<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242387</hangar_id>
 <dok_id>GL039</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>9</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:9</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>9</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:19</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Skydd för förföljda personer, Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL039/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL039</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL039</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:9&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Skydd för förföljda personer, samordnings-&lt;br&gt;nummer, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL039/prop_199798__9-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till åtgärder för att förbättra skyddet inom&lt;br&gt;bl.a. folkbokföringen för förföljda personer. I sekretesslagen föreslås en&lt;br&gt;ändring som innebär att det vid befarad personförföljelse blir möjligt att&lt;br&gt;skydda elevadresser i grund- och gymnasieskolan. Bestämmelserna om&lt;br&gt;kvarskrivning samordnas i större utsträckning med reglerna om besöksför-&lt;br&gt;bud. Vidare föreslås vissa ändringar i lagen om fingerade personuppgifter.&lt;br&gt;Förutsättningarna för ett medgivande om fingerade personuppgifter före-&lt;br&gt;slås ändrade på så sätt att kraven på brottslighetens svårhetsgrad och på&lt;br&gt;risken för förföljelse mildras. Ett medgivande att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter skall kunna ges för obestämd tid i stället för som i dag för&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som inte är folkbokförda här i landet föreslås tilldelas ett sär-&lt;br&gt;skilt samordningsnummer i stället för personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att ett barn som föds här i landet skall&lt;br&gt;folkbokföras endast om modern eller fadern är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om överklagande&lt;br&gt;föreslås samordnas med förvaltningsprocesslagens och taxeringslagens&lt;br&gt;bestämmelser. Det innebär bl.a. att skattemyndigheten skall vara den en-&lt;br&gt;skildes motpart i länsrätt och kammarrätt och myndigheten skall också ha&lt;br&gt;rätt att överklaga domstolarnas beslut. Riksskatteverket skall dock föra det&lt;br&gt;allmännas talan i Regeringsrätten. Prövningstillstånd införs i ledet länsrätt-&lt;br&gt;kammarrätt. Motsvarande ändringar föreslås i huvudsak också i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut som skattemyndigheten fattar om hindersprövning, namn och regi-&lt;br&gt;strering av gemensam vårdnad samt beslut enligt begravningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att personnummer skall lagras i register som förs med&lt;br&gt;stöd av ADB med angivande av sekel om det inte är obehövligt. I övrigt&lt;br&gt;föreslås vissa mindre ändringar i folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Förslaget om&lt;br&gt;samordningsnummer föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fingerade personuppgifter.................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481)................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i foräldrabalken ...... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i namnlagen (1982:670)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdslagen (1982:763) ................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i äktenskapsbalken&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i tandvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:125)................................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1144)............................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om folkbokforingsregister.................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om aviseringsregister........................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyddet inom folkbokföringen&amp;nbsp;mot personförföljelse ..... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter.................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretessmarkering......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess for elevadresser m.m................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvarskrivning............................. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Nuvarande ordning .................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Grunderna for kvarskrivning............. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Kvarskrivning och andra skyddsåtgärder ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Rätten till sjukvård och tandvård.......... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.5 Beslutande myndighet.................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fingerade personuppgifter.................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Bakgrund............................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Fingerade personuppgifter endast då allvarligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott befaras.......................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 Först kvarskrivning.................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 Fingerade personuppgifter under obestämd tid 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.5 Ansökan och beslut om fingerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgifter....................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.6 Förstärkt sekretess..................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.7 Rikspolisstyrelsen får hämta in sekretessbelagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;material............................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.8 Rikspolisstyrelsen har till uppgift att hjälpa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde ......................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.9 Medgivande till fingerade personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphör.............................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Särskild forumregel for förföljda personer....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningsnummer .............................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilldelning av personnummer i dag............. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningsnummer till personer som inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokförda .............................. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningsnumret ........................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Identifieringskravet och uppgifitsregistreringen&amp;nbsp;&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkbokföring av nyfödda barn vars&amp;nbsp;föräldrar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är folkbokförda................................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkbokföring av familjehemsplacerade&amp;nbsp;barn............ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Födelsehemort.................................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning ......................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering av födelsehemort i folkbokföringen ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagande .................................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning för överklagande............. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tvåpartsprocess inom folkbokföringen.......... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommunala överklaganderätten............ 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av vårdnadshavare.............. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövningstillstånd i folkbokföringsmål.......... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagandeordningen i namn- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnadsärenden m.m........................ 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personnummer infor 2000-talet ...................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bosättningskontroll................................ 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden ..................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreläggande att lämna uppgifter.............. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser ........... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar............................. 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:483) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fingerade personuppgifter.................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:481) ........................... 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken..... &amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)................................ 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i namnlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:670)................................ 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763)........................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i äktenskapsbalken ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i tandvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:125)................................ 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144) .......................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.10 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringsregister....................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:743) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aviseringsregister...................   120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Några&lt;br&gt;folkbokföringsfrågor (SOU 1996:68)........... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets lagförslag ..................... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Några folkbokföringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:68) ............................ 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................... 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 september 1997 .................................. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:483) om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 5-10 §§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en uppenbar risk&lt;br&gt;att en person som är folkbokförd i&lt;br&gt;landet kan bli utsatt för särskilt&lt;br&gt;allvarlig brottslighet som riktar sig&lt;br&gt;mot dennes liv, hälsa eller frihet&lt;br&gt;och om personen inte kan ges till-&lt;br&gt;räckligt skydd på annat sätt, får&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, efter skriftlig&lt;br&gt;ansökan medge personen att&lt;br&gt;använda andra personuppgifter om&lt;br&gt;sig själv än de verkliga&lt;br&gt;(fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter) under högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En folkbokförd person som&lt;br&gt;riskerar att bli utsatt för allvarlig&lt;br&gt;brottslighet som riktar sig mot den-&lt;br&gt;nes liv, hälsa eller frihet kan få&lt;br&gt;medgivande att använda andra&lt;br&gt;personuppgifter om sig själv än de&lt;br&gt;verkliga (finge rade person-&lt;br&gt;u p p g i f t e r). Ett medgivande får&lt;br&gt;begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande att använda finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter får inte läm-&lt;br&gt;nas om personen kan beredas&lt;br&gt;tillräckligt skydd genom kvarskriv-&lt;br&gt;ning enligt 16 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:481) eller på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt&lt;br&gt;en familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna&lt;br&gt;varaktigt bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande att använda finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter lämnas av&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medgivande enligt&lt;br&gt;1 § görs av Rikspolisstyrelsen efter&lt;br&gt;framställning från den som vill an-&lt;br&gt;vända fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;avslagit en framställning från en&lt;br&gt;enskild person får denne själv&lt;br&gt;ansöka hos rätten om medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har fått eller&lt;br&gt;begär medgivande för egen del får&lt;br&gt;även göra framställan eller an-&lt;br&gt;sökan om medgivande för ett barn&lt;br&gt;som personen är vårdnadshavare&lt;br&gt;för och varaktigt bor tillsammans&lt;br&gt;med om syftet är att ge skydd mot&lt;br&gt;den andre vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;att inte göra ansökan hos rätten får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tingsrättens handläggning&lt;br&gt;gäller lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats skall Rikspolisstyrelsen skynd-&lt;br&gt;samt se till att den person som har&lt;br&gt;fått medgivandet registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen med de fingerade&lt;br&gt;uppgifter som styrelsen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna&lt;br&gt;skall bestämmas och registreras på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det inte därav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medgivande görs&lt;br&gt;av Rikspolisstyrelsen efter fram-&lt;br&gt;ställning från den som vill använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan till tingsrätten skall&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen ange varför&lt;br&gt;kvarskrivning eller någon annan&lt;br&gt;mindre ingripande åtgärd inte är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall avslå en&lt;br&gt;framställning enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket, om styrelsen anser att det&lt;br&gt;inte är sannolikt att ett medgivande&lt;br&gt;att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter kommer att lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;avslagit en framställning får den&lt;br&gt;enskilde själv ansöka hos tings-&lt;br&gt;rätten om medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som begär eller har&lt;br&gt;fått medgivande för egen del, får&lt;br&gt;även göra en framställning eller&lt;br&gt;ansöka om medgivande för ett barn&lt;br&gt;som personen är vårdnadshavare&lt;br&gt;för och varaktigt bor tillsammans&lt;br&gt;med, om syftet är att ge skydd mot&lt;br&gt;den andre vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår vilken person det är som&lt;br&gt;använder uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bevaka&lt;br&gt;att fingerade personuppgifter inte&lt;br&gt;används under längre tid än vad&lt;br&gt;som har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet skall på begäran&lt;br&gt;lämna Rikspolisstyrelsen upplys-&lt;br&gt;ning om en person som förekommer&lt;br&gt;i ett ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats, skall Rikspolisstyrelsen skynd-&lt;br&gt;samt se till att den person som har&lt;br&gt;fått medgivandet registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen med de fingerade&lt;br&gt;uppgifter som styrelsen efter sam-&lt;br&gt;råd med den enskilde bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna&lt;br&gt;skall bestämmas och registreras på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det inte därav&lt;br&gt;framgår vem det är som använder&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bistå den&lt;br&gt;som har fatt medgivande att använ-&lt;br&gt;da fingerade personuppgifter vid&lt;br&gt;kontakter med andra myndigheter&lt;br&gt;och i övrigt lämna den hjälp som&lt;br&gt;krävs, om den enskildes hjälpbehov&lt;br&gt;inte kan tillgodoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har fått med-&lt;br&gt;givande att använda fingerade per-&lt;br&gt;sonuppgifter skriftligen anmäler&lt;br&gt;hos Rikspolisstyrelsen att med-&lt;br&gt;givandet inte längre behövs, skall&lt;br&gt;detta efter beslut av Rikspolis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen hos Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt ansöka om att ett medgiv-&lt;br&gt;ande att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har upp-&lt;br&gt;hört att gälla skall Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen underrätta skattemyndigheten&lt;br&gt;om detta. Skattemyndigheten skall&lt;br&gt;skyndsamt se till att de fingerade&lt;br&gt;uppgifterna inte längre används&lt;br&gt;inom folkbokföringen. Myndigheten&lt;br&gt;skall göra de ändringar i folkbok-&lt;br&gt;föringsregistren som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;underrättat skattemyndigheten om&lt;br&gt;den enskildes anmälan enligt 8 §&lt;br&gt;första stycket får denne använda de&lt;br&gt;fingerade uppgifterna fram till dess&lt;br&gt;skattemyndigheten har registrerat&lt;br&gt;ändringarna i folkbokförings-&lt;br&gt;registren men inte för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättens handläggning av&lt;br&gt;ärenden om fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter gäller lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;att avslå en framställning om att få&lt;br&gt;använda fingerade personuppgifter&lt;br&gt;får inte överklagas. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om beslut om medgivande att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter som har fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokforingslagen (1991:481)&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 3 § skall utgå,&lt;br&gt;dels att nuvarande 40 § skall betecknas 43 §,&lt;br&gt;dels att 2, 3,6, 16-18,26, 31, 34, 38 och 39 §§ samt rubrikerna närmast&lt;br&gt;före 2 och 18 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 40 § skall flyttas till närmast&lt;br&gt;före nya 43 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 18 a §, 40-42 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyfödda barns folkbokföring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När folkbokföring skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som föds levande här i&lt;br&gt;landet skall folkbokföras om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §. Även ett barn&lt;br&gt;som föds utom landet av en kvinna&lt;br&gt;som är folkbokförd här skall folk-&lt;br&gt;bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som föds levande här i&lt;br&gt;landet skall folkbokföras om&lt;br&gt;modern är folkbokförd eller om&lt;br&gt;fadern är folkbokförd och vård-&lt;br&gt;nadshavare. Även ett barn som&lt;br&gt;föds utom landet av en kvinna som&lt;br&gt;är folkbokförd skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring&lt;br&gt;komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila&lt;br&gt;(dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som&lt;br&gt;kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och&lt;br&gt;utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omstän-&lt;br&gt;digheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som har vistats i landet&lt;br&gt;sedan födelsen utan att vara folk-&lt;br&gt;bokfört skall folkbokföras om det&lt;br&gt;har sådan anknytning till landet&lt;br&gt;som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket Undantag från första och andra&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;styckena finns i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella för-&lt;br&gt;samling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostads-&lt;br&gt;lägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet&lt;br&gt;avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1995:1537) om lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött barn folkbokförs i den&lt;br&gt;församling där modem är folkbok-&lt;br&gt;förd eller, om modem inte är&lt;br&gt;folkbokförd, i den församling där&lt;br&gt;det har fötts. Hittebarn folkbokförs&lt;br&gt;i den församling där det har på-&lt;br&gt;träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött bam folkbokförs i den&lt;br&gt;församling där modem är folkbok-&lt;br&gt;förd eller, om modem inte är&lt;br&gt;folkbokförd, i den församling där&lt;br&gt;fadern är folkbokförd (födelse-&lt;br&gt;hemort).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 14-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som av särskilda skäl&lt;br&gt;kan antas bli utsatt för en allvarlig&lt;br&gt;eller upprepad brottslighet, för-&lt;br&gt;följelser eller trakasserier på annat&lt;br&gt;sätt, får, om han flyttat eller avser&lt;br&gt;att flytta, efter ansökan medges att&lt;br&gt;vara folkbokförd på den gamla&lt;br&gt;folkbokföringsorten i högst tre år&lt;br&gt;(kvarskrivning). När det inte längre&lt;br&gt;finns skäl för kvarskrivning skall&lt;br&gt;den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som av särskilda skäl&lt;br&gt;kan antas bli utsatt för brott, för-&lt;br&gt;följelser eller allvarliga trakasserier&lt;br&gt;på annat sätt, får vid flyttning med-&lt;br&gt;ges att vara folkbokförd på den&lt;br&gt;gamla folkbokföringsorten (kvar-&lt;br&gt;skrivning). Kvarskrivning kan ske&lt;br&gt;endast efter ansökan från den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning far medges endast&lt;br&gt;om den enskildes behov av skydd&lt;br&gt;inte kan tillgodoses genom besöks-&lt;br&gt;förbud eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflyttande familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får medges för&lt;br&gt;högst tre år i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det inte längre finns skäl för&lt;br&gt;kvarskrivning skall den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av frågor om kvarskrivning får skattemyndigheten anlita&lt;br&gt;biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personnummer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje folkbokförd person&lt;br&gt;fastställs ett personnummer som&lt;br&gt;identitetsbeteckning. Vidare fast-&lt;br&gt;ställs personnummer för personer&lt;br&gt;som inte är folkbokförda i de fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje folkbokförd person&lt;br&gt;fastställs ett personnummer som&lt;br&gt;identitetsbeteckning. Personnumret&lt;br&gt;innehåller födelsetid, födelsenum-&lt;br&gt;mer och kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnumret innehåller födelse-&lt;br&gt;tid, födelsenummer och kontroll-&lt;br&gt;siffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siff-&lt;br&gt;ror, två för året, två för månaden&lt;br&gt;och två för dagen i nu nämnd ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siff-&lt;br&gt;ror, två för året, två för månaden&lt;br&gt;och två för dagen i nu nämnd ord-&lt;br&gt;ning. Födelsenumret består av tre&lt;br&gt;siffror och är udda för män och&lt;br&gt;jämnt för kvinnor. Mellan födel-&lt;br&gt;setiden och födelsenumret sätts ett&lt;br&gt;bindestreck som byts mot ett plus-&lt;br&gt;tecken det år en person fyller 100&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsenumret består av tre&lt;br&gt;siffror och är udda för män och&lt;br&gt;jämnt för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan födelsetiden och födel-&lt;br&gt;senumret sätts ett bindestreck som&lt;br&gt;byts ut mot ett plustecken när en&lt;br&gt;person fyller 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är obehövligt skall&lt;br&gt;födelsetiden i personnumret lagras&lt;br&gt;med åtta siffror i register som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling; fyra för året, två för&lt;br&gt;månaden och två för dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som inte är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd far efter begäran&lt;br&gt;från en myndighet tilldelas ett sär-&lt;br&gt;skilt nummer (samordningsnum-&lt;br&gt;mer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnumret skall utgå&lt;br&gt;från den födelsetid som den&lt;br&gt;rekvirerande myndigheten uppger.&lt;br&gt;Numret skall anges med två siffror&lt;br&gt;för vardera år, månad och dag i nu&lt;br&gt;nämnd ordning. Siffrorna för dag&lt;br&gt;skall adderas med 60. Därefter&lt;br&gt;anges ett tresiffrigt individnummer,&lt;br&gt;som är udda för män och jämnt för&lt;br&gt;kvinnor, samt en kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 18 § tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket gäller även samordnings-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat in från utlandet&lt;br&gt;skall göra anmälan om inflytt-&lt;br&gt;ningen till en skattemyndighet eller&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som är registre-&lt;br&gt;rad som obefintlig och skall folk-&lt;br&gt;bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat in från utlandet&lt;br&gt;skall anmäla inflyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet eller en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. Detsamma gäller&lt;br&gt;den som är registrerad som&lt;br&gt;obefintlig och skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall även göras när&lt;br&gt;ett barn skall folkbokföras här i&lt;br&gt;landet enligt 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att en person&lt;br&gt;är skyldig att göra anmälan enligt&lt;br&gt;denna lag, får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom att antingen göra&lt;br&gt;en sådan anmälan eller skriftligen&lt;br&gt;eller muntligen lämna de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för bedömningen av&lt;br&gt;hans folkbokföring. I föreläggandet&lt;br&gt;skall anges vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att en person&lt;br&gt;är skyldig att göra anmälan enligt&lt;br&gt;denna lag, får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom att antingen göra&lt;br&gt;en sådan anmälan eller skriftligen&lt;br&gt;eller muntligen lämna de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för bedömningen av&lt;br&gt;hans folkbokföring. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten får även i annat fall före-&lt;br&gt;lägga en person att lämna upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för kontroll av&lt;br&gt;bosättningen enligt denna lag. I&lt;br&gt;föreläggandet skall anges vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga en person att lämna uppgift om&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning, även om skyldighet att göra anmälan enligt första&lt;br&gt;stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom&lt;br&gt;föreskriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan&lt;br&gt;eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärendet folkbokföring på&lt;br&gt;fastighet eller i församling beslutar&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;fastigheten eller församlingen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet gäller folkbokföring&lt;br&gt;på fastighet eller i församling&lt;br&gt;beslutar skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där fastigheten eller försam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer enligt 18 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen fastställs&lt;br&gt;av den skattemyndighet som be-&lt;br&gt;stäms av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen förordnar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnummer enligt&lt;br&gt;18 a § tilldelas av den skattemyn-&lt;br&gt;dighet som bestäms av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde en person är eller senast har varit folkbokförd eller, i fråga om&lt;br&gt;ärende enligt 1 § andra stycket, den skattemyndighet som enligt särskilda&lt;br&gt;bestämmelser skall underrättas om händelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighets beslut&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Beslut&lt;br&gt;om fastställande av födelsenummer&lt;br&gt;och kontrollsifffa i personnummer&lt;br&gt;överklagas dock hos Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om någons folkbok-&lt;br&gt;föring enligt 3-16 och 20-22 §§ får&lt;br&gt;överklagas av den person vars&lt;br&gt;folkbokföring det gäller, av en kom-&lt;br&gt;mun som berörs av beslutet och av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Ett överklagande&lt;br&gt;av en kommun eller Riksskattever-&lt;br&gt;ket skall ha kommit in till skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Beslut om&lt;br&gt;fastställande av födelsenummer och&lt;br&gt;kontrollsifffa i personnummer samt&lt;br&gt;beslut om tilldelning av samord-&lt;br&gt;ningsnummer överklagas dock hos&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten inom tre veckor från&lt;br&gt;det att beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en annan fråga än&lt;br&gt;som avses i andra stycket får över-&lt;br&gt;klagas utan begränsning till viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut om&lt;br&gt;personnummer får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande vid vite får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut om&lt;br&gt;personnummer och samordnings-&lt;br&gt;nummer får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesföreläggande enligt 37 £ får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut får&lt;br&gt;överklagas av den person vars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföring beslutet gäller och,&lt;br&gt;med undantag av beslut enligt 18&lt;br&gt;och 18 a §§, av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Ett beslut om en persons bosättning&lt;br&gt;får även överklagas av en kommun&lt;br&gt;som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av enskild om&lt;br&gt;folkbokföring enligt 3-17 och&lt;br&gt;20-22 §§ skall ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag den klagande fick del&lt;br&gt;av beslutet. Beslut i annan fråga får&lt;br&gt;överklagas av enskild utan be-&lt;br&gt;gränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket eller en kommun skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag beslu-&lt;br&gt;tet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften att&lt;br&gt;föra det allmännas talan i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt. Riksskatteverket&lt;br&gt;för det allmännas talan i Rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 a § den 1 januari 2000 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 18 § om tilldelning av personnummer för&lt;br&gt;personer som inte är folkbokförda får tillämpas intill utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 38-42 §§ tillämpas första gången i de fall där det&lt;br&gt;första beslutet i ärendet fattats efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1538.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1538.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 16 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för föräldrar&lt;br&gt;som inte är gifta med varandra prövas av skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;barnet är folkbokfört. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos valfri skattemyndighet&lt;br&gt;eller allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagas hos allmän förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften att&lt;br&gt;föra det allmännas talan i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt. Riksskatteverket&lt;br&gt;för det allmännas talan i&lt;br&gt;Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1997/98:9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 och 15 §§ sekretesslagen (1980:100)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialsko-&lt;br&gt;lan och sameskolan samt i en kommunal riksintematskola för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det in-&lt;br&gt;te står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om&lt;br&gt;skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende&lt;br&gt;eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma&lt;br&gt;område i annat fall än som avses i&lt;br&gt;första och andra styckena för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds identitet, adress&lt;br&gt;och andra liknande uppgifter om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det av särskild anledning kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunk-&lt;br&gt;tionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som&lt;br&gt;uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom gäller&lt;br&gt;inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen,&lt;br&gt;vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för&lt;br&gt;uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev&lt;br&gt;från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte Statens&lt;br&gt;skolverks beslut i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande&lt;br&gt;registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver&lt;br&gt;det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av&lt;br&gt;befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning kan antas att den enskilde&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en uppgift, för vilken sek-&lt;br&gt;retess gäller enligt första stycket 1,&lt;br&gt;lämnats till en kommunal myn-&lt;br&gt;dighet enligt särskild uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet om skolpliktiga barn, gäller&lt;br&gt;sekretessen också hos myndigheten.&lt;br&gt;Sekretess gäller dock inte om upp-&lt;br&gt;giften tas upp i beslut hos myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fin-&lt;br&gt;gerade personuppgifter för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den enskil-&lt;br&gt;de eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fin-&lt;br&gt;gerade personuppgifter för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den enskil-&lt;br&gt;de eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men. Om en uppgift för vilken&lt;br&gt;sådan sekretess gäller har lämnats&lt;br&gt;till en annan myndighet, gäller&lt;br&gt;sekretessen också där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § namnlagen (1982:670) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 8&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas 1/7/ länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften att&lt;br&gt;föra det allmännas talan i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt. Riksskatteverket&lt;br&gt;för det allmännas talan i Rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget.&lt;br&gt;Även i övrigt skall landstinget ver-&lt;br&gt;ka för en god hälsa hos hela befolk-&lt;br&gt;ningen. Vad som i denna lag sägs&lt;br&gt;om landsting gäller också kom-&lt;br&gt;muner som inte ingår i ett lands-&lt;br&gt;ting, i den mån inte annat följer av&lt;br&gt;17 §. Vad här sagts utgör inte&lt;br&gt;hinder för annan att bedriva hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget.&lt;br&gt;Detsamma gäller dem som är&lt;br&gt;kvar skrivna enligt 16 § folkbok-&lt;br&gt;föringslagen (1991:481) och sta-&lt;br&gt;digvarande vistas inom landstinget.&lt;br&gt;Även i övrigt skall landstinget ver-&lt;br&gt;ka för en god hälsa hos hela befolk-&lt;br&gt;ningen. Vad som i denna lag sägs&lt;br&gt;om landsting gäller också kom-&lt;br&gt;muner som inte ingår i ett lands-&lt;br&gt;ting, i den mån inte annat följer av&lt;br&gt;17 §. Vad här sagts utgör inte&lt;br&gt;hinder för annan att bedriva hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;en kommun inom landstinget har ansvar for enligt 18 § första och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter&lt;br&gt;som landstinget ansvarar för enligt denna lag. En uppgift som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall erbjuda dem Landstinget skall erbjuda dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget, som är bosatta inom landstinget&lt;br&gt;eller som är kvarskrivna enligt 16 §&lt;br&gt;folkbokforingslagen (1991:481)&lt;br&gt;och stadigvarande vistas där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. habilitering och rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hjälpmedel för funktionshindrade, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tolktjänst for vardagstolkning for bamdomsdöva, dövblinda, vuxen-&lt;br&gt;döva och hörselskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och&lt;br&gt;hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar for enligt 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter&lt;br&gt;som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel&lt;br&gt;skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade&lt;br&gt;och beslutade insatser framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga om hindersprövning får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut av präster inom Svenska kyrkan om förrättande&lt;br&gt;av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften att&lt;br&gt;föra det allmännas talan i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt. Riksskatteverket&lt;br&gt;för det allmännas talan i Rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) Prop. 1997/98:9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § tandvårdslagen (1985:125) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god tandvård åt dem som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget. Även i övrigt&lt;br&gt;skall landstinget verka för en god&lt;br&gt;tandhälsa hos befolkningen. Tand-&lt;br&gt;vård som landstinget självt bedriver&lt;br&gt;benämns i denna lag folktandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god tandvård åt dem som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget. Detsamma gäller&lt;br&gt;dem som är kvarskrivna enligt 16 §&lt;br&gt;folkbokforingslagen (1991:481)&lt;br&gt;och stadigvarande vistas inom&lt;br&gt;landstinget. Även i övrigt skall&lt;br&gt;landstinget verka för en god&lt;br&gt;tandhälsa hos befolkningen. Tand-&lt;br&gt;vård som landstinget självt bedriver&lt;br&gt;benämns i denna lag folktandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som&lt;br&gt;inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter&lt;br&gt;som landstinget och dess folktandvård ansvarar för enligt denna lag.&lt;br&gt;Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 § begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller länsstyrelsens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i ärende som avses i 5 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om förfarande med aska enligt 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om flyttning av gravsatt stoft eller aska enligt 6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om överflyttning eller upphörande av gravrätt enligt 7 kap. 34 §.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet i länsrätten&lt;br&gt;eller kammarrätten innebär&lt;br&gt;prövning av ett beslut som skatte-&lt;br&gt;myndigheten har meddelat, får&lt;br&gt;Riksskatteverket från skattemyndig-&lt;br&gt;heten ta över uppgiften att föra det&lt;br&gt;allmännas talan i länsrätt och&lt;br&gt;kammarrätt. Riksskatteverket för i&lt;br&gt;sådant mål det allmännas talan i&lt;br&gt;Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1718.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;folkbokföringsregister (1990:153 6)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 12 §§ lagen om folkbokföringsregis-&lt;br&gt;ter (1990:1536) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är&lt;br&gt;registeransvarig för uppgifter i det&lt;br&gt;centrala referensregistret som avser&lt;br&gt;en person som är eller senast har&lt;br&gt;varit folkbokförd inom myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhetsområde eller&lt;br&gt;som av myndigheten tilldelats&lt;br&gt;personnummer utan att vara folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är&lt;br&gt;registeransvarig för uppgifter i det&lt;br&gt;centrala referensregistret som avser&lt;br&gt;en person som är eller senast har&lt;br&gt;varit folkbokförd inom myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhetsområde eller&lt;br&gt;som av myndigheten har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer enligt&lt;br&gt;18 a § folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret får&lt;br&gt;innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret får&lt;br&gt;innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet eller som annars tilldelats&lt;br&gt;personnummer. För en sådan per-&lt;br&gt;son får anges personnummer och&lt;br&gt;grunden för personnummertilldel-&lt;br&gt;ningen samt de uppgifter som&lt;br&gt;senast registrerats enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 11 med upplysning&lt;br&gt;om det lokala register från vilket&lt;br&gt;uppgifterna har hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet och om personer som har&lt;br&gt;tilldelats ett samordningsnummer&lt;br&gt;enligt 18 a § folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd får anges person-&lt;br&gt;nummer, samordningsnummer om&lt;br&gt;sådant har tilldelats, och de uppgif-&lt;br&gt;ter som senast registrerats enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 11 med upplys-&lt;br&gt;ning om det lokala register från&lt;br&gt;vilket uppgifterna har hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer får anges&lt;br&gt;numret och grunden för nummer-&lt;br&gt;tilldelning samt uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. födelsetid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer får vidare&lt;br&gt;anges de handlingar som har legat&lt;br&gt;till grund för identifiering. Om det&lt;br&gt;råder osäkerhet om personens&lt;br&gt;identitet eller om uppgift som har&lt;br&gt;lämnats om honom skall det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 6 § första stycket 1-4, 7 och 8 med undantag för uppgift&lt;br&gt;om adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret&lt;br&gt;får som sökbegrepp användas upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 6 § första stycket&lt;br&gt;1, 2 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret&lt;br&gt;får som sökbegrepp användas upp-&lt;br&gt;gift om personnummer, samord-&lt;br&gt;ningsnummer, födelsetid, namn och&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 och 7 §§ i deras lydelse före ikraftträdandet gäller dock fortfarande&lt;br&gt;i fråga om personnummer som har tilldelats en person utan samband med&lt;br&gt;folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 8 §§ lagen (1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om personer som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförda i landet eller&lt;br&gt;som annars tilldelats person-&lt;br&gt;nummer. För en sådan person får&lt;br&gt;de uppgifter anges som registrerats&lt;br&gt;enligt lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister och som&lt;br&gt;avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om personer som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförda i landet och&lt;br&gt;om personer som har tilldelats ett&lt;br&gt;samordningsnummer enligt 18 a §&lt;br&gt;folkbokforingslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd får de uppgifter&lt;br&gt;anges som registrerats enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och samord-&lt;br&gt;ningsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och&lt;br&gt;folkbokföring under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. datum för inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet eller&lt;br&gt;annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. medlemskap i icke-territoriell församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. anmälan enligt 7 kap. 1 och 10 §§ vallagen (1997:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer får anges&lt;br&gt;de uppgifter som har registrerats&lt;br&gt;enligt 7 £ tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om folkbok-&lt;br&gt;föringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aviseringsregistret får som sök-&lt;br&gt;begrepp användas uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses i 4 8 1-4, 8 och&lt;br&gt;10-12,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd får i aviserings-&lt;br&gt;registret som sökbegrepp användas&lt;br&gt;uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses i 4 § andra stycket&lt;br&gt;1^1, 8 och 10-12,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om medborgarskap i land inom eller utom Europeiska unionen&lt;br&gt;(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som tilldelats ett&lt;br&gt;samordningsnummer får i avise-&lt;br&gt;ringsregistret som sökbegrepp an-&lt;br&gt;vändas uppgift om samordnings-&lt;br&gt;nummer, födelsetid och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också an-&lt;br&gt;vändas uppgift som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § 1-8 och 11 skall gallras&lt;br&gt;när en ny, motsvarande uppgift&lt;br&gt;registreras eller när uppgiften inte&lt;br&gt;längre är aktuell. Uppgift som&lt;br&gt;avses i 4 § 4 och som ersatts av en&lt;br&gt;ny motsvarande uppgift får dock&lt;br&gt;bevaras i två år efter utgången av&lt;br&gt;det år ändringen registrerades.&lt;br&gt;Vidare får uppgift om rättat person-&lt;br&gt;nummer bevaras under den tid som&lt;br&gt;behövs for att tillgodose ändamålet&lt;br&gt;med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § andra stycket 1-8, 11&lt;br&gt;och 12 samt i 4 § tredje stycket&lt;br&gt;skall gallras när en ny, motsvarande&lt;br&gt;uppgift registreras eller när upp-&lt;br&gt;giften inte längre är aktuell. Upp-&lt;br&gt;gift som avses i 4 § 4 och som&lt;br&gt;ersatts av en ny motsvarande&lt;br&gt;uppgift får dock bevaras i två år&lt;br&gt;efter utgången av det år ändringen&lt;br&gt;registrerades. Vidare får uppgift om&lt;br&gt;rättat personnummer bevaras under&lt;br&gt;den tid som behövs för att till-&lt;br&gt;godose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år efter&lt;br&gt;utgången av det år då uppgiften registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en person avregistrerats från&lt;br&gt;folkbokföringen, skall uppgift som&lt;br&gt;avses i 4 § 4-9 och 11 gallras vid&lt;br&gt;avregistreringen och övriga upp-&lt;br&gt;gifter tio år efter utgången av det år&lt;br&gt;personen avregistrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har avregistrerats&lt;br&gt;från folkbokföringen, skall uppgift&lt;br&gt;som avses i 4 § andra stycket 4-9&lt;br&gt;och 11 gallras vid avregistreringen&lt;br&gt;och övriga uppgifter tio år efter&lt;br&gt;utgången av det år personen av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om uppgifter om personer som har tilldelats&lt;br&gt;personnummer utan samband med folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1997:169.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:169.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1234.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringslagen (1991:481), som ersatte folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1967:198), trädde i kraft den 1 juli 1991.1 den nya folkbokföringslagen&lt;br&gt;har det införts bestämmelser om särskild folkbokföring av förföljda&lt;br&gt;personer, s.k. kvarskrivning. Samtidigt med folkbokföringslagen trädde&lt;br&gt;lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter i kraft. Lagen innebär att&lt;br&gt;en person som är folkbokförd i landet under vissa förutsättningar får&lt;br&gt;använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade&lt;br&gt;personuppgifter). Regeringen beslutade den 9 december 1993 att ge&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utvärdera lagen. Rikspolisstyrelsen har i&lt;br&gt;rapporten Utvärdering av lagen om fingerade personuppgifter (RPS&lt;br&gt;Rapport 1995:3) redovisat resultatet av denna utvärdering. Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen pekade bl.a. på att det fanns skäl att se över lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 juni 1995 att en särskild utredare skulle&lt;br&gt;tillkallas med uppgift att se över lagen (1991:483) om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. Utredaren fick också i uppdrag att se över vissa frågor&lt;br&gt;med anknytning till folkbokföringslagen. Utredningen överlämnade i april&lt;br&gt;1996 betänkandet Några folkbokföringsffågor (SOU 1996:68). Utred-&lt;br&gt;ningens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens&lt;br&gt;förslag till lagtext finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi96/2700). Regeringen tar nu&lt;br&gt;upp förslagen till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen behandlar i detta sammanhang även skrivelser från&lt;br&gt;Riksskatteverket angående kontroll av bosättning i landet för personer&lt;br&gt;med utländsk födelseort samt om personnummer inför 2000-talet.&lt;br&gt;Skrivelserna har remissbehandlats. Justitiekanslem, Datainspektionen,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Invandrarverket, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Statens person- och adressregistemämnd, Landstingsförbundet&lt;br&gt;och Svenska kommunförbundet har yttrat sig. En remissammanställning&lt;br&gt;finns i tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi96/3804, Fi97/215 och&lt;br&gt;Fi97/217).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 juni 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Skyddet inom folkbokföringen mot&lt;br&gt;personförföljelse&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilda personers namn, personnummer, adress, civilstånd&lt;br&gt;och andra familjeförhållanden används i dagsläget hos ett stort antal myn-&lt;br&gt;digheter som ett led i myndigheternas verksamhet. Den grundläggande&lt;br&gt;insamlingen och registreringen av de personuppgifter som används i sam-&lt;br&gt;hället sker till stor del inom folkbokföringen hos skattemyndigheterna.&lt;br&gt;Därifrån förs sedan uppgifterna vidare på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna som registreras i folkbokföringen är som huvudregel&lt;br&gt;offentliga. I vissa fall kan det dock vålla olägenhet för en person att upp-&lt;br&gt;gifter om henne eller honom sprids. Med hjälp av t.ex. en adressuppgift&lt;br&gt;från ett folkbokföringsregister kan en förföljare spåra upp en viss person&lt;br&gt;för att hota eller utöva våld mot henne eller honom. Även andra uppgifter&lt;br&gt;som registreras inom folkbokföringen kan användas som ett led i&lt;br&gt;förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen inte skall kunna&lt;br&gt;missbrukas för att söka rätt på en person i syfte att förfölja denne har&lt;br&gt;under senare år vissa åtgärder genomförts till skydd for förföljda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand är det sekretessreglerna som skall skydda mot förföljelse&lt;br&gt;som sker med hjälp av personuppgifter hos myndigheter. Om det kan&lt;br&gt;antas att utlämnande av uppgifter rörande en viss person innebär men för&lt;br&gt;personen, exempelvis risk för förföljelse, kan skattemyndigheten i&lt;br&gt;folkbokföringsregistret lägga in en markering för särskild&lt;br&gt;sekretessprövning, s.k. sekretessmarkering. Sekretessmarkeringen innebär&lt;br&gt;att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om&lt;br&gt;personen i fråga bör lämnas ut, eftersom de kan vara sekretessbelagda med&lt;br&gt;stöd av 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100). Är sekretessmarkering inte&lt;br&gt;en tillräcklig åtgärd för att skydda personen kan skattemyndigheten, om&lt;br&gt;personen byter bostadsort, besluta att hon eller han fortfarande skall vara&lt;br&gt;folkbokförd på den tidigare orten, s.k. kvarskrivning. Kvarskrivning&lt;br&gt;innebär att den förföljdes verkliga bostadsort hemlighålls. Det är i princip&lt;br&gt;endast en skattemyndighet som har kännedom om en kvarskriven persons&lt;br&gt;verkliga adress. Om en person riskerar att bli utsatt för särskilt allvarlig&lt;br&gt;brottslighet kan han eller hon under vissa förutsättningar få medgivande&lt;br&gt;att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade&lt;br&gt;personuppgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om vissa folkbokföringsfrågor har i betänkandet Några&lt;br&gt;folkbokföringsfrågor (SOU 1996:68) lagt fram förslag till hur skyddet&lt;br&gt;inom folkbokföringen for förföljda personer skall förbättras. Utredningen&lt;br&gt;har föreslagit vissa ändringar i förutsättningarna för kvarskrivning och&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. Dessutom har utredningen tagit upp några&lt;br&gt;frågor som rör sekretess och sekretessmarkering. När det gäller valet av&lt;br&gt;skyddsåtgärd vid personförföljelse föreslår utredningen att det bör ske&lt;br&gt;med utgångspunkt från att den minst ingripande åtgärden först skall&lt;br&gt;vidtas. Sekretessmarkering i folkbokforingsregistren är därför den första&lt;br&gt;skyddsåtgärd som bör tillgripas när man kan befara att folkbokförings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter används för personförföljelse. Även skyddsåtgärder utanför&lt;br&gt;folkbokföringen som t.ex. besöksförbud kan i många fall ge tillräckligt&lt;br&gt;skydd. Först om sekretessmarkering eller besöksförbud inte är en&lt;br&gt;tillräcklig åtgärd skall man tillgripa kvarskrivning och i sista hand&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. Remissinstanserna har i stort varit mycket&lt;br&gt;positiva till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att den som är utsatt för eller riskerar att bli utsatt för&lt;br&gt;personförföljelse kan räkna med att samhället ställer effektiva&lt;br&gt;skyddsåtgärder till förfogande. De möjligheter till skydd inom&lt;br&gt;folkbokföringen som finns i dag är i de allra flesta fall tillräckliga för att&lt;br&gt;de utsatta personerna skall vara trygga. Kvarskrivning och fingerade&lt;br&gt;personuppgifter har emellertid negativa konsekvenser som drabbar såväl&lt;br&gt;den som behöver skyddas som myndigheter och andra. Arten av&lt;br&gt;skyddsåtgärder måste därför anpassas till behovet i det enskilda fallet och&lt;br&gt;man bör inte vidta en mer ingripande åtgärd än som i varje enskilt fall är&lt;br&gt;påkallat. Regeringen anser därför i likhet med utredningen att&lt;br&gt;skyddsåtgärderna bör inledas med att man överväger om inte&lt;br&gt;sekretessmarkering är en tillräcklig åtgärd. Först därefter bör man&lt;br&gt;överväga att ta till de mer ingripande åtgärderna kvarskrivning och&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. Ett medgivande att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter bör användas med stor restriktivitet och endast när inget&lt;br&gt;annat effektivt skydd står till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget bör också framhållas att personer som riskerar&lt;br&gt;att utsättas för våld och annan förföljelse kan få skydd också i andra&lt;br&gt;former. Polisen kan i sådana fall bl.a. tillhandahålla s.k. trygghetspaket&lt;br&gt;som innehåller larmanordningar m.m., skyddshundar och i mycket&lt;br&gt;allvarliga fall livvaktsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Sekretessmarkering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sekretessmarkering i folkbokförings-&lt;br&gt;registren är den första skyddsåtgärd som bör tillgripas när man kan&lt;br&gt;befara att folkbokföringsuppgifter kan komma till användning för&lt;br&gt;personförföljelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar bedömningen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) gäller sekretess bl.a. i verksamhet som avser folkbokföring&lt;br&gt;eller annan liknande registrering av befolkningen. Sekretessen gäller för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess kan gälla för en särskilt känslig uppgift om ex-&lt;br&gt;empelvis adoption men också för en normalt harmlös uppgift om adress&lt;br&gt;som kan behöva skyddas vid personförföljelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan man på förhand misstänka att en uppgift kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterfrågas för att användas på ett sätt som kan vara till men för den Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;enskilde, t.ex. att en adressuppgift används som ett led i förföljelse.