<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284661</hangar_id>
 <dok_id>GL0398</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>98</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:98</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>98</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:10</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0398/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0398</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0398</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:98&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0398/prop_199798__98-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ändring i stiftelselagens (1994:1220)&lt;br&gt;bestämmelse om revisorsjäv. Ändringen innebär att det blir möjligt för&lt;br&gt;den som är revisor i en stiftelse att, i den utsträckning som det är&lt;br&gt;förenligt med god revisionssed, vid revisionen anlita biträde av någon&lt;br&gt;som är anställd av stiftaren, förvaltaren, stiftelsen eller ett dotterföretag&lt;br&gt;för att ha hand om intem revision eller granskning av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås - bl.a. i syfte att förhindra att stiftelser används som&lt;br&gt;redskap i ekonomisk brottslighet - dels att stiftelseregistret skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om stiftelseföreträdamas personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer, dels vissa ändringar i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157). De sistnämnda innebär att handelsregistrets uppgifter om&lt;br&gt;olika slag av näringsidkare skall kompletteras i vissa avseenden. Bl.a.&lt;br&gt;skall det vid registrering av handelsbolag i vilka en stiftelse med egen&lt;br&gt;förvaltning är bolagsman antecknas personuppgifter för dem som är&lt;br&gt;styrelseledamöter i stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen också sina överväganden i en&lt;br&gt;fråga av helt annat slag, nämligen frågan om det bör införas ett system&lt;br&gt;för pantsättning av nyttjanderätter. Regeringen lämnar inte något förslag i&lt;br&gt;den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag..........................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).....4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:157)...........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anlitande av biträde vid revision i vissa stiftelser..........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utökade möjligheter för stiftelserevisorer att anlita&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biträde vid revisionen.......................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering av personnummer eller organisationsnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelseföreträdare...........................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ändringar i handelsregisterlagen (1974:157).........................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Panträtt i registrerad nyttjanderätt...................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar er................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220).......................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m...............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:157).........................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag......................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Remissinstanser som yttrat sig över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anlitande av biträde vid revision av vissa stiftelser..............33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998...........35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;utfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § samt 10 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan inte vara revisor som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den får inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett&lt;br&gt;handelsbolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som&lt;br&gt;avses i 1 -4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;stiftelsen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper enligt&lt;br&gt;3 kap. 5 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1 -4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift&lt;br&gt;med den andres syskon, eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka stiftelsen, förvaltaren eller&lt;br&gt;förvaltaren har ställt säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag kan inte den&lt;br&gt;vara revisor som enligt första&lt;br&gt;stycket inte är behörig att vara&lt;br&gt;revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far vid revisionen inte&lt;br&gt;anlita någon som enligt första och&lt;br&gt;andra styckena inte är behörig att&lt;br&gt;vara revisor. Har moderstiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag till stiftelsen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag får inte den&lt;br&gt;vara revisor som enligt första&lt;br&gt;stycket inte är behörig att vara&lt;br&gt;revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far vid revisionen inte&lt;br&gt;anlita någon som enligt första och&lt;br&gt;andra styckena inte är behörig att&lt;br&gt;vara revisor. Har stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller dotterföretaget någon anställd stiftaren, förvaltaren eller ett&lt;br&gt;i sin tjänst med uppgift att ute- dotterföretag någon anställd i sin&lt;br&gt;slutande eller huvudsakligen ha tjänst med uppgift att uteslutande&lt;br&gt;hand om stiftelsens eller dotter- eller huvudsakligen ha hand om&lt;br&gt;företagets eller bådas interna intern revision eller granskning av&lt;br&gt;revision, får revisorn dock anlita en liknande slag, får revisorn dock&lt;br&gt;sådan anställd i den utsträckning anlita en sådan anställd i den&lt;br&gt;som det är förenligt med god utsträckning som det är förenligt&lt;br&gt;revisionssed. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att&lt;br&gt;stiftelsen bildades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsskyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;stiftelsens postadress och telefon&lt;br&gt;samt om styrelseledamöternas&lt;br&gt;namn, bostadsadress, postadress&lt;br&gt;och telefon eller förvaltarens namn&lt;br&gt;eller firma, postadress och telefon.&lt;br&gt;Vid egen förvaltning skall den&lt;br&gt;vidare innehålla uppgift om den ort&lt;br&gt;där styrelsen har sitt säte, eller om&lt;br&gt;säte inte är bestämt, där förvalt-&lt;br&gt;ningen huvudsakligen utövas. Vid&lt;br&gt;anknuten förvaltning skall uppgift i&lt;br&gt;stället lämnas om den ort där&lt;br&gt;förvaltaren har sitt säte, eller om&lt;br&gt;säte inte är bestämt, där&lt;br&gt;förvaltarens egen förvaltning&lt;br&gt;huvudsakligen utövas eller, om&lt;br&gt;förvaltaren är ett handelsbolag, där&lt;br&gt;bolaget har sitt huvudkontor&lt;br&gt;inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;stiftelsens postadress och telefon&lt;br&gt;samt om styrelseledamöternas&lt;br&gt;namn, personnummer, bostads-&lt;br&gt;adress, postadress och telefon eller&lt;br&gt;förvaltarens namn eller firma,&lt;br&gt;organisationsnummer, postadress&lt;br&gt;och telefon. Vid egen förvaltning&lt;br&gt;skall den vidare innehålla uppgift&lt;br&gt;om den ort där styrelsen har sitt&lt;br&gt;säte, eller om säte inte är bestämt,&lt;br&gt;där förvaltningen huvudsakligen&lt;br&gt;utövas. Vid anknuten förvaltning&lt;br&gt;skall uppgift i stället lämnas om&lt;br&gt;den ort där förvaltaren har sitt säte,&lt;br&gt;eller om säte inte är bestämt, där&lt;br&gt;förvaltarens egen förvaltning&lt;br&gt;huvudsakligen utövas eller, om&lt;br&gt;förvaltaren är ett handelsbolag, där&lt;br&gt;bolaget har sitt huvudkontor&lt;br&gt;inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det&lt;br&gt;är möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut&lt;br&gt;om namn för stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller 23 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när stiftelsen inte längre är registrermgsskyldig enligt denna lag,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när stiftelsen är upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 I fall som avses i första stycket 3&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;företrädarens namn, bostadsadress, företrädarens namn, person-&lt;br&gt;postadress och telefon. Har nummer, bostadsadress, postadress&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren beslutat och telefon. Har styrelsen eller&lt;br&gt;att rätten att företräda stiftelsen förvaltaren beslutat att rätten att&lt;br&gt;samt att teckna dess namn och företräda stiftelsen samt att teckna&lt;br&gt;firma far utövas endast av två eller dess namn och firma far utövas&lt;br&gt;flera i förening, skall detta också endast av två eller flera i förening,&lt;br&gt;anmälas för registrering i skall detta också anmälas för&lt;br&gt;stiftelseregistret. Någon annan registrering i stiftelseregistret,&lt;br&gt;inskränkning i rätten att företräda Någon annan inskränkning i rätten&lt;br&gt;stiftelsen och att teckna dess namn att företräda stiftelsen och att&lt;br&gt;och firma far inte registreras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;teckna dess namn och firma far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare skall&lt;br&gt;anmälan göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 5&lt;br&gt;skall anmälan göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. 1&lt;br&gt;övriga fall skall anmälan göras av styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stiftelse som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad skall&lt;br&gt;senast den 31 december 1998 anmäla sådana uppgifter om person- och&lt;br&gt;organisationsnummer som anges i 10 kap. 2 § andra stycket och 3 §&lt;br&gt;andra stycket i paragrafernas nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt&lt;br&gt;hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse skall anmäla stiftelsen&lt;br&gt;för tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har tagit emot sitt&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket&lt;br&gt;skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelsens postadress och telefon&lt;br&gt;samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;om styrelseledamöternas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namn, &amp;nbsp;bostadsadress, postadress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och telefon. Till anmälan skall&lt;br&gt;fogas &amp;nbsp;&amp;nbsp;bestyrkt kopia av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar som arbetsgivaren&lt;br&gt;upprättat avseende stiftelsen samt,&lt;br&gt;om möjligt, uppgift om storleken&lt;br&gt;och beskaffenheten av stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhet. När en ändring har&lt;br&gt;inträtt i något förhållande som&lt;br&gt;tidigare har anmälts skall detta&lt;br&gt;genast anmälas till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall föra ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet s&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för tillsyn oc&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;stiftelsens postadress och telefon&lt;br&gt;samt om styrelseledamöternas&lt;br&gt;namn, personnummer, bostads-&lt;br&gt;adress, postadress och telefon. Till&lt;br&gt;anmälan skall fogas bestyrkt kopia&lt;br&gt;av de handlingar som arbetsgivaren&lt;br&gt;upprättat avseende stiftelsen samt,&lt;br&gt;om möjligt, uppgift om storleken&lt;br&gt;och beskaffenheten av stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhet. När en ändring har&lt;br&gt;inträtt i något förhållande som&lt;br&gt;tidigare har anmälts, skall detta&lt;br&gt;genast anmälas till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten,&lt;br&gt;register över anmälda stiftelser,&lt;br&gt;om regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;h registrering enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stiftelse som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad skall&lt;br&gt;senast den 31 december 1998 anmäla sådana uppgifter om personummer&lt;br&gt;som anges i 31 § i dess nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1223.