<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284780</hangar_id>
 <dok_id>GL0377</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>77</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:77</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>77</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-02-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Närradio m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0377/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0377</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0377</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:77&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Närradio m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0377/prop_199798__77-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 februari 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att rätten att sända närradio vidgas till en större&lt;br&gt;krets genom att tillstånd skall kunna ges även till lokala ideella före-&lt;br&gt;ningar som bildats för att sända närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förändringar av reglerna för sändningstider och avgifter föreslås.&lt;br&gt;Sändningstider skall i första hand fördelas genom frivilliga överens-&lt;br&gt;kommelser mellan tillståndshavama. Endast när tillståndshavama inte&lt;br&gt;kan enas om fördelningen skall Radio- och TV-verket fatta beslut om&lt;br&gt;sändningstider. Avgifter för att sända närradio avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket skall kunna tillåta sändningsområden som är&lt;br&gt;större än en kommun, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås vidare att undantaget från förbudet mot sändning av cent-&lt;br&gt;ralproducerat programmaterial i närradion, det s.k. riksförbudet, utvid-&lt;br&gt;gas. Utvidgningen innebär att program som främjar kunskap och bildning&lt;br&gt;eller utgör upptagningar av lokala kulturella tillställningar får sändas&lt;br&gt;under högst tio timmar per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verkets nuvarande uppdrag att följa utvecklingen inom&lt;br&gt;ljudradio- och televisionsområdet kompletteras med ett allmänt uppdrag&lt;br&gt;att följa medieutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;N ärradions utveckling.........................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt......................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Något om yttrandefrihetsbrott i närradion........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndshavarkretsen.....................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sändningstider och avgifter.............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sändningsmöjligheter och sändningsområden................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Programregler..................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reklam och risken för kommersialism...........................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Närradioföreningamas ställning och sändningsrätt.........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Utvecklingen inom medierna..........................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådet för mångfald inom massmedierna..........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppdrag att följa utvecklingen inom medierna................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Kostnader........................................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närradion..........................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen inom medierna............................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Den lokala radion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:176) i de delar den berör närradion...............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betänkandets lagförslag vad gäller närradio.....................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser (SOU&amp;nbsp;1996:176).........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 26 februari 1998......51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen föreslår om Radio- och TV-verkets upp-&lt;br&gt;gifter (avsnitt 11.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2-A §§, 6 kap. 6 §, 10 kap. 9 och 10 §§ samt 11 kap. 3 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 9 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt, skall det finnas en möjlighet att sända närradio-&lt;br&gt;program i en kommun. Om det finns särskilda skäl får det samtidigt sän-&lt;br&gt;das mer än ett närradioprogram i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområden för närradio&lt;br&gt;skall ha en diameter på cirka tio&lt;br&gt;kilometer. Radio- och TV-verket&lt;br&gt;får i särskilda fall besluta om&lt;br&gt;större sändningsområden. Utanför&lt;br&gt;storstadsområdena bör det efter-&lt;br&gt;strävas att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot i hela kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bestäm-&lt;br&gt;mer vilka som får sända närradio&lt;br&gt;och under vilken tid sändningarna&lt;br&gt;får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområden för närradio&lt;br&gt;skall omfatta högst en kommun.&lt;br&gt;Utanför storstadsområdena bör det&lt;br&gt;eftersträvas att sändningarna kan&lt;br&gt;tas emot i hela kommunen. Radio-&lt;br&gt;och TV-verket får om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl besluta om större&lt;br&gt;sändningsområden än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bestäm-&lt;br&gt;mer vilka som får sända närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstiden skall så långt&lt;br&gt;det är möjligt fördelas enligt de&lt;br&gt;sökandes önskemål. Om deras&lt;br&gt;önskemål inte kan förenas, skall&lt;br&gt;förtur ges åt den sökande som be-&lt;br&gt;döms ha störst intresse av att få&lt;br&gt;sända vid en viss tidpunkt. Beslut&lt;br&gt;om sändningstid gäller tills vidare,&lt;br&gt;dock längst för ett år. Radio- och&lt;br&gt;TV-verket får ompröva ett beslut&lt;br&gt;om fördelning av sändningstid, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavama inte kan&lt;br&gt;enas om fördelningen av sänd-&lt;br&gt;ningstid, bestämmer Radio- och&lt;br&gt;TV-verket sändningstiderna. Det-&lt;br&gt;samma gäller om en tillstånds-&lt;br&gt;havare begär att verket skall fast-&lt;br&gt;ställa sändningsschemat i sin hel-&lt;br&gt;het. Den tillståndshavare som be-&lt;br&gt;döms ha störst intresse av att&lt;br&gt;sända vid en viss tidpunkt skall&lt;br&gt;ges förtur. Radio- och TV-verkets&lt;br&gt;beslut om sändningstid gäller tills&lt;br&gt;nytt beslut fattas av verket eller en&lt;br&gt;tillståndshavare eller närradio-&lt;br&gt;förening skriftligen underrättar&lt;br&gt;verket om att tillståndshavama&lt;br&gt;enats om annan sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio kan ges endast till följande juridiska&lt;br&gt;personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;bedriver verksamhet inom sänd-&lt;br&gt;ningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lokala ideella föreningar&lt;br&gt;som har bildats för att i närradio&lt;br&gt;sända program som ett led i den&lt;br&gt;verksamhet som en riksorganisa-&lt;br&gt;tion bedriver inom sändningsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Församlingar inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Obligatoriska sammanslut-&lt;br&gt;ningar av studerande vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Sammanslutningar av flera&lt;br&gt;tillståndshavare i ett sändnings-&lt;br&gt;område för gemensamma när-&lt;br&gt;radioändamål (närradioförening-&lt;br&gt;ar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;har bildats för att sända program&lt;br&gt;i närradion eller som bedriver&lt;br&gt;annan verksamhet inom sänd-&lt;br&gt;ningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Obligatoriska sammanslut-&lt;br&gt;ningar av studerande vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sammanslutningar av flera&lt;br&gt;tillståndshavare i ett sändnings-&lt;br&gt;område för gemensamma när-&lt;br&gt;radioändamål (närradioförening-&lt;br&gt;ar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;avses i 1 och 2 får meddelas till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio endast&lt;br&gt;om föreningsverksamheten har&lt;br&gt;bedrivits i sändningsområdet i&lt;br&gt;minst ett år före dagen för ansö-&lt;br&gt;kan om tillstånd. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl får ett tillstånd ändå&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradio far det endast sändas&lt;br&gt;program som har framställts sär-&lt;br&gt;skilt för den egna verksamheten. I&lt;br&gt;enstaka fall får det dock före-&lt;br&gt;komma sändningar som inte fram-&lt;br&gt;ställts enbart för den egna verk-&lt;br&gt;samheten, om de är av särskilt&lt;br&gt;intresse för tillståndshavarens&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradio far det endast sändas&lt;br&gt;program som har framställts sär-&lt;br&gt;skilt för den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under högst tio timmar per&lt;br&gt;månad far dock en tillstånds-&lt;br&gt;havare sända program som inte&lt;br&gt;framställts enbart för den egna&lt;br&gt;verksamheten, om innehållet i&lt;br&gt;sändningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är av särskilt intresse för till-&lt;br&gt;ståndshavarens medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främjar kunskap och bildning,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgör upptagningar av lokala&lt;br&gt;kulturella tillställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV, Radio- och TV-ver-&lt;br&gt;ket eller Konsumentombuds-&lt;br&gt;mannen begär det, skall den som&lt;br&gt;fått tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;lämna upplysning om sina sänd-&lt;br&gt;ningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden kan också&lt;br&gt;begära upplysning om i vilken om-&lt;br&gt;fattning tillståndshavaren har sänt&lt;br&gt;program som avses i 6 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som åsidosätter de bestämmelser som anges i denna paragraf får&lt;br&gt;föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite. Detta gäller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. närradiosändningamas innehåll (6 kap. 6 och 7 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteckningar (6 kap. 9 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sändningsplikt eller skyldighet&lt;br&gt;kabelsändarföretag (8 kap. 1, 2 och 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att lämna vissa&lt;br&gt;upplysningar till Radio- och TV-&lt;br&gt;verket (9 kap. 4-7 §§), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skyldighet att lämna inspel-&lt;br&gt;ning (9 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 5 får meddelas av&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV. Föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket 3-5 får meddelas av&lt;br&gt;Radio- och TV-verket. Föreläg-&lt;br&gt;gande enligt första stycket 5 får&lt;br&gt;även meddelas av Konsument-&lt;br&gt;ombudsmannen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tillhandahålla kanal för lokala&lt;br&gt;§§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att lämna vissa&lt;br&gt;upplysningar till Radio- och TV-&lt;br&gt;verket (9 kap. 4-7 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skyldighet att lämna inspel-&lt;br&gt;ning (9 kap. 8 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skyldighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ning om sändningstider i närradio&lt;br&gt;(9 kap. 9 § första stycket), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyldighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om programinnehåll (9&lt;br&gt;kap. 9 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 5-7 får meddelas&lt;br&gt;av Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV. Föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket 3-6 får meddelas av&lt;br&gt;Radio- och TV-verket. Föreläg-&lt;br&gt;gande enligt första stycket 5 och 6&lt;br&gt;får även meddelas av Konsument-&lt;br&gt;ombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV-verket får i före-&lt;br&gt;läggande förbjuda någon att över-&lt;br&gt;träda beslut om sändningstid i när-&lt;br&gt;radion eller att låta någon annan i&lt;br&gt;sitt ställe utnyttja sådan sänd-&lt;br&gt;ningstid. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket får i&lt;br&gt;föreläggande förbjuda tillstånds-&lt;br&gt;havare att överträda beslut om&lt;br&gt;sändningstid i närradion som med-&lt;br&gt;delats av verket eller att låta någon&lt;br&gt;annan utnyttja tillstånds havarens&lt;br&gt;sändningsrätt. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;får återkallas om tillståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte utnyttjat rätten att sända&lt;br&gt;närradio under tre på varandra föl-&lt;br&gt;jande månader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte har betalat avgift i ett&lt;br&gt;ärende om närradio inom föreskri-&lt;br&gt;ven tid, och har förelagts att be-&lt;br&gt;tala den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;far återkallas om tillståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte utnyttjat rätten att sända&lt;br&gt;närradio under tre på varandra föl-&lt;br&gt;jande månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får också återkallas om domstol funnit att&lt;br&gt;ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt&lt;br&gt;missbruk av yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sändningstider som har&lt;br&gt;beslutats av Radio- och TV-verket före den 1 juli 1998. Bestämmelsen i&lt;br&gt;11 kap. 3 § första stycket 3 gäller fortfarande i fråga om avgifter som&lt;br&gt;avser sändningar som sker före den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 28 september 1995 beslutade regeringen om direktiv till en kom-&lt;br&gt;mitté med uppdrag att lägga fram förslag om ändrade regler för lokala&lt;br&gt;ljudradiosändningar (dir. 1995:123). Kommittén fick där i uppgift att&lt;br&gt;förbättra möjligheterna att förverkliga de ursprungliga intentionerna i&lt;br&gt;fråga om lokalradions mångfald och lokala förankring samt möjliggöra&lt;br&gt;att närradion utvecklas till en livskraftig radio med lokal anknytning och&lt;br&gt;demokratisk förankring. Kommittén antog namnet Lokal- och närradio-&lt;br&gt;kommittén (Ku 1995:04).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal- och närradiokommittén överlämnade i november 1996 betän-&lt;br&gt;kandet Den lokala radion (SOU 1996:176). En sammanfattning av betän-&lt;br&gt;kandet finns i bilaga 1. Kommitténs lagtextförslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 3. En sammanställning över remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Kulturdepartementet (dnr Ku 96/2358/RTV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har riktat stark kritik mot kommitténs förslag&lt;br&gt;till ändrade regler för lokalradion. Kommitténs förslag i den delen kunde&lt;br&gt;därför inte genomföras. Regeringen uppdrog genom beslut den 27&lt;br&gt;november 1997 åt en särskild utredare att lägga fram förslag om hur vill-&lt;br&gt;koren för den kommersiella lokalradion skall vara utformade för att må-&lt;br&gt;len för statens insatser på massmedieområdet skall uppfyllas (dir.&lt;br&gt;1997:138). Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu fram sitt förslag till förändringar i reglerna om&lt;br&gt;närradio som bygger på lokal- och närradiokommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 januari 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, vars yttrande finns i bilaga 5, har lämnat förslaget utan erin-&lt;br&gt;ran. Viss redaktionell ändring har gjorts i förhållande till lagrådsremis-&lt;br&gt;sens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Närradions utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med närradio startade år 1979 och verksamheten&lt;br&gt;permanentades den 1 januari 1986. Lagstiftarens intentioner för när-&lt;br&gt;radion var att den skulle fungera som ett språkrör för de lokala ideella&lt;br&gt;föreningarna. En sändningsmöjlighet skulle finnas i varje kommun om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningslivet önskade detta. I samband med att reglerna om lokalradio&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 april 1993 förändrades reglerna for närradio. Sam-&lt;br&gt;manslutningar med tillstånd att sända närradio fick rätt att sända reklam&lt;br&gt;och sponsrade program på i stort sett samma villkor som gällde för lokal-&lt;br&gt;radion. S.k. närradioföreningar, dvs. sammanslutningar av flera till-&lt;br&gt;ståndsinnehavare för gemensamma närradioändamål, fick dock inte rätt&lt;br&gt;att sända reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradion sänder för närvarande knappt 1 100 tillståndshavare ljud-&lt;br&gt;radioprogram. Antalet tillståndshavare har under de senaste åren minskat&lt;br&gt;kraftigt. Tillbakagången anses framförallt bero på att flera tillståndsha-&lt;br&gt;vare övergått till att sända kommersiell lokalradio. Sändningarna äger&lt;br&gt;rum på ca 150 platser i landet. Radiosändama är regelmässigt svaga och&lt;br&gt;sändningsområdena inte större än den kommun där sändningarna äger&lt;br&gt;rum. Undantagsvis förekommer det dock att två små kommuner fått ut-&lt;br&gt;göra ett sändningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för närradioverksamhet fanns tidigare i närradiolagen&lt;br&gt;(1982:459). Bestämmelserna överflyttades utan några större sakliga änd-&lt;br&gt;ringar till radio- och TV-lagen (1996:844), som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradion är tänkt att vara en lokal förenings- eller åsiktradio. Det är&lt;br&gt;därför endast vissa sammanslutningar som kan få tillstånd att sända när-&lt;br&gt;radio, t.ex. vissa lokala ideella föreningar, församlingar inom svenska&lt;br&gt;kyrkan, studentkårer och närradioföreningar (4 kap. 4 § radio- och TV-&lt;br&gt;lagen). De ideella föreningarna skall vara juridiska personer och ha be-&lt;br&gt;drivit verksamhet under minst ett år innan de kan beviljas tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 2 § radio- och TV-lagen skall det finnas möjlighet att&lt;br&gt;sända närradio i en kommun om en tillståndsberättigad sammanslutning&lt;br&gt;så önskar och det är tekniskt möjligt. Om det finns särskilda skäl får det&lt;br&gt;samtidigt finnas mer än en sändningsmöjlighet för närradio i kommunen.&lt;br&gt;Sändningsområden för närradio skall ha en diameter på cirka tio kilome-&lt;br&gt;ter. Radio- och TV-verket får dock i särskilda fall besluta om större&lt;br&gt;sändningsområden. De flesta närradiosändningar kan tas emot i en hel&lt;br&gt;kommun eller har en räckvidd som är större än tio kilometer i diameter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 § radio- och TV-lagen bestämmer Radio- och TV-ver-&lt;br&gt;ket vilka som får sända närradio och under vilka tider sändningarna får&lt;br&gt;äga rum. Tillstånd att sända närradio gäller för viss tid. Sändningstiden&lt;br&gt;fördelas enligt tillståndshavamas önskemål. Om dessa inte kan enas om&lt;br&gt;fördelning av sändningstiderna beslutar verket vem som skall ges förtur.&lt;br&gt;Besluten om sändningstid gäller tills vidare, dock högst ett år. Besluten&lt;br&gt;kan omprövas om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för närradiosändningar utgår enligt förordningen (1984:463) om&lt;br&gt;avgifter i ärenden om närradio med 15 kronor för vaije påbörjad timme.&lt;br&gt;Avgifterna beräknas kvartalsvis i efterhand. Den som inte sänder reklam&lt;br&gt;kan befrias från avgiften genom att i efterhand ge in en deklaration om&lt;br&gt;att reklam mot vederlag eller program mot betalning inte har sänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutnings programutbud får inte innehålla material som inte&lt;br&gt;har framställts enbart för den egna verksamheten (det s.k. riksförbudet). I&lt;br&gt;enstaka fall får det dock förekomma sändningar som inte framställts en-&lt;br&gt;bart för den egna verksamheten, om de är av särskilt intresse för till-&lt;br&gt;ståndshavarens medlemmar (6 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan april 1993 är det tillåtet att sända reklam och sponsrade program&lt;br&gt;i närradion. Radio- och TV-lagens bestämmelser om reklam och annan&lt;br&gt;annonsering gäller även för närradion (7 kap. 1-3, 5, 8, 9 och 12 §§).&lt;br&gt;Rätten att finansiera sändningarna med reklam gäller dock inte för när-&lt;br&gt;radioföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioföreningar kan enligt 4 kap. 4 § första stycket radio- och TV-&lt;br&gt;lagen erhålla sändningstillstånd. Närradioföreningar definieras i punkt 5 i&lt;br&gt;den bestämmelsen som sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett&lt;br&gt;sändningsområde för gemensamma närradioändamål. På vissa orter sak-&lt;br&gt;nas närradioförening och på några orter finns det två närradioföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sändningsrätt som en närradioförening kan utöva är begränsad.&lt;br&gt;Enligt 6 kap. 6 § radio- och TV-lagen får en närradioförenings program-&lt;br&gt;utbud innehålla bl. a. uppgifter om program och programtider samt andra&lt;br&gt;upplysningar om närradioverksamhet på orten, sändningar från evene-&lt;br&gt;mang av gemensamt intresse för tillståndshavama på orten, information&lt;br&gt;om kommunal verksamhet och provsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV har enligt 9 kap. 2 § radio- och&lt;br&gt;TV-lagen tillsynen över att bestämmelserna om programinnehållet efter-&lt;br&gt;levs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Något om yttrandefrihetsbrott i närradion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Närradion är en åsiktsradio för en stor mängd sammanslutningar med&lt;br&gt;sinsemellan olika uppfattningar. Det ligger således i sakens natur att in-&lt;br&gt;nehållet i sändningarna av vissa kan uppfattas som kontroversiellt eller&lt;br&gt;direkt stötande. Sveriges Närradioförbund har i likhet med andra bran-&lt;br&gt;schorganisationer inom medieområdet antagit etiska regler för verksam-&lt;br&gt;heten. Närradions Riksorganisation har för närvarande inga särskilda&lt;br&gt;etiska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för staten att ingripa med straff är begränsad till vissa&lt;br&gt;handlingar som hotar viktiga allmänna eller enskilda intressen. I fråga&lt;br&gt;om radiosändningar gäller att s.k. yttrandefrihetsbrott, bl.a. hets mot&lt;br&gt;folkgrupp, förtal och förolämpning, enligt 5 kap. 1 och 4 §§ yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen kan medföra i brottsbalken föreskrivna straff. För hets&lt;br&gt;mot folkgrupp är straffet enligt 16 kap. 8 § brottsbalken böter eller fäng-&lt;br&gt;else i upp till två år beroende på graden av brottet. En särskild pro-&lt;br&gt;cessordning tillämpas för yttrandefrihetsbrott. Justitiekanslem fungerar&lt;br&gt;som åklagare och ansvarsfrågan prövas av domstol under medverkan av&lt;br&gt;jury.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 3 § andra stycket och 4 § radio- och TV-lagen kan dess-&lt;br&gt;utom domstol återkalla sändningstillståndet för en tid upp till ett år om&lt;br&gt;domstolen funnit att ett program innefattat ett allvarligt yttrandefrihets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott. Om synnerliga skäl föreligger kan återkallelse ske för en tid om&lt;br&gt;högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom närradion har sedan mitten av 1980-talet förekommit program&lt;br&gt;som lett till fallande domar för yttrandefrihetsbrott. Det har rört sig om&lt;br&gt;både ansvar för förtal och hets mot folkgrupp. Målen har uppmärksam-&lt;br&gt;mats stort i medierna men har varit tämligen få till antalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tillståndshavarkretsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätten att sända närradio utvidgas till en&lt;br&gt;större krets genom att tillstånd skall kunna ges även till lokala ide-&lt;br&gt;ella föreningar som bildats för att sända närradio. Det nuvarande&lt;br&gt;kravet på verksamhet på orten under minst ett år upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ställer sig bakom för-&lt;br&gt;slagen. Radio- och TV-verket tillstyrker förslaget men påpekar att kon-&lt;br&gt;struktionen med tre typer av lokala ideella föreningar är otympligt och&lt;br&gt;kan innebära tillämpningssvårigheter. Verket konstaterar att förslaget att&lt;br&gt;tillstånd inte skall kunna ges till föreningar bestående av juridiska perso-&lt;br&gt;ner inte har getts lagstöd. Enligt verkets uppfattning bör en sådan be-&lt;br&gt;gränsning inte införas. Folkrörelsernas Medieforum tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om utvidgning av den tillståndsberättigade kretsen under förutsättning att&lt;br&gt;antingen riksförbudet behålls eller reklamförbudet återinförs. Kristna&lt;br&gt;Radionätet menar att förslaget om utvidgning av tillståndshavarkretsen&lt;br&gt;ger möjligheter till vidgad yttrandefrihet och livskraftigare närradio.&lt;br&gt;Föreningen ställer sig även positiv till att Svenska Kyrkans&lt;br&gt;samfälligheter ges sändningstillstånd. STIM tillstyrker förslaget att det&lt;br&gt;skall bli möjligt att för närradioändamål bilda en förening som&lt;br&gt;tillståndsinnehavare. Handelshögskolans fakultet vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet anser att förslaget att ge tillstånd till lokala ideella föreningar&lt;br&gt;som bildats för att sända närradio är en angelägen förändring för att&lt;br&gt;stärka närradion som lokal föreningsradio. Närradions Riksorganisation&lt;br&gt;(NRO) konstaterar att förslaget om en utökad tillståndshavarkrets kan&lt;br&gt;leda till konflikter om fördelning av sändningstider på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett av de ursprungliga syftena med&lt;br&gt;närradion har varit att ge ideella föreningar möjlighet att sända radiopro-&lt;br&gt;gram som ett led i sin vanliga verksamhet. Tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;kan enligt 4 kap. 4 § radio- och TV-lagen ges till lokala ideella före-&lt;br&gt;ningar som bedriver verksamhet inom sändningsområdet, lokala ideella&lt;br&gt;föreningar som har bildats för att i närradio sända program som ett led i&lt;br&gt;den verksamhet som en riksorganisation bedriver inom sändningsom-&lt;br&gt;rådet, församlingar inom svenska kyrkan, obligatoriska sammanslut-&lt;br&gt;ningar av studerande vid universitet och högskolor samt närradioföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar. För att få tillstånd som ideell förening krävs att föreningens verk-&lt;br&gt;samhet bedrivits i sändningsområdet under minst ett år före ansökan om&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra former av juridiska personer som bolag, stiftelser och ekono-&lt;br&gt;miska föreningar kan inte få tillstånd att sända närradio. Begränsningen&lt;br&gt;av tillståndshavarkretsen har varit betydelsefull för att värna idén om&lt;br&gt;närradion samt att göra avgränsningen mot den kommersiella lokalradion&lt;br&gt;tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavarkretsens begränsning är dock en av de faktorer som&lt;br&gt;medfört att intresset för att sända närradio har minskat under de senaste&lt;br&gt;åren. Det utrymme som finns för närradiosändningar utnyttjas inte fullt&lt;br&gt;ut. Till detta kommer att det traditionella föreningslivet har förlorat en&lt;br&gt;del av sin forna betydelse. Detta gäller särskilt unga människor som i allt&lt;br&gt;mindre utsträckning organiserar sig i ideella föreningar. På vissa orter&lt;br&gt;finns ett stort intresse av att sända närradio men av personer som inte är&lt;br&gt;berättigade att få tillstånd. En mängd närradioprogram sänds ut av perso-&lt;br&gt;ner eller organ som formellt inte har rätt att sända närradio. Det gäller&lt;br&gt;exempelvis studerande vid gymnasieskolans medieutbildningar och&lt;br&gt;arbetsmarknads- och ungdomsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 2 § andra stycket yttrandefrihetsgmndlagen har det all-&lt;br&gt;männa en skyldighet att se till att radiofrekvensema tas i anspråk på ett&lt;br&gt;sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.&lt;br&gt;Yttrandefriheten skulle gagnas om tillståndshavarkretsen utökades ge-&lt;br&gt;nom att fler fick tillstånd att sända närradio. Ytterligare tillskott av sänd-&lt;br&gt;ningsberättigade skulle kunna vitalisera närradion och göra den mer&lt;br&gt;attraktiv på den sändande orten. Det är angeläget att närradion ges möj-&lt;br&gt;lighet att även i framtiden kunna vara ett forum för debatt och menings-&lt;br&gt;utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med kommittén att dessa omständigheter ta-&lt;br&gt;lar för att fler sammanslutningar bör få rätt att sända närradio och att det&lt;br&gt;inte är motiverat att behålla närradion som endast ett språkrör för det&lt;br&gt;etablerade föreningslivet. Närradion bör även i fortsättningen vara förbe-&lt;br&gt;hållen lokala ideella sammanslutningar. Regeringen anser att rätten att&lt;br&gt;sända bör vidgas till en större krets genom att tillstånd skall kunna ges&lt;br&gt;även till lokala ideella föreningar som inte bedriver annan verksamhet&lt;br&gt;inom sändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förändring innebär att det blir möjligt för enskilda att bilda en&lt;br&gt;ideell förening med syfte att sända radio. För tillstånd skall krävas att&lt;br&gt;föreningen och dess medlemmar har lokal anknytning genom boende&lt;br&gt;eller verksamhet. Vidare bör föreningen antingen ha en ideell målsätt-&lt;br&gt;ning, oavsett om näringsverksamhet utövas eller ej, eller främja sina&lt;br&gt;medlemmars ekonomiska intressen men utan att utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het. En förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekono-&lt;br&gt;miska intressen genom ekonomisk verksamhet är en ekonomisk förening&lt;br&gt;och får inte meddelas tillstånd. De formella förutsättningarna för att en&lt;br&gt;förening skall vara rättskapabel och kunna inta ställning av självständig&lt;br&gt;juridisk person, stadgar, styrelse m.m. skall vara uppfyllda. För tillstånd&lt;br&gt;krävs att ansvarig utgivare är utsedd och att de krav som ställs på sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt yttrandefrihetsgrundlagen är uppfyllda (4 kap. 5 § radio- och TV- Prop. 1997/98:77&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att sammanslutningar där medlemskretsen&lt;br&gt;består av juridiska personer inte bör beviljas tillstånd. Radio- och TV-&lt;br&gt;verket anser att en sådan begränsning inte bör införas och att den, om den&lt;br&gt;införs, kräver lagstöd. Som medlemmar i en ideell förening kan normalt,&lt;br&gt;om inte annat sägs i föreningens stadgar, ingå fysiska eller juridiska per-&lt;br&gt;soner. Regeringen anser inte att det finns något starkt skäl för en sådan&lt;br&gt;begränsning som kommittén föreslagit. Det är dessutom inte rimligt att i&lt;br&gt;samband med denna utvidgning av tillståndshavarkretsen föreslå en&lt;br&gt;inskränkning som skulle kunna innebära att en del av nuvarande till-&lt;br&gt;ståndshavare inte skulle få sina tillstånd förlängda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande kategorier av tillståndshavare bör även i fortsättningen&lt;br&gt;kunna erhålla tillstånd för att bedriva närradiosändningar som en del av&lt;br&gt;sin hela verksamhet. Inget hindrar emellertid en sådan sammanslutnings&lt;br&gt;medlemmar från att bilda och utöva närradioverksamheten i en ideell&lt;br&gt;förening inriktad på närradiosändningar om det skulle befinnas lämpli-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav som för närvarande finns på ettårig verksamhet på orten bör&lt;br&gt;tas bort eftersom det inte är förenligt med tanken att en ideell förening&lt;br&gt;skall kunna bildas i avsikt att sända närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att en förändring av tillståndshavarkretsen&lt;br&gt;medför en viss risk för kommersialisering av närradion. Det kan bli enk-&lt;br&gt;lare för någon som enbart har ett ekonomiskt intresse att sända närradio.