<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230171</hangar_id>
 <dok_id>GL0387</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>87</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:87</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>87</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Konstnärernas villkor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0387/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0387</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0387</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:87&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Konstnärernas villkor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0387/prop_199798__87-1.png" style="width:38pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harpsund den 12 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thage G Peterson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram förslag som skall förbättra konst-&lt;br&gt;närernas villkor. Inriktningen på statens insatser för konstnärerna som de&lt;br&gt;presenterades av regeringen i propositionen om kulturpolitik (prop.&lt;br&gt;1996/97:3) står fast. Avsikten är att skapa sådana villkor för de profes-&lt;br&gt;sionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för&lt;br&gt;utfört konstnärligt arbete. Förslagen syftar dels till att förstärka ersätt-&lt;br&gt;ningarna för utfört arbete, dels till att stimulera konstnärernas arbets-&lt;br&gt;marknad så att en ökad efterfrågan uppstår. En ökad efterfrågan leder till&lt;br&gt;ökade arbetsmöjligheter och därmed till ökade inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad förstärkningar av statens stödinsatser förordas inom bild- och&lt;br&gt;formområdet för att öka utställningsmöjlighetema. Dessutom föreslås&lt;br&gt;införandet av en ny stödordning för vissa utställare av bild- och form-&lt;br&gt;konst. Vidare förordar regeringen förstärkningar av befintliga ersätt-&lt;br&gt;ningar och bidrag till konstnärer inom bild- och formområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ton- och musikområdet föreslås en ny stödordning för ersättning&lt;br&gt;för bibliotekens utlåning av musikfonogram (fonogramersättning).&lt;br&gt;Vidare förordas ökningar av stöden till fria musikgrupper och fonogram-&lt;br&gt;utgivning. Regeringen förordar också ökningar av bidragen till lokala och&lt;br&gt;regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till Svenska rikskon-&lt;br&gt;serter, bl.a. för att öka beställningarna av tonsättares och kompositörers&lt;br&gt;verk. Dessutom förordas en förstärkning av bidragen till konstnärer inom&lt;br&gt;tonområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom scen- och filmområdet föreslås att bidrag till en tredje anställ-&lt;br&gt;ningsform inom teatern införs under en försöksperiod. Regeringen föror-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dar också förstärkt stöd till fria teater- och dansgrupper. Ytterligare insat- Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;ser för dansen förordas, liksom ökat stöd till produktion av kortfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ordområdet föreslås två nya stödformer, nämligen stöd för att&lt;br&gt;främja nyskriven svensk dramatik och stöd till en digital pjäsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att ett stöd för arbetsförmedling vid centrumbild-&lt;br&gt;ningarna införs under en försöksperiod. Regeringen förordar också ökat&lt;br&gt;verksamhetsbidrag till centrumbildningarna och till det internationella&lt;br&gt;kulturutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen..........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärsstödsutredningen.................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärsersättningsutredningen........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Relation till budgetpropositionen for år 1999 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering.........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktningen på statens&amp;nbsp;insatser för konstnärerna..............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärernas villkor......................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärernas antal och verksamhetsinriktning...............12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärernas arbetsmarknad...........................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärernas ekonomiska förhållanden..........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande statliga stöd till konstnärer............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturpolitiska stödformer................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Individuellt riktade ersättningar och bidrag... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till institutioner och organisationer.....17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiska stödformer................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Passiva arbetsmarknadspolitiska stöd.............18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiva arbetsmarknadspolitiska stöd..............19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärer inom bild- och formområdet.........................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetsbidrag till vissa utställare m.m.....................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningar och bidrag till konstnärer.............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärer inom ton- och musikområdet........................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F onogramersättning..........................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till vissa musikändamål............................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärer inom scen- och filmområdet.........................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En tredje anställningsform inom teatern...........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till vissa teater-, dans- och filmändamål...................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Konstnärer inom ordområdet..........................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd för att främja nyskriven svensk dramatik m.m.........42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Förmedling av konstnärers arbete och internationellt kulturutbyte 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrumbildningar............................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till internationellt kulturutbyte..................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU&lt;br&gt;1997:183)..............................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet Generella konstnärsstöd&lt;br&gt;(SOU 1997:184)....................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Fonogramersättning (SOU&lt;br&gt;1997:140)..............................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183)..............61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184)........62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Fonogramersättning (SOU 1997:140)...............63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1998.........64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen föreslår om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare inom bild-&lt;br&gt;och formområdet (avsnitt 7.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet&lt;br&gt;utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder (avsnitt 7.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fonogramersättning för folk- och skolbibliotekens utlåning av ljud-&lt;br&gt;upptagningar av musikaliska verk samt musikalier (avsnitt 8.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett statligt bidrag till en tredje anställningsform inom teatern under&lt;br&gt;en försöksperiod (avsnitt 9.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;ett statligt stöd för att främja nyskriven svensk dramatik&lt;br&gt;(avsnitt 10.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ett statligt stöd till en digital pjäsbank (avsnitt 10.1) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under&lt;br&gt;en försöksperiod (avsnitt 11.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) ^p- 1997/98:87&lt;br&gt;om överlämnande av förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;inom Kulturdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:318) om överlämnande av&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;skall införas två nya paragrafer, 4 och 4 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §’ Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)&lt;br&gt;prövar frågor om fördelning av statliga medel till upphovsmän på musik-&lt;br&gt;området för utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsen-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a § Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation&lt;br&gt;(SAMI) prövar frågor om fördelning av statliga medel till utövande&lt;br&gt;konstnärer på musikområdet för utlåning genom det allmänna biblio-&lt;br&gt;teksväsendet av verk som de har medverkat i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutvarande 4 § upphävd genom 1994:305.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I april 1997 bemyndigade regeringen chefen for Kulturdepartementet att&lt;br&gt;tillkalla en särskild utredare med uppgift att kartlägga omfattningen av&lt;br&gt;konstnärernas arbetslöshet. Vidare skulle utredaren analysera hur de&lt;br&gt;nuvarande aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna för yrkesverk-&lt;br&gt;samma konstnärer fungerar. Utredaren skulle därvid lämna förslag till&lt;br&gt;hur de arbetsmarknadspolitiska medel som riktas till konstnärer kan&lt;br&gt;användas mer effektivt inom ramen för redan befintliga stöd- och&lt;br&gt;åtgärdssystem. I uppdraget ingick även att närmare granska de s.k. cent-&lt;br&gt;rumbildningarnas arbetsförmedlande roll samt lämna förslag till åtgärder&lt;br&gt;som tydligare kan avgränsa den mottagargrupp till vilken de arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska insatserna inom kulturområdet riktas. Förslagen skulle ha&lt;br&gt;sin utgångspunkt i de övergripande nationella målen för arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken och kulturpolitiken. Utredningen antog namnet Konstnärliga&lt;br&gt;arbetsmarknadsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 22 december 1997 överlämnades betänkandet Arbete åt konstnärer&lt;br&gt;(SOU 1997:183). Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 4. En sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet, Kulturdepartementet,&lt;br&gt;(dnr Ku97/4977/Ko). Det finns förslag i betänkandet som inte tas upp till&lt;br&gt;behandling i denna proposition. Dessa förslag rör förordnings- och regle-&lt;br&gt;ringsbrevsfrågor inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde.&lt;br&gt;Regeringen har ännu inte tagit ställning till hur dessa förslag skall&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärsstödsutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till utform-&lt;br&gt;ningen av ett kulturpolitiskt grundat generellt stöd till främst konstnärliga&lt;br&gt;och litterära egenföretagare. I uppdraget ingick även att redovisa konst-&lt;br&gt;närers ekonomiska förhållanden. Utredningen antog namnet Konstnärs-&lt;br&gt;stödsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) överlämnades&lt;br&gt;den 22 december 1997. Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 5. En sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet, Kulturdepartementet,&lt;br&gt;(dnr Ku97/4978/Ko). Utredaren har även överlämnat betänkandet Konst-&lt;br&gt;närernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden (SOU&lt;br&gt;1997:190) som bygger på en omfattande SCB- och enkätundersökning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bland konstnärer. Betänkandet har inte remissbehandlats, men det har Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;översänts för kännedom till remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärsersättningsutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett förslag till&lt;br&gt;regelsystem avseende en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av&lt;br&gt;icke upphovsrättsligt skyddad konst. Utredaren hade också till uppgift att&lt;br&gt;utreda formerna för ersättning till upphovsmän för utlåning av fonogram.&lt;br&gt;Utredningen antog namnet Konstnärsersättningsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade i augusti 1997 ett delbetänkande, En fond&lt;br&gt;för unga konstnärer (SOU 1997:106). Regeringen bedömer att utredarens&lt;br&gt;förslag saknar förutsättningar att genomföras. Betänkandet har därför inte&lt;br&gt;blivit föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1997 överlämnades slutbetänkandet Fonogramersättning&lt;br&gt;(SOU 1997:140). Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 3. Slutbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 6. En sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet, Kulturdepartementet,&lt;br&gt;(dnr Ku97/4507/Ko).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas ett förslag till ändring i lagen (1992:318) om&lt;br&gt;överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verk-&lt;br&gt;samhetsområde. Ändringen är av en sådan karaktär att Lagrådets hörande&lt;br&gt;skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Relation till budgetpropositionen för år 1999 och&lt;br&gt;finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnar regeringen förslag och bedömningar inom en&lt;br&gt;total ram för år 1999 på 69 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor&lt;br&gt;avser tidsbegränsade insatser för bl. a. försöksverksamheter inom&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepertementets ansvarsområde. Av den totala ramen har&lt;br&gt;regeringen för avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 bl.a. föreslå att&lt;br&gt;ca 13 miljoner kronor fördelas till konstnärer på bild- och formområdet,&lt;br&gt;ca 18 miljoner kronor till konstnärer på ton- och musikområdet och ca 21&lt;br&gt;miljoner kronor till konstnärer på scen- och filmområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna skall finansieras inom såväl utgiftsområde 17&lt;br&gt;(Kulturdepartementet) som utgiftsområde 14 (Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet). Där inget annat anges avses utgiftsområde 17.&lt;br&gt;Regeringens samlade förslag till statsbudget för år 1999 presenteras i&lt;br&gt;budgetpropositionen hösten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inriktningen på statens insatser för konst-&lt;br&gt;närerna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens insatser för konstnärerna bör för-&lt;br&gt;stärkas. Inriktningen bör vara den som regeringen förordade i propo-&lt;br&gt;sitionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3). Målet bör vara att skapa&lt;br&gt;sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin&lt;br&gt;försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Åtgärderna bör&lt;br&gt;inriktas på att höja ersättningen för utfört konstnärligt arbete och att&lt;br&gt;stimulera konstnärernas arbetsmarknad så att en ökad efterfrågan upp-&lt;br&gt;står. Det är angeläget att de insatser som föreslås i denna proposition&lt;br&gt;nyttjas för att undanröja rådande skillnader i villkor mellan män och&lt;br&gt;kvinnor inom konstnärsyrket. Vissa åtgärder bör vidtas för att be-&lt;br&gt;gränsa mottagargruppen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kul-&lt;br&gt;turområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kulturpropositionen lade regeringen fram förslag till en långsiktig&lt;br&gt;kulturpolitik. När det gäller insatserna för konstnärerna angavs följande&lt;br&gt;inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens insatser bör syfta till att skapa förutsättningar för ett aktivt&lt;br&gt;kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna och rika kultur-&lt;br&gt;upplevelser för medborgarna. Vidare bör staten verka för att skapa&lt;br&gt;sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin&lt;br&gt;försörjning på ersättning för utfört arbete. Regelverken på alla politikom-&lt;br&gt;råden bör anpassas så att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella&lt;br&gt;förhållanden. Möjlighet bör ges till konstnärlig förnyelse och konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete genom olika former av direkt konstnärsstöd. Möjlig-&lt;br&gt;heterna till internationellt konstnärligt utbyte bör förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut med anledning av kulturpropositionen innebar nya&lt;br&gt;och förstärkta insatser för att förbättra konstnärernas villkor (bet.&lt;br&gt;1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129). Flera stöd- och ersättningsformer till&lt;br&gt;konstnärer förstärktes fr.o.m. budgetåret 1997. Bl.a. infördes en indivi-&lt;br&gt;duell visningsersättning för bild- och formkonstnärer. Möjligheterna att&lt;br&gt;erhålla utställningsersättning ökade. Antalet långtidsstipendier mer än&lt;br&gt;fördubblades. Konstnärsnämnden fick ett utökat uppdrag inom det inter-&lt;br&gt;nationella konstnärsutbytet och tilldelades medel för att utveckla ett&lt;br&gt;internationellt ateljécentrum i Sverige (International Artists’ Studio Pro-&lt;br&gt;gram in Sweden, IASPIS). Ett statligt stöd inrättades för verksamhet med&lt;br&gt;länskonstnärer i syfte att höja intresset för konst och kultur i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt pekade regeringen i kulturpropositionen på behovet av flera&lt;br&gt;samverkande åtgärder för konstnärerna. En utvecklad upphovsrättslig&lt;br&gt;lagstiftning ökar t.ex. konstnärernas möjlighet till försörjning. Ytterligare&lt;br&gt;ansträngningar borde göras för att hitta system som vid sidan av de&lt;br&gt;selektiva stöden generellt förbättrar konstnärernas villkor och som ger&lt;br&gt;dem möjlighet till kontinuitet i det konstnärliga skapandet. Vidare borde&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för konstnärer så långt det är möj-&lt;br&gt;ligt anpassas till de kulturpolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillsatte regeringen under hösten 1996 och våren&lt;br&gt;1997 tre olika utredningar med det gemensamma uppdraget att lämna&lt;br&gt;förslag som förbättrar konstnärernas villkor (se avsnitt 3). Samtliga&lt;br&gt;utredningar har lämnat sina slutbetänkanden under hösten 1997. Med&lt;br&gt;dessa utredningar som grund lägger regeringen i denna proposition fram&lt;br&gt;forslag som fullföljer den inriktning som lades fast i propositionen om&lt;br&gt;kulturpolitik. Målet är att skapa sådana villkor för de professionella&lt;br&gt;konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört&lt;br&gt;konstnärligt arbete. Förslagen syftar till att höja ersättningarna för utfört&lt;br&gt;arbete och till att stimulera konstnärernas arbetsmarknad så att en ökad&lt;br&gt;efterfrågan uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av utredningarna, Konstnärsstödsutredningen, har kommit fram till&lt;br&gt;att det i dagsläget inte finns förutsättningar för att införa ett generellt&lt;br&gt;konstnärsstöd, utan föreslår i stället åtgärder inom de olika konstområ-&lt;br&gt;dena i syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska förhållanden. Rege-&lt;br&gt;ringen delar tillsammans med flertalet remissinstanser uppfattningen att&lt;br&gt;det är effekten, inte formen, som bör vara utslagsgivande vid valet av&lt;br&gt;insatser. Insatserna bör syfta till att kompensera låga intäkter av konst-&lt;br&gt;närlig verksamhet samt till att minska yrkesverksamma konstnärers bero-&lt;br&gt;ende av icke-konstnärliga försöijningsarbeten och därigenom medverka&lt;br&gt;till att stimulera konstnärligt skapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kulturpropositionen pekade regeringen på att arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken efterhand kommit att bli allt viktigare från kulturpolitisk synpunkt.&lt;br&gt;Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen har haft regeringens uppdrag att&lt;br&gt;analysera hur de nuvarande arbetsmarknadspolitiska insatserna för&lt;br&gt;yrkesverksamma konstnärer fungerar samt att göra en översyn av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken i förhållande till konstnärsyrket. Utredningen&lt;br&gt;pekar på ett övertygande sätt på den strukturella obalans som råder på&lt;br&gt;den konstnärliga arbetsmarknaden. Det främsta problemet är den närmast&lt;br&gt;konstanta överetableringen av icke kvalificerade konstnärer och de sam-&lt;br&gt;hälleliga kostnader som följer av detta. Ett skäl till denna obalans är&lt;br&gt;omfattningen och inriktningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;som har riktats mot kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med de resurser som satsas på kulturpolitiken avsätter&lt;br&gt;staten mycket stora belopp till arbetsmarknadspolitiken. Omfattande&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder som saknar koppling till de kulturpo-&lt;br&gt;litiska målen upprätthåller ett kulturutbud som annars inte skulle finnas&lt;br&gt;och kan därmed innebära att oetablerade konstnärer stannar kvar i yrket&lt;br&gt;trots avsaknaden av konstnärliga uppdrag mellan åtgärderna. Detta leder&lt;br&gt;för en stor andel av de arbetssökande till en permanent rundgång mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen bedömer att ungefär en tred-&lt;br&gt;jedel av de som är inskrivna vid arbetsförmedlingarna som arbetslösa&lt;br&gt;konstnärer i första hand borde söka sin försörjning på den ordinarie&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Därmed skulle möjligheterna för dessa personer att&lt;br&gt;etablera sig på arbetsmarknaden öka avsevärt. Samtidigt skulle utrymmet&lt;br&gt;för etablerade konstnärer öka på kulturarbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen visat och som bekräftats av ett stort antal remissin-&lt;br&gt;stanser, krävs det åtgärder inom ramen för såväl arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kulturpolitiken för att komma till rätta med den strukturella obalans&lt;br&gt;som i dag råder på kulturarbetsmarknaden. Regeringen vill här framhålla&lt;br&gt;att en minskning av utbildningsplatserna för konstnärliga utbildningar&lt;br&gt;inte är någon acceptabel lösning på problemet med en överetablering av&lt;br&gt;konstnärer. Däremot står regeringen bakom bedömningen att de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatserna i större utsträckning bör vara&lt;br&gt;inriktade mot redan etablerade konstnärliga yrkesutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lägger regeringen fram förslag till åtgärder inom&lt;br&gt;såväl Kulturdepartementets som Arbetsmarknadsdepartementets ansvars-&lt;br&gt;områden. Det handlar om nya och utvidgade stödformer, liksom om för-&lt;br&gt;stärkningar av befintliga stöd. Därtill bör åtgärder vidtas i syfte att&lt;br&gt;begränsa de oetablerade konstnärernas tillgång till såväl aktiva som pas-&lt;br&gt;siva arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden. Rege-&lt;br&gt;ringen vill här informera riksdagen om sin avsikt att ge Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen (AMS) i uppdrag att vidta sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konstnärsgruppen som helhet har utredningsarbetet visat&lt;br&gt;att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga konstnärers förut-&lt;br&gt;sättningar på den konstnärliga arbetsmarknaden. Exempelvis är kvinnor-&lt;br&gt;nas inkomster i regel lägre än de manliga konstnärernas. Regeringen ser&lt;br&gt;det som angeläget att de insatser som föreslås i denna proposition nyttjas&lt;br&gt;för att undanröja rådande skillnader i villkor mellan män och kvinnor&lt;br&gt;inom konstnärsyrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de förslag som lämnas i denna proposition har regeringen i dag&lt;br&gt;även beslutat om en lagrådsremiss med förslag till upphovsrättslig ersätt-&lt;br&gt;ning vid spridning av tomband för att i viss mån kompensera upphovs-&lt;br&gt;män för tillåten kopiering av deras verk (s.k. kassettersättning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Konstnärernas villkor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärernas antal och verksamhetsinriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är närmast omöjligt att med någon större precision ange hur många&lt;br&gt;personer som i dag kan sägas vara konstnärer till yrket. Härvid är till-&lt;br&gt;gänglig statistik alltför bristfällig. En annan försvårande omständighet&lt;br&gt;vid beräkningar av antalet yrkesverksamma konstnärer är att det saknas&lt;br&gt;något som kan betecknas som ett enhetligt konstnärsyrke. Av bland annat&lt;br&gt;dessa skäl varierar antalet konstnärer i olika undersökningar från om-&lt;br&gt;kring 36 000 enligt folk- och bostadsräkningen, till omkring 21 000&lt;br&gt;enligt medlemsstatistiken i Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares&lt;br&gt;Samarbetsnämnd (KLYS). Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen&lt;br&gt;bedömer att antalet yrkesverksamma konstnärer är ca 25 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet yrkesverksamma konstnärer har dock under alla omständighe-&lt;br&gt;ter ökat under de senaste 20 åren. Ökningen framgår såväl i folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningen som i konstnärsorganisationernas medlemsstatistik.&lt;br&gt;Enligt folk- och bostadsräkningen var ökningen 33 procent, exkl. yrkes-&lt;br&gt;gruppen journalister, mellan åren 1975 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konstnärernas verksamhetsinriktning kan konstateras,&lt;br&gt;utifrån KLYS medlemsstatistik för år 1997, att Svenska Musikerförbun-&lt;br&gt;det Kulturarbetarförbundet, Svenska Teaterförbundet och Konstnärernas&lt;br&gt;Riksorganisation har flest medlemmar (4 042, 3 850 resp. 3 200). För-&lt;br&gt;fattarna utgör i sammanhanget också en stor grupp med 2 400 medlem-&lt;br&gt;mar i Sveriges Författarförbund. Den till antalet medlemmar minsta&lt;br&gt;gruppen är Svenska Tonkonstnärsförbundet, som hade 143 medlemmar&lt;br&gt;år 1997. Fördelat på de olika konstnärskategoriema inom KLYS är&lt;br&gt;tongruppen störst med omkring 7 000 medlemmar. Därefter följer bild-&lt;br&gt;och formområdet med närmare 6 000 anslutna, scen- och filmområdet&lt;br&gt;med drygt 4 800 anslutna och ordområdet (författare, översättare och&lt;br&gt;dramatiker) med närmare 3 000 anslutna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärernas arbetsmarknad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även om förutsättningarna på arbetsmarknaden för de fyra konstnärska-&lt;br&gt;tegoriema - ord, bild och form, ton samt scen och film - i många avse-&lt;br&gt;enden är olika uppvisar de också gemensamma drag som skiljer dem från&lt;br&gt;vad som är normalt på den ordinarie arbetsmarknaden. Bland annat är&lt;br&gt;antalet tillsvidareanställningar mycket fa. I stället har många tidsbegrän-&lt;br&gt;sade anställningar eller kortare uppdrag. Det gör att många utövande&lt;br&gt;konstnärer har återkommande perioder av arbetslöshet. Omkring 50 pro-&lt;br&gt;cent av de yrkesverksamma konstnärerna är egenföretagare. Denna grupp&lt;br&gt;konstnärer är sällan arbetslösa i traditionell mening. Däremot är de&lt;br&gt;många gånger inkomstlösa under perioder av skapande eller därför att de&lt;br&gt;har svårt att få avsättning för sina alster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bild- och formkonstnärer är i större utsträckning än andra konstnärer&lt;br&gt;beroende av att hämta sin försörjning från andra icke konstnärliga arbe-&lt;br&gt;ten. Därmed har de drabbats hårt av lågkonjunkturen då även sådana&lt;br&gt;arbetsmöjligheter minskat. Bild- och formkonstnärema är också mycket&lt;br&gt;beroende av utvecklingen inom byggsektorn eftersom den konstnärliga&lt;br&gt;utsmyckningen av nya miljöer länge varit den största enskilda inkomst-&lt;br&gt;källan for en stor grupp konstnärer. Bildkonstnärerna utgör också den&lt;br&gt;enskilt största konstnärsgruppen av anmälda hos arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärer inom tonområdet har sett sin arbetsmarknad krympa under&lt;br&gt;senare år. Såväl de offentliga arrangörerna i kommun och landsting som&lt;br&gt;arrangerande musikföreningar har fått allt svårare att finansiera gäst-&lt;br&gt;framträdanden av enskilda musiker och musikgrupper. I alltför stor&lt;br&gt;utsträckning har turnéer av etablerade musiker ersatts av bl.a. framträ-&lt;br&gt;danden av mindre etablerade lokala musiker vilket bidragit till att ersätt-&lt;br&gt;ningsnivåerna för de etablerade musikerna har sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scenkonstnärerna har liknande problem som konstnärerna inom&lt;br&gt;tonområdet. Även här har arrangörer inom kommun och landsting svårt&lt;br&gt;att finansiera gästspel av etablerade scenkonstnärer eller fria teater- och&lt;br&gt;dansgrupper. En vikande ekonomi har också lett till att allt färre grupper&lt;br&gt;har ekonomiskt utrymme att anlita konstnärer inom andra konstnärskate-&lt;br&gt;gorier i sina uppsättningar (dramatiker, musiker, scenografer m.fl.), vil-&lt;br&gt;ket bidragit till att dessa konstnärsgrupper indirekt drabbats av de pro-&lt;br&gt;blem som teatern har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärer inom ordområdet (författare, översättare och dramatiker) är&lt;br&gt;i högre grad än andra konstnärsgrupper beroende av ett antal mellanhän-&lt;br&gt;der för att nå sin publik. Det kan vara förläggare, bokhandlare eller bib-&lt;br&gt;liotekens inköpare. När denna tröskel väl passerats öppnar sig dock möj-&lt;br&gt;ligheter för andra typer av inkomster, t. ex. genom föreläsningar på bib-&lt;br&gt;liotek och hos studieförbund. Den statliga biblioteksersättningen utgör en&lt;br&gt;viktig inkomstkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även dramatikerna har fått se sin arbetsmarknad krympa under senare&lt;br&gt;år. Endast ca 30 av Dramatikerförbundets omkring 500 medlemmar kan&lt;br&gt;försörja sig på att skriva dramatik. Allt fler teatrar, inte minst fria grup-&lt;br&gt;per, har minskat sina beställningar av nyskrivna verk. Det ökande antalet&lt;br&gt;svenskskrivna TV-serier av underhållningskaraktär innebär dock en viss&lt;br&gt;ökning av antalet arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Konstnärernas ekonomiska förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om de yrkesutövande konstnärernas inkomstförhållanden är&lt;br&gt;mycket bristfälliga. Konstnärs stödsutredningen fick därför tillstånd att&lt;br&gt;beställa en särskild SCB-undersökning av konstnärernas ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Undersökningen bygger bland annat på inkomstuppgifter&lt;br&gt;för år 1995 samt en enkätundersökning som genomfördes under hösten&lt;br&gt;1997. Av undersökningen framgår bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt sett har konstnärer inom samtliga genrer låga inkomster av&lt;br&gt;sitt konstnärliga arbete. I genomsnitt kommer endast omkring en femte-&lt;br&gt;del av konstnärernas inkomster från det konstnärliga arbetet. Resterande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst kommer från arbeten vid sidan av det konstnärliga. Konstnä-&lt;br&gt;rernas sammanlagda bruttoinkomster är också låga, i genomsnitt omkring&lt;br&gt;140 000 kr, vilket motsvarar 80 procent av genomsnittet för befolkningen&lt;br&gt;totalt sett. Genomsnittsinkomsten är lägst bland bild- och formkonst-&lt;br&gt;närema, 98 500 kr, vilket motsvarar knappt 60 procent av genomsnittet&lt;br&gt;for befolkningen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten for hela konstnärs-&lt;br&gt;kåren var 125 000 kr, vilket är drygt 40 000 kr lägre jämfört med den&lt;br&gt;genomsnittliga taxerade inkomsten for befolkningen i stort. Även här låg&lt;br&gt;bildkonstnärerna lägst med en genomsnittlig taxerad inkomst på 85 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de egenföretagande konstnärerna har bildkonstnärerna den lägsta&lt;br&gt;genomsnittliga inkomsten av konstnärligt arbete med drygt 11 000 kr per&lt;br&gt;år. De högsta inkomsterna av konstnärligt arbete har tecknare och illu-&lt;br&gt;stratörer med 56 000 kr i genomsnitt. Därefter kommer dramatiker, för-&lt;br&gt;fattare och översättare med 53 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SCB:s undersökning av konstnärerna var 53 procent män och&lt;br&gt;47 procent kvinnor. Kvinnornas inkomster var i genomsnitt 85 procent av&lt;br&gt;männens. För hela befolkningen är motsvarande andel 73 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildningsnivån för konstnärer i Sverige visar under-&lt;br&gt;sökningen att mer än hälften av konstnärerna har eftergymnasial utbild-&lt;br&gt;ning som är tre år eller längre, vilket kan jämföras med den yrkesarbe-&lt;br&gt;tande delen av befolkningen i övrigt där motsvarande andel är drygt tio&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Nuvarande statliga stöd till konstnärer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd till konstnärer lämnas såväl inom ramen för kulturpolitiken&lt;br&gt;som inom arbetsmarknadspolitiken. Målen för kulturpolitiken är bl.a. att&lt;br&gt;främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därige-&lt;br&gt;nom motverka kommersialismens negativa verkningar. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken skall bidra till att lösa strukturella obalanser, anpassa utbud till&lt;br&gt;efterfrågan på arbetskraft, förhindra att långtidsarbetslöshet uppstår, samt&lt;br&gt;främja arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarknadens be-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten avsätter årligen omkring 4,7 miljarder kronor för insatser inom&lt;br&gt;kulturområdet. Därtill kommer omkring 1,3 miljarder kronor som direkt&lt;br&gt;eller indirekt når kulturområdet via arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;br&gt;Detta förhållande finner inte sin motsvarighet på någon annan arbets-&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Kulturpolitiska stödformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för kulturpolitiken är de stöd som riktas direkt till konstnärer&lt;br&gt;av två olika slag, ersättningar och bidrag. Dessutom lämnas statligt stöd&lt;br&gt;till olika institutioner och organisationer som även kommer konstnärer&lt;br&gt;till del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 Individuellt riktade ersättningar och bidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning avses sådant statligt stöd som ges till upphovsmän på&lt;br&gt;grund av inskränkningar i upphovsrätten eller då upphovsrättslig regle-&lt;br&gt;ring saknas men det offentliga utnyttjandet är av en sådan omfattning att&lt;br&gt;det är kulturpolitiskt motiverat att ersättning ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteksersättning ges till upphovsmän för bibliotekens användning&lt;br&gt;av deras verk. Bestämmelser om biblioteksersättningen finns i förord-&lt;br&gt;ningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Ersättningen finansieras&lt;br&gt;genom ett årligt statligt anslag till fonden. Motsvarande ersättning utges&lt;br&gt;för utlåningen av talböcker, den s.k. talboksersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser för konstnärer på musikområdet, lämnas enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1989:500) om vissa särskilda insatser på kulturområdet. En-&lt;br&gt;ligt förordningen utges en kollektiv ersättning till upphovsmän på musik-&lt;br&gt;området och fonogramartister som kompensation för utlåningen av musi-&lt;br&gt;kaliska verk från bibliotek. Ersättningen är till skillnad från bibliotekser-&lt;br&gt;sättningen inte direkt relaterad till antalet lån. Beloppet har i stället&lt;br&gt;avpassats efter en rimlighetsbedömning. De särskilda medlen utges till&lt;br&gt;Konstnärsnämnden som fördelar dessa i form av stipendier och bidrag till&lt;br&gt;tonsättare, kompositörer och fonogramartister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bild- och formområdet lämnas visningsersättning, enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond, till bild- och form-&lt;br&gt;konstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för all-&lt;br&gt;mänheten eller används på annat allmännyttigt sätt. Styrelsen för Sveri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges bildkonstnärsfond fördelar ersättningen till bild- och formkonstnärer Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;i form av arbetsstipendier och projektbidrag. Tidigare har denna ersätt-&lt;br&gt;ning enbart fördelats på detta sätt, dvs. som en kollektiv ersättning. Sedan&lt;br&gt;år 1997 lämnas även en individuell visningsersättning enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Ersättningen för-&lt;br&gt;delas av upphövsrättsorganisationen BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sve-&lt;br&gt;rige). Till skillnad från den ersättning som fördelas av styrelsen för Sve-&lt;br&gt;riges Bildkonstnärsfond är den individuella visningsersättningen bero-&lt;br&gt;ende av de enskilda verkens nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till rättighetshavare på musikområdet ges i syfte att i viss&lt;br&gt;mån kompensera upphovsmän för privatkopiering av fonogram. Rege-&lt;br&gt;ringen avsätter för detta ändamål årligen medel som via Kammarkolle-&lt;br&gt;giet fördelas av Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM),&lt;br&gt;Svenska gruppen av the International Federation of the Phonographic&lt;br&gt;Industry (IFPI) och Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation&lt;br&gt;(SAMI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ersättningarna finns också ett flertal bidragsformer. Dessa&lt;br&gt;motiveras av kulturpolitiska skäl och saknar direkt koppling till olika&lt;br&gt;former av nyttjanden. Enligt förordningen (1976:528) om bidrag till&lt;br&gt;konstnärer kan bidrag ges till dramatiker, författare, översättare eller&lt;br&gt;kulturjournalister, om de skriver på svenska eller är stadigvarande&lt;br&gt;bosatta i Sverige, samt till annan konstnär som har sin huvudsakliga&lt;br&gt;konstnärliga verksamhet i Sverige eller är bosatt i landet. Bidrag kan&lt;br&gt;lämnas i form av konstnärsbidrag, projektbidrag eller långtidsstipendier.&lt;br&gt;Frågor om fördelning av dessa bidrag prövas av styrelsen för Sveriges&lt;br&gt;författarfond avseende dramatiker, författare, översättare och kulturjour-&lt;br&gt;nalister och av Konstnärsnämnden avseende övriga konstnärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgaranti kan beviljas en konstnär som bedriver konstnärlig&lt;br&gt;verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Be-&lt;br&gt;stämmelser om inkomstgaranti finns i förordningen (1976:504) om in-&lt;br&gt;komstgarantier för konstnärer. Regeringen fattar årligen beslut om inne-&lt;br&gt;havare av inkomstgarantier efter gemensamt förslag från Konstnärs-&lt;br&gt;nämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av&lt;br&gt;dessa organisationer. Inkomstgarantin är till skillnad från andra bidrag&lt;br&gt;inkomstrelaterad, vilket innebär att den endast garanterar konstnären en&lt;br&gt;lägsta inkomstnivå. Inkomstgarantin kan gälla under mottagarens återstå-&lt;br&gt;ende livstid. Antalet inkomstgarantier har av regeringen fastställts till&lt;br&gt;157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tioåriga långtidsstipendiema kan ses som ett komplement till in-&lt;br&gt;komstgarantiema. Enligt den ovan nämnda förordningen om bidrag till&lt;br&gt;konstnärer kan långtidsstipendier beviljas för att ge aktiva konstnärer,&lt;br&gt;som under längre tid dokumenterat konstnärlig verksamhet av god kva-&lt;br&gt;litet, arbetsmässig trygghet för att utveckla denna verksamhet. Antalet&lt;br&gt;långtidsstipendier mer än fördubblades från den 1 januari 1997 och upp-&lt;br&gt;går i dag till 102 stipendier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsbidrag är en samlingsbeteckning för olika typer av tidsbe-&lt;br&gt;gränsade stipendier och bidrag. Till konstnärsbidragen räknas bl.a.&lt;br&gt;arbetsstipendier, pensionsbidrag, tillfälliga stipendier samt olika typer av&lt;br&gt;internationellt inriktade bidrag. Syftet med arbetsstipendiema är främst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ge aktiva konstnärer en sådan ekonomisk trygghet att dessa under viss Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;tid kan koncentrera sig på sitt konstnärliga arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektbidragen ges till mer omfattande konstnärligt experiment- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete. Det skall härvid röra sig om ett målinriktat och kost-&lt;br&gt;nadskrävande konstnärligt arbete som kan antas få betydelse för utveck-&lt;br&gt;lingen inom konstområdet. Bidrag kan också ges till projekt som syftar&lt;br&gt;till att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya samhälls-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationellt riktade bidragen går bl.a. till arbets- och studie-&lt;br&gt;vistelser i utlandet eller för att anordna utställningar i utlandet. Bidrag&lt;br&gt;ges också till svenska och utländska konstnärer för vistelser vid ateljéer&lt;br&gt;inom ramen för IASPIS (International Artists’ Studio Program in Swe-&lt;br&gt;den).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 Bidrag till institutioner och organisationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd inom verksamhetsområdet Allmän kulturverksamhet lämnas&lt;br&gt;till en rad ändamål som griper över de flesta av kulturpolitikens områden.&lt;br&gt;Stödet omfattar allmänkulturella ändamål, utvecklingsverksamhet och&lt;br&gt;internationellt kulturutbyte. Dessutom ingår bidrag till olika institutioner&lt;br&gt;och organisationer. Motivet för statens engagemang är att institutionerna&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är betydelsefull ur ett nationellt perspektiv och&lt;br&gt;att det inte finns andra finansieringskällor som kan ersätta de statliga an-&lt;br&gt;slagen eller bidragen. De offentligt finansierade kulturinstitutionerna sva-&lt;br&gt;rar inom vissa konstarter för en betydande del av arbets- och inkomst-&lt;br&gt;möjligheterna för konstnärliga utövare. Vidare ges statligt stöd till konst-&lt;br&gt;närliga organisationer och grupper av konstnärer. Dessa stöd lämnas dels&lt;br&gt;som årliga verksamhetsbidrag, dels som projektbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamhetsområdet Teater, dans och musik ingår de statliga&lt;br&gt;bidragen till kulturinstitutionerna Svenska riksteatem, Operan, Dramaten,&lt;br&gt;Dansens Hus och Svenska rikskonserter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom detta område ingår också statens stöd till länsmusiken, regionala&lt;br&gt;och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, fria teater-, dans- och&lt;br&gt;musikgrupper samt arrangerande musikföreningar. Särskilda stöd ingår&lt;br&gt;för produktion och distribution av fonogram, notutgivning och informa-&lt;br&gt;tion om svensk musik samt till teaterfrämjande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter omfattar&lt;br&gt;bidrag till den regionala biblioteksverksamheten, litteraturstöd, kulturtid-&lt;br&gt;skriftsstöd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet Bild och form samt konsthantverk omfattar Sta-&lt;br&gt;tens konstråds verksamhet samt vissa andra insatser för konstnärlig&lt;br&gt;gestaltning av den gemensamma miljön. Vidare ingår statligt stöd till&lt;br&gt;konstbildningsrörelsen, annan konstfrämjande verksamhet inklusive&lt;br&gt;Akademien för de fria konsterna samt främjande av hemslöjden. Även&lt;br&gt;genom verksamhet inom andra verksamhetsområden lämnar staten stöd&lt;br&gt;till bild, form och konsthantverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet Film och medier omfattar bl.a. statens filmstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga filmstödet har som mål att bl.a. främja värdefull svensk film-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktion, främja spridning och visning av värdefull film samt verka för&lt;br&gt;internationellt samarbete i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bidrar statens insatser inom de olika konstområdena till&lt;br&gt;att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger arbete och för-&lt;br&gt;sörjning åt konstnärerna. Vidare bidrar insatserna till att skapa sådana&lt;br&gt;villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörj-&lt;br&gt;ning på ersättning för utfört konstnärligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Arbetsmarknadspolitiska stödformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fördelningen av medel mellan olika arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder gäller samma regler och begränsningar for Arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen Kultur Media (Af Kultur) som för övriga kontor inom Arbets-&lt;br&gt;marknadsverket. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anslår vaije år&lt;br&gt;åtgärdsmedel till de fem regionkontoren för kultur och media. Övriga&lt;br&gt;åtgärdskostnader ersätts av den sökandes hemlän. De arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska stöden indelas i passiva och aktiva stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Passiva arbetsmarknadspolitiska stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det passiva arbetsmarknadsstödet utgörs av arbetslöshetsersättning som&lt;br&gt;består i dels inkomstrelaterad ersättning, dels ett grundbelopp motsva-&lt;br&gt;rande det tidigare kontanta arbetsmarknadsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstrelaterad ersättning skall ge personer, som haft en viss etable-&lt;br&gt;ring på arbetsmarknaden och som blir arbetslösa, rimlig ersättning under&lt;br&gt;en omställningsperiod tills de far ett nytt arbete. För att fa rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning skall man ha varit medlem i någon arbetslöshetskassa i ett år samt&lt;br&gt;ha förvärvsarbetat under sex månader inom en ramtid av tolv månader&lt;br&gt;och därvid minst 70 timmar per månad eller ha förvärvsarbetat i minst&lt;br&gt;450 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och&lt;br&gt;utfört arbete under minst 45 timmar under var och en av dessa månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet ges till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;eller är medlem i en sådan kassa men som inte uppfyller de villkor som&lt;br&gt;gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Grundbeloppet ges tidi-&lt;br&gt;gast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år. Ersättning på grundbe-&lt;br&gt;loppet är betydligt lägre än den inkomstrelaterade ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de konstnärliga yrkesutövarna betraktas som företagare i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringens mening. En företagare anses som arbetslös&lt;br&gt;först då dennes personliga verksamhet i rörelsen kan anses ha upphört.&lt;br&gt;Reglerna innebär att företagaren måste avveckla sin rörelse helt för att&lt;br&gt;kunna få ersättning. Det finns dock en möjlighet för företagaren att vid&lt;br&gt;arbetslöshet låta den egna rörelsen vila en tid, under förutsättning att&lt;br&gt;uppehållet i verksamheten inte är av säsongskaraktär och att någon verk-&lt;br&gt;samhet inte bedrivs i rörelsen. Ersättning enligt denna undantagsbestäm-&lt;br&gt;melse far dock bara utnyttjas en gång per rörelse. I realiteten kan en&lt;br&gt;konstnär inte avveckla sin verksamhet eftersom verksamheten består av&lt;br&gt;det konstnärliga skapandet. Det har därvid inte någon betydelse om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstnären inte har några inkomster i sin verksamhet. Bristen på Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;inkomster innebär inte att arbetslöshet föreligger. Reglerna om när en&lt;br&gt;företagare betraktas som arbetslös hänger samman med att det inte får&lt;br&gt;föreligga något hinder för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 avsätts drygt 40,6 miljarder kronor på passiva åtgärder.