<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242168</hangar_id>
 <dok_id>GL0381</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>81</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:81</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>81</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0381/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0381</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0381</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:81&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0381/prop_199798__81-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräld-&lt;br&gt;raledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS innehåller regler om&lt;br&gt;rätt till föräldraledighet och rätt till ledighet av trängande familjeskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör i propositionen bedömningen att Sverige uppfyller di-&lt;br&gt;rektivets regler om föräldraledighet genom föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten till ledighet av trängande familjeskäl gör regering-&lt;br&gt;en bedömningen att lagstiftning krävs och föreslår därför en lag om rätt&lt;br&gt;till ledighet av trängande familjeskäl. Lagen föreskriver att en arbetstaga-&lt;br&gt;re har rätt till ledighet av trängande familjeskäl som har samband med&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro&lt;br&gt;absolut nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är i huvudsak tvingande till förmån för arbetstagaren. Parterna&lt;br&gt;ges dock möjlighet att i kollektivavtal begränsa rätten till ledighet till ett&lt;br&gt;visst antal dagar om året, till visst antal dagar för varje tillfälle eller till&lt;br&gt;bådadera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet skall tillförsäkras&lt;br&gt;skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner&lt;br&gt;eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala skadestånd till ar-&lt;br&gt;betstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De processuella regler som gäller enligt de övriga ledighetslagama&lt;br&gt;skall vara tillämpliga även vid tvister enligt den nu föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 3 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldraledighetsdirektivets tillkomst...............................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets huvudsakliga innehåll.....................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingressen och artikel 1-3....................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet.................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalets inledning och allmänna överväganden7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syfte och tillämpningsområde, 1 §...................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldraledighet, 2 §.........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frånvaro från arbetet på grund av force&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;majeure, 3 §......................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutbestämmelser,&amp;nbsp;4§.......................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet&amp;nbsp;av direktivet i Sverige...........................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till föräldraledighet....................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frånvaro av trängande familjeskäl....................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagreglering..................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av en ny lag.............................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådets direktiv 96/34/EG om ramavtalet om&amp;nbsp;föräldra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledighet..................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian Föräldraledighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivets genomförande i Sverige......................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag......................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna......................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998.................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt&lt;br&gt;till ledighet av trängande familjeskäl.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rätt till ledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning av trängan-&lt;br&gt;de familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som&lt;br&gt;gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag&lt;br&gt;inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får dock rätten till ledighet&lt;br&gt;begränsas till ett visst antal dagar om året, till ett visst antal dagar för&lt;br&gt;varje tillfälle eller till bådadera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt andra styck-&lt;br&gt;et får tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är medlem av den&lt;br&gt;avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare far inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av&lt;br&gt;att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna&lt;br&gt;lag. Om arbetstagaren ändå sägs upp eller avskedas skall uppsägningen&lt;br&gt;eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet&lt;br&gt;enligt denna lag är inte skyldig att enbart av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, un-&lt;br&gt;dertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT nr L 145, 3.6.1996, s. 4, Celex 396L0034).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än en som kan genomföras inom ramen&lt;br&gt;för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala ersättning för&lt;br&gt;den skada som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer&lt;br&gt;och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt kan skadeståndet minskas eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättegång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande tillämpas 34,&lt;br&gt;35 och 37 §§, 38 § andra stycket andra meningen, 39—42 §§ samt 43 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 3 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 3 juni 1996 antogs rådets direktiv 96/34/EG om ramavtalet om för-&lt;br&gt;äldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS - föräldraledig-&lt;br&gt;hetsdirektivet. UNICE (Union des Industries de la Communauté Europé-&lt;br&gt;enne) är en samarbetsorganisation för EU-ländemas arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningar och industriförbund, CEEP (Centre Européen pour les Entreprises&lt;br&gt;Publiques) är Europacentret för offentliga affärsverk och företag och EFS&lt;br&gt;är den svenska förkortningen för Europeiska fackliga samorganisationen&lt;br&gt;(ETUC - European Trade Union Confederation). Direktivet skall vara&lt;br&gt;genomfört i medlemsstaterna senast den 3 juni 1998. Om det är nödvän-&lt;br&gt;digt med hänsyn till särskilda svårigheter eller att direktivet genomförs&lt;br&gt;genom kollektivavtal får medlemsstaterna förfoga över ytterligare ett år.&lt;br&gt;Direktivet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avtalets inledning framgår att ramavtalet innebär ett åtagande av&lt;br&gt;UNICE, CEEP och EFS att införa minimiföreskrifter om rätt till föräld-&lt;br&gt;raledighet och rätt till ledighet på grund av force majeure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalet konstateras att arbetsmarknadens parter har de bästa förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att finna lösningar som svarar mot arbetsgivarnas och ar-&lt;br&gt;betstagarnas behov och att de följaktligen bör tilldelas en särskild roll i&lt;br&gt;genomförandet och tillämpningen av avtalet. Som ett led i beredningen&lt;br&gt;av ärendet inbjöd Arbetsmarknadsdepartementet därför representanter&lt;br&gt;från Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorgani-&lt;br&gt;sation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Arbetsgivarverket, Landstings-&lt;br&gt;förbundet och Svenska Kommunförbundet till ett möte för att diskutera&lt;br&gt;frågan om föräldraledighetsdirektivets genomförande i svensk rätt. Sam-&lt;br&gt;rådsmötet hölls den 25 september 1997 där parterna lämnade synpunkter&lt;br&gt;i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en departementspromemoria som upprättats inom Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet, Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige (Ds&lt;br&gt;1997:69), behandlas frågan om svensk rätt uppfyller direktivets regler. I&lt;br&gt;promemorian presenteras ett förslag till en lag om rätt till ledighet på&lt;br&gt;grund av trängande familjeskäl. En sammanfattning av promemorian&lt;br&gt;finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 4. En remissammanställning finns tillgänglig i Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsdepartementet (dnr A97/3661/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 februari 1998 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över det lagförslag likalydande med det som finns i propositionen.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F öräldraledighetsdirektivets tillkomst&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen lade redan 1983 fram ett förslag till direktiv om föräld-&lt;br&gt;raledighet och ledighet av familjeskäl&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Syftet med förslaget var att ga-&lt;br&gt;rantera arbetstagare rätt till viss ledighet vid barns födelse eller adoption&lt;br&gt;samt vid vissa andra familj eangelägenheter. Ekonomiska och sociala&lt;br&gt;kommittén och Europaparlamentet yttrade sig över förslaget 1984. I an-&lt;br&gt;ledning av dessa yttranden lade kommissionen i november 1984 fram ett&lt;br&gt;ändrat förslag till direktiv&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Detta förslag diskuterades i rådet under åren&lt;br&gt;1985 till 1994. För antagande av direktivet krävdes enhällighet enligt&lt;br&gt;artikel 100 i Romfördraget. Denna enighet kunde dock inte uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med Maastrichtfördraget och det därtill fogade sociala protokol-&lt;br&gt;let och avtalet om socialpolitik tillfördes en ny möjlighet att fatta beslut&lt;br&gt;på EG-nivå. Enligt artikel 3 i avtalet skall kommissionen samråda med&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter om huruvida en gemenskapsåtgärd skall vidtas&lt;br&gt;och hur denna åtgärd skall utformas. Enligt artikel 4 kan arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter ingå avtal i frågan på gemenskapsnivå. Ett sådant avtal skall&lt;br&gt;genomföras antingen enligt de förfaranden och den praxis som arbets-&lt;br&gt;marknadens parter tillämpar eller enligt beslut av rådet på förslag av&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen beslutade, med tillämpning av de nya bestämmelserna,&lt;br&gt;att inleda ett samrådsförfarande enligt artikel 3 i avtalet om socialpolitik.&lt;br&gt;Parterna - UNICE, CEEP och EFS - meddelade inom ramen för detta&lt;br&gt;förfarande att de önskade inleda förhandlingar för att nå ett avtal. För-&lt;br&gt;handlingar ledde till att parterna träffade ett avtal i frågan den 14 decem-&lt;br&gt;ber 1995. Parterna överlämnade till kommissionen en begäran om att&lt;br&gt;avtalet skulle genomföras genom beslut i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av det träffade avtalet, det första enligt sociala protokollet&lt;br&gt;och avtalet om socialpolitik, lade kommissionen i januari 1996 fram ett&lt;br&gt;förslag till direktiv om föräldraledighet för att genomföra det ramavtal&lt;br&gt;som parterna slutit. Vid ministerrådsmötet i mars 1996 enades ministrar-&lt;br&gt;na om en gemensam ståndpunkt och den 3 juni 1996 antogs direktivet&lt;br&gt;96/34/EG om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE,&lt;br&gt;CEEP och EFS&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Direktivets huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingressen och artikel 1-3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ingressen anges att rådet beaktat bl.a. sociala protokollet och avtalet om&lt;br&gt;socialpolitik, gemenskapens stadga om arbetstagares grundläggande so-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 333, 9.12.1983, s. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr C 316, 27.11.1984, s. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L 145,3.6.1996 s. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ciala rättigheter, rådets resolution av den 6 december 1994 om vissa per-&lt;br&gt;spektiv för socialpolitiken i Europeiska unionen, subsidiaritets- och pro-&lt;br&gt;portionalitetsprincipema, artikel F.2 i Fördraget om Europeiska unionen&lt;br&gt;- med hänvisning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna - samt beaktat möjligheten&lt;br&gt;för en medlemsstat att överlåta till arbetsmarknadens parter att genomfö-&lt;br&gt;ra direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Artikel 1 konstateras att syftet med direktivet är att genomföra ram-&lt;br&gt;avtalet. Artikel 2 och 3 innehåller slutbestämmelser med bl.a. föreskrift&lt;br&gt;om att direktivet skall vara genomfört i medlemsstaterna senast den 3&lt;br&gt;juni 1998. Vidare anges att om det är nödvändigt med hänsyn till särskil-&lt;br&gt;da svårigheter eller att direktivet genomförs genom kollektivavtal får&lt;br&gt;medlemsstaterna förfoga över ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De materiella bestämmelserna återfinns i ramavtalet som är bilagt di-&lt;br&gt;rektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalets inledning och allmänna överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av avtalets inledning framgår att ramavtalet innebär ett åtagande av&lt;br&gt;UNICE, CEEP och EFS att införa minimiföreskrifter om rätt till föräld-&lt;br&gt;raledighet och rätt till ledighet på grund av force majeure, såsom ett vik-&lt;br&gt;tigt medel för att göra det möjligt att förena arbetsliv och familjeliv och&lt;br&gt;att främja rätten till lika möjligheter för kvinnor och män samt principen&lt;br&gt;om likabehandling av kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de allmänna övervägandena framgår också följande. Parterna hän-&lt;br&gt;visar till avtalet om socialpolitik och det sociala protokollet, till punkt 16&lt;br&gt;i gemenskapens stadga om arbetstagares sociala rättigheter vari fastställs&lt;br&gt;att åtgärder måste utarbetas för att kvinnor och män skall kunna förena&lt;br&gt;sina åtaganden i arbetsliv och familjeliv, till rådsresolutionen av den 6&lt;br&gt;december 1994 och till kommissionens meddelade avsikt att föreslå en&lt;br&gt;gemenskapsåtgärd. Parterna framhåller att åtgärderna att förena arbetsliv&lt;br&gt;och familjeliv bör uppmuntra till införande av nya, flexibla sätt att orga-&lt;br&gt;nisera arbete och tid som är bättre anpassade till samhällets växlande&lt;br&gt;behov och som bör tillgodose både företagens och arbetstagarnas behov.&lt;br&gt;Familjepolitiken bör ses i förhållande till de demografiska förändringar-&lt;br&gt;na, effekterna av att befolkningen åldras, att generationerna närmar sig&lt;br&gt;varandra och främjandet av kvinnors deltagande i arbetslivet. Männen&lt;br&gt;bör uppmuntras att dela ansvaret för familjen lika och uppmuntras till att&lt;br&gt;utnyttja föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna konstaterar att avtalet är ett ramavtal som ger minimiföre-&lt;br&gt;skrifter och att det ankommer på medlemsstaterna och arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter att införa kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter med hän-&lt;br&gt;syn till situationen i varje medlemsstat. Det understryks att det är fråga&lt;br&gt;om föräldraledighet och inte mammaledighet. Medlemsstaterna uppma-&lt;br&gt;nas att behålla de naturaförmåner som medges inom ramen för sjukför-&lt;br&gt;säkringen under en minimiperiod av föräldraledigheten samt att, när det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visar sig lämpligt med hänsyn till de nationella förhållandena och bud-&lt;br&gt;getsituationen, inrikta sig på att bevara rätten till socialförsäkringsförmå-&lt;br&gt;ner under minimiperioden för föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt parterna beaktar avtalet nödvändigheten av att höja de socialpo-&lt;br&gt;litiska kraven, att främja konkurrenskraften hos gemenskapens ekonomi&lt;br&gt;och att undvika att införa administrativa, finansiella eller juridiska hinder&lt;br&gt;som är utformade på ett sätt som hindrar att små och medelstora företag&lt;br&gt;bildas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen konstateras att arbetsmarknadens parter har de bästa förut-&lt;br&gt;sättningarna för att finna lösningar som svarar mot arbetsgivarnas och&lt;br&gt;arbetstagarnas behov och att de följaktligen bör tilldelas en särskild roll i&lt;br&gt;genomförandet och tillämpningen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syfte och tillämpningsområde, 1 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av paragraf 1 framgår att avtalet anger minimiföreskrifter som avser att&lt;br&gt;underlätta för föräldrar som arbetar att förena åtagandena i arbetsliv och&lt;br&gt;familjeliv. Avtalet skall tillämpas på alla arbetstagare, kvinnor och män,&lt;br&gt;som har ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande enligt na-&lt;br&gt;tionell rätt i form av lagstiftning, kollektivavtal och praxis.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldraledighet, 2 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragraf 2 punkt 1 har arbetstagare en individuell rätt till föräld-&lt;br&gt;raledighet i minst tre månader med anledning av ett barns födelse eller&lt;br&gt;vid adoption för att vårda barnet. Rätten till ledighet skall gälla tills bar-&lt;br&gt;net uppnått en bestämd ålder som får vara upp till åtta år. Föräldraledig-&lt;br&gt;heten skall fastställas av medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter. I punkt 2 anges vidare att de undertecknande partema anser att&lt;br&gt;rätten till den föräldraledighet som föreskrivs i avtalet i princip bör be-&lt;br&gt;viljas på så sätt att den inte kan överlåtas. Detta för att främja rätten till&lt;br&gt;lika möjligheter för kvinnor och män och principen om likabehandling av&lt;br&gt;kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 skall kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter för&lt;br&gt;föräldraledigheten fastställas enligt lag och/eller i kollektivavtal i med-&lt;br&gt;lemsstaterna. Därvid är det möjligt att bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) besluta om föräldraledigheten skall beviljas på heltid, deltid, upp-&lt;br&gt;delad eller i form av sparade dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) göra rätten till föräldraledighet beroende av en kvalifikationsperiod&lt;br&gt;som inte far överskrida ett år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) anpassa kvalifikationskraven och tillämpningsföreskrifterna till de&lt;br&gt;särskilda omständigheter som råder vid adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) fastställa anmälningsperioder inom vilka arbetstagaren för arbetsgi-&lt;br&gt;varen skall uppge tidpunkterna för föräldraledighetens början och slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) fastställa de omständigheter under vilka arbetsgivaren skall kunna&lt;br&gt;uppskjuta beviljandet av föräldraledigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) godkänna särskilda arrangemang för att tillgodose de små företagens&lt;br&gt;behov avseende drift och struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 skall det vidtas särskilda åtgärder för att skydda arbets-&lt;br&gt;tagare mot uppsägning på grund av att de begär eller tar i anspråk sin rätt&lt;br&gt;till föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 anges att vid föräldraledighetens utgång skall arbetstagaren&lt;br&gt;ha rätt att återgå till sitt arbete eller, om detta inte är möjligt, rätt till ett&lt;br&gt;likvärdigt eller likartat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6 stadgar att de rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller står&lt;br&gt;i begrepp att förvärva när föräldraledigheten börjar skall bevaras oför-&lt;br&gt;ändrade fram till föräldraledighetens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna och/eller parterna skall enligt punkt 7 fastställa vad&lt;br&gt;som skall gälla för anställningen under föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 8 skall alla socialförsäkringsffågor som hänger samman&lt;br&gt;med avtalet behandlas och avgöras av medlemsstaterna i enlighet med&lt;br&gt;nationell lagstiftning och med beaktande av kontinuitetens betydelse när&lt;br&gt;det gäller rätten till socialförsäkringsförmåner, särskilt sjuk- och hälso-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frånvaro från arbetet på grund av force majeure, 3 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragraf 3 anges att det skall vidtas nödvändiga åtgärder för att ge ar-&lt;br&gt;betstagarna rätt till ledighet på grund av force majeure som har samband&lt;br&gt;med trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall som gör arbetsta-&lt;br&gt;garens omedelbara närvaro nödvändig. Även för denna rätt till ledighet&lt;br&gt;far det fastställas kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter och rät-&lt;br&gt;ten till ledighet far begränsas till ett särskilt antal dagar om året och/eller&lt;br&gt;för varje tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutbestämmelser, 4 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragraf 4 punkt 1 far medlemsstaterna tillämpa eller införa be-&lt;br&gt;stämmelser som är förmånligare än som föreskrivs i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges att genomförandet av avtalet inte far utgöra skäl att&lt;br&gt;sänka den allmänna skyddsnivån för arbetstagarna inom det område som&lt;br&gt;omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 konstateras att ramavtalet inte påverkar rätten för arbets-&lt;br&gt;marknadens parter att sluta avtal som anpassar och/eller kompletterar&lt;br&gt;bestämmelserna i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 4 framgår att avtalet skall vara genomfört i medlemsstaterna&lt;br&gt;senast inom två år efter beslutets antagande med möjlighet till förläng-&lt;br&gt;ning med ytterligare högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebyggande och behandling av tvister skall ske enligt nationell rätt&lt;br&gt;(punkt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla frågor som har samband med tolkningen av avtalet bör, utan att&lt;br&gt;det påverkar kommissionens, de nationella domstolarnas eller EG-&lt;br&gt;domstolens roll, av kommissionen överlämnas till de undertecknade par-&lt;br&gt;terna för yttrande (punkt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undertecknande parterna skall se över tillämpningen av avtalet fem Prop. 1997/98:81&lt;br&gt;år efter dagen för rådets beslut, om någon av avtalsparterna begär det&lt;br&gt;(punkt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet av direktivet i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till föräldraledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Direktivets regel om rätt till föräldraledig-&lt;br&gt;het är uppfylld genom föräldraledighetslagens bestämmelser om rätt&lt;br&gt;till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen uppfyller också direktivets minimiföre-&lt;br&gt;skrifiter om kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter samt di-&lt;br&gt;rektivets övriga regler om föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En mycket klar majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;anser uttryckligen att direktivets regel om rätt till föräldraledighet är upp-&lt;br&gt;fylld genom föräldraledighetslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO) anför att de svenska ersättnings-&lt;br&gt;reglernas utformning i praktiken innebär att direktivets föreskrifter om en&lt;br&gt;oöverlåtlig rätt till minst tre månaders föräldraledighet inte uppfylls men&lt;br&gt;eftersom ersättningsreglerna inte berörs i direktivet är en ändring av de&lt;br&gt;svenska reglerna inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet instämmer i att svensk lagstiftning i huvudsak är&lt;br&gt;väsentligt mer generös mot arbetstagare och tredje mans behov än direk-&lt;br&gt;tivets minimiregler men gör dock gällande att det är tveksamt om hän-&lt;br&gt;visningen till föräldraledighetslagens regler om rätt till ledighet i 18 må-&lt;br&gt;nader är tillräcklig för att motsvara direktivets krav på mer aktiva åtgär-&lt;br&gt;der för att förstärka jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds Universitet anser att, även om&lt;br&gt;reglerna om rätt till föräldrapenning inte berörs av direktivet, det ändå&lt;br&gt;hade varit lämpligt att i sammanhanget ta upp jämställdhetsaspekter på&lt;br&gt;föräldraförsäkringens utformning till förnyad diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Föräldraledighetsdirektivet&lt;br&gt;ger arbetstagare en individuell rätt till föräldraledighet för vård av barn&lt;br&gt;under en tid av minst tre månader. Rätten till föräldraledighet skall gälla&lt;br&gt;till dess barnet uppnått en bestämd ålder som far vara upp till åtta år. Di-&lt;br&gt;rektivet och avtalet anger minimiföreskrifter och medlemsstaterna far&lt;br&gt;införa eller tillämpa bestämmelser som är förmånligare än de som före-&lt;br&gt;skrivs i avtalet. Direktivet reglerar inte någon rätt till ersättning under&lt;br&gt;ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning för&lt;br&gt;vård av barn enligt föräldraledighetslagen (1995:584). Rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under föräldraledigheten, föräldrapenning, regleras i 4 kap. lagen Prop. 1997/98:81&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föräldraledighetslagen har en förälder rätt till hel ledighet för&lt;br&gt;vård av barn till dess barnet är 18 månader. Denna rätt till ledighet gäller&lt;br&gt;oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. Föräldern har dock&lt;br&gt;alltid rätt att fa ledigt under den tid då föräldrapenning utgår. För rätt till&lt;br&gt;ledighet efter det att barnet är ett och ett halvt år krävs alltså att föräldra-&lt;br&gt;penning utgår. Rätten till ledighet till dess bamet är 18 månader är alltså&lt;br&gt;fristående från föräldraförsäkringens förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas normalt&lt;br&gt;under högst 450 dagar sammanlagt for föräldrarna, dvs. motsvarande&lt;br&gt;ungefär 15 månader i följd. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om&lt;br&gt;bamet har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under halva den&lt;br&gt;sammanlagda tiden. En förälder kan dock, med undantag for 30 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar, avstå från rätten att uppbära föräldrapenning till förmån for&lt;br&gt;den andre föräldern. Föräldrapenning lämnas längst till dess bamet fyllt&lt;br&gt;åtta år eller till den senare tidpunkt då bamet har avslutat det första skolå-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen for regeringens bedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetsdirektivet ger, som nämnts, rätt till föräldraledighet i&lt;br&gt;minst tre månader. Enligt föräldraledighetslagen har en förälder rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn till dess bamet är ett och ett halvt år, oavsett om&lt;br&gt;föräldrapenning utges eller ej. Om föräldraledighetslagens ledighetsreg-&lt;br&gt;lema dessutom tillämpas fullt ut genom att föräldrarna inte tar ut någon&lt;br&gt;föräldrapenning innan bamet är ett och ett halvt år, har föräldrarna såle-&lt;br&gt;des rätt till hel ledighet i sammanlagt två år och nio månader (33 måna-&lt;br&gt;der), först 18 månader utan föräldrapenning och därefter i sammanlagt 15&lt;br&gt;månader med föräldrapenning. Den svenska regeringen gör mot bak-&lt;br&gt;grund av detta, och i likhet med vad remissinstanserna kommit fram till,&lt;br&gt;den bedömningen att de svenska reglerna om föräldraledighetens längd&lt;br&gt;är mycket förmånligare än direktivets regel och att dessa väl uppfyller&lt;br&gt;direktivets bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuell rätt till ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger emellertid också att rätten till föräldraledighet är en in-&lt;br&gt;dividuell rätt till ledighet om tre månader for var förälder. Därtill är fogat&lt;br&gt;ett uttalande om att partema anser att denna rätt i princip bör beviljas på&lt;br&gt;så sätt att den inte kan överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen ger i princip båda föräldrarna rätt till ledighet&lt;br&gt;för vård av barn så länge bamet är yngre än ett och ett halvt år. Denna&lt;br&gt;från föräldraförsäkringen fristående rätt till ledighet infördes 1978 i och&lt;br&gt;med antagandet av lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn&lt;br&gt;m.m. Av förarbetena till lagen (prop. 1977/78:104 s. 41-43) framgår&lt;br&gt;följande. En första förutsättning för en arbetstagares rätt till ledighet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att arbetstagaren är förälder. Med biologisk förälder jämställs adoptivför-&lt;br&gt;älder, fosterförälder och en förälders make, maka eller sambo med vilken&lt;br&gt;hon eller han har eller har haft gemensamma barn, dvs. ”styvförälder”.&lt;br&gt;Departementschefen konstaterar att detta innebär att fler än två arbetsta-&lt;br&gt;gare i lagens mening kan vara föräldrar till ett barn och göra anspråk på&lt;br&gt;ledighet. Ytterligare en förutsättning för rätt till ledighet är att arbetstaga-&lt;br&gt;ren verkligen har faktisk vård om bamet. Departementschefen anför där-&lt;br&gt;för att utgångspunkten för lagen således är att bara den ena föräldern i&lt;br&gt;allmänhet behöver ta ledigt från sitt arbete. I lagtexten föreskrivs dock&lt;br&gt;inte att endast en förälder har rätt till ledighet. Som skäl anges att detta&lt;br&gt;inte ansetts möjligt eller lämpligt - bl.a. har föräldrarna sällan samma&lt;br&gt;arbetsgivare. Departementschefen fortsätter och anför att i det fall att fler&lt;br&gt;föräldrar än två begär ledighet för samma tid far det utredas vilka av des-&lt;br&gt;sa som verkligen tar faktisk vård om bamet. Slutsatsen blir att endast två&lt;br&gt;föräldrar bör samtidigt ha rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda föräldrarna har således en individuell rätt till föräldraledighet tills&lt;br&gt;bamet är ett och ett halvt år. Eftersom båda föräldrarna har denna rätt&lt;br&gt;samtidigt blir det inte aktuellt att överlåta någon rätt till ledighet till den&lt;br&gt;andra föräldern. Gentemot arbetsgivaren har arbetstagaren alltså en ovill-&lt;br&gt;korlig rätt till ledighet under förutsättning att ledigheten nyttjas till att&lt;br&gt;vårda bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO har i sitt remissyttrande, när det gäller frågan om ledighetens&lt;br&gt;överlåtbarhet, pekat på att rätt till ledighet som inte kan kombineras med&lt;br&gt;rätt till ersättning i praktiken inte är någon rätt till ledighet. Eftersom de&lt;br&gt;svenska reglerna ger möjlighet för en förälder att avstå från rätt till för-&lt;br&gt;äldrapenning till förmån för den andre föräldern, med undantag för en&lt;br&gt;period om 30 dagar, skulle enligt JämO det kunna hävdas att svensk lag-&lt;br&gt;stiftning i praktiken saknar den oöverlåtbara rätten till ledighet om tre&lt;br&gt;månader som direktivet stadgar. Med hänsyn till att ersättningsreglerna&lt;br&gt;inte berörs i direktivet har dock JämO kommit till den slutsatsen att nå-&lt;br&gt;gon ändring av de svenska reglerna inte är nödvändig. Även Arbets-&lt;br&gt;lisvsinstitutet och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds Universitet har&lt;br&gt;framfört liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i praktiken oftast inte möjligt för två föräldrar att vara lediga&lt;br&gt;samtidigt. Föräldrapenning utgår t.ex. endast till en förälder i taget. Det&lt;br&gt;går därför att invända att den nuvarande regleringen i föräldraledighets-&lt;br&gt;lagen inte ger en förälder någon individuell rätt gentemot den andra för-&lt;br&gt;äldern att själv ensam vårda bamet i tre månader. Direktivet kan dock,&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning, inte heller anses reglera någon sådan rätt.&lt;br&gt;Direktivets regler utgörs av regler i ett ramavtal träffat mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens parter på EU-nivå och får därför, enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning, anses reglera arbetstagares rätt till ledighet gentemot sin arbetsgiva-&lt;br&gt;re. Regeringen konstaterar att de svenska reglerna visserligen inte garan-&lt;br&gt;terar varje förälder en icke överlåtbar föräldraledighet med föräldrapen-&lt;br&gt;ning i tre månader men eftersom direktivet inte reglerar någon rätt till&lt;br&gt;ersättning, såsom JämO också påpekat, behövs det för att uppfylla direk-&lt;br&gt;tivet inte heller någon ändring av dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationskrav, tillämpningsföreskrifter och övriga regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet skall de kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter&lt;br&gt;som skall gälla för föräldraledigheten fastställas i lag och/eller i kollek-&lt;br&gt;tivavtal. Vissa minimiföreskrifter gäller enligt 2 § 3 punkterna a-f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledigheten får enligt avtalet beviljas på heltid, deltid, uppdelad&lt;br&gt;eller i form av sparade dagar (punkt a). Den fristående rätten till ledighet&lt;br&gt;tills bamet är 18 månader beviljas enligt föräldraledighetslagen på heltid.&lt;br&gt;I 10 § föräldraledighetslagen regleras möjligheten att dela upp ledighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § föräldraledighetslagen skall arbetstagaren ha varit anställd&lt;br&gt;hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt&lt;br&gt;minst tolv månader under de senaste två åren. Regeln står således i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med avtalets kvalifikationsperiod om maximalt ett år&lt;br&gt;(punkt b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet får de nationella bestämmelserna anpassas till vad som&lt;br&gt;gäller vid adoption (punkt c). Sådan reglering finns t.ex. i 5 § andra&lt;br&gt;stycket föräldraledighetslagen som anger att vid adoption skall tiden 18&lt;br&gt;månader i stället skall räknas från den tidpunkt då arbetstagaren får bar-&lt;br&gt;net i sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalets minimiföreskrifter får det fastställas anmälningsperio-&lt;br&gt;der (punkt d). Enligt 13 § föräldraledighetslagen skall anmälan ske minst&lt;br&gt;två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart&lt;br&gt;som möjligt. Arbetstagaren skall då också tala om hur länge han eller hon&lt;br&gt;avser att vara ledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också tillåtet med regler om möjlighet att skjuta upp beviljandet&lt;br&gt;av ledighet (punkt e). Någon sådan regel finns enligt föräldraledighetsla-&lt;br&gt;gen inte vid hel ledighet eller delledighet med föräldrapenning. Arbetsta-&lt;br&gt;garen har dock en samrådsskyldighet om ledighetens förläggning enligt&lt;br&gt;14 § föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda arrangemang kan godkännas för att tillgodose de små företa-&lt;br&gt;gens behov avseende drift och struktur (punkt f). Några sådana regler&lt;br&gt;finns inte i föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalets 2 § 4-6 skall en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till&lt;br&gt;ledighet skyddas mot uppsägning, ha rätt att återgå till sitt arbete och&lt;br&gt;bibehålla sina rättigheter i anställningen. Regler som tillgodoser dessa&lt;br&gt;krav finns i 15-17 §§ föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 7 skall medlemsstaterna eller partema fastställa vad som&lt;br&gt;skall gälla för anställningsavtalet eller anställningförhållandet under för-&lt;br&gt;äldraledigheten. Enligt 17 § föräldraledighetslagen har arbetstagaren&lt;br&gt;skydd mot försämrade anställningsvillkor. Enligt 2 § samma lag har dock&lt;br&gt;partema rätt att genom s.k. centralt kollektivavtal bestämma den närmare&lt;br&gt;tillämpningen i fråga om skyddet av anställningsförmånerna. Ett sådant&lt;br&gt;avtal får dock inte leda till att arbetstagarens förmåner allmänt sett sänks&lt;br&gt;under den nivå som lagen garanterar. En motsvarande bestämmelse finns&lt;br&gt;i 9 § studieledighetslagen (jfr prop. 1974:148 s. 87). Föräldraledighetsla-&lt;br&gt;gens reglering av dessa frågor står således i överensstämmelse med ram-&lt;br&gt;avtalets regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanfattande slutsats som regeringen gör blir att föräldraledig-&lt;br&gt;hetslagens regler inte behöver ändras med anledning av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i avtalets 2 § punkterna 3-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ramavtalets 2 § 8 uttalas därutöver att alla socialförsäkringsfrågor&lt;br&gt;som hänger samman med avtalet skall behandlas och avgöras av med-&lt;br&gt;lemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och med beaktande av&lt;br&gt;kontinuitetens betydelse när det gäller rätten till socialförsäkringsförmå-&lt;br&gt;ner. Detta uttalande bör enligt regeringen inte leda till någon åtgärd för&lt;br&gt;Sveriges del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frånvaro av trängande familjeskäl&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lag om rätt till ledighet av trängande famil-&lt;br&gt;jeskäl skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning och förslag: Om ytterligare reglering be-&lt;br&gt;hövs, utöver befintliga lagar, kollektivavtal och praxis, bör genomföran-&lt;br&gt;det i första hand ske genom kollektivavtal. Om det skulle visa sig att ge-&lt;br&gt;nomförandet inte kan eller bör ske genom kollektivavtal bör en lag om&lt;br&gt;rätt till ledighet av trängande familjeskäl införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att direk-&lt;br&gt;tivets regel om rätt till ledighet på grund av force majeure som har sam-&lt;br&gt;band med trängande familjeskäl kräver genomförande antingen genom&lt;br&gt;kollektivavtal eller lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta arbetsgivarorganisationerna anför att de anser att ytterligare&lt;br&gt;reglering inte är nödvändig. Av dessa har dock Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund, Arbetsgivaralliansen, Landstingsförbundet&lt;br&gt;och Svenska Kommunförbundet förklarat sig vara beredda att uppta för-&lt;br&gt;handlingar om en anpassning genom kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket motsätter sig att anpassningen på statens område&lt;br&gt;sker genom kollektivavtal och förordar i stället att det görs en ändring i&lt;br&gt;tjänstledighetsförordningen (1984:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och TCO förordar att den i promemorian föreslagna lagen införs.