<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284407</hangar_id>
 <dok_id>GL0393</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>93</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:93</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>93</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:10</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Läroplan för förskolan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0393/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0393</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0393</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:93&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Läroplan för förskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 2 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm- Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0393/prop_199798__93-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en läroplan skall införas för förskolan. Läro-&lt;br&gt;planen skall till sin struktur vara uppbyggd på samma sätt som övriga&lt;br&gt;läroplaner. Läroplanen skall ange förskolans värdegrund och uppdrag&lt;br&gt;samt mål och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål och riktlinjer bör preciseras for normer och värden, utveckling och&lt;br&gt;lärande, barns inflytande samt förskola och hem. Läroplanen skall vända&lt;br&gt;sig till alla som arbetar i förskolan samt till arbetslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjedaghem skall läroplanen vara vägledande. Allmänna råd bör&lt;br&gt;utfärdas för familjedaghem samt for öppen förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att benämningarna daghem och deltidsgrupp utgår ur&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) och att förskola därmed skall vara den enda be-&lt;br&gt;nämningen för den verksamheten samt att benämningen integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg utgår ur skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Principiella utgångspunkter....................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förskolans utveckling under 1990-talet...............................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Benämningarna inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Nuvarande benämningar...........................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förskola och fritidshem.............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Läroplanen - struktur och inriktning....................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Läroplanen.................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Läroplanens innehåll............................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Normer och värden....................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Omsorg, lek och lärande............................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Barns inflytande........................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Förskola och hem......................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Samverkan.................................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Planering och utvärdering.....................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Allmänna råd......................................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Ekonomiska konsekvenser.................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Författningskommentarer...................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av kommittén förslag.....................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden över Barnomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skolakommitténs betänkande Att erövra omvärlden - Förslag&lt;br&gt;till läroplan för förskolan (SOU 1997:157).............................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1997...........52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan för förskolan&lt;br&gt;(avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 2, 4, 7, 9, 10 och 13 §§ skollagen&lt;br&gt;(1985:1100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 a&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bedrivs i&lt;br&gt;form av förskola, som organiseras&lt;br&gt;som daghem eller deltidsgrupp, i&lt;br&gt;form av familjedaghem och i form&lt;br&gt;av kompletterande förskoleverk-&lt;br&gt;samhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen bedrivs i&lt;br&gt;form av fritidshem, integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg eller familjedag-&lt;br&gt;hem. För barn mellan tio och tolv&lt;br&gt;år kan skolbarnsomsorgen även&lt;br&gt;bedrivas i form av öppen fritids-&lt;br&gt;verksamhet. Skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;skall ta emot barn under den del av&lt;br&gt;dagen då de inte vistas i skolan&lt;br&gt;och under lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon annan institution,&lt;br&gt;skall huvudmannen för institutio-&lt;br&gt;nen söija för att barnet får tillfälle&lt;br&gt;att delta i verksamhet som motsva-&lt;br&gt;rar den som erbjuds i förskola, fri-&lt;br&gt;tidshem eller integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bedrivs i&lt;br&gt;form av förskola, familjedaghem&lt;br&gt;och kompletterande förskoleverk-&lt;br&gt;samhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen bedrivs i&lt;br&gt;form av fritidshem och familje-&lt;br&gt;daghem. För barn mellan tio och&lt;br&gt;tolv år kan skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;även bedrivas i form av öppen fri-&lt;br&gt;tidsverksamhet. Skolbarnsomsor-&lt;br&gt;gen skall ta emot bam under den&lt;br&gt;del av dagen då de inte vistas i&lt;br&gt;skolan och under lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon annan institution,&lt;br&gt;skall huvudmannen för institutio-&lt;br&gt;nen söija för att barnet får tillfälle&lt;br&gt;att delta i verksamhet som motsva-&lt;br&gt;rar den som erbjuds i förskola eller&lt;br&gt;fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom förskoleverk-&lt;br&gt;samheten eller skolbarnsomsorgen, skall kommunen erbjuda plats utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 6 § också genom&lt;br&gt;att utan oskäligt dröjsmål hänvisa&lt;br&gt;barnet till en motsvarande plats i&lt;br&gt;enskild förskola, enskilt fritidshem&lt;br&gt;eller enskild integrerad skol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 6 § också genom&lt;br&gt;att utan oskäligt dröjsmål hänvisa&lt;br&gt;barnet till en motsvarande plats i&lt;br&gt;enskild förskola eller enskilt fri-&lt;br&gt;tidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bamsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om&lt;br&gt;omsorgsform när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten eller&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som av fysiska, psykiska&lt;br&gt;eller andra skäl behöver särskilt&lt;br&gt;stöd i sin utveckling skall anvisas&lt;br&gt;plats i förskola eller fritidshem,&lt;br&gt;om inte barnens behov av sådant&lt;br&gt;stöd tillgodoses på något annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som av fysiska, psykiska&lt;br&gt;eller andra skäl behöver särskilt&lt;br&gt;stöd i sin utveckling skall anvisas&lt;br&gt;plats i förskola, fritidshem eller&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg, om&lt;br&gt;inte barnens behov av sådant stöd&lt;br&gt;tillgodoses på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka bam&lt;br&gt;som behöver anvisas plats enligt första stycket. Kommunen skall verka&lt;br&gt;för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna&lt;br&gt;om verksamheten och syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam efter beslut av en kommun vistas i familjehem eller i hem&lt;br&gt;för vård eller boende i en annan kommun, har den kommun som beslutat&lt;br&gt;om vistelsen ansvaret för det individuellt behovsprövade stöd enligt&lt;br&gt;första stycket som bamet kan behöva. Placeringskommunens ansvar upp-&lt;br&gt;hör om ärendet överflyttas enligt 72 § socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i förskola, fritidshem,&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg och&lt;br&gt;familjedaghem som kommunen&lt;br&gt;anordnar får skäliga avgifter tas ut&lt;br&gt;enligt grander som kommunen&lt;br&gt;bestämmer. Avgifterna får dock&lt;br&gt;inte överstiga kommunens själv-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i förskola, fritidshem&lt;br&gt;och familjedaghem som kommu-&lt;br&gt;nen anordnar får skäliga avgifter&lt;br&gt;tas ut enligt grunder som kommu-&lt;br&gt;nen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola som avses i 9 § får avgift tas ut endast till&lt;br&gt;den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en en-&lt;br&gt;skild individ som yrkesmässigt vill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en en-&lt;br&gt;skild individ som yrkesmässigt vill&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;driva en förskola, ett fritidshem&lt;br&gt;eller integrerad skolbarnsomsorg&lt;br&gt;skall ha tillstånd till detta av den&lt;br&gt;kommun där verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas. Ett sådant tillstånd med-&lt;br&gt;delas tillsvidare eller för viss tid.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;driva en förskola eller ett fritids- Prop. 1997/98:93&lt;br&gt;hem skall ha tillstånd till detta av&lt;br&gt;den kommun där verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas. Ett sådant tillstånd&lt;br&gt;meddelas tillsvidare eller för viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom av-&lt;br&gt;tal enligt 5 § andra stycket har överlämnat till en enskild att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 22 augusti 1996 statsrådet Johansson att&lt;br&gt;tillkalla en kommitté med uppdrag att utarbeta ett förslag till gemensamt&lt;br&gt;måldokument för den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorgen (dir. 1996:61). Kommittén antog namnet&lt;br&gt;Barnomsorg och skolakommittén. Kommittén överlämnade i februari&lt;br&gt;1997 betänkandet Växa i lärande - Förslag till läroplan för bam och&lt;br&gt;unga 6-16 år (SOU 1997:21). Förslagen i betänkandet kommer att be-&lt;br&gt;handlas i en proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen&lt;br&gt;inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 februari 1997 om tilläggsdirektiv till&lt;br&gt;Barnomsorg och skolakommittén (dir. 1997:30). Kommittén fick i upp-&lt;br&gt;drag att dels utarbeta förslag till måldokument för den pedagogiska verk-&lt;br&gt;samheten i förskolan, dels att göra en översyn av skollagen utifrån de&lt;br&gt;krav integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och&lt;br&gt;utifrån förslagen till nya måldokument. Betänkandet Att erövra omvärl-&lt;br&gt;den - Förslag till läroplan för förskolan (SOU 1997:157) överlämnades i&lt;br&gt;november 1997 och har därefter remissbehandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;förslagen, inklusive kommitténs förslag till läroplan för förskolan, finns i&lt;br&gt;bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna samt en sammanställ-&lt;br&gt;ning av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom Regeringskansliet för försko-&lt;br&gt;leverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet. Bakgrunden till denna förändring gavs i rege-&lt;br&gt;ringsförklaringen samma år, där det lades fast att det livslånga lärandet&lt;br&gt;skall vara en hörnsten i regeringens politik. Sverige skall kunna konkur-&lt;br&gt;rera med hög kompetens och förutsättningarna för det skall ges genom en&lt;br&gt;hög kvalitet i alla skolformer, från förskolan till högskolan. Kvalitet och&lt;br&gt;likvärdighet skall prägla det svenska skolväsendet för bam och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att föra in förskoleverk-&lt;br&gt;samheten och skolbarnsomsorgen i utbildningssystemet. Den 1 januari&lt;br&gt;1998 övertog Skolverket tillsynsansvaret för förskoleverksamheten och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen. Lagstiftningen för dessa verksamheter har från&lt;br&gt;samma datum överförts från socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen&lt;br&gt;(1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser dessutom att inom kort föreslå att läroplanen för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) kompletteras så att den även kan&lt;br&gt;användas av förskoleklassen och fritidshemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten, varav förskolan är en väsentlig del, men där&lt;br&gt;även andra verksamhetsformer som familjedaghem och öppen förskola&lt;br&gt;inryms, har i vårt land byggts upp som en del av familj epolitiken. Mål-&lt;br&gt;sättningen har varit att förverkliga ett samhälleligt stöd för barns omsorg,&lt;br&gt;omvårdnad och utveckling med det dubbla syftet att ge föräldrar möjlig-&lt;br&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att förena föräldraskap med förvärvsarbete och att ge bam goda upp-&lt;br&gt;växtvillkor för utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av barnomsorgen har inneburit ett stort åtagande för stat&lt;br&gt;och kommun som nu i princip är genomfört. Den nordiska modellen för&lt;br&gt;en heldagsomsorg med god kvalitet är av avgörande betydelse för den&lt;br&gt;generella välfärdspolitiken och en förutsättning for jämställdhet mellan&lt;br&gt;kvinnor och män och barns goda uppväxtvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sociala miljö och den pedagogiska stimulans som bam möter un-&lt;br&gt;der barndomsåren påverkar på ett avgörande sätt deras förutsättningar för&lt;br&gt;utveckling och lärande. Därför har förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen en viktig pedagogisk uppgift. Genom en integration av&lt;br&gt;förskola, skola och fritidshem kan förutsättningar skapas för samverkan&lt;br&gt;och gemensamma synsätt på barns och ungas utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det nu är viktigt att utveckla förskolans inre ar-&lt;br&gt;bete och förstärka och tydliggöra förskolans pedagogiska roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär en perspektivförskjutning som är både viktig och möjlig&lt;br&gt;att göra, eftersom förskolan genom ett målinriktat och framgångsrikt ar-&lt;br&gt;bete i dag kan erbjudas det stora flertalet bam. Dessutom ställer sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen ökande krav på en kunskaps- och kompetensutveck-&lt;br&gt;ling för individen som kan grundläggas redan i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt med att göra förskolan till en del av utbildningspo-&lt;br&gt;litiken är inte att frångå grundläggande principer om förskolans familje-&lt;br&gt;politiska uppgift. Förskolan skall både kunna erbjuda omsorg och främja&lt;br&gt;bams utveckling samt vara organiserad så att föräldrar kan förvärvsarbeta&lt;br&gt;eller studera. Däremot innebär det att det pedagogiska bamperspektivet&lt;br&gt;blir tydligare - att förskolan i första hand skall vara till för barnets egen&lt;br&gt;omsorg, utveckling och lärande. Detta innebär att det pedagogiska inne-&lt;br&gt;hållet skall betonas och förtydligas och sambanden förstärkas med de&lt;br&gt;skolformer som barnen fortsätter till efter avslutad förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlas frågor som rör förskola för bam i åldern&lt;br&gt;1-5 år. Genom att ge förskolan en läroplan, motsvarande den som finns&lt;br&gt;inom skolan, som bygger på förskolepedagogisk tradition, vill regeringen&lt;br&gt;skapa förutsättningar för en förskola som kan inta sin rättmätiga plats&lt;br&gt;som det första steget i det livslånga lärandet. En läroplan för förskolan&lt;br&gt;kan leda till att verksamhetens kvalitet utvecklas på en hög och jämn ni-&lt;br&gt;vå. Läroplanen kan också leda till diskussioner om kunskapsbegreppet i&lt;br&gt;förskola och skola och stimulera förskolans pedagogiska utveckling. Det&lt;br&gt;pedagogiska innehållet blir synligt och tillgängligt för alla som berörs av&lt;br&gt;förskolans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskola för alla barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt eftersom förskoleverksamheten byggts ut till full behovstäckning&lt;br&gt;och en allt större andel bam får del av den, har frågan om de bam som&lt;br&gt;ställs utanför förskolan blivit allt viktigare. Idag omfattar förskolan cirka&lt;br&gt;57 procent av alla bam i åldern 1-5 år. Ytterligare cirka 13 procent finns i&lt;br&gt;familjedaghem. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverk-&lt;br&gt;samhet för bam vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om bar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;net har ett eget behov. Alla bam med behov av särskilt stöd har rätt till&lt;br&gt;förskola, oavsett familjens situation. I en del kommuner erbjuds alla bam&lt;br&gt;plats i förskola. I andra erbjuds förskoleverksamhet, utöver för bam med&lt;br&gt;behov av särskilt stöd, endast de bam vars föräldrar förvärvsarbetar eller&lt;br&gt;studerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med oro kunnat konstatera att bam till arbetslösa i&lt;br&gt;ökande omfattning utestängs från förskoleverksamheten. I hälften av lan-&lt;br&gt;dets kommuner får bam behålla platsen i förskoleverksamheten också när&lt;br&gt;deras föräldrar blir arbetslösa. I hälften av kommunerna mister bamet&lt;br&gt;platsen direkt eller inom några månader. Detta ger ett intryck av att frå-&lt;br&gt;gan inte bara ses ur ett kommunalekonomiskt perspektiv, utan även&lt;br&gt;speglar olika synsätt på den vikt man lägger vid förskoleverksamheten&lt;br&gt;och dess värde för barnens utveckling och lärande. I en del kommuner&lt;br&gt;erbjuds arbetslösa föräldrar med tillfälliga behov av barntillsyn särskilda&lt;br&gt;verksamheter för sina bam. Regeringen anser att det är värdefullt for bam&lt;br&gt;till arbetslösa föräldrar att fa behålla sina platser i förskoleverksamheten.&lt;br&gt;Frågan bör dock i första hand lösas av kommunerna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampsykiatrikommittén har i betänkandet Det gäller livet - Stöd och&lt;br&gt;vård till barn och ungdomar med psykiska problem (SOU 1998:31) tagit&lt;br&gt;upp förskolans förebyggande roll. Kommittén föreslår att bam skall fa&lt;br&gt;möjlighet att vara kvar i samma barngrupp, även när föräldern blir ar-&lt;br&gt;betslös. När det gäller bam som inte har plats inom barnomsorgen föror-&lt;br&gt;dar kommittén en generös bedömning av barnets eget behov. Slutligen&lt;br&gt;föreslår kommittén att möjligheten att jämställa arbetslösa föräldrar med&lt;br&gt;föräldrar som arbetar, när det gäller kommunernas skyldighet att erbjuda&lt;br&gt;förskoleplats, bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser allvarligt på att vissa grupper av bam, för vilka för-&lt;br&gt;skolan skulle kunna vara ett stort stöd, riskerar att inte alls få del av den.