<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230150</hangar_id>
 <dok_id>GL0386</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>86</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:86</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>86</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Litteraturen och läsandet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0386/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0386</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0386</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:86&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Litteraturen och läsandet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0386/prop_199798__86-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag om ytterligare förstärkningar av de stat-&lt;br&gt;liga insatserna inom litteratur- och kulturtidskriftsområdet. I och med&lt;br&gt;dessa kommer statens stöd till litteratur och läsande att ha fördubblats&lt;br&gt;sedan hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att nuvarande utgivningsstöd förändras och byggs&lt;br&gt;ut. Den viktigaste förändringen är att stödet även kommer att omfatta&lt;br&gt;distribution av litteratur till folkbibliotek och bokhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt stöd för läsffämjande insatser föreslås. Stödet skall kunna läm-&lt;br&gt;nas till läsffämjande insatser bland barn och unga, till en bambokskatalog&lt;br&gt;och till marknadsföring av titlar som fått statligt utgivningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till bokhandeln utvidgas. Nuvarande katalogdator-&lt;br&gt;stöd inom ramen för stödet till bokhandeln byggs ut och förändras till ett&lt;br&gt;mer omfattande IT-stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser föreslås för att förbättra information och marknadsföring när&lt;br&gt;det gäller kulturtidskrifter. Därför föreslås att det nuvarande stödet till&lt;br&gt;kulturtidskrifter utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråds nuvarande uppdrag att följa den allmänna utveck-&lt;br&gt;lingen inom kulturområdet bör kompletteras med ett särskilt uppdrag att&lt;br&gt;följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Relationen till budgetpropositionen&amp;nbsp;för år 1999 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering.........................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Marknaden för boken och kulturtidskriften......................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Boken och läsarna...............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författarna...........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlag, utgivning och handel&amp;nbsp;med&amp;nbsp;böcker..........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biblioteken........................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturtidskrifterna............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande statliga stöd till litteratur, bokhandel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturtidskrifter...............................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd&amp;nbsp;för utgivning och distribution av litteratur..............................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd&amp;nbsp;för läsfrämjande insatser.........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd&amp;nbsp;till bokhandeln........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd&amp;nbsp;till kulturtidskrifter..................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet...................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen...............................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av bokutredningens överväganden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag (SOU 1997:141)........................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser..........................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998...........43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad regeringen föreslår om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur&lt;br&gt;(avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser&lt;br&gt;(avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (avsnitt 8) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga situationen för&lt;br&gt;boken och kulturtidskriften. Utredaren hade också i uppgift att pröva hur&lt;br&gt;ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på området är samt&lt;br&gt;lämna förslag till framtida statliga insatser. Utredningen, som inledde sitt&lt;br&gt;arbete i januari 1997, antog namnet Boken och kulturtidskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om boken och kulturtidskriften överlämnade i oktober&lt;br&gt;1997 sitt betänkande Boken i tiden (SOU 1997:141). En sammanfattning&lt;br&gt;av bokutredningens överväganden och förslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över de remiss-&lt;br&gt;instanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning av remissin-&lt;br&gt;stansernas synpunkter finns publicerad i departementspromemorian&lt;br&gt;Remissvar på Boken i tiden (Ds 1998:18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Relationen till budgetpropositionen för år 1999 och&lt;br&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnar regeringen förslag till åtgärder som syftar till&lt;br&gt;att främja litteraturen och läsandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av förslagen bygger på de reformmedel som regeringen&lt;br&gt;avsatt för ändamålet enligt propositionen om kulturpolitik (prop.&lt;br&gt;1996/97:3 s. 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens samlade förslag till statsbudget för år 1999 presenteras i&lt;br&gt;budgetpropositionen hösten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Litteraturen öppnar nya världar för sina läsare och förmedlar upplevelser&lt;br&gt;av spänning, humor, tragik och glädje. Den ger insikt om människors&lt;br&gt;skilda livsvillkor och hjälper oss att förstå världen och oss själva. Som&lt;br&gt;källa till kunskap är litteraturen svåröverträffad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturtidskriften är snabbare och mer flexibel än boken. Den bidrar till&lt;br&gt;att stimulera samhällsdebatten och säkrar att olika åsiktsriktningar kan&lt;br&gt;göra sig hörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boken och kulturtidskriften är förmedlare av det svenska språket; här&lt;br&gt;utvecklas och hålls det levande. Genom läsningen växer människors för-&lt;br&gt;måga att använda språket. Rätten till ett språk handlar i grunden om ytt-&lt;br&gt;randefrihet och demokrati. Språk är makt och tillgång till språket ger&lt;br&gt;möjligheter att vara med och forma det framtida samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsdeklarationen hösten 1996 slogs fast att litteraturen och lä-&lt;br&gt;sandet är centrala delar av kulturpolitiken. Samma höst lade regeringen&lt;br&gt;fram en proposition (1996/97:3) med förslag till en fortsatt långsiktig&lt;br&gt;kulturpolitik. Litteraturen och läsffämjandet lyftes fram särskilt. En bib-&lt;br&gt;liotekslag föreslogs liksom ett nytt inköpsstöd för barn- och ungdomslit-&lt;br&gt;teratur till biblioteken. Med de förslag som presenteras i den här propo-&lt;br&gt;sitionen kommer statens stöd till litteraturen och läsandet att ha fördubb-&lt;br&gt;lats sedan hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rapport från Statens kulturråd våren 1996 visade att barn och ung-&lt;br&gt;domar i Sverige fått en försämrad tillgång till böcker. Försäljningen av&lt;br&gt;barn- och ungdomsböcker minskade med en fjärdedel mellan åren 1990-&lt;br&gt;1994, samtidigt som utlåningen vid landets bibliotek minskade. Rappor-&lt;br&gt;ten visade att kommunala nedskärningar lett till att folkbibliotekens in-&lt;br&gt;köp av barn- och ungdomsböcker minskade samt att bibliotekens uppsö-&lt;br&gt;kande verksamhet endast nådde drygt hälften av alla förskolor och fri-&lt;br&gt;tidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma vår utarbetades en promemoria på Kulturdepartementet (dnr&lt;br&gt;Ku96/1221/Ko) med förslag om ett nytt statligt stöd till kommunernas&lt;br&gt;folk- och skolbibliotek för inköp av litteratur för barn och unga. Syftet&lt;br&gt;var att stimulera lokala insatser för litteraturen. Som villkor för stöd&lt;br&gt;skulle gälla att kommunen beslutat om en plan för läsaktiviteter och att&lt;br&gt;kommunens egna bokanslag vidareutvecklades. Promemorian remissbe-&lt;br&gt;handlades med berörda intressenter och diskuterades vid en hearing un-&lt;br&gt;der sommaren 1996. Promemorian och remissyttrandena låg till grund&lt;br&gt;för det inköpsstöd på 25 miljoner kronor som regeringen föreslog i kul-&lt;br&gt;turpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en bibliotekslag hade varit föremål för diskussioner under&lt;br&gt;lång tid när regeringen lade fram sitt lagförslag. Även här var ett avgö-&lt;br&gt;rande skäl en oroande utveckling med nedskärningar på landets folkbib-&lt;br&gt;liotek och ett ifrågasättande av de avgiftsfria boklånen. Syftet med bib-&lt;br&gt;liotekslagen (1996:1596) är främst att garantera avgiftsfria boklån och ett&lt;br&gt;väl fungerande nationellt nätverk som binder ihop de olika biblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillförsäkra varje medborgare och särskilt unga, rätten till språkliga&lt;br&gt;och kulturella verktyg är en central uppgift för kulturpolitiken. Därför&lt;br&gt;krävs det ytterligare satsningar inom litteraturpolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redogjorde i kulturpropositionen för sin avsikt att tillsätta&lt;br&gt;en utredning för att kartlägga förhållandena på bok- och tidskriftsmark-&lt;br&gt;naden och pröva de statliga insatserna. Mycket tyder t.ex. på att den&lt;br&gt;breda kvalitetsutgivning som finns inte når ut till människor på det sätt&lt;br&gt;som är önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen konstaterar i betänkandet Boken i tiden (SOU&lt;br&gt;1997:141) att boken lever i hård konkurrens med andra media och att&lt;br&gt;läsandet minskar bland barn och ungdom. Det statliga utgivningsstödet&lt;br&gt;har särskilt för de mindre förlagen möjliggjort en bred kvalitetsutgivning,&lt;br&gt;men många av dessa böcker når aldrig fram till läsarna. Utredningen&lt;br&gt;uppmärksammar också att cirka tio procent av de utgivningsstödda tit-&lt;br&gt;larna trycks i upplagor över 10 000 exemplar, samtidigt som andra kva-&lt;br&gt;litetsböcker inte far stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokhandeln är fortfarande den viktigaste försäljningskanalen för kva-&lt;br&gt;litetslitteratur, enligt bokutredningen, men många mindre bokhandlar har&lt;br&gt;en utsatt ekonomisk situation. Bokhandelns andel av den totala bokför-&lt;br&gt;säljningen har minskat. Priskonkurrensen på bokmarknaden är hård och&lt;br&gt;några fa bästsäljare har fått ökad betydelse för såväl förlag som bokhan-&lt;br&gt;del. Försäljningen av böcker via Internet från länder inom och utom EU&lt;br&gt;är växande. Eftersom kontrollen av momsreglema är begränsad innebär&lt;br&gt;denna försäljning att bokhandeln utsätts för en svår konkurrenssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tidskriftsområdet finner utredningen att tidskriftverkstädema är&lt;br&gt;synnerligen viktiga framför allt för de mindre tidskrifterna. Parallellt med&lt;br&gt;att den nya tekniken givit bättre möjligheter att starta och ge ut kulturtid-&lt;br&gt;skrifter har dock kulturtidskrifternas överlevnadsmöjligheter försämrats.&lt;br&gt;Biblioteken är viktiga marknadsplatser för kulturtidskrifterna och tid-&lt;br&gt;skrifterna utnyttjas flitigt av besökare, men folkbibliotekens tidskriftsin-&lt;br&gt;köp har trots detta snarare minskat än ökat. Ökade portokostnader har&lt;br&gt;också drabbat kulturtidskrifterna hårt, liksom även mindre förlag, bok-&lt;br&gt;klubbar, bokhandlar och antikvariat, menar bokutredningen vidare. Av-&lt;br&gt;slutningsvis konstaterar utredningen att det är svårt att fa en korrekt upp-&lt;br&gt;fattning av bok- och kulturtidskriftsmarknaden eftersom statistiken på&lt;br&gt;området är bristfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen hösten 1997 slås det fast att inriktningen i 1996&lt;br&gt;års kulturproposition skall fullföljas genom att bättre förutsättningar ges&lt;br&gt;för läsandet och litteraturen. Förslagen i denna proposition syftar till&lt;br&gt;detta. Inriktningen är den som lades fast i kulturpropositionen. Statens&lt;br&gt;insatser bör således syfta till att stimulera en bred utgivning av kvali-&lt;br&gt;tetslitteratur samt öka tillgången till och intresset för litteratur i hela lan-&lt;br&gt;det. Viktigt är också att barn och ungdom har tillgång till litteraturen och&lt;br&gt;att informationsteknik i allmänhetens tjänst på kulturområdet stöds.&lt;br&gt;Kulturtidskrifterna och det svenska språket bör värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär ytterligare förstärkningar av de statliga&lt;br&gt;insatserna inom litteratur- och kulturtidskriftsområdet. En utvärdering av&lt;br&gt;propositionens förslag bör göras efter tre år. Regeringen avser därmed att&lt;br&gt;försäkra sig om att syftet med reformerna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att Svenska språknämnden våren 1997 fick rege-&lt;br&gt;ringens uppdrag att utarbeta förslag till handlingsprogram för att främja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det svenska språket. Regeringen har för avsikt att återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen i denna fråga i budgetpropositionen för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1998 kommer regeringen även att överlämna en skrivelse&lt;br&gt;om elektronisk handel till riksdagen. Syftet är att identifiera angelägna&lt;br&gt;åtgärder och att bättre koordinera olika aktiviteter på området. Tullar,&lt;br&gt;skatter och upphovsrätt är exempel på frågor som kommer att behandlas.&lt;br&gt;Skrivelsen blir en utgångspunkt för regeringens vidare ställningstaganden&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition (1997/98:127) Statens ansvar på postområdet&lt;br&gt;föreslås bl.a. att den nuvarande prisregleringen av posttjänster reformeras&lt;br&gt;i grunden, eftersom den inte återspeglar postlagens krav på enhetliga och&lt;br&gt;rimliga priser för alla. Det bör enligt propositionen finnas möjlighet för&lt;br&gt;staten att ingripa om prissättningen blir orimligt hög. Därför föreslås ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen att föreskriva att priser för tjänster som&lt;br&gt;ingår i postverksamheten inte far överstiga vissa nivåer. Det föreslagna&lt;br&gt;bemyndigandet ger en möjlighet att, vid behov, reglera prissättningen för&lt;br&gt;t.ex. befordran av vissa tidningar och tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition ryms inom en reformram på 30 miljoner&lt;br&gt;kronor. Sammantaget har statens stöd till litteratur och läsande därmed&lt;br&gt;fördubblats sedan hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Marknaden för boken och kulturtidskriften&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen redovisar i betänkandet (SOU 1997:141) Boken i tiden&lt;br&gt;en rad sakuppgifter om situationen för boken och kulturtidskriften som&lt;br&gt;grund för de förslag som lämnas. Nedan görs en sammanfattning av&lt;br&gt;dessa uppgifter när det gäller boken och läsarna, författarna, förlagen,&lt;br&gt;utgivningen och handeln med böcker, biblioteken och kulturtidskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Boken och läsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi läser mycket i Sverige. I bokutredningen konstateras att hela 59 pro-&lt;br&gt;cent av befolkningen i åldern 9-79 år läste böcker varje vecka år 1996. 