<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228566</hangar_id>
 <dok_id>GL0394</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:10</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:94&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,&lt;br&gt;förskoleklassen och fritidshemmet m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0394/prop_199798__94-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att läroplanen (Lpo 94) skall gälla för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen. Den skall tillämpas av&lt;br&gt;fritidshemmet. Läroplanens struktur och inriktning skall i huvudsak&lt;br&gt;bestå. Mål och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan&lt;br&gt;användas i samtliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avser regeringen att ta initiativ till en försöksverksamhet i&lt;br&gt;vilken ett begränsat antal kommuner bör få möjlighet att organisera&lt;br&gt;arbetet i grundskolan utan centralt fastställd timplan. Regeringen avser ge&lt;br&gt;en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten&lt;br&gt;kan utformas med avseende på utvärdering och kvalitetssäkring.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att därefter återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad översyn av skollagstiftningen aviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås vissa ändringar när det gäller behörighet till&lt;br&gt;nationellt och specialutformat program i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter...................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Att utveckla det inre arbetet i skolan.....................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskoleklassen och fritidshemmet......................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Läroplanen - struktur och inriktning.....................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Läroplanen - anpassning och komplettering av innehåll......19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Allmänna råd för fritidshem...................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundskolans timplan..........................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Översyn av skollagstiftningen.............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörighet till ett nationellt och specialutformat program i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasieskolan....................................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser...................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentarer....................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Skolfrågor - Om skola i en ny&lt;br&gt;tid (SOU 1997:121).....................................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena över betänkandet Skolfrågor - Om skola i en ny tid&lt;br&gt;(SOU 1997:121)...........................................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Att lämna skolan med rak rygg&lt;br&gt;(SOU 1997:108)...........................................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena över betänkandet Att lämna skolan med rak rygg (SOU&lt;br&gt;1997:108).....................................................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av förslagen i betänkandet Växa i lärande -&lt;br&gt;Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21)..................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena över betänkandet Växa i lärande - Förslag till läroplan&lt;br&gt;för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21)..................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (avsnitt&lt;br&gt;6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1478) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 8, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning på nationella pro-&lt;br&gt;gram för samtliga de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande&lt;br&gt;med godkända betyg i svenska al-&lt;br&gt;ternativt svenska som andraspråk,&lt;br&gt;engelska och matematik, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt&lt;br&gt;program i gymnasieskolan eller en&lt;br&gt;i förhållande därtill likvärdig&lt;br&gt;utbildning eller avlagt&lt;br&gt;International Baccalaureate (IB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning på nationella pro-&lt;br&gt;gram för samtliga de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande och&lt;br&gt;har godkända betyg i svenska al-&lt;br&gt;ternativt svenska som andraspråk,&lt;br&gt;engelska och matematik eller på&lt;br&gt;ett annat sätt förvärvat likvärdiga&lt;br&gt;kunskaper, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt&lt;br&gt;program i gymnasieskolan eller en&lt;br&gt;i förhållande därtill likvärdig&lt;br&gt;utbildning eller avlagt&lt;br&gt;International Baccalaureate (IB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. An-&lt;br&gt;talet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse&lt;br&gt;utbildning som anordnas inom&lt;br&gt;kommunen eller i en annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun eller ett annat landsting i&lt;br&gt;enlighet med samverkansavtal.&lt;br&gt;Två eller flera kommuner som&lt;br&gt;gemensamt erbjuder en utbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program bildar ett&lt;br&gt;samverkansområde för den&lt;br&gt;utbildningen. Kommuner som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse&lt;br&gt;utbildning som anordnas inom&lt;br&gt;kommunen eller i en annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun eller ett landsting i&lt;br&gt;enlighet med samverkansavtal.&lt;br&gt;Två eller flera kommuner som&lt;br&gt;gemensamt erbjuder en utbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program bildar ett&lt;br&gt;samverkansområde för den&lt;br&gt;utbildningen. Kommuner som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutit samverkansavtal med ett&lt;br&gt;landsting om en viss utbildning&lt;br&gt;bildar ett samverkansområde för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutit samverkansavtal med ett Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;landsting om en viss utbildning&lt;br&gt;bildar ett samverkansområde för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utbildningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;bestämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för vissa&lt;br&gt;utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. För dem som åberopar siffer-&lt;br&gt;betyg när de söker till gymnasie-&lt;br&gt;skolan skall 5 kap. 5 § gälla i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen bygger på förslag från tre utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 9 mars 1995 statsrådet Ylva Johansson&lt;br&gt;att tillkalla en kommitté med uppdrag att belysa och stimulera det inre&lt;br&gt;arbetet i skolan (dir. 1995:19). Kommittén antog namnet Skolkommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén överlämnade i oktober 1997 sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Skolfrågor - Om skola i en ny tid (SOU 1997:121). Kommittén har&lt;br&gt;tidigare presenterat tre olika delbetänkanden: Föräldrar i självförvaltande&lt;br&gt;skolor (SOU 1995:103), Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till&lt;br&gt;inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) och Krock eller möte -&lt;br&gt;Om den mångkulturella skolan (SOU 1996:143). En sammanfattning av&lt;br&gt;slutbetänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 8 augusti 1996 bemyndigade regeringen statsrådet&lt;br&gt;Ylva Johansson att tillkalla en kommitté med uppdrag att redovisa viktiga&lt;br&gt;utgångspunkter för arbetet med att stödja elever med stora läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande och avhjälpande&lt;br&gt;syfte (dir. 1996:60). Kommittén antog namnet Läs- och skrivkommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivkommittén överlämnade i september 1997 sitt&lt;br&gt;betänkande Att lämna skolan med rak rygg - Om rätten till skriftspråket&lt;br&gt;och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs-&lt;br&gt;och skrivsvårigheter (SOU 1997:108). En sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 3. Betänkandet har remissbehandlats och en&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 22 augusti 1996 statsrådet Ylva&lt;br&gt;Johansson att tillkalla en kommitté med uppdrag att lämna förslag till ett&lt;br&gt;nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och&lt;br&gt;ungdom i åldrarna 6-16 år (dir. 1996:61). Kommittén antog namnet&lt;br&gt;Barnomsorg och skolakommittén (BOSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOSK lämnade i februari 1997 delbetänkandet Växa i lärande -&lt;br&gt;Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21). En&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 5. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av propositionen Förskoleklass och andra&lt;br&gt;skollagsfrågor (prop. 1997/98:6, bet. 1997/98:UbU6, rskr. 1997/98:107)&lt;br&gt;gav riksdagen till känna att regeringen snarast bör återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag till bestämmelse om förskoleklass i enskild regi&lt;br&gt;som liknar reglerna för fristående skolor. Frågan bereds för närvarande&lt;br&gt;inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skolan skall ge likvärdig utbildning av hög kvalitet så att&lt;br&gt;alla elever får en god grund för ett livslångt lärande. I skolan skall alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elever bli bemötta utifrån sina förutsättningar och behov. Lärande och&lt;br&gt;personligt växande skall gå hand i hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansvarsfördelning mellan stat och kommun, som riksdag och&lt;br&gt;regering tidigare ställt sig bakom, ligger fast. Införandet av de nya&lt;br&gt;läroplanerna innebar tydligare kvalitetskrav på kommunerna. För att&lt;br&gt;kommunen och den enskilda skolan skall kunna leva upp till dessa krav&lt;br&gt;är det nödvändigt att dels följa upp och utvärdera verksamheten lokalt,&lt;br&gt;dels att utveckla det inre arbetet i skolan. Regeringen lägger i&lt;br&gt;propositionen förslag som är avsedda att bli ett stöd i den lokala&lt;br&gt;skolutvecklingen. För att ge eleverna en meningsfull undervisning i en&lt;br&gt;skola som är lärande, rolig och trygg måste det inre arbetet, dvs. frågor&lt;br&gt;om kvalitet och läroprocesser, ständigt diskuteras och omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam läroplan för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och&lt;br&gt;fritidshemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom decentraliseringen och målstyrningen har kommunerna fått stor&lt;br&gt;frihet att organisera sitt skolväsende. I många kommuner pågår nu ett&lt;br&gt;intensivt arbete med att integrera förskoleklassen, den obligatoriska&lt;br&gt;skolan och fritidshemmet. Det inre arbetet har genom en sådan&lt;br&gt;integration utvecklats och barns och ungdomars förutsättningar har bättre&lt;br&gt;kunnat tas till vara. Möjligheterna har ökat för att utveckla en helhetssyn&lt;br&gt;på barn liksom på barns lärande och utveckling. Ett ökat pedagogiskt&lt;br&gt;samarbete har bidragit till en höjd kvalitet i verksamheterna. Regeringen&lt;br&gt;ser positivt på denna utveckling och vill bidra till processen genom att&lt;br&gt;lägga förslag som kan stimulera och underlätta det lokala&lt;br&gt;integrationsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Utbildningsdepartementet den 1 juli 1996 övertog ansvaret&lt;br&gt;inom Regeringskansliet för förskoleverksamheten och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen har olika åtgärder vidtagits för att införliva dessa&lt;br&gt;verksamheter i utbildningssystemet. Bestämmelserna för&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har överförts från&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100) och&lt;br&gt;myndighetsansvaret har övergått från Socialstyrelsen till Statens&lt;br&gt;skolverk. En ny skolform, förskoleklass, har inrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i denna proposition ytterligare ett viktigt steg för att&lt;br&gt;stödja och stimulera denna utveckling. Regeringen presenterar nu ett&lt;br&gt;gemensamt måldokument för den obligatoriska skolan, förskoleklassen&lt;br&gt;och fritidshemmet. Läroplanen anpassas till den nya åldersgruppen och&lt;br&gt;kompletteras i syfte att stödja nya arbetsätt som kan utvecklas gemensamt&lt;br&gt;i verksamheterna. Ett arbetslag som består av pedagoger med olika&lt;br&gt;yrkesmässiga kompetenser ökar förutsättningarna för att möta elevernas&lt;br&gt;skiftande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen föreslagit att en läroplan för förskolan skall&lt;br&gt;införas (prop. 1997/98:93). Läroplanen för förskolan och Lpo 94 skall&lt;br&gt;länka i varandra och utgå från en gemensam syn på kunskap och lärande.&lt;br&gt;Tillsammans med de åtgärder som regeringen redan vidtagit ger en&lt;br&gt;gemensam läroplan för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och&lt;br&gt;fritidshemmet stöd och bättre förutsättningar för det lokala arbetet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapa en kontinuitet och samsyn på lärande och utveckling som kan höja Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;kvaliteten i dessa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god värdemätare på skolans kvalitet är förmågan att med olika&lt;br&gt;pedagogiska insatser möta elevers olika behov, erfarenheter och språk.&lt;br&gt;Ett viktigt område att uppmärksamma är läs- och skrivsvårigheter. Elever&lt;br&gt;som har eller får läs- och skrivsvårigheter måste upptäckas tidigt och de&lt;br&gt;måste också få det stöd de har rätt till. Regeringen avser att i läroplanen&lt;br&gt;markera och tydliggöra skolans uppdrag avseende språkets betydelse för&lt;br&gt;att ge stöd till arbetet med barns läs- och skrivutveckling. Att få utveckla&lt;br&gt;sin språkliga förmåga och kommunikativa kompetens är en demokratisk&lt;br&gt;rättighet och en grundläggande likvärdighetsffåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre förutsättningar för skolutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lokalt, i mötet mellan elever, professionell personal och olika&lt;br&gt;pedagogiska kulturer som själva skolutvecklingen sker. Det är här som&lt;br&gt;läroprocesserna tar form och nya arbetssätt prövas. Ett lokalt friutrymme&lt;br&gt;och ett stort lokalt ansvar är nödvändigt för en sådan pedagogisk&lt;br&gt;utveckling. För att kunna garantera kvaliteten och likvärdigheten i&lt;br&gt;skolväsendet i ett decentraliserat system krävs utvecklade instrument för&lt;br&gt;utvärdering och uppföljning på både central och lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanens funktion är att värna om likvärdigheten och kvaliteten i&lt;br&gt;utbildningen genom att ange en minsta garanterad undervisningstid. Det&lt;br&gt;finns dock en inbyggd motsättning mellan målstyrning och den&lt;br&gt;tidsstyrning som timplanen innebär. I en mål- och resultatstyrd skola&lt;br&gt;skall undervisningen utgå från målen och läroprocesserna, inte tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill bidra till att stimulera en utveckling av skolans inre&lt;br&gt;arbete och har också tidigare tagit initiativ i denna riktning. Regeringen&lt;br&gt;vill nu ta ytterligare ett steg genom att inleda en begränsad&lt;br&gt;försöksverksamhet i grundskolan, där arbetet får bedrivas utan en av&lt;br&gt;staten fastställd timplan. En friare tidsanvändning och en utveckling av&lt;br&gt;andra effektiva kvalitetssäkringsinstrument kan enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning ge bättre förutsättningar för skolutveckling och för eleverna&lt;br&gt;att nå utbildningsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av en skollagsöversyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt decentralisering kräver en effektiv kvalitetssäkring. För att&lt;br&gt;mål- och resultatstyrningen skall fungera ställs dessutom krav på att&lt;br&gt;målen är tydliga så att de kan tolkas och omvandlas lokalt. Det är statens&lt;br&gt;ansvar att se till att förskolan, skolväsendet och fritidshemmet ges bästa&lt;br&gt;möjliga förutsättningar för sin verksamhet genom tydliga styrdokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att delar av socialtjänstlagen inarbetats i skollagen har&lt;br&gt;behovet av en översyn av skollagen ökat. När lagen skall omfatta fler&lt;br&gt;verksamheter än skolan får detta konsekvenser för innehåll och&lt;br&gt;utformning. Barnomsorg och skolakommittén har bl.a. lagt förslag om&lt;br&gt;vissa lagändringar till följd av att förskoleverksamheten och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen numera omfattas av skollagen. Även Skolkommittén&lt;br&gt;och Läs- och skrivkommittén har föreslagit ändringar i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det nu behöver tas ett samlat grepp över de&lt;br&gt;förslag och krav som ställs på förändringar i skollagen. Därför avser&lt;br&gt;regeringen att ta initiativ till en översyn av skollagen i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Att utveckla det inre arbetet i skolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Decentralisering som utvecklingsstrategi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning&lt;br&gt;(skr. 1996/97:112) riktas uppmärksamheten mot frågor om kvalitet och&lt;br&gt;läroprocesser. I denna proposition utvecklar regeringen sin syn på det&lt;br&gt;inre arbetet i förskoleklassen, den obligatoriska skolan och&lt;br&gt;fritidshemmet. Regeringen har redan tidigare uppmärksammat dessa&lt;br&gt;frågor genom att tillsätta Skolkommittén, som haft i uppdrag att belysa&lt;br&gt;och stimulera det inre arbetet i grund- och gymnasieskolan, att stödja den&lt;br&gt;pedagogiska utvecklingen och föreslå åtgärder för att undanröja hinder&lt;br&gt;för en sådan. Skolkommittén har också inbjudit beslutsfattare, skolledare,&lt;br&gt;lärare och elever till diskussion om det inre arbetet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har det övergripande ansvaret för verksamheten medan&lt;br&gt;rektorer och lärare ansvarar för genomförandet. Regeringen anser i likhet&lt;br&gt;med Skolkommittén att den stora potentialen för skolutveckling finns hos&lt;br&gt;lärare, skolledning, annan skolpersonal, föräldrar och inte minst hos&lt;br&gt;elever. Det är viktigt att fullfölja decentraliseringen. En fortlöpande&lt;br&gt;utvärdering av hög kvalitet på alla nivåer är en förutsättning för att kunna&lt;br&gt;följa skolans utveckling och ta ansvar för dess kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunen är dialogen mellan beslutsfattare och skolans personal&lt;br&gt;väsentlig för arbetet med uppföljning och utvärdering. Skolkommittén&lt;br&gt;förordar ett ”pedagogiskt bokslut” i kommunen som ett sätt att underlätta&lt;br&gt;en sådan dialog genom att presentera både ekonomisk och pedagogisk&lt;br&gt;information i ett sammanhang. De kvalitetsredovisningar, som regeringen&lt;br&gt;nyligen fattat beslut om att varje kommun och skola skall genomföra, bör&lt;br&gt;få en sådan roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén identifierar två utvecklingslinjer i ett decentraliserat&lt;br&gt;system. Å ena sidan måste man ge stöd till lärarna så att de kan vidga sitt&lt;br&gt;självständiga utrymme och stärka sin självkänsla. Å andra sidan måste&lt;br&gt;närsamhället bli delaktigt i skolans inre arbete. Föräldrar och andra&lt;br&gt;utanför skolan kan i hög grad bidra till skolans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat elevinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt decentralisering som utvecklingsstrategi betyder bl.a. ökat&lt;br&gt;inflytande för elever och föräldrar. Riksdagen har med anledning av detta&lt;br&gt;beslutat om försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldra-&lt;br&gt;respektive elevmajoritet. Regeringen har även beslutat om förstärkningar&lt;br&gt;av elevernas inflytande i läroplaner och skolformsförordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att inflytande inte enbart handlar om styrelser och&lt;br&gt;andra former av formellt inflytande utan i ännu högre grad om elevernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagliga inflytande över den egna undervisningssituationen. Kunskaper är&lt;br&gt;någonting som varje individ själv tillägnar sig, skapar och utvecklar.&lt;br&gt;Skolan skall ge förutsättningarna för denna kunskapsutveckling.