorg ställs dessutom inför stora krav på besparingar samtidigt som de fria skolluncherna för de äldre barnen ifrågasätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Alva och Gunnar Myrdals resonemang om sambanden mellan de institutionella reformer som de föreslog och enskilda människors beslut att föda barn får nytt stöd av &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; födelsetal. Under decenniets första år bröts &lt;NOBR&gt;80-talets&lt;/NOBR&gt; kraftiga uppgång av antalet födda barn per år. Särskilt stor var minskningen mellan år 1994 och 1995. &lt;SPAN class="ft15"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Men också de direkta nedskärningar i familjepolitiken som senare beskrivs påverkar barnafödandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Förslag som inte förverkligades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Reformer inom sådana samhällsområden, där en utveckling endast indirekt kom barnfamiljerna till del, ägnades stort intresse i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se t.ex. Åkerman 1994:149ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Fruktsamheten minskade från 2,1 år 1992 till 1,7 år 1995. Det året föddes 104 000 barn, vilket var en minskning på 8000 barn från år 1994. Antalet födda per 1000 var därmed 11,8 för år 1995. Se &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Statistiska Meddelanden &lt;/SPAN&gt;Be12SM9501. Jämför också avsnitt 4 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;. Trots denna förskjutning av intresset mot institutionella reformer, menade författarna att problemet med den sjunkande nativiteten inte kunde få en långsiktig lösning utan en ”(u)tjämning av de individuella inkomsterna efter barnförsörjnings- bördan”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;De argumenterade för att samhället borde ta över ”den omedelbara omsorgen att trygga barnens existens och ställa denna i viss mån oberoende av familjeförsörjarens inkomstöde”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Det naturligaste vore därför ”lika stora barnpensioner för alla barn oavsett familjeförsörjarens yrke och kön och oavsett, om han är arbetslös eller har blott ringa inkomst, ja, oavsett om det finns någon familje- försörjare alls”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Som redan framgått avstod Alva och Gunnar Myrdal från att lägga fram något konkret förslag i den riktningen i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kris i befolkningsfrågan. &lt;/SPAN&gt;De förutsåg att ”uppbringandet av så höga belopp” skulle möta svårigheter och ”ett hätskt motstånd”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Därför ville de prioritera sådana statliga åtgärder som tidigare beskrivits och som de definiera- de som socialpolitiska. Däremot sade de sig vilja behålla så mycket av tanken på en barnpension att sådana borde ges till ensamma mödrar, då deras inkomst vanligen inte räckte till barnens försörjning och därför ändå belastade fattigvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;En faktisk omfördelning av kostnaderna för barnen liksom den utjämning av inkomsterna mellan sociala klasser som de också önskade fick därmed bida sin tid. De var åtgärder som de definierade som fördelningspolitiska. Däremot föreslog de en sådan åtgärd, nämligen kraftigt ökade ”skattefria avdrag för hemmavarande oförsörjda barn”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Detta skulle vara ett första steg mot en utjämning av inkomsterna efter antalet barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Skatteavdrag för barn kom att ersättas med allmänna barnbidrag i slutet på &lt;NOBR&gt;40-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft15"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Redan tidigare infördes särskilda barnbidrag till ensamma mödrar, men dessa kom inte att omfatta alla barn förrän på &lt;NOBR&gt;60-talet.&lt;/NOBR&gt; Däremot kom den utjämning av inkomsterna efter barnantal som Alva och Gunnar Myrdal såg som motiverad, men omöjlig att genomföra, på &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; inte heller att uppnås under senare perioder. Nu på &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; frångås denna ambition alltmer explicit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;I senare utredningar av familjepolitik kom ambitionen om en sådan utjämning visserligen att formuleras på nytt. Särskilt trosvisst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Myrdal &amp; Myrdal 1934:188.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;A.a. s. 189.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;A.a. s. 198.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;A.a. s. 200.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;A.a. s. 201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;När de allmänna barnbidragen infördes år 1947 avskaffades barnavdragen i den statliga beskattningen. År 1952 avskaffades även avdragen i kommunal beskattning och barnbidragen höjdes något. Se SOU 1972:34, s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;formulerades den under den period som följde. Men i stället för att förverkligas har familjepolitiska beslut ständigt på nytt återkommit till principen om föräldrarnas ansvar att försörja barnen. Som vi skall se kom man även under nästa period att stanna vid lösningar som erbjöd samhällets stöd endast i den mån som föräldrarna inte klarade av att fullfölja detta ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;3 En ny inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft7"&gt;I början av den andra perioden i familjepolitikens utveckling, den period som omfattade 70- och &lt;NOBR&gt;80-talen,&lt;/NOBR&gt; granskade den s.k. familjepo- litiska kommittén ”frågan om samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Det mandat som de fått var att ”samhällets åtgärder till förmån för barnen är de mest produktiva bland investeringar”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Trots denna uppmuntrande utgångspunkt skrev de i sitt slutbetänkan- de att de inte fann det ”realistiskt att på en gång genomföra en ytterligare förstärkning av familjestödet” av den storleksordning som deras förslag skulle innebära. &lt;SPAN class="ft15"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;De begränsade därför den förändring av familjestödet som de omedelbart ville införa till en höjning av bostadstilläggen, och förlade övriga förslag till ett program för en utbyggnad av familjepolitiken, en utbyggnad som de menade borde vara genomförd år 1976.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Deras resonemang påminner om det som Alva och Gunnar Myrdal förde på &lt;NOBR&gt;30-talet.&lt;/NOBR&gt; Sådana ekonomiska bidrag till barnfamiljerna som i och för sig accepterades som berättigade fick ge vika av hänsyn till vad som ansågs vara ekonomiskt möjligt. Men också den övergripan- de ambitionen i reformarbetet i början av denna period liknar den som styrde de familjepolitiska förslagen i den förra perioden. Det handlar om att förbättra barnfamiljernas ekonomi, ett syfte som nu formuleras så att ”barnfamiljerna skall tillförsäkras en växande andel av utrymmet för privat konsumtion”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Men trots sådana likheter framgår också att mycket hade hänt sedan familjepolitiken först blev definierad som en fråga för statliga utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;I kommittens slutbetänkande sammanfattas vad som redan åstads- kommits och som därmed är utgångspunkten för de familjepolitiska reformer som förestår. Som redan nämnts, konstateras där att de institutioner som ger barnfamiljer service i huvudsak är utb yggda. Ett undantag är barnstugor och familjedaghem som endast når en mindre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 1972:32, s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Statsrådet Ulla Lindström i statsrådsprotokollet den 26 februari 1965, citerad i a.a. s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;A.a. s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;A.a. s. 243.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;del av alla barn. Vidare konstateras att moderskapsförsäkringen som ingår i den allmänna försäkringen är en del av familjepolitiken. Den ger ersättning under sex månader, som en moderskapspenning till ett grundbelopp, dessutom som tilläggssjukpenning för de mödrar som förvärvsarbetat före förlossningen. Dessutom utgår barntillägg vid de tillfällen då en förälder har sjukpenning. Den allmänna försäkringen ger också ersättning för läkarvård, sjukhusvård och resor för barn, samt även kostnadsfria läkemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Föräldrars förvärvsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Med de förändringar som redan är genomförda antas möjligheterna vara goda för en fortsatt positiv utveckling av barnfamiljernas ekonomiska utrymme. Fortsättningsvis vill man gynna en sådan utveckling med reformer som syftar till att underlätta för båda föräldrarna i barnfamiljer att förvärvsarbeta. Således inleds perioden med en skattereform år 1971. Den innebär individuell beskattning av makar och sammanboende med gemensamma barn. Dock medges fortfarande avdrag både för barn och för hemmamake. Barnavdraget kallas förvärvsavdrag och görs av den förälder som har den lägsta inkomsten. Skatteavdraget för hemmamake är lika stort som det avdrag som en ensamstående med barn för göra. Avdrag får också göras för underhållsbidrag som betalas till barn som man inte bor med, ett avdrag som dock får uppgå högst till ett visst belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;Ytterligare en reform som relateras till förvärvsarbete är den fortsatta utbyggnad av samhällets barn tillsyn som förordas i utred- ningens slutbetänkande. Den skall göra det möjligt för båda föräld- rarna i en familj att förvävsarbeta. Men också de förändringar i försäkringssystemen som föreslås förväntas underlätta förvärvsarbete. Moderskapsförsäkringen förändras till en föräldraförsäkring och tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft7"&gt;för ersättning höjs till 8 månader. Faderns tio dagars ledighet i samband med barns födelse införs, liksom sjukpenning för vård av sjukt barn under tio dagar per år. Som redan nämnts höjs också bostadstilläggen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;Denna period inleddes således med förändringar som syftade till att underlätta förvärvsarbete för båda föräldrarna i barnfamiljer. Dessutom markerades att det direkta ekonomiska stödet i framtiden främst skulle komma att riktas till barnfamiljer med låga inkomster, eller med särskilt stora utgifter. Den ambition för familjepolitiken generellt som formulerades i början av denna period var att ”åstadkomma större jämlikhet inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer inbördes som ha barn i olika antal och åldrar”. I viss mån fullföljdes denna ambition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;då flerbarnstillägget infördes år 1982. När det sedan gäller ambitio- nen att utjämna familjernas livsinkomster ”mellan perioder med vårdnads- och försörjningsplikter mot barn och perioder utan sådana plikter”, skedde detta till en del via beskattningen som redan framgått. Dessa skatteavdrag kvarstod till periodens slut. &lt;SPAN class="ft15"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Barn kostar …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Som successiva utredningar under både 70- och &lt;NOBR&gt;80-talen&lt;/NOBR&gt; visade kvarstod dock skillnaderna mellan familjer med och utan barn under hela perioden. Så t.ex. visades i ett betänkande från år 1983 med den talande titeln &lt;SPAN class="ft8"&gt;Barn kostar … &lt;/SPAN&gt;vilken den samlade effekten av skatte- och bidragssystemen var för olika familjetyper. Där framgick att det fanns stora skillnader mellan familjer med och utan barn, när det gällde hur stort det disponibla överskottet var, dvs. det man hade kvar efter det att kostnader för hushållet, boendet och barnomsorgen var betalda. Den hänsyn som togs till barn i beskattningen var således inte tillräcklig för att kompensera för kostnaderna för barnen, samtidigt som de bidrag som familjerna fick på grund av barn endast täckte en mindre del av dessa kostnader. &lt;SPAN class="ft15"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Utredningens beräkningar visade också att det disponibla över- skottet minskade med fler barn, men att detta gällde mer tvåförälders- familjer än ensamstående med barn. Detta berodde dels på att de senare som framgått fick en större skattelättnad än tvåföräldersfamil- jer med två inkomsttagare. Men det berodde också på att barnbidrag, bostadsbidrag och bidragsförskott sammantagna täckte en betydligt större andel av kostnaderna för varje barn till ensamstående än barnbidragen till samboende föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Utredningen kom fram till att den avgörande skillnaden mellan barnfamiljer fanns mellan familjer med en och familjer med två inkomster. Det var således förvärvsintensiteten i hushållet, inte sam- hällets bidrag, som hade det mest avgörande inflytandet på familjens ekonomi och därmed på barnens levnadsförhållanden. Detta bekräftar de utgångspunkter som stipulerades för familjepolitiken vid periodens början. Men det visar också att de steg som tagits under perioden för att rikta samhällets stöd till de mest behövande familjerna inte har kunnat kompensera för sådana skillnader mellan barnfamiljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft7"&gt;Som också framgår av denna utredning hade bidragsförskottssys- temet inneburit vissa lättnader för ensamföräldrar, liksom bostadsbi- dragen både för ensamföräldrar och för tvåföräldersfamiljer med låga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Citaten i stycket är från direktiven till utredningen, citerade i SOU 1972:34, s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 1983:14, tabell 5.6, s. 91 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft7"&gt;inkomster. Dock bekräftade den praktiska politiken även under denna period att det i första hand var föräldrarna som skulle försörja sina barn. Det som i direktiven till den familjepolitiska kommittén beskrevs som en bedömning av ”vad som kan betraktas som en rimlig uppoffring från föräldrarnas sida och en ’tillräcklig’ samhällsinsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;för barnen” ledde således till krav på fortsatta uppoffringar. &lt;SPAN class="ft15"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;4 Utgångspunkt för &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft7"&gt;Som redan påpekats innebär den senaste perioden i familjepolitikens utveckling ett brott mot tidigare perioder. I samband med skattere- formen år 1991 försvann det s.k. förvärvsavdraget för barnfamiljer, liksom skattereduktionen för makar med bara en inkomst och för ensamstående med barn. &lt;SPAN class="ft15"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Det uttalade syftet var att familjepolitik inte skulle bedrivas genom skattelättnader, utan genom direkta bidrag. Det allmänna barnbidraget skulle därför successivt höjas för att kompensera barnfamiljer för dessa förändringar. Med hänvisning till det statsfinansiella läget kom detta löfte dock inte att uppfyllas fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft7"&gt;Det är således framför allt ekonomiska hänsyn som på nytt får motivera en återgång till föräldrarnas ansvar för barnens försörjning. Men de förändringar av familjepolitiken som görs styrs också av sådana föreställningar som inspirerar omorganisationer inom andra delar av offentlig sektor. Dock är det framför allt föreställningen om ekonomisk kris som får motivera besparingar. &lt;SPAN class="ft15"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Från befolkningskris till ekonomisk kris&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;För Alva och Gunnar Myrdal var den låga nativiteten &lt;NOBR&gt;30-talets&lt;/NOBR&gt; ödesfråga. De redogjorde i sin bok för födelsetalen sedan &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; sista decennier. Dessa visade på en kontinuerligt sjunkande trend. År 1880 föddes 30 barn per 1000 invånare. Motsvarande antal var 14 för år 1933. De gjorde en prognos på grundval av den utveckling som dittills observerats och förutspådde en kontinuerlig sänkning av födelsetalen under kommande decennier. Om det således föddes 85 000 barn år 1933, skulle antalet födda gå ned till 50 000 barn per&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Direktiven till familjepolitiska kommittén, citerade i SOU 1972:34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;När det gäller ensamstående med barn kom de att kompenseras under de första åren med ett s.k. särskilt bidrag på samma belopp. SFS 1992:148.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Också i den studie av dansk förvaltningspolitik som tidigare citerats är ”samfunds- økonomi” den princip som helt dominerar den tredje perioden. Se Åkerstrøm Andersen 1994:151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft7"&gt;år, när &lt;NOBR&gt;40-talet&lt;/NOBR&gt; närmade sig sitt slut. Så låga födelsetal räckte inte till för att upprätthålla en oförändrad befolkning. &lt;SPAN class="ft15"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;Som vi vet kom den nedåtgående trenden att brytas på &lt;NOBR&gt;40-talet,&lt;/NOBR&gt; då antalet födda återigen ökade. Därefter har födelsetalen varierat kring &lt;NOBR&gt;30-talets&lt;/NOBR&gt; nivå, dvs. mellan 12 och 15 födda barn per 1000 invånare. &lt;SPAN class="ft15"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Även om nedgångar i födelsetalen också senare har lett till undersök- ningar för att finna orsakerna till en vikande befolkningsutveckling, har just det problemet inte uppfattats som en ödesfråga för samhällets utveckling på det sätt som det framställdes på &lt;NOBR&gt;30-talet.&lt;/NOBR&gt; I stället har andra frågor ställts i förgrunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;På &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; är det den ekonomiska krisen som framställs som vår tids ödesfråga. Den allmänt accepterade föreställningen om krisen är att den beror på att industriproduktionen är stadd i förändring. Visserligen blir produktionen generellt mer lönsam, men den blir mindre arbetsintensiv. Med ökade möjligheter att flytta produktionen över nationsgränser blir den dessutom svårare att beskatta. Därmed ändras förutsättningarna för en välfärdsstat enligt den modell som gällt under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; I det som kallas det postindustriella samhället framställs industrisamhällets kris som välfärdsstatens kris. I det sammanhanget framstår den offentliga sektorn som ett hinder för att lösa andra viktigare problem, som t.ex. budgetunderskott och landets trovärdighet på marknaden. En minskad offentlig sektor tycks därmed vara ett oeftergivligt krav för att lösa den ekonomiska krisen. &lt;SPAN class="ft15"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Som redan framgått kom många av de förslag som &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; familjepolitiska utredningar lade fram att tillbakavisas med hänvis- ning till bristande ekonomiskt utrymme. Så t.ex. kunde fattigvårdslag- stiftningskommitténs förslag till understöd ”för vård av barn till ensamstående moder” inte läggas fram till 1924 års riksdag därför att ”ekonomiska skäl lade hinder i vägen”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;År 1938 införde statsverks- propositionen det man kallade för reformpausen. Inför eventuella framtida kriser förordade regeringen försiktighet med statens finanser. En liknande åtgärd formulerades i slutet på &lt;NOBR&gt;40-talet,&lt;/NOBR&gt; vilket lade hinder i vägen för reformer på familjepolitikens område under &lt;NOBR&gt;50-talet.&lt;SPAN class="ft15"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; &lt;/SPAN&gt;Det ekonomiska läget beskrevs som bekymmersamt också i slutet av det decenniet. Liksom tidigare fick detta motivera att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Myrdal och Myrdal 1934, kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Se t.ex. SCB 1982:4. Som redan framgått ligger födelsetalen numera på den nedre gränsen. Se not 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;För en närmare beskrivning se Municio Larsson, under utgivning. För en illu - stration av hur denna föreställning blir till utgångspunkt för förslag om förändringar se Ds 1994:81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se SOU 1936:47, sid. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den höjning av barnbidraget som trots allt genomfördes måste betecknas som en framgångsrik kupp av dåvarande familjeministern Ulla Lindström. Se Lindström 1969:81ff. och Åkerman 1994:167ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;ekonomiska lättnader för barnfamiljerna begränsades. Så t.ex. gavs enbart en kompensation för den omsättningsskatt på varor som då infördes för att reda upp statens finanser. Även &lt;NOBR&gt;70-talets&lt;/NOBR&gt; ekonomiska nedgång fick motivera begränsningar i de familjepolitiska reformpro- gram som formulerades i början på det decenniet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Det finns dock en skillnad mellan hur &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; ekonomiska kris framställs och tidigare beskrivningar av statens ekonomi. Budgetun- derskottet i slutet på &lt;NOBR&gt;50-talet&lt;/NOBR&gt; förklarades således med hänvisning till den internationella konjukturutvecklingen. En konjukturuppgång förespåddes för &lt;NOBR&gt;60-talet.&lt;/NOBR&gt; Det gjorde att ambitionen att genomföra sådana reformer som innebar ökade offentliga utgifter kvarstod, men de sköts på framtiden i väntan på ett ökat budgetutrymme. Liknande resonemang fördes på &lt;NOBR&gt;70-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft15"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; ekonomiska kris beskrivs däremot som ett resultat av strukturellt betingade obalanser inom landet. De åtgärder som före- slås syftar till att lägga in den ekonomiska politiken på en ny kurs. Ambitionen är att få till stånd en permanent minskning av de offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten. Detta, menar man, kräver en omprövning av existerande utgiftsprogram. I motsats till &lt;NOBR&gt;50-talet&lt;/NOBR&gt; ser man på &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; inga framtida inkomstökningar som skulle medge fortsatt expansion av samhällets åtaganden. I stället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft7"&gt;förväntas de minskade utgifterna göra det möjligt att sänka skatter- na.&lt;SPAN class="ft15"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft22"&gt;Besparingar inom familjepolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Familjepolitiken har de senaste åren präglats av nedskärningar som generellt motiverats med statsfinansiella skäl. Beslut om besparingar har fattats inom föräldraförsäkringen, barnbidragen, bostadsbidragen, och underhållsstödet till ensamstående föräldrar. Som framgått er- sätter underhållsstödet det som tidigare kallades bidragsförskott. Den förändring som beslutats innebär en ny konstruktion av detta samhällsstöd. Dessutom förutses mer långtgående principiella föränd- ringar i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;De besparingar som beslutats inom föräldraförsäkringen innebär däremot inte någon principiell förändring av detta familjestöd. Där har endast nivån på ersättningen sänkts, nämligen till 75 % av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Prop. 1975/76:100, bilaga 1 och 7. Visserligen beslutades en höjning av barn - bidraget, men förlängningen av föräldraledigheten från 7 till 8 månader förvisades till fortsatt utredande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1959, första avdelningen, samt proposi - tionen i föregående not.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Regeringens skrivelse 1990/91:50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst 60 kr per dag. Detta gäller fr.o.m. 1 januari 1997 för alla de 360 dagar som föräldrar kan ta ut i samband med barns födelse eller adoption. För de ytterligare 90 dagar som föräldraförsäkringen ger har ersättningsnivån inte förändrats. Den är fortfarande 60 kr om dagen oberoende av tidigare inkomst. Dessutom gäller den nya ersättningsnivån de 60 dagar per barn och år som kan tas i anspråk för vård av sjukt barn, besök vid barnavårdscentral och annan frånvaro från förvärvsarbete på grund av barnen. Den gäller också de 10 dagar som fadern har rätt till i samband med barns födelse. &lt;SPAN class="ft15"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Den sänkta ersättningsnivån förväntas dock inte bli permanent. Regeringen har lovat en höjning till 80 procent i januari 1998.&lt;SPAN class="ft15"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;Också när det gäller det barnbidrag som går till alla barn innebär besparingarna endast lägre belopp, men däremot inga förändringar av principerna för rätt till bidrag. Tidigare var barnbidraget 9 000 kronor per barn och år. Det sänktes i januari 1996 till 7 680 kronor. &lt;SPAN class="ft15"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Räknat per månad var sänkningen från 750 kr per barn till 640 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;I samband med att skattereformen genomfördes år 1989 utlovades höjda barnbidrag. Som framgått kom det löftet inte att uppfyllas. De sänkningar som nu görs innebär att man ytterligare går ifrån löftet om att kompensera barnfamiljerna för att beskattningen inte längre tar hänsyn till barn. Liksom för den sänkta nivån i föräldraförsäkringen motiverades sänkningen av barnbidraget med det statsfinansiella läget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft7"&gt;Samtidigt avskaffades det flerbarnstillägg som infördes år 1982. Inga sådana tillägg beviljas efter år 1995. För de barn som före det fått rätt till sådant tillägg fortsätter det att betalas ut enligt samma åldergränser som gäller för barnbidrag. Det uppgår till 2 400 kr per år för det tredje barnet, 7 200 kr för det fjärde, och 9 000 för det femte och varje ytterligare barn. Det som gjorde att flerbarnstillägg infördes var att man i de beräkningar av barnfamiljernas ekonomi som gjordes under &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; ständigt kunde konstatera att barnfamiljer med många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Den här sänkningen är gjord i etapper. Fr.o.m. den 1 januari 1995 sänktes er sätt- ningen från 90 till 80 %. Undantag gjordes för 30 dagar för vardera föräldern, där ersättningen fortsatte att vara 90 %. Ett år senare sänktes nivån till 75 %, förutom 30 dagar för var och en av föräldrarna med 85 % ersättning, dvs. en pappa- och en mammamånad. Ersättningen för vård av sjukt barn var t.o.m. år 1995 80 % för de 14 första dagarna per år och barn och 90 % från den 15:e dagen. Den sänktes till 75 % fr.o.m. 1996. I föräldraförsäkringen ingår också den s.k. havandeskapspenningen som utgår om den blivande modern inte kan arbeta under graviditetens senare del. Den utgår under högst 50 dagar. T.o.m. år 1995 var ersättningen 65 % för de första tre dagarna och sedan 80 %. Också den sänktes till 75 % fr.o.m. den 1 januari 1996. Nivåerna beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Proposition 1996/97:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1995/96:SoU6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;barn hade det betydligt sämre ekonomiskt än familjer med färre barn. Man kunde också se att föräldrarna förvärvsarbetade mindre med stigande barnantal. Den direkta anledningen var dock att subventio- nerna till livsmedel gradvis skulle trappas ned, vilket gjorde att särskilt flerbarnsfamiljernas matkostnader ökade. &lt;SPAN class="ft15"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;De beslut om besparingarna inom bostadsbidragen som infördes år 1996 innebar inte några principiella förändringar för barnfamiljer. Syftet med förändringarna var framför allt att begränsa den stora ökningen av antalet hushåll med bostadsbidrag som skett under 90- talet. De nya reglerna var dock fortfarande utformade med syftet att rikta detta samhällsstöd till familjer med låga inkomster. Det som förväntades leda till minskade kostnader var att reglerna ändrades för att beräkna den inkomst som behovsprövningen grundades på. &lt;SPAN class="ft15"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Dessutom infördes strängare regler för kontroll av utbetalade bidrag. Den bostadsyta som berättigar till bidrag begränsades. En förändring som direkt berörde s.k. särboende föräldrar, var att rätten till bostadsbidrag för föräldrar med umgängesrätt begränsades. &lt;SPAN class="ft15"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft22"&gt;Besparingar i kronor räknat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Som nämnts har beslut om besparingar inom föräldraförsäkringen, barnbidragen och bostadsbidragen motiverats med kravet att sanera statens finanser. Frågan är då hur stor effekt de olika besluten kan förväntas få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Riksförsäkringsverket har gjort prognoser för dessa beslut. När det gäller förändringarna inom föräldraförsäkringen, kommer utgifterna att vara lägre år 2000 än de var år 1994, dvs året innan de första besparingarna gjordes på detta område. Detta var ju också syftet med besluten om förändringarna. De visar dock att den minskade kost- naden framför allt beror på att antalet födda barn kontinuerligt har minskat under &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft och förväntas förbli på en låg nivå under den andra hälften. De första åren av decenniet föddes 123 000 barn per år. År 1995 var antalet 104 000, och det förväntas sjunka ytterligare och sedan bli kvar inom intervallet 9 &lt;NOBR&gt;000–97&lt;/NOBR&gt; 000 barn per år fram till år 2000. Om utgifterna inom denna försäkring således var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Proposition 1980/81:118, s. 18 och 21. För att kompensera för denna föränd ring infördes ett särskilt bidrag till familjer med fler än 4 barn inom bostadsbidrags- systemet. I motsats till flerbarnstillägget är det behovsprövat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;För att förstärka det man kallar ”arbetslinjen” prövas bidraget inte mot makars sammanlagda inkomst, utan individuellt mot vars och ens inkomst. En hög och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft38"&gt;en låg inkomst skall därmed inte ge ett högre bostadsbidrag. I stället är det endast den lägre inkomsten som berättigar till bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;De nya reglerna för beräkning av bostadsbidrag beskrivs i SOU 1995:133 och prop. 1995/96:186.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft7"&gt;18,7 miljarder år 1994, beräknas de bli 13,8 miljarder år 1997, och åter gå upp till 16,3 miljarder år 2000. Besparingen blir därmed ungefär 2,5 miljarder, dvs. ungefär 13 %. &lt;SPAN class="ft15"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;När det gäller statens utgifter för barnbidrag beror de av födelse- talen under de senaste årtiondena. De låga födelsetalen i slutet på 70- talet och början av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; påverkar fortfarande dessa utgifter. Så t.ex. föddes endast 92 000 barn i Sverige år 1983. Åren därefter ökade dock födelsetalen och nådde som redan framgått upp till 123 000 födda per år i början på &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Som framgått har tendensen sedan dess varit nedåtgående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Kostnaderna för barnbidragen uppgick till 17,1 miljarder före de beslutade besparingarna. Under år 1996 kostade barnbidragen i stället 14,6 miljarder, vilket betyder att statens utgifter minskade med 2,5 miljarder, vilket motsvarar en besparing på ungefär 15 %. Kostnaden förväntas minska ytterligare något under följande år. &lt;SPAN class="ft15"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;I motsats till föräldraförsäkringen är besparingen mer ett resultat av de lägre nivåerna än av minskningen i antalet födda barn. Den besparing som följer av att flerbarnstilläget på sikt avskaffas uppgår till ca 300 miljoner fram till år 2000. Kostnaden för detta tillägg utgjorde år 1996 ungefär 6 % av de sammanlagda utgifterna för barnbidrag. Den besparing som uppnås när inga sådana tillägg längre betalas ut blir således av den storleksordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;Kostnaderna för bostadsbidragen uppgår till något över 6 miljar- der per år. De förändrade reglerna förväntades innebära besparingar på ungefär 10 % av den totala kostnaden. Enligt de prognoser som Riksförsäkringsverket gör nås sparmålet inte fullt ut under de första åren. &lt;SPAN class="ft15"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Dessa besparingar har stor betydelse för de familjer som drabbas, men i ett statsfinansiellt perspektiv är de förhållandevis marginella. Hela posten ”ekonomisk tr ygghet för familjer och barn” utgör en tjugondedel av statens utgifter och en femtedel av statsbudgetens fyra poster för ekonomisk tr ygghet. Förutom familjer och barn gäller d essa sjukdom, handikapp, ålderdom och arbetslöshet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;5 Underhållsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Se Riksförsäkringsverket 1997, avsnitt 9.2. En del av de siffror som ges i texten är hämtade därifrån, andra är beräknade på grundval av uppgifter som ges där.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ungefär 2 % av minskningen berodde på färre barn. Uppgifterna ges i Riksför- säkringsverket 1997, avsnitt 9.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Enligt personlig kommunikation med Riksförsäkringsverket i april 1997 skiljer sig deras prognos från regeringens anslag med 25 miljoner kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Statsutgifterna för familjer och barn inom denna utgiftspost uppgår till drygt 35 miljarder. Där ingår inte bostadsbidrag. För dessa och övriga uppgifter se Bilaga 1 till finansutskottets betänkande 1996/97:FiU10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft7"&gt;Riksförsäkringsverket har också gjort beräkningar av storleken på de besparingar som följer av de ändrade reglerna för underhållsstöd. De förändringar som införs 1997 innebär inte någon sänkning av det bidrag som barn till ensamföräldrar får. Däremot innebär de skärpta regler för den andra förälderns betalningsansvar, dvs. för den förälder som inte bor med barnet. Statens kostnader för bidragsförskottet var 3,4 miljarder år 1996. Enligt Riksförsäkringsverket kan en besparing på ungefär en halv miljard förväntas av de nya reglerna. Kostnaden för år 1997 skulle därmed bli 2,9 miljarder. Den besparing som regeringen förväntade sig var 0,9 miljarder för år 1997, vilket innebär att Riksförsäkringsverkets beräkning skiljer sig från regeringens. Skillnaden beror i huvudsak på att Riksförsäkringsverket antar att andelen som begär anstånd med betalning kommer att vara större än vad regeringen förutser. &lt;SPAN class="ft15"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;Därmed ligger den besparing som de ändrade reglerna kommer att leda till i nivå med övriga besparingar på familjepolitikens område. Dock framgår att regeringens riktmärke för besparingarna inom samhällsstödet till ensamstående föräldrar var betydligt högre än vad som förväntas bli den faktiska effekten. Man ville således minska kostnaderna med ungefär en fjärdedel av den nivå som man utgick ifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Detta antyder att just samhällets stöd till barn som inte bor med båda sina föräldrar är en särskilt angelägen måltavla för statens ambitioner att minska kostnaderna inom familjepolitiken, trots att det utgör en relativt liten del av kostnaderna. Men detta särskilda intresse har också manifesterats sedan slutet av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; i de successiva utredningar som gjorts om underhållsbidrag och bidragsförskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;För de frågor som ställs i detta kapitel har just underhållsstödet en särskild betydelse, därför att de många utredningar som producerats ger utrymme för att kartlägga den idémässiga bakgrunden till de förslag som förs fram. Därmed ger de underlag för att förutspå i vilken riktning just stödet till ensamföräldrar kommer att utvecklas. Men de ger också möjligheter att diskutera vilka föreställningar om relationen mellan samhällets ansvar för barnens försörjning och föräldrarnas ansvar som kommer att ligga till grund för framtida förändringar av familjepolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;I syfte att ge underlag för sådana funderingar kring framtiden följer här en granskning av just denna del av familjepolitiken. Vad innebär det beslut om ändrade regler för underhållsstöd som nu beslutats, och vad kan de förslag som lagts fram i de senaste utredningarna i denna fråga berätta om möjliga framtida beslut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Se Riksförsäkringsverket 1997, avsnitt 9.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft7"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft22"&gt;Vad innebär underhållsstöd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft7"&gt;Liksom tidigare kan föräldrar själva komma överens om underhåll till barnen och den förälder som inte bor med dem kan betala det direkt. Men om boföräldern begär underhållsstöd, träder de nya reglerna om ”underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar” in som började gälla år 1997. Liksom andra förändringar inom familjepolitiken är syftet att minska statens kostnader.&lt;SPAN class="ft15"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;I de dokument där man redogör för motiven till förändringar finns dock ett annat syfte klart uttalat. Den besparing som eftersträvas skall uppnås genom att föräldrarnas ansvar för sina barns försörjning blir ”en etablerad samhällelig norm”. Det skall ”klart framgå att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för barnens försörjning”, skriver man. &lt;SPAN class="ft15"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft7"&gt;Ett sätt att åstadkomma en sådan klarhet med avseende på relatio- nen mellan samhällets och föräldrarnas ansvar är att lösgöra det man kallar sambandet mellan de regler om underhåll som finns i föräldra- balken och de regler som gäller för det nya underhållsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Ett sådant samband fanns med de regler som gällde tidigare, och det sambandet var flerfaldigt. För det första var sambandet mellan underhåll och bidragsförskott själva utgångspunkten för utformningen av detta stöd till ensamstående föräldrar. Det ”allmänna” förskottera-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft7"&gt;de således det underhållsbidrag som fadern enligt dom eller avtal skulle betala till modern. Till en början administrerades dessa förskott av barnavårdsnämnden i kommunerna. På &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; tog försäkringskas- sorna över administrationen av både underhåll och bidragsförskott. &lt;SPAN class="ft15"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;För det andra har ett utfyllnadsbidrag sedan år 1964 varit en komplettering till underhållet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Det betalades i de fall det avtalade underhållsbidraget inte nådde upp till bidragsförskottet maximibe- lopp. Därmed ledde ett avtal om ett lågt underhåll automatiskt till att utfyllnadsbidraget blev högre. Det nya underhållsstödet vill avskaffa det man menar är en kostnadsdrivande effekt av dessa båda samband. När man i förslagen till underhållsstödet talar om sambandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft7"&gt;mellan föräldrabalkens regler om föräldrars försörjningsansvar och samhällets stöd till ensamstående föräldrar, syftar man till relationen mellan det underhåll som bestäms och den förälders inkomst som barnet bor hos. Enligt föräldrabalken skall föräldrarna svara för underhåll åt barnet efter ”föräldrarnas samlade ekonomiska förmå-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Detta underhållsstöd gäller också barn vars ena förälder avlidit, i den mån som barnpension inte utgår. Beslutet om de nya reglerna fattas på grundval av Ds 1996:2 och specificeras i prop. 1995/96:208 och i betänkandet 1996/97:SfU3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Citaten är från 1996/97:SfU3 s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Se SOU 1972:34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SFS 1964:143 om underhållsstöd. Redan 1957 lagstiftades om ”utfyllnad av vissa underhållsbidrag”, SFS 1957:284.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft7"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft7"&gt;ga”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Om den förälder som barnet bor hos har en hög inkomst, bestäms underhållet till ett lågt belopp. Också detta gjorde att bidragsdelen i bidragsförskottet i sådana fall automatiskt blev högre, enligt de gamla reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;I den nya konstruktionen betalar försäkringskassan 1173 kronor per månad till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Detta underhållsstöd betalas till det man kallar &lt;SPAN class="ft8"&gt;boföräldern &lt;/SPAN&gt;. Den förälder som man kallar &lt;SPAN class="ft8"&gt;bidragsskyldig &lt;/SPAN&gt;blir sedan skyldig att betala tillbaka hela eller en viss del av underhållsstödet till staten. Beloppet på återbetalningen beräknas som en viss procent av den förälderns inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Därmed skall de nya reglerna göra det möjligt att ställa större ekonomiska krav på den förälder som barnet inte bor med. Detta skall uppfylla syftet att klargöra föräldrarnas primära ansvar för att försörja barnen. I det beslut som fattas förändras däremot inte boförälderns ansvar. Den förälderns ovillkorliga rätt till underhåll bibehålls och hennes underhållsansvar fullgörs genom att barnet bor hos henne. Storleken på underhållsstödet är beräknat så att det motsvarar hälften av vad barnet kostar utöver barnbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Men syftet med nyordningen är också att sättet att beräkna storle- ken på det som skall betalas tillbaka blir enklare. Därmed skall det bli möjligt för föräldrarna att t.ex. vid en skilsmässa ”överblicka sina ekonomiska förpliktelser”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Det förutsätts också förstärka den bidragsskyldige förälderns ansvar. Det ska nämligen inte längre vara möjligt att låta andra utgifter gå före underhållet till barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Som de nya reglerna är utformade kommer den besparing man förväntar sig ifrån att de bidragsskyldiga betalar mer än de gör nu. &lt;SPAN class="ft15"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;För övrigt är det i allt väsentligt samma familjer som kommer att få underhållsstöd som i det gamla systemet fick bidragsförskott. När barnet bor hos en av föräldrarna lämnas underhållsstöd under samma förutsättningar som bidragsförskott idag. Skillnad blir det däremot om barnet växelvis bor hos båda föräldrarna. Underhållsstödet till den förälder som barnet är folkbokfört hos minskas i motsvarande mån som barnet bor hos den andra föräldern. Vid sådant växelvis boende fastställs inte heller något underhållsbidrag. &lt;SPAN class="ft15"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Föräldrabalken kap. 7, §1. T.ex. i Walin 1986.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Prop. 1995/96:208, s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ds 1996:2, s. 99.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 1995/96:208, s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft22"&gt;Om återbetalningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft7"&gt;I de nya reglerna är de bidragsskyldiga föräldrarnas förmåga och vilja att betala tillbaka det stöd som boföräldrarna får själva kärnan i förändringen. Som framgått är syftet att konstruera ett enklare och tydligare system än det som rådde tidigare. I förslaget till de nya reglerna vänder man sig mot den praxis som man menar hade utvecklats för återbetalning av bidragsförskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;De gamla reglerna medgav att den förälder som skulle betala tillbaka bidragsförskottet till försäkringskassan fick förbehålla sig ett belopp som var avsett för egna levnadskostnader. Det uppgick till 120 procent av basbeloppet per år. Till detta lades vad man kallade ”ett skäligt belopp för bostadskostnad”. Dessutom fick den föräldern förbehålla sig 40 % av basbeloppet för varje barn som han bodde tillsammans med, och under vissa förhållanden 60 % av basbeloppet för underhåll åt maka/make som han också varaktigt bodde tillsam- mans med. Efter att dessa förbehåll dragits från inkomsten, framgick förälderns överskott. Utifrån detta beräknades sedan underhållet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;De nya bestämmelserna motiveras med att dessa möjligheter till förebehåll i praktiken hade tolkats mycket generöst. Man visar att inte ens en inkomst på 30 000 kronor per månad ledde till att hela bidragsförskottet återbetalades. Samtidigt förväntades också föräldrar med mycket låga inkomster betala underhåll. &lt;SPAN class="ft15"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Man menar dessutom att de gamla reglerna faktiskt medgav att andra utgifter fick företräde före återbetalningen av underhållet till barnet. Så t.ex. ledde en högre kostnad för boendet till lägre krav på återbetalning. Reglerna prioriterade också underhåll till barnen i nybildade familjer före barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;i tidigare relationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;De gamla reglerna, men också den generösa tolkningen, sägs ha lett till att statens kostnader för bidragsförskott har ökat med över 1 miljard bara under &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Ökningen har berott dels på att antalet barn som får bidragsförskott ökat, dels på att fastställda och utbetalda underhållsbidrag minskat i förhållanden till det bidragsförskott som betalas.