40&lt;br&gt;procent läste varje dag. I genomsnitt läser vi 22 minuter dagligen, men&lt;br&gt;tiden varierar stort mellan olika grupper. Högutbildade läser mer än&lt;br&gt;lågutbildade, kvinnor mer än män och unga mer än gamla. Beträffande&lt;br&gt;smak och läsval finns inga skillnader mellan olika sociala grupper, utan&lt;br&gt;underhållningslitteraturen dominerar oavsett läsgrupp. Spänning är mer&lt;br&gt;populärt än romantik och författarna vars verk vi läser är oftast svenska&lt;br&gt;eller anglosaxiska. Poesiläsningen har ökat kraftigt det senaste årtiondet&lt;br&gt;och andelen läsare av facklitteratur har under samma period ökat så mar-&lt;br&gt;kant att den i dag är lika stor som andelen läsare av skönlitteratur. I jäm-&lt;br&gt;förelse med andra medier far boken dock en betydligt mindre andel av&lt;br&gt;vår fritid än TV och radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barns läsande har tre fjärdedelar av barnen i åldern 3-8&lt;br&gt;år daglig kontakt med böcker, vilket innebär att de läser själva, bläddrar i&lt;br&gt;en bok eller lyssnar på någon som läser för dem. Under en tioårsperiod&lt;br&gt;har den dagliga kontakten med böcker dock minskat bland de yngsta, och&lt;br&gt;då särskilt bland barn till lågutbildade föräldrar. Lästiden för små barn&lt;br&gt;har under perioden i det närmaste halverats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarn i åldern 9-14 år läser ofta böcker på biblioteket och fyra av&lt;br&gt;fem lånar böcker där. I första hand läser de barn- och ungdomsböcker, i&lt;br&gt;andra hand skolböcker och i tredje hand skönlitteratur för vuxna och&lt;br&gt;seriealbum. Även bland 9-14-åringama minskar läsandet. Ungdomar i&lt;br&gt;åldern 15-24 är de som läser mest, men trots det har både andelen som&lt;br&gt;läser varje dag och den genomsnittliga lästiden minskat också i denna&lt;br&gt;grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta bokläsama antingen lånar eller köper böckerna de läser. Att&lt;br&gt;köpa böcker är lika vanligt som att låna dem. Många läser också böcker&lt;br&gt;som redan finns hemma eller som de fått i gåva. Läsarna köper framför&lt;br&gt;allt böcker i bokhandeln, men närmare en tredjedel handlar också genom&lt;br&gt;bokklubbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att beräkna antalet yrkesverksamma författare i Sverige, ef-&lt;br&gt;tersom många har även andra sysselsättningar eller arbetar inom flera&lt;br&gt;genrer och medier. Sveriges Författarförbund, som är den fackliga hu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vudorganisationen för yrkesverksamma författare och översättare när det&lt;br&gt;gäller allmänlitteratur, dvs. skön-, fack- samt barn- och ungdomslitte-&lt;br&gt;ratur, hade år 1997 omkring 2 400 medlemmar. När det gäller författar-&lt;br&gt;nas inkomster visar en enkätundersökning som förbundet genomförde år&lt;br&gt;1993 att ju större del av arbetstiden som ägnades åt litterär verksamhet,&lt;br&gt;desto lägre var författarens totala inkomst. Framför allt de skönlitterära&lt;br&gt;författarna hade svårt att leva på sitt författarskap. Skatterättsligt är för-&lt;br&gt;fattarna inom det allmänlitterära området att betrakta som egna företa-&lt;br&gt;gare. Författarnas ersättning vid bokförsäljning utgår i form av royalty,&lt;br&gt;vilket innebär att ersättningen är relaterad till antalet sålda exemplar. För&lt;br&gt;samtliga Författarförbundets medlemmar utgjorde bokroyalties den vik-&lt;br&gt;tigaste inkomstkällan, följt av översättarhonorar och biblioteksersättning.&lt;br&gt;Den sistnämnda förmedlas av Sveriges författarfond och är en statlig&lt;br&gt;kollektiv ersättning till författare, översättare m.fl. i Sverige för folk- och&lt;br&gt;skolbibliotekens användning av deras verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en organisation för yrkesverksamma författare är det ideella&lt;br&gt;Författarcentrum som skall vara kontaktorgan för samt sprida kunskap&lt;br&gt;om och intresse för de svenska författarna och den svenska litteraturen.&lt;br&gt;Författarcentrum drivs i regionaliserad form och erhåller ett statligt bi-&lt;br&gt;drag för sin grundorganisation, medan det läsfrämjande arbetet projekt-&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förlag, utgivning och handel med böcker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet bokförlag i Sverige är mycket stort. Enligt Statistiska centralby-&lt;br&gt;rån (SCB) var drygt 1 000 företag år 1996 registrerade med bokutgivning&lt;br&gt;som sin huvudsakliga verksamhet. Av dessa är uppskattningsvis 200-250&lt;br&gt;professionella förlag med regelbunden utgivning. Den svenska förlags-&lt;br&gt;branschen domineras av förlagskoncemema Bonnierförlagen, Liber,&lt;br&gt;Natur och Kultur, Rabénförlagen och Verbum. Sammantaget står dessa&lt;br&gt;koncerner för 66 procent av den totala försäljningen bland Svenska För-&lt;br&gt;läggareföreningens medlemmar. Till de stora förläggarna hör även Bra&lt;br&gt;Böcker och Egmont-Richter, vilka dock inte är medlemmar i Förläggare-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medelstora och mindre förlagens struktur liknar de stora förlags-&lt;br&gt;koncememas. Genom delägande och samarbete försöker de hitta effek-&lt;br&gt;tiva vägar ut till konsumenterna. Några har egna bokklubbar eller tid-&lt;br&gt;skrifter, startar gemensamma multimediaföretag eller söker sig ut via&lt;br&gt;Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen pekar på att bokmarknaden är större än vad man tidi-&lt;br&gt;gare trott och uppger att den totala bokkonsumtionen uppgår till 7,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Sannolikt är den totala bokförsäljningen ännu större då ett&lt;br&gt;stort antal småförlag och enboksutgivare saknas i beräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt sett har Sverige en stor bokutgivning och är bland de&lt;br&gt;länder i Europa som har störst utgivning i förhållande till sin folkmängd.&lt;br&gt;Antalet utgivna titlar har ökat över tid, men de genomsnittliga uppla-&lt;br&gt;gorna har minskat, liksom även antal sålda volymer av skönlitteratur och&lt;br&gt;barn- och ungdomslitteratur. En tydlig utvecklingstendens inom utgiv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen är att skönlitteraturen går tillbaka medan facklitteraturen ökar.&lt;br&gt;Bokutredningen uppger att drygt hälften av bokförsäljningen utgörs av&lt;br&gt;facklitteratur. Skönlitteraturen står, liksom datalitteratur och multimedia,&lt;br&gt;för cirka 20 procent vardera av försäljningen, medan barn- och ung-&lt;br&gt;domslitteraturen utgör ungefär tio procent, enligt bokutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan bokprisema blev fria och etableringskontrollen upphävdes år&lt;br&gt;1970 har bokdistributionen successivt förändrats. Den traditionella bok-&lt;br&gt;handeln har förlorat sin dominerande ställning och står nu för ca 40 pro-&lt;br&gt;cent av försäljningen av allmänlitteratur i Sverige. Många kommuner har&lt;br&gt;minskat sina inköp i bokhandeln till förmån för direktköp från förlag&lt;br&gt;eller köp via läromedelscentraler. Under de senaste åren har denna ut-&lt;br&gt;veckling accelererat. Totalt är det endast ett femtiotal bokhandlare som&lt;br&gt;handhar leverans av skolböcker. Biblioteken har dock under senare år&lt;br&gt;ökat sina inköp via bokhandeln något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt en femtedel säljs genom bokklubbama, som har genomgått en&lt;br&gt;mycket stark expansion. Bokklubbama anses av många vara bokhandelns&lt;br&gt;huvudkonkurrent och har möjlighet att sälja böcker med 25-40 procents&lt;br&gt;rabatt. Vidare sker omkring tio procent av försäljningen via annan detalj-&lt;br&gt;handel, dvs. försäljningsställen med ett smalare sortiment av allmänlitte-&lt;br&gt;ratur, där böcker utgör en mindre del av omsättningen. Det kan t.ex. röra&lt;br&gt;sig om varuhus, stormarknader eller dagligvaruhallar. Försäljningen ge-&lt;br&gt;nom denna kanal är dock starkt koncentrerad till bokrea och julhandel.&lt;br&gt;Konkurrensen mellan de olika försäljningsformema är hård, vilket far till&lt;br&gt;följd att priset på samma bok varierar mycket mellan olika försäljnings-&lt;br&gt;ställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsställena för böcker i Sverige är ojämnt fördelade över lan-&lt;br&gt;det. Av Sveriges 288 kommuner har 211 en allmänbokhandel, dvs. en&lt;br&gt;bokhandel vars huvudsakliga affärsidé är att lagerföra eller tillhandahålla&lt;br&gt;ett brett urval av allmänlitteratur. I ytterligare 20 kommuner säljs böcker&lt;br&gt;genom varuhus och dagligvaruhandel. De kommuner som saknar bok-&lt;br&gt;handel är oftast mindre kommuner, glesbygdskommuner eller kommuner&lt;br&gt;som gränsar till en större kommun som har bokhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Biblioteken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbiblioteken har sitt ursprung i det frivilliga folkbildningsarbetet. De&lt;br&gt;är också den mest spridda kulturinstitutionen och finns i varje kommun.&lt;br&gt;Folkbibliotekens uppgifter omfattar, förutom att erbjuda kultur och&lt;br&gt;rekreation, i allt högre grad utbildning och information. De förutsätts&lt;br&gt;också bedriva en uppsökande verksamhet i syfte att nå nya läsargrupper.&lt;br&gt;Folkbiblioteken vänder sig inte till en avgränsad målgrupp utan till be-&lt;br&gt;folkningen som helhet. Standarden på biblioteken i kommunerna skiljer&lt;br&gt;sig dock beträffande anslag, media och personal. Bl.a. kommunstorlek&lt;br&gt;och invånarantal spelar in. Därför finns länsbibliotek i varje län som ett&lt;br&gt;komplement och stöd till de lokala biblioteken. Deras primära uppgift är&lt;br&gt;att garantera alla medborgare oavsett bostadsort en god tillgång till litte-&lt;br&gt;ratur. Vid sidan om länsbiblioteken finns också lånecentraler i anslutning&lt;br&gt;till stadsbiblioteken i Malmö, Stockholm och Umeå. Samtliga folkbib-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liotek har därmed tillgång till de tre stora värdbibliotekens mediabestånd.&lt;br&gt;Lånecentralerna bekostas helt med statliga medel, länsbiblioteken be-&lt;br&gt;kostas till ca 30 procent av staten och ca 70 procent av landstingen,&lt;br&gt;medan folkbiblioteken huvudsakligen finansieras av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett över en längre period har folkbibliotekens resurser stärkts avse-&lt;br&gt;värt, även om det skett en tillbakagång under 1990-talet. År 1970 upp-&lt;br&gt;gick bokbeståndet på de svenska folkbiblioteken till drygt 24 miljoner&lt;br&gt;volymer. År 1992 hade antalet volymer nästan fördubblats till drygt 45&lt;br&gt;miljoner. Nyförvärvet av böcker ligger mellan 1,9 och 2,3 miljoner&lt;br&gt;exemplar per år. När det gäller spridningen till folkbiblioteken av de titlar&lt;br&gt;som erhållit statligt litteraturstöd, gjorde Statens kulturråd våren 1997 en&lt;br&gt;undersökning som återges i bokutredningen. På de tre bibliotek som&lt;br&gt;undersöktes utgjorde de utgivningsstödda titlarna mellan sju och 22 pro-&lt;br&gt;cent av de totala inköpen. Av den samlade mängden inköpta exemplar av&lt;br&gt;utgivningsstödda titlar utgjordes hela 60-70 procent av barnlitteratur. Det&lt;br&gt;var också barnböckerna som var mest utlånade av de utgivningsstödda&lt;br&gt;böckerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbibliotekens utlåning av böcker ökade efter år 1970 fram till&lt;br&gt;mitten av 1980-talet för att därefter minska kraftigt. Under 1990-talet har&lt;br&gt;utlåningen legat stilla på ungefär samma nivå fram till år 1996 då den&lt;br&gt;ökade markant. Sammansättningen av boklånen har successivt förändrats&lt;br&gt;sedan år 1976. Facklitteraturen för vuxna har ökat på bekostnad av skön-&lt;br&gt;litteraturen för vuxna. Barnböckernas andel av boklånen har varit relativt&lt;br&gt;oförändrad. Barns tillgång till böcker har dock försämrats under 1990-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 trädde bibliotekslagen (1996:1596) i kraft. Den&lt;br&gt;omfattar hela det allmänna biblioteksväsendet, dvs. utöver folk-bibliote-&lt;br&gt;ken också skol- och forskningsbiblioteken samt andra av staten finansie-&lt;br&gt;rade bibliotek. Lagen syftar främst till att garantera att det skall finnas&lt;br&gt;folkbibliotek i alla kommuner, att boklånen skall vara avgiftsfria och att&lt;br&gt;det finns ett väl fungerande nationellt nätverk som knyter ihop de olika&lt;br&gt;biblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Kulturtidskrifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet tidskrifter som ges ut i Sverige i dag beräknas till över 10 000.&lt;br&gt;Hur många av dessa som kan definieras som kulturtidskrifter är svårt att&lt;br&gt;precisera, men uppskattningsvis rör det sig om ca 700. Enligt 2 § förord-&lt;br&gt;ningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter avses med kultur-&lt;br&gt;tidskrift en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en&lt;br&gt;allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller&lt;br&gt;kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och pre-&lt;br&gt;sentation inom de skilda konstarternas områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utseende och innehåll kan variera från den enkla tidskriften för en liten&lt;br&gt;grupp av specialintresserade till den etablerade tidskriften med avancerad&lt;br&gt;formgivning och ett brett innehåll. Utgivarna kan vara allt från väl etable-&lt;br&gt;rade tidskriftsförlag, organisationer eller föreningar till grupper och en-&lt;br&gt;skilda som arbetar med tidskriften på sin fritid. Flertalet kulturtidskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår från ett gemensamt intresseområde, t.ex. hos en grupp invandrare,&lt;br&gt;ungdomar eller forskare, som saknar ett forum som förmedlar just deras&lt;br&gt;erfarenhet och kunskap. Den främsta drivkraften bakom kul-&lt;br&gt;turtidskrifterna är ofta mötet med läsekretsen och deltagandet i den&lt;br&gt;offentliga debatten. Samtidigt är arbetet med tidskriften och de publi-&lt;br&gt;cistiska och informationstekniska frågor som därigenom väcks en prak-&lt;br&gt;tisk tillämpning i yttrandefrihetens innehåll och betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enstaka kulturtidskrifter har utvecklat internationella kontaktnät vilket&lt;br&gt;resulterat i ett ömsesidigt kulturutbyte. Utöver att introducera utländska&lt;br&gt;kulturströmningar i Sverige har dessa tidskrifter även kunnat agera som&lt;br&gt;kunskapsspridare och ambassadörer för svenskt kulturliv utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskilt viktig funktion fyller tidskrifterna inom skol- och biblio-&lt;br&gt;teksområdet. Utifrån periodisk bevakning inom de flesta ämnesområden&lt;br&gt;fungerar de som en ovärderlig kunskapskälla, inte minst genom att täcka&lt;br&gt;det stora behovet av samtidsorientering. Tidskriften har i allmänhet mer&lt;br&gt;utrymme än dagspressen för utförliga presentationer och kritisk analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på det tekniska området med datorer och lätthanterlig&lt;br&gt;programvara har under det senaste årtiondet gjort det lättare att producera&lt;br&gt;tidskrifter. Möjligheten att även med relativt begränsade dataresurser&lt;br&gt;framställa tryckfärdiga originalsidor har medfört att tidskrifts-redaktö-&lt;br&gt;rema fatt teknisk och konstnärlig kontroll över hela ffam-ställnings-&lt;br&gt;processen. Under denna period har det också vuxit fram tidskriftsverk-&lt;br&gt;städer på flera orter i landet. Där har de som arbetar med tidskrifter inte&lt;br&gt;bara tillgång till ny teknik, utan även till utbildning i ny teknik och gra-&lt;br&gt;fisk formgivning och inte minst till kontakter med andra tidskriftsredak-&lt;br&gt;törer. De som arbetar med kulturtidskrifter har också upptäckt möjlig-&lt;br&gt;heten att kommunicera och informera via Internet. Några kulturtidskrifter&lt;br&gt;har i dag egna hemsidor där man har möjlighet att fördjupa debatten,&lt;br&gt;lägga upp kompletterande material, informera och hålla kontakt med&lt;br&gt;läsekretsen. Andra tidskrifter finns enbart tillgängliga i elektronisk form,&lt;br&gt;vilket bl.a. kan bero på att de inte längre klarar av ökade kostnader för&lt;br&gt;tryck, papper och inte minst