&lt;br&gt;Elevernas aktiva medverkan, nyfikenhet, allvar, glädje och engagemang&lt;br&gt;är nyckeln till en framgångsrik förändring. Det måste vara meningsfullt&lt;br&gt;och roligt i skolan, dvs. det måste finnas stimulerande och kreativa&lt;br&gt;lärmiljöer med utrymme för olika kulturella uttrycksformer. Att leda&lt;br&gt;elevernas aktiva kunskapsutveckling ställer höga och delvis nya krav på&lt;br&gt;läramas professionella roll och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén påpekar vikten av att barn och ungdomar får&lt;br&gt;intellektuella och känslomässiga utmaningar och inflytande över sitt&lt;br&gt;arbete. Det går inte längre att enbart motivera skolarbete med en okänd&lt;br&gt;framtida belöning i form av arbete och framgång. B am- och&lt;br&gt;ungdomsåren skall inte vara någon transportsträcka till vuxenlivet.&lt;br&gt;Eleverna måste känna att det är meningsfullt att skaffa sig kunskap här&lt;br&gt;och nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lärarroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas inflytande är direkt beroende av den pedagogiska&lt;br&gt;utvecklingen, som drivs av lärare och skolledare. För att öka elevernas&lt;br&gt;inflytande krävs att lärares och skolledares professionalism stärks och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vara lärare i dag är inte detsamma som tidigare. Skolans auktoritet&lt;br&gt;som institution sviktar och yrket kan inte längre grandas i den tradition,&lt;br&gt;som format tidigare generationer av lärare. Lärarappgiftema har breddats&lt;br&gt;på ett sätt som ingen kunde föreställa sig för några årtionden sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens lärare måste ha en större teoretisk kompetens. Det betyder en&lt;br&gt;större vana vid att kunna argumentera, analysera och reflektera ensam&lt;br&gt;och tillsammans med andra. Skolan måste vara en lärande organisation&lt;br&gt;även för lärare, där utrymme finns för reflektion och värdering av&lt;br&gt;läroprocesserna. Den nya lärarollen kräver även en vidgad didaktisk&lt;br&gt;kompetens. Läraren måste utveckla sin förmåga att problematisera&lt;br&gt;undervisningen och utvärdera och ompröva sin verksamhet. För att&lt;br&gt;undervisningen skall kunna anpassas till elevernas behov och&lt;br&gt;förutsättningar krävs en social kompetens som är nödvändig för att&lt;br&gt;läraren skall kunna skapa förtroendefulla relationer med eleverna. De&lt;br&gt;ökade kontakterna och samarbetet med föräldrar och samhället utanför&lt;br&gt;skolan ställer också högre krav på lärarens sociala kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper om hur läraren skall stödja elever som har svårigheter är&lt;br&gt;väsentliga. Lärama skall också för elever och föräldrar på ett konstruktivt&lt;br&gt;sätt kunna redovisa sina bedömningar av elevens resultat, framsteg och&lt;br&gt;problem i skolarbetet. Det är också viktigt att kunna argumentera för sin&lt;br&gt;skola, dess undervisning och dess resurser i en dialog med elever,&lt;br&gt;föräldrar, beslutsfattare, föräldrar och andra utanför skolan. Den av&lt;br&gt;regeringen tillsatta Läraratbildningskommittén (dir 1997:54) utreder hur&lt;br&gt;lärarutbildningen skall kunna förnyas i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans utveckling är beroende av tillgången på engagerade och&lt;br&gt;välutbildade lärare. Sverige riskerar en svår lärarbrist på 2000-talet på&lt;br&gt;grand av stora pensionsavgångar och ökade elevkullar. Skolkommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår därför att kommunerna skall kunna inrätta s.k.&lt;br&gt;rekryteringstjänster för att intressera unga människor för läraryrket.&lt;br&gt;Regeringen anser emellertid att inget hindrar kommunerna att inrätta&lt;br&gt;sådana korttidstjänster redan i dag inom ramen för sina egna resurser.&lt;br&gt;Regeringen avser således inte att ta något initiativ i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivsvårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets krav på människors läs- och skrivförmåga har ökat. Språket&lt;br&gt;bidrar till att stärka vår identitet och utveckla gemenskap mellan&lt;br&gt;människor och ökar möjligheterna till inflytande och delaktighet. Att&lt;br&gt;kunna läsa, skriva och tala spelar en viktig roll för att kunna påverka sin&lt;br&gt;tillvaro och kunna delta i samhällsgemenskapen. Rätten att lära sig läsa&lt;br&gt;och skriva är därmed en grundläggande rättvise- och demokratifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också kravet på ständig kompetensutveckling har ökat som en följd av&lt;br&gt;den snabba förändringstakten i samhälls- och arbetslivet. Arbetslivet&lt;br&gt;efterfrågar social kompetens, samarbetsförmåga och kommunikativa&lt;br&gt;färdigheter. Arbetsmarknadens krav på goda kommunikationsfärdigheter&lt;br&gt;gör att människor med låg språklig kompetens riskerar att i allt större&lt;br&gt;utsträckning ställas utanför arbetsmarknaden. Aktuella undersökningar&lt;br&gt;visar att arbetslösa oftare har läs- och skrivsvårigheter än befolkningen i&lt;br&gt;stort. En av förskolans och skolans viktigaste uppgifter är därför att ge&lt;br&gt;alla barn och unga en god läs- och skrivförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivundervisningen är ofta den första erfarenhet barn får av&lt;br&gt;skola och undervisning och kommer därför att påverka barnets syn på&lt;br&gt;inlärning och kunskaper över huvud taget. I Läs- och skrivkommitténs&lt;br&gt;betänkande redovisas elevers och vuxnas egna erfarenheter av läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter. Många har upplevt att skolan på ett oacceptabelt sätt&lt;br&gt;tillåtit personliga misslyckanden. Skolans personal har inte förmått&lt;br&gt;upptäcka svårigheterna och ge rätt undervisning och stöd. Andra har fått&lt;br&gt;uppleva hur rätt bemötande i stället har givit stärkt självförtroende och&lt;br&gt;bidragit till en lust att lära. Det är avgörande för eleven att bli sedd och&lt;br&gt;hörd och att personalen förstår elevens speciella behov och tar itu med&lt;br&gt;problemen. Undersökningar visar också att osäker skriftspråklighet&lt;br&gt;senare under skoltiden kan vara en viktig förklaring till elevers allmänna&lt;br&gt;skolsvårigheter och studieavbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera internationella undersökningar visar att svenska elever i&lt;br&gt;allmänhet läser mycket bra. Den senaste undersökningen genomförd av&lt;br&gt;IEA (International Association for the Evaluation of Educational&lt;br&gt;Achievement), visar att finska och svenska barn läser bäst av barnen i det&lt;br&gt;trettiotal länder som deltog i undersökningen. Även om flertalet svenska&lt;br&gt;skolbarn är mycket bra läsare, så finns det dock en grupp elever som har&lt;br&gt;uppenbara läs- och skrivsvårigheter. Enligt IEA-rapporten är det mellan 4&lt;br&gt;och 4,5 procent av de svenska eleverna i årskurs åtta som läser sämre än&lt;br&gt;den svenska genomsnittseleven i årskurs tre. Resultatet visar också att&lt;br&gt;elever med annat modersmål än svenska är representerade längs hela&lt;br&gt;läsförmågeskalan, från de lägst till de högst presterande. Skillnader&lt;br&gt;mellan elevgrupper med svenska som modersmål och andra elever gällde&lt;br&gt;främst skillnader i läsförståelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan alltså konstatera att trots generellt goda resultat finns&lt;br&gt;det ändå alltför många elever i skolan som inte kan läsa och skriva&lt;br&gt;tillräckligt bra. En skola av god kvalitet måste omfatta även dessa elever.&lt;br&gt;Det är därför angeläget att söka finna åtgärder för att förebygga och&lt;br&gt;avhjälpa läs- och skrivsvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivkommittén har pekat på att elever som har eller riskerar&lt;br&gt;att få läs- och skrivsvårigheter främst behöver en stimulerande och trygg&lt;br&gt;arbetssituation inom gruppens och klassens ram, stöd av specialpedagog&lt;br&gt;samt tillgång till särskilda hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivsvårigheter är komplicerade och sammansatta problem.&lt;br&gt;Det är inte problem som enkelt låter sig förebyggas eller åtgärdas. Det är&lt;br&gt;heller inte problem som enkelt försvinner. Det finns inte en metod för att&lt;br&gt;hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Det gäller att söka sig fram&lt;br&gt;och hitta varje elevs möjligheter, där vägen går genom mycket läsande&lt;br&gt;och skrivande. God tillgång till litteratur och andra medier är viktigt för&lt;br&gt;framgångsrik läs- och skrivundervisning. Det räcker dock inte med god&lt;br&gt;tillgång till texter av olika slag. Det handlar också om hur förskolan och&lt;br&gt;skolan handskas med texterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är det pedagogiska arbetet som skall stå i fokus när åtgärder för&lt;br&gt;elever med läs- och skrivsvårigheter planeras och vidtas. Även om&lt;br&gt;pedagogiska åtgärder inte alltid helt avhjälper problemen, kan&lt;br&gt;konsekvenserna mildras och förutsättningarna för lärande och språklig&lt;br&gt;utveckling förbättras. Alla kan och har rätt att lära sig läsa och skriva,&lt;br&gt;men det måste få ske på olika sätt och få ta olika lång tid. I stället för att&lt;br&gt;se eleven som problembärare, handlar det om att kunna se elevers&lt;br&gt;möjligheter till språklig utveckling och att anpassa verksamheten utifrån&lt;br&gt;varje elevs förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen m.fl. framför i sina remissynpunkter på&lt;br&gt;kommitténs betänkande att en generell pedagogisk ansats är otillräcklig&lt;br&gt;för elever med grava läs- och skrivsvårigheter, dvs. dyslektiker. Dessa&lt;br&gt;elever kan behöva pedagogiskt stöd som är anpassat till just deras&lt;br&gt;förutsättningar. Kommittén har av flera remissinstanser kritiserats för att&lt;br&gt;inte i tillräcklig grad ha uppmärksammat de medicinska orsakerna till läs-&lt;br&gt;och skrivsvårigheter och för att kommittén inte behandlat dessa&lt;br&gt;svårigheter som en funktionsnedsättning. Regeringen anser i likhet med&lt;br&gt;Handikappombudsmannen att skolan måste vara medveten om att det&lt;br&gt;finns barn och ungdomar med fysiologiskt betingade svårigheter där&lt;br&gt;riktade åtgärder också behövs. Skolan måste ta ansvar för att kartlägga&lt;br&gt;och analysera elevens specifika språksituation och att eleven därefter får&lt;br&gt;den hjälp han/hon behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Läs- och skrivkommitténs uppdrag har inte ingått att beskriva de&lt;br&gt;bakomliggande orsakerna till läs- och skrivsvårigheter. Det råder delade&lt;br&gt;meningar om orsakerna till att vissa elever får svårigheter i sin läs- och&lt;br&gt;skrivutveckling. Ofta handlar det om ett samspel mellan olika faktorer&lt;br&gt;där biologiska, sociala, psykologiska och pedagogiska förklaringar spelar&lt;br&gt;in. Oberoende av orsakerna anser regeringen att det är en pedagogisk&lt;br&gt;uppgift att stimulera och stödja barnen och ungdomarna i deras arbete att&lt;br&gt;tillägna sig en god förmåga att läsa och skriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever med behov av särskilt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i utvecklingsplanen redogjort för de politiska&lt;br&gt;prioriteringar som skall gälla de närmaste åren. Elever med behov av&lt;br&gt;särskilt stöd skall prioriteras. Regeringen ser med oro på Skolverkets&lt;br&gt;utvärderingar som visar att kommunernas nedskärningar lett till att elever&lt;br&gt;med särskilda behov fått mindre resurser. Detta gäller framför allt elever&lt;br&gt;med mindre synliga problem, de s.k. gråzonsbamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många skolor lever inte upp till sitt ansvar att upptäcka elevers&lt;br&gt;svårigheter i tid. Elever har kunnat gå år efter år i skolan utan att deras&lt;br&gt;svårigheter uppmärksammats. Konsekvensen har blivit att elever inte nått&lt;br&gt;kunskapsmålen och att många lämnat skolan med knäckt självförtroende.&lt;br&gt;Alltför många föräldrar har erfarenhet av att elevernas problem inte tagits&lt;br&gt;på allvar. Det är angeläget att skolan och hemmen samverkar. Det är&lt;br&gt;också av största vikt att nätverk runt barn och ungdomar upprättas så att&lt;br&gt;ett samlat ansvar för elevers situation kan leda till en målmedveten&lt;br&gt;pedagogisk satsning. Alla elever har rätt att nå målen. Regeringen anser&lt;br&gt;att det är oacceptabelt att inte alla elever får möjlighet att lyckas i skolan.&lt;br&gt;Tidiga åtgärder måste sättas in för dessa elever, så att de ges bästa&lt;br&gt;möjliga förutsättningar för att nå målen. Kompensatoriska insatser är&lt;br&gt;betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska svårigheter som Sverige under 1990-talet fått&lt;br&gt;vidkännas har lett till nedskärningar i kommunerna. När statsfinanserna&lt;br&gt;nu sanerats har regeringen föreslagit att extra resurser skall tillskjutas&lt;br&gt;kommunerna. Riksdagen har, efter förslag av regeringen, beslutat om&lt;br&gt;utökat statsbidrag till kommuner och landsting med 4 miljarder kronor&lt;br&gt;under budgetåret 1997 och lika mycket 1998. Vidare har regeringen&lt;br&gt;aviserat en ytterligare ökning med 4 miljarder kronor under vardera&lt;br&gt;budgetåren 1999 och 2000, dvs. sammanlagt 16 miljarder kronor i&lt;br&gt;nivåhöjning fr.o.m. år 2000. Skolan är en av de verksamheter som bör&lt;br&gt;prioriteras. Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 (prop.&lt;br&gt;1997/98:1) uttalat att resurstillskottet till kommunerna bör leda till att&lt;br&gt;elever med behov av särskilt stöd ges förstärkta resurser. Regeringen&lt;br&gt;anser att det är av avgörande betydelse att dessa behov tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rektors ansvar för att åtgärdsprogram&lt;br&gt;utarbetas för elever som behöver särskilda stödåtgärder bör tydliggöras i&lt;br&gt;grundskoleförordningen (1994:1194).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivkommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Från och med den 1 juli 1995&lt;br&gt;föreskrivs i grundskoleförordningen att ett åtgärdsprogram skall utarbetas&lt;br&gt;av berörd skolpersonal i de fall en elev har behov av särskilda&lt;br&gt;stödåtgärder. Enligt Lpo 94 har rektor ett särskilt ansvar för utformningen&lt;br&gt;av undervisningen och elevvårdsverksamheten, så att eleverna får det&lt;br&gt;särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Dessutom har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen i sin egenskap av huvudman för skolan ett övergripande&lt;br&gt;ansvar för att målen i läroplanerna och kursplanerna nås, dvs. ett ansvar&lt;br&gt;för kvaliteten i verksamheten. Detta innebär också ett ansvar för&lt;br&gt;kommunen att fördela resurser till skolorna utifrån elevernas behov, så att&lt;br&gt;eleverna ges reella möjligheter att nå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har vid flera tillfällen pekat på att kommuner och skolor&lt;br&gt;ännu inte funnit fungerande former för sin uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;verksamheten. Regeringen anser det viktigt att värna om den enskilde&lt;br&gt;elevens rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Därför har en&lt;br&gt;skyldighet införts för varje kommun och varje skola att årligen göra en&lt;br&gt;skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (SFS 1997:702). Det&lt;br&gt;är också skälet till att regeringen nu har infört ett system med nationella&lt;br&gt;kvalitetsgranskningar av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin tillsyn har Skolverket i flera fall kritiserat kommuner för att&lt;br&gt;åtgärdsprogram inte har utarbetats. Regeringen anser det angeläget att det&lt;br&gt;för varje elev som har behov av särskilt stöd verkligen upprättas ett&lt;br&gt;program som grund för de stödinsatser som skall genomföras. Ett&lt;br&gt;åtgärdsprogram skall vara redskap och hjälpmedel för skolans personal&lt;br&gt;att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten kring den&lt;br&gt;enskilde individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att alla elever med läs- och skrivsvårigheter har rätt&lt;br&gt;till ett åtgärdsprogram. Programmet skall föregås av en utredning som&lt;br&gt;innehåller en analys av elevens problem. Som flera remissinstanser har&lt;br&gt;påpekat skall utredningen utgå från en helhetssyn på eleven. Regeringen&lt;br&gt;delar också Läs- och skrivkommitténs uppfattning att ett bra&lt;br&gt;åtgärdsprogram bör vara både kortsiktigt och långsiktigt och lyfta fram&lt;br&gt;elevens starka sidor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydligare markera vikten av att åtgärdsprogram verkligen&lt;br&gt;upprättas, avser regeringen att förtydliga 5 kap. 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundskoleförordningen (1994:1194) så att rektor åläggs ett tydligt&lt;br&gt;ansvar för att ett åtgärdsprogram utarbetas i samråd med eleven och&lt;br&gt;elevens föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Gemensam läroplan för det obligatoriska&lt;br&gt;skolväsendet, förskoleklassen och&lt;br&gt;fritidshemmet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Läroplanen - struktur och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Läroplanen (Lpo 94) skall gälla för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen. Läroplanen skall&lt;br&gt;tillämpas av fritidshemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanens struktur och inriktning skall i huvudsak bestå. Mål och&lt;br&gt;riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg och skolakommitténs förslag: Sammanfaller delvis&lt;br&gt;med regeringens förslag. Kommittén föreslår att läroplanen skall gälla&lt;br&gt;för förskola för sexåringar (numera förskoleklass), grundskola och&lt;br&gt;motsvarande skolformer och fritidshem. Benämningen skola skall&lt;br&gt;innefatta förskoleklass, skolformerna inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;samt fritidshemmet. Kommittén föreslår också ytterligare ett antal&lt;br&gt;förändringar i läroplanens terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till ett&lt;br&gt;gemensamt måldokument, bl. a. Statens skolverk, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och en majoritet av kommunerna. Många ser&lt;br&gt;inriktningen som en bekräftelse på den redan pågående utvecklingen i&lt;br&gt;kommunerna. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Lärarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LR) framhåller att de visserligen föredragit en tioårig&lt;br&gt;skolgång, men att de ändå anser att förslaget är ett steg i rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Riksrevisionsverket (RRV) och&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att förslaget är otydligt vad gäller skillnaden mellan&lt;br&gt;de verksamheter som är obligatoriska och de som är frivilliga. RRV anser&lt;br&gt;också att kommitténs förslag till förändringar i terminologin innebär&lt;br&gt;betydande förändringar av skolans uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en gemensam läroplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam läroplan skall stödja den integration av förskoleklassen,&lt;br&gt;den obligatoriska skolan och fritidshemmet som pågår på många håll i&lt;br&gt;landet. I en majoritet av landets kommuner organiseras förskoleklassen&lt;br&gt;och fritidshemmet i, eller i nära anslutning till skolans lokaler, vilket kan&lt;br&gt;ses som ett första steg mot en integrering också när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens innehåll. Även antalet kommuner som har förskoleklassen&lt;br&gt;integrerad med grundskolans första årskurser ökar. I flertalet kommuner&lt;br&gt;ansvarar samma nämnd för förskoleverksamhet, grundskola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg, vilket underlättar en samsyn på barns utveckling och&lt;br&gt;lärande och samutnyttjande av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom integrationen mellan förskoleklassen, den obligatoriska skolan&lt;br&gt;och fritidshemmet har arbete i arbetslag blivit allt vanligare. Den&lt;br&gt;vanligaste modellen av arbetslag består av förskollärare, grundskollärare&lt;br&gt;och fritidspedagog. Ibland ingår även specialpedagog i arbetslaget. I&lt;br&gt;arbetslagen kan dessutom andra yrkeskategorier ingå, som t.ex.