&lt;SPAN class="ft15"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;I reglerna för underhållsstöd beräknas det belopp som den under- hållsskyldige betalar till staten som en bestämd procentsats av hans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Bestämmelserna finns bl.a. i Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6. Principerna för förbehåll fastställdes redan i slutet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;70-talet.&lt;/NOBR&gt; Se prop. 1978/79:12, LU 1978/79:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 1995/96:208, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;År 1995 hade 315 000 barn bidragsförskott, medan de underhållsskyldiga var&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft12"&gt;218 000. Den andel av kostnaderna som finansierades av inbetalningar från de bidragsskyldiga hade sjunkit från 33,8 % år 1990 till 27,4 % år 1994. Prop. 1995/96:208, s. 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft7"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;senast taxerade inkomst i stället för att beräknas på hans överskott. Till inkomsten läggs 1 % av sådan skattepliktig förmögenhet som överstiger 800 000 kronor. Därefter görs ett grundavdrag på 24 000 kronor, vilket ger den inkomst som återbetalningen beräknas på. Därmed innebär de nya reglerna en viss parallellitet med reglerna för inkomsttaxering, i och med att ungefär samma avdrag från bruttoin- komsten får göras som vid beskattningen. De blir enklare än tidigare regler och medger färre skönsmässiga bedömningar. Regelbundna justeringar av återbetalningsskyldigheten blir möjliga, i och med att denna omräknas årligen efter den senaste taxeringen. &lt;SPAN class="ft15"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Den procentsats som används för att beräkna återbetalningen är 10 % för ett barn, 6,25 % per barn för två barn och 5 % per barn för det tredje barnet. Sedan ökas procentsatsen med 1 % för varje ytterligare barn. Därmed kommer en förälder som är underhållsskyl- dig för ett barn att betala det fulla beloppet vid en inkomst på 13 700 kronor i månaden. För två barn betalas det fulla beloppet vid en månadsinkomst på 20 700 kronor och för tre barn vid 25 400 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;Återbetalningen av det förskott som staten betalat till boföräldern skall i det nya systemet vara en högt prioriterad utgift för föräldern. I propositionen sägs syftet vara att jämställa den med skatteskulder. Den bidragsskyldige föräldern förväntas anpassa både ”sitt arbets- kraftutbud” och sina utgifter till att barnets försörjning kommer först. Dock medges också i det nya systemet att föräldrar kan få anstånd med återbetalning och också eftergift, om det bedöms som utsiktslöst att återbetalning kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;När frågan om anstånd med återbetalning bedöms, får den bidrags- skyldige föräldern behålla vad som behövs för sitt eget och familjens underhåll. Detta förbehåll beräknas dock i efterhand och i samband med att föräldern begär anstånd, inte på förhand och i samband med att förutsättningarna för att betala underhåll bedöms. Den metod att beräkna förbehåll som kommer att användas är densamma som för införsel på lön för andra sådana obetalda skulder som leder till exekutiva åtgärder. I de fall anstånd beviljas läggs dessutom ränta på den ackumulerade skulden till staten.&lt;SPAN class="ft15"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Tvång mot fadern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;De föräldrar som betalar underhåll för barn är till 86 % män, medan samma andel av de föräldrar som tar emot underhåll är kvinnor. &lt;SPAN class="ft15"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Regler ges också för beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Prop. 1995/96:208, s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 1995/96:208, s. 52f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se SOU 1995:26, s. 118f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Därmed är det beslut om underhållsstöd som fattats och som innebär större krav på återbetalning inte könsneutralt. Det är mot papporna som kravet på ett större ekonomiskt ansvar för barnen riktas. I detta skede av arbetet med att ge familjepolitiken en ny inriktning formuleras kravet på minskade statliga utgifter som ett krav riktat mot de pappor som inte bor med sina barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;Att staten krävde att fäder skulle försörja både de barn som ingick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;i deras familj och de barn som de hade utanför familjen klargjordes i 1917 års barnlagar. Där fick barn som var födda utom äktenskapet samma rätt till underhåll från båda föräldrarna som barn inom äktenskapet. Syftet var att skydda de mödrar och barn som hade blivit övergivna av fäderna. Den direkta motiveringen till barnlagarna var att spädbarnsdödligheten var stor bland dessa barn. Men man hän- visade också till det stora antalet ”missfall bland ogifta mödrar”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Förutom att betala underhåll till barnet skulle barnafadern också stå för de kostnader som följde av barnets födelse. Dessutom gavs rätt till underhåll till modern under tiden närmast före och efter förlossning- en. Därmed skulle kraven på fattigvården bli mindre och en ”ej oväsentlig utgift” för samhället undvikas. &lt;SPAN class="ft15"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;På &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; formulerades på nytt relationen mellan samhällets och fädernas ansvar. Då fattades beslut om att barnavårdsnämnderna skulle förskottera det underhåll som fadern var dömd att betala i underhåll eller åtagit sig i avtal. Syftet med bidragsförskottet var att ge de ensamma mödrarna en form av understöd som inte var förenad med de olägenheter som det innebar att vända sig till fattigvården. Hjälp därifrån behovsprövades efter stränga normer som dessutom varierade mellan kommuner. En annan olägenhet med fattigvård var dessutom att de som beviljades bidrag blev skyldiga att betala tillbaka det de fått. &lt;SPAN class="ft15"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;I den utredning som föregick detta beslut kommenterades också de tvångsåtgärder som kunde användas om fäderna inte betalade de underhåll som de blivit ålagda. Det var möjligt att få utmätning i hans egendom eller att få införsel i hans lön, pension eller livränta. Men lagen gav också utrymme för mer kraftfulla åtgärder. Om den som var skyldig att betala underhåll ”av lättja eller liknöjdhet” inte uppfyllde denna skyldighet, kunde han efterlysas och med polisens hjälp tas in på en fattigvårdsanstalt, eller anvisas något annat arbete. Det var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Citatet är från Sundberg 1969:93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se SOU 1936:47, s. 29. Underhåll genom barnavårdsnämnderna jämställdes med det stöd som riktades till ”änkor och vissa invalider samt för föräldralösa barn”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft7"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;barnavårdsnämnderna i kommunerna som skulle bedöma om sådana åtgärder var nödvändiga. &lt;SPAN class="ft15"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;När det gäller tvångsåtgärder mot försumliga fäder, finns det således en gammal tradition att luta sig emot. Det är dessutom inte mer än drygt 30 år sedan möjligheten avskaffades att ta in en far som vägrade betala underhåll på arbetsanstalt. &lt;SPAN class="ft15"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Ett mildare tvång mot försumliga fäder var den som senare lagstiftning medgav, nämligen att bestämma underhållsskyldigheten med hänsyn till det man kallade ”den verkliga förvärvsförmågan”. Om en förälder ”utan godtagbar anledning” underlät att skaffa sig inkomster, kunde underhållet fast- ställas till ett högre belopp än vad de faktiska inkomsterna medgav. Den motivering som gavs var att en förälders intresse av att själv få avgöra hur han eller hon skulle inrätta sitt liv fick tåla vissa inskränk- ningar med hänsyn till plikten att underhålla barn. &lt;SPAN class="ft15"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Som redan nämnts förväntas den underhållsansvariga föräldern också i det nya systemet anpassa både sina utgifter och sitt arbets- kraftsutbud till kravet på att försörja sina barn. Hur detta i praktiken kommer att tolkas är fortfarande en öppen fråga. I tider av arbetslös- het torde det vara svårt att upprätthålla något arbetstvång. Emot åtgärder som skulle innebära större kontroll i detta avseende talar också det att försäkringskassorna ges nya uppgifter samtidigt som de åläggs besparingar och minskad personalstyrka. Syftet att åstadkom- ma besparingar inom underhållsstödet genom att inpränta normen om föräldrars primära ansvar att försörja sina barn kan i detta samman- hang i stället leda till att krav på anstånd bedöms strängare, samt till att bristande återbetalning snabbare överförs till kronofogdemyndig- heten. Också enligt tidigare regler var det möjligt för en förälder att driva krav på uteblivna underhåll i domstol och likaså för försäk- ringskassan att begära återbetalning av bidragsförskott med hjälp av kronofogden. Mer än tidigare betonas i de nya reglerna att åtgärder för att driva in återbetalning av underhållsbidrag måste vidtas utan dröjsmål och som en del av de administrativa rutinerna kring underhållsstödet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft7"&gt;De tvångsåtgärder som i de nya reglerna för underhållsstöd riktas mot fadern vilar således på en gammal tradition av att kontrollera att fäder uppfyllde sitt försörjningsansvar. Föreställningen att någon form av tvång är nödvändig för att detta ansvar skall uppfyllas i praktiken har levt kvar i de bestämmelser som har omgärdat samhäl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;A.a., s. 28. Ursprunget finns i 1871 års fattigvårdsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;81&lt;/SPAN&gt;Detta gjordes i samband med att möjligheten att ta till polisiära åtgärder mot lösdriveri, etc., avskaffades, SOU 1963:38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se prop. 1978/79:12, s. 402 och 423, samt s. 106f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 1995/96:208, s. 66f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;lets stöd till barn i enföräldersfamiljer. Tvånget har formulerats på olika sätt under olika tider, men har dessutom tolkats mer eller mindre generöst i handläggningen av ärenden. Under senare år har de bestämmelser för bidragsförskott som gällt genomförts på ett sätt som etablerat normen om bidragsförskott som ett ovillkorligt stöd till ensamföräldrar. Den normen är fortfarande uttalad i det nya systemet. I den mån som den praktiska tolkningen av dessa bestämmelser också etablerat normen om bidragsförskott i stället för underhåll ger de nya reglerna signaler om en ny ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Men också i det nya systemet finns utrymme för mer eller mindre generösa tolkningar och fler eller färre ärenden som blir föremål för exekutiva åtgärder. Att praxis kan utvecklas i en mer eller mindre generös riktning antyder att en strängare tolkning också är möjlig, och kanske också trolig i tider då föreställningen om ekonomisk kris blir alltmer etablerad. Statliga signaler om striktare krav på föräldrars underhållsansvar kan ytterligare styra praxis i en sådan riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Tvång mot modern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Bestämmelserna om samhällsstöd till ensamma mödrar har alltsedan de först formulerades innehållit ett utrymme för tvång också mot modern. Liksom när det gäller tvångsåtgärder riktade mot fäderna har de dels formulerats olika i olika tider, dels tolkats med varierande stränghet. I det senaste beslutet kvarstår en gammal regel, enligt vilken ett barn inte har rätt till underhållsstöd om ”barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till barnet fast- ställt”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Ett annat villkor som kvarstår från tidigare lagstiftning är att modern samarbetar för att få underhåll till barnet fastställt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;Kravet på att modern samarbetar för att fastställa vem som är far kan liksom tvångsåtgärder mot försumliga fäder härledas till &lt;NOBR&gt;30-talets&lt;/NOBR&gt; beslut om förskott på underhåll. Där ställdes de barn, för vilka det inte fanns något avtal eller någon dom om underhåll, utanför detta stöd från samhället. Därmed blev deras mödrar hänvisade till fattigvård. Till denna grupp barn hörde framför allt de utomäkten- skapliga barn, ”vilkas fader är okänd”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Att fadern var okänd kunde enligt den utredning som föregick 30- talets beslut bero på att ”modern icke kunnat eller vägrat lämna tillräckliga upplysningar för faderns uppspårande och faderskapets fastställande”. Trots att dessa barns ”ställning är särskilt behjärtans-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Betänkandet 1996/97:SfU3, s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 1936:47, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft7"&gt;värd” kunde de inte få bidragsförskott, därför att detta skulle kunna minska moderns intresse för att fastställa faderskapet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;De ändringar av familjepolitiken som infördes på &lt;NOBR&gt;40-talet&lt;/NOBR&gt; medgav ett visst stöd från samhället också till barn med okänd far. I samband med beslut om barnbidrag till alla barn beslutades också om ett särskilt barnbidrag till ”änkors och invaliders” barn. Detta särskilda barnbidrag var också till för de barn utom äktenskap där faderskapet inte hade kunnat fastställas. Det utgick dock inte förrän barnet fyllt tre år. Därmed var mödrar till barn under tre år som förut hänvisade till fattigvård, om de inte på egen hand kunde försörja sina barn. I praktiken blev detta en bestraffning av barn med okänd far och deras mödrar, en bestraffning som inte undanröjdes förrän i mitten på 60- talet.&lt;SPAN class="ft15"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;I senare bestämmelser om bidragsförskott kvarstod villkoret om samarbete från modern för att fastställa faderskapet och få till stånd en dom eller ett avtal om underhåll. Dock fanns inte längre ett explicit undantag från möjligheten att få bidrag för barn med okänd far, och dessa villkor kom att tolkas allt mindre strikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Att krav på samarbete för att fastställa faderskapet ställdes på mödrarna motiverades till en början med att det fanns en risk för att samhället belastades onödigt mycket, om detta villkor för samhälls- stöd frångicks. Fr.o.m. &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; ändrades motiveringen till en fråga om varje barns rätt att känna till sitt ursprung. Redan på &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; framfördes förslag om att detta krav skulle upphävas. &lt;SPAN class="ft15"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;I utredningar på &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; har på nytt ifrågasatts om regeln skulle vara kvar. Så t.ex. förmodas kunskapen om denna rätt för barnen vara så vida spridd att något tvång inte skulle vara nödvändigt. Dessutom citeras rättsfall som visar att villkoret i praktiken fått allt mindre betydelse. Utredning om faderskap får nämligen inte göras på ett sätt som innebär ”svåra påfrestningar för modern” eller ”påtagliga risker för moderns psykiska hälsa”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;I den senaste utredningen om underhållsstöd föreslås att villkoret om moderns samarbete inte bara kvarstår utan förstärks i den del som gäller samarbete för att fastställa underhåll, men att det tas bort i den del som gäller faderskapet. Således skulle även i fortsättningen ett villkor för att få underhållsbidrag vara att modern samarbetade med försäkringskassan i de rent ekonomiska frågorna. Man föreslår att ”man skall begära mera än i dag av boföräldern” när det gäller sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Citaten från a.a., s. 30f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;SFS 1964:143.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;SOU 1972:34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Walin 1986:85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;medverkan.&lt;SPAN class="ft15"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Som framgått har detta förslag inte lett till något beslut. I stället har båda de villkor som tidigare gällde bibehållits i det senaste beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Frågan är också om det skulle innebära någon faktisk förändring att avskaffa det ena villkoret, men behålla det andra. Samarbete med att fastställa underhåll kan knappast skiljas från samarbete att fastställa faderskapet. Samtidigt ger varje villkor som ställs för att få bidrag utrymme för mer eller mindre generösa tolkningar. Om det främsta syftet med ändrade bestämmelser sägs vara att etablera föreställningen om föräldrars primära försörjningsansvar som norm, kan en striktare tillämpning av sådana villkor legitimeras. I tider av besparingar kan varje sådant villkor dessutom användas för att uppfylla övergripande mål om minskade kostnader. En sådan till- lämpning skulle innebära en återgång till hur det undantag motivera- des som fram till &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; gjordes för barn yngre än tre år med okänd far. Så t.ex. skriver man om detta undantag att man ville undvika att ”kostnaderna för barnens försörjning övervältras på det allmänna”. Således menar man att kravet på fastställt faderskapet inte var ett ”självändamål”, utan ”betingas av nödvändigheten att tillse att de utomäktenskapliga fäderna fullgöra sina skyldigheter mot barnen”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Treårsgränsen för bidragsförskott skulle i första hand fungera som ett tvång mot modern. Men staten utövade också ett tvång mot barnavårdsmännen i kommunerna, då statens andel av kostnaderna som uppgick till 80 % inte betalades ut, om kommunerna inte kunde göra gällande att man ansträngt sig för att fastställa vem som var far till de barn som kom i fråga och i första hand få till stånd ett avtal om underhåll från fadern. Också i den förvaltningsordning som används idag, där riksdagsbeslut genomförs inom en statlig organisation, kan olika former av kontrollåtgärder användas för att styra genomförandet av en förändrad lagstiftning i en eller annan riktning. Således kan t.ex. beslutsfattarnas intentioner kombineras med fasta ekonomiska ramar för att åstadkomma striktare bedömningar av de regler som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft0"&gt;6 Framtidens familjepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;För att inleda en diskussion av familjepolitikens möjliga utveckling i framtiden är det nödvändigt att konstatera att reformer som utformas könsneutralt ”får könsspecifika resultat”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Den pappamånad som infördes i föräldraförsäkringen visade på en medvetenhet på regeringsnivå om att de rättigheter till ledighet som föräldraförsäk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I SOU 1995:26, s. 405.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 1947:21, s. 31 och 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Åström 1992:183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;ringen sedan &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; gett både mammor och pappor inte hade lett till att den delades lika. Men också den högre ersättningsnivån för just denna månad är ett uttryck för denna medvetenhet. I motsats till mammor förväntas pappor kräva en högre ersättning för att utnyttja rättigheten till föräldraledighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Aviserade framtida förändringar av familjepolitiken måste speglas mot de skillnader mellan kvinnor och män som statistik och utred- ningar under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; ger belägg för. Kvinnor är generellt fattigare än män, när det gäller förvärvsinkomster och intjänade rättigheter i försäkringssystemen. Kvinnor gör mer än män av barnomsorg i hemmet och ”hemproducerade varor och tjänster”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Därmed drabbar kostnaderna för barnen kvinnor mer än män. Kvinnor betalar med lägre förvärvsinkomster och mer hemarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Men sådana förändringar måste också relateras till de normer för barnens försörjning som tidigare etablerats. Som framgått föreskriver dessa föräldrarnas försörjningsplikt. Detta får motivera att samhällets stöd endast täcker en mindre del av barnens kostnader, och att det samhällsstöd som går utöver denna del behovsprövas. Det får också motivera att tvångsåtgärder mot de mödrar och fäder som inte medverkar till att avlasta samhällets ansvar bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Slutligen kan vi av historien lära oss något både om möjligheter och svårigheter att få regeringar att ge pengar till familjepolitiska åtgärder. Som redan nämnts kom de institutionella reformer som Alva och Gunnar Myrdal föreslog på &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; att bli manliga kunskapsom- råden, medan sådana utredningar som gällde åtgärder i syfte att direkt avlasta familjerna för barnkostnaderna definierades som kvinnliga. Institutionerna byggdes ut i en omfattning som knappast gick att föreställa sig på &lt;NOBR&gt;30-talet,&lt;/NOBR&gt; och samhällets utgifter för dem ökade i motsvarande grad. Däremot möttes förslag om direkta ekonomiska bidrag till barnfamiljer av ständiga hänvisningar till ett begränsat budgetutrymme.&lt;SPAN class="ft15"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft7"&gt;Men historien lär oss också att det är möjligt att väcka opinion till förmån för familjepolitiska reformer. Ulla Lindströms insatser som familjeminister, både inom och utanför regeringen, var en förutsätt- ning för att barnbidragen höjdes under &lt;NOBR&gt;50-talet.&lt;/NOBR&gt; Likaså gavs grunden för &lt;NOBR&gt;70-talets&lt;/NOBR&gt; reformer i de utredningar som gjordes under hennes tolv år som familjeminister. Innan hon avgick år 1966 tillsatte hon den utredning som år 1972 presenterade det reformprogram som senare genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Uttrycket är från Ds 1994:81, s. 179. Där ges också statistik om förvärvsarbete och hemarbete från SCB:s tidsanvändningsundersökning 1990/91, s. 176ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För familjeminister Ulla Lindströms strider i dessa frågor med finansministrarna Sköld och Sträng under hennes tolv regeringsår, se Lindström, 1969 och 1970.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;En&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;Ett än mer belysande exempel är det opinionsbildande nätverk som kom att kallas Grupp 222 och som verkade under några år på 60- talet. Den fråga som då stod i centrum var kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta och därmed också frågan om särbeskattning och barnomsorg.&lt;SPAN class="ft15"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft7"&gt;De förändringar av familjepolitiken som kan bli möjliga i framti- den måste därmed ses i ljuset av kvinnors och mäns skilda villkor i dagens samhället, men också i ljuset av föreställningar om vad som bör vara rätt och riktigt i framtidens samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Om beroende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;När familjepolitiken utvecklas mot mindre beroende mellan vuxna, har detta en betydelse för kvinnor och en annan för män. Familjepoli- tiken under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har syftat till att minska det ekonomiska beroendet mellan vuxna vid separation eller skilsmässa. När denna förändring granskas ur ett könsperpektiv, framgår att den inneburit en lättnad för män, men en risk för kvinnor. Den fördelning av förvärvs- arbete mellan kvinnor och män som fortfarande är den vanligaste kan ge ett sammanboende par fördelar. Eftersom män generellt får högre ersättning för förvärvsarbete än vad kvinnan får, ökar familjens sammanlagda inkomster, när han satsar mer tid på förvärvsarbete. Det kan göra att kvinnan har råd att förvärvsarbeta deltid och därmed ägnar mer tid för hemarbete. &lt;SPAN class="ft15"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;De fördelar som mannen får vid en sådan arbetsfördelning tillhör vid en skilsmässa endast honom. Att kvinnan under samboendet ägnat mer tid än mannen åt vård av gemensamma barn och hemarbete för hela familjens välfärd ger däremot ingen motsvarande kompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Utvecklingen mot mindre beroende initierades i slutet på &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; med en översyn av gällande familjerätt. I den programförklaring som regeringen gjorde inför denna översyn deklarerade man att varje vuxen individ i princip skulle ansvara för sin egen försörjning. utbyggd barnomsorg skulle göra det möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbeta också i en småbarnsfamilj. Vid en skilsmässa skulle underhåll mellan makar komma ifråga endast i undantagsfall. För de kvinnor som inte förvärvsarbetat och som vid skilsmässa blev utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;För mer information om gruppen och dess opinionsbildande arbete se &lt;SPAN class="ft18"&gt;Visionen om … &lt;/SPAN&gt;1992. Den debatt om särbeskattning som fördes under &lt;NOBR&gt;60-talet,&lt;/NOBR&gt; där förespråkarna lyckades vända ett motstånd som till en början framstod som överväldigande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft109"&gt;beskrivs utförligt i Lyttkens bidrag till den antologin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;En diskussion om fördelning av förvärvs- och hemarbete ges i Ds 1994:81, del 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;En programförklaring ges av justitieministern i statsrådsprotokollet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1969-08-15,&lt;/NOBR&gt; citerad i Sundberg 1969.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;försörjning skulle i stället sådana samhällsåtgärder sättas in som gällde för andra arbetslösa vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft7"&gt;För tvåföräldersfamiljer med barn kom denna familjepolitik att etablera den fördelning av förvärvsarbete som för närvarande är den vanligaste, nämligen en heltidsarbetande pappa och en deltidsarbe- tande mamma. Som redan nämnts motsvaras denna fördelning av förvärvsarbete av en omvänd fördelning av hemarbete och vård av barn, där kvinnor gör en mycket större del. &lt;SPAN class="ft15"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Därmed innebär arbetsfördelningen i tvåföräldersfamiljer i praktiken ett fortsatt beroende. Medan männen är beroende av kvinnornas marktjänst och vårdarbete i hemmen, är kvinnorna beroende av männens förvärvsar- bete och de inkomster som detta arbete ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft7"&gt;För männen kom det minskade beroendet mellan makar att under- lätta skilsmässor, i och med att det underhåll som tidigare framför allt gick till kvinnor inte längre ansågs berättigat. Men dessutom minskade pappornas skyldighet att betala underhåll, i och med att möjligheterna ökade att få förbehåll vid beräkning av underhåll till barnen och eftergift på underhållsskulder. Det ekonomiska beroendet mellan makar minskade, men också det mellan pappor och barn i tidigare relationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;För ensamstående föräldrar, det stora flertalet av dem kvinnor, kom också de förändringar som gjordes under denna period att minska beroendet av den andra föräldern. Kvinnors eget förvärvsar- bete innebar att underhåll från make ersattes med egna inkomster. En ovillkorlig rätt till bidragsförskott blev etablerad i praxis. Att detta bidrag fastställdes till ett minimibelopp, oberoende av fastställt underhållsbidrag, kom att ge ekonomiska lättnader för dessa familjer. Tillsammans med bostadsbidraget kom det att ge enföräldersfamiljer en betydligt bättre ekonomi än tidigare, trots att de fortfarande tillhörde de sämst ställda barnfamiljerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft7"&gt;De beroendeförhållanden som fanns inom familjen har således fått nya betydelser. Men också andra beroendeförhållanden som tidigare sågs som naturliga har förändrats sedan &lt;NOBR&gt;60-talet.&lt;/NOBR&gt; Beroendet mellan vuxna barn och deras gamla föräldrar har försvunnit eller minskat, men också det mellan föräldrar och vuxna barn som studerar. I dessa fall ombesörjs försörjningen i stället i de allmänna samhällsstöd som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;är avsedda för varje fall, som t.ex. pensioner eller studiestöd. &lt;SPAN class="ft15"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;De vårdande uppgifter som behövs i samhället, som t.ex. för barn och äldre, har i en allt större utsträckning flyttats över till samhällets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ds 1994:81, s. 194f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;En genomgång av sådana beroenderelationer görs i Sandberg 1969.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;institutioner. Det var också sådana institutioner som kom att bli många kvinnors arbetsplatser, när de lämnade hemmen. &lt;SPAN class="ft15"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; nya regler för underhållsstöd, sägs ett av syftena vara att ytterligare minska ”föräldrarnas ekonomiska beroende av varandra”, och i stället framhäva ”relationerna mellan var och en av föräldrarna och barnet”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Detta förväntas bli följden av att den underhållsskyldiga föräldern betalar barnets underhåll till staten, i stället för att betala det direkt till barnet eller till boföräldern. Därmed tar man i familjepolitiken ännu ett steg i den utveckling som har skett under &lt;NOBR&gt;1900-talet,&lt;/NOBR&gt; en utveckling som inneburit att det ekonomiska beroendet mellan vuxna vid separation eller skilsmässa har minskat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Den utveckling av familjepolitiken som skett under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; pekar således på minskat beroende mellan vuxna i familjen. De försök att förnya offentlig sektor som initierats under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; kan dock komma att innebära att denna utveckling bryts. Således förebådas i en offentlig utredning om socialförsäkringar ett ökat familjebaserat beroende som en möjlig del i förnyelsen av den offentliga sektorn. ”(F)olkets självförsörjningsförmåga” skulle således kunna öka genom ”regelverk som knyter samman familjen i ett starkare ömsesidigt försörjningsansvar också över generations- gränserna”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;I det framtidsscenario som manas fram kan ett sådan ansvar innebära både vård och direkta kostnader. Det kan dessutom utvidgas till att omfatta tre generationer. Så t.ex. nämner man som exempel på arbetsuppgifter som måste orkas med ”barn som skall hämtas på dagis (...) och äldre anförvanter som måste ses till”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;Som framgått ställs också i de nya reglerna om underhållsstöd krav på att föräldrarnas ansvar för att försörja barnen ökar. Om sådana ansvarsrelationer utvidgas till att gälla gamla föräldrar och vuxna barn, torde de mer komma att gälla vård än pengar. Med den fördelning av arbetet mellan män och kvinnor som tidigare beskrivits, torde ett sådant utökat ansvar mer drabba kvinnor än män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Om behovsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;I det senaste beslutet om underhållsstöd konstateras att de bidrags- skyldigas ekonomi inte avviker från genomsnittet hos befolkningen i övrigt. Som grupp betraktat är de således inte fattigare än andra, även om det bland dem också finns sådana som har sociala och ekonomis- ka problem. Detta får motivera att kravet på besparingar i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Axelsson 1992:41f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Prop. 1995/96:208, s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ds 1994:81, s. 398.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;A.a., s. 171.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft7"&gt;offentliga utgifterna riktas mot dem och inte mot boföräldrarna. Man konstaterar nämligen att dessa som grupp betraktat har en sämre ekonomisk situation än befolkningen generellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;De utredningar som gjorts om just detta samhällsstöd ger dock anledning att betvivla att hänsyn till mammornas sämre ekonomi också i framtiden kommer att stå i vägen för att besparingskrav riktas mot dem. I sådana utredningar har andra och mer omfattande förslag ställts i syfte att minska samhällets kostnader. De innebär att principen om behovsprövning införs i systemet för underhållsstöd. Både i utredningar och i remissvar läggs förslag fram som syftar till att inkomster från andra än fadern tas i anspråk, innan samhällets stöd träder in för att ersätta uteblivet underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Redan i de regler som gäller från och med detta år ingår en pröv- ning av underhållsstödet mot barnets egna inkomster. Således skall underhållsstöd inte utgå om barnet har egna inkomster som är högre än 42 000 kronor per år. En sådan prövning, men mot en lägre nivå, har föreslagits i tidigare utredningar. Den högre nivån motiveras i propositionen med att sådana inkomster som barn har av feriearbete inte bör påverka underhållsstödet. Därmed torde denna behovspröv- ning i praktiken få liten betydelse. Däremot skulle de upprepade förslag om behovsprövning gentemot boförälderns inkomster som lagts få större betydelse, om de genomfördes. &lt;SPAN class="ft15"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;En sådan behovs- prövning skulle innebära att man gick ifrån den ovillkorliga rätt till underhållsstöd som tidigare etablerats inom systemet för bidragsför- skott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;I den proposition som ledde fram till beslutet om underhållsstöd anför man flera argument mot en sådan ordning. Ett argument refererar till det att boföräldrar till en allt övervägande del är kvinnor, medan de bidragsskyldiga är män. I och med att kvinnor generellt har lägre inkomster än män, är det endast en mycket liten grupp av boföräldrar som har höga inkomster. Dessutom är 84 % av de föräldrar som tidigare fått bidragsförskott ensamstående, och tillhör således även av den anledningen en grupp som har det svårt ekono- miskt.&lt;SPAN class="ft15"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;Ett annat argument mot en behovsprövning är att storleken på underhållstödet är begränsat till att motsvara hälften av vad barnet beräknas kosta utöver barnbidraget. Det betyder att den förälder som barnet bor hos redan betalar hälften, och ”ofta betydligt mer” av barnets kostnader.&lt;SPAN class="ft15"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Ytterligare ett argument är att en behovspröv- ning skulle förstärka de marginaleffekter som föräldrar med goda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Se t.ex. SOU 1995:26 och remissvaren till den utredningen som finns samman- fattade i prop. 1995/96:208.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Prop. 1995/96:208:40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ds 1996:2:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;eller medelgoda inkomster redan är utsatta för. Högre inkomst leder nämligen till lägre bostadsbidrag och till högre kostnader för barnomsorg. Slutligen anför man att en behovsprövning skulle leda till att kostnaderna för att administrera underhållsstödet ökade och att strävan efter enkelhet i systemet motverkades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I det beslut om underhållsstöd som nu har fattats har kraven på en prövning mot boförälderns inkomst således inte hörsammats. I propositionen aviseras dock framtida större förändringar av denna del av samhällets stöd till familjer. Att man inte kunnat ta ställning till de förslag som förts fram av den senaste omfattande utredningen motiveras med att saneringen av statens finanser krävde beslut som kunde leda till besparingar redan under år 1997. Om ett sådant framtida beslut kommer att följa utredningens förslag, kan en behovsprövning gentemot moderns inkomst komma att bli en realitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;En sådan skulle kunna motiveras i linje med andra argument som förs fram i utredningen. Dessa går ut på att undanröja sådana förhållanden som kan ge utrymme för att reglerna missbrukas. Så har t.ex. Riksrevisionsverket i en rapport som redovisas i underlaget till det senaste beslutet påpekat att det finns fall där boföräldern har en högre inkomst än den bidragsskyldiga föräldern, något som gör det möjligt att ”bidragsplanera”. Vid en separation kan den med högst inkomst bli boförälder och den med lägst bidragsskyldig för att få största möjliga bidrag. &lt;SPAN class="ft15"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Att den övervägande andelen av föräldrar med bidragsförskott är kvinnor tyder på att sådan bidragsplanering inte förekommer i någon större omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft7"&gt;Men Riksrevisionsverket förespråkar dessutom behovsprövning gentemot en styvförälders inkomst, något som också den senaste utredningen föreslår. Skälet för detta skulle vara större rättvisa, i och med att boföräldrar som gift om sig och skaffat ny familj utan en sådan behovsprövning får ett lika stort statligt stöd som de föräldrar som bor ensamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Förslaget om behovsprövning av underhållbidrag återknyter till hur de första besluten om bidragsförskott var utformade. Enligt 30- talets beslut prövades rätten till bidrag mot moderns inkomst, eller mot makarnas sammanlagda inkomst om modern hade gift om sig.&lt;SPAN class="ft15"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Styvfaderns skyldighet att försörja sina styvbarn trädde därmed in före samhällets skyldighet att kompensera för den biologiska faderns försumlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Se a.a.sid. 93. Som de också påpekar verkar bostadsbidraget däremot i motsatt riktning, dvs. det är mer fördelaktigt att den förälder som har lägre inkomst blir bo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft37"&gt;förälder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;SOU 1936:47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;I senare lagstiftning om bidragsförskott har syftet att främja nya familjebildningar fullföljts genom att styvfäder visserligen i princip varit skyldiga att försörja sina styvbarn, men att detta inte har inkränkat på rätten att få bidragsförskott. Styvfaderns försörjnings- ansvar har i stället gällt sådant som gick utöver det allra nödvändi- gaste. Således skulle även styvbarn få del av den standardhöjning som kom hela familjen till del på grund av en styvförälders inkomster. Så formuleras styvförälders försörjningsansvar också i de nu gällande reglerna i föräldrabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Om behovsprövning av underhållsstöd i framtiden kommer att göras mot styvförälders inkomster innebär detta därmed en viktig principiell förändring. Den kommer att göra kvinnors förhandlingspo- sition inom sådana familjer svårare, i och med att hon måste ställa krav på sin nya partner om att han skall försörja hennes barn. &lt;SPAN class="ft15"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Den innebär också ett avsteg från principen om ett mindre beroende mellan vuxna, i och med att det skulle göra kvinnan ekonomiskt mer beroende både av sin nya partner och av pappan till hennes barn. Om styvförälderns försörjningansvar träder in före samhällets, blir det viktigt för henne att få ett så stort underhåll som möjligt från barnens pappa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft22"&gt;Om arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;Som redan nämnts introducerades på &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; principen om att varje vuxen skulle försörja sig själv. Rättigheter anknytna till socialförsäk- ringen skulle tjänas in individuellt, i stället för att vara familjebundna och baserade på mannens rättigheter. De decennier som följde kom också att innebära att kvinnor kom att utgöra en lika stor del av arbetskraften som män, även om de som vi sett arbetade deltid i större utsträckning än män. Därmed kunde också familjepolitiken baseras på principen om att föräldrar skulle försörja sig själva och sina barn, och samhällets stöd riktas till de mest behövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;De familjepolitiska utredningarna under &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; arbetade under förutsättningen att de förslag som de lade fram skulle finansieras utan att statens kostnader ökade. &lt;SPAN class="ft15"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Det gjorde att det krav på förvärvsar- bete som tidigare riktats mot föräldrar kom att utökas med krav på mer hemarbete. Inför uppgiften att föreslå ekonomiska lättnader för barnfamiljer utan ökningar av de offentliga utgifterna föreslog t.ex. utredningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Barn kostar … &lt;/SPAN&gt;mer hemproduktion. Noggranna beräk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Om kvinnors beroende av mannen i familjen, se Hobson 1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Redan 1978 gav den då borgerliga regeringen tilläggsdirektiv till alla utredningar om att eventuella kostnadshöjande förslag skulle finansieras genom omfördelning av befintliga resurser. Se Söderlind &amp; Petersson 1986:50f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;ningar gjordes av ”hur mycket hushållsutgifterna kan minska om man bakar matbröd, lagar mat av råvaror i stället för att använda halvfab- rikat samt syr kläder”. &lt;SPAN class="ft15"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Givetvis konstaterade man också att besparingarna blev större med fyra barn än med två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Detta visar hur avståndet har vuxit till den utopi som Alva Myrdal, men också andra framträdande socialdemokratiska kvinnor, formule- rade under 30- och &lt;NOBR&gt;40-tal.&lt;/NOBR&gt; Enligt dessa utopier skulle kvinnor befrias från en allt större del av hemarbete och barnavård, i den mån som de gick ut i förvärvsarbete. &lt;SPAN class="ft15"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Denna utopi omformulerades på &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; till kollektivhus med ”arbetsgemenskap”, där män och kvinnor förväntades dela på hemarbetet, men också minska arbetsbördan med hjälp av gemensamma insatser. &lt;SPAN class="ft15"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Den utredning om socialförsäkring som tidigare nämnts betonar liksom andra utredningar det man kallar för arbetslinjen. Men den förespråkar också medborgarnas ansvar för sin egen och sin familjs försörjning. Som framgått förutser den utredningen dessutom ett ökat ansvar mellan generationer. I den mån sådana lösningar innebär mer oavlönat arbete med vård och service drabbar detta kvinnor mer än män. Men också sådana förändringar inom barnomsorg och skola som nu görs och som innebär mer arbete av föräldrar i egenskap av brukare, kan ytterligare komma att öka kvinnors arbetsbörda. &lt;SPAN class="ft15"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;Möjligen är en sådan framtida utveckling helt konsekvent med det vi kunnat observera tidigare. Således formulerades på &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; lösningen på barnfamiljernas svaga ekonomi som förvärvsarbete både för kvinnor och män. Under &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; framställdes lösningen på detta problem som mer hemarbete också åt förvärvsarbetande föräldrar med barn. Under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; kan lösningen inte bara på barnfamiljernas ekonomi, utan också på den offentliga sektorns problem, komma att lägga en ännu större arbetsbörda på föräldrar med både små och stora barn. Men sådana lösningar kan också komma att lägga ett större vårdansvar på dem som har gamla föräldrar. Den erfarenhet vi har av arbetsfördelningen mellan män och kvinnor talar för att sådant arbete kommer att bäras mer av kvinnor än av män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft22"&gt;Om rättvisa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 1983:14, s. 72.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Redan i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;förutses en sådan utveckling. De tekniska möjligheterna finns att flytta ”den sista beredningen av konsumtionsartiklarna” utom hemmet, påpekar man. ”Konfektionskläder, tvättanstalter och centralkök” kan således frigöra kvinnorna från hushållsarbetet. A.a. sid. &lt;NOBR&gt;311–312.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Vestbro 1992:67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Starks &amp; Regnérs kapitel i denna bok.