porto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kulturtidskrifter har under senare år vidkänts ett stort prenu-&lt;br&gt;merationsbortfall på grund av bibliotekens försämrade ekonomi. Sam-&lt;br&gt;tidigt ökar utnyttjandet av tidskrifterna alltmer i bibliotekens upplys-&lt;br&gt;nings- och informationsarbete. Tre gånger så många uppsöker biblio-&lt;br&gt;teken i syfte att läsa eller låna tidskrifter i dag jämfört med budgetåret&lt;br&gt;1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har kostnaderna för tidskrifternas distribution ökat&lt;br&gt;markant. Eftersom kulturtidskrifterna till största delen är prenumererade&lt;br&gt;blir varje portohöjning ytterst kännbar. Enligt statistik som Sveriges Tid-&lt;br&gt;skrifter tagit fram har portot för tidskrifter under åren 1992-1995 ökat&lt;br&gt;med 33,5 procent. Detta skall jämföras med konsumentprisindex som&lt;br&gt;under samma period har ökat med 11,2 procent. Går man tillbaka i tiden&lt;br&gt;till år 1981, då trycksaksportot försvann, ligger ökningen på över 1 300&lt;br&gt;procent fram till år 1997. Konsumentprisindex ökade under perioden med&lt;br&gt;230 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att få tag på lösnummer av kulturtidskrifter är svårt. De företag som i&lt;br&gt;huvudsak distribuerar vecko- och månadstidningar till återförsäljare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kiosker och tobakshandlare är förhållandevis dyra för kulturtidskrifternas&lt;br&gt;vidkommande. Själva distributionsapparaten är för stor och komplicerad&lt;br&gt;för kulturtidskrifternas små upplagor. Den turbulens med företagsned-&lt;br&gt;läggningar, ägarbyten och ändrad inriktning som ägt rum bland distribu-&lt;br&gt;tionsföretagen under de senaste åren har heller inte gynnat kulturtid-&lt;br&gt;skrifternas intressen. Bokhandeln har i dag inget övergripande ansvar att&lt;br&gt;tillhandahålla kulturtidskrifter, utan den försäljning som sker, tillkommer&lt;br&gt;ofta på lokala initiativ och på kulturtidskrifternas egna försälj-&lt;br&gt;ningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten ”Tidskriftsdistribution. Från allians till konkurrens och&lt;br&gt;dominans”, skriven av Peter O. Nilsson på uppdrag av Rådet för mång-&lt;br&gt;fald inom massmedierna, behandlas de problem många tidskrifter har&lt;br&gt;med distribution av lösnummer. För att öka lösnummerspridningen av ett&lt;br&gt;antal special-, opinions- och kulturtidskrifter och därmed undersöka om&lt;br&gt;förbättrad tillgänglighet kan öka läsningen av den här sortens press, före-&lt;br&gt;slås i rapporten ett treårigt försök, i vilket 100 handlare runt om i landet&lt;br&gt;väljs ut som återförsäljare av 30 olika tidskrifter. Försöket föreslås drivas&lt;br&gt;av branschen själv och finansiering sökas från olika håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Nuvarande statliga stöd till litteratur,&lt;br&gt;bokhandel och kulturtidskrifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till litteratur och kulturtidskrifter lämnas i dag inom&lt;br&gt;ramen för tre olika stödordningar och tre olika anslag i statsbudgeten:&lt;br&gt;stöd till utgivning av litteratur, stöd till bokhandel och stöd till kulturtid-&lt;br&gt;skrifter. Stöden lämnas inom ramen för verksamhetsområdet Bibliotek,&lt;br&gt;litteratur och kulturtidskrifter (utgiftsområde 17) och redovisas kort&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omfattar också bl.a. statligt stöd till regional bib-&lt;br&gt;lioteksverksamhet, stöd till En bok för alla AB för utgivning och sprid-&lt;br&gt;ning av kvalitetslitteratur till lågpris, liksom stöd till inköp av litteratur&lt;br&gt;till folk- och skolbibliotek. Dessa redovisas dock inte närmare eftersom&lt;br&gt;de inte berörs av förslagen i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till utgivning av litteratur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utgivningsstödet infördes år 1975 sedan 1968 års litteratur-&lt;br&gt;utredning pekat på en kraftigt försämrad situation för kvalitetsboken,&lt;br&gt;med ökade kostnader för förlagen, stigande bokpriser, färre debutanter&lt;br&gt;och svårigheter att ge ut udda böcker. För att stödet effektivt skulle&lt;br&gt;främja just den kvalitetslitteratur som hade svårt att hävda sig på den&lt;br&gt;kommersiella marknaden, utformades det som ett selektivt stöd för en-&lt;br&gt;skilda boktitlar inom olika litteraturkategorier. Så har det också förblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet regleras i förordningen (1993:449) om statligt litteraturstöd och&lt;br&gt;är indelat i åtta olika stödordningar: ny svensk skönlitteratur för vuxna,&lt;br&gt;skönlitteratur för vuxna i svensk översättning, facklitteratur för vuxna,&lt;br&gt;barn- och ungdomslitteratur, bildböcker och bildverk för vuxna, klassisk&lt;br&gt;litteratur (inkl, lagerstöd), tecknade serier för barn och ungdom samt&lt;br&gt;litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Därutöver har, i särskild&lt;br&gt;ordning inom ramen för utgivningsstödet, även en klassikerserie för&lt;br&gt;skolan producerats. Målsättningen om produktion av 100 titlar är nu upp-&lt;br&gt;fylld och medel anslås fortsättningsvis en tid för lagerhållning och ny-&lt;br&gt;tryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbeloppen i utgivningsstödet baseras på arkersättning, där ett ark&lt;br&gt;motsvarar 16 trycksidor. Utgivningsstödet prövas efter ansökan av Sta-&lt;br&gt;tens kulturråd och kan sökas av förlag eller utgivare verksamma i Sve-&lt;br&gt;rige. Det avgörande kriteriet för om stöd beviljas är bokens litterära kva-&lt;br&gt;litet. För att, så långt som möjligt, undvika statlig styrning av utgiv-&lt;br&gt;ningen är större delen av stödet konstruerat som ett efterhandsstöd som&lt;br&gt;söks efter det att boken har kommit ut. Förhandsbesked kan lämnas i&lt;br&gt;vissa fall. När det gäller klassisk litteratur lämnas dock stödet före utgiv-&lt;br&gt;ningen i form av produktionsstöd. Möjligheter att fa produktionsstöd&lt;br&gt;finns även för andra typer av litteratur när det gäller särskilt kostsamma&lt;br&gt;utgåvor. För litteratur på invandrar- och minoritetsspråk lämnas stödet i&lt;br&gt;form av verksamhetsbidrag till förlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utgivningsstödet är en prispress kopplad, vilket innebär att förla-&lt;br&gt;gen inte far överstiga vissa angivna maximipriser, forlagsnettopriser, för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;titlar som de söker stöd för. Dessa förlagsnettopriser, eller F-priser som Prop. 1997/98:86&lt;br&gt;de kallas i dagligt tal, fastställs varje år av Statens kulturråd efter över-&lt;br&gt;läggningar med branschen. Om F-priset överskrids reduceras stödbe-&lt;br&gt;loppet eller, om överskridandet är stort, tas ansökan inte upp till behand-&lt;br&gt;ling. Andra krav som ställs för att en titel skall kunna erhålla utgivnings-&lt;br&gt;stöd är att den finns tillgänglig för distribution i bokhandeln. Således&lt;br&gt;krävs det att utgåvan finns med i en lagerkatalog som är tillgänglig i&lt;br&gt;bokhandeln samt att den förses med ett svenskt ISBN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1998 är 31 267 000 kr anvisade för stöd till utgivning&lt;br&gt;av litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till bokhandeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till bokhandeln är indelat i kredit-, sortiments- och&lt;br&gt;katalogdatorstöd och handhas av Bokbranschens Finansieringsinstitut AB&lt;br&gt;(BFI). Stödet regleras i förordningen (1985:525) om statligt stöd till bok-&lt;br&gt;handeln och det övergripande syftet med stödet är att behålla, och om&lt;br&gt;möjligt förstärka, ett vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten&lt;br&gt;av kvalitetslitteratur i bokhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditstödet infördes år 1977 och dess syfte är att säkerställa en funge-&lt;br&gt;rande bokdistribution genom att underlätta investeringar i bokhandeln.&lt;br&gt;Kreditstöd lämnas i första hand för att upprätthålla fortsatt drift av bok-&lt;br&gt;handlar på mindre eller medelstora orter, men också för nyetablering av&lt;br&gt;bokhandel på orter som saknar en sådan. Stödet ges i form av lån för&lt;br&gt;exempelvis ombyggnad av affärslokal, inredning, lagerinvestering eller&lt;br&gt;övertagande av hyresrätten till en affärslokal. Två typer av lån före-&lt;br&gt;kommer: avskrivningslån, som är ränte- och amorteringsffia och skrivs&lt;br&gt;av på fem år, och investeringslån som skall betalas tillbaka inom loppet&lt;br&gt;av tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hjälpa mindre bokhandlar att hålla ett brett sortiment av kvali-&lt;br&gt;tetslitteratur infördes sortimentsstödet år 1985. Syftet med stödet är att&lt;br&gt;underlätta för servicebokhandeln att lagerhålla ett, i förhållande till bok-&lt;br&gt;handelns storlek, bra urval av god och efterfrågad litteratur. För att er-&lt;br&gt;hålla stöd skall bokhandeln dels vara ansluten till Seeligs nyhetsabonne-&lt;br&gt;mang för servicebokhandel, dels ha köpt in allmänlitteratur för lägst&lt;br&gt;100 000 kr och högst 800 000 kr under en period av tolv månader. Bok-&lt;br&gt;handeln är indelad i storleksklasser och skall ta emot mellan 400 och&lt;br&gt;1 000 titlar av den litteratur som ingår i Seeligs nyhetsabonnemang. In-&lt;br&gt;köpen skall göras under kalenderåret efter det att ansökan lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katalogdatorstödet tillkom år 1992 för att ge servicebokhandlama&lt;br&gt;möjlighet att investera i en katalogdator. Det syftar till att ge invånarna&lt;br&gt;på mindre orter information om och tillgång till alla böcker som finns&lt;br&gt;tillgängliga på marknaden. Liksom sortimentsstödet ges det till&lt;br&gt;bokhandlar vars inköp av allmänlitteratur ligger mellan 100 000 och&lt;br&gt;800 000 kronor per år. Katalogdatorstödet lämnas i form av stöd till in-&lt;br&gt;vesteringar och driftskostnader för anslutning till bokbranschens datori-&lt;br&gt;serade katalog- och ordersystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1998 är 7 301 000 kr anvisade för stöd till bokhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kulturtidskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd till kulturtidskrifter inrättades år 1966 med stödet till dags-&lt;br&gt;pressen som förebild och med samma motivering som gäller än i dag; att&lt;br&gt;kulturtidskrifterna har stor betydelse för den allmänna debatten i kultu-&lt;br&gt;rella, sociala och politiska frågor och därmed för den demokratiska pro-&lt;br&gt;cessen i landet. Syftet med stödet är att det skall garantera en kulturellt&lt;br&gt;värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Stödet regleras i förordningen&lt;br&gt;(1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter och lämnas dels som pro-&lt;br&gt;duktionsstöd, dels som utvecklingsstöd. Produktionsstödet lämnas som&lt;br&gt;bidrag till en kulturtidskrifts produktionskostnader, medan utvecklings-&lt;br&gt;stödet är avsett för utvecklingsinsatser när det gäller marknadsföring,&lt;br&gt;teknik och utbildning. För att få stöd måste en tidskrift under redovis-&lt;br&gt;ningsåret beräknas gå med förlust och den skall vidare vara spridd i hela&lt;br&gt;landet. Ansökningar om stöd prövas av Statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1998 är 19 500 000 kr anvisade för stöd till kulturtid-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Stöd för utgivning och distribution av litteratur &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1997/98:86&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett utvidgat statligt stöd infors ft.o.m. år 1999&lt;br&gt;för utgivning och distribution av litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det nuvarande stödet till utgivning av litte-&lt;br&gt;ratur bör ökas med 17,8 miljoner kronor för att även rymma det utvid-&lt;br&gt;gade stödet till utgivning och distribution av litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Regeringens förslag avviker från utredningens förslag på&lt;br&gt;det sättet att bokhandeln föreslås få del av de distributionsstödda titlarna&lt;br&gt;på samma villkor som biblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissopinionen är i stort sett positiv till utred-&lt;br&gt;ningens förslag om distributionsstöd till bibliotek. Statens kulturråd&lt;br&gt;stödjer förslaget, men anser att utgivningsstödet samtidigt måste förstär-&lt;br&gt;kas. Reaktionerna från länsbiblioteken varierar. Flera är positiva till stö-&lt;br&gt;det om distributionen kan lösas på ett sätt som kräver ett minimum av&lt;br&gt;personalresurser och fraktkostnader. Några anser att distributionen bör&lt;br&gt;ske direkt till kommunbiblioteken medan andra anser att förslaget ger&lt;br&gt;länsbibliotek och kommunbibliotek möjlighet till utökad samverkan.&lt;br&gt;Landstingsförbundet menar att de konkreta frågorna om böckernas hante-&lt;br&gt;ring inte är tillräckligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är kritiska till utredningens förslag om ett särskilt&lt;br&gt;stöd för distribution till bokhandeln. Bl.a. motsätter sig Svenska Bok-&lt;br&gt;handlareföreningen att förslaget genomförs, med hänvisning till att det&lt;br&gt;inte är konkurrensneutralt i förhållande till det föreslagna distributions-&lt;br&gt;stödet riktat till biblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av remissopinionen tillstyrker utredningens förslag om att&lt;br&gt;en upplagespärr införs. Statens kulturråd bedömer att förslaget är en&lt;br&gt;rimlig kompromiss mellan vanligt förekommande ståndpunkter; å ena&lt;br&gt;sidan uppfattningen att titlar i stora upplagor inte behöver litteraturstöd, å&lt;br&gt;andra sidan uppfattningen att enbart kvalitet skall vara ett kriterium för&lt;br&gt;bedömning. Svenska Förläggareföreningen motsätter sig förslaget om en&lt;br&gt;upplagespärr bl.a. mot bakgrund av att föreningen anser att det syftar till&lt;br&gt;att utesluta kommersiellt framgångsrika böcker även om de är av hög&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att stöd till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk i&lt;br&gt;fortsättningen skall utgå till titlar och provöversättningar bemöts mycket&lt;br&gt;positivt av remissinstanserna. Sveriges Författarförbund m.fl. stöder&lt;br&gt;grundtanken att stödet skall vara ett titelstöd och betonar att flera invand-&lt;br&gt;rargrupper lider stor brist på litteratur på det egna språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enig remissopinion stöder förslaget att utgivningsstöd även skall&lt;br&gt;kunna lämnas till nya medier som bl.a. cd-rom och digital publicerings-&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare överväganden: Statligt stöd till utgivning av&lt;br&gt;litteratur infördes första gången budgetåret 1975/76 (prop. 1975:20, bet.&lt;br&gt;1975:KrU12, rskr. 1975:201). Genom riksdagens beslut år 1978 (bet.&lt;br&gt;1977/78:KrU22, rskr. 1977/78:274) reformerades stödet och fick i stort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett den nuvarande utformningen. Riksdagen beslutade budgetåret Prop. 1997/98:86&lt;br&gt;1992/93 att grunderna för utgivningsstödet skulle ligga fast (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100 bil. 12, bet. 1992/93:KrU26, rskr. 1992/93:319).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bokutgivningen i&lt;br&gt;Sverige ligger på en hög nivå internationellt sett. Med tanke på det be-&lt;br&gt;gränsade svenska språkområdet finns det en betydande bredd och mång-&lt;br&gt;fald i utbudet. Några mycket stora förlag dominerar utgivningen, men&lt;br&gt;små och medelstora förlag står för en betydande del av kvalitetsutgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen visar att det nuvarande stödet för utgivning av littera-&lt;br&gt;tur har stor betydelse för förlagens, inte minst de mindre och medelsto-&lt;br&gt;ras, möjligheter att ge ut kvalitetslitteratur. Stödet bidrar till att en bredd i&lt;br&gt;utgivningen kan upprätthållas. Möjligheten till ekonomiskt stöd gör att&lt;br&gt;förlagen vågar ge ut kulturellt värdefull litteratur även om den inte kan&lt;br&gt;förväntas bli kommersiellt framgångsrik. Mot denna bakgrund är det av&lt;br&gt;största vikt att ett statligt stöd för utgivning av litteratur finns kvar även i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande utgivningsstödet är emellertid helt inriktat på att stödja&lt;br&gt;utgivningen av kvalitetslitteratur. Den vidare spridningen av de utgiv-&lt;br&gt;ningsstödda titlarna bygger på förlagets möjligheter att sälja böckema.