<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308056</hangar_id>
 <dok_id>GL0371</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>71</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:71</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>71</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-01-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förstärkt tillsyn över börser</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0371/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0371</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0371</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:71&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förstärkt tillsyn över börser&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0371/prop_199798__71-1.png" style="width:43pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 januari 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ErikÅsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås åtgärder som syftar till att stärka tillsynen över&lt;br&gt;börser. Dessutom syftar de förslag som lämnas till att stärka börsers obe-&lt;br&gt;roende ställning i förhållande till bl.a. större ägare. Regler om ägarpröv-&lt;br&gt;ning och lämplighetsprövning av företagsledningen i börser, auktorisera-&lt;br&gt;de marknadsplatser och clearingorganisationer införs i lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet. Bestämmelserna motsvarar de som&lt;br&gt;redan gäller för bl.a. banker och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs krav på att börser skall ha en disciplinnämnd för handlägg-&lt;br&gt;ning av ärenden om överträdelser av börsens regler. För att nämnden, och&lt;br&gt;ytterst börsen, skall åtnjuta allmänhetens förtroende införs bestämmelser&lt;br&gt;som avser att säkerställa att nämnden har erforderlig kompetens och in-&lt;br&gt;tegritet. I detta syfte föreslås också särskilda regler för börsers hantering&lt;br&gt;av disciplinärenden som rör företag som har ett kvalificerat innehav, dvs.&lt;br&gt;direkt eller indirekt äger minst 10 % av aktierna, i börsen. Dessutom ges&lt;br&gt;regeringen eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionen en rätt att&lt;br&gt;närmare föreskriva hur börserna skall ordna sin marknadsövervakning.&lt;br&gt;Det införs även en skyldighet för börser att ge Finansinspektionen termi-&lt;br&gt;nalåtkomst från egna lokaler till börsernas marknadsövervakningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet för en börs att låta inregistrera eller notera sina aktier eller&lt;br&gt;andra fondpapper vid den egna marknadsplatsen föreslås bli lagfäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ändringar av de lagregler som anger vilka en börs far&lt;br&gt;tillåta att delta direkt i handeln vid börsen (börsmedlemmar). En börs&lt;br&gt;skall enligt förslaget få tillåta även andra juridiska personer än banker&lt;br&gt;och värdepappersbolag att bli börsmedlemmar, om de har en betryggan-&lt;br&gt;de kapitalstyrka, ändamålsenlig organisation av verksamheten, nödvän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diga riskhanteringsrutiner, säkra tekniska system och i övrigt bedöms&lt;br&gt;vara lämpliga att delta i handeln. Sker deltagandet i handeln vid börsen&lt;br&gt;för annans räkning, skall dock sådant medlemskap, liksom nu, vara för-&lt;br&gt;behållet banker och värdepappersbolag med tillstånd att bedriva kommis-&lt;br&gt;sionshandel eller förmedlingsverksamhet och utländska foretag som far&lt;br&gt;bedriva motsvarande verksamhet i sitt hemland och som står under till-&lt;br&gt;syn där. Utvidgningen av börsmedlemskretsen innebär att större sam-&lt;br&gt;stämmighet nås med de krav som gäller för deltagande i clearingverk-&lt;br&gt;samhet och möjligheten att som kontoförande institut göra registreringar&lt;br&gt;i det datoriserade system för registrering av aktier och andra finansiella&lt;br&gt;instrument som administreras av Värdepapperscentralen VPC AB. Ut-&lt;br&gt;vidgningen gör det möjligt för börser att tillåta bl.a. institutionella place-&lt;br&gt;rare såsom försäkringsbolag och pensionsfonder att delta direkt i börs-&lt;br&gt;handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också förslag om en lättnad i kraven för börs-&lt;br&gt;notering av optioner och terminer. Notering av sådana optioner och ter-&lt;br&gt;miner skall få ske inte bara om det existerar en betydande handel med&lt;br&gt;tillförlitlig kurssättning i den underliggande tillgången utan också om det&lt;br&gt;av ett börsprospekt eller annat prospekt framgår att en sådan handel avses&lt;br&gt;ske inom sex månader från offentliggörandet av prospektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för en börs att fullgöra sina skyldigheter enligt börs-&lt;br&gt;lagstiftningen och annan lagstiftning föreslås en ändring i sekretesslagens&lt;br&gt;bestämmelser. Ändringen innebär att Finansinspektionen utan hinder av&lt;br&gt;sekretess skall kunna lämna ut uppgifter i ett tillstånds- eller tillsynsären-&lt;br&gt;de till en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås även ändringar i bestämmelsen om återkallelse av tillstånd&lt;br&gt;för börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer i de&lt;br&gt;fall där bolagets egna kapital understiger vissa i lagen angivna gränser.&lt;br&gt;En liknande bestämmelse för kreditmarknadsbolag föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också vissa ändringar i lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Det ställs krav på marknadsövervakning även hos värdepap-&lt;br&gt;persinstitut som organiserar handel i finansiella instrument. Regeringen,&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer, ges rätt att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om marknadsövervakningen. Dessutom undantas företag som&lt;br&gt;tillhandahåller finansiella tjänster uteslutande till andra företag inom&lt;br&gt;samma koncern från krav på tillstånd enligt lagen om värdepappersrörel-&lt;br&gt;se. Vidare ändras den bestämmelse som säger att regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall föreskriva risknivå-&lt;br&gt;er för värdepappersbolags och svenska bankinstituts innehav av finansi-&lt;br&gt;ella instrument. Ändringen innebär att det skall finnas en möjlighet men&lt;br&gt;ingen skyldighet att föreskriva sådana risknivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås att det i klargörande syfte görs vissa ändringar i in-&lt;br&gt;siderlagen (1991:1342). Dessa ändringar gäller förbudet mot korttids-&lt;br&gt;handel och Finansinspektionens frågerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och clearingverksamhet......................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:827).........................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsverksamhet...................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i insiderlagen (1990:1342) ....27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse..........................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lämplighetsprövning av ägare och företagsledning.......................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ägarprövning....................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövning av företagsledningen.........................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hantering av disciplinärenden.........................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Marknadsövervakning och sekretess...............................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Börsmedlemskap.............................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgning av börsmedlemskretsen.................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inregistrering och notering av finansiella instrument.....................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbud att inregistrera eller notera börsens egna&amp;nbsp;aktier... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Godkännande för notering av optioner och terminer........94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Återkallelse av auktorisation eller tillstånd vid för lågt eget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital..............................................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Börser, auktoriserade marknadsplatser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingorganisationer.......................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditmarknadsbolag........................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Klargörande av förbudet mot korttidshandel................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Föreskrifter om risknivåer för innehav&amp;nbsp;av finansiella instrument. 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ikraftträdande................................................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser............................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börs- och clearingverksamhet.........................................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:827).......................................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsverksamhet.................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).......................................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i insiderlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1342).....................................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse........................................................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser...................................143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...........................................144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..........................................................170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrdag ur protkoll vid regeringssammanträde den 29 januari 1998......171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................172&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §, 7 kap. 2 och 2 a §§, 8 kap. 2, 6 och 7 §§ och 11 kap. 7 och&lt;br&gt;10 §§ samt rubriken närmast före 4 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 2 kap. 8 § skall lyda ”Tystnadsplikt”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall föras in sjutton nya paragrafer, 3 kap. 1 a, 3 a och&lt;br&gt;4 §§, 4 kap. 1 a och 8-11 §§ samt 11 kap. 1 a och 2 a-h §§, samt närmast&lt;br&gt;före 4 kap. 8 § och 11 kap. 2 a § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fatt auktorisation enligt 2 kap. att driva verk-&lt;br&gt;samhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finansi-&lt;br&gt;ella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fatt tillåtelse att delta i handeln&lt;br&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: fortlöpande verksamhet som består i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att på clearingmedlemmamas vägnar göra avräkningar beträffande&lt;br&gt;deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i&lt;br&gt;svensk eller utländsk valuta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att genom inträdande som part eller som garant ta över ansvaret för&lt;br&gt;förpliktelsernas fullgörande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) på annat väsentligt sätt sörja för att förpliktelserna avvecklas genom&lt;br&gt;överförande av likvid eller instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag som har fatt tillstånd enligt 8 kap. att&lt;br&gt;driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som far delta i clearingverksamheten hos en&lt;br&gt;clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden fa köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som räk-&lt;br&gt;nas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;br&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att betal-&lt;br&gt;ning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar i ett&lt;br&gt;kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 § Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. EES: Europeiska ekonomiska 10. EES: Europeiska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. kvalificerat innehav: ett di-&lt;br&gt;rekt eller indirekt ägande i ett fö-&lt;br&gt;retag, om innehavet representerar&lt;br&gt;tio procent eller mer av kapitalet&lt;br&gt;eller av samtliga röster eller om&lt;br&gt;innehavet annars möjliggör ett vä-&lt;br&gt;sentligt inflytande över ledningen&lt;br&gt;av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. koncern: detsamma som i&lt;br&gt;1 kap. 5 och 6 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), varvid vad som sägs&lt;br&gt;om moderbolag tillämpas även på&lt;br&gt;andra juridiska personer än aktie-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation som börs får meddelas ett svenskt aktiebolag eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller nå-&lt;br&gt;gon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten 2. den planerade verksamheten&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla de kan antas komma att uppfylla de&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det kan antas att den som&lt;br&gt;kommer att ha ett kvalificerat inne-&lt;br&gt;hav i företaget inte motverkar en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten i&lt;br&gt;företaget och denne även i övrigt är&lt;br&gt;lämplig att utöva ett väsentligt in-&lt;br&gt;flytande över ledningen av en börs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som avses ingå i företagets&lt;br&gt;styrelse eller vara verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträ-&lt;br&gt;dare har tillräcklig insikt och erfa-&lt;br&gt;renhet för att delta i ledningen av&lt;br&gt;en börs och även i övrigt är lämplig&lt;br&gt;för en sådan uppgift, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor 5. företaget uppfyller de villkor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation som börs får inte&lt;br&gt;meddelas, om det kan antas att nå-&lt;br&gt;gon som i väsentlig mån har åsido-&lt;br&gt;satt sina skyldigheter i näringsverk-&lt;br&gt;samhet eller i andra ekonomiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;angelägenheter eller gjort sig skyl-&lt;br&gt;dig till allvarlig brottslighet kom-&lt;br&gt;mer att ha ett kvalificerat innehav i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller 3&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som har säte&lt;br&gt;i ett land inom EES och som i det&lt;br&gt;landet har tillstånd att driva sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra utländska företag som i&lt;br&gt;sitt hemland får driva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 2 och som där&lt;br&gt;står under betryggande tillsyn av&lt;br&gt;myndighet eller annat behörigt or-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsmedlem får antas endast&lt;br&gt;den som har tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser och i övrigt är lämplig att&lt;br&gt;delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;samt juridiska personer som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka, ända-&lt;br&gt;målsenlig organisation av verk-&lt;br&gt;samheten, nödvändiga riskhante-&lt;br&gt;ringsrutiner, säkra tekniska system&lt;br&gt;och i övrigt är lämpliga att delta i&lt;br&gt;handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börsmedlem får delta i handeln&lt;br&gt;vid en börs för egen räkning. En&lt;br&gt;börs får medge följande institut och&lt;br&gt;företag rätt att delta i handeln vid&lt;br&gt;en börs för annans räkning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrö-&lt;br&gt;relse enligt 1 kap. 3 § 1 eller 2 la-&lt;br&gt;gen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska företag som i sitt&lt;br&gt;hemland får driva sådan verksam-&lt;br&gt;het som avses i 1 och som där står&lt;br&gt;under betryggande tillsyn av myn-&lt;br&gt;dighet eller annat behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inom en koncern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriver handel uteslutande för&lt;br&gt;egen och för andra koncernföretags&lt;br&gt;räkning skall, vid tillämpning av&lt;br&gt;första stycket, den handel som fö-&lt;br&gt;retaget bedriver anses vara handel&lt;br&gt;för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsmedlemmar som inte står un-&lt;br&gt;der Finansinspektionens tillsyn el-&lt;br&gt;ler motsvarande tillsyn i hemlandet&lt;br&gt;är skyldiga att på begäran av in-&lt;br&gt;spektionen lämna uppgifter om för-&lt;br&gt;hållanden som rör deltagandet i&lt;br&gt;handeln vid börsen. Inspektionen&lt;br&gt;får förelägga en sådan börsmedlem&lt;br&gt;att lämna de begärda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall övervaka att med-&lt;br&gt;lemmarna följer de krav som gäller&lt;br&gt;för medlemskap i börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om övervakningen av med-&lt;br&gt;lemmarna vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en börs far notering av och handel med alla slags finansiella instru-&lt;br&gt;ment ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument får&lt;br&gt;dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen,&lt;br&gt;efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpappe-&lt;br&gt;ren. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant&lt;br&gt;godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner och terminer får god- Optioner och terminer får god-&lt;br&gt;kännas för notering och handel bara kännas för notering och handel om&lt;br&gt;om det förekommer en betydande 1. det förekommer en betydande&lt;br&gt;handel med tillförlitlig kurssättning handel med tillförlitlig kurssättning&lt;br&gt;i den eller de tillgångar som optio- i den eller de tillgångar som optio-&lt;br&gt;nen eller terminen grundas på. nen eller terminen grundas på, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det av ett prospekt enligt&lt;br&gt;5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;br&gt;framgår att handel enligt 1 avses&lt;br&gt;ske inom sex månader från ojfent-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handelsregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;liggörandet av prospektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;Finansinspektionen medge att op-&lt;br&gt;tioner och terminer godkänns för&lt;br&gt;notering och handel även i andra&lt;br&gt;fall än som anges i tredje stycket.&lt;br&gt;En förutsättning för sådant medgi-&lt;br&gt;vande är att det finns en tillförlitlig&lt;br&gt;prissättning på den eller de till-&lt;br&gt;gångar som optionen eller terminen&lt;br&gt;grundas på eller, om optionen eller&lt;br&gt;terminen grundas på ett eller flera&lt;br&gt;index, att dessa är tillförlitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper som har getts ut av ett&lt;br&gt;företag som har auktorisation som&lt;br&gt;börs får inte inregistreras eller no-&lt;br&gt;teras vid den börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregler och&lt;br&gt;markn adsövervakn ing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen skall&lt;br&gt;gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se&lt;br&gt;till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra författ-&lt;br&gt;ningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen är skyldig att på begäran&lt;br&gt;av Finansinspektionen ge inspek-&lt;br&gt;tionen terminalåtkomst till sitt sys-&lt;br&gt;tem för övervakningen av handeln&lt;br&gt;och kursbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om övervakningen av han-&lt;br&gt;deln och kursbildningen vid en&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall ha en disciplin-&lt;br&gt;nämnd med uppgift att handlägga&lt;br&gt;ärenden om medlemmars och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emittenters överträdelser av de Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;regler som gäller vid börsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(disciplinärenden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ärendet ett företag som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav i börsen&lt;br&gt;är disciplinnämnden skyldig att&lt;br&gt;pröva ärendet, om Finansinspek-&lt;br&gt;tionen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, för&lt;br&gt;Finansinspektionen besluta att en&lt;br&gt;börs inte behöver ha en disciplin-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En disciplinnämnd skall bestå av en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande och&lt;br&gt;minst tre övriga ledamöter. Ord-&lt;br&gt;föranden och vice ordföranden&lt;br&gt;skall vara lagfarna och erfarna&lt;br&gt;som domare. Av övriga ledamöter&lt;br&gt;skall minst två vara väl insatta i&lt;br&gt;förhållandena på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 disciplinnämnden för inte ingå&lt;br&gt;personer som har anställning i bör-&lt;br&gt;sen eller i ett företag som har ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav i börsen. I&lt;br&gt;nämnden får inte heller ingå perso-&lt;br&gt;ner som har ett kvalificerat och&lt;br&gt;stadigvarande uppdrag för börsen&lt;br&gt;eller för ett företag som har ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav i börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna i en disciplin-&lt;br&gt;nämnd skall vad som sägs i 11 och&lt;br&gt;12 §§ förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;om jäv gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om disciplinnämnd och handlägg-&lt;br&gt;ningen av disciplinärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Den som har gett ut fondpapper&lt;br&gt;som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och annan författning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse for bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gett ut fondpapper&lt;br&gt;som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och andra författningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som har ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som har inregistrerats&lt;br&gt;vid börsen, skall börsen omedelbart&lt;br&gt;vidarebefordra information enligt&lt;br&gt;första stycket till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;En utgivare av fondpapper vilka&lt;br&gt;noterats med stöd av 1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och andra författningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpapper-&lt;br&gt;en som är av betydelse för bedömn-&lt;br&gt;ing av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gett ut fondpapper&lt;br&gt;som har noterats med stöd av 1 §&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och andra författningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpapper-&lt;br&gt;en som är av betydelse för bedömn-&lt;br&gt;ing av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som har ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som har noterats vid&lt;br&gt;börsen, skall börsen omedelbart&lt;br&gt;vidarebefordra information enligt&lt;br&gt;första stycket till Finansinspektio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna for börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket an-&lt;br&gt;givna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;om styrelses storlek och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör, i 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket såvitt avser inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper, i 4 kap. 3 § om kurs-&lt;br&gt;notering och information och i&lt;br&gt;4 kap. 4 § om rapportering av av-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;om styrelses storlek och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör, i 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket såvitt avser inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper, i 4 kap. 3 § om kurs-&lt;br&gt;notering och information, i 4 kap.&lt;br&gt;4 § om rapportering av avslut och i&lt;br&gt;4 kap. 8-11 §§ om disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad marknadsplats är En auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att låta sådana institut och skyldig att låta värdepappersinstitut&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 § som har tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;första stycket 2-4 delta i handeln pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 1,&lt;br&gt;vid marknadsplatsen, om de upp- 2 eller 3 lagen (1991:981) om vär-&lt;br&gt;fyller av marknadsplatsen uppställ- depappersrörelse och utländska&lt;br&gt;da krav. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företag som i sitt hemland för driva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan verksamhet och som där står&lt;br&gt;under betryggande tillsyn av myn-&lt;br&gt;dighet eller annat behörigt organ&lt;br&gt;delta i handeln vid marknadsplat-&lt;br&gt;sen, om de uppfyller av marknads-&lt;br&gt;platsen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd for ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;att driva clearingverksamhet far meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller nå-&lt;br&gt;gon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten 2. den planerade verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan antas komma att uppfylla de kan antas komma att uppfylla de&lt;br&gt;krav som anges i 1 §, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;krav som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det kan antas att den som&lt;br&gt;kommer att ha ett kvalificerat inne-&lt;br&gt;hav i företaget inte motverkar en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten i&lt;br&gt;företaget och denne även i övrigt är&lt;br&gt;lämplig att utöva ett väsentligt in-&lt;br&gt;flytande över ledningen av en clea-&lt;br&gt;ringorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som avses ingå i företagets&lt;br&gt;styrelse eller vara verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträ-&lt;br&gt;dare har tillräcklig insikt och erfa-&lt;br&gt;renhet för att delta i ledningen av&lt;br&gt;en clearingorganisation och även i&lt;br&gt;övrigt är lämplig för en sådan upp-&lt;br&gt;gift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor i 5. företaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att driva clearing-&lt;br&gt;verksamhet får inte meddelas, om&lt;br&gt;det kan antas att någon som i vä-&lt;br&gt;sentlig mån har åsidosatt sina skyl-&lt;br&gt;digheter i näringsverksamhet eller i&lt;br&gt;andra ekonomiska angelägenheter&lt;br&gt;eller gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet kommer att ha ett kva-&lt;br&gt;lificerat innehav i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlemmar ha sådana institut och medlemmar ha Riksbanken och&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 § Riksgäldskontoret samt juridiska&lt;br&gt;första stycket 1-4 och även andra personer som har en betryggan-&lt;br&gt;företag. I samtliga fall krävs att de kapitalstyrka, ändamålsenlig&lt;br&gt;institutet eller företaget har en be- organisation av verksamheten, nöd-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka, ändamåls- vändiga riskhanteringsrutiner, säkra&lt;br&gt;enlig organisation av verksamheten, tekniska system och i övrigt är&lt;br&gt;nödvändiga riskhanteringsrutiner, lämpliga att delta i clearingverk-&lt;br&gt;säkra tekniska system och i övrigt samheten hos organisationen.&lt;br&gt;bedöms vara lämpligt att delta i&lt;br&gt;clearingverksamheten hos organi-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingmedlem får delta i clea- En clearingmedlem får delta i clea-&lt;br&gt;ringverksamheten för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation far medge&lt;br&gt;svenska och utländska clearingor-&lt;br&gt;ganisationer eller centrala värde-&lt;br&gt;pappersförvarare samt sådana in-&lt;br&gt;stitut och företag som avses i 3 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-4 att delta i&lt;br&gt;clearingverksamheten för annans&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringverksamheten för egen räkning.&lt;br&gt;En clearingorganisation far medge&lt;br&gt;svenska och utländska clearingor-&lt;br&gt;ganisationer eller centrala värde-&lt;br&gt;pappersförvarare samt Riksbanken&lt;br&gt;och sådana institut och företag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 a § 1 och 2 rätt att&lt;br&gt;delta i clearingverksamheten för&lt;br&gt;annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inom en koncern&lt;br&gt;deltar i clearingverksamhet ute-&lt;br&gt;slutande för egen och för andra&lt;br&gt;koncernföretags räkning skall, vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket, delta-&lt;br&gt;gandet i clearingverksamhet anses&lt;br&gt;vara för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i en börs och samtidigt är&lt;br&gt;medlem vid börsen eller har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som är inregistrerade&lt;br&gt;eller noterade vid börsen skall&lt;br&gt;lämna Finansinspektionen de upp-&lt;br&gt;lysningar om sin verksamhet som&lt;br&gt;inspektionen begär. Inspektionen&lt;br&gt;får förelägga ett sådant företag att&lt;br&gt;lämna de begärda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ågarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv av&lt;br&gt;aktier eller andelar i ett foretag,&lt;br&gt;som medför att förvärvarens sam-&lt;br&gt;manlagda innehav utgör ett kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav, får ske bara efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett förvärv som&lt;br&gt;innebär att ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;ökas så att det uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 20, 33 eller 50 procent&lt;br&gt;av kapitalet eller röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar eller&lt;br&gt;så att företaget blir ett dotterföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;skall ha meddelats före förvärvet.&lt;br&gt;Om förvärvet har gjorts genom bo-&lt;br&gt;delning, arv, testamente, bolags-&lt;br&gt;skifte eller på annat liknande sätt,&lt;br&gt;krävs i stället tillstånd för att för-&lt;br&gt;värvaren skall få behålla de aktier&lt;br&gt;eller andelar som erhållits. Förvär-&lt;br&gt;varen skall ansöka om sådant till-&lt;br&gt;stånd inom sex månader efter det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att aktierna eller andelarna erhål-&lt;br&gt;lits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall ges till förvärv som&lt;br&gt;avses i 2 a §, om det kan antas att&lt;br&gt;förvärvaren inte kommer att mot-&lt;br&gt;verka en sund utveckling av företa-&lt;br&gt;gets verksamhet och om förvärva-&lt;br&gt;ren även i övrigt är lämplig att ut-&lt;br&gt;öva ett väsentligt inflytande över&lt;br&gt;ledningen av företaget. Tillstånd&lt;br&gt;får inte ges, om förvärvaren i vä-&lt;br&gt;sentlig mån har åsidosatt skyldig-&lt;br&gt;heter i näringsverksamhet eller i&lt;br&gt;andra ekonomiska angelägenheter&lt;br&gt;eller gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får före-&lt;br&gt;skriva en viss tid inom vilken ett&lt;br&gt;förvärv skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall med-&lt;br&gt;dela beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från det&lt;br&gt;att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att avyttra ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav eller en så stor del&lt;br&gt;av ett kvalificerat innehav att inne-&lt;br&gt;havet därigenom kommer att un-&lt;br&gt;derstiga någon av de gränser som&lt;br&gt;anges i 2 a§ skall underrätta Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag får kännedom om&lt;br&gt;att aktier eller andelar i företaget&lt;br&gt;blivit föremål för ett sådant förvärv&lt;br&gt;som avses i 2 a § eller för en sådan&lt;br&gt;avyttring som avses i 2 c §, skall&lt;br&gt;företaget snarast anmäla förvärvet&lt;br&gt;eller avyttringen till Finansinspekt-&lt;br&gt;ionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag skall årligen till Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen anmäla namnen&lt;br&gt;på de aktie- eller andelsägare som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav av akti-&lt;br&gt;er eller andelar i företaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storleken på innehaven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en juridisk person har ett kva-&lt;br&gt;lificerat innehav i ett företag, och&lt;br&gt;ändringar sker i den juridiska per-&lt;br&gt;sonens ledning, skall ändringarna&lt;br&gt;snarast anmälas till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2f§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar ut-&lt;br&gt;övar eller kan antas komma att ut-&lt;br&gt;öva sitt inflytande på ett sätt som&lt;br&gt;motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i företaget, får Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen besluta att denne&lt;br&gt;vid stämman inte får företräda fler&lt;br&gt;aktier eller andelar än som motsva-&lt;br&gt;rar ett innehav som inte är kvalifi-&lt;br&gt;cerat. Detsamma gäller, om en så-&lt;br&gt;dan innehavare i väsentlig mån har&lt;br&gt;åsidosatt skyldigheter i närings-&lt;br&gt;verksamhet eller i andra ekonomis-&lt;br&gt;ka angelägenheter eller gjort sig&lt;br&gt;skyldig till allvarlig brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar har&lt;br&gt;underlåtit att ansöka om tillstånd&lt;br&gt;till ett förvärv som avses i 2 a §, får&lt;br&gt;inspektionen besluta att denne vid&lt;br&gt;stämman inte får företräda aktierna&lt;br&gt;eller andelarna till den del de om-&lt;br&gt;fattas av ett krav på tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i strid med ett beslut&lt;br&gt;av inspektionen har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar, får&lt;br&gt;innehavaren inte företräda aktierna&lt;br&gt;eller andelarna vid stämman till&lt;br&gt;den del innehavet står i strid med&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2g§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;en ägare som avses i 2 f§ första&lt;br&gt;stycket att avyttra så stor del av&lt;br&gt;aktierna eller andelarna att inne-&lt;br&gt;havet därefter inte är kvalificerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare som avses i 2 f§ andra Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;eller tredje stycket får föreläggas&lt;br&gt;att avyttra så stor del av aktierna&lt;br&gt;eller andelarna att innehavet inte&lt;br&gt;står i strid med inspektionens be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier eller andelar som om-&lt;br&gt;fattas av ett förbud enligt 2f§ eller&lt;br&gt;ett föreläggande enligt första styck-&lt;br&gt;et skall inte medräknas när det&lt;br&gt;fordras samtycke av ägare till en&lt;br&gt;viss del av aktierna eller andelarna&lt;br&gt;i företaget för att ett beslut skall bli&lt;br&gt;giltigt eller en befogenhet skall få&lt;br&gt;utövas, såvida det inte har förord-&lt;br&gt;nats en förvaltare enligt 2 h §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2h§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen begära att tings-&lt;br&gt;rätten förordnar en person att som&lt;br&gt;förvaltare företräda sådana aktier&lt;br&gt;eller andelar som enligt 2 f§ inte&lt;br&gt;får företrädas av ägaren. Sådan&lt;br&gt;ansökan prövas av tingsrätten i den&lt;br&gt;ort där ägaren har sitt hemvist,&lt;br&gt;eller om ägaren inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige, av Stockholms tingsrätt.&lt;br&gt;Som förvaltare får förordnas endast&lt;br&gt;den som är lämplig för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltare har rätt till skälig&lt;br&gt;ersättning för arbete och utlägg.&lt;br&gt;Ersättningen skall betalas av äga-&lt;br&gt;ren till aktierna eller andelarna och&lt;br&gt;skall på begäran förskotteras av&lt;br&gt;företaget. Om den betalningsskyl-&lt;br&gt;dige inte godtar förvaltarens an-&lt;br&gt;språk, fastställs ersättningen av&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Auktorisation eller tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett företag&lt;br&gt;skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget genom att överträda denna lag eller någon föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan verksamhet som auktorisationen eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte bedriver sådan 2. företaget inte bedriver sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som auktorisationen verksamhet som auktorisationen&lt;br&gt;eller tillståndet avser, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt avser svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;bolagets egna kapital understiger&lt;br&gt;två tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt avser svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;bolagets egna kapital understiger&lt;br&gt;två tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den blev känd för bolaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den blev känd för bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;2 kap. 2 § första stycket 4 eller&lt;br&gt;8 kap. 2 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen eller&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;3 skall det egna kapitalet beräknas&lt;br&gt;enligt 13 kap. 2 § tredje stycket ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 4&lt;br&gt;får auktorisationen eller tillståndet&lt;br&gt;återkallas bara om Finansinspek-&lt;br&gt;tionen först invänt mot att att per-&lt;br&gt;sonen ingår i styrelsen eller är&lt;br&gt;verkställande direktör eller dennes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställföreträdare och om han eller&lt;br&gt;hon, efter en av inspektionen be-&lt;br&gt;stämd tid av högst tre månader,&lt;br&gt;fortfarande finns kvar i styrelsen&lt;br&gt;eller är verkställande direktör eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återkallelse av ett tillstånd att driva clearingverksamhet far in-&lt;br&gt;spektionen besluta om hur rörelsen skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd att driva clearingverksamhet far&lt;br&gt;förenas med forbud att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;8 kap. 10 § eller 11 kap. 6-8 §§ 3 kap. 3 a §, 8 kap. 10 § eller&lt;br&gt;denna lag får inspektionen föreläg- 11 kap. 1 a eller 6-8 §§ denna lag&lt;br&gt;ga vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:827)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 3 kap. 1 och 2 §§ aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap&lt;br&gt;3§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiekonto som avses i 2 § skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;aktieägarens namn, personnummer eller annat identifierings-&lt;br&gt;nummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt post-&lt;br&gt;adress för panthavare och för den som har en rättighet på grund av sådan&lt;br&gt;inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som avses ill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det antal aktier som kontot omfattar med uppgift om aktiernas no-&lt;br&gt;minella belopp och för varje aktie huruvida full betalning har erlagts för&lt;br&gt;aktien till avstämningsbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas en-&lt;br&gt;ligt bolagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i förekommande fall att aktie av visst slag kan omvandlas till en ak-&lt;br&gt;tie av annat slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förbehåll att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie&lt;br&gt;som övergår till ny ägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av akti-&lt;br&gt;ens nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i förekommande fall att aktie- 8. i förekommande fall att aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägaren har förvaltare enligt 11 kap. ägaren har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken med uppdrag 7 § föräldrabalken med uppdrag&lt;br&gt;som omfattar förvaltning av aktier- som omfattar förvaltning av aktier-&lt;br&gt;na eller att aktierna företräds av en na eller att aktierna företräds av en&lt;br&gt;förvaltare som förordnats enligt förvaltare som förordnats enligt&lt;br&gt;7 kap. 14 a § bankrörelselagen 7 kap. 14 a § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), 5 kap. 15 a § lagen (1987:617), 5 kap. 15 a § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverk- (1992:1610) om finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet, 6 kap. 3 g § lagen samhet, 6 kap. 3 g § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse (1991:981) om värdepappersrörel-&lt;br&gt;eller 3 kap. 2 e § försäkringsrörel- se, 11 kap. 2 h § lagen (1992:543)&lt;br&gt;selagen (1982:713), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 3 kap. 2 e § försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. pantsättning avseende en aktie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. konkurs avseende aktieägaren samt utmätning, kvarstad eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring avseende en aktie eller panträtt i aktien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. inskränkning i rätten att fritt förfoga över en aktie som avses i&lt;br&gt;3 kap. 12 och 15 §§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 12 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:470.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 13 och 16 §§ bank- Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. inskränkning enligt 13 kap. 19 § andra stycket eller 14 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella beloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrats, skall detta anges i aktiekontot så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret har rätt att vara kontofö-&lt;br&gt;rande institut. I övrigt avgör Värde-&lt;br&gt;papperscentralen vem som har rätt&lt;br&gt;att vara kontoförande institut. Så-&lt;br&gt;dan rätt far medges sådana institut&lt;br&gt;och företag som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;och även andra företag. I samtliga&lt;br&gt;fall krävs att institutet eller företa-&lt;br&gt;get har betryggande kapitalstyrka&lt;br&gt;och teknisk och juridisk sakkun-&lt;br&gt;skap samt i övrigt bedöms vara&lt;br&gt;lämpligt att delta i kontoföringen&lt;br&gt;hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;har rätt att vara kontoförande insti-&lt;br&gt;tut. I övrigt avgör Värdepappers-&lt;br&gt;centralen vem som har rätt att vara&lt;br&gt;kontoförande institut. Sådan rätt får&lt;br&gt;medges juridiska personer som har&lt;br&gt;en betryggande kapitalstyrka och&lt;br&gt;teknisk och juridisk sakkunskap&lt;br&gt;samt i övrigt är lämpliga att delta i&lt;br&gt;kontoföringen hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall vid sin prövning tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av centralen far delta i kontoföringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- neutralitet, som innebär att av centralen uppställda regler utformas&lt;br&gt;och tillämpas på ett likformigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotteraktie-&lt;br&gt;bolag till Värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontoförande institut får vidta Ett kontoförande institut får vidta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registreringsåtgärder hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen för egen räkning.&lt;br&gt;Värdepapperscentralen får endast&lt;br&gt;medge svenska och utländska clea-&lt;br&gt;ringorganisationer eller centrala&lt;br&gt;värdepappersförvarare samt sådana&lt;br&gt;institut som avses i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-4 lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet att&lt;br&gt;vidta registreringsåtgärder för an-&lt;br&gt;nans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registreringsåtgärder hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen för egen räkning.&lt;br&gt;Värdepapperscentralen far medge&lt;br&gt;svenska och utländska clearingor-&lt;br&gt;ganisationer eller centrala värde-&lt;br&gt;pappersförvarare, Riksbanken samt&lt;br&gt;sådana institut och företag som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 1 a § 1 och 2 lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet rätt att vidta registre-&lt;br&gt;ringsåtgärder för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inom en koncern&lt;br&gt;vidtar registreringsåtgärder ute-&lt;br&gt;slutande för egen eller för andra&lt;br&gt;koncernföretags räkning skall, vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket, åt-&lt;br&gt;gärderna anses vidtagna för egen&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern skall vid tillämp-&lt;br&gt;ning av andra stycket förstås det-&lt;br&gt;samma som i 1 kap. 5 och 6 §§ ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1975:1385), varvid&lt;br&gt;vad som sägs om moderbolag till-&lt;br&gt;lämpas även på andra juridiska&lt;br&gt;personer än aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 17 § lagen (1992:1610) om finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett kre-&lt;br&gt;ditmarknadsföretag skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har börjat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om företaget dessförinnan för-&lt;br&gt;klarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget under en sammanhängande tid av ett år inte drivit sådan rö-&lt;br&gt;relse som tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas understi-&lt;br&gt;ger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets egna kapital under-&lt;br&gt;stiger två tredjedelar av det regist-&lt;br&gt;rerade aktiekapitalet och bristen&lt;br&gt;inte har täckts inom tre månader&lt;br&gt;efter det att den blev känd för bola-&lt;br&gt;get, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt far inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela varning. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 4 och&lt;br&gt;5 far inspektionen medge förlängd&lt;br&gt;tid för täckande av bristen, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I fall som avses&lt;br&gt;i första stycket 6 far tillstånd åter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas understi-&lt;br&gt;ger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela varning. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 4 far&lt;br&gt;inspektionen medge förlängd tid för&lt;br&gt;täckande av bristen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. I fall som avses i&lt;br&gt;första stycket 5 får tillstånd åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallas bara om Finansinspektionen&lt;br&gt;först beslutat att anmärka på att&lt;br&gt;personen ingår i styrelsen eller är&lt;br&gt;verkställande direktör eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare och han eller hon,&lt;br&gt;sedan en av inspektionen bestämd&lt;br&gt;tid av högst tre månader gått, fort-&lt;br&gt;farande finns kvar i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;br&gt;nes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallas bara om Finansinspektionen&lt;br&gt;först beslutat att anmärka på att&lt;br&gt;personen ingår i styrelsen eller är&lt;br&gt;verkställande direktör eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare och han eller hon,&lt;br&gt;sedan en av inspektionen bestämd&lt;br&gt;tid av högst tre månader gått, fort-&lt;br&gt;farande finns kvar i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;br&gt;nes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas far inspektionen besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;br&gt;5§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds-&lt;br&gt;givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affars- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksam-&lt;br&gt;het avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av aktier i bank-&lt;br&gt;aktiebolag, kreditmarknadsbolag,&lt;br&gt;värdepappersbolag och försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag, eller av andelar i med-&lt;br&gt;lemsbank eller kreditmarknadsföre-&lt;br&gt;ning gäller sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller inte för beslut av myndighe-&lt;br&gt;ten och inte heller för uppgift som&lt;br&gt;erhållits från annan myndighet om&lt;br&gt;uppgiften inte är sekretessbelagd&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som består&lt;br&gt;i övervakning enligt insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342) eller kontroll enligt&lt;br&gt;valutaväxlingslagen (1996:1006),&lt;br&gt;för sådan uppgift om enskilds eko-&lt;br&gt;nomiska eller personliga förhållan-&lt;br&gt;den, vilken på begäran har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bankaktiebolag, kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag, värde-pappers-&lt;br&gt;bolag eller försäkrings-aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i medlemsbank eller&lt;br&gt;kreditmarknadsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktier eller andelar i börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;clearingorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller inte för beslut av myndighe-&lt;br&gt;ten och inte heller för uppgift som&lt;br&gt;erhållits från annan myndighet om&lt;br&gt;uppgiften inte är sekretessbelagd&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som består&lt;br&gt;i övervakning enligt insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342), övervakning enligt&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument eller kontroll&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;valutaväxlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1006), för sådan uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:459.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av någon som är skyldig att lämna&lt;br&gt;uppgifter till myndigheten. Rör&lt;br&gt;uppgiften den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;gäller dock sekretess endast om&lt;br&gt;denne kan antas lida skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs och sekre-&lt;br&gt;tess inte motverkar syftet med upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilds ekonomiska eller personli-&lt;br&gt;ga förhållanden, vilken på begäran&lt;br&gt;har lämnats av någon som är skyl-&lt;br&gt;dig att lämna uppgifter till myndig-&lt;br&gt;heten. Rör uppgiften den uppgifts-&lt;br&gt;skyldige gäller dock sekretess en-&lt;br&gt;dast om denne kan antas lida skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs och&lt;br&gt;sekretess inte motverkar syftet med&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affars-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansin-&lt;br&gt;spektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från&lt;br&gt;motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter enligt annat avtal.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ far inte i fråga om denna sekretess tilläm-&lt;br&gt;pas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess får&lt;br&gt;uppgift enligt första stycket lämnas&lt;br&gt;till en börs om uppgiften behövs för&lt;br&gt;att börsen skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342) Prop. 1997/98:71&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 a, 18 och 19 §§ insiderlagen (1990:1342)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som enligt 8 § första Om den som enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 har insynsställning i ett stycket 1-3 har insynsställning i ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag förvärvar akti- aktiemarknadsbolag förvärvar akti-&lt;br&gt;er i bolaget, får motsvarande antal er i bolaget, får aktier av samma&lt;br&gt;aktier av samma slag överlåtas mot slag upp till motsvarande antal&lt;br&gt;vederlag tidigast tre månader efter överlåtas mot vederlag tidigast tre&lt;br&gt;förvärvet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;månader efter förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för fysiska och juridiska personer som förvärvar akti-&lt;br&gt;er i aktiemarknadsbolaget och vilkas aktier enligt 10 § skall likställas&lt;br&gt;med aktier som innehas av personer som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i denna lag har över-&lt;br&gt;trätts, har Finansinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för&lt;br&gt;sin utredning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars finansiella in-&lt;br&gt;strument överträdelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om akti-&lt;br&gt;eförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som av-&lt;br&gt;ses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § lagen (1992:543) om börs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3, 3 c eller 3 d§ lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. någon annan som köpt eller&lt;br&gt;sålt finansiella instrument, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att köpet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;börsmedlem eller clearing-&lt;br&gt;medlem enligt 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet eller kontoförande in-&lt;br&gt;stitut enligt 3 kap. I § aktiekontola-&lt;br&gt;gen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3, 3 c eller 3 d§ lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. någon annan som köpt eller&lt;br&gt;sålt finansiella instrument, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att köpet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningen föranletts av otillåtet försäljningen föranletts av otillåtet&lt;br&gt;råd eller annan sådan åtgärd som råd eller annan sådan åtgärd som&lt;br&gt;avses i 4 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyldig- Om någon inte fullgör sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 18 § första stycket 1-A, 6 het enligt 18 § första stycket 2-4&lt;br&gt;eller 7, får Finansinspektionen före- eller 6-8, får Finansinspektionen&lt;br&gt;lägga vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappersrö-&lt;br&gt;relse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 och 3 a §§ och 4 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 kap. 10 §, samt närmast&lt;br&gt;före den en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahålla sådana tjänster som anges i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersbolag: svenskt aktiebolag som fatt tillstånd enligt den-&lt;br&gt;na lag att driva värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bankinstitut: bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank och utländskt&lt;br&gt;bankföretag som driver bankrörelse från filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepappersinstitut: värdepappersbolag, svenska bankinstitut som&lt;br&gt;fatt tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska&lt;br&gt;foretag som driver värdepappersrörelse från filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om&lt;br&gt;innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga&lt;br&gt;röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning; om ett ut-&lt;br&gt;ländskt företag etablerar sig i Sverige enligt 3 c § 1 eller 2 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket, skall etableringen anses som en enda filial, även om flera drift-&lt;br&gt;ställen inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. koncern: detsamma som i&lt;br&gt;1 kap. 5 och 6 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), varvid vad som sägs&lt;br&gt;om moderbolag tillämpas även på&lt;br&gt;andra juridiska personer än aktie-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett annat företag skall anses ha nära förbin-&lt;br&gt;delser, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterbolag äger 20&lt;br&gt;procent eller mer av kapitalet eller disponerar över 20 procent eller mer&lt;br&gt;av samtliga röster i det andra företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det and-&lt;br&gt;ra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:752.