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;Det här kapitlet har visat hur föreställningar om fördelningen av ansvaret för barnens försörjning mellan samhället och föräldrarna har formulerats i olika tider. Det har framgått att den praktiska politiken uttrycker en påfallande kontinuitet, i och med att detta ansvar i huvudsak har lagts på föräldrarna. Men sedan &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; har också återkommande framförts att detta var en orättvisa som i möjligaste mån borde rättas till. I offentliga utredningar om familjepolitiken har gång på gång påtalats att barnfamiljer har en sämre ekonomi än familjer utan barn, och att detta beror på att kostnaderna för barnen bärs av varje enskild familj. Villkoren för familjer med endast en försörjare, liksom för familjer med många barn har uppmärksammats som särskilt svåra, och därmed särskilt orättvisa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft7"&gt;De grupper i samhället som i första hand jämförts med varandra i sådana diskussioner har varit familjer med och familjer utan barn. I andra hand har man jämfört familjer med olika stora inkomster och fler eller färre barn. Den fråga som ställts i utredningar har varit hur den ekonomiska bördan för barnen skulle kunna fördelas mellan samhällets medborgare, och mellan livsperioder med eller utan barn för enskilda individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;När behovsprövning av underhållsstöd föreslås med hänvisning till rättvisa mellan barnfamiljer som lever under skilda förhållanden, introduceras en ny föreställning om vad som är en rättvis fördelning av försörjningsansvaret för barnen. ”Kärnfamiljer” jämförs med familjer som får underhållsbidrag, och det framställs som orättvist att ”ansvaret för barnen förskjuts från föräldrarna till det allmänna” i de senare fallen.&lt;SPAN class="ft15"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Om frågan om rättvisa tidigare byggdes på jämförelser mellan familjer med och utan barn, kan den i framtiden komma att bygga på dels jämförelser mellan enföräldersfamiljer med varierande för- värvsinkomster, dels mellan dessa och ombildade familjer. Därmed kan den förändring av familjepolitiken som har inletts på &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; på ett genomgripande sätt förändra föreställningen om att en rättvis fördelning av ansvaret för barnens försörjning förutsätter att föräldrarna inte bär det ansvaret ensamma. En sådan förändring kan leda till successiva beslut i riktning mot än mindre samhälleligt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft7"&gt;Redan i riksdagsbehandlingen av det senaste beslutet om under- hållsstöd ges utkastet till en radikal förändring i den riktningen. I en riksdagsmotion av moderaterna yrkas att underhållsbidraget till ensamföräldrar tas bort. I stället skall de föräldrar som med egna inkomster inte når upp till socialbidragsnormen för familjen vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;SOU 1995:26, s. 163.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft7"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft7"&gt;berättigade till socialbidrag, vilket i så fall prövas av socialvården. &lt;SPAN class="ft15"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Visserligen avslogs motionen, men den pekar på att risken för en återgång till den ordning som gällde på &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; inte bör underskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Vi har sett att reformer som gett barnfamiljer ekonomiska lättna- der har gått en törnbeströdd väg från förslag till beslut. Men vi har också sett att det opinionsbildande arbete som inleddes på &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; långsiktigt kom att etablera föreställningen om att samhället borde ta ett större ansvar för barnens försörjning. Om denna föreställning nu ställs åt sidan, kommer de försämringar i familjepolitiken som skymtar fram i utredningar att genomföras, något som kommer att drabba kvinnor mer än män. Det talar för att kvinnor har ett särskilt ansvar för att föra frågan om samhällets ansvar för barnens försörj- ning till förnyad debatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;——————&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft38"&gt;Insamlingen av det empiriska materialet har skett inom ett projekt, finansierat av Humanistisk Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet, med titeln ”Kvinnornas kunskap och statens politik” (F556/90), vilket härmed tacksamt tillkännages. Tack också till Agneta Stark för värdefulla synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;——————&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft0"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Axelsson, Christina (1992) &lt;/SPAN&gt;Hemmafrun som försvann. Övergången till lönearbete bland gifta kvinnor i Sverige &lt;NOBR&gt;1968–1981.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholms universitet: Institutet för social forskning 21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Betänkande 1978/79:LU9 (lagutskottets) &lt;/SPAN&gt;med anledning av proposition 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m.m. jämte motioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Betänkande 1995/96:SoU6 (socialutskottet) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnbidrag m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;Betänkande 1996/97:FiU10 (finansutskottet) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statsbudget för budgetåret 1997&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft12"&gt;Betänkande 1996/97:SfU3 (socialförsäkringsutskottet) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ds 1994:81 &lt;/SPAN&gt;En social försäkring. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ds 1996:2 &lt;/SPAN&gt;Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förvaltningspolitik i Norden &lt;/SPAN&gt;(1994) Red. Per Lægreid &amp; Ove K. Pedersen. Jurist- og Økonomforbundets Forlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft12"&gt;Hobson, Barbara (1990) ”No Exit, No Voice: Women’s Economic Dependency and the Welfare State” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Acta Sociologica &lt;/SPAN&gt;33/1990/3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Lindström, Ulla (1969) &lt;/SPAN&gt;I regeringen: ur min politiska dagbok &lt;NOBR&gt;1954–1959,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Stockholm: Bonnier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Lindström, Ulla (1970) &lt;/SPAN&gt;Och regeringen satt kvar!: ur min politiska dagbok 1960– 1967&lt;SPAN class="ft12"&gt;, Stockholm: Bonnier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;1996/97:SfU3, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;… alla sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Lyttkens, Sonja (1992) ”Införande av särbeskattning i Sverige” i &lt;SPAN class="ft18"&gt;Visionen om jämställdhet &lt;/SPAN&gt;, Stockholm: SNS Förlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Municio Larsson, Ingegerd (under utgivning) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Retorik och organisatorisk förändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;– föreställningar och begrepp i &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; skolreformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft12"&gt;Myrdal, Alva och Gunnar Myrdal (1934) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;, Stockholm: Albert Bonniers Förlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;Proposition (Kungl. Maj:ts) till riksdagen &lt;SPAN class="ft18"&gt;med förslag till förordning om allmän varuskatt m.m., &lt;/SPAN&gt;1959, nr 162&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft12"&gt;Proposition (regeringens) 1975/76:100 &lt;SPAN class="ft18"&gt;med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Proposition (regeringens) 1978/79:12 &lt;/SPAN&gt;om underhåll till barn och frånskilda, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;Proposition (regeringens) 1980/81:118 &lt;SPAN class="ft18"&gt;om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ekonomisk-politiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; åtgärder &lt;/SPAN&gt;. Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft12"&gt;Proposition (regeringens) 1990/91:150 &lt;SPAN class="ft18"&gt;med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/91, m.m. (kompletteringsproposition)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Proposition (regeringens) 1995/96:186 &lt;SPAN class="ft18"&gt;Nya regler för bostadsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft12"&gt;Proposition (regeringens) 1995/96:208 &lt;SPAN class="ft18"&gt;Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Proposition (regeringens) 1996/97:1 &lt;/SPAN&gt;Förslag till statsbudget. Finansplan m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Regeringens skrivelse 1990/91:50 &lt;/SPAN&gt;om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Riksförsäkringsverket (1997) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Budgetunderlag, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1997-02-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SFS 1957:284 &lt;/SPAN&gt;Lag om utfyllnad av vissa underhållsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SFS 1964:143 &lt;/SPAN&gt;Lag om bidragsförskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SFS 1992:148 &lt;/SPAN&gt;Lag om särskilt bidrag till ensamstående med barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;Socialstyrelsens &lt;SPAN class="ft18"&gt;Allmänna råd &lt;/SPAN&gt;1989:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1936:47 &lt;/SPAN&gt;Utredning med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag till barn utom äktenskap m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1947:21 &lt;/SPAN&gt;Socialvårdskommitténs betänkande XV: Utredning och förslag angående särskilda barnbidrag och bidragsförskott m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1963:38 &lt;/SPAN&gt;Arbetsföreläggande. Promemoria avgiven av tillkallad utredningsman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1964:36 &lt;/SPAN&gt;Ökat stöd till barnfamiljer. Promemoria avgiven av familjeberednin g- en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1972:34 &lt;/SPAN&gt;Familjestöd. Betänkande avgivet av Familjepolitiska kommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1983:14 &lt;/SPAN&gt;Barn kostar … Betänkande från familjeekeonomiska kommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1995:26 &lt;/SPAN&gt;Underhållsbidrag och bidragsförskott. Betänkande av underhållsb i- drags- och bidragsförskottsutredningen, del A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 1995:133 &lt;/SPAN&gt;Bostadsbidragen – effektivare inkomstprövning – besparingar. Betänkande av bostadsbidragsutredningen ’95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Statistiska Centralbyrån (1982) &lt;/SPAN&gt;Kvinnor och barn. Intervjuer med kvinnor om familj och arbete. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Sveriges officiella statistik (Information i prognosfrågor 1982:4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Statistiska Centralbyrån (1995) &lt;/SPAN&gt;Levnadsförhållanden. Barn och deras familjer 1992– 93&lt;SPAN class="ft12"&gt;. Sveriges officiella statistik (Rapport nr 89)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft12"&gt;Statistiska Meddelanden Be12SM9501 &lt;SPAN class="ft18"&gt;Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna, 31 december 1995. &lt;/SPAN&gt;Sveriges officiella statistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;P class="p628 ft14"&gt;Ingegerd Municio Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Sundberg, Jacob W.F. (1969) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Familjerätt i omvandling, &lt;/SPAN&gt;Stockholm: P.A. Norstedt &amp; Söner Förlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft12"&gt;Söderlind, Donald &amp; Petersson, Olof (1986) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Svensk förvaltningspolitik. &lt;/SPAN&gt;Uppsala: Diskurs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft12"&gt;Vestbro, Dick Urban (1992) ”Från liberal rörelse till socialistisk kamp mot patriarkatet” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Visionen om jämställdhet. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS Förlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Visionen om jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(1992) Red. Annika Baude. Stockholm: SNS Förlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Walin, Gösta (1986) &lt;/SPAN&gt;Föräldrabalken och internationell föräldrarätt &lt;SPAN class="ft12"&gt;, Stockholm: Norstedts Förlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft12"&gt;Wittrock, Björn &amp; Lindström, Stefan (1984) &lt;SPAN class="ft18"&gt;De stora programmens tid, &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Akademilitteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Åkerman, Britta (1994) &lt;/SPAN&gt;88 år på &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Bland vänner och idéer &lt;SPAN class="ft12"&gt;, Stockholm: Bokförlaget T. Fischer &amp; Co.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft68"&gt;Åkerstrøm Andersen, Niels (1994) ”Danmark: forvaltningspolitiske strategier” &lt;SPAN class="ft107"&gt;Förvaltningspolitik i Norden, &lt;/SPAN&gt;Jurist- og Økonomforbundets Forlag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Åström, Gertrud (1992) ”En naturlig ordning – Om organisation efter kön”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;Kontrakt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p754 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kris, &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Carlsson Bokförlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p755 ft7"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft115"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET BLAND KVINNOR SOM F¶TT BARNEN INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;)6 &lt;SPAN class="ft88"&gt;3 '&lt;/SPAN&gt;534!&amp;33/.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft88"&gt;%KONOMISK TEORI OM FAMILJENS BETEENDE "ECKER 3CHULTZ RED&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft117"&gt;#IGNO PO¤NGTERAR ATT BESLUT OM ATT S¤TTA BARN TILL V¤RLDEN BLAND ANNAT BEROR P¥ EKONOMISKA FAKTORER $E BLIVANDE F¶R¤LDRARNAS YRKESINKOMSTER ¤R D¤RF¶R AV BETYDELSE F¶R UTVECKLINGEN AV F¶DELSETALET I ETT LAND !LVA OCH 'UNNAR &lt;NOBR&gt;-YRDAL&lt;/NOBR&gt; ARGUMENTERADE REDAN F¶R ATT UNGA PAR SOM ¶NSKADE STARTA EN FAMILJ SKULLE REALISERA SINA PLANER ENDAST OM DE HADE R¥D TILL DET $ERAS BOK &lt;SPAN class="ft116"&gt;+RIS I BEFOLKNINGSFR¥GAN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft89"&gt;F¶REGRIPER D¤RF¶R DEN MODERNA EKONOMISKA TEORIN OM FAMILJEN F¶R VILKEN 'ARY "ECKER ERH¶LL .OBELPRISET I EKONOMI 0¥ TRETTIOTALET VAR 3VERIGE LIKSOM ANDRA V¤STL¤NDER PL¥GAT AV MASSARBETS L¶SHET OCH DEPRESSION %N VANLIG ¥SIKT VAR D¥ ATT JOBBEN BORDE RESERVERAS F¶R M¤NNEN FAMILJEF¶RS¶RJARNA OCH ATT GIFTA KVINNOR SOM JU ¤ND¥ VAR F¶RS¶RJDA BORDE F¶RBJUDAS ATT HA JOBB $ENNA ¥SIKT KOM TILL UTTRYCK I DEN STATLIGA ARBETSL¶SHETSUTREDNINGEN !LVA &lt;NOBR&gt;-YRDAL&lt;/NOBR&gt; VAR HUVUDSEKRETERARE I DEN STATLIGA UTREDNINGEN OM GIFT KVINNAS R¤TT TILL YRKESARBETE SOM L¤MNADE SITT BET¤NKANDE !LVA &lt;NOBR&gt;-YRDAL&lt;/NOBR&gt; OCH ANDRA FEMINISTER LYCKADES V¤NDA DEBATTEN OM &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115148xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;GIFT KVINNAS R¤TT TILL YRKESARBETE&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115148xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; TILL EN DEBATT OM &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115148xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;DEN ARBETANDE KVINNANS R¤TT ATT BILDA FAMILJ&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115148xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; (ATJE 0¥ DETTA S¤TT KUNDE DE SOM BEFARADE EN AVFOLKNING AV 3VERIGE VINNAS F¶R SOCIALA ¥TG¤RDER SOM F¶RB¤TTRADE BARNFAMILJERNAS SITUATION OCH 3VERIGE FICK DESSUTOM SOM F¶RSTA LAND I V¤RLDEN EN LAGSTIFTNING SOM F¶RBJ¶D ARBETSGIVARE ATT AVSKEDA EN KVINNA P¥ GRUND AV GIFTERM¥L HAVANDESKAP ELLER BARNSB¶RD $EN SVENSKA SOCIALDEMOKRATISKA POLITIKEN HAR SENARE L¥NGSAMT MEN S¤KERT UTVECKLATS I EN RIKTNING SOM SKALL G¶RA DET M¶JLIGT ATT F¶RENA FAMILJ OCH YRKESLIV S¥V¤L F¶R M¤N SOM F¶R KVINNOR BLAND ANNAT GENOM S¤RBESKATTNING BETALD F¶R¤LDRALEDIGHET OCH UTBYGGNAD AV SUBVENTIONERADE DAGHEM FRAMF¶RALLT UNDER OCH TALEN 3VERIGE ¤R ETT F¶REG¥NGSLAND VAD G¤LLER POLITIK MED SYFTET ATT G¶RA DET M¶JLIGT ATT F¶RENA YRKESLIV OCH FAMILJELIV KOMBINATIONSSTRATEGIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft117"&gt;) L¤NDER SOM UNDER L¥NG TID DOMINERATS AV KRISTDEMOKRATISKA PARTIER S¥SOM 4YSKLAND OCH .EDERL¤NDERNA MEN OCKS¥ 3PANIEN OCH )TALIEN HINDRAS UTVECKLINGEN MOT EKONOMISK SJ¤LVST¤NDIGHET F¶R KVINNOR AV BRIST P¥ INFRASTRUKTUR SOM MEDGER YRKESARBETE OCH BARN OMSORG SAMTIDIGT 2ESULTATET ¤R SJUNKANDE F¶DELSETAL OCH L¥G F¶R V¤RVSFREKVENS BLAND SM¥BARNSM¶DRAR ,¥G F¶RV¤RVSFREKVENS BLAND SM¥BARNSM¶DRAR ¤R FORTFARANDE EN M¥LS¤TTNING BLAND KRISTDEMOKRATIS KA POLITIKER MEDAN DE TENDERAR ATT SE DET SJUNKANDE F¶DELSETALET MER SOM ETT RESULTAT AV ATT UNGA M¤NNISKOR BLIVIT MER EGOISTISKA ¤N SOM ETT RESULTAT AV KRISTDEMOKRATISK POLITIK %N ¥SIKT AV DETTA SLAG UTTRYCKS AV DE TYSKA EKONOMERNA $IETER "¶S OCH 2OBERT + VON 7EISZ¤CKER I DEN RENOMMERADE EKONOMTIDSKRIFTEN &lt;SPAN class="ft116"&gt;%UROPEAN %CONOMIC 2EVIEW&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft118"&gt;&amp;¶DELSEKONTROLL HAR GJORT DET M¶JLIGT F¶R FOLK ATT UPPFYLLA SIN ¶NS KAN OM F¤RRE BARN I ETT SAMH¤LLE D¤R EGOISTISK MATERIALISM H¤RSKAR OCH SOCIALA NORMER LEDER TILL &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115149xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;DUBBLA INKOMSTER OCH INGA BARN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115149xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; ATTITYDER N¤R BARN INTE L¤NGRE ¤R N¶DV¤NDIGA I F¶R¤LDRARNAS F¶RETAG OCH D¤R BARN INTE L¤NGRE ¤R DEN B¤STA F¶RS¤KRINGEN MAN KAN HA F¶R ¥LDERDOMSPENSIONEN &amp;¶RFATTARENS ¶VERS¤TTNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft89"&gt;4YSKA IRL¤NDSKA OCH ITALIENSKA FEMINISTER TVEKAR ATT S¤TTA LIKHETS TECKEN MELLAN KVINNORS SJ¤LVST¤NDIGHET OCH EGET JOBB ENLIGT /STNER OCH ,EWIS +VINNOGRUPPER MED KRISTDEMOKRATISK UPPV¤XT PL¤DERAR F¶R EN UPPV¤RDERING AV V¥RDARBETE MED INF¶RANDE AV HEMMAFRUL¶N 0¥ DETTA S¤TT SAKNAS I KRISTDEMOKRATISKT STYRDA L¤NDER EN VERKLIG MOBILISERING AV KVINNORNA F¶R EN POLITIK D¤R KVINNOR OCH M¤N KAN TA LIKA DEL I V¥RD OCH F¶RS¶RJNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;) DET KRISTDEMOKRATISKT DOMINERADE .EDERL¤NDERNA STIFTADES &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft89"&gt;EN LAG SOM F¶RBJ¶D ARBETSGIVARE ATT ANST¤LLA GIFTA KVINNOR %N L¤RARINNA SOM GIFTE SIG FICK D¤RF¶R AVSKED P¥ BR¶LLOPSDAGEN OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft89"&gt;STIFTADES EN S¤RSKILD LAG GENOM VILKEN ALLA D¥ FORTFARANDE ANST¤LLDA GIFTA L¤RARINNOR STYCKEN AVSKEDADES +ESSEL +UPERUS 0OTT "UTER 'USTAFSSON %FTER KRIGSSLUTET ¤NDRADES ARBETSMARKNADEN I .EDERL¤NDERNA LIKSOM I ¶VRIGT I %UROPA OCH DET BLEV SV¥RT ATT REKRYTERA OGIFTA L¤RARINNOR ELLER MANLIGA L¤RARE …R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft119"&gt;FICK KOMMUNERNA DISPENS FR¥N TV¥NGET ATT AVSKEDA L¤RARINNOR SOM GIFTE SIG OCH EN R¤TT ATT BEH¥LLA EN GIFT L¤RARINNA P¥ TV¥M¥NADERSKON TRAKT INF¶RDES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft89"&gt;) STIFTELSEURKUNDEN F¶R VAD SOM NU ¤R %5 I DEN S¥ KALLADE 2OM TRAKTATEN INF¶RDES P¥ FRANSKT INITIATIV ARTIKEL SOM STADGAR ATT KVINNOR OCH M¤N SKALL ERH¥LLA LIKA L¶N OCH L¶NEBEROENDE SOCIALA F¶RM¥NER F¶R LIKV¤RDIGT ARBETE 0OTT "UTER ,EWIS /STNER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft90"&gt;) DEN INTRESSANTA ARTIKELN OM %5 S J¤MST¤LLDHETSPOLITIK AV ,EWIS OCH /STNER FRAMG¥R ATT FRAMF¶RALLT P¥ TALET F¶RDE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft89"&gt;%5 EN POLITIK SOM LIKNAR SVENSK J¤MST¤LLDHETSPOLITIK MEN ATT TIDEN D¤REFTER K¤NNETECKNAS AV F¥ INITIATIV ) SAMBAND MED TECKNANDET AV 2OMF¶RDRAGET UPPH¤VDE .EDERL¤NDERNA LAGEN OM F¶RBUD F¶R GIFT KVINNA ATT YRKESARBETA N¤R DET G¤LLDE STATSTJ¤NSTEM¤N ,AGEN F¶RBLEV G¤LLANDE F¶R L¤NGRE ELLER KORTARE TID I OLIKA KOMMUNER &amp;¶RST FICK HOLL¤NDSKA KVINNOR ETT SKYDD MOTSVARANDE DET SOM SVENSKA KVINNOR FICK REDAN N¤MLIGEN F¶RBUD F¶R ARBETSGIVARE ATT AVSKEDA EN KVINNA P¥ GRUND AV GIFTERM¥L HAVANDESKAP ELLER BARNAF¶DSEL 5NDER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft89"&gt;TALET BILDADES I .EDERL¤NDERNA EN STATLIG J¤MST¤LLDHETSKOMMIS SION OCH LAGAR OM LIKAL¶N OCH LIKA BEHANDLING INF¶RDES0OTT "UTER ) EN SKRIFT OM F¶RDELAR OCH NACKDELAR MED %5 F¶R .EDERL¤NDERNA D¤R CIRKA OLIKA POLITIKOMR¥DEN BEHANDLAS PO¤NGTERAR 4RAAG SOM BEHANDLAR J¤MST¤LLDHETSPOLITIKEN ATT %5 MEDLEMSKAPET ENBART HAR HAFT F¶RDELAR F¶R KVINNORS J¤MST¤LLDHET OCH ATT F¶RB¤TTRINGEN F¶R KVINNORNA KOMMIT SOM EN F¶LJD AV %5 INITIATIV OCH INTE AV INITIATIV FR¥N DEN HOLL¤NDSKA REGERINGEN %MELLERTID H¤RSKAR FORTFARANDE I .EDERL¤NDERNA EN NEGATIV ATTITYD MOT SM¥BARNSM¶DRAR SOM ¤R YRKESAKTIVA OCH DAGHEMSVERKSAMHETEN ¤R F¶GA UTBYGGD %NDAST PROCENT AV BARN ¥R HAR DAGHEMSPLATS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;OCH ENDAST PROCENT AV BARN ¥R !RACHNE DEC &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft89"&gt;&amp;¶RSKOLAN ¤R INBYGGD I GRUNDSKOLAN OCH B¶RJAR N¤R BARNET FYLLER ¥R &amp;¶R SM¥SKOLEBARN ¤R SKOLDAGEN KORT OCH AVBRUTEN AV LUNCHPAUS D¤R TRADITIONELLT MAMMAN H¤MTAR BARNET SERVERAR LUNCH OCH SEDAN G¥R TILLBAKA MED BARNET TILL SKOLAN %TT ¶KANDE ANTAL SKOLOR TAR ANSVAR F¶R BARNET OCKS¥ UNDER LUNCHRASTEN 9RKESDELTAGANDET BLAND SM¥ BARNSM¶DRAR I .EDERL¤NDERNA ¤R BLAND DE L¤GSTA I %UROPA …R VAR SIFFRAN PROCENT F¶R KVINNOR MED BARN ¥R OCH PROCENT F¶R KVINNOR MED BARN ¥R &amp;AGAN 2UBERY …R VAR ARBETSKRAFTSDELTAGANDET PROCENT BLAND ALLA HOLL¤NDSKA KVINNOR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft88"&gt;¥R OCH PROCENT BLAND ALLA GIFTA KVINNOR ¥R I .EDERL¤NDER NA 3AINSBURY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;*¤MF¶RELSEN MELLAN 3VERIGE OCH .EDERL¤NDERNA VISAR STORA OLIK HETER N¤R DET G¤LLER LAGSTIFTNINGEN KRING KVINNORS YRKESVERKSAMHET $ESSA OLIKHETER P¥VERKAR GIVETVIS DET EKONOMISKA UTFALLET AV ATT V¤LJA BARN I KOMBINATION MED YRKESARBETE $EN TRADITIONELLA EKONOMANSAT SEN ¤R ATT UTG¥ FR¥N DEN INSTITUTIONELLA UPPS¤TTNINGEN OCH STUDERA BETEENDET %N EKONOM STUDERAR D¤RF¶R T EX FR¥GAN (UR M¥NGA SM¥BARNSM¶DRAR YRKESARBETAR N¤R DET FINNS SUBVENTIONERADE DAGHEM I J¤MF¶RELSE MED N¤R DET INTE FINNS F¶R ATT UTR¶NA EFFEKTEN AV DAGHEM SUBVENTIONER P¥ YRKESVERKSAMHETEN 'USTAFSSON 3TAFFORD &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft90"&gt;) STATSVETENSKAPLIGA STUDIER ¤R I ST¤LLET FRAMV¤XTEN AV EN VISS POLITIK ELLER INSTITUTIONELL UPPS¤TTNING F¶REM¥L F¶R STUDIUM %N STATSVETENSKAPLIG FR¥GA ¤R TILL EXEMPEL 6ARF¶R FINNS DET EN DAG&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft89"&gt;HEMSPOLITIK I 3VERIGE FR¥N TALETS B¶RJAN MEDAN I .EDERL¤NDERNA DEN F¶RSTA ANSATSEN TILL DAGHEMSPOLITIK DATERAR SIG TILL $ETTA ¥R KOM EN POLITIK F¶R ATT STIMULERA DAGHEM F¶R YRKESARBETANDE M¶DRAR F¶R F¶RSTA G¥NGEN 4IDIGARE BARNOMSORG HADE VARIT ANTINGEN DELTIDS LEKSKOLA ELLER FATTIGV¥RD 4IJDENS ,IEON $ENNA UPPSATS BYGGER P¥ F¶RFATTARENS FORSKNING KRING FAMILJEPOLITIK OCH ARBETSKRAFTS DELTAGANDE BLAND KVINNOR SOM F¶TT BARN I ETT ANTAL V¤STL¤NDER 4ILL STOR DEL HAR DENNA FORSKNING UTF¶RTS I SAMARBETE MED #ECILE 7ETZELS SOM DISPUTERAR I NATIONALEKONOMI VID !MSTERDAMS UNIVERSITET P¥ DETTA ¤MNE 3TATSVETENSKAPLIG FORSKNING HAR VARIT EN BETYDANDE K¤LLA TILL INSPIRATION SOM ETT KOMPLEMENT TILL DE MIKROEKONOMISKA OCH MIKROEKONOMETRISKA ANSATSER SOM ¤R F¶RFATTARENS HUVUDSAKLIGA ARBETSMETOD 6¥RT ARBETE UTNYTTJAR PANELDATAMATERIAL F¶R 3VERIGE 6¤STTYSKLAND OCH 3TORBRITANNIEN MEDAN ANALYSEN AV HOLL¤NDSKA MOTSVARANDE DATA ¤N S¥ L¤NGE V¤NTAR P¥ ATT UTF¶RAS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft121"&gt;0ANELDATA GER M¶JLIGHET TILL F¶RE EFTER ANALYSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft89"&gt;0ANELDATA ERH¥LLES GENOM ATT SAMMA PERSONER BESVARAR LIKALYDANDE FR¥GOR VID ETT FLERTAL TILLF¤LLEN $ET MEST K¤NDA PANELDATAMATERIALET B¶RJADE INSAMLAS VID UNIVERSITETET I &lt;NOBR&gt;-ICHIGAN&lt;/NOBR&gt; I 53! REDAN OCH INNEH¥LLER KANSKE VARIABLER PER ¥R F¶R SAMTLIGA VUXNA I CIRKA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft89"&gt;HUSH¥LL 6ID B¶RJAN AV TALET B¶RJADE F¶RBEREDELSERNA F¶R INSAMLING AV LIKNANDE SVENSKA DATA P¥ INITIATIV AV !NDERS +LEVMAR KEN DET S¥ KALLADE (53 DATAMATERIALET +LEVMARKEN /LOVSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft89"&gt;+LEVMARKEN M FL 3AMTIDIGT TOG EN GRUPP TYSKA FORSKARE INITIATIV TILL ATT SKAPA ETT TYSKT HUSH¥LLSPANELDATAMATERIAL DET S¥ KALLADE '3/%0 MATERIALET 'ERMAN 3OCIO %CONOMIC 0ANEL SOM NUMERA INSAMLAS OCH ADMINISTRERAS VID $EUTSCHES )NSTITUT F¼R 7IRTSCHAFTSFORSCHUNG $)7 I "ERLIN 7AGNER 3CHUPP 2ENDTEL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;"¥DE DET TYSKA OCH DET SVENSKA PANELDATAMATERIALET HAR SOM F¶RSTA INSAMLINGS¥R ¥R …R B¶RJADE LIKNANDE DATA SAMLAS IN OCKS¥ F¶R 3TORBRITANNIEN VID %SSEXUNIVERSITETET $ET BRITTISKA DATAMATERIALET G¥R UNDER BEN¤MNINGEN "(03 "RITISH (OUSEHOLD 0ANEL 3URVEY 0¥ BASIS AV DESSA TRE DATAMATERIAL P¥G¥R ETT FORSK NINGSPROJEKT OM FAMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET BLAND KVINNOR SOM F¶TT BARN 'USTAFSSON 7ETZELS 6LASBLOM $EX &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft90"&gt;'USTAFSSON 7ETZELS A B C $ET BRITTISKA DATAMATE RIALET SOM B¶RJADE INSAMLAS F¶RST INNEH¥LLER RETROSPEKTIVA FR¥GOR TILLBAKA TILL ¥R ) ALLA TRE DATAMATERIALEN HAR VI D¤RF¶R INFORMATION OM F¶DELSE¥R OCH M¥NAD KVINNANS YRKESSTATUS I ARBETE HELTID DELTID ARBETSS¶KANDE OBETALT ARBETE I HEMMET PER M¥NAD F¶RE OCH EFTER F¶DELSEN VILKEN PARITET F¶RSTA ANDRA ELLER TREDJE BARN SOM DEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft89"&gt;OBSERVERADE F¶DSELN UTG¶R 6I KAN ALLTS¥ F¶LJA ARBETSKRAFTSSTATUS M¥NAD F¶R M¥NAD TILLS BARNET F¶DS OCH D¤REFTER M¥NAD F¶R M¥NAD EFTER BARNETS F¶DELSE UNDER DEN PERIOD SOM DATAMATERIALET OMFATTAR $ET VI OBSERVERAR ¤R ETT &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;F¶NSTER&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; I LIVSCYKELN SOM F¶R DE SVENSKA DATA OMFATTAR ¥REN F¶R DE TYSKA OCH F¶R DE BRITTISKA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft89"&gt;) DE SVENSKA OCH TYSKA MATERIALEN HAR VI F¶RUTOM DENNA S¥ KALLADE &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;SPELLINFORMATION&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; OM M¥NADSVISA F¶R¤NDRINGAR I ARBETSKRAFTSSTATUS OCKS¥ &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;SURVEY INFORMATION&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt; OM KVINNANS F¶DELSE¥R UTBILDNING L¶N OCH ARBETSTID SAMT HENNES EVENTUELLA MAKES ELLER SAMBOENDES F¶DELSE¥R UTBILDNING L¶N OCH ARBETSTID P¥ ¥RLIG BASIS I DET TYSKA MATERIALET OCH F¶R OCH F¶R DET SVENSKA MATERIALET ,¶N OCH INKOMST ¤R VARIABLER SOM INTE KAN SAMLAS IN RETROSPEKTIVT EFTERSOM FOLK INTE KAN REKONSTRUERA DESSA UPPGIFTER F¶R EN TIDPUNKT FLERA ¥R TILLBAKA I TIDEN $ET BRITTISKA DATAMATERIALET INNEH¥LLER D¤RF¶R DESSA UPPGIFTER FR¥N OCH MED MEDAN BARNENS F¶DELSE¥R OCH M¥NAD UTAN SV¥RIGHET KAN SAMLAS IN RETROSPEKTIVT „VEN M¥NATLIGA F¶R¤NDRINGAR I ARBETSKRAFTSSTATUS HAR SAMLATS IN RETROSPEKTIVT AV DE BRITTISKA FORSKARNA SOM H¤VDAR ATT DESSA DATA ¤R TILLF¶RLITLIGA $E BRITTISKA FORSKARNA HAR TILL ST¶D F¶R SIN ST¥NDPUNKT EN FORSKNINGSRAP PORT D¤R PERSONER SOM TILLFR¥GATS OM SIN ARBETSKRAFTSSTATUS ¥R &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft117"&gt;FEM ¥R SENARE OMBADS REKONSTRUERA SIN M¥NATLIGA ARBETSKRAFTSSTATUS OCH LYCKADES G¶RA DETTA MED STOR ¶VERENSST¤MMELSE $EX&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft89"&gt;) TABELL ¥TERGES ANTALET KVINNOR SOM F¶TT BARN EFTER PARITET OCH ANTAL F¶DSLAR I PANELDATAMATERIALET F¶R RESPEKTIVE 4YSKLAND 3TORBRI TANNIEN OCH 3VERIGE )NFORMATIONEN I 4ABELL ¤R ERH¥LLEN GENOM ATT S¶KA P¥ &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;NY FAMILJEMEDLEM GENOM F¶DSEL&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115152xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt; I VARJE UNDERS¶KNINGS¥R F¶R 3VERIGE OCH 4YSKLAND MEDAN F¶R 3TORBRITANNIEN INFORMATIONEN ¤R RETROSPEKTIV $ETTA MEDF¶R ATT DET I DET BRITTISKA DATAMATERIALET FINNS INGA FALL D¤R VI OBSERVERAR ENDAST F¶RSTA BARN OCH S¥ VIDARE UTAN ALLA F¶DSLAR ¤R REGISTRERADE MEDAN F¶R DE ANDRA TV¥ L¤NDERNA ENDAST F¶DSLAR SOM SKER UNDER OBSERVATIONSPERIODEN KOMMER MED&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft117"&gt;!LLA F¶DSLAR ¤R DATERADE MED M¥NAD OCH ¥R .¤STA PROGRAMME RINGSUPPGIFT I ANALYSEN VAR ATT FORMULERA VARIABLER F¶R ARBETSKRAFTS STATUS MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N F¶DELSEDATUMET S¥ ATT VI KAN UTTRYCKA DETTA SOM ARBETSKRAFTSSTATUS T EX M¥NADER F¶RE F¶DSELN M¥NADER F¶RE F¶DSELN M¥NADER EFTER F¶DSELN M¥NADER EFTER F¶DSELN ETC 0¥ DETTA S¤TT GER PANELDATAMATERIALET M¶JLIGHET TILL ANALYSER AV ARBETSKRAFTSSTATUS F¶RE OCH EFTER EN VISS H¤NDELSE I DETTA FALL F¶DSEL $ENNA M¶JLIGHET FINNS INTE VID S¥ KALLADE TV¤RSNITTANALYSER D¤R MAN I ST¤LLET F¶R ATT ANALYSERA ARBETSKRAFTSSTATUSEN F¶RE OCH EFTER ¤R H¤NVISAD TILL ATT J¤MF¶RA ARBETSKRAFTSSTATUSEN HOS KVINNOR SOM F¶TT BARN MED ANDRA KVINNOR SOM ¤NNU INTE F¶TT BARN %N TV¤RSNITTSANALYS UTESLUTER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft89"&gt;D¤RF¶R OCKS¥ ANALYSER AV HUR M¥NGA M¥NADER EN VISS KVINNA SOM F¶TT BARN ¤GNAT ¥T BARNOMSORG P¥ HELTID INNAN HON ¥TERV¤NDER I YRKESLIVET 6¥R UPPFATTNING ¤R ATT TIDEN HEMMA P¥VERKAS AV FAMILJEPOLITIKEN EFTERSOM FAMILJEPOLITIKEN P¥VERKAR HUSH¥LLETS EKONOMI P¥ OLIKA S¤TT I DE TRE L¤NDERNA F¶R EN GIVEN TID AV HELTIDS BARNOMSORG I HEMMET $ETTA ¤R INTE N¥GON ORIGINELL UPPFATTNING 3AMTLIGA L¤NDER SOM BEDRIVER N¥GON FORM AV FAMILJEPOLITIK G¶R DETTA MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N EN UPPFATTNING ATT POLITIKEN HAR EFFEKTER P¥ FOLKS BETEENDE ) DET F¶LJANDE J¤MF¶RS FAMILJEPOLITIKEN I DE TRE L¤NDERNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft121"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH TYP AV V¤LF¤RDSSTAT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft89"&gt;&amp;AMILJEPOLITIKEN I 4YSKLAND 3TORBRITANNIEN OCH 3VERIGE SKILJER SIG ¥T P¥ VIKTIGA PUNKTER DELS I FR¥GA OM STORLEKEN P¥ DE MEDEL SOM ANSL¥S TILL FAMILJEPOLITIKEN OCH DELS I FR¥GA OM SYFTET MED ¥TG¤RDERNA ) 4ABELL HAR VI KLASSIFICERAT FAMILJEPOLITIKEN SOM DEN SKULLE BLI ENLIGT DEN INDELNING I TYP AV V¤LF¤RDSSTAT SOM F¶RESLAGITS AV %SPING !NDERSEN 3UBVENTIONER OCH POLITISKA INSATSER F¶R FAMILJEN ¤R OMFATTANDE B¥DE I 3VERIGE OCH 4YSKLAND MEDAN I 3TORBRITANNIEN FAMILJEN BETRAKTAS SOM EN PRIVAT DOM¤N SOM POLITIKERNA INTE B¶R BEM¶DA SIG MED %MELLERTID ANSL¥S BETYDANDE MEDEL TILL FAMILJESUB VENTIONER AV OLIKA SLAG I B¥DE 4YSKLAND OCH 3VERIGE %SPING !NDERSEN KARAKTERISERAR 53! SOM DET TYPISKA EXEMPLET P¥ EN RESIDUAL V¤LF¤RDSSTAT D¤R DET OFFENTLIGA ENDAST INGRIPER N¤R MARKNADEN S¥V¤L SOM FAMILJEN ¤R OTILLR¤CKLIGA 3TORBRITANNIEN HAR EN ¤LDRE TRADITION AV MER SOCIALDEMOKRATISKT SNITT D¤R EN GRUNDL¤GGANDE FOLKPENSION LIKA F¶R ALLA UTG¶R ETT AV INSLAGEN ENLIGT ID©ER AV 3 "EVERIDGE %SPING !NDERSEN 3AINSBURY %MELLERTID HAR 3TORBRITANNIEN SEDAN TALETS B¶RJAN FJ¤RMAT SIG ALLTMER FR¥N DENNA TRADITION OCH UTVECKLATS I RIKTNING MOT EN MER MARKNADSSTYRD EKONOMI /LIKA TORYREGERINGAR HADE HAFT MAKTEN I 3TORBRITANNIEN I ¥R .¤R DET G¤LLER FAMILJEPOLITIKEN KAN MAN UTAN VIDARE P¥ST¥ ATT 3TORBRITANNIEN B¶R KLASSAS SOM EN LIBERAL ELLER RESIDUAL V¤LF¤RDSSTAT $ET OFFENTLIGA HAR INTE BEM¶DAT SIG OM BARNOMSORG UTAN LEKSKOLOR OCH DAGHEM HAR PRAKTISKT TAGET HELT OCH H¥LLET ¶VERL¥TITS TILL PRIVATA INITIATIV OCH MARKNADSL¶SNINGAR &lt;NOBR&gt;-AN&lt;/NOBR&gt; F¥R DEN KVALITET P¥ BARNOMSORG SOM MAN BETALAR F¶R ) 4YSKLAND D¤REMOT ¤R FAMILJEN OMHULDAD DE TYSKA &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115153xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;KINDERGARTEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115153xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; HAR ST¥TT MODELL F¶R LEKSKOLEVERKSAMHET I ANDRA L¤NDER ORDET &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115153xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;KINDERGARTEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115153xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; HAR BLAND ANNAT INF¶RLIVATS I SVENSKAN OCH ENGELSKAN ,AGSTIFTAD F¶R¤LDRALEDIGHET KAN I 3TORBRITANNIEN ENDAST ¥TNJUTAS AV M¶DRAR EJ AV F¤DER OCH INKOMSTKOMPENSATION UTG¥R ENDAST UNDER N¥GRA VECKOR !NST¤LLNINGSSKYDDET UNDER F¶R¤LDRALEDIGHET OMFATTAR NUMERA ETT HALVT ¥R VILKET ¤R EN KORT TID I J¤MF¶RELSE MED DEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p117 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft122"&gt;TID SOM ANST¤LLNINGSSKYDDET I SAMBAND MED F¶R¤LDRALEDIGHET BER¤TTIGAR TILL I S¥V¤L 4YSKLAND SOM 3VERIGE $EN BRITTISKA REGERINGENS INST¤LLNING HAR VARIT ATT FR¥GAN OM F¶R¤LDRALEDIGHET H¶R TILL DE INDIVIDUELLA ANST¤LLNINGSKONTRAKTEN OCH D¤RF¶R HAR EN DEL ARBETSTAGARE B¤TTRE VILLKOR F¶R F¶R¤LDRALEDIGHET ¤N VAD SOM G¤LLER F¶R FLERTALET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft84"&gt;4ABELL !NTALET KVINNOR SOM F¶TT BARN F¶RDELADE EFTER PARITET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft84"&gt;OCH ANTAL F¶DSLAR I PANELDATAMATERIALET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;6¤STTYSKLAND 3TORBRITANNIEN &lt;/SPAN&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;ENDAST F¶RSTA BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;ENDAST ANDRA BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td274"&gt;&lt;P class="p122 ft33"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;ENDAST TREDJE BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p122 ft33"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;F¶RSTA OCH ANDRA BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;ANDRA OCH TREDJE BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td274"&gt;&lt;P class="p122 ft33"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;F¶RSTA ANDRA OCH TREDJE BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;4OTALT ANTAL KVINNOR SOM F¶TT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td275"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;+¤LLA 'USTAFSSON 7ETZELS B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p787 ft89"&gt;%NLIGT INDELNINGEN I 4ABELL SER DET UT SOM OM 3VERIGE OCH 4YSKLAND SKULLE F¶RA UNGEF¤R SAMMA FAMILJEPOLITIK MEN DETTA ¤R ETT SKEN SOM BEDRAR 3YFTET MED DEN TYSKA FAMILJEPOLITIKEN ¤R N¤MLIGEN ETT HELT ANNAT ¤N SYFTET MED DEN SVENSKA FAMILJEPOLITIKEN %SPING !NDERSENS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;V¤LF¤RDSSTATSTYPOLOGI HAR KRITISERATS F¶R ATT INTE BEAKTA OLIKA UTFALL F¶R M¤N OCH KVINNOR AV 3AINSBURY OCH AV ANDRA F¶RFATTARE I ANTOLOGIN OM GENDERASPEKTER P¥ V¤LF¤RDSSTATEN SOM HON REDIGERAT 3AINSBURY RED 3AINSBURY &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft89"&gt;BETECKNAR %SPING !NDERSENS TYPOLOGI SOM &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115154xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;MAINSTREAM&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115154xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; HUVUDF¥RAN I STATSVETENSKAPLIG FORSKNING EN BETECKNING SOM HANS ARBETE UTAN VIDARE F¶RTJ¤NAR P¥ GRUND AV DET STORA INFLYTANDE P¥ ANDRA SAMH¤LLS VETENSKAPLIGA FORSKARE I ETT FLERTAL DISCIPLINER SOM DENNA SKRIFT MEDF¶RT ) ETT SENARE ARBETE AV %SPING !NDERSEN OM V¤LF¤RDS STATERNA P¥ DEN EUROPEISKA KONTINENTEN HAR PROBLEMET MED F¶RS¶RJAR MODELLEN F¥TT ETT S¥ STORT UTRYMME ATT DET TILL OCH MED ING¥R I TITELN P¥ HANS ARTIKEL (AN SKRIVER BLAND ANNAT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft124"&gt;"RISTEN P¥ SAMH¤LLELIGA TJ¤NSTER MOTVERKAR KVINNORS ¶KANDE ¶NS KAN ATT YRKESARBETA OCH HJ¤LPER TILL ATT F¶RKLARA %UROPAS SYSSEL S¤TTNINGSSTAGNATION .¤R KVINNOR ¤ND¥ ¶NSKAR YRKESARBETA OCH EFTERSOM H¶GA L¶NEKOSTNADER G¶R PRIVATA MARKNADSALTERNATIV OBETALBARA MEDF¶R SYSTEMET EN ALLVARLIG VALSITUATION MELLAN AN TINGEN YRKESKARRI¤R F¶R KVINNAN ELLER BARN $ET ¤R I DESSA TERMER VI&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p791 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft124"&gt;M¥STE F¶RST¥ VARF¶R )TALIEN OCH 3PANIEN IDAG HAR V¤RLDSREKORDL¥GA F¶DELSETAL &amp;¶RFATTARENS ¶VERS¤TTNING %SPING !NDERSEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;-AN&lt;/NOBR&gt; F¥R V¤L TOLKA DETTA CITAT S¥ ATT GENDERANALYSEN AV V¤LF¤RDSSTATEN HAR TR¤NGT IGENOM TILL HUVUDF¥RAN &amp;AMILISM K¤NNETECKNAR DEN TYSKA FAMILJEPOLITIKEN OCH GENOMSYRAR OCKS¥ SKATTEPOLITIK OCH SOCIALPOLITIK I ¶VRIGT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft89"&gt;,EWIS OCH 3AINSBURY SKILJER MELLAN DEN MANLIGA F¶RS¶RJARMODELLEN OCH DEN INDIVIDUELLA MODELLEN F¶R UTFORMNING AV SOCIALPOLITIKEN 3AINSBURYS KLASSIFICERING AV OLIKA DIMENSIONER AV SOCIALPOLITIK ENLIGT DE TV¥ MODELLERNA ¥TERGES I MIN ¶VERS¤TTNING I 4ABELL 6I KAN KLASSA SOCIALPOLITIKEN I ENLIGHET MED I VILKEN GRAD DEN ¤R UTFORMAD ENLIGT ID©N ATT MANNEN ¤R F¶RS¶RJARE OCH KVINNAN V¥RDARE OCH F¶RS¶RJD ELLER OM DEN ¤R UTF¶RD ENLIGT ID©N ATT M¤N OCH KVINNOR HAR LIKA ROLLER OCH ¤R B¥DE F¶RS¶RJARE OCH V¥RDARE 3OM N¤MNTS I INLEDNINGEN TILL DETTA KAPITEL TOG 3VERIGE REDAN P¥&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;TALET VIKTIGA STEG I RIKTNING MOT INDIVIDMODELLEN VILKA SEDAN F¶LJTS AV ANDRA VIKTIGA REFORMER I RIKTNING MOT INDIVIDMODELLEN S¥SOM S¤RBESKATTNING R¤TT TILL F¶R¤LDRALEDIGHET F¶R B¥DE MAMMAN OCH PAPPAN FULL SYSSELS¤TTNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK OMFATTAN DE S¥V¤L KVINNOR SOM M¤N FR¥N OCH MED 'USTAFSSON &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft88"&gt;3AINSBURY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft125"&gt;4ABELL &amp;AMILJEPOLITIK OCH TYP AV V¤LF¤RDSSTAT I 3TORBRITANNIEN 4YSKLAND OCH 3VERIGE ENLIGT %SPING !NDERSENS TYPOLOGI&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td278"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;,IBERAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td279"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;+ONSERVATIV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td280"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;3OCIALDEMOKRATISK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;+ORPORATISTISK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p170 ft33"&gt;,AND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td282"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;4YSKLAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td283"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p170 ft127"&gt;3UBVENTIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;SM¥&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;STORA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td281"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;STORA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p170 ft34"&gt;OCH POLITISKA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p170 ft34"&gt;INSATSER F¶R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p170 ft128"&gt;FAMILJEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td94"&gt;&lt;P class="p170 ft34"&gt;BARNOMSORG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;PRIVAT ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;KINDERGARTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td281"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;SUBVENTIONERADE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;MARKNAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;DELTIDSF¶RSKOLA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;KOMMUNALA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;SUBSIDIERAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;DAGHEM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;P class="p170 ft129"&gt;F¶R¤LDRALEDIGHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;KORT MED LITEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td217"&gt;&lt;P class="p170 ft33"&gt;L¥NG MED&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td281"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;L¥NG MED INKOMST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;INKOMST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p170 ft128"&gt;INKOMST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;KOMPENSATION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;KOMPENSATION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td282"&gt;&lt;P class="p170 ft34"&gt;KOMPENSATION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p170 ft129"&gt;+¤LLA &amp;¶RFATTAREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p117 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft130"&gt;4ABELL 3KILLNADER I SOCIALPOLITIKEN MELLAN F¶RS¶RJARMODELLEN OCH INDIVIDMODELLEN ENLIGT 3AINSBURYS TYPOLOGI&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;$IMENSION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p17 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-ANNEN&lt;/NOBR&gt; SOM F¶RS¶RJARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td286"&gt;&lt;P class="p121 ft33"&gt;)NDIVIDMODELLEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td288"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;MODELLEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;&amp;AMILJEIDEOLOGI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;&amp;¶RDELAR F¶R GIFTA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft33"&gt;)NGEN PRIVILEGIERAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;FAMILJEFORM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;!RBETSF¶RDELNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;,IKA ROLLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-ANNEN&lt;/NOBR&gt; F¶RS¶RJARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;0APPAN F¶RS¶RJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;RE V¥RDARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;(USTRUN V¥RDARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;-AMMAN&lt;/NOBR&gt; F¶RS¶RJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;RE V¥RDARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;2¤TT TILL ST¶D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;/LIKA MELLAN MAKAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft33"&gt;%NHETLIG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;"AS F¶R R¤TT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;&amp;¶RS¶RJARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-EDBORGARSKAP&lt;/NOBR&gt; ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;BOENDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;"IDRAGSMOTTAGARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;(USH¥LLSF¶REST¥NDARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;)NDIVID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;"IDRAGSENHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;(USH¥LL ELLER FAMILJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;)NDIVID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;%NHET F¶R SOCIALA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;(USH¥LL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;)NDIVID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;AVGIFTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td292"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;3KATTESYSTEM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;3AMBESKATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft33"&gt;3¤RBESKATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;!VDRAG F¶R F¶RS¶RJDA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft128"&gt;,IKA GRUNDAVDRAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;HUSH¥LLSMEDLEMMAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;!RBETSMARKNADSPOLIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;0RIORITET F¶R M¤N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;3IKTAR P¥ B¥DA K¶NEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;IK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td290"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;6¥RDOMR¥DE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td291"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;(UVUDSAKLIGEN PRIVAT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td292"&gt;&lt;P class="p121 ft126"&gt;3TARKT STATLIGT INFLYTANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td287"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;6¥RDARBETE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;/BETALT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p121 ft127"&gt;)NSLAG AV BETALT ARBETE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft34"&gt;+¤LLA &amp;¶RFATTARENS ¶VERS¤TTNING AV 4ABELL 3AINSBURY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft122"&gt;) 4YSKLAND D¤REMOT ¤R FAMILJEPOLITIKEN INKOMSTSKATTEN OCH ANNAN SOCIALPOLITIK UTFORMAD ENLIGT F¶RS¶RJARMODELLEN 6AD G¤LLER INKOMST SKATTEN ¤R IDEALET ATT FAMILJER MED LIKA INKOMST OAVSETT OM INKOMSTEN INTJ¤NATS AV ENDAST MANNEN ELLER TILL LIKA DELAR AV MANNEN OCH KVINNAN SKALL BESKATTAS MED SAMMA SKATTESATS )D©N OM SKATT EFTER F¶RS¶RJ NINGSB¶RDA HAR UTFORMATS ENLIGT TUDELNINGSPRINCIPEN VILKEN INNEB¤R ATT MANNENS OCH KVINNANS INKOMST SAMMANR¤KNAS OCH BESKATTAS SOM OM VARDERA MAKEN TJ¤NAT H¤LFTEN +ONSEKVENSEN ¤R ATT DEN SEKUND¤RA INKOMSTEN VILKET I DE FLESTA FALL ¤R LIKTYDIGT MED KVINNANS INKOMST BLIR BESKATTAD MED DEN MARGINALSKATTESATS SOM G¤LLER F¶R HUSH¥LLET I DESS HELHET DET VILL S¤GA DE F¶RSTA $- SOM KVINNAN TJ¤NAR BLIR BESKATTADE MED SAMMA SKATTESATS SOM ¶KNINGEN FR¥N TILL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft88"&gt;$- F¶R MANNEN 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft117"&gt;2ESULTATET ¤R EN BETYDANDE TR¶SKEL F¶R KVINNOR ATT L¤MNA HEMMA FRUSTATUSEN EFTER EN F¶DSEL F¶R ATT KOMBINERA YRKESARBETE OCH BARN $ENNA TR¶SKEL F¶RST¤RKS AV ATT INKOMSTEN OCKS¥ M¥STE R¤CKA TILL F¶R ATT BETALA BARNOMSORG OCH SV¥RIGHETER ATT ¶VERHUVUDTAGET FINNA ADEKVAT BARNOMSORG $EN TYSKA F¶RS¶RJNINGSMODELLEN VISAR INGA TECKEN P¥ ATT UTVECKLAS I EN RIKTNING MOT EN INDIVIDMODELL VILKET D¤REMOT ¤R FALLET I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft89"&gt;.EDERL¤NDERNA 4V¤RTOM HAR GRUNDAVDRAGEN OCH EXTRA GRUNDAVDRAG PER BARN NYLIGEN H¶JTS $E SOM F¶RESPR¥KAR FAMILISM I SKATTEPOLITIKEN KAN ST¶DJA SIG P¥ DEN TYSKA GRUNDLAGEN SOM INNEH¥LLER EN PARAGRAF SOM TOLKATS SOM ATT S¤RBESKATTNING STRIDER MOT GRUNDLAGEN OCH ATT SKATT INTE KAN UTG¥ P¥ ETT BELOPP SOM UTG¶R MINIMIINKOMST F¶R ATT UNDG¥ FATTIGDOM :IMMERMANN TYSKT 46 PROGRAM H¶STEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;) 4ABELL ¥TERGES N¥GRA VIKTIGA INSLAG I FAMILJEPOLITIKEN I DE TRE L¤NDERNA MED UNGEF¤RLIGEN G¤LLANDE BELOPP OCH REGLER F¶R ¥R &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft89"&gt;$EN TYSKA SAMBESKATTNINGEN ENLIGT TUDELNINGSPRINCIPEN ¤R I KRAFT SEDAN 3VERIGE INF¶RDE OBLIGATORISK S¤RBESKATTNING SOM D¥ ERSATTE ETT SKATTESYSTEM SOM VAR ¤N MER OGYNNSAMT F¶R SEKUND¤RA INKOMSTER ¤N DET NUVARANDE TYSKA EFTERSOM DET INTE HADE N¥GON TUDELNINGSPRINCIP VARIGENOM PROGRESSIVITETEN I INKOMSTSKATTEN SLOG ¤N H¥RDARE F¶R GIFTA KVINNOR SOM VILLE L¤MNA HEMMAFRUSTATUSEN OCH B¶RJA YRKESARBETA %LVANDER 3TORBRITANNIEN INF¶RDE S¤RBE SKATTNING AV SVENSK MODELL MEN HAR SOM EN EFTERGIFT ¥T ENF¶RS¶RJARFAMILJEN BEH¥LLIT ETT GRUNDAVDRAG SOM KAN NYTTJAS AV ANDRA MAKEN $¤RTILL FINNS ETT GRUNDAVDRAG SOM EJ KAN ¶VERF¶RAS P¥ DEN ANDRA MAKEN OCH 3AINSBURY ANGER DETTA INDIVIDUELLA GRUNDAV DRAG SOM ETT SK¤L TILL ATT BRITTISKA KVINNOR F¶RV¤RVSARBETAT MER ¤N HOLL¤NDSKA KVINNOR SEDAN TALET 'RUNDAVDRAGEN ¤R V¤SENTLIGT ST¶RRE I S¥V¤L 4YSKLAND OCH 3TORBRITANNIEN ¤N VAD SOM G¤LLER I 3VERIGE VILKET RESULTERAR I FLER SKATTEBETALARE ¤VEN F¶R SM¥ INKOMSTER ) 4YSKLAND FINNS ETT STORT BARNAVDRAG I INKOMSTBESKATTNINGEN MEDAN VARKEN 3TORBRITANNIEN ELLER 3VERIGE HAR N¥GOT BARNAVDRAG&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p166 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft84"&gt;4ABELL &amp;AMILJEPOLITIK I 4YSKLAND 3TORBRITANNIEN OCH 3VERIGE&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td294"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;4YSKLAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td295"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td295"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;).+/-343+!44&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;S¤RBESKATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;S¤RBESKATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft132"&gt;3KATTEREGIM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft133"&gt;SAMBESKATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;TUDELNING SEDAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;SEDAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;SEDAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft131"&gt;'RUNDAVDRAG SOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;$-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft131"&gt;F¥R UTNYTTJAS AV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;q $-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft35"&gt;MAKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft131"&gt;'RUNDAVDRAG SOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;3%+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft127"&gt;EJ KAN ¶VERL¥TAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;q $-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;q $-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft126"&gt;3KATTEAVDRAG F¶R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;$-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;NEJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft35"&gt;BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;&amp;–2„,$2!,%$)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft132"&gt;'(%4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft126"&gt;!NST¤LLNINGSSKYDD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p100 ft35"&gt;M¥NADER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p803 ft35"&gt;M¥NADER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p100 ft35"&gt;M¥NADER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td261"&gt;&lt;P class="p170 ft127"&gt;&amp;¶R¤LDRAPENNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p804 ft126"&gt;AV INKOMSTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p804 ft34"&gt;AV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p804 ft34"&gt;AV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p210 ft35"&gt;VECKOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;INKOMSTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;INKOMSTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;MAX $- M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p210 ft132"&gt;VECKOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p100 ft132"&gt;M¥NADER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p210 ft129"&gt;M¥NADER D¤REFTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;c VECKOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;INKOMSTPR¶VAD UPP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td296"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;TILL M¥NADER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p805 ft127"&gt;"ARNBIDRAG $- M¥NAD F¶RSTA ANDRA BARNET $- M¥NAD F¶R TREDJE OCH SENARE BARN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft134"&gt;"ARNOMSORG KINDERGARTEN T¤CKNINGSGRAD DELTIDSF¶RSKOLA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft35"&gt;BARN ¥R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft135"&gt;HELDAGS DAGHEM F¶R BARN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p809 ft127"&gt;c VECKA q $- M¥NAD F¶RSTA BARNET q $- M¥NAD F¶R ANDRA OCH SENARE BARN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft34"&gt;PRIVAT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_1_2"&gt;