&lt;br&gt;barnskötare, fritidsledare och elevassistenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta har arbetslaget ett gemensamt ansvar för en grupp elever från&lt;br&gt;både förskoleklassen och grundskolans lägre årskurser. Förskolläraren&lt;br&gt;och fritidspedagogen kan tjänstgöra en del av dagen i skolan och en del i&lt;br&gt;fritidshemmet. I en del kommuner förekommer dessutom att vissa&lt;br&gt;aktiviteter, som leds av fritidshemmets personal, schemaläggs under&lt;br&gt;skoldagen. Detta medför att alla barn, inte enbart de som är inskrivna i&lt;br&gt;fritidshemmet, får ta del av dessa aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från kommuner som har genomfört en långtgående&lt;br&gt;verksamhetsintegrering är positiva. Eleverna får bättre förutsättningar för&lt;br&gt;lärande och utveckling. Arbetssättet ökar möjligheterna att möta eleverna&lt;br&gt;utifrån deras individuella behov. De pedagogiska synsätten i de tre&lt;br&gt;verksamheterna kan komplettera varandra genom att de olika&lt;br&gt;yrkeskompetenserna ömsesidigt bidrar med sitt professionella kunnande&lt;br&gt;och sina traditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1998 infördes förskoleklassen som en egen skolform&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet i syfte att stödja och stimulera en&lt;br&gt;fortsatt verksamhetsintegrering. En gemensam läroplan är ytterligare ett&lt;br&gt;steg i en sådan utveckling genom att sambanden mellan förskoleklassen,&lt;br&gt;den obligatoriska skolan och fritidshemmet tydliggörs och&lt;br&gt;vidareutvecklas. Att arbeta mot gemensamma mål bidrar till att höja&lt;br&gt;kvaliteten i verksamheterna vilket ger en positiv effekt för vatje barns&lt;br&gt;utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande läroplanen (Lpo 94) har mottagits väl ute i skolan och&lt;br&gt;visat sig vara ett ändamålsenligt instrument för arbetet med skolans&lt;br&gt;utveckling. Läroplanens grundläggande struktur och inriktning skall&lt;br&gt;enligt regeringens mening därför bestå. Strukturen kommer dock att&lt;br&gt;förändras i ett avseende i syfte att ge normer och värden en mer&lt;br&gt;framträdande plats. Detta avsnitt lyfts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen i läroplanen skall, liksom tidigare, avse vad skolan skall sträva&lt;br&gt;mot och vad eleverna skall ha uppnått. Vissa mål kommer att&lt;br&gt;kompletteras och anpassas för att underlätta en samsyn på barns&lt;br&gt;utveckling och lärande i förskoleklassen, den övriga skolan och&lt;br&gt;fritidshemmet. Förändringarna i läroplanen skall gälla fr.o.m. läsåret&lt;br&gt;1998/99. Dessa förändringar föranleder dock inte att målen i&lt;br&gt;kursplanerna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen presenterat ett förslag till riktlinjer för läroplan&lt;br&gt;för förskolan, som vänder sig till barn i åldern 1-5 år (se kapitel 4).&lt;br&gt;Utbildningssystemet kommer på så sätt att omfattas av tre läroplaner; en&lt;br&gt;för förskolan, en för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritidshemmet (Lpo 94) samt en för gymnasieskolan och den kommunala Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;vuxenutbildningen (Lpf 94). De tre läroplanerna skall länka i varandra&lt;br&gt;och genomsyras av samma syn på kunskap och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklassen och läroplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Året i förskoleklassen omfattar minst 525 timmar och är en avgiftsfri&lt;br&gt;rättighet för alla sexåringar. Skolplikten inträder vid sju års ålder, men&lt;br&gt;det är möjligt att börja i grundskolan eller i motsvarande skolformer som&lt;br&gt;sexåring. Denna möjlighet utnyttjades läsåret 1997/98 av 8 % i denna&lt;br&gt;åldersgrupp. Om särskilda skäl föreligger kan skolstarten skjutas upp ett&lt;br&gt;år. Förskoleklassen ger alla elever möjlighet att delta i en tioårig&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet. För de flesta barn ger detta, enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning, de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling och&lt;br&gt;större möjligheter att nå kunskapsmålen i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förskoleklassen skall det finnas en rektor och verksamheten skall&lt;br&gt;ingå i kommunernas skolplaner. Verksamheten i förskoleklassen, som&lt;br&gt;med fördel integreras med den övriga skolan, skall betraktas som&lt;br&gt;undervisning i samma formella mening som i övriga skolformer. Det som&lt;br&gt;är naturliga inslag i förskolepedagogiken bl.a. lek, omsorg, skapande och&lt;br&gt;barnets eget utforskande bör få genomslag i den övriga skolan.&lt;br&gt;Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns utveckling och&lt;br&gt;lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall gälla för förskoleklassen. Förskoleklassen är en del&lt;br&gt;av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens&lt;br&gt;mål, oberoende av hur verksamheten är organiserad. Förskoleklassen har&lt;br&gt;därför, tillsammans med den övriga skolan, del i ett gemensamt ansvar&lt;br&gt;för att läroplanens mål uppfylls och att riktlinjer efterlevs. Målen avser&lt;br&gt;vad verksamheterna skall sträva mot och vad barn och unga skall ha&lt;br&gt;uppnått. För förskoleklassen innebär detta att målen sätts längre fram i&lt;br&gt;tiden jämfört med vad som gällde enligt de tidigare riktlinjerna i det&lt;br&gt;pedagogiska programmet för förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla kontinuitet och gemensamma synsätt på utveckling&lt;br&gt;och lärande får förskoleklassen en speciellt viktig roll, eftersom det är där&lt;br&gt;som förskolans och skolans olika kulturer får sin mest påtagliga&lt;br&gt;mötesplats, ofta även i samarbete med fritidshemmet. Den läroplan för&lt;br&gt;förskolan som regeringen nyligen lagt förslag om till riksdagen är en&lt;br&gt;viktig utgångspunkt även för förskoleklassens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshemmet och läroplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshemmet skall komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull&lt;br&gt;fritid och stöd i deras utveckling. Det är allt vanligare att fritidshemmet&lt;br&gt;finns i skolans lokaler, och allt oftare även verksamhetsintegrerat med&lt;br&gt;skolan. Regeringen har nyligen i propositionen En läroplan för förskolan&lt;br&gt;(prop. 1997/98:93) föreslagit att benämningen integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg skall utgå och omfattas av benämningen fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen är och skall även i fortsättningen vara skriven med&lt;br&gt;utgångspunkt i skolans verksamhet. Läroplanen kan därför inte gälla för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritidshemmet på samma sätt som för den obligatoriska skolan och Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;förskoleklassen. Verksamheten erbjuds inte alla elever, eftersom&lt;br&gt;tillgängligheten i första hand är knuten till föräldrarnas arbete eller&lt;br&gt;studier. Ungefär hälften av alla barn i åldrarna 6-9 år har i dag plats i&lt;br&gt;fritidshem. Fritidshemmets verksamhet kan således inte vara en&lt;br&gt;förutsättning för att läroplanens mål skall nås, men skall, som ett&lt;br&gt;komplement till skolan, bidra till att så sker. Fritidshemmet skall dock&lt;br&gt;använda sig av läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. För de&lt;br&gt;avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och&lt;br&gt;medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden kan&lt;br&gt;läroplanen helt och hållet tillämpas även av fritidshemmet. När det gäller&lt;br&gt;de mer renodlade kunskapsmålen kan fritidshemmet bidra genom sina&lt;br&gt;erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dessutom att Skolverket bör utforma vägledande&lt;br&gt;riktlinjer i form av allmänna råd för fritidshem. Att fritidshemmet därmed&lt;br&gt;ges två dokument av olika karaktär skall inte ses som att dessa skall&lt;br&gt;användas vid specifikt olika tidpunkter under dagen eller året. Det är&lt;br&gt;fritidspedagogernas och övrig fritidshemspersonals ansvar, att med stöd&lt;br&gt;av läroplanen och de allmänna råden, utforma en lämplig helhet för&lt;br&gt;fritidshemmets uppdrag i samverkan med förskoleklassen och skolan. De&lt;br&gt;allmänna råden berörs ytterligare i avsnitt 6.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Läroplan för förskolan har regeringen uttalat att&lt;br&gt;allmänna råd bör finnas för familjedaghem. Dessa råd bör också omfatta&lt;br&gt;skolbarnsomsorg som bedrivs i form av familjedaghem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp som inte förändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i motsats till Barnomsorg och skolakommittén att&lt;br&gt;begreppen lärare, elev, skola samt undervisning fortsatt skall användas i&lt;br&gt;läroplanen. För att uppnå tydlighet när det gäller den ansvarsfördelning&lt;br&gt;som läroplanen eftersträvar, ges klara riktlinjer för lärarens respektive&lt;br&gt;den övriga skolpersonalens ansvar. Riksdagen har redan tagit ställning till&lt;br&gt;att även förskollärare och fritidspedagoger kan undervisa i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet under vissa förutsättningar. Benämningarna lärare,&lt;br&gt;förskollärare och fritidspedagoger skall behållas (prop. 1997/98:6, bet.&lt;br&gt;1997/98:UbU5, rskr. 1997/98:107). Både förskollärare och&lt;br&gt;fritidspedagoger behåller och utvecklar sin yrkesidentitet när de&lt;br&gt;undervisar i ett arbetslag tillsammans med grundskollärare i skolan. För&lt;br&gt;att inte behöva ange samtliga tre personalkategorier varje gång den&lt;br&gt;undervisande personalen avses, bör begreppet lärare i läroplanen också&lt;br&gt;omfatta förskollärare och fritidspedagog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet elev i läroplanen skall behållas. Läroplanen reglerar en eller&lt;br&gt;flera individers rättigheter och skyldigheter i förhållande till en specifik&lt;br&gt;verksamhet, nämligen skolan. Det innefattar en skyldighet för skolan att&lt;br&gt;arbeta för att alla elever skall få möjlighet att uppnå målen i läroplanen.&lt;br&gt;Begreppet barn och unga som kommittén föreslår har en mer allmän&lt;br&gt;betydelse då det gäller barn och unga även i förhållande till föräldrar,&lt;br&gt;hälso- och sjukvård osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet skola i läroplanen avses förskoleklass och det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet, men inte fritidshemmet. Det är därför inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuellt att i stället för begreppet skola införa den pedagogiska Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;verksamheten för barn och unga 6-16 år. En sådan förändring skulle&lt;br&gt;dessutom riskera att urholka tydligheten i ansvaret för elevernas&lt;br&gt;utbildning. Begreppet undervisning skall inte heller ersättas av begreppet&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Läroplanen - anpassning och komplettering av&lt;br&gt;innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Läroplanen (Lpo 94) bör till sitt innehåll&lt;br&gt;anpassas för att kunna användas i det obligatoriska skolväsendet,&lt;br&gt;förskoleklassen och fritidshemmet. Syftet är att underlätta och stimulera&lt;br&gt;en fortsatt verksamhetsmässig integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg och skolakommitténs bedömning: Överensstämmer&lt;br&gt;delvis med regeringens bedömning. Kommitténs ställningstaganden&lt;br&gt;skiljer sig dock från regeringens när det gäller vissa kompletteringar i&lt;br&gt;läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande andel av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiva till den helhetssyn på lärande som präglar förslaget och att&lt;br&gt;läroplanen kompletteras med förskole- och fritidshemsspecifika mål.&lt;br&gt;Många instanser välkomnar bl.a. att lekens roll och omsorgen om den&lt;br&gt;enskilde individen betonas och att betydelsen av förskolans och&lt;br&gt;fritidshemmets pedagogik stärks. Ett antal remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Lärarförbundet, LR, RRV, TCO samt några kommuner, anser att vissa&lt;br&gt;föreslagna förändringar innebär en otydlighet i skolans uppdrag.&lt;br&gt;Landsorganisationen (LO) och Svenska Kommunalarbetarförbundet&lt;br&gt;(SKAF) anser att förslaget är alltför skolbetonat och att främst omsorgen&lt;br&gt;är alltför nedtonad i förslaget. Några instanser anser att&lt;br&gt;fritidshemspedagogiken är osynliggjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivkommitténs förslag: Kommittén föreslår tydligare&lt;br&gt;skrivningar i läroplanerna vad gäller språkets roll i elevens liv, arbete och&lt;br&gt;lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som uttalat sig i frågan&lt;br&gt;stöder förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att främja lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att komplettera och anpassa läroplanens innehåll för att&lt;br&gt;den skall kunna användas i den obligatoriska skolan, förskoleklassen och&lt;br&gt;fritidshemmet. Den pedagogik som används i förskoleklass och&lt;br&gt;fritidshem bör också få genomslag i läroplanen, eftersom ett ömsesidigt&lt;br&gt;utbyte av olika pedagogiska kulturer kan höja kvaliteten i hela skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De justeringar och kompletteringar som regeringen avser att göra i&lt;br&gt;läroplanen innebär dock inte något avsteg från den inriktning för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läroplanen som fastställdes vid införandet av Lpo 94. Läroplanen skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis vila på den syn på kunskap och lärande som&lt;br&gt;presenterades i betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94). Kunskap&lt;br&gt;är inte något entydigt begrepp. I betänkandet preciseras fyra olika former&lt;br&gt;av kunskap: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kunskap skall&lt;br&gt;göra världen begriplig och utvecklas i ett växelspel mellan vad man vill&lt;br&gt;uppnå och den kunskap man redan har, problem man upplever samt de&lt;br&gt;erfarenheter man gör. Kunskapen är beroende av sitt sammanhang och ett&lt;br&gt;redskap för att lösa såväl teoretiska som praktiska problem. Kunskap är&lt;br&gt;ett redskap för att bearbeta och hantera världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans övergripande uppdrag är att förmedla värderingar och&lt;br&gt;kunskaper. Regeringen avser dock att ändra läroplanen i enlighet med&lt;br&gt;Barnomsorg och skolakommitténs förslag så att tyngdpunkten i skolans&lt;br&gt;uppdrag förskjuts från att förmedla kunskaper till att främja elevernas&lt;br&gt;lärande. Avsikten med detta är att ytterligare förstärka ett synsätt som&lt;br&gt;framhäver elevernas aktiva roll i sitt eget lärande och skolans ansvar för&lt;br&gt;att erbjuda en miljö där elevernas lärande blir meningsfullt. För att ge&lt;br&gt;eleverna en sådan aktiv roll krävs ett medvetet professionellt&lt;br&gt;förhållningssätt av lärama. En ny elevroll kräver till viss del en ny&lt;br&gt;lärarroll. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärande genom att&lt;br&gt;arrangera sammanhang och miljöer där eleven under lärarens&lt;br&gt;pedagogiska ledning aktivt kan tillägna sig kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begrepp som ingår i förskolans och fritidshemmets pedagogik, t.ex.&lt;br&gt;lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande, kommer nu att&lt;br&gt;tillföras den gemensamma läroplanen. Att i praktiken genomföra en&lt;br&gt;sådan undervisning underlättas av att olika yrkeskompetenser samarbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn behöver se helhet och sammanhang i tillvaron och förstå den&lt;br&gt;verklighet de lever i. Olika aspekter på lärandet, lärandets former och&lt;br&gt;kunskapssökande behöver vidareutvecklas i skolan. Ett helhetsperspektiv&lt;br&gt;på elevernas utveckling och lärande innebär att deras intellektuella,&lt;br&gt;fysiska, praktiska och skapande förmåga tas tillvara. För att understryka&lt;br&gt;betydelsen av en helhetssyn är en undervisning upplagd i teman naturlig,&lt;br&gt;likaväl som kurser, ämnen och aktiviteter. Läroplanen skall förstärkas när&lt;br&gt;det gäller elevernas möjligheter att få uttrycka sig i många olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lek ger eleverna möjligheter till att utforska världen genom att de får&lt;br&gt;använda fantasi och kreativitet. Lek kan också ha en funktion av&lt;br&gt;inlärning i lekfulla former. Läroplanen skall därför breddas när det gäller&lt;br&gt;lekens betydelse, vilket också kommittén har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i läroplanen ytterligare lyfta fram betydelsen av&lt;br&gt;att nyfikenhet och lust att lära skall prägla skolans undervisning.&lt;br&gt;Regeringen lägger stor vikt vid att eleverna skall ges möjlighet att få&lt;br&gt;utveckla tillit till sin egen förmåga, så att de med självförtroende kan ta&lt;br&gt;ett reellt ansvar för sitt eget lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i kommunikation med andra som utveckling och lärande sker.&lt;br&gt;Olika perspektiv kan prövas mot varandra och i gruppen utvecklas&lt;br&gt;sociala normer och mönster, samhörighet och gemensamt handlande.&lt;br&gt;Skolan har ansvar för att eleverna ges möjligheter att arbeta tillsammans&lt;br&gt;mot gemensamma mål. Det är också viktigt att det blir balans mellan de&lt;br&gt;enskilda elevernas behov och gruppens behov av sammanhållande regler&lt;br&gt;och normer. Regeringen anser att det finns skäl att förstärka läroplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när det gäller samspelet med andra både i betydelsen av att utforska&lt;br&gt;omvärlden tillsammans och i betydelsen av att visa respekt för andra.&lt;br&gt;Regeringen avser att i läroplanen också betona betydelsen av att man i&lt;br&gt;skolan skapar en trygg miljö som präglas av omsorg om den enskilde&lt;br&gt;individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöperspektivet är ett av de perspektiv som skall genomsyra&lt;br&gt;undervisningen i skolan. Regeringen har i olika sammanhang, senast i&lt;br&gt;regeringens skrivelse om Ekologisk hållbarhet (skr. 1997/98:13),&lt;br&gt;presenterat ytterligare led i arbetet med att föra Sverige vidare mot målet&lt;br&gt;ekologisk utveckling. Regeringen anser att det finns anledning att&lt;br&gt;komplettera läroplanen när det gäller att ge kunskaper om den egna&lt;br&gt;livsstilens betydelse för en hållbar ekologisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg och skolakommittén föreslog också i sitt betänkande att&lt;br&gt;jämställdhetsaspekten ytterligare borde förstärkas genom att tillföra ett&lt;br&gt;femte perspektiv i läroplanen. Regeringen anser emellertid att både&lt;br&gt;skollagen och läroplanen redan i dag understryker betydelsen av att aktivt&lt;br&gt;arbeta för jämställdhet mellan könen och avser således inte att göra en&lt;br&gt;sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språkets betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att i läroplanen betona skolans ansvar för elevernas&lt;br&gt;språkutveckling. Varje elev måste få utveckla sin kommunikativa&lt;br&gt;förmåga och få rika möjligheter att samtala, läsa och skriva i alla ämnen&lt;br&gt;under hela skoldagen och skoltiden. Eleverna skall också ges möjligheter&lt;br&gt;att utveckla sin förmåga att diskutera, argumentera och att framträda inför&lt;br&gt;andra. Elever med annat modersmål än svenska bör uppmuntras att&lt;br&gt;utveckla detta parallellt med det svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språkutveckling, kunskapsutveckling och identitetsutveckling går hand&lt;br&gt;i hand och är livslånga processer. Läs- och skrivförmåga är inte något&lt;br&gt;man tillägnar sig under den första tiden i skolan och sedan behåller livet&lt;br&gt;ut. Den språkliga utvecklingen börjar långt innan barnet börjar skolan.&lt;br&gt;För att upprätthålla och vidareutveckla den krävs kontinuerlig och&lt;br&gt;meningsfull språkanvändning under hela skoltiden och i alla ämnen och&lt;br&gt;vidare genom utbildning, kultur-, samhälls- och yrkesliv. Läs- och&lt;br&gt;skrivutveckling är alltså inte något som bara försiggår i&lt;br&gt;svenskundervisningen och i de lägre åldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den språkliga utvecklingen börjar tidigt måste påverka förskolans&lt;br&gt;och skolans pedagogik och därför utgör den pedagogiska verksamheten i&lt;br&gt;förskolan en viktig del av barnens läs- och skrivutveckling. En&lt;br&gt;förskolepedagogik som medvetet tar vara på barns naturliga lust att leka&lt;br&gt;med språket på olika sätt bidrar till barnens läs- och skrivutveckling. Att&lt;br&gt;reagera tidigt när problem uppstår och vid behov sätta in stödåtgärder är&lt;br&gt;av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla sitt språk och att&lt;br&gt;använda sig av detta senare i livet. Regeringen har även i kapitel 5&lt;br&gt;utvecklat sin syn på skolans ansvar för att ge stöd åt elever med läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära samarbete mellan förskolan, förskoleklassen, den obligatoriska&lt;br&gt;skolan och fritidshemmet ökar förutsättningarna att tidigt förebygga läs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skrivsvårigheter. Regeringen avser att i läroplanen ytterligare betona Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;språkets roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan som kulturell och social mötesplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lever i ett samhälle präglat av kulturell mångfald, där såväl det egna&lt;br&gt;kulturarvet, som invandrarnas och de inhemska minoriteternas kultur har&lt;br&gt;en given plats. I skolan har alltid förekommit kulturmöten och&lt;br&gt;kulturkrockar. En femtedel av barnen i den svenska skolan har i dag&lt;br&gt;utländsk bakgrund. Regeringen anser att utbildningen skall ta sin&lt;br&gt;utgångspunkt i alla elevers bakgrund, kultur, tidigare erfarenheter, språk&lt;br&gt;och kunskaper samt främja deras fortsatta lärande och&lt;br&gt;kunskapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att alla som arbetar i skolan har ett medvetet&lt;br&gt;förhållningssätt till kulturell mångfald, där varje individ&lt;br&gt;uppmärksammas. Den obligatoriska skolan, liksom förskoleklassen och&lt;br&gt;fritidshemmet, har som kulturell och social mötesplats en unik möjlighet&lt;br&gt;och ett särskilt ansvar för att stärka ett sådant förhållningssätt hos både&lt;br&gt;vuxna och elever. Regeringen avser att ändra läroplanen på ett antal&lt;br&gt;punkter för att förstärka de mångkulturella aspekterna i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.1 Allmänna råd för fritidshem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skolverket bör få i uppdrag att utforma&lt;br&gt;allmänna råd för fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Både den obligatoriska skolan&lt;br&gt;och fritidshemmet arbetar med barnets utveckling och lärande i centrum.