&lt;br&gt;Skattemyndigheten, som ansvarar för folkbokföringsregistret, har då&lt;br&gt;möjlighet att föra in en s.k. sekretessmarkering i registret. Markeringen&lt;br&gt;anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om&lt;br&gt;uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan&lt;br&gt;omfattas av sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndig-&lt;br&gt;heten en varningssignal vid utlämnande av uppgifter som normalt sker&lt;br&gt;utan särskild sekretessprövning. Markeringen anger att personen i fråga&lt;br&gt;t.ex. löper risk för förföljelse. Den omständigheten har naturligtvis stor&lt;br&gt;betydelse vid en prövning av om en uppgift kan lämnas ut. För att marke-&lt;br&gt;ringen skall få avsedd effekt får den regelmässigt omfatta samtliga&lt;br&gt;medlemmar i den förföljdes hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessmarkering har använts inom folkbokföringen under många år.&lt;br&gt;Skatteförvaltningen har också utarbetat särskilda rutiner för systemet med&lt;br&gt;sekretessmarkeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med sekretessmarkering är inte närmare lagreglerat men&lt;br&gt;motsvarar det som gäller för den hemligstämpel som enligt 15 kap. 3 §&lt;br&gt;sekretesslagen kan åsättas en allmän handling. Förfarandet med&lt;br&gt;sekretessmarkering har accepterats i Justitieombudsmannens praxis, se JO&lt;br&gt;1984/85 s. 282 och JO 1987/88 s. 195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oftast är det en enskild person som begär sekretessmarkering.&lt;br&gt;Önskemålet har sin bakgrund i att personen anser sig utsatt för förföljelse.&lt;br&gt;En begäran om sekretessmarkering bör vara åtföljd av någon form av&lt;br&gt;utredning som styrker påståendet om förföljelse. Normalt skall de skäl&lt;br&gt;som ligger till grund för införandet av sekretessmarkering vara tillräckliga&lt;br&gt;för att vägra ett utlämnande med stöd av folkbokföringssekretessen när&lt;br&gt;någon begär att få ut uppgifterna. Av detta följer att det bör vara fråga om&lt;br&gt;ett konkret hot. Det räcker alltså inte att en person känner fruktan och&lt;br&gt;anser sig förföljd. Det måste också objektivt sett föreligga en risk för för-&lt;br&gt;följelse. Ett blankt påstående om förföljelse från den som begär marke-&lt;br&gt;ringen torde knappast godtas i något fall. Om det inte finns någon dom&lt;br&gt;som stöder ett påstående om förföljelse får annan utredning förebringas,&lt;br&gt;t.ex. en utredning eller utlåtande från polis- eller socialmyndighet som&lt;br&gt;styrker den enskildes uppgifter. Ett annat exempel är handlingar eller&lt;br&gt;upplysningar från sjukvården. Uppgifter från myndigheter som bekräftar&lt;br&gt;påståenden om förföljelse torde allmänt tillmätas stor betydelse.&lt;br&gt;Detsamma kan gälla intyg m.m. från olika slag av ideell verksamhet som&lt;br&gt;syftar till att ge hjälp åt personer som utsatts för brott eller andra särskilt&lt;br&gt;utsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör det vara den som begär en sekretessmarkering som&lt;br&gt;skall visa behovet av markeringen. Med hänsyn till frågans betydelse för&lt;br&gt;den som begär skyddet bör emellertid skattemyndigheten hjälpa denne&lt;br&gt;med att ta fram den utredning som kan behövas. Även om den enskilde&lt;br&gt;inte hänvisar till polis eller socialtjänst förefaller det naturligt att&lt;br&gt;skattemyndigheten undersöker med dessa vilken bakgrund påståendet om&lt;br&gt;förföljelse kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skattemyndigheten är det endast chefen på det aktuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekontoret som har behörighet att ta del av uppgifter om en person Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;som fått markering. För annan personal ger ADB-systemets bildskärmster-&lt;br&gt;minaler inte någon information om en sekretessmarkerad person utan per-&lt;br&gt;sonalen hänvisas till kontorschefen. Om personen flyttar och folkbokförs&lt;br&gt;inom ett nytt skattekontors verksamhetsområde överförs markeringen till&lt;br&gt;ett nytt lokalt folkbokföringsregister tillsammans med övriga uppgifter om&lt;br&gt;personen. Ett beslut om sekretessmarkering är oftast tidsbegränsat och&lt;br&gt;gäller inte för längre tid än två år. En sekretessmarkering överförs till&lt;br&gt;andra myndigheter som får del av folkbokföringsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 hade 1 600 personer sekretessmarkering inom folkbokföring-&lt;br&gt;en. Sedan dess har antalet markeringar ökat. I slutet av år 1993 hade cirka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 700 personer sekretessmarkering. I slutet av år 1994 rörde det sig om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 500 personer och ett år senare var det 6 000 personer som hade tilldelats&lt;br&gt;sekretessmarkering av skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FolkbokfÖringssekretessen kan sägas vara det första steget på den&lt;br&gt;trappa av skyddsåtgärder med anknytning till folkbokföringen som fortsät-&lt;br&gt;ter med kvarskrivning och slutar med fingerade personuppgifter. I nästan&lt;br&gt;alla fall av befarad förföljelse torde sekretessmarkering medföra ett&lt;br&gt;fullgott skydd. Det innebär också att mer ingripande åtgärder som&lt;br&gt;kvarskrivning och fingerade personuppgifter inte behöver tillgripas.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att sekretessmarkering bör vara den första&lt;br&gt;skyddsåtgärd som tillgrips när man kan befara att folkbokföringsuppgifter&lt;br&gt;kan komma till användning för personförföljelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissyttrande tagit upp behovet av en&lt;br&gt;lagreglering av formerna för registrering av sekretessmarkeringen.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser att en enskild som inte beviljats sekretessmarkering&lt;br&gt;bör ha en möjlighet att få frågan överprövad. Om en sådan möjlighet&lt;br&gt;infördes skulle det vidare kunna bidra till en enhetlig tillämpning.&lt;br&gt;Regeringen anser att det finns skäl som talar för att lagreglera en möjlighet&lt;br&gt;att markera att en person är förföljd i folkbokföringsregistren. Frågan är&lt;br&gt;emellertid komplicerad och behöver övervägas ytterligare. Frågan ligger&lt;br&gt;inom ramen för Brottsofferutredningens (Ju 1995:07) arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga i detta sammanhang är andra myndigheters användning&lt;br&gt;av sekretessmarkeringen. Sekretessen hindrar inte att en adressuppgift&lt;br&gt;sprids till ett stort antal myndigheter. Även om uppgiften omfattas av&lt;br&gt;sekretess hos skattemyndigheten och hos flera andra myndigheter medför&lt;br&gt;den omfattande spridningen av adressuppgiften vissa risker för &amp;quot;läckage&amp;quot;.&lt;br&gt;Hos någon myndighet kanske markeringen inte uppmärksammas eftersom&lt;br&gt;myndigheten har bristfälliga rutiner för hantering av markerade uppgifter.&lt;br&gt;Hos en annan myndighet kan adressuppgiften komma att utlämnas på&lt;br&gt;grund av att en ovan tjänsteman inte känner till markeringens innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla att ett fungerande sekretesskydd förutsätter&lt;br&gt;att myndigheterna kan hantera sekretessmarkeringen på rätt sätt. Skatte-&lt;br&gt;myndigheterna lägger ned ett betydande arbete på att utreda ärenden om&lt;br&gt;sekretessmarkering. Markeringen innebär att det finns en dokumenterad&lt;br&gt;förföljelserisk. Den mottagande myndigheten har att självständigt avgöra&lt;br&gt;om sekretess föreligger för uppgifterna och kan därmed komma fram till&lt;br&gt;att de skall lämnas ut. Det skydd som sekretessmarkeringen skall utgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får emellertid inte gå till spillo genom dåliga rutiner eller bristande&lt;br&gt;kunskap hos myndigheter som får del av markeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på folkbokföringssekretessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som behandlats av utredningen och av några remissinstanser är&lt;br&gt;om det finns något skäl att skärpa det allmänna sekretesskyddet för upp-&lt;br&gt;gifter om namn, personnummer, adress eller andra grundläggande för-&lt;br&gt;hållanden som registreras inom folkbokföringen. Utredningen har funnit&lt;br&gt;att det med hänsyn till myndigheters och andras behov av uppgifter från&lt;br&gt;folkbokföringen inte finns skäl att ändra sekretessen för uppgifterna inom&lt;br&gt;folkbokföringen. Riksåklagaren anser dock att utrymmet för sekretess för&lt;br&gt;hotade personers adressuppgifter bör utvidgas. Intresset av att kunna&lt;br&gt;erbjuda hotade personer skydd väger enligt Riksåklagaren tyngre än&lt;br&gt;myndigheters och andras önskemål om att lätt kunna ta del av vissa&lt;br&gt;uppgifter, övriga remissinstanser som yttrat sig i frågan anser dock att&lt;br&gt;nivån på sekretessen inte bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringsuppgifter överförs i stor utsträckning från skattemyndig-&lt;br&gt;heterna till andra myndigheter men också till banker, försäkringsbolag och&lt;br&gt;andra företag. Användningen av folkbokföringsuppgifter i samhället har&lt;br&gt;också kommit att bli avgörande för att den enskilde på ett enkelt sätt skall&lt;br&gt;kunna utöva sina rättigheter, bl.a. komma i åtnjutande av ekonomiska för-&lt;br&gt;måner av olika slag. Särskilt betydelsefullt är det att myndigheter och&lt;br&gt;företag kan få tillgång till aktuella och korrekta adressuppgifter. Om&lt;br&gt;folkbokföringssekretessen skulle förändras på ett påtagligt sätt, ex-&lt;br&gt;empelvis genom att ett s.k. omvänt skaderekvisit införs och presumtionen&lt;br&gt;ändras från offentlighet till hemlighållande, skulle den omfattande över-&lt;br&gt;föringen av folkbokföringsuppgifter från skattemyndigheterna till andra&lt;br&gt;myndigheter, företag och enskilda inte kunna fortgå. Myndigheternas och&lt;br&gt;företagens verksamhet skulle därmed försvåras och enskilda skulle för-&lt;br&gt;orsakas olägenheter och riskera rättsförluster. Regeringen anser därför i&lt;br&gt;likhet med utredningen att det inte finns skäl att skärpa sekretessen för&lt;br&gt;folkbokföringsuppgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Sekretess för elevadresser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretesslagen skall kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse som gör det möjligt att vid befarad personförföljelse öka&lt;br&gt;skyddet för uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden, t.ex.&lt;br&gt;elevadresser, främst i grundskolan och gymnasieskolan. Sekretess-&lt;br&gt;skyddet skall motsvara det som gäller för adresser m.m. inom&lt;br&gt;folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget. Riksskatteverket ifrågasätter om inte sekretess bör införas även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för adresser i register över studerande vid högskolor. Centrala Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;Studiestödsnämnden anser att det bör övervägas om den föreslagna&lt;br&gt;sekretessen även skall gälla studerande i kommunal och statlig vuxen-&lt;br&gt;utbildning. Socialstyrelsen anser att det också skall vara möjligt att&lt;br&gt;sekretessmarkera adressuppgifter till barn som bereds vård med stöd av&lt;br&gt;lagen om vård av unga och där vistelseadressen enligt beslut är hemlig i&lt;br&gt;förhållande till föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: På skolområdet råder en hög grad av&lt;br&gt;offentlighet. Sekretess kan gälla endast i vissa speciella situationer, i första&lt;br&gt;hand i fråga om uppgifter som har lämnats till psykologer och kuratorer&lt;br&gt;samt inom den elevvårdande verksamheten i övrigt. Nyligen har det också&lt;br&gt;genom en ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen införts en möjlighet att&lt;br&gt;sekretessbelägga uppgifter om skolpliktiga barn om uppgifterna har över-&lt;br&gt;lämnats från folkbokföringen till en kommunal myndighet. Lagändringen&lt;br&gt;innebär att en uppgift om skolpliktiga barn som lämnas från folkbok-&lt;br&gt;föringen till en kommunal myndighet, t.ex. en skolstyrelse, och för vilken&lt;br&gt;uppgift sekretess gäller inom folkbokföringen, omfattas av sekretess även&lt;br&gt;hos den mottagande myndigheten. Utredningen har dock pekat på att det&lt;br&gt;alltjämt finns svagheter i sekretesskyddet på skolområdet. Utredningen&lt;br&gt;har bl.a. framhållit kvarskrivna personers situation och förordat ett allmänt&lt;br&gt;skydd för främst elevadresser i grund- och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kvarskrivning lagras inte uppgiften om den kvarskrivne personens&lt;br&gt;adress i folkbokföringsregistren och överförs inte heller från&lt;br&gt;folkbokföringen till olika myndigheter. I princip är det endast den&lt;br&gt;skattemyndighet som beslutat om kvarskrivning som skall känna till var&lt;br&gt;personen bor och vistas. För att en kvarskriven person skall registreras för&lt;br&gt;skolgång där hon eller han vistas måste vederbörande själv kontakta den&lt;br&gt;kommunala skolmyndigheten. Det innebär att skolmyndigheten får&lt;br&gt;tillgång till den känsliga uppgiften om personens verkliga adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda ändringen i sekretesslagen skyddar inte uppgifter om&lt;br&gt;kvarskrivna personer, eftersom det vid kvarskrivning är personerna själva&lt;br&gt;som lämnar adressuppgifterna till skolan. Inte i något fall kan&lt;br&gt;adressuppgifter m.m. som den enskilde själv lämnar till skolstyrelsen eller&lt;br&gt;skolan skyddas av sekretess. När det gäller skolområdet går det inte att&lt;br&gt;upprätthålla principen om att det endast är skattemyndigheten som skall&lt;br&gt;känna till den verkliga adressen. Det är ju av olika skäl naturligt att skol-&lt;br&gt;ledning och lärare känner till var en elev är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande är alltså situationen den att skyddet för bl.a. elevadresser&lt;br&gt;inom grundskolan inte är tillräckligt. När det gäller elever i&lt;br&gt;gymnasieskolan saknas helt det sekretesskydd för adresser och andra&lt;br&gt;uppgifter som följer av 7 kap. 15 § sekretesslagen. Både elevens och&lt;br&gt;vårdnadshavarens adress är därmed normalt offentliga. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening finns det inget som tyder på att behovet att skydda&lt;br&gt;grundskolebarns adresser är så mycket större än skyddsbehovet för&lt;br&gt;adresser i gymnasieskolan. Med hänsyn till det stora behov som finns att&lt;br&gt;skydda adresser för personer som riskerar personförföljelse måste den&lt;br&gt;ordning som råder på skolområdet anses otillfredsställande. I dagsläget har&lt;br&gt;drygt 6 000 personer skyddad adress inom folkbokföringen. Av dessa är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en stor andel barn i skolåldern. Normalt är det inte barnet utan dess vård- Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;nadshavare som riskerar personförföljelse. Uppgifter om barnet är&lt;br&gt;sekretessbelagda för att inte vårdnadshavaren skall kunna spåras genom&lt;br&gt;barnet. Genom att sekretess gäller motverkas en sådan spåming inom folk-&lt;br&gt;bokföringen men den kan alltså ske genom uppgifter som finns inom&lt;br&gt;skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att skolledning och lärare måste känna till var en elev är&lt;br&gt;bosatt. Det gäller både när eleven första gången registreras för skolgång&lt;br&gt;och i det dagliga skolarbetet. Bl.a. är det nödvändigt att elevens vårdnads-&lt;br&gt;havare kan nås i olika situationer. Uppgifter om elevernas namn, adresser&lt;br&gt;och telefonnummer, ibland också personnummer, är normalt mycket&lt;br&gt;spridda inom skolan. Uppgifterna är också lätt tillgängliga för utom-&lt;br&gt;stående, t.ex. genom olika skolkataloger och klasslistor som tilldelas&lt;br&gt;eleverna. Det är lätt att inse att denna öppenhet inte gagnar den elev som&lt;br&gt;behöver skydda sin eller vårdnadshavarens adress vid befarad personför-&lt;br&gt;följelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes behov av skydd måste enligt regeringens mening i det&lt;br&gt;här sammanhanget väga tyngre än de praktiska bekymmer för&lt;br&gt;skolpersonal och andra som en utvidgad sekretess skulle kunna medföra.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att en ändring görs i sekretesslagen så att det&lt;br&gt;blir möjligt att främst i grund- och gymnasieskolan generellt hemlighålla&lt;br&gt;adresser och andra uppgifter som kan användas som ett led i personför-&lt;br&gt;följelse. Skyddet inom skolan när det gäller adresser och andra uppgifter&lt;br&gt;som kan användas för förföljelse skall i första hand inriktas på personer&lt;br&gt;som på förhand kan sägas ha behov av skydd. Skyddsbehovet kommer&lt;br&gt;oftast att synliggöras genom en sekretessmarkering från folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessmarkeringar för grundskolebarn kan föras över från&lt;br&gt;folkbokföringen till en skolstyrelse. Skolstyrelsen får därigenom på ett&lt;br&gt;enkelt sätt kännedom om vilka personer som behöver skyddas särskilt. När&lt;br&gt;elevuppgifter sedan förs vidare från skolstyrelsen till olika grundskolor&lt;br&gt;kan sekretessmarkeringen följa med. Den mottagande skolan får därmed&lt;br&gt;kännedom om att uppgifter om en viss person är känsliga. Särskilda&lt;br&gt;rutiner får införas så att uppgifterna om en person som behöver skyddas är&lt;br&gt;tillgängliga endast för exempelvis skolans rektor och elevens klassföre-&lt;br&gt;ståndare. Dessa personer får hantera de aktuella uppgifterna med för-&lt;br&gt;siktighet och på ett sådant sätt att de inte sprids. I den mån en grundskola&lt;br&gt;har datoriserade elevregister bör skyddade uppgifter inte förekomma där.&lt;br&gt;När fråga om utlämnande av en sekretessmarkerad uppgift aktualiseras får&lt;br&gt;den hanteras inom skolan på samma sätt som hos andra myndigheter. Om&lt;br&gt;utlämnande övervägs finns det skäl att kontrollera med skattemyndigheten&lt;br&gt;om skälet till sekretessmarkeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts lämnar kvarskrivna personer själva uppgifter till&lt;br&gt;skolstyrelsen eller skolan. Det torde även förekomma att elever eller&lt;br&gt;vårdnadshavare i andra sammanhang själva lämnar t.ex. en adressuppgift&lt;br&gt;till skolstyrelsen eller grundskolan. För att skyddet i dessa fall skall bli&lt;br&gt;effektivt är det nödvändigt att uppgifterna hanteras på samma sätt som i&lt;br&gt;fråga om personer som har erhållit sekretessmarkering inom folkbok-&lt;br&gt;föringen. Det kan ske genom att skolstyrelsen och skolan för dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter använder liknande rutiner som for skyddade uppgifter från&lt;br&gt;folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om gymnasieelever lämnas inte över från folkbokföringen till&lt;br&gt;skolområdet. Skolan får därmed inte automatiskt kännedom om vilka&lt;br&gt;elever i gymnasieskolan som har sekretessmarkering. Den upplysningen&lt;br&gt;måste eleven eller dennes vårdnadshavare lämna. Det kan ske genom att&lt;br&gt;en kopia på skattemyndighetens besked om sekretessmarkering ges in till&lt;br&gt;skolan. Skolstyrelsen och gymnasieskolan får hantera uppgifter om&lt;br&gt;gymnasieelever med sekretessmarkering på liknande sätt som uppgifter&lt;br&gt;om grundskoleelever som har sådan markering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga i detta sammanhang är adressekretess m.m. för&lt;br&gt;högskoleområdet och den kommunala och statliga vuxenutbildningen.&lt;br&gt;Riksskatteverket och CSN anser att en utökad sekretess på skolområdet&lt;br&gt;även bör omfatta dessa områden. Det förekommer säkerligen att&lt;br&gt;högskoleelever har sekretessmarkering inom folkbokföringen. Antagligen&lt;br&gt;är det dock mindre vanligt att markeringen har sin grund i att elevens&lt;br&gt;föräldrar riskerar förföljelse. Därmed är situationen inte likartad den som&lt;br&gt;motiverar sekretess för adressuppgifter m.m. inom grund- och&lt;br&gt;gymnasieskolan. Adressuppgifter lämnas inte heller över från&lt;br&gt;folkbokföringen till högskolan. En vuxen elev torde kunna avstå från att&lt;br&gt;lämna sin adress till skolan utan att detta innebär några nackdelar för&lt;br&gt;henne eller honom. Eleven kan exempelvis till skolan lämna uppgift om&lt;br&gt;en särskild postadress i stället för den riktiga adressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det i sekretesslagen införs en&lt;br&gt;bestämmelse som gör det möjligt att skydda elevadresser m.m. i grund-&lt;br&gt;skolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan. Sekretessen skall&lt;br&gt;gälla både i skolan och hos den kommunala myndighet som ansvarar för&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen bör ha samma nivå som inom folkbokföringen. 1 första&lt;br&gt;hand är det uppgifter om var eleven bor och vistas som kan vara känsliga.&lt;br&gt;Även uppgifter om elevens klass och skola kan dock behöva skyddas så&lt;br&gt;att inte eleven eller någon närstående till denne den vägen kan spåras av&lt;br&gt;en förföljare. Skyddsområdet bör med hänsyn härtill gälla den enskildes&lt;br&gt;personliga förhållanden. Därmed kan också uppgift om vårdnadshavare&lt;br&gt;och annan närstående skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagreglering som regeringen föreslår tas lämpligen in i 7 kap. 9 §&lt;br&gt;sekretesslagen, som reglerar sekretessen för skol- och utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Kvarskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kvarskrivning återfinns i två paragrafer i folkbokforings-&lt;br&gt;lagen. De trädde i kraft den 1 juli 1991 i samband med att den nya folk-&lt;br&gt;bokföringslagen började gälla. Enligt 16 § får en person som av särskilda&lt;br&gt;skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig eller upprepad brottslighet, för-&lt;br&gt;följelser eller trakasserier på annat sätt, om han har flyttat eller avser att&lt;br&gt;flytta, efter ansökan medges att vara folkbokförd på den gamla folkbok-&lt;br&gt;föringsorten i högst tre år (kvarskrivning). När det inte längre finns skäl&lt;br&gt;för kvarskrivning skall den upphöra. Kvarskrivning får även medges den&lt;br&gt;utsatte personens medflyttande familj. Kvarskrivning beslutas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. För utredning av frågor om kvarskrivning får skatte-&lt;br&gt;myndigheten enligt 17 § anlita biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet vid kvarskrivning är inriktat på att hemlighålla den förföljdes&lt;br&gt;bostadsort och verkliga adress då skydd med stöd av sekretessreglerna&lt;br&gt;bedöms otillräckligt. Kvarskrivning skall främst skydda mot sådan&lt;br&gt;personförföljelse som grundas på att en person spåras med hjälp av upp-&lt;br&gt;gift om adress m.m. som finns hos folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvarskriven person har normalt bytt bostadsort men är inte folkbok-&lt;br&gt;förd på vistelseorten. I stället är personen folkbokförd - kvarskriven - där&lt;br&gt;hon eller han tidigare var bosatt. Personens verkliga adress registreras inte&lt;br&gt;inom folkbokföringen och sprids inte heller till andra myndigheter. Den&lt;br&gt;kvarskrivne är i folkbokföringen registrerad endast med adress hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som har beslutat om kvarskrivningen. Det är också denna&lt;br&gt;adress som automatiskt överförs från folkbokföringen till myndigheter och&lt;br&gt;företag m.m. Post som sänds till den kvarskrivne med ledning av adressen&lt;br&gt;som folkbokföringen tillhandahåller hamnar alltså hos skattemyndigheten.&lt;br&gt;Myndigheten har kännedom om personens verkliga adress och vidare-&lt;br&gt;sänder posten till den kvarskrivne. Skattemyndigheten förvarar uppgiften&lt;br&gt;om den kvarskrivnes adress på ett betryggande sätt. Uppgiften om den&lt;br&gt;verkliga adressen kan komma att lämnas ut endast i sällsynta undantags-&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna har inte fått kännedom om att någon person som&lt;br&gt;har kvarskrivits har utsatts för förföljelse efter kvarskrivningen. Det är i&lt;br&gt;dag ungefär 150 personer som medgivits kvarskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger inte några domstolsavgöranden beträffande kvar-&lt;br&gt;skrivning. Det torde i första hand bero på att de ansökningar som har&lt;br&gt;gjorts om kvarskrivning också har bifallits av skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot m.m. som kan grunda kvarskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste föreligga någon form av hotsituation för att en person skall få&lt;br&gt;kvarskrivas. Bestämmelserna om kvarskrivning är sparsamt kommente-&lt;br&gt;rade i motiven till folkbokforingslagen. När det gäller situationer som kan&lt;br&gt;föranleda kvarskrivning anges endast att kvarskrivning bör kunna medges&lt;br&gt;både i de fall hotet kommer från en känd person, exempelvis en tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjemedlem eller någon som den hotade vittnat mot i en rättegång, och&lt;br&gt;i sådana fall då hotet kommer från oidentifierade personer, exempelvis en&lt;br&gt;terroristorganisation eller ett brottssyndikat. Även parter i rättegång,&lt;br&gt;målsägande och rättspersonal bör kunna bli kvarskrivna. Däremot bör det&lt;br&gt;förhållandet att en person utsatts för uppmärksamhet i massmedia inte i&lt;br&gt;och för sig utgöra skäl till kvarskrivning (prop. 1990/91:153 s. 116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för kvarskrivning skall motsvara grunderna för be-&lt;br&gt;söksförbud. Vad som sägs i förarbetena till lagen om besöksförbud har&lt;br&gt;alltså stort intresse även beträffande kvarskrivning. Det gäller då särskilt&lt;br&gt;de omständigheter i form av brott m.m. som kan föranleda att kvarskriv-&lt;br&gt;ning kommer till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen med förslag till lag om besöksförbud (prop.&lt;br&gt;1987/88:137) knöts brottsrisken i första hand till arten av de tidigare brott&lt;br&gt;som en förföljare i många fall har gjort sig skyldig till. De begångna brott&lt;br&gt;som tillmäts särskild vikt är i första hand brott mot den förföljdes liv,&lt;br&gt;frihet eller hälsa. Inte bara sådana brott utan även andra brott som kan an-&lt;br&gt;vändas i trakasserande syfte kan dock läggas till grund för besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om riskbedömningen har behandlats utförligt i förarbetena till&lt;br&gt;lagen om besöksförbud. En grundläggande förutsättning är att det rör sig&lt;br&gt;om en konkret risk för brott, förföljelse eller trakasserier med hänsyn till&lt;br&gt;förhållandena i det enskilda fallet. Vid bedömningen av om det föreligger&lt;br&gt;risk för brott, förföljelse eller trakasserier skall särskilt beaktas om den&lt;br&gt;mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot den andra personens&lt;br&gt;liv, frihet eller hälsa. Det innebär att det i första hand är sådana brott som&lt;br&gt;misshandel, olaga hot och liknande som skall tas med i bedömningen.&lt;br&gt;Även andra brott av motsvarande slag kan dock komma in i bilden, t.ex.&lt;br&gt;sexuella övergrepp och rån. Likaså bör det vara möjligt att ta hänsyn till&lt;br&gt;andra typer av brott som kan vara av betydelse för att i det enskilda fallet&lt;br&gt;bedöma om det föreligger risk för förföljelse (prop. 1987/88:137 s. 19 och&lt;br&gt;41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något som är av särskild vikt vid riskbedömningen är karaktären på&lt;br&gt;tidigare brott, om det rör sig om enstaka eller flera gärningar och om brott&lt;br&gt;har begåtts vid ett eller flera tillfällen. Vid upprepad brottslighet behöver&lt;br&gt;det inte röra sig om samma slags gärning; det torde t.ex. inte vara ovanligt&lt;br&gt;att en person ena gången gör sig skyldig till misshandel och hemffidsbrott&lt;br&gt;och nästa gång till olaga hot. Även en enstaka misshandel eller sexuellt&lt;br&gt;övergrepp bör givetvis kunna vägas in vid bedömningen av om risk för&lt;br&gt;trakasserier föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter av kvarskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning medför vissa problem för den som har medgivits sådan.&lt;br&gt;Olägenheterna ligger främst på två plan. För det första kan det&lt;br&gt;förhållandet att den som kvarskrivits inte är folkbokförd där hon eller han&lt;br&gt;faktiskt är bosatt medföra problem när det gäller personens grundläggande&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter i samhället. För det andra kan det i vissa fall&lt;br&gt;vara ofrånkomligt att någon enstaka myndighet utanför folkbokföringen&lt;br&gt;får kännedom om den kvarskrivnes verkliga adress. Beroende på omstän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheterna kan det få till följd att uppgiften får ytterligare spridning och&lt;br&gt;slutligen når en förföljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivningen påverkar den enskilde på olika sätt. En kvarskriven&lt;br&gt;person är inte röstberättigad i den kommun, eller församling om det gäller&lt;br&gt;kyrkliga val, där han eller hon är bosatt. Den kvarskrivne skall i stället&lt;br&gt;utöva sin rösträtt där hon eller han är folkbokförd. Även valbarheten är till&lt;br&gt;viss del knuten till folkbokföringen. När det gäller beskattningen kommer&lt;br&gt;personen i fråga att vara bosatt i en kommun men skattskyldig i en annan&lt;br&gt;kommun, eftersom en person är skattskyldig i den kommun där hon eller&lt;br&gt;han är folkbokförd. Att en kvarskriven person blir röstberättigad och skatt-&lt;br&gt;skyldig i en annan kommun än där hon eller han är bosatt är naturligtvis&lt;br&gt;en nackdel men kan inte anses alltför besvärande, varken för den enskilde&lt;br&gt;eller för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvarskriven person kan behöva anlita socialtjänsten exempelvis för&lt;br&gt;att få barnomsorg. Även inom socialtjänstområdet har den kvarskrivne&lt;br&gt;naturligtvis intresse av att hemlighålla sin verkliga adress i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning. Det kan emellertid knappast undvikas att en kvarskriven&lt;br&gt;person lämnar uppgift om sin verkliga adress till socialnämnden och till&lt;br&gt;närmast berört daghem eller förskola. Inom socialtjänstens olika verk-&lt;br&gt;samhetsområden råder dock enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) en&lt;br&gt;stark sekretess som skall skydda även sådana grundläggande uppgifter&lt;br&gt;som adress m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen innefattar flera olika typer av ekonomisk ersättning.&lt;br&gt;Förmånerna utgår som allmän försäkringsersättning men också som&lt;br&gt;renodlade bidrag. Till förmånerna hör bl.a. sjukpenning, pension och barn-&lt;br&gt;bidrag. Kvarskrivning påverkar inte den grundläggande rätten till social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner. En kvarskrivning får dock vissa konsekvenser för&lt;br&gt;den enskilde i det här sammanhanget. Så gott som samtliga socialför-&lt;br&gt;säkringsförmåner administreras av de allmänna försäkringskassorna. En&lt;br&gt;enskild persons olika förmåner handläggs av den kassa inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde personen i fråga är folkbokförd. Det betyder att en kvarsk-&lt;br&gt;riven person som behöver kontakta försäkringskassan i första hand skall&lt;br&gt;vända sig till kassan på kvarskrivningsorten. Självfallet kan detta vara&lt;br&gt;besvärligt för en kvarskriven person som vistas i en helt annan del av&lt;br&gt;landet. En kassa har emellertid rätt att uppdra åt en annan kassa att hand-&lt;br&gt;lägga ett visst ärende. Ett sådant uppdrag underlättar betydligt för den&lt;br&gt;enskilde och bör regelmässigt ges när det gäller kvarskrivna personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften om en kvarskriven persons verkliga adress bör kunna undva-&lt;br&gt;ras i så gott som alla typer av ärenden som handläggs av en försäkrings-&lt;br&gt;kassa. Skulle adressen behövas exempelvis i ett ärende om bostadsbidrag&lt;br&gt;bör dock den kvarskrivne kunna uppge sin faktiska bostadsadress utan&lt;br&gt;risk. Uppgiften omfattas nämligen av det generella sekretesskydd som&lt;br&gt;enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen gäller för bl.a. kassornas verksamhet. Det&lt;br&gt;är dock en fördel om adressuppgiften inte behöver lämnas till kassan. Om&lt;br&gt;kassan får del av adressuppgiften måste den skyddas särskilt. Den bör&lt;br&gt;exempelvis inte föras in i något ADB-register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till hälso- och sjukvård regleras i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763). Enligt 3 § nämnda lag skall varje landsting erbjuda hälso- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. En person anses bosatt i&lt;br&gt;det landsting i vilket hon eller han är folkbokförd. Den som utan att vara&lt;br&gt;bosatt i ett landsting ändå vistas där har dock rätt till akut hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård hos landstinget. En kvarskriven person har således inte rätt till full-&lt;br&gt;ständig hälso- och sjukvård i det landsting som vederbörande vistas i. För&lt;br&gt;annat än akut vård måste den kvarskrivne i dagsläget vända sig till det&lt;br&gt;landsting inom vars område hon eller han är folkbokförd. Det är ett förhål-&lt;br&gt;lande som uppenbarligen är till nackdel för den kvarskrivne. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till detta i avsnitt 4.4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvarskriven som stäms inför domstol skall i första hand svara där&lt;br&gt;hon eller han är folkbokförd. Det är en ordning som kan vara förenad med&lt;br&gt;olägenheter för den kvarskrivne exempelvis genom att hon eller han måste&lt;br&gt;anlita ombud på annan ort än vistelseorten. Att rättegången hålls utanför&lt;br&gt;den kvarskrivnes vistelseort bör å andra sidan allmänt minska risken för&lt;br&gt;att hennes eller hans verkliga adress blir känd. Den kvarskrivne behöver&lt;br&gt;under inga förhållanden avslöja sin verkliga adress för att rätt forum skall&lt;br&gt;kunna bestämmas. Regeringen behandlar frågan närmare i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild situation föreligger om en kvarskriven person har&lt;br&gt;anställning hos en myndighet. I allmänhet bör den kvarskrivne vara för-&lt;br&gt;siktig med att lämna uppgift om sin verkliga adress till arbetsgivaren.&lt;br&gt;Denne behöver inte heller känna till uppgiften för att fullgöra sin&lt;br&gt;uppgiffsskyldighet gentemot det allmänna. Oftast har inte heller arbets-&lt;br&gt;givaren för internt bruk behov att veta var en kvarskriven person är bosatt.&lt;br&gt;Det bör vara tillräckligt att han har kännedom om postadressen hos&lt;br&gt;skattemyndigheten eller någon annan postadress som den kvarskrivne&lt;br&gt;använder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis ytterligare områden inom den offentliga sektorn&lt;br&gt;som kan ha betydelse för en person som har kvarskrivits enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen. En kvarskriven person kan ha anledning att lämna uppgifter&lt;br&gt;om sig själv till exempelvis arbets- och bostadsförmedling, studiestöds-&lt;br&gt;nämnd, länsstyrelse och invandrarmyndighet. I dessa sammanhang har det&lt;br&gt;dock inte någon betydelse att den kvarskrivne vistas på annan ort än&lt;br&gt;folkbokföringsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Grunderna för kvarskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De grundläggande förutsättningarna - risk för&lt;br&gt;brott, förföljelser eller trakasserier - för kvarskrivning samordnas&lt;br&gt;med rekvisiten for besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Svea hovrätt anser dock att rekvisiten för&lt;br&gt;kvarskrivning och besöksförbud måste samordnas bättre för att den&lt;br&gt;föreslagna trappstegsmodellen, som innebär att sekretessmarkering och&lt;br&gt;besöksförbud först skall övervägas, skall kunna fungera. JO ifrågasätter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den föreslagna lydelsen av 16 § folkbokföringslagen inte kan komma&lt;br&gt;att få mer än en redaktionell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 16 § folkbokforingslagen får&lt;br&gt;kvarskrivning medges om en person av särskilda skäl kan antas bli utsatt&lt;br&gt;för allvarlig eller upprepad brottslighet, förföljelser eller trakasserier på&lt;br&gt;annat sätt. Som framgått har det varit lagstiftarens mening att ledning skall&lt;br&gt;sökas i förarbetena till lagen om besöksförbud när det gäller att bedöma&lt;br&gt;vilken förföljelse som kan föranleda kvarskrivning. Enligt 1 § lagen&lt;br&gt;(1988:688) om besöksförbud får besöksförbud meddelas om det på grund&lt;br&gt;av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilket förbudet avses&lt;br&gt;gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt&lt;br&gt;trakassera den som förbudet avser skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivningsbestämmelsen tycks ställa något större krav på brottslig-&lt;br&gt;hetens svårhetsgrad än bestämmelsen om besöksförbud. När det gäller&lt;br&gt;kvarskrivning talar lagen om &amp;quot;allvarlig eller upprepad brottslighet&amp;quot;. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om besöksförbud, som är något annorlunda uppbyggd, anger&lt;br&gt;i stället att det skall föreligga risk för att någon &amp;quot;kommer att begå brott&amp;quot;.&lt;br&gt;Med hänsyn till den uttryckliga hänvisningen till lagstiftningen om&lt;br&gt;besöksförbud som på den här punkten gjordes när bestämmelsen om&lt;br&gt;kvarskrivning infördes verkar det dock inte som om någon större skillnad&lt;br&gt;är avsedd. Eftersom även &amp;quot;förföljelser och trakasserier&amp;quot; kan grunda&lt;br&gt;kvarskrivning har inte heller brottslighetens svårhetsgrad så stor betydelse&lt;br&gt;vid kvarskrivning. Kravet på att brottsligheten skall vara allvarlig eller&lt;br&gt;upprepad bör därför enligt regeringens mening tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från bestämmelsen om besöksförbud anger inte kvarskriv-&lt;br&gt;ningsbestämmelsen att det skall vara fråga om att &amp;quot;allvarligt&amp;quot; trakassera en&lt;br&gt;person. Utredningen har ansett att det inte finns skäl att föreslå någon&lt;br&gt;skärpning när det gäller arten av förföljelse eller trakasserier på annat sätt&lt;br&gt;som kan grunda kvarskrivning. Avsikten är ju att kvarskrivning skall&lt;br&gt;kunna komma till användning även vid sådan förföljelse som inte är direkt&lt;br&gt;brottslig. Svea hovrätt anser dock att rekvisiten för kvarskrivning och&lt;br&gt;besöksförbud bör samordnas även i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 praktiken kommer kvarskrivning att medges endast vid ganska avan-&lt;br&gt;cerade fall av förföljelse. Skälet till det är att kvarskrivning inte skall ske&lt;br&gt;om sekretessmarkering eller besöksförbud framstår som tillräckliga&lt;br&gt;skyddsåtgärder. Ett krav på allvarliga trakasserier for att medge kvar-&lt;br&gt;skrivning torde därför inte innebära någon större skillnad mot i dag. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför, i likhet med Svea hovrätt, att även bestämmelsen om&lt;br&gt;kvarskrivning bör uppställa ett krav på allvarliga trakasserier och på så sätt&lt;br&gt;samordnas med vad som gäller enligt lagen om besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning förutsätter att det föreligger en konkret risk för&lt;br&gt;förföljelse. Detta har i lagen uttryckts så att en person “av särskilda skäl&lt;br&gt;kan antas bli utsatt för” brott eller trakasserier av annat slag. När det gäller&lt;br&gt;riskbedömningen anser utredningen att det bör vara tillräckligt att en&lt;br&gt;person kan antas bli utsatt för brott m.m. Utredningen har därför föreslagit&lt;br&gt;att kravet på att särkilda skäl skall tas bort. Detta innebär dock som bl.a.&lt;br&gt;Svea hovrätt framhåller att det krav på risk som ställs upp i lagen om&lt;br&gt;besöksförbud blir högre än för kvarskrivning. Det kan alltså medföra att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarskrivning men inte besöksförbud kan beviljas. Med hänsyn till den&lt;br&gt;koppling som finns mellan bestämmelserna anser regeringen att någon&lt;br&gt;ändring inte skall göras när det gäller kravet på vilken risk som skall&lt;br&gt;finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fingerade personuppgifter har Högsta domstolen i rätts-&lt;br&gt;fallet NJA 1994 s. 497 I slagit fast att hotbilden skall bedömas objektivt.&lt;br&gt;Med hänsyn till det nära sambandet mellan kvarskrivning och fingerade&lt;br&gt;personuppgifter är det naturligt att se saken på motsvarande sätt&lt;br&gt;beträffande kvarskrivning. Kvarskrivning bör således förutsätta att det&lt;br&gt;föreligger ett objektivt konstaterbart hot mot den för vilken åtgärden&lt;br&gt;aktualiserats (eller en familjemedlem till denne). Det räcker således inte att&lt;br&gt;personen anser sig hotad eller förföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta torde kvarskrivning aktualiseras sedan en person har dömts för&lt;br&gt;någon form av brott. Har vederbörande gjort sig skyldig till brott mot den&lt;br&gt;som begär kvarskrivning och fortsätter att besvära målsäganden, talar&lt;br&gt;starka skäl för kvarskrivning. Om det är en mycket allvarlig eller omfat-&lt;br&gt;tande brottslighet som har riktats mot den som begär kvarskrivning bör&lt;br&gt;begäran bifallas. I enlighet med vad som sagts rörande besöksförbud bör&lt;br&gt;även brott som riktats mot annan person kunna beaktas när det gäller att&lt;br&gt;konstatera om förutsättningar för kvarskrivning föreligger. En sådan&lt;br&gt;situation kräver dock en mer nyanserad bedömning än om brottet har&lt;br&gt;riktats mot den som begär kvarskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det inte har förekommit några tidigare brott kan riskbedömningen&lt;br&gt;förefalla svårare. Om det emellertid har klarlagts att förföljelse eller&lt;br&gt;trakasserier som inte utgör brott har ägt rum får risken för ytterligare&lt;br&gt;angrepp prövas på motsvarande sätt som om det gällt risk för fortsatt&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma att en person anser sig berättigad till kvarskrivning&lt;br&gt;trots att personen inte har utsatts for någon form av trakasserier. Något&lt;br&gt;krav på att trakasserier skall ha ägt rum har heller inte uppställts. Det&lt;br&gt;måste emellertid ha förekommit något som gör att en person &amp;quot;av särskilda&lt;br&gt;skäl kan antas bli utsatt för&amp;quot; brott eller allvarliga trakasserier av något slag.&lt;br&gt;Exempelvis kan det ju vara så att en person planerat eller förberett brottsli-&lt;br&gt;ga gärningar eller trakasserier som inte kommit till utförande. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för kvarskrivning kan också vara uppfyllda om det visar sig&lt;br&gt;att en person till tredje man har uttalat allvarligt menade hotelser mot&lt;br&gt;exempelvis en tidigare maka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning kan också komma i fråga för en person som har vittnat i&lt;br&gt;en rättegång eller medverkat i en polisutredning. Det kan inte heller ute-&lt;br&gt;slutas att kvarskrivning blir aktuell for en person som här i landet av sär-&lt;br&gt;skilda skäl riskerar förföljelse av etniska eller religiösa orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder ändringar i 16 § folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Kvarskrivning och andra skyddsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kvarskrivning skall inte medges om behovet&lt;br&gt;av skydd kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer huvudsakligen med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Riksåklagaren avstyrker dock förslaget om&lt;br&gt;att införa ett krav på att först pröva frågan om besöksförbud eftersom det&lt;br&gt;innebär en onödig formalisering. Statskontoret och Statens person- och&lt;br&gt;adressregisternämnd (SPAR) ifrågasätter om sekretessmarkering är det&lt;br&gt;mest effektiva skyddet för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För den enskilde innebär kvar-&lt;br&gt;skrivning en rad olägenheter som kan vara svåra att överblicka för henne&lt;br&gt;eller honom. Detta talar för att kvarskrivning inte bör medges om&lt;br&gt;personen i fråga kan få tillräckligt skydd på annat sätt. De åtgärder som&lt;br&gt;närmast kan komma i fråga är besöksförbud och sekretessmarkering.&lt;br&gt;Också andra former av skydd som polisen kan tillhandahålla, såsom t.ex.&lt;br&gt;trygghetspaket och skyddshundar bör beaktas. I den proposition som låg&lt;br&gt;till grund för införandet av reglerna om kvarskrivning framhölls att kvar-&lt;br&gt;skrivning bör medges endast då omständigheterna pekar på att besöks-&lt;br&gt;förbud inte ger den förföljde ett tillräckligt skydd (prop. 1990/91:153&lt;br&gt;s. 137). Någon bestämmelse om detta togs emellertid inte in i folkbok-&lt;br&gt;föringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både kvarskrivning och besöksförbud syftar till att skydda personer&lt;br&gt;som riskerar förföljelse. Med hänsyn till de likheter som föreligger bland&lt;br&gt;annat när det gäller förutsättningarna for åtgärdernas användning, kan&lt;br&gt;båda åtgärderna komma att övervägas då en person utsätts for förföljelse.&lt;br&gt;Besöksförbud riktar sig emellertid direkt mot en utpekad förföljare. För&lt;br&gt;den som skall skyddas genom förbudet har åtgärden alltså inte några&lt;br&gt;negativa effekter. Främst därför är det enligt regeringens mening angelä-&lt;br&gt;get att frågan om huruvida besöksförbud, eventuellt i kombination med&lt;br&gt;andra åtgärder, är en tillräcklig åtgärd övervägs innan den mer ingripande&lt;br&gt;åtgärden kvarskrivning beslutas. Regeringen anser därför att det i 16 §&lt;br&gt;folkbokforingslagen uttryckligen bör anges att kvarskrivning inte bör&lt;br&gt;medges om behovet av skydd kan tillgodoses genom besöksförbud. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte något krav på att frågan om besöksförbud skall ha&lt;br&gt;prövats innan kvarskrivning medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om besöksförbud kan anses tillräckligt kräver i de&lt;br&gt;flesta fall en ingående prövning i kvarskrivningsärendet. Besöksförbud&lt;br&gt;innebär förbud för en viss bestämd person att besöka eller på annat sätt ta&lt;br&gt;kontakt med en annan person. Besöksförbud kan således meddelas endast&lt;br&gt;om förföljaren är känd. Därav följer att ett förbud kan vara uteslutet därför&lt;br&gt;att förföljaren i kvarskrivningsärendet inte går att identifiera. Även i andra&lt;br&gt;fall kan prövningen i kvarskrivningsärendet ge vid handen att ett&lt;br&gt;besöksförbud inte räcker som skydd. Om förbud har meddelats och för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följaren överträder förbudet torde det ofta vara klart att besöksförbud inte Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;är tillräckligt för att skydda den förföljde. Självfallet krävs det inte att be-&lt;br&gt;söksförbud har prövats och visat sig otillräckligt. I vissa fall går det att&lt;br&gt;förutse att förföljaren säkerligen inte kommer att efterkomma ett besöks-&lt;br&gt;förbud. Det kan bero på att vederbörande är psykiskt störd, styrs av ett&lt;br&gt;mycket starkt hämndbegär eller av något annat skäl är särskilt fixerad till&lt;br&gt;den som behöver skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kvarskrivning inte skall tas till om besöksförbud kan anses&lt;br&gt;vara en tillräcklig skyddsåtgärd bör skattemyndigheten regelmässigt efter-&lt;br&gt;höra med åklagar- eller polismyndighet om myndigheten har några upp-&lt;br&gt;lysningar i ärendet. Allmänt kan också sägas att polisens bedömning av&lt;br&gt;den hotsituation som en enskild åberopar alltid torde vara av värde för&lt;br&gt;skattemyndigheten. Skattemyndigheten bör således genomgående inhämta&lt;br&gt;yttrande från polismyndigheten innan kvarskrivning beslutas. Det är en&lt;br&gt;ordning som också överensstämmer med de rekommendationer som&lt;br&gt;Riksskatteverket har utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det i lagtexten tas in en bestämmelse om&lt;br&gt;att kvarskrivning inte får medges om åtgärden med hänsyn till personens&lt;br&gt;förhållanden eller andra omständigheter inte kan antas utgöra en effektiv&lt;br&gt;skyddsåtgärd. Detta mot bakgrund av att kvarskrivning kan bli effektiv&lt;br&gt;endast om den enskilde är beredd att ändra sin livsföring. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör givetvis ingen skyddsåtgärd tillgripas om den inte&lt;br&gt;kan antas få effekt. Någon särskild reglering av detta kan dock inte anses&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedöms besöksförbud vara en otillräcklig åtgärd innebär det inte&lt;br&gt;automatiskt att kvarskrivning skall medges. Innan kvarskrivning medges&lt;br&gt;bör skattemyndigheten alltid utreda om skyddsbehovet i stället kan&lt;br&gt;tillgodoses genom sekretess. Eftersom kvarskrivning som tidigare nämnts&lt;br&gt;är förenad med vissa olägenheter för den som medges åtgärden är det&lt;br&gt;angeläget att kvarskrivning tillgrips endast när det är nödvändigt. Kvar-&lt;br&gt;skrivning bör alltså ske endast om det står klart att folkbokföringssekre-&lt;br&gt;tessen inte skyddar i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som kan föranleda att sekretessen bedöms vara ett otillräckligt&lt;br&gt;skydd mot förföljelse kan t.ex. vara speciella omständigheter i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Exempelvis kan sedvanlig sekretess vara otillräcklig om förföljaren&lt;br&gt;är beredd att med olika medel försöka få ut en adressuppgift hos myndig-&lt;br&gt;heter som har tillgång till uppgiften. Därvid måste beaktas hans&lt;br&gt;möjligheter och förmåga att ta del av uppgifter trots sekretessmarkering.&lt;br&gt;Visar det sig att en förföljare på något verksamt sätt har försökt att ta reda&lt;br&gt;på en adressuppgift som behöver skyddas kan det tala för att kvarskriv-&lt;br&gt;ning behöver tillgripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkbokföringssystemet kan både bostadsadress och särskild&lt;br&gt;postadress registreras. Möjligheten att låta registrera en särskild postadress&lt;br&gt;kan innebära vissa fördelar för den som riskerar förföljelse. Den verkliga&lt;br&gt;postadressen kan således ersättas med en &amp;quot;c/o-adress&amp;quot; eller en &amp;quot;box-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adress&amp;quot;. En sådan särskild postadress får genomslag hos bl.a. samtliga&lt;br&gt;myndigheter och enskilda som regelbundet aktualiserar egna register med&lt;br&gt;uppgifter från folkbokföringen. Det är ju också postadressen som många&lt;br&gt;användare av folkbokföringsuppgifter efterfrågar. En särskild postadress&lt;br&gt;kombinerad med sekretessmarkering utgör ett bra skydd mot förföljelse.&lt;br&gt;Vissa myndigheter utanför folkbokföringen registrerar emellertid också&lt;br&gt;den s.k. folkbokföringsadressen som utvisar på vilken fastighet personen i&lt;br&gt;fråga är bosatt. I sådana fall är det sekretessen och sekretessmarkeringen&lt;br&gt;som utgör skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga i detta sammanhang är den möjlighet att kombinera&lt;br&gt;kvarskrivning med sekretessmarkering som ibland används av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. När det sker har det antagligen bedömts otillräckligt att&lt;br&gt;skydda endast uppgiften om den förföljde personens adress. Även andra&lt;br&gt;uppgifter än hennes eller hans adress kan ju användas för att spåra&lt;br&gt;personen i fråga. Särskilt beträffande myndigheter utanför folkbok-&lt;br&gt;föringen har det stor betydelse att de båda skyddsåtgärderna kombineras.