&lt;P class="p18 ft33"&gt;+¤LLA 'USTAFSSON 7ETZELS 6LASBLOM $EX&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p18 ft34"&gt;3%+ M¥NAD q $- ALLA BARN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft124"&gt;HELTIDSOMSORG I KOMMUNALA DAGHEM CA ¥R CA ¥R&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p650 ft90"&gt;!NST¤LLNINGSSKYDDET I SAMBAND MED BARNAF¶DANDE OCH F¶R¤LDRALEDIG HET OMFATTAR I 4YSKLAND M¥NADER I 3VERIGE M¥NADER OCH I 3TORBRITANNIEN INTE FULLT M¥NADER $EN L¥NGA F¶R¤LDRALEDIGHETEN I 4YSKLAND GER DOCK V¤SENTLIGT MINDRE INKOMSTKOMPENSATION ¤N I 3VERIGE &lt;NOBR&gt;-ODERN&lt;/NOBR&gt; F¥R PROCENT AV INKOMSTEN UNDER VECKOR D¤REFTER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft89"&gt;ETT M¥NATLIGT BELOPP P¥ $- UNDER M¥NADER OAVSETT HUR MYCKET HON TJ¤NADE F¶RE NEDKOMSTEN %FTER SEX M¥NADER ¤R F¶R¤LDRAPENNINGEN INKOMSTPR¶VAD MOT MAKENS INKOMST MEN DEN KAN UTG¥ MED $- PER M¥NAD UNDER HELA F¶R¤LDRALEDIGHETEN M¥NADER $¤RTILL F¥R DEN TYSKA FAMILJEN BARNBIDRAG SOM UTG¥R MED $- PER M¥NAD F¶R DET F¶RSTA OCH DET ANDRA BARNET OCH F¶R ATT YTTERLIGARE UNDERL¤TTA F¶R STORA BARNFAMILJER UTG¥R F¶RH¶JT BARNBIDRAG FR¥N OCH MED TREDJE BARNET "ARNBIDRAGEN I 4YSKLAND ¤R ST¶RRE ¤N DE SVENSKA 9TTERLIGARE ST¶D F¶R DE TYSKA BARNFAMILJERNA ¤R KINDERGARTENVERKSAMHETEN DIT MAJORITETEN AV TYSKA BARN I ¥LDERN ¥R G¥R F¶R LEKSKOLEVERKSAMHET ETT PAR TIMMAR OM DAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; ALL DENNA FAMILJEPOLITIK OCH BIDRAG TILL FAMILJERNA F¶RV¤NTAR SIG DE TYSKA KRISTDEMOKRATERNA ATT F¶DELSETALET SKALL ¶KA MEN DET G¶R DET INTE $EN KVINNA SOM VILL KOMBINERA YRKE OCH FAMILJ I 4YSKLAND ST¥R N¤MLIGEN INF¶R EN N¤STAN OM¶JLIG UPPGIFT /STNER $EN KRISTDEMOKRATISKA PROPAGANDAN ATT BARN BEH¶VER SINA M¶DRAR HEMMA SKAPAR ETT STIGMA MOT ARBETANDE M¶DRAR $¤R FINNS MYCKET F¥ HELDAGSDAGHEM UPPSKATTNINGSVIS NU F¶R PROCENT AV F¶RSKOLEBARNEN+ATARINA 3PIESS 3KOLDAGEN ¤R UTFORMAD F¶R BARN TILL DUKTIGA HEMMAMAMMOR $EN F¶RUTS¤TTER ATT BARNEN K¶RS TILL SKOLAN AV MAMMAN SOM SEDAN LAGAR HUVUDM¥LTIDEN VID ETT TIDEN P¥ &lt;NOBR&gt;DAGEN-ITTAGESSEN&lt;/NOBR&gt; N¤R L¤RARNA HAR GJORT SITT $¤REFTER SKALL MAMMAN HJ¤LPA BARNEN MED L¤XORNA SOM ¤R UTFORMADE S¥ ATT DE F¶RUTS¤TTER EN VUXENS MEDVERKAN /M L¤RAREN ¤R SJUK SKAFFAS INTE N¥GON VIKARIE UTAN BARNEN SKICKAS HEM 3KOLDAGEN B¶RJAR OCH SLUTAR VID OLIKA TIDPUNKTER VARJE DAG OCH MAMMAN M¥STE H¥LLA REDA P¥ BARNETS SKOLSCHEMA 3KOLDA GENS L¤NGD I OLIKA EUROPEISKA L¤NDER HAR NOTERATS AV 2UBERY &amp;AGAN &lt;NOBR&gt;-AIER&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt; +ONTRASTEN I F¶RH¥LLANDENA MELLAN EN TYSK MAMMA SOM VILL F¶RV¤RVSARBETA OCH EN SVENSK MAMMA SOM VILL G¶RA DET ¤R MYCKET STORA $EN SVENSKA MAMMAN KAN F¶RV¤NTA SIG VISST DELAT ANSVAR FR¥N PAPPAN N¤R DET G¤LLER F¶R¤LDRALEDIGHET TILLG¥NG TILL HELDAGSDAGHEM IBLAND EFTER N¥GON V¤NTETID PROCENT AV INKOMSTEN UNDER &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft117"&gt;M¥NADER OAVSETT OM PAPPAN ELLER MAMMAN ¤R F¶R¤LDRALEDIG FLEXIBELT UTTAG AV F¶R¤LDRALEDIGHET OCH SAMMANH¥LLEN SKOLDAG $EN SAMMAN H¥LLNA SKOLDAGEN VILKEN INNEB¤R ATT SKOLAN B¶RJAR VID SAMMA TID VARJE DAG ATT EN VARM M¥LTID SERVERAS VID LUNCH ATT DET ¤R SKOLANS ANSVAR ATT FINNA EN L¤RARVIKARIE N¤R DETTA KR¤VS ATT H¥LTIMMAR UNDVIKES OCH ATT L¤XL¤SNING I PRINCIP SKALL SKE P¥ SKOLAN F¶R YNGRE SKOLBARN UTG¶R EN V¤RDEFULL TILLG¥NG F¶R F¶R¤LDRAR SOM VILL KOMBINERA YRKE OCH FAMILJ&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft136"&gt;%KONOMISK TEORI OM KVINNORS ARBETSKRAFTSDELTA GANDE OCH BARNAF¶DANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft89"&gt;$EN EKONOMISKA TEORIN OM BARNAF¶DANDE OCH KVINNORS ARBETSKRAFTS DELTAGANDE 7ILLIS "ECKER #IGNO PO¤NGTERAR ATT BESLUT OM BARNAF¶DANDE OCH ARBETSKRAFTSDELTAGANDE ¤R SIMULTANA BESLUT $EN F¶RSTA MODELLEN AV DETTA SLAG UTFORMADES AV 7ILLIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft122"&gt;) HANS MODELL BEST¤MMER ETT PAR VID ¤KTENSKAPETS ING¥NG HUR M¥NGA BARN DE ¶NSKAR OCH HUR MYCKET KVINNAN SKALL YRKESARBETA "ESLUTEN BEROR AV MANNENS F¶RV¤NTADE LIVSINKOMST KVINNANS L¶NEKAPACITET EARNINGS CAPACITY OCH PARETS V¤RDERING AV BARN I F¶RH¥LLANDE TILL VUXENKONSUMTION 5TFALLET KAN BLI OLIKA BEROENDE P¥ INKOMSTEN NETTO EFTER SKATT OCH BARNOMSORGSKOSTNADER ¤VEN F¶R PAR SOM HAR SAMMA V¤RDERING AV BARN MOT VUXENKONSUMTION ELLER SAMMA GRAD AV EGOISM F¶R ATT TALA MED "¶S OCH 7EISZ¤CKER +VINNAN D¤REMOT M¥STE I DENNA MODELL G¶RA EN AVV¤GNING MELLAN YRKESARBETE MED VISS BETALD BARNOMSORG OCH EGEN TID I OMSORG OM BARNEN +VINNANS L¶N ELLER F¶RTJ¤NSTKAPACITET BEROR P¥ HENNES INNEHAV AV KUNSKAPSKAPITAL VID ¤KTENSKAPETS ING¥NG SAMT HENNES F¶RM¥GA ATT ¶KA DETTA KUNSKAPSKAPITAL GENOM DELTAGANDE I YRKESLIVET 0¥ VANLIG SVENSKA BEROR L¶NEN P¥ UTBILDNING OCH YRKESERFARENHET 'ENOM DENNA FORMULERING BLIR DET TYDLIGT ATT INTE BARA FAMILJEINKOMSTEN UTAN OCKS¥ KVINNANS L¶N P¥VERKAR BESLUT OM ANTALET BARN OCH KVINNANS YRKESAR BETE $ESSUTOM FINNS DET TV¥ KOMPONENTER EN INKOMSTEFFEKT OCH EN SUBSTITUTIONSEFFEKT *U H¶GRE L¶N EN KVINNA HAR DESTO MER SANNOLIKT ¤R DET ATT HON VILL HA BARN EFTERSOM HON HAR R¥D MED DET DET VILL S¤GA INKOMSTEFFEKTEN 3AMTIDIGT HAR EN KVINNA MED H¶G POTENTIELL L¶N EN ST¶RRE ALTERNATIVKOSTNAD F¶R ATT V¥RDA BARNET SJ¤LV P¥ HELTID EFTERSOM HON G¥R MISTE OM EN ST¶RRE F¶RTJ¤NST DET VILL S¤GA SUBSTITUTIONSEFFEK TEN &amp;R¥N MANNENS INKOMST UTG¥R I 7ILLIS MODELL INGEN SUBSTITUTION SEFFEKT EFTERSOM HAN F¶RUTS¤TTS ARBETA HELTID OCH HEL¥R GENOM LIVET $ET ¤R FULLT M¶JLIGT ATT UTVECKLA MODELLEN S¥ ATT MANNENS ARBETSKRAFTS DELTAGANDE OCH INKOMST OCKS¥ BLIR ENDOGENA FAKTORER I MODELLEN P¥ SAMMA S¤TT SOM KVINNANS $E RESULTAT SOM VI VISAT P¥ F¶R KVINNAN G¤LLER D¥ OCKS¥ F¶R MANNEN $EN TYSKA KRISTDEMOKRATISKA POLITIKEN R¤KNAR ENDAST MED INKOMSTEFFEKTEN OCH INTE MED SUBSTITUTIONSEFFEKTEN I PARENS BESLUT ATT SKAFFA BARN )MPLICIT ¤R POLITIKEN UTFORMAD FR¥N EN MODELL SOM DEN NATIONALEKONOMISKA TEORIN F¶R L¤NGE SEDAN L¤MNAT P¥ GRUND AV ATT DEN ¤R ALLTF¶R F¶RENKLAD OCH GER FELAKTIGA PREDIKTIONER OM BETEENDET &lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; EN S¥DAN MODELL KAN DET FAKTUM ATT INKOMST¶KNINGAR TILL F¶RS¶RJAREN INTE LEDER TILL H¶GRE FERTILITET ENDAST TOLKAS SOM EN F¶R¤NDRING AV SMAKEN DET VILL S¤GA ATT UNGA PAR BLIVIT MER EGOISTISKA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft88"&gt;OCH VILL HA ¤NNU H¶GRE INKOMST F¶R ATT TALA MED "¶S 7EISZ¤CKER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft89"&gt;7ILLIS MODELL F¶RUTS¤TTER EN HUSH¥LLSNYTTOFUNKTION OCH KAN D¤RF¶R INTE HANTERA EN SITUATION D¤R KVINNAN F¥R EN ST¶RRE NYTTA AV EN EGEN INKOMST¶KNING ¤N AV HENNES MAKES INKOMST¶KNING &amp;¶R ATT HANTERA DETTA M¥STE MAN ARBETA MED EN MODELL D¤R VARDERA MAKEN HAR EN EGEN NYTTOFUNKTION $ETTA HAR VARIT EN PUNKT P¥ VILKEN KRITIKEN MOT NATIONALEKONOMISK TEORI VARIT H¥RD BLAND ANNAT FR¥N FEMINISTISKT H¥LL OCH FR¥N ICKE EKONOMER $ET ¤R MATEMATISKT MYCKET MER KOMPLICERAT ATT FORMULERA EN S¥DAN MODELL MEN DET HAR KUNNAT L¶SAS MED HJ¤LP AV SPELTEORI $EN TRADITIONELLA NATIONALEKONOMISKA MODELLEN SOM L¶SES MED NYTTOMAXIMERING UNDER BIVILLKOR MED HJ¤LP AV ,AGRANGE MULTIPLIKATOR DUGER D¤RF¶R INTE $EN TYSKA NATIONALEKONOMEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft89"&gt;.OTBURGA /TT VISADE I SIN AVHANDLING ATT I EN SPELTEORETISK MODELL D¤R KVINNAN ANTOGS F¥ MERA NYTTA AV EGEN INKOMST ¤N AV MANNENS INKOMST SKULLE M¥NGA PAR AVST¥ FR¥N ATT SKAFFA BARN P¥ GRUND AV ATT DET BLIR EN OMF¶RDELNING S¥ ATT HENNES NYTTA MINSKAR MEDAN HANS NYTTA OCH DEN GEMENSAMMA NYTTAN AV ATT HA ETT BARN SKULLE HA BLIVIT ST¶RRE OM DE VALT BARNET %TT SK¤L TILL ATT MAKENS INKOMST INTE ¤R LIKV¤RDIG MED EGEN INKOMST F¶R KVINNAN ¤R DE ¶KANDE RISKERNA F¶R SKILSM¤SSA $EN KRISTDEMOKRATISKA ARBETSF¶RDELNINGEN MED MANNEN SOM F¶RS¶RJARE OCH KVINNAN SOM V¥RDARE ¤R YTTERLIGT NEGATIV F¶R KVINNAN F¶R DET FALL HON L¤MNAR ¤KTENSKAPET OCH INTE HAR DEL I MANNENS INKOMST L¤NGRE $ETTA HAR DET KRISTDEMOKRATISKA 4YSKLAND INSETT $¤RF¶R SKYDDAS KVINNORNA AV SKILSM¤SSOLAGAR SOM G¶R DET DYRT F¶R F¶RS¶RJAREN ATT SKILJA SIG FR¥N V¥RDAREN OCH V¥RDAREN HAR R¤TT TILL DEL I MANNENS PENSION I F¶RH¥LLANDE TILL ¤KTENSKAPETS L¤NGD ¤VEN F¶R DET FALL ¤KTENSKAPET SLUTAR I SKILSM¤SSA „VEN OM DET ¤R DYRT F¶R MANNEN ATT SKILJA SIG I 4YSKLAND HAN M¥STE R¤KNA MED ATT BETALA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;AV SIN NETTOINKOMST I UNDERH¥LL TILL SIN EXHUSTRU OM DET FINNS MINDER¥RIGT BARN ELLER OM ¤KTENSKAPET VARAT L¤NGE OCH HON INTE HAR F¶RV¤RSARBETAT UNDER L¥NG TID S¥ INNEB¤R DETTA ¤ND¥ INTE ATT FR¥NSKILDA KVINNOR HAR EN TRYGGAD EKONOMISK SITUATION EFTERSOM AV DEN FR¥NSKILDE MANNENS GENOMSNITTLIGA INKOMST OFTAST INTE R¤CKER TILL EN INKOMST SOM GARANTERAR SOCIALT MINIMUM $¤RTILL KOMMER ATT VID EN STOR DEL AV SKILSM¤SSORNA INGET UNDERH¥LL UTD¶MS ENLIGT EMPIRISKA UNDERS¶KNINGAR FR¥N (ANNOVER AV FALLEN OCH "ERLIN AV FALLEN "ERGHAHN &amp;RITSCHE 3E #IGNO &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft89"&gt;KAPITEL OM EKONOMISKA MOTIV F¶R SKILSM¤SSOLAGAR ,IKNANDE LAGAR G¤LLER OCKS¥ I .EDERL¤NDERNA MEN INTE F¶R DE KVINNOR SOM NU ¤R UNGA $EN S¥ KALLADE &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115161xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; GENERATIONEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115161xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; SOM BEST¥R AV KVINNOR SOM ¥R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft88"&gt;FYLLDE ¥R F¶RUTS¤TTS VARA EKONOMISKT SJ¤LVF¶RS¶RJANDE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft122"&gt;&amp;¶R V¥R PANELDATAANALYS AV BARNAF¶DANDE OCH ARBETSKRAFTSDELTA GANDE I 3VERIGE 3TORBRITANNIEN OCH 4YSKLAND BEH¶VER VI FUNDERA ¶VER VAD DEN EKONOMISKA TEORIN GER F¶R PREDIKTIONER F¶R BETEENDET I FR¥NVARO AV FAMILJE SKATTE OCH SOCIALPOLITIK F¶R ATT SEDAN UTR¶NA HUR DE SKILLNADER I POLITIKEN SOM DISKUTERATS OVAN KAN KOMMA ATT RESULTERA I SKILLNADER I BETEENDET MELLAN DE TRE L¤NDERNA &amp;R¥N EKONOMISK TEORI KAN MAN H¤RLEDA ATT EN KVINNA MED MYCKET HUMANKAPITAL DET VILL S¤GA UTBILDNING OCH YRKESERFARENHET OCH EN STOR L¶NEKAPACITETEARNINGS CAPACITY HAR EN ST¶RRE ANLEDNING ATT YRKESARBETA OCH D¤RF¶R ¤R MER BEN¤GEN ATT ¥TERV¤NDA I YRKESARBETE EFTER BARNAF¶DANDE ALLTS¥ EN POSITIV EFFEKT FR¥N KVINNANS HUMANKAPITAL %NLIGT KRISTDEMOKRATISK MODELL SKULLE HON INTE YRKESARBETA OM MANNENS INKOMST ¤R TILLR¤CKLIGT H¶G 6I HAR EN NEGATIV EFFEKT FR¥N MANNENS INKOMST P¥ KVINNANS ¥TERV¤NDANDE TILL YRKESLIVET .¤R DET G¤LLER VALET AV TIDPUNKT F¶R F¶RSTA BARNETS F¶DELSE TALAR INKOMSTEFFEKTEN UNDER ANTAGANDE AV POSITIV TIDSPREFERENS MAN HAR ST¶RRE GL¤DJE AV N¥GOT GOTT NU ¤N I FRAMTIDEN F¶R ATT H¶GAVL¶NADE PAR SKAFFAR BARN TIDIGARE 3UBSTITUTIONSEFFEKTEN TALAR F¶R ATT EN H¶GUTBILDAD KVINNA INTE B¶R AVBRYTA KARRI¤REN UNDER DEN DEL AV LIVSCYKELN D¥ L¶NEKURVAN ¤R BRANTAST !V DENNA ANLEDNING KAN VI V¤NTA OSS ATT H¶GUTBILDADE KVINNOR SKAFFAR BARN SENARE 3OM ALLTID ¤R DET EN EMPIRISK FR¥GA OM SUBSTITUTIONSEFFEKTEN ¤R ST¶RRE ¤N INKOMSTEFFEKTEN .¤R DET G¤LLER BETEENDET EFTER F¶RSTA BARNET TROR VI ATT DE MEST EFFEKTIVA KVINNORNA ANTINGEN SKAFFAR SIG ETT ANDRA BARN RELATIVT SNART ELLER ¥TERV¤NDER TILL ARBETSLIVET RELATIVT SNART $ETTA PROBLEM KAN FORMULERAS SOM EN S¥ KALLAD &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115162xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;COMPETING RISK MODEL&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115162xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt; OCH EKONOMETRIKER UTVECKLAR METODER ATT SKATTA S¥DANA MODELLER /PHEM*ONKER ) DET F¶LJANDE SKALL ETT ANTAL RESULTAT PRESENTERAS FR¥N ETT PUBLICERAT ARBETE 'USTAFSSON 7ETZELS 6LASBLOM $EX &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft88"&gt;OCH ETT ANTAL P¥G¥ENDE ARBETEN 'USTAFSSON 7ETZELS A B&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft88"&gt;C&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft138"&gt;3YSSELS¤TTNINGSSTATUS RUNT F¶DSELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft121"&gt;N¥GRA RESULTAT FR¥N PANELDATAANALYSERNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft89"&gt;!NALYSEN AVSER DE KVINNOR SOM UNDER DEN STUDERADE PERIODEN F¶TT ETT ELLER FLERA BARN ) 4ABELL ¥TERGES ARBETSKRAFTSSTATUSEN F¶R F¶RSTA BARNETS F¶DELSE %TT ¥R F¶RE F¶RSTA BARNETS F¶DELSE BETRAKTAR VI SOM EN TIDPUNKT INNAN DET FRAMTIDA MODERSKAPET HAR UT¶VAT N¥GOT INFLYTANDE P¥ ARBETSKRAFTSSTATUS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft90"&gt;) 4ABELL ¥TERGES OCKS¥ DEN INDELNING I ARBETSKRAFTSSTATUS SOM ALLA TRE PANELDATAMATERIALEN OMFATTAR M¥NAD F¶R M¥NAD F¶R ALLA INDIVIDER SOM ING¥R I UNDERS¶KNINGEN 'ENOM INTERNATIONELLT SAMARBETE HAR FR¥GORNA ST¤LLTS P¥ ETT LIKNANDE S¤TT S¥ ATT J¤MF¶RBARHET KAN UPPN¥S&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft89"&gt;MELLAN DATAMATERIALEN $ET FRAMG¥R AV TABELLEN ATT KVINNOR SOM ¤NNU EJ ¤R GRAVIDA MED SITT F¶RSTA BARN TILL ¶VERV¤GANDE DELEN ¤R HELTIDSSYS SELSATTA $EN ENDA GRUPPEN I 4ABELL F¶R VILKEN DETTA INTE G¤LLER ¤R F¶R KVINNOR I 6¤STTYSKLAND SOM HAR UTL¤NDSK NATIONALITET ) DET TYSKA DATAMATERIALET HAR ETT S¤RSKILT URVAL DRAGITS BLAND I 6¤STTYSKLAND BOSATTA MED GREKISK ITALIENSK SPANSK TURKISK ELLER JUGOSLAVISK NATIONALITET VID PANELDATAMATERIALETS F¶RSTA ¥R N¤MLIGEN $ENNA GRUPP KALLAS FORTS¤TTNINGSVIS &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115163xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;UTL¤NDSKA KVINNOR I 6¤STTYSKLAND&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115163xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; "LAND DESSA KVINNOR ¥TERFINNS PROCENT I KATEGORIN OBETALT ARBETE I HEMMET (ELTIDSARBETE ¤R MEST F¶REKOMMANDE BLAND ¶STTYSKA KVINNOR OCH MINST F¶REKOMMANDE BLAND UTL¤NDSKA KVINNOR I 6¤STTYSKLAND F¶LJT AV SVENSKA KVINNOR SOM INNAN DE BLIVIT GRAVIDA MED SITT F¶RSTA BARN REDAN I STOR UTSTR¤CKNING ARBETAR L¥NG DELTID $ET ¤R OVANLIGT ATT VARA STUDERANDE M¥NADER F¶RE F¶RSTA BARNETS F¶DELSE $EN H¶GSTA SIFFRAN FINNER VI BLAND UTL¤NDSKA KVINNOR I 6¤STTYSKLAND %NDAST I 3VERIGE ¤R F¶R¤LDRAPENNINGEN BER¤KNAD P¥ BASIS AV INKOMSTEN F¶RE BARNETS F¶DELSE VARF¶R DET FINNS ETT INCITAMENT ATT F¶RST HA ETT JOBB INNAN MAN B¶RJAR MED EN FAMILJ 0¥ GRUND AV DETTA INCITAMENT HADE MAN KUNNAT V¤NTA SIG ATT SVENSKA KVINNOR I MINDRE GRAD ¤N KVINNOR I DE ANDRA L¤NDERNA SKULLE G¥ DIREKT FR¥N STUDIER TILL ATT F¶DA BARN $ETTA VISAR SIG INTE VARA FALLET VILKET MAN KANSKE KAN TOLKA SOM ATT KVINNORNA INSER ATT DET ¤R I DERAS INTRESSE ATT HA EN FOT P¥ ARBETSMARK NADEN INNAN MAN SKAFFAR BARN ¤VEN OM DET INTE ¤R S¥ TYDLIGA INCITAMENT I F¶R¤LDRAF¶RS¤KRINGEN SOM DET ¤R I 3VERIGE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft89"&gt;4RE M¥NADER F¶RE F¶RSTA BARNETS F¶DELSE HAR MAN I REGEL INTE I N¥GOT AV L¤NDERNA N¥GON LAGLIG R¤TT TILL HAVANDESKAPSLEDIGHET S¥VIDA MAN INTE HAR SPECIELLA FYSISKA PROBLEM „ND¥ SKER VILKET FRAMG¥R AV TABELL EN ANPASSNING NED¥T AV ANDELEN KVINNOR SOM ¤R HELTIDSSYSSEL SATTA ) 3TORBRITANNIEN ¥TERFINNS DEN ST¶RSTA DELEN AV DE KVINNOR SOM L¤MNAT HELTIDSARBETE I ST¤LLET I KATEGORIN OBETALT ARBETE I HEMMET MEDAN EN ¶VERRASKANDE STOR ANDEL AV DE SVENSKA KVINNORNA N¤R M¥NADER ¥TERST¥R TILL F¶DSELN ¤R TJ¤NSTLEDIGA $ATAMATERIALET SKILJER H¤R INTE MELLAN OLIKA ORSAKER TILL TJ¤NSTLEDIGHET SJUKDOM HAVANDESKAPS LEDIGHET SEMESTER UTAN DESSA HAR SAMMANSLAGITS TILL EN RUBRIK&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p117 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft130"&gt;4ABELL !RBETSKRAFTSSTATUS RESPEKTIVE M¥NADER F¶RE F¶RSTA BARNETS F¶DELSE BLAND KVINNOR I 4YSKLAND 3VERIGE OCH 3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td299"&gt;&lt;P class="p17 ft129"&gt;6¤STTYSKLAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td300"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td301"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td302"&gt;&lt;P class="p121 ft126"&gt;&lt;NOBR&gt;–STTYSKLAN&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td303"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td303"&gt;&lt;P class="p121 ft126"&gt;3TORBRITAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p121 ft127"&gt;NIEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;4YSKAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft132"&gt;5TL  NAT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p209 ft34"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p201 ft34"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p209 ft34"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p209 ft34"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p339 ft35"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td309"&gt;&lt;P class="p339 ft35"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p111 ft35"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft129"&gt;3YSSELSATT HELTID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft129"&gt;3YSSELSATT DELTID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td304"&gt;&lt;P class="p828 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;D¤RAV &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td304"&gt;&lt;P class="p90 ft132"&gt;TIM V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td304"&gt;&lt;P class="p90 ft34"&gt;TIM V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft129"&gt;5NDER UTBILDNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;4J¤NSTLEDIG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;!RBETSS¶KANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;/BETALT ARBETE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;I HEMMET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;0ENSION¤R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;!NNAT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td306"&gt;&lt;P class="p17 ft92"&gt;!NTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p829 ft133"&gt;+¤LLA  'USTAFSSON  7ETZELS  6LASBLOM$EX       4ABELL $ATA I 4YSKLAND  '3/%0 6¤ST &lt;NOBR&gt;–ST&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft35"&gt;%NDAST GREKISK  ITALIENSK  SPANSK  TURKISK OCH JUGOSLAVISK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft132"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;3VERIGE (53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;3TORBRITANNIEN "(03      OCH RETROSPEKTIVT &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft89"&gt;) TABELL HAR VI SLAGIT SAMMAN GRUPPEN HELTIDSSYSSELSATT OCH DELTIDSSYSSELSATT TILL GRUPPEN SYSSELSATT DET VILL S¤GA MED BETALT ARBETE &lt;NOBR&gt;–VRIGA&lt;/NOBR&gt; GRUPPER FR¥N 4ABELL ¤R SAMMANSLAGNA TILL GRUPPEN EJ MED BETALT ARBETE I KORTHET HEMMA 6I VALDE ATT STUDERA SYSSELS¤TT NINGSGRADEN M¥NADER F¶RE F¶DSELN OCH M¥NADER EFTER F¶DSELN D¤RF¶R ATT HAVANDESKAPS F¶R¤LDRALEDIGHET M¥NADER F¶RE F¶DSELN ¤NNU EJ UTG¥R OCH M¥NADER EFTER F¶DSELN SOM REGEL ¤R AVSLUTAD ) DEN V¤NSTRA DELEN AV 4ABELL ¤R ALLA OBSERVATIONER F¶R VILKA VI K¤NNER SYSSELS¤TTNINGEN RESPEKTIVE M¥NADER F¶RE OCH M¥NADER EFTER F¶DSELN REDOVISADE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p831 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft84"&gt;4ABELL &amp;¶R¤NDRING AV ARBETSKRAFTSSTATUS FR¥N M¥NADER F¶RE TILL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft141"&gt;M¥NADER EFTER BARNETS F¶DELSE BLAND KVINNOR I 4YSKLAND 3VE RIGE OCH 3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td313"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;3YSSELS¤TTNIN&lt;/SPAN&gt;GSKVOT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td314"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERG¥NGAR&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td300"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td316"&gt;&lt;P class="p131 ft34"&gt;M F¶RE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td317"&gt;&lt;P class="p834 ft34"&gt;M EFTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td318"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td325"&gt;&lt;P class="p525 ft34"&gt;LFP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td326"&gt;&lt;P class="p835 ft34"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p110 ft34"&gt;LFP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td326"&gt;&lt;P class="p133 ft34"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td308"&gt;&lt;P class="p836 ft34"&gt;EE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p106 ft34"&gt;EH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td327"&gt;&lt;P class="p837 ft34"&gt;HE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td328"&gt;&lt;P class="p206 ft34"&gt;HH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td327"&gt;&lt;P class="p16 ft34"&gt;4OTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td329"&gt;&lt;P class="p200 ft34"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;6¤STTYSKLAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td330"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;4YSKA KVINNOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;&amp;¶RSTA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;!NDRA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;4REDJE BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;6¤STTYSKLAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td330"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;+VINNOR MED&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft129"&gt;UTL¤NDSK NATIONALITET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;&amp;¶RSTA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;!NDRA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;4REDJE BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;–STTYSKLAND&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td330"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;&amp;¶RSTA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;!NDRA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;4REDJE BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td330"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;&amp;¶RSTA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;!NDRA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;4REDJE BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td330"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;&amp;¶RSTA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;!NDRA BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p838 ft34"&gt;4REDJE BARNET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td332"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td326"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td327"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td329"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p121 ft127"&gt;+¤LLA  'USTAFSSON  7ETZELS  6LASBLOM$EX        4ABELL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td335"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;$ATA  SE 4ABELL   OVAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td330"&gt;&lt;P class="p121 ft95"&gt;4ECKENF¶RKLARING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p839 ft34"&gt;HE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr19 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft129"&gt;HEMMA F¶RE OCH SYSSELSATT EFTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td207"&gt;&lt;P class="p121 ft127"&gt;LFP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;SYSSELSATT HELTID   DELTID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td207"&gt;&lt;P class="p121 ft35"&gt;EE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft129"&gt;SYSSELSATT F¶RE OCH EFTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p839 ft35"&gt;HH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;HEMMA F¶RE OCH HEMMA EFTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p121 ft34"&gt;EH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft129"&gt;SYSSELSATT F¶RE OCH HEMMA EFTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p839 ft34"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;ANTAL OBSERVATIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft89"&gt;) DEN H¶GRA DELEN AV TABELLEN ¥TERGES ENDAST OBSERVATIONER SOM INTE ¤R CENSURERADE DET VILL S¤GA F¶R KVINNOR F¶R VILKA VI VET DERAS SYSSELS¤TT NINGSSTATUS S¥V¤L M¥NADER F¶RE SOM M¥NADER EFTER F¶DSELN 6I HAR F¤RRE OBSERVATIONER F¶R ANALYS AV ¶VERG¥NGAR I DEN H¶GRA DELEN AV TABELLEN ¤N I DEN V¤NSTRA DELEN AV TABELLEN P¥ GRUND AV ATT VI OBSERVERAR EN F¶RH¥LLANDEVIS KORT PERIOD &amp;¶R ¶STTYSKA DATA ¤R DET ENDAST ¥R EFTERSOM DESSA DATA EFTER MODELL FR¥N DET V¤STTYSKA MATERIALET B¶RJADE INSAMLAS F¶RST EFTER DEN TYSKA ¥TERF¶RENINGEN !TT DEN ¶STTYSKA DATAINSAMLINGEN KUNDE STARTA REDAN ¤R EN STOR PRESTATION AV LEDNINGEN F¶R DET TYSKA DATAMATERIALET VID $)7 I "ERLIN $EN H¶GRA DELEN AV 4ABELL SOM VISAR FL¶DENA MELLAN YRKESARBETE OCH HEMARBETE VISAR INTRESSANTA SKILLNADER MELLAN DE UNDERS¶KTA GRUPPERNA AV KVINNOR SOM F¶TT BARN +ATEGORIN EE SYSSELSATT F¶RE OCH EFTER F¶DSELN ¤R ABSOLUT ST¶RST BLAND SVENSKA KVINNOR MEDAN F¶R DE SVENSKA KVINNORNA KATEGORIN HH HEMMA B¥DE F¶RE OCH EFTER F¶DSELN ¤R MINST 3OM GOD TV¥A KOMMER DE ¶STTYSKA KVINNORNA VILKET VISAR ATT DET H¶GA ARBETSKRAFTSDELTAGANDET SOM DE ¶STTYSKA KVINNORNA VANDE SIG VID UNDER SOVJETTIDEN BEST¥R UNDER DEN N¤RMASTE TIDEN EFTER ¥TERF¶RE NINGEN ¥TMINSTONE &lt;NOBR&gt;-¶NSTRET&lt;/NOBR&gt; F¶R V¤STTYSKA KVINNOR ¤R TILL STOR DEL ATT L¤MNA ARBETSKRAFTEN VID F¶RSTA BARNETS F¶DELSE OCH SEDAN F¶RBLI HEMMA &amp;RAMF¶RALLT ¤R DETTA FALLET F¶R V¤STTYSKA KVINNOR SOM F¶DER SITT ANDRA OCH TREDJE BARN F¶R VILKA KATEGORIN HH OMFATTAR MER ¤N H¤LFTEN AV KVINNORNA +ATEGORIN HH ¤R OCKS¥ F¶R BRITTISKA KVINNOR DEN ST¶RSTA GRUPPEN VILKET VISAR ATT DET BLAND BRITTISKA M¶DRAR ¤R MINDRE VANLIGT ATT KOMBINERA YRKE OCH FAMILJ N¤R MAN HAR SM¥BARN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft89"&gt;) &amp;IGUR ANV¤NDER VI DEN M¥NADSVISA INFORMATIONEN ¶VER ARBETS KRAFTSSTATUS F¶R ATT UTR¶NA HUR M¥NGA M¥NADER EN KVINNA SOM F¶TT BARN ¤GNAR SIG HELTID ¥T V¥RD AV BARN I HEMMET $ET FRAMG¥R AV FIGUREN ATT DET PRAKTISKT TAGET INTE ¤R N¥GON SKILLNAD MELLAN DE FYRA GRUPPERNA AV M¶DRAR DE F¶RSTA M¥NADERNA 5NDER DENNA TID ¤R REGELN ATT VARA HEMMA P¥ HELTID S¥V¤L I 3VERIGE OCH 4YSKLAND SOM I 3TORBRITANNIEN $EN KURVA SOM LIGGER L¤GST UNDER DE F¶RSTA M¥NADERNA S¥V¤L F¶R F¶RSTA F¶DSEL SOM F¶R ANDRA F¶DSEL ¤R KURVAN F¶R 3TORBRITANNIEN &lt;NOBR&gt;-AN&lt;/NOBR&gt; KUNDE KANSKE BEFARA ATT I ETT LAND MED KORT TID AV ANST¤LLNINGSSKYDD I SAMBAND MED F¶DSEL OCH LITEN ERS¤TTNING UNDER F¶R¤LDRALEDIGHETEN ETT ANTAL KVINNOR SKULLE SE SIG N¶DSAKADE TILL ETT TIDIGT ¥TERINTR¤DE I ARBETSKRAFTEN $ET FAKTUM ATT DEN BRITTISKA KURVAN LIGGER L¤GST GER EN ANTYDAN OM EN S¥DAN EFFEKT MEN DEN ¤R L¥NGT IFR¥N DRAMATISK %NLIGT EN AMERIKANSK ANALYS 7AITE VAR I 53! EN FJ¤RDEDEL AV M¶DRARNA I HELTIDS YRKESARBETE N¤R BARNET FYLLDE M¥NADER VILKET ¤R V¤SENTLIGT H¶GRE ¤N DE CIRKA PROCENT P¥ HELTID ELLER DELTID VID M¥NADER SOM VI OBSERVERAR F¶R 3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft143"&gt;&amp;R¥N OCH MED DEN NIONDE TILL TOLFTE M¥NADEN FALLER DEN SVENSKA KURVAN KRAFTIGT OCH AVVIKER FR¥N KURVAN F¶R DE ANDRA L¤NDERNA $EN SVENSKA KURVAN F¶R HELTIDS HEMARBETE PLANAR UT VID TILL PROCENT AV M¶DRARNA EFTER CIRKA M¥NADER B¥DE EFTER F¶RSTA OCH EFTER ANDRA BARNETS F¶DELSE &amp;¶R V¤STTYSKA KVINNOR FINNS EN INTRESSANT SKILLNAD I BETEENDET EFTER F¶RSTA BARNETS F¶DELSE OCH EFTER ANDRA BARNETS F¶DELSE %FTER F¶RSTA BARNETS F¶DELSE FORTS¤TTER KURVAN F¶R HELTIDS HEMARBETE ATT MINSKA OCH KURVAN F¶R TYSKA KVINNOR TILL SKILLNAD FR¥N KURVAN F¶R IMMIGRANTKVINNOR I 6¤STTYSKLAND FALLER TILL EN NIV¥ VID M¥NADER SOM INTE LIGGER ALLTF¶R MYCKET H¶GRE ¤N DEN SVENSKA KURVAN +URVAN F¶R ATT F¶RBLI I HELTIDS HEMARBETE F¶R V¤STTYSKA KVINNOR EFTER ANDRA BARNETS F¶DELSE ¶VERENSST¤MMER D¤REMOT MED KURVORNA F¶R UTL¤NDSKA KVINNOR I 6¤STTYSKLAND OCH F¶R BRITTISKA KVINNOR $ENNA SKILLNAD MELLAN F¶RSTABARNSM¶DRAR OCH ANDRABARNSM¶DRAR ¤R I ¶VERENSST¤M MELSE MED EN OBSERVATION ATT EN TYSK KVINNA SOM VILL FORTS¤TTA SIN YRKESKARRI¤R OCH REDAN HAR ETT BARN TVEKAR ATT SKAFFA ETT ANDRA BARN EFTERSOM HON MED STOR SV¥RIGHET KLARAR AV ATT HA ANSVAR F¶R ETT BARN I DEN TYSKA KRISTDEMOKRATISKA MILJ¶N &lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; TV¥ BARN I OLIKA ¥LDER ¤R DET TV¥ SKOLSCHEMAN OCH TV¥ L¤XUPPGIFTER SOM MAMMAN M¥STE TA ANSVAR F¶R UPPGIFTER SOM DEN SVENSKA SKOLAN INTE L¤GGER P¥ F¶R¤LDRARNA %MELLERTID HAR VI ¤NNU INTE UNDERS¶KT DENNA HYPOTES ATT TYSKA KVINNOR SOM VILL KOMBINERA YRKE OCH FAMILJ I ST¶RRE UTSTR¤CKNING N¶JER SIG MED ETT BARN ¤N VAD SOM G¤LLER F¶R SVENSKA KVINNOR&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;P class="p196 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft144"&gt;&amp;IGUR &amp;INNS ENDAST I DEN TRYCKTA VERSIONEN (ELTIDS HEMARBETE &lt;NOBR&gt;–VRE&lt;/NOBR&gt; DIAGRAMMET EFTER F¶RSTA F¶DSELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft84"&gt;.EDRE DIAGRAMMET EFTER ANDRA F¶DSELN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p845 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft138"&gt;6AL AV TIDPUNKT F¶R BARNAF¶DANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft121"&gt;N¥GRA RESULTAT FR¥N PANELDATAANALYSERNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;) V¥RT DATAMATERIAL SOM OMFATTAR F¶R 4YSKLAND ¥R F¶R 3VERIGE ¥R OCH F¶R 3TORBRITANNIEN ¥R HAR VI SOM P¥PEKATS OVAN TABELL &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft89"&gt;OBSERVATIONER ENDAST F¶R EN DEL AV KVINNANS LIVSCYKEL &amp;¶R SOMLIGA OBSERVERAR VI F¶RSTA BARNETS F¶DELSE F¶R ANDRA S¥V¤L F¶RSTA SOM ANDRA BARNETS F¶DELSE OCH F¶R YTTERLIGARE EN MINDRE GRUPP KVINNOR S¥V¤L F¶RSTA ANDRA SOM TREDJE BARNETS F¶DELSE $ET ¤R NATURLIGTVIS FULLT M¶JLIGT ATT KVINNOR SOM INOM OBSERVATIONSPERIODEN F¶DER SITT F¶RSTA BARN SENARE EFTER OBSERVATIONSPERIODENS SLUT KOMMER ATT F¶DA SITT ANDRA BARN *U L¤NGRE OBSERVATIONSPERIODEN ¤R DESS MINDRE ¤R RISKEN ATT S¥DANA S¥ KALLADE CENSURERADE OBSERVATIONER FINNS I MATERIALET /BSERVATIONER KAN VARA CENSURERADE TILL V¤NSTER DET VILL S¤GA VI OBSERVERAR BETEENDET KRING DEN ANDRA F¶DSELN MEN INTE KRING DEN F¶RSTA OCH DE KAN VARA CENSURERADE TILL H¶GER DET VILL S¤GA VI VET INTE OM DEN F¶RSTA F¶DSELN KOMMER ATT F¶LJAS AV FLERA 6¥R EKONOMISKA TEORI S¤GER ATT BESLUT OM ATT F¶DA BARN OCH YRKESARBETA SETT I ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV ¤R ETT SIMULTANT BESLUT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft84"&gt;4ABELL &lt;NOBR&gt;-ODERNS&lt;/NOBR&gt; ¥LDER VID F¶RSTA BARNETS F¶DELSE &lt;NOBR&gt;-EDELV¤RDEN&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td339"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td340"&gt;&lt;P class="p121 ft126"&gt;6¤STTYSKLAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td317"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;3TORBRITANNI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td341"&gt;&lt;P class="p836 ft34"&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td342"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p121 ft33"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td343"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;EN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td245"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;-¶DRAR&lt;/NOBR&gt; MED H¶GRE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;UTBILDNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p838 ft128"&gt;&amp;¶RSTA F¶DSEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p838 ft127"&gt;&amp;¶RSTA OCH ANDRA F¶DSEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p838 ft127"&gt;&amp;¶RSTA ANDRA OCH TREDJE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p838 ft128"&gt;F¶DSEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td245"&gt;&lt;P class="p17 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;-¶DRAR&lt;/NOBR&gt; MED L¤GRE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p17 ft128"&gt;UTBILDNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p838 ft128"&gt;&amp;¶RSTA F¶DSEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p838 ft127"&gt;&amp;¶RSTA OCH ANDRA F¶DSEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p838 ft127"&gt;&amp;¶RSTA ANDRA OCH TREDJE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td342"&gt;&lt;P class="p838 ft33"&gt;F¶DSEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td343"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p851 ft35"&gt;(¶GRE UTBILDNING MOTSVARANDE STUDENTEXAMEN ELLER H¶GRE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft135"&gt;,¤GRE UTBILDNING EJ AVLAGT STUDENTEXAMEN ELLER MOTSVARANDE &lt;NOBR&gt;-¶DRAR&lt;/NOBR&gt; MED H¶GRE UTBILDNING PROCENT AV SAMTLIGA M¶DRAR 6¤STTYSKLAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;3TORBRITANNIEN OCH 3VERIGE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;+¤LLA 'USTAFSSON OCH 7ETZELS B "EARBETNING AV '3/%0 (53&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;"(03 &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p117 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft117"&gt;) DETTA AVSNITT REDOVISAS N¥GRA RESULTAT AV V¥RA F¶RS¶K ATT ANALYSERA VILKA BEST¤MNINGSFAKTORER SOM HAR BETYDELSE F¶R VALET AV TIDPUNKT F¶R BARNAF¶DANDE OCH YRKESARBETETS INPLACERING I TIDEN ) 4ABELL ¥TERGES MODERNS ¥LDER VID F¶RSTA BARNETS F¶DELSE I DE TRE L¤NDERNA 4ABELLEN VISAR ATT F¶RSTA BARNETS F¶DELSE INTR¤FFAR VID EN L¤GRE ¥LDER I 3TORBRI TANNIEN ¤N I 6¤STTYSKLAND OCH 3VERIGE (¶GUTBILDADE KVINNOR F¥R SITT F¶RSTA BARN VID EN H¶GRE ¥LDER ¤N L¥GUTBILDADE KVINNOR OCH M¶DRAR SOM SENARE F¶DER ETT ELLER TV¥ BARN TILL STARTAR BARNAF¶DANDET VID EN L¤GRE ¥LDER ¤N DE SOM ENDAST F¶DER ETT BARN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft89"&gt;$ESSA RESULTAT G¤LLER F¶R ALLA TRE L¤NDERNA MED UNDANTAG AV GRUP PEN H¶GUTBILDADE KVINNOR I 3VERIGE F¶R VILKA TV¥BARNSM¶DRARNA STARTAT N¥GOT SENARE ¤N ETTBARNSM¶DRARNA VILKET MYCKET V¤L KAN BERO P¥ H¶GERCENSURERADE OBSERVATIONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft90"&gt;) 4ABELL ¥TERGES REGRESSIONSANALYS AV BEST¤MNINGSFAKTORER F¶R MODERNS ¥LDER VID F¶RSTA BARNETS F¶DELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft125"&gt;4ABELL "EST¤MNINGSFAKTORER F¶R MODERNS ¥LDER VID F¶RSTA BARNETS F¶DELSE 2EGRESSIONSANALYS T V¤RDEN INOM PARENTES&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td344"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td312"&gt;&lt;P class="p132 ft142"&gt;6¤STTYSKLAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td345"&gt;&lt;P class="p204 ft145"&gt;3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td346"&gt;&lt;P class="p339 ft34"&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;KONSTANT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;PREDIKTERAD LIVSINKOMST F¶R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td345"&gt;&lt;P class="p134 ft34"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;MAKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;MAKENS UTBILDNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;MODERNS UTBILDNING H¶G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;I YRKESARBETE EFTER F¶DSELN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;F¥R ETT ANDRA BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;F¥R ETT TREDJE BARN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td336"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft35"&gt;A  MAKENS YRKESSTATUS    KLASSER +¤LLA  'USTAFSSON OCH 7ETZELS      B  "EARBETNING AV '3/%0 "(03&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;OCH (53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft89"&gt;6I HAR I 4ABELL TESTAT ID©N ATT MANNENS INKOMST P¥VERKAR TIDPUNKTEN F¶R F¶RSTA BARNETS F¶DELSE 4EORETISKT SETT HAR MAKENS F¶RV¤NTADE LIVSINKOMST EN POSITIV INVERKAN P¥ ANTALET ¶NSKADE BARN 0OSITIV TIDSPREFERENS MEDF¶R ATT DENNA VARIABEL KAN F¶RV¤NTAS VERKA F¶R EN TIDIGAREL¤GGNING AV F¶RSTA BARNETS F¶DELSE %FTERSOM VI INTE HAR DATA ¶VER MANNENS LIVSINKOMST HAR VI KONSTRUERAT EN PROXYVARIABEL ELLER ETT N¤RMEV¤RDE P¥ F¶LJANDE S¤TT 6I ANV¤NDER UPPGIFTER OM HANS FAKTISKA INKOMST VID F¶RSTA BARNETS F¶DELSE HANS UTBILDNING OCH ¥LDER 6I HAR SEDAN &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115171xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;F¶RFLYTTAT&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115171xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; HANS INKOMST UTEFTER DEN SKATTADE ¥LDERSL¶NEKURVAN TILL TIDPUNKTEN ¥R MED BIBEH¥LLET ANTAGANDE OM ¶VRIGA INDIVIDUELLT L¶NEP¥VERKANDE FAKTORER 'USTAFSSON 7ETZELS B $ENNA PREDICERADE INKOMST VID ¥RS ¥LDER ¤R EN PROXY F¶R MANNENS DISKONTERADE LIVSINKOMST )NTRESSANT NOG FINNER VI EN KLART STATISTISK SIGNIFIKANT NEGATIV EFFEKT FR¥N MANNENS F¶RV¤NTADE LIVSINKOMST VILKET BETYDER ATT JU H¶GRE INKOMST MANNEN HAR ALLT ANNAT LIKA DESTO TIDIGARE F¶DS F¶RSTA BARNET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft119"&gt;) DE BRITTISKA DATA FINNS INGEN UPPGIFT OM MANNENS INKOMST UTAN VI HAR ANV¤NT EN VARIABEL SOM ANGER MANNENS YRKESSTATUS INDELAT P¥ F¶LJANDE S¤TT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft88"&gt;EJ SYSSELSATT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft88"&gt;OKVALIFICERAD ARBETARE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft88"&gt;DELVIS KVALIFICERAD ARBETARE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft88"&gt;KVALIFICERAD ARBETARE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft88"&gt;TJ¤NSTEMAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft88"&gt;TEKNISKT ELLER ADMINISTRATIVT YRKE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft88"&gt;PROFESSIONELLT YRKE ELLER EXPERTYRKE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft89"&gt;*U H¶GRE YRKESSTATUS MANNEN HAR DESTO SENARE F¶DS F¶RSTA BARNET ALLT ANNAT LIKA $ENNA VARIABEL F¥NGAR TYDLIGEN UPP ANDRA FAKTORER ¤N INKOMST EFTERSOM VI INTE F¥R ETT LIKNANDE RESULTAT SOM I 4YSKLAND OCH 3VERIGE D¤R VI HAFT TILLG¥NG TILL INFORMATION OM MANNENS INKOMST $EN KRISTDEMOKRATISKA MODELLEN ATT MANNENS INKOMST HAR EN BETYDELSE F¶R FERTILITETEN MOTS¤GS D¤RF¶R INTE AV DATA OCH DEN MOTS¤GS INTE HELLER AV MIKROTEORIN OM FAMILJEN MEN SOM FRAMG¥R AV 4ABELL HAR ¤VEN ANDRA FAKTORER ETT INFLYTANDE &lt;NOBR&gt;-AKENS&lt;/NOBR&gt; UTBILDNING HAR EN SJ¤LVST¤NDIG EFFEKT SOM G¥R I MOTSATT RIKTNING MOT DEN F¶RV¤NTADE LIVSINKOMSTEN (¶G UTBILDNING HOS S¥V¤L MANNEN SOM KVINNAN SENAREL¤GGER TID PUNKTEN F¶R F¶RSTA BARNETS F¶DELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-AN&lt;/NOBR&gt; KAN TOLKA DESSA RESULTAT SOM ATT KARRI¤RPLANERINGEN F¶R S¥V¤L M¤N SOM KVINNOR G¶R DET OL¤MPLIGT ATT SKAFFA BARN VID YNGRE ¥LDER MEDAN MAN ¤R SYSSELSATT MED SIN UTBILDNING +VINNANS INKOMST HAR ENLIGT TEORIN FLERA EFFEKTER SOM G¥R I OLIKA RIKTNING VILKET MEDF¶R ESTIMATIONSPROBLEM %TT VANLIGT S¤TT ATT SEPARERA INKOMSTEFFEKTEN FR¥N SUBSTITUTIONSEFFEKTEN I ARBETSKRAFTSUTBUDSMODELLER ¤R ATT ANV¤NDA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft89"&gt;RESULTATET FR¥N MANNENS INKOMST SOM ETT ESTIMAT F¶R INKOMSTEFFEKTEN 'ENOM SUBTRAKTION AV DETTA ESTIMAT FR¥N KVINNANS INKOMST ERH¥LLS ETT M¥TT P¥ SUBSTITUTIONSEFFEKTEN ELLER DEN KOMPENSERADE L¶NEEFFEKTEN3E (ECKMAN +ILLINGSWORTH 'USTAFSSON B $EN TEORETISKT RIKTIGA VARIABELN F¶R KVINNANS L¶N ¤R HENNES L¶NEKAPACITET DET VILL S¤GA DEN L¶N HON SKULLE KUNNAT ERH¥LLA OM HON INTE ANPASSAT SITT ARBETSKRAFTSDELTAGANDE P¥ GRUND AV F¶DSELN $ENNA VARIABEL ¤R INTE M¤TBAR UTAN VI M¥STE ANV¤NDA FAKTISKT OBSERVERAD L¶N VID N¥GON TIDPUNKT SOM PROXYVARIABEL 6I HAR EXPERIMENTERAT MED L¶NEN VID OLIKA TIDPUNKTER F¶R KVINNAN MEN VI HAR INTE S¥ M¥NGA VAL EFTERSOM L¶NEN M¤TS VID INTERVJUTIDPUNKTEN H¶GST VID ETT TILLF¤LLE PER ¥R 6I HAR D¤RF¶R N¶JT OSS MED ATT ANV¤NDA EN VARIABEL F¶R HENNES UTBILDNING 2ESULTATET ATT H¶GUTBILDADE KVINNOR F¥R BARN SENARE SKULLE KUNNA TOLKAS SOM SUBSTITUTIONSEFFEKTEN AV EN H¶GRE L¶N UNDER ANTAGANDE ATT H¶G UTBILDNING F¶RANLEDER H¶G L¶N ¤R ST¶RRE ¤N INKOMSTEFFEKTEN SOM JU VERKAR I MOTSATT RIKTNING OCH LEDER TILL BARN VID L¤GRE ¥LDER &lt;NOBR&gt;-EN&lt;/NOBR&gt; F¶RMODLIGEN ING¥R I VARIABELN H¶G UTBILDNING F¶RUTOM SOM EN PREDIKTION F¶R H¶G L¶N OCKS¥ DET FAKTUM ATT UTBILDNINGSTIDEN ¤R SV¥RF¶RENLIG MED FAMILJEBILDNING 0LANERINGEN AV N¤R I KARRI¤REN DET ¤R OPTIMALT ATT B¶RJA EN FAMILJ BEROR OCKS¥ P¥ DEN F¶RV¤NTADE LIVSINKOMSTENS ¥LDERSPROFIL OCH EN AVV¤GNING AV EVENTUELLT F¶RLORADE M¶JLIGHETER TILL INVESTERINGAR I KUNSKAPSKAPITAL GENOM YRKESERFAREN HET I F¶RH¥LLANDE TILL ALTERNATIVKOSTNADEN VID TIDPUNKTEN F¶R F¶DSELN3E 'USTAFSSON 7ETZELS B OCH #IGNO KAP $ESSA PLANERINGSPROBLEM MINSKAR V¤SENTLIGT MED EN FAMILJEPOLITIK SOM MEDGER KOMBINATION AV YRKE OCH FAMILJ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft89"&gt;6ARIABELN &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115172xi1.jpg/" id="inl_img1"&gt;I YRKESARBETE EFTER F¶DSELN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115172xi2.jpg/" id="inl_img2"&gt; ¤R P¥ GR¤NSEN TILL SIGNIFI KANT OCH NEGATIV F¶R SVENSKA KVINNOR DET VILL S¤GA DEN SOM PLANERAR ATT VARA YRKESARBETANDE MAMMA F¥R ALLT ANNAT LIKA SITT F¶RSTA BARN VID L¤GRE ¥LDER %N ALTERNATIV TOLKNING ¤R ATT DEN SOM FICK SITT F¶RSTA BARN I TIDIG ¥LDER ¤R MER ANGEL¤GEN ATT ¥TERUPPTA YRKESARBETET ) DEMOGRAFISK FORSKNING HAR OBSERVERATS ATT DEN SOM F¥R F¶RSTA BARNET TIDIGT HAR ST¶RRE SANNOLIKHET ATT F¶DA ETT ANDRA OCH ETT TREDJE BARN 6I FINNER ETT S¥DANT SAMBAND I DE TYSKA OCH BRITTISKA DATA MEN INTE I DE SVENSKA DATA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft117"&gt;&lt;NOBR&gt;-AN&lt;/NOBR&gt; KAN T¤NKA SIG ATT F¶R EN KVINNA SOM F¶TT SITT F¶RSTA BARN FINNS DET TV¥ LIKV¤RDIGA M¶JLIGHETER $EN ENA M¶JLIGHETEN ¤R ATT RELATIVT SNART ¥TERV¤NDA I YRKESLIVET OCH V¤NTA MED ATT SKAFFA ETT ANDRA BARN ) 3VERIGE INNEB¤R R¤TTEN ATT F¥ INKOMSTKOMPENSATION BASERAD P¥ INKOMSTEN F¶RE F¶RSTA BARNETS F¶DELSE F¶R DET FALL DET ANDRA BARNET F¶DS INOM M¥NADER