&lt;br&gt;Det kan gälla bam med invandrarbakgrund och bam i socialt utsatta om-&lt;br&gt;råden med hög arbetslöshet, vilket innebär en allvarlig risk för ökad seg-&lt;br&gt;regering. Storstadskommittén har i delbetänkandet Att växa bland betong&lt;br&gt;och kojor - Om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas ut-&lt;br&gt;satta områden (SOU 1997:61) behandlat frågan om de bam som står&lt;br&gt;utanför den reguljära förskoleverksamheten i de socialt utsatta stadsde-&lt;br&gt;larna i storstadskommunerna. Kommittén visar att betydligt färre bam far&lt;br&gt;del av förskolan i dessa områden, jämfört med landet i övrigt. Kommittén&lt;br&gt;föreslår att en förskola för alla bam i åldern 3-5 år skall inrättas som en&lt;br&gt;försöksverksamhet under fem år i de socialt utsatta bostadsområdena i&lt;br&gt;storstäderna. Även Barnomsorg och skolakommittén har pekat på beho-&lt;br&gt;vet av rätten till förskola för yngre bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rätten till förskola bör omfatta fler bam förs också fram från olika&lt;br&gt;håll. En allmän förskola för alla bam från tidig ålder är ett önskemål som&lt;br&gt;många vill se förverkligat. Regeringen uppfattar detta som ett tecken på&lt;br&gt;att förskolans värde för barns omsorg, utveckling och lärande har vunnit&lt;br&gt;erkänsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns mycket som talar för att förskolan borde&lt;br&gt;erbjudas alla bam. Utan ökade resurser är det dock inte möjligt att med&lt;br&gt;bibehållen god kvalitet införa en allmän förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn av skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den reglering som finns i skollagen för skolan inte i&lt;br&gt;alla avseenden går att använda för förskola och fritidshem. Förskoleverk-&lt;br&gt;samheten och skolbarnsomsorgen bär med sig ett nytt perspektiv in i&lt;br&gt;skollagen, som inte i första hand skall anpassas till skolans. Barnomsor-&lt;br&gt;gen har under lång tid utvecklats genom i huvudsak målstyrning och&lt;br&gt;ramlagstiftning. Kommunerna har t.ex. trots att det inte föreligger några&lt;br&gt;behörighetsbestämmelser för personal i förskola, satsat på en välutbildad&lt;br&gt;och kompetent personalkår. Mycket av det utvecklingsarbete som gjorts&lt;br&gt;när det gäller integrationen mellan förskola, skola och fritidshem har&lt;br&gt;också vuxit fram utan statliga regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många frågor återstår att lösa för att skollagens struktur och bestäm-&lt;br&gt;melser skall återspegla synen på förskolan som det första steget i det&lt;br&gt;livslånga lärandet. Regeringen gav Barnomsorg och skolakommittén i&lt;br&gt;uppdrag att överväga vissa frågor som rör förskoleverksamheten och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen i lagstiftningshänseende. En viktig fråga rörde t. ex.&lt;br&gt;hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det för bam och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en översyn av skollagen, varvid samtliga lagstift-&lt;br&gt;ningsfrågor kan behandlas i ett sammanhang, kommer att bli nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förskolans utveckling under 1990-talet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Full behovstäckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över en halv miljon förskolebarn finns idag inom förskoleverksamheten,&lt;br&gt;vilket motsvarar drygt 70 procent av alla bam i åldern 1-5 år. Den vanli-&lt;br&gt;gast förekommande verksamhetsformen är förskola organiserad som&lt;br&gt;daghem. I förskoleklassen, som sedan den 1 januari 1998 är en egen skol-&lt;br&gt;form inom det offentliga skolväsendet, finns över 90 procent av alla sex-&lt;br&gt;åringar, vilket i princip är samtliga bam som inte börjat årskurs 1 i sko-&lt;br&gt;lan. Antalet bam i förskoleverksamheten har ökat mycket markant under&lt;br&gt;1990-talet. Ökningen har skett i förskolan. I familjedaghem har antalet&lt;br&gt;bam minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1995 är kommunerna skyldiga att tillhandahålla&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för bam i åldern 1-12 år, vars&lt;br&gt;föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om bamet har ett eget behov&lt;br&gt;av verksamheten. Verksamheten kan också anordnas av enskilda. Cirka&lt;br&gt;12 procent av platserna i förskolan drivs av annan huvudman än kommu-&lt;br&gt;nen. Förskoleverksamheten skall tillhandahållas i den omfattning det&lt;br&gt;behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller bar-&lt;br&gt;nets eget behov. Plats skall erbjudas så nära barnets eget hem som möj-&lt;br&gt;ligt och med hänsyn tagen till föräldrarnas önskemål. När föräldrarna har&lt;br&gt;anmält behov av plats inom förskoleverksamheten skall kommunen er-&lt;br&gt;bjuda plats utan oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla kommuner hade inte möjlighet att uppfylla lagens intentioner när&lt;br&gt;den infördes. Genom en kraftfull utbyggnad är målet om full behov-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stäckning, i enlighet med den gällande lagstiftningen, nu i princip nått.&lt;br&gt;Av de förvärvsarbetande och studerande föräldrarnas bam har ca 85 pro-&lt;br&gt;cent plats, vilket motsvarar efterfrågan. De som ansöker om plats kan&lt;br&gt;oftast räkna med att få en sådan inom några månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet och kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga utbyggnaden av förskoleverksamheten och skolbarnsomsor-&lt;br&gt;gen har aldrig varit så stor som under 1990-talet. Sammantaget fanns det&lt;br&gt;närmare 170 000 fler bam i förskola och fritidshem år 1996 än 1991 vil-&lt;br&gt;ket är ett resultat av den nya lagstiftningen i kombination med de ökande&lt;br&gt;födelsetalen. Antalet inskrivna bam ökade från 622 000 till 790 000, eller&lt;br&gt;med nästan 30 procent under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela denna utbyggnad har skett inom oförändrade ekonomiska ramar.&lt;br&gt;Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen kostade lika mycket i&lt;br&gt;fasta priser - 42 miljarder kronor, år 1991 som år 1996. Timkostnaden&lt;br&gt;har minskat med 20 procent i förskolan och 22 procent i fritidshemmen&lt;br&gt;under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingarna i förskola och fritidshem har åstadkommits framfor allt&lt;br&gt;genom att personaltätheten minskats och barngrupperna gjorts större,&lt;br&gt;men även andra åtgärder har vidtagits i syfte att pressa ned kostnader.&lt;br&gt;Nya avgiftssystem har påverkat barnens närvarotider, modersmålsstödet&lt;br&gt;har minskat och många öppna förskolor har lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ännu ingen samlad bild av hur kvaliteten påverkats under&lt;br&gt;denna period. I rapporten Barns villkor i förändringstider konstaterade&lt;br&gt;Socialstyrelsen år 1993 att den generella kvaliteten fortfarande var god,&lt;br&gt;men att det fanns ett växande antal kommuner med brister i flera viktiga&lt;br&gt;avseenden. Sedan dess har inga studier gjorts på nationell nivå som gör&lt;br&gt;det möjligt att ge ett sammanfattande omdöme om de senaste årens kva-&lt;br&gt;litetsutveckling i förskola och fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i Skolverkets uppdrag att utöva tillsyn, uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av de verksamheter som överförts till verkets ansvarsområde.&lt;br&gt;Det är angeläget att Skolverket påbörjar en mer systematisk utvärdering&lt;br&gt;av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen har gett&lt;br&gt;Skolverket i uppdrag att presentera en samlad bedömning av förskole-&lt;br&gt;verksamheten och skolbarnsomsorgen och lämna en redogörelse för ver-&lt;br&gt;kets planerade insatser och prioriteringar. Särskilt skall utformningen av&lt;br&gt;tillsynen belysas. Uppdraget skall redovisas senast den 30 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har, enligt 2 a kap. 10 § skollagen (1985:1100), rätt att ta&lt;br&gt;ut skäliga avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (2 a&lt;br&gt;kap.l0§, skollagen 1985:1100). Förskola skall erbjudas för bam i behov&lt;br&gt;av särskilt stöd oavsett ålder och den skall vara avgiftsfri upp till 525&lt;br&gt;timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraavgiftemas genomsnittliga andel av kommunernas totala&lt;br&gt;bruttokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har ökat från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 till 15 procent under 1990-talet. Variationerna är stora, från 12 pro-&lt;br&gt;cent i glesbygdskommuner till 18 procent i förortskommuner. De flesta&lt;br&gt;kommuner använder sig av inkomstrelaterade avgiftssystem. Så gott som&lt;br&gt;samtliga kommuner i landet har dessutom någon form av tidsrelaterade&lt;br&gt;avgifter dvs. avgifterna är beroende av den tid barnen vistas i verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns anledning att uppmärksamma avgifterna&lt;br&gt;inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Av särskilt intresse&lt;br&gt;är att analysera avgifternas betydelse för utnyttjandet av förskolan samt&lt;br&gt;hur avgifternas koppling till barnens närvarotider påverkar den pedago-&lt;br&gt;giska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Benämningarna inom förskoleverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;och skolbarnsomsorgen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande benämningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 a kap. skollagen är förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;br&gt;den övergripande benämningen på den verksamhet inom barnomsorgen&lt;br&gt;som bedrivs för bam i åldern 1-12 år. Förskoleverksamhetens uppgift är&lt;br&gt;att genom pedagogisk verksamhet erbjuda bam fostran och omvårdnad.&lt;br&gt;Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda bam&lt;br&gt;en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, som organiseras&lt;br&gt;som daghem eller deltidsgrupp, i form av familjedaghem och i form av&lt;br&gt;kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg eller familjedaghem. För bam i åldem 10-12 år kan skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet barnomsorg förekommer inte i skollagen och gjorde det inte&lt;br&gt;heller i socialtjänstlagen, som tidigare reglerade förskoleverksamheten&lt;br&gt;och skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sexåringar är kommunen skyldig att anordna förskoleklass. Denna&lt;br&gt;verksamhet tillhör inte förskoleverksamheten, utan är sedan den 1 januari&lt;br&gt;1998 en skolform inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheterna kan beskrivas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familje-&lt;br&gt;daghem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen&lt;br&gt;förskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fritids-&lt;br&gt;hem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Integrerad&lt;br&gt;skolbarns-&lt;br&gt;omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familje-&lt;br&gt;daghem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen&lt;br&gt;fritidsverk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Daghem del-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tidsgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förskola och fritidshem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Organisationsformerna daghem och deltidsgrupp&lt;br&gt;utgår ur skollagen (1985:1100) och förskola blir därmed den enda be-&lt;br&gt;nämningen för den verksamheten. Benämningen integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg utgår ur skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Sammanfaller delvis med regeringens förslag.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att begreppen förskoleverksamhet och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg skall utgå ur skollagen, att begreppen daghem och deltidsgrupp er-&lt;br&gt;sätts med begreppet förskola och att begreppet integrerad skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg ersätts med fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som kommenterat försla-&lt;br&gt;get är de flesta positiva. Skolverket anser dock att samlingsbegreppet för-&lt;br&gt;skoleverksamhet och skolbarnsomsorg behöver behållas av praktiska&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är en viktig&lt;br&gt;markering att förskola nu etableras som enda benämning för den pedago-&lt;br&gt;giska verksamhet som bedrivs för bam i åldern 1-5 år i daghem och del-&lt;br&gt;tidsgrupper. Genom införandet av en läroplan för förskolan kan försko-&lt;br&gt;lans pedagogiska roll förstärkas och förtydligas. Det finns därför anled-&lt;br&gt;ning att föra fram förskolan som en enhetlig benämning för verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsgrupp och daghem är två organisationsformer av förskolan som&lt;br&gt;egentligen avser olika tider för öppethållande - daghem på heltid och&lt;br&gt;deltidsgrupp på deltid. I praktiken har deltidsgruppen mest omfattat de&lt;br&gt;äldre förskolebarnen som varit hemma eller i familjedaghem, medan&lt;br&gt;daghemmen tagit emot bam från ett år och under hela förskoleåldern. Till&lt;br&gt;sitt pedagogiska innehåll är daghem och deltidsgrupp likvärdiga verk-&lt;br&gt;samheter, men anpassade till de förutsättningar som barnens åldrar och&lt;br&gt;verksamhetens öppethållande ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att organisationsformerna daghem och deltidsgrupp&lt;br&gt;skall utgå som benämningar ur skollagen och att förskola skall vara den&lt;br&gt;enda benämningen för dessa verksamheter. I övrigt föreslås inga föränd-&lt;br&gt;ringar för de verksamheter och benämningar som skollagen anger inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen integrerad skolbarnsomsorg infördes i lagstiftningen år&lt;br&gt;1995. Avsikten var att ge en särskild benämning åt den verksamhet som&lt;br&gt;innebar att fritidshemmen lokalmässigt integrerades i skolan. Att fritids-&lt;br&gt;hemmen integreras i skolan har blivit allt vanligare och är en utveckling&lt;br&gt;som sker i allt fler kommuner. Regeringen ser ingen anledning att nu&lt;br&gt;särskilja benämningarna för fritidshem utifrån hur de lokaliseras. Tvärt-&lt;br&gt;om är det viktigt att se fritidshemsverksamheten i ett gemensamt sam-&lt;br&gt;manhang, med läroplanen som det gemensamma måldokumentet. Därför&lt;br&gt;föreslås att benämningen integrerad skolbarnsomsorg utgår ur skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de övergripande begreppen förskoleverksamhet&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg bör kvarstå i skollagen tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall verksamheterna delas in på följande&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;F örskoleverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjedag-&lt;br&gt;hem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen för-&lt;br&gt;skola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fritidshem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjedag-&lt;br&gt;hem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen fri-&lt;br&gt;tidsverk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Läroplanen - struktur och inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kort historik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första måldokumentet som Socialstyrelsen år 1945 gav ut om för-&lt;br&gt;skolan, eller bamträdgårdar och daghem som verksamheten då kallades,&lt;br&gt;var Pedagogiska anvisningar ( RoA nr 27:1945). Året innan hade de&lt;br&gt;första statliga bidragen införts till denna verksamhet. I anvisningarna&lt;br&gt;betonades att verksamheterna skulle lägga grunden till en demokratisk&lt;br&gt;samhällsfostran och utveckla barnens sinnen, fantasi, skaparglädje, upp-&lt;br&gt;finningsförmåga och en sund och självkritisk in-ställning. År 1959 kom&lt;br&gt;nya anvisningar som utgick ifrån utvecklingspsykologiska teorier och&lt;br&gt;som betonade barnens utveckling till självständighet och social anpass-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1968 års Bamstugeutredning gjordes en omfattande utredning om&lt;br&gt;hela förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Den behandlade in-&lt;br&gt;gående förskolans mål, inre arbete och organisation, vilket år 1975 re-&lt;br&gt;sulterade i förskolelagen. I samband med genomförandet av reformen&lt;br&gt;utarbetade Socialstyrelsen en serie arbetsplaner som vägledning för det&lt;br&gt;pedagogiska arbetet i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I böljan av 1980-talet ökade kraven på tydligare mål och riktlinjer. Se-&lt;br&gt;dan riksdagen antagit propositionen Förskola för alla bam (prop.&lt;br&gt;1984/85:209) fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att sammanställa&lt;br&gt;ett Pedagogiskt program för förskolan (Allmänna råd från Socialstyrelsen&lt;br&gt;1987:3). Programmet tar sin utgångspunkt i barns uppväxtvillkor, ut-&lt;br&gt;veckling och socialisation. Det pedagogiska innehållet i förskolan är in-&lt;br&gt;delat i tre områden: natur, kultur och samhälle. Om arbetssättet sägs att&lt;br&gt;utveckling och inlärning sker i ett ständigt samspel som skall tas tillvara i&lt;br&gt;alla situationer under dagen. Det pedagogiska programmet för förskolan&lt;br&gt;vänder sig dels till kommunernas ledningsorganisation, dels till försko-&lt;br&gt;lans personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolans pedagogiska verksamhet har således aldrig tidigare styrts&lt;br&gt;av en läroplan i form av en förordning. Statens styrning av förskolan har&lt;br&gt;hittills, förutom lagstiftning, främst utgjorts av råd och rekommendatio-&lt;br&gt;ner till kommunerna, som själva utformat egna riktlinjer för verksamhe-&lt;br&gt;ten. Tidigare statsbidragsregler hade endast en styrande effekt på barn-&lt;br&gt;omsorgens utbyggnad och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Läroplanen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En läroplan skall inforas för förskolan. Förskolans&lt;br&gt;läroplan skall utformas enligt följande riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall till sin struktur vara uppbyggd på i huvudsak samma&lt;br&gt;sätt som övriga läroplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall ange värdegrunden och förskolans uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall ange mål och riktlinjer för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall vända sig till alla som arbetar i förskolan samt till&lt;br&gt;arbetslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Sammanfaller delvis med regeringens förslag.