&lt;br&gt;Erfarenheter från gällande regler har visat att det för närvarande inte&lt;br&gt;finns några svårigheter för sådana intressenter i nuläget att via&lt;br&gt;&amp;quot;samarbete&amp;quot; med tillståndsberättigade vinna tillträde till närradion. Dess-&lt;br&gt;utom är andra faktorer mer avgörande för risken för en kommersiell ut-&lt;br&gt;veckling, främst reklamrättighetema. Dessa argument talar mot att eko-&lt;br&gt;nomiska intressen skulle dra fördel av en förändring av tillståndskretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradions riksorganisation har påpekat att en utökad tillståndshavar-&lt;br&gt;krets kan leda till konflikter om fördelning av sändningstid. Med tanke på&lt;br&gt;att det i dag finns ledig tid på nästan samtliga sändningsorter bör risken&lt;br&gt;inte vara alltför stor för att efterfrågan på sändningstid överstiger utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om att församlingar i Svenska kyrkan skall ges tillstånd bör&lt;br&gt;förändras så att också kyrkliga samfälligheter i Svenska kyrkan innefattas&lt;br&gt;eftersom de ekonomiska förutsättningarna och beslutanderätten i de frå-&lt;br&gt;gor som aktualiseras inte sällan finns hos samfällighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sändningstider och avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sändningstider i närradion skall i första hand&lt;br&gt;fördelas genom frivilliga överenskommelser mellan tillståndsha-&lt;br&gt;vama. När tillståndshavama inte kan enas skall Radio- och TV-&lt;br&gt;verket besluta om fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran skall den enskilde tillståndshavaren lämna upplysning&lt;br&gt;om sina sändningstider. En sådan begäran skall kunna förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna för att sända närradio avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om en förenklad ordning för fastställande av sändningstider. Förslaget&lt;br&gt;om att avskaffa avgifterna tillstyrks av alla remissinstanser. Radio- och&lt;br&gt;TV-verket påpekar att den av utredningen föreslagna möjligheten för ver-&lt;br&gt;ket att fastställa sändningsschemat i dess helhet, bör framgå av lag. STIM&lt;br&gt;avstyrker nya regler för fastställande av sändningstider och förklarar att&lt;br&gt;nuvarande ordning innebär en värdefull möjlighet för STIM:s del att hos&lt;br&gt;myndighet vidimera tillståndshavamas uppgifter. Järva-Västerorts När-&lt;br&gt;radioförening och Närradions Riksorganisation anser att tidsbegräns-&lt;br&gt;ningen av sändningsschemans giltighetstid till ett år är onödig eftersom&lt;br&gt;tillståndshavama på orten i de flesta fall själva kan avgöra hur länge ett&lt;br&gt;schema skall gälla. Närradions Riksorganisation och Järva-Västerorts&lt;br&gt;Närradioförening anser att tillstånden skall gälla tills vidare, inte viss tid&lt;br&gt;som nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd och sändningstider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § andra stycket radio- och TV-lagen meddelar Radio- och&lt;br&gt;TV-verket tillstånd att sända närradio. Sändningstillstånd beviljas alla&lt;br&gt;sammanslutningar som uppfyller förutsättningarna för att fa tillstånd.&lt;br&gt;Lokal- och närradiokommittén föreslår att denna ordning skall behållas.&lt;br&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning. Effektivitet och rättssäkerhet&lt;br&gt;talar för att nuvarande ordning bör kvarstå oförändrad. Med en fortsatt&lt;br&gt;tillståndsgivning till de enskilda sammanslutningarna skall reglerna om&lt;br&gt;utgivare behållas oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har för närradions del länge diskuterats möjligheten att de-&lt;br&gt;centralisera besluten om sändningstid till de lokala närradioföreningama,&lt;br&gt;dvs. de sammanslutningar för handhavande av gemensamma när-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radioändamål som på de flesta orter bildats av tillståndshavama. Vid Prop. 1997/98:77&lt;br&gt;flera tillfällen har möjligheten att överlämna till närradioföreningar att&lt;br&gt;besluta om sändningstidernas fördelning övervägts och avvisats (jfr ex-&lt;br&gt;empelvis prop. 1984/85:145 s. 25-26 och SOU 1990:70 s. 162-165). Det&lt;br&gt;har påpekats att det ställs stora krav på beslutsfattaren eftersom uppgiften&lt;br&gt;i realiteten angår begränsning av informations- och yttrandefrihet. Prak-&lt;br&gt;tiska problem har ansetts uppkomma eftersom den lagstiftning som regle-&lt;br&gt;rar myndigheters verksamhet, exempelvis förvaltningslagen och sekre-&lt;br&gt;tesslagen, inte skulle gälla för närradioföreningens handläggning. Of-&lt;br&gt;fentlighetsprincipen skulle inte vara tillämplig. Vidare har pekats på när-&lt;br&gt;radioföreningamas stora antal, bräckliga juridiska form och att de själva&lt;br&gt;som sändningsberättigade skulle kunna ha intressen i de ärenden som&lt;br&gt;skulle prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens system innebär att Radio- och TV-verket måste fatta ett stort&lt;br&gt;antal beslut i ärenden av förhållandevis okomplicerad natur. Verkets be-&lt;br&gt;slut om fördelning av sändningstider sker efter forslag av den lokala när-&lt;br&gt;radioföreningen och efter ett antal kontakter med föreningen och till-&lt;br&gt;ståndshavama. Under året inträffar regelmässigt förändringar. Nya till-&lt;br&gt;ståndshavare tillkommer; andra avslutar sina sändningar; ändringar och&lt;br&gt;byten av sändningstid äger rum; sändningsuppehåll förekommer osv.&lt;br&gt;Alla sådana förändringar resulterar i nya beslut av verket, vilket upplevs&lt;br&gt;av tillståndshavama som tröttande och byråkratiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med kommittén, att en enklare ordning for&lt;br&gt;fördelning av sändningstider bör införas, som innebär att verket bara&lt;br&gt;skall fatta beslut när det föreligger tvist mellan tillståndshavare om viss&lt;br&gt;sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare förslagen om att delegera beslutanderätt i ärenden om&lt;br&gt;sändningstid till närradioföreningar har inte genomförts (prop.&lt;br&gt;1984/85:145, SOU 1990:70 s. 162-165). Med en ordning där fördel-&lt;br&gt;ningen av sändningstid sker genom frivilliga överenskommelser utövas i&lt;br&gt;praktiken ingen beslutanderätt. Fördelningen grundas på överenskom-&lt;br&gt;melser och närradioföreningen har en sammankallande och forslagsstäl-&lt;br&gt;lande roll. Närradioforeningamas del i överenskommelserna utgör inte&lt;br&gt;myndighetsutövning eller är något yttrandeffihetsbegränsande beslut. Det&lt;br&gt;möter således inga rättsliga hinder att låta tillståndshavama själva fördela&lt;br&gt;sändningstiden och avlasta verket de rutinmässiga besluten. Verkets upp-&lt;br&gt;gift kan begränsas till att fastställa sändningstider enbart när tillståndsha-&lt;br&gt;vama inte kan enas. En tillståndshavare kan med andra ord alltid begära&lt;br&gt;att verket prövar hur sändningstid skall fordelas när motstridiga intressen&lt;br&gt;på orten finns. Myndighetsbeslut om sändningstider kan också krävas vid&lt;br&gt;störningar, exempelvis när tillståndshavama inte respekterar varandras&lt;br&gt;tider samt när någon berörd tillståndshavare begär att verket skall fast-&lt;br&gt;ställa sändningsschemat i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM har avstyrkt förslaget om ändrade regler för fördelning av sänd-&lt;br&gt;ningstider med motivet att med nuvarande system är det lättare för orga-&lt;br&gt;nisationen att kontrollera tillståndshavamas uppgifter om sändningar. De&lt;br&gt;eventuella besvär som kan uppstå för upphovsrättsorganisationema att&lt;br&gt;kontrollera tillståndshavamas uppgifter är inte av den art att förslaget&lt;br&gt;därför inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal- och närradiokommittén föreslår att när Radio- och TV-verket Prop. 1997/98:77&lt;br&gt;skall besluta om fördelning av sändningstider skall fördelningen även&lt;br&gt;fortsättningsvis ske enligt de principer som gäller i dag. Enligt nuvarande&lt;br&gt;regler gäller Radio- och TV-verkets beslut om sändningstid tills vidare,&lt;br&gt;dock längst ett år. Detsamma bör enligt kommittén gälla i det nya syste-&lt;br&gt;met. Kritik har anförts av några remissinstanser mot förslaget om tidsbe-&lt;br&gt;gränsningen av sändningsschemanas giltighetstid. Tidsbegränsningen blir&lt;br&gt;nämligen lite märklig i och med att den bara gäller efter ett beslut av&lt;br&gt;Radio- och TV-verket. Sändningstiderna fastställs i så fall för ett år när&lt;br&gt;verket fattat beslutet och för helt andra tider när tillståndshavama själva&lt;br&gt;kommit överens. Påkallas sådana förändringar av sändningstiderna som&lt;br&gt;tillståndshavama normalt kan enas om strax efter Radio- och TV-verkets&lt;br&gt;beslut, måste verket besluta om sändningstiderna på nytt eftersom det&lt;br&gt;förra beslutet gäller under en bestämd tid. Det finns därför en risk för att&lt;br&gt;verket måste fatta beslut om varje ändring av sändningstiderna på samma&lt;br&gt;sätt som sker i dag. En bättre ordning är att Radio- och TV-verkets beslut&lt;br&gt;endast gäller tills vidare och att tillståndshavama, om de är överens, far&lt;br&gt;besluta om förändringar och tillägg av verkets beslut. En sådan föränd-&lt;br&gt;ring av verkets beslut blir giltig först efter att tillståndshavama eller när-&lt;br&gt;radioföreningen skriftligen underättat verket om det nya schemat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt för Radio- och TV-verket att veta vilka sändningstider de&lt;br&gt;olika tillståndshavama har, dels för egen del, dels för att kunna lämna&lt;br&gt;upplysningar om sändningstider till allmänheten och andra myndigheter.&lt;br&gt;Skyldigheten bör kunna uppfyllas genom att närradioföreningen, om så-&lt;br&gt;dan finns, upplyser verket om vilka sändningstider som tillståndshavama&lt;br&gt;har enats om. Närradioföreningar är dock inte obligatoriska sam-&lt;br&gt;manslutningar och skyldigheten att lämna upplysningar om de egna&lt;br&gt;sändningarna måste ytterst åvila den enskilde tillståndshavaren. Rege-&lt;br&gt;ringen förutsätter att närradioföreningen, om sådan finns, kommer att&lt;br&gt;lämna upplysningar om sändningstider till Radio- och TV-verket. Skyl-&lt;br&gt;digheten skall dock ligga på de enskilda tillståndshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde vara tillräckligt att en rapportering sker vaije gång nya sänd-&lt;br&gt;ningsscheman bestäms. Det står, som tidigare nämnts, tillståndshavama&lt;br&gt;fritt att avgöra hur länge ett sändningsschema skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att vid vite förelägga en tillståndshavare att lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om de egna sändningstiderna skall dock finnas. Även Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden för radio och TV och Konsumentombudsmannen bör&lt;br&gt;kunna begära in sådana upplysningar vid vite eftersom myndigheterna&lt;br&gt;har att övervaka vissa bestämmelsers tillämpning. Granskningsnämnden&lt;br&gt;övervakar om sända program står i överensstämmelse med radio- och&lt;br&gt;TV-lagen och de villkor som kan gälla för sändningarna och Konsument-&lt;br&gt;verket övervakar bl.a. tillämpningen av vissa reklambestämmelser (7&lt;br&gt;kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal- och närradiokommittén har föreslagit att avgifterna för närradio-&lt;br&gt;sändningar skall avskaffas. Ett skäl som vanligen anförs för att avgifts-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0377/prop_199798__77-2.png" style="width:11pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belägga närradiosändningar är att det principiellt är betänkligt att reklam-&lt;br&gt;sändande närradiostationer skall vara fria från avgifter medan lokalradio-&lt;br&gt;tillståndshavamas koncessionsavgifter är höga. I praktiken har det emel-&lt;br&gt;lertid visat sig att något verkligt konkurrensförhållande inte föreligger&lt;br&gt;och att det är ovanligt att de som är ansvariga för sändningarna använder&lt;br&gt;närradion som en avgiftsfri kommersiell lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte sänder reklam är avgiften indirekt redan avskaffad&lt;br&gt;eftersom det är möjligt att erhålla avgiftsbefrielse. Allt färre sänder re-&lt;br&gt;klam i närradion. Statens intäkter har sjunkit konstant, från ca 4 miljoner&lt;br&gt;kronor för år 1993 till under 2 miljoner kronor för år 1996. Eftersom&lt;br&gt;Radio- och TV-verkets kostnad för hanteringen är avsevärd, ca 300 000&lt;br&gt;kronor per år, blir det överskott som statsfinansiellt motiverar uttaget allt&lt;br&gt;mindre. I nuvarande system bör även de många reklamfria tillståndsha-&lt;br&gt;vamas arbete med att söka befrielse från avgifterna noteras. Som indirekt&lt;br&gt;finansieringskälla är det krympande överskottet dessutom helt marginellt&lt;br&gt;i förhållande till de årliga koncessionsavgifter på flera hundra miljoner&lt;br&gt;kronor som erhålls från lokalradiotillståndshavama och TV4. Närradions&lt;br&gt;ställning av ideell radio med ansträngd ekonomi samt remissinstansernas&lt;br&gt;påpekande att slopandet av avgifterna är en angelägen förändring för att&lt;br&gt;stärka närradion som föreningsradio utgör ytterligare anledning att&lt;br&gt;avskaffa avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför i likhet med kommittén att avgifter inte längre&lt;br&gt;bör tas ut for närradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Sändningsmöjligheter och sändningsområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Radio- och TV-verket skall, om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, kunna tillåta sändningsområden som är större än en&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommitténs förslag om att tillåta flera&lt;br&gt;sändningsmöjligheter för närradion i en kommun, genomförs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén föreslog dessutom att möjligheterna att medge undantag från&lt;br&gt;principen om endast en sändningsmöjlighet per kommun skulle ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna t.ex. Teracom AB,&lt;br&gt;Statens Invandrarverk, Kristna Radionätet, Närradions Riksorganisation&lt;br&gt;(NRO) och Filadelfiaförsamlingen i Stockholm tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;större sändningsområden. Kommitténs förslag om flera sändningsmöjlig-&lt;br&gt;heter har endast berörts av ett fåtal instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket anför att endast en formell ansökan om ytterli-&lt;br&gt;gare sändningsmöjligheter i en kommun har inkommit under det senaste&lt;br&gt;året. Teracom AB konstaterar att det i många glesbygdskommuner skulle,&lt;br&gt;om tekniska förutsättningar finns, kunna underlätta betydligt om en ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mensam sändare far användas för täckning av en större yta än en viss&lt;br&gt;kommuns. Statens Invandrarverk har liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRO anser att dagens gränser för sändningsområdena är otidsenliga&lt;br&gt;och är av uppfattningen att sändningsområden generellt skall omfatta&lt;br&gt;hela kommunen. NRO ser fram emot att fler frekvenser ställs till när-&lt;br&gt;radions förfogande men anser att det är en brist att kommittén inte nämnt&lt;br&gt;DAB, digital ljudradio, som en möjlighet också för närradion. Karlstad&lt;br&gt;Närradioförening framhåller att möjligheten till att samsända på flera&lt;br&gt;sändare i form av en regional radio utgör en stor möjlighet för den nya&lt;br&gt;programtyp, &amp;quot;Kunskapsradion&amp;quot;, som föreningen för tillfället utvecklar.&lt;br&gt;Högskolan i Karlstad och Hälsohögskolan i Värmland stöder tanken att&lt;br&gt;låta Kunskapsradion sända över hela länet som ett försöksprojekt. Fila-&lt;br&gt;delfiaforsamlingen i Stockholm betonar behovet av större sändningsom-&lt;br&gt;råden för närradion, i synnerhet i storstadsområden. Karlstad Närradio-&lt;br&gt;förening anser att effekten på närradions sändare bör höjas där det är&lt;br&gt;möjligt för att möjliggöra en större spridning av sändningarna och samti-&lt;br&gt;digt ge bättre ljudkvalitet åt sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Sändningsområde-&lt;br&gt;nas storlek är begränsade. Syftet har varit att värna om närradions lokala&lt;br&gt;prägel. Den geografiska begränsningen har även motverkat en kommer-&lt;br&gt;sialisering av närradion. Behovet av att göra skillnaden tydlig i förhål-&lt;br&gt;lande till den kommersiella lokalradion har blivit större i och med att&lt;br&gt;närradion getts möjlighet att sända annonser. Med tiden har begräns-&lt;br&gt;ningen av sändningsområdena kommit till uttryck på olika sätt. Ur-&lt;br&gt;sprungligen definierades området genom att sändarna skulle ha en effekt&lt;br&gt;på tio watt. Enligt 4 kap. 2 § andra stycket radio- och TV-lagen skall&lt;br&gt;sändningsområden för närradio ha en diameter på cirka tio kilometer,&lt;br&gt;dock med rätt för Radio- och TV-verket att vid särskilda fall besluta om&lt;br&gt;större områden. Vidare sägs att det bör eftersträvas att sändningarna&lt;br&gt;utanför storstadsområdena skall kunna tas emot i hela kommunen. På&lt;br&gt;senare år har det utvecklats en praxis där sändarna tillåtits bli kommun-&lt;br&gt;täckande. Av de cirka 150 sändningsmöjligheter som finns på cirka 142&lt;br&gt;orter har tolv en täckning på högst tio km, 48 kommuntäckning och res-&lt;br&gt;ten av sändningsmöjligheterna större täckning än en diameter på tio km&lt;br&gt;men mindre än en kommun. De tillståndshavare som ansökt om kom-&lt;br&gt;muntäckning har oftast medgivits detta. För vissa av dem har tillstånd att&lt;br&gt;använda sändaren på ett så stort område inte kunna beviljas av Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen, t. ex. eftersom sändningarna stört andra sändningar. Även&lt;br&gt;om Radio- och TV-verket tillåter ett visst sändningsområde förutsätter&lt;br&gt;det godkännande från Post- och telestyrelsen angående sändarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln om sändningsområdenas storlek stämmer inte helt över-&lt;br&gt;ens med de faktiska förhållandena. Regeringen anser därför att bestäm-&lt;br&gt;melsen bör anpassas till nuvarande praxis så att sändningsområdena för&lt;br&gt;närradio kan vara allt från en diameter på cirka tio km till kommuntäck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa kommuner med en liten befolkning har det visat sig vara svårt&lt;br&gt;att fa organisationer tillräckligt intresserade för att sända närradio. Kost-&lt;br&gt;naderna har ibland blivit alltför stora med hänsyn till det potentiella an-&lt;br&gt;talet lyssnare. Förslaget om att förändra reglerna om vilka som kan fa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd att sända närradio kan bidra till att förbättra förutsättningarna i&lt;br&gt;befolkningsglesa kommuner men kommer troligtvis inte att vara av-&lt;br&gt;görande. Det bör därför vara möjligt för Radio- och TV-verket att un-&lt;br&gt;dantagsvis tillåta sändningsområden som är större än en kommun. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är att antalet organisationer inom en kommun är&lt;br&gt;mycket litet samt att föreningarna själva enbart kan erbjuda ett begränsat&lt;br&gt;antal sändningstimmar per vecka. Restriktiviteten i tillämpningen bör&lt;br&gt;understrykas genom att det skall krävas synnerliga skäl för att ett sänd-&lt;br&gt;ningsområde större än en kommun skall tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 2 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall det fin-&lt;br&gt;nas möjlighet för sammanslutningar att sända ljudradioprogram i lokala&lt;br&gt;ljudradiosändningar i den utsträckning som tillgängliga radioffekvenser&lt;br&gt;medger. Principen har utmynnat i huvudregeln i 4 kap. 2 § radio- och&lt;br&gt;TV-lagen som anger att det skall finnas en möjlighet att sända närradio i&lt;br&gt;en kommun om det är tekniskt möjligt och det finns intresse för att sända&lt;br&gt;närradio från en sammanslutning som uppfyller kriterierna för att få till-&lt;br&gt;stånd. Med en sändningsmöjlighet avses sändningar på en viss frekvens i&lt;br&gt;en och samma radiokanal. Om det finns särskilda skäl får det samtidigt&lt;br&gt;sändas mer än ett närradioprogram i kommunen. Särskilda skäl för flera&lt;br&gt;sändningsmöjligheter i en kommun kan föreligga t.ex. i kommuner med&lt;br&gt;stor folkmängd eller kommuner med flera större tätorter (prop.&lt;br&gt;1992/93:70 s. 35 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att om det finns ett seriöst intresse för ideell&lt;br&gt;radio som inte ryms inom sändningsmöjligheten i kommunen skall detta&lt;br&gt;kunna utgöra skäl för ytterligare en sändningsmöjlighet också utanför de&lt;br&gt;befolkningstäta storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljudradiosändningar med digital teknik pågår i Sverige sedan hösten&lt;br&gt;1995. Det frekvensutrymme som har avsatts för digital ljudradio omfattar&lt;br&gt;dels en rikstäckande frekvens, dels regionala frekvenser i nitton olika&lt;br&gt;områden. Varje frekvens har utrymme för omkring fem olika program.&lt;br&gt;För närvarande sänder Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio i&lt;br&gt;dfa rikstäckande frekvensen i Stockholm, Göteborg, Skåne och Norr-&lt;br&gt;botten. Sändningstillstånd för privata programföretag i den regionala fre-&lt;br&gt;kvensen har utlysts i de tre förstnämnda områdena, men några tillstånd&lt;br&gt;har ännu inte meddelats. Konsumentmottagare för digital ljudradio har&lt;br&gt;ännu inte kommit ut på marknaden, men försäljningen beräknas starta&lt;br&gt;under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 27 november 1997 beslutat om uppdrag till en sär-&lt;br&gt;skild utredare att lägga fram förslag om de framtida villkoren för den&lt;br&gt;kommersiella lokalradion. Utredaren skall bl.a. föreslå på vilket sätt den&lt;br&gt;kommersiella lokalradions medverkan vid en introduktion av digitala&lt;br&gt;ljudradiosändningar kan underlättas. Uppdraget skall redovisas senast&lt;br&gt;den 1 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen räknar med att den avvaktande hållning som privata pro-&lt;br&gt;gramföretag har intagit till den digitala ljudradion snabbt kan förändras&lt;br&gt;när det kommer ut mottagare på marknaden. I så fall torde det fre-&lt;br&gt;kvensutrymme som för närvarande är avsett för digitala ljudradiosänd-&lt;br&gt;ningar inte räcka för att motsvara efterfrågan på sändningsmöjligheter,&lt;br&gt;utan frekvenser i andra frekvensband kan behöva tas i anspråk. Om det i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med kommitténs förslag blir lättare att fa tillgång till flera sänd-&lt;br&gt;ningsmöjligheter för närradion kan införandet av digital ljudradio försvå-&lt;br&gt;ras genom att flera frekvenser i det s.k. FM-bandet tas i anspråk för när-&lt;br&gt;radio. Någon större efterfrågan på flera sändningsmöjligheter i en kom-&lt;br&gt;mun har hittills inte visats. Mot denna bakgrund anser regeringen att&lt;br&gt;kommitténs förslag inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Programregler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbudet mot sändning av centralproducerat&lt;br&gt;programmaterial i närradio - det s.k. riksförbudet - behålls i prin-&lt;br&gt;cip. Det nuvarande undantaget från förbudet utvidgas dock till att&lt;br&gt;gälla under högst tio timmar per månad för sändningar som främjar&lt;br&gt;kunskap och bildning eller som utgör upptagningar av lokala kultu-&lt;br&gt;rella tillställningar. Det utvidgade undantaget skall utvärderas efter&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några krav på införande av etiska regler&lt;br&gt;för programinnehållet i närradion föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att riksförbudet behålls&lt;br&gt;oförändrat. Frågan om ytterligare regler om programinnehåll berörs inte&lt;br&gt;av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningsförslaget tillstyrks av Radio- och TV-&lt;br&gt;verket, som anser det nödvändigt att behålla riksförbudet för att närradion&lt;br&gt;skall behålla sin lokala prägel även i fortsättningen. Förslaget avvisas av&lt;br&gt;Industriförbundet och Närradions Riksorganisation (NRO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRO anser att ett helt borttaget riksförbud skulle leda till att utbytet av&lt;br&gt;program mellan föreningar i olika landsdelar ökar, vilket i sin tur innebär&lt;br&gt;att kvaliteten på närradioprogrammen väsentligt skulle förbättras. NRO&lt;br&gt;anser att försöksverksamhet med avskaffat riksförbud bör bedrivas under&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristna Radionätet (KRN) anser att riksförbudet diskuteras ytligt och&lt;br&gt;missvisande. KRN redovisar hur skrivningarna om riksförbudet i den nya&lt;br&gt;radio- och TV-lagen samt i förarbetena till denna lag grundar sig på en&lt;br&gt;felaktig praxis, och betonar att detta gör att lagen måste ändras. KRN&lt;br&gt;menar att det måste vara tillåtet för en förening att sända material som&lt;br&gt;man upplever är viktigt att få förmedla till människor som står utanför&lt;br&gt;organisationen. KRN påpekar att en sådan reglering sedan länge finns i&lt;br&gt;Norge. Även Järfälla Närradioförening lämnar ett modifierat förslag till&lt;br&gt;riksförbudet som innebär att sändning av material som ej är framställt för&lt;br&gt;den egna verksamheten tillåts under en begränsad andel av den sändande&lt;br&gt;föreningens totala sändningstid. Filadelfiaforsamlingen i Stockholm me-&lt;br&gt;nar att med nuvarande sändningsområden är det viktigt med ett slopat&lt;br&gt;riksförbud som kan vara enda möjligheten i glesbygd för en närradio med&lt;br&gt;kvalitet. Enligt församlingen är det idag helt orealistiskt att tänka sig ett&lt;br&gt;nätverk av närradiostationer med centralproducerade sändningar; där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot kan man mycket väl tänka sig ett utbyte av informationsprogram&lt;br&gt;om riksförbudet slopas. Karlstad Närradioförening anser att ett utbyte av&lt;br&gt;program inom regionen bör vara tillåtet Folkrörelsernas Medieförum&lt;br&gt;anser att riksförbudet kan tas bort om reklamförbudet återinförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot centralproducerat programmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 6 § radio- och TV-lagen far det i närradio endast sändas&lt;br&gt;program som har framställts särskilt för den egna verksamheten. Undan-&lt;br&gt;tag från denna bestämmelse, som brukar benämnas riksförbudet, far dock&lt;br&gt;förekomma i enstaka fall om sändningarna är av särskilt intresse för till-&lt;br&gt;ståndshavamas medlemmar. Tidigare fanns riksförbudet i 11 § första&lt;br&gt;stycket närradiolagen (1982:459). Då uttrycktes bestämmelsen så att en&lt;br&gt;sammanslutnings programutbud inte far, annat än i begränsad omfatt-&lt;br&gt;ning, innehålla material som inte har framställts för den egna verksam-&lt;br&gt;heten. I samband med att närradioreglema fördes över till radio- och TV-&lt;br&gt;lagen uttrycktes undantaget från riksförbudet tydligare, utan att någon&lt;br&gt;saklig förändring var avsedd (prop. 1995/96:160 s. 105, 174).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som funnits sedan närradions start har tillkommit för att&lt;br&gt;motverka nätverkssändningar. Redan under den första försöksverksam-&lt;br&gt;heten med närradio i slutet av 1970-talet konstaterades att det förekom-&lt;br&gt;mit tendenser till att utnyttja närradiosändama dels för att distribuera&lt;br&gt;centralt producerade program, dels för samtidig sändning av samma pro-&lt;br&gt;gram över sammankopplade sändare. Att producera sitt eget material har&lt;br&gt;ansetts vara grundläggande för närradions idé, liksom att närradion skall&lt;br&gt;sända lokala program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med det urspungliga riksförbudet var dock inte att förbjuda&lt;br&gt;vaije program som saknar anknytning till sändningsorten eller enstaka&lt;br&gt;program som producerats av t.ex. en riksorganisation med lokalavdelning&lt;br&gt;på sändningsorten. I begränsad omfattning fick därför annat material&lt;br&gt;sändas. Exempel på situationer där centralproducerat material kan tillåtas&lt;br&gt;är inför politiska val eller folknykterhetens dag och i samband med folk-&lt;br&gt;rörelsejubileum, samfundskonferenser eller årsstämmor inom idrotts-&lt;br&gt;förbund (prop. 1981/82:127, bet. 1981/82:KrU29, rskr. 181/82:362). I&lt;br&gt;motiven angavs särskilt att olika invandrarorganisationer kan ha behov&lt;br&gt;av att producera program centralt för sändning över flera närradiosändare&lt;br&gt;och att en sådan central produktion med hänsyn till organisationernas&lt;br&gt;speciella uppgifter bör vara tillåten (prop. s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheternas praxis pekar på att bestämmelsen har tilläm-&lt;br&gt;pats restriktivt. Detta framgick inte helt tydligt av den ursprungliga lag-&lt;br&gt;texten. Regeringen föreslog därför i samband med att bestämmelsen&lt;br&gt;överfördes till radio- och TV-lagen att den restriktiva tillämpningen&lt;br&gt;bättre skulle komma till uttryck i lagtexten (prop. 1995/96:160 s. 105 f.).&lt;br&gt;I motiven angavs att alla matcher i årets ishockeyserie inte kan vara en-&lt;br&gt;staka fall. Att det skall vara fråga om sändningar av särskilt intresse för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemmarna innebär att sändningen typiskt sett skall vara intressant för&lt;br&gt;medlemmar i föreningar av aktuellt slag (prop. s. 174).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har, vid tillämpning av riksförbudets undantag i dess&lt;br&gt;förra lydelse, förklarat att nyhetssändningar från TT åtta gånger om da-&lt;br&gt;gen under vardagar skett i begränsad omfattning och inte strider mot riks-&lt;br&gt;förbudet (mål 1822-1995, dom 1996-11-21). Granskningsnämnden fann&lt;br&gt;vid tillämpning av den nya lydelsen av bestämmelsen i 6 kap. 6 § radio-&lt;br&gt;och TV-lagen att sändningar av TT-nyheter nio gånger per dygn fem da-&lt;br&gt;gar i veckan stred mot riksförbudet (SB 358/97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att riksförbudet har medfört tillämpningsproblem så har det&lt;br&gt;även varit omdiskuterat. Det kan ur yttrandefrihetsrättslig synpunkt kriti-&lt;br&gt;seras att tillståndshavama inte fritt får välja vilket material de vill sända.&lt;br&gt;Kritiken mot bestämmelsen är också massiv från utövarnas sida. Remiss-&lt;br&gt;svaren visar att användarna har likartade synpunkter på förbudet. Rege-&lt;br&gt;ringen anser dock att riksförbudet utgör en nödvändig avgränsning mot&lt;br&gt;lokalradion och kommersialismen. Det är en garanti för att närradion&lt;br&gt;verkligen blir den lokala radio som den är avsedd att vara. Att upphäva&lt;br&gt;förbudet medför en viss risk för att kommersiella intressen tar över eller&lt;br&gt;att centrala organisationer kan komma att via sina lokala medlemmar&lt;br&gt;nyttja närradion för centralt producerade sändningar. Förbudet innebär&lt;br&gt;dock att även icke-kommersiella sändningar med vällovliga syften drab-&lt;br&gt;bas. Remissinstansernas invändningar visar dessutom att det finns ett&lt;br&gt;stort behov av att vid särskilda tillfällen kunna göra avsteg från regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det som anförts anser regeringen att riksförbudet i&lt;br&gt;princip skall behållas men i syfte att ytterligare förbättra närradions möj-&lt;br&gt;lighet att vara en livskraftig radio bör möjligheterna till undantag från&lt;br&gt;förbudet utvidgas något. Syftet med en utvidgning av undantaget är att&lt;br&gt;göra det möjligt för tillståndshavama att i viss omfattning kunna utbyta&lt;br&gt;material som kan stimulera till kunskapsutveckling och kulturellt utbyte.&lt;br&gt;En sådan utvidgning bör avse centralproducerat material av kunskaps-&lt;br&gt;eller bildningskaraktär eller som ursprungligen utgör en upptagning av&lt;br&gt;ett lokalt kulturellt evenemang och som det finns intresse av att sända i&lt;br&gt;andra delar av landet. Material som bör få sändas är program som främjar&lt;br&gt;lyssnarnas intresse av fördjupad kunskap och bildning. Exempel på ett&lt;br&gt;sådant innehåll kan vara föreläsningar från högskolor, nyhetssändningar,&lt;br&gt;samhälls- eller debattprogram. Program från lokala kulturella tillställ-&lt;br&gt;ningar kan t.ex. innehålla upptagningar från konserter, teaterföreställ-&lt;br&gt;ningar, gudstjänster eller poesidagar som anknyter till den sammanslut-&lt;br&gt;ning som låtit göra upptagningen. Tanken är att programmen skall spegla&lt;br&gt;kulturella tillställningar i den region i landet där de spelats in. Eftersom&lt;br&gt;syftet med förändringen är att inspirera till utbyte och spridning av så-&lt;br&gt;dana ljudupptagningar får upptagningen därefter återutsändas av andra&lt;br&gt;tillståndshavare. Den kommersiella lokalradion domineras till stor del av&lt;br&gt;program där modem musik på skiva spelas blandat med kommentarer om&lt;br&gt;exempelvis lokala evenemang, trafikupplysning eller tävlingar där lyss-&lt;br&gt;narna deltar. Program av den här typen är redan rikt representerade i&lt;br&gt;etern varför undantaget inte bör omfatta program med sådant innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom riksförbudet fortfarande utgör huvudregeln för närradions&lt;br&gt;programinnehåll och för att göra avgränsningen mot den kommersiella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokalradion tydlig far inte sändningar som innehåller centralproducerat&lt;br&gt;material pågå mer än ett fåtal timmar av en tillståndshavares samman-&lt;br&gt;lagda sändningstid. Enligt uppgift från Radio- och TV-verket sände varje&lt;br&gt;tillståndshavare i närradion program i genomsnitt 11-13 timmar per&lt;br&gt;vecka under tiden den 1 januari 1996 - den 1 juli 1997. Det finns före-&lt;br&gt;ningar som endast sänder program under ett fatal timmar per vecka och&lt;br&gt;andra som sänder flera timmar per dag. Regeringen anser att sändningar&lt;br&gt;med centralproducerat material under högst tio timmar per månad kan&lt;br&gt;godtas för varje tillståndshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu gällande undantaget att centralproducerat material i viss om-&lt;br&gt;fattning far sändas om sändningarna är av särskilt intresse för tillstånds-&lt;br&gt;havamas medlemmar kvarstår oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av undantagsregeln kan förväntas innebära mycket ar-&lt;br&gt;bete för Granskningsnämnden för radio och TV att i efterhand granska&lt;br&gt;om tillståndshavaren har uppfyllt kraven enligt den nya undantagsregeln.