<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286715</hangar_id>
 <dok_id>GL037</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>7</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-10-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:19</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vårdnad, boende och umgänge</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL037/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL037</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL037</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:7&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vårdnad, boende och umgänge&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL037/prop_199798__7-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 30 oktober 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till ändringar i foräldrabalkens bestäm-&lt;br&gt;melser om vårdnad m.m. Förslagen syftar till att betona vikten av sam-&lt;br&gt;förståndslösningar och underlätta för föräldrar att i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt komma överens om hur frågor om vårdnad och umgänge&lt;br&gt;m.m. skall lösas. Ett annat syfte med förslagen är att bana väg för ökad&lt;br&gt;användning av gemensam vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att betona principen om barnets bästa föreslås en övergripande be-&lt;br&gt;stämmelse om att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid av-&lt;br&gt;görande av alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. En motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelse föreslås bli införd i det kapitel i föräldrabalken som&lt;br&gt;handlar om verkställighet av domstols avgöranden om vårdnad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att föräldrar som är överens skall kunna reglera frågor om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge genom avtal som godkänns av social-&lt;br&gt;nämnden. Ett avtal som har godkänts av socialnämnden skall gälla och&lt;br&gt;kunna verkställas som ett lagakraftvunnet domstolsavgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam vårdnad skall kunna komma i fråga även om en av föräld-&lt;br&gt;rarna motsätter sig en sådan ordning. En förutsättning skall dock vara att&lt;br&gt;gemensam vårdnad är bäst för barnet. I anslutning härtill föreslås att&lt;br&gt;domstol skall kunna besluta om umgänge också i de fall där föräldrarna&lt;br&gt;har gemensam vårdnad om barnet och att domstol vid gemensam vård-&lt;br&gt;nad skall kunna avgöra vem av föräldrarna som barnet skall bo tillsam-&lt;br&gt;mans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en uttrycklig regel om att barnet skall ha rätt&lt;br&gt;till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Båda&lt;br&gt;föräldrarna far ett ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild bestämmelse föreslås för de resekostnader som kan uppstå Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;i samband med att barnet umgås med en förälder som bor på en annan&lt;br&gt;ort än barnet. Den förälder som barnet bor hos skall enligt förslaget ta&lt;br&gt;del i kostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas&lt;br&gt;ekonomiska förmåga och övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att rätten till s.k. umgängesavdrag vid betalning av&lt;br&gt;underhållsbidrag vidgas. De förbättrade avdragsmöjlighetema föreslås&lt;br&gt;gälla även vid återbetalningsskyldighet enligt lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd. Syftet med lagändringen är att uppmuntra vardagsum-&lt;br&gt;gänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ..............................  7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i foräldrabalken....... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken..... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskt medborgarskap..................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1973:650)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om medling mellan samlevande............... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620) ............................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om underhållsstöd &amp;nbsp;........................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ...................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning ............................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter........................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminologiska frågor .......................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbetssamtal .............................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att öka samarbetssamtalens tillgäng-&lt;br&gt;lighet och kvalitet &amp;nbsp;........................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbetssamtalen lyfts fram i foräldrabalken..... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barnets bästa ................................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam vårdnad............................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam vårdnad mot en förälders vilja........ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam vårdnad&amp;nbsp;för ogifta föräldrar.......... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utövande av vårdnaden ......................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barnets boende............................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Umgänge och annan kontakt...................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Barnets rätt till umgänge ................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Beslut om umgänge vid gemensam vårdnad....... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Individuellt anpassat umgänge................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;Annan kontakt än umgänge.................. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;Umgängesavdrag......................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;Resekostnader .......................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;Kontaktperson vid umgänge ................. 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upplysningar om barnet......................... 76 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånd till utlandsvistelse ...................... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal om vårdnad m.m.......................... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredning om vårdnad, boende&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;umgänge.......... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Familjedomstolar m.m.......................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess vid samarbetssamtal..................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;Gällande bestämmelser om sekretess............ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;Vilken sekretess tillämpas vid samarbetssamtal? .... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.3 &amp;nbsp;Tystnadsplikt inom den enskilda familjerådgiv-&lt;br&gt;ningen ................................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.4 &amp;nbsp;Vad bör gälla om sekretess vid samarbetssamtal? ... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medling mellan samlevande ...................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1 &amp;nbsp;Lagen (1973:650) om medling mellan samlevande . . 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2 &amp;nbsp;Lagen bör upphävas....................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Barnets bästa i mål om&amp;nbsp;verkställighet ................. 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Ikraftträdande .................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Kostnadseffekter m.m.............................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Författningskommentar&amp;nbsp;&amp;nbsp;...........................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.1 Förslaget till lag om ändring i foräldrabalken ......103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken .... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskt medborgarskap.....................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620) ............................. 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsstöd ...........................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Vårdnad,&lt;br&gt;boende och umgänge, SOU 1995:79 ............ 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets lagförslag ....................140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av Pappagruppens slutrapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ds 1995:2 .............................. 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna till&lt;br&gt;betänkandet SOU 1995:79 och departements-&lt;br&gt;promemorian Ds 1995:2 .................... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av här aktuella delar av&lt;br&gt;betänkandet Underhållsbidrag och bidragsförskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1995:26 ........................... 163 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Betänkandets lagförslag i här aktuella delar.......164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet SOU 1995:26 ................... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Förteckning över remissinstanserna beträffande&lt;br&gt;lagen (1973:650) om medling mellan&lt;br&gt;samlevande.............................167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. foräldrabalken i dess lydelse efter här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna lagändringar.....................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag .................176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ........................197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 oktober 1997 ................................... 201&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om upphävande av lagen (1973:650) om medling mellan&lt;br&gt;samlevande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken'&lt;br&gt;dels att 6 kap. 6 a och 10 d §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 6 kap. 5-7, 10, 14, 15, 17 och 18-22 §§, 7 kap. 4 och 12 §§,&lt;br&gt;20 kap. 1 §, 21 kap. 1, 3 och 6 §§, rubrikerna till 6 kap. och 21 kap.&lt;br&gt;samt rubriken närmast före 21 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 6 kap. 16 § skall lyda &amp;quot;Förfarandet i&lt;br&gt;mål och ärenden om vårdnad m.m.&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas sju nya paragrafer, 6 kap. 2 a, 2 b,&lt;br&gt;14 a, 15 a, 15 b, 17 a och 17 b §§, samt närmast före 14 a § en ny&lt;br&gt;rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdnad och umgänge &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om vårdnad, boende och um-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets bästa skall komma i&lt;br&gt;främsta rummet vid avgörande&lt;br&gt;enligt detta kapitel av alla&lt;br&gt;frågor som rör vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som&lt;br&gt;är bäst för barnet skall det&lt;br&gt;fästas avseende särskilt vid bar-&lt;br&gt;nets behov av en nära och god&lt;br&gt;kontakt med båda föräldrarna.&lt;br&gt;Risken för att barnet utsätts för&lt;br&gt;övergrepp, olovligen förs bort&lt;br&gt;eller hålls kvar eller annars far&lt;br&gt;illa skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgörande enligt detta&lt;br&gt;kapitel av frågor som rör&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;skall hänsyn tas till barnets vilja&lt;br&gt;med beaktande av barnets ålder&lt;br&gt;och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna och vill någon&lt;br&gt;av dem att vårdnaden inte läng-&lt;br&gt;re skall vara gemensam, skall&lt;br&gt;rätten efter vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet anförtro vårdnaden åt en&lt;br&gt;av föräldrarna eller, om den&lt;br&gt;förälder som har begärt upp-&lt;br&gt;lösning av den gemensamma&lt;br&gt;vårdnaden inte motsätter sig&lt;br&gt;fortsatt gemensam vårdnad, låta&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna eller en av dem&lt;br&gt;och vill någon av dem få änd-&lt;br&gt;ring i vårdnaden, skall rätten&lt;br&gt;efter vad som är bäst för barnet&lt;br&gt;förordna att vårdnaden skall&lt;br&gt;vara gemensam eller anförtro&lt;br&gt;vårdnaden åt en av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får inte besluta om&lt;br&gt;gemensam vårdnad, om båda&lt;br&gt;föräldrarna motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan&lt;br&gt;av en av föräldrarna eller båda. I mål om äktenskapsskillnad får rätten&lt;br&gt;utan yrkande anförtro vårdnaden om barnet åt en av föräldrarna, om&lt;br&gt;gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna eller en av&lt;br&gt;dem, får de avtala att vård-&lt;br&gt;naden skall vara gemensam eller&lt;br&gt;att en av dem skall ha vård-&lt;br&gt;naden om barnet. Avtalet skall&lt;br&gt;gälla, om det är skriftligt och&lt;br&gt;socialnämnden godkänner det&lt;br&gt;enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föräldrarna avtalat om&lt;br&gt;gemensam vårdnad, skall social-&lt;br&gt;nämnden godkänna avtalet, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart oförenligt&lt;br&gt;med barnets bästa. Innebär&lt;br&gt;avtalet att en av föräldrarna&lt;br&gt;skall ha ensam vårdnad, skall&lt;br&gt;nämnden godkänna avtalet, om&lt;br&gt;det som har överenskommits är&lt;br&gt;till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;endast en av föräldrarna och&lt;br&gt;vill någon av dem få ändring i&lt;br&gt;vårdnaden, skall rätten efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet anförtro&lt;br&gt;vårdnaden åt den andra för-&lt;br&gt;äldern, om denne vill att vård-&lt;br&gt;naden skall flyttas över till&lt;br&gt;honom eller henne, eller, om en&lt;br&gt;av föräldrarna begär gemensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnad och den andra inte&lt;br&gt;motsätter sig det, förordna att&lt;br&gt;föräldrarna i fortsättningen skall&lt;br&gt;utöva vårdnaden gemensami.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt första stycket prövas&lt;br&gt;på talan av en av föräldrarna&lt;br&gt;eller båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig&lt;br&gt;skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen&lt;br&gt;om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller&lt;br&gt;utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs&lt;br&gt;i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra&lt;br&gt;föräldern ensam. Brister också den föräldern i omsorgen om barnet på&lt;br&gt;det sätt som sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern&lt;br&gt;eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vård-&lt;br&gt;nadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf prövas&lt;br&gt;på talan av socialnämnden eller,&lt;br&gt;utan särskilt yrkande, i mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan för-&lt;br&gt;äldrarna eller i andra mål som&lt;br&gt;avses i 5 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf prövas&lt;br&gt;på talan av socialnämnden eller,&lt;br&gt;utan särskilt yrkande, i mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan för-&lt;br&gt;äldrarna eller i andra mål enligt&lt;br&gt;5 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare och vill någon&lt;br&gt;av barnets föräldrar eller båda&lt;br&gt;få vårdnaden överflyttad till sig,&lt;br&gt;skall rätten besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet. Rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare och vill någon&lt;br&gt;av barnets föräldrar eller båda&lt;br&gt;få vårdnaden överflyttad till sig,&lt;br&gt;skall rätten besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet. Rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock inte flytta över vårdna-&lt;br&gt;den till föräldrarna gemensamt,&lt;br&gt;om någon av dem motsätter sig&lt;br&gt;gemensam vårdnad.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på&lt;br&gt;talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får inte flytta över vårdnaden till&lt;br&gt;föräldrarna gemensamt, om&lt;br&gt;båda föräldrarna motsätter sig&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för barn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för barn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnadshavare att få stöd och&lt;br&gt;hjälp hos socialnämnden finns&lt;br&gt;bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Socialnämnden för-&lt;br&gt;medlar kontakter med medlare&lt;br&gt;och andra rådgivande samhälls-&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnadshavare att få stöd och Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;hjälp hos socialnämnden finns&lt;br&gt;bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620). Socialnämnden för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlar kontakter med andra råd-&lt;br&gt;givande samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets boende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna, får rätten på&lt;br&gt;talan av en av dem eller båda&lt;br&gt;besluta vem av föräldrarna&lt;br&gt;barnet skall bo tillsammans&lt;br&gt;med. Avgörande skall vara vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna får avtala om&lt;br&gt;barnets boende. Avtalet skall&lt;br&gt;gälla, om det är skriftligt och&lt;br&gt;socialnämnden godkänner det.&lt;br&gt;Avtalet skall godkännas, om det&lt;br&gt;som har överenskommits är till&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har&lt;br&gt;ett ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge med en förälder&lt;br&gt;som inte är vårdnadshavare&lt;br&gt;eller med någon annan som står&lt;br&gt;barnet särskilt nära så långt&lt;br&gt;möjligt tillgodoses. Vårdnadsha-&lt;br&gt;varen skall, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det, lämna såda-&lt;br&gt;na upplysningar rörande barnet&lt;br&gt;som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet skall ha rätt till um-&lt;br&gt;gänge med en förälder som det&lt;br&gt;inte bor tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets föräldrar har ett&lt;br&gt;gemensamt ansvar för att barn-&lt;br&gt;ets behov av umgänge med en&lt;br&gt;förälder som barnet inte bor till-&lt;br&gt;sammans med så långt möjligt&lt;br&gt;tillgodoses. Särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare har ett mot-&lt;br&gt;svarande ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har&lt;br&gt;ett ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge med någon annan&lt;br&gt;som står det särskilt nära så&lt;br&gt;långt möjligt tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet står under vårdnad&lt;br&gt;av båda föräldrarna och skall&lt;br&gt;umgås med en förälder som det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bor tillsammans med, skall Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;den andra föräldern lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar om barnet&lt;br&gt;som kan främja umgänget, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet skall umgås med en&lt;br&gt;förälder som inte är vårdnads-&lt;br&gt;havare eller med någon annan&lt;br&gt;som står barnet särskilt nära,&lt;br&gt;skall upplysningar enligt första&lt;br&gt;meningen lämnas av vårdnads-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av en förälder som inte&lt;br&gt;är vårdnadshavare, beslutar&lt;br&gt;rätten på talan av denna för-&lt;br&gt;älder i frågan om umgänge efter&lt;br&gt;vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av någon annan än en&lt;br&gt;förälder, beslutar rätten på ta-&lt;br&gt;lan av socialnämnden i frågan&lt;br&gt;om umgänge efter vad som är&lt;br&gt;bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor&lt;br&gt;om umgänge skall rätten ta hän-&lt;br&gt;syn till barnets vilja med beak-&lt;br&gt;tande av barnets ålder och mog-&lt;br&gt;nad. Rätten skall vidare beakta&lt;br&gt;risken för att barnet i samband&lt;br&gt;med utövande av umgänge ut-&lt;br&gt;sätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;bortförs eller kvarhålls eller&lt;br&gt;annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall besluta om um-&lt;br&gt;gänge efter vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet. Talan om umgänge får&lt;br&gt;föras av en förälder som vill&lt;br&gt;umgås med sitt barn. Om um-&lt;br&gt;gänge begärs av någon annan,&lt;br&gt;får talan föras av social-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna eller en av&lt;br&gt;dem, får de avtala om barnets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;umgänge med en förälder som Prop, 1997/98:7&lt;br&gt;barnet inte bor tillsammans&lt;br&gt;med. Avtalet skall gälla, om det&lt;br&gt;är skriftligt och socialnämnden&lt;br&gt;godkänner det. Avtalet skall god-&lt;br&gt;kännas, om det som har överens-&lt;br&gt;kommits är till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet bor tillsammans&lt;br&gt;med endast en förälder, skall&lt;br&gt;den föräldern ta del i kostna-&lt;br&gt;derna för de resor som föranleds&lt;br&gt;av barnets behov av umgänge&lt;br&gt;med den andra föräldern. Det&lt;br&gt;skall ske efter vad som är skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till föräldrarnas eko-&lt;br&gt;nomiska förmåga och övriga&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom eller ett avtal om&lt;br&gt;kostnaderna för resor kan&lt;br&gt;jämkas av rätten för tiden efter&lt;br&gt;det att talan har väckts, om&lt;br&gt;ändring i förhållandena föran-&lt;br&gt;leder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge tas upp av rätten i den ort&lt;br&gt;där barnet har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådana frågor kan tas upp även&lt;br&gt;i samband med äktenskapsmål.&lt;br&gt;Om det inte finns någon behörig&lt;br&gt;domstol, tas frågorna upp av&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses&lt;br&gt;i 4-8 och 10 §§ samt 10 b §&lt;br&gt;andra stycket samt frågor om&lt;br&gt;umgänge som avses i 15 §&lt;br&gt;handläggs i den ordning som är&lt;br&gt;föreskriven för tvistemål. Står&lt;br&gt;barnet under vårdnad av båda&lt;br&gt;föräldrarna eller en av dem och&lt;br&gt;är föräldrarna överens i saken,&lt;br&gt;får de väcka talan genom ge-&lt;br&gt;mensam ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge tas upp av rätten&lt;br&gt;i den ort där barnet har sitt&lt;br&gt;hemvist. Sådana frågor kan tas&lt;br&gt;upp även i samband med äkten-&lt;br&gt;skapsmål. Om det inte finns&lt;br&gt;någon behörig domstol, tas frå-&lt;br&gt;gorna upp av Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses&lt;br&gt;i 4, 5, 7, 8 och 10 §§ samt&lt;br&gt;10 b § andra stycket samt frågor&lt;br&gt;om boende och umgänge hand-&lt;br&gt;läggs i den ordning som är före-&lt;br&gt;skriven för tvistemål. Frågan&lt;br&gt;om fördelning av resekostnader&lt;br&gt;enligt 15 b § skall anses som en&lt;br&gt;del av frågan om umgänge. Står&lt;br&gt;barnet under vårdnad av båda&lt;br&gt;föräldrarna eller en av dem och&lt;br&gt;är föräldrarna överens i saken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad kan under-&lt;br&gt;hållsbidrag för barnet yrkas utan&lt;br&gt;stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge får meddelas utan&lt;br&gt;huvudförhandling, om parterna&lt;br&gt;är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får de väcka talan genom ge-&lt;br&gt;mensam ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad och boende&lt;br&gt;kan underhållsbidrag för barnet&lt;br&gt;yrkas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad,&lt;br&gt;boende eller umgänge får med-&lt;br&gt;delas utan huvudförhandling,&lt;br&gt;om parterna är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) få&lt;br&gt;hjälp att träffa avtal om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden i den kommun&lt;br&gt;där barnet är folkbokfört prövar&lt;br&gt;om ett avtal mellan föräldrarna&lt;br&gt;enligt 6 §, 14 a § andra stycket&lt;br&gt;eller 15 a § andra stycket skall&lt;br&gt;godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin prövning av för-&lt;br&gt;äldrarnas avtal skall social-&lt;br&gt;nämnden se till att frågor om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;blir tillbörligt utredda. Utan&lt;br&gt;hinder av sekretess enligt 7 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är en annan social-&lt;br&gt;nämnd som har tillgång till&lt;br&gt;upplysningar som kan vara av&lt;br&gt;betydelse för frågans bedömning&lt;br&gt;skyldig att lämna sådana upp-&lt;br&gt;lysningar på begäran av den&lt;br&gt;socialnämnd som skall pröva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut enligt&lt;br&gt;andra stycket får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en socialnämnd godkänt&lt;br&gt;ett avtal om vårdnad, skall ett&lt;br&gt;meddelande om avtalets innehåll&lt;br&gt;sändas samma dag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattemyndigheten i det län Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;där barnet är eller senast har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit folkbokfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om avtalet gäller ett barn&lt;br&gt;som har fyllt 15 år: Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa där vårdnadshavaren är&lt;br&gt;inskriven eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven om vårdnadshavaren&lt;br&gt;hade uppfyllt åldersvillkoret /&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Innebär avta-&lt;br&gt;let att föräldrarna skall ha&lt;br&gt;gemensam vårdnad om barnet,&lt;br&gt;skall meddelandet sändas till&lt;br&gt;den försäkringskassa där modern&lt;br&gt;är eller skulle ha varit inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge får rätten uppdra åt soci-&lt;br&gt;alnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att i barnets intresse&lt;br&gt;anordna samtal i syfte att nå&lt;br&gt;enighet mellan föräldrarna&lt;br&gt;(samarbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag&lt;br&gt;enligt första stycket, kan den&lt;br&gt;förklara att målet skall vila&lt;br&gt;under en viss tid. Detsamma&lt;br&gt;gäller om samarbetssamtal redan&lt;br&gt;har inletts och fortsatta samtal&lt;br&gt;kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten&lt;br&gt;förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;genom samarbetssamtal få hjälp&lt;br&gt;att nå enighet i frågor om vård-&lt;br&gt;nad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge far rätten uppdra&lt;br&gt;åt socialnämnden eller något&lt;br&gt;annat organ att i barnets intresse&lt;br&gt;anordna samarbetssamtal i syfte&lt;br&gt;att nå enighet mellan föräldrar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag&lt;br&gt;enligt andra stycket, kan den&lt;br&gt;förklara att målet skall vila&lt;br&gt;under en viss tid. Detsamma&lt;br&gt;gäller om samarbetssamtal redan&lt;br&gt;har inletts och fortsatta samtal&lt;br&gt;kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten&lt;br&gt;förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge blir&lt;br&gt;tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor&lt;br&gt;om vårdnad, boende och um-&lt;br&gt;gänge blir tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål&lt;br&gt;eller ärende om vårdnad eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;umgänge skall socialnämnden&lt;br&gt;ges tillfälle att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar. Har nämnden tillgång till&lt;br&gt;upplysningar som kan vara av&lt;br&gt;betydelse för frågans bedömning&lt;br&gt;är nämnden skyldig att lämna&lt;br&gt;rätten sådana upplysningar. Om&lt;br&gt;det behövs ytterligare utredning&lt;br&gt;far rätten uppdra åt socialnämn-&lt;br&gt;den eller något annat organ att&lt;br&gt;utse någon att verkställa sådan.&lt;br&gt;Rätten far fastställa riktlinjer för&lt;br&gt;utredningen och bestämma en&lt;br&gt;viss tid inom vilken utredningen&lt;br&gt;skall vara slutförd. Om det&lt;br&gt;behövs, far rätten förlänga denna&lt;br&gt;tid. Rätten skall se till att&lt;br&gt;utredningen bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål&lt;br&gt;eller ärende om vårdnad, boende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller umgänge skall socialnämn-&lt;br&gt;den ges tillfälle att lämna upp-&lt;br&gt;lysningar. Har nämnden tillgång&lt;br&gt;till upplysningar som kan vara&lt;br&gt;av betydelse för frågans bedöm-&lt;br&gt;ning är nämnden skyldig att&lt;br&gt;lämna rätten sådana upplysning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs utredning ut-&lt;br&gt;över vad som sägs i andra&lt;br&gt;stycket, far rätten uppdra åt&lt;br&gt;socialnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att utse någon att verk-&lt;br&gt;ställa den. Rätten far fastställa&lt;br&gt;riktlinjer för utredningen och be-&lt;br&gt;stämma en viss tid inom vilken&lt;br&gt;utredningen skall vara slutförd.&lt;br&gt;Om det behövs, far rätten för-&lt;br&gt;länga denna tid. Rätten skall se&lt;br&gt;till att utredningen bedrivs&lt;br&gt;skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning skall, om det inte är olämpligt, söka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet far höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad eller umgänge får rätten, för&lt;br&gt;tiden till dess att frågan har&lt;br&gt;avgjorts genom en dom eller ett&lt;br&gt;beslut som har vunnit laga kraft,&lt;br&gt;besluta om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge. Står barnet under vård-&lt;br&gt;nad av båda föräldrarna får&lt;br&gt;rätten i stället besluta vem bar-&lt;br&gt;net skall bo tillsammans med.