&lt;br&gt;Att direktivets regel genomförs genom lagstiftning förordas också av&lt;br&gt;bl.a. Stockholms tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län samt Arbetslivsin-&lt;br&gt;stitutet. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds Universitet anför att även&lt;br&gt;om man överlämnar till parterna att reglera frågan så kräver gemenskaps-&lt;br&gt;rätten att en sådan reglering kompletteras med lagstiftning. Fakultetssty-&lt;br&gt;relsen ser därför ingen nackdel med att direkt införa den föreslagna la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avtalet ges arbetstagarna rätt till le-&lt;br&gt;dighet på grund av force majeure som har samband med trängande fa-&lt;br&gt;miljeskäl vid sjukdom eller olycksfall som gör arbetstagarens omedelba-&lt;br&gt;ra närvaro absolut nödvändig. Rätten till ledighet får begränsas till ett&lt;br&gt;särskilt antal dagar om året och/eller för varje tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i Sverige två i lag reglerade system som ger rätt till ledighet&lt;br&gt;vid armans sjukdom och därutöver regler i kollektivavtal samt praxis. Är&lt;br&gt;den som drabbats av sjukdomen eller olycksfallet ett barn föreligger rätt&lt;br&gt;till ledighet enligt föräldraledighetslagen och rätt till ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Därutöver finns det möj-&lt;br&gt;lighet till ledighet och ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning&lt;br&gt;och ledighet för närståendevård (närståendevårdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning för vård av&lt;br&gt;barn enligt 8 § föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet gäller som huvudregel barn som inte fyllt tolv år&lt;br&gt;(4 kap. 10-10 a § AFL). En förälder har rätt till ledighet med föräldra-&lt;br&gt;penning för att vårda ett barn när det är sjukt eller smittat men även när&lt;br&gt;barnets ordinarie vårdare är sjuk eller smittad eller för att kunna besöka&lt;br&gt;samhällets förebyggande barnhälsovård eller t.ex. när ett barn behöver&lt;br&gt;vårdas när den andra föräldern är med ett annat barn till någon av föräld-&lt;br&gt;rarna hos läkaren (4 kap. 10 § AFL). Särskilda regler gäller för vård av&lt;br&gt;barn som är yngre än 240 dagar eller när föräldrapenning skulle ha upp-&lt;br&gt;burits. En förälder till ett sjukt eller funktionshindret barn har därutöver&lt;br&gt;rätt till ledighet och tillfällig föräldrapenning när föräldern avstår från att&lt;br&gt;arbeta i samband med vissa i lagen angivna situationer som t.ex. besök på&lt;br&gt;en institution där bamet behandlas, deltagande i kurs för att lära sig vårda&lt;br&gt;bamet och läkarbesök på grund av att bamet lider av en allvarlig sjukdom&lt;br&gt;eller som ett led i en behandling (4 kap. 10 a § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller för barn som på grund av sjukdom, psykisk ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild till-&lt;br&gt;syn eller vård. I dessa fall föreligger rätt till tillfällig föräldrapenning till&lt;br&gt;dess bamet fyller 16 år och i vissa speciella fall upp till 21 och 23 års&lt;br&gt;ålder (4 kap. 11 § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges som huvudregel under sammanlagt&lt;br&gt;högst 60 dagar per barn och år. Ytterligare 60 dagar per barn och år ut-&lt;br&gt;ges, dock ej för vård av barn vid sjukdom eller smitta hos barnets ordina-&lt;br&gt;rie vårdare (4 kap. 12 § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder kan dämtöver överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från arbete för att&lt;br&gt;vårda bamet. Detta gäller när bamet är sjukt eller när den ordinarie vår-&lt;br&gt;daren är sjuk. En förälder kan alltså överlåta till en anhörig eller vän att i&lt;br&gt;stället för föräldern vara hemma med det sjuka bamet (4 kap. 11 a §&lt;br&gt;AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge bamet är under tolv år täcker, enligt regeringens bedömning,&lt;br&gt;reglerna mer än väl de akuta situationer som direktivet kan tänkas avse.&lt;br&gt;Samma bedömning bör gälla för föräldrar till barn över tolv år som är i&lt;br&gt;behov av särskild tillsyn eller vård och där rätt till ledighet och tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning föreligger. Bestämmelserna ger, som ovan beskrivits,&lt;br&gt;också rätt för en förälder att överlåta rätten till ledighet till någon släkting&lt;br&gt;eller vän. Reglerna om tillfällig föräldrapenning är betydligt generösare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avser rätt till ledighet i många fler situationer än som kan avses med&lt;br&gt;avtalets regler om rätt till ledighet på grund av barns sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall. Såvitt avser föräldrar och närstående till barn som omfattas av&lt;br&gt;reglerna om tillfällig föräldrapenning får avtalets regel således anses upp-&lt;br&gt;fylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet och ersättning för att vårda en närstående finns även&lt;br&gt;enligt närståendevårdslagen. En förutsättning för rätt till ledighet och&lt;br&gt;ersättning är att vården lämnas till någon som är svårt sjuk. Enligt förar-&lt;br&gt;betena till lagen (prop. 1987/88:176 s. 99-100 och 114-115) framgår&lt;br&gt;följande. Med svårt sjuk förstås att den vårdades hälsotillstånd är så ned-&lt;br&gt;satt att det föreligger ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Det krävs dock&lt;br&gt;inte att det inte föreligger hopp om en förbättring av hälsotillståndet.&lt;br&gt;Även sjukdomstillstånd som kan förväntas gå in i ett akut skede efter&lt;br&gt;någon tid kan uppfylla lagens villkor, t.ex. cancersjukdomar. Reglerna&lt;br&gt;syftar till att ge möjlighet för vård av en närstående i livets slutskede men&lt;br&gt;även för att ge stöd, tillsyn eller vård på grund av hastigt uppkommen&lt;br&gt;sjukdom, exempelvis hjäm- eller hjärtinfarkt eller en akut försämring i&lt;br&gt;hälsotillståndet hos en långvarigt sjuk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del som direktivets regel avser svår sjukdom far reglerna om le-&lt;br&gt;dighet och ersättning för närståendevård mer än väl anses täcka direkti-&lt;br&gt;vets regel. Närståendevårdsreglema gäller dock inte om vården ges utan-&lt;br&gt;för landet och inte om någon av vårdaren eller den sjuke inte är inskriven&lt;br&gt;hos allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om närståendevård omfattar, såsom LO och TCO påpekat i&lt;br&gt;sina remissvar, inte heller annan sjukdom än svår sjukdom och kan inte&lt;br&gt;anses omfatta vad som typiskt sett betraktas som sjukdom i samband med&lt;br&gt;ett olycksfall. Med olycksfall borde kunna avses t.ex. att någon är med&lt;br&gt;om en trafikolycka eller annan olycka som lett till brutet ben, skärskador&lt;br&gt;eller brännskador men vilka på intet sätt är livshotande. Är det fråga om&lt;br&gt;ett barn i t.ex. 16-årsåldem kan en familjemedlems närvaro anses som&lt;br&gt;absolut nödvändig. För dessa situationer finns inte någon i lag reglerad&lt;br&gt;rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal och praxis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På statens område ges i 10 § tjänstledighetsförordningen (SFS 1984:111)&lt;br&gt;möjlighet att bevilja ledighet. Arbetsgivaren far bevilja en arbetstagare&lt;br&gt;tjänstledighet om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan olä-&lt;br&gt;genheter för myndighetens verksamhet. Vid prövning av frågor om parti-&lt;br&gt;ell ledighet skall myndigheten särskilt ta hänsyn till arbetstagarens fa-&lt;br&gt;miljesociala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för parterna på arbetsmarknaden har uppgivit att det finns&lt;br&gt;kollektivavtal som medger möjlighet till ledighet i sådana situationer som&lt;br&gt;direktivets ramavtal beskriver. Enligt t.ex. kollektivavtal på statens om-&lt;br&gt;råde och inom den landstingskommunala respektive kommunala sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns regler om rätt till ledighet utan löneavdrag vid allvarligare sjuk-&lt;br&gt;domsfall eller svårarare sjukdom hos anhörig eller släkting, dock högst&lt;br&gt;tio arbetsdagar per kalenderår. LO och TCO har emellertid anfört att så-&lt;br&gt;väl permissionsreglema som reglerna om tjänstledighet i relevanta delar&lt;br&gt;vanligtvis inte är formulerade som en uttrycklig rätt för arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som rätten till ledighet på grund av egen sjukdom inte är&lt;br&gt;reglerad bör man dessutom kunna utgå från att det i normalfallet förelig-&lt;br&gt;ger en i lag eller i avtal oreglerad rätt till ledighet när en anhörig drabbas&lt;br&gt;av en sjukdom och arbetstagaren omedelbart behöver lämna arbetet för&lt;br&gt;att bistå den sjuke. Därutöver bör man kunna påstå att reglerna om saklig&lt;br&gt;grund vid uppsägning i vart fall leder till att ingen arbetstagare riskerar&lt;br&gt;att bli uppsagd eller avskedad om hon eller han är frånvarande från arbe-&lt;br&gt;tet vid en sådan akut situation som avses i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare reglering behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör sammanfattningsvis den bedömningen att direktivets&lt;br&gt;regel om rätt till ledighet på grund av force majeure i samband med&lt;br&gt;trängande familjeskäl till viss del uppfylls genom reglerna om rätt till&lt;br&gt;ledighet med tillfällig föräldrapenning och reglerna om rätt till ledighet&lt;br&gt;för närstående vård. Lagreglerna kan dock inte anses täcka direktivet fullt&lt;br&gt;ut. Inte heller kan direktivet anses täckt av att det i vissa kollektivavtal&lt;br&gt;finns bestämmelser som möjliggör ledighet eller av det förhållandet att&lt;br&gt;en person rimligtvis inte riskerar att bli uppsagd eller avskedad om hon&lt;br&gt;eller han är frånvarande i en sådan akut situation som direktivet avser.&lt;br&gt;Regeringen delar således den bedömning som en majoritet av remissin-&lt;br&gt;stanserna gjort, nämligen att genomförandet av direktivets regel kräver&lt;br&gt;reglering genom kollektivavtal eller lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2.1. i direktivet anges att medlemsstaterna skall genomföra di-&lt;br&gt;rektivet antingen genom att sätta i kraft de lagar och andra författningar&lt;br&gt;som är nödvändiga eller genom att se till att arbetsmarknadens parter i&lt;br&gt;samförstånd vidtar de åtgärder som behövs. I själva ramavtalet anges att&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter har de bästa förutsättningarna för att finna lös-&lt;br&gt;ningar som svarar mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov och att de&lt;br&gt;följaktligen bör tilldelas en särskild roll i genomförandet och tillämp-&lt;br&gt;ningen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges att den reglering som anses nödvändig i första&lt;br&gt;hand bör göras genom kollektivavtal. Endast om det visar sig att genom-&lt;br&gt;förandet inte kan eller bör ske genom kollektivavtal bör lagstiftningsåt-&lt;br&gt;gärder komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna har på arbetsgivarsidan Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratsförbund, Svenska Kommunförbundet och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet uttryckligen sagt sig vara beredda att via kollektivavtal&lt;br&gt;reglera frågan. Arbetsgivarverket har avvisat förslaget att parterna genom&lt;br&gt;kollektivavtal skall införa en rätt till ledighet vid trängande familjeskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaralliansen har anfört att det, även om kollektivavtalsbestäm-&lt;br&gt;melser saknas, förefaller osannolikt att någon arbetsgivare skulle vägra&lt;br&gt;den anställde ledighet vid trängande familjeskäl på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller olycksfall. Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO) uppger&lt;br&gt;att frågan redan finns reglerad i kollektivavtal och SAF anser att någon&lt;br&gt;ytterligare reglering inte är nödvändig för att säkerställa den ledighet som&lt;br&gt;det här är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna på arbetstagarsidan har LO och TCO förordat&lt;br&gt;att den i promemorian förslagna lagen införs. SACO har avstått från att&lt;br&gt;besvara remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett genomförande av direktivets bestämmelse om rätt till ledig-&lt;br&gt;het på grund av force majeure i samband med trängande familjeskäl skall&lt;br&gt;kunna ske via kollektivavtal krävs att parterna uttrycker en vilja att för-&lt;br&gt;handla om detta. Den samlade bild som regeringen far i remissvaren från&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter ger inte intryck av att det skulle finnas en sådan&lt;br&gt;vilja. Mot denna bakgrund anser regeringen att lagstiftningsvägen måste&lt;br&gt;väljas. En lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl bör således&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.2 Utformningen av en ny lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom en ny lag ges arbetstagaren rätt till le-&lt;br&gt;dighet från sin anställning av trängande familjeskäl som har samband&lt;br&gt;med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara&lt;br&gt;närvaro absolut nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall i huvudsak vara tvingande till förmån för arbetstagaren.&lt;br&gt;Parterna ges dock möjlighet att i kollektivavtal begränsa rätten till le-&lt;br&gt;dighet till ett visst antal dagar om året, till ett visst antal dagar för&lt;br&gt;varje tillfälle eller till bådadera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet skall tillförsäkras&lt;br&gt;skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsför-&lt;br&gt;måner eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala skadestånd till ar-&lt;br&gt;betstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De processuella regler som gäller enligt de övriga ledighetslagama&lt;br&gt;skall vara tillämpliga även vid tvister enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland yttrandena har det varit fa synpunkter på&lt;br&gt;lagens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har kommit med en synpunkt av redaktionell art.&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län och Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett att&lt;br&gt;vissa begrepp borde förtydligas. Arbetslivsinstitutet påpekar att det är bra&lt;br&gt;att det mycket laddade och restriktiva begreppet ”force majeure” und-&lt;br&gt;viks. Riksförsäkringsverket har ansett att det bör förtydligas om lagen&lt;br&gt;även gäller andra än föräldrar som behöver vårda en nära anförvant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: De lagregler som finns om ledighet Prop. 1997/98:81&lt;br&gt;med tillfällig föräldrapenning och ledighet vid närståendevård kan inte,&lt;br&gt;som tidigare redogjorts för, fullt ut anses täcka alla de situationer som&lt;br&gt;direktivets regel om rätt till ledighet av trängande familjeskäl ger uttryck&lt;br&gt;för. En lag som reglerar rätten till ledighet skall därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för rätt till ledighet är i lagen formulerade på huvudsakligen&lt;br&gt;samma sätt som enligt ramavtalet. Enligt direktivet och ramavtalet är det&lt;br&gt;tillåtet att begränsa rätten till ledighet till ett särskilt antal dagar om året,&lt;br&gt;till ett visst antal dagar för varje tillfälle eller till bådadera. Regeringen&lt;br&gt;gör i denna del följande bedömning. Rätten till ledighet föreligger enligt&lt;br&gt;ordalydelsen så länge arbetstagarens omedelbara närvaro är absolut nöd-&lt;br&gt;vändig. Det bör rimligen vara fråga om ett förhållandevis begränsat antal&lt;br&gt;arbetsdagar per år. Ordalydelsen anger att det är fråga om en akut situa-&lt;br&gt;tion där familjemedlemmens närvaro behövs omedelbart i syfte att vara&lt;br&gt;närvarande i ett akut skede men inte för att under någon längre period&lt;br&gt;vårda den sjuke. Med den begränsning som ordalydelsen således ger bor-&lt;br&gt;de det inte vara nödvändigt med ytterligare begränsningar till ett visst&lt;br&gt;antal dagar per år eller tillfälle. Om parterna så önskar bör de dock ge-&lt;br&gt;nom s.k. centrala kollektivavtal kunna begränsa rätten till ledighet till ett&lt;br&gt;visst antal dagar om året, till ett visst antal dagar för varje tillfälle eller&lt;br&gt;till bådadera. En sådan dispositivitet är tillåten enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har anfört att ordet ”absolut” i lagtexten borde ut-&lt;br&gt;gå. Regeringen anser dock att man i största möjliga utsträckning bör hålla&lt;br&gt;sig till de begrepp som finns i ramavtalet och anser därför att ordet&lt;br&gt;”absolut” även bör finnas med i lagtexten. Med anledning av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets fråga om lagen även skall omfatta andra arbetstagare än för-&lt;br&gt;äldrar vill regeringen framhålla att lagen avser alla arbetstagare, oavsett&lt;br&gt;om dessa är föräldrar, som av trängande familjeskäl är tvungna att vara&lt;br&gt;lediga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet och ramavtalet får det fastställas kvalifikationskrav&lt;br&gt;och tillämpningsföreskrifter. Förebilder till sådana regler finns i våra&lt;br&gt;ledighetslagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av ledighetslagama, t.ex. föräldraledighetslagen, lagen&lt;br&gt;(1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning&lt;br&gt;(studieledighetslagen) och lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att&lt;br&gt;bedriva näringsverksamhet finns regler om kvalifikationstid. För att ar-&lt;br&gt;betstagaren skall ha rätt till ledighet krävs att han eller hon varit anställd&lt;br&gt;hos arbetsgivaren en minsta tid. Någon sådan regel kan inte anses lämp-&lt;br&gt;lig i detta fall. Lagen skall ge en rätt till ledighet när en akut och oförut-&lt;br&gt;sedd sjukdom eller olycka inträffar i familjen. Vid en sådan rätt till le-&lt;br&gt;dighet kan det inte var skäligt att ställa krav på viss anställningstid hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. Något sådant krav finns inte heller för rätt till ledighet med&lt;br&gt;tillfälllig föräldrapenning i föräldraledighetslagen, i närståendevårdslagen&lt;br&gt;eller lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag&lt;br&gt;inom skolan m.m. (sia-ledighetslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet medger att partema ges rätt att avtala om kvalifikationstid.&lt;br&gt;Enligt de tidigare nämnda ledighetslagama är frågan om kvalifikationstid&lt;br&gt;inte dispositiv och så bör därför inte heller, enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning, vara fallet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anmälningsskyldighet till arbetsgivaren kan inte krävas. Denna&lt;br&gt;typ av ledighet är inte planerad utan behovet av ledighet uppkommer&lt;br&gt;akut. Enligt 13 § föräldraledighetslagen föreligger inte heller någon an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet när arbetstagaren vill utnyttja rätten till ledighet med&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning om ledigheten beror på sjukdom eller smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några regler om återgång i arbete är inte heller nödvändiga eftersom&lt;br&gt;det är fråga om ett begränsat antal dagar. Rätten till ledighet upphör så&lt;br&gt;fort grunden för ledighet inte längre föreligger. Arbetstagaren har då bå-&lt;br&gt;de en rätt och en skyldighet att återgå i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i de övriga ledighetslagama bör den arbetstagare&lt;br&gt;som utnyttjar sin rätt till ledighet tillförsäkras skydd mot uppsägning,&lt;br&gt;avskedande och försämrade anställningsförmåner eller anställningsvill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen bör betala ideellt och ekono-&lt;br&gt;miskt skadestånd till arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De processuella regler som gäller enligt de övriga ledighetslagama bör&lt;br&gt;naturligtvis var tillämpliga även vid tvister enligt den nu föreslagna la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall vara genomfört, enligt huvudalternativet, senast den 3&lt;br&gt;juni 1998. Lagen skall därför träda i kraft den 3 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att rätt till ledighet skall föreligga krävs att det uppstått en akut situa-&lt;br&gt;tion i familjen som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nöd-&lt;br&gt;vändig. Det skall vara fråga om en force majeure-situation som har sam-&lt;br&gt;band med trängande familjeskäl. Familjeskälen skall avse sjukdom eller&lt;br&gt;olycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är formulerad i huvudsak i enlighet med ordalydelsen i&lt;br&gt;ramavtalet. Begreppet force majeure har dock uteslutits eftersom det dels&lt;br&gt;är ett främmande begrepp i svensk lagtext, dels inte synes ha någon&lt;br&gt;självständig betydelse i direktivtexten. Den svenska lagtexten skall alltså&lt;br&gt;ha samma innebörd som direktivtexten. Att arbetstagarens omedelbara&lt;br&gt;närvaro skall vara absolut nödvändig på grund av de trängande familje-&lt;br&gt;skälen skall tolkas mot bakgrund av direktivtextens &amp;quot;force majeure&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivtexten är inte helt entydig. Det är dock ytterst EG-domstolen&lt;br&gt;som tolkar innebörden i texten. Av ramavtalet (4 § 6) framgår också att&lt;br&gt;frågor som har samband med tolkning av avtalet på europeisk nivå bör av&lt;br&gt;kommissionen överlämnas till de undertecknande parterna för yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet föreligger så länge arbetstagarens omedelbara när-&lt;br&gt;varo är absolut nödvändig. Av detta uttryck bör man kunna dra slutsatsen&lt;br&gt;att det är fråga om ett mindre antal arbetsdagar. Ordalydelsen talar också&lt;br&gt;för att det behöver göras en bedömning i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till ledighet krävs ingen anmälningsskyldighet men självfallet&lt;br&gt;bör dock arbetstagaren så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren om&lt;br&gt;att arbetstagaren vill utnyttja sin rätt till ledighet och hur länge hon eller&lt;br&gt;han kan förväntas vara borta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i avsnitt 6.2.1 uppfylls direktivets regel om rätt till ledig-&lt;br&gt;het på grund av force majeure i samband med trängande familjeskäl till&lt;br&gt;viss del genom de befintliga reglerna om rätt till ledighet med tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning och rätt till ersättning och ledighet för närståendevård.&lt;br&gt;De reglerna och rätten till ledighet enligt denna lag om rätt till ledighet av&lt;br&gt;trängande familjeskäl överlappar således till viss del varandra. Rätten till&lt;br&gt;ledighet enligt denna lag innebär dock självfallet inte någon inskränkning&lt;br&gt;i tillämpningen av reglerna om rätt till ledighet och ersättning enligt för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen och närståendevårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen är i princip tvingande till arbetstagarens förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna kan dock i kollektivavtal som på arbetstagarsidan träffats eller&lt;br&gt;godkänts på central nivå begränsa rätten till ledighet till visst antal dagar&lt;br&gt;om året, till ett visst antal dagar per tillfälle eller till bådadera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant centralt kollektivavtal får arbetsgivaren tillämpa även på en&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är att han eller hon sysselsätts i arbete som avses&lt;br&gt;med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 och 4 §§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer tillförsäkras arbetstagare som begär eller tar i anspråk&lt;br&gt;sin rätt till ledighet skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade&lt;br&gt;anställningsförmåner eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraf 4 är formulerad på samma sätt som i föräldraledighetslagen.