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § handelsregisterlagen (1974:157) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;br&gt;Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkarens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;näringsidkarens fullständiga 2. näringsidkarens fullständiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namn, personnummer och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;namn, personnummer eller, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postadress, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sådant saknas, av skattemyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilldelat registreringsnummer, och&lt;br&gt;postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets&lt;br&gt;postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. bolagets organisations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets&lt;br&gt;postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;bolagsmännens fullständiga 4. bolagsmännens fullständiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namn, personnummer och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;namn, personnummer eller organi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postadresser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sationsnummer och postadresser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;om en stiftelse med egen&lt;br&gt;förvaltning eller en ideell förening&lt;br&gt;är bolagsman, fullständiga namn,&lt;br&gt;personnummer och postadresser&lt;br&gt;för styrelseledamöter och styrelse-&lt;br&gt;suppleanter i stiftelsen eller före-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om en stiftelse med anknuten&lt;br&gt;förvaltning är bolagsman, för-&lt;br&gt;valtarens namn, organisations-&lt;br&gt;nummer och postadress samt&lt;br&gt;fullständigt namn, personnummer&lt;br&gt;och postadress för en ställföre-&lt;br&gt;trädare for förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;av vem och hur firman 7. av vem och hur firman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1225.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tecknas, när ej firman får tecknas av tecknas, när ej finnan får tecknas av&lt;br&gt;vaije bolagsman ensam, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vaije bolagsman ensam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bolaget utgör kommandit- 8. om bolaget utgör kommandit-&lt;br&gt;bolag, vilken eller vilka av bolag, vilken eller vilka av&lt;br&gt;bolagsmännen som är komman- bolagsmännen som är kommandit-&lt;br&gt;ditdelägare och beloppet av varje delägare och beloppet av varje&lt;br&gt;sådan bolagsmans utfästa insats. sådan bolagsmans utfåsta insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken föreningen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens namn, om det ej 2. föreningens namn, om det ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanfaller med firman, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sammanfaller med firman, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där föreningens styrelse har sitt säte samt&lt;br&gt;föreningens postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras&lt;br&gt;fullständiga namn, personnummer och postadresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens namn tecknas, om ej namnet tecknas av&lt;br&gt;styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En näringsidkare som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad&lt;br&gt;skall senast den 31 december 1998 till handelsregistret anmäla sådana&lt;br&gt;uppgifter som anges i 4 § och som inte redan tidigare är införda i&lt;br&gt;registret. Detta gäller dock inte uppgift om ett handelsbolags eller en&lt;br&gt;ideell förenings organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;STAREV, en sammanslutning av kommuner och landsting med egna&lt;br&gt;revisionskontor, begärde i en framställan till Justitiedepartementet den&lt;br&gt;12 januari 1996 (dnr Ju 96/201) en lagändring eller ett klarläggande&lt;br&gt;såvitt gäller stiftelselagens (1994:1220) bestämmelse om revisorsjäv&lt;br&gt;(4 kap. 6 § tredje stycket stiftelselagen) i syfte att göra det möjligt för&lt;br&gt;revisorer i kommunalt bildade eller förvaltade stiftelser att anlita biträde&lt;br&gt;av personalen vid kommunens revisionskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att närmare klargöra behovet av en lagändring och få synpunkter&lt;br&gt;på hur en sådan skulle utformas höll Justitiedepartementet den 7 maj&lt;br&gt;1996 en hearing i frågan. I denna deltog bl.a. företrädare för kommunala&lt;br&gt;och landstingskommunala revisionskontor, revisorssammanslutningar,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Kammarkollegiet samt berörda departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har därefter upprättats en promemoria med&lt;br&gt;förslag till ändring av 4 kap. 6 § stiftelselagen. Promemorians lagförslag&lt;br&gt;finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning över remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksenheten mot ekonomisk brottslighet (REKO) har i rapporten&lt;br&gt;Stiftelser, Ett redskap i ekonomisk brottslighet (1997:4) föreslagit att&lt;br&gt;stiftelselagen skall ses över i vissa avseenden för att förebygga brott och&lt;br&gt;begränsa möjligheterna att använda stiftelseformen som ett redskap i&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet. Vidare har Länsstyrelsen i Stockholms län i en&lt;br&gt;skrivelse till Justitiedepartementet den 24 novemberl997 föreslagit vissa&lt;br&gt;ändringar i stiftelselagen (dnr Ju97/6072).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda framställningarna har i vissa delar diskuterats vid en av&lt;br&gt;Justitiedepartementet anordnad hearing den 11 december 1997. Vid&lt;br&gt;hearingen deltog bl.a. företrädare för länsstyrelser, brottsbekämpande&lt;br&gt;myndigheter, Riksskatteverket, Kammarkollegiet m.fl. Deltagarna&lt;br&gt;lämnade därvid synpunkter bl.a. rörande den fråga som behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 5. Minnesanteckningar från hearingen finns tillgängliga i&lt;br&gt;lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket har i en framställan till regeringen den&lt;br&gt;7 maj 1997 föreslagit vissa ändringar bl.a. i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157). Framställan har remissbehandlats (dnr Ju 97/1771). En&lt;br&gt;remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet. Vissa delar&lt;br&gt;av Patent- och registreringsverkets framställan behandlas i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1977 gav dåvarande chefen för Justitiedepartementet efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande en särskild utredare i uppdrag att utreda&lt;br&gt;frågorna om överlåtelse och pantsättning av byggnad på annans mark&lt;br&gt;m.m. Utredningen, som antog namnet Byggnadspantsutredningen, lade i&lt;br&gt;februari 1984 fram betänkandet Panträtt i registrerad nyttjanderätt (SOU&lt;br&gt;1984:22). Betänkandet har remissbehandlats men har inte lett till&lt;br&gt;lagstiftning. I lagutskottets betänkande bet. 1994/95 :LU26 angavs, med&lt;br&gt;anledning av en riksdagsmotion, att utskottet inte var berett att förorda ett&lt;br&gt;genomförande av Byggnadspantsutredningens förslag utan att frågan&lt;br&gt;förutsättningslöst borde övervägas på nytt och att regeringen borde tillse&lt;br&gt;att så sker i lämpligt sammanhang. Riksdagen gav regeringen detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkänna som sin mening (rskr. 1994/95:361). Frågan om införande av ett&lt;br&gt;pantsystem för byggnad på annans mark behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 februari 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över lagförslag vilka - frånsett vissa mindre jämkningar av redaktionell&lt;br&gt;natur - överensstämmer med propositionens lagförslag. Lagrådet har&lt;br&gt;lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anlitande av biträde vid revision i vissa&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagens regler om revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) föreligger s.k. egen&lt;br&gt;förvaltning av en stiftelse om ett åtagande att förvalta stiftelsens&lt;br&gt;egendom görs av en eller flera fysiska personer. S.k. anknuten&lt;br&gt;förvaltning föreligger om förvaltningsåtagandet görs av en juridisk&lt;br&gt;person, exempelvis en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall ha minst en revisor. Om stiftelsen är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning - och detta gäller i stort sett samtliga bokförings-&lt;br&gt;skyldiga stiftelser - skall åtminstone en av revisorerna vara godkänd&lt;br&gt;revisor eller auktoriserad revisor (se 4 kap. 1 och 4 §§ stiftelselagen).