&lt;br&gt;Kommittén föreslår därutöver att läroplanens mål skall vara av två slag -&lt;br&gt;mål att sträva mot och mål att uppnå, att läroplanen skall innehålla rikt-&lt;br&gt;linjer för förskolläraren och alla som arbetar i förskolan, att läroplanen&lt;br&gt;skall ha ett avsnitt om förskolechefens/rektors ansvar samt att skolplanen&lt;br&gt;skall omfatta förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiva till förslaget om en läroplan för förskolan. Bland dessa ingår&lt;br&gt;bl.a. Socialstyrelsen, Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund,&lt;br&gt;Sameskolstyrelsen de flesta av högskolorna, en majoritet av kommunerna&lt;br&gt;samt flertalet av de förskolor som inbjudits att lämna synpunkter på be-&lt;br&gt;tänkandet. Många anser att det är bra med en struktur som liknar de läro-&lt;br&gt;planer som gäller för det offentliga skolväsendet. Förslaget att ge för-&lt;br&gt;skolläraren ett särskilt ansvar samt att reglera rektors ansvar möter både&lt;br&gt;positiva och negativa reaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO), Svenska kommunalarbetareförbundet&lt;br&gt;(SKAF) samt Centrum för forskning i lärande vid Luleå tekniska univer-&lt;br&gt;sitet är negativa till förslaget, som de anser är alltför anpassat till skolans&lt;br&gt;synsätt. Skolverket, Lärarhögskolan i Malmö, ett antal kommuner m.fl.&lt;br&gt;anser att skillnaden mellan de två målnivåema är otydlig. Många spon-&lt;br&gt;tana remissvar är kritiska mot att läroplansförslaget inte omfattar famil-&lt;br&gt;jedaghem eller öppen förskola, medan andra anser att det är positivt att&lt;br&gt;dessa verksamheter föreslås fa specifika allmänna råd. Ett antal av in-&lt;br&gt;stanserna, bl.a. Statens Invandrarverk, LO och flera kommuner påpekar&lt;br&gt;risken för ökad segregering om inte alla bam får del av förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att förskolan i lik-&lt;br&gt;het med skolan skall styras av en läroplan i form av en förordning. Av-&lt;br&gt;sikten med att införa en läroplan för förskolan är att tydliggöra förskolans&lt;br&gt;pedagogiska roll. Genom en läroplan skapas bättre förutsättningar för en&lt;br&gt;förskola med hög och jämn kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enhetligt läroplanssystem inom utbildningssektom har också stor&lt;br&gt;betydelse för den integration som sker mellan förskola och skola. För att&lt;br&gt;denna process skall fortsätta behövs nationella mål för arbetet med barns&lt;br&gt;och ungdomars utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att förskolan på ett kvalitativt och professionellt sätt&lt;br&gt;kan verka inom utbildningssystemet. Det är dock inte avsikten att för-&lt;br&gt;skolan därmed skall förändras till sin funktion. Förskolan skall fortsätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vara ett viktigt komplement till föräldrarnas omsorg och fostran. För-&lt;br&gt;äldrar skall, genom förskolans verksamhet, kunna förena föräldraskap&lt;br&gt;med förvärvsarbete. Barnen skall ges en trygg, lärorik och utvecklande&lt;br&gt;verksamhet i ett förtroendefullt samarbete mellan hem och förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilt driven förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen för förskolan skall gälla för de förskolor som kommunen är&lt;br&gt;huvudman för. När det gäller förskolor som drivs av enskilda är det&lt;br&gt;kommunerna som ger tillstånd till verksamheten och som har tillsyn över&lt;br&gt;den. Tillstånd får beviljas endast om verksamheten uppfyller kravet på&lt;br&gt;god kvalitet och säkerhet (2 a kap. 13 a §, första stycket skollagen). Lä-&lt;br&gt;roplanen kommer inte att gälla enskilt drivna förskolor. Den kommer&lt;br&gt;dock att ligga till grund för bedömningen om den enskilt drivna verk-&lt;br&gt;samheten uppfyller kvalitetskravet. I detta avseende kommer förskolans&lt;br&gt;läroplan att ha samma funktion för enskilt drivna förskolor som skolans&lt;br&gt;läroplan har för fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen och familjedaghem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjedaghemmen är ett viktigt komplement till förskolan. Verksamhe-&lt;br&gt;ten bedrivs vanligen huvudsakligen i dagbamvårdamas egna hem. Under&lt;br&gt;senare år har familjedaghemmens verksamhet ofta organiserats i dag-&lt;br&gt;bamvårdargrupper, med tillgång till egna lokaler eller öppen förskola.&lt;br&gt;Detta förstärker möjligheterna för gemensamt arbete och gruppaktiviteter&lt;br&gt;med barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en läroplan för förskolan inte skall gälla för fa-&lt;br&gt;miljedaghem. Familjedaghemmen är inte tillgängliga för samma regle-&lt;br&gt;ring, kontroll och utvärdering som förskolan. Däremot skall läroplanen&lt;br&gt;för förskolan vara vägledande för familjedaghem. Det innebär att famil-&lt;br&gt;jedaghemmen kan tillämpa delar av läroplanen, utifrån de förutsättningar&lt;br&gt;som denna verksamhet ger. De avsnitt i läroplanen som behandlar nor-&lt;br&gt;mer och värden är lika relevanta för familjedaghemmen som för försko-&lt;br&gt;lan. Läroplanen skall också i övrigt fungera vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med kommittén, att det i övrigt för familje-&lt;br&gt;daghemmen bör finnas riktlinjer för verksamheten i form av allmänna&lt;br&gt;råd, som utfärdas av Skolverket (kapitel 9, Allmänna råd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en läroplan intar förskolan sin rättmätiga plats i det livslånga läran-&lt;br&gt;det. Det pedagogiska innehållet i läroplanen skall vara anpassat till bam i&lt;br&gt;förskoleåldrarna och till den verksamhet som bedrivs i förskolan. Mål&lt;br&gt;och riktlinjer skall avse en pedagogisk verksamhet för förskolebarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att förskolans läroplan till sin struktur skall vara&lt;br&gt;uppbyggd på i huvudsak samma sätt som läroplanerna inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet. Därigenom kan gemensamma synsätt på barns och ung-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;as lärande och kunskaper bättre utvecklas. Läroplanerna kan länka i var-&lt;br&gt;andra så att de gemensamma målen blir tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med skolans läroplaner kommer läroplanen för förskolan att&lt;br&gt;vara av betydligt mindre omfång och mer koncentrerad än det pedago-&lt;br&gt;giska program som tidigare styrt verksamheten. Läroplanen skall ange de&lt;br&gt;nationella målen, men inte ge anvisningar om hur målen skall uppnås&lt;br&gt;eller om arbetssätt och metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdegrunden och förskolans uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall inledas med den värdegrund som verksamheten skall&lt;br&gt;bygga på och som övriga delar i läroplanen skall avspegla. Värdegranden&lt;br&gt;skall utgå från de demokratiska principer som samhället vilar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som kommenterat kommitténs förslag till formule-&lt;br&gt;ringar av förskolans värdegrund, har varit positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanen skall finnas ett avsnitt som tar upp förskolans uppdrag.&lt;br&gt;Förskolan har ett omfattande uppdrag och skall i sin verksamhet arbeta&lt;br&gt;med barnets allsidiga utveckling. Det pedagogiska arbetet i förskolan&lt;br&gt;utgår ifrån att det finns ett starkt samband mellan omsorg, fostran och&lt;br&gt;barnets utveckling och lärande i en verksamhet som tar ansvar för hela&lt;br&gt;barnet under hela dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser ett värde i att förskolans läroplan har en med skolans lä-&lt;br&gt;roplan likartad struktur. Därmed kommer barns och elevers lärande att&lt;br&gt;kunna ses som obrutna processer från tidig ålder i förskolan och genom&lt;br&gt;skolsystemet. Därför anser regeringen, i likhet med kommittén, att det&lt;br&gt;skall finnas mål att sträva mot i förskolans läroplan. Dessa skall ange&lt;br&gt;inriktningen på vad förskolan skall arbeta mot och sträva efter när det&lt;br&gt;gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. Genom att såväl för-&lt;br&gt;skolans som skolans läroplaner innehåller mål att sträva mot kan en kon-&lt;br&gt;tinuitet skapas mellan de båda läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver mål att sträva mot föreslår kommittén att det i läroplanen även&lt;br&gt;skall finnas mål att uppnå. Dessa mål skall, enligt kommitténs förslag,&lt;br&gt;uttrycka förskolans ansvar för en eftersträvad utveckling av det enskilda&lt;br&gt;barnets förmåga inom ett antal områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Skolverket, anser att det är svårt att&lt;br&gt;använda begreppet mål att uppnå på det sätt som kommittén föreslår.&lt;br&gt;Lärarhögskolan i Malmö är kritisk till otydligheten mellan de två målni-&lt;br&gt;våema, Göteborgs universitet anser att mål att uppnå blir alltför styrande,&lt;br&gt;Luleå tekniska universitet talar om ett okritiskt övertagande av skolans&lt;br&gt;begrepp och flera kommuner är också kritiska till mål att uppnå i försko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet mål att uppnå har tagits över från Lpo 94, men av kommit-&lt;br&gt;tén givits en annan innebörd, då de föreslås ange vad bam skall ha ut-&lt;br&gt;vecklat istället för ha uppnått. Att använda samma begrepp i de båda lä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roplanema, men med förändrad innebörd är, enligt regeringens mening,&lt;br&gt;inte oproblematiskt. Skillnaden mellan de två målnivåema är otydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med mål att uppnå i skolan är att de skall kunna utvärderas&lt;br&gt;och utgöra grunden för en resultatbedömning. I förskolan är det inte det&lt;br&gt;enskilda barnets resultat som skall utvärderas och inga betyg eller om-&lt;br&gt;dömen skall utfärdas. Förskolan är en pedagogisk verksamhet i vilken&lt;br&gt;bam kan börja vid olika åldrar och delta i under olika lång tid. Förskolan&lt;br&gt;skall vara trygg, utvecklande och lärorik för alla bam som deltar, utifrån&lt;br&gt;vars och ens förutsättningar. Av den anledningen anser regeringen att det&lt;br&gt;inte är lämpligt att använda mål att uppnå i förskolans läroplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att förskolans läroplan skall in-&lt;br&gt;nehålla endast en typ av verksamhetsmål, nämligen mål att sträva mot&lt;br&gt;för det enskilda barnets utveckling och lärande. Dessa mål bör kunna&lt;br&gt;formuleras utifrån kommitténs förslag till såväl mål att sträva mot som&lt;br&gt;mål att uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för dem som arbetar i förskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att riktlinjerna i läroplanen för det målinriktade arbetet&lt;br&gt;i förskolan skall vända sig till alla som arbetar i förskolan samt till ar-&lt;br&gt;betslaget. Kommittén har föreslagit att riktlinjerna skall vända sig till alla&lt;br&gt;som arbetar i förskolan samt till förskolläraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser och merparten av de spontana remissyttrandena&lt;br&gt;har framhållit att istället för förskolläraren borde arbetslaget ges riktlinjer&lt;br&gt;i läroplanen. LO betonar vikten av att de som i dag är verksamma inom&lt;br&gt;barnomsorgen far möjlighet till en meningsfull högre utbildning och&lt;br&gt;SKAF menar att barnskötare och förskollärare har olika kompetens som&lt;br&gt;inte är liktydigt med högre och lägre utbildning. Lärarhögskolan i Mal-&lt;br&gt;mö föreslår att förskolläraren ersätts med arbetslaget. Några remissin-&lt;br&gt;stanser anser att det borde föras en diskussion om kompetensutveckling&lt;br&gt;för barnskötare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över 100 000 personer är anställda i förskola och fritidshem. Av dessa&lt;br&gt;har närmare 60 procent utbildning till förskollärare eller fritidspedagog.&lt;br&gt;35 procent har bamskötarutbildning. Endast 2 procent saknar utbildning&lt;br&gt;för arbete med bam. I förskolan kan det dessutom finnas personal som&lt;br&gt;arbetar som resurspersoner i barngrupperna, personal som har hand om&lt;br&gt;matlagning och städning, vaktmästare m.fl. Vanligtvis är det en förskol-&lt;br&gt;lärare som är ansvarig för ledningen av förskolan. Med alla som arbetar i&lt;br&gt;förskolan avses all personal med de olika uppgifter som finns i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i läroplanen, utöver riktlinjer för alla som ar-&lt;br&gt;betar i förskolan, bör finnas riktlinjer som vänder sig till arbetslaget. Per-&lt;br&gt;sonalen i förskolan arbetar praktiskt taget uteslutande i arbetslag. Ar-&lt;br&gt;betslagen i förskolan består av minst två, men oftast flera personer som&lt;br&gt;varaktigt arbetar tillsammans. Vanligtvis har ett arbetslag hand om verk-&lt;br&gt;samheten för en barngrupp, som oftast är åldersblandad i småbamsgrup-&lt;br&gt;per 1-3 år och syskongrupper 3-5 år. Helt åldersblandade barngrupper&lt;br&gt;förekommer, liksom mer åldersindelade. I arbetslagen ingår förskollärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och barnskötare för alla förskoleåldrar. Det förekommer också att fri-&lt;br&gt;tidspedagoger arbetar i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan har en lång erfarenhet av arbete i arbetslag med olika yrkes-&lt;br&gt;grupper. Förskollärare och barnskötare arbetar tillsammans och har under&lt;br&gt;åren i samverkan utvecklat sina yrkesidentiteter, vilket lett till en fruktbar&lt;br&gt;utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet. Arbetslaget ger möj-&lt;br&gt;ligheter att arbeta temainriktat där olika kunskapsområden kan belysas&lt;br&gt;utifrån olika perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att kommunens fortbildningsinsatser ger alla i&lt;br&gt;arbetslaget möjlighet att utveckla sina olika yrkeskompetenser. Rege-&lt;br&gt;ringen utgår ifrån att kommunerna, liksom hittills, satsar på en välutbil-&lt;br&gt;dad och erfaren personal i förskolan, som en garanti för hög professiona-&lt;br&gt;litet i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna, som har det övergripande ansvaret för den pedagogiska&lt;br&gt;verksamheten, är enligt regeringens uppfattning, väl medvetna om att ett&lt;br&gt;bra ledarskap är väsentligt för förskolans verksamhet. Ledningen för för-&lt;br&gt;skolan är inte reglerad i skollagen, så som rektorsfunktionen är för sko-&lt;br&gt;lan. Regeringen ser heller ingen anledning att särskilt reglera förskolans&lt;br&gt;ledning. Ibland kan det te sig naturligt att samordna förskolans lednings-&lt;br&gt;funktion med skolans. Det är dock en fråga for vaije kommun att besluta&lt;br&gt;om ledningen för förskolan och regeringen ser ingen anledning att ändra&lt;br&gt;på detta förhållande. Därav följer att det i läroplanen för förskolan inte&lt;br&gt;bör finnas något särskilt avsnitt som behandlar rektors/förskolechefens&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att läroplanen för förskolan skall kunna träda i kraft&lt;br&gt;den 1 augusti 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Läroplanens innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I förskolans läroplan bör mål och riktlinjer&lt;br&gt;preciseras inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- normer och värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utveckling och lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- barns inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förskola och hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Sammanfaller i huvudsak med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är i huvudsak positi-&lt;br&gt;va till den föreslagna läroplanens innehåll. Många nämner särskilt läro-&lt;br&gt;plansförslagets helhetssyn på barns utveckling och lärande samt att le-&lt;br&gt;kens roll betonas. Riksrevisionsverket (RRV) anser dock att det är svårt&lt;br&gt;att tolka om förslaget innebär en förändring av förskolans innehåll. Några&lt;br&gt;instanser är starkt kritiska, däribland LO, SKAF och Centrum för forsk-&lt;br&gt;ning i lärande vid Luleå tekniska universitet. Huvudkritiken riktar sig&lt;br&gt;mot att förslaget till läroplan är alltför skolbetonat och därför kan med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka till ett alltför formaliserat lärande och att omsorgens betydelse inte&lt;br&gt;framförs tillräckligt i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det ankommer på regeringen att&lt;br&gt;närmare utforma läroplanstexten och fastställa läroplanen. Då det är&lt;br&gt;första gången som en läroplan införs för förskolan vill vi för riksdagens&lt;br&gt;information ge vår bedömning av läroplanens innehåll, vilka områden&lt;br&gt;som läroplanen i huvudsak bör behandla samt motiven för formuleringar&lt;br&gt;av mål och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Normer och värden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förskolans uppdrag är att utifrån demokratiska principer ge bam en god&lt;br&gt;omsorg och fostran samt främja deras utveckling och lärande. Alla som&lt;br&gt;arbetar i förskolan har ansvar för att i aktiv handling se till att förskolan&lt;br&gt;omges av goda normer och stödja barnens utveckling till vuxna männi-&lt;br&gt;skor. Barns moraliska värderingar grundläggs tidigt. Bam tar efter och&lt;br&gt;införlivar vad de känslomässigt upplever och ser som en norm. Förskolan&lt;br&gt;har en unik möjlighet att påverka bam och utveckla deras synsätt och&lt;br&gt;handlingar i positiv bemärkelse. Regeringen vill framhålla förskolans&lt;br&gt;betydelse för att hos bamen utveckla värden som öppenhet, respekt, soli-&lt;br&gt;daritet och tolerans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolans personal skall i det vardagliga arbetet aktivt och medvetet&lt;br&gt;påverka och stimulera vaije bam med hänsyn till dess mognad och förut-&lt;br&gt;sättningar. En strävan skall vara att stödja bamen i att utveckla förståelse&lt;br&gt;för och efter hand omfatta vårt samhälles gemensamma demokratiska&lt;br&gt;värderingar. Den grandläggande principen om människors lika värde&lt;br&gt;skall levandegöras och gestaltas i förskolans verksamhet. I förskolan&lt;br&gt;skall respekten för vår miljö främjas och ett demokratiskt arbetssätt till-&lt;br&gt;lämpas. Alla som arbetar i