&lt;br&gt;Bokutredningen visar att endast en relativt liten del av den utgivnings-&lt;br&gt;stödda litteraturen når ut till allmänheten. Det är mycket svårt för i syn-&lt;br&gt;nerhet de små förlagen att få till stånd en bra distribution av sina titlar.&lt;br&gt;En betydande del av den tryckta upplagan ligger därför kvar osåld ett år&lt;br&gt;efter utgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bokutredningen och flertalet remissinstanser bedömer re-&lt;br&gt;geringen att det är angeläget att det nuvarande utgivningsstödet byggs ut&lt;br&gt;till ett stöd som även omfattar distributionsledet. Skälet för detta är att&lt;br&gt;den litteratur som bedöms vara av en sådan kvalitet att den berättigar till&lt;br&gt;statligt utgivningsstöd också bör göras tillgänglig för en bred allmänhet.&lt;br&gt;Det nya stödet bör avse distribution av ett visst antal exemplar av varje&lt;br&gt;utgivningsstödd titel till såväl folkbibliotek som till en grupp bokhandlar&lt;br&gt;på samma villkor. Syftet med det nya stödet är att tillförsäkra den en-&lt;br&gt;skilde medborgaren bättre tillgång till en bred och kvalitativt värdefull&lt;br&gt;bokutgivning som ger möjlighet till ökad kunskap och kulturell upple-&lt;br&gt;velse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen har för sitt förslag om distributionsstöd inspirerats av&lt;br&gt;den inköpsordning som finns i Norge. Den innebär att norska staten&lt;br&gt;köper in drygt 1 500 exemplar av ca 400 titlar per år och distribuerar&lt;br&gt;dessa till landets bibliotek. Regeringens förslag till distributionssystem&lt;br&gt;innebär en flexibel distributionsform och därmed möjligheter till ett&lt;br&gt;aktivt läsfrämjande arbete. Distributionen av utgivningsstödda titlar blir&lt;br&gt;ett gott komplement till det statliga stödet till folkbibliotekens inköp av&lt;br&gt;valfri litteratur som riktar sig till barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogör regeringen för de grunder som bör gälla för det&lt;br&gt;nya utgivnings- och distributionsstödet, liksom de litteraturkategorier&lt;br&gt;som skall kunna erhålla stöd. Det ankommer på regeringen att utforma&lt;br&gt;närmare föreskrifter om villkoren för stöd till utgivning och distribution&lt;br&gt;av litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för utgivnings- och distributionsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5 ovan länmas en närmare beskrivning av det nuvarande statliga&lt;br&gt;stödet för utgivning av litteratur. Det avgörande kriteriet för om stöd be-&lt;br&gt;viljas är bokens litterära kvalitet. Stödet är, med några undantag, kon-&lt;br&gt;struerat som ett efterhandsstöd som söks av förlagen efter det att boken&lt;br&gt;har kommit ut. Stödbeloppen baseras på s.k. arkersättning. Till utgiv-&lt;br&gt;ningsstödet är vidare en prispress kopplad, vilken innebär att förlagens&lt;br&gt;prissättning för titlar som de söker stöd för inte får överstiga vissa angiv-&lt;br&gt;na maximipriser. Andra krav som ställs för att en titel skall kunna erhålla&lt;br&gt;utgivningsstöd är att den skall finnas tillgänglig för distribution i bok-&lt;br&gt;handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grundläggande villkor för det nuvarande utgivningsstödet har&lt;br&gt;visat sig vara ändamålsenliga och bör därför kvarstå oförändrade i den&lt;br&gt;nya stödordningen för utgivnings- och distributionsstöd. Vissa mindre&lt;br&gt;ändringar föreslås dock i stödordningen för litteratur på invandrar- och&lt;br&gt;minoritetsspråk, samtidigt som en helt ny stödkategori föreslås (se&lt;br&gt;nedan). Därtill bör fogas vissa nya generella villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant är att förlagen för att erhålla statligt stöd för utgivning måste&lt;br&gt;åta sig att för distribution tillhandahålla ett visst antal exemplar av varje&lt;br&gt;utgivningsstödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel. För&lt;br&gt;distribution till folkbiblioteken skall antalet exemplar motsvaras av anta-&lt;br&gt;let kommuner i landet. För distribution till bokhandeln skall antalet&lt;br&gt;exemplar uppgå till högst 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att biblioteken varje år får ca 200 000 böcker samt att&lt;br&gt;bokhandeln erbjuds ca 70 000 böcker. Fördelningen till länsbiblioteken&lt;br&gt;bör ske högst fyra gånger per år. Distributionen skall ske via Statens&lt;br&gt;kulturråd. Förlagen kompenseras för distributionen inom ramen för ut-&lt;br&gt;givningsstödet med 50 procent av förlagsnettopriset. Regeringen anser, i&lt;br&gt;likhet med bokutredningen, att länsbiblioteken med den kunskap de har&lt;br&gt;om regionen, kan samordna fördelningen av titlarna på kommunerna&lt;br&gt;inom länet med målet att göra kvalitetslitteraturen tillgänglig för en bred&lt;br&gt;allmänhet. En viktig uppgift för länsbiblioteken kan därmed vara att&lt;br&gt;medverka till marknadsföringen av de distributionsstcdda titlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länsbibliotek har i sina remissyttranden påtalat risker med att&lt;br&gt;hanteringen av alla böcker kan komma att medföra ökade kostnader,&lt;br&gt;merarbete och fördelningsproblem. Sådana problem bör dock kunna&lt;br&gt;undvikas om den praktiska hanteringen görs så smidig och flexibel som&lt;br&gt;möjligt och föregås av en noggrann planering. Statens kulturråd har med&lt;br&gt;sin kunskap om branschen och biblioteken bedömt att rutiner för bok-&lt;br&gt;hanteringen kan anpassas flexibelt. I de förarbeten som Kulturrådet redan&lt;br&gt;nu gjort i samband med bokutredningens förslag om ett distributions-&lt;br&gt;system, beläggs detta ytterligare. Det bör därför ankomma på Statens&lt;br&gt;kulturråd att i samråd med länsbiblioteken planera arbetet och utforma&lt;br&gt;rutiner som ger möjlighet till olika regionala lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt bör vara att länsbiblioteken i samarbete med kom-&lt;br&gt;munbiblioteken fritt far disponera och fördela titlarna. Staten bekostar&lt;br&gt;transporterna från förlag till länsbibliotek inom ramen för utgivnings-&lt;br&gt;och distributionsstödet. I län med länsbibliotek som har väl utbyggda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportsystem och relativt få kommuner bör den vidare distributionen&lt;br&gt;inte utgöra några större problem. Statens kulturråd bör dock under förbe-&lt;br&gt;redelsearbetet beakta eventuella komplikationer som kan uppstå i andra&lt;br&gt;län och därmed medverka till att extrakostnader för länsbiblioteken inte&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributionen till bokhandeln medger att upp till 100 bokhandlar del-&lt;br&gt;tar i distributionssystemet. Erbjudandet om att delta skall rikta sig till&lt;br&gt;bokhandlar utanför servicebokhandlargruppen. Sortimentsstödet för ser-&lt;br&gt;vicebokhandlargruppen föreslås samtidigt förstärkas (se avsnitt 8). En&lt;br&gt;preliminär information bör kunna ges och utlysning genomföras av Sta-&lt;br&gt;tens kulturråd under senare delen av år 1998. Mellan förlag och bokhan-&lt;br&gt;del finns i flertalet fall inarbetade distributionskanaler som även här blir&lt;br&gt;en naturlig länk när det gäller distributionen av de utgivningsstödda&lt;br&gt;titlarna. Det ankommer vidare på Kulturrådet att i samverkan med bok-&lt;br&gt;handel och förlag utforma lämpliga distributionsrutiner. Regeringen för-&lt;br&gt;utsätter att böcker som bokhandeln erhållit inom ramen för distributions-&lt;br&gt;stödet inte omfattas av någon retur till förlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat nytt villkor i utgivnings- och distributionsstödet gäller inrät-&lt;br&gt;tandet av en s.k. upplagespärr. Bokutredningen visar att flera av de titlar&lt;br&gt;som fått utgivningsstöd inom kategorierna svensk skönlitteratur, översatt&lt;br&gt;skönlitteratur och barn- och ungdomslitteratur, har tryckts i 10 000-&lt;br&gt;30 000 exemplar. Vissa har t.o.m. tryckts i 80 000-90 000 exemplar. Av&lt;br&gt;de titlar som fått utgivningsstöd är det ca tio procent som trycks i upp-&lt;br&gt;lagor över 10 000 exemplar. För att statens resurser skall utnyttjas effek-&lt;br&gt;tivt föreslår bokutredningen att en reducering av utgivningsstödet med 50&lt;br&gt;procent bör ske när förstaupplagan ligger på en nivå där boken av egen&lt;br&gt;kraft bär upp de ekonomiska kostnaderna. Utredningen anser att denna&lt;br&gt;nivå för närvarande i normalfallet ligger på 6 000 exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, i likhet med bokutredningen och flertalet remiss-&lt;br&gt;instanser, att en upplagespärr införs som ett villkor i stödordningen för&lt;br&gt;utgivnings- och distributionsstöd. Upplagespärren innebär att stödbelop-&lt;br&gt;pet reduceras med 50 procent när en bok trycks i en förstaupplaga som&lt;br&gt;innebär att boken kan beräknas gå med vinst. Det grundläggande kravet&lt;br&gt;på kvalitet är oförändrat. Också med en upplagespärr kommer en titel att&lt;br&gt;kunna få stöd, om än reducerat, även om den tryckts i en hög upplaga.&lt;br&gt;Med en sådan spärr skapas ekonomiskt utrymme för fler titlar att få del&lt;br&gt;av det statliga utgivningsstödet. Det bör ankomma på Statens kulturråd&lt;br&gt;att bedöma vilken upplagenivå som är en rimlig gräns. För år 1999 anser&lt;br&gt;regeringen det lämpligt att utgå från bokutredningens bedömning ,på&lt;br&gt;6 000 exemplar. Den fortsatta prövningen av upplagenivån bör ske i&lt;br&gt;samband med de överläggningar som Kulturrådet årligen har med bran-&lt;br&gt;schen om högsta tillåtna förlagsnettopris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till olika litteraturkategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser kan utgivningsstöd lämnas till åtta olika&lt;br&gt;litteraturkategorier. Dessa är ny svensk skönlitteratur för vuxna, skön-&lt;br&gt;litteratur för vuxna i svensk översättning, facklitteratur för vuxna, bam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ungdomslitteratur, bildböcker och bildverk för vuxna, klassisk litte-&lt;br&gt;ratur, tecknade serier för barn och ungdom samt litteratur på invandrar-&lt;br&gt;och minoritetsspråk. Dessa litteraturkategorier bör bibehållas i det nya&lt;br&gt;utgivnings- och distributionsstödet, med vissa justeringar och komplette-&lt;br&gt;ringar som regeringen redogör för nedan. Statens kulturråd skall även i&lt;br&gt;fortsättningen avgöra den närmare fördelningen av anslagsmedlen på de&lt;br&gt;olika litteraturkategoriema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i olika litteraturkategorier innebär att stödet täcker i stort&lt;br&gt;sett alla kategorier av allmänlitteratur. Systemet med titelstöd innebär&lt;br&gt;också att krav på kvalitet kan ställas inom samtliga kategorier. Efter-&lt;br&gt;handsstödet medför även att förlagen måste bära den ekonomiska risken&lt;br&gt;utan att staten styr utgivningsbesluten. För utgivning inom vissa littera-&lt;br&gt;turkategorier måste dock undantag kunna göras från dessa regler. Det&lt;br&gt;gäller den utgivning som med all säkerhet inte skulle komma till stånd&lt;br&gt;alls om det inte fanns möjlighet till stöd eller beslut om stöd i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande stödet till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk&lt;br&gt;lämnas i form av verksamhetsbidrag till förlag. Det innebär att stödet inte&lt;br&gt;är avsett för en särskild titel, utan för litteratur som förlaget själv be-&lt;br&gt;stämmer och som anses vara av värde för en invandrargrupp. En kvali-&lt;br&gt;tetsbedömning skall i princip även här ligga till grund för beslut om stöd.&lt;br&gt;Det finns emellertid betydande svårigheter att finna former för en sådan&lt;br&gt;bedömning, då den berörda litteraturen omfattar ett flertal olika språk.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund bör bokutredningens förslag i den här delen genom-&lt;br&gt;föras. Stödordningen för litteratur på invandrar- och minoritets-språk&lt;br&gt;förändras därmed till ett titelstöd samtidigt som ett stöd för provöversätt-&lt;br&gt;ning till svenska inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översättningsstödet innebär att förlagen får möjlighet att ansöka om&lt;br&gt;medel till en provöversättning av delar av en författares verk. Därefter&lt;br&gt;kan förlaget bedöma om utgivningen är intressant och ansöka om utgiv-&lt;br&gt;ningsstöd hos Statens kulturråd. Målet är även i fortsättningen att titlar&lt;br&gt;som får statligt utgivningsstöd skall ges ut på originalspråket. I vissa fall&lt;br&gt;bör litteratur på invandrar- och minoritetsspråk också kunna få stöd for&lt;br&gt;utgivning på svenska. Kulturrådet bör även i fortsättningen särskilt be-&lt;br&gt;akta de befolkningsgrupper i landet som på grund av krig, svag in-&lt;br&gt;frastruktur eller liknande saknar litteratur på sitt eget språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya informationstekniken öppnar andra vägar för författare att&lt;br&gt;lagra och sprida sina texter än på papper. Digital publiceringsteknik och&lt;br&gt;Internet kan få stor betydelse för att öka tillgängligheten till litteratur på&lt;br&gt;t.ex. invandrar- och minoritetsspråk. Multimedia och kassettböcker kan&lt;br&gt;också vara viktiga medel för att introducera läsovana människor till litte-&lt;br&gt;raturens värld. Med tillämpning av de principer som i övrigt gäller för&lt;br&gt;utgivnings- och distributionsstödet, skulle dessa medier uteslutas från&lt;br&gt;stöd eftersom arkersättningsprincipen inte går att tillämpa. Det är dock&lt;br&gt;angeläget att svensk kvalitetsutgivning på cd-rom, kassettböcker och&lt;br&gt;genom digital publiceringsteknik kan utvecklas. En särskild stödordning&lt;br&gt;inom ramen för utgivnings- och distributionsstödet bör därför inrättas för&lt;br&gt;stöd till nya medier. Stöd skall kunna utgå för viss del av&lt;br&gt;utgivningskostnader, försöksverksamhet eller projekt och fördelas i&lt;br&gt;enlighet med Statens kulturråds allmänna riktlinjer för bidragsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även litterära evenemang där författare och bokläsare möts är av stor&lt;br&gt;betydelse för boken och läsandet. Poesi- och berättarfestivaler är&lt;br&gt;manifestationer för litteraturen. Arrangemang och projekt av denna typ&lt;br&gt;som har till syfte att främja boken och läsandet bör därför också kunna få&lt;br&gt;statligt stöd inom ramen för samma stödordning. Det bör ankomma på&lt;br&gt;regeringen att utforma närmare föreskrifter om villkoren för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 föreslå en&lt;br&gt;ökning av nuvarande stöd till utgivning av litteratur med 17,8 miljoner&lt;br&gt;kronor för att det även skall rymma det utvidgade stödet till utgivning&lt;br&gt;och distribution av litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Stöd för läsfrämjande insatser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett nytt statligt stöd införs ff.o.m. år 1999 för&lt;br&gt;läsffämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det nya stödet för läsffämjande insatser&lt;br&gt;bör anvisas 6,8 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningens förslag: Överensstämmer till viss del med regering-&lt;br&gt;ens förslag. Utredningen föreslår läsffämjande åtgärder for barn under tio&lt;br&gt;år och att särskilda medel fördelas länsvis så att bambibliotekskonsu-&lt;br&gt;lentema får ansvaret för att ge kunskap och information om böcker och&lt;br&gt;läsning. Dessutom lämnar utredningen förslag om att Statens kulturråd&lt;br&gt;bör få särskilda medel för att producera en bambokskatalog och en kata-&lt;br&gt;log över utgivningsstödda