&lt;br&gt;Det finns trots detta skäl att påminna om att verksamheterna också har&lt;br&gt;delvis olika uppdrag. Alla barn och ungdomar skall ha lika tillgång till&lt;br&gt;utbildning. Den obligatoriska skolan skall, i samarbete med hemmen,&lt;br&gt;främja barns harmoniska utveckling till ansvarstagande&lt;br&gt;samhällsmedlemmar. Fritidshemmet skall ge yngre skolbarn den omsorg&lt;br&gt;som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med&lt;br&gt;förvärvsarbete och genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan&lt;br&gt;och ge barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemmets&lt;br&gt;ansvar för barnens fria tid bör förtydligas i allmänna råd. De allmänna&lt;br&gt;råden bör tydligt anknyta till läroplanen men ha tyngdpunkten lagd vid&lt;br&gt;fritidshemmets specifika uppgift att ge barn en meningsfull fritid.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att det är lämpligt att vissa av de målformuleringar&lt;br&gt;som Barnomsorg och skolakommittén föreslagit för läroplanen i stället&lt;br&gt;bildar utgångspunkt för de allmänna råden för fritidshem. Råden bör&lt;br&gt;utformas som vägledning för huvudmän och verksamhet enligt den&lt;br&gt;ansvarsfördelning som gäller mellan stat och kommun och inom&lt;br&gt;kommunen. De bör vara grundade på forskning och beprövad erfarenhet&lt;br&gt;samt inte minst det utvecklingsarbete som pågått under senare år i&lt;br&gt;kommunerna när det gäller integreringen mellan fritidshem och skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshemmet skall i samarbete med föräldrarna medverka till en god&lt;br&gt;och utvecklande uppväxtmiljö för barnen i förskoleklass och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatoriska skolan. De skall där kunna få en trygg omsorg under den&lt;br&gt;skolfria delen av dagen och under lov. Det är betydelsefullt att&lt;br&gt;fritidshemmet har ett gott samarbete med såväl föräldrar som skola. I&lt;br&gt;verksamheten bör eftersträvas att varje barn får utveckla egna intressen&lt;br&gt;och lust att erövra nya erfarenheter och att positiva kamratrelationer&lt;br&gt;utvecklas mellan barnen. Barnen bör få möjlighet att delta i planering och&lt;br&gt;beslut som rör verksamheten och efter hand ta ett ökat ansvar för sitt eget&lt;br&gt;vardagsliv. Det är också viktigt att barnen under sin tid i fritidshemmet&lt;br&gt;hinner utveckla egna fritidsintressen och få kontakter med fritids-, kultur-&lt;br&gt;och föreningslivet. Fritidshemmet skall, i samverkan med föräldrar och&lt;br&gt;skola, ge barn som är i behov av det, särskilt stöd för sin utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utforma allmänna råd&lt;br&gt;för fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Grundskolans timplan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett begränsat antal kommuner bör få&lt;br&gt;möjlighet att delta i en försöksverksamhet, där arbetet i grundskolan får&lt;br&gt;organiseras utan en centralt fastställd timplan. Regeringen avser att ge en&lt;br&gt;arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten&lt;br&gt;skall utformas med avseende på utvärdering och kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommitténs förslag: Kommitténs huvudförslag är att grund-&lt;br&gt;skolans nuvarande timplan successivt skall avskaffas med början den 1&lt;br&gt;juli 1998 för att vara helt avskaffad den 1 juli 2001. Undervisningstiden&lt;br&gt;skall i stället anges enbart som en totalt garanterad undervisningstid,&lt;br&gt;6 665 timmar i grundskolan plus 525 timmar för de sexåringar som går i&lt;br&gt;förskoleklass. Skolkommittén har också lagt fram ett alternativt förslag,&lt;br&gt;som innebär att regeringen initierar en försöksverksamhet där ett&lt;br&gt;begränsat antal kommuner på försök kan införa lokala timplaner. Under&lt;br&gt;försöksperioden på fem år bör Skolverket få i uppdrag att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera verksamheten i ett särskilt projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Örebro, Botkyrka, Krokoms kommuner m.fl. vill&lt;br&gt;avskaffa timplanen utan föregående försöksverksamhet. Flertalet&lt;br&gt;remissinstanser föredrar dock att detta föregås av en försöksverksamhet.&lt;br&gt;Några remissinstanser, t.ex. Lärarförbundet och LR, påpekar behovet av&lt;br&gt;fungerande utvärderings- och kvalitetssäkringssystem som en&lt;br&gt;förutsättning för ett försök med avskaffande av timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: Regeringen delar kommitténs&lt;br&gt;uppfattning att decentralisering är den strategi som även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall användas för att utveckla det inre arbetet och därmed höja kvaliteten&lt;br&gt;i skolan. Läro- och kursplanernas mål skall styra undervisningen i en&lt;br&gt;mål- och resultatstyrd skola och undervisningen skall anpassas till lokala&lt;br&gt;förutsättningar. Skolans resultat skall inte mätas i antal genomförda&lt;br&gt;lektioner, utan i de kunskaper som eleverna faktiskt har uppnått. Det är&lt;br&gt;elevernas behov och läroprocesserna som skall styra organisationen av&lt;br&gt;skolans arbete, inte tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att grundskolans timplan redan nu medger en flexibel&lt;br&gt;tidsanvändning, bl.a. genom de utökade möjligheter till lokala&lt;br&gt;anpassningar inom ramen för skolans val som riksdagen nyligen har&lt;br&gt;beslutat om. Det finns också anledning att påpeka att den minsta&lt;br&gt;garanterade undervisningstiden just är en minsta tid, som kommunen kan&lt;br&gt;utöka i mån av behov och möjligheter. Det finns emellertid exempel på&lt;br&gt;att man på vissa håll inte utnyttjat de möjligheter till flexibel&lt;br&gt;tidsanvändning som finns i nuvarande system. En alltför stark fokusering&lt;br&gt;på vilken tidsram som enskilda ämnen har i timplanen kan ha försvårat&lt;br&gt;ett ämnesövergripande eller åldersblandat arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt, som varje elev har, att få så goda förutsättningar som möjligt&lt;br&gt;för sin skolgång, kan inte ifrågasättas. Regeringen lägger stor vikt vid det&lt;br&gt;ursprungliga skälet att ha en nationellt fastställd timplan, nämligen att&lt;br&gt;värna om likvärdighet och kvalitet. Den inbyggda motsättning som finns&lt;br&gt;mellan målstyrning och tidsstyrning får dock inte innebära att timplanen i&lt;br&gt;praktiken upplevs som ett hinder för pedagogiskt nytänkande och ett&lt;br&gt;förändrat arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan läsåret 1995/96 beslutas, inom ramen för den nationella&lt;br&gt;timplanen, fördelningen av antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper,&lt;br&gt;språkval och elevens val av styrelsen för utbildningen efter förslag av&lt;br&gt;rektorn. Beslut om hur utrymmet för skolans val skall användas fattas av&lt;br&gt;rektorn. Detta innebär att man i kommunerna nu i mer än tre läsår har&lt;br&gt;arbetat med timutläggning, dvs. olika prioriteringar när det gäller skolans&lt;br&gt;och elevens val och fördelning av timmar mellan årskurserna. Det finns&lt;br&gt;således redan erfarenheter att hämta när det gäller att planera och&lt;br&gt;organisera skolverksamheten på ett friare sätt än tidigare.&lt;br&gt;Förutsättningarna för att tona ner timplanens roll har också ökat genom&lt;br&gt;att timplanen och schemat inte längre utgör underlag för lärarnas&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill initiera en försöksverksamhet där ett ökat friutrymme&lt;br&gt;ger möjlighet att ytterligare fokusera på läroprocesserna. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att ta initiativ till en försöksverksamhet, där ett begränsat&lt;br&gt;antal kommuner får möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan en&lt;br&gt;centralt fastställd timplan under en relativt lång försöksperiod.&lt;br&gt;Övervägande antalet remissinstanser är också, som framgått, positiva till&lt;br&gt;en sådan försöksverksamhet. Försöksverksamheten bör kunna omfatta&lt;br&gt;samtliga grundskolor i en kommun eller enbart någon eller några av en&lt;br&gt;kommuns skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet med mål- och resultatstyrning i en verksamhet som&lt;br&gt;handlar om utbildning är att när man väl kan värdera resultaten kan det&lt;br&gt;vara svårare att göra något åt dem. Man måste alltså ha ordentliga&lt;br&gt;utvärderings- och kvalitetssäkringssystem av skolans och enskilda elevers&lt;br&gt;kunskapsutveckling under processens gång. Detta är också något som&lt;br&gt;många remissinstanser påpekat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan försöksverksamheten påbörjas måste det enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning finnas garantier för att en sådan försöksverksamhet inte kan&lt;br&gt;äventyra likvärdighet och kvalitet i undervisningen för enskilda elever&lt;br&gt;eller skolor. Den kommun som vill delta måste kunna motivera hur&lt;br&gt;frånvaron av en centralt fastställd timplan kan gagna de enskilda&lt;br&gt;elevernas kunskapsutveckling. Detta innebär också en garanti för att inga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda elever eller elevgrupper får sämre förutsättningar att nå målen än&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med försöksverksamheten är att pröva nya vägar för att&lt;br&gt;underlätta elevernas väg mot målen och i övrigt bidra till&lt;br&gt;skolutvecklingen. Regeringen avser att ge en arbetsgrupp i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta förslag till hur försöksverksamheten skall utformas med&lt;br&gt;avseende på utvärdering och kvalitetssäkring. Regeringen har därefter för&lt;br&gt;avsikt att återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Översyn av skollagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skollagstiftningen genomgick stora förändringar i början av 1990-talet,&lt;br&gt;när skolväsendet övergick till att bli mer mål- och resultatstyrt och det&lt;br&gt;traditionella sättet att styra genom en detaljerad statlig reglering&lt;br&gt;upphörde. Fr.o.m. den 1 januari 1998 finns också bestämmelserna om&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg och skolakommittén har bl.a. haft i uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av skollagen utifrån de krav integrationen av förskola, skola och&lt;br&gt;fritidshem ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för&lt;br&gt;verksamheterna. Kommittén har angett grundläggande ställningstaganden&lt;br&gt;till hur förskoleverksamheten och fritidshemmen skall inordnas i&lt;br&gt;skollagen och vilka konsekvenser detta får. Kommittén lämnade dock&lt;br&gt;inga lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera håll, bl.a. från Svenska Kommunförbundet och lärarnas&lt;br&gt;fackliga organisationer, har framförts behovet av en översyn av&lt;br&gt;skollagstiftningen så att den bättre än i dag återspeglar en mål- och&lt;br&gt;resultatstyrd skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén har lämnat flera förslag till ändringar i skollagen av de&lt;br&gt;bestämmelser som behandlar kommunernas ansvar för skolan, bl.a.&lt;br&gt;beträffande kommunernas uppföljning och utvärdering av verksamheten&lt;br&gt;och statens möjligheter till sanktioner mot kommuner som åsidosätter&lt;br&gt;sina skyldigheter. Kommittén har också behandlat frågan om rektors&lt;br&gt;ansvar och föreslagit att ansvar och befogenheter skall kunna delegeras&lt;br&gt;från rektor till andra personer eller grupper inom skolan. Skolkommittén&lt;br&gt;anser att ökad decentralisering och ett ökat elevinflytande är den strategi&lt;br&gt;som skall användas för att utveckla det inre arbetet i skolan. Kommittén&lt;br&gt;föreslår därför att skollagen skall utgå från en kunskapssyn där&lt;br&gt;utbildning inte kan ge eleverna kunskaper och färdigheter utan att&lt;br&gt;kunskaper är någonting som varje individ själv tillägnar sig, skapar och&lt;br&gt;utvecklar. Även Läs- och skrivkommittén har föreslagit ändringar i&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att skollagen och andra skolförfattningar skall spegla&lt;br&gt;en mål- och resultatstyrd verksamhet. Det finns nu anledning att se över&lt;br&gt;på vilket sätt skollagstiftningen kan bidra till att säkra likvärdighet och&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen bär med sig ett nytt&lt;br&gt;perspektiv, som inte i första hand skall anpassas till skolans.&lt;br&gt;Barnomsorgen har under lång tid utvecklats huvudsakligen genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målstyrning och ramlagstiftning. Mycket av det utvecklingsarbete som&lt;br&gt;gjorts när det gäller integration mellan förskola, skola och fritidshem har&lt;br&gt;vuxit fram utan statliga regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många frågor återstår att lösa för att skollagens struktur och&lt;br&gt;bestämmelser skall återspegla synen på förskolan som det första steget i&lt;br&gt;utbildningssystemet. En viktig fråga i detta sammanhang är om förskolan&lt;br&gt;skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen har ändrats åtskilliga gånger under senare år. Vissa delar har&lt;br&gt;blivit svåröverskådliga och det kan även av den anledningen finnas behov&lt;br&gt;av en översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således att det finns behov av att göra en samlad&lt;br&gt;skollagsöversyn så att samtliga lagstiftningsfrågor som aktualiserats av&lt;br&gt;såväl kommittéer som intresseorganisationer blir ordentligt belysta.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att ta initiativ till en sådan översyn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Behörighet till ett nationellt och&lt;br&gt;specialutformat program i gymnasieskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ändring görs i 5 kap. 5 § skollagen som innebär&lt;br&gt;att de kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren i vissa fall skall anses vara&lt;br&gt;uppfyllda om sökandena på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga&lt;br&gt;med godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som&lt;br&gt;andraspråk, engelska och matematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en övergångsbestämmelse till lagen (1993:1478) om ändring i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) tas det in en föreskrift som innebär att äldre&lt;br&gt;bestämmelser skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 kap. 5 och 13 b §§ skollagen&lt;br&gt;gäller fr.o.m. läsåret 1998/99 nya behörighetsvillkor för nationella och&lt;br&gt;specialutformade program i gymnasieskolan. De nya behörighetsreglerna&lt;br&gt;skall tillämpas första gången vid intagningen inför hösten 1998.&lt;br&gt;Reglerna innebär att endast elever som i grundskolan uppnått lägst&lt;br&gt;godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk,&lt;br&gt;engelska och matematik är behöriga till ett nationellt eller&lt;br&gt;specialutformat program. Övriga elever kan tas in på det individuella&lt;br&gt;programmet eller under vissa förutsättningar gå om sista året i&lt;br&gt;grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med de nya behörighetsbestämmelserna är att de&lt;br&gt;basfärdigheter som är en förutsättning för att klara av studierna på ett&lt;br&gt;nationellt eller specialutformat program måste vara uppfyllda för att&lt;br&gt;behörighet skall uppnås. De hittills gällande bestämmelserna ställer&lt;br&gt;endast krav på att eleverna har slutfört sista årskursen i grundskolan, dvs.&lt;br&gt;inga krav ställs på betyg. De nya behörighetsbestämmelserna innebär&lt;br&gt;således en kraftig skärpning av behörighetskraven till nationella och&lt;br&gt;specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att slå vakt om kvalitet och likvärdighet i Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;gymnasieutbildningen. Detta motiverar att det finns behörighetskrav för&lt;br&gt;att påbörja utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som avslutat årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått de&lt;br&gt;kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren men som senare har inhämtat&lt;br&gt;motsvarande kunskaper på annat sätt, t.ex. genom studier på ett&lt;br&gt;individuellt program, skall kunna vara behörig till ett nationellt eller&lt;br&gt;specialutformat program. Detsamma gäller den elev som visat att han/hon&lt;br&gt;uppnått motsvarande kunskaper genom prövning. En elev som går i&lt;br&gt;utbildning motsvarande grundskolan, t.ex. i en fristående grundskola med&lt;br&gt;waldorfinriktning, får studieomdöme i stället för betyg. Också en sådan&lt;br&gt;elev måste kunna få ett sådant omdöme bedömt så att han eller hon kan&lt;br&gt;anses vara behörig till ett nationellt eller specialutformat program. En&lt;br&gt;bestämmelse föreslås därför tas in i 5 kap. 5 § skollagen som anger att&lt;br&gt;även en elev som på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med&lt;br&gt;betyget Godkänd i de aktuella ämnena skall anses behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande betygssystemet har varit i funktion sedan den 1 juli&lt;br&gt;1994. Sifferbetyg enligt det gamla betygssystemet har dock kunnat&lt;br&gt;utfärdas fram till utgången av juni 1996. Slutbetyg från grundskolan&lt;br&gt;enligt det nya betygssystemet kommer att utfärdas första gången i vår.&lt;br&gt;Eftersom inte alla elever efter slutförd grundskola går vidare direkt till&lt;br&gt;gymnasieskolan, kan elever med sifferbetyg från grundskolan fortfarande&lt;br&gt;komma att söka till gymnasieskolan. Mot den bakgrunden behövs en&lt;br&gt;bestämmelse om hur dessa betyg skall bedömas. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1478) om&lt;br&gt;ändring i skollagen (1985:1100) tas in en föreskrift av innebörd att för&lt;br&gt;dem som åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 5 § skollagen gälla i dess lydelse före den 1 juli&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är reglerna utformade så att en lärare i gymnasieskolan bara kan&lt;br&gt;sätta betyg på avslutade kurser och på specialarbeten. Regeringen avser&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om att betyg även skall kunna sättas på ett ämne&lt;br&gt;från grundskolan om en elev läser ämnet inom ramen för ett individuellt&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om behörighet kan behöva ses över även för andra grupper,&lt;br&gt;t.ex. nordiska elever, som enligt överenskommelsen mellan Danmark,&lt;br&gt;Finland, Island, Norge och Sverige om utbildningsgemenskap på&lt;br&gt;gymnasial nivå, skall kunna tas in i en kommuns gymnasieskola på&lt;br&gt;samma villkor som kommunens egna elever. Det bör ankomma på&lt;br&gt;regeringen att besluta om de regelförändringar som kan behöva göras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall kommuner och&lt;br&gt;landsting inte åläggas nya arbetsuppgifter, utan att de samtidigt ges&lt;br&gt;möjligheter att finansiera dessa på annat sätt än med höjda skatter. Om&lt;br&gt;statsmakterna fattar beslut, som medför kostnads- eller utgiftsökningar&lt;br&gt;för kommunsektorn, bör dessa således finansieras genom en ökning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbidragen, eller genom att staten fattar beslut som möjliggör Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;besparingar. Finansieringsprincipen innebär också att statsbidragen bör&lt;br&gt;minska om kommunerna fråntas skyldigheter eller om de till följd av&lt;br&gt;regelförändringar får möjlighet att bedriva en mer kostnadseffektiv&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de förslag som lämnas i denna proposition inte&lt;br&gt;innebär ökade eller minskade utgifter för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. 