FR¥N DET F¶RSTA BARNETS F¶DELSE EN STIMULANS TILL ATT HANDLA P¥ DETTA S¤TT VILKET OCKS¥ HAR VISATS P¥SKYNDA ANDRA OCH TREDJEBARNSF¶DSLARNA I F¶RH¥LLANDE TILL DET TIDIGARE BARNETS F¶DELSEDA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p845 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft89"&gt;TUM (OEM „VEN I FR¥NVARO AV EN S¥DAN STIMULANS FINNS ETT INCITAMENT FR¥N KARRI¤R¶VERV¤GANDE OM ALTERNATIVKOSTNADENS STORLEK I SAMBAND MED V¥RD AV BARN P¥ HELTID $ET KAN N¤MLIGEN UR KARRI¤RSYN PUNKT KOMMA P¥ ETT UT MED TV¥ KORTARE YRKESAVBROTT ELLER ETT L¤NGRE F¶R TV¥ F¶DSLAR %MELLERTID KAN MAN V¤NTA SIG ATT DE MEST PRODUKTIVA KVINNORNA HAR MER BR¥TTOM ATT G¶RA ANTINGEN DET ENA ¥TERV¤NDA I YRKESVERKSAMHET ELLER DET ANDRA F¥ ETT ANDRA BARN ) 4ABELL HAR VI BER¤KNAT ANTAL M¥NADER TILLS MODERN ¥TERV¤NDER I YRKESARBETE F¶RDELAT EFTER OM HON ¥TERV¤NDER MELLAN F¶RSTA OCH ANDRA F¶DSELN ELLER ENDAST EFTER ANDRA F¶DSELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft147"&gt;4ABELL !NTAL M¥NADER SEDAN F¶RSTA F¶DSELN TILLS MODERN ¤R I YRKESARBETE %NDAST M¶DRAR SOM OBSERVERAS I YRKESARBETE F¶RDELADE EFTER YR KESARBETANDE OCH ICKE YRKESARBETANDE MELLAN F¶RSTA OCH ANDRA F¶DSELN&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td349"&gt;&lt;P class="p335 ft126"&gt;6¤STTYS&lt;SPAN class="ft142"&gt;KLAND&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p421 ft129"&gt;3TORBR&lt;SPAN class="ft148"&gt;ITANNIEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td316"&gt;&lt;P class="p100 ft34"&gt;3VERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td350"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td351"&gt;&lt;P class="p169 ft104"&gt;ANTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td305"&gt;&lt;P class="p169 ft149"&gt;ANTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td319"&gt;&lt;P class="p207 ft126"&gt;ANTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td352"&gt;&lt;P class="p490 ft104"&gt;ANTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td353"&gt;&lt;P class="p106 ft126"&gt;ANTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td354"&gt;&lt;P class="p99 ft126"&gt;ANTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td355"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p169 ft126"&gt;M¥N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td308"&gt;&lt;P class="p169 ft129"&gt;OBS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p209 ft35"&gt;M¥N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p490 ft129"&gt;OBS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td310"&gt;&lt;P class="p334 ft35"&gt;M¥N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td357"&gt;&lt;P class="p103 ft35"&gt;OBS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td348"&gt;&lt;P class="p17 ft127"&gt;ENDAST F¶RSTA F¶DSELN I DATA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td348"&gt;&lt;P class="p17 ft126"&gt;F¶RSTA OCH ANDRA F¶DSELN I DATA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft34"&gt;D¤RAV YRKESARBETANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft35"&gt;MELLAN F¶DSLARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft127"&gt;YRKESARBETANDE ENDAST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft35"&gt;EFTER ANDRA F¶DSELN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td348"&gt;&lt;P class="p17 ft129"&gt;F¶RSTA ANDRA OCH TREDJE F¶DSELN I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td348"&gt;&lt;P class="p17 ft35"&gt;DATA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft34"&gt;D¤RAV YRKESARBETANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft129"&gt;MELLAN F¶RSTA OCH ANDRA F¶D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft35"&gt;SELN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p864 ft127"&gt;YRKESARBETANDE ENDAST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td355"&gt;&lt;P class="p864 ft35"&gt;EFTER ANDRA F¶DSELN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td357"&gt;&lt;P class="p16 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p851 ft35"&gt;+¤LLA 'USTAFSSON 7ETZELS B&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;"EARBETNING AV '3/%0 (53 "(03 &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft89"&gt;$ET FRAMTR¤DER ETT INTRESSANT M¶NSTER $E KVINNOR F¶R VILKA VI ENDAST OBSERVERAR F¶RSTA F¶DSELN VISAR OLIKHETER MELLAN L¤NDERNA $ET TAR L¤NGRE TID F¶R TYSKA OCH ENGELSKA KVINNOR INNAN DE ¥TERV¤NDER I YRKESVERKSAMHET M¥NADER RESPEKTIVE M¥NADER ¤N VAD DET G¶R F¶R SVENSKA KVINNOR M¥NADER &lt;NOBR&gt;-EN&lt;/NOBR&gt; N¤R VI DELAR UPP MATERIALET EFTER OM KVINNAN ¥TERV¤NDER I YRKESVERKSAMHET MELLAN F¶DSLARNA ELLER EJ ¤R DET LIKHETEN SOM ¤R SL¥ENDE EJ SKILLNADERNA $ET TAR CIRKA ETT ¥R EFTER F¶RSTA BARNETS F¶DELSE I ALLA TRE L¤NDERNA INNAN DEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft89"&gt;MAMMA SOM BESLUTAT SIG F¶R ATT ¥TERV¤NDA I YRKESLIVET INNAN HON F¥R SITT ANDRA BARN OCKS¥ G¶R DET „VEN DEN ANDRA GRUPPEN KVINNOR DE KVINNOR SOM ¥TERV¤NDER F¶RST EFTER ANDRA BARNETS F¶DELSE VISAR ST¶RRE LIKHETER ¤N SKILLNADER MELLAN L¤NDERNA $ET TAR RUNT M¥NADER R¤KNAT FR¥N F¶RSTA BARNETS F¶DELSE DET VILL S¤GA RUNT ¥R ATT F¶DA OCH V¥RDA TV¥ BARN I B¥DE 4YSKLAND OCH 3VERIGE $E FLERBARNSM¶DRAR SOM INTE ¥TERV¤NDER EFTER F¶RSTA BARNETS F¶DELSE I 3TORBRITANNIEN STANNAR L¤NGRE HEMMA ¤N I 3VERIGE OCH 4YSKLAND 2ESULTATEN I 4ABELL GER INGET ST¶D F¶R ATT SVENSKA KVINNOR SKULLE VARA MER BEN¤GNA ¤N KVINNOR I 4YSKLAND ATT F¥ TV¥ BARN I F¶LJD INNAN DE ¥TERV¤NDER I YRKESLIVET VILKET DEN S¥ KALLADE &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115174xi1.jpg/" id="inl_img1"&gt;SNABBHETSPREMIEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115174xi2.jpg/" id="inl_img2"&gt; GER ETT INCITAMENT TILL I 3VERIGE MEN INTE I 4YSKLAND (OEM *¤MF¶RELSEN MED 3TORBRITANNIEN ANTYDER D¤REMOT EN S¥DAN EFFEKT ) 4ABELL ¤R DE KVINNOR SOM ¶VERHUVUDTAGET INTE ¥TERV¤NT I YRKESARBETE SEDAN F¶RSTA BARNETS F¶DELSE INTE REPRESENTERADE $EN GRUPPEN ¤R ST¶RRE B¥DE I 4YSKLAND OCH 3TORBRITANNIEN ¤N I 3VERIGE VILKET FRAMG¥R AV &amp;IGUR OVAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft121"&gt;3LUTSATSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft122"&gt;+ONTROLL ¶VER EGEN INKOMST ¤R ETT VIKTIGT ELEMENT F¶R ATT EN INDIVID SKALL HA MAKT ¶VER SITT EGET LIV …REN RUNT BARNAF¶DANDE OCH TIDEN SOM SM¥BARNSMAMMA ¤R DEN TID D¥ DENNA R¤TT ¤R ALLRA MEST S¥RBAR )NTE BARA ¤R KRAVEN FR¥N BARNEN OCH MODERNS NATURLIGA VILJA ATT S¶RJA F¶R SITT BARN TIDSKR¤VANDE UTAN TIDSM¤SSIGT SAMMANFALLER SM¥BARNSTIDEN OFTA MED DEN TID D¥ ARBETSGIVARE F¶RV¤NTAR SIG ATT UNGA LEJON SKALL VISA KLORNA $EN ENDA M¶JLIGHETEN ATT ¥STADKOMMA BALANS MELLAN KRAVEN FR¥N EGEN INKOMST OCH TID F¶R BARNET ¤R ATT BARNOMSORG OCH KARRI¤R KAN KOMBINERAS OCH DELAS MELLAN MAMMAN OCH PAPPAN $EN SVENSKA FAMILJEPOLITIKEN HAR SEDAN DECENNIER UTVECKLATS I RIKTNING MOT DETTA M¥L 'ENOM ATT ANALYSERA DET M¥NATLIGA ARBETSMARKNADSBETEENDET HOS KVINNOR SOM F¶TT BARN I 4YSKLAND 3TORBRITANNIEN OCH 3VERIGE HAR VI KUNNAT VISA P¥ SKILLNADER I BETEENDET SOM KAN TILLSKRIVAS SKILLNADER I FAMILJEPOLITIKEN $EN TYSKA FAMILJEPOLITIKEN GRIPER IN MED OMFATTANDE ST¶D TILL BARNFAMILJERNA LIKSOM DEN SVENSKA POLITIKEN MEN MED ETT HELT ANNAT M¥L N¤MLIGEN M¥LET ATT M¶DRAR SKALL HA R¥D ATT VARA HEMMA MED SINA BARN UNDER SM¥BARNSTIDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft122"&gt;!TT F¶DA BARN OCH PLANERA SITT ARBETSKRAFTSDELTAGANDE ¤R ETT SIMUL TANT BESLUT SETT I ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV $EN KRISTDEMOKRATISKA FAMILJEPOLITIKEN DEN MANLIGA F¶RS¶RJARMODELLEN ¤R UTFORMAD MED EN F¶RENKLAD EKONOMISK MODELL UTAN H¤NSYN TAGEN TILL SUBSTITUTIONSEF FEKTER UTAN H¤NSYN TAGEN TILL ATT EGEN L¶N ¤R MER V¤RDEFULL ¤N MANNENS L¶N UTAN H¤NSYN TAGEN TILL SIMULTANITET I BESLUTEN OCH UTAN H¤NSYN TAGEN TILL KOSTNADER F¶R BARNOMSORG $EN BRITTISKA FAMILJEPOLITIKEN ¤R&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft89"&gt;ATT BARNOMSORG OCH BESLUT OM ATT SKAFFA BARN ¤R PRIVATA BESLUT SOM POLITIKERNA EJ SKALL BEFATTA SIG MED OCH D¤RF¶R ¤R ST¶D TILL BARNFAMIL JERNA H¥LLET P¥ EN L¥G NIV¥ I F¶RH¥LLANDE TILL I DE ¶VRIGA TV¥ L¤NDERNA 6I FINNER ATT MAJORITETEN KVINNOR I B¥DE 4YSKLAND 3TORBRITANNIEN OCH 3VERIGE ¤R HELTIDSSYSSELSATTA STRAX INNAN DE BLIVIT GRAVIDA MED SITT F¶RSTA BARN 6I FINNER ATT MER ¤N H¤LFTEN AV DE TYSKA OCH BRITTISKA KVINNORNA F¶RBLIR HEMMAFRUAR EFTER F¶RSTA BARNETS F¶DELSE GENOM SM¥BARNSPERIODEN OCH SAMTLIGA OBSERVERADE F¶DSLAR MEDAN DETTA G¤LLER MINDRE ¤N PROCENT SVENSKA M¶DRAR 6I FINNER ATT DE M¶DRAR SOM ¥TERV¤NDER I YRKESARBETE UNDER SM¥BARNSTIDEN KAN DELAS I TV¥ GRUPPER $EN ENA GRUPPEN ¥TERV¤NDER EFTER OMKRING M¥NADER I YRKESVERKSAMHET I SAMTLIGA TRE L¤NDER MEDAN DEN ANDRA GRUPPEN F¶DER SITT ANDRA BARN OCH ¤R ¥TER I YRKESVERKSAMHET UNGEF¤R ¥R EFTER F¶RSTA BARNETS F¶DELSE I 3VERIGE OCH 4YSKLAND MEDAN DE BRITTISKA KVINNORNA TAR L¤NGRE TID P¥ SIG OM DE TILLH¶R DEN ANDRA GRUPPEN 6I FINNER ATT F¶RSTA BARNETS F¶DELSE INTR¤FFAR VID EN L¤GRE ¥LDER I 3TORBRITANNIEN ¤N I 3VERIGE OCH 6¤STTYSKLAND OCH ATT DE M¶DRAR SOM F¶DER ETT ANDRA OCH ETT TREDJE BARN F¥R SITT F¶RSTA BARN TIDIGARE ¤N DE SOM HAR BARA ETT BARN UNDER V¥R OBSERVATIONSPERIOD %N H¶GRE F¶RV¤NTAD LIVSINKOMST F¶R MANNEN TIDIGAREL¤GGER BARNAF¶DANDET MEDAN H¶GRE UTBILDNING HOS S¥V¤L KVINNAN SOM MANNEN SENAREL¤GGER BARNAF¶DANDET 6I FINNER S¥LEDES B¥DE LIKHETER MELLAN L¤NDERNA TROTS OLIKA POLITIK OCH OLIKHETER SOM KAN TILLSKRIVAS POLITIKEN 4ILL DET SENARE H¶R DEN MYCKET L¤GRE SANNOLIKHETEN F¶R TYSKA OCH BRITTISKA M¶DRAR ATT YRKESARBETA GENOM SM¥BARNS¥REN %N SANNOLIK KONSEKVENS AV DENNA POLITIK ¤R EN MINDRE SJ¤LVF¶RS¶RJNINGSF¶RM¥GA HOS TYSKA OCH BRITTISKA KVINNOR ¤N HOS SVENSKA EN HYPOTES SOM VI ¤R I F¤RD MED ATT UNDERS¶KA %N ANNAN SANNOLIK KONSEKVENS ¤R ETT L¤GRE F¶DELSETAL I L¤NDER SOM F¶R EN POLITIK SOM F¶RSV¥RAR EN KOMBINATION AV FAMILJ OCH YRKE 6¥RT DATAMATERIAL MEDGER EN ANALYS AV DETTA PROBLEM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft121"&gt;,ITTERATUR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;!RACHNE DEC &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;6ROUWEN !DVIESBUREAU OVERHEIDS BELEID &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;"ECKER 'ARY 3 &lt;/SPAN&gt;! 4REATISE ON THE FAMILY &lt;SPAN class="ft34"&gt;#AMBRIDGE &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;-ASSACHUSETTS&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt; (ARVARD 5NIVERSITY 0RESS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft152"&gt;"ERGHAHN 3ABINE OCH &amp;RITSCHE !NDREA &lt;SPAN class="ft151"&gt;&amp;RAUENRECHT IN /ST UND 7ESTDEUTSCHLAND &lt;/SPAN&gt;"ILANZ !USBLICK "ERLIN "ASISDRUCK 6ERLAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft127"&gt;"¶S $IETER VON 7EISZ¤CKER 2OBERT + &lt;SPAN class="ft91"&gt;%CONOMIC CONSEQUENCIES OF AN AGING POPULATION &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;%UROPEAN %CONOMIC 2EVIEW &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft34"&gt;#IGNO !LESSANDRO &lt;SPAN class="ft92"&gt;%CONOMICS OF THE FAMILY &lt;/SPAN&gt;/XFORD #LARENDON 0RESS&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;$EX 3HIRLEY &lt;/SPAN&gt;4HE RELIABILITY OF RECALL DATA ! LITTERATURE REVIEW &lt;SPAN class="ft127"&gt;7ORKING 0APER OF THE %32# 2ESEARCH #ENTRE OF &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;-ICRO&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt; SOCIAL CHANGE IN "RITAIN #OLCHESTER 5NIVERSITY OF %SSEX&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft34"&gt;%LVANDER .ILS &lt;SPAN class="ft92"&gt;3VENSK SKATTEPOLITIK &lt;/SPAN&gt;3TOCKHOLM 2AB©N 3J¶GREN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft152"&gt;%SPING !NDERSEN '¸STA &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;7ELFARE STATES WITHOUT WORK THE IMPOSSE OF LABOUR SHEDDING AND FAMILIALISM IN CONTINENTAL %UROPEAN SOCIAL POLICY&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; ) %SPING !NDERSEN '¸STA RED &lt;SPAN class="ft151"&gt;7ELFARE STATES IN TRANSITION .ATIONAL ADAPTA TIONS IN GLOBAL ECONOMICS &lt;/SPAN&gt;,ONDON 3AGE 0UBLICATIONS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;%SPING !NDERSEN '¸STA &lt;/SPAN&gt;4HE THREE WORLDS OF 7ELFARE #APITALISM &lt;SPAN class="ft34"&gt;#AMBRIDGE 5+ 0OLITY 0RESS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft134"&gt;&amp;AGAN #OLETTE 2UBERY *ILL &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;4RANSITIONS BETWEEN FAMILY FORMATION AND PAID EMPLOYMENT ) '¼NTHER 3CHMID *ACQUELINE /&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;2EILLY +LAUS 3CH¶MAN RED&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft92"&gt;)NTERNATIONAL HANDBOOK OF LABOUR MARKET POLICY AND EVALUATION &lt;SPAN class="ft34"&gt;#HELTENHAM 5+ %DWARD %LGAR&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft34"&gt;'USTAFSSON 3IV 3 &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;#OHORT SIZE AND FEMALE LABOUR SUPPLY&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt; %UROPEAN *OURNAL OF 0OPULATION &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft35"&gt;'USTAFSSON 3IV 7ETZELS #ECILE 6LASBLOM *AN $IRK $EX 3HIRLEY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft127"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;7OMEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt;S LABOR FORCE TRANSITIONS IN CONNECTION WITH CHILDBIRTH ! PANEL DATA COMPARISON BETWEEN 'ERMANY 3WEDEN AND 'REAT "RITAIN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt; *OURNAL OF 0OPULA TION %CONOMICS &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft135"&gt;'USTAFSSON 3IV 3 &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt;3EPARATE TAXATION AND MARRIED WOMEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt;S LABOR SUPPLY A COMPARISON OF 7EST 'ERMANY AND 3WEDEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi13.jpg/" id="inl_img12"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt; *OURNAL OF 0OPULATION %CONOMICS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;'USTAFSSON 3IV 7ETZELS #ECILE A &lt;SPAN class="ft92"&gt;&amp;AMILY POLICIES AND WOMEN S LABOR FORCE TRANSITIONS IN CONNECTION WITH CHILDBIRTH &lt;/SPAN&gt;FORTHCOMING 4YSKLAND 6IERTEL JAHR H¤FTE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft34"&gt;'USTAFSSON 3IV 7ETZELS #ECILE B &lt;SPAN class="ft92"&gt;7ORK CAREER AND TIMING AND SPACING OF BIRTHS IN 'ERMANY 'REAT "RITAIN AND 3WEDEN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-ANUSCRIPT&lt;/NOBR&gt; 5NIVERSITY OF !MS TERDAM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft34"&gt;'USTAFSSON 3IV 7ETZELS #ECILE C &lt;SPAN class="ft92"&gt;7IFE S EARNINGS CONTRIBUTION TO FAMILY INCOME AROUND CHILDBIRTH IN 3WEDEN AND 'ERMANY &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-ANUSCRIPT&lt;/NOBR&gt; 5NIVERSITY OF !MSTERDAM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;(ATJE !NN +ATRIN &lt;/SPAN&gt;"EFOLKNINGSFR¥GAN OCH V¤LF¤RDEN $EBATTEN OM FAMILJEPO LITIK OCH NATIVITETS¶KNINGAR UNDER TALEN &lt;SPAN class="ft152"&gt;3TOCKHOLM !LLM¤NNA F¶RLAGET&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft134"&gt;(OEM *AN - &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi14.jpg/" id="inl_img13"&gt;0UBLIC POLICY AS THE FUEL OF FERTILITY EFFECTS OF A POLICY REFORM ON THE PACE OF CHILDBEARING IN 3WEDEN IN THE S &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi15.jpg/" id="inl_img14"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt; !CTA 3OCIOLOGICA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft134"&gt;+ILLINGSWORTH &lt;NOBR&gt;-ARK&lt;/NOBR&gt; (ECKMAN *AMES &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi16.jpg/" id="inl_img15"&gt;&amp;EMALE LABOR SUPPLY A SURVEY &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi17.jpg/" id="inl_img16"&gt; ) !SHENFELTER /RLEY ,AYARD 2ICHARD RED &lt;SPAN class="ft155"&gt;(ANDBOOK OF LABOR ECONOMICS &lt;/SPAN&gt;S&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft34"&gt;!MSTERDAM .ORTH (OLLAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;+LEVMARKEN !NDERS M FL &lt;/SPAN&gt;4ID OCH R¥D /M HUSH¥LLENS EKONOMI &lt;SPAN class="ft127"&gt;)NDUSTRIENS 5TREDNINGSINSTITUT OCH "YGGFORSKNINGSR¥DET 3TOCKHOLM !LMQVIST 7IKSELL )NTERNATIONAL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;+LEVMARKEN ! /LOVSSON 0 &lt;/SPAN&gt;(OUSEHOLD MARKET AND NONMARKET ACTIVITIES PROCEDURES AND CODES &lt;SPAN class="ft34"&gt;3TOCKHOLM !LMQVIST 7IKSELL )NTERNATIO NAL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft127"&gt;,EIBOWITZ !RLEEN +LERMAN *ACOB !LEX 7AITE ,INDA * &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi18.jpg/" id="inl_img17"&gt;%MPLOYMENT OF NEW MOTHERS AND CHILD CARE CHOICE &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115176xi19.jpg/" id="inl_img18"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt; *OURNAL OF (UMAN 2ESOURCES &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p760 ft84"&gt;&amp;AMILJEPOLITIK OCH YRKESVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft152"&gt;,EWIS *ANE /STNER )LONA 'ENDER AND THE EVOLUTION OF %UROPEAN SOCIAL POLICY &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; ) ,IEBFRIED 3TEPHAN 0IERSON 0AUL RED &lt;SPAN class="ft151"&gt;%UROPEAN SOCIAL POLICY BETWEEN FRAGMENTATION AND INTEGRATION &lt;/SPAN&gt;7ASHINGTON $# "ROOKINGS )NSTITUTION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-YRDAL&lt;/NOBR&gt; !LVA &lt;NOBR&gt;-YRDAL&lt;/NOBR&gt; 'UNNAR &lt;SPAN class="ft92"&gt;+RIS I BEFOLKNINGSFR¥GAN &lt;/SPAN&gt;3TOCKHOLM "ONNIERS F¶RLAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft34"&gt;/PHEM (ANS VAN *ONKER .ICOLE &lt;SPAN class="ft92"&gt;4HE DURATION OF HIGHER EDUCATION &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;4INBERGEN )NSTITUTE $ISCUSSION PAPER 4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft34"&gt;/STNER )LONA 3LOW MOTION &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;7OMEN WORK AND THE FAMILY IN 'ERMANY &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt; )N ,EWIS *ANE RED &lt;SPAN class="ft92"&gt;7OMEN AND SOCIAL POLICY IN %UROPE &lt;/SPAN&gt;S %NGLAND %DWARD %LGAR !LDERSHOT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;/TT .OTTBURGA &lt;/SPAN&gt;)NTRAFAMILY BARGAINING AND HOUSEHOLD DECISION &lt;SPAN class="ft34"&gt;"ERLIN 3PRINGER 6ERLAG&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;0OTT "UTER (ETTIE &lt;/SPAN&gt;&amp;ACTS AND FAIRY TALES ABOUT FEMALE LABOR FAMILY AND FERTILITY ! SEVEN COUNTRY COMPARISON &lt;SPAN class="ft34"&gt;!MSTERDAM !MSTERDAM 5NIVERSITY 0RESS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft131"&gt;2UBERY *ILL &amp;AGAN #OLETTE &lt;NOBR&gt;-AIER&lt;/NOBR&gt; &amp;RIEDERIKE &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;/CCUPATIONAL SEGREGATION DISCRIMINATION AND EQUAL OPPORTUNITY &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt; ) 3CHMID '¼NTHER /&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;2EILLY *ACQUELINE3CH¶MAN +LAUS RED &lt;SPAN class="ft95"&gt;)NTERNATIONAL HANDBOOK OF LABOUR MARKET POLICY AND EVALUATION &lt;/SPAN&gt;#HELTENHAM 5+ %DGAR %LGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3AINSBURY $IANE &lt;/SPAN&gt;'ENDER EQUALITY AND WELFARE STATES &lt;SPAN class="ft34"&gt;#AMBRIDGE #AMBRIDGE 5NIVERSITY 0RESS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft34"&gt;3AINSBURY $IANE RED &lt;SPAN class="ft92"&gt;'ENDERING WELFARE STATES &lt;/SPAN&gt;,ONDON 3AGE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft34"&gt;3AINSBURY $IANE &lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;7OMEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt;S AND MEN&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;S SOCIAL RIGHTS 'ENDERING DIMENSIONS OF WELFARE STATES&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115177xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt; ) 3AINSBURY $IANE RED &lt;SPAN class="ft92"&gt;'ENDERING 7ELFARE 3TATES &lt;/SPAN&gt;,ONDON 3AGE 0UBLICATIONS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;3AINSBURY $IANE &lt;/SPAN&gt;'ENDER INEQUALITY AND THE SOCIAL DEMOCRATIC WELFARE STATE REGIME &lt;SPAN class="ft131"&gt;0APER PRESENTED AT THE !NNUAL &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-EETING&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt; OF !MERICAN 0OLITICAL 3CIENCE ASSOCIATION 3AN &amp;RANCISCO !UGUST 3EPTEMBER&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft34"&gt;3CHULTZ 4HEODORE RED &lt;SPAN class="ft92"&gt;%CONOMICS OF THE FAMILY &lt;/SPAN&gt;."%2 #HICAGO 5NIVERSITY 0RESS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft156"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3/5 &lt;/SPAN&gt;!RBETSL¶SHETSUTREDNINGENS BET¤NKANDE ¥TG¤RDER MOT ARBETSL¶SHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft34"&gt;3TOCKHOLM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;3PIESS +ATHARINA &lt;/SPAN&gt;!MERICAN AND 'ERMAN MOTHER S CHILD CARE CHOICE $OES POLICY MATTER &lt;SPAN class="ft127"&gt;$ISKUSSIONSPAPIERE AUS DER &amp;AKULT¤T F¼R 3OCIALWISSENSCHAFT "OCHUM 2UHR 5NIVERSIT¤T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;4AYLOR &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-ARCIA&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt; RED &lt;/SPAN&gt;"RITISH HOUSEHOLD PANELS SURVEY USER MANUAL &lt;SPAN class="ft131"&gt;6OL ! " %SSEX 5NIVERSITY %32# 2ESEARCH #ENTRE ON &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-ICRO&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt; 3OCIAL CHANGE&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;4IJDENS +EA ,IEON 3ASKIA RED &lt;/SPAN&gt;+INDEROPVANG IN .EDERLAND /RGANISATIE EN FINANCIERING &lt;SPAN class="ft127"&gt;5TRECHT *AN VAN !RKEL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft34"&gt;4RAAG !NNEMIEKE &lt;SPAN class="ft92"&gt;%QUAL TREATMENT OF WOMEN &lt;/SPAN&gt;) 7OLTERS &lt;NOBR&gt;-ENNO&lt;/NOBR&gt; #OFFEY 0ETER RED &lt;SPAN class="ft92"&gt;4HE .ETHERLANDS AND %# MEMBERSHIP EVALUATED &lt;/SPAN&gt;,ONDON 0INTER 0UBLISHERS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft127"&gt;7AGNER 'ERT ' 3CHUPP *¼RGEN 2ENDTEL 5 &lt;SPAN class="ft91"&gt;4HE SOCIO ECONOMIC PANEL OF 'ERMANY &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-ETHODS&lt;/NOBR&gt; OF PRODUCTION AND MANAGEMENT OF LONGITUDINAL DATA "ERLIN $)7 DISCUSSION PAPER A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft34"&gt;VAN +ESSEL %LLEN +UPERUS &lt;NOBR&gt;-ARGA&lt;/NOBR&gt; 0OTT "UTER (ETTIE &lt;SPAN class="ft92"&gt;(OEZO GELIJK BELAST &lt;/SPAN&gt;!MSTERDAM $E 0OPULIER !MAZONE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p900 ft84"&gt;3IV 3 'USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft134"&gt;7ILLIS 2OBERT * %CONOMIC THEORY OF FERTILITY BEHAVIOR )N 3CHULTZ 4HEODORE 7 RED &lt;SPAN class="ft155"&gt;%CONOMICS OF THE FAMILY MARRIAGE CHILDREN AND HUMAN CAPITAL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft34"&gt;."%2 AND #HICAGO 5NIVERSITY 0RESS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;:IMMERMAN +LAUS &amp; &lt;/SPAN&gt;2ESPONSES TO TAXES AND BENEFITS IN 'ERMANY &lt;SPAN class="ft157"&gt;) !TKINSON 4ONY &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;-OGENSEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt; 'UNNAR 6IBY RED &lt;/SPAN&gt;7ELFARE AND WORK INCENTIVES ! .ORTH %UROPEAN PERSPECTIVE &lt;SPAN class="ft158"&gt;/XFORD #LARENDON 0RESS &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft6"&gt;Kön och missgynnande &lt;SPAN class="ft160"&gt;1&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft0"&gt;Svensk jämställdhetspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft0"&gt;speglad i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; policy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;B&lt;/SPAN&gt;ARBARA &lt;SPAN class="ft7"&gt;H&lt;/SPAN&gt;OBSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft7"&gt;När man betraktar jämställdhet i ett &lt;NOBR&gt;Maastrichteuropa-perspektiv&lt;/NOBR&gt; framträder vitt skilda förväntningar om de positiva och negativa konsekvenserna (Borchorst, 1994). Å ena sidan finner vi domedags- profetior om slutet på jämställdhet mellan könen, en åsikt som ofta förekommer i den skandinaviska debatten. Å andra sidan hittar vi obetingad tilltro till &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förmåga att sätta stopp för könsdiskriminering och att skapa en ny genusordning. En sådan inställning förekommer bland feminister i samhällen där kvinnor har få sociala rättigheter, svag ställning på arbetsmarknaden och liten representation i politiska sammanhang. En stor del av diskussionerna om EU:s möjligheter att förbättra eller försämra jämställdheten mellan könen har ofta handlat om &lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; där strider om jämställdhet fått fritt spelrum, och forskare är oense om de mest fundamentala tolkningsfrågorna: huruvida domstolen är framstegs- vänlig eller bakåtsträvande (Lanaerts, 1992; Leibfied &amp; Pierson, 1992; Richmond, 1996), och om domstolen har varit konsekvent eller inkonsekvent i sin behandling av frågor som rör jämställdhet mellan könen (Hervey &amp; Shaw, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Innan jag närmar mig dessa omtvistade frågor, särskilt frågan om EU:s kvinnovänliga eller kvinnofientliga potential, behöver vissa grundläggande principer och begrepp klargöras, särskilt ramen för jämställdhet mellan könen. För att kunna göra det kan vi börja med att betrakta EU i andra välfärdssystems perspektiv. Sverige, som nyligen inträtt i EU, är idealiskt som utgångspunkt för att betrakta de olika sätt på vilka domstolen tolkat jämställdhet. Sverige är urtypen för den socialdemokratiska välfärdsmodellen &lt;NOBR&gt;(Esping-Andersen,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Med missgynnande menar jag kulturella, sociala och politiska uttryck för diskriminering och brist på respekt för grupper eller individuella medlemmar av en grupp, vilket ofta speglas i deras bristande tillgång till ”social goods” och deras utestängning ifrån beslutsfattande inom ekonomiska och politiska institutioner. En mer fullständig analys av antaganden, dimensioner, och motåtgärder mot missgyn- nande återfinns nedan i avsnittet ”Begreppet missgynnande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft7"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;1990), och framstår som det land som i och med EU:s integrations- politik troligen mest kommer att förlora sina generösa förmåner och sociala tjänster om landet pressas – direkt eller indirekt – att införa den minimistandard som finns i länder med låga skatter och sociala omkostnader. Sverige är också ett exempel på en ”kvinnovänlig stat”, för att använda det begrepp som Helga Hernes (1987) myntat för att beskriva kvinnors ställning i de skandinaviska välfärdsstaterna. Kvinnovänliga stater är sådana som främjar kvinnors, och mäns, aktiva medborgarskap inom ramen för såväl familjeliv som lönearbete och politik, dvs. föreningen av det sociala, ekonomiska och politiska medborgarskapet (Hobson &amp; Takahashi, 1996; Leira, 1992). Slutligen brukar Sverige framställas som jämställdhetens vakthund inom EU. Catherine Hoskyns inleder sin bok om kvinnors juridiska och politiska historia från &lt;NOBR&gt;Rom-fördraget&lt;/NOBR&gt; fram till idag med en referens till tidigare ministern och numera &lt;NOBR&gt;EU-kommissionären&lt;/NOBR&gt; Anita Gradin, ”som uttryckt sin bestörtning inför det överväldigande antalet gråklädda män i &lt;NOBR&gt;Europa-kommissionens&lt;/NOBR&gt; korridorer” (Hoskyns, 1996, s.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft7"&gt;Jag använder metaforen ”policyspegel” för att klargöra två saker. För det första att detta kapitel inte är en jämförande analys av EU:s och Sveriges jämställdhetspolicy. En sådan jämförelse låter sig inte göra då det är frågan om två skilda enheter: en &lt;NOBR&gt;supra-nationell&lt;/NOBR&gt; enhet med begränsad jurisdiktion över nationell reformpolitik, och en nationell enhet, en välfärdsstat med lagar, policy och normer med rötter i en specifik historisk och politisk kontext. För det andra har jag, eftersom jag intresserar mig för de generella principer och antaganden som ligger till grund för konstruktionen av jämställdhets- politik, begränsat mig till de policyområden och de juridiska fall där frågor om jämställdhet mellan könen behandlas explicit. Det inbegriper de fall som berörs av ”likabehandlingsprincipen” i EU, eller – i den svenska kontexten – policys som anses som ”jämställdhetspolitik” samt övriga policyområden som i den offentliga debatten ansetts ha ”genderiserade” eller könsmässiga konsekvenser.&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft7"&gt;Vid en analys av hur jämställdhetsfrågor behandlas inom EU måste hänsyn tas till det faktum att EU:s lagar i första hand reglerar marknaden, och att de sociala rättigheter som härleds ur dessa inte tar hänsyn till kvinnors obetalda arbete. Det allmänna syftet med detta kapitel är därför att ifrågasätta några av de bakomliggande antagan- den som ligger till grund för den jämställdhet och rättvisa som utgått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I min analys av EU behandlar jag inte frågor om den inre marknaden, vilka implicit påverkar jämställdhetsfrågor (se Shaw, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;ifrån könsneutrala normer och kategorier. Rättsteoretiker som Hervey &amp; Shaw (1996), Schiewe (1994) och More (1993), har understrukit hur könsneutrala formuleringar konserverar falska distinktioner mellan offentligt och privat. &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; misslyckande med att uppmärksamma samspelet mellan kvinnors anställningsmöjligheter och deras tillgång till juridiska, ekonomiska och sociala rättigheter och deras omsorgsansvar&lt;SPAN class="ft161"&gt;, &lt;/SPAN&gt;reproducerar enligt Scheiwe genderiserade normer, och falska gränser dras upp mellan de sociala och juridiska sfärernas subsystem (1994, s. 253). Ostner och Lewis (1994) som har betonat begränsningarna i EU:s jämställdhetspolitik, använder nålsögat som metafor för att beskriva den svåra och trånga passage ett nytt policyförslag måste passera. Det måste passera genom nålsögat för anställningsrelaterade frågor, vilket inte medger någon diskussion om det sambandet mellan resultatet av det avlönade arbetet och hur det obetalda arbetet är uppdelat. &lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;I en sammanfattande artikel om &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; har Hervey &amp; Shaw (1996) argumenterat för att vi behöver teoribildning om diskriminering, innan vi kan förstå de uteslutningsmekanismer som inte infångas i en jämställdhetsmodell baserad på formella rättigheter. Den här studien är ett inlägg i den debatt som förs mellan teoretiker inom socialpolitik och rättsvetenskap, vilka ingår i ett feministiskt projekt som syftar till att klarlägga begränsningarna i det policyska- pande som utgår ifrån likabehandlingsprincipen. Jag önskar föra denna diskussion längre, och lägga grunden för en teori som avslöjar de uteslutningsmekanismer som reproducerar systematiska och beständiga former av orättvisa eller missgynnande på grund av kön, genom att göra en analys av EU:s och Sveriges juridiska och politiska strukturer. Mitt syfte är därför tvåfaldigt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Att analysera begränsningar och möjligheter i EU:s ramverk för jämställdhetsfrågor i relation till den svenska jämställdhetsmo- dellen. I den förra är policyskapandet kringgärdat av ”marknaden”, i den senare, den svenska modellen, ligger fokuseringen på omsorgs- sektorn, och jämställdhetsinitiativ har syftat till att öka kvinnors aktiva medborgarskap genom omsorgstjänster samt sociala förmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Att tillämpa insikter från feministisk teoribildning om diskri- minering och missgynnande på konstruktionen av jämställdhetspolitik inom dessa två ramverk. Jag analyserar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; beslut, vilka avspeglar domstolens grundantagande om orättvisa eller missgynnan- de och dess bristande överensstämmelse i frågor om olikhet och jämställdhet Därefter behandlar jag en rad policyinitiativ och resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3&lt;/SPAN&gt;Enligt Lewis &amp; Ostner (1994) måste en &lt;NOBR&gt;EU-policy&lt;/NOBR&gt; passera ett andra nålsöga, den nationella &lt;NOBR&gt;policy-kontextens&lt;/NOBR&gt; nålsöga, och där påverkar historia, diskurs och institutionell struktur hur kön arbetas in i olika policyramverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft7"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;som speglar principen om ”lika deltagande”, vilken ligger till grund för den svenska jämställdhetsmodellen, dvs. att både män och kvinnor ska delta i såväl det obetalda arbetet som i det betalda arbetet och i politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Innan jag inriktar mig på de två ramverken presenterar jag några huvuddrag i den teoretiska debatten kring det omtvistade begreppet jämställdhet &lt;SPAN class="ft161"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Därefter definierar jag min användning av begreppet ”missgynnad på grund av kön”, ett begrepp som använts av feminis- tiska rättsforskare, och som avspeglar en medvetenhet om begräns- ningarna inom ett genusanalytiskt ramverk som utgår ifrån principen om lika möjligheter och rättigheter (Sheppard, 1993; Rhode, 1990; MacKinnon, 1987)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;1 Debatter om likhet och särart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft7"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; början har det inom feministisk forskning pågått en debatt om huruvida män och kvinnor i grund och botten är lika eller olika varandra, den så kallade likhets- eller särartsdebatten. De olika ståndpunkterna inom kvinno- och genusforskningen har kretsat kring grundläggande frågor om orsakerna till kvinnors underordning och vilka åtgärder som behövs för att komma tillrätta med den. Likhetsfö- respråkarna vill använda samma måttstock på kvinnor och män, och önskar finna politiska lösningar som ger kvinnor deras andel av nödvändiga sociala förutsättningar (inkomst, egendom, hälsa, utbildning, autonomi, kroppslig integritet och fysisk säkerhet), det vill säga, rätten till lika deltagande och fördelning (Fraser, 1996). De som ansluter sig till särartstraditionen menar att ett accepterande av dessa kriterier är detsamma som att mäta kvinnor efter mäns måttstock och normer, där kvinnorna alltid kommer att betraktas som mindre värda än män (det är en sida av Woolstonecrafts dilemma; Pateman, 1989). Hur man än upphöjer kvinnors unika kulturella identiteter och förmågor, så tar inte särartsfeminismen hänsyn till den diskriminering och de uteslutningsmekanismer som missgynnar kvinnor, dvs. deras avsaknad av sociala och ekonomiska resurser (de är icke fullvärdiga medborgare, vilket är den andra sidan av dilemmat). Vissa feministis- ka forskare har därför helt övergett begreppet likhet för att komma förbi de komplicerade och olösbara dilemman som förknippas med särarts- och likhetsfeminism (se Lister, 1995; Fraser, 1995,1996). &lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;De har använt termen ”equity”, en term i &lt;NOBR&gt;anglo-saxisk&lt;/NOBR&gt; rättsteori som inte utan vidare låter sig översättas till svenska. Bokstavligt betecknar ordet ett tillstånd eller ideal av rättvisa och opartiskhet. Många feminister ser i begreppet en möjlighet att komma undan dilemmat &lt;NOBR&gt;särart–likhet.&lt;/NOBR&gt; Nancy Fraser postulerar t.ex. utifrån begreppet ”equity” fem normativa principer för en emancipatorisk &lt;NOBR&gt;jämställdhets-(equity)-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft7"&gt;Lika problematiskt är själva begreppet ”jämställdhet” (Daly, 1996; Majury, 1991). Härmed syftar jag inte bara på de ovan beskrivna, intensivt omdebatterade, politiska ställningstagandena kring särart och likhet, utan också på de vaga och motsägelsefulla sätt som jämställdhet använts på i olika studier. Begreppet används på många olika sätt i diskussioner om policyinnehåll och policyutfall. Ibland används det för att beskriva tillgång till rättigheter eller möjligheter, dvs. en liberal formulering av lika rättigheter. Det kan också vara mångbottnat, man kan tala om jämställdhet och skilja mellan formell jämställdhet och reell jämställdhet. I internationellt jämförande empiriska studier används begreppet som ett allomfattande mått på kvinnors sociala, ekonomiska eller politiska ställning, alltså graden av jämställdhet i olika samhällen (Siaroff, 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;2 Begreppet ”missgynnande”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft7"&gt;Utgångspunkten för teoridiskussionen om missgynnande på grund av kön är att det finns systematiska och genomgående mönster av ojämlikhet i gruppers sociala relationer, och att dessa återspeglas och kodifieras i institutioner, lagstiftning och politik. De som är missgyn- nade är medlemmar av en social grupp som både historiskt och i dagsläget skadas och behandlas fördomsfullt. &lt;SPAN class="ft15"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det leder till följande antaganden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Missgynnande förutsätter socialt dominerande gruppers agerande, dvs. det finns socialt och historiskt privilegierade grupper som utesluter dem som inte liknar dem själva (Sheppard, 1993). De dominerande grupperna både definierar normer och skapar regler, och ser till att dessa efterlevs i policy och praxis. Emedan ojämlikhet inom ett könsneutralt ramverk förstås i termer av kvinnors oförmåga att nå jämbördig ställning med män – eftersom kvinnor ägnar tid åt familjen, eller för att de saknar (manligt) humankapital – utgår en modell som bygger på missgynnande på gr und av kön ifrån de institutionella strukturer och mekanismer som nedvärderar kvinnors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft37"&gt;modell: &lt;NOBR&gt;anti-fattigdom,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;anti-exploatering,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;anti-ojämlikhet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;anti-marginalisering&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;anti-androcentrism.&lt;/NOBR&gt; I den svenska kontexten har Yvonne Hirdman behandlat särarts– likhetskonflikten i sin analys av det samhälleliga genussystemet (1990), och hon utvecklar begreppet ”genuskontrakt” för att komma förbi detta dilemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Denna konstruktion av missgynnande på grund av kön baseras på min läsning av feministiska rättsforskare och på mitt nuvarande internationella forskningsprojekt om erkännande och fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;Jag står i tacksamhetsskuld till många kanadensiska forskare, speciellt Colleen Sheppard, som har utsträckt området för teorier om missgynnande genom studier och aktivism som inspirerats av en banbrytande lagreform, the Canadian Charter of Human Rights.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;arbete, kunskaper, och resurser. Dessutom är den ett uttryck för respekt och erkännande av värderingar, förmåga och erfarenheter hos underordnade och missgynnade grupper, då man beviljar lika rättigheter och korrigerar diskrimineringsmönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Missgynnande avhjälps inte enbart genom att individer kompense- ras för gångna oförätter eller genom att orättfärdiga handlingar korrigeras, till exempel genom att nya möjligheter erbjuds dem som blivit orättvist behandlade, nekats arbete eller befordran, i det förgångna (Sheppard, 1993). Istället behöver orsaken till den systematiska diskrimineringen undanröjas, genom att det institutio- nella klimatet ändras så att de i en missgynnad grupp som söker möjligheter och rättvisa inte i framtiden skall mötas av samma hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Att lagar och social och institutionell praxis erkänner och tar hänsyn till olikhet, innebär inte skapande av speciella skydd som begränsar tillgång till rättigheter och möjligheter. Här skulle det vara möjligt att nämna en mängd gamla och nya exempel på hur kvinnor har utestängts från utbildning, jobb och pensioner, genom de ”speciella skydd” som har sin grund i föreställningar om könens biologiska och sociala roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;En missgynnandemodell inbegriper &lt;SPAN class="ft8"&gt;fördelningsdimensioner &lt;/SPAN&gt;, dvs. tillgång till ekonomiskt, politiskt och socialt medborgarskap (fördelning av ”social goods”) och &lt;SPAN class="ft8"&gt;erkännande &lt;/SPAN&gt;av en grupps olikhet, utan att nedvärdera eller essentialisera skillnader. En teori om jämställdhet vilken är baserad på &lt;NOBR&gt;missgynnande-begreppet&lt;/NOBR&gt; erbjuder sålunda (1) skydd mot diskriminerande handlingar och uteslutning genom lagstiftning, dvs. lika behandling, ingen ofördelaktig behand- ling, och (2) erkännande av assymmetrier mellan gynnade och eftersatta grupper, så att de processer uppmärksammas som upprätt- håller diskriminering av grupper som blivit socialt och historiskt nedvärderade. &lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft7"&gt;Erkännandet av missgynnade grupper medger att dessa behandlas bättre, eftersom skillnader i sig själva inte skapar eller utgör ojämställdhet, dvs. missgynnande förekommer istället där osäkerhet och fördomar existerar. Den här ståndpunkten hindrar påståenden om omvänd diskriminering från medlemmar ur gynnade eller domineran- de grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft7"&gt;En &lt;NOBR&gt;missgynnande-norm&lt;/NOBR&gt; utmanar några av de grundläggande an- tagandena i likabehandlingsprincipen, nämligen att individer skall behandlas som individer och inte som medlemmar i sociala grupper, samt att individer ska behandlas lika. Enligt detta synsätt råder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Indikatorer på missgynnande som inbegriper såväl erkännande som fördelning är: fattigdom, bristande möjligheter, uteslutning från deltagande i sociala och ekonomiska institutioner, och fördomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft7"&gt;ojämlikhet när de som har likartade förhållanden behandlas olika (Sheppard, 1990). Denna princip styr ramen för EU:s jämställdhetsdi- rektiv, även om det finns vissa beslut från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; som avviker från likabehandlingsprincipen. Mest påfallande handlar det då om graviditet och barnafödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;De uteslutningsmekanismer som reproducerar missgynnande omfattar växelspelet mellan sociala aktörer och institutioner (se figur 1). Cirkeln för missgynnande illustrerar detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p114 ft14"&gt;Figur 1 Cirkeln för missgynnande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft34"&gt;UTESL UTNINGSMEK ANISMER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft34"&gt;Normer och praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft68"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115185xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Regelverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft12"&gt;Sociala aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft127"&gt;Debattinflyttande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft68"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115185xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; Policyskapande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Institutione&lt;/SPAN&gt;r&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft68"&gt;Lagtillä mpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft34"&gt;Politisk feedback&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p933 ft133"&gt;Brist på respekt, erkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft133"&gt;Sämretillgång till fördelnings- politiska förmåner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p935 ft7"&gt;Dominerande eller priviligierade sociala aktörer inom policyskapande är de som skapar och genomdriver regelverk, och de som har makten att definiera vad som är rimligt och rättvist. Institutioner inbegriper såväl ekonomiska organisationer, företagsstyrelser, domstolar, verkställande och lagstiftande delar av statsmakten etc., som de rättsliga ramarna för rättigheter och beskydd, den formella konstitu- tionen, lagar och lagtillämpning. Genom institutioner (och de sociala aktörerna inom dem) bevaras ojämlikhet, och denna återfinns såväl i vardagliga normer och praxis som i de långsiktiga processerna och effekterna av politisk feedback, vilka reproducerar ”kategoriskt miss- gynnande”, dvs. uteslutning av individer eftersom de tillhör en social kategori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Om missgynnandeteorins antaganden tillämpas på empiriska analyser av EU:s och Sveriges jämställdhetsramverk kan två frågor ställas: Hur har könsneutrala normer reproducerat de dominerande gruppernas privilegierade ställning? Vem jämförs med vem och vilka kriterier ligger till grund för jämförelsen? När det gäller missgynnan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;de på grund av kön måste vi analysera de livssfärer som skiljer kvinnors och mäns erfarenheter åt: I vilken utsträckning tas det hänsyn till obetalt omsorgsarbete vid beräkning av förmåner, socialförsäkring och tjänster &lt;SPAN class="ft161"&gt;, &lt;/SPAN&gt;och vid tolkning av risker, i synnerhet de som har att göra med livscykeln, som skilsmässa och nedsatt funktionsförmåga när en människa blir gammal? (Daly, 1996; Hobson, 1996) I detta sammanhang kan vi beakta det senaste årtiondets forskning om genus och socialpolitik som ifrågasatt könsneutrala begrepp som ”typiska” (oavbrutet heltidsarbete, manliga arbetsmönster) och ”atypiska” arbeten (periodiskt deltidsarbete, kvinnliga arbetsmönster) (O’Connor, 1996), eller arbeten som kräver yrkesutbildning, för det mesta tillämpat på mansdominerade yrken, jämfört med arbeten utan krav på yrkesutbildning, ofta tillämpat på kvinnodominerade yrken (Cockburn, 1983; Reskin, 1986). Vi kan också hitta exempel på begrepp med specifikt genderiserade eller könsmässiga undertexter, som till exempel ”beroende” medborgare, dvs. de som ansvarar för omsorgsarbetet inom familjen (mödrar som utför obetalt arbete) och ”oberoende” medborgare, dvs. de som står för familjens ekonomiska inkomst (manliga familjeförsörjare) (Fraser &amp; Gordon, 1994; Knijn, 1994; Hobson, 1996; Saraceno, 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft0"&gt;3 &lt;NOBR&gt;Policy-ramverk&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Innan jag presenterar EU:s och Sveriges politiska ramverk för jämställdhetspolicy vill jag utfärda flera varningar. Här jämförs inte bara äpplen och päron. Det är alltså inte en jämförelse av olika typer av regimer, vilket ligger till grund för mycket av den senaste tidens komparativa genusforskning om välfärdsstaten. Snarare är det istället fråga om två &lt;NOBR&gt;policy-ramverk&lt;/NOBR&gt; som jämförs. Det ena härrör från ett löst sammanhållet supranationellt samfund, där rättigheter härletts ur ett fördrag som utvecklats runt organiserandet av en gemensam marknad, avsedd att möjliggöra fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och arbetskraft (EU). Det andra ramverket är en nationell enhet med skrivna lagar och byråkratisk praxis förankrad i permanenta institu- tioner (Sverige). I det senare ramverket utgår policy och lagstiftning kring jämställdhetsfrågor från politiska arenor; i det förra har EG- domstolen varit det främsta organet för tolkning (och ofta utvidgning) av EU:s jämställdhetspolicy (de paragrafer och direktiv som diskuteras nedan). Genom att fokusera på &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; undersöker jag en institutionell aktör snarare än en flerbottnad policyskapande process. Icke desto mindre kan en fokusering på &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; motiveras i en analys av jämställdhet, eftersom domstolens beslut har företrädesrätt framför oförenliga eller motsägande nationella bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft7"&gt;melser&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;som är ett resultat av likaledes otydliga &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Trots att &lt;NOBR&gt;EU-strukturen&lt;/NOBR&gt; lämnar stort utrymme för beslutsfattande till medlems- staterna är dessa förbundna att följa grundregler och domstolsbeslut härledda ur artikel 199 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och direktiven. Trots att direktiven är mindre bindande, kräver de att nationella domstolar tolkar sin lagstiftning enligt ordalydelsen och målsättningen med de direktiv som täcker det juridiska spörsmålet i fråga. &lt;SPAN class="ft15"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Slutligen har domstolen varit uttolkaren av EU:s lagstiftning och policy i jäm- ställdhetsfrågor, vilka ofta är avsiktligen vagt formulerade. Den tillhandahåller därför de tydligaste riktlinjerna för omfattningen och tillämpningen av EU:s jämställdhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Det finns några grundläggande likheter i de formella juridiska ramverken om jämställdhet: I Sverige utgår regler om könsdiskrimi- nering från principen att män och kvinnor ska behandlas lika, och en ofördelaktig behandling bygger på en jämförelse med någon av det motsatta könet. Sådant är också EU:s ramverk, vilket är förankrat i artikel 119 samt i andra direktiv angående jämställdhet. EG- domstolen har dock gjort undantag från den här principen genom att erkänna könsskillnader då den har specialbehandlat fall som handlar om graviditet och förlossning (se Dekker, fall &lt;NOBR&gt;C-177/88;&lt;/NOBR&gt; och Hartz, fall &lt;NOBR&gt;C-179/88;&lt;/NOBR&gt; Webb, fall &lt;NOBR&gt;C-32/93).