förskolan skall aktivt hävda de grundläggande&lt;br&gt;värden som anges i läroplanen och ta avstånd från uppfattningar som&lt;br&gt;strider mot dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsroller. Den&lt;br&gt;skall därför ge flickor och pojkar möjligheter att utveckla och pröva sin&lt;br&gt;förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörlighe-&lt;br&gt;ten över nationsgränserna ställer höga krav på förskolepersonalens för-&lt;br&gt;måga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. I den&lt;br&gt;mångkulturella förskolan finns möjligheter för bamen att grundlägga&lt;br&gt;respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omsorg, lek och lärande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall erbjuda bamen en god pedagogisk verksamhet där om-&lt;br&gt;sorg, fostran och lärande integreras. Förskolan skall vara rolig, trygg och&lt;br&gt;lärorik. Bams behov av trygghet och kontinuitet skall tillgodoses i för-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan har en lång tradition av att i det pedagogiska arbetet ta till-&lt;br&gt;vara vardagliga situationer för bams utveckling och lärande. Genom lä-&lt;br&gt;roplanen kommer den kompetens för bams lärande som finns i förskolan&lt;br&gt;att lyftas fram och få bärkraft. Därtill kan de mål och riktlinjer som läggs&lt;br&gt;fast i läroplanen fungera som pedagogiska utmaningar för förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam lär i alla sammanhang, såväl i omsorgssituationer som under lek&lt;br&gt;och temaarbete. Utveckling och lärande är ömsesidigt beroende av var-&lt;br&gt;andra och bestäms av hur bamet blir bemött, att det är tryggt och att det&lt;br&gt;känner tillit till sin omgivning. Det tidiga lärandet utgår från kroppen och&lt;br&gt;känslolivet och utvecklas i nära kontakt och i samspel med andra. Om-&lt;br&gt;sorgen är nödvändig både för barnets fysiska välbefinnande och för dess&lt;br&gt;utveckling och lärande. Under förskoleåren skall bamet börja ta ansvar&lt;br&gt;för sig själv och sitt välbefinnande och lägga grunden till goda levnads-&lt;br&gt;vanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekens värde för bams utveckling och lärande har under det senaste&lt;br&gt;decenniet blivit allt mer uppmärksammat i förskolan. Leken har många&lt;br&gt;pedagogiska möjligheter. Därför bör ett medvetet bruk av leken ingå i&lt;br&gt;förskolans pedagogiska verksamhet. Bams egna lekar uppstår spontant&lt;br&gt;och styrs av tillfälliga ingivelser och idéer. I leken utforskar och erövrar&lt;br&gt;bamen sin omgivning. I den viktiga rolleken eller låtsasleken tränar sig&lt;br&gt;bamen att gå in i tänkta sammanhang. Hur samhället fungerar avspeglas i&lt;br&gt;barnens lekar. De återskapar sina upplevelser och ställer upp hypoteser:&lt;br&gt;de går till affären, leker familj, går till doktorn. Inlevelse, fantasi, kom-&lt;br&gt;munikation och förmåga att samarbeta övas och utvecklas. Lek leder till&lt;br&gt;social kompetens. De sociala lekreglema som samförstånd, ömsesidighet&lt;br&gt;och turtagande som krävs för att leken skall fortgå, är grundläggande&lt;br&gt;demokratiska principer. När bamen har tillgång till en stimulerande miljö&lt;br&gt;och olika material utvecklas leken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolans syn på kunskap och bams utveckling och lärande skall&lt;br&gt;präglas av att bamen kan och vill, att de är nyfikna och rika på inneboen-&lt;br&gt;de förmågor. Det innebär att se bamet som en tänkande individ, som ska-&lt;br&gt;par mening och innebörd i sina erfarenheter och upplevelser. Det är en&lt;br&gt;pedagogik som utgår ifrån att se hela bamet i olika situationer under da-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap erövras genom lärande. Kunskap är inte något entydigt be-&lt;br&gt;grepp. I betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94) behandlas kun-&lt;br&gt;skapssynen utifrån olika kunskapsformer. I betänkandet preciserades fyra&lt;br&gt;olika former av kunskap: fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet. Kun-&lt;br&gt;skap beskrivs som ett sätt att göra världen begriplig, vilket utvecklas i ett&lt;br&gt;växelspel mellan vad man vill uppnå och den kunskap man redan har,&lt;br&gt;problem man upplever och erfarenheter man gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna kunskapssyn bör vara utgångspunkt för en diskussion om hur&lt;br&gt;man såväl inom förskolan som skolan ser på kunskap och bams lärande.&lt;br&gt;Kunskap och lärande i detta perspektiv blir inte endast relaterade till bar-&lt;br&gt;net, utan något som skapas och definieras tillsammans med andra. Detta&lt;br&gt;förutsätter ett aktivt bam som är med och skapar sin egen kunskap och&lt;br&gt;som därigenom får en positiv uppfattning om sin egen förmåga och driv-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språk och matematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förskolan skall barnens språkutveckling främjas. Läs- och skrivinlär-&lt;br&gt;ning är inte något som påbörjas under en speciell fas under uppväxten.&lt;br&gt;Förmågan att läsa och skriva utvecklas under lång tid och är en del i den&lt;br&gt;livslånga språk- och kunskapsutvecklingen. När barnets eget intresse för&lt;br&gt;skriftspråket visar sig är det viktigt för den fortsatta utvecklingen att den-&lt;br&gt;na lust stimuleras. Bamen börjar ofta spontant visa intresse för läsning&lt;br&gt;och skrivning. De låtsasläser och låtsasskriver, härmar och prövar i le-&lt;br&gt;ken sådant som de ser att vuxna gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språkutveckling och identitetsutveckling går hand i hand. Förskolan&lt;br&gt;bör bidra till att bam med annat modersmål än svenska får möjlighet att&lt;br&gt;både lära sig svenska och bibehålla och utveckla sitt modersmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall även stimulera bams intresse och förståelse för mate-&lt;br&gt;matiska begrepp. På samma sätt som språket utvecklas genom olika for-&lt;br&gt;mer av lek och med vuxna som tar tag i barnets spontana lust och intres-&lt;br&gt;se, börjar bamen sortera, gruppera och jämföra föremål. Ramsräknandet&lt;br&gt;kan börja tidigt, men det tar tid innan taluppfattningen har utvecklats.&lt;br&gt;Bamen skall fa stöd av personalen när de visar intresse för att lära sig&lt;br&gt;matematiska begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Natur, kultur och samhälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam skall i förskolan grundlägga sina kunskaper om naturen och fa för-&lt;br&gt;ståelse för allt liv. Bamen lär sig successivt samband och förändringar i&lt;br&gt;livslopp hos djur, människor och växter och far ökade kunskaper om hur&lt;br&gt;människan, samhället och naturen påverkar det ekologiska kretsloppet.&lt;br&gt;Det ökade informationsflödet i samhället gör att bam tidigt nås av olika&lt;br&gt;budskap om miljöförstöring och ekologisk obalans. Bam behöver positi-&lt;br&gt;va förebilder och exempel på hur de själva kan påverka miljöfrågorna.&lt;br&gt;För detta krävs ett väl genomtänkt miljöarbete i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall vara öppen mot det omgivande samhället och använda&lt;br&gt;det som en resurs i det pedagogiska arbetet. Bamen skall få upplevelser&lt;br&gt;och erfarenheter av olika arbetsplatser och servicefunktioner i närsam-&lt;br&gt;hället - hur man uträttar olika ärenden, beter sig i trafiken och använder&lt;br&gt;kommunkationsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lära sig är en skapande process. Kulturella språk som exempelvis&lt;br&gt;musik finns hos bam och är en naturlig del av deras värld, liksom beho-&lt;br&gt;vet av att uttrycka sig. De estetiska verksamheterna är grundläggande för&lt;br&gt;bams förmåga att tolka och förstå vad som händer i omgivningen och att&lt;br&gt;uttrycka upplevelser och händelser. Bild, film, musik, sång, drama och&lt;br&gt;dans har språkliga och kommunikativa sidor som har betydelse för bams&lt;br&gt;läroprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra barnböcker är ett kulturarv som bam skall få riklig del av i för-&lt;br&gt;skolan. Mycket högläsning utvecklar språk, fantasi och koncen-&lt;br&gt;trationsförmåga. Genom att berätta, använda rim, ramsor, sagor, drama&lt;br&gt;och sånger stimuleras bams språkutveckling och lärande. Tillgång till&lt;br&gt;böcker öppnar och ger perspektiv på omvärlden. Att en bok kan ge kun-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaper och nya upplevelser är viktigt för förskolan att förmedla till bar-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall även ge bamen möjligheter att ta del av såväl samhäl-&lt;br&gt;lets kulturutbud, det egna kulturarvet som minoriteternas och invandrar-&lt;br&gt;barnens kultur. I den mångkulturella förskolan finns bam med olika bak-&lt;br&gt;grunder. Att stärka bams identitet är ett viktigt uppdrag i förskolan, lik-&lt;br&gt;som att utveckla bams inlevelseförmåga och respekt för olikheter mellan&lt;br&gt;människor. Bamen bör ges grundläggande kunskaper om enkel teknik&lt;br&gt;som används i vardagliga sammanhang. Att använda enkla redskap och&lt;br&gt;tekniker tillhör förskolans dagliga aktiviteter. Pojkar och flickor skall ges&lt;br&gt;samma möjligheter att grundlägga dessa kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya informationstekniken böljar också komma in i förskolan. Det&lt;br&gt;finns projekt som visar att bam redan i förskolan kan hantera datorer på&lt;br&gt;många sätt, t. ex. olika multimediaprogram och program för kommunika-&lt;br&gt;tion. För bam med funktionshinder kan datom öka förutsättningarna för&lt;br&gt;ett mer aktivt deltagande i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temaarbete i pedagogisk miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pedagogiska miljön har stor betydelse för bams möjlighet till ut-&lt;br&gt;veckling och lärande i förskolan. Med ett temainriktat arbetssätt i en kre-&lt;br&gt;ativ och lustfylld förskolemiljö kan bamen få del av ett mångsidigt och&lt;br&gt;sammanhängande lärande. I det temainriktade arbetssättet finns inga&lt;br&gt;ämnesgränser. Verksamheten koncentreras under en längre period kring&lt;br&gt;ett särskilt område. Temat kan utifrån ett medvetet pedagogiskt förhåll-&lt;br&gt;ningssätt utvecklas och varieras på olika sätt, med de olika uttrycksmedel&lt;br&gt;som finns att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla läroplanens mål bör miljö, arbetssätt och tillgängligt&lt;br&gt;material inspirera bam och vuxna att leka, utforska och att tillsammans&lt;br&gt;göra nya upptäckter. Förskolans verksamhet och miljö bör vara tillgäng-&lt;br&gt;lig för experiment, skapande och teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall även tillgodose bams behov av vila och lugn och deras&lt;br&gt;behov av utrymmeskrävande och rörliga lekar. Att utomhusvistelsen sker&lt;br&gt;i såväl planerad miljö som i utmanande naturmiljö har visat sig vara be-&lt;br&gt;tydelsefullt för ett gott växande och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn med behov av särskilt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolans ansvar för bam som av fysiska, psykiska eller andra skäl är i&lt;br&gt;behov av särskilt stöd för sin utveckling, beslutades redan i 1975 års för-&lt;br&gt;skolelag. Bam med behov av särskilt stöd fick därmed rätt till förskola&lt;br&gt;före sex års ålder. Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta&lt;br&gt;reda på vilka bam som behöver erbjudas plats i förskolan och verka för&lt;br&gt;att bamen utnyttjar den erbjudna platsen samt informera föräldrarna om&lt;br&gt;verksamheten och syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som behöver särskilt stöd för sin utveckling skall ges en god om-&lt;br&gt;sorg och deras utveckling och lärande skall främjas i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bam behöver få erfara den tillfredsställelse det ger att fa vara till-&lt;br&gt;sammans med andra bam på lika villkor, övervinna svårigheter och göra&lt;br&gt;framsteg. Därför är förskolan en resurs för bam som tillfälligt eller var-&lt;br&gt;aktigt behöver särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bam med behov av särskilt stöd är en generellt god kvalitet i för-&lt;br&gt;skolan den viktigaste insatsen. Andra insatser som främjar barnens ut-&lt;br&gt;veckling är handledning till personal som arbetar med bam som är i be-&lt;br&gt;hov av särskilt stöd. Vissa bam behöver dämtöver andra stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bams inflytande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förskolans verksamheten skall utformas utifrån demokratiska värdering-&lt;br&gt;ar och med aktning för varje människas egenvärde. Bamen skall själva&lt;br&gt;ha inflytande i förskolan och deras synpunkter skall efterfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen i förskolan måste uppmärksamma och lyssna på bamen.&lt;br&gt;Redan tidigt börjar bam visa att de kan och vill. På sitt eget sätt vill de&lt;br&gt;vara med och bestämma. Förskolan skall ge både flickor och pojkar&lt;br&gt;möjlighet att påverka och ha inflytande. Genom att bam får ta ansvar för&lt;br&gt;olika uppdrag i förskolan växer deras tillit till den egna förmågan. För-&lt;br&gt;skolans dagliga arbete ger rikliga tillfallen till detta. Flickor och pojkar&lt;br&gt;behöver också få uttrycka egna åsikter, berätta och vara uppmärksam-&lt;br&gt;made i gruppen. Att få vara med om att fatta beslut tillsammans med&lt;br&gt;andra bam och vuxna stärker självkänslan och förmågan att ta konsek-&lt;br&gt;venser av demokratiskt fattade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förskola och hem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Modema uppväxtvillkor innebär en tillvaro för bam där förskola och&lt;br&gt;hem skall samverka och vara olika arenor för bamen. Förskolan har en&lt;br&gt;viktig del i barnens fostran och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrasamarbetet är en grundläggande utgångspunkt för förskolans&lt;br&gt;verksamhet. Samverkan mellan hem och förskola skall bygga på öppen-&lt;br&gt;het, ömsesidighet och respekt. I förskolan har föräldrar och personal&lt;br&gt;kontinuerliga samtal om barnets utveckling och lärande. Föräldrasamver-&lt;br&gt;kan och föräldrainflytande innebär också att det mellan förskola och hem&lt;br&gt;förs en diskussion om planering och genomförande av förskolans verk-&lt;br&gt;samhet. Olika bam, olika situationer och olika föräldrar kräver olika för-&lt;br&gt;hållningssätt från personalens sida. Det är viktigt att det föräldrasamar-&lt;br&gt;bete som byggs upp i förskolan kan fortsätta med bamet in i försko-&lt;br&gt;leklassen och in i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När bamen slutar i förskolan kommer de flesta att gå vidare till försko-&lt;br&gt;leklass och fritidshem. För att en pedagogisk kontinuitet skall vara möjlig&lt;br&gt;och övergången underlättas för bamen, krävs en aktiv samverkan mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Det är i dessa&lt;br&gt;sammanhang som ett gemensamt synsätt på kunskap och bams lärande&lt;br&gt;kan utvecklas och förhållningssätten i de olika pedagogiska verksamhe-&lt;br&gt;terna befrukta varandra. Läroplanerna kan användas som utgångspunkt i&lt;br&gt;diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan de olika verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Planering och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Allt fler kommuner har organiserat bam- och ungdomsfrågorna under&lt;br&gt;samma ledning. Samordningen och integrationen mellan förskoleklass,&lt;br&gt;skola och fritidshem fortsätter i kommunerna. Regeringen ser denna ut-&lt;br&gt;veckling som positiv. För att en helhetssyn på bams och ungdomars upp-&lt;br&gt;växtvillkor, utveckling och lärande skall kunna utvecklas krävs allt mer&lt;br&gt;ett samlat grepp över dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen föreskriver inte att förskolan skall ingå i kommunens&lt;br&gt;skolplan. Det är dock numera vanligt att kommunerna har fört in för-&lt;br&gt;skoleklassens och fritidshemmens verksamhet i skolplanen. Som en följd&lt;br&gt;av att kommunerna allt mer utvecklar ett helhetsperspektiv på bam- och&lt;br&gt;ungdomsfrågor är det naturligt och troligt att även förskolan kommer att&lt;br&gt;ingå som en del i allt fler kommuners skolplaner. Förskolan har också en&lt;br&gt;lång tradition av arbete med egna arbetsplaner. Mot bakgrund av denna&lt;br&gt;utveckling ser regeringen inget behov av att reglera dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När läroplanen införs för förskolan blir den bindande för kommunen&lt;br&gt;att följa. Utvärderingar av förskolans kvalitet måste ställas i relation till&lt;br&gt;läroplanens mål. I förskolans läroplan preciseras mål som gör kvalitets-&lt;br&gt;utvecklingen och utvärderingen av verksamheten viktig. Avsikten med&lt;br&gt;utvärderingen är inte att kontrollera enskilda bams resultat, utan att få&lt;br&gt;underlag för en bedömning av den pedagogiska verksamhetens kvalitet.&lt;br&gt;Denna bedömning kan ligga till grund för hur den pedagogiska verksam-&lt;br&gt;heten skall utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökande intresse för att genom olika typer av dokumentation synlig-&lt;br&gt;göra det pedagogiska arbete har utvecklats under senare år inom försko-&lt;br&gt;lan. Genom dokumentation av det pedagogiska arbetet blir bams utveck-&lt;br&gt;lings- och läroprocesser möjliga att följa för såväl föräldrar som personal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Allmänna råd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För familjedaghem och för öppen förskola bör&lt;br&gt;allmänna råd finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslaget&lt;br&gt;har såväl positiva som negativa synpunkter. Lärarförbundet, Barnom-&lt;br&gt;budsmannen (BO) och flera kommuner understryker betydelsen av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda riktlinjer utformas för familjedaghem och öppen förskola.&lt;br&gt;Många spontana remissvar anser att läroplanen även bör omfatta familje-&lt;br&gt;daghemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Familjedaghemmen är ett viktigt&lt;br&gt;komplement till förskolan. Cirka 13 procent av alla bam i åldern 1-5 år&lt;br&gt;omfattas av verksamhet i familjedaghem. Av samtliga dagbamvårdare&lt;br&gt;hade år 1996 ungefar 3 procent förskollärarutbildning, 26 procent hade&lt;br&gt;bamskötarutbildning och knappt 38 procent hade en utbildning i form av&lt;br&gt;dagbamvårdarkurs (90-100 timmar). 