<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223686</hangar_id>
 <dok_id>GL0390</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>90</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:90</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>90</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:10</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0390/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0390</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0390</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:90&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0390/prop_199798__90-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det finns utanför miljöbalken ett stort antal lagar som reglerar verksam-&lt;br&gt;heter som påverkar miljön. Dessa lagars innehåll måste i större eller&lt;br&gt;mindre utsträckning anpassas till miljöbalken. I propositionen föreslås&lt;br&gt;således ändringar i de lagar som berörs av den tidigare till riksdagen&lt;br&gt;överlämnade propositionen om miljöbalk. Ett femtiotal lagar behandlas,&lt;br&gt;bl.a. plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1995:1649) om byggande av järnväg, luftfartslagen (1957:297), ellagen&lt;br&gt;(1997:857) och minerallagen (1991:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen framgår bl.a. att miljöbalken gäller för verksamheter&lt;br&gt;som omfattas av lagar som inte arbetas in i miljöbalken. Miljöbalken och&lt;br&gt;dessa lagar gäller parallellt. I några fall föreslås att ingripande inte skall&lt;br&gt;kunna ske med stöd av miljöbalken i frågor som har reglerats i en annan&lt;br&gt;lag. I andra fall förtydligas att reglerna i miljöbalken gäller oavsett regle-&lt;br&gt;ringen i den andra lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom miljöbalken gäller parallellt med andra lagar finns det sällan&lt;br&gt;något behov av genomgripande ändringar för att åstadkomma att miljö-&lt;br&gt;hänsyn tas i tillräcklig omfattning. Lagarna måste dock ändras på en del&lt;br&gt;punkter för att bli tillräckligt anpassade till miljöbalken. Bland förslagen&lt;br&gt;i propositionen kan nämnas att miljöbalkens hänsynsregler skall tilläm-&lt;br&gt;pas vid tillståndsprövning och liknande prövning enligt andra lagar.&lt;br&gt;Tillstånd enligt olika lagar skall normalt inte fa ges för ny verksamhet&lt;br&gt;som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Vid överträdelse&lt;br&gt;av en sådan norm skall vidare villkoren i ett redan meddelat tillstånd&lt;br&gt;kunna ändras. Dessutom skall normalt miljöbalkens regler om miljökon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekvensbeskrivningar tillämpas när sådana beskrivningar upprättas enligt&lt;br&gt;andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare ändringar i lagen (1994:1596) om fri-&lt;br&gt;villig miljöstyrning och miljörevision. Ändringarna krävs för att en för-&lt;br&gt;söksverksamhet med registrering av sektorer utanför industrin enligt&lt;br&gt;EG:s förordning om miljöstyrning och miljörevision skall kunna inledas i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft samtidigt med miljöbalken,&lt;br&gt;dvs. den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext.............................................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordabalken..........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i miljöbalken.........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flottning i allmän flottled..................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1929:405) med&lt;br&gt;vissa föreskrifter angående tillämpningen här i&lt;br&gt;riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 maj 1929................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt...........................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297).... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder for utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontinentalsockeln............................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:244) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna vatten- och avloppsanläggningar.......................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:988).........................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)...........54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:850) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16&lt;br&gt;september 1971 mellan Sverige och Finland....................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1144).......................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149).......................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning av samfalligheter............................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av samfalligheter.................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:839) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens va-nämnd..............................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenförbund....................................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1977:439) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal energiplanering...............................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörledningar.......................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:429).........................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).......................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för&lt;br&gt;rättegångskostnader..........................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder mot förorening från fartyg..................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1354) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna värmesystem......................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preskription av skattefordringar m.m...............................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om&lt;br&gt;inrättande, utvidgning och avlysning av allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;farled och allmän hamn.....................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnteknisk verksamhet....................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bekämpningsmedel...........................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:620) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torvfyndigheter.................................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:1102).......................................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.33 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)...........................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.34 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259).........105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.35 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:220).......................................................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.36 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brandfarliga och explosiva varor....................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.37 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m...........................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.38 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i prisregleringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:978).......................................................................112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.39 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsfonder.............................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.40 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45).....114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.41 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)......119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ekonomiska zon...............................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.43 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787).......125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.44 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på energi.................................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.45 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:9) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)..................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.46 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av järnväg.......................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.47 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på naturgrus............................................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.48 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)........137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.49 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:288)....................................................................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.50 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)............ 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.51 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1596) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frivillig miljöstyrning och miljörevision........................141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................................................142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet mellan miljöbalken och andra lagar.........................143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Propositionen om miljöbalk............................................143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet mellan miljöbalken och andra lagar...........147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare om anpassningen av andra lagar till miljöbalken...........152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan-och bygglagen (1987:10).....................................................156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan- och bygglagens förhållande till miljöbalken.........156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan- och bygglagens anpassning till miljöbalken..........159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljökvalitetsnormer....................................160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljökonsekvensbeskrivningar.....................165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bygglovsplikt för grundvattentäkter.............167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda skydds- och bevarandeområden.... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens roll vid planläggning........................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagen (1971:948).....................................................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagens förhållande till miljöbalken...........................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagens anpassning till miljöbalken...............  174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1995:1649) om byggande av j ämväg................................182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Banlagens förhållande till milj öbalken...........................182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Banlagens anpassning till miljöbalken...........................184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Luftfartslagen (1957:297).............................................................190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luftfartslagens förhållande till miljöbalken...................190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luftfartslagens anpassning till miljöbalken....................192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän farled och allmän hamn.....................................................197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Farledslagens förhållande till miljöbalken......................197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Farledslagens anpassningen till miljöbalken..................199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ellagen (1997:857)........................................................................203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ellagens förhållande till miljöbalken..............................203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ellagens anpassning till miljöbalken..............................204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Lagen (1978:160) om vissa rörledningar......................................209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rörledningslagens förhållande till miljöbalken..............209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rörledningslagens anpassning till milj öbalken..............211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Minerallagen (1991:45).................................................................214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minerallagens förhållande till miljöbalken.....................214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minerallagens anpassning till miljöbalken.....................217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter.................................222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torvlagens förhållande till miljöbalken..........................222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torvlagens anpassning till miljöbalken..........................225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.....................................229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontinentalsockellagens forhållande till miljöbalken ....229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontinentalsockellagens anpassning till miljöbalken 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon........................236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet mellan lagen om Sveriges ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zon och miljöbalken........................................................236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassningen av lagen om Sveriges ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zon till miljöbalken.........................................................239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdslagen (1979:429).........................................................241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogsvårdslagens förhållande till miljöbalken...............241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogsvårdslagens anpassning till miljöbalken...............245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordabalken....................................................................................252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordabalkens förhållande till miljöbalken.......................252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturvårdsavtal...............................................................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.................................264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kämtekniklagens förhållande till miljöbalken...............264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kämtekniklagens anpassning till miljöbalken................267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddslagen (1988:220).........................................................272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strålskyddslagens förhållande till miljöbalken...............272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strålskyddslagens anpassningen till miljöbalken...........276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskelagen (1993:787)...................................................................279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fiskelagens anpassning till miljöbalken.........................279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering........................281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor...............282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus....................................284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskattelagen (1928:370)................................................284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa&lt;br&gt;säkerhet för rättegångskostnader...................................................285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:997) om vattenförbund.............................................286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled...........................287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken...................................................................................288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagar...................................................................................289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningen här i riket av svensk-norska&lt;br&gt;vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929.................290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.....................290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vattenkraft vid krig m.m............................................291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1970:244) om allmänna vatten- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avloppsanläggningar.......................................................291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsbildningslagen (1970:988)..............................292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1971:850) med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971&lt;br&gt;mellan Sverige och Finland............................................293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledningsrättslagen (1973:1144).....................................293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anläggningslagen (1973:1149)......................................293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter....294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfålligheter.................................................................294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1976:839) om statens va-nämnd.........................295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)............................295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från fartyg.......................................................................295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.14 &amp;nbsp;Lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem..............296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.................................................................................296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.16 &amp;nbsp;Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel........297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Räddningstjänstlagen (1986:1102).................................298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jaktlagen (1987:259)......................................................298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.19 &amp;nbsp;Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.......................299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prisregleringslagen (1989:978).......................................299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:663) om ersättningsfonder.........................299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkolagen (1992:300)...................................................300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsverk, m.m.........................................................300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:1776) om skatt på energi...........................301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsredovisningslagen (1995:1554).................................301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vapenlagen (1996:67).....................................................301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elberedskapslagen (1997:288)........................................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljörevision..................................................................&amp;gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.28.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s förordning om miljöstyrning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljörevision.................................................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.28.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhet med tillämpning av EG:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordning om miljöstyrning och miljö-&lt;br&gt;revision på andra sektorer än industrin.........303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av förslagen.......................................304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan- och bygglagen (1987:10).......................................305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagen (1971:948)......................................................312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.................321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luftfartslagen (1957:297)...............................................326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlysning av allmän farled och allmän hamn.................329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ellagen (1997:857).........................................................331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1978:160) om vissa rörledningar........................333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minerallagen (1991:45)..................................................336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter...................340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln......................344 Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon..........350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogsvårdslagen (1979:429)..........................................353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordabalken.....................................................................356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet..................358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strålskyddslagen (1988:220)..........................................359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fiskelagen (1993:787)....................................................361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus......................362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöbalken.....................................................................363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljörevision...................................................................364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1997:32)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdlagstiftning till miljöbalken....................................366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag...........................................367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande .........................................................499&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 5 mars 1998............................................................................514&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................................................................515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i&lt;br&gt;riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid&lt;br&gt;krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. väglagen (1971:948),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 september 1971 mellan Sverige och Finland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ledningsrättslagen (1973:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lagen (1976:997) om vattenförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lagen (1977:439) om kommunal energiplanering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lagen (1978:160) om vissa rörledningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. skogsvårdslagen (1979:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa&lt;br&gt;säkerhet för rättegångskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. räddningstjänstlagen (1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. strålskyddslagen (1988:220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. prisregleringslagen (1989:978),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. minerallagen (1991:45),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. fiskelagen (1993:787),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. lagen (1998:9) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. elberedskapslagen (1997:288),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. ellagen (1997:857), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 3 kap. 3 §, 7 kap. 3 § och 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet blivit skild från&lt;br&gt;angränsande vattenområde genom&lt;br&gt;att stranden förskjutits, har fastig-&lt;br&gt;hetens ägare rätt att nyttja området&lt;br&gt;mellan fastigheten och vattnet&lt;br&gt;under förutsättning att området är&lt;br&gt;av ringa omfattning och att dess&lt;br&gt;ägare icke lider skada eller olä-&lt;br&gt;genhet av betydelse. Fastighetens&lt;br&gt;ägare har därvid samma rätt som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 6 § vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) tillkommer strandäga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet blivit skild från&lt;br&gt;angränsande vattenområde genom&lt;br&gt;att stranden förskjutits, har fastig-&lt;br&gt;hetens ägare rätt att nyttja området&lt;br&gt;mellan fastigheten och vattnet&lt;br&gt;under förutsättning att området är&lt;br&gt;av ringa omfattning och att dess&lt;br&gt;ägare icke lider skada eller olä-&lt;br&gt;genhet av betydelse. Fastighetens&lt;br&gt;ägare har därvid samma rätt som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 7 £ lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet tillkommer strandäga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta&lt;br&gt;utföra grävning eller liknande&lt;br&gt;arbete på sin mark skall vidta varje&lt;br&gt;skyddsåtgärd som kan anses nöd-&lt;br&gt;vändig för att förebygga skada på&lt;br&gt;angränsande mark. Bestämmelser&lt;br&gt;om ersättning för skador till följd&lt;br&gt;av grävning eller liknande arbete&lt;br&gt;finns i miljöskadelagen&lt;br&gt;(1986:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppen-&lt;br&gt;barligen högre kostnad än den&lt;br&gt;skada som åtgärden avser att före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta&lt;br&gt;utföra grävning eller liknande&lt;br&gt;arbete på sin mark skall vidta varje&lt;br&gt;skyddsåtgärd som kan anses nöd-&lt;br&gt;vändig för att förebygga skada på&lt;br&gt;angränsande mark. Bestämmelser&lt;br&gt;om ersättning för skador till följd&lt;br&gt;av grävning eller liknande arbete&lt;br&gt;finns i 32 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppen-&lt;br&gt;barligen högre kostnad än den&lt;br&gt;skada som åtgärden avser att före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bygga, får åtgärden underlåtas.&lt;br&gt;Skadan skall dock ersättas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i miljöskadelagen.&lt;br&gt;Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken ställas hos länsstyrel-&lt;br&gt;sen för ersättningen innan arbetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bygga, får åtgärden underlåtas. Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;Skadan skall dock ersättas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 52 kap. miljö-&lt;br&gt;balken. Om det begärs, skall sä-&lt;br&gt;kerhet enligt vad som sägs i 2 kap.&lt;br&gt;utsökningsbalken ställas hos läns-&lt;br&gt;styrelsen för ersättningen innan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;böljar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark, till&lt;br&gt;följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga&lt;br&gt;skada med anledning av arbete som inte sträcks nedanför vanligt källar-&lt;br&gt;djup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare. Om&lt;br&gt;anläggningen hör till en tomträtt, skall åtgärden i stället bekostas av&lt;br&gt;tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fastighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog på fastig-&lt;br&gt;heten eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller dennas&lt;br&gt;naturtillgångar eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse som&lt;br&gt;nyttjanderätt, även om med rättigheten icke är förenad rätt att i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nyttja fastigheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vad fastighetsägaren enligt en&lt;br&gt;skriftlig överenskommelse med&lt;br&gt;staten eller en kommun angående&lt;br&gt;naturvården inom ett visst område&lt;br&gt;(naturvårdsavtal) förbundit sig att&lt;br&gt;tillåta eller tåla skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna balk och andra&lt;br&gt;författningar i sin helhet anses som&lt;br&gt;en nyttjanderätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren utgivit ersättning&lt;br&gt;för markawattning enligt vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) eller för byg-&lt;br&gt;gande av enskild väg enligt an-&lt;br&gt;läggningslagen (1973:1149), får&lt;br&gt;jordägaren uppsäga avtalet, om&lt;br&gt;arrendatom icke medger skälig&lt;br&gt;höjning av arrendeavgiften. Upp-&lt;br&gt;sägning skall ske inom ett år från&lt;br&gt;det företaget fullbordades.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren utgivit ersättning&lt;br&gt;för markawattning enligt miljö-&lt;br&gt;balken eller lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet eller för byggande av&lt;br&gt;enskild väg enligt anläggningsla-&lt;br&gt;gen (1973:1149), får jordägaren&lt;br&gt;uppsäga avtalet, om arrendatom&lt;br&gt;icke medger skälig höjning av&lt;br&gt;arrendeavgiften. Uppsägning skall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske inom ett år från det företaget Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;fullbordades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som stadgas om naturvårdsavtal i 7 kap. 3 § andra stycket skall&lt;br&gt;inte gälla i fråga om avtal som har ingåtts före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall införas en ny para-&lt;br&gt;graf, 1 kap. 7 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om renhållning inom vis-&lt;br&gt;sa vägområden och angränsande&lt;br&gt;områden gäller 26 § väglagen&lt;br&gt;(1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om framförande av luft-&lt;br&gt;fartyg i överljudsfart och luftfar-&lt;br&gt;tygs miljövärdighet gäller 1 kap.&lt;br&gt;2 a § och 3 kap. 1 § luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om framdragande och&lt;br&gt;begagnande av rörledning gäller i&lt;br&gt;vissa fall 23 § lagen (1978:160)&lt;br&gt;om vissa rörledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om&lt;br&gt;flottning i allmän flottled&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 13 §§ lagen (1919:426) om flottning i&lt;br&gt;allmän flottled skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller&lt;br&gt;annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada&lt;br&gt;som flottningen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning eller&lt;br&gt;anordning i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser enligt andra stycket, skall han själv stå för den skada som&lt;br&gt;flottningen orsakar under tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Menar någon som utfört eller&lt;br&gt;avser att utföra vattenföretag där&lt;br&gt;en allmän flottled finns, att sär-&lt;br&gt;skilda anläggningar eller åtgärder&lt;br&gt;till skydd mot skada eller intrång&lt;br&gt;till följd av flottningen bör bekos-&lt;br&gt;tas av de flottande, far han väcka&lt;br&gt;talan mot flottningsföreningen hos&lt;br&gt;vattendomstolen rörande bestäm-&lt;br&gt;melser om erforderliga skyddsan-&lt;br&gt;ordningar. I fråga om en sådan&lt;br&gt;talan gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) om stäm-&lt;br&gt;ningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Menar någon som utövat eller&lt;br&gt;avser att utöva vattenverksamhet&lt;br&gt;där en allmän flottled finns, att&lt;br&gt;särskilda anläggningar eller åtgär-&lt;br&gt;der till skydd mot skada eller&lt;br&gt;intrång till följd av flottningen bör&lt;br&gt;bekostas av de flottande, far han&lt;br&gt;väcka talan mot flottningsföre-&lt;br&gt;ningen hos miljödomstolen röran-&lt;br&gt;de bestämmelser om erforderliga&lt;br&gt;skyddsanordningar. I fråga om en&lt;br&gt;sådan talan gäller fortfarande&lt;br&gt;bestämmelserna i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan ge-&lt;br&gt;nom uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren&lt;br&gt;påstår det, ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig&lt;br&gt;avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång,&lt;br&gt;allt efter ty skäligt prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visst belopp, ersättningen bestämmas&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om betalning&lt;br&gt;av ersättning samt länsstyrelsens&lt;br&gt;befattning med nedsatta ersätt-&lt;br&gt;ningsmedel i 16 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om ersättning för flottnings-&lt;br&gt;skada som på förhand har bestämts&lt;br&gt;att utgå på en gång. I beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ill högre belopp än som kan anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om betalning&lt;br&gt;av ersättning samt länsstyrelsens&lt;br&gt;befattning med nedsatta ersätt-&lt;br&gt;ningsmedel i 16 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall fortfarande till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om ersättning för&lt;br&gt;flottningsskada som på förhand&lt;br&gt;har bestämts att utgå på en gång. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:649.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:649.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning skall skiljemännen ange beslutet om ersättning skall skil-&lt;br&gt;om nedsättning av ersättningsbe- jemännen ange om nedsättning av&lt;br&gt;loppet skall ske. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättningsbeloppet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom ersättning bestäms på förhand gäller, sedan det&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, även mot framtida ägare och innehavare av fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom beslut enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;eller motsvarande äldre bestäm-&lt;br&gt;melser ersättning för skada eller&lt;br&gt;intrång fastställts att utgå med&lt;br&gt;årliga belopp, utgör den omstän-&lt;br&gt;digheten att beslutet härom har&lt;br&gt;vunnit laga kraft inte hinder för&lt;br&gt;vattendomstolen att i samband&lt;br&gt;med beslut om nya eller ändrade&lt;br&gt;anordningar eller föreskrifter för&lt;br&gt;flottleden, eller senare efter talan i&lt;br&gt;den ordning som enligt vattenla-&lt;br&gt;gen gäller för stämningsmål, med-&lt;br&gt;dela sådana ändrade bestämmelser&lt;br&gt;om ersättningen och sättet för&lt;br&gt;betalning som föranleds av de&lt;br&gt;ändrade förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom beslut enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;eller motsvarande äldre bestäm-&lt;br&gt;melser ersättning för skada eller&lt;br&gt;intrång fastställts att utgå med&lt;br&gt;årliga belopp, utgör den omstän-&lt;br&gt;digheten att beslutet härom har&lt;br&gt;vunnit laga kraft inte hinder för&lt;br&gt;miljödomstolen att i samband med&lt;br&gt;beslut om nya eller ändrade anord-&lt;br&gt;ningar eller föreskrifter för flottle-&lt;br&gt;den, eller senare efter talan i den&lt;br&gt;ordning som enligt vattenlagen&lt;br&gt;gäller för stämningsmål, meddela&lt;br&gt;sådana ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;ersättningen och sättet för betal-&lt;br&gt;ning som föranleds av de ändrade&lt;br&gt;förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så-&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-&lt;br&gt;värvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55 §§&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 31 § tullagen&lt;br&gt;(1994:1550), &amp;nbsp;60&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ fordonsskattelagen (1988:327),&amp;nbsp;&amp;nbsp;36 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1030) om underhållsstöd och 19 kap. 2 och 4-9 §§ skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483) samt dröjsmålsavgift beräknad enligt lagen&lt;br&gt;(1997:484) om dröjsmålsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 21 § insiderlagen (1990:1342);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:851.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag for vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överforbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;br&gt;miljösanktionsavgift enligt 30&lt;br&gt;kap. miljöbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt vattenföroreningsavgift enligt&lt;br&gt;lagen (1980:424) om åtgärder mot lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasom-&lt;br&gt;rådet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) for vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10 kap.&lt;br&gt;nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1929:405) med&lt;br&gt;vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket&lt;br&gt;av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11&lt;br&gt;maj 1929&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1929:405) med vissa föreskrifter an-&lt;br&gt;gående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventio-&lt;br&gt;nen av den 11 maj 1929&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan i mål, som jämlikt&lt;br&gt;konventionen anhängiggöres vid&lt;br&gt;vattendomstol, skall ingivas i ett&lt;br&gt;exemplar utöver det antal, som för&lt;br&gt;varje särskilt fall eljest finnes&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt art. 14 av konven-&lt;br&gt;tionen ansökan vara åtföljd av&lt;br&gt;förklaring, som avses där, och är&lt;br&gt;sådan förklaring ej bilagd ansök-&lt;br&gt;ningen, skall den avvisas. Görs&lt;br&gt;ansökan om förordnande av för-&lt;br&gt;rättningsman till förrättning enligt&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;får i fall, som nu nämnts, förord-&lt;br&gt;nande ej meddelas med mindre&lt;br&gt;sådan förklaring föreligger. Vad&lt;br&gt;som nu sagts skall dock icke äga&lt;br&gt;tillämpning i fråga om ansökan av&lt;br&gt;norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan i mål eller ärende, som&lt;br&gt;jämlikt konventionen anhängig-&lt;br&gt;göres vid miljödomstol eller läns-&lt;br&gt;styrelse, skall ingivas i ett exem-&lt;br&gt;plar utöver det antal, som för varje&lt;br&gt;särskilt fall eljest finnes föreskri-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt art. 14 av konven-&lt;br&gt;tionen ansökan vara åtföljd av&lt;br&gt;förklaring, som avses där, och är&lt;br&gt;sådan förklaring ej bilagd ansök-&lt;br&gt;ningen, skall den avvisas. Vad&lt;br&gt;som nu sagts skall dock icke äga&lt;br&gt;tillämpning i fråga om ansökan av&lt;br&gt;norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;stadgas om ansökans innehåll skall&lt;br&gt;äga tillämpning jämväl i fråga om&lt;br&gt;företagets verkningar i Norge;&lt;br&gt;dock erfordras ej uppgift å där&lt;br&gt;belägna fastigheter, som beröras&lt;br&gt;av företaget, eller å ägare eller&lt;br&gt;nyttjanderättshavare till sådan&lt;br&gt;fastighet eller å de ersättningsbe-&lt;br&gt;lopp, som böra utgå till ägare eller&lt;br&gt;arman för skada å egendom i Nor-&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i miljöbalken och lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet stadgas&lt;br&gt;om ansökans innehåll skall äga&lt;br&gt;tillämpning jämväl i fråga om&lt;br&gt;verksamhetens verkningar i Nor-&lt;br&gt;ge; dock erfordras ej uppgift å där&lt;br&gt;belägna fastigheter, som beröras&lt;br&gt;av verksamheten, eller å ägare&lt;br&gt;eller nyttjanderättshavare till sådan&lt;br&gt;fastighet eller å de ersättningsbe-&lt;br&gt;lopp, som böra utgå till ägare eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:1010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelse, som utfärdas om&lt;br&gt;ansökningen, skall i vad angår&lt;br&gt;företagets verkningar i Norge&lt;br&gt;allenast intagas uppgift å det vat-&lt;br&gt;tenområde, som där kan komma&lt;br&gt;att röna inverkan av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan for skada å egendom i Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelse, som utfärdas om&lt;br&gt;ansökningen, skall i vad angår&lt;br&gt;verksamhetens verkningar i Norge&lt;br&gt;allenast intagas uppgift å det vat-&lt;br&gt;tenområde, som där kan komma&lt;br&gt;att röna inverkan av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattendomstolen skall, så snart&lt;br&gt;kungörelse utfärdats om ansök-&lt;br&gt;ningen, översända ett exemplar av&lt;br&gt;ansökningshandlingarna jämte&lt;br&gt;kungörelsen till utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet for att tillställas vederbö-&lt;br&gt;rande norska myndighet. Sedan&lt;br&gt;den förberedande skriftväxlingen&lt;br&gt;avslutats, far fortsatt behandling&lt;br&gt;av målet icke äga rum, innan det&lt;br&gt;från utrikesdepartementet kommit&lt;br&gt;underrättelse som avses i 4 eller&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall frågan behandlas vid för-&lt;br&gt;rättning enligt 12 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), skall förrättnings-&lt;br&gt;mannen, så snart sammanträde&lt;br&gt;med sakägarna utsatts, till utri-&lt;br&gt;kesdepartementet översända av-&lt;br&gt;skrift av ansökningshandlingarna&lt;br&gt;jämte uppgift om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet. Innan underrättel-&lt;br&gt;se, som nyss nämnts, kommit för-&lt;br&gt;rättningsmannen till handa får det&lt;br&gt;ej meddelas slutligt utlåtande&lt;br&gt;angående företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner vattendomstolen eller&lt;br&gt;forrättningsmannen med hänsyn&lt;br&gt;till omfattningen och beskaffen-&lt;br&gt;heten av den utredning, som ytter-&lt;br&gt;ligare behövs, att frågan bör be-&lt;br&gt;handlas av kommission, far fram-&lt;br&gt;ställning om detta sändas till utri-&lt;br&gt;kesdepartementet, varefter rege-&lt;br&gt;ringen meddelar beslut i anledning&lt;br&gt;av framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstolen eller läns-&lt;br&gt;styrelsen skall, så snart kungörelse&lt;br&gt;utfärdats om ansökningen, över-&lt;br&gt;sända ett exemplar av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna jämte kungörel-&lt;br&gt;sen till Utrikesdepartementet för&lt;br&gt;att tillställas vederbörande norska&lt;br&gt;myndighet. Sedan den förberedan-&lt;br&gt;de skriftväxlingen avslutats, far&lt;br&gt;fortsatt behandling av målet eller&lt;br&gt;ärendet icke äga rum, innan det&lt;br&gt;från Utrikesdepartementet kommit&lt;br&gt;underrättelse som avses i 4 eller&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner miljödomstolen eller&lt;br&gt;länsstyrelsen med hänsyn till&lt;br&gt;omfattningen och beskaffenheten&lt;br&gt;av den utredning, som ytterligare&lt;br&gt;behövs, att frågan bör behandlas&lt;br&gt;av kommission, far framställning&lt;br&gt;om detta sändas till Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet, varefter regeringen med-&lt;br&gt;delar beslut i anledning av fram-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till utrikesdepartementet&lt;br&gt;inkommit meddelande, att sam-&lt;br&gt;tycke å norsk sida ej erfordras eller&lt;br&gt;att samtycke givits utan att därför&lt;br&gt;uppställts villkor, skall underrät-&lt;br&gt;telse därom meddelas vattendom-&lt;br&gt;stolen eller förrättningsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samtycke vägrats, skall be-&lt;br&gt;sked därom meddelas vatten-&lt;br&gt;domstolen eller förrättnings-&lt;br&gt;mannen; och varde ansökningen&lt;br&gt;av vattendomstolen eller förrätt-&lt;br&gt;ningsmannen avslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för samtycke, som givits&lt;br&gt;på norsk sida, uppställts särskilda&lt;br&gt;villkor, ankommer det på rege-&lt;br&gt;ringen att besluta huruvida rege-&lt;br&gt;ringen vill förbehålla sig pröv-&lt;br&gt;ningen av fråga, som avses i andra&lt;br&gt;punkten av art. 20 i konventionen.&lt;br&gt;Sedan den prövning som kan&lt;br&gt;föranledas av detta ägt rum, skall&lt;br&gt;underrättelse om regeringens&lt;br&gt;beslut samt de från norsk sida&lt;br&gt;meddelade villkoren tillställas&lt;br&gt;vattendomstolen eller förrätt-&lt;br&gt;ningsmannen för den vidare pröv-&lt;br&gt;ning, som med iakttagande av&lt;br&gt;nämnda beslut och villkor erford-&lt;br&gt;ras för målets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får regeringen enligt första&lt;br&gt;stycket förbehålla sig prövningen&lt;br&gt;av en viss fråga och är företaget av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet att på grund av&lt;br&gt;en bestämmelse i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) en fråga angående&lt;br&gt;företaget kunnat prövas av rege-&lt;br&gt;ringen, skall den prövning, som&lt;br&gt;sålunda i särskilda hänseenden kan&lt;br&gt;ankomma på regeringen, företas i&lt;br&gt;ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i art. 7 av konven-&lt;br&gt;tionen om meddelande av tillstånd&lt;br&gt;för bestämd tid skall icke äga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till Utrikesdepartementet&lt;br&gt;inkommit meddelande, att sam-&lt;br&gt;tycke å norsk sida ej erfordras eller&lt;br&gt;att samtycke givits utan att därför&lt;br&gt;uppställts villkor, skall underrät-&lt;br&gt;telse därom meddelas miljödom-&lt;br&gt;stolen eller länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samtycke vägrats, skall be-&lt;br&gt;sked därom meddelas miljö-&lt;br&gt;domstolen eller länsstyrelsen; och&lt;br&gt;varde ansökningen av miljödom-&lt;br&gt;stolen eller länsstyrelsen avsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för samtycke, som givits&lt;br&gt;på norsk sida, uppställts särskilda&lt;br&gt;villkor, ankommer det på rege-&lt;br&gt;ringen att besluta huruvida rege-&lt;br&gt;ringen vill förbehålla sig pröv-&lt;br&gt;ningen av fråga, som avses i andra&lt;br&gt;punkten av art. 20 i konventionen.&lt;br&gt;Sedan den prövning som kan&lt;br&gt;föranledas av detta ägt rum, skall&lt;br&gt;underrättelse om regeringens&lt;br&gt;beslut samt de från norsk sida&lt;br&gt;meddelade villkoren tillställas&lt;br&gt;miljödomstolen eller länsstyrelsen&lt;br&gt;för den vidare prövning, som med&lt;br&gt;iakttagande av nämnda beslut och&lt;br&gt;villkor erfordras för målets eller&lt;br&gt;ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får regeringen enligt första&lt;br&gt;stycket förbehålla sig prövningen&lt;br&gt;av en viss fråga och är verksam-&lt;br&gt;heten av sådan beskaffenhet att på&lt;br&gt;grund av en bestämmelse i miljö-&lt;br&gt;balken en fråga angående verk-&lt;br&gt;samheten kunnat prövas av rege-&lt;br&gt;ringen, skall den prövning, som&lt;br&gt;sålunda i särskilda hänseenden kan&lt;br&gt;ankomma på regeringen, företas i&lt;br&gt;ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i art. 7 av konven-&lt;br&gt;tionen om meddelande av tillstånd&lt;br&gt;för bestämd tid skall icke äga&lt;br&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning i vad angår strömfall&lt;br&gt;eller fast egendom eller intresse&lt;br&gt;här i riket, för vars räkning företa-&lt;br&gt;get skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd för bestämd&lt;br&gt;tid, skall i fråga om strömfall eller&lt;br&gt;fast egendom eller intresse, som&lt;br&gt;berörs därav, bestämmelserna i&lt;br&gt;15 kap. 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:291) om omprövning icke&lt;br&gt;gälla. Tiden för tillståndet får icke&lt;br&gt;sättas längre än till 60 år från det&lt;br&gt;kalenderår, under vilket företaget&lt;br&gt;enligt därom meddelad bestäm-&lt;br&gt;melse skall ha fullbordats.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning i vad angår strömfall&lt;br&gt;eller fast egendom eller intresse&lt;br&gt;här i riket, för vars räkning verk-&lt;br&gt;samheten skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd för bestämd&lt;br&gt;tid, skall i fråga om strömfall eller&lt;br&gt;fast egendom eller intresse, som&lt;br&gt;berörs därav, bestämmelserna i&lt;br&gt;24 kap. 5 § miljöbalken om om-&lt;br&gt;prövning icke gälla. Tiden för&lt;br&gt;tillståndet får icke sättas längre än&lt;br&gt;till 60 år från det kalenderår, under&lt;br&gt;vilket verksamheten enligt därom&lt;br&gt;meddelad bestämmelse skall ha&lt;br&gt;fullbordats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kungörelse eller annat med-&lt;br&gt;delande, som enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall införas i ortstid-&lt;br&gt;ning, rör sakägare i Norge, skall&lt;br&gt;ett exemplar av kungörelsen eller&lt;br&gt;meddelandet översändas till utri-&lt;br&gt;kesdepartementet för att jämlikt&lt;br&gt;art. 15 i konventionen tillställas&lt;br&gt;vederbörande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenlagens bestämmelser om&lt;br&gt;underrättelse samt om delgivning&lt;br&gt;av kungörelse eller annat med-&lt;br&gt;delande skall gälla även vad angår&lt;br&gt;sakägare i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kungörelse eller annat med-&lt;br&gt;delande, som enligt miljöbalken&lt;br&gt;skall införas i ortstidning, rör&lt;br&gt;sakägare i Norge, skall ett exem-&lt;br&gt;plar av kungörelsen eller med-&lt;br&gt;delandet översändas till Utrikes-&lt;br&gt;departementet för att jämlikt art.&lt;br&gt;15 i konventionen tillställas veder-&lt;br&gt;börande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i miljöbalken&lt;br&gt;och lagen (0000) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksam-&lt;br&gt;het om underrättelse samt om&lt;br&gt;delgivning av kungörelse eller&lt;br&gt;annat meddelande skall gälla även&lt;br&gt;vad angår sakägare i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring, som avses i art. 14 av konventionen, meddelas av regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den, som vill erhålla sådan för-&lt;br&gt;klaring, har att till vattendomstolen&lt;br&gt;ingiva ansökan därom. I ansök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen skola så fullständigt som&lt;br&gt;möjligt uppgivas företagets be-&lt;br&gt;skaffenhet, omfattning och verk-&lt;br&gt;ningar med angivande av det vat-&lt;br&gt;tenområde, som av företaget kan&lt;br&gt;komma att beröras. Vattendom-&lt;br&gt;stolen översänder med eget yttran-&lt;br&gt;de ansökningen till utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den, som vill erhålla sådan för-&lt;br&gt;klaring, har att till miljödomstolen&lt;br&gt;eller länsstyrelsen ingiva ansökan&lt;br&gt;därom. I ansökningen skola så&lt;br&gt;fullständigt som möjligt uppgivas&lt;br&gt;verksamhetens beskaffenhet, om-&lt;br&gt;fattning och verkningar med an-&lt;br&gt;givande av det vattenområde, som&lt;br&gt;av verksamheten kan komma att&lt;br&gt;beröras. Miljödomstolen eller&lt;br&gt;länsstyrelsen översänder med eget&lt;br&gt;yttrande ansökningen till Utrikes-&lt;br&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ansökan angående ett fore-&lt;br&gt;tag, vilken ingivits till myndig-&lt;br&gt;het i Norge, inkommit till Utrikes-&lt;br&gt;departementet, skall den jämte&lt;br&gt;tillhörande bilagor sändas till&lt;br&gt;vattendomstolen. Vad som nu&lt;br&gt;sagts skall även gälla i fråga om&lt;br&gt;upplysningar som avses i tredje&lt;br&gt;punkten av art. 15 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de i första stycket avsed-&lt;br&gt;da handlingarna inkommit till&lt;br&gt;vattendomstolen skall domstolen&lt;br&gt;genast utfärda kungörelse om&lt;br&gt;ansökan. Kungörelsen skall inne-&lt;br&gt;hålla dels uppgift om företagets&lt;br&gt;beskaffenhet och omfattning samt&lt;br&gt;de verkningar, som därav kan&lt;br&gt;väntas uppkomma inom svenskt&lt;br&gt;område, dels underrättelse om vad&lt;br&gt;sakägare, som vill hos norsk myn-&lt;br&gt;dighet framställa erinran i anled-&lt;br&gt;ning av företaget, har att iaktta&lt;br&gt;samt om att erinringar i anledning&lt;br&gt;av ansökan skall inom en viss, i&lt;br&gt;kungörelsen utsatt tid insändas till&lt;br&gt;vattendomstolen. Kungörelsen&lt;br&gt;skall innehålla tillkännagivande att&lt;br&gt;ett exemplar av ansökningshand-&lt;br&gt;lingarna finns tillgängligt på vat-&lt;br&gt;tendomstolens kansli eller på&lt;br&gt;annan lämplig plats som vatten-&lt;br&gt;domstolen bestämmer. Genom&lt;br&gt;vattendomstolens försorg skall&lt;br&gt;kungörelsen så snart det kan ske&lt;br&gt;införas i ortstidning. Ett exemplar&lt;br&gt;av kungörelsen skall dessutom&lt;br&gt;sändas till Utrikesdepartementet,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Fiskeriverket,&lt;br&gt;länsstyrelsen och andra statliga&lt;br&gt;myndigheter vilkas verksamhet&lt;br&gt;kan beröras av ansökan samt till&lt;br&gt;berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ansökan angående en verk-&lt;br&gt;samhet, vilken ingivits till myn-&lt;br&gt;dighet i Norge, inkommit till Utri-&lt;br&gt;kesdepartementet, skall den jämte&lt;br&gt;tillhörande bilagor sändas till&lt;br&gt;miljödomstolen eller länsstyrelsen.&lt;br&gt;Vad som nu sagts skall även gälla&lt;br&gt;i fråga om upplysningar som avses&lt;br&gt;i tredje punkten av art. 15 i kon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de i första stycket avsed-&lt;br&gt;da handlingarna inkommit till&lt;br&gt;miljödomstolen eller länsstyrelsen&lt;br&gt;skall denna genast utfarda kungö-&lt;br&gt;relse om ansökan. Kungörelsen&lt;br&gt;skall innehålla dels uppgift om&lt;br&gt;verksamhetens beskaffenhet och&lt;br&gt;omfattning samt de verkningar,&lt;br&gt;som därav kan väntas uppkomma&lt;br&gt;inom svenskt område, dels under-&lt;br&gt;rättelse om vad sakägare, som vill&lt;br&gt;hos norsk myndighet framställa&lt;br&gt;erinran i anledning av verksamhe-&lt;br&gt;ten, har att iaktta samt om att&lt;br&gt;erinringar i anledning av ansökan&lt;br&gt;skall inom en viss, i kungörelsen&lt;br&gt;utsatt tid insändas till miljödom-&lt;br&gt;stolen eller länsstyrelsen. Kungö-&lt;br&gt;relsen skall innehålla tillkännagi-&lt;br&gt;vande att ett exemplar av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna finns tillgäng-&lt;br&gt;ligt på miljödomstolens eller läns-&lt;br&gt;styrelsens kansli eller på annan&lt;br&gt;lämplig plats som miljödomstolen&lt;br&gt;eller länsstyrelsen bestämmer.&lt;br&gt;Genom miljödomstolens eller&lt;br&gt;länsstyrelsens försorg skall kungö-&lt;br&gt;relsen så snart det kan ske införas i&lt;br&gt;ortstidning. Ett exemplar av kun-&lt;br&gt;görelsen skall dessutom sändas till&lt;br&gt;Utrikesdepartementet, Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, Fiskeriverket, länsstyrel-&lt;br&gt;sen och andra statliga myndigheter&lt;br&gt;vilkas verksamhet kan beröras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1417.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan samt till berörda kommu-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer&lt;br&gt;underrättelse om frågans fortsatta behandling där, skall också ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelande kungöras på sätt som nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är företaget av beskaffenhet, att&lt;br&gt;någon menlig inverkan därav här i&lt;br&gt;riket uppenbarligen icke är att&lt;br&gt;motse, erfordras ej kungörelse,&lt;br&gt;som ovan nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan företaget antagas bliva till&lt;br&gt;men för allmänna intressen såsom&lt;br&gt;samfärdsel eller flottning eller&lt;br&gt;fiske av någon betydenhet eller för&lt;br&gt;vattenreglerings- eller torrlägg-&lt;br&gt;ningsföretag, som redan verkställts&lt;br&gt;eller med sannolikhet kan motses,&lt;br&gt;åligger vattendomstolen att in-&lt;br&gt;hämta yttrande från myndighet,&lt;br&gt;som i sådant hänseende har att&lt;br&gt;bevaka det allmännas rätt, även-&lt;br&gt;som från styrelse eller syssloman&lt;br&gt;för företag, som av frågan beröres.&lt;br&gt;Yttrande skall avgivas inom den&lt;br&gt;tid för erinringars framställande,&lt;br&gt;som bestämts i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den enligt 9 § utsatta ti-&lt;br&gt;den för erinringars insändande&lt;br&gt;utgått, skall vattendomstolen till&lt;br&gt;regeringen avge yttrande huruvida&lt;br&gt;enligt art. 12 av konventionen&lt;br&gt;samtycke till företaget på svensk&lt;br&gt;sida kan anses erforderligt samt&lt;br&gt;huruvida till följd av omfattningen&lt;br&gt;och beskaffenheten av den utred-&lt;br&gt;ning, som ytterligare behövs,&lt;br&gt;frågan angående företaget bör&lt;br&gt;behandlas av kommission. Om det&lt;br&gt;med hänsyn till utredningens&lt;br&gt;fullständighet kan ske, bör vatten-&lt;br&gt;domstolen också meddela huruvida&lt;br&gt;enligt domstolen samtycke bör&lt;br&gt;lämnas och för sådant fall avge&lt;br&gt;förslag till de villkor, som därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är verksamheten av beskaffen-&lt;br&gt;het, att någon menlig inverkan&lt;br&gt;därav här i riket uppenbarligen&lt;br&gt;icke är att motse, erfordras ej&lt;br&gt;kungörelse, som ovan nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan verksamheten antagas bliva&lt;br&gt;till men för allmänna intressen&lt;br&gt;såsom samfärdsel eller flottning&lt;br&gt;eller fiske av någon betydenhet&lt;br&gt;eller för vattenreglering eller&lt;br&gt;torrläggning, som redan verk-&lt;br&gt;ställts eller med sannolikhet kan&lt;br&gt;motses, åligger miljödomstolen&lt;br&gt;eller länsstyrelsen att inhämta&lt;br&gt;yttrande från myndighet, som i&lt;br&gt;sådant hänseende har att bevaka&lt;br&gt;det allmännas rätt, ävensom från&lt;br&gt;styrelse eller syssloman för verk-&lt;br&gt;samhet, som av frågan beröres.&lt;br&gt;Yttrande skall avgivas inom den&lt;br&gt;tid för erinringars framställande,&lt;br&gt;som bestämts i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den enligt 9 § utsatta ti-&lt;br&gt;den för erinringars insändande&lt;br&gt;utgått, skall miljödomstolen eller&lt;br&gt;länsstyrelsen till regeringen avge&lt;br&gt;yttrande huruvida enligt art. 12 av&lt;br&gt;konventionen samtycke till verk-&lt;br&gt;samheten på svensk sida kan&lt;br&gt;anses erforderligt samt huruvida&lt;br&gt;till följd av omfattningen och&lt;br&gt;beskaffenheten av den utredning,&lt;br&gt;som ytterligare behövs, frågan&lt;br&gt;angående verksamheten bör be-&lt;br&gt;handlas av kommission. Om det&lt;br&gt;med hänsyn till utredningens&lt;br&gt;fullständighet kan ske, bör miljö-&lt;br&gt;domstolen eller länsstyrelsen&lt;br&gt;också meddela huruvida samtycke&lt;br&gt;bör lämnas och för sådant fall avge&lt;br&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör uppställas. Yttrandet skall&lt;br&gt;åtföljas av samtliga till ärendet&lt;br&gt;hörande handlingar. Avskrift av&lt;br&gt;regeringens beslut i ärendet skall&lt;br&gt;tillställas vattendomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag till de villkor, som därför&lt;br&gt;bör uppställas. Yttrandet skall&lt;br&gt;åtföljas av samtliga till ärendet&lt;br&gt;hörande handlingar. Avskrift av&lt;br&gt;regeringens beslut i ärendet skall&lt;br&gt;tillställas miljödomstolen eller&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande som avses i 8 eller 11 §&lt;br&gt;avges av vattendomstolens ordfö-&lt;br&gt;rande. Om frågans beskaffenhet&lt;br&gt;påkallar det, skall han samråda&lt;br&gt;med den tekniske ledamoten och&lt;br&gt;nämndemännen. Erfordras särskild&lt;br&gt;undersökning, far ordföranden&lt;br&gt;uppdra åt den tekniske ledamoten&lt;br&gt;att med eller utan biträde av&lt;br&gt;nämndeman verkställa sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för undersökningen o&amp;lt;&lt;br&gt;och dylikt betalas av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företag, som skall&lt;br&gt;verkställas för svenska statens&lt;br&gt;räkning, äger regeringen förordna,&lt;br&gt;att frågan om samtycke till företa-&lt;br&gt;get skall behandlas i annan ord-&lt;br&gt;ning än här ovan i 9-12 §§ är&lt;br&gt;föreskriven. Stadgandet i 9 § skall&lt;br&gt;dock jämväl för sådant fall gälla i&lt;br&gt;vad därmed avses att bereda sa-&lt;br&gt;kägare kännedom om ansökningen&lt;br&gt;och dess behandling samt om vad&lt;br&gt;de hava att iakttaga, därest de vilja&lt;br&gt;hos norsk myndighet framställa&lt;br&gt;erinran i anledning av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring som avses i art. 22 av&lt;br&gt;konventionen, meddelas av vat-&lt;br&gt;tendomstol. Ansökan om sådan&lt;br&gt;förklaring inges till vattendomsto-&lt;br&gt;len i tre exemplar. Görs ansökan&lt;br&gt;efter utgången av den i art. 22&lt;br&gt;stadgade tiden, skall den avvisas&lt;br&gt;av vattendomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När miljödomstolen skall yttra&lt;br&gt;sig enligt 8 eller 11 § avges ytt-&lt;br&gt;randet av domstolens ordförande.&lt;br&gt;Om frågans beskaffenhet påkallar&lt;br&gt;det, skall han samråda med mil-&lt;br&gt;jörådet och de sakkunniga leda-&lt;br&gt;möterna. Erfordras särskild un-&lt;br&gt;dersökning, far ordföranden&lt;br&gt;uppdra'åt miljörådet att med eller&lt;br&gt;utan biträde av sakkunnig leda-&lt;br&gt;mot verkställa sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifter i anledning av kungörelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verksamhet, som&lt;br&gt;skall verkställas för svenska sta-&lt;br&gt;tens räkning, äger regeringen&lt;br&gt;förordna, att frågan om samtycke&lt;br&gt;till verksamheten skall behandlas i&lt;br&gt;annan ordning än här ovan i 9-&lt;br&gt;12 §§ är föreskriven. Stadgandet i&lt;br&gt;9 § skall dock jämväl för sådant&lt;br&gt;fall gälla i vad därmed avses att&lt;br&gt;bereda sakägare kännedom om&lt;br&gt;ansökningen och dess behandling&lt;br&gt;samt om vad de hava att iakttaga,&lt;br&gt;därest de vilja hos norsk myndig-&lt;br&gt;het framställa erinran i anledning&lt;br&gt;av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring som avses i art. 22 av&lt;br&gt;konventionen, meddelas av miljö-&lt;br&gt;domstol. Ansökan om sådan för-&lt;br&gt;klaring inges till miljödomstolen i&lt;br&gt;tre exemplar. Görs ansökan efter&lt;br&gt;utgången av den i art. 22 stadgade&lt;br&gt;tiden, skall den avvisas av miljö-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förklaring, som&lt;br&gt;nämnts i första stycket, skall också&lt;br&gt;prövning äga rum av fråga som&lt;br&gt;avses i art. 3 mom. 2 eller art. 6&lt;br&gt;och är av beskaffenhet att besked&lt;br&gt;däri skolat enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) tas upp i medgivande&lt;br&gt;till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökningshandlingarna ej&lt;br&gt;ingivits i föreskrivet antal exemp-&lt;br&gt;lar eller finner vattendomstolen&lt;br&gt;flera exemplar vara erforderliga&lt;br&gt;eller innehåller icke handlingarna&lt;br&gt;behövliga upplysningar för be-&lt;br&gt;handlingen av en fråga, som avses&lt;br&gt;i denna paragraf, får vattendom-&lt;br&gt;stolen förelägga sökanden att inom&lt;br&gt;viss tid fullständiga vad som så-&lt;br&gt;lunda brister vid äventyr, om det&lt;br&gt;försummas, att ansökningen kan&lt;br&gt;förklaras förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående behandlingen av frå-&lt;br&gt;ga, som avses i 14 §, skall i till-&lt;br&gt;lämpliga delar gälla vad som är&lt;br&gt;föreskrivet beträffande ansök-&lt;br&gt;ningsmål i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då förklaring som avses i 14 §&lt;br&gt;har meddelats och vunnit laga&lt;br&gt;kraft, skall inskrivning ske i vat-&lt;br&gt;tenboken av de förhållanden som&lt;br&gt;är av vikt för kännedom om de&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter här i&lt;br&gt;riket, vilka för framtiden är för-&lt;br&gt;enade med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan eller ärende, som avses&lt;br&gt;i 8, 9 eller 14 §, tas upp av den&lt;br&gt;vattendomstol, inom vilkens om-&lt;br&gt;råde den inverkan på vattenför-&lt;br&gt;hållandena, som det är fråga om,&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förklaring, som&lt;br&gt;nämnts i första stycket, skall också&lt;br&gt;prövning äga rum av fråga som&lt;br&gt;avses i art. 3 mom. 2 eller art. 6&lt;br&gt;och är av beskaffenhet att besked&lt;br&gt;däri skolat enligt miljöbalken tas&lt;br&gt;upp i medgivande till verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökningshandlingarna ej&lt;br&gt;ingivits i föreskrivet antal exem-&lt;br&gt;plar eller finner miljödomstolen&lt;br&gt;flera exemplar vara erforderliga&lt;br&gt;eller innehåller icke handlingarna&lt;br&gt;behövliga upplysningar för be-&lt;br&gt;handlingen av en fråga, som avses&lt;br&gt;i denna paragraf, far miljödomsto-&lt;br&gt;len förelägga sökanden att inom&lt;br&gt;viss tid fullständiga vad som så-&lt;br&gt;lunda brister vid äventyr, om det&lt;br&gt;försummas, att ansökningen kan&lt;br&gt;förklaras förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående behandlingen av frå-&lt;br&gt;ga, som avses i 14 §, skall i till-&lt;br&gt;lämpliga delar gälla vad som är&lt;br&gt;föreskrivit beträffande ansök-&lt;br&gt;ningsmål i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då förklaring som avses i 14 §&lt;br&gt;har meddelats och vunnit laga&lt;br&gt;kraft, skall inskrivning ske i vat-&lt;br&gt;tenboken av de förhållanden som&lt;br&gt;är av vikt för kännedom om de&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter här i&lt;br&gt;riket, vilka för framtiden är för-&lt;br&gt;enade med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan eller ärende, som avses&lt;br&gt;i 8, 9 eller 14 §, tas upp av den&lt;br&gt;miljödomstol eller länsstyrelse,&lt;br&gt;inom vilkens område den inverkan&lt;br&gt;på vattenförhållandena, som det är&lt;br&gt;fråga om, uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) stadgas om skyldighet&lt;br&gt;att ta del i kostnaden för ett före-&lt;br&gt;tag eller att utge bidrag till detta&lt;br&gt;skall även tillämpas på företag,&lt;br&gt;som enligt konventionen verkställs&lt;br&gt;till förmån för strömfall eller fast&lt;br&gt;egendom eller intresse här i riket.&lt;br&gt;Hänsyn skall dock tas endast till&lt;br&gt;nytta, som här uppkommer genom&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall till följd av överenskom-&lt;br&gt;melse, som avses i art. 10 av kon-&lt;br&gt;ventionen, skyldighet att ta del i ett&lt;br&gt;företag åvila även fast egendom&lt;br&gt;eller intresse i Norge, skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna paragraf&lt;br&gt;såsom kostnad för företaget anses&lt;br&gt;endast den del därav, som&lt;br&gt;enligt nämnda överenskommelse&lt;br&gt;faller på egendom eller intresse&lt;br&gt;här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om godkännande av över-&lt;br&gt;enskommelse, som avses i art. 10&lt;br&gt;av konventionen, prövas beträf-&lt;br&gt;fande företag, varom ansökan&lt;br&gt;göres här i riket, i samband med&lt;br&gt;tillstånd till företaget samt eljest i&lt;br&gt;den ordning, som i 14 och 15 §§ är&lt;br&gt;för där avsett fall föreskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är med vattenföretag enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) förenad&lt;br&gt;skyldighet för tillståndshavaren att&lt;br&gt;erlägga bygdeavgift, skall vad som&lt;br&gt;sålunda stadgats lända till efter-&lt;br&gt;rättelse även i fråga om företag,&lt;br&gt;vartill tillstånd meddelas enligt&lt;br&gt;konventionen. Sådan skyldighet&lt;br&gt;far dock icke åläggas till förmån&lt;br&gt;för intressen utom riket. Vid be-&lt;br&gt;stämmande av antalet avgiftsen-&lt;br&gt;heter och inplacering i avgiftsklass&lt;br&gt;skall hänsyn endast tas till verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som stadgas om skyldighet&lt;br&gt;att ta del i kostnaden för en verk-&lt;br&gt;samhet eller att utge bidrag till&lt;br&gt;denna skall även tillämpas på&lt;br&gt;verksamhet, som enligt konventio-&lt;br&gt;nen verkställs till förmån för&lt;br&gt;strömfall eller fast egendom eller&lt;br&gt;intresse här i riket. Hänsyn skall&lt;br&gt;dock tas endast till nytta, som här&lt;br&gt;uppkommer genom verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall till följd av överenskom-&lt;br&gt;melse, som avses i art. 10 av kon-&lt;br&gt;ventionen, skyldighet att ta del i en&lt;br&gt;verksamhet åvila även fast egen-&lt;br&gt;dom eller intresse i Norge, skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av denna para-&lt;br&gt;graf såsom kostnad för verksam-&lt;br&gt;heten anses endast den del därav,&lt;br&gt;som enligt nämnda överenskom-&lt;br&gt;melse faller på egendom eller&lt;br&gt;intresse här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om godkännande av över-&lt;br&gt;enskommelse, som avses i art. 10&lt;br&gt;av konventionen, prövas beträf-&lt;br&gt;fande verksamhet, varom ansökan&lt;br&gt;göres här i riket, i samband med&lt;br&gt;tillstånd till verksamheten samt&lt;br&gt;eljest i den ordning, som i 14 och&lt;br&gt;15 §§ är för där avsett fall före-&lt;br&gt;skriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är med vattenverksamhet för-&lt;br&gt;enad skyldighet för tillståndshava-&lt;br&gt;ren att erlägga bygdeavgift enligt&lt;br&gt;lagen (0000) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet,&lt;br&gt;skall vad som sålunda stadgats&lt;br&gt;lända till efterrättelse även i fråga&lt;br&gt;om verksamhet, vartill tillstånd&lt;br&gt;meddelas enligt konventionen.&lt;br&gt;Sådan skyldighet far dock icke&lt;br&gt;åläggas till förmån för intressen&lt;br&gt;utom riket. Vid bestämmande av&lt;br&gt;antalet avgiftsenheter och inplace-&lt;br&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring i av giftsklass skall hänsyn Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;endast tas till verkningarna här i&lt;br&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som avses i första stycket får, om det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;avgiftsskyldighet som ålagts enligt art. 8 av konventionen eller andra&lt;br&gt;omständigheter, sättas lägre än vad som eljest är stadgat eller också helt&lt;br&gt;efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 12 § är stadgat om yttran-&lt;br&gt;de, som där sägs, skall äga till-&lt;br&gt;lämpning jämväl i fråga om med-&lt;br&gt;delande av upplysning, varom&lt;br&gt;enligt art. 16 av konventionen&lt;br&gt;framställning inkommer till vat-&lt;br&gt;tendomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill myndighet här i riket in-&lt;br&gt;hämta upplysning, som avses i&lt;br&gt;nämnda artikel, skall framställning-&lt;br&gt;en därom insändas till utrikesde-&lt;br&gt;partementet för att tillställas veder-&lt;br&gt;börande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ställande av säkerhet,&lt;br&gt;som avses i art. 11 av konventio-&lt;br&gt;nen, prövas beträffande företag,&lt;br&gt;för vilket ansökan görs här i riket,&lt;br&gt;i samband med tillstånd till företa-&lt;br&gt;get samt eljest vid meddelande av&lt;br&gt;samtycke till företaget eller i den&lt;br&gt;ordning, som i 14 och 15 §§ är&lt;br&gt;föreskriven för där avsett fall.&lt;br&gt;Angående sådan säkerhet tillämpas&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i 22 kap.&lt;br&gt;3 § vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande, varom stadgas i&lt;br&gt;art. 29 av konventionen, meddelas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län, där&lt;br&gt;företaget verkställes eller den&lt;br&gt;flottled, varom fråga är, framgår&lt;br&gt;eller, om företaget verkställes i&lt;br&gt;Norge, inverkan å vattenförhållan-&lt;br&gt;dena till följd av företaget upp-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 12 § är stadgat om yttran-&lt;br&gt;de, som där sägs, skall äga till-&lt;br&gt;lämpning jämväl i fråga om med-&lt;br&gt;delande av upplysning, varom&lt;br&gt;enligt art. 16 av konventionen&lt;br&gt;framställning inkommer till miljö-&lt;br&gt;domstolen eller länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill myndighet här i riket in-&lt;br&gt;hämta upplysning, som avses i&lt;br&gt;nämnda artikel, skall framställning-&lt;br&gt;en därom insändas till Utrikesde-&lt;br&gt;partementet för att tillställas veder-&lt;br&gt;börande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ställande av säkerhet,&lt;br&gt;som avses i art. 11 av konventio-&lt;br&gt;nen, prövas beträffande verksam-&lt;br&gt;het, för vilket ansökan görs här i&lt;br&gt;riket, i samband med tillstånd till&lt;br&gt;verksamheten samt eljest vid med-&lt;br&gt;delande av samtycke till verksam-&lt;br&gt;heten eller i den ordning, som i 14&lt;br&gt;och 15 §§ är föreskriven för där&lt;br&gt;avsett fall. Angående sådan säker-&lt;br&gt;het tillämpas vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet i 9 kap. 3 § lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande, varom stadgas i&lt;br&gt;art. 29 av konventionen, meddelas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län, där&lt;br&gt;verksamheten utövas eller den&lt;br&gt;flottled, varom fråga är, framgår&lt;br&gt;eller, om verksamheten utövas i&lt;br&gt;Norge, inverkan å vattenförhållan-&lt;br&gt;dena till följd av verksamheten&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ombud enligt nämnda artikel utsetts, skall underrättelse därom&lt;br&gt;jämte uppgift å ombudets namn och adress införas i en eller flera av&lt;br&gt;ortens tidningar samt i allmänna tidningarna. Sker ändring i förhållande,&lt;br&gt;som tidigare kungjorts, skall den på samma sätt offentliggöras. Uppgif-&lt;br&gt;ter, som nu nämnts, skola tillika upptagas i särskild, hos länsstyrelsen&lt;br&gt;tillgänglig förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för kungörelse, som avses i denna paragraf, må uttagas i den&lt;br&gt;ordning, som angående lösen för expedition är föreskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mål som före denna lags ikraftträdande har inletts hos en förrätt-&lt;br&gt;ningsman skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § 2 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i&lt;br&gt;samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i&lt;br&gt;lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988), om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt&lt;br&gt;eller delvis i pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap.&lt;br&gt;samma lag. Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på&lt;br&gt;grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap.&lt;br&gt;nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vins-&lt;br&gt;ten skattepliktig. Om ersättningen i pengar överstiger 5 000 kronor, skall&lt;br&gt;som skattepliktig inkomst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten&lt;br&gt;som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala&lt;br&gt;vederlaget för överföringen eller uppdelningen, minskat med 5 000 kro-&lt;br&gt;nor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp än som motsvarar den del av&lt;br&gt;5 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring av fastighet anses vi-&lt;br&gt;dare föreligga när ägare av fastig-&lt;br&gt;het fått engångsersättning på grund&lt;br&gt;av allframtidsupplåtelse. Härmed&lt;br&gt;avses ersättning på grund av sådan&lt;br&gt;inskränkning i förfoganderätt till&lt;br&gt;fastigheten som skett enligt natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822) eller på&lt;br&gt;grund av motsvarande inskränk-&lt;br&gt;ningar enligt andra författningar&lt;br&gt;eller på grund av upplåtelse av&lt;br&gt;nyttjanderätt eller servitutsrätt till&lt;br&gt;fastigheten för obegränsad tid.&lt;br&gt;Engångsersättningen är i dessa fall&lt;br&gt;att betrakta som köpeskilling,&lt;br&gt;varvid så stor del av fastigheten&lt;br&gt;anses avyttrad som ersättningsbe-&lt;br&gt;loppet utgör av fastighetens hela&lt;br&gt;värde vid tiden för beslutet om&lt;br&gt;fastighetens hela värde vid tiden&lt;br&gt;för beslutet om inskränkningen i&lt;br&gt;förfoganderätten eller för upplåtel-&lt;br&gt;sen av nyttj anderätten eller servi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen i pengar som överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring av fastighet anses vi-&lt;br&gt;dare föreligga när ägare av fastig-&lt;br&gt;het fått engångsersättning på grund&lt;br&gt;av allframtidsupplåtelse. Härmed&lt;br&gt;avses ersättning på grund av sådan&lt;br&gt;inskränkning i förfoganderätt till&lt;br&gt;fastigheten som skett enligt miljö-&lt;br&gt;balken eller på grund av motsva-&lt;br&gt;rande inskränkningar enligt andra&lt;br&gt;författningar eller på grund av&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt eller&lt;br&gt;servitutsrätt till fastigheten för&lt;br&gt;obegränsad tid. Engångsersätt-&lt;br&gt;ningen är i dessa fall att betrakta&lt;br&gt;som köpeskilling, varvid så stor&lt;br&gt;del av fastigheten anses avyttrad&lt;br&gt;som ersättningsbeloppet utgör av&lt;br&gt;fastighetens hela värde vid tiden&lt;br&gt;för beslutet om fastighetens hela&lt;br&gt;värde vid tiden för beslutet om&lt;br&gt;inskränkningen i förfoganderätten&lt;br&gt;eller för upplåtelsen av nyttjande-&lt;br&gt;rätten eller servitutsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tutsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fatt ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den&lt;br&gt;skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av all-&lt;br&gt;framtidsupplåtelsen. Har den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning&lt;br&gt;för avyttrade skogsprodukter, får 60 procent av ersättningen behandlas&lt;br&gt;som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Vad som sägs i&lt;br&gt;detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersättningen för av-&lt;br&gt;verkningsrätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskatt-&lt;br&gt;ningsår som ersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar&lt;br&gt;som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått på grund av all-&lt;br&gt;framtidsupplåtelse är han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, om&lt;br&gt;han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader till samma eller&lt;br&gt;högre belopp. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet för upplåtelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar&lt;br&gt;som har skett den 1 januari 1999 och senare. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas på avyttringar som har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) Prop. 1997/98:90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen (1957:297)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 a §, 3 kap. 1 § och 6 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 5 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartyg far inte inom svenskt område framföras med överljudsfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, far regeringen eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer medge undantag från förbudet. I samband därmed far&lt;br&gt;anges på vilka villkor luftfarten far äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare krav i fråga om&lt;br&gt;framförande av luftfartyg i över-&lt;br&gt;ljudsfart får inte ställas med stöd&lt;br&gt;av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartyg skall vara luftvärdiga och miljövärdiga när de används vid&lt;br&gt;luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg anses luftvärdigt, om det är konstruerat, byggt, utrustat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hållet i stånd på ett sådant sätt&lt;br&gt;säkerhetens krav är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg anses miljövärdigt,&lt;br&gt;om det är konstruerat, byggt,&lt;br&gt;utrustat och hållet i stånd på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte orsakar&lt;br&gt;skada genom buller eller luftför-&lt;br&gt;orening eller genom annan liknan-&lt;br&gt;de störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt har sådana flygegenskaper att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg anses miljövärdigt,&lt;br&gt;om det är konstruerat, byggt,&lt;br&gt;utrustat och hållet i stånd på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte orsakar&lt;br&gt;skada genom buller eller luftför-&lt;br&gt;orening eller genom annan liknan-&lt;br&gt;de störning. Ytterligare krav i&lt;br&gt;fråga om luftfartygs miljövärdig-&lt;br&gt;het får inte ställas med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1986:166.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far beviljas bara om hinder inte möter av hänsyn till det all-&lt;br&gt;männa. Vid prövningen skall hänsyn, förutom till annat, tas till mark-&lt;br&gt;förhållandena, till störningar som kan uppkomma för omgivningen och&lt;br&gt;till totalförsvaret. Vidare skall hänsyn tas till sökandens tekniska och&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar att driva flygplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser prövningen inrättandet av en flygplats som skall kunna användas&lt;br&gt;under instrumentväderförhållanden (trafikflygplats), utbyggnad av en&lt;br&gt;flygplats till trafikflygplats eller ombyggnad av en trafikflygplats, skall&lt;br&gt;prövningen omfatta även investeringens lönsamhet och dess inverkan på&lt;br&gt;andra flygplatser i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning skall la-&lt;br&gt;gen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far inte meddelas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning skall 3&lt;br&gt;och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap.&lt;br&gt;5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far inte meddelas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strid mot en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser. Om syftet med&lt;br&gt;planen eller bestämmelserna inte&lt;br&gt;motverkas, far dock mindre avvi-&lt;br&gt;kelser göras.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strid mot en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser. Om syftet med&lt;br&gt;planen eller bestämmelserna inte&lt;br&gt;motverkas, får dock mindre avvi-&lt;br&gt;kelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen upprättas skall den som&lt;br&gt;avser att ansöka om tillstånd&lt;br&gt;samråda enligt 6 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket miljöbalken med Luftfarts-&lt;br&gt;verket, berörda länsstyrelser och&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för&lt;br&gt;att upprätta miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen och kraven på denna&lt;br&gt;samt planer och planeringsun-&lt;br&gt;derlag skall 6 kap. 3 §, 4 § tredje&lt;br&gt;stycket, 5-8 §§ och 10-12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ansökan om tillstånd prö-&lt;br&gt;vas skall miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen godkännas av länsstyrel-&lt;br&gt;sen. Beslutet får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen samt resultatet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1572.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd och yttranden skall beak-&lt;br&gt;tas vid tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det förutom enligt detta ka-&lt;br&gt;pitel krävs tillstånd till flygplatsen&lt;br&gt;enligt miljöbalken gäller inte&lt;br&gt;andra-femte styckena. Då skall i&lt;br&gt;stället 6 kap. 3 §, 7 § och 9-12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att det&lt;br&gt;krävs tillstånd för att inrätta och&lt;br&gt;driva även andra anläggningar för&lt;br&gt;luftfarten än allmänna flygplatser.&lt;br&gt;Frågor om tillstånd och om villko-&lt;br&gt;ren för detta prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva att det&lt;br&gt;krävs tillstånd för att inrätta och&lt;br&gt;driva även andra anläggningar för&lt;br&gt;luftfarten än allmänna flygplatser.&lt;br&gt;Frågor om tillstånd och om villko-&lt;br&gt;ren för detta prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Därvid gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 § första, tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena samt 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock till-&lt;br&gt;lämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om&lt;br&gt;vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-7, 9-12 och 15-19 §§ lagen (1962:627) om&lt;br&gt;vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig, skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till vissa företag&lt;br&gt;i vatten tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krigsfara eller rå-&lt;br&gt;der det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig, skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till viss vatten-&lt;br&gt;verksamhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krigsfara eller rå-&lt;br&gt;der det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige har&lt;br&gt;varit i krig eller krigsfara, far&lt;br&gt;regeringen föreskriva att bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till viss vatten-&lt;br&gt;verksamhet skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige har&lt;br&gt;varit i krig eller krigsfara, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till vissa företag&lt;br&gt;i vatten skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning&lt;br&gt;inom en månad från det den utfärdades. Sker inte underställning eller&lt;br&gt;godkänner riksdagen inte föreskriften inom två månader från det under-&lt;br&gt;ställningen skedde, upphör föreskriften att gälla.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0390/prop_199798__90-2.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För bättre utnyttjande av vatten-&lt;br&gt;kraft far, efter ansökan hos vatten-&lt;br&gt;domstolen enligt 13 kap. vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291), tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag lämnas till tillfällig&lt;br&gt;vattenreglering eller annat vatten-&lt;br&gt;företag, som avses i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 vattenlagen, eller&lt;br&gt;också ändrade bestämmelser med-&lt;br&gt;delas om innehållande eller tapp-&lt;br&gt;ning av vatten, om åtgärden prövas&lt;br&gt;ur allmän synpunkt medföra för-&lt;br&gt;delar, som överväger kostnaderna&lt;br&gt;samt skadorna och olägenheterna&lt;br&gt;av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bättre utnyttjande av vatten-&lt;br&gt;kraft far, efter ansökan hos miljö-&lt;br&gt;domstolen enligt miljöbalken,&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag lämnas&lt;br&gt;till tillfällig vattenreglering eller&lt;br&gt;annan vattenverksamhet, som&lt;br&gt;avses i 11 kap. 2 § 1 miljöbalken,&lt;br&gt;eller också ändrade bestämmelser&lt;br&gt;meddelas om innehållande eller&lt;br&gt;tappning av vatten, om åtgärden&lt;br&gt;prövas ur allmän synpunkt medfö-&lt;br&gt;ra fördelar, som överväger kostna-&lt;br&gt;derna samt skadorna och olägen-&lt;br&gt;heterna av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall tillämpas på&lt;br&gt;foretag enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat föranleds av bestämmelserna&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till företag enligt den-&lt;br&gt;na lag skall meddelas för viss tid,&lt;br&gt;högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tiden för tillståndet el-&lt;br&gt;ler, om nytt tillstånd meddelats,&lt;br&gt;tiden därför gått till ända, skall&lt;br&gt;sökanden vidtaga de åtgärder, som&lt;br&gt;erfordras för att återställa förhål-&lt;br&gt;landena i lämpligt skick. Vatten-&lt;br&gt;domstolen har att i samband med&lt;br&gt;tillståndet meddela erforderliga&lt;br&gt;bestämmelser härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 4 § vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) skall inte äga&lt;br&gt;tillämpning i fråga om företag&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 kap. vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) om vatten-&lt;br&gt;reglering med tvångsdelaktighet&lt;br&gt;gäller inte regleringar, som avses i&lt;br&gt;denna lag. Är det uppenbart, att en&lt;br&gt;reglering är till nytta för annan&lt;br&gt;som tillgodogör vattenkraft, är&lt;br&gt;denne dock skyldig att i den mån&lt;br&gt;så kan anses skäligt bidra till kost-&lt;br&gt;naden för regleringen. I fråga om&lt;br&gt;talan om sådant bidrag tillämpas&lt;br&gt;vattenlagens bestämmelser om&lt;br&gt;stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i miljöbalken&lt;br&gt;och lagen (0000) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksam-&lt;br&gt;het skall tillämpas på vattenverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat föranleds av bestämmelserna&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till vattenverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag skall meddelas för&lt;br&gt;viss tid, högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tiden för tillståndet el-&lt;br&gt;ler, om nytt tillstånd meddelats,&lt;br&gt;tiden därför gått till ända, skall&lt;br&gt;sökanden vidtaga de åtgärder, som&lt;br&gt;erfordras för att återställa förhål-&lt;br&gt;landena i lämpligt skick. Miljö-&lt;br&gt;domstolen har att i samband med&lt;br&gt;tillståndet meddela erfordeliga&lt;br&gt;bestämmelser härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 11 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket miljöbalken skall&lt;br&gt;inte äga tillämpning i fråga om&lt;br&gt;vattenverksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet angående&lt;br&gt;vattenreglering med tvångsdelak-&lt;br&gt;tighet gäller inte regleringar, som&lt;br&gt;avses i denna lag. Är det uppen-&lt;br&gt;bart, att en reglering är till nytta&lt;br&gt;för annan som tillgodogör vatten-&lt;br&gt;kraft, är denne dock skyldig att i&lt;br&gt;den mån så kan anses skäligt bidra&lt;br&gt;till kostnaden för regleringen. I&lt;br&gt;fråga om talan om sådant bidrag&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvaltningen av ett&lt;br&gt;vattenregleringsföretag med flera&lt;br&gt;deltagare gäller vad som i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter är stadgat om sam-&lt;br&gt;falligheter enligt vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för bestämmelserna i&lt;br&gt;11 kap. 1 och 2 §§ vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) gäller vid tillämpning&lt;br&gt;av denna lag i fråga om vattenfö-&lt;br&gt;retag som där avses bestämmel-&lt;br&gt;serna i 11 kap. 3 § vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 kap.&lt;br&gt;7—11 §§ och 13 kap. 19 § andra&lt;br&gt;stycket vattenlagen skall inte gälla&lt;br&gt;i fråga om företag enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av tillstånd till&lt;br&gt;företag enligt denna lag far vatten-&lt;br&gt;domstolen, om det behövs för att&lt;br&gt;undvika dröjsmål med företaget,&lt;br&gt;skjuta upp frågan om de före-&lt;br&gt;skrifter, som erfordras angående&lt;br&gt;ersättning, avgifter eller annat.&lt;br&gt;Därvid tillämpas 13 kap. 49 §&lt;br&gt;andra — femte styckena vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning, som bestämmes i&lt;br&gt;penningar, må fastställas att utgå&lt;br&gt;för år eller del av år, så länge&lt;br&gt;företaget äger bestånd. Har till-&lt;br&gt;stånd till företaget tagits i anspråk,&lt;br&gt;skall sådan ersättning utgå för hela&lt;br&gt;den tid därefter, för vilken tillstån-&lt;br&gt;det meddelats, om ej vattendom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämningsmål i lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvaltningen av en&lt;br&gt;vattenreglering med flera deltaga-&lt;br&gt;re gäller vad som i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter är stadgat om sam-&lt;br&gt;falligheter enligt lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för bestämmelserna i&lt;br&gt;17 kap. 1 § miljöbalken gäller vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag i fråga&lt;br&gt;om vattenverksamhet som där&lt;br&gt;avses bestämmelserna i 17 kap.&lt;br&gt;3 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 4-5 §§&lt;br&gt;miljöbalken skall inte gälla i fråga&lt;br&gt;om vattenverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av tillstånd till&lt;br&gt;vattenverksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;far miljödomstolen, om det behövs&lt;br&gt;för att undvika dröjsmål med&lt;br&gt;verksamheten, skjuta upp frågan&lt;br&gt;om de föreskrifter, som erfordras&lt;br&gt;angående ersättning, avgifter eller&lt;br&gt;annat. Därvid tillämpas 22 kap.&lt;br&gt;27 § andra — femte stycket miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning, som bestämmes i&lt;br&gt;penningar, må fastställas att utgå&lt;br&gt;för år eller del av år, så länge&lt;br&gt;verksamheten pågår. Har tillstånd&lt;br&gt;till företaget tagits i anspråk, skall&lt;br&gt;sådan ersättning utgå för hela den&lt;br&gt;tid därefter, för vilken tillståndet&lt;br&gt;meddelats, om ej miljödomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stolen förordnar annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl äro därtill, må vatten-&lt;br&gt;domstolen höja eller sänka ersätt-&lt;br&gt;ning, som fastställts att utgå för år&lt;br&gt;eller del av år, eller meddela nya&lt;br&gt;eller ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;vidtagande av åtgärder, som kunna&lt;br&gt;erfordras för tillgodoseende av&lt;br&gt;allmän eller enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattendomstols beslut, vari-&lt;br&gt;genom meddelats bestämmelser&lt;br&gt;om skyldighet att förebygga eller&lt;br&gt;avhjälpa skada eller olägenhet till&lt;br&gt;följd av företag enligt denna lag&lt;br&gt;eller att utgiva ersättning därför,&lt;br&gt;skall, såframt tillståndet till före-&lt;br&gt;taget tagits i anspråk, gå i verk-&lt;br&gt;ställighet som om det vunnit laga&lt;br&gt;kraft, där ej annorlunda förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som i enlighet med&lt;br&gt;vattendomstolens beslut nedsatts&lt;br&gt;hos länsstyrelsen eller guldits i&lt;br&gt;annan ordning, må ej återkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning för skada,&lt;br&gt;förlust eller intrång som inte förut-&lt;br&gt;setts av vattendomstolen skall, för&lt;br&gt;att fa tas upp till prövning, anmä-&lt;br&gt;las till vattendomstolen inom fem&lt;br&gt;år eller den längre tid, högst tolv&lt;br&gt;år, som vattendomstolen kan ha&lt;br&gt;föreskrivit, räknat från det tiden&lt;br&gt;för tillståndet eller, om nytt till-&lt;br&gt;stånd meddelats, tiden därför gått&lt;br&gt;till ända. Efterföljes företag enligt&lt;br&gt;denna lag av foretag, vartill till-&lt;br&gt;stånd meddelas enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), far anspråk med an-&lt;br&gt;ledning av det förra företaget&lt;br&gt;framställas inom den tid, som&lt;br&gt;gäller för det senare företaget&lt;br&gt;enligt 15 kap. 17 § tredje stycket&lt;br&gt;vattenlagen. Anmälan om ersätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordnar annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl äro därtill, må miljö-&lt;br&gt;domstolen höja eller sänka ersätt-&lt;br&gt;ning, som fastställts att utgå för år&lt;br&gt;eller del av år, eller meddela nya&lt;br&gt;eller ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;vidtagande av åtgärder, som kunna&lt;br&gt;erfordras för tillgodoseende av&lt;br&gt;allmän eller enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstols beslut, varigenom&lt;br&gt;meddelats bestämmelser om skyl-&lt;br&gt;dighet att förebygga eller avhjälpa&lt;br&gt;skada eller olägenhet till följd av&lt;br&gt;vattenverksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;eller att utgiva ersättning därför,&lt;br&gt;skall, såframt tillståndet till verk-&lt;br&gt;samheten tagits i anspråk, gå i&lt;br&gt;verkställighet som om det vunnit&lt;br&gt;laga kraft, där ej annorlunda för-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som i enlighet med&lt;br&gt;miljödomstolens beslut nedsatts&lt;br&gt;hos länsstyrelsen eller guldits i&lt;br&gt;annan ordning, må ej återkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning för skada,&lt;br&gt;förlust eller intrång som inte förut-&lt;br&gt;setts av miljödomstolen skall, för&lt;br&gt;att fa tas upp till prövning, anmä-&lt;br&gt;las till miljödomstolen inom fem år&lt;br&gt;eller den längre tid, högst tolv år,&lt;br&gt;som miljödomstolen kan ha före-&lt;br&gt;skrivit, räknat från det tiden för&lt;br&gt;tillståndet eller, om nytt tillstånd&lt;br&gt;meddelats, tiden därför gått till&lt;br&gt;ända. Efterföljes vattenverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag av vattenverk-&lt;br&gt;samhet, vartill tillstånd meddelas&lt;br&gt;enligt miljöbalken, far anspråk&lt;br&gt;med anledning av den förra verk-&lt;br&gt;samheten framställas inom den tid,&lt;br&gt;som gäller för den senare verk-&lt;br&gt;samheten enligt 24 kap. 13 § tredje&lt;br&gt;eller fjärde stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsanspråk skall vara skriftlig&lt;br&gt;och den skall ges in till vattendom-&lt;br&gt;stolen i två exemplar. Vattendom-&lt;br&gt;stolen skall i domen erinra om vad&lt;br&gt;skadelidande har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om ersättningsanspråk Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;skall vara skriftlig och den skall&lt;br&gt;ges in till miljödomstolen i två&lt;br&gt;exemplar. Miljödomstolen skall i&lt;br&gt;domen erinra om vad skadelidande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;9&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 5 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) hindrar inte att&lt;br&gt;ansökan om tillstånd till åtgärder&lt;br&gt;enligt denna lag tas upp till pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 17 § andra&lt;br&gt;och tredje stycket lagen (0000) om&lt;br&gt;införande av miljöbalken hindrar&lt;br&gt;inte att ansökan om tillstånd till&lt;br&gt;åtgärder enligt denna lag tas upp&lt;br&gt;till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag skall ett&lt;br&gt;exemplar av ansökningshandling-&lt;br&gt;arna jämte kungörelsen av vatten-&lt;br&gt;domstolen tillställas länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län, inom vilket företaget&lt;br&gt;huvudsakligen skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning i mål, varom nu&lt;br&gt;är fråga, av bestämmelserna i&lt;br&gt;13 kap. 29 och 37 §§ vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) får i brådskande fall&lt;br&gt;de i dessa lagrum angivna frister-&lt;br&gt;na begränsas. Parterna skall dock&lt;br&gt;beredas skäligt rådrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag skall ett&lt;br&gt;exemplar av ansökningshandling-&lt;br&gt;arna jämte kungörelsen av miljö-&lt;br&gt;domstolen tillställas länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län, inom vilket vattenverk-&lt;br&gt;samheten huvudsakligen skall&lt;br&gt;utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning i mål, varom nu&lt;br&gt;är fråga, av bestämmelsen i&lt;br&gt;22 kap. 17 § miljöbalken får i&lt;br&gt;brådskande fall den i detta lagrum&lt;br&gt;angivna fristen begränsas. Parterna&lt;br&gt;skall dock beredas skäligt rådrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag far på be-&lt;br&gt;gäran av sökanden vattendom-&lt;br&gt;stolen utan huvudförhandling i&lt;br&gt;brådskande fall medge att åtgärder&lt;br&gt;för vattenföretaget vidtas, innan&lt;br&gt;frågan om sådana åtgärder slutli-&lt;br&gt;gen avgörs. Är fråga om åtgärd,&lt;br&gt;som omfattar vidlyftigare arbete,&lt;br&gt;eller är avsevärt intrång på allmän&lt;br&gt;eller enskild rätt att befara därav,&lt;br&gt;får förordnande meddelas endast&lt;br&gt;om riket är i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag far på be-&lt;br&gt;gäran av sökanden miljödomsto-&lt;br&gt;len utan huvudförhandling i bråds-&lt;br&gt;kande fall medge att åtgärder för&lt;br&gt;vattenföretaget vidtas, innan frå-&lt;br&gt;gan om sådana åtgärder slutligen&lt;br&gt;avgörs. Är fråga om åtgärd, som&lt;br&gt;omfattar vidlyftigare arbete, eller&lt;br&gt;är avsevärt intrång på allmän eller&lt;br&gt;enskild rätt att befara därav, far&lt;br&gt;förordnande meddelas endast om&lt;br&gt;riket är i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;br&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När synnerliga skäl föreligger,&lt;br&gt;får vattendomstolen i mål enligt&lt;br&gt;denna lag medge sökanden att utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelsen i 4 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) påbörja arbete, som&lt;br&gt;där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattendomstolens beslut enligt&lt;br&gt;denna paragraf gäller omedelbart,&lt;br&gt;men det kan ändras när förhållan-&lt;br&gt;dena föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När synnerliga skäl föreligger,&lt;br&gt;får miljödomstolen i mål enligt&lt;br&gt;denna lag medge sökanden att utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelsen i 11 kap.&lt;br&gt;10 § miljöbalken påbötja arbete,&lt;br&gt;som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstolens beslut enligt&lt;br&gt;denna paragraf gäller omedelbart,&lt;br&gt;men det kan ändras när förhållan-&lt;br&gt;dena föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig och är med hän-&lt;br&gt;syn till kraftförsörjningen ound-&lt;br&gt;gängligen erforderligt att åtgärd,&lt;br&gt;som avses i 2 §, vidtas utan dröjs-&lt;br&gt;mål, får regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;förordna att åtgärden får, ändå att&lt;br&gt;den är av beskaffenhet att vatten-&lt;br&gt;domstolens medgivande därtill&lt;br&gt;skall inhämtas, vidtas utan föregå-&lt;br&gt;ende prövning av vattendomstolen.&lt;br&gt;Vidtar någon åtgärd med stöd av&lt;br&gt;vad nu sagts, skall han ofördröj li-&lt;br&gt;gen efter dess verkställande göra&lt;br&gt;ansökan hos vattendomstolen om&lt;br&gt;godkännande av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ansökan, som i första&lt;br&gt;stycket sägs, och påföljd för un-&lt;br&gt;derlåtenhet att göra sådan ansökan&lt;br&gt;gäller vad i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) stadgas för fall som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 4 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet, som avses i 13 kap. 49&lt;br&gt;och 50 §§ vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;skall i mål, varom är fråga i denna&lt;br&gt;lag, gälla all ersättning, som icke&lt;br&gt;skall erläggas innan meddelat till-&lt;br&gt;stånd tages i anspråk, ävensom&lt;br&gt;kostnader för åtgärd, som vatten-&lt;br&gt;domstolen kan ha föreskrivit med&lt;br&gt;stöd av 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig och är med hän-&lt;br&gt;syn till kraftförsörjningen ound-&lt;br&gt;gängligen erforderligt att åtgärd,&lt;br&gt;som avses i 2 §, vidtas utan dröjs-&lt;br&gt;mål, får regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;förordna att åtgärden får, ändå att&lt;br&gt;den är av beskaffenhet att miljö-&lt;br&gt;domstolens medgivande därtill&lt;br&gt;skall inhämtas, vidtas utan föregå-&lt;br&gt;ende prövning av miljödomstolen.&lt;br&gt;Vidtar någon åtgärd med stöd av&lt;br&gt;vad nu sagts, skall han ofördröjli-&lt;br&gt;gen efter dess verkställande göra&lt;br&gt;ansökan hos miljödomstolen om&lt;br&gt;godkännande av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ansökan, som i första&lt;br&gt;stycket sägs, och påföljd för un-&lt;br&gt;derlåtenhet att göra sådan ansökan&lt;br&gt;gäller vad i miljöbalken stadgas&lt;br&gt;för fall som avses i 11 kap. 16 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet, som avses i 22 kap. 27&lt;br&gt;och 28 §§ miljöbalken, skall i mål,&lt;br&gt;varom är fråga i denna lag, gälla&lt;br&gt;all ersättning, som icke skall er-&lt;br&gt;läggas innan meddelat tillstånd&lt;br&gt;tages i anspråk, ävensom kostna-&lt;br&gt;der för åtgärd, som miljödomstolen&lt;br&gt;kan ha föreskrivit med stöd av 4 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinental-&lt;br&gt;sockeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3, 4, 10, 10 a, 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 2 a, 3 a, 3 b, 4 a,&lt;br&gt;4 b, 4 c och 5 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utforskning av kontinental-&lt;br&gt;sockeln och vid utvinning av na-&lt;br&gt;turtillgångar från den skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. miljöbalken&lt;br&gt;gälla även när verksamheten&lt;br&gt;bedrivs utanför territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela&lt;br&gt;tillstånd för annan än staten att genom geofysiska mätningar, borrning&lt;br&gt;eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtill-&lt;br&gt;gångar från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall avse bestämt område och viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger föreskriva att visst slag av verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket far äga rum utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om tillstånd att utvin-&lt;br&gt;na naturtillgångar från kontinen-&lt;br&gt;talsockeln skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd att ut-&lt;br&gt;forska kontinentalsockeln eller att&lt;br&gt;utvinna naturtillgångar från den&lt;br&gt;tillämpas 2 kap., 5 kap. 3 § och&lt;br&gt;16 kap. 5 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd att ut-&lt;br&gt;vinna naturtillgångar från konti-&lt;br&gt;nentalsockeln tillämpas dessutom&lt;br&gt;3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd att genom borrning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd skall fogas de vill-&lt;br&gt;kor som är påkallade från allmän&lt;br&gt;synpunkt, såsom villkor om företa-&lt;br&gt;gets ledning, sättet för arbetenas&lt;br&gt;utförande, anläggningar på konti-&lt;br&gt;nentalsockeln för arbetena, karta&lt;br&gt;över arbetena, provtagning, rap-&lt;br&gt;portering rörande verksamheten,&lt;br&gt;användning av produkterna och&lt;br&gt;åtgärder till bevarande av fyndig-&lt;br&gt;het eller borrhål, samt de villkor&lt;br&gt;som behövs till skydd for miljön&lt;br&gt;eller till skydd för sjöfarten, fisket&lt;br&gt;eller annat allmänt eller enskilt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd meddelas, kan be-&lt;br&gt;stämmas i vilken omfattning un-&lt;br&gt;dersökning eller utvinning skall&lt;br&gt;ske för att den rätt som grundas på&lt;br&gt;tillståndet skall äga bestånd.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sprängning utforska kontinental-&lt;br&gt;sockeln eller att utvinna naturtill-&lt;br&gt;gångar från den. I fråga om förfa-&lt;br&gt;randet, kraven på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar samt planer&lt;br&gt;och planeringsunderlag gäller&lt;br&gt;6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd till så-&lt;br&gt;dan täkt på kontinentalsockeln&lt;br&gt;som avses i 12 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket miljöbalken skall behovet&lt;br&gt;av materialet som kan utvinnas&lt;br&gt;vägas mot de skador på djur- och&lt;br&gt;växtlivet och på miljön i övrigt&lt;br&gt;som täkten kan befaras orsaka.&lt;br&gt;Tillstånd får inte lämnas till en&lt;br&gt;täkt som kan befaras försämra&lt;br&gt;livsbetingelserna for någon djur-&lt;br&gt;eller växtart som är hotad, sällsynt&lt;br&gt;eller i övrigt hänsynskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs for att skyd-&lt;br&gt;da allmänna intressen och enskild&lt;br&gt;rätt, såsom att skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön mot skador och&lt;br&gt;olägenheter, främja en långsiktigt&lt;br&gt;god hushållning med mark och&lt;br&gt;vatten och andra resurser samt&lt;br&gt;trygga säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren kan bland annat avse&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga luft-&lt;br&gt;eller vattenföroreningar, skydda&lt;br&gt;djur- och växtlivet, bevara fyndig-&lt;br&gt;heter eller borrhål eller skydda&lt;br&gt;sjöfarten eller fisket. De kan avse&lt;br&gt;sättet att leda företaget, utföra&lt;br&gt;arbetet, utforma anläggningar på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kontinentalsockeln for arbetena Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;eller använda produkterna. Villko-&lt;br&gt;ren kan också avse krav på kartor&lt;br&gt;över arbetena, provtagningar och&lt;br&gt;rapportering av verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas&lt;br&gt;med villkor om statligt deltagande&lt;br&gt;i verksamheten eller om utgivande&lt;br&gt;till staten av avgifter för tillstån-&lt;br&gt;det, beräknade i förhållande till&lt;br&gt;mängden eller värdet av utvunna&lt;br&gt;produkter eller på annat sätt, eller&lt;br&gt;av andel av produkterna eller med&lt;br&gt;annat liknande villkor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får förenas med yt-&lt;br&gt;terligare eller ändrade villkor, om&lt;br&gt;det genom verksamheten har upp-&lt;br&gt;kommit en olägenhet av någon&lt;br&gt;betydelse som inte förutsågs när&lt;br&gt;tillståndet meddelades eller om&lt;br&gt;verksamheten med någon betydel-&lt;br&gt;se medverkar till att en miljökva-&lt;br&gt;litetsnorm enligt 5 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf får&lt;br&gt;inte meddelas så ingripande vill-&lt;br&gt;kor att verksamheten inte längre&lt;br&gt;kan bedrivas eller att den avsevärt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd meddelas, kan&lt;br&gt;det bestämmas vilken omfattning&lt;br&gt;en undersökning eller utvinning&lt;br&gt;skall få ha för att den rätt som&lt;br&gt;grundas på tillståndet skall fort-&lt;br&gt;sätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas&lt;br&gt;med villkor om att staten skall&lt;br&gt;delta i verksamheten eller om att&lt;br&gt;avgifter skall betalas till staten för&lt;br&gt;tillståndet eller med något annat&lt;br&gt;liknande villkor. Avgifterna skall&lt;br&gt;vara beräknade antingen i förhål-&lt;br&gt;lande till mängden eller värdet av&lt;br&gt;de utvunna produkterna eller av&lt;br&gt;andelar av dessa eller på något&lt;br&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;br&gt;zon utanför territorialgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får för sin giltighet&lt;br&gt;göras beroende av att den som&lt;br&gt;avser att bedriva verksamheten&lt;br&gt;ställer säkerhet för kostnaderna&lt;br&gt;för att ta bort anläggningar och&lt;br&gt;för andra åtgärder för återställ-&lt;br&gt;ning. Staten, kommuner, landsting&lt;br&gt;och kommunalförbund behöver&lt;br&gt;inte ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;beslut fattas om ytterligare säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskaffenheten av&lt;br&gt;säkerheten gäller 2 kap. 25 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Säkerheten skall&lt;br&gt;prövas av tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;och förvaras av länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där verksamheten bedrivs eller&lt;br&gt;som närmaste del av Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium ligger i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd upphör att gälla&lt;br&gt;är den som har innehaft tillståndet&lt;br&gt;skyldig att ta bort anläggningar&lt;br&gt;och vidta andra åtgärder för åter-&lt;br&gt;ställning, om inte detta är obe-&lt;br&gt;hövligt från allmän eller enskild&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten att vidta såda-&lt;br&gt;na åtgärder inte har bestämts&lt;br&gt;genom villkor i tillståndet, skall&lt;br&gt;frågan prövas av tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten i samband med att till-&lt;br&gt;ståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft tillståndet&lt;br&gt;inte iakttar sina skyldigheter, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten vid vite före-&lt;br&gt;lägga honom att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;br&gt;zon utanför territorialgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas svensk lag med undantag&lt;br&gt;av bestämmelserna i miljöskydds-&lt;br&gt;lagen (1969:387), om inte annat&lt;br&gt;följer av 10 a §, samt i mineralla-&lt;br&gt;gen (1991:45), vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) och lagstiftningen&lt;br&gt;angående jakt och fiske. Därvid&lt;br&gt;anses anläggningen och zonen&lt;br&gt;belägna inom närmaste del av&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ett tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag verksamhet som skall bedrivas&lt;br&gt;utanför territorialgränsen, får&lt;br&gt;regeringen, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, som villkor for tillståndet&lt;br&gt;ange att prövning enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387) skall ske&lt;br&gt;hos den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Vad som nu har före-&lt;br&gt;skrivits gäller endast om tillstånd&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen behövs&lt;br&gt;for en motsvarande verksamhet&lt;br&gt;innanför territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen skall tillämpas&lt;br&gt;på en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;villkor enligt första stycket. Rege-&lt;br&gt;ringen skall ange vilken myndig-&lt;br&gt;het som skall utöva tillsyn enligt&lt;br&gt;miljöskyddslagen över verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas svensk lag med undantag&lt;br&gt;av bestämmelserna i minerallagen&lt;br&gt;(1991:45) och lagstiftningen angå-&lt;br&gt;ende jakt och fiske. Därvid anses&lt;br&gt;anläggningen och zonen belägna&lt;br&gt;inom närmaste del av Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte framgår av&lt;br&gt;10 a §, skall tillståndsprövning&lt;br&gt;enligt miljöbalken dock inte ske för&lt;br&gt;utforskning och utvinning inom&lt;br&gt;anläggning och säkerhetszon&lt;br&gt;utanför territorialgränsen, om&lt;br&gt;verksamheten har tillståndsprövats&lt;br&gt;av regeringen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ett tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag en verksamhet som skall be-&lt;br&gt;drivas utanför territorialgränsen,&lt;br&gt;får regeringen, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, som villkor för till-&lt;br&gt;ståndet ange att tillståndsprövning&lt;br&gt;enligt 9 kap. miljöbalken skall ske&lt;br&gt;hos den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast om tillstånd enligt 9 kap.&lt;br&gt;miljöbalken behövs for en motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet innanför territo-&lt;br&gt;rialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall tillämpas på&lt;br&gt;en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;villkor enligt första stycket. Rege-&lt;br&gt;ringen skall ange vilken myndig-&lt;br&gt;het som skall utöva tillsyn enligt&lt;br&gt;miljöbalken över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner natur-&lt;br&gt;tillgångar från denna eller vidtager åtgärd för sådan utforskning eller&lt;br&gt;utvinning dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff dömes den Till samma straff döms den som&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) bryter mot föreskrift som 1) bryter mot ett villkor som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats med stöd av 4 § första meddelats med stöd av 4 eller Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;stycket, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) underlåter att efterkomma vad tillsynsmyndighet fordrar eller före-&lt;br&gt;skriver med stöd av 8 § andra eller tredje stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som är förbunden med till-&lt;br&gt;stånd eller som är föreskriven i eller som ålagts enligt 8 § andra stycket&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder förbudet i 6 § att segla in i säkerhetszon eller före-&lt;br&gt;skrift som utfärdats för tryggande av sådan zon dömes till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har innehavare av tillstånd un-&lt;br&gt;derlåtit att ställa sig till efterrättel-&lt;br&gt;se föreskrift som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 4 § första stycket eller vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt 9 § eller&lt;br&gt;att efterkomma anfordran eller&lt;br&gt;föreskrift som tillsynsmyndighet&lt;br&gt;meddelat med stöd av 8 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket, äger till-&lt;br&gt;synsmyndigheten ålägga honom&lt;br&gt;vid vite att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en innehavare av ett till-&lt;br&gt;stånd underlåtit att följa villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 4&lt;br&gt;eller 4 a § eller vad han är skyldig&lt;br&gt;att göra enligt 9 § eller att följa en&lt;br&gt;anfordran eller föreskrift som en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet har meddelat&lt;br&gt;med stöd av 8 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket, får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;ålägga honom vid vite att fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför underlåtenheten uppenbar fara för allmänt intresse, äger till-&lt;br&gt;synsmyndigheten förbjuda arbetets fortsatta bedrivande och låta genom&lt;br&gt;polismyndighetens försorg vidtaga rättelse på tillståndshavarens bekost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 5 a § skall tillämpas även när tillståndet har med-&lt;br&gt;delats före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den nya lydelsen av 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd&lt;br&gt;enligt denna lag som har meddelats i enlighet med ett före ikraftträdandet&lt;br&gt;av denna lag beviljat tillstånd. Har tillstånd meddelats i enlighet med ett&lt;br&gt;efter den 31 december 1992 beviljat tillstånd skall i stället äldre lydelse&lt;br&gt;av 10 a § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:244) om&lt;br&gt;allmänna vatten- och avloppsanläggningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1970:244) om allmänna vatten-&lt;br&gt;och avloppsanläggningar' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar fastighetsägare att&lt;br&gt;betala avgift som avses i denna lag&lt;br&gt;eller att i annat hänseende iakttaga&lt;br&gt;vad som åligger honom och är&lt;br&gt;försummelsen väsentlig får hu-&lt;br&gt;vudmannen stänga av vattentillför-&lt;br&gt;seln till fastigheten, om han ej&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att sanitär olä-&lt;br&gt;genhet uppkommer. Kostnad för&lt;br&gt;avstängningsåtgärd far påföras&lt;br&gt;fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar fastighetsägare att&lt;br&gt;betala avgift som avses i denna lag&lt;br&gt;eller att i annat hänseende iakttaga&lt;br&gt;vad som åligger honom och är&lt;br&gt;försummelsen väsentlig far hu-&lt;br&gt;vudmannen stänga av vattentillför-&lt;br&gt;seln till fastigheten, om han ej&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att olägenhet för&lt;br&gt;människors hälsa uppkommer.&lt;br&gt;Kostnad för avstängningsåtgärd&lt;br&gt;får påföras fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1976:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 §, 4 kap. 10 a §, 7 kap. 2 och 9 §§,&lt;br&gt;9 kap. 1 och 7 §§ samt 14 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser far fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelser-&lt;br&gt;na. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;fastighetsbildning ske så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.&lt;br&gt;Får på grund av särskilt medgivande byggnad uppföras eller annan där-&lt;br&gt;med jämförlig åtgärd företagas i strid mot sådan bestämmelse, utgör vad&lt;br&gt;nu har sagts ej hinder mot fastighetsbildning som behövs för att medgi-&lt;br&gt;vandet skall kunna utnyttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;undantag medges från bestämmel-&lt;br&gt;ser som avses i andra stycket.&lt;br&gt;Frågor om undantag prövas på&lt;br&gt;begäran av lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 19 c § naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket far&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket far överklagas&lt;br&gt;genom besvär hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;undantag medges från bestämmel-&lt;br&gt;ser som avses i andra stycket.&lt;br&gt;Frågor om undantag prövas på&lt;br&gt;begäran av lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 7 kap. 29 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan har gjorts om fas-&lt;br&gt;tighetsbildning för bebyggelse&lt;br&gt;eller annat ändamål som kräver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan har gjorts om fas-&lt;br&gt;tighetsbildning för bebyggelse&lt;br&gt;eller annat ändamål som kräver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:339.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande enligt naturvårdsla-&lt;br&gt;gen (1964:822), får lantmäte-&lt;br&gt;rimyndigheten efter samtycke av&lt;br&gt;sökanden begära sådant medgi-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande enligt 7 kap. miljö-&lt;br&gt;balken, far lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;efter samtycke av sökanden begära&lt;br&gt;sådant medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt led-&lt;br&gt;ningsrättslagen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som kan upplåtas ftZZ&lt;br&gt;förmån for ett vattenföretag enligt&lt;br&gt;8 kap. 1 § vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;får bildas genom fastighetsregle-&lt;br&gt;ring endast om tillstånd till företa-&lt;br&gt;get har meddelats enligt vattenla-&lt;br&gt;gen eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;varken allmänna eller enskilda&lt;br&gt;intressen skadas genom företagets&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena.&lt;br&gt;Andra servitut som kan upplåtas&lt;br&gt;enligt vattenlagen får inte bildas&lt;br&gt;genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som avser vattenverk-&lt;br&gt;samhet och kan upplåtas med stöd&lt;br&gt;av 28 kap. 10 § miljöbalken får&lt;br&gt;bildas genom fastighetsreglering&lt;br&gt;endast om tillstånd till verksam-&lt;br&gt;heten har meddelats enligt vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) eller miljöbalken&lt;br&gt;eller om det är uppenbart att var-&lt;br&gt;ken allmänna eller enskilda intres-&lt;br&gt;sen skadas genom verksamhetens&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena.&lt;br&gt;Andra servitut till förmån för&lt;br&gt;vattenverksamhet som kan upplå-&lt;br&gt;tas enligt miljöbalken får inte&lt;br&gt;bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i and-&lt;br&gt;ra fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fastig-&lt;br&gt;hetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som har tillkommit till&lt;br&gt;förmån för ett vattenföretag med&lt;br&gt;stöd av 8 kap. 1 § vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser, får ändras&lt;br&gt;eller upphävas endast om åtgärden&lt;br&gt;inte medför olägenhet av någon&lt;br&gt;betydelse för företaget. Andra&lt;br&gt;servitut som har tillkommit med&lt;br&gt;stöd av vattenlagen eller motsva-&lt;br&gt;rande äldre lagstiftning får inte&lt;br&gt;ändras eller upphävas genom&lt;br&gt;fasti ghetsre glering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller en-&lt;br&gt;skilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande&lt;br&gt;äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som avser vattenverk-&lt;br&gt;samhet och har tillkommit med&lt;br&gt;stöd av 28 kap. 10 § miljöbalken&lt;br&gt;eller motsvarande äldre bestäm-&lt;br&gt;melser, far ändras eller upphävas&lt;br&gt;endast om åtgärden inte medför&lt;br&gt;olägenhet av någon betydelse for&lt;br&gt;verksamheten. Andra servitut som&lt;br&gt;har tillkommit med stöd av miljö-&lt;br&gt;balkens regler om vattenverksam-&lt;br&gt;het eller motsvarande äldre lag-&lt;br&gt;stiftning får inte ändras eller upp-&lt;br&gt;hävas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåt- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;gärd och är av betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägarna&lt;br&gt;gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens&lt;br&gt;syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket far&lt;br&gt;inte avse företag som skulle vä-&lt;br&gt;sentligt ändra arten och omfatt-&lt;br&gt;ningen av regleringen eller andra&lt;br&gt;vattenföretag än sådana markav-&lt;br&gt;vattningsföretag, för vilka till-&lt;br&gt;st åndsplikt föreligger enbart på&lt;br&gt;grund av 4 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan till följd av andra stycket&lt;br&gt;företag icke utföras som gemen-&lt;br&gt;samt arbete enligt denna lag eller&lt;br&gt;är sådant utförande icke lämpligt,&lt;br&gt;får lantmäterimyndigheten förord-&lt;br&gt;na om prövning enligt vattenlagen&lt;br&gt;eller anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;far inte avse företag som skulle&lt;br&gt;väsentligt ändra arten och omfatt-&lt;br&gt;ningen av regleringen. Beslutet får&lt;br&gt;inte heller avse vattenverksamhet,&lt;br&gt;utom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan dränering av jord-&lt;br&gt;bruksmark som enligt 11 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket miljöbalken inte&lt;br&gt;kräver tillstånd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan markawattning, vars&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena&lt;br&gt;uppenbarligen inte skadar vare sig&lt;br&gt;allmänna eller enskilda intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan till följd av andra stycket&lt;br&gt;vattenverksamhet eller annat&lt;br&gt;företag icke utföras som gemen-&lt;br&gt;samt arbete enligt denna lag eller&lt;br&gt;är sådant utförande icke lämpligt,&lt;br&gt;får lantmäterimyndigheten förord-&lt;br&gt;na om prövning enligt miljöbalken&lt;br&gt;och lagen (0000) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksam-&lt;br&gt;het eller enligt anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anläggning utförts som gemensamt arbete enligt denna lag, får&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten vid samma förrättning pröva fråga om fördelning&lt;br&gt;av kostnader för driften av anläggningen. Fördelningen sker i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes fråga som avses i första&lt;br&gt;stycket böra prövas särskilt enligt&lt;br&gt;vattenlagen eller anläggningsla-&lt;br&gt;gen, skall lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;förordna om sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes fråga som avses i första&lt;br&gt;stycket böra prövas särskilt enligt&lt;br&gt;miljöbalken och lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet eller enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen, skall lantmäterimyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning som utförts som&lt;br&gt;gemensamt arbete enligt denna lag&lt;br&gt;anses inrättad enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen. Vad som nu sagts&lt;br&gt;gäller ej dike, om fråga om fordel-&lt;br&gt;ning av kostnader för driften prö-&lt;br&gt;vats enligt vattenlagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten förordna om sådan pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning som utförts som&lt;br&gt;gemensamt arbete enligt denna lag&lt;br&gt;anses inrättad enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen. Vad som nu sagts&lt;br&gt;gäller ej dike, om fråga om fördel-&lt;br&gt;ning av kostnader för driften prö-&lt;br&gt;vats enligt lagen (0000) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsbildning&lt;br&gt;uppkommer frågor om fastig-&lt;br&gt;hetsindelningens beskaffenhet&lt;br&gt;eller om beståndet eller omfånget&lt;br&gt;av ledningsrätt eller av servitut,&lt;br&gt;skall frågan prövas vid fastighets-&lt;br&gt;bestämning, om det behövs för&lt;br&gt;fastighetsbildningen. I fråga om&lt;br&gt;servitut som har tillkommit med&lt;br&gt;stöd av vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;eller motsvarande äldre lagstift-&lt;br&gt;ning far en sådan bestämning&lt;br&gt;endast avse servitut enligt 8 kap.&lt;br&gt;1 § vattenlagen eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av sakägare far även&lt;br&gt;i annat fall fastighetsbestämning&lt;br&gt;ske för prövning av fråga om&lt;br&gt;fastighetsindelningens beskaffen-&lt;br&gt;het eller om beståndet eller om-&lt;br&gt;fånget av ledningsrätt eller av&lt;br&gt;servitut, som tillkommit vid avvitt-&lt;br&gt;ring eller enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;fastighetsbildning eller enskilda&lt;br&gt;vägar eller enligt anläggningslagen&lt;br&gt;eller 8 kap. 1 § vattenlagen eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser,&lt;br&gt;såvida icke frågans avgörande&lt;br&gt;uppenbarligen är utan betydelse&lt;br&gt;för sökanden. Samma rätt att på-&lt;br&gt;kalla fastighetsbestämning till-&lt;br&gt;kommer kommunen såvitt gäller&lt;br&gt;område med detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser eller område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsbildning&lt;br&gt;uppkommer frågor om fastig-&lt;br&gt;hetsindelningens beskaffenhet&lt;br&gt;eller om beståndet eller omfånget&lt;br&gt;av ledningsrätt eller av servitut,&lt;br&gt;skall frågan prövas vid fastighets-&lt;br&gt;bestämning, om det behövs för&lt;br&gt;fastighetsbildningen. I fråga om&lt;br&gt;servitut för vattenverksamhet som&lt;br&gt;har tillkommit med stöd av miljö-&lt;br&gt;balken eller motsvarande äldre&lt;br&gt;lagstiftning får en sådan bestäm-&lt;br&gt;ning endast avse servitut enligt&lt;br&gt;28 kap. 10 § miljöbalken eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av sakägare får även&lt;br&gt;i annat fall fastighetsbestämning&lt;br&gt;ske för prövning av fråga om&lt;br&gt;fastighetsindelningens beskaffen-&lt;br&gt;het eller om beståndet eller om-&lt;br&gt;fånget av ledningsrätt eller av&lt;br&gt;servitut, som tillkommit vid avvitt-&lt;br&gt;ring eller enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;fastighetsbildning eller enskilda&lt;br&gt;vägar eller enligt anläggningslagen&lt;br&gt;eller 28 kap. 10 § miljöbalken eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser,&lt;br&gt;såvida icke frågans avgörande&lt;br&gt;uppenbarligen är utan betydelse&lt;br&gt;för sökanden. Samma rätt att på-&lt;br&gt;kalla fastighetsbestämning till-&lt;br&gt;kommer kommunen såvitt gäller&lt;br&gt;område med detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser eller område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande vilket fråga väckts om &amp;nbsp;&amp;nbsp;beträffande vilket fråga väckts om Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättande av sådan plan eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;upprättande av sådan plan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana bestämmelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om förrättningar som har påbörjats före ikraftträdandet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 § andra stycket i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 a, 15-18, 26, 28, 32, 35, 63 och 74 §§ skall ha följande lydel-&lt;br&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 14 a, 14 b, 14 c&lt;br&gt;och 54 §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall 2-4 kap., 5 kap.&lt;br&gt;3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas. Upprättande av arbets-&lt;br&gt;plan enligt denna lag skall därvid&lt;br&gt;jämställas med meddelande av&lt;br&gt;tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som planerar att bygga en&lt;br&gt;väg skall genomfora en förstudie. I&lt;br&gt;förstudien skall förutsättningarna&lt;br&gt;för den fortsatta planeringen&lt;br&gt;klarläggas. Förstudien skall även&lt;br&gt;ange om en vägutredning enligt&lt;br&gt;14 b § behövs innan en arbetsplan&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av förstudien&lt;br&gt;skall den som avser att bygga en&lt;br&gt;väg samråda enligt 6 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket miljöbalken med&lt;br&gt;berörda länsstyrelser, kommuner&lt;br&gt;och ideella föreningar som enligt&lt;br&gt;sina stadgar har till ändamål att ta&lt;br&gt;till vara naturskydds- eller miljö-&lt;br&gt;skyddsintressen samt med den&lt;br&gt;allmänhet som kan antas bli sär-&lt;br&gt;skilt berörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall den läns-&lt;br&gt;styrelse, inom vars område väg-&lt;br&gt;byggnadsproj ektet huvudsakligen&lt;br&gt;skall utföras, enligt 6 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket miljöbalken besluta&lt;br&gt;om projektet kan antas medföra en&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan. Beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:459.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall fattas efter samråd med Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;övriga berörda länsstyrelser.&lt;br&gt;Bestämmelser om planer och&lt;br&gt;planeringsunderlag finns i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11—12 §§ miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vägutredning skall genomfö-&lt;br&gt;ras när det i förstudien har klar-&lt;br&gt;lagts att alternativa vägsträck-&lt;br&gt;ningar behöver studeras. Vägut-&lt;br&gt;redningen skall utgöra underlag&lt;br&gt;for val av vägsträckning och tra-&lt;br&gt;fikteknisk standard. Alternativa&lt;br&gt;vägsträckningar skall jämföras&lt;br&gt;såväl sinsemellan som med alter-&lt;br&gt;nativet att behålla befintlig väg.&lt;br&gt;En förbättring av befintlig väg&lt;br&gt;skall också studeras, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vägutredning skall innehålla&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;och de uppgifter i övrigt som&lt;br&gt;behövs för att kunna utvärdera&lt;br&gt;och välja alternativ. Miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall god-&lt;br&gt;kännas av berörda länsstyrelser&lt;br&gt;innan den tas in i vägutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för&lt;br&gt;att upprätta miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen och kraven på denna&lt;br&gt;samt planer och planeringsun-&lt;br&gt;derlag skall 6 kap. 3 §, 5—7 §§, 8 §&lt;br&gt;första stycket och 10-12 §§ miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket skall med eget yttran-&lt;br&gt;de överlämna frågan om byggande&lt;br&gt;av väg till regeringen för prövning&lt;br&gt;enligt 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;br&gt;Detsamma gäller om regeringen&lt;br&gt;enligt 17 kap. 3 § miljöbalken har&lt;br&gt;förbehållit sig prövningen av&lt;br&gt;vägens tillåtlighet. Regeringens&lt;br&gt;prövning skall ske på grundval av&lt;br&gt;en upprättad vägutredning enligt&lt;br&gt;14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggande av väg skall upprättas en arbetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsplanen skall anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk&lt;br&gt;för väganordningar och för ge-&lt;br&gt;nomförandet av vägbyggnadsfö-&lt;br&gt;retaget. Planen skall även inne-&lt;br&gt;hålla en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning och de uppgifter som i övrigt&lt;br&gt;behövs för att genomföra företa-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall innehålla en redovisning av&lt;br&gt;de väntade miljöeffekterna samt&lt;br&gt;förslag till erforderliga skyddsåt-&lt;br&gt;gärder eller andra försiktighets-&lt;br&gt;mått som behövs för att förebygga&lt;br&gt;störningar eller andra olägenheter&lt;br&gt;från trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsplanen skall anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk&lt;br&gt;för väganordningar och för att&lt;br&gt;genomföra vägbyggnadsprojektet.&lt;br&gt;Planen skall innehålla en miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning och de&lt;br&gt;uppgifter som i övrigt behövs för&lt;br&gt;att genomföra projektet. Miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen skall&lt;br&gt;godkännas av berörda länsstyrel-&lt;br&gt;ser innan den tas in i arbetspla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kraven på miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen samt&lt;br&gt;planer och planeringsunderlag&lt;br&gt;skall 6 kap. 3 §, 7 § och 10—12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetande av en arbetsplan&lt;br&gt;skall samråd i fråga om vägens&lt;br&gt;sträckning och vägförslagets ut-&lt;br&gt;formning i övrigt ske med berörda&lt;br&gt;fastighetsägare och myndigheter&lt;br&gt;samt andra som kan ha ett väsent-&lt;br&gt;ligt intresse i saken. Samråd skall&lt;br&gt;alltid ske med de naturvårdsmyn-&lt;br&gt;digheter som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetande av en arbetsplan&lt;br&gt;skall samråd i fråga om vägens&lt;br&gt;sträckning och vägförslagets ut-&lt;br&gt;formning i övrigt ske med berörda&lt;br&gt;fastighetsägare och myndigheter&lt;br&gt;samt andra som kan ha ett väsent-&lt;br&gt;ligt intresse i saken. Samråd skall&lt;br&gt;alltid ske med de miljövårdsmyn-&lt;br&gt;digheter som berörs. I de fall&lt;br&gt;länsstyrelsen under förstudien har&lt;br&gt;beslutat att vägprojektet kan antas&lt;br&gt;medföra en betydande miljöpåver-&lt;br&gt;kan, skall ett utökat samråd med&lt;br&gt;miljökonsekvensbedömning ske&lt;br&gt;enligt 6 kap. 5-6 §§ miljöbalken,&lt;br&gt;om inte ett sådant samråd har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett enligt 14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet enligt första stycket far efter omständigheterna förenklas i&lt;br&gt;fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i&lt;br&gt;områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser arbetsplan endast om- Avser arbetsplan endast om-&lt;br&gt;byggnad av väg, får förfarandet byggnad av väg, far förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:745.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket efter om-&lt;br&gt;ständigheterna förenklas med&lt;br&gt;iakttagande av att ägare till en&lt;br&gt;fastighet, av vilken mark skall tas i&lt;br&gt;anspråk, alltid skall beredas till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig. Detta skall även&lt;br&gt;tillämpas på en arbetsplan som&lt;br&gt;innefattar endast ändring av planen&lt;br&gt;for ett vägbyggnadsföretag som&lt;br&gt;ännu ej är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket efter om-&lt;br&gt;ständigheterna förenklas med&lt;br&gt;iakttagande av att ägare till en&lt;br&gt;fastighet, av vilken mark skall tas i&lt;br&gt;anspråk, alltid skall beredas till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig. Detta skall även&lt;br&gt;tillämpas på en arbetsplan som&lt;br&gt;innefattar endast ändring av planen&lt;br&gt;för ett vägbyggnadsprojekt som&lt;br&gt;ännu inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsplan skall ställas ut for En arbetsplan skall ställas ut for&lt;br&gt;granskning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;granskning. Därvid gäller vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 kap. 8 § första stycket miljöbal-&lt;br&gt;ken sägs om att miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning skall kungöras och&lt;br&gt;hållas tillgänglig för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsplan for väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser, behöver inte ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller behöver en arbetsplan&lt;br&gt;som avser endast ombyggnad av&lt;br&gt;väg ställas ut, om inte mark behö-&lt;br&gt;ver tas i anspråk med vägrätt eller&lt;br&gt;rätt som avses i 35 § eller om ett&lt;br&gt;sådant ianspråktagande skriftligen&lt;br&gt;medgivits av berörda fastighets-&lt;br&gt;ägare och innehavare av nyttjande-&lt;br&gt;rätt eller servitutsrätt. Under sam-&lt;br&gt;ma förutsättningar kan utställelse&lt;br&gt;underlåtas i fråga om en arbetsplan&lt;br&gt;som innefattar endast ändring av&lt;br&gt;planen for ett vägbyggnadsföretag&lt;br&gt;som ännu ej är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väg som avses i andra&lt;br&gt;eller tredje stycket är en motorväg&lt;br&gt;eller motortrafikled eller annan&lt;br&gt;väg som kan antas medföra en&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan skall&lt;br&gt;väghållningsmyndigheten införa&lt;br&gt;kungörelse om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar och i den eller de&lt;br&gt;ortstidningar som väghållnings-&lt;br&gt;myndigheten bestämmer. I kungö-&lt;br&gt;relsen skall anges var beskriv-&lt;br&gt;ningen hålls tillgänglig och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller behöver en arbetsplan&lt;br&gt;som avser endast ombyggnad av&lt;br&gt;väg ställas ut, om inte mark behö-&lt;br&gt;ver tas i anspråk med vägrätt eller&lt;br&gt;rätt som avses i 35 § eller om ett&lt;br&gt;sådant ianspråktagande skriftligen&lt;br&gt;medgivits av berörda fastighets-&lt;br&gt;ägare och innehavare av nyttjande-&lt;br&gt;rätt eller servitutsrätt. Under sam-&lt;br&gt;ma förutsättningar kan utställelse&lt;br&gt;underlåtas i fråga om en arbetsplan&lt;br&gt;som innefattar endast ändring av&lt;br&gt;planen for ett vägbyggnadsprojekt&lt;br&gt;som ännu inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väg som avses i andra&lt;br&gt;eller tredje stycket av länsstyrelsen&lt;br&gt;har antagits medföra en betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan, skall arbetsplanen&lt;br&gt;ändå ställas ut enligt första styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriftliga anmärkningar mot mil-&lt;br&gt;jökonsekvensbeskrivningen skall&lt;br&gt;lämnas till väghållningsmyndig-&lt;br&gt;heten inom en viss angiven tid,&lt;br&gt;minst fyra veckor efter det att&lt;br&gt;kungörelsen var införd i Post- och&lt;br&gt;Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplan fastställs av vägver-&lt;br&gt;ket efter samråd med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Om vägverket och länsstyrelsen&lt;br&gt;har olika uppfattning, hänskjuts&lt;br&gt;frågan om fastställelse av planen&lt;br&gt;till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplan fastställs av Vägver-&lt;br&gt;ket efter samråd med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Om Vägverket och länsstyrelsen&lt;br&gt;har olika uppfattning, hänskjuts&lt;br&gt;frågan om fastställelse av planen&lt;br&gt;till regeringens prövning. Inne-&lt;br&gt;hållet i miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen samt resultatet av samråd&lt;br&gt;och yttranden skall beaktas då&lt;br&gt;arbetsplanen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fall då utställelse har underlåtits med stöd av 17 § tredje&lt;br&gt;stycket behöver fastställelse inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan är förfallet, om inte inom&lt;br&gt;fem år från utgången av det år, under vilket beslutet vann laga kraft,&lt;br&gt;vägens sträckning har blivit i sin helhet tydligt utmärkt på marken och&lt;br&gt;det i arbetsplanen angivna vägbyggnadsarbetet har påbörjats. Om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger, kan regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, vägverket forlänga tiden, vaije gång med högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av en&lt;br&gt;arbetsplan eller en förlängning av&lt;br&gt;giltighetstiden skall kungöras. Har&lt;br&gt;samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbal-&lt;br&gt;ken hållits med ansvarig myndig-&lt;br&gt;het i annat land skall denna infor-&lt;br&gt;meras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg skall hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom&lt;br&gt;underhåll, reparation och andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom renhållning skall väg-&lt;br&gt;området hållas i ett sådant skick att&lt;br&gt;skäliga sanitära hänsyn och trev-&lt;br&gt;nadshänsyn blir tillgodosedda.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om mark&lt;br&gt;till en bredd av 25 meter intill&lt;br&gt;parkeringsplats eller rastplats som&lt;br&gt;är väganordning, i den mån all-&lt;br&gt;mänheten har tillträde till marken.&lt;br&gt;Inom områden med detaljplan&lt;br&gt;gäller detta stycke endast vägom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom renhållning skall väg-&lt;br&gt;området hållas i ett sådant skick att&lt;br&gt;olägenheter för människors hälsa&lt;br&gt;förebyggs eller avhjälps och så att&lt;br&gt;skäliga trevnadshänsyn blir tillgo-&lt;br&gt;dosedda. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om mark till en bredd av 25 meter&lt;br&gt;intill parkeringsplats eller rastplats&lt;br&gt;som är väganordning, i den mån&lt;br&gt;allmänheten har tillträde till mar-&lt;br&gt;ken. Inom områden med detaljplan&lt;br&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råden för motorväg eller motortra- gäller detta stycke endast områden Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fikled.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för motorväg eller motortrafikled.&lt;br&gt;Ytterligare krav i fråga om ren-&lt;br&gt;hållning inom områden där detta&lt;br&gt;stycke gäller får inte ställas med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som behövs för sådana ändamål som anges i första och&lt;br&gt;andra styckena räknas till drift av väg. Till drift av väg räknas också ser-&lt;br&gt;viceåtgärder och förbättringsåtgärder. Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;vägverket besluta om inskränkning i skyldigheten att vidta åtgärder för&lt;br&gt;drift av väg. Vägverket meddelar därvid de föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver för en väganordning,&lt;br&gt;vars utförande ingår i drift av väg,&lt;br&gt;tas i anspråk mark utöver den som&lt;br&gt;redan hör till vägen, skall upprät-&lt;br&gt;tas en arbetsplan, vari anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 13, 14 och&lt;br&gt;16-20 §§ skall därvid tillämpas.&lt;br&gt;Såvitt angår tillämpningen av 16 §&lt;br&gt;tredje stycket, 17 § tredje stycket&lt;br&gt;och 18 § andra stycket skall ar-&lt;br&gt;betsplanen anses som en sådan&lt;br&gt;plan som avser endast ombyggnad&lt;br&gt;av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;br&gt;Vägrätt upphör när vägen dra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gés in. Väghållaren far föra bort&lt;br&gt;vad som anbringats inom vägom-&lt;br&gt;rådet för vägändamål, om ej läns-&lt;br&gt;styrelsen bestämmer annat med&lt;br&gt;hänsyn till att fråga uppkommit&lt;br&gt;om markens användning som&lt;br&gt;enskild väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ej förts bort inom ett år&lt;br&gt;efter det att vägen dragits in till-&lt;br&gt;faller fastighetens ägare. Länssty-&lt;br&gt;relsen kan förlänga tiden, om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver för en väganordning,&lt;br&gt;vars utförande ingår i drift av väg,&lt;br&gt;tas i anspråk mark utöver den som&lt;br&gt;redan hör till vägen, skall upprät-&lt;br&gt;tas en arbetsplan, vari anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 13-20 §§ skall&lt;br&gt;därvid tillämpas. Såvitt angår&lt;br&gt;tillämpningen av 16 § tredje styck-&lt;br&gt;et, 17 § tredje stycket och 18 §&lt;br&gt;andra stycket skall arbetsplanen&lt;br&gt;anses som en sådan plan som avser&lt;br&gt;endast ombyggnad av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrätt upphör när vägen dras&lt;br&gt;in. Väghållaren är skyldig att i den&lt;br&gt;omfattning det behövs ställa i&lt;br&gt;ordning vägområdet och vidta&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga att&lt;br&gt;områdets skick vållar störningar&lt;br&gt;och olägenheter i framtiden. Väg-&lt;br&gt;hållaren far föra bort vad som har&lt;br&gt;anbringats inom vägområdet för&lt;br&gt;vägändamål, om inte länsstyrelsen&lt;br&gt;bestämmer annat med hänsyn till&lt;br&gt;att fråga har uppkommit om mar-&lt;br&gt;kens användning som enskild väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som inte har förts bort in-&lt;br&gt;om ett år efter det att vägen dragits&lt;br&gt;in tillfaller fastighetens ägare.&lt;br&gt;Länsstyrelsen kan förlänga tiden,&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fastställd arbetsplan for&lt;br&gt;vägbyggnadsföretag mark i när-&lt;br&gt;heten av det i arbetsplanen upp-&lt;br&gt;tagna vägområdet avsatts for upp-&lt;br&gt;lag eller liknande ändamål i sam-&lt;br&gt;band med byggandet av vägen,&lt;br&gt;skall till väghållaren upplåtas&lt;br&gt;nyttjanderätt till marken för den&lt;br&gt;tid som angivits i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fastställd arbetsplan för&lt;br&gt;vägbyggnadsprojekt mark i när-&lt;br&gt;heten av det i arbetsplanen upp-&lt;br&gt;tagna vägområdet avsatts för upp-&lt;br&gt;lag eller liknande ändamål i sam-&lt;br&gt;band med byggandet av vägen,&lt;br&gt;skall till väghållaren upplåtas&lt;br&gt;nyttjanderätt till marken för den&lt;br&gt;tid som angivits i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver väghållare till drift av&lt;br&gt;väg taga sten, grus, sand eller jord&lt;br&gt;på mark som tillhör annan än&lt;br&gt;staten och kan detta ske utan&lt;br&gt;avsevärd olägenhet, kan länssty-&lt;br&gt;relsen på framställning av väg-&lt;br&gt;hållningsmyndigheten föreskriva&lt;br&gt;att rätt till sådan täkt skall upplå-&lt;br&gt;tas. Länsstyrelsen meddelar därvid&lt;br&gt;de föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;rättens utövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som meddelas med&lt;br&gt;stöd av 43-48 §§ får avse även&lt;br&gt;åtgärder för att begränsa eller&lt;br&gt;motverka skada eller olägenhet på&lt;br&gt;människors hälsa eller omgivning-&lt;br&gt;en eller andra åtgärder till skydd&lt;br&gt;för miljön. Om sådana föreskrifter&lt;br&gt;inte är tillräckliga, kan tillstånd&lt;br&gt;vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;br&gt;Väghållaren skall ersätta skador till följd av att han har förvärvat rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att inrätta särskild vinterväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyttja mark i närheten av vägområde för upplag eller liknande&lt;br&gt;ändamål i samband med byggande av väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att anordna tillfällig väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att intill vägområde sätta upp snöskärm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till täkt för drift av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väghållaren skall också ersätta skador till följd av åtgärder som avses i&lt;br&gt;34 §, 45 § fjärde stycket eller 53 § eller till följd av ett föreläggande som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 52 §. För skador som har uppstått till följd av&lt;br&gt;åtgärder som avses i 53 § utgår ersättning endast om skadorna är avse-&lt;br&gt;värda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det har av- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;talats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;sup&gt;5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 37,&lt;br&gt;38, 45-47 §, 48 § andra stycket,&lt;br&gt;52, 53 § eller 64 § andra stycket&lt;br&gt;far överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än som avses i&lt;br&gt;första stycket får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 37,&lt;br&gt;45-47 §, 48 § andra stycket, 52,&lt;br&gt;53 § eller 64 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;14 a § tredje stycket, 14 b § andra&lt;br&gt;stycket eller 15 § andra stycket får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än som avses i&lt;br&gt;första och andra styckena far&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har före denna lags ikraftträdande täkt upplåtits med stöd av 38 §&lt;br&gt;skall 63 § första stycket 5 fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande&lt;br&gt;enligt 24 § vägkungörelsen (1971:954). Bestämmelserna om miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:850) med&lt;br&gt;anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16&lt;br&gt;september 1971 mellan Sverige och Finland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1971:850) med anledning av gräns-&lt;br&gt;älvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Fin-&lt;br&gt;land skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlen 1-9 i gränsälvsöver-&lt;br&gt;enskommelsen den 16 september&lt;br&gt;1971 mellan Sverige och Finland&lt;br&gt;skall gälla som svensk lag. Be-&lt;br&gt;stämmelserna har den lydelse som&lt;br&gt;härvid fogad bilaga utvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlen 1-9 i gränsälvsöver-&lt;br&gt;enskommelsen den 16 september&lt;br&gt;1971 mellan Sverige och Finland&lt;br&gt;skall gälla som svensk lag. Be-&lt;br&gt;stämmelserna har den lydelse som&lt;br&gt;härvid fogad bilaga utvisar. Vad&lt;br&gt;som sägs om vattenöverdomstolen&lt;br&gt;i 8 kap. art. 15 skall dock avse&lt;br&gt;Miljööver domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser får en ledningsrätt inte upplåtas i strid mot planen eller bestämmel-&lt;br&gt;serna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;ledningsrätt upplåtas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;på begäran av lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten medges undantag från be-&lt;br&gt;stämmelser som avses i andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;på begäran av lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten medges undantag från be-&lt;br&gt;stämmelser som avses i andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Frågor om undantag prö-&lt;br&gt;vas av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 7 kap. 29 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Frågor om undantag prö-&lt;br&gt;vas av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 19 c § naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket får&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket får överklagas&lt;br&gt;genom besvär hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:340.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § anläggningslagen (1973:1149)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser far en gemensamhetsanläggning inte inrättas i strid mot planen eller&lt;br&gt;bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte mot-&lt;br&gt;verkas, far dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;anläggning inrättas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;på begäran av lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten medges undantag från be-&lt;br&gt;stämmelser som avses i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;på begäran av lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten medges undantag från be-&lt;br&gt;stämmelser som avses i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Frågor om undantag prö-&lt;br&gt;vas av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 19 c § naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Frågor om undantag prö-&lt;br&gt;vas av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 7 kap. 29 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket för&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket för överklagas&lt;br&gt;genom besvär hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfalligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3, 20, 21 och 23 §§ lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfalligheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag skall som samfållighet anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samfallighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastig-&lt;br&gt;heterna i en socken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter&lt;br&gt;gemensamt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. samfållighet enligt anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. samfallighet enligt vattenla- 5. samfallighet enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1983:291), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser om vattenverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. samfallighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfallig-&lt;br&gt;het och med delägare ägaren av delägarfastighet. I fråga om samfallighet&lt;br&gt;enligt första stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastighet som på&lt;br&gt;annat sätt än genom delaktighet omfattas av samfalligheten och med&lt;br&gt;delägare den som deltar i samfalligheten. Beträffande sådan samfallighet&lt;br&gt;skall vidare vad som sägs i lagen om delägarfastighets andelstal i stället&lt;br&gt;gälla delägares andelstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;sådan tomträtt, gruva, byggnad, annan anläggning eller naturreservat som&lt;br&gt;har del i samfallighet enligt 1 § första stycket 3, 4 eller 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande&lt;br&gt;utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som&lt;br&gt;fastighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar&lt;br&gt;reservatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfallighet enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delägare i fastighetsägarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om samfalligheter enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 5 skall lagens&lt;br&gt;bestämmelser om fastighetsdom-&lt;br&gt;stol i stället gälla vattendomstol.&lt;br&gt;När talan skall föras hos vatten-&lt;br&gt;domstol, gäller vattenlagens&lt;br&gt;(1983:291) bestämmelser om&lt;br&gt;stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om samfalligheter enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 5 skall lagens&lt;br&gt;bestämmelser om fastighetsdom-&lt;br&gt;stol i stället gälla miljödomstol.&lt;br&gt;När talan skall föras hos miljö-&lt;br&gt;domstol, gäller bestämmelserna&lt;br&gt;om stämningsmål i lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1987:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfallighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom&lt;br&gt;att de antager stadgar och utser styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde enligt första stycket skall, om någon delägare begär det,&lt;br&gt;hållas av lantmäterimyndigheten eller den som myndigheten förordnat&lt;br&gt;därtill. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (1970:988), anläggningslagen (1973:1149) eller lagen (1987:11)&lt;br&gt;om exploateringssamverkan lantmäterimyndigheten eller, om särskild&lt;br&gt;förrättningsman förordnats enligt 4 § anläggningslagen, denne hålla&lt;br&gt;sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres&lt;br&gt;av förrättningen, om delägare i samfalligheten begär det eller om det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av väsentlig betydelse från allmän&lt;br&gt;bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om samfälligheter enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 5 skall vad som i&lt;br&gt;andra stycket sägs om förrättning&lt;br&gt;och förrättningsman gälla forrätt-&lt;br&gt;ning och förrättningsman enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291). Om det är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse från allmän&lt;br&gt;synpunkt att en samfällighetsföre-&lt;br&gt;ning bildas för förvaltningen av en&lt;br&gt;bevattnings- eller vattenregle-&lt;br&gt;ringssamfällighet, far lantmäte-&lt;br&gt;rimyndigheten hålla sammanträde&lt;br&gt;enligt första stycket även om&lt;br&gt;delägare i samfälligheten inte har&lt;br&gt;begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sammanträde för bil-&lt;br&gt;dande av samfallighetsförening&lt;br&gt;äger 7 § andra stycket, 8-11 §§,&lt;br&gt;12 § första stycket första punkten&lt;br&gt;och 14 § motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Hålles sammanträdet i samband&lt;br&gt;med förrättning enligt fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988), an-&lt;br&gt;läggningslagen (1973:1149), vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) eller lagen&lt;br&gt;(1987:11) om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan, äger dock i fråga om del-&lt;br&gt;givning av kallelse till sammanträ-&lt;br&gt;det vad som gäller om delgivning&lt;br&gt;av kallelse till sammanträde vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synpunkt att samfällighetsförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är av väsentlig betydelse&lt;br&gt;från allmän synpunkt att en sam-&lt;br&gt;fallighetsförening bildas för för-&lt;br&gt;valtningen av en samfällighet&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 5, far&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten hålla sam-&lt;br&gt;manträde enligt första stycket även&lt;br&gt;om delägare i samfälligheten inte&lt;br&gt;har begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sammanträde för bil-&lt;br&gt;dande av samfällighetsförening&lt;br&gt;äger 7 § andra stycket, 8-11 §§,&lt;br&gt;12 § första stycket första punkten&lt;br&gt;och 14 § motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Hålles sammanträdet i samband&lt;br&gt;med förrättning enligt fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988), an-&lt;br&gt;läggningslagen (1973:1149) eller&lt;br&gt;lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan, äger dock i fråga om&lt;br&gt;delgivning av kallelse till sam-&lt;br&gt;manträdet vad som gäller om&lt;br&gt;delgivning av kallelse till sam-&lt;br&gt;manträde vid förrättningen mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrättningen motsvarande till- svarande tillämpning,&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 § motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighetsbildnings-, an-&lt;br&gt;läggnings- eller exploateringsbe-&lt;br&gt;slut eller tillståndsdom eller till-&lt;br&gt;ståndsbeslut enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) meddelats, far sam-&lt;br&gt;manträde för bildande av samfäl-&lt;br&gt;lighetsförening hållas innan do-&lt;br&gt;men eller beslutet om samfallig-&lt;br&gt;hetens bildande vunnit laga kraft.&lt;br&gt;Som delägare anses därvid ägaren&lt;br&gt;av fastighet och annan som enligt&lt;br&gt;domen eller beslutet skall ha del i&lt;br&gt;samfälligheten. Beslut som fattas&lt;br&gt;vid sammanträdet gäller endast&lt;br&gt;under förutsättning att fastighets-&lt;br&gt;bildnings-, anläggnings-, exploate-&lt;br&gt;rings- eller tillståndsbeslutet eller&lt;br&gt;tillståndsdomen vinner laga kraft&lt;br&gt;eller, i fråga om anläggningsbe-&lt;br&gt;slut, att förordnande meddelas&lt;br&gt;enligt 27 a § anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller 13 kap. 50 §&lt;br&gt;första stycket vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighetsbildnings-, an-&lt;br&gt;läggnings- eller exploateringsbe-&lt;br&gt;slut eller tillståndsdom eller till-&lt;br&gt;ståndsbeslut enligt miljöbalken&lt;br&gt;meddelats, far sammanträde för&lt;br&gt;bildande av samfällighetsförening&lt;br&gt;hållas innan domen eller beslutet&lt;br&gt;om samfällighetens bildande vun-&lt;br&gt;nit laga kraft. Som delägare anses&lt;br&gt;därvid ägaren av fastighet och&lt;br&gt;annan som enligt domen eller&lt;br&gt;beslutet skall ha del i samfallig-&lt;br&gt;heten. Beslut som fattas vid sam-&lt;br&gt;manträdet gäller endast under&lt;br&gt;förutsättning att fastighetsbild-&lt;br&gt;nings-, anläggnings-, exploate-&lt;br&gt;rings- eller tillståndsbeslutet eller&lt;br&gt;tillståndsdomen vinner laga kraft&lt;br&gt;eller, i fråga om anläggningsbe-&lt;br&gt;slut, att förordnande meddelas&lt;br&gt;enligt 27 a § anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller 22 kap. 28 §&lt;br&gt;första stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samfallighet enligt vattenlagen (1983:291) skall vid tillämpningen&lt;br&gt;av denna lag anses som samfällighet enligt lagen (0000) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillståndsdom eller tillståndsbeslut enligt vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 23 § anses som tillstånds-&lt;br&gt;dom eller tillståndsbeslut enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151) om&lt;br&gt;införande av anläggningslagen (1973:1149) och la-&lt;br&gt;gen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18, 20 och 21 §§ lagen (1973:1151) om infö-&lt;br&gt;rande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om för-&lt;br&gt;valtning av samfalligheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966:700) om vissa ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter äger vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av sam-&lt;br&gt;falligheter föreskrives om samfallighet enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana företag enligt&lt;br&gt;3, 7 eller 8 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1918:523) som inte kan förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldig-&lt;br&gt;heter samt motsvarande företag&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;vad som i lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfalligheter&lt;br&gt;föreskrivs om samfalligheter enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en samfallighetsförening&lt;br&gt;som bildats enligt 19 § har regist-&lt;br&gt;rerats, skall den anses ha övertagit&lt;br&gt;samfällighetens samtliga tillgångar&lt;br&gt;och förpliktelser. De anläggningar,&lt;br&gt;som förvaltas av samfalligheten,&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter jämställas med&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar enligt&lt;br&gt;anläggningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1973:1149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, såvitt avser företag enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1918:523) eller mot-&lt;br&gt;svarande äldre bestämmelser, med&lt;br&gt;gemensamma anläggningar i sam-&lt;br&gt;falligheter enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana företag enligt&lt;br&gt;3, 7 eller 8 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1918:523) som inte kan förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldig-&lt;br&gt;heter samt motsvarande företag&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;vad som i lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfalligheter&lt;br&gt;föreskrivs om samfalligheter enligt&lt;br&gt;lagen (0000) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en samfallighetsförening&lt;br&gt;som bildats enligt 19 § har regist-&lt;br&gt;rerats, skall den anses ha övertagit&lt;br&gt;samfällighetens samtliga tillgångar&lt;br&gt;och förpliktelser. De anläggningar&lt;br&gt;som förvaltas av samfalligheten&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter jämställas med&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar enligt&lt;br&gt;anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;eller, såvitt avser företag enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1918:523) eller mot-&lt;br&gt;svarande äldre bestämmelser, med&lt;br&gt;gemensamma anläggningar i sam-&lt;br&gt;fälligheter enligt lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut, som av-&lt;br&gt;ses i 22 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1983:292) om införande av vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) och som rör&lt;br&gt;en samfallighet som kan förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldig-&lt;br&gt;heter, skall förordnas att samfäl-&lt;br&gt;ligheten skall upplösas och att en&lt;br&gt;samfallighetsförening skall bildas&lt;br&gt;för att förvalta den nya samfällig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en samfällighetsförening som&lt;br&gt;registrerats, skall bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut, som av-&lt;br&gt;ses i 11 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(0000) om införande av lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet och som&lt;br&gt;rör en samfällighet som kan för-&lt;br&gt;värva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter, skall förordnas att&lt;br&gt;samfalligheten skall upplösas och&lt;br&gt;att en samfallighetsförening skall&lt;br&gt;bildas för att förvalta den nya&lt;br&gt;samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har bildats enligt första stycket har&lt;br&gt;0 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:839) om&lt;br&gt;Statens va-nämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1976:839) om Statens va-nämnd&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut överklagas hos&lt;br&gt;Svea hovrätt. Målet prövas av&lt;br&gt;hovrätten i dess sammansättning&lt;br&gt;som vattenöverdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut överklagas hos&lt;br&gt;Svea hovrätt. Målet prövas av&lt;br&gt;hovrätten i dess sammansättning&lt;br&gt;som miljööver domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett mål som vid ikraftträdandet inte har avgjorts av hovrätten i dess&lt;br&gt;sammansättning som vattenöverdomstol skall därefter handläggas av&lt;br&gt;hovrätten i dess sammansättning som miljööverdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1044.