titlar. Läsffämjande insatser föreslås också för&lt;br&gt;bibliotek och bokhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag om läsffämjande verksam-&lt;br&gt;het för barn har mottagits positivt av remissinstanserna. Många anser&lt;br&gt;dock att fler aktörer än länsbiblioteken bör inbegripas i arbetet och att&lt;br&gt;utredningens förslag till medelstilldelning inte motsvaras av det stora&lt;br&gt;behov som finns. Vidare anser flera att målgruppen bör vara barn och&lt;br&gt;unga och att det saknas motiv för den föreslagna åldersgränsen 0-10 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av remissinstanserna ställer sig bakom förslaget&lt;br&gt;om stöd till en bambokskatalog och ffamhåller att olika aktörer i det läs-&lt;br&gt;ffämjande arbetet behöver en sakkunnig och attraktiv information om&lt;br&gt;barn, böcker och läsning för utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är överlag positiv till förslaget om särskilda insatser&lt;br&gt;för marknadsföring av utgivningsstödda titlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Nedan behandlar re-&lt;br&gt;geringen ffågor om särskilda läsffämjande insatser för barn och ung-&lt;br&gt;domar, stöd till en bambokskatalog och stöd till marknadsföringsinsatser&lt;br&gt;för utgivningsstödda titlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsfrämjande insatser för barn och ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att bam och unga läser böcker och att böckerna finns i&lt;br&gt;deras närhet. Läslusten måste väckas när barnen är små och hållas vid liv&lt;br&gt;under de unga åren. Föräldrar, lärare i förskola och skola, bibliotekarier&lt;br&gt;och andra har en viktig roll när det gäller att fånga de ungas intresse för&lt;br&gt;litteraturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att utlåningen vid landets bibliotek och försäljningen&lt;br&gt;av bam- och ungdomslitteratur kraftigt minskat under 1990-talet införde&lt;br&gt;regeringen budgetåret 1997 ett nytt stöd för inköp av litteratur för bam&lt;br&gt;och unga till folk- och skolbibliotek. I statsbudgeten anvisades 25 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för bokinköpen. Stödet innebär att varje kommun erbjuds en&lt;br&gt;möjlighet att söka bidrag för inköp av valffi litteratur för bam och unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt infördes engångsvis ett stöd till läsffämjande verksamhet för&lt;br&gt;bam och unga med fem miljoner kronor. Via Statens kulturråd fanns&lt;br&gt;under år 1997 därmed även möjligheter för folkbildningsförbund, för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldraföreningar, konstnärliga centrumbildningar, kulturföreningar m.fl.&lt;br&gt;att få statligt stöd för aktiviteter vars mål var att förmedla litteraturen och&lt;br&gt;språket till bam och unga. Intresset för de nya statliga stöden har varit&lt;br&gt;mycket stort. Sammanlagt inkom till Kulturrådet 353 ansökningar om&lt;br&gt;totalt nära 40 miljoner kronor för olika läsffämjande aktiviteter riktade&lt;br&gt;till bam och unga. Eftersom inköpsstödet till biblioteken var villkorat&lt;br&gt;med läsffämjande insatser har det initierat ett flertal samarbetsprojekt&lt;br&gt;mellan folk- och skolbibliotek, barnhälsovård och barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det särskilda stödet till läsffämjande insatser har en rad projekt&lt;br&gt;och verksamheter kunnat bedrivas runt om i landet såsom skrivarverkstä-&lt;br&gt;der, litteraturläger, författarbesök, metod- och utvecklingsprojekt om&lt;br&gt;högläsning och berättarteknik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen har funnit att bokläsningen bland de unga har minskat,&lt;br&gt;trots en stor kvalitetsutgivning av bam- och ungdomslitteratur. Detta&lt;br&gt;gäller både i lästid och andelen läsare. Regeringen anser att utvecklingen&lt;br&gt;är oroande och menar att staten nu bör ta ett utökat ansvar för läsfräm-&lt;br&gt;jande verksamhet. Det stora antalet ansökningar om stöd för läsfrämjande&lt;br&gt;insatser för bam och unga som inkom till Statens kulturråd under år 1997&lt;br&gt;visar att det finns ett mycket stort intresse och engagemang bland olika&lt;br&gt;aktörer och yrkesgrupper i samhället för att stödja bam och ungdomars&lt;br&gt;läsning. Den tillämpade stödformen främjar egna initiativ och utveckling&lt;br&gt;av nya samarbetsformer, som är en viktig del i det läsfrämjande arbetet.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden bör ett stöd för läsfrämjande verksamhet liknande&lt;br&gt;det som prövades under år 1997 införas permanent. Särskilda medel bör&lt;br&gt;därför finnas tillgängliga för Statens kulturråd att disponera för bidrag till&lt;br&gt;läsfrämjande. Olika aktörer i samhället, som förskolor, skolor, bibliotek,&lt;br&gt;bokhandlar, men även folkrörelser, föräldraföreningar, folkbildningsför-&lt;br&gt;bund, ungdomsorganisationer, invandrarorganisationer m.fl. ideella före-&lt;br&gt;ningar skall därmed också i fortsättningen kunna ansöka om bidrag till&lt;br&gt;verksamheter som syftar till att främja läsning bland bam och unga. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att utforma närmare föreskrifter för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bambokskatalog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad information om det utbud av litteratur som finns för bam och&lt;br&gt;unga saknas i dag på marknaden. Tidigare fanns ett branschsamarbete&lt;br&gt;omkring en katalog och under en viss tid utgick också ett statligt stöd för&lt;br&gt;att sprida katalogen. Bambokskatalogen, som innehöll ca 400 titlar, hade&lt;br&gt;en upplaga på en miljon exemplar och spreds, förutom till bokhandeln,&lt;br&gt;även till landets samtliga hushåll med bam mellan 3 och 13 år samt till&lt;br&gt;skolor, bibliotek och andra institutioner. Sedan det statliga stödet upp-&lt;br&gt;hörde spreds katalogen i betydligt mindre upplaga via länens bambiblio-&lt;br&gt;tekskonsulenter. Någon gemensam bambokskatalog finns inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att en bambokskatalog i enlighet med utredning-&lt;br&gt;ens förslag utgör ett viktigt led i arbetet med att sprida kännedom om de&lt;br&gt;bam- och ungdomsböcker som ges ut. Regeringen anser därför att sär-&lt;br&gt;skilda statliga medel bör anvisas för produktion och distribution av en&lt;br&gt;bokkatalog som vänder sig till både föräldrar och dem som arbetar med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bam och unga. Den sakkunskap som finns hos Statens kulturråd bör ut-&lt;br&gt;nyttjas för produktion och urval. Sakkunskap finns även hos Svenska&lt;br&gt;Barnboksinstitutet och andra, vilka bör kunna utnyttjas för att ge katalo-&lt;br&gt;gen ett så professionellt innehåll och en så tilltalande utformning som&lt;br&gt;möjligt. Katalogen bör även finnas på Internet och länkas till exempelvis&lt;br&gt;skoldatanätet och Kulturnät Sverige. Syftet med bambokskatalogen är att&lt;br&gt;den skall vara en handledning och locka till läsning. Den bör få största&lt;br&gt;möjliga spridning till bibliotek, bokhandlar, förskolor och skolor, lärar-&lt;br&gt;och biblioteksutbildningar, studieförbund m.fl. Det bör ankomma på re-&lt;br&gt;geringen att utforma närmare föreskrifter för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring av utgivningsstödda titlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen om vilka titlar som erhållit utgivningsstöd är i dag begränsad.&lt;br&gt;Årligen får ca 700 titlar statligt utgivningsstöd med sammanlagt omkring&lt;br&gt;30 miljoner kronor. Det är rimligt att denna litteratur blir känd bland dem&lt;br&gt;som arbetar med böcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att informationen om kvalitetslitteratur avsevärt&lt;br&gt;bör förbättras och att Statens kulturråd bör få särskilda medel för att pro-&lt;br&gt;ducera en katalog på Internet, kompletterad med viss tryckt information,&lt;br&gt;över de titlar som har fatt utgivningsstöd. Marknadsföringsinsatserna blir&lt;br&gt;ett viktigt komplement till det nya distributionssystemet som innebär att&lt;br&gt;spridningen av den utgivningsstödda litteraturen kommer att öka väsent-&lt;br&gt;ligt. Eftersom beslut om utgivningsstöd tas löpande under året bör upp-&lt;br&gt;dateringar på nätet kunna göras med jämna mellanrum så att informatio-&lt;br&gt;nen hålls aktuell. Katalogen bör vara attraktiv och stimulerande och in-&lt;br&gt;nehålla kortfattade uppgifter om författare, översättare m.m. Därmed kan&lt;br&gt;en bred presentation göras av denna kvalitetslitteratur till bokhandel,&lt;br&gt;bibliotek och press. Det bör ankomma på regeringen att utforma närmare&lt;br&gt;föreskrifter för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att föreslå att&lt;br&gt;6,8 miljoner kronor anvisas för läsfrämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Stöd till bokhandeln&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande statliga stödet till bokhandeln&lt;br&gt;utvidgas fr.o.m. år 1999. Stödet skall även omfatta ett nytt IT-stöd till&lt;br&gt;mindre bokhandlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Stödet till bokhandeln bör ökas med 2,5&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser framhåller bokhandelns&lt;br&gt;betydelse och betonar vikten av ett brett sortiment, bokhandelns kompe-&lt;br&gt;tens och kundservice. Vidare menar flera instanser att en förutsättning för&lt;br&gt;bokhandelns överlevnad är att ny teknik tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare övervägande: Stöd till bokhandeln har behand-&lt;br&gt;lats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Riktlinjer för det nuvarande stö-&lt;br&gt;det till bokhandeln beslutades budgetåret 1992/93 (prop. 1992/93:100 bil.&lt;br&gt;12, bet. 1992/93:KrU26, rskr. 1992/93:319).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bokhandeln spelar&lt;br&gt;en central roll för bokdistributionen. Ett väl spritt bokhandelsbestånd är&lt;br&gt;nödvändigt för att allmänheten skall kunna upptäcka litteraturen och få&lt;br&gt;tillgång till ett brett utbud av litteratur. Bokens fysiska närvaro stimulerar&lt;br&gt;till läsning. Staten ger i dag stöd till bokhandeln i form av kreditstöd,&lt;br&gt;sortimentsstöd och katalogdatorstöd. Syftet med statens stöd är att be-&lt;br&gt;hålla och förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgänglig-&lt;br&gt;heten av litteraturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen visar att kreditstödet har haft stor betydelse för en-&lt;br&gt;skilda bokhandlars utvecklingsmöjligheter och bidragit till nyetablering&lt;br&gt;av bokhandel på orter som länge saknat sådan. Sortimentsstödet bidrar&lt;br&gt;till att den mindre bokhandeln kan hålla ett bredare sortiment. Katalog-&lt;br&gt;datorstödet har dessutom inneburit att bokhandlar kunnat ge en förbättrad&lt;br&gt;kundservice, som annars enbart skulle varit förbehållen de större bok-&lt;br&gt;handlarna. De olika stödformerna i samverkan bidrar till en positiv ut-&lt;br&gt;veckling av bokhandeln. Mot denna bakgrund är det av största vikt att ett&lt;br&gt;statligt stöd till bokhandeln finns kvar även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokhandeln är i dag utsatt för hård konkurrens och ökade krav ställs på&lt;br&gt;den tekniska utrustningen. Nya informationssystem och en rationell dist-&lt;br&gt;ribution i bokbranschen möjliggör en avsevärd förbättring av kundser-&lt;br&gt;vicen. Bokutredningens undersökningar av detaljhandeln visar att fram-&lt;br&gt;för allt mindre bokhandlar, dvs. servicebokhandlar med låg omsättning,&lt;br&gt;har en skör ekonomisk ställning. Bokutredningens oro är stor för den&lt;br&gt;senaste tidens negativa kostnadsutveckling för många bokhandlar. På sikt&lt;br&gt;kan detta komma att urholka titelbredden och även försvåra för den&lt;br&gt;mindre bokhandeln att köpa in nyhetssortiment. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför, i likhet med bokutredningen, att det statliga stödet till bokhandeln&lt;br&gt;i form av kreditstöd och sortimentsstöd förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för den mindre bokhandelns överlevnad är att&lt;br&gt;den utnyttjar den nya tekniken och de funktioner som informationstekni-&lt;br&gt;ken ger möjligheter till. Vissa bokhandlar har dock i dag inte möjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inom ramen för sin verksamhet klara utökade ekonomiska åtaganden.&lt;br&gt;Regeringen bedömer därför att nuvarande katalogdatorstöd bör byggas ut&lt;br&gt;och förändras till ett mer omfattande IT-stöd. Det nya stödet innebär att&lt;br&gt;den mindre bokhandeln får möjlighet att söka bidrag till kostnader för&lt;br&gt;investering i dator, abonnemang och programvaror. Det bör ankomma på&lt;br&gt;regeringen att utforma närmare föreskrifter om villkoren för det nya IT-&lt;br&gt;stödet. Det bör vidare ankomma på Bokbranschens Finansieringsinstitut&lt;br&gt;AB (BFI), som förvaltar statsbidragen, att följa utvecklingen på IT-om-&lt;br&gt;rådet och göra bedömningar av teknik och utrustning som bidrar till bok-&lt;br&gt;handelns kompetensutveckling inom ramen för det nya IT-stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att föreslå&lt;br&gt;en ökning av det nuvarande anslaget för stöd till bokhandeln med 2,5&lt;br&gt;miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till att en förstärkning&lt;br&gt;av administrationsbidraget till BFI bör göras mot bakgrund av ökade&lt;br&gt;arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Stöd till kulturtidskrifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande statliga stödet till kulturtid-&lt;br&gt;skrifter utvidgas fr.o.m. år 1999 för att även omfatta ett nytt stöd till&lt;br&gt;kommunala bibliotek för provprenumerationer på kulturtidskrifter och&lt;br&gt;ett nytt stöd till en kulturtidskriftskatalog på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det nuvarande stödet till kulturtidskrifter&lt;br&gt;bör ökas med 900 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer till&lt;br&gt;viss del med regeringens förslag. Utredningen föreslår att en omfördel-&lt;br&gt;ning av stödet för kulturtidskrifter görs, så att ca 70 procent av stödet går&lt;br&gt;till produktionsstöd och ca 30 procent till utvecklingsbidrag och stöd till&lt;br&gt;tidskriftsverkstäder. Vidare föreslås en försöksverksamhet som innebär&lt;br&gt;att bibliotek kan få tidskriftspaket med provnummer som underlag för att&lt;br&gt;fatta beslut om prenumerationer samt att medel avsätts för en kulturtid-&lt;br&gt;skriftskatalog. Utgivningen av kulturtidskrifter på kassett föreslås dess-&lt;br&gt;utom överföras från Statens kulturråd till annan myndighet, exempelvis&lt;br&gt;Taltidningsnämnden eller Talboks- och punktskriftsbiblioteket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till en om-&lt;br&gt;fördelning av kulturtidskriftsstödet. Både Föreningen för Sveriges kul-&lt;br&gt;turtidskrifter och Föreningen Sveriges Tidskriftsverkstäder betonar dock&lt;br&gt;vikten av att produktionsstödet inte minskas, eftersom ett flertal kultur-&lt;br&gt;tidskrifter med ekonomiska problem då kommer att tvingas lägga ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kulturtidskriftskatalogen framhåller många remissinstanser&lt;br&gt;betydelsen av att den far vidast möjliga spridning och verkligen når ut till&lt;br&gt;kulturtidskrifternas potentiella läsekrets, antingen direkt eller via olika&lt;br&gt;institutioner. Flera ifrågasätter utredningens kostnadsberäkning för en&lt;br&gt;katalog, vilken man menar är för hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna avstyrker utredningens förslag om&lt;br&gt;tidskriftspaket med provnummer. Samtliga länsbibliotek och biblioteks-&lt;br&gt;organisationer, liksom Föreningen for Sveriges kulturtidskrifter är tvek-&lt;br&gt;samma eller direkt negativa till den modell som presenteras i utred-&lt;br&gt;ningen. Flera av biblioteken menar att de redan i dag har goda möjlighe-&lt;br&gt;ter att få provnummer av tidskrifter och anser att förslaget inte är till-&lt;br&gt;räckligt kraftfullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utgivningen av kulturtidskrifter på kassett har varken&lt;br&gt;Statens kulturråd eller Taltidningsnämnden något att invända mot att den&lt;br&gt;överförs till annan myndighet. Uppsala stads- och länsbibliotek föreslår&lt;br&gt;att utgivningen överförs till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB),&lt;br&gt;men biblioteket självt motsätter sig att utgivningen av kulturtidskrifter på&lt;br&gt;kassett över huvud taget förs över till någon annan myndighet. Även&lt;br&gt;Handikapponibudsmannen avstyrker förslaget. De båda sistnämnda re-&lt;br&gt;missinstanserna är emot förslaget dels av handikappolitiska skäl, dels för&lt;br&gt;att de inte vill begränsa nyttj anderätten av kassettidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare överväganden: En form av statligt tidskriftsstöd&lt;br&gt;infördes år 1966 (prop. 1966:1 bil. 10, 1966:SU47, rskr. 1966:139). I&lt;br&gt;slutet av 1980-talet genomfördes försök med särskilda åtgärder när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller marknadsföring och distribution samt utbildning och rådgivning Prop. 1997/98:86&lt;br&gt;avseende ekonomi, juridik, administration, teknik, m.m. (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986/87:100 bil. 10, bet. 1986/87:KrU17, rskr. 1986/87:209). Kulturtid-&lt;br&gt;skriftsstödet lämnas sedan budgetåret 1993/94 som produktionsstöd och&lt;br&gt;utvecklingsstöd (prop. 1992/93:100 bil. 12, bet. 1992/93:KrU 26, rskr.