29 procent av dagbamvårdama sak-&lt;br&gt;nade utbildning för arbete med bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bams lärande och utveckling är en ständigt pågående process. Bams&lt;br&gt;behov av omsorg, omvårdnad och trygghet är detsamma, oavsett i vilken&lt;br&gt;verksamhet de befinner sig. Därför är det nödvändigt att alla som arbetar&lt;br&gt;med bam har ett medvetet förhållningssätt till sin egen uppgift i förhål-&lt;br&gt;lande till detta. Familjedaghem kan stå for andra kvaliteter än förskolan.&lt;br&gt;För föräldrar som av olika skäl föredrar familjedaghemmet för sina bam&lt;br&gt;är det viktigt att denna valmöjlighet finns. Familjedaghemmen bör ha ett&lt;br&gt;visst mått av frihet att utveckla och profilera sin verksamhet, utifrån de&lt;br&gt;olika förutsättningar som olika familjedaghem ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har dagbamvårdama allt oftare organiserat sig i dag-&lt;br&gt;bamvårdargrupper, ibland med tillgång till egna lokaler eller öppen för-&lt;br&gt;skola. Fördelarna med denna organisationsform är flera. Ensamarbetet&lt;br&gt;minskar och dagbamvårdare kan vikariera för varandra vid sjukdom eller&lt;br&gt;tillfällig frånvaro. Bamen får tillgång till fler vuxna omkring sig. Möjlig-&lt;br&gt;heterna till gemensamma gruppaktiviteter med bamen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i denna proposition (avsnitt 7.1) anfört att lä-&lt;br&gt;roplanen för förskolan inte skall gälla, men vara vägledande för familje-&lt;br&gt;daghem. Regeringen anser att det bör finnas riktlinjer för verksamheten i&lt;br&gt;form av allmänna råd, som utfärdas av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna råden bör ha sina utgångspunkter i läroplanen for försko-&lt;br&gt;lan, men vara anpassade till de förutsättningar som familjedaghemmet&lt;br&gt;ger för bams fostran och omsorg. De allmänna råden bör ge riktlinjerna&lt;br&gt;för hur familjedaghemmet kan bidra till bams utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna förskolan vänder sig till bam som inte är i förskola och kan&lt;br&gt;också vara ett komplement till familjedaghem. Bamen är inte inskrivna i&lt;br&gt;den öppna förskolan. Oftast krävs att en vuxen, t.ex. förälder eller dag-&lt;br&gt;bamvårdare, deltar tillsammans med bamet. Barnets behov av aktiviteter&lt;br&gt;tillsammans med andra bam är det huvudsakliga syftet med en öppen&lt;br&gt;förskola. Även föräldrar, dagbamvårdare och andra vuxna ges tillfälle till&lt;br&gt;kontakter och gemenskap i en öppen förskola. I vissa bostadsområden&lt;br&gt;har den öppna förskolan mer av en socialt stödjande karaktär. Det före-&lt;br&gt;kommer att socialtjänst, barnavårdscentral och mödravårdscentral samar-&lt;br&gt;betar inom den öppna förskolans ram. Verksamheten leds ofta av en för-&lt;br&gt;skollärare, men även fritidspedagoger, socionomer, socialpedagoger och&lt;br&gt;barnskötare arbetar i den öppna förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna förskolan är ett viktigt komplement inom förskoleverksam-&lt;br&gt;heten. Regeringen anser att det bör finnas riktlinjer för verksamheten i&lt;br&gt;form av allmänna råd, som utfärdas av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall kommuner och&lt;br&gt;landsting inte åläggas nya arbetsuppgifter, utan att de samtidigt ges möj-&lt;br&gt;ligheter att finansiera dessa på annat sätt än med höjda skatter. Om&lt;br&gt;statsmakterna fattar beslut som medför utgiftsökningar för kommunsek-&lt;br&gt;torn, bör dessa således finansieras genom en ökning av statsbidragen,&lt;br&gt;eller genom att staten fattar beslut som möjliggör besparingar. Finansie-&lt;br&gt;ringsprincipen innebär också att statsbidragen bör minska om kommu-&lt;br&gt;nerna fråntas skyldigheter eller om de till följd av regelförändringar far&lt;br&gt;möjlighet att bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att de förslag som lämnats när det gäller en&lt;br&gt;läroplan för förskolan inte innebär ökade kostnader för kommunerna.&lt;br&gt;Förskolans grundläggande uppdrag förändras inte av läroplanen och för-&lt;br&gt;utsätter inte organisationsförändringar. Ansvar för allmänna råd, kom-&lt;br&gt;mentarmaterial och övriga insatser för kompetensutveckling i samband&lt;br&gt;med införandet av läroplanen ingår i de resurser som Skolverket dispone-&lt;br&gt;rar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2, 4, 9,10 och 13 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 2 j&amp;gt; första stycket innebär att organisationsformerna dag-&lt;br&gt;hem och deltidsgrupp utgår ur lagen. Skollagen innehåller inte längre&lt;br&gt;några organisationsformer av förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar innebär att integrerad skolbarnsomsorg utgår som&lt;br&gt;benämning. Verksamheten ingår i stället i benämningen fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av kommitténs förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg och skolakommitténs betänkande Att erövra omvärlden -&lt;br&gt;Förslag till läroplan för förskolan SOU 1997:157, inleds med en histo-&lt;br&gt;risk bakgrund om förskolans framväxt. Motivtextema till betänkandets&lt;br&gt;förslag, en läroplan för förskolan och förändringar i skollagen, behandlar&lt;br&gt;exempelvis bams utveckling och lärande, synen på kunskap och lärande,&lt;br&gt;föräldrasamarbete, jämställdhet, förskolan i det mångkulturella samhäl-&lt;br&gt;let, bam och kultur, bam med behov av särskilt stöd. Bestämmelserna om&lt;br&gt;förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan redovisas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att förskolan skall styras av en läroplan som läggs&lt;br&gt;fram i betänkandet. Läroplanen skall vara en förordning, vilket är en&lt;br&gt;garanti för att förskolans verksamhet blir likvärdig. Läroplanen har också&lt;br&gt;en sådan utformning att den kan användas för tillsyn av likvärdigheten.&lt;br&gt;Till sin struktur liknar läroplanen skolans läroplaner. Läroplanen inne-&lt;br&gt;håller grundläggande värden för förskolans arbete, förskolans uppdrag&lt;br&gt;samt mål och riktlinjer för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen föreslås innehålla två typer av mål. Mål att sträva mot an-&lt;br&gt;ger inriktningen av förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycker en&lt;br&gt;önskad kvalitetsutveckling. Mål att uppnå är mål som uttrycker vad bar-&lt;br&gt;nen med hänsyn till sina individuella förutsättningar skall ha uppnått när&lt;br&gt;de lämnar förskolan. Målen beskriver en eftersträvad utveckling av det&lt;br&gt;enskilda bamet på olika områden. Riktlinjerna för de som arbetar i för-&lt;br&gt;skolan vänder sig till alla som arbetar i förskolan, förskolläraren och&lt;br&gt;förskolechef/rektor. Även om förskolläraren har ett särskilt ansvar förut-&lt;br&gt;sätter läroplanen att riktlinjerna följs av barnskötaren och att barnsköta-&lt;br&gt;rens kompetens tillvaratas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att förskolan bildar en egen skolform inom det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsende. Förskolan kan inte ge alla bam lika tillgång till&lt;br&gt;verksamheten. Kommittén föreslår därför att förskolan ges en egen por-&lt;br&gt;talparagraf i skollagen. Kommittén menar att undervisning kan definie-&lt;br&gt;ras som en medveten pedagogisk handling i riktning mot ett mål. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår att förskollärare som arbetar i förskolan skall användas&lt;br&gt;för undervisningen i det offentliga skolväsendet (jmf. prop 1997/98:6).&lt;br&gt;Kommittén föreslår också en reglering av förskolans ledning på samma&lt;br&gt;sätt som för skolan men tar inte ställning till benämningen av lednings-&lt;br&gt;funktionen. Kommittén konstaterar att dessa förslag bör kunna genomfö-&lt;br&gt;ras, men att de i nästa steg leder till att skollagen som helhet bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att den öppna förskolan och familjedaghem inte&lt;br&gt;skall bilda egna skolformer inom det offentliga skolväsendet och att det&lt;br&gt;utarbetas allmänna råd för den öppna förskolan och familjedaghem. För&lt;br&gt;bam på sjukhus föreslår kommittén att läroplanen i tillämpliga delar&lt;br&gt;skall vara vägledande. Kommittén föreslår att fritidshem skall inrymmas&lt;br&gt;som en frivillig del inom grundskolan och att fritidspedagoger som ar-&lt;br&gt;betar i fritidshem skall användas för undervisningen i det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet. Kommittén föreslår att den öppna fritidsverksamheten inte&lt;br&gt;skall bilda en egen skolform och att allmänna råd utformas för verksam-&lt;br&gt;heten. I och med att förskola och fritidshem föreslås ingå i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet omfattas dessa även av bestämmelserna gällande skolplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fortbildning i skollagen. Kommittén föreslår att begreppen förskole-&lt;br&gt;verksamhet och skolbarnsomsorg inte skall kvarstå i skollagen samt att&lt;br&gt;begreppen daghem och deltidsgrupp ersätts med förskola och att begrep-&lt;br&gt;pet integrerad skolbarnsomsorg ersätts med fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar att de direkta kostnader förslagen kan innebära kan&lt;br&gt;relateras till de eventuella fall där någon förskola inte har förskollärare.&lt;br&gt;På kort sikt kan inordnandet i skolplanen, den lokala arbetsplanen och&lt;br&gt;kraven på utvärdering och kvalitetssäkring innebära ökade kostnader.&lt;br&gt;Särskilda medel för implementering av reformen föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller slutligen att det blir allt viktigare att förskolan&lt;br&gt;bli tillgänglig för alla bam. Kommittén anser att det är mycket viktigt att&lt;br&gt;bamen, åren före de skall bölja i förskoleklass, har möjlighet att delta i&lt;br&gt;en organiserad och planerad pedagogisk verksamhet som leds av profes-&lt;br&gt;sionell personal, inte minst för bams möjlighet till tvåspråkighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommitténs forslag till läroplan för förskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen gäller för förskolans pedagogiska verksamhet för bam i åld-&lt;br&gt;rama 1-5 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna läroplan är förskolans första läroplan, vilket innebär att förskolan&lt;br&gt;numera ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade ut-&lt;br&gt;bildningssystem för bam och ungdom. Läroplanen för förskolan har en&lt;br&gt;struktur som i stort överensstämmer med skolans läroplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollag och läroplan är de centrala styrdokumenten för den pedagogiska&lt;br&gt;verksamheten i förskolan. Läroplanen anger den värdegrund som verk-&lt;br&gt;samheten skall utgå från samt mål och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanens första del klargörs värdegrunden. I den andra delen redovi-&lt;br&gt;sas målen för verksamheten i sin helhet, dvs. förskolans uppdrag. Här&lt;br&gt;anges också vad som speciellt åvilar vaije förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tredje delen anges två typer av mål för det enskilda barnets ut-&lt;br&gt;veckling och lärande samt riktlinjer för arbetet att nå målen. Mål att strä-&lt;br&gt;va mot anger inriktningen av förskolans pedagogiska verksamhet och&lt;br&gt;uttrycker en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. Mål att uppnå skall&lt;br&gt;anpassas till det enskilda barnets förutsättningar. Det är förskolans och&lt;br&gt;huvudmannens ansvar att bamet ges möjlighet att uppnå dessa mål. För-&lt;br&gt;skolans verksamhet skall vara så utformad att alla bam, även bam med&lt;br&gt;exempelvis funktionshinder och bam med psykosociala svårigheter, skall&lt;br&gt;kunna delta. Förskolan är dessutom en frivillig pedagogisk verksamhet, i&lt;br&gt;vilken bam kan börja vid olika åldrar och delta under olika lång tid. Mål&lt;br&gt;att uppnå kan därför inte fullt ut ha samma funktion i förskolan som i den&lt;br&gt;obligatoriska skolan utan behöver vara mer personrelaterade. Dessa mål&lt;br&gt;skall beskriva förskolans ansvar för en eftersträvad utveckling av det en-&lt;br&gt;skilda barnets förmåga inom ett antal områden. Härigenom kan målen&lt;br&gt;inte sägas ge uttryck för en viss lägsta nivå som alla bam i förskolan&lt;br&gt;skall uppnå. Målen har dessutom betydelse för hur resurser skall fördelas&lt;br&gt;och användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanens tredje del anges också riktlinjer för de som arbetar i för-&lt;br&gt;skolan. I det konkreta arbetet i barngruppen kan arbetsdelningen mellan&lt;br&gt;arbetslagets olika personalgrupper - förskollärare och barnskötare - vari-&lt;br&gt;era. Förskolläraren har dock ett specifikt ansvar för att läroplanen följs.&lt;br&gt;Även om riktlinjerna ger förskolläraren ett särskilt ansvar är barnsköta-&lt;br&gt;rens kompetens betydelsefull i förskolans verksamhet. Det är av stor vikt&lt;br&gt;att alla som arbetar i den pedagogiska verksamheten följer riktlinjerna.&lt;br&gt;Förskolechefens/rektors övergripande ansvar för att verksamheten i för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan som helhet inriktas mot att nå det nationella målen anges särskilt i&lt;br&gt;riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen anger de nationella målen och riktlinjerna för verksamheten i&lt;br&gt;förskolan. I den kommunala skolplanen skall anges hur verksamheten i&lt;br&gt;kommunens förskolor skall gestaltas och utvecklas. Särskilt skall framgå&lt;br&gt;vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de mål som satts&lt;br&gt;upp för förskolan. Läroplanen och skolplanen skall fungera som plane-&lt;br&gt;ringsunderlag för verksamheten i kommunens förskolor. Det är avgöran-&lt;br&gt;de för ett genomförande av läroplanen att alla, som arbetar i och/eller&lt;br&gt;ansvarar för förskolan, är införstådda med läroplanens mål och krav.&lt;br&gt;Varje förskola skall utforma en lokal arbetsplan där konkreta mål för den&lt;br&gt;pedagogiska verksamheten skall anges. Såväl den kommunala skolplanen&lt;br&gt;som den lokala arbetsplanen skall följas upp, utvärderas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdegrunden, målen och riktlinjerna utgör en odelbar enhet. Läropla-&lt;br&gt;nen kan därför inte användas fragmentariskt eller med fokusering på vis-&lt;br&gt;sa delar. Enskilda mål skall förstås utifrån läroplanen i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundläggande värden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förskolan vilar på demokratins grund. Verksamheten skall utformas i&lt;br&gt;överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och var&lt;br&gt;och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för vaije män-&lt;br&gt;niskas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för förskolans verksamhet är att grundlägga och förank-&lt;br&gt;ra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människans lika värde oavsett&lt;br&gt;kön, kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet är ett grundläggande värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden&lt;br&gt;som skall gestaltas och hållas levande i arbetet med bamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hävda grundläggande värden ställer krav på att värderingar levan-&lt;br&gt;degörs och tydligt framträder i förskolans dagliga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolans uppgift innebär också att i samarbete med föräldrarna verka&lt;br&gt;för att varje bam får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och därigenom&lt;br&gt;lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos bamen för deras på&lt;br&gt;sikt aktiva deltagande i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdegrunden uttrycker ett bestämt förhållningssätt till etik och moral.&lt;br&gt;Detta förhållningssätt skall prägla verksamheten. Frågor som berör om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sorg om och hänsyn till andra människor liksom frågor kring rättvisa och&lt;br&gt;jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och syn-&lt;br&gt;liggöras i verksamheten. Bam införlivar etiska värden och normer främst&lt;br&gt;genom konkreta upplevelser, varför stor vikt måste läggas vid de vuxnas&lt;br&gt;roll som förebilder. Detta ställer krav på att vuxna äger medvetenhet om&lt;br&gt;sina egna attityder och värderingar. Vuxnas förhållningssätt till gemen-&lt;br&gt;samma regler och normer påverkar bams utveckling av förståelse och&lt;br&gt;respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i&lt;br&gt;andra människors situation. Förskolan skall värna omsorgen om indi-&lt;br&gt;viden och verka för att barnens förmåga till omtanke och omsorg om&lt;br&gt;andra utvecklas. Verksamheten skall präglas av öppenhet och respekt för&lt;br&gt;skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barnens uppmärk-&lt;br&gt;samhet på likheter och olikheter mellan människor skall tas tillvara på ett&lt;br&gt;konstruktivt sätt. Intresse för och behov av att på olika sätt uttrycka, re-&lt;br&gt;flektera över samt dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas&lt;br&gt;och uppmuntras i förskolan. Förskolan har en unik möjlighet att ta till&lt;br&gt;vara och utveckla barnens förmåga till empati, ansvarskänsla och social&lt;br&gt;handlingsberedskap på ett sådant sätt att solidaritet och tolerans tidigt&lt;br&gt;grundläggs. Verksamheten skall förebygga och aktivt motverka alla ten-&lt;br&gt;denser till kränkande behandling såsom mobbning eller andra former av&lt;br&gt;respektlöst eller föraktfullt bemötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sätt på vilket de vuxna i förskolan bemöter pojkar och flickor liksom&lt;br&gt;vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma bar-&lt;br&gt;nens uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan har&lt;br&gt;ett viktigt ansvar för att motverka traditionella könsmönster och köns-&lt;br&gt;roller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att prö-&lt;br&gt;va och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stere-&lt;br&gt;otypa könsroller. Detta ställer krav på att personalen i förskolan äger&lt;br&gt;medvetenhet om hur egna attityder och värderingar liksom det egna age-&lt;br&gt;randet och samspelet mellan kvinnor och män bidrar till att forma bar-&lt;br&gt;nens upplevelse av vad som är adekvat könsrollsbeteende. Förskolan&lt;br&gt;skall aktivt medverka i samhällets strävan för jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de&lt;br&gt;förs fram. Varje bam skall ges möjlighet att bilda egna uppfattningar och&lt;br&gt;göra val utifrån de egna förutsättningarna så att delaktighet och tilltro till&lt;br&gt;den egna förmågan grundläggs och växer. Alla föräldrar skall med sam-&lt;br&gt;ma förtroende kunna lämna sina bam till förskolan, förvissade om att&lt;br&gt;bamen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra&lt;br&gt;åskådningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta mot de uppställda målen&lt;br&gt;för den pedagogiska verksamheten. Omsorg om det enskilda barnets väl-&lt;br&gt;befinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i för-&lt;br&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan. Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov, vil-&lt;br&gt;ket betyder att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt, ej&lt;br&gt;heller att förskolans resurser skall fördelas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som&lt;br&gt;anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskolans uppdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. För-&lt;br&gt;skolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla bam som deltar. För-&lt;br&gt;måga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och att kunna samarbeta&lt;br&gt;är viktiga kompetenser i ett samhälle präglat av förändringar. Förskolan&lt;br&gt;skall erbjuda bamen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till&lt;br&gt;lek och aktivitet. Den skall inspirera bamen att undersöka och utforska&lt;br&gt;omvärlden. I förskolan skall bamen möta vuxna som ser barnets möjlig-&lt;br&gt;heter och som engagerar sig såväl känslomässigt som tankemässigt i&lt;br&gt;samspelet med det enskilda bamet och barngruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom pedagogisk verksamhet skall förskolan erbjuda omsorg och fost-&lt;br&gt;ran samt främja barnens lärande. Förskolan skall ta hänsyn till att bamen&lt;br&gt;lever i olika livsmiljöer och att det är med de egna erfarenheterna som&lt;br&gt;grund bamet söker skapa förståelse, sammanhang och mening. De vuxna&lt;br&gt;skall ge bamen stöd i att utveckla tillit och självförtroende, uppmuntra&lt;br&gt;deras nyfikenhet och intressen och stimulera deras vilja och lust att lära.&lt;br&gt;Att bedriva en pedagogisk verksamhet är i djupare mening en fråga om&lt;br&gt;att såväl utveckla bams förmågor och bams eget kulturskapande som att&lt;br&gt;överföra ett kulturarv - värden, traditioner och historia, språk och kun-&lt;br&gt;skaper - från en generation till nästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens&lt;br&gt;fostran, utveckling och växande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leken är viktig för bams utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av&lt;br&gt;leken för att främja barnens utveckling och lärande skall prägla verk-&lt;br&gt;samheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former&lt;br&gt;stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation, och förmåga till symbo-&lt;br&gt;liskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Bamet kan i&lt;br&gt;den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka känslor,&lt;br&gt;reflektera och bearbeta sina upplevelser, tankar, intryck och erfarenheter.&lt;br&gt;I leken kan motorik och rumsuppfattning tränas. Den pedagogiskt me-&lt;br&gt;ningsfulla leken kräver därför inspiration, ett gott utnyttjande av tid, rum&lt;br&gt;och material samt ett medvetet förhållningssätt från alla vuxna i försko-&lt;br&gt;lan. Bamet kan behöva hjälp från de vuxna för att delta i lek samt för att&lt;br&gt;genomföra det de tänkt och planerat i sin lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verk-&lt;br&gt;samheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreati-&lt;br&gt;vitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen&lt;br&gt;bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i&lt;br&gt;mer utmanande naturmiljö. Detta kan bidra till att öka barnens välbefin-&lt;br&gt;nande och ha en positiv inverkan på deras motoriska utveckling och kon-&lt;br&gt;centrationsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall erbjuda bamen en i förhållande till deras ålder och vistel-&lt;br&gt;setid väl avvägd dagsrytm och miljö där såväl omvårdnad och omsorg,&lt;br&gt;som vila och andra aktiviteter på ett balanserat sätt vägs samman till ett&lt;br&gt;rikt och varierat innehåll som tillför nya kunskaper och erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolans uppdrag att främja läroprocesser förutsätter en aktiv diskus-&lt;br&gt;sion och tydlighet om begreppen kunskap och lärande. Det gäller kun-&lt;br&gt;skapsbegreppets innebörd och former och vad som är viktig kunskap. Det&lt;br&gt;gäller även frågan om hur bam lär och aktivt söker och erövrar kunskap&lt;br&gt;genom, lek, socialt samspel, utforskande, experimenterande och skapan-&lt;br&gt;de men också genom att iaktta, lyssna, samtala och reflektera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och iden-&lt;br&gt;titetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera barnens&lt;br&gt;språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och&lt;br&gt;intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan skall bidra till att bam&lt;br&gt;med ett annat modersmål än svenska far möjligheter att både lära sig&lt;br&gt;svenska och att bibehålla och utveckla sitt modersmål samt att utveckla&lt;br&gt;en dubbel kulturtillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika&lt;br&gt;former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, kunskaper&lt;br&gt;som förutsätter och samspelar med varandra. I förskolan skall innehållet&lt;br&gt;utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att&lt;br&gt;söka kunskaper. Bamen skall få stimulans och vägledning av vuxna för&lt;br&gt;att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper&lt;br&gt;och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter med nödvändighet att olika&lt;br&gt;språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en&lt;br&gt;helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall ge bamen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om&lt;br&gt;sig själva som lärande och skapande individer. De skall fa hjälp att känna&lt;br&gt;tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, att handla, röra sig och att lära&lt;br&gt;sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter som intellektuella, språkliga, etis-&lt;br&gt;ka, praktiska, sinnliga och estetiska. Genom att pröva, utforska, tillägna&lt;br&gt;sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter skall bamen ha möjlig-&lt;br&gt;het att ge uttryck för hur de erfar olika saker i sin omvärld. I olika ut-&lt;br&gt;trycksformer skall bamen få uppleva känslor och stämningar. Att skapa&lt;br&gt;och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, musik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk&lt;br&gt;utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja bams ut-&lt;br&gt;veckling och lärande. Detta inbegriper också att forma och att konstruera&lt;br&gt;samt att nyttja material och teknik inte minst inom de snabbt växande&lt;br&gt;utvecklingsområdena multimedia och informationsteknik, såväl i ska-&lt;br&gt;pande processer som i tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall lägga grunden till att bamen på sikt kan tillägna sig de&lt;br&gt;kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället be-&lt;br&gt;höver. Verksamheten i förskolan skall härvid bygga på barnens intresse,&lt;br&gt;nyfikenhet och lust att lära och utgå från deras egna erfarenheter. Bamen&lt;br&gt;lär främst genom egen aktivitet och i för dem vardagliga sammanhang.&lt;br&gt;Lärandet skall baseras såväl på samspelet mellan vuxna och bam som på&lt;br&gt;att bamen lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv&lt;br&gt;del i alla utvecklings- och läroprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall medverka till att bamen utvecklas till ansvarskännande&lt;br&gt;individer. Bamen skall fa det stöd och den vägledning som behövs för att&lt;br&gt;kunna orientera sig i en verklighet med ett stort informationsflöde och en&lt;br&gt;snabb förändringstakt. De skall få möjligheter att utveckla sin förmåga&lt;br&gt;att iaktta och reflektera över information, intryck och upplevelser för att&lt;br&gt;kunna se sammanhang och skapa förståelse och mening. Förskolan skall&lt;br&gt;vara en levande social miljö som stimulerar bamen att ta initiativ och&lt;br&gt;som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. De skall ha&lt;br&gt;möjlighet att fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar både&lt;br&gt;enskilt och i samarbete med andra bam och vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ren luft,&lt;br&gt;rent vatten och giftfri jord är grundförutsättningar för mänskligt liv. Ett&lt;br&gt;ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla för-&lt;br&gt;skolans verksamhet. Detta innebär bl.a. en medvetenhet om människans&lt;br&gt;beroende av de samlade ekologiska livsbetingelserna. Förskolan skall&lt;br&gt;medverka till att bamen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur&lt;br&gt;och samhälle och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. De skall fa&lt;br&gt;uppleva konkreta exempel på hur bam och vuxna kan ta ett gemensamt&lt;br&gt;ansvar för den miljö de själva lever i och kan påverka. Verksamheten&lt;br&gt;skall hjälpa bamen att forstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så&lt;br&gt;att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på&lt;br&gt;människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en&lt;br&gt;kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet&lt;br&gt;i andras kultur skall bidra till att bamen utvecklar sin förmåga att förstå&lt;br&gt;och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan är en social&lt;br&gt;och kulturell mötesplats som både har möjlighet och ansvar att stärka&lt;br&gt;denna förmåga och förbereda bamen för ett liv i ett alltmer in-&lt;br&gt;temationaliserat samhälle. Vitaliteten i mångkulturella barngrupper skall&lt;br&gt;på ett naturligt och meningsfullt sätt användas i det pedagogiska arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att bamen får ökade kunskaper om och förståelse för kulturella&lt;br&gt;likheter och olikheter motverkas fördomar och intolerans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla bam som är in-&lt;br&gt;skrivna i förskolan. Ett särskilt ansvar måste då tas för att bam som av&lt;br&gt;olika skäl, tillfälligt eller varaktigt, behöver mer stöd än andra får detta&lt;br&gt;stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Hänsyn&lt;br&gt;måste tas till att bamet både påverkar och påverkas av förhållandena i&lt;br&gt;förskolan. Verksamheten skall planeras utifrån klara mål och genom-&lt;br&gt;tänkta strategier och metoder. Personalens förmåga att förstå och sam-&lt;br&gt;spela med bamet och få föräldrarnas förtroende är avgörande för att vis-&lt;br&gt;telsen i förskolan skall kunna vara ett positivt stöd för bam med svårig-&lt;br&gt;heter. Detta ställer specifika krav på ledning och personal i fråga om ly-&lt;br&gt;hördhet, medvetenhet, engagemang och kunskap men också i förmågan&lt;br&gt;till flexibilitet och beredskap att förändra och anpassa verksamheten med&lt;br&gt;hänsyn till barnens skiftande behov och villkor. Alla bam skall få känna&lt;br&gt;växandets glädje och erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg&lt;br&gt;och övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Planering, genomförande, utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i vaije förskola skall utvecklas så att den svarar mot upp-&lt;br&gt;ställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Av den&lt;br&gt;kommunala skolplanen, som också skall omfatta förskolan, skall framgå&lt;br&gt;hur läroplanen för förskolan skall genomföras. Vid vaije förskoleenhet&lt;br&gt;skall utformas en lokal arbetsplan, där målen för förskolans verksamhet&lt;br&gt;anges och konkretiseras. Vaije medarbetare skall vara delaktig i denna&lt;br&gt;plan. Det är med stöd av observationer, uppföljning och pedagogisk do-&lt;br&gt;kumentation och med barngruppens och det enskilda barnets intentioner,&lt;br&gt;behov, intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som grund, som&lt;br&gt;personalen skall planera och genomföra den konkreta verksamheten i&lt;br&gt;vaije förskola. Läroplanen för förskolan är utformad så att den kan an-&lt;br&gt;vändas flexibelt med hänsyn till det enskilda barnets förutsättningar. För&lt;br&gt;planering, genomförande och uppföljning av arbetet när det gäller det&lt;br&gt;enskilda barnets utveckling och lärande skall en individuell planering&lt;br&gt;göras. Den individuella planeringen skall vara ett stöd för personalen,&lt;br&gt;inte minst i utvecklingssamtalen med barnets föräldrar/vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bam skall få sina behov av näring, vila och utevistelse tillgodo-&lt;br&gt;sedda under den tid de vistas i forskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pedagogiska ledningen av förskolan, i förening med det ansvar för&lt;br&gt;det konkreta arbetet i barngrupperna som förskollärare, barnskötare och&lt;br&gt;övriga anställda har, utgör förutsättningarna för att förskolans pedago-&lt;br&gt;giska verksamhet utvecklas mot en bra kvalitet. Detta kräver att målen&lt;br&gt;ständigt prövas, att processer och resultat dokumenteras, följs upp och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvärderas och att nya metoder för sådant arbete prövas och utvecklas.&lt;br&gt;Detta förutsätter i sin tur ett nära samarbete mellan förskolans personal,&lt;br&gt;föräldrar och bam. Det förutsätter också samverkan med det omgivande&lt;br&gt;samhället. Utvärdering kan ha en styrande effekt. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att utveckla och använda perspektiv och metoder för utvärdering som är&lt;br&gt;tydligt relaterade till de uppställda målen för verksamheten och som bi-&lt;br&gt;drar till en utveckling av det pedagogiska arbetet. Den pedagogiska do-&lt;br&gt;kumentationen utgör, genom att den synliggör verksamheten i förskolan,&lt;br&gt;ett viktigt underlag i diskussionen kring och bedömningen av verksam-&lt;br&gt;hetens kvalitet och utvecklingsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan samhällets olika verksamheter för bam och ungdom;&lt;br&gt;förskolan, förskoleklassen, grandskolan, jämte motsvarande skolformer,&lt;br&gt;fritidshemmet, familjedaghemmen och öppna förskolan är nödvändigt.&lt;br&gt;De gemensamma övergripande målen för de olika verksamheterna har till&lt;br&gt;syfte att förbättra möjligheterna att utveckla en gemensam syn på bams&lt;br&gt;utveckling och respekt för bams vilja till lärande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål och riktlinjer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna del behandlas dels förskolans mål för det enskilda bamet och för&lt;br&gt;samarbetet med föräldrarna, dels riktlinjer för arbetet att nå målen.Mål&lt;br&gt;och riktlinjer omfattar sex olika avsnitt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normer och värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling och lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bams inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskola och hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med andra skolformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolechefens/rektors ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga avsnitt som tar upp förskolans mål för det enskilda bamet an-&lt;br&gt;ges Mål att sträva mot. I avsnitten Utveckling och lärande och Bams&lt;br&gt;inflytande finns dessutom Mål att uppnå. Riktlinjerna för personalen i&lt;br&gt;förskolan anger dels det ansvar för arbetet som åvilar Alla som arbetar i&lt;br&gt;förskolan, dels det specifika ansvar Förskolläraren har för att läroplanen&lt;br&gt;följs. I praktiken kommer dock arbetslaget dvs. förskollärare och barn-&lt;br&gt;skötare att tillsammans planera och genomföra det pedagogiska arbetet&lt;br&gt;mot de uppställda målen. Avsnittet Förskola och hem anger Mål att strä-&lt;br&gt;va mot när det gäller föräldrarnas rätt att påverka och vara delaktiga i&lt;br&gt;förskolans verksamhet samt riktlinjer för personalen. Förskolans ansvar i&lt;br&gt;anslutning till att bamen lämnar förskolan tas upp i avsnittet Samverkan&lt;br&gt;med andra skolformer. Det sista avsnittet beskriver Förskoleche-&lt;br&gt;fens/rektors övergripande ansvar för att verksamheten i förskolan bedrivs&lt;br&gt;i riktning mot de uppställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål att sträva mot anger inriktningen för förskolans pedagogiska ar-&lt;br&gt;bete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål att uppnå skall anpassas till det enskilda barnets förutsättningar. Det&lt;br&gt;är förskolans och huvudmannens ansvar att bamet ges möjlighet att nå&lt;br&gt;dessa mål. Förskolan är en för bamen frivillig pedagogisk verksamhet.&lt;br&gt;Bamen kan börja vid olika ålder och delta under olika långa perioder och&lt;br&gt;bam med behov av särskilt stöd integreras i förskolans barngrupper.&lt;br&gt;Detta betyder att alla bam inte har samma möjligheter att nå de uppställ-&lt;br&gt;da målen. Mål att uppnå kan därför inte fullt ut ha samma funktion i för-&lt;br&gt;skolan som i den obligatoriska skolan utan behöver vara mer personrela-&lt;br&gt;terade. Dessa mål skall beskriva förskolans ansvar för en eftersträvad&lt;br&gt;utveckling av det enskilda barnets förmåga på olika områden. Härigenom&lt;br&gt;kan målen inte sägas ge uttryck för en viss lägsta nivå som alla bam i&lt;br&gt;förskolan skall uppnå. De mål som anges har inte någon inbördes rang-&lt;br&gt;ordning. Ej heller är målen av den karaktären att de är gradvis mätbara.