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse&lt;br&gt;med en eller samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhål-&lt;br&gt;lande till en och samma fysiska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära förbindelser föreligger även mellan en fysisk person och ett vär-&lt;br&gt;depappersbolag, om den fysiska personen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger mer än 20 procent av kapitalet eller disponerar över mer än 20&lt;br&gt;procent av samtliga röster i värdepappersbolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på annat sätt har sådant inflytande över värdepappersbolaget att per-&lt;br&gt;sonens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till&lt;br&gt;ett dotterföretag eller det finns annan likartad förbindelse mellan honom&lt;br&gt;och värdepappersbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § krävs inte när&lt;br&gt;ett företag inom en koncern tillhan-&lt;br&gt;dahåller sådana tjänster som där&lt;br&gt;anges uteslutande till andra företag&lt;br&gt;inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § krävs inte när ett bankinstitut för egen räkning för-&lt;br&gt;värvar och driver handel med obligationer, förlagsbevis och andra ford-&lt;br&gt;ringsbevis avsedda för den allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;organiserar handel i finansiella&lt;br&gt;instrument skall institutet övervaka&lt;br&gt;handeln och kursbildningen och se&lt;br&gt;till att handeln inte sker i strid med&lt;br&gt;insiderlagen (1990:1342), andra&lt;br&gt;författningar eller god sed på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;övervakning sker enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 7 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om övervakningen av han-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:117.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deln och kursbildningen vid ett vär- Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;depappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens Regeringen eller, efter regeringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigande, finansinspektionen&lt;br&gt;skall i föreskrifter ange risknivåer&lt;br&gt;för värdepappersbolags och svens-&lt;br&gt;ka bankinstituts innehav av finansi-&lt;br&gt;ella instrument. Föreskrifterna skall&lt;br&gt;avse alla innehav av finansiella in-&lt;br&gt;strument utom sådana som avses i&lt;br&gt;3 kap. 1 § andra stycket och, i fråga&lt;br&gt;om bankinstitut, 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får i föreskrifter ange risknivåer för&lt;br&gt;värdepappersbolags och svenska&lt;br&gt;bankinstituts innehav av finansiella&lt;br&gt;instrument. Föreskrifterna får avse&lt;br&gt;alla innehav av finansiella instru-&lt;br&gt;ment utom sådana som avses i&lt;br&gt;3 kap. 1 § andra stycket och, i fråga&lt;br&gt;om bankinstitut, 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria, Förstärkt till-&lt;br&gt;syn över börser (Ds 1997:40). Promemorian innehåller förslag till åtgär-&lt;br&gt;der som syftar till att stärka tillsynen över börser. Förslagen syftar också&lt;br&gt;till att stärka börsers oberoende ställning i förhållande till bl.a. större äga-&lt;br&gt;re. Exempelvis föreslås att det i lagstiftningen införs regler om lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning av större ägare och personer som ingår i ledningen för en&lt;br&gt;börs samt krav på att börser skall ha en disciplinnämnd för prövning av&lt;br&gt;disciplinärenden mot emittenter och medlemmar som överträder börsens&lt;br&gt;regler. Vissa delar av förslaget berör även auktoriserade marknadsplatser&lt;br&gt;och clearingorganisationer. Vidare innehåller promemorian ett förslag&lt;br&gt;om att börserna skall få tillåta även andra än banker och värdepappers-&lt;br&gt;bolag - och dess utländska motsvarigheter - att bli börsmedlemmar, dvs.&lt;br&gt;delta direkt i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas också två framställningar av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen och OM Stockholm AB (dnr Fi95/3034 respektive Fi 96/3485).&lt;br&gt;Finansinspektionen menar i sin framställning att det är oklart hur begrep-&lt;br&gt;pet eget kapital i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;(LBC) m.fl. lagar skall tolkas vid tillämpning av vissa regler om återkal-&lt;br&gt;lelse av rörelsetillstånd. Inspektionen har därför begärt att de aktuella&lt;br&gt;bestämmelserna ses över. Framställningen från OM innehåller en begä-&lt;br&gt;ran om att den bestämmelse i LBC som anger förutsättningarna för att&lt;br&gt;terminer och optioner skall få godkännas för notering och handel vid en&lt;br&gt;börs skall ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. Finansinspektionen har i sitt remissvar framhållit att inspektio-&lt;br&gt;nen bör ges möjlighet att utnyttja börsernas marknadsövervakningssys-&lt;br&gt;tem i sin tillsyn. Därefter har inspektionen utvecklat skälen för detta i en&lt;br&gt;skrivelse till Finansdepartementet. Denna fråga har blivit föremål för&lt;br&gt;kompletterande remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr&lt;br&gt;Fi97/1388).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 december 1997 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran, se bilaga 4. Efter Lagrå-&lt;br&gt;dets granskning har vissa redaktionella ändringar i lagtextförslagen&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års börsreform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny börslagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1993. Lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC) ersatte då lagen&lt;br&gt;(1979:749) om Stockholms fondbörs. Den nya lagstiftningen innebar&lt;br&gt;flera viktiga förändringar. Det legala monopol på att organisera handel&lt;br&gt;med fondpapper - främst aktier och obligationer - som Stockholms&lt;br&gt;fondbörs hade avskaffades. Börslagstiftningen utvidgades samtidigt till&lt;br&gt;att inbegripa handel med alla slag av finansiella instrument. Därigenom&lt;br&gt;kom bl.a. derivatinstrument såsom optioner och terminer att omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri etableringsrätt och fri konkurrens mellan börser utgör två grund-&lt;br&gt;principer i det nya regelverket. Kännetecknande är också att det är frivil-&lt;br&gt;ligt att söka börsauktorisation. Detsamma gäller också den något mindre&lt;br&gt;reglerade auktorisationsformen, auktoriserad marknadsplats, som inför-&lt;br&gt;des som ett alternativ till börsauktorisation. Börsreformen innebar också&lt;br&gt;att det öppnades möjlighet för utländska banker och värdepappersföretag&lt;br&gt;att bli börsmedlemmar. Ett annat väsentligt inslag var att det skedde en&lt;br&gt;harmonisering med EG:s regler inom börsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för den nya börslagstiftningen låg de forslag som Värdepap-&lt;br&gt;persmarknadskommittén (VMK) hade presenterat i sitt betänkande Vär-&lt;br&gt;depappersmarknaden i framtiden (SOU 1989:72). I flera viktiga avseen-&lt;br&gt;den gjordes emellertid avsteg från vad kommittén föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya börslagstiftningen kan beskrivas som ett ramverk där de vik-&lt;br&gt;tigare principerna finns i lagen. I flera frågor har den närmare regleringen&lt;br&gt;överlämnats till Finansinspektionen. Detta avser bl.a. kraven for att fond-&lt;br&gt;papper skall fa registreras vid en börs och vilken information som skall&lt;br&gt;finnas med i ett börsprospekt. Lagen förutsätter även att en del av den&lt;br&gt;regelskapande verksamheten sker genom självreglering hos börserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsauktorisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att LBC trädde i kraft ombildades Stockholms fondbörs&lt;br&gt;till aktiebolag. Inledningsvis fick endast emittenter och medlemmar rätt&lt;br&gt;att teckna aktier i börsen, eftersom dessa genom sina avgifter ansågs ha&lt;br&gt;bidragit till börsens förmögenhet. Det framhölls emellertid att en senare&lt;br&gt;spridning av ägandet inte borde förhindras (se prop. 1991/92:113 s. 146).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs samt ytterligare två företag har sökt och erhållit&lt;br&gt;börsauktorisation i enlighet med den nya lagen. Dessa två företag är OM&lt;br&gt;Stockholm AB (OM) - som även är auktoriserat som clearingorganisa-&lt;br&gt;tion - och Penningmarknadsinformation PMI AB (PMI). OM organiserar&lt;br&gt;handel med derivatinstrument och PMI är verksamt på räntemarknaden.&lt;br&gt;Vid sidan av de nu nämnda börserna förekommer att börsliknande verk-&lt;br&gt;samhet drivs med stöd av tillstånd enligt lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Som exempel härpå kan nämnas IM InnovationsMarknaden&lt;br&gt;AB (IM) och Aktietorget i Norden AB, som kan beskrivas som han-&lt;br&gt;delsplatser för aktier i små och medelstora tillväxtföretag. Vidare före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98 1 saml. Nr 71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer det att börsliknande verksamhet drivs under former som inte&lt;br&gt;anses tillståndspliktiga enligt lagen om värdepappersrörelse och där hel-&lt;br&gt;ler inte auktorisation som börs har sökts enligt LBC. Ett sådant exempel&lt;br&gt;är den verksamhet som drivs av Stockholms Börsinformation AB (SBI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringar efter börsreformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med Sveriges anslutning till EES gjordes vissa ändringar i&lt;br&gt;LBC. Ändringarna innebar bl.a. att det infördes bestämmelser om inter-&lt;br&gt;nationellt samarbete samt godtagande av prospekt som godkänts av behö-&lt;br&gt;riga myndigheter i andra länder inom EES. Vissa ändringar skedde också&lt;br&gt;i samband med att direktivet 93/22/EEG om investeringstjänster inom&lt;br&gt;värdepappersområdet genomfördes i svensk lagstiftning den 1 januari&lt;br&gt;1996. Ändringarna innebar framför allt ett tydliggörande av att utländska&lt;br&gt;företag med säte i ett land inom EES får bli medlemmar vid börser i Sve-&lt;br&gt;rige utan prövning av om tillsynen i hemlandet är betryggande. Det kan&lt;br&gt;också nämnas att de bestämmelser i LBC som avser clearingverksamhet&lt;br&gt;ändrades år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av bestämmelserna i börslagstiftningen är inspirerade av de reg-&lt;br&gt;ler som vid lagstiftningens tillkomst gällde för banker och värdepappers-&lt;br&gt;bolag. Ett sådant exempel är det allmänna sundhetskravet i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;LBC. I detta krav ligger att en börs skall bedriva sin verksamhet så att&lt;br&gt;allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och&lt;br&gt;enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund. Av lagmotiven framgår att sundhetskravet&lt;br&gt;bl.a. innebär att en lämplighetsprövning skall göras av större ägare och&lt;br&gt;personer i företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter LBC:s tillkomst har reglerna om ägarprövning och prövning av&lt;br&gt;företagsledning utvecklats och förtydligats för kredititinstitut, värdepap-&lt;br&gt;persbolag och försäkringsbolag. Ändringarna har gjorts för att anpassa&lt;br&gt;det svenska regelverket till EG:s bestämmelser för de nämnda instituten.&lt;br&gt;Några motsvarande bestämmelser för börser finns inte inom EG. Efter-&lt;br&gt;som kravet på prövningen av ägare och företagsledning i börser hämtats&lt;br&gt;från regleringen av banker och värdepappersbolag, bör det övervägas att&lt;br&gt;nu införa motsvarande uttryckliga bestämmelser även för börser. Det kan&lt;br&gt;särskilt pekas på det förhållandet att börsliknande verksamhet kan bedri-&lt;br&gt;vas av sådana banker och värdepapperbolag som har tillstånd att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse i den form som avser förmedling av kontakt mellan&lt;br&gt;köpare och säljare av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsernas integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största ägaren i Stockholms fondbörs är numera OM Gruppen AB&lt;br&gt;(drygt 20 %). OM Gruppen, vars aktier är noterade på Fondbörsen, är&lt;br&gt;moderbolag till derivatbörsen OM. Näst störste ägare i Fondbörsen är&lt;br&gt;SE-Banken (10,9 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har Fondbörsens integritet diskuterats. Bland an-&lt;br&gt;nat har anmärkts pä Fondbörsens dubbla roller. Dessa består i att börsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- som drivs i vinstsyfte - samtidigt som den skall locka till sig nya börs-&lt;br&gt;bolag (emittenter) skall övervaka att dessa följer börsens regler och vid&lt;br&gt;överträdelser bestraffa bolagen. Som särskilt känsligt har framhållits&lt;br&gt;Fondbörsens utövande av dessa roller gentemot börsnoterade bolag som&lt;br&gt;samtidigt har stora ägarintressen i börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1996 informerade Fondbörsen och OM Gruppen om att&lt;br&gt;de sedan våren samma år fört diskussioner om ett samarbete och en&lt;br&gt;eventuell sammanslagning av börsverksamhetema. Diskussionerna har&lt;br&gt;sin utgångspunkt i en gemensam omvärldsanalys som går ut på att den&lt;br&gt;internationella konkurrensen om värdepappershandeln kommer att öka&lt;br&gt;och att det i framtiden endast kommer att finnas utrymme för ett mindre&lt;br&gt;antal finansiella centra i Europa. OM Gruppen offentliggjorde den 28&lt;br&gt;november 1997 att företaget avser att lämna ett offentligt uppköpserbju-&lt;br&gt;dande avseende aktierna i Fondbörsen. Om budet accepteras av Fondbör-&lt;br&gt;sens nuvarande ägare kommer detta att innebära att börsen blir ett dotter-&lt;br&gt;bolag till OM Gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om OM Gruppen fullföljer uppköpserbjudandet kommer detta att in-&lt;br&gt;nebära en koncentration av börsverksamheten i Sverige. OM Gruppen&lt;br&gt;har ett intresse som emittent vid Fondbörsen. Dessutom kommer flera av&lt;br&gt;de större ägarna i OM Gruppen att ha intressen som emittenter eller&lt;br&gt;medlemmar vid någon av de två börser - Fondbörsen och OM Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- som ägs av OM Gruppen. I ljuset av denna utveckling finns det anled-&lt;br&gt;ning att se över bestämmelserna i LBC i syfte att stärka börsers integritet&lt;br&gt;och upprätthålla förtroendet för svensk börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslagning av Stockholms fondbörs och OM skulle vara i linje&lt;br&gt;med utvecklingen utomlands. I flera andra länder har projekt initierats&lt;br&gt;som syftar till sammanslagningar mellan avista- och derivatbörser, clea-&lt;br&gt;ringorganisationer eller centrala värdepappersförvarare. Redan år 1993&lt;br&gt;bildades i Tyskland Deutsche Börse AG (DB), som är en sammanslag-&lt;br&gt;ning mellan fyra regionala aktiebörser, en derivatbörs och ett företag för&lt;br&gt;clearing- och kontohållningstjänster. Ungefar ett år senare skedde en lik-&lt;br&gt;nande sammanslagning i Schweiz. I Danmark slogs Köpenhamns fond-&lt;br&gt;börs och derivatbörsen FUTOP nyligen samman. Vidare har en samman-&lt;br&gt;slagning ägt rum i Nederländerna under år 1997 mellan aktiebörsen i&lt;br&gt;Amsterdam, derivatbörsen EOE, clearingorganisationen Effectenclearing&lt;br&gt;och kontohållningsföretaget Necigef. I Finland offentliggjordes under&lt;br&gt;sommaren 1997 planer på en sammanslagning av Helsingfors fondbörs&lt;br&gt;och den finska derivatbörsen SOM. Flera av de nämnda sammanslag-&lt;br&gt;ningarna har motiverats med att den internationella konkurrensen mellan&lt;br&gt;börser förväntas öka, inte minst mot bakgrund av det pågående arbetet&lt;br&gt;med införandet av en gemensam valuta inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utvecklingstendens är de olika former av gränsöverskridande&lt;br&gt;länksamarbete som pågår eller diskuteras mellan börser inom bl.a. Euro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pa. Genom sådant samarbete får de som deltar i handeln genom endast en&lt;br&gt;uppkoppling tillgång till flera marknader. De slipper därigenom använda&lt;br&gt;sig av flera handelssystem och regelverk parallellt vilket underlättar till-&lt;br&gt;trädet och gör handeln billigare. I Norden har flera samarbetsprojekt&lt;br&gt;mellan börser initierats. Detta inleddes den 14 februari 1997 då OM -&lt;br&gt;som sedan tidigare genom OMLX har en länk mellan Stockholm och&lt;br&gt;London - kopplades samman med Oslobörsen. Samarbetet innebär att&lt;br&gt;svenska och norska aktierelaterade derivatinstrument kan handlas på&lt;br&gt;samma marknadsplats. Ett samarbete kommer dessutom inom kort att&lt;br&gt;inledas mellan OM och den finska derivatbörsen SOM. Stockholms&lt;br&gt;fondbörs har ingått ett avtal om samarbete med Köpenhamnsbörsen som&lt;br&gt;innebär att aktier skall kunna handlas i ett gemensamt handelssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övriga Europa kan liknande utvecklingstendenser skönjas. I&lt;br&gt;september 1997 offentliggjorde den tyska derivatbörsen DTB och den&lt;br&gt;schweiziska motsvarigheten SOFFEX sina avsikter att under sommaren&lt;br&gt;1998 introducera en gemensam gränsöverskridande handelsplats för han-&lt;br&gt;del med derivat (Eurex). I samarbetet ingår även clearing av de produkter&lt;br&gt;som handlas. Det är fråga om ett gränsöverskridande länksamarbete som&lt;br&gt;bygger på en gemensam teknisk standard och har ett harmoniserat regel-&lt;br&gt;verk. Vidare skall det endast krävas ett medlemskap for att fa delta i&lt;br&gt;handeln. Avsikten är att även andra börser skall kunna ansluta sig till&lt;br&gt;samarbetet och den franska derivatbörsen Matif har redan uttalat sådana&lt;br&gt;avsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. de då pågående diskussionerna mellan Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs och OM gav Finansdepartementet i december 1996 vice&lt;br&gt;riksbankschefen Stefan Ingves i uppdrag att undersöka hur en effektiv&lt;br&gt;och konkurrenskraftig framtida infrastruktur på den svenska finansmark-&lt;br&gt;naden lämpligen kan se ut. Uppdraget redovisades i en promemoria i&lt;br&gt;mars 1997 (dnr Fi97/900). Den övergripande bedömningen i promemori-&lt;br&gt;an är att en väl fungerande finansmarknad är en viktig del av samhälls-&lt;br&gt;ekonomin och att det är av väsentlig vikt att den svenska finansmarkna-&lt;br&gt;den utvecklas positivt. Fyra faktorer framhålls som viktiga for att en re-&lt;br&gt;lativt liten marknad, som den svenska, skall kunna hävda sig, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kostnaderna för att utföra finansiella tjänster får inte överstiga&lt;br&gt;kostnaderna på konkurrerande marknadsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det får inte föreligga några hinder eller så fa hinder som möjligt&lt;br&gt;för att en aktör skall kunna fa tillträde till marknadsplatsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;valet av transaktionsteknologi i hela transaktionskedjan måste&lt;br&gt;hålla hög internationell klass och bygga på internationell&lt;br&gt;standard, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kunskapen om finansiella produkter, produktutveckling och&lt;br&gt;finansiella regelverk måste hålla hög internationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian ställer sig Stefan Ingves positiv till en sammanslagning&lt;br&gt;av Fondbörsen och OM men han framhåller att det är viktigt att en sådan&lt;br&gt;sammanslagning vinner allmän acceptans i samhället. Därvid poängterar&lt;br&gt;han vikten av att en ny marknadsplats konstrueras så att integritet, neut-&lt;br&gt;ralitet och genomlysning uppnås. I detta syfte föreslås i promemorian att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det i lagstiftningen preciseras vilka krav som bör ställas på hanteringen&lt;br&gt;av disciplinärenden och marknadsövervakningen. Vidare föreslås att be-&lt;br&gt;gränsningen av vilka som far bli börsmedlemmar avskaffas och att möj-&lt;br&gt;ligheterna till direkthandel på börsen underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen inom börsområdet, liksom de förslag&lt;br&gt;och bedömningar som gjorts i promemorian med synpunkter på den&lt;br&gt;svenska finanssektoms infrastruktur, ger ytterligare anledning att över-&lt;br&gt;väga ändringar i börslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lämplighetsprövning av ägare och&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;företagsledning&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;(LBC) skall en börs driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser&lt;br&gt;inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses&lt;br&gt;sund. Det finns motsvarande bestämmelser för auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser i 7 kap. 1 § och för clearingorganisationer i 8 kap. 1 §. I lagmoti-&lt;br&gt;ven sägs att Finansinspektionens prövning av sundhetskravet skall inne-&lt;br&gt;hålla en lämplighetsbedömning av ägare som har ett icke oväsentligt in-&lt;br&gt;flytande i det företag som skall driva börsverksamheten och av de perso-&lt;br&gt;ner som ingår i företagets ledning (prop. 1991/92:113 s. 72).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser av liknande slag som finns i lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument och lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse har utgjort förebilder för sundhetskravet i LBC (se prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 173). Dessa sundhetsregler är i sin tur influerade av de&lt;br&gt;motsvarande regler som tidigare fanns i banklagstiftningen (prop.&lt;br&gt;1990/91:142 s. 156). Det sundhetskrav som då gällde för banker ansågs&lt;br&gt;innebära bl.a. att den verkställande ledningen och de större ägarna skulle&lt;br&gt;bedömas uppfylla de kunskapsmässiga krav och vara så omdömesgilla i&lt;br&gt;sitt handlande som erfordrades för att de skulle kunna på ett långsiktigt&lt;br&gt;och stabilt sätt driva sund bankverksamhet (prop. 1989/90:116 s. 60).&lt;br&gt;Detta lämplighetskrav på större ägare och ledning framgick emellertid&lt;br&gt;inte uttryckligen av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och&lt;br&gt;försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 infördes bestämmelser om prövning av större ägares&lt;br&gt;lämplighet i bankaktiebolag. Bestämmelserna återfinns i 7 kap. bankrö-&lt;br&gt;relselagen (1987:617). Motsvarande bestämmelser finns också i 5 kap.&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, 6 kap. lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse och 3 kap. lagen (1982:713) om försäkringsrörelse. Nu&lt;br&gt;nämnda bestämmelser gäller prövning av att ägarna, sedan ett företag väl&lt;br&gt;beviljats rörelsetillstånd, är lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1995 finns det uttryckliga bestämmelser om ägar-&lt;br&gt;prövning vid oktroj i 2 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618). Lik-&lt;br&gt;nande bestämmelser finns även i 2 kap. 1 § lagen om värdepappersrörel-&lt;br&gt;se, 2 kap. 2 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 2 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet och 2 kap. 3 § lagen om försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1996 infördes uttryckliga lagbestämmelser om lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning av ledande befattningshavare i banker och andra finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag (se 2 kap. 3 § bankaktiebolagslagen, 2 kap. 3 § sparbankslagen&lt;br&gt;[1987:619], 2 kap. 2§ lagen om medlemsbanker, 2 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet, 2 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse och&lt;br&gt;2 kap. 3 § lagen om försäkringsrörelse). De personer som omfattas av&lt;br&gt;prövningen är ledamöter och suppleanter i styrelsen samt verkställande&lt;br&gt;och vice verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu nämnda bestämmelser om ägarprövning och prövning av ledande&lt;br&gt;befattningshavare bygger på EG-rättsliga regler i första och andra bank-&lt;br&gt;samordningsdirektiven (77/780/EEG respektive 89/646/EEG), investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivet (93/22/EEG) samt tredje skade- respektive livför-&lt;br&gt;säkringsdirektiven (92/49/EEG och 92/96/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om ägarprövning som gäller för bl.a. banker och vär-&lt;br&gt;depappersbolag innebär i huvudsak följande. Ett villkor för att rörelsetill-&lt;br&gt;stånd skall beviljas är att det kan antas att de som kommer att äga ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav i företaget inte kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av verksamheten och även i övrigt är lämpliga att utöva ett vä-&lt;br&gt;sentligt inflytande över ledningen av detta. Med kvalificerat innehav för-&lt;br&gt;stås att någon direkt eller indirekt äger aktier eller andelar i ett företag&lt;br&gt;och innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller av samtliga&lt;br&gt;röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av&lt;br&gt;företaget. Vidare gäller att tillstånd inte får beviljas om det kan antas att&lt;br&gt;någon som i väsentlig mån har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverk-&lt;br&gt;samhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till&lt;br&gt;allvarlig brottslighet kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av aktier i de finansiella företag som omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna får ske endast efter tillstånd av Finansinspektionen, om förvärvet&lt;br&gt;innebär att det sammanlagda innehavet blir kvalificerat. Detsamma gäller&lt;br&gt;när innehavet ökas så att någon av gränserna 20, 33 eller 50 % av aktie-&lt;br&gt;kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier passeras eller så att företaget&lt;br&gt;blir dotterföretag. För medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar&lt;br&gt;gäller det sagda i stället andelarna eller rösterna i föreningen. Tillstånd&lt;br&gt;skall i princip finnas vid tiden för förvärvet. Vid universalfång, exempel-&lt;br&gt;vis arv, gäller i stället att ansökan om tillstånd skall ges in viss tid efter&lt;br&gt;att aktierna eller andelarna har erhållits. Kraven vid prövningen är de-&lt;br&gt;samma som när prövningen av oktrojen eller tillståndet sker. Förvärvaren&lt;br&gt;är skyldig att anmäla avyttringar till Finansinspektionen, om de i lagen&lt;br&gt;angivna gränserna passeras. Dessutom är företaget skyldigt att anmäla&lt;br&gt;motsvarande förvärv eller avyttringar till Finansinspektionen när det far&lt;br&gt;kännedom om att sådana förvärv eller avyttringar skett. Företaget skall&lt;br&gt;också årligen till Finansinspektionen anmäla namnen på kvalificerade&lt;br&gt;innehavare samt storleken på innehaven. Juridiska personer som har kva-&lt;br&gt;lificerade innehav är skyldiga att anmäla ändringar i företagsledningen&lt;br&gt;till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat innehav utövar eller kan antas komma att&lt;br&gt;utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av fö-&lt;br&gt;retagets verksamhet, kan Finansinspektionen besluta att ägaren inte far&lt;br&gt;företräda fler aktier eller andelar vid stämman än vad som motsvarar ett&lt;br&gt;okvalificerat innehav. Finansinspektionen kan även besluta om rösträtts-&lt;br&gt;begränsning om förvärv skett utan tillstånd. Om förvärvet skett i strid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett av inspektionen meddelat beslut, inträder sådant förbud automa-&lt;br&gt;tiskt. Inspektionen kan även förelägga en ägare av ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;att sälja så stor del av innehavet att detta inte längre är kvalificerat. Slut-&lt;br&gt;ligen kan inspektionen, om det finns särskilda skäl, begära att tingsrätten&lt;br&gt;förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier&lt;br&gt;som inte far företrädas av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rörelsetillstånd skall beviljas krävs dessutom att de som avses&lt;br&gt;ingå i bolagets styrelse och vara verkställande direktör eller dennes ställ-&lt;br&gt;företrädare har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den&lt;br&gt;som deltar i ledningen av ett företag som driver sådan verksamhet till-&lt;br&gt;ståndet avser och även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift. Om led-&lt;br&gt;ningen inte längre uppfyller de krav som ställs, skall tillståndet återkal-&lt;br&gt;las. Tillståndet far emellertid bara återkallas om en av Finansinspektio-&lt;br&gt;nen bestämd tid av högst tre månader har gått och den person det gäller&lt;br&gt;då fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller&lt;br&gt;dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Ägarprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Börser, auktoriserade marknadsplatser och&lt;br&gt;clearingorganisationer skall omfattas av motsvarande ägarprövnings-&lt;br&gt;regler som gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran. Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser emellertid&lt;br&gt;att även mindre grova brott som i sammanhanget är relevanta skall ute-&lt;br&gt;sluta en person från att ha ett kvalificerat innehav i en börs, auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning vid auktorisations- och tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått inrymmer den sundhetsprincip som finns i LBC bl.a. ett&lt;br&gt;krav på att det vid beviljande av auktorisation eller tillstånd för börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation skall göras en&lt;br&gt;lämplighetsprövning av större ägare i det företag som söker auktorisatio-&lt;br&gt;nen eller tillståndet. Detta framgår av motivuttalanden. Sundhetsregeln i&lt;br&gt;LBC infördes efter förebild av bl.a. den regel av motsvarande slag som&lt;br&gt;då fanns i lagen om värdepappersrörelse. Även ägarprövningen enligt&lt;br&gt;den lagen byggde tidigare på motivuttalanden. Därefter har sundhetsbe-&lt;br&gt;stämmelsen i lagen om värdepappersrörelse getts en mer detaljerad ut-&lt;br&gt;formning. Dessutom har det i lagen tagits in uttryckliga bestämmelser om&lt;br&gt;att det vid beviljande av verksamhetstillstånd skall göras en ägarprövning&lt;br&gt;och vad en sådan prövning skall avse. Redan det förhållandet väcker frå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gan om inte en motsvarande komplettering bör göras i LBC för de institut&lt;br&gt;som faller under den lagens tillämpningsområde, dvs. börser, auktorise-&lt;br&gt;rade marknadsplatser och clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av ett tillstånd att bedriva förmedlingsverksamhet enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § 2 lagen om värdepappersrörelse är det möjligt att driva börs-&lt;br&gt;liknande verksamhet. Innan ett sådant tillstånd beviljas, skall det göras en&lt;br&gt;ägarprövning i enlighet med de bestämmelser som tidigare redovisats.&lt;br&gt;Även om ägarprövningen enligt lagen om värdepappersrörelse har en&lt;br&gt;EG-rättslig bakgrund måste det ses som en inkonsekvens att samma&lt;br&gt;prövning för börser — och auktoriserade marknadsplatser - inte är lika&lt;br&gt;tydligt reglerad. Det är också uppenbart att de börsverksamheter som för&lt;br&gt;närvarande drivs med stöd av auktorisation enligt LBC är av betydligt&lt;br&gt;större omfattning och betydelse än de börsliknande verksamheter som&lt;br&gt;drivs inom ramen för tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse. Skäl&lt;br&gt;finns därför att för börser och auktoriserade marknadsplatser införa&lt;br&gt;samma slag av ägarprövningsbestämmelser som gäller för värdepappers-&lt;br&gt;bolagen. Detta innebär att det vid prövningen av en auktorisation för ett&lt;br&gt;sådant företag skall göras en lämplighetsbedömning av de större ägarna i&lt;br&gt;företaget. Med hänsyn till den viktiga roll som clearingorganisationer&lt;br&gt;fyller på de finansiella marknaderna bör även samma ägarprövningsbe-&lt;br&gt;stämmelser införas för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de lagbestämmelser som införts för bl.a. banker och värdepap-&lt;br&gt;persbolag skall allvarlig brottslighet som en kvalificerad ägare gjort sig&lt;br&gt;skyldig till i sig vara ett hinder mot att rörelsetillstånd beviljas. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller vid beviljande av tillstånd till förvärv av ett kvalificerat aktie-&lt;br&gt;innehav. Sveriges Aktiesparares Riksförbund menar att även mindre all-&lt;br&gt;varlig men relevant brottslighet bör tillmätas motsvarande betydelse i&lt;br&gt;förhållande till börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorgani-&lt;br&gt;sationer. Detta skulle avvika från vad som gäller för andra finansiella&lt;br&gt;företag som står under tillsyn. Eftersom mindre allvarlig brottslighet&lt;br&gt;dessutom kan ingå som ett moment i den allmänna lämplighetsprövning&lt;br&gt;Finansinspektionen skall göra av kvalificerade ägare, anser regeringen att&lt;br&gt;det i detta avseende inte finns skäl att införa någon avvikande ordning för&lt;br&gt;börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning vid förvärv av kvalificerade innehav och ingripanden mot&lt;br&gt;olämpliga ägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för bl.a. värdepappersbolag finns det i&lt;br&gt;LBC inte några bestämmelser som ger möjlighet för Finansinspektionen&lt;br&gt;att ingripa direkt mot olämpliga ägare. Frågan berördes heller inte i moti-&lt;br&gt;ven till lagen. Kraven på att ägarna är lämpliga bör givetvis vara lika sto-&lt;br&gt;ra under företagets löpande verksamhet som när auktorisation eller till-&lt;br&gt;stånd beviljas. Möjligheterna att förhindra att de företag som regleras i&lt;br&gt;LBC far olämpliga ägare bör - av skäl som nyss behandlats - inte vara&lt;br&gt;sämre än dem som gäller för värdepappersbolag. Det bör därför införas&lt;br&gt;bestämmelser om löpande ägarprövning av samma slag som finns för&lt;br&gt;värdepappersbolag och även för kreditinstitut och försäkringsbolag. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförliga motivuttalanden som har gjorts i samband med att lagbestäm-&lt;br&gt;melser om ägarprövning inforts for dessa finansiella företag bör vara&lt;br&gt;vägledande även för den ägarprövning som skall ske enligt de bestäm-&lt;br&gt;melser som nu föreslås bli intagna i LBC (se t.ex. prop. 1992/93:89 s.&lt;br&gt;195-199, prop. 1994/95:50 s. 136-142 och prop. 1995/96:173 s. 65-84).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu behandlade lagändringarna innebär att ägarprövningsreglema&lt;br&gt;för merparten av de finansiella instituten inom bank-, försäkrings- och&lt;br&gt;värdepappersområdena blir enhetliga, vilket ur tillämpningssynpunkt är&lt;br&gt;en fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekre-&lt;br&gt;tess i ärende hos statlig myndighet om innehav av aktier i bl.a. värdepap-&lt;br&gt;persbolag. Med anledning av de regler om ägarprövning som här föreslås&lt;br&gt;bör den nämnda sekretessbestämmelsen utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;ärenden om innehav av aktier eller andelar i börser, auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatser och clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Prövning av företagsledningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lämplighetsprövningen av ledningen för en&lt;br&gt;börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation skall vara&lt;br&gt;densamma som för värdepappersbolag, kreditinstitut och försäkrings-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I förarbetena till LBC uttalades att&lt;br&gt;det inte i lagen borde föras in några formella krav på kunskap eller erfa-&lt;br&gt;renhet hos företagsledningen i en börs. En prövning av om företagsled-&lt;br&gt;ningen, med hänsyn till att verksamheten bedrivs på ett korrekt och om-&lt;br&gt;dömesgillt sätt, har den erfarenhet som behövs skall emellertid ske i varje&lt;br&gt;enskilt fall med stöd av den allmänna sundhetsregeln (prop. 1991/92:113&lt;br&gt;s. 72). Detsamma gäller för företagsledningarna hos auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatser och clearingorganisationer (a.a. s. 109 och 124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetsregeln för börser i LBC har som framgått delvis haft bank-&lt;br&gt;och värdepappersrörelselagstiffningen som förebild. Även för dessa fi-&lt;br&gt;nansiella verksamheter har sundhetskriteriet tidigare ansetts innehålla ett&lt;br&gt;krav på att den verkställande ledningen besitter erforderlig skicklighet&lt;br&gt;och omdömesgillhet (se prop. 1989/90:116 s. 60). Numera finns emeller-&lt;br&gt;tid uttryckliga bestämmelser om lämplighetsprövning av företagsled-&lt;br&gt;ningen i bank-, försäkrings- och värdepappersrörelselagstiftningen. Det&lt;br&gt;har nämligen bedömts vara mest ändamålsenligt att lämplighetskravet&lt;br&gt;kommer till direkt uttryck i lagstiftningen (prop. 1995/96:173 s. 85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om lämplighetsprövning av företagsledningen i bl.a.&lt;br&gt;banker och värdepappersbolag som trädde i kraft vid halvårsskiftet 1996&lt;br&gt;innebär att en oktroj eller annat verksamhetstillstånd skall kunna åter-&lt;br&gt;kallas om ledningen inte längre uppfyller erforderliga lämplighetskrav.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan Finansinspektionen meddelar beslut om återkallelse, skall inspek-&lt;br&gt;tionen emellertid först anmärka på att den person som inte anses lämplig&lt;br&gt;ingår i styrelsen eller den verkställande ledningen. Vidare skall viss tid,&lt;br&gt;högst tre månader, ha förflutit utan att rättelse har vidtagits. Tanken är att&lt;br&gt;företagets ägare skall ha möjlighet att byta ut en olämplig person, innan&lt;br&gt;en så ingripande åtgärd som återkallelse av rörelsetillståndet tillgrips.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de betydelsefulla funktioner som handelsplatser och&lt;br&gt;clearingorganisationer har på värdepappersmarknaden är det viktigt att de&lt;br&gt;personer som företräder sådana verksamheter besitter erforderlig sakkun-&lt;br&gt;skap och är omdömesgilla. I överensstämmelse med vad som redan gäller&lt;br&gt;för bl.a. banker och värdepappersbolag bör Finansinspektionen kunna&lt;br&gt;ingripa verkningsfullt om någon i ledningen för ett företag som faller&lt;br&gt;under regleringen i LBC inte längre uppfyller lämplighetskraven. Det bör&lt;br&gt;därför införas lagbestämmelser om lämplighetsprövning även för led-&lt;br&gt;ningen i börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisatio-&lt;br&gt;ner. Prövningen av ledningens lämplighet skall ske både initialt i sam-&lt;br&gt;band med handläggningen av auktorisations- eller tillståndsansökan och&lt;br&gt;löpande sedan företaget har beviljats auktorisation eller tillstånd. Liksom&lt;br&gt;beträffande ägarprövningsreglema innebär den nu föreslagna utvidgning-&lt;br&gt;en att regelverket för de finansiella instituten blir enhetligt i detta avse-&lt;br&gt;ende och därmed lättare att överblicka och tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hantering av disciplinärenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen (1992:543) om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet infors ett krav på att börser skall ha en disciplinnämnd med&lt;br&gt;uppgift att handlägga ärenden om överträdelser av börsens regler&lt;br&gt;(disciplinärenden). Regeringen eller, efter vidaredelegation, Finansin-&lt;br&gt;spektionen far rätt att meddela föreskrifter om disciplinnämnden och&lt;br&gt;hur handläggningen av disciplinärenden skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En disciplinnämnd skall bestå av minst fem personer. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skall vara lagfarna och erfarna som domare.&lt;br&gt;Minst två av de övriga ledamöterna skall vara väl insatta i förhållan-&lt;br&gt;dena på värdepappersmarknaden. Personer som är anställda i eller&lt;br&gt;stadigvarande har ett kvalificerat uppdrag för en börs eller ett företag&lt;br&gt;som har ett kvalificerat innehav i en börs får inte vara ledamöter i dis-&lt;br&gt;ciplinnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det införs jävsregler som innebär att en ledamot inte far delta i&lt;br&gt;handläggningen av ett disciplinärende om det föreligger särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för hans eller hennes&lt;br&gt;opartiskhet i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen ges rätt att hos nämnden initiera disciplinären-&lt;br&gt;den som rör företag som har ett kvalificerat innehav i en börs. En börs&lt;br&gt;skall omedelbart till Finansinspektionen vidarebefordra sådan infor-&lt;br&gt;mation som ett företag med ett kvalificerat innehav, som har fondpap-&lt;br&gt;per inregistrerade eller noterade vid börsen, lämnar till börsen enligt&lt;br&gt;lag, annan författning eller börsens egna regler. Dessutom ges inspek-&lt;br&gt;tionen rätt att begära information direkt från företag som har kvalifi-&lt;br&gt;cerade innehav i en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian har emellertid föreslagits att personer med nära&lt;br&gt;anknytning till en emittent eller börsmedlem inte skall fa ingå i nämnden.&lt;br&gt;Däremot föreslås inte några jävsregler i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Övervägande antalet remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har emellertid synpunkter på hur förslaget är ut-&lt;br&gt;format. Några remissinstanser, däribland Stockholms fondbörs, OM,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen och Sveriges Industriförbund, anser att&lt;br&gt;personer med anknytning till en emittent eller börsmedlem bör få ingå i&lt;br&gt;en disciplinnämnd. Enligt dessa remissinstanser skulle annars rekryte-&lt;br&gt;ringen av erfarna och kompetenta personer till nämnden avsevärt försvå-&lt;br&gt;ras. Som alternativ föreslår Fondbörsen m.fl. att det i stället införs jävs-&lt;br&gt;regler. Fondbörsen anser vidare att förslaget strider mot lagens karaktär&lt;br&gt;av ramlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret menar att det inte är uppenbart att personer med an-&lt;br&gt;knytning till börsen eller en kvalificerad ägare i börsen bör uteslutas som&lt;br&gt;ledamöter. Vidare anser kontoret att förslaget är för detaljerat och att det&lt;br&gt;borde räcka med att Finansinspektionen ges rätt att meddela föreskrifter&lt;br&gt;och att medge undantag från kravet på disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund framför den uppfattningen att även&lt;br&gt;kunder och investerare bör ges rätt att initiera ärenden hos nämnden. Vi-&lt;br&gt;dare anser förbundet att disciplinnämnden bör avgöra om ett ärende avser&lt;br&gt;en disciplinär fråga eller inte. Förbundet anser dessutom att Finansin-&lt;br&gt;spektionens föreskriftsrätt inte bör omfatta att ledamöterna skall utses av&lt;br&gt;bolagsstämman. Däremot bör enligt förbundet inspektionen ges möjlighet&lt;br&gt;att godkänna ledamöterna. Vidare anser förbundet att även omfånget och&lt;br&gt;arten av ett enstaka uppdrag bör beaktas vid bedömningen av om en upp-&lt;br&gt;dragstagare till börsen bör få vara ledamot. Sveriges Försäkringsförbund&lt;br&gt;menar att en disciplinnämnd skulle kunna vara betydelsefull även på ob-&lt;br&gt;ligationsmarknaden, t.ex. vid handläggning av tvister mellan emittenter&lt;br&gt;och placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Penningmarknadsinformation PMI AB bör börser inte fa bilda&lt;br&gt;en gemensam extern disciplinnämnd eftersom detta, enligt PMI, skulle&lt;br&gt;innebära en risk för ett alltför ensidigt beslutsfattande. PMI anser dess-&lt;br&gt;utom att ansvarsfördelningen mellan börsstyrelsen och nämnden bör&lt;br&gt;klargöras liksom de formella kraven på ledamöterna. Enligt PMI bör bör-&lt;br&gt;ser ges större möjligheter att själva utforma dessa krav. Slutligen ifråga-&lt;br&gt;sätter PMI om en person samtidigt kan vara ledamot i flera disciplin-&lt;br&gt;nämnder. Värdepapperscentralen VPC AB anser å andra sidan att en för&lt;br&gt;samtliga börser gemensam nämnd bör övervägas och att den bör omfatta&lt;br&gt;även clearingverksamhet. Vidare anser VPC att några av nämndens le-&lt;br&gt;damöter bör utses av regeringen eller annat fristående organ samt att&lt;br&gt;nämnden skall finansieras av marknadens aktörer och inte av börserna.&lt;br&gt;Därigenom skulle enligt VPC förtroendet för nämndens verksamhet öka.&lt;br&gt;Slutligen anser VPC att Finansinspektionens föreskriftsrätt bör göras&lt;br&gt;obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att en börs skall kunna bedrivas&lt;br&gt;effektivt krävs att den åtnjuter marknadens förtroende. Det får därför inte&lt;br&gt;finnas några misstankar om att vissa medlemmar eller emittenter åtnjuter&lt;br&gt;en förmånligare behandling än andra. Det är mot denna bakgrund princi-&lt;br&gt;perna om fritt tillträde, neutralitet och genomlysning i lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet (LBC) skall ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För börser som drivs i aktiebolagsform finns särskilda risker för intres-&lt;br&gt;sekonflikter genom att börsens större ägare också kan ha sina aktier eller&lt;br&gt;andra fondpapper inregistrerade eller noterade vid börsen. Börsen har i&lt;br&gt;sådana fall dubbla roller. Dels skall börsen tillvarata ägarnas intressen,&lt;br&gt;dels kan det uppkomma situationer där det blir aktuellt med ingripanden&lt;br&gt;mot en ägare i dennes egenskap av emittent med anledning av överträ-&lt;br&gt;delse av börsens regler. Det måste tillförsäkras att någon positiv särbe-&lt;br&gt;handling inte sker i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu nämnd problematik behandlades av Värdepappersmarknads-&lt;br&gt;kommittén (VMK; SOU 1989:72, Del 2, s. 124-137). VMK föreslog att&lt;br&gt;det skulle inrättas en särskild från börserna fristående myndighet&lt;br&gt;(disciplinnämnd). Nämnden skulle bestå av fem personer. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skulle vara lagkunniga och erfarna i domarvärv.&lt;br&gt;Bland de övriga ledamöterna skulle en vara revisor och en annan ha bred&lt;br&gt;erfarenhet av förhållandena på värdepappersmarknaden. VMK ansåg att&lt;br&gt;nämndens integritet inte fick sättas i fråga. Därför skulle inte ledamöter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na fa företräda intressen på marknaden. Ledamöterna skulle utses av re-&lt;br&gt;geringen. Nämnden skulle endast fa handlägga ärenden som hänskjutits&lt;br&gt;dit av en börs. Skyldigheten att föra ärenden till disciplinnämnden skulle&lt;br&gt;följa av lag och vara underkastad dåvarande bankinspektionens tillsyn.&lt;br&gt;Slutligen skulle disciplinnämndens verksamhet vara reglerad i en separat&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. att nämndens verksamhet kunde antas komma&lt;br&gt;att bli begränsad genomfördes inte VMK:s förslag. Det ansågs i stället att&lt;br&gt;det borde ankomma på börserna att utforma en organisation för ändamå-&lt;br&gt;let, exempelvis genom inrättandet av enskilda fristående nämnder eller&lt;br&gt;branschvisa organ. Det anmärktes emellertid att Finansinspektionen vid&lt;br&gt;auktorisationsprövningen borde beakta hur börsen organiserat de re-&lt;br&gt;gelskapande, utredande och ansvarsutkrävande funktionerna (prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 138).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs har inom sin organisation en särskild disciplin-&lt;br&gt;kommitté som påminner mycket om den disciplinnämnd som VMK före-&lt;br&gt;slog. Kommittén handlägger ärenden om påföljder vid överträdelser av&lt;br&gt;det inregistreringskontrakt eller noteringsavtal som tecknas mellan bör-&lt;br&gt;sen och emittenterna. I kontraktet och avtalet, som i huvudsak är likaly-&lt;br&gt;dande i detta avseende, regleras bl.a. den informationsskyldighet som&lt;br&gt;åligger emittenterna gentemot börsen och allmänheten. Där finns också&lt;br&gt;bestämmelser om disciplinkommittén och det sanktionssystem som den&lt;br&gt;förfogar över. Grunden för kommitténs verksamhet är således avtalsmäs-&lt;br&gt;sig. Ordföranden i disciplinkommittén skall vara lagfaren och erfaren i&lt;br&gt;domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara lagfarna och två väl för-&lt;br&gt;trogna med förhållandena på aktiemarknaden. Vidare skall det finnas&lt;br&gt;ersättare för ordföranden och övriga ledamöter. Ärenden hänskjuts till&lt;br&gt;disciplinkommittén av börschefen. Kommittén kan besluta om vite, erin-&lt;br&gt;ran eller avregistrering om ett inregistrerat eller noterat bolag åsidosätter&lt;br&gt;vad som följer av lag, annan författning eller inregistreringskontrak-&lt;br&gt;tet/noteringsavtalet. För avregistrering krävs att beslutet biträds av minst&lt;br&gt;fyra ledamöter i kommittén och att det därefter godkänns av börsens sty-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinärenden kan endast initieras mot emittenter. Någon motsva-&lt;br&gt;rande ordning finns inte avtalad mellan Fondbörsen och dess medlem-&lt;br&gt;mar, dvs. de banker och värdepappersföretag som har getts rätt att handla&lt;br&gt;direkt på börsen. Enligt medlemsavtalet gäller i stället att börsen kan be-&lt;br&gt;sluta om uteslutning eller varning när en medlem handlar i strid med be-&lt;br&gt;stämmelserna i avtalet. Sådana beslut avseende medlemmarna skall fattas&lt;br&gt;av börsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de interna regler som de bägge andra börserna, OM och PMI, antagit&lt;br&gt;finns föreskrivet hur börsmedlemmars överträdelser av börsernas regel-&lt;br&gt;verk skall hanteras. Ingen av dessa börser har emellertid någon intern&lt;br&gt;disciplinnämnd eller liknande. Regelöverträdelsema handläggs i stället&lt;br&gt;av börsernas styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Stockholms fondbörs ombildades till aktiebolag år 1993 gavs en-&lt;br&gt;dast börsens medlemmar och emittenter rätt att teckna aktier i det bolag&lt;br&gt;som övertog verksamheten. Motivet till detta var att det var dessa som&lt;br&gt;under den tid börsen varit verksam genom sina avgifter m.m. hade bidra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;git till börsens finansiering och därmed till den förmögenhet som fanns&lt;br&gt;samlad där (prop. 1991/92:113 s. 146). Aktierna i Stockholms fondbörs&lt;br&gt;är inte inregistrerade eller noterade vid någon börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM Gruppen AB - som är moderbolag till bl.a. derivatbörsen OM&lt;br&gt;Stockholm AB - äger drygt 20 % av aktierna i Stockholms fondbörs.