&lt;br&gt;Om sekretessmarkering inte föreligger får myndigheterna inte den varning&lt;br&gt;som markeringen innebär. Det kan medföra att exempelvis en försäkrings-&lt;br&gt;kassa kan komma att lämna ut uppgift om den kvarskrivne personens&lt;br&gt;arbetsgivare. Ytterligare uppgifter kan på liknande sätt användas för att&lt;br&gt;lokalisera en kvarskriven person. Behovet av att kombinera kvarskrivning&lt;br&gt;med sekretess har också påtalats av utredningen och flera remissinstanser.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det finns skäl som talar för att kvarskrivning&lt;br&gt;mer eller mindre regelmässigt kombineras med sekretessmarkering. Där-&lt;br&gt;med stärks skyddet för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Rätten till sjukvård och tandvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kvarskrivna personer skall vara berättigade till&lt;br&gt;fullständig sjukvård och tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125)&lt;br&gt;där de vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att kvarskrivna personer skall vara&lt;br&gt;berättigade till fullständig sjukvård där de vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget. Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter dock om den föreslagna&lt;br&gt;ändringen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) verkligen behövs.&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att även tandvårdslagen bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rätten till allmän hälso- och sjukvård&lt;br&gt;regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt 3 § denna lag skall varje lands-&lt;br&gt;ting erbjuda hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget.&lt;br&gt;En person anses som regel bosatt i det landsting i vilket hon eller han är&lt;br&gt;folkbokförd. Den som utan att vara bosatt i ett landsting ändå vistas där&lt;br&gt;har dock rätt till akut hälso- och sjukvård hos landstinget (4 § samma lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg har anfört att något krav på att en person&lt;br&gt;skall vara folkbokförd inom landstinget inte går att utläsa av förarbetena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lagen. Det är tillräckligt att personen enligt folkbokföringens regler kan&lt;br&gt;anses bosatt inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att en person skall vara bosatt inom landstinget har i&lt;br&gt;praktiken tillämpats så att personen också skall vara folkbokförd där.&lt;br&gt;Även om det kan finnas grund för olika tolkningar kan den kvarskrivne&lt;br&gt;alltså få svårt att hävda sin rätt. En kvarskriven person kan således inte&lt;br&gt;räkna med att få fullständig hälso- och sjukvård i det landsting som veder-&lt;br&gt;börande vistas i om hon eller han är folkbokförd i ett annat landsting. För&lt;br&gt;annat än akut vård måste den kvarskrivne i dagsläget vända sig till det&lt;br&gt;landsting inom vars område hon eller han är folkbokförd. Det är ett förhål-&lt;br&gt;lande som uppenbarligen är till nackdel för den kvarskrivne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvarskriven person lever ofta i en svår situation till följd av det hot&lt;br&gt;som vederbörande är utsatt för. Det är nödvändigt att allt görs för att den&lt;br&gt;kvarskrivne inte skall lida men av kvarskrivningen. Rätten till hälso- och&lt;br&gt;sjukvård är en grundläggande rättighet i samhället. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte acceptabelt att en kvarskriven person i vissa fall&lt;br&gt;måste lämna sin vistelseort för att söka vård på den ort där hon eller han är&lt;br&gt;folkbokförd. Regeringen föreslår därför att kvarskrivna personer får en&lt;br&gt;uttrycklig rätt till hälso- och sjukvård i det landsting som de vistas i.&lt;br&gt;Denna rätt bör läggas fast genom en särskild bestämmelse i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen. Den lagen kommer därmed att få en liknande särreglering&lt;br&gt;för kvarskrivna som skollagen nu har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga i detta sammanhang är rätten till tandvård. Enligt&lt;br&gt;tandvårdslagen (1985:125) följer landstingets skyldighet att erbjuda&lt;br&gt;tandvård samma principer om bosättning som i hälso- och sjukvårdslagen.&lt;br&gt;I likhet med Socialstyrelsen anser regeringen att kvarskrivna skall ha rätt&lt;br&gt;även till tandvård på den ort där de faktiskt visats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den kvarskrivne uppger sin verkliga adress hos hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården omfattas uppgiften av det starka sekretesskydd som i övrigt gäller&lt;br&gt;för området (7 kap. 1 § sekretesslagen). Vad som sagts nu gäller även för&lt;br&gt;den allmänna tandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den kvarskrivne vill utnyttja sin rätt till fullständig sjukvård i&lt;br&gt;vistelselandstinget kan han eller hon behöva hjälp för att komma till sin&lt;br&gt;rätt. Den enskilde kan även behöva hjälp vid kontakten med andra&lt;br&gt;myndigheter. Skattemyndigheten som är den myndighet som känner till&lt;br&gt;den enskilde bör kunna hjälpa den enskilde vid kontakter med andra&lt;br&gt;myndigheter om det behövs. Samtidigt måste även andra myndigheter&lt;br&gt;vara beredda att bistå den enskilde. I många fall har den kvarskrivne sedan&lt;br&gt;tidigare kontakt med socialtjänsten. Det är då naturligt att hjälpen lämnas&lt;br&gt;den vägen. Socialtjänsten torde allmänt sett ha goda förutsättningar att&lt;br&gt;hjälpa den kvarskrivne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.5 Beslutande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Beslut om kvarskrivning bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis fattas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Svea hovrätt anser att man bör undersöka&lt;br&gt;om det inte är möjligt att samordna beslutsfunktionerna inom området för&lt;br&gt;personskydd på ett avsvärt bättre sätt än enligt förslaget. Ärendena bör&lt;br&gt;lämpligen handläggas inom rättsväsendet. Detta torde dock enligt hov-&lt;br&gt;rätten kräva ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kvarskrivning beslutas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Då bestämmelsen om kvarskrivning infördes uttalades att de&lt;br&gt;bedömningar av hotsituationer m.m. som aktualiserades när en person&lt;br&gt;ville kvarskrivas i viss mån var främmande för skattemyndigheterna (prop.&lt;br&gt;1990/91:153 s. 117). Bedömningarna i kvarskrivningsärendena ansågs&lt;br&gt;dock ha avsevärda likheter med den avvägning som måste göras vid&lt;br&gt;prövning enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen vid utlämnande av exempelvis&lt;br&gt;adressuppgifter. Vad som anfördes om bedömningar av hotsituationer&lt;br&gt;m.m. gäller fortfarande. Svea hovrätt anser att de riskbedömningar som&lt;br&gt;skattemyndigheterna skall göra i kvarskrivningsärendena framstår som i&lt;br&gt;hög grad artfrämmande för dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst kan det sägas att bedömningar av hotsituationer är främmande för&lt;br&gt;skattemyndigheterna. Samtidigt har skattemyndigheterna sedan länge haft&lt;br&gt;att göra sådana bedömningar i ärenden om sekretessmarkering. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det dock inte prövningen av om en hotsituation&lt;br&gt;uppfyller lagens krav som innebär störst svårigheter. Vid handläggningen&lt;br&gt;av kvarskrivningsärenden torde problemen i första hand gälla frågan om&lt;br&gt;varför sekretess inte är en tillräcklig skyddsåtgärd. Prövningen av den&lt;br&gt;frågan kan inte sägas ligga närmare till hands för någon annan myndighet&lt;br&gt;än skattemyndigheten. Detsamma gäller bedömningen av konsekvenserna&lt;br&gt;av kvarskrivning. Frågor om fingerade personuppgifter prövas visserligen&lt;br&gt;av domstol. Skälet till det torde dock i första hand vara att fingerade&lt;br&gt;personuppgifter berör tredje mans rätt på ett helt annat sätt än vad som är&lt;br&gt;fallet med kvarskrivning. Enligt regeringens mening finns det i dag inte&lt;br&gt;skäl att föreslå att beslut om kvarskrivning flyttas från skatte-&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en annan sak att avsaknaden av domstolsavgöranden kan sägas&lt;br&gt;innebära svårigheter vid bedömningen av kvarskrivningsfrågor. För att få&lt;br&gt;vägledande avgöranden till stånd bör Riksskatteverket noggrant följa&lt;br&gt;skattemyndigheternas prövning av kvarskrivningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Fingerade personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och&lt;br&gt;regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt 1 § lagen&lt;br&gt;om fingerade personuppgifter får en person som är folkbokförd i landet&lt;br&gt;medges att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga&lt;br&gt;(fingerade personuppgifter) om det finns en uppenbar risk att personen&lt;br&gt;kan bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes&lt;br&gt;liv, hälsa eller frihet. Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt&lt;br&gt;skydd på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har givits&lt;br&gt;registreras den som fått medgivandet med bl.a. fingerat personnummer&lt;br&gt;och namn i folkbokföringen. Därifrån förs de fingerade uppgifterna vidare&lt;br&gt;till bl.a. olika myndigheter på samma sätt som andra folkbokförings-&lt;br&gt;uppgifter. Personen i fråga använder så gott som undantagslöst de&lt;br&gt;fingerade uppgifterna. Den &amp;quot;gamla identiteten&amp;quot; är avregistrerad inom folk-&lt;br&gt;bokföringen. Det framgår att avregistreringen har sin grund i att den en-&lt;br&gt;skilde använder fingerade personuppgifter. Den som fått fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter är folkbokförd under de nya uppgifterna på den ort där hon eller&lt;br&gt;han är bosatt. Genom att personen använder fingerade personuppgifter om&lt;br&gt;sig själv kan vederbörande sägas ge sken av att vara en annan person än&lt;br&gt;den hon eller han verkligen är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerade personuppgifter har samma syfte som kvarskrivning. Åtgär-&lt;br&gt;den skall skydda mot att en viss person utsätts för förföljelse av en eller&lt;br&gt;flera andra personer. Förföljaren är ofta känd när fråga om byte aktualise-&lt;br&gt;ras men åtgärden kan användas även när denne inte går att närmare iden-&lt;br&gt;tifiera. Mera avgränsat kan syftet med fingerade personuppgifter sägas&lt;br&gt;vara att hindra att en förföljare, med hjälp av allmänna handlingar hos en&lt;br&gt;myndighet, får kännedom om var den person som behöver skyddas bor&lt;br&gt;eller vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet av särskild betydelse i sammanhanget är den om-&lt;br&gt;fattande användningen av personnummer som förekommer i samhället.&lt;br&gt;För en säker identifiering av registrerade personer och för en effektiv&lt;br&gt;samköming av uppgifter mellan olika myndigheter och register har det be-&lt;br&gt;dömts nödvändigt att personnumret kommer till användning. Personnum-&lt;br&gt;ret är ett nyckelbegrepp när det gäller att hos myndigheter söka in-&lt;br&gt;formation om personer och är ett så kallat sökbegrepp i alla ADB-register.&lt;br&gt;Den som känner till en persons personnummer kan alltså få reda på&lt;br&gt;exempelvis vederbörandes adress medan enbart en namnuppgift ofta inte&lt;br&gt;är tillräcklig för detta. Ändring av personnummer är därför en viktig&lt;br&gt;faktor när det gäller fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för fingerade personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerade personuppgifter kan, enligt 1 &amp;nbsp;§ lagen om fingerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgifter, bli aktuella endast för den som riskerar att bli utsatt för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt allvarlig brottslighet. Lagen anger att det måste röra sig om brott&lt;br&gt;som riktar sig mot personens liv, hälsa eller frihet. I första hand avses&lt;br&gt;brottslighet som är direkt livshotande eller som syftar till svår kroppsskada&lt;br&gt;eller grov frihetskränkning och som regleras i 3,4 och 6 kap. brottsbalken&lt;br&gt;(prop. 1990/91:153 s. 143). Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1994 s.&lt;br&gt;497 II slagit fast att fara för bortförande av barn skall anses utgöra en&lt;br&gt;sådan risk som avses i lagen om fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte alla former av brott mot en persons liv, frihet eller&lt;br&gt;hälsa som i dagsläget utgör grund för att få fingerade personuppgifter.&lt;br&gt;Endast brott med höga straffvärden skall kunna grunda rätt att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall det finnas en &amp;quot;uppenbar risk&amp;quot; för särskilt allvarlig brotts-&lt;br&gt;lighet för att fingerade personuppgifter skall kunna medges. Enbart&lt;br&gt;brottsrisk räcker emellertid inte. Det krävs också att personen i fråga inte&lt;br&gt;kan ges tillräckligt skydd på annat sätt. För att fingerade personuppgifter&lt;br&gt;skall få medges måste det vara klarlagt att kvarskrivning inte räcker för att&lt;br&gt;skydda personen i fråga (prop. 1990/91:153 s. 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerade personuppgifter medges endast för bestämd tid. Den längsta&lt;br&gt;tid som lagen tillåter är fem år. Lagen utesluter dock inte att fingerade&lt;br&gt;personuppgifter kan medges för mer än en period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerade personuppgifter beslutas av domstol. Stockholms tingsrätt är&lt;br&gt;första instans i alla ärenden om fingerade personuppgifter. Tingsrättens&lt;br&gt;avgörande kan överklagas till Svea hovrätt och Högsta domstolen enligt&lt;br&gt;allmänna regler. Ansökan till tingsrätten om fingerade personuppgifter&lt;br&gt;görs i första hand av Rikspolisstyrelsen efter framställning från den som&lt;br&gt;önskar fingerade personuppgifter. Rikspolisstyrelsen har rätt att avslå en&lt;br&gt;framställning om styrelsen bedömer att den enskilde inte har någon utsikt&lt;br&gt;att erhålla fingerade personuppgifter. Om det sker har den enskilde rätt att&lt;br&gt;själv ansöka hos tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerade personuppgifter medför inte någon rättslig förändring av&lt;br&gt;personens namn eller andra förhållanden. Den skyddade får rätt att dölja&lt;br&gt;de verkliga uppgifterna men rättsligt är hon eller han samma person som&lt;br&gt;tidigare. Personen i fråga torde inte ha någon skyldighet att använda de&lt;br&gt;fingerade uppgifterna utan kan i vissa sammanhang också nyttja sitt verk-&lt;br&gt;liga namn och personnummer m.m. Det har inte någon privaträttslig be-&lt;br&gt;tydelse om personen ingår avtal eller andra rättshandlingar med använ-&lt;br&gt;dande av verkliga eller fingerade uppgifter. Hela tiden är det samma rätts-&lt;br&gt;subjekt som kan göras ansvarigt. Motsvarande gäller i fråga om offentlig-&lt;br&gt;rättsliga förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplikationer vid fingerade personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att använda fingerade personuppgifter är för den enskilde och&lt;br&gt;hans eller hennes närmaste en utomordentligt ingripande åtgärd såväl på&lt;br&gt;det personliga planet som i kontakter med myndigheter och andra.&lt;br&gt;Verkningarna är i långt högre grad än vid kvarskrivning svåra att&lt;br&gt;överblicka för den som berörs. Det dagliga livet kompliceras eftersom&lt;br&gt;den berörde och hans eller hennes familj inte bara måste ändra namn. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att användningen av fingerade personuppgifter skall bli en effektiv åtgärd&lt;br&gt;måste den enskilde också byta bostad och arbete samt allmänt ändra sin&lt;br&gt;livsföring. Fingerade personuppgifter medför vidare en hel del negativa&lt;br&gt;konsekvenser också for myndigheter och andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna som drabbar både den enskilde och tredje man har nästan&lt;br&gt;alltid samma grundorsak. När medgivande har lämnats till att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter registreras omedelbart sådana uppgifter inom&lt;br&gt;folkbokföringen för personen i fråga. Som nämnts förs uppgifterna i likhet&lt;br&gt;med andra folkbokföringsuppgifter vidare i första hand till olika&lt;br&gt;myndigheter men också till företag m.fl. Inte på något sätt framgår det hos&lt;br&gt;uppgiftsmottagama att personen egentligen har annat namn och person-&lt;br&gt;nummer m.m. Det är detta förhållande - som också är själva syftet med&lt;br&gt;åtgärden - som ställer till svårigheter för den enskilde, myndigheter och&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt när det gäller försäkrings- och bidragsförmåner som ad-&lt;br&gt;ministreras av försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket drabbas den&lt;br&gt;enskilde av problem. När det gäller pensions- och sjukförsäkringsfrågor&lt;br&gt;föreligger det ett stort behov av att berörd myndighet kan knyta samman&lt;br&gt;verklig och fingerad identitet. När pension i någon form aktualiseras måste&lt;br&gt;exempelvis pensionspoäng intjänade i verklig och fingerad identitet kunna&lt;br&gt;kopplas samman. Den enskilde kan annars gå miste om betydande belopp.&lt;br&gt;Myndigheter som administrerar socialförsäkringen kan inte med ledning&lt;br&gt;av tillgängliga uppgifter göra en sådan sammankoppling. Detta drabbar&lt;br&gt;den enskilde i hög grad. Det är därför som kassorna i dagsläget från&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen och den enskilde får viss information om de fingerade&lt;br&gt;personuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadsbidrag och barnbidrag föreligger inte några större&lt;br&gt;svårigheter. Dessa bidrag torde kunna utgå utan problem även till den som&lt;br&gt;har medgivits fingerade personuppgifter. Problemen verkar däremot vara&lt;br&gt;betydligt större när det gäller underhållsstöd som utbetalas till en förföljd&lt;br&gt;person för barn som förföljaren är underhållsskyldig mot. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket har bedömt att risken är stor för att den fingerade&lt;br&gt;identiteten röjs i ärenden om underhållsstöd. Underhållsstödet utbetalas&lt;br&gt;därför till den berättigade med användning av den verkliga identiteten. Det&lt;br&gt;belyser att den som fått medgivande att använda fingerade uppgifter&lt;br&gt;kanske ändå i vissa sammanhang måste bruka sina verkliga personuppgif-&lt;br&gt;ter, något som naturligtvis måste vara besvärande för henne eller honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att de negativa konsekvenserna av fingerade&lt;br&gt;personuppgifter är särskilt tydliga inom socialförsäkringsområdet. De&lt;br&gt;uppkommande frågorna avseende rätten till t.ex. pensions- och&lt;br&gt;sjukvårdsförmåner måste emellertid hanteras med beaktande av att den&lt;br&gt;enskilde har rätt att använda fingerade personuppgifter. Det är knappast&lt;br&gt;acceptabelt att uppgiftsanvändningen leder till att hon eller han måste&lt;br&gt;avstå från vissa bidrag eller ersättningar. Försäkringskassorna och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket måste ha ett särskilt ansvar för att det inte blir fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon laglig möjlighet for den som har fått fingerade&lt;br&gt;personuppgifter att undandra sig förpliktelser. Personen i fråga har inte&lt;br&gt;heller rätt att vägra medverka i ett rättsligt förfarandet med hänvisning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att han eller hon fått fingerade personuppgifter. Det är inte otänkbart att&lt;br&gt;personen i fråga kan bli skyldig att inställa sig personligen exempelvis&lt;br&gt;inför allmän domstol. Därvid föreligger risk för att den skyddade perso-&lt;br&gt;nens verkliga identitet avslöjas. Även om ombud eller biträde anlitas är en&lt;br&gt;sädan risk inte utesluten. Regeringen återkommer till frågan om forum i&lt;br&gt;rättegång i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har pekat på att fingerade personuppgifter medför svårig-&lt;br&gt;heter vid utfärdande och innehav av körkort samt för verkets hantering av&lt;br&gt;bil- och felparkeringsregister. Verket har hittills fått manuella under-&lt;br&gt;rättelser från Rikspolisstyrelsen om fingerade personuppgifter som har&lt;br&gt;berört verkets ansvarsområden och har därigenom, bland annat i sina&lt;br&gt;register, fört över uppgifter från den verkliga identiteten till den fingerade.&lt;br&gt;Den ordningen har enligt verket ändå medfört komplikationer vid&lt;br&gt;exempelvis förarprov och lett till att personer som har fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter har nödgats avslöja sitt verkliga personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerade personuppgifter får konsekvenser också för beskattningen&lt;br&gt;och för kronofogdemyndigheternas handläggning av mål om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande och verkställighet. Kronofogdemyndigheten kan t.ex. inte&lt;br&gt;upptäcka att man har att göra med en person som även kan ha skulder i&lt;br&gt;annat namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om svenskt medborgarskap torde det vara nödvändigt att den&lt;br&gt;beslutande myndigheten har tillgång till även de verkliga uppgifterna. En&lt;br&gt;utlänning som vistas i Sverige kan behöva uppehållstillstånd. Ett sådant&lt;br&gt;tillstånd kan behöva ändras om tillståndsinnehavaren byter identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den skyddade personen vilja ingå äktenskap uppstår särskilda&lt;br&gt;svårigheter. Hindersprövning kan knappast rättsenligt göras enbart utifrån&lt;br&gt;de fingerade uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person som använder fingerade uppgifter avlider kan arvsbe-&lt;br&gt;rättigade släktingar ha svårt att bevaka sin rätt. Det beror på att&lt;br&gt;folkbokföringen inte alla gånger utvisar de rätta släktskapsförhållandena&lt;br&gt;för en sådan person och att detta kan vara obekant för den som skall utreda&lt;br&gt;boet. Fingerade personuppgifter påverkar också möjligheten för den som&lt;br&gt;bytt identitet att bevaka sin rätt när en släkting avlider. Den skyddade kan&lt;br&gt;ju inte lokaliseras med hjälp av folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förvärv eller innehav av egendom kräver registrering hos myn-&lt;br&gt;dighet. Det gäller bl.a. fast egendom och fordon. Egendom som en person&lt;br&gt;har förvärvat innan hon eller han medgivits fingerade personuppgifter&lt;br&gt;torde vara svår att avyttra i den fingerade identiteten. En avyttring bör&lt;br&gt;göras antingen före bytet eller med användande av personens verkliga&lt;br&gt;uppgifter. För att minska risken för förföljelse torde det förstnämnda&lt;br&gt;alternativet vara att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss yrkesutövning kan kräva legitimation, auktorisation eller tillstånd.&lt;br&gt;En person som exempelvis har läkarlegitimation i sin verkliga identitet&lt;br&gt;kan inte utan vidare använda den efter det att han eller hon fått fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. När ett byte till fingerade personuppgifter har skett bör&lt;br&gt;den myndighet som har utfärdat legitimation eller tillstånd av något slag&lt;br&gt;medverka till att den enskilde får en ny handling med de fingerade upp-&lt;br&gt;gifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan nämnas som en komplikation vid användandet av finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter svårigheten att åberopa äldre betyg och intyg av&lt;br&gt;olika slag eftersom dessa är utfärdade i det verkliga namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Fingerade personuppgifter endast då allvarligt brott befaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Även i fortsättningen skall ett medgivande att&lt;br&gt;använda fingerade personuppgifter kunna lämnas endast om det finns&lt;br&gt;risk för allvarligt brott mot den enskildes liv, hälsa eller frihet. Kraven&lt;br&gt;på brottslighetens svårhetsgrad och på den risk som skall föreligga&lt;br&gt;sänks dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Svea hovrätt anser dock att riskrekvisitet&lt;br&gt;bör anpassas till vad som gäller i fråga om besöksförbud. Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt anser att kravet på att faran skall avse särskilt allvarlig&lt;br&gt;brottslighet bör kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som vi tidigare varit inne på får ett&lt;br&gt;medgivande att använda fingerade personuppgifter ingripande verkningar&lt;br&gt;för den som berörs. Utgångspunkten är därför att denna form av skydd bör&lt;br&gt;användas restriktivt och endast när andra åtgärder inte är tillräckliga. Detta&lt;br&gt;framhölls också när möjligheten att få fingerade personuppgifter infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande lagstiftningen bygger på att fingerade personuppgifter&lt;br&gt;skall beviljas endast den som är utsatt för ett allvarligt hot. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening måste det också vara fråga om risk för svårare brott&lt;br&gt;för att fingerade personuppgifter skall komma i fråga. Kravet på att brotts-&lt;br&gt;ligheten skall vara särskilt allvarlig kan emellertid som utredningen&lt;br&gt;framhållit leda till en onödigt sträng tillämpning. Uttrycket kan uppfattas&lt;br&gt;exempelvis som att en misshandel måste vara grov for att fingerade&lt;br&gt;personuppgifter skall komma i fråga, dvs. att det allmänt sett krävs brott&lt;br&gt;med straffvärden som inte understiger ett år. Ett sådant synsätt framstår&lt;br&gt;inte som motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restriktiviteten i fråga om medgivande att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter bör behållas men inte vara alltför koncentrerad till frågan om&lt;br&gt;brottets straffvärde. Även gärningar som har ett straffvärde om 6-8 måna-&lt;br&gt;der bör kunna godtas. Vid brottslighet som upprepats flera gånger kan&lt;br&gt;kanske ett ytterligare något lägre straffvärde accepteras, t.ex. om brottslig-&lt;br&gt;heten har varit särskilt besvärande för målsäganden. Sammantaget be-&lt;br&gt;dömer regeringen att det finns skäl att något sänka nivån på den befarande&lt;br&gt;brottsligheten. I lagtexten bör det komma till uttryck genom att kravet i&lt;br&gt;1 § lagen om fingerade personuppgifter på att brottsligheten skall vara&lt;br&gt;&amp;quot;särskilt&amp;quot; allvarlig tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för brott skall föreligga objektivt sett. Självfallet är det svårt att&lt;br&gt;exakt fastställa vilken brottslighet som kan befaras. På motsvarande sätt&lt;br&gt;som förordas i fråga om besöksförbud och kvarskrivning är det naturligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till att börja med göra bedömningen utifrån en tidigare brottslighet som&lt;br&gt;en förföljare har gjort sig skyldig till. Det är också utifrån denna&lt;br&gt;brottslighet som bedömningarna om den befarade brottslighetens art och&lt;br&gt;straffvärde måste göras. Om en person tidigare har dömts for ett allvarligt&lt;br&gt;brott, exempelvis svår misshandel, mot den som begär fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter är det en omständighet som måste tillmätas stor betydelse vid en&lt;br&gt;riskbedömning. Den tidigare brottsligheten behöver inte nödvändigtvis&lt;br&gt;vara riktad mot personens liv, hälsa eller frihet. Även förmögenhetsbrott&lt;br&gt;och annan typ av brottslighet som har riktats mot den som förföljs kan be-&lt;br&gt;aktas. Vidare är det inte uteslutet att också brottslighet som har riktats mot&lt;br&gt;någon annan än den som begär fingerade personuppgifter kan tillmätas be-&lt;br&gt;tydelse när det gäller att bedöma vilken risk som föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillräckligt för fingerade personuppgifter att den som begär&lt;br&gt;skyddsåtgärden tidigare har utsatts för brott. Det krävs att det föreligger&lt;br&gt;risk for ytterligare förföljelser i form av sådana brott som anges i lagen om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. När frågan om fingerade personuppgifter&lt;br&gt;aktualiseras har den som ansöker om att få ett medgivande oftast utsatts&lt;br&gt;för sådant brott som lagen stadgar. Det bör då inte vara så svårt att bedöma&lt;br&gt;om det föreligger risk för ytterligare brott mot samma person. Visar det sig&lt;br&gt;att gärningsmannen fortsätter att trakassera eller söka kontakt med denne&lt;br&gt;bör det oftast vara tillräckligt for att konstatera att erforderlig risk förelig-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter kräver inte att&lt;br&gt;den som vill använda uppgifterna har utsatts för brott, även om det torde&lt;br&gt;vara den vanligaste situationen. Om en polisutredning pågår kan det ofta&lt;br&gt;vara lämpligt att invänta beslut om åtal och dom i saken. Kan frågan om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter inte invänta ett avgörande får riskbedömningen&lt;br&gt;göras utifrån en självständig prövning av den utredning som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild risk för att bli utsatt för brott kan den anses löpa som har&lt;br&gt;anmält eller på annat sätt avslöjat en brottsling. Riskens storlek kan bl.a.&lt;br&gt;antas hänga samman med hur allvarligt det avslöjade brottet är. Den&lt;br&gt;utpekade gärningsmannens person har särskild betydelse när det gäller att&lt;br&gt;bedöma risken för repressalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det kan visas att förföljelse och trakasserier har ägt rum eller&lt;br&gt;pågår kan det vara svårt att få utrett att det föreligger risk för sådant allvar-&lt;br&gt;ligt brott som lagen kräver. Avgörande är naturligtvis vad som fram-&lt;br&gt;kommer om förföljaren när denne är känd. Är han dömd för allvarlig&lt;br&gt;brottslighet mot den som begär fingerade personuppgifter och fortsätter att&lt;br&gt;söka kontakt med vederbörande utan att förhållandena mellan de båda i&lt;br&gt;grunden förändrats, bör det inte vara några svårigheter att konstatera att&lt;br&gt;erforderlig brottsrisk föreligger. Har den utpekade förföljaren planerat&lt;br&gt;eller förberett ett allvarligt brott mot den som har begärt fingerade&lt;br&gt;personuppgifter bör också kravet på brottsrisk vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall kan det vara så att förföljaren inte exakt identifieras men&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna står det klart att han tillhör en viss&lt;br&gt;bestämd krets av personer. Så kan vara fallet om den som begär fingerade&lt;br&gt;personuppgifter har vittnat eller medverkat i en polisutredning mot en&lt;br&gt;kriminell gruppering av något slag och därefter utsätts för hot. Situationen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan vara likartad om en person själv tidigare har tillhört en sådan gruppe-&lt;br&gt;ring eller någon annan sammanslutning men sedermera tagit avstånd från&lt;br&gt;denna och därför riskerar repressalier. I dessa fall finns det inte alltid&lt;br&gt;någon tidigare dömd förföljare som utgör hotet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag krävs att det skall föreligga en &amp;quot;uppenbar&amp;quot; risk för brottslighet.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening innebär det ett krav på en mycket överhän-&lt;br&gt;gande brottsrisk. Det kan vara svårt att förebringa utredning om en så hög&lt;br&gt;risk. Det gäller särskilt i de fall då den som står för hotet inte går att&lt;br&gt;närmare identifiera. Kravet på att brottsrisken skall vara uppenbar kan&lt;br&gt;också medföra att den som begär fingerade personuppgifter kan nödgas&lt;br&gt;utstå förföljelse innan ett medgivande om fingerade personuppgifter kan&lt;br&gt;aktualiseras. Med hänsyn till det sagda föreslår regeringen att det inte bör&lt;br&gt;föreligga något krav på att brottsrisken skall vara uppenbar. Det rekvisitet&lt;br&gt;skall därför utgå ur lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som föreslås i fråga om förutsättningarna för att få&lt;br&gt;fingerade personuppgifter innebär att något fler personer än i dag kan&lt;br&gt;komma i fråga för ett medgivande. Ett medgivande att få använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter skall dock även i fortsättningen medges endast&lt;br&gt;när det inte finns någon annan möjlighet att skydda personen. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening väsentligt att andra mindre ingripande åtgärder&lt;br&gt;tillgrips i första hand. Regeringen återkommer till detta i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att det i lagtexten tas in en be-&lt;br&gt;stämmelse om att fingerade personuppgifter får medges endast om åtgär-&lt;br&gt;den med hänsyn till personens förhållanden eller andra omständigheter&lt;br&gt;kan antas utgöra en effektiv skyddsåtgärd. Utredningen har därvid anfört&lt;br&gt;att det kan finnas omständigheter som gör att fingerade personuppgifter&lt;br&gt;inte skulle få avsedd effekt. I första hand är det fråga om förhållanden som&lt;br&gt;rör den förföljdes person och exempelvis dennes ovilja att ändra sin&lt;br&gt;livsföring på det radikala sätt som krävs. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;givetvis ingen skyddsåtgärd tillgripas om den inte kan antas få effekt.&lt;br&gt;Någon särskild reglering av detta kan inte emellertid anses nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 Först kvarskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fingerade personuppgifter skall inte medges&lt;br&gt;om personen kan skyddas genom kvarskrivning eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om medgivande skall Rikspolisstyrelsen ange varför det&lt;br&gt;inte räcker med kvarskrivning eller annan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett medgivande att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter skall lämnas endast om behovet av skydd inte kan&lt;br&gt;tillgodoses på annat sätt. I första hand är det kvarskrivning som bör&lt;br&gt;komma i fråga. Frågan om kvarskrivning är en tillräcklig skyddsåtgärd&lt;br&gt;verkar ha kommit något i skymundan när en person har medgivits&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fingerade personuppgifter. Domstolarna förefaller att i stor utsträckning ha&lt;br&gt;grundat sina beslut på att det förelegat risk for mycket allvarlig brottslig-&lt;br&gt;het. Högsta domstolen har visserligen i NJA 1994 s. 497 II anfört att&lt;br&gt;vidtagna åtgärder - kvarskrivning och sekretessmarkering — inte kunde&lt;br&gt;anses tillräckliga, men inte närmare motiverat denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig är det förståeligt att domstolarna i första hand riktar in sig&lt;br&gt;på brottsrisken och endast i mindre mån beaktar om kvarskrivning är en&lt;br&gt;tillräcklig skyddsåtgärd. Det är ju naturligt att en person som riskerar att&lt;br&gt;bli utsatt för ett mycket allvarligt brott erbjuds det skydd som förefaller&lt;br&gt;effektivast, alltså fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av fingerade personuppgifter är som tidigare sagts för-&lt;br&gt;knippad med stora svårigheter på olika plan, inte minst personliga. Med&lt;br&gt;hänsyn till problemen är det angeläget att det i vatje ärende om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter noga prövas om inte den förföljde kan beredas ett fullgott&lt;br&gt;skydd genom t.ex. kvarskrivning. Kvarskrivning är som tidigare nämnts&lt;br&gt;en mycket effektiv skyddsåtgärd. Regeringen föreslår att det i lagen om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter särskilt anges att fingerade personuppgifter inte&lt;br&gt;skall medges om skyddsbehovet kan tillgodoses genom kvarskrivning.&lt;br&gt;Härigenom understryks vikten av en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande fråga för tillämpningen av reglerna om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter är alltså vari de speciella omständigheter består som gör&lt;br&gt;att kvarskrivning inte ger det skydd som krävs. Utredningen har pekat på&lt;br&gt;några sådana situationer (SOU 1996:68 s. 142 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning kan vara otillräcklig som skyddsåtgärd om det&lt;br&gt;exempelvis föreligger sådana omständigheter i ärendet att den som hotar&lt;br&gt;har möjlighet att, trots vidtagna åtgärder inom folkbokföringen, spåra en&lt;br&gt;person med hjälp av dennes folkbokföringsuppgifter. Som exempel på en&lt;br&gt;sådan situation kan anges att en förföljare kan ha möjlighet att genom hot&lt;br&gt;mot eller bestickning av någon som är anställd hos en skattemyndighet få&lt;br&gt;fram uppgifter om en skyddad person. Som ett annat exempel kan nämnas&lt;br&gt;att den person som förföljs tillhör en så speciell personkategori,&lt;br&gt;exempelvis en liten grupp offentliganställda, att det på olika sätt är möjligt&lt;br&gt;att få fram vederbörandes personuppgifter med stöd av offentlighets-&lt;br&gt;principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 4.5.5 att det även i fortsättningen skall&lt;br&gt;ankomma på Rikspolisstyrelsen att ansöka om fingerade personuppgifter.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening skall styrelsen också ha ett särskilt ansvar att i&lt;br&gt;varje ärende utreda om inte kvarskrivning räcker för att skydda den&lt;br&gt;förföljde personen. I sin ansökan skall styrelsen motivera varför man anser&lt;br&gt;att kvarskrivning inte räcker som skyddsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 Fingerade personuppgifter under obestämd tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fingerade personuppgifter skall kunna ges för&lt;br&gt;obestämd tid i stället för som i dag för högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har bedömt att den nuvarande ordningen med tidsbestämt&lt;br&gt;byte bör behållas. Om det finns behov av det anser utredningen att&lt;br&gt;fingerade personuppgifter bör medges för mer än en period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;utredningens förslag utan erinran. Riksåklagaren, Brottsoffermyndigheten&lt;br&gt;och Kvinnojourernas riksförbund (ROKS) anser dock att det bör införas en&lt;br&gt;möjlighet till permanent medgivande att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter. Även Riksförsäkringsverket anser att en ordning med ett&lt;br&gt;permanent medgivande är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagsläget kan fingerade&lt;br&gt;personuppgifter medges endast för bestämd tid. Den längsta tid som är&lt;br&gt;möjlig enligt lagen om fingerade personuppgifter är fem år. Fingerade&lt;br&gt;personuppgifter kan dock medges för mer än en period. I de fall där&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har medgivits har giltighetstiden för använd-&lt;br&gt;ningen av uppgifterna regelmässigt bestämts till fem år. En förnyad&lt;br&gt;ansökan för någon som har medgivits fingerade personuppgifter har blivit&lt;br&gt;aktuell först under år 1997. Stockholms tingsrätt har i ett fall bifallit en&lt;br&gt;ansökan om förlängning av medgivandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för nu gällande regler är att personen i fråga skall&lt;br&gt;återta sin rätta identitet när det inte längre finns något hot. Enligt&lt;br&gt;utredningens mening talar övervägande skäl för att behålla den nuvarande&lt;br&gt;ordningen med tidsbegränsade medgivanden. Ett medgivande kan bli obe-&lt;br&gt;hövligt innan den fastställda tiden löpt ut. Exempelvis kan det inträffa att&lt;br&gt;en utpekad förföljare avlider. Inte bara förföljarens död utan även utvis-&lt;br&gt;ning eller omhändertagande av honom för lång tid kan påverka hotbilden.&lt;br&gt;Utredningen pekar också på att de negativa effekterna av en återgång till&lt;br&gt;den riktiga personuppgifterna kan mildras genom t.ex. namnbyte.&lt;br&gt;Fingerade personuppgifter medför inte bara nackdelar för den enskilde&lt;br&gt;utan också för tredje man. Det är bl.a. därför bra om behovet av skydd&lt;br&gt;kontrolleras med de intervaller som följer med den nuvarande ordningen.&lt;br&gt;Ett förfarande med fingerade personuppgifter på obestämd tid kan lätt leda&lt;br&gt;till att ett byte kommer att gälla trots att det kanske inte finns behov av&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl som talar för att införa en permanent möjlighet&lt;br&gt;att använda fingerade pesonuppgifter. Fingerade personuppgifter behövs&lt;br&gt;ofta för lång tid. Det kan finnas situationer där det inte kommer att finnas&lt;br&gt;någon möjlighet för den enskilde att återgå till den gamla identiteten. För&lt;br&gt;den enskilde innebär ett medgivande en omfattande omställning. För att ett&lt;br&gt;medgivande skall bli effektivt fordras att den enskilde förändrar sin&lt;br&gt;livsföring genom att t.ex. byta bostad och arbete. Han eller hon måste ofta&lt;br&gt;också bryta sina kontakter med tidigare vänner och arbetskamrater. En&lt;br&gt;användning av fingerade personuppgifter innebär alltså stora uppoffringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ingrepp i såväl privatliv som arbetsliv. En återgång till det gamla Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;namnet och personnumret kan komma att medföra liknande problem.&lt;br&gt;Detta särskilt om de fingerade personuppgifterna har använts under lång&lt;br&gt;tid. Svårigheterna blir påtagliga exempelvis för barn som fått fingerade&lt;br&gt;personuppgifter och som kanske inte riktigt har klart för sig anledningen&lt;br&gt;till uppgiftsbytet. En ordning där fingerade personuppgifter medges för&lt;br&gt;obestämd tid skulle också påverka tryggheten för den enskilde. I dag torde&lt;br&gt;tryggheten sannolikt påverkas negativt av vetskapen om att ett&lt;br&gt;medgivande löper ut efter fem år. De problem som kan förorsakas av ett&lt;br&gt;medgivande att använda fingerade personuppgifter tar vidare resurser i&lt;br&gt;anspråk hos olika myndigheter. Materialet är i många ärenden om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter omfattande och polisen lägger ner betydande&lt;br&gt;resurser på att utreda om det finns behov av att ansöka om förlängning av&lt;br&gt;ett medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således skäl som talar både för och emot att behålla den&lt;br&gt;nuvarande ordningen med tidsbestämda medgivanden. Vid en avvägning&lt;br&gt;mellan olika intressen anser regeringen emellertid att det är angeläget att i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning tillvarata den förföljdes intressen och att&lt;br&gt;underlätta tillvaron för denne. Den omställning det innebär för den&lt;br&gt;enskilde att övergå till att använda fingerade personuppgifter talar för att&lt;br&gt;ett medgivandet bör kunna vara permanent. För denna ordning talar också&lt;br&gt;att behovet av skydd i många fall kommer att kvarstå under lång tid.&lt;br&gt;Visserligen kan en återgång underlättas på olika sätt t.ex. genom att&lt;br&gt;personen i fråga får rätt att förvärva det fingerade namnet. Övervägande&lt;br&gt;skäl talar dock för att ett medgivande att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter skall kunna lämnas för obestämd tid. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att en sådan ordning införs. Den enskilde bör dock ha möjlighet att på&lt;br&gt;egen begäran få medgivandet upphävt. För det fall de fingerade&lt;br&gt;personuppgifterna används i något otillbörligt syfte bör också Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen få en sådan möjlighet. Regeringen återkommer till frågan om&lt;br&gt;upphävande av medgivandet i avsnitt 4.5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett medgivande skall kunna ges för obestämd tid bör någon&lt;br&gt;ändring av de rättsliga förhållandena inte ske utan den enskilde skall&lt;br&gt;liksom i dag behålla sin riktiga identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett medgivande ges för obestämd tid är det väsentligt att&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen håller kontakten med den enskilde. Styrelsen bör också&lt;br&gt;regelbundet kontrollera att den som har ett medgivande inte återgått till att&lt;br&gt;använda den verkliga identiteten, t.ex. genom att åter folkbokföra sig i den&lt;br&gt;identiteten. I sådana fall kan det finnas skäl för Rikspolisstyrelsen att få&lt;br&gt;medgivandet upphävt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.5 Ansökan och beslut om fingerade personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rikspolisstyrelsen skall även i fortsättningen&lt;br&gt;vara sökande i ärenden om fingerade personuppgifter. Styrelsen skall&lt;br&gt;dock få en utökad rätt att avslå framställningar om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. En framställning skall avslås om det inte är sannolikt&lt;br&gt;att ett byte kommer att medges av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Svea hovrätt anser dock att det bör ytterligare&lt;br&gt;övervägas om inte Rikspolisstyrelsens roll bör renodlas. Om man av något&lt;br&gt;skäl inte är beredd att ge styrelsen full beslutanderätt som första instans&lt;br&gt;anser hovrätten att alternativet bör vara att styrelsen ges en helt utredande&lt;br&gt;funktion i ärenden om fingerade personuppgifter. Rikspolisstyrelsen anför&lt;br&gt;att styrelsen skulle föredra att handläggningsordningen renodlades så att&lt;br&gt;den enskilde själv alltid ansöker vid tingsrätten och Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;anlitas för den utredning som krävs. Brottsoffermyndigheten avstyrker&lt;br&gt;förslaget och anför bl.a. att det är mycket olämpligt att Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;tilldelas flera roller i ärenden om fingerade personuppgifter. Rätten att&lt;br&gt;ansöka om fingerade personuppgifter bör tillkomma någon utomstående&lt;br&gt;myndighet. Rikspolisstyrelsen bör enligt Brottsoffermyndigheten inte&lt;br&gt;heller få en utökad möjlighet att avslå ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I första hand är det Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;som har rätt att ansöka om fingerade personuppgifter vid tingsrätten. An-&lt;br&gt;sökan förutsätter dock att den enskilde har gjort framställning hos sty-&lt;br&gt;relsen om att få fingerade personuppgifter. Rikspolisstyrelsen har rätt att&lt;br&gt;avslå en framställning. Om det sker kan den enskilde själv ansöka om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter vid tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen kan avslå en framställning från en enskild om styrel-&lt;br&gt;sen efter utredning finner att tillräckliga skäl saknades för ansökan till&lt;br&gt;tingsrätten. I den proposition som låg till grund för lagen angavs emeller-&lt;br&gt;tid att det inte skulle ankomma på Rikspolisstyrelsen att göra någon mer&lt;br&gt;ingående bedömning av den enskildes utsikter att erhålla medgivande.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen borde enligt propsitionen tillmötesgå den enskildes&lt;br&gt;framställning om den inte framstod som utsiktslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har i sin rapport Utvärderig av lagen om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter (RPS Rapport 1995:3) invänt mot ansökningsförfarandet.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen menar att den nuvarande ordningen leder till en&lt;br&gt;&amp;quot;dubbelroll&amp;quot; för styrelsen. När Rikspolisstyrelsen ansöker om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter anser sig styrelsen skyldig att ange sin inställning i saken.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen konstaterar i rapporten att den situationen då kan upp-&lt;br&gt;komma att styrelsen ansöker om fingerade personuppgifter samtidigt som&lt;br&gt;man avstyrker den enskildes begäran om sådana uppgifter. I över hälften&lt;br&gt;av ansökningarna till Stockholms tingsrätt har styrelsen också avstyrkt bi-&lt;br&gt;fall till fingerade personuppgifter. Rikspolisstyrelsen anser att ett sådant&lt;br&gt;system framstår som egendomligt för den enskilde och olämpligt från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i och för sig förståelse för Rikspolisstyrelsens uppfatt-&lt;br&gt;ning att styrelsen har en dubbelroll som kan ifrågasättas. Samtidigt visar&lt;br&gt;emellertid erfarenheterna att styrelsen har fyllt en viktig funktion bl.a. som&lt;br&gt;återhållande faktor beträffande framställningar om fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter som har varit mer eller mindre grundlösa. Ungefär 60 % av de&lt;br&gt;framställningar som har kommit in till Rikspolisstyrelsen har inte förts&lt;br&gt;vidare till Stockholms tingsrätt. Merparten av dessa har avskrivits av Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen sedan sökanden har återkallat sin framställning. Framställ-&lt;br&gt;ningarna har återkallats sedan den enskilde upplysts om andra skyddsåt-&lt;br&gt;gärder. Därvid har personen fått klart för sig att andra åtgärder än&lt;br&gt;fingerade personuppgifter ofta utgör ett tillräckligt skydd. Vidare har flera&lt;br&gt;ansökningar avslagits av Rikspolisstyrelsen. Det har skett när en framställ-&lt;br&gt;ning har bedömts som utsiktslös. Inte i något sådant fall har den enskilde&lt;br&gt;själv ansökt vid tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfarandet med fingerade personuppgifter inleds hos tingsrätten är&lt;br&gt;det ofrånkomligt att domstolen belastas av många obefogade ansökningar.&lt;br&gt;Samtidigt kommer polisväsendet inte att avlastas i någon större utsträck-&lt;br&gt;ning. Inget ärende kan nämligen avgöras utan någon form av polisutred-&lt;br&gt;ning. Det är därför ofrånkomligt att tingsrätten begär yttrande från Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen beträffande det hot som påstås föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att angivna omständigheter med styrka talar för att&lt;br&gt;förfarandet med fingerade personuppgifter även fortsättningsvis bör in-&lt;br&gt;ledas hos Rikspolisstyrelsen. Därvid kan också de rutiner som har upp-&lt;br&gt;arbetats hos styrelsen komma till fortsatt användning redan när ett ärende&lt;br&gt;inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen roll skulle renodlas om styrelsen beslutade som&lt;br&gt;första instans i alla ärenden om fingerade personuppgifter. Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen skulle då ha samma ställning som andra förvaltningsmyndigheter&lt;br&gt;som prövar ärenden efter ansökan från enskilda och vars beslut kan över-&lt;br&gt;klagas till domstol. Regeringen anser emellertid att det inte finns skäl att&lt;br&gt;ändra den nuvarande ordningen där domstol beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är möjligheten för Rikspolisstyrelsen att avslå en&lt;br&gt;framställan. Lagstiftningen om fingerade personuppgifter har nu varit i&lt;br&gt;kraft i snart sex år. Berörda instanser har vunnit erfarenheter från ett antal&lt;br&gt;ärenden om fingerade personuppgifter. Inom Rikspolisstyrelsen finns stor&lt;br&gt;sakkunskap i frågorna. Domstolarna har också i stor utsträckning följt&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen bedömningar. Mot denna bakgrund finns det enligt&lt;br&gt;regeringens mening förutsättningar att ge Rikspolisstyrelsen en utökad rätt&lt;br&gt;att avslå framställningar om fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det föreligga en ganska hög grad av&lt;br&gt;sannolikhet för att en ansökan om fingerade personuppgifter bifalls för att&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen skall ansöka vid tingsrätten. Om det inte är sannolikt att&lt;br&gt;fingerade personuppgifter kan medges bör Rikspolisstyrelsen alltså få av-&lt;br&gt;slå den enskildes framställning. Å andra sidan bör Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;kunna ansöka även om styrelsen anser att det är något tveksamt om en&lt;br&gt;ansökan kommer att resultera i ett medgivande till fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter. Regeringens förslag i den här delen föranleder ändringar i 3 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ge Rikspolisstyrelsen en utökad rätt att avslå framställ-&lt;br&gt;ningar innebär inte någon nackdel för den enskilde. Hennes eller hans rätt&lt;br&gt;att ansöka på egen hand skall nämligen kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utökad möjlighet för Rikspolisstyrelsen att avslå framställningar&lt;br&gt;undanröjer också en av de nackdelar som styrelsen har påtalat. Med den&lt;br&gt;föreslagna ordningen hamnar Rikspolisstyrelsen inte i den situationen att&lt;br&gt;styrelsen i ansökningen till domstolen också avstyrker det begärda med-&lt;br&gt;givandet att använda fingerade personuppgifter. Därmed elimineras en&lt;br&gt;stor del av Rikspolisstyrelsen &amp;quot;dubbelroll&amp;quot; i ärenden om fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.6 Förstärkt sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretessen till skydd för uppgifter i ärenden&lt;br&gt;om fingerade personuppgifter överförs om uppgifterna lämnats till&lt;br&gt;annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagsläget medverkar Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen till att några myndigheter kan sammanföra vissa fingerade&lt;br&gt;uppgifter med verkliga uppgifter. Det sker efter medgivande från den som&lt;br&gt;använder fingerade personuppgifter och görs för att hon eller han inte&lt;br&gt;skall stå utanför vissa grundläggande samhällsfunktioner. Den manuella&lt;br&gt;uppgiftsöverfÖring som sker behöver dock inte innebära att vederbörande&lt;br&gt;myndighet får kännedom om kopplingen mellan gammal och ny identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Rikspolisstyrelsen och andra myndigheter påpekat kan en manuell&lt;br&gt;hantering vid sidan av ordinarie rutiner för överföring av folkbokförings-&lt;br&gt;uppgifter leda till att flera personer hos den berörda myndigheten måste&lt;br&gt;engageras. Med en sådan handläggning ökar risken för att känslig in-&lt;br&gt;formation som rör fingerade personuppgifter sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelen med att det i vissa fall sker en sammankoppling av uppgifter&lt;br&gt;är självfallet att det hos den mottagande myndigheten finns uppgifter om&lt;br&gt;den känsliga kopplingen mellan verklig och fingerad identitet. Den som&lt;br&gt;tar del av kopplingsuppgiften får alltså reda på bland annat det fingerade&lt;br&gt;namn och personnummer som en förföljd person använder liksom var&lt;br&gt;personen är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det inte förekomma automatisk över-&lt;br&gt;föring av uppgift om fingerade personuppgifter från Rikspolisstyrelsen till&lt;br&gt;någon annan myndighet. Den enskildes behov av skydd talar starkt mot en&lt;br&gt;sådan ordning även om mottagande myndighet kan erbjuda viss sekretess&lt;br&gt;för uppgiften. Regeringen förordar i likhet med utredningen i stället att&lt;br&gt;den ordning som nu tillämpas, och som bygger på överväganden i det&lt;br&gt;enskilda fallet, kommer till användning även fortsättningsvis. Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen får alltså efter samråd med den enskilde lämna ut vissa uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till annan myndighet om det behövs för att den enskilde skall kunna ta&lt;br&gt;tillvara sin rätt. Det är en fördel om den myndighet som berörs utser en&lt;br&gt;särskild handläggare för kontakterna med Rikspolisstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall är det som nämnts inte nödvändigt att en myndighet får del&lt;br&gt;av kopplingsuppgiften mellan gammal och fingerad identitet. Det kan&lt;br&gt;räcka med att myndigheten genom Rikspolisstyrelsens medverkan kan&lt;br&gt;föra över vissa uppgifter från verklig till fingerad identitet. Det&lt;br&gt;förekommer dock situationer där det kan vara nödvändigt att en&lt;br&gt;myndighet får full kännedom om vilken person det är som döljer sig&lt;br&gt;bakom en fingerad identitet. För dessa fall vore det en fördel om&lt;br&gt;uppgifterna hos den mottagande myndigheten kunde vara skyddade med&lt;br&gt;en stark sekretess. I dagsläget gäller sekretess hos Rikspolisstyrelsen och&lt;br&gt;domstol i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifter kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom närstående lider men (7 kap. 15 §&lt;br&gt;tredje stycket sekretesslagen). Regeringen föreslår att sekretessen inte&lt;br&gt;begränsas till enbart själva ärendet om fingerade personuppgifter utan att&lt;br&gt;den utvidgas till att i alla sammanhang omfatta uppgift om den som har&lt;br&gt;fått fingerade personuppgifter. Sekretessen skulle därmed gälla hos de&lt;br&gt;myndigheter som förvarar uppgifter som medför att en persons verkliga&lt;br&gt;och fingerade identitet helt eller delvis kan kopplas samman. Förslaget&lt;br&gt;föranleder ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst lika viktig som den formella sekretessen är de interna rutiner som&lt;br&gt;myndigheten tillämpar för hanteringen av personuppgifter. Skulle en&lt;br&gt;myndighet få del av någon uppgift som kan vara känslig för den som&lt;br&gt;använder fingerade personuppgifter måste den självfallet behandlas försik-&lt;br&gt;tigt. Rikspolisstyrelsen bör överväga denna omständighet när ett uppgifts-&lt;br&gt;utlämnande aktualiseras. Styrelsen bör regelmässigt samråda med den&lt;br&gt;enskilde när utlämnande övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu berörda situationen med utlämnande av någon uppgift som kan&lt;br&gt;kopplas till fingerade personuppgifter uppkommer endast undantagsvis.&lt;br&gt;Inom många samhällsområden finns det inte skäl att koppla ihop verkliga&lt;br&gt;och fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.7 Rikspolisstyrelsen får hämta in sekretessbeiagt materiai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rikspolisstyrelsen skall få rätt att hämta in&lt;br&gt;sekretessbeiagt material om främst den utpekade förföljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remssinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: Av polisutredningen i ett ärende om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter skall bl.a. framgå om sökanden riskerar förföl-&lt;br&gt;jelse. Det är en fråga som självfallet berör både den som har begärt&lt;br&gt;medgivandet och den utpekade förföljaren. Bådas förhållanden måste&lt;br&gt;alltså klarläggas. Vidare måste det klargöras om inte den förföljde kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddas genom kvarskrivning eller på annat mindre ingripande sätt. En ut-&lt;br&gt;förlig och allsidig polisundersökning är av största betydelse när det gäller&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen hos olika myndigheter försvårar ibland Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;utredning i ett ärende om fingerande personuppgifter. Det har emellanåt&lt;br&gt;varit omöjligt för styrelsen att få tillgång till viss information om en för-&lt;br&gt;följare på grund av sekretess. Som exempel kan nämnas att man inte har&lt;br&gt;kunnat få tillgång till uppgifter om en utpekad förföljare som har varit in-&lt;br&gt;tagen för rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det vara nödvändigt att polisutredama får del av material&lt;br&gt;som normalt är sekretessbeiagt. När det gäller uppgifter om den som begär&lt;br&gt;fingerade personuppgifter torde inte några svårigheter föreligga på den&lt;br&gt;punkten. Personen i fråga kan nämligen förväntas lämna sitt medgivande&lt;br&gt;till att uppgifter om henne eller honom lämnas ut till Rikspolisstyrelsen.&lt;br&gt;Det kan dock inte uteslutas att så inte sker eller att vederbörande inte kan&lt;br&gt;nås när frågan uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störst behov av sekretessbelagda uppgifter torde dock föreligga när det&lt;br&gt;gäller den utpekade förföljaren. Många uppgifter om personen i fråga är&lt;br&gt;antagligen tillgängliga inom polisväsendet, exempelvis i domar, förunder-&lt;br&gt;sökningsprotokoll och i olika register. Betydelsefulla uppgifter kan dock&lt;br&gt;också finnas på annat håll. En fullständig utredning om hotbilden kräver&lt;br&gt;att även sådana uppgifter kan tillföras ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall torde Rikspolisstyrelsen kunna utverka uppgifter med stöd&lt;br&gt;av den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse är emellertid inte tillämplig i fråga om all sekretess. Undan-&lt;br&gt;tagna är exempelvis hälso- och sjukvårdsområdet samt socialtjänsten. Bl.a.&lt;br&gt;inom dessa områden kan uppgifter finnas som är värdefulla i ärendet om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det behov som finns att&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen skall få möjlighet att hämta in sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter från andra myndigheter. Detta behövs för att tillgodose den&lt;br&gt;förföljda personens intresse. Den utpekade förföljaren skyddas från&lt;br&gt;närmare offentlighet genom den sekretess som generellt råder i ärenden&lt;br&gt;om fingerade personuppgifter (7 kap. 15 § tredje stycket sekretesslagen).&lt;br&gt;En bestämmelse om rätt för Rikspolisstyrelsen att inhämta sekretessbeiagt&lt;br&gt;material i ärenden om fingerade personuppgifter skall tas in i 5 § lagen om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.8 Rikspolisstyrelsen har till uppgift att hjälpa den enskilde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som medgivits fingerade personuppgifter&lt;br&gt;behöver hjälp med olika frågor som bytet aktualiserar. Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen skall ansvara för att den enskildes behov av hjälp till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Brottsoffermyndigheten avstyrker dock förslaget&lt;br&gt;och anför att uppgiften i stället bör läggas på Brottsoffermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under det lagstiftningsarbete som&lt;br&gt;föregick lagen om fingerade personuppgifter var man medveten om att&lt;br&gt;fingerade personuppgifter kunde medföra olägenheter för den som fick&lt;br&gt;uppgifterna och att den enskilde behövde hjälp i vissa sammanhang. Det&lt;br&gt;förutsattes att den enskilde i förväg upplystes av berörda myndigheter om&lt;br&gt;de komplikationer som kunde följa av ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. Några riktlinjer för hur den enskilde efter ett&lt;br&gt;medgivande skulle få hjälp med att lösa uppkommande problem lämnades&lt;br&gt;i princip inte. Det sades dock att det ankommer på Rikspolisstyrelsen att&lt;br&gt;lämna råd till den enskilde om hur hon eller han skall kunna fullgöra för-&lt;br&gt;pliktelser efter att ha fått fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare lämnade redogörelsen om konsekvenserna av ett&lt;br&gt;medgivande om fingerade personuppgifter visar att den som har erhållit&lt;br&gt;medgivandet kan förorsakas betydande problem på grund av det. De&lt;br&gt;personer som har medgivits fingerade personuppgifter behöver ofta hjälp&lt;br&gt;med att ta tillvara sin rätt. Det kan exempelvis gälla vid reglering av skul-&lt;br&gt;der, mellanhavanden med myndigheter samt vid kontakter med banker&lt;br&gt;och försäkringsbolag. Hjälpåtgärdema kräver ofta juridisk kompetens och&lt;br&gt;goda kunskaper om hur samhället fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera personer som medgivits fingerade personuppgifter har uppvisat&lt;br&gt;ett stort hjälpbehov. Rikspolisstyrelsen har därför &amp;quot;som en ren service-&lt;br&gt;åtgärd&amp;quot; givit dessa en ganska omfattande hjälp med att lösa olika svårig-&lt;br&gt;heter som medgivandet aktualiserar. Enligt styrelsens rapport har också&lt;br&gt;tjänstemän hos andra myndigheter fått hjälpa till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av det angivna att en särskild kontakt-&lt;br&gt;myndighet bör utses för att bistå att den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl som talar for att Rikspolisstyrelsen även i fortsättningen&lt;br&gt;bör ha det övergripande ansvaret att hjälpa personer som har erhållit&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. Genom ansökningsförfarandet vid domstolen&lt;br&gt;har Rikspolisstyrelsen i ett tidigt skede fått kontakt med den som har med-&lt;br&gt;givits fingerade personuppgifter. Styrelsen har vidare redan på ansök-&lt;br&gt;ningsstadiet informerat denne om de svårigheter som kan uppkomma efter&lt;br&gt;ett byte. Styrelsen har också vid det efterföljande registreringsförfarandet&lt;br&gt;och på andra sätt fått god kännedom om den enskildes förhållanden.&lt;br&gt;Under de år som gått har Rikspolisstyrelsen dessutom fått en god allmän&lt;br&gt;överblick över de svårigheter som kan följa på ett medgivande om finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har av utredningen angivits som ett alternativ till&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen. Detta mot bakgrund av att användningen av folkbok-&lt;br&gt;fÖringsuppgiftema i samhället är ett av huvudproblemen för de personer&lt;br&gt;som har fått fingerade personuppgifter. Inom skatteförvaltningen hanteras&lt;br&gt;också de skyddsåtgärder som utgörs av sekretessmarkering och kvarskriv-&lt;br&gt;ning. Vad som nu sagts talar för att Riksskatteverket utses till kontakt-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ är Brottsoffermyndigheten. Myndigheten har till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift att besluta om brottsskadeersättning, om användning av brotts-&lt;br&gt;offerfondens medel samt att fungera som kunskapscentrum i frågor om&lt;br&gt;brottsoffer och förmedla information i sådana frågor. Myndighetens&lt;br&gt;övergripande mål är att främja brottsoffrens rättigheter, behov och&lt;br&gt;intressen. Brottsoffermyndigheten skulle mot den bakgrunden kunna&lt;br&gt;komma i fråga när det gäller att ansvara för de hjälpåtgärder som aktua-&lt;br&gt;liseras när en person använder fingerade personuppgifter. Brottsoffer-&lt;br&gt;myndigheten har själv förordat att ansvaret läggs på den och hänvisar till&lt;br&gt;den kompetens som finns inom myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser trots detta att Rikspolisstyrelsen även i fortsättningen&lt;br&gt;bör vara den myndighet som hjälper den enskilde i kontakterna med andra&lt;br&gt;myndigheter. Skälet till detta är framför allt att uppgifterna i ett ärende om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter är mycket känsliga och inte bör spridas till&lt;br&gt;andra myndigheter annat än i mycket begränsad omfattning. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att Rikspolisstyrelsen även i fortsättningen skall ha som&lt;br&gt;uppgift att hjälpa den som fått fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen kan inte ensam avhjälpa alla olägenheter som kan&lt;br&gt;uppkomma efter ett medgivande att använda fingerade personuppgifter.&lt;br&gt;Även olika &amp;quot;fackmyndigheter&amp;quot; måste i olika sammanhang hjälpa till. När&lt;br&gt;det exempelvis gäller socialförsäkringsförmåner för den som har bytt&lt;br&gt;identitet är Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas medverkan&lt;br&gt;nödvändig. En person som har medgivits fingerade personuppgifter torde&lt;br&gt;vidare ofta behöva stöd och hjälp direkt på den plats där hon eller han&lt;br&gt;befinner sig. Rikspolisstyrelsen kan inte verka på det lokala planet. När&lt;br&gt;den som har medgivits fingerade personuppgifter behöver direkt personlig&lt;br&gt;kontakt med någon myndighet får hjälp ges på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan konstateras att en förföljd person ofta är i behov av stöd&lt;br&gt;och bistånd på olika områden. Personen i fråga kan exempelvis behöva&lt;br&gt;hjälp med att anskaffa bostad och ordna barntillsyn. Hon eller han kan&lt;br&gt;också nödgas begära ekonomisk ersättning till uppehälle för sig och sina&lt;br&gt;barn. Hjälpbehov av dessa slag skall tillgodoses inom ramen för social-&lt;br&gt;tjänsten. När en enskild vänder sig till Rikspolisstyrelsen för att få hjälp&lt;br&gt;efter ett medgivande att använda fingerade personuppgifter är det alltså&lt;br&gt;möjligt att myndigheten kan hänvisa den enskilde till socialnämnden. Det&lt;br&gt;blir antagligen främst aktuellt när den enskilde redan har en etablerad&lt;br&gt;kontakt där och frågan enkelt kan lösas av nämnden. En person som inte&lt;br&gt;kan beredas hjälp på annat sätt skall dock alltid kunna vända sig till&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen med olika problem som är en följd av att hon eller han&lt;br&gt;använder fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som rör hjälp till den enskilde är möjligheten till&lt;br&gt;ekonomisk ersättning till den som fått fingerade personuppgifter för att&lt;br&gt;undgå förföljelse. Utredningen har inte funnit skäl att lämna förslag till&lt;br&gt;någon särskild kostnadsersättning till dessa personer. Frågan har dock&lt;br&gt;tagits upp av utredningen eftersom den som fått ett medgivande ofta&lt;br&gt;drabbas av vissa kostnader som bl.a. har samband med byte av bostadsort,&lt;br&gt;försäljning av fastighet eller med att hon eller han fått byta arbete. Detta är&lt;br&gt;kostnader som är aktuella för många som har råkat ut för brott. Frågan har&lt;br&gt;också betydelse för den stora grupp av personer som riskerar att utsättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för brott. Till dessa grupper hör inte endast personer som har bytt identitet Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;utan också kvarskrivna samt personer som har erhållit sekretessmarkering.&lt;br&gt;Riksåklagaren och Brottsoffermyndigheten anser att personer som behöver&lt;br&gt;skydd skall kunna ersättas för de merkostnader som uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har på senare år vidtagit många olika åtgärder för&lt;br&gt;att stärka brottsoffrens ställning och för att öka skyddet för förföljda&lt;br&gt;personer. Möjligheterna för ett brottsoffer att få direkt ekonomisk ersätt-&lt;br&gt;ning är i princip begränsade till ersättning i form av skadestånd, brotts-&lt;br&gt;skadeersättning samt vad som kan utgå inom ramen för den kommunala&lt;br&gt;socialtjänsten. Kostnader av det slag som angivits ovan rör många perso-&lt;br&gt;ner i skiftande situationer. Regeringen anser inte att det nu finns skäl att&lt;br&gt;införa någon särskild form av ekonomisk ersättning för personer som har&lt;br&gt;medgivits fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.9 Medgivande till fingerade personuppgifter upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett medgivande till fingerade personuppgifter&lt;br&gt;skall upphöra att gälla om den enskilde begär det. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl skall Rikspolisstyrelsen få ansöka om att medgivandet&lt;br&gt;skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett medgivande har upphört att gälla skall Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;underrätta skattemyndigheten om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Utredningens förslag utgår dock från en ordning med tidsbestämt med-&lt;br&gt;givande att använda fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 avsnitt 4.5.4 har regeringen före-&lt;br&gt;slagit att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får medges&lt;br&gt;för obestämd tid. Den enskilde skall dock på egen begäran kunna återgå&lt;br&gt;till den verkliga identiteten. Detta kan bli aktuellt om medgivandet inte&lt;br&gt;längre behövs, t.ex. på grund av att förföljaren avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativet till en avveckling av den fingerade identiteten är i första hand&lt;br&gt;en fråga för Rikspolisstyrelsen och den enskilde. Regeringen anser att av-&lt;br&gt;vecklingen normalt bör inledas genom att den enskilde skriftligen hos&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen anmäler att det inte längre finns något behov av&lt;br&gt;fingerade uppgifter. Bedömningen att medgivandet att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter har blivit obehövligt bör i normala fall bygga på ett&lt;br&gt;gemensamt ställningstagande av den enskilde och Rikspolisstyrelsen. När&lt;br&gt;den enskilde och Rikspolisstyrelsen är överens om att fingerade&lt;br&gt;personuppgifter inte längre behövs skall användningen av de fingerade&lt;br&gt;uppgifterna formellt bringas att upphöra genom en underrättelse från&lt;br&gt;styrelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en ordning där ett medgivande att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter ges för obestämd tid kan det i undantagsfall uppkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationer där Rikspolisstyrelsen bör ha möjlighet att få ett medgivande&lt;br&gt;upphävt. Om skyddsbehovet upphör kan det finnas risk för att den&lt;br&gt;enskilde missbrukar systemet och använder både verkliga och fingerade&lt;br&gt;uppgifter på ett otillbörligt sätt. Rikspolisstyrelsen bör för sådana undan-&lt;br&gt;tagssituationer ges en möjlighet att hos Stockholms tingsrätt begära att&lt;br&gt;medgivandet skall upphävas. Eftersom medgivandet i detta fall skulle&lt;br&gt;upphävas i strid mot den enskildes eget önskemål är det mindre lämpligt&lt;br&gt;med det förenklade förfarande som föreslås när Rikspolisstyrelsen och den&lt;br&gt;enskilde är överens om att medgivandet skall upphöra att gälla. En sådan&lt;br&gt;ansökan från Rikspolisstyrelsen torde bli mycket ovanlig. Upphäver&lt;br&gt;domstolen medgivandet skall Rikspolisstyrelsen underrätta skattemyndig-&lt;br&gt;heten om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Rikspolisstyrelsen har underrättat skattemyndigheten att ett med-&lt;br&gt;givande att använda fingerade personuppgifter har upphävts skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten vidta de registreringsåtgärder som erfordras. I folkbok-&lt;br&gt;föringen skall den avregistrering som gjorts av den verkliga identiteten&lt;br&gt;bringas att upphöra. Vidare skall vissa förhållanden som har registrerats&lt;br&gt;under de fingerade uppgifterna sammanföras med de verkliga uppgifterna.&lt;br&gt;Det bör enligt regeringens mening ankomma på Riksskatteverket att&lt;br&gt;närmare vägleda skattemyndigheterna i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När registreringsåtgärdema vidtagits kommer också myndigheter&lt;br&gt;utanför skatteförvaltningen att få kännedom om förändringarna. Personen&lt;br&gt;i fråga behöver därigenom inte själv ta kontakt med t.ex. försäkrings-&lt;br&gt;kassan och andra myndigheter som administrerar centrala samhälls-&lt;br&gt;funktioner. 1 vissa sammanhang måste dock den enskilde själv ge till&lt;br&gt;känna att han eller hon ändrat namn och personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om när ett medgivande att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter skall upphöra att gälla och vilka åtgärder som då skall vidtas&lt;br&gt;föreslås införda i två nya paragrafer, 8 och 9 §§, i lagen om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Särskild forumregel för förföljda personer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om en särskild forumregel för&lt;br&gt;förföljda personer bör utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har bedömt att det inte behövs någon särskild forumregel&lt;br&gt;för personer som är föremål för skyddsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren anser att en särskild forumregel bör&lt;br&gt;införas om svaranden har sekretessmarkerad adress. Riksskatteverket anser&lt;br&gt;att frågan om särskild forumregel i tvistemål i de fall en persons hemvist&lt;br&gt;skyddas av sekretess bör övervägas ytterligare. Även Svea hovrätt anser&lt;br&gt;att en särskild forumregel bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt den allmänna forumregeln&lt;br&gt;i 10 kap. 1 § rättegångsbalken skall talan väckas vid rätten på den ort där&lt;br&gt;svaranden har sitt hemvist. När svaranden har erhållit sekretessmarkering&lt;br&gt;har käranden små möjligheter att få kännedom om svarandens hemvist. I&lt;br&gt;vissa fall kan skattemyndigheten, som ju känner till svarandens adress,&lt;br&gt;medverka till att en svarande som har sekretessmarkering får del av en&lt;br&gt;ansökan om stämning. Det fordras då att käranden klargör förhållandena&lt;br&gt;och att domstolen begär hjälp av skattemyndigheten med att få kontakt&lt;br&gt;med svaranden. Om denna ingår i svaromål utan att göra foruminvändning&lt;br&gt;kan målet handläggas på vanligt sätt. Det förekommer dock att en svaran-&lt;br&gt;de som får del av stämningsansökan genom skattemyndighetens försorg&lt;br&gt;inte ingår i svaromål. Käranden kan då behöva visa att han väckt talan vid&lt;br&gt;rätt forum. Om skattemyndigheten, med hänvisning till sekretesslagens&lt;br&gt;regler, inte röjer uppgiften om svarandens hemvist kan käranden inte&lt;br&gt;fullgöra sin skyldighet att visa rätt forum. Hans talan kommer då att av-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten har inte alltid rätt att hemlighålla uppgiften om&lt;br&gt;svarandens hemvist. I vissa fall måste uppgiften lämnas ut. Det kan gälla&lt;br&gt;exempelvis när det är en annan person än förföljaren som framställer ett&lt;br&gt;anspråk i domstol. Då kan det knappast av särskild anledning antas att&lt;br&gt;svaranden eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs (se&lt;br&gt;7 kap. 15 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är förföljaren som vill inleda rättegång talar naturligtvis mycket&lt;br&gt;för att skattemyndigheten bör hemlighålla uppgifterna om den förföljde.&lt;br&gt;Samtidigt kan emellertid även en förföljare ha ett mer eller mindre&lt;br&gt;berättigat anspråk på att kunna föra talan mot en person som han&lt;br&gt;trakasserar. I familjerättsliga mål föreligger det en tydlig konflikt mellan&lt;br&gt;motstående intressen. I ett visst fall kan en kvinna som har fått sekretess-&lt;br&gt;markering på grund av förföljelse ha barn tillsammans med förföljaren.&lt;br&gt;Mot rätten till umgänge mellan barnet som kvinnan har vårdnaden om och&lt;br&gt;barnets far får då ställas kvinnans behov av skydd. Det kan inte uteslutas&lt;br&gt;att en sekretessprövning i ett visst fall leder fram till att en utpekad&lt;br&gt;förföljare i egenskap av kärande, trots sekretessmarkering, får del av&lt;br&gt;uppgiften om svarandens/offrets hemvist. I praktiken torde det dock&lt;br&gt;ankomma på den utpekade förföljaren att visa att svaranden inte kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lida något men om uppgiften om dennes hemvist röjs. Det kan troligen&lt;br&gt;inte ske utan att käranden förebringar ganska omfattande utredning om&lt;br&gt;sina personliga förhållanden. Trots vad som nu har sagts ligger det&lt;br&gt;närmast till hands att anta att en utpekad förföljare kommer att ha mycket&lt;br&gt;svårt att få ut uppgiften om offrets hemvist. Om det finns den minsta risk&lt;br&gt;att en uppgift om hemvist kommer att användas för förföljelse kan det&lt;br&gt;förefalla självklart att uppgiften inte skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare uppkommer fråga om en kvarskriven person kan medverka i en&lt;br&gt;rättegång, som svarande eller kärande, utan att avslöja sin verkliga adress.&lt;br&gt;Frågan är naturligtvis särskilt aktuell om det är förföljaren som är den&lt;br&gt;kvarskrivnes motpart. I den mån en motpart till en kvarskriven person&lt;br&gt;skall lämna uppgift om denne kan uppgifterna om namn, personnummer,&lt;br&gt;hemvist samt postadressen hos skattemyndigheten inhämtas på vanligt sätt&lt;br&gt;från folkbokföringen. Om en kvarskriven person som är svarande i en&lt;br&gt;rättegång följer rättens förelägganden och kallelser behöver varken&lt;br&gt;domstolen eller motparten känna till den kvarskrivnes verkliga adress.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om vederbörande har anledning att själv inleda rätte-&lt;br&gt;gång. Den kvarskrivne kan således tämligen problemfritt uppträda i en&lt;br&gt;process utan att avslöja sin verkliga adress. Praktiska problem kan dock&lt;br&gt;uppkomma om förföljaren är den kvarskrivnes motpart och den kvar-&lt;br&gt;skrivne behöver vara personligen närvarande vid en muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den som fått fingerade personuppgifter kan det i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller vid sekretessmarkering bli problem för såväl den en-&lt;br&gt;skilde som tredje man. Det finns inte någon laglig möjlighet för den som&lt;br&gt;använder fingerade personuppgifter att undandra sig några förpliktelser.&lt;br&gt;Personen i fråga har inte heller rätt att vägra medverka i ett rättsligt för-&lt;br&gt;farandet med hänvisning till att han fått fingerade personuppgifter. Det är&lt;br&gt;inte otänkbart att personen i fråga kan bli skyldig att inställa sig personli-&lt;br&gt;gen exempelvis inför allmän domstol. Därvid föreligger risk för att den&lt;br&gt;skyddade personens verkliga identitet avslöjas. Även om den som&lt;br&gt;använder fingerade personuppgifter anlitar ombud eller biträde är en sådan&lt;br&gt;risk inte utesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt en särskild forumregel som berättigar&lt;br&gt;käranden att väcka talan där han själv har sitt hemvist om sekretess råder&lt;br&gt;beträffande svarandens hemvist eller om svaranden har fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. Utredningen har dock bedömt att någon särskild regel&lt;br&gt;inte behövs. Skälet till detta är främst att den nuvarande ordningen är till&lt;br&gt;fördel för den förföljde. Den leder ju till att hon eller han emellanåt inte&lt;br&gt;kan nås för rättegång. Flera remissinstanser anser dock att en särskild&lt;br&gt;forumregel behövs, särskilt då en part har sekretessmarkering. Kvinno-&lt;br&gt;våldskommissionen har i betänkandet Kvinnofrid (SOU 1996:50)&lt;br&gt;föreslagit att en särskild forumregel införs i frågor om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge när ett barn medgivits fingerade personuppgifter. Betänkandet&lt;br&gt;bereds för närvarande inom regeringskansliet. Någon särskild forumregel&lt;br&gt;när en person har sekretessmarkering har dock inte föreslagits av&lt;br&gt;Kvinnovåldskommissionen. Enligt regeringens mening bör frågan om&lt;br&gt;särskilda forumregler för förföljda personer övervägas ytterligare.&lt;br&gt;Utredningen bör omfatta såväl mål om vårdnad och umgänge som andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvistemål. Frågan omfattas av det uppdrag som Brottsofferutredningen (Ju Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;1995:07) har och behandlas lämpligen inom ramen för det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Samordningsnummer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Tilldelning av personnummer i dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För varje folkbokförd person fastställs enligt 18 § folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) ett personnummer som identitetsbeteckning. Vidare fastställs&lt;br&gt;personnummer för personer som inte är folkbokförda i de fall som anges i&lt;br&gt;lag eller annan författning. Lagstiftningen utgår från att det i första hand är&lt;br&gt;folkbokförda personer som skall tilldelas personnummer. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten fastställer personnummer i samband med att en person folk-&lt;br&gt;bokförs första gången, dvs. när ett nyfött barn folkbokförs eller när folk-&lt;br&gt;bokföring sker med anledning av invandring om inte personen tidigare har&lt;br&gt;tilldelats personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer kan också fastställas för personer som inte är folkbok-&lt;br&gt;förda men enligt 18 § folkbokföringslagen kräver en sådan tilldelning&lt;br&gt;uttryckligt författningsstöd. Uttryckligt författningsstöd för tilldelning av&lt;br&gt;personnummer för personer som inte är folkbokförda föreligger endast i&lt;br&gt;fråga om personer som förekommer i rättsväsendets register och totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga. Enligt praxis sker emellertid också tilldelning av person-&lt;br&gt;nummer för registrering i skatteregister, körkortsregister, sjömansregister,&lt;br&gt;register hos allmän försäkringskassa samt för utfärdande av pass och&lt;br&gt;registrering i passregister. Den personnummertilldelning som sker utan&lt;br&gt;direkt författningsstöd har bl.a. sin grund i att det har ansetts att en före-&lt;br&gt;skrift om rätt för en myndighet att registrera personnummer kan grunda&lt;br&gt;rätt för myndigheten att hos skattemyndigheten begära personnummer för&lt;br&gt;personer som saknar sådant nummer. Man har fortsatt att tillämpa den&lt;br&gt;ordning som gällde på gamla folkbokföringslagens tid då det inte förelåg&lt;br&gt;uttryckligt krav på att personnummertilldelningen skulle ha stöd i&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga personer som har tilldelats personnummer registreras i folk-&lt;br&gt;bokföringens centrala referensregister. För en person som aldrig har varit&lt;br&gt;folkbokförd registreras endast uppgift om personnumret, grunden för per-&lt;br&gt;sonnummertilldelningen samt uppgift om personens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1995 fanns det omkring 448 000 personer som hade&lt;br&gt;tilldelats personnummer utan att vara folkbokförda i landet. Under år 1995&lt;br&gt;omfattade tilldelningen 20 567 personer. Av dessa folkbokfördes under&lt;br&gt;samma år 932 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om personnummer för icke folkbokförda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummertilldelning för rättsväsendets register sker med stöd av&lt;br&gt;polisregisterkungörelsen (1969:38) och förordningen (1970:743) om rätts-&lt;br&gt;väsendets informationssystem. Enligt 12 § polisregisterkungörelsen skall&lt;br&gt;den skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer på begäran av&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen fastställa personnummer för personer som saknar&lt;br&gt;personnummer och om vilka uppgift har kommit in till Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;polisregister. Enligt 23 § förordningen om rättsväsendets informations-&lt;br&gt;system skall skattemyndighet på begäran av Rikspolisstyrelsen fastställa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personnummer för personer som saknar sådant nummer och om vilka&lt;br&gt;uppgifter har inkommit till Rikspolisstyrelsen. Personnummertilldelningen&lt;br&gt;initieras oftast genom att en polismyndighet fullgör sin skyldighet att hos&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen registrera anmälan eller misstanke om brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1995 hade 124 441 personer tilldelats personnum-&lt;br&gt;mer för registrering i de register som regleras av polisregisterkungörelsen&lt;br&gt;och förordningen om rättsväsendets informationssystem. År 1995 tilldela-&lt;br&gt;des 5 285 sådana personnummer. För år 1994 uppgick tilldelningen till&lt;br&gt;7 026 nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om personnummertilldelning för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som saknar sådant nummer finns i 3 kap. 4 § förordningen (1995:238) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt. Bestämmelser om totalförsvarsplikt trädde i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1995. Tilldelning av personnummer för totalförsvarspliktiga är alltså&lt;br&gt;en ny företeelse. Den hade dock tidigare en motsvarighet i personnummer-&lt;br&gt;tilldelningen för vämpliktsändamål. Några uppgifter om antalet person-&lt;br&gt;nummer som tilldelats för vämpliktsändamål finns inte. Enligt vad som&lt;br&gt;framkommit skedde tilldelning av personnummer för vämpliktsändamål&lt;br&gt;mycket sällan. Någon tilldelning för totalförsvarspliktiga har ännu inte&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som inte är folkbokförd skall enligt 5 § skatteregister-&lt;br&gt;lagen (1980:343) personnummer införas i skatteregister i den mån det&lt;br&gt;behövs för beskattningen. Skattemyndigheten fastställer regelmässigt&lt;br&gt;personnummer i samband med att skattsedel utfärdas för en person som&lt;br&gt;stadigvarande vistas här utan att vara folkbokförd. Dessutom fastställs&lt;br&gt;personnummer i samband med beslut om särskild inkomstskatt för utom-&lt;br&gt;lands bosatt person och vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för&lt;br&gt;person som inte är folkbokförd. Personer som tilldelas personnummer för&lt;br&gt;registrering i skatteregistren utgör den största gruppen personer som&lt;br&gt;tilldelas personnummer utan att vara folkbokförda. Vid utgången av år&lt;br&gt;1995 hade 272 012 personer tilldelats personnummer för registrering i&lt;br&gt;skatteregister. Under år 1995 tilldelades 12 675 sådana personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som skall skrivas in i register hos allmän försäkringskassa&lt;br&gt;utan att vara folkbokförda eller skattskyldiga tilldelas enligt praxis person-&lt;br&gt;nummer. Hittills har det i första hand varit fråga om personer som tidigare&lt;br&gt;har varit bosatta i Sverige och som har rätt till ATP. Sveriges medlemskap&lt;br&gt;i EU innebär emellertid att medborgare i ett annat EU-land kan ha rätt till&lt;br&gt;förmåner i Sverige och därför skall skrivas in hos kassan. Antalet personer&lt;br&gt;som har tilldelats personnummer för att ingå i försäkringskassornas&lt;br&gt;register uppgick den 31 december 1995 till 8 247. Under år 1995 tilldela-&lt;br&gt;des 38 personer personnummer av det skälet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utfärdande av pass och registrering i passregister fastställer skatte-&lt;br&gt;myndigheten på begäran av passmyndigheten personnummer. Person-&lt;br&gt;nummertilldelningen avser undantagslöst bam som är svenska medborgare&lt;br&gt;och föds i utlandet av svensk moder som inte är folkbokförd i Sverige vid&lt;br&gt;barnets födelse. Fram till utgången av år 1995 hade 26 774 personer till-&lt;br&gt;delats personnummer med anledning av passärende. Under år 1995 om-&lt;br&gt;fattade tilldelningen 2 171 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering i körkortsregistret tilldelas personnummer när körkorts-&lt;br&gt;tillstånd skall utfärdas för person som saknar personnummer. Antalet per-&lt;br&gt;soner som har tilldelats personnummer för körkortsändamål uppgick den&lt;br&gt;31 december 1995 till 3 501. Under år 1995 tilldelades 154 sådana person-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen fastställs personnummer för personer som inte är folkbok-&lt;br&gt;förda och som skall registreras i sjömansregistret. Den gruppen omfattade&lt;br&gt;den 31 december 1995 13 394 personer. Under år 1995 tilldelades, enligt&lt;br&gt;skatteförvaltningens beräkningar, 244 personer personnummer med anled-&lt;br&gt;ning av registrering i sjömansregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontrollen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått fastställer skattemyndigheten personnummer både för&lt;br&gt;personer som är folkbokförda och för andra personer. Vid folkbokföring&lt;br&gt;av nyfödda barn får skattemyndigheten uppgifter om bl.a. födelsetid och&lt;br&gt;barnets föräldrar från det sjukhus där barnet föds (24 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen). Med hänsyn till underrättelsen från sjukhuset och till att barnets&lt;br&gt;föräldrar oftast är folkbokförda i landet föreligger det inte några svårig-&lt;br&gt;heter att fastställa barnets identitet. Underlaget för registrering av födelse-&lt;br&gt;tid och andra uppgifter som skall anges i folkbokföringsregistren är där-&lt;br&gt;med också fullgott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring sker också med anledning av inflyttning från annat land.&lt;br&gt;När folkbokföring sker med anledning av inflyttning kan underlaget för&lt;br&gt;identifiering och registrering variera. Sker inflyttningen från annat nor-&lt;br&gt;diskt land tillämpas den särskilda lagstiftningen om överenskommelse&lt;br&gt;mellan de nordiska länderna om folkbokföring. Det innebär bl.a. att den&lt;br&gt;inflyttande endast kan folkbokföras med stöd av en handling - s.k. inter-&lt;br&gt;nordiskt flyttningsbetyg - som utfärdats av folkbokföringsmyndigheten i&lt;br&gt;utflyttningslandet. Lagstiftningen föreskriver också kommunikation&lt;br&gt;mellan folkbokföringsmyndighetema i berörda länder. Regelverket inne-&lt;br&gt;bär att möjligheterna till identifiering och kontroll är mycket goda vid in-&lt;br&gt;flyttning från annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning som inte är medborgare i annat nordiskt land kan i princip&lt;br&gt;folkbokföras i Sverige endast om han eller hon har uppehållstillstånd. När&lt;br&gt;folkbokföring sker hämtas uppgifter om personen från uppehållstillståndet&lt;br&gt;och andra handlingar från invandrarmyndigheten. Ofta har invandrarmyn-&lt;br&gt;digheten kunnat fastställa personens identitet utifrån pass och andra till-&lt;br&gt;gängliga handlingar. Det förekommer emellertid också att personer som&lt;br&gt;kommer till Sverige och sedermera blir folkbokförda här helt saknar iden-&lt;br&gt;titetshandlingar. I många fall kan inte heller kontroller göras med det upp-&lt;br&gt;givna hemlandet. Myndigheterna har då endast personens egna muntliga&lt;br&gt;uppgifter att gå efter. Uppgifter om personens identitet och andra för-&lt;br&gt;hållanden som registreras inom folkbokföringen får då helt grundas på&lt;br&gt;obestyrkta uppgifter. Det säger sig självt att i sådana fall osäkerhet kan&lt;br&gt;råda inte bara om personens identitet utan också om födelsetid, med-&lt;br&gt;borgarskap, familjeförhållanden m.m. I sammanhanget kan nämnas att&lt;br&gt;årligen ändras ungefär 1 500 personnummer. Skälet till detta är oftast att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en registrerad födelsetid för en person av utländsk härkomst har visat sig&lt;br&gt;felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget sker rekvisition av personnummer för registrering hos för-&lt;br&gt;säkringskassa, inom totalförsvaret samt i sjömansregister och körkorts-&lt;br&gt;register på särskild blankett. Enligt blanketten skall den som rekvirerar&lt;br&gt;personnumret ange om identiteten har styrkts med pass eller annan&lt;br&gt;handling. Om annan handling än pass har använts skall handlingen anges.&lt;br&gt;Det ankommer alltså på den rekvirerande myndigheten att göra identitets-&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering inom rättsväsendet rekvirerar Rikspolisstyrelsen per-&lt;br&gt;sonnummer från skatteförvaltningen utan att redovisa om personens&lt;br&gt;identitet har kontrollerats. Enligt den blankett som används skall&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen ange personens namn, kön, födelsetid, födelseort och&lt;br&gt;medborgarskap. Av rekvisitionen framgår inte om osäkerhet råder i fråga&lt;br&gt;om någon uppgift. Skattemyndigheten undersöker om den uppgivna&lt;br&gt;personen tidigare har tilldelats personnummer men gör i övrigt inte några&lt;br&gt;kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering i skatteregister initieras regelmässigt genom att den skatt-&lt;br&gt;skyldige begär skattsedel eller när arbetsgivare lämnar kontrolluppgift. De&lt;br&gt;uppgifter som ligger till grund för personnummertilldelning är ofta obe-&lt;br&gt;styrkta. I vissa fall saknas också uppgift om födelsetid. Den registrerade&lt;br&gt;personens identitet är inte sällan oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en liten andel av de personer som har tilldelats personnummer&lt;br&gt;utan att vara folkbokförda blir efter en kortare eller längre tid folkbok-&lt;br&gt;förda i landet. Uppgifter som utredningen har erhållit från Riksskatte-&lt;br&gt;verket tyder på att mindre än 5 % av personerna blir folkbokförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har tilldelats personnummer av annan anledning än&lt;br&gt;folkbokföring får behålla numret när han eller hon senare folkbokförs. När&lt;br&gt;folkbokföring aktualiseras ankommer det på skattemyndigheten att&lt;br&gt;bedöma om den person som har tilldelats personnummer är identisk med&lt;br&gt;den som skall folkbokföras. Om det råder minsta tvekan på den punkten&lt;br&gt;tilldelar skattemyndigheten ett nytt personnummer. Om nytt personnum-&lt;br&gt;mer tilldelas vid folkbokföringen sker inte någon koppling mellan de båda&lt;br&gt;identitetema även om mycket talar för att det rör sig om samma person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Samordningsnummer till personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personnummer skall i framtiden tilldelas endast&lt;br&gt;personer som folkbokfbrs i landet. Den nuvarande tilldelningen av&lt;br&gt;personnummer till personer som inte är folkbokförda skall ersättas&lt;br&gt;med tilldelning av ett särskilt samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall besluta om samordningsnummer. Beslut&lt;br&gt;om samordningsnummer får överklagas till Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Sjöfartsverket och Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;har dock avstyrkt förslaget. Sjöfartsverket anser att införandet av&lt;br&gt;samordningsnummer innebär icke försumbara risker för förväxling och&lt;br&gt;hänvisar till erfarenheterna av det s.k. id-nummer som tidigare användes&lt;br&gt;av nuvarande sjömansregistret. Vägverket avstyrker förslaget i den del det&lt;br&gt;avser tilldelning av samordningsnummer for körkortsändamål och&lt;br&gt;hänvisar till körkortets ställning som legitimationshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Folkbokföringens kanske viktigaste&lt;br&gt;uppgift är att för olika samhällsfunktioner tillhandahålla basuppgifter om&lt;br&gt;befolkningen i landet. För att det skall kunna ske korrekt och fullständigt&lt;br&gt;måste personnummer användas. Ett personnummer som har fastställts&lt;br&gt;efter identitetskontroll motverkar personförväxling och öppnar möjlighet&lt;br&gt;för en säker överföring av tillförlitliga personuppgifter mellan olika&lt;br&gt;användare. Bland annat mot den bakgrunden är det naturligt att per-&lt;br&gt;sonnummer används inom folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med enhetliga personbeteckningar kan behövas även utanför&lt;br&gt;folkbokföringen. Den personnummertilldelning som nu sker utan koppling&lt;br&gt;till folkbokföring grundas på att flera myndigheter anser sig behöva ett&lt;br&gt;gemensamt samordningsbegrepp för bl.a. kommunikation sinsemellan.&lt;br&gt;Registreringen av personuppgifter inom rättsväsendet, beskattningen samt&lt;br&gt;hos försäkringskassorna och Vägverket omfattar ett mycket stort antal&lt;br&gt;personer. Den berör också viktiga områden, både för den enskilde och&lt;br&gt;samhället. Främst för att personförväxling inte skall ske föreligger det ett&lt;br&gt;behov for myndigheterna att använda personnummer eller annan unik&lt;br&gt;personbeteckning för registrerade personer. Fråga är emellertid om just&lt;br&gt;personnumret behöver komma till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otvivelaktigt är det så att personnumret kan uppfattas som en sorts in-&lt;br&gt;trädesbiljett till samhället. Det kan ifrågasättas om personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda skall ha den inträdesbiljett som personnumret innebär. Det&lt;br&gt;kan också uppfattas som stötande att brottslingar och brottsmisstänkta till-&lt;br&gt;delas personnummer. Dessa tillhör också en kategori av personer vars&lt;br&gt;identitet ofta är svår att fastställa. Det är dock inte bara vid registrering&lt;br&gt;inom rättsväsendet som identifieringssvårigheter kan föreligga. Även för&lt;br&gt;skatteområdet är underlaget för kontroll av en personens identitet i många&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall bristfälligt vid tilldelning av personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om identifieringskontrollen är otillräcklig kan följden bli att en person&lt;br&gt;tilldelas mer än ett personnummer. Det leder i sin tur till att personen kan&lt;br&gt;uppträda under flera identiteter och förekomma med skilda nummer i olika&lt;br&gt;register. Därmed försvåras personkontrollen exempelvis vid inresa från&lt;br&gt;utlandet, polisiära ingripanden, lagforing och straffverkställighet. Om en&lt;br&gt;person har &amp;quot;dubbla identiteter&amp;quot; finns det också risk för att han eller hon&lt;br&gt;kan uppbära dubbla bidragsformåner samt undandra sig förpliktelser av&lt;br&gt;olika slag. Regeringen anser att tilldelningen av personnummer måste&lt;br&gt;grundas på en identitetskontroll som uppfyller höga anspråk på säkerhet&lt;br&gt;för att tilltron till personnumret som identifikationsbegrepp skall upprätt-&lt;br&gt;hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör mot bakgrund av det angivna person-&lt;br&gt;numren reserveras för personer som är folkbokförda här i landet. Detta&lt;br&gt;särskilt som identiteten är osäker när det gäller flertalet av de personer&lt;br&gt;som i dag fått personnummer utan att vara folkbokförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för personförväxling och behovet av säker kommunikation mel-&lt;br&gt;lan myndigheter kräver dock en enhetlig personbeteckning även beträf-&lt;br&gt;fande personer som inte är folkbokförda. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;emellertid för dessa personer i stället fastställas en annan unik beteckning&lt;br&gt;än personnummer. Flertalet remissinstanser har också ställt sig positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag om samordningsnummer. För många myndigheter&lt;br&gt;skulle en sådan ordning underlätta arbetet genom att personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda på ett enkelt sätt kan tas fram. Sjöfartsverket och Vägverket&lt;br&gt;har dock haft invändningar mot att en särskild beteckning införs.&lt;br&gt;Sjöfartsverkets invändningar grundar sig på de erfarenheter verket har av&lt;br&gt;det s.k. id-nummer som tidigare användes. Verket har bl.a. framhållit att&lt;br&gt;en person som fått ett särskilt id-nummer kunde tilldelas ett&lt;br&gt;personnummer utan att verket fick vetskap om detta. Det kunde också&lt;br&gt;uppstå missförstånd om numret eftersom man uppfattade att födelsetiden&lt;br&gt;var felskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelning av samordningsnummer föreslås ske med hjälp av ett cen-&lt;br&gt;tralt ADB-register på motsvarande sätt som nu sker beträffande person-&lt;br&gt;nummer. På så sätt minskar risken för att flera personer får samma&lt;br&gt;nummer. Med ett centralt register finns det också möjlighet att kontrollera&lt;br&gt;om en person som är aktuell för nummertilldelning tidigare har tilldelats&lt;br&gt;samordningsnummer eller personnummer. Under förutsättning att identi-&lt;br&gt;teten är tillförlitligen styrkt kommer det - på samma sätt som hittills -&lt;br&gt;således inte att föreligga någon risk att en person tilldelas både ett särskilt&lt;br&gt;nummer och ett personnummer. Om den som har tilldelats samordnings-&lt;br&gt;nummer senare folkbokförs skall numret kopplas ihop med personnumret&lt;br&gt;på liknande sätt som i dag sker vid ändring av personnummer. En hän-&lt;br&gt;visning skall alltid finnas mellan samordningsnummer och personnummer&lt;br&gt;för en och samma person. Härigenom kan också andra registrerings-&lt;br&gt;problem undvikas. Regeringen återkommer till frågan om förväxling av&lt;br&gt;personnummer i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket anser att personnummer fortfarande måste få tilldelas för&lt;br&gt;körkortsändamål. Detta mot bakgrund av att personnummer anges på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;körkortet och att körkortet är en legitimationshandling. En person måste i&lt;br&gt;regel vara folkbokförd här i landet för att få körkort. Den som inte är&lt;br&gt;folkbokförd kan dock få körkortstillstånd. Något hinder mot att tilldela en&lt;br&gt;person ett särskilt nummer för körkortstillståndet synes dock inte finnas.&lt;br&gt;När personen sedan skall få körkort måste han normalt vara folkbokförd&lt;br&gt;och har således då tilldelats ett personnummer. Personnumret kommer att&lt;br&gt;aviseras till Vägverket. I det fall då en person kan få körkort utan att vara&lt;br&gt;folkbokförd kan samordningsnumret vid behov användas i stället för&lt;br&gt;personnumret. Något hinder från körkortssynpunkt kan därför inte anses&lt;br&gt;föreligga mot att tilldela inte folkbokförda personer ett särskilt nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omläggning till annan personbeteckning kan vara tekniskt besvärlig&lt;br&gt;eller kostsam beroende på hur numret utformas. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör beteckningen utformas med utgångspunkt från tillgängliga&lt;br&gt;uppgifter om en persons födelsetid, se avsnitt 5.3. Införandet av en&lt;br&gt;särskild beteckning med en sådan utformning skulle inte medföra stora&lt;br&gt;kostnader eller alltför omfattande omarbetningar i myndigheternas ADB-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda att personnummer en-&lt;br&gt;dast tilldelas vid folkbokföring. För övriga som nu erhåller personnummer&lt;br&gt;bör i stället fastställas ett annat särskilt nummer. Bestämmelser härom&lt;br&gt;skall tas in i folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det särskilda numret kallas samordnings-&lt;br&gt;nummer. Några remissinstanser har påtalat att ett annat begrepp bör&lt;br&gt;användas, t.ex. registreringsnummer eller identitetsnummer. Regeringen&lt;br&gt;kan visserligen hålla med om att det kan finnas bättre beteckningar på&lt;br&gt;numret än samordningsnummer. Av de beteckningar som föreslagits&lt;br&gt;framstår dock samordningsnummer som bäst. Beteckningen är inte främst&lt;br&gt;till för att utvisa en persons identitet varför beteckningen identitetsnummer&lt;br&gt;kan vara missvisande. Registreringsnummer är inte heller bättre.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att det särskilda numret benämns samordnings-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelning av samordningsnummer skall i första hand ske för de ända-&lt;br&gt;mål för vilka personnummer nu tilldelas utan att folkbokföring sker.&lt;br&gt;Regeringen ser dock inte något hinder mot att låta även andra myndigheter&lt;br&gt;och verksamhetsområden använda samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av vilka samhällsområden som skall få använda samord-&lt;br&gt;ningsnumret bör ankomma på regeringen. En utvidgad tilldelning av sam-&lt;br&gt;ordningsnummer bör dock medges endast om det aktuella verksam-&lt;br&gt;hetsområdet behöver numret antingen för att undvika personförväxling&lt;br&gt;eller för uppgiftsutbyte med andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att den som enligt nuvarande regler erhållit&lt;br&gt;personnummer utan att vara folkbokförd kommer att ha kvar sitt person-&lt;br&gt;nummer och inte tilldelas samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnumret behövs i första hand för att vissa myndigheter skall&lt;br&gt;kunna registrera personuppgifter utan risk för personförväxling. Numret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har liten betydelse för den enskilde men är av stort intresse för vissa&lt;br&gt;myndigheters hantering av personuppgifter. Fråga kan bl.a. uppkomma&lt;br&gt;om en myndighet är berättigad att erhålla samordningsnummer i sin&lt;br&gt;verksamhet. Skattemyndighetens beslut om tilldelning av samordnings-&lt;br&gt;nummer bör därför kunna överklagas. I likhet med vad som gäller i fråga&lt;br&gt;om födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer föreslås sådana&lt;br&gt;beslut kunna överklagas till Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut kan&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Samordningsnumret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samordningsnumret skall vara konstruerat som&lt;br&gt;ett personnummer. Det skall dock ha sifferkombinationer som inte&lt;br&gt;kan förekomma i personnumret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer huvudsakligen med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Datainspektionen, Sjöfartsverket och&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen ställer sig tveksam till den konstruktion av&lt;br&gt;samordningsnumret som föreslagits. Svenska bankföreningen anser att den&lt;br&gt;föreslagna konstruktionen av samordningsnumret gör det omöjligt att&lt;br&gt;säkerställa om ett presenterat personnummer utgör en felskrivning eller ett&lt;br&gt;samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller konstruktionen av&lt;br&gt;samordningsnumret måste det givetvis vara möjligt att särskilja det från ett&lt;br&gt;personnummer. Ett alfanumeriskt samordningsnummer skulle från&lt;br&gt;förväxlingssynpunkt vara att föredra eftersom ett sådant nummer&lt;br&gt;undanröjer varje risk för förväxling med personnummer. Det är dock&lt;br&gt;uppenbart att vissa myndigheter skulle ha svårt att hantera en beteckning&lt;br&gt;av det slaget utan stora och kostsamma omställningar i sina ADB-system.