5 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 1 som har behandlats i avsnitt 9 medför att&lt;br&gt;vissa kategorier av sökande som har slutfört sista årskursen i grundskolan&lt;br&gt;eller motsvarande kan vara behöriga till nationella program även om de&lt;br&gt;inte har godkända betyg i de ämnen som anges i punkten. Det är fråga om&lt;br&gt;sökande som på annat sätt förvärvat kunskaper som är likvärdiga dem&lt;br&gt;som behövs för godkänt betyg. Kunskaperna kan t.ex. ha förvärvats&lt;br&gt;genom studier på ett individuellt program eller vid en fristående skola&lt;br&gt;som inte sätter betyg motsvarande dem som ges inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 13 b § följer att behörighetsvillkoren också gäller för&lt;br&gt;sökande till specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket görs den justeringen att ordet ”annat” före landsting tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till SFS 1993:1478&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det för ungdomar med sifferbetyg inte finns några&lt;br&gt;krav på ett visst betyg i något ämne för att vara behörig till ett nationellt&lt;br&gt;eller specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Skolfrågor - Om&lt;br&gt;skola i en ny tid (SOU 1997:121)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén har haft i uppdrag att belysa det inre arbetet i det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet för barn och ungdom, att föreslå åtgärder för att&lt;br&gt;stimulera och stödja den pedagogiska utvecklingen och att identifiera&lt;br&gt;hinder för denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbetänkandet består av två delar. I första delen beskrivs förändringar&lt;br&gt;i samhället som har betydelse för arbetet i skolan, främst hur barn och&lt;br&gt;ungdomar socialiseras i dag jämfört med tidigare. Lärandets kontext be-&lt;br&gt;lyses, dvs. det sammanhang som gör lärandet meningsfullt och engage-&lt;br&gt;rande för barn och ungdomar. I första delen diskuteras dessutom en stra-&lt;br&gt;tegi för skolutveckling och decentralisering. I andra delen redogör kom-&lt;br&gt;mittén för sina förslag, av vilka flertalet har förberetts i de tre tidigare&lt;br&gt;delbetänkandena Föräldrar i självförvaltande skolor (SOU 1995:103),&lt;br&gt;Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och an-&lt;br&gt;svar (SOU 1996:22) och Krock eller möte - Om den mångkulturella&lt;br&gt;skolan (SOU 1996:143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka elevinflytandet föreslår Skolkommittén att utvecklingen av&lt;br&gt;lokala elevfora stimuleras och att elever som har arbetat aktivt för skolans&lt;br&gt;bästa, utöver vad som är rimligt att begära av varje elev, skall ha rätt att&lt;br&gt;få detta inskrivet i slutbetyget. Kommittén föreslår att en regel om detta&lt;br&gt;förs in i grundskoleförordningen och i gymnasieförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att skollagen ändras, så att bl.a. elevpers-&lt;br&gt;pektivet blir tydligare. Förslagen går dels ut på att utbildningen skall ta&lt;br&gt;sin utgångspunkt i barns och ungdomars tidigare erfarenheter, språk och&lt;br&gt;kunskaper, dels syfta till att främja deras lärande och kunskapsutveckling.&lt;br&gt;Verksamheten bör således utformas av skolans personal och av de ung-&lt;br&gt;domar som går där. Dessutom skall alla i skolan ta avstånd från och mot-&lt;br&gt;verka alla former av kränkande behandling. Den centrala timplanen för&lt;br&gt;grundskolan avskaffas. Alternativt föreslås att en försöksverksamhet&lt;br&gt;inleds där ett begränsat antal kommuner ges dispens från kravet att följa&lt;br&gt;den centrala timplanen. Begreppet elev bör ersättas med barn eller&lt;br&gt;ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att skollagen ändras för att förtydliga statens&lt;br&gt;krav på kommunernas system för uppföljning och utvärdering förändras.&lt;br&gt;Kommunerna skall kunna inrätta en ny typ av tjänst, en s.k.&lt;br&gt;rekryteringstjänst, som är avsedd för personer som ej fyllt 30 år och som&lt;br&gt;är intresserade av att i minst sex månader pröva att arbeta i förskolan,&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen, grundskolan eller gymnasieskolan. Kommittén&lt;br&gt;föreslår också att skollagen ändras så att en person med utländsk&lt;br&gt;lärarutbildning skall kunna få en fast anställning som lärare om denne har&lt;br&gt;tillräckliga kunskaper i det svenska språket med hänsyn till tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det i grundskolans läroplan skall skrivas in att&lt;br&gt;skolan bör se som sin uppgift att vara ett kulturellt centrum i närsam-&lt;br&gt;hället. Uppgiften bör ligga på rektor eller den lokala styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar vidare att grundskolans läroplan skall kompletteras&lt;br&gt;så att det tydligt framgår hur viktigt det är med samverkan med arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livet för att skapa en bra utbildning. Dessutom föreslås att elever på det&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska programmet i&lt;br&gt;gymnasieskolan skall ha en del av sin utbildning förlagd till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avsnitt skall utarbetas om kursplanernas funktion. Avsnittet skall&lt;br&gt;inleda varje enskild kursplan eller ingå på annat sätt i styrdokumenten.&lt;br&gt;Kursplanerna skall utformas så att de blir mer stringenta och renodlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en försöksverksamhet med ändrad betygssättning i&lt;br&gt;grundskolan från den 1 juli 1998. Denna skall ge en annan form av urval,&lt;br&gt;bedömning och skriftlig information till elever och föräldrar än de grade-&lt;br&gt;rade betygen i grundskolan. Försöksverksamheten är tänkt att gälla för ett&lt;br&gt;begränsat antal kommuner i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att det i skolförfattningarna införs en möjlighet&lt;br&gt;att delegera delar av rektors ansvar och befogenheter till andra personer&lt;br&gt;eller grupper på en skola och att regeringen initierar en utredning om&lt;br&gt;ledarskapet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modersmålet för den som har annat modersmål än svenska föreslås av&lt;br&gt;kommittén få en helt ny ställning och skall i utbildningssammanhang&lt;br&gt;jämställas med svenska som modersmål. Det föreslås bl.a. att en elev&lt;br&gt;skall ha rätt till modermålsundervisning under hela sin skoltid och att&lt;br&gt;begränsningen till minst fem elever tas bort samt att ett av de tre språken&lt;br&gt;franska, spanska och tyska skall kunna ersättas om man i stället kan&lt;br&gt;erbjuda ett i kommunen förekommande invandrarspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 betänkandet föreslås att regeringen utfärdar föreskrifter om att det&lt;br&gt;skall finnas en generell skyldighet att belysa konsekvenser med hänsyn&lt;br&gt;till klass, kön och etnicitet i alla förstudier, utredningar och olika former&lt;br&gt;av planeringsarbete i samband med reformer på skolområdet. Slutligen&lt;br&gt;föreslår kommittén att ett europeiskt centrum för utveckling och&lt;br&gt;forskning gällande barns och ungdomars likvärdiga möjligheter i&lt;br&gt;barnomsorg och skola inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;betänkandet Skolfrågor - Om skola i en ny tid (SOU&lt;br&gt;1997:121)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Kammarrätten i Jönköping, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen (BO), Jäm-&lt;br&gt;ställdhetsombudsmannen (JämO), Statskontoret, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH), Högskoleverket, Göteborgs universitet, Lärarhögskolan i Stock-&lt;br&gt;holm, Högskolan i Växjö, Ale, Alvesta, Botkyrka, Båstads, Falköpings&lt;br&gt;och Gävle kommuner, Göteborgs stad, Heby, Härnösands, Jönköpings,&lt;br&gt;Kiruna, Krokoms, Kungsbacka, Laholms, Motala, Mörbylånga, Norrkö-&lt;br&gt;pings, Orsa, Orust, Skara och Skellefteå kommuner, Stockholms stad,&lt;br&gt;Ånge, Örebro och Östhammars kommuner, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Samarbetsorgan för&lt;br&gt;Invandrarorganisationer i Sverige (SIOS), Riksförbundet Hem och Skola&lt;br&gt;(RHS), Handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappinstitutet,&lt;br&gt;Friskolomas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Centrum för Tortyr- och Trau-&lt;br&gt;maskadade, Karolinska institutet, Lärare vid invandrarundervisningen i&lt;br&gt;Södertälje kommun, Skolledarna, Lärarnas Riksförbund (LR), Lärarför-&lt;br&gt;bundet, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola&lt;br&gt;(DAKS), Institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Sverigefinska Riksförbundet, Judiska Centralrådet i Sverige, Riksförbun-&lt;br&gt;det för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för&lt;br&gt;Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Föreningen&lt;br&gt;för Flerspråkiga Familjer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av remissinstanserna är positiva till kommitténs&lt;br&gt;grundansats och till slutbetänkandet som helhet, då det anses ge en god&lt;br&gt;bild av hur skolans inre arbete behöver förändras. Många remissinstanser&lt;br&gt;har därför inte kommenterat de olika förslagen, alternativt endast kom-&lt;br&gt;menterat de delar av slutbetänkandet som de har helt eller delvis annan&lt;br&gt;uppfattning om. En vanlig åsikt är att det har varit svårt att ta ställning till&lt;br&gt;vissa förslag, då en ekonomisk konsekvensanalys saknas i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av kommunerna tillstyrker flertalet förslag, några under&lt;br&gt;förutsättning att de får full kostnadstäckning för de förslag som innebär&lt;br&gt;ökade kommunala kostnader. Lärarförbundet är i stort sett positivt till&lt;br&gt;kommitténs förslag, men konstaterar samtidigt att den inte behandlat det&lt;br&gt;som stått i centrum för de senaste årens debatt ute i skolorna, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur eleverna skall kunna uppnå de nationella kunskapsmålen med allt Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;knappare resurser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser de att det är närmast omöjligt att bedöma om utredningens&lt;br&gt;förslag är de som är mest angelägna att genomföra. Både RRV och SAF&lt;br&gt;saknar en genomgående analys av vilka effekter utredningsförslagen kan&lt;br&gt;tänkas medföra och i vilken utsträckning de kan bidra till den&lt;br&gt;eftersträvade vitaliseringen av den lokala skolutvecklingen.&lt;br&gt;Handikapporganisationerna anser att kommittén har frångått sina di-&lt;br&gt;rektiv eftersom kommittén inte har belyst skolans arbete med utgångs-&lt;br&gt;punkt från elever med funktionshinder. Skolverket framför övervägande&lt;br&gt;kritiska synpunkter. Sverigefinska Riksförbundet anser att kommittén&lt;br&gt;använder sig av begrepp som i ljuset av den nya integrationspolitiken&lt;br&gt;känns förgångna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Elevernas inflytande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Två tredjedelar av remissinstanserna har kommenterat förslagen om ökat&lt;br&gt;elevinflytande. Av dessa är flertalet positiva till elevforum på kommun-&lt;br&gt;nivå och till att en elev som har arbetat för skolans bästa, utöver vad som&lt;br&gt;är rimligt att begära av varje elev, skall få detta inskrivet i slutbetyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF delar bl.a. kommitténs uppfattning om elevernas inflytande och&lt;br&gt;förslaget om elevforum. Däremot anser SAF att kommittén har undvikit&lt;br&gt;den allra viktigaste inflytandefrågan, nämligen rätten för elev och&lt;br&gt;föräldrar att själva få välja skola samt att friskolor skall ha samma&lt;br&gt;möjlighet att konkurrera med de offentliga skolorna på likvärdiga villkor.&lt;br&gt;TCO anser att elevforum på kommunal nivå bör samordnas med de&lt;br&gt;ungdomsråd som finns i vissa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, BO, Laholms, Mörbylånga, Norrköpings och Skara kom-&lt;br&gt;muner är kritiska till elevforum på kommunnivå. Norrköpings kommun&lt;br&gt;menar att elevforum diskvalificerar alla strävanden att främja ett&lt;br&gt;elevperspektiv i all verksamhet. I stället för elevforum föreslås en ändring&lt;br&gt;i skollagen, vilken innebär att kommunen är skyldig att stödja elevernas&lt;br&gt;strävan till inflytande över sin undervisning. BO är kritisk till att utveckla&lt;br&gt;elevforum, då de anser att förslaget ökar avståndet mellan beslutsfattare&lt;br&gt;och elever samt att ansvaret blir mer otydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket är kritiskt inställt till förslaget om att en elev som arbetat&lt;br&gt;aktivt för skolans bästa skall få det inskrivet i slutbetyget, eftersom det&lt;br&gt;redan finns utrymme för detta inom regelsystemet då det i förordet till&lt;br&gt;slutbetyget skall anges om en elev har haft ett förtroendeuppdrag. Örebro&lt;br&gt;kommun föreslår ett intyg för elever som arbetat aktivt för skolan, ej be-&lt;br&gt;tyg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB tillstyrker förlaget om inskrift i slutbetyget, men anser att lokala&lt;br&gt;elevforum kräver insikt i andra elevers behov, vilket i sin tur kräver insikt&lt;br&gt;hos pedagogerna i skolan om hur man utvecklar denna förmåga. Botkyrka&lt;br&gt;kommun anser att elevforum aldrig får ersätta de informella kontakterna i&lt;br&gt;vardagssituationen mellan lärare och elev. Motala kommun har i princip&lt;br&gt;inget emot ett elevforum, men ställer sig tveksam till att inrätta ytterligare&lt;br&gt;ett organ. Orsa kommun anser att förslaget om elevforum är alltför snävt&lt;br&gt;och föreslår i stället ett ”Barn- och Ungdomsråd” som kan öppna vidare&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statlig styrning och lokalt ansvar samt uppföljning och utvärdering Prop. 1997/98:94&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till kommitténs förslag om att främja&lt;br&gt;barns och ungdomars lärande och kunskapsutveckling samt de ändringar&lt;br&gt;det medför i skollagens portalparagraf. Lärarförbundet tillstyrker dock&lt;br&gt;inte helt den föreslagna ändringen utan föreslår en egen lydelse av 4 kap.&lt;br&gt;1 §. BO menar att kommitténs tillägg i portalparagrafen bör kompletteras&lt;br&gt;med ytterligare ändringar i skollagen. För närvarande är 4 kap. 2 §&lt;br&gt;begränsad till inflytande över utbildningens utformning, men BO anser&lt;br&gt;att det borde utvidgas till att omfatta inflytande över skolans verksamhet&lt;br&gt;och organisation. BO anser vidare att det i skollagen bör införas en&lt;br&gt;skyldighet för skolstyrelsen eller rektor att inhämta synpunkter från&lt;br&gt;eleverna inför beslut som berör eleverna på ett påtagligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret instämmer i kommitténs konstaterande att ”själva&lt;br&gt;livsnerven i styrsystemet är förtroende” och att ”det inte är statens sak att&lt;br&gt;bestämma hur verksamheten skall organiseras, vad det konkreta innehål-&lt;br&gt;let skall vara och vilka metoder som är tillämpliga”. De särskilda statliga&lt;br&gt;bestämmelserna för skolans område bör enligt Statskontorets mening&lt;br&gt;utgå. Statskontoret anser att även staten måste utvärdera processerna, dvs.&lt;br&gt;ytterst skolans arbetssätt. Den statliga tillsynen främst koncentrera sig på&lt;br&gt;att följa upp kommunernas kvalitetssäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de få remissinstanser som berört förslaget om ändring av benäm-&lt;br&gt;ningen elev till barn och ungdomar är samtliga kritiska. Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping och Orsa kommun anser att ändringen är olämplig och bidrar&lt;br&gt;till att också övriga styrdokument och texter ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avskaffandet av timplanen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även om inte alla tillstyrker förslaget om att avskaffa timplanen är dock&lt;br&gt;de flesta remissinstanser positiva till en femårig försöksverksamhet i ett&lt;br&gt;begränsat antal kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser fyra kommuner - Heby, Laholms, Orsa och Skara&lt;br&gt;kommuner - att timplanen skall avskaffas utan att en försöksverksamhet&lt;br&gt;läggs fram. Statskontoret instämmer också i kommitténs förslag att slopa&lt;br&gt;timplanerna och fokusera på elevernas kunskaper och färdigheter i&lt;br&gt;förhållande till målen och inte på antalet timmar. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser att timplanen skall avskaffas i den takt som&lt;br&gt;kommunerna beslutar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm tillstyrker förslaget, men ser farhågor&lt;br&gt;kring de praktiskt-estetiska ämnenas möjligheter att hävda sig vid en så-&lt;br&gt;dan förändring. Örebro kommun föreslår att endast de totalt garanterade&lt;br&gt;timmarna, 6 665, anges i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet anser däremot att det krävs starkare incitament&lt;br&gt;än att ta bort timplanen för att i läroplanens anda få in kommunalpolitiker&lt;br&gt;och lokala skolor i en fruktbar diskussion om att utnyttja friutrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, RRV, Lärarförbundet, LR, Högskoleverket, Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet, TCO, Gävle och Mörbylånga kommuner vill inte avskaffa&lt;br&gt;timplanen. De är däremot positiva till altemativförslaget med en femårig&lt;br&gt;försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kursplaneöversyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överlag är remissinstanserna positiva till förslagen om kursplaneöversyn.&lt;br&gt;SAF tillstyrker förslaget om grundskolans kursplaner och anser även att&lt;br&gt;kursplaneöversynen bör göras kontinuerligt för gymnasieskolan i samar-&lt;br&gt;bete med berörda branschorganisationer. RHS tillstyrker förslagen, men&lt;br&gt;tror till skillnad mot Skolkommittén att ett nationellt avstämningstillfälle&lt;br&gt;vid t.ex. år fyra eller fem är av stort värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avvisar förslagen och menar att de redan ingår i Skolverkets&lt;br&gt;generella uppdrag. Enligt Skolverket skall kursplaner vara styrande för&lt;br&gt;undervisningens utformning och innehåll, inte föreskriva en viss upp-&lt;br&gt;läggning. Göteborgs universitet betonar behovet av en rullande kurspla-&lt;br&gt;neöversyn, men varnar för alltför detaljerat innehåll. DAKS avstyrker&lt;br&gt;förslagen och anser att kursplanerna skall förändras, om de skall vara&lt;br&gt;kvar, och att man bör skriva in det elevcentrerade arbetssättet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rektorns roll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om utredning av rektors-&lt;br&gt;rollen, men när det gäller förslaget om delegering går åsikterna isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO välkomnar en utredning om ledarskapet i skolan. Däremot ser BO&lt;br&gt;en risk med att delegera rektorns ansvar och befogenheter till andra per-&lt;br&gt;soner och grupper på skolan. Även Lärarförbundet tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om utredning, men anser att delegeringsmöjligheten för rektor behöver&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker förslaget om utredning av ledarskapet i skolan, då&lt;br&gt;regeringens beslut om det första uppdraget till utbildningsinspektörema&lt;br&gt;innebär att rektorsfunktionen skall kvalitetsgranskas under 1998. Skol-&lt;br&gt;verket avstyrker även förslaget att införa en delegeringsmöjlighet av de-&lt;br&gt;lar av rektors ansvar och befogenheter till andra personer eller grupper på&lt;br&gt;en skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ånge kommun anser att ansvaret även fortsättningsvis bör ligga hos&lt;br&gt;skolledningen i och med att en skolledare annars kan välja att delegera ett&lt;br&gt;obekvämt ärende så att en eventuell juridisk påföljd drabbar en annan&lt;br&gt;person eller grupp. Svenska Kommunförbundet anser att frågan bör lösas&lt;br&gt;inom ramen för en total skollagsöversyn. HO anser, i likhet med&lt;br&gt;Kommunförbundet, att rektors roll är unik varför dennes för-&lt;br&gt;valtningsrättsliga befogenheter bör analyseras i en framtida översyn av&lt;br&gt;skollag och förordning. Norrköpings kommun anser att rektorns&lt;br&gt;möjligheter att delegera ansvar inte får innebära att det pedagogiska&lt;br&gt;ledarskapet överlämnas till annan person än rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet vill lyfta fram rektors roll som central i arbetet&lt;br&gt;med att utveckla det inre arbetet och påpekar att den statliga rek-&lt;br&gt;torsutbildningen bör innehålla grundläggande kunskaper i specialpeda-&lt;br&gt;gogik. Skolledarna anser att rektorn måste ha en stab av medarbetare i&lt;br&gt;likhet med vilket företag som helst för att administrativa rutinuppgifter&lt;br&gt;inte skall ta all tid och energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betygssättningen i grundskolan, förslag med ej graderade betyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Två tredjedelar av de remissinstanser, som svarat, stöder förslaget om en&lt;br&gt;försöksverksamhet med andra former för urval, bedömning och skriftlig&lt;br&gt;information än graderade betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm tillstyrker förslaget, men anser att det be-&lt;br&gt;höver skapas ett forum, där dialog kan föras om sambandet mellan ambi-&lt;br&gt;tioner, resurser och resultat. SAF anser att förslaget om försöksverksam-&lt;br&gt;het är intressant, men att betyg behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att behörighetskraven skall ligga fast, men att några&lt;br&gt;kommuner på försök skall beredas möjlighet att pröva andra vägar. Skol-&lt;br&gt;verket avstyrker däremot förslaget att enbart ha kvar betyget Godkänd i&lt;br&gt;grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredjedel av instanserna avstyrker emellertid förslaget. Bland dessa&lt;br&gt;finns Högskoleverket, Skolledarna, LR, Lärarförbundet, Göteborgs stad,&lt;br&gt;Alvesta, Botkyrka, Jönköpings, Kungsbacka och Skellefteå kommuner. En&lt;br&gt;genomgående uppfattning bland dessa är att det nya betygssystemet inte&lt;br&gt;införts fullt ut förrän våren 1998, vilket gör att det inte är bra att genom-&lt;br&gt;föra en försöksverksamhet med borttagande av de graderade betygen&lt;br&gt;innan det gamla systemet utvärderats. Däremot ses utvecklingssamtalen&lt;br&gt;som ett led i utvecklingen mot bättre information till elever och föräldrar.