&lt;br&gt;Härav avser ca 975 miljoner kronor passiva åtgärder för konstnärliga&lt;br&gt;yrkesutövare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Aktiva arbetsmarknadspolitiska stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för de aktiva stöden finns ett tiotal typer av åtgärder. Sam-&lt;br&gt;mantaget avsätts drygt 20 miljarder kronor på olika aktiva åtgärder.&lt;br&gt;Kostnaderna för aktiva åtgärder för konstnärer uppgick under år 1996 till&lt;br&gt;ca 425 miljoner kronor. De vanligaste aktiva arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna för konstnärer har varit arbetslivsutveckling (ALU) och&lt;br&gt;beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU syftar till att de arbetssökande skall kunna behålla sin kompetens&lt;br&gt;och sina kontakter med arbetslivet. Åtgärden kan användas inom alla&lt;br&gt;sektorer av samhället men bör användas restriktivt vid anvisning till den&lt;br&gt;privata sektorn då risken för undanträngningseffekter bedöms som större&lt;br&gt;inom denna sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbete var en åtgärd som skulle ge sysselsättning åt arbets-&lt;br&gt;lösa som var 25 år eller äldre och som inte kunde få reguljärt arbete eller&lt;br&gt;bli föremål för någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sedan den 1&lt;br&gt;januari 1998 har åtgärden ersatts med ett individuellt anställningsstöd&lt;br&gt;som utbetalas till arbetsgivaren i syfte att stimulera anställningar av per-&lt;br&gt;soner som har svårigheter att få reguljärt arbete. Detta stöd kan lämnas&lt;br&gt;till personer fr.o.m. det år som de fyller 20 år under förutsättning att de&lt;br&gt;varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i minst tolv månader och är lång-&lt;br&gt;tids arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU har sedan år 1994 dominerat bland åtgärderna både vid Af Kultur&lt;br&gt;och övriga förmedlingskontor. ALU är emellertid en åtgärd som innebär&lt;br&gt;vissa problem på den konstnärliga arbetsmarknaden. Åtgärden, som skall&lt;br&gt;användas restriktivt, utgår till personer som har rätt till arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning. Ersättning till de arbetslösa som deltar i ALU motsvarar&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen. För den som inte är berättigad till någon sådan&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning har det blivit svårare att omfattas av relevanta&lt;br&gt;åtgärder. För bl.a. bild- och formkonstnärer, författare och tonsät-&lt;br&gt;tare/kompositörer är inriktningen mot ALU-åtgärder ett hinder då dessa&lt;br&gt;konstnärer i stort sett aldrig uppbär någon arbetslöshetsersättning. För&lt;br&gt;den stora gruppen av bild- och formkonstnärer bör hellre anställningsstöd&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt AMS regler skall vidare arbetslivsutveckling, ALU, inte ske&lt;br&gt;inom det yrke där man har en kvalificerad utbildning. Detta innebär att&lt;br&gt;många konstnärliga yrkesutövare inte får arbeta med sitt konstnärskap&lt;br&gt;inom ramen för ett ALU-åtgärd, utan endast i form av t.ex. anställnings-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. otraditionella insatserna utgör ett komplement till andra typer&lt;br&gt;av regelstyrda aktiva åtgärder. Otraditionella insatser kan motiveras av&lt;br&gt;arbetsmarknadsskäl. Det rör sig om åtgärder, ofta i projektform, som inte&lt;br&gt;ryms inom ordinarie regelverk och som t.o.m. år 1997 inte har berättigat&lt;br&gt;till andra statliga stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Af Kulturförmedlingama är det de otraditionella åtgärderna som&lt;br&gt;fungerar bäst inom den konstnärliga sektorn. Med dessa åtgärder kan&lt;br&gt;arbetsförmedlingarna bidra i större projekt med flera deltagande konstnä-&lt;br&gt;rer och med andra intressenter som medfinansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Konstnärer inom bild- och formområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetsbidrag till vissa utställare m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett statligt stöd införs från och med år 1999 för&lt;br&gt;verksamhetsbidrag till vissa utställare som huvudsakligen utan vinst-&lt;br&gt;syfte bedriver en fortlöpande utställningsverksamhet av samtida bild-&lt;br&gt;och formkonst. Det nuvarande stödet till organisationer och institutio-&lt;br&gt;ner inom bild- och formområdet utvidgas till att också omfatta stöd&lt;br&gt;till kollektivverkstäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Stödet till organisationer inom bild- och&lt;br&gt;formområdet bör förstärkas. Inom ramen för anslagsökningen bör&lt;br&gt;medel lämnas för det nya stödet till kollektivverkstäder, liksom ökat&lt;br&gt;verksamhetsbidrag till Folkrörelsernas Konstfrämjande och ökat stöd&lt;br&gt;till de konstfrämjande organisationerna för utställningsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningens förslag: Utredningens förslag överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår dessutom ett riktat stöd till Illustratörcentrum&lt;br&gt;samt ett ökat stöd för utgivning av foto- och bildböcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till utred-&lt;br&gt;ningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen&lt;br&gt;behandlar i det följande förslag om ett nytt verksamhetsbidrag till vissa&lt;br&gt;utställare av bild- och formkonst. Därefter behandlas frågor om ett utvid-&lt;br&gt;gat och förstärkt bidrag till organisationer på bild- och formområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar på annan plats i denna proposition en ökning av&lt;br&gt;verksamhetsbidraget till centrumbildningarna (se avsnitt 11.1). Rege-&lt;br&gt;ringens förslag om stöd till utgivning och distribution av litteratur lämnas&lt;br&gt;i propositionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86). I proposi-&lt;br&gt;tionen Framtidsformer - handlingsprogram för arkitektur, formgivning&lt;br&gt;och design (prop. 1997/98:117) behandlar regeringen frågan om stöd till&lt;br&gt;Röhsska museet för sitt uppdrag som nätverksmuseum för formgivning,&lt;br&gt;design och konsthantverk samt frågan om att ge föreningen Svensk Form&lt;br&gt;ett nationellt uppdrag inom formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt verksamhetsbidrag till vissa utställare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärerna är i behov av fler utställningslokaler. Fler möjligheter att&lt;br&gt;ställa ut stimulerar också efterfrågan på konstnärligt arbete. Behovet ökar&lt;br&gt;i takt med att antalet konstnärer ökar, men också genom att nya uttrycks-&lt;br&gt;former tillkommer som på olika sätt kräver speciella lokaler, t.ex. instal-&lt;br&gt;lationer, performance, video, multimedia och konceptkonst. För de unga&lt;br&gt;konstnärernas utveckling och försöijning är det av stor betydelse att de&lt;br&gt;far möjlighet att ställa ut sina verk. Det kommersiella intresset för den&lt;br&gt;nya konsten är svagt, men det är även fa gallerier som i dag ställer ut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempelvis de konstnärliga fotografernas verk. Därför behövs det utställ-&lt;br&gt;ningsarrangörer som inte främst ser till konstverkens kommersiella möj-&lt;br&gt;ligheter utan som med kompetens och uthållighet visar nyskapande och&lt;br&gt;oetablerad konst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en grupp utställare av bild- och formkonst i landet vars&lt;br&gt;utställningsverksamhet varken kan betecknas som konstmuseum eller&lt;br&gt;galleri. Inriktningen på deras verksamhet är sällan rent kommersiell, de&lt;br&gt;saknar egna samlingar och i regel har de ambitioner utöver den rena&lt;br&gt;utställningsverksamheten. Dessa utställare utgör ett mycket viktigt kom-&lt;br&gt;plement till de fasta institutionerna och till gallerierna. Verksamheten&lt;br&gt;präglas många gånger av djärvhet, experiment och gränsöverskridande i&lt;br&gt;förhållande till mer traditionella konstformer. Utställarna bidrar på detta&lt;br&gt;sätt till att föra den konstnärliga utvecklingen framåt. Denna typ av&lt;br&gt;utställare finansierar sin verksamhet till stor del med hjälp av bidrag från&lt;br&gt;sponsorer och tillfälliga projektstöd. Den ekonomiska grunden för verk-&lt;br&gt;samheten är således mycket instabil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ett statligt stöd till sådana&lt;br&gt;verksamheter inrättas. Vissa kriterier bör ställas för att stöd skall kunna&lt;br&gt;ges. Mottagare av stödet bör i första hand vara sådana utställare som be-&lt;br&gt;driver fortlöpande utställningsverksamhet utan ett huvudsakligt vinst-&lt;br&gt;syfte. Mottagaren bör kunna visa en kontinuitet i verksamheten över flera&lt;br&gt;år. Utställningsverksamheten bör bedrivas i lokaler som är lämpliga för&lt;br&gt;ändamålet och som har god offentlighet. Vidare bör verksamheten avse&lt;br&gt;samtida bild- och formkonst, huvudsakligen av konstnärer verksamma i&lt;br&gt;landet, samt vara av hög konstnärlig kvalitet. Verksamheten bör inne-&lt;br&gt;hålla konstbildningsaktiviteter med inriktning på nya publikgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kan enligt regeringens bedömning endast ett mindre antal utstäl-&lt;br&gt;lare bli aktuella för stöd i denna form. Som exempel på verksamheter&lt;br&gt;med den aktuella inriktningen som uppmärksammats under senare år kan&lt;br&gt;nämnas Färgfabriken och Enkehuset i Stockholm, Grafikens Hus i&lt;br&gt;Mariefred, Form /Design Center i Malmö och Röda Sten i Göteborg. Den&lt;br&gt;nya stödordningen bör dock kunna stimulera flera utställare att bredda sin&lt;br&gt;verksamhet, för att därmed bli aktuella för stöd. När en utställare&lt;br&gt;beviljats bidrag inom den nya stödordningen bör denne även kunna&lt;br&gt;erhålla medel för betalning av utställningsersättning. Det nya stödet bör&lt;br&gt;fördelas av Statens kulturråd. Det bör vara regeringens uppgift att&lt;br&gt;utforma närmare föreskrifter om villkoren för medlens utbetalning och&lt;br&gt;fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att föreslå&lt;br&gt;att erforderliga medel anvisas för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgat och förstärkt stöd till organisationer inom bild- och formområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd fördelar inom ramen för anslaget Bidrag till bild- och&lt;br&gt;formområdet verksamhetsstöd till organisationer som på olika sätt arbe-&lt;br&gt;tar konstbildande och förmedlar konstnärligt arbete. Detta sker med stöd&lt;br&gt;av förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konstnärliga produktionskostnaderna är som regel höga. Det gäller&lt;br&gt;särskilt för de bild- och formkonstnärer som behöver dyrbar utrustning&lt;br&gt;för framställningen av sina verk, t.ex. ugnar för keramik-, emalj- och&lt;br&gt;glastillverkning, eller dyrbar datorutrustning för grafisk formgivning. En&lt;br&gt;vanlig lösning på problemet är att kostsammare utrustning och teknik&lt;br&gt;förvärvas av konstnärer till en kollektivverkstad för gemensamt bruk.&lt;br&gt;I dag är ca 3 500 yrkesverksamma konstnärer medlemmar i de omkring&lt;br&gt;20 kollektivverkstäder som finns spridda på olika orter i landet. Förutom&lt;br&gt;gemensam utrustning tillhandahåller verkstäderna ofta större ateljéer som&lt;br&gt;möjliggör för medlemmarna att åta sig sådana mer omfattande utsmyck-&lt;br&gt;ningsuppdrag som de annars tvingas avstå från. Genom att tillhandahålla&lt;br&gt;dessa gemensamma resurser för sina medlemmar medverkar kollektiv-&lt;br&gt;verkstäderna till att konstnärerna får ökade egna inkomster av ett uppdrag&lt;br&gt;eller en försäljning. Därmed är dessa verkstäder ett viktigt bidrag till&lt;br&gt;konstnärernas möjligheter att försöija sig på sin konst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den nuvarande bidragsgivningen erhåller konsthant-&lt;br&gt;verkskooperativ stöd från Statens kulturråd. Kooperativen har, enligt&lt;br&gt;rådet, visat sig vara en bra verksamhetsform för att underlätta för&lt;br&gt;enskilda konsthantverkare att själva ställa ut, informera om och sälja&lt;br&gt;konsthantverk. Trots de statliga bidragens relativt begränsade omfattning&lt;br&gt;har de stor betydelse för verksamheternas fortlevnad och för konsthant-&lt;br&gt;verkamas möjligheter att försöija sig på den konstnärliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektiwerkstädemas verksamhet liknar på många sätt konsthant-&lt;br&gt;verkskooperativens. Tidigare har kollektiwerkstädema kunnat få bidrag&lt;br&gt;för inköp av utrustning hos Konstnärsnämnden. Detta överensstämmer&lt;br&gt;dock inte helt med nämndens verksamhet och bidragsgivningens syfte.&lt;br&gt;Nämnden har därför avvecklat sina direkta bidrag till kollektiwerkstä-&lt;br&gt;dema. Kollektiwerkstädema har därmed blivit helt beroende av ekono-&lt;br&gt;miskt stöd från kommuner och landsting, bortsett från de intäkter man&lt;br&gt;har från medlemsavgifter, inkomster av kursverksamhet o.dyl. Även om&lt;br&gt;många kollektiwerkstäder lyckas upprätthålla en verksamhet från år till&lt;br&gt;år, håller en stor del av utrustningen på att föråldras och slitas ut. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att den nuvarande stödordningen för stöd till orga-&lt;br&gt;nisationer inom bild- och formområdet skall utvidgas så att även kollek-&lt;br&gt;tiwerkstäder kan få bidrag till investeringar i gemensam utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa ekonomiskt utrymme för en satsning på stöd till kollek-&lt;br&gt;tiwerkstädema bör bidraget till organisationer inom bild- och formom-&lt;br&gt;rådet förstärkas. Regeringen har för avsikt att lämna förslag om detta i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen av anslaget bör vara av en sådan omfattning att även&lt;br&gt;Folkrörelsernas Konstfrämjande kan få ett ökat statligt verksamhetsstöd,&lt;br&gt;i enlighet med vad riksdagen som sin mening givit regeringen tillkänna&lt;br&gt;(bet. 1997/98:KrUl s. 93). För år 1998 är 1,5 miljoner kronor anvisade&lt;br&gt;som ett allmänt verksamhetsbidrag till Folkrörelsernas Konstfrämjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för anslaget för Bidrag till organisationer inom bild- och&lt;br&gt;formområdet fördelas även bidrag till den utställningsersättning som de&lt;br&gt;konstfrämjande organisationerna lämnar till konstnärer. Som redan&lt;br&gt;nämnts lever många bild- och formkonstnärer under ytterst knappa eko-&lt;br&gt;nomiska villkor, ett förhållande som gäller även flera av de mest upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märksammade konstnärerna i landet. Skälen till försörjningsproblemen är&lt;br&gt;flera. Förutom att det konstnärliga arbetet är förknippat med höga kost-&lt;br&gt;nader för utrustning och lokaler är konkurrensen hård om möjligheterna&lt;br&gt;att ställa ut sin konst. För många konstnärer har försäljning av konst till&lt;br&gt;utsmyckning av nya lokaler varit den största enskilda inkomstkällan. Den&lt;br&gt;negativa utvecklingen inom byggsektorn under senare år, då nybyggandet&lt;br&gt;varit närmast obefintligt, har därför även drabbat bild- och formkonst-&lt;br&gt;närema. För att dryga ut de knappa inkomsterna är, som tidigare nämnts,&lt;br&gt;flertalet konstnärer tvungna att ta andra arbeten vid sidan av den konst-&lt;br&gt;närliga verksamheten, något som också har negativ inverkan på den ska-&lt;br&gt;pande processen. På grund av den tidigare nedgången i ekonomin har&lt;br&gt;dock även sådana andra arbeten varit svåra att fa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central angelägenhet för den kulturpolitik som regeringen före-&lt;br&gt;träder är att konstnärernas möjligheter att försöija sig på ersättning för&lt;br&gt;utfört konstnärligt arbete kan förbättras. Konstnärerna bör därför ges&lt;br&gt;ökade möjligheter att möta sin publik och i högre grad än tidigare erhålla&lt;br&gt;ersättning för utställningar. I dag går, enligt Konstnärernas riksorganisa-&lt;br&gt;tion, över två tredjedelar av samtliga utställningar med förlust för konst-&lt;br&gt;nären. Detta hör i hög grad samman med att konstnären i allmänhet själv&lt;br&gt;måste täcka de kostnader som är förknippade med utställningen, utan att&lt;br&gt;några garantier finns för att utställningen ger några inkomster till konst-&lt;br&gt;nären. Utöver det konstnärliga arbetet medför utställningen arbete med&lt;br&gt;en mängd praktiska arrangemang som ramning, transporter, produktion&lt;br&gt;av kataloger och marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förstärkning av bidraget till de konstbildande och konstfrämjande&lt;br&gt;organisationerna som gjordes år 1991, och som höjts ytterligare under&lt;br&gt;senare år, har inneburit att organisationerna fått möjlighet att erbjuda&lt;br&gt;konstnärer utställningsersättning på samma sätt som statliga utställnings-&lt;br&gt;arrangörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förstärkningar av stödet som under senare tid genomförts har fallit&lt;br&gt;väl ut. Antalet utställningar som på detta sätt medfört ersättning till den&lt;br&gt;utställande konstnären har stadigt ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att stödet bör förstärkas ytterli-&lt;br&gt;gare till konstfrämjande organisationer, som t.ex. Sveriges konstföre-&lt;br&gt;ningars riksförbund och Folkrörelsernas Konstfrämjande, för att dessa&lt;br&gt;skall kunna erbjuda utställningsersättning vid fler utställningar och till&lt;br&gt;fler konstnärer. Det är emellertid viktigt att utställningsersättning i större&lt;br&gt;utsträckning än hittills fördelas till konstnärer som arbetar med en sådan&lt;br&gt;kvalificerad bild- eller formkonst som i dag är ovanlig i utställnings-&lt;br&gt;sammanhang, t.ex. för att konstformen innebär en högre grad av ekono-&lt;br&gt;miskt risktagande för utställaren. Det kan gälla såväl nyskapande konst-&lt;br&gt;närliga uttrycksformer liksom t.ex. illustrationer och fotografier. Statens&lt;br&gt;kulturråd har att tillse att denna mångfald beaktas vid fördelningen av&lt;br&gt;medlen. Vidare skall Kulturrådet bedöma i vilken mån bidrag skall till-&lt;br&gt;delas andra utställningsarrangörer än de som hittills kommit i fråga som&lt;br&gt;t.ex. Folkets Hus, studieförbund och liknande som bedriver en kvalifice-&lt;br&gt;rad utställningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konstnärsnämnden bör få disponera ytter-&lt;br&gt;ligare medel för ersättningar och bidrag till konstnärer inom bild- och&lt;br&gt;formområdet. Vidare bör den individuella visningsersättningen för-&lt;br&gt;stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningens förslag: Utredningens förslag överens-&lt;br&gt;stämmer i stort sett med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett särskilt stöd till förhyrning eller köp av utställningslo-&lt;br&gt;kaler för kollektivt bruk läggs endast fram i de delar som avser förhyr-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om en förstärkning av visningsersättningen, avser&lt;br&gt;i regeringens bedömning både den individuella visningsersättningen (IV-&lt;br&gt;ersättning) och den visningsersättning som fördelas av styrelsen för Sve-&lt;br&gt;riges bildkonstnärsfond i form av stipendier och bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till utred-&lt;br&gt;ningens förslag, men viss kritik riktas mot delar i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden menar att det föreslagna stödet till köp och förhyr-&lt;br&gt;ning av utställningslokaler bör begränsas till stöd för förhyrning eftersom&lt;br&gt;komplikationer kan uppstå vid köp och avyttring av sådana lokaler. Sta-&lt;br&gt;tens kulturråd avstyrker förslaget bl.a. därför att det bedöms vara svårt&lt;br&gt;att administrera. Statens konstmuseer tillstyrker idén att utveckla möjlig-&lt;br&gt;heten för konstnärer att hyra eller i vissa fall köpa utställningslokaler för&lt;br&gt;kollektivt bruk, men tillägger att medel för detta ändamål också bör för-&lt;br&gt;medlas till utställningskommissarier som arbetar på frilansbasis. Konst-&lt;br&gt;närernas riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges konsthant-&lt;br&gt;verkare och industriformgivare (KIF) tillstyrker förslaget om stöd till&lt;br&gt;förhyrning av utställningslokaler, men anser att en sådan stödform&lt;br&gt;fordrar minst en miljon kronor inledningsvis och att fördelningen av för-&lt;br&gt;hymingsmedlen skall göras av en bildnämnd hos Kulturrådet, vilken&lt;br&gt;KRO och KIF föreslår skall inrättas för handhavandet av den nya statliga&lt;br&gt;stödformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en förstärkning av den individuella visningsersättningen&lt;br&gt;tillstyrks av Kulturrådet, KRO och KIF samt av upphovsrättsorganisatio-&lt;br&gt;nen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Konstnärsnämnden anser att&lt;br&gt;en förstärkning av medlen till individuell visningsersättning kan vara&lt;br&gt;befogad på sikt. Eftersom ersättningsformen ännu är ny finns det enligt&lt;br&gt;Konstnärsnämnden skäl att avvakta erfarenheter av hur fördelnings-&lt;br&gt;reglerna fungerar i praktiken innan en höjning av anslaget görs. Svenska&lt;br&gt;Konstnärsförbundet anser inte att ytterligare medel skall tilldelas BUS&lt;br&gt;för fördelning av individuell visningsersättning och föreslår att en utvär-&lt;br&gt;dering görs av systemet med sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De statliga ersättningar och&lt;br&gt;bidrag som fördelas av Konstnärsnämnden har en avgörande betydelse&lt;br&gt;för konstnärers möjligheter att under längre sammanhängande perioder&lt;br&gt;fullt ut ägna sig åt det konstnärliga arbetet. Bidragen och ersättningarna&lt;br&gt;förbättrar konstnärernas möjligheter att möta en publik och därmed även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få avsättning för sina verk. Det finns således skäl som talar för att för-&lt;br&gt;stärka statens insatser i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de ersättningar som Konstnärsnämnden fördelar utgör den s.k.&lt;br&gt;visningsersättningen en ersättning till bild- och formkonstnärer för att de&lt;br&gt;verk som är i offentlig ägo visas för allmänheten eller används på annat&lt;br&gt;allmännyttigt sätt. Ersättningen anvisas som ett fast årligt belopp, vilket&lt;br&gt;fördelas av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond inom Konstnärs-&lt;br&gt;nämnden. Visningsersättningen får användas dels till ändamål som syftar&lt;br&gt;till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig&lt;br&gt;trygghet, dels till andra ändamål som berör verksamhet inom bild-&lt;br&gt;konstens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1987/88-1992/93 fördelade styrelsen för Sveriges&lt;br&gt;bildkonstnärsfond en del av visningsersättningen som en individuell&lt;br&gt;ersättning. Ersättning lämnades med samma belopp till de konstnärer&lt;br&gt;som kunde styrka att de hade utfört ett visst antal konstverk i offentlig&lt;br&gt;ägo. Styrelsen valde dock att avskaffa den individuella visningsersättning&lt;br&gt;med hänvisning till att ersättningsnivån var för låg för att den skulle ha&lt;br&gt;ekonomisk betydelse för konstnärerna. Styrelsen ansåg dessutom att det&lt;br&gt;saknades en kvalitetsbedömning kopplad till ersättningen, samtidigt som&lt;br&gt;det var dyrt att administrera utbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsorganisationerna var kritiska till att den individuella vis-&lt;br&gt;ningsersättningen avskaffades. Enligt deras uppfattning var den ekono-&lt;br&gt;miska ersättningen inte utan betydelse. Dessutom fungerade ersättningen&lt;br&gt;som ett erkännande av den enskilde konstnärens konstnärskap. Regering&lt;br&gt;och riksdag fann konstnärernas krav på individuell ersättning berättigat&lt;br&gt;varför ersättningsformen återinfördes ff.o.m. år 1997. Tio miljoner kro-&lt;br&gt;nor avsattes för ändamålet, att fördelas av upphovsrättsorganisationen&lt;br&gt;Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). BUS ålades också att utforma&lt;br&gt;principer för fördelning av ersättningen. De principer BUS i enlighet med&lt;br&gt;detta har utvecklat grundar fördelningen av medlen på ett poängsystem&lt;br&gt;som bygger på ett antal objektiva kriterier. Eftersom det antal poäng en&lt;br&gt;konstnär blivit tilldelad avgör hur mycket som ges i årlig ersättning till&lt;br&gt;denne varierar ersättningsnivåerna mellan konstnärerna. Ersättningsfor-&lt;br&gt;men överensstämmer med regeringens ambitioner att konstnärer i större&lt;br&gt;utsträckning än tidigare skall kunna försörja sig på ersättningar för utfört&lt;br&gt;konstnärligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts ovan anser regeringen att stödet till individuell visningser-&lt;br&gt;sättning bör förstärkas. Ett ytterligare skäl till en förstärkning av stödet är&lt;br&gt;att det varje år tillkommer nya konstnärer som blir ersättningsberättigade&lt;br&gt;genom de nya förvärv som görs av offentliga organ. Med ett oförändrat&lt;br&gt;anslag minskar ersättningen för vaije år per berättigad konstnär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De selektiva stöd som fördelas av Konstnärsnämnden i form av&lt;br&gt;arbetsstipendier, projektbidrag m.m. är verkningsfulla instrument för att&lt;br&gt;förbättra villkoren för konstnärligt arbete. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;denna bidragsgivning bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många unga eller ännu icke etablerade konstnärer har svårt att få till-&lt;br&gt;fälle att möta en publik. Konkurrensen om de utställningsmöjligheter&lt;br&gt;som i dag står till buds är mycket hård. För de kommersiellt drivna galle-&lt;br&gt;rierna blir det ekonomiska risktagandet vid en utställning större om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstnären är oetablerad. Detta minskar möjligheterna för en ung konst-&lt;br&gt;när att nå ut med sin konst. Samtidigt är det viktigt att de konstnärer som&lt;br&gt;har förutsättningar att etablera sig far tillfällen att möta en publik och en&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har presenterats förslag som ökar möjligheterna för&lt;br&gt;konstnärer att möta sin publik och samtidigt erhålla ersättning för utfört&lt;br&gt;konstnärligt arbete. Ytterligare en möjlighet för sådana möten kan ges&lt;br&gt;genom att konstnären själv, eller i samarbete med andra konstnärer, får&lt;br&gt;ekonomiskt stöd för att kunna arrangera utställningar i förhyrda lokaler. I&lt;br&gt;dag saknar de flesta konstnärer den möjligheten. Viss utställningsverk-&lt;br&gt;samhet kan förvisso ske i ateljén eller i till ateljén angränsande lokal.&lt;br&gt;Lokalerna är dock sällan lämpade eller anpassade för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den förstärkning av de selektiva stöden som rege-&lt;br&gt;ringen avser att föreslå i budgetpropositionen för år 1999 bör utrymme&lt;br&gt;ges för bidrag till grupper av konstnärer som under en begränsad tid&lt;br&gt;behöver stöd till förhyrning av en utställningslokal. Detta bör i hög grad&lt;br&gt;passa yngre, ännu icke etablerade konstnärer som tillsammans vill möta&lt;br&gt;en publik och därmed söka skapa sig en grund för sin försörjning inom&lt;br&gt;det konstnärliga yrket. Självfallet skall den konstnärliga kvaliteten beak-&lt;br&gt;tas i den bedömning som görs vid behandlingen av ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Konstnärer inom ton- och musikområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;F onogramersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Från och med år 1999 införs en ersättning till&lt;br&gt;upphovsmän och utövande konstnärer för folk- och skolbibliotekens&lt;br&gt;utlåning av musikaliska verk på fonogram (fonogramersättning).&lt;br&gt;Fonogramersättningen skall även omfatta utlåning av musikalier.&lt;br&gt;Medlen skall fördelas av upphovsrättsorganisationema Föreningen&lt;br&gt;Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) och Före-&lt;br&gt;ningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsersättningsutredningens förslag: Överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med regeringens förslag. Utredningen föreslår dock att ersätt-&lt;br&gt;ning skall ges för utlåning av endast musikaliska verk på fonogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om att införa en offentligrättslig ersättning för utlå-&lt;br&gt;ningen av musikfonogram. Sveriges författarfond avstyrker dock det för-&lt;br&gt;slag på ersättningsordning som utredningen lagt fram, främst på grund av&lt;br&gt;att kostnaden för ersättningen skulle inrymmas i biblioteksersättningen.&lt;br&gt;Vidare ser Författarfonden det som svårt att utforma ett utlåningsbaserat&lt;br&gt;ersättningssystem för de utövande konstnärerna. Samtliga remissinstan-&lt;br&gt;ser är dock i sak positiva till förslaget att även de utövande konstnärerna&lt;br&gt;skall vara ersättningsberättigade. KLYS och Svenska Teaterförbundet&lt;br&gt;anser vidare att utlåning av ljudupptagningar av litterära verk bör berät-&lt;br&gt;tiga till ersättning även för de utövande konstnärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att ersättningen även bör omfatta ljudupp-&lt;br&gt;tagningar av sceniska verk (t.ex. Sveriges Allmänna Biblioteks-förening,&lt;br&gt;Sveriges Författarförbund och Svenska Teaterförbundet), liksom musi-&lt;br&gt;kalier (t.ex. Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Musikaliska Akade-&lt;br&gt;mien, Föreningen Svenska Tonsättare (FST), Föreningen Svenska Kom-&lt;br&gt;positörer av Populärmusik (SKAP), STIM-Svensk Musik, KLYS, Svenska&lt;br&gt;Fotografers Förbund, Sveriges Allmänna Biblioteksförening, Sveriges&lt;br&gt;Författarfond och Sveriges Författarförbund).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare överväganden: Inför budgetåret 1988/89 beslu-&lt;br&gt;tade riksdagen (prop. 1987/88:100 bil. 10, bet. 1987/88:KrU12, rskr.&lt;br&gt;1987/88:221) att ett särskilt bidrag skulle utgå till upphovsmän och fono-&lt;br&gt;gramartister med anledning av den musikalieutlåning som sker via folk-&lt;br&gt;biblioteken och Musikaliska akademiens bibliotek. Konstnärs-nämnden&lt;br&gt;fördelar bidraget som för år 1997 uppgick till 6 628 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EU:s ministerråd antog den&lt;br&gt;19 november 1994 ett direktiv om uthyrnings- och utlåningsrättigheter&lt;br&gt;avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstå-&lt;br&gt;ende rättigheter (92/100/EEG, Direktivet om uthyrning och utlåning). På&lt;br&gt;grundval av en promemoria från Justitiedepartementet om direktivet (Ds&lt;br&gt;1994:49) tog regeringen i propositionen Uthyrning och utlåning av upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovsrättsligt skyddade verk m.m. (prop. 1994/95:58) upp frågan om&lt;br&gt;anpassning av den svenska upphovsrättsliga lagstiftningen till direktivet.&lt;br&gt;Beträffande utlåningsrätten var regeringens bedömning att det för närva-&lt;br&gt;rande inte behövdes någon lagändring. När det gällde utlåning av ljud-&lt;br&gt;upptagningar av musikaliska verk anförde regeringen emellertid att det&lt;br&gt;kunde sättas i fråga om den svenska förordningen om vissa särskilda&lt;br&gt;insatser på kulturområdet (1989:500) uppfyllde direktivets krav. Rege-&lt;br&gt;ringen anförde att det fanns skäl att avvakta resultatet av den pågående&lt;br&gt;allmänna översyn av de gällande offentligrättsliga ersättningsordningama&lt;br&gt;innan regeringen slutligt tog ställning till behovet av eventuella författ-&lt;br&gt;ningsändringar (prop. 1994/95:58 s. 28f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets artikel 1 och 2 föreskriver att upphovsmannen skall ha&lt;br&gt;ensamrätt till utlåning av exemplar av verk. Även utövande konstnärer&lt;br&gt;och fonogramframställare omfattas enligt direktivet av denna ensamrätt&lt;br&gt;avseende upptagningar av framföranden respektive framställda fono-&lt;br&gt;gram. Av artikel 5 i direktivet framgår att det finns möjlighet att göra&lt;br&gt;undantag från huvudregeln om ensamrätt för utlåning. Medlemsstaterna&lt;br&gt;kan föreskriva undantag när det gäller offentlig utlåning under förutsätt-&lt;br&gt;ning att åtminstone upphovsmannen får ersättning för utlåningen. Med-&lt;br&gt;lemsstaterna får härvid fritt bestämma ersättningens storlek med hänsyn&lt;br&gt;till sina kulturfrämjande syften. Medlemsstaterna får vidare göra undan-&lt;br&gt;tag från ensamrätten till utlåning genom att undanta vissa kategorier av&lt;br&gt;inrättningar från skyldigheten att betala ersättning. Enligt ett officiellt&lt;br&gt;uttalande från EG-kommissionen inkluderas t.ex. offentliga bibliotek,&lt;br&gt;universitet och undervisningsinstitutioner i de kategorier av institutioner&lt;br&gt;som kan undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga&lt;br&gt;verk (upphovsrättslagen) regleras upphovsmannens ekonomiska rättig-&lt;br&gt;heter, dvs. upphovsmannens rätt dels att framställa exemplar av verket,&lt;br&gt;dels att på olika sätt göra det tillgängligt för allmänheten. Den sist-&lt;br&gt;nämnda rätten omfattar bl.a. en rätt för upphovsmannen att utbjuda&lt;br&gt;exemplar av verket till utlåning. I 19 § upphovsrättslagen anges&lt;br&gt;inskränkningar i den nämnda s.k. spridningsrätten. Här framgår bl.a. att&lt;br&gt;när ett exemplar av ett litterärt eller musikaliskt verk med upphovs-&lt;br&gt;mannens samtycke har överlåtits, får exemplaret spridas vidare. Denna&lt;br&gt;reglering, den s.k. konsumtionen av spridningsrätten, utgör den rättsliga&lt;br&gt;grunden för den fria biblioteksutlåningen. I den ovan angivna propositio-&lt;br&gt;nen togs frågan upp huruvida de i direktivet upptagna möjligheterna till&lt;br&gt;undantag från kravet på ensamrätt rymmer detta system. Regeringen kon-&lt;br&gt;staterade här att svensk rätt uppfyller direktivets krav beträffande offent-&lt;br&gt;lig utlåning genom bibliotek av litterära verk. Grunden för undantag från&lt;br&gt;direktivets huvudregel utgörs av den offentligrättsliga ersättningsordning&lt;br&gt;som införts i Sverige genom bestämmelser i förordningen (1962:652) om&lt;br&gt;Sveriges författarfond, den s.k. biblioteksersättningen. Eftersom ersätt-&lt;br&gt;ningen till upphovsmännen enligt direktivet inte behöver vara upphovs-&lt;br&gt;rättsligt grundad, kan Sverige behålla en offentligrättsligt reglerad ersätt-&lt;br&gt;ning för den utlåning av exemplar av litterära verk som sker genom&lt;br&gt;offentliga bibliotek. Den svenska biblioteksersättningen omfattar emel-&lt;br&gt;lertid inte lån från andra bibliotek än folk- och skolbibliotek; utlåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från forskningsbibliotek (Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken)&lt;br&gt;ersätts inte. Med hänvisning till artikel 5 i direktivet och till EG-kommis-&lt;br&gt;sionens officiella uttalande fann regeringen dock att direktivets krav var&lt;br&gt;uppfyllda och att någon lagändring inte krävdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt omfattas även ljudupptagningar av litterära och&lt;br&gt;musikaliska verk av den fria biblioteksutlåningen. Som ovan redovisats&lt;br&gt;hindrar inte direktivet en sådan ordning, under förutsättning att upp-&lt;br&gt;hovsmannen erhåller ersättning för utlåningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utlåning av ljudupptagningar av litterära verk utgår&lt;br&gt;ersättning enligt förordningen om Sveriges författarfond på samma sätt&lt;br&gt;som vid utlåning av litterära verk i bokform. Den offentliga utlåningen av&lt;br&gt;dessa ljudupptagningar uppfyller, med hänvisning till vad som ovan&lt;br&gt;anförts, därmed kraven i direktivet (prop. 1994/95:58 s.28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlåning av ljudupptagningar av musikaliska verk utgår däremot&lt;br&gt;inte någon ersättning till upphovsmännen. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1989:500) om vissa särskilda insatser på kulturområdet utgår dock som&lt;br&gt;nämnts statsbidrag till tonsättare och andra upphovsmän på musikom-&lt;br&gt;rådet samt fonogramartister. Bidraget fördelas individuellt utifrån kvali-&lt;br&gt;tetsbedömningar till konstnärer inom musikområdet i form av arbets-&lt;br&gt;stipendier, projektbidrag m.m. Bidraget har sin grund i den utlåning av&lt;br&gt;musikaliska fonogram som sker genom biblioteken även om det inte&lt;br&gt;föreligger något samband mellan bidraget och bibliotekens faktiska&lt;br&gt;omfattning av musikverkens utlåning. Frågan är då huruvida denna ord-&lt;br&gt;ning uppfyller kraven i artikel 5 i direktivet. När det gäller bibliotekser-&lt;br&gt;sättningen för utlåning av litterära verk utgår denna till viss del som en&lt;br&gt;direkt ersättning för den faktiska utlåningen av respektive upphovsmans&lt;br&gt;verk, medan en viss del av ersättningen fördelas mellan upphovsmän i&lt;br&gt;form av bl.a. stipendier. Här finns, beträffande en del av ersättningen, en&lt;br&gt;direkt koppling mellan den enskilde upphovsmannen och utlåningen av&lt;br&gt;dennes verk. Det får anses ligga i direktivets syfte att de upphovsmän&lt;br&gt;vars verk utlånats skall erhålla åtminstone en del av ersättningen för&lt;br&gt;denna utlåning. Att en sådan koppling borde vara nödvändig understryks&lt;br&gt;också av att upphovsmännen i artikel 5 ges en särställning som rättig-&lt;br&gt;hetshavare, som skall erhålla ersättning för utlåningen. När det gäller den&lt;br&gt;befintliga ordningen om ersättning för utlåning av musikfonogram finns&lt;br&gt;inte något samband mellan ersättningen och omfattningen av musikfono-&lt;br&gt;gramens utlåning. Än mindre finns det någon koppling mellan den&lt;br&gt;enskilde upphovsmannen och den faktiska utlåningen av hans musika-&lt;br&gt;liska verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller svensk rätts förenlighet med direktivet uppkommer då&lt;br&gt;frågan om möjligheten till undantag i direktivets artikel 5. Enligt denna&lt;br&gt;artikel finns möjlighet att undanta vissa kategorier av inrättningar från&lt;br&gt;skyldigheten att betala ersättning för utlåning. Som nämnts tidigare kan,&lt;br&gt;enligt ett officiellt uttalande från EG-kommissionen, bl.a. offentliga bib-&lt;br&gt;liotek undantas från ersättningsskyldigheten. Regeringen delar härvid&lt;br&gt;Konstnärsersättningsutredningens ställningstagande att det, på grund av&lt;br&gt;direktivet, för närvarande inte krävs att det i svensk rätt införs någon&lt;br&gt;ersättningsordning. Grunden för detta är att det i Sverige, såvitt erfarits,&lt;br&gt;inte förekommer utlåning av fonogram på andra än offentliga bibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner dock att det föreligger skäl för att en offentligrättslig Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;ersättningsordning ändå införs avseende biblioteksutlåningen av ljud-&lt;br&gt;upptagningar av musikaliska verk. Upphovsmännen bör få ersättning för&lt;br&gt;det allmännas utnyttjande av deras musikfonogram. Det överensstämmer&lt;br&gt;med regeringens allmänna strävan att konstnärer skall erhålla ersättning&lt;br&gt;för utfört konstnärligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner emellertid att nuvarande stöd för särskilda insatser&lt;br&gt;för konstnärer inom musikområdet bör kvarstå även om en fonogramer-&lt;br&gt;sättning infors, trots att bidraget till viss del kommer att finansiera den&lt;br&gt;nya ersättningsordningen. Behovet av projektbidrag, arbetsstipendier&lt;br&gt;m.m. kvarstår. Det är viktigt för den konstnärliga utvecklingen att konst-&lt;br&gt;närer ges möjlighet att under längre sammanhängande perioder ägna sig&lt;br&gt;åt konstnärligt utvecklingsarbete med bibehållen ekonomisk trygghet.&lt;br&gt;Särskild betydelse har stödordningen för de tonsättare och kompositörer&lt;br&gt;vars verk inte utlånas i någon större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlåningen av ljudupptagningar av litterära verk utgår bibliotekser-&lt;br&gt;sättning, ett system som uppfyller kraven i det ovan nämnda direktivet.&lt;br&gt;Mot bakgrund av detta och att biblioteksersättningen är en etablerad&lt;br&gt;ersättningsordning som fungerat väl finner regeringen, liksom Konst-&lt;br&gt;närsersättningsutredningen, att ersättningsordningen för utlåning av&lt;br&gt;musikfonogram bör utformas i likhet med vad som gäller i fråga om bib-&lt;br&gt;lioteksersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteksutlåning av musikalier, dvs. musikaliska verk i tryckt form&lt;br&gt;(noter m.m.) omfattas i dag inte av någon ersättningsordning. Den före-&lt;br&gt;slagna fonogramersättningen har emellertid till syfte att bl.a. kompensera&lt;br&gt;upphovsmännen på musikområdet för utlåning av deras verk. Eftersom&lt;br&gt;musikalier måste anses nära förbundna med ljudupptagningar av musika-&lt;br&gt;liska verk föreslår regeringen, i likhet med många remissinstanser, att&lt;br&gt;även musikalier skall omfattas av fonogramersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vilka som skall omfattas av rätten till ersättning för utlå-&lt;br&gt;ning av musikfonogram, tillstyrker regeringen Konstnärsersättningsut-&lt;br&gt;redningens förslag om att såväl upphovsmän som utövande konstnärer&lt;br&gt;skall erhålla ersättning. De utövande konstnärernas prestationer då de&lt;br&gt;framför ett verk omfattas av upphovsrättsligt skydd enligt 45 och 47 §§&lt;br&gt;upphovsrättslagen. De utövande konstnärer som återfinns i musikverk är&lt;br&gt;bl.a. musiker, sångare, dirigenter och skådespelare. Även framställare av&lt;br&gt;ljudupptagningar (fonogramproducenter) skyddas av de upphovsrättsliga&lt;br&gt;reglerna, (46-47 §§ upphovsrättslagen), avseende ensamrätten att kon-&lt;br&gt;trollera bl.a. kopiering av deras produkter. Regeringen ansluter sig här till&lt;br&gt;utredningens ståndpunkt att fonogramproducentema dock inte bör&lt;br&gt;omfattas av rätten till ersättning vid utlåning av musikfonogram. Den nu&lt;br&gt;föreslagna ersättningen är att se som en kompensation till den enskilde&lt;br&gt;upphovsmannen och utövande konstnären för den utlåning som görs av&lt;br&gt;deras verk och prestationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljudupptagningar av sceniska verk omfattas i dag inte av någon ersätt-&lt;br&gt;ningsordning för den utlåning som sker. För att få en enhetlig utformning&lt;br&gt;av ersättningarna till upphovsmän och utövande konstnärer för biblio-&lt;br&gt;teksutlåningen av deras verk och prestationer avser regeringen att när-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mare överväga frågan om fonogramersättningen bör utvidgas att omfatta&lt;br&gt;även ljudupptagningar av sceniska verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utövande konstnärerna har i dag inte någon rätt till ersättning för&lt;br&gt;utlåning av litterära fonogram inom ramen för biblioteksersättningen.&lt;br&gt;Eftersom förslaget om fonogramersättning jämställer upphovsmän och&lt;br&gt;utövande konstnärer avser regeringen att även överväga frågan om bib-&lt;br&gt;lioteksersättningen bör utvidgas till att omfatta de utövande konstnärer&lt;br&gt;som medverkar på litterära fonogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fonogramersättningens storlek anser regeringen i likhet&lt;br&gt;med Konstnärsersättningsutredningen att denna skall bestämmas med&lt;br&gt;hjälp av ett grundbelopp per hemlån av fonogram eller musikalie och&lt;br&gt;omfattningen av den ersättningsgrundande utlåningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beräkningen av den faktiska utlåningen genom bibliotek&lt;br&gt;faller det sig naturligt att samordna uppgiften med de årliga undersök-&lt;br&gt;ningarna som utförs av Sveriges författarfond vad avser biblioteksut-&lt;br&gt;låningen av litterära verk. Enligt biblioteksstatistiken för år 1996 uppgick&lt;br&gt;utlåningen av musikfonogram till 2,7 miljoner lån. Av dessa lån upp-&lt;br&gt;skattades 540 000 lån vara ersättningsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid en beräkning av den totala ersättningens storlek&lt;br&gt;utgått från att ca en fjärdedel av den totala utlåningen av musikfonogram&lt;br&gt;avser verk av svenska upphovsmän och därmed ersättningsberättigade&lt;br&gt;lån. Härtill kommer utlåningen av musikalier. Ersättningsbeloppet per lån&lt;br&gt;bör, med hänsyn till antalet ersättningsberättigade som medverkar i en&lt;br&gt;ljudupptagning, uppgå till ett högre belopp än det belopp som utgör&lt;br&gt;ersättning för utlåning av ett litterärt verk. Mot bakgrund av att det i&lt;br&gt;genomsnitt är sex medverkande på vaije musikfonogram bör ersättningen&lt;br&gt;per utlåning vara ca 6 kronor. Vid 675 000 ersättningsberättigade lån&lt;br&gt;uppstår en kostnad på drygt 4 miljoner kronor. Härtill kommer kostnaden&lt;br&gt;för ersättning för utlåning av musikalier samt de förvaltande organisatio-&lt;br&gt;nernas omkostnader. Den beräknade kostnaden för ersättningsordningen&lt;br&gt;uppgår därmed till knappt 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillstyrker Konstnärsersättningsutredningens förslag om att&lt;br&gt;medlen skall fördelas av upphovsrättsorganisationema STIM och SAMI.&lt;br&gt;Det bör lämpligen ske enligt upphovsrättsliga principer, dvs. att ersätt-&lt;br&gt;ningen till t.ex. en viss upphovsman görs beroende av utlåningen av hans&lt;br&gt;eller hennes verk. Inom upphovsrätten är det vanligt med s.k. kollektiv&lt;br&gt;förvaltning av rättigheter, vilket innebär att upphovsmän överlåter på&lt;br&gt;olika organisationer att tillvarata deras rättigheter. På musikområdet&lt;br&gt;företräds upphovsmännen av STIM och utövarna av SAMI. Dessa orga-&lt;br&gt;nisationer har stor erfarenhet av hur man effektivt inkasserar och fördelar&lt;br&gt;ersättningar till rättighetshavare. Medlen för ersättningen bör betalas ut&lt;br&gt;av en myndighet som regeringen bestämmer. Det är regeringens uppgift&lt;br&gt;att utforma närmare föreskrifter om villkoren för medlens utbetalning&lt;br&gt;och fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om medelsfördelning är en förvaltningsuppgift&lt;br&gt;som innebär myndighetsutövning. På grund härav föreslås en ändring i&lt;br&gt;lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kul-&lt;br&gt;turdepartementets verksamhetsområde. I budgetpropositionen för år 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har regeringen för avsikt att föreslå att erforderliga medel anvisas till Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;fonogramersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stöd till vissa musikändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bidragen till fria musikgrupper, arrange-&lt;br&gt;rande musikföreningar, lokala och regionala teater-, dans- och&lt;br&gt;musikinstitutioner samt STIM-Svensk Musik bör ökas. Vidare bör&lt;br&gt;stödet till produktion och distribution av fonogram förstärkas. Konst-&lt;br&gt;närsnämnden bör få disponera ökade medel för bidrag till konstnärer&lt;br&gt;inom tonområdet och Svenska rikskonserter bör få ett ökat bidrag för&lt;br&gt;kompositionsbeställningar och konsertproduktioner med frilansmu-&lt;br&gt;siker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningens förslag: Överensstämmer delvis med&lt;br&gt;regeringens bedömning. Utredningen föreslår att medel för komposi-&lt;br&gt;tionsbeställningar tilldelas Svenska rikskonserter, Sveriges Radio AB&lt;br&gt;och länsmusiken. Utredningen föreslår vidare att stödet till fria musik-&lt;br&gt;grupper och lokala musikarrangörer skall öka samt att en ersättning&lt;br&gt;införs till tonsättare och kompositörer som erhållit en beställning av ett&lt;br&gt;musikverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har uttalat sig om&lt;br&gt;utredningens olika förslag inom tonområdet är det stora flertalet positiva.&lt;br&gt;Vad gäller stöd till kompositionsbeställningar har synpunkter fram-&lt;br&gt;kommit om bl.a. vilka som skall handha stöden och fördela medlen.