&lt;br&gt;Detta har också framhållits av remissinstanserna. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att samordningsnumret skall konstrueras som ett personnummer. Det&lt;br&gt;innebär att samordningsnumret skall bestå av tio siffror och kunna göra&lt;br&gt;åtskillnad mellan personer som är födda olika sekel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har påtalats kan det i vissa fall vara svårt att säkerställa&lt;br&gt;identiteten för den som skall tilldelas samordningsnummer. Man har dock&lt;br&gt;anledning att tro att identiteten ofta kommer att kunna fastställas. Främst&lt;br&gt;därför bör samordningsnumret utgå från tillgänglig uppgift om den&lt;br&gt;enskildes födelsetid. Finns inte uppgift om den faktiska födelsetiden får&lt;br&gt;man utgå från den födelsetid den enskilde uppger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom samordningsnumret skall vara konstruerat som ett person-&lt;br&gt;nummer är det viktigt att de båda typerna av nummer inte förväxlas. För-&lt;br&gt;växlingsrisken kan begränsas genom att vissa tal adderas till personens&lt;br&gt;födelseår, födelsemånad och födelsedag. Man kan dock förmoda att&lt;br&gt;omställningssvårigheterna ökar för berörda myndigheter om samordnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;numret avviker från personnumret i alltför hög grad. Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att samordningsnumret inleds med två siffror för det uppgivna&lt;br&gt;födelseåret och två siffror för födelsemånaden följt av två siffror, adderade&lt;br&gt;med talet 60, för födelsedagen. Riksförsäkringsverket har också framhållit&lt;br&gt;att systemändringar och resursåtgång kan begränsas avsevärt om addition&lt;br&gt;endast sker i fråga om födelsedagen. Flera remissinstanser har e.nellertid&lt;br&gt;påtalat att numret i högre grad bör avvika från ett personnummer eftersom&lt;br&gt;förväxlingsrisken annars är stor. Förväxlingsrisken kan dock enligt&lt;br&gt;regeringens mening till stor del begränsas genom att Riksskatteverket&lt;br&gt;tydligt informerar om det nya samordningsnumret och dess konstruktion.&lt;br&gt;Det bör också ankomma på berörda myndigheter att informera sin&lt;br&gt;personal. Förväxlingsrisken kommer också att minska i takt med att bruket&lt;br&gt;av samordningsnummer ökar. Regeringen anser därför i likhet med&lt;br&gt;utredningen att övervägande skäl talar för att endast födelsedagen adderas&lt;br&gt;med ett visst tal, förslagsvis 60. Detta innebär att för en person som är&lt;br&gt;född den 3 januari 1961 kommer samordningsnumret att inledas med siff-&lt;br&gt;rorna 610163. En person som är född den 23 december samma år får&lt;br&gt;inledningssiffroma 611283.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående fyra siffrorna skall, på motsvarande sätt som i person-&lt;br&gt;nummer, ha till syfte att särskilja personer som är födda samma dag. De&lt;br&gt;bör också innehålla en kontrollsiffra. Det bör framgå om personen är kvin-&lt;br&gt;na eller man. Siffrorna kan tas ur en löpande serie från 001 till 999 för&lt;br&gt;varje förekommande dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om samordningsnummer skall tas in i en ny 18 a § i&lt;br&gt;folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Identifieringskravet och uppgiftsregistreringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den enskildes identitet skall i princip vara&lt;br&gt;fastställd vid tilldelning av ett samordningsnummer. För polis- och&lt;br&gt;skatteändamål får dock ett nummer tilldelas även om identiteten inte&lt;br&gt;är säkerställd. Om det råder osäkerhet om identiteten skall det anges&lt;br&gt;vid nummertilldelningen och registreras i folkbokföringens centrala&lt;br&gt;referensregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som tilldelats ett samordningsnummer skall uppgifter om&lt;br&gt;personens namn, födelsetid, kön, födelseort och medborgarskap&lt;br&gt;registreras i det centrala referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är i likhet med vad som gäller för&lt;br&gt;tilldelning av personnummer viktigt att en persons identitet är klarlagd när&lt;br&gt;samordningsnummer tilldelas. 1 dag görs kontrollen av en persons identitet&lt;br&gt;i stor utsträckning av den myndighet som rekvirerar personnummer för en&lt;br&gt;person som inte är folkbokförd. Identitetskontrollen bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening även fortsättningsvis ligga utanför folkbokföringen. Det är alltså&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den rekvirerande myndigheten som har att fullgöra den kontrollen och så&lt;br&gt;långt det är möjligt söka fastställa identiteten. Rekvisitionen av samord-&lt;br&gt;ningsnummer bör alltid innehålla uppgift om underlaget (pass, körkort,&lt;br&gt;kontakter med utländska instanser m.m.) för myndighetens identitetskon-&lt;br&gt;troll. Rekvirerande myndighets bedömning av personens identitet och&lt;br&gt;lämnade uppgifter skall också anges. För flertalet myndigheter som&lt;br&gt;kommer att rekvirera samordningsnummer torde det inte heller innebära&lt;br&gt;några problem att en persons identitet skall vara fastställd. För&lt;br&gt;polismyndigheterna och skattemyndigheterna kan det dock innebära vissa&lt;br&gt;komplikationer. Svårigheten att fastställa en persons identitet är som&lt;br&gt;tidigare nämnts störst beträffande personnummertilldelningen för&lt;br&gt;registrering i skatteregistret och inom rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller registreringen i skatteregister rör det sig om några olika&lt;br&gt;kategorier av personer som tilldelas personnummer utan att vara folkbok-&lt;br&gt;förda. Möjligheterna till en säker identifiering varierar beroende på&lt;br&gt;grunden för registreringen. En person som begär skattsedel vid ett per-&lt;br&gt;sonligt besök på skattekontoret kan uppmanas att styrka sin identitet.&lt;br&gt;Svårare är det när en kontrolluppgift kommer till kontoret och personen i&lt;br&gt;fråga har lämnat landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tilldelning av personnummer för registrering inom rättsväsendet är&lt;br&gt;det Rikspolisstyrelsen som rekvirerar personnumret. Skälet till rekvisi-&lt;br&gt;tionen är att Rikspolisstyrelsen enligt den s.k. personbladsrutinen har fått&lt;br&gt;meddelande om en misstänkt person som saknar personnummer. Rekvisi-&lt;br&gt;tionen innehåller inte någon upplysning om huruvida personens identitet&lt;br&gt;är säkerställd. I stor utsträckning är det den misstänkte själv som har&lt;br&gt;försett polismyndigheten med uppgift om namn, födelsetid, medborgar-&lt;br&gt;skap m.m. Ofta saknas identitetshandlingar som kan användas för kontroll.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att identitetskontrollen då kan bli ofullständig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man får enligt regeringens mening godta att en persons identitet kan&lt;br&gt;vara oklar när det gäller tilldelning av samordningsnummer för registre-&lt;br&gt;ring inom rättsväsendets register och i skatteregister. Samtidigt måste de&lt;br&gt;rekvirerande myndigheterna sträva efter att i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;fastställa den enskildes identitet. Även här skall det alltså åligga polisen&lt;br&gt;respektive skattemyndigheterna att kontrollera identiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är det endast en liten andel av de personer som har till-&lt;br&gt;delats personnummer utan att vara folkbokförda som senare blir folkbok-&lt;br&gt;förda. Den största gruppen personer som senare folkbokförs återfinns&lt;br&gt;bland dem som har registrerats i skatteregister. När folkbokföring aktua-&lt;br&gt;liseras av en person som har tilldelats samordningsnummer bör skatte-&lt;br&gt;myndigheten alltid göra en fullständig identitetskontroll. Identitets-&lt;br&gt;kontrollen underlättas om folkbokföringsärendet kan tillföras uppgifter om&lt;br&gt;identitetsprövningen när samordningsnumret tilldelades. Det ADB-register&lt;br&gt;som används för tilldelning av person- och samordningsnummer bör där-&lt;br&gt;för innehålla en uppgift om identitetsprövningen vid tilldelningen av sam-&lt;br&gt;ordningsnumret. Det bör alltså av registret framgå om samordningsnumret&lt;br&gt;har tilldelats utan att personens identitet var säkerställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fråga uppkommer att tilldela samordningsnummer för persongrup-&lt;br&gt;per som inte nu tilldelas personnummer bör kravet på säker identifiering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt uppmärksammas. Regelmässigt bör identitets- och uppgiftskon-&lt;br&gt;trollen ligga hos den myndighet som rekvirerar samordningsnumret.&lt;br&gt;Frågor som rör identitetskontrollen regleras lämpligen i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om den som tilldelats personnummer utan att vara folkbokförd&lt;br&gt;registreras i dag i det centrala referensregistret. I princip är det endast&lt;br&gt;numret, personens namn samt uppgift om grunden för personnummertill-&lt;br&gt;delningen som registreras (7 § lagen om folkbokföringsregister&lt;br&gt;[1990:1536]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de personer som tilldelas samordningsnummer bör registreras i&lt;br&gt;det centrala referensregistret. Uppgiftsregistreringen vid tilldelning av&lt;br&gt;samordningsnummer bör främst styras av kravet på en säker nummer-&lt;br&gt;tilldelning. Den myndighet som begär samordningsnummer bör därför&lt;br&gt;ange tillgängliga uppgifter om personens namn, födelsetid, kön, födelseort&lt;br&gt;och medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som lämnas skall enligt regeringens mening också få&lt;br&gt;registreras. Genom att uppgifterna finns tillgängliga i registret har skatte-&lt;br&gt;myndigheten möjlighet att enkelt kontrollera om en person som är aktuell&lt;br&gt;för samordningsnummer tidigare har tilldelats sådant nummer. I registret&lt;br&gt;skall också få registreras om identiteten är styrkt. Riksförsäkringverket&lt;br&gt;anser att också uppgift om personens vistelseadress måste registreras.&lt;br&gt;Värdet av en sådan uppgift kan dock ifrågasättas. Adressuppgifter för&lt;br&gt;ifrågavarande personer kan antas få dålig kvalitet eftersom det inte finns&lt;br&gt;någon skyldighet att anmäla adressändring. Det är inte heller säkert att den&lt;br&gt;rekvirerande myndigheten har någon adressuppgift för personen. Rege-&lt;br&gt;ringen anser mot bakgrund av det angivna att uppgift om adress inte&lt;br&gt;behöver registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare skall samordningsnumret finnas med i den&lt;br&gt;registrering som görs om personen senare folkbokförs. Folkbokförings-&lt;br&gt;registren kommer alltså att utvisa det samordningsnummer som en&lt;br&gt;folkbokförd person kan ha tilldelats innan hon eller han folkbokfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om personer som har tilldelats personnummer utan samband&lt;br&gt;med folkbokföringen får i dagsläget registreras bl.a. i det aviserings-&lt;br&gt;register, som används för att förse myndigheter med folkbokförings-&lt;br&gt;uppgifter. Den ordningen bör gälla även för uppgifter om personer som&lt;br&gt;har tilldelats samordningsnummer. Från aviseringsregistret kan upp-&lt;br&gt;gifterna göras tillgängliga för den myndighet som har rätt att för egen del&lt;br&gt;registrera uppgifterna (6 § lagen [1995:743] om aviseringsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Folkbokföring av nyfödda barn vars föräldrar Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;inte är folkbokförda&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett nyfött barn skall folkbokföras om modem&lt;br&gt;är folkbokförd i Sverige eller om fadern är vårdnadshavare och&lt;br&gt;folkbokförd här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som inte skall folkbokföras vid födelsen kan efter en tid&lt;br&gt;ha fått sådan anknytning till landet att det skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett nyfött barn skall folkbokföras endast&lt;br&gt;om modem är folkbokförd här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Riksförsäkringsverket anser att konsekvenserna av&lt;br&gt;förslaget behöver utredas ytterligare och tar därför inte ställning till&lt;br&gt;förslaget. Socialstyrelsen anser att man bör avvakta med förslaget,&lt;br&gt;eftersom frågan lämpligen bör övervägas samtidigt med förslaget om att&lt;br&gt;ändra föräldrabalkens regler om socialnämndens skyldighet att fastställa&lt;br&gt;faderskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett bam som föds i Sverige skall&lt;br&gt;enligt 2 § folkbokföringslagen (1991:481) folkbokföras i landet även om&lt;br&gt;föräldrarna inte är folkbokförda här. Regeln blir bl.a. tillämplig på bam till&lt;br&gt;föräldrar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och som här&lt;br&gt;väntar på beslut i tillståndsfrågan. Även t.ex. ett bam som föds av en ut-&lt;br&gt;ländsk kvinna under hennes semestervistelse i Sverige folkbokförs i lan-&lt;br&gt;det. När bamet och modem lämnar Sverige avregistreras barnet från folk-&lt;br&gt;bokföringen med anledning av utresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1995 registrerades i landet 878 födslar där ingen av&lt;br&gt;föräldrarna var folkbokförd i Sverige. Dessutom registrerades 126 födslar&lt;br&gt;där enbart fadern var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bamet folkbokförs även om föräldrarna inte är folkbokförda beror&lt;br&gt;på att det har ansetts angeläget att de födslar som sker i landet också&lt;br&gt;registreras här. Även personer som inte är folkbokförda kan ha ett&lt;br&gt;berättigat intresse av att få en officiell handling som styrker uppgiften om&lt;br&gt;ett bams födelse här i landet. En sådan handling kan vara en förutsättning&lt;br&gt;för registrering av barnets födelse i föräldrarnas hemland. Genom en&lt;br&gt;ändring i folkbokföringslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1995,&lt;br&gt;infördes bestämmelser om att en födelse skall registreras inom folk-&lt;br&gt;bokföringen även i fråga om en person som inte är eller har varit folk-&lt;br&gt;bokförd i landet. Registreringsskyldigheten innebär att skattemyndigheten&lt;br&gt;också skall pröva riktigheten av registrerade uppgifter, bl.a. när det gäller&lt;br&gt;barnets börd och namn. Den nya ordningen har särskild betydelse för&lt;br&gt;diplomater och med dem likställda eftersom deras bam inte folkbokförs&lt;br&gt;vid födelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som föds under modems tillfälliga vistelse i Sverige har inte&lt;br&gt;den starka anknytning till landet som normalt krävs för folkbokföring här.&lt;br&gt;Detsamma gäller nyfödda bam vars föräldrar visserligen önskar bosätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig här men som inte har rätt till det eftersom de saknar uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Eftersom alla bam som föds i landet numera skall registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen finns inte längre skäl att folkbokföra ett bam enbart av&lt;br&gt;den anledningen att födelsen skall dokumenteras i folkbokföringssystemet.&lt;br&gt;För folkbokföring bör krävas att bamet har en starkare anknytning än så&lt;br&gt;till landet. Fråga är emellertid vad som skall anses utgöra en tillräckligt&lt;br&gt;stark anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet är att göra en allmän prövning av barnets koppling till&lt;br&gt;landet ungefär på samma sätt som när en person flyttar till Sverige. Den&lt;br&gt;som inflyttar från utlandet skall enligt 3 § folkbokföringslagen folkbok-&lt;br&gt;föras här om han eller hon under sin normala livsföring kan antas komma&lt;br&gt;att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. Även&lt;br&gt;den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både&lt;br&gt;inom och utom landet skall, enligt samma paragraf, folkbokföras om han&lt;br&gt;med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist&lt;br&gt;här. För utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd gäller dessutom&lt;br&gt;att han i princip inte skall folkbokföras om han saknar sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förutsättningarna för nyfödda bams folkbokföring knöts till&lt;br&gt;dygnsvilan på liknande sätt som vid invandring skulle självfallet för-&lt;br&gt;äldrarnas folkbokföring tillmätas stor betydelse för det nyfödda barnets&lt;br&gt;folkbokföring. Om inte någon av föräldrarna är folkbokförd här har det&lt;br&gt;nyfödda bamet knappast någon fastare anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnets folkbokföring görs beroende av föräldrarnas folkbokföring&lt;br&gt;finns det en klar och enkel omständighet att ta fasta på. Från allmänna ut-&lt;br&gt;gångspunkter måste det också te sig naturligt att föräldrars och bams folk-&lt;br&gt;bokföring kopplas ihop. Enligt regeringens mening bör det nyfödda bar-&lt;br&gt;nets folkbokföring knytas till föräldrarnas folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett nyfött bam skall folkbokföras endast&lt;br&gt;om modem är folkbokförd här i landet. Om barnets föräldrar är gifta och&lt;br&gt;fadem är folkbokförd här kan det emellerid sägas att bamet har an-&lt;br&gt;knytning till landet även om modem inte är folkbokförd. Situationen kan&lt;br&gt;uppkomma när en svensk man har gift sig med en utländsk kvinna som&lt;br&gt;måste ha uppehållstillstånd for att bli folkbokförd och paret får ett bam i&lt;br&gt;Sverige. Riksförsäkringsverket har påtalat att utredningens förslag innebär&lt;br&gt;att en fader, som är vårdnadshavare och bosatt i Sverige, inte kan få de&lt;br&gt;förmåner som annars tillkommer en förälder från och med barnets födelse,&lt;br&gt;om modem inte är folkbokförd här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till föräldrapenning och underhållsstöd krävs att både bam och&lt;br&gt;förälder är bosatta här i landet. Rätt till barnbidrag föreligger om bamet är&lt;br&gt;bosatt här i landet. Med bosatt avses i dessa sammanhang normalt&lt;br&gt;detsamma som folkbokförd. När det gäller föräldern fordras också att&lt;br&gt;denne är vårdnadshavare. Om bamet inte är svensk medborgare krävs för&lt;br&gt;rätt till underhållsstöd och barnbidrag dessutom att bamet eller någon av&lt;br&gt;föräldrarna sedan minst sex månader visats här i landet. Regeringen anser&lt;br&gt;mot bakgrund av den betydelse folkbokföringen har att ett bam bör&lt;br&gt;folkbokföras även i de fall fadem är folkbokförd här i landet. Enbart det&lt;br&gt;förhållandet att fadem är folkbokförd kan dock inte anses tillräckligt for&lt;br&gt;att bamet skall folkbokföras här i landet. Det bör också krävas att han är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnets vårdnadshavare. Är fadem inte vårdnadshavare föreligger inte rätt&lt;br&gt;till förmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nyfödda bam vars föräldrar inte är folkbokförda, t.ex. bam till&lt;br&gt;asylsökande innebär det i praktiken ingen skillnad mot vad som gäller i&lt;br&gt;dag. Bamet har t.ex. rätt till grundläggande sjukvård och socialt stöd&lt;br&gt;oberoende av folkbokföring. Rätt till barnbidrag föreligger inte oavsett om&lt;br&gt;bamet folkbokförs eller inte eftersom asylsökande är undantagna i lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag. Om föräldrarna senare folkbokförs&lt;br&gt;kommer även bamet att bli folkbokfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts gäller endast barnets folkbokföring med anledning av&lt;br&gt;födelsen. Att bamet inte blir folkbokfört vid födelsen skall inte hindra att&lt;br&gt;det efter en kortare eller längre tids vistelse i landet ändå blir folkbokfört&lt;br&gt;här. Om bamet skulle få fastare band till landet, bör det folkbokföras.&lt;br&gt;Folkbokföring kan då bli aktuell även om inte någon av barnets föräldrar&lt;br&gt;är folkbokförd. Det kan inträffa att ett bam som föds här i landet utan att&lt;br&gt;bli folkbokfört tas om hand av personer som är bosatta här. Allmänt bör&lt;br&gt;gälla att barnets folkbokföring prövas utifrån en samlad bedömning på&lt;br&gt;motsvarande sätt som sker vid inflyttning till landet. Om bamet kan anses&lt;br&gt;ha fått sitt egentliga hemvist här skall det folkbokföras även om&lt;br&gt;föräldrarna inte är folkbokförda. Uttryckt i folkbokföringslagens termer&lt;br&gt;kan, något förenklat, egentligt hemvist för bamet sägas föreligga i första&lt;br&gt;hand när vistelsen i Sverige är avsedd att uppgå till minst ett år och bamet&lt;br&gt;har tillstånd att vistas i landet. Regeringens förslag föranleder ändring i 2&lt;br&gt;och 3 §§ folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Folkbokföring av familj ehemsplacerade bam&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon särskild reglering i fråga om bam&lt;br&gt;som vistas på familjehem bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att en vistelse i familjehem skall föranleda&lt;br&gt;ändrad bosättning endast om vistelsen skall pågå längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;utredningens förslag utan erinran. Kammarrätten i Göteborg, Riksskatte-&lt;br&gt;verket och Statistiska centralbyrån (SCB) avstyrker dock förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Allmänt gäller att en person skall&lt;br&gt;folkbokföras på den fastighet och i den församling där han eller hon är att&lt;br&gt;anse som bosatt (6 § folkbokföringslagen [1991:481]). Utgångspunkten är&lt;br&gt;att en person anses vara bosatt på den fastighet där vederbörande re-&lt;br&gt;gelmässigt tillbringar sin dygnsvila (dygnsviloregeln enligt 7 § folkbok-&lt;br&gt;föringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheter att bestämma en persons folkbokföring kan uppkomma&lt;br&gt;bl.a. om personen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på flera fastigheter&lt;br&gt;(dubbel bosättning). En person skall anses vistas regelmässigt på en fastig-&lt;br&gt;het om han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan där i&lt;br&gt;genomsnitt minst en gång i veckan. För bam som vårdas utom hemmet,&lt;br&gt;exempelvis efter socialnämndens beslut om familjehemsplacering, upp-&lt;br&gt;kommer normalt inte dubbel bosättning. Även om bamet har fortlöpande&lt;br&gt;kontakter med det egna hemmet torde dessa inte vara av sådan omfattning&lt;br&gt;som krävs för dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid folkbokföring av bam som vårdas enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga aktualiseras i stället några andra undantag från dygnsviloregeln.&lt;br&gt;Undantagen är reglerade i folkbokföringslagen och rör vistelser som är&lt;br&gt;tillfälliga (8 §) eller äger mm på institution (10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person under en tid av högst sex månader regelmässigt till-&lt;br&gt;bringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där personen har sitt&lt;br&gt;egentliga hemvist, anses det inte leda till ändrad bosättning. Det krävs&lt;br&gt;dock att tiden är bestämd i förväg. Personen skall också ha for avsikt att&lt;br&gt;återvända efter tidens utgång. En vistelse som är bestämd att vara längre&lt;br&gt;tid än sex månader medför normalt att folkbokföringen skall ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse anses inte heller leda till ändrad bosättning om den&lt;br&gt;föranleds enbart av vård vid en institution för vård av unga eller missbru-&lt;br&gt;kare (10 § första stycket 5 folkbokforingslagen). När det gäller folkbok-&lt;br&gt;föring av bam som på ett eller annat sätt är föremål för samhällsingripan-&lt;br&gt;den råder i första hand osäkerhet om vilka typer av hem som skall anses&lt;br&gt;vara institutioner i folkbokföringslagens mening. Vistelse på hem for&lt;br&gt;särskild tillsyn, s.k. 12 §-hem, skall dock inte leda till ändrad bosättning&lt;br&gt;(prop. 1990/91:153 s. 102). I praxis har också ansetts att andra former av&lt;br&gt;hem for vård eller boende är institutioner. När det gäller vistelse i ett&lt;br&gt;familjehem är dock rättsläget oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att en vistelse i ett familjehem skall&lt;br&gt;föranleda ändrad folkbokföring endast om vistelsen skall pågå under&lt;br&gt;längre tid än ett år. Detta mot bakgrund av att det är svårt att motivera den&lt;br&gt;åtskillnad som i dag görs mellan vård i familjehem och i hem för vård&lt;br&gt;eller boende. Vårdformerna har enligt utredningen många grundläggande&lt;br&gt;likheter. Utredningen hänvisar vidare till att syftet med vården är att&lt;br&gt;föräldrar och bam skall återförenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall som huvudregel vara folkbokförd där han eller hon&lt;br&gt;faktiskt vistas. Undantag har gjorts för vissa tillfälliga vistelser och&lt;br&gt;vistelser som av annan anledning inte ansetts skola leda till ändrad folk-&lt;br&gt;bokföring, t.ex. vistelser vid en institution. En grundläggande princip&lt;br&gt;inom folkbokföringen är också att en vistelse skall bedömas efter avsikten&lt;br&gt;vid dess början. Riksskatteverket har riktat kritik mot förslaget bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av att det innebär att en vistelse skall anses ändra karaktär efter&lt;br&gt;en viss tid. Även Kammarrätten i Göteborg och SCB är kritiska mot att det&lt;br&gt;införs en särskild bestämmelse om folkbokföring av familjehemsplacerade&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån syftet med vården skall vara utslagsgivande för folk-&lt;br&gt;bokföringen kan övervägande skäl sägas tala för att bam och ungdom som&lt;br&gt;vårdas enlig socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga inte skall anses bosatta där de vårdas. Detta gäller dock fullt&lt;br&gt;ut endast om vården i det enskilda fallet kan bedrivas i enlighet med de&lt;br&gt;allmänna målen om återförening m.m. Det förekommer fall där vården&lt;br&gt;inte kan bedrivas med återförening av bam och föräldrar som mål. I vissa&lt;br&gt;situationer är det nödvändigt att hålla bam och föräldrar åtskilda, ex-&lt;br&gt;empelvis när bamet har utsatts för övergrepp i hemmet eller av annat skäl&lt;br&gt;riskerar att komma till skada. Bristema i hemmiljön kan vara av sådan art&lt;br&gt;att byte av vårdnadshavare blir aktuellt eller det kan vara så att bamet av&lt;br&gt;olika skäl inte längre har någon hemmiljö att återvända till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot folkbokföring i föräldrahemmet talar också det förhållandet att en&lt;br&gt;stor andel av placeringarna i familjehem blir långvariga. De kan pågå i&lt;br&gt;många år och löpa under ett bams hela uppväxt. När en sådan situation&lt;br&gt;föreligger framstår det allmänt som egendomligt att låta bamet vara folk-&lt;br&gt;bokfört hos en förälder som det kanske inte alls har någon kontakt med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen framhållit har dock vård i familjehem samma mål&lt;br&gt;som vård i hem för vård eller boende. I båda fallen vilar samhällsin-&lt;br&gt;gripandet på att det föreligger ett vårdbehov hos den unge. Vad som nu&lt;br&gt;nämnts talar för att inte heller placering i familjehem bör föranleda ändrad&lt;br&gt;folkbokföring eftersom vård i familjehem och vård i hem för vård eller&lt;br&gt;boende har många grundläggande likheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i och för sig förståelse för utredningens ståndpunkt att&lt;br&gt;det är svårt att motivera varför åtskillnad skall göras mellan placeringar i&lt;br&gt;familjehem och hem för vård eller boende. Hem för vård eller boende har&lt;br&gt;dock till skillnad mot familjehem nästan alltid karaktär av institution. Den&lt;br&gt;nuvarande ordningen för folkbokföring av familjehemsplacerade bam har&lt;br&gt;heller inte visats innebära några olägenheter av praktisk art. För barnets&lt;br&gt;rättigheter i samhället har det knappast någon betydelse om det är&lt;br&gt;folkbokfört i föräldrahemmet eller i familjehemmet. I de flesta fall torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det vara dock vara lämpligast att ett bam som kan antas vistas en längre&lt;br&gt;tid i ett familjehem är folkbokfört där. Det torde t.ex. vara bättre om&lt;br&gt;bamet är folkbokfört i den kommun där det skall gå i skolan under en&lt;br&gt;längre tid. Regeringen anser mot bakgrund härav att det inte nu finns skäl&lt;br&gt;att införa en särskild regel för familjehemsplacerade bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Födelsehemort&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid tillbaka har det inom folkbokföringen funnits regler om&lt;br&gt;registrering av födelseort m.m. för nyfödda bam. Fram till år 1947 anteck-&lt;br&gt;nades i församlingsboken såsom födelseort den församling där bamet&lt;br&gt;verkligen var fött. Om nedkomsten hade ägt mm i en stad, och i en annan&lt;br&gt;församling än den där modem var folkbokförd, antecknades dock hennes&lt;br&gt;församling som barnets födelseort. Anteckningen av födelseorten skulle&lt;br&gt;göras i &amp;quot;rätt inskrivningsort&amp;quot;. Rätt inskrivningsort för barnets födelse var,&lt;br&gt;något förenklat uttryckt, den församling där modem var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1947 skedde en omläggning av folkbokföringen. Bland annat in-&lt;br&gt;fördes personakten som den grundläggande folkbokföringsurkunden. För-&lt;br&gt;samlingsboken och andra kyrkoböcker fördes dock parallellt. Samtidigt&lt;br&gt;med personakten infördes begreppet födelsehemort. Födelsehemorten kan&lt;br&gt;sägas motsvara det som tidigare kallades den rätta inskrivningsorten för&lt;br&gt;barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall antecknades utländsk födelseort inom folkbokföringen. I&lt;br&gt;personakten antecknades den faktiska födelseorten i utlandet för person&lt;br&gt;som hade födelsehemort. Sedan gammalt fanns det även regler för regi-&lt;br&gt;strering av &amp;quot;utländsk undersåte född utom riket&amp;quot;. När en sådan person&lt;br&gt;folkbokfördes i Sverige skulle personens födelseort antecknas. Inte bara&lt;br&gt;utlänningens födelseland utan också den utländska födelseorten anteck-&lt;br&gt;nades på personakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet födelsehemort förekom i den år 1991 upphävda 1967 års&lt;br&gt;folkbokföringslag. Enligt 25 § första stycket nämnda lag skulle ett bam&lt;br&gt;kyrkobokföras i sin födelsehemort. Födelsehemort var, enligt andra styck-&lt;br&gt;et samma paragraf, den församling där modem vid barnets födelse var&lt;br&gt;kyrkobokförd eller upptagen i obefmtligregister. Om modems kyrko-&lt;br&gt;bokföring inte kunde utredas, stadgades det vidare, var födelsehemorten&lt;br&gt;den församling där bamet föddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 reformerades folkbokföringsverksamheten. Den löpande folk-&lt;br&gt;bokföringen fördes över från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen.&lt;br&gt;Registreringen datoriserades och personakten avskaffades som folkbok-&lt;br&gt;föringsdokument. Nya folkbokföringsförfattningar trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personaktsinformationen fördes över till ADB-register. Födelseort re-&lt;br&gt;gistrerades därvid endast för personer som inte hade födelsehemort i&lt;br&gt;Sverige. Om födelseort registrerades angavs också födelselandet. I övrigt&lt;br&gt;registrerades födelsehemort. Den angavs med län och församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet födelsehemort förekommer inte i den nya folkbok-&lt;br&gt;föringslagen men 25 § i 1967 års folkbokföringslag har sin motsvarighet i&lt;br&gt;6 § i nuvarande folkbokföringslag. Även om begreppet födelsehemort inte&lt;br&gt;längre återfinns i folkbokföringslagen folkbokförs nyfödda bam på&lt;br&gt;motsvarande sätt som tidigare, dvs. i första hand i den församling där mo-&lt;br&gt;dem är folkbokförd. Termen födelsehemort återfinns dock fortfarande i&lt;br&gt;bl.a. lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister och lagen (1995:743)&lt;br&gt;om aviseringsregister. Regleringen av folkbokförings- och aviseringsregi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stren innebär att dessa register bl.a. skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;folkbokförda personers födelsehemort. I de nämnda lagarna har termen fö-&lt;br&gt;delsehemort samma innebörd som tidigare och avser alltså den folkbok-&lt;br&gt;föringsort i vilken ett nyfött bam skall folkbokföras. Författningarna inne-&lt;br&gt;håller inte någon definition av begreppet men i lagförarbeten har&lt;br&gt;födelsehemort definierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller begreppet födelseort återfinns i folkbokföringslagen men&lt;br&gt;bl.a. i lagarna om folkbokförings- och aviseringsregister. Inom folkbok-&lt;br&gt;föringen registreras uppgiften om födelseort på samma sätt som tidigare.&lt;br&gt;Uppgiften bokförs for personer som saknar födelsehemort i Sverige, dvs.&lt;br&gt;i första hand for personer som är födda utomlands, men också för personer&lt;br&gt;med födelsehemort om de är födda i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om födelsehemort och födelseort anges tillsammans med namn&lt;br&gt;och personnummer i de flesta typer av personbevis. Uppgift om&lt;br&gt;födelsehemort och födelseort efterfrågas dock endast i begränsad omfatt-&lt;br&gt;ning av andra myndigheter. SCB och polisen är de enda myndigheter som&lt;br&gt;får del av båda uppgiftstypema. Uppgift om födelsehemort överförs också&lt;br&gt;till det statliga person- och adressregistret (SPAR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Registrering av födelsehemort i folkbokföringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det finns skäl att behålla registrering av&lt;br&gt;uppgift om födelsehemort inom folkbokföringen. En definition av&lt;br&gt;begreppet införs i folkbokforingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Riksskatteverket anser dock att man bör&lt;br&gt;övergå till att i folkbokföringen registrera den faktiska födelseorten&lt;br&gt;uttryckt som kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Registrering av uppgift om födelseort&lt;br&gt;och födelsehemort har sin bakgrund i äldre förhållanden. Innan&lt;br&gt;personnummer började användas som identitetsbeteckning var det&lt;br&gt;naturligt att identifiera en person med ledning av uppgift om namn och&lt;br&gt;härkomst. Det var då viktigt att inom folkbokföringen registrera uppgiften&lt;br&gt;om var en person var född. Den omfattande användningen av person-&lt;br&gt;nummer har emellertid gjort att uppgift om födelseort och födelsehemort&lt;br&gt;inte längre behövs som kompletterande identifikationsbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den interna folkbokföringsverksamheten finns det inte något behov&lt;br&gt;av att särskilt registrera uppgift om födelseort eller födelsehemort för per-&lt;br&gt;soner som folkbokförs i Sverige vid födelsen. Även om uppgiften om&lt;br&gt;födelsehemort tas bort som en särskild registeruppgift i folkbokföringsre-&lt;br&gt;gistren framgår födelsehemorten av registren. Det beror på att födelsehem-&lt;br&gt;orten är detsamma som den första folkbokföringsorten for en person som&lt;br&gt;folkbokförs i Sverige vid födelsen. Uppgiften om en persons första folk-&lt;br&gt;bokföringsort framgår av det lokala folkbokforingsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den löpande folkbokföringsverksamheten behöver skattemyndig-&lt;br&gt;heten ha tillgång till uppgift om utländsk födelseort. Uppgiften om födel-&lt;br&gt;seland behövs bl.a. vid bedömningen av personuppgifter såsom namn,&lt;br&gt;börd, fodelsetid och medborgarskap. Därmed är det också naturligt att ha&lt;br&gt;uppgiften om utländsk födelseort i folkbokföringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är som tidigare nämnts endast ett fåtal användare av folkbok-&lt;br&gt;föringsuppgifter som är intresserade av uppgiften om födelsehemort. SCB&lt;br&gt;använder termen födelsehemort for framställning av befolkningsstatistik.&lt;br&gt;Även inom Svenska kyrkan finns behov av uppgift om födelsehemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora användaren av uppgiften är polismyndigheterna som&lt;br&gt;använder födelsehemortsuppgiften i mycket stor omfattning vid ut-&lt;br&gt;färdande av pass. Med hänsyn bl.a. till internationella åtaganden skall det&lt;br&gt;svenska passet innehålla uppgift om födelseort. För personer med födelse-&lt;br&gt;hemort i Sverige är det födelsehemorten som anges. Den faktiska födelse-&lt;br&gt;orten anges ju i princip inte inom folkbokföringen för dessa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså huvudsakligen för passändamål som uppgift om någon&lt;br&gt;form av födelse- eller ursprungsort behöver göras tillgänglig som en&lt;br&gt;särskild registerterm. Att det ingår i folkbokföringsverksamheten att&lt;br&gt;tillhandahålla olika uppgifter som registreras inom folkbokföringen har&lt;br&gt;slagits fast, bl.a. vid inrättandet av det nya aviseringsregistret för folkbok-&lt;br&gt;föringsuppgifter. Det är därför som 4 § 5 lagen (1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register stadgar att bl.a. uppgift om födelsehemort skall ingå i registret.&lt;br&gt;Det finns enligt regeringens mening inte anledning att föreslå att uppgiften&lt;br&gt;skall tillhandahållas på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgift som skall registreras och tillhandahållas kan avse folk-&lt;br&gt;bokförda personers första folkbokföringsort, faktiska födelseort eller&lt;br&gt;annan liknande uppgift. Uppgiften måste avse något förhållande som kan&lt;br&gt;betecknas som födelseort i passammanhang. Fråga är närmast om man i&lt;br&gt;folkbokföringen skall behålla registreringen av första folkbokföringsorten&lt;br&gt;eller övergå till att registrera den faktiska födelseorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksskatteverkets mening är tiden nu mogen att övergå till att i&lt;br&gt;folkbokföringen registrera den faktiska födelseorten uttryckt som&lt;br&gt;kommun. Många födslar sker emellertid på annan ort än där kvinnan är&lt;br&gt;bosatt. Det är svårt att se något skäl för att folkbokföringen skall börja&lt;br&gt;registrera den faktiska födelseorten, dvs. normalt den församling eller&lt;br&gt;kommun där födelsesjukhuset är beläget. Ett bam måste anses ha en&lt;br&gt;starkare anknytning till modems folkbokföringsort än till den ort där fö-&lt;br&gt;delsesjukhuset är beläget. På motsvarande sätt får ett nyfött bam anses ha&lt;br&gt;starkare anknytning till faderns folkbokföringsort i de fall modem inte är&lt;br&gt;folkbokförd. Enligt regeringens mening finns det därför inte skäl att inom&lt;br&gt;folkbokföringen införa registrering av faktisk födelseort i Sverige. Även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör den första folkbokföringsorten registreras som särskild&lt;br&gt;folkbokforingsuppgift. När det gäller frågan om orten skall anges som&lt;br&gt;kommun eller församling anser regeringen att så länge folkbokföring&lt;br&gt;allmänt sker på församling är det naturligt att orten även i fortsättningen&lt;br&gt;anges med angivande av församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första folkbokföringsorten bör även fortsättningsvis ha en särskild&lt;br&gt;benämning. Det har i några sammanhang framhållits att begreppet fÖ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsehemort kan vålla missförstånd. Begreppet födelsehemort har dock&lt;br&gt;använts i 50 år och var fram till år 1991 definierat i lag. Hos det fåtal an-&lt;br&gt;vändare av folkbokföringsuppgifter som har intresse av födelsehemorten&lt;br&gt;torde det inte råda någon tvekan om vad som avses med uppgiften. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening talar övervägande skäl för att begreppet födelse-&lt;br&gt;hemort bör användas även fortsättningsvis. Det finns dock skäl att i&lt;br&gt;folkbokföringslagen återinföra en definition av begreppet. Denna tas&lt;br&gt;lämpligen in i 6 § folkbokföringslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Överklagande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Gällande ordning för överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folkb okföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för folkbokföringslagen (1991:481) fattar skattemyndighe-&lt;br&gt;terna olika typer av beslut. I enlighet med den inledande bestämmelsen i&lt;br&gt;lagen kan besluten i första hand sägas innebära fastställande av en persons&lt;br&gt;bosättning och registrering av personuppgifter i ett lokalt folkbok-&lt;br&gt;föringsregister. Besluten kan överklagas till länsrätt och vidare till&lt;br&gt;kammarrätt och Regeringsrätten. Prövningstillstånd behövs i Regerings-&lt;br&gt;rätten men inte i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna handlägger ett mycket stort antal ärenden enligt&lt;br&gt;folkbokföringslagen. Den i särklass största ärendegruppen utgörs av flytt-&lt;br&gt;ningar inom landet (bosättningsärenden). Bosättningsärenden innefattar i&lt;br&gt;första hand prövning av var någonstans i landet en person skall anses&lt;br&gt;bosatt. Även frågorna om avregistrering från folkbokföringen vid bl.a.&lt;br&gt;flyttning till annat land kan anses hänga samman med bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande av beslut beträffande bosättning regleras i 38 § första&lt;br&gt;stycket första meningen och andra stycket folkbokföringslagen.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut kan överklagas av den person vars folkbok-&lt;br&gt;föring det gäller, av en kommun som berörs av beslutet samt av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Överklagande skall ske inom tre veckor. För en kommun&lt;br&gt;och Riksskatteverket räknas tiden från det att beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandetiden för en enskild person styrs av den allmänna regleringen i&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223). Det innebär att den enskilde kan överklaga&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts beslutar skattemyndigheterna inte bara om en person skall&lt;br&gt;folkbokföras i Sverige och på vilken fastighet personen skall anses bosatt.&lt;br&gt;En skattemyndighet fattar inom ramen för folkbokföringen också beslut&lt;br&gt;om att registrera olika typer av personuppgifter. I första hand sker registre-&lt;br&gt;ringen i ett lokalt folkbokföringsregister. Det kan exempelvis vara fråga&lt;br&gt;om att registrera uppgift om civilstånd och medborgarskap. Denna typ av&lt;br&gt;registrering äger ofta rum utan att en persons bosättning prövas och initie-&lt;br&gt;ras i många fall av en underrättelse från annan myndighet. Registreringen&lt;br&gt;kan emellertid också vara grundad på uppgifter som den enskilde själv&lt;br&gt;lämnar, exempelvis vid invandring. Registreringsbeslut får överklagas&lt;br&gt;enligt 38 § första stycket första meningen och tredje stycket&lt;br&gt;folkbokföringslagen. Skattemyndighetens registreringsbeslut kan inte&lt;br&gt;överklagas av det allmänna utan endast av den enskilde som beslutet&lt;br&gt;angår. Överklagande kan ske utan begränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av folkbokföringslagen fattar skattemyndigheten också beslut&lt;br&gt;om tilldelning av personnummer. Beslut som rör personnummer kan över-&lt;br&gt;klagas. Endast den enskilde har rätt att överklaga. Överklagande i fråga&lt;br&gt;om födelsetiden sker hos länsrätt. Skattemyndighetens beslut om faststäl-&lt;br&gt;lande av födelsenummer och kontrollsiffra överklagas inte hos domstol&lt;br&gt;utan hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut kan inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 maj 1996 infördes en allmän tvåpartsprocess i förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna (prop. 1995/96:22, bet. 1995/96:JuU7, rskr. 1995/96:55). Om en&lt;br&gt;enskild person överklagar en förvaltningsmyndighets beslut skall, enligt&lt;br&gt;den nya ordningen, den myndighet som först beslutade i ärendet vara den&lt;br&gt;enskildes motpart i domstolen. Myndigheten har därigenom också rätt att&lt;br&gt;överklaga domstolens beslut. Den allmänna tvåpartsprocessen regleras i&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen (1971:291). Tvåpartsprocessen skall dock inte&lt;br&gt;tillämpas på områden som styrs av särskilda bestämmelser om dessa&lt;br&gt;avviker från förvaltningsprocesslagens regler om överklagande och parts-&lt;br&gt;representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av tvåpartsprocessen har inte föranlett några lagändringar på&lt;br&gt;folkbokföringsområdet. Viss osäkerhet kan sägas råda om partsrepresenta-&lt;br&gt;tionen för det allmänna när en enskild efter den 1 maj 1996 överklagar ett&lt;br&gt;beslut enligt folkbokföringslagen. Det är dock klart att de beslut om regist-&lt;br&gt;rering och annat som överklagas enligt 38 § tredje stycket folkbok-&lt;br&gt;föringslagen helt faller inom ramen för den nya tvåpartsprocessen.&lt;br&gt;Folkbokföringslagen medger inte Riksskatteverket någon överklaganderätt&lt;br&gt;i dessa frågor. Skattemyndigheten bör betraktas som den enskildes&lt;br&gt;motpart i länsrätten och myndigheten har behörighet att föra ett mål vidare&lt;br&gt;till kammarrätt och Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har rätt att överklaga skattemyndighetens bosättnings-&lt;br&gt;beslut. Det skulle kunna hävdas att bestämmelsen i 38 § andra stycket&lt;br&gt;folkbokföringslagen utesluter tillämpning av förvaltningsprocesslagens&lt;br&gt;föreskrifter om partsrepresentation för det allmänna. Till skillnad från&lt;br&gt;exempelvis taxeringslagen (1990:324) innehåller dock folkbokförings-&lt;br&gt;lagen inte någon bestämmelse om vem som för det allmännas talan i&lt;br&gt;domstol vid överklagande från enskild. Det kan tas till intäkt för att det&lt;br&gt;nya stadgandet i förvaltningsprocesslagen, att beslutsmyndigheten är den&lt;br&gt;enskildes motpart i länsrätten när denne har överklagat dit, skall tillämpas&lt;br&gt;även i bosättningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa familjerättsliga beslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna handlägger också ett stort antal ärenden enligt äkten-&lt;br&gt;skapsbalken, föräldrabalken och namnlagen (1982:670). Det gäller bl.a.&lt;br&gt;beslut om hindersprövning, registrering av gemensam vårdnad och beslut&lt;br&gt;om namn. Skattemyndigheternas beslut på dessa områden överklagas&lt;br&gt;endast undantagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandeordningen i fråga om hindersprövning, vårdnad och namn&lt;br&gt;kan sägas vara enhetlig. Skattemyndighetens beslut kan överklagas och&lt;br&gt;prövas i förvaltningsdomstolarna i enlighet med den allmänna ordningen&lt;br&gt;inom förvaltningsprocessen. Myndighetens beslut i fråga om hinderspröv-&lt;br&gt;ning, vårdnad och namn kan överklagas endast av en enskild som berörs&lt;br&gt;av beslutet i enlighet med vad som följer av 22 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223). Den nya tvåpartsprocessen slår igenom fullt ut. Om den en-&lt;br&gt;skilde överklagar skattemyndighetens beslut inträder alltså myndigheten&lt;br&gt;som part i länsrätten med möjlighet att överklaga domstolarnas avgörande.&lt;br&gt;Riksskatteverket har inte någon ställning som part i dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten fattar även beslut med stöd av begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144). Myndigheten utfärdar således intyg för gravsättning eller&lt;br&gt;kremering samt kan besluta om anstånd med gravsättning eller kremering.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut kan överklagas till länsstyrelsen och vidare till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Som en följd av tvåpartsprocessen kommer&lt;br&gt;skattemyndigheten att inträda som motpart till den enskilde om denne&lt;br&gt;överklagar till domstol. Riksskatteverket har inte ställning som part i&lt;br&gt;ärende enligt begravningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ankommer det på vissa skattemyndigheter att besluta om med-&lt;br&gt;lemskap i de icke-territoriella församlingar som finns inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Ett sådant beslut får överklagas hos länsrätt. Vid överklagande&lt;br&gt;från enskild tillämpas det allmänna tvåpartsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Tvåpartsprocess inom folkbokföringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När en enskild har överklagat skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut skall myndigheten föra det allmännas talan i&lt;br&gt;länsrätt och kammarrätt. Riksskatteverket får dock överta skatte-&lt;br&gt;myndighetens talan och skall ensam ha rätt att föra det allmännas&lt;br&gt;talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1995/96:22 om tvåparts-&lt;br&gt;process m.m. anfördes att en tvåpartsprocess i princip bör införas över&lt;br&gt;hela det förvaltningsrättsliga fältet. Skälen för en tvåpartsprocess kan,&lt;br&gt;något förenklat uttryckt, sammanfattas som att den främjar rättsbildningen&lt;br&gt;och gör det möjligt för myndigheter att få ändring till stånd av materiellt&lt;br&gt;oriktiga domstolsavgöranden. En tvåpartsprocess bidrar också till ett bättre&lt;br&gt;och fylligare utredningsmaterial vid domstolsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inte någon anledning att undanta&lt;br&gt;folkbokföringsområdet från ett tvåpartsförfarande när en enskild person&lt;br&gt;har överklagat skattemyndighetens beslut. De skäl som i andra samman-&lt;br&gt;hang har anförts för en tvåpartsprocess gör sig gällande med styrka även&lt;br&gt;beträffande frågor som handläggs enligt folkbokföringslagen. En två-&lt;br&gt;partsprocess kan främja rättsbildningen inom folkbokföringsområdet. Det&lt;br&gt;framstår också som angeläget att den enskilde har en motpart som kan&lt;br&gt;bemöta och komplettera den utredning som den enskilde ofta lämnar i&lt;br&gt;samband med ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tvåpartsprocessen utgår från att det är den beslutande&lt;br&gt;myndigheten som skall vara den enskildes motpart i domstolsprocessen. I&lt;br&gt;likhet med vad som sedan tidigare har gällt på taxeringsområdet har dock&lt;br&gt;i några fall en centralmyndighet, exempelvis Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, givits rätt att överta den beslutande myndighetens&lt;br&gt;uppgift att föra det allmännas talan. Om sådant övertagande inte sker är&lt;br&gt;det beslutsmyndigheten som företräder det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen finns det inom Riksskatteverket en stor kompetens när det Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;gäller olika folkbokföringsfrågor. Den myndighet som företräder det&lt;br&gt;allmänna efter överklagande av en enskild skall dock inte främst argu-&lt;br&gt;mentera i rättsfrågor utan intressera sig för utrednings- och bevisfrågor&lt;br&gt;(prop. 1995/96:22 s. 80). Det är en uppgift som regelmässigt ligger när-&lt;br&gt;mast tillhands för den myndighet som har beslutat i ärendet och förfogar&lt;br&gt;över utredningsresurserna. Mot den bakgrunden är det enligt regeringens&lt;br&gt;mening naturligt att även på folkbokföringsområdet i första hand låta be-&lt;br&gt;slutsmyndigheten, och inte centralmyndigheten, föra det allmännas talan i&lt;br&gt;länsrätt och kammarrätt när den enskilde har överklagat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har som central förvaltningsmyndighet likartade&lt;br&gt;funktioner på folkbokföringsområdet som inom beskattningen. Enligt&lt;br&gt;taxeringslagen har Riksskatteverket rätt att i länsrätt och kammarrätt&lt;br&gt;överta skattemyndighetens roll som företrädare för det allmänna, exem-&lt;br&gt;pelvis i mål av principiellt intresse. Detta skall enligt regeringens mening&lt;br&gt;gälla också folkbokföringsmålen. När Riksskatteverket övertar skattemyn-&lt;br&gt;dighetens rätt att företräda det allmänna i ett mål skall skattemyndighetens&lt;br&gt;rätt att föra talan i målet upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett verksamt sätt kunna bidraga till rättstilllämpningen bör&lt;br&gt;Riksskatteverket, i likhet med vad som gäller på beskattningsområdet,&lt;br&gt;också ha en självständig rätt att överklaga länsrättens och kammarrättens&lt;br&gt;avgörande. Ett sådant överklagande skall enligt regeringens mening kunna&lt;br&gt;ske oavsett om verket tidigare i målet fört det allmännas talan. Det är&lt;br&gt;också enligt regeringens uppfattning väl förenligt med Riksskatteverkets&lt;br&gt;roll som centralmyndighet att verket och inte skattemyndigheten ges rätt&lt;br&gt;att överklaga folkbokföringsmål till Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget är Riksskatteverkets överklaganderätt begränsad till frågor&lt;br&gt;om bosättning. Verket kan exempelvis inte överklaga renodlade registre-&lt;br&gt;ringsbeslut. Denna skillnad är en kvarleva från det allmänna ombudets tid.