&lt;br&gt;Näst störste ägare är S-E-banken, som innehar närmare 11 % av aktieka-&lt;br&gt;pitalet. Andra stora ägare i Fondbörsen är Handelsbanken, Nordbanken,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och Investor som var och en innehar mellan 5-10 %&lt;br&gt;av aktierna. Samtliga nu nämnda ägare, utom Riksgäldskontoret, har som&lt;br&gt;emittenter sina aktier inregistrerade vid Fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM Gruppen offentliggjorde den 28 november 1997 att företaget avser&lt;br&gt;att lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i Fondbör-&lt;br&gt;sen. Om uppköpserbjudandet genomförs medför detta att större delen av&lt;br&gt;den svenska börshandeln med aktier och aktiederivat i framtiden kommer&lt;br&gt;att arrangeras inom en och samma koncern. Stockholms fondbörs kom-&lt;br&gt;mer därvid att bli ett dotterbolag till OM Gruppen. Detta far till följd att&lt;br&gt;Stockholms fondbörs helt eller till övervägande del kommer att ägas av&lt;br&gt;ett bolag som har sina aktier inregistrerade vid Fondbörsen. Det kan note-&lt;br&gt;ras att den för en börs, ur integritetssynpunkt, känsliga situationen att en&lt;br&gt;betydande ägare till börsen samtidigt är emittent med aktier inregistrera-&lt;br&gt;de vid börsen eller börsmedlem föreligger redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs särskilda krav på att börsen på ett förtroendefullt sätt vidtar&lt;br&gt;åtgärder, om en större ägare överträder börsens regler. Skulle förtroendet&lt;br&gt;för börsen sättas i fråga finns risk för att en betydande del av handeln,&lt;br&gt;framför allt i de mest likvida aktierna, flyttar till någon annan marknads-&lt;br&gt;plats utomlands. Dessa omständigheter är naturligtvis samtidigt ett på-&lt;br&gt;tagligt incitament för börsen att inte inlåta sig på särbehandling av vissa&lt;br&gt;emittenter eller medlemmar. Här finns med andra ord en självverkande&lt;br&gt;mekanism som kan slå tillbaka på börsens attraktionskraft och därmed&lt;br&gt;negativt påverka dess möjligheter att driva börsverksamheten. Numera är&lt;br&gt;ungefär en tredjedel av de aktier som är noterade vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs i utländskt ägo och utländska investerare svarar för en betydande del&lt;br&gt;av handeln på börsen. Vidare har Fondbörsen ett femtontal utländska&lt;br&gt;börsmedlemmar som deltar i handeln från sitt hemland (s.k. fjärrmedlem-&lt;br&gt;skap). Utländska aktörer kan förmodas vara benägna att reagera snabbt,&lt;br&gt;om förtroendet för hur en svensk börs agerar skulle svikta. Detsamma&lt;br&gt;gäller för svenska investerare. Den snabba tekniska utvecklingen har&lt;br&gt;gjort det möjligt för aktörerna att vända sig till andra marknadsplatser,&lt;br&gt;om förtroendet för en börs sviktar. Det betydande utländska inslaget på&lt;br&gt;Fondbörsen och det faktum att svenska och utländska placerare på grund&lt;br&gt;av den tekniska utvecklingen snabbt kan vända sig till andra marknads-&lt;br&gt;platser torde alltså innebära en inte försumbar press på börsen att agera&lt;br&gt;självständigt och inte särbehandla emittenter och medlemmar som har ett&lt;br&gt;väsentligt ägarintresse i börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vice riksbankschefen Stefan Ingves framhåller i sin promemoria bety-&lt;br&gt;delsen av förtroendet för det sätt på vilket verksamheten vid en börs be-&lt;br&gt;drivs (se avsnitt 4). Enligt hans uppfattning är det ur förtroendesynpunkt&lt;br&gt;viktigt hur hanteringen av disciplinärenden går till. Han har därför re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommenderat att bl.a. frågan om hanteringen av disciplinärenden precise-&lt;br&gt;ras i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det finns en väl fungerande och likvid handel med finansiella in-&lt;br&gt;strument i Sverige är av flera skäl ett angeläget nationellt intresse. Det&lt;br&gt;finns därför anledning att överväga åtgärder som kan bidra till att förtro-&lt;br&gt;endet för svensk börsverksamhet upprätthålls. En sådan åtgärd kan vara&lt;br&gt;att ytterligare stärka förutsättningarna för att handläggningen av discipli-&lt;br&gt;närenden vid en börs sker på objektiva grunder och att utredningsvärda&lt;br&gt;fall verkligen tas upp till behandling. Det måste också finnas ett väl fun-&lt;br&gt;gerande sanktionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av disciplinhanteringen måste krävas att den uppfyller berättigade&lt;br&gt;krav från marknadens aktörer bl.a. vad gäller förutsebarhet och likabe-&lt;br&gt;handling. Disciplinfunktionen måste utformas på ett sådant sätt att risken&lt;br&gt;för misstankar om otillbörliga hänsyn minimeras. Detta är av särskild&lt;br&gt;vikt när en börs drivs i aktiebolagsform och en eller flera av de större&lt;br&gt;ägarnas fondpapper, t.ex. aktier, handläs vid börsen eller då en större&lt;br&gt;ägare deltar i handeln som börsmedlem. Ett sätt att säkerställa detta&lt;br&gt;skulle kunna vara att tillskapa ett särskilt, från börsen fristående, discip-&lt;br&gt;linorgan. Ett annat alternativ är det som gäller for närvarande, nämligen&lt;br&gt;ett krav på att börserna själva bygger upp en sådan funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som låg bakom VMK:s förslag att införa en särskild myndig-&lt;br&gt;het (disciplinnämnd) var att Stockholms fondbörs, som då hade monopol&lt;br&gt;att driva börsverksamhet, inte hade en organisation som var anpassad för&lt;br&gt;ärenden av domstolsliknande karaktär. Vidare ansågs tillskapandet av en&lt;br&gt;sådan myndighet minska risken för att börsen iklädde sig flera roller,&lt;br&gt;vilket kunde minska förtroendet för marknadsplatsens verksamhet. VMK&lt;br&gt;ansåg dessutom att börsens beslutsfunktioner borde renodlas och att en&lt;br&gt;disciplinnämnd som omfattade flera börser skulle kunna bidra till att den&lt;br&gt;etikskapande verksamheten på värdepappersmarknaden förstärktes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinhanteringen inom Stockholms fondbörs - med en särskild&lt;br&gt;kommitté som handlägger disciplinärenden - synes ha fungerat väl. Att&lt;br&gt;Finansinspektionen inte riktat någon anmärkning mot börsens sätt att&lt;br&gt;handlägga disciplinärenden får ses som en bekräftelse av detta. Detta&lt;br&gt;talar för att den nuvarande ordningen i princip kan behållas. Att i linje&lt;br&gt;med VMK:s tankegångar inrätta en självständig myndighet för hante-&lt;br&gt;ringen av börsernas disciplinärenden kan därför inte heller nu anses mo-&lt;br&gt;tiverat. För att säkerställa att börsernas disciplinhantering även framdeles&lt;br&gt;sköts på ett konsekvent och riktigt sätt kan det emellertid finnas anled-&lt;br&gt;ning att i viss utsträckning låta kraven i detta avseende framgå av författ-&lt;br&gt;ningsregler och inte som nu helt överlämnas till börsernas egen självreg-&lt;br&gt;lering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret anser att ett opartiskt system för övervakning och&lt;br&gt;prövning av disciplinärenden är ett egenintresse för börser. Kontoret me-&lt;br&gt;nar därför att det skulle räcka med en föreskriftsrätt och en rätt för&lt;br&gt;Finansinspektionen att medge undantag från kravet på disciplinnämnd.&lt;br&gt;Stockholms fondbörs ansluter sig till detta synsätt och menar att en mer&lt;br&gt;detaljerad reglering skulle strida mot LBCrs karaktär av ramlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i att det ligger i börsers eget intresse att ha en&lt;br&gt;funktion för handläggning av disciplinärenden. Detta är viktigt inte minst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur förtroendesynpunkt. Att börsverksamhet bedrivs pä ett förtroendefullt Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;sätt är emellertid också ett viktigt samhällsintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det kan förutsättas att börser själva tar initiativ till rutiner för&lt;br&gt;handläggning av disciplinärenden är det inte givet att detta räcker för att&lt;br&gt;en börs skall åtnjuta investerarnas fulla förtroende. Särskilt i de fall där&lt;br&gt;större ägare också har finansiella instrument som de har gett ut noterade&lt;br&gt;vid börsen kan det uppstå intressekonflikter. I dessa fall kan det, oavsett&lt;br&gt;om disciplinärendena hanteras på ett objektivt sätt eller inte, uppkomma&lt;br&gt;misstanke om att större ägare i börsen ges en positiv särbehanding. Ett&lt;br&gt;sätt att minska risken för sådana misstankar är att införa lagbestämmelser&lt;br&gt;som anger de minimikrav som bör ställas på börsers disciplinhantering.&lt;br&gt;Regeringen delar inte uppfattningen att detta skulle strida mot strukturen&lt;br&gt;i LBC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I belysning av de utvecklingstendenser som beskrivits ovan bör därför&lt;br&gt;i börslagstiftningen tas in ett krav på att varje börs skall ha ett fristående&lt;br&gt;organ för prövning av disciplinärenden. Ett sådant organ kan inrättas in-&lt;br&gt;om börsens egen organisation. En annan möjlighet är att två eller flera&lt;br&gt;börser går samman och skapar ett gemensamt externt organ med uppgift&lt;br&gt;att handlägga ärenden från var en av börserna. En för samtliga börser&lt;br&gt;gemensam extern disciplinnämnd skulle kunna få betydelse som prejudi-&lt;br&gt;katsinstans och därmed bidra till den etikskapande verksamheten på vär-&lt;br&gt;depappersmarknaden. Vidare skulle en sådan nämnd kunna öka förut-&lt;br&gt;sättningarna för förutsebarhet och likabehandling vid handläggningen av&lt;br&gt;disciplinärenden. Detta skulle garantera rättssäkerheten för marknadens&lt;br&gt;aktörer. Som VPC påpekat skulle sannolikt förtroendet för hanteringen&lt;br&gt;av disciplinärenden dessutom öka med en extern disciplinnämnd. Till&lt;br&gt;skillnad från vad PMI anser finns det således fördelar med en gemensam&lt;br&gt;extern nämnd genom den kontinuitet som skulle komma att prägla nämn-&lt;br&gt;dens avgöranden. Mot bakgrund av de olika börsverksamheter som kan&lt;br&gt;komma att omfattas av kravet anser emellertid regeringen att det inte i&lt;br&gt;lagstiftningen bör bestämmas om en gemensam extern disciplinnämnd&lt;br&gt;skall inrättas eller om disciplinnämnd i stället skall finnas inom organi-&lt;br&gt;sationen hos varje enskild börs. Detta bör vara en fråga för respektive&lt;br&gt;börs att avgöra, varvid givetvis två eller flera börser kan gå samman och&lt;br&gt;bilda ett gemensamt organ för hanteringen av disciplinärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även minimikraven på hur ett sådant disciplinorgan (disciplinnämnd)&lt;br&gt;skall vara sammansatt bör anges i lag. Detta säkerställer att nämnden får&lt;br&gt;den kompetens som krävs för prövning av de ärenden som den skall&lt;br&gt;hantera. Som utgångspunkt bör gälla att nämnden skall bestå av fem le-&lt;br&gt;damöter och att ordföranden och vice ordföranden skall vara lagfarna&lt;br&gt;domare med stor erfarenhet. Dessutom bör i nämnden finnas minst två&lt;br&gt;personer som är väl insatta i förhållandena på värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Har dessa en väldokumenterad sakkunskap om de delar av värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden som börsens verksamhet ligger inom torde detta krav&lt;br&gt;som regel vara uppfyllt. I övrigt bör det lämnas till respektive börs att&lt;br&gt;avgöra hur nämnden skall vara sammansatt. Självfallet bör det inte finnas&lt;br&gt;någonting som hindrar att en börs ställer ytterligare krav på kompetens&lt;br&gt;hos nämndens ledamöter än de som avses följa direkt av lagens krav eller&lt;br&gt;att nämnden kan bestå av flera personer än det angivna minimiantalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i nämnden bör utses av börsen. För att inte nämndens Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;integritet skall kunna sättas i fråga bör detta emellertid ske på ett sätt som&lt;br&gt;garanterar ledamöternas självständighet. Finansinspektionen bör därför&lt;br&gt;ges inflytande över hur valet av ledamöter går till. Detta kan ske genom&lt;br&gt;att inspektionen, efter vidaredelegation från regeringen, får en före-&lt;br&gt;skriftsrätt som omfattar sådana frågor. Inspektionen bör bl.a. kunna före-&lt;br&gt;skriva att ledamöterna skall utses av bolagsstämman eller att inspektio-&lt;br&gt;nen skall ges tillfälle att yttra sig över eller godkänna förslag om utseen-&lt;br&gt;de av ledamöter. Eftersom foreskriftsrätten är generell anser regeringen,&lt;br&gt;till skillnad från Sveriges Aktiesparares Riksförbund, att det inte bör fin-&lt;br&gt;nas några restriktioner för Finansinspektionen att meddela de föreskrifter&lt;br&gt;den finner lämpliga. Genom att inspektionen på detta sätt ges inflytande&lt;br&gt;över nämndens sammansättning säkerställs nämndens trovärdighet. Det&lt;br&gt;finns inte något behov av att, som VPC föreslagit, gå längre och kräva att&lt;br&gt;en del av ledamöterna skall utses av regeringen eller av något annat fri-&lt;br&gt;stående organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika risken för att disciplinnämndens ledamöter hamnar i&lt;br&gt;intressekonflikter eller misstänks för att ta otillbörliga hänsyn samt för att&lt;br&gt;markera nämndens självständighet i förhållande till börsen bör urvalet av&lt;br&gt;tänkbara ledamöter begränsas. Regeringen anser därför, till skillnad från&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, att personer med nära koppling till börsen eller ett&lt;br&gt;företag som äger ett kvalificerat innehav i börsen inte bör fa delta i&lt;br&gt;nämnden. Sålunda bör alla som är anställda av börsen eller ett företag&lt;br&gt;med ett kvalificerat innehav vara uteslutna som ledamöter. Detsamma&lt;br&gt;bör gälla sådan personer som mer stadigvarande utför uppdrag för bör-&lt;br&gt;sens eller en kvalificerad ägares räkning. Till denna kategori räknas först&lt;br&gt;och främst styrelseledamöter och suppleanter i styrelsen. Även börsens&lt;br&gt;eller ett nu avsett ägarföretags externa revisorer bör räknas dit. Om någon&lt;br&gt;mer regelbundet anlitas av börsen eller en kvalificerad ägare som expert,&lt;br&gt;t.ex. i ekonomiska eller juridiska frågor, bör inte heller en sådan person&lt;br&gt;kunna ingå i disciplinnämnden. Det nu sagda bör emellertid inte utesluta&lt;br&gt;personer som för närvarande är ledamöter i en disciplinnämnd från möj-&lt;br&gt;ligheten att ha kvar detta uppdrag, såvida de inte diskvalificeras från att&lt;br&gt;vara ledamöter i nämnden av någon annan anledning än att de ingår i den&lt;br&gt;nuvarande disciplinnämnden. Något enstaka uppdrag från börsen eller&lt;br&gt;ägaren bör inte heller utesluta en person från att vara ledamot i nämnden.&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund menar i denna del att även omfånget&lt;br&gt;och arten av ett enstaka uppdrag bör beaktas vid bedömningen. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning bör emellertid endast sådana uppdrag som ge-&lt;br&gt;nom sin varaktighet innebär att en person har en nära anknytning till bör-&lt;br&gt;sen i sig utesluta denne från att bli ledamot. Om någon haft ett enstaka&lt;br&gt;men ovanligt omfattande uppdrag för en börs bör detta således inte au-&lt;br&gt;tomatiskt leda till att denne inte kan vara ledamot i disciplinnämnden.&lt;br&gt;Det kan understrykas att det ligger i börsers eget intresse att utse perso-&lt;br&gt;ner som har gott rykte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska risken för intressekonflikter föreslogs i promemorian att&lt;br&gt;inte heller personer med anknytning till emittenter och medlemmar skulle&lt;br&gt;kunna bli ledamöter. Regeringen instämmer i uppfattningen att ett sådant&lt;br&gt;förbud går onödigt långt och att det skulle riskera att försvåra rekryte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen av lämpliga personer till disciplinnämnden. Det finns i stället skäl&lt;br&gt;att överväga det alternativ som anvisats av vissa remissinstanser, nämli-&lt;br&gt;gen att det införs generella jävsregler som hindrar uppkomsten av jävs-&lt;br&gt;situationer. En sådan lösning öppnar större möjlighet för börserna själva&lt;br&gt;att ange vilka krav som bör ställas på ledamöterna. Lämpligheten av att&lt;br&gt;en person ingår som ledamot i flera nämnder får därvid övervägas från&lt;br&gt;fall till fall. Något allmänt förbud mot deltagande i flera nämnder bör&lt;br&gt;således inte ställas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om jäv finns i bl.a. 11 och 12 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223). Lagen gäller förvaltningsmyndigheters handläggning av&lt;br&gt;ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden. I praxis&lt;br&gt;har förvaltningslagens jävsbestämmelser dessutom ansetts vara analogt&lt;br&gt;tillämpliga beträffande disciplinnämnden hos Sveriges Advokatsamfund&lt;br&gt;(se NJA 1995 s. 119). Även om grunden för den handläggning som sker&lt;br&gt;vid Advokatsamfundets disciplinnämnd är delvis annorlunda än den som&lt;br&gt;gäller för motsvarande nämnder hos börser kan det vara lämpligt att söka&lt;br&gt;ledning i förvaltningslagens jävsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser innebär i huvudsak följande. Den som deltar i&lt;br&gt;handläggningen av ett ärende är jävig om saken angår honom själv eller&lt;br&gt;någon närstående eller om ärendets utgång kan förväntas medföra syn-&lt;br&gt;nerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller vid ställföreträdarskap för den som har ett sådant intresse i&lt;br&gt;saken. Jäv föreligger också i vissa fall om den som deltar i handlägg-&lt;br&gt;ningen har deltagit i den slutliga handläggningen av ärendet när detta&lt;br&gt;prövats av en lägre instans (tvåinstansjäv). Vidare föreligger jäv om den&lt;br&gt;som deltar i handläggningen fört talan som ombud eller mot ersättning&lt;br&gt;biträtt någon i saken. Slutligen föreligger jäv om det i övrigt finns någon&lt;br&gt;särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för personens&lt;br&gt;opartiskhet i ärendet. Den som är jävig får inte delta i handläggningen.&lt;br&gt;Undantag gäller vid åtgärder som inte någon annan kan vidta utan oskä-&lt;br&gt;ligt uppskov. Om en person känner till att det föreligger jäv, skall han&lt;br&gt;själv ge det till känna. Myndigheten skall snarast besluta i jävsfrågan, om&lt;br&gt;personen inte har ersatts av någon annan. Enligt huvudregeln får den som&lt;br&gt;jävssituationen gäller inte delta i handläggningen av jävsfrågan. Om&lt;br&gt;myndigheten inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan till-&lt;br&gt;kallas utan olägligt uppskov får han dock delta i denna prövning. I de fall&lt;br&gt;där frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse utgör jäv inte&lt;br&gt;något hinder för en person att delta i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De jävsregler som finns i förvaltningslagen bör - i tillämpliga delar -&lt;br&gt;kunna användas även för de disciplinnämnder som inrättas vid börser.&lt;br&gt;Detta kan ske genom en hänvisning till förvaltningslagens jävsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöter i en disciplinnämnd bör utgångspunkten vara att dessa&lt;br&gt;själva skall anmäla när en jävssituation föreligger. Naturligtvis bör&lt;br&gt;nämnden även pröva frågan om den som är föremål för granskning fram-&lt;br&gt;för en jävsinvändning. Det saknas skäl att införa en möjlighet att över-&lt;br&gt;klaga ett beslut av en disciplinnämnd i en jävsfråga. Som påpekats i tidi-&lt;br&gt;gare sammanhang är det av väsentlig vikt att ledamöterna har gott om-&lt;br&gt;döme. Det får därför förutsättas att de självmant väcker frågan när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns anledning att anta att jäv föreligger. Om en ledamot inte ger till-&lt;br&gt;känna att jäv föreligger, trots att han måste vara medveten om det, bör&lt;br&gt;detta normalt leda till att han entledigas från sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Stockholms fondbörs utreds disciplinärenden inom ramen för bör-&lt;br&gt;sens löpande verksamhet. När utredningen avslutats, avgör börschefen&lt;br&gt;om ärendet skall hänskjutas till disciplinkommittén för prövning. Även&lt;br&gt;utredningen av ett disciplinärende och bedömningen av om ärendet skall&lt;br&gt;prövas av disciplinnämnden måste skötas på ett sätt som är ägnat att inge&lt;br&gt;förtroende för börsens verksamhet. Detta kan säkerställas genom att det&lt;br&gt;ställs krav på hur handläggningen skall ske. Sådana detaljregler behöver&lt;br&gt;inte föras in i lag utan kan lämpligen hanteras i föreskrifter som rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter bemyndigande, Finansinspektionen meddelar. Härige-&lt;br&gt;nom kan kraven på ett rimligt och flexibelt sätt anpassas till hur verk-&lt;br&gt;samheten vid varje enskild börs är organiserad och till den framtida ut-&lt;br&gt;vecklingen inom börsområdet. I de tänkta föreskrifterna kan uppställas&lt;br&gt;krav som tillgodoser att utredningen av disciplinärenden sker under ob-&lt;br&gt;jektiva former. Vidare kan föreskrivas hur och av vem disciplinärenden&lt;br&gt;kan aktualiseras hos disciplinnämnden. En möjlighet kan vara att ge&lt;br&gt;emittenter eller börsmedlemmar rätt att påkalla nämndens prövning av ett&lt;br&gt;ärende. I föreskrifterna kan också ställas krav på att disciplinnämnden -&lt;br&gt;när det finns skäl till det - begär komplettering av utredningen eller in-&lt;br&gt;hämtar upplysningar från exempelvis Finansinspektionen. Också andra&lt;br&gt;frågor rörande handläggningen av disciplinärenden, än de som nu nämnts&lt;br&gt;som exempel, bör kunna tas med i föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att börsernas egen reglering av hur disciplinärenden&lt;br&gt;skall hanteras uppfyller de krav som inspektionen anser bör gälla. I såda-&lt;br&gt;na fall torde det vara överflödigt att inspektionen samtidigt utfärdar före-&lt;br&gt;skrifter. Föreskriftsrätten bör därför utformas som en möjlighet, men&lt;br&gt;ingen skyldighet, för inspektionen att meddela föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även behandlingen av börsmedlemmama har - av väsentligen samma&lt;br&gt;skäl som för emittenter - betydelse för förtroendet för en börs. Disciplin-&lt;br&gt;kommittén vid Stockholms fondbörs handlägger emellertid enbart dis-&lt;br&gt;ciplinärenden som rör emittentkretsen. Ärenden som rör börsmedlemmar&lt;br&gt;handläggs i stället av börsstyrelsen. Visserligen följer av LBC - i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse - att börsmedlemmar måste stå under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller, vad gäller utländska företag, motsvarande&lt;br&gt;myndighet i företagets hemland. Om en medlem bryter mot börsens reg-&lt;br&gt;ler, torde detta därför normalt rapporteras till Finansinspektionen som&lt;br&gt;kan vidta åtgärder mot medlemmen. Även i sådana fall är det emellertid&lt;br&gt;börsen som beslutar om ärendet skall rapporteras till inspektionen eller&lt;br&gt;inte. Det finns därför skäl att låta börsens disciplinfunktion omfatta även&lt;br&gt;överträdelser som börsmedlemmar gör sig skyldiga till i denna egenskap.&lt;br&gt;I de nämnda föreskrifterna finns möjlighet att ålägga disciplinnämnden&lt;br&gt;att inhämta upplysningar från Finansinspektionen, innan ett ärende som&lt;br&gt;avser en börsmedlem som står under inspektionens tillsyn avgörs.&lt;br&gt;Nämnden far på så vis en möjlighet att väga in uppgifter som inspektio-&lt;br&gt;nen har tillgång till i sin bedömning av ärendet. Detta kan också minska&lt;br&gt;risken för motstridiga bedömningar i de fall där det kan bli aktuellt med&lt;br&gt;ingripanden från både nämnden och inspektionen. Som exempel kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnas att disciplinnämnden överväger uteslutning av en börsmedlem&lt;br&gt;samtidigt som Finansinspektionen har att ta ställning till om medlemmen&lt;br&gt;skall få behålla sitt tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Det kan i&lt;br&gt;detta sammanhang dessutom pekas på att inspektionen ges möjlighet att i&lt;br&gt;vissa fall lämna sekretessbelagda uppgifter till en börs, om uppgifterna&lt;br&gt;behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt LBC eller&lt;br&gt;annan lagstiftning (se avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I disciplinnämndens funktion skall inte ingå att överpröva beslut som&lt;br&gt;fattas av börsens styrelse, organ under denna eller anställd. Nämndens&lt;br&gt;verksamhet bör därför endast avse prövning av rena disciplinärenden,&lt;br&gt;dvs. ärenden där en emittent eller en börsmedlem uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet överträtt författningsbestämmelser eller börsens eget regel-&lt;br&gt;verk. Ärenden av t.ex. administrativ karaktär som berör en emittent eller&lt;br&gt;börsmedlem bör således även i fortsättningen ligga utanför börsens dis-&lt;br&gt;ciplinhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän utgångspunkt vid prövningen av om det är fråga om ett dis-&lt;br&gt;ciplinärende eller ett administrativt ärende bör vara orsaken till att ären-&lt;br&gt;det aktualiserats. Uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av börsens&lt;br&gt;egna regler bör i allmänhet ses som ett disciplinärende. Det bör dock inte&lt;br&gt;vara ett ovillkorligt krav att varje sådan förseelse skall behöva understäl-&lt;br&gt;las nämnden. Mindre förseelser bör liksom för närvarande kunna lösas&lt;br&gt;under hand genom kontakter mellan börsen och den som överträtt före-&lt;br&gt;skriften utan att nämnden skall behöva kopplas in. Om förseelsen inte&lt;br&gt;framstår som helt obetydlig, bör ärendet emellertid aktualiseras hos&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan omständighet som bör tillmätas betydelse vid bedömningen&lt;br&gt;är om någon bestämd grupp eller marknaden som helhet kan antas ha&lt;br&gt;lidit skada av att bestämmelsen inte iakttagits. Bristande eller felaktig&lt;br&gt;information till marknaden om något förhållande som är ägnat att i inte&lt;br&gt;endast obetydlig omfattning påverka kursen på ett finansiellt instrument&lt;br&gt;kan anföras som exempel på när skada som regel får anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gruppen administrativa beslut, som alltså inte skall prövas av dis-&lt;br&gt;ciplinnämnden, kan räknas alla beslut som meddelas till följd av ansök-&lt;br&gt;ningsforfaranden. Hit hör också beslut om avregistrering av finansiella&lt;br&gt;instrument på grund av bristande marknadsförhållanden eller for att en&lt;br&gt;emittent hamnat på obestånd. I samtliga nu nämnda fall är det inte fråga&lt;br&gt;om en sanktion typiskt sett utan beslutet grundas på att det finansiella&lt;br&gt;instrumentet, emittenten eller medlemmen inte längre uppfyller villkoren&lt;br&gt;för anslutning till en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De påtryckningmedel en börs kan använda i administrativa ärenden bör&lt;br&gt;inte leda till att ärendet betraktas som ett disciplinärende. En börs bör&lt;br&gt;exempelvis vara oförhindrad att förelägga någon vid påföljd av avregist-&lt;br&gt;rering att inkomma med uppgifter om ägarspridning av bolagets aktier&lt;br&gt;eller uppgift om storleken av eget kapital for att kunna bedöma bolagets&lt;br&gt;ekonomiska ställning utan att disciplinnämnden skall behöva kopplas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rättssäkerhetsskäl bör det så långt som möjligt i förväg klargöras&lt;br&gt;om ett ärende har karaktären av ett disciplinärende eller av ett administ-&lt;br&gt;rativt ärende. Med hänsyn till att börsverksamhet kan organiseras och&lt;br&gt;bedrivas på så olika sätt är det emellertid varken lämpligt eller möjligt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exakt definiera dessa begrepp i lagtexten. Det bör i stället ankomma på&lt;br&gt;varje börs att i sina regler och avtal med emittenter och medlemmar ange&lt;br&gt;under vilken kategori olika typer av ärenden skall hänföras. Med anled-&lt;br&gt;ning av vad PMI anfört kan nämnas att innehållet i avtalen och reglerna&lt;br&gt;därigenom får en avgörande betydelse för frågan om ansvarsfördelningen&lt;br&gt;mellan börsstyrelsen och disciplinnämnden. Tillsammans med Finansin-&lt;br&gt;spektionens föreskrifter om disciplinnämnd klargörs på så sätt även de&lt;br&gt;befogenheter börsstyrelsen har när det gäller befattningen med disciplinä-&lt;br&gt;renden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör givetvis, som Sveriges Aktiesparares Riksförbund framfört,&lt;br&gt;ingå i den prövning en disciplinnämnd gör att bedöma om det är fråga&lt;br&gt;om ett disciplinärt ärende eller inte. Det är emellertid styrelsen för re-&lt;br&gt;spektive börs, eller vissa fall Finansinspektionen, som avgör vilka ären-&lt;br&gt;den som skall föras till nämnden. Börsen själv har således stort inflytan-&lt;br&gt;de över hur gränsen skall dras mellan disciplinärenden och övriga ären-&lt;br&gt;den. Det skulle skapa en onödig administration att, som förbundet synes&lt;br&gt;vara inne på, kräva att alla ärenden, oavsett till vilken kategori de hör,&lt;br&gt;skall föras till nämnden för prövning av om ärendet har disciplinär ka-&lt;br&gt;raktär. Finansinspektionens bör emellertid i sin tillsynsverksamhet över&lt;br&gt;börser bevaka att utredningsvärda fall kommer under nämndens pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en disciplinnämnd bygger på antagandet att en börs normalt&lt;br&gt;bör ha en sådan funktion inom sin organisation. Det kan emellertid före-&lt;br&gt;komma att verksamheten är sådan att det inte finns något egentligt behov&lt;br&gt;av en särskild disciplinnämnd. Så kan vara fallet om börsens huvudsakli-&lt;br&gt;ga funktion består i att tillhandahålla marknaden information om de av-&lt;br&gt;slut som sker vid handel med vissa finansiella instrument. I sådana fall&lt;br&gt;bör det finnas ett utrymme för Finansinspektionen att kunna medge dis-&lt;br&gt;pens från kravet på en disciplinnämnd. Detta bör emellertid ske endast i&lt;br&gt;undantagsfall och bör därför uttryckas på så sätt att inspektionen får ef-&lt;br&gt;terge kravet, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som föreslagits för börser ser regeringen inte&lt;br&gt;några starka skäl för att införa ett krav på disciplinnämnd för clearingor-&lt;br&gt;ganisationer. Det avgörande vid clearingverksamhet är att deltagarna&lt;br&gt;fullgör sina förpliktelser, dvs. erlägger likvid eller fullgör leverans av&lt;br&gt;finansiella instrument, samt att tillräckliga säkerheter ställs för de åta-&lt;br&gt;ganden som görs. Detta kan lösas på annat sätt än genom en disciplin-&lt;br&gt;nämnd. Det finns därför inte, som VPC föreslagit, anledning att kräva en&lt;br&gt;sådan nämnd även hos clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LBC kan auktorisation även sökas som auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats. Bestämmelserna om denna särskilda auktorisationsform har införts&lt;br&gt;för att skapa flexibilitet när det gäller de närmare formerna för verksam-&lt;br&gt;hetens bedrivande (prop. 1991/92:113 s. 108). En auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats skall kunna drivas under något enklare former än en börs.&lt;br&gt;Främst med hänsyn härtill bör det inte i lagstiftningen ställas krav på att&lt;br&gt;även auktoriserade marknadsplatser skall ha en särskild disciplinfunktion&lt;br&gt;inom sin organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser att en disciplinnämnd även skulle kunna&lt;br&gt;vara betydelsefull på obligationsmarknaden, t.ex. som skiljenämnd i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvister mellan placerare och emittenter. Även om denna åsikt kan ha skäl&lt;br&gt;för sig finns det enligt regeringens uppfattning inte anledning att i detta&lt;br&gt;sammanhang överväga denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser inte, till skillnad från VPC, någon intressekonflikt i att&lt;br&gt;disciplinnämndens verksamhet finansieras direkt av börsen. I praktiken&lt;br&gt;innebär en sådan ordning att verksamheten indirekt kommer att finansie-&lt;br&gt;ras av medlemmar och emittenter genom de avgifter dessa betalar. Ett&lt;br&gt;system där marknadens aktörer direkt finansierar nämndens verksamhet&lt;br&gt;skulle bli komplicerat och kostnadskrävande, eftersom det bl.a. skulle&lt;br&gt;krävas en fullständig kontroll av vilka som varit verksamma under ett år&lt;br&gt;på börserna (jfr SOU 1989:72, del 2, s. 131).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för företag med ett kvalificerat innehav i börser,&lt;br&gt;auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då en börs är dotterföretag till ett annat företag kan det uppstå&lt;br&gt;särskilda problem från integritetssynpunkt. Är moderföretaget ett aktie-&lt;br&gt;bolag kan ifrågasättas om det inte borde finnas ett förbud för börsen att&lt;br&gt;inregistrera eller notera bolagets aktier eller andra finansiella instrument&lt;br&gt;som det emitterat. En sådan drastisk åtgärd skulle emellertid - med det&lt;br&gt;begränsade urval av börser som finns i Sverige - innebära att moderfö-&lt;br&gt;retaget tvingades inregistrera eller notera sina aktier eller andra finansi-&lt;br&gt;ella instrument vid en utländsk börs. Särskilda problem skulle uppkom-&lt;br&gt;ma om ett aktiebolags aktier är föremål för handel vid en svensk börs,&lt;br&gt;innan ett moder - dotterföretagsförhållande uppstår mellan bolaget och&lt;br&gt;börsen. En sådana situation kan bli en realitet om Fondbörsen blir ett&lt;br&gt;dotterbolag till OM Gruppen. Om moderföretaget i de nu avsedda situa-&lt;br&gt;tionerna tvingas bort från den svenska börsen skulle detta innebära olä-&lt;br&gt;genheter för aktieägarna. Därtill kommer att en sådan åtgärd kan tyckas&lt;br&gt;gå stick i stäv med allmänna strävanden att attrahera finansiell verksam-&lt;br&gt;het till Sverige. Nu nämnda omständigheter talar för att ett moderföretags&lt;br&gt;aktier eller andra finansiella instrument bör få handlas vid en börs som&lt;br&gt;drivs av ett dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om disciplinhanteringen som här föreslagits skall va-&lt;br&gt;ra en garanti för att börsens disciplinnämnd agerar med självständighet&lt;br&gt;även gentemot ett moderföretag. Det behöver därför inte befaras att&lt;br&gt;nämnden särbehandlar ett moderföretag eller andra företag med ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs i förhållande till andra emittenter och medlem-&lt;br&gt;mar. Det bör emellertid säkerställas att större ägares eventuella överträ-&lt;br&gt;delser av börsreglema verkligen kommer under nämndens prövning.&lt;br&gt;Detta kan ske genom att Finansinspektionen ges en uttrycklig rätt att ini-&lt;br&gt;tiera sådana ärenden och att disciplinnämnden har en skyldighet att pröva&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund menar att även kunder och inves-&lt;br&gt;terare, utöver Finansinspektionen, bör ges rätt att initiera ärenden hos en&lt;br&gt;disciplinnämnd. Det kan först konstateras att Finansinspektionens rätt att&lt;br&gt;initiera ärenden endast kommer att omfatta ett mindre antal företag. Initi-&lt;br&gt;ativrätten är motiverad av de särskilda risker för intressekonflikter som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns när ärendet gäller företag som är kvalificerade ägare i en börs. En-&lt;br&gt;ligt regeringens uppfattning skulle det bära för långt att ge även andra än&lt;br&gt;inspektionen en laglig rätt att initiera ärenden. Den som anser att ett&lt;br&gt;ärende bör komma under nämndens prövning kan i stället göra börsen&lt;br&gt;eller Finansinspektionen uppmärksam på de omständigheter som denne&lt;br&gt;anser motivera ett disciplinärt ingripande. Det är därefter börsens eller&lt;br&gt;Finansinspektionens sak att avgöra om ett ärende bör initieras hos nämn-&lt;br&gt;den eller inte. Om en börs anser att det bör finnas utvidgade möjligheter&lt;br&gt;att initiera ärenden hos disciplinnämnden, kan den dessutom införa be-&lt;br&gt;stämmelser om detta i sitt eget regelverk. Initiativrätten kan också utvid-&lt;br&gt;gas genom att Finansinspektionen meddelar föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Finansinspektionen skall kunna ta ställning till om ett ärende&lt;br&gt;skall föras till disciplinnämnden eller inte bör inspektionen ha tillgång till&lt;br&gt;ett bra beslutsunderlag. För närvarande följer av inspektionens föreskrif-&lt;br&gt;ter och villkoren i inregistrerings- och noteringsavtalen vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs att de emittenter som har sina fondpapper inregistrerade eller&lt;br&gt;noterade där skall lämna information till Fondbörsen om bl.a. förhållan-&lt;br&gt;den som har betydelse för kursen på fondpapperen. För företag som äger&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav i börser bör väsentlig information som rör företa-&lt;br&gt;gens förhållanden även lämnas till Finansinspektionen. Det skulle natur-&lt;br&gt;ligtvis kunna övervägas att ålägga sådana ägare att lämna informationen&lt;br&gt;direkt till inspektionen. Det är emellertid inte givet att kvalificerade ägare&lt;br&gt;i börser står under tillsyn av inspektionen. Eftersom nu avsedd informa-&lt;br&gt;tion redan enligt nuvarande regler skall lämnas till börsen är det därför&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning mer naturligt att det införs ett krav i LBC&lt;br&gt;på att börsen omedelbart skall vidarebefordra informationen till Finan-&lt;br&gt;sinspektionen, om den rör ett företag som äger ett kvalificerat innehav i&lt;br&gt;börsen. Rollfördelningen mellan Finansinspektionen och börserna blir&lt;br&gt;dessutom tydligare med en sådan ordning. Det nu sagda fråntar givetvis&lt;br&gt;inte börsen från skyldigheten att vidta åtgärder mot en kvalificerad ägare,&lt;br&gt;om det finns skäl för det. Om företaget bryter mot villkoren i exempelvis&lt;br&gt;inregistreringskontraktet åligger det således börsen att ta upp en diskus-&lt;br&gt;sion med företaget om detta och, såvida det inte handlar om en överträ-&lt;br&gt;delse av ringa karaktär, se till att ärendet hamnar hos disciplinnämnden&lt;br&gt;för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också införas en möjlighet för Finansinspektionen att begära&lt;br&gt;information direkt från ett företag som har ett kvalificerat innehav i en&lt;br&gt;börs. En rätt för Finansinspektionen att begära upplysningar från ett fö-&lt;br&gt;retag med ett kvalificerat innehav i en börs gör det möjligt för inspektio-&lt;br&gt;nen att bl.a. stickprovsvis kontrollera om företaget har fullgjort sin skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna information om förhållanden som kan påverka kursen på&lt;br&gt;dess fondpapper. Dessutom blir det enklare för inspektionen att begära&lt;br&gt;kompletterande upplysningar från företaget, om den information som&lt;br&gt;börsen lämnat vidare till inspektionen ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även bestämmelsen i 10 kap. 4 § LBC beaktas.&lt;br&gt;Bestämmelsen ger Finansinspektionen rätt att besluta att handeln med ett&lt;br&gt;visst finansiellt instrument skall stoppas om börsen, trots att sådan skyl-&lt;br&gt;dighet föreligger, inte beslutat om handelsstopp. Den information in-&lt;br&gt;spektionen får från en börs och som rör en ägare med ett kvalificerat in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nehav i börsen ger inspektionen bättre möjligheter att besluta om han- Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;delsstopp, om informationen ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Marknadsövervakning och sekretess&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller, efter vidaredelegation, Finan-&lt;br&gt;sinspektionen ges rätt att meddela närmare föreskrifter om hur mark-&lt;br&gt;nadsövervakningen vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;skall bedrivas. Motsvarande föreskriftsrätt infors för marknadsöver-&lt;br&gt;vakning vid handel som organiseras av ett värdepappersinstitut. Det&lt;br&gt;införs en skyldighet för börser att ge Finansinspektionen terminalåt-&lt;br&gt;komst från egna lokaler till börsernas marknadsövervakningssystem,&lt;br&gt;om inspektionen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess får Finansinspektionen lämna uppgifter i&lt;br&gt;ett tillstånds- eller tillsynsärende till en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringen förslag, ut-&lt;br&gt;om vad avser kravet på att även värdepappersinstitut som organiserar&lt;br&gt;handel med finansiella instrument skall övervaka handeln och kursbild-&lt;br&gt;ningen. Frågan om rätt för Finansinspektionen att utnyttja börsers och&lt;br&gt;auktoriserade marknadsplatsers marknadsövervakningssystem berörs inte&lt;br&gt;i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen och OM anser att före-&lt;br&gt;skriftsrätten bör omfatta även marknadsövervakning vid handel genom&lt;br&gt;ett värdepappersinstitut (OTC-handel) och vid clearingverksamhet. Vida-&lt;br&gt;re anser inspektionen att den bör ges laglig rätt till s.k. direktuppkoppling&lt;br&gt;mot de marknadsövervakningssystem som börserna använder sig av samt&lt;br&gt;att detta bör bekostas av börserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens förslag (om tillgång till börsers system för&lt;br&gt;marknadsövervakning): Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som getts tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över Finansinspektionens förslag, däribland Stockholms fond-&lt;br&gt;börs, OM och PMI, tillstyrker att inspektionen får terminalåtkomst till&lt;br&gt;börsernas marknadsövervakningssystem. De ifrågasätter emellertid be-&lt;br&gt;hovet av att införa en sådan bestämmelse i lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet (LBC). Denna uppfattning delas av Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen. Vidare motsätter&lt;br&gt;de sig att kostnaderna för uppkoppling m.m. skall bekostas av börserna.&lt;br&gt;OM anser dessutom att en börs inte bör kunna åläggas att utveckla eller&lt;br&gt;tillhandahålla marknadsövervakningssystem för andra marknader eller&lt;br&gt;finansiella instrument än de som förekommer vid den aktuella börsen.&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund föreslår att det avdelas en särskild&lt;br&gt;åklagarresurs för handläggning av ärenden som rör insiderbrott och otill-&lt;br&gt;börlig kurspåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börser skall enligt 4 kap. 2 § LBC övervaka att handeln och kursbild-&lt;br&gt;ningen vid den egna marknadsplatsen sker i överensstämmelse med för-&lt;br&gt;fattning och god sed på värdepappersmarknaden. Denna marknadsöver-&lt;br&gt;vakning har bl.a. stor betydelse för möjligheterna att tidigt kunna upp-&lt;br&gt;täcka och påbörja utredning om misstänkt insiderhandel eller otillbörlig&lt;br&gt;kurspåverkan. Marknadsövervakningen syftar också till att kontrollera att&lt;br&gt;emittenter och medlemmar följer de regler som gäller vid en börs. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas den informationsskyldighet som följer av de avtal&lt;br&gt;som ingås mellan Stockholms fondbörs och de bolag som har sina fond-&lt;br&gt;papper inregistrerade eller noterade där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall redan i samband med prövningen av auktori-&lt;br&gt;sationsansökan granska hur börsen har tänkt att lösa sin kursövervakande&lt;br&gt;uppgift. Tillsyn av börsens kursövervakande funktion skall ske fortlö-&lt;br&gt;pande (prop. 1991/92:113 s. 183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs och OM har egna system för marknadsövervak-&lt;br&gt;ning. Fondbörsen har bl.a. ett datorsystem som indikerar onormala fluk-&lt;br&gt;tuationer i aktiekurser eller omsättning. Fondbörsen planerar att ersätta&lt;br&gt;systemet med ett nytt i vilket även onormala handelsmönster kan upp-&lt;br&gt;täckas. Marknadsövervakningen vid Fondbörsen sker även på så sätt att&lt;br&gt;uppgifter i bl.a. massmedia eller olika informationssystem granskas och&lt;br&gt;jämförs med den faktiska kursutvecklingen. Vid misstankar om otillåten&lt;br&gt;insiderhandel eller otillbörlig kurspåverkan kontaktas Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nära kontakt mellan börsernas marknadsövervakningsfunktioner&lt;br&gt;och Finansinspektionen är en förutsättning för att insiderövervakningen&lt;br&gt;skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Detsamma gäller för utredning-&lt;br&gt;ar om otillbörlig kurspåverkan enligt den lagstiftning som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1997. Svenska börser bör även i den utsträckning som LBC&lt;br&gt;och annan lagstiftning medger samarbeta med utländska tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter och på begäran lämna uppgifter till dessa (j fr 4 kap. 7 § LBC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att marknadsövervakningen vid börserna är anordnad på&lt;br&gt;ett ändamålsenligt sätt. Detsamma gäller för den handel som kan komma&lt;br&gt;att ske vid auktoriserade marknadsplatser. Utformningen av övervak-&lt;br&gt;ningen bör ske i nära samarbete mellan Finansinspektionen och respekti-&lt;br&gt;ve marknadsplats. Även om så sker redan nu bör emellertid regeringen&lt;br&gt;eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionen ges ett uttryckligt infly-&lt;br&gt;tande över hur marknadsövervakningen skall bedrivas. Detta kan ske&lt;br&gt;genom att en föreskriftsrätt i dessa frågor införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare beskrivits i avsnitt 4 förekommer det att handel med fi-&lt;br&gt;nansiella instrument organiseras av värdepappersbolag. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas InnovationsMarknaden IM AB (IM) som kan beskrivas som&lt;br&gt;en marknadsplats för aktier i små och medelstora tillväxtföretag. IM be-&lt;br&gt;driver både förmedlingsverksamhet och handel mot eget lager. Somma-&lt;br&gt;ren 1997 var 14 bolag med ett genomsnittligt börsvärde av 8 miljoner&lt;br&gt;kronor ”noterade” vid IM. Handeln sker genom att kunderna lämnar sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;order till IM per telefon eller genom brev. Dessutom offentliggör IM&lt;br&gt;information om köp-, sälj- och betalkurser samt om omsättningen. Ett&lt;br&gt;annat exempel är Aktietorget i Norden AB (Aktietorget) som har tillstånd&lt;br&gt;att bedriva förmedlingsverksamhet av finansiella instrument. Aktietorget&lt;br&gt;har träffat avtal med Fondbörsen om att få använda SAX-systemet för&lt;br&gt;den handel man organiserar. Vidare har Finansinspektionen som villkor&lt;br&gt;för rörelsetillståndet ställt krav på att Aktietorget övervakar handeln och&lt;br&gt;kursbildningen, dvs. har ett system för marknadsövervakning. Det före-&lt;br&gt;kommer också att värdepappersinstitut träffar avtal med bolag om att&lt;br&gt;t.ex. hålla en andrahandsmarknad i bolagens aktier. I allt större omfatt-&lt;br&gt;ning förekommer det att instituten i sådana fall offentliggör köp- och&lt;br&gt;säljkurser samt senaste betalkurs för aktierna via internet. Dessutom&lt;br&gt;kommer sådan handel inom kort att inledas i Fondbörsens handelssystem&lt;br&gt;på den s.k. Nya Marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu beskrivna utvecklingen har framfor allt möjliggjorts av den&lt;br&gt;snabba utveckling inom IT-området som skett under senare år. Utveck-&lt;br&gt;lingen har inneburit att det är möjligt för värdepappersinstitut att till för-&lt;br&gt;hållandevis låga kostnader arrangera handel med finansiella instrument&lt;br&gt;på ett sätt som tangerar den verksamhet som bedrivs av börser. Detta&lt;br&gt;innebär också att enskilda investerare ges ett alternativ till att handla på&lt;br&gt;börs. Riskerna vid denna handel är emellertid ofta påtagliga med hänsyn&lt;br&gt;till bl.a. att likviditeten och genomlysningen normalt sett är sämre än vad&lt;br&gt;som är fallet vid börshandel. Detta ökar i sin tur riskerna för insiderhan-&lt;br&gt;del och otillbörlig kurspåverkan. Ett grundläggande krav är därför att&lt;br&gt;institut som organiserar en regelbunden handel i finansiella instrument&lt;br&gt;har en marknadsövervakning som håller god kvalitet. Av det skälet bör&lt;br&gt;det i lagen införas ett uttryckligt krav på att värdepappersinstitut skall&lt;br&gt;övervaka handeln och kurssättningen om de organiserar handel i ett visst&lt;br&gt;finansiellt instrument. Om en börs har ett marknadsövervakningssystem&lt;br&gt;som täcker handel med samma finansiella instrument bör det emellertid&lt;br&gt;inte krävas att värdepappersinstitutet har någon egen marknadsövervak-&lt;br&gt;ning. I sådana fall är nämligen institutet skyldigt att rapportera de avslut&lt;br&gt;som görs för egen eller annans räkning till börsen. Kravet på att värde-&lt;br&gt;pappersinstitut skall ha en marknadsövervakning för handel som de or-&lt;br&gt;ganiserar bör - liksom beträffande börser och auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser - kompletteras med en rätt for regeringen eller, efter vidaredele-&lt;br&gt;gation, Finansinspektionen att meddela föreskrifter om denna övervak-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under remissbehandlingen ifrågasatts om inte inspektionen bör&lt;br&gt;ges en föreskriftsrätt som också omfattar marknadsövervakning hos clea-&lt;br&gt;ringorganisationer. En sådan föreskriftsrätt skulle kunna vara av intresse&lt;br&gt;framför allt vid s.k. OTC-clearing, dvs. clearing av finansiella instrument&lt;br&gt;som inte är föremål för börshandel. Av de svenska clearingorganisatio-&lt;br&gt;nema är det endast OM som tillhandahåller en sådan tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga är om det finns något behov av att ställa krav på att&lt;br&gt;även clearingorganisationer skall ha en marknadsövervakning. För närva-&lt;br&gt;rande finns nämligen inte något uttryckligt sådant krav i lagstiftningen.&lt;br&gt;Detta torde sannolikt kunna förklaras med att de finansiella instrument&lt;br&gt;som clearas och avvecklas genom en clearingorganisation normalt också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är föremål för handel vid en börs. Eftersom handeln i sådana fall omfat-&lt;br&gt;tas av börsens marknadsövervakning finns det inte skäl att kräva mark-&lt;br&gt;nadsövervakning även hos clearingorganisationen. Det förekommer&lt;br&gt;emellertid också att clearingorganisationer erbjuder clearing av skräddar-&lt;br&gt;sydda derivatinstrument (s.k. tailor made clearing). Ofta är det i sådana&lt;br&gt;fall fråga om clearing av terminer, optioner eller andra derivatprodukter&lt;br&gt;som baseras på börshandlade finansiella instrument. Det kan nämnas att&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning ålägger clearingorganisationer en omfattande&lt;br&gt;skyldighet att lämna information till Finansinspektionen (se t.ex. 11 kap.&lt;br&gt;1 § LBC och 18 § första stycket 6 insiderlagen [1990:1342]). Om Finans-&lt;br&gt;inspektionen av en börs uppmärksammats på onaturliga kursrörelser i ett&lt;br&gt;visst finansiellt instrument kan inspektionen således med utnyttjande av&lt;br&gt;sin frågerätt begära uppgifter från en clearingorganisation. Inspektionen&lt;br&gt;kan t.ex. efterfråga om det förekommit någon clearing av OTC-derivat&lt;br&gt;baserade på det ifrågavarande finansiella instrumentet. En sådan förfrå-&lt;br&gt;gan kan också aktualiseras genom uppgifter som inspektionen får från ett&lt;br&gt;värdepappersinstitut som organiserar handel med finansiella instrument,&lt;br&gt;eftersom även sådan handel i fortsättningen kommer att omfattas av krav&lt;br&gt;på marknadsövervakning. Eftersom inspektionen således redan har goda&lt;br&gt;möjligheter att begära information från clearingorganisationer kan det&lt;br&gt;inte anses vara motiverat att införa ett krav på marknadsövervakning&lt;br&gt;även vid OTC-clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har även väckt frågan om att få en lagstadgad rätt&lt;br&gt;att använda sig av de marknadsövervakningssystem som börserna ut-&lt;br&gt;vecklar. De tre börserna ställer sig positiva till detta, under förutsättning&lt;br&gt;att de slipper stå for kostnaderna för en sådan direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att börserna bygger upp system for sin marknadsövervakning som&lt;br&gt;fortlöpande anpassas till de förhållanden som råder vid respektive börs&lt;br&gt;och den utveckling som sker där är en förutsättning för att de skall kunna&lt;br&gt;uppfylla LBC:s krav på sådan övervakning. Det skulle vara förenat med&lt;br&gt;stora kostnader och tekniska problem att sätta upp ett fristående mark-&lt;br&gt;nadsövervakningssystem hos Finansinspektionen och löpande anpassa&lt;br&gt;detta i takt med den snabba utvecklingen på de finansiella marknaderna.&lt;br&gt;Det finns dessutom kostnadsfördelar for marknaden som helhet med att&lt;br&gt;låta inspektionen utnyttja befintliga system i stället för att parallellt med&lt;br&gt;dessa inrätta ett eget. Ett sådant system skulle ändå indirekt komma att&lt;br&gt;bekostas av marknadens aktörer genom de avgifter som dessa betalar for&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Det kan dessutom inte anses föreligga några&lt;br&gt;hinder mot en direktåtkomst utifrån integritetsaspekter. Sannolikt skulle&lt;br&gt;detta också vara till fördel för börserna genom den stärkande effekt det&lt;br&gt;kan få för börsverksamheten, vilket delvis återspeglas i börsernas&lt;br&gt;remissvar i denna fråga. Regeringen anser därför att Finansinspektionen&lt;br&gt;bör ges rätt att utnyttja de marknadsövervakningssystem som börserna&lt;br&gt;enligt lag är skyldiga att ha. Däremot finns det för närvarande inte några&lt;br&gt;skäl att ge inspektionen en sådan möjlighet när det gäller den övervak-&lt;br&gt;ning av handel och kursbildning som sker hos en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats eller ett värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Finansinspektionens tillgång till börsernas marknadsöver-&lt;br&gt;vakningssystem måste emellertid hållas åtskild från frågan om vilka krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bör ställas på dessa system. Det är således inte meningen att inspek-&lt;br&gt;tionen skall kunna kräva att en börs utvecklar eller köper in ett system&lt;br&gt;som i första hand är speciellt anpassat for inspektionens behov. Det an-&lt;br&gt;kommer i stället på respektive börs att utifrån de generella krav inspek-&lt;br&gt;tionen ställer upp själv välja formerna för hur marknadsövervakningen&lt;br&gt;skall ordnas och hur systemet skall konstrueras. Detta gäller oavsett om&lt;br&gt;börsen själv utvecklar systemet eller köper ett system. Förslaget innebär&lt;br&gt;således att Finansinspektionen ges rätt att koppla upp sig mot de system&lt;br&gt;som börserna själva har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som är förenade med Finansinspektionens anslutning till&lt;br&gt;systemen bör belasta inspektionen och inte börserna. Detta bör gälla&lt;br&gt;samtliga de merkostnader - både initiala och löpande - som är förenade&lt;br&gt;med anslutningen. I praktiken innebär detta att Finansinspektionens kost-&lt;br&gt;nader för marknadsövervakning, på samma sätt som för närvarande,&lt;br&gt;kommer att finansieras genom de avgifter som banker, värdepappersbo-&lt;br&gt;lag och andra institut under tillsyn betalar till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen har&lt;br&gt;med motiveringen att det är fråga om brottsbekämpning hävdat den upp-&lt;br&gt;fattningen att finansieringen av insiderövervakningen bör ske över stats-&lt;br&gt;budgeten och inte genom avgifter från instituten. Föreningarna har fram-&lt;br&gt;fört denna synpunkt flera gånger i tidigare sammanhang (se prop.&lt;br&gt;1990/91:42 s. 107 och prop. 1995/96:215 s. 78 och 79). I samband med&lt;br&gt;de ändringar i insiderlagen som trädde i kraft den 1 januari 1997 intog&lt;br&gt;regeringen den ståndpunkten att det inte fanns anledning att ompröva hur&lt;br&gt;finansieringen av insiderövervakningen skall ske. Detta ställningstagande&lt;br&gt;gäller fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund har väckt frågan om ökade åkla-&lt;br&gt;garresurser för att förbättra möjligheterna till lagföring av insiderbrotts-&lt;br&gt;lighet. Denna begäran skall ses mot bakgrund av de förhållandevis ringa&lt;br&gt;antalet fällande domar för sådan brottslighet som meddelats under de&lt;br&gt;dryga 10 år som insiderlagstiftning funnits i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan först nämnas att regeringen i april 1995 beslutade om en stra-&lt;br&gt;tegi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;br&gt;Strategin redovisades för riksdagen som inte hade någonting att erinra&lt;br&gt;mot den (skr. 1994/95:217, bet. 1994/95:JuU25, rskr. 1994/95:412). Det&lt;br&gt;övergripande målet med strategin är att minska den ekonomiska brotts-&lt;br&gt;ligheten genom åtgärder som utgör en kraftig förstärkning av samhällets&lt;br&gt;samlade insatser mot sådan kriminalitet. En huvudpunkt i strategin är&lt;br&gt;dessutom att näringslivet måste ta ett ökat ansvar i kampen mot den eko-&lt;br&gt;nomiska brottsligheten, bl.a. genom att utveckla affärsetik och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningar om insiderbrott lämnades före år 1998, efter viss utred-&lt;br&gt;ning från Finansinspektionen, som regel till Statsåklagarmyndigheten för&lt;br&gt;speciella mål, som ingick i Riksenheten mot ekonomisk brottslighet. I&lt;br&gt;huvudsak handlades också de gjorda anmälningarna därefter vid&lt;br&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1998 inrättades en ny åklagarmyndighet, Ekobrottsmyn-&lt;br&gt;digheten. Den nya myndigheten skall bl.a. svara för åklagaruppgifter i&lt;br&gt;fråga om ekobrottsbekämpning i de tre storstadslänen och får avdelningar&lt;br&gt;i Stockholm, Göteborg och Malmö. Myndigheten skall under Riksåklaga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren samordna ekobrottsbekämpningen också i övriga delar av landet och&lt;br&gt;kan på begäran ta över särskilt komplicerade ekobrottsärenden därifrån.