&lt;br&gt;Rätten skall besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får&lt;br&gt;meddelas utan huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Innan beslutet meddelas&lt;br&gt;skall motparten få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i frågan. Rätten kan&lt;br&gt;inhämta upplysningar från soci-&lt;br&gt;alnämnden i frågan. Har rätten&lt;br&gt;meddelat ett beslut, skall den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad, boende eller umgänge får&lt;br&gt;rätten besluta om vårdnad, boen-&lt;br&gt;de eller umgänge för tiden till&lt;br&gt;dess att frågan har avgjorts&lt;br&gt;genom en dom eller ett beslut&lt;br&gt;som har vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;föräldrarna har träffat ett avtal&lt;br&gt;om frågan och avtalet har god-&lt;br&gt;känts av socialnämnden. Rätten&lt;br&gt;skall besluta efter vad som är&lt;br&gt;bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får&lt;br&gt;meddelas utan huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Innan beslutet meddelas&lt;br&gt;skall motparten få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i frågan. Rätten kan&lt;br&gt;inhämta upplysningar från soci-&lt;br&gt;alnämnden i frågan. Har rätten&lt;br&gt;meddelat ett beslut som ännu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ompröva det när målet eller&lt;br&gt;ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller när målet eller ärendet Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;skall avgöras, skall rätten om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf far verkställas på samma sätt som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom som har vunnit laga kraft. Beslutet far dock när som helst ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad eller umgänge kan rätten, i&lt;br&gt;samband med att den meddelar&lt;br&gt;dom eller beslut i saken och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad, boende eller umgänge kan&lt;br&gt;rätten, i samband med att den&lt;br&gt;meddelar dom eller beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns särskilda skäl, på&lt;br&gt;yrkande av en part förelägga&lt;br&gt;motparten vid vite att lämna&lt;br&gt;ifrån sig barnet. Har vite före-&lt;br&gt;lagts i samband med beslut som&lt;br&gt;avses i 20 § första stycket, kan&lt;br&gt;rätten förordna att föreläggandet&lt;br&gt;skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket far överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagan-&lt;br&gt;de av domen eller beslutet om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saken och om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, på yrkande av en part&lt;br&gt;förelägga motparten vid vite att&lt;br&gt;lämna ifrån sig barnet. Har vite&lt;br&gt;förelagts i samband med beslut&lt;br&gt;som avses i 20 § första stycket,&lt;br&gt;kan rätten förordna att före-&lt;br&gt;läggandet skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket far överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagan-&lt;br&gt;de av domen eller beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnad eller umgänge. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vårdnad, boende eller umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad eller umgänge gäller i fråga&lt;br&gt;om rättegångskostnader andra&lt;br&gt;och tredje styckena i stället för&lt;br&gt;18 kap. 1-7 §§ rättegångsbalken.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad, boende eller umgänge gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om rättegångskost-&lt;br&gt;nader andra och tredje styckena&lt;br&gt;i stället för 18 kap. 1-7 §§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock&lt;br&gt;förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad,&lt;br&gt;om han eller hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3&lt;br&gt;eller 6 § rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens&lt;br&gt;rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde&lt;br&gt;förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller hon&lt;br&gt;förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan&lt;br&gt;besluta om detta även om någon part inte yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet handläggs i&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förälder som enligt 2 §&lt;br&gt;skall betala underhållsbidrag haft&lt;br&gt;barnet hos sig under en sam-&lt;br&gt;manhängande tid av minst fem&lt;br&gt;hela dygn, far föräldern vid full-&lt;br&gt;görande av sin bidragsskyldighet&lt;br&gt;tillgodoräkna sig ett avdrag för&lt;br&gt;varje helt dygn av barnets vistel-&lt;br&gt;se med 1/40 av det underhålls-&lt;br&gt;bidrag som räknat för kalender-&lt;br&gt;månad gäller under tiden för vis-&lt;br&gt;telsen. Sådant avdrag far dock&lt;br&gt;inte göras på underhållsbidrag&lt;br&gt;som belöper på senare tid än sex&lt;br&gt;månader från utgången av den&lt;br&gt;kalendermånad då vistelsen upp-&lt;br&gt;hörde. Det sammanlagda av-&lt;br&gt;dragsbelopp som tillgodoräknas&lt;br&gt;föräldern vid ett tillfälle skall,&lt;br&gt;om det slutar på örestal, avrun-&lt;br&gt;das till närmast lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger särskilda skäl kan&lt;br&gt;rätten förordna om andra villkor&lt;br&gt;för avdragsrätten än som anges i&lt;br&gt;första stycket. Mot parts bestri-&lt;br&gt;dande far sådant förordnande&lt;br&gt;dock inte meddelas för tiden&lt;br&gt;innan talan har väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger ej i&lt;br&gt;fall då underhållsbidraget har&lt;br&gt;fastställts med beaktande av att&lt;br&gt;den bidragsskyldiga föräldern i&lt;br&gt;väsentlig mån fullgör sin under-&lt;br&gt;hållsskyldighet genom att ha&lt;br&gt;barnet hos sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om underhåll till barn&lt;br&gt;upptas av rätten i den ort där&lt;br&gt;svaranden har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådan fråga kan väckas även i&lt;br&gt;samband med mål om faststäl-&lt;br&gt;lande av faderskapet till barn,&lt;br&gt;äktenskapsmål eller mål om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder som enligt 2 §&lt;br&gt;skall betala underhållsbidrag haft&lt;br&gt;barnet hos sig under en sam-&lt;br&gt;manhängande tid av minst fem&lt;br&gt;hela dygn eller under en kalen-&lt;br&gt;dermånad haft barnet hos sig i&lt;br&gt;minst sex hela dygn, får för-&lt;br&gt;äldern vid fullgörande av sin&lt;br&gt;bidragsskyldighet tillgodoräkna&lt;br&gt;sig ett avdrag för varje helt dygn&lt;br&gt;av barnets vistelse med 1/40 av&lt;br&gt;det underhållsbidrag som räknat&lt;br&gt;för kalendermånad gäller under&lt;br&gt;tiden för vistelsen. Något sådant&lt;br&gt;avdrag far dock inte göras på&lt;br&gt;underhållsbidrag som belöper på&lt;br&gt;senare tid än sex månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;då vistelsen upphörde. Det sam-&lt;br&gt;manlagda avdragsbelopp som&lt;br&gt;tillgodoräknas föräldern vid ett&lt;br&gt;tillfälle skall, om det slutar på&lt;br&gt;örestal, avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;kan rätten förordna om andra&lt;br&gt;villkor för avdragsrätten än som&lt;br&gt;anges i första stycket. Mot en&lt;br&gt;parts bestridande far ett sådant&lt;br&gt;förordnande dock inte meddelas&lt;br&gt;för tiden innan talan har väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bidragsskyldiga föräldern&lt;br&gt;har inte rätt till avdrag när&lt;br&gt;underhållsbidraget har fastställts&lt;br&gt;med beaktande av att han eller&lt;br&gt;hon i väsentlig mån fullgör sin&lt;br&gt;underhållsskyldighet genom att&lt;br&gt;ha bamet hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om underhåll till barn&lt;br&gt;tas upp av rätten i den ort där&lt;br&gt;svaranden har sitt hemvist. En&lt;br&gt;sådan fråga kan väckas även i&lt;br&gt;samband med mål om faststäl-&lt;br&gt;lande av faderskapet till barn,&lt;br&gt;äktenskapsmål, mål om vårdna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vårdnaden om barn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den om barn eller mål om barns Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finns ej behörig domstol&lt;br&gt;enligt första stycket, upptas&lt;br&gt;målet av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte någon behörig&lt;br&gt;domstol enligt första stycket, tas&lt;br&gt;målet upp av Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om faderskap, vårdnad,&lt;br&gt;umgänge och underhåll tillämpas&lt;br&gt;14 kap. 17 och 18 §§ äkten-&lt;br&gt;skapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning som sker enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om faderskap, vårdnad,&lt;br&gt;boende, umgänge och underhåll&lt;br&gt;tillämpas 14 kap. 17 och 18 §§&lt;br&gt;äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1996:242) om domstols-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, far tingsrätten dock bestå av&lt;br&gt;en lagfaren domare och tre nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;br&gt;Om verkställighet av domar&lt;br&gt;eller beslut om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av domar eller&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän&lt;br&gt;domstol har bestämt i dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, umgänge&lt;br&gt;eller överlämnande av barn söks&lt;br&gt;hos länsrätten. Har domen eller&lt;br&gt;beslutet inte vunnit laga kraft&lt;br&gt;och är det inte särskilt medgivet&lt;br&gt;att verkställighet ändå far ske,&lt;br&gt;far länsrätten inte vidta åtgärder&lt;br&gt;enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkställighet av domar,&lt;br&gt;beslut eller avtal om vårdnad,&lt;br&gt;boende eller umgänge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av domar, beslut&lt;br&gt;eller avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet skall barnets&lt;br&gt;bästa komma i främsta rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän&lt;br&gt;domstol har bestämt i dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, boende, um-&lt;br&gt;gänge eller överlämnande av&lt;br&gt;barn söks hos länsrätten. Har&lt;br&gt;domen eller beslutet inte vunnit&lt;br&gt;laga kraft och är det inte särskilt&lt;br&gt;medgivet att verkställighet ändå&lt;br&gt;far ske, far länsrätten inte vidta&lt;br&gt;åtgärder enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av avtal enligt&lt;br&gt;6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket&lt;br&gt;och 15 a § andra stycket söks&lt;br&gt;hos länsrätten. Vad som i detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om verkställig-&lt;br&gt;het av dom eller beslut som&lt;br&gt;vunnit laga kraft gäller även ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:244.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om verkställighet, far den förelägga vite eller&lt;br&gt;besluta att barnet skall hämtas genom polismyndighetens försorg.&lt;br&gt;Hämtning får dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad eller över-&lt;br&gt;lämnande av barn, far länsrätten&lt;br&gt;besluta om hämtning av barnet,&lt;br&gt;om verkställighet annars inte&lt;br&gt;kan ske eller om hämtning är&lt;br&gt;nödvändig för att undvika att&lt;br&gt;barnet lider allvarlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller be-&lt;br&gt;slut om umgänge mellan barnet&lt;br&gt;och en förälder som inte är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnadshavare, får länsrätten&lt;br&gt;besluta om hämtning av barnet,&lt;br&gt;om verkställighet annars inte&lt;br&gt;kan ske och barnet har ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en dom eller&lt;br&gt;ett beslut om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller överlämnande av barn, far&lt;br&gt;länsrätten besluta om hämtning&lt;br&gt;av barnet, om verkställighet an-&lt;br&gt;nars inte kan ske eller om hämt-&lt;br&gt;ning är nödvändig för att undvi-&lt;br&gt;ka att barnet lider allvarlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en dom eller&lt;br&gt;ett beslut om umgänge mellan&lt;br&gt;barnet och en förälder som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnet inte bor tillsammans med,&lt;br&gt;får länsrätten besluta om hämt-&lt;br&gt;ning av barnet, om verkställighet&lt;br&gt;annars inte kan ske och barnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt starkt behov av umgänge&lt;br&gt;med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ett särskilt starkt behov av&lt;br&gt;umgänge med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;br&gt;eller beslut meddelades och det&lt;br&gt;av hänsyn till barnets bästa är&lt;br&gt;påkallat att frågan om vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge prövas på nytt.&lt;br&gt;Sådan fråga tas upp av allmän&lt;br&gt;domstol på ansökan av den som&lt;br&gt;har varit part i målet hos läns-&lt;br&gt;rätten eller på ansökan av&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får även i annat&lt;br&gt;fall vägra verkställighet, om det&lt;br&gt;finns risk som inte är ringa för&lt;br&gt;att barnets kroppsliga eller&lt;br&gt;själsliga hälsa skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;br&gt;eller beslut meddelades eller&lt;br&gt;socialnämnden godkände för-&lt;br&gt;äldrarnas avtal, och det av hän-&lt;br&gt;syn till barnets bästa är påkallat&lt;br&gt;att frågan om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge prövas på nytt.&lt;br&gt;En sådan fråga tas upp av&lt;br&gt;allmän domstol på ansökan av&lt;br&gt;den som har varit part i målet&lt;br&gt;hos länsrätten eller på ansökan&lt;br&gt;av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får även i andra&lt;br&gt;fall vägra verkställighet, om det&lt;br&gt;finns en risk som inte är ringa&lt;br&gt;för att barnets kroppsliga eller&lt;br&gt;själsliga hälsa skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 5 och 7 §§ äktenskapsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen pröva frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag, vårdnad om&lt;br&gt;och umgänge med barn, rätt att&lt;br&gt;bo kvar i makarnas gemensam-&lt;br&gt;ma bostad till dess att bodelning&lt;br&gt;sker och förbud att besöka&lt;br&gt;varandra. Yrkanden i sådana&lt;br&gt;frågor framställs i den ansökan&lt;br&gt;genom vilken talan om äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad väcks. Har sådan&lt;br&gt;talan redan väckts, får yrkande-&lt;br&gt;na framställas muntligen inför&lt;br&gt;domstolen eller skriftligen utan&lt;br&gt;särskild stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målet får även prövas frågan&lt;br&gt;rättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen pröva frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag, vårdnad om&lt;br&gt;barn, barns boende, umgänge&lt;br&gt;med barn, rätt att bo kvar i&lt;br&gt;makarnas gemensamma bostad&lt;br&gt;till dess att bodelning sker och&lt;br&gt;förbud att besöka varandra.&lt;br&gt;Yrkanden i sådana frågor fram-&lt;br&gt;ställs i den ansökan genom&lt;br&gt;vilken talan om äktenskapsskill-&lt;br&gt;nad väcks. Har sådan talan&lt;br&gt;redan väckts, får yrkandena&lt;br&gt;framställas muntligen inför&lt;br&gt;domstolen eller skriftligen utan&lt;br&gt;särskild stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förordnande av bodelningsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att&lt;br&gt;frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande&lt;br&gt;av någon av makarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i makarnas&lt;br&gt;gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har&lt;br&gt;skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den&lt;br&gt;andra makens underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att skillnadsfrågan&lt;br&gt;har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av&lt;br&gt;någon av makarna förbjuda makarna att besöka varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller på&lt;br&gt;samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket får dock när som helst ändras av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:1076.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:688) om besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen dessutom, med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;foräldrabalken, förordna om vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;vårdnad, umgänge och bidrag&lt;br&gt;till barns underhåll för tiden till&lt;br&gt;dess att sådan fråga har avgjorts&lt;br&gt;genom dom som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen dessutom, med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;foräldrabalken, förordna om vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;vårdnad, boende, umgänge och&lt;br&gt;bidrag till barns underhåll för&lt;br&gt;tiden till dess att en sådan fråga&lt;br&gt;har avgjorts genom en dom som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;föräldrarna har träffat ett avtal&lt;br&gt;om frågan och, i de fall det&lt;br&gt;krävs för att avtalet skall gälla,&lt;br&gt;avtalet har godkänts av social-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;svenskt medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 2 a § lagen (1950:382) om svenskt medbor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garskap skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har barn ej förvärvat svenskt&lt;br&gt;medborgarskap enligt 1 eller 2 §&lt;br&gt;men är barnets fader sedan tiden&lt;br&gt;för barnets födelse svensk med-&lt;br&gt;borgare och har han genom slut-&lt;br&gt;ligt avgörande av svensk dom-&lt;br&gt;stol fått vårdnaden om barnet&lt;br&gt;ensam eller gemensamt med&lt;br&gt;barnets moder eller fått vård-&lt;br&gt;naden gemensamt med barnets&lt;br&gt;moder genom registrering hos&lt;br&gt;skattemyndighet, förvärvar bar-&lt;br&gt;net svenskt medborgarskap ge-&lt;br&gt;nom att fadern eller, vid gemen-&lt;br&gt;sam vårdnad, föräldrarna hos&lt;br&gt;den myndighet som anges i 11 §&lt;br&gt;första stycket skriftligen anmäler&lt;br&gt;sin önskan om detta innan bar-&lt;br&gt;net fyllt aderton år. Har barnet&lt;br&gt;fyllt femton år, fordras barnets&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har barn ej förvärvat svenskt&lt;br&gt;medborgarskap enligt 1 eller 2 §&lt;br&gt;men är barnets fader sedan tiden&lt;br&gt;för barnets födelse svensk med-&lt;br&gt;borgare och har han genom slut-&lt;br&gt;ligt avgörande av svensk dom-&lt;br&gt;stol eller genom ett avtal som&lt;br&gt;godkänts av socialnämnden fått&lt;br&gt;vårdnaden om barnet ensam&lt;br&gt;eller gemensamt med barnets&lt;br&gt;moder eller fått vårdnaden ge-&lt;br&gt;mensamt med barnets moder&lt;br&gt;genom registrering hos skatte-&lt;br&gt;myndighet, förvärvar barnet&lt;br&gt;svenskt medborgarskap genom&lt;br&gt;att fadern eller, vid gemensam&lt;br&gt;vårdnad, föräldrarna hos den&lt;br&gt;myndighet som anges i 11 §&lt;br&gt;första stycket skriftligen anmäler&lt;br&gt;sin önskan om detta innan bar-&lt;br&gt;net fyllt aderton år. Har barnet&lt;br&gt;fyllt femton år, fordras barnets&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1973:650) om Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;medling mellan samlevande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1973:650) om medling mellan&lt;br&gt;samlevande skall upphöra att gälla vid utgången av mars 1998. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om medling som har inletts&lt;br&gt;före utgången av mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Prop. 1997/98:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12, &amp;nbsp;12 a och 48 §§ socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighets-&lt;br&gt;utveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och&lt;br&gt;ungdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom&lt;br&gt;som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som&lt;br&gt;riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver&lt;br&gt;och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran&lt;br&gt;utanför det egna hemmet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin omsorg om barn och&lt;br&gt;ungdom tillgodose det särskilda&lt;br&gt;behov av stöd och hjälp som&lt;br&gt;kan finnas sedan ett mål eller&lt;br&gt;ärende om vårdnad, umgänge&lt;br&gt;eller adoption har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att&lt;br&gt;föräldrar kan erbjudas samtal&lt;br&gt;under sakkunnig ledning i syfte&lt;br&gt;att nå enighet i frågor rörande&lt;br&gt;vårdnad och umgänge (sam-&lt;br&gt;arbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin omsorg om barn och&lt;br&gt;ungdom tillgodose det särskilda&lt;br&gt;behov av stöd och hjälp som&lt;br&gt;kan finnas sedan ett mål eller&lt;br&gt;ärende om vårdnad, boende,&lt;br&gt;umgänge eller adoption har av-&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att föräldrar kan erbjudas&lt;br&gt;samtal under sakkunnig ledning&lt;br&gt;i syfte att nå enighet i frågor&lt;br&gt;rörande vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge (samarbetssamtal) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att föräldrar får hjälp att&lt;br&gt;träffa avtal enligt 6 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a § andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens&lt;br&gt;försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av det allmänna eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal&lt;br&gt;med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och&lt;br&gt;familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller&lt;br&gt;foräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ foräldrabalken, dock inte befogenhet enligt&lt;br&gt;9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad&lt;br&gt;utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6 och 8 §§ foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §, 14 a § andra&lt;br&gt;stycket och 15 a § andra stycket&lt;br&gt;foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § foräldrabalken&lt;br&gt;beträffande beslut att utse&lt;br&gt;utredare i mål och ärenden om&lt;br&gt;vårdnad eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § foräldrabalken&lt;br&gt;beträffande beslut att utse ut-&lt;br&gt;redare i mål och ärenden om&lt;br&gt;vårdnad, boende eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § foräldrabalken beträffande godkännande av avtal om att&lt;br&gt;underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 27 § denna lag eller&lt;br&gt;att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529)&lt;br&gt;om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhålls-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen om underhållsstöd (1996:1030)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall&lt;br&gt;erläggas till försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad. Under-&lt;br&gt;håll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs&lt;br&gt;beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar mot&lt;br&gt;underhållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till försäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har&lt;br&gt;haft barnet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst&lt;br&gt;fem hela dygn, får han eller hon&lt;br&gt;vid fullgörande av sin åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet tillgodoräk-&lt;br&gt;nas ett avdrag som försäkrings-&lt;br&gt;kassan bestämmer enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs om underhålls-&lt;br&gt;bidrag i 7 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket foräldrabalken. Avdrag&lt;br&gt;medges endast om anmälan om&lt;br&gt;vistelsen görs till försäkrings-&lt;br&gt;kassan inom tre månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;då barnets vistelse hos den&lt;br&gt;bidragsskyldige upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har&lt;br&gt;haft barnet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst&lt;br&gt;fem hela dygn eller under en&lt;br&gt;kalendermånad haft barnet hos&lt;br&gt;sig i minst sex hela dygn, får&lt;br&gt;han eller hon vid fullgörande av&lt;br&gt;sin återbetalningsskyldighet till-&lt;br&gt;godoräknas ett avdrag som för-&lt;br&gt;säkringskassan bestämmer enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs om under-&lt;br&gt;hållsbidrag i 7 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket foräldrabalken. Avdrag&lt;br&gt;medges endast om anmälan om&lt;br&gt;vistelsen görs till försäkrings-&lt;br&gt;kassan inom tre månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;då barnets vistelse hos den&lt;br&gt;bidragsskyldige upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 mars 1991 trädde nya bestämmelser om vårdnad och umgänge i&lt;br&gt;kraft (prop. 1990/91:8, bet. 1990/91 :LU13, rskr. 1990/91:53, SFS&lt;br&gt;1990:1526 och 1527). De nya bestämmelserna syftade särskilt till att&lt;br&gt;bana väg för en utveckling mot att föräldrarna själva i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning som möjligt skulle kunna komma överens i vårdnads- och&lt;br&gt;umgängesfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i reformen var en satsning på s.k. samarbetssamtal,&lt;br&gt;dvs. samtal där föräldrarna under sakkunnig ledning försöker nå enighet&lt;br&gt;i frågor rörande vårdnad och umgänge. Enligt de nya reglerna skall&lt;br&gt;kommunerna sörja för att samarbetssamtal kan erbjudas alla föräldrar.&lt;br&gt;Vidare får domstolen i mål om vårdnad och umgänge uppdra åt social-&lt;br&gt;nämnden eller något annat organ att anordna samarbetssamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag endast domstol som kan avgöra vårdnads- och umgänges-&lt;br&gt;frågor. Utgångspunkten för domstolens prövning är vad som kan antas&lt;br&gt;vara bäst för barnet. Om föräldrarna är överens i en vårdnads- eller&lt;br&gt;umgängesffåga, beslutar domstolen i allmänhet i enlighet med föräld-&lt;br&gt;rarnas överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen behandlade i sitt betänkande Domstolarna inför&lt;br&gt;2000-talet, Arbetsuppgifter och förfaranderegler (SOU 1991:106) den&lt;br&gt;s.k. finländska modellen för att handlägga frågor om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge. Enligt finländsk rätt kan föräldrarna i stor utsträckning lösa&lt;br&gt;vårdnads- och umgängesfrågor genom avtal, som fastställs av social-&lt;br&gt;nämnden. Ett avtal som har fastställts av socialnämnden är gällande och&lt;br&gt;kan verkställas såsom ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Domstols-&lt;br&gt;utredningen uttalade att det fanns mycket som talade för att en lösning&lt;br&gt;baserad på den finländska förebilden skulle vara en framkomlig väg&lt;br&gt;också i Sverige. Enligt Domstolsutredningen måste ett ställningstagande&lt;br&gt;emellertid föregås av ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av Domstolsutredningens betänkande ut-&lt;br&gt;talade remissinstanserna stort intresse för den finländska modellen och&lt;br&gt;några av dem förordade att den skulle utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra sammanhang har framförts förslag till ändrad hand-&lt;br&gt;läggningsordning för frågor om vårdnad och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Nordiska rådet lades den 25 november 1992 fram ett medlems-&lt;br&gt;förslag om uppgörelser utanför domstolarna om barnens framtid vid&lt;br&gt;föräldrarnas skilsmässa (A 1026/j). Enligt förslagsställarna borde man&lt;br&gt;försöka få föräldrar att utanför domstolar träffa avtal och uppgörelser&lt;br&gt;om barnens framtid som tryggar barnens rätt till två föräldrar och&lt;br&gt;barnens och föräldrarnas livskvalitet. För att uppnå detta ansåg förslags-&lt;br&gt;ställarna att man borde inleda en försöksverksamhet med ”familjerätter”&lt;br&gt;i Norden. Dessa familjerätter skulle kunna bestå av personer med&lt;br&gt;juridisk, social och barnpsykologisk kompetens. Föräldrar som tänker&lt;br&gt;separera skulle vara skyldiga att före separationen vända sig till denna&lt;br&gt;instans, vars uppgift skulle vara att se till att det kommer till stånd en&lt;br&gt;uppgörelse om de gemensamma barnens framtid och även om föräld-&lt;br&gt;rarnas ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande tankar har framförts också i riksdagen (se bl.a. bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93: LU22 och prot. 1992/93:114 s. 116 f.). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1993 tillkallades en särskild utredare för att utvärdera 1991&lt;br&gt;års reform av föräldrabalkens regler (dir. 1993:120). Utvärderingen&lt;br&gt;skulle särskilt inriktas på frågan hur satsningen på samarbetssamtal&lt;br&gt;inverkat på handläggningen av vårdnads- och umgängestvister. Vidare&lt;br&gt;skulle utredningen överväga om handläggningsreglerna borde ändras.&lt;br&gt;Utredningen (dåvarande lagmannen Karin Bishop jämte experter och&lt;br&gt;sekreterare) antog namnet Vårdnadstvistutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1995 överlämnade Vårdnadstvistutredningen sitt betänkande&lt;br&gt;Vårdnad, boende och umgänge (SOU 1995:79). Utredningens samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet finns i bilaga 1. Dess lagförslag finns i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad och umgänge har även behandlats av Arbets-&lt;br&gt;gruppen om papporna, barnen och arbetslivet (Pappagruppen). I&lt;br&gt;december 1994 överlämnade Pappagruppen sin slutrapport (Ds 1995:2).&lt;br&gt;En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 3. De förslag angående&lt;br&gt;vårdnad och umgänge som Pappagruppen redovisar i sin slutrapport&lt;br&gt;behandlas i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Vårdnadstvistutredningens betänkande som nu aktuella delar av&lt;br&gt;Pappagruppens slutrapport har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 4. En remissammanställning finns till-&lt;br&gt;gänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju95/3298).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sommaren 1993 tillkallades efter regeringens bemyndigande en&lt;br&gt;särskild utredare för att se över reglerna om fastställande av underhålls-&lt;br&gt;bidrag m.m. (dir. 1993:82). Utredningen (numera hovrättspresidenten&lt;br&gt;Anna-Karin Lundin jämte sakkunniga, experter och sekreterare) antog&lt;br&gt;namnet Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 (UBU -&lt;br&gt;93). Den överlämnade i mars 1995 sitt betänkande Underhållsbidrag&lt;br&gt;och bidragsförskott (SOU 1995:26). Regeringen tar i detta ärende upp&lt;br&gt;utredningens förslag om kostnader för umgänge och umgängesresor. En&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet i nu aktuella delar finns i bilaga 5 och&lt;br&gt;utredningens lagförslag i de delarna i bilaga 6. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. En&lt;br&gt;remissammanställning finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr&lt;br&gt;S95/1686/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lagstiftningsärendets beredning i Justitiedepartementet har det&lt;br&gt;kommit in skrivelser från organisationer och enskilda med synpunkter&lt;br&gt;och önskemål som anknyter till de frågor som nu kommer att be-&lt;br&gt;handlas. Bl.a. har getts in en framställning om att lagen (1973:650) om&lt;br&gt;medling mellan samlevande skall upphävas. Framställningen har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8.&lt;br&gt;Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju95/3298).