&lt;br&gt;Nämndens arbete med granskning av närradion bör därför ges särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av undantaget från riksförbudet innebär självfallet en&lt;br&gt;viss risk för en kommersialisering av närradion. Därför bör bestämmel-&lt;br&gt;sen utvärderas efter en tid. Om utvärderingen visar att de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna har missbrukats eller att gränsen mot den kommersiella lokalradion&lt;br&gt;har blivit otydlig bör det övervägas en återgång till nuvarande ordning.&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt Granskningsnämnden för radio och TV att&lt;br&gt;efter två år redovisa en utvärdering av den nya bestämmelsen. Arbetet&lt;br&gt;bör involvera, i den mån det är möjligt, närradioföreningama i syfte att&lt;br&gt;underlätta utvärderingen. Det är också angeläget att de sändande före-&lt;br&gt;ningarnas erfarenheter av de nya reglerna tas till vara. I utvärderingen&lt;br&gt;skall ingå en redovisning av resultaten från nämndens granskningar av&lt;br&gt;närradiosändningar där regeln har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga programregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstillstånd som meddelas av regeringen får förenas med ett antal&lt;br&gt;i radio- och TV-lagen preciserade villkor för sändningsrätten (3 kap.&lt;br&gt;1-4 §§). Detta gäller både TV-sändningar, ljudradiosändningar till hela&lt;br&gt;landet och digital ljudradio. Villkor som får ställas är bl.a. att sändnings-&lt;br&gt;rätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en&lt;br&gt;vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i etern samt att&lt;br&gt;i programverksamheten respektera den enskildes privatliv. Public ser-&lt;br&gt;vice-företagen samt TV4 har sådana villkor i sina sändningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opartiskhetskravet tar sikte på bl.a. ensidig behandling av ämne eller&lt;br&gt;händelse eller värderande uttalande av programledare eller liknande&lt;br&gt;medverkande. Saklighetskravet innebär att uppgifter och påståenden skall&lt;br&gt;vara sanna. Hit hör även skyldigheten att kontrollera sakuppgifternas&lt;br&gt;vederhäftighet före offentliggörandet. Hänvisningen till yttrande- och&lt;br&gt;informationsfriheten innebär att denna frihet bör vara så vidsträckt som&lt;br&gt;kravet på opartiskhet och saklighet medger (prop. 1977/78:91 s. 229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opartiskhet och saklighet hänger nära samman med genmäle och be-&lt;br&gt;riktigande. Skillnaden mellan genmäle och beriktigande är att berikti-&lt;br&gt;gande avser fakta och sakuppgifter vilket anknyter till kravet på saklighet&lt;br&gt;medan genmäle avser angrepp mot åsikter eller person vilket anknyter till&lt;br&gt;kravet på opartiskhet (prop. 1977/78:91 s. 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om att respektera den enskildes privatliv är avsett att ge ett&lt;br&gt;integritetsskydd. Undantag från integritetsskyddet kan ibland gälla för&lt;br&gt;s.k. offentliga personer; allmänintresset kan då motivera att visst intrång&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-lagens bestämmelser om satellit-, kabel- och närradio-&lt;br&gt;sändningar innehåller inga krav om saklighet, opartiskhet eller skydd for&lt;br&gt;den enskildes privatliv. Detsamma gäller för lokalradion. Krav på berik-&lt;br&gt;tigande kan ställas på uppgifter i TV-program, när det är befogat (6 kap.&lt;br&gt;3 §). För när- eller lokalradion finns ingen motsvarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pressen har etiska regler som anknyter till saklighetskravet och till&lt;br&gt;skydd för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om radions och televisionens fortsatta verksamhet&lt;br&gt;(prop. 1977/78:91 s. 224) anfördes att det var givet att de närradiosän-&lt;br&gt;dande sammanslutningarna borde ålägga sig krav på kontroll av sakupp-&lt;br&gt;gifter, skydd för personlig integritet och att lämna beriktigande av felak-&lt;br&gt;tiga sakuppgifter, även om inga bindande etiska regler föreskrevs för när-&lt;br&gt;radions del. Under början av 1980-talet höjdes röster med krav på etiska&lt;br&gt;regler för närradion. I propositionen om närradioverksamhet (prop.&lt;br&gt;1981/82:127 s. 16 f) konstaterades att etiska regler om programverksam-&lt;br&gt;heten behövs, men föredragande departementschefen ansåg att behovet&lt;br&gt;av etiska regler tillgodoses bäst på sikt genom att de sändande samman-&lt;br&gt;slutningarna sinsemellan träffar överenskommelser på i princip samma&lt;br&gt;sätt som pressen har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid permanentandet av närradion föreslog närradiokommittén att det&lt;br&gt;skulle införas en bestämmelse i lagen om att en sammanslutning inte får&lt;br&gt;sända program som kränker principen om alla människors lika värde och&lt;br&gt;den enskilda människans frihet och värdighet. Sanktionen mot bestäm-&lt;br&gt;melsen var återkallelse av tillståndet. Kritik framfördes dock av de juri-&lt;br&gt;diska instanserna, främst mot sanktionen av bestämmelsen. Förslaget&lt;br&gt;ledde därför inte till lagstiftning (prop. 1984/85:145 s. 10). I samma pro-&lt;br&gt;position ansågs att närradiosändningamas innehåll inte borde regleras&lt;br&gt;ytterligare. Den frihet som föreningarna har att själva utforma innehållet i&lt;br&gt;sina sändningar grundar sig på jämförelser med tidningar och tidskrifter.&lt;br&gt;Det antecknades där att närradioföreningamas riksorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Närradioförbund, antagit etiska regler för verksamheten och tillsatt en&lt;br&gt;etisk nämnd för att övervaka reglernas efterlevnad. Förbundet har anslutit&lt;br&gt;sig till pressens etiska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioförbundet organiserar för närvarande endast en del av närra-&lt;br&gt;dioföreningama. Många föreningar är medlemmar i Närradions Riksor-&lt;br&gt;ganisation, som bildades den 2 juni 1996. Kristna Radionätet organiserar&lt;br&gt;även många sammanslutningar som sänder kristen radio. Närradio-&lt;br&gt;förbundets etiska riktlinjer gäller för dess medlemmar men den etiska&lt;br&gt;nämnden finns inte längre kvar. De andra organisationerna har för närva-&lt;br&gt;rande inga aktuella etiska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bindande etiska regler för närradion har diskuterats sedan&lt;br&gt;de första sändningarna i radioformen inleddes. Det har dock tidigare be-&lt;br&gt;tonats att det är viktigt att föreningarna på samma sätt som pressen själva&lt;br&gt;kan ta ansvar för verksamhetens etiska regler. Sådana regler har utarbe-&lt;br&gt;tats av en riksorganisation men någon uppföljning och prövning av&lt;br&gt;eventuella överträdelser sker för närvarande inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att etiska regler behövs för närradions programverk-&lt;br&gt;samhet. Det förekommer inslag i etern som visar på bristande respekt för&lt;br&gt;privatlivet och fientlig inställning till vissa befolkningsgrupper. Om inte&lt;br&gt;tillståndshavama själva genom sina föreningar eller riksorganisationer&lt;br&gt;kan utarbeta etiska regler och ett effektivt system som kan övervaka reg-&lt;br&gt;lernas efterlevnad måste regeringen överväga att komplettera bestämmel-&lt;br&gt;serna om programinnehåll i radio- och TV-lagen. Enligt uppgift från När-&lt;br&gt;radions Riksorganisation pågår ett arbete att komma överens om etiska&lt;br&gt;regler för föreningarnas programverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare påpekats är det att föredra om närradioaktörema själva&lt;br&gt;kan svara för en självsanerande verksamhet utan ingrepp från statsmak-&lt;br&gt;ten. Regeringen anser att det är lämpligt att avvakta riksorganisationernas&lt;br&gt;eget arbete med etiska regler innan regeringen överväger ändringar i pro-&lt;br&gt;gramreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i samband med utvärderingen av de ändrade be-&lt;br&gt;stämmelserna om egenproducerat material även presentera en analys av&lt;br&gt;om ytterligare programregler om saklighet, skydd för privatlivet m.m.&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Reklam och risken för kommersialism&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rätten att sända reklam och sponsrade&lt;br&gt;program i närradion bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Meningarna är delade om rättigheten att sända&lt;br&gt;reklam och sponsrade program i närradion skall behållas. Kristna Radio-&lt;br&gt;nätet (KRN) delar kommitténs syn att kommersialiseringen av närradion&lt;br&gt;är bruten och att reklamen därför kan få vara kvar i närradion. När-&lt;br&gt;radions Riksorganisation instämmer i förslaget om oförändrade regler.&lt;br&gt;Folkrörelsernas Medieforum konstaterar att närradion inte har visat sig&lt;br&gt;lämpad för en framgångsrik kommersiell verksamhet. Flera instanser,&lt;br&gt;bl.a. Göteborgs universitet, Svenska Journalistförbundet och KLYS, anser&lt;br&gt;att ett reklamförbud stämmer bäst överens med närradions roll som före-&lt;br&gt;ningsradio och skulle kunna innebära en friare närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Rättigheten att sända reklam och&lt;br&gt;använda sponsring infördes år 1993 för att ge tillståndshavama möjlighet&lt;br&gt;att finansiera sändningarna. De nya reglerna innebar en risk för använd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av bulvaner och ett ökat spelrum för kommersiella intressen. Re-&lt;br&gt;klambestämmelsema innebar även en myndighetsgranskning av tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna. Efter granskning har visserligen ett antal fäll-&lt;br&gt;ningar förekommit men några större problem tycks inte finnas. De tidi-&lt;br&gt;gare problemen med kommersialiseringen av närradion har minskat kraf-&lt;br&gt;tigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ifrågasatts om det är lämpligt att tillåta reklam i närradion.&lt;br&gt;Tillståndshavama, både de som utnyttjar reklammöjlighetema och de&lt;br&gt;som avstått från rätten, är starkt positiva till att möjligheten finns. Re-&lt;br&gt;klamen är även en betydelsefull del av finansieringen på de orter som&lt;br&gt;bedriver en typ av närradio, en “ortsradio“, som kanske är mer livskraftig&lt;br&gt;än den traditionella föreningsradion. Visserligen kan det vara riktigt, så-&lt;br&gt;som flera remissinstanser påpekat, att närradions karaktär av förenings-&lt;br&gt;radio bäst behålls med ett reklamförbud. Samtidigt är det viktigt att före-&lt;br&gt;ningar som har ett intresse för att driva en livskraftig föreningsradio har&lt;br&gt;valmöjligheten att använda reklam och sponsring som delfinansiering av&lt;br&gt;sändningarna. Några andra starka skäl som talar för ett återinförande av&lt;br&gt;reklamförbudet finns inte. Möjligheten att finansiera sändningarna med&lt;br&gt;reklam infördes dessutom endast för några år sedan. Regeringen delar&lt;br&gt;därför kommitténs slutsats att rätten att sända reklam och sponsrade pro-&lt;br&gt;gram bör behållas i närradion.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Närradioföreningamas ställning och&lt;br&gt;sändningsrätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Närradioföreningamas sändningsrätt bör&lt;br&gt;även i fortsättningen vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Meningarna är delade om närradioföreningamas&lt;br&gt;sändningsrätt. Radio- och TV-verket anser att det med beaktande av när-&lt;br&gt;radions syfte bör övervägas om denna sändningsrätt bör kvarstå, ens i&lt;br&gt;begränsad form. Kristna Radionätet anser att närradioföreningens sänd-&lt;br&gt;ningsrätt bör utökas, men konstaterar också att detta far mindre betydelse&lt;br&gt;i och med förslaget om sändningsrätt för föreningar som enbart bildats&lt;br&gt;för att sända närradio. Närradios Riksorganisation (NRO) och Karlstads&lt;br&gt;Närradioförening anser inte att närradioföreningamas sändningsrätt skall&lt;br&gt;begränsas. NRO framhåller att det framför allt i glesbygden kan vara av&lt;br&gt;stort intresse för befolkningen att sändningstiden till fullo utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En närradioförening är enligt&lt;br&gt;4 kap. 4 § punkt 5 radio- och TV-lagen en sammanslutning av flera till-&lt;br&gt;ståndshavare i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål.&lt;br&gt;Närradioföreningar kan erhålla sändningstillstånd men sändningsrätten är&lt;br&gt;begränsad. Närradioföreningama är bildade av de egentliga föreningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for att sköta olika gemensamma angelägenheter. Deras främsta uppgifter&lt;br&gt;är att företräda tillståndshavama utåt, exempelvis vid tecknande av kon-&lt;br&gt;trakt rörande sändare, och att verka som ett demokratiskt organ i arbetet&lt;br&gt;med överenskommelser om sändningstider m.m. Det har tidigare ansetts&lt;br&gt;att dessa funktioner skulle riskera att störas om närradioföreningar själva&lt;br&gt;tilläts bedriva egentlig programverksamhet (prop. 1984/85:145). När-&lt;br&gt;radioföreningen skulle konkurrera om sändningstid med de övriga till-&lt;br&gt;ståndshavama. Närradioföreningar har normalt inga egna intressen att&lt;br&gt;företräda och är sammansatta av ledamöter från de olika tillståndsha-&lt;br&gt;vama. Den sändningsrätt de fått har begränsats till sändningar som fyller&lt;br&gt;gemensamma syften. De viktigaste inslagen är i praktiken sändningar&lt;br&gt;från kommunfullmäktige och s.k. slingsändningar som innebär att en in-&lt;br&gt;formation om verksamheten sänds när inga egentliga program förekom-&lt;br&gt;mer. Närradioföreningama är inte heller tillåtna att sända reklam eller&lt;br&gt;sponsrade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal- och närradiokommittén har föreslagit att begränsningen i närra-&lt;br&gt;dioföreningamas sändningsrätt behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioförbundet har önskat en förändring som tillåter närradioföre-&lt;br&gt;ningama att bedriva vanliga sändningar och bl.a. anfört att nuvarande&lt;br&gt;regler är en olämplig begränsning av yttrandefriheten. Några remissin-&lt;br&gt;stanser har förordat en utökad sändningsrätt och andra en begränsad så-&lt;br&gt;dan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de skäl som talar mot en utökad sändningsrätt är&lt;br&gt;de argument om närradioföreningens roll som redovisats ovan och som&lt;br&gt;framhållits i tidigare utredningar och lagmotiv. Med en förändrad sänd-&lt;br&gt;ningsrätt riskerar närradioföreningamas viktiga funktion som represente-&lt;br&gt;rande och verkställande organ att gå förlorad. Denna funktion blir extra&lt;br&gt;viktig vid den förändring av sättet att fördela sändningstider som rege-&lt;br&gt;ringen föreslår. Dessutom är det redan i dag möjligt för de intressen inom&lt;br&gt;en närradioförening som vill bedriva verklig programverksamhet att göra&lt;br&gt;det såsom en vanlig tillståndshavare och detta underlättas än mer av den&lt;br&gt;utvidgning av kretsen av sändningsberättigade som föreslås. Begräns-&lt;br&gt;ningen av närradioföreningamas sändningsrätt bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Utvecklingen inom medierna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Rådet för mångfald inom massmedierna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade den 2 februari 1995 ett råd med uppgift att över-&lt;br&gt;väga och föreslå åtgärder för att stärka mångfalden och motverka skadlig&lt;br&gt;ägar- och maktkoncentration inom massmedierna (dir 1995:13). I upp-&lt;br&gt;draget ingick även att följa utvecklingen av förhållanden som har bety-&lt;br&gt;delse för mångfalden och utreda behovet av lagstiftning och/eller andra&lt;br&gt;åtgärder som kan begränsa skadlig koncentration av ägandet av massme-&lt;br&gt;dierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet fick även i uppgift att beskriva och analysera konsekvenser för&lt;br&gt;innehållet i massmedierna till följd av ägarförändringar. Den tekniska&lt;br&gt;utvecklingens konsekvenser och möjligheter för massmedieutvecklingen&lt;br&gt;skulle särskilt uppmärksammas. Rådet skulle även delta i den offentliga&lt;br&gt;debatten om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna. Slut-&lt;br&gt;ligen fick även rådet i uppgift att följa den internationella utvecklingen,&lt;br&gt;särskilt inom EU och Europarådet samt de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets arbete skulle redovisas så att ställning till dess fortsatta verk-&lt;br&gt;samhet kunde tas senast i samband med 1998 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har publicerat en skriftserie &amp;quot;Arbetsdokument från rådet för&lt;br&gt;mångfald inom massmedierna&amp;quot;. Dokumenten är promemorior som bl.a.