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelse finns i närståendevårdslagen, lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(svenskundervisningslagen) och sia-ledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala skadestånd för den&lt;br&gt;förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet minskas eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är formulerad på i huvudsak samma sätt som motsvarande&lt;br&gt;paragraf i lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet (prop.1997/98:27 s. 17, 31 och 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegång&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter samma mönster som motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i t.ex. föräldraledighetslagen, närståendevårdslagen och&lt;br&gt;svenskundervisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpningen av lagen skall handläggas enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisning till vissa av reglerna i lagen (1982:80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd (anställningsskyddslagen) skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna tvistar om en uppsägning är giltig, upphör inte anställ-&lt;br&gt;ningen förrän tvisten slutligt har avgjorts. Arbetstagaren far inte heller&lt;br&gt;avstängas från arbetet om det inte finns särskilda skäl. Arbetstagaren har&lt;br&gt;vidare rätt till lön och vissa andra förmåner. Domstolen kan för tiden&lt;br&gt;intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen skall upphöra vid&lt;br&gt;uppsägningstidens utgång eller vid annan tidpunkt. Domstolen kan också&lt;br&gt;besluta att en pågående avstängning skall upphöra (34 § anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskedande kan förklaras ogiltigt. Domstolen kan besluta att an-&lt;br&gt;ställningen skall bestå tills tvisten slutligt har avgjorts. Arbetsgivaren får&lt;br&gt;då inte avstänga arbetstagaren och arbetstagaren har rätt till lön och vissa&lt;br&gt;andra förmåner så länge anställningen består (35 § anställningsskyddsla-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande&lt;br&gt;far arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de&lt;br&gt;omständigheter som har föranlett uppsägningen eller avskedandet (37 §&lt;br&gt;anställningsskyddslagen). I fråga om preskription av rätten till talan finns&lt;br&gt;bestämmelser i 40—42 §§ och 43 § första stycket andra meningen och&lt;br&gt;andra stycket anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för förlust som avser tid efter det att anställningen har upp-&lt;br&gt;hört är relaterad till arbetstagarens anställningstid eller ålder (38 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen och 39 § anställningsskyddslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller, beträffande andra tvister än tvister om uppsäg-&lt;br&gt;ning och avskedande, slutligen hänvisning till reglerna om tvisteförhand-&lt;br&gt;ling och rättegång i 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet (medbestämmandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdandebestämmelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 3 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 145/4 I SV I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 6. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 96/34/EG&lt;br&gt;av den 3 juni 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA&lt;br&gt;DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av avtalet om socialpolitik som är fogat&lt;br&gt;till protokollet (nr 14) om socialpolitik som är fogat till&lt;br&gt;Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,&lt;br&gt;särskilt artikel 42 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. På grundval av protokollet om socialpolitik har&lt;br&gt;medlemsstaterna med undantag för Förenade konun-&lt;br&gt;gariket Storbritannien och Nordirland (nedan kallade&lt;br&gt;”medlemsstaterna”), som önskar fortsätta på den väg&lt;br&gt;som stakats ut i 1989 års sociala stadga, mellan sig&lt;br&gt;ingått ett avtal om socialpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetsmarknadens parter får i enlighet med artikel&lt;br&gt;42 i avtalet om socialpolitik gemensamt begära att&lt;br&gt;avtalen på gemenskapsnivå genomförs genom beslut&lt;br&gt;av rådet på förslag av kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I punkt 16 i gemenskapens stadga om arbetstagares&lt;br&gt;grundläggande sociala rättigheter som gäller&lt;br&gt;principen om likabehandling av kvinnor och män&lt;br&gt;föreskrivs bland annat att det &amp;quot;även bör utarbetas&lt;br&gt;åtgärder som gör det möjligt för kvinnor och män att&lt;br&gt;förena sina åtaganden i arbetsliv och familjeliv”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rådet har trots ett omfattande samförstånd inte&lt;br&gt;kunnat besluta om förslaget till direktiv om föräldra-&lt;br&gt;ledighet och ledighet av familjeskäl ('), i dess lydelse&lt;br&gt;efter ändringen (&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;) den 15 november 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I enlighet med artikel 32 i avtalet om socialpolitik-&lt;br&gt;har kommissionen samrått med arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter om en möjlig inriktning för en gemenskapsåt-&lt;br&gt;gärd som rör möjligheten att förena arbetsliv och&lt;br&gt;familjeliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kommissionen som efter detta samråd fann att en&lt;br&gt;gemenskapsåtgärd borde vidtas, har på nytt i enlighet&lt;br&gt;med artikel 33 i avtalet samrått med arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter om det planerade förslagets innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. De allmänna branschövergripande organisationerna&lt;br&gt;(UNICE. CEEP och EFS) informerade i ett gemen-&lt;br&gt;samt brev av den 5 juli 1995 kommissionen om att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT nr C 333, 9.12.1983, s. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(••) EGT nr C 316. 27.11.1984, s. 7.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskade inleda det förfarande som anges i artikel 4 i&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. De nämnda allmänna branschövergripande organisa-&lt;br&gt;tionerna ingick den 14 december 1995 ett ramavtal&lt;br&gt;om föräldraledighet och de har i enlighet med artikel&lt;br&gt;42 i avtalet till kommissionen överlämnat en&lt;br&gt;gemensam begäran om att detta ramavtal skall&lt;br&gt;genomföras genom beslut av rådet på förslag av&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Rådet uppmanade den 6 december 1994 i sin resolu-&lt;br&gt;tion om vissa perspektiv för socialpolitiken i Euro-&lt;br&gt;peiska unionen: ”Bidrag till ekonomisk ■ och social&lt;br&gt;konvergens i unionen” f) arbetsmarknadens parter att&lt;br&gt;utnyttja möjligheten att ingå överenskommelser,&lt;br&gt;eftersom, arbetsmarknadens . parter i allmänhet&lt;br&gt;befinner sig närmare den sociala verkligheten och de&lt;br&gt;sociala problemen. I Madrid välkomnades underteck-&lt;br&gt;nandet av detta ramavtal av de medlemmar i Euro-&lt;br&gt;peiska rådet vilkas stater deltar i avtalet om socialpoli-&lt;br&gt;tik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. De undertecknande parterna önskade ingå ett&lt;br&gt;ramavtal med minimikrav-dör föräldraledighet och&lt;br&gt;frånvaro från arbetet på grund av force majeure och&lt;br&gt;som överlåter till. medlemsstaterna och/eller arbets-&lt;br&gt;marknadens parteratt fastställa villkoren för tillämp-&lt;br&gt;ning av föräldraledigheten, så att rådande&lt;br&gt;förljållanden inklusive dem som gäller för familjepo-&lt;br&gt;litiken i varje medlemsstat Beaktas, särskilt vad gäller&lt;br&gt;villkoren för beviljande av föräldraledighet och&lt;br&gt;utnyttjande av rätten till föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Ramavtalet genomförs lämpligen genom ett direktiv i&lt;br&gt;enlighet med artikel 189 i fördraget. Detta bör vara&lt;br&gt;bindande för medlemsstaterna med avseende på det&lt;br&gt;resultat som skall uppnås men överlåta åt dem att&lt;br&gt;bestämma form och tillvägagångssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. I enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportio-&lt;br&gt;nalitetsprincipen såsom dessa formuleras i artikel 3b i&lt;br&gt;fördraget, kan målen för detta direktiv inte i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna&lt;br&gt;och kan därför bättre uppnås på gemenskapsnivå.&lt;br&gt;Detta direktiv begränsar sig till vad som minst krävs&lt;br&gt;för att uppnå dessa mål och går inte utöver vad som&lt;br&gt;är nödvändigt för detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) EGT nr C 368, 23.12.1994, s. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 6. 96&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0381/prop_199798__81-2.png" style="width:27pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 145/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Kommissionen har utarbetat sitt förslag till direktiv&lt;br&gt;med hänsyn till de undertecknande parternas repre-&lt;br&gt;sentativitet, till deras uppdrag, till lagligheten i ramav-&lt;br&gt;talets bestämmelser och till relevanta föreskrifter&lt;br&gt;beträffande små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Kommissionen har i enlighet med sitt meddelande av&lt;br&gt;den 14 december 1993 om genomförandet av proto-&lt;br&gt;kollet om socialpolitik informerat Europaparlamentet&lt;br&gt;genom att till detta överlämna texten till ramavtalet&lt;br&gt;åtföljd av kommissionens förslag till direktiv och dess&lt;br&gt;motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Kommissionen har också informerat Ekonomiska och&lt;br&gt;sociala kommittén genom att till denna överlämna&lt;br&gt;texten till ramavtalet åtföljd av kommissionens förslag&lt;br&gt;till direktiv och dess motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. I punkt 4.2 i ramavtalet betonas att genomförandet av&lt;br&gt;avtalets bestämmelser inte får utgöra skäl för att sänka&lt;br&gt;den allmänna skyddsnivån för arbetstagarna inom det&lt;br&gt;område som omfattas av detta avtal, detta utan att&lt;br&gt;påverka medlemsstaternas och/eller arbetsmarknadens&lt;br&gt;parters rätt att med hänsyn till förändrade omständig-&lt;br&gt;heter (inklusive ett införande av en bestämmelse om&lt;br&gt;att rättigheten inte kan överlåtas) utarbeta olika lagar,&lt;br&gt;andra författningar eller avtal, under förutsättning att&lt;br&gt;minimikraven i detta avtal uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. I gemenskapens stadga om arbetstagares grundläg-&lt;br&gt;gande sociala rättigheter erkänns vikten av att&lt;br&gt;bekämpa alla former av diskriminering — särskilt de&lt;br&gt;som är grundade på kön, hudfärg, ras, åsikter eller tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. I artikel P2 i Fördraget om Europeiska unionen före-&lt;br&gt;skrivs att ”Unionen skall som allmänna principer för&lt;br&gt;gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättig-&lt;br&gt;heterna, såsom de garanteras i Europakonventionen&lt;br&gt;om skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4&lt;br&gt;november 1950, och såsom de följer av medlemssta-&lt;br&gt;ternas gemensamma konstitutionella traditioner”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. På gemensam begäran av arbetsmarknadens parter får&lt;br&gt;en medlemsstat åt dem överlåta att genomföra detta&lt;br&gt;direktiv, på villkor att medlemsstaten vidtar alla&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder för att hela tiden kunna säker-&lt;br&gt;ställa de resultat som föreskrivs i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■20. Genomförandet av ramavtalet bidrar till att uppfylla&lt;br&gt;de mål som anges i artikel 1 i avtalet om socialpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av ramavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med detta direktiv är att genomföra det ramavtal&lt;br&gt;om föräldraledighet som ingicks den 14 december 1995&lt;br&gt;mellan de allmänna branschövergripande organisa-&lt;br&gt;tionerna (UNICE, CEEP och EFS) och som återfinns i&lt;br&gt;bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv&lt;br&gt;senast den 3 juni 1998 eller se till att arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter senast den dagen i samförstånd har vidtagit de&lt;br&gt;åtgärder som behövs, och medlemsstaterna skall vidta alla&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder för att hela tiden kunna säkerställa de&lt;br&gt;resultat som föreskrivs i detta direktiv. De skall genast&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det är nödvändigt med hänsyn till särskilda&lt;br&gt;svårigheter eller ett genomförande genom kollektivavtal,&lt;br&gt;får medlemsstaterna förfoga över ytterligare högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall genast underrätta kommissionen om dessa&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När en medlemsstat antar de bestämmelser som&lt;br&gt;anges i punkt 1 skall de innehålla en hänvisning till detta&lt;br&gt;direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de&lt;br&gt;offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen&lt;br&gt;skall göras skall varje medlemsstar-själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 3 juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T. TREU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 145/6 I SV I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 6. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAMAVTAL OM FÖRÄLDRALEDIGHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INLEDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bifogade ramavtalet innebär ett åtagande av UNICE, CEEP och EFS att införa minimiföreskrifter&lt;br&gt;om föräldraledighet och frånvaro från arbetet på grund av force mejeure, såsom ett viktigt medel för att&lt;br&gt;göra det möjligt att förena arbetsliv och familjeliv och att främja rätten till lika möjligheter för kvinnor&lt;br&gt;och män samt principen om likabehandling av kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFS, UNICE och CEEP anmodar kommissionen att förelägga rådet detta ramavtal för att rådet genom&lt;br&gt;beslut skall göra dessa minimiföreskrifter tvingande i Europeiska gemenskapens medlemsstater med&lt;br&gt;undantag av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med beaktande av det avtal om socialpolitik, som är fogat till det sociala protokollet som är fo-&lt;br&gt;gat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 3.4 och 4.2 i&lt;br&gt;detta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I artikel 4.2 i avtalet om socialpolitik föreskrivs att de avtal som ingås på gemenskapsnivå på ge-&lt;br&gt;mensam begäran av de undertecknade parterna skall genomföras genom beslut av rådet på för-&lt;br&gt;slag av kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommissionen har meddelat sin avsikt att föreslå en gemenskapsåtgärd som gör det möjligt att&lt;br&gt;förena arbetsliv och familjeliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I gemenskapens stadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter fastställs i punkt 16,&lt;br&gt;som gäller principen om likabehandling av kvinnor och män, att åtgärder måste utarbetas för att&lt;br&gt;kvinnor och män skall kunna förena sina åtaganden i arbetsliv och familjeliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I rådets resolution av den 6 december 1994 medges att en effektiv politik för lika möjligheter&lt;br&gt;förutsätter en övergripande och integrerad strategi som möjliggör en bättre planering av arbetsti-&lt;br&gt;derna, en större flexibilitet samt en smidigare återgång till arbetslivet och konstateras arbets-&lt;br&gt;marknadens parters viktiga roll på detta område och för att erbjuda kvinnor och män en möjlig-&lt;br&gt;het att förena åtaganden i arbetsliv och familjeliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Åtgärderna för att förena arbetsliv och familjeliv bör uppmuntra till införande av nya, flexibla&lt;br&gt;sätt att organisera arbete och tid som är bättre anpassade till samhällets växlande behov och som&lt;br&gt;bör tillgodose både företagens och arbetstagarnas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Familjepolitiken bör ses i förhållande till de demografiska förändringarna, effekterna av att be-&lt;br&gt;folkningen åldras, att generationerna närmar sig varandra och främjandet av kvinnors&lt;br&gt;deltagande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Männen bör uppmuntras att dela ansvaret för familjen lika och uppmuntras till att utnyttja för-&lt;br&gt;äldraledigheten, till exempel genom program för att göra dem medvetna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Detta avtal är ett ramavtal som ger minimiföreskrifter och bestämmelser för föräldraledighet, till 2 5&lt;br&gt;skillnad från mammaledighet, och för frånvaro från arbetet på grund av force majeure, och det&lt;br&gt;ankommer på medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att införa kvalifikationskrav och&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter med hänsyn till situationen i varje medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 6. 96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I SV I&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nr L 14S/7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Medlemsstaterna bör föreskriva bevarandet av de naturaförmåner som medges inom ramen för&lt;br&gt;sjukförsäkringen under en minimiperiod av föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Medlemsstaterna bör också, när detta visar sig vara lämpligt med hänsyn till de nationella för-&lt;br&gt;hållandena och budgetsituationen, inrikta sig på att i befintligt skick bevara rätten till socialför-&lt;br&gt;säkringsförmåner under minimiperioden för föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Detta avtal beaktar nödvändigheten av att höja de socialpolitiska kraven, främja konkurrenskraf-&lt;br&gt;ten hos gemenskapens ekonomi och undvika att införa administrativa, finansiella eller juridiska&lt;br&gt;hinder som är utformade på ett sätt som hindrar att små och medelstora företag bildas och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Arbetsmarknadens parter har de bästa förutsättningarna för att finna lösningar som svarar mot&lt;br&gt;arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov och de bör följaktligen tilldelas en särskild roll i ge-&lt;br&gt;nomförandet och tillämpningen av detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAR DE UNDERTECKNANDE PARTERNA SLUTIT DETTA AVTAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IL INNEHÅLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;$ 1: Syfte och tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I detta avtal anges minimiföreskrifter som avser att underlätta för föräldrar som arbetar att förena&lt;br&gt;åtaganden i arbetsliv och familjeliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Detta avtal skall tillämpas på alla arbetstagare, kvinnor och män, som har ett anställningsavtal el-&lt;br&gt;ler ett anställningsförhållande enligt definitionen i den lagstiftning, de kollektivavtal eller den&lt;br&gt;praxis som gäller i varje medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 2: Föräldraledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av punkt 22 ges arbetstagare, kvinnor och män, genom detta avtal en indi-&lt;br&gt;viduell rätt till föräldraledighet med anledning av ett barns födelse eller vid adoption av ett bam&lt;br&gt;för att vårda detta bam under minst tre månader och upp till en bestämd ålder sonrriår vara upp&lt;br&gt;till åtta år och som skall fastställas av medlemsstaterna och/eller av arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För att främja rätten till lika möjligheter för kvinnor och män och principen om likabehandling&lt;br&gt;av kvinnor och män anser de undertecknande parterna att den rätt till föräldraledighet som före-&lt;br&gt;skrivs i punkt 2.1 i princip bör beviljas på så sätt att den inte kan överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kvalifikationkraven och tillämpningsföreskrifterna för föräldraledighet skall fastställas enligt lag&lt;br&gt;och/eller kollektivavtal i medlemsstaterna med iakttagande av minimiföreskriftema i detta artikel.&lt;br&gt;Medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter får bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) besluta om huruvida föräldraledigheten beviljas på heltid, deltid, uppdelad eller i form av spa-&lt;br&gt;rade dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) göra rätten till föräldraledighet beroende av en kvalifikationsperiod i arbete och/eller anställ-&lt;br&gt;ningstid som inte får överskrida ett år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) anpassa kvalifikationskraven och tillämpningsföreskrifterna för föräldraledighet till de särskil-&lt;br&gt;da omständigheter som råder vid adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) fastställa anmälningsperioder inom vilka den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till föräldrale-&lt;br&gt;dighet för arbetsgivaren skall uppge tidpunkterna för föräldraledighetens början och slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) fastställa de omständigheter under vilka arbetsgivaren, efter samråd i enlighet med lagstift-&lt;br&gt;ning, kollektivavtal och nationell praxis, av skäl som kan rättfärdigas och som sammanhänger&lt;br&gt;med företagets drift får uppskjuta beviljandet av föräldraledigheten (till exempel då arbetet är&lt;br&gt;säsongsbetonat, då någon vikarie inte kunnat uppbringas inom anmälningsperioden, då en be-&lt;br&gt;tydande del av arbetsstyrkan samtidigt ansöker om föräldraledighet, då en särskild funktion är&lt;br&gt;strategiskt viktig). Svårigheter som uppkommer vid tillämpningen av denna bestämmelse skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösas i enlighet med nationell lagstiftning, nationella kollektivavtal och nationell praxis. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2f&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utöver punkt e ovan godkänna särskilda arrangemang för att tillgodose de små företagens be-&lt;br&gt;hov avseende drift och struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 145/8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0381/prop_199798__81-3.png" style="width:26pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För att säkerställa arbetstagarnas möjlighet att utnyttja föräldraledigheten skall medlemsstaterna&lt;br&gt;och/eller arbetsmarknadens parter, i enlighet med nationell lagstiftning, nationella kollektivavtal&lt;br&gt;eller nationell praxis, vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda arbetstagarna mot uppsägning&lt;br&gt;på grund av att de begär eller tar i anspråk sin rätt till föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid föräldraledighetens utgång har arbetstagaren rätt att återgå till sitt arbete eller, om detta är&lt;br&gt;omöjligt, till ett likvärdigt eller likartat arbete som överensstämmer med dennes anställningsavtal&lt;br&gt;eller anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. De rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller står i begrepp att förvärva när föräldraledigheten&lt;br&gt;börjar skall bevaras oförändrade fram till och med föräldraledighetens slut. Vid föräldraledighe-&lt;br&gt;tens slut skall dessa rättigheter inklusive de ändringar som härrör från nationell lagstiftning, na-&lt;br&gt;tionella kollektivavtal eller nationell praxis vara gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter skall fastställa vad som skall gälla för anställ-&lt;br&gt;ningsavtalet eller anställningsförhållandet under föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Alla socialförsäkringsfrågor som hänger samman med detta avtal skall behandlas och avgöras av&lt;br&gt;medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och med beaktande av kontinuitetens bety-&lt;br&gt;delse när det gäller rätten till socialförsäkringsförmåner, särskilt sjuk- och hälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 3: Frånvaro från arbetet på grund av force majeure&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter skall, i enlighet med nationell lagstiftning,&lt;br&gt;nationella kollektivavtal och/eller nationell praxis, vidta nödvändiga åtgärder för att ge arbetstaga-&lt;br&gt;ren rätt till ledighet på grund av force