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 september 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat ett antal synpunkter på utformningen av lag- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;förslagen. Synpunkterna är främst av redaktionell art men avser även i&lt;br&gt;vissa fall sakfrågorna. Regeringen har i stor utsträckning följt Lagrådets&lt;br&gt;förslag men på några punkter avstått från detta. Regeringen återkommer&lt;br&gt;i avsnitten 8, 12.6 och 15 samt i författningskommentaren till Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens förslag har dessutom gjorts några&lt;br&gt;ändringar som syftar till att förtydliga bestämmelserna. Vidare har vissa&lt;br&gt;språkliga och redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Gällande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om vårdnad och umgänge finns i&lt;br&gt;6 kap. foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns grundläggande rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn har enligt foräldrabalken vissa grundläggande rättigheter. De har&lt;br&gt;rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas&lt;br&gt;med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för&lt;br&gt;kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rätten till omvårdnad ingår inte endast rätten för barnet att få sina&lt;br&gt;materiella behov tillfredsställda. Minst lika viktigt är det som kan&lt;br&gt;hänföras till barnets psykiska och sociala behov. I barnets rätt till&lt;br&gt;trygghet ligger bl.a. att få leva under stabila förhållanden och att ha&lt;br&gt;någon att lita på. Till en god vård och fostran hör att barnet får känna&lt;br&gt;att det behövs och att det får pröva sin förmåga och utveckla sina&lt;br&gt;inneboende resurser för att efter hand frigöra sig från sitt beroende av&lt;br&gt;föräldrarna. I en god fostran ligger också att barnet får lära sig att sätta&lt;br&gt;gränser för sitt handlande och att ta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets rätt att behandlas med aktning för sin person och egenart&lt;br&gt;innebär att hänsyn och respekt skall visas barnet i fråga om de&lt;br&gt;individuella egenskaper och de särdrag som barnet har. Barnet har med&lt;br&gt;stigande ålder rätt till ett allt starkare integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen av barnets grundläggande rättigheter kan få betydelse&lt;br&gt;vid tvister om vårdnaden om eller umgänge med ett barn på så sätt att&lt;br&gt;domstolen bör välja den lösning som kan antas bäst främja att de&lt;br&gt;angivna rättigheterna blir tillgodosedda (se prop. 1981/82:168 s. 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnad om barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden och skall se till att barnet får omvårdnad, trygghet&lt;br&gt;och en god fostran. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet&lt;br&gt;får den tillsyn som behövs och skall bevaka att barnet får tillfreds-&lt;br&gt;ställande försörjning och utbildning. För att hindra att barnet orsakar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada för någon annan skall vårdnadshavaren se till att barnet står under Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas (6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som&lt;br&gt;rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare, skall de utöva&lt;br&gt;sina skyldigheter och rättigheter gentemot barnet tillsammans. Är en&lt;br&gt;vårdnadshavare förhindrad att delta i ett beslut rörande vårdnaden,&lt;br&gt;bestämmer den andra vårdnadshavaren ensam, om inte beslutet utan&lt;br&gt;nackdel kan skjutas upp. Han eller hon får emellertid inte ensam fatta&lt;br&gt;beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa&lt;br&gt;uppenbarligen kräver det (6 kap. 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnaden om ett barn består till dess barnet fyller arton år eller&lt;br&gt;gifter sig innan dess (6 kap. 2 § första stycket). Många av de be-&lt;br&gt;fogenheter som tillkommer vårdnadshavaren är dock till sin natur&lt;br&gt;sådana att de upphör att gälla innan barnet har fyllt 18 år. Med stigande&lt;br&gt;ålder skall allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål&lt;br&gt;(6 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa&lt;br&gt;är gifta med varandra. Är föräldrarna inte gifta med varandra, blir&lt;br&gt;modern ensam vårdnadshavare. Ingår föräldrarna senare äktenskap med&lt;br&gt;varandra, får de därigenom automatiskt gemensam vårdnad om barnet&lt;br&gt;(6 kap. 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna, kan föräld-&lt;br&gt;rarna gemensamt ansöka hos domstol om att få gemensam vårdnad.&lt;br&gt;Domstolen förordnar då i enlighet med deras begäran, om inte gemen-&lt;br&gt;sam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa. Föräldrarna kan&lt;br&gt;få gemensam vårdnad också genom en registrering hos skattemyndig-&lt;br&gt;heten efter gemensam anmälan, antingen till socialnämnden i samband&lt;br&gt;med att nämnden skall godkänna en faderskapsbekräftelse, eller till&lt;br&gt;skattemyndigheten under förutsättning att förordnande om vårdnaden&lt;br&gt;inte har meddelats tidigare och att föräldrarna och barnet är svenska&lt;br&gt;medborgare (6 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms det till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna, står barnet även&lt;br&gt;därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma&lt;br&gt;vårdnaden upplöses (6 kap. 3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna och vill någon av dem&lt;br&gt;att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall domstolen efter&lt;br&gt;vad som är bäst för barnet anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Om&lt;br&gt;den förälder som har begärt att den gemensamma vårdnaden skall&lt;br&gt;upplösas inte motsätter sig fortsatt gemensam vårdnad, skall domstolen&lt;br&gt;låta den gemensamma vårdnaden bestå, om detta är bäst för barnet&lt;br&gt;(6 kap. 5 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad får domstolen utan yrkande upplösa den&lt;br&gt;gemensamma vårdnaden, om sådan vårdnad är uppenbart oförenlig med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnets bästa (6 kap. 5 § andra stycket). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är endast en av föräldrarna vårdnadshavare för barnet och vill någon&lt;br&gt;av föräldrarna att vårdnaden skall ändras, skall domstolen efter vad som&lt;br&gt;är bäst för barnet anförtro vårdnaden åt den andra föräldern, om den&lt;br&gt;föräldern vill att vårdnaden flyttas över till honom eller henne, eller,&lt;br&gt;om en av föräldrarna begär gemensam vårdnad och den andra föräldern&lt;br&gt;inte motsätter sig det, förordna att föräldrarna i fortsättningen skall&lt;br&gt;utöva vårdnaden gemensamt (6 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förälder vid utövandet av vårdnaden brister i omsorgen om&lt;br&gt;barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller&lt;br&gt;utveckling, skall domstolen frånta den försumliga föräldern vårdnaden&lt;br&gt;(6 kap. 7 §). Detta kan bli fallet när barnet har tagits om hand med stöd&lt;br&gt;av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem&lt;br&gt;än föräldrahemmet - ett s.k. familjehem - och är det uppenbart bäst för&lt;br&gt;barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas&lt;br&gt;över till den eller dem som har tagit emot barnet eller till någon av&lt;br&gt;dem, skall domstolen utse denne eller dessa att såsom särskilt för-&lt;br&gt;ordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om förordnande av vårdnadshavare finns också i&lt;br&gt;händelse av den ena eller båda föräldrarnas död. Om båda föräldrarna&lt;br&gt;har vårdnaden om barnet och en av dem dör, blir den efterlevande&lt;br&gt;automatiskt ensam vårdnadshavare. Om barnet står under vårdnad av&lt;br&gt;endast en av föräldrarna och denna förälder dör, skall domstolen på&lt;br&gt;ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden&lt;br&gt;anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare,&lt;br&gt;åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en domstol avgör frågor om vårdnad skall domstolens ställnings-&lt;br&gt;tagande ske mot bakgrund av vad som är bäst för barnet. Föräldra-&lt;br&gt;balkens bestämmelser om vårdnad bygger på uppfattningen att barnet&lt;br&gt;har behov av nära och goda relationer till bägge föräldrarna.&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär också att ingen av föräldrarna på grund av sitt&lt;br&gt;kön är mer lämpad som vårdnadshavare än den andra. Behovet av&lt;br&gt;kontakt kan självfallet variera under åren (se NJA 1989 s. 335).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall domstolen fästa&lt;br&gt;avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med&lt;br&gt;båda föräldrarna (6 kap. 6 a §). I de fall då vårdnaden om ett barn skall&lt;br&gt;anförtros åt en av föräldrarna, är utgångspunkten i foräldrabalken och i&lt;br&gt;Högsta domstolens praxis att den av föräldrarna skall anförtros vård-&lt;br&gt;naden som kan antas bäst främja ett nära och gott umgänge mellan&lt;br&gt;barnet och den andra föräldern, se prop. 1990/91:8 s. 61 samt t.ex.&lt;br&gt;NJA 1986 s. 338, NJA 1989 s. 335 och NJA 1992 s. 666. De nu&lt;br&gt;nämnda rättsfallen behandlar också en annan omständighet som är av&lt;br&gt;betydelse vid domstolens ställningstagande till frågan om vem av&lt;br&gt;föräldrarna som skall tillerkännas vårdnaden, nämligen vilken inverkan&lt;br&gt;ett byte av hemmiljö skulle få för barnet. Ytterligare ett rättsfall som&lt;br&gt;berör betydelsen av att barnet flyttas från den miljö som det har vistats&lt;br&gt;i under lång tid är NJA 1992 s. 93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om vårdnad skall domstolen ta hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;10 d §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om umgänge behandlas i 6 kap. 15 §. Barnets vårdnadshavare&lt;br&gt;har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som&lt;br&gt;inte är vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt&lt;br&gt;nära så långt som möjligt tillgodoses. Vårdnadshavaren är, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar däremot, skyldig att lämna sådana upplysningar rörande&lt;br&gt;barnet som kan främja umgänget. Motsätter sig barnets vårdnadshavare&lt;br&gt;det umgänge som begärs av en förälder som inte är vårdnadshavare,&lt;br&gt;beslutar domstolen i umgängesfrågan efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig vårdnadshavaren det umgänge som begärs av någon&lt;br&gt;annan än en förälder, t.ex. en farförälder eller en morförälder, beslutar&lt;br&gt;domstolen på talan av socialnämnden efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin bedömning av frågor om umgänge skall domstolen ta hänsyn&lt;br&gt;till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.&lt;br&gt;Domstolen skall vidare beakta risken för att barnet i samband med&lt;br&gt;umgänget utsätts för övergrepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller&lt;br&gt;annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgängeskostnader och kostnader för umgängesresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om underhållsbidrag finns i 7 kap.&lt;br&gt;foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med sitt barn är som&lt;br&gt;regel skyldig att betala underhållsbidrag till barnet (7 kap. 2 §). När&lt;br&gt;barnet vistas hos den bidragsskyldiga föräldern har den föräldern vissa&lt;br&gt;kostnader för barnet utöver det underhållsbidrag som föräldern kan vara&lt;br&gt;skyldig att betala. Samtidigt har den förälder som barnet bor till-&lt;br&gt;sammans med minskade kostnader för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsskyldig förälder som har haft barnet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst fem hela dygn får göra ett visst avdrag&lt;br&gt;på det underhållsbidrag som han eller hon skall betala. För varje helt&lt;br&gt;dygn av barnets vistelse är avdraget 1/40 av det månatliga underhålls-&lt;br&gt;bidraget. Om det föreligger särskilda skäl får domstol förordna om&lt;br&gt;andra villkor för avdragsrätten (7 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger inte någon rätt till avdrag, om det redan då under-&lt;br&gt;hållsbidraget fastställdes togs hänsyn till att den bidragsskyldiga för-&lt;br&gt;äldern i väsentlig mån fullgjorde sin underhållsskyldighet genom att ha&lt;br&gt;barnet hos sig (7 kap. 4 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förälder som barnet skall umgås med är bosatt på en annan&lt;br&gt;ort än barnet, kan särskilda kostnader uppkomma. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;fråga om resekostnader för barnet eller någon av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foräldrabalken innehåller inte någon bestämmelse som reglerar för-&lt;br&gt;äldrarnas inbördes ansvar för sådana kostnader. I rättspraxis har rese-&lt;br&gt;kostnader i samband med umgänge beaktats när underhållsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämts. Högsta domstolen har vidare i rättsfallet NJA 1990 s. 219 Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;uttalat att föreskrifter som en domstol meddelar rörande umgänget i&lt;br&gt;undantagsfall kan innefatta angivande av på vilken plats umgänget skall&lt;br&gt;påbörjas och avslutas samt hur resekostnader och andra utgifter i&lt;br&gt;samband med utövandet av umgänget skall fördelas mellan vård-&lt;br&gt;nadshavaren och den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resekostnader har i praxis ansetts kunna berättiga till bistånd enligt&lt;br&gt;6 § socialtjänstlagen (se RÅ 84 2:6, RÅ 1987 ref. 109 och RÅ 1994&lt;br&gt;ref. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det krävs domstolsprövning av frågor om vårdnad och umgänge&lt;br&gt;anhängiggörs sådana frågor antingen genom att en förälder väcker talan&lt;br&gt;mot den andra föräldern eller, om föräldrarna är överens, genom att de&lt;br&gt;ger in en gemensam ansökan till domstolen (6 kap. 17 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om vårdnad och umgänge är indispositiva. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;domstolen skall se till att frågorna blir tillbörligt utredda och att&lt;br&gt;domstolen i varje enskilt fall skall göra en prövning av vad som är bäst&lt;br&gt;för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad eller umgänge får domstolen uppdra åt social-&lt;br&gt;nämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samtal i&lt;br&gt;syfte att nå enighet mellan föräldrarna (samarbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan domstolen avgör ett mål om vårdnad eller umgänge skall social-&lt;br&gt;nämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Om det behövs ytterligare&lt;br&gt;utredning får domstolen uppdra åt socialnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att utse någon att verkställa sådan utredning. Den som gör ut-&lt;br&gt;redningen skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets in-&lt;br&gt;ställning och redovisa den för domstolen. Barnet får höras inför dom-&lt;br&gt;stolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet&lt;br&gt;inte kan ta skada av att höras (6 kap. 19 §). Bestämmelsen tillämpas&lt;br&gt;synnerligen restriktivt av domstolarna. Barnets vilja får i allmänhet&lt;br&gt;komma fram genom vårdnads- eller umgängesutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett mål om vårdnad eller umgänge får domstolen besluta&lt;br&gt;interimistiskt, dvs. för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en&lt;br&gt;dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft. Står barnet under&lt;br&gt;vårdnad av båda föräldrarna, får domstolen interimistiskt besluta vem&lt;br&gt;barnet skall bo tillsammans med (6 kap. 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om verkställighet av domstols dom eller beslut&lt;br&gt;rörande vårdnad eller umgänge finns i 21 kap. foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det råder numera allmän enighet om att barnets bästa skall stå i cen-&lt;br&gt;trum vid lagstiftning som nära berör barn. Det gäller både de familje-&lt;br&gt;rättsliga och de socialrättsliga regelsystemen. Samma grundsyn kommer&lt;br&gt;till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter från år 1989 (barn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen). Där sägs i artikel 3 att barnets bästa skall komma i Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad och umgänge skall avgöras efter vad som är bäst&lt;br&gt;för barnet. Bedömningen av vad som i ett enskilt fall är bäst för ett&lt;br&gt;barn kan inte göras schablonmässigt utan måste bli beroende av omstän-&lt;br&gt;digheterna i det särskilda fallet. För att barnets bästa skall kunna till-&lt;br&gt;godoses måste regelsystemet ge de rättstillämpande myndigheterna det&lt;br&gt;utrymme som behövs för att de skall kunna beakta de individuella för-&lt;br&gt;hållandena och välja den lösning som bäst svarar mot behovet i det&lt;br&gt;enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för att barn skall få växa upp under trygga&lt;br&gt;och goda förhållanden är att föräldrar och andra fostrare handlar i en&lt;br&gt;anda av omtanke om barnet och låter barnets rättmätiga behov gå före&lt;br&gt;det egna intresset. Föräldrarna står under olika perioder i barnets ut-&lt;br&gt;veckling barnet olika nära och fyller olika behov. De måste respektera&lt;br&gt;att barnet känner lojalitet och samhörighet med dem båda även om de är&lt;br&gt;i konflikt med varandra. Barnet skall inte behöva välja sida och ta an-&lt;br&gt;svar i föräldrarnas konflikter i samband med separation eller skilsmässa,&lt;br&gt;men det skall inte heller lämnas okunnigt om föräldrarnas beslut.&lt;br&gt;Barnets egen uppfattning och egna önskemål skall tillmätas betydelse i&lt;br&gt;förhållande till dess ålder och mognad. Detta har tydligt markerats&lt;br&gt;genom de ändringar i föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge som trädde i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:224, bet.&lt;br&gt;1995/96:LU2, rskr. 1995/96:35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att hålla i minnet att vårdnaden om barn inte har&lt;br&gt;med rättvisa mellan föräldrarna att göra och att beslut i vårdnadsfrågan&lt;br&gt;inte är belöning eller bestraffning för hur föräldrarna har betett sig mot&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är vidare att de bidragssystem som finns är så&lt;br&gt;konstruerade att de inte hindrar eller försvårar för föräldrarna att träffa&lt;br&gt;den överenskommelse som är bäst för barnet. Här kan nämnas att det&lt;br&gt;stöd till barn till särlevande föräldrar (underhållsstöd) som utgår sedan&lt;br&gt;den 1 februari 1997 till skillnad från det tidigare bidragsförskottet även&lt;br&gt;omfattar barn som bor växelvis hos föräldrarna (prop. 1995/96:208,&lt;br&gt;bet. 1996/97:SfU3, rskr. 1996/97:21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn har behov av nära och goda relationer till båda sina föräldrar&lt;br&gt;även om föräldrarna bor isär. Föräldrabalkens regler bygger på den&lt;br&gt;uppfattningen. Det råder stor enighet om att gemensam vårdnad i de&lt;br&gt;flesta fall är att föredra framför ensam vårdnad. Gemensam vårdnad är&lt;br&gt;ett viktigt inslag i den utveckling som har skett mot en starkare betoning&lt;br&gt;av barnets intressen och möjligheterna till gemensam vårdnad har&lt;br&gt;successivt utvidgats. Det finns goda skäl att nu fortsätta på den inslagna&lt;br&gt;vägen och överväga om möjligheterna till gemensam vårdnad bör&lt;br&gt;utvidgas ytterligare. Målet bör vara att föräldrarna har gemensam&lt;br&gt;vårdnad i samtliga fall där detta är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att regelsystemet i övrigt utformas så att det inte&lt;br&gt;hindrar eller försvårar för särlevande föräldrar att ha gemensam vård-&lt;br&gt;nad om sitt barn. En central fråga i det sammanhanget är möjligheterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tvistlösning i frågor som inryms i vårdnaden, t.ex. beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnets boende och umgänge med barnet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar har&lt;br&gt;diskuterats i flera sammanhang och under lång tid. Såväl Vårdnadstvist-&lt;br&gt;utredningen som regeringens Pappagrupp tar upp frågan. Regeringen&lt;br&gt;avser inte att nu lägga fram något förslag om automatisk gemensam&lt;br&gt;vårdnad för ogifta föräldrar. Även när det gäller ogifta föräldrar är ett&lt;br&gt;gemensamt rättsligt ansvar för barnet emellertid en naturlig utgångs-&lt;br&gt;punkt. Enligt regeringens mening finns det därför goda skäl att närmare&lt;br&gt;undersöka om det är möjligt att göra automatisk gemensam vårdnad till&lt;br&gt;huvudprincip även för dessa föräldrar och hur en sådan reglering i så&lt;br&gt;fall kan utformas. Frågan bereds vidare i Justitiedepartementet (se av-&lt;br&gt;snitt 9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vårdnadsform är det normalt så att barnet bor hos en av&lt;br&gt;föräldrarna, om de lever isär. Barnet har då ett behov av att umgås med&lt;br&gt;den förälder som det inte bor tillsammans med. Barnet behöver ett&lt;br&gt;regelbundet, konfliktfritt och individuellt anpassat umgänge med den&lt;br&gt;föräldern. Många gånger är det värdefullt för barnet att få träffa&lt;br&gt;föräldern ofta och i vardagssituationer. Regelsystemet bör därför vara&lt;br&gt;så konstruerat att det inte försvårar ett vardagsumgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att betona att båda föräldrarna har ett ansvar för att&lt;br&gt;barnets behov av umgänge tillgodoses. Det är i dag inte ovanligt att den&lt;br&gt;förälder som barnet skall umgås med bor på en annan ort än barnet.&lt;br&gt;Umgänget kan i sådana fall vara förenat med särskilda kostnader, t.ex.&lt;br&gt;resekostnader. Kostnaderna kan vara så höga att de hindrar barnet från&lt;br&gt;att umgås med den särlevande föräldern i önskvärd omfattning. Även&lt;br&gt;när det gäller resekostnader m.m. bör föräldrarnas gemensamma ansvar&lt;br&gt;för sitt barn slå igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att barnets möjligheter till en nära och god kontakt&lt;br&gt;med båda föräldrarna underlättas om föräldrarna kan samarbeta i frågor&lt;br&gt;som rör barnet. Det ligger också i sakens natur att förutsättningarna för&lt;br&gt;ett sådant samarbete är bättre, om föräldrarna själva kan komma&lt;br&gt;överens i frågor som rör barnet än om avgörandet måste överlämnas till&lt;br&gt;domstol. En tvist kan dessutom lätt bli mer konfliktfylld när föräldrarna&lt;br&gt;uppträder i domstol än den annars skulle vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reform av reglerna om vårdnad m.m. som genomfördes år 1991&lt;br&gt;syftade särskilt till att bana väg för en utveckling mot att föräldrarna&lt;br&gt;själva i så stor utsträckning som möjligt skulle kunna komma överens i&lt;br&gt;frågor som rör barnet. Ett viktigt inslag i reformen var en satsning på&lt;br&gt;samarbetssamtal. Reformen har verkat i önskad riktning. Den utvär-&lt;br&gt;dering som Vårdnadstvistutredningen gjort visar att samarbetssamtal är&lt;br&gt;ett bra instrument för att lösa konflikter. Om föräldrarna på ett tidigt&lt;br&gt;stadium får tillfälle att resonera om sina problem under sakkunnig led-&lt;br&gt;ning, är utsikterna goda att en överenskommelse kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den angivna bakgrunden naturligt att nu gå vidare med&lt;br&gt;inriktningen att frågor om vårdnad m.m. i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;skall hanteras utanför domstolarna. Härigenom skapas bättre förut-&lt;br&gt;sättningar för samförståndslösningar. Samtidigt kan en sådan inriktning&lt;br&gt;medföra en avlastning för domstolarna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Terminologiska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Termerna vårdnad, umgänge och sam-&lt;br&gt;arbetssamtal bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens (se betänkandet s. 69 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom två instämmer i&lt;br&gt;utredningens bedömning eller lämnar den utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen diskuterar om termen vårdnad bör ersättas&lt;br&gt;med ordet föräldraansvar. En tanke med detta skulle vara att föräld-&lt;br&gt;rarnas ansvar för sitt barn skulle komma till tydligare uttryck i lagen&lt;br&gt;och att man skulle komma ifrån den sammanblandning mellan den&lt;br&gt;juridiska vårdnaden och den faktiska vården om barnet som ibland&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen framhåller har även termen föräldraansvar nackde-&lt;br&gt;lar. En sådan nackdel är att även en förälder som aldrig haft eller som&lt;br&gt;fråntagits den rättsliga vårdnaden om sitt barn har ett ansvar för barnet&lt;br&gt;både i rättslig och i moralisk mening. Den som blir fråntagen sitt&lt;br&gt;föräldraansvar skulle sannolikt i än högre grad uppleva sig definitivt&lt;br&gt;skild från sitt barn än i dag när saken avser ”vårdnad”. Ett byte av term&lt;br&gt;skulle därför i många fall motverka syftet att betona föräldrarnas ansvar&lt;br&gt;för sina barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl mot att byta ut termen vårdnad mot ordet föräldra-&lt;br&gt;ansvar är att den juridiska innebörden av ordet föräldraansvar skulle bli&lt;br&gt;snävare än den betydelse ordet har i allmänt språkbruk. I de fall det&lt;br&gt;juridiska ansvaret för barnets person anförtros åt någon annan än en för-&lt;br&gt;älder är termen föräldraansvar dessutom motsägelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I engelskan används visserligen ett berepp som närmast kan översättas&lt;br&gt;med föräldraansvar, nämligen ”parental responsibility”. Detta begrepp&lt;br&gt;har emellertid ett mera vidsträckt innehåll än det svenska begreppet&lt;br&gt;vårdnad, som på engelska närmast motsvaras av ”custody”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den missuppfattning som ibland förekommer när det gäller betydelsen&lt;br&gt;av begreppet vårdnad går till stor del att komma till rätta med genom&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser utom en godtar bedömningen att termen&lt;br&gt;vårdnad bör behållas. Regeringen har samma uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller termen umgänge har kritiken främst riktats mot att&lt;br&gt;uttrycket umgängesrätt ofta används och uppfattas så att det rör sig om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rätt för en förälder att umgås med barnet. En remissinstans anför att Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;ordet ”umgänge” för tankarna till sexualbrott mot barn och föreslår att&lt;br&gt;ordet ersätts med termen ”vistelse”. Även ordet ”samvaro” har&lt;br&gt;föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”sexuellt umgänge” förekommer visserligen inom straff-&lt;br&gt;rätten. Regeringen har emellertid svårt att se att uttrycket ”umgänge”&lt;br&gt;skulle kunna misstolkas på det sätt som hävdats. Tillräckliga skäl att av&lt;br&gt;den anledningen införa en ny term finns därför inte. Vad gäller kritiken&lt;br&gt;i övrigt har under senare år tydligt betonats att det är fråga om barnets&lt;br&gt;rätt till umgänge. Detta betonas ytterligare genom de förslag som läggs&lt;br&gt;fram här (se avsnitt 12.1). Härtill kommer att ett inarbetat uttryck inte&lt;br&gt;bör överges i lagen utan starka skäl. Mot den angivna bakgrunden&lt;br&gt;instämmer regeringen i utredningens bedömning att termen ”umgänge”&lt;br&gt;bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller samarbetssamtal har kritiken huvudsakligen tagit sikte på&lt;br&gt;att det talas om samarbete mellan föräldrar som kanske aldrig tidigare&lt;br&gt;samarbetat om barnet. Från kritikerna har även framförts att många&lt;br&gt;människor tror att samarbetssamtal är någon form av familjerådgivning,&lt;br&gt;varför samtalen borde kallas föräldrasamtal så att det därigenom&lt;br&gt;markeras att det är föräldrarollen som skall diskuteras. En remissinstans&lt;br&gt;tar upp just detta problem och föreslår att termen samarbetssamtal&lt;br&gt;ersätta med ordet vårdnadssamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att samarbetssamtal är en&lt;br&gt;bra term. Den ger klart uttryck för avsikten med samtalen och tydliggör&lt;br&gt;att föräldrarna har en skyldighet att i barnets intresse försöka komma&lt;br&gt;fram till en överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Samarbetssamtal&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Åtgärder för att öka samarbetssamtalens tillgänglighet&lt;br&gt;och kvalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Åtgärder bör vidtas för att öka&lt;br&gt;samarbetssamtalens tillgänglighet och kvalitet. Ansvaret för att&lt;br&gt;information om möjligheterna till samarbetssamtal når ut till&lt;br&gt;berörda föräldrar bör vila på Socialstyrelsen. Det bör också vara&lt;br&gt;Socialstyrelsens uppgift att utveckla metoder för samarbetssamtal&lt;br&gt;och överväga hur barn skall informeras och få möjlighet att&lt;br&gt;komma till tals vid samtalen. Några lagändringar för att utveckla&lt;br&gt;samarbetssamtalens tillgänglighet och kvalitet behöver inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens (se betänkandet s. 56 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pappagruppens förslag: Föräldrar i kris bör erbjudas rådgivning och Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;familjesamtal med både manlig och kvinnlig familjerådgivare närvaran-&lt;br&gt;de (se promemorian s. 12 och s. 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser instämmer i Vårdnads-&lt;br&gt;tvistutredningens bedömning eller lämnar den utan invändning. Ett fler-&lt;br&gt;tal remissinstanser betonar vikten av att barnets åsikter kommer fram&lt;br&gt;och beaktas i samarbetssamtalen. Till dem hör Barnombudsmannen&lt;br&gt;(BO), Länsstyrelsen i Malmöhus län, Rädda Barnens riksförbund och&lt;br&gt;Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället. Riksorganisationen för kvinno-&lt;br&gt;jourer i Sverige anser att samarbetssamtal inte skall användas i de fall&lt;br&gt;där våld eller övergrepp förekommit. Ensamstående Mammors Rättig-&lt;br&gt;heter I Samhället och Bortrövade Barns Förening framför liknande syn-&lt;br&gt;punkter. Rädda Barnens riksförbund och UmgängesrättsFöräldrarnas&lt;br&gt;Riksförening (UFR) framhåller fördelarna med en ordning med två&lt;br&gt;samtalsledare, en man och en kvinna. Rädda Barnens riksförbund anför&lt;br&gt;att föräldrarnas uppfattning i frågan om antalet samtalsledare bör&lt;br&gt;beaktas. Förbundet anser att en huvudregel beträffande antalet samtals-&lt;br&gt;ledare bör ges för s.k. remissärenden och de fall där föräldrarna inte&lt;br&gt;kan enas. Tjänstemän vid familjerättssektionerna i Stockholms söder-&lt;br&gt;kommuner framhåller att det finns stora möjligheter för familjerätts-&lt;br&gt;sektionerna att medverka till att även föräldrar med utländsk bakgrund&lt;br&gt;kan enas i frågor som rör barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Med samarbetssamtal avses samtal under sakkunnig&lt;br&gt;ledning i syfte att föräldrarna skall nå enighet i frågor om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge. Samarbetssamtal som en metod att lösa vårdnads- och&lt;br&gt;umgängestvister introducerades i början av 1970-talet. Sedan den&lt;br&gt;1 mars 1991 är kommunerna skyldiga att erbjuda föräldrar möjlighet till&lt;br&gt;samarbetssamtal (12 a § socialtjänstlagen). I mål om vårdnad och um-&lt;br&gt;gänge får domstolen uppdra åt socialnämnden eller något annat organ&lt;br&gt;att i barnets intresse anordna sådana samtal i syfte att nå enighet mellan&lt;br&gt;föräldrarna (6 kap. 18 § foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vårdnadstvistutredningen har&lt;br&gt;undersökt hur bestämmelserna om samarbetssamtal tillämpas i prak-&lt;br&gt;tiken. En sammanfattande redovisning av resultaten finns i betänkandet&lt;br&gt;(s. 59 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen visar att antalet samarbetssamtal har mer än fördubb-&lt;br&gt;lats mellan år 1986 och år 1993. Samtalen har lett till att föräldrarna i&lt;br&gt;allt större omfattning kommer överens i frågor om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge. Särskilt samarbetssamtal före ett domstolsförfarande ger bra&lt;br&gt;resultat med liten resursåtgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om samtalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Vårdnadstvistutredningens redovisning framgår att samarbetssam-&lt;br&gt;talen är ojämnt fördelade över landet. Små och medelstora kommuner&lt;br&gt;har flest samarbetssamtal i förhållande till antalet invånare. En för-&lt;br&gt;klaring till detta kan vara att närheten till service underlättar infor-&lt;br&gt;mationsspridning. Som utredningen anför är det viktigt att information&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om möjligheterna till samarbetssamtal finns tillgänglig och sprids bland&lt;br&gt;berörda föräldrar. Det bör ankomma på Socialstyrelsen att utarbeta&lt;br&gt;informationsmaterial om den service kommunerna ger genom sam-&lt;br&gt;arbetssamtalen. Särskilt bör uppmärksammas att många invandrare har&lt;br&gt;behov av information på sitt eget modersmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal efter initiativ av domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i de fall där samarbetssamtal genomförs efter förordnande av&lt;br&gt;domstol (s.k. remissärenden) leder samtalen enligt den undersökning&lt;br&gt;som Vårdnadstvistutredningen genomfört ofta till att föräldrarna enas.