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om&lt;br&gt;vattenförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 12, 25, 27, 29, 33 och 34 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:997) om vattenförbund skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) eller miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387) eller äldre lag har&lt;br&gt;medgivits rätt att inverka på vat-&lt;br&gt;tenbeskaffenheten eller i övrigt på&lt;br&gt;vattenförhållandena inom verk-&lt;br&gt;samhetsområdet skall vara med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt miljöbalken eller&lt;br&gt;äldre lag har medgivits rätt att&lt;br&gt;inverka på vattenbeskaffenheten&lt;br&gt;eller i övrigt på vattenförhållande-&lt;br&gt;na inom verksamhetsområdet skall&lt;br&gt;vara medlem i förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lem i förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inverkar på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet&lt;br&gt;utan att det föreligger fall som avses i första stycket skall vara medlem i&lt;br&gt;förbundet, om hans medlemskap är av särskild betydelse för förbundets&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i&lt;br&gt;förbundet av särskilt skäl motsatt sig medlemskap, far han stå utanför&lt;br&gt;förbundet, om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun samt sammanslutning av fiskerättsägare far ingå som med-&lt;br&gt;lem i vattenförbund, även om skyldighet icke föreligger enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag skall bestämmelserna i&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar, i den mån&lt;br&gt;ej annat följer av vad nedan sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag skall bestämmelserna i&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;fortfarande gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar, i den mån ej annat följer av&lt;br&gt;vad nedan sägs. Vad som sägs i&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen om vatten-&lt;br&gt;domstol skall gälla miljödomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om talan mot beslut eller&lt;br&gt;åtgärd vid förrättning enligt denna&lt;br&gt;lag gäller i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i 13 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om förrättningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om talan mot beslut eller&lt;br&gt;åtgärd vid förrättning enligt denna&lt;br&gt;lag gäller fortfarande i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 13 kap.&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) om för-&lt;br&gt;rättningsmål. Vad som sägs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. vattenlagen om vatten- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;domstol respektive Vattenöver-&lt;br&gt;domstolen skall gälla miljödom-&lt;br&gt;stol respektive Miljööverdomsto-&lt;br&gt;len. Vad som sägs om nämndemän&lt;br&gt;respektive vattenrättsråd skall&lt;br&gt;gälla sakkunniga ledamöter re-&lt;br&gt;spektive miljöråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen (1983:291) skall&lt;br&gt;jämte avskrift av besvärshandlingama tillställas statens naturvårdsverk&lt;br&gt;och länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angår besvär fråga som avses i&lt;br&gt;26 §, skall vattendomstolen med&lt;br&gt;eget yttrande hänskjuta frågan till&lt;br&gt;regeringens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angår besvär fråga som avses i&lt;br&gt;26 §, skall miljödomstolen med&lt;br&gt;eget yttrande hänskjuta frågan till&lt;br&gt;regeringens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde som avses i 28 §&lt;br&gt;hålles av förrättningsmannen. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna om bildande av&lt;br&gt;samfallighetsförening i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter. Därvid skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla vatten-&lt;br&gt;domstol och vad som foreskrives&lt;br&gt;om förrättning enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149) i stället&lt;br&gt;gälla förrättning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vattenförbund gäller i&lt;br&gt;övrigt i tillämpliga delar 31 §&lt;br&gt;första stycket, 32-38, 40-43,&lt;br&gt;45-47 §§, 48 § första, andra och&lt;br&gt;tredje styckena, 49-51 §§, 52 §&lt;br&gt;första stycket, 53 och 54 §§ samt&lt;br&gt;67 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfalligheter. Dock skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla vattendom-&lt;br&gt;stol. Talerätt som avses i 53 §&lt;br&gt;nämnda lag tillkommer ej inneha-&lt;br&gt;vare av särskild rätt i fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde som avses i 28 §&lt;br&gt;hålles av forrättningsmannen. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna om bildande av&lt;br&gt;samfallighetsförening i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter. Därvid skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla miljödomstol&lt;br&gt;och vad som foreskrives om för-&lt;br&gt;rättning enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) i stället gälla förrätt-&lt;br&gt;ning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vattenförbund gäller i&lt;br&gt;övrigt i tillämpliga delar 31 §&lt;br&gt;första stycket, 32-38, &amp;nbsp;40—43,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45-47 §§, 48 § första, andra och&lt;br&gt;tredje styckena, 49-51 §§, 52 §&lt;br&gt;första stycket, 53 och 54 §§ samt&lt;br&gt;67 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfalligheter. Dock skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla miljödom-&lt;br&gt;stol. Talerätt som avses i 53 §&lt;br&gt;nämnda lag tillkommer ej inneha-&lt;br&gt;vare av särskild rätt i fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När enligt 29 eller 33 § talan&lt;br&gt;skall föras hos vattendomstol,&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i 13 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När enligt 29 eller 33 § talan&lt;br&gt;skall föras hos miljödomstol, gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar bestämmelserna&lt;br&gt;om stämningsmål i lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:439) om&lt;br&gt;kommunal energiplanering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1977:439) om kommunal energi-&lt;br&gt;planering skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kommun skall det finnas&lt;br&gt;en aktuell plan för tillförsel, distri-&lt;br&gt;bution och användning av energi i&lt;br&gt;kommunen. Till planen skall höra&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;som möjliggör en samlad bedöm-&lt;br&gt;ning av den inverkan den i planen&lt;br&gt;upptagna verksamheten har på&lt;br&gt;miljön, hälsan och hushållningen&lt;br&gt;med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vaije kommun skall det finnas&lt;br&gt;en aktuell plan för tillförsel, distri-&lt;br&gt;bution och användning av energi i&lt;br&gt;kommunen. I en sådan plan skall&lt;br&gt;jinnas en analys av vilken inverkan&lt;br&gt;den i planen upptagna verksam-&lt;br&gt;heten har på miljön, hälsan och&lt;br&gt;hushållningen med mark och&lt;br&gt;vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 a och 23 §§ av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämp-&lt;br&gt;ligt att ledningen ffamdrages och begagnas och sökanden finnes lämplig&lt;br&gt;att utöva verksamhet som avses med koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall&lt;br&gt;2—4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap.&lt;br&gt;5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om konces-&lt;br&gt;sion. När det gäller förfarandet,&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag gäller 6 kap.&lt;br&gt;miljöbalken. Vad som där före-&lt;br&gt;skrivs om tillståndsmyndighet skall&lt;br&gt;gälla regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen eller&lt;br&gt;enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och&lt;br&gt;enskild rätt, såsom att trygga&lt;br&gt;säkerheten, skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön mot skador och&lt;br&gt;olägenheter och främja en lång-&lt;br&gt;siktigt god hushållning med mark&lt;br&gt;och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för koncession får föreskrivas att staten skall ha rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltaga i verksamheten eller att koncessionshavaren skall utge särskild&lt;br&gt;avgift till staten eller iakttaga annat liknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får som villkor för koncession föreskrivas att ledningen skall&lt;br&gt;vara färdigställd inom viss tid. Regeringen kan förlänga föreskriven tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om särskilda skäl föreligger. Ansökan härom skall göras före utgången Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;av den föreskrivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;M&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En koncession får för sin gil-&lt;br&gt;tighet göras beroende av att sä-&lt;br&gt;kerhet ställs för att den som inne-&lt;br&gt;har koncessionen skall fullgöra&lt;br&gt;skyldigheten enligt 16 § att ta bort&lt;br&gt;ledningen och vidta andra åtgär-&lt;br&gt;der för återställning. Staten, kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kommunal-&lt;br&gt;förbund behöver inte ställa säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer besluta&lt;br&gt;om ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskaffenheten av&lt;br&gt;säkerheten gäller 2 kap. 25 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Säkerheten skall&lt;br&gt;prövas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer och förvaras av länssty-&lt;br&gt;relsen i det län där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer genom verksamhet&lt;br&gt;för vilken koncession har medde-&lt;br&gt;lats enligt denna lag betydande&lt;br&gt;olägenhet som icke förutsågs när&lt;br&gt;koncessionen meddelades, far&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva villkor som är ägnat att&lt;br&gt;förebygga eller minska olägenhe-&lt;br&gt;ten för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer genom verksamhet&lt;br&gt;för vilken koncession har medde-&lt;br&gt;lats enligt denna lag en olägenhet&lt;br&gt;av någon betydelse som inte förut-&lt;br&gt;sågs när koncessionen meddelades&lt;br&gt;eller medverkar verksamheten med&lt;br&gt;någon betydelse till att en mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnorm enligt 5 kap. mil-&lt;br&gt;jöbalken överträds, far regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer föreskriva ytterliga-&lt;br&gt;re eller ändrade villkor för att&lt;br&gt;förebygga eller minska olägenhe-&lt;br&gt;ten för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor enligt första stycket får&lt;br&gt;inte vara så ingripande att verk-&lt;br&gt;samheten inte längre kan bedrivas&lt;br&gt;eller att den avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud får inte meddelas med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken mot en rörled-&lt;br&gt;nings framdragande eller be-&lt;br&gt;gagnande, om regeringen har&lt;br&gt;tillåtit rörledningen i en konces-&lt;br&gt;sion enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om prövning av koncession skall handläggas och bedö-&lt;br&gt;mas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags&lt;br&gt;ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken&lt;br&gt;skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 14, 17, 19 och 32 §§ skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån den strider mot före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822) eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i denna lag eller&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade&lt;br&gt;föreskrifter skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån vad där sägs strider mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 § andra stycket miljöbal-&lt;br&gt;ken eller mot föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 7 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. samma balk eller med stöd&lt;br&gt;av annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta&lt;br&gt;skogsvårdsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avverkning och uttag av skogsbränsle som skall äga rum på hans&lt;br&gt;mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med&lt;br&gt;avverkning som inte kräver till-&lt;br&gt;stånd enligt naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad han avser att göra för a&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med&lt;br&gt;avverkning som inte kräver till-&lt;br&gt;stånd enligt 11 kap. miljöbalken,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tt tillgodose naturvårdens och kul-&lt;br&gt;med avverkning på hans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till avverkning i svår-&lt;br&gt;föryngrad skog eller skyddsskog&lt;br&gt;får inte ges, om avverkningen&lt;br&gt;medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds. Avverkningen&lt;br&gt;får dock tillåtas, om det vidtas&lt;br&gt;sådana åtgärder att olägenheterna&lt;br&gt;från annan verksamhet upphör&lt;br&gt;eller minskar så att möjligheterna&lt;br&gt;att uppjylla miljökvalitetsnormen&lt;br&gt;ökar i inte obetydlig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:553.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1241.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far för Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;visst eller vissa områden föreskriva att tillstånd till avverkning av svår-&lt;br&gt;föryngrad skog inte får ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om skog på mark som inte i genomsnitt kan producera minst&lt;br&gt;en kubikmeter virke om året per hektar, om det inte finns särskilda skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för byggande av skogsbilväg om nyttan av vägen för skogsbruket&lt;br&gt;inte motsvarar kostnaden för den eller om vägen inte kan passas in i en&lt;br&gt;vägnätsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;18 § första eller andra stycket&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 25 §, 26 §&lt;br&gt;första stycket första meningen,&lt;br&gt;27 § första meningen, 27 a §, 31 §&lt;br&gt;andra stycket, 32 §, 33 § första&lt;br&gt;stycket, 34 §, 35 § första stycket&lt;br&gt;första meningen och andra stycket&lt;br&gt;samt 36 &amp;nbsp;§ naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;18 § första eller andra stycket&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 25 kap.&lt;br&gt;6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första&lt;br&gt;stycket, 6 §, 7 § första stycket&lt;br&gt;första meningen, 8 § första me-&lt;br&gt;ningen, 9, 12 och 13 §§, 15 §&lt;br&gt;första stycket första meningen och&lt;br&gt;andra stycket, 31 § tredje stycket&lt;br&gt;samt 32 och 33 miljöbalken.&lt;br&gt;Vad som i dessa bestämmelser&lt;br&gt;sägs om miljödomstol skall i stäl-&lt;br&gt;let gälla fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall finnas miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar som gör det&lt;br&gt;möjligt att bedöma vilken inverkan&lt;br&gt;nya metoder för skogens skötsel&lt;br&gt;och nya skogsodlingsmaterial har&lt;br&gt;på miljön. Föreskrifterna far inne-&lt;br&gt;bära att en sådan beskrivning skall&lt;br&gt;upprättas av den som avser att&lt;br&gt;använda en ny metod eller ett nytt&lt;br&gt;skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall göras en analys av&lt;br&gt;vilken inverkan nya metoder för&lt;br&gt;skogens skötsel och nya skogsod-&lt;br&gt;lingsmaterial har på miljön. Före-&lt;br&gt;skrifterna far innebära att en sådan&lt;br&gt;analys skall göras av den som&lt;br&gt;avser att använda en ny metod&lt;br&gt;eller ett nytt skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ärenden som har inletts före denna lags ikraftträdande skall hand-&lt;br&gt;läggas och bedömas enligt äldre bestämmelser. Bestämmelserna i 17 §&lt;br&gt;första stycket i dess nya lydelse skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fråga om rätt till ersättning på grund av ett beslut som har medde-&lt;br&gt;lats före denna lags ikraftträdande gäller äldre bestämmelser i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 4 kap. 7 § fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringsiagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är&lt;br&gt;vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen far inte&lt;br&gt;påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)&lt;br&gt;eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle&lt;br&gt;uppgå till 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad, special-&lt;br&gt;byggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upp-&lt;br&gt;lagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, industri-&lt;br&gt;byggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som&lt;br&gt;inte överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark&lt;br&gt;till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd&lt;br&gt;fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren.&lt;br&gt;Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomt-&lt;br&gt;mark endast om det är uppenbart att den far bebyggas. I övriga fall skall&lt;br&gt;obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan&lt;br&gt;utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att&lt;br&gt;bebyggelsen inte skall genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt&lt;br&gt;bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och byggla-&lt;br&gt;gen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken gäller täkt-&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ natur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdslagen (1964:822) eller vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291). Med täkttill-&lt;br&gt;stånd skall jämställas pågående&lt;br&gt;täkt. Byggnad på täktområde för&lt;br&gt;täktens utnyttjande hindrar inte att&lt;br&gt;marken indelas som täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken täkttillstånd en-&lt;br&gt;ligt 18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:291) eller miljöbalken gäl-&lt;br&gt;ler. Med täkttillstånd skall jäm-&lt;br&gt;ställas pågående täkt. Byggnad på&lt;br&gt;täktområde för täktens utnyttjande&lt;br&gt;hindrar inte att marken indelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkermark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller&lt;br&gt;bete och som är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betesmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte&lt;br&gt;är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig ut-&lt;br&gt;sträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till&lt;br&gt;skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses&lt;br&gt;som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i&lt;br&gt;anspråk för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt veder-&lt;br&gt;tagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubik-&lt;br&gt;meter virke om året per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsimpediment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöjan-&lt;br&gt;de åtgärder men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Består täktmark av skilda mark-&lt;br&gt;områden skall varje sådant område&lt;br&gt;utgöra en taxeringsenhet. Omfattas&lt;br&gt;områden av samma täktplan enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) skall&lt;br&gt;de dock utgöra en taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Består täktmark av skilda mark-&lt;br&gt;områden skall varje sådant område&lt;br&gt;utgöra en taxeringsenhet. Omfattas&lt;br&gt;områden av samma täktplan enligt&lt;br&gt;miljöbalken eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser skall de dock&lt;br&gt;utgöra en taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid fastighetstaxering år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om&lt;br&gt;skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet&lt;br&gt;för rättegångskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:307) om skyldighet för ut-&lt;br&gt;ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets-&lt;br&gt;tvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap. 3. mål vid miljödomstol enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 kap. 2 § första stycket 2 miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balken som är ansökningsmål eller&lt;br&gt;20 kap. 2 § första stycket 5 miljö-&lt;br&gt;balken som avser ersättning vid&lt;br&gt;ingripande av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom&lt;br&gt;genstämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mål som har inletts före denna lags ikraftträdande skall handläggas&lt;br&gt;och bedömas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om&lt;br&gt;åtgärder mot förorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § lagen (1980:424) om åtgärder&lt;br&gt;mot förorening från fartyg&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 3 kap. 7 §, om inte gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken&lt;br&gt;eller miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex månader döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 3 kap. 7 §, om inte gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken,&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387) eller&lt;br&gt;lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en&lt;br&gt;föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 4 kap. 3 §, 5 kap. 1 § eller 7 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som uppsåtligen bryter mot 5 kap. 2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fartygets redare eller ägare, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;bryter mot 6 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1354) om&lt;br&gt;allmänna värmesystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1981:1354) om allmänna värme-&lt;br&gt;system skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar någon fastighets-&lt;br&gt;ägare att betala avgift som avses i&lt;br&gt;denna lag eller att i annat hänseen-&lt;br&gt;de iaktta vad som åligger honom&lt;br&gt;och är försummelsen väsentlig, far&lt;br&gt;huvudmannen stänga av energitill-&lt;br&gt;förseln till fastigheten, om han inte&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att sanitär olä-&lt;br&gt;genhet uppkommer. Kostnad för&lt;br&gt;stängningsåtgärd får påföras fas-&lt;br&gt;tighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar någon fastighets-&lt;br&gt;ägare att betala avgift som avses i&lt;br&gt;denna lag eller att i annat hänseen-&lt;br&gt;de iaktta vad som åligger honom&lt;br&gt;och är försummelsen väsentlig, får&lt;br&gt;huvudmannen stänga av energitill-&lt;br&gt;förseln till fastigheten, om han inte&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att olägenhet för&lt;br&gt;människors hälsa uppkommer.&lt;br&gt;Kostnad för stängningsåtgärd får&lt;br&gt;påföras fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om pre-&lt;br&gt;skription av skatt och andra ford-&lt;br&gt;ringar som det allmänna har rätt&lt;br&gt;till och som drivs in enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m. Den tillämpas dock&lt;br&gt;inte på fordringar enligt vattenla-&lt;br&gt;gen (1918:523), vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619), studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), bötesverkställighets-&lt;br&gt;lagen (1979:189) eller fordringar&lt;br&gt;för vilka särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om preskription gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om pre-&lt;br&gt;skription av skatt och andra ford-&lt;br&gt;ringar som det allmänna har rätt&lt;br&gt;till och som drivs in enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m. Den tillämpas dock&lt;br&gt;inte på fordringar enligt vattenla-&lt;br&gt;gen (1918:523), vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), 25 kap. 8 § miljö-&lt;br&gt;balken, 6 kap. lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet, rättshj älpslagen&lt;br&gt;(1996:1619), studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), bötesverkställighets-&lt;br&gt;lagen (1979:189) eller fordringar&lt;br&gt;för vilka särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om preskription gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:491.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om&lt;br&gt;inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled&lt;br&gt;och allmän hamn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:293) om inrättande, ut-&lt;br&gt;vidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 a och 3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 b och 1 c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall 2-4 kap., 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lb§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen upprättas skall den som&lt;br&gt;avser att inleda ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag samråda enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket miljöbalken med&lt;br&gt;Sjöfartsverket, berörda länsstyrel-&lt;br&gt;ser och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för&lt;br&gt;att upprätta miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen och kraven på denna&lt;br&gt;samt planer och planeringsun-&lt;br&gt;derlag skall 6 kap. 3 §, 4 § tredje&lt;br&gt;stycket, 5-8 §§ och 10-12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas. Vad som&lt;br&gt;där föreskrivs om länsstyrelse&lt;br&gt;skall gälla den länsstyrelse inom&lt;br&gt;vars område verksamheten huvud-&lt;br&gt;sakligen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall godkännas av berörda läns-&lt;br&gt;styrelser innan beslut fattas om att&lt;br&gt;inrätta, utvidga eller avlysa all-&lt;br&gt;män farled eller allmän hamn.&lt;br&gt;Beslut i fråga om godkännande av&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat med hänsyn&lt;br&gt;till det ändamål som en allmän&lt;br&gt;farled skall tillgodose, säkerheten i&lt;br&gt;farleden eller i övrigt med hänsyn&lt;br&gt;till allmän eller enskild rätt, far&lt;br&gt;särskilda föreskrifter meddelas om&lt;br&gt;hur den allmänna farleden skall&lt;br&gt;ordnas och begagnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med prövningen av&lt;br&gt;ett ärende enligt denna lag skall&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen och&lt;br&gt;resultatet av samråd och yttranden&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lc§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket skall med eget&lt;br&gt;yttrande överlämna frågan om&lt;br&gt;inrättande av en allmän farled till&lt;br&gt;regeringen för prövning enligt&lt;br&gt;17 kap. 1 § miljöbalken. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om regeringen enligt&lt;br&gt;17 kap. 3 § miljöbalken har för-&lt;br&gt;behållit sig prövningen av tillåt-&lt;br&gt;ligheten av en allmän farled eller&lt;br&gt;allmän hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat med hänsyn&lt;br&gt;till det ändamål som en allmän&lt;br&gt;farled skall tillgodose, skyddet för&lt;br&gt;hälsan eller miljön eller hushåll-&lt;br&gt;ningen med mark och vatten och&lt;br&gt;andra resurser, säkerheten i farle-&lt;br&gt;den eller i övrigt med hänsyn till&lt;br&gt;allmänna intressen eller enskild&lt;br&gt;rätt, far regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddela särskilda ftjreskrifter om&lt;br&gt;hur den allmänna farleden skall&lt;br&gt;ordnas och begagnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 b § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk-&lt;br&gt;samhet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning som möjliggör en&lt;br&gt;samlad bedömning av en planerad&lt;br&gt;anläggnings, verksamhets eller&lt;br&gt;åtgärds inverkan på miljön och&lt;br&gt;hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall 2 kap., 5 kap. 3 §&lt;br&gt;och 16 kap. 5 § miljöbalken till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd att uppföra, inneha eller&lt;br&gt;driva en kärnteknisk anläggning.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i andra ärenden&lt;br&gt;om tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för&lt;br&gt;att upprätta miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen och kraven på denna&lt;br&gt;samt planer och planeringsun-&lt;br&gt;derlag gäller 6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock till-&lt;br&gt;lämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1536.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om&lt;br&gt;skatt på bekämpningsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1984:410) om skatt på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (bekämpningsmedelsskatt) skall erläggas till staten enligt denna&lt;br&gt;lag vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämpnings-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bekämpningsmedel avses i&lt;br&gt;denna lag ämnen eller beredningar&lt;br&gt;som är avsedda att användas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bekämpningsmedel avses i&lt;br&gt;denna lag ämnen eller beredningar&lt;br&gt;som är avsedda att användas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd mot egendomsskada, sani-&lt;br&gt;tär olägenhet eller annan jämför-&lt;br&gt;bar olägenhet, förorsakad av&lt;br&gt;växter, djur, bakterier eller virus.&lt;br&gt;Som bekämpningsmedel enligt&lt;br&gt;lagen skall dock inte anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd mot egendomsskada eller&lt;br&gt;olägenhet för människors hälsa,&lt;br&gt;förorsakad av växter, djur, bakte-&lt;br&gt;rier eller virus. Som bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel enligt lagen skall dock&lt;br&gt;inte anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara, avsedd att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel&lt;br&gt;eller annan jämförbar vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas&lt;br&gt;för ett annat ändamål än som avses i första meningen, om inte varorna&lt;br&gt;genom en särskild benämning eller på något annat sätt anges vara avsed-&lt;br&gt;da som bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. träskyddsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1995:617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:620) om&lt;br&gt;vissa torvfyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7,12-14, 34 och 39 §§ lagen (1985:620)&lt;br&gt;om vissa torvfyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningskoncession kan&lt;br&gt;förenas med rätt för innehavaren&lt;br&gt;att senare få bearbetningskonces-&lt;br&gt;sion för fyndigheten eller företräde&lt;br&gt;framför andra till sådan konces-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningskoncession får&lt;br&gt;förenas med rätt för innehavaren&lt;br&gt;att fa företräde framför andra till&lt;br&gt;bearbetningskoncession för fyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i denna lag skall även iakttas&lt;br&gt;tillämpliga föreskrifter i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10), miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387) och andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i denna lag skall även iakttas&lt;br&gt;tillämpliga föreskrifter i miljöbal-&lt;br&gt;ken, plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) och andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämp-&lt;br&gt;ligt att verksamheten kommer till stånd och sökanden från sådan syn-&lt;br&gt;punkt är lämplig att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, far dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 2—4 kap. och&lt;br&gt;5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av bearbet-&lt;br&gt;ningskoncession skall därutöver&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 6 kap.,&lt;br&gt;12 kap. 2 § och 16 kap. 5 §, 12 § 1&lt;br&gt;och 13 § miljöbalken, bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1-3 kap. och 7 kap. 21-27&lt;br&gt;och 29 §§ lagen (0000) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet samt föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av dessa&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1987:164.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:164.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetningskoncession får meddelas endast om det görs sannolikt att Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att mot-&lt;br&gt;verka eller begränsa menlig inver-&lt;br&gt;kan på naturmiljön samt för att&lt;br&gt;beakta andra allmänna intressen&lt;br&gt;och enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att skyd-&lt;br&gt;da allmänna intressen och enskild&lt;br&gt;rätt, såsom att skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön mot skador och&lt;br&gt;olägenheter och främja en lång-&lt;br&gt;siktigt god hushållning med mark&lt;br&gt;och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas bearbetningskoncession för någon annan än fastighetsägaren&lt;br&gt;i fråga om en fyndighet från vilken denne utvinner torv för sitt husbehov,&lt;br&gt;skall koncessionen, om inte särskilda skäl föranleder annat, förenas med&lt;br&gt;villkor som gör det möjligt för fastighetsägaren att på skäliga villkor få&lt;br&gt;torv för sitt husbehov även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionshavaren skall, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;annat, åläggas att ställa säkerhet&lt;br&gt;för att villkor till skydd för natur-&lt;br&gt;miljön, andra allmänna intressen&lt;br&gt;eller enskild rätt skall uppfyllas.&lt;br&gt;Visar sig säkerheten otillräcklig,&lt;br&gt;får länsstyrelsen bestämma att&lt;br&gt;ytterligare säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession får för sin giltig-&lt;br&gt;het göras beroende av att säkerhet&lt;br&gt;ställs för att koncessionshavaren&lt;br&gt;skall fullgöra skyldigheten enligt&lt;br&gt;34 § att ta bort anläggningar och&lt;br&gt;vidta andra åtgärder for återställ-&lt;br&gt;ning. Vid ingrepp i naturen av&lt;br&gt;större omfattning skall säkerhet&lt;br&gt;ställas, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;att det saknas anledning till detta.&lt;br&gt;Staten, kommuner, landsting och&lt;br&gt;kommunalförbund behöver inte&lt;br&gt;ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;länsstyrelsen bestämma att ytterli-&lt;br&gt;gare säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om beskaffenheten av&lt;br&gt;säkerheten gäller 2 kap. 25 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Säkerheten skall&lt;br&gt;prövas av länsstyrelsen och förva-&lt;br&gt;ras av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer genom verksamhet&lt;br&gt;för vilken koncession meddelats&lt;br&gt;betydande olägenhet som inte&lt;br&gt;förutsågs när koncessionen med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får förena konces-&lt;br&gt;sionen med ytterligare eller änd-&lt;br&gt;rade villkor, om det genom verk-&lt;br&gt;samheten har uppkommit en olä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:689.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delades, får länsstyrelsen bestäm-&lt;br&gt;ma de villkor för den fortsatta&lt;br&gt;verksamheten som behövs för att&lt;br&gt;förebygga eller minska olägenhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genhet av någon betydelse som&lt;br&gt;inte förutsågs när koncessionen&lt;br&gt;meddelades eller om verksamheten&lt;br&gt;med någon betydelse medverkar&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm enligt&lt;br&gt;5 kap. miljöbalken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor enligt första stycket får&lt;br&gt;inte vara så ingripande att verk-&lt;br&gt;samheten inte längre kan bedrivas&lt;br&gt;eller att den avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en koncession upphör skall koncessionshavaren ta bort anlägg-&lt;br&gt;ningar och vidta andra åtgärder för återställning, om detta är motiverat&lt;br&gt;från allmän eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån skyldighet att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom&lt;br&gt;villkor i koncessionen, skall frågan prövas av länsstyrelsen i samband&lt;br&gt;med att koncessionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;innebär inte någon inskränkning i&lt;br&gt;koncessionshavarens skyldigheter&lt;br&gt;enligt 2 kap. 8 § eller 10 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar en koncessionshavare&lt;br&gt;inte villkor som förenats med&lt;br&gt;koncessionen eller efterkommer&lt;br&gt;han inte vad som begärs med stöd&lt;br&gt;av 35 § eller 36 § andra stycket,&lt;br&gt;far länsstyrelsen vid vite förelägga&lt;br&gt;honom att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar en koncessionshavare&lt;br&gt;inte villkor som har förenats med&lt;br&gt;koncessionen eller uppfyller inte&lt;br&gt;koncessionshavaren skyldigheten&lt;br&gt;enligt 34 § att vidta åtgärder för&lt;br&gt;återställning eller vad som begärs&lt;br&gt;med stöd av 35 § eller 36 § andra&lt;br&gt;stycket, far länsstyrelsen vid vite&lt;br&gt;förelägga honom att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättning far kronofogdemyndigheten på ansökan av&lt;br&gt;länsstyrelsen eller, i fall som nämns i 35 §, myndighet som avses där&lt;br&gt;meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse på bekostnad&lt;br&gt;av koncessionshavaren. I fråga om sådan handräckning finns bestämmel-&lt;br&gt;ser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:870.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En säkerhet som har ställts enligt 13 § i äldre lydelse skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.32&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;(1986:1102)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 a §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § lagen (1984:3) om kärn-&lt;br&gt;teknisk verksamhet finns bestäm-&lt;br&gt;melser om skyldighet för inneha-&lt;br&gt;vare av kärnteknisk anläggning att&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;att upprätthålla säkerheten vid&lt;br&gt;anläggningen. Av hälsoskyddsla-&lt;br&gt;gen (1982:1080) framgår att varje&lt;br&gt;kommun svarar för hälsoskydd&lt;br&gt;inom kommunen som påkallas av&lt;br&gt;utsläpp av radioaktiva ämnen, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räddningstjänstlagen (1986:1102)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § lagen (1984:3) om kärn-&lt;br&gt;teknisk verksamhet finns bestäm-&lt;br&gt;melser om skyldighet för inneha-&lt;br&gt;vare av kärnteknisk anläggning att&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;att upprätthålla säkerheten vid&lt;br&gt;anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:948.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.33 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)* att&lt;br&gt;1 kap. 3 §, 2 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 1, 5 och 9 §§, 5 kap. 7, 16, 18 och&lt;br&gt;22 §§, 8 kap. 6 §, 12 kap. 1 och 5 §§, 14 kap. 8 § samt 17 kap. 23 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön&lt;br&gt;skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myn-&lt;br&gt;digheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kom-&lt;br&gt;munen sker genom detaljplaner. En detaljplan far omfatta endast en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsad del av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av&lt;br&gt;kommunen som inte omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av&lt;br&gt;kommunen som inte omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detaljplan far områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser antas, om det behövs för att&lt;br&gt;syftet med översiktsplanen skall&lt;br&gt;uppnås eller för att säkerställa att&lt;br&gt;riksintressen enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplaner far antas för att&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detaljplan far områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser antas, om det behövs för att&lt;br&gt;syftet med översiktsplanen skall&lt;br&gt;uppnås eller för att säkerställa att&lt;br&gt;riksintressen enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlätta genomförandet av detalj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordning av flera kommuners planläggning far regionplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas för det eller de ändamål&lt;br&gt;för vilka områdena är mest lämpa-&lt;br&gt;de med hänsyn till beskaffenhet&lt;br&gt;och läge samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas för det eller de ändamål&lt;br&gt;för vilka områdena är mest lämpa-&lt;br&gt;de med hänsyn till beskaffenhet&lt;br&gt;och läge samt föreliggande behov.&lt;br&gt;Företräde skall ges sådan an-&lt;br&gt;vändning som medför en från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän synpunkt god hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken tillämpas.&lt;br&gt;Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken skall&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer iakttas vid&lt;br&gt;planering och planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0390/prop_199798__90-3.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beak-&lt;br&gt;tande av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar. Även en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö, goda&lt;br&gt;miljöförhållanden i övrigt samt en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;mark och vatten och med energi&lt;br&gt;och råvaror skall främjas. Hänsyn&lt;br&gt;skall tas till förhållandena i an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beak-&lt;br&gt;tande av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar. Även en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö, goda&lt;br&gt;miljöförhållanden i övrigt samt en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;mark och vatten och med energi&lt;br&gt;och råvaror skall främjas. Hänsyn&lt;br&gt;skall tas till förhållandena i an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsande kommuner. Planlägg-&lt;br&gt;ning får inte medverka till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.&lt;br&gt;miljöbalken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket skall beaktas även i andra ärenden en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;de allmänna intressen enligt&lt;br&gt;2 kap. och de miljö- och riskfakto-&lt;br&gt;rer som bör beaktas vid beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;de allmänna intressen enligt 2 kap.&lt;br&gt;och de miljö- och riskfaktorer som&lt;br&gt;bör beaktas vid beslut om använd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av mark- och vat-&lt;br&gt;tenområden. Vid redovisningen av&lt;br&gt;de allmänna intressena skall rik-&lt;br&gt;sintressen enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av mark- och vattenområ-&lt;br&gt;den. Vid redovisningen skall&lt;br&gt;riksintressen enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och beva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur kommunen avser att till-&lt;br&gt;godose de redovisade riksintresse-&lt;br&gt;na enligt lagen om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan&lt;br&gt;svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur kommunen avser att till-&lt;br&gt;godose de redovisade riksintresse-&lt;br&gt;na och iaktta gällande miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna&lt;br&gt;statens intressen och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i&lt;br&gt;fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och&lt;br&gt;riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen en- 2. verka för att riksintressen en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillgodoses och för att sådana&lt;br&gt;frågor om användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden som angår två&lt;br&gt;eller flera kommuner samordnas&lt;br&gt;på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-&lt;br&gt;godoses och miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;enligt 5 kap. miljöbalken iakttas,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att sådana frågor om&lt;br&gt;användningen av mark- och vat-&lt;br&gt;tenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsyttran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de över planförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av yttrandet skall framgå om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslaget inte tillgodoser riks-&lt;br&gt;intressen enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana frågor rörande an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden som angår två eller flera&lt;br&gt;kommuner inte samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bebyggelsen blir olämplig&lt;br&gt;med hänsyn till de boendes och&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av yttrandet skall framgå om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslaget inte tillgodoser riks-&lt;br&gt;intressen enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förslaget kan medverka till att&lt;br&gt;en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.&lt;br&gt;miljöbalken överträds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana frågor rörande an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden som angår två eller flera&lt;br&gt;kommuner inte samordnas på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt sätt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bebyggelsen blir olämplig&lt;br&gt;med hänsyn till de boendes och&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;far ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall&lt;br&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestäm-&lt;br&gt;mas andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar och tomter, varvid far meddelas varsamhetsbestämmelser för&lt;br&gt;att precisera kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från&lt;br&gt;historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, riv-&lt;br&gt;ningsförbud för byggnader som avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestäm-&lt;br&gt;melser i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader som far&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 21 § lagen (1994:847) om teknis-&lt;br&gt;ka egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höj dläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kom-&lt;br&gt;munen inte skall vara huvudman, varvid far meddelas skydds-&lt;br&gt;bestämmelser för sådana platser som är särskilt värdefulla från historisk,&lt;br&gt;kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna&lt;br&gt;utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behö-&lt;br&gt;ver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt tra-&lt;br&gt;fik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att&lt;br&gt;motverka störningar från omgiv-&lt;br&gt;ningen och, om det finns särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att&lt;br&gt;motverka störningar från omgiv-&lt;br&gt;ningen och, om det finns särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1315.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl, högsta tillåtna värden för&lt;br&gt;störningar genom luftförorening,&lt;br&gt;buller, skakning, ljus eller annat&lt;br&gt;liknande som omfattas av 9 kap.&lt;br&gt;miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl, högsta tillåtna värden för&lt;br&gt;störningar genom luftförorening,&lt;br&gt;buller, skakning, ljus eller annat&lt;br&gt;sådant som prövas enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-&lt;br&gt;samhetsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. skydd för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvud-&lt;br&gt;man och som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljö-&lt;br&gt;mässig eller konstnärlig synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploate-&lt;br&gt;ringssamverkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett&lt;br&gt;exploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras&lt;br&gt;enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars&lt;br&gt;ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den. Bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna&lt;br&gt;att bedriva handel&lt;br&gt;vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får meddelas endast om det finns skäl av betydande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;8&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;områden som&lt;br&gt;detaljplan kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som&lt;br&gt;inte omfattas av detaljplan kan&lt;br&gt;områdesbestämmelser antas för att&lt;br&gt;säkerställa att syftet med över-&lt;br&gt;siktsplanen uppnås eller att ett&lt;br&gt;riksintresse enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken tillgodoses. Med&lt;br&gt;områdesbestämmelser får regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade&lt;br&gt;inte omfattas av&lt;br&gt;områdesbestämmelser antas för att&lt;br&gt;säkerställa att syftet med över-&lt;br&gt;siktsplanen uppnås eller att ett&lt;br&gt;riksintresse enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillgodoses. Med områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser får regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för be-&lt;br&gt;byggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storle-&lt;br&gt;ken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anlägg-&lt;br&gt;ningar och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestämmelser för att&lt;br&gt;precisera kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från histo-&lt;br&gt;risk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, rivningsför-&lt;br&gt;bud för byggnader som avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestämmelser i&lt;br&gt;fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader som får utfärdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 § lagen (1994:847) om tekniska egen-&lt;br&gt;skapskrav på byggnadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning av allmänna platser, varvid far meddelas&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för sådana platser som är särskilt värdefulla från&lt;br&gt;historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål för planen, om det inte är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 5 kap. lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. skall upprättas, om detaljpla-&lt;br&gt;nen medger en användning av&lt;br&gt;mark eller av byggnader eller&lt;br&gt;andra anläggningar som innebär&lt;br&gt;betydande påverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall upprättas, om detaljplanen&lt;br&gt;medger en användning av mark&lt;br&gt;eller av byggnader eller andra&lt;br&gt;anläggningar som innebär en&lt;br&gt;betydande påverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;mark och vatten och andra resur-&lt;br&gt;ser. Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall möjliggöra en samlad be-&lt;br&gt;dömning av en planerad anlägg-&lt;br&gt;nings, verksamhets eller åtgärds&lt;br&gt;inverkan på miljön, hälsan och&lt;br&gt;hushållningen med mark och&lt;br&gt;vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet åligger det läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2&lt;br&gt;och 3 kap. och verka för att rik-&lt;br&gt;sintressen enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att sådana frågor om&lt;br&gt;användningen av mark- och vat-&lt;br&gt;tenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta till vara statens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet skall länsstyrel-&lt;br&gt;sen särskilt ta till vara och sam-&lt;br&gt;ordna statens intressen och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2&lt;br&gt;och 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen en-&lt;br&gt;ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-&lt;br&gt;godoses och miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;enligt 5 kap. miljöbalken iakttas,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att sådana frågor om&lt;br&gt;användningen av mark- och vat-&lt;br&gt;tenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen far för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma&lt;br&gt;att bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgär-&lt;br&gt;der som avses i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom områden med detaljplan farga om en- eller tvåbostadshus och&lt;br&gt;komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen far, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områ-&lt;br&gt;den för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov&lt;br&gt;krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen far vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till&lt;br&gt;eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller&lt;br&gt;därmed jämförlig näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grund-&lt;br&gt;vattentäkter som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 a § 1 vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom de-&lt;br&gt;taljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader och andra anläggningar som avses i 10 § far be-&lt;br&gt;stämmelser enligt första och andra styckena samt tredje stycket 2 inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grund-&lt;br&gt;vattentäkter som avses i 11 kap.&lt;br&gt;11 § 1 miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett riksintresse enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. inte tillgodo-&lt;br&gt;ses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regleringen av sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår flera&lt;br&gt;kommuner inte har samordnats på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en bebyggelse blir olämplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett riksintresse enligt 3 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regleringen av sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår flera&lt;br&gt;kommuner inte har samordnats på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en miljökvalitetsnorm enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till de boendes och 5 kap. miljöbalken inte iakttas, Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av eller&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en bebyggelse annars blir&lt;br&gt;olämplig med hänsyn till de boen-&lt;br&gt;des och övrigas hälsa eller till&lt;br&gt;behovet av skydd mot olyckshän-&lt;br&gt;delser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far pröva ett beslut&lt;br&gt;att anta, ändra eller upphäva en&lt;br&gt;regionplan. Beslut om prövning&lt;br&gt;skall fattas inom tre månader från&lt;br&gt;den dag då beslutet kom in till&lt;br&gt;regeringen. Regeringens prövning&lt;br&gt;far avse endast frågan huruvida&lt;br&gt;planen tillgodoser riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får upphäva beslutet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far pröva ett beslut&lt;br&gt;att anta, ändra eller upphäva en&lt;br&gt;regionplan. Beslut om prövning&lt;br&gt;skall fattas inom tre månader från&lt;br&gt;den dag då beslutet kom in till&lt;br&gt;regeringen. Regeringens prövning&lt;br&gt;far avse endast frågan huruvida&lt;br&gt;planen tillgodoser riksintressen&lt;br&gt;enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess helhet eller i en viss del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse&lt;br&gt;förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om&lt;br&gt;bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstör-&lt;br&gt;des,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser el-&lt;br&gt;ler rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser meddelas i en detaljplan enligt 5 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket 4 eller 6 eller i områdesbestämmelser enligt 5 kap. 16 § 4 eller 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjd-&lt;br&gt;läge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas&lt;br&gt;i områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1, om&lt;br&gt;byggnaden förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del&lt;br&gt;av fastigheten. I fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras inom berörd del av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkom-&lt;br&gt;mer vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten, om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket samt beslut enligt 3 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 §§&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822),&lt;br&gt;förbud enligt 20 § andra stycket&lt;br&gt;och 21 § andra stycket samma lag&lt;br&gt;och beslut enligt 18 § skogsvårds-&lt;br&gt;lagen (1979:429) och 19 kap. 2 §&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291), under&lt;br&gt;förutsättning att besluten medde-&lt;br&gt;lats inom tio år före det senaste&lt;br&gt;beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstagan-&lt;br&gt;den enligt 30 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;som i särskilda fall har inträtt inom&lt;br&gt;samma tid. Har talan eller rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen med anled-&lt;br&gt;ning av nyss angivna beslut förlo-&lt;br&gt;rats på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;15 kap. 4 § eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i lagen om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m., naturvårdslagen&lt;br&gt;eller vattenlagen, utgör detta för-&lt;br&gt;hållande inte något hinder mot att&lt;br&gt;beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter före-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 6 § beslu-&lt;br&gt;tat om rivningsförbud eller&lt;br&gt;skyddsbestämmelser som avses i&lt;br&gt;första stycket 2 eller 3 för att&lt;br&gt;tillgodose ett riksintresse enligt&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m., är staten&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen. I fall som avses i första styck-&lt;br&gt;et 4 och 5 är ägaren till den an-&lt;br&gt;läggning för vilken skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområdet har beslutats&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket samt beslut enligt 3 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m., 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22&lt;br&gt;eller 24 § miljöbalken, förbud&lt;br&gt;enligt 7 kap. 11 § andra stycket&lt;br&gt;samt föreläggande eller förbud&lt;br&gt;enligt 12 kap. 6 § får de stycket&lt;br&gt;samma balk och beslut enligt 18 §&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429), un-&lt;br&gt;der förutsättning att besluten med-&lt;br&gt;delats inom tio år före det senaste&lt;br&gt;beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstagan-&lt;br&gt;den enligt 30 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;som i särskilda fall har inträtt inom&lt;br&gt;samma tid. Har talan eller rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen med anled-&lt;br&gt;ning av nyss angivna beslut förlo-&lt;br&gt;rats på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;15 kap. 4 § eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i miljöbalken eller&lt;br&gt;lagen om kulturminnen m.m.,&lt;br&gt;utgör detta förhållande inte något&lt;br&gt;hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter före-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 6 § beslu-&lt;br&gt;tat om rivningsförbud eller&lt;br&gt;skyddsbestämmelser som avses i&lt;br&gt;första stycket 2 eller 3 för att&lt;br&gt;tillgodose ett riksintresse enligt 3&lt;br&gt;eller 4 kap. miljöbalken, är staten&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen. I fall som avses i första styck-&lt;br&gt;et 4 och 5 är ägaren till den an-&lt;br&gt;läggning för vilken skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområdet har beslutats&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överträdelse som har begåtts före ikraftträdandet skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byg-&lt;br&gt;gande m.m. tillämpas vid målens prövning i sak. Bestämmelserna i&lt;br&gt;10 kap. skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att utföra arbete eller vidta annan åtgärd som åligger&lt;br&gt;honom enligt beslut som har meddelats med stöd av byggnadsstadgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1959:612), skall bestämmelserna i&lt;br&gt;ning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon åsidosatt ett villkor&lt;br&gt;eller en föreskrift som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 136 a § bygg-&lt;br&gt;nadslagen (1947:385), skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. tillämpas vid målens pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon åsidosatt ett villkor&lt;br&gt;eller en föreskrift som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 136 a § bygg-&lt;br&gt;nadslagen (1947:385), skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 29 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande ärenden som har avgjorts av kommunen före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet, skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utöver beslut och förbud enligt de bestämmelser som räknas upp i&lt;br&gt;14 kap. 8 § fjärde stycket skall under de förutsättningar som anges där&lt;br&gt;beaktas även beslut och förbud enligt bestämmelser som har ersatts av de&lt;br&gt;uppräknade bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.34 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 46 § jaktlagen (1987:259) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som obehörigen tar befattning med vilt som han vet eller har skä-&lt;br&gt;lig anledning anta har dödats eller åtkommits genom jaktbrott, döms för&lt;br&gt;jakthäleri till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år. Vid&lt;br&gt;bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas sådana omstän-&lt;br&gt;digheter som anges i 44 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna para-&lt;br&gt;graf döms inte om gärningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är belagd med straff i lagen med straff i miljöbalken.&lt;br&gt;(1994:1818) om åtgärder beträf-&lt;br&gt;fande djur och växter som tillhör&lt;br&gt;skyddade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna paragraf&lt;br&gt;döms inte om gärningen är belagd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1819.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.35 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 a, 27, 30 och 42 §§ strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning som möjliggör en&lt;br&gt;samlad bedömning av en planerad&lt;br&gt;anläggnings, verksamhets eller&lt;br&gt;åtgärds inverkan på miljön och&lt;br&gt;hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag eller vid meddelande av&lt;br&gt;villkor med stöd av 27 § skall&lt;br&gt;5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning enligt 6 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken som möjliggör en samlad&lt;br&gt;bedömning av en planerad an-&lt;br&gt;läggnings, verksamhets eller åt-&lt;br&gt;gärds inverkan på människors&lt;br&gt;hälsa, miljön och hushållningen&lt;br&gt;med mark och vatten samt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd har meddelats enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet eller under tillståndets giltighetstid, far regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytterligare villkor som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till strålskyddet. Om tillståndet avser en kärnteknisk&lt;br&gt;anläggning, skall dock villkor som i avsevärd mån kan påverka utform-&lt;br&gt;ningen av anläggningen eller driften vid denna alltid underställas rege-&lt;br&gt;ringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i fråga om vill-&lt;br&gt;kor som enligt första stycket un-&lt;br&gt;derställs regeringens prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att det i ärende om&lt;br&gt;villkor som enligt första stycket&lt;br&gt;underställs regeringens prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1546.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1546.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall upprättas en miljökon- &amp;nbsp;&amp;nbsp;skall upprättas en miljökon- Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekvensbeskrivning enligt 22 a §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sekvensbeskrivning enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ejier åtagande av en kommun&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer över-&lt;br&gt;låta åt den eller de kommunala&lt;br&gt;nämnder som fullgör uppgifter&lt;br&gt;inom miljö- och hälsoskyddsområ-&lt;br&gt;det att i ett visst avseende utöva&lt;br&gt;tillsynen. Om en sådan överlåtelse&lt;br&gt;sker, skall vad som sägs i lagen&lt;br&gt;om tillsynsmyndighet gälla även&lt;br&gt;en sådan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter åtagande av en kommun&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer över-&lt;br&gt;låta åt den eller de kommunala&lt;br&gt;nämnder som fullgör uppgifter&lt;br&gt;inom miljö- och hälsoskyddsområ-&lt;br&gt;det att i ett visst avseende utöva&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller inte verksamhet som utövas&lt;br&gt;av Försvarsmakten, Försvarets&lt;br&gt;materielverk, Fortifikationsverket&lt;br&gt;eller Försvarets radioanstalt. I&lt;br&gt;fråga om sådan verksamhet får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer efter&lt;br&gt;åtagande av generalläkaren över-&lt;br&gt;låta åt denne att i ett visst avseen-&lt;br&gt;de utöva tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtelse av tillsynen sker&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall vad&lt;br&gt;som sägs i lagen om tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet gälla även en sådan nämnd&lt;br&gt;som avses i första stycket eller&lt;br&gt;generalläkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i särskilda fall enligt&lt;br&gt;denna lag far överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Beslut i&lt;br&gt;frågor som avses i 27 § överklagas&lt;br&gt;dock hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i särskilda fall enligt&lt;br&gt;denna lag far överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Beslut i&lt;br&gt;frågor som avses i 27 § eller 30 §&lt;br&gt;andra stycket överklagas dock hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt denna lag&lt;br&gt;med stöd av ett bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelats enligt denna lag skall gälla omedelbart om inte&lt;br&gt;annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1706.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts fore denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock till-&lt;br&gt;lämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om&lt;br&gt;brandfarliga och explosiva varor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 4 och 7 §§ lagen (1988:868) om brandfar-&lt;br&gt;liga och explosiva varor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller hantering och import av brandfarliga och explosiva&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens syfte är att hindra att så- Lagens syfte är att hindra att så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana varor orsakar brand eller&lt;br&gt;explosion som inte är avsedd samt&lt;br&gt;att förebygga och begränsa skador&lt;br&gt;på liv, hälsa eller egendom genom&lt;br&gt;brand eller explosion vid hantering&lt;br&gt;av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana varor orsakar brand eller&lt;br&gt;explosion som inte är avsedd samt&lt;br&gt;att förebygga och begränsa skador&lt;br&gt;på liv, hälsa, miljö eller egendom&lt;br&gt;genom brand eller explosion vid&lt;br&gt;hantering av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådan transport av brandfarliga eller explosiva varor&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1982:821) om transport av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter finns bestämmelser&lt;br&gt;avsedda att förebygga andra ska-&lt;br&gt;dor än sådana som kan uppkomma&lt;br&gt;genom brand eller explosion vid&lt;br&gt;hantering av brandfarliga eller&lt;br&gt;explosiva varor. Bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet för arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare att vidta skyddsåtgär-&lt;br&gt;der mot skador som kan upp-&lt;br&gt;komma genom brand eller explo-&lt;br&gt;sion vid hantering av brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor finns i ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen (1977:1160). I&lt;br&gt;räddningstjänslagen (1986:1102)&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;för ägare eller innehavare av&lt;br&gt;byggnad eller andra anläggningar&lt;br&gt;att vidta olycks- och skadeföre-&lt;br&gt;byggande åtgärder vid brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sprängning och användning av pyrotekniska varor finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 2 kap. 20 § och 3 kap. 6 och 7 §§ ordningslagen&lt;br&gt;(1993:1617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken finns bestämmel-&lt;br&gt;ser avsedda att förebygga andra&lt;br&gt;skador än sådana som kan upp-&lt;br&gt;komma genom brand eller explo-&lt;br&gt;sion vid hantering av brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om skyldighet för arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare att vidta&lt;br&gt;skyddsåtgärder mot skador som&lt;br&gt;kan uppkomma genom brand eller&lt;br&gt;explosion vid hantering av brand-&lt;br&gt;farliga eller explosiva varor finns i&lt;br&gt;arbetsmiljölagen (1977:1160). I&lt;br&gt;räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;för ägare eller innehavare av&lt;br&gt;byggnad eller andra anläggningar&lt;br&gt;att vidta olycks- och skadeföre-&lt;br&gt;byggande åtgärder vid brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hanterar brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor skall vidta de&lt;br&gt;åtgärder och de försiktighetsmått&lt;br&gt;som behövs för att förhindra brand&lt;br&gt;eller explosion som inte är avsedd&lt;br&gt;och för att förebygga och begränsa&lt;br&gt;skador på liv, hälsa eller egendom&lt;br&gt;genom brand eller explosion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hanterar brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor skall vidta de&lt;br&gt;åtgärder och de försiktighetsmått&lt;br&gt;som behövs för att förhindra brand&lt;br&gt;eller explosion som inte är avsedd&lt;br&gt;och för att förebygga och begränsa&lt;br&gt;skador på liv, hälsa, miljö eller&lt;br&gt;egendom genom brand eller explo-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela särskilda föreskrifter om sådana åtgärder och försiktighetsmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.37 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (1988:950) om kulturmin-&lt;br&gt;nen m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs en särskild ut-&lt;br&gt;redning för att ta reda på om en&lt;br&gt;fast fomlämning berörs av ett&lt;br&gt;planerat arbetsföretag som innebär&lt;br&gt;att ett större markområde tas i&lt;br&gt;anspråk, skall kostnaden för utred-&lt;br&gt;ningen betalas av företagaren. Som&lt;br&gt;sådan exploatering räknas t.ex. an-&lt;br&gt;läggande av allmän väg, större&lt;br&gt;enskild väg, järnväg, flygfält,&lt;br&gt;anläggning för energiförsörjning,&lt;br&gt;större vattenföretag och mer om-&lt;br&gt;fattande byggande för bostads-,&lt;br&gt;industri- eller handelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs en särskild ut-&lt;br&gt;redning för att ta reda på om en&lt;br&gt;fast fomlämning berörs av ett&lt;br&gt;planerat arbetsföretag som innebär&lt;br&gt;att ett större markområde tas i&lt;br&gt;anspråk, skall kostnaden för utred-&lt;br&gt;ningen betalas av företagaren. Som&lt;br&gt;sådan exploatering räknas t.ex. an-&lt;br&gt;läggande av allmän väg, större&lt;br&gt;enskild väg, järnväg, flygfält,&lt;br&gt;anläggning för energiförsörjning,&lt;br&gt;större vattenverksamhet och mer&lt;br&gt;omfattande byggande för bostads-,&lt;br&gt;industri- eller handelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild utredning fattas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen&lt;br&gt;skall i beslutet ange vem som skall utföra utredningen. Därvid gäller inte&lt;br&gt;lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Länsstyrelsen skall beakta&lt;br&gt;att utredningen skall vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras&lt;br&gt;till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:302.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.38 Förslag till lag om ändring i prisregleringslagen&lt;br&gt;(1989:978)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § prisregleringslagen (1989:978) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det av någon annan orsak än krig eller krigsfara finns risk för en&lt;br&gt;allvarlig prisstegring inom landet på en eller flera viktiga varor eller&lt;br&gt;tjänster, far regeringen föreskriva att en eller flera av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna i 13, 14, 19, 22-26, 28 och 29 §§ skall tillämpas på&lt;br&gt;varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna i 13, 14 och 19 §§ skall tillämpas på avgifter som&lt;br&gt;tas ut i annan verksamhet hos staten än näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna i 13, 14 och&lt;br&gt;19 §§ skall tillämpas på avgifter&lt;br&gt;som tas ut i annan verksamhet hos&lt;br&gt;kommunerna än näringsverksam-&lt;br&gt;het enligt föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1970:244) om allmänna&lt;br&gt;vatten- och avloppsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-renhållningslagen (1979:596),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1981:1354) om allmän-&lt;br&gt;na värmesystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna i 13, 14 och&lt;br&gt;19 §§ skall tillämpas på avgifter&lt;br&gt;som tas ut i annan verksamhet hos&lt;br&gt;kommunerna än näringsverksam-&lt;br&gt;het enligt föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1970:244) om allmänna&lt;br&gt;vatten- och avloppsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 27 kap. 4—7 §§ miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1981:1354) om allmänna&lt;br&gt;värmesystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.39 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning till ersättningsfond får göras om skattepliktig&lt;br&gt;ersättning erhållits för inventarier, byggnader, markanläggningar, mark&lt;br&gt;eller för djurlager i jordbruk och renskötsel som har skadats genom brand&lt;br&gt;eller annan olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant avdrag får också göras om skattepliktig ersättning erhållits för&lt;br&gt;inventarier, byggnader och markanläggningar eller för mark i samband&lt;br&gt;med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fastighet har tagits i anspråk genom expropriation eller liknande&lt;br&gt;förfarande eller annars har avyttrats under sådana förhållanden att&lt;br&gt;tvångsavyttring måste anses vara för handen och det inte skäligen kan&lt;br&gt;antas att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en fastighet har avyttrats som ett led i åtgärder för jordbrukets eller&lt;br&gt;skogsbrukets yttre rationalisering, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fastighet har avyttrats till staten därför att fastigheten på grund av&lt;br&gt;flygbuller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får sådant avdrag göras&lt;br&gt;om den skattskyldige fått en-&lt;br&gt;gångsersättning för inventarier,&lt;br&gt;byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;eller får mark i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får sådant avdrag göras&lt;br&gt;om den skattskyldige fått en-&lt;br&gt;gångsersättning för inventarier,&lt;br&gt;byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;eller får mark i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränkning i förfoganderätten till&lt;br&gt;sin fastighet enligt naturvårdsla-&lt;br&gt;gen (1964:822) eller för motsva-&lt;br&gt;rande inskränkningar enligt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränkning i förfoganderätten till&lt;br&gt;sin fastighet enligt miljöbalken&lt;br&gt;eller för motsvarande inskränk-&lt;br&gt;ningar enligt andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning till ersättningsfond får inte göras i fråga om&lt;br&gt;byggnader, markanläggningar och mark som utgör omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En inskränkning i förfoganderätten till en fastighet enligt natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 2 §&lt;br&gt;anses som en inskränkning i förfoganderätten till en fastighet enligt&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.40 Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om minerallagen (1991:45)&lt;br&gt;dels att 1 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 2 och 10 §§, 6 kap. 4 §, 8 kap. 1, 2&lt;br&gt;och 3 §§ samt 13 kap. 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som berör verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som berör verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som avses i denna lag finns&lt;br&gt;i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), na-&lt;br&gt;turvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. och lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som avses i denna lag finns&lt;br&gt;i miljöbalken, plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) och lagen (1988:950)&lt;br&gt;om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta be-&lt;br&gt;fattning med kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne finns även&lt;br&gt;i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i&lt;br&gt;övrigt att bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen enligt 4 kap. la-&lt;br&gt;gen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. prövat&lt;br&gt;frågan om tillstånd till en viss&lt;br&gt;anläggning eller åtgärd, är beslu-&lt;br&gt;tet bindande vid prövning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3k&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete far inte&lt;br&gt;äga rum inom nationalpark eller&lt;br&gt;område som statlig myndighet hos&lt;br&gt;regeringen har begärt skall avsät-&lt;br&gt;tas till nationalpark eller i strid&lt;br&gt;med föreskrifter som har medde-&lt;br&gt;lats beträffande naturreservat med&lt;br&gt;stöd av naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1891.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete far inte&lt;br&gt;äga rum inom nationalpark eller&lt;br&gt;område som en statlig myndighet&lt;br&gt;hos regeringen har begärt skall&lt;br&gt;avsättas till nationalpark eller i&lt;br&gt;strid med föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats för natur- eller kultur-&lt;br&gt;reservat med stöd av 7 kap. miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete far inte heller, utan medgivande av länsstyrelsen,&lt;br&gt;äga rum inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befastningsområde och sådant område utanför detta som regeringen&lt;br&gt;bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkogård och annan begravningsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. område som avses i 3 kap. 3. område som avses i 4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § lagen (1987:12) om hushåll- miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession skall meddelas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit&lt;br&gt;påträffad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden&lt;br&gt;far den begärda koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession för bearbetning av olja eller gasformiga kolväten far be-&lt;br&gt;viljas endast den som visar att han är lämplig att bedriva sådan bearbet-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende om beviljande av&lt;br&gt;koncession avser ett företag vars&lt;br&gt;tillåtlighet skall prövas enligt flera&lt;br&gt;av de lagar som anges i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m., skall 2 och 3 kap.&lt;br&gt;samma lag tillämpas endast vid&lt;br&gt;den prövning som sker i konces-&lt;br&gt;sionsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall 3 och 4 kap. miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende om beviljande av&lt;br&gt;koncession avser en verksamhet&lt;br&gt;som senare skall prövas även&lt;br&gt;enligt miljöbalken eller andra&lt;br&gt;lagar, skall 3 och 4 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken tillämpas endast vid den pröv-&lt;br&gt;ning som sker i koncessionsären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning enligt 5 kap. lagen om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. fogas till ansökan. Denna&lt;br&gt;beskrivning skall även ligga till&lt;br&gt;grund för tillämpningen av 2 och&lt;br&gt;3 kap. samma lag enligt tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;br&gt;Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall en miljökonsek-&lt;br&gt;vensbeskrivning fogas till ansö-&lt;br&gt;kan. När det gäller förfarandet,&lt;br&gt;krctven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag skall 6 kap. 3 §,&lt;br&gt;7 § och 9-12 §§ miljöbalken till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågår inte regelbunden bear-&lt;br&gt;betning eller sådan verksamhet&lt;br&gt;som anges i 9 § första stycket, far&lt;br&gt;koncessionstiden på ansökan av&lt;br&gt;koncessionshavaren förlängas med&lt;br&gt;högst tio år, om det är motiverat&lt;br&gt;med hänsyn till det allmännas&lt;br&gt;intresse av att mineraltillgångarna&lt;br&gt;utnyttjas på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt. Vid prövningen skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågår inte regelbunden bear-&lt;br&gt;betning eller sådan verksamhet&lt;br&gt;som anges i 9 § första stycket, får&lt;br&gt;koncessionstiden på ansökan av&lt;br&gt;koncessionshavaren förlängas med&lt;br&gt;högst tio år, om det är motiverat&lt;br&gt;med hänsyn till det allmännas&lt;br&gt;intresse av att mineraltillgångarna&lt;br&gt;utnyttjas på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt. Vid prövningen skall 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamhet enligt en koncession ger upphov till betydande olägen-&lt;br&gt;heter som inte förutsågs när koncessionen meddelades, far pröv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten bestämma de villkor för den fortsatta verksamheten&lt;br&gt;som behövs för att förebygga eller minska olägenheterna. Detsamma&lt;br&gt;gäller arbete enligt undersökningstillstånd för olja, gasformiga kolväten&lt;br&gt;och diamant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får villkor i undersökningstillstånd eller koncession ändras en-&lt;br&gt;dast i enlighet med tillstånds- eller koncessionshavarens begäran eller&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen skall lagen Vid prövningen skall 3 och&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med 4 kap. miljöbalken tillämpas,&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om beviljande av undersökningstillstånd eller bearbetnings-&lt;br&gt;koncession prövas av bergmästaren i det distrikt där tillstånds- eller kon-&lt;br&gt;cessionsområdet eller huvuddelen därav ligger, om inte annat följer av&lt;br&gt;2§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergmästaren far avgöra ärenden om beviljande av undersöknings-&lt;br&gt;tillstånd utan att någon annan än sökanden haft tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession skall berg-&lt;br&gt;mästaren, såvitt gäller tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m., samråda med länsstyrelsen i&lt;br&gt;det eller de län där konces-&lt;br&gt;sionsområdet ligger. Länsstyrelsen&lt;br&gt;får därvid besluta om särskild&lt;br&gt;utredning enligt 2 kap. 11 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession skall berg-&lt;br&gt;mästaren, såvitt gäller tillämp-&lt;br&gt;ningen av 3, 4 och 6 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken, samråda med länsstyrelsen i&lt;br&gt;det eller de län där konces-&lt;br&gt;sionsområdet ligger. Länsstyrelsen&lt;br&gt;får därvid besluta om särskild&lt;br&gt;utredning enligt 2 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om beviljande av bearbetningskoncession skall hänskjutas till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens provning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bergmästaren bedömer frågan om koncession vara särskilt betydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sefull ur allmän synpunkt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bergmästaren vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. finner skäl att frångå vad&lt;br&gt;länsstyrelsen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bergmästaren vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av 3 eller 4 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken finner skäl att frångå vad&lt;br&gt;länsstyrelsen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden i övrigt om undersökningstillstånd eller bearbetnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncession prövas av bergmästaren&lt;br&gt;koncessionen har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall bergmästaren, såvitt&lt;br&gt;gäller tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m., samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen i det eller de län där&lt;br&gt;koncessionsområdet ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall hänskjutas till regering-&lt;br&gt;ens prövning om bergmästaren vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. finner skäl att frångå vad&lt;br&gt;länsstyrelsen har föreslagit. Hän-&lt;br&gt;skjutande skall också ske av ären-&lt;br&gt;den om återkallelse av undersök-&lt;br&gt;ningstillstånd eller bearbetnings-&lt;br&gt;koncession av synnerliga skäl&lt;br&gt;enligt 6 kap. 3 § samt av övriga&lt;br&gt;ärenden enligt denna paragraf som&lt;br&gt;bergmästaren bedömer vara sär-&lt;br&gt;skilt betydelsefulla från allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det distrikt där tillståndet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall bergmästaren, såvitt&lt;br&gt;gäller tillämpningen av 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken, samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen i det eller de län där&lt;br&gt;koncessionsområdet ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall hänskjutas till regering-&lt;br&gt;ens prövning om bergmästaren vid&lt;br&gt;tillämpningen av 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken finner skäl att frångå&lt;br&gt;vad länsstyrelsen har föreslagit.&lt;br&gt;Hänskjutande skall också ske av&lt;br&gt;ärenden om återkallelse av under-&lt;br&gt;sökningstillstånd eller bearbet-&lt;br&gt;ningskoncession av synnerliga&lt;br&gt;skäl enligt 6 kap. 3 § denna lag&lt;br&gt;samt av övriga ärenden enligt&lt;br&gt;denna paragraf som bergmästaren&lt;br&gt;bedömer vara särskilt betydelse-&lt;br&gt;fulla från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det är motiverat från I den mån det är motiverat från&lt;br&gt;allmän eller enskild synpunkt skall allmän eller enskild synpunkt skall&lt;br&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionshavaren utföra efterar-&lt;br&gt;bete och ta bort andra anläggning-&lt;br&gt;ar än som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionshavaren utföra efterar-&lt;br&gt;bete och ta bort andra anläggning-&lt;br&gt;ar än som anges i 3 §. Denna&lt;br&gt;bestämmelse innebär inte någon&lt;br&gt;inskränkning i koncessionshava-&lt;br&gt;rens skyldigheter enligt 2 kap. 8 §&lt;br&gt;eller 10 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 1 kap. 8 § skall fortfarande tillämpas när regeringen&lt;br&gt;har fattat beslut om tillstånd före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förbudet i 3 kap. 6 § första stycket mot undersökningsarbete i strid&lt;br&gt;med föreskrifter för naturreservat skall inte gälla i områden som den&lt;br&gt;31 december 1998 betecknas som naturvårdsområde. Förbudet skall dock&lt;br&gt;gälla om en föreskrift som hindrar undersökningsarbete införs efter&lt;br&gt;nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.41 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 41 kap. 16 § och 42 kap. 13 § kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;41 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden skall företräda församlingskyrkas fastigheter i&lt;br&gt;ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,&lt;br&gt;bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till annan naturtillgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ärenden som&lt;br&gt;rör ledningsrätt eller vägrätt samt,&lt;br&gt;om regeringen inte föreskriver att&lt;br&gt;en annan myndighet skall företrä-&lt;br&gt;da den kyrkliga jorden, ärenden&lt;br&gt;som rör byggnadsminnen, natur-&lt;br&gt;vårdsområden, naturreservat,&lt;br&gt;naturminnen eller bestämmelser&lt;br&gt;till skydd för djurlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ärenden som&lt;br&gt;rör ledningsrätt eller vägrätt samt,&lt;br&gt;om regeringen inte föreskriver att&lt;br&gt;en annan myndighet skall företrä-&lt;br&gt;da den kyrkliga jorden, ärenden&lt;br&gt;som rör byggnadsminnen, natur-&lt;br&gt;reservat, kulturreservat, naturmin-&lt;br&gt;nen eller bestämmelser till skydd&lt;br&gt;för djurlivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kyrkofonden far lån lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;åtgärder som syftar till att rationalisera driften av präst-&lt;br&gt;lönefastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv av jordbruksfastighet som prästlönefastighet, om förvärvet&lt;br&gt;syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinnehavet i stiftet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsförrättning eller före-&lt;br&gt;tag enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) som en prästlönefas-&lt;br&gt;tighet skall belastas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsförrättning eller&lt;br&gt;företag enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller vattenverksam-&lt;br&gt;het enligt 11 kap. miljöbalken som&lt;br&gt;en prästlönefastighet skall belastas&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden får meddelas av regering-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kostnader till följd av företag enligt vattenlagen (1983:291) skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av den nya lydelsen av 42 kap. 13 § anses som kostna-&lt;br&gt;der till följd av vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1140) om Sveriges eko-&lt;br&gt;nomiska zon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 3, 5, 6 och 16 §§ skall r&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas&lt;br&gt;8 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fördas i den ekonomis-&lt;br&gt;ka zonen eller som bedriver forsk-&lt;br&gt;ning eller annan verksamhet i&lt;br&gt;zonen skall vidta sådana åtgärder&lt;br&gt;som är nödvändiga för att undvika&lt;br&gt;skada på den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;dela föreskrifter för att skydda och 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a följande lydelse,&lt;br&gt;tre nya bestämmelser, 5 a, 5 b och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som anges i 5 § skall iaktta&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken. Även andra som fördas i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen eller som be-&lt;br&gt;driver verksamhet där skall vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder som är nödvändi-&lt;br&gt;ga för att undvika skador på den&lt;br&gt;marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;/ara den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser till&lt;br&gt;skydd mot vissa föroreningar i den&lt;br&gt;marina miljön finns i lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot vat-&lt;br&gt;tenförorening från fartyg och i&lt;br&gt;lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser till&lt;br&gt;skydd mot vissa föroreningar i den&lt;br&gt;marina miljön finns i lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot för-&lt;br&gt;orening från fartyg och i 75 kap.&lt;br&gt;31-33 §§ miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avseende på andra naturtillgångar i den ekonomiska zonen än&lt;br&gt;som avses i 4 § krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utforskning, utvinning och annat utnyttjande av sådana naturtill-&lt;br&gt;gångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppförande och användning av konstgjorda öar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppförande och användning i&lt;br&gt;och andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges&lt;br&gt;den verksamhet som tillståndet&lt;br&gt;avser och de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verksamheten. Ett till-&lt;br&gt;stånd för begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommersiellt syfte av anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges&lt;br&gt;den verksamhet som tillståndet&lt;br&gt;avser. Ett tillstånd får begränsas&lt;br&gt;till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att skyd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da allmänna intressen och enskild&lt;br&gt;rätt, såsom att skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön mot skador och&lt;br&gt;olägenheter, främja en långsiktigt&lt;br&gt;god hushållning med mark och&lt;br&gt;vatten och andra resurser samt&lt;br&gt;trygga säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får förenas med yt-&lt;br&gt;terligare eller ändrade villkor, om&lt;br&gt;det genom verksamheten har upp-&lt;br&gt;kommit en olägenhet av någon&lt;br&gt;betydelse som inte förutsågs när&lt;br&gt;tillståndet meddelades eller om&lt;br&gt;verksamheten med någon betydel-&lt;br&gt;se medverkar till att en miljökva-&lt;br&gt;litetsnorm enligt 5 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf får&lt;br&gt;inte meddelas så ingripande vill-&lt;br&gt;kor att verksamheten inte längre&lt;br&gt;kan bdrivas eller att den avsevärt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får for sin giltighet&lt;br&gt;göras beroende av att den som&lt;br&gt;avser att bedriva verksamheten&lt;br&gt;ställer säkerhet för kostnaderna&lt;br&gt;för att ta bort anläggningar och&lt;br&gt;andra inrättningar samt för andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning. Staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommu-&lt;br&gt;nalförbund behöver inte ställa&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten besluta om&lt;br&gt;ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskaffenheten av&lt;br&gt;säkerheten gäller 2 kap. 25 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Säkerheten skall&lt;br&gt;prövas av tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;och förvaras av länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län som närmaste del av Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium ligger i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd som&lt;br&gt;avses i 5 § skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 2-4 kap., 5 kap.&lt;br&gt;3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd. I fråga om förfarandet,&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag gäller 6 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd upphör att gälla&lt;br&gt;är den som har innehaft tillståndet&lt;br&gt;skyldig att ta bort anläggningar&lt;br&gt;och andra inrättningar samt vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning,&lt;br&gt;om inte detta är obehövligt från&lt;br&gt;allmän eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten att vidta såda-&lt;br&gt;na åtgärder inte har bestämts&lt;br&gt;genom villkor i tillståndet, skall&lt;br&gt;frågan prövas av tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten i samband med att till-&lt;br&gt;ståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft tillståndet&lt;br&gt;inte iakttar sina skyldigheter, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten vid vite före-&lt;br&gt;lägga honom att fullgöra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att iaktta en föreskrift som har meddelats med stöd av 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet i strid&lt;br&gt;mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet i strid&lt;br&gt;mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av 5 eller 9 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stöd av 5, 5 a eller 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten förbjudit verksamheten med stöd av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 8 a § skall tillämpas även när tillståndet har med- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;delats före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) Prop. 1997/98:90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 20 och 37 §§ fiskelagen (1993:787) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån den strider mot före-&lt;br&gt;skrifter om Torne älvs fiskeområ-&lt;br&gt;de eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samemas rätt till fiske i vis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån den strider mot före-&lt;br&gt;skrifter om Torne älvs fiskeområ-&lt;br&gt;de eller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 7 eller 8 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. delar av landet och om fiskevårds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske skall tas till naturvårdens&lt;br&gt;intressen. Föreskrifterna far dock inte vara så ingripande att fisket avse-&lt;br&gt;värt forsvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall finnas miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar som gör det&lt;br&gt;möjligt att bedöma vilken inverkan&lt;br&gt;fiskemetoder och utsättande av&lt;br&gt;fiskarter har på miljön. Före-&lt;br&gt;skrifterna far innebära att en sådan&lt;br&gt;beskrivning skall upprättas av den&lt;br&gt;som avser att använda metoder&lt;br&gt;eller sätta ut fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall finnas en analys av&lt;br&gt;vilken inverkan fiskemetoder och&lt;br&gt;utsättande av fiskarter har på&lt;br&gt;miljön. Föreskrifterna far innebära&lt;br&gt;att en sådan analys skall göras av&lt;br&gt;den som avser att använda metoder&lt;br&gt;eller sätta ut fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan lov fiskar i vatten där annan har enskild fiskerätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets till-&lt;br&gt;stånd enligt denna lag fiskar där&lt;br&gt;sådant tillstånd behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar ett fis-&lt;br&gt;keredskap eller en anordning i&lt;br&gt;strid med vad som gäller om&lt;br&gt;fiskådra, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot fiskeförbud som&lt;br&gt;meddelats för visst område i an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets till-&lt;br&gt;stånd enligt denna lag fiskar där&lt;br&gt;sådant tillstånd behövs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar ett fis-&lt;br&gt;keredskap eller en anordning i&lt;br&gt;strid med vad som gäller om&lt;br&gt;fiskådra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:327.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledning av företag enligt vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader, om inte annat&lt;br&gt;följer av 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader, om inte annat&lt;br&gt;följer av 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifter som har meddelats med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 3 § anses som&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 eller 8 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.44 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 2 och 3&lt;br&gt;för bränslen som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 anges i bilagan&lt;br&gt;till lagen (1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 2 och 3&lt;br&gt;för bränslen som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 anges i bilagan&lt;br&gt;till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.45 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:9) om änd-&lt;br&gt;ring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (1998:9) om ändring i årsre-&lt;br&gt;dovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över ut-&lt;br&gt;vecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen, re-&lt;br&gt;sultaträkningen eller notema, men som är viktiga för bedömningen av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat&lt;br&gt;under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om Utöver sådan information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall bolag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1969:387) lämna upplysningar i&lt;br&gt;övrigt om verksamhetens påverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall bolag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 § miljöbalken läm-&lt;br&gt;na upplysningar i övrigt om verk-&lt;br&gt;samhetens påverkan på den yttre&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.46 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 1, 2, 3, 7 och 8 §§ samt 5 kap. 2 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 8 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 a, 1 b och 1 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg och&lt;br&gt;vid prövning av ärenden om byg-&lt;br&gt;gande av järnväg skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas. Vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och un-&lt;br&gt;derhåll av järnväg skall hänsyn&lt;br&gt;tas till både enskilda och allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg och&lt;br&gt;vid prövning av ärenden om byg-&lt;br&gt;gande av järnväg skall 2-4 kap.,&lt;br&gt;5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas. Fastställande av&lt;br&gt;järnvägsplan enligt denna lag&lt;br&gt;skall därvid jämställas med med-&lt;br&gt;delande av tillstånd enligt miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning, byggande och&lt;br&gt;underhåll av järnväg skall hänsyn&lt;br&gt;tas till både enskilda och allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den verksamhet som har&lt;br&gt;bedrivits på järnväg upphör är&lt;br&gt;verksamhetsutövaren skyldig att ta&lt;br&gt;bort anläggningar och vidta andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning av be-&lt;br&gt;rörda områden i den omfattning&lt;br&gt;det behövs för att förebygga stör-&lt;br&gt;ningar eller olägenheter i framti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att bygga en&lt;br&gt;järnväg skall upprätta en järn-&lt;br&gt;vägsplan. En järnvägsplan behö-&lt;br&gt;ver dock inte upprättas för anläg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som planerar att bygga en&lt;br&gt;järnväg skall genomföra en för-&lt;br&gt;studie. I förstudien skall förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den fortsatta plane-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande av industrispår och&lt;br&gt;hamnspår uteslutande på egen&lt;br&gt;fastighet. En järnvägsplan får&lt;br&gt;upprättas för avstängning av&lt;br&gt;plankorsning, även när denna&lt;br&gt;åtgärd inte är att betrakta som&lt;br&gt;byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som planen medför att&lt;br&gt;mark eller särskild rätt till mark&lt;br&gt;kan komma att tas i anspråk enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § skall planen utformas så&lt;br&gt;att de fördelar som kan vinnas&lt;br&gt;med den överväger de olägenheter&lt;br&gt;som planen orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen klarläggas. Förstudien Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;skall även ange om en järnvägsut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redning enligt 1 a § behövs innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en järnvägsplan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av förstudien&lt;br&gt;skall den som avser att bygga en&lt;br&gt;järnväg samråda enligt 6 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket miljöbalken med&lt;br&gt;berörda länsstyrelser, kommuner&lt;br&gt;och ideella föreningar som enligt&lt;br&gt;sina stadgar har till ändamål att ta&lt;br&gt;till vara naturskydds- eller miljö-&lt;br&gt;skyddsintressen samt med den&lt;br&gt;allmänhet som kan antas bli sär-&lt;br&gt;skilt berörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall den läns-&lt;br&gt;styrelse, inom vars område järn-&lt;br&gt;vägsprojektet huvudsakligen skall&lt;br&gt;utföras, enligt 6 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket miljöbalken besluta om&lt;br&gt;projektet kan antas medföra en&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan. Beslutet&lt;br&gt;skall fattas efter samråd med&lt;br&gt;övriga berörda länsstyrelser.&lt;br&gt;Bestämmelserna om planer och&lt;br&gt;planeringsunderlag finns i 6 kap.&lt;br&gt;11—12 §§ miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsutredning skall ge-&lt;br&gt;nomföras när det i förstudien har&lt;br&gt;klarlagts att alternativa sträck-&lt;br&gt;ningar behöver studeras. I järn-&lt;br&gt;vägsutredningen skall redovisas&lt;br&gt;olika utbyggnadsalternativ, som&lt;br&gt;skall jämföras såväl sinsemellan&lt;br&gt;som med alternativet att inte ge-&lt;br&gt;nomföra den aktuella järnvägsut-&lt;br&gt;byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsutredning skall in-&lt;br&gt;nehålla en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning och de uppgifter i övrigt&lt;br&gt;som behövs för att kunna utvärde-&lt;br&gt;ra och välja alternativ. Miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall god-&lt;br&gt;kännas av berörda länsstyrelser&lt;br&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan den tas in i järnvägsutred- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för&lt;br&gt;att upprätta miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen och kraven på denna&lt;br&gt;samt planer och planeringsun-&lt;br&gt;derlag skall 6 kap. 3 §, 5—7 §§, 8 §&lt;br&gt;första stycket och 10-12 §§ miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lb§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket skall med eget yttran-&lt;br&gt;de överlämna frågan om byggande&lt;br&gt;av järnväg till regeringen för&lt;br&gt;prövning enligt 17 kap. 1 § miljö-&lt;br&gt;balken. Detsamma gäller om rege-&lt;br&gt;ringen enligt 17 kap. 3 § miljöbal-&lt;br&gt;ken har förbehållit sig prövningen&lt;br&gt;av järnvägens tillåtlighet. Rege-&lt;br&gt;ringens prövning skall ske på&lt;br&gt;grundval av en upprättad järn-&lt;br&gt;vägsutredning enligt 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lc§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att bygga en&lt;br&gt;järnväg skall upprätta en järn-&lt;br&gt;vägsplan. En järnvägsplan behö-&lt;br&gt;ver dock inte upprättas för anläg-&lt;br&gt;gande av industrispår eller&lt;br&gt;hamnspår uteslutande på egen&lt;br&gt;fastighet. En järnvägsplan får&lt;br&gt;upprättas för avstängning av&lt;br&gt;plankorsning, även när denna&lt;br&gt;åtgärd inte är att betrakta som&lt;br&gt;byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som planen medför att&lt;br&gt;mark eller särskild rätt till mark&lt;br&gt;kan komma att tas i anspråk enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § skall planen utformas så&lt;br&gt;att de fördelar som kan vinnas&lt;br&gt;med den överväger de olägenheter&lt;br&gt;som planen orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämvägsplanen skall den mark&lt;br&gt;och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk for&lt;br&gt;järnvägen och för byggandet av&lt;br&gt;järnvägen. Om mark behöver tas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämvägsplanen skall den mark&lt;br&gt;och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk för&lt;br&gt;järnvägen och för byggandet av&lt;br&gt;järnvägen. Om mark behöver tas i&lt;br&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk med tillfällig nyttjande-&lt;br&gt;rätt, skall det av planen framgå&lt;br&gt;vilken mark som avses och under&lt;br&gt;vilken tid den skall nyttjas. Planen&lt;br&gt;skall innehålla en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning enligt 5 kap.&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk med tillfällig nyttjande-&lt;br&gt;rätt, skall det av planen framgå&lt;br&gt;vilken mark som avses och under&lt;br&gt;vilken tid den skall nyttjas. Planen&lt;br&gt;skall innehålla en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning. I de fall läns-&lt;br&gt;styrelsen under förstudien har&lt;br&gt;beslutat att järnvägsproj ektet kan&lt;br&gt;antas medföra en betydande mil-&lt;br&gt;jöpåverkan, skall miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen föregås av&lt;br&gt;ett utökat samråd enligt 6 kap. 5-&lt;br&gt;6 §§ miljöbalken, om inte sådant&lt;br&gt;samråd har skett enligt 1 a §.&lt;br&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall godkännas av berörda läns-&lt;br&gt;styrelser innan den tas in i järn-&lt;br&gt;vägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kraven på mil-&lt;br&gt;jökonsekvensbeskrivningen samt&lt;br&gt;planer och planeringsunderlag&lt;br&gt;skall 6 kap. 3 §, 7 § och 10-12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga&lt;br&gt;störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall&lt;br&gt;anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning&lt;br&gt;fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och&lt;br&gt;fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och ändamåls-&lt;br&gt;enligt genomförande av planen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till jämvägsplanen skall en fastighetsförteckning fogas. I fastighets-&lt;br&gt;förteckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheter och ägare till dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark- och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter samt&lt;br&gt;ägare till dessa fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;gemensamhetsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149) och samfälligheter&lt;br&gt;enligt vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;samt ägarna till de fastigheter som&lt;br&gt;deltar i anläggningarna och sam-&lt;br&gt;fällighetema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. gemensamhetsanläggningar&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149) och samfälligheter&lt;br&gt;enligt lagen (0000) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksam-&lt;br&gt;het samt ägarna till de fastigheter&lt;br&gt;som deltar i anläggningarna och&lt;br&gt;samfällighetema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vägsamfälligheter och vägföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall godkännas av berörda läns-&lt;br&gt;styrelser innan den tas in i järn-&lt;br&gt;vägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket skall ställa ut en järn- Banverket skall ställa ut en jäm-&lt;br&gt;vägsplan för granskning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vägsplan för granskning. Därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller vad som i 6 kap. 8 § första&lt;br&gt;stycket miljöbalken sägs om att&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;kungöras och hållas tillgänglig för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver dock&lt;br&gt;ställas ut endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan&lt;br&gt;på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om någon annans mark behöver tas i anspråk eller särskild rättighet&lt;br&gt;behöver upphävas eller begränsas och ett sådant ianspråktagande eller&lt;br&gt;upphävande eller en sådan begränsning inte skriftligen medgivits av&lt;br&gt;berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en järnvägsplan&lt;br&gt;som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu&lt;br&gt;inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda läns-&lt;br&gt;styrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattningar, skall&lt;br&gt;Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens pröv-&lt;br&gt;ning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, far Banverket hänskjuta&lt;br&gt;frågan till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om planen innebär att mark eller särskild rätt kan tas i anspråk enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 §, skall Banverket särskilt pröva om de fördelar som kan vinnas&lt;br&gt;med planen överväger de olägenheter som denna orsakar enskilda. Av&lt;br&gt;beslutet att fastställa planen skall framgå om planen ger rätt till sådant&lt;br&gt;ianspråktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen samt resultatet av&lt;br&gt;samråd och yttranden skall beak-&lt;br&gt;tas då jämvägsplanen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av en&lt;br&gt;järnvägsplan skall kungöras. Har&lt;br&gt;samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbal-&lt;br&gt;ken hållits med ansvarig myndig-&lt;br&gt;het i annat land skall denna infor-&lt;br&gt;meras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Länsstyrelsens godkän-&lt;br&gt;nande enligt 2 kap. 4 § far dock&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Länsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 § tredje stycket,&lt;br&gt;1 a § andra stycket eller 2 § första&lt;br&gt;stycket far dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skyldigheten att vidta återställningsåtgärder enligt 1 kap. 8 § gäller&lt;br&gt;även då järnvägen har tillkommit före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 §. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken&lt;br&gt;skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.47 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om&lt;br&gt;skatt på naturgrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 4&lt;br&gt;naturgrus skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (naturgrusskatt) skall be-&lt;br&gt;talas till staten enligt denna lag för&lt;br&gt;brutet naturgrus om utvinningen&lt;br&gt;av naturgruset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kräver tillstånd enligt 18 §&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sker med stöd av tillstånd som&lt;br&gt;lämnats enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) och utvinningen sker&lt;br&gt;för annat ändamål än markinne-&lt;br&gt;havarens husbehov, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sker med stöd av rätt till täkt&lt;br&gt;på annans mark enligt 38 § vägla-&lt;br&gt;gen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exploaterar en täkt som krä-&lt;br&gt;ver tillstånd enligt 18 § natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;för annat ändamål än&lt;br&gt;markinnehavarens husbehov ex-&lt;br&gt;ploaterar en täkt med tillstånd&lt;br&gt;enligt vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt 38&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ väglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:948) har fått rätt till täkt på&lt;br&gt;annans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgift om vem som är&lt;br&gt;exploatör av täkten meddelats med&lt;br&gt;stöd av 18 a § andra stycket na-&lt;br&gt;turvårdslagen, är tillståndshavaren&lt;br&gt;tillsammans med exploatören&lt;br&gt;skattskyldig för tiden till dess&lt;br&gt;sådan uppgift har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§§ lagen (1995:1667) om skatt pa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (naturgrusskatt) skall be-&lt;br&gt;talas till staten enligt denna lag för&lt;br&gt;brutet naturgrus om utvinningen&lt;br&gt;av naturgruset sker för annat&lt;br&gt;ändamål än markinnehavarens&lt;br&gt;husbehov och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sker med stöd av tillstånd som&lt;br&gt;har lämnats enligt 11 kap. miljö-&lt;br&gt;balken eller vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kräver tillstånd enligt 12 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som explo-&lt;br&gt;aterar en naturgrustäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgift om vem som är&lt;br&gt;exploatör av täkten meddelats med&lt;br&gt;stöd av 12 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;miljöbalken, är tillståndshavaren&lt;br&gt;tillsammans med exploatören&lt;br&gt;skattskyldig för tiden till dess&lt;br&gt;sådan uppgift har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifter som har meddelats med stöd av 18 a § andra stycket&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen&lt;br&gt;av 4 § andra stycket anses som föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 12 kap. 5 § andra stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.48 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § vapenlagen (1996:67) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ammunition&lt;br&gt;som räknas till explosiva varor&lt;br&gt;eller som innehåller gift finns även&lt;br&gt;i lagen (1988:868) om brandfarliga&lt;br&gt;och explosiva varor och i lagen&lt;br&gt;(1985:426) om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ammunition&lt;br&gt;som räknas till explosiva varor&lt;br&gt;finns även i lagen (1988:868) om&lt;br&gt;brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.49 Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen&lt;br&gt;(1997:288)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 och 20 §§ elberedskapslagen (1997:288)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om tillstånd till an-&lt;br&gt;läggning som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag eller till&lt;br&gt;väsentlig ombyggnad, ändring&lt;br&gt;eller utvidgning av en sådan an-&lt;br&gt;läggning far inte avgöras innan&lt;br&gt;prövning har skett enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt 11 kap. miljöbalken&lt;br&gt;om tillstånd till anläggning som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag eller till väsentlig om-&lt;br&gt;byggnad, ändring eller utvidgning&lt;br&gt;av en sådan anläggning far inte&lt;br&gt;avgöras innan prövning har skett&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också beträffande ärende om nätkoncession&lt;br&gt;enligt ellagen (1997:857) om anläggningen omfattas av bestämmelser&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning i byggnadskostna-&lt;br&gt;der som föranleds av åtgärder&lt;br&gt;enligt denna lag skall inte räknas&lt;br&gt;med vid den prövning som avses i&lt;br&gt;3 kap. 4 § vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning i byggnadskostna-&lt;br&gt;der som föranleds av åtgärder&lt;br&gt;enligt denna lag skall inte räknas&lt;br&gt;med vid den prövning som avses i&lt;br&gt;11 kap. 6 § första stycket miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av tillstånd som anges i 19 § första stycket skall de&lt;br&gt;beslut om vattenanläggningars utförande som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:858.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.50 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 8 och 11 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 8 a och&lt;br&gt;11 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession för linje far inte strida mot en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte mot-&lt;br&gt;verkas, får dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av nätkoncession för linje&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av nätkoncession för linje&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 2-4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om nät-&lt;br&gt;koncession för linje. När det gäller&lt;br&gt;förfarandet, kraven på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen samt planer&lt;br&gt;och planeringsunderlag gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall förenas&lt;br&gt;med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och&lt;br&gt;enskild rätt samt med de villkor&lt;br&gt;för anläggningens utförande och&lt;br&gt;nyttjande som behövs av säker-&lt;br&gt;hetsskäl eller som av annat skäl&lt;br&gt;behövs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall förenas&lt;br&gt;med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och&lt;br&gt;enskild rätt samt med de villkor&lt;br&gt;för anläggningens utförande och&lt;br&gt;nyttjande som behövs av säker-&lt;br&gt;hetsskäl eller for att i övrigt skyd-&lt;br&gt;da människors hälsa och miljön&lt;br&gt;mot skador och olägenheter och&lt;br&gt;främja en långsiktigt god hushåll-&lt;br&gt;ning med mark och vatten och&lt;br&gt;andra resurser eller som av annat&lt;br&gt;skäl behövs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får för sin gil-&lt;br&gt;tighet göras beroende av att den&lt;br&gt;som innehar koncessionen ställer&lt;br&gt;säkerhet för kostnaderna att ta&lt;br&gt;bort ledningen med tillhörande&lt;br&gt;anläggningar och att vidta andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning. Staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommu-&lt;br&gt;nalförbund behöver inte ställa&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte längre är tillräck-&lt;br&gt;lig, får regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten besluta om ytterliga-&lt;br&gt;re säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskaffenheten av&lt;br&gt;säkerheten gäller 2 kap. 25 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Säkerheten skall&lt;br&gt;prövas av den myndighet som&lt;br&gt;prövar frågan om nätkoncession&lt;br&gt;och förvaras av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om prövning av nätkoncession skall handläggas och be-&lt;br&gt;dömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags&lt;br&gt;ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken&lt;br&gt;skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.51 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1596) om Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;frivillig miljöstyrning och miljörevision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:1596) om frivillig miljö-&lt;br&gt;styrning och miljörevision skall inforas en ny paragraf, 4 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om försöksverksamhet som&lt;br&gt;avses i förordningens artikel 14.&lt;br&gt;Vad som sägs i 2 och 3 §§ gäller&lt;br&gt;även sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i detta ärende ändringar till följd av miljöbalken.&lt;br&gt;Miljöbalken har tidigare föreslagits i en proposition den 4 december 1997&lt;br&gt;(prop. 1997/98:45). För det ärendets beredning hänvisas till propositio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalksutredningen överlämnade den 17 juli 1997 delbetänkandet&lt;br&gt;Följdlagstiftning till miljöbalken (SOU 1997:32). Betänkandet har re-&lt;br&gt;missbehandlats. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;br&gt;Betänkandets lagförslag, en förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgängligt i Miljödeparte-&lt;br&gt;mentet (M97/2584/1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende ingår även en komplettering av lagen&lt;br&gt;(1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision efter förslag&lt;br&gt;från Miljöstymingsrådet. Den delen av ärendet har beretts med berörda&lt;br&gt;intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen har granskats av Lagrådet utom såvitt avser lagen om fri-&lt;br&gt;villig miljöstyrning och miljörevision. En lagrådsgranskning beträffande&lt;br&gt;denna lag skulle sakna betydelse på grund av förslagets enkla beskaffen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag bifogas som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 januari 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som framgår av bilaga 2. Lagrådet har den 20 februari&lt;br&gt;1998 av gett yttrande, bilaga 3. I samband med att regeringen närmare&lt;br&gt;redogör för förslagen kommer Lagrådets synpunkter att behandlas. Re-&lt;br&gt;dan nu kan dock sägas att regeringen godtar Lagrådets förslag i allt vä-&lt;br&gt;sentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet mellan miljöbalken och andra&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;lagar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Propositionen om miljöbalk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 december 1997 om proposition om en miljö-&lt;br&gt;balk (prop. 1997/98:45). I detta avsnitt görs en sammanfattning av för-&lt;br&gt;slaget. Tonvikten läggs vid sådant som är nytt jämfört med gällande rätt&lt;br&gt;och som har betydelse för följ dlagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken (MB) har bestämmelserna från 15 lagar smälts samman.&lt;br&gt;Lagarna är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- renhållningslagen (1979:596),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälsoskyddslagen (1982:1080),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogs-&lt;br&gt;mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1985:426) om kemiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljöskadelagen (1986:225),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1991:639) om förhandsgranskning av biologiska bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1993:900) om genetiskt modifierade organismer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som till-&lt;br&gt;hör skyddade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär&lt;br&gt;att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och&lt;br&gt;god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett&lt;br&gt;skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är&lt;br&gt;förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall tillämpas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter&lt;br&gt;oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den biologiska mångfalden bevaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en långsiktigt&lt;br&gt;god hushållning tryggas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med mate-&lt;br&gt;rial, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens tillämpningsområde anges inte särskilt utan framgår av&lt;br&gt;balkens regler i sig. Balken skall tillämpas vid all verksamhet och alla&lt;br&gt;åtgärder som har betydelse för miljöbalkens mål. Den skall tillämpas&lt;br&gt;parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna hänsynsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken finns allmänna hänsynsregler som skall iakttas av var och&lt;br&gt;en. Reglerna innebär att förebyggande åtgärder och andra försiktighets-&lt;br&gt;mått skall vidtas så snart det kan befaras att skada eller olägenhet för&lt;br&gt;människors hälsa eller miljön kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hänsynsreglema skall den som utövar en verksamhet eller vidtar&lt;br&gt;en åtgärd som inte är av försumbar betydelse för människors hälsa eller&lt;br&gt;miljön skaffa sig den kunskap som behövs och vidta de försiktighetsmått&lt;br&gt;som behövs och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillämpa bästa möjliga teknik, om det är fråga om yrkesmässig verk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- välja en lämplig plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hushålla med råvaror och energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organis-&lt;br&gt;mer som kan ersättas av mindre riskabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av hänsynsreglema skall en skälighetsavvägning&lt;br&gt;göras. Kraven far inte vara orimliga. En sådan avvägning far emellertid&lt;br&gt;aldrig leda till att en miljökvalitetsnorm åsidosätts. Myndigheterna bör&lt;br&gt;sträva efter att formulera kraven på åtgärder så att verksamhetsutövaren&lt;br&gt;kan genomföra dessa, utan att åtgärderna blir orimligt betungande för&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åt-&lt;br&gt;gärd som har medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar för att&lt;br&gt;den avhjälps till dess skadan eller olägenheten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet eller åtgärd som kan föranleda skada eller olägenhet av&lt;br&gt;väsentlig betydelse trots att de försiktighetsmått vidtas som kan krävas,&lt;br&gt;far bedrivas eller vidtas endast om det finns särskilda skäl för att ändå&lt;br&gt;tillåta verksamheten. Medför den risk för att ett stort antal människor far&lt;br&gt;sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller en avsevärd försäm-&lt;br&gt;ring av miljön far den inte bedrivas eller vidtas. Regeringen kan dock&lt;br&gt;meddela dispens från stoppregeln i mycket speciella undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållning med mark och vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsbestämmelsema i naturresurslagen har arbetats in i miljö-&lt;br&gt;balken. Härigenom får miljön en tydligare ställning i planeringen, efter-&lt;br&gt;som utgångspunkten för lagstiftningen är att hushållningen med och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av mark och vatten skall ske med ett långsiktigt perspektiv Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;och baseras på en ekologisk grundsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda människors hälsa eller miljön far regeringen föreskriva&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer. Regeringen kan överlåta till en myndighet att&lt;br&gt;meddela normer som skall gälla till följd av EU-medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet&lt;br&gt;i fråga om mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för vissa geografiska&lt;br&gt;områden eller för hela landet. Miljökvalitetsnormer far avse bl.a. före-&lt;br&gt;komst i miljön av kemiska produkter eller bioindikatorer i vatten eller&lt;br&gt;högsta nivå för buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om miljökvalitetsnormer har meddelats skall myndigheter och kom-&lt;br&gt;muner säkerställa att normerna uppfylls när de prövar tillåtlighet, till-&lt;br&gt;stånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn&lt;br&gt;och meddelar föreskrifter. Kommuner och myndigheter skall iaktta nor-&lt;br&gt;merna även när de planerar och planlägger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte beviljas för verksamheter som medverkar till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds. Befintliga tillstånd och villkor far omprö-&lt;br&gt;vas om en verksamhet med någon betydelse medverkar till att en mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åt gärdsprogram skall upprättas av regeringen eller andra myndigheter&lt;br&gt;eller kommuner om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall upp-&lt;br&gt;fyllas, eller om krav på det följer av EU-medlemskapet. Ett åtgärdspro-&lt;br&gt;gram får omfatta all verksamhet som kan påverka de föroreningsnivåer&lt;br&gt;som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på miljökonsekvensbeskrivningar utökas och skärps i miljöbal-&lt;br&gt;ken och anpassas ytterligare till EG-regler och andra internationella&lt;br&gt;regler. Genom miljöbalkens krav på miljökonsekvensbeskrivningar far&lt;br&gt;myndigheter och verksamhetsutövare bättre underlag för beslut som&lt;br&gt;påverkar människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken skall enligt&lt;br&gt;huvudregeln innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Regeringen far&lt;br&gt;föreskriva att miljökonsekvensbeskrivningar skall krävas även i ansök-&lt;br&gt;ningar om dispens enligt miljöbalken eller i andra fall där det behövs för&lt;br&gt;att kunna bedöma miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en ansökan görs och miljökonsekvensbeskrivningen upprättas&lt;br&gt;skall ett tidigt samråd hållas med särskilt berörda och länsstyrelsen. För&lt;br&gt;verksamheter som kan antas ha betydande miljöpåverkan, vilket länssty-&lt;br&gt;relsen skall avgöra, skall ett utökat samråd genomföras med fler myndig-&lt;br&gt;heter och en bredare allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall identifiera, beskriva och möjlig-&lt;br&gt;göra en samlad bedömning av en verksamhets effekter på människor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö och hushåll-&lt;br&gt;ningen med mark och vatten samt samspelet mellan dessa delar. För&lt;br&gt;verksamheter som kan antas ha en betydande miljöpåverkan anges i&lt;br&gt;miljöbalken vad en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla. I detta&lt;br&gt;ingår en beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering,&lt;br&gt;utformning och omfattning samt de åtgärder som planeras för att skadliga&lt;br&gt;verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas. Även alternativ loka-&lt;br&gt;lisering, om sådan är möjlig, och alternativ utformning samt konsekven-&lt;br&gt;ser av att verksamheten inte kommer till stånd skall redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänheten skall ges möjlighet att yttra sig över miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen och ansökan innan beslut fattas. Tillståndsmyndigheten skall&lt;br&gt;ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd av områden och arter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om olika former av områdesskydd sammanförs i miljöbal-&lt;br&gt;ken. Exempel på sådana områden är naturreservat, biotopskyddsområden&lt;br&gt;och strandskyddsområden. Dessa bestämmelser skall tillsammans med&lt;br&gt;bestämmelserna om artskydd värna bl.a. den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om vissa verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken finns särskilda bestämmelser om bl.a. miljöfarlig verk-&lt;br&gt;samhet och hälsoskydd, vattenverksamhet, täkter, jordbruk, genteknik,&lt;br&gt;kemiska produkter och biotekniska organismer samt avfall och produ-&lt;br&gt;centansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av mål och ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala miljödomstolar inrättas och ersätter Koncessionsnämnden för&lt;br&gt;miljöskydd och vattendomstolarna. Även en miljööverdomstol inrättas.&lt;br&gt;Högsta domstolen är slutinstans i vissa mål. Övriga prövningsmyndig-&lt;br&gt;heter är regeringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter&lt;br&gt;samt kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall göra en tillåtlighetsprövning av nya verksamheter&lt;br&gt;som har stor påverkan på miljön eller hushållningen med naturresurser.&lt;br&gt;Prövningen görs som ett led i den ordinarie tillståndsprövningen. De&lt;br&gt;verksamheter som skall prövas av regeringen skall i huvudsak vara de-&lt;br&gt;samma som i dag, men utökas med större trafikanläggningar. Regeringen&lt;br&gt;kan dessutom förbehålla sig prövningen av andra verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöorganisationer ges rätt att överklaga domar och beslut om till-&lt;br&gt;stånd, godkännanden och dispens enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tydlig ansvarsfördelning skall gälla för tillsynen på lokal, regional och&lt;br&gt;central nivå. Tillsynsmyndigheternas ansvar understryks. En till-&lt;br&gt;synsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för&lt;br&gt;att miljöbalkens regler skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förhållandet mellan miljöbalken och andra lagar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning och förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Av miljöbalkens tillämpningsområde följer att balken gäller för&lt;br&gt;verksamheter även om dessa samtidigt är reglerade i andra lagar.&lt;br&gt;Miljöbalken och de andra lagarna gäller således parallellt. Något sär-&lt;br&gt;skilt stadgande om detta behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Huvudregeln skall vara att miljöbalkens materiella krav skall vara&lt;br&gt;miniminivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I några fall är en fråga om skydd för miljön olika reglerad i miljö-&lt;br&gt;balken och i en annan lag. Reglerna kan i sådana fall vara oförenliga.&lt;br&gt;Om regleringen i miljöbalken skall gälla, skall bestämmelsen i den&lt;br&gt;andra lagen antingen upphävas eller kompletteras med att ytterligare&lt;br&gt;krav ställs i miljöbalken. Om i stället regleringen i den särskilda lagen&lt;br&gt;bör gälla, skall en bestämmelse införas om att ytterligare krav i frågan&lt;br&gt;inte far ställas enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid prövning av tillstånd och liknande godkännanden som krävs&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i andra lagar skall miljöbalken tillämpas en-&lt;br&gt;dast när detta anges särskilt i lagarna. Utgångspunkten skall vara att&lt;br&gt;de centrala reglerna i miljöbalken skall tillämpas vid prövning enligt&lt;br&gt;andra lagar, när någon separat tillståndsprövning inte skall ske enligt&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen uttalade som huvudregel att&lt;br&gt;miljöbalken (MB) gäller parallellt med andra lagar. Detta skulle gälla&lt;br&gt;utan uttryckligt stadgande i olika lagar. Utredningen ville dock införa en&lt;br&gt;erinran om miljöbalken i de viktigaste lagarna. Utredningen diskuterade&lt;br&gt;sedan undantag från huvudregeln. Övervägandena utgick från förslaget&lt;br&gt;till 1 kap. 3 § första stycket i lagrådsremissen om miljöbalk. Enligt denna&lt;br&gt;skulle, om det i någon lag finns bestämmelser som i särskilda avseenden&lt;br&gt;reglerar en fråga som omfattas av miljöbalken, i stället gälla vad som&lt;br&gt;sägs i den lagen. Bestämmelsen var konstruerad på ett sådant sätt att de&lt;br&gt;undantag som följde av andra lagar inte skulle behöva preciseras i lag-&lt;br&gt;texten. Utredningen gjorde sedan i motivtexten uttalanden om hur en&lt;br&gt;bestämmelse skall vara beskaffad för att utgöra undantag från en be-&lt;br&gt;stämmelse i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande myndighetsutövning enligt en lag, exempelvis till-&lt;br&gt;ståndsprövning, uttalade utredningen att miljöbalkens regler bara kunde&lt;br&gt;ligga till grund för denna om det föreskrevs särskilt. Utredningen fann&lt;br&gt;det som en generellt sett mindre lämplig lösning att föreskriva att hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöbalken skall tillämpas vid myndighetsutövning enligt andra lagar. I&lt;br&gt;ett antal fall föreslog dock utredningen att vissa regler i miljöbalken skall&lt;br&gt;tillämpas vid myndighetsutövning enligt andra lagar. Detta gällde fram-&lt;br&gt;for allt miljöbalkens bestämmelser om hushållning, miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;och miljökonsekvensbeskrivningar. Det gällde däremot mer sällan miljö-&lt;br&gt;balkens allmänna hänsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser kritiserar utred-&lt;br&gt;ningens förslag till reglering av förhållandet mellan miljöbalken och&lt;br&gt;andra lagar samt de motivuttalanden som utredningen gjorde i samband&lt;br&gt;med detta. Remissinstanserna menar att förhållandet mellan miljöbalken&lt;br&gt;och de andra lagarna är oklart när undantagen inte anges uttryckligen och&lt;br&gt;att det finns risk för att miljöbalken kommer i andra hand. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser förordar i stället lösningen att respektive lag uttryckligen anger&lt;br&gt;när miljöbalken gäller eller inte gäller för den verksamhet som omfattas&lt;br&gt;av lagen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser säger sig ha svårt att förstå varför det skall behö-&lt;br&gt;va anges särskilt i en lag att miljöbalken skall tillämpas vid till-&lt;br&gt;ståndsprövning och annan myndighetsutövning enligt lagen. Andra har&lt;br&gt;förståelse för detta men anför, som framgår av nästa avsnitt, att miljöbal-&lt;br&gt;ken bör tillämpas oftare än vad utredningen har föreslagit. Framför allt&lt;br&gt;bör enligt flera remissinstanser de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB&lt;br&gt;tillämpas vid myndighetsutövning enligt andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning och förslag: Det finns utöver&lt;br&gt;miljöbalken ett stort antal lagar med mer eller mindre miljöanknytning.&lt;br&gt;Bland dessa kan nämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- väglagen (1971:948),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1978:160) om vissa rörledningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skogsvårdslagen (1979:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- strålskyddslagen (1988:220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minerallagen (1991:45),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-ellagen (1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i miljöbalken skall enligt huvudregeln gälla för miljöpåver-&lt;br&gt;kande verksamheter även om dessa omfattas av annan lagstiftning. Mil-&lt;br&gt;jöbalken och de andra lagarna gäller alltså parallellt i den bemärkelsen att&lt;br&gt;regler om vad som skall iakttas vid utövandet av verksamheten kan fin-&lt;br&gt;nas i både miljöbalken och andra lagar. Exempelvis skall den som bedri-&lt;br&gt;ver gruvdrift följa reglerna i såväl miljöbalken som minerallagen&lt;br&gt;(1991:45). Detta är inte någon nyhet. Redan i dag måste en verksamhets-&lt;br&gt;utövare iaktta reglerna i olika lagstiftningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att lagarna gäller parallellt kan i några enstaka fall le-&lt;br&gt;da till att bestämmelser i miljöbalken kan komma i konflikt med miljö-&lt;br&gt;regler i de nyss nämnda lagarna. En bedömning måste då göras i det&lt;br&gt;enskilda fallet med utgångspunkt i allmänna lagvalsprinciper. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det likväl lämpligt att i händelse av normkonflik-&lt;br&gt;ter införa regler som tar bort olägenheterna av att två bestämmelser gäller&lt;br&gt;parallellt. Vid ett sådant arbete bör följande utgångspunkter gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det direkt kan konstateras att regeln i den andra lagen inte bör&lt;br&gt;gälla skall regeln ändras eller upphävas. Detta är fallet när bestämmelsen&lt;br&gt;enbart berör frågor som regleras i miljöbalken och bestämmelsen inte&lt;br&gt;ställer krav utöver miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall regeln omfattar annat än sådant som regleras i miljöbalken bör&lt;br&gt;den stå kvar. I detta fall bör bestämmelsen ändras så att materiella krav i&lt;br&gt;nivå med miljöbalkens regler ställs. Exempel på en sådan bestämmelse&lt;br&gt;finns i 13 kap. 4 § minerallagen (1991:45), där det stadgas att konces-&lt;br&gt;sionshavaren skall utföra efterarbete när koncessionen upphör, i den mån&lt;br&gt;det är motiverat från allmän eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en regel omfattar miljökrav utöver vad som anges i miljöbalken&lt;br&gt;skall den naturligtvis stå kvar. Detta kan vara fallet i strålskyddslagstift-&lt;br&gt;ningen. Om å andra sidan regleringen i den andra lagen bör gälla i stället&lt;br&gt;för motsvarande bestämmelse i miljöbalken, skall en bestämmelse infö-&lt;br&gt;ras som begränsar möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken. Det&lt;br&gt;senare blir fallet bl.a. i fråga om luftfartslagens (1957:297) regler om&lt;br&gt;miljövärdighetskrav på luftfartyg och väglagens (1971:948) regler om&lt;br&gt;renhållning inom vägområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet mellan metoderna är huvudprincipen att miljöbalkens materi-&lt;br&gt;ella krav skall vara miniminivå. Det innebär att alla verksamheter som&lt;br&gt;riskerar att medföra likartad negativ påverkan på hälsa, miljö och hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser omfattas av de grundläggande materiella&lt;br&gt;kraven i miljöbalken. Regeringen delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;skillnad inte bör göras mellan verksamheter som enbart regleras i balken&lt;br&gt;och verksamheter som även regleras i andra lagar. Detta kommer att&lt;br&gt;innebära att miljöbalkens materiella krav blir miniminivå. I den mån&lt;br&gt;andra krav trots allt bör ställas skall detta vara sakligt motiverat, exem-&lt;br&gt;pelvis på grund av verksamhetens art, miljöhänsynens betydelse i för-&lt;br&gt;hållande till andra skyddsvärda intressen som berörs eller att Sverige&lt;br&gt;genom internationella åtaganden är förpliktat att ställa vissa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att ytterligare krav inte skall fa ställas enligt mil-&lt;br&gt;jöbalken kan inte vara absolut. Vissa bestämmelser i miljöbalken är av en&lt;br&gt;sådan art att de skall iakttas, oavsett vad som stadgas i den andra lagen.&lt;br&gt;Detta gäller t.ex. föreskrifter för skyddade områden, meddelade med stöd&lt;br&gt;av 7 kap. MB. Vidare skall miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB iakttas&lt;br&gt;vid all verksamhet som riskerar att påverka normen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de olika lagarna finns fa bestämmelser där tillämpningen riskerar att&lt;br&gt;bli en annan än enligt miljöbalken. Detta beror på att miljöfrågor normalt&lt;br&gt;inte regleras i lagar utanför miljöbalken. När normkonflikter riskerar att&lt;br&gt;uppkomma är det normalt i begränsade frågor. Som exempel har redan&lt;br&gt;nämnts luftfartslagen (1957:297). Denna lag innehåller regler om när&lt;br&gt;luftfartyg skall anses vara miljövärdiga. Ytterligare miljövärdighetskrav&lt;br&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på luftfartyg skall inte kunna ställas med stöd av bestämmelsen i 2 kap.&lt;br&gt;3 § MB om försiktighetsmått och bästa möjliga teknik eller med stöd av&lt;br&gt;någon annan bestämmelse i miljöbalken. Vidare stadgas i lagen att luft-&lt;br&gt;fartyg inte får framföras med överljudsfart. Undantag kan dock medges&lt;br&gt;från förbudet. Inte heller i denna fråga skall någon annan bedömning&lt;br&gt;kunna göras med stöd av miljöbalken i fråga om ett luftfartygs framfö-&lt;br&gt;rande eller utrustning. Däremot skall miljöbalken gälla fullt ut i fråga om&lt;br&gt;kraven på en flygplats när det gäller buller och andra olägenheter från&lt;br&gt;flygverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken gäller på andra lagars område, oavsett om detta anges eller&lt;br&gt;inte anges i olika lagar. Utredningen föreslog trots detta att de lagar som&lt;br&gt;har störst miljöanknytning skulle innehålla en erinran om miljöbalken.&lt;br&gt;Regeringen delar flera remissinstansers bedömning att en sådan erinran&lt;br&gt;kan skapa förvirring, eftersom tvekan kan uppstå vad som gäller i lagar&lt;br&gt;som inte innehåller en motsvarande erinran. Dessutom kan utredningens&lt;br&gt;förslag uppfattas som att miljöbalkens samtliga krav alltid skall gälla,&lt;br&gt;oavsett regleringen i den särskilda lagen. Det bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning normalt inte bli fråga om att i lagarna införa regler som talar&lt;br&gt;om att miljöbalken gäller på dessa lagars område. I bl.a. minerallagen&lt;br&gt;(1991:45) finns dock redan i dag en erinran om att bestämmelser som&lt;br&gt;berör verksamheten finns i t.ex. plan- och bygglagen (1987:10) och lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. För fullständighetens skull bör då&lt;br&gt;även miljöbalken nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana&lt;br&gt;hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § andra stycket MB bestämmelserna i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160). Innebörden är att det på det område där miljöbalkens be-&lt;br&gt;stämmelser berör arbetsmiljön, dvs. framför allt i kemikaliefrågor, skall&lt;br&gt;arbetsmiljölagens bestämmelser gälla i stället för miljöbalkens vad gäller&lt;br&gt;frågan om reglering av användningen av farliga ämnen på arbetsplatserna&lt;br&gt;och även i övrigt avseende frågor som huvudsakligen avser arbetsmiljön.&lt;br&gt;Det är dock viktigt att betona att samverkan mellan yttre och inre miljö-&lt;br&gt;arbete bör eftersträvas i alla led där frågor sammanfaller, för att förebyg-&lt;br&gt;ga konflikter och i stället skapa långsiktigt hållbara lösningar (prop.&lt;br&gt;1997/98:45, del 2, s. 10 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att miljöbalken gäller för en verksamhet innebär inte&lt;br&gt;automatiskt att en myndighet skall tillämpa balken när den prövar om&lt;br&gt;verksamheten skall beviljas tillstånd, koncession, lov eller liknande god-&lt;br&gt;kännande enligt en annan lag. Omfånget av prövningen enligt en lag&lt;br&gt;bestäms, i den mån något annat inte har angetts, uteslutande av reglerna i&lt;br&gt;den aktuella lagen. I den särskilda lagen kan dock föreskrivas att även&lt;br&gt;annan lagstiftning skall tillämpas vid prövningen. I avsnitt 5 och i av-&lt;br&gt;snitten för de olika lagarna gör regeringen en bedömning av i vilken&lt;br&gt;utsträckning miljöbalkens regler skall tillämpas vid prövning enligt andra&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att tillämpningen av en del av de aktuella författningar-&lt;br&gt;na kan ge upphov till vissa svårigheter och problem. Lagrådet anför att&lt;br&gt;den som i en ”ämneslag” t.ex. vill söka svaret på vad som gäller eller&lt;br&gt;krävs för viss åtgärd eller situation måste vara rätt väl insatt i både miljö-&lt;br&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balkens regelsystem och principerna bakom lagstiftningen i detta ärende.&lt;br&gt;Vad särskilt gäller de lagtekniska lösningarna så förekommer det enligt&lt;br&gt;Lagrådet åtskilliga exempel på att det i en lag hänvisas till ett eller flera&lt;br&gt;lagrum i miljöbalken. I sådana fall ligger det enligt Lagrådet nära till-&lt;br&gt;hands att tro, att relationen mellan den aktuella lagen och balken därmed&lt;br&gt;blivit uttömmande reglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i anledning av Lagrådets yttrande i denna del påpeka&lt;br&gt;att de bestämmelser som föreslås i olika lagar om att miljöbalken skall&lt;br&gt;tillämpas avser vilka bestämmelser som skall tillämpas av myndigheten&lt;br&gt;vid en prövning enligt en ”ämneslag”. Redan i dag finns bestämmelser i&lt;br&gt;olika lagar om att lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. skall tillämpas vid prövningen. Bestämmelserna i olika lagar om att&lt;br&gt;miljöbalken skall tillämpas anger däremot inte vilka bestämmelser som&lt;br&gt;gäller för den miljöpåverkande verksamhet som omfattas av lagen. Inte&lt;br&gt;heller detta skiljer sig från förhållandet mellan olika lagar i dag. Redan i&lt;br&gt;dag gäller nämligen att den som bedriver en verksamhet som regleras i en&lt;br&gt;lag, t.ex. minerallagen (1991:45), måste iaktta bestämmelserna i andra&lt;br&gt;lagar, exempelvis miljöskyddslagen (1969:387), vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;och lagen (1985:426) om kemiska produkter. Det förekommer visserli-&lt;br&gt;gen ibland att det i en lag erinras om att bestämmelser för verksamheten&lt;br&gt;finns i även andra lagar, men sådana erinringar finns långt ifrån alltid och&lt;br&gt;de påverkar dessutom inte vad som ändå skulle ha gällt. Regeringen kan&lt;br&gt;dock medge att en ökad ambitionsnivå i frågor om miljöhänsyn också&lt;br&gt;innebär att verksamhetsutövaren måste vara väl insatt i lagstiftningen för&lt;br&gt;att få svar på vad som krävs för olika åtgärder. Omfattande utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser kommer därför att ske inför miljöbalkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår härefter till frågan om tillståndsdomars och till-&lt;br&gt;ståndsbesluts rättskraft. Frågan är av stor betydelse för förhållandet mel-&lt;br&gt;lan miljöbalken och andra lagar. Enligt 24 kap. 1 § MB gäller i ett antal&lt;br&gt;särskilt uppräknade fall en dom eller ett beslut om tillstånd mot alla.&lt;br&gt;Rättskraften innebär bl.a. att en tillsynsmyndighet normalt inte kan ställa&lt;br&gt;ytterligare krav i de frågor som har prövats i tillståndet (26 kap. 9 § MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättskraften gäller bara ingripanden enligt balken. Även om ett till-&lt;br&gt;stånd t.ex. innehåller villkor avseende hantering av kemiska produkter&lt;br&gt;(22 kap. 25 § första stycket 7 MB) får således ingripande ske enligt lagen&lt;br&gt;(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor mot en hantering som&lt;br&gt;visserligen sker i enlighet med det tillstånd som har lämnats enligt balken&lt;br&gt;men som likväl åsidosätter föreskrifterna i nämnda lag. Naturligtvis&lt;br&gt;hindrar inte heller rättskraften att ingripande sker enligt räddningstjänst-&lt;br&gt;lagen (1986:1102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller har ett beslut om tillstånd eller liknande godkännande enligt&lt;br&gt;en lag som ligger utanför miljöbalken rättskraft inom balken. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i balken kan alltså tillämpas trots att en sak redan har prövats&lt;br&gt;enligt en annan lag. Det är inte fråga om att i den senare prövningen&lt;br&gt;enligt balken återkalla eller ändra det beslut som har fattats med stöd av&lt;br&gt;en annan lag, utan att fatta ett särskilt beslut enligt miljöbalken. När en&lt;br&gt;verksamhet är tillståndspliktig enligt både balken och en annan lag är det&lt;br&gt;till och med förutsatt att två prövningar skall ske. Det finns i sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationer inte några förvaltningsrättsliga principer som säger att den&lt;br&gt;prövning som sker först binder den senare prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att en bearbetningskon-&lt;br&gt;cession för en gruva enligt minerallagen (1991:45) inte hindrar att ytter-&lt;br&gt;ligare miljökrav ställs vid en senare tillståndsprövning enligt miljöbal-&lt;br&gt;ken. Vidare kan en tillsynsmyndighet med stöd av 26 kap. 9 § MB med-&lt;br&gt;dela förelägganden och förbud, trots att en verksamhet redan har godta-&lt;br&gt;gits i en prövning enligt en annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Närmare om anpassningen av andra lagar till&lt;br&gt;miljöbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vissa bestämmelser i miljöbalken skall tilläm-&lt;br&gt;pas vid tillståndsprövning och liknande prövning enligt andra lagar.&lt;br&gt;Detta gäller främst miljöbalkens regler om hushållning, miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där någon särskild tillståndsprövning inte kommer att ske&lt;br&gt;enligt miljöbalken skall även de allmänna hänsynsreglema i miljöbal-&lt;br&gt;ken tillämpas vid prövning enligt andra lagar. Hänsynsreglema skall&lt;br&gt;tillämpas bl.a. vid prövning enligt väglagen, banlagen och ellagen.&lt;br&gt;När en särskild tillståndsprövning skall ske enligt miljöbalken skall&lt;br&gt;hänsynsreglema i stället tillämpas vid den prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen ansåg det dock generellt sett mindre lämpligt att till-&lt;br&gt;lämpa miljöbalkens allmänna hänsynsregler vid tillståndsprövning och&lt;br&gt;liknande prövning enligt andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En vanlig uppfattning bland remissinstanserna är&lt;br&gt;att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB skall tillämpas vid prövning&lt;br&gt;enligt åtminstone vissa andra lagar. Bland annat Naturvårdsverket, Lunds&lt;br&gt;universitet, Länsrätten i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Skaraborgs&lt;br&gt;län och Länsstyrelsen i Jämtlands län har denna uppfattning. Svenska&lt;br&gt;Fjärrvärmeföreningen anser att företag som har erhållit tillstånd och&lt;br&gt;driver sin verksamhet i enlighet med villkoren inte skall drabbas av en&lt;br&gt;stoppregel. Det är vidare enligt föreningen viktigt att åtgärder som åläggs&lt;br&gt;verksamhetsutövare att utföra kopplas till en skälighetsbedömning, där&lt;br&gt;skadans art och de åtgärder som krävs vägs mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO och Agrifack anser att kopplingar till miljökvalitetsnormer bör&lt;br&gt;införas i samtliga lagar som återfinns i utredningens betänkande. Kon-&lt;br&gt;kurrensverket framhåller vikten av att miljökvalitetsnormema inte till-&lt;br&gt;lämpas på ett sådant sätt att de omotiverat skyddar befintlig verksamhet&lt;br&gt;på bekostnad av ny verksamhet. Riksdagens ombudsmän, JO, anför att&lt;br&gt;frågan om ersättning vid ändrade villkor när en miljökvalitetsnorm över-&lt;br&gt;träds bör bli föremål för ingående överväganden i det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt Svea hovrätt välbetänkt att bestämmelserna i 6 kap. MB&lt;br&gt;om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag tillämpas i&lt;br&gt;alla sammanhang där krav ställs på en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;br&gt;Genomförandet i följ dlagstiftningen har dock enligt hovrätten gjorts mera&lt;br&gt;komplicerat än nödvändigt. I de fall materialet hos prövningsmyndighe-&lt;br&gt;ten skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning borde det enligt hov-&lt;br&gt;rätten räcka med att i den aktuella lagen ange att en sådan skall upprättas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningar bör&lt;br&gt;enligt Stockholms kommun ges ännu högre status och krav på sådana bör&lt;br&gt;ställas som regel på varje projekt och detaljplaneförslag eller ansökan om&lt;br&gt;tillstånd, oavsett den förväntade graden av miljöpåverkan. Konkur-&lt;br&gt;rensverket anser att endast sådana verksamheter som har en betydande&lt;br&gt;påverkan på miljön bör underkastas ett obligatoriskt krav på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning. Svenska Fjärrvärmeföreningen föreslår att kraven&lt;br&gt;på samråd under arbetet med miljökonsekvensutredningar anpassas till&lt;br&gt;typ av tillstånd och verksamhetens omfattning. En oklarhet är enligt&lt;br&gt;Uppsala universitet hur bedömningen av altemativutredningen i en mil-&lt;br&gt;jökonsekvensbeskrivning skall göras, då syftet med en lag skiljer sig mot&lt;br&gt;syftet med miljöbalken. I de fall begreppet analys skall användas i stället&lt;br&gt;för miljökonsekvensbeskrivning, måste termen enligt Västerås kommun&lt;br&gt;definieras lika klart som begreppet miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet, Naturskyddsföreningen, SACO och Agrifack anser&lt;br&gt;att talerätten för miljöorganisationer bör utvidgas till att gälla även i sek-&lt;br&gt;torslagar. Naturskyddsföreningen tillägger att om systemet med talerätt&lt;br&gt;skall fungera måste ideella miljöorganisationer beredas ekonomiskt stöd&lt;br&gt;vid överklagande. Riksskatteverket understryker att verket inte anser det&lt;br&gt;lämpligt att ge miljöorganisationer rätt att överklaga beslut inom verkets&lt;br&gt;ansvarsområde. - Riksåklagaren anför att en avstämning bör göras mel-&lt;br&gt;lan straffbestämmelserna i olika lagar och ger som exempel att straffbe-&lt;br&gt;stämmelser om fiske finns i både miljöbalken och fiskelagen. En enhetlig&lt;br&gt;lagteknisk lösning måste enligt Riksåklagaren eftersträvas för att kravet&lt;br&gt;på förutsägbarhet skall kunna tillgodoses. - Länsrätten i Östergötlands&lt;br&gt;län befarar att tillsynen inte kommer att bli effektiv. Kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholm framhåller vikten av att det görs en grundlig genom-&lt;br&gt;gång av samtliga lagars bestämmelser om verkställighet, eftersom dessa&lt;br&gt;bestämmelser i dag ofta är olika utformade och otydliga. - Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund anmärker att det inte har lämnats några motiv för att&lt;br&gt;olika lagar skall ha regler om efterbehandlingsåtgärder som avviker från&lt;br&gt;motsvarande regler i miljöbalken. Samfundet noterar samtidigt att särbe-&lt;br&gt;stämmelserna inte innehåller en enhetlig intresseavvägning och att reg-&lt;br&gt;lerna om vem som är efterbehandlingsansvarig avviker från balken. -&lt;br&gt;Lunds universitet anser att förslagen brister i konsekvens, eftersom or-&lt;br&gt;dalagen skiljer sig åt i olika lagar och ibland avviker också från miljöbal-&lt;br&gt;kens motsvarande bestämmelse, utan att något skäl angetts för olikheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regler för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående avsnitt gäller miljöbalken för alla verksam-&lt;br&gt;heter eller åtgärder som kan orsaka skada eller olägenhet för människors&lt;br&gt;hälsa eller miljön eller som kan äventyra en långsiktigt god hushållning&lt;br&gt;med mark, vatten eller den fysiska miljön i övrigt. Detta innebär att verk-&lt;br&gt;samhetsutövare och andra skall iaktta bestämmelserna i miljöbalken.&lt;br&gt;Några speciella anpassningsåtgärder behövs inte enbart av det skälet att&lt;br&gt;verksamheten är reglerad i även annan lag. I avsnitten för respektive lag&lt;br&gt;återkommer regeringen till i vilken utsträckning miljöbalken inte bör&lt;br&gt;tillämpas på den specialreglerade verksamheten. Som kommer att framgå&lt;br&gt;blir detta fallet endast i några enstaka situationer. Några allmänna ut-&lt;br&gt;gångspunkter för bedömningen har getts i föregående avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och lagen (1992:1140)&lt;br&gt;om Sveriges ekonomiska zon är förhållandena speciella. Dessa lagar&lt;br&gt;gäller på vissa områden utanför svenskt territorium, nämligen på den&lt;br&gt;svenska delen av kontinentalsockeln och inom Sveriges ekonomiska zon.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet för miljöbalken är däremot i huvudsak begränsat&lt;br&gt;till svenskt territorium. Det kan trots detta finnas skäl att, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som följer av folkrättens grundprinciper, tillämpa balken på&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs på kontinentalsockeln och i den ekonomiska&lt;br&gt;zonen. Detta behöver då föreskrivas särskilt. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;dessa frågor i avsnitt 15 och 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler vid prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående avsnitt skall miljöbalken endast tillämpas vid&lt;br&gt;tillståndsprövning och liknande prövning enligt andra lagar när det före-&lt;br&gt;skrivs särskilt. Frågan är i vilken utsträckning detta bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av huvudsyftena med miljöbalken är att förenkla regelsystemet.&lt;br&gt;Där tidigare flera parallella tillståndsprövningar har skett kommer i&lt;br&gt;många fall endast att ske en prövning. En sådan sammanslagning kan i&lt;br&gt;första hand ske av prövningar som tidigare har reglerats i lagar som har&lt;br&gt;inarbetats i miljöbalken. Prövningen enligt de lagar som kvarstår utanför&lt;br&gt;balken måste däremot finnas kvar, eftersom dessa prövningar i huvudsak&lt;br&gt;avser andra frågor än sådana som regleras i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen var av uppfattningen att miljöbalken normalt inte borde&lt;br&gt;tillämpas vid prövningar enligt andra lagar. Denna ståndpunkt kritiseras&lt;br&gt;av många remissinstanser. Regeringen finner remisskritiken i en del fall&lt;br&gt;berättigad. Framför allt skall enligt regeringens uppfattning de allmänna&lt;br&gt;hänsynsreglema i 2 kap. MB tillämpas vid prövning av verksamhet som&lt;br&gt;inte kommer att tillståndsprövas även enligt miljöbalken. Hänsynsregler-&lt;br&gt;na skall enligt regeringen tillämpas i bl.a. väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1978:160) om vissa rörledningar, lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg och ellagen (1997:857). När de allmänna hänsynsreglema inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillämpas vid prövningen enligt en annan lag kommer reglerna i&lt;br&gt;stället att tillämpas vid en parallell tillståndsprövning enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare skall hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap. MB&lt;br&gt;(f.d. 2 och 3 kap. naturresurslagen) tillämpas vid prövningar enligt andra&lt;br&gt;lagar. Av 1 kap. 2 § MB framgår att kapitlen skall tillämpas enligt vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i luftfartslagen (1957:297), lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln, väglagen (1971:948), lagen (1978:160) om vissa&lt;br&gt;rörledningar, lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning&lt;br&gt;av allmän farled och allmän hamn, lagen (1985:620) om vissa torvfyn-&lt;br&gt;digheter, plan- och bygglagen (1987:10), minerallagen (1991:45), lagen&lt;br&gt;(1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, lagen (1995:1649) om byg-&lt;br&gt;gande av järnväg och ellagen (1997:857). Detta motsvarar de lagar som i&lt;br&gt;dag är kopplade till 2 och 3 kap. naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer skall beak-&lt;br&gt;tas vid tillämpningen av andra lagar. En forutsättning i systemet med&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer är nämligen att normerna far genomslag inom alla&lt;br&gt;sektorer. Normerna utgår från förhållanden i den yttre miljön. Exempel-&lt;br&gt;vis reagerar en sjös vattenkvalitet på kvävetillförsel oavsett om denna hör&lt;br&gt;samman med avloppsutsläpp, läckage från jord- eller skogsbruk, nedfall&lt;br&gt;från trafik eller andra yttre faktorer. Om en verksamhet inte behöver&lt;br&gt;iaktta miljökvalitetsnormema, utan far fritt öka sina utsläpp, drabbar&lt;br&gt;detta andra, som måste göra motsvarande minskningar. Grundregeln&lt;br&gt;måste därför vara att miljökvalitetsnormer gäller för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir därför aktuellt att tillämpa 5 kap. 3 § MB vid prövningen en-&lt;br&gt;ligt andra lagar. Enligt bestämmelsen skall myndigheter och kommuner&lt;br&gt;säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar tillåtlighet,&lt;br&gt;tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn&lt;br&gt;samt meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning skall kom-&lt;br&gt;muner och myndigheter enligt samma stadgande iaktta miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormema. Vidare skall normalt 16 kap. 5 § MB tillämpas. Enligt&lt;br&gt;denna far tillstånd, godkännande eller dispenser inte meddelas för ny&lt;br&gt;verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Slut-&lt;br&gt;ligen kan det bli aktuellt att med förebild i 24 kap. 5 § MB införa regler&lt;br&gt;om att nya eller ändrade villkor far meddelas om verksamheten med&lt;br&gt;någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sitt förslag till miljöbalk (prop. 1997/98:45, del 1, s.&lt;br&gt;279 f) uttalat att bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i&lt;br&gt;miljöbalken i så stor utsträckning som möjligt bör fa tillämpning även på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar i lagar utanför balken. Detta bör gälla&lt;br&gt;såväl regler om förfarandet vid upprättandet av miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen som innehållet i en sådan beskrivning. Det gäller särskilt för&lt;br&gt;verksamheter som omfattas av EG-direktivet 85/337/EEG om bedömning&lt;br&gt;av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (ändrat&lt;br&gt;genom direktiv 97/11/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från fall till fall får avgöras om balkens samtliga bestämmelser om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar eller bara vissa av dem skall tillämpas. I&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429 - avsnitt 17), fiskelagen (1993:787 - avsnitt&lt;br&gt;21) och lagen (1977:439) om kommunal energiplanering (avsnitt 22)&lt;br&gt;finner dock regeringen att begreppet miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas bort från lagtexten, eftersom det är en annan slags beskrivning som&lt;br&gt;skall upprättas än en sådan som benämns miljökonsekvensbeskrivning i&lt;br&gt;miljöbalken. I dessa fall handlar det inte om tillståndspliktiga projekt.&lt;br&gt;Det uttryck som bör användas i stället är att en analys skall göras av&lt;br&gt;inverkan på miljön och, i förekommande fall, hälsan och hushållningen&lt;br&gt;med mark och vatten och andra resurser. Det förhållandet att ordet miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning tas bort i dessa fall innebär naturligtvis inte att&lt;br&gt;kraven på utredningarna sänks i förhållande till dagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns i förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar regler om att sådana beskrivningar skall upprättas i ärenden enligt&lt;br&gt;olika särskilt uppräknade lagar. Reglerna stödjer sig på bemyndigandet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m..