&lt;br&gt;Detta innebär att de uppgifter som före årsskiftet utfördes av Statsåkla-&lt;br&gt;garmyndigheten for speciella mål övertagits av Ekobrottsmyndigheten&lt;br&gt;(se prop. 1997/98:1, volym 3, s. 32 och skr. 1997/98:38). Myndigheten&lt;br&gt;kommer att få nationella stabsfunktioner för att bl.a. kunna få en bättre&lt;br&gt;helhetsbild och bättre möjligheter att kunna förutse utvecklingen på&lt;br&gt;ekobrottsområdet. Regeringen har i 1998 års budgetproposition föreslagit&lt;br&gt;att Ekobrottsmyndigheten ges de resurser som behövs för att uppfylla de&lt;br&gt;förväntningar som ligger bakom dess bildande. Innan den nya myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet har kommit i gång och hunnit utvärderas anser rege-&lt;br&gt;ringen att det inte finns anledning att tillskjuta ytterligare resurser avsed-&lt;br&gt;da särskilt för bekämpning av insiderrelaterad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 5 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess&lt;br&gt;i Finansinspektionens tillstånds- och tillsynsverksamhet avseende bl.a.&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Sekretessen gäller uppgifter om affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden hos den som inspektionens verksamhet avser, om det&lt;br&gt;kan antas att han lider skada om uppgiften röjs. Dessutom gäller sekre-&lt;br&gt;tessen uppgifter om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan,&lt;br&gt;som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som&lt;br&gt;inspektionens verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finansinspektionens tillstånds- eller tillsynsverksamhet kan det före-&lt;br&gt;komma uppgifter som är av väsentlig betydelse även för den tillsyn och&lt;br&gt;övervakning som en börs har av emittenter och medlemmar. Som exem-&lt;br&gt;pel kan nämnas det fallet att inspektionen har inlett en utredning rörande&lt;br&gt;ett värdepappersbolag som ägs av ett bolag som har sina aktier inregistre-&lt;br&gt;rade vid börsen. Uppgifterna i ett sådant ärende kan vara av den arten att&lt;br&gt;de, när de blir kända, påverkar kursen på moderbolagets aktier. Det kan&lt;br&gt;t.o.m. vara så att moderbolaget inte känner till de uppgifter som omfattas&lt;br&gt;av sekretess och därför inte kan fullgöra den informationsskyldighet som&lt;br&gt;följer av det inregistreringskontrakt eller noteringsavtal som bolaget har&lt;br&gt;ingått med börsen. För att börsen på ett effektivt sätt skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt LBC finns det mot nu nämnd bakgrund ett ange-&lt;br&gt;läget intresse av att börsen kan få tillgång till uppgifter som omfattas av&lt;br&gt;sekretess innan de blir offentliga. Detta kan bl.a. vara värdefullt vid till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelsen om handelsstopp i 10 kap. 1 § LBC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en lättnad i en sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter av&lt;br&gt;personlig art skall kunna ske krävs att behovet av offentlighet är så stort&lt;br&gt;att det uppväger det intrång i den enskildes integritet som lättnaden kan&lt;br&gt;komma att innebära (jfr prop. 1993/94:165 s. 52). En möjlighet för börser&lt;br&gt;att få tillgång till uppgifter som omfattas av sekretess hos Finansinspek-&lt;br&gt;tionen skulle förbättra möjligheterna för börser att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt LBC. Detta är av betydelse inte bara för börsen i fråga utan&lt;br&gt;även för medlemmar och emittenter samt investerarna i stort. En sådan&lt;br&gt;möjlighet skulle också bidra till att upprätthålla förtroendet för börsverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten. Till detta kommer att en lättnad i sekretessbestämmelsen i&lt;br&gt;praktiken skulle vara av begränsad omfattning. Visserligen kan de upp-&lt;br&gt;gifter det är fråga om vara av känslig art men enligt 2 kap. 8 § LBC gäl-&lt;br&gt;ler tystnadsplikt för de som är eller har varit knutna till en börs. Uppgif-&lt;br&gt;ter som inspektionen lämnar till en börs blir därför inte offentliga i den&lt;br&gt;bemärkelsen att börsen kan lämna dem vidare. Det kan anmärkas att den&lt;br&gt;som i strid med tystnadplikten röjer sekretessbelagda uppgifter som er-&lt;br&gt;hållits från inspektionen gör sig skyldig till brott mot tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen bör således fa en möjlighet att lämna uppgifter som&lt;br&gt;är sekretessbelagda enligt 8 kap. 5 § första stycket sekretesslagen till en&lt;br&gt;börs. Detta kan åstadkommas genom en ändring i den paragrafen. Det&lt;br&gt;bör understrykas att ändringen bör innebära en möjlighet för inspektio-&lt;br&gt;nen att lämna sådana uppgifter till en börs. Det är således inspektionen&lt;br&gt;som diskretionärt prövar om uppgifter skall lämnas ut eller inte. Detta&lt;br&gt;kan ske på eget initiativ från inspektionen eller efter förfrågan från en&lt;br&gt;börs. Börser bör däremot inte ha någon rätt att få ut sekretesskyddade&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Börsmedlemskap&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°p-1997/98:71&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Börsmedlemskap enligt lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;(LBC) far en börs som medlemmar ha endast Riksbanken och värdepap-&lt;br&gt;persinstitut som bedriver kommissionsverksamhet, förmedlingsverksam-&lt;br&gt;het eller handel for egen räkning samt utländska företag som har tillstånd&lt;br&gt;att bedriva motsvarande verksamhet i sitt hemland. För utländska företag&lt;br&gt;som inte har sitt säte i ett land inom EES krävs dessutom att de står under&lt;br&gt;betryggande tillsyn i hemlandet. Ett generellt krav på börsmedlemmar är&lt;br&gt;att de har tillräckliga finansiella resurser och att de även i övrigt är lämp-&lt;br&gt;liga att delta i handeln vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for bestämmelsen om vilka som kan antas som börs-&lt;br&gt;medlemmar är att dessa måste motsvara högt ställda krav på kompetens&lt;br&gt;och finansiella resurser. Om dessa krav är uppfyllda, är förutsättningarna&lt;br&gt;goda att de värdepappersaffärer som görs upp vid börsen kan fullföljas.&lt;br&gt;Detta skapar trygghet i handeln och är ett av skälen till att börsmedlems-&lt;br&gt;kretsen har begränsats till företag som driver vissa slag av värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, dvs. sådana företag som yrkesmässigt agerar som mellanhänder&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden (se prop. 1991/92:113 s. 78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén (VMK) tog upp frågan om inte&lt;br&gt;icke-finansiella företag eller t.o.m. privatpersoner borde få bli börsmed-&lt;br&gt;lemmar. Kommittén ansåg att åtminstone de större institutionella investe-&lt;br&gt;rarna skulle komma att utnyttja en sådan möjlighet, eftersom deras han-&lt;br&gt;del därmed skulle bli billigare. Detta antagande byggde på att anslut-&lt;br&gt;ningsavgiften till börsen för denna kategori investerare bedömdes bli&lt;br&gt;lägre än summan av kostnaderna för courtage till mellanhänderna. VMK&lt;br&gt;bedömde att en sådan utveckling skulle komma att leda till att kommis-&lt;br&gt;sionshandeln skulle bli koncentrerad till ett färre antal banker och fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag, eftersom mellanhänderna skulle gå miste om en stor&lt;br&gt;och viktig inkomstkälla. Följden skulle enligt VMK bli en försämrad&lt;br&gt;konkurrens med risk för höga avgifter för courtage och försämrad ser-&lt;br&gt;vice. VMK menade att detta skulle komma att drabba främst småkunder-&lt;br&gt;na. VMK menade också att allmänhetens förtroende för börsverksamhet&lt;br&gt;skulle kunna minska om aktörer som inte står under tillsyn medges bli&lt;br&gt;medlemmar vid en börs. De fördelar VMK såg med en utvidgning av&lt;br&gt;börsmedlemskretsen var främst att detta skulle innebära att stora aktörer&lt;br&gt;skulle komma att slippa courtage och att anslutningsavgifterna till börsen&lt;br&gt;skulle bli lägre genom att dessa fördelades på ett större antal medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktörer som inte står under tillsyn skulle tillåtas bli börsmedlem-&lt;br&gt;mar ansåg VMK en prövning av kompetensen även hos sådana aktörer&lt;br&gt;vara nödvändig. VMK menade att denna prövning i sådana fall borde&lt;br&gt;ankomma på börsens styrelse. En annan förutsättning enligt VMK var att&lt;br&gt;medlemmarna har en god ekonomi, eftersom detta ökar säkerheten om att&lt;br&gt;genomförda affärer verkligen blir av. VMK menade att detta krav är sär-&lt;br&gt;skilt betydelsefullt i de fall där börsen inte samtidigt tillhandahåller nå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gon clearingfunktion. Ett sådant krav skulle också minska osäkerheten&lt;br&gt;om prisbildens tillförlitlighet. VMK ansåg att fondkommissionärer upp-&lt;br&gt;fyller detta krav. Vad gäller övriga investerare ansåg emellertid VMK att&lt;br&gt;det skulle bli ett visst utrymme för godtycke om det i lagen bara anges att&lt;br&gt;medlemmar skall ha viss kompetens och solvens. Till detta kom enligt&lt;br&gt;VMK att det skulle vara lättare att upprätthålla allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för börsverksamhet om medlemskretsen begränsades till fondkommis-&lt;br&gt;sionärer, eftersom dessa stod under tillsyn av dåvarande bankinspektio-&lt;br&gt;nen. Kommittén föreslog därför att endast fondkommissionärer skulle få&lt;br&gt;bli börsmedlemmar (SOU 1989:72, Del 1, s. 350-352).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som ligger till grund för LBC uttalade föredragande&lt;br&gt;statsrådet att han inte var främmande för att göra börsmedlemskapet öp-&lt;br&gt;pet även för andra aktörer än sådana som har värdepappersrörelsetill-&lt;br&gt;stånd, förutsatt att dessa uppfyllde nödvändiga krav i fråga om bl.a. kom-&lt;br&gt;petens och finansiella resurser. Det konstaterades emellertid att detta av-&lt;br&gt;vek från vad som var normalt utomlands och att det därför skulle kunna&lt;br&gt;inverka menligt på det internationella börssamarbetet. Bedömningen blev&lt;br&gt;därför att den internationella utvecklingen borde avvaktas innan det öpp-&lt;br&gt;nades möjlighet för icke-finansiella investerare att bli medlemmar vid&lt;br&gt;börser i Sverige (prop. 1991/92:113 s. 79). I samband med att ändringar&lt;br&gt;gjordes i bl.a. LBC vid genomförandet av investeringstjänstedirektivet&lt;br&gt;(93/22/EEG) konstaterades att någon tydlig attitydförändring inte hade&lt;br&gt;skett utomlands och att det därför inte fanns skäl att ompröva det tidigare&lt;br&gt;ställningstagandet (prop. 1994/95:50 s. 119). Den nya börslagstiftningen&lt;br&gt;var då bara drygt ett och ett halvt år gammal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemskap och kontoförande institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När LBC infördes var farhågorna om att det internationella samarbetet&lt;br&gt;skulle kunna försvåras inte lika starka när det gäller clearingverksamhet.&lt;br&gt;Det ansågs därför inte finnas skäl att begränsa medlemskretsen på samma&lt;br&gt;sätt som för börser (prop. 1991/92:113 s. 128). I stället föreskrevs att alla&lt;br&gt;som hade en betryggande kapitalstyrka och som i övrigt bedömdes vara&lt;br&gt;lämpliga att delta i clearingen hos en clearingorganisation skulle kunna&lt;br&gt;antas som clearingmedlemmar. Lagregleringen av clearingverksamhet&lt;br&gt;utvidgades väsentligt år 1996 bl.a. till att omfatta fler verksamheter och&lt;br&gt;alla typer av finansiella instrument samt betalningar. I samband därmed&lt;br&gt;skärptes också de krav som ställs på clearingorganisationer och dess&lt;br&gt;medlemmar. De skärpta kraven för clearingmedlemskap innebär dock i&lt;br&gt;sig inte att den krets som får tillåtas delta i clearingverksamhet för egen&lt;br&gt;räkning begränsades. Liksom tidigare är det tillräckligt att de allmänna&lt;br&gt;kraven för clearingmedlemskap är uppfyllda. De krav som nu gäller in-&lt;br&gt;nebär att medlemmar skall ha en betryggande kapitalstyrka, ändamålsen-&lt;br&gt;lig organisation av verksamheten, nödvändiga riskhanteringsrutiner, säk-&lt;br&gt;ra tekniska system och även i övrigt vara lämpliga att delta i clearing-&lt;br&gt;verksamheten hos den clearingorganisation där medlemskap söks (8 kap.&lt;br&gt;6 § LBC). Deltagande i clearingverksamhet för annans räkning får emel-&lt;br&gt;lertid endast medges svenska och utländska clearingorganisationer, cent-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rala värdepappersförvarare samt Riksbanken och sådana institut eller&lt;br&gt;företag som kan bli börsmedlemmar (8 kap. 7 § LBC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare krävdes att kontoförande institut stod under tillsyn av Finan-&lt;br&gt;sinspektionen. Enda undantagen var Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;som fick vara kontoförande institut inom sina respektive verksamhetsom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för kontoförande institut ändrades den 1 april 1996&lt;br&gt;och anpassades till de regler som gäller för clearingmedlemskap. Alla&lt;br&gt;företag som uppfyller de grundläggande kraven på finansiella resurser,&lt;br&gt;kompetens, organisation och säkra tekniska system far bli kontoförande&lt;br&gt;institut för egen räkning. Rätt att vidta registreringsåtgärder för annans&lt;br&gt;räkning får emellertid bara ges till svenska eller utländska clearingorga-&lt;br&gt;nisationer eller centrala värdepappersförvarare eller sådana finansiella&lt;br&gt;företag som får vara medlemmar vid en börs. En annan ändring var att&lt;br&gt;prövningen av vilka som skall ha rätt att vara kontoförande institut fördes&lt;br&gt;över från Finansinspektionen till Värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av det förslag som låg till grund för lagänd-&lt;br&gt;ringarna år 1996 framfördes av vissa remissinstanser den uppfattningen&lt;br&gt;att endast värdepappersinstitut borde få godkännas som kontoförande&lt;br&gt;institut. Vidare betonades vikten av att clearingmedlemmar står under&lt;br&gt;övervakning. I motiven ifrågasattes emellertid om det var lämpligt att i&lt;br&gt;den svenska lagstiftningen ställa krav på att kontoförande institut gene-&lt;br&gt;rellt skall stå under tillsyn. I stället ansågs att reglerna borde utformas så&lt;br&gt;att de på ett ändamålsenligt sätt, utan att säkerhetsaspekterna efterges,&lt;br&gt;kan möta utvecklingen på de finansiella marknaderna. En ensamrätt för&lt;br&gt;vissa särskilt angivna institut att bli kontoförande institut eller clearing-&lt;br&gt;medlemmar ansågs medföra nackdelar. Det bedömdes finnas en uppen-&lt;br&gt;bar risk att detta skulle kunna leda till att sådana institut på grund av den&lt;br&gt;bristande konkurrensen inte skulle ges tillräckliga incitament att anpassa&lt;br&gt;verksamheten till marknadens förändringar och att utveckla nya tekniker&lt;br&gt;och produkter. Regleringen borde i stället enligt motiven bidra till att&lt;br&gt;förbättra konkurrensen och att öka den svenska finansiella marknadens&lt;br&gt;attraktivitet i ett internationellt perspektiv. Dessutom framhölls att en&lt;br&gt;särreglering som medför att vissa, särskilt angivna institut, ges ensamrätt&lt;br&gt;att uppträda som clearingmedlem eller kontoförande institut skulle strida&lt;br&gt;mot redan antagna principer för clearingmedlemskap (prop. 1995/96:50&lt;br&gt;s. 94 och 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen inom börsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för utvecklingen inom Europa har varit antagan-&lt;br&gt;det av EG:s investeringstjänstedirektiv (93/22/EEG; ISD). Ett utkast till&lt;br&gt;direktivet presenterades redan år 1988. Vid den tidpunkten kunde framför&lt;br&gt;allt två kategorier av restriktioner identifieras i de nationella rättsord-&lt;br&gt;ningarna i Europa. Dels hade aktiebörserna som regel monopol och det&lt;br&gt;fanns ett tvång att göra aktieaffärer över börsen, dels var handeln vid&lt;br&gt;börserna förbehållen en liten exklusiv krets som uteslutande bestod av&lt;br&gt;nationella värdepappersföretag. ISD har bl.a. inneburit att även vissa ty-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per av utländska värdepappersföretag med säte i ett land inom EES på ett&lt;br&gt;icke-diskriminerande sätt måste ges möjlighet att bli medlemmar vid el-&lt;br&gt;ler på annat sätt få tillträde till nationella reglerade marknader. Detta föl-&lt;br&gt;jer bl.a. av principerna om godtagande av auktorisation i hemlandet (det&lt;br&gt;s.k. europapasset) och av hemlandstillsyn, vilka är två av de grundpelare&lt;br&gt;som direktivet bygger på. De kategorier av värdepappersföretag som&lt;br&gt;måste ges möjlighet att delta direkt i handeln vid en reglerad marknad är&lt;br&gt;sådana som har tillstånd i sitt hemland att driva kommissionsverksamhet&lt;br&gt;eller handel för egen räkning. Enligt direktivet kan tillträde till en regle-&lt;br&gt;rad marknad, exempelvis en börs, vara villkorad av bl.a. att marknadens&lt;br&gt;handelsregler, krav på kompetens och bestämmelser om clearing och&lt;br&gt;avveckling följs. Sådana krav far dock inte vara diskriminerande mot&lt;br&gt;utländska deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISD har också betydelse för börsers möjligheter att erbjuda sina tjäns-&lt;br&gt;ter i andra länder inom EES än det land där börsen bedriver sin verksam-&lt;br&gt;het. Av direktivet följer att börser får tillhandahålla tekniska faciliteter&lt;br&gt;utanför hemlandet och därigenom göra det möjligt för företag att på di-&lt;br&gt;stans delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har den tekniska utvecklingen inneburit att flertalet börser har&lt;br&gt;övergett den traditionella golvhandeln till förmån för datoriserade han-&lt;br&gt;delssystem. Stockholms fondbörs introducerade sitt datorbaserade han-&lt;br&gt;delssystem SAX redan i slutet av 1980-talet. Detta i förening med änd-&lt;br&gt;ringar i de nationella lagstiftningarna har öppnat möjlighet till gränsöver-&lt;br&gt;skridande handel. Denna utveckling har varit i högsta grad påtaglig vid&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, där drygt en fjärdedel av börsens 49 medlemmar är&lt;br&gt;s.k. fj ärrmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har också bidragit till att det vuxit fram oli-&lt;br&gt;ka former av datorbaserade handelssystem som enligt nationella regler&lt;br&gt;inte betraktas som börser. I USA ökar antalet handelssystem av den typ&lt;br&gt;som benämns Proprietary Trading System (PTS). Deltagande i den han-&lt;br&gt;del som äger rum i dessa handelssystem är för närvarande förbehållet&lt;br&gt;värdepappersföretag och andra professionella aktörer på värdepappers-&lt;br&gt;marknadema samt, i vissa fall, institutionella placerare. Det har emeller-&lt;br&gt;tid diskuterats att öppna möjlighet till direkthandel i sådana handelssys-&lt;br&gt;tem även för privatpersoner. Den snabba framväxten av PTS har förkla-&lt;br&gt;rats med framför allt två faktorer. För det första har den tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen minskat kostnaderna för att starta nya datorbaserade handelssys-&lt;br&gt;tem. Den andra faktorn är att dessa handelssystem har tillkommit som en&lt;br&gt;följd av de önskemål som finns hos framför allt institutionella placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför USA har handelssystem av typen PTS än så länge varit av be-&lt;br&gt;gränsad betydelse. Ett exempel som kan nämnas är den brittiska mäklar-&lt;br&gt;firman Instinet som ägs av informationsföretaget Reuters. Instinet, som&lt;br&gt;inte är någon börs, bedriver en löpande datorbaserad handel med aktier.&lt;br&gt;Instinet är i sin tur börsmedlem vid 16 börser i Europa, Nordamerika och&lt;br&gt;Asien. Företaget blev under år 1996 fj ärrmedlem vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs. Vid den handel som sker genom Instinet paras affårema först ihop&lt;br&gt;(matchas) internt inom systemet. De order som inte matchas i systemet&lt;br&gt;läggs i stället ut som en köp- eller sälj order vid den marknadsplats där&lt;br&gt;aktien är noterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utmärkande drag under senare år har också varit de institutionella&lt;br&gt;placerarnas allt större andel av börshandeln. De ökade möjligheterna till&lt;br&gt;handel över gränserna har inneburit att sådana placerare har kommit att&lt;br&gt;få stor betydelse på det internationella planet. Vid en ökad internationell&lt;br&gt;konkurrens mellan börser är således förmågan att kunna attrahera de in-&lt;br&gt;stitutionella placerarna av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en artikel i OECD:s publikation Financial Market Trends (Nr 6, No-&lt;br&gt;vember 1996) behandlas bl.a. de institutionella placerarnas betydelse för&lt;br&gt;de finansiella marknaderna. Det pekas på att stora institutionella placera-&lt;br&gt;re i allt större utsträckning bygger upp egen kompetens inom sin organi-&lt;br&gt;sation för att kunna värdera aktier och andra värdepapper och för att kun-&lt;br&gt;na delta direkt i handeln. Vidare hänvisas till två undersökningar som&lt;br&gt;nyligen genomförts i USA och Europa om de önskemål som finns hos&lt;br&gt;institutionella placerare. Enligt den amerikanska rapporten planerar 98 %&lt;br&gt;av de större institutionella placerarna i USA att använda handelssystem&lt;br&gt;av typ PTS för sin aktiehandel. Enligt den europeiska undersökningen&lt;br&gt;har över 69 % av de tillfrågade institutionella placerarna bedömt att de&lt;br&gt;alternativa handelssystemen kommer att svara för mer än 10 % av den&lt;br&gt;totala aktiehandeln år 2000. En av de slutsatser som dras i den senare&lt;br&gt;undersökningen är att de överväganden som institutionella placerare gör&lt;br&gt;vid sina affärer sällan kräver att affärerna verkställs snabbt. En andra&lt;br&gt;slutsats är att institutionerna i Europa i närmare hälften av sina affärer&lt;br&gt;använder sig av begränsade (limiterade) order, dvs. order som innehåller&lt;br&gt;en angiven mängd och ett angivet pris i ett handelssystem för kontinuer-&lt;br&gt;lig handel men som inte behöver verkställas snabbt. Slutligen framgår det&lt;br&gt;att institutionerna tillmäter låga kostnader större betydelse än att transak-&lt;br&gt;tionerna genomförs snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikeln görs också den bedömningen att det ökade inflytandet för och&lt;br&gt;ändrade beteendet hos institutionella placerare kan komma att minska&lt;br&gt;behovet av mellanhänder i handeln. De ändrade förutsättningarna har&lt;br&gt;redan, enligt artikeln, lett till att mellanhänderna har sänkt sina avgifter&lt;br&gt;för att kunna behålla marknadsandelar. En tänkbar utveckling som målas&lt;br&gt;upp är att institutionella placerare i allt högre grad kommer att vända sig&lt;br&gt;till alternativa handelssystem, dvs. handelssystem som inte är börser, för&lt;br&gt;att bl.a. minska sina transaktionskostnader. Detta skulle enligt artikeln&lt;br&gt;kunna öka pressen på reglerade marknadsplatser att öppna möjlighet för&lt;br&gt;andra än värdepappersföretag att bli medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa har det under senare år startats ett antal nya börser eller lik-&lt;br&gt;nande marknadsplatser som huvudsakligen tar sikte på aktier i tillväxtfö-&lt;br&gt;retag. Detta har till stora delar gjorts möjligt tack vare den teknik som&lt;br&gt;finns tillgänglig i dag. Som exempel kan nämnas Tradepoint och Alter-&lt;br&gt;native Investment Market (AIM), som båda ligger i London. Andra ex-&lt;br&gt;empel är Nouveau Marché som startades av Parisbörsen år 1996 och&lt;br&gt;Neuer Markt i Tyskland. I slutet av år 1996 startades EASDAQ, som&lt;br&gt;bl.a. ägs av värdepappersföretag och den amerikanska börsen NASDAQ.&lt;br&gt;EASDAQ ligger i Bryssel och beskriver sig som en paneuropeisk börs&lt;br&gt;som riktar sig till tillväxtföretag i främst Europa och Nordamerika. I Sve-&lt;br&gt;rige finns, som tidigare nämnts, bl.a. InnovationsMarknaden (IM) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktietorget - som båda drivs med stöd av värdepappersrörelsetillstånd -&lt;br&gt;samt Stockholms Börsinformation (SBI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under lång tid ansetts vara en nationell angelägenhet att bedri-&lt;br&gt;va börsverksamhet. Börserna i olika länder har oftast varit medlemsägda&lt;br&gt;och medlemsskap har varit förbehållet - i första hand - värdepappersfö-&lt;br&gt;retag men även banker. Det har med andra ord funnits en ensamrätt for&lt;br&gt;dessa institut att delta direkt i börshandeln. Detta har gällt oavsett om&lt;br&gt;handeln skett för egen eller för annans räkning. Även om det fortfarande&lt;br&gt;är ovanligt förekommer det emellertid numera utomlands att andra än&lt;br&gt;värdepappersföretag och banker har möjlighet att bli medlemmar vid en&lt;br&gt;börs. Det kan nämnas att institutionella placerare deltar direkt i handeln&lt;br&gt;vid bl.a. Londonbörsen och Amsterdambörsen. Som ett annat exempel&lt;br&gt;kan nämnas Tradepoint, som är en erkänd börs i Storbritannien och en&lt;br&gt;reglerad marknad i ISD:s mening. Den handel som bedrivs där är öppen&lt;br&gt;för de traditionella professionella mellanhänderna men även för fondför-&lt;br&gt;valtare. Ett krav för att fondförvaltare skall ges tillträde är emellertid att&lt;br&gt;dessa står under tillsyn av IMRO, som är en s.k. självreglerande organi-&lt;br&gt;sation i Storbritannien, eller av motsvarande tillsynsmyndighet i annat&lt;br&gt;land. Handeln vid Tradepoint sker i ett automatisk orderdrivet system där&lt;br&gt;deltagarna är anonyma för varandra. Motpartsriskema minimeras genom&lt;br&gt;att det ställs krav på att deltagarna är anslutna till London Clearing House&lt;br&gt;(LCH), som står för clearing och avveckling av affärerna. För att garante-&lt;br&gt;ra säkerheten i handeln och för att garantera avvecklingen av de affarer&lt;br&gt;som genomförs går LCH in som central motpart.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Utvidgning av börsmedlemskretsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kretsen av aktörer som av en börs kan tillåtas&lt;br&gt;att delta i handeln vid börsen utvidgas. Även andra än värdepap-&lt;br&gt;persinstitut skall kunna tillåtas att delta i börshandeln, om det bara&lt;br&gt;gäller handel för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som har en betryggande kapitalstyrka, ändamålsenlig&lt;br&gt;organisation av verksamheten, nödvändiga riskhanteringsrutiner,&lt;br&gt;säkra tekniska system och i övrigt är lämplig att delta i handeln vid&lt;br&gt;en börs skall kunna bli börsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av aktörer som får delta i handeln vid en börs för annans&lt;br&gt;räkning ändras inte. Detta innebär att sådant deltagande i handeln&lt;br&gt;även i fortsättningen är förbehållet värdepappersinstitut och mot-&lt;br&gt;svarande utländska företag som uppfyller de angivna grundläggan-&lt;br&gt;de kraven för börsmedlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsmedlemmar som inte står under tillsyn skall vara skyldiga att&lt;br&gt;lämna Finansinspektionen de uppgifter den begär rörande verksam-&lt;br&gt;heten som börsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Riksbanken,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och OM, tillstyrker förslaget. Riksgäldskontoret menar&lt;br&gt;därvid att kontoret uttryckligen bör ges rätt att bli börsmedlem. Riksban-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken anser att de kriterier en börs ställer upp för medlemskap bör vara&lt;br&gt;rimliga och tillämpas objektivt och utan diskriminerande syfte. Om den&lt;br&gt;internationella inställningen skulle förändras anser Konkurrensverket att&lt;br&gt;börsmedlemskretsen bör utvidgas även vid handel för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av bl.a. Finansinspektionen, Stockholms fondbörs,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund. Dessa remissinstanser anser att förslaget le-&lt;br&gt;der till ökade motparts- och systemrisker, eftersom aktörer som inte står&lt;br&gt;under tillsyn och som inte är underkastade bl.a. krav på kapitaltäckning&lt;br&gt;samt sundhets- och uppföranderegler tillåts bli medlemmar vid en börs.&lt;br&gt;Av samma skäl anser några av dessa remissinstanser att förslaget leder&lt;br&gt;till kostnadsfördelar for sådana börsmedlemmar som inte står under till-&lt;br&gt;syn. Finansinspektionen och Fondbörsen ifrågasätter också om inte del-&lt;br&gt;tagande i handeln vid en börs för egen räkning är att anse som tillstånds-&lt;br&gt;pliktig verksamhet enligt EG:s investeringstjänstedirektiv (ISD) och la-&lt;br&gt;gen (1991:981) om värdepappersrörelse. Vidare menar bl.a. Finansin-&lt;br&gt;spektionen att förslaget försvårar tillsynsarbetet och ökar riskerna för&lt;br&gt;penningtvätt. Fondbörsen hävdar att det internationella börssamarbetet&lt;br&gt;försvåras om förslaget genomförs, eftersom det i andra länder är bara&lt;br&gt;företag som står under tillsyn som tillåts bli medlemmar vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens förening efterlyser ett klargörande av att den handel&lt;br&gt;som bedrivs av fondbolag, dvs. förvaltare av värdepappersfonder, skall&lt;br&gt;anses vara för egen räkning. Finansinspektionen anser att ett liknande&lt;br&gt;klargörande bör ske när det gäller den handel som ett företag inom en&lt;br&gt;koncern utför för andra koncernföretags räkning. Riksbanken föreslår att&lt;br&gt;det införs en möjlighet att överklaga ett beslut av en börs att vägra med-&lt;br&gt;lemskap&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är börsmedlemskap - enligt LBC - förbehållet institut&lt;br&gt;som är yrkesverksamma som mellanhänder på värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Att lagstiftaren valt att begränsa börsmedlemskapet till just sådana aktö-&lt;br&gt;rer, trots att andra mycket väl skulle kunna uppfylla de krav på bl.a.&lt;br&gt;kompetens och finansiella resurser som i övrigt fordras för att få delta&lt;br&gt;direkt i börshandeln, beror huvudsakligen på hänsynen till den ordning&lt;br&gt;som internationellt tillämpats vad gäller sådant deltagande. Inför den&lt;br&gt;börsreform som genomfördes år 1993 fanns en viss osäkerhet kring hur&lt;br&gt;ett svensk börssystem skulle komma att uppfattas om det i detta hänseen-&lt;br&gt;de avvek från vad som då var internationellt förekommande. Frågan är&lt;br&gt;om sådana hänsyn numera behöver tillmätas samma avgörande betydel-&lt;br&gt;se. Det försiktiga synsätt som i detta avseende intogs vid tillkomsten av&lt;br&gt;den nya börslagstiftningen - vilken bl.a. innebar upphävande av mono-&lt;br&gt;polet för Stockholms fondbörs och en ombildning av Fondbörsen till ak-&lt;br&gt;tiebolag - bör ses mot bakgrund av den känsliga omvandlingsprocess&lt;br&gt;som Fondbörsen då stod inför. Nu i efterhand kan konstateras att Fond-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börsen utvecklats stabilt och blivit accepterad internationellt, vilket inte&lt;br&gt;minst bekräftas av antalet fj ärrmedlemmar som anslutit sig till börsen.&lt;br&gt;Denna positiva utveckling gäller även de andra två auktoriserade svenska&lt;br&gt;börserna, OM och Penningmarknadsinformation PMI AB (PMI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör också att det utomlands kan skönjas en attitydföränd-&lt;br&gt;ring vad gäller möjligheterna för andra än banker och värdepappersföre-&lt;br&gt;tag - framför allt olika typer av institutionella placerare - att delta direkt&lt;br&gt;i börshandel. Som bidragande faktorer till detta måste betraktas den ut-&lt;br&gt;veckling av teknik och reglering som ägt rum inom börsområdet. En yt-&lt;br&gt;terligare omständighet som får anses ha haft betydelse är att möjligheter-&lt;br&gt;na och förutsättningarna for att handla värdepapper över gränserna på&lt;br&gt;olika sätt stadigt har förbättrats. Det senare innebär bl.a. att den interna-&lt;br&gt;tionella konkurrensen mellan börser - och andra marknadsplatser - har&lt;br&gt;ökat. I en sådan konkurrens är det givetvis viktigt för börserna att kunna&lt;br&gt;dra till sig placerarna. Som konkurrensmedel fungerar bl.a. likviditet och&lt;br&gt;effektivitet i handeln samt låga kostnader. Ju fler aktörer som kan attra-&lt;br&gt;heras till en börs desto bättre blir i regel förutsättningarna att kunna upp-&lt;br&gt;fylla sådana önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter finns det anledning att ifrågasätta om nuva-&lt;br&gt;rande begränsning av vilka som kan bli medlemmar vid en börs är moti-&lt;br&gt;verad. Riksbankens uppfattning är att det bör krävas ett skyddsvärt in-&lt;br&gt;tresse som inte marknadens aktörer kan förväntas beakta utan ingrepp&lt;br&gt;från staten för att det skall vara motiverat att i lag begränsa vilka som&lt;br&gt;skall kunna bli medlemmar vid en börs. Regeringen delar denna uppfatt-&lt;br&gt;ning. Sett ur lagstiftarens synvinkel kan tillräckliga argument för att&lt;br&gt;hindra de svenska börserna från att anta medlemmar som uppfyller de&lt;br&gt;grundläggande krav som måste ställas för deltagande i handeln - men&lt;br&gt;som inte tillhör den nu favoriserade kretsen av aktörer - inte längre anses&lt;br&gt;vara för handen. Sakligt sett går det knappast heller att försvara den nu-&lt;br&gt;varande begränsningen av börsmedlemskretsen. Särskilt tydligt blir detta&lt;br&gt;vid en jämförelse med vad som gäller i fråga om direkt deltagande i clea-&lt;br&gt;ringverksamhet, som typiskt sett inrymmer betydligt större risker än själ-&lt;br&gt;va börshandeln. Inte heller möjligheten att delta som kontoförande insti-&lt;br&gt;tut i det kontobaserade systemet hos Värdepapperscentralen VPC AB&lt;br&gt;(VPC) är reserverad for vissa angivna aktörer. I de fall börs- och clearing&lt;br&gt;är sammankopplad, antingen inom samma företag eller uppdelad på skil-&lt;br&gt;da företag, finns det fördelar för aktörerna med att direkttillträde kan nås&lt;br&gt;till båda dessa led i en värdepapperstransaktion. Än mer tydliga blir för-&lt;br&gt;delarna om även möjligheten att göra registreringar i VPC:s system räk-&lt;br&gt;nas in. För de aktörer som ges möjlighet att kunna delta i alla leden i&lt;br&gt;transaktionskedjan - utan att behöva gå via en mellanhand - finns förut-&lt;br&gt;sättningar att nedbringa kostnaderna. I huvudsak samma skäl för att vid-&lt;br&gt;ga börsmedlemskretsen som de nu redovisade anförs också i den prome-&lt;br&gt;moria med synpunkter på den svenska finansiella infrastrukturen som&lt;br&gt;vice riksbankschefen Stefan Ingves presenterade i mars 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den nu beskrivna bakgrunden att det bör öppnas&lt;br&gt;möjlighet även för andra aktörer än banker och värdepappersföretag att&lt;br&gt;bli medlemmar vid en börs. Detta bör emellertid bara vara möjligt om&lt;br&gt;handeln sker för egen räkning. I övriga fall, dvs. vid handel för annans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkning, bör nuvarande ordning behållas. Att handel for annans räkning&lt;br&gt;är tillståndspliktig och skall stå under tillsyn av Finansinspektionen följer&lt;br&gt;för övrigt redan av bestämmelserna i lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. I det följande redogörs för de närmare överväganden som ligger&lt;br&gt;till grund för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risker vid börshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument som skulle kunna anföras till stöd för att behålla den nuva-&lt;br&gt;rande ordningen - med en i lag bestämd begränsning av börsmedlems-&lt;br&gt;kretsen - är att riskerna i handeln kan öka om företag som inte står under&lt;br&gt;tillsyn tillåts att delta. VMK pekade på detta och menade att det kan upp-&lt;br&gt;stå osäkerhet om de icke-finansiella medlemmarna har ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar att fullfölja ingångna affärer eller, om affären inte blir av, er-&lt;br&gt;sätta motparten dennes eventuella förlust (SOU 1989:72, Del 1, s. 352).&lt;br&gt;Liknande synpunkter har framförts av några remissinstanser, bl.a. Finan-&lt;br&gt;sinspektionen och Svenska Fondhandlareföreningen. Dessa menar bl.a.&lt;br&gt;att systemriskema ökar om företag som inte är underkastade krav&lt;br&gt;på kapitaltäckning och andra kapitalkrav tillåts att bli medlemmar vid en&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med fondpapper såsom exempelvis aktier och obligationer är&lt;br&gt;förenad med risker av olika slag. Dessa risker kan delas in på olika sätt.&lt;br&gt;En indelningsgrund är motpartsrisker, som är kopplade till brister hos&lt;br&gt;motparten, och andra risker. Med andra risker avses operativa, administ-&lt;br&gt;rativa och legala risker. De största riskerna vid handeln med fondpapper&lt;br&gt;anses normalt föreligga vid de avslutande momenten, nämligen clearing&lt;br&gt;och avveckling av transaktionerna. En bedömning av riskerna bör emel-&lt;br&gt;lertid avse samtliga led, från avslutet på marknadsplatsen till dess att af-&lt;br&gt;fären faktiskt avvecklas genom att köparen erhåller de köpta fondpappe-&lt;br&gt;ren och säljaren likviden för de sålda instrumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand risken för brister hos motparten som vissa av re-&lt;br&gt;missinstanserna anfört till stöd för att behålla nuvarande ordning. Mot-&lt;br&gt;partsriskema kan vara av olika slag. En typ av motpartsrisker är kre-&lt;br&gt;ditrisker, dvs. risken för att affärer inte avvecklas till sitt fulla värde, an-&lt;br&gt;tingen vid den avtalade avvecklingstidpunkten eller vid någon annan tid-&lt;br&gt;punkt därefter. Kreditriskbegreppet omfattar såväl ersättningkostnadsrisk&lt;br&gt;som kapitalrisk. Med er sättningsko stnadsrisk avses risken för att en mot-&lt;br&gt;part under tiden mellan avslut och avveckling fallerar. Parten behöver&lt;br&gt;inte fullgöra sin del av affären men det finns en risk för att parten måste&lt;br&gt;göra en ersättningsaffär till ett annat, sämre pris. Kapitalrisk är risken för&lt;br&gt;förlust av de finansiella instrument eller den betalning som överförts till&lt;br&gt;en motpart som ställer in betalningarna. Denna typ av kreditrisk är främst&lt;br&gt;ett resultat av att betalning och leverans inte sker samtidigt. Frågor&lt;br&gt;om kapitalrisker har särskilt uppmärksammats vid valutahandel när av-&lt;br&gt;vecklingen av affärer kräver leverans av valuta i en tidszon medan mot-&lt;br&gt;leveranser sker i en annan tidszon. En ytterligare typ av motpartsrisk är&lt;br&gt;likviditetsrisk som innebär risken för att avvecklingen av affärer inte&lt;br&gt;kommer att ske vid rätt tidpunkt utan först viss tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan utformningen av handelssystem kan ha betydelse ur motparts-&lt;br&gt;risksynpunkt, nämligen beroende på i vilken utsträckning systemet med-&lt;br&gt;ger en möjlighet för parter att själva välja sina motparter. I vissa automa-&lt;br&gt;tiska handelssystem, som t.ex. SAX-systemet vid Stockholms fondbörs,&lt;br&gt;sker avslut automatiskt utan möjlighet för en part att pröva motpartens&lt;br&gt;förmåga att leverera eller att betala. Det bör därvid anmärkas att affärer&lt;br&gt;mellan börsmedlemmama i Fondbörsen även kan ske utanför handels-&lt;br&gt;systemet, direkt mellan medlemmarna. Sådana affärer skall dock anmälas&lt;br&gt;till Fondbörsen. Det vanliga på penningmarknaden i Sverige är att affä-&lt;br&gt;rerna görs upp per telefon direkt mellan aktörerna och dessa kan således&lt;br&gt;på denna marknad pröva om de vill göra avslut med en viss motpart.&lt;br&gt;Motpartsrisken kan i varierande utsträckning också övertas av en clea-&lt;br&gt;ringorganisation. Så sker i betydande omfattning beträffande derivathan-&lt;br&gt;deln i Sverige, eftersom OM Stockholm går in som motpart vid alla av-&lt;br&gt;slut vid OM:s börsverksamhet. OM är också motpart i många affärer med&lt;br&gt;räntederivat, dock går OM in som motpart först när affären anmälts till&lt;br&gt;OM:s clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearing och avveckling av affärer i Sverige med fondpapper sker re-&lt;br&gt;gelmässigt genom VPC. Därvid tillämpas ett system där leverans av&lt;br&gt;fondpapper sker endast om motprestation, dvs. betalning, samtidigt full-&lt;br&gt;görs. Någon kapitalrisk kan således inte anses föreligga. Däremot före-&lt;br&gt;ligger det ersättningskostnadsrisker och likviditetsrisker, eftersom det&lt;br&gt;normalt går viss tid mellan avslut och avveckling av en affär. Hur dessa&lt;br&gt;risker vid clearing och avveckling kan hanteras har behandlats i prop.&lt;br&gt;1995/96:50 Clearingverksamhet m.m. s. 43-51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar som framförts innebär bl.a. att motpartsriskerna, lik-&lt;br&gt;som eventuella systemrisker, ökar genom att den nya medlemskategorin,&lt;br&gt;till skillnad från banker och värdepappersbolag, inte är underkastad krav&lt;br&gt;på kapitaltäckning och andra kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis har sådana krav betydelse för eventuella motpartsrisker i&lt;br&gt;samband med handel vid en börs. Som påpekats av vissa remissinstanser&lt;br&gt;gäller detta särskilt vid deltagande i handelssystem där motparten inte är&lt;br&gt;känd. Om samtliga aktörer har tillräckligt stark soliditet minskas i bety-&lt;br&gt;dande utsträckning risken för att de affärer som görs på börsen inte full-&lt;br&gt;följs. Krav på lägsta kapitalbas och kapitaltäckning är ett sätt att tillför-&lt;br&gt;säkra att de inblandade aktörerna har tillräckligt stark ekonomi för att&lt;br&gt;delta i handeln. Det bör emellertid betonas att det förslag som nu lämnas&lt;br&gt;inte innebär att kraven på tillräckliga finansiella resurser hos medlem-&lt;br&gt;marna efterges. Även om börsen i och för sig skall avgöra vilka aktörer&lt;br&gt;som skall kunna bli medlemmar gäller således vissa grundläggande krav.&lt;br&gt;Ett sådant krav är att börsmedlemmar har en betryggande kapitalstyrka.&lt;br&gt;Det åligger börsen att vid bestämmandet av de kriterier som skall gälla&lt;br&gt;för tillträde till börsen bestämma kapitalkraven på ett sådant sätt att&lt;br&gt;trygghet i handeln tillförsäkras. Tryggheten i handeln kan emellertid sä-&lt;br&gt;kerställas också på andra sätt än genom strikta kapitalkrav. Detta kan&lt;br&gt;t.ex. ske genom att det införs krav på ställande av säkerhet eller att be-&lt;br&gt;gränsa storleken av de affärer som icke-finansiella företag får göra (se&lt;br&gt;prop. 1991/92:113 s. 81). Som jämförelse kan nämnas att börsen i sitt&lt;br&gt;avtal om automatisk orderförmedling ställer krav på att medlemmarna - i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till de kunder som önskar använda sig av den tjänsten - fast-&lt;br&gt;ställer limiter avseende volym eller värde och andra erforderliga riskbe-&lt;br&gt;gränsningar för de order som förmedlas automatiskt. Börser är också&lt;br&gt;oförhindrade att kräva att medlemsföretagen direkt eller indirekt skall&lt;br&gt;vara clearingmedlemmar i en clearingorganisation för de finansiella in-&lt;br&gt;strument som handlas vid börsen. Det bör också framhållas att kraven&lt;br&gt;kan bestämmas på olika sätt beroende på om medlemsföretag står under&lt;br&gt;tillsyn eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De motpartsrisker, i form av ersättningskostnadsrisker och likviditets-&lt;br&gt;risker, som kan föreligga vid handel vid en svensk börs kan således han-&lt;br&gt;teras på olika sätt. Detta gäller oavsett om en medlem står under tillsyn&lt;br&gt;eller inte. Dessutom har Finansinspektionen i sin egenskap av till-&lt;br&gt;synsmyndighet för börser ett stort inflytande över att de krav som ställs&lt;br&gt;för börsmedlemskap sätts tillräckligt högt. Om inspektionen anser att de&lt;br&gt;krav en börs ställer för medlemskap inte är godtagbara har således, som&lt;br&gt;bl.a. påpekats av AP-fonden (första-tredje fondstyrelserna), inspektionen&lt;br&gt;skyldighet att ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De risker som beskrivits ovan tar framför allt sikte på förhållandet&lt;br&gt;mellan parterna i en transaktion. Riskerna kan emellertid också, som flera&lt;br&gt;remissinstanser varit inne på, innebära att den part som drabbas i sin tur&lt;br&gt;inte kan fullgöra sina åtaganden mot tredje man. Denna typ av störningar&lt;br&gt;kan fortplanta sig genom det finansiella systemet och ge spridningsef-&lt;br&gt;fekter till övriga aktörer och andra marknader (s.k. dominoeffekt). Detta&lt;br&gt;brukar beskrivas som systemrisker. Att en parts fallissemang drabbar&lt;br&gt;även andra aktörer utanför det ursprungliga partsforhållandet innebär&lt;br&gt;emellertid inte att en systemrisk har aktualiserats. För att en systemrisk&lt;br&gt;skall anses föreligga krävs situationer som för med sig betydande likvi-&lt;br&gt;ditets- eller kreditproblem och som hotar det finansiella systemets stabi-&lt;br&gt;litet. Systemrisker har bl.a. definierats på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En systemkris är en störning som allvarligt påverkar funktionen av&lt;br&gt;det finansiella systemet och, i extrema fall, orsakar ett fullständigt&lt;br&gt;sammanbrott i det. Systemrisker är risker som potentiellt kan orsaka&lt;br&gt;en sådan kris. Systemkriser kan ha sitt ursprung i en mängd orsaker,&lt;br&gt;men resultatet blir att de påverkar åtminstone en av tre nyckelfunktio-&lt;br&gt;ner i det finansiella systemet: Kreditallokering, betalningar eller pris-&lt;br&gt;bilden på finansiella tillgångar” .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hanteringen av systemrisker diskuteras återkommande i oli-&lt;br&gt;ka internationella sammanhang. En arbetsgrupp inom den s.k. Trettio-&lt;br&gt;gruppen, som är en världsomspännande privat sammanslutning av ex-&lt;br&gt;perter från olika organisationer på de finansiella marknaderna, publicera-&lt;br&gt;de under sommaren 1997 rapporten Global Institutions, National Super-&lt;br&gt;vision and Systemic Risk. I rapporten definieras systemrisker som risker&lt;br&gt;för plötsliga oförutsedda händelser som skadar det finansiella systemet i&lt;br&gt;sådan omfattning att hela ekonomin skadas. För att en risk skall kvalifi-&lt;br&gt;ceras som en systemrisk krävs enligt rapporten att effekterna av en stör-&lt;br&gt;ning sprider sig i och hotar hela det finansiella systemet, inte endast en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Se rapporten ”Recent Developments in International Interbank Relations”, Bank for&lt;br&gt;International Settlement, Basle, 1992, sid. 25, not 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av det. Som exempel på situationer som skulle kunna ge upphov till&lt;br&gt;en systemrisk nämns ett plötsligt fallissemang hos en större aktör inom&lt;br&gt;det finansiella systemet, ett tekniskt haveri i ett kritiskt skede hos betal-&lt;br&gt;nings- eller värdepappersavvecklingssystem och politiska chocker allti-&lt;br&gt;från invasioner till införandet av valutarestriktioner som drabbar ett stör-&lt;br&gt;re finansiellt centrum. Enligt rapporten kan denna typ av händelser störa&lt;br&gt;funktionen på finansiella marknader genom att forstöra det ömsesidiga&lt;br&gt;förtroende som de flesta finansiella transaktioner bygger på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis inträffa att den som deltar i handeln vid en börs,&lt;br&gt;på samma sätt som vid annan affärsverksamhet, inte kan fullgöra sina&lt;br&gt;förpliktelser. I sådana fall drabbas den som är motpart i transaktionen,&lt;br&gt;varvid motpartsrisken aktualiseras. Som framgått föreligger det emeller-&lt;br&gt;tid inte i Sverige någon risk för att förlora hela det värde som affären&lt;br&gt;omfattar. Vidare kan det uppstå spridningseffekter genom att även andra&lt;br&gt;deltagare i börshandeln kan drabbas av fallissemang hos en aktör. Detta&lt;br&gt;innebär emellertid inte i sig att det föreligger en systemrisk. För att hän-&lt;br&gt;delsen skall kunna klassificeras som en systemrisk torde krävas att en&lt;br&gt;större aktör på de finansiella marknaderna, t.ex. någon av de större ban-&lt;br&gt;kerna, får plötsliga och oförutsedda problem att fullgöra sina förpliktelser&lt;br&gt;och att detta får spridningseffekter i hela det finansiella systemet, således&lt;br&gt;inte endast för den handel som äger rum vid börsen. Problem för större&lt;br&gt;aktörer inom den krets som för närvarande är medlemmar vid Fondbör-&lt;br&gt;sen skulle möjligen kunna ge upphov till en kris. Det är emellertid ytterst&lt;br&gt;osannolikt att icke-fmansiella företag endast genom sitt deltagande i ett&lt;br&gt;handelssystem såsom en börs skulle kunna orsaka problem för ett större&lt;br&gt;finansiellt företag. Som tidigare påpekats har också en börs möjlighet att&lt;br&gt;genom de regler den ställer upp begränsa såväl risken för ett fallissemang&lt;br&gt;hos en börsmedlem som effekterna av ett sådant fallissemang. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund kan förslaget inte anses leda till några ökade systemrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel för egen räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen och Stockholms Fondbörs har ifrågasatt om inte&lt;br&gt;medlemskap avseende handel för egen räkning vid en börs i sig innebär&lt;br&gt;att investeringstjänster tillhandahålls tredje man på ett sådant sätt att krav&lt;br&gt;på auktorisation och tillsyn föreligger enligt EG:s investeringstjänstedi-&lt;br&gt;rektiv (ISD) och lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISD är avsett att förverkliga den inre marknaden på värdepappersom-&lt;br&gt;rådet. Syftet med direktivet anges i ingressen vara att omfatta företag till&lt;br&gt;vilkas normala verksamhet hör att yrkesmässigt till tredje man tillhanda-&lt;br&gt;hålla investeringstjänster. Direktivet omfattar värdepappersföretag. Med&lt;br&gt;värdepappersföretag förstås i första hand juridiska personer vars regel-&lt;br&gt;mässiga verksamhet eller rörelse består i att yrkesmässigt tillhandahålla&lt;br&gt;investeringstjänster till tredje man (artikel 1). Bland de investe-&lt;br&gt;ringstjänster som omfattas av direktivets krav på auktorisation m.m. in-&lt;br&gt;går handel för egen räkning med sådana finansiella instrument som räk-&lt;br&gt;nas upp i direktivet. Direktivet innehåller emellertid inte någon beskriv-&lt;br&gt;ning av vad som skall anses utgöra &amp;quot;handel för egen räkning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver obligatorisk auktorisation och hemlandstillsyn&lt;br&gt;av värdepappersföretag. De företag som uppfyller villkoren i direktivet&lt;br&gt;åtnjuter det s.k. europapasset, vilket innebär att de får erbjuda sina tjäns-&lt;br&gt;ter till kunder i andra medlemsländer på i princip samma villkor som i&lt;br&gt;hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISD föreskriver även att värdepappersföretag som auktoriserats och&lt;br&gt;står under tillsyn direkt eller indirekt skall få bli medlemmar i eller få&lt;br&gt;tillträde till reglerade marknader, exempelvis börser (artikel 15). Däremot&lt;br&gt;berörs inte frågan om möjligheterna för andra än värdepappersföretag att&lt;br&gt;bli medlemmar i en börs. I ingressen till direktivet sägs dock att de regle-&lt;br&gt;rade marknadernas struktur även i fortsättningen måste bestämmas av&lt;br&gt;nationell lagstiftning, men att denna inte får utgöra hinder för liberalise-&lt;br&gt;ringen av tillträde till reglerade marknader i värdländerna för värdepap-&lt;br&gt;persföretag som i hemlandet har auktorisation att erbjuda de tjänster som&lt;br&gt;omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse får värdepappersrörel-&lt;br&gt;se, utom i vissa särskilt angivna undantagsfall, drivas endast efter till-&lt;br&gt;stånd av Finansinspektionen. Enligt punkten 3 i samma paragraf får till-&lt;br&gt;stånd ges för handel med finansiella instrument för egen räkning. Enligt&lt;br&gt;uppgift från Finansinspektionen finns det inte något värdepappersbolag&lt;br&gt;som bedriver värdepappersrörelse enbart med stöd av ett sådan tillstånd.&lt;br&gt;Det som förekommer är att tillstånd till handel för egen räkning innehas&lt;br&gt;tillsammans med tillstånd att bedriva en eller flera av de övriga till-&lt;br&gt;ståndspliktiga verksamheterna, t.ex. kommissionshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om värdepappersrörelse infördes innan ISD&lt;br&gt;hade beslutats och innan Sverige börjat delta i EES-samarbetet. Vid den&lt;br&gt;tidpunkten fanns emellertid inom EG ett förslag till investeringstjänstedi-&lt;br&gt;rektiv och de svenska bestämmelserna utformades med beaktande av det&lt;br&gt;förslaget. I direktivförslaget behandlades två typer av handel för egen&lt;br&gt;räkning, nämligen verksamhet som marknadsgarant (market maker) och&lt;br&gt;&amp;quot;köp och försäljning av överlåtbara värdepapper m.m. för egen räkning&lt;br&gt;och på egen risk i syfte att göra en vinst mellan köp- och säljpris”. Di-&lt;br&gt;rektivet i dess slutliga utformning talar emellertid bara om handel för&lt;br&gt;egen räkning, utan att det närmare preciseras vad detta innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handel för egen räkning i lagen om värdepappersrörelse avses en-&lt;br&gt;ligt uttalanden i motiven yrkesmässig handel med finansiella instrument&lt;br&gt;där det primära är att tillhandahålla en tjänst åt kunderna, t.ex. vid verk-&lt;br&gt;samhet som marknadsgarant. Själva handeln skall vara ett huvudmoment&lt;br&gt;i företagets affärsidé och inkomsterna skall normalt komma från skillna-&lt;br&gt;den mellan köp- och säljkurser eller avgifter. Vinsten skall således inte i&lt;br&gt;första hand skapas genom värdetillväxt i de finansiella instrumenten.&lt;br&gt;Förvärv och överlåtelser som utgör ett led i t.ex. ett industriföretags eller&lt;br&gt;ett försäkringsbolags normala kapitalförvaltning faller utanför definitio-&lt;br&gt;nen och är därför inte tillståndspliktig verksamhet (prop. 1990/91:142 s.&lt;br&gt;110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ISD kan först konstateras att direktivet inte utgör något hin-&lt;br&gt;der för fysiska och juridiska personer som inte är värdepappersföretag att&lt;br&gt;bli medlemmar vid en börs. Den utvidgning av börsmedlemskretsen som&lt;br&gt;här föreslås torde ha betydelse huvudsakligen för s.k. institutionella pla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cerare såsom exempelvis försäkringsbolag och olika fondförvaltare. Des-&lt;br&gt;sa omfattas emellertid inte av ISD. En annan kategori placerare som&lt;br&gt;skulle kunna tänkas vara intresserade av medlemskap vid en börs är fö-&lt;br&gt;retag inom koncerner som uteslutande tillhandahåller investeringstjänster&lt;br&gt;till andra foretag inom koncernen. Även sådana s.k. internbanker är un-&lt;br&gt;dantagna från direktivets tillämpning. Oavsett hur ISD:s egenhandelsbe-&lt;br&gt;grepp skall tolkas utgör därför direktivet inte något hinder mot att nu&lt;br&gt;nämnda kategorier placerare ges möjlighet att bli börsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana juridiska personer som inte uttryckligen är undantagna från&lt;br&gt;ISD blir däremot direktivets egenhandelsbegrepp mer relevant. Det kan&lt;br&gt;emellertid påpekas att endast sådana företag som i sin regelmässiga rö-&lt;br&gt;relse eller verksamhet yrkesmässigt tillhandahåller investeringstjänster&lt;br&gt;till tredje man är att anse som värdepappersföretag i direktivets mening.