&lt;br&gt;Här finns emellertid särskilda problem att beakta. Enligt utredningen är&lt;br&gt;remissärendena i dag svårare än tidigare. Det förekommer oftare&lt;br&gt;anklagelser om sexuella övergrepp, misshandel m.m., och i många&lt;br&gt;ärenden har en av föräldrarna eller båda utländsk bakgrund. Dessa&lt;br&gt;förhållanden talar enligt utredningen för att domstolarna iakttar en viss&lt;br&gt;återhållsamhet med att förordna om samarbetssamtal. Om inga särskilda&lt;br&gt;skäl framkommer bör domstolen, enligt Vårdnadstvistutredningen, i&lt;br&gt;allmänhet inte förordna om samtal i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En domstols möjlighet att förordna om samarbetssamtal förutsätter&lt;br&gt;inte, och bör enligt regeringens mening inte heller i framtiden förut-&lt;br&gt;sätta, samtycke från föräldrarnas sida. Utgångspunkten bör alltjämt vara&lt;br&gt;att ett förordnande om samarbetssamtal meddelas så snart det kan antas&lt;br&gt;tjäna något syfte (se prop. 1990/91:8 s. 30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer kan det dock vara olämpligt att förordna om&lt;br&gt;samarbetssamtal. Så kan vara fallet om en av föräldrarna misshandlat&lt;br&gt;eller gjort sig skyldig till andra övergrepp mot den andra föräldern. De&lt;br&gt;risker som samarbetssamtalen i det enskilda fallet kan innebära tas upp&lt;br&gt;i bl.a. Kvinnovåldskommissionens betänkande Kvinnofrid (SOU&lt;br&gt;1995:60). Kommissionen pekar på att en misshandlad kvinna löper stor&lt;br&gt;risk att utsättas för ytterligare våld, om hon tillsammans med mannen&lt;br&gt;deltar i familjerådgivning. Vidare framhåller kommissionen att familje-&lt;br&gt;rådgivning kan leda till att våldet från mannens sida trappas upp. Sam-&lt;br&gt;arbetssamtalen liknar familjerådgivningen, och som kommissionen på-&lt;br&gt;pekar har det i olika sammanhang manats till stor försiktighet även i&lt;br&gt;fråga om samarbetssamtal när det finns misstankar om misshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte framkommit något som tyder på att domstolarna i dag&lt;br&gt;skulle negligera de risker som i vissa fall kan vara förenade med&lt;br&gt;samtalen. Mot bakgrund av den uppmärksamhet som problemet fått kan&lt;br&gt;det i alla händelser förväntas att domstolarna fortsättningsvis tar all&lt;br&gt;hänsyn till möjliga risker med samtalen. Härtill kommer att det även i&lt;br&gt;vissa fall där övergrepp förekommit kan vara bra om föräldrarna kan&lt;br&gt;mötas och under sakkunnig ledning ges tillfälle att diskutera igenom&lt;br&gt;barnets situation. Regeringen anser därför att det inte bör införas någon&lt;br&gt;inskränkning i domstolarnas befogenheter att förordna om samarbets-&lt;br&gt;samtal. Ytterst måste det bli beroende av omständigheterna i det en-&lt;br&gt;skilda fallet om domstolen skall ta initiativ till samarbetssamtal eller&lt;br&gt;inte. Det är emellertid viktigt att domstolarna och socialtjänsten är med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vetna om och observanta på att det kan finnas våld med i bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal när det förekommit misshandel eller andra övergrepp&lt;br&gt;ställer givetvis stora krav såväl på föräldrarna som på samtalsledarna.&lt;br&gt;Som anfördes när möjligheten för domstol att ta initiativ till samarbets-&lt;br&gt;samtal infördes är det mycket viktigt att den som leder samtalen är ly-&lt;br&gt;hörd för båda föräldrarnas erfarenheter och synpunkter och kan det&lt;br&gt;vara lämpligt att samtala enskilt med en av föräldrarna eller båda (se&lt;br&gt;prop. 1990/91:8 s. 30 f.). Självklart måste samtalen arrangeras så att en&lt;br&gt;förälder som utsatts för våld eller andra övergrepp kan känna sig trygg&lt;br&gt;i samband med samtalen. Det är vidare viktigt att en förälder som har&lt;br&gt;ett godtagbart skäl till att inte vilja delta i samarbetssamtal - t.ex. en&lt;br&gt;förälder som har anledning att känna fruktan för sin säkerhet - inte&lt;br&gt;känner sig tvingad att delta av rädsla för att han eller hon skall anses&lt;br&gt;sätta det egna intresset före barnets (se prop. 1990/91:8 s. 30 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte se några skäl att inskränka domstolarnas befogen-&lt;br&gt;heter att förordna om samarbetssamtal när en förälder eller båda har&lt;br&gt;utländsk bakgrund. Däremot är det viktigt att samtalsledarna har den&lt;br&gt;särskilda kompetens som krävs i dessa fall och att metoder för sam-&lt;br&gt;arbetssamtal med dessa föräldrar utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnads- och umgängesutredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade användningen av samarbetssamtal har medfört att antalet&lt;br&gt;vårdnads- och umgängesutredningar har minskat totalt sett. Enligt&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningen har emellertid antalet vårdnads- och um-&lt;br&gt;gängesutredningar under år 1994 och år 1995 ökat i flera kommuner,&lt;br&gt;främst i större kommuner med en stor andel invandrare. Det finns&lt;br&gt;anledning att noga följa denna utveckling. Om trenden blir bestående&lt;br&gt;bör anledningen analyseras och eventuella åtgärder övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidsgräns för samtalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen berör inte frågan om en gräns för hur länge&lt;br&gt;samarbetssamtal efter förordnande av domstol skall kunna pågå. Frågan&lt;br&gt;tas emellertid upp av ett par remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen framhåller är det viktigt att samarbetssamtal inte&lt;br&gt;tillåts fortsätta, om hoppet att föräldrarna skall nå fram till en&lt;br&gt;överenskommelse är litet. Enligt regeringens mening är det dock inte&lt;br&gt;lämpligt att i lagen ange en bestämd tidsgräns för hur länge&lt;br&gt;samarbetssamtal skall bedrivas. Intresset av att samtalen och därmed&lt;br&gt;målets fortsatta handläggning inte skall dra ut på tiden alltför länge&lt;br&gt;tillgodoses genom att domstolen vid en vilandeförklaring av målet skall&lt;br&gt;bestämma en tidpunkt då målet skall tas upp på nytt. Härigenom ges&lt;br&gt;domstolen möjlighet att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Som anfördes när bestämmelsen om samarbetssamtal infördes i&lt;br&gt;foräldrabalken torde det i allmänhet inte finnas anledning att förklara&lt;br&gt;målet vilande för längre tid än tre till fyra månader (se prop. 1990/91:8&lt;br&gt;s. 65). Vid behov kan tiden förlängas. Så bör givetvis bara ske i de fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då fortsatta samtal kan antas vara till nytta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan nämnas att samarbetssamtalen år 1993 i 80&lt;br&gt;procent av fallen slutfördes inom fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtalsledare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den kompetens som finns hos den personal som&lt;br&gt;arbetar med samarbetssamtal vidmakthålls så att samtalen även&lt;br&gt;fortsättningsvis kan bedrivas med gott resultat. För att upprätthålla och&lt;br&gt;utveckla kompetens behövs, som utredningen framhåller, inte bara&lt;br&gt;utbildning utan även möjlighet att praktisera samarbetssamtal med en&lt;br&gt;viss regelbundenhet. Det kan vara svårt för små kommuner som kanske&lt;br&gt;har ett eller ett par samarbetssamtal under ett år att upprätthålla en&lt;br&gt;tillräcklig kompetens. En möjlighet är i sådana fall att flera kommuner&lt;br&gt;samarbetar i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar upp frågan om antalet samtalsledare och om&lt;br&gt;kvinnliga resp, manliga samtalsledarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet fall leds samarbetssamtalen i dag av två kvinnliga&lt;br&gt;samtalsledare. Det är givetvis viktigt att tillgängliga resurser används på&lt;br&gt;ett effektivt sätt och där de gör störst nytta. Som Vårdnadstvist-&lt;br&gt;utredningen anför kan det därför finns anledning att undersöka om det i&lt;br&gt;större utsträckning går att arbeta med en samtalsledare, t.ex. i de fall&lt;br&gt;där föräldrarna är motiverade och själva tar kontakt med kommunen.&lt;br&gt;Två samtalsledare kunde då användas i de mer komplicerade ärendena.&lt;br&gt;Frågan om antalet samtalsledare måste emellertid ytterst bli beroende av&lt;br&gt;förhållandena i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En angelägen uppgift för kommunerna är att söka få in fler manliga&lt;br&gt;samtalsledare i samarbetssamtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något behov av lagstiftning med anledning av vad som&lt;br&gt;anförts om samtalsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väntetider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att samarbetssamtalen inleds så snart som möjligt efter det&lt;br&gt;att samtalet har aktualiserats. Väntetiden för samtal är enligt den gjorda&lt;br&gt;utvärderingen högst tre veckor i åtta av tio kommuner. Det är ett bra&lt;br&gt;resultat. Det är dock en betydelsefull uppgift för kommunerna att se till&lt;br&gt;att samtal kan inledas så snart det över huvud taget är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets rätt att komma till tals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser framhåller vikten av att barnets åsikter kommer&lt;br&gt;fram och beaktas i samarbetssamtalen. BO anser att socialnämnderna&lt;br&gt;som huvudregel skall vara skyldiga att klarlägga barnets inställning.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår att det i socialtjänstlagen tas in&lt;br&gt;en uttrycklig bestämmelse om att hänsyn vid samarbetssamtalen skall tas&lt;br&gt;till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barn- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;konventionen) skall barn ha rätt att uttrycka sin mening i alla frågor&lt;br&gt;som rör det och skall barnets åsikter tillmätas betydelse i förhållande till&lt;br&gt;barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till bestämmelserna om samarbetssamtal uttalades att&lt;br&gt;samtalen i första hand är att uppfatta som ett instrument för föräldrarna&lt;br&gt;att gemensamt och i samråd besluta om vårdnad och umgänge. Det&lt;br&gt;behov som barnet kan ha av att tala med någon utomstående får enligt&lt;br&gt;förarbetena primärt tillgodoses på något annat sätt (se prop. 1990/91:8&lt;br&gt;s. 27 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal syftar till att föräldrarna skall bli överens i frågor&lt;br&gt;om vårdnad m.m. Det kan mot den bakgrunden vara mindre lämpligt att&lt;br&gt;den som anordnar samarbetssamtal också skall ha en uttrycklig skyldig-&lt;br&gt;het att utreda barnets inställning. En annan sak är att samarbetssamtal&lt;br&gt;naturligtvis ändå till stor del handlar om hur frågor om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge bäst skall anordnas i framtiden. Barnet måste därför, om det&lt;br&gt;inte är olämpligt, på något stadium komma med i samtalen. Som regel&lt;br&gt;bör detta ske när föräldrarna börjat samarbeta och kan föra konkreta&lt;br&gt;diskussioner i tvistefrågorna. Av Vårdnadstvistutredningens utvärdering&lt;br&gt;framgår att barn i endast begränsad omfattning får möjlighet att komma&lt;br&gt;till tals vid samarbetssamtalen. Detta förhållande är inte tillfreds-&lt;br&gt;ställande. Metoder för hur barnet skall informeras och få möjlighet att&lt;br&gt;komma till tals bör utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att samarbetssamtalens effekt på längre sikt skall kunna mätas är&lt;br&gt;det, som utredningen framhåller, av vikt att kommunerna dokumenterar&lt;br&gt;i vart fall resultatet av samarbetssamtalen. Metoder och rutiner för detta&lt;br&gt;arbete behöver utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har en viktig uppgift när det gäller information,&lt;br&gt;metodutveckling, utbildning av personal m.m. Det ter sig naturligt att&lt;br&gt;Socialstyrelsen tar ledningen i det arbete som behöver komma till stånd&lt;br&gt;för att ytterligare utveckla samarbetssamtalen som ett instrument för att&lt;br&gt;uppnå resultat som främjar barnets bästa vid tvister om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Samarbetssamtalen lyfts fram i foräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I foräldrabalken införs en bestämmelse&lt;br&gt;som erinrar om att föräldrar har möjlighet att genom samarbets-&lt;br&gt;samtal få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad m.m. (6 kap.&lt;br&gt;18 § första stycket). Därutöver genomförs ingen lagändring för att&lt;br&gt;öka antalet samarbetssamtal. Samtalen görs således inte&lt;br&gt;obligatoriska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VårdnadstvLstutredningens förslag: Överensstämmer med rege- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;ringens (se betänkandet s. 66 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker Vårdnads-&lt;br&gt;tvistutredningens förslag eller lämnar det utan invändning. Domstols-&lt;br&gt;verket ifrågasätter om det är nödvändigt att tynga foräldrabalken med en&lt;br&gt;bestämmelse som har till enda uppgift att hänvisa till en bestämmelse i&lt;br&gt;en annan lag. BO anser att samtalen skall vara obligatoriska och ett par&lt;br&gt;remissinstanser - Riksrevisionsverket och Sveriges domareförbund -&lt;br&gt;anser att det finns anledning att närmare överväga ett obligatorium.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att det av lagen bör framgå att sam-&lt;br&gt;arbetssamtal är det normala som en första åtgärd för att nå enighet i&lt;br&gt;frågor om vårdnad m.m. UFR anser att en förälders skyldighet att delta&lt;br&gt;i samarbetssamtal skall kunna förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den utvärdering av samarbets-&lt;br&gt;samtalen som Vårdnadstvistutredningen har gjort talar för att sådana&lt;br&gt;samtal bör komma till stånd så snart som möjligt när föräldrar inte kan&lt;br&gt;komma överens i frågor om vårdnad eller umgänge. Ju tidigare sam-&lt;br&gt;talen kommer till stånd, desto större är i regel möjligheterna att föräld-&lt;br&gt;rarna når fram till en överenskommelse. Regelsystemet bör därför vara&lt;br&gt;så utformat att det uppmuntrar föräldrar att försöka lösa frågor om&lt;br&gt;barnen genom samarbetssamtal, innan en process inleds i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen föreslår bör det i foräldrabalken införas en&lt;br&gt;bestämmelse som erinrar om den möjlighet föräldrar har enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen att genom samarbetssamtal söka nå enighet i frågor om&lt;br&gt;vårdnad m.m. Bestämmelsen bör placeras i den avdelning i 6 kap. som&lt;br&gt;handlar om förfarandet i mål och ärenden om vårdnad m.m. Härigenom&lt;br&gt;betonas samarbetssamtalen på ett ändamålsenligt sätt och markeras att&lt;br&gt;samarbetssamtalen bör vara den första åtgärd som vidtas när föräldrarna&lt;br&gt;inte kan komma överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang erinras om att 6 kap. 14 § foräldrabalken&lt;br&gt;innehåller en erinran om det stöd och den hjälp som socialnämnden kan&lt;br&gt;ge barn och vårdnadshavare och om den hjälp som genom nämndens&lt;br&gt;förmedling kan erhållas från andra samhällsorgan. Bestämmelsen&lt;br&gt;omfattar enligt förarbetena även samarbetssamtal (se prop. 1981/82:168&lt;br&gt;s. 48 och 79). Den är emellertid mera allmänt hållen än den nu före-&lt;br&gt;slagna bestämmelsen och omfattar t.ex. den enskildes rätt till bistånd för&lt;br&gt;sin försörjning och sin livsföring i övrigt (6 § socialtjänstlagen) och&lt;br&gt;utseende av kontaktperson (10 § tredje stycket socialtjänstlagen). Den&lt;br&gt;bestämmelsen återfinns i den avdelning i 6 kap. foräldrabalken som har&lt;br&gt;rubriken ”Vårdnadens utövande” och gör inte den nu föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen om samarbetssamtal överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som diskuteras av Vårdnadstvistutredningen och av några&lt;br&gt;remissinstanser är om samtalen - liksom i Norge - bör göras&lt;br&gt;obligatoriska i den meningen att en talan om vårdnad m.m. inte får&lt;br&gt;väckas innan samarbetssamtal har ägt rum. Som utredningen anför&lt;br&gt;fungerar den nuvarande ordningen, som bygger på frivillighet, väl. Det&lt;br&gt;är inte självklart att ett obligatorium skulle leda till någon ökning av&lt;br&gt;antalet överenskommelser. Tvärtom kan ett tvångsmoment ibland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvåra möjligheterna att hålla konstruktiva och resultatinriktade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtal. Därtill kommer, som Sveriges Psykologförbund påpekar i sitt Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;remissvar, att samtalen sannolikt har liten effekt om motivationen att&lt;br&gt;delta saknas. Regeringen anser därför i likhet med utredningen att något&lt;br&gt;obligatorium inte bör införas. Utvärderingen av den nu föreslagna&lt;br&gt;reformen och erfarenheterna från Norge kan dock ge underlag för en&lt;br&gt;annan bedömning senare. Regeringen kommer i så fall att ta upp frågan&lt;br&gt;på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen tar även upp frågan om samarbetssamtal bör&lt;br&gt;vara en förutsättning för att föräldern skall erhålla allmän rättshjälp&lt;br&gt;men avvisar en sådan ordning. Under beredningen av utredningens&lt;br&gt;förslag har riksdagen fattat beslut om en ny rättshjälpslag som träder i&lt;br&gt;kraft den 1 december 1997 (prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr.&lt;br&gt;1996/97:55, SFS 1996:1619). De nya reglerna innebär inte att&lt;br&gt;förutsättningarna för den bedömning som utredningen gjort har ändrats.&lt;br&gt;Samtliga remissinstanser instämmer i utredningens bedömning eller&lt;br&gt;lämnar den utan invändning. Regeringen gör samma bedömning som ut-&lt;br&gt;redningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en väg att ytterligare öka användningen av samarbetssamtal har&lt;br&gt;det föreslagits att domstolen skall få en skyldighet att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar förordna om sådana samtal. Det har emellertid inte&lt;br&gt;framkommit något som visar att den nuvarande bestämmelsen om&lt;br&gt;domstols förordnande utgjort ett hinder mot önskvärda samtal.&lt;br&gt;Problemet gäller i stället, som vi tidigare varit inne på, frekvensen av&lt;br&gt;samarbetssamtal före domstolsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund anser att samarbetssamtalen även bör&lt;br&gt;omfatta frågan om vem av föräldrarna som skall ha rätt att bo kvar i&lt;br&gt;den gemensamma bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtalen syftar till att föräldrarna skall komma överens i&lt;br&gt;frågor som gäller barnet. Det behov föräldrarna kan ha att tala om sina&lt;br&gt;ekonomiska mellanhavanden får därför primärt tillgodoses på något&lt;br&gt;annat sätt. Kvarboendeffågan kan ibland vara en huvudsakligen&lt;br&gt;ekonomisk fråga och det bör därför inte föreskrivas någon skyldighet att&lt;br&gt;ta upp den i samarbetssamtalen. Den har emellertid ofta också ett nära&lt;br&gt;samband med frågan om hur vårdnaden om barnet och barnets boende&lt;br&gt;bäst skall anordnas. Det torde därför många gånger vara naturligt att&lt;br&gt;man under samarbetssamtalen också kommer in på frågan om&lt;br&gt;kvarboende. Självfallet finns det inget som hindrar detta. Huruvida&lt;br&gt;frågan skall tas upp torde bero på dess koppling i det enskilda fallet till&lt;br&gt;de frågor rörande vårdnad, umgänge och barnets boende som är&lt;br&gt;tvistiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Barnets bästa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det införs en uttrycklig bestämmelse om att&lt;br&gt;barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande av alla&lt;br&gt;frågor som rör vårdnad om barn, barns boende och umgänge.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelser om vad som skall beaktas vid be-&lt;br&gt;dömningen av frågor om vårdnad m.m. samordnas. (6 kap.&lt;br&gt;2 a och 2 b §§ foräldrabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens (se betänkandet s. 74 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett klart övervägande antal remissinstanser&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Principen om barnets bästa är väl&lt;br&gt;förankrad i svensk rätt. Den är även central i FN:s konvention om&lt;br&gt;barnets rättigheter från år 1989 (barnkonventionen). Där sägs i artikel 3&lt;br&gt;att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som&lt;br&gt;rör barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att domstolen skall besluta efter vad som är bäst för barnet anges i&lt;br&gt;flera bestämmelser i 6 kap. foräldrabalken om vårdnad och umgänge.&lt;br&gt;Någon övergripande regel om barnets bästa finns däremot inte.&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningen anser att principen om barnets bästa bör&lt;br&gt;betonas ytterligare genom att det redan i inledningen till 6 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken föreskrivs att barnets bästa skall vara avgörande för alla&lt;br&gt;rättens ställningstaganden enligt 6 kap. Regeringen har i huvudsak&lt;br&gt;samma uppfattning. I enlighet med vad bl.a. Kammarrätten i Göteborg&lt;br&gt;uttalar bör bestämmelsen emellertid ges en mer generell utformning och&lt;br&gt;inte endast avse domstols avgöranden. Bestämmelsen bör omfatta även&lt;br&gt;socialnämndens prövning av avtal om vårdnad m.m. (se avsnitt 15&lt;br&gt;angående sådana avtal och socialnämndens godkännande av dem).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt föredrar regeringen en delvis annorlunda teknik än den&lt;br&gt;som utredningen föreslagit. Enligt utredningens förslag skulle den&lt;br&gt;grundläggande bestämmelsen om barnets bästa fungera som en&lt;br&gt;integrerad del av de mer detaljerade bestämmelserna. Till följd därav&lt;br&gt;föreslår utredningen att bedömningsgrunden ”efter vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet” slopas i de enskilda bestämmelser där uttrycket förekommer.&lt;br&gt;De bestämmelser som innehåller delvis andra bedömningsgrunder - se&lt;br&gt;exempelvis 7, 8, 9 och 10 a §§ - skulle däremot inte ändras. En sådan&lt;br&gt;teknik skapar enligt regeringens mening onödiga svårigheter vid&lt;br&gt;tillämpningen. En fråga som uppkommer är hur den grundläggande&lt;br&gt;bestämmelsen skall påverka tillämpningen av de bestämmelser i kapitlet&lt;br&gt;som innehåller andra bedömningsgrunder. Den grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melsen skall ju gälla vid sidan av de särskilda bestämmelserna. Regel-&lt;br&gt;systemet blir också mer svåröverskådligt när rekvisitet ”vad som är bäst&lt;br&gt;för barnet” skall tillämpas, om rekvisitet står på en annan plats i lagen&lt;br&gt;än i den särskilda bestämmelsen. Bättre synes vara att behålla alla de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna vid sidan av en inledande allmänt hållen regel&lt;br&gt;- en portalparagraf - om barnets bästa. Bestämmelsen kommer då att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra en grundval för lagens mer konkreta regler och markera att Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;barnets bästa alltid skall finnas med som en bas för bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bestämmelsens närmare utformning och innebörd hänvisas&lt;br&gt;till författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att den valda lagstiftningstekniken kan kräva att&lt;br&gt;följdändringar görs även i bestämmelser som inte är aktuella i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende (7 § tredje stycket, 9 § andra stycket och 10 a §&lt;br&gt;fjärde stycket). Regeringen instämmer i att de angivna bestämmelserna&lt;br&gt;bör ses över. De bör dock inte ändras utan en beredning i vanlig&lt;br&gt;ordning och därför inte i detta skede av lagstiftningsprocessen. Frågan&lt;br&gt;kan lämpligen tas upp i samband med den språkliga och redaktionella&lt;br&gt;översyn av 6 kap. foräldrabalken som Justitiedepartementet har för&lt;br&gt;avsikt att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 6 kap. 6 a § foräldrabalken slås fast att frågan om barnets&lt;br&gt;behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna skall ges en&lt;br&gt;särskilt framträdande plats vid domstolens prövning av vad som är bäst&lt;br&gt;för barnet. Den bestämmelsen kompletteras och förtydligas av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 6 kap. 15 § fjärde stycket foräldrabalken som anger att&lt;br&gt;domstolen vid bedömningen av frågor om umgänge skall beakta risken&lt;br&gt;för att barnet i samband med umgänge utsätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;bortförs eller kvarhålls eller annars far illa. Som utredningen föreslår&lt;br&gt;bör dessa bestämmelser inarbetas i den föreslagna paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar de sedan den 1 januari 1996 gällande bestämmelserna&lt;br&gt;att domstolen vid bedömningen av frågor om vårdnad och umgänge&lt;br&gt;skall ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad (6 kap. 10 d § och 15 § fjärde stycket foräldrabalken) är frågan&lt;br&gt;om de - såsom föreslagits i lagrådsremissen - bör inarbetas i den&lt;br&gt;föreslagna nya paragrafen eller om de, såsom Lagrådet har förslagit,&lt;br&gt;bör ges en fristående placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat kan barnets vilja ibland böra ges en betydelse&lt;br&gt;som är fristående från bedömningen av vad som är bäst för barnet. I&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag bör bestämmelsen därför tas in i en egen&lt;br&gt;paragraf närmast efter den inledande bestämmelsen om barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sålunda föreslagna allmänna bestämmelserna bör gälla vid all&lt;br&gt;bedömning av frågor om vårdnad, boende (se avsnitt 11) och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som tas upp av ett flertal remissinstanser, bl.a. Barn-&lt;br&gt;ombudsmannen, Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället och Umgänges-&lt;br&gt;rättsFöräldrarnas Riksförening är vad som avses med barnets bästa.&lt;br&gt;Denna fråga har, som närmare anges i betänkandet, utvecklats i olika&lt;br&gt;sammanhang. I foräldrabalken framhålls, som framgått, vissa omstän-&lt;br&gt;digheter som skall beaktas vid bedömningen. Också den uppräkning av&lt;br&gt;barnets grundläggande rättigheter som görs i 6 kap. 1 § foräldrabalken&lt;br&gt;kan vara till hjälp när det gäller att bestämma vad som är barnets bästa.&lt;br&gt;Att i lagtexten mera utförligt och precist ange vad som skall anses vara&lt;br&gt;bäst för barnet låter sig knappast göra utan risk för att nödvändig&lt;br&gt;flexibilitet i enskilda fall går förlorad. I författningskommentaren går&lt;br&gt;dock regeringen något närmare in på frågan om begreppets innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Riksorganisationen för kvinnojourer i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, tar upp frågan om hur misstankar om övergrepp mot barnet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. misshandel eller sexuella förgripelser, och risken för att barnet Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;annars far illa skall beaktas. Ett par remissinstanser hävdar att brott ofta&lt;br&gt;måste bevisas för att ett barn skall få skydd mot en förälder som&lt;br&gt;utsätter barnet för övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till de lagändringar som vidtogs år 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:8, bet. 1990/91 :LU13, rskr. 1990/91:53) och år 1993 (prop.&lt;br&gt;1992/93:139, bet. 1992/93:LU22, rskr. 1992/93:259) betonades vikten&lt;br&gt;av att umgängesbeslut inte fattas efter schabloner utan grundas på&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda fallet. Den omständigheten att föräldra-&lt;br&gt;balken utgår från att det är viktigt för ett barn att ha kontakt med båda&lt;br&gt;sina föräldrar även om dessa bor isär innebär givetvis inte att det alltid&lt;br&gt;är bäst för barnet att ett umgänge med den förälder som barnet inte bor&lt;br&gt;tillsammans med kommer till stånd. Det är barnets bästa och inte&lt;br&gt;förälderns intresse som skall vara avgörande. Detta synsätt ligger också&lt;br&gt;till grund för den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 15 § fjärde stycket&lt;br&gt;andra meningen foräldrabalken, som infördes i syfte att klarlägga vikten&lt;br&gt;av en individualiserad bedömning. Bestämmelsen talar om att risken för&lt;br&gt;att barnet far illa skall beaktas. Det behöver alltså inte - vilket också&lt;br&gt;framhölls när bestämmelsen infördes - vara ställt utom allt tvivel att&lt;br&gt;förhållanden kommer att inträffa som kan leda till att barnet far illa för&lt;br&gt;att förhållandet skall få inverka på beslutet. Det räcker med att det&lt;br&gt;föreligger konkreta omständigheter som talar för att det finns en risk för&lt;br&gt;att barnet kommer att fara illa (prop. 1992/93:139 s. 28 f. och 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda finns inte något behov av någon&lt;br&gt;lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans tar upp frågan om en bestämd åldersgräns för när&lt;br&gt;barnets vilja skall beaktas. Denna fråga har nyligen diskuterats i&lt;br&gt;förarbetena till bestämmelserna om barns rätt att komma till tals (prop.&lt;br&gt;1994/95:224, bet. 1995/96:LU2, rskr. 1995/96:35). Som då anfördes är&lt;br&gt;det inte lämpligt att i lagen ange en viss åldersgräns.