&lt;br&gt;utgjort underlag för de förslag rådet haft för avsikt att lägga fram. I denna&lt;br&gt;serie har 10 skrifter kommit ut. Ett delbetänkande har även lagts fram:&lt;br&gt;Medieföretag i Sverige - ägande och strukturförändringar i press, radio&lt;br&gt;och TV (SOU 1997:92). Rådet har även överlämnat ett förslag rörande&lt;br&gt;vissa ändringar i presstödsreglema till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har haft kontinuerlig kontakt med organ som arbetar med me-&lt;br&gt;diekoncentration i de andra nordiska länderna samt inom Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har även följt utvecklingen angående utarbetandet av ett eventu-&lt;br&gt;ellt EG-direktiv om ägande av massmedier inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 13 november 1997 beslutat om en kommitté med&lt;br&gt;parlamentariskt inslag med uppgift att lägga fram förslag till lagstiftning&lt;br&gt;för att slå vakt om mångfalden i svenska medier och motverka sådan&lt;br&gt;ägar- och maktkoncentration inom massmedierna som kan skada ett fritt&lt;br&gt;och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning (Ku 1997:07,&lt;br&gt;dir. 1997:136).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet innebär att de lagstiftningsfrågor som Rådet för mångfald&lt;br&gt;inom massmedierna haft att pröva förts över till kommittén. Regeringen&lt;br&gt;har bedömt det som rimligt att övriga uppgifter som rådet ansvarat för tas&lt;br&gt;om hand av någon myndighet på medieområdet. Regeringen beslutade&lt;br&gt;mot denna bakgrund att rådet skulle upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Uppdrag att följa utvecklingen inom medierna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Radio- och TV-verkets nuvarande uppdrag att&lt;br&gt;följa utvecklingen inom ljudradio- och televisionsområdet komplette-&lt;br&gt;ras med ett allmänt uppdrag att följa medieutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kommittén för lagstiftning om me-&lt;br&gt;diekoncentration (Ku 1997:07) har till uppgift att lägga fram förslag till&lt;br&gt;lagstiftning för att slå vakt om mångfalden i svenska medier och mot-&lt;br&gt;verka sådan ägar- och maktkoncentration inom massmedierna som kan&lt;br&gt;skada ett fritt och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning.&lt;br&gt;Kommittén skall även föreslå lämpliga sanktionsformer samt hur och av&lt;br&gt;vilken myndighet ärenden enligt de föreslagna bestämmelserna skall&lt;br&gt;handläggas. Kommittén har däremot inte till uppgift att löpande följa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen av konkurrens, mångfald och ägande inom medierna; något&lt;br&gt;som ingick i rådets uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen är snabb och gränsupplösande. På medie-&lt;br&gt;området är detta mycket tydligt. Det finns inga skarpa gränser mellan&lt;br&gt;radio, TV, text och andra nyhets- och informationstjänster. Detta av-&lt;br&gt;speglar sig också i mediesektoms organisation där vi i stället för exem-&lt;br&gt;pelvis traditionella tidningsföretag far medieföretag vars verksamhet kan&lt;br&gt;omfatta allt från press, radio och television till olika typer av IT-tjänster.&lt;br&gt;Radio och TV-verket har redan i dag till uppgift att följa utvecklingen&lt;br&gt;inom ljudradio- och televisionsområdet. Den pågående integrationen av&lt;br&gt;mediemarknaden gör det emellertid nödvändigt att beakta hela medie-&lt;br&gt;sektom för att få en korrekt bild av utvecklingen. Radio- och TV-verkets&lt;br&gt;nuvarande uppdrag att följa utvecklingen inom ljudradio- och televi-&lt;br&gt;sionsområdet bör därför kompletteras med ett uppdrag om att följa ut-&lt;br&gt;vecklingen inom mediesektom som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att bevara och uppdatera det faktamaterial som Rådet&lt;br&gt;för mångfald inom massmedierna sammanställt. För att kontinuiteten&lt;br&gt;skall upprätthållas är det nödvändigt att uppdatering av materialet sker&lt;br&gt;med samma metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets samarbetspartner när det gäller dokumentation av medieägande&lt;br&gt;i Sverige har varit Nordicom, Nordiskt Informationscenter för Medie-&lt;br&gt;och Kommunikationsforskning, som dels är en institution inom Nordiska&lt;br&gt;rådet, dels en enhet inom Göteborgs universitet. Nordicoms verksamhet&lt;br&gt;på nationell nivå (Nordicom-Sverige) har sedan tidigare till uppgift att&lt;br&gt;dokumentera och sprida information om medieutvecklingen och medie-&lt;br&gt;forskningen i de nordiska länderna samt att själv svara för att ta fram viss&lt;br&gt;mediestatistik. Nordicom har använt sig av den databasinformation som&lt;br&gt;byggts upp i samarbete med rådet, bl.a. i skrifterna MedieNotiser, Medie-&lt;br&gt;Sverige och Nordic MediaTrends. Nordicom samarbetar också med&lt;br&gt;forsknings- och statistikproducenter i omvärlden för att möjliggöra fler&lt;br&gt;jämförelser med mediesituationen i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den dokumentation om ägandet i medier i&lt;br&gt;Sverige, vilken utvecklats i samband med Mångfaldsrådets arbete bör&lt;br&gt;utarbetas kontinuerligt, även efter det att rådets bevakningsuppgifter nu&lt;br&gt;har upphört. Nordicom bör därför ges i uppdrag att även i fortsättningen&lt;br&gt;svara för grundläggande dokumentation av ägarförhållanden i svenska&lt;br&gt;massmedier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Närradion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslaget om att ta bort avgifter för att&lt;br&gt;sända närradio innebär ett inkomstbortfall på statsbudgeten med&lt;br&gt;knappt 2 mkr per år. Inkomstbortfallet finansieras genom utgifts-&lt;br&gt;minskning inom utgiftsområde 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 6 att avgifter för att sända närradio skall tas&lt;br&gt;bort. Det är svårt att exakt fastställa hur stort bortfallet av avgiftsin-&lt;br&gt;komster blir på sikt. Under de senaste åren har intäkterna från avgifterna&lt;br&gt;sjunkit kraftigt eftersom reklaminslagen i närradion minskat. Radio- och&lt;br&gt;TV-verket beräknar i sin delårsrapport för år 1997 att avgifterna under&lt;br&gt;året skall uppgå till 1 885 000 kronor. I sammanhanget bör anges att ver-&lt;br&gt;kets kostnad for hanteringen av närradioavgifter uppgår till ca 300 000&lt;br&gt;kronor. Inkomstbortfallet finansieras genom en utgiftsminskning inom&lt;br&gt;utgiftsområde 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändrade regler för fördelningen av sändningstider innebär&lt;br&gt;att Radio- och TV-verkets arbetsuppgifter kommer att minska. Radio-&lt;br&gt;och TV-verkets beslut krävs endast i de fall där tillståndshavama inte kan&lt;br&gt;enas om fördelningen av sändningstider. Lokal- och närradiokommittén&lt;br&gt;har bedömt att den minskade arbetsmängden bör motsvara en minskning&lt;br&gt;med två årsarbetskrafter. Regeringen delar den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Utvecklingen inom medierna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Radio- och TV-verkets kompletterande&lt;br&gt;uppgift att allmänt följa medieutvecklingen kan ske inom ramen för&lt;br&gt;oförändrade resurser. Nordicom bör få ett resurstillskott för uppdraget&lt;br&gt;att uppdatera den databas som Nordicom i samarbete med Mångfalds-&lt;br&gt;rådet hittills haft ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: Rådets uppgifter när det gäller&lt;br&gt;lagstiftningsfrågor har övertagits av den nyligen tillkallade kommittén&lt;br&gt;för lagstiftning om mediekoncentration (Ku 1997:07). Vissa av de upp-&lt;br&gt;gifter som tidigare legat hos rådet föreslås nu istället fullgöras av Radio-&lt;br&gt;och TV-verket (avsnitt 11.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att nya regler för närradion införs kommer Radio- och&lt;br&gt;TV-verkets arbetsuppgifter att förändras. Den minskade arbetsmängden&lt;br&gt;för verket uppgår till närmare tre årsarbetskrafter. Regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning är därför att verkets kompletterande uppgift att allmänt följa&lt;br&gt;medieutvecklingen skall ske inom ramen for oförändrade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordicom föreslås få i uppgift att även i fortsättningen svara för&lt;br&gt;grundläggande dokumentation av ägarförhållanden i svenska massmedier&lt;br&gt;(avsnitt 11.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i samband med förslag till budget för år 1999 fö-&lt;br&gt;reslå ett resurstillskott till Nordicom för uppdraget att bl.a. uppdatera den&lt;br&gt;databas som Nordicom i samarbete med Mångfaldsrådet hittills haft an-&lt;br&gt;svar för. Kostnader för verksamheten som uppkommer under år 1998&lt;br&gt;finansieras inom utgiftsområde 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till ändringar i radio- och TV-lagen (1996:844 )&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det&lt;br&gt;är tekniskt möjligt, skall det finnas en möjlighet att sända närradiopro-&lt;br&gt;gram i en kommun. Om det finns särskilda skäl får det samtidigt sändas&lt;br&gt;mer än ett närradioprogram i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområden tor närradio skall omfatta högst en kommun. Utanför&lt;br&gt;storstadsområdena bör det eftersträvas att sändmngama kan tas emot i&lt;br&gt;hela kommunen. Radio- och TV-verket får om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;besluta om större sändningsområden än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär dels en anpassning av bestämmelsen&lt;br&gt;om sändningsområdenas storlek till nuvarande förhållanden, dels att det i&lt;br&gt;synnerliga fall kan tillåtas att ett sändningsområde är större än en kom-&lt;br&gt;mun. Kravet på synnerliga skäl innebär t.ex. att tillstånd till större om-&lt;br&gt;råde endast kan ges om närradions existens på orten är beroende av sänd-&lt;br&gt;ningssamverkan med sammanslutningar inom en grannkommun eller att&lt;br&gt;en kommuns egna organisationer är så få och inte kan prestera mer än ett&lt;br&gt;fåtal sändningstimmar per vecka så att det krävs ett större befolknings-&lt;br&gt;underlag för att överhuvudtaget kunna sända närradio. Ändringarna be-&lt;br&gt;handlas närmare i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bestämmer vilka som får sända närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio gäller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavama inte kan enas om fördelningen av sändningstid,&lt;br&gt;bestämmer Radio- och TV-verket sändningstiderna. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en tillståndshavare begär att verket skall fastställa sändningsschemat i&lt;br&gt;sin helhet. Den tillståndshavare som bedoms ha störst intresse av att&lt;br&gt;sända vid en viss tidpunkt skall ges förtur. Radio- och TV-verkets beslut&lt;br&gt;om sändningstid gäller tills nytt beslut fattas av verket eller en tillstånds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havare eller närradioförening skriftligen underrättar verket om att till-&lt;br&gt;ståndshavarna enats om annan sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall Radio- och TV-verket endast besluta om vilka&lt;br&gt;som får tillstånd att sända närradio. Det betyder att sändningstiderna i&lt;br&gt;första hand skall bestämmas av tillståndshavama gemensamt. Enligt&lt;br&gt;tredje stycket kan dock en tillståndshavare begära att myndigheten be-&lt;br&gt;slutar om fördelning av viss sändningstid mellan denne och andra till-&lt;br&gt;ståndshavare. Även andra skäl kan finnas för att myndigheten på begäran&lt;br&gt;av tillståndshavaren skall fastställa sändningstider. Detta kan vara fallet&lt;br&gt;exempelvis när störningar av en tillståndshavares sändningar sker eller&lt;br&gt;när samarbetssvårigheter mellan tillståndshavama föreligger och dessa&lt;br&gt;svårigheter inverkar menligt på fördelningsprocessen, vilket inte är&lt;br&gt;ovanligt på de orter där flera konkurrerande närradioföreningar finns.&lt;br&gt;Radio- och TV-verket bör kunna fastställa sändningsschemat i dess hel-&lt;br&gt;het om detta begärs. Ändringarna kommenteras närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio kan ges endast till följande juridiska perso-&lt;br&gt;ner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lokala ideella föreningar som har bildats för att sända program i&lt;br&gt;närradion eller som bedriver annan verksamhet mom sändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingar och kyrkliga samfalligheter inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för&lt;br&gt;gemensamma närradioändamål (närradioföreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen rörande kyrkliga samfälligheter i punkten 2 föranleds av att&lt;br&gt;de ekonomiska förutsättningarna och beslutanderätten i de frågor som&lt;br&gt;aktualiseras vanligen finns hos samfallighetema. Bakgrunden till änd-&lt;br&gt;ringen i tillståndshavarkretsen i punkten 1 behandlas närmare i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I närradio får det endast sändas program som har framställts särskilt för&lt;br&gt;den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unaer högst tio timmar per månad får dock en tillståndshavare sända&lt;br&gt;program som inte framställts enbart för den egna verksamheten, om inne-&lt;br&gt;hållet i sändningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-är av särskilt intresse för tillståndshavarens medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-främjar kunskap och bildning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-utgor upptagningar av lokala kulturella tillställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen införs ytterligare en möjlighet till undantag från det s.k.&lt;br&gt;riksförbudet, dvs. skyldigheten att endast sända program som framställts&lt;br&gt;särskilt för den egna verksamheten. Ändringen innebär att program som&lt;br&gt;producerats utanför den egna verksamheten får sändas under högst tio&lt;br&gt;timmar per månad om de är av särskilt intresse för tillståndshavamas&lt;br&gt;medlemmar, främjar kunskap och bildning eller utgör upptagningar av&lt;br&gt;lokala kulturella tillställningar. Program som främjar kunskap och bild-&lt;br&gt;ning kan vara föreläsningar från högskolor, nyhetssändningar, samhälls-&lt;br&gt;eller debattprogram. Lokala kulturella tillställningar kan vara konserter,&lt;br&gt;teaterföreställningar, gudstjänster eller poesitillställningar som spelats in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på föreningens verksamhetsort eller har annan lokal anknytning till den Prop. 1997/98:77&lt;br&gt;förening som gjort upptagningen. Ändringarna behandlas närmare i av-&lt;br&gt;snitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket eller&lt;br&gt;Konsumentombudsmannen begär det, skall den som fått tillstånd att&lt;br&gt;sända närradio lämna upplysning om sina sändningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden kan också begära upplysning om i vilken omfatt-&lt;br&gt;ning tillståndshavaren har sänt program som avses i 6 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges vissa där angivna myndigheter rätt att kräva upplys-&lt;br&gt;ning om tillståndshavamas sändningstider. Tanken är att uppgifter om de&lt;br&gt;sändningstider tillståndshavama kommit överens om skall ges in till&lt;br&gt;Radio- och TV-verket av närradioföreningama. Om inte nämnden eller&lt;br&gt;de andra myndigheter som har granskningsuppgifter får vetskap om ti-&lt;br&gt;derna måste de kunna förelägga tillståndshavama att redovisa uppgif-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta Granskningsnämndens granskning och uppföljning&lt;br&gt;av det nya undantaget från riksförbudet skall nämnden enligt andra&lt;br&gt;stycket kunna begära in uppgifter i vilken omfattning bestämmelsen har&lt;br&gt;tillämpats, dvs. om och i så fall när centralproducerat material har sänts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som åsidosätter de bestämmelser som anges i denna paragraf får fö-&lt;br&gt;reläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite.&lt;br&gt;Detta gäller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. narradiosändningamas innehåll (6 kap. 6 och 7 88),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteckningar (6 kap. 9 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala ka-&lt;br&gt;belsändarföretag (8 kap. 1,2 och 4 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att lämna vissa upplysningar till Radio- och TV-verket (9&lt;br&gt;kap. 4-7 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skyldighet att lämna inspelning (9 kap. 8 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skyldighet att lämna upplysning om sändningstider i närradio (9 kap.&lt;br&gt;9 fförsta stycket), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyldighet att lämna upplysningar om programinnehåll (9 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt första stycket L 2 och 5-7 får meddelas av&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV. Föreläggande enligt första stycket&lt;br&gt;3-6 får meddelas av Radio- och TV-verket. Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 5 och 6 får även meddelas av Konsumentombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet åläggs tillståndshavama att upplysa tillsynsmyndigheterna&lt;br&gt;om sina sändningstider vid äventyr av vite. Bakgrunden har redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket får i föreläggande förbjuda tillståndshavare att&lt;br&gt;överträda beslut om sändningstid 1 närradion som meddelats av verket&lt;br&gt;eller att låta någon annan utnyttja tillståndshavarens sändningsrätt. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att Radio- och TV-verket inte längre fattar beslut&lt;br&gt;om alla sändningstider. 1 praktiken har överträdelse av beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstider bestått i att tillståndshavare överskridit sina sändningstider och&lt;br&gt;därigenom inkräktat på eller omöjliggjort andra tillståndshavares sänd-&lt;br&gt;ningar. För att ett sådan försummelse i framtiden skall kunna föranleda&lt;br&gt;ett föreläggande måste Radio- och TV-verket forst på begäran av den&lt;br&gt;förfördelade tillståndshavaren besluta om sändningstider.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio far återkallas om tillståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven enligt 4 kap. 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte utnyttjat rätten att sända närradio under tre på varandra följande&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får också återkallas om domstol funnit att&lt;br&gt;ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt&lt;br&gt;missbruk av yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att avgiftsskyldigheten för att sända närradio tas&lt;br&gt;bort. Återkallelse av tillstånd på grund av försummelse att betala avgiften&lt;br&gt;skall inte längre vara möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sändningstider som har&lt;br&gt;beslutats av Radio- och TV-verket före den 1 juli 1998. Bestämmelsen i&lt;br&gt;11 kap. 3 § första stycket 3 gäller fortfarande i fråga om avgifter som av-&lt;br&gt;ser sändningar som sker före den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut om sändningstider som Radio- och TV-verket fattat enligt&lt;br&gt;4 kap. 3 § radio- och TV-lagen skall gälla till dess de löper ut, längst ett&lt;br&gt;år, oavsett att de nya reglerna träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom tillståndshavama redan i nuvarande system kan begära att&lt;br&gt;dessa beslut ändras eller upphör kan praktiska problem under det första&lt;br&gt;året uppkomma om oenighet uppstår mellan tillståndshavama. I sådant&lt;br&gt;fall bör normalt myndighetens beslut gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att återkalla sändningstillstånd om inte obetalda avgifter&lt;br&gt;erläggs enligt 11 kap. 3 § första stycket tredje punkten finns kvar som en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse. När de nya reglerna träder i kraft och avgifterna&lt;br&gt;avskaffas kommer obetalda avgifter att kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Den lokala radion&lt;br&gt;(SOU 1996:176) i de delar den berör närradion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Direktiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har haft till uppdrag att lägga fram förslag om ändrade regler&lt;br&gt;för lokala ljudradiosändningar. Enligt direktiven skall de nya reglerna&lt;br&gt;förbättra möjligheten att förverkliga de ursprungliga intentionerna i fråga&lt;br&gt;om lokalradions mångfald och lokala förankring samt möjliggöra att när-&lt;br&gt;radion utvecklas till en livskraftig radio med lokal anknytning och demo-&lt;br&gt;kratisk förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inlett sitt arbete med en kartläggning av förhållandena i&lt;br&gt;lokalradion. Kommittén har också analyserat förhållanden och regler i&lt;br&gt;andra länder. Särskilt har kommitténs arbete inriktats på att överväga nya&lt;br&gt;regler vad gäller tillståndsgivning, ägande och programinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för närradion har arbetet inletts med en kartläggning av de nuva-&lt;br&gt;rande förhållandena. Enligt direktiven skall kommitténs förslag syfta till&lt;br&gt;en lokal demokratisk radio i en form som är livskraftig och samtidigt&lt;br&gt;tillvaratar föreningslivets intresse. I uppdraget har även ingått att finna ett&lt;br&gt;enkelt och effektivt administrativt förfarande för att fastställa närradions&lt;br&gt;sändningstider och för att behandla avgiftsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som kommittén haft att ägna särskild uppmärksamhet är i vil-&lt;br&gt;ken omfattning nya regler kan tillämpas för redan meddelade tillstånd&lt;br&gt;och vid vilken tidpunkt det är möjligt att införa de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Närradion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuläge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsradion av traditionell modell har försvagats och tillbakagången&lt;br&gt;tycks fortsätta. Emellertid har detta inget direkt samband med den kom-&lt;br&gt;mersialisering av närradion som förekom i samband med lokalradio-&lt;br&gt;starten. Utvecklingen mot en närradio driven i enskilt vinstintresse är&lt;br&gt;bruten. Närradioformen har visat sig mindre duglig för kommersiell&lt;br&gt;verksamhet. En form av allmän ortsradio - med ideella förtecken - har&lt;br&gt;vuxit sig allt starkare inom närradion. Ett problem med denna form är att&lt;br&gt;de faktiska användarna ofta är andra än de formella tillståndshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamanvändningen i närradion har minskat. Möjligheten att sända&lt;br&gt;reklam och sponsrade program skapar i dag inte några beaktansvärda&lt;br&gt;problem mellan reklamanvändare och reklamfria. Närradions reklam-&lt;br&gt;möjligheter saknar praktisk betydelse för lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradion skall även i fortsättningen vara förbehållen lokala ideella&lt;br&gt;sammanslutningar. Rätten att sända skall dock vidgas till en större krets&lt;br&gt;genom att tillstånd skall kunna ges även till lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;bildats för att sända närradio. Det nuvarande kravet på verksamhet på&lt;br&gt;orten under minst ett år skall upphävas. Förändringen syftar till en vidgad&lt;br&gt;yttrandefrihet och en livskraftigare närradio som bättre kan utnyttja det&lt;br&gt;sändningsutrymme som av-satts för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsgivningen skall skötas centralt av Radio- och TV-verket. De&lt;br&gt;verksamma sammanslutningarna skall bedriva sändningarna under eget&lt;br&gt;tillstånd och med egen ansvarig utgivare. Fördelningen av sändningstider&lt;br&gt;skall kunna ske genom frivilliga överenskommelser mellan tillstånds-&lt;br&gt;havama. Enbart när tillståndshavama inte kan enas om fordelningen skall&lt;br&gt;verket fatta beslut. Radio- och TV-verkets kännedom om det på orten&lt;br&gt;gällande sändningsschemat bör i första hand erhållas genom ett sam-ar-&lt;br&gt;bete med den lokala närradioföreningen. Det skall dock finnas en skyl-&lt;br&gt;dighet för den enskilde tillståndshavaren att på begäran lämna verket&lt;br&gt;upplysning om sina sändningstider. Verket skall kunna förena en sådan&lt;br&gt;begäran med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna för att sända närradio skall avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Radio- och TV-verket finner att intresset för närradiosändningar&lt;br&gt;på en ort är klart större än tillgången på sändningstid skall verket oftare&lt;br&gt;än i dag kunna göra undantag från principen om att endast en sändnings-&lt;br&gt;möjlighet för närradio far finns i en kommun. Verket skall om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl kunna tillåta sändningsområden som är större än en&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot sändning av centralproducerat programmaterial i när-&lt;br&gt;radio - det s.k. riksförbudet - skall behållas oförändrat. Närradioföre-&lt;br&gt;ningamas sändningsrätt skall även i fortsättningen vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheten att sända reklam och sponsrade program i närradion skall&lt;br&gt;behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader och konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De statsfinansiella effekterna av förslaget är nästan uteslutande hänför-&lt;br&gt;liga till vilken avgiftsnivå som väljs för lokalradiotillstånden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är neutralt eller i det närmaste neutralt vad gäller kostnaderna&lt;br&gt;för myndigheterna. Genom borttagande av närradioavgiftema förlorar&lt;br&gt;staten en intäkt på 1-2 miljoner kronor. Uttaget av avgiften är dock för-&lt;br&gt;bundet med höga särkostnader. Ett sätt att finansiera bortfallet av avgifter&lt;br&gt;för lokalradion, 80-90 miljoner kronor årligen, som uppstår år 2001 är att&lt;br&gt;då upplåta 2-3 tillstånd för nationell kommersiell radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har obetydliga eller inga konsekvenser för regionalpolitik&lt;br&gt;eller anpassningen till medlemskapet i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser och ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de regler som avser att bryta den oönskade utvecklingen&lt;br&gt;mot ägarkoncentration och nationella programnätverk inom lokalradion&lt;br&gt;kan införas först den 1 januari 2001. Vidare auktioner av sändningstill-&lt;br&gt;stånd skall förhindras, först genom förlängning av den s.k. stopplagen&lt;br&gt;och sedan genom en särskild övergångsbestämmelse i lokalradiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla förändringar som rör närradio bör kunna träda ikraft den 1 januari&lt;br&gt;1998. Även de lokalradioförändringar som bedömts möjliga redan under&lt;br&gt;löpande tillståndsperiod skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1998. En&lt;br&gt;ettårig vilandeförklaring kan emellertid inte uteslutas. Förslagen harmo-&lt;br&gt;niserar med radio- och TV-lagen men ändringarna bör införas i en tills&lt;br&gt;vidare bibehållen lokalradiolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets lagförslag vad gäller närradio&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och TV-lagen (1996:844) att 4&lt;br&gt;kap. 2, 3, 4 §§, 9 kap. 9 och 10 §§, 10 kap. 9 § samt 11 kap. 3 § skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Närradio&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som kan&lt;br&gt;få tillstånd enligt 4 § så önskar och&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt, skall det&lt;br&gt;fin-nas en möjlighet att sända när-&lt;br&gt;radio-program i en kommun. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl får det&lt;br&gt;samtidigt sän-das mer än ett närra-&lt;br&gt;dioprogram i kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområden för närradio&lt;br&gt;skall ha en diameter på cirka tio&lt;br&gt;kilometer. Radio- och TV-verket&lt;br&gt;får i särskilda fall besluta om&lt;br&gt;större sändningsområden. Utanför&lt;br&gt;stor-stadsområdena bör det efter-&lt;br&gt;strävas att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot i hela kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bestäm-&lt;br&gt;mer vilka som får sända närradio&lt;br&gt;och under vilken tid sändningarna&lt;br&gt;får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio gäl-&lt;br&gt;ler för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som kan&lt;br&gt;få tillstånd enligt 4 § så önskar och&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt, skall det&lt;br&gt;fin-nas en möjlighet att sända när-&lt;br&gt;radio-program i en kommun. Om&lt;br&gt;det finns ett särskilt behov av&lt;br&gt;sändningstid får det samtidigt sän-&lt;br&gt;das mer än ett närradioprogram i&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområden för närradio&lt;br&gt;skall ha en diameter på cirka tio&lt;br&gt;kilometer. Radio- och TV-verket&lt;br&gt;får besluta om större sändnings-&lt;br&gt;områden. Utanför storstadsom-&lt;br&gt;rådena bör det eftersträvas att&lt;br&gt;sändning-ama kan tas emot i hela&lt;br&gt;kommunen. Om det finns synner-&lt;br&gt;liga skäl får ett sändnings område&lt;br&gt;vara större än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bestäm-&lt;br&gt;mer vilka som får sända närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio gäl-&lt;br&gt;ler för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstiden skall så långt&lt;br&gt;det är möjligt fordelas enligt de&lt;br&gt;sökan-des önskemål. Om deras&lt;br&gt;önskemål inte kan förenas, skall&lt;br&gt;förtur ges åt den sökande som be-&lt;br&gt;döms ha störst intresse av att få&lt;br&gt;sända vid en viss tidpunkt. Beslut&lt;br&gt;om sändningstid gäller tills vidare,&lt;br&gt;dock längst för ett år. Radio- och&lt;br&gt;TV-verket får om-pröva ett beslut&lt;br&gt;om fördelning av sändningstid, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavare inte kan&lt;br&gt;enas om fördelningen av sänd-&lt;br&gt;ningstid bestämmer Radio- och&lt;br&gt;TV-verket sändningstiderna. Den&lt;br&gt;tillstånds-havare som bedöms ha&lt;br&gt;störst in-tresse av att sända vid&lt;br&gt;viss tidpunkt skall ges förtur. Ra-&lt;br&gt;dio- och TV-verkets beslut om&lt;br&gt;sändningstid gäller tills vidare,&lt;br&gt;dock längst för ett år. Radio- och&lt;br&gt;TV-verket får ompröva ett beslut&lt;br&gt;om fördelning av sändningstid, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;kan ges endast till följande juri-&lt;br&gt;diska per-soner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;bedriver verksamhet inom sänd-&lt;br&gt;ningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;har bildats för att i närradio sända&lt;br&gt;program som ett led i den verk-&lt;br&gt;sam-het som en riksorganisation&lt;br&gt;bedriver inom sändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Församlingar inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Obligatoriska sammanslut-&lt;br&gt;ningar av studerande vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Sammanslutningar av flera&lt;br&gt;tillståndshavare i ett sändningsom-&lt;br&gt;råde för gemensamma närradio-&lt;br&gt;ändamål (närradioföreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfalligheter inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;bildats for att sända program i&lt;br&gt;närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;avses i 1 och 2 far meddelas till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio endast&lt;br&gt;om föreningsverksamheten har&lt;br&gt;bedrivits i sändningsområdet i&lt;br&gt;minst ett år före dagen för ansö-&lt;br&gt;kan om tillstånd. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl får ett tillstånd ändå&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Granskning och tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV, Radio-&lt;br&gt;och TV-verket och Konsument-&lt;br&gt;ombudsmannen skall den som fått&lt;br&gt;tillstånd att sända närradio lämna&lt;br&gt;upplysningar om sina sändnings-&lt;br&gt;tider.