&lt;br&gt;Regeringen anser att regelverket blir tydligare om regler om krav på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning i stället tas in i respektive lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om talerätt för miljöorganisationer behandlas i avsnittet om la-&lt;br&gt;gen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan-och bygglagen (1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Plan- och bygglagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Plan- och bygglagen och miljöbalken gäl-&lt;br&gt;ler parallellt. Inga begränsningar införs i möjligheten att ingripa med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen gjorde vissa överväganden&lt;br&gt;om förhållandet mellan miljöbalkens och plan- och bygglagens hänsyns-&lt;br&gt;regler. Utredningen ansåg i detta sammanhang att det inte finns några&lt;br&gt;bestämmelser om hänsynstagande i plan- och bygglagen som vid en lex&lt;br&gt;specialis-bedömning tar över miljöbalkens hänsynsregler. Hur bedöm-&lt;br&gt;ningen slutligen utfaller skulle dock fa avgöras i rättstillämpningen. -&lt;br&gt;Utredningen ansåg vidare att miljöbalkens hänsynsregler inte skulle&lt;br&gt;göras direkt tillämpliga vid myndighetsutövning enligt plan- och byggla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lunds universitet, Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;och Karlstads kommun delar utredningens uppfattning att lokalise-&lt;br&gt;ringsprövning i detaljplan eller enligt andra instrument i plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen inte skall utesluta tillämpningen av lokaliseringsregeln och övriga&lt;br&gt;hänsynsregler i miljöbalken. Enligt Lunds universitet och Kommunför-&lt;br&gt;bundet bör dock detta framgå av lagtexten. Även Boverket anser att dub-&lt;br&gt;belprövning är nödvändig. Sveriges fastighetsägareförbund anmärker att&lt;br&gt;prövningsförfarandet blir långt när miljöbalken gäller parallellt med plan-&lt;br&gt;och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att miljöbalkens mål skall skrivas in i plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Verket menar vidare, liksom Lunds universitet och Länssty-&lt;br&gt;relsen i Skaraborgs län att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB&lt;br&gt;skall gälla vid tillämpningen av plan- och bygglagen. Svenska Kommun-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundet och Karlstads kommun delar däremot utredningens uppfattning&lt;br&gt;att miljöbalkens hänsynsregler inte bör göras direkt tillämpliga vid myn-&lt;br&gt;dighetsutövning enligt plan- och bygglagen. Som skäl för detta anför de&lt;br&gt;att hänsynsreglema i miljöbalken är avpassade för en viss konkret verk-&lt;br&gt;samhet, medan detaljplan och områdesbestämmelser ofta ger utrymme&lt;br&gt;för olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket finner det angeläget att göra en analys av hur hanteringen i&lt;br&gt;plan- och bygglagen av miljöbalkens olika skyddsinstitut långsiktigt kan&lt;br&gt;inverka på förutsättningarna för den fysiska planeringen. Verket befarar&lt;br&gt;att planprocessen försvåras och att det på sikt förtar intresset för plane-&lt;br&gt;ringen som strategiskt instrument. Verket uppfattar att förslagen är ett&lt;br&gt;första steg till en förändring av plansystemet som samlat innebär ett&lt;br&gt;systemskifte för fysisk planering genom att försvaga kommunens mandat&lt;br&gt;och planmonopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om&lt;br&gt;byggande. Bestämmelserna syftar enligt 1 kap. 1 § till att med beaktande&lt;br&gt;av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med&lt;br&gt;jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt&lt;br&gt;hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande&lt;br&gt;generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både i miljöbalken och plan- och bygglagen finns bestämmelser om&lt;br&gt;miljöhänsyn som skall tas vid lokalisering av bebyggelse, anläggningar&lt;br&gt;och verksamheter. Bestämmelserna är delvis av likartad karaktär, men&lt;br&gt;kan också sägas komplettera varandra. I 2 kap. plan- och bygglagen&lt;br&gt;anges sådana allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och&lt;br&gt;lokalisering av bebyggelse. Dessa bestämmelser kan jämföras med loka-&lt;br&gt;liseringsregeln i 2 kap. 4 § MB, som anger vilka krav som skall ställas&lt;br&gt;vid val av plats för en bestämd verksamhet. I 3 kap. plan- och bygglagen&lt;br&gt;ställs krav på byggnaders utformning m.m. Även här har miljöbalken&lt;br&gt;regler. Exempelvis kan krav ställas enligt den grundläggande hänsynsre-&lt;br&gt;geln i 2 kap. 3 § MB på utformandet av fabriksbyggnader. Sedan änd-&lt;br&gt;ringar i plan- och bygglagen trätt i kraft den 1 januari 1996 har kraven på&lt;br&gt;miljöhänsyn i lagens bestämmelser om lokalisering och utformning i 2&lt;br&gt;och 3 kap. stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I plan- och bygglagen förekommer beslut om planer och beslut om&lt;br&gt;bygglov och andra lov. Planbeslut anger främst arten av markanvänd-&lt;br&gt;ningen. En lagakraftvunnen detaljplan enligt plan- och bygglagen ger en&lt;br&gt;rätt att bygga i enlighet med planen. I allmänhet krävs sedan ett bygglov&lt;br&gt;som mera i detalj reglerar hur byggrätten får utnyttjas. I beslut om bygg-&lt;br&gt;lov prövas dock i huvudsak andra frågor än vid en prövning enligt balken&lt;br&gt;om exempelvis tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller dispens för&lt;br&gt;byggande inom strandskyddsområde. Det är därför naturligt att krav skall&lt;br&gt;kunna ställas också med stöd av balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt plan- och bygglagen begränsar alltså i allmänhet inte den&lt;br&gt;prövning som skall göras enligt miljöbalken. Även om exempelvis ett&lt;br&gt;område i en detaljplan avsatts för industriändamål kan tillstånd till miljö-&lt;br&gt;farlig verksamhet inom området vägras med stöd av lokaliseringsbe-&lt;br&gt;stämmelsen och andra bestämmelser i balken. Inte heller kan det förhål-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet att bygglov har lämnats för en fabriksbyggnad hindra att krav&lt;br&gt;ställs på fabriken med stöd av balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om plan- och bygglagen och miljöbalken skall gälla fullt ut vid&lt;br&gt;sidan av varandra så har den prövning som har gjorts i ett planbeslut&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen i vissa avseenden inverkan på senare prövning&lt;br&gt;enligt balken. Enligt 16 kap. 4 § MB gäller nämligen att tillstånd eller&lt;br&gt;dispens normalt inte far meddelas i strid med detaljplan eller områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser. En verksamhet far alltså inte med stöd av ett tillstånd enligt&lt;br&gt;miljöbalken lokaliseras till en plats som inte stämmer med planen. Indi-&lt;br&gt;rekt far därför den lokaliseringsbedömning som har skett i planen bety-&lt;br&gt;delse vid prövningen enligt balken. Bestämmelsen i 16 kap. 4 § MB&lt;br&gt;innebär däremot inte att tillstånd eller dispens måste lämnas till en verk-&lt;br&gt;samhet som har förutsatts i en detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;br&gt;Förhållandet kan beskrivas så att planenligheten är en nödvändig men&lt;br&gt;inte tillräcklig förutsättning för att fa bedriva en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplaner och områdesbestämmelser kan vidare inverka på möjlig-&lt;br&gt;heten att skydda ett område enligt 7 kap. MB. Enligt 7 kap. 8 § MB far&lt;br&gt;ett beslut om bildande eller ändring av naturreservat normalt inte med-&lt;br&gt;delas i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser. Motsvarande&lt;br&gt;gäller för vissa andra skyddsformer enligt 7 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller däremot inte några bestämmelser om bundenhet&lt;br&gt;vid översiktsplaner motsvarande dem som finns om detaljplaner och&lt;br&gt;områdesbestämmelser i 7 kap. 8 § och 16 kap. 4 § MB. Detta beror på att&lt;br&gt;översiktsplaner inte är bindande. Av bestämmelserna i 6 kap. MB om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag samt bestäm-&lt;br&gt;melser i den förordning som för närvarande reglerar tillämpningen av&lt;br&gt;naturresurslagen följer emellertid att översiktsplaner skall ha betydelse&lt;br&gt;vid tillämpning av bestämmelserna om hushållning med mark- och vatten&lt;br&gt;enligt andra lagar. Beslutsmyndigheten skall i sitt beslut ange om den&lt;br&gt;prövade anläggningen eller åtgärden stämmer överens med den kommu-&lt;br&gt;nala översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del miljöbalken skall gälla vid prövning av ärenden enligt en&lt;br&gt;lag utanför balken måste detta anges särskilt i den lagen (se avsnitt 4.2).&lt;br&gt;Det krävs därför särskilda bestämmelser i plan- och bygglagen i den&lt;br&gt;utsträckning som regler i balken direkt skall tillämpas vid planläggning&lt;br&gt;och vid prövning av lov. Enligt regeringens uppfattning skall inte miljö-&lt;br&gt;balkens hänsynsregler göras generellt tillämpliga vid prövning av ären-&lt;br&gt;den enligt plan- och bygglagen. Detta för att, vilket bl.a. Kommunförbun-&lt;br&gt;det påpekar, reglerna i miljöbalken är avpassade för en viss konkret&lt;br&gt;verksamhet medan planer ofta ger utrymme för olika verksamheter.&lt;br&gt;Vidare har plan- och bygglagen redan ett väl utvecklat system med hän-&lt;br&gt;synstagande till miljö- och hälsoaspekter som är avpassat för de bedöm-&lt;br&gt;ningar och de avvägningar mellan motstående intressen som skall göras i&lt;br&gt;ett plan- eller lovärende. De ändringar som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996 tillgodoser flertalet av de krav som omfattas av hänsynsreglema i&lt;br&gt;miljöbalken. Bland annat infördes då bestämmelser om att beslut enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen skall främja en lämplig bebyggelsestruktur, goda&lt;br&gt;miljöförhållanden samt en hushållning med energi och råvaror. Det för-&lt;br&gt;tjänar emellertid att påpekas att plan- och bygglagens bestämmelser om&lt;br&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna intressen är allmänt hållna för att tolkningen av dem skall kun-&lt;br&gt;na påverkas av förändringar i samhället (jfr prop. 1985/86:1 s. 469). En&lt;br&gt;modem miljöbalk kommer därför att påverka tolkningen av och avväg-&lt;br&gt;ningen mellan de olika intressena. Den ökade vikten av miljöfrågorna&lt;br&gt;och miljöbalkens hänsynsregler kommer därför att fa genomslag även vid&lt;br&gt;tillämpningen av plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i nästa avsnitt till frågan i vilken omfattning&lt;br&gt;andra regler i miljöbalken skall tillämpas vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Plan- och bygglagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grunder för anpassningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den planering som regleras i plan- och bygglagen har mycket stor bety-&lt;br&gt;delse för vår miljö. Samhällsbyggandet har en central roll i arbetet för att&lt;br&gt;uppnå ett uthålligt samhälle. En fysisk planering som bedrivs med inrikt-&lt;br&gt;ning mot miljöanpassning och resurshushållning kan medverka till en&lt;br&gt;hållbar samhällsutveckling. En bristfällig planering kan däremot låsa&lt;br&gt;markanvändningen till lösningar som är dåliga för miljön. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att de krav som ställs i miljöbalken i relevanta delar far genomslag&lt;br&gt;i planeringen enligt plan- och bygglagen. Den fysiska planeringen måste&lt;br&gt;nämligen ses som ett led i en samlad politik för en hållbar utveckling (jfr&lt;br&gt;prop. 1994/95:230 s. 30 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för att uppnå miljöbalkens mål om en hållbar&lt;br&gt;utveckling är att den biologiska mångfalden bevaras. Detta kommer att&lt;br&gt;medföra särskilda krav på den fysiska planeringen. Djur- och växtlivet i&lt;br&gt;tätorternas grönområden och i den tätortsnära naturen utgör viktiga vär-&lt;br&gt;den. Samtidigt har bl.a. exploateringen av grönområden medfört att den&lt;br&gt;biologiska mångfalden i tätorterna har minskat sedan 1960-talet. För att&lt;br&gt;denna utveckling skall kunna vändas krävs att kommunerna i stor ut-&lt;br&gt;sträckning tar naturvårdshänsyn i sin planering. Genom de nyss nämnda&lt;br&gt;ändringarna i plan- och bygglagen infördes bestämmelser om att bebyg-&lt;br&gt;gelseområden skall utformas med hänsyn till behovet av parker och&lt;br&gt;grönområden samt nya möjligheter att skydda särskilt värdefulla tomter&lt;br&gt;och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en stark koppling mellan hushållningsbestämmelsema i 2 och&lt;br&gt;3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;(naturresurslagen) och plan- och bygglagen. Det förhållandet att be-&lt;br&gt;stämmelserna i naturresurslagen har arbetats in i miljöbalken ställer inte&lt;br&gt;krav på några omfattande ändringar i plan- och bygglagen, eftersom&lt;br&gt;hushållningsbestämmelsema har arbetats in utan några grundläggande&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå av det följande kräver införandet av miljöbal-&lt;br&gt;ken inte heller i övrigt någon genomgripande omarbetning av plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Nödvändiga ändringar kan ske inom ramen för befintligt&lt;br&gt;regelverk. Det är främst miljöbalkens bestämmelser om miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer som föranleder nya bestämmelser i plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med miljökvalitetsnormer har visserligen så gott som tillräckli-&lt;br&gt;ga genomförandemöjligheter i miljöbalken, men vissa kompletteringar i&lt;br&gt;regelverket bör dock ske i plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Miljökvalitetsnormer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett beslut enligt plan- och bygglagen skall inte&lt;br&gt;fa meddelas, om beslutet medverkar till att en miljökvalitetsnorm&lt;br&gt;överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av översiktsplanen skall framgå hur kommunen avser att iaktta&lt;br&gt;milj ökvalitetsnormema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att det i detaljplaner skall&lt;br&gt;fa meddelas bestämmelser om åtgärder som främjar uppfyllandet av en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm eller genomförandet av en åtgärdsprogram. (I utred-&lt;br&gt;ningens förslag benämndes åtgärdsprogram dock åtgärdsplan). Vidare&lt;br&gt;föreslog utredningen särskilda lagbestämmelser om att beslut inte skall fa&lt;br&gt;meddelas som medverkar till att åtgärdsprogram motverkas och att det i&lt;br&gt;bestämmelser i detaljplan om högsta tillåtna värden för störningar inte&lt;br&gt;skall fa anges högre värden än som följer av gällande miljökvalitetsnor-&lt;br&gt;mer. I övrigt överensstämmer utredningens förslag i stort med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det är enligt Länsstyrelsen i Skaraborgs län bra&lt;br&gt;att miljökvalitetsnormer lagregleras i plan- och bygglagen. Flera kom-&lt;br&gt;muner, bland dem Halmstads kommun och Storumans kommun, anför&lt;br&gt;dock att förslaget inskränker det kommunala planmonopolet. Boverket&lt;br&gt;anser att miljöbalksinstituten inte bör införas som begrepp i plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Det är enligt verket tillräckligt att i motivtexten klargöra att&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram preciserar det allmänna be-&lt;br&gt;greppet miljö- och riskfaktorer. Boverket anser att miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;och åtgärdsprogram inte kan hanteras på ett sätt som motsvarar riksin-&lt;br&gt;tressen. Detta grundar verket på att miljöbalksinstituten redan är givna&lt;br&gt;och att de alltså inte som riksintressen kan förändras i en dialog mellan&lt;br&gt;stat och kommun. Boverket vill i stället se instituten som preciseringar&lt;br&gt;och uttolkningar av sådana miljö- och riskfaktorer som redan skall redo-&lt;br&gt;visas. Dessa preciseringar bör enligt verket inte införas i lagtexten, efter-&lt;br&gt;som plan- och bygglagen inte är skriven på den detalj eringsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt har ingen erinran mot att det i plan- och bygglagen införs&lt;br&gt;en bestämmelse om att beslut enligt lagen inte far medföra att miljökva-&lt;br&gt;litetsnormer överträds eller åtgärdsprogram motverkas. Enligt hovrätten&lt;br&gt;bör dock bestämmelsen införas i 2 kap. och inte i 1 kap. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län tillstyrker förslaget att miljökvalitetsnormer och åt-&lt;br&gt;gärdsprogram skall beaktas vid planläggning och beslut enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Lunds universitet anser att utredningens förslag att beslut inte&lt;br&gt;far meddelas som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds&lt;br&gt;sällan kommer att kunna användas. I stället bör enligt universitetet för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bjudas beslut som, om de utnyttjas av markanvändaren, kan väntas med-&lt;br&gt;föra överträdelse av en miljökvalitetsnorm. Man skall alltså ta sikte på&lt;br&gt;risken för en framtida överträdelse. Boverket bedömer det som svårt att i&lt;br&gt;planeringen se hur ett plangenomförande kan strida mot en viss normni-&lt;br&gt;vå. Verket grundar detta på att det dels är många osäkra faktorer innan&lt;br&gt;planbeslutet leder till förändringar i verkligheten, dels planerna hanterar&lt;br&gt;övergripande frågor som är svåra att precisera i konkreta följder, dels de&lt;br&gt;reglerar själva markanvändningen och bara i liten mån kan styra vilken&lt;br&gt;verksamhet som kan följa där. Boverket föreslår i stället att planbesluten&lt;br&gt;så långt möjligt skall ange hur de förhåller sig till normen och eventuellt&lt;br&gt;också åtgärdsprogram samt att besluten skall försöka främja normen och&lt;br&gt;åtgärdsprogram. Om förslagen genomförs behövs enligt Boverket&lt;br&gt;lagjusteringar för att det skall bli möjligt att ändra detaljplaner under&lt;br&gt;pågående genomförandetid, så att inte gällande byggrätter tas i anspråk&lt;br&gt;och strider mot normen. Piteå kommun anför att kommuner i större om-&lt;br&gt;fattning bör ha möjlighet att avgöra i vilken omfattning miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer skall beaktas i den fysiska planeringen. Karlstads kommun&lt;br&gt;anser det olyckligt om av länsstyrelsen fastställda åtgärdsprogram för-&lt;br&gt;hindrar andra likvärdiga eller bättre lösningar till lägre kostnader. Kom-&lt;br&gt;munen avstyrker därför förslaget om åtgärdsprogram. Hur miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer skall uppfyllas bör enligt kommunen kunna lösas direkt i&lt;br&gt;samband med planprocessen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;anser beträffande detaljplanelagd mark att förslaget att bygglov inte far&lt;br&gt;strida mot miljökvalitetsnormer eller åtgärdsprogram strider mot den&lt;br&gt;grundläggande principen att lov inte får vägras för åtgärder som överens-&lt;br&gt;stämmer med gällande detaljplan. Länsstyrelsen påpekar att miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormema och åtgärdsprogram på detta sätt far en starkare ställning än&lt;br&gt;t.ex. påtagliga och överhängande säkerhetsskäl. En liknande situation&lt;br&gt;uppkommer enligt länsstyrelsen när ett positivt förhandsbesked har läm-&lt;br&gt;nats för en åtgärd som kräver bygglov. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;br&gt;anser att miljökvalitetsnormer skall beaktas även vid prövning av riv-&lt;br&gt;ningslov, eftersom rivning skall genomföras på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;möjliggör omhändertagande av farligt avfall. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;anser att det bör klarläggas att kommunen inte skall vara ersättningsskyl-&lt;br&gt;dig gentemot fastighetsägare som har en byggrätt enligt detaljplan, i de&lt;br&gt;fall bygglov kan komma att vägras till följd av miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Även Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att ersättningsbestämmel-&lt;br&gt;ser saknas. Kammarrätten i Stockholm förutsätter att prövningen av om&lt;br&gt;bygglov strider mot miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram görs av&lt;br&gt;regeringen och inte av kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet vill inte motsätta sig att av regeringen fast-&lt;br&gt;ställda miljökvalitetsnormer liksom andra allmänna intressen redovisas i&lt;br&gt;översiktsplanen. Däremot passar enligt Kommunförbundet åtgärdspro-&lt;br&gt;gram inte in på samma sätt. Kommunförbundet påpekar att det snarast är&lt;br&gt;så att planer enligt plan- och bygglagen kan vara en del av det åt-&lt;br&gt;gärdsprogram som skall upprättas för att uppnå normen. Det är enligt&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägareförbund viktigt att fullständig information om&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram finns i kommunens planer och&lt;br&gt;områdesbestämmelser. En brist enligt förbundet är dock att betänkandet&lt;br&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tillräckligt utförligt behandlar i vilka fall miljökvalitetsnormer med-&lt;br&gt;för att en planändring blir aktuell eller hur ändringen skall gå till. Bover-&lt;br&gt;ket finner det varken lämpligt eller meningsfullt med obligatoriska krav&lt;br&gt;på redovisning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i översikts-&lt;br&gt;planen. Verket föreslår i stället att miljökvalitetsnormer flyter in som ett&lt;br&gt;planeringsunderlag till plan- och bygglagen, som precisering av de miljö-&lt;br&gt;och riskfaktorer som det redan i dag finns krav på. Storumans kommun&lt;br&gt;och Umeå kommun anför att åtgärdsprogram fastställda av länsstyrelsen&lt;br&gt;inte hör hemma i kommunens översiktsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket tillstyrker förslaget att detaljplaner skall fa innehålla be-&lt;br&gt;stämmelser om särskilda åtgärder som leder till att miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;och åtgärdsprogram kan uppfyllas. Svea hovrätt avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Hovrätten påpekar, liksom Länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges&lt;br&gt;fastighetsägareförbund, att det inte av förslaget framgår vilka åtgärder&lt;br&gt;som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att kommuner med stöd av plan- och bygglagen skall tillåtas&lt;br&gt;ställa hårdare krav i fråga om gränsvärden än vad en miljökvalitetsnorm&lt;br&gt;kräver är enligt Grossistförbundet Svensk Handel oacceptabelt ur konkur-&lt;br&gt;renssynpunkt. Boverket anser att det i lagtexten bör klargöras om be-&lt;br&gt;stämmelser kan meddelas även om störningar från planområdet. Sveriges&lt;br&gt;fastighetsägareförbund pekar på en viktig skillnad mellan miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer och gränsvärden enligt plan- och bygglagen, nämligen möj-&lt;br&gt;ligheten att överklaga. Förbundet anser att en fastighetsägare måste kun-&lt;br&gt;na överklaga beslut som drabbar honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket vill införa en bestämmelse om att regionplaner skall&lt;br&gt;ange hur miljökvalitetsnormer bör tillgodoses. Stockholms läns landsting&lt;br&gt;föreslår att miljökvalitetsnormer skall ingå i regionplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Miljöbalken innehåller i 5 kap. be-&lt;br&gt;stämmelser om miljökvalitetsnormer. Detta är en principiell nyhet i&lt;br&gt;svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft&lt;br&gt;eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet.&lt;br&gt;Normerna far avse bl.a. förekomst av kemiska produkter eller högsta nivå&lt;br&gt;för buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning. De kan&lt;br&gt;också ange högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av orga-&lt;br&gt;nismer som kan tjäna till ledning för en bedömning av tillståndet i mil-&lt;br&gt;jön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer måste omfatta samtliga verksamheter som bidrar&lt;br&gt;till att normen överträds (jfr avsnitt 5). Detta gäller oavsett om verksam-&lt;br&gt;heten är tillståndspliktig eller inte. Om verksamheten är tillståndspliktig,&lt;br&gt;har det inte någon betydelse om tillståndsprövningen sker enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i balken eller någon arman lag. Miljökvalitetsnormema riktar&lt;br&gt;sig även till kommuner och myndigheter som enligt 5 kap. 3 § MB skall&lt;br&gt;iaktta dessa när de planerar och planlägger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas, skall en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 5 § MB ett åtgärdsprogram upprättas. Regeringen fattar beslut&lt;br&gt;om upprättande av åtgärdsprogram men kan besluta att i stället en eller&lt;br&gt;flera myndigheter eller kommuner skall upprätta sådana program. Även&lt;br&gt;kommunalförbund kan ges rätt att upprätta åtgärdsprogram. Ett åt-&lt;br&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärdsprogram får enligt 5 kap. 6 § MB omfatta all verksamhet som kan&lt;br&gt;påverka förorenings- eller störningsnivåerna. I åtgärdsprogrammet skall&lt;br&gt;anges de åtgärder som skall vidtas för att normen skall vara uppfylld vid&lt;br&gt;en viss tidpunkt, vilka myndigheter och kommuner som skall se till att&lt;br&gt;angivna åtgärder vidtas och när de skall vara genomförda. Åtgärdspro-&lt;br&gt;gram skall omprövas vid behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på samhällsplaneringens betydelse för miljön bör kommu-&lt;br&gt;nernas planering syfta till att på sikt förbättra miljön inom områden där&lt;br&gt;det finns brister. Detta ansvar åvilar kommunerna oavsett om miljökva-&lt;br&gt;litetsnormer har överträtts eller inte. Översiktsplaner, detaljplaner och&lt;br&gt;områdesbestämmelser har stor betydelse i arbetet med att säkerställa att&lt;br&gt;miljökvalitetsnormema inte överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kommunala rättsverkande planer regleras användningen av oli-&lt;br&gt;ka mark- och vattenområden för olika ändamål. Planbeslutet garanterar&lt;br&gt;dock inte att denna användning verkligen kommer till stånd. Planerna kan&lt;br&gt;ange en markanvändning som främjar eller motverkar att en norm upp-&lt;br&gt;fylls. En plan kan dock inte ensam säkerställa att en miljökvalitetsnorm&lt;br&gt;klaras, men den kan å andra sidan vara ett av flera medel att förhindra att&lt;br&gt;normerna överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringen kan alltså i vissa fall innebära att miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormemas uppfyllande försvåras. Detta skulle kunna bli fallet t.ex.&lt;br&gt;när en plan medger en industrianläggning eller en väg som orsakar såda-&lt;br&gt;na störningar som omfattas av normen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det av bestämmelserna i plan- och&lt;br&gt;bygglagen tydligt framgå att varken planer eller andra beslut får strida&lt;br&gt;mot miljökvalitetsnormer. En generell bestämmelse bör därför införas&lt;br&gt;om att beslut inte får medverka till att miljökvalitetsnormer överträds.&lt;br&gt;Enligt Svea hovrätt bör denna bestämmelse införas i 2 kap. plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Regeringen delar hovrättens bedömning att regleringen hör&lt;br&gt;hemma i andra kapitlet. Enligt regeringens mening stämmer det dock&lt;br&gt;bättre med kapitlets uppbyggnad att inpassa regleringen i de befintliga&lt;br&gt;paragraferna i kapitlet, i stället för att införa en ny paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna regleringen far bestämmelserna direkt inverkan&lt;br&gt;på beslut i fråga om detaljplaner och bygglov utanför områden med&lt;br&gt;detaljplan. Således får en detaljplan inte antas om dess genomförande&lt;br&gt;skulle medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. Detsamma&lt;br&gt;gäller för bygglov och förhandsbesked utanför områden med detaljplan. I&lt;br&gt;de fall en lagakraftvunnen, men inte genomförd, detaljplan skulle kunna&lt;br&gt;medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds, kan det bli aktuellt att&lt;br&gt;upphäva eller ändra planen. Om frågan skulle aktualiseras under planens&lt;br&gt;genomförandetid, dvs. den tid under vilken de rättigheter som uppkom-&lt;br&gt;mit genom planen har ett starkt skydd, torde bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;11 § första stycket plan- och bygglagen vara tillämpliga. Det innebär att&lt;br&gt;det är möjligt att upphäva planen mot de berörda fastighetsägarnas be-&lt;br&gt;stridande på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt vilka inte&lt;br&gt;kunnat förutses vid planläggningen. I sådana fall har rättighetshavama&lt;br&gt;rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider. Har genomföran-&lt;br&gt;detiden löpt ut kan planen upphävas utan att rättigheter som uppkommit&lt;br&gt;genom planen beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog dessutom att beslut enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;inte heller far medföra att åtgärdsprogram motverkas. Syftet med ett&lt;br&gt;åtgärdsprogram är att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas. Regeringen&lt;br&gt;delar den bedömning som framförs från flera remissinstanser nämligen&lt;br&gt;att det är tillräckligt att införa bestämmelser om att normerna skall iakttas&lt;br&gt;vid planläggning och beslut enligt plan- och bygglagen samt att beslut&lt;br&gt;inte får medverka till att miljökvalitetsnormer överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening naturligt att de miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;som gäller i en kommun redovisas i eller i vart fall ingår i underlaget för&lt;br&gt;kommunens översiktsplan. Översiktsplaneringen blir härigenom ett vik-&lt;br&gt;tigt instrument för att synliggöra vilka mark- och vattenområden som&lt;br&gt;omfattas av normerna. Detta gäller även när miljökvalitetsnormen om-&lt;br&gt;fattar ett större geografiskt område än kommunen, vilket oftast kommer&lt;br&gt;att bli fallet,. Översiktsplaneringens betydelse i fråga om miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer bör tydliggöras genom bestämmelser om att det av översikts-&lt;br&gt;planen skall framgå hur kommunen avser att iaktta normerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En detaljplan borde enligt utredningen kunna medverka till att mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer och åtgärdsprogram kan uppfyllas. Detta skulle ske&lt;br&gt;genom att detaljplanen far innehålla bestämmelser om särskilda åtgärder&lt;br&gt;för att uppnå detta syfte. Utredningen har inte gett exempel på vilka slags&lt;br&gt;bestämmelser som kan bli aktuella. Bestämmelserna i 5 kap. 7 § plan-&lt;br&gt;och bygglagen ger redan nu möjligheter att i detaljplanen införa t.ex.&lt;br&gt;bestämmelser om placering och utformning av bebyggelse och anlägg-&lt;br&gt;ningar eller bestämmelser om skyddsanordningar för att motverka stör-&lt;br&gt;ningar från omgivningen. Liksom flera remissinstanser finner regeringen&lt;br&gt;det svårt att mot den bakgrunden se vad utredningens förslag kan tillföra.&lt;br&gt;Regeringen avstår därför från att följa utredningens förslag i frågan om&lt;br&gt;innehållet i en detaljplan för att uppfylla miljökvalitetsnormer och åt-&lt;br&gt;gärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen innehåller i 5 kap. 7 § första stycket 11 en be-&lt;br&gt;stämmelse om att en kommun, om det finns särskilda skäl, i en detaljplan&lt;br&gt;för planområdet far meddela bestämmelser om högsta tillåtna värden för&lt;br&gt;störningar från omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus&lt;br&gt;eller annat sådant som prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening inte någon påtaglig risk för att det&lt;br&gt;skall uppkomma konflikter mellan miljökvalitetsnormer enligt balken&lt;br&gt;och stömingsgränser enligt plan- och bygglagen. Som redan har påpekats&lt;br&gt;bör en bestämmelse införas om att beslut enligt plan- och bygglagen inte&lt;br&gt;far medverka till att miljökvalitetsnormer överträds. Utredningen före-&lt;br&gt;slog därutöver en särskild bestämmelse om att de nyss nämnda stör-&lt;br&gt;ningsgränsema inte skulle fa vara högre än motsvarande värde i en mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnorm. Regeringen ser dock inget behov av detta förtydligande&lt;br&gt;och avstår därför från att föreslå nämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör, i enlighet med vad utredningen har föreslagit, plan- och&lt;br&gt;bygglagens bestämmelse förtydligas i ett avseende. Enligt paragrafens&lt;br&gt;nuvarande lydelse far bestämmelser om högsta värden för störningar&lt;br&gt;meddelas om vissa uppräknade störningar som &amp;quot;prövas enligt&amp;quot; miljö-&lt;br&gt;skyddslagen. Uttryckssättet kan ge intryck av att regeln bara gäller verk-&lt;br&gt;samhet som har tillståndsprövats enligt miljöskyddslagen. Det är enligt&lt;br&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen lämpligt att i stället skriva att störningarna skall &amp;quot;omfattas av&amp;quot;&lt;br&gt;9 kap. MB (jfr Didön m.fl., Plan- och bygglagen, s. 5:54 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.2.5 om statens roll vid planläggning ges ytterligare forslag&lt;br&gt;på lagändringar till följd av att miljökvalitetsnormer införs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I plan- och bygglagen förs in en regel om att en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning skall möjliggöra en samlad bedömning&lt;br&gt;av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på&lt;br&gt;miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att miljöbalkens be-&lt;br&gt;stämmelser om miljökonsekvensbeskrivningars syfte och innehåll skall&lt;br&gt;tillämpas vid miljökonsekvensbeskrivningar enligt plan- och bygglagen.&lt;br&gt;Vidare föreslog utredningen att en miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;upprättas även när områdesbestämmelser medger en användning av&lt;br&gt;mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges fastighetsägareförbund anser att det är&lt;br&gt;rimligt att ställa krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan. Förbundet anser dock att man i varje enskilt fall måste&lt;br&gt;väga nyttan och behovet av beskrivningen mot kostnaderna att upprätta&lt;br&gt;den. Beträffande innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning anser för-&lt;br&gt;bundet att kvalitet är viktigare än kvantitet. Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län tillstyrker de utvidgade reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;för detaljplaner och områdesbestämmelser. Förslaget bör dock enligt&lt;br&gt;länsstyrelsen utvecklas ytterligare. Länsstyrelsen är bl.a. tveksam till att&lt;br&gt;byta ut nu gällande skrivning &amp;quot;betydande påverkan på miljön, hälsan och&lt;br&gt;hushållningen med naturresurser&amp;quot; till &amp;quot;betydande miljöpåverkan&amp;quot;. Vidare&lt;br&gt;bör enligt länsstyrelsen en bestämmelse införas med krav på redovisning&lt;br&gt;huruvida en detaljplan eller områdesbestämmelser kan antas innebära&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan eller inte. Boverket anser att den typ av kon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning som skall upprättas i ett planärende är av annan typ&lt;br&gt;än den som skall upprättas enligt miljöbalken. Enligt Boverkets uppfatt-&lt;br&gt;ning är nuvarande regler i plan- och bygglagen i stort sett lämpliga. Bo-&lt;br&gt;verket tillstyrker dock att det skall vara tillräckligt för att en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning skall upprättas att en detaljplan &amp;quot;kan antas&amp;quot; innebära&lt;br&gt;en betydande miljöpåverkan. För det fall hänvisningen till miljöbalkens&lt;br&gt;bestämmelse om beskrivningens innehåll kvarstår måste enligt Boverket&lt;br&gt;denna göras mer flexibel. Svenska Kommunförbundet anser att nuvarande&lt;br&gt;regler om miljökonsekvensbeskrivningar bör gälla även i fortsättningen.&lt;br&gt;Ett program bör enligt Naturvårdsverket alltid ligga till grund för en&lt;br&gt;detaljplan. Verket påpekar att förfaranderegler saknas för program och&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar. Verket föreslår att även 6 kap. 4-6 §§&lt;br&gt;MB skall tillämpas. Vidare bör enligt verket innehållskravet (6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MB) utvidgas till att också innefatta redovisning av strategiskt viktiga&lt;br&gt;miljökonsekvenser. Naturvårdsverket anför vidare att vissa projekt som&lt;br&gt;omfattas av EG:s s.k. MKB-direktiv inte täcks in av plan- och byggla-&lt;br&gt;gens förutsättning för miljökonsekvensbeskrivning vid detaljplan att&lt;br&gt;markanvändningen innebär en betydande miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län tillstyrker förslaget om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar för områdesbestämmelser. Boverket avstyrker detta&lt;br&gt;förslag och anför att det här är ännu svårare än vid detaljplan att konkre-&lt;br&gt;tisera vad en beskrivning skall innehålla och se vad den tillför. Verket&lt;br&gt;tillägger att detaljplaneläggning eller annan myndighetsutövning torde&lt;br&gt;krävas i den mån betydande miljöpåverkan kan förväntas. Naturvårds-&lt;br&gt;verket anser att en form bör anges i plan- och bygglagen för process med&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar i arbetet med översiktsplaner. Boverket&lt;br&gt;delar utredningens uppfattning att krav på miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;inte skall ställas vid bygglov. Naturvårdsverket vill införa en bestämmel-&lt;br&gt;se om miljökonsekvensbeskrivningar vid bygglov. Verket anser detta&lt;br&gt;nödvändigt för att uppfylla EG:s MKB-direktiv. Karlstads kommun&lt;br&gt;föreslår att miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas inför prövning av&lt;br&gt;bygglov i områden med äldre detaljplan som saknar miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 6 kap. MB finns bestämmelser om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar. Kraven på dessa är skärpta jämfört med&lt;br&gt;gällande rätt. De största ändringarna är att förfarandet vid framtagandet&lt;br&gt;av miljökonsekvensbeskrivningar har byggts ut och att lagtexten anger&lt;br&gt;vad en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även plan- och bygglagen innehåller regler om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar. I 5 kap. 18 § stadgas att en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 5 kap. naturresurslagen skall upprättas, om en detaljplan medger en&lt;br&gt;användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som&lt;br&gt;innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser. Kraven på miljökonsekvensbeskrivningar vid planläggning&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen ökades genom de ändringar som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningars innehåll skall tillämpas vid sådana beskrivningar&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen. Regeringen delar flera remissinstansers upp-&lt;br&gt;fattning att det inte är lämpligt att införa en generell hänvisning till dessa&lt;br&gt;bestämmelser. I regeringens förslag till miljöbalk (prop. 1997/98:45, del&lt;br&gt;1, s. 280) framhålls att miljöbalkens bestämmelser i första hand är inrik-&lt;br&gt;tade på verksamheter och projekt där den planerade verksamheten är&lt;br&gt;känd till art och omfattning när miljökonsekvensbeskrivningen skall&lt;br&gt;upprättas. Vid detaljplaner är det normalt inte känt i detalj vilka verk-&lt;br&gt;samheter som kan komma att lokaliseras till planområdet. Det är därför&lt;br&gt;inte lämpligt att i plan- och bygglagen införa miljöbalkens bestämmelser&lt;br&gt;om miljökonsekvensbeskrivningar. Däremot bör i plan- och bygglagens&lt;br&gt;bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar införas en regel som&lt;br&gt;motsvarar nuvarande 5 kap. 3 § naturresurslagen, nämligen att miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en&lt;br&gt;planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön,&lt;br&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Däri-&lt;br&gt;genom görs tydligt att miljökonsekvensbeskrivningar for planer så långt&lt;br&gt;möjligt skall fylla samma funktion som en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt miljöbalken. Kraven på innehåll måste emellertid anpassas till&lt;br&gt;planens syfte och detaljeringsgrad. En annan sak är att den praxis som&lt;br&gt;kommer att utvecklas for innehållet i miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;enligt miljöbalken även kommer att påverka miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar enligt plan- och bygglagen. Ett ytterligare incitament for noggran-&lt;br&gt;na miljökonsekvensbeskrivningar i planärenden är att dessa sedan kan&lt;br&gt;komma att användas som grund för miljökonsekvensbeskrivningar enligt&lt;br&gt;balken vid efterföljande tillståndsprövningar. Regeringen kommer att&lt;br&gt;följa hur miljökonsekvensbeskrivningar enligt plan- och bygglagen ut-&lt;br&gt;vecklas för att vid behov ta initiativ till ytterligare anpassning till balkens&lt;br&gt;regler. Det är också ett naturligt led i uppföljningen av miljöbalksrefor-&lt;br&gt;men. I detta sammanhang bör framhållas att flera av plan- och byggla-&lt;br&gt;gens bestämmelser tillgodoser de krav på innehåll och öppenhet som&lt;br&gt;avses med miljöbalkens utvidgade regler om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att miljökonsekvensbeskrivningar i vissa fall&lt;br&gt;skall upprättas även vid beslut om områdesbestämmelser. Eftersom rege-&lt;br&gt;ringen är av den uppfattningen att miljöbalkens regler om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar inte skall tillämpas i beslut enligt plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen finns det heller inga skäl att överväga regler om miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar vid områdesbestämmelser. Det far däremot förutsättas att&lt;br&gt;kommunerna, utan formella krav i lagstiftningen, kommer att utveckla&lt;br&gt;metoder för konsekvensbeskrivningar i fråga om områdesbestämmelser. I&lt;br&gt;sammanhanget bör även nämnas de krav på konsekvensbeskrivningar i&lt;br&gt;översiktsplaneringen som infördes genom 1996 års ändringar i plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Eftersom områdesbestämmelser skall säkerställa syftet med&lt;br&gt;översiktsplanen bör konsekvensbeskrivningen även kunna utgöra under-&lt;br&gt;lag för områdesbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Bygglovsplikt för grundvattentäkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunens möjlighet att införa bygg-&lt;br&gt;lovsplikt för enskilda brunnar bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att kommuners möjlighet&lt;br&gt;att införa bygglovsplikt för enskilda brunnar skulle avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En kommun kan enligt 8 kap.&lt;br&gt;6 § plan- och bygglagen införa bygglovsplikt för vissa grundvattentäkter&lt;br&gt;som är undantagna vattenlagens tillståndsplikt, nämligen grundvatten-&lt;br&gt;täkter för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets hus-&lt;br&gt;behovsförbrukning eller värmeförsörjning. Inte heller enligt miljöbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om vattenföretag kräver sådana vattentäkter tillstånd&lt;br&gt;(11 kap. 11 § MB). Däremot finns en bestämmelse bland reglerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som ger kommuner möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva tillstånds- eller anmälningsplikt för att inrätta och använda en&lt;br&gt;ny anläggning för grundvattentäkt i områden där det råder eller kan befa-&lt;br&gt;ras uppkomma knapphet på sött grundvatten (9 kap. 10 § MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 kap. 10 § MB bygger på ett förslag som hade läm-&lt;br&gt;nats av Grundvattenutredningen (SOU 1994:97). Grundvattenutredning-&lt;br&gt;en ville samtidigt behålla möjligheten i plan- och bygglagen att införa&lt;br&gt;bygglov (SOU 1995:45 s. 158 f). Utredningen motiverade detta med att&lt;br&gt;plan- och bygglagens bestämmelse underlättar en planmässig hantering&lt;br&gt;av grundvattenfrågoma inom nya områden som planläggs. Därmed skulle&lt;br&gt;på ett tidigt stadium kunna anges vilka förutsättningar som gäller för&lt;br&gt;vattenförsörjningen inom ett planerat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalksutredningen ville, till skillnad från Grundvattenutredningen,&lt;br&gt;avskaffa möjligheten att införa bygglov. Regeringen delar dock den&lt;br&gt;uppfattning som framförs av Grundvattenutredningen att det finns ett&lt;br&gt;behov av att ha kvar bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4 Särskilda skydds- och bevarandeområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några särskilda bestämmelser behöver inte&lt;br&gt;införas i plan- och bygglagen om särskilda skydds- och bevarandeom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Särskilda skydds- och bevarandeområden&lt;br&gt;skulle enligt utredningen vid planläggning ges samma ställning som&lt;br&gt;riksintressen enligt naturresurslagen. Detta innebar bl.a. att kommunerna&lt;br&gt;i översiktsplanerna skulle redovisa hur de avser att tillgodose skyddet av&lt;br&gt;de områden som förklarats som särskilda skydds- eller bevarandeområ-&lt;br&gt;den. Vidare skulle möjligheterna utökas att meddela områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Av länsstyrelsens granskningsyttrande över en översiktsplan skulle&lt;br&gt;framgå om förslaget inte tillgodoser skyddet av områden som har förkla-&lt;br&gt;rats som särskilda skydds- eller bevarandeområden. Slutligen skulle&lt;br&gt;länsstyrelsen pröva beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser, om&lt;br&gt;det kan befaras att beslutet innebär att skyddet av ett område som förkla-&lt;br&gt;rats som ett särskilt skydds- eller bevarandeområde inte tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket anser att särskilda skydds- och beva-&lt;br&gt;randeområden inte kan hanteras på ett sätt som motsvarar riksintressen.&lt;br&gt;Detta grundar verket på att miljöbalksinstituten redan är givna och att de&lt;br&gt;alltså inte som riksintressen kan förändras i en dialog mellan stat och&lt;br&gt;kommun. Boverket vill i stället se instituten som preciseringar och ut-&lt;br&gt;tolkningar av sådana miljö- och riskfaktorer som redan skall redovisas.&lt;br&gt;Dessa preciseringar bör enligt verket inte införas i lagtexten, eftersom&lt;br&gt;plan- och bygglagen inte är skriven på den detaljeringsnivån. Svea hov-&lt;br&gt;rätt ifrågasätter behovet av den föreslagna regleringen. Hovrätten påpe-&lt;br&gt;kar att områdena ofta utpekas som riksintresse för naturvården och anför&lt;br&gt;att de bestämmelser som reglerar användningen av sådana områden&lt;br&gt;effektivt förhindrar markanvändning som kan menligt påverka de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsvärda intressena. Svenska Kommunförbundet anser att om särskil-&lt;br&gt;da skydds- och bevarandeområden skall behandlas som riksintressen så&lt;br&gt;bör de också beslutas som riksintressen. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;br&gt;anser att det måste förtydligas på vilket sätt särskilda skydds- och beva-&lt;br&gt;randeområden har företräde framför riksintressen och hur en avvägning&lt;br&gt;mellan dem skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Av 7 kap. 28 § MB följer att re-&lt;br&gt;geringen far förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde om&lt;br&gt;området enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar&lt;br&gt;(fageldirektivet) är särskilt betydelsefullt för skyddet av sådana fåglar.&lt;br&gt;Vidare anges att ett område som av Europeiska gemenskapernas kom-&lt;br&gt;mission har utpekats som ett område av intresse för gemenskapen av&lt;br&gt;regeringen skall förklaras som ett särskilt bevarandeområde enligt rådets&lt;br&gt;direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och&lt;br&gt;växter (art- och habitatdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av redogörelsen av utredningens förslag ville utredningen&lt;br&gt;i samband med planläggning enligt plan- och bygglagen ge särskilda&lt;br&gt;skydds- och bevarandeområden i princip samma ställning som riksintres-&lt;br&gt;sen enligt naturresurslagen. Syftet var att ge ökad tyngd åt dessa områ-&lt;br&gt;den. De remissinstanser som har uttalat sig i frågan är kritiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är de områden som förklaras som sär-&lt;br&gt;skilda skydds- eller bevarandeområden vanligtvis så värdefulla att de&lt;br&gt;också skall utpekas som riksintresseområden av det slag som anges i&lt;br&gt;3 kap. 6 § MB (jfr prop. 85/86:3 s. 164 f). Denna uppfattning stämmer&lt;br&gt;överens med Svea hovrätts och Kommunförbundets åsikt. Det finns där-&lt;br&gt;för inte något behov av att skapa ett nytt system där områdena jämställs&lt;br&gt;med riksintressen. Det grundläggande skyddet av områdena ges dock inte&lt;br&gt;genom att dessa pekas ut som riksintresse utan genom reglerna i miljö-&lt;br&gt;balkens kapitel om områdesskydd. Det är främst genom sådant skydd&lt;br&gt;som olämplig markanvändning skall förhindras. Om detta skydd finns&lt;br&gt;ger inte en plan enligt plan- och bygglagen någon ovillkorlig rätt att&lt;br&gt;utföra åtgärder i området. Regeringen bedömer därför att det inte finns&lt;br&gt;något behov av den föreslagna lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.5 Statens roll vid planläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När översiktsplaner, detaljplaner och områdes-&lt;br&gt;bestämmelser upprättas skall länsstyrelsen vid samråd med kommu-&lt;br&gt;nen verka för att miljökvalitetsnormer inte överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av länsstyrelsens granskningsyttrande över en översiktsplan skall&lt;br&gt;framgå om förslaget inte stämmer överens med miljökvalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall pröva beslut om detaljplan eller områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Som framgår av avsnittet om särskilda skydds-&lt;br&gt;och bevarandeområden hade utredningen flera förslag som avsåg att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen skulle bevaka skyddet av dessa. Vidare föreslog utredning-&lt;br&gt;en att länsstyrelsen på olika sätt skulle verka för att ett åtgärdsprogram&lt;br&gt;inte motverkas. I övrigt överensstämmer utredningens förslag i stort med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket ifrågasätter om det behövs en separat&lt;br&gt;kontroll i plan- och bygglagen av att kommunen tar den hänsyn som&lt;br&gt;vissa institut i just miljöbalken kräver. Motsvarande kontroll finns enligt&lt;br&gt;verket inte i förhållande till sektorsmyndighetema. Flera av de förhållan-&lt;br&gt;den som utredningen vill reglera innefattas enligt verket i de nuvarande&lt;br&gt;möjligheterna att ingripa avseende riksintresse, mellankommunala intres-&lt;br&gt;sen samt hälsa och säkerhet. Verket föreslår att ingripanden med anled-&lt;br&gt;ning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram hanteras med stöd av&lt;br&gt;reglerna i miljöbalken. Grossistförbundet Svensk Handel är positiv till&lt;br&gt;förslaget att länsstyrelserna skall ge kommunerna råd om tillämpning av&lt;br&gt;miljöbalken vid utarbetandet av detaljplaner m.m. och informera om&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Svea hovrätt anser det vara&lt;br&gt;befogat med statlig kontroll av efterlevnaden av miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Hovrätten är däremot tveksam till om åtgärdsprogram skall omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna. Om det kan befaras att ett planbeslut motverkar ett&lt;br&gt;åtgärdsprogram, torde det enligt hovrätten kunna hävdas att det kan&lt;br&gt;befaras att beslutet innebär att miljökvalitetsnormen överträds. Till hov-&lt;br&gt;rättens tveksamhet bidrar också att åtgärdsprogrammen har en något&lt;br&gt;oklar konstitutionell status. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att länsstyrelsen skall bevaka att miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;inte överträds eller åtgärdsprogram motverkas. Länsstyrelsen anser dock&lt;br&gt;att rekvisiten &amp;quot;medverka till att en norm överträds&amp;quot; och &amp;quot;(ett åtgärdspro-&lt;br&gt;gram) motverkas&amp;quot; är oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår att staten skall kunna överpröva bl.a. detalj-&lt;br&gt;planer för att säkra att en åtgärdsplan enligt 5 kap. 8 § MB följs. Stock-&lt;br&gt;holms läns landsting föreslår att regeringens möjlighet att pröva en regi-&lt;br&gt;onplan utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom plan- och bygglagen har&lt;br&gt;kommunernas ställning stärkts. Tidigare gällde i stor utsträckning att&lt;br&gt;kommunala planer skulle fastställas av länsstyrelsen eller i vissa fall&lt;br&gt;regeringen. Med plan- och bygglagen slogs den kommunala bestämman-&lt;br&gt;derätten fast i fråga om planläggningen. Det är enligt lagen således en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten&lt;br&gt;(1 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke i plan- och bygglagen är att den statliga efterhands-&lt;br&gt;granskningen i största möjliga utsträckning skall ersättas av en medver-&lt;br&gt;kan redan i planeringsskedet. Ett viktigt inslag vid utarbetandet av en&lt;br&gt;plan är att staten, normalt företrädd av länsstyrelsen, vid samråd skall ta&lt;br&gt;tillvara statens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss utsträckning har dock staten fortfarande en möjlighet att tvångs-&lt;br&gt;vis kontrollera kommunala planer. I plan- och bygglagen ges regler om&lt;br&gt;detta i 12 kap. Länsstyrelsen skall enligt nuvarande lydelse av 12 kap. 1 §&lt;br&gt;pröva kommuners beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att ett&lt;br&gt;riksintresse enligt naturresurslagen inte tillgodoses, att regleringen av&lt;br&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana frågor om mark och vatten som angår flera kommuner inte har&lt;br&gt;samordnats på ett lämpligt sätt eller att en bebyggelse blir olämplig med&lt;br&gt;hänsyn till de boendes hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshän-&lt;br&gt;delser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande statlig kontrollmöjlighet finns inte beträffande&lt;br&gt;översiktsplaner. Skälet till detta är att översiktsplaner inte är bindande.&lt;br&gt;Länsstyrelsen har dock enligt 4 kap. 9 § plan- och bygglagen skyldighet&lt;br&gt;att framföra en avvikande mening i ett granskningsyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala planerna har stor inverkan på miljön. Det är därför an-&lt;br&gt;geläget att miljöbalkens intentioner får genomslag även i den kommunala&lt;br&gt;planläggningen. Erfarenheterna från plan- och bygglagens tillämpning&lt;br&gt;visar att de flesta frågor där det finns motsättningar mellan statliga och&lt;br&gt;kommunala intressen kan lösas under samrådsskedet. Det är alltså lämp-&lt;br&gt;ligt att det åligger länsstyrelsen att verka för att riksintressen tillgodoses&lt;br&gt;och att även i övrigt statens intressen tas tillvara när en detaljplan, områ-&lt;br&gt;desbestämmelser eller översiktsplan tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga intressen i miljöbalken som kan leda till ingripande rör&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer och riksintressen. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;bestämmelserna om länsstyrelsens uppgift under samrådet kompletteras&lt;br&gt;med att länsstyrelsen skall verka för att miljökvalitetsnormer inte över-&lt;br&gt;träds. Av samma skäl som anförs i tidigare avsnitt finns det däremot inte&lt;br&gt;något behov av att införa särskilda lagbestämmelser om att länsstyrelsen&lt;br&gt;skall verka för att åtgärdsplaner inte motverkas och att skyddet av de&lt;br&gt;särskilda skydds- och bevarandeområdena tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall också i ett granskningsyttrande över en översikts-&lt;br&gt;plan uttala sig om planens förenlighet med miljökvalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser alltså att de flesta meningsmotsättningar mellan stat&lt;br&gt;och kommun bör kunna lösas i samförstånd. Reglerna om statlig kontroll&lt;br&gt;i 12 kap. plan- och bygglagen skall dock användas för att säkerställa att&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer iakttas i planläggningen. Miljökvalitetsnormer är av&lt;br&gt;central betydelse för miljö- och hälsoskyddet. Det är egentligen endast i&lt;br&gt;sådana normer som en gräns kan sättas för vad människors hälsa och&lt;br&gt;miljön får utsättas för. Regeringen är övertygad om att kommunerna&lt;br&gt;kommer att vara väl medvetna om behovet att iaktta fastställda kvali-&lt;br&gt;tetsnormer och angelägna att följa dem. Eftersom det är ett övergripande&lt;br&gt;nationellt intresse att miljökvalitetsnormema iakttas bör dock enligt&lt;br&gt;regeringens mening regler om en statlig överprövning införas. På detta&lt;br&gt;sätt skapas en garanti för att kommuner iakttar miljökvalitetsnormer när&lt;br&gt;de planerar och planlägger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statlig överprövningsmöjlighet är särskilt befogad just vad gäller&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer. Sådana normer kommer ofta att behöva beaktas i&lt;br&gt;flera angränsande kommuner. Den föreslagna ordningen är dessutom&lt;br&gt;logisk i förhållande till vad som redan gäller. Med dagens bestämmelse&lt;br&gt;kan en kommunal plan överprövas av länsstyrelsen bl.a. om en bebyggel-&lt;br&gt;se blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa. Kvali-&lt;br&gt;tetsnormer syftar bl.a. till att förebygga störningar som överskrider vad&lt;br&gt;människors hälsa tål och det är på hälsoskyddsområdet som normerna&lt;br&gt;åtminstone till en början kan väntas få störst betydelse. Regeringen före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slår att en möjlighet infors till statlig överprövning när det kan befaras att Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagen (1971:948)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Väglagen och miljöbalken gäller parallellt. Yt-&lt;br&gt;terligare krav skall dock inte fa ställas med stöd av miljöbalken i fråga&lt;br&gt;om sådan renhållning av vägområden som regleras enligt väglagen. I&lt;br&gt;övrigt infors inga begränsningar i möjligheten att ingripa med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt väglagen skall ett antal bestämmel-&lt;br&gt;ser i miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inget förslag om att yt-&lt;br&gt;terligare krav i fråga om renhållning av vägområden inte skall fa ställas&lt;br&gt;med stöd av miljöbalken. Utredningen gjorde bedömningen att miljöbal-&lt;br&gt;ken inte skall kunna tillämpas i fråga om lokalisering av vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vägverket menar att en väg, som har prövats ge-&lt;br&gt;nom fastställelse av en arbetsplan, därefter skall vara &amp;quot;färdigprövad&amp;quot;.&lt;br&gt;Frågor om exempelvis utformning av bullerskydd skall enligt Vägverket&lt;br&gt;därefter inte kunna tas upp till en separat prövning enligt miljöbalken. I&lt;br&gt;övrigt uttalar sig ingen remissinstans om förhållandet mellan väglagen&lt;br&gt;och miljöbalken, utöver vad som framgår av avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I väglagen (1971:948) regleras byg-&lt;br&gt;gande och drift av allmänna vägar, s.k. väghållning. Byggande och drift&lt;br&gt;av vägar har genom bl.a. luft- och markföroreningar samt buller en sådan&lt;br&gt;miljöpåverkan att miljöbalken (MB) är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall enligt huvudregeln tillämpas parallellt med annan&lt;br&gt;lag som reglerar sådan verksamhet och sådana anläggningar som omfat-&lt;br&gt;tas av balkens tillämpningsområde. Miljöbalken och väglagen gäller&lt;br&gt;alltså parallellt. Detta innebär att den som bygger eller på annat sätt&lt;br&gt;bedriver väghållning är skyldig att iaktta miljöbalken, exempelvis de&lt;br&gt;allmänna hänsynsreglema i 2 kap. Som framgår av avsnitt 4.2 kan det&lt;br&gt;dock bli aktuellt att begränsa möjligheten att ingripa med stöd av miljö-&lt;br&gt;balken när väglagen har bestämmelser som inte är förenliga med be-&lt;br&gt;stämmelser i balken. En bedömning måste således göras i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende om väglagen har några sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § andra stycket stadgas att väghållaren skall ta tillbörlig hänsyn till&lt;br&gt;- förutom enskilda intressen - allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet,&lt;br&gt;miljöskydd, naturvård och kulturmiljövård. Bestämmelsen är enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning så allmänt hållen att den inte kan anses stå i strid&lt;br&gt;med miljöbalkens allmänna hänsynsregler eller någon annan bestämmel-&lt;br&gt;se i miljöbalken. Bestämmelsen kan inte heller tas bort, eftersom den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar även andra intressen än sådana som faller inom miljöbalkens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt 13 § väglagen vid byggande av väg tillses att vägen&lt;br&gt;får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta&lt;br&gt;intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Bestämmelsen har likheter&lt;br&gt;med den allmänna regeln om försiktighetsmått i 2 kap. 3 § MB och loka-&lt;br&gt;liseringsregeln i 2 kap. 4 § MB. Även andra bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;är av intresse, t.ex. den s.k. produktvalsprincipen i 2 kap. 6 § MB. Det&lt;br&gt;kan inte uteslutas att en bedömning enligt bestämmelserna i miljöbalken i&lt;br&gt;enskilda situationer får ett från miljösynpunkt annat resultat än en be-&lt;br&gt;dömning enligt 13 § väglagen. Förhållandet mellan lagverkens bestäm-&lt;br&gt;melser kan i sådana fall uppfattas som oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla som angeläget att de krav som ställs på lo-&lt;br&gt;kalisering och annat hänsynstagande i miljöbalken också gäller vid byg-&lt;br&gt;gande av vägar. Såsom Lagrådet har påpekat, i anledning av remissför-&lt;br&gt;slagets tillägg i 13 § väglagen, kommer detta att framgå med tillräcklig&lt;br&gt;grad av tydlighet genom de tillägg som föreslås i 3 a § väglagen och som&lt;br&gt;innebär bl.a. att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB skall tillämpas&lt;br&gt;vid prövningen av ärenden enligt väglagen. Följaktligen skall, i de avse-&lt;br&gt;enden som nu är i fråga, inga begränsningar göras av möjligheten att&lt;br&gt;ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för drift av väg finns hänsynsregler i väglagen. Väg skall enligt&lt;br&gt;26 § första stycket hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick.&lt;br&gt;Bestämmelsen kan knappast komma i konflikt med miljöbalken, efter-&lt;br&gt;som balkens regler inte syftar till att skydda samfärdseln. Bestämmelsen&lt;br&gt;hindrar inte att krav på en vägs drift ställs enligt miljöbalken. Exempelvis&lt;br&gt;kan med stöd av miljöbalken ingripande ske mot en väg, i vilken ingår en&lt;br&gt;vägbank med ett miljöfarligt fyllnadsmaterial som läcker i ett vattenom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renhållning av vägområden är dock särskilt reglerat i väglagen. Enligt&lt;br&gt;26 § andra stycket skall nämligen vägområdet genom renhållning hållas i&lt;br&gt;ett sådant skick att skäliga sanitära hänsyn och trevnadshänsyn blir till-&lt;br&gt;godosedda. Detsamma gäller i fråga om mark till en bredd av 25 meter&lt;br&gt;intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning, i den mån&lt;br&gt;allmänheten har tillträde till marken. Inom område med detaljplan gäller&lt;br&gt;det sagda dock endast vägområde för motorväg eller motortrafikled.&lt;br&gt;Även miljöbalken är tillämplig på renhållning. Det är dock enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning lämpligt att ytterligare krav inte skall få ställas med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken i de frågor som regleras i 26 § väglagen. Beträffande&lt;br&gt;renhållning inom områden där 26 § andra stycket inte gäller skall där-&lt;br&gt;emot miljöbalken tillämpas. Detta innebär i princip ingen ändring jämfört&lt;br&gt;med i dag, eftersom redan nu särskilda bestämmelser gäller för renhåll-&lt;br&gt;ning när regler saknas i väglagstiftningen (prop. 1971:123 s. 172). Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer till 26 § i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller att en väg, vars anläggande har prövats i särskild ordning,&lt;br&gt;inte genom den s.k. stoppregeln i 6 § miljöskyddslagen (1969:387) kan&lt;br&gt;hindras att användas för avsett ändamål. Som en följd av detta har ansetts&lt;br&gt;att en domstol inte heller med stöd av lokaliseringsregeln i 4 § miljö-&lt;br&gt;skyddslagen kan förbjuda att en väg anläggs i den sträckning som anges i&lt;br&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en arbetsplan fastställd enligt väglagen (NJA 1993 s. 645). Regeringen&lt;br&gt;föreslår i propositionen om miljöbalk (prop. 1997/98:45, del 1, s. 238) att&lt;br&gt;miljöbalkens stoppregel skall kunna tillämpas även sedan en prövning&lt;br&gt;har skett av väg enligt väglagstiftningen. Ingen begränsning bör således&lt;br&gt;införas av möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken, utöver vad&lt;br&gt;som nyss har sagts om renhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för&lt;br&gt;marks bebyggande eller användning, skall enligt 14 § andra stycket väg&lt;br&gt;byggas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Med natur-&lt;br&gt;vårdsföreskrifter avses främst föreskrifter meddelade med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 7 och 8 kap. MB. Det är lämpligt att väglagens bestäm-&lt;br&gt;melse finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighetsutövning enligt en lag regleras normalt bara i just den&lt;br&gt;aktuella lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig&lt;br&gt;grund för myndighetsutövning enligt en annan lag måste det föreskrivas&lt;br&gt;särskilt. Av nästa avsnitt framgår att ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;skall tillämpas vid prövning enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Väglagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall till-&lt;br&gt;lämpas vid prövning av ärenden enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägar som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds skall&lt;br&gt;inte fa byggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen förstudie och vägutredning förs in i väglagen. Samtidigt&lt;br&gt;förs i väglagen in regler om miljökonsekvensbeskrivningar vilka reg-&lt;br&gt;ler i huvudsak ansluter till de bestämmelser som gäller enligt miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vägrätt upphör och vägen dras in, skall väghållaren vara skyl-&lt;br&gt;dig att vidta återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om täkt i väglagen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillstånd till åtgärder inom eller intill ett vägområde&lt;br&gt;skall villkor kunna meddelas till skydd för miljön. Om sådana villkor&lt;br&gt;inte är tillräckliga skall tillstånd kunna vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen hade inget förslag om att miljö-&lt;br&gt;balkens allmänna hänsynsregler skall tillämpas vid prövningen enligt&lt;br&gt;väglagen eller att tillstånd skall kunna vägras för åtgärder vid vägområ-&lt;br&gt;den, när villkor till skydd för miljön inte är tillräckliga. I övrigt överens-&lt;br&gt;stämmer utredningens förslag i stort med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vägverket tillstyrker i allt väsentligt föreslagna&lt;br&gt;ändringar i väglagen. Vägverket ser det som självklart att miljöbalkens&lt;br&gt;regler och hänsynstaganden skall beaktas vid prövning av vägar enligt&lt;br&gt;väglagen. Naturvårdsverket, Lunds universitet och Länsstyrelsen i Ska-&lt;br&gt;raborgs län anser det lämpligt att i väglagen föra in en regel om att de&lt;br&gt;allmänna hänsynsreglema i miljöbalken skall tillämpas. Universitetet&lt;br&gt;tillägger dock att det kan vara naturligt att en speciell lokaliseringsregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller, när myndigheten skall bestämma platsen för en väg. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Stockholms län anser att lokaliseringsregeln och utföranderegeln i 13 §&lt;br&gt;måste tas bort för att säkerställa miljöbalken som speciallag för miljön.&lt;br&gt;Det bör enligt länsstyrelsen även förtydligas i kommentaren till 4 § att&lt;br&gt;miljöbalkens regler har företräde. Länsstyrelsen anser vidare att det även&lt;br&gt;för planläggning och avveckling av väg bör specificeras att tillbörlig&lt;br&gt;hänsyn skall tas enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket anser att kopplingen av förstudie enligt väglagen till be-&lt;br&gt;stämmelsen i 6 kap. 4 § MB om tidigt samråd är naturlig. Den innebär&lt;br&gt;enligt Vägverket dock vissa problem, med hänsyn till att förstudien&lt;br&gt;främst är en inventeringsfas. Vägverket anser vidare att länsstyrelsens&lt;br&gt;godkännande av vägutredningens miljökonsekvensbeskrivning bör ske&lt;br&gt;innan vägutredningen ställs ut. Vägverket godtar att det blir krav på att&lt;br&gt;även arbetsplaner för drift av väg (förbättringsarbeten) fortsättningsvis&lt;br&gt;måste ha en miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket anser att i&lt;br&gt;förstudien skall utredas miljökonsekvenser av strategisk art. Det är enligt&lt;br&gt;Naturvårdsverket önskvärt att frågorna om miljökonsekvensbeskrivning-&lt;br&gt;ar vid vägutredning ses över. Enligt Naturvårdsverkets mening skall&lt;br&gt;utökat samråd ske vid upprättandet av arbetsplanen även när sådant sam-&lt;br&gt;råd har skett vid genomförandet av en vägutredning. Vidare föreslår&lt;br&gt;Naturvårdsverket att den länsstyrelse som skall avgöra om vägbyggnads-&lt;br&gt;projektet har betydande miljöpåverkan skall samråda med andra berörda&lt;br&gt;länsstyrelser. Slutligen anser Naturvårdsverket att förslaget bör ses över&lt;br&gt;mot bakgrund av EG-direktivet om miljökonsekvensbeskrivning. Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet tillstyrker förslaget att införa begreppen förstudie och&lt;br&gt;vägutredning samt att miljöbalkens regler om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar görs tillämpliga. Lagförslaget bör enligt ämbetet kompletteras&lt;br&gt;med att kraven på miljökonsekvensbeskrivningar i rimlig omfattning bör&lt;br&gt;gälla även för en förstudie och vid en så kallad enkel arbetsplan för&lt;br&gt;mindre ombyggnadsåtgärder. Ämbetet föreslår vidare att bestämmelsen&lt;br&gt;om tidigt samråd vid förstudie kompletteras med att samråd bör ske med&lt;br&gt;intresseföreningar som har som ändamål att tillvarata naturskydds-, mil-&lt;br&gt;jöskydds- eller kulturmiljövårdens intressen. Boverket anser att det inte&lt;br&gt;bör vara möjligt att gå vidare med en vägutredning utan att förstudien är&lt;br&gt;förankrad i en översiktsplan. Lunds universitet föreslår att det bör framgå&lt;br&gt;av lagtexten att man som miljökonsekvensbeskrivning vid arbetsplan inte&lt;br&gt;kan nöja sig med den beskrivning som har upprättats vid vägutredningen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker en lagreglering av planerings-&lt;br&gt;stegen förstudie och vägutredning. Länsstyrelsen anser att berörda läns-&lt;br&gt;styrelser och kommuner formellt skall beredas tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;vägutredningen. Vidare bör enligt länsstyrelsen en vägutredning alltid&lt;br&gt;ställas ut för granskning, motsvarande vad som sker vid arbetsplan. En&lt;br&gt;vägutredning kan enligt länsstyrelsen behöva göras inte bara i de fall&lt;br&gt;alternativa terrängkorridorer behöver studeras, utan även om jämförande&lt;br&gt;studier behöver göras mellan alternativa utformningar eller utföranden.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anser slutligen att länsstyrelsens godkännande av miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen skall göras före det att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen hålls tillgänglig för allmänheten. Det är enligt Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Jönköpings län bra att förfarandet med miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleras i lagen. Länsstyrelsen i Skåne län finner det positivt att det ar-&lt;br&gt;betssätt som använts i planeringsprocessen vid byggande av väg under&lt;br&gt;senare år blir lagreglerat. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker de&lt;br&gt;förslag som berör beskrivningen av arbetet med vägar och införandet av&lt;br&gt;begrepp som förstudie och vägutredning. Västerås kommun är av upp-&lt;br&gt;fattningen att alternativa korridorer alltid bör studeras, varför vägutred-&lt;br&gt;ningar alltid skall genomföras. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)&lt;br&gt;bör bestämmelsen om samråd vid förstudien förtydligas på så sätt att det&lt;br&gt;framgår att samråd även skall äga rum med de markägare som kan kom-&lt;br&gt;ma att beröras av vägprojektet. Ett likartat förtydligande bör enligt LRF&lt;br&gt;göras i lagförslaget om vägutredning. LRF tillstyrker att reglerna om täkt&lt;br&gt;i väglagen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel finner det djupt otillfredsställande att&lt;br&gt;utredningen inte i motiven närmare har presenterat vilken typ av villkor&lt;br&gt;som kan bli aktuella och innehållet i dessa, när Vägverket och länsstyrel-&lt;br&gt;serna far möjlighet att besluta om villkor inte bara av hänsyn till vägen&lt;br&gt;och trafiksäkerheten utan även till miljön. - Sveriges advokatsamfund&lt;br&gt;anser att utredningens förslag till samordning med miljöbalkens bestäm-&lt;br&gt;melser om obligatorisk regeringsprövning är felaktigt utformat. Samfun-&lt;br&gt;det anför att regeringens prövning skall ske som ett led i den ordinarie&lt;br&gt;prövningen och att därför uttrycket &amp;quot;ansökan om tillåtlighet&amp;quot; inte kan&lt;br&gt;användas om den ansökan som skall ges in till Vägverket. Länsstyrelsens&lt;br&gt;yttrande bör enligt Länsstyrelsen i Stockholms län åtfölja ärendet när det&lt;br&gt;lämnas till regeringen för tillåtlighetsprövning. - Den nya formuleringen&lt;br&gt;beträffande återställningsarbeten bör enligt Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;kompletteras med att hänsyn skall tas även till vägens kulturhistoriska&lt;br&gt;värde. Koncessionsnämnden för miljöskydd påpekar att det av förslaget&lt;br&gt;inte kan utläsas vem som prövar omfattningen av återställningsskyldig-&lt;br&gt;heten. Enligt LRF bör klargöras att, för det fall vägen övergår till att bli&lt;br&gt;enskild, återställningsansvaret inte automatiskt övergår till de enskilda&lt;br&gt;väghållama. Den tidigare väghållaren bör enligt LRF ha kvar ett ansvar&lt;br&gt;när ett framtida iordningställande av vägområdet aktualiseras. - Lunds&lt;br&gt;universitet anser att frågan om utvidgning av miljöbalksprincipen om&lt;br&gt;reduktion av ersättning under nivån &amp;quot;avsevärt försvåras&amp;quot; bör övervägas&lt;br&gt;även i väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av miljöbalken vid prövningen enligt väglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade inte något förslag om att de allmänna hänsynsreg-&lt;br&gt;lema skall tillämpas vid prövningen enligt väglagen. Flera remissinstan-&lt;br&gt;ser har kritiserat detta. Regeringen vill för sin del understryka att det är&lt;br&gt;viktigt att tillräckliga och med miljöbalken förenliga miljöhänsyn tas vid&lt;br&gt;prövningen enligt väglagen. Även praktiska skäl talar för att miljöbalkens&lt;br&gt;hänsynsregler skall tillämpas vid prövningen enligt väglagen. Detta&lt;br&gt;hänger samman med att större vägar skall tillåtlighetsprövas enligt miljö-&lt;br&gt;balken. Vid regeringens tillåtlighetsprövning skall naturligtvis hänsyns-&lt;br&gt;reglema tillämpas. Enligt 17 kap. 1 § 18 MB skall regeringen tillåtlig-&lt;br&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetspröva nya motorvägar och motortrafikleder samt andra nya vägar&lt;br&gt;med minst fyra körfalt och en sträckning av minst tio kilometer. Rege-&lt;br&gt;ringen har dessutom möjlighet att med stöd av 17 kap. 3 § MB förbehålla&lt;br&gt;sig prövningen av även andra vägar. Innan tillåtlighetsprövning sker skall&lt;br&gt;dock, som framgår nedan, Vägverket bereda ärendet enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i väglagen och i samband med detta se till att bl.a. frågan om hän-&lt;br&gt;synsreglema är uppfyllda blir tillräckligt belyst. Efter ett eventuellt tillåt-&lt;br&gt;lighetsbeslut skall ärendet handläggas vidare av Vägverket och före-&lt;br&gt;skrifter kan då meddelas till skydd för t.ex. miljön. Det är nödvändigt att&lt;br&gt;Vägverket i denna inledande och avslutande handläggning av vägärendet&lt;br&gt;tillämpar miljöbalkens allmänna hänsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av 3 a § skall lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. (naturresurslagen) tillämpas vid prövning av&lt;br&gt;ärenden enligt väglagen. Bestämmelserna i naturresurslagen har arbetats&lt;br&gt;in i miljöbalken. Hänvisning skall i fortsättningen göras till hushåll-&lt;br&gt;ningsbestämmelser i 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 3 § MB skall myndigheter säkerställa att miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd och godkännanden.&lt;br&gt;Vid planering och planläggning skall myndigheter enligt samma stad-&lt;br&gt;gande iaktta miljökvalitetsnormema. Miljökvalitetsnormer skall natur-&lt;br&gt;ligtvis iakttas även vid tillämpningen av väglagen. Regeringen anser&lt;br&gt;dessutom att 16 kap. 5 § MB, som innebär att tillstånd inte får meddelas&lt;br&gt;för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm över-&lt;br&gt;träds, skall ha motsvarande tillämpning vid arbetsplan enligt väglagen.&lt;br&gt;Eftersom arbetsplan inte alltid skall fastställas är det enligt regeringens&lt;br&gt;mening lämpligt att förbudet i 16 kap. 5 § MB knyts redan till upprättan-&lt;br&gt;det av arbetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i&lt;br&gt;en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd av balken. I vägärenden är det i&lt;br&gt;huvudsak väglagens prövningsregler som gäller utom ifråga om sådant&lt;br&gt;byggande som utgör vatten verksamhet enligt miljöbalken. Regeringen&lt;br&gt;bedömer därför att föreskrifter om miljökonsekvensbeskrivningar, i&lt;br&gt;enlighet med vad som gäller för närvarande, måste finnas i väglagen. Det&lt;br&gt;återstår sedan att bestämma hur formaliserad och omfattande miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen bör vara samt hur förfarandet i samband med&lt;br&gt;upprättandet bör vara utformat. Som framgår av avsnitt 5 bör bestämmel-&lt;br&gt;serna om miljökonsekvensbeskrivningar i miljöbalken i så stor utsträck-&lt;br&gt;ning som möjligt fa tillämpning även på sådana beskrivningar enligt&lt;br&gt;lagar utanför balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang erinras att regeringen i propositionen om miljö-&lt;br&gt;balk (prop. 1997/98:45, del 1, s. 275 f) har berört den kritik som framför-&lt;br&gt;des i Riksrevisionsverkets rapport Miljökonsekvensbeskrivningar MKB i&lt;br&gt;praktiken, RRV 1996:29. Regeringen har i likhet med utredningen tagit&lt;br&gt;fasta på sagda kritik i de förslag till förändringar i väglagen som nu läggs&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning görs i&lt;br&gt;6 kap. 7 § MB skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan eller inte. Som utredningen har framhållit saknas skäl att&lt;br&gt;177&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha andra regler på väglagens område än de som gäller enligt miljöbalken. Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;Regeringen anser därför att bestämmelsen i balkens nyssnämnda stad-&lt;br&gt;gande skall tillämpas även i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan avser förfarandet finns i miljöbalken regler om tidigt sam-&lt;br&gt;råd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökon-&lt;br&gt;sekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, god-&lt;br&gt;kännande, beaktande av miljökonsekvensbeskrivningen vid prövning&lt;br&gt;samt kostnader. Som tidigare nämnts bör ordningen enligt väglagen i så&lt;br&gt;stor utsträckning som möjligt likna den som gäller enligt miljöbalken.&lt;br&gt;Förhållandena är dock speciella inom trafikområdet, eftersom trafikver-&lt;br&gt;ken, däribland Vägverket, kan ha flera uppgifter och roller, såsom be-&lt;br&gt;slutsmyndighet, exploatör och granskningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bästa resultat för miljön skall uppnås anser regeringen att förfa-&lt;br&gt;randet med miljökonsekvensbeskrivning måste starta i ett tidigt skede&lt;br&gt;och samordnas med övrig planering. Ett problem är dock att de tidiga&lt;br&gt;planeringsstadierna förstudie och vägutredning i dag inte är lagreglerade.&lt;br&gt;Regeringen noterar att Vägverket, under Miljöbalksutredningens arbete,&lt;br&gt;har påtalat behovet av en översyn av väglagen så att de stadier i vägpla-&lt;br&gt;neringen som ligger före arbetsplaneskedet blir lagreglerade. Enligt&lt;br&gt;Vägverket skulle miljöarbetet underlättas om proceduren med miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning kunde samordnas på ett mer ändamålsenligt sätt med&lt;br&gt;övrig vägplanering. I syfte att på ett tydligare och mer ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt klargöra förfarandet med miljökonsekvensbeskrivningar samt för att&lt;br&gt;tillgodose Vägverkets synpunkter föreslår regeringen liksom utredningen&lt;br&gt;att de inarbetade begreppen förstudie och vägutredning införs i väglagen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår följaktligen med utgångspunkt i miljöbalkens regler&lt;br&gt;att förfarandet med miljökonsekvensbeskrivning enligt väglagen skall&lt;br&gt;vara utformat på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsprocessen vid byggande av väg skall inledas med en förstu-&lt;br&gt;die, där förutsättningarna för den fortsatta planeringen skall klarläggas.&lt;br&gt;Så sker även i dag utan att förfarandet är lagreglerat. Under detta skede&lt;br&gt;bör ett sådant tidigt samråd som avses i 6 kap. 4 § första stycket MB äga&lt;br&gt;rum. Samråd skall ske med berörda länsstyrelser, kommuner och miljö-&lt;br&gt;organisationer samt med den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd,&lt;br&gt;exempelvis markägare och närboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall den länsstyrelse i det län där vägbyggnadsprojek-&lt;br&gt;tet huvudsakligen avses att fullföljas fatta beslut i frågan om projektet&lt;br&gt;kan antas ha betydande miljöpåverkan. Som Naturvårdsverket föreslår&lt;br&gt;skall detta ske efter samråd med övriga berörda länsstyrelser. I överens-&lt;br&gt;stämmelse med 6 kap. 4 § tredje stycket MB skall beslutet inte kunna&lt;br&gt;överklagas. Förstudien skall klarlägga i vad mån en vägutredning behövs&lt;br&gt;innan en arbetsplan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förstudien anger att alternativa terrängkorridorer behöver studeras&lt;br&gt;skall en vägutredning upprättas. En sådan utredningen utgör sedan un-&lt;br&gt;derlag för val av vägkorridor och trafikteknisk standard. Alternativa&lt;br&gt;terrängkorridorer skall jämföras sinsemellan och med alternativet att&lt;br&gt;behålla befintlig väg. En förbättring av befintlig väg skall också studeras,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad åter gäller miljökonsekvensbeskrivningen är tanken att arbetet&lt;br&gt;med denna skall fortsätta under vägutredningsskedet. Finner länsstyrel-&lt;br&gt;sen under förstudien att vägbyggnadsproj ektet kan antas ha betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan, skall det under vägutredningen ske ett utökat samråd med&lt;br&gt;miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap. 5-6 §§ MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 8 § första stycket MB skall en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning kungöras när verksamheten kan antas medföra en betydande mil-&lt;br&gt;jöpåverkan. Detsamma bör gälla på väglagens område. Miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall därefter hållas tillgänglig för allmänheten,&lt;br&gt;som far tillfälle att yttra sig. Detta sker genom att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen ställs ut tillsammans med övriga delar av vägutredningen.&lt;br&gt;Genom detta ges en möjlighet att påverka myndigheter att ta större hän-&lt;br&gt;syn till den enskildes intressen. Innan miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;ställs ut skall den godkännas av samtliga berörda länsstyrelser i enlighet&lt;br&gt;med vad som gäller i dag enligt 24 § andra stycket vägkungörelsen&lt;br&gt;(1971:954). På detta sätt säkras att den miljökonsekvensbeskrivning som&lt;br&gt;allmänheten far del av har en godtagbar kvalitet. Det bör påpekas att&lt;br&gt;godkännandet innebär att länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen utgör ett tillräckligt underlag för en samlad bedömning av&lt;br&gt;den planerade verksamhetens inverkan på exempelvis miljö, hälsa och&lt;br&gt;hushållning med naturresurser. Godkännandet innebär således uteslutan-&lt;br&gt;de att kvaliteten godkänns och ställning tas alltså inte till om miljökon-&lt;br&gt;sekvenserna kan godtas eller om projektet bör genomföras (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:2 s. 51). Länsstyrelsens beslut om godkännande av miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall liksom enligt 6 kap. 9 § första stycket MB&lt;br&gt;inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under förstudien har konstaterats att vägutredning inte behövs,&lt;br&gt;skall vad som har nämnts om förfarandet vid vägutredning i stället gälla&lt;br&gt;under arbetsplaneskedet. Kungörandet av miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;liksom att den hålls tillgänglig för allmänheten kan dock ske i samband&lt;br&gt;med att arbetsplanen ställs ut för granskning enligt 17 § väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning bör upprättas under arbetsplaneskedet&lt;br&gt;även i de fall där vägutredning tidigare har genomförts. Det blir då fråga&lt;br&gt;om en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning. Detta beror på att detalje-&lt;br&gt;ringsgraden är mycket högre i en arbetsplan. Det är naturligt att miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen, liksom arbetsplanen i övrigt, upprättas i sam-&lt;br&gt;råd med bl.a. miljövårdsmyndigheter. Däremot behöver inte ett sådant&lt;br&gt;utökat samråd som regleras i 6 kap. 5-6 §§ MB ske, när detta har skett&lt;br&gt;redan vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen vid vägutred-&lt;br&gt;ningen. Det bör krävas att berörda länsstyrelser godkänner miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen innan den tas in i arbetsplanen. Även för arbets-&lt;br&gt;planer gäller att godkännandet skall ske innan utställning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en arbetsplan skall fastställas bör i enlighet med vad som följer av&lt;br&gt;6 kap. 9 § andra stycket MB en lagstadgad skyldighet finnas att beakta&lt;br&gt;innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och&lt;br&gt;yttranden. Vidare bör det i överensstämmelse med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;6 kap. 8 § andra stycket MB införas en bestämmelse i väglagen om att ett&lt;br&gt;beslut om fastställelse av arbetsplan skall kungöras. I fråga om kostna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna bör precis som enligt 6 kap. 10 § MB den som är skyldig att upp-&lt;br&gt;rätta miljökonsekvensbeskrivningen svara för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoskyddslagen (1982:1080) har arbetats in i miljöbalken. Begreppet&lt;br&gt;sanitär olägenhet har i samband med detta ändrats till olägenhet för män-&lt;br&gt;niskors hälsa (9 kap. 3 § MB). Som en följd av detta bör uttrycket sanitä-&lt;br&gt;ra hänsyn i väglagens bestämmelse om renhållning (26 §) ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 38 § väglagen följer att om väghållaren till drift av väg behöver ta&lt;br&gt;sten, grus, sand eller jord på mark som tillhör annan än staten och detta&lt;br&gt;kan ske utan avsevärd olägenhet, så kan länsstyrelsen på framställning av&lt;br&gt;väghållaren föreskriva att rätt till sådan täkt skall upplåtas. Enligt 63 §&lt;br&gt;skall väghållaren ersätta skador till följd av att han har förvärvat rätt till&lt;br&gt;täkt för drift av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om täkt i 12 kap. MB är tillämpliga även på den typ av täkt&lt;br&gt;som avses i väglagen. Väglagens täktbestämmelser tillämpas praktiskt&lt;br&gt;taget aldrig. Med nutidens stora belagda vägar, som inte fordrar grusning,&lt;br&gt;och med tanke på att vid vinterväglag saltning, åtminstone i landets södra&lt;br&gt;och mellersta delar, är vanligare än sandning, är de speciella reglerna om&lt;br&gt;täkter för vägar knappast ändamålsenliga. Regeringen finner därför att&lt;br&gt;bestämmelserna i väglagen bör kunna upphävas. Följden blir att väghål-&lt;br&gt;laren far förvärva erforderliga massor på marknaden, där miljöbalkens&lt;br&gt;regler är tillämpliga på leverantörernas täktverksamhet. Det betyder även&lt;br&gt;att väghållaren förlorar sin möjlighet till &amp;quot;tvångsrätt&amp;quot; enligt väglagen,&lt;br&gt;dvs. att kunna gå in på annans mark och mot markägarens vilja öppna&lt;br&gt;täkt. Motsvarande tvångsregler saknas i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väglagen innehåller bestämmelser om skyltar och liknande anordning-&lt;br&gt;ar inom och i närheten av vägområden. Bestämmelser om skyltar finns&lt;br&gt;även i den lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och&lt;br&gt;skyltning som har förslagits riksdagen samtidigt med miljöbalken. I 10 §&lt;br&gt;i den nya lagen finns dock en undantagsbestämmelse som leder till att&lt;br&gt;regeln i 43 § väglagen om skyltar inom vägområde inte påverkas av den&lt;br&gt;nya lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skyltar utanför vägområde men inom ett avstånd av 50 me-&lt;br&gt;ter därifrån sker enligt nuvarande ordning en dubbelprövning av länssty-&lt;br&gt;relsen, enligt naturvårdslagen (1964:822) och väglagen. Det kan anmär-&lt;br&gt;kas att Vägverket i sitt remissvar med anledning av Miljöskyddskom-&lt;br&gt;mitténs förslag till följ dlagstiftning (SOU 1994:96) ansåg att dubbel-&lt;br&gt;prövningen inte utgjorde något praktiskt problem, eftersom länsstyrelsen&lt;br&gt;är beslutsmyndighet i båda fallen och relativt enkelt kan samordna till-&lt;br&gt;ståndsansökningama. Regeringen finner inte skäl att nu frångå utred-&lt;br&gt;ningsförslaget som innebär att prövningen behålls enligt nuvarande ord-&lt;br&gt;ning och att länsstyrelsen kvarstår som tillståndsmyndighet enligt både&lt;br&gt;väglagen och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och&lt;br&gt;skyltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har enligt utredningen påtalat att det finns ett behov av att&lt;br&gt;kunna meddela föreskrifter, inte bara av hänsyn till vägen och trafiksä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kerheten utan även till miljön i samband med att tillstånd till åtgärder&lt;br&gt;inom och intill ett vägområde beslutas enligt 43^18 §§. De åtgärder som&lt;br&gt;får vidtas efter tillstånd är sådana att de kan ha en miljöpåverkan. Rege-&lt;br&gt;ringen finner, liksom utredningen, att väghållningsmyndigheten respekti-&lt;br&gt;ve länsstyrelsen bör ges den föreslagna möjligheten. Detta innebär t.ex.&lt;br&gt;att föreskrifter kan meddelas om bullerskydd, när tillstånd meddelas&lt;br&gt;enligt 47 § att uppföra en byggnad i närheten av en väg. Det kan dock&lt;br&gt;tänkas att sådana föreskrifter inte är tillräckliga. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att det bör införas en möjlighet att vägra tillstånd, när de föreskrifter som&lt;br&gt;kan meddelas inte är tillräckliga. Som bestämmelserna nu är utformade&lt;br&gt;kan tillstånd normalt vägras endast av trafiksäkerhetsskäl eller annars&lt;br&gt;med hänsyn till vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har nämnts skall enligt 17 kap. 1 § 18 MB regeringen tillåt-&lt;br&gt;lighetspröva motorvägar och motortrafikleder samt andra vägar med&lt;br&gt;minst fyra körfålt och en sträckning av minst tio kilometer. Regeringens&lt;br&gt;prövning bör, som utredningen har framhållit, ske i ett tidigt skede i&lt;br&gt;planeringsprocessen innan lokaliseringen har blivit alltför låst och stora&lt;br&gt;kostnader har lagts ned i projekteringen. Då ges även möjlighet för rege-&lt;br&gt;ringen att samlat bedöma flera lokaliseringsaltemativ. Det är enligt rege-&lt;br&gt;ringen lämpligt att regeringsprövningen sker i samband med vägutred-&lt;br&gt;ningen då den lämpligaste vägsträckningen skall läggas fast. Till grund&lt;br&gt;för regeringens prövning ligger den av Vägverket upprättade vägutred-&lt;br&gt;ningen. Vägverket skall överlämna alla relevanta handlingar i ärendet till&lt;br&gt;regeringen, däribland inhämtade yttranden. Regeringens tillåtlighetsbe-&lt;br&gt;slut kommer att omfatta tillåtligheten av anläggningen inom en viss&lt;br&gt;vägkorridor utan att den närmare sträckningen av trafikanläggningen har&lt;br&gt;preciserats. Genom regeringens beslut blir frågan om tillåtligheten i det&lt;br&gt;aktuella fallet avgjord. Arbetsplanen skall således endast avse vägsträck-&lt;br&gt;ning inom det område som regeringsbeslutet avser. Det bör ligga på&lt;br&gt;Vägverket att se till att vägar som är obligatoriskt prövningspliktiga&lt;br&gt;överlämnas till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika lagar som i dag är knutna till naturresurslagen finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om återställningsåtgärder. Det är i vissa fall viktigt att anläggningar&lt;br&gt;tas bort och spåren av verksamheten även i övrigt utplånas när verksam-&lt;br&gt;heten på en väg har upphört. Tidpunkten kan lämpligen knytas till när&lt;br&gt;vägen dras in och vägrätten därmed upphör. Eftersom verksamhet som&lt;br&gt;faller under väglagen inte kräver tillstånd kan frågan om återställningsåt-&lt;br&gt;gärder inte regleras vid tillståndsprövningen eller särskilt i samband med&lt;br&gt;att tillståndet upphör. I stället får skyldigheten följa direkt av väglagen.&lt;br&gt;Mot bakgrund av att staten eller kommuner är väghållare finns enligt&lt;br&gt;regeringens mening ingen anledning att införa bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;het att ställa säkerhet för kostnader för återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts före miljöbalkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock tilläm-&lt;br&gt;pas omedelbart. Regeringen anser att denna ordning även bör gälla enligt&lt;br&gt;väglagen. Regeringen finner det dock lämpligt att äldre bestämmelser får&lt;br&gt;gälla i de fall då en miljökonsekvensbeskrivning har lämnats in till läns-&lt;br&gt;styrelsen för godkännande enligt 24 § vägkungörelsen före ändringarnas&lt;br&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande. Såsom Lagrådet har förordat tas vidare bland övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna in en föreskrift av innebörd att bestämmelsen i 63 §&lt;br&gt;första stycket 5 väglagen fortfarande skall gälla i fråga om skador på&lt;br&gt;grund av täkt som upplåtits med stöd av 38 § samma lag före den nya&lt;br&gt;lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Banlagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Banlagen och miljöbalken gäller parallellt. Inga&lt;br&gt;begränsningar infors av möjligheten att ingripa med stöd av miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i stort&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utöver vad som framgår av avsnitt 8.2 har ingen&lt;br&gt;remissinstans uttalat sig om banlagens förhållande till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Före den 1 februari 1996 saknades i&lt;br&gt;lag fastställda krav på jämvägsbyggande. I syfte att råda bot på dessa&lt;br&gt;brister utarbetades med väglagen som förebild lagen (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg (banlagen). I motiven till lagen anges att förfarandet&lt;br&gt;vid byggande av järnväg haft klara brister vad gällde anknytningen till&lt;br&gt;bl.a. miljölagstiftning (prop. 1995/96:2 s. 17 och 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banlagen är tillämplig på byggande av järnväg. Med järnväg avses i&lt;br&gt;lagen spåranläggning för järnvägstrafik. Till spåranläggning hör inte bara&lt;br&gt;spår utan också bl.a. andra fasta anordningar som behövs för spårens&lt;br&gt;bestånd, drift eller brukande. Med byggande av järnväg avses anläggande&lt;br&gt;av en ny järnväg, omläggning av spår i en ny sträckning, utläggning av&lt;br&gt;ytterligare spår och ombyggnad av järnväg på annat sätt. Banlagen inne-&lt;br&gt;håller däremot inga regler om drift av järnväg. I jämvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157) finns visserligen utförliga regler om bl.a. drift av spåran-&lt;br&gt;läggning men dessa regler omfattar snarare säkerhetsfrågor än miljöfrå-&lt;br&gt;gor. När det gäller miljöfrågor vid drift av järnväg gäller i stället miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som regleras i banlagen, dvs. byggande av järnväg, omfattas&lt;br&gt;således också av miljöbalken, eftersom verksamheten påverkar miljön.&lt;br&gt;Banlagen och miljöbalken gäller alltså parallellt. Detta innebär att den&lt;br&gt;som bygger järnväg är skyldig att iaktta miljöbalken, särskilt de allmänna&lt;br&gt;hänsynsreglema i 2 kap. samt hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 4.2 kan det dock bli aktuellt att begränsa möjlig-&lt;br&gt;heten att ingripa med stöd av miljöbalken, om det i banlagen finns be-&lt;br&gt;stämmelser som står i strid med bestämmelser i miljöbalken. En bedöm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning måste således göras i detta lagstiftningsärende om banlagen inne-&lt;br&gt;håller några sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § banlagen skall vid planläggning, byggande och un-&lt;br&gt;derhåll av järnväg hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen.&lt;br&gt;Till de allmänna intressena räknas exempelvis hushållning med naturre-&lt;br&gt;surser, miljöskydd, hälsoskydd, kulturmiljövård och naturvård (a. prop. s.&lt;br&gt;49). Bestämmelsen är enligt regeringens uppfattning så allmänt hållen att&lt;br&gt;den inte kan anses stå i strid med bestämmelserna i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt 1 kap. 4 § banlagen tillses att järnvägen far sådant&lt;br&gt;läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta in-&lt;br&gt;trång och olägenhet utan oskälig kostnad. Bestämmelsen har likheter med&lt;br&gt;den allmänna hänsynsregeln i 2 kap. 3 § MB och lokaliseringsregeln i&lt;br&gt;2 kap. 4 § MB. Även andra bestämmelser i miljöbalken är av intresse,&lt;br&gt;t.ex. den s.k. produktvalsprincipen i 2 kap. 6 § MB. Det kan inte uteslutas&lt;br&gt;att en bedömning enligt bestämmelserna i miljöbalken i en enskild situa-&lt;br&gt;tion kan fa ett från miljösynpunkt annat resultat än en bedömning enligt&lt;br&gt;1 kap. 4 § banlagen. Förhållandet mellan lagverkens bestämmelser kan i&lt;br&gt;ett sådant fall uppfattas som oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla som angeläget att de krav som ställs på lo-&lt;br&gt;kalisering och annat hänsynstagande i miljöbalken också gäller vid byg-&lt;br&gt;gande av järnvägar. Såsom Lagrådet har påpekat, i anledning av remiss-&lt;br&gt;förslagets tillägg i 1 kap. 4 § banlagen, kommer detta att framgå med&lt;br&gt;tillräcklig grad av tydlighet genom de tillägg som föreslås i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;banlagen och som innebär bl.a. att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap.&lt;br&gt;MB skall tillämpas vid prövningen av ärenden enligt banlagen. Följaktli-&lt;br&gt;gen anser regeringen att inga begränsningar skall göras av möjligheten att&lt;br&gt;ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller skyddsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för an-&lt;br&gt;vändning av bebyggelse, mark eller vatten, far järnväg enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;banlagen inte byggas så att syftet med bestämmelserna motverkas. De&lt;br&gt;bestämmelser som åsyftas är bl.a. föreskrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 och 8 kap. MB. Det är lämpligt att banlagens be-&lt;br&gt;stämmelse finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighetsutövning enligt en lag regleras normalt bara i just den&lt;br&gt;aktuella lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig&lt;br&gt;grund för myndighetsutövning enligt en annan lag måste det föreskrivas&lt;br&gt;särskilt. Av nästa avsnitt framgår att ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;skall tillämpas vid prövning enligt banlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Banlagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall till-&lt;br&gt;lämpas vid prövning av ärenden enligt banlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägar far inte byggas som medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen förstudie och järnvägsutredning förs in i banlagen.&lt;br&gt;Samtidigt förs i banlagen in regler om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;vilka regler i huvudsak ansluter till de bestämmelser som gäller enligt&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den verksamhet som har bedrivits på järnväg upphör, skall&lt;br&gt;verksamhetsutövaren vara skyldig att vidta återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen hade inget förslag att miljöbal-&lt;br&gt;kens allmänna hänsynsregler skall tillämpas vid prövning av ärenden&lt;br&gt;enligt banlagen eller att förstudier skall regleras i lagen. I övrigt överens-&lt;br&gt;stämmer utredningens förslag i stort med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket, Lunds universitet och Länssty-&lt;br&gt;relsen i Skaraborgs län föreslår att de allmänna hänsynsreglema i miljö-&lt;br&gt;balken skall tillämpas vid planläggning av järnväg och vid prövning av&lt;br&gt;ärenden om byggande av järnväg. Länsstyrelsen i Stockholms län anser&lt;br&gt;att lokaliseringsregeln och utföranderegeln i 1 kap. 4 § måste tas bort för&lt;br&gt;att säkerställa miljöbalken som speciallag för miljön. Det bör enligt&lt;br&gt;Länsstyrelsen även förtydligas i kommentaren till 1 kap. 3 § att miljöbal-&lt;br&gt;kens regler har företräde. Länsstyrelsen anser vidare att det även för&lt;br&gt;avveckling av järnväg bör specificeras att tillbörlig hänsyn skall tas enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket föreslår att den som planerar att bygga en järnväg alltid skall&lt;br&gt;genomföra en förstudie, där förutsättningarna för den fortsatta planering-&lt;br&gt;en klarläggs. Förstudien skall enligt Banverkets förslag även ange om en&lt;br&gt;järnvägsutredning behövs innan en järnvägsplan upprättas. Vid utarbe-&lt;br&gt;tandet av förstudien skall enligt Banverket den som avser att bygga en&lt;br&gt;järnväg ha ett sådant tidigt samråd som utredningen har förslagit. Efter&lt;br&gt;samrådet skall enligt Banverket länsstyrelsen i enlighet med utredningens&lt;br&gt;förslag fatta beslut om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan.&lt;br&gt;En järnvägsutredning skall enligt Banverket utföras när det i förstudien&lt;br&gt;har klarlagts att alternativa terrängkorridorer behöver studeras. Banverket&lt;br&gt;föreslår att miljöbalkens regler om förfarandet med miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen inte görs tillämpliga vid järnvägsutredning. Förfarandet skall&lt;br&gt;enligt Banverket i stället regleras inom ramen för den normala plane-&lt;br&gt;ringsprocessen. Om länsstyrelsen beslutar att jämvägsproj ektet kan antas&lt;br&gt;medföra betydande miljöpåverkan skall dock enligt Banverkets förslag&lt;br&gt;utökat samråd ske med miljökonsekvensbedömning. Banverket föreslår&lt;br&gt;att järnvägsutredning skall ställas ut för granskning och att då miljöbal-&lt;br&gt;kens bestämmelser om kungörande och tillfälle att yttra sig skall tilläm-&lt;br&gt;pas. Vidare föreslår Banverket en regel om att beslut med anledning av&lt;br&gt;jämvägsutredningen skall fattas först när miljökonsekvensbeskrivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har godkänts av länsstyrelsen. Enligt Naturvårdsverket bör även förstudi-&lt;br&gt;en regleras. Naturvårdsverket anser det angeläget att i jämvägsplaneske-&lt;br&gt;det ha ett utökat samråd, även om detta redan har skett vid upprättandet&lt;br&gt;av en järnvägsutredning. Länsstyrelsen bör dock enligt Naturvårdsverket&lt;br&gt;fa besluta om att ett sådant förfarande inte är nödvändigt i vissa fall.&lt;br&gt;Naturvårdsverket anser att det bör införas ett krav på att den länsstyrelse&lt;br&gt;som avgör om ett jämvägsprojekt har betydande miljöpåverkan skall&lt;br&gt;samråda med andra berörda länsstyrelser. Riksantikvarieämbetet tillstyr-&lt;br&gt;ker förslaget att införa begreppet järnvägsutredning och att miljöbalkens&lt;br&gt;regler för beaktande av miljökonsekvensbeskrivningar i beslut görs till-&lt;br&gt;lämpliga. Ämbetet finner att begreppet förstudie på samma sätt som i&lt;br&gt;väglagen bör införas i banlagen och att en miljökonsekvensbeskrivning i&lt;br&gt;rimlig omfattning bör krävas i alla skeden av planeringen. Tidigt samråd&lt;br&gt;bör enligt ämbetet ske med intresseföreningar som har som ändamål att&lt;br&gt;tillvarata naturskydds-, miljöskydds- eller kulturmiljövårdens intressen,&lt;br&gt;t.ex. representanter för hembygdsrörelsen. Även Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län anser att förstudie bör regleras i banlagen. Länsstyrelsen anser&lt;br&gt;att berörda länsstyrelser och kommuner formellt skall beredas tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över jämvägsutredningen. Vidare bör enligt länsstyrelsen en&lt;br&gt;järnvägsutredning alltid ställas ut för granskning. Länsstyrelsen i Jönkö-&lt;br&gt;pings län anser att processen från förstudie till arbetsplan bör vara den-&lt;br&gt;samma som gäller enligt väglagen. Förfarandet m.m. beträffande miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar bör enligt länsstyrelsen beskrivas i lagen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att i banlagen bör införas bestäm-&lt;br&gt;melser om förstudie. I en förstudie är det enligt länsstyrelsen viktigt att&lt;br&gt;fånga upp de problem som uppstår vid stängning av plankorsningar. I en&lt;br&gt;till förstudien knuten miljökonsekvensbeskrivning kan enligt länsstyrel-&lt;br&gt;sen dessa problem beskrivas mera heltäckande. Länsstyrelsen i Norrbot-&lt;br&gt;tens län tillstyrker förslaget om införande av begreppet jämvägsutred-&lt;br&gt;ning. Lunds universitet föreslår att det på något sätt bör framgå av lag-&lt;br&gt;texten att man som miljökonsekvensbeskrivning vid järnvägsplan inte&lt;br&gt;kan nöja sig med den som har upprättats vid jämvägsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund anser att utredningens förslag till samord-&lt;br&gt;ning med miljöbalkens bestämmelser om obligatorisk regeringsprövning&lt;br&gt;är felaktigt utformat. Samfundet anför att regeringens prövning skall ske&lt;br&gt;som ett led i den ordinarie prövningen och att därför uttrycket &amp;quot;ansökan&lt;br&gt;om tillåtlighet&amp;quot; inte kan användas om den ansökan som skall ges in till&lt;br&gt;Banverket. Länsstyrelsens yttrande bör enligt Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län åtfölja ärendet när det lämnas till regeringen för tillåtlighetsprövning.&lt;br&gt;- Vid återställningsarbeten bör enligt Riksantikvarieämbetet hänsyn tas&lt;br&gt;till anläggningens kulturhistoriska värde. Koncessionsnämnden för miljö-&lt;br&gt;skydd och Västerås kommun påpekar att det av förslaget inte kan utläsas&lt;br&gt;vem som prövar omfattningen av återställningskyldigheten. Lunds uni-&lt;br&gt;versitet anser att i banlagen bör införas bestämmelser om ställande av&lt;br&gt;säkerhet för återställningskostnader. - Koncessionsnämnden för miljö-&lt;br&gt;skydd anser att miljöbalkens regler skall kunna tillämpas i fråga om&lt;br&gt;tillfälligt ianspråktagande av mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av miljöbalken vid prövningen enligt banlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade inte något förslag om att de allmänna hänsynsreg-&lt;br&gt;lema skall tillämpas vid prövningen enligt banlagen. Flera remissinstan-&lt;br&gt;ser har kritiserat detta. Regeringen gör i denna fråga följande bedömning.&lt;br&gt;Någon tillståndsprövning enligt miljöbalken kommer normalt inte att ske&lt;br&gt;av järnvägar. Det är därför viktigt att tillräckliga miljöhänsyn tas i pröv-&lt;br&gt;ningen enligt banlagen. Även praktiska skäl talar för att miljöbalkens&lt;br&gt;hänsynsregler skall tillämpas vid förfarandet enligt banlagen. Detta&lt;br&gt;hänger samman med att större järnvägar skall tillåtlighetsprövas av rege-&lt;br&gt;ringen. Vid regeringens tillåtlighetsprövning skall naturligtvis hänsyns-&lt;br&gt;reglema tillämpas. Enligt 17 kap. 1 § 19 MB skall regeringen tillåtlig-&lt;br&gt;hetspröva nya järnvägar avsedda för fj ärrtrafik och anläggande av nytt&lt;br&gt;spår på en sträcka av minst fem kilometer för befintliga järnvägar för&lt;br&gt;fjärrtrafik. Regeringen har dessutom möjlighet att med stöd av 17 kap.&lt;br&gt;3 § MB förbehålla sig prövningen av även andra järnvägar. Innan tillåt-&lt;br&gt;lighetsprövning sker skall dock, som framgår nedan, Banverket bereda&lt;br&gt;ärendet och i samband med detta se till att bl.a. frågan om hänsynsregler-&lt;br&gt;na är uppfyllda blir tillräckligt belyst. Efter ett eventuellt tillåtlighetsbe-&lt;br&gt;slut skall ärendet handläggas vidare av Banverket och föreskrifter kan då&lt;br&gt;meddelas till skydd för t.ex. miljön. Det är nödvändigt att Banverket i&lt;br&gt;denna inledande och avslutande handläggning av järnvägsärendet tilläm-&lt;br&gt;par miljöbalkens allmänna hänsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;(naturresurslagen) skall enligt nuvarande lydelse av 1 kap. 3 § banlagen&lt;br&gt;tillämpas vid planläggning av järnväg och vid prövning av ärenden om&lt;br&gt;byggande av järnväg. Hushållningsbestämmelsema i 2 och 3 kap. natur-&lt;br&gt;resurslagen har arbetats in i 3 och 4 kap. MB. Hänvisning skall därför i&lt;br&gt;stället ske till dessa kapitel i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 3 § MB skall myndigheter säkerställa att miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd och godkännanden.&lt;br&gt;Vid planering och planläggning skall myndigheterna enligt samma stad-&lt;br&gt;gande iaktta miljökvalitetsnormer. Detta skall gälla också vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av banlagen. Regeringen anser dessutom att 16 kap. 5 § MB, som&lt;br&gt;innebär att tillstånd inte far meddelas för ny verksamhet som medverkar&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm överträds, bör ha motsvarande tillämpning&lt;br&gt;vid fastställande av järnvägsplan enligt banlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i&lt;br&gt;en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd av balken. Verksamhet enligt banla-&lt;br&gt;gen kommer inte att vara tillståndspliktig enligt miljöbalken, bortsett från&lt;br&gt;de delar av verksamheten som utgör vattenverksamhet. Föreskrifter om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar bör därför, i enlighet med vad som gäller&lt;br&gt;för närvarande, finnas i banlagen. Det återstår sedan att bestämma hur&lt;br&gt;formaliserad och omfattande miljökonsekvensbeskrivningen bör vara&lt;br&gt;samt hur förfarandet i samband med upprättandet bör vara utformat. Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 5 bör miljöbalkens bestämmelser om miljökon-&lt;br&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekvensbeskrivningar i så stor utsträckning som möjligt få tillämpning&lt;br&gt;även på beskrivningar som föreskrivs i lagar utanför balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning görs i&lt;br&gt;6 kap. 7 § MB skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan eller inte. Som utredningen har framhållit saknas skäl att&lt;br&gt;ha andra regler på banlagens område än de som gäller enligt miljöbalken.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att balkens nyssnämnda stadgande skall tilläm-&lt;br&gt;pas även i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar enligt banlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan avser förfarandet finns i miljöbalken regler om tidigt sam-&lt;br&gt;råd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökon-&lt;br&gt;sekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, god-&lt;br&gt;kännande, beaktande av miljökonsekvensbeskrivningen vid prövning&lt;br&gt;samt kostnader. Som tidigare nämndes bör ordningen enligt banlagen i så&lt;br&gt;stor utsträckning som möjligt likna den som gäller enligt miljöbalken.&lt;br&gt;Förhållandena är dock speciella inom trafikområdet, eftersom trafikver-&lt;br&gt;ken, däribland Banverket, kan ha flera uppgifter och roller, såsom&lt;br&gt;beslutsmyndighet, exploatör och granskningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bästa resultat för miljön skall uppnås måste enligt regeringen&lt;br&gt;förfarandet med miljökonsekvensbeskrivning starta i ett tidigt skede och&lt;br&gt;samordnas med övrig planering. Ett problem är dock att de tidiga plane-&lt;br&gt;ringsstadierna förstudie och järnvägsutredning i dag inte är lagreglerade.&lt;br&gt;Utredningen föreslog därför att begreppet järnvägsutredning skall föras&lt;br&gt;in i banlagen, i syfte att på ett tydligare och mer ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;klargöra förfarandet med miljökonsekvensbeskrivningen. Däremot av-&lt;br&gt;stod utredningen från att lägga fram något förslag rörande förstudier,&lt;br&gt;eftersom Banverket inte hade blivit klart med utarbetandet av formerna&lt;br&gt;för dessa. Banverket har nu slutfört arbetet med utformningen av plane-&lt;br&gt;ringsprocessen. Regeringen har därför tillräckligt underlag för att föra in&lt;br&gt;begreppet förstudie i banlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta hör att ett antal remissinstanser är kritiska till att utredningen&lt;br&gt;inte i banlagen har lämnat något förslag om lagreglering av förstudier.&lt;br&gt;Samtliga remissinstanser som yttrar sig över förslaget att lagreglera&lt;br&gt;förstudier i väglagen är positiva till att detta sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att begreppen förstudie och järnvägsutredning förs&lt;br&gt;in i banlagen. Förfarandet skall enligt regeringens uppfattning vara ut-&lt;br&gt;format på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsprocessen vid byggande av järnväg inleds med en idéstudie.&lt;br&gt;Denna utförs i huvudsak internt inom Banverket och har som syfte att&lt;br&gt;skissera alternativa lösningar. Det har inte framkommit något behov av&lt;br&gt;lagreglering av detta förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter inleds en förstudie, där förutsättningarna för den fortsatta pla-&lt;br&gt;neringen skall klarläggas. Syftet med förstudien är att utarbeta underlag&lt;br&gt;för val av alternativa principlösningar. Begreppet förstudie kan vid jäm-&lt;br&gt;vägsplanering ha ett helt annat innehåll än motsvarigheten vid byggande&lt;br&gt;av väg. Exempelvis kan en förstudie på järnvägsområdet avse företeelser&lt;br&gt;som inte har någon fysisk omfattning, t.ex. förändringar av signalsyste-&lt;br&gt;met. Den form av förstudie som är intressant i detta sammanhang liknar&lt;br&gt;dock förstudien enligt väglagen, eftersom den avser studier av lämpliga&lt;br&gt;nya sträckningar av en järnväg. Begreppet förstudie bör enligt regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens uppfattning arbetas in i banlagen. Det är förstudier vid byggande av Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;järnväg som blir reglerat i banlagen. Med byggande av järnväg avses&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § att anlägga en ny järnväg samt att lägga om spår i en ny&lt;br&gt;sträckning, lägga ut ytterligare spår och på annat sätt bygga om en järn-&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förstudien skall ett sådant tidigt samråd som avses i 6 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket MB äga rum. Samråd skall ske med berörda länsstyrelser,&lt;br&gt;kommuner och miljöorganisationer samt med den allmänhet som kan&lt;br&gt;antas bli särskilt berörd, exempelvis markägare och närboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förstudien skall klargöras om en järnvägsutredning behövs innan&lt;br&gt;järnvägsplan upprättas. Samrådet om förstudien med bl.a. länsstyrelsen&lt;br&gt;kommer därmed att avse även frågan om behovet av järnvägsutredning.&lt;br&gt;Efter samrådet skall länsstyrelsen i det län där jämvägsprojektet huvud-&lt;br&gt;sakligen skall utföras fatta beslut i frågan om projektet kan antas ha&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan. Som Naturvårdsverket föreslår skall detta ske&lt;br&gt;efter samråd med övriga berörda länsstyrelser. I överensstämmelse med&lt;br&gt;6 kap. 4 § tredje stycket MB skall beslutet inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att den som planerar att bygga en järnväg alltid&lt;br&gt;skall upprätta en järnvägsutredning. Banverkets fortsatta arbete med&lt;br&gt;planeringsformema har dock lett fram till uppfattningen att det i vissa&lt;br&gt;fall, t.ex. när förstudien resulterar i att befintlig bana skall förbättras,&lt;br&gt;kanske inte är nödvändigt att upprätta en järnvägsutredning. Regeringens&lt;br&gt;förslag innebär att en sådan lösning blir möjlig. Förslaget anger minimi-&lt;br&gt;kraven för när järnvägsutredning skall upprättas. I förstudien tas som&lt;br&gt;redan nämnts ställning till behovet av järnvägsutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsutredningen skall redovisa samhällsekonomiska bedömningar&lt;br&gt;och övriga konsekvensbeskrivningar som ger underlag för beslut om&lt;br&gt;frågan skall drivas vidare, val av principlösning och banteknisk standard.&lt;br&gt;I en järnvägsutredning redovisas olika utbyggnadsalternativ och dessa&lt;br&gt;jämförs sinsemellan och med alternativet att inte genomföra den aktuella&lt;br&gt;jämvägsutbyggnaden. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen skall&lt;br&gt;fortsätta under jämvägsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har länsstyrelsen beslutat att jämvägsprojektet kan antas ha betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan, skall det under jämvägsutredningen ske ett utökat samråd&lt;br&gt;med miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap. 5-6 §§ MB. Detta samråd&lt;br&gt;kan lämpligen samordnas med det samråd som sker avseende övriga&lt;br&gt;delar av jämvägsutredningen. Det finns alltså normalt inte något behov&lt;br&gt;av ett parallellt samrådsförfarande avseende miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen. Det är dock bara samrådet avseende miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen som lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen skall kungöras och därefter ställas ut&lt;br&gt;tillsammans med övriga jämvägsutredningen. Härigenom ges en möjlig-&lt;br&gt;het att påverka myndigheter att ta större hänsyn till den enskildes intres-&lt;br&gt;sen. Bestämmelsen i 6 kap. 8 § första stycket MB skall tillämpas vid&lt;br&gt;detta förfarande. Innan miljökonsekvensbeskrivningen ställs ut skall den&lt;br&gt;godkännas av samtliga berörda länsstyrelser i enlighet med vad som&lt;br&gt;gäller i dag enligt 2 kap. 4 § banlagen. På detta sätt säkras att den miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning som allmänheten får del av har en godtagbar&lt;br&gt;kvalitet. Det bör påpekas att godkännandet innebär att länsstyrelsen anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett tillräckligt underlag for en&lt;br&gt;samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på exem-&lt;br&gt;pelvis miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Godkännandet&lt;br&gt;innebär således uteslutande att kvaliteten godkänns och ställning tas&lt;br&gt;alltså inte till om miljökonsekvenserna kan godtas eller om projektet bör&lt;br&gt;genomföras (jfr prop. 1995/96:2 s. 51). I likhet med vad som gäller i dag&lt;br&gt;enligt 5 kap. 2 § banlagen skall länsstyrelsens beslut om godkännande av&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning bör upprättas även under jämvägspla-&lt;br&gt;neskedet. Det blir då fråga om en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning.&lt;br&gt;Detta beror på att detaljeringsgraden är mycket högre i en järnvägsplan.&lt;br&gt;Det finns inte alltid något behov av förnyade samrådsförfaranden avse-&lt;br&gt;ende miljökonsekvensbeskrivningen. Någon särskild bestämmelse bör&lt;br&gt;därför inte införas om sådant samråd. I den mån förnyat samråd bör&lt;br&gt;genomföras kan detta ske med stöd av befintlig bestämmelse i 2 kap. 5 §&lt;br&gt;om samråd i fråga om järnvägens sträckning och förslaget i övrigt. Där-&lt;br&gt;emot kan krävas att berörda länsstyrelser godkänner miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen innan den tas in i jämvägsplanen. Även för jämvägsplaner&lt;br&gt;gäller att godkännandet skall ske före utställandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt 6 kap. 9 § andra stycket MB bör då en järnvägsplan&lt;br&gt;skall fastställas finnas en lagstadgad skyldighet att beakta innehållet i&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden.&lt;br&gt;Vidare bör det, i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket MB, även införas en bestämmelse om att ett beslut om fastställel-&lt;br&gt;se av järnvägsplan skall kungöras. På samma vis som enligt 6 kap. 10 §&lt;br&gt;MB skall den som är skyldig att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;svara för kostnaderna som uppkommer för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har nämnts skall regeringen enligt 17 kap. 1 § 19 MB tillåt-&lt;br&gt;lighetspröva järnvägar avsedda för fjärrtrafik och anläggande av nytt spår&lt;br&gt;på en sträcka av minst fem kilometer för befintliga järnvägar för fjärrtra-&lt;br&gt;fik. Regeringens prövning bör, som utredningen har framhållit, ske i ett&lt;br&gt;tidigt skede i planeringsprocessen innan lokaliseringen har blivit alltför&lt;br&gt;låst och stora kostnader lagts ner i projekteringen. Då ges även möjlighet&lt;br&gt;för regeringen att samlat bedöma flera lokaliseringsaltemativ om sådana&lt;br&gt;är aktuella. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är ända-&lt;br&gt;målsenligt om regeringsprövningen sker i samband med jämvägsutred-&lt;br&gt;ningen då den lämpligaste sträckningen skall läggas fast. Till grund för&lt;br&gt;regeringens prövning ligger den av Banverket upprättade jämvägsutred-&lt;br&gt;ningen. Banverket skall överlämna alla relevanta handlingar i ärendet till&lt;br&gt;regeringen, däribland inhämtade yttranden. Regeringens tillåtlighetsbe-&lt;br&gt;slut kommer att omfatta tillåtligheten av anläggningen inom ett visst&lt;br&gt;område utan att den närmare sträckningen har preciserats. Genom rege-&lt;br&gt;ringens beslut blir frågan om tillåtligheten i det aktuella fallet avgjord.&lt;br&gt;Jämvägsplanen skall således endast avse sträckning inom det område&lt;br&gt;som regeringsbeslutet avser. Det bör ligga på Banverket att se till att&lt;br&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;järnvägar som är obligatoriskt prövningspliktiga överlämnas till rege-&lt;br&gt;ringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika lagar som i dag är knutna till naturresurslagen finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om återställningsåtgärder. Det är i vissa fall viktigt att anläggningar&lt;br&gt;tas bort och spåren av verksamheten även i övrigt utplånas när verksam-&lt;br&gt;heten på en järnväg har upphört. Eftersom verksamhet som faller under&lt;br&gt;banlagen inte kräver tillstånd, kan frågan om återställningsåtgärder inte&lt;br&gt;regleras av myndighet vid tillståndsprövningen eller särskilt i samband&lt;br&gt;med att tillståndet upphör. I stället far skyldigheten följa direkt av banla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts före miljöbalkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Enligt samma paragraf skall dock reglerna om mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer tillämpas omedelbart. Regeringen anser att denna&lt;br&gt;ordning bör gälla även enligt banlagen. Enligt regeringens mening kan&lt;br&gt;det vara lämpligt att äldre bestämmelser far gälla i de fall då en miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning har lämnats in till länsstyrelsen för godkännande&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § banlagen före ändringarnas ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att vidta återställningsåtgärder enligt den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen i 1 kap. 8 § skall gälla även då järnvägen har tillkommit enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser. Regeringen godtar Lagrådets ståndpunkt att denna ord-&lt;br&gt;ning bör framgå av en uttrycklig övergångsbestämmelse. I förhållande till&lt;br&gt;remissförslaget innehåller således övergångsreglerna en kompletterande&lt;br&gt;regel i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luftfartslagen (1957:297)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luftfartslagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Luftfartslagen och miljöbalken gäller parallellt.&lt;br&gt;Krav skall dock inte få ställas med stöd av miljöbalken i fråga om&lt;br&gt;luftfartygs miljövärdighet eller framförande av luftfartyg i överljuds-&lt;br&gt;fart. I övrigt införs inga begränsningar i möjligheten att ingripa med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag om att&lt;br&gt;krav i fråga om luftfartygs miljövärdighet eller framförande av luftfartyg&lt;br&gt;i överljudsfart inte skall få ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utöver vad som framgår av nästa avsnitt uttalar&lt;br&gt;sig ingen remissinstans om förhållandet mellan luftfartslagen och miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Luftfartslagen (1957:297) innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om bl.a. luftfartyg och flygplatser. Luftfartyg och verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten vid flygplatser har genom bl.a. luft- och markföroreningar samt&lt;br&gt;buller en sådan miljöpåverkan att miljöbalken är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall enligt huvudregeln tillämpas parallellt med annan&lt;br&gt;lag som reglerar sådan verksamhet och sådana anläggningar som omfat-&lt;br&gt;tas av balkens tillämpningsområde. Miljöbalken och luftfartslagen gäller&lt;br&gt;alltså parallellt. Detta innebär att den som bedriver verksamhet enligt&lt;br&gt;luftfartslagen är skyldig att iaktta miljöbalken, exempelvis de allmänna&lt;br&gt;hänsynsreglema i 2 kap. Som framgår av avsnitt 4.2 kan det dock bli&lt;br&gt;aktuellt att begränsa möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken när&lt;br&gt;luftfartslagen har bestämmelser som kan tänkas bli tillämpade på ett sätt&lt;br&gt;som inte är förenligt med bestämmelser i balken. En bedömning måste&lt;br&gt;göras om luftfartslagen har sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § gäller att luftfartyg skall vara miljövärdiga när de an-&lt;br&gt;vänds vid luftfart. Ett luftfartyg anses enligt paragrafen miljövärdigt, om&lt;br&gt;det är konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd på ett sådant sätt att&lt;br&gt;det inte orsakar skada genom buller eller luftförorening eller genom&lt;br&gt;annan liknande störning. Även bestämmelsen i 2 kap. 3 § MB om försik-&lt;br&gt;tighetsmått och bästa möjliga teknik kan användas i fråga om miljövär-&lt;br&gt;dighetskrav på luftfartyg. I en enskild situation kan tänkas att bestämmel-&lt;br&gt;serna far olika tillämpning. Ytterligare miljövärdighetskrav på luftfartyg&lt;br&gt;skall enligt regeringens uppfattning därför inte kunna ställas med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare stadgas i 1 kap. 2 a § att luftfartyg inte far framföras med över-&lt;br&gt;ljudsfart. Om det finns synnerliga skäl kan dock undantag medges från&lt;br&gt;förbudet. I samband med detta far anges på vilka villkor luftfarten far äga&lt;br&gt;rum. Någon annan bedömning skall enligt regeringens uppfattning inte&lt;br&gt;kunna göras med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bestämmelserna i 6 kap. om flygplatser och markorganisa-&lt;br&gt;tionen i övrigt finns det däremot inte några bestämmelser som enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning kan anses stå i strid med bestämmelser i miljö-&lt;br&gt;balken. Detta innebär att miljöbalken med bl.a. de allmänna hänsynsreg-&lt;br&gt;lema gäller för den som skall anlägga och driva en flygplats. Det saknas&lt;br&gt;därför skäl att införa bestämmelser om att ytterligare krav inte skall&lt;br&gt;kunna ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygplatser för allmänt bruk (allmänna flygplatser) får enligt 6 kap. 4 §&lt;br&gt;inte inrättas eller drivas utan tillstånd. Detsamma gäller om en allmän&lt;br&gt;flygplats byggs om eller driften ändras, såvida inte ombyggnaden eller&lt;br&gt;driftsändringen är av ringa betydelse. Tillstånd kan krävas även enligt&lt;br&gt;miljöbalken. För närvarande gäller enligt miljöskyddsförordningen&lt;br&gt;(1989:364) att flygplatser med instrumentbana över 1 200 meter är till-&lt;br&gt;ståndspliktiga medan övriga flygplatser är anmälningspliktiga. Dessutom&lt;br&gt;gäller enligt 17 kap. 1 § 21 MB att nya flygplatser med en banlängd av&lt;br&gt;minst 2 100 meter skall tillåtlighetsprövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att miljöbalken gäller vid anläggandet och driften av&lt;br&gt;flygplatser innebär inte automatiskt att balken skall tillämpas vid till-&lt;br&gt;ståndsprövning av flygplats enligt luftfartslagen (jfr avsnitt 4.2). Vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen enligt luftfartslagen skall tillses att reglerna i just&lt;br&gt;den lagen är uppfyllda. I dag finns dessutom ett uttryckligt stadgande i&lt;br&gt;6 kap. 5 § att lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(naturresurslagen) skall tillämpas. Av nästa avsnitt framgår dock att vissa&lt;br&gt;bestämmelser i miljöbalken skall tillämpas även vid tillståndsprövning&lt;br&gt;enligt luftfartslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Luftfartslagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillstånd skall inte få ges till en ny flygplats&lt;br&gt;som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om miljökonsekvensbeskrivningar infors vilka i huvudsak&lt;br&gt;ansluter till de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;luftfartslagen om att i ett tillstånd större vikt än i dag skall läggas vid&lt;br&gt;miljön, att ett tillstånd skall kunna förenas med nya eller ändrade villkor,&lt;br&gt;att tillståndet skall kunna göras beroende av att verksamhetsutövaren&lt;br&gt;ställer säkerhet för kostnaderna för återställning samt om att tillståndsha-&lt;br&gt;varen, när verksamheten upphör, skall vara skyldig att vidta återställ-&lt;br&gt;ningsåtgärder. I övrigt överensstämmer utredningens förslag i stort med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag. - Det bör enligt Länsstyrelsen i Skaraborgs län övervä-&lt;br&gt;gas om inte de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB skall gälla vid&lt;br&gt;tillämpningen av luftfartslagen. Riksantikvarieämbetet anser att lokalise-&lt;br&gt;ringsprincipen i 2 kap. 4 § MB bör gälla vid prövningen enligt luftfart-&lt;br&gt;slagen. Naturvårdsverket anser däremot att det saknas anledning att&lt;br&gt;införa en regel om att 2 kap. MB skall tillämpas vid prövningen enligt&lt;br&gt;luftfartslagen. Det bör enligt Naturvårdsverket klargöras genom ett mo-&lt;br&gt;tivuttalande att en prövning enligt luftfartslagen inte innebär en lokalise-&lt;br&gt;ringsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har inget att erinra mot den förslagna skärpningen av&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbeskrivningars utformning och på förfarandet&lt;br&gt;vid upprättandet av sådana. Luftfartsverket föreslår dock att inledande&lt;br&gt;samråd alltid skall ske med verket när flygplatsen inte samtidigt är pröv-&lt;br&gt;ningspliktig enligt miljöbalken. Västerås kommun anför att samråd måste&lt;br&gt;ske med berörda kommuner vid förfarandet med miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning. Riksantikvarieämbetet anser att samråd bör ske med intresse-&lt;br&gt;föreningar som har till ändamål att tillvarata naturskydds-, miljöskydds-&lt;br&gt;eller kulturmiljövårdens intressen. Svea hovrätt påpekar att det inte fram-&lt;br&gt;går av utredningens förslag vilken verkan länsstyrelsens godkännande av&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning har när det uppkommer frågor om kom-&lt;br&gt;plettering av beskrivningen. Riksantikvarieämbetet tillstyrker att miljö-&lt;br&gt;balkens regler för beaktande av miljökonsekvensbeskrivningar i beslut&lt;br&gt;görs tillämpliga. Ämbetet anser att lagtexten bör kompletteras med krav&lt;br&gt;på att en ansökan skall innehålla en lokaliseringsutredning med miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har ingen erinran mot att nuvarande stadgande om vill-&lt;br&gt;kor i tillstånd ändras så att det markeras att behovet av skydd för hälsan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljön och hushållningen med naturresurser särskilt skall beaktas. Verket&lt;br&gt;påpekar dock att säkerhetsbegreppet är av grundläggande betydelse,&lt;br&gt;varför säkerhetsaspekterna bör nämnas forst. Även Lunds universitet är&lt;br&gt;av denna uppfattning. Koncessionsnämnden för miljöskydd befarar att&lt;br&gt;luftfartslagens bestämmelse om villkor i tillstånd är en sådan bestämmel-&lt;br&gt;se som enligt 1 kap. 3 § i lagrådsremissens forslag till miljöbalk medför&lt;br&gt;att miljöbalken inte skall tillämpas. - Lunds universitet erinrar om att&lt;br&gt;förutsättningarna för att meddela nya eller ändrade villkor inte är de-&lt;br&gt;samma som i miljöbalken. Universitetet påpekar också att grunderna för&lt;br&gt;återkallande av tillstånd anges på annat sätt än i miljöbalken. - Riksantik-&lt;br&gt;varieämbetet tillstyrker att tillståndshavaren skall vara skyldig att vidta&lt;br&gt;återställningsåtgärder då en luftfartsverksamhet upphör att gälla. Ämbetet&lt;br&gt;anser att hänsyn skall tas till anläggningens kulturhistoriska värde vid&lt;br&gt;återställningsarbeten. Luftfartsverket motsätter sig att återställningsåtgär-&lt;br&gt;der kan krävas när ett tillstånd har meddelats före lagändringarna. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket anser att ställande av säkerhet för återställningsåtgärder bör&lt;br&gt;vara obligatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av miljöbalken vid tillståndsprövningen enligt luftfartsla-&lt;br&gt;gen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår i föregående avsnitt finns tillståndsplikt för flygplatser&lt;br&gt;enligt såväl luftfartslagen som miljöbalken. Dessutom kan enligt miljö-&lt;br&gt;balken tillåtlighetsprövning ske av regeringen. Miljöbalksutredningen&lt;br&gt;påpekade att prövningsförfarandena enligt de olika lagarna borde sam-&lt;br&gt;ordnas så att en tydligare ordning skapas i förhållande till vad som gäller&lt;br&gt;i dag. Utredningen hänvisade dock till att en särskild utredning har till-&lt;br&gt;satts för att se över luftfartslagstiftningen (dir. 1996:32). Miljöbalksut-&lt;br&gt;redningen gick därför inte djupare in på den samordningsproblematik&lt;br&gt;som föreligger. Det gör inte heller regeringen i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har framkommit delade meningar i frågan om&lt;br&gt;de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB skall tillämpas vid till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt luftfartslagen. Som framgår av föregående avsnitt&lt;br&gt;skall flygplatser tillståndsprövas eller anmälas även enligt miljöbalken.&lt;br&gt;Vid denna prövning tillämpas naturligtvis 2 kap. MB. Mot bakgrund av&lt;br&gt;detta delar regeringen därför Naturvårdsverkets uppfattning att det sak-&lt;br&gt;nas anledning att införa en regel om att 2 kap. MB skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att hela 2 kap. MB skall tillämpas vid miljöbalkspröv-&lt;br&gt;ningen innebär att miljömyndigheten är fri att göra bedömningen att en&lt;br&gt;flygplats som visserligen har fatt tillstånd enligt luftfartslagen likväl inte&lt;br&gt;skall tillåtas enligt miljöbalken, t.ex. därför att den är olämpligt lokalise-&lt;br&gt;rad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 5 § i luftfartslagens nuvarande lydelse skall naturre-&lt;br&gt;surslagen tillämpas vid tillståndsprövning av flygplats enligt luftfartsla-&lt;br&gt;gen. Reglerna om hushållning med naturresurser har arbetats in i 3 och&lt;br&gt;4 kap. MB. Bestämmelsen måste därför ändras så att den hänvisar till&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;193&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 5 kap. bestämmelser om miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft&lt;br&gt;eller miljön i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet.&lt;br&gt;Normerna skall ange t.ex. förekomst av kemiska produkter i mark, vat-&lt;br&gt;ten, luft eller miljön i övrigt eller högsta nivå för buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid en flygplats kan påverka miljökvalitetsnormer för&lt;br&gt;t.ex. luftföroreningar och buller. Miljöbalken innehåller den bestämmel-&lt;br&gt;sen att myndigheter skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när&lt;br&gt;de prövar tillåtlighet, tillstånd och godkännanden (5 kap. 3 § MB). Reg-&lt;br&gt;lerna skall tillämpas vid tillståndsbeslut även enligt luftfartslagen. En&lt;br&gt;erinran bör införas om detta. Vidare skall 16 kap. 5 § MB tillämpas.&lt;br&gt;Enligt denna bestämmelse far tillstånd inte meddelas för en ny verksam-&lt;br&gt;het som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Som framgår&lt;br&gt;nedan skall villkoren i tillstånd kunna omprövas om verksamheten med&lt;br&gt;någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning skall bifo-&lt;br&gt;gas en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Denna regel blir&lt;br&gt;tillämplig för de flygplatser som kommer att tillstånds- eller tillåtlig-&lt;br&gt;hetsprövas enligt miljöbalken. För närvarande stadgas dessutom i 6 §&lt;br&gt;förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar en skyldig-&lt;br&gt;het att bifoga en miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd till&lt;br&gt;allmän flygplats enligt 6 kap. 4 § luftfartslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall finnas även fortsättningsvis vid&lt;br&gt;tillståndsprövning enligt luftfartslagen. Detta gäller även om flygplatsen&lt;br&gt;är så stor att den samtidigt kräver tillstånd enligt miljöbalken. Frågan är&lt;br&gt;hur formaliserad och omfattande miljökonsekvensbeskrivningen enligt&lt;br&gt;luftfartslagen bör vara samt hur förfarandet i samband med upprättandet&lt;br&gt;bör vara utformat. Regeringen har i avsnitt 5 anfört att bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökonsekvensbeskrivningar i miljöbalken i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt bör fa tillämpning även på miljökonsekvensbeskrivningar i&lt;br&gt;lagar utanför balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning gör miljö-&lt;br&gt;balken skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåver-&lt;br&gt;kan eller inte (6 kap. 7 § MB). Det saknas enligt regeringens mening skäl&lt;br&gt;att ha andra regler inom luftfartslagens område än som gäller enligt mil-&lt;br&gt;jöbalken. Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB skall därför tillämpas även på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagen. Av paragrafen följer&lt;br&gt;bl.a. att beskrivningen skall innehålla en redovisning av alternativa plat-&lt;br&gt;ser med en motivering varför ett visst alternativ har valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser förfarandet finns regler i miljöbalken om tidigt samråd, be-&lt;br&gt;slut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-&lt;br&gt;bedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande,&lt;br&gt;beaktande av miljökonsekvensbeskrivningen vid prövning och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämndes bör ordningen enligt luftfartslagen i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning som möjligt likna den som gäller enligt miljöbalken. Förhål-&lt;br&gt;landena är dock speciella inom trafikområdet, eftersom trafikverken,&lt;br&gt;däribland Luftfartsverket, kan ha flera uppgifter och roller, såsom&lt;br&gt;beslutsmyndighet, exploatör och granskningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att förfarandet med miljökonsekvensbeskrivning startar i&lt;br&gt;ett tidigt skede av planeringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då flygplats skall tillståndsprövas även enligt miljöbalken och be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 kap. MB därför blir tillämpliga finns inte skäl att ha&lt;br&gt;samma utförliga regler i luftfartslagen angående förfarandet med miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning som då miljöbalken inte föreskriver tillstånds-&lt;br&gt;plikt. Vad som anges nedan om förfarandet gäller där tillståndsplikt inte&lt;br&gt;samtidigt föreligger enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en miljökonsekvensbeskrivning upprättas skall enligt utredning-&lt;br&gt;ens förslag samråd ske med berörda länsstyrelser och enskilda samt, i&lt;br&gt;förekommande fall, Luftfartsverket. Utredningen tänkte sig att något&lt;br&gt;samråd med Luftfartsverket inte skulle ske när verket själv står som&lt;br&gt;sökande. Luftfartsverket föreslår i sitt remissyttrande att uttrycket i före-&lt;br&gt;kommande fall tas bort, eftersom verket bara anlägger flygplatser som är&lt;br&gt;av den storleken att de är prövningspliktiga också enligt miljöbalken. Vid&lt;br&gt;nu aktuella samråd kommer således inte Luftfartsverket att stå som sö-&lt;br&gt;kande. Regeringen delar bedömningen att uttrycket i förekommande fall&lt;br&gt;kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall den länsstyrelse inom vars område verksamheten&lt;br&gt;huvudsakligen skall bedrivas besluta i fråga om verksamheten kan antas&lt;br&gt;ha betydande miljöpåverkan. För det fall att verksamheten kan antas ha&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan skall sådant utökat samråd ske som föreskrivs i&lt;br&gt;6 kap. 5-6 §§ MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun anför att samråd måste ske med berörda kommuner.&lt;br&gt;Regeringen konstaterar att det enligt 6 kap. 5 § MB är obligatoriskt med&lt;br&gt;samråd med berörda kommuner när verksamheten har betydande mil-&lt;br&gt;jöpåverkan. Det bör observeras att även andra kommuner än den där&lt;br&gt;flygplatsen ligger kan vara berörda av verksamheten, genom att flygplan&lt;br&gt;vid start och landning passerar kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet anför att samråd bör ske med intresseföreningar&lt;br&gt;som har till ändamål att tillvarata naturskydds-, miljöskydds- eller kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen. Regeringen vill erinra om att samråd med&lt;br&gt;berörda sådana organisationer skall ske enligt 6 kap. 5 § MB, när verk-&lt;br&gt;samheten har betydande miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, fö-&lt;br&gt;reskrivs i 6 kap. 8 § första stycket MB att miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall kungöras. Även på luftfartslagens område bör denna ordning gälla.&lt;br&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen skall därefter hållas tillgänglig för all-&lt;br&gt;mänheten, som far tillfälle att yttra sig. Genom detta ges en möjlighet att&lt;br&gt;påverka myndigheter att ta större hänsyn till den enskildes intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När detta har skett och eventuell komplettering av miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen har gjorts skall den godkännas av samtliga berörda länssty-&lt;br&gt;relser. Godkännandet innebär att länsstyrelsen anser att beskrivningen&lt;br&gt;utgör ett tillräckligt underlag för en samlad bedömning av den planerade&lt;br&gt;verksamhetens inverkan på exempelvis miljö, hälsa och hushållning med&lt;br&gt;naturresurser. Godkännandet innebär således endast att kvaliteten god-&lt;br&gt;känns och är inget ställningstagande till om miljökonsekvenserna kan&lt;br&gt;godtas eller om projektet bör genomföras (jfr prop. 1995/96:2 s. 51).&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut om godkännande av miljökonsekvensbeskrivning-&lt;br&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en skall inte kunna överklagas (jfr 6 kap. 9 § första stycket MB). Svea&lt;br&gt;hovrätt påpekar att det inte framgår av utredningens förslag vilken ver-&lt;br&gt;kan länsstyrelsens godkännande har när det uppkommer frågor om kom-&lt;br&gt;plettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Regeringen vill i anledning&lt;br&gt;av detta framhålla att beslutsmyndighetema enligt allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;rättsliga principer har ett ansvar för att ärendena blir tillfredsställande&lt;br&gt;utredda. Därmed har de också en befogenhet att förordna om de komp-&lt;br&gt;letteringar av beslutsunderlaget som de bedömer erforderliga (jfr Lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande i prop. 1990/91:90 s. 567).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 8 § andra stycket MB bör&lt;br&gt;det även införas en bestämmelse om att ett beslut om tillstånd skall kun-&lt;br&gt;göras i de fall miljökonsekvensbeskrivningen tidigare har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med prövningen av tillstånd bör det också finnas en&lt;br&gt;lagstadgad skyldighet att beakta innehållet i miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen och resultatet av samråd och yttranden (jfr 6 kap. 9 § andra styck-&lt;br&gt;et MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen skall&lt;br&gt;stå för kostnaderna för beskrivningen. Så är fallet även enligt miljöbalken&lt;br&gt;(6 kap. 10 § MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande flygplatser som samtidigt kräver tillstånd enligt miljöbal-&lt;br&gt;ken bör, förutom bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens syfte&lt;br&gt;och kravet på innehållet i denna, 6 kap. 9-10 §§ MB äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning, dvs. reglerna om att tillståndsmyndigheten skall pröva om&lt;br&gt;beskrivningen uppfyller uppställda krav och beakta innehållet i beskriv-&lt;br&gt;ningen vid prövningen samt om att den som är skyldig att upprätta be-&lt;br&gt;skrivningen skall stå för kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog särskilda bestämmelser i luftfartslagen om att i ett&lt;br&gt;tillstånd större vikt än i dag skall läggas vid miljön, att ett tillstånd skall&lt;br&gt;kunna förenas med nya eller ändrade villkor, att tillståndet skall kunna&lt;br&gt;göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet för kostna-&lt;br&gt;derna för återställning samt om att tillståndshavaren, när verksamheten&lt;br&gt;upphör, skall vara skyldig att vidta återställningsåtgärder. Regeringen ser&lt;br&gt;dock inte något behov av sådana bestämmelser. Som redan har påpekats&lt;br&gt;kommer flygplatser normalt att tillståndsprövas även enligt miljöbalken.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär en onödig dubbelprövning som dessutom&lt;br&gt;medför risk för oförenliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i miljöbalken är att regeringen skall tillåtlighetspröva flyg-&lt;br&gt;platser med en banlängd av minst 2 100 meter (17 kap. 1 § 21 MB).&lt;br&gt;Prövningen bör ske i ett tidigt skede i planeringsprocessen innan lokali-&lt;br&gt;seringen blivit alltför låst och stora kostnader lagts ned i projekteringen.&lt;br&gt;Då ges även möjlighet för regeringen att samlat bedöma flera lokalise-&lt;br&gt;ringsaltemativ om sådana är aktuella. De stora flygplatserna kommer att&lt;br&gt;vara tillståndspliktiga även enligt miljöbalken. Regeringsprövningen&lt;br&gt;skall ske som ett led i den ordinarie tillståndsprövningen enligt miljöbal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken. Ansökan skall som vanligt ges in till den myndighet som har att&lt;br&gt;pröva en sådan ansökan enligt miljöbalkens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts fore miljöbalkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock tilläm-&lt;br&gt;pas omedelbart. Denna ordning bör gälla även vid ärenden enligt luft-&lt;br&gt;fartslagen. Det avgörande blir alltså om ansökan har gjorts den dag änd-&lt;br&gt;ringarna träder i kraft. En sådan bestämmelse far betydelse särskilt vad&lt;br&gt;gäller miljökonsekvensbeskrivningar. Den som avser att ge in en ansökan&lt;br&gt;under tiden närmast efter balkens ikraftträdande far ha en sådan framför-&lt;br&gt;hållning att denne ser till att balkens krav är uppfyllda när ansökan görs. I&lt;br&gt;övrigt ser regeringen inte något behov av övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning&lt;br&gt;och avlysning av allmän farled och allmän&lt;br&gt;hamn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Farledslagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalken och farledslagen gäller parallellt.&lt;br&gt;Inga begränsningar införs av möjligheten att ingripa med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utöver vad som framgår av nästa avsnitt uttalar&lt;br&gt;sig ingen remissinstans om förhållandet mellan miljöbalken och farled-&lt;br&gt;slagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1983:293) om inrättan-&lt;br&gt;de, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn&lt;br&gt;(farledslagen) skall frågor om sådana åtgärder prövas i administrativ&lt;br&gt;ordning. Prövningen handhas enligt huvudregeln av regeringen. Delega-&lt;br&gt;tion har dock skett till Sjöfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsliga betydelsen av att en farled eller hamn förklaras som all-&lt;br&gt;män är att verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 4 § lagen med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksamhet far rådighet att bedriva vattenverk-&lt;br&gt;samhet. Vidare kan verksamhetsutövaren enligt 28 kap. 10 § miljöbalken&lt;br&gt;(MB) sedan farleden eller hamnen har förklarats som allmän ges rätt att&lt;br&gt;utföra anläggningar och åtgärder på armans mark. Ett beslut att inrätta&lt;br&gt;eller utvidga en allmän farled eller allmän hamn innebär däremot inte&lt;br&gt;automatiskt någon rätt att vidta åtgärder som behövs i form av t.ex.&lt;br&gt;sprängning, muddring eller anläggande av kajer. Tillstånd för sådana&lt;br&gt;åtgärder behövs enligt miljöbalkens regler om vattenverksamhet. Dess-&lt;br&gt;utom kan förväntas att Miljöbalksutredningen i sitt slutbetänkande med&lt;br&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag till förordningar på miljöbalkens område berör frågan om vissa&lt;br&gt;hamnar skall behöva tillstånd enligt miljöbalkens regler om miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanliga är att farleden först har funnits, därefter har hamnen byggts&lt;br&gt;och slutligen har leden gjorts till allmän farled. Farleder har ofta Sjö-&lt;br&gt;fartsverket som innehavare men nyttjas i princip av alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall tillämpas parallellt med annan lag som reglerar så-&lt;br&gt;dan verksamhet och sådana anläggningar som omfattas av balkens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Miljöbalken och farledslagen gäller alltså parallellt.&lt;br&gt;Detta innebär att den som inrättar eller vidtar andra åtgärder med allmän-&lt;br&gt;na farleder och allmänna hamnar är skyldig att iaktta miljöbalken, exem-&lt;br&gt;pelvis de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. Som framgår av avsnitt 4.2&lt;br&gt;kan det dock bli aktuellt att begränsa möjligheten att ingripa med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken, om farledslagen har bestämmelser som inte är förenliga med&lt;br&gt;bestämmelser i balken. Några sådana bestämmelser finns emellertid inte.&lt;br&gt;Miljöbalkens tillsynsregler kan därför användas for att se till att den som&lt;br&gt;utövar verksamhet på allmän farled och allmän hamn följer de allmänna&lt;br&gt;hänsynsreglema i 2 kap. MB. Detsamma gäller de särskilda hänsynsreg-&lt;br&gt;lema for vattenverksamhet och vattenanläggningar i 11 kap. 6-8 och&lt;br&gt;17 §§ MB, i den utsträckning dessa är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nästa avsnitt framgår att vissa regler i miljöbalken skall tillämpas&lt;br&gt;vid prövning enligt farledslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Farledslagens anpassningen till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall till-&lt;br&gt;lämpas vid prövningen enligt farledslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna farleder far inte inrättas som medverkar till att en mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om miljökonsekvensbeskrivningar infors som i huvudsak&lt;br&gt;ansluter till de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer far av miljö-&lt;br&gt;skäl meddela föreskrifter om hur en allmän farled skall ordnas och&lt;br&gt;begagnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen lämnade dock inget förslag om att miljöbalkens all-&lt;br&gt;männa hänsynsregler skall tillämpas vid prövningen enligt farledslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket, Lunds universitet och Länssty-&lt;br&gt;relsen i Skaraborgs län föreslår att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap.&lt;br&gt;MB skall tillämpas vid prövning av ärenden enligt farledslagen. Sjöfarts-&lt;br&gt;verket är kritiskt mot ett uttalande av utredningen att miljöbalkens be-&lt;br&gt;stämmelser till skydd för områden samt djur- och växtarter skall beaktas&lt;br&gt;vid prövning enligt farledslagen utan att någon hänvisning görs i lagen.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker&lt;br&gt;förslaget att föra in regler om miljökonsekvensbeskrivningar i lagtexten.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet föreslår att lagtexten kompletteras med att samråd&lt;br&gt;bör ske med intresseföreningar som har till ändamål att tillvarata natur-&lt;br&gt;skydds-, miljöskydds- och kulturmiljövårdens intressen. Det bör enligt&lt;br&gt;Naturvårdsverket klargöras efter vilka principer ansvaret skall fördelas&lt;br&gt;mellan länsstyrelserna vid bedömningen av om en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning kan godkännas i fråga om ett projekt som rör flera län. Svea&lt;br&gt;hovrätt påpekar att det inte framgår av utredningens förslag vilken ver-&lt;br&gt;kan länsstyrelsens godkännande av en miljökonsekvensbeskrivning har&lt;br&gt;när det uppkommer frågor om komplettering av beskrivningen. Riksan-&lt;br&gt;tikvarieämbetet anser att det vid en avlysning av ett område som allmän&lt;br&gt;farled eller hamn även skall tas hänsyn till anläggningens kulturhistoriska&lt;br&gt;värde. Sveriges advokatsamfund anser att utredningens förslag till sam-&lt;br&gt;ordning med miljöbalkens bestämmelser om obligatorisk regeringspröv-&lt;br&gt;ning är felaktigt utformat. Samfundet anför att regeringens prövning skall&lt;br&gt;ske som ett led i den ordinarie prövningen och att därför uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;ansökan om tillåtlighet&amp;quot; inte kan användas om den ansökan som skall&lt;br&gt;ges in till Sjöfartsverket. Länsstyrelsen i Stockholms län anför att länssty-&lt;br&gt;relsens yttrande bör åtfölja ärendet när ärendet lämnas till regeringen för&lt;br&gt;tillåtlighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av miljöbalken vid prövning enligt farledslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade inte något förslag om att de allmänna hänsynsreg-&lt;br&gt;lema i 2 kap. MB skall tillämpas vid prövningen enligt farledslagen.&lt;br&gt;Bland annat Naturvårdsverket har gjort gällande att balkens hänsynsreg-&lt;br&gt;ler borde gälla vid denna prövning. Regeringen delar Naturvårdsverkets&lt;br&gt;uppfattning. Hänsynsreglema skall naturligtvis tillämpas när regeringen&lt;br&gt;med stöd av 17 kap. MB gör en tillåtlighetsprövning av en allmän farled.&lt;br&gt;Innan detta sker skall dock, som framgår nedan, Sjöfartsverket bereda&lt;br&gt;ärendet och i samband med detta se till att bl.a. frågan om hänsynsregler-&lt;br&gt;na är uppfyllda blir tillräckligt belyst. Efter ett eventuellt tillåtlighetsbe-&lt;br&gt;slut skall ärendet handläggas vidare av Sjöfartsverket och föreskrifter kan&lt;br&gt;då meddelas till skydd för hälsan, miljön och hushållningen med naturre-&lt;br&gt;surser. Enligt regeringens uppfattning bör Sjöfartsverket i denna inledan-&lt;br&gt;de och avslutande handläggning av farledslagsärendet tillämpa miljöbal-&lt;br&gt;kens allmänna hänsynsregler. Ett ytterligare skäl för att tillämpa dessa&lt;br&gt;bestämmelser är att någon tillståndsprövning enligt miljöbalkens regler&lt;br&gt;om miljöfarlig verksamhet inte kommer att ske av farleder. Regeringen&lt;br&gt;finner således att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB skall tilläm-&lt;br&gt;pas i ärenden enligt farledslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt farledslagen skall i dag lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen)&lt;br&gt;tillämpas. Denna lag har arbetats in i miljöbalken. Farledslagen skall&lt;br&gt;efter detta vara knuten till hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap.&lt;br&gt;MB. Nuvarande hänvisning till naturresurslagen måste därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Detta&lt;br&gt;är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för&lt;br&gt;vissa geografiska områden. Normerna skall ange t.ex. högsta eller lägsta&lt;br&gt;förekomst av kemiska produkter eller högsta nivå för buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger enligt 5 kap. 3 § MB myndigheter att säkerställa att mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd och god-&lt;br&gt;kännanden. Enligt samma stadgande skall myndigheter vid planering och&lt;br&gt;planläggning iaktta miljökvalitetsnormema. Detta bör gälla även vid&lt;br&gt;tillämpningen av farledslagen. Dessutom bör 16 kap. 5 § MB, att tillstånd&lt;br&gt;inte far meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökva-&lt;br&gt;litetsnorm överträds, ha motsvarande tillämpning vid beslut enligt farled-&lt;br&gt;slagen. På grund av den bestämmelsen kan det alltså finnas hinder mot&lt;br&gt;att tillåta allmänna farleder eller hamnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning skall bifo-&lt;br&gt;gas en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Av detta följer dock&lt;br&gt;inte att en miljökonsekvensbeskrivning skall finnas i ärenden enligt&lt;br&gt;farledslagen. För närvarande stadgas i 8 § förordningen (1991:738) om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar att en sådan beskrivning skall bifogas&lt;br&gt;ansökan om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled eller&lt;br&gt;allmän hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på miljökonsekvensbeskrivning skall i fortsättningen följa av&lt;br&gt;farledslagen. Frågan är hur formaliserad och omfattande beskrivningen&lt;br&gt;bör vara och hur förfarandet i samband med upprättandet bör vara utfor-&lt;br&gt;mat. Regeringen har i avsnitt 5 anfört att bestämmelserna om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar i miljöbalken i så stor utsträckning som möjligt bör&lt;br&gt;få tillämpning även på sådana beskrivningar i lagar utanför balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning gör miljö-&lt;br&gt;balken skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåver-&lt;br&gt;kan eller inte (6 kap. 7 § MB). Det saknas enligt regeringens mening skäl&lt;br&gt;att ha andra regler inom farledslagens område än de som gäller enligt&lt;br&gt;miljöbalken. Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB skall därför tillämpas även&lt;br&gt;på miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser förfarandet finns regler i miljöbalken om tidigt samråd, be-&lt;br&gt;slut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-&lt;br&gt;bedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande,&lt;br&gt;beaktande av miljökonsekvensbeskrivningen vid prövning och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämndes bör ordningen enligt farledslagen i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning som möjligt likna den som gäller enligt miljöbalken. Förhål-&lt;br&gt;landena är dock speciella inom trafikområdet, eftersom trafikverken,&lt;br&gt;däribland Sjöfartsverket, kan ha flera uppgifter och roller, såsom be-&lt;br&gt;slutsmyndighet, exploatör och granskningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att förfarandet med miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning startar i ett tidigt skede av planeringsprocessen.&lt;br&gt;Med utgångspunkt från miljöbalkens regler anser regeringen att förfaran-&lt;br&gt;det skall vara utformat på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en miljökonsekvensbeskrivning upprättas skall samråd ske med&lt;br&gt;berörda länsstyrelser och enskilda, såsom närboende. I de fall där Sjö-&lt;br&gt;fartsverket inte är sökande skall samråd även ske med verket. Efter sam-&lt;br&gt;rådet skall den länsstyrelse inom vars område verksamheten huvudsakli-&lt;br&gt;gen skall bedrivas besluta i frågan om verksamheten kan antas ha bety-&lt;br&gt;dande miljöpåverkan. För det fall att verksamheten kan antas ha betydan-&lt;br&gt;de miljöpåverkan skall sådant utökat samråd ske som föreskrivs i 6 kap.&lt;br&gt;5-6 §§ MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksantikvarieämbetet bör samråd ske med intresseföreningar&lt;br&gt;som har till ändamål att tillvarata naturskydds-, miljöskydds- eller kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen. Regeringen vill erinra om att samråd med&lt;br&gt;berörda sådana organisationer skall ske enligt 6 kap. 5 § MB, när verk-&lt;br&gt;samheten har betydande miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, fö-&lt;br&gt;reskrivs i 6 kap. 8 § första stycket MB att miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall kungöras. Detta bör gälla även på farledslagens område. Miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall därefter hållas tillgänglig för allmänheten,&lt;br&gt;som får tillfälle att yttra sig. På detta sätt ges en möjlighet att påverka&lt;br&gt;myndigheter att ta större hänsyn till den enskildes intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När detta har skett och eventuell komplettering av miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen har gjorts, skall den godkännas av samtliga berörda länssty-&lt;br&gt;relser. Godkännandet innebär att länsstyrelserna anser att beskrivningen&lt;br&gt;utgör ett tillräckligt underlag för en samlad bedömning av den planerade&lt;br&gt;verksamhetens inverkan på exempelvis miljö, hälsa och hushållning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturresurser. Godkännandet innebär således endast att kvaliteten god-&lt;br&gt;känns och är inget ställningstagande till om miljökonsekvenserna kan&lt;br&gt;godtas eller om projektet bör genomföras (jfr prop. 1995/96:2 s. 51).&lt;br&gt;Länsstyrelsernas beslut om godkännande av miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen skall inte kunna överklagas (jfr 6 kap. 9 § första stycket MB).&lt;br&gt;Svea hovrätt påpekar att det inte framgår av utredningens förslag vilken&lt;br&gt;verkan länsstyrelsernas godkännande har när det uppkommer frågor om&lt;br&gt;komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Regeringen vill i an-&lt;br&gt;ledning av detta påpeka att beslutsmyndighetema enligt allmänna för-&lt;br&gt;valtningsrättsliga principer har ett ansvar för att ärendena blir tillfreds-&lt;br&gt;ställande utredda. Därmed har de också en befogenhet att förordna om de&lt;br&gt;kompletteringar av beslutsunderlaget som de bedömer erforderliga (jfr&lt;br&gt;Lagrådets yttrande i prop. 1990/91 s. 567).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 8 § andra stycket MB skall&lt;br&gt;ett beslut om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och&lt;br&gt;allmän hamn kungöras i de fall miljökonsekvensbeskrivningen tidigare&lt;br&gt;har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med prövningen av ärenden enligt farledslagen bör det ock-&lt;br&gt;så finnas en lagstadgad skyldighet att beakta innehållet i miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden (jfr 6 kap.&lt;br&gt;9 § andra stycket MB). \ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen skall&lt;br&gt;stå för kostnaderna för beskrivningen. Så är fallet även enligt miljöbalken&lt;br&gt;(6 kap. 10 §MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat med hänsyn till det ändamål som en allmän farled&lt;br&gt;skall tillgodose, säkerheten i farleden eller i övrigt med hänsyn till allmän&lt;br&gt;eller enskild rätt, far enligt nuvarande lydelse av 3 § särskilda föreskrifter&lt;br&gt;meddelas om hur den allmänna farleden skall ordnas och begagnas. Det&lt;br&gt;har ansetts att sådana föreskrifter inte far avse miljöhänsyn (prop.&lt;br&gt;1990/91:90 s. 182). Regeringen har uppfattningen att paragrafen bör&lt;br&gt;ändras så att det tydligt framgår att föreskrifter far meddelas även för&lt;br&gt;hälsan, miljön och hushållningen med mark och vatten och andra resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet med miljöbalken är att regeringen skall tillåtlighetspröva nya&lt;br&gt;allmänna farleder (17 kap. 1 § 20 MB). Prövningen bör enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning ske som ett led i den ordinarie prövningen enligt farled-&lt;br&gt;slagen (jfr prop. 1997/98:45, del 1, s. 441 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts före miljöbalkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock tilläm-&lt;br&gt;pas omedelbart. Denna ordning bör gälla även vid ärenden om inrättande,&lt;br&gt;utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn. Det avgö-&lt;br&gt;rande blir alltså om ansökan har gjorts den dag ändringarna träder i kraft.&lt;br&gt;En sådan bestämmelse far betydelse särskilt vad gäller miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar. Den som avser att ge in en ansökan under tiden närmast&lt;br&gt;202&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter balkens ikraftträdande far ha en sådan planering att han ser till att Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;balkens krav är uppfyllda när ansökan görs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ellagen (1997:857)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ellagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ellagen och miljöbalken gäller parallellt. Inga&lt;br&gt;begränsningar infors i möjligheten att ingripa med stöd av miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av nätkoncession skall ett antal bestämmelser i miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte förslag om ändringar&lt;br&gt;i ellagen, men däremot i lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om elektriska anläggningar, i fortsättningen benämnd 1902 års&lt;br&gt;lag. Utredningens förslag beträffande 1902 års lag överensstämmer i&lt;br&gt;stora delar med regeringens förslag beträffande ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga synpunkter på för-&lt;br&gt;hållandet mellan miljöbalken och ellagen utöver vad som redovisas i&lt;br&gt;nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ellagen (1997:857) trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1998. Samtidigt upphörde 1902 års lag att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ellagen behandlas bl.a. elektriska anläggningar. Framför allt kraftled-&lt;br&gt;ningar är av intresse när förhållandet till miljöbalken diskuteras. An-&lt;br&gt;läggandet av en kraftledning har en sådan miljöpåverkan att miljöbalken&lt;br&gt;(MB) är tillämplig. Framdragandet av kraftledningar kan medföra stora&lt;br&gt;ingrepp i natur- och kulturmiljö och innebär ofta att värdefull mark tas i&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall tillämpas parallellt med annan lag som reglerar så-&lt;br&gt;dan verksamhet och sådana anläggningar som omfattas av balkens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Ellagen och miljöbalken gäller alltså parallellt.&lt;br&gt;Detta innebär att den som bedriver verksamhet enligt ellagen är skyldig&lt;br&gt;att iaktta miljöbalken, exempelvis de allmänna hänsynsreglema i 2 kap.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 4.2 kan det dock bli aktuellt att begränsa möjlig-&lt;br&gt;heten att ingripa med stöd av miljöbalken, när bestämmelser i en annan&lt;br&gt;lag står i konflikt med bestämmelser i miljöbalken. En bedömning måste&lt;br&gt;således göras i detta lagstiftningsärende om ellagen har sådana bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 1 § skall elektriska anläggningar, elektriska anordningar&lt;br&gt;avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel och elek-&lt;br&gt;triska installationer vara så beskaffade och placeras och brukas på sådant&lt;br&gt;sätt att betryggande säkerhet ges mot bl.a. person- eller sakskada. Be-&lt;br&gt;stämmelsen avser endast skadlig inverkan av el (jfr prop. 1996/97:136&lt;br&gt;s. 76). Den reglerar alltså inte den inverkan på omgivningen som an-&lt;br&gt;läggandet av en kraftledning innebär. Bestämmelsen avser därmed andra&lt;br&gt;frågor än miljöbalken och kan därför inte komma i konflikt med miljö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balkens bestämmelser. Inte heller i övrigt finns det enligt regeringens&lt;br&gt;mening bestämmelser i ellagen som föranleder att möjligheten att ingripa&lt;br&gt;med stöd av miljöbalken skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elektrisk starkströmsledning får enligt 2 kap. 1 § ellagen inte byg-&lt;br&gt;gas eller användas utan tillstånd (koncession) av regeringen eller nät-&lt;br&gt;myndigheten. Till byggandet av en ledning räknas även schaktning,&lt;br&gt;skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att miljöbalken gäller vid utförandet av starkströms-&lt;br&gt;ledningar innebär inte automatiskt att miljöbalken skall tillämpas vid&lt;br&gt;koncessionsprövning enligt ellagen av sådana anläggningar (jfr avsnitt&lt;br&gt;4.2). Vid koncessionsprövning enligt ellagen skall tillses att reglerna i&lt;br&gt;just den lagen är uppfyllda. Enligt nuvarande lydelse av 2 kap. 8 § ella-&lt;br&gt;gen skall dessutom reglerna i lagen (1987:12) om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m. (naturresurslagen) tillämpas vid prövning av frågor om&lt;br&gt;meddelande av nätkoncession for linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starkströmsledningar kommer inte att tillståndsprövas enligt miljöbal-&lt;br&gt;ken. Anmälan om samråd skall dock ske enligt 12 kap. 6 § MB om fram-&lt;br&gt;dragandet kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Bestämmelsen&lt;br&gt;blir enligt regeringens uppfattning alltid tillämplig när en ledning dras&lt;br&gt;fram i helt ny sträckning. I övrigt far avgöras från fall till fall om fram-&lt;br&gt;dragandet kan komma att väsentligt ändra naturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom någon tillståndsprövning inte sker enligt miljöbalken är det&lt;br&gt;viktigt att nödvändiga miljökrav ställs vid koncessionsprövningen enligt&lt;br&gt;ellagen. Detta åstadkoms genom att vissa regler i miljöbalken görs till-&lt;br&gt;lämpliga vid prövningen. Regeringen behandlar i nästa avsnitt vilka&lt;br&gt;bestämmelser i balken som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Ellagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ärenden om nätkoncession for linje skall mil-&lt;br&gt;jöbalkens allmänna hänsynsregler samt bestämmelser om hushållning,&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession for linje skall inte få ges till en ny anläggning som&lt;br&gt;medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen förtydligas så att det tydligt framgår att nätkoncession skall&lt;br&gt;kunna förenas med villkor för att skydda bl.a. miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall för sin giltighet kunna göras beroende av att&lt;br&gt;koncessionshavaren ställer säkerhet för kostnaderna för återställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte förslag på ändringar&lt;br&gt;i ellagen, men däremot i 1902 års lag. Till skillnad från regeringen före-&lt;br&gt;slog utredningen att miljöbalkens bestämmelser om hushållning, mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar skall tillämpas även&lt;br&gt;vid prövning av koncession för område. Utredningen föreslog däremot&lt;br&gt;inte att miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall tillämpas i ärenden om&lt;br&gt;nätkoncession för linje. Vidare föreslog utredningen att regeringen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna föreskriva nya eller ändrade villkor för en nätkoncession, om en&lt;br&gt;oförutsedd betydande olägenhet har uppkommit eller om verksamheten&lt;br&gt;medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. I övrigt överensstäm-&lt;br&gt;mer utredningens förslag i stort med de ändringar som regeringen före-&lt;br&gt;slår i ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket, Lunds universitet och Länssty-&lt;br&gt;relsen i Skaraborgs län föreslår att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap.&lt;br&gt;miljöbalken skall tillämpas vid koncessionsprövning enligt ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen ser det som anmärkningsvärt att långt-&lt;br&gt;gående rättsverkningar knyts till miljökvalitetsnormer vilkas innebörd&lt;br&gt;inte är kända vid det tillfälle då lagändringarna skall antas. Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer motsätter sig att bestämmelser om miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;införs i ellagen. Enligt Elleverantörernas mening kan inte verksamheten&lt;br&gt;enligt ellagen påverka en miljökvalitetsnorm. Även Svenska Kraftnät&lt;br&gt;anser att frågan bör övervägas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anför att en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning avseende områdeskoncession inte har någon av-&lt;br&gt;görande betydelse för beslutet, men innebär en stor belastning på sökan-&lt;br&gt;den. Att miljökonsekvenser beaktas säkerställs enligt NUTEK på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt genom andra regler. Svenska Kraftverksföreningen&lt;br&gt;anför att omfattningen av informationen, samrådet och miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen måste bli rimlig utifrån vad ansökan avser. Föreningen ser&lt;br&gt;det som viktigt att en onödigt komplicerad process för förnyelse av kon-&lt;br&gt;cessioner inte framtvingas. I enlighet med vad Ellagstiftningsutredningen&lt;br&gt;föreslog (SOU 1995:108) bör enligt föreningen inte en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning upprättas vid förnyelse av nätkoncession för linje med i&lt;br&gt;huvudsak oförändrad sträckning. Sveriges Elleverantörer anser att läns-&lt;br&gt;styrelsens beslut om en verksamhet kan antas medföra betydande miljö-&lt;br&gt;påverkan skall kunna överklagas. Elleverantörerna ifrågasätter till-&lt;br&gt;ståndsmyndighetens befogenheter att kunna kräva att sökanden presente-&lt;br&gt;rar alternativ som åskådliggör jämförbara sätt att nå samma syfte. Elleve-&lt;br&gt;rantörerna anser att en miljökonsekvensbeskrivning trots betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan inte alltid bör behöva innehålla allt som framgår av miljö-&lt;br&gt;balken. Länsstyrelsen i Jönköpings län anför att processen från förstudie&lt;br&gt;till arbetsplan bör vara densamma som i väglagen. Förfarandet med&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar bör enligt länsstyrelsen beskrivas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK tillstyrker förslaget att i villkor för nätkoncession större vikt&lt;br&gt;än i dag skall läggas vid miljön. Sveriges Elleverantörer anser att det inte&lt;br&gt;finns behov av en möjlighet att förena en nätkoncession med nya eller&lt;br&gt;ändrade villkor, eftersom enligt den nya ellagen nya eller ändrade villkor&lt;br&gt;kan ställas vid förlängning av koncessionen. Under pågående kon-&lt;br&gt;cessionstid bör verksamhetsutövaren enligt Elleverantörerna fö bedriva&lt;br&gt;verksamheten ostört. I vart fall måste bestämmelsen enligt Elleverantö-&lt;br&gt;rerna begränsas till att omfatta endast betydande olägenhet rörande frågor&lt;br&gt;om miljöintrång. Även Svenska Kraftnät motsätter sig att en möjlighet&lt;br&gt;införs att under löpande koncessionstid förändra gällande koncessions-&lt;br&gt;villkor. Lunds universitet påpekar att förutsättningarna för att meddela&lt;br&gt;nya eller ändrade villkor inte är desamma som i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet återställning bör enligt Naturvårdsverket ersättas med be-&lt;br&gt;greppet efterbehandling. Ställande av säkerhet för efterbehandlingsåtgär-&lt;br&gt;der bör enligt verket vara obligatoriskt. Svenska Kraftverksföreningen&lt;br&gt;anser däremot att säkerhet endast bör behöva ställas i undantagsfall.&lt;br&gt;Föreningen anser att nätföretagets och, i förekommande fall, dess före-&lt;br&gt;tagsgrupps ekonomiska ställning bör beaktas. Sveriges Elleverantörer&lt;br&gt;avstyrker förslaget att säkerhet skall kunna krävas för återställning och&lt;br&gt;pekar på att den nya ellagen har en regel om att åtgärder för återställning&lt;br&gt;kan vidtas på koncessionshavarens bekostnad. Svenska Kraftnät ser inget&lt;br&gt;behov av bestämmelsen om ställande av säkerhet för återställningsåtgär-&lt;br&gt;der och anför att koncessionshavarens möjlighet att vidta sådana åtgärder&lt;br&gt;far anses ingå i den lämplighetsprövning som sker vid prövningen av&lt;br&gt;kon-cessionsansökan. Svenska Kraftnät påpekar vidare att det torde&lt;br&gt;innebära vissa svårigheter att pröva säkerheter som utställs för åtgärder&lt;br&gt;som i många fall kanske blir aktuella först efter ett halvsekel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Elleverantörer och Svenska Kraftnät anser att det äventyrar&lt;br&gt;rättssäkerheten att tillämpa miljökvalitetsnormer omedelbart på ärenden&lt;br&gt;som har inletts före miljöbalkens ikraftträdande. Elleverantörerna menar&lt;br&gt;vidare att reglerna om ytterligare och ändrade villkor samt ställande av&lt;br&gt;säkerhet för återställning inte skall gälla nätkoncessioner som har med-&lt;br&gt;delats före ändringarnas ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av miljöbalken vid prövning av koncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade inte något förslag om att de allmänna hänsynsreg-&lt;br&gt;lema i 2 kap. MB skall tillämpas vid prövningen enligt 1902 års lag.&lt;br&gt;Regeringen finner däremot - i likhet med flera remissinstanser - att över-&lt;br&gt;vägande skäl talar för att hänsynsreglema skall tillämpas vid prövningen&lt;br&gt;enligt ellagen. Avgörande vid denna bedömning är att någon till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt miljöbalken inte kommer att ske av starkströms-&lt;br&gt;ledningar. Den enda prövningen som sker är koncessionsprövningen&lt;br&gt;enligt ellagen. Det är därför viktigt att miljöhänsynen integreras i denna&lt;br&gt;prövning. Av samma skäl som nedan anförs beträffande hushållningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema är det tillräckligt att miljöbalkens hänsynsregler tillämpas&lt;br&gt;vid nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1902 års lag skulle naturresurslagen tillämpas vid prövning av&lt;br&gt;frågor om meddelande av nätkoncession. Detta gällde såväl vid nätkon-&lt;br&gt;cession för linje som vid nätkoncession för område. Miljöbalksutred-&lt;br&gt;ningen ville behålla denna ordning i 1902 års lag. Utredningen föreslog&lt;br&gt;dock att bestämmelsen skulle ändras till att hänvisa till 3 och 4 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ellagen har tillämpningen av naturresurslagen begränsats till prövning&lt;br&gt;av ansökan om nätkoncession för linje. Ändringen har motiverats med att&lt;br&gt;nätkoncession för område innebär en rätt för koncessionshavaren att&lt;br&gt;anlägga ett ledningsnät inom ett visst område och att vid prövningen inte&lt;br&gt;avgörs var och hur ledningar skall dras fram. Bestämmelserna i natur-&lt;br&gt;resurslagen kan därför i praktiken inte tillämpas vid prövning av ansökan&lt;br&gt;om nätkoncession för område (prop. 1996/97:136 s. 44 f). Regeringen&lt;br&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gör inte någon annan bedömning när miljöbalken infors. Miljöbalkens&lt;br&gt;hushållningsbestämmelser skall alltså tillämpas bara vid prövning av&lt;br&gt;ansökan om nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Detta är&lt;br&gt;föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för&lt;br&gt;vissa geografiska områden eller för hela landet. Normerna skall ange de&lt;br&gt;föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för&lt;br&gt;utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön kan belastas med&lt;br&gt;utan fara för påtagliga olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer måste omfatta alla verksamheter som medverkar&lt;br&gt;till att normerna överträds (jfr avsnitt 5). Tillkomsten av en starkströms-&lt;br&gt;ledning kan i speciella fall tänkas påverka en miljökvalitetsnorm, t.ex.&lt;br&gt;om högsta eller lägsta förekomst i yt- eller grundvatten av organismer&lt;br&gt;som kan tjäna till ledning för bedömningen av tillståndet i miljön. Mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer skall därför iakttas vid koncessionsprövning enligt&lt;br&gt;ellagen. Av samma skäl som för hushållningsbestämmelsema är det&lt;br&gt;tillräckligt att detta sker vid prövning av nätkoncession för linje. Lagtek-&lt;br&gt;niskt uppnås detta genom att ellagen hänvisar till 5 kap. 3 § MB, där det&lt;br&gt;anges att myndigheter skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls&lt;br&gt;när de prövar tillstånd. Dessutom bör bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB, att&lt;br&gt;tillstånd inte far meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds, ha motsvarande tillämpning vid beslut om&lt;br&gt;nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ellag gör regeringen av samma skäl bedömningen&lt;br&gt;att någon miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas i ärenden&lt;br&gt;som gäller nätkoncession för område (prop. 1996/97:136 s. 45). Rege-&lt;br&gt;ringen gör inte någon annan bedömning nu och instämmer i vad NUTEK&lt;br&gt;anför om att beskrivningen inte far någon avgörande betydelse för be-&lt;br&gt;slutet om nätkoncession för område. En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;behöver efter ellagens ikraftträdande finnas endast vid prövning av nät-&lt;br&gt;koncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande ställs i 4 § förordningen (1991:738) om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar krav på sådana beskrivningar i ärenden om konces-&lt;br&gt;sion enligt ellagen. Regelverket blir enligt regeringens uppfattning tydli-&lt;br&gt;gare om kravet framgår av ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tidigare uttalat att bestämmelserna om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar i miljöbalken i så stor utsträckning som möjligt bör&lt;br&gt;få tillämpning även på miljökonsekvensbeskrivningar i lagar utanför&lt;br&gt;balken (prop. 1997/98:45, del 1, s. 279 f). Detta gäller även miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar i ärenden enligt ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning gör miljö-&lt;br&gt;balken skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåver-&lt;br&gt;kan eller inte (6 kap. 7 § MB). Det saknas enligt regeringens mening skäl&lt;br&gt;att ha andra regler på ellagens område. Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB&lt;br&gt;skall därför tillämpas även på miljökonsekvensbeskrivningar enligt ella-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser förfarandet finns bestämmelser i miljöbalken om tidigt sam-&lt;br&gt;råd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökon-&lt;br&gt;sekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, god-&lt;br&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännande, beaktande av miljökonsekvensbeskrivningen vid prövning och&lt;br&gt;kostnader. Inte heller beträffande förfarandet finns det anledning att ha&lt;br&gt;andra regler än som följer av miljöbalkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall enligt 2 kap. 11 § ellagen förenas med de villkor&lt;br&gt;som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med&lt;br&gt;de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av&lt;br&gt;säkerhetsskäl eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt. Vill-&lt;br&gt;kor till skydd för miljön nämns inte uttryckligen men är ändå möjliga att&lt;br&gt;meddela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i föregående avsnitt konstaterat att det inte kommer att&lt;br&gt;ske någon tillståndsprövning enligt miljöbalken av elektriska stark-&lt;br&gt;strömsledningar. Det är vid detta förhållande viktigt att nödvändiga mil-&lt;br&gt;jökrav ställs på verksamheten vid koncessionsprövningen enligt ellagen.&lt;br&gt;Av denna anledning bör paragrafen ändras så att det tydligt framgår att&lt;br&gt;koncession skall förenas med de villkor som behövs till skydd för miljön.&lt;br&gt;Detta uttrycks lämpligen med att sådana villkor skall meddelas som&lt;br&gt;behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olä-&lt;br&gt;genheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten&lt;br&gt;och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagen saknar bestämmelser om att nätkoncession kan förenas med&lt;br&gt;nya eller ändrade villkor. Utredningen föreslog att en sådan bestämmelse&lt;br&gt;skulle införas och angav som förutsättningar att det genom verksamheten&lt;br&gt;uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när nät-&lt;br&gt;koncessionen meddelades eller att verksamheten med någon betydelse&lt;br&gt;medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det dock tveksamt om några oförutsedda olägenheter kan&lt;br&gt;uppkomma av en enskild befintlig kraftledning. I den mån nya olägen-&lt;br&gt;heter kommer att framkomma av kraftledningar kommer detta snarare att&lt;br&gt;gälla hela kraftledningsnätet och inte en enstaka kraftledning. Samma&lt;br&gt;bedömning gäller påverkan på en miljökvalitetsnorm. Regeringen lämnar&lt;br&gt;därför inte något förslag om möjlighet att införa nya eller ändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 19-21 §§ ellagen finns bestämmelser om återställningsåtgär-&lt;br&gt;der. Reglerna ligger helt i linje med miljöbalken. Det finns därför ingen&lt;br&gt;anledning att föreslå ändringar i dessa. För att öka förutsättningarna för&lt;br&gt;att återställningsåtgärder vidtas, bör möjlighet finnas för prövningsmyn-&lt;br&gt;digheten att ålägga koncessionshavaren att ställa säkerhet för sådana&lt;br&gt;åtgärder. Om en ställd säkerhet inte längre är tillräcklig skall ytterligare&lt;br&gt;säkerhet kunna krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § lagen om införande av miljöbalken stadgas att ärenden som har&lt;br&gt;inletts före miljöbalkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock&lt;br&gt;tillämpas omedelbart. Denna ordning bör gälla även i ärenden enligt&lt;br&gt;ellagen. Det avgörande blir om ansökan har gjorts den dag ändringarna&lt;br&gt;träder i kraft. En sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad gäller&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar. Den som avser att ge in en ansökan under&lt;br&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiden närmast efter lagändringarnas ikraftträdande måste ha en sådan Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;framförhållning att balkens krav är uppfyllda när ansökan görs. I övrigt&lt;br&gt;kan inte regeringen se något behov av övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Lagen (1978:160) om vissa rörledningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Rörledningslagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rörledningslagen och miljöbalken gäller pa-&lt;br&gt;rallellt. Med stöd av miljöbalken skall dock inte framdragande eller&lt;br&gt;användande av rörledningar som regeringen har tillåtit enligt rörled-&lt;br&gt;ningslagen kunna förbjudas. I övrigt införs inga begränsningar i möj-&lt;br&gt;ligheten att ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inget förslag om att&lt;br&gt;verksamhet som regeringen har tillåtit inte skall kunna förbjudas med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken. I stället framgick av lagrådsremissens förslag till&lt;br&gt;miljöbalk att miljöbalkens stoppregel inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utöver vad som redovisas i nästa avsnitt be-&lt;br&gt;handlar inget remissyttrande rörledningslagens förhållande till miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar (rörledningslagen) finns regler om koncession för att dra fram&lt;br&gt;eller använda rörledningar för transport av fjärrvärme eller av råolja,&lt;br&gt;naturgas eller produkt av råolja eller naturgas eller av annan vätska eller&lt;br&gt;gas som är ägnad att användas som bränsle. Koncession behövs dock inte&lt;br&gt;för ledningar med en längd av högst 20 kilometer, ledningar för distribu-&lt;br&gt;tion till hushåll eller ledningar inom hamn eller industriområde. Rörled-&lt;br&gt;ningslagen omfattar bara stora projekt, varför antalet koncessionsärenden&lt;br&gt;har varit litet och i huvudsak begränsat till 1980-talet och början av 1990-&lt;br&gt;talet när den svenska naturgasutbyggnaden på Västkusten och i Skåne&lt;br&gt;ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningsarbeten för framdragande av rörledningar påverkar natur-&lt;br&gt;miljön i vart fall under en tid. Själva begagnandet av rörledningarna&lt;br&gt;innefattar en risk för utsläpp av den vätska eller gas som transporteras.&lt;br&gt;Bland annat mot denna bakgrund utgör den verksamhet som regleras i&lt;br&gt;rörledningslagen en verksamhet som delvis faller inom miljöbalkens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall enligt huvudregeln tillämpas parallellt med annan&lt;br&gt;lag som reglerar sådan verksamhet och sådana anläggningar som omfat-&lt;br&gt;tas av balkens tillämpningsområde. Miljöbalken och rörledningslagen&lt;br&gt;gäller alltså parallellt i vissa avseenden. Detta innebär att den som drar&lt;br&gt;fram eller använder rörledningar är skyldig att iaktta miljöbalken, exem-&lt;br&gt;pelvis de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. Som framgår av avsnitt 4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan det dock bli aktuellt att begränsa möjligheten att ingripa med stöd av Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;miljöbalken, när det i en lag finns bestämmelser som inte är förenliga&lt;br&gt;med bestämmelser i balken. En bedömning måste således göras i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende om rörledningslagen innehåller sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncession upphör att gälla är enligt 16 § rörledningslagen den&lt;br&gt;som senast innehaft koncessionen skyldig att ta bort ledningen och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning. Bestämmelsen har vissa likheter med&lt;br&gt;2 kap. 8 § MB. Enligt denna skall alla som bedriver eller har bedrivit en&lt;br&gt;verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har medfört skada eller olägenhet&lt;br&gt;för miljön ansvara för att skadan eller olägenheten avhjälps. Det kan&lt;br&gt;dock inte bli fråga om att i rörledningslagen göra undantag från bestäm-&lt;br&gt;melsen i miljöbalken, eftersom denna avser delvis andra situationer än&lt;br&gt;rörledningslagens återställningsparagraf. Exempelvis omfattar miljöbal-&lt;br&gt;kens, men inte rörledningslagens, bestämmelse den situationen att ett&lt;br&gt;läckage på en rörledning under löpande koncessionstid orsakar en för-&lt;br&gt;orening. Av samma skäl är det inte heller aktuellt att undanta bestämmel-&lt;br&gt;serna i 10 kap. MB om förorenade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i övrigt finns det bestämmelser som kan anses stå i konflikt&lt;br&gt;med bestämmelser i miljöbalken. Detta hänger samman med att lagen i&lt;br&gt;övrigt i huvudsak behandlar koncession. Några allmänna regler om hur&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. stoppregeln i 2 kap. 9 § MB måste dock behandlas särskilt.&lt;br&gt;Av denna framgår att en verksamhet eller åtgärd, som kan befaras föran-&lt;br&gt;leda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse även om sådana&lt;br&gt;skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtagits som krävs enligt balken,&lt;br&gt;far bedrivas eller vidtas endast om det finns särskilda skäl. Verksamheten&lt;br&gt;eller åtgärden skall dock inte få bedrivas eller vidtas, om den medför risk&lt;br&gt;för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt&lt;br&gt;försämrade eller miljön försämras avsevärt. Enligt den lydelse som para-&lt;br&gt;grafen hade i lagrådsremissen skulle detta inte gälla om regeringen tillåtit&lt;br&gt;verksamheten enligt rörledningslagen. Denna bestämmelse har tagits bort&lt;br&gt;i propositionen om miljöbalk därför att frågan i stället skall behandlas i&lt;br&gt;följ dlagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör en bestämmelse införas om att en&lt;br&gt;rörlednings framdragande eller användning inte kan förbjudas med stöd&lt;br&gt;av miljöbalken, om rörledningen har tillåtits i en koncession enligt rör-&lt;br&gt;ledningslagen. Med denna lagtekniska konstruktion saknas det skäl att&lt;br&gt;begränsa undantaget till situationer där det är stoppregeln som hindrar att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nästa avsnitt framgår att ett antal bestämmelser i miljöbalken skall&lt;br&gt;tillämpas vid koncessionsprövning enligt rörledningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Rörledningslagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall till-&lt;br&gt;lämpas vid koncessionsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession skall inte fa ges för en ny verksamhet som medverkar&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar skall&lt;br&gt;tillämpas vid koncessionsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen förtydligas så att det tydligt framgår att koncessionen skall&lt;br&gt;förenas med villkor för att skydda bl.a. miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall kunna förenas med nya eller ändrade villkor,&lt;br&gt;om den verksamhet för vilken koncession har meddelats medverkar&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall kunna göras beroende av att koncessionshava-&lt;br&gt;ren ställer säkerhet för kostnaderna för återställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog inte att miljöbalkens all-&lt;br&gt;männa hänsynsregler skall tillämpas vid koncessionsprövningen. I övrigt&lt;br&gt;överensstämmer utredningens förslag i stort med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Gasföreningen har inte något att erinra&lt;br&gt;mot förslagen. De allmänna hänsynsreglema i 2 kap. miljöbalken bör&lt;br&gt;enligt Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skaraborgs län tillämpas vid&lt;br&gt;koncessionsprövning enligt rörledningslagen. Länsstyrelsen i Jönköpings&lt;br&gt;län anför att processen från förstudie till arbetsplan bör vara densamma&lt;br&gt;som i väglagen. Förfarandet med miljökonsekvensbeskrivningar bör&lt;br&gt;enligt länsstyrelsen beskrivas i lagen. Lunds universitet anmärker att&lt;br&gt;förutsättningarna för att meddela nya eller ändrade villkor i en konces-&lt;br&gt;sion enligt rörledningslagen inte stämmer överens med motsvarande&lt;br&gt;förutsättningar enligt miljöbalken. Begreppet återställning bör enligt&lt;br&gt;Naturvårdsverket ersättas med begreppet efterbehandling. Ställande av&lt;br&gt;säkerhet för efterbehandling bör enligt verket vara obligatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av miljöbalken vid koncessionsprövning enligt rörled-&lt;br&gt;ningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som regleras i rörledningslagen omfattas även av miljö-&lt;br&gt;balkens tillämpningsområde. Verksamhetsutövaren är därför skyldig att&lt;br&gt;iaktta de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB. Av detta följer inte&lt;br&gt;automatiskt att reglerna skall tillämpas av regeringen när den prövar om&lt;br&gt;koncession skall ges. Vid en koncessionsprövning enligt en lag skall&lt;br&gt;nämligen normalt bara avgöras om förutsättningarna i den aktuella lagen&lt;br&gt;är uppfyllda (jfr avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörledningar kommer normalt inte att tillståndsprövas enligt miljöbal-&lt;br&gt;ken. Någon prövning av verksamhetens tillåtlighet och utförande kom-&lt;br&gt;mer alltså inte att ske med utgångspunkt i miljöbalkens hänsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta åligger det verksamhetsutövaren att följa hänsynsreglema.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning är detta en olämplig ordning. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför, i enlighet med vad Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Skaraborgs län anför, att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB skall&lt;br&gt;tillämpas vid regeringens koncessionsprövning. Förutsättningarna i detta&lt;br&gt;kapitel måste alltså vara uppfyllda för att koncession skall meddelas och&lt;br&gt;regeringen kan sätta villkor som utgår från dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 5 kap. bestämmelser om miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft&lt;br&gt;eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet.&lt;br&gt;Normerna skall ange t.ex. förekomst av kemiska produkter i mark, vat-&lt;br&gt;ten, luft eller naturen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller den bestämmelsen att myndigheter skall säker-&lt;br&gt;ställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd&lt;br&gt;och godkännanden (5 kap. 3 § MB). Det kan vara tveksamt om verksam-&lt;br&gt;het enligt rörledningslagen kan påverka en miljökvalitetsnorm. Om&lt;br&gt;läckage uppstår kan detta naturligtvis bli fallet, men läckage är normalt&lt;br&gt;inte något man förutser vid koncessionsprövningen. Om det i ett enskilt&lt;br&gt;fall trots allt kan förutses att verksamheten medverkar till att en norm&lt;br&gt;överträds är det inte lämpligt att samhället genom att ge koncession&lt;br&gt;sanktionerar verksamheten. Miljökvalitetsnormer skall därför iakttas vid&lt;br&gt;koncessionsprövning även enligt rörledningslagen. Dessutom bör be-&lt;br&gt;stämmelsen i 16 kap. 5 § MB, att tillstånd inte far meddelas för ny verk-&lt;br&gt;samhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, ha mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning vid beslut om koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning skall bifo-&lt;br&gt;gas en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. För närvarande stad-&lt;br&gt;gar 5 § förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar en&lt;br&gt;skyldighet att bifoga en miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om&lt;br&gt;koncession enligt rörledningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall finnas även fortsättningsvis vid&lt;br&gt;koncessionsprövningen. Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar i miljöbalken bör i så stor utsträckning som möjligt fa tillämpning&lt;br&gt;även på sådana beskrivningar i lagar utanför balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning gör miljö-&lt;br&gt;balken skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåver-&lt;br&gt;kan eller inte (6 kap. 7 § MB). Det saknas enligt regeringens mening skäl&lt;br&gt;att ha andra regler på rörledningslagens område än vad som gäller enligt&lt;br&gt;miljöbalken. Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB skall därför tillämpas även&lt;br&gt;på miljökonsekvensbeskrivningar enligt rörledningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser förfarandet finns regler i miljöbalken om tidigt samråd, be-&lt;br&gt;slut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-&lt;br&gt;bedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande,&lt;br&gt;beaktande av miljökonsekvensbeskrivningar vid prövning och kostnader.&lt;br&gt;Inte heller beträffande förfarandet finns det anledning att ha andra regler&lt;br&gt;vid upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar än som följer av mil-&lt;br&gt;jöbalkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncession meddelas far enligt 6 § rörledningslagen de villkor före-&lt;br&gt;skrivas som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt. I&lt;br&gt;lagtexten anges vissa av de villkor som kan komma ifråga, exempelvis&lt;br&gt;villkor om statligt deltagande. Enligt regeringens mening bör paragrafen&lt;br&gt;ändras så att det tydligt framgår att koncessionen skall förenas med de&lt;br&gt;villkor som behövs till skydd för bl.a. miljön. Detta är särskilt motiverat&lt;br&gt;med tanke på att miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall tillämpas vid&lt;br&gt;koncessionsprövningen och att någon tillståndsprövning enligt miljöbal-&lt;br&gt;ken normalt inte kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörledningslagen innehåller en bestämmelse i 7 § om att villkor kan&lt;br&gt;föreskrivas då en oförutsedd betydande olägenhet har uppkommit. Det är&lt;br&gt;enligt regeringens mening ändamålsenligt att regeln behålls. Den bör&lt;br&gt;dock utökas med en möjlighet att ingripa med nya eller ändrade villkor&lt;br&gt;när verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm enligt 5 kap. 1 § MB överträds. Den bör även i övrigt ändras så&lt;br&gt;att förutsättningarna för omprövning överensstämmer med 24 kap. 5 §&lt;br&gt;MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116 och 17 §§ rörledningslagen finns bestämmelser om återställnings-&lt;br&gt;åtgärder. Naturvårdsverket föreslår att uttrycket återställning ersätts av&lt;br&gt;uttrycket efterbehandling, med motiveringen att återställning är åtgärder i&lt;br&gt;avsikt att återskapa den situation som tidigare har rått på en viss plats.&lt;br&gt;Naturvårdsverket påpekar att detta inte alltid är möjligt. Genom att an-&lt;br&gt;vända uttrycket efterbehandling skulle man enligt verket täcka in även&lt;br&gt;sanering. Regeringen vill i denna fråga hänvisa till föregående avsnitt,&lt;br&gt;där det har konstaterats att miljöbalkens bestämmelser om avhjälpande&lt;br&gt;av skada och efterbehandling gäller parallellt med rörledningslagens&lt;br&gt;bestämmelser om återställning. Regeringen ser därför inte något behov&lt;br&gt;av lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka förutsättningarna för att återställningsåtgärder kommer till&lt;br&gt;stånd, bör möjlighet finnas för regeringen att ålägga koncessionshavaren&lt;br&gt;skyldighet att ställa säkerhet för sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts före miljöbalkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock tilläm-&lt;br&gt;pas omedelbart. Denna ordning bör gälla även vid ärenden enligt rörled-&lt;br&gt;ningslagen. Det avgörande blir alltså om ansökan har gjorts den dag&lt;br&gt;ändringarna träder i kraft. En sådan bestämmelse far betydelse särskilt&lt;br&gt;vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar. Den som avser att ge in en&lt;br&gt;ansökan under tiden närmast efter balkens ikraftträdande får ha en sådan&lt;br&gt;planering av verksamheten att han ser till att balkens krav är uppfyllda&lt;br&gt;när ansökan görs. I övrigt kan inte regeringen se något behov av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser. Följaktligen skall en koncession som har meddelats&lt;br&gt;före ändringarnas ikraftträdande kunna förses med ytterligare eller änd-&lt;br&gt;rade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Minerallagen (1991:45)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Minerallagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Minerallagen och miljöbalken gäller parallellt.&lt;br&gt;Miljöbalkens hushållningsbestämmelser skall dock inte tillämpas i så-&lt;br&gt;dana prövningar enligt miljöbalken eller andra lagar som sker efter&lt;br&gt;prövningen av bearbetningskoncession. I övrigt infors inga begräns-&lt;br&gt;ningar i möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergmästaren skall i ärenden om bearbetningskoncession samråda&lt;br&gt;med länsstyrelsen såvitt avser tillämpningen av miljöbalken. Om&lt;br&gt;bergmästaren och länsstyrelsen har olika uppfattning om tillämpning-&lt;br&gt;en av hushållningsbestämmelsema, skall ärendet hänskjutas till rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen hade dock inget förslag om att minerallagens bestäm-&lt;br&gt;melse om efterarbete inte innebär någon inskränkning i vad som gäller&lt;br&gt;enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Koncessionsnämnden för miljöskydd föreslår att&lt;br&gt;den bestämmelsen tas bort som innebär att hushållningsbestämmelsema i&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas endast vid den prövning som sker enligt mineralla-&lt;br&gt;gen. Lunds universitet anser att regleringen kan godtas, om konces-&lt;br&gt;sionsprövningen sker med beaktande av miljöaspekter av alla slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I minerallagen (1991:45) regleras&lt;br&gt;undersökning och bearbetning av ett antal särskilt uppräknade mineralis-&lt;br&gt;ka ämnen. Med undersökning avses arbete i syfte att påvisa en fyndighet&lt;br&gt;av ett mineral och att utröna fyndighetens sannolika ekonomiska värde&lt;br&gt;och dess beskaffenhet i övrigt, i den mån sådant arbete innebär intrång i&lt;br&gt;markägarens eller annan rättsinnehavares rätt (1 kap. 3 § minerallagen). I&lt;br&gt;de flesta fall består undersökningsarbetet i att genom mätningar klarlägga&lt;br&gt;ett områdes geologiska förhållanden. Undersökning bedrivs vanligtvis på&lt;br&gt;ett sådant sätt att miljöbalken inte blir tillämplig. Om undersökningarna&lt;br&gt;är så ingripande att miljön riskerar att påverkas blir dock balken tillämp-&lt;br&gt;lig. Detta kan bli fallet bl.a. när en väg måste byggas fram till ett under-&lt;br&gt;sökningsområde. I ett fatal fall påträffas vid undersökningsarbeten fyn-&lt;br&gt;digheter i en sådan omfattning att provbrytning inleds. Provbrytning har&lt;br&gt;en sådan miljöpåverkan att miljöbalken är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bearbetning avses enligt 1 kap. 3 § utvinning och tillgodogörande&lt;br&gt;av ett mineral. Till bearbetning hänförs, förutom själva brytningen, allt&lt;br&gt;det förfarande som avser uppfordring, sovring och malmens vidare be-&lt;br&gt;handling på mekanisk väg vid gruvan i avsikt att göra den mer lämpad&lt;br&gt;för förädling. Dit torde också räknas anrikningsverk som uppförts i direkt&lt;br&gt;anslutning till en gruva och huvudsakligen avser att anrika endast denna&lt;br&gt;gruvas produkter (Delin, Minerallagen med kontinentalsockellagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996, s. 116). Bearbetning har en sådan miljöpåverkan att miljöbalken är&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall tillämpas parallellt med annan lag som reglerar så-&lt;br&gt;dan verksamhet och sådana anläggningar som omfattas av balkens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Miljöbalken och minerallagen gäller alltså parallellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag finns dock i 4 kap. 2 § ijärde stycket minerallagen en be-&lt;br&gt;stämmelse som gör uttryckligt undantag från bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen).&lt;br&gt;Enligt bestämmelsen skall hushållningsbestämmelsema i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;naturresurslagen inte tillämpas vid andra prövningar än prövningen av&lt;br&gt;bearbetningskoncession, när det är fråga om ett foretag vars tillåtlighet&lt;br&gt;skall prövas enligt även andra lagar knutna till naturresurslagen. Bak-&lt;br&gt;grunden till bestämmelsen beskrivs i utredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1997:23, s. 348 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag främst prövningar enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), vattenlagen (1983:291) och plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) som kan bli aktuella sedan bearbetningskoncession&lt;br&gt;har meddelats. De tre första lagarna kommer att ersättas av miljöbalken.&lt;br&gt;Det måste övervägas om det är lämpligt att behålla den ordning som nu&lt;br&gt;gäller då miljöbalken infors. Vid denna bedömning måste hänsyn tas till&lt;br&gt;förutsättningarna för mineralhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruv- och mineralindustrin i Sverige är en samhällsekonomiskt viktig&lt;br&gt;basnäring. Denna skulle allvarligt hotas om bestämmelsen i 4 kap. 2 §&lt;br&gt;fjärde stycket om inskränkning av tillämpningen av hushållningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema togs bort. Det är nämligen tveksamt om prospektering&lt;br&gt;överhuvudtaget kommer att ske om den som far bearbetningskoncession&lt;br&gt;riskerar att inte kunna utnyttja koncessionen därför att det vid den (ofta&lt;br&gt;flera år senare) följande miljöprövningen beslutas att marken bör använ-&lt;br&gt;das för något annat ändamål. Farhågorna grundas på att prospektering är&lt;br&gt;mycket kostnadskrävande, bedrivs under lång tid och sällan leder till att&lt;br&gt;fyndigheter upptäcks i en sådan omfattning att de kan utvinnas. Att un-&lt;br&gt;dersöka en fyndighet fram till dess att den är klar att bearbeta kostar i&lt;br&gt;regel tiotals miljoner kronor. Resultaten av verksamheten ligger långt&lt;br&gt;fram i tiden, ofta upp mot tio år. Endast omkring en procent av projekte-&lt;br&gt;ringsinsatsema leder till bearbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 kap. 2 § fjärde stycket bör bara finnas kvar om det&lt;br&gt;kan ske en förutsättningslös prövning i koncessionsärendet. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen har en viktig roll att se till att marken far den användning som den är&lt;br&gt;mest lämpad för. Redan i dag har länsstyrelsen i uppgift att bevaka att&lt;br&gt;frågan om bästa markanvändning blir allsidigt belyst i ärendet om bear-&lt;br&gt;betningskoncession. Bergmästaren skall enligt 8 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;minerallagen samråda med länsstyrelsen såvitt gäller tillämpningen av&lt;br&gt;naturresurslagen. Regeringen föreslår att samrådet utökas till att avse&lt;br&gt;samtliga tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Om bergmästaren och&lt;br&gt;länsstyrelsen har olika uppfattning, skall ärendet liksom i dag hänskjutas&lt;br&gt;till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning talar mineralhanteringens särdrag, till-&lt;br&gt;sammans med det faktum att tillräckliga möjligheter får anses finnas att&lt;br&gt;se till att en förutsättningslös prövning sker, för att bestämmelsen bör&lt;br&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas kvar. Den behöver dock anpassas språkligt sedan 2 och 3 kap.&lt;br&gt;naturresurslagen har arbetats in i balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts gäller minerallagen och miljöbalken parallellt. Detta in-&lt;br&gt;nebär att den som bedriver undersökning eller bearbetning enligt mine-&lt;br&gt;rallagen är skyldig att iaktta miljöbalken, exempelvis de allmänna hän-&lt;br&gt;synsreglema i 2 kap. Som framgår av avsnitt 4.2 kan det dock bli aktuellt&lt;br&gt;att begränsa möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken, om mine-&lt;br&gt;rallagen har bestämmelser som inte är förenliga med bestämmelser i&lt;br&gt;balken. En bedömning måste således göras i detta lagstiftningsärende om&lt;br&gt;minerallagen har sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det är motiverat från allmän eller enskild synpunkt skall&lt;br&gt;koncessionshavaren enligt 13 kap. 4 § utföra efterarbete. Bestämmelsen&lt;br&gt;har vissa likheter med 2 kap. 8 § MB. Enligt denna skall alla som bedri-&lt;br&gt;ver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har med-&lt;br&gt;fört skada eller olägenhet for miljön ansvara för att skadan eller olägen-&lt;br&gt;heten avhjälps. Det kan enligt regeringens uppfattning inte bli fråga om&lt;br&gt;att ta bort möjligheten att ingripa med stöd av bestämmelsen i miljöbal-&lt;br&gt;ken, eftersom denna, till skillnad från bestämmelsen i minerallagen,&lt;br&gt;omfattar den situationen att skada eller olägenhet uppkommer under&lt;br&gt;löpande koncessionstid. Av samma skäl är det inte heller aktuellt att ta&lt;br&gt;bort möjligheten att ingripa med stöd av bestämmelserna i 10 kap. MB&lt;br&gt;om förorenade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att 13 kap. 4 § minerallagen, 2 kap. 8 § MB och&lt;br&gt;10 kap. MB gäller samtidigt kan dock ge upphov till tvekan om vilka&lt;br&gt;regler som skall tillämpas när en skada föreligger sedan bearbetnings-&lt;br&gt;koncessionen har upphört. Gruvor kan ge upphov till svåra förorenings-&lt;br&gt;skador, exempelvis genom läckage av miljöfarliga ämnen från varphögar&lt;br&gt;och sanddammar. Enligt regeringens uppfattning bör lägre krav inte&lt;br&gt;ställas vid sådan verksamhet än vad som gäller för annan verksamhet.&lt;br&gt;Minerallagen bör därför kompletteras med en bestämmelse om att lagens&lt;br&gt;bestämmelse om efterarbete inte innebär någon inskränkning i vad som&lt;br&gt;gäller enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Detta stämmer&lt;br&gt;överens med vad som far anses gälla i dag (jfr Delin, Minerallagen med&lt;br&gt;kontinentalsockellagen, 1996, s. 209).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innehåller knappast minerallagen några bestämmelser som inte&lt;br&gt;är förenliga med bestämmelser i miljöbalken. Detta har samband med att&lt;br&gt;lagen i första hand syftar till att reglera förhållandet mellan prospektör&lt;br&gt;och gruvinnehavare å ena sidan och markägare och innehavare av sär-&lt;br&gt;skild rätt till marken å andra sidan. Det finns dock några bestämmelser&lt;br&gt;utöver de redan nämnda som syftar till att även skydda miljön. Ett exem-&lt;br&gt;pel på en sådan bestämmelse finns i 3 kap. 3 § tredje stycket, där det sägs&lt;br&gt;att undersökningsarbete skall utföras så att minsta skada och intrång&lt;br&gt;vållas. Bestämmelsen är så allmänt hållen att den inte kan anses stå i&lt;br&gt;konflikt med bestämmelsen om försiktighetsmått i 2 kap. 3 § MB eller&lt;br&gt;någon annan hänsynsregel i miljöbalken. Minerallagens bestämmelse kan&lt;br&gt;dock inte strykas, eftersom den avser även annat än skada eller olägen-&lt;br&gt;heter för människors hälsa eller miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att minerallagen inte har någon motsva-&lt;br&gt;rande hänsynsregel för bearbetning, vilket är det skede i mineralhante-&lt;br&gt;ringen som har störst miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att något undantag från miljöbalkens bestämmelser&lt;br&gt;inte skall göras i minerallagen, bortsett från vad som har sagts ovan om&lt;br&gt;hushållningsbestämmelsema. Detta stämmer väl med de överväganden&lt;br&gt;som vid minerallagens tillkomst gjordes angående denna lags förhållande&lt;br&gt;till miljölagstiftningen. Minerallagen är inte i första hand en miljölag.&lt;br&gt;När prövningen sker enligt minerallagen återstår normalt mycket arbete&lt;br&gt;innan man i detalj kan ange hur verksamheten skall bedrivas. Det är&lt;br&gt;därför svårt och ofta inte lämpligt att i en koncession meddela exempel-&lt;br&gt;vis villkor till skydd för miljön. Av denna anledning bör därför väsentli-&lt;br&gt;ga villkor, bl.a. till skydd för den yttre miljön, bestämmas med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt enligt minerallagen kan beskrivas som en nödvändig men inte&lt;br&gt;tillräcklig förutsättning för att bedriva den verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;lagen. För bearbetning och i undantagsfall också för undersökningsarbete&lt;br&gt;kommer förutsättningarna alltså att preciseras genom en miljöprövning.&lt;br&gt;Vid en sådan miljöprövning skall miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta hindrar inte att vissa bestämmelser i miljöbalken tillämpas redan&lt;br&gt;vid koncessionsprövningen enligt minerallagen. Regeringen kommer i&lt;br&gt;nästa avsnitt att behandla vilka bestämmelser som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Minerallagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Flertalet av miljöbalkens bestämmelser om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar skall tillämpas i ärenden om beviljande&lt;br&gt;av bearbetningskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att bearbetningskonces-&lt;br&gt;sion inte skall få ges till en ny verksamhet som medverkar till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds och att bergmästaren skall kunna bestämma&lt;br&gt;nya villkor, om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds. Dessutom föreslog utredningen att ett med-&lt;br&gt;givande till undersökning i de obrutna fjällområdena skulle fa förenas&lt;br&gt;med villkor till skydd för natur- och kulturvärden. I övrigt överensstäm-&lt;br&gt;mer utredningens förslag i stort med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lunds universitet anser att de allmänna hänsyns-&lt;br&gt;reglema i 2 kap. MB skall gälla vid tillämpningen av minerallagen. Även&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att detta bör övervägas. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket är däremot tveksamt till att låta 2 kap. MB gälla vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen. Verket nöjer sig med att föreslå att 2 kap. 8 § MB om&lt;br&gt;skyldighet att avhjälpa olägenhet skall tillämpas vid prövningen enligt&lt;br&gt;minerallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer bör enligt Sveriges geologiska undersökning&lt;br&gt;(SGU) inte få ligga till grund för en alltför omfattande rätt att under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndstiden meddela föreskrifter som begränsar möjligheterna att&lt;br&gt;utnyttja ett gällande tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU och Södra Bergmästarämbetet anför att en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning i ett minerallagsärende bör hållas på en övergripande nivå.&lt;br&gt;Naturvårdsverket anser att miljökonsekvensbeskrivningen fullt ut bör&lt;br&gt;ligga till grund för ett beslut i koncessionsärendet hos bergmästaren.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför, mot bakgrund av att länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt 28 § mineralförordningen (1992:285) skall göra en bedömning av&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen, att bestämmelsen i 6 kap. 4 § miljöbal-&lt;br&gt;ken om att länsstyrelsen skall avgöra om verksamheten kan antas medfö-&lt;br&gt;ra en betydande miljöpåverkan skall gälla. Länsstyrelsen i Skåne län&lt;br&gt;finner att även bestämmelsen i 6 kap. 8 § miljöbalken om kungörande av&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen och tillfälle att yttra sig bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU och Södra Bergmästarämbetet anför att paragrafen om att rege-&lt;br&gt;ringens beslut enligt 4 kap. naturresurslagen är bindande vid prövning&lt;br&gt;enligt minerallagen bör behållas för tydlighets skull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU och Södra Bergmästarämbetet ifrågasätter förbudet mot pros-&lt;br&gt;pektering i kulturreservat och i områden som tidigare har betecknats som&lt;br&gt;naturvårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt Lunds universitet önskvärt att minerallagens bestämmelse&lt;br&gt;om koncessionsvillkor på samma sätt som i kontinentalsockellagen&lt;br&gt;byggs ut med krav på villkor som skall tillvarata olika miljöhänsyn och&lt;br&gt;främja en hållbar hushållning med naturresurser. Enligt SGU.s uppfatt-&lt;br&gt;ning finns det behov av övergångsbestämmelser som begränsar rätten att&lt;br&gt;på grund av miljökvalitetsnormer införa nya eller ändrade villkor för&lt;br&gt;verksamheter som i dag bedrivs med stöd av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kronofogdemyndigheten i Stockholm har minerallagen inte till-&lt;br&gt;räckligt tydliga bestämmelser i verkställighetsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att miljöorganisationer bör ges rätt att&lt;br&gt;överklaga beslut enligt minerallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av miljöbalken vid prövning av undersökningstillstånd och&lt;br&gt;bearbetningskoncession enligt minerallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående avsnitt måste den som bedriver verksamhet&lt;br&gt;enligt minerallagen iaktta de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB. En&lt;br&gt;annan fråga är om dessa regler skall tillämpas vid prövningen av under-&lt;br&gt;sökningstillstånd och bearbetningskoncession. Utredningen lämnade&lt;br&gt;inget sådant förslag. Remissinstanserna är delade i frågan om en sådan&lt;br&gt;tillämpning bör ske eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Naturvårdsverkets tvekan i det lämpliga i att tillämpa&lt;br&gt;2 kap. MB vid minerallagsprövningen. Prövningen av bearbetningskon-&lt;br&gt;cession sker på ett tidigt stadium då verksamhetens närmare utformning&lt;br&gt;inte är bestämd och miljöeffekterna ofta är oklara. När utformningen har&lt;br&gt;bestämts och miljöeffekterna närmare kan förutses skall verksamheten&lt;br&gt;tillståndsprövas enligt miljöbalken. Vid denna prövning tillämpas natur-&lt;br&gt;ligtvis de allmänna hänsynsreglema. Om hänsynsreglema skulle tilläm-&lt;br&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas två gånger finns risk for att motstridiga bedömningar görs. Regering-&lt;br&gt;en finner med hänsyn till detta att det inte är lämpligt att föreskriva att&lt;br&gt;2 kap. MB skall tillämpas vid prövningen enligt minerallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft&lt;br&gt;eller miljön i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet.&lt;br&gt;Normerna skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som&lt;br&gt;människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller&lt;br&gt;som miljön kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Nor-&lt;br&gt;merna skall ange t.ex. förekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller&lt;br&gt;miljön i övrigt av kemiska produkter. Gruvdrift kan tänkas påverka en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm, bl.a. genom urlakning av metaller som skadar grund-&lt;br&gt;vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller den bestämmelsen att myndigheter skall säker-&lt;br&gt;ställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd&lt;br&gt;och godkännanden (5 kap. 3 § MB). Vidare finns i 16 kap. 5 § MB en&lt;br&gt;bestämmelse om att tillstånd inte far meddelas för en ny verksamhet som&lt;br&gt;medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Bestämmelserna om&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer måste gälla all verksamhet som bidrar till att nor-&lt;br&gt;merna överträds, jfr avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När prövning sker av bearbetningskoncession är verksamhetens närma-&lt;br&gt;re utformning inte bestämd och miljöeffekterna oklara. Det material som&lt;br&gt;finns vid prövningstillfallet tillåter inte en detaljprövning. Det finns&lt;br&gt;därför inte skäl att införa bestämmelser om att miljökvalitetsnormer skall&lt;br&gt;iakttas vid koncessionsprövningen. Däremot skall normerna naturligtvis&lt;br&gt;tillämpas vid den senare tillståndsprövningen enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller lämpligt att införa regler om att bearbetningskonces-&lt;br&gt;sion skall kunna förenas med nya eller ändrade villkor om en miljökva-&lt;br&gt;litetsnorm överträds. Denna möjlighet skall i stället finnas vid ompröv-&lt;br&gt;ning av tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning skall bifo-&lt;br&gt;gas en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Regeln blir tillämplig&lt;br&gt;för anläggningar för provbrytning och utvinning av mineralfyndigheter,&lt;br&gt;vilka i dag kräver tillstånd enligt miljöskyddslagen och naturvårdslagen&lt;br&gt;och i framtiden kommer att göra det enligt balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall enligt 4 kap. 2 § femte stycket&lt;br&gt;minerallagen finnas även i ärenden om beviljande av koncession. Frågan&lt;br&gt;är hur formaliserad och omfattande miljökonsekvensbeskrivningen enligt&lt;br&gt;minerallagen bör vara samt hur förfarandet i samband med upprättandet&lt;br&gt;bör vara utformat. Regeringen har tidigare uttalat att bestämmelserna om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar i miljöbalken i så stor utsträckning som&lt;br&gt;möjligt bör fa tillämpning även på sådana beskrivningar i lagar utanför&lt;br&gt;balken, jfr avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller syftet med en miljökonsekvensbeskrivning anges detta&lt;br&gt;i 6 kap. 3 § MB. Detta skall gälla också en miljökonsekvensbeskrivning i&lt;br&gt;samband med prövning enligt minerallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall en miljökonsekvensbeskrivning enligt minerallagen inne-&lt;br&gt;hålla samtliga uppgifter av betydelse för en miljöprövning. Alltså skall&lt;br&gt;reglerna i 6 kap. 7 § MB om vad en miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla tillämpas. De krav som ställs upp är obligatoriska för verksam-&lt;br&gt;heter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Anläggningar&lt;br&gt;för bearbetning av mineralfyndigheter kan ofta antas ha en sådan effekt.&lt;br&gt;För verksamheter som inte kan antas ha en betydande miljöpåverkan&lt;br&gt;skall kraven vara uppfyllda i den utsträckning det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens art och omfattning för att möjliggöra syftet med miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om kraven i 6 kap. 7 § MB är uppfyllda måste&lt;br&gt;hänsyn tas till att verksamhetsutövaren vid tidpunkten för mineral-&lt;br&gt;lagsprövningen sällan kan avgöra i detalj hur verksamheten skall se ut. I&lt;br&gt;många fall kommer en avsevärd tid att förflyta mellan prövningen enligt&lt;br&gt;minerallagen och den mer detaljerade prövningen enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa platser skall enligt 6 kap. 7 § MB redovisas, om sådana är&lt;br&gt;möjliga. En gruva eller annan anläggning för bearbetning av ett mineral&lt;br&gt;måste naturligtvis ligga där mineralet finns. Anläggningens närmare&lt;br&gt;utformning liksom dess placering kan dock behandlas i miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergmästarens roll vid miljökonsekvensbeskrivningen är viktig.&lt;br&gt;Bergmästaren kan via kontakter med länsstyrelser och kommuner ge&lt;br&gt;företagen vägledning om vad en miljökonsekvensbeskrivning i ett kon-&lt;br&gt;cessionsärende bör innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser förfarandet finns bestämmelser i miljöbalken om tidigt sam-&lt;br&gt;råd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökon-&lt;br&gt;sekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, god-&lt;br&gt;kännande, beaktande av miljökonsekvensbeskrivningen vid prövning och&lt;br&gt;kostnader. Eftersom anläggningar för provbrytning och bearbetning av&lt;br&gt;mineralfyndigheter skall tillståndsprövas även enligt balken finns det inte&lt;br&gt;skäl att ha samma utförliga regler i minerallagen angående förfarandet.&lt;br&gt;Det är tillräckligt att reglerna i 6 kap. 9-10 §§ MB tillämpas, dvs. be-&lt;br&gt;stämmelserna om att tillståndsmyndigheten skall pröva om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen uppfyller uppställda krav och beakta innehållet i&lt;br&gt;beskrivningen vid prövningen samt om att den som är skyldig att upp-&lt;br&gt;rätta miljökonsekvensbeskrivningen skall stå för kostnaderna. Slutligen&lt;br&gt;bör 6 kap. 11 och 12 §§ MB om planer och planeringsunderlag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs ett tillägg i 8 kap. 2 § minerallagen, inne-&lt;br&gt;bärande att ärenden om beviljande av bearbetningskoncession skall&lt;br&gt;hänskjutas till regeringens prövning, om bergmästaren vid tillämpningen&lt;br&gt;av miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar finner&lt;br&gt;skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit. Lagrådet förordar att&lt;br&gt;tillägget utgår och anför att det inte synes föreligga något behov av till-&lt;br&gt;lägget. Regeringen är inte av någon annan uppfattning och följer Lagrå-&lt;br&gt;dets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete får enligt nuvarande lydelse av 3 kap. 6 § mineral-&lt;br&gt;lagen inte äga rum i strid med föreskrifter som har meddelats för natur-&lt;br&gt;reservat. Enligt regeringens uppfattning bör undersökningsarbete inte&lt;br&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller får ske i strid med föreskrifter för den nya skyddsformen kultur-&lt;br&gt;reservat. Detta innebär i praktiken inte någon skillnad mot i dag, efter-&lt;br&gt;som det skydd som skall uppnås med kulturreservat redan nu kan uppnås&lt;br&gt;genom skyddsinstitutet naturreservat (jfr prop. 1997/98:45, del 1,&lt;br&gt;s. 323 ff). Det bör däremot observeras att miljöbalkens beteckning natur-&lt;br&gt;reservat omfattar även områden som tidigare har kallats naturvårdsområ-&lt;br&gt;de (prop. 1997/98:45, del 1, s. 310 f). I de flesta fall kommer föreskrif-&lt;br&gt;terna för sådana områden knappast att hindra att prospektering sker. Det&lt;br&gt;är dock lämpligt att en övergångsbestämmelse införs om att undersök-&lt;br&gt;ningsarbete även i fortsättningen får ske i områden som vid lagändring-&lt;br&gt;arnas ikraftträdande betecknades som naturvårdsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalksutredningen föreslog att länsstyrelsens medgivande enligt&lt;br&gt;3 kap. 6 § minerallagen att utföra undersökningsarbete inom de fjällom-&lt;br&gt;råden som räknas upp i 4 kap. 5 § MB skall få förenas med de villkor&lt;br&gt;som är nödvändiga för att förhindra att skada uppkommer för områdets&lt;br&gt;natur- och kulturvärden. Förslaget anslöt till ett tidigare förslag av Gruv-&lt;br&gt;kommittén (SOU 1996:152 s. 115 och 141). Enligt Gruvkommitténs&lt;br&gt;förslag skulle dock endast villkor kunna ställas för att förhindra en på-&lt;br&gt;taglig sådan skada. Regeringen har efter beredning av Gruvkommitténs&lt;br&gt;förslag beslutat proposition där Gruvkommitténs förslag upprepas (prop.&lt;br&gt;1997/98:47). Regeringen gör inte någon annan bedömning i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bearbetningskoncession skall enligt 4 kap. 5 § förenas med de vill-&lt;br&gt;kor som behövs för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt eller&lt;br&gt;som behövs för att naturtillgångarna skall utforskas och tillvaratas på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt. Lunds universitet föreslår att bestämmelsen byggs ut&lt;br&gt;med krav på villkor som skall tillvarata olika miljöhänsyn och främja en&lt;br&gt;hållbar hushållning med naturresurser. Sådana villkor kan redan nu stäl-&lt;br&gt;las med stöd av paragrafen, eftersom de innefattas i uttrycket allmänna&lt;br&gt;intressen. Som redan har påpekats sker prövningen enligt minerallagen&lt;br&gt;på ett tidigt stadium när verksamhetens exakta utformning och dess mil-&lt;br&gt;jöeffekter är oklara. En tillståndsprövning skall senare ske enligt miljö-&lt;br&gt;balken. Det finns därför enligt regeringens mening inget behov av att i&lt;br&gt;paragrafen särskilt nämna villkor för miljön och hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser. Om detta betonades i paragrafen skulle risken öka för att&lt;br&gt;motstridiga villkor meddelades vid de olika prövningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts före balkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;lag. Denna ordning bör gälla även i ärenden enligt minerallagen. Det&lt;br&gt;avgörande blir alltså om ansökan har gjorts den dag som ändringarna&lt;br&gt;träder i kraft. En sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad gäller&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar. Den som avser att ge in en ansökan under&lt;br&gt;tiden närmast efter balkens ikraftträdande far ha en sådan planering av&lt;br&gt;verksamheten att han ser till att balkens krav är uppfyllda när ansökan&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1997/98:90&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Torvlagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Torvlagen och miljöbalken gäller parallellt.&lt;br&gt;Inga begränsningar införs i möjligheten att ingripa med stöd av miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utöver vad som redovisas i nästa avsnitt uttalar&lt;br&gt;sig ingen remissinstans om förhållandet mellan torvlagen och miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagen (1985:620) om vissa torvfyn-&lt;br&gt;digheter (torvlagen) regleras utvinning av torv som skall användas som&lt;br&gt;bränsle (energitorv). Lagen avser däremot inte torv som skördas för annat&lt;br&gt;ändamål, exempelvis odling (odlingstorv eller torvmull). I lagen görs&lt;br&gt;skillnad mellan undersökning och bearbetning av torv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning innebär inte alltid någon nämnbar miljöpåverkan. Om&lt;br&gt;undersökningsarbetet riskerar att negativt påverka miljön är miljöbalken&lt;br&gt;tillämplig. Detta kan vara fallet t.ex. då en väg byggs fram till undersök-&lt;br&gt;ningsområdet eller då torv utvinns i samband med undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetning av torv sker normalt i flera led som vart och ett har en så-&lt;br&gt;dan miljöpåverkan att balken är tillämplig. Innan torv en kan utvinnas&lt;br&gt;måste mossen beredas. Detta innebär att all vegetation på mossens yta tas&lt;br&gt;bort och att mossen dikas ut. Den största påverkan på naturen sker genom&lt;br&gt;dessa förberedande åtgärder. Även den därefter följande torvbrytningen&lt;br&gt;påverkar emellertid miljön, bl.a. genom buller och damm. Då täktverk-&lt;br&gt;samheten avslutats måste torvmossen efterbehandlats. Efterbehandlingen&lt;br&gt;syftar till att antingen skapa en våt eller torr miljö på den utbrutna mos-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken (MB) skall tillämpas parallellt med annan lag som reglerar&lt;br&gt;sådan verksamhet och sådana anläggningar som omfattas av balkens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Miljöbalken och torvlagen gäller alltså parallellt.&lt;br&gt;Detta innebär att den som bedriver undersökning och bearbetning enligt&lt;br&gt;torvlagen är skyldig att iaktta miljöbalken, exempelvis de allmänna hän-&lt;br&gt;synsreglema i 2 kap. Som framgår av avsnitt 4.2 kan det dock bli aktuellt&lt;br&gt;att begränsa möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken, om torvla-&lt;br&gt;gen har bestämmelser som inte är förenliga med bestämmelser i balken.&lt;br&gt;En bedömning måste således göras i detta lagstiftningsärende om det&lt;br&gt;finns några sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en koncession har upphört skall enligt 34 § torvlagen koncessions-&lt;br&gt;havaren ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning,&lt;br&gt;om detta är motiverat från allmän eller enskild synpunkt. Bestämmelsen&lt;br&gt;har vissa likheter med 2 kap. 8 § MB. Enligt denna skall alla som bedri-&lt;br&gt;ver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fört skada eller olägenhet för miljön ansvara för att skadan eller olägen-&lt;br&gt;heten avhjälps. Det kan enligt regeringens uppfattning inte bli fråga om&lt;br&gt;att ta bort möjligheten att ingripa med stöd av bestämmelsen i miljöbal-&lt;br&gt;ken, eftersom denna, till skillnad från bestämmelsen i torvlagen, omfattar&lt;br&gt;den situationen att skada eller olägenhet uppkommer under löpande kon-&lt;br&gt;cessionstid. Av samma skäl är det inte heller aktuellt att ta bort möjlig-&lt;br&gt;heten att ingripa med stöd av bestämmelserna i 10 kap. MB om förorena-&lt;br&gt;de områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att 34 § torvlagen, 2 kap. 8 § MB och 10 kap. MB&lt;br&gt;gäller samtidigt kan dock ge upphov till tvekan om vilka regler som skall&lt;br&gt;tillämpas när en skada föreligger sedan bearbetningskoncessionen har&lt;br&gt;upphört. Enligt regeringens uppfattning bör lägre krav inte ställas vid&lt;br&gt;brytning av energitorv än vad som gäller för annan verksamhet. Torvla-&lt;br&gt;gen bör därför kompletteras med en bestämmelse om att lagens bestäm-&lt;br&gt;melse om efterarbete inte innebär någon inskränkning i vad som gäller&lt;br&gt;enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är det tveksamt om torvlagen har några bestämmelser som inte&lt;br&gt;är förenliga med bestämmelser i miljöbalken. Detta har samband med att&lt;br&gt;lagen i första hand syftar till att reglera förhållandet mellan å ena sidan&lt;br&gt;den som undersöker och bearbetar en torvfyndighet och å andra sidan&lt;br&gt;markägare och innehavare av särskild rätt till marken. Bara i mindre&lt;br&gt;omfattning finns i lagen bestämmelser som även har ett annat syfte. En&lt;br&gt;sådan bestämmelse finns i 20 § tredje stycket. Enligt denna skall åtgärder&lt;br&gt;i undersökningsarbete utföras så att minsta skada och intrång vållas. En&lt;br&gt;liknande bestämmelse finns för förberedande undersökning i 18 § andra&lt;br&gt;stycket. Bestämmelserna är så allmänt hållen att de inte kan anses stå i&lt;br&gt;konflikt med bestämmelsen om försiktighetsmått i 2 kap. 3 § MB eller&lt;br&gt;någon annan allmän hänsynsregel i 2 kap. MB. Torvlagens bestämmelser&lt;br&gt;kan dock inte utgå, eftersom de avser även annat än skada eller olägen-&lt;br&gt;heter för människors hälsa eller miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att torvlagen inte har någon motsvarande&lt;br&gt;hänsynsregel för bearbetning, vilket är det skede i torvhanteringen som&lt;br&gt;har störst miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner alltså att någon begränsning inte skall införas i möj-&lt;br&gt;ligheten att ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att miljöbalken gäller för en verksamhet innebär inte&lt;br&gt;automatiskt att balken skall tillämpas vid prövning enligt en lag. Vid en&lt;br&gt;koncessionsprövning i dag enligt torvlagen skall tillses att reglerna i just&lt;br&gt;den lagen är uppfyllda. Enligt nuvarande lydelse av 7 § skall dessutom&lt;br&gt;naturresurslagen tillämpas. Trots att verksamhetsutövaren enligt 6 § skall&lt;br&gt;iaktta tillämpliga föreskrifter i bl.a. miljöskyddslagen kan inte länsstyrel-&lt;br&gt;sen lägga denna lag till grund för prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täkter av energitorv skall normalt inte tillståndsprövas enligt miljöbal-&lt;br&gt;ken. Enligt 11 kap. 13 § MB behövs nämligen inte tillstånd till markav-&lt;br&gt;vattning i samband med torvtäkt, om koncession har lämnats enligt torv-&lt;br&gt;lagen. Inte heller behövs enligt 12 kap. 1 § MB tillstånd till täkt av torv&lt;br&gt;för vilken bearbetningskoncession har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt skall däremot prövning ske enligt miljöskyddsla-&lt;br&gt;gen (1969:387). Enligt bilagan till miljöskyddsförordningen (1989:364)&lt;br&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillstånd sökas för torvtäkt med en produktion överstigande 25 000&lt;br&gt;kubikmeter per år (29.01). För annan täkt för vilken krävs tillstånd enligt&lt;br&gt;1 § torvlagen skall anmälan göras till den kommunala nämnden (29.02).&lt;br&gt;Prövningen enligt miljöskyddslagen rör främst störningar på omgivning-&lt;br&gt;en i form av t.ex. damm och buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om miljöbalk (prop. 1997/98:45, del 1,&lt;br&gt;s. 380) anfört att det i miljöbalken inte längre finns något behov av den&lt;br&gt;dubbelprövning av täkt som i dag sker enligt naturvårdslagen (1964:822)&lt;br&gt;och miljöskyddslagen (1969:387). Täktens samtliga effekter på omgiv-&lt;br&gt;ningen skall i stället prövas vid ett tillfälle. Eftersom det redan av miljö-&lt;br&gt;balken (12 kap. 1 §) framgår att tillstånd krävs för täkt måste därför&lt;br&gt;bilagan till den nuvarande miljöskyddsförordningen ändras så att den inte&lt;br&gt;längre omfattar täkter. Bestämmelsen i 12 kap. 1 § tredje stycket MB att&lt;br&gt;tillstånd inte krävs för täkt av torv för vilken bearbetningskoncession har&lt;br&gt;lämnats enligt torvlagen kommer därefter att innebära att någon till-&lt;br&gt;ståndsprövning med stöd av miljöbalken överhuvudtaget inte kommer att&lt;br&gt;ske för sådana täkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före torvlagens tillkomst prövades verksamheten enligt både natur-&lt;br&gt;vårdslagen och dåvarande minerallag. Dubbelprövningen avskaffades för&lt;br&gt;att systemet skulle bli enklare och smidigare (prop. 1984/85:120 s. 328).&lt;br&gt;Att nu dessutom avskaffa den prövning som i dag sker enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen är ett ytterligare steg i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av tillståndsplikten enligt miljöbalken får inte innebära&lt;br&gt;att det tas mindre miljöhänsyn. Det är viktigt att nödvändig miljöhänsyn i&lt;br&gt;fortsättningen tas vid koncessionsprövningen enligt torvlagen. Detta&lt;br&gt;åstadkoms genom att relevanta bestämmelser i miljöbalken görs tillämp-&lt;br&gt;liga vid koncessionsprövningen. Denna lösning är särskilt lämplig med&lt;br&gt;tanke på att länsstyrelsen, som kommer att ha erfarenhet av att tillämpa&lt;br&gt;miljöbalken, är prövningsmyndighet enligt torvlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dubbelprövningen i naturvårdslagen och minerallagen av utvin-&lt;br&gt;ning av energitorv avskaffades anfördes att den hänsyn som tidigare&lt;br&gt;skulle tas enligt naturvårdslagen fortsättningsvis skulle tas enligt den nya&lt;br&gt;torvlagen (prop. 1984/85:120 s. 328 f). När miljöbalken införs stärks&lt;br&gt;miljökraven på täkter. Detta kommer att gälla även täkter som konces-&lt;br&gt;sionsprövas enligt torvlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästa avsnitt kommer att behandlas vilka bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;som skall tillämpas vid koncessionsprövning enligt torvlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Torvlagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid koncessionsprövning skall miljöbalkens&lt;br&gt;allmänna hänsynsregler och bestämmelser om hushållning och mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av bearbetningskoncession skall ytterligare bestäm-&lt;br&gt;melser i miljöbalken och i lagen med särskilda bestämmelser om vat-&lt;br&gt;tenverksamhet tillämpas, bl.a. om miljökonsekvensbeskrivningar,&lt;br&gt;miljöorganisationers talerätt och markavvattningssakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningskoncession skall inte längre kunna förenas med rätt&lt;br&gt;för innehavaren att senare få bearbetningskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall kunna bestämma nya villkor om en verksamhet&lt;br&gt;medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten avskaffas att kräva säkerhet för att villkor i koncessio-&lt;br&gt;nen skall uppfyllas. I stället införs en regel om att en koncession skall&lt;br&gt;kunna göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet för&lt;br&gt;kostnaderna för återställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en verksamhetsutövare inte uppfyller sin skyldighet att vidta&lt;br&gt;återställningsåtgärder, skall länsstyrelsen få meddela vitesföreläggan-&lt;br&gt;de och kronofogdemyndigheten särskild handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lunds universitet anser att lagtexten bör erinra&lt;br&gt;om att miljöbalkens hänsynsregler gäller för verksamheten. Samtidigt bör&lt;br&gt;enligt universitetet bestämmelsen om att &amp;quot;andra författningar&amp;quot; skall iakt-&lt;br&gt;tas tas bort, eftersom den är förvirrande. Naturvårdsverket anser att&lt;br&gt;torvlagen bör kompletteras med ett krav på att beakta förbud mot mark-&lt;br&gt;avvattning enligt 11 kap. 14 § miljöbalken. Även Lunds universitet är&lt;br&gt;inne på denna tanke. Det finns enligt Närings- och teknikutvecklingsver-&lt;br&gt;ket (NUTEK) skäl att redan vid beslut om undersökningskoncession&lt;br&gt;avgöra om prövning skall ske enligt lagen med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torvlagens bestämmelse om villkor i koncession bör enligt Natur-&lt;br&gt;vårdsverket och Lunds universitet utformas på samma sätt som i flera&lt;br&gt;andra lagar. Detta innebär enligt Naturvårdsverket att koncessionen skall&lt;br&gt;kunna förenas med de villkor som behövs för att begränsa eller motverka&lt;br&gt;olägenheter för människors hälsa eller skada på omgivningen, främja en&lt;br&gt;hållbar hushållning med naturresurser samt skydda andra allmänna in-&lt;br&gt;tressen och enskild rätt. Vidare bör enligt verket införas en möjlighet att&lt;br&gt;ompröva koncessionsvillkor. Lunds universitet påpekar att förutsättning-&lt;br&gt;arna för att meddela nya villkor inte är utformade på samma sätt som i&lt;br&gt;andra lagar. Statens geologiska undersökning (SGU) anser inte att sak-&lt;br&gt;ägarbegreppet genom motivuttalanden till miljöbalken skall ändras.&lt;br&gt;NUTEK och Naturvårdsverket anser att ordet efterbehandling bör använ-&lt;br&gt;das i stället för återställning. Enligt Naturvårdsverket bör ställande av&lt;br&gt;säkerhet för efterbehandling vara obligatoriskt. Länsstyrelsen i Jönkö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pings län påpekar att det är oklart vad som skall hända med säkerheter Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;som har ställts för att villkor skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av miljöbalken och lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet vid koncessionsprövning enligt torvlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förra avsnittet konstaterade regeringen att ett antal bestämmelser i&lt;br&gt;miljöbalken skall tillämpas vid koncessionsprövning enligt torvlagen.&lt;br&gt;Denna slutsats grundades främst på att någon särskild tillståndsprövning&lt;br&gt;enligt balken normalt inte kommer att ske. Regeringen övergår härefter&lt;br&gt;till frågan vilka bestämmelser i miljöbalken som bör göras tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnad bör göras mellan prövningen av undersökning och prövningen&lt;br&gt;av bearbetning. Som framgår av föregående avsnitt sker den största mil-&lt;br&gt;jöpåverkan vid bearbetning. Det finns därför anledning att tillämpa fler&lt;br&gt;regler i miljöbalken vid prövningen av bearbetningskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att tillräckliga miljöhänsyn tas måste de allmänna&lt;br&gt;hänsynsreglema i 2 kap. MB bli tillämpliga vid koncessionsprövningen.&lt;br&gt;Eftersom reglerna gäller för verksamhetsutövaren redan vid undersök-&lt;br&gt;ning, förutsatt att undersökningen riskerar att påverka miljön, är det&lt;br&gt;lämpligt att reglerna tillämpas även vid prövningen av undersöknings-&lt;br&gt;koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsbestämmelsema i 2 och 3 kap. naturresurslagen har arbe-&lt;br&gt;tats in i 3 och 4 kap. MB. Liksom tidigare skall dessa tillämpas vid pröv-&lt;br&gt;ning av såväl undersöknings- som bearbetningskoncession. Hänvisningen&lt;br&gt;till naturresurslagen måste därför ersättas med en hänvisning till balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den allmänna regeln i 5 kap. 3 § MB att prövningsmyndigheter&lt;br&gt;skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning tillämpas vid all koncessionsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller prövningen av bearbetningskoncession bör enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning ytterligare bestämmelser i balken tillämpas. Detta gäller&lt;br&gt;bl.a. bestämmelserna i 6 kap. MB om miljökonsekvensbeskrivningar,&lt;br&gt;planer och annat beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112 kap. 2 § MB finns en bestämmelse att vid prövning av ansökan om&lt;br&gt;tillstånd till täkt behovet av materialet skall vägas mot skador på djur-&lt;br&gt;och växtliv samt miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd&lt;br&gt;far enligt bestämmelsen inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra&lt;br&gt;livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt hänsynskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående avsnitt har torvtäkter typiskt sett stor på-&lt;br&gt;verkan på miljön. Eftersom täkten normalt sker i områden där den biolo-&lt;br&gt;giska mångfalden är stor är denna påverkan väl så stor som påverkan av&lt;br&gt;täkter som tillståndsprövas enligt miljöbalken. Bestämmelsen i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § MB bör därför tillämpas även vid prövning av bearbetningskonces-&lt;br&gt;sion enligt torvlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torvtäkter kan orsaka föroreningar och störningar som omfattas av&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer. Exempelvis kan en norm för kväve påverkas av en&lt;br&gt;i täkten ingående markawattning. Bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd inte far meddelas för en ny verksamhet som medverkar till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds bör därför tillämpas i ärenden enligt torvla-&lt;br&gt;gen om bearbetningskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör miljöbalkens enhetliga processuella sakägarbegrepp tilläm-&lt;br&gt;pas i ärenden om bearbetningskoncession enligt torvlagen. Detta är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att rätten att överklaga miljöbeslut angående torvtäkter inte&lt;br&gt;skall inskränkas när tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen avskaf-&lt;br&gt;fas. I dag har nämligen miljöskyddslagen ett bredare sakägarbegrepp än&lt;br&gt;torvlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte varit möjligt att i miljöbalkens lagtext precisera vem som&lt;br&gt;är sakägare. I stället används i 16 kap. 12 § MB uttrycket &amp;quot;den som do-&lt;br&gt;men eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne&lt;br&gt;emot&amp;quot;. I sak samma uttryck finns redan i 22 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223). Det kan tyckas onödigt att i torvlagen införa en hänvisning&lt;br&gt;till 16 kap. 12 § MB, när denna paragraf har samma innebörd som mot-&lt;br&gt;svarande paragraf i förvaltningslagen. Om inte hänvisningen finns skall&lt;br&gt;ju den likalydande bestämmelsen i förvaltningslagen tillämpas. Syftet&lt;br&gt;med att trots detta hänvisa till miljöbalken är att visa att balkens sakägar-&lt;br&gt;begrepp skall gälla. Motivuttalanden om balkens sakägarbegrepp (prop.&lt;br&gt;1997/98:45, del 1, s. 482 ff) samt rättspraxis beträffande detta bör således&lt;br&gt;vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att miljöorganisationer bör fa överklaga beslut&lt;br&gt;om bearbetningskoncession. Detta är motiverat mot bakgrund av att en&lt;br&gt;sådan rätt skulle ha förelegat vid en miljöprövning enligt miljöskyddsla-&lt;br&gt;gen (1969:387), om denna prövning inte hade avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i torvtäkt är markawattning. I lagen med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksamhet finns bestämmelser för markavvatt-&lt;br&gt;ning som inte i första hand avser påverkan på miljön. Det är nödvändigt&lt;br&gt;att vid prövningen av ärenden om bearbetningskoncession tillämpa 1 kap.&lt;br&gt;(inledande bestämmelser), 2 kap. (rådighet över vatten m.m.), 3 kap.&lt;br&gt;(markavvattningssamfälligheter) samt 7 kap. 21-27 och 29 §§&lt;br&gt;(markavvattningssakkunniga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser däremot inte att 7 kap. 19 § lagen med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet skall tillämpas vid koncessionspröv-&lt;br&gt;ningen. Enligt denna skall länsstyrelsen i tre situationer överlämna ären-&lt;br&gt;den till miljödomstolen. De angivna situationerna är att det framställs&lt;br&gt;yrkande om (1) att även någon annan än sökanden skall delta i markav-&lt;br&gt;vattningen, (2) särskild tvångsrätt enligt 28 kap. 10 § MB och (3) ersätt-&lt;br&gt;ning enligt 31 kap. 16 § MB eller inlösen enligt 31 kap. 17 § MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den första situationen har regeringen visserligen ansett det&lt;br&gt;vara mindre lämpligt att länsstyrelsen prövar frågor om flera personers&lt;br&gt;deltagande i markawattning i de fall det råder oenighet mellan dessa (jfr&lt;br&gt;prop. 1997/98:45, del 1, s. 476). När sådana frågor uppkommer skall&lt;br&gt;ärendet därför lämnas över till miljödomstol. Det kan tyckas saknas skäl&lt;br&gt;att se annorlunda på saken när markavvattningen innebär att en torvmos-&lt;br&gt;se skall dräneras inför framtida brytning av energitorv. Trots detta anser&lt;br&gt;regeringen att något överlämnande inte bör ske i dessa situationer. Ett&lt;br&gt;överlämnande skulle innebära att miljödomstolen fick överta hela kon-&lt;br&gt;cessionsprövningen enligt torvlagen och alltså frågor i en lagstiftning&lt;br&gt;227&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den annars aldrig tillämpar. Detta skulle ske i endast enstaka fall, Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;varför domstolen inte skulle få någon bredare erfarenhet av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den andra och tredje situationen har torvlagen egna be-&lt;br&gt;stämmelser om tvångsrätt och ersättning som alltjämt bör gälla. Frågor&lt;br&gt;om ersättning skall enligt dessa bestämmelser prövas av fastighetsdom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen stannar därför för lösningen att ge länsstyrelsen större be-&lt;br&gt;fogenheter vid prövningen av markawattning i ärenden enligt torvlagen&lt;br&gt;än i andra markavvattningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens handläggning underlättas om den får möjlighet att till-&lt;br&gt;kalla markavvattningssakkunniga. En sådan möjlighet bör därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § torvlagen får undersökningskoncession förenas med rätt för&lt;br&gt;innehavaren att senare få bearbetningskoncession för fyndigheten eller&lt;br&gt;företräde framför annan till sådan koncession. Paragrafen bör ses över,&lt;br&gt;eftersom den innebär att den miljöprövning som skall ske vid prövningen&lt;br&gt;av bearbetningskoncession inte får leda till att koncession vägras i de&lt;br&gt;fallen där undersökningskoncessionen har förenats med rätt till bearbet-&lt;br&gt;ningskoncession. Enligt regeringens mening bör paragrafen ändras så att&lt;br&gt;den medger endast rätt att förena undersökningskoncession med rätt för&lt;br&gt;innehavaren att få företräde framför annan till bearbetningskoncession. I&lt;br&gt;praktiken är det för övrigt just en sådan rätt som beviljas (jfr prop.&lt;br&gt;1984/85:120 s. 327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Naturvårdsverket anför bör en möjlighet införas att ompröva be-&lt;br&gt;fintliga villkor. Förutsättningarna för att ompröva villkor och meddela&lt;br&gt;nya villkor bör enligt regeringens mening utformas efter mönster i miljö-&lt;br&gt;balken. Detta innebär bl.a. att länsstyrelsen kan bestämma nya villkor om&lt;br&gt;verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § torvlagen skall koncessionshavaren, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder annat, åläggas att ställa säkerhet för att villkor till skydd för&lt;br&gt;naturmiljön, andra allmänna intressen eller enskild rätt skall uppfyllas.&lt;br&gt;Om säkerheten visar sig otillräcklig får länsstyrelsen bestämma att ytter-&lt;br&gt;ligare säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i en koncession kan förmodas vara av en sådan art att det&lt;br&gt;ofta är svårt att åsätta dem ett ekonomiskt värde. När en koncessionsha-&lt;br&gt;vare inte fullgör sina skyldigheter enligt föreskrivna villkor kan konces-&lt;br&gt;sionen återkallas med stöd av 17 §. En sådan påföljd torde vara ett effek-&lt;br&gt;tivare påtryckningsmedel än en risk att inte få tillbaka en ställd säkerhet.&lt;br&gt;Skyldigheten att ställa säkerhet för villkor kan därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av större vikt skulle vara att kunna ålägga koncessionshavaren att&lt;br&gt;ställa säkerhet för fullgörande av återställningsåtgärder. Ett sådant krav&lt;br&gt;finns i 4 kap. 6 § minerallagen (1991:45) men saknas i torvlagen. Även i&lt;br&gt;16 kap. 3 § MB ges en möjlighet att förena tillstånd med krav på säkerhet&lt;br&gt;för kostnaderna för återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att torvlagens bestämmelser om återställ-&lt;br&gt;ningsåtgärder sedan verksamheten har upphört kompletteras med att&lt;br&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionen skall kunna göras beroende av att verksamhetsutövaren&lt;br&gt;ställer säkerhet för kostnaderna för återställning. Det är naturligtvis sär-&lt;br&gt;skilt angeläget att återställningsåtgärder sker vid större ingrepp i naturen.&lt;br&gt;I sådana fall bör huvudregeln vara att säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt Länsstyrelsen i Jönköpings län oklart vad som skall ske&lt;br&gt;med säkerheter som har ställts enligt äldre bestämmelser. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning skall sådana säkerheter bestå. En länsstyrelse har&lt;br&gt;dock inte möjlighet att med stöd av den äldre lydelsen av 13 § kräva&lt;br&gt;ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamhetsutövaren inte iakttar sin skyldighet att vidta återställ-&lt;br&gt;ningsåtgärder, bör länsstyrelsen fa meddela vitesföreläggande. Vidare&lt;br&gt;bör kronofogdemyndigheten kunna meddela särskild handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts före balkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas&lt;br&gt;omedelbart. Denna ordning bör gälla även i ärenden enligt torvlagen. Det&lt;br&gt;avgörande blir alltså om ansökan har gjorts den dag som ändringarna&lt;br&gt;träder i kraft. En sådan bestämmelse far betydelse bl.a. vad gäller miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar. Den som avser att ge in en ansökan under&lt;br&gt;tiden närmast efter balkens ikraftträdande får ha en sådan ffamförhåll-&lt;br&gt;ning att denne ser till att balkens krav är uppfyllda när ansökan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan behövs en särskild övergångsbestämmelse om sä-&lt;br&gt;kerheter som har ställts enligt äldre bestämmelser. I övrigt kan inte rege-&lt;br&gt;ringen se något behov av övergångsbestämmelser. Följaktligen bör mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer kunna ligga till grund för nya eller ändrade villkor i&lt;br&gt;koncessioner som har meddelats före lagändringarnas ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontinentalsockellagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kontinentalsockellagen och miljöbalken gäller&lt;br&gt;parallellt på svenskt territorium. Inga begränsningar införs i möjlig-&lt;br&gt;• heten att ingripa med stöd av miljöbalken, när balken är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall gälla även utanför den svenska territorialgränsen&lt;br&gt;inom anläggningar och säkerhetszoner. Tillståndsprövning enligt&lt;br&gt;miljöbalken skall dock inte behöva ske när tillståndsprövning har skett&lt;br&gt;enligt kontinentalsockellagen, om inte regeringen har bestämt annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall gälla även när utforsk-&lt;br&gt;ning och utvinning sker utanför den svenska territorialgränsen på and-&lt;br&gt;ra platser än inom anläggningar och säkerhetszoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Enligt utredningens förslag skulle dock utforskning och utvinning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom anläggningar och säkerhetszoner utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;ståndsprövas enligt miljöbalken även i de fall där tillståndsprövning har&lt;br&gt;skett enligt kontinentalsockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kustbevakningen tillstyrker förslagen. Sveriges&lt;br&gt;geologiska undersökning (SGU) anför att 9 och 11 kap. miljöbalken bör&lt;br&gt;undantas från tillämpning inom anläggningar och säkerhetszoner utanför&lt;br&gt;territorialgränsen. Lunds universitet anför att i vart fall försiktighetsprin-&lt;br&gt;cipen i 2 kap. 3 § MB bör gälla vid utläggande av undervattenskablar och&lt;br&gt;rörledningar utanför territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Miljöbalken (MB) är enligt grund-&lt;br&gt;läggande rättsliga principer tillämplig på svenskt territorium (prop.&lt;br&gt;1997/98:45, del 2, s. 11). I enstaka fall kan tillämpningsområdet sträcka&lt;br&gt;sig utanför svenskt territorium. Detta kan följa av balkens egna regler&lt;br&gt;eller av annan lag, exempelvis lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinentalsockellagen är tillämplig på dels den del av kontinental-&lt;br&gt;sockeln som ligger inom allmänt vattenområde, dvs. på svenskt territori-&lt;br&gt;um, dels den del av sockeln utanför Sveriges territorialgräns som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer i enlighet med den år 1958 i Geneve antagna konven-&lt;br&gt;tionen om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom allmänt vattenområde gäller miljöbalken och kontinentalsockel-&lt;br&gt;lagen parallellt. Detta innebär att den som på en sådan plats bedriver&lt;br&gt;verksamhet enligt kontinentalsockellagen är skyldig att iaktta miljöbal-&lt;br&gt;ken, exempelvis de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. Som framgår av&lt;br&gt;avsnitt 4.2 kan det dock bli aktuellt att begränsa möjligheten att ingripa&lt;br&gt;med stöd av miljöbalken, om kontinentalsockellagen har bestämmelser&lt;br&gt;som inte är förenliga med bestämmelser i balken. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning finns det emellertid inga sådana bestämmelser i kontinental-&lt;br&gt;sockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den del av kontinentalsockeln som ligger utanför svenskt territori-&lt;br&gt;um gäller däremot enligt huvudregeln bara kontinentalsockellagen. Vid&lt;br&gt;bedömningen i vilken utsträckning reglerna i miljöbalken ändå skall gälla&lt;br&gt;utanför svenskt territorium måste internationell rätt beaktas. Utan stöd i&lt;br&gt;denna kan inte Sverige utsträcka sin jurisdiktion utanför svenskt territori-&lt;br&gt;um.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts antogs 1958 i Geneve konventionen om kontinentalsock-&lt;br&gt;eln. Motsvarande regler återfinns numera också i 1982 års havsrättskon-&lt;br&gt;vention. Havsrättskonventionen trädde i kraft den 16 november 1994 och&lt;br&gt;ratificerades av Sverige den 25 juli 1996.1 fortsättningen hänvisas endast&lt;br&gt;till artiklar i havsrättskonventionen. Dessa har dock vanligen motsvarig-&lt;br&gt;heter i konventionen om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 1974 års konvention om skydd av Östersjöns marina miljö och&lt;br&gt;den ännu ej ikraftträdda konventionen från 1992 i samma ämne har be-&lt;br&gt;stämmelser som handlar om utvinning av kontinentalsockelns naturtill-&lt;br&gt;gångar. Konventionerna ger inte staterna någon generell jurisdiktion&lt;br&gt;utanför territorialhavet. Staterna skall däremot enligt artikel 4 i respektive&lt;br&gt;konvention genomföra bestämmelserna inom sitt territorialhav och, såvitt&lt;br&gt;avser 1992 års konvention, sina inre vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kuststat utövar enligt artikel 77 i havsrättskonventionen suveräna&lt;br&gt;rättigheter över kontinentalsockeln i syfte att utforska den och utvinna&lt;br&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess naturtillgångar. Av detta följer att staten kan sätta upp regler för hur&lt;br&gt;utforskning och utvinning skall gå till. Kontinentalsockellagen innehåller&lt;br&gt;dock inte någon hänsynsregel för utforskning och utvinning. En sådan&lt;br&gt;finns däremot i 6 § kontinentalsockelförordningen (1966:315).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör de allmänna hänsynsreglema i 2 kap.&lt;br&gt;MB gälla även när utforskning och utvinning sker utanför den svenska&lt;br&gt;territorialgränsen. I kontinentalsockellagen bör därför föreskrivas att&lt;br&gt;balkens allmänna hänsynsregler skall gälla även vid denna verksamhet.&lt;br&gt;En sådan regel har stöd i artikel 77 i havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nästa avsnitt framgår att de allmänna hänsynsreglema skall tilläm-&lt;br&gt;pas vid tillståndsprövning enligt kontinentalsockellagen av utforskning&lt;br&gt;och utvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kuststat har enligt havsrättskonventionen rätt att uppföra, under-&lt;br&gt;hålla och driva de anläggningar som fordras för utforskning av konti-&lt;br&gt;nentalsockeln och utvinning av dess tillgångar. Kuststaten far upprätta&lt;br&gt;säkerhetszoner kring anläggningarna. Anläggningarna är enligt konven-&lt;br&gt;tionen underkastade kuststatens jurisdiktion. Det sägs däremot inte ut-&lt;br&gt;tryckligen att zonerna är underkastade strandstatemas jurisdiktion men&lt;br&gt;däremot att erforderliga åtgärder far vidtas i zonerna för anläggningarnas&lt;br&gt;skydd. Avsikten torde i första hand vara att den stat som i kraft av kon-&lt;br&gt;ventionen gett tillstånd till anläggningen och verksamheten skall ha makt&lt;br&gt;att upprätthålla ordning och säkerhet på anläggningen. Den bedömningen&lt;br&gt;gjordes emellertid vid kontinentalsockellagens tillkomst att regeln (som&lt;br&gt;även finns i konventionen om kontinentalsockeln) också inbegriper befo-&lt;br&gt;genhet för strandstaten att tillämpa annan nationell lagstiftning på an-&lt;br&gt;läggningen (prop. 1966:114 s. 54). Av intresse i sammanhanget är dess-&lt;br&gt;utom att det enligt artikel 194 i havsrättskonventionen åligger staterna att&lt;br&gt;inom säkerhetszonen vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att&lt;br&gt;det inte uppkommer skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av 10 och 10 a §§ kontinentalsockellagen&lt;br&gt;skall svensk lag tillämpas inom anläggningar och säkerhetszoner utanför&lt;br&gt;territorialgränsen. Undantag gäller dock för bestämmelserna i miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387), minerallagen (1991:45), vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;samt jakt- och fiskelagstiftningen. Motivet till att undanta vattenlagen&lt;br&gt;och miljöskyddslagen var att de allmänna intressen som kan beröras i&lt;br&gt;tillräcklig mån kunde tillgodoses vid tillståndsgivningen enligt konti-&lt;br&gt;nentalsockellagen (jfr prop. 1966:114 s. 55). Regeringen far trots undan-&lt;br&gt;tagen bestämma som villkor för ett tillstånd att prövning enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen skall ske. Därefter gäller miljöskyddslagen för verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan miljöskyddslagen och vattenlagen har arbetats in i miljöbalken&lt;br&gt;måste 10 och 10 a §§ kontinentalsockellagen ses över. Det är enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening inte lämpligt att generellt föreskriva att miljöbalken inte&lt;br&gt;skall tillämpas inom anläggningar och säkerhetszoner utanför territorial-&lt;br&gt;gränsen. Ett sådant undantag skulle vara vidare än i dag, eftersom balken&lt;br&gt;innehåller regler även på andra områden än de som nu omfattas av miljö-&lt;br&gt;skyddslagen och vattenlagen. Det ligger i stället nära till hands att, som&lt;br&gt;SGU har varit inne på, endast undanta balkens kapitel om miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ifrågasätter dock om det finns några skäl för att undanta&lt;br&gt;delar av balken. Om man vill vara säker på att allmänna intressen beaktas&lt;br&gt;bör hela miljöbalken gälla. Av intresse är att något motsvarande undan-&lt;br&gt;tag inte görs i den senare tillkomna lagen (1992:1140) om Sveriges eko-&lt;br&gt;nomiska zon, vilken har en liknande bestämmelse (se avsnitt 16). Vid&lt;br&gt;ekozonslagens införande uttalades att erfarenheterna skulle fa visa om&lt;br&gt;undantag trots allt borde införas även i denna lag (prop. 1992/93:54 s.&lt;br&gt;55). Något sådant behov har inte visat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att hela balken görs tillämplig kan Sverige mer kraftfullt upp-&lt;br&gt;fylla kravet i artikel 194 i havsrättskonventionen att inom säkerhetszonen&lt;br&gt;vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inte föroreningar&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av huvudsyftena med miljöbalken är att förenkla regelsystemet. En&lt;br&gt;sådan förenkling kan bl.a. innebära att flera separata tillståndsprövningar&lt;br&gt;för en verksamhet ersätts av en tillståndsprövning. Att generellt föreskri-&lt;br&gt;va att miljöbalken skall gälla inom anläggningar och säkerhetszoner&lt;br&gt;utanför territorialgränsen skulle dock innebära att en eller två nya till-&lt;br&gt;ståndsprövningar införs. Det är därför lämpligt att föreskriva att någon&lt;br&gt;tillståndsprövning enligt miljöbalken inte skall ske när regeringen har&lt;br&gt;tillståndsprövat verksamheten enligt kontinentalsockellagen. Nödvändiga&lt;br&gt;villkor för att säkerställa att t.ex. föroreningar inte uppkommer kommer&lt;br&gt;att intas i regeringens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det ändå vara lämpligt att miljöfarlig verksamhet till-&lt;br&gt;ståndsprövas enligt 9 kap. MB. En möjlighet att bestämma om detta finns&lt;br&gt;redan i dag i 10 a § kontinentalsockellagen. Denna möjlighet bör finnas&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § kontinentalsockellagen undantas också minerallagen och jakt-&lt;br&gt;och fiskelagstiftningen. Det ligger inte inom ramen för detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende att överväga om även dessa lagar bör undantas. Regeringen&lt;br&gt;stannar därför för att föreslå att miljöbalken skall gälla inom anläggning-&lt;br&gt;ar och säkerhetszoner utanför den svenska territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av nästa avsnitt skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas vid tillståndsprövning enligt kontinentalsockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kontinentalsockellagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid tillståndsprövning av utforskning och ut-&lt;br&gt;vinning skall miljöbalkens allmänna hänsynsregler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning av utforskning och utvinning skall hänsyn&lt;br&gt;tas till miljökvalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När miljökonsekvensbeskrivningar upprättas skall miljöbalkens&lt;br&gt;regler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en ansökan om täkt skall behovet av materialet vä-&lt;br&gt;gas mot de skador som kan uppkomma. Tillstånd skall inte få lämnas,&lt;br&gt;om det kan befaras att livsbetingelserna försämras för någon djur- el-&lt;br&gt;ler växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillstånds villkor skall större vikt än i dag läggas vid miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall kunna förenas med nya eller ändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall kunna göras beroende av att verksamhetsutövaren&lt;br&gt;ställer säkerhet för kostnaderna för återställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd upphör, skall tillståndshavaren vara skyldig att&lt;br&gt;vidta återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen hade inte något förslag om att&lt;br&gt;miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall tillämpas vid tillståndspröv-&lt;br&gt;ning enligt kontinentalsockellagen. Enligt utredningens lagförslag skulle&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer beaktas endast vid tillståndsprövning av utvinning&lt;br&gt;och alltså inte av utforskning. I övrigt överensstämmer utredningens&lt;br&gt;förslag i stort med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kustbevakningen tillstyrker förslagen. Det är en-&lt;br&gt;ligt Lunds universitet lämpligt att i motiven till den nya avvägningsregeln&lt;br&gt;för täkter i 3 b § erinra om att också avvägningsregeln i den föreslagna&lt;br&gt;2 kap. 8 § MB spelar in. Universitetet påpekar vidare att förutsättningar-&lt;br&gt;na för att meddela nya villkor under koncessionstiden inte är desamma&lt;br&gt;som i miljöbalken. Begreppet återställning bör enligt Naturvårdsverket&lt;br&gt;ersättas med begreppet efterbehandling. Ställande av säkerhet för efter-&lt;br&gt;behandling bör enligt verket vara obligatoriskt. Lunds universitet påpekar&lt;br&gt;att bestämmelser om återställningsåtgärder i olika lagar har olika utform-&lt;br&gt;ning. Enligt Kronofogdemyndigheten i Stockholm har kontinentalsockel-&lt;br&gt;lagen inte tillräckligt tydliga bestämmelser i verkställighetsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av miljöbalken vid tillståndsprövning enligt kontinental-&lt;br&gt;sockellagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i föregående avsnitt slagit fast att de allmänna hänsyns-&lt;br&gt;reglema i 2 kap. MB skall gälla även när utforskning eller utvinning sker&lt;br&gt;på den del av kontinentalsockeln som ligger utanför den svenska territo-&lt;br&gt;rialgränsen. Det är trots detta inte givet att dessa bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas vid tillståndsprövning enligt kontinentalsockellagen till sådan&lt;br&gt;verksamhet. Vid en tillståndsprövning enligt en lag skall nämligen enligt&lt;br&gt;huvudregeln endast avgöras om de förutsättningar är uppfyllda som&lt;br&gt;direkt framgår av lagen i fråga (jfr avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På svenskt territorium kan tillstånd till åtgärder på kontinentalsockeln&lt;br&gt;krävas enligt miljöbalken. Vid denna prövning skall naturligtvis 2 kap.&lt;br&gt;MB tillämpas. Utanför territorialgränsen krävs däremot inte tillstånd&lt;br&gt;enligt balken i andra fall än som har bestämts enligt 10 a § kontinental-&lt;br&gt;sockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom någon tillståndsprövning enligt balken normalt inte sker för&lt;br&gt;verksamhet utanför territorialgränsen bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;föreskrivas att 2 kap. MB skall tillämpas vid tillståndsprövning enligt&lt;br&gt;kontinentalsockellagen. Härigenom säkerställs att balkens hänsynsregler&lt;br&gt;följs. Behovet att tillämpa 2 kap. MB kan tyckas vara störst vid verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs utanför territorialgränsen, eftersom där normalt inte sker&lt;br&gt;någon miljöbalksprövning. Inte heller täkt på svenskt territorium skall&lt;br&gt;dock tillståndsprövas enligt balken, om åtgärden kräver tillstånd enligt&lt;br&gt;kontinentalsockellagen (12 kap. 1 § tredje stycket MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag görs i kontinentalsockellagen inte någon skillnad på prövning av&lt;br&gt;verksamhet som sker utanför respektive inom svenskt territorium. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning skulle regelsystemet onödigt kompliceras om en&lt;br&gt;sådan skillnad nu infördes. Det skulle dessutom medföra att täkter på den&lt;br&gt;del av kontinentalsockeln som ligger på svenskt territorium inte kom att&lt;br&gt;prövas enligt 2 kap. MB. Bestämmelserna i 2 kap. MB skall därför till-&lt;br&gt;lämpas vid all tillståndsprövning enligt kontinentalsockellagen av ut-&lt;br&gt;forskning och utvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. MB finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Detta är fö-&lt;br&gt;reskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för vissa&lt;br&gt;geografiska områden eller för hela landet. Normerna skall ange t.ex.&lt;br&gt;förekomst i vatten och luft av kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer måste gälla all verksamhet som kan bidra till att&lt;br&gt;normerna överträds. Detta gäller även utforskning och utvinning på kon-&lt;br&gt;tinentalsockeln och detta oavsett om verksamheten bedrivs inom miljö-&lt;br&gt;balkens geografiska tillämpningsområde eller inte. Vid tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen skall därför miljökvalitetsnormer beaktas. Tillstånd skall inte fa&lt;br&gt;ges för en verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm&lt;br&gt;överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens regler om miljökonsekvensbeskrivningar skall kunna an-&lt;br&gt;vändas även vid sådana beskrivningar enligt andra lagar (jfr avsnitt 5).&lt;br&gt;Detta bör gälla även i de fall där enligt 7 § förordningen (1991:738) om&lt;br&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljökonsekvensbeskrivningar sådana beskrivningar skall upprättas i&lt;br&gt;ärenden enligt kontinentalsockellagen, dvs. i ärenden om tillstånd att&lt;br&gt;genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att&lt;br&gt;utvinna naturtillgångar från denna. Bestämmelsen i forordningen om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar bör enligt regeringens mening föras över&lt;br&gt;till kontinentalsockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täkt på kontinentalsockeln, exempelvis i form av sandsugning, är en&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av kontinentalsockellagen. Sandsugning är den&lt;br&gt;enda form av utvinning som i dagsläget bedrivs på den svenska delen av&lt;br&gt;kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om täkter finns i 12 kap. MB. Åtgärder som&lt;br&gt;kräver tillstånd enligt kontinentalsockellagen behöver dock enligt 12 kap.&lt;br&gt;1 § tredje stycket MB inte tillstånd enligt balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till täkt&lt;br&gt;skall enligt 12 kap. 2 § behovet av materialet vägas mot de skador på&lt;br&gt;djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka.&lt;br&gt;Tillstånd far enligt bestämmelsen aldrig lämnas till en täkt som kan befa-&lt;br&gt;ras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad,&lt;br&gt;sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;motsvarande förutsättningar gälla vid tillståndsprövningen av täkt enligt&lt;br&gt;kontinentalsockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § kontinentalsockellagen skall vid tillståndet fogas de villkor&lt;br&gt;som är påkallade från allmän synpunkt. Ett antal exempel räknas upp i&lt;br&gt;lagtexten, bl.a. villkor som behövs till skydd för miljön. De ändringar&lt;br&gt;som regeringen föreslår i kontinentalsockellagen syftar till att större&lt;br&gt;hänsyn skall tas till miljön. Det är då naturligt att detta markeras genom&lt;br&gt;att villkor till skydd för miljön far en mer framträdande plats i bestäm-&lt;br&gt;melsen. Paragrafen föreslås därför fa ett ändrat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinentalsockellagen saknar bestämmelser om att tillstånd kan för-&lt;br&gt;enas med nya eller ändrade villkor. Det är enligt regeringens mening&lt;br&gt;lämpligt att en sådan bestämmelse införs. Hänsyn till tillståndshavaren&lt;br&gt;gör att detta inte bör fa ske utan vidare. Som förutsättning bör gälla att&lt;br&gt;det genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av någon betydel-&lt;br&gt;se som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller att verksamheten&lt;br&gt;med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;br&gt;Detta är samma förutsättningar för att meddela nya eller ändrade villkor&lt;br&gt;som enligt 24 kap. 5 § första stycket 2 och 5 MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika lagar knutna till hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap. MB&lt;br&gt;finns bestämmelser om återställningsåtgärder. Så är fallet exempelvis i&lt;br&gt;minerallagen. Det är väl så viktigt att anläggningar tas bort och att spåren&lt;br&gt;av verksamheten även i övrigt utplånas när verksamheten har berört&lt;br&gt;kontinentalsockeln. Detta far särskild betydelse eftersom tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen skall tidsbegränsas. Av artikel 60 och 80 i havsrättskonventionen&lt;br&gt;följer dessutom en skyldighet att ta bort anläggningar och konstruktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är övergivna eller inte längre används. Även kontinentalsockellagen Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;bör därför innehålla en bestämmelse om återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återställningsåtgärder kan regleras antingen i form av vill-&lt;br&gt;kor i tillståndet eller särskilt i samband med att tillståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förebild i miljöbalken bör i kontinentalsockellagen samtidigt in-&lt;br&gt;föras en bestämmelse om att verksamhetsutövaren i tillståndet kan åläg-&lt;br&gt;gas att ställa säkerhet för kostnaderna for återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kontinentalsockellagen bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;träda i kraft samtidigt med miljöbalken. Liksom i 6 § lagen om införande&lt;br&gt;av miljöbalken bör stadgas att äldre rätt skall tillämpas i ärenden som har&lt;br&gt;inletts före lagändringarna. Vidare bör, som Lagrådet anför, en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse införas om att bestämmelsen om skyldighet att vidta&lt;br&gt;återställningsåtgärder skall tillämpas även när tillstånd har meddelats&lt;br&gt;före lagändringarna. En tidigare övergångsbestämmelse till 10 a § bör&lt;br&gt;dessutom upprepas, fast i något modifierad form. I övrigt finner rege-&lt;br&gt;ringen inte något behov av övergångsbestämmelser. Följaktligen bör&lt;br&gt;tillstånd som har meddelats före ändringarnas ikraftträdande kunna förses&lt;br&gt;med nya villkor enligt de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;zon&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Förhållandet mellan lagen om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon och miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalken skall gälla på konstgjorda öar, an-&lt;br&gt;läggningar och andra inrättningar i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall gälla på även andra plat-&lt;br&gt;ser i den ekonomiska zonen vid utforskning, utvinning och annat ut-&lt;br&gt;nyttjande av naturtillgångar, uppförande och användning av konst-&lt;br&gt;gjorda öar samt uppförande och användning i kommersiellt syfte av&lt;br&gt;anläggningar och andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning skall ett antal bestämmelser i miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig om förhållandet&lt;br&gt;mellan lagen om Sveriges ekonomiska zon och miljöbalken, utöver vad&lt;br&gt;som redovisas i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Miljöbalken (MB) skall enligt huvud-&lt;br&gt;regeln tillämpas parallellt med annan lag som reglerar sådan verksamhet&lt;br&gt;och sådana anläggningar som omfattas av balkens tillämpningsområde. I&lt;br&gt;geografiskt hänseende är dock tillämpningsområdet för miljöbalken i&lt;br&gt;huvudsak begränsat till svenskt territorium. Undantag från detta gäller&lt;br&gt;enligt reglerna om dumpning. Enligt 15 kap. 31 § MB far avfall inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dumpas inom bl.a. Sveriges ekonomiska zon. Tillämpningsområdet kan i&lt;br&gt;enstaka fall sträcka sig utanför den svenska territorialgränsen även enligt&lt;br&gt;bestämmelser i annan lagstiftning. Ett exempel på att balkens geografiska&lt;br&gt;tillämpningsområde utvidgas av annan lag är 15 § lagen (1992:1140) om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon. Där anges att svensk lag tillämpas på en&lt;br&gt;konstgjord ö, anläggning eller annan inrättning på samma sätt som om&lt;br&gt;inrättningen var belägen inom riket. Denna bestämmelse bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Sveriges ekonomiska zon gäller bara i Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon, vilken i sin helhet ligger utanför svenskt territorium. Endast i sär-&lt;br&gt;skilt angivna fall gäller alltså lagen parallellt med miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att miljöbalken enligt 15 § lagen om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon gäller på konstgjorda öar, anläggningar eller andra inrättningar som&lt;br&gt;har kommit till med stöd av denna lag kommer bl.a. hänsynsreglema i&lt;br&gt;2 kap. MB att bli tillämpliga vid användandet av sådana inrättningar.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 15 § ger däremot inte stöd för att tillämpa miljöbalken&lt;br&gt;vid uppförandet av inrättningen. Svensk lag gäller nämligen enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen först när inrättningen har kommit till. Miljöbalken är inte&lt;br&gt;heller tillämplig vid sådan utforskning, utvinning och annat utnyttjande&lt;br&gt;av naturtillgångar som med stöd av lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;br&gt;sker på andra platser än konstgjorda öar, anläggningar eller andra inrätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör enligt regeringens mening övervägas att göra bestämmelser i&lt;br&gt;miljöbalken tillämpliga i den ekonomiska zonen i fler fall än som följer&lt;br&gt;av 15 §. Vid bedömningen i vilken utsträckning detta är möjligt måste&lt;br&gt;internationell rätt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Sveriges ekonomiska zon grundar sig på 1982 års havs-&lt;br&gt;rättskonvention, som innehåller regler om ekonomiska zoner i del V.&lt;br&gt;Havsrättskonventionen trädde i kraft den 16 november 1994 och ratifice-&lt;br&gt;rades av Sverige den 25 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 56 i havsrättskonventionen ger ramen för kuststatens rättigheter&lt;br&gt;i den ekonomiska zonen. I denna zon har kuststaten suveräna rättigheter&lt;br&gt;till utforskning och utvinning av naturtillgångarna på havsbottnen och&lt;br&gt;därunder samt i överliggande vatten. Även i fråga om andra verksamhe-&lt;br&gt;ter som rör ekonomisk exploatering och utforskning av zonen, t.ex. när&lt;br&gt;det gäller framställning av energi från vatten, strömmar och vindar, har&lt;br&gt;kuststaten denna suveräna rätt. Kuststatens rättigheter kombineras med&lt;br&gt;en skyldighet att bevara och förvalta naturtillgångarna. Kuststatens juris-&lt;br&gt;diktion omfattar vid sidan av dessa ensamrättigheter också uppförandet&lt;br&gt;och användningen av konstgjorda öar, anläggningar och andra inrättning-&lt;br&gt;ar, bedrivande av marinvetenskaplig forskning samt skyddet av den&lt;br&gt;marina miljön och andra rättigheter och skyldigheter inom ramen för vad&lt;br&gt;som anges i konventionen. Kuststaten skall vid utövandet av sina rättig-&lt;br&gt;heter enligt konventionen ta vederbörlig hänsyn till andra staters intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 60 i havsrättskonventionen har kuststaten exklusiv rätt att&lt;br&gt;reglera uppförandet, driften och användningen av konstgjorda öar, an-&lt;br&gt;läggningar och andra inrättningar. Svensk lag far därför ange förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att inrättningarna skall få uppföras. På samma sätt får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk lag ställa krav på utforskning, utvinning och annat utnyttjande av&lt;br&gt;de naturtillgångar som lagen är tillämplig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § lagen om Sveriges ekonomiska zon krävs tillstånd för ut-&lt;br&gt;forskning, utvinning och annat utnyttjande av naturtillgångar, uppförande&lt;br&gt;och användning av konstgjorda öar samt uppförande och användning i&lt;br&gt;kommersiellt syfte av anläggningar och andra inrättningar. I ett till-&lt;br&gt;ståndsbeslut skall anges den verksamhet som tillståndet avser och de&lt;br&gt;villkor som skall gälla för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda hänsynsregel som i dag gäller för utforskning, utvinning och&lt;br&gt;annat utnyttjande av naturtillgångar som sker på andra platser än konst-&lt;br&gt;gjorda öar, anläggningar eller andra inrättningar finns i 2 § lagen om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon. Inte heller för uppförandet av konstgjorda öar,&lt;br&gt;anläggningar och andra inrättningar gäller någon annan hänsynsregel.&lt;br&gt;Enligt paragrafen skall den som färdas i den ekonomiska zonen eller som&lt;br&gt;bedriver forskning eller annan verksamhet i zonen vidta sådana åtgärder&lt;br&gt;som är nödvändiga för att undvika skada på den marina miljön. Regeln i&lt;br&gt;2 § är värdefull, eftersom den skyddar den marina miljön. Verksamheten&lt;br&gt;kan dock orsaka även annan skada, exempelvis luftföroreningar. Det är&lt;br&gt;därför lämpligt att ytterligare hänsynsregler görs tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta far dock inte ske om det strider mot havsrättskonventionen. Ovan&lt;br&gt;har konstaterats att svensk lag far ange förutsättningarna för att inrätt-&lt;br&gt;ningar skall fa uppföras och att svensk lag far ställa krav på utforskning,&lt;br&gt;utvinning och annat utnyttjande av naturtillgångar. Dessutom är av in-&lt;br&gt;tresse att i 10 § lagen om Sveriges ekonomiska zon anges att lagen samt&lt;br&gt;de föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen inte skall&lt;br&gt;innefatta någon inskränkning av de enligt folkrätten gällande rättigheter-&lt;br&gt;na till fri sjöfart i den ekonomiska zonen och till överflygning av zonen&lt;br&gt;och inte heller av några andra rättigheter som följer av allmänt erkända&lt;br&gt;folkrättsliga grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB gö-&lt;br&gt;ras tillämpliga på verksamheten. Regeln i 2 § lagen om Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon behöver finnas kvar som komplement till balkens hänsyns-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nästa avsnitt framgår att de allmänna hänsynsreglema och vissa&lt;br&gt;andra bestämmelser i miljöbalken skall tillämpas vid tillståndsprövning&lt;br&gt;enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anpassningen av lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;br&gt;till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid tillståndsprövning skall miljöbalkens all-&lt;br&gt;männa hänsynsregler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall hänsyn tas till miljökvalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om tillstånd skall innehålla en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning. När miljökonsekvensbeskrivningen upprättas skall miljöbalkens&lt;br&gt;regler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall kunna förenas med nya eller ändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall kunna göras beroende av att verksamhetsutövaren&lt;br&gt;ställer säkerhet för kostnaderna för återställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd upphör, skall tillståndshavaren vara skyldig att&lt;br&gt;vidta återställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog dock inte någon lagregel om att miljöbalkens&lt;br&gt;allmänna hänsynsregler skall tillämpas vid tillståndsprövning enligt lagen&lt;br&gt;om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kustbevakningen tillstyrker ändringarna. Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund tillstyrker att en miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;finnas vid tillståndsprövning enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;br&gt;men anser att detta endast skall gälla den prövning som avser frågan om&lt;br&gt;en utvinningsbar naturtillgång skall få utnyttjas. Lunds universitet erinrar&lt;br&gt;om att förutsättningarna för att meddela nya villkor under koncessionsti-&lt;br&gt;den inte är desamma som i miljöbalken. Enligt Kronofogdemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm har lagen om Sveriges ekonomiska zon inte tillräckligt tydliga&lt;br&gt;bestämmelser i verkställighetsdelen. Riksdagens ombudsmän JO påpekar&lt;br&gt;att det redan i 2 § fjärde stycket lagen (1985:206) om viten finns en be-&lt;br&gt;stämmelse om att vitesföreläggande skall delges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av miljöbalken vid tillståndsprövning enligt lagen om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i föregående avsnitt fastslagit att de allmänna hänsyns-&lt;br&gt;reglema i 2 kap. MB skall gälla vid utforskning, utvinning och annat&lt;br&gt;utnyttjande av naturtillgångar, uppförande och användning av konstgjor-&lt;br&gt;da öar samt uppförande och användning i kommersiellt syfte av anlägg-&lt;br&gt;ningar och andra inrättningar, även om detta sker utanför områden där&lt;br&gt;miljöbalken gäller. Det är trots detta inte givet att dessa bestämmelser&lt;br&gt;skall tillämpas vid tillståndsprövning till sådan verksamhet enligt lagen&lt;br&gt;om Sveriges ekonomiska zon. Vid en prövning enligt en lag skall nämli-&lt;br&gt;gen enligt huvudregeln endast avgöras om de förutsättningar är uppfyllda&lt;br&gt;som direkt framgår av lagen i fråga (jfr avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon tillståndsprövning enligt balken kommer inte att ske för nu ak-&lt;br&gt;tuell verksamhet. Enligt regeringens mening bör därför föreskrivas att&lt;br&gt;2 kap. MB skall tillämpas vid tillståndsprövningen enligt lagen om Sve-&lt;br&gt;riges ekonomiska zon. Härigenom säkerställs att hänsynskraven i 2 kap.&lt;br&gt;MB uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. MB finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Detta är fö-&lt;br&gt;reskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för vissa&lt;br&gt;geografiska områden eller för hela landet. Normerna skall ange t.ex.&lt;br&gt;förekomst i vatten eller luft av kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer måste gälla all verksamhet som bidrar till att&lt;br&gt;normerna överträds. Eftersom Sverige inom ramen för havsrättskonven-&lt;br&gt;tionen har möjlighet att ställa krav på tillstånd för viss verksamhet i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen och bestämma på vilka villkor tillstånd skall fa ges&lt;br&gt;kan Sverige föreskriva att svenska miljökvalitetsnormer skall iakttas vid&lt;br&gt;tillståndsgivningen. Det har ingen betydelse att de områden där mil-&lt;br&gt;jökvaliteten skall uppnås ligger på svenskt territorium och att den verk-&lt;br&gt;samhet som regleras i lagen om Sveriges ekonomiska zon bedrivs utanför&lt;br&gt;svenskt territorium. Regeringen föreslår därför att miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;skall beaktas vid tillståndsgivningen och att tillstånd inte skall fa ges till&lt;br&gt;ny verksamhet som medverkar till att normerna överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte något krav på miljökonsekvensbeskrivning i till-&lt;br&gt;ståndsärenden enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Ett sådant krav&lt;br&gt;bör införas. Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i miljö-&lt;br&gt;balken bör i så stor utsträckning som möjligt få tillämpning även på&lt;br&gt;sådana beskrivningar i lagar utanför balken. Detta bör vara fallet även i&lt;br&gt;tillståndsärenden enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § lagen om Sveriges ekonomiska zon får tillstånd förenas med&lt;br&gt;villkor. Det anges inte vad villkoren får avse. Den utvidgade prövning&lt;br&gt;som blir fallet när miljöbalkens allmänna hänsynsregler tillämpas bör&lt;br&gt;återspeglas i villkoren. Lagen bör därför förtydligas på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon kan återkallas en-&lt;br&gt;ligt 8 §. Det finns däremot inte någon bestämmelse om att tillståndet kan&lt;br&gt;förenas med nya villkor eller att meddelade villkor kan ändras. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör en sådan bestämmelse införas. Hänsyn till till-&lt;br&gt;ståndshavaren gör att detta inte bör få ske utan vidare. Som förutsättning&lt;br&gt;bör gälla att det genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av&lt;br&gt;någon betydelse som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller att&lt;br&gt;verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds. Detta är samma förutsättningar för att meddela nya&lt;br&gt;eller ändrade villkor som enligt 24 kap. 5 § första stycket 2 och 5 MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera lagar som liksom lagen om Sveriges ekonomiska zon är knutna&lt;br&gt;till hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap. MB finns bestämmelser&lt;br&gt;om återställningsåtgärder. Så är exempelvis fallet i minerallagen. Det är&lt;br&gt;väl så viktigt att anläggningar tas bort och att spåren av verksamheten&lt;br&gt;även i övrigt utplånas när verksamheten har bedrivits i Sveriges ekono-&lt;br&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miska zon. En sådan skyldighet följer också av havsrättskonventionen.&lt;br&gt;Enligt artikel 60 skall alla anläggningar och konstruktioner som är över-&lt;br&gt;givna eller inte längre används avlägsnas. Även lagen om Sveriges eko-&lt;br&gt;nomiska zon bör därför innehålla en bestämmelse om återställningsåtgär-&lt;br&gt;der. Frågan om återställningsåtgärder skall kunna regleras antingen i&lt;br&gt;form av villkor i tillståndet eller särskilt i samband med att tillståndet&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft tillståndet inte iakttar vad som har ålagts honom i&lt;br&gt;form av återställningsåtgärder skall tillståndsmyndigheten vid vite kunna&lt;br&gt;förelägga honom att fullgöra sina skyldigheter. Enligt utredningens för-&lt;br&gt;slag till paragraf skulle vitesföreläggandet delges. Som påpekas av Riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän, JO framgår det redan av lagen (1985:206) om viten&lt;br&gt;att viten skall delges. Någon särskild bestämmelse om detta behövs där-&lt;br&gt;för inte i lagen om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förebild i miljöbalken bör i lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;br&gt;samtidigt införas en bestämmelse om att verksamhetsutövaren i tillstån-&lt;br&gt;det kan åläggas att ställa säkerhet för kostnaderna för återställningsåtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen om Sveriges ekonomiska zon bör enligt regering-&lt;br&gt;ens mening träda i kraft samtidigt med miljöbalken. Liksom enligt 6 §&lt;br&gt;lagen om införande av miljöbalken bör äldre rätt tillämpas i ärenden som&lt;br&gt;har inletts före lagändringarna. Vidare bör, som Lagrådet anför, en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse införas om att bestämmelsen om skyldighet att vidta&lt;br&gt;återställningsåtgärder skall tillämpas, även när tillstånd har meddelats&lt;br&gt;före lagändringarna. I övrigt finner inte regeringen något behov av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser. De nya bestämmelserna blir med andra ord omedel-&lt;br&gt;bart tillämpliga även på tillstånd som har meddelats före ändringarnas&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogsvårdslagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skogsvårdslagen och miljöbalken gäller pa-&lt;br&gt;rallellt. Skogsvårdslagen skall dock inte tillämpas i den mån den stri-&lt;br&gt;der mot miljöbalkens bestämmelser om hänsyn inom biotopskydds-&lt;br&gt;områden eller föreskrifter meddelade enligt miljöbalken om områdes-&lt;br&gt;skydd eller skydd för djur- och växtarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning och i frågor om ersättning skall ett antal be-&lt;br&gt;stämmelser i miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen gjorde i stort sett samma bedöm-&lt;br&gt;ning som regeringen såvitt gäller förhållandet mellan bestämmelserna i&lt;br&gt;miljöbalken (MB) och bestämmelser intagna i skogsvårdslagen. Den&lt;br&gt;lämnade inget förslag på lagregel om när andra krav skall respektive inte&lt;br&gt;skall fa ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gjorde bedömningen att miljöbalkens bestämmelser alltid&lt;br&gt;skall gå före bestämmelser i författningar på lägre nivå än lag. Detta&lt;br&gt;innebar att andra krav alltid skall kunna ställas med stöd miljöbalken i&lt;br&gt;frågor där bestämmelser finns i skogsvårdsförordningen eller i Skogssty-&lt;br&gt;relsens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog en generell bestämmelse om att skogsvårdslagen&lt;br&gt;inte skall tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av annan lag. Någon begränsning gjordes alltså inte av&lt;br&gt;vilka föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken som skall gå före&lt;br&gt;skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skogsägarnas Riksförbund menar att utredning-&lt;br&gt;ens slutsats att miljöbalken skall tillämpas på skogsbruket ändrar skogs-&lt;br&gt;politiken i grunden. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien anser att&lt;br&gt;uppmärksamheten mot areell bärkraftig produktion har skjutits i bak-&lt;br&gt;grunden. - Många remissinstanser är kritiska till utredningens uttalande&lt;br&gt;att miljöbalken alltid går före bestämmelser på lägre nivå än lag. - Lunds&lt;br&gt;universitet vill att lagen slår fast att de allmänna krav på verksamhets-&lt;br&gt;utövama som ställs i miljöbalkens hänsynsregler är tillämpliga. Univer-&lt;br&gt;sitetet motiverar detta med att lagens målsättningar i stor utsträckning&lt;br&gt;skall tillgodoses genom verksamhetsutövarens egna insatser och att&lt;br&gt;kontrollen över skogens skötsel delvis är begränsad. Det far dock enligt&lt;br&gt;universitetet godtas att lagens krav på anläggning av ny skog på skogs-&lt;br&gt;mark och krav på föryngringsåtgärder tar över miljöbalksreglema. Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund föreslår däremot att det i skogsvårdslagen införs&lt;br&gt;en bestämmelse om att flera av miljöbalkens hänsynsregler inte skall&lt;br&gt;tillämpas på verksamhet enligt skogsvårdslagen. Även Skogsstyrelsen&lt;br&gt;anför att miljöbalkens hänsynsregler bara delvis är tillämpliga på skogs-&lt;br&gt;bruk och att för ändamålet särskilt anpassade hänsynsregler redan finns i&lt;br&gt;form av föreskrifter till skogsvårdslagen. Skogsindustrierna bedömer att&lt;br&gt;det finns en uppenbar risk att nuvarande balans mellan produktions- och&lt;br&gt;miljömål rubbas om miljöbalkens hänsynsregler gäller inom skogsbruket.&lt;br&gt;Skogsägarnas Riksförbund anser att miljöbalkens hänsynsregler är dåligt&lt;br&gt;anpassade till skogsbrukets förhållanden och påpekar dessutom att hän-&lt;br&gt;synsreglema i balken inte är förenade med ersättningsrätt, vilket enligt&lt;br&gt;förbundet strider mot grundlagen. Landsorganisationen i Sverige föreslår&lt;br&gt;att skogsvårdslagen gör undantag för miljöbalkens bestämmelser om&lt;br&gt;allmän försiktighet, lokalisering och hushållning med naturresurser samt&lt;br&gt;den s.k. stoppregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I skogsvårdslagen finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om olika skogsbruksåtgärder. Två huvudgrupper av åtgärder är an-&lt;br&gt;läggning av skog och avverkning. Dessa kan i sin tur delas upp i en&lt;br&gt;mängd åtgärder, t.ex. markberedning, sådd, plantering, röjning, gallring&lt;br&gt;och föryngringsavverkning. Lagen innehåller vidare regler om andra&lt;br&gt;skötselåtgärder såsom bekämpning av insektshärjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för alla dessa skogsbruksåtgärder är att de påverkar mil-&lt;br&gt;jön. Mest uppmärksammad är påverkan på den biologiska mångfalden&lt;br&gt;men även andra negativa effekter kan uppkomma, såsom läckage av&lt;br&gt;kväve till vattendrag. Åtgärdernas miljöpåverkan gör att miljöbalken är&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall enligt huvudregeln tillämpas parallellt med annan&lt;br&gt;lag som reglerar verksamhet som omfattas av balkens tillämpningsområ-&lt;br&gt;de. Miljöbalken och skogsvårdslagen gäller alltså parallellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sker en inskränkning i skogsvårdslagens räckvidd i förhållande&lt;br&gt;till annan lagstiftning. Lagen skall enligt 4 § inte tillämpas i den mån den&lt;br&gt;strider mot föreskrifter som har meddelats med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822) eller annan lag. Beträffande föreskrifter som har utfärdats&lt;br&gt;med stöd av naturvårdslagen ansågs vid lagens tillkomst gränsdragningen&lt;br&gt;framför allt vara aktuell när det gäller skötselföreskrifter för naturreservat&lt;br&gt;(prop. 1978/79:110 s. 62). Sedan skyddsformen biotopskydd har till-&lt;br&gt;kommit kan även föreskrifter för detta inskränka skogsvårdslagens till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § skogsvårdslagen måste arbetas om till följd av&lt;br&gt;miljöbalkens införande. Utredningen föreslog den lydelsen att&lt;br&gt;skogsvårdslagen inte skall tillämpas i den mån den strider mot föreskrif-&lt;br&gt;ter meddelade med stöd av annan lag. Detta skulle innefatta även före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av miljöbalken. Enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning blir detta en alltför oklar inskränkning i skogsvårdslagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Utredningens förslag kan till och med innebära att före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av miljöbalken far en starkare ställning än&lt;br&gt;de bestämmelser som finns intagna i själva balken. En sådan ordning är&lt;br&gt;inte förenlig med svensk lagstiftningstradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några föreskrifter meddelade med stöd av balken måste dock ha före-&lt;br&gt;träde framför skogsvårdslagen. Detta gäller till att börja med föreskrifter&lt;br&gt;för områdesskydd meddelade med stöd av 7 kap. MB. Härigenom säker-&lt;br&gt;ställs bl.a. att föreskrifter för naturreservat alltid blir gällande. Vidare&lt;br&gt;skall föreskrifter meddelade med stöd av 8 kap. MB om skydd av djur-&lt;br&gt;och växtarter alltid iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör enligt regeringens uppfattning en bestämmelse införas i&lt;br&gt;skogsvårdslagen om att lagen inte skall tillämpas i den mån den strider&lt;br&gt;mot 7 kap. 11 § andra stycket MB. Enligt nämnda stadgande skall inom&lt;br&gt;biotopskyddsområden inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som&lt;br&gt;kan skada naturmiljön. Bestämmelsen tar sikte på bl.a. åtgärder inom&lt;br&gt;skogsbruket och är av en sådan art att den inte kan omfattas av begräns-&lt;br&gt;ningen av möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår härefter till frågan om tillämpningen av enskilda&lt;br&gt;bestämmelser i skogsvårdsförfattningama kan leda till andra resultat än&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelser i miljöbalken. Om detta är fallet förelig-&lt;br&gt;ger en konflikt mellan bestämmelserna som måste lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § skogsvårdslagen finns krav på att ny skog skall anläggas på&lt;br&gt;skogsmark. Ny skog skall enligt paragrafen anläggas om markens vir-&lt;br&gt;kesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på&lt;br&gt;skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt, om marken ligger outnytt-&lt;br&gt;jad eller om skogens tillstånd är uppenbart otillfredsställande. I speciella&lt;br&gt;situationer är det tänkbart att en bedömning enligt den allmänna hänsyns-&lt;br&gt;regeln i 2 kap. 3 § MB skulle leda till att ny skog inte skall anläggas eller&lt;br&gt;anläggas bara i begränsad omfattning. Samma sak gäller föryngringsåt-&lt;br&gt;gärder, exempelvis markberedning, sådd och plantering. Sådana åtgärder&lt;br&gt;skall enligt 6 § vidtas vid anläggning av ny skog, om det behövs för att&lt;br&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trygga återväxten av en skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet&lt;br&gt;i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innehåller skogsvårdslagen knappast några bestämmelser av&lt;br&gt;den arten att de kan hamna i konflikt med bestämmelser i miljöbalken.&lt;br&gt;Detta hänger samman med att de flesta materiella reglerna finns i&lt;br&gt;skogsvårdsförordningen (1993:1096) och Skogsstyrelsens föreskrifter.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser är meddelade med stöd av bemyndiganden i&lt;br&gt;skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis stadgas i 30 § första stycket skogsvårdslagen att regering-&lt;br&gt;en eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela före-&lt;br&gt;skrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens och kulturmiljö-&lt;br&gt;vårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek&lt;br&gt;och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsam-&lt;br&gt;lingar, gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning. För att tillgodose&lt;br&gt;dessa intressen får enligt paragrafens andra stycke regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud&lt;br&gt;mot avverkning och andra skogsbruksåtgärder på skogliga impediment.&lt;br&gt;Av paragrafens tredje stycke framgår att bemyndigandet i det första&lt;br&gt;stycket inte medför befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingri-&lt;br&gt;pande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Av 30 §&lt;br&gt;skogsvårdsförordningen framgår att föreskrifter enligt 30 § skogsvårds-&lt;br&gt;lagen meddelas av Skogsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen har meddelat detaljerade föreskrifter med stöd av&lt;br&gt;nämnda bemyndiganden. I dessa behandlas allmänna frågor, förbud mot&lt;br&gt;avverkning och andra åtgärder på skogliga impediment, trädslagsbland-&lt;br&gt;ning, hänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer i skogen,&lt;br&gt;hänsyn till växt- och djurarter, kvarlämnande av skyddszoner, kvarläm-&lt;br&gt;nande av träd, trädsamlingar och döda träd, hyggens storlek och form,&lt;br&gt;undvikande och begränsande av skador på mark och i vatten samt byg-&lt;br&gt;gande av skogsbilvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens målparagraf, allmänna hänsynsregler och miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer utfärdade med stöd av miljöbalken är tillämpliga på skogs-&lt;br&gt;mark och skogsbruk, dvs. inom skogsvårdslagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Därav följer att föreskrifter som meddelas med stöd av skogsvårdslagen&lt;br&gt;skall vara förenliga med de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB och&lt;br&gt;att de skall främja uppfyllandet av miljöbalkens mål, sådant som detta&lt;br&gt;kommer till uttryck i 1 kap. 1 § MB. Föreskrifterna far inte heller mot-&lt;br&gt;verka att miljökvalitetsnormer som har utfärdats enligt 5 kap. MB upp-&lt;br&gt;fylls. I den mån en fråga far anses vara olämpligt reglerad i skogsvårds-&lt;br&gt;förordningen eller Skogsstyrelsens föreskrifter skall reglerna naturligtvis&lt;br&gt;ändras. Föreskrifterna skall givetvis medverka till att miljömålet för&lt;br&gt;skogsbruket uppnås. Vid utfärdandet av nya eller ändrade föreskrifter&lt;br&gt;skall dessutom beaktas hur frågan behandlas i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två bestämmelser som är tillämpliga på samma fråga leder till oli-&lt;br&gt;ka resultat och bestämmelserna alltså är oförenliga, måste en bedömning&lt;br&gt;göras av vilken bestämmelse som skall tillämpas. Av allmänna lagvals-&lt;br&gt;principer följer i förevarande fall att de detaljerade föreskrifterna om&lt;br&gt;miljöhänsyn i skogsvårdsförfattningama skall tillämpas. Lagrådet har&lt;br&gt;föreslagit att det lagval som skall göras regleras direkt i lagtexten. Rege-&lt;br&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen gör dock den bedömningen att någon uttrycklig lagreglering inte&lt;br&gt;behövs, eftersom den valda metodiken med tillräcklig tydlighet knyter an&lt;br&gt;till allmänt erkända lagvalsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet far således inte med stöd av miljöbalkens all-&lt;br&gt;männa hänsynsregler meddela förelägganden om bredden på skyddszo-&lt;br&gt;ner med träd och buskar som lämnas kvar mot vattendrag, eftersom be-&lt;br&gt;stämmelser om sådana skyddszoner finns i Skogsstyrelsens föreskrifter.&lt;br&gt;Däremot kan med stöd av miljöbalken krav ställas på t.ex. kemikalie-&lt;br&gt;hantering, eftersom sådan hantering inte regleras i skogsvårdsförfattning-&lt;br&gt;ama. En lagvalsprövning leder nämligen till bedömningen att om en&lt;br&gt;fråga om miljöhänsyn är oreglerad i skogsvårdsförfattningama kan mil-&lt;br&gt;jöbalkens hänsynsregler läggas till grund för ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens hänsynsregel om försiktighetsmått (2 kap. 3 §) blir så-&lt;br&gt;ledes tillämplig i de frågor som inte är särskilt reglerade i skogsvårdsför-&lt;br&gt;fattningama. Detsamma gäller i princip lokaliseringsregeln (2 kap. 4 §). I&lt;br&gt;fråga om denna regel finns det dock naturliga begränsningar i samband&lt;br&gt;med skogsbruk. Möjligheten till alternativ lokalisering är naturligtvis av&lt;br&gt;betydelse vid bedömningen av om en plats kan godtas (prop. 1997/98:45,&lt;br&gt;del 1, s. 219). Andra hänsynsregler i miljöbalken kommer att gälla så gott&lt;br&gt;som utan inskränkning, eftersom inga eller endast fa föreskrifter på om-&lt;br&gt;rådet finns i skogsvårdsförfattningama. Detta gäller t.ex. kravet på kun-&lt;br&gt;skap (2 kap. 2 §) och produktvalsprincipen (2 kap. 6 §). I likhet med vad&lt;br&gt;som skall gälla för 12 kap. 6 § MB kommer skogsvårdsstyrelsen att vara&lt;br&gt;tillsynsmyndighet inom det område som regleras i skogsvårdsförfattning-&lt;br&gt;ama, även om ingripandet stöder sig på de allmänna hänsynsreglema i&lt;br&gt;2 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon begränsning av möjligheten att ställa krav bör inte gälla i fråga&lt;br&gt;om föreläggande och förbud i samband med anmälan om samråd enligt&lt;br&gt;12 kap. 6 § MB. Detta överensstämmer med vad som gäller i dag (jfr&lt;br&gt;Skogsstyrelsens cirkulär om samråd enligt 20 § naturvårdslagen, C nr 13,&lt;br&gt;LA 21.01). Av intresse i sammanhanget är att rätt till ersättning förelig-&lt;br&gt;ger om ett sådant föreläggande eller förbud enligt 31 kap. 4 § MB medför&lt;br&gt;att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nästa avsnitt framgår att ett antal bestämmelser i miljöbalken skall&lt;br&gt;tillämpas vid tillståndsprövning och i frågor om ersättning enligt&lt;br&gt;skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.2 Skogsvårdslagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillstånd skall inte fa ges till en avverkning&lt;br&gt;som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet miljökonsekvensbeskrivning i skogsvårdslagen ersätts&lt;br&gt;med begreppet analys av inverkan på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skall inte betalas för intrång upp till den s.k. kvalifika-&lt;br&gt;tionsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker före-&lt;br&gt;slagna ändringar i skogsvårdslagen. Naturvårdsverket anser att de all-&lt;br&gt;männa hänsynsreglema i 2 kap. MB bör gälla vid prövning enligt&lt;br&gt;skogsvårdslagen. Länsstyrelsen i Skaraborgs län och Umeå kommun är&lt;br&gt;inne på samma tanke. Lunds universitet instämmer i utredningens upp-&lt;br&gt;fattning att inte ersättningsreglerna i miljöbalken skall kunna kringgås&lt;br&gt;genom att balkens stoppregeln åberopas i stället för att ett områdesskydd&lt;br&gt;enligt 7 kap. MB tillskapas. Universitetet anser dock att detta bör framgå&lt;br&gt;av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen avstyrker förslaget om hänsynstagande till miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer vid tillståndsprövning. Skogsstyrelsen anför att det är osan-&lt;br&gt;nolikt att en enskild avverkning skulle kunna bedömas medföra miljöef-&lt;br&gt;fekter som har betydelse för en miljökvalitetsnorm. Om sådana regler&lt;br&gt;ändå införs är det enligt Skogsstyrelsen sannolikt att den som vägras&lt;br&gt;tillstånd har rätt till ersättning. Inte heller Skogsindustrierna eller Skogs-&lt;br&gt;ägarnas Riksförbund anser att reglerna om miljökvalitetsnormer skall&lt;br&gt;tillämpas inom skogsbruket. När det är fråga om avverkning av natur-&lt;br&gt;skog som inte är ersättningsbar tycker Västerås kommun att det är tvek-&lt;br&gt;samt att tillstånd skall kunna meddelas när åtgärder vidtas vid annan&lt;br&gt;verksamhet samtidigt som en miljökvalitetsnorm har överträtts. Länssty-&lt;br&gt;relsen i Stockholms län anser att hänsyn skall tas till miljökvalitetsnor-&lt;br&gt;mer även vid anmälningspliktig avverkning. Det bör därför enligt läns-&lt;br&gt;styrelsen övervägas att införa en bestämmelse om att skogsvårdsstyrelsen&lt;br&gt;skall meddela förelägganden och förbud för en viss typ av avverkning&lt;br&gt;eller vidtagande av särskilda försiktighetsmått mot en anmäld avverkning&lt;br&gt;i de fall då en miljökvalitetsnorm riskerar att överträdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna och Skogsägarnas Riksförbund till-&lt;br&gt;styrker att begreppet miljökonsekvensbeskrivning byts ut mot begreppet&lt;br&gt;analys av inverkan på miljön. Skogsägarnas Riksförbund anser att skog-&lt;br&gt;liga arbetsföretag aldrig bör kunna omfattas av miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar. Riksantikvarieämbetet efterlyser en precisering av skillnaden&lt;br&gt;mellan begreppen miljökonsekvensbeskrivning och analys. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Jönköpings län anser att miljöbalkens bestämmelser om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar i största möjliga utsträckning bör tillämpas även&lt;br&gt;vid sådana beskrivningar enligt skogsvårdslagen. Begreppet miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning bör enligt länsstyrelsen behållas. Västerås kommun&lt;br&gt;föreslår att konsekvensanalysen innehåller ett samråd med kommunen&lt;br&gt;och länsstyrelsen med hänsyn till att båda myndigheterna har ansvar för&lt;br&gt;naturresurshushållningen och den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker att ersätt-&lt;br&gt;ning inte betalas för intrång upp till den s.k. kvalifikationsgränsen. Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Jönköpings län anför däremot att ersättning även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen bör betalas upp till denna gräns. Det finns enligt länsstyrelsens&lt;br&gt;uppfattning risk för att såväl ersättningströskeln som hänsynskraven&lt;br&gt;kommer att tillämpas olika vid tillämpningen av miljöbalken respektive&lt;br&gt;skogsvårdslagen. Även Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsindustrierna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Skogsägarnas Riksförbund avstyrker förslaget att ersättning inte&lt;br&gt;skall betalas för intrång upp till kvalifikationsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet ifrågasätter om inte en hänvisning till miljöbalkens&lt;br&gt;mål skulle ha sitt värde. Skogsindustrierna säger sig inte kunna acceptera&lt;br&gt;att tillsyn över åtgärder inom skogsbruket utövas av andra myndigheter&lt;br&gt;än skogsvårdsorganisationen. Skogsägarnas Riksförbund är inne på&lt;br&gt;samma tanke. Enligt Kronofogdemyndigheten i Stockholm har&lt;br&gt;skogsvårdslagen inte tillräckligt tydliga bestämmelser i verkställighets-&lt;br&gt;delen. Naturskyddsföreningen anser att miljöorganisationer bör ges rätt&lt;br&gt;att överklaga beslut enligt skogsvårdslagen. Frågan om skogsvårdslagens&lt;br&gt;anpassning till miljöbalken och annan markanvändningslagstiftning bör&lt;br&gt;enligt Länsstyrelsen i Skaraborgs län bli föremål för ytterligare utred-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 5 kap. bestämmelser om miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Detta är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i&lt;br&gt;övrigt inom ett visst geografiskt område eller hela landet. Normerna&lt;br&gt;anger de förorenings- eller störningsnivåer som inte far överskridas eller&lt;br&gt;underskridas efter en viss tidpunkt, exempelvis förekomst i mark eller&lt;br&gt;vatten av kemiska produkter. De kan också ange högsta eller lägsta före-&lt;br&gt;komst i yt- eller grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för&lt;br&gt;bedömningen av tillståndet i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och kommuner, däribland de skogsvårdande myndighe-&lt;br&gt;terna, skall enligt 5 kap. 3 § MB säkerställa att miljökvalitetsnormema&lt;br&gt;uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och&lt;br&gt;anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer omfattar all verksamhet och alla åtgärder som&lt;br&gt;påverkar uppfyllandet av normen. Det saknar betydelse om verksamheten&lt;br&gt;kräver tillstånd eller inte. Även åtgärder inom skogsbruket, vilka med&lt;br&gt;några fa undantag får ske utan tillstånd, omfattas alltså av normerna. Ett&lt;br&gt;exempel är att gödsling av skogsmark kan medföra att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm om bl.a. kväve kan överskridas. Andra exempel är att föryng-&lt;br&gt;ringsavverkning i ogynsamma lägen och användning av kemikalier i&lt;br&gt;skogsbruk kan medföra att normen överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 5 kap. kompletteras av bestämmelser om att tillstånd inte far&lt;br&gt;meddelas för nya verksamheter som medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds (16 kap. 5 § MB). De kompletteras också av bestäm-&lt;br&gt;melser om att tillstånd eller villkoren för ett tillstånd far omprövas, om&lt;br&gt;verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds (24 kap. 5 § första stycket 2 MB). Bestämmelserna&lt;br&gt;som anknyter till tillstånd avser endast fall där tillstånd meddelas enligt&lt;br&gt;miljöbalken. Om man vill att samma bedömning skall göras vid till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt andra lagar måste särskilda bestämmelser införas&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsavverkning är inte en åtgärd som kommer att kräva tillstånd en-&lt;br&gt;ligt miljöbalken. Avverkning är normalt inte tillståndspliktig enligt&lt;br&gt;skogsvårdslagen och endast i vissa fall anmälningspliktig enligt 14 §.&lt;br&gt;Tillstånd enligt skogsvårdslagen fordras dock för avverkning av svårför-&lt;br&gt;yngrad skog och skyddsskog (16 §) och för att påbörja en föryngringsav-&lt;br&gt;verkning i ädellövskog (27 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för att en avverkning skall påverka en miljökvalitetsnorm be-&lt;br&gt;höver inte vara större vid de avverkningar som är tillstånds- eller anmäl-&lt;br&gt;ningspliktiga än vid andra avverkningar. Det kan därför tyckas vara&lt;br&gt;omotiverat att införa regler om hänsyn till miljökvalitetsnormer vid just&lt;br&gt;tillståndsprövningen. Skogsbruket inom svårföryngrade områden där&lt;br&gt;tillstånd krävs skall dock bedrivas med mycket stor återhållsamhet (jfr&lt;br&gt;prop. 1990/91:3, s. 15). Tillstånd till avverkning i fjällnära skog far inte&lt;br&gt;meddelas om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsent-&lt;br&gt;lig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. Om tillstånd vägras&lt;br&gt;måste ersättning betalas av staten om förbudet innebär avsevärt intrång i&lt;br&gt;pågående markanvändning. Det är inte lämpligt att samhället genom att&lt;br&gt;ge tillstånd sanktionerar en verksamhet som medverkar till att en mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnorm överträds. Regeringen finner därför att det med förebild i&lt;br&gt;16 kap. 5 § MB bör införas en bestämmelse om att tillstånd inte får med-&lt;br&gt;delas för avverkning som medverkar till att en miljökvalitetsnorm över-&lt;br&gt;träds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt Skogsstyrelsen osannolikt att en enskild avverkning skulle&lt;br&gt;kunna bedömas medföra miljöeffekter som har betydelse för en mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnorm. Regeringen vill till detta anföra följande. Det kan inte&lt;br&gt;uteslutas att en enskild åtgärd medverkar till att normen överträds. En&lt;br&gt;enskild avverkning kan vara just det som leder till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm, t.ex. för kvävehalt eller organism i intilliggande vatten, kom-&lt;br&gt;mer att överträdas. En sådan avverkning är otillåten och skogsvårdssty-&lt;br&gt;relsen kan därmed inte tillåta den. I annat fall föreligger det inget hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt miljöbalkens bestämmelse skall tillstånd kunna ges om&lt;br&gt;det vidtas sådana åtgärder att olägenheterna från annan verksamhet upp-&lt;br&gt;hör eller minskar så att möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormen&lt;br&gt;ökar i inte obetydlig utsträckning. En förutsättning för att tillstånd skall&lt;br&gt;meddelas i en sådan situation är naturligtvis att övriga förutsättningar för&lt;br&gt;tillstånd är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller ädellövskogen innebär regleringen i skogsvårdslagen&lt;br&gt;följande. En föryngringsavverkning far inte påbörjas förrän skogsvårds-&lt;br&gt;styrelsen har lämnat tillstånd till avverkningen. Syftet med till-&lt;br&gt;ståndsprövningen är att myndigheten skall kunna granska formen för&lt;br&gt;föryngringsavverkning. Tillstånd skall alltid lämnas till avverkningar&lt;br&gt;som är tillåtna enligt skogsvårdslagens övriga bestämmelser. Regleringen&lt;br&gt;syftar nämligen enbart till att bibehålla arealen ädellövskog oförändrad.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund är det knappast nödvändigt att såsom utredningen&lt;br&gt;har föreslagit knyta miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;till skogsvårdslagens bestämmelser om ädellövskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bara vid tillståndsprövning av avverkning i svårföryngrad skog&lt;br&gt;och skyddsskog som det finns behov av att införa särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i skogsvårdslagen. Bestämmelserna i 5 kap. MB&lt;br&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om miljökvalitetsnormer gäller nämligen utan uttryckligt stadgande i&lt;br&gt;skogsvårdslagen. Av 5 kap. 4 § MB framgår att verksamhet skall bedri-&lt;br&gt;vas så att miljökvalitetsnormer inte överträds. Enligt 5 kap. 3 § skall&lt;br&gt;myndigheter och kommuner säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls&lt;br&gt;bl.a. när de utövar tillsyn och meddelar föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 6 kap. bestämmelser om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar. Sådana skall enligt huvudregeln ingå i ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd enligt balken. Regeringen får föreskriva att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar skall finnas i även andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningar finns&lt;br&gt;utförligt reglerat i balken. Beskrivningen skall föregås av ett tidigt sam-&lt;br&gt;råd med länsstyrelsen och särskilt berörda enskilda. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;efter samrådet besluta om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra&lt;br&gt;en betydande miljöpåverkan. Om så anses vara fallet skall ett förfarande&lt;br&gt;med miljökonsekvensbedömning genomföras. Vid ett sådant förfarande&lt;br&gt;sker ett utökat samråd. Därefter upprättas miljökonsekvensbeskrivning-&lt;br&gt;en. Innehållet i denna är särskilt reglerat. Kungörelse skall normalt ske av&lt;br&gt;att miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats. Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall slutligen godkänna beskrivningen och beakta innehållet vid till-&lt;br&gt;ståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdslagen ställer inte samma krav på miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar, vare sig beträffande vilka fall där sådana skall upprättas, förfa-&lt;br&gt;randet vid upprättandet eller vad beskrivningarna skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skogsvårdsförfattningama gäller att Skogsstyrelsen far föreskri-&lt;br&gt;va att det i ärenden enligt lagen skall finnas en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning som gör det möjligt att bedöma vilken inverkan nya metoder för&lt;br&gt;skogens skötsel och nya skogsodlingsmaterial har på miljön, om verk-&lt;br&gt;samheten avses pågå i nämnvärd omfattning eller skall utföras i miljöer&lt;br&gt;som är särskilt känsliga. Det finns däremot inte någon möjlighet att ställa&lt;br&gt;krav på miljökonsekvensbeskrivningar i andra situationer, exempelvis&lt;br&gt;generellt vid avverkningar eller särskilt vid avverkning av ljällnära sko-&lt;br&gt;gar. Skogsstyrelsen beslutar i varje enskilt ärende vad miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen skall innehålla och hur den skall bekostas. Skogsstyrelsen&lt;br&gt;skall inhämta yttrande över en miljökonsekvensbeskrivning från Natur-&lt;br&gt;vårdsverket och berörd länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om krav på miljökonsekvensbeskrivningar skall&lt;br&gt;ställas i ytterligare fall i skogsvårdslagen måste kravet på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning vid samråd enligt miljöbalken beaktas. Enligt 12 kap.&lt;br&gt;6 § MB skall verksamheter och åtgärder som inte omfattas av tillstånds-&lt;br&gt;eller anmälningsplikt enligt balken och som kan komma att väsentligt&lt;br&gt;ändra naturmiljön anmälas för samråd. Föreskrifter far enligt paragrafen&lt;br&gt;meddelas om att anmälan för samråd alltid skall göras i fråga om särskil-&lt;br&gt;da slag av verksamheter som kan medföra skada på naturmiljön. I den&lt;br&gt;utsträckning det behövs skall i dag enligt 25 § naturvårdsförordningen&lt;br&gt;(1976:484) en anmälan för samråd vara åtföljd av en miljökonsekvensbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivning. Enligt regeringen bör detta gälla även sedan balken har trätt i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för bedömningen av frågan om krav på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar skall ställas i ytterligare fall är vidare reglerna om&lt;br&gt;s.k. hänsynsredovisningar enligt skogsvårdslagen. Skogsmarkens ägare&lt;br&gt;är enligt 14 § skogsvårdslagen skyldig att underrätta skogsvårdsstyrelsen&lt;br&gt;om vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmil-&lt;br&gt;jövårdens intressen i samband med att anmälningspliktig avverkning&lt;br&gt;skall ske på hans mark. Liknande bestämmelser finns i 16 och 27 §§.&lt;br&gt;Årligen görs 40 000 - 50 000 hänsynsredovisningar. Mörkertalet är&lt;br&gt;enligt Skogsstyrelsens uppfattning mycket lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen har fastställt blanketter för hänsynsredovisningen. På&lt;br&gt;dessa skall redovisas vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skogliga impediment som finns och vilken hänsyn som skall tas till&lt;br&gt;dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer som finns&lt;br&gt;och vilken hänsyn som skall tas till dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. växt- och häckningsplatser för hotade, sällsynta eller hänsynskrä-&lt;br&gt;vande växt- och djurarter och vilka tjäderspelplatser som finns samt&lt;br&gt;vilken hänsyn som skall tas till dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyddszonskrävande områden som avverkningsområdet gränsar&lt;br&gt;mot, vilka skyddszoner som skall lämnas och vilka åtgärder som skall&lt;br&gt;utföras i skyddszonema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. träd, trädsamlingar och döda träd som skall lämnas kvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skador på mark och i vatten som skall förhindras eller begränsas,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. övriga hänsyn som skall tas i samband med avverkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för bedömningen av frågan om krav på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar skall ställas i ytterligare fall är slutligen att&lt;br&gt;skogsvårdsstyrelsen innan tillstånd ges till avverkning i de områden av&lt;br&gt;den gällnära skogen där naturvärdena inte är fullständigt kända men&lt;br&gt;antas vara höga kan genomföra en särskild inventering för att klarlägga&lt;br&gt;naturvärdena (19 § skogsvårdsförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss framgått kan redan i dag miljökonsekvensbeskrivningar krä-&lt;br&gt;vas för skogsbruksåtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön. Vidare&lt;br&gt;gäller att behovet av miljökonsekvensbeskrivningar i stor utsträckning&lt;br&gt;tillgodoses av hänsynsredovisningama och - åtminstone vad gäller gäll-&lt;br&gt;nära skog - skogsvårdsstyrelsemas egna inventeringar. Regeringen utgår&lt;br&gt;från att den praxis som utvecklas för innehållet i och formerna för miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar enligt miljöbalken kommer att påverka miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar enligt skogsvårdslagen. Regeringen skall som&lt;br&gt;ett naturligt led i uppföljningen av miljöbalksreformen följa hur miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar enligt skogsvårdslagen utvecklas och vid behov&lt;br&gt;ta initiativ till en anpassning till balkens regler. En första möjlighet att&lt;br&gt;återkomma till frågan är i regeringens redovisning till riksdagen av den&lt;br&gt;nyligen genomförda utvärderingen av skogspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen miljökonsekvensbeskrivning bör i möjligaste mån endast an-&lt;br&gt;vändas på den beskrivning med tillhörande förfarande som upprättas&lt;br&gt;enligt balkens regler eller enligt bestämmelser som liknar balkens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför en redaktionell ändring i 32 § skogsvårdsla-&lt;br&gt;gen innebärande att uttrycket miljökonsekvensbeskrivning tas bort. Det&lt;br&gt;är tillräckligt att det av paragrafen framgår att en analys skall göras av&lt;br&gt;vilken inverkan metoderna och materialet har på miljön. Någon saklig&lt;br&gt;ändring är inte avsedd. Liksom tidigare skall alltså gälla bl.a. att även&lt;br&gt;inverkan på hushållningen med naturresurser skall redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdslagen innehåller i 19 § en bestämmelse om ersättning till den&lt;br&gt;som inte får tillstånd till avverkning av fjällnära skog eller som åläggs i&lt;br&gt;ett sådant tillstånd att ta hänsyn till naturvårdens eller kulturmiljövårdens&lt;br&gt;intressen. Hänvisning sker till ersättningsbestämmelserna i naturvårds-&lt;br&gt;lagen. Detta innebär att ersättning skall betalas i den utsträckning som det&lt;br&gt;inskränkande beslutet innebär att pågående markanvändning inom berörd&lt;br&gt;del av fastigheten avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken har reglerna ändrats så att från ersättningen skall dras av&lt;br&gt;ett belopp motsvarande den s.k. kvalifikationsgränsen, dvs. ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar ersättning upp till nivån &amp;quot;avsevärt försvåras&amp;quot;. Förslaget&lt;br&gt;har förutom av Miljöbalksutredningen förts fram av en interdepartemen-&lt;br&gt;tal arbetsgrupp med uppgift att utreda vissa frågor rörande intrångsersätt-&lt;br&gt;ning (Ds 1991:87), av Skogspolitiska kommittén (SOU 1992:76) och av&lt;br&gt;Miljöskyddskommittén (SOU 1993:27). Avräkningen har fått stöd i olika&lt;br&gt;remissbehandlingar och i propositionen om en ny skogspolitik (prop.&lt;br&gt;1992/93:226 s. 44). Jordbruksutskottet delade regeringens uppfattning i&lt;br&gt;den nämnda propositionen och framhöll att de lagtekniska förändringarna&lt;br&gt;fick behandlas i ett senare sammanhang (1992/93:JoU15 s. 27 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det har införts en regel om avräkning i miljöbalken bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening en motsvarande avräkning ske när ersättning skall&lt;br&gt;betalas enligt skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § skogsvårdslagen finns ett bemyndigande för regeringen eller myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att bl.a. meddela föreskrifter som&lt;br&gt;förbjuder eller ställer upp villkor för användning av visst slag av&lt;br&gt;skogsodlingsmaterial vid anläggning av skog. Bestämmelsen har likheter&lt;br&gt;med 8 kap. 3 § MB, som innehåller ett bemyndigande att meddela förbud&lt;br&gt;mot eller särskilda villkor för att sätta ut exemplar av bl.a. växtarter i&lt;br&gt;naturmiljön. Utredningen föreslog att skogsvårdslagens bestämmelse&lt;br&gt;skulle kompletteras med en bestämmelse om att föreskrifter enligt 8 kap.&lt;br&gt;3 § MB skall iakttas vid verksamhet enligt skogsvårdslagen. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning är en sådan bestämmelse onödig, eftersom det, som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 17.1, särskilt skall anges i skogsvårdslagen att lagen&lt;br&gt;inte skall tillämpas när den strider mot föreskrifter meddelade med stöd&lt;br&gt;av 8 kap. MB. I detta fall kommer dock sådana konflikter att bli ovanliga,&lt;br&gt;eftersom det med stöd av miljöbalken inte får meddelas föreskrifter som&lt;br&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser användningen av skogsodlingsmaterial vid anläggning av skog (jfr&lt;br&gt;8 kap. 3 § andra stycket MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som har&lt;br&gt;inletts före balkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas&lt;br&gt;omedelbart. Denna ordning bör enligt regeringens mening normalt gälla&lt;br&gt;även i ärenden enligt de lagar som ligger utanför balken. Ärenden enligt&lt;br&gt;skogsvårdslagen avgörs normalt efter kort tid. Under ett övergångsskede&lt;br&gt;kommer dock ärenden som har inletts före lagändringarnas ikraftträdande&lt;br&gt;att handläggas efter denna tidpunkt. En övergångsbestämmelse bör därför&lt;br&gt;införas även i skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 38 § lagen om införande av miljöbalken skall äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser gälla i fråga om rätt till ersättning på grund av beslut som har med-&lt;br&gt;delats före balkens ikraftträdande. Detta innebär att avdrag på ersättning&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar kvalifikationsgränsen inte skall ske när&lt;br&gt;beslutet har meddelats före balkens ikraftträdande. En motsvarande över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse bör knytas till ändringen i 19 § skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordabalkens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalken och jordabalken skall gälla paral-&lt;br&gt;lellt. Inga begränsningar införs i möjligheten att ingripa med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen berörde inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna berör inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I jordabalken (JB) finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om rättsförhållanden rörande fast egendom (1-18 kap.) och om in-&lt;br&gt;skrivningsväsendet (19-24 kap.). Bestämmelserna berör knappast samma&lt;br&gt;frågor som miljöbalken och några avgränsningsproblem kan därför inte&lt;br&gt;uppkomma mellan balkama. Av intresse är dock 3 kap. JB, som behand-&lt;br&gt;lar rättsförhållanden mellan grannar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § JB skall var och en vid nyttjandet av sin eller annans&lt;br&gt;fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen. I lagrådsremissen an-&lt;br&gt;fördes att bestämmelsen delvis berör samma frågor som den centrala&lt;br&gt;hänsynsregel som finns intagen i 2 kap. 3 § MB. Enligt denna skall alla&lt;br&gt;som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd&lt;br&gt;utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktig-&lt;br&gt;hetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att&lt;br&gt;verksamheten eller åtgärder medför skada eller olägenhet för människors&lt;br&gt;hälsa eller miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att ett tillägg skulle göras i 3 kap. 1 § JB, i&lt;br&gt;avsikt att klargöra att bestämmelsen inte innebär någon inskränkning av&lt;br&gt;de krav som kan ställas enligt miljöbalken. Lagrådet konstaterar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förevarande kapitel i jordabalken gäller rättsförhållanden mellan grannar&lt;br&gt;och att miljöbalken knappast innehåller någon föreskrift av rent granne-&lt;br&gt;lagsrättslig karaktär. Med hänsyn till detta och då det hitintills inte an-&lt;br&gt;setts föreligga något behov av en hänvisning till lagstiftning angående&lt;br&gt;miljön ifrågasätter Lagrådet om det föreslagna tillägget är tillräckligt&lt;br&gt;motiverat av vare sig praktiska eller systematiska skäl. Regeringen låter&lt;br&gt;därför förslaget utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Naturvårdsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jordabalkens och andra författningars bestäm-&lt;br&gt;melser om nyttjanderätt skall tillämpas på den rätt som uppkommer&lt;br&gt;för staten eller en kommun när fastighetsägaren i ett naturvårdsavtal&lt;br&gt;avstår från att bruka sin fastighet i särskilt angivna hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog dessutom att miljöorganisationer skall be-&lt;br&gt;handlas på samma sätt som staten och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skogsstyrelsen tillstyrker förslaget i princip, men&lt;br&gt;anser att ändringen bör begränsas till sådana avtal som sluts mellan en&lt;br&gt;fastighetsägare och staten. Det finns enligt Skogsstyrelsen risk för att&lt;br&gt;oklarheter uppstår om avtalens innebörd och status om närmare 300&lt;br&gt;kommuner och ett okänt antal ideella föreningar ges möjlighet att utfor-&lt;br&gt;ma avtal. Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget rörande naturvårdsavtal, dock med den reservationen&lt;br&gt;att det bör ankomma på fastighetsägaren att bestämma om inskrivning av&lt;br&gt;ett naturvårdsavtal skall få ske. Skogsindustrierna tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Lunds universitet ser det som angeläget att naturvårdsavtal far ett bättre&lt;br&gt;sakrättsligt skydd på det sätt som utredningen anger. Universitetet påpe-&lt;br&gt;kar att förslaget visserligen innebär den systematiska nyheten att man&lt;br&gt;inför en ny typ av sakrättsligt skyddad rättighet som går ut på rådighet&lt;br&gt;över en fastighet utan att liksom servitutet vara knuten till en annan,&lt;br&gt;härskande fastighet. Såvitt universitetet kan bedöma behöver detta dock&lt;br&gt;inte ställa till några större komplikationer. Önskan om en konsekvent&lt;br&gt;systematik bör enligt universitetet fa stå tillbaka för så starka praktiska&lt;br&gt;skäl som talar för förslaget. Universitetet diskuterar vidare om inte den&lt;br&gt;sakrättsligt skyddade rättigheten också skall omfatta fall där fastighets-&lt;br&gt;ägaren åtar sig att vidta positiva åtgärder, t.ex. att röja hagmark. Univer-&lt;br&gt;sitetet finner det trots allt befogat att godta den begränsning av det sak-&lt;br&gt;rättsliga skyddet som utredningen föreslår i denna fråga. Lantmäteriver-&lt;br&gt;ket avstyrker förslaget. Verket anför att bestämmelser om naturvårdsavtal&lt;br&gt;inte hör hemma i civilrättslig lagstiftning, eftersom förslaget avser att&lt;br&gt;skydda allmänna ideella intressen och inte enskilda ekonomiska intres-&lt;br&gt;sen. Verket påpekar att avtal som syftar till att styra markanvändningen&lt;br&gt;är okända inom civilrätten, om man bortser från negativa servitut. Om&lt;br&gt;inte gällande naturvårdslagstiftning ger utrymme för naturvårdsavtal, bör&lt;br&gt;enligt verket lagändring ske i förvaltningsrättslig lagstiftning. Verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillägger att naturvårdsavtal, med den utformning lagförslaget har, skulle&lt;br&gt;få dåligt skydd vid fastighetsreglering. Försvarsmakten anser att tillräck-&lt;br&gt;liga skyddsbestämmelser finns i 7 kap. miljöbalken. Som förslaget nu är&lt;br&gt;utformat ger det enligt Försvarsmakten upphov till stora tolkningssvårig-&lt;br&gt;heter, särskilt vid mer komplicerade avtalssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skogsbrukssektom används s.k. naturvårdsavtal som komplement&lt;br&gt;till naturreservat, biotopskydd, generell hänsyn och andra åtgärder for att&lt;br&gt;uppnå skogspolitikens miljömål. Detta sker huvudsakligen i sådana fall&lt;br&gt;där en anpassad skötsel gynnar naturvärdena. Avtalen sluts mellan mark-&lt;br&gt;ägare och framför allt staten och har till syfte att bevara och utveckla ett&lt;br&gt;områdes naturvärden. Några lagregler finns inte som särskilt avser natur-&lt;br&gt;vårdsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett naturvårdsavtal innebär att en fastighetsägare åtar sig att mot er-&lt;br&gt;sättning från motparten helt eller delvis avstå från sin rätt att bruka ett&lt;br&gt;område av sin mark. Eftersom avtalen hittills främst har kommit till&lt;br&gt;användning i skogen är det i de allra flesta fallen avverkning och annat&lt;br&gt;tillvaratagande av virke som markägaren förklarar sig helt eller delvis&lt;br&gt;avstå från. I vissa fall far markägarens motpart genom avtalet en rätt att&lt;br&gt;vidta närmare preciserade åtgärder i avsikt att bibehålla eller höja natur-&lt;br&gt;värdena. Det kan t.ex. vara fråga om att på konstlad väg skapa högstub-&lt;br&gt;bar, dvs. kapa träd några meter upp på stammen, eller utföra särskilt&lt;br&gt;anpassad röjning eller gallring. Avkastning som kan uppkomma tillfaller&lt;br&gt;alltid markägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första naturvårdsavtalen med staten som part ingicks under våren&lt;br&gt;1994. Till och med den 31 december 1996 hade 190 sådana avtal upprät-&lt;br&gt;tats. Av dessa avsåg enligt Skogsstyrelsens statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 lövbränneliknande successionsmarker (6,7 ha - 5 800 kr),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 naturskogsartad barrskog (4,5 ha - 7 200 kr),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 naturskogsartad lövskog (6,6 ha - 7 600 kr),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 ädellövskog (8,7 ha - 5 400 kr),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kulturmarker, hagar och skogsbeten (7,3 ha - 5 200 kr),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kantzoner, korridorer, bäckar och raviner (3,8 ha -8 500 kr),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 anlagda brandfält (6,2 ha - 4 200 kr), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 boplatser, spelplatser och växtplatser (2,1 ha - 13 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siffrorna inom parentes avser genomsnittlig areal och genomsnittlig&lt;br&gt;ersättning per hektar (ha). Ett avtal for Njakafjäll i Västerbottens län som&lt;br&gt;omfattar 322 ha har inte räknats med. Avtalet skiljer sig från de andra&lt;br&gt;avtalen, eftersom det dels avser ett mycket stort område, dels innebär ett&lt;br&gt;endast femårigt avverkningsstopp vilket har påverkat ersättningen. Av-&lt;br&gt;talet är därför inte relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken antyder att det finns goda möjligheter att erhålla hög natur-&lt;br&gt;vårdsnytta for de medel som satsas. Naturvårdsavtal (avtalet for Nja-&lt;br&gt;kafjäll ej inräknat) omfattar i genomsnitt 6,1 ha och ersättningen uppgår i&lt;br&gt;snitt till 6 400 kr per ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från hittillsvarande tillämpning är goda. Naturvårdsav-&lt;br&gt;talen avseende skog har befunnits ge den största nyttan, vad avser beva-&lt;br&gt;randet av den biologiska mångfalden, om avtalen kan tecknas för långa&lt;br&gt;tidsperioder, gärna upp mot 50 år. Inom virkesproduktionen fattas ofta&lt;br&gt;beslut som medför effekter i skogen i ett hundraårigt perspektiv. Det är&lt;br&gt;därför rimligt om naturvårdsavtalen kan gälla under långa tidsperioder.&lt;br&gt;Härigenom kan de bidra till ett långsiktigt perspektiv även på miljösidan.&lt;br&gt;Det är även av vikt med hänsyn till instrumentets trovärdighet att enga-&lt;br&gt;gemang, tid och pengar inte läggs ner på alltför kortsiktiga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är emellertid att märka att fastigheter vanligen överlåts med korta-&lt;br&gt;re mellanrum än de långa tidsperioder som avtalen bör omfatta. Ett na-&lt;br&gt;turvårdsavtal blir inte automatiskt gällande mot en ny ägare av fastighe-&lt;br&gt;ten. Inte ens om denne vid köpet hade vetskap om avtalet blir detta gäl-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framfor allt frågan om avtalens bestånd vid fastighetsöverlåtelse har&lt;br&gt;uppmärksammats. Även avtalens företrädesrätt gentemot nyttj anderätter&lt;br&gt;och servitut är av intresse att reglera liksom frågan hur avtalen skall stå&lt;br&gt;sig mot fastighetsägarens borgenärer. Vad händer t.ex. om fastighetsäga-&lt;br&gt;ren upplåter rätt åt någon att avverka skog på fastigheten eller om fastig-&lt;br&gt;heten är intecknad och försäljs exekutivt? En annan fråga som behöver&lt;br&gt;regleras är vad som händer om det område som avtalet avser berörs av&lt;br&gt;fasti ghetsbildningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika lösningar har diskuterats på frågan hur skyddets bestånd skall&lt;br&gt;säkerställas. Någon helt tillfredsställande lösning har inte hittats. Denna&lt;br&gt;osäkerhet har lett till att naturvårdsavtal inte har slutits i önskvärd om-&lt;br&gt;fattning. Det finns ett stort intresse av att frågan blir löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakrättsligt skydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att arbetet med naturvårdsavtal fortgår. Det bör därför&lt;br&gt;övervägas hur det skydd som avtalet syftar till skall kunna bestå när&lt;br&gt;fastigheten övergår till en ny ägare och hur den rätt som avtalet ger även i&lt;br&gt;övrigt skall uppnå sakrättsligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först kan konstateras att det inte är möjligt att utforma avtalet på ett&lt;br&gt;sådant sätt att framtida fastighetsägare, vilka ju inte är avtalsparter, blir&lt;br&gt;bundna. Förpliktande tredjemansavtal godtas nämligen inte i svensk rätt.&lt;br&gt;Det är inte heller möjligt att genom villkor i avtalet ge avtalsrättighetema&lt;br&gt;företräde framför andra rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan dock fråga sig om inte problemet med att avtalet inte består&lt;br&gt;vid överlåtelse kan lösas genom att avtalet konstrueras på ett sådant sätt&lt;br&gt;att markägaren far incitament att endast överlåta fastigheten till en person&lt;br&gt;som är beredd att antingen träda in i avtalet eller sluta ett eget avtal. Detta&lt;br&gt;skulle kunna åstadkommas genom att bestämmelser tas in i avtalet om att&lt;br&gt;ersättningen helt eller delvis skall återbetalas om avtalet på grund av&lt;br&gt;omständigheter på markägarens sida inte består hela avtalstiden. Ett&lt;br&gt;alternativ skulle kunna vara att markägaren blir skyldig att utge vite vid&lt;br&gt;en sådan händelse. Om avtalet trots detta upphör i förtid skulle markäga-&lt;br&gt;rens motpart på detta sätt få en viss kompensation. Detta skulle visserli-&lt;br&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen inte skydda naturvärdena på platsen men kunna ge medel till skydd&lt;br&gt;av andra platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningar av nu behandlat slag har diskuterats tidigare. Man har&lt;br&gt;emellertid funnit att fa markägare är beredda att ingå avtal med sådana&lt;br&gt;bestämmelser. Dessutom blir inte andra sakrättliga problem lösta, t.ex.&lt;br&gt;frågorna om företrädesrätt gentemot nyttj anderätter och servitut eller hur&lt;br&gt;avtalen skall stå sig mot fastighetsägarens borgenärer. Regeringen finner&lt;br&gt;därför att andra vägar måste sökas för att säkra avtalens bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bättre lösning är enligt regeringens mening att ge naturvårdsavtalen&lt;br&gt;sakrättsligt skydd, dvs. att skydda rättigheterna enligt avtalet mot tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika sätt att åstadkomma sakrättsligt skydd. När det gäller&lt;br&gt;lös egendom är huvudregeln att besittning ger ett sådant skydd. Förhål-&lt;br&gt;landena är dock annorlunda vid fast egendom, där det kan vara svårt att&lt;br&gt;konstatera att någon har besittning. Det vanligaste sättet inom fastighets-&lt;br&gt;rätten att uppnå sakrättsligt skydd är genom ett förfarande med inskriv-&lt;br&gt;ning i ett offentligt register, inskrivningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ta del av inskrivningsregistret skall en spekulant på en fas-&lt;br&gt;tighet kunna få en bild av vilka rättigheter av olika slag som belastar&lt;br&gt;fastigheten. Köparen kan normalt inte ursäkta sig med att han saknade&lt;br&gt;vetskap om förhållanden som finns införda i inskrivningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakrättsligt skydd för naturvårdsavtal skulle alltså kunna åstadkommas&lt;br&gt;genom regler om inskrivning. Ett enkelt men ganska drastiskt alternativt&lt;br&gt;sätt att lösa frågan om giltighet efter fastighetsöverlåtelse skulle kunna&lt;br&gt;vara att lagstifta om att naturvårdsavtal automatiskt skall gälla mot även&lt;br&gt;nya ägare av de fastigheter som avtalen avser; jfr bestämmelsen om rätt&lt;br&gt;till elektrisk kraft i 7 kap. 11 § andra stycket JB. En sådan lösning skulle&lt;br&gt;möjligen kunna accepteras om köparen på andra sätt än genom att förlita&lt;br&gt;sig till säljarens uppgifter hade möjlighet att bilda sig en uppfattning om&lt;br&gt;vilka skyldigheter som belastar fastigheten. Det är dock i de allra flesta&lt;br&gt;fall inte möjligt att vid en besiktning av fastigheten konstatera förhållan-&lt;br&gt;den som visar eller ens antyder att det finns ett naturvårdsavtal. Det är&lt;br&gt;vidare för mycket begärt att köparen kontaktar olika myndigheter för att&lt;br&gt;höra efter om dessa har slutit några avtal avseende fastigheten. Det är&lt;br&gt;dessutom möjligt att naturvårdsavtal har slutits utan någon myndighets&lt;br&gt;medverkan. Inte heller i övrigt skulle köparen ha en rimlig chans att&lt;br&gt;konstatera eventuella naturvårdsavtal. Lösningen kan därför inte accepte-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan regler föreslås om hur naturvårdsavtal skall uppnå sakrättsligt&lt;br&gt;skydd måste naturligtvis bedömas om redan befintliga regler går att&lt;br&gt;använda på naturvårdsavtal. Reglerna i jordabalken om nyttjanderätt och&lt;br&gt;servitut är av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt finns i 7 kap. JB. Någon de-&lt;br&gt;finition ges inte av begreppet nyttjanderätt men däremot nämns som&lt;br&gt;exempel i 7 kap. 1 § arrende, hyra och tomträtt. Särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om dessa former av nyttjanderätter finns i 8-13 kap. JB. Av 7 kap. 3 § JB&lt;br&gt;framgår att av fastighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog på&lt;br&gt;fastigheten eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller den-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas naturtillgångar eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse som&lt;br&gt;nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett naturvårdsavtal innehåller vanligen olika rättigheter och förpliktel-&lt;br&gt;ser. Ofta ingår moment som kan vara att anse som nyttjanderätt, framför&lt;br&gt;allt att markägarens motpart har rätt att på marken utföra naturvårdande&lt;br&gt;åtgärder. Det har vid klassificeringen som nyttjanderätt antagligen inte&lt;br&gt;någon betydelse att det typiska naturvårdsavtalet inte ger markägarens&lt;br&gt;motpart rätt att tillgodogöra sig eventuell avkastning. Utredningen anför&lt;br&gt;att man sålunda skulle kunna tillämpa reglerna om arrende, närmare&lt;br&gt;bestämt lägenhetsarrende, på den del av avtalet som ger rätt att bruka&lt;br&gt;marken. Regeringen vill dock, liksom Lantmäteriverket, peka på att&lt;br&gt;arrende förutsätter ett besittningstagande av marken. Bestämmelserna om&lt;br&gt;arrende blir därför inte tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste rätten i ett naturvårdsavtal är sällan att fa utföra åtgärder&lt;br&gt;på marken. Väsentligast är i stället fastighetsägarens förpliktelse att avstå&lt;br&gt;från att bruka marken. De avtal som hittills har slutits innehåller normalt&lt;br&gt;bestämmelser om att fastighetsägaren avstår från att avverka skog eller&lt;br&gt;på annat sätt ta vara på dess virke. Ett sådant negativt element kan aldrig&lt;br&gt;rubriceras som en nyttjanderätt (se Westerlind, Kommentar till Jordabal-&lt;br&gt;ken 7 kap., 1984, s. 63). Exempelvis kan inte den begränsning i fastig-&lt;br&gt;hetsägarens rätt att förfoga över fastighetens skogstillgång som avsågs i&lt;br&gt;lagen (1930:202) om begränsning av rätten att avverka skog å intecknad&lt;br&gt;fastighet anses utgöra nyttjanderätt (a.a. s. 17 och SOU 1960:25 s. 279).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock noteras att ett nyttj anderättsavtal typiskt sett innehåller&lt;br&gt;en underförstådd skyldighet för upplåtaren att avstå från att förfoga över&lt;br&gt;det som upplåtelsen avser. Skillnaden är därför trots allt kanske inte så&lt;br&gt;stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sakrättsligt skydd blir inte löst genom reglerna om inskriv-&lt;br&gt;ning av nyttjanderätt, eftersom det inte i första hand är beträffande&lt;br&gt;&amp;quot;nyttj anderättsdelen&amp;quot; i naturvårdsavtalet som behov finns att skapa detta&lt;br&gt;skydd. De aktiva åtgärderna i nyttj anderättsdelen utförs ofta i avtalstidens&lt;br&gt;begynnelse. Ibland har till och med dessa åtgärder redan vidtagits när&lt;br&gt;naturvårdsavtalet sluts. Det är inte alla naturvårdsavtal som innehåller&lt;br&gt;någon nyttj anderättsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har förekommit att naturvårdsavtal har skrivits in. Härmed är dock&lt;br&gt;inte frågan om sakrättsligt skydd löst, eftersom inskrivningen rimligen&lt;br&gt;endast kan ge sakrättsligt skydd åt den nyttjanderätt som följer av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarens underlåtenhetsförpliktelse, t.ex. att inte avverka eller&lt;br&gt;i övrigt tillgodogöra sig virket, liknar snarare ett servitutsvillkor. Negati-&lt;br&gt;va servitut godtas nämligen i svensk rätt. Ett naturvårdsavtal är trots detta&lt;br&gt;inte något servitut. Ett servitut reglerar nämligen ett förhållande mellan&lt;br&gt;två fastigheter - den tjänande och den härskande. Den rätt som markäga-&lt;br&gt;rens motpart har i ett naturvårdsavtal är inte knuten till något fastig-&lt;br&gt;hetsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att inskrivning får ske finns i även andra lagar än&lt;br&gt;jordabalken. I åtminstone två lagar finns bestämmelser om att avtal får&lt;br&gt;antecknas i inskrivningsregistret. Lagarna är lagen (1987:232) om sam-&lt;br&gt;bors gemensamma hem och lagen (1989:31) om förvaltning av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samägda jordbruksfastigheter. Dessa bestämmelser kan naturligtvis inte&lt;br&gt;användas för att skriva in naturvårdsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några befintliga bestämmelser finns sammanfattningsvis inte som ger&lt;br&gt;den rätt som följer av underlåtenheten i ett naturvårdsavtal sakrättsligt&lt;br&gt;skydd. Regeringen föreslår därför att sådana bestämmelser införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet står mellan att tillskapa ett nytt system för sakrättsligt skydd för&lt;br&gt;just naturvårdsavtal eller att använda sig av befintliga regler genom att&lt;br&gt;jämställa den rätt som följer av naturvårdsavtalet med någon rätt som&lt;br&gt;redan har ett sådant skydd. Om det senare är möjligt är detta enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening att föredra, eftersom man härigenom kan fa ett färdigt&lt;br&gt;system där en stor del av de frågor som kan dyka upp redan är lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss har konstaterats är markägarens negativa förpliktelse i ett&lt;br&gt;naturvårdsavtal inte en nyttjanderätt för markägarens motpart. Detta&lt;br&gt;hindrar dock inte att den rätt som avtalet ger jämställs med nyttjanderätt&lt;br&gt;vid tillämpningen av jordabalken och eventuellt också annan lagstiftning.&lt;br&gt;För att avgöra om detta är lämpligt måste befintliga bestämmelser om&lt;br&gt;nyttjanderätt studeras för att bedöma om de kan tillämpas på naturvårds-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett mycket stort antal bestämmelser som berör nyttjanderätt.&lt;br&gt;Det är inte möjligt att här redovisa alla bestämmelser. Framställningen&lt;br&gt;koncentreras därför till centrala bestämmelser. Det är naturligt att börja&lt;br&gt;med jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyttj anderättsavtal är enligt 7 kap. 5 § JB inte bindande längre än&lt;br&gt;50 år. Bestämmelsen far stor betydelse för naturvårdsavtal. Naturvårds-&lt;br&gt;avtal har nämligen befunnits ge den största nyttan om de avser lång tid.&lt;br&gt;En avtalstid på 50 år är dock så lång att den kan accepteras. De avtal som&lt;br&gt;hittills har ingåtts har för övrigt såvitt regeringen har erfarit inte översti-&lt;br&gt;git 50 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker upplåtelsen inom detaljplan är avtalet enligt 7 kap. 5 § JB bindan-&lt;br&gt;de i högst 25 år. Bestämmelsen saknar antagligen betydelse vid den typ&lt;br&gt;av naturvårdsavtal som ingås i dag, eftersom sådana avtal knappast&lt;br&gt;kommer att omfatta detaljplanelagda områden. Det kan dock inte uteslu-&lt;br&gt;tas att framtida naturvårdsavtal avseende annat än skogsbiotoper i ensta-&lt;br&gt;ka fall kan bli upprättade inom områden som omfattas av detaljplan.&lt;br&gt;Såvitt kan bedömas i dag kommer dock detta att bli fallet så pass sällan&lt;br&gt;att det saknas anledning att överväga undantag från 25-årsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 5 § JB gäller vidare att upplåtelse av nyttjanderätt för nå-&lt;br&gt;gons livstid gäller utan begränsning till viss tid. Bestämmelsen torde bara&lt;br&gt;ta sikte på nyttjanderättshavarens livstid. Bestämmelsen saknar därför&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyttjanderätt som har upplåtits genom en skriftlig handling far en-&lt;br&gt;ligt 7 kap. 10 § JB skrivas in. Härigenom blir frågan om ett naturvårds-&lt;br&gt;avtal far skrivas in löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet som besväras av nyttjanderätt överlåts, åligger det en-&lt;br&gt;ligt 7 kap. 11 § JB överlåtaren att göra förbehåll om upplåtelsen, om inte&lt;br&gt;rättigheten är inskriven. Ett sådant förbehåll medför enligt paragrafen att&lt;br&gt;upplåtelsen gäller mot den nye fastighetsägaren. Regeringen har tidigare&lt;br&gt;pekat på att en fastighetsägare kan förväntas vara negativ till att ingå&lt;br&gt;avtal med villkor som inskränker hans möjlighet att överlåta fastigheten&lt;br&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vem som helst. Även en lagreglerad skyldighet att göra förbehåll&lt;br&gt;skulle möjligen kunna tänkas inskränka möjligheterna att överlåta fastig-&lt;br&gt;heten och därmed viljan att ingå avtal. Bestämmelsen gäller dock bara&lt;br&gt;när inskrivning inte har skett. Eftersom det kan förväntas att de flesta&lt;br&gt;naturvårdsavtal kommer att skrivas in skapar bestämmelsen knappast&lt;br&gt;några bekymmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beträffande en skriftlig upplåtelse, som skall gälla mot ny ägare av&lt;br&gt;fastigheten, träffats överenskommelse om förlängning av upplåtelsetiden&lt;br&gt;eller om ändring eller tillägg i upplåtelseavtalet och är detta anmärkt på&lt;br&gt;fastighetsägarens exemplar av upplåtelsehandlingen, gäller enligt 7 kap.&lt;br&gt;12 § JB överenskommelsen mot den nye ägaren. Detta är enligt regering-&lt;br&gt;ens mening en utmärkt ordning för naturvårdsavtalens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i 7 kap. 11-13 §§ JB gäller upplåtelsen enligt&lt;br&gt;7 kap. 14 § JB mot den till vilken fastigheten överlåtits endast om upplå-&lt;br&gt;telsen enligt 17 kap. äger företräde framför överlåtelsen på grund av&lt;br&gt;inskrivning eller den nye ägaren vid överlåtelsen ägde eller bort äga&lt;br&gt;kännedom om upplåtelsen. Det vanliga torde som sagt bli att naturvårds-&lt;br&gt;avtalen skrivs in. Bestämmelsen far därför stor betydelse. Regeringen&lt;br&gt;återkommer strax till bestämmelserna i 17 kap. JB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 15 § JB är ett förbehåll som strider mot bestämmelserna i&lt;br&gt;7 kap. 11-14 §§ om rättighetens bestånd mot ny ägare av fastigheten utan&lt;br&gt;verkan. Det är lämpligt att bestämmelsen gäller även naturvårdsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en exekutiv försäljning av en fastighet gäller enligt 7 kap. 16 §&lt;br&gt;JB en upplåtelse av nyttjanderätt mot den nye ägaren endast om försälj-&lt;br&gt;ningen har skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt 12 kap.&lt;br&gt;utsökningsbalken (UB) eller rättigheten enligt samma kapitel är skyddad&lt;br&gt;utan förbehåll. I denna framställning kan endast några av bestämmelserna&lt;br&gt;i 12 kap. UB beröras. Av intresse är till att börja med 12 kap. 33 § UB,&lt;br&gt;där det anges att en nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll, om&lt;br&gt;rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen. I paragrafen stadgas&lt;br&gt;vidare att en nyttjanderätt skall förbehållas, om det saknas anledning anta&lt;br&gt;att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare&lt;br&gt;av fordran med bättre rätt. Vidare är 12 kap. 39 § UB av intresse. Enligt&lt;br&gt;denna skall när sakägarförteckningen upptar en rättighet som inte är&lt;br&gt;skyddad enligt 12 kap. 33 § utan särskilt förbehåll och inte heller har&lt;br&gt;förbehållits enligt nämnda paragraf, fastigheten först ropas ut utan förbe-&lt;br&gt;håll om rättighetens bestånd och därefter med ett sådant förbehåll. Om&lt;br&gt;det vid det senare utropet uppnås ett bud som täcker fordringar med&lt;br&gt;bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt eller&lt;br&gt;högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det senare utro-&lt;br&gt;pet företräde. Slutligen är av intresse regeln om underhandsförsäljning i&lt;br&gt;12 kap. 58 § UB. Enligt denna skall en rättighet som grundas på en&lt;br&gt;skriftlig handling förbehållas vid försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 17 § första stycket JB stadgas att om en fastighet överlåts och&lt;br&gt;en upplåtelse av nyttjanderätt skall gälla mot den nye ägaren, är denne&lt;br&gt;berättigad att uppbära vederlag för rättigheten i den mån vederlaget för-&lt;br&gt;faller till betalning efter det att han tillträtt fastigheten. Vederlaget för&lt;br&gt;naturvårdsavtal betalas nästan alltid som ett engångsbelopp vid avtalets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående. Bestämmelsen kommer i dessa fall att sakna betydelse for&lt;br&gt;naturvårdsavtalens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nye ägaren har enligt 7 kap. 17 § andra stycket JB att uppfylla ti-&lt;br&gt;digare ägares åligganden i den mån de skall fullgöras efter det att han har&lt;br&gt;tillträtt fastigheten. Härmed kommer att avses även markägarens negativa&lt;br&gt;förpliktelser i ett naturvårdsavtal, exempelvis att inte avverka skog. Till&lt;br&gt;denna bestämmelse hör en regel om skadestånd i 7 kap. 20 § JB. Överlå-&lt;br&gt;taren är enligt sistnämnda bestämmelse skyldig att ersätta rättighetshava-&lt;br&gt;ren dennes skada, om den nye ägaren bryter mot 7 kap. 17 § andra styck-&lt;br&gt;et JB. En svårbedömd fråga för naturvårdsavtalens del blir vilken skada&lt;br&gt;som fastighetsägarens motpart kan anses lida när den nye ägaren bryter&lt;br&gt;mot underlåtenhetsförpliktelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 22-24 §§ JB finns bestämmelser om den inbördes ställningen&lt;br&gt;mellan rättigheter som inte är inskrivna. Som har påpekats kan det för-&lt;br&gt;väntas att naturvårdsavtalen skrivs in. Bestämmelserna får därför inte&lt;br&gt;någon större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet frångår innehavaren efter klander, följer det av 6 kap.&lt;br&gt;8 § och 7 kap. 25 § JB att en upplåtelse av nyttjanderätt som har skett&lt;br&gt;efter det att fastigheten kom ur rätte ägarens hand är utan verkan. Detta&lt;br&gt;bör gälla även naturvårdsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet som besväras av nyttjanderätt delas, gäller rättigheten&lt;br&gt;enligt 7 kap. 27 § JB i var och en av de nya fastigheterna. Om rättighe-&lt;br&gt;tens utövning är begränsad till ett visst område, upphör rättigheten dock&lt;br&gt;att besvära fastigheter som inte omfattar någon del av området. Det sena-&lt;br&gt;re kommer ofta att bli fallet vid naturvårdsavtal. En liknande bestämmel-&lt;br&gt;se för fastighetsreglering finns i 7 kap. 29 § JB. Det är lämpligt att be-&lt;br&gt;stämmelserna gäller även naturvårdsavtal. Om ett naturvårdsavtal avser&lt;br&gt;en hel fastighet och mark överförs till denna fastighet följer, som Lant-&lt;br&gt;mäteriverket påpekar, av 7 kap. 29 § JB att naturvårdsavtalet &amp;quot;flyter ut&amp;quot;&lt;br&gt;att gälla även i det överförda området. Det vanliga är dock att naturvårds-&lt;br&gt;avtalet är lokaliserat till en viss del av en fastighet, varför avtalet inte&lt;br&gt;berörs av ett marktillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse i 7 kap. 29 § JB är också att nyttjanderätt upphör i mark&lt;br&gt;som genom fastighetsreglering frångår den fastighet i vilken rättigheten&lt;br&gt;upplåtits, såvida inte annat förordnas av lantmäterimyndigheten. Detta&lt;br&gt;kan lämpligen gälla även naturvårdsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 kap. 1 § JB framgår att om fast egendom har överlåtits eller&lt;br&gt;nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft har upplåtits till flera&lt;br&gt;var för sig, har det förvärv för vilket inskrivning söks först företräde.&lt;br&gt;Bestämmelsen far stor betydelse för naturvårdsavtal, eftersom dessa kan&lt;br&gt;förväntas bli inskrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplåtelse av nyttjanderätt har dock enligt 17 kap. 3 § JB inte på&lt;br&gt;grund av inskrivningen företräde framför tidigare överlåtelse eller upp-&lt;br&gt;låtelse, om rättighetshavaren vid upplåtelsen kände till eller borde ha&lt;br&gt;känt till denna. Detta bör gälla även naturvårdsavtal. Det innebär att ett&lt;br&gt;naturvårdsavtal om att t.ex. skog inte skall avverkas inte kan göras gäl-&lt;br&gt;lande om markägarens motpart kände till eller borde ha känt till att mark-&lt;br&gt;ägaren har upplåtit rätt att avverka samma skog åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 kap. JB finns bestämmelser om bl.a. godtrosförvärv på grund av&lt;br&gt;inskrivning. Bestämmelserna reglerar förhållanden som sällan kan befa-&lt;br&gt;ras beröra naturvårdsavtal. Regeringen kan dock inte se några hinder mot&lt;br&gt;att de gäller även för naturvårdsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om inskrivning av nyttjanderätt finns i 23 kap. JB. Av&lt;br&gt;23 kap. 1 § framgår att bägge parter far söka inskrivning. Den handling&lt;br&gt;på vilken rättigheten grundas skall ges in. Detta bör gälla även för natur-&lt;br&gt;vårdsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan vid genomgången av jordabalkens bestämmelser om&lt;br&gt;nyttjanderätt inte finna några hinder mot att tillämpa dessa på den rätt&lt;br&gt;som följer av ett naturvårdsavtal. Regeringen finner det därför lämpligt&lt;br&gt;att tillämpa reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är nu om det bara är jordabalkens regler om nyttjanderätt som&lt;br&gt;skall tillämpas eller om det är även bestämmelser i andra författningar.&lt;br&gt;Av genomgången ovan kan konstateras att vissa bestämmelser om nytt-&lt;br&gt;janderätt måste tillämpas tillsammans med jordabalkens regler. Detta&lt;br&gt;gäller ett antal bestämmelser om nyttjanderätt i 12 kap. UB, till vilka&lt;br&gt;hänvisas i 7 kap. 16 § JB. Detsamma gäller vissa bestämmelser i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988). I 7 kap. 29 § JB hänvisas sålunda till&lt;br&gt;denna lags bestämmelser om rätt för fastighetsbildningsmyndigheten att&lt;br&gt;bestämma ett nytt område för utövning av nyttjanderätt. Sådana bestäm-&lt;br&gt;melser finns i 5 kap. 33 § fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket anför beträffande 5 kap. 33 § fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen att ett naturvårdsavtal normalt är knutet till ett alldeles speciellt&lt;br&gt;område på en fastighet, varför rättigheten rimligen inte kan flyttas till ett&lt;br&gt;annat område. Regeringen delar denna uppfattning. Det är därför normalt&lt;br&gt;inte lämpligt att bestämma ett nytt område för naturvårdsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nyttjanderätt berörs av fastighetsreglering, är enligt 5 kap. 34 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen rättighetshavaren sakägare vid förrättningen, om&lt;br&gt;regleringen har betydelse för honom. Detta bör gälla även naturvårdavtal.&lt;br&gt;En följd av detta blir att rättsinnehavaren måste agera för att fa ersättning&lt;br&gt;enligt 5 kap. 12 § eller utverka förordnande enligt 5 kap. 33 eller 33 a §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning enligt 5 kap. 12 § anför dock Lantmäteriverket&lt;br&gt;att ersättningen i princip endast kan avse framtida inkomstbortfall eller&lt;br&gt;kostnadsökning. Detta innebär att staten eller kommunen har ganska små&lt;br&gt;möjligheter att fa ersättning. Vid prövningen av om fastighetsreglering&lt;br&gt;skall ske måste lantmäterimyndigheten ta särskild hänsyn till den olägen-&lt;br&gt;het som det kan innebära om ett avtal av detta slag inte kan av vidmakt-&lt;br&gt;hållas (jfr 5 kap. 4 § FBL). Myndigheten kan också med stöd av 5 kap.&lt;br&gt;33 a § FBL förordna om att rättigheten skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 2 § andra stycket fastighetsbildningslagen stadgas att om na-&lt;br&gt;turvårdsföreskriffer eller andra särskilda bestämmelser för marks an-&lt;br&gt;vändning gäller, skall fastighetsbildning ske så, att syftet med bestäm-&lt;br&gt;melserna inte motverkas. Lantmäteriverket anför att det inte finns något&lt;br&gt;utrymme att vid fastighetsbildning ta hänsyn till sådant som skulle vara&lt;br&gt;föremål för ett naturvårdsavtal. Regeringen är av samma uppfattning.&lt;br&gt;Detsamma bör gälla de motsvarande bestämmelserna i 9 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningslagen (1973:1149) och 8 § andra stycket ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även expropriationslagen (1972:719) bör behandlas. I 1 kap. 3 § i&lt;br&gt;denna lag stadgas att nyttjanderätter normalt skall upphöra när en fastig-&lt;br&gt;het exproprieras med äganderätt. Rättigheten kan dock lämnas orubbad&lt;br&gt;på grund av förordnande i expropriationstillståndet eller överenskommel-&lt;br&gt;se som fastställs av domstolen. Nyttjanderätter som tillkommer staten&lt;br&gt;upphör dock inte. Regeringen kan inte se någon anledning till att den rätt&lt;br&gt;som följer av ett naturvårdsavtal inte skall jämställas med nyttjanderätt&lt;br&gt;vid tillämpningen av denna paragraf. Regeringen gör samma bedömning&lt;br&gt;vid inlösen enligt anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144), där hänvisning sker till 1 kap. 3 § expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör nämnas en annan bestämmelse i expropria-&lt;br&gt;tionslagen. Enligt 1 kap. 1 § far en fastighet som tillhör annan än staten&lt;br&gt;tas i anspråk genom expropriation med bl.a. nyttjanderätt. Det kommer&lt;br&gt;trots detta inte bli möjligt att tillskapa den negativa förpliktelsen i ett&lt;br&gt;naturvårdsavtal genom expropriation. Detta beror på att det enligt rege-&lt;br&gt;ringens förslag är den rätt som uppkommer när ett naturvårdsavtal har&lt;br&gt;slutits som skall jämställas med nyttjanderätt. Ett naturvårdsavtal kan&lt;br&gt;inte tillskapas genom expropriation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även studerat ett stort antal bestämmelser i andra för-&lt;br&gt;fattningar som berör nyttjanderätt. Av utrymmesskäl redovisas inte dessa&lt;br&gt;bestämmelser här. Regeringens slutsats är att den lämpligaste ordningen&lt;br&gt;är att den rätt som följer av ett naturvårdsavtal jämställs med nyttjande-&lt;br&gt;rätt vid tillämpningen av även andra författningar än jordabalken. Efter-&lt;br&gt;som bestämmelser som berör nyttjanderätt finns i ett stort antal författ-&lt;br&gt;ningar men de centrala bestämmelserna är införda i 7 kap. JB är det&lt;br&gt;lämpligt att ett sådant stadgande förs in i endast jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket avstyrker förslaget, i huvudsak på den grunden att&lt;br&gt;naturvårdsavtal avser att åstadkomma skydd för allmänna, ideella intres-&lt;br&gt;sen, vilka snarare borde tillgodoses genom förvaltningsrättslig lagstift-&lt;br&gt;ning. Enligt verket är lagstiftning inom förmögenhetsrättens ram dåligt&lt;br&gt;lämpad att reglera förhållanden av det aktuella slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt regeringen naturligtvis medges att naturvårdsavtal visar&lt;br&gt;upp drag som saknar motsvarighet vid ordinära nyttjanderättsavtal och att&lt;br&gt;det därför från systematisk synpunkt kan te sig tveksamt om de bör regle-&lt;br&gt;ras i 7 kap. JB. Med tanke på den ökade vikt som miljöhänsyn tillmäts i&lt;br&gt;dagens samhälle tycks detta dock inte vara en mera allvarlig principiell&lt;br&gt;invändning än att förslaget kan genomföras. Det kan i detta sammanhang&lt;br&gt;framhållas att man beträffande vanliga nyttjanderättsavtal inte kräver att&lt;br&gt;nyttjandet skall tillgodose några enskilda ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som Lunds universitet anser regeringen att de praktiska svårig-&lt;br&gt;heter som den föreslagna lagändringen kan medföra är begränsade.&lt;br&gt;Komplikationer synes uppkomma framför allt när det område som avtalet&lt;br&gt;berör frångår fastigheten genom fastighetsreglering. Som Lantmäteriver-&lt;br&gt;ket är inne på finns det dock möjlighet att i sådana fall meddela natur-&lt;br&gt;vårdsföreskrifter som nära ansluter till avtalets bestämmelser och därige-&lt;br&gt;nom skydda området. Med tanke på samarbetet med markägaren framstår&lt;br&gt;det i alla händelser som värdefullt att i första hand lita till frivilliga över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskommelser när det gäller att tillvarata sådana naturvårdsintressen som&lt;br&gt;kommer i fråga. Enligt regeringens mening kommer lagstiftningen att&lt;br&gt;innebära så stora fördelar från miljösynpunkt att de klart överväger de&lt;br&gt;systematiska och andra invändningar som framställts mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår att bedöma hur en bestämmelse skall se ut där den rätt som&lt;br&gt;följer av ett naturvårdsavtal jämställs med nyttjanderätt. En avgränsning&lt;br&gt;måste ske av den rätt som jämställs med nyttjanderätt. Avgränsningen får&lt;br&gt;inte vara så detaljerad att den binder framtida naturvårdsavtal till ett visst&lt;br&gt;utseende. Avsikten med lagstiftningen är nämligen inte att reglera hur&lt;br&gt;avtalen skall se ut, utan att ge dessa sakrättsligt skydd. Avgränsningen får&lt;br&gt;dock inte vara så allmänt hållen att den täcker in även andra avtalsformer&lt;br&gt;än sådana som det finns behov av att ge sakrättsligt skydd. Det får inte&lt;br&gt;tillskapas en väg att föra in tveksamma avtalskonstruktioner i det sak-&lt;br&gt;rättsliga systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att tveksamma avtalskonstruktioner förs in i det sak-&lt;br&gt;rättsliga systemet föreslår regeringen att bestämmelsen skall avse endast&lt;br&gt;avtal där staten eller en kommun är motpart till markägaren. Utredningen&lt;br&gt;föreslog att regleringen skulle avse även avtal där en miljöorganisation är&lt;br&gt;markägarens motpart. Med hänsyn till att naturvårdsavtalen är avsedda&lt;br&gt;att vara medel i genomförandet av skogspolitiken finner regeringen dock&lt;br&gt;att endast avtal med stat eller kommun som part skall ges sakrättsligt&lt;br&gt;skydd. Miljöorganisationer och andra som önskar ingå naturvårdsavtal&lt;br&gt;kan initiera sådana avtal hos kommunen eller någon statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har naturvårdsavtal använts för att skydda skogliga biotoper,&lt;br&gt;främst från avverkning. I framtiden är det tänkbart att naturvårdsavtal&lt;br&gt;kommer att slutas för att skydda även annat än skog, exempelvis ängs-&lt;br&gt;och hagmark. Detta bör beaktas vid reglernas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer knappast att fastighetsägare i naturvårdsavtal åläggs&lt;br&gt;positiva förpliktelser. I den mån detta sker bör inte nya fastighetsägare&lt;br&gt;bli bundna (jfr den begränsning som har gjorts i 14 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;JB av möjligheten att låta servitut fa innehålla positiva åligganden för&lt;br&gt;den tjänande fastighetens ägare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ofta förekommande rätten för markägarens motpart att utföra åt-&lt;br&gt;gärder i området är redan en nyttjanderätt och är alltså sakrättsligt skyd-&lt;br&gt;dad. Enligt regeringens förslag i lagrådsremissen skulle inte denna rätt&lt;br&gt;omfattas av den nya bestämmelsen. Den negativa förpliktelsen skulle&lt;br&gt;enligt förslaget beskrivas med uttrycket att &amp;quot;fastighetsägarens rätt att&lt;br&gt;nyttja ett visst område inskränks&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om denna lösning är helt ändamålsenlig. Den kan&lt;br&gt;enligt Lagrådet leda till att det i enskilda fall behöver utredas huruvida&lt;br&gt;olika moment i avtalet utgör en ”äkta” eller definierad nyttjanderätt.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår i stället att uttrycket vad fastighetsägaren ”förbundit sig&lt;br&gt;att tillåta eller tåla” skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen följer Lagrådets förslag. Regeringen vill samtidigt under-&lt;br&gt;stryka att det valda uttrycket är avsett att omfatta bl.a. fastighetsägarens&lt;br&gt;negativa förpliktelse. Således innefattas både en rätt för stat och kommun&lt;br&gt;att utföra åtgärder och fastighetsägarens förpliktelse att underlåta att t.ex.&lt;br&gt;avverka eller på annat sätt ta tillvara virke. I uttrycket innefattas vidare&lt;br&gt;att fastighetsägaren åtar sig att sköta sin mark på endast ett visst angivet&lt;br&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt, t.ex. genom att avstå från arbetsföretag eller skötselmetoder som&lt;br&gt;annars skulle ha kommit i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underförstådd förutsättning som inte behöver anges i lagtexten är&lt;br&gt;att avtalen måste vara förenliga med de krav som ställs i skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429) och annan lag. Om ett avtal sluts i strid med lag (ett s.k.&lt;br&gt;pactum turpe) är detta ogiltigt redan enligt allmänna avtalsrättsliga prin-&lt;br&gt;ciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bestämmelsen bör knytas en övergångsbestämmelse avseende na-&lt;br&gt;turvårdsavtal som har ingåtts före den nya bestämmelsens ikraftträdande.&lt;br&gt;Det är enligt regeringens uppfattning inte lämpligt att låta den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen avse även dessa avtal. I många fall har visserligen avtal-&lt;br&gt;sparterna velat ge avtalet sakrättsligt skydd men detta har inte alltid varit&lt;br&gt;fallet. Ett alternativ som regeringen har övervägt är att ange att den nya&lt;br&gt;bestämmelsen skall tillämpas på avtal slutna före ikraftträdandet i fall där&lt;br&gt;det klart framgår av avtalet att parterna har velat att rättsförhållandena&lt;br&gt;skall sakrättsligt skyddas. Ett problem är dock att det ofta framgår att&lt;br&gt;parterna har avsett att avtalet skall bestå efter en fastighetsöverlåtelse&lt;br&gt;men att någon avsikt beträffande andra sakrättsliga verkningar inte fram-&lt;br&gt;går. I ett sådant fall kan knappast alla sakrättsliga verkningar gälla. En&lt;br&gt;möjlighet är att ange att just verkan mot ny ägare av fastigheten skall&lt;br&gt;gälla. Det är dock tveksamt om det är lämpligt att på detta sätt bryta ut en&lt;br&gt;sakrättslig verkan. Regeringen har därför stannat för att regeln endast&lt;br&gt;skall gälla avtal slutna efter lagändringens ikraftträdande. För att uppnå&lt;br&gt;sakrättsligt skydd har parterna i de äldre avtalen naturligtvis möjlighet att&lt;br&gt;sluta nya avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;19.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kämtekniklagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kämtekniklagen gäller parallellt med miljöbal-&lt;br&gt;ken. Inga undantag skall gälla i möjligheten att ingripa med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning enligt kämtekniklagen skall ett antal be-&lt;br&gt;stämmelser i miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;såvitt gäller förhållandet mellan kämtekniklagen och miljöbalken (MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens kärnkraftinspektion (SKI) ifrågasätter,&lt;br&gt;med anledning av förslaget att miljöbalken skall gälla bl.a. för kärntek-&lt;br&gt;nisk verksamhet, om balken överhuvudtaget behandlar risker för och&lt;br&gt;följder av stora olyckor såsom t.ex. dammolyckor, oljebränder, oljeut-&lt;br&gt;släpp, klorgasutsläpp eller atomolyckor. Vidare ifrågasätter SKI, med&lt;br&gt;hänvisning till slutförvaringen av kärnavfall och använt kärnbränsle, om&lt;br&gt;miljöbalken är tillämplig på miljöpåverkan som inträffar, eller som kan&lt;br&gt;antas inträffa, i framtiden. SKI betonar att kämtekniklagen samt SKI:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter och villkor syftar till att förhindra att miljöpåverkan överhu-&lt;br&gt;vudtaget inträffar. Enligt SKI syftar den nyssnämnda regleringen i vart&lt;br&gt;fall till att minimera eventuella miljöeffekter för den händelse något trots&lt;br&gt;allt kan inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI kritiserar miljöbalkens prövningsbestämmelser och menar att det&lt;br&gt;inte klart framgår vad miljödomstolen skall pröva i förhållande till det&lt;br&gt;som skall prövas av regeringen vid tillåtlighetsprövningen. SKI pekar&lt;br&gt;särskilt på utredningens uttalande om att prövningsförfarandet skall ske i&lt;br&gt;olika steg och av olika instanser och gör gällande att detta går emot de&lt;br&gt;riktlinjer som regeringen tidigare har utfärdat i fråga om prövningsförfa-&lt;br&gt;rande för nya kärntekniska anläggningar. SKI hänvisar till regeringens&lt;br&gt;beslut den 18 maj 1995 där det angetts att prövningen enligt kämteknik-&lt;br&gt;lagen och övriga berörda lagar skall ske samordnat. Enligt SKI bör även&lt;br&gt;prövningsförfarandet enligt miljöbalken följa regeringsbeslutets riktlinjer&lt;br&gt;på så sätt att det görs en samlad prövning enligt miljöbalken och kämtek-&lt;br&gt;niklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd gör gällande att utredningens för-&lt;br&gt;slag innebär att det utöver vad som anges i kämtekniklagen inte kommer&lt;br&gt;att kunna ställas krav med stöd av miljöbalken vad gäller kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitetet anser att inget hindrar att miljöbalkens hänsyns-&lt;br&gt;regler tillämpas vid sidan av kämtekniklagens mera preciserade bestäm-&lt;br&gt;melser samt påpekar att det vid intresseavvägningen ändå kan tas särskild&lt;br&gt;hänsyn till de speciella förhållandena vid kärnteknisk verksamhet. Uni-&lt;br&gt;versitetet erinrar vidare om att vissa hänsynsregler i miljöbalken saknar&lt;br&gt;direkta motsvarigheter i kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kämtekniklagen gäller för kärntek-&lt;br&gt;nisk verksamhet. Med sådan verksamhet avses bl.a. uppförande, innehav&lt;br&gt;eller drift av kärnteknisk anläggning och i princip all befattning med&lt;br&gt;kärnämnen och kärnavfall. I kämtekniklagen anges att kärnteknisk an-&lt;br&gt;läggning är t.ex. kämkraftsreaktorer och anläggningar för lagring eller&lt;br&gt;slutförvaring av kärnämne och kärnavfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämtekniklagen anses vara en säkerhetslag. Lagens huvudsyfte är att&lt;br&gt;upprätthålla säkerheten i kärnteknisk verksamhet samt att uppfylla Sveri-&lt;br&gt;ges internationella åtaganden om bl.a. icke-spridning av kärnvapen.&lt;br&gt;Säkerhetskravet innefattar såväl teknisk säkerhet, dvs. ett krav att före-&lt;br&gt;bygga att farlig strålning kommer ut i omgivningen, som skydd mot&lt;br&gt;intrång av obehöriga i ett kärnkraftverk och mot terroristhandlingar m.m.&lt;br&gt;(fysiskt skydd). Lagen kompletteras med bestämmelser i förordningen&lt;br&gt;(1984:14) om kärnteknisk verksamhet (kämteknikförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämtekniklagen reglerar alltså, som också SKI har betonat, verksam-&lt;br&gt;heter där stränga säkerhetskrav måste uppfyllas för att minimera risken&lt;br&gt;för miljöstörningar. Såsom regeringen tidigare har framhållit skall reg-&lt;br&gt;lerna i miljöbalken tillämpas även om en verksamhet eller åtgärd som&lt;br&gt;omfattas av balkens tillämpningsområde också omfattas av annan lag-&lt;br&gt;stiftning, exempelvis kämtekniklagen. Följaktligen gäller kämteknikla-&lt;br&gt;gen och miljöbalken parallellt. Det som gör kämtekniklagen speciell i&lt;br&gt;sammanhanget är, som SKI vidare framhållit, den osedvanliga räckvid-&lt;br&gt;den av skador på människors hälsa och miljön som kan bli följden av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allvarlig olycka i en kärnteknisk anläggning. Genom att miljöbalken Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;avses gälla även för verksamhet enligt kämtekniklagen blir verksamhets-&lt;br&gt;utövare inom kämtekniklagens tillämpningsområde, som huvudregel,&lt;br&gt;skyldiga att beakta och tillämpa t.ex. de hänsynsregler som 2 kap. MB&lt;br&gt;innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 4.2 kan det emellertid bli aktuellt att begränsa&lt;br&gt;möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken, om förhållandet mellan&lt;br&gt;bestämmelser i kämtekniklagen och bestämmelser i balken är oklart. Det&lt;br&gt;måste göras en bedömning om kämtekniklagen innehåller bestämmelser&lt;br&gt;som på detta sätt kan uppfattas som oförenliga med balkens bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 och 4 §§ kämtekniklagen meddelas vissa grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melser för kärnteknisk verksamhet. Enligt förarbetena tillvaratar lagen i&lt;br&gt;första hand de allmänna krav på säkerhet i verksamheten som uppställs&lt;br&gt;från samhällets sida. Vidare sägs i motiven till lagstiftningen att tyngd-&lt;br&gt;punkten ligger på strålskydd samt fullgörande av Sveriges internationella&lt;br&gt;åtaganden (prop. 1983/84:60 s. 80). Beträffande de skyddsbestämmelser&lt;br&gt;som det ligger närmast till hands att förknippa med kämenergiområdet,&lt;br&gt;dvs. bestämmelser som rör strålskyddet, innehåller kämtekniklagen dock&lt;br&gt;ingen särskild reglering. I detta hänseende hänvisar lagen istället i 3 §&lt;br&gt;tredje stycket till strålskyddslagen (1988:220). Det huvudsakliga syftet&lt;br&gt;med den sistnämnda lagen, som behandlas närmare i avsnitt 20, är att&lt;br&gt;skydda människor, djur och miljö från skadliga verkningar av såväl&lt;br&gt;joniserande som icke-joniserande strålning. Kämtekniklagen tillämpas&lt;br&gt;således parallellt också med strålskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i jämförelse med kämtekniklagen regler avse-&lt;br&gt;ende yttre faktorer som kan påverka människors hälsa eller miljön nega-&lt;br&gt;tivt eller som kan äventyra en långsiktigt god hushållning med mark,&lt;br&gt;vatten och den fysiska miljön i övrigt. I miljöbalken ges alltså generella&lt;br&gt;bestämmelser om miljöhänsyn. Bestämmelserna skall iakttas av alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kämtekniklagens bestämmelser så tydligt inriktas på säker-&lt;br&gt;heten i kärnteknisk verksamhet bedömer regeringen, i likhet med vad&lt;br&gt;som anförts i remissyttrandet från Lunds universitet, att de normalt bör&lt;br&gt;kunna tillämpas vid sidan om miljöbalkens bestämmelser utan att det&lt;br&gt;behöver ge upphov till någon oklarhet om vilken bestämmelse som gäller&lt;br&gt;framför den andra i olika situationer. Det betyder att ytterligare krav på&lt;br&gt;hänsyn till miljön skall kunna ställas enligt miljöbalken på den som&lt;br&gt;bedriver kärnteknisk verksamhet, exempelvis i fråga om buller, vatten-&lt;br&gt;verksamhet, resurshushållning m.m. På samma sätt som i dag skall alltså&lt;br&gt;bestämmelser med generell räckvidd i annan skyddslagstiftning, som&lt;br&gt;t.ex. miljöbalken, gälla också för kärnteknisk verksamhet (jfr prop.&lt;br&gt;1983/84:60 s. 81). Emellertid måste i detta sammanhang beaktas att&lt;br&gt;kämtekniklagens koppling till strålskyddslagen är alldeles speciell enligt&lt;br&gt;vad som har redovisats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kärnteknisk verksamhet krävs enligt 5 § kämtekniklagen tillstånd&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. När det&lt;br&gt;gäller den framtida tillståndsprövningen på kämteknikområdet bör föl-&lt;br&gt;jande beaktas. Enligt 5 a § kämtekniklagen gäller sedan år 1986 ett för-&lt;br&gt;bud mot nya kämkraftsreaktorer. Vidare har riksdagen under våren 1997&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godtagit regeringens förslag till riktlinjer för energipolitiken innefattande&lt;br&gt;en successiv avveckling av kärnkraften (prop. 1996/97:84,&lt;br&gt;1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Dessutom har riksdagen i december&lt;br&gt;1997 godtagit regeringens förslag till en lag om avveckling av kärnkraf-&lt;br&gt;ten (prop. 1996/97:176, 1996/97:NU05, rskr. 1996/97:132). Följaktligen&lt;br&gt;är det inte längre aktuellt att uppföra nya kämkraftsreaktorer. Inom det&lt;br&gt;kärntekniska området blir det därför i framtiden närmast fråga om att&lt;br&gt;uppföra anläggningar för hantering och förvaring av kärnavfall samt&lt;br&gt;anläggningar för hantering av slutförvaring av använt kärnbränsle. Själv-&lt;br&gt;fallet kvarstår också behov av en reglering av kärnteknisk verksamhet när&lt;br&gt;det gäller driften vid kärntekniska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nästa avsnitt framgår att ett antal bestämmelser i miljöbalken skall&lt;br&gt;tillämpas vid tillståndsprövning enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.2 Kämtekniklagens anpassning till miljöbalken.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ärenden enligt kämtekniklagen skall miljöbal-&lt;br&gt;kens allmänna hänsynsregler tillämpas. Vidare skall i sådana ärenden&lt;br&gt;hänsyn tas till miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om miljökonsekvensbeskrivningar skall införas. Dessa reg-&lt;br&gt;ler skall ansluta till de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;men saknar förslag till regel om att miljöbalkens allmänna hänsynsregler&lt;br&gt;skall tillämpas i ärenden enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens kärnkraftinspektion (SKI) anser att mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte passar in på sådana risker för&lt;br&gt;radiologisk påverkan m.m. som skall prövas enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI efterlyser större klarhet i frågan om vilka miljökrav som skall&lt;br&gt;gälla för kärnteknisk verksamhet och tydliga regler om vilka myndighe-&lt;br&gt;ter som skall svara för att dessa miljökrav uppfylls vid tillståndsgivning&lt;br&gt;och tillsyn. Enligt SKI är det nödvändigt att de hänsyn som skall tas vid&lt;br&gt;olika typer av myndighetsutövning skrivs in i kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI menar att miljöbalkens bestämmelser om prövningen inte ger klar&lt;br&gt;vägledning samt stryker under att prövningsförfarandet enligt balken&lt;br&gt;måste göras tydligt varvid också SKI:s roll som expertmyndighet måste&lt;br&gt;definieras. SKI framför farhågor om att villkor enligt miljöbalken kan&lt;br&gt;komma att kollidera med villkor meddelade med stöd av kämtekniklagen&lt;br&gt;respektive strålskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI tillstyrker förslaget om att en miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;ingå i en ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitetet förslår att det i kämtekniklagen införs en tydlig&lt;br&gt;hänvisning till de bestämmelser i miljöbalken som bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen framhåller, med hänvisning till miljö-&lt;br&gt;balkens regler om miljökonsekvensbeskrivningar, att omfattningen av&lt;br&gt;informationen, samrådet och miljökonsekvensbeskrivningen måste vara&lt;br&gt;rimlig utifrån vad ansökan avser. Enligt föreningen kan tillståndsfrågorna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt kämtekniklagen röra sig inom ett brett spektrum av områden, från&lt;br&gt;enkla frågor av teknisk natur till stora komplicerade frågor. Föreningen&lt;br&gt;föreslår därför att miljöbalkens regler om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;skall gälla i dessa sammanhang &amp;quot;i den mån miljöpåverkan inte kan antas&lt;br&gt;bli av mindre betydelse&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens tillämpning vid prövning av ärenden enligt kämtekniklagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade inte något förslag om att de allmänna hänsynsreg-&lt;br&gt;lema i 2 kap. MB skall tillämpas vid prövning av ärenden enligt kämtek-&lt;br&gt;niklagen. Såsom har anförts i föregående avsnitt blir verksamhetsutövare&lt;br&gt;inom kämtekniklagens tillämpningsområde, som huvudregel, skyldiga att&lt;br&gt;beakta och tillämpa hänsynsreglema i miljöbalken. Även om prövningen&lt;br&gt;enligt kämtekniklagen primärt inriktas på frågor om säkerheten i den&lt;br&gt;kärntekniska verksamheten och vid den kärntekniska anläggningen skall&lt;br&gt;dessutom de särskilda miljökraven bedömas och fastställas enligt miljö-&lt;br&gt;balkens regler. Regeringen återkommer till detta i nästa delavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 5 kap. bestämmelser om miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i&lt;br&gt;fråga om mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för vissa geografiska&lt;br&gt;områden eller för hela landet. Normerna anger de förorenings- och stör-&lt;br&gt;ningsnivåer som inte far överskridas eller underskridas efter en viss&lt;br&gt;tidpunkt. Enligt 5 kap. 2 § MB kan en norm exempelvis ange högsta nivå&lt;br&gt;för buller, skakningar, ljus, strålning eller annan sådan störning. Miljö-&lt;br&gt;balken innehåller vidare i 5 kap. 3 § en bestämmelse om att myndigheter&lt;br&gt;och kommuner skall säkerställa att miljökvalitetsnormer som har med-&lt;br&gt;delats uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispen-&lt;br&gt;ser och anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. I&lt;br&gt;samma paragraf anges dessutom att kommuner och myndigheter skall&lt;br&gt;iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av SKI.s påpekande om miljökvalitetsnormer skall sä-&lt;br&gt;gas att normer enligt miljöbalken knappast kommer att bestämmas med&lt;br&gt;avseende på sådana risker för radiologisk påverkan m.m. som skall prö-&lt;br&gt;vas enligt kämtekniklagen. Det är en följd av att kämtekniklagen bl.a. ger&lt;br&gt;möjlighet att ställa mycket höga krav på säkerheten i den ibland extremt&lt;br&gt;farliga verksamhet som lagen reglerar. Regeringen ser dock för sin del&lt;br&gt;inte att detta i sig skulle utgöra skäl för att undanta kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het från miljöbalkens miljökvalitetsnormer. Givetvis bör det fordras att&lt;br&gt;också den som bedriver sådan verksamhet skall underkasta sig normer&lt;br&gt;som kan utfärdas med stöd av miljöbalken t.ex. gällande sådant slag av&lt;br&gt;störning som angavs nyss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken skall bli ett effektivt&lt;br&gt;instrument måste alltså hänsyn till dem också tas vid tillämpningen av&lt;br&gt;kämtekniklagen. Dessutom bör bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB, som&lt;br&gt;innebär att tillstånd inte far meddelas för ny verksamhet som medverkar&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm överträds, iakttas vid tillämpningen av&lt;br&gt;kämtekniklagen. I detta avseende fordras det att kämtekniklagen komp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;letteras med en regel som innebär att det vid tillämpningen av lagen skall Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;tas hänsyn till miljökvalitetsnormer enligt vad som föreskrivs i 5 kap. 3 §&lt;br&gt;och 16 kap. 5 § MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilagan till miljöskyddsförordningen (1989:364) krävs i dag till-&lt;br&gt;stånd av Koncessionsnämnden till miljöfarlig verksamhet i form av kärn-&lt;br&gt;kraftverk eller annan kärnteknisk anläggning. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;tillståndsplikt i dessa fall även kommer att finnas enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b § kämtekniklagen föreskriva att det i ärenden om tillstånd enligt&lt;br&gt;kämtekniklagen skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning som&lt;br&gt;möjliggör en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksam-&lt;br&gt;hets eller åtgärds inverkan på miljön och hälsan. Bestämmelsen infördes&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund av att allmänheten och de närboende skulle beredas&lt;br&gt;insyn i beslutsprocessen och fa möjlighet att framföra sina synpunkter.&lt;br&gt;Ytterligare steg i den riktningen har föreslagits i promemorian Ökat&lt;br&gt;inflytande för allmänheten vid prövning av tillstånd enligt kämteknikla-&lt;br&gt;gen (Ds 1996:22). Sistnämnda förslag har efter remissbehandling beak-&lt;br&gt;tats av Miljöbalksutredningen vars förslag ligger till grund för regering-&lt;br&gt;ens överväganden nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i&lt;br&gt;en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd av balken. När ansökan om sådant&lt;br&gt;tillstånd ges in till en miljödomstol kommer således ansökan att innehålla&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning upprättad enligt miljöbalkens regler.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening hindrar inte detta förhållande att det ställs upp&lt;br&gt;ett krav på miljökonsekvensbeskrivning också vid tillståndsprövningen&lt;br&gt;enligt kämtekniklagen. Regeringen föreslår att detta krav görs både obli-&lt;br&gt;gatoriskt och generellt vad gäller uppförande, innehav eller drift av&lt;br&gt;kärntekniska anläggningar. Vad beträffar övrig kärnteknisk verksamhet,&lt;br&gt;dvs. olika former av hantering av kärnämne och kärnavfall, ser regering-&lt;br&gt;en, i likhet med Miljöbalksutredningen, inget behov av ändringar i nuva-&lt;br&gt;rande ordning. Kämtekniklagen bör alltså innehålla ett bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva&lt;br&gt;att det i ärenden om tillstånd enligt kämtekniklagen skall upprättas en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den miljökonsekvensbeskrivning som sålunda upprättas kommer på ett&lt;br&gt;mer utförligt sätt än de beskrivningar som upprättas enligt andra be-&lt;br&gt;stämmelser att behandla kärnsäkerhets- och strålskyddsaspekter. Frågan&lt;br&gt;är då hur formaliserad och omfattande miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;bör vara samt hur förfarandet i samband med upprättandet bör vara ut-&lt;br&gt;format. Såsom Miljöbalksutredningen har förordat bör miljöbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning fa tillämpning i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt i lagar utanför balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning görs enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 § miljöbalken skillnad på om verksamheten kan antas ha bety-&lt;br&gt;dande miljöpåverkan eller inte. Det saknas enligt regeringens mening&lt;br&gt;skäl att ha andra regler på kämtekniklagens område än de som gäller&lt;br&gt;enligt miljöbalken. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § MB skall tillämpas även på miljökonsekvensbeskrivning enligt käm-&lt;br&gt;tekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller förfarandet finns regler i miljöbalken om tidigt&lt;br&gt;samråd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljö-&lt;br&gt;konsekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig,&lt;br&gt;godkännande, beaktande av miljökonsekvensbeskrivning vid prövning&lt;br&gt;och kostnader. Regeringen finner att det inte heller beträffande förfaran-&lt;br&gt;det finns anledning att ha andra regler vid upprättande av miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning enligt kämtekniklagen än som följer av miljöbalkens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de föreslagna bestämmelserna rörande miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning kommer allmänheten och de närboende att beredas&lt;br&gt;större insyn i beslutsprocessen och fa möjlighet att framföra sina syn-&lt;br&gt;punkter i ökad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärntekniska anläggningar kommer även i framtiden att underkastas&lt;br&gt;prövning enligt ett flertal lagar. Genom att en del av dessa lagar ersätts av&lt;br&gt;miljöbalken uppnås en bättre samordning av prövningen. Således gäller&lt;br&gt;t.ex. i dag bestämmelser om en särskild tillåtlighetsprövning enligt 4 kap.&lt;br&gt;naturresurslagen för anläggningar som enligt kämtekniklagen skall prö-&lt;br&gt;vas av regeringen. Motsvarande ordning avses gälla enligt 17 kap. 1 §&lt;br&gt;MB. Kärntekniska anläggningar kan idag vidare vara underkastade till-&lt;br&gt;ståndsplikt enligt miljöskyddslagen (1969:387) och i vissa fall vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291). Bestämmelser som då aktualiseras motsvaras i miljöbal-&lt;br&gt;ken av de särskilda reglerna för miljöfarlig verksamhet i 9 kap. MB&lt;br&gt;respektive vattenverksamhet i 11 kap. MB. Beträffande dessa verksam-&lt;br&gt;heter gäller också balkens övergripande hänsynsregler samt allmänna och&lt;br&gt;särskilda hushållningsbestämmelser i 2—4 kap. MB. Nyss redovisades att&lt;br&gt;en tillämpning av miljöbalkens regler om miljökvalitetsnormer och mil-&lt;br&gt;jökonsekvensbeskrivningar också aktualiseras i ärenden som gäller&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet. Verksamhet och anläggningar som regleras&lt;br&gt;genom kämtekniklagen föranleder således även i framtiden övervägan-&lt;br&gt;den och eventuell prövning enligt miljöbalken. Som tidigare anförts&lt;br&gt;kommer också villkor som skall gälla från strålskyddssynpunkt att be-&lt;br&gt;stämmas enligt strålskyddslagen. Slutligen erinras om att det i plan- och&lt;br&gt;bygglagen ges regler som är styrande för lokaliseringen av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av vad SKI har anfört om oklarheter beträffande prövning-&lt;br&gt;en av kärntekniska anläggningar m.m. hänvisar regeringen inledningsvis&lt;br&gt;till vad som har anförts i propositionen med förslag till miljöbalken&lt;br&gt;(prop. 1997/98:45, del 1 s. 328). Av vad som anförs där framgår att tan-&lt;br&gt;ken är att alla utsläpp och störningar från kärntekniska anläggningar i&lt;br&gt;framtiden skall prövas av den regionala miljödomstolen, dvs. även ut-&lt;br&gt;släppet av radioaktiva ämnen och frågor om joniserande strålning. Är&lt;br&gt;ärendet av det slaget att regeringen skall pröva tillåtligheten enligt&lt;br&gt;17 kap. MB, dvs. motsvarigheten till nuvarande 4 kap. naturresurslagen,&lt;br&gt;skall miljödomstolen efter beredning av ärendet överlämna det till rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen för prövning. Det kan förutsättas att miljödomstolens handlägg-&lt;br&gt;ning enligt miljöbalken sker parallellt med en beredning hos SKI av&lt;br&gt;tillståndsärendet enligt kämtekniklagen. Tillåtlighetsprövning enligt&lt;br&gt;miljöbalken och tillståndsprövning bör därvid samordnas så att såväl&lt;br&gt;miljödomstol som berörd kommun har tillgång till expertmyndighetemas&lt;br&gt;granskningsrapporter i kämtekniklagsärendet vid sin behandling av&lt;br&gt;tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken. Även regeringens slutliga&lt;br&gt;beredning och beslut enligt de båda lagarna bör ske samordnat, såvida&lt;br&gt;inte regeringen delegerat beslutanderätten i kämtekniklagsärendet till&lt;br&gt;myndighet. Efter att tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken har slut-&lt;br&gt;förts hos regeringen lämnas ärendet åter till miljödomstolen om det krävs&lt;br&gt;tillstånd enligt miljöbalken och då prövas alla utsläpp och störningar från&lt;br&gt;anläggningen. Den regionala miljödomstolen är då prövningsmyndighet i&lt;br&gt;första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan miljöbalken och strålskyddslagen hindrar inte att&lt;br&gt;tillsynsuppgifien såvitt gäller iakttagandet av strålskyddsvillkoren kvar-&lt;br&gt;står på SSI. Den utvidgade definitionen av miljöfarlig verksamhet i&lt;br&gt;9 kap. 1 § MB behöver därför enligt regeringens förmenande inte leda till&lt;br&gt;några samordningsproblem. Regeringen ser inte heller någon grund för&lt;br&gt;SKI:s farhågor om att villkor enligt miljöbalken kan komma att kolliderar&lt;br&gt;med villkor meddelade med stöd av kämtekniklagen respektive strål-&lt;br&gt;skyddslagen. Regeringen anser tvärtom att den samlade prövningen av&lt;br&gt;stömingskällor som medges genom miljöbalken skapar förutsättningar&lt;br&gt;för en bättre helhetsbild av riskerna för miljön och ger samtidigt bety-&lt;br&gt;dande fördelar när det gäller strålskyddskontrollen. SKI:s roll som ex-&lt;br&gt;pertmyndighet på kämteknikområdet skall naturligtvis bibehållas oavsett&lt;br&gt;miljöbalksreformen och det är självfallet SKI som i framtiden utövar&lt;br&gt;tillsynen enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 6 § lagen om införande av miljöbalken föreslagit att&lt;br&gt;ärenden som inletts före miljöbalkens ikraftträdande skall handläggas och&lt;br&gt;bedömas enligt äldre bestämmelser, med undantag för reglerna om mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer som skall tillämpas omedelbart. Regeringen finner att&lt;br&gt;denna ordning också bör gälla för ärenden enligt kämtekniklagen. Det&lt;br&gt;avgörande blir alltså om ansökan har gjorts den dag ändringarna träder i&lt;br&gt;kraft. En sådan bestämmelse får betydelse särskilt med avseende på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen anser i likhet med Miljö-&lt;br&gt;balksutredningen att den som avser att ge in en ansökan under tiden&lt;br&gt;närmast efter balkens ikraftträdande bör ha en sådan framförhållning att&lt;br&gt;balkens krav kan anses uppfyllda när ansökan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strålskyddslagen (1988:220)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;20.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strålskyddslagens förhållande till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Strålskyddslagen och miljöbalken gäller pa-&lt;br&gt;rallellt. Inga begränsningar skall införas när det gäller möjligheten att&lt;br&gt;ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning enligt strålskyddslagen skall ett antal be-&lt;br&gt;stämmelser i miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;såvitt gäller förhållandet mellan strålskyddslagen och miljöbalken (MB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens strålskyddsinstitut (SSI) ifrågasätter ut-&lt;br&gt;redningens bedömning att strålskyddslagen är utformad så att ytterligare&lt;br&gt;krav på verksamheten ur strålskyddssynpunkt inte kan ställas med stöd&lt;br&gt;av miljöbalkens mer allmänt hållna hänsynsregler. Enligt SSI innehåller&lt;br&gt;strålskyddslagen t. ex. inte några regler som motsvarar 2 kap. 3 § MB om&lt;br&gt;bästa möjliga teknik eller 2 kap. 5 § MB om resurshushållning, vilket bör&lt;br&gt;innebära att dessa regler även gäller för verksamhet som i övrigt regleras&lt;br&gt;av strålskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSI anser att det finns betydande oklarheter vad gäller räckvidden av&lt;br&gt;stadgandet i 9 kap. 1 § 3 MB. SSI framhåller att stadgandet, som inne-&lt;br&gt;håller en definition av vad som är miljöfarlig verksamhet, inte innehåller&lt;br&gt;någon begränsning till den yttre miljön och att det far till följd att miljö-&lt;br&gt;balken måste anses vara tillämplig på strålning utan begränsningar. En-&lt;br&gt;ligt SSI är det helt nödvändigt att det klarläggs om stadgandet omfattar&lt;br&gt;alla situationer där strålskyddsfrågor uppkommer, alltså inte bara yttre&lt;br&gt;skydd utan även arbetar- och patientskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSI konstaterar att dess roll som tillsynsmyndighet i strålskyddssam-&lt;br&gt;manhang påverkas av att miljödomstolama också ska bedöma frågor om&lt;br&gt;strålning. Enligt SSI tar utredningen inte ställning till hur strålskydds-&lt;br&gt;och villkorsfrågor ska samordnas mellan en miljödomstol och SSI eller&lt;br&gt;hur myndigheten ska biträda domstolen. SSI efterlyser en diskussion om&lt;br&gt;och definition av myndigheternas roller och framhåller att dessa viktiga&lt;br&gt;frågor måste klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSI påpekar att utredningens förslag om miljökvalitetsnormer kommer&lt;br&gt;att leda till att SSI som tillsynsmyndighet inte har ett direkt ansvar för att&lt;br&gt;föreskriva om sådana normer för strålning. Enligt SSI ger utredningen&lt;br&gt;inte tillräckligt underlag för att bedöma vilka konsekvenser förslaget&lt;br&gt;skulle fa för SSI:s föreskriftsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSI anmärker vidare att det också leder till osäkerhet att giltigheten av&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer är begränsad till &amp;quot;tillståndsprövningen&amp;quot;. I anslut-&lt;br&gt;ning till detta pekar SSI på att det enligt 23 § strålskyddslagen inte be-&lt;br&gt;hövs någon tillståndsprövning för verksamhet enligt kämtekniklagen om&lt;br&gt;inte annat föreskrivs och att det per definition inte är fråga om någon&lt;br&gt;tillståndsprövning när SSI lämnar villkor med stöd av 27 § strålskyddsla-&lt;br&gt;gen i samband med en prövning enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet finner inget hinder mot att miljöbalkens hänsynsreg- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;ler tillämpas vid sidan av strålskyddslagens mera preciserade bestämmel-&lt;br&gt;ser samt påpekar att det vid intresseavvägningen ändå kan tas särskild&lt;br&gt;hänsyn till de speciella förhållanden som regleras genom strålskyddsla-&lt;br&gt;gen. Universitetet erinrar vidare om att vissa av balkens hänsynsbestäm-&lt;br&gt;melser saknar direkta motsvarigheter i strålskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Strålskyddslagen har som syfte att&lt;br&gt;skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. Lagen&lt;br&gt;gäller såväl joniserande som icke-joniserande strålning. Till den förra&lt;br&gt;kategorin hör exempelvis gamma-, röntgen- och partikelstrålning och till&lt;br&gt;den senare optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elek-&lt;br&gt;triska och magnetiska falt samt ultraljud. Lagen omfattar även strålning&lt;br&gt;från naturliga strålkällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddslagen är alltså en skyddslag som allmänt reglerar vad som&lt;br&gt;kallas verksamhet med strålning. Uttrycket &amp;quot;verksamhet med strålning&amp;quot;&lt;br&gt;omfattar enligt 5 § strålskyddslagen dels all slags hantering av radioakti-&lt;br&gt;va ämnen, dels användning av eller därmed jämförlig befattning med&lt;br&gt;tekniska anordningar som kan alstra såväl joniserande som icke-&lt;br&gt;joniserande strålning. Exempel på tekniska anordningar är röntgenappa-&lt;br&gt;rater, solarier, TV-apparater, elektronmikroskop och mikrovågsugnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddslagen far i många hänseenden sitt konkreta innehåll genom&lt;br&gt;föreskrifter som enligt bemyndigande i lagen meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer. Denna myndighet är&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut (SSI). Lagen ger möjlighet att anpassa till-&lt;br&gt;stånds- och tillsynsförfarandet till strålkällornas farlighet och behovet av&lt;br&gt;särskild kompetens hos brukaren. Tillämpningsföreskrifter till lagen&lt;br&gt;finns i strålskyddsförordningen (1988:293).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § strålskyddslagen ges en möjlighet att bestämma en nedre gräns&lt;br&gt;för lagens tillämpningsområde. Paragrafen innehåller ett bemyndigande&lt;br&gt;för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att före-&lt;br&gt;skriva undantag från lagen eller vissa bestämmelser i den, om det kan ske&lt;br&gt;utan att syftet med lagen åsidosätts. Från strålskyddssynpunkt ofarliga&lt;br&gt;mängder av radioaktivitet samt tekniska anordningar som endast avger&lt;br&gt;svag joniserande strålning kan alltså helt undantas från lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Denna s.k. friklassning innebär att sådant material i fort-&lt;br&gt;sättningen kan hanteras utan hinder av strålskyddslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det sagda framgår att strålskyddslagen med tillhörande strålskydds-&lt;br&gt;förordning innehåller detalj föreskrifter om vitt skilda typer av förekom-&lt;br&gt;mande verksamheter med strålning och att det inom tillämpningsområdet&lt;br&gt;för dessa författningar faller många former av verksamheter som i all-&lt;br&gt;mänhet inte kan störa den yttre miljön. Såsom regeringen har konstaterat&lt;br&gt;redan i propositionen med förslag till miljöbalken är strålskyddslagen&lt;br&gt;således i stora delar inriktad på andra skyddsområden än miljöbalken,&lt;br&gt;framför allt arbetar- och patientskydd. Likaledes har SS! i sitt remissytt-&lt;br&gt;rande anfört att strålskyddslagen i sin tillämpning domineras av en regle-&lt;br&gt;ring som tar sikte på andra företeelser än skydd av den yttre miljön.&lt;br&gt;Lagens syfte är dock att skapa ett så fullständigt strålskydd som möjligt i&lt;br&gt;samhället. Det är då ofrånkomligt att strålskyddslagen och miljöbalken&lt;br&gt;innehåller bestämmelser som i vissa avseenden sammanfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall enligt huvudregeln tillämpas parallellt med annan&lt;br&gt;lag som reglerar verksamhet som omfattas av balkens tillämpningsområ-&lt;br&gt;de. Miljöbalken och strålskyddslagen gäller alltså parallellt. Detta inne-&lt;br&gt;bär att den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att följa&lt;br&gt;bestämmelserna i miljöbalken, i den mån dessa är tillämpliga. Som fram-&lt;br&gt;går av avsnitt 4.2 kan det emellertid bli aktuellt att begränsa möjligheten&lt;br&gt;att ingripa med stöd av miljöbalken, om förhållandet mellan bestämmel-&lt;br&gt;ser i strålskyddslagen och bestämmelser i balken är oklart. Det måste&lt;br&gt;göras en bedömning om strålskyddslagen innehåller bestämmelser som&lt;br&gt;på detta sätt kan uppfattas som oförenliga med balkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att strålskyddslagen syftar till att skydda människor,&lt;br&gt;djur och miljö mot all slags strålning innehåller lagen ett antal bestäm-&lt;br&gt;melser som kan sägas vara av hänsynskaraktär. Således finns i 6-14 §§&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar allmänna skyldigheter för den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet med strålning. Av lagens förarbeten framgår att dessa all-&lt;br&gt;männa skyldigheter i allt väsentligt utformats efter mönster av motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser inom arbetsmiljöområdet (prop. 1987/88:88 s. 69 ff).&lt;br&gt;Strålskyddslagens tillämpningsområde är visserligen inte begränsat till&lt;br&gt;strålskydd för den inre miljön, men i lagen läggs otvivelaktigt tonvikten&lt;br&gt;på en reglering av dessa frågor. Som nyss nämndes och som också SSI&lt;br&gt;har framhållit är strålskyddsregleringen i den praktiska tillämpningen&lt;br&gt;inriktad närmast på andra företeelser än skydd av den yttre miljön. I&lt;br&gt;jämförelse härmed innehåller miljöbalken regler avseende yttre faktorer&lt;br&gt;som kan påverka människors hälsa eller miljön negativt eller som kan&lt;br&gt;äventyra en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och den fysiska&lt;br&gt;miljön i övrigt. Regeringen finner därför att strålskyddslagens regler om&lt;br&gt;allmänna skyldigheter för den som bedriver verksamhet med strålning&lt;br&gt;normalt bör kunna tillämpas vid sidan om miljöbalkens regler utan att det&lt;br&gt;behöver ge upphov till någon oklarhet om vilken bestämmelse som gäller&lt;br&gt;framför den andra i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis kan det inte helt uteslutas att miljöbalkens bestämmelser i&lt;br&gt;ett visst fall kommer i konflikt med någon bestämmelse i strålskyddsla-&lt;br&gt;gen eller att förhållandet mellan lagverkens bestämmelser kan uppfattas&lt;br&gt;som oklart. Enligt regeringen finns det dock inga skäl att överdriva olä-&lt;br&gt;genheterna av detta. Strålskyddslagen innehåller praktiskt taget i alla&lt;br&gt;delar inom sitt tillämpningsområde en specialreglering för strålskyddet.&lt;br&gt;För den händelse det skulle uppstå tvekan om det i miljöbalkens eller&lt;br&gt;strålskyddslagens bestämmelse ställs från miljösynpunkt längre gående&lt;br&gt;krav såvitt gäller strålskyddet bör det enligt regeringens mening i&lt;br&gt;rättstillämpningen vara fullt möjligt att med stöd av allmänna rättsgrund-&lt;br&gt;satser för lösning av lagkonflikter bestämma vilken bestämmelse som&lt;br&gt;skall gälla framför den andra. Vidare är det enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;liten risk för dubbelprövning eftersom tillståndsplikten enligt strål-&lt;br&gt;skyddslagen är specialreglerad och huvudsakligen delegerad till SSI.&lt;br&gt;Dessutom kan det förväntas att berörda myndigheter liksom i dag samrå-&lt;br&gt;der i de fall där det kan råda tvekan. Följaktligen anser regeringen att SSI&lt;br&gt;även efter miljöbalkens ikraftträdande har en klart definierad roll som&lt;br&gt;tillstånds-, tillsyns- och expertmyndighet på strålskyddets området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anlutning till detta vill regeringen också kommentera SSI:s synpunk-&lt;br&gt;ter beträffande miljöbalkens definition av miljöfarlig verksamhet i 9 kap.&lt;br&gt;1 §. Enligt SSI är det oklart om definitionen sträckts ut så den omfattar&lt;br&gt;alla situationer där strålskyddsfrågor uppkommer, alltså inte bara yttre&lt;br&gt;skydd utan även arbetar- och patientskydd. Regeringen vill inledningsvis&lt;br&gt;erinra om att 9 kap. MB innehåller särskilda regler om miljöfarlig verk-&lt;br&gt;samhet. Med sådan verksamhet avses sammanfattningsvis all användning&lt;br&gt;av mark, byggnader eller anläggningar, dvs. fast egendom eller fasta&lt;br&gt;anläggningar, som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan&lt;br&gt;olägenhet för människors hälsa eller miljön. I förhållande till vad som&lt;br&gt;hittills har gällt enligt 1 § miljöskyddslagen (1969:387) har innebörden&lt;br&gt;av miljöfarlig verksamhet i miljöbalken utvidgats på ett sätt som är av&lt;br&gt;intresse för strålskyddet. Enligt 9 kap. 1 § MB avses med miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet bl.a. användning av mark, byggnader eller anläggningar på&lt;br&gt;ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skak-&lt;br&gt;ningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat lik-&lt;br&gt;nande. Till skillnad mot miljöskyddslagen innehåller miljöbalkens defi-&lt;br&gt;nition av miljöfarlig verksamhet således inget undantag för joniserande&lt;br&gt;strålning. Det betyder att en verksamhet som medför risk för utsläpp av&lt;br&gt;radioaktiva ämnen kan underkastas tillståndsprövning enligt miljöbalken.&lt;br&gt;I författningskommentaren till 9 kap. 1 § MB anges att begreppet omgiv-&lt;br&gt;ningen skall tolkas så att detta inte omfattar den störande anläggningen.&lt;br&gt;Vidare påpekas att personer som är verksamma inom själva stör-&lt;br&gt;ningskällan skyddas framför allt genom arbetsmiljölagen och strål-&lt;br&gt;skyddslagen. Med anledning av vad som sålunda har uttalats i motiven&lt;br&gt;och med hänsyn till vad som tidigare har sagts om allmänna rättsgrund-&lt;br&gt;satser för lösning av lagkonflikter kan det knappast råda någon tvekan&lt;br&gt;om att bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet i miljöbalken inte är&lt;br&gt;tillämpliga på arbetar- och patientskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen erinrar här om att det enligt strålskyddslagen krävs till-&lt;br&gt;stånd för olika former av befattning med radioaktivt ämne och teknisk&lt;br&gt;anordning som kan eller är avsedd att sända ut joniserande strålning.&lt;br&gt;Tillståndsplikten omfattar enligt 20 § strålskyddslagen även att från&lt;br&gt;landet utföra radioaktivt avfall. Frågor om strålskyddstillstånd prövas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Som nyss&lt;br&gt;nämnts har regeringen i strålskyddsförordningen bemyndigat SSI att&lt;br&gt;pröva tillståndsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § strålskyddslagen anges att tillstånd inte behövs enligt den lagen&lt;br&gt;för verksamhet som tillståndsprövas enligt kämtekniklagen. Såsom har&lt;br&gt;anförts i föregående avsnitt har strålskyddslagen med tillhörande förord-&lt;br&gt;ning och myndighetsföreskrifter ett nära samband med den reglering som&lt;br&gt;gäller kärnteknisk verksamhet. Strålskyddslagen tillämpas parallellt med&lt;br&gt;kämtekniklagen och i ärenden enligt den sistnämnda lagen sätts strål-&lt;br&gt;skyddsvillkor med stöd av strålskyddslagen. Strålskyddslagen bygger på&lt;br&gt;att lagens bestämmelser fylls ut med myndighetsföreskrifter. SSI har&lt;br&gt;meddelat sådana föreskrifter om bl.a. hantering av radioaktivt avfall från&lt;br&gt;kärntekniska anläggningar. Det finns anledning att återkomma till pröv-&lt;br&gt;ningen av ärenden enligt kämtekniklagen i nästa avsnitt eftersom frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om strålskydd och miljöbalkens betydelse med avseende på kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet tilldrar sig ett särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nästa avsnitt framgår vidare att ett antal bestämmelser i miljöbal-&lt;br&gt;ken skall tillämpas vid tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20.2 Strålskyddslagens anpassningen till miljöbalken.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid prövning av ärende enligt strålskyddslagen&lt;br&gt;eller vid meddelande av villkor med stöd av 27 § samma lag skall&lt;br&gt;miljöbalkens regler om miljökvalitetsnormer tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om miljökonsekvensbeskrivningar skall inforas. Dessa reg-&lt;br&gt;ler skall ansluta till de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Generalläkaren vid Försvarsmakten föreslår att SSI&lt;br&gt;skall kunna överlåta viss tillsyn till generalläkaren i likhet med den&lt;br&gt;överlåtelse av tillsyn som SSI för närvarande kan meddela kommunerna.&lt;br&gt;Försvarsmakten biträder generalläkarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens tillämpning vid prövning av ärenden enligt strålskyddsla-&lt;br&gt;gen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som har anförts i föregående avsnitt gäller miljöbalken vid&lt;br&gt;sidan om strålskyddslagen. Det innebär i princip att den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet med strålning skall iaktta bl.a. de allmänna hänsynsreglema i&lt;br&gt;2 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 5 kap. bestämmelser om miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i&lt;br&gt;fråga om mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för vissa geografiska&lt;br&gt;områden eller för hela landet. Normerna anger de förorenings- och stör-&lt;br&gt;ningsnivåer som inte far överskridas eller underskridas efter en viss&lt;br&gt;tidpunkt. Enligt 5 kap. 2 § MB kan en norm exempelvis ange högsta nivå&lt;br&gt;för buller, skakningar, ljus, strålning eller annan sådan störning. Miljö-&lt;br&gt;balken innehåller vidare i 5 kap. 3 § en bestämmelse om att myndigheter&lt;br&gt;och kommuner skall säkerställa att miljökvalitetsnormer som har med-&lt;br&gt;delats uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispen-&lt;br&gt;ser och anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. I&lt;br&gt;samma paragraf anges dessutom att kommuner och myndigheter skall&lt;br&gt;iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken skall bli ett effektivt&lt;br&gt;instrument måste hänsyn till dem också tas vid tillämpningen av strål-&lt;br&gt;skyddslagen. Dessutom bör bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB, som innebär&lt;br&gt;att tillstånd inte far meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds, iakttas vid tillämpningen av strålskyddsla-&lt;br&gt;gen. I detta avseende fordras det att strålskyddslagen kompletteras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en regel som innebär att det vid tillämpningen av lagen skall tas hänsyn&lt;br&gt;till miljökvalitetsnormer enligt vad som föreskrivs i 5 kap. 3 § och&lt;br&gt;16 kap. 5 § MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 a § strålskyddslagen får regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriva att det i ärenden om tillstånd enligt den&lt;br&gt;lagen skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en&lt;br&gt;samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds&lt;br&gt;inverkan på miljön och hälsan. I likhet med Miljöbalksutredningen ser&lt;br&gt;regeringen inte behov av några ändringar i nuvarande ordning. Skälen för&lt;br&gt;detta är att en miljökonsekvensbeskrivning inte alltid behövs, eftersom&lt;br&gt;den absoluta merparten av all tillståndsprövning enligt strålskyddslagen&lt;br&gt;avser verksamheter som inte påverkar den yttre miljön, som t.ex. rönt-&lt;br&gt;gendiagnostik av olika slag, analysröntgen av svetsskarvar, användning&lt;br&gt;av sollampor, rökdetektorer etc. Frågan blir i stället hur formaliserad och&lt;br&gt;omfattande miljökonsekvensbeskrivningen bör vara, när regeringen eller&lt;br&gt;annan myndighet föreskrivit att en miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;finnas i tillståndsärendet. Vidare uppkommer frågan hur förfarandet i&lt;br&gt;samband med upprättandet bör vara utformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning görs i&lt;br&gt;6 kap. 7 § MB skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan eller inte. Det saknas enligt regeringens mening skäl att ha&lt;br&gt;andra regler på strålskyddslagens område än som gäller enligt miljöbal-&lt;br&gt;ken. Den nyssnämnda bestämmelsen i miljöbalken skall därför tillämpas&lt;br&gt;även på miljökonsekvensbeskrivning enligt strålskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser förfarandet finns regler i miljöbalken om tidigt samråd, be-&lt;br&gt;slut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-&lt;br&gt;bedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande,&lt;br&gt;beaktande av miljökonsekvensbeskrivning vid prövning och kostnader.&lt;br&gt;Regeringen finner inte heller beträffande förfarandet anledning att ha&lt;br&gt;andra regler vid upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt strål-&lt;br&gt;skyddslagen än som följer av miljöbalkens bestämmelser. Som en följd&lt;br&gt;av de föreslagna reglerna rörande miljökonsekvensbeskrivning kommer&lt;br&gt;allmänheten att beredas större insyn i beslutsprocessen och få möjlighet&lt;br&gt;att framföra sina synpunkter i ökad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt berördes 9 kap. MB som innehåller regler om miljö-&lt;br&gt;farlig verksamhet. Till skillnad mot miljöskyddslagen innehåller miljö-&lt;br&gt;balkens definition av miljöfarlig verksamhet således inget undantag för&lt;br&gt;joniserande strålning. Här skall endast påpekas att enligt 32 kap. 2 § MB&lt;br&gt;gäller alltjämt att regler om skadestånd för vissa miljöskador inte skall&lt;br&gt;vara tillämpliga i fråga om joniserande strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till detta behandlar regeringen också Försvarsmaktens och&lt;br&gt;generalläkarens förslag om att SSI skall kunna överlåta viss tillsyn till&lt;br&gt;generalläkaren i likhet med den överlåtelse av tillsyn som SSI för närva-&lt;br&gt;rande kan meddela för kommuner. Som bakgrund till förslaget erinras&lt;br&gt;om 16 § strålskyddsförordningen. Enligt denna författningsbestämmelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan SSI efter åtagande av en kommun överlåta åt den eller de kommu- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;nala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet&lt;br&gt;att i ett visst avseende utöva tillsynen över efterlevnaden av strålskydds-&lt;br&gt;lagen. Såsom remissinstanserna har framhållit innebär miljöbalken att&lt;br&gt;generalläkaren får ett utökat tillsynsansvar. Generalläkaren avses enligt&lt;br&gt;miljöbalken bl. a. utöva tillsyn över miljöfarlig verksamhet (se prop.&lt;br&gt;1997/98:45, del 1, s. 503f). Eftersom miljöfarlig verksamhet enligt mil-&lt;br&gt;jöbalken skall innefatta bl.a. generering av joniserande och icke-&lt;br&gt;joniserande strålning och då det på så sätt kommer att råda ett närmare&lt;br&gt;samband mellan miljöbalken och strålskyddslagen såvitt gäller till-&lt;br&gt;synsutövning finns det enligt regeringens mening fog för remissinstan-&lt;br&gt;sernas förslag. Generalläkaren har tillgång till personal med kompetens&lt;br&gt;motsvarande den som finns vid kommunernas miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;förvaltningar. SSI skall alltså kunna medges att till generalläkaren över-&lt;br&gt;låta tillsyn i ett visst avseende vid verksamhet som utövas av Försvars-&lt;br&gt;makten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets&lt;br&gt;radioanstalt. Såsom remissinstanserna funnit fordras för ett sådant be-&lt;br&gt;myndigande ett tillägg och viss redaktionell omarbetning av 30 § strål-&lt;br&gt;skyddslagen. I linje med vad som avses gälla på miljöbalkens område bör&lt;br&gt;generalläkarens tillsynsbeslut enligt strålskyddslagen överklagas hos&lt;br&gt;regeringen, jfr 18 kap. 1 § MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kärntekniska anläggningar krävs idag tillstånd enligt miljöskydds-&lt;br&gt;lagen. Sådana anläggningar är upptagna på miljöskyddsförordningens A-&lt;br&gt;lista och prövas av Koncessionsnämnden för miljöskydd. Eftersom mil-&lt;br&gt;jöskyddslagen innehåller ett undantag för joniserande strålning omfattar&lt;br&gt;nämndens prövning inte utsläppet av radioaktiva ämnen och joniserande&lt;br&gt;strålning utan endast övriga utsläpp och störningar, såsom kylvattenut-&lt;br&gt;släpp och buller. Villkor för den joniserande strålningen fastställs i till-&lt;br&gt;ståndet enligt kämtekniklagen med stöd av strålskyddslagen. Med den&lt;br&gt;utformning som miljöbalken fått skall alltså i fortsättningen alla utsläpp&lt;br&gt;och störningar från kärntekniska anläggningar prövas av den regionala&lt;br&gt;miljödomstolen, dvs. även utsläppet av radioaktiva ämnen och frågor om&lt;br&gt;joniserande strålning. Med hänsyn till vad som tidigare har anförts om&lt;br&gt;förhållandet mellan miljöbalken och strålskyddslagen kvarstår dock&lt;br&gt;tillsynsuppgiften såvitt gäller iakttagandet av strålskyddsvillkoren på&lt;br&gt;SSI. Den utvidgade definitionen av miljöfarlig verksamhet behöver där-&lt;br&gt;för enligt regeringens förmenande inte leda till några samordnings-&lt;br&gt;problem av det slag som SSI har pekat på. Tvärtom anser regeringen att&lt;br&gt;den samlade prövningen av stömingskällor ger en bättre helhetsbild av&lt;br&gt;riskerna för miljön och skapar samtidigt betydande fördelar när det gäller&lt;br&gt;strålskyddskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 19.2, som gäller kämtekniklagens anpassning till miljöbalken,&lt;br&gt;redogörs närmare för hur prövningsförfarandet för kärntekniska anlägg-&lt;br&gt;ningar kommer att vara utformat sedan miljöbalken har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen om införande av miljöbalken skall ärenden som inletts&lt;br&gt;före miljöbalkens ikraftträdande handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, med undantag för reglerna om miljökvalitetsnormer som&lt;br&gt;skall tillämpas omedelbart. Regeringen finner att denna ordning också&lt;br&gt;bör gälla för ärenden enligt strålskyddslagen. Det avgörande blir alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ansökan har gjorts den dag ändringarna träder i kraft. En sådan be-&lt;br&gt;stämmelse far betydelse särskilt med avseende på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar. Regeringen anser i likhet med Miljöbalksutredningen att den&lt;br&gt;som avser att ge in en ansökan under tiden närmast efter balkens ikraft-&lt;br&gt;trädande bör ha en sådan framförhållning att balkens krav kan anses&lt;br&gt;uppfyllda när ansökan görs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fiskelagen (1993:787)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;21.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fiskelagens anpassning till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet miljökonsekvensbeskrivning i fis-&lt;br&gt;kelagen ersätts med begreppet analys av inverkan på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskelagens bestämmelsen om straff for brott mot fiskeförbud i an-&lt;br&gt;ledning av vattenföretag upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kustbevakningen tillstyrker förslagen. Fiskeri-&lt;br&gt;verket och Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har inget att erinra mot&lt;br&gt;att begreppet miljökonsekvensbeskrivning ersätts av begreppet analys.&lt;br&gt;Det viktiga är enligt SFR att det är Fiskeriverket som är den beslutande&lt;br&gt;myndigheten. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker försla-&lt;br&gt;get att ersätta begreppet miljökonsekvensbeskrivning med analys. Läns-&lt;br&gt;styrelsen föreslår att Fiskeriverket ges i uppdrag att definiera begreppet&lt;br&gt;analys och utarbeta tillämpningsföreskrifter. Länsstyrelsen i Jönköpings&lt;br&gt;län anser däremot att miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar i största möjliga utsträckning bör tillämpas även vid sådana&lt;br&gt;beskrivningar enligt fiskelagen. Begreppet miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;bör enligt länsstyrelsen behållas. - Fiskeriverket har inget att erinra mot&lt;br&gt;upphävandet av straffbestämmelsen. - Fiskeriverket föreslår att hänvis-&lt;br&gt;ningen till miljöbalken i 3 § fiskelagen stryks. - Enligt Kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten i Stockholm har fiskelagen inte tillräckligt tydliga bestämmelser&lt;br&gt;i verkställighetsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande lydelse av 3 § fis-&lt;br&gt;kelagen (1993:787) skall lagen inte tillämpas i den mån den strider mot&lt;br&gt;bl.a. föreskrifter som har meddelats med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822). Utredningen föreslog att hänvisningen till naturvårdslagen&lt;br&gt;skulle ändras till miljöbalken. Fiskeriverket har ifrågasatt om hänvis-&lt;br&gt;ningen till miljöbalken är nödvändig, eftersom bestämmelserna i miljö-&lt;br&gt;balken i övrigt gäller utan att hänvisning görs i enskilda lagar. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är dock hänvisningen nödvändig, eftersom den inte&lt;br&gt;avser bestämmelser som är intagna i miljöbalken utan bestämmelser som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av bemyndiganden i balken, exempelvis före-&lt;br&gt;skrifter för naturreservat. Utan ett uttryckligt stadgande är det inte själv-&lt;br&gt;klart att sådana lägre föreskrifter går före fiskelagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner dock att utredningens förslag i denna del innebär en&lt;br&gt;ökning av antalet fall där fiskelagen far vika för författningar under mil-&lt;br&gt;jöbalken. Följderna av denna ökning är svåra att bedöma. För att uppnå&lt;br&gt;överensstämmelse med gällande rätt bör utredningens förslag begränsas&lt;br&gt;till föreskrifter meddelade med stöd av 7 eller 8 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordar skall en övergångsbestämmelse&lt;br&gt;införas om att föreskrifter som har meddelats med stöd av naturvårdsla-&lt;br&gt;gen skall anses som föreskrifter som har meddelats med stöd av miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns i 8 kap. 4 § vattenlagen (1983:291) en regel om att förbud&lt;br&gt;mot fiske inom ett visst område far meddelas i samband med beslut om&lt;br&gt;anordningar för att främja fisket eller för att förebygga skador på fisket.&lt;br&gt;Bestämmelsen är inte straffsanktionerad i vattenlagen (jfr 21 kap. 1 §&lt;br&gt;fjärde stycket vattenlagen). I stället följer av 37 § fiskelagen att den som&lt;br&gt;bryter mot ett sådant fiskeförbud eller förbud som har meddelats enligt&lt;br&gt;äldre lag, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 8 kap. 4 § vattenlagen har överförts till 28 kap. 13 § miljöbal-&lt;br&gt;ken. I miljöbalken har dessutom införts en anslutande straffbestämmelse&lt;br&gt;i 29 kap. 9 § 10. I anledning av detta kan regeln i 37 § fiskelagen upp-&lt;br&gt;hävas. En följd blir att 45 och 47 §§ fiskelagen, som behandlar förver-&lt;br&gt;kande och beslag, inte längre blir tillämpliga vid förevarande brottslighet.&lt;br&gt;I stället skall miljöbalkens bestämmelse om förverkande i 29 kap. 12 §&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § andra stycket fiskelagen finns ett bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva att det i&lt;br&gt;ärenden enligt fiskelagen skall finnas miljökonsekvensbeskrivningar som&lt;br&gt;gör det möjligt att bedöma vilken inverkan fiskemetoder och utsättande&lt;br&gt;av fiskarter har på miljön. Föreskrifterna far innebära att en sådan be-&lt;br&gt;skrivning skall upprättas av den som avser att använda metoder eller sätta&lt;br&gt;ut fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 6 kap. bestämmelser om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar. Sådana skall enligt huvudregeln ingå i ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd enligt balken. Regeringen far föreskriva att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar skall finnas i även andra fall, t.ex. i anmälningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med miljökonsekvensbeskrivningar finns utförligt reglerat&lt;br&gt;i balken. Beskrivningen skall föregås av ett tidigt samråd med länsstyrel-&lt;br&gt;sen och särskilt berörda enskilda. Länsstyrelsen skall efter samrådet&lt;br&gt;besluta om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan. Om så&lt;br&gt;anses vara fallet skall ett förfarande med miljökonsekvensbedömning&lt;br&gt;genomföras. Vid ett sådant förfarande sker utökat samråd. Därefter upp-&lt;br&gt;rättas miljökonsekvensbeskrivningen. Innehållet i denna är särskilt regle-&lt;br&gt;rat. Kungörelse skall ske av att miljökonsekvensbeskrivningen har upp-&lt;br&gt;rättats. Den myndighet som skall pröva en ansökan skall slutligen god-&lt;br&gt;känna beskrivningen och beakta innehållet vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskelagen ställer inte samma krav på miljökonsekvensbeskrivningar,&lt;br&gt;vare sig beträffande antalet fall där en sådan skall upprättas, förfarandet&lt;br&gt;vid upprättandet eller beskrivningens innehåll. Enligt 20 § fiskelagen kan&lt;br&gt;krav på miljökonsekvensbeskrivning ställas enbart när det gäller att&lt;br&gt;bedöma vilken inverkan fiskemetoder och utsättande av fiskarter har på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljön. Någon möjlighet att ställa krav på miljökonsekvensbeskrivning i&lt;br&gt;andra situationer finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas enligt regeringens mening skäl att tillämpa bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap. MB på miljökonsekvensbeskrivningar enligt fiskelagen. Det&lt;br&gt;finns inte heller skäl att utöka kravet på upprättande till andra fall. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning skall termen miljökonsekvensbeskrivning om&lt;br&gt;möjligt användas endast när beskrivningen upprättas enligt miljöbalkens&lt;br&gt;regler. Det uttryck som i stället bör användas i fiskelagen är analys av&lt;br&gt;inverkan på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Lagen (1977:439) om kommunal energipla-&lt;br&gt;nering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet miljökonsekvensbeskrivning i lagen&lt;br&gt;om kommunal energiplanering ersätts med begreppet analys av inver-&lt;br&gt;kan på hälsan och miljön och hushållningen med mark och vatten och&lt;br&gt;andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Naturvårdsverket anser inte att begreppet analys&lt;br&gt;skall användas. Verket förordar i stället begreppet miljöbedömning eller&lt;br&gt;strategisk miljöbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att&lt;br&gt;miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning bör tillämpas även vid sådana beskrivningar enligt&lt;br&gt;lagen om kommunal energiplanering. Begreppet miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning bör enligt länsstyrelsen behållas. Samma åsikt har Västerås&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 § lagen om kommunal ener-&lt;br&gt;giplanering skall varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribu-&lt;br&gt;tion och användning av energi i kommunen. Till planen skall höra en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av&lt;br&gt;den inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan&lt;br&gt;och hushållningen med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken innehåller i 6 kap. bestämmelser om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar. Sådana skall enligt huvudregeln ingå i ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd enligt balken. Regeringen far föreskriva att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar skall finnas i även andra fall, t.ex. i anmälningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med miljökonsekvensbeskrivningar finns utförligt reglerat&lt;br&gt;i balken. Beskrivningen skall föregås av ett tidigt samråd med länsstyrel-&lt;br&gt;sen och särskilt berörda enskilda. Länsstyrelsen skall efter samrådet&lt;br&gt;besluta om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan. Om så&lt;br&gt;anses vara fallet skall ett förfarande med miljökonsekvensbedömning&lt;br&gt;genomföras. Vid ett sådant förfarande sker utökat samråd. Därefter upp-&lt;br&gt;rättas miljökonsekvensbeskrivningen. Innehållet i denna är särskilt regle-&lt;br&gt;rat. Kungörelse skall ske av att beskrivningen har upprättats. Den myn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet som skall pröva en ansökan skall slutligen godkänna miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen och beakta innehållet vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kommunal energiplanering ställer inte samma krav på mil-&lt;br&gt;jökonsekvensbeskrivning, vare sig beträffande antalet fall där en sådan&lt;br&gt;skall upprättas, förfarandet vid upprättandet eller beskrivningens inne-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas enligt regeringens mening skäl att tillämpa bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap. MB på miljökonsekvensbeskrivningar enligt lagen om kommunal&lt;br&gt;energiplanering. För att begreppsförvirring inte skall uppstå skall ut-&lt;br&gt;trycket miljökonsekvensbeskrivning om möjligt användas endast när&lt;br&gt;beskrivningen upprättas enligt miljöbalkens regler. Det uttryck som i&lt;br&gt;stället skall användas i lagen om kommunal energiplanering är analys av&lt;br&gt;vilken inverkan verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen&lt;br&gt;med mark och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket påpekar att många kommuner under de senaste åren&lt;br&gt;har utarbetat mycket bra energiplaner i vilka instrumentet miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning har varit en viktig faktor t.ex. när det gäller att välja&lt;br&gt;alternativ. Det finns enligt verket en risk att de som arbetar med dessa&lt;br&gt;frågor ser mindre allvarligt på begreppet analys än på begreppet miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning. Det bör enligt verket markeras att analysen skall&lt;br&gt;göras i samma anda som när man gör en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt miljöbalken. Regeringen delar inte dessa farhågor. Av lagtexten&lt;br&gt;framgår tydligt att det är en analys av vilken inverkan den i planen upp-&lt;br&gt;tagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark&lt;br&gt;och vatten och andra resurser som skall göras. För säkerhets skull vill&lt;br&gt;dock regeringen påpeka att ändringen av begrepp inte skall medföra&lt;br&gt;sänkta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 Lagen (1988:868) om brandfarliga och ex-&lt;br&gt;plosiva varor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagens syfte utvidgas till att omfatta även före-&lt;br&gt;byggande och begränsande av skador på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kustbevakningen tillstyrker ändringarna. Spräng-&lt;br&gt;ämnesinspektionen avstyrker förslaget och anför att frågan om miljöska-&lt;br&gt;dor till följd av brand och explosion i stället bör behandlas i miljöbalken.&lt;br&gt;Lunds universitet föreslår att hänsynsreglema i miljöbalken skall beaktas&lt;br&gt;vid tillämpningen av lagen. Enligt Kronofogdemyndigheten i Stockholm&lt;br&gt;har lagen inte tillräckligt tydliga bestämmelser i verkställighetsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1988:868) om brandfarliga&lt;br&gt;och explosiva varor innehåller bestämmelser om hantering och import av&lt;br&gt;sådana varor. Syftet med lagen är enligt 1 § att hindra att varorna orsakar&lt;br&gt;brand eller explosion samt att förebygga och begränsa skador på liv,&lt;br&gt;hälsa eller egendom genom brand eller explosion vid hantering av varor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na. Förebyggande och begränsande av skador på miljön räknas däremot&lt;br&gt;inte upp bland lagens syften. Visserligen räknas skador på egendom upp&lt;br&gt;men detta är inte alltid liktydigt med skador på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. miljöbalken (MB) finns särskilda bestämmelser om kemiska&lt;br&gt;produkter. Bestämmelserna har sin förebild i lagen (1985:426) om ke-&lt;br&gt;miska produkter. I den utsträckning kemiska produkter är brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva kan de omfattas också av lagen om brandfarliga och ex-&lt;br&gt;plosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sägs uttryckligen i 3 kap. 3 § andra stycket lagen om kemiska&lt;br&gt;produkter att den lagen inte är tillämplig för att förebygga miljöskador på&lt;br&gt;grund av brand eller explosion i fråga om kemiska produkter som om-&lt;br&gt;fattas av lagen om brandfarliga och explosiva varor. Vidare erinras i 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om brandfarliga och explosiva varor om att i lagen&lt;br&gt;om kemiska produkter finns bestämmelser som är avsedda att förebygga&lt;br&gt;andra skador än sådana som kan uppkomma genom brand eller explosion&lt;br&gt;vid hantering av brandfarliga eller explosiva varor. Inte heller miljöbal-&lt;br&gt;ken bör enligt regeringens uppfattning vara tillämplig för att förebygga&lt;br&gt;miljöskador på grund av brand eller explosion i fråga om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter som omfattas av lagen om brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till hur syftet beskrivs för lagen om brandfarliga och ex-&lt;br&gt;plosiva varor kan det, trots att miljöbalken inte är tillämplig på de nu&lt;br&gt;diskuterade fallen, råda tvekan om lagen om brandfarliga och explosiva&lt;br&gt;varor skall tillämpas. Enligt regeringens uppfattning bör den oklarhet&lt;br&gt;som finns i uppdelningen mellan lagarna undanröjas. Den bästa lösning-&lt;br&gt;en är enligt regeringen att syftet med lagen om brandfarliga och explosi-&lt;br&gt;va varor ändras till att också uttryckligen omfatta förebyggande och&lt;br&gt;begränsande av skador på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bara miljöskador genom brand eller explosion som kommer att&lt;br&gt;omfattas av lagen. I sådana fall skall ytterligare krav inte kunna ställas&lt;br&gt;med stöd av miljöbalken. Miljöbalken är däremot tillämplig när det gäller&lt;br&gt;att undvika t.ex. skador på vattentäkter till följd av utflöde av brandfarli-&lt;br&gt;ga vätskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § lagen om brandfarliga och explosiva varor skall den som&lt;br&gt;hanterar sådana varor vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som&lt;br&gt;behövs för att bl.a. förebygga och begränsa skador på liv, hälsa eller&lt;br&gt;egendom genom brand eller explosion. I enlighet med det sagda bör&lt;br&gt;regeln utvidgas till att även omfatta skador på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i lagen kommer bl.a. kraven på kompetens och utred-&lt;br&gt;ning av risker att omfatta även varornas miljöfarlighet utifrån de aspekter&lt;br&gt;som lagens syfte pekar ut. Andra konsekvenser blir att tillståndsmyndig-&lt;br&gt;hetemas prövning kommer att omfatta även miljöriskerna i denna del och&lt;br&gt;att tillsynsmyndigheterna skall bevaka miljöaspekter utifrån samma&lt;br&gt;utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt måste en hänvisning till lagen om kemiska produkter ändras,&lt;br&gt;till följd av att den lagen har arbetats in i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;24 Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Husbehovstäkter skall inte heller i fortsättning-&lt;br&gt;en omfattas av skatteplikt enligt lagen om skatt på naturgrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket tillstyrker förslaget. Verket har&lt;br&gt;dock anfört att det direkt av lagtexten bör framgå enligt vilka äldre be-&lt;br&gt;stämmelser tillstånd skall ha lämnats för att skatteplikt skall föreligga.&lt;br&gt;Även Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Skogsindustrierna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. LRF tillägger att en lagregel om beskattningsrätt grundad på en&lt;br&gt;tillståndsplikt, vilket länsstyrelsen efter ganska fritt skön har att bestäm-&lt;br&gt;ma omfattningen av, torde fa anses vara så oprecis att den inte skulle&lt;br&gt;uppfylla grundlagskravet på klar skattelagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om skatt på naturgrus&lt;br&gt;skall naturgrusskatt betalas till staten för brutet naturgrus bl.a. om utvin-&lt;br&gt;ningen kräver tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822). Tillstånd&lt;br&gt;krävs enligt naturvårdslagen endast för täkt för annat ändamål än mar-&lt;br&gt;kinnehavarens husbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:87 s. 29 f gjordes den bedömningen att husbehovstäk-&lt;br&gt;ter för närvarande inte skulle omfattas av naturgrusskatten. De skäl som&lt;br&gt;anfördes var främst att flertalet husbehovstäkter är av så ringa omfattning&lt;br&gt;att en generell beskattning inte ansågs motiverad och att beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens hantering av husbehovstäkter skulle bli mycket kost-&lt;br&gt;sam i förhållande till skatteintäkterna. I propositionen uttalade dock&lt;br&gt;regeringen att den ville avvakta vad arbetet med en miljöbalk kan leda&lt;br&gt;fram till beträffande tillståndsplikt för husbehovstäkter innan slutlig&lt;br&gt;ställning tas till beskattning av sådana täkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdslagen har ersatts av miljöbalken. Inte heller i balken finns&lt;br&gt;någon generell tillståndsplikt för husbehovstäkter. I 12 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket MB föreskrivs dock att regeringen eller den myndighet regering-&lt;br&gt;en bestämmer far föreskriva tillståndsplikt för husbehovstäkter om åtgär-&lt;br&gt;derna kan antas motverka hushållningen av de aktuella naturresurserna&lt;br&gt;eller medföra en icke obetydlig skada på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kvarstår de skäl mot att införa skatte-&lt;br&gt;plikt som finns redovisade i prop. 1995/96:87. Några vägande skäl för att&lt;br&gt;införa skatteplikt har inte tillkommit. Tillräckliga skäl saknas därför att&lt;br&gt;föreslå skatteplikt för husbehovstäkter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;25 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst skall avdrag inte fa&lt;br&gt;göras för milj ösanktionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket och Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I 20 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) finns bestämmelser om avdrag för omkostnader för intäkter-&lt;br&gt;nas förvärvande och bibehållande. I paragrafen räknas upp kostnader för&lt;br&gt;vilka avdrag inte far göras, såsom vissa sanktionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddsavgift enligt miljöskyddslagen (1969:387) räknas inte upp&lt;br&gt;bland de kostnader för vilka avdrag inte får göras. Miljöskyddsavgifitens&lt;br&gt;främsta syfte är att eliminera uppkommen ekonomisk fördel av överträ-&lt;br&gt;delse av vissa miljöregler. För påförande av miljösanktionsavgift enligt&lt;br&gt;miljöbalken krävs däremot inte att överträdelsen har lett till ekonomisk&lt;br&gt;fördel. Syftet med avgiften är i stället att öka den allmänna noggrannhe-&lt;br&gt;ten vid bedrivande av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den konstruktion som miljösanktionsavgiften har framstår denna&lt;br&gt;som ett komplement till straff. I konsekvens med detta och i överens-&lt;br&gt;stämmelse med vad som gäller om andra sanktionsavgifter bör kostna-&lt;br&gt;derna för miljösanktionsavgift inte fa dras av vid taxeringen. Detta kräver&lt;br&gt;en uttrycklig bestämmelse i 20 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far inte heller göras för vattenföroreningsavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Även denna punkt&lt;br&gt;måste ändras, eftersom ordet &amp;quot;vattenförorening&amp;quot; i lagens rubrik har er-&lt;br&gt;satts med &amp;quot;förorening&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;26 Lagen (1980:307) om skyldighet för utländ-&lt;br&gt;ska kärande att ställa säkerhet för rättegångs-&lt;br&gt;kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utländska kärande skall ställa säkerhet för rät-&lt;br&gt;tegångskostnader i miljöskademål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att utländska kärande inte&lt;br&gt;skall behöva ställa säkerhet för rättegångskostnader i miljöskademål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig om förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om en utländsk medborgare som inte&lt;br&gt;har hemvist i Sverige eller en utländsk juridisk person vill väcka talan vid&lt;br&gt;svensk domstol mot en svensk medborgare, mot någon som har hemvist i&lt;br&gt;Sverige eller mot en svensk juridisk person, skall på svarandens yrkande&lt;br&gt;käranden ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han kan bli&lt;br&gt;skyldig att betala. Bestämmelser om detta finns i lagen (1980:307) om&lt;br&gt;skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostna-&lt;br&gt;der. Den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom EU eller i&lt;br&gt;ett annat land inom EES och juridiska personer bildade enligt ett sådant&lt;br&gt;lands lagstiftning skall vid tillämpningen av lagen likställas med svenska&lt;br&gt;medborgare och svenska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver enligt 2 § första stycket 2 inte ställas i mål vid fas-&lt;br&gt;tighetsdomstol som inte avser arrendetvister. Av detta följer att säkerhet i&lt;br&gt;dag inte behöver ställas i sådana mål enligt miljöskadelagen (1986:225)&lt;br&gt;som handläggs vid fastighetsdomstol, dvs. främst talan om ersättning för&lt;br&gt;skada på fastighet eller på byggnad eller annan anläggning på annans&lt;br&gt;mark (se 12 § miljöskadelagen). För sådana miljöskademål som hand-&lt;br&gt;läggs vid tingsrätt görs däremot inte något undantag från kravet på säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 kap. 2 § första stycket 6 miljöbalken skall samtliga miljöska-&lt;br&gt;demål handläggas vid miljödomstol. Det saknas enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning anledning att i frågan om säkerhet skall ställas göra skillnad&lt;br&gt;mellan de mål som tidigare handlades vid fastighetsdomstol och de som&lt;br&gt;handlades vid tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1980 års lag har lagstiftaren intagit ställningen att det finns&lt;br&gt;skäl att som huvudregel ha bestämmelser om skyldighet för utländska&lt;br&gt;kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. I prop. 1996/97:159&lt;br&gt;om ändring i 1980 års lag uttalas att det kan sättas i fråga att helt upphäva&lt;br&gt;lagen, men att underlag saknas för ett sådant beslut. De undantag som&lt;br&gt;finns i 2 § har sin grund i att det finns särskilda regler om kostnaderna&lt;br&gt;(prop. 1979/80:78 s. 12) eller andra speciella skäl. För miljöskademålens&lt;br&gt;del har dock inte redovisats några skäl som motiverar undantag från&lt;br&gt;huvudregeln i 1980 års lag. Regeringen kan inte heller nu finna några&lt;br&gt;sådana skäl och föreslår därför att något undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;ställa säkerhet inte skall göras för miljöskademål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för&lt;br&gt;rättegångskostnader behöver säkerhet inte heller ställas i ansökningsmål&lt;br&gt;enligt 13 kap. 13 § vattenlagen (1983:291). Hänvisningen till vattenlagen&lt;br&gt;måste ändras till följd av att lagen arbetas in i miljöbalken. I enlighet med&lt;br&gt;vad Lagrådet anför skall en övergångsbestämmelse knytas till ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;27 Lagen (1976:997) om vattenförbund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vattenlagens bestämmelser om förrättning och&lt;br&gt;förrättningsmål skall fortfarande tillämpas vid förrättning och talan&lt;br&gt;mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt lagen om vattenförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt ifrågasätter det lämpliga i att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 kap. vattenlagen fortfarande skall tillämpas. Hovrätten&lt;br&gt;pekar på att problem ofta uppkommer när vissa bestämmelser i en i stort&lt;br&gt;sett inaktuell författning skall tillämpas inom ramen för ett nytt regel-&lt;br&gt;system. Även Sjöfartsverket och Grossistförbundet Svensk Handel ifrå-&lt;br&gt;gasätter det lämpliga i denna lagstiftningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enligt lagen (1976:997) om vattenförbund kan&lt;br&gt;bildas en sammanslutning (vattenförbund) med uppgift att genom rens-&lt;br&gt;ning, reglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i ett vatten-&lt;br&gt;drag, en sjö eller något annat vattenområde. Frågor om bildande av vat-&lt;br&gt;tenförbund prövas vid förrättning (1 §). Förrättningsman forordnas av&lt;br&gt;länsstyrelsen (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning skall bestämmelserna i 12 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) tillämpas, om inte annat följer av lagen om vattenförbund&lt;br&gt;(12 §). I fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 kap. vattenlagen om förrättningsmål (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenlagen har arbetas in i miljöbalken. Vattenlagens bestämmelser&lt;br&gt;om förrättning och förrättningsmål har inte någon motsvarighet i de nya&lt;br&gt;reglerna, utan har i stället ersatts av en möjlighet för miljödomstolen att&lt;br&gt;utse en markavvattningssakkunnig (prop. 1997/98:45, del 1, s. 475 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av miljöbalken föranleder inte någon ändring av systemet&lt;br&gt;med förrättning enligt lagen om vattenförbund. Ett lagtekniskt problem är&lt;br&gt;dock att lagen hänvisar till vattenlagens bestämmelser om förrättning och&lt;br&gt;förrättningsmål. Dessa hänvisningar måste antingen ersättas av ett stort&lt;br&gt;antal nya bestämmelser i lagen om vattenförbund eller stå kvar trots att&lt;br&gt;vattenlagen upphävs. Den senare lösningen är enligt regeringens mening&lt;br&gt;att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;28 Lagen (1919:426) om flottning i allmän&lt;br&gt;flottled&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vissa bestämmelser i vattenlagen skall fortfa-&lt;br&gt;rande tillämpas vid talan mot flottningsförening och ersättning för&lt;br&gt;flottningsskada enligt lagen om flottning i allmän flottled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft några synpunkter på&lt;br&gt;de föreslagna ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om flottning i allmän&lt;br&gt;flottled skall i två fall bestämmelser i vattenlagen (1983:291) tillämpas.&lt;br&gt;Om någon som har utfört eller avser att utföra ett vattenföretag där det&lt;br&gt;finns en allmän flottled menar att särskilda anläggningar eller åtgärder till&lt;br&gt;skydd mot skada eller intrång till följd av flottningen bör bekostas av de&lt;br&gt;flottande, får han enligt 7 § andra stycket väcka talan mot flottningsföre-&lt;br&gt;ningen hos vattendomstolen. I fråga om en sådan talan gäller enligt&lt;br&gt;nämnda paragraf bestämmelserna i vattenlagen om stämningsmål. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om betalning av ersättning och länsstyrelsens befattning&lt;br&gt;med nedsatta ersättningsmedel i 16 kap. vattenlagen skall enligt 13 §&lt;br&gt;andra stycket tillämpas också i fråga om ersättning för flottningsskada&lt;br&gt;som på förhand har bestämts att utgå på en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer i Sverige inte längre någon flottning av betydelse. I&lt;br&gt;miljöbalken har därför inte införts några särskilda bestämmelser som&lt;br&gt;gäller flottning. Enligt 16 § lagen om införande av miljöbalken skall i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället tidigare bestämmelser om flottning i vattenlagen fortfarande till- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma bedömning bör enligt regeringen göras i fråga om de bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen om flottning i allmän flottled som hänvisar till vattenlagen.&lt;br&gt;Vattenlagens bestämmelser bör alltså fortfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;29 Miljöbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I miljöbalken skall erinras om bestämmelser i&lt;br&gt;andra lagar som innebär att ytterligare krav inte far ställas enligt mil-&lt;br&gt;jöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen hade inget förslag om ändringar i&lt;br&gt;miljöbalken. Utredningen gjorde däremot i motivtexten uttalanden om&lt;br&gt;bestämmelser som den ansåg utgöra undantag från bestämmelser i miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser anser att forhållan-&lt;br&gt;det mellan miljöbalken och andra lagar är oklart när undantag från miljö-&lt;br&gt;balken inte anges uttryckligen i lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen gör på några ställen i fö-&lt;br&gt;religgande lagrådsremiss bedömningen att möjligheten att ingripa med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken (MB) skall begränsas i frågor som är särskilt regle-&lt;br&gt;rade i lagar utanför miljöbalken. Motiveringen är att tillräckliga mil-&lt;br&gt;jökrav ställs i respektive lagstiftning. I avsnitt 7.1 finner regeringen&lt;br&gt;således att ytterligare krav inte skall få ställas med stöd av miljöbalken i&lt;br&gt;fråga om renhållning av vägområden. Krav skall enligt avsnitt 9.1 inte&lt;br&gt;heller fa ställas med stöd av miljöbalken i fråga om luftfartygs miljövär-&lt;br&gt;dighet eller framförande av luftfartyg i överljudsfart. Vidare gäller enligt&lt;br&gt;avsnitt 12.1 att framdragande eller begagnande av rörledningar som&lt;br&gt;regeringen har tillåtit enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar inte&lt;br&gt;skall kunna förbjudas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nämnda fall föreslår regeringen bestämmelser som begränsar möjlig-&lt;br&gt;heten att ingripa med stöd av miljöbalken. Sådana bestämmelser föreslås&lt;br&gt;alltså i väglagen (1971:948), luftfartslagen (1957:297) och lagen&lt;br&gt;(1978:160) om vissa rörledningar. För att underlätta tillämpningen bör en&lt;br&gt;erinran om dessa bestämmelser införas i miljöbalken. Erinran införs&lt;br&gt;lämpligen i 1 kap. MB, där balkens tillämpningsområde behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;30 Övriga lagar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Mindre ändringar görs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i&lt;br&gt;riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid&lt;br&gt;krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 september 1971 mellan Sverige och Finland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ledningsrättslagen (1973:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räddningstjänstlagen (1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- prisregleringslagen (1989:978),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1998:9) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- elberedskapslagen (1997:288), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens jordbruksverk, Lunds universitet och&lt;br&gt;Riksskatteverket anför att hänvisningar i lagförslagen till ”motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser” måste preciseras. - Jordbruksverket anser vidare att&lt;br&gt;termen företag i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående till-&lt;br&gt;lämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den&lt;br&gt;11 maj 1929 skall ersättas av termen verksamhet. - Lunds universitet&lt;br&gt;påpekar att utredningens förslag till bestämmelse om gemensamma ar-&lt;br&gt;beten i fastighetsbildningslagen (1970:988) är felaktigt utformad. - Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet tillstyrker att reglerna i miljöbalken och lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. knyts till varandra. Länsstyrelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län anser dock att frågan om kopplingen mellan kulturmin-&lt;br&gt;neslagen och hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap. miljöbalken bör&lt;br&gt;utredas närmare. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har liknande synpunk-&lt;br&gt;ter. - Riksantikvarieämbetet föreslår en ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;br&gt;som innebär att egendomsnämnden skall företräda församlingskyrkas&lt;br&gt;fastigheter i ärenden som rör kulturreservat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående&lt;br&gt;tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten-&lt;br&gt;rättskonventionen av den 11 maj 1929&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelserna i miljöbalken och lagen med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vattenverksamhet gäller särskilda bestämmelser för prövning&lt;br&gt;av vattenverksamhet som har verkningar i Norge. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;finns i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen&lt;br&gt;här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen måste ett stort antal ändringar göras till följd av att vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) har arbetats in i miljöbalken. Bland annat finns bestämmelser&lt;br&gt;om förfarandet i vattendomstol, som måste ändras till att avse miljödom-&lt;br&gt;stol eller, vid vissa markavvattningar, länsstyrelse. Av 7 kap. 19 § lagen&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet framgår när en mark-&lt;br&gt;avvattning skall prövas av miljödomstolen respektive länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör det under det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;övervägas om inte samtliga fall av markawattning som aktualiserar en&lt;br&gt;tillämpning av konventionen bör prövas av miljödomstol. Det förefaller&lt;br&gt;enligt Lagrådet sannolikt att prövning av länsstyrelse av markawatt-&lt;br&gt;ningsföretag i konventionsfall blir mycket sällsynt förekommande. Prak-&lt;br&gt;tiska skäl talar därför enligt Lagrådet för att eventuellt förekommande&lt;br&gt;markavvattningar alltid prövas av miljödomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att prövning av länsstyrelse i&lt;br&gt;konventionsfall sannolikt blir mycket sällsynt förekommande. Regering-&lt;br&gt;en finner därför inte tillräckliga skäl föreligga för att nu föreslå de av&lt;br&gt;Lagrådet förordade ändringarna, som i praktiken skulle bli tämligen&lt;br&gt;omfattande. Om mot förmodan problem skulle uppkomma i framtiden till&lt;br&gt;följd av att länsstyrelsen skall pröva viss vattenverksamhet som har&lt;br&gt;verkningar i Norge, är dock regeringen beredd att återkomma i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandereglema för förrättningsmän skall tas bort, eftersom dessa&lt;br&gt;saknar motsvarighet i miljöbalken eller lagen med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet. Vidare skall ändringar göras till följd av att&lt;br&gt;begreppet vattenföretag ändrar namn till vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 24-31 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt finns bestämmelser&lt;br&gt;om beräkning av realisationsvinst. För avyttring av fastighet finns sär-&lt;br&gt;skilda beräkningsregler i 25 §. Enligt 25 § 2 mom. andra stycket anses&lt;br&gt;avyttring av fastighet föreligga när fastighetsägaren har fatt engångser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning på grund av allframtidsupplåtelse. Härmed avses enligt paragra-&lt;br&gt;fen bl.a. ersättning på grund av en inskränkning i förfoganderätten till&lt;br&gt;fastigheten som har skett enligt naturvårdslagen (1964:822). Så stor del&lt;br&gt;av fastigheten skall anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av&lt;br&gt;fastighetens hela värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdslagen har arbetats in i miljöbalken. Hänvisningen till natur-&lt;br&gt;vårdslagen måste därför ändras. En övergångsbestämmelse skall samti-&lt;br&gt;digt införas i allt väsentligt enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande&lt;br&gt;av vattenkraft vid krig m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid&lt;br&gt;krig m.m. finns särskilda regler om tillstånd till vattenföretag som skall&lt;br&gt;tillämpas vid krig eller krigsfara. Ett stort antal ändringar måste göras i&lt;br&gt;lagen till följd av att vattenlagen (1983:291) arbetas in i miljöbalken.&lt;br&gt;Bland annat måste reglerna om vattendomstol ändras till att avse miljö-&lt;br&gt;domstol. Bestämmelsen i 12 § skall utformas i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avlopps-&lt;br&gt;anläggningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar&lt;br&gt;(va-lagen) har en sådan anläggning till ändamål att bereda bostadshus&lt;br&gt;eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp. Anläggningen drivs&lt;br&gt;normalt av en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän va-anläggning skall enligt 12 § utföras och drivas så att den&lt;br&gt;uppfyller de krav som från miljö- och hälsoskyddssynpunkt skall tillgo-&lt;br&gt;doses. Utredningen ansåg denna bestämmelse vara så allmänt hållen att&lt;br&gt;den inte kunde anses stå i strid med bestämmelserna i miljöbalken. Även&lt;br&gt;regeringen är av denna uppfattning. Detsamma gäller stadgandet i 21 §&lt;br&gt;att en allmän va-anläggning skall brukas så att det inte uppstår svårighe-&lt;br&gt;ter för huvudmannen att uppfylla kraven från miljö- och hälsoskyddssyn-&lt;br&gt;punkt. Miljöbalken gäller alltså fullt ut vid anläggande och drift av en&lt;br&gt;allmän va-anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en allmän va-anläggning eller en utvidgning av en sådan planeras&lt;br&gt;skall enligt 12 a §, om anläggningen kan antas medföra en betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan, huvudmannen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;som möjliggör en samlad bedömning av den inverkan anläggningen har&lt;br&gt;på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Utredningen&lt;br&gt;föreslog att flertalet av miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar skall tillämpas på sådana beskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1996:168)&lt;br&gt;Översyn av PBL och va-lagen föreslagit att va-lagen skall ersättas av en&lt;br&gt;lag om vattenförsörjning och avlopp. Förslaget behandlas nu i regerings-&lt;br&gt;kansliet. Frågan om miljökonsekvensbeskrivningar övervägs särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i detta lagstiftningsärende därför inte något förslag om&lt;br&gt;ändringar i va-lagens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighetsägare försummar att exempelvis betala avgift enligt&lt;br&gt;va-lagen far huvudmannen under vissa förutsättningar stänga av vatten-&lt;br&gt;tillförseln till fastigheten. En av dessa förutsättningar är enligt lagens&lt;br&gt;nuvarande lydelse att sanitär olägenhet inte uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet sanitär olägenhet är hämtat från hälsoskyddslagen&lt;br&gt;(1982:1080). I samband med att denna lag har arbetats in i miljöbalken&lt;br&gt;har uttrycket ersatts av uttrycket olägenhet för människors hälsa. Härmed&lt;br&gt;avses enligt 9 kap. 3 § miljöbalken störning som enligt medicinsk eller&lt;br&gt;hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa&lt;br&gt;eller helt tillfällig. Det är lämpligt att det nya uttrycket används även i va-&lt;br&gt;lagen. Förarbetsuttalanden om detta uttryck blir vägledande (se prop.&lt;br&gt;1997/98:45, del 1, s. 350 ff och del 2, s. 109).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.5 Fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 9 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) finns bestämmelser om&lt;br&gt;gemensamma arbeten i samband med fastighetsreglering. Med stöd av&lt;br&gt;9 kap. 1 § kan anläggningsarbeten och liknande åtgärder verkställas&lt;br&gt;under förrättningen som ett för sakägarna gemensamt arbete. Enligt&lt;br&gt;paragrafens nuvarande lydelse gäller dock detta inte andra vattenföretag&lt;br&gt;än sådana markavvattningar, för vilka tillståndsplikt föreligger enbart på&lt;br&gt;grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt miljöbalken gäller delvis andra förutsättningar för att markav-&lt;br&gt;vattning skall kräva tillstånd än enligt vattenlagen. Bestämmelsen i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket vattenlagen saknar motsvarighet i miljöbalken. Regle-&lt;br&gt;ringen av vilken vattenverksamhet som far utföras som ett gemensamt&lt;br&gt;arbete måste därför ändras. Liksom i dag bör gälla att endast mindre&lt;br&gt;markavvattningar bör kunna utföras som gemensamt arbete. Detta bör&lt;br&gt;därför även i fortsättningen komma i fråga endast för markavvattningar&lt;br&gt;där det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas&lt;br&gt;genom verksamhetens påverkan på vattenförhållandena. Precis som&lt;br&gt;enligt gällande rätt bör dock beträffande s.k. detalj dränering genom&lt;br&gt;täckdikning gemensamma arbeten kunna komma till stånd om det inte är&lt;br&gt;sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom verksamhe-&lt;br&gt;ten. I övrigt skall enligt regeringens mening inga kvalifikationskrav&lt;br&gt;ställas på markavvattningar för att de skall kunna ske som gemensamma&lt;br&gt;arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergångsbestämmelse skall knytas till ändringen i 9 kap. 1 §, i en-&lt;br&gt;lighet med vad Lagrådet förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt måste ett antal hänvisningar i fastighetsbildningslagen till vat-&lt;br&gt;tenlagen och naturvårdslagen (1964:822) ändras till att avse miljöbalken&lt;br&gt;och lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Samtidigt&lt;br&gt;måste ändringar ske till följd av att begreppet vattenföretag i miljöbalken&lt;br&gt;ändras till vattenverksamhet Bestämmelserna i 7 kap. 2 och 9 §§ samt&lt;br&gt;9 kap. 1 och 7 §§ skall härvid utformas enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29i&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöver-&lt;br&gt;enskommelsen den 16 september 1971 mellan Sveri-&lt;br&gt;ge och Finland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland gäller bland&lt;br&gt;annat miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som utförs i gräns-&lt;br&gt;älvarna med tillflöden. Enligt lagen (1971:850) med anledning av&lt;br&gt;gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och&lt;br&gt;Finland gäller överenskommelsen som svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenskommelsens 8 kap. art. 15 stadgas att talan kan föras hos&lt;br&gt;vattenöverdomstolen i vederbörande stat mot Gränsälvskommissionens&lt;br&gt;beslut i vissa ersättningsfrågor. Eftersom Vattenöverdomstolen i miljö-&lt;br&gt;balken ersätts av Miljööverdomstolen måste i den svenska lagen läggas&lt;br&gt;in att vad som i överenskommelsen sägs om Vattenöverdomstolen skall&lt;br&gt;avse Miljööverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt ledningsrättslagen (1973:1144) kan den som vill utnyttja andras&lt;br&gt;fastigheter för att dra fram vissa ledningar fa ledningsrätt. Om natur-&lt;br&gt;vårdsföreskrifter gäller för marks bebyggande eller användning, skall&lt;br&gt;enligt 8 § ledningsrätt upplåtas så, att syftet med bestämmelserna inte&lt;br&gt;motverkas. Lantmäterimyndigheten far begära undantag från sådana&lt;br&gt;bestämmelser. Frågor om undantag prövas av länsstyrelsen eller kom-&lt;br&gt;mun. Lagen erinrar om att regeringens tillåtelse kan behövas enligt 19 c §&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) när ett område har förklarats som särskilt&lt;br&gt;skyddsområde eller särskilt bevarandeområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 19 c § naturvårdslagen finns i något modifierad form&lt;br&gt;intagen i 7 kap. 29 § miljöbalken. Hänvisningen i ledningsrättslagen skall&lt;br&gt;därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt anläggningslagen (1973:1149) kan inrättas gemensamhetsanlägg-&lt;br&gt;ningar. Med detta avses anläggningar som är gemensamma för flera&lt;br&gt;fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om naturvårdsföreskrifter gäller för marks bebyggande eller använd-&lt;br&gt;ning, skall enligt 9 § anläggningen inrättas så, att syftet med bestämmel-&lt;br&gt;serna inte motverkas. Lantmäterimyndigheten far begära undantag från&lt;br&gt;sådana bestämmelser. Frågor om undantag prövas av länsstyrelsen eller&lt;br&gt;kommun. Lagen erinrar om att regeringens tillåtelse kan behövas enligt&lt;br&gt;19 c § naturvårdslagen (1964:822) när ett område har förklarats som&lt;br&gt;särskilt skyddsområde eller särskilt bevarandeområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 19 c § naturvårdslagen finns i något modifierad form&lt;br&gt;intagen i 7 kap. 29 § miljöbalken. Hänvisningen i anläggningslagen skall&lt;br&gt;därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter Prop. 1997/98:90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter är enligt 1 § till-&lt;br&gt;lämplig på bl.a. samfalligheter enligt vattenlagen (1983:291). Vattenla-&lt;br&gt;gens bestämmelser om samfalligheter har förts över till lagen med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vattenverksamhet. Hänvisningen till vattenlagen&lt;br&gt;måste därför ändras. I enlighet med vad Lagrådet förordar skall en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse införas om att samfalligheter enligt vattenlagen skall&lt;br&gt;anses som samfälligheter enligt lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § finns bestämmelser om bildande av samfallighetsförening. En-&lt;br&gt;ligt huvudregeln sker detta vid sammanträde med delägarna. Sammanträ-&lt;br&gt;de skall dock hållas av lantmäterimyndigheten eller, i vissa fall där det&lt;br&gt;finns en särskild förrättningsman, av denne, om någon delägare i samfäl-&lt;br&gt;ligheten begär det. Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt&lt;br&gt;att en samfällighetsförening bildas, far lantmäterimyndigheten eller för-&lt;br&gt;rättningsmannen hålla sammanträde även om någon delägare inte har&lt;br&gt;begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om samfälligheter enligt vattenlagen gäller i dag olika regler i&lt;br&gt;lagen om förvaltning av samfalligheter beroende på om det är markav-&lt;br&gt;vattningssamfälligheter eller om det är bevattnings- eller vattenregle-&lt;br&gt;ringssamfalligheter. Markavvattningssamfalligheter bildas vid prövning&lt;br&gt;av en förrättningsman. Det är denne, och inte lantmäterimyndigheten,&lt;br&gt;som håller de sammanträden som regleras i 20 § lagen om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter. Bevattnings- och vattenregleringssamfalligheter bildas&lt;br&gt;däremot vid en prövning i vattendomstol. I dessa fall hålls sammanträde&lt;br&gt;enligt 20 § av lantmäterimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med förrättningsmän vid markavvattning har ingen motsva-&lt;br&gt;righet i miljöbalken eller lagen med särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet. När flera skall delta i en markavvattning sker prövningen&lt;br&gt;vid miljödomstol. Domstolen bildar samfalligheten efter att ha hämtat in&lt;br&gt;ett yttrande från en markavvattningssakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det lämpligt att lantmäterimyndighe-&lt;br&gt;tens befogenheter enligt 20 § lagen om förvaltning av samfälligheter&lt;br&gt;gäller även vid markavvattningssamfalligheter. Lagen måste ändras i&lt;br&gt;anledning av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringar måste även ske i några andra bestämmelser när vatten-&lt;br&gt;lagen arbetas in i miljöbalken och lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet. En övergångsbestämmelse om tillståndsdomar och&lt;br&gt;tillståndsbeslut enligt vattenlagen bör införas, i enlighet med vad Lagrå-&lt;br&gt;det förordrar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1973:1151) om införande av anläggningsla-&lt;br&gt;gen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvalt-&lt;br&gt;ning av samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter innehåller över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsbestämmelser till nämnda lagar. I lagen måste några hänvisningar&lt;br&gt;till vattenlagen (1983:291) och vattenlagens promulgationslag ändras till&lt;br&gt;lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och den lagens&lt;br&gt;promulgationslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1976:839) om statens va-nämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1976:839) om statens va-nämnd prövar denna nämnd mål&lt;br&gt;enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar&lt;br&gt;och mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Nämndens&lt;br&gt;beslut överklagas enligt 20 § hos Svea hovrätt. Målet prövas av hovrätten&lt;br&gt;i dess sammansättning som vattenöverdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenöverdomstolens nuvarande uppgifter enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) utförs efter miljöbalkens ikraftträdande av Miljööverdom-&lt;br&gt;stolen. Det är lämpligt att Miljööverdomstolen även övertar Vattenöver-&lt;br&gt;domstolens uppgifter enligt lagen om statens va-nämnd. Nämndens be-&lt;br&gt;slut skall alltså i fortsättningen överklagas till Miljööverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) delas mark upp i olika&lt;br&gt;ägoslag. Med täktmark avses enligt nuvarande lydelse mark för vilken&lt;br&gt;gäller täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291). Även mark för vilken gäller täkttillstånd enligt miljö-&lt;br&gt;balken skall utgöra täktmark. Ett tillägg måste därför göras. Lagrådet&lt;br&gt;anser att en övergångsbestämmelse skall införas om att täkttillstånd&lt;br&gt;enligt naturvårdslagen eller vattenlagen skall anses som täkttillstånd&lt;br&gt;enligt miljöbalken. Regeringen följer Lagrådets förslag, dock med den&lt;br&gt;lagtekniska lösningen att hänvisningarna till naturvårdslagen och vatten-&lt;br&gt;lagen finns kvar i paragrafen. Någon övergångsbestämmelse behövs då&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om taxeringsenheter finns i 4 kap. fastighetstaxeringsla-&lt;br&gt;gen. Om täktmark består av skilda markområden skall enligt 4 kap. 7 §&lt;br&gt;varje sådant område utgöra en taxeringsenhet. Omfattas områdena av&lt;br&gt;samma täktplan enligt naturvårdslagen skall de dock utgöra en taxerings-&lt;br&gt;enhet. Detsamma skall naturligtvis gälla när områdena omfattas av sam-&lt;br&gt;ma täktplan enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från&lt;br&gt;fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg finns bestäm-&lt;br&gt;melser om förbud mot förorening från fartyg, mottagning av skadliga&lt;br&gt;ämnen från fartyg, fartygs konstruktion samt tillsyn och andra åtgärder&lt;br&gt;för att förebygga eller begränsa förorening från fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens straffbestämmelser skall enligt ett uttryckligt stadgande inte&lt;br&gt;tillämpas på gärningar som är belagda med straff i bl.a. miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387) eller lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i&lt;br&gt;vatten. Hänvisningen måste ändras till följd av att dessa lagar har arbetats&lt;br&gt;in i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett allmänt värmesystem är en fjärrvärmeanläggning eller ett naturgasnät&lt;br&gt;som har allmänförklarats enligt lagen (1981:1354) om allmänna värme-&lt;br&gt;system. Om en fastighetsägare försummar att betala avgift enligt lagen&lt;br&gt;far huvudmannen för värmesystemet stänga av energitillförseln till fas-&lt;br&gt;tigheten. Som förutsättning gäller dock att sanitär olägenhet inte upp-&lt;br&gt;kommer till följd av avstängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket sanitär olägenhet är hämtat från hälsoskyddslagen&lt;br&gt;(1982:1080). I samband med att denna lag har arbetats in i miljöbalken&lt;br&gt;har uttrycket ersatts av uttrycket olägenhet för människors hälsa. Härmed&lt;br&gt;avses enligt 9 kap. 3 § miljöbalken störning som enligt medicinsk eller&lt;br&gt;hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa&lt;br&gt;eller helt tillfällig. Det är lämpligt att det nya uttrycket används även i&lt;br&gt;lagen om allmänna värmesystem. Förarbetsuttalanden om detta uttryck&lt;br&gt;blir vägledande (se prop. 1997/98:45, del 1, s. 350 ff och del 2, s. 109).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1982:188) om preskription av skattefordring-&lt;br&gt;ar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. gäller i fråga&lt;br&gt;om preskription av skatt och andra fordringar som det allmänna har rätt&lt;br&gt;till och som drivs in enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m. Lagen skall enligt 1 § inte tillämpas på bl.a. fordringar&lt;br&gt;enligt vattenlagen (1983:291 - VL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenlagen har arbetats in i miljöbalken (MB). Trots detta bör 1983&lt;br&gt;års vattenlag fortfarande nämnas i 1 § lagen om preskription av skatte-&lt;br&gt;fordringar m.m. Vattenlagen skall nämligen enligt 6 § lagen om införan-&lt;br&gt;de av miljöbalken fortfarande tillämpas i mål och ärenden som har inletts&lt;br&gt;före balkens ikraftträdande. Eftersom vattenmål ofta blir gamla kommer&lt;br&gt;1983 års vattenlag fortsätta att tillämpas lång tid. Jämföras kan att den&lt;br&gt;upphävda vattenlagen (1918:523) fortfarande nämns i 1 § lagen om pre-&lt;br&gt;skription av skattefordringar. Denna tillämpas fortfarande i vattenmål&lt;br&gt;som har inletts före 1984. Lagen om preskription av skattefordringar&lt;br&gt;m.m. måste dessutom hänvisa till miljöbalken när vattenlagen har arbe-&lt;br&gt;tats in i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenlagen finns bestämmelser om skyldighet att ersätta det allmän-&lt;br&gt;nas kostnader. Viktigast är 20 kap. 6 §, som avser domstolskostnader i&lt;br&gt;ansökningsmål. Bestämmelsen blir ersatt av 25 kap. 8 § MB. Det bör&lt;br&gt;observeras att den nya bestämmelsen avser även ansökningsmål om&lt;br&gt;miljöfarlig verksamhet. I dag finns inte någon motsvarande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för miljöfarlig verksamhet. Statens rätt till ersättning utvidgas alltså.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör fordringar enligt 25 kap. 8 § MB inte&lt;br&gt;omfattas av lagen om preskription av skattefordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i vattenlagen bestämmelser om förrättningskostnader i&lt;br&gt;20 kap. 8 §. Dessa saknar dock motsvarighet i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenlagen finns också bestämmelser om kostnader för tillsyn, un-&lt;br&gt;dersökningar och besiktning i 20 kap. 11 §. Bestämmelserna blir ersatta&lt;br&gt;av föreskrifter meddelade med stöd av 27 kap. 1-2 §§ MB. Dessa före-&lt;br&gt;skrifter skall tillämpas i betydligt fler fall än 20 kap. 11 § VL. Eftersom&lt;br&gt;de fordringar som tidigare uppkom enligt 20 kap. 11 § VL bara utgör en&lt;br&gt;mindre del av de fordringar som uppkommer enligt föreskrifter meddela-&lt;br&gt;de med stöd av 27 kap. 1-2 §§ och de övriga fordringarna i dag inte&lt;br&gt;undantas i 1 § lagen om preskription av skattefordringar m.m., föreslår&lt;br&gt;regeringen att lagen skall omfatta alla fordringar enligt 27 kap. 1-2 §§&lt;br&gt;MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns de viktiga bestämmelserna om bygde- och fiskeavgifter&lt;br&gt;i 10 kap VL. Dessa bestämmelser förs oförändrade över till 6 kap. lagen&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lagen om preskrip-&lt;br&gt;tion av skattefordringar m.m. bör enligt regeringens uppfattning inte&lt;br&gt;heller i fortsättningen omfatta dessa fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.16 Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bekämpningsmedelsskatt skall enligt lagen (1984:410) om skatt på be-&lt;br&gt;kämpningsmedel betalas till staten vid omsättning eller ianspråktagande&lt;br&gt;inom landet av bekämpningsmedel. Enligt lagens nuvarande lydelse&lt;br&gt;avses med bekämpningsmedel ämnen eller beredningar som är avsedda&lt;br&gt;att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan&lt;br&gt;jämförbar olägenhet, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. 5 § miljöbalken definieras kemiskt bekämpningsmedel som&lt;br&gt;en kemisk produkt som är avsedd för att förebygga eller motverka att&lt;br&gt;djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller&lt;br&gt;olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Miljöbalksut-&lt;br&gt;redningen föreslog att denna definition skulle användas även i lagen om&lt;br&gt;skatt på bekämpningsmedel. Utredningen lämnade ingen motivering till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att ett användande av miljöbalkens definition&lt;br&gt;av kemiskt bekämpningsmedel i lagen om skatt på bekämpningsmedel&lt;br&gt;skulle innebära att skattskyldighet inträder för bekämpningsmedel avsed-&lt;br&gt;da mot även andra mikroorganismer än i dag, t.ex. fungicider. Utredning-&lt;br&gt;en avsåg inte denna ändring. Vid detta förhållande bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning inte någon ändring göras. Miljöbalkens definition av kemiska&lt;br&gt;bekämpningsmedel bör alltså inte införas i lagen om skatt på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den definitionen som förekommer i lagen om skatt på bekämpnings-&lt;br&gt;medel används uttrycket sanitär olägenhet. Uttrycket är hämtat från häl-&lt;br&gt;soskyddslagen (1982:1080). När hälsoskyddslagen arbetas in i miljöbal-&lt;br&gt;ken ersätts detta uttryck av olägenhet för människors hälsa. Härmed&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses enligt 9 kap. 3 § miljöbalken störning som enligt medicinsk eller&lt;br&gt;hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa&lt;br&gt;eller helt tillfällig. Förarbetsuttalanden om detta uttryck blir vägledande&lt;br&gt;(se prop. 1997/98:45, del 1, s. 350 ff och del 2, s. 109).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänstlagen (1986:1102) innehåller föreskrifter om hur sam-&lt;br&gt;hällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas. I lagen finns också&lt;br&gt;bestämmelser om olycks- och skadeförebyggande åtgärder, om sanering&lt;br&gt;efter utsläpp av radioaktiva ämnen samt om rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lydelse av 28 a § erinras om att det av hälsoskyddslagen&lt;br&gt;(1982:1080) framgår att vaije kommun svarar för hälsoskydd inom&lt;br&gt;kommunen som påkallas av utsläpp av radioaktiva ämnen, om annat inte&lt;br&gt;följer av räddningstjänstlagen. Hälsoskyddslagen har arbetats in i miljö-&lt;br&gt;balken. Hänvisningen kan därför inte stå kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken är regleringen annorlunda utformad. Av 26 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket miljöbalken framgår att vaije kommun svarar för tillsyn över&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddet inom kommunen. Detta gäller även sådan tillsyn&lt;br&gt;som behövs till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen. Kommunen har&lt;br&gt;dock inte tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att bestämmelsen skulle hänvisa till vad&lt;br&gt;som enligt miljöbalken gäller om kommunal tillsyn. Lagrådet anför att&lt;br&gt;vad som krävs av kommunen vid utsläpp av radioaktiva ämnen inte i&lt;br&gt;första hand torde vara tillsyn utan aktiv medverkan i hälsoskydds- och&lt;br&gt;saneringsarbetet. Lagrådet förordar därför att den föreslagna ändringen&lt;br&gt;övervägs ytterligare. Regeringen delar Lagrådets tvekan inför föreslagen&lt;br&gt;hänvisning och föreslår att någon hänvisning till miljöbalken överhu-&lt;br&gt;vudtaget inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jaktlagen (1987:259)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I jaktlagen (1987:259) finns bestämmelser om viltvård, rätt till jakt och&lt;br&gt;jakts bedrivande. Med vilt avses i lagen vilda däggdjur och fåglar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal uppräknade gärningar skall enligt 43 § bestraffas som jakt-&lt;br&gt;brott. Den som obehörigen tar befattning med vilt som han vet eller har&lt;br&gt;skälig anledning anta har dödats eller åtkommits genom jaktbrott skall&lt;br&gt;enligt 46 § dömas för jakthäleri. Till ansvar för jakthäleri skall dock&lt;br&gt;enligt paragrafen inte dömas om gärningen är belagd med straff i lagen&lt;br&gt;(1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skydda-&lt;br&gt;de arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade&lt;br&gt;arter har arbetats in i miljöbalken. Hänvisning skall därför i stället ske till&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) finns&lt;br&gt;bestämmelser om bl.a. fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kul-&lt;br&gt;turminnen. Oavsett vad en prövning enligt miljöbalken har lett till krävs&lt;br&gt;en särskild prövning enligt kulturminneslagen. Vägras tillstånd enligt&lt;br&gt;kulturminneslagen kan alltså inte tillstånd som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av miljöbalken utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fornminnen delas upp i fasta fomlämningar och fornfynd. Om det be-&lt;br&gt;hövs en särskild utredning för att ta reda på om en fast fomlämning be-&lt;br&gt;rörs av ett planerat arbetsföretag som innebär att ett större markområde&lt;br&gt;tas i anspråk, skall enligt 2 kap. 11 § kulturminneslagen kostnaden för&lt;br&gt;utredningen betalas av företagaren. Som sådan exploatering räknas enligt&lt;br&gt;paragrafen bl.a. större vattenföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen vattenföretag är hämtad från vattenlagen (1983:291). Denna&lt;br&gt;lag har arbetats in i miljöbalken (MB). I balken har uttrycket vattenföre-&lt;br&gt;tag ersatts av uttrycket vattenverksamhet (11 kap. 2 § MB). Definitioner-&lt;br&gt;na är dock lika, med ett undantag. Den form av markavvattning som&lt;br&gt;tidigare beskrivits som &amp;quot;att sänka eller tappa ur en sjö&amp;quot; anges i stället som&lt;br&gt;&amp;quot;att sänka eller tappa ur ett vattenområde&amp;quot;. Detta innebär att begreppet&lt;br&gt;vattenverksamhet är något vidare än vattenföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen vattenverksamhet bör användas även i kulturminneslagen.&lt;br&gt;Med detta uttryck skall avses detsamma som i miljöbalken. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 2 kap. 11 § kulturmiljölagen blir alltså tillämplig i något fler fall än&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prisregleringslagen (1989:978)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om det av någon annan orsak än krig eller krigsfara finns risk för en&lt;br&gt;allvarlig prisstegring inom landet på viktiga varor eller tjänster, far rege-&lt;br&gt;ringen med stöd av 8 § prisregleringslagen (1989:978) föreskriva att&lt;br&gt;vissa bestämmelser i lagen skall tillämpas på avgifter som tas ut i annan&lt;br&gt;verksamhet hos kommunerna än näringsverksamhet enligt föreskrifter i&lt;br&gt;bl.a. renhållningslagen (1979:596). Renhållningslagen har arbetats in i&lt;br&gt;miljöbalken. Hänvisningen måste därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt far&lt;br&gt;under vissa förutsättningar avdrag göras för belopp som har avsatts till en&lt;br&gt;ersättningsfond. Regler om detta finns i lagen (1990:663) om ersättnings-&lt;br&gt;fonder. Avdrag far bl.a. göras om den skattskyldige har fått engångser-&lt;br&gt;sättning för inventarier, byggnader och markanläggningar eller far mark i&lt;br&gt;samband med en inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i naturvårdslagen som åsyftas har arbetats in i miljö-&lt;br&gt;balken. Hänvisning skall därför i stället göras till miljöbalken. I enlighet&lt;br&gt;med vad Lagrådet förordar skall en övergångsbestämmelse införas om&lt;br&gt;att inskränkningar enligt naturvårdslagen skall anses som inskränkningar&lt;br&gt;enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;141 kap. kyrkolagen (1992:300) finns bestämmelser om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord. Enligt 41 kap. 16 § skall egendomsnämnden företräda för-&lt;br&gt;samlingskyrkas fastigheter i ett antal olika ärenden. Bland dessa nämns&lt;br&gt;ärenden som rör naturvårdsområden och naturreservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsformema naturreservat och naturvårdsområde har i miljöbalken&lt;br&gt;arbetats samman och modifierats till en skyddsform som benämns natur-&lt;br&gt;reservat. Någon särskild skyddsform benämnd naturvårdsområde före-&lt;br&gt;kommer alltså inte i miljöbalken. Bestämmelsen i 41 kap. 16 § kyrkola-&lt;br&gt;gen måste därför ändras. Dessutom bör, som Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;påpekar i sitt remissyttrande, även ärenden som rör den nya skyddsfor-&lt;br&gt;men kulturreservat omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning till vattenlagen (1983:291) i 42 kap. 13 § kyrkolagen&lt;br&gt;måste dessutom ändras, till följd av att denna lag har arbetats in i miljö-&lt;br&gt;balken. Till denna ändring skall knytas en övergångsbestämmelse, i&lt;br&gt;enlighet med vad Lagrådet anför.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnadsverk, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m. (byggnadsverkslagen) skall byggnadsverk som uppförs eller ändras&lt;br&gt;uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om bl.a. skydd med&lt;br&gt;hänsyn till hygien, hälsa och miljön, skydd mot buller och hushållning&lt;br&gt;med vatten och avfall. I lagen ställs även krav på byggprodukter. Sådana&lt;br&gt;skall vara lämpliga för avsedd användning för att fa ingå i byggnadsverk.&lt;br&gt;En byggprodukt är lämplig, om den har sådana egenskaper att det bygg-&lt;br&gt;nadsverk i vilket den skall ingå kan uppfylla kraven på bl.a. skydd med&lt;br&gt;hänsyn till hygien, hälsa och miljö och skydd mot buller. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringens bestämmer far meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om krav på byggnadsverk och byggprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att förhållandet mellan byggnadsverkslagen&lt;br&gt;och miljöbalken måste behandlas närmare. Sådana överväganden görs i&lt;br&gt;propositionen om miljöbalk (prop. 1997/98:45, del 1, s. 355 ff). Rege-&lt;br&gt;ringen ser inget behov av ändringar i byggnadsverkslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.24 Lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi skall skatt betalas till staten&lt;br&gt;för bränslen och elektrisk kraft. I 2 kap. behandlas energiskatt och koldi-&lt;br&gt;oxidskatt på bränslen. En indelning sker av oljeprodukter i miljöklasser.&lt;br&gt;Enligt en hänvisning i 2 kap. 6 § anges för vissa bränslen kraven för&lt;br&gt;miljöklass 2 och 3 i bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lagen om kemiska produkter har arbetats in i miljöbalken utgör&lt;br&gt;nämnda bilaga i stället en bilaga till miljöbalken. Elänvisningen i lagen&lt;br&gt;om skatt på energi måste därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt en ändring i 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387) lämna upplysningar om verksamhetens inverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen har arbetats in i miljöbalken. Hänvisningen måste&lt;br&gt;därför ändras. Liksom enligt paragrafens nuvarande lydelse bör skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna upplysningar om verksamhetens inverkan på den yttre&lt;br&gt;miljön vara beroende av om verksamheten är tillstånds- eller anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig. Miljöbalkens införande innebär vissa förändringar vad&lt;br&gt;gäller regeringens möjligheter att meddela föreskrifter om tillstånds- eller&lt;br&gt;anmälningsplikt. Det kan leda till att antalet bolag som måste lämna&lt;br&gt;upplysningar av det aktuella slaget ökar något. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;är det naturligt att kraven på särskilda miljöupplysningar i bolagens&lt;br&gt;årsredovisningar förändras i samma utsträckning som kraven på tillstånd&lt;br&gt;eller anmälan för bolagens verksamhet skärps.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vapenlagen (1996:67)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vapenlagen (1996:67) innehåller bestämmelser om skjutvapen och am-&lt;br&gt;munition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen. I&lt;br&gt;1 kap. 6 § finns en erinran om att bestämmelser om ammunition som&lt;br&gt;innehåller gift även finns i lagen (1995:426) om kemiska produkter.&lt;br&gt;Lagen om kemiska produkter har arbetats in i miljöbalken. Hänvisningen&lt;br&gt;kan därför inte finnas kvar oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken finns många bestämmelser som är tillämpliga vid befatt-&lt;br&gt;ning med ammunition, bl.a. de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. och de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna om kemiska produkter i 14 kap. Bestämmel-&lt;br&gt;serna är tillämpliga även på annan ammunition än sådan som innehåller&lt;br&gt;gift. Det skulle därför vara missvisande att ersätta hänvisningen till lagen&lt;br&gt;om kemiska produkter med en hänvisning till miljöbalken. Till detta&lt;br&gt;kommer att det på den ordinarie marknaden inte torde förekomma am-&lt;br&gt;munition med direkt giftverkan. Enligt regeringens uppfattning bör hän-&lt;br&gt;visningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.27 Elberedskapslagen (1997:288)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elberedskapslagen (1997:288) trädde i kraft den 1 juli 1997. Genom&lt;br&gt;lagen upphävdes lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa&lt;br&gt;kraftanläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elberedskapslagen innehåller bestämmelser om beredskap vid produk-&lt;br&gt;tion och överföring av el samt vid handel med el. I lagen finns några&lt;br&gt;bestämmelser som avser tillståndsprövning av vattenföretag enligt vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291). Bland annat gäller att mål om tillstånd till vissa&lt;br&gt;anläggningar inte får avgöras innan prövning har skett enligt elbered-&lt;br&gt;skapslagen. Bestämmelserna måste ändras till att avse mål om tillstånd&lt;br&gt;till vattenverksamhet enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.28 Lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;30.28.1 EG:s förordning om miljöstyrning och miljörevision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EG:s förordning om miljöstyrning och miljörevision (rådets förordning&lt;br&gt;[EEG] nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för in-&lt;br&gt;dustriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning)&lt;br&gt;syftar till att främja en frivillig förbättring av industrins miljöarbete.&lt;br&gt;Systemet som regleras i förordningen, EU:s miljöstyrnings- och miljöre-&lt;br&gt;visionsordning, förkortas EMAS (Eco Management and Audit Scheme).&lt;br&gt;Syftet med systemet skall uppnås genom att företagen utarbetar och&lt;br&gt;förverkligar en miljöpolicy, ett miljöprogram och ett miljöstymingssys-&lt;br&gt;tem för sina anläggningar samt tar fram en miljöredovisning. En extern&lt;br&gt;ackrediterad miljökontrollant skall kontrollera verksamheten och god-&lt;br&gt;känna att kraven i förordningen är uppfyllda. Den godkända miljöredo-&lt;br&gt;visningen skall skickas till ett särskilt utsett organ för registrering. Ef-&lt;br&gt;fekterna av åtgärderna skall utvärderas regelbundet och allmänheten skall&lt;br&gt;informeras om miljöarbetet vid företagens anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall enligt förordningen inrätta ett system för att&lt;br&gt;ackreditera oberoende miljökontrollanter och för att utöva tillsyn över&lt;br&gt;deras verksamhet (artikel 6). Ett behörigt organ för registrering av an-&lt;br&gt;läggningar skall också finnas (artikel 18). I Sverige är det Styrelsen för&lt;br&gt;ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) som fungerar som ackre-&lt;br&gt;diteringsorgan och Aktiebolaget Svenska Miljöstymingsrådet som utgör&lt;br&gt;behörigt registreringsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna far införa avgiftssystem för att täcka kostnaderna för&lt;br&gt;att handlägga registrering av anläggningar, ackreditering av miljökon-&lt;br&gt;trollanter m.m. (artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen omfattar i första hand industrisektorn. Medlemsstaterna&lt;br&gt;far dock försöksvis tillämpa bestämmelser som motsvarar miljöstyr-&lt;br&gt;nings- och revisionsordningen inom sektorer utanför industrin, t.ex. inom&lt;br&gt;handel och distribution och inom den offentliga sektorn (artikel 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.28.2 Försöksverksamhet med tillämpning av EG:s förordning&lt;br&gt;om miljöstyrning och miljörevision på andra sektorer än&lt;br&gt;industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En försöksverksamhet med EMAS-registrering av&lt;br&gt;sektorer utanför industrin enligt EG:s förordning om miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision bör startas i Sverige. Regeringen skall bemyndigas att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om försöksverksamheten. Bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision skall gälla även&lt;br&gt;för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: För närvarande är förordningen&lt;br&gt;öppen för industriell verksamhet samt produktion av elektricitet, gas,&lt;br&gt;ånga och hetvatten samt återvinning, behandling, destruktion eller bort-&lt;br&gt;skaffande av fast eller flytande avfall. En översyn pågår dock inom EU&lt;br&gt;för att utvidga EMAS-systemet så att även sektorer utanför tillverk-&lt;br&gt;ningsindustrin m.m. skall kunna registrera sig. EU-kommissionen arbetar&lt;br&gt;tillsammans med medlemsländer för att ta fram underlag för översynen.