&lt;br&gt;1992/93:319).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Syftet med statens&lt;br&gt;stöd till kulturtidskrifter är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i&lt;br&gt;tidskriftsutbudet. Kulturtidskrifterna har betydelse för den allmänna&lt;br&gt;debatten i politiska, sociala och kulturella frågor och därmed den demo-&lt;br&gt;kratiska opinionsbildningen i Sverige. Kulturtidskriftsstödet lämnas i&lt;br&gt;form av produktionsstöd och utvecklingsstöd. Även tidskriftsverkstäder&lt;br&gt;får del av utvecklingsstödet. Tidskriftsstödet är ett förlustbidrag och vill-&lt;br&gt;kor för stöd är att tidskriften finns spridd i hela landet. Utvecklingsstöd&lt;br&gt;inklusive stöd till tidskriftsverkstäder utgör i dag ca 20 procent av ansla-&lt;br&gt;get. Syftet med utvecklingsbidraget är att i samarbete med tidskrifternas&lt;br&gt;redaktioner upprätta en plan för hur tidskriften på sikt skall kunna bli&lt;br&gt;självbärande. Stödet till verkstäderna är viktigt för de mindre tidskrifter&lt;br&gt;som inte själva har råd eller möjlighet att skaffa teknisk utrustning eller&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kulturtidskrifter lever under svåra ekonomiska villkor och det&lt;br&gt;statliga stödet är en förutsättning för att de skall överleva på marknaden.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att kombinationen av produktions- och utvecklings-&lt;br&gt;stöd för kulturtidskrifterna har varit framgångsrik när det gäller att värna&lt;br&gt;om ett stort utbud av kulturellt värdefulla tidskrifter i Sverige. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden anser regeringen att ett statligt kulturtidskriftsstöd även i&lt;br&gt;fortsättningen skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då den snabba data- och elektronikutvecklingen har fått stora konse-&lt;br&gt;kvenser för de tryckta tidskrifterna är både det riktade utvecklingsbidra-&lt;br&gt;get till enskilda tidskrifter och stödet till tidskriftsverkstäderna av stor&lt;br&gt;betydelse. Genom att öka utvecklingsinsatserna kan de enskilda tidskrif-&lt;br&gt;ternas behov av produktionsstöd minskas. Utredningen föreslår därför att&lt;br&gt;andelen stöd till tidskriftsverkstäderna och utvecklingsbidraget bör ökas&lt;br&gt;från 20 till 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionskostnaderna för redaktionellt arbete och honorar är dock,&lt;br&gt;vid sidan om distributionen, för många tidskrifter det främsta problemet.&lt;br&gt;Regeringen befarar därför att den minskning av produktionsstödet som&lt;br&gt;utredningen föreslår med stor sannolikhet skulle innebära att många vär-&lt;br&gt;defulla tidskrifter tvingas lägga ned sin produktion. Den föreslagna&lt;br&gt;minskningen bör därför inte genomföras. Regeringen har dock för avsikt&lt;br&gt;att ge Statens kulturråd utökade möjligheter att omfördela medlen mellan&lt;br&gt;produktionsstöd och utvecklingsstöd med utgångspunkten att en kultu-&lt;br&gt;rellt värdefull mångfald i kulturtidskriftsutbudet bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sitt ansvar för s.k. utsatta grupper ger Statens kul-&lt;br&gt;turråd i dag ut ett 20-tal kulturtidskrifter på kassett. De tidskrifter som&lt;br&gt;har kommit i fråga är de som erhållit kulturtidskriftsstöd till sin tryckta&lt;br&gt;utgåva och som kunnat uppvisa minst fem kassettprenumeranter. För&lt;br&gt;människor med lässvårigheter är kassettutgivningen av största vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att särlösningar för&lt;br&gt;funktionshindrade bör undvikas. Statens kulturråd bör därför, inom&lt;br&gt;ramen för kulturtidskriftsstödet, även i fortsättningen ge bidrag för viss&lt;br&gt;utgivning av kassettversioner av tidskrifter som erhåller stöd. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att utforma närmare föreskrifter för utgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prenumerationsstöd till biblioteken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kulturtidskrifter har under senare år vidkänts ett stort prenumera-&lt;br&gt;tionsbortfall. Bibliotekens prenumerationer är för många tidskrifter livs-&lt;br&gt;avgörande och indirekt främjar biblioteken även kulturtidskrifternas&lt;br&gt;möjlighet till marknadsföring. Att kulturtidskrifterna finns på biblioteken&lt;br&gt;innebär att de kommer i kontakt med presumtiva prenumeranter. Trots att&lt;br&gt;biblioteken prenumererar på allt färre tidskrifter, utnyttjas dessa allt mer i&lt;br&gt;bibliotekens upplysnings- och informationsarbete. Allt fler söker upp&lt;br&gt;biblioteken för att läsa eller låna tidskrifter och ungdomar använder dem&lt;br&gt;flitigt för olika skolarbeten. På biblioteken finns således en stor efterfrå-&lt;br&gt;gan på och användning av olika tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningen föreslår en försöksverksamhet med tidskriftspaket till&lt;br&gt;biblioteken. Merparten av remissinstanserna är negativa till utredningens&lt;br&gt;förslag, men ger samtidigt ett starkt stöd för en alternativ modell. I denna&lt;br&gt;skulle de kommunala biblioteken erbjudas att gratis prenumerera på ett&lt;br&gt;antal kulturtidskrifter de tidigare inte prenumererat på. För att påföljande&lt;br&gt;år få samma möjlighet skulle de måsta uppvisa att deras totala antal kul-&lt;br&gt;turtidskriftsprenumerationer ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att kulturtidskrif-&lt;br&gt;terna skulle få ökade möjligheter att marknadsföra sig och nå ut till bib-&lt;br&gt;lioteken genom ett system med provprenumerationer, samtidigt som bib-&lt;br&gt;lioteken ges bättre underlag för beslut om nya kulturtidskriftsprenumera-&lt;br&gt;tioner. Regeringen föreslår därför att ett statligt prenumerationsstöd in-&lt;br&gt;rättas. Stödet innebär att kommunala bibliotek årligen erbjuds att gratis&lt;br&gt;prenumerera på fem av de kulturtidskrifter som erhållit statligt tid-&lt;br&gt;skriftsstöd och som biblioteken tidigare inte prenumererat på. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att utforma närmare föreskrifter om villkoren för&lt;br&gt;prenumerationsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivning av en kulturtidskriftskatalog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd ger sedan böljan av 1980-talet ut en årlig katalog över&lt;br&gt;kulturtidskrifter i Sverige. Både kulturtidskrifter som erhåller statligt stöd&lt;br&gt;och ett antal icke statsstödda tidskrifter som är att betrakta som kulturtid-&lt;br&gt;skrifter presenteras i katalogen. Genom att sprida viktig information om&lt;br&gt;tidskrifterna och deras innehåll utgör katalogen ryggraden i alla mark-&lt;br&gt;nadsföringsåtgärder för kulturtidskrifter. Den spelar också en viktig roll&lt;br&gt;vid bibliotekens tidskriftsinköp. Katalogen innehåller ca 240 tidskrifter&lt;br&gt;och bygger på frivilligt deltagande även för de tidskrifter som får kultur-&lt;br&gt;tidskriftsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturtidskriftskatalogen finns numera både i tryckt form och på Inter-&lt;br&gt;net. Bland remissinstanserna finns de som framhåller Intemet-versionens&lt;br&gt;fördelar framför en tryckt katalog. Regeringen anser i likhet med dessa&lt;br&gt;remissinstanser att det finns uppenbara fördelar med digitala presentatio-&lt;br&gt;ner av kulturtidskrifterna. De kan lätt hållas aktuella och fungera som&lt;br&gt;söksystem för olika artiklar. Vidare kan en Intemetutgåva innehålla mer&lt;br&gt;material än en tryckt katalog. En Intemetkatalog kan bli en fast punkt för&lt;br&gt;tidskriftsinformation och en viktig länk till liknande databaser och för-&lt;br&gt;säljningsställen både nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Statens kulturråd tilldelas&lt;br&gt;särskilda medel för att producera en kulturtidskriftskatalog på Internet. I&lt;br&gt;detta arbete skall ingå att svara för underhåll och utveckling av katalo-&lt;br&gt;gen, liksom för marknadsföring och information. De tidskrifter som er-&lt;br&gt;håller statliga bidrag bör obligatoriskt ingå i katalogen. Det bör ankomma&lt;br&gt;på regeringen att utforma närmare föreskrifter för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra de ovan föreslagna förstärkningarna av kulturtid-&lt;br&gt;skriftsstödet har regeringen för avsikt att i budgetpropositionen för år&lt;br&gt;1999 föreslå en ökning av stödet till kulturtidskrifter med 900 000 kro-&lt;br&gt;nor. Regeringen bedömer att Statens kulturråd inom ramen för anslaget&lt;br&gt;bör få avgöra den närmare fördelningen av anslagsmedel till de olika än-&lt;br&gt;damålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förbättrad statistik på litteratur- och&lt;br&gt;tidskriftsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens kulturråd bör ff.o.rn. år 1999 ges&lt;br&gt;ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtid-&lt;br&gt;skriftsområdet genom att utveckla, framställa och presentera statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till Statens kulturråd bör ökas med 2 miljoner kronor för&lt;br&gt;det utvidgade uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett starkt stöd för utredningens förslag återfinns&lt;br&gt;hos remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Statistiska uppgifter om förhål-&lt;br&gt;landen för boken och kulturtidskriften är i dag bristfälliga samtidigt som&lt;br&gt;utvecklingen inom bok- och tidskriftsmarknaden sker i allt snabbare takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd är statistikansvarig myndighet på kulturområdet. Sta-&lt;br&gt;tistiska Centralbyrån (SCB) tar för Kulturrådets räkning fram statistik för&lt;br&gt;folk- och skolbiblioteken. Den statistik som avser folkbiblioteken är en&lt;br&gt;s.k. totalundersökning, dvs. samtliga bibliotek ingår. När det gäller stati-&lt;br&gt;stik som samlas in från skolbiblioteken rör det sig däremot om en urvals-&lt;br&gt;undersökning där omkring 250 skolbibliotek ingår. Svenska Förläggare-&lt;br&gt;föreningen tar sedan år 1973 fram en branschstatistik över föreningens&lt;br&gt;medlemsförlag. Statistiken är en förlagsstatistik och redovisar medlems-&lt;br&gt;förlagens försäljning fördelad på bl.a. olika försäljningskanaler och olika&lt;br&gt;litteraturkategorier. Föreningen gör också en uppskattning av den totala&lt;br&gt;försäljningen från de förlag som inte är medlemmar i Förläggareföre-&lt;br&gt;ningen. Bokbranschens Finansieringsinstitut AB redovisar i första hand&lt;br&gt;utvärderingar av det statliga stödet till bokhandeln och utvecklingen av&lt;br&gt;bokhandelsbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med utredningen och remissinstanserna, att&lt;br&gt;kunskapen om bok- och tidskriftsmarknaden bör förbättras och fördjupas&lt;br&gt;så att effekterna av statens insatser kan följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att Statens kulturråd bör ges ett utvidgat uppdrag&lt;br&gt;att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att&lt;br&gt;utveckla, framställa och presentera statistik. Det bör ankomma på Kultur-&lt;br&gt;rådet att samråda med personer och institutioner som har forsknings- och&lt;br&gt;statistikkompetens på området. Sakkunskap från Kungliga biblioteket,&lt;br&gt;Bokbranschens Finansieringsinstitut AB, folkbiblioteken samt represen-&lt;br&gt;tanter från branschorganisationerna bör kunna knytas till arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken bör omfatta handeln med böcker i vid bemärkelse, dvs.&lt;br&gt;bokutgivning, tidskriftsutgivning, bokprisindex, hushållens läsvanor och&lt;br&gt;inköp av böcker samt fördjupad biblioteksstatistik, liksom en redovisning&lt;br&gt;av bokhandelns situation vad gäller sortiment och lönsamhet. Hit hör&lt;br&gt;också statistik över stukturen för bokförlag, bokhandel, bokklubbar,&lt;br&gt;m.fl., liksom bokförlagens försäljning i olika kanaler. De gängse under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningarna kan också kräva kompletteringar i form av särskilda bran-&lt;br&gt;schundersökningar eller djupundersökningar av t.ex. läsvanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 budgetpropositionen för år 1999 avser regeringen att föreslå att det&lt;br&gt;till Statens kulturråds disposition anvisas 2 miljoner kronor för inköp och&lt;br&gt;produktion av statistik på litteratur- och kulturtidskriftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ett kulturpolitiskt undantag i&lt;br&gt;konkurrenslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om införandet av ett kulturpolitiskt&lt;br&gt;undantag i konkurrenslagen (1993:20) bör bli föremål för fortsatt&lt;br&gt;analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokutredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det skall in-&lt;br&gt;föras en bestämmelse i konkurrenslagen som undantar avtal mellan före-&lt;br&gt;tag som tillgodoser viktiga kulturella ändamål och som främjar tillkomst,&lt;br&gt;distribution och försäljning av böcker från förbudet mot konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande samarbete mellan företag. Sådana avtal som avses skall enligt&lt;br&gt;förslaget regleras i verkställighetsföreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser såsom Statens kulturråd,&lt;br&gt;KLYS, Svenska Bokhandlareföreningen och Sveriges Författarförbund är&lt;br&gt;positiva till förslaget. Stockholms tingsrätt, Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Konkurrensverket, Marknadsdomstolen, Stockholms univer-&lt;br&gt;sitets juridiska fakultetsnämnd och Svenska Förläggareföreningen av-&lt;br&gt;styrker förslaget. Invändningarna riktar sig i huvudsak mot avsaknaden&lt;br&gt;av en relevant analys, främst vad gäller konsekvenser ur konsumentsyn-&lt;br&gt;punkt, samt mot förslagets lagtekniska utformning. Konkurrensverket&lt;br&gt;hänvisar till att det råder oenighet om hur upphävandet av fastprissyste-&lt;br&gt;met påverkat bokmarknaden och vilka åtgärder som erfordras för att&lt;br&gt;trygga en bred utgivning och distribution. Verket menar att ett fast-&lt;br&gt;prissystem skulle utgöra en kraftig begränsning i bokhandelns möjlighet&lt;br&gt;att konkurrera och inte heller förbättra allmänhetens möjligheter att fa&lt;br&gt;tillgång till olika slag av litteratur. Flera remissinstanser har också påpe-&lt;br&gt;kat att den föreslagna lagändringen skulle bli verkningslös eftersom det i&lt;br&gt;dagsläget inte råder samförstånd i frågan mellan partema på bokmark-&lt;br&gt;naden. Dessutom har de gränsdragningsproblem som kan komma att bli&lt;br&gt;följden av ett så vitt begrepp som ”viktiga kulturella ändamål” påtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utvecklingen på bokmarknaden i&lt;br&gt;Sverige visar att några fa stora förlag dominerar marknaden. De stora&lt;br&gt;förlagen har tillgång till egna distributionsföretag och bokklubbar och har&lt;br&gt;därför långtgående kontroll över distributionskedjan. Den hårda priskon-&lt;br&gt;kurrensen som finns i den traditionella handeln i dag riskerar leda till ett&lt;br&gt;mindre varierat utbud och till en ökad spridning av ett fatal verk, efter-&lt;br&gt;som låga priser uppnås genom att återförsäljaren från ett urval förlag&lt;br&gt;köper ett mindre antal boktitlar i många exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om ändring i konkurrenslagen avser att göra det&lt;br&gt;möjligt för partema på bokmarknaden att träffa avtal för att säkra utgiv-&lt;br&gt;ningen och spridningen av värdefull litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utredningens förslag bör bli föremål för fortsatt&lt;br&gt;analys. Konsekvenserna av en lagändring samt den lagtekniska utform-&lt;br&gt;ningen av en eventuell ändring bör därvid prövas närmare, liksom dess&lt;br&gt;förenlighet med EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av bokutredningens överväganden&lt;br&gt;och förslag (SOU 1997:141)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett av regeringens motiv för att låta utreda bokmarknaden är frågan om&lt;br&gt;litteraturen når ut till medborgarna på det sätt som är önskvärt. Den nuva-&lt;br&gt;rande statliga litteraturpolitiken etablerades i en tid då bokmarknaden såg&lt;br&gt;annorlunda ut än i dag. I mitt uppdrag har det ingått att bl.a. undersöka&lt;br&gt;hur ändamålsenliga de statliga insatserna på bokens och kulturtid-&lt;br&gt;skrifternas område är. Mina förslag innebär vissa förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litteraturen är en bärare av vårt kulturarv. Boken, inte minst den fack-&lt;br&gt;litterära, är ett viktigt medium för att förmedla kunskap och tankar.