&lt;br&gt;Enligt 4 kap. 1 § stiftelselagen gäller att, om inte annat sägs i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet, revisor i en stiftelse med egen förvaltning utses av&lt;br&gt;stiftelsens styrelse, medan revisor i en stiftelse med anknuten förvaltning&lt;br&gt;utses av förvaltarens högsta beslutande organ. Särskilda regler gäller för&lt;br&gt;det fall att förvaltaren är en statlig myndighet eller ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 6 § första stycket stiftelselagen är bl.a. följande obehöriga&lt;br&gt;att vara revisor i en stiftelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/..../&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller&lt;br&gt;beroende ställning till stiftelsen eller förvaltaren eller till någon annan&lt;br&gt;som avses i 1- 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket i samma paragraf far en revisor vid revisionen inte&lt;br&gt;anlita någon som inte är behörig att vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAREV:s framställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAREV har i en framställan till Justitiedepartementet begärt en&lt;br&gt;lagändring eller ett klargörande såvitt gäller 4 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAREV har anfört att det är vanligt att förtroendevalda utses till&lt;br&gt;revisorer i kommunala stiftelser. STAREV har vidare hänvisat till att&lt;br&gt;enligt kommunallagen en förtroendevald inte räknas som företrädare,&lt;br&gt;anställd eller någon som intar underordnad eller beroende ställning till&lt;br&gt;kommunen. En förtroendevald är därför, enligt STAREV, inte&lt;br&gt;diskvalificerad enligt 4 kap. 6 § stiftelselagen att vara revisor i en&lt;br&gt;kommunal stiftelse. Det är emellertid vanligt att förtroendevalda&lt;br&gt;revisorer biträds av personal som är anställd vid kommunens eget&lt;br&gt;revisionskontor. Personalen vid revisionskontoren är såsom anställda av&lt;br&gt;kommunen, förvaltaren, numera förhindrade att biträda de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorerna vid stiftelserevisionen. Även donationsfonder som&lt;br&gt;förvaltas av kommuner skall numera ha revisor. Inte heller i dessa kan&lt;br&gt;förtroendevalda revisorer anlita personal vid ett kommunalt&lt;br&gt;revisionskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAREV har gjort gällande att de förtroendevalda revisorerna bör ha&lt;br&gt;möjlighet att använda personal vid kommunens revisionskontor som&lt;br&gt;biträde vid revisionen av de stiftelser som kommunen har bildat eller&lt;br&gt;förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om stiftelselagens bestämmelser om revisorsjäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts fordrar stiftelselagen att alla stiftelser har minst&lt;br&gt;en revisor. Ofta är revisorn en examinerad revisor, dvs. en auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor. I vissa fall kräver lagen att åtminstone någon av&lt;br&gt;revisorerna är auktoriserad eller godkänd revisor. Av bestämmelserna i 4&lt;br&gt;kap. 1 och 4 §§ stiftelselagen följer emellertid att stiftelselagen även&lt;br&gt;godtar att lekmän deltar i revisionen (”lekmannarevisorer”); i vissa&lt;br&gt;stiftelser - särskilt de minsta - får samtliga revisorer vara av det slaget.&lt;br&gt;För alla revisorer gäller dock samma regler; revisorn skall kontrollera&lt;br&gt;räkenskaperna och styrelsens eller förvaltarens förvaltning (se 4 kap. 9 §&lt;br&gt;stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av stiftelselagen innehåller kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;regler om att kommunfullmäktige skall utse revisor i stiftelser som har&lt;br&gt;bildats för att handha kommunal verksamhet (se 3 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket kommunallagen). Bestämmelsen skall garantera den kommunala&lt;br&gt;insynen i stiftelsen. De personer som utses är många gånger förtroende-&lt;br&gt;valda lekmän och ofta torde de se det som en av sina väsentligaste&lt;br&gt;uppgifter att kontrollera att kommunala aspekter tillgodoses i stiftelsens&lt;br&gt;verksamhet. Såsom stiftelserevisorer är de emellertid också skyldiga att&lt;br&gt;ta del i revisionen av stiftelsens redovisning och räkenskaper och är även&lt;br&gt;i övrigt underkastade stiftelselagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att många av de lekmän som verkar som revisorer i&lt;br&gt;stiftelser som har anknytning till en kommun skulle kunna ha stor hjälp&lt;br&gt;av personalen vid det kommunala revisionskontoret, inte minst vid&lt;br&gt;revisionen av stiftelsens räkenskaper och redovisning. Av 4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelselagen följer emellertid att en revisor i en av kommunen bildad&lt;br&gt;eller förvaltad stiftelse inte far anlita kommunens revisionskontor som&lt;br&gt;biträde vid revisionen. Revisionskontorets personal är ju anställd hos&lt;br&gt;kommunen, dvs. av den som har bildat stiftelsen eller är dess förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 6 § stiftelselagen är ett utflöde av en allmän&lt;br&gt;princip att den som kan antas ha svårt att objektivt bedöma ett företags&lt;br&gt;skötsel inte far vara revisor i företaget (se prop. 1993/94:9 s. 158).&lt;br&gt;Principen kommer till uttryck på flera ställen i den associationsrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen, bl.a. 10 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385). Där&lt;br&gt;föreskrivs bl.a. att den som är anställd hos (det reviderade) bolaget inte&lt;br&gt;far vara revisor. Där föreskrivs också att revisor inte far anlita en hos&lt;br&gt;bolaget anställd person att biträda vid revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan inställer sig om det är befogat att hindra revisorer i stiftelser&lt;br&gt;som har bildats eller som förvaltas av en kommun att anlita biträde av&lt;br&gt;exempelvis personalen vid kommunens revisionskontor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Utökade möjligheter för stiftelserevisorer att anlita&lt;br&gt;biträde vid revisionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En revisor i en stiftelse ges möjlighet att vid&lt;br&gt;revisionen anlita biträde av den som är anställd hos stiftelsens stiftare&lt;br&gt;eller förvaltare för att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om&lt;br&gt;intern revision eller granskning av liknande slag. Sådant biträde skall&lt;br&gt;dock bara fa anlitas i den utsträckning det står i överensstämmelse&lt;br&gt;med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;med den skillnaden att promemorians förslag var begränsat till anställda&lt;br&gt;som har hand om intern revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;promemorians förslag. Föreningen stiftelser i samverkan har avstyrkt&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Föreningen&lt;br&gt;stiftelser i samverkan har anfört att förslagen utgår från att stiftelselagen&lt;br&gt;medger att den som är förtroendevald i kommunallagens mening tillika&lt;br&gt;kan utses till revisor i en av kommunen eller landstinget bildad eller&lt;br&gt;förvaltad stiftelse. Enligt dessa remissinstanser är det tveksamt om detta&lt;br&gt;är tillåtet enligt stiftelselagens jävsregler eller om det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse har uttalat att intemrevisorer för att&lt;br&gt;kunna ha en oberoende ställning måste vara anställda hos ett självständigt&lt;br&gt;kontrollorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås kommun, Helsingborgs kommun, Norrköpings kommun, Gävle&lt;br&gt;kommun, Skellefteå kommun, Landstinget i Stockholms län, Landstinget i&lt;br&gt;Jämtlands län, Landstinget i Örebro län, Landstinget i Kalmar län,&lt;br&gt;Landstinget i Södermanlands län och STAREV har anfört att den revision&lt;br&gt;som revisorerna vid kommunernas revisionskontor utför inte bör&lt;br&gt;betraktas som intern utan som extern revision. För att markera att de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala revisionskontoren har en självständig ställning gentemot&lt;br&gt;kommunens övriga förvaltningar bör orden ”intern revision” i&lt;br&gt;lagförslaget ersättas med ”revision”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör den som är anställd hos en stiftelses förvaltare kunna anlitas som&lt;br&gt;biträde vid revisionen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har nämnt utgör de nu aktuella bestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;6 § stiftelselagen ett utflöde av en allmän princip att den som kan antas&lt;br&gt;ha svårt att objektivt bedöma ett företags skötsel inte bör fa vara revisor i&lt;br&gt;företaget. Det är rimligt att de krav på revisionens kvalitet som principen&lt;br&gt;vill garantera upprätthålls även i fråga om stiftelser som förvaltas av en&lt;br&gt;kommun. I sådana stiftelser likaväl som i andra är det därför lämpligt att&lt;br&gt;man iakttar stor restriktivitet i fråga om att anlita biträde av personer som&lt;br&gt;står förvaltaren nära. Enligt regeringens mening far emellertid den&lt;br&gt;nuvarande regleringen i 4 kap. 6 § stiftelselagen alltför långtgående&lt;br&gt;konsekvenser. Uppenbarligen kan den granskningskompetens som finns&lt;br&gt;på kommunala revisionskontor vara av stor värde vid granskning av&lt;br&gt;verksamhet som sker i särskilda juridiska personer men som förvaltas av&lt;br&gt;kommunen. Det kan också antas att tjänstemän vid kommunala&lt;br&gt;revisionskontor ofta har en tränad förmåga att bidra till granskningen på&lt;br&gt;ett självständigt och objektivt sätt. Regeringen anser därför att förbudet&lt;br&gt;mot att anlita biträde av personer som är anställda av stiftelsens&lt;br&gt;förvaltare bör mjukas upp så att det skapas ett större utrymme för att&lt;br&gt;involvera kommunala tjänstemän i granskningen av de stiftelser som&lt;br&gt;kommuner förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma behov av att vid revisionen ta hjälp av personer som är&lt;br&gt;anställda av förvaltaren kan också finnas i andra fall, exempelvis när en&lt;br&gt;stiftelse förvaltas av en bank eller en statlig myndighet. Också i sådana&lt;br&gt;fall bör det, enligt regeringens mening, skapas ett större utrymme för&lt;br&gt;stiftelserevisorer att anlita biträde av personer som hos förvaltaren ägnar&lt;br&gt;sig åt ett självständigt granskningsarbete. En lösning som gäller enbart&lt;br&gt;för stiftelser som förvaltas av en kommun är således inte lämplig. En&lt;br&gt;annan sak är att man med hänsyn till att frågan har särskilt stor aktualitet&lt;br&gt;för stiftelser som förvaltas av kommuner bör välja en lösning som tar&lt;br&gt;hänsyn till kommunernas förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör den som är anställd hos den som har bildat stiftelsen kunna anlitas&lt;br&gt;som biträde vid revisionen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler far en stiftelses revisor inte heller anlita biträde&lt;br&gt;av personer som är anställda hos stiftaren. Vad som nyss har sagts om&lt;br&gt;revisorns behov av biträde av den som är anställd hos förvaltaren har&lt;br&gt;relevans även i denna situation. Det finns alltså enligt regeringens&lt;br&gt;mening ett behov av att öppna ett visst utrymme för stiftelsens revisor att&lt;br&gt;anlita biträde av personer som ägnar sig åt granskningsarbete hos&lt;br&gt;stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av en ny reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att man för att lösa det angivna problemet bör bygga&lt;br&gt;vidare på de bestämmelser som redan i dag ger vissa möjligheter för en&lt;br&gt;revisor att anlita biträde av den reviderade stiftelsens intemrevisor. I det&lt;br&gt;följande lämnas en bakgrund till och en beskrivning av dessa&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelserevisor skall enligt 4 kap. 9 § stiftelselagen granska&lt;br&gt;stiftelsens räkenskaper och årsredovisning etc. samt styrelsens eller&lt;br&gt;förvaltarens förvaltning. I moderstiftelser skall även koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden granskas.