&lt;br&gt;Detta arbete beräknas vara klart sommaren 1998. Därefter sker eventuellt&lt;br&gt;en revidering av förordningen. Denna väntas dock inte bli klar förrän&lt;br&gt;tidigast år 2000. Med anledning av den planerade revideringen av för-&lt;br&gt;ordningen har ett antal försöksverksamheter bedrivits i en rad andra&lt;br&gt;sektorer i Sverige och i andra länder med mycket gott resultat. I Sverige&lt;br&gt;har det under 1997 bedrivits försök inom flera sektorer, nämligen jord-&lt;br&gt;bruk, skogsbruk, transportsektorn, bygg- och anläggningssektorn, tjänste-&lt;br&gt;företag, fastighetsskötsel, kommuner samt offentlig förvalt-&lt;br&gt;ning/landsting. Försöksverksamheterna har dock inte kunnat innefatta&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SWEDAC och Företagarnas riksorganisation&lt;br&gt;har ingen erinran mot förslaget till försöksvis EMAS-registrering utanför&lt;br&gt;industrisektorn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Intresset är stort bland de olika sek-&lt;br&gt;torer som medverkat i försöksverksamheten att kunna registrera sig i&lt;br&gt;EMAS-systemet. En revision av förordningen väntas inte bli klar förrän&lt;br&gt;tidigast 2000. Sverige bör därför redan nu på nationell nivå genomföra en&lt;br&gt;försöksverksamhet med att utvidga möjligheten till EMAS-registrering&lt;br&gt;till fler sektorer. I Tyskland, Storbritannien, Österrike och Danmark har&lt;br&gt;sådan försöksverksamhet redan startat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt&lt;br&gt;deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljö-&lt;br&gt;revisionsordning blev gällande rätt i Sverige genom det svenska medlem-&lt;br&gt;skapet i EU. Förordningen riktar sig till EU:s medlemsstater. För att&lt;br&gt;förordningen skulle kunna tillämpas i Sverige infördes till förordningen&lt;br&gt;kompletterande bestämmelser genom lagen (1994:1596) om frivillig&lt;br&gt;miljöstyrning och miljörevision. Av lagen framgår att det ankommer på&lt;br&gt;regeringen att utse behöriga organ för ackreditering och tillsyn av miljö-&lt;br&gt;kontrollanter samt för registrering av godkända anläggningar i enlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med artikel 6 och 18 (2 §). Vidare ankommer det på regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådana&lt;br&gt;avgifter som avses i artikel 11 (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forordningens artikel 14 sägs att medlemsstaterna försöksvis får till-&lt;br&gt;lämpa bestämmelser som motsvarar miljöstyrnings- och miljörevisions-&lt;br&gt;ordningen inom sektorer utanför industrin, t.ex. inom handel och distri-&lt;br&gt;bution och inom den offentliga sektorn. Försöksverksamheten med&lt;br&gt;EMAS-registrering i Sverige avses motsvara den ordinarie verksamhe-&lt;br&gt;ten. Inledningsvis kommer förmodligen främst verksamheter inom sekto-&lt;br&gt;rerna skogsbruk, fastighetsskötsel, kommuner och landsting att bli aktu-&lt;br&gt;ella för registrering, men även andra sektorer inom den tidigare försöks-&lt;br&gt;verksamheten har visat intresse för registrering. Svensk lagstiftning bör&lt;br&gt;anpassas så att försöksverksamheten med registrering kan starta. De&lt;br&gt;kostnader som kan komma att uppstå för ackreditering bör, liksom i det&lt;br&gt;ordinarie systemet, täckas av avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om sådan&lt;br&gt;försöksverksamhet som avses i artikel 14. Vad som sägs i 2 och 3 §§ i&lt;br&gt;lagen om frivillig miljöstyrning och miljörevision bör även gälla den&lt;br&gt;försöksvisa tillämpningen av förordningen på sektorer utanför tillverk-&lt;br&gt;ningsindustrin m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;31 Ekonomiska konsekvenser av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kostnadsökningarna genom följdlagstift-&lt;br&gt;ningen kommer att bli marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksantikvarieämbetet bedömer att de ökade kra-&lt;br&gt;ven på godkännande av miljökonsekvensbeskrivningar inför beslut enligt&lt;br&gt;trafiklagama kommer att ställa ökade krav och medföra en ökad arbets-&lt;br&gt;belastning på länsstyrelserna och därmed särskilda krav på insatser från&lt;br&gt;länsstyrelsernas kulturmiljöenheter. Detsamma gäller enligt Riksantikva-&lt;br&gt;rieämbetet för de ökade samrådskraven vid miljökonsekvensbeskrivning-&lt;br&gt;ar och arbetet med att avgöra om en åtgärd medför betydande miljöpå-&lt;br&gt;verkan eller inte. Riksantikvarieämbetet finner det därför angeläget att&lt;br&gt;länsstyrelserna far ta del av besparingar inom andra sektorer inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn och att länsstyrelserna tillförs ekonomiska och perso-&lt;br&gt;nella resurser. Grossistförbundet Svensk Handel delar inte utredningens&lt;br&gt;uppfattning att de ekonomiska konsekvenserna av förslagen torde bli&lt;br&gt;marginella. Med beaktande av de utökade krav som ställs på befintliga&lt;br&gt;och framtida verksamheter kommer enligt förbundet kostnaderna för&lt;br&gt;näringslivet inte att begränsa sig till att vara marginella. Umeå kommun&lt;br&gt;och Storumans kommun förutsätter att om staten överlämnar uppgifter till&lt;br&gt;kommunerna måste de kostnader som då uppstår finansieras av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ändringarna i följdlagstiftningen Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;sker som ett led i miljöbalksreformen. Det är svårt att särskilja de eko-&lt;br&gt;nomiska konsekvenserna av följdlagstiftningen från de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av miljöbalken. Många kostnader för miljöbalken inne-&lt;br&gt;fattar kostnader för följdlagstiftningen, exempelvis avseende utbildning&lt;br&gt;och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken och de ändringar som föreslås i följdlagstiftningen innebär&lt;br&gt;att miljölagstiftningen skärps. En skärpt miljölagstiftning kan på kort sikt&lt;br&gt;innebära ökade kostnader, såväl för det allmänna som för enskilda. Detta&lt;br&gt;gäller t.ex. förslagen att miljöbalkens bestämmelser om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar skall tillämpas även i ärenden enligt andra lagar.&lt;br&gt;Detsamma gäller förslagen att återställningsåtgärder skall vidtas när&lt;br&gt;verksamheten har upphört och att säkerhet skall ställas för denna skyl-&lt;br&gt;dighet. Även om de ekonomiska konsekvenserna av förslagen är svåra att&lt;br&gt;beräkna är regeringens uppfattning att ökningen av kostnaderna kommer&lt;br&gt;att bli marginell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även nämnas att vissa av förslagen minskar det allmännas ut-&lt;br&gt;gifter respektive ökar inkomsterna. Detta gäller t.ex. förslagen att ersätt-&lt;br&gt;ningsrätten enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall begränsas upp till&lt;br&gt;den s.k. kvalifikationsgränsen och att avdrag inte skall fa göras enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) för miljösanktionsavgifter. Till detta&lt;br&gt;kommer att avsikten med skärpningarna framför allt är att åstadkomma&lt;br&gt;en bättre miljö, vilket sparar kostnader i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några förslag far som konsekvens att vissa myndigheters uppgifter&lt;br&gt;flyttas till andra myndigheter. Detta är fallet t.ex. med ändringarna i&lt;br&gt;lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Sådana överflytt-&lt;br&gt;ningar kommer, sett på något längre sikt, varken att medföra kostnadsök-&lt;br&gt;ningar eller besparingar för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;32.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan-och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 f Varje kommun — myndigheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av — av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detalj-&lt;br&gt;plan far områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med&lt;br&gt;översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen&lt;br&gt;enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplaner får — av detaljplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordning — regionplaner antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke anges förutsättningarna för att anta områdes-&lt;br&gt;bestämmelser. Beträffande riksintressen hänvisas i nuvarande lydelse till&lt;br&gt;naturresurslagen. Denna hänvisning har ändrats till 3 eller 4 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;vid lokalisering av bebyggelse, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för&lt;br&gt;vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge&lt;br&gt;samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som&lt;br&gt;medför en från allmän synpunkt god hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Enligt 5 kap. 3 §&lt;br&gt;miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och plan-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens första stycke skall mark- och&lt;br&gt;vattenområden användas för det eller de ändamål som områdena är mest&lt;br&gt;lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande&lt;br&gt;behov. Efter mönster i 3 kap. 1 § MB har lagts till att företräde skall ges&lt;br&gt;en sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushåll-&lt;br&gt;ning. Tillägget har skett för att den grundläggande hushållningsbestäm-&lt;br&gt;melsen i miljöbalken och i plan- och bygglagen skall få samma lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket har en hänvisning till 2 och 3 kap. naturresurslagen&lt;br&gt;ändrats till 3 och 4 kap. MB. Vidare har tagits in en erinran om innehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 5 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 £ Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommu-&lt;br&gt;nikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt&lt;br&gt;god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god&lt;br&gt;hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall&lt;br&gt;främjas. Hänsyn skall tas till förhållandena i angränsande kommuner.&lt;br&gt;Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt&lt;br&gt;5 kap. miljöbalken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges------enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i första stycket kompletterats med en ny mening varvid i&lt;br&gt;paragrafen införts en bestämmelse som motsvarar 16 kap. 5 § MB.&lt;br&gt;Kompletteringen har utförts med beaktande av Lagrådets synpunkter. Av&lt;br&gt;paragrafens andra stycke framgår att inte heller beslut om bygglov eller&lt;br&gt;andra lov far medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Översiktsplan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap.&lt;br&gt;och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintres-&lt;br&gt;sen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och beva-&lt;br&gt;ras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och&lt;br&gt;iaktta gällande miljökvalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanens innebörd — utan svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges kraven på översiktsplanens innehåll. I det första&lt;br&gt;stycket har beträffande riksintressen en hänvisning till naturresurslagen&lt;br&gt;ändrats till 3 eller 4 kap. MB. Motsvarande hänvisning i det andra stycket&lt;br&gt;har av redaktionella skäl tagits bort. Det är dock självklart att även där&lt;br&gt;avses riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket har lagts till att kommunen i översiktsplanen skall&lt;br&gt;redovisa hur den avser att tillgodose gällande miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Tillägget har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Kommunen&lt;br&gt;skall alltså redovisa sin ambition att tillgodose normerna. På vilket sätt&lt;br&gt;normerna skall uppfyllas kommer att framgå tydligare av åtgärdspro-&lt;br&gt;gram, när sådana har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna&lt;br&gt;statens intressen och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i&lt;br&gt;fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och&lt;br&gt;riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses&lt;br&gt;och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken iakttas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras länsstyrelsens uppgifter vid samråd om en över-&lt;br&gt;siktsplan. I den andra punkten har beträffande riksintressen hänvisningen&lt;br&gt;till naturresurslagen ändrats till 3 och 4 kap. MB. Vidare har i den andra&lt;br&gt;punkten lagts till att det åligger länsstyrelsen att verka för att miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer iakttas. Motiveringen till detta finns i avsnitt 6.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare skall länsstyrelsen verka för att frågor om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner&lt;br&gt;samordnas. Denna regel har flyttats till den tredje punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Länsstyrelsen skall — avge ett granskningsyttrande över planförsla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av yttrandet skall framgå om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.&lt;br&gt;miljöbalken överträds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden&lt;br&gt;som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas&lt;br&gt;hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas länsstyrelsens granskningsyttrande över en över-&lt;br&gt;siktsplan. I den första punkten har en hänvisning beträffande riksintres-&lt;br&gt;sen till naturresurslagen ändrats till 3 eller 4 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra punkten är ny. Enligt denna skall länsstyrelsens gransk-&lt;br&gt;ningsyttrande omfatta frågan om planförslaget kan medverka till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds. Detta motiveras i avsnitt 6.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens nuvarande andra och tredje punkt utgör efter ändringarna&lt;br&gt;den tredje och fjärde punkten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 £ Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar&lt;br&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som&lt;br&gt;omfattas av 9 kap. miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan — uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen far — betydande vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen räknas upp olika bestämmelser som far meddelas i en detalj-&lt;br&gt;plan. Den nuvarande hänvisningen i första stycket punkt 11 till miljö-&lt;br&gt;skyddslagen har ersatts med en hänvisning till miljöbalkens kapitel om&lt;br&gt;miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Genom användningen av ut-&lt;br&gt;trycket &amp;quot;omfattas av&amp;quot; och inte, som i dag, &amp;quot;prövas enligt&amp;quot; förtydligas att&lt;br&gt;regeln inte bara har rättsverkningar vid tillståndsprövning av miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet utan även gäller för verksamhet som inte har prövats enligt&lt;br&gt;9 kap. MB (jfr Didön m.fl., Plan- och bygglagen, s. 5:54 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktspla-&lt;br&gt;nen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken&lt;br&gt;tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när områdesbestämmelser får meddelas. Beträffande&lt;br&gt;riksintressen har en hänvisning till naturresurslagen ändrats till 3 eller&lt;br&gt;4 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Detaljplanen skall — är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, om detaljplanen med-&lt;br&gt;ger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar&lt;br&gt;som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning-&lt;br&gt;en med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anlägg-&lt;br&gt;nings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushåll-&lt;br&gt;ningen med mark och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;vid upprättandet av detaljplan. I sin nuvarande lydelse hänvisar paragra-&lt;br&gt;fen till naturresurslagens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning-&lt;br&gt;ar. Paragrafen har ändrats till följd av att naturresurslagen upphävs. En&lt;br&gt;motsvarighet till regeln i 5 kap. 3 § naturresurslagen att miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en&lt;br&gt;planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan och hushållningen med naturresurser har samtidigt förts över till&lt;br&gt;plan- och bygglagen. I överensstämmelse med miljöbalkens språkbruk&lt;br&gt;har uttrycket naturresurser ersatts av uttrycket mark och vatten och andra&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets förslag skulle miljökonsekvensbeskrivningen möjlig-&lt;br&gt;göra en samlad bedömning av detaljplanens inverkan. Regeringen anser&lt;br&gt;att bestämmelsen bör spegla att det inte är planen i sig som skall bedö-&lt;br&gt;mas utan effekterna av den verksamhet m.m. som planen möjliggör.&lt;br&gt;Regeringen har därför frångått Lagrådets förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara och sam-&lt;br&gt;ordna statens intressen och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2 och 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses&lt;br&gt;och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken iakttas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regler om länsstyrelsens åligganden under samråd. I&lt;br&gt;enlighet med utredningens förslag har paragrafen ändrats och disponerats&lt;br&gt;om med förebild i 4 kap. 5 § så att länsstyrelsens roll att ta till vara och&lt;br&gt;samordna statens intressen framgår i inledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den första punkten i paragrafens nuvarande lydelse skall läns-&lt;br&gt;styrelsen bl.a. verka för att riksintressen enligt naturresurslagen tillgodo-&lt;br&gt;ses. Detta åliggande har flyttats till den andra punkten. Hänvisningen till&lt;br&gt;naturresurslagen har samtidigt ändrats till 3 och 4 kap. MB. I den andra&lt;br&gt;punkten har dessutom lagts till att länsstyrelsen skall verka för att mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer inte överträds. Ändringen motiveras i avsnitt 6.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare andra punkten utgör efter ändringarna den tredje punkten.&lt;br&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kommunen får — 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får — 4 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvat-&lt;br&gt;tentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt — eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om — inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas bl.a. möjligheten att infora bygglovsplikt för&lt;br&gt;enskilda brunnar. En hänvisning till vattenlagen (1983:291) i paragrafens&lt;br&gt;tredje stycke har ändrats till motsvarande bestämmelse i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras&lt;br&gt;att beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vat-&lt;br&gt;tenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte iakttas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas statens möjligheter att pröva kommunens beslut&lt;br&gt;att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. I&lt;br&gt;den första punkten har beträffande riksintressen hänvisningen till natur-&lt;br&gt;resurslagen ändrats till 3 eller 4 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har punkt 3 lagts till och slutligt utformats i enlighet med Lag-&lt;br&gt;rådets förslag. Denna punkt innebär att länsstyrelsen skall överpröva en&lt;br&gt;plan, om det kan befaras att den beslutade planläggningen skulle leda till&lt;br&gt;att en miljökvalitetsnorm inte iakttas. Ändringarna motiveras i avsnitt&lt;br&gt;6.2.5. Införandet av en ny punkt innebär att den tidigare tredje punkten&lt;br&gt;numera är punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 kap. 4 § framgår att paragrafen kan göras tillämplig även på be-&lt;br&gt;slut om bygglov och förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 £ Regeringen får pröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en&lt;br&gt;regionplan. Beslut om prövning skall fattas inom tre månader från den&lt;br&gt;dag då beslutet kom in till regeringen. Regeringens prövning får avse&lt;br&gt;endast frågan huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får — viss del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas regeringens möjlighet att anta, ändra eller upphä-&lt;br&gt;va en regionplan. Den nuvarande hänvisningen i första stycket till natur-&lt;br&gt;resurslagen har ersatts med en hänvisning till miljöbalkens hushållnings-&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Agare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till&lt;br&gt;ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till — av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut — begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m., 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22 eller 24 § miljö-&lt;br&gt;balken, förbud enligt 7 kap. 11 § andra stycket samt föreläggande eller&lt;br&gt;förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket samma balk och beslut enligt 18 §&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429), under förutsättning att besluten meddelats&lt;br&gt;inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan in-&lt;br&gt;verkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i särskilda&lt;br&gt;fall har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till ersättning eller&lt;br&gt;inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i miljö-&lt;br&gt;balken eller lagen om kulturminnen m.m., utgör detta forhållande inte&lt;br&gt;något hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om riv-&lt;br&gt;ningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3&lt;br&gt;för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, är&lt;br&gt;staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller&lt;br&gt;inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den an-&lt;br&gt;läggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig&lt;br&gt;att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om kommuners ersättningsskyldighet mot fas-&lt;br&gt;tighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet. I nuvarande&lt;br&gt;lydelse hänvisas i fjärde och femte stycket till bl.a. dels beslut enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) och vattenlagen (1983:291), dels riksintres-&lt;br&gt;sen enligt naturresurslagen. Dessa hänvisningar har ersatts med hänvis-&lt;br&gt;ningar till miljöbalken varvid också Lagrådets påpekande har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap. Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § För överträdelser — lindrigare påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon — i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon åsidosatt ett villkor eller en föreskrift som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 136 a § byggnadslagen (1947:385), skall bestämmelserna i&lt;br&gt;29 kap. miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har åsidosatt ett villkor eller en föreskrift som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 136 a § byggnadslagen (1947:385) skall enligt nuvarande&lt;br&gt;lydelse av paragrafens tredje stycke straffbestämmelsen i 4 kap. 6 §&lt;br&gt;naturresurslagen tillämpas. Efter ändringen hänvisar paragrafen till&lt;br&gt;straffbestämmelserna i miljöbalken. Av 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1964:163) om införande av brottsbalken följer dock att straffbestämmel-&lt;br&gt;serna i naturresurslagen fortfarande skall tillämpas på gärningar som har&lt;br&gt;begåtts före balkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträjfande ärenden som har avgjorts av kommunen före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet, skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utöver beslut och förbud enligt de bestämmelser som räknas upp i&lt;br&gt;14 kap. 8 § fjärde stycket skall under de förutsättningar som anges där&lt;br&gt;beaktas även beslut och förbud enligt bestämmelser som har ersatts av&lt;br&gt;de uppräknade bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall äldre rätt tillämpas i&lt;br&gt;ärenden som har avgjorts av kommunen vid ikraftträdandet. Denna ord-&lt;br&gt;ning har varit den vanliga vid senare års ändringar i plan- och bygglagen.&lt;br&gt;Om kommunen inte har avgjort t.ex. ett planärende eller ett ärende om&lt;br&gt;bygglov vid lagens ikraftträdande skall kommunen alltså övergå till att&lt;br&gt;tillämpa de nya bestämmelserna i det pågående ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 3 framgår att även beslut och förbud enligt de bestämmelser i&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) och vattenlagen (1983:291) som har ersatts&lt;br&gt;av de uppräknade bestämmelserna i miljöbalken skall beaktas vid till-&lt;br&gt;lämpningen av 14 kap. 8 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.2 Väglagen (1971:948)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 a § Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 2-4 kap., 5 kap. 3 §&lt;br&gt;och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. Upprättande av arbetsplan enligt&lt;br&gt;denna lag skall därvid jämställas med meddelande av tillstånd enligt&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) tillämpas vid prövning&lt;br&gt;av ärenden enligt väglagen. Bestämmelsen har ändrats till följd av att&lt;br&gt;naturresurslagen har arbetats in i miljöbalken. Dessutom har lagts till att&lt;br&gt;de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB, bestämmelsen i 5 kap. 3 § MB&lt;br&gt;om att myndigheter skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls&lt;br&gt;och bestämmelsen i 16 kap. 5 § att tillstånd inte far meddelas som med-&lt;br&gt;verkar till att en miljökvalitetsnorm överträds skall tillämpas. Av para-&lt;br&gt;grafens andra mening framgår att när det i miljöbalken talas om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd skall upprättande av arbetsplan enligt väglagen jäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas jämställas med sådant tillstånd. Denna mening har formulerats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag. Motiveringen till att tillämpa miljöbal-&lt;br&gt;kens bestämmelser finns i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att verksamhetsutövaren i vissa situationer skall&lt;br&gt;iaktta även andra bestämmelser i miljöbalken än de som räknas upp i&lt;br&gt;paragrafen. I paragrafen talas endast om vilka bestämmelser i miljöbal-&lt;br&gt;ken som skall tillämpas vid prövningen enligt väglagen. Som exempel på&lt;br&gt;vägprojekt för vilka särskilda bestämmelser gäller kan nämnas vägbankar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vattenområden. Att anlägga en sådan vägbank är en vattenverksamhet&lt;br&gt;och särskilda förutsättningar gäller enligt 11 kap. 6-8 §§ MB. Vid till-&lt;br&gt;ståndsprövningen av vattenverksamheten enligt miljöbalken prövas om&lt;br&gt;dessa förutsättningar är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförs i avsnitt 7.1 godtas Lagrådets påpekande att det genom&lt;br&gt;utformningen av förevarande paragraf inte behöver särskilt anges i 13 §&lt;br&gt;att det i miljöbalken finns föreskrifter om ytterligare hänsynstagande.&lt;br&gt;Utgångspunkten skall således vara att bl.a. de allmänna hänsynsreglema i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. MB gäller för verksamhet inom väglagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 a-c och 15-17 §§ följer att även bestämmelser i miljöbalken om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar skall tillämpas i ärenden enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a § Den som planerar att bygga en väg skall genomföra en förstudie. 1&lt;br&gt;förstudien skall förutsättningarna för den fortsatta planeringen klarläg-&lt;br&gt;gas. Förstudien skall även ange om en vägutredning enligt 14 b § behövs&lt;br&gt;innan en arbetsplan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av förstudien skall den som avser att bygga en väg&lt;br&gt;samråda enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda läns-&lt;br&gt;styrelser, kommuner och ideella föreningar som enligt sina stadgar har&lt;br&gt;till ändamål att ta till vara naturskydds- eller miljöskyddsintressen samt&lt;br&gt;med den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall den länsstyrelse, inom vars område vägbygg-&lt;br&gt;nadsproj ektet huvudsakligen skall utföras, enligt 6 kap. 4 § tredje stycket&lt;br&gt;miljöbalken besluta om projektet kan antas medföra en betydande mil-&lt;br&gt;jöpåverkan. Beslutet skall fattas efter samråd med övriga berörda läns-&lt;br&gt;styrelser. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag finns i 6 kap.&lt;br&gt;11—12 §§ miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Innehållet i paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.2.&lt;br&gt;Där anförs bl.a. att planeringsprocessen vid byggande av väg skall inle-&lt;br&gt;das med en förstudie. Genom förstudien skall förutsättningarna för den&lt;br&gt;fortsatta planeringen klarläggas. Förstudier är redan utan lagreglering ett&lt;br&gt;väl inarbetat begrepp vid planering och byggande av väg. Ett skäl till att&lt;br&gt;lagreglera detta planeringsskede är att skapa ändamålsenliga förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att tillämpa miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar, vilket också utvecklas närmare i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta skede av vägplaneringen bör ett sådant tidigt samråd som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 4 § första stycket MB äga mm. Detta anges uttryckligen i&lt;br&gt;andra stycket i förevarande paragraf. I samma stycke anges vidare, efter&lt;br&gt;mönster i miljöbalkens nyssnämnda paragraf, att samråd skall ske med&lt;br&gt;berörda länsstyrelser, kommuner och miljöorganisationer samt med den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhet som kan antas bli särskilt berörd, exempelvis markägare och&lt;br&gt;närboende. Eftersom forstudien främst är en inventeringsfas kan det&lt;br&gt;ibland vara svårt att redan då identifiera den krets som kan antas bli&lt;br&gt;berörd av den planerade vägen, speciellt om det är fråga om en lång&lt;br&gt;vägsträckning med flera alternativa terrängkorridorer. Samrådsförfaran-&lt;br&gt;det far anpassas till dessa omständigheter och kan då tänkas ske genom&lt;br&gt;utställningar, annonser, informationsmöten eller utskick av informa-&lt;br&gt;tionsmaterial. Vid samrådet skall information lämnas om vägprojektets&lt;br&gt;utformning, i den utsträckning det är möjligt i detta skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall länsstyrelse i det län där vägbyggnadsprojektet&lt;br&gt;huvudsakligen avses att fullföljas fatta beslut enligt 6 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket MB i frågan om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan.&lt;br&gt;I överensstämmelse med vad som gäller enligt miljöbalkens nyssnämnda&lt;br&gt;lagrum skall beslutet inte kunna överklagas. Det som nu har sagts fram-&lt;br&gt;går uttryckligen av tredje stycket i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Lagrådet har anfört skall ett förfarande med utökat samråd och&lt;br&gt;miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap. 5 och 6 §§ MB äga rum för den&lt;br&gt;händelse berörd länsstyrelse fastslagit att ett vägbyggnadsprojekt kan&lt;br&gt;antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beträffande Lagrådets påpe-&lt;br&gt;kande att detta inte framgår av lagtexten finns det anledning att erinra om&lt;br&gt;att förstudien syftar till att klarlägga i vad mån en vägutredning behövs&lt;br&gt;innan en arbetsplan upprättas. Det blir alltså inte aktuellt att i det plane-&lt;br&gt;ringsskede som avser förstudien företa ett utökat samråd med miljökon-&lt;br&gt;sekvensbedömning. Mest sannolikt är att vägplaneringsförfarandet i det&lt;br&gt;fall som Lagrådet tar upp övergår i det skede som regleras i 14 b §, näm-&lt;br&gt;ligen skedet då en vägutredning skall genomföras. I sistnämnda paragraf&lt;br&gt;anges i tredje stycket att bl.a. 6 kap. 5 och 6 §§ MB skall tillämpas.&lt;br&gt;Skulle situationen vara sådan att förstudien visat att en vägutredning inte&lt;br&gt;behöver genomföras övergår planeringen i ett arbetsplaneskede. För detta&lt;br&gt;fall framgår av ett tillägg till 16 § att miljöbalkens nyssnämnda bestäm-&lt;br&gt;melser om utökat samråd och miljökonsekvensbedömning skall tilläm-&lt;br&gt;pas. Som en följd av det sagda har det inte funnits anledning att i föreva-&lt;br&gt;rande lagrum - som reglerar förstudiefasen - ta in en hänvisning till de&lt;br&gt;bestämmelser som Lagrådet nämner. Paragrafen har i övrigt utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet vägbyggnadsföretag i väglagen har bytts ut mot det av Väg-&lt;br&gt;verket förordade begreppet vägbyggnadsprojekt. Detta har sin orsak i att&lt;br&gt;termen &amp;quot;företag&amp;quot; ibland av allmänheten har missförståtts och uppfattats&lt;br&gt;som &amp;quot;entreprenör&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b § En vägutredning skall genomföras när det i förstudien har klar-&lt;br&gt;lagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Vägutredningen&lt;br&gt;skall utgöra underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk stan-&lt;br&gt;dard. Alternativa vägsträckningar skall jämföras såväl sinsemellan som&lt;br&gt;med alternativet att behålla befintlig väg. En förbättring av befintlig väg&lt;br&gt;skall också studeras, om inte särskilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vägutredning skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och&lt;br&gt;de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja alter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nativ. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda läns-&lt;br&gt;styrelser innan den tas in i vägutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall&lt;br&gt;6 kap. 3 §, 5—7 §§, 8 § första stycket och 10-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Genom denna paragraf förs begreppet vägutredning in i väglagen. Detta&lt;br&gt;har kommenterats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens innebär att väglagens regler om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar kommer att ansluta till de regler som gäller enligt miljöbalken.&lt;br&gt;Därmed skärps kraven på sådana beskrivningars utformning liksom&lt;br&gt;förfarandet för utarbetandet av dessa. Den närmare motiveringen till&lt;br&gt;miljöbalkens bestämmelser är tillämplig även på reglerna i väglagen (se&lt;br&gt;prop. 1997/98:45, del 1, s. 272 ff och del 2, s. 54 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall alternativet att förbättra befintlig&lt;br&gt;väg studeras, om inte särskilda skäl föranleder annat. Ett sådant skäl kan&lt;br&gt;vara att alternativet leder till orimliga konsekvenser, vilket exempelvis&lt;br&gt;blir fallet om en ny motorväg anläggs i befintlig vägsträckning genom ett&lt;br&gt;samhälle och därigenom framtvingar rivning av omfattande bebyggelse.&lt;br&gt;Det är väsentligt att samtliga alternativ jämförs med varandra på ett&lt;br&gt;likartat och rättvisande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c § Vägverket skall med eget yttrande överlämna frågan om byggande&lt;br&gt;av väg till regeringen för prövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken. Det-&lt;br&gt;samma gäller om regeringen enligt 17 kap. 3 § miljöbalken har förbe-&lt;br&gt;hållit sig prövningen av vägens tillåtlighet. Regeringens prövning skall&lt;br&gt;ske på grundval av en upprättad vägutredning enligt 14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den samordnas regeringens tillåtlighetsprövning enligt&lt;br&gt;miljöbalken med ordinarie prövning enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 kap. 1 § 18 MB skall regeringen pröva tillåtligheten av nya&lt;br&gt;motorvägar och motortrafikleder samt andra vägar med minst fyra körfalt&lt;br&gt;och en sträckning av minst tio kilometer. Regeringen kan dessutom,&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i 17 kap. 3 § MB, förbehålla sig&lt;br&gt;prövningen av tillåtligheten av även andra vägar. Det ställs i sistnämnda&lt;br&gt;bestämmelse inte något krav på att det är en ny väg, utan det kan även&lt;br&gt;vara fråga om en breddning av befintlig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket skall på vanligt sätt handlägga ärendet och sörja för erfor-&lt;br&gt;derlig utredning. När förstudie och vägutredning har gjorts skall verket&lt;br&gt;med eget yttrande överlämna frågan om tillåtlighet till regeringen för&lt;br&gt;avgörande. Om regeringen tillåter vägprojektet skall Vägverket därefter&lt;br&gt;upprätta en arbetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § För byggande — en arbetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för&lt;br&gt;väganordningar och för att genomföra vägbyggnadsprojektet. Planen&lt;br&gt;skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt behövs för att genomföra projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och&lt;br&gt;planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 7 § och 10-12 §§ miljöbalken till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om innehållet i en arbetsplan. I det andra&lt;br&gt;stycket har begreppet vägbyggnadsföretag ändrats till vägbyggnadspro-&lt;br&gt;jekt, i enlighet med vad som anges i motiveringen till 14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när en miljökonsekvensbeskrivning upprättats i samband med&lt;br&gt;vägutredning enligt 14 b § skall en miljökonsekvensbeskrivning finnas i&lt;br&gt;arbetsplanen. Det blir då fråga om en fördjupad beskrivning. Detta beror&lt;br&gt;på att planeringen har kommit mycket längre och att arbetsplanen resulte-&lt;br&gt;rar i beslut om att ett visst vägaltemativ väljs. Även den miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning som upprättas i arbetsplaneskedet skall godkännas av&lt;br&gt;länsstyrelsen i enlighet med vad som enligt 14 b § gäller vid vägutred-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det tredje stycket skall olika bestämmelser om miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar i miljöbalken tillämpas. Dessa presenteras i avsnitt&lt;br&gt;7.2. Det bör observeras att 6 kap. 7 § MB, som reglerar innehållet i en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning, uppställer krav på bl.a. redovisning av&lt;br&gt;alternativa platser, om sådana är möjliga, i fall där en verksamhet kan&lt;br&gt;antas medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens&lt;br&gt;sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda fastig-&lt;br&gt;hetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse&lt;br&gt;i saken. Samråd skall alltid ske med de miljövårdsmyndigheter som be-&lt;br&gt;rörs. I de fall länsstyrelsen under förstudien har beslutat att vägprojektet&lt;br&gt;kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall ett utökat samråd&lt;br&gt;med miljökonsekvensbedömning ske enligt 6 kap. 5—6 §§ miljöbalken, om&lt;br&gt;inte ett sådant samråd har skett enligt 14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet enligt — i områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet enligt&lt;br&gt;första stycket efter omständigheterna förenklas med iakttagande av att&lt;br&gt;ägare till en fastighet, av vilken mark skall tas i anspråk, alltid skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig. Detta skall även tillämpas på en arbetsplan&lt;br&gt;som innefattar endast ändring av planen för ett vägbyggnadsprojekt som&lt;br&gt;ännu inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som justerats i enlighet med Lagrådets påpekande, innehåller&lt;br&gt;regler om samrådsförfarandet under arbetsplaneskedet. I första stycket&lt;br&gt;har ordet naturvårdsmyndigheter bytts ut mot miljövårdsmyndigheter.&lt;br&gt;Vidare framgår att bestämmelser i miljöbalken om utökat samråd skall&lt;br&gt;tillämpas, om länsstyrelsen under förstudien har beslutat att vägprojektet&lt;br&gt;kan antas ha betydande miljöpåverkan. Bestämmelserna kommenteras i&lt;br&gt;avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har begreppet vägbyggnadsföretag ersatts med väg-&lt;br&gt;byggnadsprojekt, i enlighet med vad som framgår av kommentaren till&lt;br&gt;14a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En arbetsplan skall ställas ut för granskning. Därvid gäller vad som&lt;br&gt;i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsplan — ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller behöver en arbetsplan som avser endast ombyggnad av väg&lt;br&gt;ställas ut, om inte mark behöver tas i anspråk med vägrätt eller rätt som&lt;br&gt;avses i 35 § eller om ett sådant ianspråktagande skriftligen medgivits av&lt;br&gt;berörda fastighetsägare och innehavare av nyttjanderätt eller servituts-&lt;br&gt;rätt. Under samma förutsättningar kan utställelse underlåtas i fråga om&lt;br&gt;en arbetsplan som innefattar endast ändring av planen för ett vägbygg-&lt;br&gt;nadsprojekt som ännu inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väg som avses i andra eller tredje stycket av länsstyrelsen har&lt;br&gt;antagits medföra en betydande miljöpåverkan, skall arbetsplanen ändå&lt;br&gt;ställas ut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som reglerar förfarandet för utställelse, föreslås vissa änd-&lt;br&gt;ringar utformade i enlighet med Lagrådets förslag. Enligt paragrafens&lt;br&gt;första stycke skall i arbetsplaneskedet kungöras att en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning upprättats. Av kungörelsen skall framgå att allmänheten ges&lt;br&gt;möjlighet att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen i samband&lt;br&gt;med att arbetsplanen ställs ut, allt i enlighet med 6 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har begreppet vägbyggnadsföretag ersatts med väg-&lt;br&gt;byggnadsproj ekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra och tredje stycke stadgas att arbetsplan i vissa fall&lt;br&gt;inte behöver ställas ut. I det fjärde stycket har dock införts en regel om&lt;br&gt;att utställelse av arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning ändå skall&lt;br&gt;ske, om länsstyrelsen har beslutat att vägbyggnadsproj ektet kan antas&lt;br&gt;medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Arbetsplan fastställs av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan&lt;br&gt;om fastställelse av planen till regeringens prövning. Innehållet i miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden skall&lt;br&gt;beaktas då arbetsplanen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana — inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut — tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan eller en förlängning av gil-&lt;br&gt;tighetstiden skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken&lt;br&gt;hållits med ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om förfarandet för fastställelse av arbetspla-&lt;br&gt;ner. I det första stycket har införts en regel om att innehållet i miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden skall beak-&lt;br&gt;tas när en arbetsplan fastställs. I 6 kap. 9 § andra stycket MB finns mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande bestämmelse vid prövning enligt miljöbalken. Vid fastställelsen&lt;br&gt;skall resultatet av samråd och yttranden under hela planerings- och pro-&lt;br&gt;jekteringsprocessen beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av arbetsplan skall kungöras. En sådan be-&lt;br&gt;stämmelse har inforts i ett nytt fjärde stycke. I samma stycke, som utfor-&lt;br&gt;mats i enlighet med Lagrådets förslag, anges vidare att om samråd hållits&lt;br&gt;enligt 6 kap. 6 § MB med en ansvarig myndighet i annat land skall denna&lt;br&gt;informeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Väg skall — andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom renhållning skall vägområdet hållas i ett sådant skick att olä-&lt;br&gt;genheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga&lt;br&gt;trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Detsamma gäller i fråga om mark till&lt;br&gt;en bredd av 25 meter intill parkeringsplats eller rastplats som är väg-&lt;br&gt;anordning, i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom områ-&lt;br&gt;den med detaljplan gäller detta stycke endast områden för motorväg eller&lt;br&gt;motortrafikled. Ytterligare krav i fråga om renhållning inom områden&lt;br&gt;där detta stycke gäller får inte ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder — som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i det andra stycket regler om renhållning av väg-&lt;br&gt;områden och intilliggande områden. I detta stycke har gjorts ett tillägg av&lt;br&gt;vilket framgår att tillsynsmyndigheter inte med stöd av miljöbalken far&lt;br&gt;ställa ytterligare krav i fråga om renhållning inom vägområden och andra&lt;br&gt;områden som omfattas av paragrafen. Tillägget kommenteras i avsnitt&lt;br&gt;7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har den ändringen gjorts att begreppet sanitära hänsyn i andra&lt;br&gt;stycket har ändrats till olägenheter för människors hälsa. Ordalydelsen&lt;br&gt;ansluter härmed till 9 kap. MB. Förarbetsuttalanden om detta uttryck blir&lt;br&gt;vägledande (se prop. 1997/98:45, del 1, s. 350 f och del 2, s. 109).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Behöver för en väganordning, vars utförande ingår i drift av väg,&lt;br&gt;tas i anspråk mark utöver den som redan hör till vägen, skall upprättas&lt;br&gt;en arbetsplan, vari anges den mark som behöver tas i anspråk. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 13-20 §§ skall därvid tillämpas. Såvitt angår tillämpningen&lt;br&gt;av 16 § tredje stycket, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket skall&lt;br&gt;arbetsplanen anses som en sådan plan som avser endast ombyggnad av&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ställs krav på arbetsplan när mark behöver tas i anspråk för&lt;br&gt;en väganordning, utöver vad som redan hör till vägen. Hänvisningen i&lt;br&gt;paragrafen till andra lagrum har utvidgats till att avse även 15 §. Detta&lt;br&gt;innebär att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas även i fall som&lt;br&gt;avses i förevarande paragraf. En sådan beskrivning torde alltid vara av&lt;br&gt;värde i vägärenden. Beträffande innehållet i en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning kommer genom hänvisningen i 15 § bestämmelserna i 6 kap. 7 §&lt;br&gt;MB att bli gällande. Av sistnämnda paragraf framgår att i situationer där&lt;br&gt;en betydande miljöpåverkan inte befaras, skall kravet på beskrivningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåll gälla i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhe- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;tens eller åtgärdens art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den&lt;br&gt;omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder for&lt;br&gt;att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i&lt;br&gt;framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom väg-&lt;br&gt;området för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med&lt;br&gt;hänsyn till att fråga har uppkommit om markens användning som enskild&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som inte har förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in&lt;br&gt;tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om upphörande av vägrätt. I första stycket har&lt;br&gt;som andra mening tagits in en bestämmelse om skyldighet för väghålla-&lt;br&gt;ren att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet så att det&lt;br&gt;inte kan uppkomma störningar och olägenheter sedan vägen har dragits&lt;br&gt;in. På senare tid har det visat sig att, när vägbanor skall schaktas bort,&lt;br&gt;fyllningen kan bestå av förorenade massor. Kostnaderna för sanering kan&lt;br&gt;bli mycket stora. Ibland kan det tänkas att miljöriskerna blir mindre om&lt;br&gt;vägbanan far ligga kvar än om massorna skall flyttas. Detta måste beak-&lt;br&gt;tas vid utformningen av återställningsåtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av omfattningen av återställningsskyldigheten skall&lt;br&gt;hänsyn tas till vägens kulturhistoriska värde. Vissa anläggningar och&lt;br&gt;miljöer kan vara skyddade enligt lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m. Det kan också inträffa att den enskilde markägaren vill att vägen&lt;br&gt;skall vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Har i fastställd arbetsplan for vägbyggnadsprojekt mark i närheten&lt;br&gt;av det i arbetsplanen upptagna vägområdet avsatts för upplag eller&lt;br&gt;liknande ändamål i samband med byggandet av vägen, skall till väghål-&lt;br&gt;laren upplåtas nyttjanderätt till marken för den tid som angivits i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras tillfälligt upplåtande av nyttjanderätt till mark för&lt;br&gt;upplag eller liknande ändamål. Begreppet vägbyggnadsföretag har ersatts&lt;br&gt;med vägbyggnadsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(38 §) Paragrafen föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs nu att om väghållaren till drift av väg behöver ta&lt;br&gt;sten, grus, sand eller jord på mark som tillhör annan än staten och detta&lt;br&gt;kan ske utan avsevärd olägenhet, så kan länsstyrelsen på framställning av&lt;br&gt;väghållaren föreskriva att rätt till sådan täkt skall upplåtas. Bestämmelsen&lt;br&gt;har upphävts. Motiven för detta framgår av avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Föreskrifter som meddelas med stöd av 43—48 §§ får avse även&lt;br&gt;åtgärder för att begränsa eller motverka skada eller olägenhet på män-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niskors hälsa eller omgivningen eller andra åtgärder till skydd för mil- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;jön. Om sådana föreskrifter inte är tillräckliga, kan tillstånd vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt denna kan föreskrifter i samband med tillstånd&lt;br&gt;till anläggningar och åtgärder inom och i närheten av vägområden med-&lt;br&gt;delas till skydd för miljön. Tillägget motiveras i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Väghållaren skall ersätta skador till följd av att han har förvärvat&lt;br&gt;rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att intill vägområde sätta upp snöskärm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väghållaren skall — är avsevärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i — skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om väghållarens ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het. Punkt 5 om ersättning för rätt till täkt för drift av väg har upphävts.&lt;br&gt;Detta är en följd av att täktbestämmelsen i 38 § har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 § Länsstyrelsens beslut enligt 37, 45-47 §, 48 § andra stycket, 52,&lt;br&gt;53 § eller 64 § andra stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 14 a § tredje stycket. 14 b § andra stycket&lt;br&gt;eller 15 § andra stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om överklagande av länsstyrelsens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första stycket har hänvisningen till den upphävda täktbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 38 § tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som är nytt, föreskrivs att länsstyrelsens beslut om&lt;br&gt;godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen inte far överklagas.&lt;br&gt;Detta ansluter till nuvarande ordning enligt lagen (1995:1649) om byg-&lt;br&gt;gande av järnväg. Dessutom har lagts till att inte heller länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt 14 a § i frågan om en verksamhet har betydande miljöpåver-&lt;br&gt;kan far överklagas. Det sistnämnda överensstämmer med vad som gäller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 4 § tredje stycket MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje stycket motsvarar i sak nuvarande andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har före denna lags ikraftträdande täkt upplåtits med stöd av 38 §&lt;br&gt;skall 63 § första stycket 5 fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 24 § vägkungörelsen (1971:954). Bestämmelserna om miljökvali- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;tetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna, utformade i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;kommenteras i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.3 Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid planläggning av järnväg och vid prövning av ärenden om byg-&lt;br&gt;gande av järnväg skall 2-4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas. Fastställande av järnvägsplan enligt denna lag skall därvid&lt;br&gt;jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg skall hänsyn tas&lt;br&gt;till både enskilda och allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen i paragrafens nuvarande lydelse skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen)&lt;br&gt;tillämpas vid planläggning av järnväg och vid prövning av ärenden om&lt;br&gt;byggande av järnväg. Hänvisningen till naturresurslagen har ändrats till&lt;br&gt;följd av att denna lag har arbetats in i miljöbalken. Dessutom skall enligt&lt;br&gt;paragrafen de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB tillämpas liksom&lt;br&gt;bestämmelserna om att myndigheter skall säkerställa att miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer uppfylls och att ny verksamhet som medverkar till att en&lt;br&gt;miljökvalitetsnorm överträds inte far tillåtas. Av andra meningen i para-&lt;br&gt;grafens första stycke framgår att när det i miljöbalken talas om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd skall fastställande av järnvägsplan enligt ifrågavarande&lt;br&gt;lag jämställas med sådant tillstånd. Tilläggen kommenteras i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra stycket, som berörs i avsnitt 8.1, motsvarar andra meningen i&lt;br&gt;paragrafens nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang erinras om att Lagrådet med hänvisning till vad&lt;br&gt;som sägs i förevarande paragraf ifrågasatt nödvändigheten av ett tillägg i&lt;br&gt;1 kap. 4 § enligt remissförslaget. Sistnämnda paragraf innehöll i remissen&lt;br&gt;en ny andra mening med en erinran om att det i miljöbalken finns före-&lt;br&gt;skrifter om ytterligare hänsynstaganden. Såsom anförs i avsnitt 8.1 god-&lt;br&gt;tas Lagrådets påpekande att det genom utformningen av förevarande&lt;br&gt;paragraf inte behövs någon sådan erinran i 1 kap. 4 §. Utgångspunkten&lt;br&gt;skall således vara att bl.a. de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB alltid&lt;br&gt;gäller för verksamhet inom banlagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När den verksamhet som har bedrivits på järnväg upphör är verk-&lt;br&gt;samhetsutövaren skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra åtgär-&lt;br&gt;der för återställning av berörda områden i den omfattning det behövs för&lt;br&gt;att förebygga störningar eller olägenheter i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och har formulerats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag. I bestämmelsen ges regler om skyldighet att sedan verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har upphört vidta åtgärder for att de naturliga förhållanden som rubbats&lt;br&gt;skall återställas. De närmare motiven framgår av avsnitt 8.2. Det kan&lt;br&gt;anmärkas att miljöriskerna kan tänkas bli mindre om spåranläggningen&lt;br&gt;får ligga kvar än om förorenade massor flyttas. Det bör även framhållas&lt;br&gt;att vissa anläggningar och miljöer kan vara skyddade enligt lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Järnvägsplan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som planerar att bygga en järnväg skall genomföra en förstudie.&lt;br&gt;I förstudien skall förutsättningarna för den fortsatta planeringen klar-&lt;br&gt;läggas. Förstudien skall även ange om en järnvägsutredning enligt 1 a §&lt;br&gt;behövs innan en järnvägsplan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av förstudien skall den som avser att bygga en järn-&lt;br&gt;väg samråda enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda&lt;br&gt;länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar som enligt sina stadgar&lt;br&gt;har till ändamål att ta till vara naturskydds- eller miljöskyddsintressen&lt;br&gt;samt med den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall den länsstyrelse, inom vars område jämvägspro-&lt;br&gt;jektet huvudsakligen skall utföras, enligt 6 kap. 4 § tredje stycket miljö-&lt;br&gt;balken besluta om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåver-&lt;br&gt;kan. Beslutet skall fattas efter samråd med övriga berörda länsstyrelser.&lt;br&gt;Bestämmelser om planer och planeringsunderlag finns i 6 kap. 11—12 §§&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har utformats efter samma mönster som den samti-&lt;br&gt;digt föreslagna 14 a § väglagen. Vid paragrafens utformning har också&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter beaktats. Genom denna paragraf förs begreppet&lt;br&gt;förstudie in i banlagen. Innehållet i paragrafen har kommenterats i avsnitt&lt;br&gt;8.2. Den tidigare bestämmelsen i 2 kap. 1 § banlagen benämns i fortsätt-&lt;br&gt;ningen 2 kap. 1 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstudien är främst en inventeringsfas. Det kan ibland vara svårt att i&lt;br&gt;ett tidigt skede identifiera den allmänhet som kan antas bli berörd av en&lt;br&gt;järnväg, speciellt om det är fråga om en lång bansträckning med flera&lt;br&gt;alternativa terrängkorridorer. Samrådsförfarandet far anpassas till dessa&lt;br&gt;omständigheter och kan då tänkas ske genom utställningar, annonser,&lt;br&gt;informationsmöten eller utskick av informationsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § En järnvägsutredning skall genomföras när det i förstudien har&lt;br&gt;klarlagts att alternativa sträckningar behöver studeras. I jämvägsutred-&lt;br&gt;ningen skall redovisas olika utbyggnadsalternativ, som skall jämföras&lt;br&gt;såväl sinsemellan som med alternativet att inte genomföra den aktuella&lt;br&gt;järnvägsutbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsutredning skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja&lt;br&gt;alternativ. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda&lt;br&gt;länsstyrelser innan den tas in i jämvägsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall&lt;br&gt;6 kap. 3 §, 5—7 §§, 8 § första stycket och 10— 12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, är ny. I den&lt;br&gt;förs begreppet järnvägsutredning in i banlagen. Detta har kommenteras i&lt;br&gt;avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen kommer banlagens regler om miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar att ansluta till de regler som gäller enligt miljöbalken. Det&lt;br&gt;innebär att kraven på såväl beskrivningens utformning som förfarandet&lt;br&gt;för dess utarbetande har skärpts. Den närmare motiveringen till miljöbal-&lt;br&gt;kens bestämmelser skall tillämpas även på reglerna i banlagen (se prop.&lt;br&gt;1997/98:45, del 1, s. 272 ff och del 2, s. 54 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b § Banverket skall med eget yttrande överlämna frågan om byggande&lt;br&gt;av järnväg till regeringen för prövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;br&gt;Detsamma gäller om regeringen enligt 17 kap. 3 § miljöbalken har för-&lt;br&gt;behållit sig prövningen av järnvägens tillåtlighet. Regeringens prövning&lt;br&gt;skall ske på grundval av en upprättad järnvägsutredning enligt 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den samordnas regeringens tillåtlighetsprövning enligt&lt;br&gt;miljöbalken med ordinarie prövning enligt banlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 kap. 1 § 19 MB skall regeringen pröva tillåtligheten av nya&lt;br&gt;järnvägar avsedda för Q ärrtrafik och anläggande av nytt spår på en&lt;br&gt;sträcka av minst fem kilometer för befintliga järnvägar för fjärrtrafik.&lt;br&gt;Regeringen kan dessutom, under de förutsättningar som anges i 17 kap.&lt;br&gt;3 § MB, förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av även andra järnvä-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket skall på vanligt sätt handlägga ärendet och sörja för erfor-&lt;br&gt;derlig utredning. När järnvägsutredning har gjorts skall verket med eget&lt;br&gt;yttrande överlämna frågan om tillåtlighet till regeringen för avgörande.&lt;br&gt;Om regeringen tillåter jämvägsprojektet skall Banverket därefter upprätta&lt;br&gt;en järnvägsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c § Den som — av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de — orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar den tidigare bestämmelsen om järnvägsplan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § banlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I jämvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk för järnvägen och för byggandet av järnvägen.&lt;br&gt;Om mark behöver tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt, skall det av&lt;br&gt;planen framgå vilken mark som avses och under vilken tid den skall&lt;br&gt;nyttjas. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. I de fall&lt;br&gt;länsstyrelsen under förstudien har beslutat att jämvägsprojektet kan&lt;br&gt;antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen föregås av ett utökat samråd enligt 6 kap. 5-6 §§ miljöbal-&lt;br&gt;ken, om inte sådant samråd har skett enligt 1 a §. Miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i&lt;br&gt;jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och&lt;br&gt;planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 7 § och 10-12 §§ miljöbalken till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsåtgärder — planen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns bestämmelser om innehållet i en järnvägsplan. Även&lt;br&gt;om en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats enligt 1 a § i samband&lt;br&gt;med jämvägsutredningen skall en miljökonsekvensbeskrivning finnas i&lt;br&gt;jämvägsplanen. Det blir då fråga om en fördjupad miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning. Detta beror på att planeringen har kommit mycket längre och&lt;br&gt;att jämvägsplanen resulterar i beslut om att ett visst jämvägsaltemativ&lt;br&gt;väljs. I detta planeringsskede behöver som regel inte företas ett utökat&lt;br&gt;samråd med miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap. 5-6 §§ miljöbal-&lt;br&gt;ken. Ett sådant förfarande torde oftast har genomförts i samband med&lt;br&gt;jämvägsutredningen enligt 1 a §. Om det undantagsvis inte genomförts&lt;br&gt;en järnvägsutredning trots att länsstyrelsen under förstudien enligt 1 §&lt;br&gt;har beslutat att jämvägsprojektet kan antas medföra en betydande mil-&lt;br&gt;jöpåverkan, skall det i stället i jämvägsplaneskedet ske ett utökat samråd&lt;br&gt;enligt 6 kap. 5-6 §§ miljöbalken innan miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;fogas till planen. Även den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas i&lt;br&gt;jämvägsplaneskedet skall godkännas av länsstyrelsen i enlighet med vad&lt;br&gt;som gäller vid järnvägsutredning enligt 2 kap. 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till jämvägsplanen skall en fastighetsförteckning fogas. I fastighets-&lt;br&gt;förteckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;och samfälligheter enligt lagen (0000) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet samt ägarna till de fastigheter som deltar i anlägg-&lt;br&gt;ningarna och samfälligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en — eller innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om fastighetsförteckning som skall&lt;br&gt;fogas till en järnvägsplan. I det första stycket har hänvisningen i ljärde&lt;br&gt;punkten till vattenlagen (1983:291) ersatts av en hänvisning till lagen&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4 §) Paragrafen föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs nu att en miljökonsekvensbeskrivning skall god-&lt;br&gt;kännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i jämvägsplanen. Mot-&lt;br&gt;svarande regel finns nu i 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ Banverket skall ställa ut en järnvägsplan för granskning. Därvid&lt;br&gt;gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsplan — särskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som — är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förfarandet för utställelse av järnvägsplan. I första&lt;br&gt;stycket införs en ny mening, utformad i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Av denna mening framgår att en miljökonsekvensbeskrivning i jämvägs-&lt;br&gt;planeskedet skall kungöras i samband med att jämvägsplanen ställs ut.&lt;br&gt;Dessutom skall beskrivningen hållas tillgänglig för allmänheten, allt&lt;br&gt;enligt 6 kap. 8 § första stycket MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En järnvägsplan — regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om planen — sådant ianspråktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd&lt;br&gt;och yttranden skall beaktas då jämvägsplanen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av en järnvägsplan skall kungöras. Har&lt;br&gt;samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med ansvarig myndighet i&lt;br&gt;annat land skall denna informeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen behandlas fastställelse av järnvägsplan. Som ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke har införts en regel om att innehållet i miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen och resultatet av samråd och yttranden skall beaktas när jämvägs-&lt;br&gt;planen fastställs. Av jämvägsplanen bör framgå hur detta har skett. I&lt;br&gt;6 kap. 9 § andra stycket MB finns motsvarande bestämmelse vid pröv-&lt;br&gt;ning av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av järnvägsplan skall kungöras. En bestäm-&lt;br&gt;melse om detta har införts i det ljärde stycket. Dessutom skall den ansva-&lt;br&gt;riga myndigheten i det land med vilket samråd har hållits informeras.&lt;br&gt;Fjärde stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 2 kap. 1 § tredje stycket, 1 a § andra stycket&lt;br&gt;eller 2 § första stycket får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs — till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras överklagande av länsstyrelsens beslut. Nuvarande&lt;br&gt;lydelse av paragrafens första stycke anger att länsstyrelsens godkännande&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § av miljökonsekvensbeskrivningen inte får överklagas.&lt;br&gt;Denna hänvisning har ändrats till följd av att motsvarande godkännande&lt;br&gt;nu regleras i 2 kap. 1 a § och 2 §. Dessutom har lagts till att inte heller&lt;br&gt;länsstyrelsens beslut enligt 2 kap. 1 § i frågan om en verksamhet har&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan får överklagas. Det sistnämnda överensstäm-&lt;br&gt;mer med vad som gäller enligt 6 kap. 4 § tredje stycket MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i krafi den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skyldigheten att vidta återställningsåtgärder enligt 1 kap. 8 § gäller&lt;br&gt;även då järnvägen har tillkommit före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 §. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken&lt;br&gt;skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna, utformade i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;kommenteras i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.4 Luftfartslagen (1957:297)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 a § Luftfartyg — överljudsfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om — äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare krav i fråga om framförande av luftfartyg i överljudsfart får&lt;br&gt;inte ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om framförande av luftfartyg med över-&lt;br&gt;ljudsfart. Enligt paragrafens första stycket far luftfartyg inte inom&lt;br&gt;svenskt område framföras med överljudsfart. En möjlighet att göra av-&lt;br&gt;steg från förbudet finns dock i andra stycket. Om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl, far nämligen regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;medge undantag från förbudet. I samband därmed far anges på vilka&lt;br&gt;villkor luftfarten far äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras nu med ett nytt tredje stycke. Av detta stycke&lt;br&gt;framgår att det inte skall vara möjligt för myndigheter som utövar tillsyn&lt;br&gt;enligt miljöbalken att med stöd av balkens regler ställa ytterligare krav i&lt;br&gt;fråga om framförande av luftfartyg i överljudsfart. Tillägget kommente-&lt;br&gt;ras i avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Luftvärdighet och miljövärdighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Luftfartyg — vid luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg — är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg anses miljövärdigt, om det är konstruerat, byggt, utrustat&lt;br&gt;och hållet i stånd på ett sådant sätt att det inte orsakar skada genom&lt;br&gt;buller eller luftförorening eller genom annan liknande störning. Ytterli-&lt;br&gt;gare krav i fråga om luftfartygs miljövärdighet får inte ställas med stöd&lt;br&gt;av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om bl.a. luftfartygs miljövärdighet.&lt;br&gt;Tredje stycket har kompletterats med en ny sista mening. Av denna me-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, framgår att Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;ytterligare miljövärdighetskrav på luftfartyg inte skall kunna ställas med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken. Tillägget berörs även i avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Flygplatser och markorganisationen i övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd får — driva flygplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser prövningen — i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 §&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får — avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens tredje stycke skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen)&lt;br&gt;tillämpas vid tillståndsprövning av flygplats. Hushållningsbestämmelser-&lt;br&gt;na i 2 och 3 kap. naturresurslagen har arbetats in i miljöbalken. Hänvis-&lt;br&gt;ningen har därför ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen hänvisar i sin nya lydelse även till 5 kap. 3 § MB, enligt&lt;br&gt;vilken myndigheter skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls,&lt;br&gt;samt 16 kap. 5 § MB, där det stadgas att ny verksamhet som medverkar&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm överträds inte far tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att den som utövar verksamhet som primärt regle-&lt;br&gt;ras i luftfartslagen skall iaktta även andra bestämmelser i miljöbalken än&lt;br&gt;de som räknas upp i paragrafen. I paragrafen talas endast om vilka be-&lt;br&gt;stämmelser i miljöbalken som skall tillämpas vid tillståndsprövning&lt;br&gt;enligt luftfartslagen. Exempelvis blir de allmänna hänsynsreglema i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. MB tillämpliga på verksamheten. Enligt vad som utvecklas närma-&lt;br&gt;re i avsnitt 9.2 saknas dock skäl att tillämpa dessa bestämmelser vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen enligt luftfartslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas skall den som avser att&lt;br&gt;ansöka om tillstånd samråda enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken&lt;br&gt;med Luftfartsverket, berörda länsstyrelser och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §, 4 § tredje stycket, 5-8 §§ och 10-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ansökan om tillstånd prövas skall miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;godkännas av länsstyrelsen. Beslutet får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd&lt;br&gt;och yttranden skall beaktas vid tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det förutom enligt detta kapitel krävs tillstånd till flygplatsen en-&lt;br&gt;ligt miljöbalken gäller inte andra-femte styckena. Då skall i stället 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §, 7 § och 9-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Genom den har i luftfartslagen införts regler om miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar. Krav på sådana beskrivningar ställs i dag i&lt;br&gt;förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skillnad görs inte på det fall där Luftfartsverket själv initierar&lt;br&gt;ärendet och där ansökan kommer från annan, t.ex. en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ansluter till de regler som gäller enligt miljöbalken. Det in-&lt;br&gt;nebär att kraven på såväl miljökonsekvensbeskrivningens utformning&lt;br&gt;som förfarandet har skärpts. Motiven till miljöbalkens bestämmelser är&lt;br&gt;av intresse även for reglerna i luftfartslagen (se prop. 1997/98:45, del 1,&lt;br&gt;s. 272 ff och del 2, s. 54 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ljärde stycket ansluter till vad som gäller i dag enligt&lt;br&gt;vägkungörelsen (1971:954) och lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg. Det är enligt regeringens mening en god ordning att en annan&lt;br&gt;myndighet än den som själv är exploatör får godkänna miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket har inforts en regel om att innehållet i miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden skall beak-&lt;br&gt;tas i samband med prövning av tillståndsärenden. I 6 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket MB finns motsvarande bestämmelse vid prövning av tillstånd&lt;br&gt;enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen anför i avsnitt 9.2 kan det inte ställas samma krav be-&lt;br&gt;träffande förfarandet vid upprättande av miljökonsekvensbeskrivning när&lt;br&gt;tillståndsplikt föreligger enligt både luftfartslagen och miljöbalken som&lt;br&gt;när detta inte är fallet. I det sista stycket finns därför en särskild reglering&lt;br&gt;av situationer då tillståndsplikt är föreskriven enligt båda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen får föreskriva att det krävs tillstånd for att inrätta och&lt;br&gt;driva även andra anläggningar för luftfarten än allmänna flygplatser.&lt;br&gt;Frågor om tillstånd och om villkoren för detta prövas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer. Vid prövningen gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 § första, tredje och fjärde styckena samt 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen ges en möjlighet att införa tillståndsplikt för även&lt;br&gt;andra anläggningar än allmänna flygplatser. Sista meningen är ny och har&lt;br&gt;utformats med beaktande av Lagrådets påpekande. Av denna mening&lt;br&gt;framgår att de miljöbestämmelser som skall tillämpas vid tillståndspröv-&lt;br&gt;ning av allmänna flygplatser också skall tillämpas vid prövningen av&lt;br&gt;andra anläggningar. Regeringen har i 60 och 62 §§ luftfartsförordningen&lt;br&gt;(1986:171) föreskrivit sådan prövningsplikt för enskilda flygplatser och&lt;br&gt;vissa militära flygplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock till-&lt;br&gt;lämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.5 Lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och&lt;br&gt;avlysning av allmän farled och allmän hamn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 a § Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 2-4 kap., 5 kap. 3 §&lt;br&gt;och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) tillämpas vid prövning-&lt;br&gt;en. Denna lags hushållningsbestämmelser återfinns numera i 3 och 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken. Hänvisningen har därför ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagts till att de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB&lt;br&gt;skall tillämpas vid prövningen enligt farledslagen. Motivet till detta ges i&lt;br&gt;avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen hänvisar i sin nya lydelse även till 5 kap. 3 § MB, enligt&lt;br&gt;vilken myndigheter skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls,&lt;br&gt;samt 16 kap. 5 § MB, där det stadgas att ny verksamhet som medverkar&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm överträds inte far tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att verksamhetsutövaren skall iaktta även andra be-&lt;br&gt;stämmelser i miljöbalken än de som räknas upp i paragrafen. I paragrafen&lt;br&gt;talas endast om vilka bestämmelser i miljöbalken som skall tillämpas vid&lt;br&gt;prövningen av ärende enligt farledslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b § En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas skall den som avser att&lt;br&gt;inleda ett ärende enligt denna lag samråda enligt 6 kap. 4 § första styck-&lt;br&gt;et miljöbalken med Sjöfartsverket, berörda länsstyrelser och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall&lt;br&gt;6 kap. 3 §, 4 § tredje stycket, 5-8 §§ och 10-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;br&gt;Vad som där föreskrivs om länsstyrelse skall gälla den länsstyrelse inom&lt;br&gt;vars område verksamheten huvudsakligen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrel-&lt;br&gt;ser innan beslut fattas om att inrätta, utvidga eller avlysa allmän farled&lt;br&gt;eller allmän hamn. Beslut i fråga om godkännande av miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med prövningen av ett ärende enligt denna lag skall miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden beak-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Genom den har i farledslagen inforts regler om miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar. Krav på sådana beskrivningar ställs i dag i&lt;br&gt;förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skillnad görs inte på det fall där Sjöfartsverket själv initierar&lt;br&gt;ärendet och där ansökan kommer från annan, t.ex. en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ansluter till de regler som gäller enligt miljöbalken. Det in-&lt;br&gt;nebär att kraven på såväl miljökonsekvensbeskrivningens utformning&lt;br&gt;som förfarandet har skärpts. Motiven till miljöbalkens bestämmelser är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av intresse även för reglerna i farledslagen (se prop. 1997/98:45, del 1, s.&lt;br&gt;272 ff och del 2, s. 54 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket ansluter till vad som gäller i dag enligt&lt;br&gt;vägkungörelsen (1971:954) och lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg. Det är enligt regeringens mening lämpligt att en annan myndig-&lt;br&gt;het än den som själv är exploatör far godkänna miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen. Samtliga berörda länsstyrelser skall godkänna miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen. En länsstyrelse skall anses berörd om någon del av farle-&lt;br&gt;den går genom länet. Det vanliga blir naturligtvis att endast en länsstyrel-&lt;br&gt;se är berörd. När beskrivningen skall prövas av flera länsstyrelser är det&lt;br&gt;naturligt att varje länsstyrelse begränsar sin prövning till miljökon-&lt;br&gt;sekvenser i det egna länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sista stycket har införts en regel om att innehållet i miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden skall beak-&lt;br&gt;tas i samband med prövning av ärenden enligt farledslagen. I 6 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket MB finns motsvarande bestämmelse vid prövning av till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c § Sjöfartsverket skall med eget yttrande överlämna frågan om inrät-&lt;br&gt;tande av en allmän farled till regeringen för prövning enligt 17 kap. 1 §&lt;br&gt;miljöbalken. Detsamma gäller om regeringen enligt 17 kap. 3 § miljöbal-&lt;br&gt;ken har förbehållit sig prövningen av tillåtligheten av en allmän farled&lt;br&gt;eller allmän hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I denna samordnas regeringens tillåtlighetsprövning&lt;br&gt;enligt miljöbalken med ordinarie prövning enligt farledslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 kap. 1 § 20 MB skall regeringen pröva tillåtligheten av nya&lt;br&gt;allmänna farleder. Regeringen kan dessutom under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 17 kap. 3 § MB förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av&lt;br&gt;även andra åtgärder. Med stöd av sistnämnda stadgande kan utvidgningar&lt;br&gt;av befintliga allmänna farleder samt nyanläggningar och utvidgningar av&lt;br&gt;allmänna hamnar komma under regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket skall på vanligt sätt handlägga ärendet och sörja för er-&lt;br&gt;forderlig utredning. Därefter skall verket med eget yttrande överlämna&lt;br&gt;frågan om tillåtlighet till regeringen för avgörande. Sjöfartsverket skall&lt;br&gt;överlämna hela akten till regeringen. Inhämtade yttranden följer alltså&lt;br&gt;med, i enlighet med vad Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen tillåter åtgärderna skall Sjöfartsverket därefter avsluta&lt;br&gt;ärendet enligt farledslagen. Det kan då bli aktuellt att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 £ Om det är påkallat med hänsyn till det ändamål som en allmän farled&lt;br&gt;skall tillgodose, skyddet för hälsan eller miljön eller hushållningen med&lt;br&gt;mark och vatten och andra resurser, säkerheten i farleden eller i övrigt&lt;br&gt;med hänsyn till allmänna intressen eller enskild rätt, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer meddela särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;hur den allmänna farleden skall ordnas och begagnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas föreskrifter för farleder. Paragrafen har ändrats så&lt;br&gt;att det framgår tydligt att föreskrifter far meddelas även till skydd för&lt;br&gt;hälsan, miljön och hushållningen med mark och vatten och andra resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.6 Ellagen (1997:857)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Nätkoncession m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § En nätkoncession — avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens nuvarande lydelse stadgas i det andra stycket att lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall tillämpas vid&lt;br&gt;prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje. En mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse har införts i 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a § Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 2-4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om nätkonces-&lt;br&gt;sion för linje. När det gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den finns alla bestämmelser i vilka föreskrivs att&lt;br&gt;miljöbalken skall tillämpas vid prövning av nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall vid koncessionsprövningen till-&lt;br&gt;lämpas miljöbalkens allmänna hänsynsregler samt bestämmelserna om&lt;br&gt;att myndigheter skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls och att&lt;br&gt;ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds&lt;br&gt;inte far tillåtas. Införandet av bestämmelsen motiveras i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen anför i avsnitt 11.2 är det tveksamt om några oförut-&lt;br&gt;sedda olägenheter kan uppkomma av en enskild befintlig kraftledning. I&lt;br&gt;den mån sådana olägenheter uppkommer kommer detta snarare att gälla&lt;br&gt;hela kraftledningsnätet. Det blir då inte aktuellt att tillämpa stoppregeln i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. MB på en enskild kraftledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av 2 kap. 8 § andra stycket ellagen skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen)&lt;br&gt;tillämpas vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för&lt;br&gt;linje: Bestämmelserna i 2 och 3 kap. naturresurslagen om hushållning&lt;br&gt;med mark- och vattenområden har arbetats in i 3 och 4 kap. MB. Hänvis-&lt;br&gt;ning skall därför i fortsättningen ske till dessa bestämmelser. Ellagens&lt;br&gt;bestämmelse har samtidigt överförts till 2 kap. 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av paragrafens andra stycke skall en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning finnas i ansökan om nätkoncession för linje. Miljöbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar skall tillämpas. De&lt;br&gt;närmare motiven framgår av avsnitt 11.2. Även bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;11-12 §§ MB om planer och planeringsunderlag skall tillämpas. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att den myndighet som prövar frågan om nätkoncession för&lt;br&gt;linje skall se till att aktuella planer enligt plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;finns tillgängliga. Härigenom underlättas den bedömning som enligt&lt;br&gt;2 kap. 8 § skall ske av frågan om koncessionen strider mot detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En nätkoncession skall förenas med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för an-&lt;br&gt;läggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller&lt;br&gt;för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olä-&lt;br&gt;genheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten&lt;br&gt;och andra resurser eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen behandlas villkor i nätkoncession. I nuvarande lydelse&lt;br&gt;nämns inte särskilt villkor för att skydda människors hälsa eller miljön&lt;br&gt;eller främja hushållningen med resurser. Motiven till att införa detta&lt;br&gt;tillägg finns i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a § En nätkoncession far för sin giltighet göras beroende av att den&lt;br&gt;som innehar koncessionen ställer säkerhet för kostnaderna att ta bort&lt;br&gt;ledningen med tillhörande anläggningar och att vidta andra åtgärder för&lt;br&gt;återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behö-&lt;br&gt;ver inte ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig,&lt;br&gt;får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten&lt;br&gt;besluta om ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsöknings-&lt;br&gt;balken. Säkerheten skall prövas av den myndighet som prövar frågan om&lt;br&gt;nätkoncession och förvaras av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar säkerhet för återställningsåtgärder. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 19 § finns bestämmelser om skyldighet att vidta sådana åtgärder.&lt;br&gt;Nätmyndigheten skall fastställa koncessionshavarens skyldighet att vidta&lt;br&gt;återställningsåtgärder när nätkoncessionen upphör. Ett beslut om säker-&lt;br&gt;het för återställningsåtgärder skall dock fattas redan när koncessionen&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om säkerhet är fakultativ, dvs. den myndighet som prö-&lt;br&gt;var koncessionsansökan avgör själv om säkerhet skall ställas. Vid denna&lt;br&gt;bedömning är av intresse att det finns även andra sätt att se till att åter-&lt;br&gt;ställningsåtgärder vidtas. Med stöd av 2 kap. 19 § tredje stycket kan&lt;br&gt;nätmyndigheten förelägga den som senast haft nätkoncession vid vite att&lt;br&gt;fullgöra skyldigheterna. Myndigheten får alternativt besluta att åtgärder-&lt;br&gt;na skall vidtas på koncessionshavarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 19 § tredje stycket far anses vara tillräcklig vid&lt;br&gt;mindre ingrepp i naturen. Vid större ingrepp bör däremot huvudregeln&lt;br&gt;vara att säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om prövning av nätkoncession skall handläggas och bedö-&lt;br&gt;mas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags&lt;br&gt;ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken&lt;br&gt;skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.7 Lagen (1978:160) om vissa rörledningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Koncession får — med koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får — avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall 2-4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 §&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om koncession.&lt;br&gt;När det gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt&lt;br&gt;planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Vad som där&lt;br&gt;föreskrivs om tillståndsmyndighet skall gälla regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens tredje stycke skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen)&lt;br&gt;tillämpas vid koncessionsprövningen. Hushållningsbestämmelsema i&lt;br&gt;naturresurslagen har arbetats in i 3 och 4 kap. MB. Hänvisning skall&lt;br&gt;därför i stället ske till dessa kapitel i miljöbalken. Dessutom hänvisar&lt;br&gt;paragrafen i dess nya lydelse till de allmänna hänsynsreglema i 2 kap.&lt;br&gt;MB, bestämmelsen i 5 kap. 3 § MB om att myndigheter skall säkerställa&lt;br&gt;att miljökvalitetsnormer uppfylls och bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB att&lt;br&gt;ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds&lt;br&gt;inte far tillåtas. Detta kommenteras ytterligare i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen talas endast om vilka bestämmelser i miljöbalken som&lt;br&gt;skall tillämpas vid koncessionsprövningen. Av miljöbalken kan följa att&lt;br&gt;verksamhetsutövaren måste iaktta ytterligare bestämmelser. Exempelvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir bestämmelserna i 11 kap. MB om vattenverksamhet tillämpliga om Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;en rörledning anläggs i ett vattenområde. Dessa bestämmelser saknar&lt;br&gt;dock betydelse vid koncessionsprövningen enligt rörledningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det talas om att vissa bestämmelser i miljöbalken skall tillämpas&lt;br&gt;vid koncessionsprövningen skall detta inte uppfattas som att bestämmel-&lt;br&gt;serna blir tillämpliga endast när koncession meddelas första gången.&lt;br&gt;Även när nya villkor med stöd av 7 § meddelas under löpande konces-&lt;br&gt;sionstid blir bestämmelserna tillämpliga. Vidare kan en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het ingripa med stöd av 19 § för att se till att ett villkor i koncessionen&lt;br&gt;som stöder sig på miljöbalkens bestämmelser följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av ijärde stycket skall, liksom tidigare, en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning finnas i ansökan om koncession enligt rörlednings-&lt;br&gt;lagen. En hänvisning sker till miljöbalkens bestämmelser. Eftersom&lt;br&gt;regeringen är tillståndsmyndighet men Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket (NUTEK) handlägger ansökan, har i paragrafen lagts in ett be-&lt;br&gt;myndigande för regeringen att bestämma att balkens regler om till-&lt;br&gt;ståndsmyndighet skall gälla den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Bemyndigandet bör utnyttjas så att NUTEK ges rätt att handlägga förfa-&lt;br&gt;randet med miljökonsekvensbeskrivningen fram till dess den är färdig-&lt;br&gt;ställd och kan bifogas ansökan om koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En koncession skall förenas med de villkor som behövs för att skydda&lt;br&gt;allmänna intressen och enskild rätt, såsom att trygga säkerheten, skydda&lt;br&gt;människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor — liknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får — föreskrivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens första stycke skall en koncession&lt;br&gt;förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen&lt;br&gt;eller enskild rätt. I bestämmelsen har preciserats vad villkoren kan avse.&lt;br&gt;Större vikt än i dag läggs vid miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörledningslagen syftar till en avvägning också gentemot andra all-&lt;br&gt;männa intressen än miljöintressen liksom gentemot enskilda intressen,&lt;br&gt;t.ex. ägares och nyttjanderättshavares intressen i förhållande till företaga-&lt;br&gt;ren. Villkor bör därför, såsom enligt nuvarande lydelse, kunna meddelas&lt;br&gt;till skydd också för andra allmänna intressen än miljöintressen liksom till&lt;br&gt;skydd för enskild rätt. Bland allmänna intressen finns anledning att sär-&lt;br&gt;skilt nämna säkerheten, dvs. vad som krävs för att förebygga exempelvis&lt;br&gt;brand och explosion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a § En koncession får för sin giltighet göras beroende av att säkerhet&lt;br&gt;ställs för att den som innehar koncessionen skall fullgöra skyldigheten&lt;br&gt;enligt 16 § att ta bort ledningen och vidta andra åtgärder för återställ-&lt;br&gt;ning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte&lt;br&gt;ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om&lt;br&gt;ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsöknings- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;balken. Säkerheten skall prövas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer och förvaras av länsstyrelsen i det län där verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den regleras skyldighet att ställa säkerhet för åter-&lt;br&gt;ställningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att ställa säkerhet för återställningsåtgärder bör vara huvud-&lt;br&gt;regel vid ingrepp i naturen av beaktansvärd omfattning. Säkerheten kan&lt;br&gt;exempelvis bestå i att medel sätts in på ett spärrat bankkonto eller att en&lt;br&gt;bankgaranti ställs. I enlighet med vad som föreskrivs i 16 kap. 3 § MB&lt;br&gt;bör stat och kommun vara befriade från att ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 f Uppkommer genom verksamhet för vilken koncession har meddelats&lt;br&gt;enligt denna lag en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när&lt;br&gt;koncessionen meddelades eller medverkar verksamheten med någon&lt;br&gt;betydelse till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken över-&lt;br&gt;träds, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;föreskriva ytterligare eller ändrade villkor för att förebygga eller minska&lt;br&gt;olägenheten för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor enligt första stycket får inte vara så ingripande att verksamhe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas möjligheten att bestämma ytterligare eller ändrade&lt;br&gt;villkor för en koncession. Paragrafen har ändrats så att den överens-&lt;br&gt;stämmer med 24 kap. 5 § MB. Detta innebär bl.a. att omprövning far ske&lt;br&gt;om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den verksamhet som koncessionen avser som skall medverka&lt;br&gt;till att en miljökvalitetsnorm överträds, för att nya eller ändrade villkor&lt;br&gt;skall meddelas. Effekter av leveransmottagarens användning av vätskan&lt;br&gt;eller gasen saknar alltså betydelse vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Förbud får inte meddelas med stöd av miljöbalken mot en rörled-&lt;br&gt;nings framdragande eller begagnande, om regeringen har tillåtit rörled-&lt;br&gt;ningen i en koncession enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen, som är ny, framgår att en rörledning inte kan förbjudas&lt;br&gt;med stöd av miljöbalken, om den har tillåtits enligt denna lag. Den har en&lt;br&gt;viss motsvarighet i 6 § miljöskyddslagen (1969:387), där det sägs att den&lt;br&gt;s.k. stoppregeln i nämnda paragraf inte skall gälla när regeringen har&lt;br&gt;meddelat koncession enligt rörledningslagen. En kort motivering till att&lt;br&gt;införa paragrafen finns i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om prövning av koncession skall handläggas och bedömas&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraft-&lt;br&gt;trädande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall&lt;br&gt;dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.8 Minerallagen (1991:45)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 / Bestämmelser som berör verksamhet som avses i denna lag finns i&lt;br&gt;miljöbalken, plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om — strålskyddslagen (1988:220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke erinras i dag om att bestämmelser som berör&lt;br&gt;mineralhantering finns i bl.a. miljöskyddslagen (1969:387), naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822) och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. (naturresurslagen). Dessa hänvisningar har ersatts av en hänvisning&lt;br&gt;till miljöbalken. I avsnitt 13.1 behandlas förhållandet mellan mineralla-&lt;br&gt;gen och miljöbalken. Det bör observeras att miljöbalken gäller vid under-&lt;br&gt;sökning som påverkar miljön och vid bearbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Paragrafen föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsens nuvarande lydelse skall regeringens tillståndsbe-&lt;br&gt;slut enligt 4 kap. naturresurslagen vara bindande vid prövning enligt&lt;br&gt;minerallagen. En liknande bestämmelse har funnits i 2 § andra stycket&lt;br&gt;miljöskyddslagen men saknar motsvarighet i balken, eftersom den anses&lt;br&gt;överflödig. I konsekvens med detta har motsvarande bestämmelse i mine-&lt;br&gt;rallagen tagits bort. En övergångsbestämmelse har knutits till ändringen,&lt;br&gt;i enlighet med vad Lagrådet föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Undersökningsarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Undersökningsarbete får inte äga rum inom nationalpark eller om-&lt;br&gt;råde som en statlig myndighet hos regeringen har begärt skall avsättas&lt;br&gt;till nationalpark eller i strid med föreskrifter som har meddelats for&lt;br&gt;natur- eller kulturreservat med stöd av 7 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande av länsstyrel-&lt;br&gt;sen, äga rum inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. område som avses i 4 kap. 5 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns bestämmelser om förbud mot undersökningsarbete i&lt;br&gt;vissa områden. Hänvisningen i paragrafens första stycke till naturvårds-&lt;br&gt;lagen har ändrats till att avse 7 kap. MB. Ett tillägg har dessutom gjorts&lt;br&gt;att undersökningsarbete inte får äga rum i strid med föreskrifter för den&lt;br&gt;nya skyddsformen kulturreservat. Det bör vidare observeras att miljöbal-&lt;br&gt;kens beteckning naturreservat omfattar även områden som tidigare har&lt;br&gt;kallats naturvårdsområde. Av punkt 4 i övergångsbestämmelserna fram-&lt;br&gt;går att förbudet mot undersökningsarbete i strid med föreskrifter för&lt;br&gt;naturreservat inte skall gälla i områden som vid lagändringarnas ikraft-&lt;br&gt;trädande betecknades som naturvårdsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke punkt 3 har en hänvisning till 3 kap. 5 §&lt;br&gt;naturresurslagen ändrats till 4 kap. 5 § MB. Bestämmelsen avser de s.k.&lt;br&gt;obrutna fjällområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör erinras om att paragrafen inte innefattar en uttömmande be-&lt;br&gt;skrivning av områden där hinder mot undersökning kan föreligga. Den&lt;br&gt;verksamhet som regleras i lagen måste alltid bedrivas med iakttagande av&lt;br&gt;all övrig lagstiftning (Delin, Minerallagen med kontinentalsockellagen,&lt;br&gt;1996, s. 78).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Bearbetningskoncession&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 f Koncession skall — begärda koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession för — sådan bearbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av koncession skall 3 och 4 kap. miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende om beviljande av koncession avser en verksamhet som&lt;br&gt;senare skall prövas även enligt miljöbalken eller andra lagar, skall 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken tillämpas endast vid den prövning som sker i konces-&lt;br&gt;sionsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av koncession skall en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning fogas till ansökan. När det gäller förfarandet, kraven på miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag skall&lt;br&gt;6 kap. 3 §, 7 § och 9-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får inte — avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande tredje stycke skall naturresurslagen tilläm-&lt;br&gt;pas i ärenden om beviljande av koncession. En ändring har gjorts i an-&lt;br&gt;ledning av att 2 och 3 kap. naturresurslagen har arbetats in i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 2 § fjärde stycket i nu gällande lydelse föreskrivs att om ett&lt;br&gt;ärende om beviljande av bearbetningskoncession avser ett företag vars&lt;br&gt;tillåtlighet skall prövas enligt flera av de lagar som är knutna till natur-&lt;br&gt;resurslagen, så skall 2 och 3 kap. naturresurslagen tillämpas endast vid&lt;br&gt;den prövning som sker i koncessionsärendet. I avsnitt 13.1 motiveras&lt;br&gt;varför bestämmelsen bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hindrar bara att hushållningsbestämmelsema i 3 och&lt;br&gt;4 kap. MB tillämpas vid prövningar enligt andra lagar. Om verksamheten&lt;br&gt;skall prövas på nytt enligt 4 kap. 10 § minerallagen skall däremot balkens&lt;br&gt;hushållningsbestämmelser tillämpas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hindrar vidare bara att hushållningsbestämmelsema till-&lt;br&gt;lämpas vid prövningar enligt andra lagar som sker efter konces-&lt;br&gt;sionsprövningen. Det normala är att koncessionsprövningen sker först.&lt;br&gt;Om undantagsvis en annan prövning sker före koncessionsprövningen&lt;br&gt;skall hushållningsbestämmelsema tillämpas såväl vid den prövningen&lt;br&gt;som vid koncessionsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens femte stycke skall i ärenden&lt;br&gt;om beviljande av koncession en miljökonsekvensbeskrivning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. naturresurslagen fogas till ansökan. Beskrivningen skall enligt&lt;br&gt;paragrafen även ligga till grand för tillämpningen av 2 och 3 kap. natur-&lt;br&gt;resurslagen. Bestämmelsen har ändrats till att hänvisa till vissa bestäm-&lt;br&gt;melser i miljöbalken. Motiveringen till detta ges i avsnitt 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att verksamhetsutövaren skall iaktta även andra be-&lt;br&gt;stämmelser i miljöbalken än de som räknas upp i paragrafen. I paragrafen&lt;br&gt;talas endast om vilka bestämmelser i miljöbalken som skall tillämpas vid&lt;br&gt;koncessionsprövningen. Exempelvis blir de allmänna hänsynsreglema i&lt;br&gt;2 kap. MB tillämpliga på verksamheten. Dessa regler, liksom bestämmel-&lt;br&gt;serna om miljökvalitetsnormer, skall naturligtvis tillämpas vid en till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt miljöbalken. Bestämmelserna saknar dock betydel-&lt;br&gt;se vid koncessionsprövningen enligt minerallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Pågår inte regelbunden bearbetning eller sådan verksamhet som&lt;br&gt;anges i 9 § första stycket, får koncessionstiden på ansökan av konces-&lt;br&gt;sionshavaren förlängas med högst tio år, om det är motiverat med hän-&lt;br&gt;syn till det allmännas intresse av att mineraltillgångarna utnyttjas på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt. Vid prövningen skall 3 och 4 kap. miljöbalken till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagens nuvarande lydelse skall naturresurslagen tillämpas i ärende&lt;br&gt;om förlängning av bearbetningskoncession. Hänvisningen har ändrats till&lt;br&gt;följd av att 3 och 4 kap. naturresurslagen har arbetats in i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Överlåtelse, frånträdande, återkallelse och ändring av under-&lt;br&gt;sökningstillstånd och koncession&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om verksamhet — diamant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt — eller medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen skall 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges förutsättningarna för att bestämma nya eller ändrade&lt;br&gt;villkor för en koncession. Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall&lt;br&gt;naturresurslagen tillämpas vid denna prövning. Bestämmelserna i natur-&lt;br&gt;resurslagen har arbetats in i miljöbalken. En ändring har gjorts i anled-&lt;br&gt;ning av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Prövningsmyndigheter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ärenden om — av 2 §.&lt;br&gt;Bergmästaren får — yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av bearbetningskoncession skall bergmästa-&lt;br&gt;ren, såvitt gäller tillämpningen av 3, 4 och 6 kap. miljöbalken, samråda&lt;br&gt;med länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområdet ligger. Läns-&lt;br&gt;styrelsen får därvid besluta om särskild utredning enligt 2 kap. 11 §&lt;br&gt;lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens tredje stycke skall bergmästaren&lt;br&gt;samråda med länsstyrelsen såvitt avser tillämpningen av naturresursla-&lt;br&gt;gen. Samråd skall enligt den nya lydelsen ske såvitt gäller tillämpningen&lt;br&gt;av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att länsstyrelsen vid samrådet bevakar att det aktuella&lt;br&gt;mark- eller vattenområdet används för det eller de ändamål för vilket det&lt;br&gt;är mest lämpat enligt hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap. MB.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt med tanke på att dessa kapitel inte skall tillämpas vid&lt;br&gt;efterkommande prövningar. Vid en senare miljöprövning enligt balken&lt;br&gt;kan alltså inte mineralutvinning nekas med motiveringen att marken bör&lt;br&gt;användas för något annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet med länsstyrelsen skall vidare avse miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ärenden om beviljande av bearbetningskoncession skall hänskjutas&lt;br&gt;till regeringens prövning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bergmästaren vid tillämpningen av 3 eller 4 kap. miljöbalken finner&lt;br&gt;skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I paragrafen&lt;br&gt;behandlas hänskjutande till regeringen av ärenden om beviljande av&lt;br&gt;bearbetningskoncession. Den andra punkten har ändrats från att hänvisa&lt;br&gt;till naturresurslagen till att hänvisa till miljöbalken. Hänskjutande skall&lt;br&gt;ske när bergmästaren och länsstyrelsen har olika uppfattning i frågan om&lt;br&gt;mineralutvinning utgör den bästa markanvändningen enligt 3 och 4 kap.&lt;br&gt;MB. Det blir då regeringen som far avgöra om bearbetning skall tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ärenden i övrigt — har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om förlängning av bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 §&lt;br&gt;skall bergmästaren, såvitt gäller tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken, samråda med länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområ-&lt;br&gt;det ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förlängning av bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 §&lt;br&gt;skall hänskjutas till regeringens prövning om bergmästaren vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av 3 eller 4 kap. miljöbalken finner skäl att frångå vad länsstyrel-&lt;br&gt;sen har föreslagit. Hänskjutande skall också ske av ärenden om återkal-&lt;br&gt;lelse av undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession av synner-&lt;br&gt;liga skäl enligt 6 kap. 3 § denna lag samt av övriga ärenden enligt denna&lt;br&gt;paragraf som bergmästaren bedömer vara särskilt betydelsefulla från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om handläggningen av ärenden om&lt;br&gt;förlängning av bearbetningskoncession i vissa fall. Hänvisningar i de&lt;br&gt;andra och tredje styckena till naturresurslagen har ersatts av hänvisningar&lt;br&gt;till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Verkan av att en bearbetningskoncession upphör&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § I den mån det är motiverat från allmän eller enskild synpunkt skall&lt;br&gt;koncessionshavaren utföra efterarbete och ta bort andra anläggningar&lt;br&gt;än som anges i 3 §. Denna bestämmelse innebär inte någon inskränkning&lt;br&gt;i koncessionshavarens skyldigheter enligt 2 kap. 8 § eller 10 kap. miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar koncessionshavarens skyldighet att utföra efter-&lt;br&gt;arbete. Ett tillägg har gjorts att bestämmelsen inte innebär någon in-&lt;br&gt;skränkning i koncessionshavarens liknande skyldigheter enligt 2 kap. 8 §&lt;br&gt;eller 10 kap. MB. Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 1 kap. 8 § skall fortfarande tillämpas när regeringen&lt;br&gt;har fattat beslut om tillståndföre denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förbudet i 3 kap. 6 § första stycket mot undersökningsarbete i strid&lt;br&gt;med föreskrifter för naturreservat skall inte gälla i områden som den 31&lt;br&gt;december 1998 betecknas som naturvårdsområde. Förbudet skall dock&lt;br&gt;gälla om en föreskrift som hindrar undersökningsarbete införs efter&lt;br&gt;nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 och 4 i övergångsbestämmelserna kommenteras kortfattat i av-&lt;br&gt;snitt 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.9 Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Undersökningskoncession får förenas med rätt för innehavaren att få&lt;br&gt;företräde framfor andra till bearbetningskoncession för fyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen i dess nuvarande lydelse kan undersökningskoncession&lt;br&gt;förenas med rätt for innehavaren att senare fa bearbetningskoncession.&lt;br&gt;Denna möjlighet har tagits bort för att inte den miljöprövning som skall&lt;br&gt;ske i samband med bearbetningskoncession skall föregripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om verksamhet som avses i denna lag skall även iakttas till-&lt;br&gt;lämpliga föreskrifter i miljöbalken, plan- och bygglagen (1987:10) och&lt;br&gt;andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall i fråga om verksamhet enligt&lt;br&gt;torvlagen även iakttas tillämpliga föreskrifter i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), miljöskyddslagen (1969:387) och andra författningar. Hän-&lt;br&gt;visningen till miljöskyddslagen har ändrats till en hänvisning till miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på andra författningar som kan gälla är lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m. samt föreskrifter meddelade enligt den lagen om bl.a.&lt;br&gt;fornminnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 f Koncession far — bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får — avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall bestämmelserna i 2-4 kap. och 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av bearbetningskoncession skall därutöver tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 kap., 12 kap. 2 § och 16 kap. 5 §, 12 § 1 och 13 § mil-&lt;br&gt;jöbalken, bestämmelserna i 1—3 kap. och 7 kap. 21-27 och 29 §§ lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt föreskrif-&lt;br&gt;ter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetningskoncession får — tillgodogöras ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens nuvarande tredje stycke anges att lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) skall tillämpas vid&lt;br&gt;koncessionsprövningen, dvs. vid både prövning av undersökningskon-&lt;br&gt;cession och bearbetningskoncession. Det är framför allt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 kap. naturresurslagen som har varit av intresse. Dessa har arbe-&lt;br&gt;tats in i 3 och 4 kap. MB. Förutom dessa bestämmelser skall vid konces-&lt;br&gt;sionsprövningen tillämpas balkens allmänna hänsynsregler i 2 kap. och&lt;br&gt;bestämmelsen i 5 kap. 3 § om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas. En&lt;br&gt;kort motivering till detta ges i avsnitt 14.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 § MB skall för verksamheter väljas en plats som är&lt;br&gt;lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål, de grundläggande bestämmel-&lt;br&gt;serna för hushållning med mark- och vattenområden och de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna för hushållning med mark och vatten för vissa områden i&lt;br&gt;landet. Platsen skall väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta in-&lt;br&gt;trång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Tillämpningen av&lt;br&gt;miljöbalkens lokaliseringsregel leder till att torvtäkt i första hand bör&lt;br&gt;kunna komma i fråga på mark som saknar speciella skyddsvärden. Na-&lt;br&gt;turvårdsverkets våtmarksinventering får betydelse vid denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 3 § MB gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva&lt;br&gt;en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar&lt;br&gt;och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga,&lt;br&gt;hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller&lt;br&gt;olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;skall bästa möjliga teknik användas. Försiktighetsmåtten skall vidtas så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snart det finns skäl att anta att verksamheten kan medföra skada eller&lt;br&gt;olägenhet för människors hälsa eller miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försiktighetsmått vid torvbruk kommer i första hand att avse sedi-&lt;br&gt;mentationsfrågor, åtgärder mot försurning och utlakning av metaller,&lt;br&gt;hydrologiska hänsynstaganden, hänsyn till hotade och sällsynta arter,&lt;br&gt;särskilda faunahänsyn vid dikesgrävning samt hänsyn till allmänheten&lt;br&gt;(jfr Naturvårdsverkets rapport 4596 Torvbruk-Miljö).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det fjärde stycket skall vid prövningen av bearbetningskonces-&lt;br&gt;sion tillämpas miljöbalkens bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag (6 kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägning av behovet av materialet mot befarade skador på djur- och&lt;br&gt;växtliv och miljön i övrigt samt hinder mot tillstånd till täkter som kan&lt;br&gt;befaras försämra livsbetingelserna för en djur- eller växtart som är hotad,&lt;br&gt;sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande (12 kap. 2 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tillstånd inte far meddelas för nya verksamheter som medverkar till&lt;br&gt;att en miljökvalitetsnorm överträds (16 kap. 5 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sakägares rätt att överklaga (16 kap. 12 § 1), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljöorganisationers rätt att överklaga (16 kap. 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverk-&lt;br&gt;samhet tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de inledande bestämmelserna (1 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bestämmelserna om rådighet över vatten m.m. (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bestämmelserna om markavvattningssamfalligheter (3 kap.), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bestämmelserna om markavvattningssakkunnig (7 kap. 21-27 §§ och&lt;br&gt;29§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även föreskrifter meddelade med stöd av nämnda bestämmelser i bal-&lt;br&gt;ken och lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tidigare fjärde stycke utgör efter ändringarna det femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen kommenteras ytterligare i avsnitt 14.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En koncession skall förenas med de villkor som behövs för att skyd-&lt;br&gt;da allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt&lt;br&gt;god hushållning med mark och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas bearbetningskoncession — i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens första stycke skall koncession&lt;br&gt;kunna förenas med de villkor som behövs för att motverka eller begränsa&lt;br&gt;menlig inverkan på naturmiljön samt för att beakta andra allmänna in-&lt;br&gt;tressen och enskild rätt. Paragrafen har ändrats i huvudsak i enlighet med&lt;br&gt;vad Naturvårdsverket föreslår. Ändringarna innebär att det görs tydligare&lt;br&gt;att villkoren skall kunna avse inverkan på människors hälsa och miljön&lt;br&gt;samt hushållningen med mark och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En koncession får för sin giltighet göras beroende av att säkerhet&lt;br&gt;ställs för att koncessionshavaren skall fullgöra skyldigheten enligt 34 §&lt;br&gt;att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning. Vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingrepp i naturen av större omfattning skall säkerhet ställas, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart att det saknas anledning till detta. Staten, kommuner,&lt;br&gt;landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;länsstyrelsen bestämma att ytterligare säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsöknings-&lt;br&gt;balken. Säkerheten skall prövas av länsstyrelsen och förvaras av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafen skall koncessionshavaren, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl föranleder annat, åläggas att ställa säkerhet för att&lt;br&gt;villkor till skydd för naturmiljön, andra allmänna intressen eller enskild&lt;br&gt;rätt skall uppfyllas. Som framgår av avsnitt 14.2 har bestämmelsen av-&lt;br&gt;skaffats och ersatts av en möjlighet att ställa krav på säkerhet för fullgö-&lt;br&gt;rande av återställningsåtgärder. Vid ingrepp i naturen av större omfatt-&lt;br&gt;ning skall säkerhet ställas, om det inte är uppenbart att anledning saknas&lt;br&gt;till detta. Om säkerheten visar sig otillräcklig får länsstyrelsen bestämma&lt;br&gt;att ytterligare säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av punkt 3 i övergångsbestämmelserna skall säkerheter&lt;br&gt;ställda enligt äldre lydelse av paragrafen bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Länsstyrelsen får förena koncessionen med ytterligare eller ändrade&lt;br&gt;villkor, om det genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av&lt;br&gt;någon betydelse som inte förutsågs när koncessionen meddelades eller&lt;br&gt;om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor enligt första stycket får inte vara så ingripande att verksamhe-&lt;br&gt;ten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande lydelse av paragrafen får länsstyrelsen bestämma de&lt;br&gt;villkor för den fortsatta verksamheten som behövs för att förebygga eller&lt;br&gt;minska olägenheten, om det genom den verksamhet för vilken konces-&lt;br&gt;sion har meddelats uppkommer betydande olägenhet som inte förutsågs&lt;br&gt;när koncessionen meddelades. Paragrafen har arbetats om efter förebild i&lt;br&gt;24 kap. 5 § MB. Detta innebär att villkor även får ändras, att det för nya&lt;br&gt;eller ändrade villkor är tillräckligt att det genom verksamheten har upp-&lt;br&gt;kommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när konces-&lt;br&gt;sionen meddelades samt att villkor far bestämmas även när verksamheten&lt;br&gt;med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § När en — enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån — koncessionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket innebär inte någon inskränkning i kon-&lt;br&gt;cessionshavarens skyldigheter enligt 2 kap. 8 § eller 10 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas koncessionshavarens skyldighet att vidta åter-&lt;br&gt;ställningsåtgärder. En nytt tredje stycke har införts av innebörd att be-&lt;br&gt;stämmelsen inte innebär någon inskränkning i koncessionshavarens&lt;br&gt;liknande skyldigheter enligt 2 kap. 8 § eller 10 kap. MB. Bestämmelsen&lt;br&gt;kommenteras i avsnitt 14.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Iakttar en koncessionshavare inte villkor som har förenats med&lt;br&gt;koncessionen eller uppfyller inte koncessionshavaren skyldigheten enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § att vidta åtgärder för återställning eller vad som begärs med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § eller 36 § andra stycket, får länsstyrelsen vid vite förelägga honom&lt;br&gt;att fullgöra sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättning — handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse. Den har ändrats så att&lt;br&gt;koncessionshavarens skyldighet enligt 34 § att vidta återställningsåtgär-&lt;br&gt;der kommer att omfattas både av bestämmelserna i första stycket om rätt&lt;br&gt;för länsstyrelsen att förelägga vite och bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;om särskild handräckning av kronofogdemyndigheten för att åstadkom-&lt;br&gt;ma rättelse på bekostnad av koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En säkerhet som har ställts enligt 13 § i äldre lydelse skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 och 3 i övergångsbestämmelserna kommenteras i avsnitt 14.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.10 Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 a § Vid utforskning av kontinentalsockeln och vid utvinning av natur-&lt;br&gt;tillgångar från den skall bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken gälla även&lt;br&gt;när verksamheten bedrivs utanför territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken gäller för den verksamhet som omfattas av kontinental-&lt;br&gt;sockellagen, dvs. bl.a. utforskning och utvinning. Utanför svenskt territo-&lt;br&gt;rium gäller dock miljöbalken bara när det föreskrivs särskilt i balken eller&lt;br&gt;kontinentalsockellagen. I paragrafen, som är ny, fastslås att miljöbalkens&lt;br&gt;hänsynsregler skall gälla även för sådan utforskning av kontinentalsock-&lt;br&gt;eln och utvinning av naturtillgångar från denna som sker utanför territo-&lt;br&gt;rialgränsen. I avsnitt 15.1 förklaras varför paragrafen har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 a § framgår att hänsynsreglema skall tillämpas även vid till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt kontinentalsockellagen av utforskning och utvin-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller — från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall — viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger — utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det fjärde stycket i paragrafens nuvarande lydelse skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas i ärenden&lt;br&gt;om tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinentalsockeln. Denna&lt;br&gt;regel har en motsvarighet i den nya 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a § Vid prövning av tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att&lt;br&gt;utvinna naturtillgångar från den tillämpas 2 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap.&lt;br&gt;5 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinental-&lt;br&gt;sockeln tillämpas dessutom 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att&lt;br&gt;genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att&lt;br&gt;utvinna naturtillgångar från den. I fråga om förfarandet, kraven på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag gäl-&lt;br&gt;ler 6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Av 2 a § framgår att de allmänna hänsynsreglema i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. MB skall gälla vid utforskning av kontinentalsockeln och utvin-&lt;br&gt;ning av naturtillgångar på denna även när verksamheten bedrivs utanför&lt;br&gt;Sveriges territorialgräns. Av detta följer inte automatiskt att reglerna&lt;br&gt;skall tillämpas vid tillståndsprövning (jfr avsnitt 4.2). Det har därför&lt;br&gt;föreskrivits särskilt i förevarande paragraf att en sådan tillämpning skall&lt;br&gt;ske. Detta kommenteras ytterligare i avsnitt 15.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt paragrafens första stycke bestämmelsen i miljöbal-&lt;br&gt;ken om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas i 5 kap. 3 § och stadgan-&lt;br&gt;det om att tillstånd inte får meddelas för nya verksamheter som medver-&lt;br&gt;kar till att en sådan norm överträds i 16 kap. 5 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke motsvarar delvis 3 § fjärde stycket kontinen-&lt;br&gt;talsockellagen, där det sägs att naturresurslagen skall tillämpas i ärenden&lt;br&gt;om tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinentalsockeln. Natur-&lt;br&gt;resurslagens grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelser har&lt;br&gt;arbetats in i 3 och 4 kap. MB och skall tillämpas även i fortsättningen vid&lt;br&gt;prövning av tillstånd till sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke motsvarar delvis 7 § förordningen&lt;br&gt;(1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar. Det väsentliga tillägget&lt;br&gt;har gjorts att det är en miljökonsekvensbeskrivning enligt balkens be-&lt;br&gt;stämmelser som skall upprättas. Ett för svensk del aktuellt exempel på&lt;br&gt;utvinning av naturtillgångar från kontinentalsockeln är täkt av sand. När&lt;br&gt;tillstånd söks till sandsugning skall alltså miljöbalkens bestämmelser om&lt;br&gt;milj ökonsekvensbeskrivningar gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b § Vid prövning av tillstånd till sådan täkt på kontinentalsockeln som&lt;br&gt;avses i 12 kap. 1 § första stycket miljöbalken skall behovet av materialet&lt;br&gt;som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på&lt;br&gt;miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får inte lämnas&lt;br&gt;till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur-&lt;br&gt;eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har dock en motsvarighet i 12 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket MB. Vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt skall enligt&lt;br&gt;paragrafen en intresseavvägning göras. Stor tyngd skall läggas vid att&lt;br&gt;bevara den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far enligt paragrafen inte lämnas om täkten kan befaras för-&lt;br&gt;sämra livsbetingelserna för en djur- eller växtart som är hotad, sällsynt&lt;br&gt;eller i övrigt hänsynskrävande. Terminologin är hämtad från listor som&lt;br&gt;förs av Naturvårdsverket. Dessa listor grundar sig på den artdatabank&lt;br&gt;som upprättas av Sveriges Lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En täkt som annars skulle ha varit otillåten enligt paragrafen skall till-&lt;br&gt;låtas om verksamhetsutövaren vidtar sådana försiktighetsmått att det inte&lt;br&gt;finns risk för nu aktuella skador. I ett sådant fall bör villkor meddelas&lt;br&gt;enligt 4 § om att försiktighetsmåtten skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett tillstånd skall förenas med de villkor som behövs för att skydda&lt;br&gt;allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors hälsa&lt;br&gt;och miljön mot skador och olägenheter, främja en långsiktigt god hus-&lt;br&gt;hållning med mark och vatten och andra resurser samt trygga säkerhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren kan bland annat avse åtgärder för att förebygga luft- eller&lt;br&gt;vattenföroreningar, skydda djur- och växtlivet, bevara fyndigheter eller&lt;br&gt;borrhål eller skydda sjöfarten eller fisket. De kan avse sättet att leda&lt;br&gt;företaget, utföra arbetet, utforma anläggningar på kontinentalsockeln för&lt;br&gt;arbetena eller använda produkterna. Villkoren kan också avse krav på&lt;br&gt;kartor över arbetena, provtagningar och rapportering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 4 § första stycket kontinentalsockellagen. I&lt;br&gt;denna behandlas villkor för tillstånd. Större vikt än i dag läggs vid villkor&lt;br&gt;till skydd för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a § Ett tillstånd får förenas med ytterligare eller ändrade villkor, om&lt;br&gt;det genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av någon betydelse&lt;br&gt;som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller om verksamheten med&lt;br&gt;någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.&lt;br&gt;miljöbalken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf får inte meddelas så ingripande villkor&lt;br&gt;att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvå-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt denna far tillståndsmyndigheten ändra de villkor&lt;br&gt;som har meddelats. Den far också förena tillståndet med ytterligare vill-&lt;br&gt;kor. Förutsättningarna för detta är att det har uppkommit någon oförut-&lt;br&gt;sedd olägenhet av någon betydelse eller att verksamheten med någon&lt;br&gt;betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 b § När ett tillstånd meddelas, kan det bestämmas vilken omfattning en&lt;br&gt;undersökning eller utvinning skall få ha för att den rätt som grundas på&lt;br&gt;tillståndet skall fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas med villkor om att staten skall delta i&lt;br&gt;verksamheten eller om att avgifter skall betalas till staten för tillståndet&lt;br&gt;eller med något annat liknande villkor. Avgifterna skall vara beräknade&lt;br&gt;antingen i förhållande till mängden eller värdet av de utvunna produk-&lt;br&gt;terna eller av andelar av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § andra och tredje stycket i lagens nuvarande&lt;br&gt;lydelse. Några språkliga ändringar har dock gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 c § Ett tillstånd far för sin giltighet göras beroende av att den som&lt;br&gt;avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta&lt;br&gt;bort anläggningar och för andra åtgärder för återställning. Staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får be-&lt;br&gt;slut fattas om ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsöknings-&lt;br&gt;balken. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller som närmaste del&lt;br&gt;av Sveriges sjöterritorium ligger i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar säkerhet för kostnaderna att vidta åter-&lt;br&gt;ställningsåtgärder. Det är i fråga om ingrepp på kontinentalsockeln i&lt;br&gt;samma mån som när det gäller ingrepp i naturen eller miljön i övrigt&lt;br&gt;motiverat att säkerhet ställs för uppfyllandet av skyldigheten att vidta&lt;br&gt;återställningsåtgärder. Detta gäller särskilt som tillståndet enligt 3 §&lt;br&gt;andra stycket skall tidsbegränsas. Det ankommer på tillståndsmyndighe-&lt;br&gt;ten att avgöra om säkerhet skall ställas eller inte. I fråga om ingrepp på&lt;br&gt;kontinentalsockeln av beaktansvärd omfattning bör säkerhet ställas, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § Om ett tillstånd upphör att gälla är den som har innehaft tillståndet&lt;br&gt;skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställ-&lt;br&gt;ning, om inte detta är obehövligt från allmän eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom&lt;br&gt;villkor i tillståndet, skall frågan prövas av tillståndsmyndigheten i sam-&lt;br&gt;band med att tillståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft tillståndet inte iakttar sina skyldigheter, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar skyldighet att vidta återställningsåtgär-&lt;br&gt;der. Den har utformats med beaktande av vad Lagrådet anför. En kort&lt;br&gt;motivering till att införa paragrafen ges i avsnitt 15.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Inom anläggning och säkerhetszon utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;lämpas svensk lag med undantag av bestämmelserna i minerallagen&lt;br&gt;(1991:45) och lagstiftningen angående jakt och fiske. Därvid anses an-&lt;br&gt;läggningen och zonen belägna inom närmaste del av Sveriges sjöterrito-&lt;br&gt;rium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte framgår av 10 a §, skall tillståndsprövning enligt miljö-&lt;br&gt;balken dock inte ske för utforskning och utvinning inom anläggning och&lt;br&gt;säkerhetszon utanför territorialgränsen, om verksamheten har till-&lt;br&gt;ståndsprövats av regeringen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när svensk lag tillämpas inom anläggningar och sä-&lt;br&gt;kerhetszoner utanför territorialgränsen. I nuvarande lydelse av 10 § un-&lt;br&gt;dantas bl.a. miljöskyddslagen (1969:387) och vattenlagen (1983:291).&lt;br&gt;Något motsvarande undantag för miljöbalken har inte införts när dessa&lt;br&gt;lagar har arbetats in i balken. Skälen till detta finns i avsnitt 15.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon tillståndsprövning enligt miljöbalken skall dock normalt inte&lt;br&gt;ske när verksamheten har prövats av regeringen enligt kontinentalsock-&lt;br&gt;ellagen. Även detta motiveras i avsnitt 15.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a § Gäller ett tillstånd enligt denna lag en verksamhet som skall be-&lt;br&gt;drivas utanför territorialgränsen, får regeringen, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, som villkor för tillståndet ange att tillståndsprövning enligt 9 kap.&lt;br&gt;miljöbalken skall ske hos den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken behövs för&lt;br&gt;en motsvarande verksamhet innanför territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall tillämpas på en verksamhet som omfattas av villkor&lt;br&gt;enligt första stycket. Regeringen skall ange vilken myndighet som skall&lt;br&gt;utöva tillsyn enligt miljöbalken över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse ges en möjlighet att som villkor för&lt;br&gt;tillstånd ange att prövning enligt miljöskyddslagen (1969:387) skall ske.&lt;br&gt;Ändringar har gjorts till följd av att miljöskyddslagen har arbetats in i&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya lydelsen av 10 § skall miljöbalken i vissa fall tillämpas&lt;br&gt;även utanför territorialgränsen, nämligen inom anläggningar och säker-&lt;br&gt;hetszoner som har tillkommit med stöd av kontinentalsockellagen. Till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt miljöbalken skall dock inte ske om verksamheten&lt;br&gt;har prövats av regeringen enligt kontinentalsockellagen. Med stöd av&lt;br&gt;förevarande paragraf kan dock regeringen föreskriva att tillståndspröv-&lt;br&gt;ning skall ske enligt 9 kap. MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är till skillnad från 10 § dessutom tillämplig när verksamhet&lt;br&gt;bedrivs utanför anläggningarna och säkerhetszonema. Även i sådana fall&lt;br&gt;kan regeringen bestämma att tillståndsprövning skall ske enligt 9 kap.&lt;br&gt;MB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som — böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot ett villkor som har meddelats med stöd av 4 eller 4 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som — till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Som en följd av att 4 § har&lt;br&gt;ändrats har hänvisningen till denna paragraf i den första punkten i para-&lt;br&gt;grafens andra stycke ändrats. Ordet föreskrift har samtidigt bytts ut mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor. Det har dessutom lagts till en hänvisning till 4 a §. Härigenom Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;kan även brott mot nya och ändrade villkor medföra straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Har en innehavare av ett tillstånd underlåtit att följa villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 4 eller 4 a § eller vad han är skyldig att göra&lt;br&gt;enligt 9 § eller att följa en anfordran eller föreskrift som en tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet har meddelat med stöd av 8 § andra eller tredje stycket, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten ålägga honom vid vite att fullgöra sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför underlåtenheten — tillståndshavarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om rättelse. Som en följd av att 4 § har&lt;br&gt;ändrats har i det första stycket en ändring gjorts i hänvisningen till denna&lt;br&gt;paragraf. Ordet föreskrift har samtidigt ändrats till villkor. Dessutom har&lt;br&gt;lagts till att även brott mot villkor meddelade enligt 4 a § kan medföra&lt;br&gt;krav på rättelse. Slutligen har paragrafen redigerats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 5 a § skall tillämpas även när tillståndet har medde-&lt;br&gt;lats före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den nya lydelsen av 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd&lt;br&gt;enligt denna lag som har meddelats i enlighet med ett före ikraftträdan-&lt;br&gt;det av denna lag beviljat tillstånd. Har tillstånd meddelats i enlighet med&lt;br&gt;ett efter den 31 december 1992 beviljat tillstånd skall i stället äldre lydel-&lt;br&gt;se av 10 a § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 följer att både äldre processuell och materiell rätt skall till-&lt;br&gt;lämpas i de ärenden som pågår när lagändringarna träder i kraft. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att de nya bestämmelserna om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar inte skall tillämpas. Undantag görs för bestämmelserna om mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnormer, vilka alltså skall tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 har utformats med beaktande av vad Lagrådet anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 motsvarar den övergångsbestämmelse som infördes i samband&lt;br&gt;med att 10 a § trädde i kraft den 1 januari 1993. Den innebär att om ett&lt;br&gt;tillstånd har beviljats enligt 3 § kontinentalsockellagen före den 1 januari&lt;br&gt;1999 kan inte ett senare beviljat tillstånd, som bygger på det gamla till-&lt;br&gt;ståndet, innehålla villkor som grundas på bestämmelsen i 10 a §. Har det&lt;br&gt;första tillståndet beviljats under den tid som äldre lydelse av 10 a § har&lt;br&gt;gällt skall dock den äldre lydelsen kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 f Den som bedriver sådan verksamhet som anges i 5 § skall iaktta&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken. Även andra som färdas i den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen eller som bedriver verksamhet där skall vidta sådana&lt;br&gt;åtgärder som är nödvändiga för att undvika skador på den marina mil-&lt;br&gt;jön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller — marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lydelse av paragrafens första stycke finns en aktsamhetsregel&lt;br&gt;med innebörd att den som färdas i den ekonomiska zonen eller som be-&lt;br&gt;driver forskning eller annan verksamhet i zonen skall vidta sådana åtgär-&lt;br&gt;der som är nödvändiga för att undvika skada på den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det första stycket har förts en regel om att miljöbalkens allmänna&lt;br&gt;hänsynsregler skall gälla vid sådan verksamhet som räknas upp i 5 §.&lt;br&gt;Bakgrunden till detta finns i avsnitt 16.1. I 5 § räknas upp verksamhet&lt;br&gt;som kräver tillstånd, dvs. utforskning, utvinning och annat utnyttjande av&lt;br&gt;de naturtillgångar som lagen avser, uppförande av konstgjorda öar samt&lt;br&gt;uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och&lt;br&gt;andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen i dess nuvarande lydelse avser även verksamhet som inte&lt;br&gt;omfattas av 5 §. Som framgår av avsnitt 16.1 är det angeläget att nuva-&lt;br&gt;rande regel finns kvar, eftersom den kompletterar den nya regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 § framgår att 2 kap. MB skall tillämpas vid tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ytterligare bestämmelser till skydd mot vissa föroreningar i den&lt;br&gt;marina miljön finns i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från&lt;br&gt;fartyg och i 15 kap. 31-33 §§ miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen erinrar i nuvarande lydelse om att ytterligare bestämmelser&lt;br&gt;till skydd mot vissa föroreningar i den marina miljön finns i lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i lagen&lt;br&gt;(1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten. Dumpningsla-&lt;br&gt;gen har arbetats in i miljöbalken. Hänvisningen till denna lag har därför&lt;br&gt;ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg har från och med&lt;br&gt;den 1 juli 1996 fått en ny rubrik, där ordet vattenförorening har ersatts&lt;br&gt;med förorening. Hänvisningen i lagen om Sveriges ekonomiska zon har&lt;br&gt;därför ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Med avseende på — andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges den verksamhet som tillståndet avser.&lt;br&gt;Ett tillstånd får begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall förenas med de villkor som behövs för att skydda&lt;br&gt;allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors hälsa&lt;br&gt;och miljön mot skador och olägenheter, främja en långsiktigt god hus-&lt;br&gt;hållning med mark och vatten och andra resurser samt trygga säkerhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens andra stycke skall i tillståndsbe-&lt;br&gt;slutet anges bl.a. de villkor som skall gälla för verksamheten. Det preci-&lt;br&gt;seras däremot inte vilka villkor som får meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om villkor för tillstånd blir i stället behandlad i ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke. Stor vikt skall läggas vid miljöintressen. Villkoren bör dock&lt;br&gt;bygga på en avvägning också med beaktande av andra allmänna intressen&lt;br&gt;än miljöintressen. Även enskilda intressen skall beaktas. Bland andra&lt;br&gt;allmänna intressen finns det anledning att särskilt nämna säkerheten, t.ex.&lt;br&gt;för sjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § Ett tillstånd får förenas med ytterligare eller ändrade villkor, om&lt;br&gt;det genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av någon betydelse&lt;br&gt;som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller om verksamheten med&lt;br&gt;någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.&lt;br&gt;miljöbalken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf får inte meddelas så ingripande villkor att&lt;br&gt;verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt den får tillståndsmyndigheten ändra de villkor&lt;br&gt;som har meddelats i tillståndet. Den får också förena tillståndet med&lt;br&gt;ytterligare villkor. Förutsättningarna för detta är att det har uppkommit&lt;br&gt;någon oförutsedd olägenhet av någon betydelse eller att verksamheten&lt;br&gt;med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b § Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att den som&lt;br&gt;avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta&lt;br&gt;bort anläggningar och andra inrättningar samt för andra åtgärder för&lt;br&gt;återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behö-&lt;br&gt;ver inte ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsöknings-&lt;br&gt;balken. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den fick i lagråderemissen beteckningen 7 a §. I enlig-&lt;br&gt;het med Lagrådets förslag har paragrafen flyttats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras säkerhet för kostnaderna för återställning. Det är i&lt;br&gt;fråga om ingrepp i den ekonomiska zonen i samma mån som när det&lt;br&gt;gäller ingrepp i naturen eller miljön i övrigt motiverat att säkerhet ställs&lt;br&gt;för uppfyllandet av skyldigheten att vidta återställningsåtgärder. Detta&lt;br&gt;gäller särskilt när tillståndet tidsbegränsas enligt 5 § andra stycket. Det&lt;br&gt;ankommer på tillståndsmyndigheten att avgöra om säkerhet skall ställas&lt;br&gt;eller inte. I fråga om ingrepp i den ekonomiska zonen av beaktansvärd&lt;br&gt;omfattning bör säkerhet ställas, om inte särskilda skäl talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid prövning av tillstånd skall bestämmelserna i 2-4 kap., 5 kap. 3 §&lt;br&gt;och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd. I&lt;br&gt;fråga om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt&lt;br&gt;planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) tillämpas vid prövning&lt;br&gt;av tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Denna lags&lt;br&gt;grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelser har arbetats in i 3&lt;br&gt;och 4 kap. MB och skall tillämpas även i fortsättningen i tillståndsären-&lt;br&gt;den enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Vidare skall enligt para-&lt;br&gt;grafen tillämpas de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. MB. En motive-&lt;br&gt;ring till detta finns i avsnitt 16.2. Slutligen skall tillämpas bestämmelser-&lt;br&gt;na i 5 kap. 3 § MB om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas och 16 kap.&lt;br&gt;5 § MB om att tillstånd inte far meddelas för nya verksamheter som leder&lt;br&gt;till att en sådan norm överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken skall enligt para-&lt;br&gt;grafens andra stycke fogas till tillståndsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a § Om ett tillstånd upphör att gälla är den som har innehaft tillståndet&lt;br&gt;skyldig att ta bort anläggningar och andra inrättningar samt vidta andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning, om inte detta är obehövligt från allmän eller&lt;br&gt;enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom&lt;br&gt;villkor i tillståndet, skall frågan prövas av tillståndsmyndigheten i sam-&lt;br&gt;band med att tillståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft tillståndet inte iakttar sina skyldigheter, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har utformats i enlighet med Lagrådets forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om skyldighet att vidta återställnings-&lt;br&gt;åtgärder. En kort motivering till att infora paragrafen ges i avsnitt 16.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att iaktta en föreskrift som har meddelats med stöd av 2&lt;br&gt;eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet i strid mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett vill-&lt;br&gt;kor som har meddelats med stöd av 5, 5 a eller 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;förbjudit verksamheten med stöd av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser. I paragrafens andra punkt har&lt;br&gt;lagts till att även brott mot nya eller ändrade villkor meddelade med stöd&lt;br&gt;av 5 a § kan medföra straff.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 8 a § skall tillämpas även när tillståndet har medde-&lt;br&gt;lats fore denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i punkt 2 skall både äldre processuell och materiell&lt;br&gt;rätt tillämpas i de ärenden som pågår när lagändringarna träder i kraft.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att de nya bestämmelserna om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar inte skall tillämpas. Undantag görs för bestämmelserna om&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer, vilka alltså skall tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 har utformats med beaktande av vad Lagrådet anför.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.12 Skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser i denna lag eller med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter skall inte tillämpas i den mån vad där sägs strider mot 7 kap.&lt;br&gt;11 § andra stycket miljöbalken eller mot föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 7 eller 8 kap. samma balk eller med stöd av annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har delvis utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall skogsvårdslagen inte till-&lt;br&gt;lämpas i den mån den strider mot föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av naturvårdslagen (1964:822) eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens nya lydelse framgår att skogsvårdslagen, skogsvårds-&lt;br&gt;förordningen (1993:1096) och Skogsstyrelsens föreskrifter inte skall&lt;br&gt;tillämpas i strid mot 7 kap. 11 § andra stycket MB. Enligt nämnda stad-&lt;br&gt;gande far inom biotopskyddsområden inte bedrivas verksamhet eller&lt;br&gt;vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har dock möjlig-&lt;br&gt;het att i vissa fall meddela föreskrifter om att dispens kan medges för&lt;br&gt;sådan verksamhet eller sådana åtgärder. Om en sådan dispens meddelas&lt;br&gt;för en åtgärd inom skogsbruket far naturligtvis åtgärden utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller skall skogsvårdslagen eller med stöd av den meddelade fö-&lt;br&gt;reskrifter tillämpas när de strider mot föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 7 eller 8 kap. miljöbalken eller annan lag. Föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 7 eller 8 kap. MB skall alltså alltid iakttas. Detta&lt;br&gt;gäller i första hand föreskrifter för naturreservat (7 kap. 5 §) men även&lt;br&gt;föreskrifter för miljöskyddsområden (7 kap. 20 §) och föreskrifter om&lt;br&gt;förbud mot att skada djur- eller växtarter (8 kap. 1-2 §§) kan fa betydel-&lt;br&gt;se. Som en följd av att nämnda föreskrifter gäller, kan tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ter och myndigheter till vilka anmälan om samråd har skett meddela&lt;br&gt;förelägganden och förbud för att åstadkomma att reglerna följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom skogsbruket far inte heller strida mot lagen (1988:950)&lt;br&gt;om kulturminnen m.m. eller föreskrifter som har meddelats enligt den&lt;br&gt;lagen. I 2 kap. kulturminneslagen finns bestämmelser om fornminnen.&lt;br&gt;Det är enligt 2 kap. 6 § förbjudet att ändra eller skada en fast fomläm-&lt;br&gt;ning. Med stöd av 2 kap. 9 § far länsstyrelsen meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för en fast fomlämning. Även föreskrifter för byggnadsminnesför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klaring enligt 3 kap. kulturminneslagen kan ibland komma att omfatta&lt;br&gt;skogsmark. Detta kan vara fallet t.ex. när en kanal eller ett industriminne&lt;br&gt;i glesbygd är förklarat som byggnadsminne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av övergångsbestämmelserna till miljöbalken och kulturmin-&lt;br&gt;neslagen skall föreskrifter meddelade med stöd av bl.a. naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822), lagen (1942:350) om fornminnen och lagen (1960:690) om&lt;br&gt;byggnadsminnen gälla. Även sådana föreskrifter skall alltså iakttas i&lt;br&gt;skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan skogsvårdslagen och miljöbalken utvecklas ytter-&lt;br&gt;ligare i avsnitt 17.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta&lt;br&gt;skogsvårdsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avverkning och uttag av skogsbränsle som skall äga rum på hans&lt;br&gt;mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt 11 kap. miljöbalken, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljö-&lt;br&gt;vårdens intressen i samband med avverkning på hans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens andra punkt skall sådan dikning&lt;br&gt;i samband med avverkning som inte kräver tillstånd enligt naturvårdsla-&lt;br&gt;gen (1964:822) anmälas till skogsvårdsstyrelsen. Hänvisningen till na-&lt;br&gt;turvårdslagen har ändrats till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den andra punkten avses s.k. skyddsdikning. Härmed avses dik-&lt;br&gt;ning som utförs efter skogsavverkning i avsikt att hindra att grundvattnet&lt;br&gt;stiger över den nivå som förelåg före avverkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För markavvattning krävs alltid tillstånd enligt miljöbalken. Skydds-&lt;br&gt;dikning faller dock inte under definitionen av markavvattning, eftersom&lt;br&gt;åtgärden inte vidtas i syfte att varaktigt öka markens lämplighet för något&lt;br&gt;visst ändamål. Regeringen kan dock med stöd av 11 kap. 13 § MB före-&lt;br&gt;skriva att tillstånd krävs för andra åtgärder än markavvattning som utförs&lt;br&gt;för att avvattna mark, i de fall åtgärden kan förväntas fa en bestående&lt;br&gt;negativ effekt på djur- och växtlivet. Om sådan tillståndsplikt införs&lt;br&gt;bortfaller anmälningsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillstånd till avverkning i svårföryngrad skog eller skyddsskog får&lt;br&gt;inte ges, om avverkningen medverkar till att en miljökvalitetsnorm över-&lt;br&gt;träds. Avverkningen får dock tillåtas, om det vidtas sådana åtgärder att&lt;br&gt;olägenheterna från annan verksamhet upphör eller minskar så att möj-&lt;br&gt;ligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormen ökar i inte obetydlig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet — en vägnätsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lydelse av paragrafen ges ett bemyndigande att föreskriva att&lt;br&gt;tillstånd inte far ges inom ett visst eller vissa områden för avverkning av&lt;br&gt;svårföryngrad skog. Ett nytt första stycke har tillförts paragrafen. Enligt&lt;br&gt;detta får tillstånd normalt inte ges till avverkning i svårföryngrad skog&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller skyddsskog, om avverkningen medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds. Tillägget kommenteras i avsnitt 17.2. Det nuvarande&lt;br&gt;första stycket utgör härefter det andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § I fråga om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;18 § första eller andra stycket gäller bestämmelserna i 25 kap. 6 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap. 2 §, 4 § första stycket, 6 §, 7 § första stycket första meningen, 8 §&lt;br&gt;första meningen, 9, 12 och 13 §§, 15 § första stycket första meningen och&lt;br&gt;andra stycket, 31 § tredje stycket samt 32 och 33 §§ miljöbalken. Vad&lt;br&gt;som i dessa bestämmelser sägs om miljödomstol skall i stället gälla&lt;br&gt;fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger rätt till ersättning när avverkning av fjällnära skog hindras&lt;br&gt;eller försvåras genom beslut enligt 18 § skogsvårdslagen. Ett antal hän-&lt;br&gt;visningar till naturvårdslagen (1964:822) har ändrats till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisning sker dessutom till den nya regeln i 31 kap. 6 § MB, som&lt;br&gt;innebär att ersättningen skall minskas med ett belopp som motsvarar vad&lt;br&gt;fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning. Enligt gällande rätt&lt;br&gt;betalas ersättning för hela den skada som fastighetsägaren lider när den&lt;br&gt;s.k. kvalifikationsgränsen är överskriden, dvs. när pågående markan-&lt;br&gt;vändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. När däremot&lt;br&gt;en inskränkning inte är så ingripande att den pågående markanvändning-&lt;br&gt;en avsevärt försvåras utgår inte någon ersättning. Enligt 31 kap. 6 § MB&lt;br&gt;skall avdrag göras för ett belopp som motsvarar ersättning för skada upp&lt;br&gt;till kvalifikationsgränsen. Skälen för detta redovisas i propositionen om&lt;br&gt;miljöbalk (prop. 1997/98:45, del 1, s. 546 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att det även i fortsättningen är fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen som prövar om ersättning skall utgå enligt skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt denna lag skall göras en analys av&lt;br&gt;vilken inverkan nya metoder för skogens skötsel och nya skogsodlings-&lt;br&gt;material har på miljön. Föreskrifterna får innebära att en sådan analys&lt;br&gt;skall göras av den som avser att använda en ny metod eller ett nytt&lt;br&gt;skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Denna&lt;br&gt;term har ersatts med uttrycket analys. Motiven för detta framgår av av-&lt;br&gt;snitt 5 och 17.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ärenden som har inletts före denna lags ikraftträdande skall handläg-&lt;br&gt;gas och bedömas enligt äldre bestämmelser. Bestämmelserna i 17 §&lt;br&gt;första stycket i dess nya lydelse skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ifråga om rätt till ersättning på grund av ett beslut som har meddelats Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;före denna lags ikraftträdande gäller äldre bestämmelser i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 och 3 i övergångsbestämmelserna har utformats enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Dessa punkter kommenteras i avsnitt 17.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.13 Jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Fastighet och dess gränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att&lt;br&gt;stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan&lt;br&gt;fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa om-&lt;br&gt;fattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse.&lt;br&gt;Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap. 7 f lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillkommer&lt;br&gt;strandägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om rätt att nyttja område mellan en&lt;br&gt;fastighet och vatten, när en tidigare strandfastighet har förlorat kontakten&lt;br&gt;med vattnet. En hänvisning till 2 kap. 6 § vattenlagen (1983:291) har&lt;br&gt;ändrats till 2 kap. 7 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Rättsförhållanden mellan grannar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som ämnar utföra eller låta utföra grävning eller liknande ar-&lt;br&gt;bete på sin mark skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig&lt;br&gt;för att förebygga skada på angränsande mark. Bestämmelser om ersätt-&lt;br&gt;ning för skador till följd av grävning eller liknande arbete finns i 32 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som&lt;br&gt;åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock&lt;br&gt;ersättas enligt bestämmelserna i 32 kap. miljöbalken. Om det begärs,&lt;br&gt;skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År byggnad — av tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ställs krav på skyddsåtgärder för att förebygga skada på&lt;br&gt;angränsande mark vid grävning eller liknande arbete. I paragrafen har ett&lt;br&gt;par hänvisningar till miljöskadelagen ändrats till 32 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt&lt;br&gt;till elektrisk kraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Av fastighetsägaren — nyttja fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad fastighetsägaren enligt en skriftlig överenskommelse med staten&lt;br&gt;eller en kommun angående naturvården inom ett visst område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(naturvårdsavtal) förbundit sig att tillåta eller tåla skall vid tillämpning-&lt;br&gt;en av denna balk och andra författningar i sin helhet anses som en nytt-&lt;br&gt;janderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke är nytt. Bestämmelsen har utformats enligt&lt;br&gt;Lagrådets forslag. I bestämmelsen ges s.k. naturvårdsavtal sakrättsligt&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen talas om att regler om nyttjanderätt i såväl jordabalken&lt;br&gt;som annan lagstiftning skall tillämpas vid naturvårdsavtal. I avsnitt 18.2&lt;br&gt;sker en genomgång av de viktigare reglerna om nyttjanderätt. I flera fall&lt;br&gt;kommenteras hur dessa regler skall tillämpas när ett naturvårdsavtal&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De parter som kan sluta ett sakrättsligt skyddat naturvårdsavtal är, för-&lt;br&gt;utom markägaren, stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att naturvårdsavtalet klart anger det område som avtalet&lt;br&gt;avser. Den geografiska avgränsningen får betydelse bl.a. vid en eventuell&lt;br&gt;fastighetsreglering. Om en fastighet besväras av en nyttjanderätt får&lt;br&gt;nämligen enligt 7 kap. 29 § JB rättigheten därefter utövas på område,&lt;br&gt;som genom regleringen överförs till fastigheten. Detta skall dock inte&lt;br&gt;gälla, om rättighetens utövning är begränsad till en viss del av fastighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare viktigt att ersättningsfrågorna regleras noga i avtalet. En&lt;br&gt;sådan avtalsreglering får särskild betydelse om ett naturvårdsavtal senare&lt;br&gt;skulle upphöra till följd av fastighetsreglering. De lagbestämmelser som&lt;br&gt;finns om hur de ekonomiska förhållandena skall regleras mellan olika&lt;br&gt;sakägare vid en sådan förrättning torde nämligen inte alltid tillförsäkra&lt;br&gt;staten eller kommunen ersättning för alla nedlagda kostnader (jfr främst&lt;br&gt;5 kap. 12 § fastighetsbildningslagen och 7 kap. 30 § andra stycket jorda-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Jordbruksarrende&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Har jordägaren utgivit ersättning för markavvattning enligt miljö-&lt;br&gt;balken eller lagen (0000) med särskilda bestämmelser om vattenverk-&lt;br&gt;samhet eller för byggande av enskild väg enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149), får jordägaren uppsäga avtalet, om arrendatom icke med-&lt;br&gt;ger skälig höjning av arrendeavgiften. Uppsägning skall ske inom ett år&lt;br&gt;från det företaget fullbordades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en regel om rätt att säga upp avtal om jordbruksar-&lt;br&gt;rende. En hänvisning till vattenlagen (1983:291) har ändrats till miljöbal-&lt;br&gt;ken och lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som stadgas om naturvårdsavtal i 7 kap. 3 § andra stycket skall Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;inte gälla i fråga om avtal som har ingåtts före denna lags ikraftträdan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmelserna kommenteras i avsnitt 18.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.14 Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 b § Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 2 kap., 5 kap. 3 §&lt;br&gt;och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att&lt;br&gt;uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att det i andra&lt;br&gt;ärenden om tillstånd enligt denna lag skall upprättas en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens hittillsvarande lydelse far regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer föreskriva att det i ärenden om till-&lt;br&gt;stånd enligt kämtekniklagen skall upprättas en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning som möjliggör en samlad bedömning av en planerad anläggnings,&lt;br&gt;verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön och hälsan. Paragrafen&lt;br&gt;kompletteras nu i första stycket med en bestämmelse om att miljöbalkens&lt;br&gt;allmänna hänsynsregler och regler om miljökvalitetsnormer skall tilläm-&lt;br&gt;pas vid prövning av ärenden enligt kämtekniklagen. Genom att verksam-&lt;br&gt;het och anläggningar som omfattas av kämtekniklagen ofta är att betrakta&lt;br&gt;som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. MB, och ibland också vatten-&lt;br&gt;verksamhet enligt 11 kap. MB, blir det dessutom enligt 1 kap. 2 § MB&lt;br&gt;aktuellt att tillämpa balkens allmänna och särskilda hushållningsbestäm-&lt;br&gt;melser i 3 och 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts ett krav på att miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall finnas i ärenden om tillstånd att uppföra, inneha eller driva kärntek-&lt;br&gt;nisk anläggning. Regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer far i andra ärenden om tillstånd enligt kämtekniklagen föreskri-&lt;br&gt;va att det skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. Förutom vad&lt;br&gt;gäller sådana ärenden där ett obligatoriskt krav på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning nu blir gällande, motsvarar bemyndigandet i styckets andra&lt;br&gt;mening nuvarande 5 b § kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke innehåller en generell hänvisning till 6 kap.&lt;br&gt;MB som innehåller bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning.&lt;br&gt;Frågor som gäller miljökonsekvensbeskrivningens syfte och innehåll&lt;br&gt;samt formerna för utarbetandet av en sådan beskrivning berörs i avsnitt&lt;br&gt;19.2. Dessutom ger reglerna i miljöbalken ytterligare ledning beträffande&lt;br&gt;dessa frågor. De närmare motiven till miljöbalkens bestämmelser redovi-&lt;br&gt;sas i prop. 1997/98:45, del 1, s. 272 ff och del 2, s. 54 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock till-&lt;br&gt;lämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna kommenteras i avsnitt 19.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.15 Strålskyddslagen (1988:220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 a § Vid prövning av ärenden enligt denna lag eller vid meddelande av&lt;br&gt;villkor med stöd av 27 § skall 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att det i ärenden om tillstånd enligt denna lag skall upprättas en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken som möjliggör en&lt;br&gt;samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åt-&lt;br&gt;gärds inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark&lt;br&gt;och vatten samt andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse har regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer bemyndigats att ställa krav på att en miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning skall inges i ett ärende enligt strålskyddslagen&lt;br&gt;om det bedöms erforderligt. Som en följd av införandet av miljöbalken&lt;br&gt;har paragrafen kompletterats och arbetats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning skall iaktta bestämmel-&lt;br&gt;serna i miljöbalken. Miljöbalken och strålskyddslagen gäller enligt hu-&lt;br&gt;vudregeln parallellt. Det betyder t.ex. att miljöbalkens regler om val av&lt;br&gt;bästa möjliga teknik, val av plats för verksamheten samt skyldighet att&lt;br&gt;iaktta bl.a. resurshushållningsprincipen också skall gälla för den som&lt;br&gt;bedriver verksamhet med strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken skall bli ett effektivt&lt;br&gt;instrument i miljöarbetet måste hänsyn till normerna också tas vid till-&lt;br&gt;lämpningen av strålskyddslagen. Dessutom bör bestämmelsen i 16 kap.&lt;br&gt;5 § MB, som innebär att tillstånd inte far meddelas för ny verksamhet&lt;br&gt;som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, iakttas vid till-&lt;br&gt;lämpningen av strålskyddslagen. I detta avseende har därför denna para-&lt;br&gt;graf i strålskyddslagen kompletteras med en regel i första stycket som&lt;br&gt;anger att vid prövning av ärenden enligt strålskyddslagen skall bestäm-&lt;br&gt;melserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § MB till-&lt;br&gt;lämpas. Det bör observeras att detta också gäller de fall då regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer (SSI) meddelar strål-&lt;br&gt;skyddsvillkor med stöd av 27 § strålskyddslagen i samband med en&lt;br&gt;prövning enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, där miljökonsekvensbeskrivningar behandlas, har in-&lt;br&gt;förts en hänvisning till 6 kap. miljöbalken. Frågor som gäller miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningens syfte och innehåll samt formerna för utarbetandet&lt;br&gt;av en sådan beskrivning berörs i avsnitt 20.2. Dessutom ger reglerna i&lt;br&gt;miljöbalken ytterligare ledning beträffande dessa frågor. De närmare&lt;br&gt;motiven till miljöbalkens bestämmelser redovisas i prop. 1997/98:45,&lt;br&gt;del 1, s. 272 ff och del 2, s. 54 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Om ett — regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-&lt;br&gt;skriva att det i ärende om villkor som enligt första stycket underställs&lt;br&gt;regeringens prövning skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om strålskyddslagens samordning med kämtek-&lt;br&gt;niklagen och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning när strål-&lt;br&gt;skyddsvillkor skall meddelas i anslutning till prövning enligt sistnämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av miljöbalkens införande har i paragrafens andra stycke&lt;br&gt;införts en hänvisning till 6 kap. MB. Frågor om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar behandlas i avsnitt 20.2. Dessutom ger reglerna i miljöbalken&lt;br&gt;ytterligare ledning beträffande dessa frågor. De närmare motiven till&lt;br&gt;miljöbalkens bestämmelser redovisas i prop. 1997/98:45, del 1, s. 272 ff&lt;br&gt;och del 2, s. 54 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Efter åtagande av en kommun får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer överlåta åt den eller de kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet att i ett visst&lt;br&gt;avseende utöva tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i första stycket gäller inte verksamhet som utövas av&lt;br&gt;Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket eller&lt;br&gt;Försvarets radioanstalt. I fråga om sådan verksamhet får regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer efter åtagande av gene-&lt;br&gt;ralläkaren överlåta åt denne att i ett visst avseende utöva tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtelse av tillsynen sker enligt denna paragraf, skall vad som&lt;br&gt;sägs i lagen om tillsynsmyndighet gälla även en sådan nämnd som avses&lt;br&gt;i första stycket eller generalläkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens hittillsvarande lydelse har ett bemyndigande att över-&lt;br&gt;låta tillsynsansvaret endast avsett överlåtelse till kommuner. Genom&lt;br&gt;tillägg och redaktionell omarbetning av paragrafen blir det i framtiden&lt;br&gt;också möjligt att överlåta tillsynsansvaret till generalläkaren. Ändringen&lt;br&gt;kommenteras närmare i avsnitt 20.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Beslut i särskilda fall enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Beslut i frågor som avses i 27 § eller 30 § andra&lt;br&gt;stycket överklagas dock hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs — till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om — av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelats — annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om överklagande av beslut enligt strålskyddsla-&lt;br&gt;gen. Genom att det i 30 § har tillskapats en möjlighet att överlåta tillsyn&lt;br&gt;enligt strålskyddslagen till generalläkaren har första stycket i förevarande&lt;br&gt;paragraf kompletterats. I linje med vad som gäller på miljöbalkens områ-&lt;br&gt;de enligt 18 kap. 1 § MB skall generalläkarens tillsynsbeslut enligt strål-&lt;br&gt;skyddslagen överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock till-&lt;br&gt;lämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 20.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.16 Fiskelagen (1993:787)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter&lt;br&gt;om Torne älvs fiskeområde eller föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 7 eller 8 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samernas — särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke stadgades tidigare att fiskelagen inte skall&lt;br&gt;tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter om Torne älvs fiskeom-&lt;br&gt;råde eller föreskrifter som meddelats med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822). Som framgår av av avsnitt 21 har hänvisningen till före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av naturvårdslagen ändrats till en hänvis-&lt;br&gt;ning till föreskrifter meddelade med stöd av 7 eller 8 kap. miljöbalken.