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning bör inte enbart det förhållandet att en pla-&lt;br&gt;cerare deltar direkt i handeln vid en börs medföra att det blir fråga om en&lt;br&gt;tjänst som yrkesmässigt tillhandahålls tredje man. Det finns heller ingen-&lt;br&gt;ting som tyder på att detta skulle ha varit avsikten när ISD antogs. Att ett&lt;br&gt;företag deltar i handeln vid en börs för egen räkning - utan att fungera&lt;br&gt;som marknadsgarant eller liknande - torde således inte vara att anse som&lt;br&gt;tillståndspliktig handel för egen räkning i ISD:s mening. Därmed utgör&lt;br&gt;direktivet inte i något avseende ett hinder mot att det öppnas möjlighet&lt;br&gt;för sådana företag att bli börsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Finansinspektionen, har efterfrågat klargö-&lt;br&gt;rande uttalanden om tolkningen av begreppet handel för egen räkning i&lt;br&gt;ISD. Eftersom det är fråga om en EG-rättsakt är emellertid utrymmet för&lt;br&gt;den svenska lagstiftaren att göra vägledande tolkningsuttalanden begrän-&lt;br&gt;sat. Klart är emellertid att verksamhet som marknadsgarant omfattas. I&lt;br&gt;övrigt omfattas egenhandel av direktivets bestämmelser, om den bedrivs&lt;br&gt;på ett sådant sätt att det kan sägas vara fråga om att yrkesmässigt erbjuda&lt;br&gt;tredje man en tjänst; detta följer av att det företag som i sådana fall er-&lt;br&gt;bjuder tjänsten per definition blir ett värdepappersföretag i direktivets&lt;br&gt;mening. En tjänst som skulle kunna rymmas inom en sådan beskrivning&lt;br&gt;är när ett värdepappersföretag som har tillstånd att bedriva kommissions-&lt;br&gt;handel samtidigt tillhandahåller sina kunder faciliteter att handla ur före-&lt;br&gt;tagets eget lager av finansiella instrument. Andra tydliga exempel kan&lt;br&gt;vara svåra att ge och bedömningen måste därför ske utifrån omständig-&lt;br&gt;heterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det egenhandelsbegrepp som används i lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse bör det först slås fast att värdepappersbolag och banker&lt;br&gt;alltid måste ha tillstånd för att få bedriva handel för egen räkning, om de&lt;br&gt;samtidigt bedriver annan verksamhet som är tillståndspliktig enligt den&lt;br&gt;lagen. Om det inte är fråga om tillståndspliktig egenhandel i egentlig me-&lt;br&gt;ning krävs nämligen ett s.k. sidoverksamhetstillstånd för att handeln skall&lt;br&gt;få bedrivas parallellt med kundhandel. Undantag gäller endast för sådan&lt;br&gt;egenhandel som kan sägas utgöra ett led i en normal likviditetsförvalt-&lt;br&gt;ning (jfr 4 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse). Kravet på tillstånd,&lt;br&gt;oavsett om det är fråga om ett vanligt tillstånd eller ett sidoverksamhets-&lt;br&gt;tillstånd är i dessa fall motiverat av den intressekonflikt som kan uppstå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när värdepappersbolaget eller banken både handlar på uppdrag av kunder&lt;br&gt;och for egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där egenhandeln är den enda verksamhet som bedrivs hänvisas&lt;br&gt;till de tidigare i detta avsnitt redovisade uttalanden som gjordes i sam-&lt;br&gt;band med att lagen om värdepappersrörelse infördes. Dessa synes inne-&lt;br&gt;bära att åtagande som marknadsgarant kräver tillstånd men att handel&lt;br&gt;som utgör ett led i industriföretags och försäkringsbolags norma-&lt;br&gt;la kapitalförvaltning inte gör det. I övriga fall får det bli en bedömning av&lt;br&gt;om handeln syftar till vinst genom värdetillväxt i de finansiella instru-&lt;br&gt;menten eller om inkomsterna kommer från skillnaden mellan köp- och&lt;br&gt;säljkurser eller genom avgifter. Dessa gränsdragningar har emellertid inte&lt;br&gt;annan betydelse för frågan om börsmedlemskap än att en börs bör vägra&lt;br&gt;medlemskap om ett företag bedriver tillståndspliktig egenhandel utan att&lt;br&gt;ha tillstånd till det från Finansinspektionen. Om en börs är osäker på om&lt;br&gt;tillståndsplikt föreligger kan den konsultera Finansinspektionen innan&lt;br&gt;medlemskap beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har begärt ett klargörande av om investe-&lt;br&gt;ringstjänster som ett företag tillhandahåller endast inom den egna kon-&lt;br&gt;cernen skall anses vara handel för egen räkning. Inspektionen har därvid&lt;br&gt;upplyst att den i sin praxis inte ansett sådana företag vara tillståndsplikti-&lt;br&gt;ga enligt lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 lagen om värdepappersrörelse förstås&lt;br&gt;med värdepappersrörelse sådan verksamhet som består i att yrkesmässigt&lt;br&gt;tillhandahålla sådana tillståndspliktiga tjänster som anges i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;samma lag. En av dessa tillståndspliktiga tjänster är handel med finansi-&lt;br&gt;ella instrument för annans räkning i eget namn (s.k. kommissionshandel).&lt;br&gt;Detta innebär att kommissionshandel som bedrivs för andra företags räk-&lt;br&gt;ning inom samma koncern formellt sett faller under lagens tillståndskrav.&lt;br&gt;Som Finansinspektionen påpekat är emellertid dessa fall uttryckligen&lt;br&gt;undantagna från ISD:s tillämpningsområde (artikel. 2.2.b). Detta torde&lt;br&gt;främst kunna förklaras med att det inte finns något behov av kundskydds-&lt;br&gt;regler när ett företag utför investeringstjänster uteslutande för andra kon-&lt;br&gt;cernföretags räkning. Eftersom det övergripande syftet med lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse är att skydda investerarna, och mot bakgrund av att&lt;br&gt;det inom EG gjorts undantag för dessa fall, kan den tolkning inspektio-&lt;br&gt;nens tillämpat i sin praxis emellertid sägas ha starkt fog för sig. Med&lt;br&gt;hänsyn till detta och då det finns anledning att undanröja eventuella tvek-&lt;br&gt;samheter när det gäller tjänster åt företag inom samma koncern bör det&lt;br&gt;införas en undantagsbestämmelse i lagen om värdepappersrörelse som&lt;br&gt;klargör att tillståndsplikt inte föreligger i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom företag som endast handlar på uppdrag av andra företag inom&lt;br&gt;samma koncern inte kommer att behöva ha tillstånd enligt lagen om vär-&lt;br&gt;depappersrörelse, bör dessa kunna bli medlemmar vid en börs på samma&lt;br&gt;villkor som investerare som handlar för egen räkning. Varje enskilt före-&lt;br&gt;tag inom en koncern är emellertid en juridisk person och det är därför&lt;br&gt;främmande att tala om att handeln utförs för egen räkning. Det bör av det&lt;br&gt;skälet uttryckligen anges i lagtexten att nu nämnda fall skall likställas&lt;br&gt;med handel för egen räkning. Motsvarande klargöranden i lagen bör gö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras även när det gäller förutsättningarna för medlemskap i en clearingor-&lt;br&gt;ganisation eller att bli kontoförande institut enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens förening har begärt ett förtydligande av att den handel&lt;br&gt;som fondbolag bedriver skall anses vara för egen räkning. Fondbolag kan&lt;br&gt;sägas vara bolag som har ett förvaltningsuppdrag avseende en avgränsad&lt;br&gt;förmögenhetsmassa som ägs gemensamt av fondandelsinnehavama.&lt;br&gt;Denna förmögenhetsmassa utgörs av det samlade värdet av de finansiella&lt;br&gt;instrument som ingår i värdepappersfonden. Fondbolaget äger således&lt;br&gt;inte värdepapperen men har i praktiken en diskretionär rätt att besluta om&lt;br&gt;köp och försäljningar inom ramen för de bestämmelser som finns i lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder. En ytterligare begränsning följer av&lt;br&gt;de riktlinjer som anges i fondbestämmelsema. Enligt 12 § lagen om vär-&lt;br&gt;depappersfonder företräder fondbolaget andelsägarna i alla frågor som&lt;br&gt;rör fonden och vid förvaltningen skall det handla i eget namn. Enligt re-&lt;br&gt;geringens uppfattning bör, utan att detta uttryckligen behöver preciseras i&lt;br&gt;lagtexten, fondbolag och motsvarande utländska förvaltare av värdepap-&lt;br&gt;persfonder anses handla för egen räkning vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna om börsmedlemskap. I börsens prövning av medlemsansökan bör i&lt;br&gt;sådana fall ingå en kontroll av att fondbolaget har tillstånd att bedriva&lt;br&gt;fondverksamhet och att medlemskapet är relevant för den verksamhet&lt;br&gt;som fondbolaget får bedriva enligt tillståndet. Det kan tilläggas att vär-&lt;br&gt;depappersfonder och förvaltare av sådana fonder, t.ex. fondbolag, ut-&lt;br&gt;tryckligen är undantagna från ISD:s tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensaspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser invänder mot denna del av förslaget utifrån&lt;br&gt;konkurrensaspekter. Således anser Sveriges Aktiesparares Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen att för-&lt;br&gt;slaget ger icke-finansiella företag kostnadsfördelar i förhållande till fö-&lt;br&gt;retag som står under tillsyn, genom att den förra kategorin inte är under-&lt;br&gt;kastade krav på kapitaltäckning och andra regler som gäller vid tillsynen.&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen menar dessutom att förslaget gynnar&lt;br&gt;indirekt aktieägande, exempelvis kunder hos försäkringbolag och andels-&lt;br&gt;ägare i värdepappersfonder, på bekostnad av direkt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget som sådant medför inte att icke-finansiella företag får&lt;br&gt;några kostnadsfördelar. Det ankommer nämligen på respektive börs att&lt;br&gt;avgöra vilka kapitalkrav som skall ställas på sådana företag. Det kan till&lt;br&gt;och med bli så att kapitalkraven på icke-finansiella företag ställs högre än&lt;br&gt;på företag som står under tillsyn. Det är dessutom ett egenintresse för&lt;br&gt;börser att ställa kapitalkraven tillräckligt högt, eftersom detta är ägnat att&lt;br&gt;öka förtroendet för verksamheten och på så sätt skapa bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att marknadsplatsen skall bli attraktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att bestämmelserna om kapitaltäckning för banker&lt;br&gt;och värdepappersbolag gäller för institutens egen handel med finansiella&lt;br&gt;instrument oavsett om denna utförs på eller vid sidan av en börs. Det&lt;br&gt;faktum att banker och värdepappersbolag omfattas av krav&lt;br&gt;på kapitaltäckning har således inget obetingat samband med frågan om&lt;br&gt;tillträdeskraven för börsmedlemskap och deltagandet i börshandel. Det-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma torde for övrigt kunna sägas om merparten av de rörelse- och till- Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;synsregler som gäller för sådan verksamhet som bedrivs av dessa institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På nu anförda skäl innebär förslaget om utvidgat börsmedlemskap inte&lt;br&gt;nödvändigtvis några fördelar för exempelvis kunder hos försäkringsbolag&lt;br&gt;och andelsägare i värdepappersfonder i förhållande till investerare som&lt;br&gt;väljer att själva handla med aktier. Det är dessutom svårt att göra en så-&lt;br&gt;dan jämförelse, eftersom kunder hos försäkringsbolag och fondandelsä-&lt;br&gt;gare belastas med avgifter som inte behöver följa med ett direktägande&lt;br&gt;av aktier. Det kan dessutom förmodas att förslaget inte motverkar den&lt;br&gt;utveckling mot ökad konkurrens och lägre courtage hos bankinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag som kunnat skönjas under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ge andra än finansiella företag en möjlighet till börsmedlemskap&lt;br&gt;skulle enligt regeringens uppfattning i stället bidra till att konkurrensen&lt;br&gt;ökar. Det kan förmodas att vissa av de större institutionella placerarna -&lt;br&gt;t.ex. försäkringsbolag och pensionsfonder - väljer att delta direkt i han-&lt;br&gt;deln vid en börs. Detta är emellertid förenat med initiala kostnader för&lt;br&gt;utbildning av personal, uppkoppling osv. De traditionella medlemmarna,&lt;br&gt;dvs. banker och värdepappersbolag, kommer därför med all säkerhet att&lt;br&gt;spela en stor roll som direkta aktörer i börshandeln även om den nuva-&lt;br&gt;rande begränsning av börsmedlemskretsen som finns i lagen avskaffas.&lt;br&gt;Den ökade konkurrensen kan medföra att bankerna och värdepappersbo-&lt;br&gt;lagen ges ytterligare incitament att anpassa verksamheten till marknadens&lt;br&gt;förväntningar och att utveckla nya tekniker och produkter (jfr prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 62 och 63). Dessutom kan en ökad konkurrens fa positiva&lt;br&gt;effekter på avgiftssättningen. Detta framhålls även i den nämnda prome-&lt;br&gt;morian från Stefan Ingves. Sett i ett internationellt perspektiv kan en för-&lt;br&gt;bättrad konkurrens förmodas leda till att den svenska finansmarknadens&lt;br&gt;attraktivitet ökar (jfr prop. 1995/96:50 s. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden av en utveckling mot större konkurrens mellan börser i olika&lt;br&gt;länder blir allt tydligare. Det är därför viktigt att de svenska börserna ges&lt;br&gt;goda förutsättningar att kunna delta i denna konkurrens, givetvis utan att&lt;br&gt;det tummas på de grundläggande verksamhetskrav som ställs upp för&lt;br&gt;börser. De svenska börserna måste även framdeles kunna attrahera ut-&lt;br&gt;ländskt kapital och utländska aktörer. Sett ur detta perspektiv kan möj-&lt;br&gt;ligheten att kunna vidga börsmedlemskretsen visa sig vara en viktig fak-&lt;br&gt;tor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konkurrensaspekter som nu nämnts talar entydigt för att börsmed-&lt;br&gt;lemskretsen bör utvidgas, när det gäller sådan handel som sker för egen&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs har framhållit att införandet av automatisk order-&lt;br&gt;förmedling vid Fondbörsen redan har lett till förenklat tillträde, ökad&lt;br&gt;konkurrens och lägre priser. Fondbörsen bedömer att denna utveckling&lt;br&gt;sannolikt kommer att fortsätta och ifrågasätter därför om förslaget är&lt;br&gt;motiverat av konkurrensskäl. Vidare menar Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen att efterfrågan på direkthandel kan visa sig vara begränsad, efter-&lt;br&gt;som flertalet institutioner vill ha sekretess för sina affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utvidgningen omfattar all börsverksamhet. Det saknar&lt;br&gt;därför i princip betydelse att införandet av automatisk orderförmedling&lt;br&gt;vid Fondbörsen redan har lett till ökad konkurrens och minskade avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 7997/98. 7 samt. Nr 71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för slutkunderna. Att syftet delvis redan har uppnåtts genom börsens eg-&lt;br&gt;na åtgärder utgör dessutom inte skäl för att underlåta lagstiftningsåtgär-&lt;br&gt;der som är ägnade att ytterligare förbättra konkurrensförutsättningarna&lt;br&gt;för svenska börser. Inte heller den omständigheten att efterfrågan kan&lt;br&gt;komma att bli begränsad på grund av institutionernas önskemål om sek-&lt;br&gt;retess för sina affärer utgör något skäl för att behålla nuvarande begräns-&lt;br&gt;ning i lagstiftningen. Tvärtom bör, som påpekats av bl.a. Riksbanken och&lt;br&gt;OM och som framhållits inledningsvis i detta avsnitt, begränsningen tas&lt;br&gt;bort eftersom det saknas något skyddsvärt intresse som inte marknadens&lt;br&gt;aktörer kan förväntas beakta utan ingrepp från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfrihet att bilda ett värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett argument för att behålla den nuvarande ordningen vad gäller&lt;br&gt;börsmedlemskap har ibland anförts att sådana företag som själva vill be-&lt;br&gt;driva handel vid en börs kan göra det genom att bilda egna värdepap-&lt;br&gt;persbolag. Mot detta kan invändas att det väsentliga för ett direkt delta-&lt;br&gt;gande i börshandel är att deltagaren har nödvändiga kvalifikationer och&lt;br&gt;resurser för detta, inte att han tillhör en viss kategori av företag. Att ett&lt;br&gt;företag har värdepappersbolags status utgör i sig ingen garanti för att&lt;br&gt;företaget är lämpligt att delta i börshandel. Även ett värdepappersbolag&lt;br&gt;måste uppfylla de särskilda krav som ställs för deltagandet i sådan han-&lt;br&gt;del. En annan sak är att värdepappersbolag kan ha särskilt goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar att uppfylla dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer att det är ett onödigt ekonomiskt hinder att kräva att en&lt;br&gt;verksamhet som avser deltagande i börshandel för egen räkning alltid&lt;br&gt;måste läggas i ett värdepappersbolag. Att lägga verksamheten i ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag är - med undantag för vad som gäller för banker - en förut-&lt;br&gt;sättning för att få bedriva värdepappersrörelse. Med anledning av de ris-&lt;br&gt;ker som kan vara förenade med bedrivandet av värdepappersrörelse ställs&lt;br&gt;det i lagen upp omfattande krav på bl.a. lägsta startkapital&lt;br&gt;och kapitaltäckning. Dessutom är sådan verksamhet noga reglerad i lag&lt;br&gt;och genom Finansinspektionens föreskrifter. Ett krav på att samtliga fö-&lt;br&gt;retag som deltar i handeln för egen räkning måste underkasta sig det re-&lt;br&gt;gelverk och de kapitalkrav som finns i värdepappersrörelselagstiftningen&lt;br&gt;skulle leda till väsentliga kostnader för dessa. Det kan inte anses motive-&lt;br&gt;rat att ställa upp sådana krav enbart på den grunden att ett företag, som&lt;br&gt;endast handlar för egen räkning, vill delta direkt i handeln vid en börs i&lt;br&gt;stället för att anlita en mellanhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för det internationella börssamarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Finansinspektionen och Stockholms fondbörs,&lt;br&gt;har påpekat att det inte förekommer utomlands att andra än finansiella&lt;br&gt;företag, dvs. sådana som står under särskild tillsyn, får bli medlemmar&lt;br&gt;vid en börs. Enligt dessa remissinstanser skulle därför svenska börsers&lt;br&gt;deltagande i det internationella börssamarbetet försvåras om förslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförs. Några remissinstanser förklarar sig i och for sig vara positiva&lt;br&gt;till en utvidgning men anser att bl.a. frågan om hur detta kommer att på-&lt;br&gt;verka börsers deltagande i internationellt samarbete bör analyseras när-&lt;br&gt;mare. Sådana synpunkter har bl.a. förts fram av Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare och Sveriges Industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningen synes ha sin utgångspunkt i uppfattningen att svenska&lt;br&gt;börser, enligt förslaget, skulle vara skyldiga att ta in medlemmar som inte&lt;br&gt;står under tillsyn av Finansinspektionen. Det kan förmodas att slutsatsen&lt;br&gt;grundas på principen om fritt tillträde i 2 kap. 1 § LBC. Denna princip&lt;br&gt;innebär att var och en som uppfyller de krav som ställs i den lagen och av&lt;br&gt;börsen får bli börsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om fritt tillträde gäller även för medlemskap i en clearingor-&lt;br&gt;ganisation. Beträffande clearingmedlemskap har i tidigare sammanhang&lt;br&gt;uttalats att denna princip inte hindrar en clearingorganisation som hante-&lt;br&gt;rar betalningar inkl, valuta från att kräva att deltagarna i clearingverk-&lt;br&gt;samheten skall vara t.ex. banker (se prop. 1995/96:50 s. 97). På motsva-&lt;br&gt;rande sätt blir det möjligt för en börs att som villkor för medlemskap&lt;br&gt;kräva att medlemmarna exempelvis står under tillsyn av Finansinspektio-&lt;br&gt;nen eller motsvarande myndighet i utlandet. Det bör därför framhållas att&lt;br&gt;förslaget, som påpekats i en till Fondbörsens remissvar skiljaktig mening,&lt;br&gt;innebär en möjlighet men ingen skyldighet för börser att anta andra än&lt;br&gt;företag som står under tillsyn som medlemmar. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning är det rimligt att börsen genom egna generellt tillämpliga regler&lt;br&gt;avgränsar medlemskretsen på det sätt som börsen själv finner lämpligt&lt;br&gt;och inom den ram som lagen anger. Samtidigt är det, som Riksbanken&lt;br&gt;påpekat, också viktigt att börsen tillämpar sina regler på ett icke-&lt;br&gt;diskriminerande sätt så att alla som uppfyller de generella krav som ställs&lt;br&gt;i LBC och börsens egna regler får bli medlemmar vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen medför således ingen rätt för institut eller företag som för&lt;br&gt;närvarande inte kan bli börsmedlemmar att påkalla sådant medlemskap.&lt;br&gt;Börsen avgör om och under vilka villkor - förutom de lagen anger - som&lt;br&gt;nya aktörer kan beredas direkttillträde för att handla för egen räkning.&lt;br&gt;Börsen har en skyldighet att för Finansinspektionen redovisa hur antag-&lt;br&gt;ningsprocessen går till och vilka krav som ställs upp. Dessa moment är&lt;br&gt;en viktig del i inspektionens tillståndsprövning av börser och ingår också&lt;br&gt;i den löpande tillsynen över en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i börsers eget intresse att ställa berättigade krav för medlem-&lt;br&gt;skap och att göra noggranna prövningar av ansökningar om medlemskap.&lt;br&gt;Om det brister i dessa avseenden är risken stor att detta får negativ inver-&lt;br&gt;kan på börsens trovärdighet och attraktionskraft. Det drabbar också de&lt;br&gt;aktörer som deltar i handeln. Börsmedlemmama som kollektiv har därför&lt;br&gt;ett berättigat intresse av att deltagarkretsen begränsas och övervakas på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på varje enskild börs att själv analysera vilka konsek-&lt;br&gt;venser det skulle få att medge andra än banker och värdepappersbolag&lt;br&gt;samt motsvarande utländska aktörer direkttillträde till handeln. Eftersom&lt;br&gt;frågan är av stor betydelse för börserna själva kan man utgå från att de&lt;br&gt;börser som avser att göra en sådan utvidgning kommer att lägga ned stor&lt;br&gt;möda på att analysera vilka konsekvenser en utvidgning skulle få för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börssamarbetet. Det är således resultatet av sådana analyser som bör lig-&lt;br&gt;ga till grund för börsens bedömning av hur medlemskretsen skall avgrän-&lt;br&gt;sas. Om analysen indikerar att en utvidgning skulle påverka börsen ne-&lt;br&gt;gativt kan den behålla nuvarande inskränkning. Det är med andra ord inte&lt;br&gt;lagändringen i sig utan börsens tillämpning av de nya bestämmelserna&lt;br&gt;som kan få - positiva eller negativa - konsekvenser för det internatio-&lt;br&gt;nella börssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsers möjligheter att övervaka sina medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs har invänt att dess organisation inte är anpassad för&lt;br&gt;övervakning av medlemmarnas finansiella resurser och att denna kontroll&lt;br&gt;med den nuvarande ordningen i praktiken utförs av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Enligt Fondbörsen skulle det ta betydande resurser i anspråk att anpassa&lt;br&gt;organisationen efter de ändrade förutsättningarna. Sveriges Aktiesparares&lt;br&gt;Riksförbund har framfört liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förslaget till stor del rör verksamheten vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs måste på nytt understrykas att det är fråga om en generell lagstift-&lt;br&gt;ning. Förutsättningarna vid varje enskild börs är således unika när det&lt;br&gt;gäller att anpassa organisationen efter den verksamhet som bedrivs. Den&lt;br&gt;börs som önskar utvidga medlemskretsen och som kan anpassa sin orga-&lt;br&gt;nisation efter de krav som i sådana fall ställs skall få göra detta. Som ti-&lt;br&gt;digare framhållits tvingar förslaget inte börser att anta andra än sådana&lt;br&gt;institut och företag som står under tillsyn som medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessutom möjligt för börser att i sin avgiftssättning beakta&lt;br&gt;eventuella kostnadsökningar som en mer omfattande prövning och över-&lt;br&gt;vakning av nya börsmedlemmar kan föra med sig. Neutralitetskravet i&lt;br&gt;LBC hindrar inte börser från att besluta om differentierad avgiftssättning,&lt;br&gt;under förutsättning att detta sker i enlighet med i förväg uppställda och&lt;br&gt;godkända regler (prop. 1991/92:113 s. 60 och 61). Det är med andra ord&lt;br&gt;möjligt for en börs att genom avgiftssättningen låta medlemmar som inte&lt;br&gt;står under tillsyn finansiera de ökade krav på kontroll som blir följden av&lt;br&gt;en sådan utvidgning. Börser kan också ålägga de som söker tillträde att&lt;br&gt;bidra till tidigare utgifter för systemuppbyggnad och liknande. En förut-&lt;br&gt;sättning är emellertid att detta sker på ett icke-diskriminerande sätt (jfr&lt;br&gt;prop. 1995/96:50 s. 101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen hävdar att en utvidgning av börs-&lt;br&gt;medlemskretsen leder till att den samordning av regler och rutiner som&lt;br&gt;skapats genom Finansinspektionens föreskrifter och självreglering för-&lt;br&gt;svinner till nackdel for funktion och säkerhet. Mot detta kan invändas att&lt;br&gt;förslaget inte påverkar de förutsättningar under vilka nuvarande börs-&lt;br&gt;medlemmar deltar i handeln vid en börs. Vidare ser regeringen inget hin-&lt;br&gt;der mot att de regler och rutiner som för närvarande gäller i huvudsak&lt;br&gt;skulle kunna tillämpas också i förhållande till företag som inte står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna krav för börsmedlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de allmänna kraven för börsmedlemskap bör dessa utformas&lt;br&gt;på i princip samma sätt som för clearingmedlemskap. Detta innebär att&lt;br&gt;ett institut eller företag skall få bli medlem vid en börs bara om det har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka, ändamålsenlig organisation av verksamheten,&lt;br&gt;nödvändiga riskhanteringsrutiner, säkra tekniska system och i övrigt be-&lt;br&gt;döms vara lämpligt att delta i handeln vid en börs. Den som uppfyller&lt;br&gt;dessa grundläggande krav skall kunna bli börsmedlem med rätt att delta i&lt;br&gt;handeln för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller deltagande i handeln vid en börs för annans räkning bör&lt;br&gt;detta, liksom för närvarande, vara förbehållet värdepappersinstitut och&lt;br&gt;utländska företag som bedriver motsvarande verksamhet. Konkur-&lt;br&gt;rensverket anser dock att även denna begränsning bör tas bort, om den&lt;br&gt;internationella utvecklingen går i den riktningen. Det föreligger emeller-&lt;br&gt;tid inte för närvarande skäl att ge andra än företag som står under tillsyn&lt;br&gt;möjlighet att bli börsmedlemmar för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av börsmedlemskretsen innebär att företag som för egen&lt;br&gt;räkning handlar med finansiella instrument utan att tillståndsplikt före-&lt;br&gt;ligger enligt lagen om värdepappersrörelse skall kunna bli medlemmar&lt;br&gt;vid en börs. Detta kan förväntas komma att få störst betydelse för försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och andra stora institutionella placerare. Vidare innebär änd-&lt;br&gt;ringen att inte bara Riksbanken utan även utländska centralbanker skall&lt;br&gt;kunna bli medlemmar vid en svensk börs. Detta gäller redan i dag för&lt;br&gt;clearingmedlemskap och verksamhet som kontoförande institut enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret är i sin egenskap av emittent en stor aktör vid han-&lt;br&gt;deln med svenska statspapper. Det kan inte uteslutas att kontoret även&lt;br&gt;kan ha ett intresse av att kunna delta i handeln på andrahandsmarknaden&lt;br&gt;som medlem vid en börs. Riksgäldskontoret bör därför ingå bland de ak-&lt;br&gt;törer som får antas som börsmedlem avseende handel för egen räkning.&lt;br&gt;Det bör även klargöras att kontoret kan bli medlem i en clearingorgani-&lt;br&gt;sation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande krävs enligt 3 kap. 1 § andra stycket LBC att börsmed-&lt;br&gt;lemmar har tillräckliga finansiella resurser. Detta innebär att en börs-&lt;br&gt;medlem måste uppfylla de krav på finansiell styrka som är befogade att&lt;br&gt;ställa med hänsyn till hur handeln är organiserad och i vilken omfattning&lt;br&gt;medlemmen avser att delta i handeln. Medlemmen måste bl.a. kunna&lt;br&gt;medverka till att ingångna avtal fullföljs och avvecklas i vederbörlig ord-&lt;br&gt;ning (prop. 1991/92:113 s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ISD skall, när det gäller värdepappersföretag, medlemsskap i&lt;br&gt;eller tillträde till en reglerad marknad vara villkorat av att företaget upp-&lt;br&gt;fyller kapitalkraven i enlighet med det s.k. kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;(93/6/EEG). Detta innebär att företaget skall uppfylla de krav på startka-&lt;br&gt;pital samt kapitalbas för uppfyllande av kapitaltäckningsreglema som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av kapitalkravsdirektivet. Efterlevnaden av bestämmelserna i det&lt;br&gt;direktivet kontrolleras av tillsynsmyndigheten i hemlandet. Emellertid får&lt;br&gt;värdländerna, för medlemskap i eller tillträde till en reglerad marknad,&lt;br&gt;ställa upp ytterligare kapitalkrav i sådana avseenden som inte omfattas&lt;br&gt;av kapitalkravsdirektivet (se artikel 15.2 i ISD). Exempel härpå kan vara&lt;br&gt;krav på säkerheter i olika former, exempelvis i form av garantier. Det kan&lt;br&gt;också avse avgifter av olika slag, t.ex. anslutningsavgifter och årliga av-&lt;br&gt;gifter. En förutsättning är dock att de tillkommande kraven inte tillämpas&lt;br&gt;på ett diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även foretag som inte omfattas av den nämnda EG-regleringen bör ha&lt;br&gt;en betryggande kapitalstyrka för att kunna accepteras som börsmedlem-&lt;br&gt;mar. Likaså måste sådana krav som avser exempelvis garantier eller av-&lt;br&gt;gifter för deltagandet i handeln kunna ställas gentemot dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka kapitalkrav m.m. som bör ställas på en börsmedlem far avgöras&lt;br&gt;med utgångspunkt i hur börsverksamheten i varje särskilt fall är organi-&lt;br&gt;serad och vilka risker som är förknippade med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsenlig organisation av verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett företag skall fa bli medlem vid en börs bör krävas att dess or-&lt;br&gt;ganisation är anpassad för sådan handel. Detta innebär bl.a. att det bör&lt;br&gt;finnas en tydlig uppdelning mellan olika funktioner, exempelvis genom&lt;br&gt;en tydligt separerad front office respektive back office-funktion. Det&lt;br&gt;måste också finnas rutiner som säkerställer att inrapportering av genom-&lt;br&gt;förda affärer sker i enlighet med vad som följer av LBC, Finansinspek-&lt;br&gt;tionens föreskrifter och börsens egna regler. Om handeln vid börsen är&lt;br&gt;telefonbaserad, bör medlemmen spela in eller på annat sätt säkerställa&lt;br&gt;bevisning om vilka order som har lagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör krävas att det finns fasta rutiner för hur clearing och av-&lt;br&gt;veckling av genomförda affärer skall gå till. Krav bör kunna ställas på att&lt;br&gt;en börsmedlem också är clearingmedlem vid en clearingorganisation där&lt;br&gt;clearing och avveckling sker av de finansiella instrument som handlas&lt;br&gt;vid börsen eller att börsmedlemmen kan delta i clearingen indirekt ge-&lt;br&gt;nom en clearingmedlem. Grundläggande krav är att den personal som&lt;br&gt;deltar i handeln har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Själv-&lt;br&gt;klart krävs också att den som skall delta aktivt i börshandeln har tillräck-&lt;br&gt;liga kunskaper om det handelssystem och det regelverk som tillämpas av&lt;br&gt;börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändiga riskhanteringsrutiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid deltagande i clearingverksamhet bör börsmedlemmar ha väl&lt;br&gt;genomtänkta och dokumenterade riskhanteringsrutiner. Dessa bör på ett&lt;br&gt;klart och tydligt sätt ange fördelningen av befogenheter i händelse av&lt;br&gt;problem. Dessutom bör det finnas tillräckliga resurser för att kunna han-&lt;br&gt;tera de problem och risker som kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkra tekniska system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav för att ett foretag skall få delta i handeln vid en&lt;br&gt;börs som använder ett datorbaserat handelssystem är att företaget har&lt;br&gt;tekniska resurser att ansluta sig till börsens system. Till att börja med&lt;br&gt;måste företagets eget system vara av god kvalitet och tillräckligt driftsä-&lt;br&gt;kert. Dessutom bör krävas att företaget använder ett gränssnitt och andra&lt;br&gt;tekniska specifikationer som gör det möjligt att ansluta sitt eget system&lt;br&gt;till börsens. Det bör även ställas krav på att företaget har tillgång till per-&lt;br&gt;soner med tillräcklig datorteknisk kompetens for att kunna hantera sys-&lt;br&gt;temet och de eventuella problem som kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetskravet i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uttryckliga krav som behandlats ovan bör det finnas ett allmänt&lt;br&gt;lämplighetskriterium för erhållande av börsmedlemskap. Det närmare&lt;br&gt;innehållet i detta får preciseras av varje börs. I Finansinspektionens&lt;br&gt;prövning av en ansökan om börsauktorisation bör dessutom ingå att&lt;br&gt;granska att de lämplighetskrav som börsen ställer upp är tillfyllest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska börsmedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § LBC, i dess lydelse före den 1 januari 1996, kunde ut-&lt;br&gt;ländska företag som i sitt hemland hade rätt att delta i börshandel av lik-&lt;br&gt;nande slag och som där stod under tillsyn av myndighet eller annat behö-&lt;br&gt;rigt organ bli medlemmar vid en svensk börs. Bestämmelsen ändrades i&lt;br&gt;samband med att ISD genomfördes i svensk lag. Nu gäller att utländska&lt;br&gt;företag som har säte i ett land inom EES och som i hemlandet har till-&lt;br&gt;stånd att driva likadan värdepappersrörelse som svenska börsmedlemmar&lt;br&gt;får bli medlemmar vid en svensk börs. För andra utländska företag krävs&lt;br&gt;att de får driva motsvarande verksamhet i sitt hemland och att de där står&lt;br&gt;under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Även&lt;br&gt;om bestämmelserna är olika utformade är avsikten att företag från länder&lt;br&gt;utanför EES skall kunna bli börsmedlemmar under samma förutsättning-&lt;br&gt;ar som EES-företag. Ändringen infördes närmast som ett klargörande av&lt;br&gt;att EES-företag skall kunna förlita sig på sin hemlandsauktorisation när&lt;br&gt;ansökan görs om medlemskap till en svensk börs (prop. 1994/95:50 s.&lt;br&gt;118 och 362).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om börser i LBC omfattar organisation av handel med&lt;br&gt;alla typer av finansiella instrument. Definitionen av finansiella instru-&lt;br&gt;ment i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument är vidare&lt;br&gt;än beskrivningen av de instrument som omfattas av ISD. Som nu aktuell&lt;br&gt;bestämmelse i LBC är utformad skulle det kunna göras gällande att EES-&lt;br&gt;företag som i sitt hemland har tillstånd att bedriva handel med ett finansi-&lt;br&gt;ellt instrument som inte omfattas av ISD, kan åberopa sig på det tillstån-&lt;br&gt;det vid ansökan om medlemskap till en svensk börs. Som exempel kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnas den handel med elderivat som bedrivs i Norge. Det nu sagda&lt;br&gt;gäller även om företaget, trots tillståndet, inte står under tillsyn i hemlan-&lt;br&gt;det. Bestämmelsen i LBC har uppenbarligen inte varit avsedd att tilläm-&lt;br&gt;pas på ett sådant sätt. Det bör därför göras klart att alla utländska foretag&lt;br&gt;som deltar i handeln vid en svensk börs för annans räkning måste stå un-&lt;br&gt;der betryggande tillsyn i sitt hemland. Om ett EES-företag i hemlandet&lt;br&gt;har tillstånd att bedriva sådan handel med finansiella instrument som om-&lt;br&gt;fattas av ISD, skall det regelmässigt godtas att hemlandstillsynen är be-&lt;br&gt;tryggande. Någon särskild prövning av detta behöver således inte göras&lt;br&gt;av börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen menar att möjligheterna till en effektiv börstillsyn&lt;br&gt;minskar om förslaget genomförs. Inspektionens invändning tar sikte på&lt;br&gt;att det kan finnas börsmedlemmar som inte står under tillsyn av någon&lt;br&gt;myndighet och att inspektionen därför inte kommer att ha några möjlig-&lt;br&gt;heter att kontrollera dessa börsmedlemmar. Enligt inspektionen skulle&lt;br&gt;detta bl.a. försvåra insiderövervakningen och övervakningen av kursma-&lt;br&gt;nipulationer (otillbörlig kurspåverkan). Vidare menar inspektionen att det&lt;br&gt;skulle bli svårare att bistå utländska tillsynsmyndigheter enligt villkoren i&lt;br&gt;olika samarbetsavtal eller att i övrigt medverka i det internationella till-&lt;br&gt;synssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med kan konstateras att Finansinspektionen har möjlighet&lt;br&gt;att få in uppgifter även från medlemmar som inte står under tillsyn. Så-&lt;br&gt;dana börsmedlemmar skall nämligen vara skyldiga att lämna uppgifter&lt;br&gt;till inspektionen om förhållanden som rör deltagandet i börshandeln.&lt;br&gt;Dessutom föreslås att ett föreläggande att lämna uppgifter skall kunna&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får förutsättas att börserna i avtal med medlemmar som inte står&lt;br&gt;under tillsyn anger som villkor för börsmedlemskap att medlemmen skall&lt;br&gt;lämna inspektionen upplysningar och i övrigt bistå inspektionen i dess&lt;br&gt;tillsynsverksamhet. Det är inspektionens sak att i sin tillsyn över börser&lt;br&gt;se till att sådana villkor finns med i anslutningsavtalen. Om en medlem&lt;br&gt;vägrar att rätta sig efter ett sådant villkor, får detta anses vara en allvarlig&lt;br&gt;överträdelse av börsens regler som bör föranleda åtgärder från börsens&lt;br&gt;sida. En obstruerande medlem kan därför riskera att bli av med sitt bör-&lt;br&gt;smedlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu nämnda omständigheter får, vid sidan av den allmänna upplys-&lt;br&gt;ningsskyldighet som följer av insiderlagens bestämmelser, anses utgöra&lt;br&gt;tillräckliga garantier för att Finansinspektionen får de uppgifter den begär&lt;br&gt;även från medlemmar som inte står under dess tillsyn. Inspektionens&lt;br&gt;möjligheter att tillhandagå utländska tillsynsmyndigheter med upplys-&lt;br&gt;ningar torde därför inte minska. Det skulle t.o.m. kunna göras gällande&lt;br&gt;att möjligheterna att få uppgifter från sådana medlemmar blir bättre än&lt;br&gt;för närvarande genom att inspektionen uttryckligen ges rätt att begära&lt;br&gt;upplysningar direkt från dessa även i andra fall än de som anvisas i insi-&lt;br&gt;derlagen och bestämmelsen i 6 kap. 10 § lagen om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ingripanden mot den som saknar tillstånd att bedriva värdepappersrö-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även framhållas att den nya kategori av foretag som enligt de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna kan bli medlemmar vid en börs också kom-&lt;br&gt;mer att stå under övervakning, nämligen av börsen. Det är viktigt att in-&lt;br&gt;spektionen i sin tillsyn över en börs noga kontrollerar att börsen har en&lt;br&gt;tillfredställande kontroll över sina medlemmar. Detta gäller oavsett om&lt;br&gt;medlemmarna samtidigt står under tillsyn av någon tillsynsmyndighet&lt;br&gt;eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att banker och värdepappersbolag har ansvaret för de affärer som görs&lt;br&gt;utgör inte någon garanti för att inspektionen alltid kan få in uppgifter om&lt;br&gt;förhållanden som rör slutkunderna. Om en kund vägrar att lämna upp-&lt;br&gt;gifter till det institut som anlitats saknar således inspektionen möjligheter&lt;br&gt;att fa in uppgifter utom i de fall lagen anvisar. Det förslag som nu lämnas&lt;br&gt;innebär inte att inspektionens möjligheter att fa information om förhål-&lt;br&gt;landen som rör slutkunder försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen invänder även att förslaget ökar möjligheterna till&lt;br&gt;penningtvätt. Som exempel för inspektionen fram det fallet att en ut-&lt;br&gt;ländsk börsmedlem låter betalning ske via en utländsk bank, belägen i ett&lt;br&gt;land som inte deltar i det internationella samarbetet mot penningtvätt, till&lt;br&gt;en svensk likvidbank. Enligt inspektionen skulle i sådana fall den svens-&lt;br&gt;ka banken inte ha några möjligheter att kontrollera var pengarna kommer&lt;br&gt;ifrån. Mot denna bakgrund anser inspektionen att Sverige inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla sina internationella åtaganden att bekämpa penningtvätt&lt;br&gt;enligt vad som sägs i EG:s penningtvättsdirektiv (91/308/EEG) och del-&lt;br&gt;tagandet i den internationella organisationen FATF (Financial Action&lt;br&gt;Task Force on Money Laundring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande finns bestämmelser om penningtvätt i lagen&lt;br&gt;(1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (PTL). Lagens bestämmelser&lt;br&gt;kompletteras bl.a. av Finansinspektionens föreskrifter angående kontroll-&lt;br&gt;rutiner m.m. till förebyggande av penningtvätt (FFFS 1994:9) och Finan-&lt;br&gt;sinspektionens allmänna råd i samma ämne (FFFS 1994:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i PTL gäller för banker, livförsäkringsbolag och vär-&lt;br&gt;depappersbolag samt för företag som driver finansieringsverksamhet el-&lt;br&gt;ler valutaväxlingsrörelse. Enligt 4 § PTL skall nu nämnda företag göra en&lt;br&gt;identitetskontroll av den som vill inleda en affärsförbindelse med företa-&lt;br&gt;get. fdentitetskontroll behöver emellertid inte ske om den med vilken&lt;br&gt;affärsförbindelsen ingås är ett företag hemmahörande inom EES som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelser om penningtvätt i hemlandet. Bakgrunden till&lt;br&gt;undantaget är att dessa företag omfattas av motsvarande penningtvättsbe-&lt;br&gt;stämmelser i sina respektive hemländer. Man kan därför utgå från att&lt;br&gt;identitetskontroll redan har skett. Enligt 6 § 1 i Finansinspektionens all-&lt;br&gt;männa råd kan företag som omfattas av PTL beakta att motsvarande&lt;br&gt;regler finns även i andra länder som medverkar i FATF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den som vill inleda en affärsförbindelse inte&lt;br&gt;handlar för egen räkning skall företaget enligt 6 § PTL på lämpligt sätt&lt;br&gt;skaffa sig kännedom om identiteten hos den för vars räkning uppdraget&lt;br&gt;utförs. Slutligen skall enligt 7 § PTL identitetskontroll alltid ske, om det&lt;br&gt;kan antas att en transaktion avser medel som härrör från ett brottsligt för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värv av allvarligare slag. Av 9 § följer i sistnämnda situationer även en&lt;br&gt;skyldighet för företaget att granska transaktionen och att lämna uppgifter&lt;br&gt;till finanspolisen om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i PTL följer således att svenska värdepappersin-&lt;br&gt;stitut är skyldiga att vidta åtgärder till förebyggande och uppdagande av&lt;br&gt;penningtvätt. Detsamma gäller för motsvarande utländska företag, om de&lt;br&gt;kommer från något land som deltar i FATF. Enligt LBC kan både svens-&lt;br&gt;ka och utländska företag som står under tillsyn bli medlemmar vid en&lt;br&gt;svensk börs. Något krav på att företaget skall omfattas av bestämmelser&lt;br&gt;om penningtvätt finns däremot inte. Under förutsättning att tillsynen i&lt;br&gt;hemlandet bedöms vara betryggande är det därför enligt nuvarande lag-&lt;br&gt;stiftning möjligt för utländska företag, belägna i länder som inte deltar i&lt;br&gt;internationellt samarbete mot penningtvätt, att bli börsmedlemmar. Möj-&lt;br&gt;ligheterna till identitetskontroll av kunder till sådana företag torde inte&lt;br&gt;vara större än möjligheterna att kontrollera de företag som nu föreslås få&lt;br&gt;bli medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det i och för sig inte krävs enligt LBC omfattas samtliga nu-&lt;br&gt;varande medlemmar vid Stockholms fondbörs av bestämmelser om pen-&lt;br&gt;ningtvätt. Detsamma torde gälla medlemmarna vid OM och PMI. Frågan&lt;br&gt;är därför om förslaget i realiteten kan leda till att det släpps in nya med-&lt;br&gt;lemskategorier som inte omfattas av sådana bestämmelser. Det far anses&lt;br&gt;finnas en risk för detta vilket emellertid inte nödvändigtvis innebär att&lt;br&gt;möjligheterna till penningtvätt ökar. Kontroll enligt PTL kommer nämli-&lt;br&gt;gen även i fortsättningen att ske åtminstone i samband med clearingen&lt;br&gt;och avvecklingen av affären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan nämnas att frågan om direkttillträde till börshandel inte&lt;br&gt;omfattas av FATF:s rekommendationer och att den inte heller berörs i&lt;br&gt;penningtvättsdirektivet. Förslaget strider därför inte mot Sveriges inter-&lt;br&gt;nationella åtaganden i penningtvättfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förslaget möjligen kan få vissa effekter i penningtvättshänse-&lt;br&gt;ende finns det för närvarande inte anledning att föreslå några åtgärder.&lt;br&gt;Till denna bedömning bidrar det faktum att motsvarande frågeställning&lt;br&gt;gäller vid clearingmedlemskap samt att det inte finns några särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser när det gäller handel med andra värdefulla föremål än finan-&lt;br&gt;siella instrument. Det kan emellertid inte uteslutas att det kan finnas an-&lt;br&gt;ledning att återkomma till frågan om utvecklingen ger anledning till det,&lt;br&gt;varvid i första hand bör övervägas att komma tillrätta med eventuella&lt;br&gt;framtida problem genom ändringar den särskilda lagstiftningen avseende&lt;br&gt;penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obefogad avreglering ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ifrågasatts om förslaget att utvidga börsmedlemskretsen ger ut-&lt;br&gt;tryck för ambitioner att - utan närmare analys av konsekvenserna - av-&lt;br&gt;reglera börslagstiftningen. Detta skulle möjligen kunna ha fog för sig om&lt;br&gt;förslaget betraktades helt isolerat från övriga förslag rörande börslag-&lt;br&gt;stiftningen som här läggs fram. Dessa förslag innebär att tillsynen över&lt;br&gt;den svenska börsverksamheten stärks, bl.a. vad gäller kraven på mark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsövervakning och hantering av disciplinärenden. Vidare preciseras&lt;br&gt;och utvidgas de krav som börserna måste ställa på dem som vill bli börs-&lt;br&gt;medlemmar. Dessutom ges möjlighet för Finansinspektionen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur börsernas övervakning av sina medlemmar skall ut-&lt;br&gt;övas, samtidigt som inspektionen har rätt att få uppgifter direkt från börs-&lt;br&gt;medlemmar som inte står under någon tillsyn. Dessa åtgärder tillsam-&lt;br&gt;mans med den reglering och tillsyn av börsverksamhet som redan finns&lt;br&gt;bidrar i sig till att börserna kan ges ett utrymme att själva avgöra om and-&lt;br&gt;ra än banker och värdepappersbolag kan få delta direkt i börshandeln.&lt;br&gt;Börserna ges således inte en frihet att anta vilka medlemmar som helst&lt;br&gt;utan det måste ske inom de ramar som den skärpta regleringen och tillsy-&lt;br&gt;nen medger. Regeringen ser därför heller ingen inkonsekvens i att den&lt;br&gt;lagregel som pekar ut vilka kategorier av företag som över huvud taget&lt;br&gt;kan komma i fråga för ett börsmedlemskap liberaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsreformen år 1993 innebar att det legala monopolet för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs togs bort och att det infördes etableringsfrihet på börsområdet.&lt;br&gt;Ett av syftena med detta var att åstadkomma förutsättningar för en god&lt;br&gt;konkurrens. I förarbetena sades emellertid att man trots den ändrade lag-&lt;br&gt;stiftningen inte kunde bortse från att det kunde utvecklas marknadsplat-&lt;br&gt;ser med faktisk monopolställning. Vidare konstaterades att en sådan ut-&lt;br&gt;veckling skulle kunna ha en negativ påverkan på avgiftssättningen, dvs.&lt;br&gt;leda till högre avgifter. Det ansågs emellertid att utvecklingen borde av-&lt;br&gt;vaktas innan det infördes bestämmelser för att motverka oskälig avgifts-&lt;br&gt;sättning. Samtidigt uppmanades Finansinspektionen att följa utveckling-&lt;br&gt;en (prop. 1991/92:113 s. 65 och 66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen efter börsreformen har gått mot nationella faktiska mo-&lt;br&gt;nopol när det gäller de delsegment inom vilka börsverksamhet bedrivs i&lt;br&gt;Sverige. En sammanslagning mellan OM och Fondbörsen innebär en&lt;br&gt;ytterligare koncentration av den svenska börsverksamheten. De svenska&lt;br&gt;börserna är emellertid utsatta för internationell konkurrens från börser i&lt;br&gt;andra länder. Denna konkurrens kommer förmodligen att tillta under de&lt;br&gt;närmaste åren. Till detta kommer den potentiella konkurrens som finns&lt;br&gt;från de alternativa handelssystem som finns i dag eller som kan komma&lt;br&gt;att bildas i framtiden. Det får ankomma på Finansinspektionen som till-&lt;br&gt;synsmyndighet att även fortsättningsvis följa utvecklingen på börsområ-&lt;br&gt;det och därvid särskilt uppmärksamma om det finns några tendenser till&lt;br&gt;oskälig avgiftssättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken ifrågasätter om det inte, utöver möjligheten att föra civil-&lt;br&gt;rättslig talan, bör införas en möjlighet att överklaga beslut av en börs att&lt;br&gt;vägra medlemskap. Riksbanken har därvid hänvisat till att det finns en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan möjlighet när det gäller beslut att avslå en ansökan om inregistre-&lt;br&gt;ring av fondpapper eller att avregistrera fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LBC är uppbyggd på så sätt att den som är missnöjd med ett beslut av&lt;br&gt;en börs kan väcka civilrättslig talan mot börsen vid allmän domstol. För&lt;br&gt;beslut om avslag på en ansökan om inregistrering av fondpapper eller om&lt;br&gt;avregistrering av fondpapper finns en preklusionsregel i 12 kap. 2 §&lt;br&gt;LBC. Bestämmelsen - som införts för att tillgodose ett krav som ställs i&lt;br&gt;EG-direktivet 79/279/EEG rörande inregistrering av värdepapper vid en&lt;br&gt;fondbörs - innebär att rätten till talan är förlorad om inte en stämnings-&lt;br&gt;ansökan har getts in till tingsrätten inom tre månader från beslutet. För&lt;br&gt;övriga beslut som en börs meddelar gäller allmänna civil- och process-&lt;br&gt;rättsliga regler (se prop. 1991/92:113 s. 211).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte Riksbankens uppfattning att någon särskild&lt;br&gt;överklagandemöjlighet behöver införas. Den som är missnöjd med ett&lt;br&gt;beslut av en börs kan - förutom att begagna sig av möjligheten att väcka&lt;br&gt;talan vid domstol enligt allmänna civil- och processrättsliga regler - fästa&lt;br&gt;Finansinspektionens uppmärksamhet på detta. Även om det i och för sig&lt;br&gt;inte finns någon formell överklagandemöjlighet kan således Finansin-&lt;br&gt;spektionen, i sin egenskap av tillsynsmyndighet, i vissa fall ingripa om&lt;br&gt;ett beslut bygger på felaktiga grunder (se prop. 1991/92:113 s. 138).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Inregistrering och notering av finansiella in-&lt;br&gt;strument&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förbud att inregistrera eller notera börsens egna&lt;br&gt;aktier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen (1992:543) om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet infors ett uttryckligt förbud för företag som driver börsverk-&lt;br&gt;samhet att låta aktier eller andra fondpapper som har getts ut av före-&lt;br&gt;taget vara inregistrerade eller noterade vid den egna börsen. Motsva-&lt;br&gt;rande förbud skall gälla för notering av fondpapper som har getts ut&lt;br&gt;av företag som driver en auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Riksbanken anser emellertid att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för inregistrering eller notering bör vara desamma oavsett om&lt;br&gt;fondpapperen har getts ut av ett företag som driver en börs eller auktori-&lt;br&gt;serad marknadsplats eller av ett moderföretag till börsen eller den aukto-&lt;br&gt;riserade marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1992:543) om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet (LBC) innehåller inte något uttryckligt förbud mot att ett&lt;br&gt;aktiebolag som bedriver börsverksamhet har fondpapper som bolaget har&lt;br&gt;emitterat, exempelvis aktier, inregistrerade eller noterade vid den egna&lt;br&gt;börsen. I förarbetena till lagen uttalades emellertid att det skulle vara up-&lt;br&gt;penbart olämpligt om det börsdrivande bolagets egna aktier fick inregist-&lt;br&gt;reras vid börsen, eftersom det bl.a. åligger börsen själv att besluta om&lt;br&gt;avregistrering av aktier och om sanktioner mot bolag som inte iakttar&lt;br&gt;inregistreringsvillkoren (prop. 1991/92:113 s. 95 och 96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistrering eller notering av aktier i ett bolag som bedriver&lt;br&gt;börsverksamhet har flera väsentliga fördelar sett ur bolagets synvinkel.