&lt;br&gt;Enligt motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen (se 10 kap. 7 §) skall&lt;br&gt;(den externe) revisom granska bolagets årsredovisning jämte&lt;br&gt;räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.&lt;br&gt;I moderbolag skall även koncernredovisningen och koncernföretagens&lt;br&gt;inbördes förhållanden i övrigt granskas. Den nu angivna och i lagen&lt;br&gt;reglerade revisionen är avsedd att vara helt oberoende av&lt;br&gt;företagsledningen. Vid sidan av sådan ”extern” revision förekommer det&lt;br&gt;i vissa företag ”intern” revision. Den interna revisionen har främst till&lt;br&gt;syfte att för företagsledningens räkning kontrollera att gällande&lt;br&gt;föreskrifter om redovisning och medelsförvaltning iakttas. Kontrollen går&lt;br&gt;som regel ut på att löpande granska och föreslå förbättringar av det&lt;br&gt;interna kontrollsystemet. Företagsledningen kan också ge intern-&lt;br&gt;revisionen i uppdrag att utföra olika slags utredningsuppgifter samt att&lt;br&gt;biträda extemrevisom (se Kedner, Roos, Aktiebolagslagen, del II, kap.&lt;br&gt;10-19, 5:e uppl. s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor i ett aktiebolag far ”i den utsträckning det är förenligt med&lt;br&gt;god revisionssed” som revisorsbiträde anlita sådana bolagets anställda&lt;br&gt;som har till uppgift att uteslutande eller huvudsakligen handha den&lt;br&gt;interna revisionen (se 10 kap. 4 § aktiebolagslagen). I stiftelselagen finns&lt;br&gt;en bestämmelse som ger revisom en motsvarande rätt att anlita biträde av&lt;br&gt;anställda som sysslar med intemrevision i en moderstiftelse och dess&lt;br&gt;dotterföretag. När det gäller frågan om vad som i denna del är ”förenligt&lt;br&gt;med god revisionssed” torde man kunna få viss ledning av Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer, FAR:s rekommendation Revisionsprocessen.&lt;br&gt;Där uttalas i denna del följande. &amp;quot;Revisom har således möjlighet att&lt;br&gt;förlita sig på intemrevisionens arbete i större eller mindre omfattning&lt;br&gt;beroende på mtemrevisoremas kompetens, objektivitet och ställning i&lt;br&gt;företaget respektive koncernen. Vid bedömningen av intemrevisionen&lt;br&gt;skall revisom lägga särskild vikt vid om den fungerar som ett&lt;br&gt;självständigt kontrollorgan eller ej&amp;quot; (se FAR:s samlingsvolym, 1998,&lt;br&gt;s. 831).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregler av detta slag bygger uppenbarligen på en avvägning&lt;br&gt;mellan å ena sidan intresset av att upprätthålla en gentemot&lt;br&gt;företagsledningen självständig revision och å andra sidan intresset av att&lt;br&gt;utnyttja den kunskap och kompetens som företagets egna revisions-&lt;br&gt;enheter besitter. Om en självständig revision kan garanteras, finns det&lt;br&gt;inte någon anledning att hindra revisorerna från att anlita hjälp av de&lt;br&gt;företagets anställda som ägnar sig åt intemrevision. Å andra sidan bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagets anställda inte anlitas som biträde, om detta öppnar en&lt;br&gt;möjlighet för företagsledningen att påverka revisorernas granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stiftelser har lagstiftaren hittills ansett att en undantags-&lt;br&gt;regel av detta slag bör gälla i fråga om intemrevisorer i den reviderade&lt;br&gt;stiftelsen - under förutsättning att denna är en moderstiftelse - och dess&lt;br&gt;dotterföretag. Den motsvarande undantagsregeln i aktiebolagslagen&lt;br&gt;omfattar även intemrevisorer i det reviderade företagets moderbolag. Det&lt;br&gt;är naturligt att stiftelselagen på denna punkt avviker från&lt;br&gt;aktiebolagslagen - och inte tillåter att revisor anlitar biträde av&lt;br&gt;intemrevisor i det reviderade företagets moderföretag - eftersom en&lt;br&gt;stiftelse normalt inte kan vara dotterföretag till ett annat företag. Det&lt;br&gt;ligger emellertid nära till hands att göra jämförelser mellan å ena sidan&lt;br&gt;det fallet att ett aktiebolag såsom moderbolag utövar ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över ett dotterföretag och å andra sidan det fallet att&lt;br&gt;exempelvis en kommun såsom förvaltare har hand om en stiftelse.&lt;br&gt;Visserligen skiljer sig, såsom en remissinstans har påpekat, förhållandena&lt;br&gt;i flera avseenden åt mellan stiftelser och aktiebolag. Det kan emellertid&lt;br&gt;hävdas att de skäl som talar för att dotterföretagets revisor i det&lt;br&gt;förstnämnda fallet i viss utsträckning skall kunna anlita biträde av&lt;br&gt;moderbolagets intemrevisorer med samma styrka talar för att revisom i&lt;br&gt;en stiftelse i motsvarande utsträckning bör kunna anlita biträde av&lt;br&gt;förvaltarens revisionskontor. Någon omständighet som talar för att&lt;br&gt;upprätthålla ett absolut förbud mot att stiftelsens revisor anlitar biträde av&lt;br&gt;förvaltarens intemrevisionskontor finns inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse i stiftelselagen som ger revisom rätt att i viss&lt;br&gt;utsträckning anlita biträde av en moderstiftelses intemrevisor bör alltså,&lt;br&gt;enligt vår mening, utvidgas till att gälla även intemrevisor hos stiftelsens&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller en regel som ger stiftelsens revisor möjlighet att i den&lt;br&gt;omfattning god revisionssed medger anlita biträde av intemrevisorer som&lt;br&gt;är anställda av stiftaren inger några särskilda betänkligheter. Det bör&lt;br&gt;alltså även finnas ett motsvarande utrymme att anlita biträde av&lt;br&gt;intemrevisor hos stiftelsens stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lagtexten far en revisor anlita biträde av&lt;br&gt;intemrevisorer i stiftelsen endast om denna är en moderstiftelse. Det&lt;br&gt;finns inte något sakligt motiv att begränsa bestämmelsen till&lt;br&gt;intemrevisorer i stiftelser som är moderstiftelser. Lagen bör därför ändras&lt;br&gt;så att även intemrevisorer i stiftelser som inte är moderstiftelser kan&lt;br&gt;anlitas som biträde av stiftelsens revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om granskning genom kommunala revisionskontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framgått är ett av syftena bakom den nu föreslagna&lt;br&gt;lagändringen att skapa större utrymme för att involvera kommunala&lt;br&gt;tjänstemän - framför allt tjänstemän vid kommunala revisionskontor - i&lt;br&gt;granskningen av kommunalt förvaltade stiftelser. Frågan har uppkommit&lt;br&gt;om den verksamhet som bedrivs vid kommunala revisionskontor är att&lt;br&gt;beteckna som ”intemrevision”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har anfört att de kommunala revisions-&lt;br&gt;kontorens verksamhet inte bör betecknas som intern revision utan som&lt;br&gt;extern revision. De menar att de kommunala revisionskontorens uppgift&lt;br&gt;är att biträda de förtroendevalda revisorerna, dvs. de externa revisorerna.&lt;br&gt;Personalen vid revisionskontoren kan därför, enligt deras mening, inte&lt;br&gt;sägas uteslutande eller huvudsakligen ha hand om den interna revisionen.&lt;br&gt;Ordet ”intern” borde därför strykas ur lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 7 § kommunallagen skall kommunens revisorer granska&lt;br&gt;all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden och&lt;br&gt;pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk&lt;br&gt;synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om&lt;br&gt;den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Det kan diskuteras&lt;br&gt;om denna verksamhet fullt ut motsvaras av vad som i associationsrätten&lt;br&gt;brukar betecknas som extern revision eller om inte verksamheten även&lt;br&gt;har inslag av intern revision. Det är emellertid inte nödvändigt att i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende gå närmare in på den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället bör det göras ett tillägg i den föreslagna lagtexten av innebörd&lt;br&gt;att stiftelsens revisor får anlita biträde inte bara av den som uteslutande&lt;br&gt;eller huvudsakligen sysslar med intem revision utan även av den som&lt;br&gt;sysslar med granskning av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang understryka att det inte är vår avsikt att&lt;br&gt;revisorer i kommunalt förvaltade stiftelser alltid skall kunna anlita&lt;br&gt;biträde av kommunala revisionskontor. Det måste i varje särskilt särskilt&lt;br&gt;fall göras en prövning av om den aktuelle tjänstemannen har en sådan&lt;br&gt;oberoende ställning och sådana övriga kvalifikationer att det är förenligt&lt;br&gt;med god revisionssed att anlita honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevalda kommunrevisorer som stiftelserevisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAREV har i sin framställan anfört att det är vanligt att de förtroende-&lt;br&gt;valda kommunrevisorema utses att utföra revision av de stiftelser som&lt;br&gt;förvaltas av kommunen eller till vilka kommunen har varit stiftare och att&lt;br&gt;detta inte hindras av stiftelselagens jävsregler. Några remissinstanser har&lt;br&gt;hävdat att det är tveksamt om denna utgångspunkt äi riktig och att det i&lt;br&gt;vart fall kan ifrågasättas om det är lämpligt att en förtroendevald&lt;br&gt;kommunrevisor även fungerar som revisor i en kommunal stiftelse. Det&lt;br&gt;är vanligt, har det sagts, att de förtroendevalda revisorerna utses bland de&lt;br&gt;politiker som är aktiva i kommunen; härigenom skulle en jävsliknande&lt;br&gt;situation föreligga. Särskilt har det påpekats att de förtroendevalda, i&lt;br&gt;vilkas krets revisorerna ingår, far ersättningen för sina uppdrag&lt;br&gt;fastställda av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill för sin del framhålla att frågan om när någon på grund&lt;br&gt;av jäv är förhindrad att vara revisor i en stiftelse måste bedömas från fall&lt;br&gt;till fall. Utgångspunkten måste härvid vara stiftelselagens regler om&lt;br&gt;revisorsjäv. Dessa innebär bl.a. att den som är anställd av eller på annat&lt;br&gt;sätt står i beroendeförhållande till stiftaren eller förvaltaren inte kan vara&lt;br&gt;revisor i en stiftelse. En kommunrevisor som är anställd av kommunen är&lt;br&gt;alltså alltid diskvalificerad som revisor i en stiftelse som kommunen har&lt;br&gt;bildat eller förvaltar. Normalt torde dock kommunrevisom inte vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställd av kommunen. Huruvida kommunrevisom ändå står i ett&lt;br&gt;beroendeförhållande (i stiftelselagens mening) till kommunen beror&lt;br&gt;givetvis på förhållandena i det enskilda fallet. Den frågan får avgöras i&lt;br&gt;rättstillämpningen. Under