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Gemensam vårdnad&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Gemensam vårdnad mot en förälders vilja&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Domstolen skall kunna vägra att upplösa&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden eller förordna om sådan vårdnad mot&lt;br&gt;en förälders vilja. En förutsättning för ett sådant förordnande är&lt;br&gt;att gemensam vårdnad är bäst för barnet. (6 kap. 5 § föräldra-&lt;br&gt;balken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens. Enligt utredningens förslag skall dock domstolens skyldighet att i&lt;br&gt;dom på äktenskapsskillnad erinra om att vårdnaden alltjämt är gemen-&lt;br&gt;sam upphöra att gälla (se betänkandet s. 80 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pappagruppens förslag: Det bör endast finnas gemensam vårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som juridiskt vårdnadsbegrepp (se promemorian s. 12 och 113 f.). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker Vårdnadstvist-&lt;br&gt;utredningens förslag om ökade möjligheter till gemensam vårdnad eller&lt;br&gt;lämnar det utan invändning. Förslaget avstyrks av bl.a. Sundsvalls&lt;br&gt;tingsrätt, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Riks-&lt;br&gt;organisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS), Bortrövade Barns&lt;br&gt;Förening och Länsstyrelsen i Västemorrlands län. Rädda Barnens riks-&lt;br&gt;förbund ställer sig tveksamt till förslaget. De remissinstanser som yttrat&lt;br&gt;sig över Pappagruppens förslag avstyrker det. Vårdnadstvistutred-&lt;br&gt;ningens förslag angående erinran om den gemensamma vårdnaden till-&lt;br&gt;styrks eller lämnas utan invändning av flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Barn har behov av nära och goda&lt;br&gt;relationer till båda sina föräldrar även om föräldrarna bor isär.&lt;br&gt;Föräldrabalkens regler om vårdnad och umgänge bygger på den upp-&lt;br&gt;fattningen. För barnets skull är det viktigt att båda föräldrarna är del-&lt;br&gt;aktiga i barnets förhållanden och tar ansvar för barnet. Denna&lt;br&gt;grundprincip kommer också till uttryck i FN:s konvention om barnets&lt;br&gt;rättigheter från år 1989 (barnkonventionen). Där sägs i artikel 18 bl.a.&lt;br&gt;att konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa&lt;br&gt;erkännandet av principen att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar&lt;br&gt;för barnets uppfostran och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam vårdnad är ett viktigt inslag i den utveckling som har skett&lt;br&gt;mot en starkare betoning på barnets intresse, och möjligheterna till&lt;br&gt;gemensam vårdnad har utvidgats successivt. Syftet med bestämmelserna&lt;br&gt;om gemensam vårdnad är framför allt att främja goda förhållanden&lt;br&gt;mellan barnet och båda föräldrarna. Ett gemensamt rättsligt ansvar kan&lt;br&gt;många gånger bidra till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid även framförts invändningar mot användningen av&lt;br&gt;gemensam vårdnad. Det gäller i de fall där föräldrarna inte bor&lt;br&gt;tillsammans. Det har bl.a. sagts att gemensam vårdnad ger fäderna&lt;br&gt;makt, rättigheter och möjligheter utan att samtidigt ålägga dem ett&lt;br&gt;ansvar för den dagliga omsorgen om barnet. I det alldeles övervägande&lt;br&gt;antalet fall bor barnen hos mödrarna, som därmed också har ansvaret&lt;br&gt;för den dagliga omsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det hela taget torde det emellertid råda en stor enighet om att&lt;br&gt;gemensam vårdnad i de flesta fall är att föredra framför ensam vårdnad.&lt;br&gt;I likhet med många remissinstanser anser regeringen därför att det nu&lt;br&gt;finns anledning att gå vidare på den inslagna vägen och ytterligare öka&lt;br&gt;möjligheterna till gemensam vårdnad. Det är emellertid viktigt att kom-&lt;br&gt;ma ihåg att man inte kan förlita sig blint på en viss modell. För de&lt;br&gt;flesta barn är det viktigaste att ha en bra kontakt med både sin mor och&lt;br&gt;sin far och att slippa konflikter mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte komma i fråga att helt utmönstra möjligheterna till ensam&lt;br&gt;vårdnad. Det finns fall där en förälder är olämplig som vårdnadshavare.&lt;br&gt;Så kan vara fallet om föräldern har gjort sig skyldig till våld mot barnet&lt;br&gt;eller den andra föräldern. Det kan också vara så att konflikten mellan&lt;br&gt;föräldrarna är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta&lt;br&gt;i frågor som rör barnet. Ofta är det då bäst för barnet att en av för- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldrarna är ensam vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet bör vara att föräldrar har gemensam vårdnad i samtliga fall då Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;den vårdnadsformen är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som reglerna i dag är utformade kommer den gemensamma vårdna-&lt;br&gt;den alltid att upplösas om någon av föräldrarna begär det och motsätter&lt;br&gt;sig fortsatt gemensam vårdnad. Och ensam vårdnad kan aldrig ändras&lt;br&gt;till gemensam vårdnad på talan av en förälder, om den andra motsätter&lt;br&gt;sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen föreslår att bestämmelserna i 6 kap. 5 och&lt;br&gt;6 §§ foräldrabalken ersätts av en ny bestämmelse som anger att det är&lt;br&gt;domstolen som beslutar om vårdnaden. Bestämmelsen skall utformas så&lt;br&gt;att domstolen kan besluta om gemensam vårdnad även om en av&lt;br&gt;föräldrarna motsätter sig en sådan ordning. En förutsättning för ett&lt;br&gt;sådant förordnande mot en förälders vilja är enligt förslaget att&lt;br&gt;gemensam vårdnad är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget. Många är emellertid&lt;br&gt;tveksamma eller negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet tar i sitt remiss-&lt;br&gt;svar upp risken för att den föreslagna regleringen kommer att leda till&lt;br&gt;att modern, om föräldrarna är ogifta vid barnets födelse, inte vågar&lt;br&gt;medverka till att faderskapet blir fastställt. Några remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län, pekar på risken för att föräldrar&lt;br&gt;med gemensam vårdnad inte förmår samarbeta i frågor som rör barnet.&lt;br&gt;Andra, bl.a. ROKS, tar upp situationen för misshandlade kvinnor och&lt;br&gt;deras barn. ROKS anför att en öppning för gemensam vårdnad mot en&lt;br&gt;förälders vilja innebär ett stort hot mot misshandlade kvinnor och att&lt;br&gt;föräldrar som kämpar för att skydda sina barn ställs inför en än mer&lt;br&gt;hopplös situation än i dag. Riksförbundet Mot Sexuella Övergrepp på&lt;br&gt;barn befarar att den reglering som föreslagits kommer att utnyttjas av&lt;br&gt;pedoftler och kvinnomisshandlare till att ytterligare öka deras makt över&lt;br&gt;offren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets intresse av att få vetskap om sina föräldrar är naturligtvis av&lt;br&gt;mycket stor betydelse. Regeringen delar emellertid inte farhågorna för&lt;br&gt;att mödrar i ökad omfattning skulle vägra att medverka till att&lt;br&gt;faderskapet blir fastställt. De allra flesta mödrar är eller blir genom&lt;br&gt;socialnämndens försorg väl medvetna om vikten av att barnet har&lt;br&gt;kunskap om sitt ursprung och kontakt med sin far. Man bör alltså kunna&lt;br&gt;räkna med att modern av hänsyn till barnet normalt inte förtiger fader-&lt;br&gt;skapet. En ökad möjlighet till gemensam vårdnad kan emellertid komma&lt;br&gt;att ställa högre krav på socialnämnderna i faderskapsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare påpekats är det inte alltid till barnets bästa med&lt;br&gt;gemensam vårdnad. De farhågor som framförts måste tas på allvar och&lt;br&gt;en lagändring får inte medföra att det mer eller mindre schablonmässigt&lt;br&gt;beslutas om gemensam vårdnad även mot den ena förälderns önskemål.&lt;br&gt;Om den som motsätter sig gemensam vårdnad anför vägande skäl för&lt;br&gt;sin ståndpunkt, är det ofta lämpligast att inte gå emot den personens&lt;br&gt;vilja. Har motståndet sin grund i sådana förhållanden som misshandel&lt;br&gt;eller trakasserier eller andra former av övergrepp från den andra&lt;br&gt;förälderns sida, kan det vara bäst för barnet att den ena föräldern får &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ensam vårdnad. Det skall betonas att avgörandet alltid skall ske utifrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Vårdnadstvistutredningen framhåller är det emellertid inte&lt;br&gt;självklart att en upplösning av den gemensamma vårdnaden är bäst för&lt;br&gt;barnet bara för att en förälder begär att få ensam vårdnad. Inte heller är&lt;br&gt;det givet att gemensam vårdnad är en dålig lösning för barnet bara för&lt;br&gt;att en förälder motsätter sig den vårdnadsformen. Dessa förhållanden&lt;br&gt;talar för att bestämmelserna om gemensam vårdnad ändras och görs&lt;br&gt;mera flexibla. Att en sådan ordning ställer stora krav på den som fattar&lt;br&gt;beslutet är givet, men det bör inte hindra reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen föreslagna regleringen markerar att det är det&lt;br&gt;enskilda barnets bästa som skall tillgodoses när föräldrarna tvistar om&lt;br&gt;vårdnaden. Vidare markeras den betydelse som från allmän synpunkt&lt;br&gt;tillmäts ett gemensamt föräldraansvar. Förslaget ligger helt i linje med&lt;br&gt;vad regeringen uttalat om behovet av flexibilitet i regelsystemet.&lt;br&gt;Regeringen ställer sig därför bakom förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig båda föräldrarna gemensam vårdnad, saknas som&lt;br&gt;utredningen anför förutsättningar för denna vårdnadsform. Härmed är&lt;br&gt;inte sagt att gemensam vårdnad alltid skulle vara utesluten för att ingen&lt;br&gt;av föräldrarna från början är intresserad av en sådan ordning. Genom&lt;br&gt;samarbetssamtal torde föräldrarna ofta kunna närma sig varandra och&lt;br&gt;förstå att gemensam vårdnad kan vara värd att pröva i barnets intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna bör utformas något annorlunda än utredningen&lt;br&gt;föreslagit. Till detta återkommer vi i författningskommentaren. Som&lt;br&gt;redan betonats måste möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot&lt;br&gt;en förälders vilja användas med stor försiktighet och lyhördhet. Många&lt;br&gt;gånger kommer avgörandet i vårdnadsfrågan att bli detsamma som med&lt;br&gt;i dag gällande regler, men domstolen får en något större handlingsfrihet&lt;br&gt;än för närvarande för att barnets bästa skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren behandlas den praktiska tillämpningen&lt;br&gt;närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam vårdnad bygger i dag på utgångspunkten att föräldrarna&lt;br&gt;skall kunna enas i frågor som rör barnet. De föreslagna ändringarna gör&lt;br&gt;det nödvändigt att modifiera den utgångspunkten något. I avsnitten 11&lt;br&gt;och 12.2 föreslår regeringen sålunda att domstolen skall kunna besluta&lt;br&gt;om vem barnet skall bo tillsammans med och om umgänge även när&lt;br&gt;föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet. Beslutar domstolen om&lt;br&gt;gemensam vårdnad mot en förälders vilja, kan ett beslut om boende&lt;br&gt;eller umgänge bli aktuellt. Mot en sådan ordning kan riktas in-&lt;br&gt;vändningen att föräldrarna kommer att tvista om boende och umgänge i&lt;br&gt;stället för om vårdnaden. En sådan risk kan naturligtvis inte uteslutas.&lt;br&gt;Många gånger torde det emellertid vara lättare för en förälder att&lt;br&gt;acceptera att barnet bor hos den andra föräldern än att vårdnaden ges åt&lt;br&gt;den andra föräldern ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övriga frågor som rör barnet skall föräldrar som har&lt;br&gt;gemensam vårdnad normalt besluta gemensamt. Vårdnadstvistutred-&lt;br&gt;ningen diskuterar möjligheten att ge domstol möjlighet att besluta om en&lt;br&gt;uppdelning av vårdnadshavamas uppgifter mellan föräldrarna. Utred-&lt;br&gt;ningen avvisar dock en sådan lösning, bl.a. eftersom den inte skulle stå&lt;br&gt;i samklang med önskemålet att föräldrar så långt som möjligt skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma överens i frågor om barnet. Det alldeles övervägande antalet&lt;br&gt;remissinstanser instämmer i den bedömningen. Regeringen är av samma&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans anser att den nya regleringen beträffande gemensam&lt;br&gt;vårdnad skall omfatta inte endast föräldrar som tvistar om vårdnaden&lt;br&gt;utan även särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 10 b § föräldra-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts är syftet med den gemensamma vårdnaden fram-&lt;br&gt;för allt att främja goda förhållanden mellan barnet och båda föräldrarna.&lt;br&gt;Den gemensamma vårdnaden markerar också den betydelse som från&lt;br&gt;allmän synpunkt bör tillmätas ett gemensamt föräldraansvar. Det är mot&lt;br&gt;den bakgrunden mindre motiverat att utvidga möjligheterna till gemen-&lt;br&gt;sam vårdnad i de fall vårdnaden anförtrotts åt två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare. Den möjlighet som i dag finns för en domstol att låta&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden bestå trots att en eller båda föräldrarna&lt;br&gt;helst vill ha ensam vårdnad gäller endast barnets föräldrar. Även i&lt;br&gt;övrigt gäller delvis olika regler för föräldrar och särskilda vårdnads-&lt;br&gt;havare. Så är t.ex. en särskild vårdnadshavare inte underhållsskyldig&lt;br&gt;gentemot barnet. Enligt regeringens mening finns det inte tillräckliga&lt;br&gt;skäl att utvidga den föreslagna regleringen till att omfatta också särskilt&lt;br&gt;förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erinran om att vårdnaden alltjämt är gemensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall barnet även efter en dom på äktenskapsskillnad skall stå under&lt;br&gt;båda föräldrarnas vårdnad, skall domstolen i domen erinra om att&lt;br&gt;vårdnaden alltjämt är gemensam (6 kap. 3 § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan bestämmelsen infördes år 1983 har utvecklingen gått mot att&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden i allt större omfattning består efter&lt;br&gt;föräldrarnas skilsmässa. Detta talar enligt Vårdnadstvistutredningen för&lt;br&gt;att det inte längre finns skäl för att domstolen skall erinra om att den&lt;br&gt;gemensamma vårdnaden består. Regeringen instämmer inte i den be-&lt;br&gt;dömningen. Visserligen är risken förmodligen mycket liten att&lt;br&gt;föräldrarna efter skilsmässan inte har klart för sig att de har gemensam&lt;br&gt;vårdnad. Men risken kan ytterligare minskas genom domstolens erinran.&lt;br&gt;Regeringen delar inte Vårdnadstvistutredningens oro över att detta&lt;br&gt;skulle kunna ge sken av att gemensam vårdnad är ett undantag och inte&lt;br&gt;en huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den betydelse som vårdnadsfrågan har anser regeringen&lt;br&gt;att övervägande skäl talar för att domstolen alltjämt skall vara skyldig&lt;br&gt;att i domen erinra om att den gemensamma vårdnaden består.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om automatisk gemensam vård-&lt;br&gt;nad för ogifta föräldrar bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL037/prop_199798__7-2.png" style="width:13pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning: Någon regel om automatisk&lt;br&gt;gemensam vårdnad bör inte införas (se betänkandet s. 76 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pappagruppens förslag: Enskild vårdnad bör avskaffas så att&lt;br&gt;gemensam vårdnad gäller från det att faderskapet fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser instämmer i Vårdnads-&lt;br&gt;tvistutredningens bedömning eller lämnar den utan invändning. Flera&lt;br&gt;remissinstanser anser dock - i likhet med Pappagruppen - att en&lt;br&gt;bestämmelse om automatisk gemensam vårdnad bör införas för ogifta&lt;br&gt;föräldrar. Till dem hör Eksjö tingsrätt, Svenska kommunförbundet och&lt;br&gt;Föreningen Söndagsbarn i Stockholm. Kammarrätten i Göteborg och&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att det finns anledning att närmare undersöka&lt;br&gt;möjligheterna att införa en sådan bestämmelse. Ett par remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. Barnombudsmannen, förordar att en bestämmelse om automatisk&lt;br&gt;gemensam vårdnad införs för ogifta sammanboende föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Även när det gäller ogifta&lt;br&gt;föräldrar är ett gemensamt rättsligt ansvar för barnet den naturliga&lt;br&gt;utgångspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en ordning där alla föräldrar automatiskt har gemensam vårdnad&lt;br&gt;om sina barn skulle barnets behov av båda föräldrarna och föräldrarnas&lt;br&gt;gemensamma ansvar för sitt barn markeras tydligare än i dag. Att ogifta&lt;br&gt;föräldrars gemensamma ansvar för sitt barn betonas är av vikt mot&lt;br&gt;bakgrund av att den allmänna bilden av barns familjesituation i Sverige&lt;br&gt;har förändrats avsevärt. De flesta föräldrar (54 procent) är i dag ogifta&lt;br&gt;vid barnets födelse och separationsfrekvensen är ungefär tre gånger&lt;br&gt;högre bland ogifta sammanboende föräldrar än bland gifta föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot den bakgrunden goda skäl att överväga om det är&lt;br&gt;möjligt att göra automatisk gemensam vårdnad till huvudprincip även&lt;br&gt;för ogifta föräldrar och hur en sådan reglering i så fall skulle kunna&lt;br&gt;utformas. Som framgår av Vårdnadstvistutredningens betänkande kräver&lt;br&gt;detta emellertid en noggrann analys. Frågan kommer att beredas vidare&lt;br&gt;i Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Utövande av vårdnaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse om att den vårdnadshavare som barnet bor till-&lt;br&gt;sammans med får besluta ensam i frågor som gäller den dagliga&lt;br&gt;omsorgen om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon lagändring behövs inte för att klargöra att vårdnadshavar-&lt;br&gt;na vid gemensam vårdnad skall besluta gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Bor barnet tillsammans med&lt;br&gt;endast en av vårdnadshavarna får denne ensam besluta i frågor som&lt;br&gt;gäller den dagliga omsorgen om barnet. En förtydligande bestämmelse&lt;br&gt;om detta införs i 6 kap. foräldrabalken (se betänkandet s. 85 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pappagruppen: Den gemensamma vårdnaden bör ytterligare stärkas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att beslut som allvarligt inverkar på barnets nära och vardagliga Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;kontakt med båda föräldrarna måste tas i uttryckligt samförstånd av&lt;br&gt;båda föräldrarna (se promemorian s. 12 och 114).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett klart övervägande antal remissinstanser&lt;br&gt;tillstyrker Vårdnadstvistutredningens förslag eller lämnar det utan in-&lt;br&gt;vändning. Några remissinstanser tar upp frågan vad som är att hänföra&lt;br&gt;till den dagliga omsorgen. Till dem hör Socialstyrelsen och Kristian-&lt;br&gt;stads kommun. Socialstyrelsen delar inte Vårdnadstvistutredningens&lt;br&gt;uppfattning om vad som är att hänföra till den dagliga omsorgen.&lt;br&gt;Sundsvalls tingsrätt anser att beslutanderätten för den förälder som&lt;br&gt;barnet bor hos bör vidgas, om domstolarna ges möjlighet att förordna&lt;br&gt;om gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Föreningen&lt;br&gt;Ensamstående Mammors Rättigheter I Samhället framför liknande syn-&lt;br&gt;punkter. De remissinstanser som yttrat sig över Pappagruppens förslag&lt;br&gt;avstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Att ha vårdnaden om ett barn betyder att ha det rättsliga&lt;br&gt;ansvaret för barnets person. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyl-&lt;br&gt;dighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och&lt;br&gt;utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål&lt;br&gt;(6 kap. 11 § foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har barnet två vårdnadshavare skall dessa utöva sina rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter gentemot barnet tillsammans (6 kap. 13 § foräldrabalken).&lt;br&gt;Det krävs alltså normalt gemensamma beslut i frågor som rör vård-&lt;br&gt;naden. Bestämmanderätten utövas av den ene vårdnadshavaren ensam&lt;br&gt;när den andre till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är&lt;br&gt;förhindrad att ta del i beslut rörande vårdnaden och beslutet inte kan&lt;br&gt;skjutas upp utan olägenhet. Beslut som är av ingripande betydelse för&lt;br&gt;barnets framtid får dock inte fattas av den ene vårdnadshavaren ensam,&lt;br&gt;om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 13 § foräldrabalken skall inte tolkas så att&lt;br&gt;båda föräldrarna, om ingen är direkt förhindrad, skulle behöva delta i&lt;br&gt;alla de vardagliga avgöranden som måste träffas när det gäller&lt;br&gt;vårdnaden om barnet. Det ligger i sakens natur att bestämmanderätten&lt;br&gt;utövas av än den ene och än den andre föräldern, beroende på vilken av&lt;br&gt;dem som för tillfället är till hands eller på hur föräldrarna har&lt;br&gt;organiserat utövandet av vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föräldrarna inte sammanbor måste med nödvändighet den förälder&lt;br&gt;som har barnet hos sig träffa de flesta vardagliga besluten. Det kan&lt;br&gt;gälla frågor om barnets mat och kläder, sovtider m.m. Man kan utgå&lt;br&gt;från att föräldrarna i dessa fall vanligtvis är överens om hur vårdnaden&lt;br&gt;i stort skall utövas och vem som skall fatta de nödvändiga besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid gemensam vårdnad är&lt;br&gt;huvudregeln att föräldrarna skall utöva sina rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;tillsammans. Pappagruppens förslag föranleder därför inte något&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att gemensam vårdnad skall fungera i de fall vårdnadshavarna inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bor tillsammans är det nödvändigt att den vårdnadshavare som barnet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bor tillsammans med kan besluta ensam i frågor som gäller den dagliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsorgen om barnet. Som redan påpekats utövas bestämmanderätten i Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;sådana frågor av än den ene och än den andre föräldern även om det&lt;br&gt;inte framgår av någon direkt lagregel. Syftet med den bestämmelse som&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningen föreslår är också att förtydliga och klargöra&lt;br&gt;gällande rätt. För att en sådan regel skall införas bör krävas att det&lt;br&gt;finns ett reellt behov av en uttrycklig lagreglering och att regleringen&lt;br&gt;kan göras så klar och tydlig att den löser de gränsdragningsproblem&lt;br&gt;som kan finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föräldrarna inte sammanbor måste den som har barnet hos sig till&lt;br&gt;stor del ensam fatta de vardagliga besluten i fråga om vårdnaden. Det&lt;br&gt;har inte framkommit att dessa fall i praktiken skulle vålla några sådana&lt;br&gt;konflikter mellan föräldrarna att det funnits behov av en lagregel.&lt;br&gt;Genom de nu föreslagna reglerna ändras inte förhållandena i sådan mån&lt;br&gt;att någon uttrycklig lagreglering av dessa vardagssituationer framstår&lt;br&gt;som nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som några remissinstanser påpekar är det inte helt lätt att i alla lägen&lt;br&gt;avgöra vad som är att hänföra till den dagliga omsorgen. Detta gäller&lt;br&gt;t.ex. frågor som rör hur barnet skall tillbringa sin fritid och sina ferier,&lt;br&gt;vilket belyses av Socialstyrelsens remisssvar. Socialstyrelsen anser att&lt;br&gt;beslut huruvida barnet skall tillåtas utöva en farofylld fritidsaktivitet&lt;br&gt;eller delta i en längre ferievistelse inte är att hänföra till den dagliga&lt;br&gt;omsorgen. För dessa fall lämnar den av utredningen föreslagna lag-&lt;br&gt;regeln emellertid inte någon ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu har anförts bör Vårdnadstvistutred-&lt;br&gt;ningens förslag inte genomföras. Inte heller bör det komma i fråga att i&lt;br&gt;lagen försöka precisera vad som hör till den dagliga omsorgen. En&lt;br&gt;sådan bestämmelse torde lika ofta komma att skapa eller förstärka&lt;br&gt;tvister som lösa dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommande arbetet angående gemensam vårdnad för ogifta&lt;br&gt;föräldrar (se avsnitt 9.2) kan ge anledning för regeringen att på nytt ta&lt;br&gt;upp de frågor som nu har behandlats. 1 det sammanhanget kan det också&lt;br&gt;finnas anledning att överväga om beslutanderätten för den förälder som&lt;br&gt;barnet bor hos bör vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Barnets boende&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har båda föräldrarna vårdnaden om barnet&lt;br&gt;skall domstolen kunna besluta om barnets boende. (6 kap. 14 a §&lt;br&gt;foräldrabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad domstolen bestämt om barnets boende skall kunna verk-&lt;br&gt;ställas enligt bestämmelserna i 21 kap. foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal skall kunna avse även frågor om barnets&lt;br&gt;boende. (6 kap. 18 § foräldrabalken och 12 a § socialtjänstlagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Överensstämmer med reger-&lt;br&gt;ingens (se betänkandet s. 88 f. och 128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid de intervjuer Vårdnads-&lt;br&gt;tvistutredningen genomfört, vid utredningens hearing och i andra&lt;br&gt;sammanhang har stor samstämmighet rått om att det borde vara möjligt&lt;br&gt;för föräldrar att få frågan om barnets boende prövad av domstol inom&lt;br&gt;ramen för den gemensamma vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning skulle bereda vägen för en ökad användning av&lt;br&gt;gemensam vårdnad. Den av regeringen föreslagna utvidgningen av möj-&lt;br&gt;ligheterna för domstol att vägra att upplösa resp, förordna om&lt;br&gt;gemensam vårdnad (se avsnitt 9.1) skapar dessutom i praktiken ett&lt;br&gt;behov av en möjlighet till tvistlösning för vissa frågor som inryms i&lt;br&gt;vårdnaden. En grundläggande sådan fråga som kan leda till konflikter&lt;br&gt;mellan föräldrarna är var barnet skall bo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett klart övervägande antal av remissinstanserna biträder Vårdnads-&lt;br&gt;tvistutredningens förslag i denna del. Också regeringen delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att domstolen bör kunna besluta om vem barnet&lt;br&gt;skall bo tillsammans med i de fall föräldrarna har gemensam vårdnad&lt;br&gt;om barnet. Domstolens dom bör kunna innebära att barnet skall bo hos&lt;br&gt;en av föräldrarna eller att barnet skall bo växelvis hos var och en av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för domstolens bedömning bör vara barnets bästa. För att&lt;br&gt;kunna göra en bedömning av vad som är till barnets bästa måste&lt;br&gt;domstolen i regel införskaffa utredning i någon form. Vad som är&lt;br&gt;nödvändigt i fråga om utredning får avgöras från fall till fall. Givetvis&lt;br&gt;behöver utredningen så gott som alltid vara mer omsorgsfull om&lt;br&gt;föräldrarna är oense i boendefrågan än om de är ense. I domstolens&lt;br&gt;officialprövningsplikt bör visserligen ligga att domstolen även vid&lt;br&gt;enighet skall fatta sitt beslut efter vad som är bäst för barnet. När&lt;br&gt;föräldrarna är överens har domstolen dock normalt inte anledning att&lt;br&gt;ifrågasätta överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Vårdnadstvistutredningen föreslår bör ett domstolsavgörande om&lt;br&gt;vem barnet skall bo tillsammans med kunna verkställas enligt de be-&lt;br&gt;stämmelser som finns i 21 kap. foräldrabalken om verkställighet av&lt;br&gt;domar och beslut. Som anfördes när möjligheten till interimistiska be-&lt;br&gt;slut om boende infördes ligger det dock något motsägelsefullt i att&lt;br&gt;tvångsvis genomföra ett beslut om boende under det att den gemen-&lt;br&gt;samma vårdnaden består. Om föräldrarna inte rättar sig efter dom-&lt;br&gt;stolens avgörande, kan detta vara ett tecken på att en prövning av&lt;br&gt;boende- eller vårdnadsfrågan behövs. Begärd verkställighet kan då i&lt;br&gt;vissa fall vägras enligt 21 kap. 6 § foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län anser att begreppet boende är oklart. Detta&lt;br&gt;kan som länsrätten ser det i vissa fall medföra svårigheter vid verk-&lt;br&gt;ställighet av en dom eller ett avtal om boende. Som exempel nämner&lt;br&gt;länsrätten att ett barn som enligt en dom skall bo tillsammans med sin&lt;br&gt;far tillfälligt vistas hos sin mor när fadern ansöker om verkställighet&lt;br&gt;avseende boendet. Även tjänstemän vid familjerättssektionerna i&lt;br&gt;Stockholms söderkommuner tar i sitt remissvar upp frågan vad som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger i begreppet boende och om därmed syftas på folkbokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nattvilan eller den aktuella vistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med boende bör i detta sammanhang avses barnets faktiska bosätt-&lt;br&gt;ning. Rent allmänt kan barnet anses bosatt där det normalt bor. Att&lt;br&gt;barnet är tillfälligt borta med anledning av t.ex. ferier ändrar således&lt;br&gt;inte boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som länsrätten påpekar kan i vissa fall fråga uppkomma om var&lt;br&gt;gränsen går mellan tillfällig vistelse och boende. Det kan visserligen&lt;br&gt;inte uteslutas att gränsdragningen i en del fall kan komma att vålla&lt;br&gt;svårigheter i tillämpningen. Problemen är emellertid inte så stora att det&lt;br&gt;finns anledning att lagreglera frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som Vårdnadstvistutredningen tar upp är om den nu&lt;br&gt;föreslagna ordningen kommer att medföra att föräldrarna i fortsätt-&lt;br&gt;ningen kommer att tvista om barnets boende i stället för om vårdnaden.&lt;br&gt;En sådan risk kan naturligtvis inte uteslutas. Som tidigare anförts torde&lt;br&gt;det emellertid många gånger vara lättare för en förälder att acceptera att&lt;br&gt;barnet bor hos den andra föräldern än att den föräldern får ensam&lt;br&gt;vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal bör, som Vårdnadstvistutredningen föreslår, kunna&lt;br&gt;avse även frågan om barnets boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets folkbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som diskuteras i några remissvar är hur domstolens beslut om&lt;br&gt;barnets boende skall påverka barnets folkbokföring. Riksskatteverket&lt;br&gt;önskar ett klargörande av att det inte finns något formellt samband&lt;br&gt;mellan domstols förordnande om barnets boende och barnets rätta&lt;br&gt;folkbokföringsort. Riksförbundet för Familjers Rättigheter anser att ett&lt;br&gt;barn bör kunna folkbokföras hos båda föräldrarna. Föreningen Mull-&lt;br&gt;vadarna Malmö/Lund anser att folkbokföring hos båda föräldrarna bör&lt;br&gt;utredas. Tjänstemän vid familjerättssektionerna i Stockholms söder-&lt;br&gt;kommuner pekar på att barnets folkbokföring ofta är avgörande för&lt;br&gt;rätten att uppbära sociala förmåner och på de problem som kan&lt;br&gt;uppkomma om folkbokföringsmyndigheterna inte godtar domstolens&lt;br&gt;beslut eller föräldrarnas avtal om barnets boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringslagen (1991:481) innehåller inte några särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser som tar sikte på bedömningen av barns bosättning.