&lt;br&gt;Sådana åtgärder underlättar bolagets kapitalförsörjning och bidrar till en&lt;br&gt;ökad spridning av ägandet. Det finns i detta avseende inte någon anled-&lt;br&gt;ning att låta andra regler gälla för aktiebolag som bedriver börsverksam-&lt;br&gt;het än för aktiebolag i allmänhet. Utgångspunkten är därför att även ett&lt;br&gt;sådant aktiebolag skall få ha sina aktier inregistrerade eller noterade vid&lt;br&gt;en börs eller annan marknadsplats. Detsamma gäller andra fondpapper&lt;br&gt;som har getts ut av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inregistrering eller notering vid den egna marknadsplat-&lt;br&gt;sen är det emellertid annorlunda. För sådana situationer finns de betänk-&lt;br&gt;ligheter som anfördes i de ovan återgivna motivuttalandena. Dessa utta-&lt;br&gt;landen har också tillämpats i praktiken och det har därför ansetts att ett&lt;br&gt;förbud mot inregistrering eller notering av börsens egna aktier har före-&lt;br&gt;legat. Även om det inte berördes i motiven torde detsamma gälla även&lt;br&gt;andra fondpapper än aktier. Förbudet bör emellertid - för klarhetens skull&lt;br&gt;- uttryckligen framgå av lagtexten. Det bör också, för den händelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börsverksamheten drivs av en ekonomisk förening, omfatta fondpapper&lt;br&gt;som föreningen har gett ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notering av fondpapper kan även ske vid en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats. Av förtroendeskäl bör det även vara förbjudet for ett företag som&lt;br&gt;driver en auktoriserad marknadsplats att vid denna notera aktier eller&lt;br&gt;andra fondpapper som företaget har gett ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bemötande av Riksbankens invändning kan först konstateras att&lt;br&gt;förslaget endast innebär ett klargörande av ett förbud som gäller redan i&lt;br&gt;dag. Med utgångspunkt från att förbudet bör finnas kvar skulle Riksban-&lt;br&gt;kens synpunkt innebära att ett noteringsförbud införs även för aktier eller&lt;br&gt;andra fondpapper i företag som är moderföretag till en börs. Som beskri-&lt;br&gt;vits i avsnitt 4 kan Stockholms fondbörs komma att bli ett dotterbolag till&lt;br&gt;OM Gruppen. Ett noteringsförbud som omfattar även aktierna i moder-&lt;br&gt;bolag till börser skulle därför innebära att OM Gruppen tvingas notera&lt;br&gt;sina aktier vid en utländsk börs, eftersom aktierna för närvarande är note-&lt;br&gt;rade vid Fondbörsen. Mot bakgrund av denna effekt anser regeringen att&lt;br&gt;förtroendeaspektema bör hanteras på annat sätt. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning kan detta ske genom att det införs särskilda krav på hanteringen&lt;br&gt;av disciplinärenden riktade mot moderföretag och andra kvalificerade&lt;br&gt;ägare i en börs (se avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Godkännande för notering av optioner och terminer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Optioner och terminer får godkännas för note-&lt;br&gt;ring och handel vid en börs även om det inte förekommer en betydan-&lt;br&gt;de handel med tillförlitlig kurssättning i den eller de tillgångar som&lt;br&gt;optionen eller terminen grundas på. I sådana fall krävs emellertid att&lt;br&gt;det av ett börs-, emissions- eller erbjudandeprospekt framgår att sådan&lt;br&gt;handel i den underliggande tillgången avses ske inom sex månader&lt;br&gt;från offentliggörandet av prospektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far medge att optioner och terminer godkänns&lt;br&gt;för notering och handel vid en börs även om kraven inte är uppfyllda&lt;br&gt;enligt huvudregeln. Sådant medgivande får ske om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl och om det finns en tillförlitlig prissättning i den underliggande&lt;br&gt;tillgången. Motsvarande skall gälla om optionen eller terminen grun-&lt;br&gt;das på ett eller flera index, under förutsättning att dessa index är till-&lt;br&gt;förlitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian finns emellertid inget förslag om att Finansin-&lt;br&gt;spektionen i särskilda fall skall få medge att optioner och terminer god-&lt;br&gt;känns för notering och handel vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. OM anser emellertid att de krav som bör&lt;br&gt;ställas på den underliggande tillgången bör bestämmas av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen genom föreskrifter i stället för att uttryckligen anges i LBC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: OM Stockholm AB (OM) har i en&lt;br&gt;skrivelse till Finansdepartementet hemställt att det görs en översyn av de&lt;br&gt;bestämmelser i LBC som föreskriver att optioner och terminer får god-&lt;br&gt;kännas för notering och handel på en börs bara om det förekommer en&lt;br&gt;betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den underliggande till-&lt;br&gt;gången (4 kap. 1 § tredje stycket). OM menar att liknande bestämmelser&lt;br&gt;inte finns i utländska rättsordningar och att det saknas bärande skäl att ha&lt;br&gt;kvar begränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM anser således att terminer bör få noteras och handlas på en börs&lt;br&gt;även om det underliggande finansiella instrumentet inte är föremål för&lt;br&gt;börshandel. Det OM:s framställning främst synes ta sikte på är terminer&lt;br&gt;som grundar sig på instrument som inom kort kommer att börsintroduce-&lt;br&gt;ras. Om sådana terminer kan handlas vid en börs har detta enligt OM&lt;br&gt;fördelar i form av bättre prisbildningsmekanism, handelsregler och&lt;br&gt;marknadsövervakning. OM pekar på att det nu är tillåtet att bedriva&lt;br&gt;OTC-handel med sådana terminer. Vidare menar OM att det inte finns&lt;br&gt;någon motsvarighet till bestämmelsen i andra rättsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den förevarande bestämmelsen är att motverka möjlighe-&lt;br&gt;terna till otillbörlig kurspåverkan och att främja en tillförlitlig kurssätt-&lt;br&gt;ning på optioner och terminer (se prop. 1990/91:142 s. 145). Bestämmel-&lt;br&gt;sen bygger på ett förslag från Värdepappersmarknadskommittén (VMK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första villkor för att en option eller termin skall fa noteras och&lt;br&gt;handlas vid en börs är att det förekommer en betydande handel med till-&lt;br&gt;förlitlig kurssättning i den eller de tillgångar optionen eller terminen&lt;br&gt;grundas på. För fondpapper som är noterade vid en börs ställs i regel&lt;br&gt;krav både vad avser omsättning och ägarspridning. Om den underliggan-&lt;br&gt;de tillgången för en option eller en termin är ett börsnoterat fondpapper&lt;br&gt;torde bestämmelsens krav normalt vara uppfyllt. När den underliggande&lt;br&gt;tillgången inte är föremål för handel vid en börs bör det ske en prövning&lt;br&gt;av exempelvis likviditeten i fondpapperet och kurssättningen. Som ex-&lt;br&gt;empel kan nämnas den handel som sker per telefon på den svenska pen-&lt;br&gt;ning- och obligationsmarknaden. Kravet på tillfredsställande handel gäl-&lt;br&gt;ler även när den underliggande tillgången är ett s.k. syntetiskt fondpap-&lt;br&gt;per. I sådana fall utgör det underliggande värdet ett konstruerat&lt;br&gt;&amp;quot;fondpapper&amp;quot; som inte överensstämmer exakt med fondpapper som ex-&lt;br&gt;isterar men vars egenskaper t.ex. utgör ett medelvärde av egenskaperna&lt;br&gt;för vissa leveransbara fondpapper. Nu nämnda krav gäller även beträf-&lt;br&gt;fande optioner och terminer som baserar sig på råvaror, valutor och andra&lt;br&gt;finansiella instrument än fondpapper samt index eller annat liknande vär-&lt;br&gt;de som baserar sig på sådana tillgångar. Även sådana optioner och termi-&lt;br&gt;ner måste vara konstruerade så att en tillförlitlig kurssättning kan ske och&lt;br&gt;att möjligheterna till kursmanipulation motverkas. Det måste därför före-&lt;br&gt;komma en betydande handel i den underliggande tillgången. I motiven&lt;br&gt;till bestämmelsen nämns som exempel internationellt gångbara valutor,&lt;br&gt;råolja och kaffe. Vid bedömningen av sådana tillgångar bör utländska&lt;br&gt;erfarenheter av exempelvis handeln med optioner och terminer på råva-&lt;br&gt;rubörser kunna vara till vägledning (se prop. 1990/91:142 s. 145 och&lt;br&gt;146).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 infördes en straffbestämmelse mot otillbörlig kur-&lt;br&gt;spåverkan. Bestämmelsen kriminaliserar vissa förfaranden som syftar till&lt;br&gt;att otillbörligt påverka kursen på finansiella instrument. Genom den nya&lt;br&gt;kriminaliseringen har det således öppnats möjlighet att ingripa mot&lt;br&gt;kursmanipulationer. Detta innebär emellertid inte att det saknas behov av&lt;br&gt;andra bestämmelser som syftar till att förebygga och förhindra sådana&lt;br&gt;otillbörliga förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden som ligger till grund för den aktuella bestämmelsen i&lt;br&gt;LBC gäller fortfarande. Bestämmelsen bör därför i princip inte ändras&lt;br&gt;när det gäller underliggande tillgångar för vilka det saknas en betydande&lt;br&gt;handel eller en tillförlitlig kurssättning. OM:s framställning tar emellertid&lt;br&gt;främst sikte på terminer som grundas på finansiella instrument som avses&lt;br&gt;att noteras vid en börs. Det kan exempelvis vara fråga om en nyemission&lt;br&gt;av aktier i ett bolag som redan har sina aktier noterade vid en börs. Det&lt;br&gt;kan också gälla aktier i bolag som är på väg att introduceras på börsen. I&lt;br&gt;nu nämnda fall skulle en möjlighet till börshandel med optioner och ter-&lt;br&gt;miner som grundas på sådana aktier kunna leda till en säkrare prisbild-&lt;br&gt;ning på aktierna när börsintroduktionen väl sker. Att tillåta börshandel&lt;br&gt;med sådana optioner och terminer skulle också kunna leda till bättre ge-&lt;br&gt;nomlysning av options- eller terminshandeln. Dessutom skulle denna&lt;br&gt;handel komma att omfattas av börsens regler och vara föremål för mark-&lt;br&gt;nadsövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda skäl talar för att optioner och terminer bör få noteras och&lt;br&gt;handlas vid en börs, om den underliggande tillgången inom kort kommer&lt;br&gt;att bli föremål för en betydande handel med tillförlitlig kurssättning. För&lt;br&gt;att inte ge utrymme för kringgåenden måste det, när noteringen av optio-&lt;br&gt;nen eller terminen sker, på goda grunder kunna antas att sådan handel i&lt;br&gt;den underliggande tillgången verkligen kommer i gång. Det bör därför&lt;br&gt;krävas att det finns ett börs-, emissions- eller erbjudandeprospekt rörande&lt;br&gt;den underliggande tillgången och att det av prospektet framgår att till-&lt;br&gt;gången avses bli föremål för börshandel eller liknande handel. För tyd-&lt;br&gt;lighetens skull bör lagen ange inom vilken tidsrymd en sådan handel i&lt;br&gt;den underliggande tillgången kan antas komma i gång. En lämplig ut-&lt;br&gt;gångspunkt för en sådan tidsgräns är offentliggörandet av prospektet.&lt;br&gt;Tidsrymden mellan offentliggörandet av prospektet och den tidpunkt då&lt;br&gt;handeln i den underliggande tillgången uppfyller de grundläggande kra-&lt;br&gt;ven på omfattning och tillförlitlig kurssättning bör inte överstiga sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 kap. 1 § tredje stycket LBC anger de grundläggande&lt;br&gt;krav som bör gälla för att optioner och terminer skall fa godkännas för&lt;br&gt;notering och handel vid en börs. Utformningen av bestämmelsen kan&lt;br&gt;därför inte anses strida mot LBC:s karaktär av ramlag. Att de grundläg-&lt;br&gt;gande kraven anges i lag innebär också att tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;sen blir mer förutsebar än om det överlämnas till Finansinspektionen att&lt;br&gt;ange kraven genom föreskrifter. Att det nu införs ett undantag från hu-&lt;br&gt;vudregeln för vissa särskilda situationer ändrar inte på denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende föreslås bl.a. att det skall kunna meddelas närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur marknadsövervakningen vid en börs skall gå till (se av-&lt;br&gt;snitt 7). I sådana föreskrifter finns det möjlighet att ta in särskilda be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser om marknadsövervakningen beträffande de nu avsedda op- Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;tionema och terminerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba tekniska utvecklingen har bl.a. inneburit att det kontinuer-&lt;br&gt;ligt skapas nya typer av finansiella instrument. Det kan inte uteslutas att&lt;br&gt;det i framtiden skulle kunna uppkomma fråga om börshandel med optio-&lt;br&gt;ner eller terminer där det inte finns någon egentlig handel i den underlig-&lt;br&gt;gande tillgången. Beroende på omständigheterna skulle det kunna finnas&lt;br&gt;skäl att tillåta börshandel med sådana derivat. Ett grundläggande krav bör&lt;br&gt;emellertid vara att det är möjligt att förstå relationen mellan priset på den&lt;br&gt;underliggande tillgången och priset på derivatinstrumentet. Kurssättning-&lt;br&gt;en bör alltså vara tillförlitlig även i dessa fall. Det kan tilläggas att vissa&lt;br&gt;grundkrav på hur ett finansiellt instrument skall vara konstruerat för att fa&lt;br&gt;handlas på värdepappersmarknaden finns i 1 kap. 2 § lagen (1991:980)&lt;br&gt;om handel med finansiella instrument. I bestämmelsen föreskrivs att&lt;br&gt;handel med finansiella instrument skall bedrivas så, att allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskil-&lt;br&gt;das kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Mot nu nämnd bakgrund&lt;br&gt;anser regeringen att lagstiftningen inte bör hindra en utveckling mot&lt;br&gt;börshandel med nya typer av optioner och terminer i de fall där det kan&lt;br&gt;finnas skäl att tillåta sådan handel. Finansinspektionen bör emellertid&lt;br&gt;uttryckligen ges inflytande över i vilka fall börshandel skall få ske i dessa&lt;br&gt;fall. Det bör därför införas en bestämmelse som ger inspektionen möjlig-&lt;br&gt;het att medge dispens från de krav som enligt huvudregeln gäller för no-&lt;br&gt;tering och handel av optioner och terminer vid en börs. En förutsättning&lt;br&gt;för sådan handel skall emellertid, liksom för närvarande, vara att kurs-&lt;br&gt;sättningen i den underliggande tillgången är tillförlitlig. Det kan också&lt;br&gt;tänkas att ett eller flera index ligger till grund för optionen eller terminen.&lt;br&gt;Även i sådana fall bör börshandel med derivatinstrumentet kunna ske,&lt;br&gt;under förutsättning att indexen är tillförlitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Återkallelse av auktorisation eller tillstånd&lt;br&gt;vid för lågt eget kapital&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Börser, auktoriserade marknadsplatser och clearing-&lt;br&gt;organisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dolda reserver skall beaktas vid bedömningen&lt;br&gt;av om ett bolags egna kapital är så lågt att dess auktorisation eller till-&lt;br&gt;stånd enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet skall&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen har i en fram-&lt;br&gt;ställning till Finansdepartementet anmärkt att bestämmelsen i 11 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket 3 lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;(LBC) om återkallelse av auktorisation eller tillstånd när ett aktiebolags&lt;br&gt;egna kapital blir för lågt är oklar. Inspektionen vill därför att bestämmel-&lt;br&gt;sen förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ifrågavarande bestämmelsen i LBC skall en auktorisation&lt;br&gt;eller ett tillstånd som lämnats ett aktiebolag med stöd av den lagen åter-&lt;br&gt;kallas, om bolagets egna kapital understiger 2/3 av det registrerade aktie-&lt;br&gt;kapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för bolaget. Bestämmelser av liknande innebörd fanns tidigare&lt;br&gt;även i 6 kap. 9 § andra stycket lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;och 7 kap. 16 § bankrörelselagen (1987:617). Dessa bestämmelser är&lt;br&gt;emellertid sedan den 1 januari 1994 respektive 1 januari 1996 ersatta av&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att ett bolags rörelsetillstånd skall återkallas,&lt;br&gt;om dess kapitalbas understiger det belopp som krävdes när rörelsen på-&lt;br&gt;börjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen menar i sin framställning att det är oklart om den&lt;br&gt;del av ett bolags obeskattade reserver som utgörs av eget kapital skall&lt;br&gt;medräknas eller inte vid bedömningen av om ett tillstånd eller liknande&lt;br&gt;skall återkallas. Enligt inspektionen finns det inte några sakliga skäl för&lt;br&gt;att den del av de obeskattade reserverna som utgörs av eget kapital inte&lt;br&gt;skall få medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till återkallelsebestämmelsen i LBC hänvisas till att gränsen&lt;br&gt;för tvångslikvidation enligt aktiebolagslagen är hälften av aktiekapitalet&lt;br&gt;(prop. 1991/92:113 s. 208). Hänvisningen till aktiebolagslagen syftar på&lt;br&gt;bestämmelsen i 13 kap. 2 §. Den bestämmelsen innebär att styrelsen&lt;br&gt;ofördröj ligen skall upprätta en s.k. kontrollbalansräkning, om det finns&lt;br&gt;skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrera-&lt;br&gt;de aktiekapitalet. Beräkningen av det egna kapitalets storlek skall ske&lt;br&gt;med utgångspunkt från en balansräkning som upprättas enligt de huvud-&lt;br&gt;regler som finns i bl.a. bokföringslagen (1976:125). I tredje stycket av&lt;br&gt;samma paragraf sägs emellertid att dolda reserver får beaktas inom linjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när storleken av det egna kapitalet skall beräknas. Avsikten med detta&lt;br&gt;undantag är att förhindra att ett bolag tvingas i likvidation när det har&lt;br&gt;dolda reserver av sådan storlek att det i praktiken inte föreligger någon&lt;br&gt;ekonomisk grund för tvångslikvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser för aktiebolag om vad en balansräkning skall innehålla&lt;br&gt;finns bl.a. i årsredovisningslagen (1995:1554) och bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125). Enligt 3 kap. 3 § årsredovisningslagen skall balansräkningen&lt;br&gt;upprättas i den uppställningsform som anges i en bilaga till lagen. Av&lt;br&gt;bilagan framgår att eget kapital och obeskattade reserver skall redovisas&lt;br&gt;under två från varandra åtskilda avsnitt. Av 5 kap. 15 § samma lag följer&lt;br&gt;emellertid att tilläggsupplysning skall lämnas om storleken av den latenta&lt;br&gt;skatteskulden. Även enligt 19 § bokföringslagen skall posterna&lt;br&gt;&amp;quot;Eget kapital&amp;quot; och &amp;quot;Obeskattade reserver&amp;quot; redovisas åtskilda. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser medger således inte att den del av de obeskattade reserverna&lt;br&gt;som egentligen är eget kapital redovisas under posten &amp;quot;Eget kapital&amp;quot; i&lt;br&gt;den ordinarie balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om återkallelse av tillstånd eller liknande som finns i&lt;br&gt;den finansiella lagstiftningen syftar främst till att skydda investerarnas&lt;br&gt;intressen (se t.ex. prop. 1978/79:9 s. 150). Mot den bakgrunden bör dolda&lt;br&gt;övervärden i företaget få beaktas vid bedömningen av om ett tillstånd&lt;br&gt;eller liknande skall återkallas eller inte. Hänvisningarna i förarbetena till&lt;br&gt;aktiebolagslagens regler om kontrollbalansräkning talar också för att&lt;br&gt;detta var avsikten när återkallelsebestämmelsen i LBC infördes. En jus-&lt;br&gt;tering av lagtexten bör därför vidtas för att klargöra detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen om att rörelsetillstånd för kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag skall återkallas om bolagets egna kapital understiger 2/3&lt;br&gt;av det registrerade aktiekapitalet upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen har i den i före-&lt;br&gt;gående avsnitt nämnda framställningen begärt att bestämmelserna om&lt;br&gt;återkallelse av oktroj för bankaktiebolag och av tillstånd för värdepap-&lt;br&gt;persbolag och kreditmarknadsbolag ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i föregående avsnitt fanns tidigare i 7 kap. 16 § första&lt;br&gt;stycket 6 bankrörelselagen (1987:617) och 6 kap. 9 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse bestämmelser om att rörelsetillstånd&lt;br&gt;skulle återkallas om bolagets egna kapital understeg 2/3 av det registre-&lt;br&gt;rade aktiekapitalet och bristen inte täcktes inom tre månader från det den&lt;br&gt;blev känd för bolaget. Dessa bestämmelser har nu ersatts med bestäm-&lt;br&gt;melser som innebär att tillståndet i stället skall återkallas om bola-&lt;br&gt;gets kapitalbas understiger det minsta belopp som krävdes när rörelsen&lt;br&gt;startades och bristen inte täcks inom tre månader från det den blev känd&lt;br&gt;för bolaget. Framställningen är därför inte längre aktuell i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kreditmarknadsbolag (numera lagen om finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet) trädde i kraft den 1 januari 1994.1 5 kap. 17 § punkterna 4 och 5&lt;br&gt;finns alternativa regler som innebär att ett kreditmarknadsbolags tillstånd&lt;br&gt;kan återkallas antingen om det egna kapitalet understiger 2/3 av det re-&lt;br&gt;gistrerade aktiekapitalet eller om dess kapitalbas understiger det minsta&lt;br&gt;belopp som krävdes när verksamheten påbörjades. I motiven hänvisas,&lt;br&gt;när det gäller den förstnämnda återkallelsegrunden, till motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i lagen om värdepappersrörelse. Den återkallelsegrund som är&lt;br&gt;kopplad till bolagets kapitalbas grundas på artikel 10 i direktivet&lt;br&gt;89/646/EEG om samordning av lagar och andra författningar om rätten&lt;br&gt;att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (andra banksamordningsdi-&lt;br&gt;rektivet). Den första återkallelsegrunden bygger således på liknande be-&lt;br&gt;stämmelser inom den svenska finansiella lagstiftningen och den andra på&lt;br&gt;EG-rättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller återkallelse på grund av för lågt eget kapital finns det&lt;br&gt;inte någon anledning att den reglering som gäller för kreditmarknadsbo-&lt;br&gt;lag skall avvika från den som gäller för bankaktiebolag och värdepap-&lt;br&gt;persbolag. Bestämmelsen i 5 kap. 17 § första stycket 5 lagen om finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet bör därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Klargörande av förbudet mot korttidshandel &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:71&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Insiderlagens förbud mot korttidshandel för-&lt;br&gt;tydligas så att det klart framgår att det gäller även om en överlåtelse&lt;br&gt;avser ett lägre antal aktier än vad som har förvärvats inom tre måna-&lt;br&gt;der före överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1997 infördes bestäm-&lt;br&gt;melser om förbud mot korttidshandel i insiderlagen (1990:1342). Om en&lt;br&gt;person med insynsställning i ett aktiemarknadsbolag förvärvar aktier i&lt;br&gt;bolaget, får enligt huvudregeln motsvarande antal aktier av samma slag&lt;br&gt;överlåtas mot vederlag tidigast tre månader efter förvärvet (7 a § insi-&lt;br&gt;derlagen). Förbudet gäller även sådana personer som enligt 10 § samma&lt;br&gt;lag anses vara närstående till den som har insynsställning. Överträdelse&lt;br&gt;av förbudet mot korttidshandel är avgiftssanktionerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den praktiska tillämpningen av bestämmelsen har det uppkommit viss&lt;br&gt;tvekan om förbudet endast omfattar de fall där det antal aktier som köpts&lt;br&gt;inom tremånadersperioden och det antal som säljs överensstämmer. Med&lt;br&gt;en sådan tolkning skulle det således inte vara förbjudet att sälja exempel-&lt;br&gt;vis 50 aktier om den mängd som köpts inom förbudsperioden uppgår till&lt;br&gt;100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot korttidshandel skulle bli mer eller mindre verkningslöst&lt;br&gt;om det träffade enbart de fall där den förvärvade och den överlåtna&lt;br&gt;mängden aktier överensstämmer. Frågan har emellertid inte direkt berörts&lt;br&gt;i motiven. En förklaring till detta kan naturligtvis vara att det tagits för&lt;br&gt;självklart att förbudet skulle omfatta överlåtelser intill det antal aktier&lt;br&gt;som förvärvats. Bestämmelsens ordalydelse ger emellertid anledning till&lt;br&gt;viss tvekan på denna punkt. För att undvika denna otydlighet bör - ge-&lt;br&gt;nom en justering av bestämmelsen - klargöras att förbudet även omfattar&lt;br&gt;sådana fall där den överlåtna mängden understiger det antal aktier som&lt;br&gt;förvärvats inom förbudsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Föreskrifter om risknivåer för innehav av&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enligt 4 kap. 4 § lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen i föreskrifter ange risknivåer for värdepappersbo-&lt;br&gt;lags och svenska bankinstituts innehav av finansiella instrument. Be-&lt;br&gt;stämmelsen ändras så att den ger en möjlighet men inte en skyldighet&lt;br&gt;att meddela sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 4 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen i föreskrifter ange risknivåer för värdepappersbolags&lt;br&gt;och svenska bankinstituts innehav av finansiella instrument. Bestämmel-&lt;br&gt;sen har betydelse främst för företag med tillstånd att bedriva handel för&lt;br&gt;egen räkning (1 kap. 3 § 3) eller att medverka vid emissioner m.m.&lt;br&gt;(1 kap. 3 § 5). Detta beror på att det endast är företag med sådana till-&lt;br&gt;stånd som har möjlighet att i någon större omfattning förvärva finansiella&lt;br&gt;intrument och därmed utsätta sig för de risker som sådana placeringar&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen infördes huvudsakligen av det skälet att&lt;br&gt;de kapitaltäckningsregler som tidigare gällde ansågs vara otillräckliga för&lt;br&gt;att möta den kursrisk som en placering i finansiella intrument innebär&lt;br&gt;(prop. 1990/91:142 s. 126). Genom lagen (1994:2004) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;gäller emellertid - sedan den 1 januari 1996 - krav på kapitaltäckning för&lt;br&gt;marknadsrisker hänförliga till värdepappersbolags och bankers handel-&lt;br&gt;slager. Detta krav bygger på EG-regler, nämligen direktivet 93/6/EEG&lt;br&gt;om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut. Med hänvis-&lt;br&gt;ning till detta uttalades i motiven till den nämnda lagen att behovet av att&lt;br&gt;behålla limitregeln i lagen om värdepappersrörelse kunde ifrågasättas.&lt;br&gt;Den behölls emellertid av det skälet att effekterna av de nya kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsreglemas tillämpning ansågs vara osäkra. Samtidigt uttalades att&lt;br&gt;frågan skulle kunna komma att omprövas vid senare tillfälle på grundval&lt;br&gt;av vunna erfarenheter av de nya kapitaltäckningsreglema (prop.&lt;br&gt;1994/95:50 s. 168).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande har Finansinspektionen med-&lt;br&gt;delat föreskrifter om risknivåer för värdepappersbolags och bankers in-&lt;br&gt;nehav av finansiella instrument (se 10 kap. i Finansinspektionens före-&lt;br&gt;skrifter [FFFS 1996:33] om handel och tjänster på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den). I föreskrifterna sätts gränser för hur stora positioner instituten får&lt;br&gt;ha i aktierelaterade och räntebärande instrument i förhållande till de-&lt;br&gt;ras kapitalbas. Från Finansinspektionen har inhämtats att det kan ifråga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättas om det numera finns ett behov av att jämte lagreglerna Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;om kapitaltäckning för marknadsrisker ha risknivåbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagreglerna om kapitaltäckning för marknadsrisker har varit i kraft i&lt;br&gt;mindre än två år. Denna tid får anses vara för kort för att helt avhända sig&lt;br&gt;möjligheten att ge föreskrifter om risknivåbegränsningar för institutens&lt;br&gt;innehav av finansiella instrument. Däremot finns det - med hänsyn till&lt;br&gt;vad Finansinspektionen upplyst - skäl att ändra bestämmelsen så att den&lt;br&gt;inte längre innebär en skyldighet att meddela sådana föreskrifter. Detta&lt;br&gt;ger regeringen eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionen utrymme&lt;br&gt;att vid lämplig tidpunkt ta bort föreskrifterna. Om det efter ett borttagan-&lt;br&gt;de ändå skulle visa sig att behov finns av risknivåbegränsningar, kan des-&lt;br&gt;sa återinföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs inte några särskilda övergångsbestämmelser. Bestämmel-&lt;br&gt;serna om lämplighetsprövning av ägare och ledning bör tillämpas även&lt;br&gt;beträffande ansökningar om rörelsetillstånd som har getts in före ikraft-&lt;br&gt;trädandet men som inte har beviljats vid den tidpunkten. När det gäller&lt;br&gt;den löpande prövningen av större ägare bör förhållanden som inträffat&lt;br&gt;innan lagen trädde i kraft beaktas. Det krävs däremot inte tillstånd for&lt;br&gt;sådana aktieförvärv som har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i börslagstiftningen syftar till att bevara för-&lt;br&gt;troendet för de svenska marknadsplatserna. En väl fungerande svensk&lt;br&gt;finansmarknad förutsätter att verksamheten vid dessa marknadsplatser&lt;br&gt;bedrivs på ett förtroendefullt sätt. Detta är ett viktigt samhällsintresse och&lt;br&gt;av stor betydelse för det svenska näringslivets kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att börserna tar till vara den möjlighet att ge nya aktörer rätt&lt;br&gt;att delta direkt i börshandeln som lagförslaget innebär, kommer konkur-&lt;br&gt;rensen vid handeln med finansiella instrument att skärpas. Detta torde i&lt;br&gt;så fall komma att få stor betydelse för bl.a. institutionella placerare så-&lt;br&gt;som försäkringsbolag och pensionsfonder. Får dessa möjligheten att välja&lt;br&gt;att delta direkt i handeln vid en börs - i stället för att som nu vara hänvi-&lt;br&gt;sade till att göra sina börsaffarer via en mellanhand som är börsmedlem -&lt;br&gt;utövas ett tryck på prissättningen av mellanhändernas (bankernas och&lt;br&gt;värdepappersbolagens) tjänster. Detta kan leda till lägre avgifter och&lt;br&gt;ökade incitament för mellanhänderna att effektivisera sin verksamhet.&lt;br&gt;För investerarna kan det medföra fördelar i form av lägre kostnader och&lt;br&gt;bättre service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna för mellanhänderna är svårare att bedöma. På kort sikt torde&lt;br&gt;effekterna för dessa vara begränsade, eftersom det sannolikt tar en viss&lt;br&gt;tid för börserna och investerarna att anpassa sig till de nya förutsättning-&lt;br&gt;arna. En ökad konkurrens kan på längre sikt leda till sämre lönsamhet för&lt;br&gt;vissa mellanhänder. En anpassning till den nya situationen kan emellertid&lt;br&gt;också innebära att verksamheten effektiviseras och att nya produkter och&lt;br&gt;tjänster utvecklas. För mellanhandsinstitut som lyckas väl i denna om-&lt;br&gt;ställning kan intäkterna öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya kraven vad gäller inrättande av disciplinnämnd vid börserna&lt;br&gt;kan, liksom andra delar av förslagen, leda till merkostnader för börserna.&lt;br&gt;En del av dessa kostnader är emellertid temporära. Sett i ett längre per-&lt;br&gt;spektiv bidrar de nya kraven till att upprätthålla och stärka förtroendet för&lt;br&gt;svensk börsverksamhet. Detta är en viktig förutsättning för att börserna&lt;br&gt;skall kunna attrahera emittenter, investerare och andra aktörer och är där-&lt;br&gt;för samtidigt till gagn för börserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen tillförs i måttlig utsträckning nya arbetsuppgifter.&lt;br&gt;Förslaget om lämplighetsprövning av större ägare och ledande befatt-&lt;br&gt;ningshavare rör endast ett begränsat antal företag som bedriver börs- el-&lt;br&gt;ler clearingverksamhet. Sådana prövningar görs emellertid i viss uträck-&lt;br&gt;ning redan i dag beträffande de aktuella företagen. Dessutom har inspek-&lt;br&gt;tionen erfarenhet av exakt det prövningssystem som nu införs genom att&lt;br&gt;det redan finns för ett flertal andra finansiella verksamheter. De tillkom-&lt;br&gt;mande lämplighetsprövningarna bör därför inte ta mer än förhållandevis&lt;br&gt;måttliga resurser i anspråk. Finansinspektionen delar denna bedömning i&lt;br&gt;sitt remissvar, men menar att prövningen tillsammans med den utökade&lt;br&gt;lämplighetsprövning som sedan den 1 juli 1996 skall ske för bl.a. banker&lt;br&gt;och värdepappersbolag har lett till att inspektionen tillförts arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter i inte ringa omfattning. Inspektionen har även framhållit att andra lag-&lt;br&gt;ändringar genomförts utan att inspektionen tillförts ytterligare resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör emellertid inspektionens synpunkter i&lt;br&gt;denna del behandlas i samband med den ordinarie budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om disciplinnämnd och marknadsövervakning&lt;br&gt;vid börserna kan leda till ett visst varaktigt merarbete för Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Förslagen innebär även att inspektionen ges en aktiv del i över-&lt;br&gt;vakningen av informationsgivningen från företag som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i en börs. Inspektionen menar att denna nya arbetsuppgift ställer&lt;br&gt;krav på en betydande utbildningsinsats och att personal nyrekryteras.&lt;br&gt;Eftersom arbetsuppgiften kommer att avse endast ett eller ett fåtal foretag&lt;br&gt;gör emellertid regeringen den bedömningen att arbetet kommer att bli av&lt;br&gt;begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att inspektionen nu ges rätt att direkt använda börsernas mark-&lt;br&gt;nadsövervakningssystem finns det inte längre något behov för inspektio-&lt;br&gt;nen att själv investera i ett sådant system. Däremot kommer det att upp-&lt;br&gt;komma kostnader i takt med att uppkoppling sker mot de system for&lt;br&gt;marknadsövervakning som börserna använder sig av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserade i 1995 års budgetproposition att ambitionsnivå&lt;br&gt;och resursbehov för den finansiella tillsynen långsiktigt skulle analyseras&lt;br&gt;i samband med den fördjupade prövningen av inspektionen för budget-&lt;br&gt;åren 1997-1999 (prop. 1994/95:100, bilaga 8, s. 96). Regeringen har&lt;br&gt;emellertid därefter tillsatt en kommitté med uppgift att se över rörelse-&lt;br&gt;och tillsynsreglema för kredtitinstitut och värdepappersbolag (dir.&lt;br&gt;1995:106). Kommittén har antagit namnet Banklagskommittén. Bland&lt;br&gt;kommitténs uppgifter ingår att göra en värdering av hur angelägna olika&lt;br&gt;tillsynsuppgifter är och att analysera Finansinspektionens resursbehov&lt;br&gt;om de förslag kommittén lämnar genomförs. Vidare skall kommittén dels&lt;br&gt;ange önskad ambitionsnivå, dels uttala sig om tillsynsarbetets inriktning&lt;br&gt;vid en oförändrad resursnivå för inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som nu lämnas torde sammantagna leda till ett ökat resurs-&lt;br&gt;behov för Finansinspektionen. Förslagen innebär till att börja med att det&lt;br&gt;uppkommer vissa initiala kostnader under år 1998 i anslutning till att de&lt;br&gt;föreslagna lagändringarna träder i kraft. Regeringen avser att ta ställning&lt;br&gt;till dessa kostnader i tilläggsbudgeten för innevarande år. Förslagen kan&lt;br&gt;emellertid också komma att leda till ett behov av ökade resurser för in-&lt;br&gt;spektionen på längre sikt. Frågan om inspektionens långsiktiga resursbe-&lt;br&gt;hov kommer att behandlas i samband med den övergripande översyn som&lt;br&gt;senare kommer att ske av inspektionens verksamhet. Den bedömning&lt;br&gt;som nu görs är att inspektionen då kommer att behöva tillföras resurser&lt;br&gt;med anledning av de förslag som nu läggs fram. Om det visar sig att fi-&lt;br&gt;nansieringen inte kan ske på annat sätt får det ökade resursbehovet lösas&lt;br&gt;genom omprioriteringar i verksamheten. Detta får i sådana fall ske ge-&lt;br&gt;nom att inspektionens verksamhet renodlas och att inspektionen lyfts av&lt;br&gt;andra - mindre angelägna - arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna domstolarna åläggs en ny uppgift, nämligen att efter be-&lt;br&gt;gäran av Finansinspektionen pröva om det skall utses en förvaltare av&lt;br&gt;aktier som tillhör en ägare som förbjudits att rösta för dem. Motsvarande&lt;br&gt;uppgift har tidigare tillförts domstolarna i fråga om ägare av aktier i and-&lt;br&gt;ra - till antalet betydligt fler - finansiella företag än vad det här rör sig&lt;br&gt;om. Då gjordes bedömningen att ytterligare resurser till domstolsväsen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte skulle behövas (prop. 1995/96:173 s. 125). Samma bedömning Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;görs nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts två nya definitioner i punkterna 11 och 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kvalificerat innehav i punkten 11 utgör grunden för de nya&lt;br&gt;bestämmelserna om ägarprövning i 11 kap. 2 a-h §§. Det förekommer&lt;br&gt;också i bestämmelserna om disciplinnämnd (4 kap. 8 och 9 §§), om skyl-&lt;br&gt;dighet för en börs att vidarebefordra uppgifter som den mottagit från ett&lt;br&gt;företag till Finansinspektionen (5 kap. 3 § och 6 kap. 2 §) samt om skyl-&lt;br&gt;dighet för företag att lämna uppgifter till inspektionen (11 kap. 1 a§).&lt;br&gt;Motsvarande begrepp förekommer i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), 1 kap. 1 § 3 lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 § 6 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och 1 kap. 9 a §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713). Beträffande den närmare innebörden&lt;br&gt;av begreppet hänvisas till prop. 1994/95:50 s. 139 och 140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 12 hänvisas till aktiebolagslagens koncernbegrepp. Genom&lt;br&gt;ett tillägg görs koncemdefinitionen tillämplig även om moderföretaget är&lt;br&gt;en annan juridisk person än ett svenskt aktiebolag. Detta gäller oavsett&lt;br&gt;om moderföretaget är en svensk eller utländsk juridisk person. Definitio-&lt;br&gt;nen har betydelse vid tillämpningen av bestämmelserna om vilka som&lt;br&gt;kan bli medlemmar vid en börs eller clearingorganisation (se kommenta-&lt;br&gt;ren under 3 kap. 1 och 1 a §§).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har klargjorts att lämplighetsprövning av större ägare och&lt;br&gt;företagets ledning skall ske i samband med prövningen av en auktorisa-&lt;br&gt;tionsansökan. Paragrafen motsvarar bestämmelserna i bl.a. 2 kap. 3 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen och 2 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse (jfr&lt;br&gt;prop. 1994/95:50 s. 279-282 och prop. 1995/96:173 s. 65-73). Genom&lt;br&gt;hänvisningen i 7 kap. 2 § är bestämmelsen tillämplig även på auktorise-&lt;br&gt;rade marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 5.2 och 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att alla juridiska personer som uppfyller de i paragra-&lt;br&gt;fen angivna grundläggande kraven kan få bli medlemmar vid en börs.&lt;br&gt;Därigenom ges möjlighet för exempelvis institutionella investerare så-&lt;br&gt;som AP-fonden att bli börsmedlemmar. Dessutom anges uttryckligen att&lt;br&gt;Riksgäldskontoret skall kunna bli börsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats närmare i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen sägs att börsmedlemmar får delta i han-&lt;br&gt;deln vid en börs för egen räkning. Detta gäller både sådan handel som är&lt;br&gt;tillståndspliktig enligt lagen om värdepappersrörelse och sådan handel&lt;br&gt;som inte kräver tillstånd. Frågan om vad som skall förstås med till-&lt;br&gt;ståndspliktig handel för egen räkning har behandlats närmare i avsnitt 8.2&lt;br&gt;samt i prop. 1990/91:142 s. 109 och 110.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det så att den som ansöker om börsmedlemskap för att vid börsen&lt;br&gt;bedriva sådan handel för egen räkning som är tillståndspliktig enligt la-&lt;br&gt;gen om värdepappersrörelse får det förutsättas att börsen inte beviljar&lt;br&gt;medlemskap, om tillstånd saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid deltagande i börshandel för annans räkning krävs att börsmed-&lt;br&gt;lemmen är ett värdepappersinstitut som har tillstånd att bedriva kommis-&lt;br&gt;sions- eller förmedlingsverksamhet eller ett utländskt företag som i sitt&lt;br&gt;hemland har motsvarande tillstånd och där står under betryggande tillsyn.&lt;br&gt;För EES-företag vars tillstånd i hemlandet omfattar verksamhet med av-&lt;br&gt;seende på sådana finansiella instrument som ingår i investeringstjänstedi-&lt;br&gt;rektivet (93/22/EEG) skall det - i överensstämmelse med direktivet -&lt;br&gt;godtas att hemlandstillsynen är betryggande. I annat fall måste en pröv-&lt;br&gt;ning ske av om företaget står under betryggande tillsyn i hemlandet. En&lt;br&gt;sådan prövning skall alltid ske beträffande företag som hör hemma utan-&lt;br&gt;för EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra&lt;br&gt;företag inom samma koncern är undantagna från bestämmelserna i EG:s&lt;br&gt;investeringstjänstedirektiv. Dessa företag skall inte heller behöva något&lt;br&gt;värdepappersrörelsetillstånd för sin verksamhet (se nedan under kom-&lt;br&gt;mentaren till 1 kap. 4 a § lagen [1991:981] om värdepappersrörelse). Om&lt;br&gt;denna typ av företag uppfyller de generella krav som ställs upp av en&lt;br&gt;börs bör - enligt det nya andra stycket - handel som utförs för andra&lt;br&gt;koncernföretags räkning anses vara handel för egen räkning när det gäller&lt;br&gt;frågan om tillträde till handeln vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 3 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att börsmedlemmar som inte står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller av motsvarande myndighet i annat land är skyl-&lt;br&gt;diga att på begäran lämna inspektionen uppgifter om förhållanden som&lt;br&gt;rör deltagandet i handeln vid en börs. Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;sådana medlemmar att lämna begärda uppgifter till inspektionen. Före-&lt;br&gt;läggandet kan förenas med vite (jfr 11 kap. 10 §). Bestämmelsen motsva-&lt;br&gt;rar vad som enligt 8 kap. 10 § gäller för clearingmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § insiderlagen (1991:1342) finns bestämmelser om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet till Finansinspektionen i insiderutredningar. Uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;enligt den bestämmelsen gäller även när det finns anledning anta att nå-&lt;br&gt;gon gjort sig skyldig till otillbörlig kurspåverkan. Börsmedlemmar skall&lt;br&gt;- i enlighet med ett här föreslaget tillägg i 18 § insiderlagen - ingå i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krets som är uppgiftsskyldiga gentemot inspektionen enligt den paragra-&lt;br&gt;fen (se kommentaren till 18 § insiderlagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket klargörs att en börs skall övervaka att medlemmarna upp-&lt;br&gt;fyller de krav som gäller för börsmedlemskap. Dessa krav följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 § och de preciseringar av dessa krav som anges i börsens egna&lt;br&gt;regler. Övervakningen kan t.ex. ske genom att börsen med regelbunden-&lt;br&gt;het kräver att medlemmarna redogör för sina interna förhållanden och att&lt;br&gt;börsen granskar dessa redogörelser. Det bör även vara möjligt för en börs&lt;br&gt;att genom platsbesök själv kontrollera att förhållandena hos en medlem&lt;br&gt;är tillfredsställande. Vilka befogenheter en börs skall ha när det gäller&lt;br&gt;övervakningen får regleras civilrättsligt genom avtal mellan börsen och&lt;br&gt;dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra stycket ges regeringen, eller efter vidaredelegation, Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen möjlighet att meddela föreskrifter om hur börsens&lt;br&gt;övervakning av medlemmarna skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att optioner och terminer i vissa fall får&lt;br&gt;noteras vid en börs även om den underliggande tillgången inte är föremål&lt;br&gt;för en betydande handel med tillförlitlig kurssättning. En förutsättning&lt;br&gt;för notering är dock att de generella kraven på den underliggande till-&lt;br&gt;gången kommer att vara uppfyllda inom sex månader från det att ett börs,&lt;br&gt;erbjudande- eller emissionsprospekt har offentliggjorts. Ett prospekt skall&lt;br&gt;offentliggöras när det har godkänts eller registrerats av börsen eller Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen. Det krävs således att det finns ett prospekt och att det&lt;br&gt;av prospektet framgår när den underliggande tillgången kommer att&lt;br&gt;börsnoteras. Även utländska prospekt som uppfyller kraven i det andra&lt;br&gt;börsdirektivet (80/390/EEG) eller prospektdirektivet (89/298/EEG) kan&lt;br&gt;godtas. Ändringen torde huvudsakligen vara av betydelse då den under-&lt;br&gt;liggande tillgången är en aktie, eftersom det i sådana fall i praktiken&lt;br&gt;krävs att aktien är börsnoterad för att en betydande handel skall anses&lt;br&gt;vara för handen. Med stöd av bestämmelsen kan notering av optioner och&lt;br&gt;terminer ske om den underliggande aktien finns men ännu inte har börs-&lt;br&gt;noterats eller om de aktier optionen eller terminen avser ännu inte har&lt;br&gt;emitterats (exempelvis vid en nyemission) men då en emission är nära&lt;br&gt;förestående. Detsamma kan även gälla för andra fondpapper än aktier,&lt;br&gt;om avsikten är att dessa skall börsnoteras. För sådana fondpapper som&lt;br&gt;handlas utanför en börs torde ändringen främst vara av betydelse vid ny-&lt;br&gt;emission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya fjärde stycket innebär att Finansinspektionen far medge att&lt;br&gt;optioner och terminer får bli föremål för börshandel även om kraven i&lt;br&gt;tredje stycket inte är uppfyllda. En förutsättning för att ett sådant medgi-&lt;br&gt;vande skall fa ske är att prissättningen på den tillgång som optionen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terminen grundas på är tillförlitlig. Det skall således inte vara möjligt att&lt;br&gt;genom manipulation av den underliggande tillgångens värde påverka&lt;br&gt;kurssättningen på optionen eller terminen. Optioner eller terminer kan&lt;br&gt;emellertid också grundas på ett eller flera index av olika slag. Börsnote-&lt;br&gt;ring av sådana derivat skall fa ske om indexet eller indexen är tillförlitli-&lt;br&gt;ga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats närmare i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innebär att det i lagtexten förs in ett klargörande av&lt;br&gt;att ett foretag som har tillstånd att bedriva börsverksamhet inte far inre-&lt;br&gt;gistrera eller notera aktier eller andra fondpapper som företaget har gett&lt;br&gt;ut vid den egna börsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya tredje stycket införs en skyldighet för börser att - på be-&lt;br&gt;gäran av Finansinspektionen - ge inspektionen terminalåtkomst till bör-&lt;br&gt;sernas marknadsövervakningssystem. Härigenom ges inspektionen möj-&lt;br&gt;lighet att från sina egna lokaler ta del av börsernas system för sådan&lt;br&gt;övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket ger regeringen eller, efter vidaredelegation,&lt;br&gt;Finansinspektionen rätt att meddela föreskrifter om börsers mark-&lt;br&gt;nadsövervakning. Med stöd av denna bestämmelse kan föreskrifter med-&lt;br&gt;delas om exempelvis hur marknadsövervakningen skall vara organiserad&lt;br&gt;och de tekniska arrangemang som bör finnas för marknadsövervakning-&lt;br&gt;en. Vidare kan det ges föreskrifter om när och hur onormala kursrörelser&lt;br&gt;och liknande skall rapporteras till Finansinspektionen. Detta är av stor&lt;br&gt;betydelse för inspektionen när det gäller insiderövervakningen och kon-&lt;br&gt;trollen av att förbudet mot otillbörlig kurspåverkan efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats närmare i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs ett krav på att börser skall ha en särskild dis-&lt;br&gt;ciplinnämnd. En sådan nämnd finns för närvarande vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs när det gäller ärenden mot emittenter som rör överträdelser av&lt;br&gt;börsens regler. I paragrafen ställs emellertid krav på att en sådan nämnd&lt;br&gt;skall finnas även för disciplinärenden som rör börsens medlemmar.&lt;br&gt;Nämnden kan inrättas inom börsens egen organisation. Det finns emel-&lt;br&gt;lertid ingenting som hindrar att en eller flera börser bildar en extern dis-&lt;br&gt;ciplinnämnd för handläggning av disciplinärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att strängare krav skall gälla för disciplinärenden&lt;br&gt;som rör företag som äger ett kvalificerat innehav i en börs (jfr 1 kap. 4 §&lt;br&gt;11). I sådana fall har Finansinspektionen en rätt att föra ärendet till dis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ciplinnämnden för prövning. För att underlätta för inspektionen att göra&lt;br&gt;denna bedömning införs även en bestämmelse om skyldighet för börsen&lt;br&gt;att vidarebefordra all information som den får från ett företag med ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav till Finansinspektionen (se 5 kap. 3 § och 6 kap. 2 §).&lt;br&gt;Disciplinnämnden är skyldig att pröva ett ärende som har aktualiserats av&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket ger Finansinspektionen möjlighet att ge&lt;br&gt;en börs dispens från kravet på att inrätta en disciplinnämnd. Denna möj-&lt;br&gt;lighet kan användas i de fall där en börs driver sin verksamhet på ett så-&lt;br&gt;dant sätt att det inte finns något praktiskt behov av en disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens första stycke anges de minimikrav som ställs på leda-&lt;br&gt;möterna i en disciplinnämnd. Kravet innebär att nämnden skall innehålla&lt;br&gt;både juridisk kompetens och kompetens om förhållandena på värdepap-&lt;br&gt;persmarknadema. Ordföranden och vice ordföranden skall vara lagfarna,&lt;br&gt;dvs. ha avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen (se kungörelsen&lt;br&gt;[1964:29] angående kunskapsprov för behörighet som domare, m.m.). En&lt;br&gt;börs far uppställa strängare krav på nämndens ledamöter än vad som&lt;br&gt;framgår av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får nämndens sammansättning inte vara sådan att&lt;br&gt;det kan uppkomma misstanke om jäv. Enligt bestämmelsen får personer&lt;br&gt;som är anställda av börsen eller ett företag som äger ett kvalificerat inne-&lt;br&gt;hav i börsen inte ingå bland nämndens ledamöter. Detsamma gäller per-&lt;br&gt;soner som stadigvarande har ett kvalificerat uppdrag för börsens eller den&lt;br&gt;kvalificerade ägarens räkning. Bland de kategorier som regelmässigt bör&lt;br&gt;ingå i den sistnämnda gruppen kan nämnas styrelseledamöter och reviso-&lt;br&gt;rer. Till denna grupp kan även räknas t.ex. advokater och konsulter, om&lt;br&gt;dessa regelbundet anlitas av börsen eller ett företag som har ett kvalifice-&lt;br&gt;rat innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innebär att förvaltningslagens jävsbestämmelser i&lt;br&gt;tillämpliga delar skall gälla för ledamöterna i en disciplinnämnd. När&lt;br&gt;bestämmelsen tillämpas kan viss ledning hämtas i den praxis som ut-&lt;br&gt;vecklats kring jävsbestämmelsen i 11 § förvaltningslagen. Jävsreglema&lt;br&gt;syftar till att garantera att handläggningen av disciplinärenden präglas av&lt;br&gt;objektivitet och opartiskhet samt att förtroendet för nämndens, och ytterst&lt;br&gt;börsens, verksamhet upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de jävsgrunder som kan komma i fråga kan nämnas intresse- och&lt;br&gt;släktskapsjäv. Ett exempel på intressejäv är om en ledamot äger aktier i&lt;br&gt;det bolag som disciplinärendet riktas mot. Om jäv i sådana fall skall an-&lt;br&gt;ses föreligga beror på storleken av aktieinnehavet liksom på ärendets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse for bolaget. Normalt bör emellertid intressejäv anses föreligga i Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;sådana situationer såvida inte aktieinnehavet är endast obetydligt. Släkt-&lt;br&gt;skapsjäv föreligger när ärendet rör make, förälder, barn eller syskon till&lt;br&gt;en ledamot i disciplinkommittén. Beträffande övriga släktskapsförhållan-&lt;br&gt;den som kan vara jävsgrundande bör i första hand mor- och farföräldrar,&lt;br&gt;barnbarn, svågrar och svägerskor samt svärföräldrar komma i fråga. Är&lt;br&gt;det fråga om sådana släktskapsförhållandet bör det inte krävas någon&lt;br&gt;närmare bedömning av om vederbörande är närstående eller inte. Andra&lt;br&gt;fall där personer bör anses vara närstående är om det föreligger ett sam-&lt;br&gt;boförhållande eller om ärendet angår någon som är förlovad med leda-&lt;br&gt;moten. En annan jävsgrund är ställföreträderjäv. Den jävsgrunden torde&lt;br&gt;främst ha betydelse om ledamoten är företrädare för den medlem eller&lt;br&gt;emittent som granskas av disciplinnämnden. Frågan om vem som i egen-&lt;br&gt;skap av ställföreträdare har behörighet att företräda en juridisk person får&lt;br&gt;avgöras enligt tillämpliga associationsrättsliga författningar, främst ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1975:1385). Normalt torde det vara den som har rätt att&lt;br&gt;teckna medlemmens eller emittentens firma som omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;sen. Andra jävsgrunder är ombuds- och biträdesjäv. Dessa jävsgrunder&lt;br&gt;kan föreligga oavsett i vilket sammanhang ledamoten företrätt den med-&lt;br&gt;lem eller emittent som granskas och oavsett om han vid den tidpunkten&lt;br&gt;ingått i nämnden eller inte. Jäv kan också grundas på den generalklausul&lt;br&gt;som finns i 11 § förvaltningslagen. Generalklausulen syftar till att fånga&lt;br&gt;upp sådana jävssituationer som inte täcks av övriga jävsgrunder. Som&lt;br&gt;exempel på fall som kan omfattas av bestämmelsen är om ledamoten av&lt;br&gt;någon anledning har en negativ inställning till det företag som är föremål&lt;br&gt;för disciplinförfarandet och att denna inställning kan påverka hans ob-&lt;br&gt;jektivitet. Det kan t.ex. vara fråga om att djupa och varaktiga mening-&lt;br&gt;skilj akti gheter uppstått i någon fråga som inte har beröringspunkter med&lt;br&gt;disciplinärendet. Andra tänkbara fall som kan omfattas av bestämmelsen&lt;br&gt;är om ledamoten står i beroendeställning till medlemmen eller emitten-&lt;br&gt;ten, t.ex. genom att ha en låneskuld till företaget. Även uppdragsförhål-&lt;br&gt;landen kan omfattas, om de är av sådan art att det finns risk för att leda-&lt;br&gt;motens objektivitet kan sättas i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även handläggningen av jävsfrågor skall ske på samma sätt som enligt&lt;br&gt;förvaltningslagen. I 12 § förvaltningslagen slås den grundläggande prin-&lt;br&gt;cipen fast att den som är jävig inte får delta i handläggningen av ett ären-&lt;br&gt;de. Detta gäller i princip både förberedande åtgärder och deltagande i den&lt;br&gt;slutliga prövningen. Undantag görs för åtgärder som måste vidtas skynd-&lt;br&gt;samt och där det inte finns möjlighet för någon annan ledamot att träda in&lt;br&gt;i den jäviges ställe. Att sådana brådskande ärenden förekommer i en dis-&lt;br&gt;ciplinnämnd torde vara mycket ovanligt. Enbart den omständigheten att&lt;br&gt;det är svårt att få tag på en ersättare, t.ex. under semesterperioder, är inte&lt;br&gt;i sig tillräckligt. Utrymmet för att tillämpa undantagsregeln torde således&lt;br&gt;vara mycket begränsat.Vidare skall den som är jävig själv ta initiativ till&lt;br&gt;att frågan tas upp. Detta hindrar naturligtvis inte att frågan initieras på&lt;br&gt;annat sätt, t.ex. av en arman ledamot eller av en medlem eller emittent vid&lt;br&gt;börsen. Hänvisningen till förvaltningslagens bestämmelser innebär dess-&lt;br&gt;utom att frågor om jäv skall handläggas med skyndsamhet. Sådana frågor&lt;br&gt;kan också hanteras informellt utan beslut genom att någon annan träder i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den jävige ledamotens ställe. Normalt får den som jävsfrågan gäller inte Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;delta i handläggningen av den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger en möjlighet för regeringen eller, efter vidaredelegation,&lt;br&gt;Finansinspektionen att föreskriva hur ledamöterna i en disciplinnämnd&lt;br&gt;skall utses. Sådana föreskrifter kan innebära att ledamöterna skall väljas&lt;br&gt;av ett visst bolagsorgan, t.ex. bolagsstämman, eller att inspektionen skall&lt;br&gt;ges tillfälle att yttra sig innan ledamöterna väljs. Föreskrifterna kan också&lt;br&gt;avse att nämnden skall vara sammansatt av personer från olika intresse-&lt;br&gt;grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ges möjlighet att meddela närmare föreskrifter om handlägg-&lt;br&gt;ningen av ärenden som rör överträdelser av börsens regler&lt;br&gt;(disciplinärenden). Exempelvis kan föreskrivas hur ärenden skall&lt;br&gt;hänskjutas till nämnden och hur utredningen av ärendena skall gå till.