&lt;br&gt;Enligt instruktionen för skatteförvaltningen omfattar Riksskatteverkets an-&lt;br&gt;svarsområde hela folkbokföringsområdet, inte endast bosättningsfrågoma.&lt;br&gt;Verket bör därför ges rätt att överklaga alla typer av beslut som&lt;br&gt;skattemyndigheten fattar enligt folkbokföringslagen. Detta gäller dock&lt;br&gt;naturligtvis inte beslut om personnummer och samordningsnummer,&lt;br&gt;eftersom dessa beslut överklagas till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksskatteverket vill överklaga skattemyndighetens beslut i en bo-&lt;br&gt;sättningsfråga skall det enligt 38 § folkbokföringslagen ske inom tre veck-&lt;br&gt;or från det att beslutet meddelades. Den överklagandetiden bör gälla för&lt;br&gt;Riksskatteverket även beträffande andra beslut som skattemyndigheten&lt;br&gt;meddelar enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Riksskatteverket skall kunna utnyttja rätten att framför&lt;br&gt;skattemyndigheten företräda det allmänna i domstol krävs självfallet att&lt;br&gt;verket får underrättelser om pågående processer. Enligt 3 § folkbok-&lt;br&gt;föringsförordningen (1991:749) skall allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;underrätta Riksskatteverket om beslut enligt folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket bör dock kunna få kännedom om ett ärende redan när det&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. När skattemyndigheten är den enskildes motpart&lt;br&gt;i länsrätten är det naturligt att myndigheten underrättar Riksskatteverket&lt;br&gt;om pågående processer. Verket får självt bestämma i vilken omfattning&lt;br&gt;skattemyndigheten skall lämna sådana underrättelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Den kommunala överklaganderätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunerna skall även i fortsättningen&lt;br&gt;ha rätt att överklaga ett beslut om bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit kommunernas rätt att överklaga ett beslut&lt;br&gt;om bosättning avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Svea hovrätt ifrågasätter om det finns tillräckliga skäl&lt;br&gt;att avskaffa den kommunala besvärsrätten. Kammarrätten i Göteborg&lt;br&gt;anser bl.a. att frågan är komplicerad och behöver utredas ytterligare.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 38 § folkbokföringslagen&lt;br&gt;får en kommun överklaga ett beslut om en persons bosättning. Rätten att&lt;br&gt;överklaga gäller även för kyrkliga kommuner. Ett överklagande från en&lt;br&gt;kommun skall ha kommit in inom tre veckor från det att beslutet&lt;br&gt;meddelades. Enligt den gamla folkbokföringslagen beräknades tiden från&lt;br&gt;det att kommunen fick del av beslutet. I samband med att den nuvarande&lt;br&gt;klagotiden infördes år 1991 anförde Kommunförbundet (prop.&lt;br&gt;1990/91:153 s. 111) att kommunerna i praktiken inte hade någon möjlig-&lt;br&gt;het att agera om överklagandetiden beräknades från tiden för beslutets&lt;br&gt;meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var ganska vanligt att en kommun överklagade skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut att mantalsskriva en viss person. Genom att stommar till man-&lt;br&gt;talslängder överlämnades från skattemyndigheten till kommunen hade&lt;br&gt;kommunen möjlighet att överblicka den del av folkbokföringen som&lt;br&gt;gällde mantalsskrivning. Därigenom kunde kommunen bl.a. kontrollera att&lt;br&gt;den grund för beskattningen som mantalsskrivningen i praktiken utgjorde&lt;br&gt;blev korrekt. Kommunerna hade också ofta en särskild organisation för&lt;br&gt;bevakning av mantalsskrivningsfrågor. Sedan mantalsskrivningen&lt;br&gt;avskaffades den 1 juli 1991 är det ovanligt med kommunala överklagan-&lt;br&gt;den enligt folkbokföringslagen. Något överklagande från kyrkligt håll lär&lt;br&gt;inte ha förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ansett att den kommunala överklaganderätten inte&lt;br&gt;längre är motiverad och att den därför kan avskaffas. Svea hovrätt har&lt;br&gt;dock påpekat att det med fog kan hävdas att de rättsverkningar som&lt;br&gt;uppkommer genom ett folkbokföringsbeslut berör kommunen på sådant&lt;br&gt;sätt att det är rimligt att kommunen har möjlighet att överklaga beslutet.&lt;br&gt;Även Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter om förslaget är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller folkbokföring ger i och för sig lagen inte utrymme för&lt;br&gt;beaktande av särskilda kommunala aspekter. Folkbokföringen har dock&lt;br&gt;betydelse för kommunerna på vissa områden, t.ex. när det gäller kostnader&lt;br&gt;för undervisning och sjukvård, eftersom skyldigheten att tillhandahålla&lt;br&gt;detta grundas på om en person är folkbokförd i kommunen eller inte.&lt;br&gt;Folkbokföringen har också betydelse för i vilken kommun en person skall&lt;br&gt;beskattas. Regeringen anser därför i likhet med Svea hovrätt och&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg att ett beslut om en persons folkbokföringsort&lt;br&gt;berör kommunen i sådan utsträckning att den bör ha möjlighet att över-&lt;br&gt;klaga beslutet. Mot den bakgrunden skall rätten till kommunalt över-&lt;br&gt;klagande inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Överklagande av vårdnadshavare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En vårdnadshavare bör inte ges rätt att mot&lt;br&gt;den andre vårdnadshavarens vilja överklaga ett beslut som rör barnets&lt;br&gt;folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 38 § folkbokföringslagen&lt;br&gt;får skattemyndighetens beslut om någons folkbokföring överklagas av den&lt;br&gt;person vars folkbokföring det gäller. Det har tidigare rått osäkerhet i frå-&lt;br&gt;gan huruvida en av två vårdnadshavare haft rätt att ensam företräda bamet&lt;br&gt;vid överklagande i ett folkbokföringsärende. Regeringsrätten har dock i&lt;br&gt;några nyligen meddelade avgöranden uttalat att ett överklagande av ett&lt;br&gt;beslut om ett bams folkbokföring inte kan prövas i sak med mindre båda&lt;br&gt;vårdnadshavama är ense om att åstadkomma en sådan prövning.&lt;br&gt;Överklagande som har framställts av en av vårdnadshavama skall således&lt;br&gt;enligt Regeringsrätten inte tas upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig situation där frågan om rätten att överklaga uppkommer är&lt;br&gt;när barnets föräldrar har separerat efter att tidigare ha varit gifta eller&lt;br&gt;sambor. Skattemyndigheterna har i vissa fall inte ändrat ett bams&lt;br&gt;folkbokföring då bamet till viss del bor kvar där det tidigare var&lt;br&gt;folkbokfört, trots att en av vårdnadshavama och bamet flyttar till en ny&lt;br&gt;bostad. Även om föräldrarna tidigare varit överens om barnets bosättning&lt;br&gt;kan förhållandena vara sådana att de inte kan enas om att överklaga.&lt;br&gt;Skattemyndighetens bedömning av barnets folkbokföring får ofta stor&lt;br&gt;ekonomisk betydelse för föräldrarna eftersom rätten för en vårdnadshavare&lt;br&gt;att uppbära vissa sociala förmåner, exempelvis bostadsbidrag, delvis&lt;br&gt;hänger samman med barnets folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande frågan om barnets folkbokföring gäller emellertid&lt;br&gt;skattemyndigheternas och förvaltningsdomstolarnas tillämpning av vissa&lt;br&gt;materiella bestämmelser i folkbokföringslagen och inte rätten att över-&lt;br&gt;klaga. Även om man anser att överklagandereglema har betydelse i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhanget ser regeringen i likhet med utredningen svårigheter med en&lt;br&gt;överklaganderätt för endast en vårdnadshavare. Det gäller oavsett om&lt;br&gt;vårdnadshavaren får rätt att överklaga för egen del eller som ensam före-&lt;br&gt;trädare för bamet. I dagsläget åligger det båda vårdnadshavama att anmäla&lt;br&gt;flyttning för bamet (30 § folkbokföringslagen). Om endast en av dem gör&lt;br&gt;anmälan kommer skattemyndigheten inte att pröva frågan om barnets&lt;br&gt;flyttning utifrån anmälningen. Denna kommer i stället att avvisas. För att&lt;br&gt;bli verkningsfull borde därför en överklagandemöjlighet för en vårdnads-&lt;br&gt;havare kombineras med en rätt för denne att själv göra anmälan om&lt;br&gt;flyttning för bamet. Regeringen är emellertid tveksam till en sådan&lt;br&gt;ordning. Bl.a. är risken stor att båda vårdnadshavama i vissa fall gör mot-&lt;br&gt;stridiga flyttningsanmälningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam vårdnad förutsätter att vårdnadshavama kan enas i&lt;br&gt;angelägenheter som rör bamet. Att vårdnadshavare utövar sina rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter gemensamt kan givetvis innebära många slags problem i&lt;br&gt;de fall då vårdnadshavama är oeniga. Frågor om barnets folkbokföring är&lt;br&gt;inte av så särpräglad natur att det finns skäl att göra undantag från huvud-&lt;br&gt;regeln i 6 kap. 13 § föräldrabalken att vårdnadshavama endast gemensamt&lt;br&gt;kan företräda bamet. Sammantaget anser regeringen att det inte bör&lt;br&gt;införas någon bestämmelse som ger en vårdnadshavare rätt att ensam&lt;br&gt;överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Prövningstillstånd i folkbokföringsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Prövning av folkbokföringsmål i kammarrätt&lt;br&gt;skall kräva prövningstillstånd enligt förvaltningsprocesslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan något år tillbaka finns det&lt;br&gt;regler om prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. Ett stort&lt;br&gt;antal måltyper på förvaltningsområdet omfattas av regleringen och kan&lt;br&gt;således inte prövas i kammarrätten om inte domstolen har lämnat tillstånd&lt;br&gt;till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt har införts i&lt;br&gt;etapper. Den första etappen infördes genom lagstiftning som trädde i kraft&lt;br&gt;under år 1994. Föreskrifterna i fråga innebar att prövningstillstånd in-&lt;br&gt;fördes för prövningen i kammarrätt i fråga om körkortsmål, studiestöds-&lt;br&gt;mål och olika typer av kriminalvårdsmål. Med verkan fr.o.m. den 1 april&lt;br&gt;1995 infördes prövningstillstånd i kammarrätt för ytterligare målgrupper,&lt;br&gt;exempelvis socialförsäkringsmål och biståndsmål (prop. 1994/95:27). Den&lt;br&gt;1 maj 1996 genomfördes den tredje etappen i arbetet med att förändra in-&lt;br&gt;stansordningen för förvaltningsmål och införa prövningstillstånd i kam-&lt;br&gt;marrätt (prop. 1995/96:22). Ärenden om hindersprövning, gravsättning&lt;br&gt;och kremering tillhör de måltyper som påverkas av den tredje etappen av&lt;br&gt;förändringsarbetet med förvaltningsprocessen. För dessa ärendegrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs således prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. Genom&lt;br&gt;en förordningsändring ställs det också krav på prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätt i frågor om äktenskapscertifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokforingsärendena hos skattemyndigheten är utpräglade mass-&lt;br&gt;ärenden. De är inte bara många till antalet utan också mycket likartade.&lt;br&gt;Handläggningen av ärendena styrs av fasta rutiner och följer regelmässigt&lt;br&gt;de rekommendationer som Riksskatteverket har lämnat i vanligt före-&lt;br&gt;kommande folkbokföringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde kan ett folkbokföringsärende ha stor betydelse. Det&lt;br&gt;beror bl.a. på att folkbokföringen styr många grundläggande rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter i samhället. Målen hos skattemyndigheterna är dock ge-&lt;br&gt;nomgående okomplicerade och från juridiska utgångspunkter oftast av&lt;br&gt;enkel beskaffenhet. Endast i undantagsfall strider skattemyndighetens be-&lt;br&gt;slut mot den enskildes önskan eller begäran. Andelen överklagade&lt;br&gt;folkbokföringsärenden är också mycket liten. Enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning är det i ärenden enligt folkbokföringslagen helt tillräckligt med en&lt;br&gt;fullständig prövning i två instanser. Hos skattemyndigheten sker också&lt;br&gt;omprövning i samband med att myndighetens beslut överklagas. Samman-&lt;br&gt;taget är folkbokforingsärendena enligt regeringens mening väl lämpade&lt;br&gt;for en ordning med prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd i folkbokföringsmål bör meddelas på motsvarande&lt;br&gt;grunder som gäller för förvaltningsområdet i övrigt. Det innebär att till-&lt;br&gt;ståndsfrågan avgörs med tillämpning av 34 a § förvaltningsprocesslagen.&lt;br&gt;Möjlighet till s.k. ändringsdispens föreligger alltså. Bestämmelser om&lt;br&gt;prövningstillstånd skall tas in i 38 § folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Överklagandeordningen i namn- och vårdnadsärenden&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fråga om skattemyndighetens beslut om&lt;br&gt;hindersprövning, namn och registrering av gemensam vårdnad samt&lt;br&gt;beslut enligt begravningslagen skall i stort samma ordning för&lt;br&gt;överklagande och prövningstillstånd gälla som för de renodlade&lt;br&gt;folkbokföringsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket (PRV) påpekar att vad gäller de&lt;br&gt;namnlagsärenden som prövas av PRV finns inte någon möjlighet för&lt;br&gt;beslutsmyndigheten att som part bevaka det allmännas intresse i högre&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i avsnitt 9.1 har&lt;br&gt;tvåpartsprocessens införande på förvaltningsområdet fått effekt bl.a. när&lt;br&gt;det gäller överklagande av skattemyndighets beslut om hindersprövning,&lt;br&gt;vårdnad och namn. Om den enskilde överklagar ett beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten i någon sådan fråga inträder myndigheten som den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskildes motpart i länsrätten. Myndigheten har också rätt att överklaga Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har enligt nuvarande ordning inte någon ställning som&lt;br&gt;part i de familjerättsliga ärendena. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;emellertid samma ordning tillämpas i dessa ärenden som när det gäller&lt;br&gt;det renodlade folkbokföringsområdet enligt folkbokföringslagen. Riks-&lt;br&gt;skatteverket bör således ges rätt att från skattemyndigheten överta det&lt;br&gt;allmännas talan i länsrätt och kammarrätt. Endast Riksskatteverket bör&lt;br&gt;kunna föra det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna förvaltningsdomstolar är som tidigare nämnts skyldiga att&lt;br&gt;underrätta Riksskatteverket om beslut enligt folkbokföringslagen. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har påpekat att en motsvarande underrättelseskyldighet bör&lt;br&gt;införas också i fråga om beslut enligt bl.a. namnlagen och föräldrabalken&lt;br&gt;som verket kan överklaga. I likhet med Riksskatteverket anser regeringen&lt;br&gt;att en sådan underrättelseskyldighet behövs för att verket skall kunna&lt;br&gt;utnyttja sin möjlighet att överklaga ifrågavarande beslut. Underrättelse-&lt;br&gt;skyldigheten regleras lämpligen i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets ansvarsområde är enligt instruktionen för skatte-&lt;br&gt;förvaltningen avgränsat till frågor om skatter, avgifter, folkbokföring och&lt;br&gt;val. Det finns därför enligt regeringens mening inte anledning att ge verket&lt;br&gt;rätt att överklaga beslut av skattemyndigheten i frågor som visserligen har&lt;br&gt;koppling till folkbokföringen, exempelvis ärenden om registrering av&lt;br&gt;namn och gemensam vårdnad, men som styrs av regler utanför folkbok-&lt;br&gt;föringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de ärenden enligt namnlagen som prövas av PRV som&lt;br&gt;första instans så överklagas dessa till Patentbesvärsrätten. Patentbesvärs-&lt;br&gt;rättens beslut överklagas till Regeringsrätten. Förvaltningsprocesslagen är&lt;br&gt;inte tillämplig vid handläggningen i Patentbesvärsrätten. Regeringen tar&lt;br&gt;därför inte nu ställning till frågan om PRV bör ha ställning som part i&lt;br&gt;högre instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 maj 1996 infördes prövningstillstånd i ärenden om hindersprövning&lt;br&gt;och äktenskapscertifikat vid överklagande till kammarrätten. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid överklagande av skattemyndighetens beslut enligt begravnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ärenden om registrering av gemensam vårdnad som skattemyndig-&lt;br&gt;heten prövar är okomplicerade och juridiskt enkla. Skattemyndighetens&lt;br&gt;prövning kan sägas vara begränsad till att kontrollera att ett fåtal formella&lt;br&gt;förutsättningar är uppfyllda. Att frågan om registrering av gemensam&lt;br&gt;vårdnad är av enkel beskaffenhet torde för övrigt ha varit en förutsättning&lt;br&gt;för att prövningen har ansetts kunna ske inom ramen för folkbokföringen.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i denna fråga överklagas mycket sällan. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är de ärenden om registrering av gemensam vårdnad&lt;br&gt;som prövas av skattemyndigheten väl lämpade för en ordning med pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i ledet länsrätt-kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnärenden är den största gruppen av ärenden av familjerättslig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär inom folkbokföringsverksamheten. Ärendena är av lite olika slag.&lt;br&gt;Enligt namnlagen rör det sig bl.a. om anmälan om efternamn för bam,&lt;br&gt;byte till förälders efternamn, byte till makes efternamn, ändring av&lt;br&gt;efternamns genusform, mellannamn, förnamn, gårdsnamn invid förnamn&lt;br&gt;och namn för utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnfrågorna är inte alla gånger enkla att handlägga. I vissa fall&lt;br&gt;rymmer handläggningen inte bara en registrering av en anmälan utan&lt;br&gt;också en materiell prövning. Bl.a. får skattemyndigheten enligt 34 §&lt;br&gt;namnlagen inte godkänna förnamn som kan väcka anstöt eller kan antas&lt;br&gt;leda till obehag för den som skall bära namnet. Inte heller förnamn som av&lt;br&gt;annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt får godkännas. Även&lt;br&gt;namnfrågor för utländska medborgare kan vara komplicerade främst för&lt;br&gt;att tillämpning av utländsk rätt kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnärenden torde av den enskilde ofta uppfattas som betydelsefulla.&lt;br&gt;Även om vissa typer av ärenden kan innehålla bedömningsffågor är dock&lt;br&gt;merparten av namnärendena okomplicerade och juridiskt enkla. Endast&lt;br&gt;undantagsvis får den enskilde avslag på sin anmälan eller ansökan om&lt;br&gt;namn. Andelen överklaganden är begränsat. Årligen överklagas cirka 200&lt;br&gt;namnärenden till länsrätt. Namnärenden kan sägas vara av sådan art att de&lt;br&gt;bör avgöras relativt snabbt. Sammantaget finner regeringen att över-&lt;br&gt;vägande skäl talar för att prövningen i kammarrätt bör kräva tillstånd.&lt;br&gt;Därmed nås också fördelen av en enhetlig processordning i de mål med&lt;br&gt;anknytning till folkbokföringen som prövas av skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Personnummer inför 2000-talet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om det inte är obehövligt skall det person-&lt;br&gt;nummer eller samordningsnummer som fastställts för en person&lt;br&gt;lagras i register som förs med hjälp av ADB med sekelangivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett personnummer skall enligt 18 §&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481) innehålla uppgift om födelsetid, födelse-&lt;br&gt;nummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror, två för&lt;br&gt;året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Mellan&lt;br&gt;födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts ut mot ett&lt;br&gt;plustecken när personen fyller 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skatteförvaltningens ADB-system för folkbokföring lagras person-&lt;br&gt;numret med tolv siffror, där de två inledande siffrorna anger under vilket&lt;br&gt;sekel en person är född. Sekelsiffroma visas normalt inte på terminalbilder&lt;br&gt;eller utskrifter men ingår i aviseringen av personnummer via det regionala&lt;br&gt;systemet för avisering av folkbokföringsuppgifter och i det nya aviserings-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att ADB-systemet för folkbokföringen lagrar person-&lt;br&gt;nummer med tolv tecken är att det är nödvändigt att särskilja person-&lt;br&gt;nummer för personer födda samma år, månad och dag men under olika&lt;br&gt;sekel. Det plustecken som anges för personer som är över 100 år utvisar&lt;br&gt;inte under vilket sekel personen är född. Plustecknet lagras heller inte i&lt;br&gt;databasen men finns med på personbevis och liknande utskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bam och riktigt gamla inte skall förväxlas hos olika myndig-&lt;br&gt;heter, finns i dagsläget behov av att även sekel anges i personnumret. Inför&lt;br&gt;2000-talet tillkommer att man måste kunna lagra och bearbeta person-&lt;br&gt;nummer för personer födda under ett av tre sekel. För att möjliggöra detta&lt;br&gt;finns behov av att även sekel anges i personnumret. Befintliga person-&lt;br&gt;nummer bör dock inte ändras utan skall även i fortsättningen bygga på det&lt;br&gt;tiosiffriga numret. I likhet med Riksskatteverket anser regeringen att en&lt;br&gt;säker registrering kräver att de nuvarande personnumren kan tillföras&lt;br&gt;sekelangivelse. En sådan lösning hindrar inte att personnumret normalt&lt;br&gt;presenteras med tio siffror. Kontrollsiffran skall således även i fort-&lt;br&gt;sättningen baseras på det nio-siffriga numret. Det innebär inte heller att en&lt;br&gt;myndighet som t.ex. Riksförsäkringsverket, som inte kan registrera mer än&lt;br&gt;tio siffror och därför avser att lösa frågan på annat sätt, måste registrera&lt;br&gt;personnumret med tolv siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det nya samordningsnumret (se avsnitt 5) bör lagras och&lt;br&gt;bearbetas med angivande av sekel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder ändringar i 18 § folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Bosättningskontroll&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Allmänna överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket beslutade i oktober 1995 att genomföra en undersökning&lt;br&gt;av bosättningen i landet för 500 slumpvis utvalda personer med&lt;br&gt;utomnordisk födelseort som var folkbokförda inom lokala skattekontorets&lt;br&gt;i Sollentuna verksamhetsområde. Anledningen till undersökningen var att&lt;br&gt;kritik framförts av Statitiska centralbyrån om att många personer med&lt;br&gt;utländsk ankytning felaktigt är folkbokförda här i landet. I en promemoria,&lt;br&gt;som Riksskatteverket givit in till Finansdepartementet, redovisas resultatet&lt;br&gt;av undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen visade att 20 personer eller 4 procent av urvalet kunde&lt;br&gt;antas vara felaktigt folkbokförda i landet. En viss överregistrering&lt;br&gt;förekom således. Flera av de felaktigt folkbokförda fanns inte i register&lt;br&gt;hos allmän försäkringskassa. Många saknade giltiga uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser mot bakgrund av undersökningens resultat att&lt;br&gt;åtgärder bör vidtas för att förbättra formerna för underrättelser och&lt;br&gt;informationsutbyte mellan myndigheter som samverkar inom folkbok-&lt;br&gt;föringen. I promemorian lämnas förslag om författningsändringar och&lt;br&gt;andra åtgärder som kan förbättra kvalitén i folkbokföringsregistren.&lt;br&gt;Riksskatteverket föreslår bl.a. ett ökat samarbete med andra myndigheter&lt;br&gt;och en utökad skyldighet för vissa myndigheter att rapportera till&lt;br&gt;skattemyndigheten om de får kännedom om att en person har en annan&lt;br&gt;adress än den som framgår av folkbokföringen. Vidare föreslås att&lt;br&gt;skattemyndigheten i större utsträckning än i dag skall kunna kräva&lt;br&gt;personlig inställelse i ärenden om folkbokföring och att förvaltningslagens&lt;br&gt;regler om kommunicering med den som berörs av ett ärende endast skall&lt;br&gt;tillämpas om personen är bosatt eller annars vistas i Sverige. För att&lt;br&gt;skattemyndigheterna skall kunna ta fram kontrollvärda förhållanden&lt;br&gt;föreslås också att det blir tillåtet att söka på medborgarskap och&lt;br&gt;invandring i de lokala folkbokföringsregistren. När det gäller den&lt;br&gt;enskildes uppgiftslämnande föreslås att uppgifter skall lämnas på heder&lt;br&gt;och samvete och att det bör vara möjligt att förelägga personer att komma&lt;br&gt;in med uppgifter om sina bosättningsförhållanden i större utsträckning än&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har varit positiva till de förslag som rör samarbetet&lt;br&gt;med andra myndigheter och den enskildes uppgiftslämnande. Kritik har&lt;br&gt;dock riktats mot de förslag som innebär lagreglering av personlig&lt;br&gt;inställelse, undantag från kommuniceringsskyldigheten och att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att söka på medborgarskap och invandring. Förslagen anses&lt;br&gt;av flera remissinstnser vara väl långtgående och den undersökning som&lt;br&gt;gjorts anses inte visa på att bristerna är så stora att det motiverar&lt;br&gt;åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med folkbokföringen är bl.a. att tillhandahålla personuppgifter&lt;br&gt;för att tillgodose samhällets behov av basuppgifter. Det är därför mycket&lt;br&gt;angeläget att kvalitén i folkbokföringens register är hög. Regeringen anser&lt;br&gt;därför i likhet med Riksskatteverket att det kan behövas åtgärder för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man skall kunna komma till rätta med felaktigheter inom folkbokföring.&lt;br&gt;Åtgärderna måste dock ställas i relation till graden av misstämning i&lt;br&gt;folkbokföringen. Den undersökning som gjorts visar på en viss&lt;br&gt;överregistrering. Regeringen är dock tveksam till om enbart resultatet av&lt;br&gt;denna undersökning är tillräckligt for att man skall kunna dra några säkra&lt;br&gt;slutsatser om hur förhållandena faktiskt är. Det synes bl.a. inte möjligt att&lt;br&gt;med säkerhet överföra resultatet till riksnivå. Det kan därför enligt&lt;br&gt;regeringens mening behövas ytterligare undersökningar innan ställning&lt;br&gt;kan tas till föreslagna åtgärder rörande bl.a. undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;kommunicera. För att sådana åtgärder skall vara motiverade måste&lt;br&gt;behovet vara stort och det måste också övervägas hur den enskildes rätt&lt;br&gt;skall kunna tillgodoses på andra sätt. Regeringen anser mot bakgrund av&lt;br&gt;det angivna att det inte finns tillräckligt underlag för att nu ta ställning de&lt;br&gt;förslag som rör personlig inställelse, undantag från kommunicerings-&lt;br&gt;skyldigheten samt utökade sökmöjligheter i de lokala folkbokförings-&lt;br&gt;registren. Även frågan om uppgiftslämnande på heder och samvete&lt;br&gt;behöver övervägas ytterligare. Regeringen återkommer till den frågan i ett&lt;br&gt;senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om andra myndigheters uppgiftsskyldighet kräver, med&lt;br&gt;undantag för uppgifter från socialnämnderna, inte lagändringar. När det&lt;br&gt;gäller frågan om inhämtande av uppgifter från socialnämnderna så&lt;br&gt;omfattas uppgifter som den enskilde lämnat till nämnden av en sträng&lt;br&gt;sekretess enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). Det är väsentligt att&lt;br&gt;den som vänder sig till socialtjänsten kan lita på att den information som&lt;br&gt;lämnas inte används for andra ändamål annat då mycket starka skäl talar&lt;br&gt;för detta. Flera remissinstanser har också avstyrkt förslaget om ut-&lt;br&gt;lämnande av uppgifter från socialnämnderna. Vid en avvägning mellan&lt;br&gt;behovet av att den enskildes förtroende for socialtjänsten inte rubbas och&lt;br&gt;av att uppgifter lämnas till skattemyndigheten för bosättningskontroll&lt;br&gt;anser regeringen att det inte finns tillräckliga skäl att ålägga social-&lt;br&gt;nämnderna en uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Föreläggande att lämna uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall få möjlighet att&lt;br&gt;förelägga en person att inkomma med uppgifter om sina&lt;br&gt;bosättningsforhållanden även om det inte finns anledning att anta att&lt;br&gt;personen är skyldig att göra en anmälan om flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Kammarrätten i Göteborg avstyrker dock förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 31 § folkbokföringslagen får&lt;br&gt;skattemyndigheten förelägga en person att komma in med uppgifter om&lt;br&gt;det kan antas att han eller hon är skyldig att göra anmälan enligt denna&lt;br&gt;lag. En person är skyldig att göra anmälan enligt folkbokföringslagen när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det gäller flyttning inom landet eller utomlands. Skattemyndigheten saknar Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;således möjlighet att förelägga en person som är föremål för kontroll att&lt;br&gt;komma in med uppgifter om sina bosättningsförhållanden. Innan ett&lt;br&gt;föreläggande kan skickas måste alltså först utredas om personen är skyldig&lt;br&gt;att komma in med en flyttningsanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person är föremål för kontroll skickar skattemyndigheten ut en&lt;br&gt;förfrågan till personen om bosättningsförhållandena. Skattemyndigheten&lt;br&gt;har i dag inte någon möjlighet att förelägga personen att komma in med&lt;br&gt;svar på förfrågan. Det är enligt regeringens mening inte tillfredsställande&lt;br&gt;att skattemyndigheten vid en kontroll av en persons bosättning inte har&lt;br&gt;möjlighet att förelägga denne att inkomma med de uppgifter som behövs.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att skattemyndigheten skall få förelägga en&lt;br&gt;person att inkomma med yttrande även i dessa fall. Förslaget föranleder&lt;br&gt;ändring i 31 § folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser Prop. 1997/98:9&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna som föreslås skall huvudsakligen träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998. Bestämmelserna om samordningsnummer föreslås dock träda i kraft&lt;br&gt;först den 1 januari 2000. Skälet till detta är att Rikspolisstyrelsen påtalat&lt;br&gt;att den inte har tekniska förutsättningar att övergå till ett nytt system&lt;br&gt;förrän tidigast år 1999 då nya register skall ersätta bl.a. person- och&lt;br&gt;belastningsregistret. Om systemet med samordningsnummer tas i bruk&lt;br&gt;tidigare innebär det stora kostnader för polisen. Personnummertilldelning&lt;br&gt;för andra ändamål än folkbokföring sker i dag i första hand för registre-&lt;br&gt;ring inom rättsväsendet och för registrering i skatteregistret. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att ett system med samordningsnummer bör tas i bruk först&lt;br&gt;när det är säkert att polisens arbete med de nya registren är slutförda.&lt;br&gt;Systemet med samordningsnummer föreslås därför tas i bruk från och med&lt;br&gt;den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av det nya samordningsnumret kan medföra vissa kostnader&lt;br&gt;för berörda myndigheter. De största kostnaderna for reformen ligger dock&lt;br&gt;hos Riksskatteverket och avser kostnader for systemutveckling. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har uppskattat kostnaderna till ca 2 milj. kr. Genom den&lt;br&gt;föreslagna konstruktionen blir kostnaderna for övriga myndigheter&lt;br&gt;mycket begränsade. Detta har också framhållits av berörda myndigheter i&lt;br&gt;remissyttrandena. De kostnader som uppkommer för såväl skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen som andra berörda myndigheter får enligt regeringens mening&lt;br&gt;bekostas inom ramen för befintliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de ändringar som föreslås i fråga om skyddet för&lt;br&gt;förföljda personer så innebär dessa till största delen inte några&lt;br&gt;administrativa konsekvenser och kan inte antas få några kostnadseffekter&lt;br&gt;för berörda myndigheter. Förslaget om att Rikspolisstyrelsen i större&lt;br&gt;utsträckning skall få möjlighet att avslå framställningar om att få fingerade&lt;br&gt;personuppgifter torde dock innebära att Stockholms tingsrätt får färre&lt;br&gt;ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av prövningstillstånd i ledet länsrätt-kammarrätt kan i viss&lt;br&gt;mån medföra färre mål och därmed en minskad arbetsbelastning för&lt;br&gt;kammarrätterna. Antalet folkbokföringsmål som överklagas till kammar-&lt;br&gt;rätt är dock redan nu begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag har inte några ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:483) om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekvisiten i första stycket för användningen av fingerade personuppgifter&lt;br&gt;har förändrats något. Dessa förändringar, som i praktiken torde ha be-&lt;br&gt;gränsad betydelse, berörs närmare i avsnitt 4.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att ett medgivande endast får ges för fem år har&lt;br&gt;tagits bort. I stället skall det vara möjligt att lämna ett medgivande för&lt;br&gt;obestämd tid, se närmare avsnitt 4.5.4. Huvudregien skall också vara att&lt;br&gt;ett medgivande lämnas för obestämd tid. Om det i ett särskilt fall står klart&lt;br&gt;att medgivandet av olika skäl bör begränsas till viss tid skall dock detta&lt;br&gt;vara möjligt. I övrigt har innehållet i första stycket flyttats till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om att fingerade personuppgifter skall medges endast om&lt;br&gt;personen inte kan skyddas på annat sätt har något utvecklats i det nya&lt;br&gt;andra stycket. Även i dagsläget gäller att fingerade personuppgifter inte&lt;br&gt;skall medges om kvarskrivning eller andra åtgärder är tillräckliga för att&lt;br&gt;skydda den enskilde. Med “på annat sätt” avses i första hand sekretessmar-&lt;br&gt;kering för uppgift om adress och andra folkbokföringsuppgifter. Rege-&lt;br&gt;ringen har i avsnitt 4.5.3 pekat på det angelägna i att det i varje ärende&lt;br&gt;görs en noggrann utredning om varför kvarskrivning och andra åtgärder&lt;br&gt;inte räcker som skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fortsättningsvis krävs att ett medgivande lämnas av domstol. Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt är första domstolsinstans i alla ärenden om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. Bestämmelsen i det nya första stycket finns i nuvarande&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller bestämmelsen i andra stycket om att Rikspolisstyrelsen skall&lt;br&gt;ansöka om medgivande att använda fingerade personuppgifter innebär&lt;br&gt;någon förändring jämfört med vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket stryker under det som sägs i 1 § andra stycket, nämligen&lt;br&gt;att kvarskrivning och andra mindre ingripande skyddsåtgärder skall över-&lt;br&gt;vägas innan fingerade personuppgifter tillgrips. Genom bestämmelsen i&lt;br&gt;förevarande stycke måste Rikspolisstyrelsen för tingsrätten motivera&lt;br&gt;varför ett medgivande är påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i 3 § har förts till 10 § första stycket. Enligt&lt;br&gt;paragrafens nya lydelse får Rikspolisstyrelsen en utvidgad rätt att avslå&lt;br&gt;framställningar om att få använda fingerade personuppgifter. När en&lt;br&gt;enskild begär ett medgivande skall Rikspolisstyrelsen göra en fullständig&lt;br&gt;bedömning av om förutsättningar för ett medgivande är för handen. Även&lt;br&gt;om den enskilde riskerar så allvarligt brott som anges i 1 § första stycket&lt;br&gt;kan Rikspolisstyrelsen exempelvis vägra att ansöka om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter om det är klarlagt att personen i fråga kan få tillräckligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd genom kvarskrivning eller sekretessmarkering. Finner styrelsen att&lt;br&gt;det sammantaget inte föreligger sannolika skäl för ett medgivande skall&lt;br&gt;styrelsen avslå framställningen i fråga. Om skälen har tillräcklig styrka&lt;br&gt;skall styrelsen ansöka vid tingsrätten om medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 10 § andra stycket kan Rikspolisstyrelsens avslags-&lt;br&gt;beslut inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i andra stycket reglerades tidigare i 2 § andra stycket. Den&lt;br&gt;enskilde har samma rätt som for närvarande att själv ansöka om med-&lt;br&gt;givande när Rikspolisstyrelsen har avslagit hennes eller hans fram-&lt;br&gt;ställning. När den enskilde själv ansöker om ett medgivande är det ofrån-&lt;br&gt;komligt att domstolen begär yttrande från Rikspolisstyrelsen beträffande&lt;br&gt;hotsituationen och möjligheten att med andra åtgärder än fingerade&lt;br&gt;personuppgifter skydda den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer helt med nuvarande 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande första och andra styckena flyttas till den&lt;br&gt;nya 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen, som är ny, ger Rikspolisstyrelsen möjlighet&lt;br&gt;att i ett ärende om fingerade personuppgifter från andra myndigheter&lt;br&gt;hämta in uppgifter som annars skulle vara belagda med sekretess. I första&lt;br&gt;hand är det uppgifter om den utpekade förföljaren som kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter som hämtas in med stöd av bestämmelsen, eller som på&lt;br&gt;annat sätt har tillförts ett ärende om fingerade personuppgifter, gäller&lt;br&gt;sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena överensstämmer med nuvarande 4 § första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som fingerade personuppgifter fors in i folkbokföringsregi-&lt;br&gt;stren skall den enskilde avregistreras från folkbokföringen under de&lt;br&gt;verkliga uppgifterna. Det framgår av 21 § folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481). Avregistrering från folkbokföringen innebär inte att de verkli-&lt;br&gt;ga uppgifterna gallras eller på annat sätt utgår ur folkbokföringsregistren.&lt;br&gt;Avregistrering kan i stället sägas innebära att registreringen tills vidare&lt;br&gt;avslutas för personen i fråga med angivande av skälet för åtgärden, jfr 6 §&lt;br&gt;11 lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister. Folkbokföringen utvisar&lt;br&gt;alltså att personen i fråga använder fingerade personuppgifter men det går&lt;br&gt;självfallet inte att koppla ihop verklig och fingerad identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna bestämmelserna i paragrafen får Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;till uppgift att hjälpa den enskilde med olika problem som ett medgivande&lt;br&gt;kan föra med sig. Exempel på svårigheter som kan drabba den enskilde&lt;br&gt;och aktualisera hjälpbehovet anges i avsnitt 4.5.1. I vissa fall kan den&lt;br&gt;enskilde få sitt hjälpbehov tillgodosett inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att medgivande att använda fingerade personuppgifter&lt;br&gt;kan upphöra i fortid. Ett sådant förtida upphörande kan enligt första&lt;br&gt;stycket ske om den enskilde uttryckligen begär det genom en anmälan till&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen. En begäran kan exempelvis vara föranledd av att det&lt;br&gt;inte längre föreligger något hot mot den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde är efter sin begäran inte betagen rätten att använda&lt;br&gt;fingerade uppgifter förrän Rikspolisstyrelsen lämnat den underrättelse som&lt;br&gt;anges i 9 § till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande kan enligt andra stycket också upphöra att gälla efter&lt;br&gt;ansökan av Rikspolisstyrelsen. En sådan ansökan torde bli aktuell endast i&lt;br&gt;undantagsfall. Synnerliga skäl för en ansökan kan vara att den enskilde&lt;br&gt;använder både den fingerade och den verkliga identiteten i brottsligt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall enligt första stycket underrätta skattemyndigheten&lt;br&gt;att ett medgivande inte längre är gällande. Underrättelsen lämnas till den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verksamhetsområde den enskilde är&lt;br&gt;folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. När de&lt;br&gt;verkliga uppgifterna åter registrerats i folkbokföringsregistren får den&lt;br&gt;enskilde inte längre använda de fingerade uppgifterna. Som Lagrådet&lt;br&gt;påpekat skulle det innebära svårigheter i olika avseenden för den enskilde&lt;br&gt;om inte de fingerade uppgifterna får användas tills dess omregistreringen&lt;br&gt;skett inom folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild reglering av att den enskilde inte får använda de&lt;br&gt;fingerade uppgifterna sedan domstol upphävt ett medgivande har inte&lt;br&gt;ansetts behövas. När ett medgivande upphävts av domstol har den enskilde&lt;br&gt;inte längre rätt att använda de fingerade uppgifterna sedan beslutet vunnit&lt;br&gt;laga kraft. 1 detta fall får Rikspolisstyrelsen bevaka beslutets laga kraft och&lt;br&gt;därefter meddela skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av underrättelsen enligt första stycket skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten se till att uppgifterna inte heller används inom folkbok-&lt;br&gt;föringen. I stället skall endast verkliga uppgifter användas och bl.a. föras&lt;br&gt;vidare till de myndigheter som kontinuerligt använder folkbokförings-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar nuvarande 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket första meningen överensstämmer med nuvarande 2 §&lt;br&gt;fjärde stycket. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av att den enskilde&lt;br&gt;själv har rätt att vid tingsrätten ansöka om fingerade personuppgifter när&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen har avslagit hennes eller hans begäran om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. Andra meningen överensstämmer med nuvarande 4 §&lt;br&gt;ijärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i folkbokforingslagen Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2_§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att ett bam som föds här i landet skall&lt;br&gt;folkbokföras endast om modem är folkbokförd eller fadem är folkbokförd&lt;br&gt;och vårdnadshavare, ensam eller tillsammans med barnets mor (se avsnitt&lt;br&gt;6). Det är förhållandena vid barnets födelse som är avgörande. I det fall&lt;br&gt;faderskapet och vårdnaden kommer att fastställas efter barnets födelse&lt;br&gt;skall ett nyfött bam således inte folkbokföras om inte modem är folk-&lt;br&gt;bokförd. Eftersom barnets folkbokföring knyts till modems eller faderns&lt;br&gt;folkbokföring behövs inte längre hänvisningen till 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bamet inte folkbokförs kommer födelsen att registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen enligt 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § andra stycket framgår att bam som inte folkbokförs med&lt;br&gt;anledning av födelsen kan bli folkbokfört efter födelsen när det har fått&lt;br&gt;tillräcklig anknytning till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna nya andra stycket regleras folkbokföring av bam som inte&lt;br&gt;folkbokförs med anledning av födelsen. Ändringen i paragrafen hänger&lt;br&gt;samman med förändringen av 2 §. Ett bam som föds här i landet och som&lt;br&gt;inte folkbokförs på grund av födelsen kan komma att bli folkbokfört&lt;br&gt;senare. Kopplingen till första stycket innebär att bamet i första hand skall&lt;br&gt;folkbokföras om det kan antas komma att tillbringa sin dygnsvila här i&lt;br&gt;landet under minst ett år. Skulle barnets vistelse i landet ha varit kombine-&lt;br&gt;rad med vistelse även i annat land (dubbel bosättning) skall första stycket&lt;br&gt;andra meningen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har tagits in en definition av begreppet födelse-&lt;br&gt;hemort (se avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är ändringen i stycket en konsekvens av ändringen i 2 § att bam&lt;br&gt;som föds här i landet inte längre automatiskt skall folkbokföras. Om&lt;br&gt;modem är folkbokförd skall bamet även fortsättningsvis folkbokföras där&lt;br&gt;modem är folkbokförd. Om modem inte är folkbokförd skall bamet folk-&lt;br&gt;bokföras i den församling där fadem är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda regleringen för hittebarn behövs inte. Hittebarnet kan be-&lt;br&gt;handlas på liknande sätt som andra bam som föds i landet och vars moder&lt;br&gt;inte är folkbokförd. Hittebarn skall folkbokföras endast om det följer av&lt;br&gt;någon av paragraferna som reglerar när folkbokföring skall ske. I första&lt;br&gt;hand skall det nya andra stycket i 3 § tillämpas. När folkbokföring av&lt;br&gt;hittebarn skall ske får barnets rätta folkbokföringsort bestämmas med&lt;br&gt;utgångspunkt i 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär inte någon större förändring i fråga om&lt;br&gt;brottslighet som enligt nuvarande regler kan föranleda kvarskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning skall även i fortsättningen aktualiseras när den förföljde&lt;br&gt;personen har flyttat eller avser att flytta. Kvarskrivning kan endast ske&lt;br&gt;efter ansökan från den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att kvarskrivning kan medges i högst tre år och att åt-&lt;br&gt;gärden skall upphöra när det inte längre finns skäl för den har flyttats till&lt;br&gt;17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna nya andra stycket har inte någon motsvarighet i den&lt;br&gt;nuvarande lagtexten. Styckets första mening är dock endast en kodifiering&lt;br&gt;av gällande förhållanden. Med skydd &amp;quot;på annat sätt&amp;quot; avses i första hand&lt;br&gt;skydd genom sekretess. Bestämmelsen kommenteras närmare i avsnitt&lt;br&gt;4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya första och andra styckena har sina motsvarigheter i nuvarande&lt;br&gt;16 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att kvarskrivning kan medges för mer än en&lt;br&gt;period. Om behovet av skydd kvarstår efter den utsatta tiden kan alltså ny&lt;br&gt;kvarskrivning medges. Det kräver bl.a. ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyddsbehovet upphör innan kvarskrivningsperioden har löpt ut&lt;br&gt;skall kvarskrivningen upphöra och den enskilde folkbokföras där hon eller&lt;br&gt;han är bosatt. Det är innebörden av andra stycket. Kvarskrivningen skall&lt;br&gt;bringas att upphöra genom ett formellt beslut av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tilldelning av personnummer för personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda upphävs eftersom dessa personer i stället skall tilldelas ett&lt;br&gt;samordningsnummer, se 18 a §. Personnummer skall tilldelas endast i&lt;br&gt;samband med att en person folkbokförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreslås att när personnummer och samordnings-&lt;br&gt;nummer skall lagras och bearbetas i ADB-register skall även sekelsiffra&lt;br&gt;anges om det inte är obehövligt. Det kan t.ex. anses obehövligt att&lt;br&gt;registrera sekelsiffra om problemet med att särskilja olika sekel lösts på ett&lt;br&gt;annat tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen återfinns lagregleringen av samordningsnummer för personer&lt;br&gt;som inte är eller har varit folkbokförda (se avsnitt 5). Samordnings-&lt;br&gt;nummer kan tilldelas endast efter begäran av en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När samordningsnummer tilldelas skall numret och vissa andra person-&lt;br&gt;uppgifter registreras i folkbokföringens centrala referensregister. Vilka&lt;br&gt;uppgifter som därvid får registreras framgår av förslaget till ändring av 7 §&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister. Av förslaget till ändring av&lt;br&gt;lagen (1995:743) om aviseringsregister framgår att uppgifter om personer&lt;br&gt;som har tilldelats samordningsnummer också skall förekomma i avise-&lt;br&gt;ringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förslaget till ändring av 2 § kommer inte alla bam som föds här att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföras. Om barnets moder eller fader inte var folkbokförd vid&lt;br&gt;födelsen kan bamet dock folkbokföras senare enligt 3 § andra stycket. Det&lt;br&gt;är anmälan om sådan folkbokföring som regleras i det nya andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter som en anmälan skall innehålla framgår av 28 §. Att&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten skall fullgöras av vårdnadshavare framgår av&lt;br&gt;30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att skattemyndigheten får rätt att förelägga en person&lt;br&gt;att komma in med uppgifter om sina bosättningsförhållanden även om det&lt;br&gt;inte föreligger någon skyldighet för personen att lämna en flyttnings-&lt;br&gt;anmälan (se avsnitt 11.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av personer som inte är eller har varit folkbokförda&lt;br&gt;tilldelas ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen har införts en bestämmelse om överklagande av&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut om tilldelning av samordningsnummer. Ett&lt;br&gt;överklagande till Riksskatteverket beträffande samordningsnummer kan&lt;br&gt;röra exempelvis beslut att vägra sådant nummer på grund av att tilldelning&lt;br&gt;har begärts av myndighet som inte har rätt till samordningsnummer. Över-&lt;br&gt;klagande i fråga om samordningsnummer kan också avse beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten att avslå begäran om nummer på grund av att den&lt;br&gt;rekvirerande myndigheten inte har lämnat erforderliga uppgifter om den&lt;br&gt;enskilde. Som tilldelning av samordningsnummer bör även räknas fast-&lt;br&gt;ställande av de fyra sista siffrorna i samordningsnumret. I fråga om&lt;br&gt;registrering av uppgifter i samband med tilldelning av samordnings-&lt;br&gt;nummer bör vanliga överklaganderegler tillämpas. Registreringen kan&lt;br&gt;anses utgöra folkbokföring på liknande sätt som uppgiftsregistrering enligt&lt;br&gt;1 § folkbokföringslagen. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande andra stycket om vem som får överklaga&lt;br&gt;ett beslut har i stort sett oförändrade flyttats till 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att Riksskatteverkets beslut om&lt;br&gt;samordningsnummer inte kan överklagas. I övrigt har vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar vem som får överklaga skattemyndighetens beslut.&lt;br&gt;Det har sin motsvarighet i nuvarande 38 § andra stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganderätten för enskild är oförändrad. Den är knuten till den&lt;br&gt;person vars folkbokföring det gäller. Riksskatteverket får med förslaget&lt;br&gt;en utvidgad rätt att överklaga. Utvidgningen innebär att verket kan över-&lt;br&gt;klaga inte bara beslut om en persons bosättning utan alla beslut som&lt;br&gt;skattemyndigheten fattar enligt folkbokföringslagen, med undantag av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om personnummer och samordningsnummer, och som kan prövas&lt;br&gt;av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras överklagandetiden för enskild. Bestämmelsen i&lt;br&gt;första meningen är ny. Den medför dock inte någon förändring jämfört&lt;br&gt;med vad som nu gäller. Bestämmelsen överensstämmer med 23 § förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223) som i dagsläget styr överklagandetiden för enskild.&lt;br&gt;Regleringen i andra meningen i stycket har sin motsvarighet i nuvarande&lt;br&gt;38 § tredje stycket. Den tar sikte på alla beslut som inte gäller bosättning&lt;br&gt;utan som bl.a. avser registrering i folkbokföringsregister av födelsetid i&lt;br&gt;personnummer, civilstånd, medborgarskap eller annan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Riksskatteverket eller en kommun överklagar ett beslut gäller alltid&lt;br&gt;samma överklagandetid. Ett överklagande skall enligt tredje stycket ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten inom tre veckor från den dag beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen som är ny införs en regel om prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;br&gt;Prövningstillstånd meddelas när sådana skäl föreligger som anges i 34 a §&lt;br&gt;andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Det innebär att&lt;br&gt;kammarrätten kan meddela s.k. ändringsdispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras Riksskatteverkets möjlighet att överta skatte-&lt;br&gt;myndighetens uppgift att fora det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de flesta fall kommer skattemyndigheten att vara den enskildes mot-&lt;br&gt;part när denne har överklagat till länsrätten eller kammarrätten. Att&lt;br&gt;skattemyndigheten är den enskildes motpart följer av 7 a § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291). Riksskatteverket kan dock alltid överta skatte-&lt;br&gt;myndighetens roll som part. Det gäller både när skattemyndigheten själv&lt;br&gt;har överklagat och när myndigheten är den enskildes motpart. Ett över-&lt;br&gt;tagande kan ske exempelvis i mål av principiellt intresse. När Riksskatte-&lt;br&gt;verket inträder i målet förlorar skattemyndigheten sin partsroll. Riksskatte-&lt;br&gt;verket har också möjlighet att överklaga i skattemyndighetens ställe. Som&lt;br&gt;framgår av andra meningen är processföringen i Regeringsrätten för-&lt;br&gt;behållen Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget till ändring av tredje stycket införs krav på prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i kammarrätt. Prövningstillstånd meddelas när sådana skäl före-&lt;br&gt;ligger som anges i 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291). Det innebär att kammarrätten kan meddela s.k. ändrings-&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enskild överklagar skattemyndighetens beslut skall myndigheten&lt;br&gt;vara den enskildes motpart i domstolen. Det följer av 7 a § förvaltnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processlagen. Därmed har skattemyndigheten också rätt att enligt 33 §&lt;br&gt;samma lag överklaga domstolens avgörande. Det nya fjärde stycket ger&lt;br&gt;Riksskatteverket möjlighet att överta skattemyndighetens partsroll i&lt;br&gt;länsrätt och kammarrätt. I kammarrätten kan det ske även om endast&lt;br&gt;skattemyndigheten överklagar. När Riksskatteverket tar över uppgiften att&lt;br&gt;föra det allmännas talan förlorar skattemyndigheten ställningen som part.