&lt;br&gt;En övergångsbestämmelse har knutits till ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen eller — avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att det i ärenden enligt denna lag skall finnas en analys av vilken&lt;br&gt;inverkan fiskemetoder och utsättande av fiskarter har på miljön. Före-&lt;br&gt;skrifterna får innebära att en sådan analys skall göras av den som avser&lt;br&gt;att använda metoder eller sätta ut fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har begreppet miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;ersatts med begreppet analys. Motiven för detta framgår av avsnitt 5 och&lt;br&gt;21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan lov fiskar i vatten där annan har enskild fiskerätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets tillstånd enligt denna lag fiskar där sådant&lt;br&gt;tillstånd behövs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar ett fiskeredskap eller en anordning i strid&lt;br&gt;med vad som gäller om fiskådra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte annat följer&lt;br&gt;av 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa — till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har den fjärde punkten, i vilken straffbelädes&lt;br&gt;brott mot fiskeförbud som har meddelats för visst område i anledning av&lt;br&gt;företag enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre lag upp-&lt;br&gt;hävts. De närmare motiven för detta framgår av avsnitt 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifter som har meddelats med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 3 § anses som&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 eller 8 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med vad&lt;br&gt;Lagrådet förordar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.17 Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt (naturgrusskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för&lt;br&gt;brutet naturgrus om utvinningen av naturgruset sker för annat ändamål&lt;br&gt;än markinnehavarens husbehov och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sker med stöd av tillstånd som har lämnats enligt 11 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken eller vattenlagen (1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i vilka situationer naturgrusskatt skall betalas. Vissa&lt;br&gt;ändringar har gjorts till följd av att tillståndsplikten för grustäkter numera&lt;br&gt;regleras i 11 och 12 kap. MB. Förutsättningarna för skatteplikt är de-&lt;br&gt;samma som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. MB finns bestämmelser om tillståndsplikt för vattenverksam-&lt;br&gt;het. Med vattenverksamhet avses i miljöbalken bl.a. grävning i vattenom-&lt;br&gt;råden. I 12 kap. MB finns bestämmelser om bl.a. täkter. För täkt för&lt;br&gt;annat ändamål än markinnehavarens husbehov krävs enligt huvudregeln&lt;br&gt;alltid tillstånd. Undantag gäller dock för åtgärder som kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt 11 kap. MB, åtgärder som kräver tillstånd enligt lagen (1966:314)&lt;br&gt;om kontinentalsockeln samt täkt av torv som bearbetningskoncession har&lt;br&gt;lämnats för enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att skatt skall betalas är att utvinningen sker för&lt;br&gt;annat ändamål än markinnehavarens husbehov. Avgörande vid denna&lt;br&gt;bedömning är om materialet används inom fastigheten för dess eget&lt;br&gt;behov och inte avyttras (RÅ 1993 ref. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje punkt i paragrafen har strukits. Enligt denna skulle natur-&lt;br&gt;grusskatt betalas även vid täkt på annans mark enligt 38 § väglagen&lt;br&gt;(1971:948). Väglagens täktbestämmelse har emellertid tagits bort, se&lt;br&gt;avsnitt 7.2. Om det vid lagändringarnas ikraftträdande pågår någon sådan&lt;br&gt;täkt kommer skattskyldigheten för utvinningen omedelbart att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattskyldig är den som exploaterar en naturgrustäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreskrifter om skyldighet att lämna uppgift om vem som är explo-&lt;br&gt;atör av täkten meddelats med stöd av 12 kap. 5 § andra stycket miljöbal-&lt;br&gt;ken, är tillståndshavaren tillsammans med exploatören skattskyldig för&lt;br&gt;tiden till dess sådan uppgift har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vem som är skattskyldig. Av det första stycket fram-&lt;br&gt;går att den som exploaterar täkten är skattskyldig. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har en hänvisning till 18 a § andra stycket&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) ändrats till att avse motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;se i miljöbalken. Av punkt 2 i övergångsbestämmelserna framgår att&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av naturvårdslagen skall anses meddela-&lt;br&gt;de med stöd av balken. Bestämmelsen i dess nya lydelse skall därför&lt;br&gt;gälla även när föreskrifter om uppgiftsskyldighet har lämnats med stöd&lt;br&gt;av naturvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifter som har meddelats med stöd av 18 a § andra stycket&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen&lt;br&gt;av 4 § andra stycket anses som föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 12 kap. 5 § andra stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med vad&lt;br&gt;Lagrådet förordar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.18 Miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § I fråga om renhållning inom vissa vägområden och angränsande&lt;br&gt;områden gäller 26 § väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om framförande av luftfartyg i överljudsfart och luftfartygs&lt;br&gt;miljövärdighet gäller 1 kap. 2 a § och 3 kap. 1 § luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om framdragande och begagnande av rörledning gäller i vissa&lt;br&gt;fall 23 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den erinras om bestämmelser i andra lagar som be-&lt;br&gt;gränsar möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första stycket hänvisas till 26 § väglagen (1971:948). Enligt&lt;br&gt;nämnda paragraf skall vägområden för allmänna vägar hållas i ett sådant&lt;br&gt;skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och&lt;br&gt;så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Detsamma skall gälla i&lt;br&gt;fråga om mark till en bredd av 25 meter intill parkeringsplats eller rast-&lt;br&gt;plats som är väganordning, i den mån allmänheten har tillträde till mar-&lt;br&gt;ken. Inom områden med detaljplan skall det sagda dock gälla endast&lt;br&gt;områden för motorväg eller motortrafikled. Enligt paragrafen far ytterli-&lt;br&gt;gare krav i fråga om renhållning inom nämnda områden inte ställas med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket hänvisas till 1 kap. 2 a § luftfartslagen (1957:297).&lt;br&gt;Enligt bestämmelsen får luftfartyg inte inom svenskt territorium framfö-&lt;br&gt;ras med överljudsfart. Om det finns synnerliga skäl far dock regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från&lt;br&gt;förbudet. I samband med detta far anges på vilka villkor luftfarten far äga&lt;br&gt;rum. Ytterligare krav i fråga om framförande av luftfartyg i överljudsfart&lt;br&gt;far enligt paragrafen inte ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hänvisas i det andra stycket till 3 kap. 1 § luftfartslagen. Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen skall luftfartyg vara miljövärdiga när de används vid luft-&lt;br&gt;fart. Ett luftfartyg anses miljövärdigt, om det är konstruerat, byggt, ut-&lt;br&gt;rustat och hållet i stånd på ett sådant sätt att det inte orsakar skada genom&lt;br&gt;buller eller luftförorening eller genom annan liknande störning. Ytterliga-&lt;br&gt;re krav i fråga om luftfartygs miljövärdighet far enligt paragrafen inte&lt;br&gt;ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tredje stycket hänvisas till 23 § lagen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar. Enligt bestämmelsen far förbud inte meddelas med stöd av miljö-&lt;br&gt;balken mot en rörlednings framdragande eller begagnande, om regering-&lt;br&gt;en har tillåtit rörledningen i en koncession enligt rörledningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32.19 Lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får meddela föreskrifter om försöksverksamhet som avses&lt;br&gt;i förordningens artikel 14. Vad som sägs i 2 och 3 §§ gäller även sådan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att regeringen kan meddela föreskrifter om sådan&lt;br&gt;försöksverksamhet som avses i artikel 14 i EG:s förordning om miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrning och miljörevision. Till följd av ändringarna kommer 2-3 §§ i Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;lagen om frivillig miljöstyrning och miljörevision att gälla även sådan&lt;br&gt;verksamhet. Motiven till att införa denna paragraf finns i avsnitt 30.28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 4 juli 1996 överlämnade vi till regeringen vårt huvudbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1996:103) Miljöbalken - en skärpt och samordnad miljölagstift-&lt;br&gt;ning för en hållbar utveckling. Förslaget har remissbehandlats och däref-&lt;br&gt;ter bearbetats i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 3 april 1997&lt;br&gt;om lagrådsremiss rörande en miljöbalk. Vi har under slutskedet av vårt&lt;br&gt;arbete med följ dlagstiftning anpassat förslagen till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremissen skall bestämmelserna i 15 lagar arbetas sam-&lt;br&gt;man i en miljöbalk. Därutöver finns ett stort antal lagar med miljöan-&lt;br&gt;knytning. Alla dessa lagar kunde inte arbetas in i miljöbalken om denna&lt;br&gt;skulle fa ett rimligt omfång. Många av de utanförliggande lagarna har&lt;br&gt;huvudsakligen andra syften än miljöhänsyn och måste på olika sätt an-&lt;br&gt;passas till balken. I detta betänkande föreslår vi sådana följdändringar&lt;br&gt;och utvecklar i samband därmed bl.a. förhållandet mellan miljöbalken&lt;br&gt;och andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betänkandet framgår bl.a. att miljöbalken gäller även för verksam-&lt;br&gt;heter som omfattas av lagar som inte har arbetats in i balken. Det finns&lt;br&gt;därför sällan något behov av genomgripande ändringar för att åstadkom-&lt;br&gt;ma att miljöhänsyn tas i behövlig omfattning. Lagarna måste dock ändras&lt;br&gt;på en del punkter för att bli tillräckligt anpassade till balken. Bland våra&lt;br&gt;förslag kan nämnas att tillstånd och liknande godkännanden inte skall fa&lt;br&gt;ges för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm&lt;br&gt;överträds. Vid överträdelse av en norm skall vidare ett redan meddelat&lt;br&gt;tillstånd kunna omprövas och villkor ändras. Dessutom skall miljöbal-&lt;br&gt;kens regler om miljökonsekvensbeskrivningar normalt tillämpas när&lt;br&gt;sådana beskrivningar upprättas enligt andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagradsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordabalken;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 3 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 3 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 33 § jordabalken' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Fastighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet blivit skild från&lt;br&gt;angränsande vattenområde genom&lt;br&gt;att stranden förskjutits, har fastig-&lt;br&gt;hetens ägare rätt att nyttja området&lt;br&gt;mellan fastigheten och vattnet&lt;br&gt;under förutsättning att området är&lt;br&gt;av ringa omfattning och att dess&lt;br&gt;ägare icke lider skada eller olä-&lt;br&gt;genhet av betydelse. Fastighetens&lt;br&gt;ägare har därvid samma rätt som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 6 § vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) tillkommer strandäga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;och dess gränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet blivit skild från&lt;br&gt;angränsande vattenområde genom&lt;br&gt;att stranden förskjutits, har fastig-&lt;br&gt;hetens ägare rätt att nyttja området&lt;br&gt;mellan fastigheten och vattnet&lt;br&gt;under förutsättning att området är&lt;br&gt;av ringa omfattning och att dess&lt;br&gt;ägare icke lider skada eller olä-&lt;br&gt;genhet av betydelse. Fastighetens&lt;br&gt;ägare har därvid samma rätt som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 7 £ lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet tillkommer strandäga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Rättsförhållanden mellan grannar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Var och en skall vid nyttjande&lt;br&gt;av sin eller annans fasta egendom&lt;br&gt;taga skälig hänsyn till omgivning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta&lt;br&gt;utföra grävning eller liknande&lt;br&gt;arbete på sin mark skall vidta vaije&lt;br&gt;skyddsåtgärd som kan anses nöd-&lt;br&gt;vändig för att förebygga skada på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en skall vid nyttjande&lt;br&gt;av sin eller annans fasta egendom&lt;br&gt;ta skälig hänsyn till omgivningen.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser om vad&lt;br&gt;som skall iakttas vid nyttjandet&lt;br&gt;finns i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta&lt;br&gt;utföra grävning eller liknande&lt;br&gt;arbete på sin mark skall vidta varje&lt;br&gt;skyddsåtgärd som kan anses nöd-&lt;br&gt;vändig för att förebygga skada på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angränsande mark. Bestämmelser&lt;br&gt;om ersättning för skador till följd&lt;br&gt;av grävning eller liknande arbete&lt;br&gt;finns i 32 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppen-&lt;br&gt;barligen högre kostnad än den&lt;br&gt;skada som åtgärden avser att före-&lt;br&gt;bygga, far åtgärden underlåtas.&lt;br&gt;Skadan skall dock ersättas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 32 kap. miljö-&lt;br&gt;balken. Om det begärs, skall sä-&lt;br&gt;kerhet enligt vad som sägs i 2 kap.&lt;br&gt;utsökningsbalken ställas hos läns-&lt;br&gt;styrelsen för ersättningen innan&lt;br&gt;arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angränsande mark. Bestämmelser&lt;br&gt;om ersättning för skador till följd&lt;br&gt;av grävning eller liknande arbete&lt;br&gt;finns i miljöskadelagen&lt;br&gt;(1986:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppen-&lt;br&gt;barligen högre kostnad än den&lt;br&gt;skada som åtgärden avser att före-&lt;br&gt;bygga, far åtgärden underlåtas.&lt;br&gt;Skadan skall dock ersättas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i miljöskadelagen.&lt;br&gt;Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken ställas hos länsstyrel-&lt;br&gt;sen för ersättningen innan arbetet&lt;br&gt;börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark, till&lt;br&gt;följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga&lt;br&gt;skada med anledning av arbete som inte sträcks nedanför vanligt källar-&lt;br&gt;djup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare. Om&lt;br&gt;anläggningen hör till en tomträtt, skall åtgärden i stället bekostas av&lt;br&gt;tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt&lt;br&gt;till elektrisk kraft&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fastighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog på fastig-&lt;br&gt;heten eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller dennas&lt;br&gt;naturtillgångar eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse som&lt;br&gt;nyttjanderätt, även om med rättigheten icke är förenad rätt att i övrigt&lt;br&gt;nyttja fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna balk och andra&lt;br&gt;författningar sägs om nyttjanderätt&lt;br&gt;skall tillämpas även när ett avtal&lt;br&gt;har slutits mellan å ena sidan en&lt;br&gt;fastighetsägare och å andra sidan&lt;br&gt;staten eller en kommun och avtalet&lt;br&gt;innebär att fastighetsägarens rätt&lt;br&gt;att nyttja ett visst område inskränks&lt;br&gt;i avsikt att bevara eller utveckla&lt;br&gt;naturvärden (naturvårdsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Jordbruksarrende&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren utgivit ersättning&lt;br&gt;för markavvattning enligt vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) eller för byg-&lt;br&gt;gande av enskild väg enligt an-&lt;br&gt;lägg-ningslagen (1973:1149), far&lt;br&gt;jordägaren uppsäga avtalet, om&lt;br&gt;arrendatom icke medger skälig&lt;br&gt;höjning av arrendeavgiften. Upp-&lt;br&gt;sägning skall ske inom ett år från&lt;br&gt;det företaget fullbordades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren utgivit ersättning&lt;br&gt;för markavvattning enligt miljö-&lt;br&gt;balken eller lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet eller för byggande av&lt;br&gt;enskild väg enligt anläggningsla-&lt;br&gt;gen (1973:1149), far jordägaren&lt;br&gt;uppsäga avtalet, om arrendatom&lt;br&gt;icke medger skälig höjning av&lt;br&gt;arrendeavgiften. Uppsägning skall&lt;br&gt;ske inom ett år från det företaget&lt;br&gt;fullbordades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken skall införas en ny paragraf,&lt;br&gt;1 kap. 7 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/fråga om renhållning inom vis-&lt;br&gt;sa vägområden och angränsande&lt;br&gt;områden gäller 26 § väglagen&lt;br&gt;(1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om framförande av luft-&lt;br&gt;fartyg i överljudsfart och luftfar-&lt;br&gt;tygs miljövärdighet gäller 1 kap.&lt;br&gt;2 a § och 3 kap. 1 § luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om framdragande och&lt;br&gt;begagnande av rörledning gäller&lt;br&gt;23 § lagen (1978:160) om vissa&lt;br&gt;rörledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om&lt;br&gt;flottning i allmän flottled;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 13 §§ lagen (1919:426) om flottning i&lt;br&gt;allmän flottled skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller&lt;br&gt;annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada&lt;br&gt;som flottningen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning eller&lt;br&gt;anordning i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser enligt andra stycket, skall han själv stå för den skada som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flottningen orsakar under tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Menar någon som utfört eller&lt;br&gt;avser att utföra vattenföretag där&lt;br&gt;en allmän flottled finns, att sär-&lt;br&gt;skilda anläggningar eller åtgärder&lt;br&gt;till skydd mot skada eller intrång&lt;br&gt;till följd av flottningen bör bekos-&lt;br&gt;tas av de flottande, far han väcka&lt;br&gt;talan mot flottningsföreningen hos&lt;br&gt;vattendomstolen rörande bestäm-&lt;br&gt;mel-ser om erforderliga skyddsan-&lt;br&gt;ordningar. I fråga om en sådan&lt;br&gt;talan gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) om stäm-&lt;br&gt;ningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Menar någon som utövat eller&lt;br&gt;avser att utöva vattenverksamhet&lt;br&gt;där en allmän flottled finns, att&lt;br&gt;särskilda anläggningar eller åtgär-&lt;br&gt;der till skydd mot skada eller&lt;br&gt;intrång till följd av flottningen bör&lt;br&gt;bekostas av de flottande, far han&lt;br&gt;väcka talan mot flottningsföre-&lt;br&gt;ningen hos miljödomstolen röran-&lt;br&gt;de bestämmelser om erforderliga&lt;br&gt;skyddsanordningar. I fråga om en&lt;br&gt;sådan talan gäller fortfarande&lt;br&gt;bestämmelserna i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan ge-&lt;br&gt;nom uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren på-&lt;br&gt;står det, ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig&lt;br&gt;avgift un der hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en&lt;br&gt;gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense&lt;br&gt;om visst belopp, ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan&lt;br&gt;anses skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om betalning&lt;br&gt;av ersättning samt länsstyrelsens&lt;br&gt;befattning med nedsatta ersätt-&lt;br&gt;ningsmedel i 16 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om ersättning för flottnings-&lt;br&gt;skada som på förhand har bestämts&lt;br&gt;att utgå på en gång. I beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om betalning&lt;br&gt;av ersättning samt länsstyrelsens&lt;br&gt;befattning med nedsatta ersätt-&lt;br&gt;ningsmedel i 16 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall fortfarande till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om ersättning för&lt;br&gt;flottningsskada som på förhand&lt;br&gt;har bestämts att utgå på en gång. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:649.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:649.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning skall skiljemännen ange beslutet om ersättning skall skil-&lt;br&gt;om nedsättning av ersättningsbe- jemännen ange om nedsättning av&lt;br&gt;loppet skall ske. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättningsbeloppet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom ersättning bestäms på förhand gäller, sedan det&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, även mot framtida ägare och innehavare av fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom beslut enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;eller motsvarande äldre bestäm-&lt;br&gt;melser ersättning för skada eller&lt;br&gt;intrång fastställts att utgå med&lt;br&gt;årliga belopp, utgör den omstän-&lt;br&gt;digheten att beslutet härom har&lt;br&gt;vunnit laga kraft inte hinder för&lt;br&gt;vattendomstolen att i samband&lt;br&gt;med beslut om nya eller ändrade&lt;br&gt;anordningar eller föreskrifter för&lt;br&gt;flottleden, eller senare efter talan i&lt;br&gt;den ordning som enligt vattenla-&lt;br&gt;gen gäller för stämningsmål, med-&lt;br&gt;dela sådana ändrade bestämmelser&lt;br&gt;om ersättningen och sättet för&lt;br&gt;betalning som föranleds av de&lt;br&gt;ändrade förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom beslut enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;eller motsvarande äldre bestäm-&lt;br&gt;melser ersättning för skada eller&lt;br&gt;intrång fastställts att utgå med&lt;br&gt;årliga belopp, utgör den omstän-&lt;br&gt;digheten att beslutet härom har&lt;br&gt;vunnit laga kraft inte hinder för&lt;br&gt;miljödomstolen att i samband med&lt;br&gt;beslut om nya eller ändrade anord-&lt;br&gt;ningar eller föreskrifter för flottle-&lt;br&gt;den, eller senare efter talan i den&lt;br&gt;ordning som enligt vattenlagen&lt;br&gt;gäller för stämningsmål, meddela&lt;br&gt;sådana ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;ersättningen och sättet för betal-&lt;br&gt;ning som föranleds av de ändrade&lt;br&gt;förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;(1928:370); &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnads-&lt;br&gt;kostnader och därtill hänförliga&lt;br&gt;utgifter, såsom vad skattskyldig&lt;br&gt;utgett som gåva eller som perio-&lt;br&gt;diskt understöd eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig periodisk utbetalning till&lt;br&gt;person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plock-&lt;br&gt;ning av vilt växande bär och&lt;br&gt;svampar eller kottar till den del&lt;br&gt;kostnaderna inte överstiger de&lt;br&gt;intäkter som är skattefria enligt&lt;br&gt;19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den&lt;br&gt;skattskyldiges förvärvsverksamhet&lt;br&gt;ut- förts av den skattskyldige själv&lt;br&gt;eller andre maken eller av den&lt;br&gt;skattskyldiges barn som ej fyllt 16&lt;br&gt;år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget&lt;br&gt;kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;br&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;br&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap.&lt;br&gt;12 § lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;br&gt;31 § tullagen (1994:1550), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnads-&lt;br&gt;kostnader och därtill hänförliga&lt;br&gt;utgifter, såsom vad skattskyldig&lt;br&gt;utgett som gåva eller som perio-&lt;br&gt;diskt understöd eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig periodisk utbetalning till&lt;br&gt;person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plock-&lt;br&gt;ning av vilt växande bär och&lt;br&gt;svampar eller kottar till den del&lt;br&gt;kostnaderna inte överstiger de&lt;br&gt;intäkter som är skattefria enligt&lt;br&gt;19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den&lt;br&gt;skattskyldiges förvärvsverksamhet&lt;br&gt;ut- förts av den skattskyldige själv&lt;br&gt;eller andre maken eller av den&lt;br&gt;skattskyldiges barn som ej fyllt 16&lt;br&gt;år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget&lt;br&gt;kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;br&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;br&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap.&lt;br&gt;12 § lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;br&gt;31 § tullagen (1994:1550), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:851.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § lagen (1996:1030) om under-&lt;br&gt;hållsstöd och 19 kap. 2 och 4-9 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;samt dröjsmålsavgift beräknad&lt;br&gt;enligt lagen (1997:484) om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435)&lt;br&gt;om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 21 § insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 22 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbi-&lt;br&gt;drag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på la-&lt;br&gt;gen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller annan lag&lt;br&gt;som gäller forhållandet mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare, när&lt;br&gt;skadeståndet avser annat än eko-&lt;br&gt;nomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap.&lt;br&gt;brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag för vilket arbetsgi-&lt;br&gt;vare är betalningsskyldig enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206)&lt;br&gt;om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:318) om kontrollavgift vid&lt;br&gt;olovlig parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt&lt;br&gt;ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt&lt;br&gt;lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85)&lt;br&gt;med bemyndigande att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § lagen (1996:1030) om under- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;hållsstöd och 19 kap. 2 och 4-9 §§ Bilaga 2&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;samt dröjsmålsavgift beräknad&lt;br&gt;enligt lagen (1997:484) om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435)&lt;br&gt;om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 21 § insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 22 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbi-&lt;br&gt;drag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på la-&lt;br&gt;gen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller annan lag&lt;br&gt;som gäller förhållandet mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare, när&lt;br&gt;skadeståndet avser annat än eko-&lt;br&gt;nomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap.&lt;br&gt;brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag för vilket arbetsgi-&lt;br&gt;vare är betalningsskyldig enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206)&lt;br&gt;om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:318) om kontrollavgift vid&lt;br&gt;olovlig parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljösanktionsavgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 kap. miljöbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt&lt;br&gt;lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;förorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85)&lt;br&gt;med bemyndigande att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1049) om beredskapslagring&lt;br&gt;av olja och kol eller lagen&lt;br&gt;(1985:635) om försörjningsbered-&lt;br&gt;skap på naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om elektriska anläggning-&lt;br&gt;ar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:200) för&lt;br&gt;vilken det finns rätt till avdrag&lt;br&gt;enligt 8 kap. eller rätt till återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och&lt;br&gt;13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1049) om beredskapslagring&lt;br&gt;av olja och kol eller lagen&lt;br&gt;(1985:635) om försörjningsbered-&lt;br&gt;skap på naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om elektriska anläggning-&lt;br&gt;ar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:200) for&lt;br&gt;vilken det finns rätt till avdrag&lt;br&gt;enligt 8 kap. eller rätt till återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och&lt;br&gt;13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1929:405) med&lt;br&gt;vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket&lt;br&gt;av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11&lt;br&gt;maj 1929;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1929:405) med vissa föreskrifter an-&lt;br&gt;gående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventio-&lt;br&gt;nen av den 11 maj 1929&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan i mål, som jämlikt&lt;br&gt;konventionen anhängiggöres vid&lt;br&gt;vattendomstol, skall ingivas i ett&lt;br&gt;exemplar utöver det antal, som för&lt;br&gt;varje särskilt fall eljest finnes&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt art. 14 av konven-&lt;br&gt;tionen ansökan vara åtföljd av&lt;br&gt;förklaring, som avses där, och är&lt;br&gt;sådan förklaring ej bilagd ansök-&lt;br&gt;ningen, skall den avvisas. Görs&lt;br&gt;ansökan om förordnande av för-&lt;br&gt;rättningsman till förrättning enligt&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;får i fall, som nu nämnts, förord-&lt;br&gt;nande ej meddelas med mindre&lt;br&gt;sådan förklaring föreligger. Vad&lt;br&gt;som nu sagts skall dock icke äga&lt;br&gt;tillämpning i fråga om ansökan av&lt;br&gt;norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan i mål eller ärende, som&lt;br&gt;jämlikt konventionen anhängig-&lt;br&gt;göres vid miljödomstol eller läns-&lt;br&gt;styrelse, skall ingivas i ett exem-&lt;br&gt;plar utöver det antal, som för varje&lt;br&gt;särskilt fall eljest finnes föreskri-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt art. 14 av konven-&lt;br&gt;tionen ansökan vara åtföljd av&lt;br&gt;förklaring, som avses där, och är&lt;br&gt;sådan förklaring ej bilagd ansök-&lt;br&gt;ningen, skall den avvisas. Vad&lt;br&gt;som nu sagts skall dock icke äga&lt;br&gt;tillämpning i fråga om ansökan av&lt;br&gt;norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;stadgas om ansökans innehåll skall&lt;br&gt;äga tillämpning jämväl i fråga om&lt;br&gt;företagets verkningar i Norge;&lt;br&gt;dock erfordras ej uppgift å där&lt;br&gt;belägna fastigheter, som beröras&lt;br&gt;av företaget, eller å ägare eller&lt;br&gt;nyttjanderättshavare till sådan&lt;br&gt;fastighet eller å de ersättningsbe-&lt;br&gt;lopp, som böra utgå till ägare eller&lt;br&gt;annan för skada å egendom i Nor-&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i miljöbalken och lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet stadgas&lt;br&gt;om ansökans innehåll skall äga&lt;br&gt;tillämpning jämväl i fråga om&lt;br&gt;verksamhetens verkningar i Nor-&lt;br&gt;ge; dock erfordras ej uppgift å där&lt;br&gt;belägna fastigheter, som beröras&lt;br&gt;av verksamheten, eller å ägare&lt;br&gt;eller nyttjanderättshavare till sådan&lt;br&gt;fastighet eller å de ersättningsbe-&lt;br&gt;lopp, som böra utgå till ägare eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:1010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelse, som utfärdas om&lt;br&gt;ansökningen, skall i vad angår&lt;br&gt;företagets verkningar i Norge&lt;br&gt;allenast intagas uppgift å det vat-&lt;br&gt;tenområde, som där kan komma&lt;br&gt;att röna inverkan av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattendomstolen skall, så snart&lt;br&gt;kungörelse utfärdats om ansök-&lt;br&gt;ningen, översända ett exemplar av&lt;br&gt;ansökningshandlingarna jämte&lt;br&gt;kungörelsen till utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet för att tillställas vederbö-&lt;br&gt;rande norska myndighet. Sedan&lt;br&gt;den förberedande skriftväxlingen&lt;br&gt;avslutats, far fortsatt behandling&lt;br&gt;av målet icke äga rum, innan det&lt;br&gt;från utrikesdepartementet kommit&lt;br&gt;un- derrättelse som avses i 4 eller&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall frågan behandlas vid för-&lt;br&gt;rättning enligt 12 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), skall förrättnings-&lt;br&gt;mannen, så snart sammanträde&lt;br&gt;med sakägarna utsatts, till utri-&lt;br&gt;kesdepartementet översända av-&lt;br&gt;skrift av ansökningshandlingarna&lt;br&gt;jämte uppgift om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet. Innan underrättel-&lt;br&gt;se, som nyss nämnts, kommit för-&lt;br&gt;rättningsmannen till handa får det&lt;br&gt;ej meddelas slutligt utlåtande&lt;br&gt;angående företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner vattendomstolen eller&lt;br&gt;förrättningsmannen med hänsyn&lt;br&gt;till omfattningen och beskaffen-&lt;br&gt;heten av den utredning, som ytter-&lt;br&gt;ligare behövs, att frågan bör be-&lt;br&gt;handlas av kommission, far fram-&lt;br&gt;ställning om detta sändas till utri-&lt;br&gt;kesdepartementet, varefter rege-&lt;br&gt;ringen meddelar beslut i anledning&lt;br&gt;av framställningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arman för skada å egendom i&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelse, som utfärdas om&lt;br&gt;ansökningen, skall i vad angår&lt;br&gt;verksamhetens verkningar i Norge&lt;br&gt;allenast intagas uppgift å det vat-&lt;br&gt;tenområde, som där kan komma&lt;br&gt;att röna inverkan av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstolen eller läns-&lt;br&gt;styrelsen skall, så snart kungörelse&lt;br&gt;utfärdats om ansökningen, över-&lt;br&gt;sända ett exemplar av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna jämte kungörel-&lt;br&gt;sen till Utrikesdepartementet för&lt;br&gt;att tillställas vederbörande norska&lt;br&gt;myndighet. Sedan den förberedan-&lt;br&gt;de skriftväxlingen avslutats, får&lt;br&gt;fortsatt behandling av målet eller&lt;br&gt;ärendet icke äga rum, innan det&lt;br&gt;från Utrikesdepartementet kommit&lt;br&gt;underrättelse som avses i 4 eller&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner miljödomstolen eller&lt;br&gt;länsstyrelsen med hänsyn till&lt;br&gt;omfattningen och beskaffenheten&lt;br&gt;av den utredning, som ytterligare&lt;br&gt;behövs, att frågan bör behandlas&lt;br&gt;av kommission, får framställning&lt;br&gt;om detta sändas till Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet, varefter regeringen med-&lt;br&gt;delar beslut i anledning av fram-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till utrikesdepartementet&lt;br&gt;inkommit meddelande, att sam-&lt;br&gt;tycke å norsk sida ej erfordras eller&lt;br&gt;att samtycke givits utan att därför&lt;br&gt;uppställts villkor, skall underrät-&lt;br&gt;telse därom meddelas vattendom-&lt;br&gt;stolen eller förrättningsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samtycke vägrats, skall be-&lt;br&gt;sked därom meddelas vatten-&lt;br&gt;domstolen eller förrättnings-&lt;br&gt;mannen; och varde ansökningen&lt;br&gt;av vattendomstolen eller förrätt-&lt;br&gt;ningsmannen avslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till Utrikesdepartementet Bilaga 2&lt;br&gt;inkommit meddelande, att sam-&lt;br&gt;tycke å norsk sida ej erfordras eller&lt;br&gt;att samtycke givits utan att därför&lt;br&gt;uppställts villkor, skall underrät-&lt;br&gt;telse därom meddelas miljödom-&lt;br&gt;stolen eller länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samtycke vägrats, skall be-&lt;br&gt;sked därom meddelas miljö-&lt;br&gt;domstolen eller länsstyrelsen; och&lt;br&gt;varde ansökningen av miljödom-&lt;br&gt;stolen eller länsstyrelsen avsla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för samtycke, som givits&lt;br&gt;på norsk sida, uppställts särskilda&lt;br&gt;villkor, ankommer det på rege-&lt;br&gt;ringen att besluta huruvida rege-&lt;br&gt;ringen vill förbehålla sig pröv-&lt;br&gt;ningen av fråga, som avses i andra&lt;br&gt;punkten av art. 20 i konventionen.&lt;br&gt;Sedan den prövning som kan&lt;br&gt;föranledas av detta ägt rum, skall&lt;br&gt;underrättelse om regeringens&lt;br&gt;beslut samt de från norsk sida&lt;br&gt;meddelade villkoren tillställas&lt;br&gt;vattendomstolen eller förrätt-&lt;br&gt;ningsmannen för den vidare pröv-&lt;br&gt;ning, som med iakttagande av&lt;br&gt;nämnda beslut och villkor erford-&lt;br&gt;ras för målets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får regeringen enligt första&lt;br&gt;stycket förbehålla sig prövningen&lt;br&gt;av en viss fråga och är företaget av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet att på grund av&lt;br&gt;en bestämmelse i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) en fråga angående&lt;br&gt;företaget kunnat prövas av rege-&lt;br&gt;ringen, skall den prövning, som&lt;br&gt;sålunda i särskilda hänseenden kan&lt;br&gt;ankomma på regeringen, företas i&lt;br&gt;ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för samtycke, som givits&lt;br&gt;på norsk sida, uppställts särskilda&lt;br&gt;villkor, ankommer det på rege-&lt;br&gt;ringen att besluta huruvida rege-&lt;br&gt;ringen vill förbehålla sig pröv-&lt;br&gt;ningen av fråga, som avses i andra&lt;br&gt;punkten av art. 20 i konventionen.&lt;br&gt;Sedan den prövning som kan&lt;br&gt;föranledas av detta ägt rum, skall&lt;br&gt;underrättelse om regeringens&lt;br&gt;beslut samt de från norsk sida&lt;br&gt;meddelade villkoren tillställas&lt;br&gt;miljödomstolen eller länsstyrelsen&lt;br&gt;för den vidare prövning, som med&lt;br&gt;iakttagande av nämnda beslut och&lt;br&gt;villkor erfordras för målets eller&lt;br&gt;ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får regeringen enligt första&lt;br&gt;stycket förbehålla sig prövningen&lt;br&gt;av en viss fråga och är verksam-&lt;br&gt;heten av sådan beskaffenhet att på&lt;br&gt;grund av en bestämmelse i miljö-&lt;br&gt;balken en fråga angående verk-&lt;br&gt;samheten kunnat prövas av rege-&lt;br&gt;ringen, skall den prövning, som&lt;br&gt;sålunda i särskilda hänseenden kan&lt;br&gt;ankomma på regeringen, företas i&lt;br&gt;ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i art. 7 av konven-&lt;br&gt;tionen om meddelande av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i art. 7 av konven-&lt;br&gt;tionen om meddelande av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bestämd tid skall icke äga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bestämd tid skall icke äga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning i vad angår strömfall&lt;br&gt;eller fast egendom eller intresse&lt;br&gt;här i riket, för vars räkning företa-&lt;br&gt;get skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd för bestämd&lt;br&gt;tid, skall i fråga om strömfall eller&lt;br&gt;fast egendom eller intresse, som&lt;br&gt;berörs därav, bestämmelserna i&lt;br&gt;15 kap. 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:291) om omprövning icke&lt;br&gt;gälla. Tiden för tillståndet far icke&lt;br&gt;sättas längre än till 60 år från det&lt;br&gt;kalenderår, under vilket företaget&lt;br&gt;enligt därom meddelad bestäm-&lt;br&gt;melse skall ha fullbordats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning i vad angår strömfall Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;eller fast egendom eller intresse Bilaga 2&lt;br&gt;här i riket, för vars räkning verk-&lt;br&gt;samheten skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd för bestämd&lt;br&gt;tid, skall i fråga om strömfall eller&lt;br&gt;fast egendom eller intresse, som&lt;br&gt;berörs därav, bestämmelserna i&lt;br&gt;24 kap. 5 § miljöbalken om om-&lt;br&gt;prövning icke gälla. Tiden för&lt;br&gt;tillståndet far icke sättas längre än&lt;br&gt;till 60 år från det kalenderår, under&lt;br&gt;vilket verksamheten enligt därom&lt;br&gt;meddelad bestämmelse skall ha&lt;br&gt;fullbordats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kungörelse eller annat med-&lt;br&gt;delande, som enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall införas i ortstid-&lt;br&gt;ning, rör sakägare i Norge, skall&lt;br&gt;ett exemplar av kungörelsen eller&lt;br&gt;meddelandet översändas till utri-&lt;br&gt;kesdepartementet för att jämlikt&lt;br&gt;art. 15 i konventionen tillställas&lt;br&gt;vederbörande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenlagens bestämmelser om&lt;br&gt;underrättelse samt om delgivning&lt;br&gt;av kungörelse eller annat med-&lt;br&gt;delande skall gälla även vad angår&lt;br&gt;sakägare i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kungörelse eller annat med-&lt;br&gt;delande, som enligt miljöbalken&lt;br&gt;skall införas i ortstidning, rör&lt;br&gt;sakägare i Norge, skall ett exem-&lt;br&gt;plar av kungörelsen eller med-&lt;br&gt;delandet översändas till Utrikes-&lt;br&gt;departementet för att jämlikt art.&lt;br&gt;15 i konventionen tillställas veder-&lt;br&gt;börande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens och lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhets bestämmelser&lt;br&gt;om underrättelse samt om delgiv-&lt;br&gt;ning av kungörelse eller annat&lt;br&gt;meddelande skall gälla även vad&lt;br&gt;angår sakägare i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring, som avses i art. 14 av konventionen, meddelas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den, som vill erhålla sådan för-&lt;br&gt;klaring, har att till vattendomstolen&lt;br&gt;ingiva ansökan därom. I ansök-&lt;br&gt;ningen skola så fullständigt som&lt;br&gt;möjligt uppgivas företagets be-&lt;br&gt;skaffenhet, omfattning och verk-&lt;br&gt;ningar med angivande av det vat-&lt;br&gt;tenområde, som av företaget kan&lt;br&gt;komma att beröras. Vattendom-&lt;br&gt;stolen översänder med eget yttran-&lt;br&gt;de ansökningen till utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den, som vill erhålla sådan för-&lt;br&gt;klaring, har att till miljödomstolen&lt;br&gt;eller länsstyrelsen ingiva ansökan&lt;br&gt;därom. I ansökningen skola så&lt;br&gt;fullständigt som möjligt uppgivas&lt;br&gt;verksamhetens beskaffenhet, om-&lt;br&gt;fattning och verkningar med an-&lt;br&gt;givande av det vattenområde, som&lt;br&gt;av verksamheten kan komma att&lt;br&gt;beröras. Miljödomstolen eller&lt;br&gt;länsstyrelsen översänder med eget&lt;br&gt;yttrande ansökningen till Utrikes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ansökan angående ett före-&lt;br&gt;tag, vilken ingivits till myndig-&lt;br&gt;het i Norge, inkommit till Utrikes-&lt;br&gt;departementet, skall den jämte&lt;br&gt;tillhörande bilagor sändas till&lt;br&gt;vattendomstolen. Vad som nu&lt;br&gt;sagts skall även gälla i fråga om&lt;br&gt;upplysningar som avses i tredje&lt;br&gt;punkten av art. 15 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de i första stycket avsed-&lt;br&gt;da handlingarna inkommit till&lt;br&gt;vattendomstolen skall domstolen&lt;br&gt;genast utfärda kungörelse om&lt;br&gt;ansökan. Kungörelsen skall inne-&lt;br&gt;hålla dels uppgift om företagets&lt;br&gt;beskaffenhet och omfattning samt&lt;br&gt;de verkningar, som därav kan&lt;br&gt;väntas uppkomma inom svenskt&lt;br&gt;område, dels underrättelse om vad&lt;br&gt;sakägare, som vill hos norsk myn-&lt;br&gt;dighet framställa erinran i anled-&lt;br&gt;ning av företaget, har att iaktta&lt;br&gt;samt om att erinringar i anledning&lt;br&gt;av ansökan skall inom en viss, i&lt;br&gt;kungörelsen utsatt tid insändas till&lt;br&gt;vattendomstolen. Kungörelsen&lt;br&gt;skall innehålla tillkännagivande att&lt;br&gt;ett exemplar av ansökningshand-&lt;br&gt;lingarna finns tillgängligt på vat-&lt;br&gt;tendomstolens kansli eller på&lt;br&gt;annan lämplig plats som vatten-&lt;br&gt;domstolen bestämmer. Genom&lt;br&gt;vattendomstolens försorg skall&lt;br&gt;kungörelsen så snart det kan ske&lt;br&gt;införas i ortstidning. Ett exemplar&lt;br&gt;av kungörelsen skall dessutom&lt;br&gt;sändas till Utrikesdepartementet,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Fiskeriverket,&lt;br&gt;länsstyrelsen och andra statliga&lt;br&gt;myndigheter vilkas verksamhet&lt;br&gt;kan beröras av ansökan samt till&lt;br&gt;berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ansökan angående en verk-&lt;br&gt;samhet, vilken ingivits till myn-&lt;br&gt;dighet i Norge, inkommit till Utri-&lt;br&gt;kesdepartementet, skall den jämte&lt;br&gt;tillhörande bilagor sändas till&lt;br&gt;miljödomstolen eller länsstyrelsen.&lt;br&gt;Vad som nu sagts skall även gälla&lt;br&gt;i fråga om upplysningar som avses&lt;br&gt;i tredje punkten av art. 15 i kon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de i första stycket avsed-&lt;br&gt;da handlingarna inkommit till&lt;br&gt;miljödomstolen eller länsstyrelsen&lt;br&gt;skall denna genast utfärda kungö-&lt;br&gt;relse om ansökan. Kungörelsen&lt;br&gt;skall innehålla dels uppgift om&lt;br&gt;verksamhetens beskaffenhet och&lt;br&gt;omfattning samt de verkningar,&lt;br&gt;som därav kan väntas uppkomma&lt;br&gt;inom svenskt område, dels under-&lt;br&gt;rättelse om vad sakägare, som vill&lt;br&gt;hos norsk myndighet framställa&lt;br&gt;erinran i anledning av verksamhe-&lt;br&gt;ten, har att iaktta samt om att&lt;br&gt;erinringar i anledning av ansökan&lt;br&gt;skall inom en viss, i kungörelsen&lt;br&gt;utsatt tid insändas till miljödom-&lt;br&gt;stolen eller länsstyrelsen. Kungö-&lt;br&gt;relsen skall innehålla tillkännagi-&lt;br&gt;vande att ett exemplar av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna finns tillgäng-&lt;br&gt;ligt på miljödomstolens eller läns-&lt;br&gt;styrelsens kansli eller på annan&lt;br&gt;lämplig plats som miljödomstolen&lt;br&gt;eller länsstyrelsen bestämmer.&lt;br&gt;Genom miljödomstolens eller&lt;br&gt;länsstyrelsens försorg skall kungö-&lt;br&gt;relsen så snart det kan ske införas i&lt;br&gt;ortstidning. Ett exemplar av kun-&lt;br&gt;görelsen skall dessutom sändas till&lt;br&gt;Utrikesdepartementet, Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, Fiskeriverket, länsstyrel-&lt;br&gt;sen och andra statliga myndigheter&lt;br&gt;vilkas verksamhet kan beröras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1417.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan samt till berörda kommu-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer&lt;br&gt;underrättelse om frågans fortsatta behandling där, skall också ett sådant&lt;br&gt;meddelande kungöras på sätt som nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är företaget av beskaffenhet, att&lt;br&gt;någon menlig inverkan därav här i&lt;br&gt;riket uppenbarligen icke är att&lt;br&gt;motse, erfordras ej kungörelse,&lt;br&gt;som ovan nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är verksamheten av beskaffen-&lt;br&gt;het, att någon menlig inverkan&lt;br&gt;därav här i riket uppenbarligen&lt;br&gt;icke är att motse, erfordras ej&lt;br&gt;kungörelse, som ovan nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan företaget antagas bliva till&lt;br&gt;men för allmänna intressen såsom&lt;br&gt;samfärdsel eller flottning eller&lt;br&gt;fiske av någon betydenhet eller för&lt;br&gt;vattenreglerings- eller torrlägg-&lt;br&gt;ningsföretag, som redan verkställts&lt;br&gt;eller med sannolikhet kan motses,&lt;br&gt;åligger vattendomstolen att in-&lt;br&gt;hämta yttrande från myndighet,&lt;br&gt;som i sådant hänseende har att&lt;br&gt;bevaka det allmännas rätt, även-&lt;br&gt;som från styrelse eller syssloman&lt;br&gt;för företag, som av frågan beröres.&lt;br&gt;Yttrande skall avgivas inom den&lt;br&gt;tid för erinringars framställande,&lt;br&gt;som bestämts i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den enligt 9 § utsatta ti-&lt;br&gt;den för erinringars insändande&lt;br&gt;utgått, skall vattendomstolen till&lt;br&gt;regeringen avge yttrande huruvida&lt;br&gt;enligt art. 12 av konventionen&lt;br&gt;samtycke till företaget på svensk&lt;br&gt;sida kan anses erforderligt samt&lt;br&gt;huruvida till följd av omfattningen&lt;br&gt;och beskaffenheten av den utred-&lt;br&gt;ning, som ytterligare behövs,&lt;br&gt;frågan angående företaget bör&lt;br&gt;behandlas av kommission. Om det&lt;br&gt;med hänsyn till utredningens&lt;br&gt;fullständighet kan ske, bör vatten-&lt;br&gt;domstolen också meddela huruvida&lt;br&gt;enligt domstolen samtycke bör&lt;br&gt;lämnas och för sådant fall avge&lt;br&gt;förslag till de villkor, som därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan verksamheten antagas bliva&lt;br&gt;till men för allmänna intressen&lt;br&gt;såsom samfärdsel eller flottning&lt;br&gt;eller fiske av någon betydenhet&lt;br&gt;eller för vattenreglering eller&lt;br&gt;torrläggning, som redan verk-&lt;br&gt;ställts eller med sannolikhet kan&lt;br&gt;motses, åligger miljödomstolen&lt;br&gt;eller länsstyrelsen att inhämta&lt;br&gt;yttrande från myndighet, som i&lt;br&gt;sådant hänseende har att bevaka&lt;br&gt;det allmännas rätt, ävensom från&lt;br&gt;styrelse eller syssloman för verk-&lt;br&gt;samhet, som av frågan beröres.&lt;br&gt;Yttrande skall avgivas inom den&lt;br&gt;tid för erinringars framställande,&lt;br&gt;som bestämts i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den enligt 9 § utsatta ti-&lt;br&gt;den för erinringars insändande&lt;br&gt;utgått, skall miljödomstolen eller&lt;br&gt;länsstyrelsen till regeringen avge&lt;br&gt;yttrande huruvida enligt art. 12 av&lt;br&gt;konventionen samtycke till verk-&lt;br&gt;samheten på svensk sida kan&lt;br&gt;anses erforderligt samt huruvida&lt;br&gt;till följd av omfattningen och&lt;br&gt;beskaffenheten av den utredning,&lt;br&gt;som ytterligare behövs, frågan&lt;br&gt;angående verksamheten bör be-&lt;br&gt;handlas av kommission. Om det&lt;br&gt;med hänsyn till utredningens&lt;br&gt;fullständighet kan ske, bör miljö-&lt;br&gt;domstolen eller länsstyrelsen&lt;br&gt;också meddela huruvida enligt&lt;br&gt;denna samtycke bör lämnas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör uppställas. Yttrandet skall&lt;br&gt;åtföljas av samtliga till ärendet&lt;br&gt;hörande handlingar. Avskrift av&lt;br&gt;regeringens beslut i ärendet skall&lt;br&gt;tillställas vattendomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sådant fall avge förslag till de Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;villkor, som därför bör uppställas. Bilaga 2&lt;br&gt;Yttrandet skall åtföljas av samtliga&lt;br&gt;till ärendet hörande handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrift av regeringens beslut i&lt;br&gt;ärendet skall tillställas miljödom-&lt;br&gt;stolen eller länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande som avses i 8 eller 11 §&lt;br&gt;avges av vattendomstolens ordfö-&lt;br&gt;rande. Om frågans beskaffenhet&lt;br&gt;påkallar det, skall han samråda&lt;br&gt;med den tekniske ledamoten och&lt;br&gt;nämndemännen. Erfordras särskild&lt;br&gt;undersökning, far ordföranden&lt;br&gt;uppdra åt den tekniske ledamoten&lt;br&gt;att med eller utan biträde av&lt;br&gt;nämndeman verkställa sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för undersökningen o&amp;lt;&lt;br&gt;och dylikt betalas av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När miljödomstolen skall yttra&lt;br&gt;sig enligt 8 eller 11 § avges ytt-&lt;br&gt;randet av domstolens ordförande.&lt;br&gt;Om frågans beskaffenhet påkallar&lt;br&gt;det, skall han samråda med mil-&lt;br&gt;jörådet och de sakkunniga leda-&lt;br&gt;möterna. Erfordras särskild un-&lt;br&gt;dersökning, far ordföranden&lt;br&gt;uppdra åt miljörådet att med eller&lt;br&gt;utan biträde av sakkunnig leda-&lt;br&gt;mot verkställa sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;:h utgifter i anledning av kungörelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företag, som skall&lt;br&gt;verkställas för svenska statens&lt;br&gt;räkning, äger regeringen förordna,&lt;br&gt;att frågan om samtycke till företa-&lt;br&gt;get skall behandlas i annan ord-&lt;br&gt;ning än här ovan i 9-12 §§ är&lt;br&gt;föreskriven. Stadgandet i 9 § skall&lt;br&gt;dock jämväl för sådant fall gälla i&lt;br&gt;vad därmed avses att bereda sa-&lt;br&gt;kägare kännedom om ansökningen&lt;br&gt;och dess behandling samt om vad&lt;br&gt;de hava att iakttaga, därest de vilja&lt;br&gt;hos norsk myndighet framställa&lt;br&gt;erinran i anledning av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring som avses i art. 22 av&lt;br&gt;konventionen, meddelas av vat-&lt;br&gt;tendomstol. Ansökan om sådan&lt;br&gt;förklaring inges till vattendomsto-&lt;br&gt;len i tre exemplar. Görs ansökan&lt;br&gt;efter utgången av den i art. 22&lt;br&gt;stadgade tiden, skall den avvisas&lt;br&gt;av vatten-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verksamhet, som&lt;br&gt;skall verkställas för svenska sta-&lt;br&gt;tens räkning, äger regeringen&lt;br&gt;förordna, att frågan om samtycke&lt;br&gt;till verksamheten skall behandlas i&lt;br&gt;annan ordning än här ovan i 9-12&lt;br&gt;§§ är föreskriven. Stadgandet i 9 §&lt;br&gt;skall dock jämväl för sådant fall&lt;br&gt;gälla i vad därmed avses att bereda&lt;br&gt;sakägare kännedom om ansök-&lt;br&gt;ningen och dess behandling samt&lt;br&gt;om vad de hava att iakttaga, därest&lt;br&gt;de vilja hos norsk myndighet&lt;br&gt;framställa erinran i anledning av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring som avses i art. 22 av&lt;br&gt;konventionen, meddelas av miljö-&lt;br&gt;domstol eller länsstyrelse. Ansö-&lt;br&gt;kan om sådan förklaring inges till&lt;br&gt;miljödomstolen eller länsstyrelsen&lt;br&gt;i tre exemplar. Görs ansökan efter&lt;br&gt;utgången av den i art. 22 stadgade&lt;br&gt;tiden, skall den avvisas av miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förklaring, som&lt;br&gt;nämnts i första stycket, skall också&lt;br&gt;prövning äga rum av fråga som&lt;br&gt;avses i art. 3 mom. 2 eller art. 6&lt;br&gt;och är av beskaffenhet att besked&lt;br&gt;däri skolat enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) tas upp i medgivande&lt;br&gt;till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökningshandlingarna ej&lt;br&gt;ingivits i föreskrivet antal exemp-&lt;br&gt;lar eller finner vattendomstolen&lt;br&gt;flera exemplar vara erforderliga&lt;br&gt;eller innehåller icke handlingarna&lt;br&gt;behövliga upplysningar för be-&lt;br&gt;handlingen av en fråga, som avses&lt;br&gt;i denna paragraf, far vattendom-&lt;br&gt;stolen förelägga sökanden att inom&lt;br&gt;viss tid fullständiga vad som så-&lt;br&gt;lunda brister vid äventyr, om det&lt;br&gt;försummas, att ansökningen kan&lt;br&gt;förklaras förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående behandlingen av frå-&lt;br&gt;ga, som avses i 14 §, skall i till-&lt;br&gt;lämpliga delar gälla vad som är&lt;br&gt;föreskrivet beträffande ansök-&lt;br&gt;ningsmål i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då förklaring som avses i 14 §&lt;br&gt;har meddelats och vunnit laga&lt;br&gt;kraft, skall inskrivning ske i vat-&lt;br&gt;tenboken av de förhållanden som&lt;br&gt;är av vikt för kännedom om de&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter här i&lt;br&gt;riket, vilka för framtiden är för-&lt;br&gt;enade med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan eller ärende, som avses&lt;br&gt;i 8, 9 eller 14 §, tas upp av den&lt;br&gt;vattendomstol, inom vilkens om-&lt;br&gt;råde den inverkan på vattenför-&lt;br&gt;hållan-dena, som det är fråga om,&lt;br&gt;uppkommer.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen eller länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förklaring, som&lt;br&gt;nämnts i första stycket, skall också&lt;br&gt;prövning äga rum av fråga som&lt;br&gt;avses i art. 3 mom. 2 eller art. 6&lt;br&gt;och är av beskaffenhet att besked&lt;br&gt;däri skolat enligt miljöbalken tas&lt;br&gt;upp i medgivande till verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökningshandlingarna ej&lt;br&gt;ingivits i föreskrivit antal exem-&lt;br&gt;plar eller finner miljödomstolen&lt;br&gt;eller länsstyrelsen flera exemplar&lt;br&gt;vara erforderliga eller innehåller&lt;br&gt;icke handlingarna behövliga upp-&lt;br&gt;lysningar för behandlingen av en&lt;br&gt;fråga, som avses i denna paragraf,&lt;br&gt;far miljödomstolen eller länssty-&lt;br&gt;relsen förelägga sökanden att inom&lt;br&gt;viss tid fullständiga vad som så-&lt;br&gt;lunda brister vid äventyr, om det&lt;br&gt;försummas, att ansökningen kan&lt;br&gt;förklaras förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående behandlingen av frå-&lt;br&gt;ga, som avses i 14 §, skall i till-&lt;br&gt;lämpliga delar gälla vad som är&lt;br&gt;föreskrivit beträffande ansök-&lt;br&gt;ningsmål i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då förklaring som avses i 14 §&lt;br&gt;har meddelats och vunnit laga&lt;br&gt;kraft, skall inskrivning ske i vat-&lt;br&gt;tenboken av de förhållanden som&lt;br&gt;är av vikt för kännedom om de&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter här i&lt;br&gt;riket, vilka för framtiden är för-&lt;br&gt;enade med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan eller ärende, som avses&lt;br&gt;i 8, 9 eller 14 §, tas upp av den&lt;br&gt;miljödomstol eller länsstyrelse,&lt;br&gt;inom vilkens område den inverkan&lt;br&gt;på vattenförhållandena, som det är&lt;br&gt;fråga om, uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) stadgas om skyldighet&lt;br&gt;att ta del i kostnaden för ett före-&lt;br&gt;tag eller att utge bidrag till detta&lt;br&gt;skall även tillämpas på företag,&lt;br&gt;som enligt konventionen verkställs&lt;br&gt;till förmån för strömfall eller fast&lt;br&gt;egendom eller intresse här i riket.&lt;br&gt;Hänsyn skall dock tas endast till&lt;br&gt;nytta, som här uppkommer genom&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall till följd av överenskom-&lt;br&gt;melse, som avses i art. 10 av kon-&lt;br&gt;ventionen, skyldighet att ta del i ett&lt;br&gt;företag åvila även fast egendom&lt;br&gt;eller intresse i Norge, skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna paragraf&lt;br&gt;såsom kostnad för företaget anses&lt;br&gt;endast den del därav, som&lt;br&gt;enligt nämnda överenskommelse&lt;br&gt;faller på egendom eller intresse&lt;br&gt;här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om godkännande av över-&lt;br&gt;enskommelse, som avses i art. 10&lt;br&gt;av konventionen, prövas beträf-&lt;br&gt;fande företag, varom ansökan&lt;br&gt;göres här i riket, i samband med&lt;br&gt;tillstånd till företaget samt eljest i&lt;br&gt;den ordning, som i 14 och 15 §§ är&lt;br&gt;för där avsett fall föreskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är med vattenföretag enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) förenad&lt;br&gt;skyldighet för tillståndshavaren att&lt;br&gt;erlägga bygdeavgift, skall vad som&lt;br&gt;sålunda stadgats lända till efter-&lt;br&gt;rättelse även i fråga om företag,&lt;br&gt;vartill tillstånd meddelas enligt&lt;br&gt;konventionen. Sådan skyldighet&lt;br&gt;far dock icke åläggas till förmån&lt;br&gt;för intressen utom riket. Vid be-&lt;br&gt;stämmande av antalet avgiftsen-&lt;br&gt;heter och inplacering i avgiftsklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som stadgas om skyldighet&lt;br&gt;att ta del i kostnaden för en verk-&lt;br&gt;samhet eller att utge bidrag till&lt;br&gt;denna skall även tillämpas på&lt;br&gt;verksamhet, som enligt konventio-&lt;br&gt;nen verkställs till förmån för&lt;br&gt;strömfall eller fast egendom eller&lt;br&gt;intresse här i riket. Hänsyn skall&lt;br&gt;dock tas endast till nytta, som här&lt;br&gt;uppkommer genom verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall till följd av överenskom-&lt;br&gt;melse, som avses i art. 10 av kon-&lt;br&gt;ventionen, skyldighet att ta del i en&lt;br&gt;verksamhet åvila även fast egen-&lt;br&gt;dom eller intresse i Norge, skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av denna para-&lt;br&gt;graf såsom kostnad för verksam-&lt;br&gt;heten anses endast den del därav,&lt;br&gt;som enligt nämnda överenskom-&lt;br&gt;melse faller på egendom eller&lt;br&gt;intresse här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om godkännande av över-&lt;br&gt;enskommelse, som avses i art. 10&lt;br&gt;av konventionen, prövas beträf-&lt;br&gt;fande verksamhet, varom ansökan&lt;br&gt;göres här i riket, i samband med&lt;br&gt;tillstånd till verksamheten samt&lt;br&gt;eljest i den ordning, som i 14 och&lt;br&gt;15 §§ är för där avsett fall före-&lt;br&gt;skriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är med vattenverksamhet för-&lt;br&gt;enad skyldighet för tillståndshava-&lt;br&gt;ren att erlägga bygdeavgift enligt&lt;br&gt;lagen (0000) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet,&lt;br&gt;skall vad som sålunda stadgats&lt;br&gt;lända till efterrättelse även i fråga&lt;br&gt;om verksamhet, vartill tillstånd&lt;br&gt;meddelas enligt konventionen.&lt;br&gt;Sådan skyldighet far dock icke&lt;br&gt;åläggas till förmån för intressen&lt;br&gt;utom riket. Vid bestämmande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall hänsyn endast tas till verk- antalet avgiftsenheter och inplace- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;ningama här i riket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ring i avgiftsklass skall hänsyn Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast tas till verkningarna här i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som avses i första stycket far, om det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;avgiftsskyldighet som ålagts enligt art. 8 av konventionen eller andra&lt;br&gt;omständigheter, sättas lägre än vad som eljest är stadgat eller också helt&lt;br&gt;efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 12 § är stadgat om yttran-&lt;br&gt;de, som där sägs, skall äga till-&lt;br&gt;lämpning jämväl i fråga om med-&lt;br&gt;delande av upplysning, varom&lt;br&gt;enligt art. 16 av konventionen&lt;br&gt;framställning inkommer till vat-&lt;br&gt;tendomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill myndighet här i riket in-&lt;br&gt;hämta upplysning, som avses i&lt;br&gt;nämnda artikel, skall framställning-&lt;br&gt;en därom insändas till utrikesde-&lt;br&gt;partementet for att tillställas veder-&lt;br&gt;börande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ställande av säkerhet,&lt;br&gt;som avses i art. 11 av konventio-&lt;br&gt;nen, prövas beträffande företag,&lt;br&gt;for vilket ansökan görs här i riket,&lt;br&gt;i samband med tillstånd till företa-&lt;br&gt;get samt eljest vid meddelande av&lt;br&gt;samtycke till företaget eller i den&lt;br&gt;ordning, som i 14 och 15 §§ är&lt;br&gt;föreskriven för där avsett fall.&lt;br&gt;Angående sådan säkerhet tillämpas&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i 22 kap. 3&lt;br&gt;§ vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 12 § är stadgat om yttran-&lt;br&gt;de, som där sägs, skall äga till-&lt;br&gt;lämpning jämväl i fråga om med-&lt;br&gt;delande av upplysning, varom&lt;br&gt;enligt art. 16 av konventionen&lt;br&gt;framställning inkommer till miljö-&lt;br&gt;domstolen eller länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill myndighet här i riket in-&lt;br&gt;hämta upplysning, som avses i&lt;br&gt;nämnda artikel, skall framställning-&lt;br&gt;en därom insändas till Utrikesde-&lt;br&gt;partementet for att tillställas veder-&lt;br&gt;börande norska myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ställande av säkerhet,&lt;br&gt;som avses i art. 11 av konventio-&lt;br&gt;nen, prövas beträffande verksam-&lt;br&gt;het, för vilket ansökan görs här i&lt;br&gt;riket, i samband med tillstånd till&lt;br&gt;verksamheten samt eljest vid med-&lt;br&gt;delande av samtycke till verksam-&lt;br&gt;heten eller i den ordning, som i 14&lt;br&gt;och 15 §§ är föreskriven for där&lt;br&gt;avsett fall. Angående sådan säker-&lt;br&gt;het tillämpas vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet i 9 kap. 3 § lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande, varom stadgas i&lt;br&gt;art. 29 av konventionen, meddelas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län, där&lt;br&gt;företaget verkställes eller den&lt;br&gt;flottled, varom fråga är, framgår&lt;br&gt;eller, om företaget verkställes i&lt;br&gt;Norge, inverkan å vattenförhållan-&lt;br&gt;dena till följd av företaget upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande, varom stadgas i&lt;br&gt;art. 29 av konventionen, meddelas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län, där&lt;br&gt;verksamheten verkställes eller den&lt;br&gt;flottled, varom fråga är, framgår&lt;br&gt;eller, om verksamheten verkställes&lt;br&gt;i Norge, inverkan å vattenförhål-&lt;br&gt;landena till följd av verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ombud enligt nämnda artikel utsetts, skall underrättelse därom&lt;br&gt;jämte uppgift å ombudets namn och adress inforas i en eller flera av&lt;br&gt;ortens tidningar samt i allmänna tidningarna. Sker ändring i förhållande,&lt;br&gt;som tidigare kungjorts, skall den på samma sätt offentliggöras. Uppgif-&lt;br&gt;ter, som nu nämnts, skola tillika upptagas i särskild, hos länsstyrelsen&lt;br&gt;tillgänglig forteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad for kungörelse, som avses i denna paragraf, må uttagas i den&lt;br&gt;ordning, som angående lösen for expedition är föreskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mål som före denna lags ikraftträdande har inletts hos en förrätt-&lt;br&gt;ningsman skall slutföras av denne. Målet skall handläggas och bedömas&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Mål som före denna lags ikraftträdande har inletts hos en vatten-&lt;br&gt;domstol skall därefter handläggas av den miljödomstol som är behörig&lt;br&gt;enligt 20 kap. 8 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;statlig inkomstskatt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § 2 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i&lt;br&gt;samfallighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i&lt;br&gt;lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988), om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt&lt;br&gt;eller delvis i pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap.&lt;br&gt;samma lag. Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på&lt;br&gt;grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap.&lt;br&gt;nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vins-&lt;br&gt;ten skattepliktig. Om ersättningen i pengar överstiger 5 000 kronor, skall&lt;br&gt;som skattepliktig inkomst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten&lt;br&gt;som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala&lt;br&gt;vederlaget för överföringen eller uppdelningen, minskat med 5 000 kro-&lt;br&gt;nor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp än som motsvarar den del av&lt;br&gt;5 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring av fastighet anses vi-&lt;br&gt;dare föreligga när ägare av fastig-&lt;br&gt;het fatt engångsersättning på grund&lt;br&gt;av allframtidsupplåtelse. Härmed&lt;br&gt;avses ersättning på grund av sådan&lt;br&gt;inskränkning i förfoganderätt till&lt;br&gt;fastigheten som skett enligt natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822) eller på&lt;br&gt;grund av motsvarande inskränk-&lt;br&gt;ningar enligt andra författningar&lt;br&gt;eller på grund av upplåtelse av&lt;br&gt;nyttjanderätt eller servitutsrätt till&lt;br&gt;fastigheten för obegränsad tid.&lt;br&gt;Engångsersättningen är i dessa fall&lt;br&gt;att betrakta som köpeskilling,&lt;br&gt;varvid så stor del av fastigheten&lt;br&gt;anses avyttrad som ersättningsbe-&lt;br&gt;loppet utgör av fastighetens hela&lt;br&gt;värde vid tiden för beslutet om&lt;br&gt;fastighetens hela värde vid tiden&lt;br&gt;för beslutet om inskränkningen i&lt;br&gt;förfoganderätten eller för upplåtel-&lt;br&gt;sen av nyttj anderätten eller servi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen i pengar som överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring av fastighet anses vi-&lt;br&gt;dare föreligga när ägare av fastig-&lt;br&gt;het fatt engångsersättning på grund&lt;br&gt;av allframtidsupplåtelse. Härmed&lt;br&gt;avses ersättning på grund av sådan&lt;br&gt;inskränkning i förfoganderätt till&lt;br&gt;fastigheten som skett enligt miljö-&lt;br&gt;balken eller på grund av motsva-&lt;br&gt;rande inskränkningar enligt andra&lt;br&gt;författningar eller på grund av&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt eller&lt;br&gt;servitutsrätt till fastigheten för&lt;br&gt;obegränsad tid. Engångsersätt-&lt;br&gt;ningen är i dessa fall att betrakta&lt;br&gt;som köpeskilling, varvid så stor&lt;br&gt;del av fastigheten anses avyttrad&lt;br&gt;som ersättningsbeloppet utgör av&lt;br&gt;fastighetens hela värde vid tiden&lt;br&gt;för beslutet om fastighetens hela&lt;br&gt;värde vid tiden för beslutet om&lt;br&gt;inskränkningen i förfoganderätten&lt;br&gt;eller för upplåtelsen av nyttjande-&lt;br&gt;rätten eller servitutsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tutsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fatt ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den&lt;br&gt;skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av all-&lt;br&gt;fram-tidsupplåtelsen. Har den skattskyldige i nu avsett fall fatt ersättning&lt;br&gt;för avyttrade skogsprodukter, far 60 procent av ersättningen behandlas&lt;br&gt;som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Vad som sägs i&lt;br&gt;detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersättningen för av-&lt;br&gt;verknings-rätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskatt-&lt;br&gt;ningsår som er-sättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar&lt;br&gt;som den skattskyldige under ett beskattningsår har fatt på grund av all-&lt;br&gt;framtidsupplåtelse är han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, om&lt;br&gt;han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader till samma eller&lt;br&gt;högre belopp. Avdraget far dock inte överstiga det sammanlagda ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet för upplåtelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar&lt;br&gt;som har skett den 1 januari 1999 och senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen (1957:297)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 a §, 3 kap. 1 § och 6 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 5 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartyg far inte inom svenskt område framföras med överljudsfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, far regeringen eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer medge undantag från förbudet. I samband därmed får&lt;br&gt;anges på vilka villkor luftfarten far äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare krav i fråga om&lt;br&gt;framförande av luftfartyg i över-&lt;br&gt;ljudsfart får inte ställas med stöd&lt;br&gt;av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Luftvärdighet och miljövärdighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartyg skall vara luftvärdiga och miljövärdiga när de används vid&lt;br&gt;luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg anses luftvärdigt, om det är konstruerat, byggt, utrustat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hållet i stånd på ett sådant sätt&lt;br&gt;säkerhetens krav är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg anses miljövärdigt,&lt;br&gt;om det är konstruerat, byggt,&lt;br&gt;utrustat och hållet i stånd på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte orsakar&lt;br&gt;skada genom buller eller luftför-&lt;br&gt;orening eller genom annan liknan-&lt;br&gt;de störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt har sådana flygegenskaper att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett luftfartyg anses miljövärdigt,&lt;br&gt;om det är konstruerat, byggt,&lt;br&gt;utrustat och hållet i stånd på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte orsakar&lt;br&gt;skada genom buller eller luftför-&lt;br&gt;orening eller genom annan liknan-&lt;br&gt;de störning. Ytterligare krav i&lt;br&gt;fråga om luftfartygs miljövärdig-&lt;br&gt;het får inte ställas med stöd av&lt;br&gt;26 kap. 9 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1986:166.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Flygplatser och markorganisationen i övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far beviljas bara om hinder inte möter av hänsyn till det all-&lt;br&gt;männa. Vid prövningen skall hänsyn, förutom till annat, tas till mark-&lt;br&gt;förhållandena, till störningar som kan uppkomma för omgivningen och&lt;br&gt;till totalförsvaret. Vidare skall hänsyn tas till sökandens tekniska och&lt;br&gt;ekono-miska förutsättningar att driva flygplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser prövningen inrättandet av en flygplats som skall kunna användas&lt;br&gt;under instrumentväderförhållanden (trafikflygplats), utbyggnad av en&lt;br&gt;flyg-plats till trafikflygplats eller ombyggnad av en trafikflygplats, skall&lt;br&gt;pröv-ningen omfatta även investeringens lönsamhet och dess inverkan på&lt;br&gt;andra flygplatser i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövning skall la-&lt;br&gt;gen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far inte meddelas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall 3&lt;br&gt;och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap.&lt;br&gt;5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte meddelas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strid mot en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser. Om syftet med&lt;br&gt;planen eller bestämmelserna inte&lt;br&gt;motverkas, far dock mindre avvi-&lt;br&gt;kelser göras.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strid mot en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser. Om syftet med&lt;br&gt;planen eller bestämmelserna inte&lt;br&gt;motverkas, far dock mindre avvi-&lt;br&gt;kelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen upprättas skall den som&lt;br&gt;avser att inge ansökan ha samråd&lt;br&gt;enligt 6 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;miljöbalken med Luftfartsverket,&lt;br&gt;berörda länsstyrelser och enskil-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förfarandet i övrigt,&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag skall 6 kap. 3 §,&lt;br&gt;4 § tredje stycket, 5-8 §§ och&lt;br&gt;10—12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ansökan om tillstånd prö-&lt;br&gt;vas skall miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen godkännas av länsstyrel-&lt;br&gt;sen. Beslutet får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen och resultatet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1572.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd och yttranden skall beak-&lt;br&gt;tas vid tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det förutom enligt detta ka-&lt;br&gt;pitel krävs tillstånd till flygplatsen&lt;br&gt;enligt miljöbalken gäller inte&lt;br&gt;andra-femte styckena. Då skall i&lt;br&gt;stället 6 kap. 3 §, 7 § och 9-12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva att det&lt;br&gt;krävs tillstånd för att inrätta och&lt;br&gt;driva även andra anläggningar för&lt;br&gt;luftfarten än allmänna flygplatser.&lt;br&gt;Frågor om tillstånd och om villko-&lt;br&gt;ren för detta prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att det&lt;br&gt;krävs tillstånd för att inrätta och&lt;br&gt;driva även andra anläggningar för&lt;br&gt;luftfarten än allmänna flygplatser.&lt;br&gt;Frågor om tillstånd och om villko-&lt;br&gt;ren för detta prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Därvid gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 och 5 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om&lt;br&gt;vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig&lt;br&gt;m.m.;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-7, 9-12 och 15-19 §§ lagen (1962:627) om&lt;br&gt;vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. ska ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig, skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till vissa företag&lt;br&gt;i vatten tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krigsfara eller rå-&lt;br&gt;der det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig, skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till viss vatten-&lt;br&gt;verksamhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krigsfara eller rå-&lt;br&gt;der det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige har&lt;br&gt;varit i krig eller krigsfara, far&lt;br&gt;regeringen föreskriva att bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till viss vatten-&lt;br&gt;verksamhet skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige har&lt;br&gt;varit i krig eller krigsfara, far&lt;br&gt;regeringen föreskriva att bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om medde-&lt;br&gt;lande av tillstånd till vissa företag&lt;br&gt;i vatten skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning&lt;br&gt;inom en månad från det den utfärdades. Sker inte underställning eller&lt;br&gt;godkänner riksdagen inte föreskriften inom två månader från det under-&lt;br&gt;ställningen skedde, upphör föreskriften att gälla.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0390/prop_199798__90-4.png" style="width:16pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För bättre utnyttjande av vatten-&lt;br&gt;kraft far, efter ansökan hos vatten-&lt;br&gt;domstolen enligt 13 kap. vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291), tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag lämnas till tillfällig&lt;br&gt;vattenreglering eller annat vatten-&lt;br&gt;företag, som avses i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 vattenlagen, eller&lt;br&gt;också ändrade bestämmelser med-&lt;br&gt;delas om innehållande eller tapp-&lt;br&gt;ning av vatten, om åtgärden prövas&lt;br&gt;ur allmän synpunkt medföra för-&lt;br&gt;delar, som överväger kostnaderna&lt;br&gt;samt skadorna och olägenheterna&lt;br&gt;av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bättre utnyttjande av vatten-&lt;br&gt;kraft far, efter ansökan hos miljö-&lt;br&gt;domstolen enligt miljöbalken,&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag lämnas&lt;br&gt;till tillfällig vattenreglering eller&lt;br&gt;annan vattenverksamhet, som&lt;br&gt;avses i 11 kap. 2 § 1 miljöbalken,&lt;br&gt;eller också ändrade bestämmelser&lt;br&gt;meddelas om innehållande eller&lt;br&gt;tappning av vatten, om åtgärden&lt;br&gt;prövas ur allmän synpunkt medfö-&lt;br&gt;ra fördelar, som överväger kostna-&lt;br&gt;derna samt skadorna och olägen-&lt;br&gt;heterna av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) skall tillämpas på&lt;br&gt;foretag enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat föranleds av bestämmelserna&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till företag enligt den-&lt;br&gt;na lag skall meddelas för viss tid,&lt;br&gt;högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tiden för tillståndet eller,&lt;br&gt;om nytt tillstånd meddelats, tiden&lt;br&gt;därför gått till ända, skall sökan-&lt;br&gt;den vidtaga de åtgärder, som er-&lt;br&gt;fordras för att återställa förhållan-&lt;br&gt;dena i lämpligt skick. Vattendom-&lt;br&gt;stolen har att i samband med till-&lt;br&gt;ståndet meddela erforderliga be-&lt;br&gt;stämmelser härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 4 § vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) skall inte äga&lt;br&gt;tillämpning i fråga om företag&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 kap. vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) om vatten-&lt;br&gt;reglering med tvångsdelaktighet&lt;br&gt;gäller inte regleringar, som avses i&lt;br&gt;denna lag. Är det uppenbart, att en&lt;br&gt;reglering är till nytta för annan&lt;br&gt;som tillgodogör vattenkraft, är&lt;br&gt;denne dock skyldig att i den mån&lt;br&gt;så kan anses skäligt bidra till kost-&lt;br&gt;naden för regleringen. I fråga om&lt;br&gt;talan om sådant bidrag tillämpas&lt;br&gt;vattenlagens bestämmelser om&lt;br&gt;stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i miljöbalken&lt;br&gt;och lagen (0000) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksam-&lt;br&gt;het skall tillämpas på vattenverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat föranleds av bestämmelserna&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till vattenverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag skall meddelas för&lt;br&gt;viss tid, högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tiden för tillståndet el-&lt;br&gt;ler, om nytt tillstånd meddelats,&lt;br&gt;tiden därför gått till ända, skall&lt;br&gt;sökanden vidtaga de åtgärder,&lt;br&gt;som erfordras för att återställa&lt;br&gt;förhållandena i lämpligt skick.&lt;br&gt;Miljödomstolen har att i samband&lt;br&gt;med tillståndet meddela erforder-&lt;br&gt;liga bestämmelser härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 11 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket miljöbalken skall&lt;br&gt;inte äga tillämpning i fråga om&lt;br&gt;vattenverksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet om vat-&lt;br&gt;tenreglering med tvångsdelaktig-&lt;br&gt;het gäller inte regleringar, som&lt;br&gt;avses i denna lag. Är det uppen-&lt;br&gt;bart, att en reglering är till nytta&lt;br&gt;för annan som tillgodogör vatten-&lt;br&gt;kraft, är denne dock skyldig att i&lt;br&gt;den mån så kan anses skäligt bidra&lt;br&gt;till kostnaden för regleringen. I&lt;br&gt;fråga om talan om sådant bidrag&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvaltningen av ett&lt;br&gt;vattenregleringsföretag med flera&lt;br&gt;deltagare gäller vad som i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter är stadgat om sam-&lt;br&gt;falligheter enligt vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stället för bestämmelserna i&lt;br&gt;11 kap. 1 och 2 §§ vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) gäller vid tillämpning&lt;br&gt;av denna lag i fråga om vattenfö-&lt;br&gt;retag som där avses bestämmel-&lt;br&gt;serna i 11 kap. 3 § vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 kap.&lt;br&gt;7—11 §§ och 13 kap. 19 § andra&lt;br&gt;stycket vattenlagen skall inte gälla&lt;br&gt;i fråga om företag enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av tillstånd till&lt;br&gt;företag enligt denna lag far vatten-&lt;br&gt;domstolen, om det behövs för att&lt;br&gt;undvika dröjsmål med företaget,&lt;br&gt;skjuta upp frågan om de före-&lt;br&gt;skrifter, som erfordras angående&lt;br&gt;ersättning, avgifter eller annat.&lt;br&gt;Därvid tillämpas 13 kap. 49 §&lt;br&gt;andra - femte styckena vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning, som bestämmes i&lt;br&gt;penningar, må fastställas att utgå&lt;br&gt;för år eller del av år, så länge&lt;br&gt;företaget äger bestånd. Har till-&lt;br&gt;stånd till företaget tagits i anspråk,&lt;br&gt;skall sådan ersättning utgå för hela&lt;br&gt;den tid därefter, för vilken tillstån-&lt;br&gt;det meddelats, om ej vattendom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämningsmål i lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvaltningen av ett&lt;br&gt;vattenregleringsföretag med flera&lt;br&gt;deltagare gäller vad som i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter är stadgat om sam-&lt;br&gt;falligheter enligt lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för bestämmelserna i&lt;br&gt;17 kap. 1 § miljöbalken gäller vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag i fråga&lt;br&gt;om vattenverksamhet som där&lt;br&gt;avses bestämmelserna i 17 kap.&lt;br&gt;3 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 4-5 §§&lt;br&gt;miljöbalken skall inte gälla i fråga&lt;br&gt;om vattenverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av tillstånd till&lt;br&gt;vattenverksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;får miljödomstolen, om det behövs&lt;br&gt;för att undvika dröjsmål med&lt;br&gt;verksamheten, skjuta upp frågan&lt;br&gt;om de föreskrifter, som erfordras&lt;br&gt;angående ersättning, avgifter eller&lt;br&gt;annat. Därvid tillämpas 22 kap.&lt;br&gt;27 § andra - femte stycket miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning, som bestämmes i&lt;br&gt;penningar, må fastställas att utgå&lt;br&gt;för år eller del av år, så länge&lt;br&gt;verksamheten pågår. Har tillstånd&lt;br&gt;till företaget tagits i anspråk, skall&lt;br&gt;sådan ersättning utgå för hela den&lt;br&gt;tid därefter, för vilken tillståndet&lt;br&gt;meddelats, om ej miljödomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stolen förordnar annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl äro därtill, må vatten-&lt;br&gt;domstolen höja eller sänka ersätt-&lt;br&gt;ning, som fastställts att utgå för år&lt;br&gt;eller del av år, eller meddela nya&lt;br&gt;eller ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;vidtagande av åtgärder, som kunna&lt;br&gt;erfordras för tillgodoseende av&lt;br&gt;allmän eller enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattendomstols beslut, vari-&lt;br&gt;genom meddelats bestämmelser&lt;br&gt;om skyldighet att förebygga eller&lt;br&gt;avhjälpa skada eller olägenhet till&lt;br&gt;följd av företag enligt denna lag&lt;br&gt;eller att utgiva ersättning därför,&lt;br&gt;skall, såframt tillståndet till före-&lt;br&gt;taget tagits i anspråk, gå i verk-&lt;br&gt;ställighet som om det vunnit laga&lt;br&gt;kraft, där ej annorlunda förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som i enlighet med&lt;br&gt;vattendomstolens beslut nedsatts&lt;br&gt;hos länsstyrelsen eller guldits i&lt;br&gt;annan ordning, må ej återkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning för skada,&lt;br&gt;förlust eller intrång som inte förut-&lt;br&gt;setts av vattendomstolen skall, för&lt;br&gt;att få tas upp till prövning, anmä-&lt;br&gt;las till vattendomstolen inom fem&lt;br&gt;år eller den längre tid, högst tolv&lt;br&gt;år, som vattendomstolen kan ha&lt;br&gt;föreskrivit, räknat från det tiden&lt;br&gt;för tillståndet eller, om nytt till-&lt;br&gt;stånd meddelats, tiden därför gått&lt;br&gt;till ända. Efterföljes företag enligt&lt;br&gt;denna lag av företag, vartill till-&lt;br&gt;stånd meddelas enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), far anspråk med an-&lt;br&gt;ledning av det förra företaget&lt;br&gt;framställas inom den tid, som&lt;br&gt;gäller för det senare företaget&lt;br&gt;enligt 15 kap. 17 § tredje stycket&lt;br&gt;vattenlagen. Anmälan om ersätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordnar annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl äro därtill, må miljö-&lt;br&gt;domstolen höja eller sänka ersätt-&lt;br&gt;ning, som fastställts att utgå för år&lt;br&gt;eller del av år, eller meddela nya&lt;br&gt;eller ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;vidtagande av åtgärder, som kunna&lt;br&gt;erfordras för tillgodoseende av&lt;br&gt;allmän eller enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstols beslut, varigenom&lt;br&gt;meddelats bestämmelser om skyl-&lt;br&gt;dighet att förebygga eller avhjälpa&lt;br&gt;skada eller olägenhet till följd av&lt;br&gt;vattenverksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;eller att utgiva ersättning därför,&lt;br&gt;skall, såframt tillståndet till verk-&lt;br&gt;samheten tagits i anspråk, gå i&lt;br&gt;verkställighet som om det vunnit&lt;br&gt;laga kraft, där ej annorlunda för-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som i enlighet med&lt;br&gt;miljödomstolens beslut nedsatts&lt;br&gt;hos länsstyrelsen eller guldits i&lt;br&gt;annan ordning, må ej återkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning för skada,&lt;br&gt;förlust eller intrång som inte förut-&lt;br&gt;setts av miljödomstolen skall, för&lt;br&gt;att fa tas upp till prövning, anmä-&lt;br&gt;las till miljödomstolen inom fem år&lt;br&gt;eller den längre tid, högst tolv år,&lt;br&gt;som miljödomstolen kan ha före-&lt;br&gt;skrivit, räknat från det tiden för&lt;br&gt;tillståndet eller, om nytt tillstånd&lt;br&gt;meddelats, tiden därför gått till&lt;br&gt;ända. Efterföljes vattenverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag av vattenverk-&lt;br&gt;samhet, vartill tillstånd meddelas&lt;br&gt;enligt miljöbalken, far anspråk&lt;br&gt;med anledning av den förra verk-&lt;br&gt;samheten framställas inom den tid,&lt;br&gt;som gäller för den senare verk-&lt;br&gt;samheten enligt 24 kap. 13 § tredje&lt;br&gt;stycket miljöbalken. Anmälan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:653&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsanspråk skall vara skriftlig&lt;br&gt;och den skall ges in till vattendom-&lt;br&gt;stolen i två exemplar. Vattendom-&lt;br&gt;stolen skall i domen erinra om vad&lt;br&gt;skadelidande har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 5 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) hindrar inte att&lt;br&gt;ansökan om tillstånd till åtgärder&lt;br&gt;enligt denna lag tas upp till pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsanspråk skall vara&lt;br&gt;skriftlig och den skall ges in till&lt;br&gt;miljödomstolen i två exemplar.&lt;br&gt;Miljödomstolen skall i domen&lt;br&gt;erinra om vad skadelidande har att&lt;br&gt;iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 17 § andra&lt;br&gt;och tredje stycket lagen (0000) om&lt;br&gt;införande av miljöbalken hindrar&lt;br&gt;inte att ansökan om tillstånd till&lt;br&gt;åtgärder enligt denna lag tas upp&lt;br&gt;till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag skall ett&lt;br&gt;exemplar av ansökningshandling-&lt;br&gt;arna jämte kungörelsen av vatten-&lt;br&gt;domstolen tillställas länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län, inom vilket företaget&lt;br&gt;huvudsakligen skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning i mål, varom nu&lt;br&gt;är fråga, av bestämmelserna i&lt;br&gt;13 kap. 29 och 37 §§ vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) far i brådskande fall&lt;br&gt;de i dessa lagrum angivna frister-&lt;br&gt;na begränsas. Parterna skall dock&lt;br&gt;beredas skäligt rådrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag får på be-&lt;br&gt;gäran av sökanden vattendom-&lt;br&gt;stolen utan huvudförhandling i&lt;br&gt;brådskande fall medge att åtgärder&lt;br&gt;för vattenföretaget vidtas, innan&lt;br&gt;frågan om sådana åtgärder slutli-&lt;br&gt;gen avgörs. Är fråga om åtgärd,&lt;br&gt;som omfattar vidlyftigare arbete,&lt;br&gt;eller är avsevärt intrång på allmän&lt;br&gt;eller enskild rätt att befara därav,&lt;br&gt;får förordnande meddelas endast&lt;br&gt;om riket är i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;io&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag skall ett&lt;br&gt;exemplar av ansökningshandling-&lt;br&gt;arna jämte kungörelsen av miljö-&lt;br&gt;domstolen tillställas länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län, inom vilket vattenverk-&lt;br&gt;samheten huvudsakligen skall&lt;br&gt;verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning i mål, varom nu&lt;br&gt;är fråga, av bestämmelsen i&lt;br&gt;22 kap. 17 § miljöbalken får i&lt;br&gt;brådskande fall den i detta lagrum&lt;br&gt;angivna fristen begränsas. Parterna&lt;br&gt;skall dock beredas skäligt rådrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag far på be-&lt;br&gt;gäran av sökanden miljödomsto-&lt;br&gt;len utan huvudförhandling i bråds-&lt;br&gt;kande fall medge att åtgärder för&lt;br&gt;vattenföretaget vidtas, innan frå-&lt;br&gt;gan om sådana åtgärder slutligen&lt;br&gt;avgörs. Är fråga om åtgärd, som&lt;br&gt;omfattar vidlyftigare arbete, eller&lt;br&gt;är avsevärt intrång på allmän eller&lt;br&gt;enskild rätt att befara därav, får&lt;br&gt;förordnande meddelas endast om&lt;br&gt;riket är i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När synnerliga skäl föreligger,&lt;br&gt;far vattendomstolen i mål enligt&lt;br&gt;denna lag medge sökanden att utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelsen i 4 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) påbörja arbete, som&lt;br&gt;där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattendomstolens beslut enligt&lt;br&gt;denna paragraf gäller omedelbart,&lt;br&gt;men det kan ändras när förhållan-&lt;br&gt;dena föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;Är riket i krig och är med hän-&lt;br&gt;syn till kraftförsörjningen ound-&lt;br&gt;gängligen erforderligt att åtgärd,&lt;br&gt;som avses i 2 §, vidtas utan dröjs-&lt;br&gt;mål, far regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;förordna att åtgärden far, ändå att&lt;br&gt;den är av beskaffenhet att vatten-&lt;br&gt;domstolens medgivande därtill&lt;br&gt;skall inhämtas, vidtas utan föregå-&lt;br&gt;ende prövning av vattendomstolen.&lt;br&gt;Vidtar någon åtgärd med stöd av&lt;br&gt;vad nu sagts, skall han ofördröjli-&lt;br&gt;gen efter dess verkställande göra&lt;br&gt;ansökan hos vattendomstolen om&lt;br&gt;godkännande av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ansökan, som i första&lt;br&gt;stycket sägs, och påföljd för un-&lt;br&gt;derlåtenhet att göra sådan ansökan&lt;br&gt;gäller vad i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) stadgas för fall som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 4 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;Säkerhet, som avses i 13 kap. 49&lt;br&gt;och 50 §§ vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;skall i mål, varom är fråga i denna&lt;br&gt;lag, gälla all ersättning, som icke&lt;br&gt;skall erläggas innan meddelat till-&lt;br&gt;stånd tages i anspråk, ävensom&lt;br&gt;kostnader för åtgärd, som vatten-&lt;br&gt;domstolen kan ha föreskrivit med&lt;br&gt;stöd av 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När synnerliga skäl föreligger,&lt;br&gt;far miljödomstolen i mål enligt&lt;br&gt;denna lag medge sökanden att utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelsen i 11 kap.&lt;br&gt;10 § miljöbalken påbörja arbete,&lt;br&gt;som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstolens beslut enligt&lt;br&gt;denna paragraf gäller omedelbart,&lt;br&gt;men det kan ändras när förhållan-&lt;br&gt;dena föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig och är med hän-&lt;br&gt;syn till kraftförsörjningen ound-&lt;br&gt;gängligen erforderligt att åtgärd,&lt;br&gt;som avses i 2 §, vidtas utan dröjs-&lt;br&gt;mål, far regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;förordna att åtgärden far, ändå att&lt;br&gt;den är av beskaffenhet att miljö-&lt;br&gt;domstolens medgivande därtill&lt;br&gt;skall inhämtas, vidtas utan föregå-&lt;br&gt;ende prövning av miljödomstolen.&lt;br&gt;Vidtar någon åtgärd med stöd av&lt;br&gt;vad nu sagts, skall han ofördröj li-&lt;br&gt;gen efter dess verkställande göra&lt;br&gt;ansökan hos miljödomstolen om&lt;br&gt;godkännande av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ansökan, som i första&lt;br&gt;stycket sägs, och påföljd för un-&lt;br&gt;derlåtenhet att göra sådan ansökan&lt;br&gt;gäller vad i miljöbalken stadgas&lt;br&gt;för fall som avses i 11 kap. 16 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet, som avses i 22 kap. 27&lt;br&gt;och 28 §§ miljöbalken, skall i mål,&lt;br&gt;varom är fråga i denna lag, gälla&lt;br&gt;all ersättning, som icke skall er-&lt;br&gt;läggas innan meddelat tillstånd&lt;br&gt;tages i an-språk, ävensom kostna-&lt;br&gt;der för åtgärd, som miljödomstolen&lt;br&gt;kan ha föreskrivit med stöd av 4 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinental-&lt;br&gt;sockeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3, 4, 10, 10 a, 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 1 a, 3 a, 3 b, 4 a,&lt;br&gt;4 b, 4 c och 5 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utforskning av kontinental-&lt;br&gt;sockeln och vid utvinning av na-&lt;br&gt;turtillgångar från den skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. miljöbalken&lt;br&gt;gälla även när verksamheten&lt;br&gt;bedrivs utanför territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela&lt;br&gt;tillstånd för annan än staten att genom geofysiska mätningar, borrning&lt;br&gt;eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtill-&lt;br&gt;gångar från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall avse bestämt område och viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger föreskriva att visst slag av verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket far äga rum utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om tillstånd att utvin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na naturtillgångar från kontinen-&lt;br&gt;talsockeln skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd att ut-&lt;br&gt;forska kontinentalsockeln eller att&lt;br&gt;utvinna naturtillgångar från den&lt;br&gt;tillämpas 2 kap., 5 kap. 3 § och&lt;br&gt;16 kap. 5 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd att ut-&lt;br&gt;vinna naturtillgångar från konti-&lt;br&gt;nentalsockeln tillämpas dessutom&lt;br&gt;3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd skall fogas de vill-&lt;br&gt;kor som är påkallade från allmän&lt;br&gt;synpunkt, såsom villkor om företa-&lt;br&gt;gets ledning, sättet för arbetenas&lt;br&gt;utförande, anläggningar på konti-&lt;br&gt;nentalsockeln för arbetena, karta&lt;br&gt;över arbetena, provtagning, rap-&lt;br&gt;portering rörande verksamheten,&lt;br&gt;användning av produkterna och&lt;br&gt;åtgärder till bevarande av fyndig-&lt;br&gt;het eller borrhål, samt de villkor&lt;br&gt;som behövs till skydd för miljön&lt;br&gt;eller till skydd för sjöfarten, fisket&lt;br&gt;eller annat allmänt eller enskilt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd meddelas, kan be-&lt;br&gt;stämmas i vilken omfattning un-&lt;br&gt;dersökning eller utvinning skall&lt;br&gt;ske för att den rätt som grundas på&lt;br&gt;tillståndet skall äga bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd att genom borrning eller&lt;br&gt;sprängning utforska kontinental-&lt;br&gt;sockeln eller att utvinna naturtill-&lt;br&gt;gångar från den. I fråga om förfa-&lt;br&gt;randet, kraven på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar samt planer&lt;br&gt;och planeringsunderlag gäller&lt;br&gt;6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd till täkt&lt;br&gt;på kontinentalsockeln skall beho-&lt;br&gt;vet av materialet som kan utvinnas&lt;br&gt;vägas mot de skador på djur- och&lt;br&gt;växtlivet och på miljön i övrigt&lt;br&gt;som täkten kan befaras orsaka.&lt;br&gt;Tillstånd får inte lämnas till en&lt;br&gt;täkt som kan befaras försämra&lt;br&gt;livsbetingelserna för någon djur-&lt;br&gt;eller växtart som är hotad, sällsynt&lt;br&gt;eller i övrigt hänsynskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att skyd-&lt;br&gt;da människors hälsa och miljön&lt;br&gt;mot skador och olägenheter,&lt;br&gt;främja en långsiktigt god hushåll-&lt;br&gt;ning med mark och vatten och&lt;br&gt;andra resurser, trygga säkerheten&lt;br&gt;samt skydda andra allmänna&lt;br&gt;intressen och enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren kan bland annat avse&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga luft-&lt;br&gt;eller vattenföroreningar, skydda&lt;br&gt;djur- och växtlivet, bevara fyndig-&lt;br&gt;heter eller borrhål eller skydda&lt;br&gt;sjöfarten eller fisket. De kan avse&lt;br&gt;sättet att leda företaget, utföra&lt;br&gt;arbetet, utforma anläggningar på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40(&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kontinentalsockeln för arbetena Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;eller använda produkterna. Villko- Bilaga 2&lt;br&gt;ren kan också avse krav på kartor&lt;br&gt;över arbetena, provtagningar och&lt;br&gt;rapportering av verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas&lt;br&gt;med villkor om statligt deltagande&lt;br&gt;i verksamheten eller om utgivande&lt;br&gt;till staten av avgifter för tillstån-&lt;br&gt;det, beräknade i förhållande till&lt;br&gt;mängden eller värdet av utvunna&lt;br&gt;produkter eller på annat sätt, eller&lt;br&gt;av andel av produkterna eller med&lt;br&gt;annat liknande villkor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får förenas med yt-&lt;br&gt;terligare eller ändrade villkor, om&lt;br&gt;det genom verksamheten har upp-&lt;br&gt;kommit en olägenhet av någon&lt;br&gt;betydelse som inte förutsågs när&lt;br&gt;tillståndet meddelades eller om&lt;br&gt;verksamheten med någon betydel-&lt;br&gt;se medverkar till att en miljökva-&lt;br&gt;litetsnorm enligt 5 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf får&lt;br&gt;inte meddelas så ingripande vill-&lt;br&gt;kor att verksamheten inte längre&lt;br&gt;kan bedrivas eller att den avsevärt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd meddelas, kan&lt;br&gt;det bestämmas vilken omfattning&lt;br&gt;en undersökning eller utvinning&lt;br&gt;skall få ha för att den rätt som&lt;br&gt;grundas på tillståndet skall fort-&lt;br&gt;sätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas&lt;br&gt;med villkor om att staten skall&lt;br&gt;delta i verksamheten eller om att&lt;br&gt;avgifter skall betalas till staten för&lt;br&gt;tillståndet eller med något annat&lt;br&gt;liknande villkor. Avgifterna skall&lt;br&gt;vara beräknade antingen i förhål-&lt;br&gt;lande till mängden eller värdet av&lt;br&gt;de utvunna produkterna eller av&lt;br&gt;andelar av dessa eller på något&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får för sin giltighet&lt;br&gt;göras beroende av att den som&lt;br&gt;avser att bedriva verksamheten&lt;br&gt;hos den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ställer säkerhet för&lt;br&gt;kostnaderna för att ta bort an-&lt;br&gt;läggningar och för andra åtgärder&lt;br&gt;för återställning. Staten, kommu-&lt;br&gt;ner, landsting och kommunalför-&lt;br&gt;bund behöver inte ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;beslut fattas om ytterligare säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om säkerhetens art gäl-&lt;br&gt;ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.&lt;br&gt;Säkerheten skall prövas av till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten och förvaras&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs eller som&lt;br&gt;närmaste del av Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium ligger i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd upphör att gälla&lt;br&gt;är den som senast har innehaft&lt;br&gt;tillståndet skyldig att ta bort an-&lt;br&gt;läggningar och vidta andra åtgär-&lt;br&gt;der för återställning, om inte detta&lt;br&gt;är obehövligt från allmän eller&lt;br&gt;enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten att vidta såda-&lt;br&gt;na åtgärder inte har bestämts&lt;br&gt;genom villkor i tillståndet, skall&lt;br&gt;frågan prövas av regeringen eller&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten i samband&lt;br&gt;med att tillståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft tillståndet&lt;br&gt;inte iakttar sina skyldigheter, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten vid vite före-&lt;br&gt;lägga honom att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets- Inom anläggning och säkerhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zon utanför territorialgränsen&lt;br&gt;tillämpas svensk lag med undantag&lt;br&gt;av bestämmelserna i miljöskydds-&lt;br&gt;lagen (1969:387), om inte annat&lt;br&gt;följer av 10 a §, samt i mineralla-&lt;br&gt;gen (1991:45), vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) och lagstiftningen&lt;br&gt;angående jakt och fiske. Därvid&lt;br&gt;anses anläggningen och zonen&lt;br&gt;belägna inom närmaste del av&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ett tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag verksamhet som skall bedrivas&lt;br&gt;utanför territorialgränsen, får&lt;br&gt;regeringen, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, som villkor för tillståndet&lt;br&gt;ange att prövning enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387) skall ske&lt;br&gt;hos den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Vad som nu har före-&lt;br&gt;skrivits gäller endast om tillstånd&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen behövs&lt;br&gt;för en motsvarande verksamhet&lt;br&gt;innanför territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen skall tillämpas&lt;br&gt;på en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;villkor enligt första stycket. Rege-&lt;br&gt;ringen skall ange vilken myndig-&lt;br&gt;het som skall utöva tillsyn enligt&lt;br&gt;miljöskyddslagen över verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zon utanför territorialgränsen Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;tillämpas svensk lag med undantag Bilaga 2&lt;br&gt;av bestämmelserna i minerallagen&lt;br&gt;(1991:45) och lagstiftningen angå-&lt;br&gt;ende jakt och fiske. Därvid anses&lt;br&gt;anläggningen och zonen belägna&lt;br&gt;inom närmaste del av Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövning enligt miljö-&lt;br&gt;balken skall dock inte ske inom&lt;br&gt;anläggning och säkerhetszon&lt;br&gt;utanför territorialgränsen för&lt;br&gt;utforskning och utvinning som har&lt;br&gt;tillståndsprövats av regeringen&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte annat&lt;br&gt;framgår av 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ett tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag en verksamhet som skall be-&lt;br&gt;drivas utanför territorialgränsen,&lt;br&gt;far regeringen, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, som villkor för till-&lt;br&gt;ståndet ange att tillståndsprövning&lt;br&gt;enligt 9 kap. miljöbalken skall ske&lt;br&gt;hos den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast om tillstånd enligt 9 kap.&lt;br&gt;miljöbalken behövs för en motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet innanför territo-&lt;br&gt;rialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken skall tillämpas på&lt;br&gt;en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;villkor enligt första stycket. Rege-&lt;br&gt;ringen skall ange vilken myndig-&lt;br&gt;het som skall utöva tillsyn enligt&lt;br&gt;miljöbalken över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner natur-&lt;br&gt;tillgångar från denna eller vidtager åtgärd för sådan utforskning eller&lt;br&gt;utvinning dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff dömes den Till samma straff döms den som&lt;br&gt;som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. bryter mot ett villkor som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bryter mot föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 4 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att efterkomma vad&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten fordrar eller&lt;br&gt;föreskriver med stöd av 8 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid fullgörande av uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som är förbunden med&lt;br&gt;tillstånd eller som är föreskriven i&lt;br&gt;eller som ålagts enligt 8 § andra&lt;br&gt;stycket uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder förbudet i 6 §&lt;br&gt;skrift som utfärdats för tryggande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har innehavare av tillstånd un-&lt;br&gt;derlåtit att ställa sig till efterrät-&lt;br&gt;telse föreskrift som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 4 § första stycket eller vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt 9 § eller&lt;br&gt;att efterkomma anfordran eller&lt;br&gt;föreskrift som tillsynsmyndighet&lt;br&gt;meddelat med stöd av 8 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket, äger till-&lt;br&gt;synsmyndigheten ålägga honom&lt;br&gt;vid vite att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats med stöd av 4 eller&lt;br&gt;4 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att efterkomma vad&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten fordrar eller&lt;br&gt;föreskriver med stöd av 8 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid fullgörande av uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som är förbunden med&lt;br&gt;tillstånd eller som är föreskriven i&lt;br&gt;eller som ålagts enligt 8 § andra&lt;br&gt;stycket uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att segla in i säkerhetszon eller före-&lt;br&gt;sådan zon dömes till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en innehavare av ett till-&lt;br&gt;stånd låtit bli att följa villkor som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 4 eller&lt;br&gt;4 a § eller vad han är skyldig att&lt;br&gt;göra enligt 9 § eller att följa en&lt;br&gt;anfordran eller föreskrift som en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet har meddelat&lt;br&gt;med stöd av 8 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket, får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;ålägga honom vid vite att fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför underlåtenheten uppenbar fara för allmänt intresse, äger till-&lt;br&gt;synsmyndigheten förbjuda arbetets fortsatta bedrivande och låta genom&lt;br&gt;polismyndighetens försorg vidtaga rättelse på tillståndshavarens bekost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya lydelsen av 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd&lt;br&gt;enligt denna lag som har meddelats i enlighet med ett före ikraftträdandet&lt;br&gt;av denna lag beviljat tillstånd. Har tillstånd meddelats i enlighet med ett&lt;br&gt;efter den 31 december 1992 beviljat tillstånd skall i stället äldre lydelse&lt;br&gt;av 10 a § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:244) om&lt;br&gt;allmänna vatten- och avloppsanläggningar;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1970:244) om allmänna vatten-&lt;br&gt;och avloppsanläggningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar fastighetsägare att&lt;br&gt;betala avgift som avses i denna lag&lt;br&gt;eller att i annat hänseende iakttaga&lt;br&gt;vad som åligger honom och är&lt;br&gt;försummelsen väsentlig får hu-&lt;br&gt;vudmannen stänga av vattentillför-&lt;br&gt;seln till fastigheten, om han ej&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att sanitär olä-&lt;br&gt;genhet uppkommer. Kostnad för&lt;br&gt;avstängningsåtgärd far påföras&lt;br&gt;fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar fastighetsägare att&lt;br&gt;betala avgift som avses i denna lag&lt;br&gt;eller att i annat hänseende iakttaga&lt;br&gt;vad som åligger honom och är&lt;br&gt;försummelsen väsentlig far hu-&lt;br&gt;vudmannen stänga av vattentillför-&lt;br&gt;seln till fastigheten, om han ej&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att olägenhet för&lt;br&gt;människors hälsa uppkommer.&lt;br&gt;Kostnad för avstängningsåtgärd&lt;br&gt;får påföras fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1976:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 §, 4 kap. 10 a §, 7 kap. 2 och 9 §§,&lt;br&gt;9 kap. 1 och 7 §§ samt 14 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Villkor för fastighetsbildning&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelser-&lt;br&gt;na. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, far dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;fastighetsbildning ske så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.&lt;br&gt;Får på grund av särskilt medgivande byggnad uppföras eller annan där-&lt;br&gt;med jämförlig åtgärd företagas i strid mot sådan bestämmelse, utgör vad&lt;br&gt;nu har sagts ej hinder mot fastighetsbildning som behövs för att medgi-&lt;br&gt;vandet skall kunna utnyttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;undantag medges från bestämmel-&lt;br&gt;ser som avses i andra stycket.&lt;br&gt;Frågor om undantag prövas på&lt;br&gt;begäran av lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 19 c § naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket far&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket far överklagas&lt;br&gt;genom besvär hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;undantag medges från bestämmel-&lt;br&gt;ser som avses i andra stycket.&lt;br&gt;Frågor om undantag prövas på&lt;br&gt;begäran av lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 7 kap. 29 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Fastighetsbildningsförrättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan har gjorts om fas-&lt;br&gt;tighetsbildning för bebyggelse&lt;br&gt;eller annat ändamål som kräver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan har gjorts om fas-&lt;br&gt;tighetsbildning för bebyggelse&lt;br&gt;eller annat ändamål som kräver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:339.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande enligt naturvårdsla-&lt;br&gt;gen (1964:822), far lantmäte-&lt;br&gt;rimyndig-heten efter samtycke av&lt;br&gt;sökanden begära sådant medgi-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande enligt 7 kap. miljö-&lt;br&gt;balken, far lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;efter samtycke av sökanden begära&lt;br&gt;sådant medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Särskilda bestämmelser om servitut och ledningsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt led-&lt;br&gt;ningsrättslagen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som kan upplåtas till&lt;br&gt;formån för ett vattenföretag enligt&lt;br&gt;8 kap. 1 § vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;far bildas genom fastighetsregle-&lt;br&gt;ring endast om tillstånd till företa-&lt;br&gt;get har meddelats enligt vattenla-&lt;br&gt;gen eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;varken allmänna eller enskilda&lt;br&gt;intressen skadas genom företagets&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena.&lt;br&gt;Andra servitut som kan upplåtas&lt;br&gt;enligt vattenlagen far inte bildas&lt;br&gt;genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som kan upplåtas till&lt;br&gt;förmån för vattenverksamhet&lt;br&gt;enligt 28 kap. 10 § miljöbalken far&lt;br&gt;bildas genom fastighetsreglering&lt;br&gt;endast om tillstånd till verksam-&lt;br&gt;heten har meddelats enligt miljö-&lt;br&gt;balken eller om det är uppenbart&lt;br&gt;att varken allmänna eller enskilda&lt;br&gt;intressen skadas genom verksam-&lt;br&gt;hetens inverkan på vattenförhål-&lt;br&gt;landena. Andra servitut till förmån&lt;br&gt;för vattenverksamhet som kan&lt;br&gt;upplåtas enligt miljöbalken eller&lt;br&gt;lagen (OOOO) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far inte bildas genom fastighets-&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i and-&lt;br&gt;ra fall än som anges i första och andra styckena, far bildas genom fastig-&lt;br&gt;hetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som har tillkommit till&lt;br&gt;förmån för ett vattenföretag med&lt;br&gt;stöd av 8 kap. 1 § vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser, får ändras&lt;br&gt;eller upphävas endast om åtgärden&lt;br&gt;inte medför olägenhet av någon&lt;br&gt;betydelse för företaget. Andra&lt;br&gt;servitut som har tillkommit med&lt;br&gt;stöd av vattenlagen eller motsva-&lt;br&gt;rande äldre lagstiftning far inte&lt;br&gt;ändras eller upphävas genom&lt;br&gt;fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som har tillkommit till&lt;br&gt;förmån för en vattenverksamhet&lt;br&gt;med stöd av 28 kap. 10 § miljöbal-&lt;br&gt;ken eller motsvarande äldre be-&lt;br&gt;stämmelser, far ändras eller upp-&lt;br&gt;hävas endast om åtgärden inte&lt;br&gt;medför olägenhet av någon bety-&lt;br&gt;delse för verksamheten. Andra&lt;br&gt;servitut som har tillkommit med&lt;br&gt;stöd av miljöbalkens regler om&lt;br&gt;vattenverksamhet, lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet eller motsva-&lt;br&gt;rande äldre lagstiftning får inte&lt;br&gt;ändras eller upphävas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller en-&lt;br&gt;skilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande&lt;br&gt;äldre lagstiftning, far ändras eller upphävas genom fastighetsreglering&lt;br&gt;endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåt-&lt;br&gt;gärd och är av betydelse for denna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Särskilda bestämmelser om gemensamma arbeten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten verkställas under forrättningen som ett for sakägarna&lt;br&gt;gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens&lt;br&gt;syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket far&lt;br&gt;inte avse företag som skulle vä-&lt;br&gt;sentligt ändra arten och omfatt-&lt;br&gt;ningen av regleringen eller andra&lt;br&gt;vattenföretag än sådana markav-&lt;br&gt;vattningsföretag, för vilka till-&lt;br&gt;ståndsplikt föreligger enbart på&lt;br&gt;grund av 4 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan till följd av andra stycket&lt;br&gt;företag icke utföras som gemen-&lt;br&gt;samt arbete enligt denna lag eller&lt;br&gt;är sådant utförande icke lämpligt,&lt;br&gt;far lantmäterimyndigheten förord-&lt;br&gt;na om prövning enligt vattenlagen&lt;br&gt;eller anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;far inte avse företag som skulle&lt;br&gt;väsentligt ändra arten och omfatt-&lt;br&gt;ningen av regleringen. Beslutet får&lt;br&gt;inte heller avse vattenverksamhet,&lt;br&gt;utom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan dränering av jord-&lt;br&gt;bruksmark som enligt 11 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket miljöbalken inte&lt;br&gt;kräver tillstånd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan markavvattning, vars&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena&lt;br&gt;uppenbarligen inte skadar vare sig&lt;br&gt;allmänna eller enskilda intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan till följd av andra stycket&lt;br&gt;vattenverksamhet icke utföras som&lt;br&gt;gemensamt arbete enligt denna lag&lt;br&gt;eller är sådant utförande icke&lt;br&gt;lämpligt, far lantmäterimyndighe-&lt;br&gt;ten förordna om prövning enligt&lt;br&gt;miljöbalken och lagen (0000) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet eller enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anläggning utförts som gemensamt arbete enligt denna lag, far&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten vid samma förrättning pröva fråga om fördelning&lt;br&gt;av kostnader för driften av anläggningen. Fördelningen sker i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes fråga som avses i första Finnes fråga som avses i första&lt;br&gt;stycket böra prövas särskilt enligt stycket böra prövas särskilt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenlagen eller anläggningsla-&lt;br&gt;gen, skall lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;förordna om sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning som utförts som&lt;br&gt;gemensamt arbete enligt denna lag&lt;br&gt;anses inrättad enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen. Vad som nu sagts&lt;br&gt;gäller ej dike, om fråga om fordel-&lt;br&gt;ning av kostnader för driften prö-&lt;br&gt;vats enligt vattenlagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (0000) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet&lt;br&gt;eller anläggningslagen, skall lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten förordna om&lt;br&gt;sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning som utförts som&lt;br&gt;gemensamt arbete enligt denna lag&lt;br&gt;anses inrättad enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen. Vad som nu sagts&lt;br&gt;gäller ej dike, om fråga om fördel-&lt;br&gt;ning av kostnader för driften prö-&lt;br&gt;vats enligt lagen (0000) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F astighetsbestämning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsbildning&lt;br&gt;uppkommer frågor om fastig-&lt;br&gt;hetsindelningens beskaffenhet&lt;br&gt;eller om beståndet eller omfånget&lt;br&gt;av ledningsrätt eller av servitut,&lt;br&gt;skall frågan prövas vid fastighets-&lt;br&gt;bestämning, om det behövs för&lt;br&gt;fastighetsbildningen. I fråga om&lt;br&gt;servitut som har tillkommit med&lt;br&gt;stöd av vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;eller motsvarande äldre lagstift-&lt;br&gt;ning far en sådan bestämning&lt;br&gt;endast avse servitut enligt 8 kap.&lt;br&gt;1 § vattenlagen eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av sakägare far även&lt;br&gt;i annat fall fastighetsbestämning&lt;br&gt;ske för prövning av fråga om&lt;br&gt;fastighetsindelningens beskaffen-&lt;br&gt;het eller om beståndet eller om-&lt;br&gt;fånget av ledningsrätt eller av&lt;br&gt;servitut, som tillkommit vid avvitt-&lt;br&gt;ring eller enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;fastighetsbildning eller enskilda&lt;br&gt;vägar eller enligt anläggningslagen&lt;br&gt;eller 8 kap. 1 § vattenlagen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsbildning&lt;br&gt;uppkommer frågor om fastig-&lt;br&gt;hetsindelningens beskaffenhet&lt;br&gt;eller om beståndet eller omfånget&lt;br&gt;av ledningsrätt eller av servitut,&lt;br&gt;skall frågan prövas vid fastighets-&lt;br&gt;bestämning, om det behövs för&lt;br&gt;fastighetsbildningen. I fråga om&lt;br&gt;servitut till förmån för vatten-&lt;br&gt;verksamhet som har tillkommit&lt;br&gt;med stöd av miljöbalken eller&lt;br&gt;lagen (0000) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet&lt;br&gt;eller motsvarande äldre lagstift-&lt;br&gt;ning far en sådan bestämning&lt;br&gt;endast avse servitut enligt 28 kap.&lt;br&gt;10 § miljöbalken eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av sakägare får även&lt;br&gt;i annat fall fastighetsbestämning&lt;br&gt;ske för prövning av fråga om&lt;br&gt;fastighetsindelningens beskaffen-&lt;br&gt;het eller om beståndet eller om-&lt;br&gt;fånget av ledningsrätt eller av&lt;br&gt;servitut, som tillkommit vid avvitt-&lt;br&gt;ring eller enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;fastighetsbildning eller enskilda&lt;br&gt;vägar eller enligt anläggningslagen&lt;br&gt;eller 28 kap. 10 § miljöbalken eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande äldre bestämmelser,&lt;br&gt;såvida icke frågans avgörande&lt;br&gt;uppenbarligen är utan betydelse&lt;br&gt;för sökanden. Samma rätt att på-&lt;br&gt;kalla fastighetsbestämning till-&lt;br&gt;kommer kommunen såvitt gäller&lt;br&gt;område med detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser eller område&lt;br&gt;beträffande vilket fråga väckts om&lt;br&gt;upprättande av sådan plan eller&lt;br&gt;sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande äldre bestämmelser, Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;såvida icke frågans avgörande Bilaga 2&lt;br&gt;uppenbarligen är utan betydelse&lt;br&gt;för sökanden. Samma rätt att på-&lt;br&gt;kalla fastighetsbestämning till-&lt;br&gt;kommer kommunen såvitt gäller&lt;br&gt;område med detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser eller område&lt;br&gt;beträffande vilket fråga väckts om&lt;br&gt;upprättande av sådan plan eller&lt;br&gt;sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 a, 13, 15-18, 26, 28, 32, 35, 63 och 74 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas fyra nya paragrafer, 14a, 14 b, 14c&lt;br&gt;och 54 §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggande av väg skall till-&lt;br&gt;ses, att vägen far sådant läge och&lt;br&gt;utförande att ändamålet med vägen&lt;br&gt;vinnes med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall 2-4 kap., 5 kap.&lt;br&gt;3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas. Vid tillämpningen skall&lt;br&gt;upprättande av arbetsplan enligt&lt;br&gt;denna lag jämställas med med-&lt;br&gt;delande av tillstånd enligt miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggande av väg skall till-&lt;br&gt;ses, att vägen far sådant läge och&lt;br&gt;utförande att ändamålet med vägen&lt;br&gt;vinns med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad. I&lt;br&gt;miljöbalken finns föreskrifter om&lt;br&gt;ytterligare hänsynstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som planerar att bygga en&lt;br&gt;väg skall genomföra en forstudie. I&lt;br&gt;förstudien skall förutsättningarna&lt;br&gt;för den fortsatta planeringen&lt;br&gt;klarläggas. Förstudien skall även&lt;br&gt;ange om en vägutredning behövs&lt;br&gt;innan en arbetsplan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetande av förstudien&lt;br&gt;skall den som avser att bygga en&lt;br&gt;väg ha samråd enligt 6 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket miljöbalken med&lt;br&gt;berörda länsstyrelser, kommuner&lt;br&gt;och ideella föreningar som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:459.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina stadgar har till ändamål att&lt;br&gt;tillvarata naturskydds- eller miljö-&lt;br&gt;skyddsintressen samt med den&lt;br&gt;allmänhet som kan antas bli sär-&lt;br&gt;skilt berörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet enligt andra&lt;br&gt;stycket skall den länsstyrelse inom&lt;br&gt;vars område vägbyggnadsprojek-&lt;br&gt;tet huvudsakligen är beläget be-&lt;br&gt;sluta om projektet kan antas ha&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan. Beslutet&lt;br&gt;skall fattas efter samråd med&lt;br&gt;övriga berörda länsstyrelser. När&lt;br&gt;det gäller planer och planerings-&lt;br&gt;underlag skall 6 kap. 11—12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vägutredning skall genomfö-&lt;br&gt;ras när det i förstudien har klar-&lt;br&gt;lagts att alternativa terrängkorri-&lt;br&gt;dorer behöver studeras. Vägutred-&lt;br&gt;ningen skall utgöra underlag för&lt;br&gt;val av vägkorridor och trafiktek-&lt;br&gt;nisk standard. Alternativa ter-&lt;br&gt;rängkorridorer skall jämföras&lt;br&gt;såväl sinsemellan som med alter-&lt;br&gt;nativet att behålla befintlig väg.&lt;br&gt;En förbättring av befintlig väg&lt;br&gt;skall också studeras, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vägutredning skall innehålla&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;och de uppgifter i övrigt som&lt;br&gt;behövs for att kunna utvärdera&lt;br&gt;och välja alternativ. Miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall god-&lt;br&gt;kännas av berörda länsstyrelser&lt;br&gt;innan den tas in i vägutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet,&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag skall 6 kap. 3 §,&lt;br&gt;5—7 §§, 8 § första stycket och&lt;br&gt;10—12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket skall med eget yttran-&lt;br&gt;de överlämna frågan om byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av väg till regeringen för prövning&lt;br&gt;enligt 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;br&gt;Detsamma gäller om regeringen&lt;br&gt;enligt 17 kap. 3 § miljöbalken har&lt;br&gt;förbehållit sig prövningen av&lt;br&gt;vägens tillåtlighet. Regeringens&lt;br&gt;prövning skall ske på grundval av&lt;br&gt;en upprättad vägutredning enligt&lt;br&gt;14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggande av väg skall upprättas en arbetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsplanen skall anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk&lt;br&gt;för väganordningar och för ge-&lt;br&gt;nomförandet av vägbyggnadsfö-&lt;br&gt;retaget. Planen skall även inne-&lt;br&gt;hålla en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning och de uppgifter som i övrigt&lt;br&gt;behövs för att genomföra företa-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall innehålla en redovisning av&lt;br&gt;de väntade miljöeffekterna samt&lt;br&gt;förslag till erforderliga skyddsåt-&lt;br&gt;gärder eller andra försiktighets-&lt;br&gt;mått som behövs för att förebygga&lt;br&gt;störningar eller andra olägenheter&lt;br&gt;från trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetande av en arbetsplan&lt;br&gt;skall samråd i fråga om vägens&lt;br&gt;sträckning och vägförslagets ut-&lt;br&gt;formning i övrigt ske med berörda&lt;br&gt;fastighetsägare och myndigheter&lt;br&gt;samt andra som kan ha ett väsent-&lt;br&gt;ligt intresse i saken. Samråd skall&lt;br&gt;alltid ske med de naturvårdsmyn-&lt;br&gt;digheter som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsplanen skall anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk&lt;br&gt;för väganordningar och för att&lt;br&gt;genomföra vägbyggnadsprojektet.&lt;br&gt;Planen skall innehålla en miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning och de&lt;br&gt;uppgifter som i övrigt behövs för&lt;br&gt;att genomföra projektet. Miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen skall&lt;br&gt;godkännas av berörda länsstyrel-&lt;br&gt;ser innan den tas in i arbetspla-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kraven på miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen samt&lt;br&gt;pla- ner och planeringsunderlag&lt;br&gt;skall 6 kap. 3 §, 7 § och 10—12 §§&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetande av en arbetsplan&lt;br&gt;skall samråd i fråga om vägens&lt;br&gt;sträckning och vägförslagets ut-&lt;br&gt;formning i övrigt ske med berörda&lt;br&gt;fastighetsägare och myndigheter&lt;br&gt;samt andra som kan ha ett väsent-&lt;br&gt;ligt intresse i saken. Samråd skall&lt;br&gt;alltid ske med de miljövårdsmyn-&lt;br&gt;digheter som berörs. I de fall&lt;br&gt;länsstyrelsen under förstudien har&lt;br&gt;beslutat att vägprojektet kan antas&lt;br&gt;ha betydande miljöpåverkan, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:745.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett utökat samråd med miljökon- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;sekvensbedömning ske enligt Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5-6 §§ miljöbalken, om inte&lt;br&gt;ett sådant samråd har skett enligt&lt;br&gt;14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet enligt första stycket far efter omständigheterna förenklas i&lt;br&gt;fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i&lt;br&gt;områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser arbetsplan endast om-&lt;br&gt;byggnad av väg, far förfarandet&lt;br&gt;enligt första stycket efter om-&lt;br&gt;ständigheterna förenklas med&lt;br&gt;iakttagande av att ägare till en&lt;br&gt;fastighet, av vilken mark skall tas i&lt;br&gt;anspråk, alltid skall beredas till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig. Detta skall även&lt;br&gt;tillämpas på en arbetsplan som&lt;br&gt;innefattar endast ändring av planen&lt;br&gt;för ett vägbyggnadsföretag som&lt;br&gt;ännu ej är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser arbetsplan endast om-&lt;br&gt;byggnad av väg, far förfarandet&lt;br&gt;enligt första stycket efter om-&lt;br&gt;ständigheterna förenklas med&lt;br&gt;iakttagande av att ägare till en&lt;br&gt;fastighet, av vilken mark skall tas i&lt;br&gt;anspråk, alltid skall beredas till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig. Detta skall även&lt;br&gt;tillämpas på en arbetsplan som&lt;br&gt;innefattar endast ändring av planen&lt;br&gt;för ett vägbyggnadsprojekt som&lt;br&gt;ännu inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsplan skall ställas ut för En arbetsplan skall ställas ut för&lt;br&gt;granskning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;granskning. Därvid skall 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser, behöver inte ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller behöver en arbetsplan&lt;br&gt;som avser endast ombyggnad av&lt;br&gt;väg ställas ut, om inte mark behö-&lt;br&gt;ver tas i anspråk med vägrätt eller&lt;br&gt;rätt som avses i 35 § eller om ett&lt;br&gt;sådant ianspråktagande skriftligen&lt;br&gt;medgivits av berörda fastighets-&lt;br&gt;ägare och innehavare av nyttjande-&lt;br&gt;rätt eller servitutsrätt. Under sam-&lt;br&gt;ma förutsättningar kan utställelse&lt;br&gt;underlåtas i fråga om en arbetsplan&lt;br&gt;som innefattar endast ändring av&lt;br&gt;planen för ett vägbyggnadsföretag&lt;br&gt;som ännu ej är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väg som avses i andra&lt;br&gt;eller tredje stycket är en motorväg&lt;br&gt;eller motortrafikled eller annan&lt;br&gt;väg som kan antas medföra en&lt;br&gt;betydande miljöpåverkan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller behöver en arbetsplan&lt;br&gt;som avser endast ombyggnad av&lt;br&gt;väg ställas ut, om inte mark behö-&lt;br&gt;ver tas i anspråk med vägrätt eller&lt;br&gt;rätt som avses i 35 § eller om ett&lt;br&gt;sådant ianspråktagande skriftligen&lt;br&gt;medgivits av berörda fastighets-&lt;br&gt;ägare och innehavare av nyttjande-&lt;br&gt;rätt eller servitutsrätt. Under sam-&lt;br&gt;ma förutsättningar kan utställelse&lt;br&gt;underlåtas i fråga om en arbetsplan&lt;br&gt;som innefattar endast ändring av&lt;br&gt;planen för ett vägbyggnadsprojekt&lt;br&gt;som ännu inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väg som avses i andra&lt;br&gt;eller tredje stycket av länsstyrelsen&lt;br&gt;har antagits ha betydande mil-&lt;br&gt;jöpåverkan, skall arbetsplanen&lt;br&gt;ändå ställas ut enligt första styck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väghållningsmyndigheten införa et.&lt;br&gt;kungörelse om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar och i den eller de&lt;br&gt;ortstidningar som väghållnings-&lt;br&gt;myndigheten bestämmer. I kungö-&lt;br&gt;relsen skall anges var beskriv-&lt;br&gt;ningen hålls tillgänglig och att&lt;br&gt;skriftliga anmärkningar mot&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall lämnas till väghållningsmyn-&lt;br&gt;digheten inom en viss angiven tid,&lt;br&gt;minst fyra veckor efter det att&lt;br&gt;kungörelsen var införd i Post- och&lt;br&gt;Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplan fastställs av vägver-&lt;br&gt;ket efter samråd med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Om vägverket och länsstyrelsen&lt;br&gt;har olika uppfattning, hänskjuts&lt;br&gt;frågan om fastställelse av planen&lt;br&gt;till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplan fastställs av Vägver-&lt;br&gt;ket efter samråd med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Om Vägverket och länsstyrelsen&lt;br&gt;har olika uppfattning, hänskjuts&lt;br&gt;frågan om fastställelse av planen&lt;br&gt;till regeringens prövning. Inne-&lt;br&gt;hållet i miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen samt resultatet av samråd&lt;br&gt;och yttranden skall beaktas då&lt;br&gt;arbetsplanen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fall då utställelse har underlåtits med stöd av 17 § tredje&lt;br&gt;stycket behöver fastställelse inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan är förfallet, om inte inom&lt;br&gt;fem år från utgången av det år, under vilket beslutet vann laga kraft,&lt;br&gt;vägens sträckning har blivit i sin helhet tydligt utmärkt på marken och&lt;br&gt;det i arbetsplanen angivna vägbyggnadsarbetet har påbörjats. Om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger, kan regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, vägverket förlänga tiden, varje gång med högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av en&lt;br&gt;arbetsplan eller om förlängning av&lt;br&gt;giltighetstiden skall kungöras och&lt;br&gt;den ansvariga myndigheten i det&lt;br&gt;land med vilket samråd hållits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 6 kap. 6 § miljöbalken in-&lt;br&gt;formeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg skall hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom&lt;br&gt;underhåll, reparation och andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom renhållning skall vä-&lt;br&gt;gområdet hållas i ett sådant skick&lt;br&gt;att skäliga sanitära hänsyn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom renhållning skall vä-&lt;br&gt;gområdet hållas i ett sådant skick&lt;br&gt;att olägenheter för människors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trevnadshänsyn blir tillgodosedda.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om mark&lt;br&gt;till en bredd av 25 meter intill&lt;br&gt;parkeringsplats eller rastplats som&lt;br&gt;är väganordning, i den mån all-&lt;br&gt;mänheten har tillträde till marken.&lt;br&gt;Inom områden med detaljplan&lt;br&gt;gäller detta stycke endast vägom-&lt;br&gt;råden för motorväg eller motortra-&lt;br&gt;fikled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som behövs för sådana ändamål som anges i första och&lt;br&gt;andra styckena räknas till drift av väg. Till drift av väg räknas också ser-&lt;br&gt;viceåtgärder och förbättringsåtgärder. Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;vägverket besluta om inskränkning i skyldigheten att vidta åtgärder för&lt;br&gt;drift av väg. Vägverket meddelar därvid de föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver för en väganordning,&lt;br&gt;vars utförande ingår i drift av väg,&lt;br&gt;tas i anspråk mark utöver den som&lt;br&gt;redan hör till vägen, skall upprät-&lt;br&gt;tas en arbetsplan, vari anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk.&lt;br&gt;Be-stämmelsema i 13, 14 och&lt;br&gt;16-20 §§ skall därvid tillämpas.&lt;br&gt;Såvitt angår tillämpningen av 16 §&lt;br&gt;tredje stycket. 17 § tredje stycket&lt;br&gt;och 18 § andra stycket skall ar-&lt;br&gt;betsplanen anses som en sådan&lt;br&gt;plan som avser endast ombyggnad&lt;br&gt;av väg.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsa förebyggs eller avhjälps och&lt;br&gt;så att skäliga trevnadshänsyn blir&lt;br&gt;tillgodosedda. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om mark till en bredd av 25&lt;br&gt;meter intill parkeringsplats eller&lt;br&gt;rastplats som är väganordning, i&lt;br&gt;den mån allmänheten har tillträde&lt;br&gt;till marken. Inom områden med&lt;br&gt;detaljplan gäller detta stycke en-&lt;br&gt;dast områden för motorväg eller&lt;br&gt;motortrafikled. Ytterligare krav i&lt;br&gt;fråga om renhållning inom områ-&lt;br&gt;den där detta stycke gäller får inte&lt;br&gt;ställas med stöd av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver för en väganordning,&lt;br&gt;vars utförande ingår i drift av väg,&lt;br&gt;tas i anspråk mark utöver den som&lt;br&gt;redan hör till vägen, skall upprät-&lt;br&gt;tas en arbetsplan, vari anges den&lt;br&gt;mark som behöver tas i anspråk.&lt;br&gt;Be-stämmelsema i 13-20 §§ skall&lt;br&gt;därvid tillämpas. Såvitt angår&lt;br&gt;tillämpningen av 16 § tredje styck-&lt;br&gt;et, 17 § tredje stycket och 18 §&lt;br&gt;andra stycket skall arbetsplanen&lt;br&gt;anses som en sådan plan som avser&lt;br&gt;endast ombyggnad av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrätt upphör när vägen dra-&lt;br&gt;gés in. Väghållaren far föra bort&lt;br&gt;vad som anbringats inom vägom-&lt;br&gt;rådet för vägändamål, om ej läns-&lt;br&gt;styrelsen bestämmer annat med&lt;br&gt;hänsyn till att fråga uppkommit&lt;br&gt;om markens användning som&lt;br&gt;enskild väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrätt upphör när vägen dras&lt;br&gt;in. Väghållaren är skyldig att i den&lt;br&gt;omfattning det behövs ställa i&lt;br&gt;ordning vägområdet och vidta&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga att&lt;br&gt;områdets skick vållar störningar&lt;br&gt;och olägenheter i framtiden. Väg-&lt;br&gt;hållaren far föra bort vad som har&lt;br&gt;anbringats inom vägområdet för&lt;br&gt;vägändamål, om inte länsstyrelsen&lt;br&gt;bestämmer annat med hänsyn till&lt;br&gt;att fråga har uppkommit om mar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ej förts bort inom ett år&lt;br&gt;efter det att vägen dragits in till-&lt;br&gt;faller fastighetens ägare. Länssty-&lt;br&gt;relsen kan förlänga tiden, om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kens användning som enskild väg. Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som inte har förts bort in- Bilaga 2&lt;br&gt;om ett år efter det att vägen dragits&lt;br&gt;in tillfaller fastighetens ägare.&lt;br&gt;Länsstyrelsen kan förlänga tiden,&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fastställd arbetsplan för&lt;br&gt;vägbyggnadsföretag mark i när-&lt;br&gt;heten av det i arbetsplanen upp-&lt;br&gt;tagna vägområdet avsatts för upp-&lt;br&gt;lag eller liknande ändamål i sam-&lt;br&gt;band med byggandet av vägen,&lt;br&gt;skall till väghållaren upplåtas&lt;br&gt;nyttjanderätt till marken för den&lt;br&gt;tid som angivits i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fastställd arbetsplan för&lt;br&gt;vägbyggnadsprojekt mark i när-&lt;br&gt;heten av det i arbetsplanen upp-&lt;br&gt;tagna vägområdet avsatts för upp-&lt;br&gt;lag eller liknande ändamål i sam-&lt;br&gt;band med byggandet av vägen,&lt;br&gt;skall till väghållaren upplåtas&lt;br&gt;nyttjanderätt till marken för den&lt;br&gt;tid som angivits i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver väghållare för drift av&lt;br&gt;väg taga sten, grus, sand eller jord&lt;br&gt;på mark som tillhör annan än&lt;br&gt;staten och kan detta ske utan&lt;br&gt;avsevärd olägenhet, kan länssty-&lt;br&gt;relsen på framställning av väg-&lt;br&gt;håll-ningsmyndigheten föreskriva&lt;br&gt;att rätt till sådan täkt skall upplå-&lt;br&gt;tas. Länsstyrelsen meddelar därvid&lt;br&gt;de föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;rättens utövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som meddelas med&lt;br&gt;stöd av 43-48 §§ får avse även&lt;br&gt;åtgärder för att begränsa eller&lt;br&gt;motverka skada eller olägenhet på&lt;br&gt;människors hälsa eller omgivning-&lt;br&gt;en eller andra åtgärder till skydd&lt;br&gt;för miljön. Om sådana föreskrifter&lt;br&gt;inte är tillräckliga, kan tillstånd&lt;br&gt;vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väghållaren skall ersätta skador&lt;br&gt;till följd av att han har förvärvat&lt;br&gt;rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att inrätta särskild vinterväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyttja mark i närheten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väghållare skall ersätta skador&lt;br&gt;till följd av att han har förvärvat&lt;br&gt;rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att inrätta särskild vinterväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyttja mark i närheten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägområde för upplag eller lik-&lt;br&gt;nande ändamål i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att anordna tillfällig väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att intill vägområde sätta upp&lt;br&gt;snöskärm,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägområde för upplag eller lik-&lt;br&gt;nande ändamål i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att anordna tillfällig väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att intill vägområde sätta upp&lt;br&gt;snöskärm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till täkt för drift av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väghållaren skall också ersätta skador till följd av åtgärder som avses i&lt;br&gt;34 §, 45 § fjärde stycket eller 53 § eller till följd av ett föreläggande som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 52 §. För skador som har uppstått till följd av&lt;br&gt;åtgärder som avses i 53 § utgår ersättning endast om skadorna är avse-&lt;br&gt;värda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det har av-&lt;br&gt;talats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;sup&gt;5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 37,&lt;br&gt;38, 45-47 §, 48 § andra stycket,&lt;br&gt;52, 53 § eller 64 § andra stycket&lt;br&gt;far överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än som avses i&lt;br&gt;första stycket far överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 37,&lt;br&gt;45-47 §, 48 § andra stycket, 52,&lt;br&gt;53 § eller 64 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;14 a § tredje stycket, 14 b § andra&lt;br&gt;stycket eller 15 § andra stycket får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än som avses i&lt;br&gt;första och andra styckena får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande&lt;br&gt;enligt 24 § vägkungörelsen (1971:954). Bestämmelserna om miljökvali-&lt;br&gt;tetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:850) med&lt;br&gt;anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16&lt;br&gt;september 1971 mellan Sverige och Finland;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1971:850) med anledning av gräns-&lt;br&gt;älvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Fin-&lt;br&gt;land skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlen 1-9 i gränsälvsöver-&lt;br&gt;enskommelsen den 16 september&lt;br&gt;1971 mellan Sverige och Finland&lt;br&gt;skall gälla som svensk lag. Be-&lt;br&gt;stämmelsema har den lydelse som&lt;br&gt;härvid fogad bilaga utvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlen 1-9 i gränsälvsöver-&lt;br&gt;enskommelsen den 16 september&lt;br&gt;1971 mellan Sverige och Finland&lt;br&gt;skall gälla som svensk lag. Be-&lt;br&gt;stämmelsema har den lydelse som&lt;br&gt;härvid fogad bilaga utvisar. Vad&lt;br&gt;som sägs om vattenöverdomstolen&lt;br&gt;i 8 kap. art. 15 skall dock avse&lt;br&gt;Miljööverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § ledningsrättslagen skall ha följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser far en ledningsrätt inte upplåtas i strid mot planen eller bestämmel-&lt;br&gt;serna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, far&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;ledningsrätt upplåtas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl, far på begä-&lt;br&gt;ran av lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;medges undantag från bestämmel-&lt;br&gt;ser som avses i andra stycket.&lt;br&gt;Frågor om undantag prövas av&lt;br&gt;länsstyrelsen eller efter dess för-&lt;br&gt;ordnande av kommunal myndig-&lt;br&gt;het. Att därvid regeringens tillåtel-&lt;br&gt;se behövs i vissa fall följer av&lt;br&gt;19 c § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket far&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket far överklagas&lt;br&gt;genom besvär hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl, far på begä-&lt;br&gt;ran av lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;medges undantag från bestämmel-&lt;br&gt;ser som avses i andra stycket.&lt;br&gt;Frågor om undantag prövas av&lt;br&gt;länsstyrelsen eller efter dess för-&lt;br&gt;ordnande av kommunal myndig-&lt;br&gt;het. Att därvid regeringens tillåtel-&lt;br&gt;se behövs i vissa fall följer av&lt;br&gt;7 kap. 29 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:340.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42C&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § anläggningslagen (1973:1149)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser lar en gemensamhetsanläggning inte inrättas i strid mot planen eller&lt;br&gt;bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte mot-&lt;br&gt;verkas, far dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;anläggning inrättas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;på begäran av lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten medges undantag från be-&lt;br&gt;stämmelser som avses i andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Frågor om undantag prö-&lt;br&gt;vas av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 19 c § naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;på begäran av lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten medges undantag från be-&lt;br&gt;stämmelser som avses i andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Frågor om undantag prö-&lt;br&gt;vas av länsstyrelsen eller efter dess&lt;br&gt;förordnande av kommunal myn-&lt;br&gt;dighet. Att därvid regeringens&lt;br&gt;tillåtelse behövs i vissa fall följer&lt;br&gt;av 7 kap. 29 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket far&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket far överklagas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom besvär hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfalligheter;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3, 20, 21 och 23 §§ lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfalligheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;skall som samfallighet anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samfällighet enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan mark som gemensamt&lt;br&gt;tillhör ägarna av de mantalssatta&lt;br&gt;fastigheterna i en socken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. servitut eller annan särskild&lt;br&gt;rättighet som hör till flera fastig-&lt;br&gt;heter gemensamt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. samfallighet enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. samfällighet enligt vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;samfällighet enligt lagen&lt;br&gt;(1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;skall som samfällighet anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;samfällighet enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan mark som gemensamt&lt;br&gt;tillhör ägarna av de mantalssatta&lt;br&gt;fastigheterna i en socken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. servitut eller annan särskild&lt;br&gt;rättighet som hör till flera fastig-&lt;br&gt;heter gemensamt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. samfallighet enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;samfällighet enligt lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;samfallighet enligt lagen&lt;br&gt;(1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällig-&lt;br&gt;het och med delägare ägaren av delägarfastighet. I fråga om samfallighet&lt;br&gt;enligt första stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastighet som på&lt;br&gt;annat sätt än genom delaktighet omfattas av samfälligheten och med&lt;br&gt;delägare den som deltar i samfalligheten. Beträffande sådan samfällighet&lt;br&gt;skall vidare vad som sägs i lagen om delägarfastighets andelstal i stället&lt;br&gt;gälla delägares andelstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;sådan tomträtt, gruva, byggnad, annan anläggning eller naturreservat som&lt;br&gt;har del i samfallighet enligt 1 § första stycket 3, 4 eller 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande&lt;br&gt;utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som&lt;br&gt;fastighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar&lt;br&gt;reservatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfallighet enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som&lt;br&gt;delägare i fastighetsägarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om samfälligheter enligt I fråga om samfälligheter enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 5 skall lagens&lt;br&gt;bestämmelser om fastighetsdom-&lt;br&gt;stol i stället gälla vattendomstol.&lt;br&gt;När talan skall föras hos vatten-&lt;br&gt;domstol, gäller vattenlagens&lt;br&gt;(1983:291) bestämmelser om&lt;br&gt;stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 5 skall lagens Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;bestämmelser om fastighetsdom- Bilaga 2&lt;br&gt;stol i stället gälla miljödomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När talan skall föras hos miljö-&lt;br&gt;domstol, gäller bestämmelserna&lt;br&gt;om stämningsmål i lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfallighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom&lt;br&gt;att de antager stadgar och utser styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde enligt första stycket skall, om någon delägare begär det,&lt;br&gt;hållas av lantmäterimyndigheten eller den som myndigheten förordnat&lt;br&gt;därtill. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildning-&lt;br&gt;slagen (1970:988), anläggningslagen (1973:1149) eller lagen (1987:11)&lt;br&gt;om exploateringssamverkan lantmäterimyndigheten eller, om särskild&lt;br&gt;förrättningsman förordnats enligt 4 § anläggningslagen, denne hålla&lt;br&gt;sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som berörs av&lt;br&gt;förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfallighetsförening bil-&lt;br&gt;das.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om samfälligheter enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 5 skall vad som i&lt;br&gt;andra stycket sägs om förrättning&lt;br&gt;och förrättningsman gälla förrätt-&lt;br&gt;ning och förrättningsman enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291). Om det är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse från allmän&lt;br&gt;synpunkt att en samfallighetsföre-&lt;br&gt;ning bildas för förvaltningen av en&lt;br&gt;bevattnings- eller vattenregle-&lt;br&gt;ringssamfällighet, far lantmäte-&lt;br&gt;rimyndigheten hålla sammanträde&lt;br&gt;enligt första stycket även om&lt;br&gt;delägare i samfälligheten inte har&lt;br&gt;begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sammanträde för bil-&lt;br&gt;dande av samfallighetsförening&lt;br&gt;äger 7 § andra stycket, 8-11 §§,&lt;br&gt;12 § första stycket första punkten&lt;br&gt;och 14 § motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Hålles sammanträdet i samband&lt;br&gt;med förrättning enligt fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988), an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är av väsentlig betydelse&lt;br&gt;från allmän synpunkt att en sam-&lt;br&gt;fällighetsförening bildas för för-&lt;br&gt;valtningen av en samfällighet&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 5, far&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten hålla&lt;br&gt;sammanträde enligt första stycket&lt;br&gt;även om delägare i samfalligheten&lt;br&gt;inte har begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sammanträde för bil-&lt;br&gt;dande av samfallighetsförening&lt;br&gt;äger 7 § andra stycket, 8-11 §§,&lt;br&gt;12 § första stycket första punkten&lt;br&gt;och 14 § motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Hålles sammanträdet i samband&lt;br&gt;med förrättning enligt fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988), an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggningslagen (1973:1149), vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) eller lagen&lt;br&gt;(1987:11) om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan, äger dock i fråga om del-&lt;br&gt;givning av kallelse till sammanträ-&lt;br&gt;det vad som gäller om delgivning&lt;br&gt;av kallelse till sammanträde vid&lt;br&gt;förrättningen motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägg-ningslagen (1973:1149) eller&lt;br&gt;lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan, äger dock i fråga om&lt;br&gt;delgivning av kallelse till sam-&lt;br&gt;manträdet vad som gäller om&lt;br&gt;delgivning av kallelse till sam-&lt;br&gt;manträde vid förrättningen mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 § motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighetsbildnings-, an-&lt;br&gt;läggnings- eller exploateringsbe-&lt;br&gt;slut eller tillståndsdom eller till-&lt;br&gt;ståndsbeslut enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) meddelats, far sam-&lt;br&gt;manträde för bildande av samfal-&lt;br&gt;lighetsförening hållas innan do-&lt;br&gt;men eller beslutet om samfallig-&lt;br&gt;hetens bildande vunnit laga kraft.&lt;br&gt;Som delägare anses därvid ägaren&lt;br&gt;av fastighet och annan som enligt&lt;br&gt;domen eller beslutet skall ha del i&lt;br&gt;samfalligheten. Beslut som fattas&lt;br&gt;vid sammanträdet gäller endast&lt;br&gt;under förutsättning att fastighets-&lt;br&gt;bildnings-, anläggnings-, exploate-&lt;br&gt;rings- eller tillståndsbeslutet eller&lt;br&gt;tillståndsdomen vinner laga kraft&lt;br&gt;eller, i fråga om anläggningsbe-&lt;br&gt;slut, att förordnande meddelas&lt;br&gt;enligt 27 a § anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller 13 kap. 50 §&lt;br&gt;första stycket vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighetsbildnings-, an-&lt;br&gt;läggnings- eller exploateringsbe-&lt;br&gt;slut eller tillståndsdom eller till-&lt;br&gt;ståndsbeslut enligt miljöbalken&lt;br&gt;meddelats, får sammanträde för&lt;br&gt;bildande av samfallighetsförening&lt;br&gt;hållas innan domen eller beslutet&lt;br&gt;om samfällighetens bildande vun-&lt;br&gt;nit laga kraft. Som delägare anses&lt;br&gt;därvid ägaren av fastighet och&lt;br&gt;annan som enligt domen eller&lt;br&gt;beslutet skall ha del i samfällig-&lt;br&gt;heten. Beslut som fattas vid sam-&lt;br&gt;manträdet gäller endast under&lt;br&gt;förutsättning att fastighetsbild-&lt;br&gt;nings-, anläggnings-, exploate-&lt;br&gt;rings- eller tillståndsbeslutet eller&lt;br&gt;tillståndsdomen vinner laga kraft&lt;br&gt;eller, i fråga om anläggningsbe-&lt;br&gt;slut, att förordnande meddelas&lt;br&gt;enligt 27 a § anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller 22 kap. 28 §&lt;br&gt;första stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151) om&lt;br&gt;införande av anläggningslagen (1973:1149) och la-&lt;br&gt;gen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18, 20 och 21 §§ lagen (1973:1151) om infö-&lt;br&gt;rande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om för-&lt;br&gt;valtning av samfalligheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966:700) om vissa ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter äger vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av sam-&lt;br&gt;fälligheter foreskrives om samfallighet enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana företag enligt&lt;br&gt;3, 7 eller 8 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1918:523) som inte kan förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldig-&lt;br&gt;heter samt motsvarande företag&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;vad som i lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfalligheter&lt;br&gt;föreskrivs om samfalligheter enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana företag enligt&lt;br&gt;3, 7 eller 8 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1918:523) som inte kan förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldig-&lt;br&gt;heter samt motsvarande företag&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;vad som i lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfälligheter&lt;br&gt;föreskrivs om samfälligheter enligt&lt;br&gt;lagen (0000) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en samfallighetsförening&lt;br&gt;som bildats enligt 19 § har regist-&lt;br&gt;rerats, skall den anses ha övertagit&lt;br&gt;samfällighetens samtliga tillgångar&lt;br&gt;och förpliktelser. De anläggningar,&lt;br&gt;som förvaltas av samfälligheten,&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfalligheter jämställas med&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar enligt&lt;br&gt;anläggningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1973:1149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, såvitt avser företag enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1918:523) eller mot-&lt;br&gt;svarande äldre bestämmelser, med&lt;br&gt;gemensamma anläggningar i sam-&lt;br&gt;falligheter enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en samfallighetsförening&lt;br&gt;som bildats enligt 19 § har regist-&lt;br&gt;rerats, skall den anses ha övertagit&lt;br&gt;samfällighetens samtliga tillgångar&lt;br&gt;och förpliktelser. De anläggningar&lt;br&gt;som förvaltas av samfälligheten&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter jämställas med&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar enligt&lt;br&gt;anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;eller, såvitt avser företag enligt&lt;br&gt;vattenlagen (1918:523) eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser,&lt;br&gt;med gemensamma anläggningar i&lt;br&gt;samfalligheter enligt lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut, som av-&lt;br&gt;ses i 22 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1983:292) om införande av vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291) och som rör&lt;br&gt;en samfällighet som kan förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldig-&lt;br&gt;heter, skall förordnas att samfal-&lt;br&gt;ligheten skall upplösas och att en&lt;br&gt;samfällighetsförening skall bildas&lt;br&gt;för att förvalta den nya samfällig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en samfallighetsförening som&lt;br&gt;registrerats, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut, som av-&lt;br&gt;ses i 11 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(0000) om införande av lagen&lt;br&gt;(0000) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vattenverksamhet och som&lt;br&gt;rör en samfallighet som kan för-&lt;br&gt;värva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter, skall förordnas att&lt;br&gt;samfälligheten skall upplösas och&lt;br&gt;att en samfällighetsförening skall&lt;br&gt;bildas för att förvalta den nya&lt;br&gt;samfalligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har bildats enligt första stycket har&lt;br&gt;0 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:839) om&lt;br&gt;Statens va-nämnd;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1976:839) om Statens va-nämnd&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut överklagas hos&lt;br&gt;Svea hovrätt. Målet prövas av&lt;br&gt;hovrätten i dess sammansättning&lt;br&gt;som vattenöverdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut överklagas hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt. Målet prövas av&lt;br&gt;hovrätten i dess sammansättning&lt;br&gt;som miljööver domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett mål som vid ikraftträdandet inte har avgjorts av hovrätten i dess&lt;br&gt;sammansättning som vattenöverdomstol skall därefter handläggas av&lt;br&gt;hovrätten i dess sammansättning som miljööverdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1044.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om&lt;br&gt;vattenförbund;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 12, 25, 27, 29, 33 och 34 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:997) om vattenförbund skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) eller miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387) eller äldre lag har&lt;br&gt;medgivits rätt att inverka på vat-&lt;br&gt;tenbeskaffenheten eller i övrigt på&lt;br&gt;vattenförhållandena inom verk-&lt;br&gt;samhetsområdet skall vara med-&lt;br&gt;lem i förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt miljöbalken eller&lt;br&gt;äldre lag har medgivits rätt att&lt;br&gt;inverka på vattenbeskaffenheten&lt;br&gt;eller i övrigt på vattenförhållande-&lt;br&gt;na inom verksamhetsområdet skall&lt;br&gt;vara medlem i förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inverkar på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet&lt;br&gt;utan att det föreligger fall som avses i första stycket skall vara medlem i&lt;br&gt;förbundet, om hans medlemskap är av särskild betydelse för förbundets&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i&lt;br&gt;förbundet av särskilt skäl motsatt sig medlemskap, får han stå utanför&lt;br&gt;förbundet, om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun samt sammanslutning av fiskerättsägare far ingå som med-&lt;br&gt;lem i vattenförbund, även om skyldighet icke föreligger enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag skall bestämmelserna i&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar, i den mån&lt;br&gt;ej annat följer av vad nedan sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag skall bestämmelserna i&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;fortfarande gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar, i den mån ej annat följer av&lt;br&gt;vad nedan sägs. Vad som sägs i&lt;br&gt;12 kap. vattenlagen om vatten-&lt;br&gt;domstol skall gälla miljödomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om talan mot beslut eller&lt;br&gt;åtgärd vid förrättning enligt denna&lt;br&gt;lag gäller i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelsema i 13 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om förrättningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om talan mot beslut eller&lt;br&gt;åtgärd vid förrättning enligt denna&lt;br&gt;lag gäller fortfarande i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 13 kap.&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) om för-&lt;br&gt;rättningsmål. Vad som sägs i 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. vattenlagen om vattendomstol Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;respektive Vattenöverdomstolen Bilaga 2&lt;br&gt;skall gälla miljödomstol respektive&lt;br&gt;Miljööverdomstolen. Vad som sägs&lt;br&gt;om nämndemän respektive vatten-&lt;br&gt;rättsråd skall gälla sakkunniga&lt;br&gt;ledamöter respektive miljöråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen (1983:291) skall&lt;br&gt;jämte avskrift av besvärshandlingama tillställas statens naturvårdsverk&lt;br&gt;och länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angår besvär fråga som avses i&lt;br&gt;26 §, skall vattendomstolen med&lt;br&gt;eget yttrande hänskjuta frågan till&lt;br&gt;regeringens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde som avses i 28 §&lt;br&gt;hålles av förrättningsmannen. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna om bildande av&lt;br&gt;samfallighetsförening i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter. Därvid skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla vatten-&lt;br&gt;domstol och vad som foreskrives&lt;br&gt;om förrättning enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149) i stället&lt;br&gt;gälla förrättning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vattenförbund gäller i&lt;br&gt;övrigt i tillämpliga delar 31 §&lt;br&gt;första stycket, 32-38, 40—43,&lt;br&gt;45-47 §§, 48 § första, andra och&lt;br&gt;tredje styckena, 49-51 §§, 52 §&lt;br&gt;första stycket, 53 och 54 §§ samt&lt;br&gt;67 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter. Dock skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla vattendom-&lt;br&gt;stol. Talerätt som avses i 53 §&lt;br&gt;nämnda lag tillkommer ej inneha-&lt;br&gt;vare av särskild rätt i fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angår besvär fråga som avses i&lt;br&gt;26 §, skall miljödomstolen med&lt;br&gt;eget yttrande hänskjuta frågan till&lt;br&gt;regeringens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde som avses i 28 §&lt;br&gt;hålles av förrättningsmannen. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna om bildande av&lt;br&gt;samfallighetsförening i lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter. Därvid skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla miljödomstol&lt;br&gt;och vad som foreskrives om för-&lt;br&gt;rättning enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) i stället gälla förrätt-&lt;br&gt;ning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vattenförbund gäller i&lt;br&gt;övrigt i tillämpliga delar 31 §&lt;br&gt;första stycket, 32-38, 40-43,&lt;br&gt;45-47 §§, 48 § första, andra och&lt;br&gt;tredje styckena, 49-51 §§, 52 §&lt;br&gt;första stycket, 53 och 54 §§ samt&lt;br&gt;67 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfalligheter. Dock skall vad&lt;br&gt;som foreskrives om fastighets-&lt;br&gt;domstol i stället gälla miljödom-&lt;br&gt;stol. Talerätt som avses i 53 §&lt;br&gt;nämnda lag tillkommer ej inneha-&lt;br&gt;vare av särskild rätt i fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;När enligt 29 eller 33 § talan&lt;br&gt;skall föras hos vattendomstol,&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i 13 kap. vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om stämningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När enligt 29 eller 33 § talan&lt;br&gt;skall föras hos miljödomstol, gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar bestämmelserna&lt;br&gt;om stämningsmål i lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:439) om&lt;br&gt;kommunal energiplanering;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1977:439) om kommunal energi-&lt;br&gt;planering skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kommun skall det finnas&lt;br&gt;en aktuell plan för tillförsel, distri-&lt;br&gt;bution och användning av energi i&lt;br&gt;kommunen. Till planen skall höra&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;som möjliggör en samlad bedöm-&lt;br&gt;ning av den inverkan den i planen&lt;br&gt;upptagna verksamheten har på&lt;br&gt;miljön, hälsan och hushållningen&lt;br&gt;med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kommun skall det finnas&lt;br&gt;en aktuell plan för tillförsel, distri-&lt;br&gt;bution och användning av energi i&lt;br&gt;kommunen. I en sådan plan skall&lt;br&gt;finnas en analys av vilken inverkan&lt;br&gt;den i planen upptagna verksam-&lt;br&gt;heten har på miljön, hälsan och&lt;br&gt;hushållningen med mark och&lt;br&gt;vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 a och 23 §§ av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämp-&lt;br&gt;ligt att ledningen framdrages och begagnas och sökanden finnes lämplig&lt;br&gt;att utöva verksamhet som avses med koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, far dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövningen&lt;br&gt;skall 2-4 kap., 5 kap. 3 § och&lt;br&gt;16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om konces-&lt;br&gt;sion. När det gäller förfarandet,&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag gäller 6 kap.