alla förhållanden kommer den lagändring som&lt;br&gt;vi föreslår uppenbarligen att vara av stort värde i många fall där det står&lt;br&gt;helt klart att stiftelsens revisor inte är jävig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klart är att den som utses att vara kommunrevisor inte därigenom&lt;br&gt;automatiskt blir revisor även i en stiftelse som förvaltas av kommunen&lt;br&gt;eller som kommunen har bildat. Om inte annat föreskrivs i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet, skall enligt 4 kap. 1 § stiftelselagen en revisor i en stiftelse&lt;br&gt;med egen förvaltning utses av stiftelsens styrelse och en revisor i en&lt;br&gt;stiftelse med anknuten förvaltning av förvaltarens högsta beslutande&lt;br&gt;organ. Stiftelsens revisor har att utföra sitt uppdrag enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Registrering av personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer för stiftelseföreträdare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall&lt;br&gt;bl.a. innehålla uppgift om styrelseledamöternas personnummer eller&lt;br&gt;förvaltarens organisationsnummer samt uppgift om personnummer för&lt;br&gt;särskilt bemyndigade företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REKO-rapportens förslag: I REKO- rapporten har föreslagits att&lt;br&gt;personnummer respektive organisationsnummer för stiftare, företrädare&lt;br&gt;och, vid anknuten förvaltning, förvaltare skall registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens förslag: Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit&lt;br&gt;att styrelseledamöternas personnummer skall registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid Justitiedepartementets hearing: Förslagen om&lt;br&gt;registrering av personnummer respektive organisationsnummer&lt;br&gt;tillstyrktes eller lämnades utan erinran av samtliga deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: 10 kap. stiftelselagen innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;registrering av stiftelser. En stiftelse skall enligt 10 kap. 1 § vara&lt;br&gt;registrerad om den är skyldig att upprätta årsredovisning enligt stiftelse-&lt;br&gt;lagen eller om det annars följer av stiftelseförordnandet att den skall vara&lt;br&gt;registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet är den länsstyrelse som enligt 9 kap. 1 § skall&lt;br&gt;vara tillsynsmyndighet för stiftelsen, vanligen länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;stiftelsen har sitt säte eller där förvaltningen annars utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 2 § andra stycket stiftelselagen gäller att anmälan för&lt;br&gt;registrering av en stiftelse skall innehålla uppgift om bl.a. styrelse-&lt;br&gt;ledamöternas namn, postadress och telefon eller förvaltarens namn eller&lt;br&gt;firma, postadress och telefon. Vidare gäller enligt 10 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket att en anmälan for registrering av en särskilt bemyndigad&lt;br&gt;företrädare för stiftelsen, utsedd enligt stiftelselagens bestämmelser om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta, skall innehålla bl.a. uppgift om företrädarens namn, bostadsadress,&lt;br&gt;postadress och telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som gäller i fråga om registrering av företrädare för&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar finns emellertid inte&lt;br&gt;några regler om att uppgifter om personnummer respektive organisa-&lt;br&gt;tionsnummer för styrelseledamöter, förvaltare eller särskilt bemyndigade&lt;br&gt;företrädare skall tas in i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om stiftelsens stiftare registreras över huvud taget inte i&lt;br&gt;stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det förhållandet att stiftelseregistret&lt;br&gt;saknar person- och organisationsnummer för de personer som har&lt;br&gt;registrerats försämrar den åsyftade offentligheten kring stiftelsens&lt;br&gt;förvaltning. Det är t.ex. inte möjligt för länsstyrelserna att tillhandahålla&lt;br&gt;personnummerutdrag, dvs. bevis om uppdrag som funktionär. Sådana&lt;br&gt;utdrag kan däremot beställas från Patent- och registreringsverket när det&lt;br&gt;gäller aktiebolag, handelsbolag eller ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Delgivningsåtgärder forsvåras, eftersom det kan vara svårt att identifiera&lt;br&gt;de personer genom villka stiftelsen kan delges. Vidare innebär&lt;br&gt;avsaknaden av krav på personnummer större möjligheter att erhålla&lt;br&gt;registrering av stiftelser där de uppgivna personerna inte existerar i&lt;br&gt;verkligheten. Över huvud taget innebär svårigheterna att identifiera&lt;br&gt;stiftelsens företrädare att möjligheterna att använda stiftelseformen för&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar mot den bakgrunden den bedömning som görs i&lt;br&gt;REKO-rapporten respektive i länsstyrelsens framställan att stiftelse-&lt;br&gt;registret bör innehålla uppgifter om personnummer för stiftelse-&lt;br&gt;företrädarna. Bestämmelserna i 10 kap. stiftelselagen bör därför&lt;br&gt;kompletteras med ett krav på att anmälan för registrering i stiftelse-&lt;br&gt;registret skall innehålla uppgift om personnummer för stiftelsens&lt;br&gt;styrelseledamöter respektive organisationsnummer för förvaltaren samt&lt;br&gt;personnummer för särskilt bemyndigade företrädare. Motsvarande&lt;br&gt;ändring bör göras i 31 § lagen (1967:531) om tryggande av pensions-&lt;br&gt;utfästelse m.m. såvitt gäller anmälan om styrelseledamöter i pensions-&lt;br&gt;eller personalstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan har nämnts behöver det i dag inte alls registreras några&lt;br&gt;uppgifter rörande stiftaren. Regeringen kan inte heller se att det finns&lt;br&gt;något större behov av detta och är därför för närvarande inte beredd att&lt;br&gt;föreslå att sådan registrering införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I REKO-rapporten och framställan från länsstyrelsen i Stockholms län&lt;br&gt;lämnas också andra förslag som syftar till att förhindra missbruk av&lt;br&gt;stiftelseformen. Regeringen avser att, efter ytterligare beredning,&lt;br&gt;återkomma angående dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vissa ändringar i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I handelsregistret skall, utöver vad som gäller i&lt;br&gt;dag, antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- organisationsnummer för handelsbolag och ideella föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- organisationsnummer för juridiska personer som är bolagsmän i&lt;br&gt;handelsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-registreringsnummer för enskild näringsidkare som saknar person-&lt;br&gt;nummer, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om en stiftelse eller en ideell förening är bolagsman i ett&lt;br&gt;handelsbolag, personuppgifter för styrelseledamöterna i stiftelsen eller&lt;br&gt;föreningen samt, om stiftelsen har anknuten förvaltning, uppgift om&lt;br&gt;förvaltaren och företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverkets förslag: Överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med regeringens i nu berörda delar. Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verkets förslag innehåller dock inte några särregler för de fall då den&lt;br&gt;stiftelse som är bolagsman i ett handelsbolag har anknuten förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom en har tillstyrkt&lt;br&gt;eller lämnat Patent- och registreringsverkets förslag utan erinran.&lt;br&gt;Datainspektionen har avstyrkt förslaget om registrering av person-&lt;br&gt;uppgifter för styrelseledamöter i stiftelser som är bolagsmän i&lt;br&gt;handelsbolag. Eftersom det inte finns någon skyldighet för stiftelserna&lt;br&gt;eller länsstyrelserna att anmäla förändringar i stiftelsernas styrelser till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, blir det enligt inspektionen svårt för&lt;br&gt;verket att hålla en god registerkvalitet i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av organisationsnummer och registreringsnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag erhåller organisationsnummer av Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket vid registreringen. Ideella föreningar tilldelas efter ansökan&lt;br&gt;organisationsnummer av skattemyndigheten i det län där föreningen har&lt;br&gt;sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att uppgift om organisationsnummer för juridiska personer antecknas i&lt;br&gt;handelsregistret är viktigt för att man säkert skall kunna identifiera den&lt;br&gt;juridiska personen och för att risken för fel i registret skall kunna&lt;br&gt;minimeras. Registreringen underlättar också den s.k. registerspaning som&lt;br&gt;måste göras i ekobrottsutredningar. Det finns emellertid inte något&lt;br&gt;lagstöd för att i handelsregistret föra in uppgifter om organisations-&lt;br&gt;nummer för handelsbolag eller ideella föreningar eller för juridiska&lt;br&gt;personer som är bolagsmän i handelsbolag. Sådana uppgifter tas dock&lt;br&gt;ändå regelmässigt in i registret. Ett lagstöd för detta bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening införas i 4 § handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anmälningar för registrering av en enskild näringsidkare som&lt;br&gt;saknar svenskt personnummer kräver Patent- och registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelmässigt in uppgifter om det registreringsnummer som denne har&lt;br&gt;tilldelats av skattemyndigheten. Näringsidkaren erhåller ett sådant&lt;br&gt;nummer av skattemyndigheten genom att lämna in en skatte- och&lt;br&gt;avgiftsanmälan till myndigheten. Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;registrerar näringsidkaren med detta nummer som identitetsnummer.&lt;br&gt;Handelsregisterlagen bör ändras på det sättet att forfattningsstöd ges for&lt;br&gt;denna praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av handelsbolag med stiftelser eller ideella föreningar som&lt;br&gt;bolagsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdrivande stiftelser registreras inte längre i handelsregistret. I&lt;br&gt;stället registreras de i länsstyrelsernas stiftelseregister enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 10 kap. stiftelselagen. En stiftelse kan emellertid vara&lt;br&gt;bolagsman i ett handelsbolag och kan i den egenskapen förekomma i&lt;br&gt;handelsregistret. Det förekommer handelsbolag med enbart stiftelser som&lt;br&gt;bolagsmän. I sådana handelsbolag kan stiftelseformen användas av&lt;br&gt;bedragare, ”stiftelsesvindlare”. Handelsregistret innehåller nämligen i&lt;br&gt;dag inga personuppgifter om styrelseledamöter i eller förvaltare för&lt;br&gt;stiftelser som är bolagsmän i handelsbolaget. Det är inte heller säkert att&lt;br&gt;stiftelsen är registrerad i stiftelseregistret, och även om så är fallet&lt;br&gt;innehåller det registret i dag inte någon uppgift om styrelseledamöternas&lt;br&gt;personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen handelsbolag med stiftelser som bolagsmän ger alltså i&lt;br&gt;dag ett visst utrymme för att bedriva oseriös verksamhet utan att&lt;br&gt;framträda med egen identitet Vårt ovan redovisade förslag att&lt;br&gt;stiftelseregistret skall innehålla uppgift om styrelseledamöternas&lt;br&gt;personnummer löser endast delvis detta problem. Enligt vår uppfattning&lt;br&gt;bör det därför införas bestämmelser om att vid registrering i&lt;br&gt;handelsregistret av handelsbolag med stiftelse som bolagsman särskild&lt;br&gt;uppgift skall lämnas om stiftelsens styrelseledamöter och suppleanter.