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Normer och värden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall i det vardagliga arbetet aktivt och medvetet påverka och&lt;br&gt;stimulera bamen att med hänsyn till ålder och förutsättningar utveckla&lt;br&gt;förståelse för och efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma demo-&lt;br&gt;kratiska värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål att sträva mot&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall sträva efter att vaije bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar medvetenhet om etiska frågor; dvs. vidgar sin förmåga att&lt;br&gt;upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman&lt;br&gt;och livsfrågor i vardagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt&lt;br&gt;eget värde för att kunna utveckla förmåga att ta hänsyn och leva sig in&lt;br&gt;i och förstå andra människors situation samt vilja att hjälpa och bistå&lt;br&gt;andra människor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av&lt;br&gt;kön, social eller etnisk bakgrund och att ingen skall behöva utsättas&lt;br&gt;för respektlöshet, förtryck eller annan kränkande behandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Alla som arbetar i förskolan skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• visa respekt för den enskilda individen och medverka till att det skapas&lt;br&gt;ett demokratiskt klimat i barngruppen, där samhörighet och ansvar ut-&lt;br&gt;vecklas och där bamen får möjlighet till konkret solidariskt handlande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• i ord och handling stimulera till samarbete och därigenom förebygga&lt;br&gt;och aktivt motverka våld, trakasserier, utstötning och förtryck av in-&lt;br&gt;divider eller grupper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• se konflikter mellan bamen som möjliga inlämingstillfällen och hjälpa&lt;br&gt;dem att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskolläraren skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt i vilket&lt;br&gt;bamen är aktivt delaktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i var-&lt;br&gt;dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• göra bamen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder&lt;br&gt;och värderingar som styr deras synpunkter och handlande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den&lt;br&gt;egna barngruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utveckling och lärande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den pedagogiska verksamheten skall bedrivas mot givna mål och pla-&lt;br&gt;neras och genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets intel-&lt;br&gt;lektuella och sociala utveckling. Miljön skall vara öppen, innehållsrik&lt;br&gt;och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det&lt;br&gt;lustfyllda lärandet och ta till vara och stärka barnets intresse för att lära&lt;br&gt;och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bidra till att bamen utvecklar en förståelse för sig&lt;br&gt;själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra&lt;br&gt;grunden for den pedagogiska verksamheten. Verksamheten skall utgå&lt;br&gt;ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av bar-&lt;br&gt;nens tankar och idéer skall tas till vara och mångfalden i lärandet skall&lt;br&gt;utnyttjas. Frågor, problemställningar eller områden som aktualiseras i&lt;br&gt;barngruppen kan belysas och bearbetas i lek och tema/projektarbeten där&lt;br&gt;barnens egen aktivitet, tankeförmåga, upptäckar- och skaparlust skall&lt;br&gt;utgöra grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalgruppens samlade kompetens skall användas i det pedagogiska&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål att sträva mot&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall sträva efter att vaije bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin identitet och känner trygghet i denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust och förmåga att leka och lära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt&lt;br&gt;för andra kulturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin förmåga att lyssna, samtala, berätta, reflektera, ställa&lt;br&gt;frågor, ifrågasätta och ge uttryck för sina uppfattningar om ett pro-&lt;br&gt;blem, en fråga eller ett fenomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och ett intresse för den skrift-&lt;br&gt;språkliga världen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar förmåga att skapa och kommunicera med hjälp av olika ut-&lt;br&gt;trycksformer och uttrycksmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin förmåga att skapa och konstruera i olika material, och&lt;br&gt;tekniker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• tillägnar sig och nyanserar innebörder i begrepp, erfar samband och&lt;br&gt;upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin förmåga att upptäcka, använda och kommunicera ma-&lt;br&gt;tematik i meningsfulla situationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin egen kulturskapande förmåga och sitt intresse för att ta&lt;br&gt;del av närsamhällets kulturutbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förstår att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar förståelse for sin egen delaktighet i naturens kretslopp och&lt;br&gt;tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till människor, samhälle och&lt;br&gt;natur för att kunna bidra till att ett ekologiskt uthålligt samhälle på sikt&lt;br&gt;kan förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål att uppnå i förskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dessa mål uttrycker vad bamen, med hänsyn till sina individuella för-&lt;br&gt;utsättningar, skall ha uppnått när de lämnar förskolan. Förskolan ansva-&lt;br&gt;rar för att vaije bam har utvecklat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sin sociala kompetens, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp med&lt;br&gt;goda relationer till bam och vuxna, förmåga till inlevelse och samar-&lt;br&gt;bete med andra och förmåga att hantera konflikter och att forstå och ta&lt;br&gt;ansvar för gemensamma regler, rättigheter och skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt sin&lt;br&gt;kompetens och självständighet när det gäller vardagliga praktiska fär-&lt;br&gt;digheter och göromål, som påklädning, hygien och måltider och sin&lt;br&gt;förståelse för vikten av att väma om sin hälsa och sitt välbefinnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sitt talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att ut-&lt;br&gt;trycka idéer och tankar, lyssna koncentrerat och delta aktivt i samtal i&lt;br&gt;grupp, förstå symboler och deras kommunikativa värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sitt ord- och begreppsförråd, förmåga att leka med ord samt en be-&lt;br&gt;gynnande förståelse för skriftspråkets konstruktion och dess kom-&lt;br&gt;munikativa funktioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sin skapande förmåga och sin förmåga att kommunicera upplevelser,&lt;br&gt;tankar och erfarenheter i en mångfald av andra &amp;quot;språk&amp;quot; och ut-&lt;br&gt;trycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och dra-&lt;br&gt;ma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika ma-&lt;br&gt;terial och tekniker och sin förmåga att använda enkla verktyg och ar-&lt;br&gt;betsredskap liksom vissa tekniska hjälpmedel för vardagsliv och&lt;br&gt;kommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• viss förståelse för matematik och för grundläggande egenskaper i be-&lt;br&gt;greppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid&lt;br&gt;och rum,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• viss förståelse för naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga&lt;br&gt;fenomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sitt kunnande om växter och djur och deras betingelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Alla som arbetar i förskolan skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• samverka och samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling,&lt;br&gt;lek och lärande och särskilt uppmärksamma att de bam som av olika&lt;br&gt;skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling far detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskolläraren skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att bamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använ-&lt;br&gt;da och att utveckla hela sin förmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upplever att det är meningsfullt och roligt att lära sig nya saker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ställs inför nya utmaningar, som stimulerar lusten att enskilt och till-&lt;br&gt;sammans med andra utforska, experimentera, pröva, finna lösningar&lt;br&gt;för att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- får stöd och stimulans i sin sociala utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna&lt;br&gt;sig trygga i barngruppen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling och&lt;br&gt;att det enskilda barnets kulturella och språkliga bakgrund härvid re-&lt;br&gt;spekteras och beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ges rika tillfallen att utveckla sin förmåga att bearbeta intryck och&lt;br&gt;upplevelser, tankar och känslor med hjälp av olika uttrycksmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- erbjuds en väl avvägd dagsrytm ifråga om måltider, lek, vila och andra&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ta vara på bams vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka bams&lt;br&gt;tillit till den egna förmågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ge stimulans och särskilt stöd till de bam som befinner sig i svårig-&lt;br&gt;heter av olika slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• väcka, stimulera och stödja bams nyfikenhet och begynnande för-&lt;br&gt;ståelse för skriftspråk och matematik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ge bam möjlighet att uppleva praktisk natur- och kulturvård för att&lt;br&gt;förstå hur egna handlingar kan påverka miljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ge bam möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som&lt;br&gt;har betydelse för det dagliga livet, komma i kontakt med olika yr-&lt;br&gt;kesfunktioner samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Barns inflytande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I förskolan läggs grunden för att bamen skall förstå och införliva de de-&lt;br&gt;mokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga.&lt;br&gt;Personalen skall med stöd av kontinuerliga observationer, samtal och&lt;br&gt;dokumentation av såväl enskilda bam som barngruppen ta reda på vilka&lt;br&gt;intentioner, behov och intressen som bamen själva på olika sätt ger ut-&lt;br&gt;tryck för. Detta underlag skall ligga till grund för utformningen av miljön&lt;br&gt;och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Barnens sociala ut-&lt;br&gt;veckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna&lt;br&gt;handlingar och för miljön i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål att sträva mot&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall sträva efter att vaije bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• har möjlighet att påverka sin situation och får uppleva delaktighet i&lt;br&gt;förändringsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för&lt;br&gt;förskolans miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utvecklar sin förmåga att förstå demokratiska principer, att handla&lt;br&gt;efter dessa och att arbeta i demokratiska former.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål att uppnå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dessa mål uttrycker vad bamen, med hänsyn till sina individuella för-&lt;br&gt;utsättningar, skall ha uppnått när de lämnar förskolan. Förskolan ansva-&lt;br&gt;rar för att vaije bam har utvecklat sin förmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att säga vad de tänker och tycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Alla som arbetar i förskolan skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• verka för att det enskilda bamet utvecklar förmåga och vilja till an-&lt;br&gt;svar och inflytande över den sociala och fysiska miljön i förskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• verka för att vaije bams uppfattningar och åsikter respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskolläraren skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• ta till vara vaije bams förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för&lt;br&gt;sig själv och för samvaron i barngruppen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• se till att alla bam får möjlighet att efter ökande förmåga påverka&lt;br&gt;verksamhetens innehåll och arbetssätt och bli delaktiga i utvärdering&lt;br&gt;av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• verka för att flickor och pojkar far lika stort inflytande över och ut-&lt;br&gt;rymme i verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• svara för att bamen erbjuds ett varierat arbetssätt där såväl hela barn-&lt;br&gt;gruppen som organiserade eller spontant bildade smågrupper används&lt;br&gt;i det pedagogiska arbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förbereda bamen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskola och hem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även om föräldrama/vårdnadshavama har det yttersta ansvaret för sina&lt;br&gt;bams fostran och utveckling har förskolans betydelse som komplette-&lt;br&gt;rande funktion till föräldraansvaret blivit allt viktigare. Förskolan och&lt;br&gt;barnens föräldrar har ett härigenom ett ömsesidigt ansvar för att skapa&lt;br&gt;bästa möjliga förutsättningar för att vaije bam skall kunna utvecklas rikt&lt;br&gt;och mångsidigt. Förskolans arbete med bamen skall därför ske i ett nära&lt;br&gt;och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall göras&lt;br&gt;medvetna om att de har möjlighet att inom ramen för de nationella målen&lt;br&gt;vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att vaije förskola är&lt;br&gt;tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlig-&lt;br&gt;heter till reellt inflytande och påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål att sträva mot&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall sträva efter att föräldrama/vårdnadshavama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• får reella möjligheter att utöva inflytande på hur målen konkretiseras i&lt;br&gt;lokala arbetsplaner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• tar del i och ges möjlighet att kunna påverka verksamhetens planering&lt;br&gt;och genomförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• blir delaktiga i utvärderingar av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Alla som arbetar i förskolan skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• tillsammans svara for att alla bam får en väl anpassad och positiv start&lt;br&gt;i förskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• visa respekt och förståelse för föräldrarna och känna ansvar för att det&lt;br&gt;utvecklas en nära, och tillitsfull relation mellan förskolans personal&lt;br&gt;och barnets egen familj.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskolläraren skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• ansvara för att varje bam tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare&lt;br&gt;får en individuellt anpassad introduktion i förskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• i samarbetet med barnens föräldrar fortlöpande informera dem om det&lt;br&gt;egna barnets trivsel, utveckling och lärande, ta upp frågor, synpunkter&lt;br&gt;och problem som rör det dagliga arbetet i förskolan samt regelbundet&lt;br&gt;genomföra planerade utvecklingssamtal med föräldrarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• informera om verksamheten i stort, vad man strävar efter och hur man&lt;br&gt;arbetar för att nå målen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• hålla sig informerad om det enskilda barnets situation utanför för-&lt;br&gt;skolan och därvid iaktta respekt för barnets integritet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• tillsammans med föräldrarna göra en individuell planering för vaije&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• tillsammans med övrig personal utveckla formerna för en aktiv daglig&lt;br&gt;kontakt med barnens föräldrar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• informera om och diskutera förskolans normer och regler med för-&lt;br&gt;äldrarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planeringen och utvär-&lt;br&gt;deringen av den pedagogiska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samverkan med andra skolformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När bamen slutar i förskolan kommer de att gå vidare till förskoleklas-&lt;br&gt;sen eller den obligatoriska skolan och många av dem samtidigt också till&lt;br&gt;fritidshem, verksamheter som i allt större utsträckning integreras såväl&lt;br&gt;lokal- som verksamhetsmässigt. För att en pedagogisk kontinuitet skall&lt;br&gt;vara möjlig och övergången underlättas för bamen krävs att de olika&lt;br&gt;verksamheterna har utvecklat en gemensam pedagogisk grundsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan har ett&lt;br&gt;gemensamt ansvar för att en samverkan kommer till stånd och att den&lt;br&gt;omfattar både bamen, föräldrama/vårdnadshavama och personalen. För-&lt;br&gt;skolan har ansvar för att informera förskoleklassen, den obligatoriska&lt;br&gt;skolan och fritidshemmet om sin verksamhet. När övergången till de nya&lt;br&gt;verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att fin-&lt;br&gt;na former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Förskolan skall&lt;br&gt;ansvara för att vissa praktiska förberedelser är gjorda och att bamen får&lt;br&gt;en mental förberedelse och beredskap inför den kommande förändringen.