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Straff och avgifter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som åsidosätter de bestäm-&lt;br&gt;melser som anges i denna paragraf&lt;br&gt;far föreläggas att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Ett föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite. Detta gäller bestämmel-&lt;br&gt;ser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. närradiosändningamas inne-&lt;br&gt;håll (6 kap. 6 och 7 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteckningar (6 kap. 9 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sändningsplikt eller skyldig-&lt;br&gt;het att tillhandahålla kanal för lo-&lt;br&gt;kala kabelsändarföretag (8 kap. 1,&lt;br&gt;2och4§§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att lämna vissa&lt;br&gt;upplysningar till Radio- och TV-&lt;br&gt;verket (9 kap. 4-7 §§), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skyldighet att lämna inspel-&lt;br&gt;ning (9 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 5 far meddelas av&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV. Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 3-5 får meddelas av Ra-&lt;br&gt;dio- och TV-verket. Föreläggande&lt;br&gt;enligt första stycket 5 får även&lt;br&gt;meddelas av Konsumentombuds-&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skyldighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om sändningstider i närra-&lt;br&gt;dio till Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV, Radio- och TV-ver-&lt;br&gt;ket och Konsumentombuds-man-&lt;br&gt;nen. (9 kap. 9 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 5 får meddelas av&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV. Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 3-5 får meddelas av Ra-&lt;br&gt;dio- och TV-verket. Föreläggande&lt;br&gt;enligt första stycket 5 får även&lt;br&gt;meddelas av Konsumentombuds-&lt;br&gt;mannen. Föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket 6 får meddelas av&lt;br&gt;Gransknings-nämnden för radio&lt;br&gt;och TV, Radio- och TV-verket och&lt;br&gt;Konsument-ombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV-verket får i före-&lt;br&gt;läggande förbjuda någon att över-&lt;br&gt;träda beslut om sändningstid i när-&lt;br&gt;radion eller att låta någon annan i&lt;br&gt;sitt ställe utnyttja sådan sänd-&lt;br&gt;ningstid. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket får i före-&lt;br&gt;läggande förbjuda tillståndshavare&lt;br&gt;att överträda beslut om sändnings-&lt;br&gt;tid i närradion som meddelats av&lt;br&gt;Radio- och TV-verket eller att låta&lt;br&gt;någon annan utnyttja tillstånds-&lt;br&gt;havarens sändningsrätt. Före-läg-&lt;br&gt;gandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Återkallelse av tillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;får återkallas om tillståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte utnyttjat rätten att sända&lt;br&gt;närradio under tre på varandra föl-&lt;br&gt;jande månader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte har betalat avgift i ett&lt;br&gt;ärende om närradio inom föreskri-&lt;br&gt;ven tid, och har förelagts att be-&lt;br&gt;tala den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får&lt;br&gt;också återkallas om domstol funnit&lt;br&gt;att ett program innefattat ett ytt-&lt;br&gt;rande-frihetsbrott som innebär ett&lt;br&gt;allvarligt missbruk av yttrandefri-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om sändningstider som fattats av Radio- och TV-verket fore&lt;br&gt;dagen for lagens ikraftträdande gäller tills vidare, dock längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 § 3 gäller fortfarande i fråga om avgifter som härrör från&lt;br&gt;sändningar före den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 1996:176)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med yttrande över förslagen om&lt;br&gt;närradion: Justitiekanslem, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Post- och telestyrelsen, Riksrevisionsverket, Stockholms&lt;br&gt;universitets studentkår, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Radio-&lt;br&gt;och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens invand-&lt;br&gt;rarverk, Arkivet för ljud och bild (ALB), Teracom Svensk Rundradio&lt;br&gt;AB, Rådet för mångfald inom massmedierna, Sveriges Närradioförbund,&lt;br&gt;Kristna Radionätet, Närradions Riksorganisation, Industriförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Föreningen för svensk forskning om medier&lt;br&gt;och kommunikation (FSMK), Svenska journalistförbundet, Folkrörelser-&lt;br&gt;nas Medieforum, Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM),&lt;br&gt;Karlstad Närradioförening, Järfälla Närradioförening, Filadelfiaforsam-&lt;br&gt;lingen i Stockholm, Järva-Västerorts Närradioförening, Högskolan i&lt;br&gt;Karlstad och Hälsohögskolan i Värmland samt Konstnärliga och Litterära&lt;br&gt;Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig men har av-&lt;br&gt;stått att yttra sig om förslagen om närradion: Hovrätten för Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Länsrätten i Stockholms län, Statskontoret, Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Sveriges Radio AB, Sveriges Reklamför-&lt;br&gt;bund, Annonsörföreningen, Sveriges Köpmannaförbund, Tidningsutgi-&lt;br&gt;varna samt Radioutgivareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2—4 §§, 6 kap. 6 §, 10 kap. 9 och 10 §§ samt 11 kap. 3 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 9 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det&lt;br&gt;är tekniskt möjligt, skall det finnas en möjlighet att sända närradio-pro-&lt;br&gt;gram i en kommun. Om det finns särskilda skäl får det samtidigt sändas&lt;br&gt;mer än ett närradioprogram i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområden för närradio&lt;br&gt;skall ha en diameter på cirka tio&lt;br&gt;kilometer. Radio- och TV-verket&lt;br&gt;får i särskilda fall besluta om&lt;br&gt;större sändningsområden. Utanför&lt;br&gt;storstadsområdena bör det efter-&lt;br&gt;strävas att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot i hela kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområden för närradio&lt;br&gt;skall omfatta högst en kommun.&lt;br&gt;Utanför storstadsområdena bör det&lt;br&gt;eftersträvas att sändningarna kan&lt;br&gt;tas emot i hela kommunen. Radio-&lt;br&gt;och TV-verket får om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl besluta om större&lt;br&gt;sändningsområden än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bestäm-&lt;br&gt;mer vilka som får sända närradio&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bestäm-&lt;br&gt;mer vilka som får sända närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och under vilken tid sändningarna&lt;br&gt;får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio gäller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstiden skall så långt&lt;br&gt;det är möjligt fördelas enligt de&lt;br&gt;sökandes önskemål. Om deras&lt;br&gt;önskemål inte kan jörenas, skall&lt;br&gt;jortur ges åt den sökande som be-&lt;br&gt;döms ha störst intresse av att få&lt;br&gt;sända vid en viss tidpunkt. Beslut&lt;br&gt;om sändningstid gäller tills vidare,&lt;br&gt;dock längst för ett år. Radio- och&lt;br&gt;TV-verket får ompröva ett beslut&lt;br&gt;om fördelning av sändningstid, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavama inte kan&lt;br&gt;enas om fördelningen av sänd-&lt;br&gt;ningstid, bestämmer Radio- och&lt;br&gt;TV-verket sändningstiderna. Det-&lt;br&gt;samma gäller om en tillstånds-&lt;br&gt;havare begär att verket skall fast-&lt;br&gt;ställa sändningsschemat i sin hel-&lt;br&gt;het. Den tillståndshavare som be-&lt;br&gt;döms ha störst intresse av att sända&lt;br&gt;vid en viss tidpunkt skall ges för-&lt;br&gt;tur. Radio- och TV-verkets beslut&lt;br&gt;om sändningstid gäller tills nytt&lt;br&gt;beslut fattas av verket eller en till-&lt;br&gt;ståndshavare eller närradio-fore-&lt;br&gt;ning skriftligen underrättar verket&lt;br&gt;om att tillståndshavama enats om&lt;br&gt;annan sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio kan ges endast till följande juridiska&lt;br&gt;personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;bedriver verksamhet inom sänd-&lt;br&gt;ningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;har bildats för att i närradio&lt;br&gt;sända program som ett led i den&lt;br&gt;verksamhet som en riksorganisa-&lt;br&gt;tion bedriver inom sändnings-om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Församlingar inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Obligatoriska sammanslut-&lt;br&gt;ningar av studerande vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Sammanslutningar av flera&lt;br&gt;tillståndshavare i ett sändnings-&lt;br&gt;område för gemensamma när-ra-&lt;br&gt;dioändamål (närradioförening-ar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;har bildats jor att sända program i&lt;br&gt;närradion eller som bedriver an-&lt;br&gt;nan verksamhet inom sänd-nings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samjalligheter inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Obligatoriska sammanslut-&lt;br&gt;ningar av studerande vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sammanslutningar av flera&lt;br&gt;tillståndshavare i ett sändnings-&lt;br&gt;område för gemensamma när-ra-&lt;br&gt;dioändamål (närradioförening-ar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala ideella föreningar som&lt;br&gt;avses i 1 och 2 får meddelas till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio endast&lt;br&gt;om föreningsverksamheten har&lt;br&gt;bedrivits i sändningsområdet i&lt;br&gt;minst ett år före dagen för ansö-&lt;br&gt;kan om tillstånd. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl får ett tillstånd ändå&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradio far det endast sändas&lt;br&gt;program som har framställts sär-&lt;br&gt;skilt för den egna verksam-heten. I&lt;br&gt;enstaka fall får det dock före-&lt;br&gt;komma sändningar som inte fram-&lt;br&gt;ställts enbart för den egna verk-&lt;br&gt;samheten, om de är av särskilt in-&lt;br&gt;tresse för tillståndshavarens med-&lt;br&gt;lemmar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I närradio får det endast sändas&lt;br&gt;program som har framställts sär-&lt;br&gt;skilt för den egna verksam-heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under högst tio timmar per må-&lt;br&gt;nad får dock tillståndshavare&lt;br&gt;sända program som inte fram-&lt;br&gt;ställts enbart för den egna verk-&lt;br&gt;samheten, om innehållet i sänd-&lt;br&gt;ningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är av särskilt intresse för till-&lt;br&gt;ståndshavarens medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främjar kunskap och bild-&lt;br&gt;ning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgör upptagningar av lokala&lt;br&gt;kulturella tillställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV, Radio- och TV-ver-&lt;br&gt;ket eller Konsumentombuds-man-&lt;br&gt;nen begär det, skall den som fått&lt;br&gt;tillstånd att sända närradio lämna&lt;br&gt;upplysning om sina sändningsti-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden kan också&lt;br&gt;begära upplysning om i vilken om-&lt;br&gt;fattning tillståndshavaren har sänt&lt;br&gt;program som avses i 6 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som åsidosätter de bestämmelser som anges i denna paragraf far&lt;br&gt;föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite. Detta gäller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. närradiosändningamas innehåll (6 kap. 6 och 7 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteckningar (6 kap. 9 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala ka-&lt;br&gt;belsändarföretag (8 kap. 1, 2 och 4 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att lämna vissa&lt;br&gt;upplysningar till Radio- och TV-&lt;br&gt;verket (9 kap. 4-7 §§), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skyldighet att lämna inspel-&lt;br&gt;ning (9 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 5 far meddelas av&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV. Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 3-5 far meddelas av Ra-&lt;br&gt;dio- och TV-verket. Före-läggande&lt;br&gt;enligt första stycket 5 får även&lt;br&gt;meddelas av Konsument-om-&lt;br&gt;budsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att lämna vissa&lt;br&gt;upplysningar till Radio- och TV-&lt;br&gt;verket (9 kap. 4-7 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skyldighet att lämna inspel-&lt;br&gt;ning (9 kap. 8 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skyldighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ning om sändningstider i närradio&lt;br&gt;(9 kap. 9 § första stycket), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyldighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om programinnehåll (9&lt;br&gt;kap. 9 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 5-7 far meddelas&lt;br&gt;av Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV. Föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 3-6 far meddelas av Ra-&lt;br&gt;dio- och TV-verket. Föreläggande&lt;br&gt;enligt första stycket 5 och 6 far&lt;br&gt;även meddelas av Konsumentom-&lt;br&gt;budsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV-verket får i före-&lt;br&gt;läggande förbjuda någon att över-&lt;br&gt;träda beslut om sändningstid i när-&lt;br&gt;radion eller att låta någon annan i&lt;br&gt;sitt ställe utnyttja sådan sänd-&lt;br&gt;ningstid. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket får i före-&lt;br&gt;läggande förbjuda tillstånds-ha-&lt;br&gt;vare att överträda beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid i närradion som meddelats&lt;br&gt;av verket eller att låta någon annan&lt;br&gt;utnyttja tillstånds-havarens sänd-&lt;br&gt;ningsrätt. Före-läggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;får återkallas om tillståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte utnyttjat rätten att sända&lt;br&gt;närradio under tre på varandra föl-&lt;br&gt;jande månader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte har betalat avgift i ett&lt;br&gt;ärende om närradio inom föreskri-&lt;br&gt;ven tid, och har förelagts att be-&lt;br&gt;tala den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;far återkallas om tillståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte utnyttjat rätten att sända&lt;br&gt;närradio under tre på varandra föl-&lt;br&gt;jande månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio far också återkallas om domstol funnit att&lt;br&gt;ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt&lt;br&gt;missbruk av yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sändningstider som har&lt;br&gt;beslutats av Radio- och TV-verket före den 1 juli 1998. Bestämmelsen i&lt;br&gt;11 kap. 3 § första stycket 3 gäller fortfarande i fråga om avgifter som&lt;br&gt;avser sändningar som sker före den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-02-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 januari 1998 (Kulturdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i radio- och TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lena&lt;br&gt;Hjelmtorp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Blomberg, Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Lindh, Klingvall, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Närradio m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55887, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Radio- och TV-verkets uppgifter (avsnitt 11.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Radio- och TV-verkets uppgifter (avsnitt 11.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:41:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0377</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:41:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU28</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Närradion m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbeth Staaf-Igelström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:77&lt;br/&gt;
Närradio m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:77 Närradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbeth Staaf-Igelström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>