&lt;br&gt;Dessa uppgifter bör innefatta styrelseledamöternas fullständiga namn,&lt;br&gt;personnummer och postadress. Har stiftelsen anknuten förvaltning, bör&lt;br&gt;registret innehålla uppgift om stiftelsens förvaltare och ställföreträdare&lt;br&gt;för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i registret bör primärt bygga på de uppgifter som lämnas i&lt;br&gt;samband med att handelsbolaget eller bolagsmannen anmäls for&lt;br&gt;registrering. Ändras det anmälda förhållandet, kommer bolaget enligt&lt;br&gt;13 § handelsregisterlagen att vara skyldigt att utan dröjsmål anmäla&lt;br&gt;ändringen till Patent- och registreringsverket. Det finns visserligen en&lt;br&gt;risk för att därefter skedda förändringar i en stiftelses styrelse ändå inte&lt;br&gt;anmäls till Patent- och registreringsverket. För att minska risken för att&lt;br&gt;handelsregistret i detta avseende innehåller felaktiga uppgifter avser&lt;br&gt;regeringen att i stiftelseförordningen (1995:1280) införa bestämmelser&lt;br&gt;om ett aviseringsförfarande mellan länsstyrelsen och Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. Ett sådant förfarande bör innefatta en avisering från&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket till länsstyrelsen i samband med att en&lt;br&gt;stiftelse registreras som bolagsman i handelsregistret. Om stiftelsen&lt;br&gt;förekommer i stiftelseregistret, kan länsstyrelsen efter aviseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anteckna förhållandet i stiftelseregistret och senare, när en styrelse-&lt;br&gt;ledamot i en sådan stiftelse byts ut, underrätta Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts om stiftelser som bolagsmän i handelsbolag&lt;br&gt;gäller i stor utsträckning också ideella föreningar. Någon fullständig&lt;br&gt;registrering av de ideella föreningarna finns inte och de fysiska personer&lt;br&gt;som står bakom den förening som är antecknad som bolagsman kan&lt;br&gt;därför vara anonyma. Också styrelseledamöterna i en ideell förening som&lt;br&gt;är bolagsman i ett handelsbolag bör därför registreras i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Panträtt i registrerad nyttjanderätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte inrättas något system för&lt;br&gt;pantsättning av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Reglerna om inteckning och panträtt gäller endast för&lt;br&gt;fastigheter och tomträtter. Innehavare av s.k. byggnader på ofri grund -&lt;br&gt;dvs. byggnader som är belägna på mark som byggnadens ägare varken&lt;br&gt;äger eller innehar med tomträtt - saknar därför möjlighet att inteckna och&lt;br&gt;pantsätta egendomen. Kreditvärdet av byggnaden kan därför i praktiken&lt;br&gt;utnyttjas endast genom s.k. säkerhetsöverlåtelse eller, om byggnaden&lt;br&gt;används för näringsverksamhet, genom upplåtande av företagshypotek.&lt;br&gt;Säkerhetsöverlåtelse är en i lagstiftningen inte reglerad form av panträtt&lt;br&gt;som innebär att ägaren av byggnaden utan tradition överlåter egendomen&lt;br&gt;till en borgenär till säkerhet för en betalningsskyldighet. Säkerhets-&lt;br&gt;överlåtelse är godtagen av rättsordningen (se NJA 1952 s. 407) men&lt;br&gt;anses ofta föra med sig vissa problem. Det har därför sedan länge&lt;br&gt;framförts önskemål om andra former för pantsättning av byggnader på&lt;br&gt;ofri grund. Det var med anledning därav som den s.k.&lt;br&gt;Byggnadspantsutredningen tillsattes med uppgift att skapa ett pantsystem&lt;br&gt;för byggnad på ofri grund. Utredningen avgav betänkandet Panträtt i&lt;br&gt;registrerad nyttjanderätt (SOU 1984:22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kunde konstatera att antalet taxerade byggnader på ofri&lt;br&gt;grund uppgick till cirka 137 000. Flertalet av dessa (115 000) utgjorde&lt;br&gt;fritidshus, medan ett mindre antal utgjorde permanenthus (10 490)&lt;br&gt;respektive industrienheter (7 130). Härtill kom ett okänt antal icke&lt;br&gt;taxerade byggnader på ofri grund (värdegränsen för taxering låg vid den&lt;br&gt;tiden vid 10 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen löste sin uppgift genom att föreslå en ny lag om ett&lt;br&gt;registerpantsystem, motsvarande det som gäller för fastigheter och&lt;br&gt;tomträtt. Pantobjektet skulle enligt förslaget bestå av nyttjanderätten till&lt;br&gt;marken i förening med byggnad och annan egendom som nyttj ande-&lt;br&gt;rättshavaren hade där. Det föreslagna systemet byggde på att&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheterna skulle kunna registrera vissa nyttj anderätter,&lt;br&gt;framför allt bostads-, anläggnings- och lägenhetsarrenden. Registrering&lt;br&gt;skulle kunna ske efter ansökan. Registreringsförfarandet skulle vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manuellt. Till ansökan skulle fogas en karta över det upplåtna området.&lt;br&gt;Kartläggning och gränsmarkering skulle utföras av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna var positiva till utredningens förslag.&lt;br&gt;Detta gällde framför allt kreditinstituten samt de organisationer som&lt;br&gt;företrädde nyttjanderättshavama. Flera andra remissinstanser ifrågasatte&lt;br&gt;behovet. De myndigheter och organisationer som företrädde lantmäteri-&lt;br&gt;intresset var starkt negativa. Enligt Lantmäteriverket fanns det en risk för&lt;br&gt;att en lösning av detta slag skulle rasera det gällande systemet för&lt;br&gt;fastighetsindelning och fastighetsredovisning. Domstolsverket framhöll&lt;br&gt;att inskrivningsmyndigheterna saknade möjligheter att fullgöra de&lt;br&gt;tilltänkta arbetsuppgifterna. Riksskatteverket efterlyste en belysning av&lt;br&gt;vilka skattemässiga effekter förslaget kunde fa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen tog våren 1995 ställning till en motion om bättre&lt;br&gt;kreditmöjligheter för byggnader på annans mark (mot. 1993/94:1505) och&lt;br&gt;gjorde därvid ett tillkännagivande i frågan. Lagutskottet uttalade i sitt av&lt;br&gt;riksdagen godkända betänkande att det är angeläget att förbättra&lt;br&gt;kreditmöjligheterna för ägare till eller spekulanter på fritidshus på&lt;br&gt;arrenderad mark (bet. 1994/95:LU26, rskr. 1994/95:361). Utskottet sade&lt;br&gt;sig dock inte vara berett att förorda ett genomförande av&lt;br&gt;Byggnadspantutredningens förslag utan ansåg att frågan borde övervägas&lt;br&gt;förutsättningslöst på nytt. Regeringen borde tillse att så skedde i lämpligt&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Innehavare av byggnader på ofri&lt;br&gt;grund har i dag sämre möjligheter än vanliga fastighetsägare att utnyttja&lt;br&gt;sin egendom som säkerhet vid upptagande av lån. Oftast torde det också&lt;br&gt;leda till att lånevillkoren blir sämre. Visserligen har olägenheterna härav&lt;br&gt;i en del fall kunnat minskas genom att kreditinstitut via innehavarnas&lt;br&gt;intresseorganisation har erbjudit innehavarna särskilda lån på förmånliga&lt;br&gt;kreditvillkor (så har skett i fråga om Koloniträdgårdsförbundets&lt;br&gt;medlemmar). Likväl finns det anledning att noga överväga om&lt;br&gt;innehavarnas ställning skulle kunna förbättras ytterligare genom&lt;br&gt;införandet av en ny säkerhetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadspantutredningens förslag framstår från rättslig synpunkt som&lt;br&gt;väl genomtänkt men torde ändå, på grund av sin komplicerade karaktär,&lt;br&gt;vara ägnat att leda till tillämpningsproblem. Förslaget synes också&lt;br&gt;innebära en risk för en ökad ”privat jorddelning”, dvs. mark kommer i&lt;br&gt;större utsträckning att bli föremål för privata delningar utan att&lt;br&gt;lämpligheten av dessa prövas vid en lantmäteriförrättning. På sikt kan&lt;br&gt;detta leda till markpolitiska olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot dessa olägenheter måste vägas de positiva effekter som förslaget&lt;br&gt;skulle kunna fa. Att förslaget skulle ha sådana effekter torde stå helt&lt;br&gt;klart. Det kan emellertid ifrågasättas om fördelarna kommer att bli&lt;br&gt;särskilt påtagliga. Väl torde den föreslagna säkerhetsformen, panträtt i&lt;br&gt;registrerad nyttjanderätt, innebära en viss förbättring i förhållande till&lt;br&gt;säkerhetsöverlåtelse. Ett genomförande av utredningens förslag torde&lt;br&gt;därigenom vara ägnat att leda till bättre kreditvillkor för byggnadernas&lt;br&gt;ägare än de kreditvillkor som kreditinstituten annars skulle erbjuda. Det&lt;br&gt;står emellertid klart att en panträtt i registrerad nyttjanderätt under alla&lt;br&gt;förhållanden inte kommer att få samma säkerhetsmässiga valör som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i fast egendom eller tomträtt. Det sammanhänger bl.a. med att&lt;br&gt;den registrerade nyttj anderätten inte kommer att vara förenad med&lt;br&gt;samma besittningsskydd till marken som äganderätt eller tomträtt. Det&lt;br&gt;finns därför knappast anledning anta att byggnadernas ägare normalt&lt;br&gt;skulle kunna minska sina lånekostnader i någon mera betydande mån&lt;br&gt;genom att upplåta panträtt i registrerad nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör också de avgifter som måste tas ut för registre-&lt;br&gt;ringsförfarandet beaktas. Kostnaderna för att lägga upp och föra ett fullt&lt;br&gt;utbyggt nyttj anderättsregister bör nämligen, enligt de principer som i dag&lt;br&gt;gäller för finansieringen av inskrivningsväsendet, bäras av dem som&lt;br&gt;utnyttjar registret, dvs. nyttjanderättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tveksamhet man således kan ha i fråga om de vinster som&lt;br&gt;systemet kan ha för byggnadernas ägare medför att det också är svårt att&lt;br&gt;bedöma i vilken utsträckning systemet kommer att utnyttjas. Det går&lt;br&gt;därför inte att vara säker på om statens initialkostnader för ett nytt system&lt;br&gt;över huvud taget kommer att kunna finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning har regeringen därför kommit till slutsatsen&lt;br&gt;att Byggnadspantsutredningens förslag inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har övervägts om det finns andra sätt att&lt;br&gt;genom lagstiftning förbättra kreditmöjligheterna for innehavare av&lt;br&gt;byggnader