&lt;br&gt;Konstnärsnämnden, Sveriges Radio AB (SR), FST, SKAP och STIM-&lt;br&gt;Svensk Musik framhåller betydelsen av den beställningsverksamhet som&lt;br&gt;SR har avseende musikaliska verk och tillstyrker att särskilda medel&lt;br&gt;anvisas för sådant ändamål. SR föreslår att förstärkningen skall ske&lt;br&gt;genom ett ökat stöd till tonsättare/kompositörer inom ramen för Konst-&lt;br&gt;närsnämndens bidragsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd avstyrker förslaget om ökade medel till länsmusiken&lt;br&gt;för beställningsverk och föreslår att medlen i stället tillförs Rikskonser-&lt;br&gt;ters beställningsverksamhet. Konstnärsnämnden förordar en förstärkning&lt;br&gt;av nämndens projektbidrag för samarbete mellan upphovsmän och ut-&lt;br&gt;övande musiker. FST och SKAP anser att Kulturrådet bör tilldelas medel&lt;br&gt;för beställningar från länsmusiken. De anser dock att möjligheten att&lt;br&gt;söka medel för beställningsverk bör finnas även för de statligt finansie-&lt;br&gt;rade symfoniorkestrarna, kammarorkestrama och musikteatrama. FST,&lt;br&gt;SKAP och STIM-Svensk Musik förordar att en viss del av de föreslagna&lt;br&gt;medlen till beställningsverk överförs till STIM-Svensk Musik för finan-&lt;br&gt;siering av bl.a. stämutskrivningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett särskilt stöd till tonsättare och kompositörer i sam-&lt;br&gt;band med att de erhållit en beställning på ett musikverk tillstyrks av flera&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Konstnärsnämnden, Rikskonserter, FST, SKAP,&lt;br&gt;STIM-Svensk Musik. Kulturrådet menar att en ytterligare diskussion bör&lt;br&gt;föras innan den föreslagna stödordningen införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatrarnas Riksförbund förordar ett för alla institutioner tillgängligt&lt;br&gt;beställningsstöd som fördelas av Kulturrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen behandlar nedan frå-&lt;br&gt;gor om förstärkningar av stöd till vissa musikändamål, stöd till produk-&lt;br&gt;tion och distribution av fonogram, bidrag till konstnärer inom tonom-&lt;br&gt;rådet, samt ytterligare bidrag till Rikskonserter för kompositionsbeställ-&lt;br&gt;ningar och konsertproduktioner med frilansmusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till fria musikgrupper m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musiker är den grupp konstnärer som ökat mest sedan 1970-talet. Bland&lt;br&gt;musikerna återfinns såväl skapande som utövande konstnärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utövande musikerna har en arbetsmarknad som erbjuder anställ-&lt;br&gt;ningar av olika längd och med skilda villkor. De offentligt stödda orkes-&lt;br&gt;terinstitutionema är viktiga arbetsgivare, liksom studieförbund, folkpar-&lt;br&gt;kerna, Folkets Hus samt olika kommunala och landstingskommunala&lt;br&gt;institutioner. För musiker är även kyrkan en betydelsefull uppdragsgi-&lt;br&gt;vare. För de frilansande musikerna har arbetsmarknaden hårdnat. Efter-&lt;br&gt;frågan från lokala arrangörer har minskat. De grupper och enskilda musi-&lt;br&gt;ker som tidigare haft god tillgång till speltillfällen t.ex. på skolor och&lt;br&gt;daghem samt inom vården har fått allt farre uppdrag. Deras traditionella&lt;br&gt;kontaktvägar inom kommuner och landsting har också under senare år&lt;br&gt;brutits upp när kommunerna decentraliserat beslutsfattandet till de&lt;br&gt;enskilda verksamheterna. Nya samverkansformer tar tid att bygga upp.&lt;br&gt;Samtidigt ökar antalet frilansmusiker. Detta beror på att möjligheterna till&lt;br&gt;anställning i fastare former vid bl.a. musikinstitutionema minskat, både&lt;br&gt;for de etablerade musikerna som är eller varit anställda och for de unga&lt;br&gt;nyetablerade musikerna. De unga musikerna inom modem konstmusik,&lt;br&gt;folkmusik, jazz och rockmusik etablerar sig mestadels på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den som frilansmusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av kyrkor och studieförbund m.fl. är olika slags ideellt arbe-&lt;br&gt;tande arrangörsföreningar stommen i det lokala musiklivet på mindre&lt;br&gt;orter. På många håll utvecklas även nya former av lokala arrangör sskap.&lt;br&gt;De lokalt arrangerade konsertevenemangen utgör en viktig del av&lt;br&gt;arbetsmarknaden för fria musikgrupper och enskilda frilansmusiker.&lt;br&gt;Riksdagen har inför år 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 17, bet.&lt;br&gt;1997/98:KrUl, rskr. 1997/98:97) beslutat om en förstärkning av det stat-&lt;br&gt;liga stödet till bl.a. arrangerande musikföreningar. För år 1999 bör en&lt;br&gt;ytterligare kraftig förstärkning ske av detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de fritt verksamma musikernas utbud i högre utsträckning skall&lt;br&gt;efterfrågas av kommunala och andra lokala musikarrangörer krävs att det&lt;br&gt;erbjuds till rimliga priser. De flesta frilansmusiker arbetar helt eller del-&lt;br&gt;vis i grupp och har sin verksamhet koncentrerad till storstadsområdena.&lt;br&gt;För att öka sina speltillfällen och nå en bred publik måste grupperna tur-&lt;br&gt;nera regelbundet, vilket medför höga kostnader som svårligen kan täckas&lt;br&gt;genom gaget. I likhet med Konstnärsstödsutredningen anser regeringen&lt;br&gt;därför att ett förstärkt stöd till lokala musikarrangörer måste kombineras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett ökat stöd till fria musikgrupper, framför allt för att täcka turné-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tonsättare och kompositörer utgör beställningar av verk en av de&lt;br&gt;viktigaste inkomstkällorna och en av de främsta möjligheterna att fä&lt;br&gt;nykomponerade verk framförda. Konstnärsstödsutredningen och många&lt;br&gt;remissinstanser har framhållit vikten av att musiklivet stimuleras till att&lt;br&gt;göra fler kompositionsbeställningar och att en direkt samverkan mellan&lt;br&gt;utövande musiker och tonsättare främjas. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;detta ske genom olika typer av riktade insatser inom ramen för befintliga&lt;br&gt;stödformer. Regeringen återkommer i det följande till frågor om ökade&lt;br&gt;insatser för tonsättare inom ramen för Rikskonserters verksamhet och om&lt;br&gt;förstärkning av Konstnärsnämndens bidragsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver anser regeringen att Kulturrådet bör ges möjlighet att tillföra&lt;br&gt;regionala och lokala teater-, dans- och orkesterinstitutioner tillfälliga&lt;br&gt;stödenheter för utvecklingsprojekt som innefattar ett direkt samarbete&lt;br&gt;med tonsättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM-Svensk Musik utför en för tonsättare och kompositörer mycket&lt;br&gt;viktig tjänst genom att bearbeta notmaterial i anslutning till beställnings-&lt;br&gt;verk. I likhet med flera remissinstanser anser regeringen att STIM-&lt;br&gt;Svensk Musik bör tilldelas ett ökat bidrag för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1999 föreslå en för-&lt;br&gt;stärkning av Kulturrådets bidragsgivning till fria musikgrupper och&lt;br&gt;arrangerande musikföreningar, lokala och regionala teater-, dans- och&lt;br&gt;musikinstitutioner samt STIM-Svensk Musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till fonogramutgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributionsledet i form av fonogramutgivning är av stor betydelse för&lt;br&gt;att tonkonstnärernas arbeten skall förmedlas till en publik. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt de musikgenrer som inte har en stark konserttradition eller som&lt;br&gt;inte spelas frekvent i radion, t.ex. nutida konstmusik, jazzmusik, folk-&lt;br&gt;musik och experimentell musik. Det är huvudsakligen de små produk-&lt;br&gt;tionsbolagen som satsar på de smala musikgenrer som nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1982 disponerar Statens kulturråd ett anslag för stöd till&lt;br&gt;fonogramutgivning. Stödet skall främja ett allsidigt utbud av konstnärligt&lt;br&gt;och kulturpolitiskt värdefulla fonogram. Till utgivningsstödet har seder-&lt;br&gt;mera kopplats ett särskilt stöd till fonogramdistribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor betydelse för de mindre etablerade tonsättarnas och musikernas&lt;br&gt;möjligheter att komma ut på skiva har också Svenska rikskonserters&lt;br&gt;fonogramutgivning på märket Caprice. Hösten 1996 uttalade sig riks-&lt;br&gt;dagen angående inriktningen på denna verksamhet och förhållandet till&lt;br&gt;Kulturrådets allmänna fonogramstöd (prop. 1996/97:3 s. 86f, bet.&lt;br&gt;1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129). Det förutsattes att Rikskonserter och&lt;br&gt;Kulturrådet aktivt arbetar för att samordna sina insatser på fonogramom-&lt;br&gt;rådet. Kulturrådet borde som hittills inrikta sin bidragsgivning på små&lt;br&gt;svenska bolags utgivning av kulturpolitiskt angelägna fonogram inom ett&lt;br&gt;brett fält av genrer. Rikskonserter borde sträva efter att ännu tydligare än&lt;br&gt;förut anpassa fonogramutgivningen till sin övriga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till fonogramutgivningens betydelse som försörjningskälla&lt;br&gt;för tonkonstnärerna bör statens insatser förstärkas även på detta område.&lt;br&gt;Kulturrådet disponerar för år 1998 ca 8,3 miljoner kr för stöd till utgiv-&lt;br&gt;ning och distribution av fonogram. Under perioden 1982 - 1996 har&lt;br&gt;Kulturrådet behandlat ansökningar om stöd till ca 5 500 utgivningar. Av&lt;br&gt;dessa har ca 1 400 erhållit bidrag med sammanlagt omkring 65 miljoner&lt;br&gt;kronor. Enligt vad regeringen erfar har ett stort antal planerade kvalitets-&lt;br&gt;utgivningar inte kunnat få stöd och följaktligen inte kommit till stånd.&lt;br&gt;Regeringen anser mot den bakgrunden att Kulturrådet bör få ökade möj-&lt;br&gt;ligheter att stödja utgivning av kulturpolitiskt angelägna och konstnärligt&lt;br&gt;högtstående fonogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikskonserter gav ut 30 fonogram år 1997. Av den totala kostnaden på&lt;br&gt;7,6 miljoner kr finansierades 4,2 miljoner kr inom ramen för statsbidra-&lt;br&gt;get till Rikskonserter och 3,4 miljoner kr av försäljningsintäkter. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer att den nuvarande nivån på Rikskonserters fonogramut-&lt;br&gt;givning är rimlig mot bakgrund av att den huvudsakligen bör ses som ett&lt;br&gt;komplement till Rikskonserters övriga musikförmedlande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1999 föreslå en för-&lt;br&gt;stärkning av Kulturrådets bidragsgivning till utgivning och distribution&lt;br&gt;av fonogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska rikskonserter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de riktlinjer för den fortsatta verksamheten inom Svenska rikskonserter&lt;br&gt;som riksdagen godkände hösten 1996 (prop. 1996/97:3, bet.&lt;br&gt;1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129) betonades bl.a. Rikskonserters roll&lt;br&gt;som förmedlare av ny musik och introduktör av ännu inte etablerade mu-&lt;br&gt;siker och tonsättare. Detta sker bl.a. genom konsertproduktioner, kompo-&lt;br&gt;sitionsbeställningar och marknadsföringsinsatser i anslutning härtill. Det&lt;br&gt;bör också framhållas att Rikskonserters konsertproduktioner med vid-&lt;br&gt;hängande turnéer utgör en betydelsefull del av arbetsmarknaden för såväl&lt;br&gt;etablerade som oetablerade frilansmusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är en kombination av insatser för det lokala&lt;br&gt;arrangörsledet och de fria musikgruppernas basverksamhet samt åtgärder&lt;br&gt;för central musikförmedling ett verksamt sätt att få till stånd fler arbets-&lt;br&gt;tillfällen för musiker och tonsättare. Regeringen har i det föregående&lt;br&gt;redovisat ställningstaganden vad gäller Kulturrådets bidragsgivning på&lt;br&gt;musikområdet. Även Rikskonserter bör ges möjlighet till ökade insatser.&lt;br&gt;Dessa kan vara av olika slag inom skilda genrer. Exempel på produk-&lt;br&gt;tionssidan är konsertturnéer med fria grupper i Sverige och utlandet eller&lt;br&gt;komplettering av en orkesters numerär med frilansmusiker vid turné med&lt;br&gt;ett större symfoniskt verk. Av stor betydelse i sammanhanget är också&lt;br&gt;Rikskonserters verksamhet med kompositionsbeställningar. Rikskon-&lt;br&gt;serter gör årligen ett 40-tal beställningar av nyskriven musik inför plane-&lt;br&gt;rade evenemang eller efter ansökan. Många av beställningarna görs på&lt;br&gt;uppdrag av länsmusiken eller en teater- eller musikinstitution. Rege-&lt;br&gt;ringen anser det angeläget att samarbetet mellan Rikskonserter och&lt;br&gt;musiklivets institutioner fortsätter att utvecklas i syfte att öka intresset&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för och efterfrågan på ny musik över hela landet. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 föreslå en ökning av&lt;br&gt;statsbidraget till Rikskonserter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till konstnärer inom tonområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föresats är att möjliggöra för konstnärliga yrkesutövare att&lt;br&gt;ägna sin arbetstid åt sitt konstnärliga arbete och erhålla den koncentration&lt;br&gt;som krävs för skapandet. Regeringen anser därför att det direkta stödet&lt;br&gt;till tonsättare och kompositörer skall förstärkas för att ge konstnärerna&lt;br&gt;möjlighet att under viss tid och med ekonomisk trygghet ägna sig ute-&lt;br&gt;slutande åt det konstnärliga arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämndens arbetsstipendier är mycket viktiga för tonsättare&lt;br&gt;och kompositörer under den tid de arbetar med ett beställningsverk. Svå-&lt;br&gt;righeten är att få arbetsstipendiet och beställningen att överensstämma&lt;br&gt;tidsmässigt. Det kan t.ex. vara så att en yngre tonsättare/kompositör, som&lt;br&gt;inte har något flerårigt arbetsstipendium, erhåller en beställning på ett&lt;br&gt;musikverk men inte erhåller ett ettårigt arbetsstipendium under samma&lt;br&gt;år. Beställningsarvodet utgör i sig ersättning för beställningen av musik-&lt;br&gt;verket samt för rätten att uruppföra det. Då detta arvode vanligtvis inte är&lt;br&gt;tillräckligt stort för att tonsättaren/kompositören skall kunna försöija sig&lt;br&gt;på enbart detta, behöver tonsättaren/kompositören i regel ekonomiskt&lt;br&gt;stöd som komplement. Om konstnärerna då inte har något arbetsstipen-&lt;br&gt;dium eller projektbidrag blir de tvungna att ta något ytterligare arbete,&lt;br&gt;konstnärligt eller icke-konstnärligt, under tiden de komponerar beställ-&lt;br&gt;ningsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att Konstnärsnämndens stöd till&lt;br&gt;tonsättare och kompositörer bör förstärkas för att skapa utrymme för ett&lt;br&gt;särskilt stöd till tonsättare och kompositörer som arbetar med ett beställ-&lt;br&gt;ningsverk. Regeringen har för avsikt att lämna förslag om detta i budget-&lt;br&gt;propositionen för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen bör, i likhet med vad som gäller i dag för Konstnärsnämn-&lt;br&gt;dens bidragsgivning, rikta sig till etablerade tonsättare och kompositörer&lt;br&gt;som håller hög konstnärlig kvalitet. Vid Konstnärsnämndens bedömning&lt;br&gt;bör hänsyn tas till kompositionsverkens karaktär. Vidare bör hänsyn tas&lt;br&gt;till sökandens ekonomiska förhållanden och beställningsavtalets villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser även att i budgetpropositionen för år 1999 föreslå en&lt;br&gt;förstärkning av Konstnärsnämndens stöd i form av projektbidrag för&lt;br&gt;samarbete mellan upphovsmän och utövare inom musikområdet. Denna&lt;br&gt;form av projektbidrag, som syftar till att främja tillkomsten av nya verk,&lt;br&gt;bör tilldelas upphovsmännen och utövarna gemensamt och innefatta både&lt;br&gt;ersättning för arbete med att komponera och ersättning för repetitionstid,&lt;br&gt;resor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Konstnärer inom scen- och filmområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 En tredje anställningsform inom teatern&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: År 1999 införs ett statligt bidrag till en tredje&lt;br&gt;anställningsform inom teatern under en försöksperiod på ett och ett&lt;br&gt;halvt år. En förutsättning för bidraget är att arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;sluter erforderliga avtal för anställningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga arbetsmarknadsutredningens förslag: Överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med regeringen förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;om en tredje anställningsform inom teatern är positiva och anser att den&lt;br&gt;föreslagna anställningsformen bör prövas. Danshögskolan menar dock&lt;br&gt;att försöket även bör omfatta dansområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Så länge en utbyggnad och expansion&lt;br&gt;var möjlig inom teaterområdet fanns goda möjligheter för frilansande&lt;br&gt;skådespelare att få tillfälliga engagemang på institutionsteatrama och&lt;br&gt;andra teatrar med fast ensemble. Detta skapade försörjning för de frilan-&lt;br&gt;sande skådespelarna samtidigt som det bidrog till förnyelseprocessen&lt;br&gt;inom teatern. Med de ekonomiska problem som teaterinstitutionerna står&lt;br&gt;inför i dag har möjligheterna till cirkulation mellan fast anställning och&lt;br&gt;tidsbegränsade uppdrag inom teatern minskat. Detta har i sin tur lett till&lt;br&gt;att frilansande skådespelare erbjuds allt färre uppdrag och blir allt mer&lt;br&gt;beroende av arbetslöshetsersättning för sin försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen föreslår att en s.k. tredje&lt;br&gt;anställningsform inom teatern införs under en försöksperiod. Förslaget&lt;br&gt;bygger på en modell som utarbetats gemensamt av Teaterförbundet (TF)&lt;br&gt;och Teatrarnas riksorganisation (TR). Syftet med verksamheten är att&lt;br&gt;avlasta arbetslöshetskassan och öka frilansande skådespelares trygghet&lt;br&gt;samt att öka den konstnärliga friheten. Parterna föreslår att ett aktiebolag&lt;br&gt;bildas för ändamålet. Bolaget skall bl.a. bli arbetsgivare för skådespelare&lt;br&gt;som periodvis söker ny anställning. Även artistförmedlingsverksamhet&lt;br&gt;skall bedrivas inom ramen för bolaget. En förutsättning för att förslaget&lt;br&gt;skall kunna genomföras är att arbetsmarknadens parter kommer överens&lt;br&gt;om förändringar i de avtal som reglerar anställningsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsmarknadens parter sluter erfordeliga avtal är det regeringens&lt;br&gt;mening att ett statligt bidrag skall kunna ges till en tredje anställnings-&lt;br&gt;form inom teatern under en försöksperiod på ett och ett halvt år. Rege-&lt;br&gt;ringen beräknar att bidrag bör kunna lämnas i en sådan omfattning att ca&lt;br&gt;100 personer kan anställas i den organisation som parterna bildar för&lt;br&gt;ändamålet. Det är regeringens uppgift att utforma närmare föreskrifter&lt;br&gt;om villkoren för bidraget. Det föreslagna bidraget bör utvärderas efter ett&lt;br&gt;år av AMS i samråd med Statens kulturråd, Konstnärsnämnden och&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter på teaterområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1999 (utgiftsområde 14) har regeringen Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;för avsikt att lämna förslag om medelstilldelning till&lt;br&gt;försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Stöd till vissa teater-, dans- och filmändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bidraget till fria teater- och dansgrupper&lt;br&gt;bör förstärkas. Vidare bör ökade medel anvisas för att främja dans i&lt;br&gt;hela landet. Konstnärsnämnden bör fa disponera ytterligare medel för&lt;br&gt;stöd till kortfilmsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig om förslagen är&lt;br&gt;till övervägande del positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utredningens förslag om förstärkt stöd till filmproduktion&lt;br&gt;anser Svenska Teaterförbundet att Konstnärsnämndens projektbidrag&lt;br&gt;även i fortsättningen bör utgå till fria filmare oberoende av om de har&lt;br&gt;egna produktionsbolag eller inte. Dessutom borde det vara möjligt även&lt;br&gt;för andra yrkesverksamma inom filmområdet att söka projektanslag hos&lt;br&gt;Konstnärsnämnden, exempelvis belysnings- och ljudpersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen behandlar i det föl-&lt;br&gt;jande frågor om förstärkt stöd till fria teater- och dansgrupper, vissa sär-&lt;br&gt;skilda insatser för dans, samt stöd till kortfilmsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till fria teater- och dansgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scenkonstnärernas försörjningssvårigheter har sin bakgrund i struktur-&lt;br&gt;förändringar inom institutionsteatrama men också i en vikande efterfrå-&lt;br&gt;gan på de fria gruppernas utbud. Viktiga uppdragsgivare för fria grupper&lt;br&gt;är t.ex. skolor och andra kommunala arrangörer, studieförbund och tea-&lt;br&gt;terföreningar. Den allmänna nedgången i ekonomin har bidragit till att&lt;br&gt;såväl offentliga arrangörer som föreningar fatt allt svårare att ta emot&lt;br&gt;gästspel och ge andra former av uppdrag till teater- och dansgrupper. Ett&lt;br&gt;betydande hinder för en ökad efterfrågan är tumékostnadema som gör att&lt;br&gt;föreställningarna blir relativt dyra att köpa in för den lokale arrangören.&lt;br&gt;Genom ett ökat statligt stöd kan de fria grupperna återfå en del av den&lt;br&gt;arbetsmarknad som gått förlorad under senare år då de professionella&lt;br&gt;gruppernas utbud i allt större utsträckning ersatts av ALU-projekt eller&lt;br&gt;framträdanden av amatörgrupper. Ett ökat ekonomiskt utrymme ger&lt;br&gt;också teater- och dansgrupperna möjlighet att knyta till sig andra konst-&lt;br&gt;närliga yrkesgrupper, t.ex. regissörer, scenografer, sångare, musiker och&lt;br&gt;koreografer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala verksamhetsbidrag utgör en väsentlig del av&lt;br&gt;de fria teater- och dansgruppernas basforsöijning. Bidragen täcker endast&lt;br&gt;till ringa del merkostnader för turnéer och utvecklingsarbete för att&lt;br&gt;bredda repertoaren. Regeringen förordar därför att Statens kulturråd ges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att väsentligt öka sin bidragsgivning till fria teater- och dans-&lt;br&gt;grupper. De ökade insatserna bör främst inriktas på att underlätta turne-&lt;br&gt;rande och konstnärlig utveckling. Regeringen har för avsikt att lämna&lt;br&gt;förslag om detta i budgetpropositionen för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dans i hela landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1998 (utgiftsområde 17) anmälde regeringen&lt;br&gt;att ett samråd inletts mellan Statens kulturråd, Dansens Hus och Svenska&lt;br&gt;riksteatem om insatser för danskonstens spridning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har sedermera enats om att genomföra en gemensam satsning&lt;br&gt;under treårsperioden 1998 - 2000 under namnet Dans i hela landet.&lt;br&gt;Riksteatem avser att öka sitt ansvar, engagemang och ekonomiska åta-&lt;br&gt;gande för dansen under treårsperioden och Kulturrådet avser att i ökad&lt;br&gt;omfattning stödja olika utvecklingsinsatser för dansen, både när det gäl-&lt;br&gt;ler produktion, distribution och att främja dansen i övrigt. Dansens Hus&lt;br&gt;kommer att medverka till att gästspel på teaterns scener i Stockholm ges&lt;br&gt;möjlighet att visas på andra platser i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att den satsning på dans i hela landet som nu har&lt;br&gt;inletts är ett verksamt medel för att bredda dansintresset och därmed&lt;br&gt;skapa förutsättningar för en varaktig förbättring av arbetsmarknaden för&lt;br&gt;fritt verksamma dansare. Huvuddelen av satsningen kommer att ske inom&lt;br&gt;ramen för de resurser som berörda instanser redan förfogar över. För att&lt;br&gt;underlätta fria dansgruppers deltagande i biennaler och andra dansfräm-&lt;br&gt;jande arrangemang bör dock Kulturrådet ff.o.m. år 1999 få disponera&lt;br&gt;ökade utvecklingsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dans-Produktion-Service (DPS) är en förmedlingsagentur för dansare,&lt;br&gt;som drivs på försök av Stiftelsen Dansens Hus sedan budgetåret 1995/96.