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;De två politiska ramverken skiljer sig dramatiskt från varandra när det gäller vilka sfärer som berörs, och omfattningen av ingrepp för att främja jämställdhet. Inom EU måste alla frågor, inklusive könsfrågor, tolkas som en arbetsmarknads- och anställningsfråga eftersom arbetsmarknaden är den enda grunden för ingrepp. Detta sägs explicit i artikel 119 av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt implicit i de olika domstolsbeslut som behandlar den ”sociala dimensionen”. I Sverige har däremot familjepolitiken (policy som har att göra med omsorgsförmåner och service) varit det huvudsakliga medlet för att uppnå jämställdhet; där har funnits strukturella (korporativa löneförhandlingar) och politiska restriktioner som hindrat jämställdhetsinitiativ på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;I min analys utgår jag från en modell som på senaste tiden använts i komparativa studier av välfärdssystem, &lt;NOBR&gt;”staten–marknaden–&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;familjen”-triangeln,&lt;/NOBR&gt; för att visa på explicita och implicita samband mellan dessa tre sfärer i de två &lt;NOBR&gt;policy-ramverken.&lt;/NOBR&gt; Jag avviker från den modell &lt;NOBR&gt;Esping-Andersen&lt;/NOBR&gt; konstruerar i sin typologi över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;välfärdssystem, där familjen ses som en &lt;NOBR&gt;policy-kategori;&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft15"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;t.ex. som en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Principerna om omedelbar verkan och företräde: se More, 1996 i Hervey &amp; O’Keefe.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det tydliggörs i von Colson, fall 14/83, Hertz, fall 79/83 och Grimaldi, Fall 322/88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Genom att även låta familjen utgöra en dimension i analysen av olika policyregi- merna, breddade Gösta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Andersen&lt;/NOBR&gt; den konventionella förståelsen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;grundläggande resurs för att garantera välfärd. Istället ser jag familjen som ett område där politiska ingripanden kan påverka maktrelationer inom familjen, och dessa ingripanden kan ta sig olika uttryck (Hobson, 1990, 1996; Ostner, 1993). &lt;NOBR&gt;Policy-åtgärder&lt;/NOBR&gt; kan till exempel stärka den manliga familjeförsörjarmodellens ställning genom skatteincitament, eller också möjliggöra kvinnors arbetskraftsdelta- gande och därmed minska kvinnans beroende av mannens inkomst. Åtgärder kan lyfta över delar av omsorgsarbetets börda från individu- ella mödrar och hustrur till anställda, eller organisera om betalt och obetalt arbete mellan man och hustru. För att fånga dessa relationer har, som framgår av figur 2, den konventionella triangeln modifierats (kön återfinns i toppen av triangeln, en dimension som samverkar med andra dimensioner av policyskapande). Vid betraktande av maktrelationer inom familjesfären ber jag vidare läsaren att föreställa sig överlappande trianglar, en där det inbördes förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;man–hustru&lt;/NOBR&gt; och mellan &lt;NOBR&gt;barn–förälder/föräldrar&lt;/NOBR&gt; läggs ovanpå grundtriangeln (se figur 2 nedan).&lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft14"&gt;Figur 2 Den modifierade &lt;NOBR&gt;policy-triangeln&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p940 ft164"&gt;ad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td82"&gt;&lt;P class="p941 ft165"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p942 ft166"&gt;k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p940 ft7"&gt;Mar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft167"&gt;ön K&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft168"&gt;tatS&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-79px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p945 ft167"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-79px;margin-bottom:79px;" class="p945 ft167"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-40px;margin-top:40px;margin-right:-39px;margin-bottom:39px;" class="p945 ft167"&gt;&lt;![endif]&gt;Familj&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-115px;margin-bottom:0px;" class="p946 ft167"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-115px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:115px;" class="p946 ft167"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-57px;margin-bottom:57px;" class="p946 ft167"&gt;&lt;![endif]&gt;Förälder / Barn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_4"&gt;
&lt;P class="p947 ft168"&gt;Man&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:61px;margin-top:0px;margin-right:-90px;margin-bottom:0px;" class="p948 ft167"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:90px;margin-top:0px;margin-right:-119px;margin-bottom:29px;" class="p948 ft167"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:75px;margin-top:15px;margin-right:-104px;margin-bottom:14px;" class="p948 ft167"&gt;&lt;![endif]&gt;Kön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft7"&gt;K vi nna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;Den feministiska jämförande välfärdsstatsforskningen har bland annat haft som syfte att synliggöra genderiserade eller könsbetingade maktrelationer, både inom och mellan dessa två trianglar. Men som framgår i båda de &lt;NOBR&gt;policy-ramverk&lt;/NOBR&gt; som diskuteras i nästa avsnitt, tar varken &lt;NOBR&gt;EU-modellen&lt;/NOBR&gt; eller den svenska modellen helt och hållet hänsyn till de dynamiska sambanden mellan de olika politiska sfärer som producerar missgynnande på grund av kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft37"&gt;förbindelsen &lt;NOBR&gt;stat-marknad&lt;/NOBR&gt; i välfärdsforskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Jag står i tacksamhetsskuld till Trudie Knijn, som först presenterade en version av det här diagrammet vid ett planeringsmöte för vårt projekt ”Fathers and the State” (nätverksmöte, januari 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;4 EU:s jämställdhetsramverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft7"&gt;Jag börjar med &lt;NOBR&gt;EU-fallet&lt;/NOBR&gt; och skisserar konturerna på det allmänna ramverk för jämställdhet som finns i artikel 119 och de efterföljande direktiven. Därefter koncentrerar jag mig på flera viktiga fall från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; som belyser de invecklade sätt på vilket rättvisa mellan könen tolkas. I analysen refererar jag genomgående tillbaka till de explicita eller implicita genusskärningspunkterna i ”stat– &lt;NOBR&gt;marknad–familj”-triangeln.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;Utgångspunkten för jämställdhetsramverket inom EU finns i artikel 119:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft5"&gt;Varje medlemsstat skall under den första etappen säkerställa och i fortsättningen upprätthålla principen om lika lön för män och kvinnor för lika arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft7"&gt;”Lön” i artikel 119 inkluderar den gängse grund- eller minimilönen samt alla övriga förmåner, kontant eller in natura, som arbetstagaren direkt eller indirekt erhåller av arbetsgivaren på grund av anställning- en.&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I den här diskussionen är det viktigt att hålla i minnet att jämställdhetspolitiken inom EU inte påbörjades efter feministiska påtryckningar, utan för att förhindra ”social dumpning”, eller snedvriden konkurrens, på grund av lägre löner för kvinnor under antagande om könsskillnader (Hoskyns, 1996). Artikel 119 utgick alltså från antagandet att kvinnor var en grupp anställda med sämre förhandlingsmöjligheter och lägre standard med avseende på löner och förmåner. I sin önskan att vinna stöd och legitimitet för EU tog de politiska ledarna upp policyfrågor. (Meehan, 1991). Efter toppmötet i Paris 1972, sammanställde &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; sitt sociala handlings- program för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft7"&gt;Artikel 119 är egentligen mer intressant för vad den saknar än vad den innehåller. Under det att principen om lika lön för lika arbete kom att faställas och utvidgas (fallen Defrenne) &lt;SPAN class="ft15"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;så täcks frågor om socialförsäkringar och pensioner av allmänna samhällsdirektiv, vilka inte har samma bindande status för medlemsstaterna. &lt;SPAN class="ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft7"&gt;Direktiv 75/117 om principen om lika lön (OJ 1975 L45/19) Direktiv 76/207 om principen om likabehandling i anställningsfrå-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;gor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Lika lön utan diskriminering mellan kön innebär: (a) att lön för ackordarbete skall beräknas på basis av samma måttenhet; (b) att lön för ”tidsarbete” skall vara lika för lika arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dessa fall är kända som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Defrenne-trilogin;&lt;/NOBR&gt; Fall 80/70, 43/75 och 149/77.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se H. Fenwick och T.K. Hervey (1995) för en noggrann analys.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft7"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft7"&gt;Direktiv 79/7 om likabehandling i fråga om social trygghet Direktiv 86/378 om likabehandling i fråga om yrkespension Direktiv 86/613 likabehandling av kvinnor och män med egen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;rörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft7"&gt;Direktiv 92/85 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar&lt;SPAN class="ft15"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Trots EU:s olika sociala handlingsprogram och uttalade mål att utarbeta åtgärder som skall möjliggöra för kvinnor och män att kombinera anställning och familjeansvar, &lt;SPAN class="ft15"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;finns en begränsad juridisk kompetens på området inom EU (Mazey, 1995). Stadgan om barnomsorg är en rekommendation och medlemsstaterna har ingen skyldighet att följa den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Domstolen har vid upprepade tillfällen vidhållit att frågan om familjens organisering ligger utanför dess interventionsramar (Hofman, &lt;NOBR&gt;C-184/83;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bilka-Kaufhaus,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-170/84;&lt;/NOBR&gt; Helming, &lt;NOBR&gt;C-399/92).&lt;/NOBR&gt; Familjen är alltså frikopplad från förbindelsen &lt;NOBR&gt;marknad–(supra)stat,&lt;/NOBR&gt; dvs. de formella &lt;NOBR&gt;policy-parametrarna,&lt;/NOBR&gt; vilket illustreras i figur 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft14"&gt;Figur 3 Den fragmenterade &lt;NOBR&gt;policy-triangeln&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p960 ft169"&gt;Kön&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td209"&gt;&lt;P class="p961 ft170"&gt;t&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td209"&gt;&lt;P class="p962 ft171"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td135"&gt;&lt;P class="p963 ft172"&gt;st&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td206"&gt;&lt;P class="p962 ft173"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td104"&gt;&lt;P class="p964 ft173"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p965 ft171"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p963 ft174"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr14 td305"&gt;&lt;P class="p966 ft175"&gt;o&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p964 ft165"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p963 ft175"&gt;t&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td359"&gt;&lt;P class="p963 ft171"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p967 ft174"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p964 ft172"&gt;ra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr16 td360"&gt;&lt;P class="p967 ft171"&gt;p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p963 ft171"&gt;u&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td209"&gt;&lt;P class="p963 ft176"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td361"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p968 ft169"&gt;Familj&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p969 ft177"&gt;M ark n a d&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p970 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Detta direktiv innehöll klausuler som skyddade gravida kvinnor och ammande mödrar från avsked och vilka beviljade dem rätten till mammaledighet, minst 14 veckor i sträck i samband med förlossningen ( &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Handbook on Equal Treatment &lt;/SPAN&gt;, s. 182).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;I de ursprungliga diskussionerna och utkasten till jämställdhetdirektivet (7/207) rådde en utbredd uppfattning om att kvinnors speciella behov på arbetsplatsen och deras problem att kombinera familjeansvar och anställning skulle arbetas in i direktiven. Dessa förslag avvisades dock eftersom kvinnors obetalda omsorgsarbete ansågs ligga utanför gemenskapens kompetensområde (More, 1993; Social Action Programme, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bull-EC,&lt;/NOBR&gt; suppl. 2/74).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft7"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;Det betyder emellertid inte att familjefrågor aldrig tas upp, eller att de helt ignoreras i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; uttolkningar. Tvärtom ligger outtalade antaganden om familjerelationer och familjefrågor till grund för domstolens avslag och bifall till krav. Däremot existerar inte något uttalat erkännande av hur familjepolicy: (1) kan begränsa kvinnors tillträde till betalt arbete och (2) hur genderiserade eller könsbetinga- de maktrelationer inom familjen avspeglar och avspeglas i diskrimi- nering på arbetsmarknaden, i socialförsäkringar och i offentliga och privata pensionssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft7"&gt;De genderiserade dimensionerna av familjen (Morgan, 1996) framställs &lt;SPAN class="ft161"&gt;, &lt;/SPAN&gt;explicit eller implicit, på flera olika sätt i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; jämställdhetsramverk. Jag kommer att rikta in mig på tre policy- tillämpningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft7"&gt;1.Genom tolkningar av diskriminering vid graviditet och barnafö- dande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Genom uteslutanden och inbegripanden inom socialpolitiken (t.ex. i fråga om pensioner och vid funktionsnedsättning), vilka utgår ifrån den manlige familjeförsörjarnormen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Genom tillämpningen av principen om indirekt diskriminering i fall där deltidsarbetande förvägrades bidrag och skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Graviditet och barnafödande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;I det banbrytande fallet Dekker (&lt;SPAN class="ft8"&gt;Elisabeth Johanna Pacifica Dekker &lt;/SPAN&gt;mot &lt;SPAN class="ft8"&gt;Stichting Vormingscentrum Voor Jong Volwassenen (VJV- Centrum) Plus&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-177/88)&lt;/NOBR&gt; fastslog &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det var könsdiskriminering att vägra en gravid kvinna anställning. Dessutom sade domen att ett sådant handlande inte kunde rättfärdigas med hänvisning till arbetsgivarens kostnader för föräldraledighet. Trots att beslutet inte framstår som revolutionerande idag, utvidgade det den dåtida lagstiftningen, (Arts. 2(1) and 3(1) of Council Directive 76/207), vilken inte definierade innebörden av ”könsdiskriminering”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Beslutet var viktigt även av en annan anledning: det fanns inte någon man att göra jämförelse med. Normalt upptäcks ett fall av könsdiskriminering vid en jämförelse mellan en kvinnas situation och en mans situation. I det här fallet fanns det inga manliga sökande till platsen, varför det var omöjligt att jämföra hur den kärande hade behandlats med hur en man behandlats. Det var vidare omöjligt att jämföra den kärandes fysiska tillstånd med en mans. Domstolens uppfattning var, att eftersom målsägaren utsatts för diskriminering på grunder som var direkt relaterade till hennes kön, så behövdes ingen jämförelse med en man. Andra fall &lt;NOBR&gt;(Habermann-Betterman&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-412/92&lt;/NOBR&gt; och Webb &lt;NOBR&gt;C-32/93)&lt;/NOBR&gt; har lämnat litet utrymme för arbetsgivaren att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;säga upp en kvinna därför att hon blivit gravid. Till och med när en kvinna anställts som ersättare för en annan gravid kvinna som skulle ta föräldraledigt, fällde domstolen i fallet Webb utslaget att tillgäng- lighet för arbete inte var giltig grund för könsdiskriminering på grund av graviditet. Det här fallet underströk att graviditet inte kan jämföras med andra orsaker till arbetsfrånvaro. Generaladvokat Tesauro gav följande svar på en jämförelse mellan män som tar ledigt för sportevenemang eller julfirande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft5"&gt;För mig framstår det inte som om det är &lt;SPAN class="ft14"&gt;a fortiori &lt;/SPAN&gt;möjligt, trots att det har gjorts upprepade gånger under förhandlingarnas gång, att göra jämförelser mellan en kvinnas mammaledighet och en man som inte kan arbeta därför att han måste delta i ett sporteve- nemang, om det så är de olympiska spelen … Med hänsyn tagen till andra omständigheter så ställs en idrottsman, även en mästare (man som kvinna), inför ett normalt val som reflekterar behov och preferenser i livet; det kan inte sägas om en gravid kvinna, om man inte menar att en kvinna som inte vill förlora arbetet all- tid kan välja att inte skaffa barn – vilket vore absurt (fase C- 32/93 Webb, supra n 13, para 3576).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningens&lt;/NOBR&gt; behandling av graviditet avspeglar en grundläg- gande benägenhet att skilja mellan att föda barn och att vårda dem, dvs. att koppla samman missgynnande med biologiska skillnader. Det osynliggör hur missgynnande verkar genom institutioner, lagar samt sociala och ekonomiska relationer. Betänk att domstolen i fallet Webb lämnade möjligheten öppen att anställningsskydd inte gäller kvinnor med begränsade anställningskontrakt. På så sätt tas ingen hänsyn till de normer och förfaranden som upprätthåller missgynnan- de. Många arbetsgivare avstår från att anställa unga kvinnor på tillsvidareanställning, eftersom de inte vill bära kostnaderna för föräldraledigheten i samband med graviditet och barnomsorg. Domstolen finner detta varken obefogat eller omdömeslöst. I ett fall hade arbetsförmedlingen dragit in en kvinnas arbetslöshetsersättning eftersom hon inte stått till förfogande för anställning (en potentiell arbetsgivare hade frågat henne om familjeplaner, och hon svarade att hon planerade att föda ett andra barn). Domstolen accepterade inte indragningen av arbetslöshetsersättningen, men vidhöll att ”en arbetsgivare har rätt att avstå från att anställa en person med hänsyn till familjeplaner” (citerat i Szyszcak, 1996, s 54)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft7"&gt;Dessa fall illustrerar vad Martha Minow analyserat som ”skill- nadens dilemma”, dvs. när skillnader framträder både i sig och som avvikelse från en outtalad norm. Det som är annorlunda/avvikande är således också underlägset. Själva konstruktionen av mammaledighe- ten som en ”risk” förknippad med barnafödande (de första 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft7"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;veckorna efter födseln) visar vilka snäva ramar begreppet könsdis- kriminiering har givits.&lt;SPAN class="ft15"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Direktivet, vilket är konstruerat runt moderns hälsa och säkerhet, tillåter inte anspråk på att fadern och modern skall dela på omvårdnanden av småbarn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Detta framkom tydligt i fallet Hofmann. Fadern utmanade den tyska mödraskyddslagen (Mutterschutzgesetz) genom att dels hävda sin rätt att vara den vårdande föräldern och dels hävda rätten till föräldraledighet. Lagen garanterar sex månaders ledighet för mödrar, men inte för fäder. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann att de tyska lagarna inte stod i konflikt med jämställdhetsdirektiven eftersom direktiven inte var ”avsedda att avgöra frågor som rör organiseringen av familjen eller att förändra ansvarsfördelningen mellan föräldrar” (U. Hoffman mot Barmer Ersalzkasse (1984), ECR 3047). Vid tidpunkten för &lt;NOBR&gt;Hofmann-domslutet&lt;/NOBR&gt; övervägde kommissionen att påbörja en process mot tyska regeringen, enligt direktivet om likabehandlingsprincipen, vilket skulle ha givit båda föräldrarna rätt till föräldraledighet. Detta planerade initiativ underminerades dock av domstolsbeslutet i fallet Hofmann (More, 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Beslutet i fallet Hofmann kan ses i ljuset av EU:s subsidiaritets- princip, vilken innebär att det skall finnas en viss typ av balans mellan olika beslutsnivåer. I &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang&lt;/NOBR&gt; handlar detta om en decentraliseringsprincip, som ser till att politiska beslut inte fattas på en högre nivå än vad som är nödvändigt, för den inre marknadens fullbordande. Utfallet i &lt;NOBR&gt;Hofmann-fallet&lt;/NOBR&gt; avspeglar dock även en traditionell familjesyn och en tro på bandet mellan mor och barn. Detta återspeglar den ursprungliga betydelsen av subsidiaritet i konservativa katolska välfärdsstater, där Tyskland är arketypen, som speglar ”en syn på samhället i vilken ansvar betingas av närheten i människors relationer” (Peterson, 1994; Spicker, 1991; Van Kees- berg, 1995).&lt;SPAN class="ft15"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft22"&gt;Familjeförsörjarlön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft7"&gt;Att ingrepp inte görs i familjen visar, som framgår av ovanstående diskussion, på en styrande politisk logik i familjefrågor. Detta beskriver Kirsten Scheiwe som en ”selektiv logik med en genusbe- tingad dimension” (s. 247). Den selektiva logiken fungerar genom de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;T.ex. ansågs det inte vara könsdiskriminering att avskedda en kvinna som fick komplikationer efter den 14:e veckans mammaledighet (se Hertz).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Detta kan vi se i rättfärdigandet av specialbehandlingen i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Hofmann-domslutet:&lt;/NOBR&gt; ”it is legitimate to protect the special relationship between a woman and her child over the period which follows pregnancy and childbirth, by preventing that relationship from being disrupted by the multiple burdens which would result from the simultaneous pursuit of employment” (citerat i More, s. 60 och supra n, 58 at 3075).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;policyområden som är inkluderade och exkluderade &lt;SPAN class="ft161"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Man kan känna igen det i de outtalade normer och antaganden som finns inbäddade i den manliga familjeförsörjarlönen, och hur dessa fortsätter att bestämma omfattningen och rättfärdigandet av interventioner. Tag migrerande arbetskraft&lt;SPAN class="ft15"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;som ett exempel, där &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ingripit på otaliga sätt. Migrerande arbetstagare erhåller sociala förmåner för sina familjer, även när familjen lever i ett annat land, och rättigheter bygger på hemvist eller me dborgarskap. Domstolens aktivitet i dessa familjefrågor (barns utbildning, barnbidrag och socialförsäkringar) motiveras med den fria rörligheten för arbetskraft (förankrad i paragraf &lt;NOBR&gt;48–51&lt;/NOBR&gt; i Romfördraget). Den manliga familjeförsörjarideolo- gin ligger bakom logiken i den här typen av interventioner; det finns flera uttalade hänvisningar till mäns familjer i paragrafer och domstolsbeslut (se paragraf 1.12 Regulation 1612/68).&lt;SPAN class="ft15"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Självfallet är merparten av de migrerande arbetstagarna män. Man skulle kunna dra en parallell till barnomsorg och andra infrastrukturella åtgärder som kan reducera hindren för kvinnliga arbetstagares fria rörlighet. Detta är mycket relevant för kvinnliga arbetstagare i Skandinavien, där det finns en högt utvecklad offentlig barnomsorg. Bristen på barnomsorg i många andra europeiska länder är ett hinder för kvinnors möjlighet att ta avlönat arbete över politiska gränser. Kirsten Scheiwe använder detta exempel för visa på omfattningan av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; interven- tioner; när det gäller den migrerande arbetskraften har domstolen trätt in i familjesfären och arbetets organisation, och med hjälp av sociala förmåner har den stabiliserat den rådande arbetsdelningen inom familjen. Scheiwe ifrågasätter därmed sanningshalten i domstolens påstående att den inte är beredd att ingripa i arbetsdelningen inom familjen (Scheiwe, 1994, s. 251).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft7"&gt;Undantagen från principen om likabehandling i direktiven om social trygghet ger ytterligare exempel på hur familjelönsideologin styr kommissionens tolkning av könsdiskriminering. De undantagna områdena innefattar beslut om pensionsålder, förmåner till personer som gjort arbetsuppehåll för att uppfostra barn, samt berättigande till ålderdoms- och invaliditetsförmåner, som är en gift kvinnas härledda rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;De rättsfall som tagits upp i &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; visar på hur omtvistade dessa undantag är, och hur tydliga inkonsekvenserna är i behandling-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;”Migrant worker” har ingen svensk översättning. Jag använder här ”migrerande arbetskraft” och inkluderar i detta all arbetskraft där den arbetande och dennes familj finns i olika länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Några av de mer anmärkningsvärda fallen behandlade barnbidrag och underhåll, vilka fordrar hemvist: se Athanasopoulos et al. mot Bundesanstalt für Arbeit, Bronzinov. Kindergeldkasse och Hughes mot Chief Adjudication Officer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;en av könsskillnader, socialförsäkringar och på de underförstådda normerna om mannen som familjeförsörjare &lt;SPAN class="ft161"&gt;. &lt;/SPAN&gt;I fallet Integrity (Caisse D’Assurance Sociales pour Travailleurs Indépendants ‘Integrity’ mot Nadine Rouvroy, &lt;NOBR&gt;C-373/89),&lt;/NOBR&gt; ett rättsfall som en manlig anställd tagit upp, gav domstolen inte rätt till avgiftsbefrielse som för gifta kvinnor, änkor och studenter med låga inkomster. Rättsfallet gav uttryck för domstolens åsikt att samma regler som gällde för de gynnade grupperna rätteligen även borde tillämpas på medlemmar ur missgyn- nade grupper.&lt;SPAN class="ft15"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;I rättsfallen Teuling, &lt;NOBR&gt;C-30/85,&lt;/NOBR&gt; och Europeiska kommisionen mot konungariket Belgien, fall &lt;NOBR&gt;C-229/89,&lt;/NOBR&gt; beslutade dock domstolen att medlemsstater hade rätt att ta hänsyn till de, relativt sett, större behoven hos personer som hade en beroende maka/make eller barn, genom att visa att detta förfarande uppfyllde ett legitimt mål i deras socialpolitik. I båda dessa fall gynnade arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemet en betydligt högre andel anställda män än kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;I en analys av dessa två rättsfall drar Sandra Fredman (1992) slutsatsen att direkt diskriminering av män för att minska missgyn- nandet av kvinnor betraktas som olagligt, medan indirekt diskrimine- ring av kvinnor däremot kan rättfärdigas om det går att visa att den överensstämmer med mäns behov. Det sätt på vilket könsskillnad verkar i direktiven om social trygghet (the Social Security Directive) är dock inte fullt så enkelt. Å ena sidan har likabehandlingsprincipen (könsneutrala kategorier) undanröjt de mest påtaliga formerna av könsdiskriminering och uteslutning av kvinnor från förmåner, vilka varit grundade på en manlig familjeförsörjarnorm och en automatisk klassificering av kvinnor som ekonomiskt beroende (Daly, 1996; Lewis &amp; Ostner, 1994).&lt;SPAN class="ft15"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Å andra sidan har genom specialbehandling i nationell politik (det domstolen kallar fördelar) könsskillnader erkänts, till skydd för gifta kvinnor vilka inte haft tillgång till sociala förmåner, eftersom de inte lönearbetat eller endast haft oregelbunden anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft7"&gt;Går det att tala om ”gynnande” i det här sammanhanget? På kort sikt kanske. I ett längre perspektiv kan vi dock tillämpa insikter från den feministiska analysen av den manliga familjeförsörjarmodellens ideologiska och politiska struktur, om hur den bevarar ojämlikhet och missgynnande på grund av kön (Lewis &amp; Ostner, 1994; Hobson, 1996; O’Connor, 1996). Undantagen ovan tar för givet förekomsten av ett manligt familjeförsörjarsystem, som genom institutionella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;S. Fredman, supra at note 21, s. 132.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Man kan även hitta exempel där jämställdhetsprincipen resulterar i förlust av förmåner, se t.ex. Douglas Harvey Barber mot Guardian Royal Exchange Assurance Group, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-262/88.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft7"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;former – dvs.genom socialpolitik (skatter, pensioner och sjukförsäk- ringar) – även inom EU:s ramverk begränsar individernas rätt till tillträde på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Det är inte lätt att avgöra i vilken utsträckning policys formar maktrelationer inom familjen (dvs. växelspelet mellan de två trianglarna) (Hobson, 1996). Internationellt jämförande forskning om kvinnors ekonomiska beroende och deras belägenhet efter skilsmässa understryker dock vikten av policyprogram som skyddar ensamståen- de mödrar från fattigdom (se Hobson, 1990, 1995; Hobson &amp; Takahashi, 1996) (se figur 4). En hög grad av ekonomiskt beroende underminerar kvinnors ekonomiska medborgarskap, deras anställ- ningsmöjligheter, och deras möjlighet att välja bostadsort för arbete, dvs. tillgång till arbete, utbildning och karriärutveckling (Björnberg. 1996). Det här är förhållanden som direkt påverkar kvinnors möjlighet att på lika villkor deltaga på arbetsmarknaden (Bryson, 1997; Hobson, 1990, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft14"&gt;Figur 4 Sammanboende kvinnors ekonomiska beroende och andel ensamstående mödrar som lever under fattigdomsgräns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft127"&gt;Andel ekon. beroende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft178"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft44"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115196xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;Swi 82&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td362"&gt;&lt;P class="p207 ft178"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p991 ft55"&gt;Neth 91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td362"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td362"&gt;&lt;P class="p207 ft178"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p171 ft179"&gt;Ger 84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p992 ft55"&gt;UK86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td362"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td362"&gt;&lt;P class="p207 ft178"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p993 ft44"&gt;Fra84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td363"&gt;&lt;P class="p173 ft44"&gt;Aus 89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td362"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td227"&gt;&lt;P class="p994 ft55"&gt;USA91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td362"&gt;&lt;P class="p207 ft178"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p995 ft44"&gt;Nor 92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td363"&gt;&lt;P class="p174 ft44"&gt;Can 91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td362"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td362"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td362"&gt;&lt;P class="p207 ft178"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p996 ft44"&gt;Swe 92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td362"&gt;&lt;P class="p207 ft178"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p997 ft180"&gt;Fin 91&lt;SPAN class="ft44"&gt;Den 92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td362"&gt;&lt;P class="p207 ft178"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td362"&gt;&lt;P class="p101 ft178"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td363"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td362"&gt;&lt;P class="p112 ft178"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p995 ft178"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p209 ft178"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td253"&gt;&lt;P class="p338 ft178"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td206"&gt;&lt;P class="p112 ft178"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td363"&gt;&lt;P class="p122 ft178"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td227"&gt;&lt;P class="p99 ft178"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p998 ft33"&gt;Andel fattiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft22"&gt;Indirekt diskriminering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Att likabehandlingsprincipen i &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte tar tillräcklig hänsyn till områden i kvinnors liv som vård och omsorg av barn och gamla, är ett återkommande tema i den feministiska kritiken av domstolens oförmåga att ta itu med de mekanismer som producerar missgynnande på grund av kön (Hervey &amp; Shaw, 1996; Lewis &amp; Ostner, 1995; Meehan, 1997). På senare tid har det dock förekommit domslut om deltidsarbete och indirekt diskriminering, som åtminstone delvis erkänt att kvinnors missgynnande i arbetslivet beror på deras omsorgsansvar. Att låta indirekt könsdiskriminering omfatta deltidsarbetande skapar en länk mellan det betalda och det obetalda arbetets sfärer. Fastän indirekt diskriminering ansetts föreligga när det finns bevis för att en könsneutral regel påverkat ett av könen, det missgynnade könet, i oproportionerligt stor utsträckning, så har det i majoriteten av fallen tillämpats på förpliktelser inom äktenskap eller familjen.&lt;SPAN class="ft15"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Dessutom har missgynnande av kategorier i viss utsträck- ning erkänts i de senaste fallen om indirekt diskriminering. Det måste bevisas att en betydande andel av det ena könet missgynnas av regleringen. Fallen bygger på statistiska bevis om att kvi nnor utgör majoriteten av de deltidsarbetare som skadas av en policy och att det inte finns starka skäl (socialpolitiska, ekonomiska) som rättfärdigar detta missgynnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft7"&gt;Detta erkännande av indirekt diskriminering representerar en förändring i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; syn på diskriminering. Det ger möjlighet att angripa kategoriskt missgynnande bortom rent biologiska konstruktioner av könsskillnader, som t.ex. graviditet och förlossning. Det är inte längre nödvändigt att bevisa att arbetsgivaren avsiktligen missgynnat en person på grund av kön. Därmed kan hänsyn tas till institutionella strukturer och istället för strikt formell likabehandling finns möjlighet till en bredare förståelse av ojämlikhet. Detta är ett erkännande av hur könsbetingade normer och handlingssätt avspeglar skillnader i riskskydd samt en ojämlik fördelning av tillgång till sociala och ekonomiska resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Indirekt diskriminering föreligger när (1) en föreskrift inte direkt kopplas till kön (som i direkt diskriminering) utan formuleras i termer av neutrala kännetecken som ”deltidsarbete” eller ”begränsat deltidsarbete”; (2) avsevärt fler medlemmar av det ena könet faktiskt missgynnas av föreskriften; och (3) det inte finns något rimligt och objektivt skäl till ofördelaktig behandling av det ena könet (i juridiska termer proportionalitet) (Bieback, 1996 s 30, se också ECR 1607, under Artikel 19. Principerna fastställdes i fall 170/84, Bika Kaufhaus: GmbH mot Weber von Hartz: (1986).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft7"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Icke desto mindre har &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; endast kunnat acceptera begreppet missgynnande i relation till klassiska risker – såsom pensioner, invaliditetspensioner och avgångsvederlag (Scheiwe, 1993) – och bara för de kvinnor som redan finns på arbetsmarknaden (något som Mary Daly betecknar som ”socialt skydd härlett från marknaden”, 1996, s. 8). Detta kommer att framgå av de rättsfall som diskuteras i nästa avsnitt. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har inte vågat ta steget till de områden som utmanar grundantagandena för definitionen av vad som är arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Rättsfallet &lt;NOBR&gt;Bilka-Kaufhaus&lt;/NOBR&gt; mot Karin Weber von Hartz (rättsfall 170/84) åberopas ofta som vändpunkten i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; behandling av indirekt diskriminering, eftersom det klargjorde vilka riktlinjer som de nationella domstolarna har att följa. &lt;SPAN class="ft15"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Fallet handlade om deltidsanställda som utestängdes från en avtalspension. Domstolen beslutade att avtalspensionen var av kontraktsnatur och därför föll inom ramen för hur ”avlöning” definierades i artikel 119. Därav följde att den totala timersättningen var högre för heltidsarbetare än för deltidsarbetare. Återigen, om den kärande kunde bevisa att detta förhållande drabbade ett större antal kvinnor än män skulle det utgöra diskriminering, såtillvida det inte kunde rättfärdigas med faktorer som inte var könsrelaterade. Domstolen fastställde därefter en rad kriterier, och skapade på så sätt en proportionalitetsprövning, för att utvärdera arbetsgivarens rättfärdiganden. Arbetsgivarens åtgärder måste: a) motsvara ett verkligt behov hos företaget, b) vara ändamåls- enliga för att uppnå företagets mål och c) vara nödvändiga för att uppnå målet. Dessa kriterier används fortfarande i diskriminerings- fall. Det betydelsefulla är att det inte längre ansågs relevant om arbetsgivaren hade för avsikt att diskriminera eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Det finns flera exempel på domstolens benägenhet att tillämpa &lt;NOBR&gt;missgynnande-normen&lt;/NOBR&gt; på sociala rättigheter som rör risker. Rättsfal- let &lt;NOBR&gt;Ruzius-Willbrink&lt;/NOBR&gt; (fall 102/88 (198) ECR 4311) behandlade diskriminering mot deltidsanställda som förvägrades invaliditetsbi- drag som garanterade existensminimum. Holländska staten hävdade att utbetalningen var kopplad till tidigare inkomst, och att heltidsar- betande, egna företagare och studenter var berättigade. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; avvisade dock argumentet att bidraget skulle vara orättvist mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det första rättsfallet inför &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; som särskilt behandlade deltidsarbete, och också det första som explicit behandlade indirekt diskriminering, var J. P. In Jenkins mot Kingsgate Clothing Productions Ltd., fall 96/80. I fallet vidhöll domstolen att frågan om huruvida det rörde sig om könsdiskriminering eller inte, var en fråga om sakförhållande, dvs. en fråga som skall avgöras inom de nationella domstolarnas jurisdiktion. Det var de som skulle avgöra om det fanns objektivt försvarbara faktorer, och om inte, fastställa om det var arbetsgivarens avsikt att diskriminera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft7"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;heltidsanställda, eftersom det skulle ge deltidsanställda en ersättning som var högre än vad de tidigare haft i lön. Dessutom vidhöll domstolen att socialpolitikens syfte var att stödja dem som var i behov av bistånd, och att policyn förvägrade dem bistånd som var i störst behov av det. Systemet ansågs också vara orättvist eftersom det gav förmåner till studenter och andra heltidssysselsatta, oavsett deras tidigare inkomst (Steiner, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har även behandlat frågor om deltidsarbete och löneökning, där det ifrågasatts om senioritetsprincipen (tid i anställning) kunde gälla för deltidsarbetare. I Nimz mot Freie Hansestadt Hamburg (rättsfall 184/89) vägrades den kärande en högre lönekategori eftersom hon arbetade deltid. Enligt tysk lag tillämpas bara senioritetsprincipen fullt ut för anställda som arbetar trekvartstid eller mer, och den halveras för anställda som jobbar mindre än halvtid. I en serie ovanliga rättsfall (Arbeiterwholfahrt Der Stadt Berlin E. mot Monika Bötel, fall &lt;NOBR&gt;C-360/90;&lt;/NOBR&gt; Kuratorium für Dialyse und Nierentransplantation c. mot Johanna Lewark, &lt;NOBR&gt;C-457/93)&lt;/NOBR&gt; dömde domstolen till fördel för deltidsanställdas rätt till övertidsersättning för utbildning. I dessa fall hade deltidsanställda vägrats ersättning för den tid de ägnat åt specialkurser, och i varje enskilt fall fanns bevis för att de deltidsarbetande var kvinnor samt att skenbart könsneutrala politiska åtgärder i oproportionerlig grad berörde kvinnor. Siffrorna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft7"&gt;fallet Lewark visade att 93,4 procent av de deltidsarbetande var kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Domstolen drog gränsen vid frågor om löner och övertid, eftersom dessa frågor ifrågasatte själva definitionen av vad som är arbete och vad som anses vara en full arbetsvecka. Det anmärkningsvärda fallet Stadt Lengerich och andra mot Angelika Helmig och andra, är värt att presentera, eftersom det belyser det sätt varpå EU:s politiska ramverk är fastlåst i normen om likabehandling. Det befäster även familjelö- neprincipen och skillnaderna mellan mannens och kvinnans bidrag till familjen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Samtliga kärande, fallen &lt;NOBR&gt;C-399/92,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-409/92,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-425/92,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-34/93,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-50/93,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-78/93,&lt;/NOBR&gt; var deltidsarbetande som arbetade mer än avtalad tid, men som inte erhöll övertidsersättning eftersom de inte överskred antalet timmar för en full arbetsvecka. Den fråga domstolen hade att ta ställning till var huruvida artikel 119, givet att merparten av de deltidsarbetande var kvinnor, kräver att arbetad tid utöver avtalad arbetstid skall betalas enligt övertidstaxa, som för heltidsanställda. Domstolen framhöll att ett kollektivavtal som begränsar övertidser- sättning för både deltids- och heltidsanställda inte stod i motsats till artikel 119 och direktiv 75/117. Domstolen varnade dock för att man skulle förklaras skyldig till ojämlik behandling om den totala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;ersättningen för samma antal timmar var större för heltidsanställda än för deltidsanställda. Domstolen drog dock slutsatsen att det inte förelåg sådan ojämlik behandling i det här fallet, eftersom deltidsan- ställda som arbetade t.ex. 30 timmar fick samma lön som heltidsans- tällda vilka arbetade 30 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Generaladvokat Darmons utvecklade argumentet i sitt yttrande. Han hävdade att ett system, där övertidsersättning beräknas på individuella avtal, skulle vara orättvist inte gentemot de deltidsan- ställda, utan mot de heltidsanställda som överskred sin avtalade arbetstid. Heltidsanställda familjeförsörjare skulle missgynnas eftersom de inte skulle få övertidsersättning förrän de hade jobbat många fler timmar än en deltidsanställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det här fallet rör på vissa sätt själva kärnpunkten i missgynnande på grund av kön, nämligen det faktum att genomgående ojämlikhets- mönster återfinns i sociala relationer och i institutionella omgivning- ar. Slutsatsen att ”arbete” är arbete på arbetsmarknaden, och att ”heltidsanställda” är de med familjeförsörjningsplikter, osynliggör de många skikten av missgynnande: arbetsdelningen, antagandet att hushåll består av man/familjeförsörjare och hustru, att de sysslor kvinnor utför i hemmet inte är arbete. Trots att domstolen har definierat ”lön” ett flertal gånger finns det, anmärkningsvärt nog, inte någon definition av begreppet ”arbete”. Domstolen har bara tillhan- dahållit definitioner av den ”arbetsföra befolkningen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Kopplingen till anställning och arbetsmarknad som den viktigaste kanalen till likabehandling begränsar kvinnors möjlighet att ställa krav och att åberopa det riskskydd som ”vanliga anställda” (som för det mesta betyder heltidsarbetande) omfattas av. Eftersom obetalt arbete, omsorgsarbete, inte räknas som arbete, är kvinnor missgynna- de i de system där bidragsberäkning grundas på betalt arbete eller arbetsgivaravgifter. Detta är ett tydligt exempel på hur institutionella former av uteslutning skapar de mest seglivade typerna av ojämlikhet, där normerna är så djupt förankrade i definitioner, regler och praxis att de framstår som oföränderliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft22"&gt;Gynnsam eller förmånlig behandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Här lägger jag undan &lt;NOBR&gt;”stat–marknad–familjepolitik”-triangeln&lt;/NOBR&gt; och utforskar istället EU:s möjlighet att rätta till missgynnande på arbetsmarknaden. På detta område borde det var möjligt att förvänta sig en högre tolerans för ingripanden. Införandet av en specifik &lt;NOBR&gt;policy-rekommendation&lt;/NOBR&gt; om gynnsam behandling av kvinnor, tillsammans med likabehandlingsprincipen, utlovar till synes större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;möjlighet till reell jämlikhet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Men det berömda fallet Kalanke tyder på något annat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Fallet lades fram av Eckhard Kalanke, en manlig arbetssökande som förbigicks i en befordran på grund av en positiv särbehandlings- plan i Bremen. Lagen gav automatiskt företräde till det underrepre- senterade könet, i det här fallet kvinnor. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EG-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; fann själva lagstiftningen problematisk och karaktäriserade den på följande sätt:&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Article 2(1) and (4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;of the Equal Treatment Directive precludes national rules such as those in the present case, where candidates of different sexes shortlisted for promotion are equally qualified, automatically give priority to women in sectors where they are underrepresented, underrepresentation being deemed to exist when women do not make up at least half of the staff in the indi- vidual pay brackets in the relevant personnel group.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EG-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; var av den uppfattningen att lagstiftningen gick för långt:&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;A national rule which guarantees women absolute an unconditio- nal priority for appointment or promotion is not a measure of that kind, since it goes beyond promoting equal opportunities and substitutes for it the result of ‘equality of representation’ which is only to be arrived at by providing such equality (Eckhard Kalan- ke mot Freie Hansestadt Bremen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;C-450/93).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;De som har kommenterat fallet har tolkat det på olika sätt. Mot- satte sig domstolen lagen i Bremen som i detta fall gav det underre- presenterade könet automatiskt företräde? Eller tillbakavisade domstolen den generella principen om aktiva åtgärder för att kompensera missgynnade grupper för diskriminering (Szyszerzak, 1996)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Domstolens beslut i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kalanke-fallet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; ledde till protester från femi- nister, både inom och utanför EU:s policyskapande organ, eftersom det negligerade alla de program och åtgärder för positiv eller gynnsam behandling som rekommenderas inom Europarådet och kommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EU-kommissionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; hade föreslagit en ändring av likabehandlingsprincipen så att förmånlig behandling kunde tillåtas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1006 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Direktivet (76/207) utökar likabehandlingsprincipen till att omfatta frågor som rör anställningsmöjlighet, yrkesutbildning och befordran, samt arbetsförhållanden. Artikel 2(2) tillåter medlemsstater att ta hänsyn till den anställdes kön. Rådsförsam- lingens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; rekommendation (rekommendation 84/635) ber medlemssta- terna att vidta aktiva politiska åtgärder för att bekämpa bristande jämlikhet för kvinnor och segregation på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Artikel 2(1) definierar likabehandlingsprincipen att gälla direkt och indirekt diskriminering; artikel 2(4) undantar åtgärder som är avsedda att undanröja ojämlikheter som påverkar kvinnors möjligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Rådets rekommendation 21 maj 1991: OJ C142/1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Om detta kommer att behövas beror dock på domstolens slutgiltiga beslut i &lt;NOBR&gt;Marschall-fallet,&lt;/NOBR&gt; det rättsfall som efterföljde Kalanke. Om förmånlig behandling definieras som diskriminerande mot den dominerande gruppen betyder det ett förkastande av missgynnande- principen, det vill säga att fördomar och brist på respekt förhindrar en jämlik behandling av medlemmar i en grupp, att handlingssätt återskapar diskrimineringsmönster och att institutionella mekanismer osynliggör könsdiskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;5 Det svenska jämställdhetsramverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft7"&gt;Min avsikt med detta avsnitt är inte att beskriva hur den svenska jämställdhetspolitiken har utvecklats, något som skulle kräva en historisk tillbakablick med början på 1920 och &lt;NOBR&gt;30-talen.&lt;/NOBR&gt; Istället koncentrerar jag mig på de två senaste decenniernas policyformer och speglar dessa dels i EU:s policy (vilken jag tidigare diskuterat), och dels i de normativa antaganden som beskrivs i modellen om missgyn- nande på grund av kön &lt;SPAN class="ft161"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Av min tidigare diskussion har det framgått att ”familjen” inte är en kategori som berörs av policyskapande inom EU:s jämställdhets- ramverk, även om familjefrågor ofta ligger till grund för tolkningar av diskriminering och missgynnande. I Sverige har situationen varit annorlunda. Den policy som under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; lade grunden för svensk jämställdhetspolitik utformades nästan alltid inom familjepolitikens institutionella ramar. Familjepolitik var ett tydligt utstakat politiskt område, och det fanns till och med en minister som ansvarade för familjefrågor. Målmedvetenheten i familje- och arbetsmarknadspoli- tiken var hög under 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talen,&lt;/NOBR&gt; och en rad åtgärder vidtogs för att förändra familjelivets organisering och för att möjliggöra för fler kvinnor att yrkesarbeta.&lt;SPAN class="ft15"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Den expanderande offentliga service- sektorn skapade nya arbetsmöjligheter för kvinnor. Alla politiska ingrepp var utformade på så sätt att de även påverkade familjers val av hur betalt och obetalt arbete skulle fördelas. Systemet med särbeskattning gjorde kvinnors obetalda arbete så pass dyrt, att familjer som önskade upprätthålla traditionen med en manlig försörjare och en hemmafru fick, så att säga, betala en straffavgift för detta. Generösa villkor för föräldraledighet samt subventionerad barn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Inom välfärdsstatsforskningen är det en omdebatterad fråga huruvida svensk jämställdhetspolitik huvudsakligen berodde på arbetskraftsbrist. Författaren har åsikten att en komplex uppsättning villkor och sociala aktörer låg bakom konstruktio- nen av politiken (feminister, socialdemokratiska politiker av båda könen samt fackföreningsledare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;och äldreomsorg var andra medel för att få ut kvinnorna på arbets- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;Den politik som fördes, med sociala förmåner och offentligt tillhandahållande av omsorgstjänster, omgavs även av en könsneutral ideologi om delat föräldraskap och jämlik tillgång till betalt arbete (Hobson m.fl., 1994b). Begreppet ”jämställdhet”, vilket användes vid denna tid, återspeglade politikens könsneutrala konstruktion, om att olika grupper skulle behandlas lika, och att samma måttstock skulle användas för kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Om vi återvänder till förhållandena &lt;NOBR&gt;”stat–marknad–familj”&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;”man–hustru–barn”,&lt;/NOBR&gt; alltså våra två &lt;NOBR&gt;policy-trianglar,&lt;/NOBR&gt; kan vi se att det finns skillnader i termer av omfattning och nivåer i de rättigheter som stadgas i den svenska jämställdhetspolicyn, om man jämför med EU:s ramverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Familjepolitik kopplad till arbetsmarknadspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;För det första var familjepolitiken oundvikligen kopplad till arbets- marknadspolitiken. Trots detta togs få politiska initiativ för att påverka och förändra fördelningen av betalt och obetalt arbete inom familjen, dvs. relationerna i den andra triangeln och växelverkan mellan de båda trianglarna (se figur 2 ovan). De olika policys som skyddade deltidsarbetare gör klart att man utgick ifrån att det var kvinnor som skulle ta ansvar för merparten av det obetalda omsorgs- arbetet, samtidigt som de tänktes utföra arbetet inom den betalda omsorgssektorn (Johansson, 1997; Sundström, 1987). Endast på senare tid kan man i Sverige se ansatsen till en progressiv politik om hur det betalda och obetalda arbetet skall fördelas (dvs. relationerna i den andra triangeln; förhållandet mellan man och hustru). Detta framkommer i ändringen av föräldraförsäkringen, där två månader med åttio procents ersättning reserveras, en åt vardera föräldern, vilket i praktiken innebär en pappamånad som går förlorad om inte fadern utnyttjar sina rättigheter som förälder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft7"&gt;För det andra, det könsneutrala jämställdhetsramverket frikopplar också att ”ha” barn från att ”ta hand om” barn. Sverige har faktiskt tvingats modifiera politiken runt barnafödande för att svara mot det ramverk som ställs upp av EU: en gravid kvinnlig arbetstagare tillåts fjorton veckors mammaledighet, och åtminstone två av dessa veckor måste tas ut före barnets födelse (Eklund, 1996b). Sveriges köns- neutrala politik kring föräldraledighet framstod som revolutionerande under &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; eftersom den erkände att omsorgsarbete inte uteslutande var ett kvinnligt ansvarsområde, utan att föräldraskap utövades av såväl fäder som mödrar (Hobson m.fl., 1994b). Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;dock ett faktum att fäder inte utnyttjat sin rätt till föräldraledighet till fullo. För många feminister är det förhållandet, att en ytterst liten grupp fäder tar mer än några veckors föräldraledigt, ett bevis på bristerna i den svenska jämställdhetsmodellen. Detta speglar att politiken misslyckats med att se de viktiga sambanden mellan ”stat– &lt;NOBR&gt;marknad–familj”&lt;/NOBR&gt; och hur maktförhållanden inom familjen och beteenden på arbetsmarknaden står i relation till varandra. Så trots att kvinnors ekonomiska beroende inom familjen är lägre i Sverige än i de flesta andra länder, är det en överdrift att påstå att kvinnor övergått från att vara beroende av en manlig försörjare till att vara beroende av staten – förkroppsligat i begreppet ”statspatriarkat” (Hernes, 1987; Hirdman, 1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft14"&gt;Figur 5 Hushållsinkomster: Ensamstående och sammanboende mödrar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td218"&gt;&lt;P class="p103 ft44"&gt;Ensamståe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td218"&gt;&lt;P class="p1011 ft44"&gt;Priva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td77"&gt;&lt;P class="p1012 ft44"&gt;Trans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p1013 ft44"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p17 ft181"&gt;ferering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td77"&gt;&lt;P class="p207 ft179"&gt;27%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td218"&gt;&lt;P class="p1014 ft44"&gt;Inkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p1015 ft182"&gt;tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td364"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p1016 ft44"&gt;65%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft44"&gt;Sammanbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td281"&gt;&lt;P class="p1017 ft44"&gt;Trans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p1018 ft182"&gt;ferering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td281"&gt;&lt;P class="p526 ft179"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p1019 ft44"&gt;Makes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td281"&gt;&lt;P class="p1020 ft44"&gt;Egen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft181"&gt;inkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p1021 ft182"&gt;tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p1022 ft182"&gt;inkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p1023 ft44"&gt;56%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p1022 ft182"&gt;tjänst 29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p18 ft12"&gt;Källa: Levnadsnivåundersökningen 1991&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft7"&gt;Tittar vi på ensamstående mödrars ställning ser vi tydligt konsekven- serna av att inte uppmärksamma sambandet mellan de två trianglarna. Trots att svenska ensamstående mödrars ekonomiska situation kan sägas vara gynnsam i ett internationellt jämförande perspektiv, är de, i jämförelse med gifta svenska mödrar, överrepresenterade bland socialbidragstagare (de är därtill missgynnande vad gäller såväl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;ekonomiska- som tidsresurser) (Hobson &amp; Takahahsi, 1996, 1997). Antagandet om lika deltagande i arbetslivet har inneburit att kvinnor vid skilsmässa inte kompenseras för sina lägre inkomster, lägre på grund av deras omsorgsansvar, dvs. kvinnors benägenhet att deltids- arbeta under småbarnsåren och därmed deras sämre möjligheter att fortbilda sig och delta i internutbildning. Den nyligen genomförda ändringen i lagen om underhåll kommer visserligen att förbättra frånskilda mödrars situation något. Män kan komma att tvingas betala större underhåll än det absoluta minimibeloppet och själva lagen innehåller färre kryphål, men fortfarande kvarstår missgynnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Reformerna i lagen om underhåll är snarare menade att minska statens utgifter än att rätta till maktbalansen hos skilda par. Det är dock viktigt att notera att staten fortsätter att betala bidragsförskott &lt;SPAN class="ft161"&gt;, &lt;/SPAN&gt;vilket minskar riskerna för fattigdom hos ensamstående mödrar. &lt;SPAN class="ft15"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Socialt och ekonomiskt medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Om vi återgår till diskussionen om skillnader mellan de båda jämställdhetsramverken och frågar oss vilka som inbegrips i och utestängs från sociala skyddsåtgärder, ser vi att det finns betydande variationer dem emellan. Om vi betänker hur risker och rättigheter tolkas i de två politiska ramverken, arbetslöshet, förtidspensionering, sjukdom, invaliditet, ålderdom och graviditet/föräldraledighet, jämför vi återigen en nationell och en &lt;NOBR&gt;supra-nationell&lt;/NOBR&gt; enhet med olika institutionella strukturer, en politisk stat med en uttolkande institutio- nell aktör – &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Direkta och indirekta påtryckningar för att harmonisera politiken i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; antyder ändå att &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkningar av bidragens omfattning och riskkategorier påverkar nationell politik. Detta kan vara relevant för jämställdhetsfrågor, eftersom &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; utvidgat sin roll som uttolkare av nationella lagar och förfaranden i överenskommelse med &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft15"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dessa utgör en av de få grupper som inte fått sitt bostadsbidrag sänkt, som fortfarande får förtur inom barnomsorgen, och därtill kostnaden subventionerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Margaret Weir (1996) som skriver om USA och försök att där använda domstolen för att uppnå social integration, menar att juridiska system har egna normer för att avgöra ”the appropriateness of policy designs”. Vi vet också att i federala system, som USA och Kanada, har domstolar varit de främsta arenorna för strider om jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft14"&gt;Figur 6 Könsrelaterade risker och kategorier; två &lt;NOBR&gt;policy-ramverk&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td367"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p170 ft5"&gt;Arbetslöshetsförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td368"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;Tidsbegränsad och icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;tidsbegränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;anställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Deltid, heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td369"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;P class="p170 ft10"&gt;Föräldraledighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td368"&gt;&lt;P class="p837 ft10"&gt;Kvinnor och män (1 år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Tidsbegränsad och icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;tidsbegränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;anställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Full ersättning: beror på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;arbetskraftsdeltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Generell ersättning:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;beror ej på arbetskrafts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;deltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Anställningsskydd: ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td367"&gt;&lt;P class="p16 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;P class="p170 ft10"&gt;Sjukdom och invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Tidsbegränsad och icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p170 ft5"&gt;Anställningsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;tidsbegränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p170 ft5"&gt;och ersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;anställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Deltid, heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td367"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p170 ft5"&gt;Pensioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;Deltid, heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p554 ft5"&gt;EU (European Court of Justice; &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft4"&gt;Icke tidsbegränsad anställning Deltid, heltid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft4"&gt;Kvinnor (14 veckor) Icke tidsbegränsad anställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft5"&gt;Villkor beroende på arbetskraftsdeltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft5"&gt;Anställningsskydd: vissa undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft4"&gt;Icke tidsbegränsad anställning Deltid, heltid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Deltid, heltid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p1031 ft5"&gt;År för vård av barn ger pensionsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft7"&gt;Det svenska politiska nätet täcker fler grupper och erbjuder större skydd på nästan alla områden; detta är både en funktion av att institutionaliserade sociala rättigheter baseras på medborgarskap och av att den socialdemokratiska regimen för en politik för att göra arbetstagare mindre beroende av lönearbete (Korpi, 1989; Esping- Andersen, 1990). Det täta sociala nätet återspeglar dessutom att kvinnoorganisationer och s.k. femokrater har haft inflytande över policyskapandet (Bergqvist, 1994; Hobson &amp; Lindholm, 1997; Korpi, kommande). Det framgår tydligt i utvecklandet av social service, t.ex.i barn- och äldreomsorg. Dessutom går det att finna ett visst mått på ”genusmedvetenhet” i hur ”arbete” definieras vid beräknandet av sociala förmåner. Föräldraledighet räknas formellt som lönearbete, och alltså är även föräldralediga månader pensionsgrundande. Det finns även andra exempel på kvinnovänlig politik. Kvinnor tjänade till exempel på &lt;NOBR&gt;ATP-pensionsreformen,&lt;/NOBR&gt; som lät individens femton&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft7"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft7"&gt;bästa arbetsår ligga till grund för pensionsnivån. &lt;SPAN class="ft15"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Politiska åtgärder som dessa är ett indirekt erkännade av det obetalda arbetets värde. Själva definitionen av arbete består dock, och många av de politiska åtgärder som svenska kvinnor dragit fördel av är kopplade till lönearbete (de härstammar från marknaden, vilket även är fallet inom EU:s jämställdhetsramverk). Svenska deltidsarbetande omfattas visserligen av anställningsskydd och garanteras i stor utsträckning samma rättigheter som heltidsarbetande åtnjuter, t.ex. semester och tillgång till sociala förmåner, men förståelse saknas för hur kvinnor missgynnas genom arbetets organisering, i löneutvecklingen &lt;SPAN class="ft15"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;och befordran. Sociala förmåner beräknas nämligen utifrån en (könsneutral) heltidsanställd utan omsorgsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;Den svagaste länken i den svenska jämställdhetspolitiken är det sätt på vilket missgynnande fungerar på marknadssidan i den politiska triangeln. De som tar ledigt från arbetet för att ägna sig åt föräldra- skap kompenseras för förlorad arbetsinkomst, men inte för det missgynnande som uppstår på grund av frånvaron från arbetsmarkna- den (d.v.s. för de möjligheter som går förlorade vad gäller t.ex. internutbildning och befordran). På en bredare institutionell nivå bidrog före 1991 lagen om lika möjligheter mycket litet till att förändra normer och praxis för könsdiskriminering, vilket ingick i vardagsrutinerna inom den privata sektorn. Arbetsgivare behövde bara hitta ett ”passande” skäl att neka en kvinna ett jobb.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft22"&gt;Den svenska jämställdhetslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Den svenska lagstiftningen mot könsdiskriminering på arbetsmarkna- den är en av de svagaste bland de demokratiska välfärdsstaterna &lt;SPAN class="ft15"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;(Eklund, 1996a; Gelb, 1989; Ruggie, 1984). Det ursprungliga namnet på lagen ger uttryck för bristande lyhördhet för institutionella former av missgynnande: jämställdhet i arbetslivet mellan män och kvinnor. Politiken kring könsdiskriminering b ygger i detta sammanhang på likabehandlingsprincipen, att män och kvinnor behandlas lika. Rättvisa garanteras därför endast åt &lt;SPAN class="ft8"&gt;individer &lt;/SPAN&gt;som återfinns bland det underrepresenterade könet, och inte den missgynnade gruppen som helhet. Detta är ett exempel på det arketypiska könsneutrala ramver- ket. Det innebär i själva verket att underrepresentation likställs med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Avsikten med denna politik var aldrig att undanröja kvinnors missgynnande vid ålderdom, då dessa inte kan bidra på samma sätt som män över livscykeln. Detta resonemang vidareutvecklas i avsnittet om nedskärningar och missgynnande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;På samma sätt som fastslagits i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; har svenska arbetsgivare ingen skyldighet att kompensera deltidsanställda för övertidsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Även Ruggie (1984) som annars förfäktar den svenska modellen och de vinster kvinnor gjort av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;medborgar/arbetar-modellen,&lt;/NOBR&gt; anser att lagstiftningen är tandlös.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft7"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;missgynnande, och ett förnekande av förekomsten av historiskt och socialt gynnade grupper och socialt missgynnade grupper. Således möjliggör jämställdhetslagstiftningens konstruktion att priviligerade grupper kan hävda omvänd diskriminering när positiv särbehandling eller program för gynnsam behandling stadgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;År 1991 reviderades lagen, då den hade utsatts för kritik under hela &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; men huvuddragen i lagstiftningen bestod: förbud mot diskriminering är kopplade till enskilda fall, och för att bevisa diskriminering måste målsägaren finna en ”jämförelseperson”, en man som arbetar inom samma organisation. Vidare är möjligheterna att hävda diskriminering fortfarande mycket begränsade. Den enda olagliga formen av könsdiskriminering föreligger när en arbetsgivare förbigår en objektivt sett mer kvalificerad arbetssökande. Om två arbetssökande (en man och en kvinna) är lika kvalificerade har arbetsgivaren rätt att själv bestämma vem som ska anställas. När en kvinnlig arbetssökande nekas ett jobb som hon har likvärdiga meriter för, måste hon kunna bevisa att arbetsgivaren på sannolika grunder haft för avsikt att diskriminera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft7"&gt;Ronnie Eklund (1996a), som har analyserat det svenska förbudet mot könsdiskriminering i relation till &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen,&lt;/NOBR&gt; hävdar att arbetsgivare ”rationellt” kan välja den arbetssökande som han/ hon tror utför arbetet mest effektivt, utan att arbetsdomstolen ifrågasätter arbetsgivarens ”urvalsnormer” (Eklund, 1996, s. &lt;NOBR&gt;344–345).&lt;/NOBR&gt; Jäm- ställdhetslagar som grundar sig på likabehandlingsprincipen tvingar ofta arbetsivare som diskriminerar till en större försiktighet. De måste dölja diskriminering och formulera normer och praxis som framstår som rationella för en utomstående. Men vem avgör vad som är rimligt, och hur stor är handlingsfriheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft7"&gt;Detta är kritiska frågor för en &lt;NOBR&gt;missgynnande-modell.&lt;/NOBR&gt; Att domine- rande grupper har makten att fastställa normer och mått för vad som är ”rimligt”, vidmakthåller outtalade antaganden och definitioner av vad som räknas som effektivt, meriterande och kvalificerande, och har historiskt inneburit försämring för andra sociala grupper. Individer kan visserligen använda jämställdhetslagstiftningen för att ifrågasätta dessa normer, men lagen hindrar varje utmaning av de institutionella mekanismer som återskapar missgynnande. Då det dessutom måste finnas en ”jämförelseperson”, anställd av samma arbetsgivare eller inom samma organisation, begränsas möjligheten att destabilisera de systematiska diskrimineringsmönster som finns i horisontellt (köns)segregerade arbetsmarknader. &lt;SPAN class="ft15"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Kvinnors yrken är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Med tanke på de &lt;NOBR&gt;EU-beslut&lt;/NOBR&gt; som inte kräver en ”jämförelseperson”, betvivlar Eklund att svensk lagstiftning faktiskt följer &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkningar efter fallet Dekker, s. 341.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;a priori &lt;/SPAN&gt;definierade som mindre kvalificerade, och dessutom, för att komma till kärnfrågan i aktuella lagstridigheter, motiveras kvinnors låga löner med begränsningar i marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Det lönediskrimineringsfall som nyligen drogs inför svensk Ar- betsmarknadsdomstol avslöjar svagheten i den svenska lagstiftning- ens förbud mot könsdiskriminering (en barnmorska mot Örebro läns landsting; Jämställhetsombudsmannen v. Örebro läns landsting, fall a 153/95). Fallet sporrades av Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-inträde,&lt;/NOBR&gt; eftersom principen om lika lön för lika arbete fanns inskriven i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; (artikel 2, sektion 2 i direktivet om likabehandling). Rättsfallet berörde en barnmorska som tjänade 4 000 kronor mindre i månaden än två sjukhustekniker. Yrkesbeteckningarna är tankeväckande i sig. Barnmorskeyrket, som kräver flera års utbildning (först måste man bli sjuksköterska och sedan vidareutbilda sig), kan fortfarande associeras till en &lt;NOBR&gt;icke-professionell,&lt;/NOBR&gt; naturgiven könsroll (historiskt har barn- morskor ställts emot dem med vetenskaplig och medicinsk expertis &lt;SPAN class="ft15"&gt;34&lt;/SPAN&gt;). Termen ”sjukhusingenjör” associeras med expertis, utbildning och färdighet. Den manlige ”jämförelsepersonen” hade avslutat fyraårigt gymnasium och sedan gått några kompletterande universitetskurser och andra kortare kurser.&lt;SPAN class="ft15"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Genom hela detta rättsfall samlade Jämställdhetsombudsmannen statistik och yrkesbeskrivningar som underströk det tekniska och specialiserade draget i barnmorskeyrke, samt de höga krav som ställdes på dessa vad gällde moderns och (det ofödda) barnets hälsa och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft7"&gt;I domslutet fann arbetsdomstolen att en jämförelse mellan de två yrkena inte lät sig göras objektivt: den var felaktig och missledande. Domstolen lade vikt vid de expertutlåtanden som motsatte sig påståendena om att barnmorskor ger läkare instruktioner, samt att barnmorskor har ansvar för förlossningsavdelningen, vilket betyder ansvar för liv och död för mödrar och nyfödda. Experterna hävdade istället att det yttersta ansvaret låg hos avdelningsläkarna. Här trädde alltså en mängd könsstereotypiserande krafter in, när det skulle avgöras vem som instruerade vem och om vad som utgjorde kompe- tens och skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft7"&gt;Trots att det inte framgår av det slutgiltiga domslutet, kretsade en stor del av diskussionen kring könssegregerade yrken. Det framkom att det inte rådde någon brist på sjukhustekniker ( det fanns i själva verket fyra, fem sökande till varje ledig tjänst). I barnmorskornas fall&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;verkade tillgången på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td251"&gt;&lt;P class="p170 ft7"&gt;barnmorskor vara av liten betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td371"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td372"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td373"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Se Lisa Öberg, &lt;/SPAN&gt;Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft184"&gt;förlossningsvård, &lt;NOBR&gt;1870–1920&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p17 ft37"&gt;(1996).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td372"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Han hade först ett jobb som tekniker och har därefter varit anställd som sjukhusin- genjör sedan 1978.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft7"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;lönesättningen. Enligt Jämställdhetsombudsmannen hörde det inte till praxis att höja lönerna vid brist på barnmorskor och sjuksköterskor, istället intensifierades rekryteringskampanjerna eller – som en sista utväg – stängdes vårdavdelningar (JämO, 1996, s. 16). &lt;SPAN class="ft15"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Om detta rättsfall förts inför &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; hade de stora löneskillnaderna kunnat rättfärdigats med att det finns en annan, alternativ, arbets- marknad för ingenjörer men inte för barnmorskor. Den principen låg bakom beslutet i ett aktuellt fall om lika lön för lika arbete (Enderby, &lt;NOBR&gt;C-127/192),&lt;/NOBR&gt; där &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; tillät de nationella domstolarna att avgöra om bristen på sökande till ett jobb, och behovet av att höja lönen för att attrahera fler sökande, är objektiva ekonomiska strategier som inte har något med könsdiskriminering att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Agneta Stark (i denna volym), liksom andra feministiska ekono- mer tidigare, har hävdat att ”marknaden” i sig är en metafor, en osynlig hand som organiserar genusrelationerna och reifierar värde- kategorier. Rättsfallet demonstrerar tydligt att det föreligger en cirkellogik: kvinnor börjar inom yrken som är könsdifferentierade. Eftersom det är arbeten som utförs av kvinnor nedvärderas dessa och de betingar lägre lön och får lägre status, och av den anledningen börjar heller inga män inom yrket. Eftersom det rör sig om ett könssegregerat yrke definieras det som av lägre värde och skicklighet, och kräver således lägre belöning för att dra till sig de mest kompe- tenta arbetstagarna. Denna process uppenbaras i analyser av yrken som feminiserats, eller det motsatta, när ett ansenligt antal män börjar inom ett yrke (se Reskin, 1986; Cockburn, 1983).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Barnmorskerättegången är ett lysande exempel på hur missgyn- nandecirkeln fungerar, där bristen på igenkännande och respekt vävs samman med fördelningen av resurser. Den belyser hur socialt och historiskt priviligierade grupper har makt att vidmakthålla ojämlikhet genom outtalade normer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Könsneutrala ramverk och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Konstruktionen av ojämlikhet mellan könen utifrån en likabehand- lingsprincip osynliggör de mekanismer som systematiskt diskrimine- rar sociala grupper. Den begränsar också möjligheterna att åtgärda mönstren för missgynnande på grund av kön. Könssegregering på arbetsmarknaden är både en orsak till och en konsekvens av missgyn- nande. Denna insikt ligger bakom den senaste kanadensiska Pay Equity Act som antogs i Quebec National Assembly (Bill 35, 1996 Chapter 43). Lagstiftningens syfte är tydligt uttalat: ”att rätta till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Jag är mycket tacksam mot Lise Bergh, Jämo, för material om detta rättsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft7"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;skillnader i kompensation som beror på den systematiska könsdiskri- minering som de som innehar anställningar i kvinnodominerade yrkesområden får utstå” (Bill 35, National Assembly, 1996, s. 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Lagen är ett banbrytande försök att komma förbi den marknadshänsyn som underminerar anspråk på lika lön för lika arbete. Kategorisering- en av manliga och kvinnliga yrken, och manliga och kvinnliga löneskalor kommer härmed att revideras, i synnerhet de inom kvinnodominerade områden. Det finns en känslighet vad gäller metod och verktyg för att fastställa dessa yrkesområden (se s. &lt;NOBR&gt;14–17).&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft15"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Könsneutrala ramverk kan vara mycket positiva för att främja kvinnors sociala och ekonomiska medborgarskap. Den svenska modellen för jämställdhet är konsekvent i användandet av den könsneutrala principen. Jämförande statistik om välfärdsstater be- kräftar detta. År 1995 publicerade FN en rapport om jämställdhet mellan könen i 130 länder (Human Development Rapport, 1995), vilken utgick ifrån två mått. Den innehöll dels ett allmänt utveck- lingsindex, GDI (General Development Index), och ett mått på könens lika inflytande, GEM (Gender Empowerment Measure). Sverige framstod som vinnare i båda kategorierna. GDI härstammar från ett mer generellt index på välfärdsutveckling, där genomsnitt- spersonens hälsa, utbildning och levnadsstandard i olika samhällen jämförs. &lt;SPAN class="ft15"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Det andra måttet, GEM, består av tre variabler: (1) förfogande över ekonomiska resurser – likvärdigt med inkomst per capita; (2) yrkesmöjligheter och deltagande i ekonomiskt beslutsfat- tande – vilket beräknas efter andelen kvinnliga jobb inom tekniska, administrativa och arbetsledande områden; och (3) politisk makt samt tillgång till och deltagande i beslutsfattande – vilket mäts genom att räkna andelen kvinnor i riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Det första av dessa mått återspeglar i vilken utsträckning svensk socialpolitik har uppnått en hög grad av sociala rättigheter för medborgare, och att universella rättigheter som baseras på medbor- garskap gynnar både kvinnor och män. Det andra av dessa mått är mer problematiskt, eftersom det sammanblandar deltagande med makt och beslutsfattande. Om man utgår ifrån ”missgynnande på grund av &lt;NOBR&gt;kön”-perspektivet&lt;/NOBR&gt; är det möjligt att belysa denna svåra fråga, vilken ofta återkommer i feministiska sammanhang: Varför görs det inte fler försök att eliminera missgynnande på grund av kön i den svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Arbetsgivare behöver ännu inte hörsamma lagstiftningen, inte förrän år 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;För att mäta jämställdhet mellan könen (GDI) jämförde FN:s forskningsgrupp kvinnors prestationer med mäns, men tog i beaktande olikheter i höjningar och sänkningar av ojämställdheten överlag. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;GDI-måttet&lt;/NOBR&gt; sänks när både den manliga och den kvinnliga prestationsnivån minskar, eller när skillnaden mellan män och kvinnor blir större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft7"&gt;arbetsmarknadspolitiken, med tanke på den höga andelen kvinnor i riksdagen, kommunfullmäktige och inom de politiska byråkratierna? Här kan det vara relevant att undersöka den nuvarande politiska situationen med en tydlig nedrustning av välfärdsstaten. Det är i perioder av förändring som uteslutningsmekanismer blir mer tydliga, och sociala aktörer inom institutioner synliggör missgynnandet på grund av kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft22"&gt;Jämställdhet och nedrustning av välfärdsstaten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;I sin analys av välfärdsstatens nedrustning understryker Paul Pierson (1994) betydelsen av de processer som skapar och förändrar regler: de sätt varpå de institutionella strukturerna underlättar eller försvårar informationsflödet samt den roll som politiker, partier, och intresse- grupper spelar som förmedlare av information mellan olika aktörer. Han menar att politiker i tider av nedskärningar utvecklar ”kompensationsstrategier”, dvs. övertygande sätt att påstå att förmånstagarna inte skadas av de politiska förändringarna (s. 23). Pierson behandlar inte könsfrågor specifikt, och diskuterar i första hand amerikanska och brittiska förhållanden. Trots det kan hans analys bidra till förståelsen av missgynnande på grund av kön samt av den svenska nedskärningspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;De olika svenska expertkommissionerna är en värdefull källa för att analysera ”kompensationsstrategier”. Det är lätt att finna statliga publikationer där genusperspektivet är helt frånvarande. Ett exempel på det är den nyligen publicerade utredningen om de möjliga effekterna av medlemsskap i den monetära unionen. Könsmässiga konsekvenser är helt frånvarande i analyser av inkomst för hel- och deltidsarbetande, och ingen hänsyn tas till förändringarna i relationen mellan kvinnors betalda och obetalda arbete under livsförloppet. Nedskärningspolitiken är sammansatt, och könsfrågor kan vara an- tingen explicita eller implicita i diskussionen. I följande avsnitt behandlar jag endast, helt kort, ett exempel: den svenska pensionsre- formen, där de ”kompensationsstrategier” som Pierson talar om framträder på ett tydligt sätt &lt;SPAN class="ft161"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Den politiska diskurs som omgivit pensionsreformen har, inte helt överraskande, gått ut på att visa att de allra flesta kommer att tjäna på det nya systemet. Reformen har dock kritiserats i såväl remissvar som andra offentliga uttalanden för innehållet och för den snabbhet med vilken lagförslaget antogs. Mest uttalat kritiska var de feministiska kommentatorerna. De hävdade att reformens könsmässiga konsekven- ser antingen glömdes bort helt eller förvrängdes i de olika publikatio- nerna (Stark, 1993, 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft7"&gt;Det är allmänt känt att &lt;NOBR&gt;ATP-systemet&lt;/NOBR&gt; främst gynnat högutbildade män i tjänstemannayrken (Ståhlberg, 1993a, 1993b). &lt;SPAN class="ft15"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Välutbildade män brukar i regel förbättra sina inkomster under livstiden och dra nytta av ett pensionssystem där pensionen beräknas efter de senaste femton åren i yrkeslivet. Icke desto mindre har forskning visat att systemet gynnat kvinnor som gjort avbrott från betalt arbete, och detta i en rad olika yrken och inkomstgrupper (Stark &amp; Lindqvist, 1996). Den nuvarande reformen, som kräver fyrtio verksamma år på arbetsmarknaden, och baseras på ”livsinkomst”, utgör normen i starka manliga familjeförsörjarsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;I Riksförsäkringsverkets rapport &lt;SPAN class="ft8"&gt;RFV Redovisar 1997:3 ”Reformerat pensionsssystem – utfall för individer” &lt;/SPAN&gt;analyseras inte könsskillnader. När man simulerar möjliga effekter av pensionsre- formen används följande kategorier: ”låginkomsttagare”, ”vuxenstu- derande”, ”sjuk- och arbetslöshetsperioder” ”medelinkomsttagare”, ”akademiker” samt ”mycket framgångsrik” (s. 76 ff.). I en populärise- rad version, med namnet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett fördjupningsmaterial om den nya pensionen&lt;/SPAN&gt;, presenteras typfall. De uppdiktade kvinnorna Elina, Kajsa och Karin arbetar deltid under kortare perioder när barnen är nyfödda och därefter heltid under hela sitt yrkesverksamma liv: dessa kvinnor verkar alla gynnas av det nya systemet.&lt;SPAN class="ft15"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;En liknande, men något mer representativ uppsättning påhittade personer presenteras i Socialde- mokraternas skrift &lt;SPAN class="ft8"&gt;Framtidens pensioner: ett samrådsmaterial &lt;/SPAN&gt;. Det är dock viktigt att uppmärksamma att dessa könsspecifierade individer är sociala konstruktioner, och inte baserade på riktiga livsöden av noggrant insamlad och analyserad empiri. Det är svårt att rättfärdiga ett sådant förfarande i Sverige, med tanke på att här finns ett av västvärldens mest tillförlitliga &lt;NOBR&gt;survey-material.