&lt;br&gt;Ingenting hindrar att föreskrifterna beaktar de särpräglade förhållanden&lt;br&gt;som råder vid börser av olika slag. Kraven kan t.ex. ställas olika för bör-&lt;br&gt;ser som tillhandahåller handelssystem jämfört med börser som mer har&lt;br&gt;karaktären av att vara förmedlare av information om handeln. Föreskrif-&lt;br&gt;terna kan också vara olika utformade beroende på vilken typ av finansi-&lt;br&gt;ella instrument som inregistreras eller noteras vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt andra stycke som föreskriver en skyldig-&lt;br&gt;het för en börs att till Finansinspektionen vidarebefordra upplysningar&lt;br&gt;som den får från ett företag som har ett kvalificerat innehav i börsen.&lt;br&gt;Skyldigheten gäller i de fall företaget med ett kvalificerat innehav har&lt;br&gt;gett ut fondpapper som har inregistrerats vid börsen. De upplysningar&lt;br&gt;som avses är sådana som företaget enligt författningsbestämmelser, bör-&lt;br&gt;sens eget regelverk eller avtal med börsen är skyldigt att lämna till bör-&lt;br&gt;sen. En sådan upplysningskyldighet föreskrivs bl.a. i paragrafens första&lt;br&gt;stycke. Av den nya bestämmelsen i 11 kap. 1 a § framgår att Finansin-&lt;br&gt;spektionen dessutom har rätt kräva in uppgifter från ett företag som har&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav i en börs. Tillägget i den förevarande paragrafen&lt;br&gt;och bestämmelsen i 11 kap. har tillkommit för att ge Finansinspektionen&lt;br&gt;större möjligheter att kontrollera sådana företags förehavanden och hur&lt;br&gt;de behandlas av börsen. Finansinspektionen har också enligt 4 kap. 8 §&lt;br&gt;en rätt att hos börsens disciplinnämnd aktualisera ärenden som rör nu&lt;br&gt;nämnda företag. En förutsättning för att sådana ärenden skall kunna före-&lt;br&gt;komma är att företagen inte bara är ägare av börsen utan även uppträder&lt;br&gt;som medlemmar eller emittenter vid densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagts till ett nytt andra stycke som överensstämmer&lt;br&gt;med ändringen i 5 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att auktoriserade marknadsplatser inte behöver ha en&lt;br&gt;disciplinnämnd. En sådan kan dock inrättas frivilligt av marknadsplatsen.&lt;br&gt;Däremot kommer de nya bestämmelserna om lämplighetsprövning av&lt;br&gt;kvalificerade ägare och ledning att gälla även för auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatser. Även bestämmelserna om förutsättningarna för notering och&lt;br&gt;handel av optioner och terminer samt noteringsförbud av företagets aktier&lt;br&gt;vid den egna marknadsplatsen (4 kap. 1 § tredje och Ijärde styckena) lik-&lt;br&gt;som om terminalåtkomst och föreskriftsrätt för Finansinspektionen be-&lt;br&gt;träffande marknadsövervakningssystem (4 kap. 2 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena) skall tillämpas på auktoriserade marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 2 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av att ändring skett&lt;br&gt;i bestämmelsen om vilka som skall kunna antas som medlemmar vid en&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen klargör att lämplighetsprövning av större ägare och ledning&lt;br&gt;skall ske även i samband med prövningen av ansökningar om tillstånd att&lt;br&gt;få bedriva clearingverksamhet. Innebörden är densamma som i motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelse för börser (jfr 2 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2 och 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 6 och 7 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har justerats med anledning av ändringarna i bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 kap. 1 och 1 a §§ om vilka som kan antas som medlemmar vid en&lt;br&gt;börs. I 6 § har uttryckligen lagts till att Riksgäldskontoret kan antas som&lt;br&gt;clearingmedlem. Dessutom har i samma paragraf ”institut och företag”&lt;br&gt;ersatts med begreppet ”juridiska personer”. Denna ändring har gjorts i&lt;br&gt;förtydligande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § har lagts till ett nytt andra stycke som i sak överensstämmer med&lt;br&gt;andra stycket i den nya 3 kap. 1 a § (se kommentaren under den bestäm-&lt;br&gt;melsen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 1 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innebär en skyldighet för företag som har ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs att lämna uppgifter om sin verksamhet till Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen. Detta gäller emellertid bara om företaget samtidigt är&lt;br&gt;emittent eller medlem vid börsen. Uppgifter behöver bara lämnas om&lt;br&gt;inspektionen begär det. En sådan begäran om uppgifter kan exempelvis&lt;br&gt;avse förhållanden som rör bedömningen av kursen på aktier som ett fö-&lt;br&gt;retag med ett kvalificerat innehav har noterade vid börsen. Av 5 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket och 6 kap. 2 § andra stycket följer att börsen omedelbart&lt;br&gt;skall vidarebefordra sådan information till inspektionen när företag med&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav i en börs lämnat informationen till börsen. In-&lt;br&gt;spektionen kan emellertid med stöd av förevarande paragraf begära&lt;br&gt;kompletterande information direkt från företaget. Vidare kan inspektio-&lt;br&gt;nen som ett led i en övergripande granskning av företagets informations-&lt;br&gt;givning i efterhand begära upplysningar. Ett föreläggande om att lämna&lt;br&gt;information kan förenas med vite (se 11 kap. 10 §). En vägran att lämna&lt;br&gt;uppgifter kan ha betydelse för bedömningen av om ett företag med ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav är lämpligt som ägare (jfr 11 kap. 2 a-h §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 2 a - h §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna är överensstämmer med motsvarande bestämmelser om&lt;br&gt;ägarprövning i 7 kap. bankrörelselagen, 6 kap. lagen om värdepappersrö-&lt;br&gt;relse m.fl. lagar. Innebörden är densamma som i de författningarna (jfr&lt;br&gt;prop. 1995/96:173 s. 65-86). Beträffande den närmare innebörden av&lt;br&gt;begreppet kvalificerat innehav, se kommentaren till 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i paragraferna talas om &amp;quot;företag&amp;quot; avses sådana företag som står&lt;br&gt;under tillsyn enligt LBC. Bestämmelserna avser således inte ägarpröv-&lt;br&gt;ning i företag med ett kvalificerat innehav i en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.2 och 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom en ljärde punkt i första stycket har införts en ny grund för åter-&lt;br&gt;kallelse av auktorisation eller tillstånd. Tillägget innebär att en auktorisa-&lt;br&gt;tion eller ett tillstånd för ett företag skall kunna återkallas om vissa an-&lt;br&gt;givna befattningshavare i företaget inte uppfyller de lämplighetskrav som&lt;br&gt;gäller för auktorisation som börs eller marknadsplats eller tillstånd att&lt;br&gt;bedriva clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tredje stycke har införts för att klargöra att den del av bolagets&lt;br&gt;obeskattade reserver som utgörs av eget kapital skall beaktas vid beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av om bolagets egna kapital är tillräckligt högt. Beräkningen av&lt;br&gt;det egna kapitalet skall ske på samma sätt som när kontrollbalansräkning&lt;br&gt;upprättas enligt aktiebolagslagen. Den balansräkning som ligger till&lt;br&gt;grund för bedömningen skall emellertid upprättas i enlighet med vanliga&lt;br&gt;regler i bl.a. bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket innebär att företaget måste ges tillfälle att vidta rättelse,&lt;br&gt;dvs. ersätta personen i fråga, innan ett beslut om återkallelse meddelas på&lt;br&gt;den nu införda grunden. Inspektionen skall bestämma inom vilken tid&lt;br&gt;rättelse skall ske. Denna frist får inte sättas längre än till tre månader.&lt;br&gt;Ändringen är, liksom den nya fjärde punkten i första stycket, hämtad&lt;br&gt;efter förebild från bl.a. bestämmelserna i 7 kap. 16 § bankrörelselagen&lt;br&gt;och 6 kap. 9 § lagen om värdepappersrörelse och har samma innebörd&lt;br&gt;som dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats närmare i avsnitt 5.3 och 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen har gjorts en följdändring med anledning av att inspektionen&lt;br&gt;getts rätt att förelägga icke-finansiella företag som är börsmedlemmar att&lt;br&gt;lämna uppgifter (jfr 3 kap. 3 a §). Dessutom har inspektionen getts rätt att&lt;br&gt;förelägga vite i de fall där uppgifter begärs från ett företag som äger ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav i en börs (jfr 11 kap. 1 a §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagts till att anteckning skall ske på aktiekonto även när&lt;br&gt;en förvaltare har förordnats med stöd av 11 kap. 2 h § LBC.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 och 2 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Justeringarna i paragraferna är föranledda av ändringarna i LBC om vilka&lt;br&gt;som skall kunna antas som medlemmar vid en börs. Dessutom har i 1 §&lt;br&gt;”institut och företag” ersatts med begreppet ”juridiska personer”, vilket&lt;br&gt;har skett i förtydligande syfte. Beträffande den närmare innebörden av&lt;br&gt;dessa ändringar hänvisas till författningskommentaren avseende 3 kap. 1&lt;br&gt;och 1 a §§ LBC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § har lagts till ett nytt andra stycke som i sak överensstämmer med&lt;br&gt;motsvarande ändringar i LBC (se 3 kap. 1 a § och 8 kap. 7 § LBC). Vida-&lt;br&gt;re har förts in en definition av begreppet ”koncern”. Definitionen över-&lt;br&gt;ensstämmer med den som föreslagits bli införd i 1 kap.4 § 12 LBC (se&lt;br&gt;kommentaren till den paragrafen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen upphävs bestämmelsen om att ett kreditmarknadsbo-&lt;br&gt;lags tillstånd skall återkallas om bolagets egna kapital understiger 2/3 av&lt;br&gt;det registrerade aktiekapitalet. Detta överensstämmer med vad som gäl-&lt;br&gt;ler för bankaktiebolag och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att den sekretess som avses där även&lt;br&gt;skall gälla i ärenden hos Finansinspektionen om prövning enligt LBC av&lt;br&gt;större ägares lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i tredje stycket skall sekretess även gälla vid Finans-&lt;br&gt;inspektionens övervakning enligt lagen (1991:980) om handel med finan-&lt;br&gt;siella instrument. Bestämmelsen har betydelse vid utredningar om otill-&lt;br&gt;börlig kurspåverkan enligt 7 kap. 1 § samma lag när Finansinspektionen&lt;br&gt;med stöd av 18 § insiderlagen utnyttjar sin frågerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya sjätte stycket har behandlats i avsnitt 7. För att underlätta bör-&lt;br&gt;sers arbete med att övervaka börsverksamheten och att vid behov kunna&lt;br&gt;ingripa snabbt och effektivt infors en regel som gör det möjligt för Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen att till en börs, utan hinder av sekretess, lämna ut upp-&lt;br&gt;gifter som förekommer i ett tillstånds- eller tillsynsärende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen klargörs att förbudet mot korttidshandel gäller även&lt;br&gt;om det antal aktier som överlåts understiger det antal aktier som förvär-&lt;br&gt;vats inom tremånadersperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats närmare i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som rör Finansinspektionens frågerätt, har lagts till att in-&lt;br&gt;spektionen får begära uppgifter även från börsmedlemmar, clearingmed-&lt;br&gt;lemmar och kontoförande institut. Ändringen är föranledd bl.a. av att&lt;br&gt;börsmedlemskretsen utvidgats så att även företag som inte står under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn skall kunna bli medlemmar vid en börs (se kommentaren till Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;3 kap. 1 och 1 a §§ LBC).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats som en följd av de ändringar som gjorts i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har införts en ny åttonde punkt som definierar&lt;br&gt;begreppet ”koncern”. Begreppet har samma innebörd som i 1 kap. 4 § 12&lt;br&gt;LBC (se kommentaren till den bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagts till ett nytt första stycke. Innebörden av ändringen&lt;br&gt;är att det inte skall krävas tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;när ett företag inom en koncern utför investeringstjänster uteslutande för&lt;br&gt;egen eller andra koncernföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen, som är ny, införs i en skyldighet för svenska värde-&lt;br&gt;pappersinstitut som organiserar handel med finansiella instrument att&lt;br&gt;övervaka handeln och kursbildningen, dvs. att ha en marknadsövervak-&lt;br&gt;ningsfunktion. Detta krav framgår av första stycket och motsvarar i prin-&lt;br&gt;cip det krav som gäller för börser (se 4 kap. 2 § andra stycket LBC).&lt;br&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är att värdepappersföretag i ökad omfatt-&lt;br&gt;ning organiserar handel med finansiella instrument på ett sätt som för&lt;br&gt;allmänheten starkt påminner om börsverksamhet. Detta har till stor del&lt;br&gt;möjliggjorts genom den snabba tekniska utvecklingen under senare år.&lt;br&gt;Kravet gäller endast för svenska värdepappersinstitut. Om ett utländskt&lt;br&gt;värdepappersinstitut organiserar handel med finansiella instrument på så&lt;br&gt;sätt att handeln blir tillgänglig även för svenska investerare gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i institutets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket medges undantag från kravet på marknadsövervakning&lt;br&gt;om samma finansiella instrument är föremål för handel vid en börs. Av&lt;br&gt;1 kap. 7 a § lagen om värdepappersrörelse följer att värdepappersinstitut&lt;br&gt;- om avslut har skett utanför en börs — normalt är skyldiga att rapportera&lt;br&gt;avslut i finansiella instrument som är inregisterade eller noterade vid en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börs till börsen. Sådana affärer omfattas därför av den marknadsövervak-&lt;br&gt;ning som sker vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tredje stycket har Finansinspektionen, under förutsättning av&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, tilldelats en föreskriftsrätt även avseende den&lt;br&gt;marknadsövervakning som skall ske hos svenska värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen övergår bestämmelsen från att vara tvingande till att&lt;br&gt;bli fakultativ. Regeringen eller, efter vidaredelegation, Finansinspektio-&lt;br&gt;nen har därmed möjlighet, men inte någon skyldighet, att föreskriva om&lt;br&gt;risknivåer för värdepappersbolags och svenska bankinstituts innehav av&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats närmare i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §, 7 kap. 2 och 2 a §§, 8 kap. 2, 6 och 7 §§ och 11 kap. 7 och&lt;br&gt;10 §§ samt rubriken närmast före 4 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall föras in fjorton nya paragrafer, 3 kap. 1 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §§, 4 kap. 8-10 §§ samt 11 kap. 1 a och 2 a - h §§, samt närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 § och 11 kap. 2 a § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fått auktorisation enligt 2 kap. att driva verk-&lt;br&gt;samhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finansi-&lt;br&gt;ella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fått tillåtelse att delta i handeln&lt;br&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: fortlöpande verksamhet som består i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att på clearingmedlemmamas vägnar göra avräkningar beträffande&lt;br&gt;deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i&lt;br&gt;svensk eller utländsk valuta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att genom inträdande som part eller som garant ta över ansvaret för&lt;br&gt;förpliktelsernas fullgörande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) på annat väsentligt sätt sörja för att förpliktelserna avvecklas genom&lt;br&gt;överförande av likvid eller instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag som har fått tillstånd enligt 8 kap. att&lt;br&gt;driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som får delta i clearingverksamheten hos en&lt;br&gt;clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt fa ett belopp som räk-&lt;br&gt;nas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;br&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att betal-&lt;br&gt;ning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar i ett&lt;br&gt;kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 § Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. EES: Europeiska ekonomiska 10. EES: Europeiska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. kvalificerat innehav: ett di-&lt;br&gt;rekt eller indirekt ägande i ett fö-&lt;br&gt;retag, om innehavet representerar&lt;br&gt;10 % eller mer av kapitalet eller av&lt;br&gt;samtliga röster eller annars möj-&lt;br&gt;liggör ett väsentligt inflytande över&lt;br&gt;ledningen av företaget,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation som börs får meddelas ett svenskt aktiebolag eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller nå-&lt;br&gt;gon annan forfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten 2. den planerade verksamheten&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla de kan antas komma att uppfylla de&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det kan antas att de som kom-&lt;br&gt;mer att äga ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;i företaget inte kommer att motver-&lt;br&gt;ka en sund utveckling av verksam-&lt;br&gt;heten i företaget och även i övrigt&lt;br&gt;är lämpliga att utöva ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen av en&lt;br&gt;börs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som avses ingå i företagets&lt;br&gt;styrelse eller vara verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträ-&lt;br&gt;dare har de insikter och den erfa-&lt;br&gt;renhet som måste krävas av den&lt;br&gt;som deltar i ledningen av en börs&lt;br&gt;och även i övrigt är lämpliga för en&lt;br&gt;sådan uppgift, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor 5. företaget uppfyller de villkor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation som börs får inte&lt;br&gt;beviljas, om det kan antas att någon&lt;br&gt;som i väsentlig mån har åsidosatt&lt;br&gt;sina skyldigheter i näringsverk-&lt;br&gt;samhet eller i andra ekonomiska&lt;br&gt;angelägenheter eller gjort sig skyl-&lt;br&gt;dig till allvarlig brottslighet kom-&lt;br&gt;mer att ha ett kvalificerat innehav i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ■&lt;br&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 §' 1,&lt;br&gt;2 eller 3 lagen (1991:981) om vär-&lt;br&gt;depappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som har säte&lt;br&gt;i ett land inom EES och som i det&lt;br&gt;landet har tillstånd att driva sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra utländska företag som i&lt;br&gt;sitt hemland får driva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 2 och som där&lt;br&gt;står under betryggande tillsyn av&lt;br&gt;myndighet eller annat behörigt or-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsmedlem far antas endast&lt;br&gt;den som har tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser och i övrigt är lämplig att&lt;br&gt;delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;i&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;Riksbanken samt sådana institut&lt;br&gt;och företag som har en betryggan-&lt;br&gt;de kapitalstyrka, ändamålsenlig&lt;br&gt;organisation av verksamheten,&lt;br&gt;säkra tekniska system och i övrigt&lt;br&gt;bedöms vara lämpliga att delta i&lt;br&gt;handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börsmedlem får delta i handeln&lt;br&gt;vid en börs för egen räkning. En&lt;br&gt;börs får medge endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrö-&lt;br&gt;relse enligt 1 kap. 3 § 1 eller 2 la-&lt;br&gt;gen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska företag som i sitt&lt;br&gt;hemland får driva sådan verksam-&lt;br&gt;het som avses i 1 och som där står&lt;br&gt;under betryggande tillsyn av myn-&lt;br&gt;dighet eller annat behörigt organ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att delta i handeln vid en&lt;br&gt;börs för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsmedlemmar som inte står un-&lt;br&gt;der Finansinspektionens tillsyn el-&lt;br&gt;ler motsvarande tillsyn i hemlandet&lt;br&gt;är skyldiga att på begäran av in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektionen lämna uppgifter om för-&lt;br&gt;hållanden som rör deltagandet i&lt;br&gt;handeln vid börsen. Inspektionen&lt;br&gt;får förelägga en sådan börsmedlem&lt;br&gt;att lämna de begärda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en börs far notering av och handel med alla slags finansiella instru-&lt;br&gt;ment ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument far&lt;br&gt;dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper far godkännas för notering och handel genom att börsen,&lt;br&gt;efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpappe-&lt;br&gt;ren. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering far sådant&lt;br&gt;godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner och terminer far god- Optioner och terminer far god-&lt;br&gt;kännas för notering och handel bara kännas för notering och handel om&lt;br&gt;om det förekommer en betydande 1. det förekommer en betydande&lt;br&gt;handel med tillförlitlig kurssättning handel med tillförlitlig kurssättning&lt;br&gt;i den eller de tillgångar som optio- i den eller de tillgångar som optio-&lt;br&gt;nen eller terminen grundas på. nen eller terminen grundas på, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det av ett prospekt enligt&lt;br&gt;5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;br&gt;framgår att sådan handel avses ske&lt;br&gt;inom sex månader från offentliggö-&lt;br&gt;randet av prospektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper som har getts ut av&lt;br&gt;ett företag som driver en börs får&lt;br&gt;inte inregistreras eller noteras vid&lt;br&gt;den börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handelsregler och marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen skall&lt;br&gt;gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se&lt;br&gt;till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra författ-&lt;br&gt;ningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om övervakningen av han-&lt;br&gt;deln och kursbildningen vid en&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall ha en disciplin-&lt;br&gt;nämnd med uppgift att handlägga&lt;br&gt;ärenden om överträdelser av de&lt;br&gt;regler som gäller vid börsen&lt;br&gt;(disciplinärenden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ärendet ett företag som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav i börsen&lt;br&gt;är disciplinnämnden skyldig att&lt;br&gt;pröva det, om Finansinspektionen&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Finansinspektionen besluta att en&lt;br&gt;börs inte behöver ha en disciplin-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En disciplinnämnd skall bestå av&lt;br&gt;minst fem personer. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skall vara&lt;br&gt;lagfarna och väl erfarna som do-&lt;br&gt;mare. Av övriga ledamöter skall&lt;br&gt;minst två vara väl insatta i förhål-&lt;br&gt;landena på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I disciplinnämnden får inte ingå&lt;br&gt;ledamöter som har anställning i&lt;br&gt;eller kvalificerat uppdrag av sta-&lt;br&gt;digvarande natur för börsen eller&lt;br&gt;ett företag som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i börsen. I nämnden får&lt;br&gt;inte heller ingå ledamöter som är&lt;br&gt;anställda av eller ingår i styrelsen&lt;br&gt;förett företag som är börsmedlem&lt;br&gt;eller som har sina fondpapper in-&lt;br&gt;registrerade eller noterade vid bör-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om disciplinnämnd och handlägg-&lt;br&gt;ningen av disciplinärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Den som har gett ut fondpapper&lt;br&gt;som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och annan författning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gett ut fondpapper&lt;br&gt;som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och annan författning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som har ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som har inregistrerats&lt;br&gt;vid börsen, skall börsen omedelbart&lt;br&gt;lämna samma information till Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;En utgivare av fondpapper vilka&lt;br&gt;noterats med stöd av 1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och andra författningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gett ut fondpapper&lt;br&gt;som har noterats med stöd av 1 §&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och andra författningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som har ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som har noterats vid&lt;br&gt;börsen, skall börsen omedelbart&lt;br&gt;lämna samma information till Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket an-&lt;br&gt;givna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;om styrelses storlek och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör, i 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket såvitt avser inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper, i 4 kap. 3 § om kurs-&lt;br&gt;notering och information och i&lt;br&gt;4 kap. 4 § om rapportering av av-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;om styrelses storlek och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör, i 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket såvitt avser inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper, i 4 kap. 3 § om kurs-&lt;br&gt;notering och information, i 4 kap.&lt;br&gt;4 § om rapportering av avslut och i&lt;br&gt;4 kap. 8-10 §§ om disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad marknadsplats är En auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att låta sådana institut och skyldig att låta sådana institut och&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 § företag som har tillstånd att driva&lt;br&gt;första stycket 2-4 delta i handeln värdepappersrörelse enligt 1 kap.&lt;br&gt;vid marknadsplatsen, om de upp- 1-3 lagen (1991:981) om vär-&lt;br&gt;fyller av marknadsplatsen uppställ- depappersrörelse och utländska&lt;br&gt;da krav. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företag som i sitt hemland får driva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan verksamhet och som där står&lt;br&gt;under betryggande tillsyn av myn-&lt;br&gt;dighet eller annat behörigt organ&lt;br&gt;delta i handeln vid marknadsplat-&lt;br&gt;sen, om de uppfyller av marknads-&lt;br&gt;platsen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;att driva clearingverksamhet får meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller nå-&lt;br&gt;gon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten 2. den planerade verksamheten&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla de kan antas komma att uppfylla de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det kan antas att de som kom-&lt;br&gt;mer att äga ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;i företaget inte kommer att motver-&lt;br&gt;ka en sund utveckling av verksam-&lt;br&gt;heten i företaget och även i övrigt&lt;br&gt;är lämpliga att utöva ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen av en&lt;br&gt;clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;En clearingorganisation far som&lt;br&gt;medlemmar ha sådana institut och&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1—4 och även andra&lt;br&gt;företag. I samtliga fall krävs att&lt;br&gt;institutet eller företaget har en be-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka, ändamåls-&lt;br&gt;enlig organisation av verksamheten,&lt;br&gt;nödvändiga riskhanteringsrutiner,&lt;br&gt;säkra tekniska system och i övrigt&lt;br&gt;bedöms vara lämpligt att delta i&lt;br&gt;clearingverksamheten hos organi-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;br&gt;En clearingmedlem får delta i clea-&lt;br&gt;ringverksamheten för egen räkning.&lt;br&gt;En clearingorganisation får medge&lt;br&gt;svenska och utländska clearingor-&lt;br&gt;ganisationer eller centrala värde-&lt;br&gt;pappersförvarare samt sådana in-&lt;br&gt;stitut och företag som avses i 3 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-4 att delta i&lt;br&gt;clearingverksamheten för annans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som avses ingå i företagets&lt;br&gt;styrelse eller vara verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträ-&lt;br&gt;dare har de insikter och den erfa-&lt;br&gt;renhet som måste krävas av den&lt;br&gt;som deltar i ledningen för en clea-&lt;br&gt;ringorganisation och även i övrigt&lt;br&gt;är lämpliga for en sådan uppgift,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att driva clearing-&lt;br&gt;verksamhet får inte beviljas, om det&lt;br&gt;kan antas att någon som i väsentlig&lt;br&gt;mån har åsidosatt sina skyldigheter&lt;br&gt;i näringsverksamhet eller i andra&lt;br&gt;ekonomiska angelägenheter eller&lt;br&gt;gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet kommer att ha ett kva-&lt;br&gt;lificerat innehav i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation far som&lt;br&gt;medlemmar ha Riksbanken samt&lt;br&gt;institut och företag som har en be-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka, ändamåls-&lt;br&gt;enlig organisation av verksamheten,&lt;br&gt;nödvändiga riskhanteringsrutiner,&lt;br&gt;säkra tekniska system och i övrigt&lt;br&gt;bedöms vara lämpliga att delta i&lt;br&gt;clearingverksamheten hos organi-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;i&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En clearingmedlem får delta i clea-&lt;br&gt;ringverksamheten för egen räkning.&lt;br&gt;En clearingorganisation får medge&lt;br&gt;svenska och utländska clearingor-&lt;br&gt;ganisationer eller centrala värde-&lt;br&gt;pappersförvarare samt Riksbanken&lt;br&gt;och sådana institut och företag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 a § 1 och 2 rätt att&lt;br&gt;delta i clearingverksamheten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räkning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;annans räkning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i en börs skall lämna Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen de upplysningar&lt;br&gt;om sin verksamhet och därmed&lt;br&gt;sammanhängande omständigheter&lt;br&gt;som inspektionen begär. Inspektio-&lt;br&gt;nen får förelägga ett sådant företag&lt;br&gt;att lämna de begärda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv av&lt;br&gt;aktier eller andelar i ett företag,&lt;br&gt;som medför att förvärvarens sam-&lt;br&gt;manlagda innehav utgör ett kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav, far ske bara efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett förvärv som&lt;br&gt;innebär att ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;ökas så att det uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 20, 33 eller 50 %&lt;br&gt;av kapitalet eller röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar eller&lt;br&gt;så att företaget blir ett dotterföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;skall ha meddelats före förvärvet.&lt;br&gt;Om förvärvet har gjorts genom bo-&lt;br&gt;delning, arv, testamente, bolags-&lt;br&gt;skifte eller på annat liknande sätt,&lt;br&gt;krävs i stället tillstånd för att för-&lt;br&gt;värvaren skall få behålla de aktier&lt;br&gt;eller andelar som erhållits. Förvär-&lt;br&gt;varen skall ansöka om tillstånd till&lt;br&gt;ett sådant förvärv inom sex måna-&lt;br&gt;der efter det att aktierna eller an-&lt;br&gt;delarna erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall ges till förvärv som&lt;br&gt;avses i 2 a §, om det kan antas att&lt;br&gt;förvärvaren inte kommer att mot-&lt;br&gt;verka en sund utveckling av företa- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gets verksamhet och om förvärva-&lt;br&gt;ren även i övrigt är lämplig att ut-&lt;br&gt;öva ett väsentligt inflytande över&lt;br&gt;ledningen av företaget. Tillstånd&lt;br&gt;far inte ges, om förvärvaren i vä-&lt;br&gt;sentlig mån har åsidosatt skyldig-&lt;br&gt;heter i näringsverksamhet eller i&lt;br&gt;andra ekonomiska angelägenheter&lt;br&gt;eller gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får före-&lt;br&gt;skriva en viss tid inom vilken ett&lt;br&gt;förvärv skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall med-&lt;br&gt;dela beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från det&lt;br&gt;att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att avyttra ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav eller en så stor del&lt;br&gt;av ett kvalificerat innehav att inne-&lt;br&gt;havet därigenom kommer att un-&lt;br&gt;derstiga någon av de i 2 a § angiv-&lt;br&gt;na gränserna skall underrätta Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag får kännedom om&lt;br&gt;att aktier eller andelar i företaget&lt;br&gt;blivit föremål för ett sådant förvärv&lt;br&gt;som avses i 2 a § eller för en sådan&lt;br&gt;avyttring som avses i 2 c §, skall&lt;br&gt;företaget snarast anmäla förvärvet&lt;br&gt;eller avyttringen till Finansinspekt-&lt;br&gt;ionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett foretag skall årligen till Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen anmäla namnen&lt;br&gt;på de aktie- eller andelsägare som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav av akti-&lt;br&gt;er eller andelar i företaget samt&lt;br&gt;storleken på innehaven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en juridisk person har ett kva-&lt;br&gt;lificerat innehav i ett foretag, skall&lt;br&gt;den juridiska personen snarast an-&lt;br&gt;mäla ändringar av vilka som ingår&lt;br&gt;i dess ledning till Finansinspektio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2f§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat inne-&lt;br&gt;hav av aktier eller andelar utövar&lt;br&gt;eller kan antas komma att utöva sitt&lt;br&gt;inflytande på ett sätt som motverkar&lt;br&gt;en sund utveckling av verksamheten&lt;br&gt;i företaget, får Finansinspektionen&lt;br&gt;besluta att ägaren vid stämman inte&lt;br&gt;får företräda fler aktier eller an-&lt;br&gt;delar än som motsvarar ett innehav&lt;br&gt;som inte är kvalificerat. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om en sådan ägare i väsent-&lt;br&gt;lig mån har åsidosatt skyldigheter i&lt;br&gt;näringsverksamhet eller i andra&lt;br&gt;ekonomiska angelägenheter eller&lt;br&gt;gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat in-&lt;br&gt;nehav av aktier eller andelar har&lt;br&gt;underlåtit att ansöka om tillstånd&lt;br&gt;till ett forvärv som avses i 2 a §, får&lt;br&gt;inspektionen besluta att ägaren vid&lt;br&gt;stämman inte får företräda aktierna&lt;br&gt;eller andelarna till den del de om-&lt;br&gt;fattas av ett krav på tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i strid med ett beslut&lt;br&gt;av inspektionen har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar, får&lt;br&gt;innehavaren inte företräda aktierna&lt;br&gt;eller andelarna vid stämman till&lt;br&gt;den del innehavet står i strid med&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2g§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;en ägare som avses i 2 f§ första&lt;br&gt;stycket att avyttra så stor del av&lt;br&gt;aktierna eller andelarna att inne-&lt;br&gt;havet därefter inte är kvalificerat.&lt;br&gt;En ägare som avses i 2 f§ andra&lt;br&gt;eller tredje stycket får föreläggas&lt;br&gt;att avyttra så stor del av aktierna&lt;br&gt;eller andelarna att innehavet inte&lt;br&gt;står i strid med inspektionens be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier eller andelar som om-&lt;br&gt;fattas av ett förbud enligt 2 f § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett föreläggande enligt första styck-&lt;br&gt;et skall inte medräknas när det&lt;br&gt;fordras samtycke av ägare till en&lt;br&gt;viss del av aktierna eller andelarna&lt;br&gt;i företaget för att ett beslut skall bli&lt;br&gt;giltigt eller en befogenhet skall få&lt;br&gt;utövas, såvida inte förvaltare har&lt;br&gt;förordnats enligt 2 h §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2h§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Finansinspektionen begära att&lt;br&gt;tingsrätten förordnar en lämplig&lt;br&gt;person att som förvaltare före-&lt;br&gt;träda sådana aktier eller andelar&lt;br&gt;som enligt 2 f § inte får företrädas&lt;br&gt;av ägaren. Sådan ansökan prövas&lt;br&gt;av tingsrätten i den ort där ägaren&lt;br&gt;har sin hemvist, eller om ägaren&lt;br&gt;inte har hemvist i Sverige, av&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltare har rätt till skälig&lt;br&gt;ersättning för arbete och utlägg.&lt;br&gt;Ersättningen skall betalas av äga-&lt;br&gt;ren till aktierna eller andelarna och&lt;br&gt;skall på begäran förskotteras av&lt;br&gt;företaget. Om den betalningsskyl-&lt;br&gt;dige inte godtar förvaltarens an-&lt;br&gt;språk, fastställs ersättningen av&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Auktorisation eller tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett foretag&lt;br&gt;skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget genom att överträda denna lag eller någon föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan verksamhet som auktorisationen eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som auktorisationen&lt;br&gt;eller tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt avser svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;bolagets egna kapital understiger&lt;br&gt;två tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader från det att&lt;br&gt;den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte bedriver sadan&lt;br&gt;verksamhet som auktorisationen&lt;br&gt;eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt avser svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;bolagets egna kapital understiger&lt;br&gt;två tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader från det att&lt;br&gt;den blev känd för bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte uppfyller de krav som anges i Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § första stycket 4 eller Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 § första stycket 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt far inspektionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen eller&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;3 skall det egna kapitalet beräknas&lt;br&gt;med beaktande av 13 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 4&lt;br&gt;får auktorisationen eller tillståndet&lt;br&gt;återkallas bara om Finansinspek-&lt;br&gt;tionen först beslutat att anmärka på&lt;br&gt;att personen ingår i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;br&gt;nes ställföreträdare och han eller&lt;br&gt;hon, sedan en av inspektionen be-&lt;br&gt;stämd tid av högst tre månader&lt;br&gt;gått, fortfarande finns kvar i styrel-&lt;br&gt;sen eller är verkställande direktör&lt;br&gt;eller dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid återkallelse av ett tillstånd att driva clearingverksamhet får in-&lt;br&gt;spektionen besluta om hur rörelsen skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd att driva clearingverksamhet får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;8 kap. 10 § eller 11 kap. 6-8 §§ 3 kap. 3 a §, 8 kap. 10 § eller&lt;br&gt;denna lag får inspektionen föreläg- 11 kap. 1 a eller 6-8 §§ denna lag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ga vite.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;får inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 3 kap. 1 och 2 §§ aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiekonto som avses i 2 § skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;aktieägarens namn, personnummer eller annat identifierings-&lt;br&gt;nummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt pos-&lt;br&gt;tadress för panthavare och för den som har en rättighet på grund av sådan&lt;br&gt;inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som avses ill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det antal aktier som kontot omfattar med uppgift om aktiemas no-&lt;br&gt;minella belopp och för varje aktie huruvida full betalning har erlagts för&lt;br&gt;aktien till avstämningsbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas en-&lt;br&gt;ligt bolagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i förekommande fall att aktie av visst slag kan omvandlas till en ak-&lt;br&gt;tie av annat slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förbehåll att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie&lt;br&gt;som övergår till ny ägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av akti-&lt;br&gt;ens nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i förekommande fall att aktie- 8. i förekommande fall att aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägaren har förvaltare enligt 11 kap. ägaren har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken med uppdrag 7 § föräldrabalken med uppdrag&lt;br&gt;som omfattar förvaltning av aktier- som omfattar förvaltning av aktier-&lt;br&gt;na eller att aktierna företräds av en na eller att aktierna företräds av en&lt;br&gt;förvaltare som förordnats enligt förvaltare som förordnats enligt&lt;br&gt;7 kap. 14 a § bankrörelselagen 7 kap. 14 a § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), 5 kap. 15 a§ lagen (1987:617), 5 kap. 15 a§ lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverk- (1992:1610) om finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet, 6 kap. 3 g § lagen samhet, 6 kap. 3 g § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse (1991:981) om värdepappersrörel-&lt;br&gt;eller 3 kap. 2 e § försäkringsrörel- se, 11 kap. 2 h § lagen (1992:543)&lt;br&gt;selagen (1982:713), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 3 kap. 2 e § försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. pantsättning avseende en aktie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. konkurs avseende aktieägaren samt utmätning, kvarstad, eller be-&lt;br&gt;talningssäkring avseende en aktie eller panträtt i aktien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. inskränkning i rätten att fritt förfoga över en aktie som avses i&lt;br&gt;3 kap. 12 och 15 §§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 12 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:114.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 13 och 16 §§ bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. inskränkning enligt 13 kap. 19 § andra stycket eller 14 kap. 21 §&lt;br&gt;andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella beloppet&lt;br&gt;ändrats, skall detta anges i aktiekontot så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret har rätt att vara kontofö-&lt;br&gt;rande institut. I övrigt avgör Värde-&lt;br&gt;papperscentralen vem som har rätt&lt;br&gt;att vara kontoförande institut. Så-&lt;br&gt;dan rätt far medges sådana institut&lt;br&gt;och företag som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;och även andra företag. I samtliga&lt;br&gt;fall krävs att institutet eller företa-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;i&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;har rätt att vara kontoförande insti-&lt;br&gt;tut. I övrigt avgör Värdepapper-&lt;br&gt;scentralen vem som har rätt att vara&lt;br&gt;kontoförande institut. Sådan rätt får&lt;br&gt;medges institut och företag som har&lt;br&gt;en betryggande kapitalstyrka och&lt;br&gt;teknisk och juridisk sakkunskap&lt;br&gt;samt i övrigt bedöms vara lämpliga&lt;br&gt;att delta i kontoföringen hos cent-&lt;br&gt;ralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get har betryggande kapitalstyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och teknisk och juridisk sakkun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap samt i övrigt bedöms vara&lt;br&gt;lämpligt att delta i kontoföringen&lt;br&gt;hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall vid sin prövning tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av centralen får delta i kontoföringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- neutralitet, som innebär att av centralen uppställda regler utformas&lt;br&gt;och tillämpas på ett likformigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotterbolag&lt;br&gt;till Värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; §28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontoförande institut far vidta Ett kontoförande institut får vidta&lt;br&gt;registreringsåtgärder hos Värde- registreringsåtgärder hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen för egen räkning, papperscentralen för egen räkning.&lt;br&gt;Värdepapperscentralen får endast Värdepapperscentralen får endast&lt;br&gt;medge svenska och utländska clea- medge svenska och utländska clea-&lt;br&gt;ringorganisationer eller centrala ringorganisationer eller centrala&lt;br&gt;värdepappersförvarare samt sådana värdepappersförvarare, Riksbanken&lt;br&gt;institut som avses i 3 kap. 1 § första samt sådana institut och företag&lt;br&gt;stycket 1-4 lagen (1992:543) om som avses i 3 kap. 1 a§ 1 och 2&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet att lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;vidta registreringsåtgärder för an- clearingverksamhet rätt att vidta&lt;br&gt;nans räkning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;registreringsåtgärder för annans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räkning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 17 § lagen (1992:1610) om finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett kre-&lt;br&gt;ditmarknadsföretag skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har börjat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om företaget dessförinnan för-&lt;br&gt;klarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget under en sammanhängande tid av ett år inte drivit sådan rö-&lt;br&gt;relse som tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas understi-&lt;br&gt;ger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets egna kapital under-&lt;br&gt;stiger två tredjedelar av det regist-&lt;br&gt;rerade aktiekapitalet och bristen&lt;br&gt;inte har täckts inom tre månader&lt;br&gt;efter det att den blev känd för bola-&lt;br&gt;get, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt far inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela varning. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 4 och&lt;br&gt;5 får inspektionen medge förlängd&lt;br&gt;tid för täckande av bristen, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I fall som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas understi-&lt;br&gt;ger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela varning. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 4 får&lt;br&gt;inspektionen medge förlängd tid för&lt;br&gt;täckande av bristen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. I fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik enligt prop. 1996/97:114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Prop. 1996/97:114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket 6 får tillstånd åter-&lt;br&gt;kallas bara om Finansinspektionen&lt;br&gt;först beslutat att anmärka på att&lt;br&gt;personen ingår i styrelsen eller är&lt;br&gt;verkställande direktör eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare och han eller hon,&lt;br&gt;sedan en av inspektionen bestämd&lt;br&gt;tid av högst tre månader gått, fort-&lt;br&gt;farande finns kvar i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;br&gt;nes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 5 får tillstånd åter-&lt;br&gt;kallas bara om Finansinspektionen&lt;br&gt;först beslutat att anmärka på att&lt;br&gt;personen ingår i styrelsen eller är&lt;br&gt;verkställande direktör eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare och han eller hon,&lt;br&gt;sedan en av inspektionen bestämd&lt;br&gt;tid av högst tre månader gått, fort-&lt;br&gt;farande finns kvar i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;br&gt;nes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas far inspektionen besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse far förenas med förbud att fortsätta verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds-&lt;br&gt;givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksam-&lt;br&gt;het avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av aktier i bank-&lt;br&gt;aktiebolag, kreditmarknadsbolag,&lt;br&gt;värdepappersbolag och försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag, eller av andelar i med-&lt;br&gt;lemsbank eller kreditmarknadsföre-&lt;br&gt;ning gäller sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller inte för beslut av myndighe-&lt;br&gt;ten och inte heller för uppgift som&lt;br&gt;erhållits från annan myndighet om&lt;br&gt;uppgiften inte är sekretessbelagd&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bankaktiebolag, kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersbolag eller försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i medlemsbank eller&lt;br&gt;kreditmarknadsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktier eller andelar i börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;clearingorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller inte för beslut av myndighe-&lt;br&gt;ten och inte heller för uppgift som&lt;br&gt;erhållits från annan myndighet om&lt;br&gt;uppgiften inte är sekretessbelagd&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affars-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansin-&lt;br&gt;spektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från&lt;br&gt;motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter enligt annat avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;br&gt;”Prop. 1996/97:114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tilläm- Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;pas i strid med avtalet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall forordna om undantag från sekretessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften läm-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess får&lt;br&gt;uppgift enligt första stycket lämnas&lt;br&gt;till en börs om uppgiften behövs för&lt;br&gt;att börsen skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 a och 18 §§ insiderlagen (1990:1342) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a&lt;br&gt;Om den som enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 har insynsställning i ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag förvärvar akti-&lt;br&gt;er i bolaget, får motsvarande antal&lt;br&gt;aktier av samma slag överlåtas mot&lt;br&gt;vederlag tidigast tre månader efter&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 har insynsställning i ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag förvärvar akti-&lt;br&gt;er i bolaget, får motsvarande eller&lt;br&gt;ett lägre antal aktier av samma slag&lt;br&gt;överlåtas mot vederlag tidigast tre&lt;br&gt;månader efter förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för fysiska och juridiska personer som förvärvar akti-&lt;br&gt;er i aktiemarknadsbolaget och vilkas aktier enligt 10 § skall likställas&lt;br&gt;med aktier som innehas av personer som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i denna lag har över-&lt;br&gt;trätts, har Finansinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för&lt;br&gt;sin utredning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars finansiella in-&lt;br&gt;strument överträdelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om akti-&lt;br&gt;eförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som av-&lt;br&gt;ses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. börs, auktoriserad marknadsplats, eller clearingorganisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § lagen (1992:543) om börs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3, 3 c eller 3 d§ lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. någon annan som köpt eller&lt;br&gt;sålt finansiella instrument, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att köpet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;börsmedlem eller clearing-&lt;br&gt;medlem enligt 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet eller kontoförande in-&lt;br&gt;stitut enligt 3 kap. 1 § aktiekontola-&lt;br&gt;gen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3, 3 c eller 3 d § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. någon annan som köpt eller&lt;br&gt;sålt finansiella instrument, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att köpet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningen foranletts av otillåtet försäljningen föranletts av otillåtet&lt;br&gt;råd eller annan sådan åtgärd som råd eller annan sådan åtgärd som&lt;br&gt;avses i 4 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, finansinspektionen bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall i föreskrifter ange risknivåer får i föreskrifter ange risknivåer för&lt;br&gt;för värdepappersbolags och svens- värdepappersbolags och svenska&lt;br&gt;ka bankinstituts innehav av finansi- bankinstituts innehav av finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ella instrument. Föreskrifterna skall&lt;br&gt;avse alla innehav av finansiella in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instrument. Föreskrifterna får avse&lt;br&gt;alla innehav av finansiella instru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strument utom sådana som avses i ment utom sådana som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 § andra stycket och, i fråga 3 kap. 1 § andra stycket och, i fråga&lt;br&gt;om bankinstitut, 1 kap. 4 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om bankinstitut, 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Ds 1997:40&lt;br&gt;Förstärkt tillsyn över börser av getts av Riksbanken, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslem, Riksre-&lt;br&gt;visionsverket, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Aktiefrämjandet,&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Allmänna pensionsfonden, första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna, Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen,&lt;br&gt;Fondbolagens förening, Landsorganisationen i Sverige (LO), OM Stock-&lt;br&gt;holm AB, Penningmarknadsinformation PMI AB, Stockholms Fondbörs&lt;br&gt;AB, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveri-&lt;br&gt;ges advokatsamfund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Värdepapper-&lt;br&gt;scentralen VPC AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över Finansinspektionens hemställan om att&lt;br&gt;få terminalåtkomst till börsernas marknadsövervakningssystem (se av-&lt;br&gt;snitt 7) avgetts av Riksbanken, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, OM&lt;br&gt;Stockholm AB, Penningmarknadsinformation PMI AB, Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs AB, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §, 7 kap. 2 och 2 a §§, 8 kap. 2, 6 och 7 §§ och 11 kap. 7 och&lt;br&gt;10 §§ samt rubriken närmast före 4 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 2 kap. 8 § skall lyda ”Tystnadsplikt”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall föras in sjutton nya paragrafer, 3 kap. 1 a, 3 a och&lt;br&gt;4 §§, 4 kap. 1 a och 8-11 § § samt 11 kap. 1 a och 2 a-h §§, samt närmast&lt;br&gt;före 4 kap. 8 § och 11 kap. 2 a § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fått auktorisation enligt 2 kap. att driva verk-&lt;br&gt;samhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finansi-&lt;br&gt;ella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fått tillåtelse att delta i handeln&lt;br&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: fortlöpande verksamhet som består i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att på clearingmedlemmamas vägnar göra avräkningar beträffande&lt;br&gt;deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i&lt;br&gt;svensk eller utländsk valuta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att genom inträdande som part eller som garant ta över ansvaret för&lt;br&gt;förpliktelsernas fullgörande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) på annat väsentligt sätt sörja för att förpliktelserna avvecklas genom&lt;br&gt;överförande av likvid eller instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag som har fått tillstånd enligt 8 kap. att&lt;br&gt;driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som får delta i clearingverksamheten hos en&lt;br&gt;clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som räk-&lt;br&gt;nas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;br&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att betal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning mellan partema i framtiden skall ske pä grundval av ändringar i ett Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;kursindex eller liknande, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. EES: Europeiska ekonomiska 10. EES: Europeiska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. kvalificerat innehav: ett di-&lt;br&gt;rekt eller indirekt ägande i ett fö-&lt;br&gt;retag, om innehavet representerar&lt;br&gt;10 procent eller mer av kapitalet&lt;br&gt;eller av samtliga röster eller an-&lt;br&gt;nars möjliggör ett väsentligt infly-&lt;br&gt;tande över ledningen av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. koncern: detsamma som i&lt;br&gt;1 kap. 5 och 6 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385). Vad som där sägs om&lt;br&gt;moderbolag skall även tillämpas på&lt;br&gt;andra juridiska personer än aktie-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation som börs får meddelas ett svenskt aktiebolag eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller nå-&lt;br&gt;gon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten 2. den planerade verksamheten&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla de kan antas komma att uppfylla de&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det kan antas att de som kom-&lt;br&gt;mer att äga ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;i företaget inte kommer att motver-&lt;br&gt;ka en sund utveckling av verksam-&lt;br&gt;heten i företaget och även i övrigt&lt;br&gt;är lämpliga att utöva ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen av en&lt;br&gt;börs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som avses ingå i företagets&lt;br&gt;styrelse eller vara verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträ-&lt;br&gt;dare har de insikter och den erfa-&lt;br&gt;renhet som måste krävas av den&lt;br&gt;som deltar i ledningen av en börs&lt;br&gt;och även i övrigt är lämpliga för en&lt;br&gt;sådan uppgift, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor 5. företaget uppfyller de villkor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation som börs får inte&lt;br&gt;beviljas, om det kan antas att någon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;som i väsentlig mån har åsidosatt&lt;br&gt;sina skyldigheter i näringsverk-&lt;br&gt;samhet eller i andra ekonomiska&lt;br&gt;angelägenheter eller gjort sig skyl-&lt;br&gt;dig till allvarlig brottslighet kom-&lt;br&gt;mer att ha ett kvalificerat innehav i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 1,&lt;br&gt;2 eller 3 lagen (1991:981) om vär-&lt;br&gt;depappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som har säte&lt;br&gt;i ett land inom EES och som i det&lt;br&gt;landet har tillstånd att driva sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra utländska företag som i&lt;br&gt;sitt hemland får driva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 2 och som där&lt;br&gt;står under betryggande tillsyn av&lt;br&gt;myndighet eller annat behörigt or-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsmedlem får antas endast&lt;br&gt;den som har tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser och i övrigt är lämplig att&lt;br&gt;delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;samt juridiska personer som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka, ända-&lt;br&gt;målsenlig organisation av verk-&lt;br&gt;samheten, nödvändiga riskhante-&lt;br&gt;ringsrutiner, säkra tekniska system&lt;br&gt;och i övrigt bedöms vara lämpliga&lt;br&gt;att delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börsmedlem får delta i handeln&lt;br&gt;vid en börs för egen räkning. En&lt;br&gt;börs får endast medge följande in-&lt;br&gt;stitut och företag rätt att delta i&lt;br&gt;handeln vid en börs för annans&lt;br&gt;räkning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrö-&lt;br&gt;relse enligt 1 kap. 3 § 1 eller 2 la-&lt;br&gt;gen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska företag som i sitt&lt;br&gt;hemland får driva sådan verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het som avses i 1 och som där står&lt;br&gt;under betryggande tillsyn av myn-&lt;br&gt;dighet eller annat behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inom en koncern&lt;br&gt;uteslutande bedriver handel för&lt;br&gt;egen och för andra koncernföretags&lt;br&gt;räkning skall, vid tillämpning av&lt;br&gt;första stycket, den handel som fö-&lt;br&gt;retaget bedriver anses vara handel&lt;br&gt;för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsmedlemmar som inte står un-&lt;br&gt;der Finansinspektionens tillsyn el-&lt;br&gt;ler motsvarande tillsyn i hemlandet&lt;br&gt;är skyldiga att på begäran av in-&lt;br&gt;spektionen lämna uppgifter om för-&lt;br&gt;hållanden som rör deltagandet i&lt;br&gt;handeln vid börsen. Inspektionen&lt;br&gt;får förelägga en sådan börsmedlem&lt;br&gt;att lämna de begärda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall övervaka att med-&lt;br&gt;lemmarna följer de krav som gäller&lt;br&gt;vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om övervakningen av med-&lt;br&gt;lemmarna vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella instru-&lt;br&gt;ment ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument far&lt;br&gt;dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen,&lt;br&gt;efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpappe-&lt;br&gt;ren. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant&lt;br&gt;godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner och terminer får god- Optioner och terminer får god-&lt;br&gt;kännas för notering och handel bara kännas för notering och handel om&lt;br&gt;om det förekommer en betydande 1. det förekommer en betydande&lt;br&gt;handel med tillförlitlig kurssättning handel med tillförlitlig kurssättning&lt;br&gt;i den eller de tillgångar som optio- i den eller de tillgångar som optio-&lt;br&gt;nen eller terminen grundas på. nen eller terminen grundas på, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det av ett prospekt enligt&lt;br&gt;5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;br&gt;framgår att handel enligt 1 avses&lt;br&gt;ske inom sex månader från offent-&lt;br&gt;liggörandet av prospektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;Finansinspektionen medge att op-&lt;br&gt;tioner och terminer godkänns för&lt;br&gt;notering och handel även i andra&lt;br&gt;fall än som anges i andra stycket. I&lt;br&gt;sådana fall krävs det att det finns&lt;br&gt;en tillförlitlig prissättning på den&lt;br&gt;eller de tillgångar som optionen&lt;br&gt;eller terminen grundas på eller, om&lt;br&gt;optionen eller terminen grundas på&lt;br&gt;ett eller flera index, att dessa är&lt;br&gt;tillförlitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper som har getts ut av ett&lt;br&gt;företag som har auktorisation som&lt;br&gt;börs får inte inregistreras eller no-&lt;br&gt;teras vid den börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handelsregler och marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen skall&lt;br&gt;gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se&lt;br&gt;till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra författ-&lt;br&gt;ningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen är skyldig att på begäran&lt;br&gt;av Finansinspektionen ge inspek-&lt;br&gt;tionen terminalåtkomst till sitt sys-&lt;br&gt;tem för marknadsövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om övervakningen av han-&lt;br&gt;deln och kursbildningen vid en&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinnämnd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall ha en disciplin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnd med uppgift att handlägga&lt;br&gt;ärenden om överträdelser av de&lt;br&gt;regler som gäller vid börsen&lt;br&gt;(disciplinärenden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ärendet ett företag som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav i börsen&lt;br&gt;är disciplinnämnden skyldig att&lt;br&gt;pröva ärendet, om Finansinspek-&lt;br&gt;tionen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Finansinspektionen besluta att en&lt;br&gt;börs inte behöver ha en disciplin-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En disciplinnämnd skall bestå av&lt;br&gt;minst fem personer. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skall vara&lt;br&gt;lagfarna och väl erfarna som do-&lt;br&gt;mare. Av övriga ledamöter skall&lt;br&gt;minst två vara väl insatta i förhål-&lt;br&gt;landena på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I disciplinnämnden får det inte&lt;br&gt;ingå ledamöter som har anställning&lt;br&gt;i börsen eller i ett företag som har&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav i börsen.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla personer som&lt;br&gt;har ett kvalificerat och stadigva-&lt;br&gt;rande uppdrag för börsen eller för&lt;br&gt;ett företag som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna i en disciplin-&lt;br&gt;nämnd skall vad som sägs i 11 och&lt;br&gt;12 §§ förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;om jäv gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om disciplinnämnd och handlägg-&lt;br&gt;ningen av disciplinärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gett ut fondpapper Den som har gett ut fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och annan författning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och annan författning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpappe-&lt;br&gt;ren som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ning av kursvärdet på fondpappe-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som har ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som har inregistrerats&lt;br&gt;vid börsen, skall börsen omedelbart&lt;br&gt;lämna samma information som i&lt;br&gt;första stycket till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;En utgivare av fondpapper vilka&lt;br&gt;noterats med stöd av 1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och andra författningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpapper-&lt;br&gt;en som är av betydelse för bedömn-&lt;br&gt;ing av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gett ut fondpapper&lt;br&gt;som har noterats med stöd av 1 §&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fortlöpande informera börsen&lt;br&gt;om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt lämna börsen de upp-&lt;br&gt;lysningar som den behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter enligt&lt;br&gt;denna lag och andra författningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och fondpapper-&lt;br&gt;en som är av betydelse för bedömn-&lt;br&gt;ing av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som har ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i en börs har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som har noterats vid&lt;br&gt;börsen, skall börsen omedelbart&lt;br&gt;lämna samma information som i&lt;br&gt;första stycket till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket an-&lt;br&gt;givna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;om styrelses storlek och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör, i 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket såvitt avser inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper, i 4 kap. 3 § om kurs-&lt;br&gt;notering och information och i&lt;br&gt;4 kap. 4 § om rapportering av av-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;om styrelses storlek och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör, i 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket såvitt avser inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper, i 4 kap. 3 § om kurs-&lt;br&gt;notering och information, i 4 kap.&lt;br&gt;4 § om rapportering av avslut och i&lt;br&gt;4 kap. 8-11 §§ om disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad marknadsplats är En auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att låta sådana institut och skyldig att låta värdepappersinstitut&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 § som har tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;första stycket 2-4 delta i handeln pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 1-&lt;br&gt;vid marknadsplatsen, om de upp- 3 lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;fyller av marknadsplatsen uppställ- persrörelse och utländska företag&lt;br&gt;da krav. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som i sitt hemland får driva sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet och som där står under&lt;br&gt;betryggande tillsyn av myndighet&lt;br&gt;eller annat behörigt organ delta i&lt;br&gt;handeln vid marknadsplatsen, om&lt;br&gt;de uppfyller av marknadsplatsen&lt;br&gt;uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;att driva clearingverksamhet får meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller nå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla de&lt;br&gt;krav som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla de&lt;br&gt;krav som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det kan antas att de som kom-&lt;br&gt;mer att äga ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;i företaget inte kommer att motver-&lt;br&gt;ka en sund utveckling av verksam-&lt;br&gt;heten i företaget och även i övrigt&lt;br&gt;är lämpliga att utöva ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen av en&lt;br&gt;clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som avses ingå i företagets&lt;br&gt;styrelse eller vara verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträ-&lt;br&gt;dare har de insikter och den erfa-&lt;br&gt;renhet som måste krävas av den&lt;br&gt;som deltar i ledningen för en clea-&lt;br&gt;ringorganisation och även i övrigt&lt;br&gt;är lämpliga för en sådan uppgift,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att driva clearing-&lt;br&gt;verksamhet får inte beviljas, om det&lt;br&gt;kan antas att någon som i väsentlig&lt;br&gt;mån har åsidosatt sina skyldigheter&lt;br&gt;i näringsverksamhet eller i andra&lt;br&gt;ekonomiska angelägenheter eller&lt;br&gt;gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet kommer att ha ett kva-&lt;br&gt;lificerat innehav i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlemmar ha sådana institut och medlemmar ha Riksbanken och&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 § Riksgäldskontoret samt juridiska&lt;br&gt;första stycket 1—4 och även andra personer som har en betryggan-&lt;br&gt;företag. I samtliga fall krävs att de kapitalstyrka, ändamålsenlig&lt;br&gt;institutet eller företaget har en be- organisation av verksamheten, nöd-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka, ändamåls- vändiga riskhanteringsrutiner, säkra&lt;br&gt;enlig organisation av verksamheten, tekniska system och i övrigt be-&lt;br&gt;nödvändiga riskhanteringsrutiner, döms vara lämpliga att delta i clea-&lt;br&gt;säkra tekniska system och i övrigt ringverksamheten hos organisatio-&lt;br&gt;bedöms vara lämpligt att delta i nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingverksamheten hos organi-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;br&gt;En clearingmedlem far delta i clea-&lt;br&gt;ringverksamheten för egen räkning.&lt;br&gt;En clearingorganisation får medge&lt;br&gt;svenska och utländska clearingor-&lt;br&gt;ganisationer eller centrala värde-&lt;br&gt;pappersförvarare samt sådana in-&lt;br&gt;stitut och företag som avses i 3 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-4 att delta i&lt;br&gt;clearingverksamheten för annans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingmedlem får delta i clea-&lt;br&gt;ringverksamheten för egen räkning.&lt;br&gt;En clearingorganisation får medge&lt;br&gt;svenska och utländska clearingor-&lt;br&gt;ganisationer eller centrala värde-&lt;br&gt;pappersförvarare samt Riksbanken&lt;br&gt;och sådana institut och företag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 a § 1 och 2 rätt att&lt;br&gt;delta i clearingverksamheten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räkning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;annans räkning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inom en koncern Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltar i clearingverksamhet ute-&lt;br&gt;slutande för egen och för andra&lt;br&gt;koncernföretags räkning skall, vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket, delta-&lt;br&gt;gandet i clearingverksamhet anses&lt;br&gt;vara för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/af&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i en börs och samtidigt är&lt;br&gt;medlem vid börsen eller har gett ut&lt;br&gt;fondpapper som är inregistrerade&lt;br&gt;eller noterade vid börsen, skall&lt;br&gt;lämna Finansinspektionen de upp-&lt;br&gt;lysningar om sin verksamhet som&lt;br&gt;inspektionen begär. Inspektionen&lt;br&gt;får förelägga ett sådant företag att&lt;br&gt;lämna de begärda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv av&lt;br&gt;aktier eller andelar i ett företag,&lt;br&gt;som medför att förvärvarens sam-&lt;br&gt;manlagda innehav utgör ett kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav, får ske bara efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett förvärv som&lt;br&gt;innebär att ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;ökas så att det uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 20, 33 eller 50 procent&lt;br&gt;av kapitalet eller röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar eller&lt;br&gt;så att företaget blir ett dotterföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;skall ha meddelats före förvärvet.&lt;br&gt;Om förvärvet har gjorts genom bo-&lt;br&gt;delning, arv, testamente, bolags-&lt;br&gt;skifte eller på annat liknande sätt,&lt;br&gt;krävs i stället tillstånd för att för-&lt;br&gt;värvaren skall få behålla de aktier&lt;br&gt;eller andelar som erhållits. Förvär-&lt;br&gt;varen skall ansöka om tillstånd till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ett sådant förvärv inom sex måna-&lt;br&gt;der efter det att aktierna eller an-&lt;br&gt;delarna erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall ges till förvärv som&lt;br&gt;avses i 2 a §, om det kan antas att&lt;br&gt;förvärvaren inte kommer att mot-&lt;br&gt;verka en sund utveckling av företa-&lt;br&gt;gets verksamhet och om förvärva-&lt;br&gt;ren även i övrigt är lämplig att ut-&lt;br&gt;öva ett väsentligt inflytande över&lt;br&gt;ledningen av företaget. Tillstånd&lt;br&gt;far inte ges, om förvärvaren i vä-&lt;br&gt;sentlig mån har åsidosatt skyldig-&lt;br&gt;heter i näringsverksamhet eller i&lt;br&gt;andra ekonomiska angelägenheter&lt;br&gt;eller gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får före-&lt;br&gt;skriva en viss tid inom vilken ett&lt;br&gt;förvärv skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall med-&lt;br&gt;dela beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från det&lt;br&gt;att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att avyttra ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav eller en så stor del&lt;br&gt;av ett kvalificerat innehav att inne-&lt;br&gt;havet därigenom kommer att un-&lt;br&gt;derstiga någon av de gränser som&lt;br&gt;anges i 2 a § skall underrätta Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett foretag får kännedom om&lt;br&gt;att aktier eller andelar i företaget&lt;br&gt;blivit föremål for ett sådant förvärv&lt;br&gt;som avses i 2 a § eller för en sådan&lt;br&gt;avyttring som avses i 2 c §, skall&lt;br&gt;företaget snarast anmäla forvärvet&lt;br&gt;eller avyttringen till Finansinspekt-&lt;br&gt;ionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag skall årligen till Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen anmäla namnen&lt;br&gt;på de aktie- eller andelsägare som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav av akti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er eller andelar i företaget samt&lt;br&gt;storleken på innehaven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en juridisk person har ett kva-&lt;br&gt;lificerat innehav i ett företag, skall&lt;br&gt;den juridiska personen snarast an-&lt;br&gt;mäla ändringar av vilka som ingår&lt;br&gt;i dess ledning till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2f§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat inne-&lt;br&gt;hav av aktier eller andelar utövar&lt;br&gt;eller kan antas komma att utöva sitt&lt;br&gt;inflytande på ett sätt som motverkar&lt;br&gt;en sund utveckling av verksamheten&lt;br&gt;i företaget, får Finansinspektionen&lt;br&gt;besluta att ägaren vid stämman inte&lt;br&gt;får företräda fler aktier eller an-&lt;br&gt;delar än som motsvarar ett innehav&lt;br&gt;som inte är kvalificerat. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om en sådan ägare i väsent-&lt;br&gt;lig mån har åsidosatt skyldigheter i&lt;br&gt;näringsverksamhet eller i andra&lt;br&gt;ekonomiska angelägenheter eller&lt;br&gt;gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat in-&lt;br&gt;nehav av aktier eller andelar har&lt;br&gt;underlåtit att ansöka om tillstånd&lt;br&gt;till ett förvärv som avses i 2 a §, får&lt;br&gt;inspektionen besluta att ägaren vid&lt;br&gt;stämman inte får företräda aktierna&lt;br&gt;eller andelarna till den del de om-&lt;br&gt;fattas av ett krav på tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i strid med ett beslut&lt;br&gt;av inspektionen har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar, får&lt;br&gt;innehavaren inte företräda aktierna&lt;br&gt;eller andelarna vid stämman till&lt;br&gt;den del innehavet står i strid med&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2g§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;en ägare som avses i 2 f§ första&lt;br&gt;stycket att avyttra så stor del av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktierna eller andelarna att inne- Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;havet därefter inte är kvalificerat. Bilaga 3&lt;br&gt;En ägare som avses i 2 f§ andra&lt;br&gt;eller tredje stycket får föreläggas&lt;br&gt;att avyttra så stor del av aktierna&lt;br&gt;eller andelarna att innehavet inte&lt;br&gt;står i strid med inspektionens be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier eller andelar som om-&lt;br&gt;fattas av ett förbud enligt 2f§ eller&lt;br&gt;ett föreläggande enligt första styck-&lt;br&gt;et skall inte medräknas när det&lt;br&gt;fordras samtycke av ägare till en&lt;br&gt;viss del av aktierna eller andelarna&lt;br&gt;i företaget för att ett beslut skall bli&lt;br&gt;giltigt eller en befogenhet skall få&lt;br&gt;utövas, såvida det inte har förord-&lt;br&gt;nats en förvaltare enligt 2 h §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2h§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen begära att tings-&lt;br&gt;rätten förordnar en lämplig person&lt;br&gt;att som förvaltare företräda sådana&lt;br&gt;aktier eller andelar som enligt 2 f§&lt;br&gt;inte får företrädas av ägaren. Så-&lt;br&gt;dan ansökan prövas av tingsrätten i&lt;br&gt;den ort där ägaren har sitt hemvist,&lt;br&gt;eller om ägaren inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige, av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltare har rätt till skälig&lt;br&gt;ersättning för arbete och utlägg.&lt;br&gt;Ersättningen skall betalas av äga-&lt;br&gt;ren till aktierna eller andelarna och&lt;br&gt;skall på begäran förskotteras av&lt;br&gt;företaget. Om den betalningsskyl-&lt;br&gt;dige inte godtar förvaltarens an-&lt;br&gt;språk, fastställs ersättningen av&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Auktorisation eller tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett företag&lt;br&gt;skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget genom att överträda denna lag eller någon föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan verksamhet som auktorisationen eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte bedriver sådan 2. företaget inte bedriver sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som auktorisationen verksamhet som auktorisationen&lt;br&gt;eller tillståndet avser, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt avser svenskt aktiebolag, 3. såvitt avser svenskt aktiebolag, Prop. 1997/98:71&lt;br&gt;bolagets egna kapital understiger bolagets egna kapital understiger Bilaga 3&lt;br&gt;två tredjedelar av det registrerade två tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har aktiekapitalet och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader från det att täckts inom tre månader från det att&lt;br&gt;den blev känd för bolaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den blev känd för bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § första stycket 4 eller&lt;br&gt;8 kap. 2 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen eller&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 skall det egna kapitalet beräknas&lt;br&gt;med beaktande av 13 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 4&lt;br&gt;får auktorisationen eller tillståndet&lt;br&gt;återkallas bara om Finansinspek-&lt;br&gt;tionen först beslutat att anmärka på&lt;br&gt;att personen ingår i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;br&gt;nes ställföreträdare och om han&lt;br&gt;eller hon, efter en av inspektionen&lt;br&gt;bestämd tid av högst tre månader,&lt;br&gt;fortfarande finns kvar i styrelsen&lt;br&gt;eller är verkställande direktör eller&lt;br&gt;dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återkallelse av ett tillstånd att driva clearingverksamhet får in-&lt;br&gt;spektionen besluta om hur rörelsen skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd att driva clearingverksamhet far&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;8 kap. 10 § eller 11 kap. 6-8 §§ 3 kap. 3 a §, 8 kap. 10 § eller&lt;br&gt;denna lag far inspektionen föreläg- 11 kap. 1 a eller 6-8 §§ denna lag&lt;br&gt;ga vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;far inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:180.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 3 kap. 1 och 2 §§ aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiekonto som avses i 2 § skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;aktieägarens namn, personnummer eller annat identifierings-&lt;br&gt;nummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt pos-&lt;br&gt;tadress för panthavare och för den som har en rättighet på grund av sådan&lt;br&gt;inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som avses ill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det antal aktier som kontot omfattar med uppgift om aktiemas no-&lt;br&gt;minella belopp och för varje aktie huruvida full betalning har erlagts för&lt;br&gt;aktien till avstämningsbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas en-&lt;br&gt;ligt bolagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i förekommande fall att aktie av visst slag kan omvandlas till en ak-&lt;br&gt;tie av annat slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förbehåll att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie&lt;br&gt;som övergår till ny ägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av akti-&lt;br&gt;ens nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i förekommande fall att aktie- 8. i förekommande fall att aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägaren har förvaltare enligt 11 kap. ägaren har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken med uppdrag 7 § föräldrabalken med uppdrag&lt;br&gt;som omfattar förvaltning av aktier- som omfattar förvaltning av aktier-&lt;br&gt;na eller att aktierna företräds av en na eller att aktierna företräds av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltare som förordnats enligt förvaltare som förordnats enligt&lt;br&gt;7 kap. 14 a § bankrörelselagen 7 kap. 14 a § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), 5 kap. 15 a§ lagen (1987:617), 5 kap. 15 a§ lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverk- (1992:1610) om finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet, 6 kap. 3 g § lagen samhet, 6 kap. 3 g § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse (1991:981) om värdepappersrörel-&lt;br&gt;eller 3 kap. 2 e § försäkringsrörel- se, 11 kap. 2 h § lagen (1992:543)&lt;br&gt;selagen (1982:713), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 3 kap. 2 e § försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. pantsättning avseende en aktie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. konkurs avseende aktieägaren samt utmätning, kvarstad eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring avseende en aktie eller panträtt i aktien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. inskränkning i rätten att fritt förfoga över en aktie som avses i&lt;br&gt;3 kap. 12 och 15 §§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 12 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:470.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 13 och 16 §§ bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. inskränkning enligt 13 kap. 19 § andra stycket eller 14 kap. 21 §&lt;br&gt;andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella beloppet&lt;br&gt;ändrats, skall detta anges i aktiekontot så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds- Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;kontoret har rätt att vara kontofö- har rätt att vara kontoförande insti-&lt;br&gt;rande institut. I övrigt avgör Värde- tut. I övrigt avgör Värdepapper-&lt;br&gt;papperscentralen vem som har rätt scentralen vem som har rätt att vara&lt;br&gt;att vara kontoförande institut. Så- kontoförande institut. Sådan rätt får&lt;br&gt;dan rätt får medges sådana institut medges juridiska personer som har&lt;br&gt;och företag som avses i 3 kap. 1 § en betryggande kapitalstyrka och&lt;br&gt;första stycket 2-4 lagen (1992:543) teknisk och juridisk sakkunskap&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet samt i övrigt bedöms vara lämpliga&lt;br&gt;och även andra företag. I samtliga att delta i kontoföringen hos cent-&lt;br&gt;fall krävs att institutet eller företa- ralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get har betryggande kapitalstyrka&lt;br&gt;och teknisk och juridisk sakkun-&lt;br&gt;skap samt i övrigt bedöms vara&lt;br&gt;lämpligt att delta i kontoföringen&lt;br&gt;hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall vid sin prövning tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av centralen får delta i kontoföringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- neutralitet, som innebär att av centralen uppställda regler utformas&lt;br&gt;och tillämpas på ett likformigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotteraktie-&lt;br&gt;bolag till Värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;44&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontoförande institut får vidta Ett kontoförande institut får vidta&lt;br&gt;registreringsåtgärder hos Värde- registreringsåtgärder hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen för egen räkning, papperscentralen för egen räkning.&lt;br&gt;Värdepapperscentralen far endast Värdepapperscentralen får endast&lt;br&gt;medge svenska och utländska clea- medge svenska och utländska clea-&lt;br&gt;ringorganisationer eller centrala ringorganisationer eller centrala&lt;br&gt;värdepappersförvarare samt sådana värdepappersförvarare, Riksbanken&lt;br&gt;institut som avses i 3 kap. 1 § första samt sådana institut och företag&lt;br&gt;stycket 1—4 lagen (1992:543) om som avses i 3 kap. 1 a§ 1 och 2&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet att lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;vidta registreringsåtgärder för an- clearingverksamhet rätt att vidta&lt;br&gt;nans räkning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;registreringsåtgärder för annans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;44&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inom en koncern Bilaga 3&lt;br&gt;vidtar registreringsåtgärder ute-&lt;br&gt;slutande för egen eller för andra&lt;br&gt;koncernföretags räkning skall, vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket, åt-&lt;br&gt;gärderna anses vidtagna för egen&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern skall vid tillämp-&lt;br&gt;ning av andra stycket förstås det-&lt;br&gt;samma som i 1 kap. 5 och 6 §§ ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1975:1385). Vad&lt;br&gt;som där sägs om moderbolag skall&lt;br&gt;även tillämpas på andra juridiska&lt;br&gt;personer än aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 17 § lagen (1992:1610) om finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet&lt;sup&gt;45&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett kre-&lt;br&gt;ditmarknadsföretag skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har börjat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om företaget dessförinnan för-&lt;br&gt;klarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget under en sammanhängande tid av ett år inte drivit sådan rö-&lt;br&gt;relse som tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas understi-&lt;br&gt;ger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd for företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets egna kapital under-&lt;br&gt;stiger två tredjedelar av det regist-&lt;br&gt;rerade aktiekapitalet och bristen&lt;br&gt;inte har täckts inom tre månader&lt;br&gt;efter det att den blev känd för bola-&lt;br&gt;get, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt far inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela varning. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 4 och&lt;br&gt;5 får inspektionen medge förlängd&lt;br&gt;tid för täckande av bristen, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I fall som avses&lt;br&gt;i första stycket 6 får tillstånd åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas understi-&lt;br&gt;ger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. någon som ingår i företagets&lt;br&gt;styrelse eller är verkställande di-&lt;br&gt;rektör eller dennes ställföreträdare&lt;br&gt;inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt far inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela varning. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 4 får&lt;br&gt;inspektionen medge förlängd tid för&lt;br&gt;täckande av bristen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. I fall som avses i&lt;br&gt;första stycket 5 får tillstånd åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;45&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallas bara om Finansinspektionen&lt;br&gt;först beslutat att anmärka på att&lt;br&gt;personen ingår i styrelsen eller är&lt;br&gt;verkställande direktör eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare och han eller hon,&lt;br&gt;sedan en av inspektionen bestämd&lt;br&gt;tid av högst tre månader gått, fort-&lt;br&gt;farande finns kvar i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallas bara om Finansinspektionen&lt;br&gt;först beslutat att anmärka på att&lt;br&gt;personen ingår i styrelsen eller är&lt;br&gt;verkställande direktör eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare och han eller hon,&lt;br&gt;sedan en av inspektionen bestämd&lt;br&gt;tid av högst tre månader gått, fort-&lt;br&gt;farande finns kvar i styrelsen eller&lt;br&gt;är verkställande direktör eller den-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nes ställföreträdare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds-&lt;br&gt;givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksam-&lt;br&gt;het avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av aktier i bank-&lt;br&gt;aktiebolag, kreditmarknadsbolag,&lt;br&gt;värdepappersbolag och försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag, eller av andelar i med-&lt;br&gt;lemsbank eller kreditmarknadsföre-&lt;br&gt;ning gäller sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller inte för beslut av myndighe-&lt;br&gt;ten och inte heller för uppgift som&lt;br&gt;erhållits från annan myndighet om&lt;br&gt;uppgiften inte är sekretessbelagd&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som består&lt;br&gt;i övervakning enligt insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342) eller kontroll enligt&lt;br&gt;valutaväxlingslagen (1996:1006),&lt;br&gt;för sådan uppgift om enskilds eko-&lt;br&gt;nomiska eller personliga förhållan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bankaktiebolag, kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersbolag eller försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i medlemsbank eller&lt;br&gt;kreditmarknadsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktier eller andelar i börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;clearingorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller inte för beslut av myndighe-&lt;br&gt;ten och inte heller för uppgift som&lt;br&gt;erhållits från annan myndighet om&lt;br&gt;uppgiften inte är sekretessbelagd&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som består&lt;br&gt;i övervakning enligt insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342), övervakning enligt&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument eller kontroll&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;valutaväxlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:459.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den, vilken på begäran har lämnats (1996:1006), för sådan uppgift om&lt;br&gt;av någon som är skyldig att lämna enskilds ekonomiska eller personli-&lt;br&gt;uppgifter till myndigheten. Rör ga förhållanden, vilken på begäran&lt;br&gt;uppgiften den uppgiftsskyldige har lämnats av någon som är skyl-&lt;br&gt;gäller dock sekretess endast om&lt;br&gt;denne kan antas lida skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs och sekre-&lt;br&gt;tess inte motverkar syftet med upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dig att lämna uppgifter till myndig-&lt;br&gt;heten. Rör uppgiften den uppgifts-&lt;br&gt;skyldige gäller dock sekretess en-&lt;br&gt;dast om denne kan antas lida skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs och&lt;br&gt;sekretess inte motverkar syftet med&lt;br&gt;uppgifitsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affars-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansin-&lt;br&gt;spektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från&lt;br&gt;motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter enligt annat avtal.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ far inte i fråga om denna sekretess tilläm-&lt;br&gt;pas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess får&lt;br&gt;uppgift enligt första stycket lämnas&lt;br&gt;till en börs om uppgiften behövs för&lt;br&gt;att börsen skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 a, 18 och 19 §§ insiderlagen (1990:1342)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;sup&gt;49&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som enligt 8 § första Om den som enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 har insynsställning i ett stycket 1-3 har insynsställning i ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag förvärvar akti- aktiemarknadsbolag förvärvar akti-&lt;br&gt;er i bolaget, får motsvarande antal er i bolaget, får motsvarande eller&lt;br&gt;aktier av samma slag överlåtas mot ett lägre antal aktier av samma slag&lt;br&gt;vederlag tidigast tre månader efter överlåtas mot vederlag tidigast tre&lt;br&gt;förvärvet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;månader efter förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för fysiska och juridiska personer som förvärvar akti-&lt;br&gt;er i aktiemarknadsbolaget och vilkas aktier enligt 10 § skall likställas&lt;br&gt;med aktier som innehas av personer som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;50&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i denna lag har över-&lt;br&gt;trätts, har Finansinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för&lt;br&gt;sin utredning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars finansiella in-&lt;br&gt;strument överträdelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om akti-&lt;br&gt;eförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som av-&lt;br&gt;ses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § lagen (1992:543) om börs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3, 3 c eller 3 d§ lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. någon annan som köpt eller&lt;br&gt;sålt finansiella instrument, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att köpet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;börsmedlem eller clearing-&lt;br&gt;medlem enligt 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet eller kontoförande in-&lt;br&gt;stitut enligt 3 kap. 1 § aktiekontola-&lt;br&gt;gen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3, 3 c eller 3 d§ lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. någon annan som köpt eller&lt;br&gt;sålt finansiella instrument, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att köpet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;49&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;50&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningen föranletts av otillåtet försäljningen föranletts av otillåtet&lt;br&gt;råd eller annan sådan åtgärd som råd eller annan sådan åtgärd som&lt;br&gt;avses i 4 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;51&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyldig- Om någon inte fullgör sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 18 § första stycket 2-4, 6 het enligt 18 § första stycket 2^1&lt;br&gt;eller 7, får Finansinspektionen före- eller 6-8, får Finansinspektionen&lt;br&gt;lägga vite &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förelägga vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;51&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1016.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersröre 1 se&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappersrö-&lt;br&gt;relse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 och 3 a §§ och 4 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 kap. 10 §, samt närmast&lt;br&gt;före den en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;52&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahålla sådana tjänster som anges i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersbolag: svenskt aktiebolag som fatt tillstånd enligt den-&lt;br&gt;na lag att driva värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bankinstitut: bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank och utländskt&lt;br&gt;bankföretag som driver bankrörelse från filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepappersinstitut: värdepappersbolag, svenska bankinstitut som&lt;br&gt;fatt tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska&lt;br&gt;företag som driver värdepappersrörelse från filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om&lt;br&gt;innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga&lt;br&gt;röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning; om ett ut-&lt;br&gt;ländskt företag etablerar sig i Sverige enligt 3 c § 1 eller 2 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket, skall etableringen anses som en enda filial, även om flera drift-&lt;br&gt;ställen inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. koncern: detsamma som i&lt;br&gt;1 kap. 5 och 6 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385). Vad som där sägs om&lt;br&gt;moderbolag skall även tillämpas på&lt;br&gt;andra juridiska personer än aktie-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett annat företag skall anses ha nära förbin-&lt;br&gt;delser, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterbolag äger 20&lt;br&gt;procent eller mer av kapitalet eller disponerar över 20 procent eller mer&lt;br&gt;av samtliga röster i det andra företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det and-&lt;br&gt;ra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;52&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:752.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse&lt;br&gt;med en eller samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhål-&lt;br&gt;lande till en och samma fysiska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära förbindelser föreligger även mellan en fysisk person och ett vär-&lt;br&gt;depappersbolag, om den fysiska personen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger mer än 20 procent av kapitalet eller disponerar över mer än 20&lt;br&gt;procent av samtliga röster i värdepappersbolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på annat sätt har sådant inflytande över värdepappersbolaget att per-&lt;br&gt;sonens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till&lt;br&gt;ett dotterföretag eller det finns annan likartad förbindelse mellan honom&lt;br&gt;och värdepappersbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;sup&gt;53&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § krävs inte när&lt;br&gt;ett företag inom en koncern uteslu-&lt;br&gt;tande tillhandahåller sådana&lt;br&gt;tjänster som där anges till andra&lt;br&gt;företag inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;organiserar handel i ett finansiellt&lt;br&gt;instrument skall institutet övervaka&lt;br&gt;handeln och kursbildningen och se&lt;br&gt;till att handeln inte sker i strid med&lt;br&gt;insiderlagen (1990:1342), andra&lt;br&gt;författningar eller god sed på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;övervakning sker enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 7 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om övervakningen och&lt;br&gt;kursbildningen vid ett värdepap-&lt;br&gt;persinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;53&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, finansinspektionen bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall i föreskrifter ange risknivåer får i föreskrifter ange risknivåer för&lt;br&gt;för värdepappersbolags och svens-&lt;br&gt;ka bankinstituts innehav av finansi-&lt;br&gt;ella instrument. Föreskrifterna skall&lt;br&gt;avse alla innehav av finansiella in-&lt;br&gt;strument utom sådana som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersbolags och svenska&lt;br&gt;bankinstituts innehav av finansiella&lt;br&gt;instrument. Föreskrifterna får avse&lt;br&gt;alla innehav av finansiella instru-&lt;br&gt;ment utom sådana som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 § andra stycket och, i fråga 3 kap. 1 § andra stycket och, i fråga&lt;br&gt;om bankinstitut, 1 kap. 4 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om bankinstitut, 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;fö&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-01-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne&lt;br&gt;Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 18 December 1997 (Finansdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mats&lt;br&gt;Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 Januari 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blom-&lt;br&gt;berg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Jo-&lt;br&gt;hansson, von Sydow, Klingvall, Ähnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:71 Förstärkt tillsyn över börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17:&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55827, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-02-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-02-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-02-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:57:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0371</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:57:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU21</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förstärkt tillsyn över börser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:71&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över börser</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:71 Förstärkt tillsyn över börser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:71&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över börser</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:71 Förstärkt tillsyn över börser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>