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Endast&lt;br&gt;verket har rätt att föra det allmännas talan i Regeringsrätten. Den rätten&lt;br&gt;avser både rätten att överklaga till domstolen och rätten att vara den&lt;br&gt;enskildes motpart när denne överklagar till högsta instans.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sekretess på skolområdet har behandlats i avsnitt 4.3. Den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen kan sägas utvidga den sekretess som gäller inom&lt;br&gt;folkbokföringen till grundskolan och gymnasieskolan. Sekretessen gäller&lt;br&gt;även hos den myndighet som inom kommunen har ansvaret för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna sekretessen har till syfte att skydda mot personför-&lt;br&gt;följelse och andra former av trakasserier. Det innebär att sekretessen i&lt;br&gt;första hand omfattar uppgifter om elevers och vårdnadshavares adresser.&lt;br&gt;Eftersom även andra folkbokföringsuppgifter är användbara för att spåra&lt;br&gt;upp en person kan dock även andra liknande uppgifter om en enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess vid befarad personförföljelse torde förutsätta att det föreligger&lt;br&gt;någon indikation på risk för sådan förföljelse. När en sekretessmarkering&lt;br&gt;föreligger kan man normalt utgå från att skattemyndigheten vidtagit en&lt;br&gt;utredning som utmynnat i att den konstaterat att en sådan förföljelse kan&lt;br&gt;befaras. Detta kan utgöra en del av underlaget för bedömningen av om&lt;br&gt;uppgifterna skall lämnas ut från en myndighet som omfattas av den&lt;br&gt;föreslagna sekretessen. Har personen medgivits kvarskrivning är det ett&lt;br&gt;annat skäl att inte lämna ut uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen för vissa elevadresser m.m. regleras i dag i 7 kap. 15 §&lt;br&gt;sekretesslagen. Överföringen av sekretessen på skolområdet till 9 §&lt;br&gt;innebär - förutom en utvidgning av området för sekretessen - att&lt;br&gt;uppgifterna kommer att undantas från meddelarfriheten enligt 16 kap.&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i lagrådsremiss Barnomsorg och skola föreslagit änd-&lt;br&gt;ringar i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen för folkbokföringsuppgifter i skolan återfinns numera i 7 kap.&lt;br&gt;9§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket (tidigare tredje stycket) regleras sekretessen för den som&lt;br&gt;fått fingerade personuppgifter. Liksom för närvarande skall sekretess gälla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ärende om fingerade pesonuppgifter. Det innebär att sekretess gäller hos&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen och domstol i ärende om medgivande. Sekretessen&lt;br&gt;gäller hos Rikspolisstyrelsen även för uppgifter som tillförs ärendet efter&lt;br&gt;ett byte. Ytterligare uppgifter kan efter hand tillföras ärendet t.ex. när den&lt;br&gt;som har medgivits fingerade personuppgifter vänder sig till Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen för att få hjälp i olika angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utvidgningen av sekretessen som föreslås i andra stycket gäller&lt;br&gt;den också hos de andra myndigheter som i sällsynta fall får del av en&lt;br&gt;känslig uppgift om den som fått medgivande att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. Den föreslagna sekretessen skall skydda uppgifter som&lt;br&gt;gör det möjligt att koppla ihop verklig och fingerad identitet till en och&lt;br&gt;samma person och därigenom avslöja en person som behöver skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring har samma innebörd som förslaget till ändring av&lt;br&gt;föräldrabalken. Vad som sägs i kommentaren till ändringen av bestäm-&lt;br&gt;melsen i föräldrabalken gäller även för den här paragrafen (se avsnitt&lt;br&gt;13.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 och 3 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget jämställs den kvarskrivne med bosatta (folkbokförda)&lt;br&gt;personer inom det landsting där hon eller han stadigvarande vistas. Det&lt;br&gt;innebär att den kvarskrivne är berättigad till fullständig hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i nämnda landsting. Om personen i fråga är folkbokförd i ett&lt;br&gt;annat landsting behöver hon eller han inte vända sig till det landstinget.&lt;br&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås även ändrad i budgetpropositionen för 1998,&lt;br&gt;utgiftsområde 10 (prop. 1997/98:1).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;75 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna nya fjärde stycket har samma innebörd som förslaget till ny&lt;br&gt;bestämmelse i 6 kap. 16 § föräldrabalken. Vad som sägs i kommentaren&lt;br&gt;till den bestämmelsen gäller fullt ut för det nya fjärde stycket i den här&lt;br&gt;paragrafen (se avsnitt 13.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket motsvarar den i 3 och 3 a § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen, se avsnitt 13.6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ändringen i begravningslagen har samma innebörd som förslaget till&lt;br&gt;ny bestämmelse i 6 kap. 16 § sista stycket föräldrabalken (se avsnitt 13.3).&lt;br&gt;Bestämmelsen i begravningslagen har dock fått en något annan&lt;br&gt;utformning eftersom övriga bestämmelser i paragrafen också reglerar&lt;br&gt;överklaganden i ärenden som inte har handlagts av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är folkbokförda i landet i&lt;br&gt;stället skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke reglerar vilka personer som får förekomma i det&lt;br&gt;centrala referensregistret. Bestämmelsen innebär att alla som har tilldelats&lt;br&gt;personnummer eller samordningsnummer skall anges i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i det nya andra stycket medför inte någon ändring av&lt;br&gt;uppgiftsregistreringen for personer som folkbokförs. Om den folkbok-&lt;br&gt;förde tidigare har erhållit samordningsnummer skall dock även det numret&lt;br&gt;anges i referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras uppgiftsregistreringen for personer som&lt;br&gt;kommer att tilldelas samordningsnummer. Jämfört med vad som nu gäller&lt;br&gt;för personer som tilldelas personnummer utan att vara folkbokförda inne-&lt;br&gt;bär bestämmelsen en viss utvidgning av uppgiftsregistreringen. Registre-&lt;br&gt;ringen kommer i första hand att grundas på uppgifter som den myndighet&lt;br&gt;lämnar som begär tilldelning av samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § medger även registrering av tekniska och administrativa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver registersökning på samordningsnummer och personnummer kräver&lt;br&gt;en säker tilldelning av samordningsnummer också möjlighet till sökning&lt;br&gt;på födelsetid. Det är skälet till att födelsetid införs som nytt sökbegrepp. I&lt;br&gt;övrigt ändras inte sökbegreppen genom förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:743) om Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke reglerar vilka personer som får förekomma i&lt;br&gt;aviseringsregistret. Bestämmelsen innebär att alla som har tilldelats&lt;br&gt;personnummer eller samordningsnummer skall anges i registret. Det kan&lt;br&gt;sägas motsvara den ordning som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket medför inte någon ändring av uppgifts-&lt;br&gt;registreringen for personer som folkbokförs. Om den folkbokförde tidi-&lt;br&gt;gare har erhållit samordningsnummer skall dock även det numret anges i&lt;br&gt;aviseringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeruppgifter för personer som inte är eller har varit folkbokförda&lt;br&gt;utan som endast har tilldelats samordningsnummer regleras i tredje&lt;br&gt;stycket. De uppgifter som registreras i folkbokföringens centrala refe-&lt;br&gt;rensregister skall också registreras i aviseringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket beror på att de nuvarande sökuppgiftema med&lt;br&gt;förslaget återfinns i det nya andra stycket i 4 §. I ett nytt andra stycke&lt;br&gt;regleras sökmöjligheterna i fråga om personer som tilldelats samordnings-&lt;br&gt;nummer. I dessa fall far samordningsnummer samt födelsetid och namn&lt;br&gt;användas som sökbegrepp. Detta överensstämmer med vad som gäller i&lt;br&gt;lagen om folkbokföringsregister. Paragrafen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallringen av uppgifter i fråga om personer som har tilldelats person-&lt;br&gt;nummer utan att ha varit folkbokförda regleras i första stycket. Det&lt;br&gt;innebär att ifrågavarande uppgifter skall gallras när uppgifterna inte längre&lt;br&gt;är aktuella. Med förslaget till ändring av första stycket kommer samma&lt;br&gt;ordning att gälla for personer som tilldelas samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt infors i första stycket en bestämmelse om gallring av uppgift&lt;br&gt;som avses i 4 § 12, dvs. anmälan enligt 7 kap. 1 och 10 §§ vallagen&lt;br&gt;(1997:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket beror på att uppgifterna i fråga med förslaget&lt;br&gt;återfinns i 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Några&lt;br&gt;folkbokföringsirågor (SOU 1996:68)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skyddet inom folkbokföringen mot personförföljelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adresser och andra folkbokföringsuppgifter som finns hos olika myndig-&lt;br&gt;heter kan användas som ett led i personförföljelse. Med hjälp t.ex. av en&lt;br&gt;adressuppgift kan en förföljare spåra upp en annan person för att utöva hot&lt;br&gt;eller våld. I första hand är det sekretess som skall skydda mot förföljelse&lt;br&gt;som sker med hjälp av personuppgifter hos myndigheter. Sekretesskyddet&lt;br&gt;förstärks genom ett system med s.k. sekretessmarkering (&amp;quot;skyddad&lt;br&gt;adress&amp;quot;). En sekretessmarkering läggs in i folkbokföringsregistren när man&lt;br&gt;befarar att en person kan bli utsatt för förföljelse om uppgifter om henne&lt;br&gt;eller honom röjs. I dagsläget har cirka 6 000 personer sekretessmarkering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsvis kan det visa sig att sekretess inte räcker för att skydda en&lt;br&gt;person. Kvarskrivning eller användning av fingerade personuppgifter — id-&lt;br&gt;byte - kan då aktualiseras. Kvarskrivning, som beslutas av skattemyn-&lt;br&gt;digheten, innebär att en person är bosatt på en annan plats än där hon eller&lt;br&gt;han är folkbokförd. Bostadsadressen för den kvarskrivne registreras inte&lt;br&gt;inom folkbokföringen. Den är inte heller tillgänglig för myndigheter eller&lt;br&gt;enskilda. Id-byte kan ske endast då den befarade förföljelsen är av särskilt&lt;br&gt;allvarlig art. Vid id-byte, som endast kan medges av domstol, har perso-&lt;br&gt;nen i fråga bl.a. bytt namn och personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning och id-byte har visat sig vara mycket effektiva skyddsåt-&lt;br&gt;gärder. Åtgärderna har dock negativa konsekvenser som drabbar den som&lt;br&gt;behöver skyddas. Även myndigheter och tredje man kan drabbas. Ungefär&lt;br&gt;150 personer är för närvarande kvarskrivna medan cirka 30 personer har&lt;br&gt;medgivits id-byte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sekretess som råder inom folkbokföringen och hos olika myndig-&lt;br&gt;heter är, enligt utredningens mening, nästan alltid en tillräcklig skyddsåt-&lt;br&gt;gärd vid befarad personförföljelse. Utredningen föreslår därför inte några&lt;br&gt;förändringar av det grundläggande sekretesskyddet för adresser och andra&lt;br&gt;uppgifter som utgår från folkbokföringen. På skolområdet bör dock sek-&lt;br&gt;retessen stärkas. I dagsläget är situationen den att adresser som kan hållas&lt;br&gt;hemliga inom folkbokföringen oftast är offentliga inom grund- och gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Eftersom många personer som riskerar förföljelse har bam i&lt;br&gt;skolåldern, kan en förföljare nå sitt offer genom adressuppgiften hos&lt;br&gt;skolan. Utredningen föreslår att en motsvarighet till folkbokföringssekre-&lt;br&gt;tessen införs i första hand i grund- och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan kvarskrivning och id-byte tillgrips måste man ha analyserat&lt;br&gt;varför sekretess och sekretessmarkering inte räcker som skydd. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår att detta klargörs bättre än vad som nu är fallet. Det bör&lt;br&gt;också tydliggöras att kvarskrivning och id-byte är verkningsfulla åtgärder&lt;br&gt;endast om den enskilde är beredd att lägga om sin livsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ganska stor utsträckning är en persons rättigheter och skyldigheter i&lt;br&gt;samhället knutna till folkbokföringsorten. De negativa konsekvenserna vid&lt;br&gt;kvarskrivning beror på att den kvarskrivne är folkbokförd på en annan ort&lt;br&gt;än där hon eller han vistas. Utredningen föreslår att den kvarskrivne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen, ges rätt till fullständig&lt;br&gt;sjukvård i vistelselandstinget. Att det införs sekretess på skolområdet är&lt;br&gt;också särskilt betydelsefullt för personer som är kvarskrivna. I övrigt anser&lt;br&gt;utredningen att svårigheterna vid kvarskrivning kan bemästras utan sär-&lt;br&gt;skild lagreglering. Berörda myndigheter måste dock vara beredda att&lt;br&gt;hjälpa den kvarskrivne till rätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Id-byte är det tredje steget på den trappa av skyddsåtgärder som inleds&lt;br&gt;med sekretess och fortsätter med kvarskrivning. När det gäller arten av&lt;br&gt;förföljelse som kan grunda id-byte föreslår utredningen endast smärre&lt;br&gt;justeringar. Även fortsättningsvis skall stor restriktivitet råda när det gäller&lt;br&gt;att medge id-byte. Id-byte får ske endast om kvarskrivning och andra&lt;br&gt;skyddsåtgärder är otillräckliga. Utredningen betonar särskilt att domstolen&lt;br&gt;måste vara klar över varför andra skyddsåtgärder är otillräckliga innan ett&lt;br&gt;id-byte medges. Om den enskilde kan skyddas utan id-byte är det&lt;br&gt;nämligen till stor fördel för henne eller honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget kan id-byte medges för högst fem år. I olika sammanhang&lt;br&gt;har det förts fram krav på ett permanent identitetsbyte. Utredningen har&lt;br&gt;bedömt att det nuvarande tidsbestämda id-bytet bör behållas. Om det&lt;br&gt;behövs kan id-byte efter förnyad prövning medges för mer än en period.&lt;br&gt;Ett permanent byte kan bl.a. medföra att skyddsåtgärden kommer att bestå&lt;br&gt;trots att hotet har upphört. Det är enligt utredningens mening till nackdel&lt;br&gt;både för den enskilde, myndigheterna och tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ansöknings- och beslutsförfarandet vid id-byte föreslås&lt;br&gt;inga större förändringar. Även i fortsättningen skall det i första hand an-&lt;br&gt;komma på Rikspolisstyrelsen att ansöka om id-byte vid Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt. Utredningen vill dock ge Rikspolisstyrelsen en utökad rätt att avslå&lt;br&gt;framställningar om id-byte. Om det inte är sannolikt att den enskilde kan&lt;br&gt;medges id-byte skall Rikspolisstyrelsen avslå hennes eller hans fram-&lt;br&gt;ställning. I likhet med vad som nu gäller kan den enskilde efter ett sådant&lt;br&gt;avslag vända sig direkt till domstolen och begära id-byte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en särskild bestämmelse som ger Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen rätt att i ärendet om id-byte inhämta sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;främst om den utpekade förföljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett id-byte registreras personen i fråga med bl.a. nytt - fingerat -&lt;br&gt;namn och personnummer inom folkbokföringen. Ett framgångsrikt id-byte&lt;br&gt;förutsätter självfallet att nya och verkliga uppgifter inte kan kopplas&lt;br&gt;samman, varken inom folkbokföringen eller hos någon myndighet. I&lt;br&gt;princip endast RPS känner personens verkliga identitet. Det har emellertid&lt;br&gt;visat sig att det i vissa sammanhang är mer eller mindre nödvändigt att&lt;br&gt;uppgifter om personens verkliga förhållanden görs tillgängliga. Personen&lt;br&gt;riskerar annars att helt eller delvis gå miste om någon rättighet i samhället&lt;br&gt;eller att drabbas av andra problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma tillrätta med olägenheterna efter ett id-byte är den&lt;br&gt;enskilde i stort behov av hjälp. Utredningen föreslår att Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;får till särskild uppgift att hjälpa personer som har medgivits id-byte, om&lt;br&gt;personen inte kan få hjälp på annat sätt. Styrelsen har god överblick över&lt;br&gt;de problem som kan aktualiseras efter ett id-byte. Rikspolisstyrelsen skall&lt;br&gt;särskilt bistå den enskilde vid kontakter med andra myndigheter. Därvid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan den enskilde bl.a. få hjälp med att bedöma i vilka sammanhang det&lt;br&gt;kan vara nödvändigt att lämna ut någon uppgift om förhållanden före id-&lt;br&gt;bytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen är tveksam till alla former av mer eller mindre automatiskt&lt;br&gt;utlämnande av kopplingen mellan verklig och fingerad identitet. I de fall&lt;br&gt;vissa uppgifter om förhållanden före id-bytet måste lämnas ut bör det ske&lt;br&gt;efter en prövning i varje enskilt fall och under betryggande former. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår ett särskilt sekretesskydd för känsliga uppgifter om id-byte&lt;br&gt;som kan komma att överföras till någon myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande till id-byte skall av den enskilde kunna bringas att upp-&lt;br&gt;höra i förtid, exempelvis om något hot inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte funnit det påkallat att lägga fram förslag om&lt;br&gt;någon form av särskild kostnadsersättning till den som har medgivits id-&lt;br&gt;byte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring av nyfödda barn vars föräldrar inte är folkbokförda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För något år sedan infördes det i folkbokföringen en allmän registrering av&lt;br&gt;alla födslar som sker här i landet. Samtidigt folkbokförs i princip alla bam&lt;br&gt;som föds här oberoende av om föräldrarna är folkbokförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart det förhållandet att födelsen sker här i landet bör inte längre vara&lt;br&gt;skäl för folkbokföring av det nyfödda bamet. Utredningen föreslår att ett&lt;br&gt;nyfött bam skall folkbokföras endast om barnets moder är folkbokförd. Ett&lt;br&gt;bam som därmed inte folkbokförs kan dock efter en kortare eller längre&lt;br&gt;tids vistelse i landet ha fått sådan anknytning hit att det skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring av familjehemsplacerade barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget finns det inte någon särskild reglering av familjehemsplacerade&lt;br&gt;bams folkbokföring. Barnet folkbokförs normalt i familjehemmet om&lt;br&gt;vistelsen där kan antas komma att överstiga sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård i familjehem skall utformas så att den främjar den enskildes&lt;br&gt;samhörighet med de anhöriga och kontakt med hemmiljön. Utredningen&lt;br&gt;förordar att detta får genomslag även när det gäller folkbokföringen. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår att folkbokföring i familjehemmet sker när vistelsen där&lt;br&gt;överstiger ett år. Normalt kommer ändrad folkbokföring att aktualiseras&lt;br&gt;först sedan vistelsen har pågått drygt ett år. Socialnämnden får en skyldig-&lt;br&gt;het att underrätta skattemyndigheten när barnets folkbokföring skall änd-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård av bam och unga i hem för vård eller boende bör aldrig föranleda&lt;br&gt;folkbokföring i sådant hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsehemort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar att uppgiften om födelsehemort behålls som ett&lt;br&gt;särskilt registerbegrepp inom folkbokföringen. Uppgiften används i första&lt;br&gt;hand av polismyndigheterna vid utfärdande av pass. Uppgiften om födel-&lt;br&gt;sehemort behövs inte längre i personbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer för den som inte är folkbokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer skall i första hand tilldelas i samband med att en person&lt;br&gt;folkbokförs. Personnummertilldelning sker emellertid även i andra sam-&lt;br&gt;manhang. Enligt praxis tilldelas personnummer för sju olika ändamål utan&lt;br&gt;att personen i fråga folkbokförs. Det är en tilldelning som till stor del stri-&lt;br&gt;der mot bestämmelserna om personnummer i folkbokföringslagen. I första&lt;br&gt;hand är det för polis- och skattemyndigheternas behov som personnummer&lt;br&gt;tilldelas en person som inte är folkbokförd. Dessa myndigheter menar att&lt;br&gt;de måste ha personnummer för samtliga personer som är aktuella hos dem.&lt;br&gt;Det anses annars föreligga bl.a. risk för personförväxling och svårigheter&lt;br&gt;vid uppgiftsutbyte med andra myndigheter. Vid den personnummertilldel-&lt;br&gt;ning som sker utan samband med folkbokföring är det ofta svårt att med&lt;br&gt;säkerhet identifiera den person som tilldelas personnumret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har förståelse för flera myndigheters krav på en enhetlig&lt;br&gt;personbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda och&lt;br&gt;som därför saknar personnummer. Det finns emellertid skäl som talar mot&lt;br&gt;att personnummer kommer till användning. Personnumret uppfattas ofta&lt;br&gt;som en inträdesbiljett till samhället och bör därför reserveras för personer&lt;br&gt;som folkbokförs här. Utredningen förordar därför att det införs ett särskilt&lt;br&gt;nummer - samordningsnummer - för personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförda. I den mån det finns behov bör samordningsnummer kunna&lt;br&gt;tilldelas även för samhällsområden och myndigheter som i dagsläget är&lt;br&gt;uteslutna från personnummertilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tilldelning av samordningsnummer skall personens identitet&lt;br&gt;fastställas om det är möjligt. Om det råder osäkerhet om identiteten eller&lt;br&gt;om någon uppgift som rör personen, exempelvis födelsetiden, skall det&lt;br&gt;anges vid tilldelningen. Om en person som har tilldelats samordnings-&lt;br&gt;nummer senare folkbokförs skall även samordningsnumret anges vid&lt;br&gt;folkbokföring av personen. Samordningsnumret bör vara konstruerat som&lt;br&gt;ett personnummer men innehålla sifferkombinationer som inte kan före-&lt;br&gt;komma i personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har beräknat att det kommer att kosta skatte-&lt;br&gt;förvaltningen 2-3 milj. kr. att förbereda för tilldelning och registrering av&lt;br&gt;samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande i folkbokföringsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt folkbokforingslagen rör i huvudsak två&lt;br&gt;frågor. Den grundläggande frågan gäller var någonstans en person skall&lt;br&gt;anses bosatt, alltså beslut beträffande bosättning. Myndigheten fattar också&lt;br&gt;beslut om registrering av olika förhållanden, t.ex. civilstånd och med-&lt;br&gt;borgarskap. I dagsläget kan skattemyndighetens beslut enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller.&lt;br&gt;Beslut om en persons bosättning kan också överklagas av en kommun som&lt;br&gt;berörs av beslutet och av Riksskatteverket. Överklagande sker på vanligt&lt;br&gt;sätt enligt förvaltningsprocessen, dvs. först till länsrätten och sedan vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kammarrätten och Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det i folkbokföringslagen införs ett generellt&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Prövnings-&lt;br&gt;tillstånd kan meddelas enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. att s.k. ändringsdispens kan meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den enskildes överklaganderätt föreslås i övrigt inte&lt;br&gt;några förändringar. Utredningen har övervägt en särskild överklaganderätt&lt;br&gt;för vårdnadshavare när det gäller bams folkbokföring. Utredningen har&lt;br&gt;dock inte funnit det påkallat att ge endast en av två vårdnadshavare rätt att&lt;br&gt;överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den kommunala överklaganderätten på folk-&lt;br&gt;bokföringsområdet avskaffas. När mantalsskrivning inte längre sker enligt&lt;br&gt;folkbokföringslagen har utredningen bedömt att det saknas skäl att behålla&lt;br&gt;den kommunala överklaganderätten enligt lagen. Riksskatteverkets rätt att&lt;br&gt;överklaga utvidgas något. Eftersom verket har ett allmänt ansvar för&lt;br&gt;folkbokföringen bör verket kunna överklaga alla typer av beslut enligt&lt;br&gt;FbfL, inte endast sådana som rör bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskilt reglerad tvåpartsprocess föreslås i frågor enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen. Den har i princip samma innebörd som tvåpartsprocessen&lt;br&gt;enligt taxeringslagen och förvaltningsprocesslagen. Vid överklagande av&lt;br&gt;enskild är skattemyndigheten dennes motpart i länsrätt och kammarrätt.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får överklaga avgörande av länsrätten men inte av&lt;br&gt;kammarrätten. I Regeringsrätten är det endast Riksskatteverket som kan&lt;br&gt;föra det allmännas talan. Riksskatteverket får också rätt att från&lt;br&gt;skattemyndigheten överta det allmännas talan i länsrätten och kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för folkbokföringsverksamheten handlägger skattemyndig-&lt;br&gt;heten även vissa ärenden av familjerättslig art. I första hand rör frågorna&lt;br&gt;namn, hindersprövning och registrering av gemensam vårdnad. Utred-&lt;br&gt;ningen förslår att processordningen på dessa områden i princip blir den&lt;br&gt;samma som enligt folkbokforingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:481) om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:483) om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 5-11 §§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en uppenbar risk&lt;br&gt;att en person som är folkbokförd i&lt;br&gt;landet kan bli utsatt för särskilt&lt;br&gt;allvarlig brottslighet som riktar sig&lt;br&gt;mot dennes liv, hälsa eller frihet&lt;br&gt;och om personen inte kan ges till-&lt;br&gt;räckligt skydd på annat sätt, får&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, efter skriftlig&lt;br&gt;ansökan, medge personen att&lt;br&gt;använda andra personuppgifter om&lt;br&gt;sig själv än de verkliga (fingerade&lt;br&gt;personuppgifter) under högst fem&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En folkbokförd person som&lt;br&gt;riskerar att bli utsatt för allvarlig&lt;br&gt;brottslighet som riktar sig mot den-&lt;br&gt;nes liv, hälsa eller frihet kan få&lt;br&gt;medgivande att använda andra upp-&lt;br&gt;gifter om sig själv än de verkliga&lt;br&gt;(fingerade personuppgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt&lt;br&gt;en familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna&lt;br&gt;varaktigt bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medgivande enligt&lt;br&gt;1 § görs av Rikspolisstyrelsen efter&lt;br&gt;framställning från den som vill an-&lt;br&gt;vända fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;arvslagit en framställning från en&lt;br&gt;enskild person får denne själv&lt;br&gt;ansöka hos rätten om medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har fått eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande att använda finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter får inte ges&lt;br&gt;om personen kan skyddas genom&lt;br&gt;kvarskrivning enligt 16 § folkbok-&lt;br&gt;föringslagen (1991: 481) eller på&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande får inte heller ges&lt;br&gt;om användningen av fingerade&lt;br&gt;personuppgifter, med hänsyn till&lt;br&gt;den förföljdes person eller andra&lt;br&gt;förhållanden, kan antas få endast&lt;br&gt;begränsad skyddseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande kan ges för högst&lt;br&gt;fem år i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begär medgivande för egen del får&lt;br&gt;även göra framställan eller an-&lt;br&gt;sökan om medgivande för ett barn&lt;br&gt;som personen är vårdnadshavare&lt;br&gt;för och varaktigt bor tillsammans&lt;br&gt;med, om syfte är att ge skydd mot&lt;br&gt;den andre vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;att inte göra ansökan hos rätten får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tingsrättens handläggning Medgivande att använda finge-&lt;br&gt;gäller lagen (1996:000) om hand- rade personuppgifter lämnas av&lt;br&gt;läggning av domstolsärenden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medgivande görs av&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen efter framställ-&lt;br&gt;ning från den som vill använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ansökan till tingsrätten skall&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen ange varför den&lt;br&gt;enskilde inte kan beredas tillräck-&lt;br&gt;ligt skydd genom kvarskrivning&lt;br&gt;eller annan mindre ingripande&lt;br&gt;åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats skall Rikspolisstyrelsen skynd-&lt;br&gt;samt se till att den person som har&lt;br&gt;fått medgivandet registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen med de fingerade&lt;br&gt;uppgifter som styrelsen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna&lt;br&gt;skall bestämmas och registreras på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det inte därav&lt;br&gt;framgår vilken person det är som&lt;br&gt;använder uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bevaka&lt;br&gt;att fingerade personuppgifter inte&lt;br&gt;används under längre tid än vad&lt;br&gt;som har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall avslå en&lt;br&gt;framställning enligt 3 &amp;nbsp;§ om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen anser att det inte före-&lt;br&gt;ligger sannolika skål för medgivan-&lt;br&gt;de att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;avslagit en framställning från en&lt;br&gt;enskild person får denne själv an-&lt;br&gt;söka hos rätten om medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har fått eller&lt;br&gt;begär medgivande för egen del får&lt;br&gt;även göra framställan eller an-&lt;br&gt;sökan om medgivande för ett barn&lt;br&gt;som personen är vårdnadshavare&lt;br&gt;för och varaktigt bor tillsammans&lt;br&gt;med, om syfte är att ge skydd mot&lt;br&gt;den andre vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet skall på begäran&lt;br&gt;lämna Rikspolisstyrelsen upplys-&lt;br&gt;ning om person som förekommer i&lt;br&gt;ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats skall Rikspolisstyrelsen skynd-&lt;br&gt;samt se till att den person som har&lt;br&gt;fått medgivandet registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen med de fingerade&lt;br&gt;uppgifter som styrelsen efter&lt;br&gt;samråd med den enskilde bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna&lt;br&gt;skall bestämmas och registreras på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det inte därav&lt;br&gt;framgår vilken person det är som&lt;br&gt;använder uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 21 § folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481) framgår att den som&lt;br&gt;folkbokförs med fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter skall avregistreras från&lt;br&gt;folkbokföringen såvitt avser de&lt;br&gt;tidigare uppgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall hjälpa&lt;br&gt;den som har fått medgivande att&lt;br&gt;använda fingerade personuppgifter&lt;br&gt;om hennes eller hans hjälpbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kan tillgodoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det ankommer på Rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsen att hjälpa den enskilde&lt;br&gt;skall styrelsen bistå vid kontakter&lt;br&gt;med andra myndigheter och i övrigt&lt;br&gt;lämna den enskilde den hjälp som&lt;br&gt;krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bevaka&lt;br&gt;att fingerade personuppgifter inte&lt;br&gt;används under längre tid än som&lt;br&gt;har medgetts. När den medgivna ti-&lt;br&gt;den har löpt ut skall Rikspolissty-&lt;br&gt;relsen underrätta skattemyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattemyndigheten har mot-&lt;br&gt;tagit underrättelse enligt första&lt;br&gt;stycket skall myndigheten skynd-&lt;br&gt;samt se till att de fingerade upp-&lt;br&gt;gifterna inte längre används inom&lt;br&gt;folkbokföringen. Myndigheten skall&lt;br&gt;göra de ändringar i folkbok-&lt;br&gt;föringsregistren som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter kan upp-&lt;br&gt;höra att gälla i förtid om den&lt;br&gt;enskilde skriftligen anmäler hos&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen att medgivandet&lt;br&gt;inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;underrättat skattemyndigheten om&lt;br&gt;den enskildes anmälan får denne&lt;br&gt;inte längre använda fingerade per-&lt;br&gt;sonuppgifter. Skattemyndigheten&lt;br&gt;skall vidta de åtgärder som anges i&lt;br&gt;9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättens handläggning av&lt;br&gt;ärenden om fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter gäller lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avslå en framställning om&lt;br&gt;användning av fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut enligt&lt;br&gt;7 £ första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 3, 6, 10, 16-18, 25, 26, 34, 38 och 39 §§ skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 40-42 §§, av följande ly-&lt;br&gt;delse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 40 § skall betecknas 43 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 2 och 18 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 3 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 40 § skall flyttas till närmast&lt;br&gt;före nya 43 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyfödda barns folkbokföring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När folkbokföring skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som föds levande här i&lt;br&gt;landet skall folkbokföras om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §. Även ett bam&lt;br&gt;som föds utom landet av en kvinna&lt;br&gt;som är folkbokförd här skall folk-&lt;br&gt;bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring vid inflyttning till&lt;br&gt;landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som föds levande här i&lt;br&gt;landet och vars moder är folkbok-&lt;br&gt;förd skall folkbokföras. Även ett&lt;br&gt;barn som föds utom landet av en&lt;br&gt;kvinna som är folkbokförd här skall&lt;br&gt;folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring&lt;br&gt;komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila&lt;br&gt;(dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som&lt;br&gt;kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och&lt;br&gt;utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omstän-&lt;br&gt;digheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som har vistats i landet&lt;br&gt;sedan födelsen utan att vara&lt;br&gt;folkbokfört skall folkbokföras när&lt;br&gt;det har sådan anknytning till landet&lt;br&gt;som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket an- Undantag från första och andra&lt;br&gt;ges i 4 och 5 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;styckena anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella för-&lt;br&gt;samling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostads-&lt;br&gt;lägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet&lt;br&gt;avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (1995:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1537) om lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött bam folkbokförs i den&lt;br&gt;församling där modem är&lt;br&gt;folkbokförd eller, om modern inte&lt;br&gt;är folkbokförd, i den församling&lt;br&gt;där det har fötts. Hittebarn folk-&lt;br&gt;bokförs i den församling där det&lt;br&gt;har påträffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött bam folkbokförs i den&lt;br&gt;församling där modem är folk-&lt;br&gt;bokförd (födelsehemort).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 14-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds&lt;br&gt;enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppdrag som statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befattning&lt;br&gt;som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt&lt;br&gt;sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård vid en institution för 5. vård vid institution för&lt;br&gt;sjukvård, vård av unga, kriminal- sjukvård, kriminalvård eller vård av&lt;br&gt;vård eller vård av missbrukare. missbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vård av barn eller ungdom&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:680)&lt;br&gt;eller lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga, om&lt;br&gt;inte annat följer av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse på viss fastighet som föranleds av förhållande som avses i&lt;br&gt;första stycket 1-5 anses inte heller leda till ändrad bosättning om personen&lt;br&gt;har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där.&lt;br&gt;Sammanlever personen med sin familj på en fastighet där han enligt 7 §&lt;br&gt;skulle anses bosatt, får skattemyndigheten dock på ansökan besluta att han&lt;br&gt;skall folkbokföras på den fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård enligt första stycket 6 som&lt;br&gt;äger rum i ett familjehem skall leda&lt;br&gt;till ändrad bosättning, om det kan&lt;br&gt;antas att vården kommer att över-&lt;br&gt;stiga ett år och särskilda skäl inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talar mot folkbokföring i familje-&lt;br&gt;hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som av särskilda skäl&lt;br&gt;kan antas bli utsatt för en allvarlig&lt;br&gt;eller upprepad brottslighet, förfö-&lt;br&gt;ljelser eller trakasserier på annat&lt;br&gt;sätt, får, om han flyttat eller avser&lt;br&gt;att flytta, efter ansökan medges att&lt;br&gt;vara folkbokförd på den gamla&lt;br&gt;folkbokföringsorten i högst tre år&lt;br&gt;(kvarskrivning). När det inte längre&lt;br&gt;finns skäl för kvarskrivning skall&lt;br&gt;den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som kan antas bli ut-&lt;br&gt;satt för brott, förföljelser eller tra-&lt;br&gt;kasserier på annat sätt, kan vid flytt-&lt;br&gt;ning medges att vara folkbokförd&lt;br&gt;på den gamla folkbokföringsorten&lt;br&gt;(kvarskrivning). Kvarskrivning kan&lt;br&gt;endast ske efter ansökan från den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får medges endast&lt;br&gt;om den enskildes behov av skydd&lt;br&gt;inte kan tillgodoses genom besöks-&lt;br&gt;förbud eller på annat sätt. Kvar-&lt;br&gt;skrivning får inte medges om åtgär-&lt;br&gt;den, med hänsyn till personens för-&lt;br&gt;hållanden eller andra omständig-&lt;br&gt;heter, inte kan antas utgöra en&lt;br&gt;effektiv skyddsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får även avse det utsatte personens medflyttande familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får medges för&lt;br&gt;högst tre år i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det inte längre finns skäl för&lt;br&gt;en kvarskrivning skall den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av frågor om kvarskrivning får skattemyndigheten anlita&lt;br&gt;biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje folkbokförd person&lt;br&gt;fastställs ett personnummer som&lt;br&gt;identitetsbeteckning. Vidare fast-&lt;br&gt;ställs personnummer för personer&lt;br&gt;som inte är folkbokförda i de fall&lt;br&gt;som anges i lag eller annan författ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje folkbokförd person&lt;br&gt;fastställs ett personnummer som&lt;br&gt;identitetsbeteckning. Personnumret&lt;br&gt;innehåller födelsetid, födelsenum-&lt;br&gt;mer och kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnumret innehåller födelse-&lt;br&gt;tid, födelsenummer och kontroll-&lt;br&gt;siffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siff-&lt;br&gt;ror, två för året, två för månaden&lt;br&gt;och två för dagen i nu nämnd ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsenumret består av tre&lt;br&gt;siffror och är udda för män och&lt;br&gt;jämnt för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan födelsetiden och födel-&lt;br&gt;senumret sätts ett bindestreck som&lt;br&gt;byts ut mot ett plustecken när en&lt;br&gt;person fyller 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siff-&lt;br&gt;ror, två för året, två för månaden&lt;br&gt;och två för dagen i nu nämnd ord-&lt;br&gt;ning. Födelsenumret består av tre&lt;br&gt;siffror och är udda för män och&lt;br&gt;jämnt för kvinnor. Mellan födel-&lt;br&gt;setiden och födelsenumret sätts ett&lt;br&gt;bindestreck som byts mot ett plus-&lt;br&gt;tecken det år en person fyller 100&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som inte är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd kan efter begäran&lt;br&gt;från en myndighet tilldelas ett&lt;br&gt;särskilt nummer (samordnings-&lt;br&gt;nummer). Samordningsnumret är&lt;br&gt;konstruerat som ett personnummer&lt;br&gt;men innehåller sijferkombinationer&lt;br&gt;som inte kan förekomma i ett&lt;br&gt;personnummer. Regeringen med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;tilldelning av samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat skall inom en vecka anmäla flyttningen till en skatte-&lt;br&gt;myndighet, en allmän försäkringskassa eller ett postbefordringsföretag&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan&lt;br&gt;enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en vistelse i ett familjehem&lt;br&gt;kan föranleda ändrad bosättning&lt;br&gt;enligt 10 § tredje stycket skall den&lt;br&gt;socialnämnd som ansvarar för&lt;br&gt;vistelsen underrätta skattemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat in från utlandet skall göra anmälan om inflyttningen till&lt;br&gt;en skattemyndighet eller en allmän försäkringskassa. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som är registrerad som obefintlig och skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall även göras när&lt;br&gt;ett barn skall folkbokföras här i&lt;br&gt;landet enligt 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan&lt;br&gt;eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärendet folkbokföring på fastighet eller i församling beslutar&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer enligt 18 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen fastställs&lt;br&gt;den skattemyndighet som be-&lt;br&gt;stäms av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnummer enligt 18 §&lt;br&gt;fjärde stycket tilldelas av den skat-&lt;br&gt;temyndighet som bestäms av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde en person är eller senast har varit folkbokförd eller, i fråga om&lt;br&gt;ärende enligt 1 § andra stycket, den skattemyndighet som enligt särskilda&lt;br&gt;bestämmelser skall underrättas om händelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighets beslut&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Beslut&lt;br&gt;om fastställande av födelsenummer&lt;br&gt;och kontrollsiffra i personnummer&lt;br&gt;överklagas dock hos Riksskat-&lt;br&gt;teverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om någons folkbok-&lt;br&gt;föring enligt 3-16 och 20-22 §§ får&lt;br&gt;överklagas av den person vars&lt;br&gt;folkbolrföring det gäller, av en kom-&lt;br&gt;mun som berörs av beslutet och av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Ett överklagande&lt;br&gt;av en kommun eller Riksskattever-&lt;br&gt;ket skall ha kommit in till skatte-&lt;br&gt;myndigheten inom tre veckor från&lt;br&gt;det att beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en annan fråga än&lt;br&gt;som avses i andra stycket får över-&lt;br&gt;klagas utan begränsning till viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 40 § får&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande till kammar-&lt;br&gt;rätten krävs prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut om&lt;br&gt;personnummer får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande vid vite får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;38 § får överklagas av den person&lt;br&gt;vars folkbokföring beslutet gäller&lt;br&gt;och av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av enskild om&lt;br&gt;folkbokföring enligt 3-17 och 20-&lt;br&gt;22 §§ skall ha kommit in till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;skattemyndigheten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet. Beslut i annan fråga får av&lt;br&gt;enskild överklagas utan begräns-&lt;br&gt;ning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket skall ha kommit in till skatte-&lt;br&gt;myndigheten inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesföreläggande enligt 37 § får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut om&lt;br&gt;fastställande av födelsenummer och&lt;br&gt;kontrollsiffra i personnummer samt&lt;br&gt;beslut om tilldelning av samord-&lt;br&gt;ningsnummer får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut enligt&lt;br&gt;andra stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överklaga&lt;br&gt;ett beslut av länsrätten eller kam-&lt;br&gt;marrätten även om verket inte&lt;br&gt;tidigare har fört det allmännas ta-&lt;br&gt;lan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den enskilde överklagat&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut, får&lt;br&gt;skattemyndigheten överklaga läns-&lt;br&gt;rättens beslut om det innebär att&lt;br&gt;den enskilde har fått helt eller&lt;br&gt;delvis bifall till sin talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enskild överklagar ett&lt;br&gt;avgörande enligt denna lag skall&lt;br&gt;skattemyndigheten vara den en-&lt;br&gt;skildes motpart i länsrätten och&lt;br&gt;kammarrätten. Överklagar Riks-&lt;br&gt;skatteverket skall det allmännas ta-&lt;br&gt;lan i länsrätten och kammarrätten&lt;br&gt;föras av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket får från skattemyn-&lt;br&gt;digheten ta över uppgiften att i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätten och kammarrätten föra&lt;br&gt;det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmän-&lt;br&gt;nas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 § den 1 januari 1998 och i övrigt&lt;br&gt;den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1538.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:751.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 16 § föräldrabalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för föräldrar&lt;br&gt;som inte är gifta med varandra prövas av skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;bamet är folkbokfört. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna.&lt;br&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos valfri skattemyndighet eller&lt;br&gt;allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagas hos allmän förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten överta uppgiften&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen (1971:291) att i länsrätten och&lt;br&gt;kammarrätten föra det allmännas&lt;br&gt;talan. Riksskatteverket för det all-&lt;br&gt;männas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 och 15 §§ sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialsko-&lt;br&gt;lan och sameskolan samt i en kommunal riksintematskola för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det in-&lt;br&gt;te står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om&lt;br&gt;skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende&lt;br&gt;eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;särskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialskolan och sameskolan samt&lt;br&gt;i en kommunal riksintematskola i&lt;br&gt;annat fall än som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena, för uppgift om ens-&lt;br&gt;kilds personliga förhållanden, om&lt;br&gt;det av särskild anledning kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående utsätts för förföljelse el-&lt;br&gt;ler på annat sätt lider men om upp-&lt;br&gt;giften röjs. Sekretessen gäller även&lt;br&gt;hos kommunal myndighet som för-&lt;br&gt;valtar det kommunala huvdman-&lt;br&gt;naskapet för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunk-&lt;br&gt;tionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som&lt;br&gt;uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom gäller&lt;br&gt;inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen,&lt;br&gt;vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn&lt;br&gt;över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för&lt;br&gt;uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev&lt;br&gt;från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte Statens&lt;br&gt;skolverks beslut i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande&lt;br&gt;registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver&lt;br&gt;det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av&lt;br&gt;befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,&lt;br&gt;for uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning kan antas att den enskilde&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en uppgift för vilken sek-&lt;br&gt;retess gäller enligt första stycket 1,&lt;br&gt;lämnats till en kommunal myn-&lt;br&gt;dighet enligt särskild uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet om skolpliktiga barn, gäller&lt;br&gt;sekretessen också hos myndigheten.&lt;br&gt;Sekretessgäller dock inte om upp-&lt;br&gt;giften tas upp i beslut hos myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter for&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det inte står klar att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i ärende om fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för uppgift som rör en person&lt;br&gt;som har fått medgivande att an-&lt;br&gt;vända fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det inte står klar att uppgif-&lt;br&gt;ten kan röjas utan att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § namnlagen (1982:670) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten får Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagas hos allmän förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten överta uppgiften&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen (1971:291) att i länsrätten och&lt;br&gt;kammarrätten föra det allmännas&lt;br&gt;talan. Riksskatteverket för det all-&lt;br&gt;männas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och&lt;br&gt;(1982:763) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget.&lt;br&gt;Även i övrigt skall landstinget ver-&lt;br&gt;ka för en god hälsa hos hela befolk-&lt;br&gt;ningen. Vad som i denna lag sägs&lt;br&gt;om landsting gäller också kom-&lt;br&gt;muner som inte ingår i ett lands-&lt;br&gt;ting, om inte annat följer av 17 §.&lt;br&gt;Vad här sagts utgör inte hinder för&lt;br&gt;arman att bedriva hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 a §§ hälso- och sjukvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget&lt;br&gt;eller som är kvarskrivna enligt 16 §&lt;br&gt;folkbokforingslagen (1991:481)&lt;br&gt;och stadigvarande vistas där. Även&lt;br&gt;i övrigt skall landstinget verka för&lt;br&gt;en god hälsa hos hela befolkningen.