&lt;br&gt;Ett visst stöd till driften har hittills lämnats av Kulturrådet, Länsarbets-&lt;br&gt;nämnden och Stockholms stad. Den utvärdering som gjorts av verksam-&lt;br&gt;heten visar att det finns ett behov av aktiv förmedling för att bredda&lt;br&gt;marknaden för den nutida danskonsten. Regeringen finner det angeläget&lt;br&gt;att försöksverksamheten ges möjlighet att fortgå under ytterligare tre år&lt;br&gt;och bedömer att särskilda utvecklingsmedel bör tilldelas Kulturrådet för&lt;br&gt;detta ändamål fr.o.m. år 1999. Regeringen avser att ge Kulturrådet i upp-&lt;br&gt;drag att följa verksamheten inom DPS och före treårsperiodens utgång&lt;br&gt;redovisa slutsatser rörande formerna för den fortsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till produktion av kortfilm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade år 1989 beslut om att Konstnärsnämnden skulle till-&lt;br&gt;föras särskilda medel för insatser på filmområdet (prop. 1988/89:100 bil.&lt;br&gt;10 p. F 5, bet. 1988/89:KrU16, rskr. 1988/89:183). Skälet var det ökade&lt;br&gt;behovet av stöd till filmproduktion utöver det stöd som fördelades av&lt;br&gt;Svenska Filminstitutet. Man menade därvid att det saknades ett organ&lt;br&gt;som kunde ge bidrag till experimentell film, utan att det samtidigt förut-&lt;br&gt;sattes att försöken i vaije fall skulle resultera i en visningsfärdig produkt,&lt;br&gt;och att den konstnärliga yttrandefriheten och mångfalden skulle öka om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det fanns fler organ som gav bidrag till icke kommersiell konstnärligt&lt;br&gt;syftande film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämndens filmstöd har kommit att fa allt större betydelse för&lt;br&gt;filmarna. Från kortfilmare har också framhållits att deras möjligheter att&lt;br&gt;få ekonomiskt bidrag från andra håll beskurits under senare år. Kort-&lt;br&gt;filmsproduktion är förenad med stora kostnader och nämndens bidrag&lt;br&gt;utgör oftast en nödvändig del av den totala finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till kortfilmsproduktion kan lämnas till konstnärer som kan visa&lt;br&gt;ett dokumenterat arbete av god konstnärlig kvalitet. Vid fördelningen&lt;br&gt;skall hänsyn också tas till de sökandes ekonomiska förhållanden. Bidra-&lt;br&gt;gen skall vara tillräckligt stora för att ge mottagaren möjlighet att ägna&lt;br&gt;sig åt sin konst. Både unga och mer etablerade konstnärer skall stödjas.&lt;br&gt;Bidrag lämnas till olika projekt, företrädesvis till unga filmare i form av&lt;br&gt;startbidrag, som bidrag till film- och videoexperiment och som bidrag till&lt;br&gt;författare av manus till icke kommersiell, konstnärligt syftande film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom anslagsnivån varit i stort sett oförändrad under senare år har&lt;br&gt;det varit nödvändigt att minska antalet bidrag när det genomsnittliga&lt;br&gt;bidragsbeloppet höjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer i likhet med Konstnärsstödsutredningen och fler-&lt;br&gt;talet remissinstanser att Konstnärsnämndens stöd till produktion av kort-&lt;br&gt;film har stor betydelse för unga filmares möjligheter att utöva sin konst-&lt;br&gt;närliga verksamhet. Därför bör en uppskrivning av stödet ske. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att lämna förslag om detta i budgetpropositionen för år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Konstnärer inom ordområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Stöd för att främja nyskriven svensk dramatik m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett statligt stöd införs från och med år 1999 för&lt;br&gt;att främja nyskriven svensk dramatik. Samtidigt införs ett statligt stöd&lt;br&gt;till en digital pjäsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag. Utredningen lämnar även förslag på ordområdet&lt;br&gt;om stöd till Författarcentrum och stöd till internationellt utbyte bland&lt;br&gt;författare. Dessa förslag behandlas nedan i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga instanser som yttrat sig tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag på ordområdet. Teatrarnas Riksförbund anser dock&lt;br&gt;att stödet till ny svensk dramatik inte bör begränsas till fria teatergrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare överväganden: Riksdagen har vid flera tillfällen&lt;br&gt;tagit ställning till förslag om statligt stöd till dramatiker (senast prop.&lt;br&gt;1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95 :KrU21, rskr. 1994/95:285).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen behandlar i det följande&lt;br&gt;förslag till åtgärder som syftar till att sprida dramatikernas verk så att&lt;br&gt;dessa kan försöija sig på sin konstnärliga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd för att främja nyskriven svensk dramatik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden för dramatiker har krympt under senare år. Av Drama-&lt;br&gt;tikerförbundets ca 500 medlemmar kan i dag endast ca 30 försöija sig på&lt;br&gt;sitt yrke. Allt fler teatrar, inte minst fria grupper, har minskat sina&lt;br&gt;beställningar av nyskrivna verk som en följd av ekonomiska svårigheter.&lt;br&gt;Således är det angeläget att kännedom om dramatikernas verk sprids&lt;br&gt;bland teatergrupper, regissörer m.fl. samtidigt som dessa ges bättre eko-&lt;br&gt;nomiska förutsättningar för beställning av nya verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statligt stöd till sceniska verk, s.k. dramatikerersättning, infördes&lt;br&gt;budgetåret 1965/66 med syfte att stimulera tillkomsten av svensk drama-&lt;br&gt;tik. Ersättningen skulle ges till levande upphovsmän för offentliga fram-&lt;br&gt;föranden på svenska teatrar av sceniska verk skrivna på svenska. Ersätt-&lt;br&gt;ningen lämnades för det första offentliga framförandet och för högst två&lt;br&gt;olika uppsättningar av samma verk. Högst 4 000 kr kunde ges som&lt;br&gt;ersättning budgetåret 1975/76. Halv ersättning kunde lämnas för verk&lt;br&gt;som var en dramatisering av ett svenskt litterärt verk. Ersättning kunde&lt;br&gt;även lämnas för musikdramatiska verk och för koreografiska verk utan&lt;br&gt;textinslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1984/85 avvecklades stödet till sceniska verk. De medel&lt;br&gt;som då frigjordes omvandlades till ett rent konstnärsbidrag. Styrelsen för&lt;br&gt;Sveriges författarfond fick i uppgift att fördela bidraget till dramatiker.&lt;br&gt;Detta innebar också en ändring av stödets karaktär. I stället för en ren&lt;br&gt;ersättning fördelas nu bidraget individuellt efter ansökan bl.a. som konst-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närsbidrag, resebidrag och projektbidrag, i syfte att ge en tillräcklig eko-&lt;br&gt;nomisk trygghet för att under viss tid möjliggöra koncentration på den&lt;br&gt;konstnärliga yrkesutövningen. Det finns således i dag ingen stödordning&lt;br&gt;som direkt gynnar dramatikernas möjligheter att få sina verk förmedlade&lt;br&gt;till en publik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge dramatikerna bättre möjligheter att försöija sig på utfört&lt;br&gt;konstnärligt arbete bör ett stöd inrättas som stimulerar fria teatergrupper,&lt;br&gt;stads- och länsteatrar, liksom radio och TV att göra nybeställningar av&lt;br&gt;dramatiska verk. Regeringen föreslår därför att en särskild stödordning&lt;br&gt;införs i syfte att ge i första hand teatrar möjlighet att beställa nyskriven&lt;br&gt;svensk dramatik av hög kvalitet. Efter en gemensam ansökan av en dra-&lt;br&gt;matiker och den som vill uppföra dramatikerns verk bör stödet fördelas&lt;br&gt;av styrelsen för Sveriges författarfond. Regeringen utgår från att styrel-&lt;br&gt;sen vid bedömningen av ansökningar utnyttjar den kompetens som Dra-&lt;br&gt;matikerutskottet, som utgör en del av Författarfonden, har. Det är rege-&lt;br&gt;ringens uppgift att utforma närmare föreskrifter om villkoren för medlens&lt;br&gt;utbetalning och fördelning. I budgetpropositionen för år 1999 har rege-&lt;br&gt;ringen för avsikt att föreslå att erforderliga medel anvisas för det nya stö-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till digital pjäsbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag saknas en möjlighet att i ett sammanhang få en överblick över&lt;br&gt;befintliga dramatiska verk. För att hitta pjäser för läsning krävs att man&lt;br&gt;vet exakt vad man vill ha och var man ska söka, vilket försvårar för den&lt;br&gt;som t.ex. planerar för en ny repertoar på en teater. Svårigheterna att söka&lt;br&gt;efter dramatiska verk leder i sin tur till att endast ett relativt fåtal pjäser&lt;br&gt;spelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Dramatikerförbund har uppmärksammat problemen med att&lt;br&gt;förmedla dramatikernas arbete och har därför under en tid arbetat med&lt;br&gt;utvecklingen av en digital pjäsbank. Sedan årsskiftet 1997/98 finns ett&lt;br&gt;antal pjäser tillgängliga via Internet. Pjäsbanken består av två delar, en&lt;br&gt;öppen, Läs en pjäs, och en sluten del, DramaDirekt. Den förstnämnda&lt;br&gt;riktar sig till en bred allmänhet där man via pjäsbanken skall kunna&lt;br&gt;beställa pjäserna i bokform. Den sistnämnda, som riktar sig till personer&lt;br&gt;inom branschen, dvs. teatrar och teaterförläggare, är ett fulltextarkiv. Via&lt;br&gt;e-mail kan man fa en pjäs utskriven hos ett print-on-demand-företag. Pjä-&lt;br&gt;sen erhålls därefter i bokform. I ett första steg avser man att lägga in&lt;br&gt;närmare femtio svenska pjäser och uppemot trettio utländska, översatta,&lt;br&gt;pjäser. Inledningsvis kommer pjäsbanken endast att innehålla sådana pjä-&lt;br&gt;ser som framförts. Tanken är att banken skall utvecklas till att innehålla&lt;br&gt;allt från äldre klassiker till nyskriven dramatik samt även sådana arbeten&lt;br&gt;som ännu ej uppförts. Pjäsbanken är det första i sitt slag i Europa,&lt;br&gt;utvecklad efter en kanadensisk förebild. Utvecklingsarbetet har hittills&lt;br&gt;finansierats via bidrag från Stiftelsen Framtidens kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående beskrivit dramatikernas situation på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Behovet av förmedling av deras verk är stort. Pjäs-&lt;br&gt;banken bör enligt regeringens bedömning bidra till att öka kännedomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om dramatikernas arbete och därmed på sikt bidra till att förbättra dra-&lt;br&gt;matikernas möjligheter att försörja sig på ersättningar för utfört arbete.&lt;br&gt;Därför föreslår regeringen att det inrättas ett särskilt verksamhetsstöd till&lt;br&gt;Sveriges Dramatikerförbund för driften och administrationen av den&lt;br&gt;digitala pjäsbanken. I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för&lt;br&gt;avsikt att föreslå att erforderliga medel anvisas för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förmedling av konstnärers arbete och&lt;br&gt;internationellt kulturutbyte&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Centrumbildningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: År 1999 införs ett statligt stöd för arbetsför-&lt;br&gt;medling vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett och ett&lt;br&gt;halvt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens kulturråd bör få disponera ytterli-&lt;br&gt;gare medel för verksamhetsbidrag till centrumbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningens och Konstnärliga arbetsmarknads-&lt;br&gt;utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker utredningens för-&lt;br&gt;slag om stöd till arbetsförmedling vid centrumbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda instanser tillstyrker utredningens förslag om stöd till För-&lt;br&gt;fattarcentrum och Illustratörcentum. Statens kulturråd förutsätter att&lt;br&gt;rådet även i fortsättningen har medel att stödja läsfrämjande verksamhet.&lt;br&gt;När det gäller stödet till Illustratörcentrum anser Kulturrådet att även&lt;br&gt;andra centrumbildningar på området borde komma ifråga för förstärkt&lt;br&gt;bidrag. Även andra instanser, bl.a. Konstnärsnämnden, KRO och KIF,&lt;br&gt;menar att ett ökat stöd bör tillfalla även andra centrumbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Centrumbild-&lt;br&gt;ningarna fyller en viktig funktion inom respektive konstområde genom&lt;br&gt;rollen som samarbetsorgan, informatör och opinionsbildare. Vissa av&lt;br&gt;dem har också mer eller mindre renodlade arbetsförmedlande uppgifter. I&lt;br&gt;dag finns tio centrumbildningar i landet som uppbär stöd via Kulturrådet&lt;br&gt;i form av verksamhetsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta centrumbildningar bildades i slutet av 1960-talet och början&lt;br&gt;av 1970-talet av frilansande yrkesverksamma konstnärer. Den första som&lt;br&gt;bildades var Författarcentrum som också var den första som erhöll stats-&lt;br&gt;bidrag. Centrumbildningarna kan sinsemellan ha stora skillnader i både&lt;br&gt;verksamhetens omfattning och kvalitet. Några har en regional organisa-&lt;br&gt;tion, andra är koncentrerade till storstäderna. Några har även fast anställd&lt;br&gt;personal. I några fall arbetar man med grupper. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;Musikcentrum, Teatercentrum och Danscentrum. Andra centrumbild-&lt;br&gt;ningar arbetar med enskilda medlemmar. I vissa fall kan icke yrkesverk-&lt;br&gt;samma fa stödmedlemskap. Det gäller t.ex. Fotograficentrum och&lt;br&gt;Danscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga centrumbildningar har dock det gemensamt att de arbetar&lt;br&gt;direkt mot uppdragsgivare och arrangörer. Genom personalens stora kun-&lt;br&gt;skaper om respektive konstart och om medlemmarnas konstnärliga kun-&lt;br&gt;nande erbjuder de en heltäckande service till uppdragsgivarna. Det kon-&lt;br&gt;taktnät som byggts upp under åren är unikt och vidmakthålls genom&lt;br&gt;kontinuerliga kontakter. De flesta centrumbildningar ligger också långt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framme när det gäller utnyttjandet av ny teknik för att presentera sina&lt;br&gt;medlemmar. Detta klarar man med ideellt arbete och små resurser. Sam-&lt;br&gt;tidigt har bristande resurser lett till att centrumbildningarna, från att tidi-&lt;br&gt;gare ha haft en aktiv verksamhet över hela landet, nu alltmer har kon-&lt;br&gt;centrerats till storstäderna. Samtliga centrumbildningar har i dag också&lt;br&gt;sina huvudkanslier i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvärdering av centrumbildningarna som utförts av Konstnärliga&lt;br&gt;arbetsmarknadsutredningen visar att man med mycket små resurser för-&lt;br&gt;medlar konstnärers arbete på ett imponerande sätt. Många uppdragsgi-&lt;br&gt;vare och arbetsgivare vänder sig vid behov av kvalificerad konstnärlig&lt;br&gt;arbetskraft i första hand till en centrumbildning, i stället för till en arbets-&lt;br&gt;förmedling. Ett viktigt skäl till detta är att centrum-bildningarnas för-&lt;br&gt;medlingsverksamhet är styrd av konstnärernas och uppdragsgivarens&lt;br&gt;behov. Genom de unika kunskaper som innehas av personalen vid cent-&lt;br&gt;rumbildningarna om deras medlemmar kan en uppdragsgivare snabbt fa&lt;br&gt;en för uppdraget kvalificerad konstnär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ett särskilt stöd införs för&lt;br&gt;arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett&lt;br&gt;och ett halvt år. Syftet är att centrumbildningarna under försöksperioden&lt;br&gt;skall ges ekonomiskt utrymme för att anställa arbetsförmedlare. Stödet&lt;br&gt;förs över från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) till Statens kulturråd som&lt;br&gt;efter ansökan fördelar medlen till sådana centrumbildningar som erhåller&lt;br&gt;verksamhetsbidrag från Statens kulturråd. Det är regeringens uppgift att&lt;br&gt;utforma närmare föreskrifter om villkoren för medlens utbetalning och&lt;br&gt;fördelning. Det föreslagna stödet bör utvärderas av AMS i samråd med&lt;br&gt;Statens kulturråd och Konstnärsnämnden efter ett år. I budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för år 1999 (utgiftsområde 14) har regeringen för avsikt att föreslå att&lt;br&gt;medel anvisas för det nya stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver införandet av ett nytt stöd för arbetsförmedling vid centrum-&lt;br&gt;bildningarna bör Statens kulturråd få disponera ytterligare medel för&lt;br&gt;bidrag till centrumbildningarnas verksamhet, för att i första hand stärka&lt;br&gt;verksamheten på regional nivå. Inom ramen för en sådan medelsförstärk-&lt;br&gt;ning bör utrymme skapas för stöd även till andra ideella föreningar med&lt;br&gt;arbetsförmedlande verksamhet. Regeringen avser att i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för år 1999 lämna förslag om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Stöd till internationellt kulturutbyte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens kulturråd, Konstnärsnämnden,&lt;br&gt;Svenska rikskonserter och STIM-Svensk Musik bör fa disponera&lt;br&gt;ytterligare medel för internationellt kulturutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningens förslag: Överensstämmer huvudsak-&lt;br&gt;ligen med regeringens bedömning. När det gäller stöd till internationellt&lt;br&gt;kulturutbyte föreslår utredningen en förstärkning av stödet till Modema&lt;br&gt;museets internationella program, medan regeringen förordar ett ökat stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Konstnärsnämndens verksamhetsgren IASPIS (International Artists’&lt;br&gt;Studio Program in Sweden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: När det gäller förslaget om ökat stöd till Moderna&lt;br&gt;museets internationella program, pekar Statens kulturråd på vikten av att&lt;br&gt;svenska konstnärer representeras vid större internationella konstmani-&lt;br&gt;festationer och att de deltar i ett internationellt konstliv. En ökning av&lt;br&gt;stödet bör även tillfalla utställningar av foto och konsthantverk. Kultur-&lt;br&gt;rådet pekar också på den verksamhet som bedrivs av IASPIS. Även&lt;br&gt;Konstnärsnämnden anför att det förutom svenska konstnärers deltagande&lt;br&gt;i utställningar utomlands, även krävs att framstående utländska konst-&lt;br&gt;närer och kritiker tar del av det svenska konstlivet på plats. IASPIS som&lt;br&gt;bedriver en sådan verksamhet har på kort tid lyckats skapa ett forum där&lt;br&gt;svenska och internationellt framstående konstnärer möts i Sverige, vilket&lt;br&gt;berikar konstlivet i Sverige och skapar respekt utomlands för svenska&lt;br&gt;konstnärers arbete. Statens konstmuseer anför att det i dagsläget finns&lt;br&gt;finansieringsmöjligheter endast för en begränsad internationell verksam-&lt;br&gt;het inom Moderna museets internationella program. Verksamheten är av&lt;br&gt;ekonomiska skäl främst inriktad på svenskt deltagande i internationella&lt;br&gt;konstbiennaler, men kan verka för ett bredare internationellt konstliv för&lt;br&gt;yrkesverksamma svenska konstnärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tonområdet tillstyrker STIM-Svensk Musik den föreslagna förstärk-&lt;br&gt;ningen av informationsinsatserna för ny svensk musik i utlandet. STIM-&lt;br&gt;Svensk Musik har som syfte att verka för upphovsmännen på musikom-&lt;br&gt;rådet. När det gäller utlandsinformationen om musiker och musiklivet har&lt;br&gt;Svensk Musik förklarat sig villigt att handha även den uppgiften under&lt;br&gt;förutsättning att den helt finansieras av statliga medel. Föreningen&lt;br&gt;Svenska Tonsättare (FST) föreslår att Konstnärsnämnden får fördela det&lt;br&gt;ökade stödet till internationell verksamhet som förstärkning av den&lt;br&gt;befintliga bidragsordningen för tonsättarnas internationella verksamhet.&lt;br&gt;Vad gäller stödet för musiker anför FST att Svenska rikskonserter på ett&lt;br&gt;bättre sätt än STIM-Svensk Musik kan ansvara för en bred lansering av&lt;br&gt;svensk musik. Rikskonserter anför att en förstärkning av stödet för inter-&lt;br&gt;nationell verksamhet bör kunna gå till både Rikskonserter och till Kultur-&lt;br&gt;rådet. Konstnärsnämnden framför att en förstärkning av stödet till inter-&lt;br&gt;nationellt kulturutbyte även bör komma nämndens internationellt inrik-&lt;br&gt;tade bidragsgivning till del. Kulturrådet anför att de ekonomiska resur-&lt;br&gt;serna för lansering av svensk musik utomlands i dag är otillräckliga, trots&lt;br&gt;att STIM-Svensk Musik utför ett förtjänstfullt arbete på området. En för-&lt;br&gt;stärkning av de totala medlen för internationellt musikutbyte och lanse-&lt;br&gt;ring av svensk musik utomlands är därför behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Att främja utbyte av erfarenheter&lt;br&gt;och idéer över språk- och nationsgränser är ett av målen för den natio-&lt;br&gt;nella kulturpolitiken. Den allmänna internationaliseringen ökar och här&lt;br&gt;har konstnärerna en betydelsefull uppgift i att förmedla känslor, tankar&lt;br&gt;och idéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter och utbyten med andra delar av världen är viktiga för konst-&lt;br&gt;närernas möjlighet till stimulans och utveckling i sitt skapande. När&lt;br&gt;svenska konstnärer får möjlighet att vistas och verka utomlands, liksom&lt;br&gt;när utländska konstnärer besöker Sverige och under en tid är verksamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här, medför detta inte bara stimulans för den enskilde konstnärer utan kan&lt;br&gt;ofta vara en betydelsefull inspirationskälla för hela det konstnärliga&lt;br&gt;området. Detta gäller såväl redan väl etablerade som yngre och mer&lt;br&gt;okända konstnärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett intensivare internationellt kulturutbyte öppnas också den&lt;br&gt;internationella arbetsmarknaden för svenska konstnärer, som där kan&lt;br&gt;erbjudas fler möjligheter att erhålla arbete och uppdrag samt möta en&lt;br&gt;större publik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På musikområdet har Sverige redan skördat stora framgångar utom-&lt;br&gt;lands. Även den svenska scen- och filmkonsten har nått internationell&lt;br&gt;ryktbarhet. Andra konstnärsgrupper behöver dock ytterligare stöd för att&lt;br&gt;upptäckas även internationellt. Så behöver t.ex. svensk dramatik och&lt;br&gt;svenska litterära verk översättas till andra språk och lanseras utomlands i&lt;br&gt;särskild ordning. Det är också angeläget att bl.a organisationer på kul-&lt;br&gt;turområdet kan tillvarata de nya möjligheter som såväl den tekniska som&lt;br&gt;den politiska utvecklingen öppnat för ökat internationellt utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förstärkt stöd till det internationella kultursamarbetet och kulturut-&lt;br&gt;bytet ligger sålunda väl i linje med regeringens konstnärspolitiska inrikt-&lt;br&gt;ning, liksom med Sveriges utrikespolitiska prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella kulturutbytet handhas av ett flertal aktörer. Inom&lt;br&gt;Kulturdepartementets ansvarsområde kan Statens kulturråd, Konstnärs-&lt;br&gt;nämnden, Svenska rikskonserter och STIM-Svensk Musik nämnas. Även&lt;br&gt;Svenska institutet handlägger frågor om bidrag till internationellt kultur-&lt;br&gt;utbyte. Institutet har till uppgift att sprida kunskap om Sverige i utlandet&lt;br&gt;och att svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forsk-&lt;br&gt;ning och samhällsliv i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd fördelar bidrag till visst kulturutbyte, som kan gå till&lt;br&gt;fasta institutioner och organisationer, till teater-, dans- och musikgrupper&lt;br&gt;samt till utställare av konst och olika internationella organisationer. Kul-&lt;br&gt;turrådet bör i fortsättningen i ökad utsträckning verka för lanseringen av&lt;br&gt;svensk dramatik i utlandet. Regeringen anser att Kulturrådets anslag för&lt;br&gt;bidrag till internationellt kulturutbyte bör förstärkas med medel för för-&lt;br&gt;delning till dramatiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid det av Konstnärsnämnden inrättade internationella&lt;br&gt;ateljécentret IASPIS (International Artists' Studio Program in Sweden)&lt;br&gt;startade hösten 1996 i Konstakademiens lokaler i Stockholm. Syftet är att&lt;br&gt;utveckla och främja de internationella ateljécentra som står öppna för&lt;br&gt;svenska konstnärer i andra länder och att erbjuda ateljéstipendier i Sve-&lt;br&gt;rige till utländska bild- och formkonstnärer. IASPIS administrerar också&lt;br&gt;Bildkonstnärsfondens ateljéprogram utomlands, tillhandahåller ateljéer&lt;br&gt;och utställningslokaler samt organiserar seminarier och föreläsningar.