&lt;br&gt;Folkbokföringsreglerna innebär i korthet följande. En person skall&lt;br&gt;folkbokföras på den fastighet och i den församling där han eller hon är&lt;br&gt;att anse som bosatt (6 § folkbokföringslagen). En person anses vara&lt;br&gt;bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin&lt;br&gt;dygnsvila eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att&lt;br&gt;regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses&lt;br&gt;vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där&lt;br&gt;han eller hon sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga&lt;br&gt;omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. En person skall&lt;br&gt;anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han eller&lt;br&gt;hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i&lt;br&gt;veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § folkbokföringslagen). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringsbestämmelsema utgår från att bosättningen skall be-&lt;br&gt;dömas på grundval av faktiska omständigheter. Exempelvis folkbokförs&lt;br&gt;ett barn hos den förälder som barnet faktiskt bor tillsammans med, även&lt;br&gt;om den andra föräldern är ensam vårdnadshavare. Ett beslut om boende&lt;br&gt;(eller ett av socialnämnden godkänt avtal, se avsnitt 15) får därför inte&lt;br&gt;någon avgörande betydelse vid beslut om barnets folkbokföring.&lt;br&gt;Däremot är domstolens avgörande naturligtvis en omständighet som&lt;br&gt;vägs in i bedömningen (jfr RÅ 1997 ref. 8 om betydelsen av vårdnads-&lt;br&gt;havamas uppfattning eller önskemål).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om barns folkbokföring har varit föremål för en viss debatt&lt;br&gt;och en del kritiska röster har höjts. Med något undantag riktar sig&lt;br&gt;kritiken inte mot folkbokföringsbestämmelsema som sådana. Det som&lt;br&gt;har väckt debatt är i stället främst den praktiska tillämpningen. Kritik&lt;br&gt;har sålunda riktats mot att skattemyndigheterna i vissa fall ansett att&lt;br&gt;barnet alltjämt skall vara folkbokfört på den fastighet där familjen&lt;br&gt;bodde innan föräldrarna separerade, trots att barnet till övervägande del&lt;br&gt;vistas hos den förälder som flyttat därifrån. En remissinstans,&lt;br&gt;Tjänstemän vid familjerättssektionerna i Stockholms söderkommuner,&lt;br&gt;tar upp just den frågan i sitt remissvar. I remissvaret pekar tjänste-&lt;br&gt;männen på att det inträffat att föräldrarnas överenskommelse om var&lt;br&gt;barnet skall bo i sådana fall inte godtagits av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan alltså efter utredning av de faktiska för-&lt;br&gt;hållandena bedöma att ett barn är bosatt på en annan plats än där det&lt;br&gt;enligt domstolens beslut eller föräldrarnas avtal skall bo. Detta kan av&lt;br&gt;föräldrarna uppfattas som inkonsekvent. Avgörandet i folkbokförings-&lt;br&gt;frågan kan även medföra att de förutsättningar som utgjort grunden för&lt;br&gt;föräldrarnas överenskommelse ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringen har betydelse i olika avseenden, bl.a. för frågan vem&lt;br&gt;av föräldrarna som vid gemensam vårdnad om barnet skall få uppbära&lt;br&gt;det särskilda bostadsbidraget för hemmavarande barn, för frågan om&lt;br&gt;barnet har rätt till underhållsstöd och i vissa kommuner även för frågan&lt;br&gt;om och var barnet skall få daghemsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon avgörande betydelse kan dock inte tillmätas en dom eller ett&lt;br&gt;avtal om barnets boende när bosättningsfrågan skall bedömas i andra&lt;br&gt;sammanhang. En sådan ordning är nödvändig bl.a. för att förhindra&lt;br&gt;missbruk av olika stödsystem. Föräldrarna skulle annars efter en separa-&lt;br&gt;tion kunna göra en ekonomisk vinst genom att avtala exempelvis att&lt;br&gt;barnet skall bo hos den förälder som har den högsta inkomsten och upp-&lt;br&gt;bära underhållsstöd i förhållande till den andra föräldern. Om barnet i&lt;br&gt;verkligheten bor hos den andra föräldern, blir återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten då mindre än den rätteligen skall vara. En annan sak är att det&lt;br&gt;givetvis är viktigt att reglerna inte är så konstruerade eller tillämpas så&lt;br&gt;att de hindrar eller försvårar att barnets boende ordnas på det sätt som&lt;br&gt;är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte finna att det i ärendet har påvisats något&lt;br&gt;tillräckligt stort behov av författningsändringar i fråga om barnets&lt;br&gt;folkbokföring. Rättstillämpningen synes också ha utvecklats mot att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större vikt läggs vid hos vilken förälder barnet till övervägande delen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vistas hos. Med hänsyn till frågans vikt finns det emellertid anledning Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;för regeringen att noga följa utvecklingen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor som tilldragit sig uppmärksamhet gäller rätten att an-&lt;br&gt;mäla flyttning och rätten att överklaga ett beslut om barnets folkbok-&lt;br&gt;föring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på ett barns vårdnadshavare att anmäla flyttning till&lt;br&gt;skattemyndigheten (30 § folkbokföringslagen och 6 kap. 11 § föräldra-&lt;br&gt;balken). Har föräldrarna gemensam vårdnad, skall de i princip göra&lt;br&gt;flyttningsanmälan gemensamt (6 kap. 13 § foräldrabalken). Vidare kan&lt;br&gt;ett beslut om barnets folkbokföring överklagas endast av vårdnads-&lt;br&gt;havarna gemensamt (se RÅ 1996 ref. 74). Riksskatteverket påpekar att&lt;br&gt;detta förhållande kan medföra olägenheter, om domstol beslutar om&lt;br&gt;gemensam vårdnad mot en förälders vilja. En förälder kan då hamna i&lt;br&gt;det läget att han eller hon varken kan överklaga ett beslut om barnets&lt;br&gt;folkbokföring eller få till stånd en ändring av vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad utövar sina rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter gemensamt kan givetvis innebära många slags problem&lt;br&gt;i de fall då vårdnadshavarna är oeniga. Frågor som rör folkbokföringen&lt;br&gt;är härvidlag inte unika, låt vara att konsekvenserna kan bli särskilt&lt;br&gt;besvärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att ge en av två vårdnadshavare rätt att överklaga ett&lt;br&gt;beslut som rör barnets folkbokföring har nyligen övervägts av&lt;br&gt;regeringen (se prop. 1997/98:9). Då gjorde regeringen den bedöm-&lt;br&gt;ningen att det inte bör införas någon bestämmelse som ger en av&lt;br&gt;vårdnadshavarna rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om bar-&lt;br&gt;nets folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan emellertid anmärkas att skattemyndigheten&lt;br&gt;självmant kan ta upp folkbokföringsfrågan när det finns skäl för det&lt;br&gt;(34 § folkbokföringslagen). Kan vårdnadshavarna inte komma överens i&lt;br&gt;frågan får vardera föräldern förse skattemyndigheten med den in-&lt;br&gt;formation som från hans eller hennes synpunkt kan vara relevant för&lt;br&gt;frågans prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Umgänge och annan kontakt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Barnets rätt till umgänge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Barnets rätt till umgänge med en förälder&lt;br&gt;som det inte bor tillsammans med lyfts fram i lagen. Vidare&lt;br&gt;betonas föräldrarnas gemensamma ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge så långt möjligt tillgodoses. Härigenom understryks&lt;br&gt;också att en förälder som barnet inte bor tillsammans med har en&lt;br&gt;skyldighet att umgås med barnet. (6 kap. 15 § foräldrabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens (se betänkandet s. 90 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett klart övervägande antal av remissinstanserna Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning. Barnombuds-&lt;br&gt;mannen och Bortrövade Barns Förening framhåller att umgänge inte får&lt;br&gt;bli en skyldighet för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Umgänget är i första hand till för&lt;br&gt;barnet. Det är således främst barnets intresse och behov av umgänge&lt;br&gt;som skall tillgodoses. En förälder har inte någon absolut rätt till&lt;br&gt;umgänge med sitt barn (se bl.a. SOU 1979:63 s. 81 f. och prop.&lt;br&gt;1981/82:168 s. 43 f.). Detta är i linje med den grundläggande principen&lt;br&gt;om barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skilda sammanhang har det anförts att föräldrabalkens regler om&lt;br&gt;umgänge med barn bör formuleras så att det tydligare framgår att&lt;br&gt;umgänget är en rätt för barnet. Vårdnadstvistutredningen föreslår ett&lt;br&gt;sådant tillägg i lagen. Det alldeles övervägande antalet av remiss-&lt;br&gt;instanserna tillstyrker utredningens förslag. Också regeringen anser att&lt;br&gt;de nuvarande bestämmelserna om umgänge bör ändras så att barnets rätt&lt;br&gt;till umgänge markeras tydligare än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Vårdnadstvistutredningen föreslår bör det också betonas i lagen&lt;br&gt;att barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med tillgodoses.&lt;br&gt;Härigenom understryks att en förälder som barnet inte bor tillsammans&lt;br&gt;med har en skyldighet och ett ansvar att umgås med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövandet av umgänge med barn vållar ibland praktiska problem. I&lt;br&gt;vissa fall kan barnet vilja träffa den förälder som barnet inte bor hos,&lt;br&gt;medan denne själv inte är intresserad av att umgås med barnet (s.k.&lt;br&gt;umgänges vägran). I den allmänna debatten har rests krav på att&lt;br&gt;förälderns ansvar för att umgås med sitt barn skall sanktioneras. Frågan&lt;br&gt;om sanktioner, t.ex. föreläggande av vite, i de fall där föräldern&lt;br&gt;undandrar sig umgänge eller inte umgås med barnet i den utsträckning&lt;br&gt;som är planerat tas också upp av flera remissinstanser. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Riksorganisa-&lt;br&gt;tionen för kvinnojourer i Sverige, Bortrövade Barns Förening och En-&lt;br&gt;samstående Mammors Rättigheter I Samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också att den förälder som barnet bor tillsammans&lt;br&gt;med genom olika åtgärder försvårar eller omöjliggör för barnet att få&lt;br&gt;träffa den andra föräldern (s.k. umgängessabotage). Riksförbundet för&lt;br&gt;Familjers Rättigheter (RFFR) anför i sitt remissvar att man bör se&lt;br&gt;strängare på umgängessabotage. Enligt föreningen bör det övervägas om&lt;br&gt;samhället vid upprepat trots skall betala ut bidragsförskott. Även&lt;br&gt;UmgängesrättsFöräldrarnas Riksförening tar upp frågan om umgänges-&lt;br&gt;sabotage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgänge är till för barnet; det är viktigt för barnet att ha nära och&lt;br&gt;goda relationer med båda sina föräldrar. Det finns en risk att ett&lt;br&gt;umgänge som måste tvingas fram med sanktioner verkar i fel riktning&lt;br&gt;vad gäller relationerna. Även av andra orsaker framstår det som mindre&lt;br&gt;lämpligt att införa sanktioner för att tvinga en förälder att umgås med&lt;br&gt;sitt barn. En förälders ovilja eller vägran att umgås med sitt barn kan&lt;br&gt;ha sin grund i en rad olika omständigheter som kan innebära att ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtvingat umgänge inte skulle vara till gagn för barnet. Regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instämmer därför i Vårdnadstvistutredningens bedömning att en Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;förälders skyldighet att umgås med sitt barn inte bör sanktioneras. Med&lt;br&gt;de föreslagna lagändringarna understryks emellertid betydelsen av att&lt;br&gt;den förälder som barnet inte bor hos också medverkar till att umgänge&lt;br&gt;kommer till stånd. Även om ingen sanktion införs kan en uttrycklig&lt;br&gt;regel om förälderns ansvar inverka positivt. Den kan också utgöra ett&lt;br&gt;stöd för en förälder som vill umgås med sitt barn men som möter&lt;br&gt;motstånd från den andra föräldern liksom för en förälder som arbetar&lt;br&gt;för att få till stånd ett umgänge mellan sitt barn och den andra&lt;br&gt;föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det så gäller umgängessabotage finns det skäl att inta en sträng&lt;br&gt;hållning. 1 foräldrabalken slås också uttryckligen fast att barnets behov&lt;br&gt;av en nära och god kontakt med båda föräldrarna skall ges en särskilt&lt;br&gt;framträdande plats vid bedömningen av frågor om vårdnad och - med&lt;br&gt;det förslag som läggs fram här - boende (se 2 a § i förslaget). Om en&lt;br&gt;förälder utan godtagbara skäl för sitt handlande motarbetar ett umgänge&lt;br&gt;mellan barnet och den andra föräldern, kan detta vara ett tecken på att&lt;br&gt;vårdnaden eller boendet kan behöva ändras. Att därutöver införa&lt;br&gt;sanktioner mot umgängessabotage är inte påkallat. Att exempelvis dra in&lt;br&gt;underhållsstödet till barnet vid umgängessabotage bör inte komma i&lt;br&gt;fråga. En sådan sanktion skulle ytterst drabba barnets försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UmgängesrättsFöräldramas Riksförening tar i sitt remissvar upp frå-&lt;br&gt;gan om barnets umgänge med andra närstående, t.ex. far- och mor-&lt;br&gt;föräldrar. Föreningen anser att det är oacceptabelt att enbart social-&lt;br&gt;nämnden har rätt att i dessa fall föra talan i domstol. Frågan om talerätt&lt;br&gt;för närstående tas upp även av RFFR. Pensionärernas Riksorganisation&lt;br&gt;betonar i en skrivelse till Justitiedepartementet vikten av att mor- och&lt;br&gt;farföräldrar får träffa sina barnbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn har behov av umgänge inte bara med föräldrar utan även med&lt;br&gt;andra personer som står dem särskilt nära. I foräldrabalken slås&lt;br&gt;uttryckligen fast att vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge med närstående så långt möjligt tillgodoses. Far- och&lt;br&gt;morföräldrar hör till dem som ett barn normalt måste få träffa. I den&lt;br&gt;mån ett bristande umgänge beror på att vårdnadshavaren inte tar sitt&lt;br&gt;ansvar är det en viktig uppgift för socialtjänsten att försöka få vårdnads-&lt;br&gt;havaren att se till barnets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bestämmelsen om umgänge mellan barnet och andra personer än&lt;br&gt;barnets föräldrar infördes ansågs det mindre lämpligt att var och en som&lt;br&gt;anser sig stå barnet särskilt nära skulle kunna föra talan vid domstol om&lt;br&gt;umgänge. Rätten att föra talan anförtroddes därför åt socialnämnderna,&lt;br&gt;som ansågs kunna bedöma i vilka fall det var motiverat utifrån barnets&lt;br&gt;bästa att inleda en umgängesprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening har de skäl som åberopades för den&lt;br&gt;nuvarande regleringen alltjämt bärighet. En utvidgning av kretsen&lt;br&gt;taleberättigade ligger inte i linje med strävandena att i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning som möjligt undvika domstolsprocesser om umgänge.&lt;br&gt;Regeringen är därför inte beredd att nu föreslå någon ändring. Med&lt;br&gt;hänsyn till frågans vikt och till de svårigheter som kan finnas vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(,]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningen finns det emellertid anledning för regeringen att följa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Beslut om umgänge vid gemensam vårdnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut om umgänge skall kunna meddelas&lt;br&gt;även i de fall då föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet.&lt;br&gt;(6 kap. 15 a § första stycket foräldrabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens (se betänkandet s. 90 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pappagruppens förslag: Överensstämmer med regeringens (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 12 och 114).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såväl föräldrar som domare,&lt;br&gt;advokater och handläggare av samarbetssamtal har till utredningen&lt;br&gt;framfört önskemål om att det skall bli möjligt att inom ramen för&lt;br&gt;gemensam vårdnad reglera barnets umgänge med den förälder som&lt;br&gt;barnet inte bor tillsammans med. Sådana önskemål har framförts även&lt;br&gt;i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet behandlade hösten 1990 ett motionsyrkande om att&lt;br&gt;foräldrabalken skulle kompletteras med en bestämmelse om umgänges-&lt;br&gt;beslut även i samband med beslut om gemensam vårdnad. Utskottet&lt;br&gt;ansåg då att det fanns skäl att under en tid avvakta erfarenheterna från&lt;br&gt;tillämpningen av den då nya bestämmelsen om vidgade möjligheter till&lt;br&gt;gemensam vårdnad (bet. 1990/91:LU13 s. 23 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Vårdnadstvistutredningen anför finns det flera skäl som talar för&lt;br&gt;att umgänget mellan barnet och en förälder som inte bor tillsammans&lt;br&gt;med det skall kunna regleras även i de fall då föräldrarna har gemensam&lt;br&gt;vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan alltså den förälder som inte bor tillsammans med&lt;br&gt;barnet inte få ett domstolsavgörande beträffande umgänge, om föräld-&lt;br&gt;rarna har gemensam vårdnad om barnet. Vill föräldern få umgänget&lt;br&gt;reglerat, måste han eller hon begära att få ensam vårdnad och i andra&lt;br&gt;hand, för den händelse vårdnaden tillerkänns den andra föräldern, yrka&lt;br&gt;umgänge med barnet. Genom detta förfarande kan föräldern visserligen&lt;br&gt;få till stånd ett av domstol reglerat och verkställbart umgänge, men&lt;br&gt;föräldern riskerar samtidigt att gå miste om sin del i vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de flesta föräldrar är det svårt att acceptera att förlora vårdnaden&lt;br&gt;om barnet. En förälder har många gånger lättare att acceptera att den&lt;br&gt;andra föräldern får hand om den dagliga omsorgen om barnet, om den&lt;br&gt;gemensamma vårdnaden kan bestå. En ordning som den nu diskuterade&lt;br&gt;skulle därför kunna bredda vägen för en ökad användning av gemensam&lt;br&gt;vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att införa en sådan ordning talar också det här framlagda förslaget&lt;br&gt;att gemensam vårdnad skall kunna komma i fråga även i de fall då en&lt;br&gt;förälder motsätter sig denna vårdnadsform (se avsnitt 9.1). Man kan i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana fall inte bortse från risken att det kan bli svårt för föräldrarna att Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;komma överens om umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Vårdnadstvistutredningen som Pappagruppen föreslår att det&lt;br&gt;skall bli möjligt för domstolen att besluta om umgänge även i de fall då&lt;br&gt;föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet. En mycket stor majoritet&lt;br&gt;av remissinstanserna ställer sig bakom förslagen. Regeringen är av&lt;br&gt;samma mening. En sådan ordning bör därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Individuellt anpassat umgänge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inga lagstiftningsåtgärder behöver&lt;br&gt;vidtas för att betona vikten av att beslut om umgänge präglas av&lt;br&gt;flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning: Överensstämmer med reg-&lt;br&gt;eringens (se betänkandet s. 90 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vårdnadstvistutredningens bedömning får starkt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En fråga som Vårdnadstvist-&lt;br&gt;utredningen fått åtskilliga synpunkter på och som återkommande be-&lt;br&gt;handlats i lagförarbeten är flexibiliteten i besluten om umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen lämnar i betänkandet en utförlig redogörelse&lt;br&gt;för de uttalanden som gjorts i olika lagstiftningsärenden om betydelsen&lt;br&gt;av att umgängesfrågan bedöms med utgångspunkt i omständigheterna i&lt;br&gt;det enskilda fallet och vikten av att umgänget blir individuellt anpassat&lt;br&gt;och flexibelt (se betänkandet s. 95). Också Högsta domstolen har tagit&lt;br&gt;avstånd från schablonmässigt bestämda umgängestider och framhållit be-&lt;br&gt;tydelsen av att prövningen företas under beaktande av omständigheterna&lt;br&gt;i det särskilda fallet (NJA 1988 s. 559).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår med styrka av forarbetsuttalanden i en rad lagstiftnings-&lt;br&gt;ärenden och av Högsta domstolens nämnda avgörande att domstolen&lt;br&gt;skall beakta de särskilda omständigheter som föreligger i varje enskilt&lt;br&gt;fall och besluta om umgänge efter vad som är bäst för just det barn som&lt;br&gt;är i fråga. Detta understryks dessutom av det tillägg om hänsynstagande&lt;br&gt;till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad som införts&lt;br&gt;genom lagstiftning år 1995. Vidare bör det förslag beträffande avtal om&lt;br&gt;vårdnad m.m. som läggs fram här kunna bidra till en mer flexibel&lt;br&gt;reglering av umgänget (se avsnitt 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden delar regeringen Vårdnadstvistutredningens upp-&lt;br&gt;fattning att det inte finns skäl att nu vidta några åtgärder för att&lt;br&gt;ytterligare betona vikten av att regleringen av umgänget präglas av&lt;br&gt;flexibilitet och de övriga hänsynstaganden som berörts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Annan kontakt än umgänge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon regel om att&lt;br&gt;domstol i särskilda fall skall kunna besluta om annan kontakt än&lt;br&gt;umgänge mellan barnet och en förälder som barnet inte bor&lt;br&gt;tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: I särskilda fall skall domstolen&lt;br&gt;kunna besluta om annan kontakt än umgänge (se betänkandet s. 90 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnar det utan invändning. Några remiss-&lt;br&gt;instanser, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt och Socialstyrelsen, av-&lt;br&gt;styrker förslaget. Riksdagens ombudsmän anför att det inte är uteslutet&lt;br&gt;att en dom där en förälder ålagts att hålla viss kontakt med sitt barn&lt;br&gt;skulle kunna verkställas enligt reglerna i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är tveksamt om ett beslut&lt;br&gt;om umgänge i Sverige kan omfatta annan kontakt än direkt umgänge,&lt;br&gt;t.ex. kontakt genom brev eller telefonsamtal. En majoritet av remiss-&lt;br&gt;instanserna ställer sig bakom Vårdnadstvistutredningens förslag om en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse av innebörd att en domstol skall få besluta om&lt;br&gt;även annan kontakt än umgänge. Några remissinstanser uttalar&lt;br&gt;emellertid tveksamhet och anför bl.a. att annan kontakt än umgänge inte&lt;br&gt;lämpar sig för den detaljreglering som förslaget innebär. Vidare anförs&lt;br&gt;att förslaget inte överensstämmer med de allmänna strävandena att&lt;br&gt;underlätta för föräldrar att nå samförståndslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark gäller sedan den 1 januari 1996 att statsamtet (en&lt;br&gt;administrativ myndighet) i särskilda fall kan besluta om annan kontakt&lt;br&gt;än fysiskt umgänge (t.ex. kontakt genom brev eller telefon) mellan&lt;br&gt;barnet och den förälder som barnet inte bor tillsammans med (se&lt;br&gt;betänkandet s. 194 för en närmare redogörelse för de danska reglerna).&lt;br&gt;I Finland gäller sedan år 1984 att domstol kan besluta om arman kontakt&lt;br&gt;än direkt umgänge (se betänkandet s. 202 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel av det slag som Vårdnadstvistutredningen föreslår skulle&lt;br&gt;kunna tillämpas exempelvis när en direkt kontakt mellan barnet och den&lt;br&gt;särlevande föräldern kan vara skadlig. Den skulle också kunna tillämpas&lt;br&gt;när barnet bor långt ifrån den ena föräldern eller när det av andra skäl&lt;br&gt;är svårt att få till stånd ett regelbundet umgänge. Detta skulle kunna&lt;br&gt;vara värdefullt för barnet. Samtidigt har den kritik som framförts mot&lt;br&gt;förslaget skäl för sig. Man kan inte heller bortse från risken för att&lt;br&gt;alltför detaljerade föreskrifter kan minska samarbetsviljan hos för-&lt;br&gt;äldrarna. Något underlag för att bedöma hur regleringen slagit ut i våra&lt;br&gt;nordiska grannländer finns inte; de danska reglerna har varit i kraft&lt;br&gt;förhållandevis kort tid och någon redogörelse för erfarenheterna av den&lt;br&gt;finländska regleringen lämnas inte i Vårdnadstvistutredningens betänk-&lt;br&gt;ande. Regeringen är mot den bakgrunden inte beredd att i detta lag-&lt;br&gt;stiftningsärende föreslå en lagbestämmelse om annan kontakt än um-&lt;br&gt;gänge. Ingenting hindrar naturligtvis att föräldrarna kommer överens&lt;br&gt;om annan kontakt än umgänge och att frågan om sådan kontakt tas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i de samarbetssamtal som skall erbjudas föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Umgängesavdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bidragsskyldig förälder som haft barnet&lt;br&gt;hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn&lt;br&gt;eller under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela&lt;br&gt;dygn skall få göra ett avdrag från det underhållsbidrag som han&lt;br&gt;eller hon skall betala. (7 kap. 4 § foräldrabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regler skall gälla för rätten till umgängesavdrag vid&lt;br&gt;återbetalning enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93:s (UBU&lt;br&gt;-93) förslag: En bidragsskyldig förälder som haft barnet hos sig under&lt;br&gt;minst sex hela dygn under en kalendermånad skall få göra ett avdrag&lt;br&gt;från det underhållsbidrag som han eller hon skall betala (se betänkandet&lt;br&gt;s. 343 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pappagruppens förslag: I reglerna för underhållsbidrag bör större&lt;br&gt;skillnader göras mellan dem som aldrig har sitt barn hos sig och dem&lt;br&gt;som tar en betydande del av ansvaret. I stället bör ”utgångsnivåerna”&lt;br&gt;för underhållsbidrag höjas (se promemorian s. 12 och 114).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker UBU -93:s&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan invändning. Socialstyrelsen och Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket (RFV) avstyrker förslaget. Ett par remissinstanser, RFV&lt;br&gt;och Försäkringsanställdas förbund, påpekar att rätten till umgänges-&lt;br&gt;avdrag kan vålla konflikter och minska föräldrarnas samarbetsvilja.&lt;br&gt;RFV anför vidare att umgängesavdragen är dyra att administrera och att&lt;br&gt;förslaget kommer att innebära en påtaglig ökning av den redan nu om-&lt;br&gt;fattande administrationen. Försäkringsanställdas förbund framför liknan-&lt;br&gt;de synpunkter. Riksskatteverket påpekar att umgängesavdrag kan göras&lt;br&gt;gällande även vid verkställighet och att den föreslagna ordningen&lt;br&gt;sannolikt komma att innebära fler yrkanden om umgängesavdrag. Ett&lt;br&gt;par remissinstanser, bl.a. RFV, är tveksamma till om förslaget verkli-&lt;br&gt;gen kommer att stimulera till ett vardagsumgänge. Några remiss-&lt;br&gt;instanser tar upp dygnsberäkningen. Karlskrona kommun och Um-&lt;br&gt;gängesrättsFöräldrarnas Riksförening anser att även ankomstdag och av-&lt;br&gt;resedag skall berättiga till umgängesavdrag och Stockholms stad anser&lt;br&gt;att beräkningen bör spegla det verkliga umgängets omfattning och&lt;br&gt;därför anknyta till dagar i stället för till dygn. Riksförbundet Barnens&lt;br&gt;Rätt i Samhället (BRIS) förordar en övergång från kalenderdygnsberäk-&lt;br&gt;ning till 24-timmarsberäkning. BRIS anser vidare att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att räkna ihop umgängestid under flera kalendermånader. De&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig över Pappagruppens förslag avstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: När barnet vistas hos en bidragsskyldig förälder har den&lt;br&gt;föräldern vissa kostnader för barnet utöver det underhållsbidrag som&lt;br&gt;han eller hon skall betala. Samtidigt har den andra föräldern minskade&lt;br&gt;kostnader för barnet. Har den bidragsskyldiga föräldern haft barnet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn, får föräldern Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;när han eller hon fullgör sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig ett&lt;br&gt;avdrag. Avdraget uppgår till 1/40 av det månatliga underhållsbidraget&lt;br&gt;för varje helt dygn av barnets vistelse (7 kap. 4 § första stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken). Om det föreligger särskilda skäl kan domstol förordna om&lt;br&gt;andra villkor för avdragsrätten (7 kap. 4 § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bidragsskyldiga föräldern kan göra gällande rätten till umgänges-&lt;br&gt;avdrag även när han eller hon fullgör sin återbetalningsskyldighet enligt&lt;br&gt;lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Umgängesavdraget bestäms då&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i 7 kap. 4 § första stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rätten till umgängesavdrag utnyttjas&lt;br&gt;i dag i ganska liten utsträckning och kan i vissa fall orsaka konflikter&lt;br&gt;mellan föräldrarna. En första fråga är därför om umgängesavdragen bör&lt;br&gt;vara kvar eller inte. Med hänsyn till vikten av att barnet har nära och&lt;br&gt;goda kontakter även med den förälder som barnet inte bor tillsammans&lt;br&gt;med framstår ett borttagande av rätten till kompensation som ett steg i&lt;br&gt;fel riktning. Ser man på situationen för den förälder som barnet bor hos&lt;br&gt;är det inte heller rättvist eller rimligt att underhållsbidrag utgår med&lt;br&gt;samma belopp när barnet vistas hos den bidragsskyldige i viss&lt;br&gt;omfattning. Regeringen anser därför, i likhet med UBU -93, att rätten&lt;br&gt;till umgängesavdrag bör vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgängesmönstren har förändrats sedan rätten till umgängesavdrag&lt;br&gt;infördes för drygt 15 år sedan. Många barn vistas i dag i stor om-&lt;br&gt;fattning hos den förälder som barnet inte bor hos. Det är emellertid inte&lt;br&gt;alltid så att vistelsen omfattar fem hela dygn i följd. I vissa fall är inte&lt;br&gt;heller så långa vistelseperioder den bästa lösningen för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UBU -93 föreslår att en bidragsskyldig förälder skall få tillgodoräkna&lt;br&gt;sig umgängesavdrag även om umgänget inte varat under en samman-&lt;br&gt;hängande period. De flesta remissinstanser är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Regeringen anser att ett mer flexibelt system går bättre ihop med den&lt;br&gt;grundläggande principen om barnets bästa. Förslaget ligger också väl i&lt;br&gt;linje med vad regeringen i inledningen uttalat om vikten av att barnet&lt;br&gt;får träffa föräldern ofta och i vardagssituationer. Regeringen ställer sig&lt;br&gt;därför bakom grundprincipen i UBU -93:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då vilka villkor som skall ställas för avdragsrätten i fram-&lt;br&gt;tiden. UBU -93 bedömer det som rimligt att man knyter rätten till att&lt;br&gt;barnet har vistats hos den bidragsskyldige under ett visst antal dygn&lt;br&gt;under en bestämd tidsperiod. Vårdnadstvistutredningen anser att det&lt;br&gt;finns anledning att överväga en ordning som innebär att umgänges-&lt;br&gt;avdrag får göras för varje helt dygn som umgänge ägt rum (se&lt;br&gt;betänkandet s. 111 f.). Pappagruppen berör inte villkoren för avdrags-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väl känt att rätten till umgängesavdrag kan vålla konflikter och&lt;br&gt;minska samarbetsviljan mellan föräldrarna. Regeringen delar därför&lt;br&gt;UBU -93 :s uppfattning att avdragssystemet i framtiden i första hand bör&lt;br&gt;ta sikte på de fall där den bidragsskyldige har störst behov av avdrag,&lt;br&gt;nämligen när barnet visats hos honom eller henne i stor omfattning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en remissinstans påpekar får kravet på vistelsens omfattning sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigt inte ställas så högt att det blir fråga om ett s.k. växelvis boende, Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;dvs. att barnet är varaktigt bosatt hos var och en av föräldrarna. I den&lt;br&gt;situationen är normalt ingen av föräldrarna skyldig att betala underhålls-&lt;br&gt;bidrag till barnet och något umgängesavdrag kan således inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan växelvis boende och&lt;br&gt;umgänge. Bor barnet i stort sett lika mycket hos var och en av&lt;br&gt;föräldrarna torde det normalt vara fråga om ett växelvis boende. Inte&lt;br&gt;endast tiden för barnets vistelse hos resp, förälder utan även andra&lt;br&gt;omständigheter, t.ex. hur barnets försörjning fördelats mellan föräld-&lt;br&gt;rarna och var barnet förvarar sina tillhörigheter, är emellertid av bety-&lt;br&gt;delse vid bedömningen (prop. 1978/79:12 s. 92, 157 f. och 197, bet.