på ofri grund. Diskussioner har förts, bl.a. med företrädare för&lt;br&gt;kreditinstituten. Andra, förenklade, lösningar har övervägts. Det har&lt;br&gt;emellertid inte framkommit några lösningar som på något avgörande vis&lt;br&gt;skiljer sig från Byggnadspantsutredningens förslag. Varje säkerhetsform&lt;br&gt;som avser byggnad på ofri grund ger upphov till komplicerade&lt;br&gt;sakrättsliga frågor, bl.a. avseende företrädet mellan olika rättsinnehavare&lt;br&gt;i fastigheten respektive byggnaden. Sådana frågor torde inte kunna lösas&lt;br&gt;annat än genom det slag av registreringssystem som Byggnadspants-&lt;br&gt;utredningen föreslog och som vi, enligt vad vi tidigare har redovisat,&lt;br&gt;anser inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är därför för närvarande inte beredda att föreslå något nytt, i lag&lt;br&gt;reglerat system för pantsättning av nyttj anderätter eller byggnader på ofri&lt;br&gt;grund. Vi kan inte heller se att det är möjligt att genom något annat slag&lt;br&gt;av lagändringar förbättra kreditmöjligheterna i de aktuella fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft så snart&lt;br&gt;som möjligt. Ikraftträdandedag bör sålunda vara den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De juridiska personer som vid ikraftträdandet redan är registrerade i&lt;br&gt;stiftelse- eller handelsregistret bör få en viss tid på sig att göra anmälan&lt;br&gt;för registrering av person- eller organisationsnummer enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna. Regeringen anser att en tid om sex månader är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna torde inte fa några kostnadskonsekvenser&lt;br&gt;for det allmänna. Kostnaderna för nya registreringsärenden bör&lt;br&gt;finansieras med registreringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den får inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.&lt;br&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotter-&lt;br&gt;företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett&lt;br&gt;handelsbolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som&lt;br&gt;avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;stiftelsen vid grundbokfönngen eller förandet av räkenskaper enligt&lt;br&gt;3 kap. 5 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1 -4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift&lt;br&gt;med den andres syskon, eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett&lt;br&gt;dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för&lt;br&gt;vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren har ställt säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag får inte den vara revisor som enligt första stycket&lt;br&gt;inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far vid revisionen inte anlita någon som enligt första och&lt;br&gt;andra styckena inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen, stiftaren,&lt;br&gt;förvaltaren eller ett dotterföretag någon anställd i sin tjänst med uppgift&lt;br&gt;att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om intern revision eller&lt;br&gt;granskning av liknande slag, far revisom dock anlita en sådan anställd i&lt;br&gt;den utsträckning som det är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycken har ändrats något i språkligt&lt;br&gt;avseende för att stå i närmare överensstämmelse med motsvarande regel i&lt;br&gt;10 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) i den lydelse som det kapitlet&lt;br&gt;föreslås fa enligt regeringens nyligen lämnade lagrådsremiss med förslag&lt;br&gt;till ändringar i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för ändringen i tredje stycket har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är liksom tidigare att stiftelsens revisor vid revisionen&lt;br&gt;inte far anlita biträde av den som själv är obehörig att vara revisor, t.ex.&lt;br&gt;den som är stiftelsens stiftare eller är anställd hos stiftaren eller&lt;br&gt;förvaltaren. Genom ändringen i andra meningen har emellertid den&lt;br&gt;möjlighet som redan tidigare har funnits att i viss utsträckning anlita&lt;br&gt;biträde av intemrevisor utvidgats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen ger stiftelsens revisor möjlighet att anlita biträde av&lt;br&gt;sådana stiftarens eller förvaltarens anställda som uteslutande eller&lt;br&gt;huvudsakligen ägnar sig åt intemrevision eller granskning av liknande&lt;br&gt;slag, dock endast under förutsättning att det i det enskilda fallet står i&lt;br&gt;överensstämmelse med god revisionssed. Begreppet intemrevision far&lt;br&gt;här förstås på samma sätt som vid tillämpningen av bestämmelsen i dess&lt;br&gt;tidigare lydelse. Såsom framgår av lagtextens ”uteslutande eller&lt;br&gt;huvudsakligen” måste intemrevision vara vederbörandes dominerande&lt;br&gt;arbetsuppgift. Vad gäller uttrycket ”granskning av liknande slag” är&lt;br&gt;avsikten med detta att också personalen vid exempelvis en kommuns&lt;br&gt;revisionskontor i viss utsträckning skall kunna anlitas som biträde av&lt;br&gt;stiftelsens revisor, även om det inte är intem revision i vanlig mening&lt;br&gt;som är huvuduppgiften för ett sådant revisionskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken utsträckning det står i överensstämmelse med god revisionssed&lt;br&gt;att anlita biträde av intemrevisor eller motsvarande granskare far&lt;br&gt;bedömas mot bakgrund av den praxis och de normer som har utbildat sig&lt;br&gt;på revisionsområdet. Såsom har uttalats i FAR:s rekommendation&lt;br&gt;Revisionsprocessen (FAR:s samlingsvolym, 1998, s. 831) måste stor&lt;br&gt;hänsyn tas till vilken kompetens den anlitade personen har och vilken&lt;br&gt;ställning han eller hon intar; en grundläggande förutsättning måste vara&lt;br&gt;att vederbörande också i praktiken står fri i förhållande till stiftarens eller&lt;br&gt;förvaltarens ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen påpekas att det förhållandet att stiftelsens revisor&lt;br&gt;anlitar biträde av en intemrevisor hos stiftaren eller förvaltaren givetvis&lt;br&gt;inte medför att revisom kan avbörda sig något av ansvaret för stiftelse-&lt;br&gt;revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att&lt;br&gt;stiftelsen bildades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blev&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens&lt;br&gt;postadress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, person-&lt;br&gt;nummer, bostadsadress, postadress och telefon eller förvaltarens namn&lt;br&gt;eller firma, organisationsnummer, postadress och telefon. Vid egen&lt;br&gt;förvaltning skall den vidare innehålla uppgift om den ort där styrelsen&lt;br&gt;har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas. Vid anknuten förvaltning skall uppgift i stället lämnas&lt;br&gt;om den ort där förvaltaren har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där&lt;br&gt;förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren&lt;br&gt;är ett handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det&lt;br&gt;är möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut&lt;br&gt;om namn för stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett krav på att även personnummer för&lt;br&gt;styrelseledamöterna (vid egen förvaltning) respektive organisations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummer för förvaltaren (vid anknuten förvaltning) skall anmälas för&lt;br&gt;registrering. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller 23 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när stiftelsen inte längre är registreringsskyldig enligt denna lag,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när stiftelsen är upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 skall uppgift lämnas om företrädarens&lt;br&gt;namn, personnummer, bostadsadress, postadress och telefon. Har&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren beslutat att rätten att företräda stiftelsen samt&lt;br&gt;att teckna dess namn och firma far utövas endast av två eller flera i&lt;br&gt;förening, skall detta också anmälas för registrering i stiftelseregistret.&lt;br&gt;Någon annan inskränkning i rätten att företräda stiftelsen och att teckna&lt;br&gt;dess namn och firma far inte registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare skall&lt;br&gt;anmälan göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 5&lt;br&gt;skall anmälan göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. I&lt;br&gt;övriga fall skall anmälan göras av styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 16 § andra stycket och 23 § andra stycket stiftelselagen kan&lt;br&gt;styrelsen respektive förvaltaren för en stiftelse som är registrerad i&lt;br&gt;stiftelseregistret bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och&lt;br&gt;teckna dess firma. En sådan särskilt bemyndigad företrädare skall&lt;br&gt;anmälas för registrering i stiftelseregistret enligt andra stycket i&lt;br&gt;förevarande paragraf. I paragrafen har införts ett krav på att, förutom&lt;br&gt;övriga uppgifter beträffande företrädaren, även personnummer för denne&lt;br&gt;skall anmälas för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stiftelse som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad skall&lt;br&gt;senast den 31 december 1998 anmäla sådana uppgifter om person- och&lt;br&gt;organisationsnummer som anges i 10 kap. 2 § andra stycket och 3 §&lt;br&gt;andra stycket i deras nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts att lagen bör träda i kraft så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med ikraftträdandet skall en registreringsanmälan avseende&lt;br&gt;en tidigare inte registrerad stiftelse innehålla sådana person- och&lt;br&gt;organisationsnummer som sägs i paragrafens nya lydelse. Redan&lt;br&gt;registrerade stiftelser behöver däremot inte omedelbart komplettera de&lt;br&gt;uppgifter som finns i registret. För sådana stiftelser gäller i stället enligt&lt;br&gt;punkten 2 i övergångsbestämmelserna att de senast vid utgången av år&lt;br&gt;1998 skall anmäla kompletterande person- och organisationsnummer-&lt;br&gt;uppgifter till registreringsmyndigheten. Om någon sådan kompletterande&lt;br&gt;anmälan inte lämnas, kan ingripande enligt 9 kap. 3 § eller 10 kap. 11 §&lt;br&gt;stiftelselagen komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt&lt;br&gt;hemvist. Styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse skall anmäla&lt;br&gt;stiftelsen for tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har tagit&lt;br&gt;emot sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postadress och telefon samt om styrelseledamöternas namn,&lt;br&gt;personnummer, bostadsadress, postadress och telefon. Till anmälan skall&lt;br&gt;fogas bestyrkt kopia av de handlingar som arbetsgivaren upprättat&lt;br&gt;avseende stiftelsen samt, om möjligt, uppgift om storleken och&lt;br&gt;beskaffenheten av