&lt;br&gt;Mot bakgrund av det uppdrag som Elögskoleverket har att bedöma och ge&lt;br&gt;tillstånd till universitet och högskolor att använda alternativa urvalsmo-&lt;br&gt;deller, anser verket att goda skäl finns för ett framtida kunskaps- och er-&lt;br&gt;farenhetsutbyte mellan Högskoleverket och Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DAKS anser att både grundskolan och gymnasieskolan bör bli betygs-&lt;br&gt;fria och avstyrker således förslaget om försöksverksamhet. RRV ser gärna&lt;br&gt;att en försöksverksamhet genomförs, men att de graderade betygen&lt;br&gt;behålls under försöksperioden och menar att kommitténs förslag ökar&lt;br&gt;skälen att fokusera även annat än godkändgränsen. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet avstår från att yttra sig i frågan, men betonar att ett&lt;br&gt;nytt betygssystem inte får försvåra lärarnas arbete med betygssättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Programprov i gymnasieskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av två tredjedelar av de remissinstanser som svarat.&lt;br&gt;Däremot är svarsbortfallet rörande detta förslag stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV delar Skolkommitténs uppfattning att gymnasieskolans kursut-&lt;br&gt;formning innebär risk för alltför stor splittring och att programprov där-&lt;br&gt;för behövs. Ett programprov kan också ge lärama underlag för att be-&lt;br&gt;döma utbildningsresultatet i förhållande till läroplans- och program-&lt;br&gt;målen. RRV anser att programproven skall vara obligatoriska. Högskole-&lt;br&gt;verket tillstyrker förslaget om att utarbeta nationella prov för gymnasie-&lt;br&gt;skolans olika program, men anser i likhet med SAF att programproven&lt;br&gt;bör vara nationella och obligatoriska. Dessutom välkomnas åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att stärka och garantera betygsättningens jämförbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avvisar förslaget om programprov såsom inaktuellt om pla-&lt;br&gt;nerna på en gymnasieexamen genomförs. Kostnaderna för att utveckla&lt;br&gt;och genomföra programprov skulle dessutom vara betydande. Även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alvesta och Norrköpings kommuner är tveksamma till nationella&lt;br&gt;programprov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen tillstyrks överlag av flertalet remissinstanser, men många har&lt;br&gt;valt att inte ta ställning till förslagen. Handikappförbundens samar-&lt;br&gt;betsorgan tillstyrker förslaget, men vill understryka vikten av att tydlig-&lt;br&gt;göra statens krav på kommunernas system för utvärdering. Dessutom&lt;br&gt;anser de att möjligheterna till sanktioner mot en kommun måste skärpas i&lt;br&gt;skollagen så att staten kan ingripa på ett tidigare stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta kommuner är negativa till förslaget om vidgade sank-&lt;br&gt;tionsmöjligheter, men är positiva till att fokus i utvärderingen flyttas från&lt;br&gt;nationell nivå till kommun- och skolnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker förslaget om förändringar i skollagens 2 kap. 8 §&lt;br&gt;med hänvisning till regleringsbrevet för 1998, där verket ges i uppdrag&lt;br&gt;att bedöma nuvarande åtgärdssystem. Svenska Kommunförbundet anser&lt;br&gt;att frågan om uppföljning och utvärdering skall regleras i en ny skollag.&lt;br&gt;TCO anser däremot inte att fokus bör flyttas över från den nationella till&lt;br&gt;den lokala nivån när det gäller uppföljning och utvärdering. Alvesta&lt;br&gt;kommun efterfrågar tydligare besked från staten om önskade uppgifter,&lt;br&gt;vilket skulle underlätta för alla kommuner och dessutom göra uppgifterna&lt;br&gt;jämförbara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lärares yrkesutveckling - förslag om rekryteringstjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är generellt sett positiva till förslagen om lärares&lt;br&gt;yrkesutveckling och rekryteringstjänster. En genomgående uppfattning är&lt;br&gt;emellertid att kommitténs förslag till åldersgräns på 30 år bör höjas till 45&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket anser att idén med rekryteringstjänster är värd att&lt;br&gt;pröva, men påpekar att arbetslöshet inte skall ge företräde till en rekryte-&lt;br&gt;ringstjänst. Den enskilde personens vilja och intresse skall vara avgö-&lt;br&gt;rande. Göteborgs universitet anser att tanken med rekryteringstjänster&lt;br&gt;kan vara fruktbar om man uppmärksammar att det finns en tydlig skillnad&lt;br&gt;mellan att arbeta utan utbildning och med utbildning. Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm tillstyrker förslaget, men ser en risk för att ett system med&lt;br&gt;rekryteringstjänster kan missbrukas i ett trängt ekonomiskt läge. LO anser&lt;br&gt;att förslaget kan få nya grupper att söka sig till skolan och därigenom&lt;br&gt;påskynda en utveckling av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att det är viktigt att få in fler män i läraryrket och fler lärare&lt;br&gt;med annan kulturell och etnisk bakgrund. Dessutom instämmer de i&lt;br&gt;kommitténs resonemang om att det behövs en ökad samverkan mellan&lt;br&gt;skolan och lärarutbildningen. BO anser att det vore önskvärt med en ökad&lt;br&gt;rörlighet bland lärarna och att det är nödvändigt att hitta nya former för&lt;br&gt;lärarnas kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet kommuner uppfattar dock förslaget om rekryteringstjänster&lt;br&gt;som tveksamt. Finansieringsformerna måste utformas så att de nya tjäns-&lt;br&gt;terna inte hotar att tränga undan ordinarie personal eller nyanställningar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stad anser att resonemanget om rekryteringstjänster uteläm-&lt;br&gt;nar eleverna. Lärarförbundet ställer sig inte bakom förslaget, eftersom&lt;br&gt;kommittén inte har preciserat hur rekryteringstjänsterna skall finansieras.&lt;br&gt;För att rekrytera nya grupper till läraryrket föreslår Lärarförbundet att ett&lt;br&gt;så kallat basår införs. Avsikten är att studerande, främst de med invand-&lt;br&gt;rarbakgrund, skall kunna erbjudas möjlighet att förbättra sina språkkun-&lt;br&gt;skaper och göra andra kompletteringar för att uppfylla de särskilda behö-&lt;br&gt;righetskraven för att komma in på lärarutbildningens olika inriktningar.&lt;br&gt;Detta tillämpas redan vid en del högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att staten inte kan besluta om s.k. rekryteringstjänster&lt;br&gt;då det är skolhuvudmännen, inom ramen för gällande lagar, som har de&lt;br&gt;möjligheter som kommittén efterlyser. SAF är oroat över den statiska syn&lt;br&gt;som kommittén har när det gäller skolans kompetensförsörjning där&lt;br&gt;lärare, utbildade vid lärarhögskolor, ses som den enda rekryteringskällan.&lt;br&gt;Kompetens kan också med fördel tillföras utifrån, exempelvis från&lt;br&gt;näringslivet genom deltidslärare, projektmedlemmar och experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att utredningen inte tillräckligt diskuterat hur ett system&lt;br&gt;med rekryteringstjänster bör vara utformat för att effektivt kunna bidra&lt;br&gt;till att bredda och stimulera rekryteringen till läraryrket. RRV anser även&lt;br&gt;att en koppling mellan rekryteringstjänsterna och lärarhögskolans antag-&lt;br&gt;ning bör aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolornas Riksförbund anser att även fristående skolor som anställer&lt;br&gt;personer på en rekryteringstjänst skall ha möjlighet till ekonomiskt&lt;br&gt;bidrag från staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utlandsutbildade lärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanser är positiva till att en person med ut-&lt;br&gt;ländsk lärarutbildning skall kunna få en fast anställning som lärare om&lt;br&gt;hon eller han har tillräckliga kunskaper i svenska språket med hänsyn till&lt;br&gt;tjänsten. Bland annat anser Lärarförbundet att skolan behöver fler lärare&lt;br&gt;med annan nationell och etnisk bakgrund än den svenska för att kunna&lt;br&gt;möta barn av olika nationalitet. Kraven på språkkunskaper och kompe-&lt;br&gt;tens måste dock ställas i relation till den lärartjänst som är aktuell. Även&lt;br&gt;Högskoleverket finner det angeläget att fler lärare med utländsk bakgrund&lt;br&gt;och utbildning rekryteras till svenska skolor och att möjligheter till fast&lt;br&gt;anställning underlättas. Högskoleverket avstyrker dock kommitténs för-&lt;br&gt;slag till ändring i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker förslaget om uppluckrade behörighetskrav i&lt;br&gt;svenska hos lärare med utländsk lärarutbildning. LR avstyrker också&lt;br&gt;förslaget om ändring i skollagen rörande de sänkta språkkraven på&lt;br&gt;utlandsutbildade lärare. BO stöder inte förslaget om utlandsutbildade&lt;br&gt;lärare, utan menar att det måste vara det som gagnar eleverna som skall&lt;br&gt;stå i centrum och har därför svårt att se hur sänkta språkkrav på något sätt&lt;br&gt;skulle vara bra för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skolan och kulturen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om skolan och kulturen tillstyrks nästan av samtliga remiss-&lt;br&gt;instanser. Skolledarna anser att förslaget bör gälla för grundskolan, gym-&lt;br&gt;nasieskolan och vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker förslaget i läroplanen om krav på rektor att skolan&lt;br&gt;bör se som sin uppgift att vara ett kulturellt centrum i närsamhället. Detta&lt;br&gt;är ett område som ligger inom ramen för huvudmannens ansvar och bör&lt;br&gt;ej vara föremål för statlig styrning. Skolverket avstyrker dessutom för-&lt;br&gt;slaget om kulturell yttrandefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skolan och arbetslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om skolan och arbetslivet tillstyrks av de flesta remissinstan-&lt;br&gt;ser. SAF tillstyrker kommitténs förslag och menar att kontakterna mellan&lt;br&gt;skolan och arbetslivet inte enbart är viktigt för att göra lärandet&lt;br&gt;meningsfullt. Det handlar även om näringslivets framtida&lt;br&gt;kompetensförsörjning och därmed Sveriges utveckling. LO tillstyrker&lt;br&gt;förslaget och vill att detta kopplas till en starkare gemensam styrning av&lt;br&gt;utformningen av utbildningen som delas av skolan och arbetslivet.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet delar kommitténs uppfattning men anser att&lt;br&gt;frågan bör genomlysas närmare. Lärarförbundet delar kommitténs&lt;br&gt;värderingar i frågan men ser problem med det praktiska genomförandet&lt;br&gt;av 15 veckors APU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de mindre kommunerna är negativa till förslagen om skolan&lt;br&gt;och arbetslivet, då de ser svårigheterna att finna APU-platser till ytterli-&lt;br&gt;gare ca 50 % gymnasieelever i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker förslagen och anser att det krav som finns i läro-&lt;br&gt;planen att eleverna skall ha kunskap om arbetslivet är tillräcklig.&lt;br&gt;Angående APU anser Skolverket att frågan är för tidigt väckt och&lt;br&gt;hänvisar till pågående arbete med APU och lärlingsutbildning.&lt;br&gt;RRVanser att utredningens positiva argument för att genomföra arbets-&lt;br&gt;platsförlagd undervisning är alltför allmänna och otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En jämlik skola - modersmål och andra språk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om elevers rätt till modersmålsundervisning under hela skol-&lt;br&gt;tiden tillstyrks av flertalet remissinstanser. Samtidigt anser flera att&lt;br&gt;modersmålsundervisningen inte får ställas mot andra ämnen i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet och LR tillstyrker samtliga förslag utom förslaget om&lt;br&gt;att ett av de tre språken tyska, franska och spanska kan ersättas om man i&lt;br&gt;stället erbjuder ett i kommunen förekommande invandrarspråk. Även&lt;br&gt;RHS, TCO och SAF avstyrker förslaget om att ersätta B-språken. Orsaken&lt;br&gt;är att detta skulle kunna få en segregerande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket instämmer i förslaget att en elev skall ha rätt till mo-&lt;br&gt;dersmålsundervisning under hela skoltiden. Verket avstyrker dels försla-&lt;br&gt;get om att begränsningen till minst fem elever tas bort, dels förslaget om&lt;br&gt;fler B-språk i grundskolan. En noggrannare kostnadsberäkning måste&lt;br&gt;göras av vad detta skulle kosta kommunerna. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att annat modersmål än svenska ges ny ställning, men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvisar förslaget om att rätten till undervisning i modersmål skall&lt;br&gt;förlängas från sju till nio år. Dessutom skall kommunen inte vara skyldig&lt;br&gt;att anordna undervisning även om antalet elever understiger fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet kommuner är överlag positiva till förslagen om modersmål.&lt;br&gt;De tillstyrker emellertid inte förslaget om att ett i kommunen vanligt&lt;br&gt;förekommande invandrarspråk. Dessutom är det tveksamt om det är&lt;br&gt;ekonomiskt möjligt att ta bort skyldigheten att anordna&lt;br&gt;modersmålsundervisning om antalet elever är färre än fem.&lt;br&gt;Invandrarundervisningen i Södertälje kommun anser att&lt;br&gt;modersmålsundervisning skall erbjudas redan på förskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV avstyrker förslaget om att ändra reglerna för B- och C-språk och&lt;br&gt;anser att beslut i frågan om modersmål inte bör tas förrän ett underlag för&lt;br&gt;administrativa och ekonomiska konsekvenser föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att modersmålsundervisningen bör vara frivillig och ej stäl-&lt;br&gt;las mot undervisningen i svenska som andraspråk och avstyrker förslaget&lt;br&gt;om att inskränka ett av de tre språken tyska, franska och spanska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolornas riksförbund anser att den nedre gränsen på minst fem ele-&lt;br&gt;ver bör finnas kvar och avstyrker således kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Europeiskt centrum för barns och ungdomars likvärdiga möjligheter i&lt;br&gt;barnomsorg och skola&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att ett europeiskt centrum inrättas för utveckling och forsk-&lt;br&gt;ning rörande barns och ungdomars likvärdiga möjligheter i barnomsorg&lt;br&gt;och skola tillstyrks av nästan samtliga remissinstanser som berör frågan.&lt;br&gt;Skolverket anser emellertid att frågan bör utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ett framtida reformarbete - skyldighet att belysa klass, kön och&lt;br&gt;etnicitet i utredningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att det skall finnas en skyldighet att försöka belysa konsek-&lt;br&gt;venser med hänsyn till klass, kön och etnicitet i alla utredningar, för-&lt;br&gt;studier och olika former av planeringsarbete i samband med reformer på&lt;br&gt;skolområdet tillstyrks av de flesta remissinstanser som berör frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö saknar dock en diskussion om lämpliga skyddsnät&lt;br&gt;för att garantera en skola för alla oavsett kön, klass och etnicitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Att lämna skolan&lt;br&gt;med rak rygg (SOU 1997:108)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Läs- och skrivkommittén redovisar olika utgångspunkter för sitt arbete.&lt;br&gt;Kommittén ser skriftspråkligheten som en rättighet. Skolan har ansvar för&lt;br&gt;att alla barn och unga får möjlighet att utveckla och använda sin språkliga&lt;br&gt;förmåga. Språket och lärandet hör samman med identitetsutvecklingen.&lt;br&gt;Läs- och skrivsvårigheter är påverkningsbara med pedagogiska insatser.&lt;br&gt;Kommittén beskriver vidare olika teoretiska utgångspunkter för en dis-&lt;br&gt;kussion om läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Ett&lt;br&gt;avsnitt följer med kommentarer och tankar baserade på enskilda indivi-&lt;br&gt;ders olika erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår tydligare skrivningar i läroplanerna om språkets&lt;br&gt;roll i barns och ungdomars liv, arbete och lärande. En mer medveten och&lt;br&gt;uttalad syn på språkets roll bör prägla kommande måldokument för peda-&lt;br&gt;gogisk verksamhet för 1-16 år och för de frivilliga skolformerna. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår vidare att en mer medveten satsning på lekfullt pedago-&lt;br&gt;giskt arbete med barns skriftspråksutveckling skrivs in i styrdokumentet&lt;br&gt;för 1-5-årsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen bör enligt kommittén ändras från elever med särskilda be-&lt;br&gt;hov och elever som har svårigheter till elever i behov av stimulans och&lt;br&gt;stöd och elever som får svårigheter. Vidare föreslås att grundskoleför-&lt;br&gt;ordningen ändras så att rektor får ett förstärkt ansvar för arbetet med åt-&lt;br&gt;gärdsprogram för elever i svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en rad uppdrag till Skolverket. Bl.a. bör verkets&lt;br&gt;uppdrag att arbeta med en kontinuerlig kursplaneöversyn preciseras så att&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet riktas mot att inslag av språkande synliggörs i&lt;br&gt;alla kursplaner. Kursplanerna bör analyseras och på sikt förändras mot&lt;br&gt;bakgrund av den kunskapssyn som bär upp grund- och gymnasieskolans&lt;br&gt;läroplaner och den språksyn som präglar framför allt kursplanen i&lt;br&gt;svenska. Skolverkets tillsynsuppdrag bör också preciseras så att ansvaret&lt;br&gt;för läs- och skrivutveckling särskilt lyfts fram. Skolverket bör vidare få i&lt;br&gt;uppdrag att utvärdera på vilket sätt de nationella proven används och om&lt;br&gt;de utgör en utvecklande kraft i verksamheterna. Ett uppdrag bör också&lt;br&gt;ges att utarbeta ett stödmaterial för förskolans och skolans&lt;br&gt;utvecklingsarbete vad gäller åtgärdsprogram samt information om regler&lt;br&gt;och rättigheter för barn och unga med läs- och skrivsvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att olika former av forskning om läs- och&lt;br&gt;skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter initieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande kunskaper om läs- och skrivutveckling och läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter bör ges inom samtliga pedagog- och lärarutbildningar.