&lt;br&gt;Tillsammans med barnens blivande förskollärare, lärare och fritidspeda-&lt;br&gt;goger har personalen i förskolan ansvar för att bamen och föräldrarna&lt;br&gt;genom besök och andra arrangemang i god tid får kontakt med den bli-&lt;br&gt;vande förskoleklassen eller grundskolan och det blivande fritidshemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet äg-&lt;br&gt;nas de bam som har behov av särskilt stöd. I samarbete med barnens för-&lt;br&gt;äldrar är det angeläget att ta ställning till hur kontinuiteten i olika stödin-&lt;br&gt;satser samt hur ett eventuellt samarbete med landstingskommunala insat-&lt;br&gt;ser skall kunna upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskolechefens/Rektors ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som pedagogisk ledare och chef för förskolan har förskolechef/rektor det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå&lt;br&gt;de nationella målen. Förskolechefen/rektom ansvarar för att en lokal ar-&lt;br&gt;betsplan upprättas samt för att förskolans verksamhet följs upp och ut-&lt;br&gt;värderas i förhållande till de nationella målen och till målen i kommu-&lt;br&gt;nens skolplan och förskolans egen arbetsplan. Det åligger förskoleche-&lt;br&gt;fen/rektor att hålla sig väl informerad om gällande lagstiftning och aktu-&lt;br&gt;ell utveckling inom förskolans verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolechefen/rektom har det yttersta ansvaret för förskolans verk-&lt;br&gt;samhet och utveckling och därmed inom givna ramar ett särskilt ansvar&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att arbetsmiljön i förskolan utformas så att det finns goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar att utveckla en god social gemenskap och att bedriva en god&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet för bamen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att det skapas ett klimat där utstötning, trakasserier och mobbning&lt;br&gt;bland bam och anställda inte förekommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att det finns lämplig utrustning och nödvändigt material för verk-&lt;br&gt;samhetens bedrivande såväl inomhus som utomhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att förskolans personal far möjlighet till den kompetensutveckling och&lt;br&gt;pedagogiska handledning som krävs för att de professionellt skall&lt;br&gt;kunna utföra sitt uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att det utvecklas former för samarbetet med föräldrar-&lt;br&gt;na/vårdnadshavama och för information till föräldrarna om verk-&lt;br&gt;samhetens mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att det i samarbete med hemmet görs en individuell planering for varje&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att det genomfors regelbundna planerade utvecklingssamtal med för-&lt;br&gt;äldrarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kontakten mellan förskolan och hemmet om det uppstår problem för&lt;br&gt;bamet i förskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• hälso-, kost- och säkerhetsfrågor i förskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• resursfördelningen inom förskolan och den förstärkning av resurser&lt;br&gt;som krävs för att tillgodose behovet av stödåtgärder för enskilda bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att personalen vid behov får tillgång till handledning och konsultation&lt;br&gt;för arbete med bam i behov av särskilt stöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att förskolan i samarbete med hemmet och, om föräldrarna så önskar,&lt;br&gt;personal från landstinget och eventuellt andra resurspersoner utarbetar&lt;br&gt;ett individuellt handlingsprogram för bam i behov av särskilt stöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• samarbetet med socialtjänstens individ- och familjeomsorg, barna-&lt;br&gt;vårdscentralen och landstingskommunala insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• samarbetet med familjedaghemmen och den öppna förskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att det utvecklas samverkansformer för övergången från förskola till&lt;br&gt;förskoleklass, obligatorisk skola och fritidshem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förskolans samverkan med skola, kultur-, arbets- och övrigt sam-&lt;br&gt;hällsliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att all personal är förtrogen med de nationella lagar som har nära berö-&lt;br&gt;ring med förskolans verksamhet samt FN:s Barnkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av remissyttranden över Barnomsorg&lt;br&gt;och skolakommitténs betänkande Att erövra omvärl-&lt;br&gt;den - Förslag till läroplan för förskolan (SOU&lt;br&gt;1997:157)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Remissyttranden har inkommit från Statens invand-&lt;br&gt;rarverk, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen (HO), Barnombuds-&lt;br&gt;mannen (BO), Jämställdhetsombudsamannen (JämO), Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handi-&lt;br&gt;kappfrågor i skolan (SIH), Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i&lt;br&gt;Gävle/Sandviken, Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Hög-&lt;br&gt;skolan i Kalmar, Göteborgs universitet, Högskolan i Karlstad, Luleå tek-&lt;br&gt;niska universitet (Centrum för forskning i lärande), Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen, Alingsås kommun, Botkyrka kommun, Gislaveds kommun, Gävle&lt;br&gt;kommun, Göteborgs stad, Haparanda kommun, Kalix kommun, Kalmar&lt;br&gt;kommun, Ludvika kommun, Luleå kommun, Lunds kommun, Malungs&lt;br&gt;kommun, Malmö stad, Ovanåkers kommun, Skurups kommun, Skövde&lt;br&gt;kommun, Stockholms stad, Sundsvalls kommun, Södertälje kommun,&lt;br&gt;Uddevalla kommun, Uppsala kommun, Västerviks kommun, Vännäs&lt;br&gt;kommun, Växjö kommun, Svenska Kommunförbundet, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige (LO), Tjänstemännes Centralorganisation (TCO), Sveri-&lt;br&gt;ges Akademikers Centralorganisation (SACO), Handikappförbundens&lt;br&gt;Samarbetsorgan (HSO), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ung-&lt;br&gt;domar och Vuxna (FUB), Friskolomas Riksförbund, Sveriges Kristna&lt;br&gt;Råd, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola (DAKS),&lt;br&gt;Svenska Montessoriförbundet, Waldorfskolefederationen, Daghemmet&lt;br&gt;Bjällran Vännäs, Förskolan Bullerbyn Kista, Daghemmet Höjden Johan-&lt;br&gt;neshov, Lilla Ellen Key Spånga, Magnetens förskola Ludvika, Solskenets&lt;br&gt;förskola Uppsala, Öjaby daghem Växjö, Solrosens förskola Malmö, För-&lt;br&gt;äldrakooperativet Tetraliten Lund samt Nya Varvets obligatoriska skola&lt;br&gt;Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Svensak kommunalarbetare-&lt;br&gt;förbundet (SKAF), personalen vid Karlskrona kommuns öppna förskolor,&lt;br&gt;Skolledarna, Bergvretens Öppna Förskola Enköping, Lillsidans Öppna&lt;br&gt;förskola Enköping, Läramas riksförbund (LR), Förskollärare vid öppna&lt;br&gt;förskolan i Boden, Konsumentgillesförbundet, verksamhetsansvariga&lt;br&gt;förskola 1 - 5 år Örebro, Kommunal Norrbotten sektion 1/klubb 3, La-&lt;br&gt;holm centrum område 2, Kommunal Norrbotten sektion 1 Luleå, barn-&lt;br&gt;skötarna i Sörmland, Kommunal Sörmland, Fortbildning AB Brian As-&lt;br&gt;hley, Unga Ömar, Öppna förskolor Västerås, personalen vid de öppna&lt;br&gt;förskolorna i Lunds kommun, Tidningen Familjedaghem, Sveriges För-&lt;br&gt;skollärares Yrkesförening, Körsbärets daghem Lund, Madeleine Rietchel&lt;br&gt;m.fl., Lärarförbundets Lokalavdelning i Herrljunga, Lärarförbundet As-&lt;br&gt;kersunds Lokalavdelning, Elsie Hanneryd Härnösand, Marie Niklasson&lt;br&gt;Helsingborg, Lärarförbundet, Friluftsfrämjandet, barnskötarna i Stig-&lt;br&gt;tomta, Tängsta daghem och Skräddargården, Mjölby kommun, barnskö-&lt;br&gt;tarna i Nyköping - daghemmet Oppeby, Vilhelmina kommuns heltidsför-&lt;br&gt;skolor, personal vid Förskolan Bofinken, Maud Dackeus och Birgitta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schönander, Olof Nyström Vilboksskolan Olofström, Bam- och utbild-&lt;br&gt;ningsförvaltningen Varbergs kommun, Förskolan Växthuset Umeå, Ia&lt;br&gt;Thun Floda, förskollärare i Sölvesborgs kommun, Elevens förskola&lt;br&gt;Smultronet och Lingonet Haparanda, de öppna förskolorna i Uppvidinge&lt;br&gt;Åseda samt Sameskolstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter på en läroplan för förskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande majoritet av remissinstanser är positiva till en läroplan&lt;br&gt;för förskolan. De flesta instanser som kommenterar frågan om förordning&lt;br&gt;är också positiva. RR V kan ställa sig bakom en läroplan för förskolan då&lt;br&gt;den understödjer en integrering mellan förskola och skola, men anser att&lt;br&gt;det är svårt att ta ställning till förslagets innehållsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet välkomnar statens stöd till integrering&lt;br&gt;mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg. Några kommuner menar att&lt;br&gt;förslaget innebär ökade kostnader, främst för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena från de förskolor som inbjudits att delta som remissinstan-&lt;br&gt;ser är mycket positiva till läroplanen. Många av dem anser att förslaget&lt;br&gt;bekräftar den verksamhet som de bedriver. Några av förskolorna nämner&lt;br&gt;särskilt förordning och egen skolform som en positiv förändring. LR an-&lt;br&gt;ser att förslaget är i rätt riktning, även när det gäller förskolan som en&lt;br&gt;egen skolform, men att det måste göras klart vilka skolformer som är&lt;br&gt;obligatoriska och vilka som är frivilliga. Sameskolstyrelsen är positiv till&lt;br&gt;läroplansförslaget och anser att det bör ligga till grund för en särskild&lt;br&gt;läroplan för samisk förskola. Sveriges Kristna Råd tillstyrker att ett för-&lt;br&gt;slag till läroplan utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt avvikande mening framförs av Statskontoret och SKAF som&lt;br&gt;menar att en läroplan för förskolan inte skall införas. Luleå tekniska uni-&lt;br&gt;versitet anser att förslaget bör omarbetas. SKAF anser att en läroplan gör&lt;br&gt;förskolan alltför skollik och att omsorgspedagogiken inte görs tillräckligt&lt;br&gt;viktig i förslaget. LO stöder denna inställning, och anser att det är för&lt;br&gt;tidigt att fatta beslut om en läroplan för förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser t.ex. Statens Lnvandrarverk, Statskontoret, ett&lt;br&gt;antal högskolor och kommuner, anser att så länge förskolan inte är till för&lt;br&gt;alla bam finns det en risk för segregation och ökade klyftor i samhället.&lt;br&gt;Några anser att det vore rimligt med allmän förskola på sikt, men framför&lt;br&gt;också oro för ökade kostnader för en sådan reform. Botkyrka kommun,&lt;br&gt;liksom TCO menar att det vore bra om läroplansförslaget bands ihop med&lt;br&gt;Storstadskommitténs förslag om allmän förskola i storstadsområdena..&lt;br&gt;TCO tar särskilt upp bam till arbetslösa som ofta ställs utanför förskole-&lt;br&gt;verksamhet. Statskontoret förespråkar allmän förskola från 3 - 4 års ål-&lt;br&gt;der. Svenska Montessoriförbundet är positivt till förslaget om en läro-&lt;br&gt;plan, men menar att förskola från tre år skall prioriteras. De förespråkar&lt;br&gt;en ”flytande” övergång mellan förskola och skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplan och allmänna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges psykologforbund samt många av de spontana remissvaren anser&lt;br&gt;att även familjedaghem bör omfattas av läroplanen. Några anser att även&lt;br&gt;öppen forskola tillhör läroplanens område. Socialstyrelsen anser att dessa&lt;br&gt;verksamheter bör ha ett motsvarande dokument. BO, Lärarförbundet,&lt;br&gt;Botkyrka, Herrljunga och Skurups kommuner samt Göteborgs stad un-&lt;br&gt;derstryker betydelsen av att särskilda riktlinjer utformas för familjedag-&lt;br&gt;hem och öppen förskola. Skolverket konstaterar att förslaget innebär att&lt;br&gt;endast 60 procent av alla bam 4 -5 år kommer att omfattas av läroplanen.&lt;br&gt;Skolverket anser att allmänna råd skall utformas for familjedaghem och&lt;br&gt;öppen förskola. Waldorfskolefederationen anser att läroplanen borde om-&lt;br&gt;fatta åldrama 1 - 6 år. Friskolornas Riksförbund saknar enskilda försko-&lt;br&gt;lor i betänkandet. Förbundet menar att Skolverket bör få ansvaret för till-&lt;br&gt;ståndsgivning, tillsyn och bidrag för enskilda förskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser anser att det är bra med en struktur som liknar de läro-&lt;br&gt;planer som gäller för det offentliga skolväsendet. Förslaget att ge för-&lt;br&gt;skolläraren ett särskilt ansvar samt att reglera rektors ansvar möter både&lt;br&gt;positiva och negativa reaktioner. Några instanser hävdar att ansvarsför-&lt;br&gt;delningen mellan förskollärare och arbetslag är otydlig i förslaget. Svens-&lt;br&gt;ka Kommunförbundet, Socialstyrelsen och ett antal kommuner anser att&lt;br&gt;en så detaljerad styrning som föreslås är olämplig. Några instanser fram-&lt;br&gt;håller att den förstärkning av förskollärarens roll som föreslås blir kost-&lt;br&gt;sam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser framfor skäl mot förslaget att förskola och skola skulle&lt;br&gt;ha gemensamma målnivåer i form av mål att uppnå och mål att sträva&lt;br&gt;mot. Göteborgs universitet anser t.ex. att det är en risk med alltför sty-&lt;br&gt;rande uppnåendemål. Skolverket menar att det är svårt att ha uppnåen-&lt;br&gt;demål i en verksamhet där bam vistas under så skiftande tid och former.&lt;br&gt;Andra instanser är kritiska till att införa samma typ av mål, men med&lt;br&gt;olika innebörd i förskola och skola. Några kommuner anser att det är&lt;br&gt;problematiskt att skillnaderna mellan målnivåema är otydlig, en kritik&lt;br&gt;som även Skolverket och flera av högskolorna instämmer i. Uppnåen-&lt;br&gt;demålen liknar strävansmålen alltför mycket, vilket skapar osäkerhet om&lt;br&gt;målens betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter om mål och riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till den föreslagna läroplanens&lt;br&gt;innehåll. Många nämner särskilt förslagets helhetssyn på bams utveck-&lt;br&gt;ling samt att lekens roll betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av högskolorna har dock synpunkter på innehållet i läroplanen.&lt;br&gt;ÄR K menar att det är svårt att tolka om förslaget innebär förändringar av&lt;br&gt;förskolans uppdrag. Malmö lärarhögskola och Högskolan i Kalmar anser&lt;br&gt;att kunskapssynen är otydlig och att omsorgsuppdraget inte är utrett i&lt;br&gt;förhållande till pedagogiken. Högskolan i Karlstad välkomnar att lekens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse framhålls i betänkandet och anser, liksom daghemmet Höjden,&lt;br&gt;att förslaget ställer berättigade och mer uttalade krav på förskolans inre&lt;br&gt;arbete. Flera av remissinstanserna, däribland de flesta av förskolorna är&lt;br&gt;positiva till att leken är så väl synliggjord i förslaget. Solrosens förskola i&lt;br&gt;Rosengård önskar dock att språket lyfts fram ytterligare i läroplanen.&lt;br&gt;Centrum för forskning i lärande vid Luleå tekniska universitet anser att&lt;br&gt;förslaget bör omarbetas och menar att läroplanen innebär ett ojämlikt&lt;br&gt;möte mellan förskolan och skolan, där formaliserad, traditionell skolun-&lt;br&gt;dervisning riskerar att ta överhanden. Även Högskolan i Kalmar anser att&lt;br&gt;läroplanen är alltför skolinriktad, liksom BO som varnar för att skolans&lt;br&gt;begrepp far för stort genomslag. SIH är positivt till helhetssynen i försla-&lt;br&gt;get och till förslag om en individuell handlingsplan, men är tveksam till&lt;br&gt;mål som berör att utveckla talspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKAF anser att bams behov av helhet och att bam lär sig på så många&lt;br&gt;olika sätt är otydliggjort. SKAF menar vidare att det vore bättre att tyd-&lt;br&gt;liggöra vilken slags kompetens bam har nytta av, än att föreskriva att&lt;br&gt;särskilda yrkesgrupper är lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet är positivt till helheten i förslaget och instämmer också&lt;br&gt;i stort vad gäller målnivåer och riktlinjer. LR avstår från att kommentera&lt;br&gt;innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSO anser att det kan vara värdefullt med en läroplan och är positivt&lt;br&gt;till förslaget om individuell planering för det enskilda bamet. Däremot är&lt;br&gt;HSO skeptiskt till det praktiska genomförandet av en sådan plan, med&lt;br&gt;erfarenhet från skolan. HO stöder förslaget i princip, men menar att&lt;br&gt;funktionshindrade måste lyftas fram mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser är positiva till förskolan som en egen skol-&lt;br&gt;form, men de allra flesta som berör skollagsändringar menar att en ge-&lt;br&gt;nomgripande skollagsöversyn måste genomföras. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, m.fl. motsätter sig ytterligare regleringar. Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;menar att förskolan som egen skolform skulle fa omfattande konsekven-&lt;br&gt;ser för arbetsmiljölagstiftningen, vilket skulle medföra ökade kostnader&lt;br&gt;inom berörda myndigheter. Även BO påpekar att arbetsmiljölagen bör&lt;br&gt;gälla som en konsekvens av att förskolan blir en egen skolform. BO me-&lt;br&gt;nar också att anmälningsplikten i förskolan måste lyftas fram och att sta-&lt;br&gt;ten bör precisera kvaliteten i förskolan i allmänna råd eller förarbeten till&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen stödjer läroplansförslaget och förskolan som en egen&lt;br&gt;skolform, men motsätter sig en reglering som de uppfattar vara alltför&lt;br&gt;detaljerad och som begränsar kommunernas självständighet. Ett fåtal&lt;br&gt;instanser framhåller att behörighetskrav för förskollärare bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av de instanser som uppmärksammat betänkandets&lt;br&gt;förslag till förändringar av benämningar i skollagen är positiva till kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mitténs förslag. Skolverket anser dock att ett samlingsbegrepp behövs av&lt;br&gt;praktiska skäl och föreslår därför att förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg bibehålls i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av fortbildning, tid för planering, reflexion och utvärdering&lt;br&gt;framhålls särskilt av bl.a. Skolverket, Lärarhögskolan i Malmö samt ett&lt;br&gt;antal kommuner och förskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peter-&lt;br&gt;son, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Ulvskog, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55934, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan för förskolan (avsnitt 7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan för förskolan (avsnitt 7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:11:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0393</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:11:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU16</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carin Lundberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carin Lundberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Axelsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Axelsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Rohdin  (FP) och Annika Nordgren  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Rohdin  (FP) och Annika Nordgren  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ola Ström  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ola Ström  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tomas Högström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:93&lt;br/&gt;
Läroplan för förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tomas Högström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>