&lt;br&gt;Ateljéer ställs även till svenska konstnärers förfogande. På kort tid har&lt;br&gt;IASPIS blivit en viktig mötesplats för svenskt och internationellt konstliv&lt;br&gt;i Sverige och har på ett aktivt sätt bidragit till svenska konstnärers delta-&lt;br&gt;gande i större utställningar i utlandet, ofta med stor framgång. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att Konstnärsnämndens förvaltningsanslag bör ökas för att&lt;br&gt;verksamheten med IASPIS skall kunna vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska rikskonserter medverkar i olika former till en aktiv lansering&lt;br&gt;av svenska sångare och musiker inom det internationella musiklivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM-Svensk Musik marknadsför ny svensk musik och dess upphovs- Prop. 1997/98:87&lt;br&gt;män utomlands. Även Kulturrådet och Konstnärsnämnden svarar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsgivning till internationellt musikutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att föreslå&lt;br&gt;förstärkta medel till Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Svenska riks-&lt;br&gt;konserter och STIM-Svensk Musik för internationellt kulturutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Arbete åt konstnärer&lt;br&gt;(SOU 1997:183)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har varit att göra en översyn av arbetsmarknadspolitiken i&lt;br&gt;förhållande till konstnärsyrket och att analysera den obalans som råder på&lt;br&gt;den konstnärliga arbetsmarknaden. Min utgångspunkt har varit att föreslå&lt;br&gt;åtgärder för att lösa det strukturella problem som en överetablering på&lt;br&gt;konstnärernas arbetsmarknad utgör. Min översyn visar entydigt att detta&lt;br&gt;strukturproblem är omfattande och att arbetsmarknadspolitiken bidrar till&lt;br&gt;att förvärra den. En begränsning av målgruppen för arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken inom konstnärsområdet är därför nödvändig. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska mål och kulturpolitiska mål måste bägge få genomslag i arbets-&lt;br&gt;marknadsåtgärderna för att strukturproblemet skall kunna lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en motsättning mellan arbetsmarknadspolitikens mål och&lt;br&gt;kulturpolitikens mål, men den går att överbrygga. En förutsättning är att&lt;br&gt;bägge politikområdena definierar konstnärsyrket och konstnärernas&lt;br&gt;arbetsmarknad lika. Då blir båda rollerna tydliga och förstärker varandra.&lt;br&gt;Så sker inte i dag. Problemen har tvärtom till stor del sin grund i att de&lt;br&gt;två politikområdena definierat konstnärernas arbetsmarknad på olika sätt.&lt;br&gt;Detta är också huvudkritiken från konstnärernas organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att främja arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens behov på konst och konstnärer, som är arbetsmarknadspolitikens&lt;br&gt;uppgift kommer lätt i konflikt med kulturpolitikens krav på mångfald,&lt;br&gt;konstnärlig förnyelse och kvalitet. Kulturpolitiken skall korrigera mark-&lt;br&gt;naden för konst, medan arbetsmarknadspolitiken skall bidra till en&lt;br&gt;anpassning till denna marknad. Kulturpolitikens kärna är konstens kva-&lt;br&gt;litet medan arbetsmarknadspolitiken förhåller sig neutral till konstens&lt;br&gt;kvalitet. Här handlar det om att hitta jobb. Men framför allt att motverka&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetsmarknadspolitiken med avseende på konstnärs-&lt;br&gt;yrket, som den ser ut i dag, dominerar enligt min uppfattning de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska målen över de kulturpolitiska.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skärp Af Kulturs roll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Ge Af Kultur en särställning inom Arbetsmarknadsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Begränsa mottagargruppen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på&lt;br&gt;kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ge Af Kultur exklusiv rätt att besluta om åtgärder inom kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inför en inomkonstnärlig bedömning av Af Kulturs målgrupp och för&lt;br&gt;åtgärder inom kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Återge AMS kulturarbetsdelegation en starkare roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fri medelsanvändning och inga volymkrav vid Af Kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Satsning på vägledning och utbildning .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Af Kultur måste finnas kvar som en del av Arbetsmarknadsverket om&lt;br&gt;det skall vara möjligt att komma tillrätta med strukturproblemen på den&lt;br&gt;kulturella arbetsmarknaden. Den samverkan mellan arbetsmarknads-&lt;br&gt;politik och kulturpolitik som krävs är bara möjlig att genomföra med&lt;br&gt;Arbetsmarknadsverket som en aktiv part. Af Kultur har under åren byggt&lt;br&gt;upp en stor kompetens inom kulturområdet och arbetar med den flexibi-&lt;br&gt;litet som behövs inom denna sektor. Men deras roll behöver förstärkas&lt;br&gt;och deras mandat att handha kulturfrågorna måste tydliggöras inom ver-&lt;br&gt;ket. En särskilt anpassad organisation inom verket med starka Af Kultur-&lt;br&gt;kontor är en nödvändig förutsättning och en garant för att arbetsmark-&lt;br&gt;nadsmedel på detta område strikt begränsas till etablerade konstnärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt första förslag är därför att bibehålla en organisation som bygger&lt;br&gt;på den särprägel som gäller för denna del av arbetsmarknaden. Den skall&lt;br&gt;vara rikstäckande med ett regionalt ansvar fördelat på de olika kontoren.&lt;br&gt;För att Af Kulturs roll skall bli den sammanhållande kraften inom&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken måste organisationen på fältet följas upp inom&lt;br&gt;hela organisationen. Jag anser därför att AMS bör återinrätta tjänsten&lt;br&gt;som kulturdirektör med ansvar för innehållet i Af Kulturs verksamhet&lt;br&gt;och med befogenheter att följa upp övriga kontors verksamhet inom kul-&lt;br&gt;turområdet. Det kräver en tjänst med direktkontakt till verksledningen&lt;br&gt;och ett uttalat mandat att företräda en strikt tillämpning av konstnärsbe-&lt;br&gt;greppet och användningen av åtgärdsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Af Kulturs uppgift är att motverka en strukturell obalans på arbets-&lt;br&gt;marknaden. De medel och volymkrav som gäller i övrigt för AMS är&lt;br&gt;avsedda för konjunkturberoende åtgärder och passar dåligt för kultur-&lt;br&gt;sektorn. Af Kultur bör därför lösgöras från volymkrav. Samtliga för-&lt;br&gt;medlares erfarenhet visar att det är med stöd av otraditionella medel man&lt;br&gt;kan planera åtgärder som passar för kulturarbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Af Kulturs mottagargrupp är ungefär en tredjedel för stor. En konst-&lt;br&gt;närlig utbildning eller erfarenhet i yrket är inte tillräckligt för att räknas&lt;br&gt;som etablerad på arbetsmarknaden. Det krävs också en kontinuerlig verk-&lt;br&gt;samhet som konstnär utan stöd av arbetsmarknadspolitiska medel. Jag&lt;br&gt;avstår från att föreslå fasta kriterier för vilka som skall anses etablerade&lt;br&gt;inom olika konstnärsyrken. Definitionerna måste skilja sig mellan de&lt;br&gt;olika konstnärsyrkena men de bör utgå från utbildning och/eller påvisad&lt;br&gt;aktiv yrkesverksamhet. Det är däremot angeläget att AMS ges befogen-&lt;br&gt;heter att ha kriterier av det slaget för denna del av sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagningen av konstnärer hos Af Kultur bör ske i två etapper: en&lt;br&gt;gränsdragning vid första ingången och en ny prövning efter tre år. Har&lt;br&gt;inte personen haft ett vanligt arbete/verksamhet i sitt yrke under den&lt;br&gt;tiden överförs han eller hon till hemförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämningen av målgruppen och hur den skall definieras liksom&lt;br&gt;användningen av åtgärdsmedlen skall ske i samråd med särskilda inom-&lt;br&gt;konstnärliga nämnder knutna till de fem Af Kultur-kontoren. Dessa&lt;br&gt;nämnder bör ges betydande inflytande, utan att de därför tar över något&lt;br&gt;myndighetsansvar. Dessa nämnder kan bidra till att skapa kontinuitet i&lt;br&gt;åtgärderna och öka arbetsförmedlingens legitimitet bland konstnärerna&lt;br&gt;och deras organisationer. Nämndernas sammansättning bör vara blandad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstnärsorganisationer, enskilda konstnärer med förtroende bland kolle-&lt;br&gt;ger och med integritet, liksom recensenter/kritiker. Också centrumbild-&lt;br&gt;ningarna bör ges representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarbetsdelegationen måste återges den betydelsefulla roll den&lt;br&gt;avsågs ha när den skapades och som den tidigare haft. Kulturarbetsdele-&lt;br&gt;gationens uppgift är att fastställa policy för kriterierna för inskrivning vid&lt;br&gt;Af Kultur och ge ramar för hur åtgärderna skall användas. Det är också&lt;br&gt;delegationens uppgift att följa upp rollfördelningen mellan arbets-&lt;br&gt;marknads- och kulturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En växande strukturell obalans&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag har inlett beskrivningen av mina krav med förslaget att stärka Af&lt;br&gt;Kultur. Det beror till en del på att det är en forutsättning att målgruppen&lt;br&gt;och åtgärderna begränsas for att återge kulturarbetsförmedlingen dess&lt;br&gt;legitimitet bland konstnärerna. Men framför allt för att det är nödvändigt&lt;br&gt;om man skall lyckas lösa det främsta problemet - överetableringen av&lt;br&gt;konstnärer och de samhälleliga kostnader som följer av den. År 1996&lt;br&gt;fanns 19 000 konstnärssökande inskrivna vid arbetsförmedlingar. Av&lt;br&gt;dessa var knappt hälften inskrivna vid Af Kultur. Drygt hälften fanns vid&lt;br&gt;andra arbetsförmedlingar men fick i stor utsträckning åtgärder riktade&lt;br&gt;mot kulturarbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur ett kulturpolitiskt perspektiv använder arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;mycket stora belopp. Den bidrar därmed till överetablering av konstnärer&lt;br&gt;och den förstör marknaden för de etablerade konstnärerna. Och i det&lt;br&gt;långa loppet kostar detta samhället mycket stora resurser samtidigt som&lt;br&gt;de problem som finns på marknaden för konstnärer permanentas. Detta&lt;br&gt;förhållande är ohållbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste arbetsmarknadspolitiken lägga resurser på denna väx-&lt;br&gt;ande grupp arbetssökande. Men samtidigt blir det själva kärnpunkten i&lt;br&gt;det problem som orsakat mitt uppdrag - att kultursektorn blivit allt mer&lt;br&gt;beroende av arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken och&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska medel upprätthåller ett kulturutbud som annars&lt;br&gt;inte skulle finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetslösa får åtgärder inom kultursektorn där deras kompetens tas&lt;br&gt;tillvara. Dessvärre kan dessa åtgärder tränga ut arbetstillfällen för den&lt;br&gt;etablerade kärnan av konstnärer. De fungerar också som en sporre att&lt;br&gt;stanna i yrket trots att den sökande aldrig far några uppdrag inom konsten&lt;br&gt;mellan åtgärderna. I stället hamnar man i en rundgång av åtgärder och&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta visas också av en undersökning som AMS gjort för utredningen.&lt;br&gt;Omkring 5 000 arbetslösa konstnärer trädde in i åtgärder åren 1992-93.&lt;br&gt;Av dessa som lämnade arbetslöshet i samband med åtgärden var 50 %&lt;br&gt;tillbaka i arbetslöshet efter sex månader, 60 % efter ett år; och 80 % efter&lt;br&gt;fem år. Min slutsats blir att många av dessa konstnärer finns utanför kret-&lt;br&gt;sen av de etablerade konstnärerna trots att de är inskrivna vid Af Kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överetablering av konstnärligt verksamma genom aktiva arbets-&lt;br&gt;marknadsåtgärder drar i hög grad med sig stigande kostnader för passiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag. Arbetsmarknadsåtgärder räcker inte som kvalificering för a-&lt;br&gt;kassa, men de räcker för återinträde i kassan. Eftersom kulturarbets-&lt;br&gt;marknaden inte räcker till för alla som vill verka på den kommer dessa&lt;br&gt;åtgärder snarare att befasta långtidsarbetslösheten än motverka den.&lt;br&gt;Arbetslöshetsförsäkringen blir en yrkesförsäkring och inte en omställ-&lt;br&gt;ningsförsäkring. Och mängden åtgärder förstärker dessutom den struktu-&lt;br&gt;rella obalansen på kulturarbetsmarknaden i stället för att motverka den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsmedlen svarar för en växande andel av statens totala&lt;br&gt;resurser till konst och konstnärer. I dag är proportionerna enligt min&lt;br&gt;mening inte längre rimliga. Mot kulturdepartementets cirka 4 miljarder&lt;br&gt;kronor till kultur svarar arbetsmarknadsdepartementet med 1,3 miljarder&lt;br&gt;kronor - 970 miljoner kr i passivt stöd och 325 miljoner kronor i aktiva&lt;br&gt;åtgärder. Det innebär att 25 % av statens totala satsningar på konst sker&lt;br&gt;via arbetsmarknadspolitiken. I ingen annan sektor av arbetsmarknaden är&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken så dominant. Slår styrningen av dessa medel fel&lt;br&gt;motverkar den hela den statliga kulturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den bakgrunden jag lägger mina övriga förslag. Med en&lt;br&gt;gemensam syn på vilka som är konstnärer och vilken deras arbetsmark-&lt;br&gt;nad är kan arbetsmarknads- och kulturpolitiken samverka för att stoppa&lt;br&gt;en i dag okontrollerbar kostnadsutveckling. Det krävs insatser från bägge&lt;br&gt;politikområdena för att bryta obalansen. Det ena området kan inte lyckas&lt;br&gt;utan det andra. Därför ligger mina förslag också inom båda dessa områ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mina förslag skulle arbetsmarknadspolitikens totala kostnader&lt;br&gt;inom kultursektorn på sikt reduceras med 225 miljoner kronor i aktiva&lt;br&gt;åtgärder och med ytterligare drygt 650 miljoner kronor i passivt stöd i&lt;br&gt;takt med att den övriga arbetsmarknaden stärks. Av de 225 miljoner kro-&lt;br&gt;nor som i dag går till inomkonstnärliga åtgärder bör merparten, 200 mil-&lt;br&gt;joner kronor, kortsiktigt inriktas på stöd för kul turin tresserade att söka&lt;br&gt;sig nya yrkesidentiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstår man från de begränsningar jag föreslår kommer kostnaden i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken, dvs. såväl aktiva som passiva åtgärder, att fort-&lt;br&gt;sätta att öka från nuvarande höga nivå oavsett konjunkturerna på arbets-&lt;br&gt;marknaden i övrigt. Den strukturella obalans som arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken bidragit till påverkas obetydligt av dessa konjunktursvängningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den bakgrunden jag anser det fullt möjligt och ekonomiskt&lt;br&gt;försvarbart att redan nu överföra 80 miljoner kronor till ett antal nya&lt;br&gt;åtgärder i samverkan mellan arbetsmarknadspolitiken och kulturpolitiken&lt;br&gt;för att förstärka förmedlingen av konstnärernas arbete. Åtgärderna ger,&lt;br&gt;om de genomförs fullt ut, en nettobesparing för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbete åt konstnärer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Af Kultur får ett direktanslag från AMS om 100 miljoner kronor för&lt;br&gt;åtgärder anpassade till konstnärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Af Kultur far ytterligare 15 miljoner kronor för riktad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producentstöd till Dans-Produktion-Service, DPS, om 3 miljoner kro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett Rådgivningscenter för dansare inrättas vid Af Kultur i Stockholm&lt;br&gt;och far 2 miljoner kronor i årligt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrumbildningarnas förmedlande verksamhet får 10 miljoner kronor.&lt;br&gt;Vid fördelningen av stödet skall behovet att återskapa centrumbild-&lt;br&gt;ningarnas regionala organisation beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje anställningsform inom teatern stöds med 15 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkning av förmedling av konstnärers arbete och inkomster&lt;br&gt;överförs 50 miljoner kronor från Arbetsmarknadsdepartementet till Kul-&lt;br&gt;turdepartementet. Pengarna förstärker de åtgärder som föreslås i betän-&lt;br&gt;kandet Generella konstnärsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dans-Produktion-Service. DPS har varit framgångsrikt i att skapa sys-&lt;br&gt;selsättning och publik till professionella koreografer och dansare. Min&lt;br&gt;bedömning är att DPS är en intressant ny form av samverkan och mark-&lt;br&gt;nadsföring av dans som aktivt medverkar till att bredda marknaden för&lt;br&gt;den nutida dansen. Af Kultur får 3 miljoner kronor att användas för årligt&lt;br&gt;stöd till DPS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dansares yrkeskarriär slutar tidigt. Det är inte ovanligt att de tvingas&lt;br&gt;avbryta sin yrkeskarriär ännu tidigare på grund av skador. Dansarna har&lt;br&gt;många värdefulla erfarenheter och en kompetens som kan vara till stor&lt;br&gt;nytta på andra arbetsområden. Med en aktiv hjälp att finna nya yrkes-&lt;br&gt;vägar minskar omställningstiden med stora kostnader för sjukskrivning&lt;br&gt;och arbetslöshetsersättning. Jag föreslår därför att 2 miljoner kronor&lt;br&gt;anslås för att upprätta ett rådgivningscenter för dansare vid Af Kultur i&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrumbildningarna bedriver en kvalificerad, inomkonstnärligt gene-&lt;br&gt;rerad förmedling av konstnärligt arbete. Jag föreslår att AMS avsätter&lt;br&gt;maximalt 10 miljoner kronor för att fördela på Centrumbildningarna. En&lt;br&gt;förutsättning för ett centrum skall få anslag är att det också har anslag&lt;br&gt;från Statens kulturråd. AMS kulturarbetsdelegation skall yttra sig över&lt;br&gt;fördelningen av medlen före beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Medel till kulturpolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att 50 miljoner kronor överförs från Arbetsmarknadsdepar-&lt;br&gt;tementet till Kulturdepartementet för att finansiera åtgärder för förmed-&lt;br&gt;ling av konstnärernas arbete och för att förstärka deras inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsstödsutredningen har utrett frågan om ett generellt stöd till&lt;br&gt;konstnärer. Utredningens arbete har tydligt visar att konstnärerna före-&lt;br&gt;drar stöd som ökar deras möjligheter att leva av sitt arbete framför gene-&lt;br&gt;rella bidrag. Därmed sammanfaller många av förslagen i den utredningen&lt;br&gt;med min strävan att lösa strukturproblemen på den konstnärliga&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Om kulturpolitiken förbättrar förmedlingen av konst-&lt;br&gt;närers arbete och ökar deras möjligheter till försörjning minskar trycket&lt;br&gt;på arbetslöshetsförsäkringen och på åtgärdsmedlen inom arbetsmark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsverket. Jag vill peka på några områden som är särskilt viktiga för att&lt;br&gt;minska trycket på arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ökade arrangörs- och tuméstöd till musiker, skådespelare och&lt;br&gt;dansare kan dessa utövande konstnärer återfå en del av den arbetsmark-&lt;br&gt;nad som gått förlorad under senare år. Allt för ofta har dessa turnéer&lt;br&gt;ersatts av ALU-projekt eller framträdande av andra mindre etablerade&lt;br&gt;konstnärer. En hårdare styrning från AMS av sådana åtgärder i kombina-&lt;br&gt;tion med tuméstöd motverkar amatöriseringen av kulturlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildkonstnärens problem är ett försörjningsproblem som i hög grad&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken tvingas lösa. De utgör också den största gruppen&lt;br&gt;av konstnärer inskrivna vid arbetsförmedlingen, drygt 10 000 år 1996. En&lt;br&gt;utställningsersättning som också omfattar grafisk konst, fotografier,&lt;br&gt;installationer, konsthantverk, formgivning och experimentell konst,&lt;br&gt;bidrar till att fler bildkonstnärer kan fa försörjning av sitt yrke. Det är&lt;br&gt;från arbetsmarknadens utgångspunkter den främsta åtgärden för att&lt;br&gt;förbättra konstnärernas försörjningsmöjligheter. Ett nytt statligt verk-&lt;br&gt;samhetsbidrag till organisationer med utställningsverksamhet och ett&lt;br&gt;statligt stöd till förhyrning av utställningslokaler skulle ytterligare bidra&lt;br&gt;till att förmedla resultatet av konstnärens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk teater är allt för beroende av arbetsmarknadspolitiken. En&lt;br&gt;vikande ekonomi har gjort att teatrarna valt att använda medarbetare som&lt;br&gt;kan få arbetsmarknadspolitiskt stöd. Strukturgrepp som kan återskapa en&lt;br&gt;balans inom teatern där konstnärer återigen kan finna sin försörjning&lt;br&gt;genom ersättning för arbete är angelägna. Ett tuméstöd enligt ovan bidrar&lt;br&gt;till att förbättra möjligheterna till uppdrag for de turnerande fria grup-&lt;br&gt;perna. Dessutom stöder jag förslaget om ett särskilt verksamhetsstöd till&lt;br&gt;de fria teatrarna och stöden för ny svensk dramatik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema inom teatern har lagt fram ett förslag om en tredje anställ-&lt;br&gt;ningsform vars syfte är att avlasta a-kassan och öka de frilansande skå-&lt;br&gt;despelarnas trygghet. Men förslaget har också ett kulturpolitiskt mål - att&lt;br&gt;öka den konstnärliga friheten på teatern genom att underlätta att ta in fri-&lt;br&gt;lansare på olika former av kontrakt..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 200 frilansande skådespelare som skall erbjudas tjänstgöring hos de&lt;br&gt;statligt stödda institutionsteatrama har för närvarande återkommande&lt;br&gt;perioder av arbetslöshet med ersättning från kassan. Genom att de&lt;br&gt;anställs i den föreslagna nya organisationer sker en besparing i a-kassan.&lt;br&gt;Jag föreslår att maximalt 15 miljoner kronor överförs som finansiering av&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa samlade åtgärder finns förutsättningar att bryta den onda&lt;br&gt;cirkeln i konstnärernas arbetsmarknad som innebär att ju mer pengar som&lt;br&gt;satsas på att bereda konstnärer försörjning i sitt yrke desto fler kommer&lt;br&gt;till för att slåss om pengarna så att konstnärernas situation förvärras i&lt;br&gt;stället för att förbättras. Också flödet av ständigt ökade arbetsmark-&lt;br&gt;nadsmedel till kultursektorn bryts genom förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Generella&lt;br&gt;konstnärsstöd (SOU 1997:184)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att utforma ett förslag om ett nytt gene-&lt;br&gt;rellt ekonomiskt stöd till konstnärliga yrkesutövare. Olika alternativ har&lt;br&gt;övervägts. Material har insamlats från andra länder. Konstnärernas eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden har kartlagts i en särskild undersökning. En analys&lt;br&gt;har gjorts av hur konstnärerna påverkas av olika regelverk utanför kul-&lt;br&gt;turområdet, nämligen skatter och avgifter, arbetsmarknadsstöd och andra&lt;br&gt;trygghetssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall det nya stödet ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte,&lt;br&gt;det skall vara generellt så att det kan prövas mot vissa objektiva kriterier,&lt;br&gt;minska yrkesverksamma konstnärers beroende av icke konstnärliga&lt;br&gt;försöijningsarbeten, ges till i verklig mening konstnärligt verksamma,&lt;br&gt;dvs. till konstnärer som kan uppfylla vissa kvalitetskriterier samt vara&lt;br&gt;inkomstprövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt sett har konstnärerna låga inkomster av sitt konstnärliga&lt;br&gt;arbete. I genomsnitt kommer endast omkring en femtedel av konstnärers&lt;br&gt;inkomster från det konstnärliga arbetet. Resten kommer från olika s.k.