&lt;br&gt;Tillägg och ändringar bör göras i gällande examensordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;betänkandet Att lämna skolan med rak rygg (SOU&lt;br&gt;1997:108)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen (HO), Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor&lt;br&gt;i skolan (SIH), Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Uppsala&lt;br&gt;universitet, Ekerö kommun, Stockholms stad, Eskilstuna, Katrineholms,&lt;br&gt;Linköpings, Eksjö, Växjö, Nybro och Hässleholms kommuner, Malmö&lt;br&gt;stad, Göteborgs stad, Borås, Kristinehamns, Surahammars, Västerås,&lt;br&gt;Falu, Östersunds, Hudiksvalls, Lycksele, Umeå, Kiruna och Luleå&lt;br&gt;kommuner, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund (LR), Skolledarna, Skol-&lt;br&gt;ledarföreningen, Sveriges Psykologförbund, Svenska förbundet för&lt;br&gt;Specialpedagogik, Svensklärarföreningen, Riksförbundet Hem och Skola&lt;br&gt;(RHS), Handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappinstitutet, AMI&lt;br&gt;Syd, Elevorganisationen i Sverige, Förbundet mot läs- och skrivsvårig-&lt;br&gt;heter (FMLS), Svenska dyslexistiftelsen, Svenska dyslexiföreningen och&lt;br&gt;Föräldraföreningen för dyslektiska barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Karlskoga, Simrishamns, Här-&lt;br&gt;ryda, Lunds och Stenungsunds kommuner, Ulla Welin, Bo Sundblad,&lt;br&gt;Läs- och skrivpunkten i Göteborg, Dyslexikampan-&lt;br&gt;jen/Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden, Talboks- och punktskriftsbiblio-&lt;br&gt;teket (tpb), Neuroknuten i Stockholm, Föreningen för en demokratise-&lt;br&gt;rande och aktiverande skola (DAKS), Läsutveckling i Botkyrka, Åke&lt;br&gt;Olofsson, Christer Jacobsson, Länsbiblioteket i Stockholms län, Sveriges&lt;br&gt;Stamningsföreningars Riksförbund, Statens institutionsstyrelse (SiS) och&lt;br&gt;Helsingborgs stad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser instämmer i kommitténs grundläggande resonemang&lt;br&gt;om språkets betydelse. Svenska Kommunalarbetareförbundet (bilaga till&lt;br&gt;LO:s remissyttrande) uttrycker att ”språket ger människan identitet och&lt;br&gt;möjlighet till gemenskap, till att utvecklas och till att skaffa sig infly-&lt;br&gt;tande. Det handlar också om demokrati, och att så många har bristande&lt;br&gt;läs- och skrivförmåga är en av de allvarligaste ojämlikheter vi har i&lt;br&gt;Sverige i dag”. Också Skolverket och RHS ser språkets betydelse som en&lt;br&gt;demokrati- och likvärdighetsfråga. Göteborgs universitet menar att&lt;br&gt;kommitténs perspektiv, att språk och kommunikation bör genomsyra hela&lt;br&gt;skolans verksamhet och alla ämnen för att stimulera skriftspråksutveck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling, är en behövlig och positiv nyhet som står i samklang med aktuella&lt;br&gt;forskningsrön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp av instanser, t.ex. Skolverket och RHS samt flertalet kommu-&lt;br&gt;ner, delar också kommitténs synsätt att se läs- och skrivsvårigheter som&lt;br&gt;pedagogiska frågor i stället för individuella problem. Elevorganisationen&lt;br&gt;i Sverige framhåller att alla kan lära sig läsa och skriva, trots olika förut-&lt;br&gt;sättningar. Det handlar om att ge dem som har det svårt de rätta förutsätt-&lt;br&gt;ningarna inte bara i skolan utan i alla sammanhang där eleverna utvecklar&lt;br&gt;språk. Svenska Kommunförbundet menar att svårigheterna kan hänga&lt;br&gt;samman med såväl pedagogiska som individuella och sociala problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HO motsätter sig synsättet att läs- och skrivsvårigheter främst skall ses&lt;br&gt;som pedagogiska frågor. Ombudsmannen är, liksom Linköpings univer-&lt;br&gt;sitet och dyslexirörelsen, t.ex. Svenska Dyslexistiftelsen, Svenska Dyslexi-&lt;br&gt;föreningen, Dyslexikampanjen/Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden, För-&lt;br&gt;äldraföreningen för Dyslektiska barn och FMLS, kritisk mot att kommit-&lt;br&gt;tén inte behandlat läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utifrån ett medicinskt&lt;br&gt;perspektiv utan endast sett frågan som ett pedagogiskt problem. Dyslexi&lt;br&gt;måste ses som ett handikapp eller en funktionsnedsättning, vilken ibland&lt;br&gt;riskerar att bli permanent. Kommitténs förslag anses vara otillräckliga för&lt;br&gt;den grupp barn som har neurologiska och neuropsykiatriska funktions-&lt;br&gt;nedsättningar och som kan diagnosticeras. Flera instanser, bl.a. Sveriges&lt;br&gt;Psykologförbund, menar vidare att kommittén inte analyserat vari svårig-&lt;br&gt;heterna består för elever med grava läs- och skrivsvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappinstitutet anser att det är viktigt att utgå från att det i grup-&lt;br&gt;pen elever med läs- och skrivsvårigheter finns både elever som har sina&lt;br&gt;problem främst till följd av en funktionsnedsättning (dyslexi) och andra&lt;br&gt;elever i svårigheter av sociala eller psykologiska skäl. De olika svårig-&lt;br&gt;heterna kräver olika pedagogiska åtgärder. Stockholms stad, Växjö kom-&lt;br&gt;mun och Läsutvecklingen i Botkyrka menar att kommittén borde ha integ-&lt;br&gt;rerat de två olika falangerna om pedagogik och neurologi för att komma&lt;br&gt;närmare det som faktiskt sker i praktiken. Också Kristinehamns kommun&lt;br&gt;understryker att specifika läs- och skrivsvårigheter kan ingå som kompo-&lt;br&gt;nenter i ett komplex av svårigheter och att utgångspunkten måste vara en&lt;br&gt;helhetskunskap om individen. Flera instanser betonar elevvårdens roll.&lt;br&gt;Sveriges Psykologförbund framhåller betydelsen av att utreda läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter ur såväl pedagogisk och psykologisk som medicinsk&lt;br&gt;synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun är utan undantag positiv till betänkandet men var-&lt;br&gt;nar för att helhetsperspektivet försvinner genom att övriga handikapp&lt;br&gt;hamnar i skymundan i fråga om t.ex. resurs styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen pekar på de förebyggande insatser som kan göras i för-&lt;br&gt;skolan. Styrelsen saknar i betänkandet en tydligare koppling mellan för-&lt;br&gt;skolans och skolans verksamheter. Också Skolverket anser att det är vik-&lt;br&gt;tigt att förskolans tradition att lära genom lek behålls och vidareutveck-&lt;br&gt;las. LO är positiv till betänkandet och betonar liksom Skolverket att ut-&lt;br&gt;redningens förslag är relevanta även för vuxenutbildning. LR anser att&lt;br&gt;många av kommitténs förslag endast kan genomföras om skolan tillförs&lt;br&gt;nya resurser i form av tid och pengar. RRV saknar uppgifter om resurser&lt;br&gt;och resursanvändning i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet anser att betydelsen av socialgruppstillhörighet och&lt;br&gt;kön för att nå framgång i skolan, liksom datom som pedagogiskt hjälp-&lt;br&gt;medel borde ha behandlats mer ingående. Man saknar också en belysning&lt;br&gt;av de problem som elever med annat modersmål än svenska har. Vad&lt;br&gt;gäller pedagogiska hjälpmedel poängterar också flera andra instanser,&lt;br&gt;bl.a. HO, Dyslexikampanjen/Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden och&lt;br&gt;Linköpings universitet, att kommittén inte återspeglar de problem och&lt;br&gt;möjligheter som finns knutna till hjälpmedelssituationen för elever med&lt;br&gt;läs- och skrivsvårigheter. Ombudsmannen menar att det krävs skärpta&lt;br&gt;nationella bestämmelser för att säkerställa att elever med dyslexi garante-&lt;br&gt;ras tillgång till hjälpmedel och andra anpassningar i skolsituationen.&lt;br&gt;Svensklärarföreningen, liksom RHS, lyfter fram de icke datorbaserade&lt;br&gt;läromedlens betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förändringar i måldokumenten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Åsikterna kring förslaget om ändring av skollagen går i sär, beroende&lt;br&gt;på om instanserna anslutit sig till att läs- och skrivsvårigheter är pedago-&lt;br&gt;giska frågor eller inte. De som delar kommitténs grundsyn, är i regel&lt;br&gt;också positiva till ändring av skollagen. Lärarförbundet instämmer helt i&lt;br&gt;kommitténs förslag att elever med behov av stöd benämns elever i behov&lt;br&gt;av stöd. Detta flyttar perspektivet till elevens totala situation. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet förordar att frågan ses över inom ramen för en total&lt;br&gt;skollagsöversyn. Skolverket anser att det behövs en översyn av regelver-&lt;br&gt;ket som sådant, varför de förslag till förändringar av skollag, grundskole-&lt;br&gt;förordning och läroplan bör hänvisas till en sådan översyn. Uppsala&lt;br&gt;universitet framhåller att det kan finnas skäl att se över skollagens&lt;br&gt;formuleringar men att föreslagen ändring inte är tillräcklig för att få&lt;br&gt;genomslag i den praktiska skolverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen m.fl. menar att förslaget ger elever med&lt;br&gt;funktionsnedsättning ett svagare skydd. Också BO anser att den före-&lt;br&gt;slagna formuleringen ”på ett olyckligt och negativt sätt pekar ut det en-&lt;br&gt;skilda barnet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMLS anser att det bör stå elever ”med och i svårigheter” eftersom be-&lt;br&gt;nämningen i svårigheter inte täcker problematikens olika aspekter, dvs.&lt;br&gt;att läs- och skrivsvårigheter kan ha både biologiska och sociala orsaker.&lt;br&gt;Också Växjö kommun framför att man i stället borde integrera de två&lt;br&gt;olika huvudfalangema genom att skriva ”elever med/i svårigheter”. LR&lt;br&gt;föreslår en liknande lösning vad gäller formulering av 4 kap. 1 § skol-&lt;br&gt;lagen där stöd skall ges till elever som ”har och /eller får svårigheter i&lt;br&gt;skolarbetet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser som uttalat sig om ändringar i grundskoleförord-&lt;br&gt;ningen tillstyrker förslaget. Skolledarna, liksom Förbundet för Special-&lt;br&gt;pedagogik och RHS, är positiv till att förtydliga rektors och berörd skol-&lt;br&gt;personals ansvar att fastställa åtgärdsprogram. TCO understryker vikten&lt;br&gt;av att åtgärdsprogrammen utvärderas och följs upp. AMI Syd betonar&lt;br&gt;vikten av att förskolans erfarenheter tas till vara i uppläggningen av åt-&lt;br&gt;gärdsförslagen vid övergången från barnomsorg till skola. Sveriges&lt;br&gt;Psykologförbund menar att åtgärdsprogram är viktiga men att kompeten-&lt;br&gt;sen om läs- och skrivsvårigheter i skolan måste öka avsevärt för att klara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta uppdrag. Handikappinstitutet betonar att ett åtgärdsprogram måste&lt;br&gt;föregås av en utredning. SIH föreslår att ändringen också skall göras i&lt;br&gt;särskoleförordningen, specialskoleförodningen och sameskolförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR varnar för att lärare och studie- och yrkesvägledare, som skall pla-&lt;br&gt;nera och genomföra åtgärdsprogrammen, kommer i en ”besvärande och&lt;br&gt;arbetshindrande mellanhand”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att rektors ansvar inte behöver för-&lt;br&gt;tydligas då ansvaret som pedagogisk ledare och personalchef redan i dag&lt;br&gt;är tydligt nog. Föräldraföreningen för Dyslektiska barn avstyrker försla-&lt;br&gt;get då ansvaret för den enskilde eleven bör ligga så långt ute i organisa-&lt;br&gt;tionen som möjligt. Ansvaret skall således ligga på klassläraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de instanser som uttalat sig om starkare skrivningar&lt;br&gt;kring språkets betydelse i läroplaner och kursplaner är positiva. Skol-&lt;br&gt;verket delar kommitténs grundläggande utgångspunkter men menar att&lt;br&gt;kommittén lägger för stor vikt vid det skriftliga språket för måldoku-&lt;br&gt;mentet för 1-5-åringar. Lärarförbundet uttrycker att det behövs starkare&lt;br&gt;skrivningar för att elever i behov av särskild stimulans och stöd verkligen&lt;br&gt;får det. TCO tillstyrker förslagen och betonar bl.a. att skrivningar som&lt;br&gt;handlar om ökad kommunikation mellan skolan, föräldrar och elever vad&lt;br&gt;gäller barns språkutveckling är särskilt viktiga. RHS understryker för-&lt;br&gt;skolans roll att erbjuda en rik miljö för språkstimulans med förmåga att&lt;br&gt;upptäcka barn med specifika språksvårigheter. Borås kommun uttrycker&lt;br&gt;att ett lekfullt och lustbetonat möte med skriftspråket i förskolan är en&lt;br&gt;viktig grund för barns livslånga lärande. Göteborgs universitet menar att&lt;br&gt;förslagen till ändringar i styrdokumenten är välmotiverade men att dessa&lt;br&gt;endast kan åstadkomma förändringar långsiktigt under förutsättning att&lt;br&gt;kommunerna prioriterar dessa frågor och ger erforderliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta instanser tycker också att det är bra med en översyn av kurs-&lt;br&gt;planerna där kursplanen i svenska skall få genomslag. Ansvaret för&lt;br&gt;språkutveckling skall inte bara ligga på svenskämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser, bl.a. TCO, stödjer kommitténs skrivningar om sko-&lt;br&gt;lans textmiljö. Man uttrycker att ett modernt skolbibliotek med ny teknik&lt;br&gt;och brett bokutbud är viktigt för skolans möjligheter att stimulera ett&lt;br&gt;elevaktivt och undersökande arbetssätt med ett lustfyllt användande av&lt;br&gt;språket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utveckling och utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet kommuner ställer sig positiva till förslagen om utveckling och&lt;br&gt;utvärdering. Skolverket ställer sig dock tveksam till kommitténs olika&lt;br&gt;förslag om uppdrag. Verket anser att uppdraget om de nationella proven&lt;br&gt;inte behövs, eftersom ett sådant arbete redan är på gång med inriktning&lt;br&gt;mot svenska. Vad gäller uppdraget om lokala utvecklingsprogram hän-&lt;br&gt;visar man bl.a. till det arbete som pågår inom verket samt till två av de&lt;br&gt;uppdrag som de statliga utbildningsinspektörema skall fokusera under år&lt;br&gt;1998. Även vad gäller kursplanerna menar Skolverket att man redan i dag&lt;br&gt;har i uppdrag att följa, granska och vid behov lämna förslag till revide-&lt;br&gt;ring. Skolverket påpekar vidare att stödmaterial för arbetet med åt-&lt;br&gt;gärdsprogram i förskolan och skola nyligen utarbetats av SIH. Verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställer sig mer positivt till förslaget om att utarbeta information om rät-&lt;br&gt;tigheter som barn och unga har med läs- och skrivsvårigheter. Ett sådant&lt;br&gt;arbete bör ske i samverkan och samråd med andra myndigheter och orga-&lt;br&gt;nisationer som till exempel Barnombudsmannen, elevorganisationerna&lt;br&gt;och RHS. RHS uttrycker i sitt remissvar att man gärna medverkar i så-&lt;br&gt;dana informationsinsatser till föräldrar vars barn har läs- och skrivsvårig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet ställer sig positiv till flertalet uppdrag och framför&lt;br&gt;att det också är angeläget att de nationella proven utvärderas för att ut-&lt;br&gt;röna i vilken utsträckning de används och bidrar till att elever med behov&lt;br&gt;av särskilt stöd faktiskt får hjälp. HO menar att uppdraget om nationella&lt;br&gt;prov och stödmaterial bör utvidgas till att omfatta ett perspektiv på ele-&lt;br&gt;vers funktionsnedsättning vid sidan om klass, kön och etnicitet. Handi-&lt;br&gt;kappinstitutet vill att Skolverket och andra berörda ges i uppdrag att ut-&lt;br&gt;reda hur elever med dyslexi skall kunna erhålla kompenserande hjälp-&lt;br&gt;medel i ökad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV saknar en genomgång och utvärdering av effekterna av de insatser&lt;br&gt;som hittills genomförts av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller pedagogiska centrumbildningar förespråkar Lärarförbundet&lt;br&gt;att kommunerna samordnar de olika resurs-/kunskapscentra som byggts&lt;br&gt;upp till ett enda kunskapscentrum som stöd till förskola och skola. Även&lt;br&gt;på regional nivå behövs det tvärvetenskapliga team för vissa elever med&lt;br&gt;mycket speciella problem. Dyslexikampanjen/Insamlingsstiftelsen Dys-&lt;br&gt;lexifonden, Svenska Dyslexiföreningen och Föräldraföreningen för Dys-&lt;br&gt;lektiska barn betonar också vikten av olika strukturerade kontaktnät då&lt;br&gt;det är i dessa samarbeten som de tidiga upptäckterna görs och de tidiga&lt;br&gt;insatserna skall sättas in. Stockholms stad ser det som beklagligt att upp-&lt;br&gt;drag inte ges Skolverket eller SIH att utveckla dessa centra. TCO liksom&lt;br&gt;RHS betonar att det behövs ett samlat grepp om problemområdet över&lt;br&gt;skolformernas gränser och inom kommunen. Falu kommun framför även&lt;br&gt;betydelsen av nätverk mellan grannkommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser tillstyrker kommitténs förslag om forskningsinsatser.&lt;br&gt;Göteborgs universitet sammanfattar att betänkandet innebär ett synsätt&lt;br&gt;och ett antal förslag som ligger väl i linje med forskningsfronten på om-&lt;br&gt;rådet språk- och skrivinlärning och språk- och skrivproblem. Förslagen&lt;br&gt;skulle innebära ett förstärkt samarbete mellan lärarutbildningarna och&lt;br&gt;forskare respektive lärare på området inom olika ämnen och fakulteter.&lt;br&gt;Uppsala universitet instämmer i kommitténs förslag till forskningsinsat-&lt;br&gt;ser, men kritiserar kommitténs forsknings- och undersökningsunderlag&lt;br&gt;för att vara alltför begränsat och snävt. Socialstyrelsen stöder förslagen&lt;br&gt;men menar att forskningen även bör omfatta de yngre åldersgrupperna&lt;br&gt;för att man så tidigt som möjligt skall kunna förebygga och hindra att läs-&lt;br&gt;och skrivsvårigheter uppstår senare under skoltiden. Borås kommun stö-&lt;br&gt;der kommitténs förslag och föreslår dessutom forskning om invandrar-&lt;br&gt;elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta får stöd av Svenska Dyslexiföre-&lt;br&gt;ningen som påpekar att flera undersökningar har visat att elever med in-&lt;br&gt;vandrarbakgrund är överrepresenterade bland de svaga läsarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet understryker betydelsen av medvetna och sys-&lt;br&gt;tematiska tillämpningar av läsforskningens resultat för att förhindra upp-&lt;br&gt;komsten av läs- och skrivsvårigheter. Universitetet menar att kommitténs&lt;br&gt;beskrivning av olika vetenskapliga skolor inte överensstämmer med&lt;br&gt;verkligheten. Man framför att ett grundläggande problem som utred-&lt;br&gt;ningen i stort sett förbigår i sina förslag är bristen på kontaktytor på na-&lt;br&gt;tionell och regional nivå där forskare och lärare kan mötas. Dessutom&lt;br&gt;framhålls att betänkandet vittnar om ett antal missförstånd och feltolk-&lt;br&gt;ningar av viktiga forskningsresultat. Detta får stöd av HO och Svenska&lt;br&gt;Dyslexistiftelsen som liksom universitetet menar att kommittén inte tagit&lt;br&gt;hänsyn till sina egna faktaunderlag samt har en för grund beskrivning och&lt;br&gt;tolkning av befintlig forskning. Ombudsmannen framför att kommittén&lt;br&gt;inte i tillräcklig utsträckning beaktat medicinsk forskning. Man efterlyser&lt;br&gt;vidare mer tvärvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Pedagog/lärarutbildning och examensordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser tillstyrker huvudinriktningen i förslagen till föränd-&lt;br&gt;ringar och delar kommitténs syn att kunskaper om läs- och skrivsvårighe-&lt;br&gt;ter bör tillföras lärares och pedagogers utbildning. Flera poängterar också&lt;br&gt;att kompetensutvecklingen måste bli mer forskningsanknuten. Lärarför-&lt;br&gt;bundet instämmer i att kunskapen hur man åtgärdar läs- och skrivsvårig-&lt;br&gt;heter bör tillföras all grundläggande utbildning. Det behövs en tydligare&lt;br&gt;styrning mot läs- och skrivutveckling i högskoleförordningen. Tanken&lt;br&gt;om en framtida sammanhållen grundutbildning för alla som arbetar i för-&lt;br&gt;skola, grundskola och gymnasieskola tilltalar förbundet liksom flera&lt;br&gt;andra instanser. Förbundet anser, liksom kommittén, att special-&lt;br&gt;lärare/specialpedagoger behöver kompetensutveckling om läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter i ett specialpedagogiskt perspektiv. Den specialpedago-&lt;br&gt;giska påbyggnadsutbildningen bör också innehålla mer om denna pro-&lt;br&gt;blematik än vad den gör i dag. LR instämmer också i att alla pedagoger&lt;br&gt;och lärare oavsett ämne och årskurs skall ha kunskaper om språkutveck-&lt;br&gt;ling och lärande men anser inte att alla lärare skall ha identiska kunska-&lt;br&gt;per. I förskolan gäller det främst förståelsen, i grundskolans lägre års-&lt;br&gt;kurser främst inlärningen medan det i de högre årskurserna och gymna-&lt;br&gt;sieskolan främst gäller att fokusera förståelse samt förmågan att integrera&lt;br&gt;läs- och skrivinlärningen i den övriga undervisningen. LR ifrågasätter om&lt;br&gt;all kompetensutveckling behöver ske genom att alla lärare och pedagoger&lt;br&gt;fortbildar sig tillsammans. Vissa delar kan behandlas bättre genom sam-&lt;br&gt;verkan mellan begränsade kategorier. Stockholms stad menar, till skillnad&lt;br&gt;från kommittén, att det också krävs specifika kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;hos de lärare som skall undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter.&lt;br&gt;LR anser vidare att utrymmet inom specialpedagogutbildningen för bl.a.