majeure som har samband med trängande familjeskäl vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall, som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter får fastställa kvalifikationskrav och tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter till punkt 3.1 och begränsa denna rätt till ett särskilt antal dagar om året och/el-&lt;br&gt;ler för varje tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 4: Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna får tillämpa eller införa bestämmelser som är förmånligare än_de som föreskrivs&lt;br&gt;i detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genomförandet av bestämmelserna i detta avtal får inte utgöra skäl för att sänka den allmänna&lt;br&gt;skyddsnivån för arbetstagarna inom det område som omfattas av detta avtal och påverkar inte&lt;br&gt;medlemsstaternas och/eller arbetsmarknadens parters rätt att med hänsyn till förändrade omstän-&lt;br&gt;digheter (inklusive ett införande av en bestämmelse om att rättigheten inte kan överlåtas)&lt;br&gt;utarbeta olika lager, andra författningar eller avtal, under förutsättning att minimiföreskriftema i&lt;br&gt;det här avtalet iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Arbetsmarknadens parters rätt att på lämplig nivå, även europeisk sådan, sluta avtal som anpassar&lt;br&gt;och/eller kompletterar bestämmelserna i'detta avtal med hänsyn till särskilda omständigheter på-&lt;br&gt;verkas inte av detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådets&lt;br&gt;beslut senast två år efter beslutets antagande eller säkerställa att arbetsmarknadens parter (') med&lt;br&gt;hjälp av avtal inför nödvändiga bestämmelser före utgången av denna period. Om det med hän-&lt;br&gt;syn till särskilda svårigheter eller ett genomförande med hjälp av kollektivavtal är nödvändigt, får&lt;br&gt;medlemsstaterna förfoga över ytterligare högst ett år för att följa beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förebyggande och behandling av tvister och klagomål till följd av tillämpningen av detta avtal&lt;br&gt;skall ske i enlighet med nationell lagstiftning, nationella kollektivavtal och nationell praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Utan att det påverkar kommissionens, de nationella domstolarnas och EG-domstolens respektive&lt;br&gt;roller bör alla frågor som har samband med tolkningen av detta avtal på europeisk nivå, av kom-&lt;br&gt;missionens i första hand överlämnas till de undertecknande parterna som skall avge ett yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. De undertecknande partema skall se över tillämpningen av detta avtal fem år efter dagen för rå-&lt;br&gt;dets beslut, om någon av partema i detta avtal begär detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') Enligt artikel 2.4 i avtalet om socialpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 6. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 145/9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 14 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritz VERZETNITSCH&lt;br&gt;Ordförande för EFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emilio GABAGLIO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalsek retera re&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boulevard Émile Jacqmain 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B-1210 Bryssel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antonio Castellano AUYANET&lt;br&gt;Ordförande för CEEP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roger GOURVÉS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalsekreterare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CEEP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rue de la Charité 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B-1040 Bryssel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Francois PERIGOT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande för UNICE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zygmunt TYSZKIEWICZ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalsekreterare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNICE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rue Joseph II 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B-1040 Bryssel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Föräldraledighets-&lt;br&gt;direktivets genomförande i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Föräldraledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetsdirektivet ger arbetstagare en individuell rätt till föräld-&lt;br&gt;raledighet i minst tre månader. Därtill är fogat ett uttalande om att parter-&lt;br&gt;na anser att denna rätt i princip bör beviljas på så sätt att den inte kan&lt;br&gt;överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse av de svenska reglerna om föräldraledighet med direkti-&lt;br&gt;vets regel om föräldraledighet leder till slutsatsen att direktivets regel är&lt;br&gt;uppfylld genom föräldraledighetslagens rätt till hel ledighet till dess bar-&lt;br&gt;net är 18 månader. Lägger man till detta rätten till ledighet med föräldra-&lt;br&gt;penning - i normalfallet 15 månader - vilken som huvudregel skall delas&lt;br&gt;lika mellan föräldrarna, framstår det svenska regelsystemet som avsevärt&lt;br&gt;mycket förmånligare än direktivets regel om rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen uppfyller också direktivets minimiföreskrifter&lt;br&gt;om kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter samt direktivets övri-&lt;br&gt;ga regler om föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ledighet på grund av trängande familjeskäl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger arbetstagare rätt till ledighet på grund av force majeure&lt;br&gt;som har samband med trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall&lt;br&gt;som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna regel i direktivet är till viss del uppfylld genom reglerna om rätt&lt;br&gt;till ledighet med tillfällig föräldrapenning och reglerna om rätt till ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård. Dessa lagregler kan dock inte anses täcka direkti-&lt;br&gt;vets regel fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns kollektivavtal med regler om möjlighet till ledighet vid en-&lt;br&gt;skilda angelägenheter och - vilket direktivet inte kräver - regler om rätt&lt;br&gt;till bibehållen lön vid vissa angivna ledigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör också kunna utgå från att det föreligger en i lag eller i avtal&lt;br&gt;oreglerad rätt till ledighet när en anhörig drabbas av en sjukdom som gör&lt;br&gt;att arbetstagaren omedelbart behöver lämna arbetet. Man kan också påstå&lt;br&gt;att reglerna om saklig grund vid uppsägning i vart fall leder till att ingen&lt;br&gt;arbetstagare bör kunna riskera att bli uppsagd eller avskedad om hon el-&lt;br&gt;ler han är frånvarande från arbetet i sådana situationer som avses i direk-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ytterligare reglering behövs är det arbetsmarknadens parter som är&lt;br&gt;de som är bäst lämpade att lösa frågan genom reglering i kollektivavtal. I&lt;br&gt;första hand bör därför någon lagstiftningsåtgärd inte vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om rätt till ledighet på grund av trängande familjeskäl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle visa sig att genomförandet inte kan eller bör ske genom&lt;br&gt;kollektivavtal och lagstiftningsåtgärder därför blir nödvändiga kan en lag&lt;br&gt;om ledighet på grund av trängande familjeskäl införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet enligt lagen skall föreligga på grund trängande famil-&lt;br&gt;jeskäl vid sjukdom eller olycksfall, som gör arbetstagarens omedelbara&lt;br&gt;närvaro absolut nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör i huvudsak vara tvingande till förmån för arbetstagaren.&lt;br&gt;Parterna bör dock ges möjlighet att i kollektivavtal begränsa rätten till&lt;br&gt;ledighet till ett visst antal dagar om året och/eller ett visst antal dagar för&lt;br&gt;varje tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet skall tillförsäkras&lt;br&gt;skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner&lt;br&gt;eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala skadestånd till ar-&lt;br&gt;betstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De processuella regler som gäller enligt de övriga ledighetslagama&lt;br&gt;skall vara tillämpliga även vid tvister enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om rätt till ledighet på grund av trängande fa-&lt;br&gt;miljeskäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rätt till ledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning på grund av&lt;br&gt;trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall, som gör arbetstaga-&lt;br&gt;rens omedelbara närvaro absolut nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag&lt;br&gt;inskränks är ogiligt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet far dock rätten till ledighet&lt;br&gt;begränsas till ett visst antal dagar om året och/eller ett visst antal dagar&lt;br&gt;för varje tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt andra styck-&lt;br&gt;et, far tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är medlem av den&lt;br&gt;avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av&lt;br&gt;att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna&lt;br&gt;lag. Om arbetstagaren ändå sägs upp eller avskedas skall uppsägningen&lt;br&gt;eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet&lt;br&gt;enligt denna lag är inte skyldig att enbart av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än sådan som kan genomföras inom ra-&lt;br&gt;men för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala ersättning för&lt;br&gt;den skada som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, un-&lt;br&gt;dertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT nr L 145, 3.6.1996, s 4, Celex 396L0034).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer Prop. 1997/98:81&lt;br&gt;och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt kan skadeståndet minskas eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättegång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegång i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande tillämpas 34,&lt;br&gt;35 och 37 §§, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 3 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Arbetsgivarverket, Riksförsäkringsverket, Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Lunds universitet, Jämställdhetsombudsmannen, Jämställdhetsnämn-&lt;br&gt;den, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbetsdomstolen,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsgivaralliansen, Kooperationens förhand-&lt;br&gt;lingsorganisation, Försäkringskasseförbundet, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Landstingsförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratförbund, Sveriges Akademikers Centralorgani-&lt;br&gt;sation, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Tjänstemännens Centralor-&lt;br&gt;ganisation och Sveriges Advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Sigvard Hol-&lt;br&gt;stad, justitierådet Ingegerd Westlander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremiss den 12 februari 1998 (Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Cathrine&lt;br&gt;Lilja Hansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Anders-&lt;br&gt;son, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets&lt;br&gt;genomförande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:81&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om rätt till ledighet&lt;br&gt;av trängande familjeskäl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celex 396L0034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55984, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:19:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0381</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:19:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:AU13</uppgift>
<ref_dok_id>GL01AU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:81&lt;br/&gt;
Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:81&lt;br/&gt;
Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:81&lt;br/&gt;
Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:81&lt;br/&gt;
Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>