&lt;br&gt;”brödjobb”. Konstnärernas sammanlagda bruttoinkomster är också låga,&lt;br&gt;omkring 140 000 kronor, vilket motsvarar 80% av genomsnittet för&lt;br&gt;befolkningen totalt sett. Skillnaderna kan vara relativt stora mellan&lt;br&gt;konstnärsgruppema. Bildkonstnärerna är den grupp som har de lägsta&lt;br&gt;bruttoinkomsterna, knappt 100 000 kronor i genomsnitt, vilket motsvarar&lt;br&gt;knappt 60 % av genomsnittet för befolkningen i övrigt. Kartläggningen&lt;br&gt;av konstnärernas antal, verksamhetsinriktning och inkomster redovisas i&lt;br&gt;kapitel 2 samt i en separat bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande orsaken till konstnärers låga inkomster och för-&lt;br&gt;sörjningssvårigheter är den obalans som råder på konstnärernas arbets-&lt;br&gt;marknad, en obalans som har tilltagit under 1990-talet. Samtidigt som&lt;br&gt;antalet personer som vill försöija sig på konstnärligt arbete har fortsatt att&lt;br&gt;öka så har efterfrågan på deras tjänster sjunkit, bl.a. som en följd av att&lt;br&gt;de offentliga anslagen har skurits ner och företagens satsningar på det&lt;br&gt;kulturella området har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande syftet för statens konstnärspolitiska insatser är ”att&lt;br&gt;skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera&lt;br&gt;sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete” (prop.&lt;br&gt;1996/97:3). Detta syfte leder i första hand till åtgärder som kan underlätta&lt;br&gt;för konstnärer att etablera sig på sin marknad, nå sin publik eller kund-&lt;br&gt;krets och fa full ersättning för det arbete de utför och de verk de produ-&lt;br&gt;cerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår utrednings uppdrag har legat att undersöka om ett nytt generellt&lt;br&gt;inkomststöd till konstnärerna kan lindra problemen med de låga och&lt;br&gt;ojämna inkomsterna så att de yrkesverksamma konstnärernas beroende&lt;br&gt;av icke konstnärliga försörjningsarbeten kan minska. En del av dessa&lt;br&gt;problem hör samman med att skatteregler, arbetsmarknadsstöd och olika&lt;br&gt;socialförsäkringar inte är anpassade till de särskilda inkomst- och arbets-&lt;br&gt;förhållanden som konstnärer lever och verkar under. I kapitel 4 har vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjort en analys av ett flertal av dessa regelverk. Vi har identifierat ett&lt;br&gt;antal ”systembrister” och föreslår att en särskild utredning tillsätts för att&lt;br&gt;ta fram förslag som förbättrar de egenföretagande konstnärernas ställning&lt;br&gt;på socialförsäkringsområdet och närliggande områden. Vi gör också&lt;br&gt;bedömningen att det är mycket som talar för att skattereglerna är ett&lt;br&gt;verkningsfullt instrument för kulturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifrån andra länder har vi hämtat exempel på hur konstnärsstöd är ut-&lt;br&gt;formade. Dessa redovisas i kapitel 5. Särskilt de generellt verkande stö-&lt;br&gt;den har kartlagts. Vi konstaterar att det finns generella ekonomiska stöd&lt;br&gt;till konstnärer i flera länder. I Irland och Frankrike används främst skat-&lt;br&gt;tesystemet för att ge ett särskilt stöd till konstnärer. I Tyskland och&lt;br&gt;Österrike lämnas stödet främst via socialförsäkringssystemet. I Neder-&lt;br&gt;länderna har man i år behandlat ett regeringsförslag om ett nytt direkt&lt;br&gt;bidrag till konstnärer. Där finns sedan tidigare ett generellt ekonomiskt&lt;br&gt;stöd inom ramen för socialbidragsgivningen. I våra nordiska grannländer,&lt;br&gt;Norge och Danmark är man däremot i färd med att bygga ut de selektiva&lt;br&gt;stödformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skulle vi analysera och bedöma om det är möjligt att&lt;br&gt;bearbeta de tidigare utredningsförslagen om egenavgiftsfond och konst-&lt;br&gt;närstillägg. I kapitel 6 redovisar vi denna analys, som vi sedan bygger&lt;br&gt;vidare på vid utformningen av reglerna för den inkomstförstärkning som&lt;br&gt;vi menar skulle kunna vara ett fungerande system, men som vi ändå&lt;br&gt;avråder från att införa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 konstaterar vi att det är fullt möjligt att införa ett system&lt;br&gt;med generellt verkande inkomstförstärkning för egenföretagande konst-&lt;br&gt;närer som uppfyller ett antal objektiva kriterier för kvalitet, yrkesverk-&lt;br&gt;samhet m.m., som är inkomstprövat och som i vaije fall i viss mån skulle&lt;br&gt;minska yrkesverksamma konstnärers beroende av icke konstnärliga&lt;br&gt;försörjmngsarbeten. (Den närmare utformningen av stödet finns redovi-&lt;br&gt;sad i kapitel 7). Trots detta vill vi inte rekommendera att denna form av&lt;br&gt;stöd införs. Och det beror främst på två orsaker. Dels har de ekonomiska&lt;br&gt;beräkningarna visat att den budgetram som kan disponeras, 34 miljoner&lt;br&gt;kronor netto och 48 miljoner kronor brutto, inte räcker till ett bidrag på&lt;br&gt;mer än 800 kronor per månad brutto, före skatt och avgifter. Det är tvek-&lt;br&gt;samt om ett bidrag i den storleksordningen på något nämnvärt sätt kan&lt;br&gt;skapa förutsättningar för konstnärer att minska sina ”brödjobb”, från&lt;br&gt;vilka de har inkomster på i genomsnitt tio gånger så mycket, alltså när-&lt;br&gt;mare 8 000 kronor per månad. Den andra orsaken är att konstnärerna&lt;br&gt;själva är mycket tveksamma till ett bidrag av detta slag. De vill ogäma&lt;br&gt;bli en grupp som är mer ”bidragberoende” än andra medborgare i sam-&lt;br&gt;hället. De föredrar i stället att statens stöd inriktas på att öka de i verklig&lt;br&gt;mening yrkesverksamma konstnärernas möjligheter att fa ersättning för&lt;br&gt;det arbete de utför och som ger dem tillfälle att visa och framföra sina&lt;br&gt;verk inför en publik. Av dessa skäl vill vi inte rekommendera att denna&lt;br&gt;form av inkomstförstärkning införs, även om det vore både tekniskt och&lt;br&gt;administrativt fullt möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till generellt verkande stöd blir i stället insatser som kan&lt;br&gt;underlätta de i verklig mening yrkesverksamma konstnärernas möjlig-&lt;br&gt;heter att nå sin publik och erhålla full ersättning för det arbete de utför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och de verk de producerar, ett ”paket för ökad efterfrågan på konstnärers&lt;br&gt;arbete”. Förslaget presenteras i kapitel 8. Det har utformats så att vart och&lt;br&gt;ett av leden mellan den yrkesverksamma konstnären och hans/hennes&lt;br&gt;publik skall stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kommer också genom sin utformning (bl.a. tuméstöd, arran-&lt;br&gt;görsstöd, ökat stöd till Länsmusiken, till kollektivverkstäder m.m.) att bli&lt;br&gt;en viss motvikt till den starka koncentration av kulturutbudet som för&lt;br&gt;närvarande finns till storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har förslagen utformats så att de överensstämmer med de behov&lt;br&gt;som den Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen har identifierat och de&lt;br&gt;förslag till förändring av det arbetsmarknadspolitiska stödet som denna&lt;br&gt;utredning presenterar. Där föreslås att 50 miljoner kronor överförs från&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet till Kulturdepartementet för att finansiera&lt;br&gt;åtgärder för förmedling av konstnärers arbete och förstärkning av deras&lt;br&gt;inkomster. Med detta tillskott växer vår medelsram till 84 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Våra förslag innebär att av det ökade stödet på totalt 84 miljoner&lt;br&gt;kronor skall merparten, ca 50 miljoner kronor, gå till förmedlande insat-&lt;br&gt;ser av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har utformats med hänsyn tagen till de skilda verksamhets-&lt;br&gt;förutsättningar som råder mellan de olika konstnärsområdena. De mark-&lt;br&gt;nadsmässiga villkoren och inkomst- och utgiftsförhållandena skiljer sig&lt;br&gt;starkt åt mellan olika konstformer och mellan olika konstnärsyrken. De&lt;br&gt;insatser som behövs för att förstärka förmedling av och ersättning för de&lt;br&gt;konstnärliga arbetena behöver därför anpassas till de specifika förutsätt-&lt;br&gt;ningar som gäller för respektive konstnärsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av stöden har vi också tagit hänsyn till vilka ersätt-&lt;br&gt;ningar som redan finns och vilka andra eventuella stöd respektive grupp&lt;br&gt;redan åtnjuter. Insatserna har därmed blivit olika stora för de olika områ-&lt;br&gt;dena. För Bildområdet föreslås 27,5 miljoner kronor, för Ton också&lt;br&gt;27,5 miljoner kronor, för Ord 11 miljoner kronor och för Scen&lt;br&gt;15 miljoner kronor. Stöden föreslås inbegripa utökade utställningser-&lt;br&gt;sättningar, tuméstöd, arrangörsstöd, bidrag till centrumbildningar, stöd&lt;br&gt;till fonogramutgivning, förhyrning av utställningslokaler, kollektivverk-&lt;br&gt;städer, till svenska konstnärers utställningar utomlands och annat inter-&lt;br&gt;nationellt utbyte m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den sammansättning av åtgärder för de olika konstnärsgruppema&lt;br&gt;som här föreslås bedömer vi att konstnärerna far en väsentligt större&lt;br&gt;chans att uppnå det som de så klart förespråkat, nämligen att kunna leva&lt;br&gt;av sitt arbete i stället för av bidrag. Det innebär också att förslagen full-&lt;br&gt;följer den senaste kulturpropositionens inriktning på att skapa sådan vill-&lt;br&gt;kor för de yrkesverksamma konstnärerna att de kan basera sin försörjning&lt;br&gt;på ersättning för utfört konstnärligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Fonogramersättning&lt;br&gt;(SOU 1997:140)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I våra direktiv anger regeringen att vi skall utarbeta ett förslag till ett&lt;br&gt;regelsystem avseende en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av&lt;br&gt;konst som inte omfattas av något upphovsrättsligt skydd. Denna del av&lt;br&gt;vårt uppdrag har vi redovisat i delbetänkandet En fond för unga konst-&lt;br&gt;närer (SOU 1997:106). Enligt direktiven skall vi också utreda formerna&lt;br&gt;för ersättning till upphovsmän för utlåning av fonogram och lägga fram&lt;br&gt;de förslag som behövs. Den sistnämnda delen av vårt uppdrag behandlas&lt;br&gt;i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upphovsrätten och biblioteksutlåningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga&lt;br&gt;verk (upphovsrättslagen) omfattar upphovsrätten till ett verk en ensam-&lt;br&gt;rätt för upphovsmannen att förfoga över verket genom att göra det till-&lt;br&gt;gängligt för allmänheten genom försäljning, uthyrning, utlåning eller&lt;br&gt;annan spridning av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 § upphovsrättslagen anges inskränkningar i denna s.k. spridnings-&lt;br&gt;rätt. Av bestämmelsen framgår bl.a. att när ett exemplar av t.ex. ett litte-&lt;br&gt;rärt verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits, exemplaret får&lt;br&gt;spridas vidare. Denna inskränkning - som brukar kallas att spridnings-&lt;br&gt;rätten konsumeras - innebär alltså att den som har köpt ett exemplar av&lt;br&gt;ett överlåtet litterärt verk kan överlåta exemplaret vidare eller låna ut det&lt;br&gt;utan samtycke från upphovsmannen. Det är denna reglering som utgör&lt;br&gt;den rättsliga grunden för den fria biblioteksutlåningen. Upphovsmannen&lt;br&gt;har inte någon rätt till ersättning enligt det upphovsrättsliga regelsystemet&lt;br&gt;för den utlåning av exemplar som sker genom bibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlåningen av litterära verk på folk- och skolbiblioteken betalas&lt;br&gt;emellertid en offentligrättslig ersättning till upphovsmännen enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond.&lt;br&gt;Denna reglering omfattar dock inte bibliotekens utlåning av musikaliska&lt;br&gt;verk, dvs. musiktryck (noter m.m.) och ljudupptagningar av sådana verk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vårt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det av såväl rättviseskäl som kulturpolitiska skäl skall införas&lt;br&gt;en offentligrättslig ersättningsordning som omfattar utlåningen av musik-&lt;br&gt;fonogram från folk- och skolbiblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka bör omfattas av rätten till ersättning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att såväl upphovsmän som utövande konstnärer skall ersättas&lt;br&gt;för folk- och skolbibliotekens utlåning av musikfonogram. Detta innebär&lt;br&gt;alltså att kompositörer och textförfattare skall få ersättning vid utlåning&lt;br&gt;av deras verk. Även den som har översatt eller bearbetat (arrangerat) ett&lt;br&gt;verk skall få ersättning. Detsamma skall gälla de personer som har fram-&lt;br&gt;fört verken på de utlånade ljudupptagningarna, de s.k. utövande konst-&lt;br&gt;närerna (t.ex. musiker, sångare och dirigenter). Rätten till ersättning skall&lt;br&gt;- i likhet med vad som gäller övriga stödformer på kulturområdet - till-&lt;br&gt;komma ersättningsberättigade som har sin huvudsakliga konstnärliga&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bör storleken på den totala ersättningen beräknas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att statsanslaget skall beräknas med hjälp av ett grundbelopp&lt;br&gt;per hemlån av fonogram med musik och omfattningen av den ersätt-&lt;br&gt;ningsberättigade utlåningen. Anslaget räknas sedan fram som produkten&lt;br&gt;av grundbeloppet och omfattningen av fonogramutlåningen. Ersättning&lt;br&gt;skall utgå för varje kalenderår och beräknas på antalet hemlån för kalen-&lt;br&gt;deråret före det år ersättningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att fördelningen av ersättningar skall ske enligt upphovsrättsliga&lt;br&gt;principer, dvs. ersättningen till t.ex. en viss upphovsman skall göras&lt;br&gt;beroende av utlåningen av hans eller hennes verk. När det gäller admi-&lt;br&gt;nistrationen av ersättningar föreslår vi att upphovsrättsorganisationema&lt;br&gt;STIM och SAMI hanterar de belopp som årligen skall fördelas. Organi-&lt;br&gt;sationerna skall var och en inom sitt område bestämma hur ersättningar&lt;br&gt;skall fördelas mellan de ersättningsberättigade. De skall därvid följa de&lt;br&gt;principer som gäller för de upphovsrättsliga ersättningarna. Det skall&lt;br&gt;dock finnas en övre gräns för hur mycket en ersättningsberättigad för ett&lt;br&gt;visst år skall kunna uppbära i ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt våra direktiv skall vårt förslag rymmas inom ramarna för statens&lt;br&gt;insatser på det konstnärspolitiska området för perioden 1997-1999. Detta&lt;br&gt;innebär att finansieringen av systemet måste ske genom en omfördelning&lt;br&gt;av resurserna inom utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att de medel som utnyttjas för systemet med bibliotekser-&lt;br&gt;sättning även skall användas för att finansiera den föreslagna ersättnings-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att förslaget bör kunna genomföras med verkan från den 1&lt;br&gt;januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Riksrevisions-&lt;br&gt;verket, Riksskatteverket, Högskoleverket, Danshögskolan, Dramatiska&lt;br&gt;Institutet, Kungliga Konsthögskolan, Konstfack, Kungliga Musikhög-&lt;br&gt;skolan i Stockholm, Operahögskolan, Göteborgs Universitet, Umeå Uni-&lt;br&gt;versitet, Luleå Tekniska Universitet, Malmö Högskola, Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen, Länsarbetsnämnden i Västra Götalands Län, Länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den i Örebro Län, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Sveriges För-&lt;br&gt;fattarfond, Statens Konstråd, Statens Konstmuseer, Sveriges Television,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Danscentrum, Film-&lt;br&gt;centrum, Författarcentrum Riks, Illustratörcentrum, Konsthantverkscent-&lt;br&gt;rum, Konstnärscentrum, Konstnärscentrum Syd, Musikcentrum Riks,&lt;br&gt;Musikcentrum Väst, Teatercentrum, Översättarcentrum, Arbetsgruppen&lt;br&gt;för Dansares Yrkesbyte, Konstfrämjandet, Föreningen Svenska Tonsät-&lt;br&gt;tare, Konstnärernas riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthant-&lt;br&gt;verkare och industriformgivare, Konstnärliga och Litterära Yrkesutöva-&lt;br&gt;res Samarbetsnämnd (KLYS), Landsorganisationen (LO), Oberoende&lt;br&gt;Filmares Förbund, Sveriges Arbetsgivareföreningen, Svenska Danspeda-&lt;br&gt;gogförbundet, Svenska Fotografers Förbund, Svenska Journalistförbun-&lt;br&gt;det, Svenska Konstnärsförbundet, Svenska Musikerförbundet Kulturar-&lt;br&gt;betarförbundet, Svenska Teaterförbundet, Svenska Akademikers Cen-&lt;br&gt;tralorganisation (SACO), Sveriges Dramatikerförbund, Sveriges För-&lt;br&gt;fattarförbund, Sveriges Yrkesmusikerförbund, Teatrarnas Riksförbund&lt;br&gt;och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har skrivelser gällande betänkandet inkommit från Kungliga&lt;br&gt;Akademien för de fria konsterna, Dansens Hus, Arbetarnas Bildningsför-&lt;br&gt;bund (ABF), Musikhögskolan i Piteå, Stiftelsen Galleri Enkehuset, De&lt;br&gt;Konstnärliga Högskolorna i Stockholm, Fotograficentrum och galleri&lt;br&gt;Index, KORDA Moving Arts, Trygghetsrådet, Folkparkerna i Sve-&lt;br&gt;rige/Folkets Hus Riksorganisation och Riksföreningen för Folkmusik och&lt;br&gt;Dans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg, Riksförsäkringsverket, Kammarkollegiet,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Danshögskolan,&lt;br&gt;Högskoleverket, Dramatiska Institutet, Kungliga Konsthögskolan, Konst-&lt;br&gt;fack, Operahögskolan, Malmö Högskola, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Länsarbetsnämnden i Örebro Län, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden,&lt;br&gt;Sveriges författarfond, Svenska rikskonserter, Statens Konstråd, Statens&lt;br&gt;Konstmuseer, Röhsska museet, Svenska Filminstitutet, Sveriges Radio,&lt;br&gt;Sveriges Television, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Danscentrum, Författarcentrum Riks, Illustratörcentrum, Konsthant-&lt;br&gt;verkscentrum, Konstnärscentrum Syd, Musikcentrum Riks, Musikcent-&lt;br&gt;rum Väst, Teatercentrum, Översättarcentrum, Bildkonst Upphovsrätt i&lt;br&gt;Sverige (BUS), Konstfrämjandet, Föreningen Svenska Tonsättare,&lt;br&gt;Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthantverkare&lt;br&gt;och industriformgivare, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Sam-&lt;br&gt;arbetsnämnd (KLYS), Landsorganisationen (LO), Oberoende Filmares&lt;br&gt;Förbund, Sveriges Arbetsgivareföreningen, Svenska Danspedagogför-&lt;br&gt;bundet, Svenska Fotografers Förbund, Svenska journalistförbundet,&lt;br&gt;Svenska Konstnärsförbundet, Svenska Musikerförbundet Kulturarbetar-&lt;br&gt;förbundet, Svenska Teaterförbundet, Svenska Akademikers Centralorga-&lt;br&gt;nisation (SACO), Sveriges Dramatikerförbund, Sveriges Författarför-&lt;br&gt;bund, Sveriges Yrkesmusikerförbund, Teatrarnas Riksförbund och&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har skrivelser gällande betänkandet inkommit från Kungliga&lt;br&gt;Akademien för de fria konsterna, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF),&lt;br&gt;STIM'Svensk Musik, Stiftelsen Galleri Enkehuset, Svenska Musikrådet,&lt;br&gt;De Konstnärliga Högskolorna i Stockholm, Folkparkerna i Sve-&lt;br&gt;rige/Folkets Hus Riksorganisation, Grafiska Sällskapet, Riksföreningen&lt;br&gt;för Folkmusik och Dans, Sveriges Konstföreningars Riksförbund (SKR)&lt;br&gt;och Kungliga Musikaliska Akademien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Fonogramersättning (SOU 1997:140)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Övre Norrland, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens&lt;br&gt;kulturråd, Konstnärsnämnden, Kungliga Musikaliska Akademien, Bild&lt;br&gt;Ord Not Upphovsrättslig Samorganisation (BONUS), Svenska Artisters&lt;br&gt;och Musikers Intresseorganisation (SAMI), Föreningen Svenska Ton-&lt;br&gt;sättare, Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik (SKAP),&lt;br&gt;Föreningen Svenska Tecknare, Svenska Tonsättares Internationella&lt;br&gt;Musikbyrå (STIM), Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samar-&lt;br&gt;betsnämnd (KLYS), Svenska Fotografers Förbund, International Fede-&lt;br&gt;ration of the Phonographic Industry/Svenska gruppen (IFPI), Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Musikerförbund Kulturarbetarförbundet,&lt;br&gt;Svenska Musikförläggareföreningen, Sveriges Allmänna Biblioteksföre-&lt;br&gt;ning, Sveriges Författarfond, Sveriges Författarförbund och Musikcent-&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har skrivelse gällande betänkandet inkommit från Svenska&lt;br&gt;Teaterförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:87 Konstnärernas villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56029, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till fonogramersättning för folk- och skolbibliotekens utlåning av ljudupptagningar av musikaliska verk samt musikalier (8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till fonogramersättning för folk- och skolbibliotekens utlåning av ljudupptagningar av musikaliska verk samt musikalier (8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt bidrag till en tredje anställningsform inom teatern under en försöksperiod (avsnitt 9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt bidrag till en tredje anställningsform inom teatern under en försöksperiod (avsnitt 9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt stöd för att främja nyskriven svensk dramatik (avsnitt 10.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt stöd för att främja nyskriven svensk dramatik (avsnitt 10.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statlig stöd till en digital pjäsbank (avsnitt 10.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statlig stöd till en digital pjäsbank (avsnitt 10.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod (avsnitt 11.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod (avsnitt 11.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:57:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0387</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:57:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KrU13</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KrU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotta L Bjälkebring  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotta L Bjälkebring  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingemar Josefsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingemar Josefsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Falkmer  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Falkmer  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Nordström  och Jan Björkman  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Nordström  och Jan Björkman  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbeth Staaf-Igelström  och Ann-Kristine Johansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbeth Staaf-Igelström  och Ann-Kristine Johansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  m.fl. (C, MP, V, M, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:87&lt;br/&gt;
Konstnärernas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  m.fl. (C, MP, V, M, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>