&lt;br&gt;Skönlitteraturen ger inblick i andra människors livsvillkor och kan bidra&lt;br&gt;till förståelse av den egna livssituationen. Grundskolans kursplan i ämnet&lt;br&gt;svenska framhåller litteraturens betydelse: ”Skönlitteraturen öppnar nya&lt;br&gt;världar och förmedlar upplevelser av spänning, humor, tragik och&lt;br&gt;glädje.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag lever boken i en hård konkurrens med andra media. Vi ägnar en&lt;br&gt;betydligt mindre del av fritiden åt att läsa än åt att titta på TV och lyssna&lt;br&gt;på radio. Läsarundersökningar visar glädjande nog att andelen vuxna som&lt;br&gt;dagligen läser böcker har ökat under den senaste tioårsperioden. Däremot&lt;br&gt;är det oroande att läsandet minskat bland bam och ungdom. Bam i åldern&lt;br&gt;9-14 år ägnar i genomsnitt 94 minuter per dag åt TV-tittande medan de&lt;br&gt;läser knappt en halvtimme. Ungdomar mellan 15 och 24 år tittar på TV&lt;br&gt;90 minuter och läser böcker i 40 minuter per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsinläming börjar tidigt, långt innan barnen börjar skolan. Bam be-&lt;br&gt;höver tidig stimulans för att utveckla ett rikt språk. Kontakten med&lt;br&gt;böcker hemma och i förskolan är därför mycket viktig. Men undersök-&lt;br&gt;ningar visar att såväl högläsning som de små barnens eget läsande min-&lt;br&gt;skat. Bland bam mellan 3 och 8 år har lästiden halverats sedan 1980!&lt;br&gt;Håller vi kanske på att förlora nästa generation läsare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 infördes ett nytt stöd på 25 miljoner kronor till inköp av bam-&lt;br&gt;och ungdomslitteratur till folk- och skolbiblioteken. Staten har också av-&lt;br&gt;satt 5 miljoner kronor i särskilda medel till läsfrämjande verksamhet&lt;br&gt;under år 1997. Dessa åtgärder måste, enligt min mening, kompletteras&lt;br&gt;med ytterligare insatser för de yngre barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har en nyckelroll när det gäller bam och ungas tillgång till&lt;br&gt;böcker. Även om skolbiblioteksstatistiken är bristfällig visar siffrorna att&lt;br&gt;bokbeståndet både i grundskolan och i gymnasieskolan har minskat&lt;br&gt;sedan början av 1980-talet. Av de medel som riksdagen anslog till inköp&lt;br&gt;av bam- och ungdomslitteratur har en stor del gått till skolbiblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bibliotekslagen slås fast att det skall finnas ”lämpligt fördelade skol-&lt;br&gt;bibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur”. I&lt;br&gt;dag ställs allt högre krav på att eleverna själva skall söka information,&lt;br&gt;vilket innebär att de måste ha nära till välutrustade bibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbiblioteket skall erbjuda eleverna såväl information att bygga kun-&lt;br&gt;skap på som ”lustfylld läsning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är olyckligt om kommunernas bristande resurser går ut över skol-&lt;br&gt;biblioteken och om service och bokurval skapar vitt skilda förutsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar för elever i olika kommuner och kommundelar. Regeringen&lt;br&gt;framhöll då bibliotekslagen (1996:1596) infördes att det är naturligt att&lt;br&gt;kommunerna kontinuerligt utvärderar folk- och skolbibliotekens verk-&lt;br&gt;samhet. Jag har föreslagit att särskilda resurser avsätts för såväl statistik&lt;br&gt;som for andra undersökningar och menar att skolbiblioteken är ett av de&lt;br&gt;områden som löpande bör undersökas. För närvarande genomför Statens&lt;br&gt;kulturråd en undersökning av landets skolbibliotek, som beräknas vara&lt;br&gt;klar under år 1998. Mot denna bakgrund och det faktum att kommunerna&lt;br&gt;och inte staten ansvarar för skolbiblioteken, finner jag det inte möjligt att&lt;br&gt;lägga något konkret förslag om skolbiblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbiblioteken, som spelar en viktig roll i kultur- och utbildnings-&lt;br&gt;politiken, har förändrats under de senaste tjugo åren. Från att ha utgjort&lt;br&gt;ett vittförgrenat nät av bokutlåningsställen med begränsade öppettider har&lt;br&gt;biblioteken utvecklats till större enheter med längre öppettider och fler&lt;br&gt;funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det motiverat att staten stöder distribution likaväl som pro-&lt;br&gt;duktion av kvalitetslitteratur. De utgivningsstödda titlarna bör rimligen&lt;br&gt;finnas tillgängliga på biblioteken. Jag föreslår därför ett distributionsstöd&lt;br&gt;för dessa titlar. Förslaget innebär att länsbiblioteken erhåller ett visst&lt;br&gt;antal exemplar av varje litteraturstödd titel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjda utbildningsnivån och decentraliseringen av den högre ut-&lt;br&gt;bildningen har skapat nya förutsättningar för och behov av samverkan&lt;br&gt;mellan olika typer av bibliotek. Övergången till alltmer problembaserad&lt;br&gt;inlärning ställer ökade krav på folkbibliotekens bokbestånd och låneför-&lt;br&gt;medling samt på samarbete mellan folk- och forskningsbibliotek. I takt&lt;br&gt;med en förlängd grundutbildning och en ökad distansundervisning vid&lt;br&gt;högskoleenheterna kan man förvänta sig att beröringspunkterna ökar&lt;br&gt;ytterligare i framtiden. Kulturrådet menar att det krävs en samsyn för&lt;br&gt;hela det allmänna bibliotekssystemet.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jag stöder denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För biblioteken finns i dag två databaser: statliga LIBRJS som in-&lt;br&gt;rymmer praktiskt taget alla statliga biblioteks bok- och tidskriftsbestånd&lt;br&gt;och den av Bibliotekstjänst AB (BTJ) ägda BURK-databasen. Ca 190&lt;br&gt;kommuner är anslutna till och köper bibliografisk service från BURK.&lt;br&gt;De flesta kommunala bibliotek har avtal med BTJ för sökning i BURK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) framhöll re-&lt;br&gt;geringen att biblioteksdatabasen LIBRIS bör utvecklas till en nationell&lt;br&gt;och allmän informationsresurs. Avsikten är att bibliotekssystemen skall&lt;br&gt;integreras så att nationens biblioteks- och informationssystem kan ut-&lt;br&gt;nyttjas bättre av medborgarna oavsett bostadsort och utan kostnad för den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotekslagen innebär en garanti för att medborgarna avgiftsfritt skall&lt;br&gt;få låna litteratur på folkbiblioteken. Informationssökning i databaser&lt;br&gt;regleras däremot inte i bibliotekslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid olika tillfällen funnits planer på att samordna LIBRIS och&lt;br&gt;BURK. Ett problem därvidlag är att BURK:s tjänster är avgiftsbelagda&lt;br&gt;medan LIBRIS kan användas avgiftsfritt. Till detta kommer att många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Statens Kulturråd Enheten för litteratur och bibliotek ”Utvidgad samverkan inom det&lt;br&gt;allmänna biblioteksväsendet”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibliotek tecknat långa bindande avtal med BTJ som begränsar förfogan-&lt;br&gt;derätten över det egna beståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur nationell kulturpolitisk synvinkel är det angeläget att LIBRIS blir&lt;br&gt;en allmän informationsresurs som är tillgänglig på biblioteken. Jag för-&lt;br&gt;utsätter att regeringen noga följer utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt uppdrag har ingått att utreda bokhandelsmarknaden. Bokhandeln&lt;br&gt;är den viktigaste försäljningskanalen för kvalitetslitteratur. Antalet&lt;br&gt;bokhandlar i Sverige uppgår till omkring 400, varav 330 allmänbok-&lt;br&gt;handlar och ett 70-tal större specialbokhandlar med inriktning på lärome-&lt;br&gt;del, religiös litteratur, barnböcker m.fl. områden. I 77 av landets 288&lt;br&gt;kommuner saknas allmänbokhandel. Lägger man till de allra minsta spe-&lt;br&gt;cialbokhandlama kan antalet försäljningsställen som i någon mening kan&lt;br&gt;betecknas som bokhandlar anges till drygt 500. Med varuhus, stormark-&lt;br&gt;nader och annan detaljhandel uppgår antalet försäljningsställen för all-&lt;br&gt;mänlitteratur till omkring 800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många mindre bokhandlar har en utsatt situation. Den av utredningen&lt;br&gt;genomförda undersökningen ”Distribution av böcker genom detaljhan-&lt;br&gt;deln” visar att många bokhandlar har en förhållandevis låg omsättning.&lt;br&gt;Enligt Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) minskade försälj-&lt;br&gt;ningsvolymen för böcker och kontorsvaror i detaljhandeln med ca 4 % år&lt;br&gt;1996. Någon tydlig uppgång under 1997 har ännu inte kunnat skönjas.&lt;br&gt;Handelns utredningsinstitutet (HUI) visar positiva försäljningssiffror för&lt;br&gt;den s.k. sällanköpshandeln under första halvåret 1997. För böcker och&lt;br&gt;papper är de däremot negativa. Denna bild av utvecklingen bekräftas av&lt;br&gt;BFI. Jag anser att den mindre bokhandeln behöver ytterligare stöd och&lt;br&gt;föreslår därför höjningar av såväl kreditstöd som sortimentsstöd samt ett&lt;br&gt;förstärkt teknikstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att kommunerna har ett ansvar för ett fungerande&lt;br&gt;och brett kulturutbud. Det gäller även den kommersiella delen. Detta&lt;br&gt;innebär att en kommun vid upphandling av läromedel och biblioteks-&lt;br&gt;böcker har anledning att väga in även andra kriterier än priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 22 § lagen om offentlig upphandling kan en upphand-&lt;br&gt;lande enhet välja att, i stället för det lägsta anbudet, anta det anbud som&lt;br&gt;är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn till samtliga omständigheter&lt;br&gt;”såsom pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan m.m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central punkt i kommunernas förfrågningsunderlag är redovis-&lt;br&gt;ningen av de urvalskriterier eller bedömningsgrunder som skall läggas&lt;br&gt;till grund för anbudsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes inte möta något hinder att en kommun i sitt förfrågnings-&lt;br&gt;underlag ställer krav på en kvalificerad närservice, sortiment, lagerhåll-&lt;br&gt;ning, leveranstider m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av lagen om offentlig upphandling ansåg&lt;br&gt;föredragande statsrådet att det inte fanns någon risk för att upphand-&lt;br&gt;lingarna skulle komma att styras av ”endimensionella prisprövningar”&lt;br&gt;(prop. 1992/93:88, s. 52). Enligt vad jag erfarit förefaller det emellertid&lt;br&gt;som om kommunerna i sina bedömningar lagt ökad vikt vid priset som&lt;br&gt;konkurrensfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har på senare tid blivit allt vanligare att kommuner samarbetar vid&lt;br&gt;inköp av läromedel. Detta sker bl.a. genom att en kommun köper in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läromedel direkt från förläggarna för att sedan sälja dem vidare till andra&lt;br&gt;kommuner. Genom köp av läromedel i mycket stora volymer får den in-&lt;br&gt;köpande kommunen större rabatter hos förlagen än vad en lokal bok-&lt;br&gt;handlare kan komma i åtnjutande av för sina inköp. Kommunen säljer&lt;br&gt;läromedel vidare till samarbetande kommuner till priser som understiger&lt;br&gt;vad den lokala bokhandeln kan ta ut om den skall alstra någon vinst. De&lt;br&gt;lokala bokhandlarna kan vanligtvis inte konkurrera vid denna typ av&lt;br&gt;samverkan mellan kommuner, utan förlorar uppdragen att sälja läromedel&lt;br&gt;till skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas inköpssamarbete kan hota en väl fungerande lokal&lt;br&gt;detaljhandel. Att den lokala bokhandeln upphör är till skada för konsu-&lt;br&gt;menterna då det medför en begränsning av utbudet av böcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokhandeln är specialiserad på att tillhandahålla ett brett sortiment av&lt;br&gt;böcker och ge god service och utgör en viktig del i den lokala servicen.&lt;br&gt;Särskilt tydligt är detta på mindre orter. Den verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;bokhandlarna är därför viktig även ur en samhällsekonomisk aspekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomtänkt samverkan mellan kommunernas olika organ och den&lt;br&gt;lokala bokhandeln har stor kulturpolitisk betydelse. Så har t.ex. folkbib-&lt;br&gt;liotekens och bokhandelns personal gemensamma intressen i studiedagar,&lt;br&gt;konferenser, kampanjer och lokalt läsffämjande arbete. Mot den bak-&lt;br&gt;grunden är det angeläget att kommunerna strikt iakttar konkurrenslagens&lt;br&gt;bestämmelser, bl.a. förbudet mot otillåten inköpssamverkan. Det är be-&lt;br&gt;klagligt om kommunerna utnyttjar oklarheter i konkurrenslagstiftningen&lt;br&gt;till skada för det lokala näringslivet. Frågan om tillåtligheten av kommu-&lt;br&gt;nal samverkan är emellertid för närvarande under rättslig prövning och&lt;br&gt;det finns därför skäl att avvakta resultatet av denna innan eventuella&lt;br&gt;lagändringar diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny informationsteknik har fått stor betydelse för olika led i ett litterärt&lt;br&gt;verks väg från författare, via förlag, kritiker, bokhandel och bibliotek&lt;br&gt;fram till läsaren. I Sverige finns flera skönlitterära klassiker på Internet,&lt;br&gt;t.ex. Projekt Runeberg. En komplett utgåva av Carl Jonas Love&lt;br&gt;Almqvists ”Samlade verk” med Vitterhetssamfundet som huvudman är&lt;br&gt;under digital utgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan publicera, beställa, sälja, köpa och läsa litteratur via nätet.