&lt;/NOBR&gt; De påhittade individuella berättelserna jämför det nya och gamla systemet. De utgår emellertid ifrån antaganden om kvinnors arbete som inte speglar förändringar över tid i kvinnors arbetsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;Föreställningar om kön ligger till grund för diskussionen om barnårstillägget, en reform som ger pensionspoäng till föräldrar som gör avbrott för vård av barn i upp till fyra år per barn. Enligt rapporten är den optimala nyttjaren av reformen en person som har tre barn, födda vart fjärde år, vilket skulle innebära 12 års hel föräldraledighet, eller ledighet kombinerad med deltidsarbete. Enligt rapporten vinner &lt;SPAN class="ft8"&gt;föräldrarna &lt;/SPAN&gt;på barnårstillägget, men det outtalade antagandet är att det främst är &lt;SPAN class="ft8"&gt;mödrar &lt;/SPAN&gt;som kommer att nyttja denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det var viktigt att få tjänstemän intresserade av det nya statliga pensionssystemet, ATP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Männen skiljer sig mer från varandra: ”industriarbetaren Sven” vinner mest på reformer. Han antas ha börjat lönearbeta vid 16 års ålder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft7"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;pensionsförmån. Det viktigaste syftet med denna policy är att kompensera individen för familje- och vårdansvar, men sambandet mellan fördelningen av det betalda och obetalda arbetet inom familjen, och konsekvenserna därav på arbetsmarknaden (de två trianglarna), analyseras inte alls. Rapporten berör endast i förbigåen- de hur tolv års deltidsarbete i ett längre perspektiv kan påverka kvinnors anställningssituation vad gäller lönesättning, befordran, utbildning etc.: ”Vid beräkningarna har dock inte hänsyn tagits till att mycket energi och koncentration riktas mot barnen, vilket möjligen hämmar prestationsförmågan och därmed inkomstutvecklingen i yrkeslivet.” (RFV 1997, s. 99). Om vi betraktar pensionsreformen i ljuset av dagens arbetsmarknadssituation, med hög arbetslöshet och minskad anställningstrygghet, kan den sägas utgöra en dyrköpt möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft7"&gt;Förutom konsekvenser för individen riskerar barnårstillägget att institutionalisera könsbetingade karriärvägar inom organisationer och företag (i USA har det föreslagits att arbetsgivare skulle kunna utarbeta en speciell ”mammaväg” för de kvinnor som i långa perioder står utanför arbetsmarknaden, eller endast arbetar deltid). Dessutom bevarar reformen de könssegregerade sektorer där kvinnors långtids- frånvaro accepteras. Ytterst förstärker åtgärder av det här slaget &lt;SPAN class="ft8"&gt;den statistiska diskrimineringen&lt;/SPAN&gt;: arbetsgivarna vill inte gärna ta risken att anställa kvinnor som kan dra nytta av de generösa pensionsförmåner- na och under många år avstår från att arbeta heltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft7"&gt;Det bör understrykas i denna analys av kompensationsstrategier att de konsekvenser som förutsägs för de ovan beskrivna påhittade personerna bygger på antaganden som kanske kommer att förlora sin giltighet till följd av välfärdsnedrustning, speciellt i den Maastricht- europeiska eran. Till exempel antas det att det även fortsättningsvis kommer att finnas arbete och anställningsskydd. Den senaste redo- visade arbetslöshetsstatistiken visar t.ex. att medan mäns arbetslöshet är högre än kvinnors, så är kvinnor i högre grad undersysselsatta (Arbetsmarknadsdepartementet, 1997; se även Stark och Regnér i denna volym). Det har blivit allt vanligare med tidsbegränsade och flexibla anställningar inom serviceyrken inom den offentliga sektorn. Med tanke på dagens höga arbetslöshet och det ökande trycket från EU för att minska den offentliga sektorn, är nedskärningar i barn- och äldreomsorgen oundvikliga. En minskning av den offentliga sektorn innebär att många arbetstillfällen försvinner, samtidigt som nedskär- ningar inom omsorgen gör det svårare för kvinnor att heltidsarbeta. Följaktligen kommer troligen ett pensionssystem som baseras på fyrtio års inkomst att ge sämre utdelning för kvinnor än för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft7"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Att förstå missgynnande på grund av kön innebär att ta hänsyn till outtalade antaganden, till vilka kategorier som används, och till de logiska grunderna för såväl jämställdhet som olikhet. Detta är begrepp som ofta döljer allomfattande och systematiska mönster av ojämlikhet i olika former. För att åtgärda missgynnande krävs en medvetenhet om de historiskt institutionaliserade normer och praxis som existerar i specifika politiska och sociala kontexter. Det understryker bristerna i det supranationella ramverket för policyska- pande. Trycket på integration har, i den svenska välfärdsstatens fall, tenderat att direkt och indirekt utmana den kvinnovänliga politik som möjliggjort för kvinnor att aktivt deltaga på arbetsmarknaden och i politiken (Montanari, 1993, 1995). Det innebär en policyförflyttning mot en ”minsta gemensamma &lt;NOBR&gt;nämnaren”-princip&lt;/NOBR&gt; vad gäller sociala förmåner och service, eftersom policyn skall stödjas även av länder med låga socialförsäkringsnivåer och liten offentlig sektor. Integra- tionistisk policy befordrar också &lt;NOBR&gt;anti-inflationsåtgärder&lt;/NOBR&gt; och nedskär- ningar i utgifterna för den offentliga sektorn, vilket framförts i feministisk kritik av EMU (Drangert &amp; Nyberg, Jämo remissvar, 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft0"&gt;Slutord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft7"&gt;Genom att betrakta EU:s jämställdhetsramverk i den svenska policy- spegeln, uppenbaras de risker som en fortsatt politisk integration innebär för svenska kvinnors sociala och ekonomiska medborgarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft7"&gt;1. EU:s ur marknaden härledda rättigheter täcker inte de sociala risker en kvinna ställs inför under sin livstid. Det gör däremot det sociala skyddsnätet och fördelningspolitiken i Sverige, &lt;SPAN class="ft8"&gt;efter- som de baseras på medborgarskap och inte uteslutande på löne- anställning &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;EU-politiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; som frikopplar familjen (och dess interna fördel- ning av betalt och obetalt arbete) från &lt;NOBR&gt;stat–marknad-&lt;/NOBR&gt; förhållanden (policytriangeln), förhindrar aktiva strategier att avskaffa de institutionella barriärer som vidmakthåller missgyn- nande på grund av kön (Ward, 1996). Svensk jämställdhetspoli- tik tar inte tillräcklig hänsyn till de dynamiska sambanden mel- lan familje- och marknadsbeteende. Trots detta finns där möjlig- het att utveckla progressiva policystrategier (förmånlig behand- ling) på arbetsmarknaden vilka kompenserar kvinnor för deras vårdansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Varken Europarådet eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansvarar inför några politiska valmanskårer inom eller över &lt;NOBR&gt;policy-gränser.&lt;/NOBR&gt; Dom- stolsbeslut kan gå rakt emot avsikter i EU:s sociala handlings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft7"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB3115216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft7"&gt;program och resolutioner för att främja jämställdhet (Hoskyns, 1996), vilket också skedde i fallet Kalanke. Beslut av denna sort ogiltigförklarar dessutom kvinnors politiska aktivism i de med- lemsstater där man kämpat för lagar om förmånligare behandling genom att att mobilisera väljare, bilda koalitioner, erhålla stöd från folkvalda representanter och genom att vinna diskursiva drabbningar på den offentliga arenan. Den höga andelen kvinnor i den svenska riksdagen och andra policyskapande organ öppnar emellertid för möjligheten att främja strategier som kan motver- ka de uteslutningsmekanismer som vidmakthåller missgynnande på grund av kön. Den demokratiska processen undermineras dock av det supranationella policyskapandet. Domsluten i olika jämställdhetsfall stödjer rättsforskares argument att de processer som reproducerar missgynnande, såväl som ”motmedel” mot dessa, bör kontextualiseras i specifika historiska och politiska sammanhang.&lt;SPAN class="ft15"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Betraktat utifrån missgynnandets dubbelriktade spegel, kan vi se att varken EU:s eller Sveriges behandling av jämställdhet har frambringat några progressiva policyåtgärder som förmått bryta missgynnandets cirkel och förändra det institutionella klimatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Positiva åtgärder som verkligen förändrar institutionell status quo har inte införlivats i någon av modellerna, bortsett från positiv särbehandling i dess snävaste mening (integration av tidigare uteslutna grupper, dvs. kvotering). När policyn ger utrymme för en tillräckligt stor andel individer som ser sig själva som tillhörande en missgynnad grupp kan dessa åtgärder påverka den institutionella och beslutsfattande ordningen.&lt;SPAN class="ft15"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för den svenska lagstiftning- en om förbud mot könsdiskriminering är positiv särbehandling ett &lt;NOBR&gt;icke-obligatoriskt&lt;/NOBR&gt; inslag (se paragraf &lt;NOBR&gt;3–12).&lt;/NOBR&gt; Arbetsgivare uppmanas att skapa handlingsplaner för att främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbete och för olika kategorier av arbetstagare, eller göra särskilda ansträngningar för att öka det underrepresenterade könets proportionalitet (Eklund, 1996a). Lagens vaghet möjliggör för nya former av gynnsam behandling, men den varken bestraffar eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Detta kommer till uttryck i Cecilia Valientes (kommande) studie av den spanska lagstiftningen kring sexuella trakasserier. Valiente menar att spanska femokrater använde den allmänna önskan att efterlikna Europa som ett diskursivt vapen för att få igenom lagstiftningen, men detta har inte kunnat övervinna motståndet mot lagens tillämpning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Hultin &amp; Ryszard (1996) undersöker i en innovativ studie den process varigenom dominerande grupper reproducerar sig själva. Forskarna kallar detta aktiv diskrimine- ring: manliga arbetsledares benägenhet att värdera mäns prestationer och resurser högre än kvinnors. De finner i sin analys att svenska arbetsorganisationer med en manlig arbetsledare har större lönespridning än dem med en kvinnlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft7"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;utövar tryck mot motsträviga arbetsgivare. Det återstår att se om EG- domstolens beslut kan underminera dessa frivilliga planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;EU:s ramverk för jämställdhet, som vilar på principen om lika lön för lika arbete, har potentialen att komma tillrätta med diskriminering av kategorier. Den hålls dock tillbaka genom en klausul om mark- nadskriteriers prioritet. I det svenska ramverket sker detta genom definitionen av vad som är ”rimligt”. Innan en jämförbar värdenorm kan appliceras, är det nödvändigt med en offentlig debatt och en allmän medvetenhet om hur genderiserade arbetsmarknader fungerar. Förekomsten av kvinnliga arbetsområden med låg lönesättning åter- speglar snarare dominerande gruppers makt och institutionell praxis, än någon ”marknadsrationalitet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;En &lt;NOBR&gt;missgynnande-modell&lt;/NOBR&gt; inbegriper strategier för att uppnå opar- tiskhet, rimlighet och rättvisa och går längre än att avhjälpa enskilda oförrätter. Den bemöter istället diskriminering av kategorier. Detta innebär att könsneutrala policyramverk överges, som möjliggör för priviligierade grupper att hävda ojämlik behandling vid införandet av handlingsplaner för positiv särbehandling (avsedda att fördelaktigt behandla eller kompensera missgynnade grupper). Denna medveten- het uttrycker Colleen Sheppards, en av de främsta förespråkarna och uttolkarna av de kanadensiska jämställdhetsinitiativen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft5"&gt;Att anta att alla individer är lika, som görs i likabehandlingsmo- dellen, är att transplantera en individuell behandlingsmodell på ett samhälle som lider av djupa gruppbaserade ojämlikheter och därigenom försöka utrota dem (Sheppard, 1993, s. 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;––––––––––––&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft38"&gt;Den här studien hade inte kunnat genomföras utan de forskningsinsatser och insikter som Kathleen McCaughey, juridikstuderande och rättsforskare, bistått mig med. Jag vill också tacka Ronnie Eklund, professor i juridik vid Stockholms universitet, som har delat med sig av sin stora kunskap inom området komparativ rättsforskning, samt Lise Bergh, JämO, som har försett mig med material om jämställdhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft38"&gt;Avslutningsvis vill jag uttrycka min tacksamhet mot mina kollegor vid Forskarskolan i jämförande genusstudier, Helena Bergman, Ingalill Montanari och Margreth Nordgren, vilka har tillbringar många timmar med att läsa denna text: deras kommentarer och förslag har varit ovärderliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;––––––––––––&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Arbetsdomstolens domar, 1/1996. s. &lt;NOBR&gt;257–300.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft12"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet (1997) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kvinnor &amp; män på arbetsmarknaden: Den flexibla arbetsmarknaden. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bacchi, Carol (1990) &lt;/SPAN&gt;Same Difference: Feminism and Sexual Difference. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Sidney: Allen &amp; Unwin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Bieback, Karl Jurgen (1996) &lt;/SPAN&gt;Indirect Discrimination Within the Meaning of Directive (CE) 79/7 in the Social Security Law of the EC Member States. &lt;SPAN class="ft38"&gt;European Commission, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Directorate-General&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; V. Unemployment, Industrial Relations, and Social Affairs. Vol. No. 5 February.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;Bergqvist, Christina (1994) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Mäns makt och kvinnors intressen &lt;/SPAN&gt;. Uppsala: Almqvist och Wicksell International Dissertation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;Bergqvist, Christina ”Myten om den universella svenska välfärdsstaten.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statsveten- skaplig Tidskrift&lt;/SPAN&gt;. nr 3 s. &lt;NOBR&gt;223–233.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft12"&gt;Borchorst, Annette (1994) ”Welfare Regimes, Women’s Interests, and the EC.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gendering Welfare Regimes&lt;/SPAN&gt;, (red.) Diane Sainsbury&lt;SPAN class="ft18"&gt;. &lt;/SPAN&gt;London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;Bryson, Lois (1997). ”Citizenship, caring, and commodification.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Crossing Borders: Gender and Citizenship in Transition. &lt;/SPAN&gt;Red. Barbara Hobson &amp; &lt;NOBR&gt;Anne-Marie&lt;/NOBR&gt; Bergman. Stockholm: FRN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Björnberg, Ulla (1996) &lt;/SPAN&gt;Ensamstående mödrar i Sverige. Kvinnor och välfärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Stockholm: FRN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Cockburn, Cynthia (1983) &lt;/SPAN&gt;Brothers, Male Dominance and Technological Change.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;London: Pluto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;Commission of the European Communities, ”Memorandum on Equal Pay for Work of Equal Value”, COM (94) 6 final, Brussels, 23. 06. 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Daly, Mary (1996) ”Social Security, Gender, and Equality in the European Union.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft60"&gt;European Commission, Employment, Industiral Relations and Social Affairs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;V/D 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft12"&gt;Drangert, Pili &amp; Nyberg, Anita (1996) Underlag till remissvar på betänkandet ”Sverige och EMU”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft12"&gt;Eduards, Maud (1991) ”Toward a Third Way: Women’s Politics and Welfare Policies in Sweden.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Social Research&lt;/SPAN&gt;, Vol.58, No.3. s. &lt;NOBR&gt;677–705.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Andersen.&lt;/NOBR&gt; (1990) &lt;SPAN class="ft18"&gt;The Three Worlds of Welfare Capitalism&lt;/SPAN&gt;. New Jersey: Princeton University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft12"&gt;Ehmann, Marion (1996) ”Positive Action for Equal Opportunities in the European Union Before and After the &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kalanke&lt;/SPAN&gt;-Judgment”,&lt;/NOBR&gt; Master Thesis, Faculty of Law, Stockholm University.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Eklund, Ronnie (1996) ”The Swedish Case – the promise land of sex equality?” in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft18"&gt;Sex Equality Law in the European Union. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Red. Tamara Hervey &amp; David O’Keefe. New York: John Wiley and Sons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft12"&gt;Eklund, Ronnie (1996). E.U. Enlargement and the Community Social Policy: Industrial, Atypical Work and Health/Safety Regulations.” Swedish Report on Sinnea Project ”Training in Health &amp; Safety Matters and Atypical Work.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft7"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Anderssen,&lt;/NOBR&gt; Gösta. (1990) &lt;SPAN class="ft18"&gt;The Three Worlds of Welfare Capitalism&lt;/SPAN&gt;. New Jersey: Princeton University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft38"&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Anderson.&lt;/NOBR&gt; Gösta &amp; Korpi, Walter (1987) ”From Poor Relief to Institutional Welfare States.” &lt;SPAN class="ft60"&gt;The Scandinavian Model: Welfare States and Welfare Res e- arch&lt;/SPAN&gt;, Red. R. Erikson, E.J. Hansen, S. Ringen, and H. Uusilato. Armonk, NY: M.E. Sharpe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft12"&gt;European Parliament session documents &lt;NOBR&gt;A4-0338/95,&lt;/NOBR&gt; 21 December 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft12"&gt;Fenwick, Helen &amp; Hervey, Tamara K. (1995) ”Sex Equality in the Single Market: New Directions for the European Court of Justice.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Common Market Law Review.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft12"&gt;Fraser, Nancy (1996) ”Multiculturalism and Gender Equity.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Constellations: International Journal of Critical and Democratic Theory. &lt;/SPAN&gt;Vol. 3: No.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft12"&gt;Fraser, Nancy (1995) ”After the Family Wage: Gender Equity and Social Welfare”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Political Theory&lt;/SPAN&gt;, Vol. 22 (November).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;Fraser, Nancy and Linda Gordon. 1994. ”’Dependency’ Demystified: Inscriptions of Power in a Keyword of the Welfare State.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Social Politics: International Stud i- es in Gender, State, and Society&lt;/SPAN&gt;. Vol. 1 No. 1. s. &lt;NOBR&gt;4–32.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Fredman, Sandra (1992) ”European Community Discrimination Law: A Critique,”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;Industrial Law Journal &lt;SPAN class="ft12"&gt;. Vol. 21 no. 119.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Gelb, Joyce (1989) &lt;/SPAN&gt;Feminism and Politics: A Comparative Perspective. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Berkeley, CA.: University of California Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;Handbook on equal treatment for men and women in the European Community&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;(1995). Luxembourg: European Commission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Hernes, Helga (1987) &lt;/SPAN&gt;Welfare State and Woman Power: Essays in State Feminism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Oslo: Norwegian University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft38"&gt;Hervey, Tamara K. &amp; Jo Shaw (1996) ”Women, Work, and Care: Women’s Dual Role and Double Burden in EC Sex Equality and Law.” &lt;SPAN class="ft60"&gt;Engendering Citizens- hip, Work, and Care, &lt;/SPAN&gt;Seminar 1 of the EC Programme, ‘Gender and Citizens- hip: social integration and social exclusion in European Welfare States’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;Hervey, Tamara K. &amp; O’Keefe (1996) David, Red. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Sex Equality Law in the European Union. &lt;/SPAN&gt;New York: John Wiley and Sons.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft12"&gt;Hirdman, Yvonne (1989) Att lägga livet till rätta. Studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Norstedts Förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft12"&gt;Hirdman, Yvonne (1990) ”Genussystemet” i &lt;SPAN class="ft18"&gt;Demokrati och makt i Sverige&lt;/SPAN&gt;. SOU 1990:44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;Hobson, Barbara m.fl. (1994a) ”Gender and the Swedish Welfare State.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Comparati- ve Studies of Welfare States&lt;/SPAN&gt;. Publications of the British Social Policy- Association. London.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft12"&gt;Hobson, Barbara (1994b). ”Solo Mothers, Policy Regimes, and the Logics of Gender.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gendering Welfare Regimes&lt;/SPAN&gt;, edited by Diane Sainsbury&lt;SPAN class="ft18"&gt;. &lt;/SPAN&gt;London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;Hobson, Barbara (1996a) ” Frauenbewegung für Staatsburgerrechte – Das Beispiel Schweden.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feministische Studien: Sozialpolitik in Europa. &lt;/SPAN&gt;vol 14 nr 2, s: 17– 34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;Hobson, Barbara (1990) "No Exit, No Voice: Women's Economic Dependency and the Welfare State", &lt;SPAN class="ft18"&gt;Acta Sociologica&lt;/SPAN&gt;, Vol. 33, s: &lt;NOBR&gt;235–249&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft38"&gt;Hobson, Barbara &amp; Takahashi, Mieko (1996b).”Gemusperspektiv på det sociala medborgarskapet. En studie av ensamstående mödrar.” i &lt;SPAN class="ft60"&gt;Generell välfärd. Hot och möjligheter? &lt;/SPAN&gt;(red.) Joakim Palme &amp; Irene Wennemo. Välfärdsårprojektet nr 3. Stockholm: Socialdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Honneth, Axel (1996) &lt;/SPAN&gt;The Struggle for Recogntion. The Moral Grammar of Social&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Conflicts. &lt;/SPAN&gt;London: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Hoskyns, Catherine (1996) &lt;/SPAN&gt;Integrating Gender: Women, Law, and Politics in the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;European Community&lt;SPAN class="ft12"&gt;. London: Verso.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft12"&gt;Hultin, Mia &amp; Ryszard Szulkin. (1996) ”Male and Female Inequalities – A Case of Active Discrimination.” Paper presented at LNU Seminar, Stockholm, Novem- ber 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;Johansson, Stina (1997) ”Women’s Paradise Lost? Social services and care in the &lt;NOBR&gt;quasi-markets&lt;/NOBR&gt; in Sweden.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Crossing Borders: Gender and Citizenship in Tran- sition. &lt;/SPAN&gt;Red. Barbara Hobson &amp; &lt;NOBR&gt;Anne-Marie&lt;/NOBR&gt; Bergman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft12"&gt;Knijn, Trudie (1994) ”Fish without Bikes: Revision of the Dutch Welfare States and Its Consequences for the (In)dependence of Single Mothers”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Social Politics: International Studies in Gender, State, and Society &lt;/SPAN&gt;, Vol. 1 No. 1. s. &lt;NOBR&gt;83–105&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;Korpi, Walter ”Class, Gender, and Citizenship Rights.” in &lt;SPAN class="ft18"&gt;Contested Citizenship: A Century of Social Policy Development in the Western World. &lt;/SPAN&gt;(red.) Korpi &amp; Palme (under utgivning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft12"&gt;Korpi, Walter (1989) ”Power Politics and State Autonomy in the Development of Social Citizenship.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;American Sociological Review &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;54:309–28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft12"&gt;Leibfried, Stephan och Pierson, Paul (1995). &lt;SPAN class="ft18"&gt;European Social Policy: Between Fragmentation and Integration. &lt;/SPAN&gt;Washington DC: Brookings Institution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft12"&gt;Lenaerts, Koen (1992) ”Some Thoughts About the Interaction Between Judges and Politicians in the European Community.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Yearbook of European Law &lt;/SPAN&gt;Vol. 12 No. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft12"&gt;Leira, Arnlaug (1992) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Welfare States and Working Mothers. &lt;/SPAN&gt;Cambridge, England: Cambridge University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Lewis, Jane (1993) &lt;/SPAN&gt;Women and Social Policies in Europe: Work, Family and State.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Red. Jane Lewis. Aldershoot, England: Edward Elgar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft12"&gt;Lewis, Jane &amp; Ostner, Ilona (1995). ”Gender and the Evolution of European Social Policies”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;European Social Policy&lt;/SPAN&gt;, (red.) Stephan Leibried and Paul Pierson. Washington D.C: Brookings Institute.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Lewis, Jane &amp; Ostner, Ilona (1994) ”Gender and the Evolution of Social Policies.” &lt;NOBR&gt;ZES-Arbeitspaper.&lt;/NOBR&gt; Nr. 4/94. Bremen: Centre for Social Policy Research.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Lister, Ruth (1995). ”Dilemmas in Engendering Citizenship.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Economy and Society.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft18"&gt;Vol. 24. No. 1: &lt;NOBR&gt;s.1–40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Mackinnon, Catherine A. (1987) &lt;/SPAN&gt;Feminism Unmodified: Discourses on Law and Life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Cambridge, Mass: Harvard University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft12"&gt;Majury, Diane (1991) ”Strategizing In Equality.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;At the Boundaries of Law. &lt;/SPAN&gt;Red. Martha A Fineman &amp; Nancy S. Thomadsen. New York: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft12"&gt;Mazey, Sonya (1995) ”The Development of EU Equality Policies: Bureaucratic Expansion on Behalf of Women?” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Public Administration: &lt;/SPAN&gt;An International Quarterly. Vol. 73. No. 4. &lt;SPAN class="ft18"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;591–609.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft7"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;P class="p904 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft12"&gt;Meehan, Elizabeth (1991) ”European Social Citizenship and Social Policies.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Frontiers of Social Citizenship. &lt;/SPAN&gt;(red.) Ursala Vogel &amp; Michael Moran. London: Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft38"&gt;Meehan, Elizabeth (1997) ”Women’s European Citizenship: Theoretical and Political Problems.” I &lt;SPAN class="ft60"&gt;The Causes of Women’s Exclusion: Actors, Processes and Institu- tions. &lt;/SPAN&gt;Seminar 2 of the EC Programme Gender and Ciitzenship: Social Integra- tion and Social Exclusion in Welfare States.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft12"&gt;Minow, Martha (1990) Making All the Difference: Inclusion, Exclusion, and American Law. Ithica: Cornell University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Montanari, Ingalill (1993) ”Harmonisering av social politik inom EG.” (Bilaga 1)”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft18"&gt;EG, Kvinnorna och välfärdem: Social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och man I ett europeiski perspektiv. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Betänkande av EG- konsekvensutredningarna. SOU 1993: 117.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft12"&gt;Montanari, Ingalill (1995). ”Harmonisation of Social Policies and Social Regulations in the European Community” &lt;SPAN class="ft18"&gt;European Journal of Political Research. &lt;/SPAN&gt;Vol. 27 No. 1 s. &lt;NOBR&gt;21–45.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;More, Gillian (1993) ”Equal Treatment of the Sexes in European Community Law: What Does Equal Mean? &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Legal Studies. &lt;/SPAN&gt;Vol. 1 No. 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45–74.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Morgan, David (1996) &lt;/SPAN&gt;Family Connections: An Introduction to Family Studies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Oxford: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;O’Connor, Julia (1996) ”Labour Market Participation, Gender, and Citizenship.” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft18"&gt;From Women in the Welfare State to Gendering Welfare State Regimes. &lt;SPAN class="ft12"&gt;” &lt;/SPAN&gt;Cur- rent Sociology. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Vol. 44. No. 2 &lt;/SPAN&gt;s. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;78–100.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;Opinion of Advocate General Jacobs. (1997) Case &lt;NOBR&gt;C-409/95.&lt;/NOBR&gt; Helmmut Marschall v Land &lt;NOBR&gt;Nordhein-Westfalen.&lt;/NOBR&gt; Delivered on May 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft12"&gt;Orloff, Ann Shola (1993) ”Gender and the Social Rights of Citizenship: The Comparative Analysis of State Policies and Gender Relations.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;American Soci- ological Review&lt;/SPAN&gt;. Vol. 58. No. 15 &lt;SPAN class="ft18"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;303–328.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;Ostner, Ilona (1993) ”Slow Motion: Women, Work, and Family in Germany.” Jane Lewis (red.) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Women and Social Policies in Europe Aldershot: Edward El &lt;/SPAN&gt;gar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Pateman, Carole (1989) &lt;/SPAN&gt;The Disorder of Women: Democracy, Feminism and Political Theory&lt;SPAN class="ft12"&gt;. Stanford, CA: Stanford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Pateman, Carole (1996) &lt;/SPAN&gt;Democratization and Citizenship in the 1990’s &lt;SPAN class="ft12"&gt;. Gunnar Myrdal Memorial Lecture. Stockholm University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;Peterson, W. (1994). ”Subsidiarity: A Definition to Suit any Vision?” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Parliamentary Affairs. &lt;/SPAN&gt;s. &lt;NOBR&gt;116–132.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft12"&gt;Pierson, Paul (1994) Dismantling the Welfare State? Reagan, Thatcher, and the Politics of Retrenchment: Cambridge University Press:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;Pierson, Paul (1996). ”The Path to European Integration: An Historical Institutional Analysis.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Comparative Political Studies. Vol. &lt;/SPAN&gt;29: 150- s. &lt;NOBR&gt;60–82&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Quebec National Assembly. (1996) 35th leg., Bill 35. Pay Equity, 1996. Chapter 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Reskin, Barbara (1986) &lt;/SPAN&gt;Women’s Work, Men’s Work: Sex Segregation on the Job.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Washington DC: National Academy Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Rhode, Deborah ( 1990) &lt;/SPAN&gt;Theoretical Perspectives on Sexual Difference. &lt;SPAN class="ft12"&gt;New Haven: Yale University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft7"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;P class="p37 ft14"&gt;Barbara Hobson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft12"&gt;Richmond, Amy (1996) ”The Politics of Social Law: The European Court of Justice and the Social Dimension.” Paper presented at the American Political Science Association. San Francisco, August &lt;NOBR&gt;29–September&lt;/NOBR&gt; 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Riksförsäkringsverket (1996). Ett fördjupningsmaterial om den nya pensionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Riksförsäkringsverket (1997). &lt;/SPAN&gt;Reformerat pensionssystem – utfall för individer &lt;SPAN class="ft12"&gt;. RFV Redovisar 1997: 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft12"&gt;Ruggie, Mary (1984) The State and The Working Woman: A Comparative Study of Britain and Sweden. Princeton University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Sainsbury, Diane (1994) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gendering Welfare Regimes. &lt;/SPAN&gt;London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;Saraceno, Chiara (1994) ”The Ambivalent Familism of the Italian Welfare State.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft18"&gt;Social Politics: International Studies in Gender, State, and Society &lt;SPAN class="ft12"&gt;. Vol. 1 No. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;Scheiwe, Kirsten (1994) EC Law’s Unequal Treatment of the Family: The Case Law of the European Court of Justice on Rules Prohibiting Discrimination on Gr o- unds of Sex and Nationality.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Social and Legal Studies. Vol. No. &lt;/SPAN&gt;3. s. &lt;NOBR&gt;243–265&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Sheppard, Colleen (1993) &lt;/SPAN&gt;Study Paper prepared on Litigating the Relationship&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Between Equity and Equality. &lt;/SPAN&gt;Ontario Law Reform Commission. Ontario, Canada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft12"&gt;Sheppard, Colleen (1991) ”The ’I’ and the ’It’ : Reflections on a Feminist Approach to Constitutional Theory.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Feminist Theory. &lt;/SPAN&gt;Red. Richard F. Devlin. Toronto Canada: Edward Montgomery Publications Limited.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;Sheppard, Colleen (1990) ”Recognition of the Disadvantaging of Women: The Promise of Andrews v. Law Society of British Columbia.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;McGill Law Journal. Vol. &lt;/SPAN&gt;35. s. &lt;NOBR&gt;207–234.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft12"&gt;Siaroff, Alan (1994) ”Work, Welfare, and Gender Inequality: A New Typology. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gendering Welfare States. &lt;/SPAN&gt;Red. Diane Sainsbury&lt;SPAN class="ft18"&gt;. &lt;/SPAN&gt;London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;Spicker, Paul (1994). ”The Principle of Subsidiarity and the Social Policy of the European Community” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Journal of European Social Policy. &lt;/SPAN&gt;Vol. 1. No. 1. s. 3– 14&lt;SPAN class="ft18"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Stark, Agneta (1993). ”Svar till Rolf Andersson.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommunalarbetaren. &lt;/SPAN&gt;September&lt;SPAN class="ft18"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Stark, Agneta (1994) &lt;SPAN class="ft18"&gt;Expressen&lt;/SPAN&gt;, April 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;Stark, Agneta &amp; Lindqvist, Sven (1996), &lt;SPAN class="ft18"&gt;Aftonbladet. &lt;/SPAN&gt;April 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft12"&gt;Steiner, Josephine (1996) ”The Principle of Equal Treatment for Men and Women in Social Security.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Sex Equality Law in the European Union. &lt;/SPAN&gt;Red.Tamara Hervey and David O’Keefe, New York: John Wiley and Sons.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Ståhlberg, Ann C. (1993) ”Pension Reforms in Sweden &lt;SPAN class="ft18"&gt;.” &lt;/SPAN&gt;Institutet för Socialforsk- ning. Benefits. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Ståhlberg, Ann C. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Våra pensionssystem &lt;/SPAN&gt;. Stockkholm: SNS Förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Sundström, Marianne (1987). &lt;/SPAN&gt;A Study in the Growth of &lt;NOBR&gt;Part-time&lt;/NOBR&gt; Work in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;Stockholm: Arbetslivsentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Sverige och EMU. &lt;/SPAN&gt;1996. (SOU 1996: 158).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft12"&gt;Szyszczak, Erika (1996) ”Community Law on Pregnancy and Maternity.” &lt;SPAN class="ft18"&gt;Sex Equality Law in the European Union. &lt;/SPAN&gt;Red. Tamara Hervey and David O’Keefe, New York: John Wiley and Sons.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft12"&gt;United Nations Development Programme (UNDP). &lt;SPAN class="ft18"&gt;Human Development Report 1995&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Oxford University Press. s &lt;NOBR&gt;73–86.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft7"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;P class="p1100 ft14"&gt;Kön och missgynnande –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Valiente, Celia (1997) &lt;/SPAN&gt;The Regulation of Sexual Harassment in the Workplace in Spain: the Role of State Feminists in the Elaboration of Gender Equality Pol i- cies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Van Keesbergen, Kees (1995) &lt;/SPAN&gt;Social Capitalism: A Study of Christian Democracy in the Welfare State. &lt;SPAN class="ft12"&gt;London: Routledge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ward, Ian (1996) ”Beyond Sex Equality. &lt;/SPAN&gt;Sex Equality Law in the European Union. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Red.Tamara Hervey &amp; David O’Keefe. New York: John Wiley and Sons. s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;383–398.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft38"&gt;Weir, Margaret (1995) ”Poverty, Social Rights, and the Poverty of Place in the United States.” &lt;SPAN class="ft60"&gt;European Social Policy: Between Fragmentation and Integr a- tion. &lt;/SPAN&gt;Red. Stephan Leibfried &amp; Paul Pierson. Washington DC: Brookings Inst i- tution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Öberg, Lisa (1996) &lt;/SPAN&gt;Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård, &lt;NOBR&gt;1870–1920.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft12"&gt;Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft7"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;P class="p18 ft6"&gt;Om författarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;S&lt;/SPAN&gt;IV &lt;SPAN class="ft9"&gt;S. G&lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft7"&gt;är professor i nationalekonomi vid Amsterdams universitet. Hon forskar bl.a. om ekonomiska effekter av familjepolitiken. Konsekven- serna av skattepolitik och subventionerad barnomsorg för kvinnors arbetsmarknadsbeteende i olika länder är några av de politikområden hon analyserat. Siv S. Gustafsson har publicerat artiklar i antologier och vetenskapliga tidskrifter, och är en av författarna i boken &lt;SPAN class="ft8"&gt;Out of the margin. Feminist perspectives on economics &lt;/SPAN&gt;(1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;B&lt;/SPAN&gt;ARBARA &lt;SPAN class="ft9"&gt;H&lt;/SPAN&gt;OBSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft7"&gt;är docent i sociologi, verksam vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och föreståndare för Forskarskolan i jämförande genusstudier. Hon är redaktör för tidskriften &lt;SPAN class="ft8"&gt;Social Politics: International Studies of Gender, State, and Society&lt;/SPAN&gt;. Hon har publicerat artiklar om kön och välfärdsstater, kring teman som kön och medborgarskap, kvinnors maktresurser och välfärdsstaten, samt kvinnors ekonomiska beroende och sociala medborgarskap. Några av hennes senaste publikationer inom dessa områden är: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Women’s Collectivities, Power Resources and the Making of Welfare States&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft7"&gt;(tillsammans med Marika Lindholm&lt;SPAN class="ft8"&gt;), Theory and Society &lt;/SPAN&gt;(utkommer 1997); ”Frauenbewegung fŸr Staatsburgerrechte – Das Beispiel Schweden”, i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Feministische Studien &lt;/SPAN&gt;(hösten 1996); ”No Exit, No Voice: Married Women’s Economic Dependency and the Welfare State”, i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Acta Sociologica &lt;/SPAN&gt;(december 1990). För närvarande leder hon ett internationellt forskningsprojekt, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;NGEGERD &lt;SPAN class="ft9"&gt;M&lt;/SPAN&gt;UNICIO &lt;SPAN class="ft9"&gt;L&lt;/SPAN&gt;ARSSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;är FD och forskarassistent vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon har tidigare forskat om invandrar- och skolpolitik, men arbetar nu med en jämförande studie av familjepoli- tik i Sverige och i England och Spanien. Hon studerar framför allt hur föräldrar fördelar ansvaret för barnen efter en skilsmässa. Ingegerd Municio Larssons avhandling hette &lt;SPAN class="ft8"&gt;Från lag till bruk. Hemspråksre-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;formens genomförande &lt;/SPAN&gt;och publicerades 1987.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p112 ft7"&gt;Senaste artikel är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td374"&gt;&lt;P class="p16 ft187"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;”Den retoriska staten” i &lt;/SPAN&gt;Häften för kritiska studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p1108 ft188"&gt;1996:4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td374"&gt;&lt;P class="p1109 ft7"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;P class="p18 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;M&lt;/SPAN&gt;ARGRETH &lt;SPAN class="ft9"&gt;N&lt;/SPAN&gt;ORDGREN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;är doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområde är förändringar i välfärdsstaten med inriktning på kontextuella variationer och historiska processer i transformationen av den medicinska professionen ur ett köns- och maktperspektiv. Margreth Nordgren arbetar med avhandlingen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Läkarprofessionens feminisering – En köns- och maktaspekt &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft9"&gt;R&lt;/SPAN&gt;EGNÉR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft7"&gt;är FK och arbetar som ämnessakkunnig på Arbetsmarknadsdeparte- mentet med ansvar för arbetsmarknads- och jämställdhetsfrågor. Hon har tidigare bl.a. varit ensamutredare i Utredningen om kvinnors arbetsmarknad. (Slutbetänkandet heter &lt;SPAN class="ft8"&gt;Hälften vore nog &lt;/SPAN&gt;, SOU 1996:56.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Arbetsuppgifterna på Arbetsmarknadsdepartementet innebär framtagning och analys av statistik som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden ur ett könsperpektiv. Även uppföljning av de arbets- marknadspolitiska målen ur jämställdhetssynpunkt ingår i ansvars- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;D&lt;/SPAN&gt;IANE &lt;SPAN class="ft9"&gt;S&lt;/SPAN&gt;AINSBURY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft7"&gt;är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområde är välfärdsstaten och socialpolitiken ur ett genus- perspektiv. Hon har skrivit &lt;SPAN class="ft8"&gt;Gender, Equality and Welfare States&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;(1996) och ”Från familj till individ i socialpolitiken” i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kvinnors historia &lt;/SPAN&gt;(1993). För närvarande arbetar Diane Sainsbury med en jämförelse av de nordiska välfärdsstaterna, ”Gender Inequality and the Social Democratic Welfare States”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;A&lt;/SPAN&gt;GNETA &lt;SPAN class="ft9"&gt;S&lt;/SPAN&gt;TARK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft7"&gt;t.f. professor i företagsekonomi vid Högskolan i Örebro (halvtid) och docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområden är redovisning och genusperspektiv på ekonomis- ka problem. Hon intresserar sig för ekonomisk teori, redovisningsteo- ri, effektivitetsmätning och för jämställdhetsfrågor. Agneta Stark har tidigare skrivit bl.a. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Social redovisning &lt;/SPAN&gt;(1978), &lt;SPAN class="ft8"&gt;Avskrivningar: om anläggningstillgångar med långt liv &lt;/SPAN&gt;(1994), samt &lt;SPAN class="ft8"&gt;Rent ekonomiskt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;(1991) och &lt;SPAN class="ft8"&gt;Halva makten – hela lönen! &lt;/SPAN&gt;(1994). Hon arbetar med ett jämförande genusprojekt om hur olika samhällen organiserar mönstret av betalt och obetalt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft7"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GLB3115</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1997__115.pdf</filnamn>
<filstorlek>1444345</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ljusnande framtid eller ett långt farväl?</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CA79D7AE-5F80-4DF4-8187-BE2AF6B966BC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>