stiftelsens förmögenhet. När en ändring har inträtt i&lt;br&gt;något förhållande som tidigare har anmälts skall detta genast anmälas till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten skall föra ett register över&lt;br&gt;anmälda stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter for tillsyn och registrering enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har införts ett krav på att styrelseleda-&lt;br&gt;möternas personnummer skall anmälas för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkarens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsidkarens fullständiga namn, personnummer eller, om sådant&lt;br&gt;saknas, av skattemyndighet tilldelat registreringsnummer, och&lt;br&gt;postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets&lt;br&gt;postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets organisationsnummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets&lt;br&gt;postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmännens fullständiga namn, personnummer eller organisa-&lt;br&gt;tionsnummer och postadresser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om en stiftelse med egen förvaltning eller en ideell förening är&lt;br&gt;bolagsman, fullständiga namn, personnummer och postadresser för&lt;br&gt;styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i stiftelsen eller föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om en stiftelse med anknuten förvaltning är bolagsman, förvaltarens&lt;br&gt;namn, organisationsnummer och postadress samt fullständigt namn,&lt;br&gt;personnummer och postadress for en ställföreträdare för förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. av vem och hur firman tecknas, när ej firman får tecknas av vaije&lt;br&gt;bolagsman ensam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolags-&lt;br&gt;männen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan&lt;br&gt;bolagsmans utfasta insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken föreningen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens namn, om det ej sammanfaller med firman, och&lt;br&gt;organisationsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där föreningens styrelse har sitt säte samt&lt;br&gt;föreningens postadress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga&lt;br&gt;namn, personnummer och postadresser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens namn tecknas, om ej namnet tecknas av&lt;br&gt;styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts en bestämmelse om att handelsregistret skall&lt;br&gt;innehålla uppgifter om organisationsnummer för handelsbolag och&lt;br&gt;ideella föreningar. Av paragrafens nya lydelse följer vidare att det i&lt;br&gt;registret även skall antecknas organisationsnummer för juridiska&lt;br&gt;personer som är bolagsmän i handelsbolag. Vidare har det i paragrafen&lt;br&gt;föreskrivits att handelsregistret skall innehålla registreringsnummer för&lt;br&gt;sådan enskild näringsidkare som saknar personnummer. Skälen för dessa&lt;br&gt;ändringar har angetts i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har det vidare tagits in en föreskrift om att det vid&lt;br&gt;registrering av handelsbolag i vilket någon eller några av bolagsmännen&lt;br&gt;är en stiftelse med egen förvaltning eller en ideell förening även skall&lt;br&gt;antecknas personuppgifter beträffande styrelseledamöterna i stiftelsen&lt;br&gt;eller den ideella föreningen. Om en stiftelse med anknuten förvaltning är&lt;br&gt;bolagsman, skall uppgifter i stället lämnas om förvaltaren samt om en&lt;br&gt;ställföreträdare för denne. Också denna fråga har behandlats i avsnitt 6.&lt;br&gt;Vad som avses med egen förvaltning respektive anknuten förvaltning av&lt;br&gt;stiftelse anges i 2 kap. 2 § stiftelselagen. Enligt 5 § handelsregister-&lt;br&gt;förordningen (1974:188) skall en ansökan om registrering innehålla de&lt;br&gt;uppgifter som anges i 4 § handelsregisterlagen. Ändringen i det aktuella&lt;br&gt;avseendet medför således att det i samband med anmälan för registrering&lt;br&gt;av handelsbolag i vilket en stiftelse eller en ideell förening är bolagsman&lt;br&gt;även måste lämnas personuppgifter rörande stiftelsens eller den ideella&lt;br&gt;föreningens styrelseledamöter respektive stiftelsens förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § handelsregisterlagen skall, om det registrerade förhållandet&lt;br&gt;i något avseende ändras, detta utan dröjsmål anmälas till Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. Den bestämmelsen gäller även vid ändring i nu&lt;br&gt;aktuella förhållanden, t.ex. när styrelsen i en stiftelse som är bolagsman i&lt;br&gt;ett registrerat handelsbolag förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att handelsregisterlagen innehåller vissa möjligheter&lt;br&gt;att tillgripa sanktioner mot dem som inte följer lagens bestämmelser om&lt;br&gt;registrering och ändringsanmälan. Dessa bestämmelser far betydelse&lt;br&gt;även beträffande de nu aktuella uppgifterna. Innehåller en ansökan om&lt;br&gt;registrering inte de nödvändiga uppgifterna, skall enligt 13 § Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket förelägga sökanden att avge yttrande eller vidta&lt;br&gt;rättelse. Om ett sådant föreläggande inte följs, skall ansökan avskrivas.&lt;br&gt;Försummar någon att göra anmälan, kan straffansvar komma i fråga&lt;br&gt;enligt 22 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En näringsidkare som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad&lt;br&gt;skall senast den 31 december 1998 till handelsregistret anmäla sådana&lt;br&gt;uppgifter som sägs i 4 § och och som inte redan tidigare är införda i&lt;br&gt;registret. Detta gäller dock inte uppgift om ett handelsbolags eller en&lt;br&gt;ideell förenings organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagens ikraftträdande gäller de nya bestämmelserna fullt ut vid&lt;br&gt;nyregistrering av näringsidkare. Redan registrerade näringsidkare har&lt;br&gt;däremot sex månader på sig för att komplettera förefintliga uppgifter.&lt;br&gt;Uppgifter om organisationsnummer för ett handelsbolag eller en ideell&lt;br&gt;förening finns dock redan tillgängliga hos Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;och något krav på komplettering med sådana uppgifter har därför inte&lt;br&gt;ställts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotter-&lt;br&gt;företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett&lt;br&gt;handelsbolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid föraridet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som&lt;br&gt;avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;stiftelsen vid grundbokföringen eller föraridet av räkenskaper enligt 3&lt;br&gt;kap. 5 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1 -4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift&lt;br&gt;med den andres syskon, eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett&lt;br&gt;dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för&lt;br&gt;vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren har ställt säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag kan inte den vara revisor som enligt första stycket&lt;br&gt;inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far vid revisionen&lt;br&gt;inte anlita någon som enligt första&lt;br&gt;och andra styckena inte är behörig&lt;br&gt;att vara revisor. Har moder-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen&lt;br&gt;inte anlita någon som enligt första&lt;br&gt;och andra styckena inte är behörig&lt;br&gt;att vara revisor. Har en stiftare, en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelsen eller dotterföretaget&lt;br&gt;någon anställd i sin tjänst med&lt;br&gt;uppgift att uteslutande eller&lt;br&gt;huvudsakligen ha hand om&lt;br&gt;stiftelsens eller dotterföretagets&lt;br&gt;eller bådas interna revision, far&lt;br&gt;revisom dock anlita en sådan&lt;br&gt;anställd i den utsträckning som det&lt;br&gt;är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltare, en moderstiftelse eller&lt;br&gt;ett dotterföretag någon anställd i&lt;br&gt;sin tjänst med uppgift att&lt;br&gt;uteslutande eller huvudsakligen ha&lt;br&gt;hand om intern revision, får&lt;br&gt;revisom dock anlita en sådan&lt;br&gt;anställd i den utsträckning som det&lt;br&gt;är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över promemorian&lt;br&gt;Anlitande av biträde vid revision av vissa stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Svea hovrätt, Kammarkollegiet,&lt;br&gt;Revisorsnämnden, Riksrevisionsverket, Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län, Svenska kommunförbundet, Stockholms stad, Borås&lt;br&gt;kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Norrköpings kommun, Skellefteå kommun,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Jämtlands läns landsting, Örebro läns&lt;br&gt;landsting, Landstinget i Värmland, Landstinget Skaraborg, Landstinget i&lt;br&gt;Kalmar län, Landstinget Sörmland, Svenska Bankföreningen, STAREV,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorssamfundet&lt;br&gt;SRS och Föreningen Stiftelser i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-02-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet Ingegerd&lt;br&gt;Westlander, regeringsrådet Marianne Eliason.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 februari 1998 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-&lt;br&gt;utfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Per Sundberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:98 Vissa stiftelserättsliga frågor&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55982, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:LU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:05:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0398</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:05:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:LU22</uppgift>
<ref_dok_id>GL01LU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa stiftelse- och fastighetsrättsliga frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:98&lt;br/&gt;
Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:98 Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:98&lt;br/&gt;
Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:98 Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  och Kerstin Heinemann  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:98&lt;br/&gt;
Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:98 Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  och Kerstin Heinemann  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Martin Nilsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:98&lt;br/&gt;
Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:98 Vissa stiftelserättsliga frågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Martin Nilsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>