&lt;br&gt;Flera författare, förlag och tidskrifter publicerar verk direkt på Internet&lt;br&gt;eller lagrar dem där för publicering via Print-on-demand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Internet kommer all världens litteratur lättare att bli tillgänglig&lt;br&gt;för både vetenskapsmannen och den enskilda medborgaren. Teoretiskt&lt;br&gt;finns nästan inga gränser. Den fysiska tillgängligheten däremot, mötet&lt;br&gt;mellan boken och läsaren, kan tänkas minska som en följd av en ökad&lt;br&gt;användning av Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag har det uppstått en priskonkurrens mellan Intemethandel&lt;br&gt;och vanlig bokhandel. Det är svårt att säga vad detta kan leda till. Kom-&lt;br&gt;mer bokhandeln, i synnerhet den mindre, att hamna i riskzonen och slås&lt;br&gt;ut? Kommer bokklubbama att försvinna när Intemetbokhandlama tar&lt;br&gt;över både information och försäljning? Och hur stor är risken att förlagen&lt;br&gt;börjar sälja sina böcker direkt på Internet utan mellanhänder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den korta utredningstiden har inte tillåtit en djupare analys av den&lt;br&gt;växande användningen av Internet. Jag vill dock peka på behovet av så-&lt;br&gt;väl forskning som statistik för att belysa denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokbranschen och den svenska staten har var och en på sitt sätt försökt&lt;br&gt;parera den utveckling som blivit en följd av den fria prissättningen på&lt;br&gt;böcker. Förlagen har i sin verksamhet integrerat distributionsledet genom&lt;br&gt;att starta bokklubbar. Bokhandlar har svarat med att bilda kedjor för att&lt;br&gt;få bättre villkor för sina bokinköp från förlagen. Ändå har bokhandelns&lt;br&gt;andel av den totala försäljningen minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De till antalet ganska få riktigt stora bästsäljama har fått ökad bety-&lt;br&gt;delse för såväl förlag som bokhandel. Distribution och marknadsföring&lt;br&gt;av utgivningsstödda titlar är helt och hållet beroende av förlagens, bib-&lt;br&gt;liotekens, bokklubbamas och bokhandelns insatser. Det förhållandet att&lt;br&gt;staten stöder produktion men inte distribution av kvalitetslitteratur anser&lt;br&gt;jag vara både inkonsekvent och oförenligt med principen för god hus-&lt;br&gt;hållning. Jag har alltså gjort bedömningen att litteraturstödet i detta avse-&lt;br&gt;ende inte är ändamålsenligt. Kompletterande stöd för distribution och&lt;br&gt;information är nödvändiga enligt min mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler för utgivningsstödet är det tre faktorer som&lt;br&gt;avgör om en titel kan få litteraturstöd: 1) bokens kvalitet, 2) att förlagen&lt;br&gt;inte överskrider det högsta förlagsnettopris, s.k. F-pris, som Statens kul-&lt;br&gt;turråd bestämt efter överläggningar med branschföreträdare, samt 3) att&lt;br&gt;den trycks i en viss minimiupplaga, mellan 750-2 000 exemplar bero-&lt;br&gt;ende på kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att vissa titlar som får utgivningsstöd når mycket höga&lt;br&gt;upplagor, vägs inte in i besluten om stöd. Cirka 10 % av de utgivnings-&lt;br&gt;stödda titlarna trycks i upplagor över 10 000 exemplar samtidigt som&lt;br&gt;andra kvalitetsböcker inte får stöd på grund av knappa ekonomiska resur-&lt;br&gt;ser. När det gäller stödordningama för facklitteratur för vuxna, bam- och&lt;br&gt;ungdomslitteratur samt bildböcker och bildverk för vuxna bifalls mindre&lt;br&gt;än hälften av ansökningarna om stöd. Jag föreslår därför införandet av en&lt;br&gt;upplagespärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För litteratur på invandrar- och minoritetsspråk utgår för närvarande ett&lt;br&gt;allmänt förlagsstöd. Enligt min uppfattning är det viktigt att i fråga om&lt;br&gt;kvalitet jämställa litteratur på invandrar- och minoritetsspråk med den&lt;br&gt;litteratur som kommer ut på svenska. Jag föreslår därför ett översätt-&lt;br&gt;ningsstöd samt en återgång till titelstöd för att en kvalitetsbedömning av&lt;br&gt;dessa titlar skall kunna göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerstödet för klassiker utgår till ett 40-tal förlag. Endast ett fåtal av&lt;br&gt;dessa får några substantiella belopp. För omkring 20 av förlagen uppgår&lt;br&gt;lagerstödet till mindre än 10 000 kronor per år. Enligt min mening finns&lt;br&gt;anledning för Kulturrådet att se över utformning och administration av&lt;br&gt;detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min uppfattning av största vikt att kunskapen om bok-&lt;br&gt;marknaden fördjupas och att effekten av statens insatser noga följs.&lt;br&gt;Marknaden präglas av förändring för såväl bokhandeln, som förlagen och&lt;br&gt;läsarna. Bokhandelns bokslut för år 1996 visar att handeln överlag har&lt;br&gt;gått ner. Såväl enskilda konsumenters som kommunernas inköp minskar.&lt;br&gt;Nya medier konkurrerar om läsarens tid. Jag har vid genomgången funnit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brister i statistiken som gör det svårt att få en korrekt uppfattning om den&lt;br&gt;rådande situationen. Jag lämnar därför förslag om hur kunskapen om&lt;br&gt;marknaden skall kunna förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena författarens verk är inte utbytbart mot den andras. Boken är på&lt;br&gt;en gång handelsvara och litterärt verk och har stor kulturpolitisk bety-&lt;br&gt;delse. Bokbranschen skiljer sig därigenom från andra branscher. Det bör&lt;br&gt;enligt min mening öppnas utrymme för att inom konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningen ta hänsyn till bokens särart och ge möjlighet till branschöverens-&lt;br&gt;kommelser, t.ex. när det gäller prissättning på böcker eller ”karenstid”.&lt;br&gt;Jag lämnar därför ett förslag med den innebörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som den nya tekniken gett bättre möjligheter att starta och ge&lt;br&gt;ut kulturtidskrifter har deras överlevnadsmöjligheter försämrats på grund&lt;br&gt;av färre prenumerationer och ökade portokostnader. Detta sker samtidigt&lt;br&gt;som både kultur- och andra tidskrifters innehåll kopieras och utnyttjas i&lt;br&gt;allt högre grad, inte minst inom utbildnings- och högskoleväsendet.&lt;br&gt;Kulturtidskrifterna är viktiga i den demokratiska processen som forum&lt;br&gt;för debatt och analys i tider då massmediers information tenderar att bli&lt;br&gt;alltmer fragmentarisk. Tidskriften kan ge röst åt olika intressen, åsiktsin-&lt;br&gt;riktningar och grupper i samhället när ägarkoncentrationen ökar bland&lt;br&gt;andra medier. Frågan om kopiering av tidskrifter kräver analyser som det&lt;br&gt;tidsmässigt inte varit möjligt för denna utredning att genomföra. Sakkun-&lt;br&gt;skap som kan utnyttjas framöver finns hos bl.a. Kulturrådet, Föreningen&lt;br&gt;för Sveriges Kulturtidskrifter, BONUS samt Sveriges Tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lämnar förslag till förändringar i det statliga stödet till kulturtid-&lt;br&gt;skrifter och för att förbättra informationen om kulturtidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten har under de senaste åren kraftigt höjt portot och nya höjningar&lt;br&gt;väntas i januari 1998. För tidskrifter med upplaga under 1 000 exemplar&lt;br&gt;blir höjningen av prenumerationsportot 20-40 %. De stora förlagen och&lt;br&gt;bokklubbama har egna avtal med Posten för bokklubbsförsändelser, t.ex.&lt;br&gt;medlemstidningar och böcker. Portohöjningama har framför allt drabbat&lt;br&gt;kulturtidskrifter, mindre förlag, bokklubbar, bokhandlar och antikvariat,&lt;br&gt;som inte har möjligheter att nå upp till de volymer som krävs för egna&lt;br&gt;avtal. Portot för enstaka bokpaket, Intemetbeställningar och tid-&lt;br&gt;skriftsdistribution blir mycket dyrt. Posten hänvisar till konkurrenslag-&lt;br&gt;stiftningen och menar att man tvingas ta ut sina faktiska kostnader av&lt;br&gt;varje enskild kund och inte kan subventionera s.k. olönsam post. Infö-&lt;br&gt;randet av ett s.k. kulturporto har diskuterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor kräver enligt min mening en analys där myndigheter,&lt;br&gt;bokbranschens parter, Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, Sveriges&lt;br&gt;Tidskrifter och Posten AB bereds tillfälle att behandla lagstiftnings-&lt;br&gt;frågor, branschsamarbete och eventuella statliga subventioner och fi-&lt;br&gt;nansieringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven ingår det ej i utredarens uppdrag att pröva frågor om&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar dock att i ett hänseende måste frågan om mervärdesskatt&lt;br&gt;beaktas och det gäller införselmoms på böcker köpta för eget bruk av&lt;br&gt;privatpersoner från utlandet, vilket i ökande omfattning sker från utländ-&lt;br&gt;ska bokhandlar, förlag, grossister och via Internet. I dag är försäljningen&lt;br&gt;till Sverige från länder inom och utom EU växande. Privatpersoner som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;importerar böcker för eget bruk är enligt Tullverket skyldiga att betala&lt;br&gt;införselmoms när böckerna hämtas på Posten. De flesta bokpaket kom-&lt;br&gt;mer dock direkt hem till kunden och bland dessa gör Posten endast&lt;br&gt;stickprovskontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksskatteverket är problematiken omkring Internet en mycket&lt;br&gt;svår och inte tillräckligt uppmärksammad fråga. Tullverket handhar den&lt;br&gt;införselmoms som gäller för import av böcker. Vid privatimport från ett&lt;br&gt;land utanför EU gäller som regel att svensk moms skall erläggas, utom&lt;br&gt;vid viss import under fastställda värdegränser. Vid import från EU-länder&lt;br&gt;gäller däremot oftast ursprungslandets momsnivå, alltifrån 0 % till 25 %.&lt;br&gt;Reglerna säger att ursprungslandets momsnivå gäller så länge en enskild&lt;br&gt;säljares omsättning per år till hela Sverige understiger 320 000 svenska&lt;br&gt;kronor. Om motsvarande omsättning överstiger detta belopp måste sälja-&lt;br&gt;ren momsregistrera sig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i praktiken omöjligt att kontrollera dessa inköp, enligt Riks-&lt;br&gt;skatteverket. En än större komplikation uppstår när litterära verk hämtas&lt;br&gt;ned elektroniskt för att därefter skrivas ut på en privat dator eller tryckas&lt;br&gt;ut som Print-on-demand. Detta är, enligt Riksskatteverket, en tjänst som&lt;br&gt;skall momsbeläggas - men ingenstans framgår hur detta skall kunna&lt;br&gt;kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bokmarknaden i Sverige innebär den ökande Intemetförsäljningen&lt;br&gt;från utlandet ett hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns risk för att bokhandeln kommer att fungera enbart som ut-&lt;br&gt;ställningsplats för utländska böcker och att kunder köper via Internet från&lt;br&gt;utlandet. Den stora okunskap som i dag råder beträffande mervärdesskatt&lt;br&gt;och import av böcker och de konsekvenser detta kan fa gör att jag hem-&lt;br&gt;ställer att regeringen utreder frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lämnar förslag till reformer omfattande 30 miljoner kronor enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distribution av de utgivningsstödda titlarna till bibliotek 10,5 milj&lt;br&gt;Distribution av de utgivningsstödda titlarna till bokhandel 3,0 milj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till katalog över de utgivningsstödda titlarna&lt;br&gt;och stöd till läsfrämjande i samverkan mellan&lt;br&gt;bibliotek och bokhandel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,5 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen stödordning för litterär verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,0 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkt stöd till bokhandeln &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,5 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsfrämjande för bam:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bambokskatalog &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,0&amp;nbsp;milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsfrämjande åtgärder för bam under 10 år &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,0&amp;nbsp;milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturtidskriftskatalog &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,5&amp;nbsp;milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med kulturtidskrifter på bibliotek &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,5 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,5 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30,0&amp;nbsp;milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet (SOU 1997:141) Boken i&lt;br&gt;tiden avgetts av Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen, Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralby-&lt;br&gt;rån, Skolverket, Högskoleverket, Kungliga biblioteket, Statens kulturråd,&lt;br&gt;Taltidningsnämnden, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Ungdomsstyrelsen, Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds&lt;br&gt;universitet, IT-kommissionen, Länsbiblioteket i Älvsborg, Eskilstuna&lt;br&gt;stads- och länsbibliotek, Bibliotek Dalarna, Gotlands länbibliotek, Bibli-&lt;br&gt;otek Gävleborg, Länsbiblioteket i Göteborgs och Bohus län, Länsbiblio-&lt;br&gt;tek Halland, Länsbiblioteket Västernorrland, Länsbiblioteket Jönköping,&lt;br&gt;Kalmars läns bibliotek, Länsbiblioteket i Blekinge, Länsbiblioteket i&lt;br&gt;Kristianstads län, Länsbiblioteket Östergötland, Malmö stadsbibliotek,&lt;br&gt;Stifts- och landsbiblioteket i Skara, Länsbiblioteket i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsbiblioteket i Västerbotten, Uppsala stads- och länsbibliotek, Biblio-&lt;br&gt;tek Västmanland, Örebro stads- och länsbibliotek, Posten AB, Svenska&lt;br&gt;språknämnden, Svenska institutet, Folkbildningsrådet, Stiftelsen Svenska&lt;br&gt;Barnboksinstitutet, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Stockholms stad, Jönköpings kommun, Karlskrona kommun, Malungs&lt;br&gt;kommun, Sveriges Allmänna Biblioteksförening (SAB), Svenska&lt;br&gt;Förläggareföreningen, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter,&lt;br&gt;Svenska Bokhandlareföreningen, Sveriges Författarförbund, Sveriges&lt;br&gt;Dramatikerförbund, Synskadades Riksförbund, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen (SAF), Bokbranschens Finansieringsinstitut AB, Författar-&lt;br&gt;centrum, BONUS - Bild Ord Not Upphovsrättslig Samorganisation, En&lt;br&gt;bok för alla AB, Folkbildningsförbundet, Föreningen Svenska Tecknare,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Kulturchefer, Föreningen för Sveriges kulturtid-&lt;br&gt;skrifter, Sveriges Tidskrifter, Föreningen Sveriges Tidskriftsverkstäder,&lt;br&gt;Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS),&lt;br&gt;NORDICOM - Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommuni-&lt;br&gt;kationsforskning vid Göteborgs universitet, Arbetarnas bildningsförbund&lt;br&gt;(ABF), Studiefrämjandet Riksförbundet och Studieförbundet Vuxen-&lt;br&gt;skolan. Även Arkivet för ljud och bild har inkommit med remissvar, men&lt;br&gt;avstått från att yttra sig över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har skrivelser gällande betänkandet inkommit från Bok-&lt;br&gt;Toppen, Iris Förlag, Sveriges författarfond, Föreningen Sveriges Läns-&lt;br&gt;bibliotekarier, Författares Bokmaskin, Bibliotek i Samhälle, Svenska&lt;br&gt;Fotografers Förbund och Tidskriften Metamorfos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, KJingvall, Pagrotsky, Östros.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:86 Litteraturen och läsandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55987, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag  om inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag  om inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:06:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0386</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:06:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KrU15</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KrU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotta L Bjälkebring  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotta L Bjälkebring  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johnny Ahlqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:86&lt;br/&gt;
Litteraturen och läsandet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johnny Ahlqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>