&lt;br&gt;miljöbalken. Vad som där före-&lt;br&gt;skrivs om tillståndsmyndighet skall&lt;br&gt;gälla regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen eller&lt;br&gt;enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och&lt;br&gt;enskild rätt, såsom att trygga&lt;br&gt;säkerheten, skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön mot skador och&lt;br&gt;olägenheter och främja en lång-&lt;br&gt;siktigt god hushållning med mark&lt;br&gt;och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för koncession far föreskrivas att staten skall ha rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltaga i verksamheten eller att koncessionshavaren skall utge särskild&lt;br&gt;avgift till staten eller iakttaga annat liknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare far som villkor för koncession föreskrivas att ledningen skall&lt;br&gt;vara färdigställd inom viss tid. Regeringen kan förlänga föreskriven tid,&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger. Ansökan härom skall göras före utgången&lt;br&gt;av den föreskrivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;M&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En koncession får för sin gil-&lt;br&gt;tighet göras beroende av att sä-&lt;br&gt;kerhet ställs för att den som inne-&lt;br&gt;har koncessionen skall fullgöra&lt;br&gt;skyldigheten enligt 16 § att ta bort&lt;br&gt;ledningen och vidta andra åtgär-&lt;br&gt;der för återställning. Staten, kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kommunal-&lt;br&gt;förbund behöver inte ställa säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer besluta&lt;br&gt;om ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om säkerhetens art gäl-&lt;br&gt;ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.&lt;br&gt;Säkerheten skall prövas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer och förva-&lt;br&gt;ras av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer genom verksamhet&lt;br&gt;för vilken koncession har medde-&lt;br&gt;lats enligt denna lag betydande&lt;br&gt;olägenhet som icke förutsågs när&lt;br&gt;koncessionen meddelades, far&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva villkor som är ägnat att&lt;br&gt;förebygga eller minska olägenhe-&lt;br&gt;ten för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer genom verksamhet&lt;br&gt;för vilken koncession har medde-&lt;br&gt;lats enligt denna lag en olägenhet&lt;br&gt;av någon betydelse som inte förut-&lt;br&gt;sågs när koncessionen meddelades&lt;br&gt;eller medverkar verksamheten med&lt;br&gt;någon betydelse till att en mil-&lt;br&gt;jökvalitetsnorm enligt 5 kap. mil-&lt;br&gt;jöbalken överträds, far regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer föreskriva ytterliga-&lt;br&gt;re eller ändrade villkor för att&lt;br&gt;förebygga eller minska olägenhe-&lt;br&gt;ten för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor enligt första stycket får&lt;br&gt;inte vara så ingripande att verk-&lt;br&gt;samheten inte längre kan bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller att den avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud får inte meddelas med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken mot en rörled-&lt;br&gt;nings framdragande eller be-&lt;br&gt;gagnande, om regeringen har&lt;br&gt;tillåtit rörledningen i en konces-&lt;br&gt;sion enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om prövning av koncession skall handläggas och bedö-&lt;br&gt;mas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags&lt;br&gt;ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock&lt;br&gt;tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429)’ att 4,&lt;br&gt;14, 17, 19 och 32 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån den strider mot före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822) eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är skyldig&lt;br&gt;att enligt föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;underrätta Skogsvårdsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;avverkning och uttag av&lt;br&gt;skogsbränsle som skall äga rum på&lt;br&gt;hans mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med&lt;br&gt;avverkning som inte kräver till-&lt;br&gt;stånd enligt naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad han avser att göra för att&lt;br&gt;tillgodose naturvårdens och kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen i sam-&lt;br&gt;band med avverkning på hans&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån den strider mot 7 kap.&lt;br&gt;11 § andra stycket miljöbalken&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 7 eller&lt;br&gt;8 kap. miljöbalken eller med stöd&lt;br&gt;av annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är skyldig&lt;br&gt;att enligt föreskrifter som medde-&lt;br&gt;las av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;underrätta skogsvårdsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;avverkning och uttag av&lt;br&gt;skogsbränsle som skall äga rum på&lt;br&gt;hans mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med&lt;br&gt;avverkning som inte kräver till-&lt;br&gt;stånd enligt 11 kap. miljöbalken,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad han avser att göra för att&lt;br&gt;tillgodose naturvårdens och kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen i sam-&lt;br&gt;band med avverkning på hans&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till avverkning i svår-&lt;br&gt;föryngrad skog eller skyddsskog&lt;br&gt;får inte ges, om avverkningen&lt;br&gt;medverkar till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm överträds. Avverkningen&lt;br&gt;får dock tillåtas, om verksamhets-&lt;br&gt;utövaren vidtar sådana åtgärder&lt;br&gt;att olägenheterna från annan&lt;br&gt;verksamhet upphör eller minskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:553.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:1241.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att möjligheterna att uppfylla&lt;br&gt;miljökvalitetsnormen ökar i inte&lt;br&gt;obetydlig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för&lt;br&gt;visst eller vissa områden föreskriva att tillstånd till avverkning av svår-&lt;br&gt;föryngrad skog inte får ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om skog på mark som inte i genomsnitt kan producera minst&lt;br&gt;en kubikmeter virke om året per hektar, om det inte finns särskilda skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för byggande av skogsbilväg om nyttan av vägen för skogsbruket&lt;br&gt;inte motsvarar kostnaden för den eller om vägen inte kan passas in i en&lt;br&gt;vägnätsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;18 § första eller andra stycket&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 25 §, 26 §&lt;br&gt;första stycket första meningen,&lt;br&gt;27 § första meningen, 27 a §, 31 §&lt;br&gt;andra stycket, 32 §, 33 § första&lt;br&gt;stycket, 34 §, 35 § första stycket&lt;br&gt;första meningen och andra stycket&lt;br&gt;samt 36 &amp;nbsp;§ naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall finnas miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar som gör det&lt;br&gt;möjligt att bedöma vilken inverkan&lt;br&gt;nya metoder för skogens skötsel&lt;br&gt;och nya skogsodlingsmaterial har&lt;br&gt;på miljön. Föreskrifterna får inne-&lt;br&gt;bära att en sådan beskrivning skall&lt;br&gt;upprättas av den som avser att&lt;br&gt;använda en ny metod eller ett nytt&lt;br&gt;skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;18 § första eller andra stycket&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 25 kap.&lt;br&gt;6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första&lt;br&gt;stycket, 6 §, 7 § första stycket&lt;br&gt;första meningen, 8 § första me-&lt;br&gt;ningen, 9, 12 och 13 §§, 15 §&lt;br&gt;första stycket första meningen och&lt;br&gt;andra stycket, 31 § tredje stycket&lt;br&gt;samt 32 och 33 §§ miljöbalken.&lt;br&gt;Vad som i dessa bestämmelser&lt;br&gt;sägs om miljödomstol skall i stäl-&lt;br&gt;let gälla fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall göras en analys av&lt;br&gt;vilken inverkan nya metoder för&lt;br&gt;skogens skötsel och nya skogsod-&lt;br&gt;lingsmaterial har på miljön. Före-&lt;br&gt;skrifterna får innebära att en sådan&lt;br&gt;analys skall göras av den som&lt;br&gt;avser att använda en ny metod&lt;br&gt;eller ett nytt skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ärenden som har inletts före denna lags ikraftträdande skall hand-&lt;br&gt;läggas och bedömas enligt äldre bestämmelser. Bestämmelsen om mil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jökvalitetsnormer i 17 § i dess nya lydelse skall dock tillämpas omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I stället for de bestämmelser som räknas upp i 19 § skall äldre be-&lt;br&gt;stämmelser gälla i fråga om rätt till ersättning på grund av ett beslut som&lt;br&gt;har meddelats före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 4 kap. 7 § fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Indelning av byggnader och mark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är&lt;br&gt;vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen far inte&lt;br&gt;påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)&lt;br&gt;eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle&lt;br&gt;uppgå till 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad, special-&lt;br&gt;byggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upp-&lt;br&gt;lagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, industri-&lt;br&gt;byggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som&lt;br&gt;inte överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark&lt;br&gt;till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd&lt;br&gt;fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren.&lt;br&gt;Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomt-&lt;br&gt;mark endast om det är uppenbart att den far bebyggas. I övriga fall skall&lt;br&gt;obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan&lt;br&gt;utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att&lt;br&gt;bebyggelsen inte skall genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt&lt;br&gt;bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och byggla-&lt;br&gt;gen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken gäller täkt-&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 &amp;nbsp;§ natur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdslagen (1964:822) eller vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291). Med täkttill-&lt;br&gt;stånd skall jämställas pågående&lt;br&gt;täkt. Byggnad på täktområde för&lt;br&gt;täktens utnyttjande hindrar inte att&lt;br&gt;marken indelas som täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken gäller täkt-&lt;br&gt;tillstånd enligt miljöbalken. Med&lt;br&gt;täkttillstånd skall jämställas pågå-&lt;br&gt;ende täkt. Byggnad på täktområde&lt;br&gt;för täktens utnyttjande hindrar inte&lt;br&gt;att marken indelas som täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkermark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller&lt;br&gt;bete och som är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betesmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte&lt;br&gt;är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig ut-&lt;br&gt;sträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till&lt;br&gt;skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses&lt;br&gt;som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i&lt;br&gt;anspråk för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt veder-&lt;br&gt;tagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubik-&lt;br&gt;meter virke om året per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsimpediment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöjan-&lt;br&gt;de åtgärder men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Taxeringsenhet och beskattningsnatur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Består täktmark av skilda mark-&lt;br&gt;områden skall varje sådant område&lt;br&gt;utgöra en taxeringsenhet. Omfattas&lt;br&gt;områden av samma täktplan enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) skall&lt;br&gt;de dock utgöra en taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Består täktmark av skilda mark-&lt;br&gt;områden skall varje sådant område&lt;br&gt;utgöra en taxeringsenhet. Omfattas&lt;br&gt;områden av samma täktplan enligt&lt;br&gt;miljöbalken eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser skall de dock&lt;br&gt;utgöra en taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid fastighetstaxering år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om&lt;br&gt;skyldighet for utländska kärande att ställa säkerhet&lt;br&gt;för rättegångskostnader;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:307) om skyldighet för ut-&lt;br&gt;ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;br&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt la-&lt;br&gt;gen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål vid fastighetsdomstol&lt;br&gt;som inte avser en arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt la-&lt;br&gt;gen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol&lt;br&gt;som inte avser en arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål vid miljödomstol enligt&lt;br&gt;20 kap. 2 § första stycket 2 miljö-&lt;br&gt;balken som är ansökningsmål och&lt;br&gt;20 kap. 2 § första stycket 5 miljö-&lt;br&gt;balken som avser ersättning vid&lt;br&gt;ingripande av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom&lt;br&gt;genstämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om&lt;br&gt;åtgärder mot förorening från fartyg;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § lagen (1980:424) om åtgärder&lt;br&gt;mot förorening från fartyg&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Ansvar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 3 kap. 7 §, om inte gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken,&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387) eller&lt;br&gt;lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en befälhavare som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot en föreskrift som har medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 4 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 4 kap. 3 §, 5 kap. 1 § eller 7&lt;br&gt;kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som uppsåtligen bryter&lt;br&gt;mot 5 kap. 2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fartygets redare eller ägare,&lt;br&gt;om han uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot 6 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 3 kap. 7 §, om inte gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken&lt;br&gt;eller miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en befälhavare som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot en föreskrift som har medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 4 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 4 kap. 3 §, 5 kap. 1 § eller 7&lt;br&gt;kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som uppsåtligen bryter&lt;br&gt;mot 5 kap. 2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fartygets redare eller ägare,&lt;br&gt;om han uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot 6 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1354) om&lt;br&gt;allmänna värmesystem;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1981:1354) om allmänna värme-&lt;br&gt;system skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar någon fastighets-&lt;br&gt;ägare att betala avgift som avses i&lt;br&gt;denna lag eller att i annat hänseen-&lt;br&gt;de iaktta vad som åligger honom&lt;br&gt;och är försummelsen väsentlig, får&lt;br&gt;huvudmannen stänga av energitill-&lt;br&gt;förseln till fastigheten, om han inte&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att sanitär olä-&lt;br&gt;genhet uppkommer. Kostnad för&lt;br&gt;stängningsåtgärd far påföras fas-&lt;br&gt;tighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar någon fastighets-&lt;br&gt;ägare att betala avgift som avses i&lt;br&gt;denna lag eller att i annat hänseen-&lt;br&gt;de iaktta vad som åligger honom&lt;br&gt;och är försummelsen väsentlig, får&lt;br&gt;huvudmannen stänga av energitill-&lt;br&gt;förseln till fastigheten, om han inte&lt;br&gt;genom anmaning har kunnat&lt;br&gt;åstadkomma rättelse och avstäng-&lt;br&gt;ning kan ske utan att olägenhet för&lt;br&gt;människors hälsa uppkommer.&lt;br&gt;Kostnad för stängningsåtgärd far&lt;br&gt;påföras fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;l.ll Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m.;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om pre-&lt;br&gt;skription av skatt och andra ford-&lt;br&gt;ringar som det allmänna har rätt&lt;br&gt;till och som drivs in enligt be-&lt;br&gt;stämmelsema i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m. Den tillämpas dock&lt;br&gt;inte på fordringar enligt vat-&lt;br&gt;tenlagen (1918:523), vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291), rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619), studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), bötesverkställighets-&lt;br&gt;lagen (1979:189) eller fordringar&lt;br&gt;för vilka särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om preskription gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om pre-&lt;br&gt;skription av skatt och andra ford-&lt;br&gt;ringar som det allmänna har rätt&lt;br&gt;till och som drivs in enligt be-&lt;br&gt;stämmelsema i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;indrivning av statliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar m.m. Den tillämpas&lt;br&gt;dock inte på fordringar enligt&lt;br&gt;vatten- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1918:523), vat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tenlagen (1983:291), 25 kap. 8 §&lt;br&gt;miljö-balken, 6 kap. lagen (0000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet, rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619), studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), bötesverkställighets-&lt;br&gt;lagen (1979:189) eller fordringar&lt;br&gt;för vilka särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om preskription gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:491.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om&lt;br&gt;inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled&lt;br&gt;och allmän hamn;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:293) om inrättande, ut-&lt;br&gt;vidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 a och 3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 b och 1 c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall 2-4 kap., 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningen upprättas skall den som&lt;br&gt;avser att inleda ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag samråda enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket miljöbalken med&lt;br&gt;Sjöfartsverket, berörda länsstyrel-&lt;br&gt;ser och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet i öv-&lt;br&gt;rigt, kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag skall 6 kap. 3 §,&lt;br&gt;4 § andra stycket, 5-8 §§ och&lt;br&gt;10-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;br&gt;Vad som där föreskrivs om läns-&lt;br&gt;styrelse skall gälla den länsstyrel-&lt;br&gt;se inom vars område verksamhe-&lt;br&gt;ten huvudsakligen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall godkännas av berörda läns-&lt;br&gt;styrelser innan beslut fattas om att&lt;br&gt;inrätta, utvidga eller avlysa all-&lt;br&gt;män farled eller allmän hamn.&lt;br&gt;Beslutet att godkänna miljökon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekvensbeskrivningen får inte Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;överklagas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med prövningen av&lt;br&gt;ett ärende enligt denna lag skall&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen och&lt;br&gt;resultatet av samråd och yttranden&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lc§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket skall med eget&lt;br&gt;yttrande överlämna frågan om&lt;br&gt;inrättande av en allmän farled till&lt;br&gt;regeringen för prövning enligt&lt;br&gt;17 kap. 1 § miljöbalken. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om regeringen enligt&lt;br&gt;17 kap. 3 § miljöbalken har för-&lt;br&gt;behållit sig prövningen av tillåt-&lt;br&gt;ligheten av en allmän farled eller&lt;br&gt;allmän hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat med hänsyn&lt;br&gt;till det ändamål som en allmän&lt;br&gt;farled skall tillgodose, säkerheten i&lt;br&gt;farleden eller i övrigt med hänsyn&lt;br&gt;till allmän eller enskild rätt, far&lt;br&gt;särskilda föreskrifter meddelas om&lt;br&gt;hur den allmänna farleden skall&lt;br&gt;ordnas och begagnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat med hänsyn&lt;br&gt;till det ändamål som en allmän&lt;br&gt;farled skall tillgodose, skyddet för&lt;br&gt;hälsan eller miljön eller hushåll-&lt;br&gt;ningen med mark och vatten och&lt;br&gt;andra resurser, säkerheten i farle-&lt;br&gt;den eller i övrigt med hänsyn till&lt;br&gt;allmänna intressen eller enskild&lt;br&gt;rätt, far regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddela särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;hur den allmänna farleden skall&lt;br&gt;ordnas och begagnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts fore denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 b § (1984:3) om kärnteknisk verksamhet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning som möjliggör en&lt;br&gt;samlad bedömning av en planerad&lt;br&gt;anläggnings, verksamhets eller&lt;br&gt;åtgärds inverkan på miljön och&lt;br&gt;hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;§&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall 2 kap., 5 kap. 3 §&lt;br&gt;och 16 kap. 5 § miljöbalken till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd att uppföra, inneha eller&lt;br&gt;driva en kärnteknisk anläggning.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i andra ärenden&lt;br&gt;om tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet, kra-&lt;br&gt;ven på miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar samt planer och plane-&lt;br&gt;ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1536.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om&lt;br&gt;skatt på bekämpningsmedel;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1984:410) om skatt på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (bekämpningsmedelsskatt) skall erläggas till staten enligt denna&lt;br&gt;lag vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämpnings-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bekämpningsmedel avses i&lt;br&gt;denna lag ämnen eller beredningar&lt;br&gt;som är avsedda att användas till&lt;br&gt;skydd mot egendomsskada, sani-&lt;br&gt;tär olägenhet eller annan jämför-&lt;br&gt;bar olägenhet, förorsakad av&lt;br&gt;växter, djur, bakterier eller virus.&lt;br&gt;Som be-kämpningsmedel enligt&lt;br&gt;lagen skall dock inte anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara, avsedd att användas vid&lt;br&gt;beredning av livsmedel, läkemedel&lt;br&gt;eller annan jämförbar vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. färger, fernissor, tjäror och&lt;br&gt;andra varor som huvudsakligen&lt;br&gt;begagnas för ett annat ändamål än&lt;br&gt;som avses i första meningen, om&lt;br&gt;inte varorna genom en särskild&lt;br&gt;benämning eller på något annat&lt;br&gt;sätt anges vara avsedda som be-&lt;br&gt;kämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. träskyddsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bekämpningsmedel avses i&lt;br&gt;denna lag ämnen eller beredningar&lt;br&gt;som är avsedda att användas till&lt;br&gt;skydd mot egendomsskada eller&lt;br&gt;olägenhet för människors hälsa,&lt;br&gt;förorsakad av växter, djur, bakte-&lt;br&gt;rier eller virus. Som bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel enligt lagen skall dock&lt;br&gt;inte anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara, avsedd att användas vid&lt;br&gt;beredning av livsmedel, läkemedel&lt;br&gt;eller annan jämförbar vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. färger, fernissor, tjäror och&lt;br&gt;andra varor som huvudsakligen&lt;br&gt;begagnas för ett annat ändamål än&lt;br&gt;som avses i första meningen, om&lt;br&gt;inte varorna genom en särskild&lt;br&gt;benämning eller på något annat&lt;br&gt;sätt anges vara avsedda som be-&lt;br&gt;kämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. träskyddsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1995:617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:620) om&lt;br&gt;vissa torvfyndigheter;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6-7, 12-14, 34 och 39 §§ lagen (1985:620)&lt;br&gt;om vissa torvfyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningskoncession kan&lt;br&gt;förenas med rätt för innehavaren&lt;br&gt;att senare få bearbetningskonces-&lt;br&gt;sion för fyndigheten eller företräde&lt;br&gt;framför andra till sådan konces-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningskoncession får&lt;br&gt;förenas med rätt för innehavaren&lt;br&gt;att få företräde framför andra till&lt;br&gt;bearbetningskoncession för fyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i denna lag skall även iakttas&lt;br&gt;tillämpliga föreskrifter i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10), miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387) och andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i denna lag skall även iakttas&lt;br&gt;tillämpliga föreskrifter i miljöbal-&lt;br&gt;ken, plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) och andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämp-&lt;br&gt;ligt att verksamheten kommer till stånd och sökanden från sådan syn-&lt;br&gt;punkt är lämplig att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, far dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid koncessionsprövning skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 2-4 kap. och&lt;br&gt;5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av bearbet-&lt;br&gt;ningskoncession skall därutöver&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 6 kap.,&lt;br&gt;12 kap. 2 § och 16 kap 5 §, 12 § 1&lt;br&gt;och 13 § miljöbalken, bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1-3 kap. och 7 kap. 21—27&lt;br&gt;och 29 §§ lagen (0000) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vatten-&lt;br&gt;verksamhet samt föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av dessa&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1987:164.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:164.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetningskoncession får meddelas endast om det görs sannolikt att&lt;br&gt;fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att mot-&lt;br&gt;verka eller begränsa menlig inver-&lt;br&gt;kan på naturmiljön samt för att&lt;br&gt;beakta andra allmänna intressen&lt;br&gt;och enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall förenas med&lt;br&gt;de villkor som behövs för att skyd-&lt;br&gt;da allmänna intressen och enskild&lt;br&gt;rätt, såsom att skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön mot skador och&lt;br&gt;olägenheter och främja en lång-&lt;br&gt;siktigt god hushållning med mark&lt;br&gt;och vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas bearbetningskoncession för någon annan än fastighetsägaren&lt;br&gt;i fråga om en fyndighet från vilken denne utvinner torv för sitt husbehov,&lt;br&gt;skall koncessionen, om inte särskilda skäl föranleder annat, förenas med&lt;br&gt;villkor som gör det möjligt för fastighetsägaren att på skäliga villkor få&lt;br&gt;torv för sitt husbehov även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionshavaren skall, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;annat, åläggas att ställa säkerhet&lt;br&gt;för att villkor till skydd för natur-&lt;br&gt;miljön, andra allmänna intressen&lt;br&gt;eller enskild rätt skall uppfyllas.&lt;br&gt;Visar sig säkerheten otillräcklig,&lt;br&gt;får länsstyrelsen bestämma att&lt;br&gt;ytterligare säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer genom verksamhet&lt;br&gt;för vilken koncession meddelats&lt;br&gt;betydande olägenhet som inte&lt;br&gt;förutsågs när koncessionen med-&lt;br&gt;delades, får länsstyrelsen bestäm-&lt;br&gt;ma de villkor för den fortsatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:689.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;§&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En koncession får för sin giltig-&lt;br&gt;het göras beroende av att säkerhet&lt;br&gt;ställs för att koncessionshavaren&lt;br&gt;skall fullgöra skyldigheten enligt&lt;br&gt;34 § att ta bort anläggningar och&lt;br&gt;vidta andra åtgärder för återställ-&lt;br&gt;ning. Vid ingrepp i naturen av&lt;br&gt;större omfattning skall säkerhet&lt;br&gt;ställas, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;att det saknas anledning till detta.&lt;br&gt;Staten, kommuner, landsting och&lt;br&gt;kommunalförbund behöver inte&lt;br&gt;ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;länsstyrelsen bestämma att ytterli-&lt;br&gt;gare säkerhet skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om säkerhetens art gäl-&lt;br&gt;ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.&lt;br&gt;Säkerheten skall prövas av läns-&lt;br&gt;styrelsen och förvaras av denna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;§&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får förena konces-&lt;br&gt;sionen med ytterligare eller änd-&lt;br&gt;rade villkor, om det genom verk-&lt;br&gt;samheten har uppkommit en olä-&lt;br&gt;genhet av någon betydelse som&lt;br&gt;inte förutsågs när koncessionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten som behövs för att meddelades eller om verksamheten Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;förebygga eller minska olägenhe- med någon betydelse medverkar Bilaga 2&lt;br&gt;ten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till att en miljökvalitetsnorm enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. miljöbalken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en koncession upphör skall koncessionshavaren ta bort anlägg-&lt;br&gt;ningar och vidta andra åtgärder för återställning, om detta är motiverat&lt;br&gt;från allmän eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån skyldighet att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom&lt;br&gt;villkor i koncessionen, skall frågan prövas av länsstyrelsen i samband&lt;br&gt;med att koncessionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse innebär inte&lt;br&gt;någon inskränkning i koncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter enligt 2 kap.&lt;br&gt;8 § eller 10 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar en koncessionshavare&lt;br&gt;inte villkor som förenats med&lt;br&gt;koncessionen eller efterkommer&lt;br&gt;han inte vad som begärs med stöd&lt;br&gt;av 35 § eller 36 § andra stycket,&lt;br&gt;far länsstyrelsen vid vite förelägga&lt;br&gt;honom att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar en koncessionshavare&lt;br&gt;inte villkor som har förenats med&lt;br&gt;koncessionen eller uppfyller inte&lt;br&gt;koncessionshavaren skyldigheten&lt;br&gt;en- ligt 34 § att vidta åtgärder för&lt;br&gt;återställning eller vad som begärs&lt;br&gt;med stöd av 35 § eller 36 § andra&lt;br&gt;stycket, far länsstyrelsen vid vite&lt;br&gt;förelägga honom att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättning far kronofogdemyndigheten på ansökan av&lt;br&gt;länsstyrelsen eller, i fall som nämns i 35 §, myndighet som avses där&lt;br&gt;meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse på bekostnad&lt;br&gt;av koncessionshavaren. I fråga om sådan handräckning finns bestämmel-&lt;br&gt;ser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:870.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.32 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 a § räddningstjänstlagen (1986:1102)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § lagen (1984:3) om kärn-&lt;br&gt;teknisk verksamhet finns bestäm-&lt;br&gt;melser om skyldighet för inneha-&lt;br&gt;vare av kärnteknisk anläggning att&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;att upprätthålla säkerheten vid&lt;br&gt;anläggningen. A v hälsoskyddsla-&lt;br&gt;gen (1982:1080) framgår att varje&lt;br&gt;kommun svarar for hälsoskydd&lt;br&gt;inom kommunen som påkallas av&lt;br&gt;utsläpp av radioaktiva ämnen, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § lagen (1984:3) om kärn-&lt;br&gt;teknisk verksamhet finns bestäm-&lt;br&gt;melser om skyldighet för inneha-&lt;br&gt;vare av kärnteknisk anläggning att&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;att upprätthålla säkerheten vid&lt;br&gt;anläggningen. Av 26 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket miljöbalken följer att&lt;br&gt;varje kommun svarar för tillsyn&lt;br&gt;över miljö- och hälsoskyddet inom&lt;br&gt;kommunen som behövs till följd av&lt;br&gt;utsläpp av radioaktiva ämnen, med&lt;br&gt;undantag för sådan miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet som kräver tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:948.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.33 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)' att&lt;br&gt;1 kap. 3 §, 2 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 1, 5 och 9 §§, 5 kap. 7, 16, 18 och&lt;br&gt;22 §§, 8 kap. 6 §, 12 kap. 1 och 5 §§, 14 kap. 8 § samt 17 kap. 23 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning for beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön&lt;br&gt;skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myn-&lt;br&gt;digheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kom-&lt;br&gt;munen sker genom detaljplaner. En detaljplan far omfatta endast en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsad del av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av&lt;br&gt;kommunen som inte omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av&lt;br&gt;kommunen som inte omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detaljplan far områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser antas, om det behövs for att&lt;br&gt;syftet med översiktsplanen skall&lt;br&gt;uppnås eller for att säkerställa att&lt;br&gt;riksintressen enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplaner far antas for att&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detaljplan får områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser antas, om det behövs for att&lt;br&gt;syftet med översiktsplanen skall&lt;br&gt;uppnås eller for att säkerställa att&lt;br&gt;riksintressen enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlätta genomförandet av detalj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordning av flera kommuners planläggning far regionplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och&lt;br&gt;vid lokalisering av bebyggelse, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas för det eller de ändamål&lt;br&gt;för vilka områdena är mest lämpa-&lt;br&gt;de med hänsyn till beskaffenhet&lt;br&gt;och läge samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas for det eller de ändamål&lt;br&gt;for vilka områdena är mest lämpa-&lt;br&gt;de med hänsyn till beskaffenhet&lt;br&gt;och läge samt föreliggande behov.&lt;br&gt;Företräde skall ges sådan an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändning som medför en från&lt;br&gt;allmän synpunkt god hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken tillämpas.&lt;br&gt;Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken skall&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer iakttas vid&lt;br&gt;planering och planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja&lt;br&gt;en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunika-&lt;br&gt;tionsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god&lt;br&gt;livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hus-&lt;br&gt;hållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas.&lt;br&gt;Hänsyn skall tas till förhållandena i angränsande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;skall beaktas även i andra ärenden skall beaktas även i andra ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt denna lag. Beslut för inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverka till att en miljökvali-&lt;br&gt;tetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken&lt;br&gt;överträds.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Översiktsplan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;de allmänna intressen enligt 2&lt;br&gt;kap. och de miljö- och riskfaktorer&lt;br&gt;som bör beaktas vid beslut om&lt;br&gt;användningen av mark- och vat-&lt;br&gt;tenområden. Vid redovisningen av&lt;br&gt;de allmänna intressena skall rik-&lt;br&gt;sintressen enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunens syn på hur den&lt;br&gt;byggda miljön skall utvecklas och&lt;br&gt;bevaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur kommunen avser att till-&lt;br&gt;godose de redovisade riksintresse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;de allmänna intressen enligt 2 kap.&lt;br&gt;och de miljö- och riskfaktorer som&lt;br&gt;bör beaktas vid beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenområ-&lt;br&gt;den. Vid redovisningen skall&lt;br&gt;riksintressen enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunens syn på hur den&lt;br&gt;byggda miljön skall utvecklas och&lt;br&gt;bevaras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur kommunen avser att till-&lt;br&gt;godose de redovisade riksintresse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na enligt lagen om hushållning na och iaktta miljökvalitetsnor- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;med naturresurser m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;merna.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan&lt;br&gt;svårighet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0390/prop_199798__90-5.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet skall läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt ta till vara och&lt;br&gt;samordna statens intressen och&lt;br&gt;därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla underlag för&lt;br&gt;kommunens bedömningar och ge&lt;br&gt;råd i fråga om sådana allmänna&lt;br&gt;intressen enligt 2 kap. och sådana&lt;br&gt;miljö- och riskfaktorer som bör&lt;br&gt;beaktas vid beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen en-&lt;br&gt;ligt lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillgodoses och för att sådana&lt;br&gt;frågor om användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden som angår två&lt;br&gt;eller flera kommuner samordnas&lt;br&gt;på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsyttran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de över planförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av yttrandet skall framgå om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslaget inte tillgodoser riks-&lt;br&gt;intressen enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresur-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana frågor rörande an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden som angår två eller flera&lt;br&gt;kommuner inte samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;bebyggelsen blir olämplig&lt;br&gt;med hänsyn till de boendes och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet skall läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt ta till vara och&lt;br&gt;samordna statens intressen och&lt;br&gt;därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla underlag för&lt;br&gt;kommunens bedömningar och ge&lt;br&gt;råd i fråga om sådana allmänna&lt;br&gt;intressen enligt 2 kap. och sådana&lt;br&gt;miljö- och riskfaktorer som bör&lt;br&gt;beaktas vid beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen en-&lt;br&gt;ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-&lt;br&gt;godoses och miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;enligt 5 kap. miljöbalken iakttas,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att sådana frågor om&lt;br&gt;användningen av mark- och vat-&lt;br&gt;tenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;An yttrandet skall framgå om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslaget inte tillgodoser riks-&lt;br&gt;intressen enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förslaget kan medverka till att&lt;br&gt;en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.&lt;br&gt;miljöbalken överträds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana frågor rörande an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vatten-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigas hälsa eller till behovet av områden som angår två eller flera&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommuner inte samordnas på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt sätt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bebyggelsen blir olämplig&lt;br&gt;med hänsyn till de boendes och&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0390/prop_199798__90-6.png" style="width:17pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall&lt;br&gt;redovisas i detaljplanen far i pla-&lt;br&gt;nen meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra&lt;br&gt;stycket samt tredje stycket 2, 8 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vil-&lt;br&gt;ken byggande över och under&lt;br&gt;markytan far ske och, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl med hänsyn till&lt;br&gt;bostadsförsörjningen eller miljön,&lt;br&gt;även den minsta omfattning i&lt;br&gt;vilken byggandet skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, var-&lt;br&gt;vid för bostadsbyggnader kan&lt;br&gt;bestämmas andelen lägenheter av&lt;br&gt;olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och ut-&lt;br&gt;förande av byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar och tomter, varvid får&lt;br&gt;meddelas varsamhetsbestämmelser&lt;br&gt;för att precisera kraven i 3 kap.&lt;br&gt;10 §, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och för tomter som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § samt sådana bestämmelser i&lt;br&gt;fråga om andra ändringar av bygg-&lt;br&gt;nader än tillbyggnader som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall&lt;br&gt;redovisas i detaljplanen får i pla-&lt;br&gt;nen meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra&lt;br&gt;stycket samt tredje stycket 2, 8 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vil-&lt;br&gt;ken byggande över och under&lt;br&gt;markytan får ske och, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl med hänsyn till&lt;br&gt;bostadsförsörjningen eller miljön,&lt;br&gt;även den minsta omfattning i&lt;br&gt;vilken byggandet skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, var-&lt;br&gt;vid för bostadsbyggnader kan&lt;br&gt;bestämmas andelen lägenheter av&lt;br&gt;olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och ut-&lt;br&gt;förande av byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar och tomter, varvid får&lt;br&gt;meddelas varsamhetsbestämmelser&lt;br&gt;för att precisera kraven i 3 kap.&lt;br&gt;10 §, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och för tomter som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § samt sådana bestämmelser i&lt;br&gt;fråga om andra ändringar av bygg-&lt;br&gt;nader än tillbyggnader som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1315.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser för vilka kom-&lt;br&gt;munen inte skall vara huvudman,&lt;br&gt;varvid far meddelas skydds-&lt;br&gt;bestämmelser för sådana platser&lt;br&gt;som är särskilt värdefulla från&lt;br&gt;historisk, kulturhistorisk, miljö-&lt;br&gt;mässig eller konstnärlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller an-&lt;br&gt;nan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av&lt;br&gt;parkeringsplatser, förbud att an-&lt;br&gt;vända viss mark eller byggnader&lt;br&gt;för parkering samt skyldighet att&lt;br&gt;anordna utrymme för parkering,&lt;br&gt;lastning och lossning enligt 3 kap.&lt;br&gt;15 § första stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark&lt;br&gt;eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för det än-&lt;br&gt;damål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna&lt;br&gt;ledningar, energianläggningar&lt;br&gt;samt trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att&lt;br&gt;motverka störningar från omgiv-&lt;br&gt;ningen och, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, högsta tillåtna värden för&lt;br&gt;störningar genom luftförorening,&lt;br&gt;buller, skakning, ljus eller annat&lt;br&gt;sådant som prövas enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighets-&lt;br&gt;indelningen och för inrättande av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. skydd för sådana allmänna&lt;br&gt;platser för vilka kommunen är&lt;br&gt;huvudman och som är särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen far även meddelas bestämmelser om exploate-&lt;br&gt;ringssamverkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser för vilka kom-&lt;br&gt;munen inte skall vara huvudman,&lt;br&gt;varvid far meddelas skydds-&lt;br&gt;bestämmelser för sådana platser&lt;br&gt;som är särskilt värdefulla från&lt;br&gt;historisk, kulturhistorisk, miljö-&lt;br&gt;mässig eller konstnärlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller an-&lt;br&gt;nan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av&lt;br&gt;parkeringsplatser, förbud att an-&lt;br&gt;vända viss mark eller byggnader&lt;br&gt;för parkering samt skyldighet att&lt;br&gt;anordna utrymme för parkering,&lt;br&gt;lastning och lossning enligt 3 kap.&lt;br&gt;15 § första stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark&lt;br&gt;eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för det än-&lt;br&gt;damål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna&lt;br&gt;ledningar, energianläggningar&lt;br&gt;samt trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att&lt;br&gt;motverka störningar från omgiv-&lt;br&gt;ningen och, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, högsta tillåtna värden för&lt;br&gt;störningar genom luftförorening,&lt;br&gt;buller, skakning, ljus eller liknan-&lt;br&gt;de som omfattas av 9 kap. miljö-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighets-&lt;br&gt;indelningen och för inrättande av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. skydd för sådana allmänna&lt;br&gt;platser för vilka kommunen är&lt;br&gt;huvudman och som är särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras&lt;br&gt;enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars&lt;br&gt;ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen far inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den. Bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna&lt;br&gt;att bedriva handel får meddelas endast om det finns skäl av betydande&lt;br&gt;vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som&lt;br&gt;inte omfattas av detaljplan kan&lt;br&gt;områdesbestämmelser antas för att&lt;br&gt;säkerställa att syftet med över-&lt;br&gt;siktsplanen uppnås eller att ett&lt;br&gt;riksintresse enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillgodoses. Med områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser får regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena, 7 §, 8 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena samt 9 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen for användning-&lt;br&gt;en av mark- och vattenområden för&lt;br&gt;bebyggelse eller for fritidsanlägg-&lt;br&gt;ningar, kommunikationsleder och&lt;br&gt;andra jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller&lt;br&gt;bruksarean for fritidshus och stor-&lt;br&gt;leken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och ut-&lt;br&gt;förande av byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar och tomter, varvid får&lt;br&gt;meddelas varsamhetsbestämmelser&lt;br&gt;för att precisera kraven i 3 kap.&lt;br&gt;10 §, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och for tomter som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud&lt;br&gt;for byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § samt sådana bestämmelser i&lt;br&gt;fråga om andra ändringar av bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som&lt;br&gt;inte omfattas av detaljplan kan&lt;br&gt;områdesbestämmelser antas for att&lt;br&gt;säkerställa att syftet med över-&lt;br&gt;siktsplanen uppnås eller att ett&lt;br&gt;riksintresse enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken tillgodoses. Med&lt;br&gt;områdesbestämmelser får regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena, 7 §, 8 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena samt 9 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen for användning-&lt;br&gt;en av mark- och vattenområden for&lt;br&gt;bebyggelse eller för fritidsanlägg-&lt;br&gt;ningar, kommunikationsleder och&lt;br&gt;andra jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller&lt;br&gt;bruksarean för fritidshus och stor-&lt;br&gt;leken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och ut-&lt;br&gt;förande av byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar och tomter, varvid får&lt;br&gt;meddelas varsamhetsbestämmelser&lt;br&gt;för att precisera kraven i 3 kap.&lt;br&gt;10 §, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och för tomter som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § samt sådana bestämmelser i&lt;br&gt;fråga om andra ändringar av bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader än tillbyggnader som far&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser, varvid får&lt;br&gt;meddelas skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;sådana platser som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge inom&lt;br&gt;sådana områden som avses i 8 kap.&lt;br&gt;9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;skyddsanordningar för att&lt;br&gt;motverka störningar från omgiv-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader än tillbyggnader som får Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter Bilaga 2&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser, varvid får&lt;br&gt;meddelas skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;sådana platser som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge inom&lt;br&gt;sådana områden som avses i 8 kap.&lt;br&gt;9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;skyddsanordningar för att&lt;br&gt;motverka störningar från omgiv-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål för planen, om det inte är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 5 kap. lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. skall upprättas, om detaljpla-&lt;br&gt;nen medger en användning av&lt;br&gt;mark eller av byggnader eller&lt;br&gt;andra anläggningar som innebär&lt;br&gt;betydande påverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall upprättas, om detaljplanen&lt;br&gt;medger en användning av mark&lt;br&gt;eller av byggnader eller andra&lt;br&gt;anläggningar som innebär en&lt;br&gt;betydande påverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;mark och vatten och andra resur-&lt;br&gt;ser. Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall möjliggöra en samlad be-&lt;br&gt;dömning av en planerad anlägg-&lt;br&gt;nings, verksamhets eller åtgärds&lt;br&gt;inverkan på miljön, hälsan och&lt;br&gt;hushållningen med mark och&lt;br&gt;vatten och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet åligger det läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet åligger det läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt att ta till vara&lt;br&gt;och samordna statens intressen&lt;br&gt;och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 3 kap. och verka för att rik-&lt;br&gt;sintressen enligt lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta till vara statens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen en-&lt;br&gt;ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-&lt;br&gt;godoses och miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;enligt 5 kap. miljöbalken inte&lt;br&gt;överträds, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma&lt;br&gt;att bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgär-&lt;br&gt;der som avses i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och&lt;br&gt;komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områ-&lt;br&gt;den för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov&lt;br&gt;krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte om-&lt;br&gt;fattas av detaljplan uppföra, bygga&lt;br&gt;till eller på annat sätt ändra eko-&lt;br&gt;nomibyggnader för jordbruk,&lt;br&gt;skogsbruk eller därmed jämförlig&lt;br&gt;näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grund-&lt;br&gt;vattentäkter som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 a § 1 vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom de-&lt;br&gt;taljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader och andra anläggningar som avses i 10 § får be-&lt;br&gt;stämmelser enligt första och andra styckena samt tredje stycket 2 inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen far vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte om-&lt;br&gt;fattas av detaljplan uppföra, bygga&lt;br&gt;till eller på annat sätt ändra eko-&lt;br&gt;nomibyggnader för jordbruk,&lt;br&gt;skogsbruk eller därmed jämförlig&lt;br&gt;näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grund-&lt;br&gt;vattentäkter som avses i 11 kap.&lt;br&gt;11 § 1 miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall pröva kom-&lt;br&gt;munens beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser, om det kan&lt;br&gt;befaras att beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett riksintresse enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. inte tillgodoses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regleringen av sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår flera&lt;br&gt;kommuner inte har samordnats på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en bebyggelse blir olämplig&lt;br&gt;med hänsyn till de boendes och&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall pröva kom-&lt;br&gt;munens beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser, om det kan&lt;br&gt;befaras att beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett riksintresse enligt 3 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regleringen av sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår flera&lt;br&gt;kommuner inte har samordnats på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en miljökvalitetsnorm enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. miljöbalken överträds, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en bebyggelse annars blir&lt;br&gt;olämplig med hänsyn till de boen-&lt;br&gt;des och övrigas hälsa eller till&lt;br&gt;behovet av skydd mot olyckshän-&lt;br&gt;delser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får pröva ett beslut&lt;br&gt;att anta, ändra eller upphäva en&lt;br&gt;regionplan. Beslut om prövning&lt;br&gt;skall fattas inom tre månader från&lt;br&gt;den dag då beslutet kom in till&lt;br&gt;regeringen. Regeringens prövning&lt;br&gt;får avse endast frågan huruvida&lt;br&gt;planen tillgodoser riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får pröva ett beslut&lt;br&gt;att anta, ändra eller upphäva en&lt;br&gt;regionplan. Beslut om prövning&lt;br&gt;skall fattas inom tre månader från&lt;br&gt;den dag då beslutet kom in till&lt;br&gt;regeringen. Regeringens prövning&lt;br&gt;får avse endast frågan huruvida&lt;br&gt;planen tillgodoser riksintressen&lt;br&gt;enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får upphäva beslutet i dess helhet eller i en viss del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse&lt;br&gt;förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om&lt;br&gt;bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstör-&lt;br&gt;des,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser el-&lt;br&gt;ler rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser meddelas i en detaljplan enligt 5 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket 4 eller 6 eller i områdesbestämmelser enligt 5 kap. 16 § 4 eller 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjd-&lt;br&gt;läge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas&lt;br&gt;i områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1, om&lt;br&gt;byggnaden förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del&lt;br&gt;av fastigheten. I fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras inom berörd del av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkom-&lt;br&gt;mer vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa&lt;br&gt;fastigheten, om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket samt beslut enligt 3 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 §§&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822),&lt;br&gt;förbud enligt 20 § andra stycket&lt;br&gt;och 21 § andra stycket samma lag&lt;br&gt;och beslut enligt 18 § skogsvårds-&lt;br&gt;lagen (1979:429) och 19 kap. 2 §&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291), under&lt;br&gt;förutsättning att besluten medde-&lt;br&gt;lats inom tio år före det senaste&lt;br&gt;beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstagan-&lt;br&gt;den en- ligt 30 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;som i särskilda fall har inträtt inom&lt;br&gt;samma tid. Har talan eller rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen med anled-&lt;br&gt;ning av nyss angivna beslut förlo-&lt;br&gt;rats på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;15 kap. 4 § eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i lagen om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m., naturvårdslagen&lt;br&gt;eller vattenlagen, utgör detta för-&lt;br&gt;hållande inte något hinder mot att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket samt beslut enligt 3 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m., 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22&lt;br&gt;eller 24 § miljöbalken, förbud&lt;br&gt;enligt 7 kap. 11 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag och beslut enligt 18 §&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429), un-&lt;br&gt;der förutsättning att besluten med-&lt;br&gt;delats inom tio år före det senaste&lt;br&gt;beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstagan-&lt;br&gt;den enligt 30 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;som i särskilda fall har inträtt inom&lt;br&gt;samma tid. Har talan eller rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen med anled-&lt;br&gt;ning av nyss angivna beslut förlo-&lt;br&gt;rats på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;15 kap. 4 § eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i miljöbalken eller&lt;br&gt;lagen om kulturminnen m.m.,&lt;br&gt;utgör detta förhållande inte något&lt;br&gt;hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter före-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 6 § beslu-&lt;br&gt;tat om rivningsförbud eller&lt;br&gt;skyddsbestämmelser som avses i&lt;br&gt;första stycket 2 eller 3 for att&lt;br&gt;tillgodose ett riksintresse enligt&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m., är staten&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen. I fall som avses i första styck-&lt;br&gt;et 4 och 5 är ägaren till den an-&lt;br&gt;läggning for vilken skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområdet har beslutats&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader for ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter före-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 6 § beslu-&lt;br&gt;tat om rivningsförbud eller&lt;br&gt;skyddsbestämmelser som avses i&lt;br&gt;första stycket 2 eller 3 för att&lt;br&gt;tillgodose ett riksintresse enligt 3&lt;br&gt;eller 4 kap. miljöbalken, är staten&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader for ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen. I fall som avses i första styck-&lt;br&gt;et 4 och 5 är ägaren till den an-&lt;br&gt;läggning för vilken skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområdet har beslutats&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader for ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap. Övergångsbestämmelser&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överträdelse som har begåtts före ikraftträdandet skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byg-&lt;br&gt;gande m.m. tillämpas vid målens prövning i sak. Bestämmelserna i&lt;br&gt;10 kap. skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att utföra arbete eller vidta annan åtgärd som åligger&lt;br&gt;honom enligt beslut som har meddelats med stöd av byggnadsstadgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1959:612), skall bestämmelserna i&lt;br&gt;ning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon åsidosatt ett villkor&lt;br&gt;eller en föreskrift som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 136 a § bygg-&lt;br&gt;nadslagen (1947:385), skall be-&lt;br&gt;stämmelsema i 4 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. tillämpas vid målens pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon åsidosatt ett villkor&lt;br&gt;eller en föreskrift som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 136 a § bygg-&lt;br&gt;nadslagen (1947:385), skall be-&lt;br&gt;stämmelsema i 29 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande ärenden som har avgjorts av kommunen före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet, skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utöver beslut och förbud enligt de bestämmelser som räknas upp i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § fjärde stycket skall under de förutsättningar som anges där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas även beslut och förbud enligt bestämmelser som har ersatts av de Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;uppräknade bestämmelserna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.34 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 46 § jaktlagen (1987:259) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som obehörigen tar befattning med vilt som han vet eller har skä-&lt;br&gt;lig anledning anta har dödats eller åtkommits genom jaktbrott, döms för&lt;br&gt;jakthäleri till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år. Vid&lt;br&gt;bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas sådana omstän-&lt;br&gt;digheter som anges i 44 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna para-&lt;br&gt;graf döms inte om gärningen&lt;br&gt;är belagd med straff i lagen&lt;br&gt;(1994:1818) om åtgärder beträf-&lt;br&gt;fande djur och växter som tillhör&lt;br&gt;skyddade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna paragraf&lt;br&gt;döms inte om gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1819.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;464&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.35 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 a, 27 och 30 §§ strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning som möjliggör en&lt;br&gt;samlad bedömning av en planerad&lt;br&gt;anläggnings, verksamhets eller&lt;br&gt;åtgärds inverkan på miljön och&lt;br&gt;hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;§'&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag eller vid meddelande av&lt;br&gt;villkor med stöd av 27 § skall&lt;br&gt;5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning enligt 6 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken som möjliggör en samlad&lt;br&gt;bedömning av en planerad an-&lt;br&gt;läggnings, verksamhets eller åt-&lt;br&gt;gärds inverkan på människors&lt;br&gt;hälsa och miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd har meddelats enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet eller under tillståndets giltighetstid, får regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytterligare villkor som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till strålskyddet. Om tillståndet avser en kärnteknisk&lt;br&gt;anläggning, skall dock villkor som i avsevärd mån kan påverka utform-&lt;br&gt;ningen av anläggningen eller driften vid denna alltid underställas rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att det i fråga om villkor&lt;br&gt;som enligt första stycket under-&lt;br&gt;ställs regeringens prövning skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning enligt 22 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att det i fråga om villkor&lt;br&gt;som enligt första stycket under-&lt;br&gt;ställs regeringens prövning skall&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning enligt 6 kap. miljöbal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1546.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1546.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter åtagande av en kommun&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer över-&lt;br&gt;låta åt den eller de kommunala&lt;br&gt;nämnder som fullgör uppgifter&lt;br&gt;inom miljö- och hälsoskyddsområ-&lt;br&gt;det att i ett visst avseende utöva&lt;br&gt;tillsynen. Om en sådan överlåtelse&lt;br&gt;sker, skall vad som sägs i lagen&lt;br&gt;om tillsynsmyndighet gälla även&lt;br&gt;en sådan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter åtagande av en kommun&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer över-&lt;br&gt;låta åt den eller de kommunala&lt;br&gt;nämnder som fullgör uppgifter&lt;br&gt;inom miljö- och hälsoskyddsområ-&lt;br&gt;det att i ett visst avseende utöva&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller inte vid verksamhet som&lt;br&gt;utövas av Försvarsmakten, För-&lt;br&gt;svarets materielverk, Fortifika-&lt;br&gt;tionsverket eller Försvarets radio-&lt;br&gt;anstalt. I fråga om sådan verk-&lt;br&gt;samhet får regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer efter åtagande överlåta&lt;br&gt;åt generalläkaren att i ett visst&lt;br&gt;avseende utöva tillsynen över&lt;br&gt;efterlevnaden av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtelse av tillsynen sker&lt;br&gt;enligt denna paragraf, skall vad&lt;br&gt;som sägs i lagen om tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet gälla även en sådan nämnd&lt;br&gt;som avses i första stycket eller&lt;br&gt;generalläkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;br&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1706.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om&lt;br&gt;brandfarliga och explosiva varor;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 4 och 7 §§ lagen (1988:868) om brandfar-&lt;br&gt;liga och explosiva varor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller hantering och import av brandfarliga och explosiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens syfte är att hindra att så-&lt;br&gt;dana varor orsakar brand eller&lt;br&gt;explosion som inte är avsedd samt&lt;br&gt;att förebygga och begränsa skador&lt;br&gt;på liv, hälsa eller egendom genom&lt;br&gt;brand eller explosion vid hantering&lt;br&gt;av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens syfte är att hindra att så-&lt;br&gt;dana varor orsakar brand eller&lt;br&gt;explosion som inte är avsedd samt&lt;br&gt;att förebygga och begränsa skador&lt;br&gt;på liv, hälsa, miljö eller egendom&lt;br&gt;genom brand eller explosion vid&lt;br&gt;hantering av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådan transport av brandfarliga eller explosiva varor&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1982:821) om transport av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter finns bestämmelser&lt;br&gt;avsedda att förebygga andra ska-&lt;br&gt;dor än sådana som kan uppkomma&lt;br&gt;genom brand eller explosion vid&lt;br&gt;hantering av brandfarliga eller&lt;br&gt;explosiva varor. Bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet för arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare att vidta skyddsåtgär-&lt;br&gt;der mot skador som kan upp-&lt;br&gt;komma genom brand eller explo-&lt;br&gt;sion vid hantering av brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor finns i ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen (1977:1160). I&lt;br&gt;räddningstjänslagen (1986:1102)&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;för ägare eller innehavare av&lt;br&gt;byggnad eller andra anläggningar&lt;br&gt;att vidta olycks- och skadeföre-&lt;br&gt;byggande åtgärder vid brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sprängning och användning av pyrotekniska varor finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 2 kap. 20 § och 3 kap. 6 och 7 §§ ordningslagen&lt;br&gt;(1993:1617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken finns bestämmel-&lt;br&gt;ser avsedda att förebygga andra&lt;br&gt;skador än sådana som kan upp-&lt;br&gt;komma genom brand eller explo-&lt;br&gt;sion vid hantering av brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om skyldighet för arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare att vidta&lt;br&gt;skyddsåtgärder mot skador som&lt;br&gt;kan uppkomma genom brand eller&lt;br&gt;explosion vid hantering av brand-&lt;br&gt;farliga eller explosiva varor finns i&lt;br&gt;arbetsmiljölagen (1977:1160). I&lt;br&gt;räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;för ägare eller innehavare av&lt;br&gt;byggnad eller andra anläggningar&lt;br&gt;att vidta olycks- och skadeföre-&lt;br&gt;byggande åtgärder vid brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;467&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hanterar brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor skall vidta de&lt;br&gt;åtgärder och de försiktighetsmått&lt;br&gt;som behövs för att förhindra brand&lt;br&gt;eller explosion som inte är avsedd&lt;br&gt;och för att förebygga och begränsa&lt;br&gt;skador på liv, hälsa eller egendom&lt;br&gt;genom brand eller explosion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hanterar brandfarliga&lt;br&gt;eller explosiva varor skall vidta de&lt;br&gt;åtgärder och de försiktighetsmått&lt;br&gt;som behövs för att förhindra brand&lt;br&gt;eller explosion som inte är avsedd&lt;br&gt;och för att förebygga och begränsa&lt;br&gt;skador på liv, hälsa, miljö eller&lt;br&gt;egendom genom brand eller explo-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela särskilda föreskrifter om sådana åtgärder och försiktighetsmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.37 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (1988:950) om kulturmin-&lt;br&gt;nen m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Fornminnen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs en särskild ut-&lt;br&gt;redning för att ta reda på om en&lt;br&gt;fast fomlämning berörs av ett&lt;br&gt;planerat arbetsföretag som innebär&lt;br&gt;att ett större markområde tas i&lt;br&gt;anspråk, skall kostnaden för utred-&lt;br&gt;ningen betalas av företagaren. Som&lt;br&gt;sådan exploatering räknas t.ex. an-&lt;br&gt;läggande av allmän väg, större&lt;br&gt;enskild väg, järnväg, flygfält,&lt;br&gt;anläggning för energiförsörjning,&lt;br&gt;större vattenföretag och mer om-&lt;br&gt;fattande byggande för bostads-,&lt;br&gt;industri- eller handelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs en särskild ut-&lt;br&gt;redning för att ta reda på om en&lt;br&gt;fast fomlämning berörs av ett&lt;br&gt;planerat arbetsföretag som innebär&lt;br&gt;att ett större markområde tas i&lt;br&gt;anspråk, skall kostnaden för utred-&lt;br&gt;ningen betalas av företagaren. Som&lt;br&gt;sådan exploatering räknas t.ex. an-&lt;br&gt;läggande av allmän väg, större&lt;br&gt;enskild väg, järnväg, flygfält,&lt;br&gt;anläggning för energiförsörjning,&lt;br&gt;större vattenverksamhet och mer&lt;br&gt;omfattande byggande för bostads-,&lt;br&gt;industri- eller handelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild utredning fattas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen&lt;br&gt;skall i beslutet ange vem som skall utföra utredningen. Därvid gäller inte&lt;br&gt;lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Länsstyrelsen skall beakta&lt;br&gt;att utredningen skall vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras&lt;br&gt;till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:302.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;469&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.38 Förslag till lag om ändring i prisregleringslagen&lt;br&gt;(1989:978);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § prisregleringslagen (1989:978) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det av någon annan orsak än&lt;br&gt;krig eller krigsfara finns risk för&lt;br&gt;en allvarlig prisstegring inom&lt;br&gt;landet på en eller flera viktiga&lt;br&gt;varor eller tjänster, far regeringen&lt;br&gt;föreskriva att en eller flera av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna i 13, 14, 19,&lt;br&gt;22-26, 28 och 29 §§ skall tilläm-&lt;br&gt;pas på varor och tjänster som&lt;br&gt;tillhandahålls i näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna i 13, 14 och&lt;br&gt;19 §§ skall tillämpas på avgifter&lt;br&gt;som tas ut i annan verksamhet hos&lt;br&gt;staten än näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna i 13, 14 och&lt;br&gt;19 §§ skall tillämpas på avgifter&lt;br&gt;som tas ut i annan verksamhet hos&lt;br&gt;kommunerna än näringsverksam-&lt;br&gt;het enligt föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1970:244) om allmänna&lt;br&gt;vatten- och avloppsanläggningar,&lt;br&gt;-renhållningslagen (1979:596),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1981:1354) om allmänna&lt;br&gt;värmesystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det av någon annan orsak än&lt;br&gt;krig eller krigsfara finns risk för&lt;br&gt;en allvarlig prisstegring inom&lt;br&gt;landet på en eller flera viktiga&lt;br&gt;varor eller tjänster, far regeringen&lt;br&gt;föreskriva att en eller flera av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna i 13, 14, 19,&lt;br&gt;22-26, 28 och 29 §§ skall tilläm-&lt;br&gt;pas på varor och tjänster som&lt;br&gt;tillhandahålls i näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna i 13, 14 och&lt;br&gt;19 §§ skall tillämpas på avgifter&lt;br&gt;som tas ut i annan verksamhet hos&lt;br&gt;staten än näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna i 13, 14 och&lt;br&gt;19 §§ skall tillämpas på avgifter&lt;br&gt;som tas ut i annan verksamhet hos&lt;br&gt;kommunerna än näringsverksam-&lt;br&gt;het enligt föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1970:244) om allmänna&lt;br&gt;vatten- och avloppsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 27 kap. 4-7 §§ miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1981:1354) om allmänna&lt;br&gt;värmesystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.39 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning till ersättningsfond får göras om skattepliktig&lt;br&gt;ersättning erhållits för inventarier, byggnader, markanläggningar, mark&lt;br&gt;eller för djurlager i jordbruk och renskötsel som har skadats genom brand&lt;br&gt;eller annan olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant avdrag får också göras om skattepliktig ersättning erhållits för&lt;br&gt;inventarier, byggnader och markanläggningar eller för mark i samband&lt;br&gt;med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fastighet har tagits i anspråk genom expropriation eller liknande&lt;br&gt;förfarande eller annars har avyttrats under sådana förhållanden att&lt;br&gt;tvångs-avyttring måste anses vara för handen och det inte skäligen kan&lt;br&gt;antas att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en fastighet har avyttrats som ett led i åtgärder för jordbrukets eller&lt;br&gt;skogsbrukets yttre rationalisering, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fastighet har avyttrats till staten därför att fastigheten på grund av&lt;br&gt;flygbuller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare far sådant avdrag göras&lt;br&gt;om den skattskyldige fatt en-&lt;br&gt;gångsersättning för inventarier,&lt;br&gt;byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;eller far mark i samband med&lt;br&gt;inskränkning i förfoganderätten till&lt;br&gt;sin fastighet enligt naturvårdsla-&lt;br&gt;gen (1964:822) eller för motsva-&lt;br&gt;rande inskränkningar enligt andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning till ersättningsfond far inte göras i fråga om&lt;br&gt;byggnader, markanläggningar och mark som utgör omsättningstillgångar&lt;br&gt;i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare far sådant avdrag göras&lt;br&gt;om den skattskyldige fått en-&lt;br&gt;gångsersättning för inventarier,&lt;br&gt;byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;eller får mark i samband med&lt;br&gt;inskränkning i förfoganderätten till&lt;br&gt;sin fastighet enligt miljöbalken&lt;br&gt;eller för motsvarande inskränk-&lt;br&gt;ningar enligt andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.40 Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om minerallagen (1991:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 2 och 10 §§, 6 kap. 4 §, 8 kap. 1, 2&lt;br&gt;och 3 §§ samt 13 kap. 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som berör verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som berör verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som avses i denna lag finns&lt;br&gt;i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), na-&lt;br&gt;turvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. och lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som avses i denna lag finns&lt;br&gt;i miljöbalken, plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) och lagen (1988:950)&lt;br&gt;om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta be-&lt;br&gt;fattning med kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne finns även&lt;br&gt;i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i&lt;br&gt;övrigt att bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen enligt 4 kap. la-&lt;br&gt;gen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. prövat&lt;br&gt;frågan om tillstånd till en viss&lt;br&gt;anläggning eller åtgärd, är beslu-&lt;br&gt;tet bindande vid prövning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Undersökningsarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete får inte&lt;br&gt;äga rum inom nationalpark eller&lt;br&gt;område som statlig myndighet hos&lt;br&gt;regeringen har begärt skall avsät-&lt;br&gt;tas till nationalpark eller i strid&lt;br&gt;med föreskrifter som har medde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete far inte&lt;br&gt;äga rum inom nationalpark eller&lt;br&gt;område som en statlig myndighet&lt;br&gt;hos regeringen har begärt skall&lt;br&gt;avsättas till nationalpark eller i&lt;br&gt;strid med föreskrifter som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1891.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lats beträffande naturreservat med&lt;br&gt;stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete far inte&lt;br&gt;heller, utan medgivande av läns-&lt;br&gt;styrelsen, äga rum inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befåstningsområde och sådant&lt;br&gt;område utanför detta som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkogård och annan be-&lt;br&gt;gravningsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. område som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats för natur- eller kultur-&lt;br&gt;reservat med stöd av 7 kap. miljö-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsarbete får inte&lt;br&gt;heller, utan medgivande av läns-&lt;br&gt;styrelsen, äga rum inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befåstningsområde och sådant&lt;br&gt;område utanför detta som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkogård och annan be-&lt;br&gt;gravningsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. område som avses i 4 kap. 5 §&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Bearbetningskoncession&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession skall meddelas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit&lt;br&gt;påträffad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden&lt;br&gt;får den begärda koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession för bearbetning av olja eller gasformiga kolväten får be-&lt;br&gt;viljas endast den som visar att han är lämplig att bedriva sådan bearbet-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende om beviljande av&lt;br&gt;koncession avser ett företag vars&lt;br&gt;tillåtlighet skall prövas enligt flera&lt;br&gt;av de lagar som anges i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m., skall 2 och 3 kap.&lt;br&gt;samma lag tillämpas endast vid&lt;br&gt;den prövning som sker i konces-&lt;br&gt;sionsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning enligt 5 kap. lagen om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. fogas till ansökan. Denna&lt;br&gt;beskrivning skall även ligga till&lt;br&gt;grund för tillämpningen av 2 och&lt;br&gt;3 kap. samma lag enligt tredje och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall 3 och 4 kap. miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende om beviljande av&lt;br&gt;koncession avser en verksamhet&lt;br&gt;som senare skall prövas även&lt;br&gt;enligt miljöbalken eller andra&lt;br&gt;lagar, skall 3 och 4 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken tillämpas endast vid den pröv-&lt;br&gt;ning som sker i koncessionsären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av kon-&lt;br&gt;cession skall en miljökonsek-&lt;br&gt;vensbeskrivning fogas till ansö-&lt;br&gt;kan. När det gäller förfarandet,&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag skall 6 kap. 3 §,&lt;br&gt;7 § och 9-12 §§ miljöbalken till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde styckena. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession far inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, far dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågår inte regelbunden bear-&lt;br&gt;betning eller sådan verksamhet&lt;br&gt;som anges i 9 § första stycket, far&lt;br&gt;koncessionstiden på ansökan av&lt;br&gt;koncessionshavaren förlängas med&lt;br&gt;högst tio år, om det är motiverat&lt;br&gt;med hänsyn till det allmännas&lt;br&gt;intresse av att mineraltillgångarna&lt;br&gt;utnyttjas på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt. Vid prövningen skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågår inte regelbunden bear-&lt;br&gt;betning eller sådan verksamhet&lt;br&gt;som anges i 9 § första stycket, får&lt;br&gt;koncessionstiden på ansökan av&lt;br&gt;koncessionshavaren förlängas med&lt;br&gt;högst tio år, om det är motiverat&lt;br&gt;med hänsyn till det allmännas&lt;br&gt;intresse av att mineraltillgångarna&lt;br&gt;utnyttjas på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt. Vid prövning skall 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Överlåtelse, frånträdande, återkallelse och ändring av under-&lt;br&gt;sökningstillstånd och koncession&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamhet enligt en koncession ger upphov till betydande olägen-&lt;br&gt;heter som inte förutsågs när koncessionen meddelades, far pröv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten bestämma de villkor för den fortsatta verksamheten&lt;br&gt;som behövs för att förebygga eller minska olägenheterna. Detsamma&lt;br&gt;gäller arbete enligt undersökningstillstånd för olja, gasformiga kolväten&lt;br&gt;och diamant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt far villkor i undersökningstillstånd eller koncession ändras en-&lt;br&gt;dast i enlighet med tillstånds- eller koncessionshavarens begäran eller&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen skall lagen Vid prövning skall 3 och 4 kap.&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med miljöbalken tillämpas,&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Prövningsmyndigheter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om beviljande av undersökningstillstånd eller bearbetnings-&lt;br&gt;koncession prövas av bergmästaren i det distrikt där tillstånds- eller kon-&lt;br&gt;cessionsområdet eller huvuddelen därav ligger, om inte annat följer av&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergmästaren får avgöra ärenden om beviljande av undersöknings-&lt;br&gt;tillstånd utan att någon annan än sökanden haft tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession skall berg-&lt;br&gt;mästaren, såvitt gäller tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om beviljande av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession skall berg-&lt;br&gt;mästaren, såvitt gäller tillämp-&lt;br&gt;ningen av 3, 4 och 6 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken, samråda med länsstyrelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m., samråda med länsstyrelsen i&lt;br&gt;det eller de län där konces-&lt;br&gt;sionsområdet ligger. Länsstyrelsen&lt;br&gt;far därvid besluta om särskild&lt;br&gt;utredning enligt 2 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det eller de län där konces- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;sionsområdet ligger. Länsstyrelsen Bilaga 2&lt;br&gt;far därvid besluta om särskild&lt;br&gt;utredning enligt 2 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om beviljande av bear-&lt;br&gt;betningskoncession skall hänskju-&lt;br&gt;tas till regeringens prövning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bergmästaren bedömer frågan&lt;br&gt;om koncession vara särskilt bety-&lt;br&gt;delsefull ur allmän synpunkt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bergmästaren vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. finner skäl att frångå vad&lt;br&gt;länsstyrelsen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om beviljande av bear-&lt;br&gt;betningskoncession skall hänskju-&lt;br&gt;tas till regeringens prövning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bergmästaren bedömer frågan&lt;br&gt;om koncession vara särskilt bety-&lt;br&gt;delsefull ur allmän synpunkt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bergmästaren vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av 3, 4 eller 6 kap. miljö-&lt;br&gt;balken finner skäl att frångå vad&lt;br&gt;länsstyrelsen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden i övrigt om undersökningstillstånd eller bearbetnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncession prövas av bergmästaren&lt;br&gt;koncessionen har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall bergmästaren, såvitt&lt;br&gt;gäller tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m., samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen i det eller de län där&lt;br&gt;koncessionsområdet ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall hänskjutas till regering-&lt;br&gt;ens prövning om bergmästaren vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. finner skäl att frångå vad&lt;br&gt;länsstyrelsen har föreslagit. Hän-&lt;br&gt;skjutande skall också ske av ären-&lt;br&gt;den om återkallelse av undersök-&lt;br&gt;ningstillstånd eller bearbetnings-&lt;br&gt;koncession av synnerliga skäl&lt;br&gt;enligt 6 kap. 3 § samt av övriga&lt;br&gt;ärenden enligt denna paragraf som&lt;br&gt;bergmästaren bedömer vara sär-&lt;br&gt;skilt betydelsefulla från allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det distrikt där tillståndet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall bergmästaren, såvitt&lt;br&gt;gäller tillämpningen av 3 och&lt;br&gt;4 kap. miljöbalken, samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen i det eller de län där&lt;br&gt;koncessionsområdet ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förlängning av be-&lt;br&gt;arbetningskoncession enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § skall hänskjutas till regering-&lt;br&gt;ens prövning om bergmästaren vid&lt;br&gt;tillämpningen av 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken finner skäl att frångå&lt;br&gt;vad länsstyrelsen har föreslagit.&lt;br&gt;Hänskjutande skall också ske av&lt;br&gt;ärenden om återkallelse av under-&lt;br&gt;sökningstillstånd eller bearbet-&lt;br&gt;ningskoncession av synnerliga&lt;br&gt;skäl enligt 6 kap. 3 § samt av&lt;br&gt;övriga ärenden enligt denna para-&lt;br&gt;graf som bergmästaren bedömer&lt;br&gt;vara särskilt betydelsefulla från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Verkan av att en bearbetningskoncession upphör&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det är motiverat från&lt;br&gt;allmän eller enskild synpunkt skall&lt;br&gt;koncessionshavaren utföra efterar-&lt;br&gt;bete och ta bort andra anläggning-&lt;br&gt;ar än som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det är motiverat från&lt;br&gt;allmän eller enskild synpunkt skall&lt;br&gt;koncessionshavaren utföra efterar-&lt;br&gt;bete och ta bort andra anläggning-&lt;br&gt;ar än som anges i 3 §. Denna&lt;br&gt;bestämmelse innebär inte någon&lt;br&gt;inskränkning i koncessionshava-&lt;br&gt;rens skyldigheter enligt 2 kap. 8 §&lt;br&gt;eller 10 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förbudet i 3 kap. 6 § första stycket mot undersökningsarbete i strid&lt;br&gt;med föreskrifter för naturreservat skall inte gälla i områden som den&lt;br&gt;31 december 1998 betecknas som naturvårdsområde. Förbudet skall dock&lt;br&gt;gälla om en föreskrift som hindrar undersökningsarbete införs efter&lt;br&gt;nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.41 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 41 kap. 16 § och 42 kap. 13 § kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden skall företräda församlingskyrkas fastigheter i&lt;br&gt;ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,&lt;br&gt;bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till annan naturtillgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ärenden som&lt;br&gt;rör ledningsrätt eller vägrätt samt,&lt;br&gt;om regeringen inte föreskriver att&lt;br&gt;en annan myndighet skall företrä-&lt;br&gt;da den kyrkliga jorden, ärenden&lt;br&gt;som rör byggnadsminnen, natur-&lt;br&gt;vårdsområden, naturreservat,&lt;br&gt;naturminnen eller bestämmelser&lt;br&gt;till skydd för djurlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ärenden som&lt;br&gt;rör ledningsrätt eller vägrätt samt,&lt;br&gt;om regeringen inte föreskriver att&lt;br&gt;en annan myndighet skall företrä-&lt;br&gt;da den kyrkliga jorden, ärenden&lt;br&gt;som rör byggnadsminnen, natur-&lt;br&gt;reservat, kulturreservat, naturmin-&lt;br&gt;nen eller bestämmelser till skydd&lt;br&gt;för djurlivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kyrkofonden far lån lämnas&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som syftar till att ra-&lt;br&gt;tionalisera driften av präst-&lt;br&gt;lönefastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv av jordbruksfastighet&lt;br&gt;som prästlönefastighet, om förvär-&lt;br&gt;vet syftar till en rationalisering av&lt;br&gt;det kyrkliga jordinnehavet i stiftet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsförrättning eller&lt;br&gt;företag enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) som en prästlönefas-&lt;br&gt;tig-het skall belastas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kyrkofonden far lån lämnas&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som syftar till att ra-&lt;br&gt;tionalisera driften av präst-&lt;br&gt;lönefastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv av jordbruksfastighet&lt;br&gt;som prästlönefastighet, om förvär-&lt;br&gt;vet syftar till en rationalisering av&lt;br&gt;det kyrkliga jordinnehavet i stiftet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsförrättning eller&lt;br&gt;företag enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller vattenverksam-&lt;br&gt;het enligt 11 kap. miljöbalken som&lt;br&gt;en prästlönefastighet skall belastas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden får meddelas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1140) om Sveriges eko-&lt;br&gt;nomiska zon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 3, 5, 6 och 16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya bestämmelser, 5 a, 7 a och&lt;br&gt;8 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som anges i 5 § skall iaktta&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken. Åven andra som fardas i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen eller som be-&lt;br&gt;driver annan verksamhet än som&lt;br&gt;anges i 5 § skall vidta sådana&lt;br&gt;åtgärder som är nödvändiga för att&lt;br&gt;undvika skador på den marina&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fardas i den ekonomis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka zonen eller som bedriver forsk-&lt;br&gt;ning eller annan verksamhet i&lt;br&gt;zonen skall vidta sådana åtgärder&lt;br&gt;som är nödvändiga för att undvika&lt;br&gt;skada på den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter för att skydda och bevara den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser till&lt;br&gt;skydd mot vissa föroreningar i den&lt;br&gt;marina miljön finns i lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot vat-&lt;br&gt;tenförorening från fartyg och i&lt;br&gt;lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser till&lt;br&gt;skydd mot vissa föroreningar i den&lt;br&gt;marina miljön finns i lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot /or-&lt;br&gt;orening från fartyg och i 15 kap.&lt;br&gt;31—33 §§ miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avseende på andra naturtillgångar i den ekonomiska zonen än&lt;br&gt;som avses i 4 § krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utforskning, utvinning och annat utnyttjande av sådana naturtill-&lt;br&gt;gångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppförande och användning av konstgjorda öar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar&lt;br&gt;och andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges&lt;br&gt;den verksamhet som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges&lt;br&gt;den verksamhet som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser och de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verksamheten. Ett till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser. Ett tillstånd far begränsas&lt;br&gt;till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stånd får begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall förenas med Bilaga 2&lt;br&gt;de villkor som behövs för att skyd-&lt;br&gt;da människors hälsa och miljön&lt;br&gt;mot skador och olägenheter,&lt;br&gt;främja en långsiktigt god hushåll-&lt;br&gt;ning med mark och vatten och&lt;br&gt;andra resurser, trygga säkerheten&lt;br&gt;samt skydda andra allmänna&lt;br&gt;intressen och enskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får förenas med yt-&lt;br&gt;terligare eller ändrade villkor, om&lt;br&gt;det genom verksamheten har upp-&lt;br&gt;kommit en olägenhet av någon&lt;br&gt;betydelse som inte förutsågs när&lt;br&gt;tillståndet meddelades eller om&lt;br&gt;verksamheten med någon betydel-&lt;br&gt;se medverkar till att en miljökva-&lt;br&gt;litetsnorm enligt 5 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf får&lt;br&gt;inte meddelas så ingripande vill-&lt;br&gt;kor att verksamheten inte längre&lt;br&gt;kan bedrivas eller att den avsevärt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd som&lt;br&gt;avses i 5 § skall lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av tillstånd skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 2-4 kap., 5 kap.&lt;br&gt;3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd. I fråga om förfarandet,&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar samt planer och pla-&lt;br&gt;neringsunderlag gäller 6 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får för sin giltighet&lt;br&gt;göras beroende av att den som&lt;br&gt;avser att bedriva verksamheten&lt;br&gt;ställer säkerhet för kostnaderna&lt;br&gt;för att ta bort anläggningar och&lt;br&gt;andra inrättningar samt för andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning. Staten,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;kommuner, landsting och kommu- Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;nalförbund behöver inte ställa Bilaga 2&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte är tillräcklig, får&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten besluta om&lt;br&gt;ytterligare säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om säkerhetens art gäl-&lt;br&gt;ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.&lt;br&gt;Säkerheten skall prövas av till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten och förvaras&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län som&lt;br&gt;närmaste del av Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium ligger i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd upphör att gälla&lt;br&gt;är den som senast har innehaft&lt;br&gt;tillståndet skyldig att ta bort an-&lt;br&gt;läggningar och andra inrättningar&lt;br&gt;samt vidta andra åtgärder för&lt;br&gt;återställning, om inte detta är&lt;br&gt;obehövligt från allmän eller en-&lt;br&gt;skild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten att vidta såda-&lt;br&gt;na åtgärder inte har bestämts&lt;br&gt;genom villkor i tillståndet, skall&lt;br&gt;frågan prövas av regeringen eller&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten i samband&lt;br&gt;med att tillståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft tillståndet&lt;br&gt;inte iakttar sina skyldigheter, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten vid vite före-&lt;br&gt;lägga honom att fullgöra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att iaktta en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 2 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet i strid&lt;br&gt;mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 5 eller 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortsätter att bedriva en verk-&lt;br&gt;samhet efter det att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten förbjudit verksam-&lt;br&gt;heten med stöd av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att iaktta en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 2 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet i strid&lt;br&gt;mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 5,5 a eller 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortsätter att bedriva en verk-&lt;br&gt;samhet efter det att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten förbjudit verksam-&lt;br&gt;heten med stöd av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;481&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;___________________________________________ Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna&lt;br&gt;om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.43 Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 20 och 37 §§ fiskelagen (1993:787) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån den strider mot före-&lt;br&gt;skrifter om Torne älvs fiskeområ-&lt;br&gt;de eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samemas rätt till fiske i vis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i&lt;br&gt;den mån den strider mot före-&lt;br&gt;skrifter om Torne älvs fiskeområ-&lt;br&gt;de eller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 7 eller 8 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar av landet och om fiskevårds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske skall tas till naturvårdens&lt;br&gt;intressen. Föreskrifterna far dock inte vara så ingripande att fisket avse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall finnas miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar som gör det&lt;br&gt;möjligt att bedöma vilken inverkan&lt;br&gt;fiskemetoder och utsättande av&lt;br&gt;fiskarter har på miljön. Före-&lt;br&gt;skrifterna får innebära att en sådan&lt;br&gt;beskrivning skall upprättas av den&lt;br&gt;som avser att använda metoder&lt;br&gt;eller sätta ut fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att det i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag skall finnas en analys av&lt;br&gt;vilken inverkan fiskemetoder och&lt;br&gt;utsättande av fiskarter har på&lt;br&gt;miljön. Föreskrifterna får innebära&lt;br&gt;att en sådan analys skall upprättas&lt;br&gt;av den som avser att använda&lt;br&gt;metoder eller sätta ut fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;utan lov fiskar i vatten där&lt;br&gt;annan har enskild fiskerätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets till-&lt;br&gt;stånd enligt denna lag fiskar där&lt;br&gt;sådant tillstånd behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar ett fis-&lt;br&gt;keredskap eller en anordning i&lt;br&gt;strid med vad som gäller om&lt;br&gt;fiskådra, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;utan lov fiskar i vatten där&lt;br&gt;annan har enskild fiskerätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets till-&lt;br&gt;stånd enligt denna lag fiskar där&lt;br&gt;sådant tillstånd behövs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar ett fis-&lt;br&gt;keredskap eller en anordning i&lt;br&gt;strid med vad som gäller om&lt;br&gt;fiskådra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:327.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot fiskeförbud som&lt;br&gt;meddelats för visst område i an-&lt;br&gt;ledning av företag enligt vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader, om inte annat&lt;br&gt;följer av 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader, om inte annat&lt;br&gt;följer av 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.44 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Energiskatt och koldioxidskatt på bränslen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 2 och 3&lt;br&gt;för bränslen som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 anges i bilagan&lt;br&gt;till lagen (1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 2 och 3&lt;br&gt;för bränslen som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 anges i bilagan&lt;br&gt;till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.45 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i årsredovisningslagen (1995:1554);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (1998:000) om ändring i års-&lt;br&gt;redovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över ut-&lt;br&gt;vecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen, re-&lt;br&gt;sultaträkningen eller notema, men som är viktiga for bedömningen av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat&lt;br&gt;under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om&lt;br&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall bolag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är till-&lt;br&gt;stånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1969:387) lämna upplysningar i&lt;br&gt;övrigt om verksamhetens påverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om&lt;br&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall bolag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är till-&lt;br&gt;stånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 § miljöbalken läm-&lt;br&gt;na upplysningar i övrigt om verk-&lt;br&gt;samhetens påverkan på den yttre&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;486&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.46 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 1, 2, 3, 7 och 8 §§ samt 5 kap. 2 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 8 § samt&lt;br&gt;2 kap. 1 a, 1 b och 1 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg och&lt;br&gt;vid prövning av ärenden om byg-&lt;br&gt;gande av järnväg skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas. Vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och un-&lt;br&gt;derhåll av järnväg skall hänsyn&lt;br&gt;tas till både enskilda och allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och byggande&lt;br&gt;av järnväg skall tillses, att järnvä-&lt;br&gt;gen far ett sådant läge och utfö-&lt;br&gt;rande att ändamålet med järnvägen&lt;br&gt;vinns med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg och&lt;br&gt;vid prövning av ärenden om byg-&lt;br&gt;gande av järnväg skall 2-4 kap.,&lt;br&gt;5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas. Vid tillämpning-&lt;br&gt;en skall fastställande av järnvägs-&lt;br&gt;plan enligt denna lag jämställas&lt;br&gt;med meddelande av tillstånd enligt&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning, byggande och&lt;br&gt;underhåll av järnväg skall hänsyn&lt;br&gt;tas till både enskilda och allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och byggande&lt;br&gt;av järnväg skall tillses, att järnvä-&lt;br&gt;gen far ett sådant läge och utfö-&lt;br&gt;rande att ändamålet med järnvägen&lt;br&gt;vinns med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad. I&lt;br&gt;miljöbalken finns föreskrifter om&lt;br&gt;ytterligare hänsynstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den verksamhet som har&lt;br&gt;bedrivits på järnväg upphör är&lt;br&gt;verksamhetsutövaren skyldig att ta&lt;br&gt;bort anläggningar och vidta andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning det behövs för att&lt;br&gt;förebygga störningar eller olä-&lt;br&gt;genheter i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Järnvägsplan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att bygga en&lt;br&gt;järnväg skall upprätta en järn-&lt;br&gt;vägsplan. En järnvägsplan behö-&lt;br&gt;ver dock inte upprättas för anläg-&lt;br&gt;gande av industrispår och&lt;br&gt;hamnspår uteslutande på egen&lt;br&gt;fastighet. En järnvägsplan får&lt;br&gt;upprättas för avstängning av&lt;br&gt;plankorsning, även när denna&lt;br&gt;åtgärd inte är att betrakta som&lt;br&gt;byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som planen medför att&lt;br&gt;mark eller särskild rätt till mark&lt;br&gt;kan komma att tas i anspråk enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § skall planen utformas så&lt;br&gt;att de fördelar som kan vinnas&lt;br&gt;med den överväger de olägenheter&lt;br&gt;som planen orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;§&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den som planerar att bygga en&lt;br&gt;järnväg skall genomföra en för-&lt;br&gt;studie. I förstudien skall förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den fortsatta plane-&lt;br&gt;ringen klarläggas. Förstudien&lt;br&gt;skall även ange om en järnvägsut-&lt;br&gt;redning behövs innan järnvägs-&lt;br&gt;plan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av förstudien&lt;br&gt;skall den som avser att bygga en&lt;br&gt;järnväg ha samråd enligt 6 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket miljöbalken med&lt;br&gt;berörda länsstyrelser, kommuner&lt;br&gt;och ideella föreningar som enligt&lt;br&gt;sina stadgar har till ändamål att ta&lt;br&gt;till vara naturskydds- eller miljö-&lt;br&gt;skyddsintressen samt med den&lt;br&gt;allmänhet som kan antas bli sär-&lt;br&gt;skilt berörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samrådet skall den läns-&lt;br&gt;styrelse inom vars område järn-&lt;br&gt;vägsprojektet huvudsakligen skall&lt;br&gt;utföras besluta om projektet kan&lt;br&gt;antas ha betydande miljöpåverkan.&lt;br&gt;Beslutet skall fattas efter samråd&lt;br&gt;med övriga berörda länsstyrelser.&lt;br&gt;När det gäller planer och plane-&lt;br&gt;ringsunderlag skall 6 kap.&lt;br&gt;11-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsutredning skall upp-&lt;br&gt;rättas när det i förstudien har&lt;br&gt;klarlagts att alternativa terräng-&lt;br&gt;korridorer behöver studeras. I&lt;br&gt;jämvägsutredningen skall redovi-&lt;br&gt;sas olika utbyggnadsalternativ,&lt;br&gt;som skall jämföras såväl sinse-&lt;br&gt;mellan som med alternativet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;488&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte genomföra den aktuella järn-&lt;br&gt;vägsutbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsutredning skall in-&lt;br&gt;nehålla en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning och de uppgifter i övrigt&lt;br&gt;som behövs för att kunna utvärde-&lt;br&gt;ra och välja alternativ. Miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall god-&lt;br&gt;kännas av berörda länsstyrelser&lt;br&gt;innan den tas in i jämvägsutred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet, kra-&lt;br&gt;ven på miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar samt planer och plane-&lt;br&gt;ringsunderlag skall 6 kap. 3 §,&lt;br&gt;5—7 §§, 8 § första stycket och&lt;br&gt;10-12 §§ miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lb§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket skall med eget yttran-&lt;br&gt;de överlämna frågan om byggande&lt;br&gt;av järnväg till regeringen för&lt;br&gt;prövning enligt 17 kap. 1 § miljö-&lt;br&gt;balken. Detsamma gäller om rege-&lt;br&gt;ringen enligt 17 kap. 3 § miljöbal-&lt;br&gt;ken har förbehållit sig prövningen&lt;br&gt;av järnvägens tillåtlighet. Rege-&lt;br&gt;ringens prövning skall ske på&lt;br&gt;grundval av en upprättad järn-&lt;br&gt;vägsutredning enligt 2 kap. 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lc§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att bygga en&lt;br&gt;järnväg skall upprätta en järn-&lt;br&gt;vägsplan. En järnvägsplan behö-&lt;br&gt;ver dock inte upprättas för anläg-&lt;br&gt;gande av industrispår och&lt;br&gt;hamnspår uteslutande på egen&lt;br&gt;fastighet. En järnvägsplan får&lt;br&gt;upprättas för avstängning av&lt;br&gt;plankorsning, även när denna&lt;br&gt;åtgärd inte är att betrakta som&lt;br&gt;byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som planen medför att&lt;br&gt;mark eller särskild rätt till mark&lt;br&gt;kan komma att tas i anspråk enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § skall planen utformas så&lt;br&gt;att de fördelar som kan vinnas&lt;br&gt;med den överväger de olägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;489&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som planen orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämvägsplanen skall den mark&lt;br&gt;och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk för&lt;br&gt;järnvägen och för byggandet av&lt;br&gt;järnvägen. Om mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk med tillfällig nyttjande-&lt;br&gt;rätt, skall det av planen framgå&lt;br&gt;vilken mark som avses och under&lt;br&gt;vilken tid den skall nyttjas. Planen&lt;br&gt;skall innehålla en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning enligt 5 kap.&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämvägsplanen skall den mark&lt;br&gt;och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk för&lt;br&gt;järnvägen och för byggandet av&lt;br&gt;järnvägen. Om mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk med tillfällig nyttjande-&lt;br&gt;rätt, skall det av planen framgå&lt;br&gt;vilken mark som avses och under&lt;br&gt;vilken tid den skall nyttjas. Planen&lt;br&gt;skall innehålla en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning. Miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen skall god-&lt;br&gt;kännas av berörda länsstyrelser&lt;br&gt;innan den tas in i jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kraven på mil-&lt;br&gt;jökonsekvensbeskrivningen samt&lt;br&gt;planer och planeringsunderlag&lt;br&gt;skall 6 kap. 3 §, 7 § och 10-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga&lt;br&gt;störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall&lt;br&gt;anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning&lt;br&gt;fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och&lt;br&gt;fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och ändamåls-&lt;br&gt;enligt genomförande av planen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till jämvägsplanen skall en fas-&lt;br&gt;tighetsförteckning fogas. I fastig-&lt;br&gt;hetsförteckningen skall, i den mån&lt;br&gt;de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheter och ägare till des-&lt;br&gt;sa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark- och vattenområden&lt;br&gt;som är samfällda för flera fastig-&lt;br&gt;heter samt ägare till dessa fastig-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innehavare av annan särskild&lt;br&gt;rätt än bostadsrätt och hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;gemensamhetsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149) och samfalligheter&lt;br&gt;enligt vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;samt ägarna till de fastigheter som&lt;br&gt;deltar i anläggningarna och sam-&lt;br&gt;fallig-hetema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till jämvägsplanen skall en fas-&lt;br&gt;tighetsförteckning fogas. I fastig-&lt;br&gt;hetsförteckningen skall, i den mån&lt;br&gt;de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheter och ägare till des-&lt;br&gt;sa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mark- och vattenområden&lt;br&gt;som är samfällda för flera fastig-&lt;br&gt;heter samt ägare till dessa fastig-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innehavare av annan särskild&lt;br&gt;rätt än bostadsrätt och hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;gemensamhetsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149) om samfalligheter&lt;br&gt;enligt lagen (0000) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverk-&lt;br&gt;samhet samt ägarna till de fas-&lt;br&gt;tigheter som deltar i anlägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama och samfallighetema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vägsamfalligheter och väg- 5. vägsamfalligheter och väg-&lt;br&gt;föreningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfallighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfalligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall godkännas av berörda läns-&lt;br&gt;styrelser innan den tas in i järn-&lt;br&gt;vägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket skall ställa ut en järn- Banverket skall ställa ut en jäm-&lt;br&gt;vägsplan för granskning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vägsplan för granskning. Därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall 6 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;miljöbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver dock&lt;br&gt;ställas ut endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan&lt;br&gt;på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om någon annans mark behöver tas i anspråk eller särskild rättighet&lt;br&gt;behöver upphävas eller begränsas och ett sådant ianspråktagande eller&lt;br&gt;upphävande eller en sådan begränsning inte skriftligen medgivits av&lt;br&gt;berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en järnvägsplan&lt;br&gt;som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu&lt;br&gt;inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda läns-&lt;br&gt;styrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattningar, skall&lt;br&gt;Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens pröv-&lt;br&gt;ning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, far Banverket hänskjuta&lt;br&gt;frågan till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om planen innebär att mark eller särskild rätt kan tas i anspråk enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 §, skall Banverket särskilt pröva om de fördelar som kan vinnas&lt;br&gt;med planen överväger de olägenheter som denna orsakar enskilda. Av&lt;br&gt;beslutet att fastställa planen skall framgå om planen ger rätt till sådant&lt;br&gt;ianspråktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen och resultatet av&lt;br&gt;samråd och yttranden skall beak-&lt;br&gt;tas då jämvägsplanen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fastställelse av&lt;br&gt;järnvägsplan skall kungöras och&lt;br&gt;den ansvariga myndigheten i det&lt;br&gt;land med vilket samråd har hållits&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 6 kap. 6 § miljöbalken in-&lt;br&gt;formeras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Länsstyrelsens godkän-&lt;br&gt;nande enligt 2 kap. 4 § far dock&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Länsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 § tredje stycket,&lt;br&gt;1 a § andra stycket eller 2 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket far dock inte överklagas.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 §. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock&lt;br&gt;tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;skatt på naturgrus; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ lagen (1995:1667) om skatt på&lt;br&gt;naturgrus skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (naturgrusskatt) skall be-&lt;br&gt;talas till staten enligt denna lag för&lt;br&gt;brutet naturgrus om utvinningen&lt;br&gt;av naturgruset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kräver tillstånd enligt 18 §&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sker med stöd av tillstånd som&lt;br&gt;lämnats enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) och utvinningen sker&lt;br&gt;för annat ändamål än markinne-&lt;br&gt;havarens husbehov, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sker med stöd av rätt till täkt&lt;br&gt;på annans mark enligt 38 § vägla-&lt;br&gt;gen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (naturgrusskatt) skall be-&lt;br&gt;talas till staten enligt denna lag för&lt;br&gt;brutet naturgrus om utvinningen&lt;br&gt;av naturgruset sker för annat&lt;br&gt;ändamål än markinnehavarens&lt;br&gt;husbehov och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sker med stöd av tillstånd som&lt;br&gt;har lämnats enligt 11 kap. miljö-&lt;br&gt;balken eller vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kräver tillstånd enligt 12 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exploaterar en täkt som kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 § naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;för annat ändamål än&lt;br&gt;markinnehavarens husbehov ex-&lt;br&gt;ploaterar en täkt med tillstånd&lt;br&gt;enligt vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;enligt 38&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ väglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:948) har fått rätt till täkt på&lt;br&gt;annans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgift om vem som är&lt;br&gt;exploatör av täkten meddelats med&lt;br&gt;stöd av 18 a § andra stycket na-&lt;br&gt;turvårdslagen, är tillståndshavaren&lt;br&gt;tillsammans med exploatören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som för an-&lt;br&gt;nat ändamål än markinnehavarens&lt;br&gt;husbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exploaterar en täkt med till-&lt;br&gt;stånd enligt 11 kap. miljöbalken&lt;br&gt;eller vattenlagen (1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. exploaterar en täkt som kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt 12 kap. miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgift om vem som är&lt;br&gt;exploatör av täkten meddelats med&lt;br&gt;stöd av 12 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;miljöbalken, är tillståndshavaren&lt;br&gt;tillsammans med exploatören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig for tiden till dess skattskyldig för tiden till dess Prop. 1997/98:90&lt;br&gt;sådan uppgift har lämnats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sådan uppgift har lämnats.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § vapenlagen (1996:67) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ammunition&lt;br&gt;som räknas till explosiva varor&lt;br&gt;eller som innehåller gift finns även&lt;br&gt;i lagen (1988:868) om brandfarliga&lt;br&gt;och explosiva varor och i lagen&lt;br&gt;(1985:426) om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ammunition&lt;br&gt;som räknas till explosiva varor&lt;br&gt;finns även i lagen (1988:868) om&lt;br&gt;brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.49 Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen&lt;br&gt;(1997:288);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 och 20 §§ elberedskapslagen (1997:288)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) om tillstånd till an-&lt;br&gt;läggning som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelsema i denna lag eller till&lt;br&gt;väsentlig ombyggnad, ändring&lt;br&gt;eller utvidgning av en sådan an-&lt;br&gt;läggning far inte avgöras innan&lt;br&gt;prövning har skett enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt 11 kap. miljöbalken&lt;br&gt;om tillstånd till anläggning som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag eller till väsentlig om-&lt;br&gt;byggnad, ändring eller utvidgning&lt;br&gt;av en sådan anläggning far inte&lt;br&gt;avgöras innan prövning har skett&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också beträffande ärende om nätkoncession&lt;br&gt;enligt ellagen (1997:857) om anläggningen omfattas av bestämmelser&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning i byggnadskostna-&lt;br&gt;der som föranleds av åtgärder&lt;br&gt;enligt denna lag skall inte räknas&lt;br&gt;med vid den prövning som avses i&lt;br&gt;3 kap. 4 § vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning i byggnadskostna-&lt;br&gt;der som föranleds av åtgärder&lt;br&gt;enligt denna lag skall inte räknas&lt;br&gt;med vid den prövning som avses i&lt;br&gt;11 kap. 6 § första stycket miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av tillstånd som anges i 19 § första stycket skall de&lt;br&gt;beslut om vattenanläggningars utförande som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:858.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4'&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.50 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 8 och 11 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 8 a och&lt;br&gt;11 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Nätkoncession m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession för linje far inte strida mot en detaljplan eller områ-&lt;br&gt;desbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte mot-&lt;br&gt;verkas, får dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av nätkoncession för linje&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall förenas&lt;br&gt;med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och&lt;br&gt;enskild rätt samt med de villkor&lt;br&gt;för anläggningens utförande och&lt;br&gt;nyttjande som behövs av säker-&lt;br&gt;hetsskäl eller som av annat skäl&lt;br&gt;behövs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av nätkoncession för linje&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 2—4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljö-&lt;br&gt;balken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;skall ingå i en ansökan om nät-&lt;br&gt;koncession för linje. När det gäller&lt;br&gt;förfarandet, kraven på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar samt planer&lt;br&gt;och planeringsunderlag gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall förenas&lt;br&gt;med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och&lt;br&gt;enskild rätt samt med de villkor&lt;br&gt;för anläggningens utförande och&lt;br&gt;nyttjande som behövs av säker-&lt;br&gt;hetsskäl eller för att i övrigt skyd-&lt;br&gt;da män-niskors hälsa och miljön&lt;br&gt;mot skador och olägenheter och&lt;br&gt;främja en långsiktigt god hushåll-&lt;br&gt;ning med mark och vatten och&lt;br&gt;andra resurser eller som av annat&lt;br&gt;skäl behövs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får för sin gil-&lt;br&gt;tighet göras beroende av att den&lt;br&gt;som innehar koncessionen ställer&lt;br&gt;säkerhet för kostnaderna att ta&lt;br&gt;bort ledningen med tillhörande&lt;br&gt;anläggningar och att vidta andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning. Staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommu-&lt;br&gt;nalförbund behöver inte ställa&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte längre är tillräck-&lt;br&gt;lig, får regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten besluta om ytterliga-&lt;br&gt;re säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om säkerhetens art gäl-&lt;br&gt;ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.&lt;br&gt;Säkerheten skall prövas av den&lt;br&gt;myndighet som prövar frågan om&lt;br&gt;nätkoncession och förvaras av&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om prövning av nätkoncession skall handläggas och be-&lt;br&gt;dömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags&lt;br&gt;ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock&lt;br&gt;tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;LAGRÅDET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-02-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigvard Holstad, justitierådet Ingegerd Westlander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 22 januari 1998 (Miljödepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här&lt;br&gt;i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft&lt;br&gt;vid krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. väglagen (1971:948),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ledningsrättslagen (1973:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lagen (1976:997) om vattenförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lagen (1977:439) om kommunal energiplanering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lagen (1978:160) om vissa rörledningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. skogsvårdslagen (1979:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa sä-&lt;br&gt;kerhet för rättegångskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av all-&lt;br&gt;män farled och allmän hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. räddningstjänstlagen (1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. strålskyddslagen (1988:220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. prisregleringslagen (1989:978).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. minerallagen (1991:45),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. fiskelagen (1993:787),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. lagen (1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. elberedskapslagen (1997:288), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. ellagen (1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna&lt;br&gt;Henrik Löv och Lars Holmgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande tanke bakom de i remissen framlagda förslagen, som&lt;br&gt;avser lagar med större eller mindre miljöanknytning, är att miljöbalken&lt;br&gt;och sådana lagar skall gälla parallellt. Några särskilda stadganden därom&lt;br&gt;har inte ansetts nödvändiga. Under lagstiftningsärendet har intresset i&lt;br&gt;stället främst inriktats på att kartlägga i vilken mån föreskrifterna i de&lt;br&gt;aktuella lagarna kan tänkas komma i konflikt med miljöbalkens bestäm-&lt;br&gt;melser. Med utgångspunkt från överväganden i de enskilda fallen har&lt;br&gt;ställning sedan tagits till om en viss bestämmelse i den aktuella lagen bör&lt;br&gt;upphävas, ändras eller, undantagsvis, förses med ett tillägg som begrän-&lt;br&gt;sar möjligheterna att ingripa med stöd av miljöbalken. För eventuella&lt;br&gt;konfliktfall som inte uttryckligen reglerats på angivet sätt har förutsatts&lt;br&gt;att allmänna lagvalsprinciper skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kommer nu angivna förhållanden sannolikt&lt;br&gt;att medföra vissa problem vid den praktiska, parallella tillämpningen av&lt;br&gt;miljöbalken och andra lagar. Den som i en &amp;quot;ämneslag&amp;quot; t.ex. vill söka&lt;br&gt;svaret på vad som gäller eller krävs för viss åtgärd eller situation måste&lt;br&gt;således vara rätt väl insatt i både miljöbalkens regelsystem och principer-&lt;br&gt;na bakom lagstiftningen i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller de lagtekniska lösningar som använts så förekom-&lt;br&gt;mer det åtskilliga exempel på att det i en lag, eller i enskilda paragrafer i&lt;br&gt;andra lagar, hänvisas till ett eller flera lagrum i miljöbalken. I sådana fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger det nära tillhands att tro, att relationen mellan den aktuella lagen&lt;br&gt;och balken därmed blivit uttömmande reglerad. Så är emellertid i regel&lt;br&gt;inte fallet. Särskilt svårgenomskådat är förhållandet då inte ens uppräk-&lt;br&gt;ningen i en enskild paragraf av tillämpliga bestämmelser i miljöbalken är&lt;br&gt;fullständig. Som ett exempel härpå kan hänvisas till 14 a § i förslag till&lt;br&gt;lag om ändring i väglagen (1971:948). I andra stycket i paragrafen hänvi-&lt;br&gt;sas till 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken, och i fjärde stycket till 11&lt;br&gt;och 12 §§ samma kap. För den händelse berörd länsstyrelse enligt första&lt;br&gt;meningen i ijärde stycket fastslagit att ett vägbyggnadsprojekt kan antas&lt;br&gt;medföra en betydande miljöpåverkan förutsätts emellertid att även andra&lt;br&gt;bestämmelser i 6 kap. miljöbalken skall tillämpas, nämligen reglerna i 5&lt;br&gt;och 6 §§ om utökat samråd. Detta framgår inte av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra omständigheter som medför att en del av berörda lagar&lt;br&gt;efter nu föreslagna ändringar blir mer komplicerade att tillämpa kan&lt;br&gt;nämnas att den nuvarande vattenlagen till en del fatt sin plats utanför&lt;br&gt;miljöbalken, nämligen i förslaget till lag med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet, samt att ett betydande antal författningar om skilda&lt;br&gt;ansvarsbestämmelser förs samman till den förhållandevis omfattande&lt;br&gt;regleringen i 29 kap. miljöbalken. Det förstnämnda förhållandet har&lt;br&gt;föranlett att &amp;quot;vattendomstolen&amp;quot; på åtskilliga ställen föreslås ersatt med&lt;br&gt;&amp;quot;miljödomstolen eller länsstyrelsen” utan att det i den aktuella författ-&lt;br&gt;ningen klargörs när det blir fråga om den ena eller den andra av dessa&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer generell observation vid granskningen av de föreslagna lagänd-&lt;br&gt;ringarna är vidare, att det inte sällan förutsätts att i förslagen till lag om&lt;br&gt;införande av miljöbalken och lag om införande av lagen med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksamhet (prop. 1997/98:45) intagna över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser skall beaktas även vid tillämpningen av nu aktuella&lt;br&gt;lagändringar i andra författningar. Enligt Lagrådets mening bör en sådan&lt;br&gt;ordning inte godtas. Lagrådet förordar därför att det i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till respektive lag klargörs vad som avses gälla beträffande&lt;br&gt;tidigare meddelade tillstånd, villkor m.m., inledda mål och ärenden,&lt;br&gt;tidigare bildade samfalligheter etc. Vad nu sagts gäller förslagen till lagar&lt;br&gt;om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), lag (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfälligheter, fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lag&lt;br&gt;(1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för&lt;br&gt;rättegångskostnader, lag (1990:663) om ersättningsfonder, minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), kyrkolagen (1992:300), fiskelagen (1993:787) samt lag&lt;br&gt;(1995:1667) om skatt på naturgrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till sin granskning av de enskilda förslagen till lagändring-&lt;br&gt;ar kommer Lagrådet i det följande att framföra ytterligare några invänd-&lt;br&gt;ningar som kan sägas vara av mer allmän karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har Lagrådet kommit till den slutsatsen att till-&lt;br&gt;lämpningen av en del av de aktuella författningarna efter de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna kan ge upphov till vissa svårigheter och problem. I någon&lt;br&gt;mån kan olägenheterna undanröjas om Lagrådets i ärendet framförda&lt;br&gt;synpunkter och förslag godtas. I sammanhanget måste emellertid fram-&lt;br&gt;hållas att det med hänsyn till de berörda lagstiftningsarbetenas komplexa&lt;br&gt;natur samt uppställda tidsramar inte framstått som ett realistiskt alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;501&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for Lagrådet att överväga några mer grundläggande eller omfattande&lt;br&gt;ändringsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs nu att var och en vid nyttjande av sin eller annans&lt;br&gt;fasta egendom skall ta skälig hänsyn till omgivningen. Remissens forslag&lt;br&gt;går ut på att paragrafen skall kompletteras med en mening som anger att&lt;br&gt;det finns särskilda bestämmelser i miljöbalken om vad som skall iakttas&lt;br&gt;vid nyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att förevarande kapitel i jordabalken gäller rätts-&lt;br&gt;förhållanden mellan grannar samt att miljöbalken knappast innehåller&lt;br&gt;någon föreskrift av rent grannelagsrättslig karaktär. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;och då det hitintills inte ansetts föreligga något behov av en hänvisning&lt;br&gt;till lagstiftning angående miljön ifrågasätter Lagrådet om det föreslagna&lt;br&gt;tillägget är tillräckligt motiverat av vare sig praktiska eller systematiska&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås ett nytt andra stycke som avser att klargöra, att den&lt;br&gt;del av ett naturvårdsavtal - dvs. ett avtal mellan en fastighetsägare och&lt;br&gt;staten eller en kommun som ingåtts i avsikt att bevara eller utveckla&lt;br&gt;naturvärden inom ett visst område - som innebär att fastighetsägarens rätt&lt;br&gt;att nyttja området inskränks, skall betraktas som en nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiven till förslaget framgår att avsikten är att därmed göra det&lt;br&gt;möjligt att alla tänkbara moment i ett naturvårdsavtal kan bli sakrättsligt&lt;br&gt;skyddade genom inskrivning. Det har i sammanhanget förutsatts att&lt;br&gt;sådana moment i avtalet som redan enligt gällande bestämmelser skall&lt;br&gt;anses som nyttjanderätt inte skall omfattas av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om den sålunda föreslagna lösningen är helt än-&lt;br&gt;damålsenlig. Den kan till en början leda till att det i enskilda fall behöver&lt;br&gt;utredas huruvida olika moment i avtalet utgör en &amp;quot;äkta&amp;quot; eller definierad&lt;br&gt;nyttjanderätt. I fall där ett avtal inte innehåller någon negativ förpliktelse&lt;br&gt;för fastighetsägaren torde det vidare inte bli möjligt att vid inskrivningen&lt;br&gt;ange att det är fråga om ett naturvårdsavtal, vilket måhända kan vara&lt;br&gt;önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts förordar Lagrådet att det föreslagna&lt;br&gt;nya andra stycket i paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vad fastighetsägaren enligt en skriftlig överenskommelse med staten&lt;br&gt;eller en kommun angående naturvärden inom ett visst område&lt;br&gt;(naturvårdsavtal) förbundit sig att tillåta eller tåla skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna balk och andra författningar i sin helhet anses som en&lt;br&gt;nyttjanderätt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter&lt;br&gt;angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonven-&lt;br&gt;tionen av den 11 maj 1929&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen föreslås ett stort antal ändringar till följd av att vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291) har arbetats in i miljöbalken. Bland annat föreslås att be-&lt;br&gt;stämmelser som gäller förfarandet i vattendomstol ändras till att avse&lt;br&gt;förfarandet i miljödomstol eller länsstyrelse. Såvitt gäller länsstyrelse är&lt;br&gt;förslaget föranlett av att det enligt 20 kap. 2 § 2 miljöbalken är avsett att&lt;br&gt;länsstyrelsen i regel skall pröva mål om verksamheter som avser mark-&lt;br&gt;avvattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör det under det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;övervägas om inte samtliga fall av markavvattning som aktualiserar en&lt;br&gt;tillämpning av konventionen bör prövas av miljödomstol. Visserligen är&lt;br&gt;huvudregeln enligt miljöbalken att verksamheter som avser markavvatt-&lt;br&gt;ning skall prövas av länsstyrelsen. Enligt 7 kap. 19 § lagen (1998:000)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall emellertid läns-&lt;br&gt;styrelsen i vissa fall överlämna ärenden enligt miljöbalken om tillstånd&lt;br&gt;till markavvattning till miljödomstolen. Av samma paragraf följer vidare&lt;br&gt;att länsstyrelsen får överlämna ärenden enligt miljöbalken om andra&lt;br&gt;fastigheter än sökandens kan komma att beröras. Mot bakgrund av dessa&lt;br&gt;bestämmelser förefaller det sannolikt att prövning i länsstyrelse av mark-&lt;br&gt;avvattningsföretag i konventionsfall skulle bli mycket sällsynt förekom-&lt;br&gt;mande. Praktiska skäl talar därför för att eventuellt förekommande mar-&lt;br&gt;kavvattningsföretag alltid prövas av miljödomstol. En sådan ordning&lt;br&gt;innebär också en förenklad författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lösningen berör 1, 3-5, 8-11, 14, 17 och 21 §§.&lt;br&gt;Den förutsätter också en ändring i 20 kap. 2 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget sägs att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1999 och tilläm-&lt;br&gt;pas på avyttringar som har skett den 1 januari 1999 och senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att bestämmelsen far följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Denna lag träder i&lt;sub&gt;o&lt;/sub&gt;kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;dock tillämpas i fråga om avyftringar som har skett före ikraftträdan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1 § första stycket sägs bl a att luftfartyg skall vara miljövärdiga&lt;br&gt;när de används i luftfart. I paragrafens tredje stycke anges hur ett luft-&lt;br&gt;fartyg skall vara beskaffat for att anses miljövärdigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen uttalas att även bestämmelsen i 2 kap. 3 § miljöbal-&lt;br&gt;ken om försiktighetsmått och bästa teknik kan användas i fråga om mil-&lt;br&gt;jövärdighetskrav på luftfartyg och att i en enskild situation bestämmel-&lt;br&gt;serna i luftfartslagen och i miljöbalken kan tänkas fa olika tillämpning.&lt;br&gt;Därför skall enligt regeringens uppfattning ytterligare miljövärdighets-&lt;br&gt;krav på luftfartyg inte kunna ställas med stöd av miljöbalken. Denna&lt;br&gt;uppfattning har kommit till uttryck i en ny andra mening i paragrafens&lt;br&gt;tredje stycke där det sägs att ytterligare krav i fråga om luftfartygs miljö-&lt;br&gt;värdighet inte får ställas med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner inte att hänvisningen till 26 kap. 9 § är motiverad och&lt;br&gt;föreslår att meningen får lydelsen &amp;quot;Ytterligare krav i fråga om luftfartygs&lt;br&gt;miljövärdighet får inte ställas med stöd av miljöbalken.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen ges en möjlighet att införa tillståndsplikt för även&lt;br&gt;andra anläggningar än allmänna flygplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har en ny sista mening fogats till paragrafen. Av denna sägs&lt;br&gt;i författningskommentaren framgå att de miljöbestämmelser som skall&lt;br&gt;tilllämpas vid tillståndsprövning av allmänna flygplatser, 6 kap. 5 § och&lt;br&gt;5 a §, skall tillämpas också vid prövningen av andra anläggningar. Lag-&lt;br&gt;rådet anser att hänvisningen till 5 § bör inskränkas till paragrafens första,&lt;br&gt;tredje och ijärde stycken, eftersom vad som sägs i paragrafens andra&lt;br&gt;stycke inte innehåller någon miljöbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder for&lt;br&gt;utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreslås att en hänvisning till 15 kap. 17 § tredje stycket&lt;br&gt;vattenlagen skall ersättas med en hänvisning till 24 kap. 13 § tredje&lt;br&gt;stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör hänvisningen alternativt även omfatta&lt;br&gt;fjärde stycket i angivna paragraf i miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som är ny, föreslås en regel om skyldighet för till-&lt;br&gt;ståndshavare att vidta återställningsåtgärder om ett tillstånd upphör. I&lt;br&gt;första stycket föreskrivs sålunda för sådana fall att den som senast har&lt;br&gt;innehaft tillståndet är skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder för återställning, om inte detta är obehövligt från allmän eller&lt;br&gt;enskild synpunkt. Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har&lt;br&gt;bestämts genom villkor i tillståndet, skall frågan enligt andra stycket&lt;br&gt;prövas av regeringen eller tillståndsmyndigheten i samband med att&lt;br&gt;tillståndet upphör. För det fallet att den som har haft tillståndet inte iakt-&lt;br&gt;tar sina skyldigheter föreskrivs i tredje stycket att tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga honom vid vite att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående paragrafens sakliga innehåll vill Lagrådet endast påpeka att&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket anger &amp;quot;den som senast har innehaft till-&lt;br&gt;ståndet&amp;quot; som ansvarig för att vidta vissa åtgärder medan föreskriften i&lt;br&gt;tredje stycket möjliggör vitesföreläggande mot &amp;quot;den som har haft till-&lt;br&gt;ståndet&amp;quot;. Någon anledning till denna skillnad framgår inte av motiven.&lt;br&gt;Lagrådet förordar därför att avfattningen av bestämmelserna i berört&lt;br&gt;hänseende övervägs på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft samtidigt med miljöbalken, dvs. den 1 januari&lt;br&gt;1999. Vidare föreslås vissa övergångsbestämmelser, dock ingen som&lt;br&gt;avser bestämmelserna i 5 a §. Däremot uttalas i remissprotokollet angå-&lt;br&gt;ende tillstånd som har meddelats före ikraftträdandet att återställningsåt-&lt;br&gt;gärder bör kunna krävas sedan ett sådant tillstånd upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill med anledning av detta uttalande ifrågasätta om inte den&lt;br&gt;avsedda ordningen i vaije fall förutsätter en uttrycklig övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse av den angivna innebörden (jfr RÅ 1996 ref. 57).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill här endast anmärka, att det i dessa paragrafer, både i gäl-&lt;br&gt;lande och föreslagen lydelse, förekommer olika uttryck angående servitut&lt;br&gt;&amp;quot;till förmån för&amp;quot; ett vattenföretag respektive vattenverksamhet. Den&lt;br&gt;citerade formuleringen kan tänkas ge upphov till den missuppfattningen&lt;br&gt;att det är vattenverksamheten som sådan som utgör den &amp;quot;härskande&amp;quot;&lt;br&gt;parten i stället för en fastighet till vilken verksamheten är knuten. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav förordar Lagrådet att &amp;quot;till förmån för&amp;quot; i görligaste mån&lt;br&gt;undviks. Första meningen i 2 § andra stycket kan t.ex. inledas på följande&lt;br&gt;sätt: &amp;quot;Servitut som avser vattenverksamhet och kan upplåtas med stöd av&lt;br&gt;28 kap. 10 § ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande tredje stycket i paragrafen gäller alla åtgärder (företag)&lt;br&gt;som avses i första stycket i den mån de inte undantas genom vad som&lt;br&gt;stadgas i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav bör i tredje stycket orden &amp;quot;eller annat foretag&amp;quot;&lt;br&gt;sättas in efter ordet &amp;quot;vattenverksamhet&amp;quot; där det förekommer första gång-&lt;br&gt;en i stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke bl. a. på fall då även annan än sökanden skall delta i en mar-&lt;br&gt;kavvattning (jfr. 7 kap 19 § första stycket 1 förslag till lag med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vattenverksamhet, prop. 1997/98:45) förordar Lagrå-&lt;br&gt;det, att det i andra stycket införs en hänvisning även till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar här till vad som anförts angående 7 kap. 2 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i paragrafen bör enligt Lagrådet få lydelsen&lt;br&gt;&amp;quot;Upprättande av arbetsplan enligt denna lag skall därvid jämställas med&lt;br&gt;meddelande av tillstånd enligt miljöbalken&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väglagen och miljöbalken skall enligt uttalanden i lagrådsremissen gälla&lt;br&gt;parallellt. 13 § väglagen skall dock enligt förslaget alltjämt innehålla&lt;br&gt;bestämmelse om att det vid byggande av väg skall tillses att vägen skall&lt;br&gt;fa sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta&lt;br&gt;intrång och utan oskälig kostnad. Enligt vad som uttalas i remissen kan&lt;br&gt;bestämmelsen inte undvaras, eftersom den skyddar även annat än sådant&lt;br&gt;som skyddas av miljöbalkens hänsynsregler, dock att det av väglagen bör&lt;br&gt;framgå att de krav som ställs i miljöbalken alltid gäller. I en föreslagen&lt;br&gt;ny andra mening i paragrafen sägs därför att det i miljöbalken finns före-&lt;br&gt;skrifter om ytterligare hänsynstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter nödvändigheten av denna andra mening, som bara&lt;br&gt;är en allmän hänvisning till miljöbalken och därmed framstår som en&lt;br&gt;dubblyr i förhållande till vad som sägs i 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna första stycket anges att förstudien även skall ange om en&lt;br&gt;vägutredning behövs. Lagrådet anser att bestämmelsen bör preciseras och&lt;br&gt;fa lydelsen &amp;quot;Förstudien skall även ange om en vägutredning enligt 14 b §&lt;br&gt;första stycket behövs innan en arbetsplan upprättas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna tredje stycket sägs att den länsstyrelse inom vars om-&lt;br&gt;råde vägbyggnadsprojektet huvudsakligen är beläget skall besluta om&lt;br&gt;projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Uttrycket &amp;quot;kan antas ha&amp;quot;&lt;br&gt;bör efter mönster av 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken bytas ut mot&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;kan antas medföra&amp;quot;. Vidare bör eventuellt en hänvisning göras&lt;br&gt;till sistnämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den föreslagna bestämmelsen i den sista meningen i tredje&lt;br&gt;stycket anmärker Lagrådet att direktiv om hur länsstyrelsen och annan&lt;br&gt;berörd myndighet skall förfara redan finns i 6 kap. 11-12 §§ miljöbalken&lt;br&gt;och därför inte behövs här. Det framstår dessutom som oklart till vem&lt;br&gt;bestämmelsen riktar sig. Eventuellt skulle den kunna formuleras om och&lt;br&gt;ges lydelsen &amp;quot;Bestämmelser om planer och planeringsunderlag finns i&lt;br&gt;6 kap. 11-12 §§ miljöbalken.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen bör ordet &amp;quot;terrängkorridorer&amp;quot; med fördel&lt;br&gt;kunna bytas ut mot t. ex. ordet &amp;quot;vägsträckningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket talas bl a. om förfarandet och om kraven på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen. Med uttrycket förfarandet avses förfarandet för att&lt;br&gt;upprätta miljökonsekvensbeskrivningen. Lagrådet anser att detta skulle&lt;br&gt;framgå klarare om lagrummet omformulerades enligt följande. &amp;quot;När det&lt;br&gt;gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen och&lt;br&gt;kraven på denna samt planer .... tillämpas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket talas om &amp;quot;att vägprojektet kan antas ha betydande mil-&lt;br&gt;jöpåverkan&amp;quot;. I konsekvens med vad Lagrådet har uttalat i anslutning till&lt;br&gt;14 a § tredje stycket föreslås att uttrycket &amp;quot;kan antas ha&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;kan antas medföra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att en arbetsplan skall ställas ut för granskning.&lt;br&gt;I en föreslagen ny andra mening sägs att 6 kap. 8 § första stycket miljö-&lt;br&gt;balken därvid skall tillämpas. Vad som avses är att en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning i arbetsplaneskedet skall kungöras i samband med att arbets-&lt;br&gt;planen ställs ut och att den skall hållas tillgänglig för allmänheten, allt i&lt;br&gt;enlighet med 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att den nya andra meningen far lydelsen &amp;quot;Därvid&lt;br&gt;gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmän-&lt;br&gt;heten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket bör i konsekvens med vad som anförts i anslutning till&lt;br&gt;14 a § och 16 § uttrycket &amp;quot;har antagits ha&amp;quot; bytas ut mot uttrycket &amp;quot;har&lt;br&gt;antagits medföra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att det fjärde stycket delas upp i två meningar enligt&lt;br&gt;följande. &amp;quot;Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan eller en förlängning&lt;br&gt;av giltighetstiden skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbal-&lt;br&gt;ken hållits med ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras.&amp;quot;&lt;br&gt;Lagrådet vill i sammanhanget anmärka att det av förslaget inte framgår&lt;br&gt;hur kungörandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 bör, vad gäller bestämmelserna om miljökvalitetsnormer, en&lt;br&gt;hänvisning göras till 5 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § innehåller bestämmelser som möjliggör för länsstyrelse att i vissa&lt;br&gt;fall föreskriva att rätt till täkt av sten, grus, sand och jord skall upplåtas åt&lt;br&gt;väghållare. Enligt 63 § första stycket 5 skall väghållaren ersätta bl.a.&lt;br&gt;skador till följd av att han har förvärvat rätt till täkt för drift av väg. I&lt;br&gt;remissen föreslås att 38 § och den därmed sammanhängande ersättnings-&lt;br&gt;bestämmelsen i 63 § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening behövs ingen övergångsbestämmelse med&lt;br&gt;anledning av att 38 § upphävs. Däremot förordar Lagrådet att bland&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna tas in en föreskrift av innebörd att bestämmel-&lt;br&gt;sen i 63 § första stycket 5 fortfarande skall gälla i fråga om skador på&lt;br&gt;grund av täkt som upplåtits med stöd av 38 § före den nya lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren framgår att det i paragrafen bara anges när&lt;br&gt;skogsvårdslagen inte skall tillämpas. Det framhålls vidare att det är rim-&lt;br&gt;ligt att samma inskränkningar gäller för föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den allmänna motiveringen framhålls bl.a. att det både i skogsvårds-&lt;br&gt;förordningen (1993:1096) och i de föreskrifter som Skogsstyrelsen med-&lt;br&gt;delat med stöd av ett bemyndigande i 30 § nämnda förordning, finns en&lt;br&gt;rad materiella regler angående den hänsyn som skall tas till naturvårdens&lt;br&gt;och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog. Med hänvisning&lt;br&gt;till allmänna lagvalsprinciper sägs vidare att när inte särskilda undantag&lt;br&gt;gjorts, den ordningen bör gälla, att detaljerade föreskrifter om miljöhän-&lt;br&gt;syn som ingår i skogsvårdsförfattningar skall tillämpas. Miljöbalkens&lt;br&gt;hänsynsregler förutsätts därmed bli tillämpliga bara beträffande frågor&lt;br&gt;som inte är särskilt reglerade i skogsvårdsförfattningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda avsikter bakom förslaget framgår inte till alla delar av lag-&lt;br&gt;texten, vilket måste betecknas som en påtaglig brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tänkbart sätt att bättre klargöra vad som avses är att ge paragrafen&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelser i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter&lt;br&gt;skall inte tillämpas i den mån vad där sägs strider mot 7 kap. 11 § and-&lt;br&gt;ra stycket miljöbalken eller mot föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 7 eller 8 kap. samma balk eller med stöd av annan lag. Har frå-&lt;br&gt;gor om hänsynen i övrigt till naturvården eller kulturmiljövården regle-&lt;br&gt;rats i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. miljöbalken inte tillämpas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 2. andra meningen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelserna i 17 § första stycket i dess nya lydelse skall dock till-&lt;br&gt;lämpas omedelbart.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 . kan lämpligen sammanfattas på följande sätt &amp;quot;I fråga om rätt till er-&lt;br&gt;sättning på grund av ett beslut som har meddelats före denna lags ikraft-&lt;br&gt;trädande gäller äldre bestämmelser i 19 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning&lt;br&gt;och avhysning av allmän farled och allmän hamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket i denna paragraf hänvisas bl.a. till 6 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;miljöbalken. Vad som avses är uppenbarligen tredje stycket i nämnda&lt;br&gt;lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren sägs att för det fall att regeringen tillåter&lt;br&gt;åtgärder skall Sjöfartsverket därefter avsluta ärendet enligt förevarande&lt;br&gt;lag samt bl.a. överväga om det skall meddelas några föreskrifter enligt&lt;br&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sålunda tänkta ordningen framstår i och för sig som naturlig men&lt;br&gt;kan inte utläsas av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § hälsoskyddslagen (1982:1080) svarar varje kommun för hälso-&lt;br&gt;skyddet inom kommunen. Hälsoskyddslagen har arbetats in i miljöbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. miljöbalken innehåller föreskrifter om tillsyn. Enligt 1 § skall&lt;br&gt;tillsynen syfta till att säkerställa att balken samt föreskrifter, domar i&lt;br&gt;ansökningsmål och beslut som har meddelats med stöd av balken efter-&lt;br&gt;levs. Enligt 3 § första stycket utövas tillsynen av olika myndigheter, bl. a.&lt;br&gt;kommunala myndigheter. Enligt 3 § andra stycket utövar vaije kommun&lt;br&gt;tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet genom den eller de&lt;br&gt;nämnder som fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänstlagen innehåller föreskrifter om hur samhällets rädd-&lt;br&gt;ningstjänst skall organiseras och bedrivas. Enligt 2 a § avses i lagen med&lt;br&gt;sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen sådana åtgärder som staten&lt;br&gt;skall vidta för att göra det möjligt att åter använda mark, vatten, anlägg-&lt;br&gt;ningar och annan egendom som förorenats genom utsläpp av radioaktiva&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 28 § räddningstjänstlagen skall vid utsläpp av radioaktiva äm-&lt;br&gt;nen från en kärnteknisk anläggning länsstyrelsen svara för rädd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstjänsten då särskilda åtgärder behövs för att skydda allmänheten.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall också svara för saneringen efter sådana utsläpp.&lt;br&gt;Enligt 29 § är kommunerna skyldiga att delta i planeringen av rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anlägg-&lt;br&gt;ningar i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 a § räddningstjänstlagen upplyses att det av hälsoskyddslagen&lt;br&gt;framgår att vaije kommun svarar för hälsoskydd inom kommunen som&lt;br&gt;påkallas av utsläpp av radioaktiva ämnen, om inte annat följer av rädd-&lt;br&gt;ningstjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändrad lydelse av den andra meningen i 28 a § rädd-&lt;br&gt;ningstjänstlagen är något svårförståeligt genom att det där sägs att det av&lt;br&gt;26 kap. 3 § andra stycket miljöbalken följer att varje kommun svarar för&lt;br&gt;(den) &amp;quot;tillsyn&amp;quot; över miljö- och hälsoskyddet inom kommunen som be-&lt;br&gt;hövs till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen. Vad som krävs av kom-&lt;br&gt;munen vid utsläpp av radioaktiva ämnen torde inte i första hand vara&lt;br&gt;tillsyn utan aktiv medverkan i hälsoskydds- och saneringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att den föreslagna ändringen övervägs ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagom ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att den föreslagna nya andra meningen i andra stycket&lt;br&gt;flyttas upp som en sista mening i första stycket och att ordet Beslut där-&lt;br&gt;vid byts ut mot ordet Planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att i andra stycket 3. ordet &amp;quot;miljökvalitetsnormema&amp;quot;&lt;br&gt;byts ut mot orden &amp;quot;gällande miljökvalitetsnormer&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att i andra stycket orden &amp;quot;en planerad anläggnings,&lt;br&gt;verksamhets eller åtgärds&amp;quot; byts ut mot ordet &amp;quot;detaljplanens&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket bör orden &amp;quot;åligger det länsstyrelsen särskilt att&amp;quot; ersättas&lt;br&gt;med orden &amp;quot;skall länsstyrelsen särskilt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2. skall länsstyrelsen verka för bl.a. att miljökvalitetsnormer en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. miljöbalken &amp;quot;inte överträds&amp;quot;. Lagrådet föreslår att de citerade&lt;br&gt;orden i konsekvens med förslaget till 4 kap. 5 § 2. ersätts med ordet&lt;br&gt;&amp;quot;iakttas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3. talas om att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken&lt;br&gt;&amp;quot;överträds&amp;quot;. Lagrådet föreslår i konsekvens med vad som har föreslagits&lt;br&gt;när det gäller 5 kap. 22 § att ordet ersätts med &amp;quot;inte iakttas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket bör även omfatta föreläggande eller förbud enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § fjärde stycket miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras frågan när ett ärende om beviljande av bearbet-&lt;br&gt;ningskoncession skall hänskjutas till regeringen. En ändring föreslås i&lt;br&gt;paragrafens sista punkt där det f.n. hänvisas till naturresurslagen. Enligt&lt;br&gt;den föreslagna lydelsen sker hänvisningen i stället till 3, 4 eller 6 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att hänvisningen till 6 kap. far utgå. Något behov av&lt;br&gt;en sådan hänvisning synes inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan det ifrågasättas om den inbördes ordningen&lt;br&gt;mellan de bestämmelser som enligt förslaget avses ingå i lagen blir den&lt;br&gt;mest lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter således om inte de föreslagna föreskrifterna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a § om skyldighet att ställa säkerhet för vissa kostnader har sådant&lt;br&gt;samband med vad som sägs om villkor i 5 § tredje stycket och den före-&lt;br&gt;slagna 5 a § att de med fördel kan få sin plats i en paragraf betecknad 5 b.&lt;br&gt;Därigenom klargörs också att ifrågavarande moment i bedömningen&lt;br&gt;ingår som ett led i den prövning av tillstånd varom föreskrifter ges i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den föreslagna avfattningen av sistnämnda paragraf vill&lt;br&gt;Lagrådet endast påpeka, att den inte lika tydligt som gällande lydelse&lt;br&gt;klargör att vad där sägs inte gäller tillstånd enligt 9 §. Med hänsyn till att&lt;br&gt;berörda paragrafer återfinns under skilda rubriker i lagen torde emellertid&lt;br&gt;risken för missförstånd i denna del att vara försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att vidta vissa åter-&lt;br&gt;ställningsåtgärder sedan ett tillstånd upphört att gälla. Enligt lagtexten&lt;br&gt;åvilar skyldigheten den &amp;quot;som senast&amp;quot; har innehaft tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav konstaterar Lagrådet att det i förevarande lag inte&lt;br&gt;finns några bestämmelser om möjlighet att överlåta tillstånd. Jfr 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Vid sådant för-&lt;br&gt;hållande synes orden &amp;quot;som senast har&amp;quot; kunna utgå ur lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar i denna del till vad som anförts i anslutning till lagen&lt;br&gt;om ändring i lagen om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts vid 13 § förslaget till lag om ändring&lt;br&gt;i väglagen (1971:948) ifrågasätter Lagrådet nödvändigheten av den före-&lt;br&gt;slagna andra meningen i rubricerade paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att uttrycket &amp;quot;återställning i den utsträckning&amp;quot; precise-&lt;br&gt;ras genom att det ersätts med uttrycket &amp;quot;återställning av berörda områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den omfattning&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 konsekvens med vad Lagrådet förut förordat, t. ex. i anslutning till&lt;br&gt;14 a § väglagen, föreslås att uttrycket i tredje stycket &amp;quot;kan antas ha&amp;quot; efter&lt;br&gt;mönster av 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken ersätts med uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;kan antas medföra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning bör göras till 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken. Lag-&lt;br&gt;rummet bör med hänsyn härtill få lydelsen &amp;quot;Efter samråd skall den läns-&lt;br&gt;styrelse, inom vars område jämvägsprojektet huvudsakligen skall utföras,&lt;br&gt;enligt 6 kap 4 § tredje stycket miljöbalken besluta om projektet kan antas&lt;br&gt;medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet skall ... miljöbalken tilläm-&lt;br&gt;pas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 konsekvens med vad Lagrådet uttalat i anslutning till förslaget till&lt;br&gt;14 b § väglagen (1971:948) föreslås att ordet &amp;quot;terrängkorridorer&amp;quot; ersätts&lt;br&gt;med ordet &amp;quot;sträckningar&amp;quot;. Vad gäller utformningen av sista stycket hän-&lt;br&gt;visas till vad som sagts i anslutning till nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hävisning till vad Lagrådet har anfört vid 17 § förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i väglagen (1971:948) anser Lagrådet att den föreslagna nya&lt;br&gt;andra meningen i första stycket bör få lydelsen &amp;quot;Därvid gäller vad som i&lt;br&gt;6 kap 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår, såsom vid 18 § fjärde stycket förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i väglagen (1971:948), att det föreslagna fjärde stycket delas upp&lt;br&gt;i två meningar enligt följande. &amp;quot;Ett beslut om fastställelse av jämvägs-&lt;br&gt;plan skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med&lt;br&gt;ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras.&amp;quot; Lagrådet vill&lt;br&gt;också i detta sammanhang anmärka att det inte framgår hur kungörandet&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen i 2. bör en hänvisning göras till 5 kap. miljöbalken så att&lt;br&gt;punkten far följande lydelse. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i&lt;br&gt;5 kap. miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny 1 kap. 8 § föreslås en skyldighet för utövare av verksamhet som&lt;br&gt;bedrivits på järnväg att vidta vissa återställningsåtgärder för att förebyg-&lt;br&gt;ga störningar och olägenheter i framtiden. Enligt paragrafen är verksam-&lt;br&gt;hetsutövaren när verksamheten upphör skyldig att vidta de angivna åt-&lt;br&gt;gärderna. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Den innehåller&lt;br&gt;övergångsbestämmelser, dock ingen som rör bestämmelsen i 1 kap. 8 §.&lt;br&gt;I den allmänna motiveringen uttalas emellertid att skyldigheten att vidta&lt;br&gt;återställningsåtgärder bör gälla även då järnvägen tillkommit enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar här till vad Lagrådet anfört i anslutning till över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1966:314) om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på&lt;br&gt;naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke enligt gällande lydelse anges i tre punkter vem&lt;br&gt;som är skattskyldig enligt lagen. I remissen föreslås ändringar som är&lt;br&gt;föranledda bl.a. av miljöbalkens tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening vinner den föreslagna bestämmelsen i över-&lt;br&gt;skådlighet om den ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skattskyldig är den som exploaterar en naturgrustäkt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Följ dlagstiftning till miljöbalken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartslag (1957:297)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 a §, 6 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1962:627) om vissa&lt;br&gt;åtgärder för utnyttjande&lt;br&gt;av vattenkraft vid krig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1966:314) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kontinentalsockeln&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väglag (1971:948)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdslag&lt;br&gt;(1979:429)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14, 17 och 32 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1983:293) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inrättande, utvidgning&lt;br&gt;och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1984:3) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kärnteknisk verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1985:620) om vissa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;torvfyndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:220)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 a, 27 och 30 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1988:868) om&lt;br&gt;brandfarliga och&lt;br&gt;explosiva varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisregleringslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:978)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minerallag (1991:45)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolag (1992:300)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;41 kap. 16 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap.13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1992:1140) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ekonomiska zon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskelag (1993:787)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:1596) om&lt;br&gt;frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393R1836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ellag (1997:857)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385L0337 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55942, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:11:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0390</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:11:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JoU20</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JoU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Miljöbalk</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JoU25</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JoU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:90&lt;br/&gt;
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:90&lt;br/&gt;
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:90&lt;br/&gt;
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:90&lt;br/&gt;
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:90&lt;br/&gt;
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:90&lt;br/&gt;
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>