&lt;br&gt;Vad som i denna lag sägs om lands-&lt;br&gt;ting gäller också kommuner som&lt;br&gt;inte ingår i ett landsting, om inte&lt;br&gt;annat följer av 17 §. Vad här sagts&lt;br&gt;utgör inte hinder för annan att be-&lt;br&gt;driva hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter&lt;br&gt;som landstinget ansvarar för enligt denna lag. En uppgift som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall erbjuda dem Landstinget skall erbjuda dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget, som är bosatta inom landstinget&lt;br&gt;eller som är kvarskrivna enligt 16 §&lt;br&gt;folkbokforingslagen (1991:481)&lt;br&gt;och stadigvarande vistas där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. habilitering och rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hjälpmedel för funktionshindrade, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tolktjänst för vardagstolkning för bamdomsdöva, dövblinda, vuxen-&lt;br&gt;döva och hörselskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och&lt;br&gt;hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter&lt;br&gt;som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel&lt;br&gt;skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade&lt;br&gt;och beslutade insatser framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft det 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga om hindersprövning får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut av präster inom Svenska kyrkan om förrättande&lt;br&gt;av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten överta uppgiften&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen (1971:291) att i länsrätten och&lt;br&gt;kammarrätten föra det allmännas&lt;br&gt;talan. Riksskatteverket för det all-&lt;br&gt;männas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 § begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §’&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller länsstyrelsens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i ärende som avses i 5 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om förfarande med aska enligt 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om flyttning av gravsatt stoft eller aska enligt 6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om överflyttning eller upphörande av gravrätt enligt 7 kap. 34 §.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet i länsrätten&lt;br&gt;eller kammarrätten innebär pröv-&lt;br&gt;ning av ett beslut som skattemyn-&lt;br&gt;digheten har meddelat, får Riks-&lt;br&gt;skatteverket från skattemyndigheten&lt;br&gt;överta uppgiften enligt 7 a § för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;att i länsrätten och kammarrätten&lt;br&gt;föra det allmännas talan. Riks-&lt;br&gt;skatteverket för i sådant mål det&lt;br&gt;allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1718.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen om folkbokförings-&lt;br&gt;register (1990:1536)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 12 §§ lagen om folkbokförings-&lt;br&gt;register (1990:1536) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är&lt;br&gt;registeransvarig för uppgifter i det&lt;br&gt;centrala referensregistret som avser&lt;br&gt;en person som är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförd inom myndighetens&lt;br&gt;verksamhetsområde eller som av&lt;br&gt;myndigheten tilldelats person-&lt;br&gt;nummer utan att vara folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är&lt;br&gt;registeransvarig för uppgifter i det&lt;br&gt;centrala referensregistret som avser&lt;br&gt;en person som är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförd inom myndighetens&lt;br&gt;verksamhetsområde eller som av&lt;br&gt;myndigheten har tilldelats sam-&lt;br&gt;ordningsnummer enligt 18 § tredje&lt;br&gt;stycket folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret får&lt;br&gt;innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet eller som annars har tillde-&lt;br&gt;lats personnummer. För en sådan&lt;br&gt;person får anges personnummer&lt;br&gt;och grunden för personnummer-&lt;br&gt;tilldel-ningen samt de uppgifter&lt;br&gt;som senast registrerats enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 11 med&lt;br&gt;upplysning om det lokala register&lt;br&gt;från vilket uppgifterna har hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret får&lt;br&gt;innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet och om personer som har&lt;br&gt;tilldelats samordningsnummer en-&lt;br&gt;ligt 18 § tredje stycket folkbok-&lt;br&gt;föringslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd får anges person-&lt;br&gt;nummer, samordningsnummer om&lt;br&gt;sådant har tilldelats, och de uppgif-&lt;br&gt;ter som senast registrerats enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 11 med upplys-&lt;br&gt;ning om det lokala register från&lt;br&gt;vilket uppgifterna har hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;samordningsnummer får anges&lt;br&gt;numret och grunden för&lt;br&gt;nummertilldelning samt uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. födelsetid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;samordningsnummer far vidare an-&lt;br&gt;ges de handlingar som har legat till&lt;br&gt;grund för identifiering av personen.&lt;br&gt;Om osäkerhet råder om personens&lt;br&gt;identitet eller om uppgift som har&lt;br&gt;lämnats om honom skall det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas&lt;br&gt;uppgifter som avses i 6 § första stycket 1 -4, 7 och 8 med undantag för&lt;br&gt;uppgift om adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret&lt;br&gt;får som sökbegrepp användas&lt;br&gt;uppgifter som avses i 6 § första&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret&lt;br&gt;får som sökbegrepp användas upp-&lt;br&gt;gift om personnummer, samord-&lt;br&gt;ningsnummer, födelsetid, namn och&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 och 7 §§ i lydelse före ikraftträdandet gäller dock fortfarande i&lt;br&gt;fråga om personnummer som har tilldelats en person utan samband med&lt;br&gt;folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 8 §§ lagen (1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om personer som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförda i landet eller&lt;br&gt;som annars tilldelats person-&lt;br&gt;nummer. För en sådan person får&lt;br&gt;de uppgifter anges som registrerats&lt;br&gt;enligt lagen (1990:1536) om folk-&lt;br&gt;bokföringsregister och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om personer som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförda i landet och&lt;br&gt;om personer som har tilldelats&lt;br&gt;samordningsnummer enligt 18 §&lt;br&gt;tredje stycket folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd får de uppgifter&lt;br&gt;anges som registrerats enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och samord-&lt;br&gt;ningsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under&lt;br&gt;särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, föräldrar, bam och vårdnadshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. datum för inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet eller&lt;br&gt;annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. medlemskap i icke-territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;samordningsnummer far anges de&lt;br&gt;uppgifter som har registrerats&lt;br&gt;enligt 7 § tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;lagen (1990: 1536) om folkbok-&lt;br&gt;föringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses i 4 § 1-4 och 8,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. som avses i 4 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4 och 8,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island,&lt;br&gt;eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om medborgarskap i land inom eller utom Europeiska unionen&lt;br&gt;(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också an-&lt;br&gt;vändas uppgift som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § 1-8 och 11 skall gallras,&lt;br&gt;när en ny, motsvarande uppgift&lt;br&gt;registreras eller när uppgiften inte&lt;br&gt;längre är aktuell. Uppgift om rättat&lt;br&gt;personnummer får dock bevaras&lt;br&gt;under den tid som behövs for att&lt;br&gt;tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § andra stycket 1-8 och 11&lt;br&gt;samt i 4 § tredje stycket skall gall-&lt;br&gt;ras, när en ny, motsvarande uppgift&lt;br&gt;registreras eller när uppgiften inte&lt;br&gt;längre är aktuell. Uppgift om rättat&lt;br&gt;personnummer får dock bevaras&lt;br&gt;under den tid som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om datum för mflyttning från utlandet skall gallras fyra år efter&lt;br&gt;utgången av det år då uppgiften registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en person avregistrerats från&lt;br&gt;folkbokföringen, skall uppgift som&lt;br&gt;avses i 4 § 4-9 och 11 gallras vid&lt;br&gt;avregistreringen och övriga upp-&lt;br&gt;gifter tio år efter utgången av det år&lt;br&gt;personen avregistrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en person avregistrerats från&lt;br&gt;folkbokföringen, skall uppgift som&lt;br&gt;avses i 4 § andra stycket 4-9 och 11&lt;br&gt;gallras vid avregistreringen och&lt;br&gt;övriga uppgifter tio år efter ut-&lt;br&gt;gången av det år personen av-&lt;br&gt;registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 4 och 8 §§ i lydelse före ikraftträdandet gäller dock fortfarande i&lt;br&gt;fråga om uppgifter om personer som har tilldelats personnummer utan&lt;br&gt;samband med folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig Prop. 1997/98:9&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;över betänkandet Några folkbokföringsfragor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(SOU 1996:68)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän (JO), Justitiekanslem, Svea hovrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Stockholms tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i&lt;br&gt;Västenorrlands län, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Riksrevisions-&lt;br&gt;verket, Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk, Sjöfartsverket, Patent- och registreringsverket, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse,&lt;br&gt;Barnombudsmannen, Brottsoffermyndigheten, Statens person- och&lt;br&gt;adressregistemämnd, Statens invandrarverk, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden, Vägverket, Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Kvinnojourernas riksförbund (ROKS), Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, socialtjänsten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden som han hämtat in från&lt;br&gt;överåklagarna vid Åklagarmyndigheterna i Linköping, Malmö och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:483) om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 5-10 §§, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en uppenbar risk&lt;br&gt;att en person som är folkbokförd i&lt;br&gt;landet kan bli utsatt för särskilt&lt;br&gt;allvarlig brottslighet som riktar sig&lt;br&gt;mot dennes liv, hälsa eller frihet&lt;br&gt;och om personen inte kan ges till-&lt;br&gt;räckligt skydd på annat sätt, får&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, efter skriftlig&lt;br&gt;ansökan medge personen att&lt;br&gt;använda andra personuppgifter om&lt;br&gt;sig själv än de verkliga&lt;br&gt;(fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter) under högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En folkbokförd person som&lt;br&gt;riskerar att bli utsatt för allvarlig&lt;br&gt;brottslighet som riktar sig mot den-&lt;br&gt;nes liv, hälsa eller frihet kan få&lt;br&gt;medgivande att använda andra upp-&lt;br&gt;gifter om sig själv än de verkliga&lt;br&gt;(fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande att använda finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter får inte läm-&lt;br&gt;nas om personen kan beredas&lt;br&gt;tillräckligt skydd genom kvarskriv-&lt;br&gt;ning enligt 16 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:481) eller på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt&lt;br&gt;en familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna&lt;br&gt;varaktigt bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande att använda finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter lämnas av&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medgivande enligt Ansökan om medgivande görs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § görs av Rikspolisstyrelsen efter av Rikspolisstyrelsen efter fram-&lt;br&gt;firamställning från den som vill an- ställning från den som vill använda&lt;br&gt;vända fingerade personuppgifter. fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;avslagit en framställning från en&lt;br&gt;enskild person får denne själv&lt;br&gt;ansöka hos rätten om medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har fått eller&lt;br&gt;begär medgivande för egen del får&lt;br&gt;även göra framställan eller an-&lt;br&gt;sökan om medgivande för ett barn&lt;br&gt;som personen är vårdnadshavare&lt;br&gt;för och varaktigt bor tillsammans&lt;br&gt;med om syfte är att ge skydd mot&lt;br&gt;den andre vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;att inte göra ansökan hos rätten får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tingsrättens handläggning&lt;br&gt;gäller lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan till tingsrätten skall&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen ange varför&lt;br&gt;kvarskrivning eller någon annan&lt;br&gt;mindre ingripande åtgärd inte är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats skall Rikspolisstyrelsen skynd-&lt;br&gt;samt se till att den person som har&lt;br&gt;fått medgivandet registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen med de fingerade&lt;br&gt;uppgifter som styrelsen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna&lt;br&gt;skall bestämmas och registreras på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det inte därav&lt;br&gt;framgår vilken person det är som&lt;br&gt;använder uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall avslå en&lt;br&gt;framställning enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket, om styrelsen anser att det&lt;br&gt;inte är sannolikt att ett medgivande&lt;br&gt;att använda fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;avslagit en framställning får den&lt;br&gt;enskilde själv ansöka hos tings-&lt;br&gt;rätten om medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som begär eller har&lt;br&gt;fått medgivande för egen del, får&lt;br&gt;även göra en framställning eller&lt;br&gt;ansöka om medgivande för ett barn&lt;br&gt;som personen är vårdnadshavare&lt;br&gt;för och varaktigt bor tillsammans&lt;br&gt;med, om syftet är att ge skydd mot&lt;br&gt;den andre vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bevaka&lt;br&gt;att fingerade personuppgifter inte&lt;br&gt;används under längre tid än vad&lt;br&gt;som har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet skall på begäran&lt;br&gt;lämna Rikspolisstyrelsen upplys-&lt;br&gt;ning om en person som förekommer&lt;br&gt;i ett ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats, skall Rikspolisstyrelsen skynd-&lt;br&gt;samt se till att den person som har&lt;br&gt;fått medgivandet registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen med de fingerade&lt;br&gt;uppgifter som styrelsen efter&lt;br&gt;samråd med den enskilde bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna&lt;br&gt;skall bestämmas och registreras på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det inte därav&lt;br&gt;framgår vem det år som använder&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bistå den&lt;br&gt;som har fått medgivande att&lt;br&gt;använda fingerade personuppgifter&lt;br&gt;vid kontakter med andra myndighe-&lt;br&gt;ter och i övrigt lämna den hjälp&lt;br&gt;som krävs, om den enskildes hjälp-&lt;br&gt;behov inte kan tillgodoses på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har fått med-&lt;br&gt;givande att använda fingerade per-&lt;br&gt;sonuppgifter skriftligen anmäler&lt;br&gt;hos Rikspolisstyrelsen att med-&lt;br&gt;givandet inte längre behövs, skall&lt;br&gt;detta upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen hos Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt ansöka om att ett med-&lt;br&gt;givande att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter skall upphöra att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett medgivande att använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter har upp-&lt;br&gt;hört att gälla skall Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen underrätta skattemyndigheten&lt;br&gt;om detta. Skattemyndigheten skall&lt;br&gt;skyndsamt se till att de fingerade&lt;br&gt;uppgifterna inte längre används&lt;br&gt;inom folkbokföringen. Myndigheten&lt;br&gt;skall göra de ändringar i folkbok-&lt;br&gt;föringsregistren som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;underrättat skattemyndigheten om&lt;br&gt;den enskildes anmälan enligt 8 §&lt;br&gt;första stycket får denne inte längre&lt;br&gt;använda de fingerade uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättens handläggning av&lt;br&gt;ärenden om fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter gäller lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;att avslå en framställning om att få&lt;br&gt;använda fingerade personuppgifter&lt;br&gt;får inte överklagas. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om beslut om medgivande att använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter som har fattats fore ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1996:265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokforingslagen (1991:481)&lt;br&gt;dels att 2, 3, 6, 16-18, 26, 31, 34, 38 och 39 §§ skall ha följande lydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall inforas fyra nya paragrafer, 18 a §, 40-42 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 40 § skall betecknas 43 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 2 och 18 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 3 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 40 § skall flyttas till närmast&lt;br&gt;före nya 43 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyfödda barns folkbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som föds levande här i&lt;br&gt;landet skall folkbokföras om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §. Även ett bam&lt;br&gt;som föds utom landet av en kvinna&lt;br&gt;som är folkbokförd här skall folk-&lt;br&gt;bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När folkbokföring skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som föds levande här i&lt;br&gt;landet skall folkbokföras om&lt;br&gt;modern är folkbokförd eller om&lt;br&gt;fadern är folkbokförd och vård-&lt;br&gt;nadshavare. Även ett bam som&lt;br&gt;föds utom landet av en kvinna som&lt;br&gt;är folkbokförd skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring&lt;br&gt;komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila&lt;br&gt;(dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som&lt;br&gt;kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och&lt;br&gt;utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omstän-&lt;br&gt;digheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som har vistats i landet&lt;br&gt;sedan födelsen utan att vara folk-&lt;br&gt;bokfört skall folkbokföras om det&lt;br&gt;har sådan anknytning till landet&lt;br&gt;som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket Undantag från första och andra&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;styckena finns i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella för-&lt;br&gt;samling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostads-&lt;br&gt;lägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet&lt;br&gt;avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1537) om lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött bam folkbokförs i den&lt;br&gt;församling där modem är folkbok-&lt;br&gt;förd eller, om modem inte är&lt;br&gt;folkbokförd, i den församling där&lt;br&gt;det har fötts. Hittebarn folkbokförs&lt;br&gt;i den församling där det har på-&lt;br&gt;träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött bam folkbokförs i den&lt;br&gt;församling där modem är folkbok-&lt;br&gt;förd eller, om modem inte är&lt;br&gt;folkbokförd, i den församling där&lt;br&gt;fadern är folkbokförd (födelse-&lt;br&gt;hemort).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 14-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som av särskilda skäl&lt;br&gt;kan antas bli utsatt för en allvarlig&lt;br&gt;eller upprepad brottslighet, för-&lt;br&gt;följelser eller trakasserier på annat&lt;br&gt;sätt, får, om han flyttat eller avser&lt;br&gt;att flytta, efter ansökan medges att&lt;br&gt;vara folkbokförd på den gamla&lt;br&gt;folkbokföringsorten i högst tre år&lt;br&gt;(kvarskrivning). När det inte längre&lt;br&gt;finns skäl för kvarskrivning skall&lt;br&gt;den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som av särskilda skäl&lt;br&gt;kan antas bli utsatt för brott, för-&lt;br&gt;följelser eller allvarliga trakasserier&lt;br&gt;på annat sätt, får vid flyttning med-&lt;br&gt;ges att vara folkbokförd på den&lt;br&gt;gamla folkbokföringsorten (kvar-&lt;br&gt;skrivning). Kvarskrivning kan&lt;br&gt;endast ske efter ansökan från den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får medges endast&lt;br&gt;om den enskildes behov av skydd&lt;br&gt;inte kan tillgodoses genom besöks-&lt;br&gt;förbud eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får även avse den utsatta personens medflyttande familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får medges för&lt;br&gt;högst tre år i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det inte längre finns skäl för&lt;br&gt;kvarskrivning skall den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av frågor om kvarskrivning får skattemyndigheten anlita&lt;br&gt;biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje folkbokförd person&lt;br&gt;fastställs ett personnummer som&lt;br&gt;identitetsbeteckning. Vidare fast-&lt;br&gt;ställs personnummer för personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje folkbokförd person&lt;br&gt;fastställs ett personnummer som&lt;br&gt;identitetsbeteckning. Personnumret&lt;br&gt;innehåller födelsetid, födelsenum-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte är folkbokförda i de fall&lt;br&gt;som anges i lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnumret innehåller födelse-&lt;br&gt;tid, födelsenummer och kontroll-&lt;br&gt;siffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siff-&lt;br&gt;ror, två för året, två för månaden&lt;br&gt;och två för dagen i nu nämnd ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer och kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siff-&lt;br&gt;ror, två för året, två för månaden&lt;br&gt;och två för dagen i nu nämnd ord-&lt;br&gt;ning. Födelsenumret består av tre&lt;br&gt;siffror och är udda för män och&lt;br&gt;jämnt för kvinnor. Mellan födel-&lt;br&gt;setiden och födelsenumret sätts ett&lt;br&gt;bindestreck som byts mot ett plus-&lt;br&gt;tecken det år en person fyller 100&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsenumret består av tre&lt;br&gt;siffror och är udda för män och&lt;br&gt;jämnt för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan födelsetiden och födel-&lt;br&gt;senumret sätts ett bindestreck som&lt;br&gt;byts ut mot ett plustecken när en&lt;br&gt;person fyller 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är obehövligt skall&lt;br&gt;födelsetiden i personnumret lagras&lt;br&gt;med åtta siffror i register som förs&lt;br&gt;med hjälp av automtisk data-&lt;br&gt;behandling; fyra för året, två för&lt;br&gt;månaden och två för dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som inte är eller har&lt;br&gt;varit folkbokfördfår efter begäran&lt;br&gt;från en myndighet tilldelas ett sär-&lt;br&gt;skilt nummer (samordningsnum-&lt;br&gt;mer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnumret skall utgå&lt;br&gt;från den födelsetid som den&lt;br&gt;rekvirerande myndigheten uppger.&lt;br&gt;Numret skall anges med två siffror&lt;br&gt;för vardera år, månad och dag i nu&lt;br&gt;nämnd ordning. Siffrorna för dag&lt;br&gt;skall adderas med 60. Därefter&lt;br&gt;anges ett tresiffrigt individnummer,&lt;br&gt;som är udda för män och jämt för&lt;br&gt;kvinnor, samt en kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 18 § tredje&lt;br&gt;stycket gäller även samordnings-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat in från utlandet&lt;br&gt;skall göra anmälan om inflytt-&lt;br&gt;ningen till en skattemyndighet eller&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som är registre-&lt;br&gt;rad som obefintlig och skall folk-&lt;br&gt;bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat in från utlandet&lt;br&gt;skall anmäla inflyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet eller en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. Detsamma gäller&lt;br&gt;den som är registrerad som&lt;br&gt;obefintlig och skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall även göras när&lt;br&gt;ett barn skall folkbokföras här i&lt;br&gt;landet enligt 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att en person&lt;br&gt;är skyldig att göra anmälan enligt&lt;br&gt;denna lag, får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom att antingen göra&lt;br&gt;en sådan anmälan eller skriftligen&lt;br&gt;eller muntligen lämna de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för bedömningen av&lt;br&gt;hans folkbokföring. I föreläggandet&lt;br&gt;skall anges vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att en person&lt;br&gt;är skyldig att göra anmälan enligt&lt;br&gt;denna lag, får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom att antingen göra&lt;br&gt;en sådan anmälan eller skriftligen&lt;br&gt;eller muntligen lämna de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för bedömningen av&lt;br&gt;hans folkbokföring. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten far även i annat fall före-&lt;br&gt;lägga en person att lämna upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för kontroll av&lt;br&gt;bosättningen enligt denna lag. I&lt;br&gt;föreläggandet skall anges vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga en person att lämna uppgift om&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning, även om skyldighet att göra anmälan enligt första&lt;br&gt;stycket inte föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bams vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom&lt;br&gt;föreskriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan&lt;br&gt;eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärendet folkbokföring på&lt;br&gt;fastighet eller i församling beslutar&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet gäller folkbokföring&lt;br&gt;på fastighet eller i församling&lt;br&gt;beslutar skattemyndigheten i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten eller församlingen är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer enligt 18 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen fastställs&lt;br&gt;av den skattemyndighet som be-&lt;br&gt;stäms av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;län där fastigheten eller försam-&lt;br&gt;lingen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnummer enligt&lt;br&gt;18 a § tilldelas av den skattemyn-&lt;br&gt;dighet som bestäms av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde en person är eller senast har varit folkbokförd eller, i fråga om&lt;br&gt;ärende enligt 1 § andra stycket, den skattemyndighet som enligt särskilda&lt;br&gt;bestämmelser skall underrättas om händelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighets beslut&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Beslut&lt;br&gt;om fastställande av födelsenummer&lt;br&gt;och kontrollsifffa i personnummer&lt;br&gt;överklagas dock hos Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om någons folkbok-&lt;br&gt;föring enligt 3-16 och 20-22 §§ får&lt;br&gt;överklagas av den person vars&lt;br&gt;folkbokföring det gäller, av en kom-&lt;br&gt;mun som berörs av beslutet och av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Beslut om&lt;br&gt;fastställande av födelsenummer och&lt;br&gt;kontrollsifffa i personnummer samt&lt;br&gt;beslut om tilldelning av samord-&lt;br&gt;ningsnummer överklagas dock hos&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket. Ett överklagande&lt;br&gt;av en kommun eller Riksskattever-&lt;br&gt;ket skall ha kommit in till skatte-&lt;br&gt;myndigheten inom tre veckor från&lt;br&gt;det att beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en annan fråga än&lt;br&gt;som avses i andra stycket får över-&lt;br&gt;klagas utan begränsning till viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut om&lt;br&gt;personnummer får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande vid vite får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut om&lt;br&gt;personnummer och samordnings-&lt;br&gt;nummer får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesföreläggande enligt 37 £ får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut får&lt;br&gt;överklagas av den person vars&lt;br&gt;folkbokföring beslutet gäller och,&lt;br&gt;med undantag av beslut enligt 18&lt;br&gt;och 18 a §§, av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Ett beslut om en persons bosättning&lt;br&gt;får även överklagas av en kommun&lt;br&gt;som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av enskild om&lt;br&gt;folkbokföring enligt 3-17 och 20-&lt;br&gt;22 §§ skall ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag den klagande fick del&lt;br&gt;av beslutet. Beslut i annan fråga får&lt;br&gt;överklagas av enskild utan be-&lt;br&gt;gränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket eller en kommun skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag beslu-&lt;br&gt;tet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överklaga&lt;br&gt;ett beslut av länsrätten eller kam-&lt;br&gt;marrätten även om verket inte&lt;br&gt;tidigare har fört det allmännas ta-&lt;br&gt;lan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) att föra det all-&lt;br&gt;männas talan i länsrätt och kam-&lt;br&gt;marrätt. Riksskatteverket för det&lt;br&gt;allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 a § den 1 januari 2000 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 18 § om tilldelning av personnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer som inte är folkbokförda får tillämpas intill utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 38-42 §§ tillämpas första gången i de fall där det&lt;br&gt;första beslutet i ärendet fattats efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1538.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1538.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 16 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för föräldrar&lt;br&gt;som inte är gifta med varandra prövas av skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;bamet är folkbokfört. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna.&lt;br&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos valfri skattemyndighet eller&lt;br&gt;allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten Beslut av skattemyndigheten far&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagas hos allmän förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen (1971:291) att föra det all-&lt;br&gt;männas talan i länsrätt och kam-&lt;br&gt;marrätt. Riksskatteverket för det&lt;br&gt;allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 och 15 §§ sekretesslagen (1980:100)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialsko-&lt;br&gt;lan och sameskolan samt i en kommunal riksintematskola för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det in-&lt;br&gt;te står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om&lt;br&gt;skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende&lt;br&gt;eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma&lt;br&gt;område i annat fall än som avses i&lt;br&gt;första och andra styckena, för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds identitet, adress&lt;br&gt;och andra liknande uppgifter om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det av särskild anledning kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunk-&lt;br&gt;tionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som&lt;br&gt;uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom gäller&lt;br&gt;inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen,&lt;br&gt;vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för&lt;br&gt;uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev&lt;br&gt;från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte Statens&lt;br&gt;skolverks beslut i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande&lt;br&gt;registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver&lt;br&gt;det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av&lt;br&gt;befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning kan antas att den enskilde&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en uppgift, för vilken sek-&lt;br&gt;retess gäller enligt första stycket 1,&lt;br&gt;lämnats till en kommunal myn-&lt;br&gt;dighet enligt särskild uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet om skolpliktiga barn, gäller&lt;br&gt;sekretessen också hos myndigheten.&lt;br&gt;Sekretess gäller dock inte om upp-&lt;br&gt;giften tas upp i beslut hos myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fin-&lt;br&gt;gerade personuppgifter för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den enskil-&lt;br&gt;de eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fin-&lt;br&gt;gerade personuppgifter för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den enskil-&lt;br&gt;de eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men. Om en uppgift för vilken&lt;br&gt;sådan sekretess gäller har lämnats&lt;br&gt;till en annan myndighet, gäller&lt;br&gt;sekretessen också där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § namnlagen (1982:670) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten får Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen (1971:291) att föra det all-&lt;br&gt;männas talan i länsrätt och kam-&lt;br&gt;marrätt. Riksskatteverket för det&lt;br&gt;allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket fora det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen Prop. 1997/98:9&lt;br&gt;(1982:763) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget.&lt;br&gt;Även i övrigt skall landstinget ver-&lt;br&gt;ka för en god hälsa hos hela befolk-&lt;br&gt;ningen. Vad som i denna lag sägs&lt;br&gt;om landsting gäller också kom-&lt;br&gt;muner som inte ingår i ett lands-&lt;br&gt;ting,i den mån inte annat följer av&lt;br&gt;17 §. Vad här sagts utgör inte&lt;br&gt;hinder för annan att bedriva hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget&lt;br&gt;eller som stadigvarande vistas där&lt;br&gt;och är kvarskrivna enligt 16 § folk-&lt;br&gt;bokföringslagen (1991:481). Även&lt;br&gt;i övrigt skall landstinget verka för&lt;br&gt;en god hälsa hos hela befolkningen.&lt;br&gt;Vad som i denna lag sägs om lands-&lt;br&gt;ting gäller också kommuner som&lt;br&gt;inte ingår i ett landsting, i den mån&lt;br&gt;inte annat följer av 17 §. Vad här&lt;br&gt;sagts utgör inte hinder för annan att&lt;br&gt;bedriva hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter&lt;br&gt;som landstinget ansvarar för enligt denna lag. En uppgift som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall erbjuda dem Landstinget skall erbjuda dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget, som är bosatta inom landstinget&lt;br&gt;eller som stadigvarande vistas där&lt;br&gt;och är kvarskrivna enligt 16 § folk-&lt;br&gt;bokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. habilitering och rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hjälpmedel för funktionshindrade, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tolktjänst för vardagstolkning för bamdomsdöva, dövblinda, vuxen-&lt;br&gt;döva och hörselskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och&lt;br&gt;hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter&lt;br&gt;som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel&lt;br&gt;skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade&lt;br&gt;och beslutade insatser framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga om hindersprövning får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut av präster inom Svenska kyrkan om förrättande&lt;br&gt;av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från skatte-&lt;br&gt;myndigheten ta över uppgiften&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen (1971:291) att föra det all-&lt;br&gt;männas talan i länsrätt och kam-&lt;br&gt;marrätt. Riksskatteverket för det&lt;br&gt;allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1995:1681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § tandvårdslagen (1985:125) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god tandvård åt dem som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget. Även i övrigt&lt;br&gt;skall landstinget verka för en god&lt;br&gt;tandhälsa hos befolkningen. Tand-&lt;br&gt;vård som landstinget självt bedriver&lt;br&gt;benämns i denna lag folktandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god tandvård åt dem som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget eller som stadig-&lt;br&gt;varande vistas där och är kvar-&lt;br&gt;skrivna enligt 16 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:481). Även i övrigt&lt;br&gt;skall landstinget verka för en god&lt;br&gt;tandhälsa hos befolkningen. Tand-&lt;br&gt;vård som landstinget självt bedriver&lt;br&gt;benämns i denna lag folktandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte&lt;br&gt;ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter&lt;br&gt;som landstinget och dess folktandvård ansvarar för enligt denna lag.&lt;br&gt;Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 § begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller länsstyrelsens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i ärende som avses i 5 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om förfarande med aska enligt 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om flyttning av gravsatt stoft eller aska enligt 6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om överflyttning eller upphörande av gravrätt enligt 7 kap. 34 §.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet i länsrätten&lt;br&gt;eller kammarrätten innebär&lt;br&gt;prövning av ett beslut som skatte-&lt;br&gt;myndigheten har meddelat, får&lt;br&gt;Riksskatteverket från skattemyndig-&lt;br&gt;heten ta över uppgiften enligt 7 a §&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) att föra det allmännas&lt;br&gt;talan i länsrätt och kammarrätt.&lt;br&gt;Riksskatteverket för i sådant mål&lt;br&gt;det allmännas talan i Regerings-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som&lt;br&gt;anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1718.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;folkbokföringsregister (1990:1536)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 12 §§ lagen om folkbokföringsregis-&lt;br&gt;ter (1990:1536) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är&lt;br&gt;registeransvarig för uppgifter i det&lt;br&gt;centrala referensregistret som avser&lt;br&gt;en person som är eller senast har&lt;br&gt;varit folkbokförd inom myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhetsområde eller&lt;br&gt;som av myndigheten tilldelats&lt;br&gt;personnummer utan att vara folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret får&lt;br&gt;innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet eller som annars tilldelats&lt;br&gt;personnummer. För en sådan per-&lt;br&gt;son får anges personnummer och&lt;br&gt;grunden för personnummertilldel-&lt;br&gt;ningen samt de uppgifter som&lt;br&gt;senast registrerats enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 11 med upplysning&lt;br&gt;om det lokala register från vilket&lt;br&gt;uppgifterna har hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är&lt;br&gt;registeransvarig för uppgifter i det&lt;br&gt;centrala referensregistret som avser&lt;br&gt;en person som är eller senast har&lt;br&gt;varit folkbokförd inom myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhetsområde eller&lt;br&gt;som av myndigheten har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer enligt&lt;br&gt;18 a § folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret får&lt;br&gt;innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet och om personer som har&lt;br&gt;tilldelats ett samordningsnummer&lt;br&gt;enligt 18 a § folkbokforingslagen&lt;br&gt;(1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd får anges person-&lt;br&gt;nummer, samordningsnummer om&lt;br&gt;sådant har tilldelats, och de uppgif-&lt;br&gt;ter som senast registrerats enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 11 med upplys-&lt;br&gt;ning om det lokala register från&lt;br&gt;vilket uppgifterna har hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer får anges&lt;br&gt;numret och grunden för nummer-&lt;br&gt;tilldelning samt uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. födelsetid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer får vidare&lt;br&gt;anges de handlingar som har legat&lt;br&gt;till grund för identifiering. Om det&lt;br&gt;råder osäkerhet om personens&lt;br&gt;identitet eller om uppgift som har&lt;br&gt;lämnats om honom skall det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 6 § första stycket 1-4, 7 och 8 med undantag för uppgift&lt;br&gt;om adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret&lt;br&gt;får som sökbegrepp användas upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 6 § första stycket&lt;br&gt;1,2 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret&lt;br&gt;får som sökbegrepp användas upp-&lt;br&gt;gift om personnummer, samord-&lt;br&gt;ningsnummer, födelsetid, namn och&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 och 7 §§ i deras lydelse före ikraftträdandet gäller dock fortfarande&lt;br&gt;i fråga om personnummer som har tilldelats en person utan samband med&lt;br&gt;folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 8 §§ lagen (1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om personer som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförda i landet eller&lt;br&gt;som annars tilldelats person-&lt;br&gt;nummer. För en sådan person får&lt;br&gt;de uppgifter anges som registrerats&lt;br&gt;enligt lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister och som&lt;br&gt;avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om personer som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförda i landet och&lt;br&gt;om personer som har tilldelats ett&lt;br&gt;samordningsnummer enligt 18 a §&lt;br&gt;folkbokforingslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd får de uppgifter&lt;br&gt;anges som registrerats enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och samord-&lt;br&gt;ningsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och&lt;br&gt;folkbokföring under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, föräldrar, bam och vårdnadshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. datum för inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet eller&lt;br&gt;annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. medlemskap i icke-territoriell församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. anmälan enligt 7 kap. 1 och 10 §§ vallagen (1997:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats&lt;br&gt;ett samordningsnummer får anges&lt;br&gt;de uppgifter som har registrerats&lt;br&gt;enligt 7 tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om folkbok-&lt;br&gt;föringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses i 4 § 1-4, 8 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-12,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om medborgarskap i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Norge, Finland eller&lt;br&gt;Island, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om medborgarskap i land&lt;br&gt;inom eller utom Europeiska unio-&lt;br&gt;nen (unionsmedborgarskap eller&lt;br&gt;icke unionsmedborgarskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses i 4 § andra stycket&lt;br&gt;1-4, 8 och 10-12,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om medborgarskap i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Norge, Finland eller&lt;br&gt;Island,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om medborgarskap i land&lt;br&gt;inom eller utom Europeiska unio-&lt;br&gt;nen (unionsmedborgarskap eller&lt;br&gt;icke unionsmedborgarskap), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;om samordningsnummer,&lt;br&gt;födelsetid och namn för person som&lt;br&gt;avses i 4 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också an-&lt;br&gt;vändas uppgift som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § 1-8 och 11 skall gallras,&lt;br&gt;när en ny, motsvarande uppgift&lt;br&gt;registreras eller när uppgiften inte&lt;br&gt;längre är aktuell. Uppgift om rättat&lt;br&gt;personnummer får dock bevaras&lt;br&gt;under den tid som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § andra stycket 1-8, 11&lt;br&gt;och 12 samt i 4 § tredje stycket&lt;br&gt;skall gallras, när en ny, motsvaran-&lt;br&gt;de uppgift registreras eller när upp-&lt;br&gt;giften inte längre är aktuell. Upp-&lt;br&gt;gift om rättat personnummer får&lt;br&gt;dock bevaras under den tid som&lt;br&gt;behövs för att tillgodose ändamålet&lt;br&gt;med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år efter&lt;br&gt;utgången av det år då uppgiften registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en person avregistrerats från&lt;br&gt;folkbokföringen, skall uppgift som&lt;br&gt;avses i 4 § 4-9 och 11 gallras vid&lt;br&gt;avregistreringen och övriga upp-&lt;br&gt;gifter tio år efter utgången av det år&lt;br&gt;personen avregistrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har avregistrerats&lt;br&gt;från folkbokföringen, skall uppgift&lt;br&gt;som avses i 4 § andra stycket 4-9&lt;br&gt;och 11 gallras vid avregistreringen&lt;br&gt;och övriga uppgifter tio år efter&lt;br&gt;utgången av det år personen av-&lt;br&gt;registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock fortfarande i fråga om uppgifter om personer som har tilldelats&lt;br&gt;personnummer utan samband med folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1997:169.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:169.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-09-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 19 juni 1997 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i folkbokforingslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Birgitta&lt;br&gt;Pettersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om fingerade personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås att den som har levt under fingerade uppgifter inte&lt;br&gt;längre skall få använda dessa sedan Rikspolisstyrelsen har underrättat&lt;br&gt;skattemyndigheten om den enskildes anmälan. Även om skatte-&lt;br&gt;myndigheten enligt första stycket skyndsamt skall se till att de fingerade&lt;br&gt;uppgifterna inte längre används inom folkbokföringen, kan det komma att&lt;br&gt;gå viss tid från det Rikspolisstyrelsens underrättelse kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten till dess skattemyndigheten vidtagit erforderliga&lt;br&gt;registreringsåtgärder i folkbokföringen. Det remitterade förslaget innebär&lt;br&gt;att den enskilde under denna tid inte skulle få använda sig av de fingerade&lt;br&gt;uppgifterna. Samtidigt skulle han eller hon inte heller finnas registrerad&lt;br&gt;under sina verkliga personuppgifter. Den enskilde skulle därmed i&lt;br&gt;avvaktan på skattemyndighetens registrering få svårigheter att företa&lt;br&gt;rättshandlingar av skilda slag. Lagrådet föreslår på grund härav att bestäm-&lt;br&gt;melsen utformas så att den enskilde skall få använda de fingerade&lt;br&gt;uppgifterna fram till dess omregistreringen har skett inom folk-&lt;br&gt;bokföringen. Detta kan åstadkommas t.ex. genom att orden &amp;quot;... får denne&lt;br&gt;inte längre använda de fingerade uppgifterna&amp;quot; byts mot &amp;quot;... får denne&lt;br&gt;använda de fingerade uppgifterna fram till dess skattemyndigheten har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerat ändringarna i folkbokföringsregistren men inte för tid därefter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket i paragrafen föreskrivs att Riksskatteverket får från&lt;br&gt;skattemyndigheten ta över uppgiften enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;att föra det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt. Uttrycket&lt;br&gt;återkommer i flera av de remitterade lagförslagen. Avsikten är att&lt;br&gt;Riksskatteverket alltid skall kunna överta skattemyndighetens roll som&lt;br&gt;part. Hänvisningen till förvaltningsprocesslagen synes överflödig. Om den&lt;br&gt;får utgå blir bestämmelsen mer lättläst. Motsvarande utformning finns på&lt;br&gt;annat håll, se särskilt 20 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;som ändrades i nu aktuellt hänseende samtidigt som 7 a § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen infördes. Andra stycket första meningen bör alltså lyda:&lt;br&gt;&amp;quot;Riksskatteverket får från skattemyndigheten ta över uppgiften att föra det&lt;br&gt;allmännas talan i länsrätt och kammarrätt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i föräldrabalken. namnlagen, äktenskapsbalken&lt;br&gt;och begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som anförts beträffande 42 § förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;folkbokforingslagen förordas att hänvisningen till 7 a § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets skyldighet enligt bestämmelsen i dess nuvarande lydelse&lt;br&gt;begränsas till att omfatta dem som är bosatta inom landstinget. Enligt ett&lt;br&gt;fÖrarbetsuttalande (jfr prop. 1981/82:97 s 115) avses med bosättning&lt;br&gt;detsamma som i folkbokforingslagen (1991:481). Rekvisitet &amp;quot;bosatt&amp;quot; har&lt;br&gt;därför i vissa fall kommit att ges innebörden &amp;quot;folkbokförd&amp;quot;, vilket medfört&lt;br&gt;problem för dem som är kvarskrivna inom ett annat landsting än där de&lt;br&gt;stadigvarande vistas. Med hänsyn härtill synes den omvända formulering&lt;br&gt;som den föreslagna ändringen hade i betänkandets lagförslag, &amp;quot;eller som&lt;br&gt;är kvarskrivna enligt 16 § folkbokforingslagen (1991:481) och stadig-&lt;br&gt;varande vistas där&amp;quot;, vara att föredra. Eftersom ändringen endast berör ett&lt;br&gt;litet antal personer kan den lämpligen tas upp i en egen mening, insatt&lt;br&gt;efter huvudregeln i första meningen. Ändringen skulle då erhålla följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbok-&lt;br&gt;föringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget.&amp;quot;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som anförts ovan bör ändringen enligt lagrådets mening formu-&lt;br&gt;leras &amp;quot;eller som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och stadigvarande vistas där&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § bör göras motsvarande ändring som förordas i fråga om 3 § hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om aviseringsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i första stycket avser punkterna 1, 2 och 3 endast&lt;br&gt;personer som är eller har varit folkbokförda i landet och punkt 4 endast&lt;br&gt;personer som har tilldelats ett samordningsnummer (utan att senare ha&lt;br&gt;blivit folkbokförda). Bestämmelsen torde bli lättare att läsa om vartdera&lt;br&gt;fallet behandlas i ett särskilt stycke. Det första stycket och ett nytt andra&lt;br&gt;stycke skulle alltså förslagsvis kunna ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I fråga om den som är eller har varit folkbokförd får i aviseringsregistret&lt;br&gt;som sökbegrepp användas uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om medborgarskap-—, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om medborgarskap------icke unionsmedborgarskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som har tilldelats ett samordningsnummer får i aviser-&lt;br&gt;ingsregistret som sökbegrepp användas uppgift om samordningsnummer,&lt;br&gt;födelsetid och namn.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:9&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda personer,&lt;br&gt;samordningsnummer, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss red. ändring</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:44:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL039</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:44:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SfU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SfU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU5</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:9&lt;br/&gt;
Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:9&lt;br/&gt;
Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>