&lt;br&gt;läs- och skrivsvårigheter bör utökas. En ny specialpedagogisk påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning för lärare med inriktning mot undervisning i dyslexi bör&lt;br&gt;inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Socialstyrelsen anser att det är viktigt att läs- och skrivsvårighe-&lt;br&gt;ter oavsett orsak beaktas i lärar- och speciallärarutbildningen samt inom&lt;br&gt;forskningen. Hittills har läs- och skrivsvårigheter som har sin grund i&lt;br&gt;dyslexi fått stor uppmärksamhet medan andra orsaker har hamnat i skym-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undan. ”Personalens kunskap om det enskilda barnets eventuella&lt;br&gt;funktionshinder och speciella situation eller om invandrarbarnets språk&lt;br&gt;och kultur är avgörande för en lyckad integrering och för att skapa en&lt;br&gt;skola som tar tillvara barnens utvecklingspotentialer”. LO understryker&lt;br&gt;vikten av att även andra personalkategorier än pedagoger inom förskola&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg, t.ex. barnskötare, fritidsledare och dagbamvårdare,&lt;br&gt;genom sin utbildning får kunskap om läs- och skrivsvårigheter och däri-&lt;br&gt;genom bättre kan stödja barnens språkutveckling. Svenska&lt;br&gt;Kommunalarbetareförbundet stöder detta och menar att alla som arbetar&lt;br&gt;med barn och ungdom borde få sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet menar att kommittén försummat bristen på fors-&lt;br&gt;karanknytning och framför att stöd borde ges till nationella nätverk mel-&lt;br&gt;lan lärarutbildare och forskare. Andra frågor som universitet saknar, lik-&lt;br&gt;som flera andra t.ex. Linköpings kommun, är förslag för kompetensut-&lt;br&gt;veckling för redan yrkesverksamma pedagoger och lärare samt skolle-&lt;br&gt;dare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet tillstyrker förslagen om utbildning, men avstyrker&lt;br&gt;ändringarna i examensbeskrivningen då kommitténs förslag karaktärise-&lt;br&gt;ras som detaljstyrning. Svenska Kommunförbundet avstyrker förslaget om&lt;br&gt;ändrad högskoleförordning med hänvisning till Lärarutbildningskom-&lt;br&gt;mitténs utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av förslagen i betänkandet Växa i&lt;br&gt;lärande - Förslag till läroplan för barn och unga 6-16&lt;br&gt;år (SOU 1997:21)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Barnomsorg och skolakommitténs betänkande Växa i lärande - Förslag&lt;br&gt;till läroplan för barn och unga 6—16 år (SOU 1997:21) redovisas en&lt;br&gt;jämförelse mellan barnomsorgens och skolans utveckling och styrfunk-&lt;br&gt;tioner, bl.a. beskrivs skillnaderna mellan förskolans och fritidshemmets&lt;br&gt;pedagogiska program och skolans läroplan. Kommittén konstaterar att&lt;br&gt;skola och barnomsorg har byggts upp och utvecklats från delvis olika&lt;br&gt;utgångspunkter. De centrala skillnaderna beskrivs i betänkandet sam-&lt;br&gt;manfattningsvis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det är obligatoriskt att gå i skolan medan barnomsorgen är frivillig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- barnomsorgen har en servicefunktion till föräldrar som skolan saknar&lt;br&gt;samt en tydligare inriktning på omvårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansvarsfördelningen mellan stat och kommun skiljer sig åt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- innehållet i de centrala styrdokumenten dvs. de pedagogiska pro-&lt;br&gt;grammen och läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar också att skolan är mer ämnescentrerad och att in-&lt;br&gt;nehållet till stor del har bestämts av andra än barnen och de unga. Verk-&lt;br&gt;samheten i skolan handlar om att återskapa den rådande kulturen och den&lt;br&gt;kunskap som samtiden anser vara väsentlig. Skolan är således mer fram-&lt;br&gt;tidsinriktad än förskolan. Barnomsorgen värnar om en helhetssyn på&lt;br&gt;barnet och omsorg om hela barnet, hela dagen. I förskolan har barnen&lt;br&gt;större möjlighet att själva välja innehåll och uttrycksformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet diskuteras ett antal utvärderingar när det gäller samver-&lt;br&gt;kan mellan förskola för sexåringar, skola och skolbarnsomsorg. Kom-&lt;br&gt;mittén betonar att utvärderingarna visar på att samspelet också inrymmer&lt;br&gt;svårigheter. Förändringsarbetet måste, enligt kommittén, ta sin&lt;br&gt;utgångspunkt i en gemensam syn på barnet, kunskap och lärande. Ett&lt;br&gt;gemensamt synsätt på kunskap och lärande underlättas genom ett&lt;br&gt;gemensamt måldokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplansförslaget innebär bl.a. att en vidgad syn på undervisning krä-&lt;br&gt;ver ett utnyttjande av olika kompetenser i skolan. Detta innebär att arbe-&lt;br&gt;tet utformas i arbetslag som arbetar mot gemensamma mål och skapar en&lt;br&gt;gemensam praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att läroplanen skall gälla för de pedagogiska verk-&lt;br&gt;samheterna för inskrivna barn och unga. Detta innebär att termen skola&lt;br&gt;används för förskola för sexåringar, grundskola, sameskola, specialskola,&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan och fritidshemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanens struktur och inriktning föreslås i huvudsak bestå. I kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 föreslås dock en omdisponering så att avsnitt Normer och värden läggs&lt;br&gt;först i kapitlet. Läroplanen tillförs nya mål så att den kan omsluta alla&lt;br&gt;verksamheter. Målen föreslås benämnas nationella mål i stället för som&lt;br&gt;nu riksgiltiga. Mål att sträva mot och mål att uppnå skall vara de samma&lt;br&gt;för förskola för sexåringar, grundskola, särskola och fritidshem. För för-&lt;br&gt;skolan innebär detta att målen sätts längre fram i tiden jämfört med målen&lt;br&gt;i det pedagogiska programmet. Mål att uppnå för sameskolan, special-&lt;br&gt;skolan och särskolan har inte ändrats i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplansförslaget innehåller tillägg när det gäller ett mångkulturellt&lt;br&gt;synsätt samt förslag till ett femte perspektiv för att förstärka jämställdhet.&lt;br&gt;Förstärkningar när det gäller målformuleringar för barn som behöver sär-&lt;br&gt;skilt stöd föreslås under flera avsnitt, samt ett tillägg till rektors ansvar&lt;br&gt;för en individuell handlingsplan enligt LSS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att begreppet förmedla kunskaper ersätts av främja&lt;br&gt;lärande och främja läroprocesser med hänvisning till att undervisnings-&lt;br&gt;begreppet vidgas. Vidare föreslås att omsorgen om den enskilde indivi-&lt;br&gt;den tillförs läroplanen och att lekens betydelse för lärande samt formule-&lt;br&gt;ringar som understödjer tema- och projektarbete lyfts fram. Några av de&lt;br&gt;förstärkningar som ytterligare föreslås är bl.a. att utforskande, nyfikenhet,&lt;br&gt;lust och skapande skall prägla undervisningen, liksom att eleverna skall&lt;br&gt;utveckla flera &amp;quot;språk&amp;quot; där även musik, drama, bild och dans ingår. Sko-&lt;br&gt;lans ansvar för elevens trygghet, trivsel och tillit till sin egen förmåga&lt;br&gt;framhålls också i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt nya mål föreslås också för att understryka de integrerade verk-&lt;br&gt;samheternas ansvar för barnens hela dag. Dessa förslag handlar t.ex. om&lt;br&gt;barns rätt till vila, avkoppling och möjligheter till att utveckla ett aktivt&lt;br&gt;fritids- och kulturliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett antal förändringar i läroplanens terminologi föreslås,&lt;br&gt;bl.a. att termen elev ersätts med barn och unga alternativt individ, att&lt;br&gt;undervisning ersätts av verksamhet och ämnen ändras till innehåll.&lt;br&gt;Kommittén föreslår också att lärare ersätts av benämningen pedagog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår kommittén att ett urval av internationella konventio-&lt;br&gt;ner samt ett avsnitt om kvalitetssystem och kvalitetssäkring skall anges i&lt;br&gt;särskild bilaga till läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;betänkandet Växa i lärande - Förslag till läroplan för&lt;br&gt;barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen (HO), Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor&lt;br&gt;i skolan (SIH), Lärarhögskolan i Stockholm, Universitetet i Linköping,&lt;br&gt;Sameskolstyrelsen, Manillaskolan, Östervångsskolan, Länsstyrelserna i&lt;br&gt;Skåne och Uppsala län, Svenska Kommunförbundet, Arjeplogs, Avesta,&lt;br&gt;Bräcke, Danderyds, Eskilstuna, Finspångs och Gällivare kommuner,&lt;br&gt;Göteborgs stad, Härryda, Kristianstads, Kungsbacka, Lilla Edets och&lt;br&gt;Luleå kommuner, Malmö stad, Mörbylånga, Norrköpings, Norrtälje,&lt;br&gt;Oskarshamns, Sandvikens, Skurups och Stenungsunds kommuner,&lt;br&gt;Stockholms stad, Sunne, Söderköpings, Umeå, Uppsala och Örebro&lt;br&gt;kommuner, Sveriges Akademikers Centralorganistaion (SACO),&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Friskolomas Riks-&lt;br&gt;förbund, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och&lt;br&gt;Vuxna (FUB), Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Sveriges&lt;br&gt;Dövas Riksförbund (SDR), Synskadades Riksförbund (SRF), Föreningen&lt;br&gt;Sveriges Socialchefer och Sveriges Kristna Råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Ann-Ki Ulnes, Göteborg,&lt;br&gt;Sollentuna, Perstorps och Skara kommuner, Lärarnas Riksförbund (LR),&lt;br&gt;personal vid Kärraskolan i Göteborg, Lärarförbundet, Stockholmskretsen&lt;br&gt;av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Före-&lt;br&gt;ningen för en demokratiserande och aktiverande skola (DAKS), Hörsel-&lt;br&gt;skadades riksförbund, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ung-&lt;br&gt;domar (RBU), Riksförbundet Ungdom för Social hälsa, Riksförbundet&lt;br&gt;för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Idrottshögskolan i Stock-&lt;br&gt;holm, Sveriges Förskollärares Yrkesförening (SFY), European NetWork&lt;br&gt;for School-Age Childcare (ENSAC), Arbetsgruppen Kultur i skolan,&lt;br&gt;barnskötare i Vännäs kommun, Institutet för matematik och naturveten-&lt;br&gt;skap vid Lärarhögskolan i Stockholm samt en gemensam skrivelse från&lt;br&gt;Linköpings universitet, Lantbruksuniversitetet Uppsala och Movium.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ett gemensamt måldokument - allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som lämnat synpunkter på förslaget är positiva till ett&lt;br&gt;gemensamt måldokument, med undantag för RRV. Även merparten av&lt;br&gt;övriga remissinstanser, däribland Svenska Kommunförbundet, Manilla-&lt;br&gt;skolan, Östervångsskolan, FUB, HSO, RBU, Riksförbundet för döva,&lt;br&gt;hörselskadade och språkstörda barn och så gott som samtliga kommuner&lt;br&gt;är mycket positiva till grundtankarna i förslaget och välkomnar ett mål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som stödjer integrering. SACO, Lärarhögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Friskolornas riksförbund och Idrottshögskolan i Stockholm är också po-&lt;br&gt;sitiva till en sammanhållen läroplan. Några kommuner samt TCO och LR&lt;br&gt;hade dock föredragit en tioårig skolgång, men anser att förslaget är ett&lt;br&gt;steg i rätt riktning. Även Lärarförbundet ser förslaget som ett led i en&lt;br&gt;tioårig skola. Några kommuner anser att det hade varit bättre med ett ge-&lt;br&gt;mensamt måldokument med början redan från ett år. Socialstyrelsen, an-&lt;br&gt;ser att åldersspannet 6 - 16 år är alltför stort, och att delmål för vissa ål-&lt;br&gt;dersgrupper eller verksamheter skulle undvika en slagsida för skolans&lt;br&gt;mål. Socialstyrelsen föredrar benämningen måldokument i stället för&lt;br&gt;läroplan. Några instanser påminner om att elever i specialskola kan gå tio&lt;br&gt;år i skola, vilket borde påverka skrivningen, t.ex. genom en ändring av&lt;br&gt;målen för specialskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV hävdar att betänkandet inte utrett eller tagit ställning till skillna-&lt;br&gt;derna mellan de obligatoriska och frivilliga verksamheterna. RRV menar&lt;br&gt;också att de terminologiska förändringarna innebär betydande föränd-&lt;br&gt;ringar för skolans uppdrag samt att ansvarsfördelning och styrning blir&lt;br&gt;otydliga i förslaget. Därmed försvåras möjligheterna att följa upp och ut-&lt;br&gt;värdera verksamheten i skolan och en nationell likvärdighet blir svårare&lt;br&gt;att garantera. Även Socialstyrelsen anser att vissa problem av bl.a. juri-&lt;br&gt;disk karaktär i samband med ett sammanförande av tre olika verksamhe-&lt;br&gt;ter inte är helt utredda. SFY hävdar att det råder vissa oklarheter kring&lt;br&gt;vilka verksamheter som läroplanen omfattar, t.ex. när det gäller heltids-&lt;br&gt;verksamhet för sexåringar och vad som är obligatorisk respektive frivillig&lt;br&gt;verksamhet. De menar att läroplanerna borde byggas från grunden, med&lt;br&gt;0-åringen som utgångspunkt i stället för att - som i dag - &amp;quot;överliggande&amp;quot;&lt;br&gt;skolformer har ett avgörande inflytande på underliggande stadier. Örebro&lt;br&gt;kommun anser att det är nödvändigt att förändra kursplanerna för att un-&lt;br&gt;derlätta en helhetssyn i enlighet med förslaget, i stället för nuvarande&lt;br&gt;ämnessplittring. Lärarhögskolan i Stockholm menar att kursplaner för&lt;br&gt;förskoleklassen skulle förstärka den kognitiva processen. LO tillstyrker&lt;br&gt;förslaget som en försiktig och genomtänkt förändring, men menar att om-&lt;br&gt;sorgskompetensen kommer i skymundan. SKAF är dock starkt kritiskt till&lt;br&gt;förslaget. Ett arbetslag från Kärraskolan i Göteborg skriver att det är&lt;br&gt;svårt att veta vad läroplanen egentligen omfattar och att begreppet&lt;br&gt;undervisning är oklart.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsmässig anpassning av läroplanen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En helt övervägande del av remissinstanserna, bl.a. Statens skolverk,&lt;br&gt;Kommunförbundet, SIH, TCO, Lärarförbundet, LR, Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm samt en majoritet av kommunerna, är positiva till att en&lt;br&gt;helhetssyn på lärande präglar förslaget och att läroplanen kompletteras&lt;br&gt;med förskole- och fritidshemsspecifika mål. Många remissinstanser&lt;br&gt;framhåller betydelsen av förskolepedagogikens inflytande i skolan och att&lt;br&gt;lekens roll betonas. Skolverket t.ex. delar betänkandets syn på att&lt;br&gt;traditioner inom barnomsorg och skola kommer att vitaliseras av ett&lt;br&gt;närmande. Många remissinstanser är också uttalat positiva till förslaget&lt;br&gt;när det gäller att se lärandet som en process, att vidga kunskaps- och&lt;br&gt;undervisningsbegreppen samt att arbetssätt från förskolan och fri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidshemmet tillförs skolan. Flera av instanserna, däribland Manillaskolan,&lt;br&gt;Östervångsskolan och RBU anser att ställningen för barn, som behöver&lt;br&gt;särskilda stödåtgärder, förstärks generellt i förslaget genom att ett livs-&lt;br&gt;perspektiv och en helhetssyn på lärandet betonas. Sveriges Kristna Råd&lt;br&gt;menar att barnomsorgens &amp;quot;här och nu&amp;quot; perspektiv kan befrukta skolans&lt;br&gt;mer målorienterade perspektiv. Lärarhögskolan i Stockholm saknar en&lt;br&gt;tydligare belysning av barnomsorgens tradition när det gäller barn som&lt;br&gt;behöver särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser som är positiva till grundtankarna i förslaget är trots&lt;br&gt;detta tveksamma eller kritiska till en del av begreppsförändringama eller&lt;br&gt;föreslår innehållsmässiga förändringar. Kritiken spänner från att förslaget&lt;br&gt;är alltför skolliknande, vilket bl.a. SKAF anser, till att förskoletraditio-&lt;br&gt;nen är alltför accentuerad, vilket Universitetet i Linköping hävdar. LR&lt;br&gt;anser att leken överbetonas när det gäller skolans uppgifter. LR och&lt;br&gt;Lärarförbundet framhåller båda att begreppet undervisning ej bör bytas&lt;br&gt;mot verksamhet och att benämningen pedagog inte bör ersätta lärare.&lt;br&gt;TCO menar att vissa begrepp är inkonsekvent använda och att det skapar&lt;br&gt;osäkerhet. Socialstyrelsen anser att den obligatoriska skolan kommer i&lt;br&gt;förgrunden på bekostnad av barnomsorgen och att sambandet mellan om-&lt;br&gt;sorg och pedagogik är oklart. Även Skolverket menar att det krävs tydlig-&lt;br&gt;göranden av omsorgsbegreppet samt av andra begrepp och yrkesroller.&lt;br&gt;Ett antal kommuner har synpunkter på förändringar i terminologin och&lt;br&gt;förslag till omformuleringar i förhållande till betänkandet. Kommunför-&lt;br&gt;bundet framhåller att arbetslag är ett medel - inte ett mål och anser att ett&lt;br&gt;gemensamt måldokument kommer att främja ett sådant sätt att arbeta utan&lt;br&gt;ytterligare regleringar. Kommunförbundet anser inte att det krävs någon&lt;br&gt;bilaga om kvalitetssäkring utan efterfrågar istället diskussioner mellan&lt;br&gt;stat och kommun om hur kvalitetsutvecklingen skall stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKAF anser att förslaget innebär en risk för att barnen skall anpassas&lt;br&gt;till pedagogiken istället för tvärtom och att barn med behov av särskilt&lt;br&gt;stöd förlorar på reformen. SKAF menar att omsorgspedagogik står i mot-&lt;br&gt;sats till inlämingspedagogik och att lärarnas, förskollärarnas och fri-&lt;br&gt;tidspedagogernas kompetens inte i tillräckligt stor utsträckning tillvaratar&lt;br&gt;barns omsorgsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sveriges Socialchefers Förening är skeptisk till förändringarna,&lt;br&gt;som man menar innebär otydlighet i respektive verksamhets uppdrag,&lt;br&gt;trots att syftet är vällovligt. RHS anser att förslaget är en olycklig kom-&lt;br&gt;promiss, som ser ut att ha tillkommit i all hast och påpekar att undervis-&lt;br&gt;ningsmålen blir otydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFYjämställs lek med avkoppling och vila i förslaget, vilket de&lt;br&gt;kritiserar. Idrottshögskolan i Stockholm ifrågasätter om lek i förslaget har&lt;br&gt;betydelse i form av rekreation eller som en metod för lärande. ENSAC&lt;br&gt;menar att förslaget framställer leken som ett medel för lärande istället för&lt;br&gt;en läroprocess i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DAKS välkomnar gemensamma mål, men anser att förskole- och fri-&lt;br&gt;tidshemsverksamhetema är styvmoderligt behandlade och undrar om&lt;br&gt;detta ändå är en förklädd tioårig grundskola. DAKS anser att förslaget&lt;br&gt;värnar om ämnesundervisning och att övriga verksamheter alltför mycket&lt;br&gt;får anpassa sig till skolans kultur. Även ENSAC menar att skolans upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag i detta förslag mest är inriktat på grundskolans uppgifter genom att Prop. 1997/98:94&lt;br&gt;fritidspedagogiken inte är tillräckligt uppmärksammad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser, däribland Skolverket och Länsstyrelsen i Skåne, anser att&lt;br&gt;förslaget om att rektors ansvar för att upprätta handlingsplan för barn&lt;br&gt;enligt LSS-lagen inte kan gälla. Även andra remissinstanser påpekar att&lt;br&gt;förslaget utgår från felaktiga förutsättningar. Förslag om förstärkning av&lt;br&gt;rektors ansvar för att utarbeta individuella åtgärdsprogram möts dock av&lt;br&gt;positiva reaktioner hos flera instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, Socialstyrelsen, TCO, LO m.fl. betonar betydelsen av kom-&lt;br&gt;petensutveckling i samband med reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är positiva till förslag om en bilaga med konven-&lt;br&gt;tioner och uttalar även önskemål om tillägg i form av FN:s standardregler&lt;br&gt;samt Salamancadeklarationen. Några framhåller också betydelsen av&lt;br&gt;kvalitetsarbete och förordar därför en bilaga när det gäller kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:94 Läroplan för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:94&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skolla-&lt;br&gt;gen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55983, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (avsnitt 6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (avsnitt 6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:46:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0394</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:46:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU18</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carin Lundberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carin Lundberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carin Lundberg  och Lars Lilja  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carin Lundberg  och Lars Lilja  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP, MP, C, KD, M, S, V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP, MP, C, KD, M, S, V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:94&lt;br/&gt;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och  fritidshemmet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>