&lt;br&gt;1983/84:LU18 s. 13, prop. 1995/96:208 s. 86, RH 1993:64 och FÖD&lt;br&gt;1988:23, jfr dock bet. 1996/97:SfU3 s.12.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det liksom UBU -93 som rimligt att avdrag får&lt;br&gt;göras när barnets vistelse uppgår till minst sex hela dygn under en&lt;br&gt;kalendermånad. Det är då normalt inte fråga om ett växelvis boende,&lt;br&gt;även om så ibland kan vara fallet. Samtidigt är behovet av kompen-&lt;br&gt;sation stort vid ett så omfattande umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. Socialstyrelsen, RFV och Uddevalla kommun anför skulle&lt;br&gt;emellertid UBU -93:s förslag leda till försämringar för vissa bidrags-&lt;br&gt;skyldiga, nämligen för dem som har sitt barn hos sig under fem dygn i&lt;br&gt;en följd men inte under sex dygn under en kalendermånad och för dem&lt;br&gt;som visserligen har sitt barn hos sig under en sammanhängande period&lt;br&gt;om sex hela dygn men där umgängesperioden sträcker sig över ett&lt;br&gt;månadsskifte. I enlighet med vad Uddevalla kommun föreslår anser&lt;br&gt;regeringen därför att den nuvarande rätten till avdrag vid umgänge&lt;br&gt;under minst fem sammanhängade dygn bör gälla parallellt med den mer&lt;br&gt;flexibla ordning som UBU -93 föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser tar upp frågan om dygnsberäkning. I dag räk-&lt;br&gt;nas avdrag endast för fullbordade kalenderdygn (dvs. kl. 00.00-24.00).&lt;br&gt;Det dygn barnet överlämnas från den ena föräldern till den andra ger&lt;br&gt;alltså inte någon rätt till umgängesavdrag. Detta kan visserligen framstå&lt;br&gt;som orättvist i enskilda fall. Kalenderdygnsberäkningen har emellertid&lt;br&gt;den fördelen att det sällan får betydelse vid vilken tidpunkt på dygnet&lt;br&gt;som barnet skall anses ha överlämnats från den ena föräldern till den&lt;br&gt;andra. Att frångå kalenderdygnsberäkningen skulle kunna ge upphov till&lt;br&gt;konflikter mellan föräldrarna angående vistelsens längd. Det skulle&lt;br&gt;också innebära att systemet över huvud taget blev alltför detaljreglerat.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att kalenderdygnsberäkningen bör vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om umgängesavdrag finns inte endast i foräldrabalken&lt;br&gt;utan, som nämnts ovan, även i lagen om underhållsstöd. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i den lagen bör ändras i enlighet med vad som föreslås be-&lt;br&gt;träffande foräldrabalken. Den föreslagna regleringen kommer annars&lt;br&gt;inte att gälla för det stora antal bidragsskyldiga som är återbetalnings-&lt;br&gt;skyldiga mot staten för underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 Resekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den förälder som barnet bor hos skall ta del&lt;br&gt;i de resekostnader som kan uppkomma i samband med att barnet&lt;br&gt;umgås med den andra föräldern. Bidragsskyldigheten skall&lt;br&gt;bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas&lt;br&gt;ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. (6 kap. 15 b §&lt;br&gt;första stycket foräldrabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UBU -93:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;(se betänkandet s. 321 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan invändning. Svea hovrätt och Föreningen jurister vid&lt;br&gt;Sveriges allmänna advokatbyråer avstyrker förslaget och Malmö tingsrätt&lt;br&gt;ställer sig tveksam. Domstolsverket motsätter sig att nya mål tillförs&lt;br&gt;domstolarna. Länsrätten i Uppsala län påpekar att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om resekostnader kommer att leda till fler processer i så-&lt;br&gt;väl tingsrätt som länsrätt. Några remissinstanser, bl.a. Domstolsverket&lt;br&gt;och Svea hovrätt, anför att regleringen kan ge upphov till tvister av så-&lt;br&gt;väl praktisk som ekonomisk natur och försvåra lösningar av umgänges-&lt;br&gt;frågan. Riksskatteverket anför att ett domstolsförordnande där det&lt;br&gt;fastställs hur barnets föräldrar skall ta del i resekostnaderna inte torde&lt;br&gt;kunna verkställas; det krävs en särskild fullgörelsedom. Verket anför&lt;br&gt;vidare att föräldrarnas överskott kan komma att tas i anspråk vid&lt;br&gt;löneexekution och att kostnaderna för barns resor inte beaktas vid&lt;br&gt;beräkning av förbehållsbelopp vid löneutmätning. Domstolsverket på-&lt;br&gt;pekar att jämkning måste kunna ske vid ändrade förhållanden. Malmö&lt;br&gt;tingsrätt och BRIS anser att fördelningen av resekostnader skall kunna&lt;br&gt;prövas av domstol även i de fall då föräldrarna är ense om umgänget i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Problemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förälder som barnet skall umgås med är bosatt på en annan ort&lt;br&gt;än barnet, är det normalt förenat med särskilda kostnader att utöva&lt;br&gt;umgänget. Det kan vara fråga om resekostnader för barnet eller för&lt;br&gt;någon av föräldrarna, ibland för flera personer vid varje umgänges-&lt;br&gt;tillfälle. Är barnet litet kan det vara nödvändigt att någon av föräldrarna&lt;br&gt;eller någon annan vuxen följer med barnet under resan. Om den förälder&lt;br&gt;som barnet skall umgås med reser till den ort där barnet bor, kan det bli&lt;br&gt;fråga om kostnader för både resa och övernattning. Någon rätt för den&lt;br&gt;förälder som har utgifter för resa och andra kostnader att fa ersättning&lt;br&gt;från den andra föräldern finns inte. Den rätt till avdrag på underhålls-&lt;br&gt;bidrag som föreskrivs i 7 kap. 4 § foräldrabalken är så begränsad att&lt;br&gt;avdraget på sin höjd ger den bidragsskyldige kompensation för extra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifter för mat till barnet och andra kostnader for barnet under Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foräldrabalken innehåller inte någon bestämmelse som reglerar för-&lt;br&gt;äldrarnas ansvar för de resekostnader som nu nämnts. I rättspraxis har&lt;br&gt;resekostnader beaktats i samband med fastställande av underhållsbidrag&lt;br&gt;(NJA 1992 s. 93). I mål om umgänge har Högsta domstolen uttalat att&lt;br&gt;föreskrifter som domstolen meddelar rörande umgänget i undantagsfall&lt;br&gt;kan innefatta t.ex. hur resekostnader och andra utgifter i samband med&lt;br&gt;umgänget skall fördelas (NJA 1990 s. 219).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har betonats är det av stor betydelse att barnet har nära&lt;br&gt;och goda relationer till båda sina föräldrar, även om föräldrarna inte&lt;br&gt;lever tillsammans. Geografiska avstånd och därmed förenade resekost-&lt;br&gt;nader kan medföra att barnet inte far möjlighet att umgås i den&lt;br&gt;utsträckning som är önskvärd med den förälder som barnet inte bor hos.&lt;br&gt;Det rådande rättsläget har länge ansetts otillfredsställande och&lt;br&gt;lagstiftning har övervägts i olika sammanhang (se t.ex. bet. 1995/96:LU2&lt;br&gt;och 1996/97:SfU3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgänget mellan barnet och den förälder som bor på en annan ort kan&lt;br&gt;underlättas ekonomiskt på huvudsakligen två sätt. Ett sätt är att införa&lt;br&gt;någon form av stöd från det allmänna för umgängesresor. Ett annat sätt&lt;br&gt;är att se till att föräldrarnas gemensamma ekonomiska resurser utnyttjas&lt;br&gt;mer effektivt än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur ett stöd från det allmänna utformas medför det stora&lt;br&gt;kostnader. Den finansiella situationen i landet medger inte en sådan&lt;br&gt;reform. 1 de fall då en förälder helt saknar ekonomiska resurser kan&lt;br&gt;dock bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon landsomfattande undersökning av hur vanligt det är att&lt;br&gt;föräldrar som inte bor tillsammans delar på de resekostnader som&lt;br&gt;uppkommer i samband med umgänge finns inte. En undersökning som&lt;br&gt;UBU -93 omnämner tyder dock på att föräldrarna oftast inte delar på&lt;br&gt;resekostnaderna (se betänkandet s. 325 och 333). Allmänt sett torde&lt;br&gt;därför en förbättring kunna komma till stånd, om båda föräldrarnas&lt;br&gt;ekonomiska förmåga kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att foräldrabalken inte innehåller några bestämmelser som reglerar&lt;br&gt;föräldrarnas inbördes ansvar för resekostnader i samband med umgänge&lt;br&gt;innebär att det, om saken ställs på sin spets, är den förälder som vill att&lt;br&gt;umgänge skall komma till stånd som måste bekosta resorna. Eftersom&lt;br&gt;umgänget i första hand sker i barnet intresse är det svårt att principiellt&lt;br&gt;motivera en sådan ordning. Regler om att föräldrarna i större ut-&lt;br&gt;sträckning skall dela på resekostnaderna skulle ytterligare betona att för-&lt;br&gt;äldrarna har ett gemensamt ansvar för sina barn. Det kan visserligen&lt;br&gt;hävdas att sådana regler kan leda till att en förälder avstår från att flytta&lt;br&gt;till en annan ort. Detta är emellertid inte ett tillräckligt vägande argu-&lt;br&gt;ment mot en reglering. Att föräldrarna bor nära varandra är i sig i regel&lt;br&gt;bra för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som några remissinstanser påpekar är det viktigt att undvika en onödig&lt;br&gt;detaljreglering. Den totala bristen på reglering av resekostnadsfrågan&lt;br&gt;medför emellertid att det bland föräldrar råder oklarhet om vad som&lt;br&gt;gäller. Klarläggande regler skulle sannolikt många gånger kunna&lt;br&gt;underlätta för föräldrarna att komma överens om umgänget och undan-&lt;br&gt;röja en anledning till konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda delar regeringen UBU -93 :s uppfattning&lt;br&gt;att foräldrabalken bör reglera fördelningen av resekostnader m.m. mellan&lt;br&gt;föräldrarna. Därmed är inte sagt att varje kostnad, oavsett storlek, skall&lt;br&gt;fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om en bestämmelse om resekostnader bör införas&lt;br&gt;även för det fallet att barnet bor växelvis hos föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte framkommit att dessa fall i praktiken vållar sådana&lt;br&gt;problem att det finns behov av en lagregel. I många fall av växelvis&lt;br&gt;boende torde föräldrarna bo så nära varandra att några resekostnader inte&lt;br&gt;uppkommer. I andra fall kan föräldrarna som regel förväntas komma&lt;br&gt;överens om resekostnadernas fördelning. Någon lagreglering framstår&lt;br&gt;mot denna bakgrund inte som nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild regel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UBU -93 diskuterar möjligheten att beakta resekostnaderna i samband&lt;br&gt;med att ett underhållsbidrag till barnet bestäms. Som utredningen fram-&lt;br&gt;håller är en sådan ordning förenad med vissa nackdelar. Den innebär&lt;br&gt;t.ex. inte någon lättnad för en förälder som saknar förmåga att bidra till&lt;br&gt;sitt barns försörjning. En sådan lösning ligger inte heller i linje med den&lt;br&gt;reform av samhällsstödet till barn till särlevande föräldrar som nyligen&lt;br&gt;genomförts och som inneburit att underhållsbidrag inte behöver fast-&lt;br&gt;ställas i lika många fall som tidigare (prop. 1995/96:208, bet.&lt;br&gt;1996/97:SfU3, rskr. 1996/97:21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som UBU -93 föreslår bör det därför införas en särskild regel i&lt;br&gt;foräldrabalken om hur resekostnader skall fördelas mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningsmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då efter vilken metod resekostnaderna skall fördelas. I huvud-&lt;br&gt;sak två metoder är tänkbara. Den ena, ”kvotdelningsmetoden”, föreslås&lt;br&gt;av UBU -93. Den innebär att kostnaderna fördelas efter resp, förälders&lt;br&gt;förmåga med tillämpning av i huvudsak samma principer som när under-&lt;br&gt;hållsbidrag bestäms. Den andra tänkbara metoden, ”hälftendelnings-&lt;br&gt;metoden”, innebär att kostnaderna delas på mitten. Den metoden föreslås&lt;br&gt;av Föreningen Söndagsbarn i Stockholm. Även andra har varit inne på&lt;br&gt;en sådan enklare metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet mellan de båda metoderna är i stor utsträckning ett val mellan å&lt;br&gt;ena sidan största möjliga rättvisa och å andra sidan enkelhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälftendelningsmetoden är enkel att förstå och att tillämpa men tar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte hänsyn till de ekonomiska förhållandena och innebär därför inte ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;optimalt utnyttjande av föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tung invändning mot hälftendelningsmetoden är att den avgjort Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;missgynnar den av föräldrarna som är ekonomiskt sämst ställd. Det kan&lt;br&gt;framstå som stötande om en förälder som lever under små omstän-&lt;br&gt;digheter och som har barnet boende hos sig skall bidra med hälften av&lt;br&gt;resekostnaderna för barnets umgänge med en ekonomiskt betydligt bättre&lt;br&gt;ställd förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvotdelningsmetoden tar uppenbarligen bättre hänsyn till föräldrarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden i det enskilda fallet. På så sätt utnyttjas deras&lt;br&gt;ekonomiska förmåga på bästa möjliga sätt. En kvotdelningsmetod stäm-&lt;br&gt;mer också bättre överens med grundprincipen i foräldrabalken att&lt;br&gt;föräldrar har ett gemensamt ansvar för sina barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En invändning mot kvotdelningsmetoden är att den kan vara svår att&lt;br&gt;tillämpa för föräldrarna om de själva vill bestämma om resekostnaderna.&lt;br&gt;Beräkningarna blir med nödvändighet ganska komplicerade. Detta beror&lt;br&gt;emellertid mindre på själva fördelningsmetoden i sig än på den&lt;br&gt;detaljerade beräkningen av resp, förälders ekonomiska förmåga som blir&lt;br&gt;följden om samma principer tillämpas på resekostnaderna som på under-&lt;br&gt;hållsbidragen. En möjlighet är därför att beträffande resekostnaderna&lt;br&gt;använda en modifierad förmågeberäkning som i större utsträckning&lt;br&gt;bygger på schabloner. För underhållsbidragens del föreslår UBU -93 en&lt;br&gt;sådan ändring. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Om&lt;br&gt;en kvotdelningsmetod väljs för fördelningen av resekostnader, bör&lt;br&gt;beräkningen av den ekonomiska förmågan så långt som möjligt bygga på&lt;br&gt;samma principer som gäller för underhållsbidrag. Mot bakgrund av det&lt;br&gt;arbete som pågår finns det inte tillräckliga skäl att här överväga en&lt;br&gt;schabloniserad metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svårigheter som kan föreligga att fördela resekostnaderna måste&lt;br&gt;vidare ses mot bakgrund av de övriga förslag som regeringen nu lägger&lt;br&gt;fram. Enligt vad regeringen föreslår skall kommunerna sörja för att&lt;br&gt;föräldrar far hjälp med att träffa avtal om umgänge, varvid frågan om&lt;br&gt;fördelningen av resekostnader ofta ingår som en del (se avsnitt 15).&lt;br&gt;Föräldrarna kan naturligtvis också fa hjälp med att lösa frågor om&lt;br&gt;resekostnadernas fördelning av en advokat eller någon annan juridisk&lt;br&gt;rådgivare. Föräldrarnas avtal gäller till dess att ett nytt avtal träffas eller&lt;br&gt;frågan avgörs av domstol. Frågan om resekostnadernas fördelning är&lt;br&gt;alltså inte något som föräldrarna behöver diskutera vid varje enskilt&lt;br&gt;umgängestillfalle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen metod är idealisk. Vid en samlad bedömning anser regeringen&lt;br&gt;dock att övervägande skäl talar för kvotdelningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föredrar emellertid en delvis annorlunda teknik än den&lt;br&gt;UBU -93 föreslår. Enligt utredningens förslag skall var och en av för-&lt;br&gt;äldrarna efter sin förmåga i skälig omfattning ta del i resekostnaderna.&lt;br&gt;En sådan teknik kan enligt regeringen skapa oklarhet särskilt i de fall&lt;br&gt;där föräldrarna inte ens tillsammans har förmåga att svara för rese-&lt;br&gt;kostnaderna. Bättre synes då vara att utgå från att en av föräldrarna&lt;br&gt;svarar för resekostnaderna och ålägga den andra föräldern en skyldighet&lt;br&gt;att ta del i dem. Gjorda undersökningar tyder på att det som regel är den&lt;br&gt;förälder som barnet inte bor hos som i dag svarar för resekostnaderna, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om föräldrarna inte kan komma överens. Det framstår även i övrigt som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en naturlig ordning att lägga det primära betalningsansvaret på den Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;föräldern. Det bör därför föreskrivas att den andra föräldern på visst sätt&lt;br&gt;skall ta del i resekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om den valda metoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid fördelningen av resekostnaderna bör alltså vara&lt;br&gt;föräldrarnas ekonomiska förmåga. Som sagts tidigare bör den förälder&lt;br&gt;som barnet skall umgås med ha det primära ansvaret för kostnaderna.&lt;br&gt;Den andra föräldern skall ta del av dem i den mån hans eller hennes&lt;br&gt;ekonomiska förmåga så tillåter. Saknar den förälder som barnet bor hos&lt;br&gt;förmåga att stå för någon del av resekostnaderna, skall den föräldern inte&lt;br&gt;heller vara skyldig att göra det. Detta ligger i linje med vad som i dag&lt;br&gt;gäller beträffande föräldrars skyldighet att betala underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett enkelt fall kan följande metod användas vid fördelningen av rese-&lt;br&gt;kostnaderna. Varje förälders nettoinkomst efter skatt beräknas. Härifrån&lt;br&gt;dras förbehållsbelopp för förälderns egen försörjning samt för underhåll&lt;br&gt;åt barn och eventuell make eller sambo. Det belopp som återstår&lt;br&gt;representerar resp, förälders överskott. Resekostnaderna fördelas därefter&lt;br&gt;proportionellt mellan föräldrarna efter överskottsbeloppens storlek. Den&lt;br&gt;förälder som bor tillsammans med barnet svarar för den del av kostna-&lt;br&gt;derna som faller på honom eller henne. Bidraget far dock inte inkräkta&lt;br&gt;på det belopp som förbehållits denna förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om den beräkningsmetod som här skisserats bör&lt;br&gt;preciseras närmare i lagen. Med hänsyn till att i huvudsak de angivna&lt;br&gt;principerna redan i dag tillämpas vid beräkning av underhållsbidrag, och&lt;br&gt;att ledning alltså kan hämtas från det området, anser regeringen att detta&lt;br&gt;inte är nödvändigt. Man kan inte heller utan vidare lita till att mate-&lt;br&gt;matiska beräkningar och detaljerade föreskrifter i alla fall ger ett rätt-&lt;br&gt;visande resultat. Omständigheterna i de enskilda fallen är så varierande&lt;br&gt;att ett ganska stort utrymme måste lämnas åt mera skönsmässiga&lt;br&gt;överväganden vid förmågebedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om andra omständigheter än de rent ekonomiska&lt;br&gt;bör beaktas vid fördelningen av resekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet som i och för sig skulle kunna beaktas är an-&lt;br&gt;ledningen till att barnet och den särlevande föräldern bor på olika orter.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör detta dock normalt inte vägas in vid&lt;br&gt;bedömningen. Risken är annars att resor i vissa fall inte skulle komma&lt;br&gt;till stånd i den omfattning som skulle vara ekonomiskt möjlig, om man&lt;br&gt;kunde utnyttja den ekonomiska förmågan hos båda föräldrarna. Detta&lt;br&gt;skulle stämma dåligt överens med den grundläggande principen att&lt;br&gt;umgänge tar sikte på barnets behov av kontakt med båda sina föräldrar&lt;br&gt;och att det är barnets intresse som står i centrum. Ett sådant hänsyns-&lt;br&gt;tagande skulle dessutom kunna ge upphov till konflikter mellan föräld-&lt;br&gt;rarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid finnas situationer då det skulle framstå som mindre&lt;br&gt;lämpligt att inte alls ta hänsyn till anledningen till att föräldern och&lt;br&gt;barnet bor långt ifrån varandra. En sådan situation kan vara att en av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrarna utan godtagbara skäl flyttar långt bort. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall kan omständigheterna vara sådana att det framstår&lt;br&gt;som skäligt att fördela resekostnaderna på ett annat sätt än enligt den&lt;br&gt;föreslagna huvudprincipen. Regeringen anser därför att det bör finnas&lt;br&gt;utrymme för att ta hänsyn även till annat än föräldrarnas ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden, även om det innebär att barnets intresse av att träffa en&lt;br&gt;förälder i vissa fall far underordnas andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka kostnader skall beaktas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts bör beräkningsnormema inte preciseras i lagtexten.&lt;br&gt;Detaljfrågorna bör sålunda kunna överlämnas åt partema och rätts-&lt;br&gt;tillämpningen. Regeringen ser dock anledning att beröra några av de&lt;br&gt;frågor som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kostnaderna skall fördelas mellan föräldrarna bör kostnaderna&lt;br&gt;vara av någon betydenhet. Inte endast kostnader för resor inom landet&lt;br&gt;utan även kostnader för resor utom landet bör självfallet fördelas. Endast&lt;br&gt;nödvändiga kostnader bör i regel beaktas. Som regel far man utgå från&lt;br&gt;att billigaste färdsätt med allmänna kommunikationer används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer något till dessa frågor i författningskom-&lt;br&gt;mentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller andra frågor som rör bamet är det önskvärt att&lt;br&gt;föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt kommer överens om de&lt;br&gt;ekonomiska frågor som är förenade med umgänget. Om de inte kan&lt;br&gt;komma överens, har de enligt rättspraxis möjlighet att i undantagsfall fa&lt;br&gt;dessa frågor prövade av domstol i mål om umgänge (se NJA 1990&lt;br&gt;s. 219).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som några remissinstanser påpekar skulle en ökad möjlighet att få&lt;br&gt;frågan om resekostnader reglerad av domstol leda till fler processer. Det&lt;br&gt;finns emellertid skäl som talar för att domstolarna oftare än som sker i&lt;br&gt;dag bör besluta om resekostnadernas fördelning. Med den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om fördelning av resekostnaderna är det helt naturligt att&lt;br&gt;domstolen kan fatta beslut i frågan. Sålunda finns inte anledning att&lt;br&gt;domstol fortsättningsvis skall kunna pröva denna fråga bara i undantags-&lt;br&gt;fall. Ett sådant beslut behöver för övrigt inte ha någon negativ inverkan&lt;br&gt;på föräldrarnas förmåga att samarbeta. I vissa fall måste frågan prövas&lt;br&gt;av domstol just därför att föräldrarna inte kan samarbeta och detta går ut&lt;br&gt;över barnets intresse av umgänge. I andra fall kan domstolens avgörande&lt;br&gt;ha en positiv inverkan genom att det innebär en lösning som båda&lt;br&gt;föräldrarna kan acceptera. Avgörandet kan också tjäna till utgångspunkt&lt;br&gt;för en överenskommelse mellan föräldrarna om de faktiska förhållandena&lt;br&gt;skulle ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens förslag innebar i denna del att det av bl.a. pedago-&lt;br&gt;giska skäl skulle införas en uttrycklig bestämmelse om att domstolen får &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besluta om resekostnaderna. Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår såsom obehövlig. Regeringen har inget att invända mot Lagrådets Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skulle frågan om resekostnadernas för-&lt;br&gt;delning kunna prövas av domstol endast i samband med att domstolen&lt;br&gt;prövade umgängesfrågan i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av resekostnaderna bör behandlas som en del av&lt;br&gt;umgängesfrågan. Även föräldrar som är ense om umgängets omfattning&lt;br&gt;m.m. kan vara oense om resekostnadernas fördelning. Regeringen har&lt;br&gt;svårt att se något bärande skäl till att de inte skulle kunna fa&lt;br&gt;umgängesfrågan prövad endast i den del frågan är tvistig. Med hänsyn&lt;br&gt;till det anförda bör frågan om resekostnadernas fördelning kunna prövas&lt;br&gt;av domstol även om umgänget i övrigt inte är föremål för domstolens&lt;br&gt;prövning. Någon särskild regel om detta behövs inte. Däremot bör&lt;br&gt;uttryckligen av lagen framgå att fördelningen av resekostnader skall&lt;br&gt;anses som en del av umgängesfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att det införs en uttrycklig regel om att&lt;br&gt;ersättning för resekostnader kan yrkas utan stämning i ett mål om&lt;br&gt;umgänge (jfr 17 § fjärde stycket foräldrabalken). Regeringen instämmer&lt;br&gt;i att frågan om resekostnader bör kunna prövas i ett mål om umgänge&lt;br&gt;även om talan därom inte väckts genom stämning. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;regeringen föreslår att det i foräldrabalken införs en uttrycklig be-&lt;br&gt;stämmelse om att resekostnaderna skall anses utgöra en del av&lt;br&gt;umgängesfrågan anser regeringen att någon uttrycklig lagbestämmelse av&lt;br&gt;det slag som Lagrådet har föreslagit inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans tar upp frågan om jämkning vid ändrade förhållanden&lt;br&gt;av vad som bestämts om resekostnadernas fördelning. Hänsynen till&lt;br&gt;barnets bästa och intresset av att belastningen på föräldrarnas ekonomi&lt;br&gt;blir rättvis och från social synpunkt rimlig kräver enligt regeringens&lt;br&gt;mening att bidragsskyldigheten kan anpassas till ändrade förhållanden.&lt;br&gt;Till skillnad från vad som gäller om underhåll (se 7 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket foräldrabalken) bör det vara tillräckligt att bidragsskyldigheten&lt;br&gt;för resekostnader kan jämkas för framtiden. Nedsättning av skyldigheten&lt;br&gt;för förfluten tid torde som regel avse förhållandevis små belopp. Vad&lt;br&gt;gäller höjning för förfluten tid överensstämmer regleringen med vad som&lt;br&gt;gäller om underhåll. Den föreslagna jämkningsmöjligheten bör omfatta&lt;br&gt;såväl domar som avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förälder som barnet skall umgås med har i regel ett intresse av att&lt;br&gt;veta i förväg hur stort belopp den andra föräldern skall bidra med. Om&lt;br&gt;domstolen skall pröva saken kommer avgörandet i sådana fall att fa&lt;br&gt;formen av en fastställelse av betalningsansvaret för resekostnaderna (jfr&lt;br&gt;13 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken). Därvid behöver inte alltid ett&lt;br&gt;bestämt belopp anges. Avgörandet kan t.ex. innebära att resekostnaderna&lt;br&gt;skall fördelas efter kvotdelar. Beslutet torde t.ex. kunna utformas enligt&lt;br&gt;följande. ”NN skall stå för hälften av faktiska kostnader för barnets resa&lt;br&gt;med tåg i andra klass mellan A-stad och B-stad i samband med barnets&lt;br&gt;umgänge med AA, dock för högst tre resor per månad och med högst&lt;br&gt;400 kr per månad.” Den förälder som barnet inte bor tillsammans med&lt;br&gt;måste, om betalning inte sker på frivillig väg, utverka en exekutionstitel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om resekostnader är i huvudsak dispositiva. Det innebär att&lt;br&gt;resekostnaderna omfattas av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande&lt;br&gt;och handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger torde valet av den plats där umgänget skall påbörjas&lt;br&gt;resp, avslutas ha ekonomiska konsekvenser. Detta kan innebära att valet&lt;br&gt;av plats indirekt reglerar hur resekostnaderna skall fördelas. Man kan&lt;br&gt;också tänka sig en reglering som går ut på att den förälder som barnet&lt;br&gt;bor tillsammans med skall bekosta vissa resor för bamen. Hur före-&lt;br&gt;skrifterna skall utformas måste avgöras efter vad som är lämpligt i varje&lt;br&gt;enskilt fall och utifrån det yrkande som framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket tar i sitt remissvar upp frågan om förbehåll för&lt;br&gt;resekostnader vid utmätning av lön. Den frågan har inte behandlats av&lt;br&gt;UBU -93. Underlag för att bedöma om det föreligger ett reellt behov av&lt;br&gt;en ändring i de utsökningsrättsliga reglerna och effekterna av en even-&lt;br&gt;tuell sådan ändring saknas. Regeringen tar därför inte upp frågan nu. Det&lt;br&gt;kan emellertid finnas anledning att återkomma till den i samband med&lt;br&gt;en utvärdering av de nu föreslagna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.7 Kontaktperson vid umgänge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet&lt;br&gt;för domstol att ålägga en kommun att utse en kontaktperson vid&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning: Överensstämmer med reger-&lt;br&gt;ingens (se betänkandet s. 121 f.) utom så till vida att utredningen&lt;br&gt;föreslår att frågan om socialnämndernas skyldighet att utse kontakt-&lt;br&gt;person bör bli föremål för förnyad utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser instämmer i ut-&lt;br&gt;redningens bedömning eller lämnar den utan invändning. Ett par remiss-&lt;br&gt;instanser, bl.a. Socialstyrelsen, framhåller att det är angeläget att frågan&lt;br&gt;om socialnämndernas skyldighet att utse kontaktperson får en snar&lt;br&gt;lösning. Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer pekar&lt;br&gt;på den bristfälliga regleringen av bl.a. kontaktpersoners skyldigheter&lt;br&gt;och anser att det behövs en grundläggande översyn och en reglering av&lt;br&gt;frågan om kontaktpersoner. Sveriges domareförbund anser att en&lt;br&gt;skyldighet för socialnämnderna att utse en kontaktperson vid umgänge&lt;br&gt;bör införas, men motsätter sig inte ytterligare utredning. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Malmöhus län anser att domstolarna bör ha en lagstadgad skyldighet&lt;br&gt;att inhämta yttrande från socialnämnden om dels lämpligheten i att&lt;br&gt;umgänge sker i närvaro av en tredje person, dels möjligheterna att utse&lt;br&gt;en sådan lämplig person. Länsstyrelsen anser vidare att domstol inte&lt;br&gt;skall kunna förordna om umgänge med kontaktperson i strid mot&lt;br&gt;socialnämndens uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: När en domstol beslutar om&lt;br&gt;umgänge kan domstolen föreskriva att umgänget skall ske i närvaro av&lt;br&gt;t.ex. en av socialnämnden utsedd person. Allmän domstol kan emeller-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid inte ålägga en kommun att utse en kontaktperson att närvara vid Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;umgänget (se NJA 1987 s. 15). Om umgänge inte kan komma till stånd&lt;br&gt;i enlighet med domstolens förordnande beroende på att nämnden inte&lt;br&gt;utser någon kontaktperson, kan detta få till följd att umgängesfrågan&lt;br&gt;måste omprövas med utgångspunkt i den ändrade förutsättningen att&lt;br&gt;nämndens medverkan inte kan påräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga är vilka kontakter som bör förekomma mellan&lt;br&gt;domstolen och socialnämnden innan ett beslut om umgänge kombineras&lt;br&gt;med ett förordnande om kontaktperson. Mot bakgrund av att såväl&lt;br&gt;Högsta domstolen (se NJA 1987 s. 15) som Riksdagens ombudsmän (se&lt;br&gt;beslut den 30 augusti 1994, dnr 43-1994) framhållit vikten av att ett&lt;br&gt;förordnande föregås av en kontakt med socialnämnden, ter sig inte&lt;br&gt;några ytterligare åtgärder påkallade i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om det finns tillräckliga skäl att utreda om&lt;br&gt;socialnämnderna bör åläggas en skyldighet att utse en kontaktperson vid&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid måste beaktas att det redan i dag i socialnämndens över-&lt;br&gt;gripande ansvar enligt 3 och 12 §§ socialtjänstlagen ligger en skyldighet&lt;br&gt;att medverka till att ett barns behov av umgänge med sin förälder blir&lt;br&gt;tillgodosett. Om en domstol har förordnat att umgänge skall utövas i&lt;br&gt;närvaro av en person som utses av socialnämnden, har nämnden vid&lt;br&gt;behandlingen av frågan om utseende av en sådan person att utgå från att&lt;br&gt;umgänge skall äga rum i den utsträckning och på det sätt som&lt;br&gt;domstolen beslutat och att detta är i överensstämmelse med barnets&lt;br&gt;bästa (se NJA 1987 s. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan behöver knappast utredas ytterligare. Det i praktiken största&lt;br&gt;problemet torde vara att det kan vara svårt för socialnämnden att finna&lt;br&gt;lämpliga personer som är beredda att åta sig uppdraget som kontakt-&lt;br&gt;person vid umgänge. Denna fråga kan knappast lösas lagstiftningsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Upplysningar om barnet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon ny&lt;br&gt;bestämmelse i foräldrabalken om rätten för en förälder som inte&lt;br&gt;bor tillsammans med sitt barn att få upplysningar om barnet. Inte&lt;br&gt;heller bör sekretessreglerna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning: Överensstämmer med reg-&lt;br&gt;eringens (se betänkandet s. 97 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det klart övervägande antalet remissinstanser&lt;br&gt;instämmer i utredningens bedömning eller lämnar den utan invändning.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att föräldrar&lt;br&gt;och andra vårdnadshavare bör ha en ömsesidig skyldighet att lämna&lt;br&gt;varandra de upplysningar som behövs för att främja barnets bästa och&lt;br&gt;barnets behov av en konfliktfri uppväxt. UmgängesrättsFöräldramas&lt;br&gt;Riksförening anser att barnets föräldrar bör vara likställda i sekre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tessammanhang. Föreningen Söndagsbarn i Stockholm anser att en inte Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;vårdnadshavande förälders rätt att få upplysningar om barnet bör vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Det är viktigt att den förälder som&lt;br&gt;inte är vårdnadshavare ändå finns med i barnets vardag på ett naturligt&lt;br&gt;sätt. Den nuvarande bestämmelsen i foräldrabalken om vårdnadshavarens&lt;br&gt;skyldighet att lämna upplysningar till en förälder som inte är vårdnads-&lt;br&gt;havare (15 § första stycket andra meningen) kan ses som ett led i&lt;br&gt;strävandena att främja en sådan kontakt. Bestämmelsen har, enligt&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning, i vart fall i viss omfattning haft&lt;br&gt;en psykologisk effekt och i en del fall främjat umgänget. Någon närmare&lt;br&gt;kunskap om i vilken omfattning bestämmelsen tillämpas har dock inte&lt;br&gt;gått att fa. Enligt utredningens bedömning tjänar bestämmelsen det syfte&lt;br&gt;som angavs när den infördes år 1991, nämligen att vara ett pedagogiskt&lt;br&gt;stöd i strävandena att främja ett fungerande umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad Vårdnadstvistutredningen anför är det svårt att få&lt;br&gt;kännedom om hur bestämmelsen rent faktiskt tillämpas. Till svårig-&lt;br&gt;heterna bidrar att bestämmelsen lämnar ett betydande utrymme för&lt;br&gt;skönsmässiga bedömningar, att uppgiftsskyldigheten inte är direkt sank-&lt;br&gt;tionerad och att vårdnadshavarens beslut inte heller kan överprövas.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är det därför knappast meningsfullt att&lt;br&gt;försöka göra någon närmare utvärdering av bestämmelsen än den&lt;br&gt;utredningen har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig följd av regeringens förslag att domstol skall kunna besluta&lt;br&gt;om umgänge inom ramen för gemensam vårdnad är att bestämmelsen&lt;br&gt;om vårdnadshavares upplysningsskyldighet utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad. Upplysnings-&lt;br&gt;skyldigheten bör då åvila den förälder som barnet bor tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans anser att föräldrar och andra vårdnadshavare bör ha&lt;br&gt;en ömsesidig skyldighet att lämna varandra de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för att främja barnets bästa. En sådan reglering skulle innebära en&lt;br&gt;utvidgning av kretsen upplysningsskyldiga och av de upplysningar som&lt;br&gt;skall lämnas. Frågan har inte behandlats av Vårdnadstvistutredningen.&lt;br&gt;Underlag för att bedöma om det föreligger ett reellt behov av den före-&lt;br&gt;slagna utvidgningen saknas. Regeringen är därför inte beredd att i detta&lt;br&gt;sammanhang föreslå någon sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen diskuterar behovet av en bestämmelse som&lt;br&gt;gör det möjligt för den förälder som inte är vårdnadshavare att få till-&lt;br&gt;gång till information om barnet i samma utsträckning som vårdnads-&lt;br&gt;havaren, men stannar för att inte föreslå någon ytterligare reglering. I&lt;br&gt;riksdagen har återkommande behandlats och avslagits motionsyrkanden&lt;br&gt;om att ett barns båda föräldrar, oberoende av om de är vårdnadshavare&lt;br&gt;eller inte, skall vara jämställda i sekretessammanhang, dvs. ha samma&lt;br&gt;rätt till information om barnet från t.ex. sjukvårdsinrättningar. I be-&lt;br&gt;tänkandet lämnas en redogörelse för frågans behandling i riksdagen&lt;br&gt;(s. 99 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen här lägger fram kommer att medföra att&lt;br&gt;fler barn än för närvarande kommer att stå under båda föräldrarnas&lt;br&gt;vårdnad. Som en följd av detta kommer de föräldrar att bli färre som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har vårdnadshavarens möjlighet att få information beträffande sitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn. De fall i vilka vårdnaden om barnet i framtiden inte kommer att Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;bli gemensam kan antas många gånger vara sådana där konflikten mellan&lt;br&gt;föräldrarna är så djupgående att en informationsmöjlighet skulle kunna&lt;br&gt;komma att missbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda och till riksdagens upprepade ställnings-&lt;br&gt;taganden har regeringen stannat för att inte föreslå någon ytterligare&lt;br&gt;reglering av en inte vårdnadshavande förälders rätt till upplysningar om&lt;br&gt;barnet. Regeringen är således inte beredd att förorda någon utvidgning&lt;br&gt;av myndigheters och institutioners skyldighet att lämna uppgifter till en&lt;br&gt;förälder som inte har vårdnaden om sitt barn. Av betydelse är därvid att&lt;br&gt;det föreligger ett visst utrymme för uppgiftslämnande inom t.ex. skolan&lt;br&gt;och inom hälso- och sjukvården till denna förälder, även om vårdnads-&lt;br&gt;havarens samtycke saknas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Tillstånd till utlandsvistelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas något förbud för en&lt;br&gt;ensam vårdnadshavare att ta med sig barnet utomlands utan&lt;br&gt;tillstånd av barnets andra förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Utredningen föreslår att en&lt;br&gt;ensam vårdnadshavare inte skall fa ta med sig barnet utomlands under&lt;br&gt;en längre sammanhängande tid än trettio dagar utan tillstånd av den&lt;br&gt;andra föräldern. Ett sådant tillstånd skall emellertid fordras endast om&lt;br&gt;det finns ett reglerat umgänge mellan barnet och den andra föräldern. I&lt;br&gt;de fall den förälder som inte är vårdnadshavare motsätter sig att vård-&lt;br&gt;nadshavaren tar med sig barnet utomlands skall domstol kunna lämna&lt;br&gt;tillstånd till utlandsvistelsen (se betänkandet s. 101 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan invändning. Många remissinstanser av-&lt;br&gt;styrker dock förslaget eller ställer sig tveksamma till det. Till dem hör&lt;br&gt;Svea hovrätt, Eksjö tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Domstolsverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Bortrövade Barns Förening och Föreningen jurister vid Sveriges&lt;br&gt;Allmänna advokatbyråer. Sveriges Advokatsamfund anser att bestäm-&lt;br&gt;melsen skall omfatta även fall där domstol förordnat om gemensam&lt;br&gt;vårdnad och beslutat om boende och umgänge. Några remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. UmgängesrättsFöräldramas Riksförening, anser att överträdelser av&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen bör sanktioneras. Tjänstemän vid familje-&lt;br&gt;rättssektionema i Stockholms söderkommuner anser att bestämmelsen är&lt;br&gt;otydlig och att den bör omfatta utlandsvistelser som varar under en&lt;br&gt;längre sammanhängande tid än fem veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare anförts far en&lt;br&gt;förälder som ensam har vårdnad om barnet själv besluta i de frågor som&lt;br&gt;tar sikte på vårdnaden, bl.a. barnets boende och utlandsvistelser. Någon&lt;br&gt;bestämmelse som inskränker vårdnadshavarens bestämmanderätt i dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseenden finns inte. Om vårdnadshavaren använder sin bestämmande- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;rätt utan tillbörlig hänsyn till exempelvis barnets behov av umgänge med&lt;br&gt;den andra föräldern, kan det dock ibland ge anledning till en prövning&lt;br&gt;av vem av föräldrarna som i fortsättningen skall ha vårdnaden om&lt;br&gt;barnet. Denna fråga kan ibland aktualiseras exempelvis när vårdnads-&lt;br&gt;havaren tillsammans med barnet flyttar lång bort från den andra&lt;br&gt;föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av barnets behov av ett nära och frekvent umgänge med&lt;br&gt;båda sina föräldrar har Vårdnadstvistutredningen övervägt möjligheten&lt;br&gt;att införa en bestämmelse som begränsar vårdnadshavarens rätt att flytta&lt;br&gt;inom Sverige. Som utredningen framhåller skulle en sådan bestämmelse&lt;br&gt;emellertid föra alltför långt. Tilläggas kan att inte något av de europe-&lt;br&gt;iska länder vars regelsystem utredningen tagit del av har någon sådan&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga gäller vårdnadshavarens möjligheter att ta med sig&lt;br&gt;barnet utomlands. Som Vårdnadstvistutredningen redovisar finns det i&lt;br&gt;flera länder mer eller mindre omfattande möjligheter att förbjuda en&lt;br&gt;förälder som ensam har vårdnaden att flytta eller resa med barnet&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av barnets behov av kontakt med båda sina föräldrar&lt;br&gt;har regeringen förståelse för utredningens förslag. Det finns emellertid&lt;br&gt;inte något egentligt faktaunderlag för att bedöma om det föreligger ett&lt;br&gt;reellt behov av den föreslagna regleringen. Flera remissinstanser anser&lt;br&gt;också att det inte anförts tillräckliga skäl för utredningens förslag. Till&lt;br&gt;dem hör Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt. De förslag som nu läggs&lt;br&gt;fram av regeringen torde dessutom komma att innebära att sådana&lt;br&gt;föräldrar som omfattas av Vårdnadstvistutredningens förslag, ensamma&lt;br&gt;vårdnadshavare, blir farre i framtiden än i dag. Som Socialstyrelsen&lt;br&gt;påpekar kan de fall där vårdnaden om barnet inte blir gemensam många&lt;br&gt;gånger antas vara sådana där konflikten mellan föräldrarna är så djup-&lt;br&gt;gående att en bestämmelse om tillståndskrav skulle kunna missbrukas&lt;br&gt;och användas i syfte att enbart ställa till bekymmer för den vård-&lt;br&gt;nadshavande föräldern. Risken är att den föreslagna ordningen i många&lt;br&gt;fall skulle medföra ytterligare konflikter mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna tillståndskravet är vidare inte sanktionerat och torde&lt;br&gt;sällan hindra en vårdnadshavare som bestämt sig för att ta med sig&lt;br&gt;barnet utomlands att göra så. Som ett par remissinstanser påpekar kan&lt;br&gt;således den praktiska och handlingsdirigerande effekten av bestämmelsen&lt;br&gt;ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det anförda kommer att de lagändringar som genomförts på senare&lt;br&gt;år har inriktats på att förhindra domstolsprocesser rörande barn. Även de&lt;br&gt;ändringsförslag som läggs fram i denna proposition har detta syfte. För&lt;br&gt;att nu genomföra en ändring som innebär att ytterligare en fråga kan bli&lt;br&gt;föremål för domstolsprövning bör det därför krävas mycket starka skäl.&lt;br&gt;Några sådana skäl har inte anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med hänsyn till det anförda stannat för att inte nu&lt;br&gt;lägga fram något förslag om att inskränka möjligheterna för en ensam&lt;br&gt;vårdnadshavare att vara utomlands med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Avtal om vårdnad m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Föräldrar skall kunna bestämma om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge genom avtal. Avtalet skall gälla,&lt;br&gt;om det godkänns av socialnämnden. Det skall godkännas, om det&lt;br&gt;som har överenskommits är till barnets bästa eller - när avtalet går&lt;br&gt;ut på gemensam vårdnad - inte är uppenbart oförenligt med&lt;br&gt;barnets bästa. Vid bedömningen skall hänsyn tas till bl.a. barnets&lt;br&gt;vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Ett godkänt&lt;br&gt;avtal skall kunna verkställas på samma sätt som ett domstols-&lt;br&gt;avgörande som har vunnit laga kraft. (6 kap. 6 §, 14 a § andra&lt;br&gt;stycket, 15 a § andra stycket, 17 a § och 21 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;foräldrabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt&lt;br&gt;med regeringens (se betänkandet s. 105 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller&lt;br&gt;lämnar dem utan invändning. Sveriges Advokatsamfund och Föreningen&lt;br&gt;jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer avstyrker förslagen.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) avstyrker förslaget att ett avtal som&lt;br&gt;godkänts av socialnämnden skall kunna verkställas på samma sätt som&lt;br&gt;ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Ett flertal remissinstanser fram-&lt;br&gt;för synpunkter på olika enskildheter i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Finland kan föräldrar i stor&lt;br&gt;omfattning lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge genom avtal&lt;br&gt;som fastställs av socialnämnden. Sådana avtal skall ingås skriftligen. När&lt;br&gt;socialnämnden prövar om avtalet kan fastställas skall nämnden beakta&lt;br&gt;barnets bästa och barnets egna önskemål. Socialnämnden kan även&lt;br&gt;fastställa avtal om underhållsbidrag. Ett fastställt avtal är gällande och&lt;br&gt;kan verkställas som ett lagakraftvunnet domstolsbeslut. Denna möjlighet&lt;br&gt;att i Finland fastställa föräldrars avtal har i Sverige kommit att kallas&lt;br&gt;den finländska modellen. I betänkandet (s. 106 f. och s. 202 f.) lämnas&lt;br&gt;en ingående redogörelse för den finländska modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en separation kommer de flesta föräldrar fram till en lösning i&lt;br&gt;fråga om vårdnad och umgänge utan att alls tvista i domstol. Som&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningen anför finns det mycket som talar för att det går&lt;br&gt;att föra bort fler tvister från domstolarna, om man fortsätter på den väg&lt;br&gt;som man slagit in på genom att erbjuda föräldrarna samarbetssamtal.&lt;br&gt;Utredningens utvärdering av samarbetssamtalen visar att sådana samtal&lt;br&gt;har störst utsikter att leda till avtal, om samtalen kommer till stånd innan&lt;br&gt;ett domstolsförfarande har inletts. När parterna väl befinner sig i&lt;br&gt;domstolen kan tvisten lätt bli mera konfliktfylld än den annars skulle&lt;br&gt;vara. Detta gör det önskvärt med en ordning där frågor om vårdnad&lt;br&gt;m.m. i största möjliga utsträckning kan handläggas i mindre konflikt-&lt;br&gt;skapande former och utanför domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan en sådan ordning medföra en avlastning för dom-&lt;br&gt;stolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som finns i Finland för föräldrar som är överens att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom avtal reglera frågor om vårdnad, boende och umgänge framstår i Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;det sammanhanget som ett intressant alternativ till domstolsprocessen.&lt;br&gt;De erfarenheter som Vårdnadstvistutredningen redovisar av den finländ-&lt;br&gt;ska modellen är goda. Enligt utredningens uppfattning bör en liknande&lt;br&gt;möjlighet inforas i Sverige. De allra flesta remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;utredningens forslag. Även regeringen anser att en möjlighet bör inforas&lt;br&gt;for föräldrar som är överens att genom avtal reglera vissa frågor som rör&lt;br&gt;barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket organ skall hjälpa föräldrarna att träffa avtal respektive pröva om&lt;br&gt;avtalet stämmer överens med vad som är bäst för barnet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger nära till hands att lägga uppgiften att hjälpa föräldrarna att&lt;br&gt;träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge på kommunerna. Social-&lt;br&gt;nämnderna har sedan länge haft vissa familjerättsliga uppgifter.&lt;br&gt;Kommunerna har även ansvaret för att föräldrar kan erbjudas&lt;br&gt;samarbetssamtal och för att det finns tillgång till familjerådgivning.&lt;br&gt;Regeringen delar mot den bakgrunden utredningens uppfattning att det&lt;br&gt;liksom i Finland bör ankomma på kommunerna - i praktiken social-&lt;br&gt;nämnderna - att sörja för att föräldrar far hjälp att träffa avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller beträffande samarbetssamtal bör det&lt;br&gt;överlämnas till varje kommun att avgöra hur skyldigheten att hjälpa till&lt;br&gt;med avtal skall fullgöras. Det kan ske inom den egna verksamheten eller&lt;br&gt;genom att flera kommuner samarbetar i frågan eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall som regel förordna om vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;i enlighet med föräldrarnas gemensamma önskemål. Frågorna är&lt;br&gt;emellertid indispositiva, vilket innebär bl.a. att domstolen, oavsett hur&lt;br&gt;föräldrarna agerar, är skyldig att se till att det finns tillräckligt underlag&lt;br&gt;for ett avgörande. Domstolen måste, innan den meddelar ett förord-&lt;br&gt;nande, pröva om föräldrarnas överenskommelse stämmer överens med&lt;br&gt;vad som är bäst for barnet. Även i de fall då domstolen inte är&lt;br&gt;inblandad måste något organ ha till uppgift att bevaka att föräldrarnas&lt;br&gt;överenskommelse stämmer med barnets bästa. Hos socialnämnderna&lt;br&gt;finns en vana vid de överväganden som kan vara aktuella vid prövningar&lt;br&gt;av detta slag. Socialnämnderna ansvarar för samarbetssamtal och kom-&lt;br&gt;mer normalt att vara det organ som fullgör den föreslagna skyldigheten&lt;br&gt;att hjälpa föräldrar att träffa avtal. Det är därför naturligt att social-&lt;br&gt;nämnderna också får uppgiften att godkänna ingångna överenskom-&lt;br&gt;melser. Uppgiften att pröva avtalet bör sålunda ankomma på social-&lt;br&gt;nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet föreslagit bör barnets folkbokföring vara&lt;br&gt;avgörande för vilken socialnämnd som skall pröva föräldrarnas avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rättsförhållande är ibland av internationell karaktär på så sätt att&lt;br&gt;det uppvisar anknytningar till ett eller flera andra länder. En fråga är om&lt;br&gt;socialnämnden skall vara behörig att pröva föräldrarnas avtal endast om&lt;br&gt;barnet är folkbokfört i en viss kommun här i landet, eller om nämnden&lt;br&gt;skall vara behörig att pröva avtalet även i andra fall då rättsförhållandet&lt;br&gt;uppvisar en stark anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avtal om exempelvis vårdnad skall kunna prövas på ett Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;tillfredsställande sätt av socialnämnden krävs att utredning kan inhämtas&lt;br&gt;om barnets förhållanden och om föräldrarnas lämplighet som vårdnads-&lt;br&gt;havare (jfr Högsta domstolens beslut den 12 mars 1997 i mål&lt;br&gt;Ö 1592/96). Detta talar för att socialnämndens behörighet begränsas till&lt;br&gt;de fall där barnet är folkbokfört i kommunen. För en sådan ordning talar&lt;br&gt;också den omständigheten att kommunernas ansvar enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620) endast gäller dem som vistas i kommunen (se 3 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen). En ordning där socialnämndens behörighet begränsas&lt;br&gt;till de fall där barnet är folkbokfört i kommunen innebär inte att&lt;br&gt;föräldrar som är ense saknar möjlighet att fa överenskommelsen prövad&lt;br&gt;här i landet (se t.ex. NJA 1995 s. 770). De svenska domstolarnas doms-&lt;br&gt;rätt påverkas inte av vilken behörighet socialnämnderna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att övervägande skäl&lt;br&gt;talar för att socialnämndernas behörighet bör avse endast de fall där&lt;br&gt;barnet är folkbokfört i en viss kommun här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen föreslår att socialnämndens godkännande&lt;br&gt;skall lämnas på nämndens vägnar av den nämnden utsett att pröva&lt;br&gt;föräldrarnas avtal. Socialnämnden skulle alltså inte själv pröva avtalet.&lt;br&gt;Förslaget bygger på vad som i dag gäller beträffande vårdnads- och&lt;br&gt;umgängesutredningar. Nämnden utser någon som gör utredningen men&lt;br&gt;tar inte själv ställning till den. De två situationerna är emellertid inte helt&lt;br&gt;jämförbara. Som JO påpekar står det i bättre överensstämmelse med vad&lt;br&gt;som gäller i andra liknande fall att nämnden som sådan tar ställning till&lt;br&gt;avtalet (se exempelvis 1 kap. 4 § foräldrabalken angående godkännande&lt;br&gt;av faderskapsbekräftelser och 7 kap. 7 § foräldrabalken angående god-&lt;br&gt;kännande av avtal som innebär att underhållsbidrag skall betalas i form&lt;br&gt;av ett engångsbelopp). Nämnden bör dock ha möjlighet att delegera till&lt;br&gt;exempelvis en ledamot eller en anställd hos kommunen att besluta på&lt;br&gt;nämndens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att överenskommelsen har föregåtts av samarbetssamtal&lt;br&gt;bör det enligt Vårdnadstvistutredningen i allmänhet vara den som hand-&lt;br&gt;lagt samarbetssamtalen som skall pröva om avtalet kan godkännas. Ett&lt;br&gt;flertal remissinstanser, bl.a. JO, Föreningen Sveriges Kommunala&lt;br&gt;Familjerådgivare och Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället, ifråga-&lt;br&gt;sätter eller tar avstånd från denna tanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan det inte uteslutas att det i vissa fall kan&lt;br&gt;vara lämpligt att samtalsledaren också hanterar frågan om godkännande.&lt;br&gt;Det bör därför inte i lagen uppställas något hinder mot en sådan ordning.&lt;br&gt;I enlighet med vad som gäller på andra områden bör det överlämnas till&lt;br&gt;socialnämnden att - inom ramen för de bestämmelser som gäller - pröva&lt;br&gt;om, och i så fall till vem, den vill delegera beslutanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från advokathåll uttrycks farhågor för att partema kan komma att bli&lt;br&gt;felinformerade om gällande rätt och att de kan känna sig tvingade att&lt;br&gt;skriva under ett av socialnämnden föreslaget avtal. Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund understryker vikten av att båda parter vid en separation har&lt;br&gt;tillgång till kvalificerad juridisk hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis en förutsättning för att den föreslagna ordningen skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföras att den bedöms kunna fungera på ett rättssäkert och bra sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget ställer delvis nya krav på kommunerna och deras personal, inte Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;minst när det gäller kunskap om rättsreglerna. Det är viktigt att den&lt;br&gt;personal som skall hjälpa till med avtal har den kunskap som behövs. I&lt;br&gt;den mån de nya arbetsuppgifterna leder till att kraven på förtrogenhet&lt;br&gt;med regelsystemet ökar, bör det dock kunna lösas genom relativt&lt;br&gt;begränsade utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka frågor skall kunna bli föremål for avtal mellan föräldrarna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avtalsmöjligheten skall kunna utnyttjas i önskvärd utsträckning&lt;br&gt;och utgöra ett fullvärdigt alternativ till en talan vid domstol bör&lt;br&gt;föräldrarna kunna träffa avtal om såväl vårdnad som boende och&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad, boende och umgänge kommer, som några&lt;br&gt;remissinstanser påpekar, sällan upp isolerade utan som regel i samband&lt;br&gt;med en separation. Det är då vanligt att föräldrarna samtidigt har att lösa&lt;br&gt;även frågor om exempelvis underhållsbidrag, kvarsittande i hemmet och&lt;br&gt;bodelning. Samtliga dessa frågor är redan i dag sådana att partema kan&lt;br&gt;träffa avtal om dem, även om avtalen som regel inte kan läggas till&lt;br&gt;grund för verkställighet. Vad som bör diskuteras är mot den bakgrunden&lt;br&gt;i första hand om frågorna bör omfattas av den föreslagna skyldigheten&lt;br&gt;för kommunerna att sörja för att föräldrar får hjälp med att träffa avtal.&lt;br&gt;För detta talar i viss mån att frågorna kan behöva lösas i ett&lt;br&gt;sammanhang och att en överenskommelse i någon av frågorna kan vara&lt;br&gt;beroende av att även andra frågor blir lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller underhållsbidrag till barn har det betydelse att ett nytt&lt;br&gt;samhällsstöd, underhållsstöd, sedan den 1 februari 1997 ersatt det tidi-&lt;br&gt;gare bidragsförskottet. Reglerna om underhållsstöd har medfört att det&lt;br&gt;normalt blir aktuellt att fastställa ett underhållsbidrag till barnet endast&lt;br&gt;om den bidragsskyldiga föräldern skall betala ett underhållsbidrag till&lt;br&gt;barnet som överstiger underhållsstödets belopp. Det torde innebära att&lt;br&gt;det sällan finns behov av att aktualisera frågor om underhållsbidrag i&lt;br&gt;samband med en separation. Med hänsyn härtill har socialnämndernas&lt;br&gt;skyldighet att hjälpa barn till ogifta föräldrar att få underhållsbidrag&lt;br&gt;fastställt tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot den skisserade bakgrunden inte skäl att låta frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag omfattas av den här föreslagna serviceskyldigheten.&lt;br&gt;Som framhålls i förarbetena till underhållsstödsreformen innebär inte&lt;br&gt;detta att bamet helt skulle vara betaget möjligheten att få hjälp med&lt;br&gt;frågor om underhåll. Bamet kan enligt rättshjälpslagens bestämmelser få&lt;br&gt;biträde av en jurist såväl vid en domstolsprocess som före en sådan&lt;br&gt;process. Dessutom åligger det socialnämnderna att inom ramen för&lt;br&gt;socialtjänsten i vissa fall lämna bamet och föräldern bistånd. Och&lt;br&gt;självfallet är det inget som hindrar att hjälpen att träffa avtal ibland ut-&lt;br&gt;sträcks till frågan om underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarboendet i den gemensamma bostaden är ofta en fråga av stor vikt,&lt;br&gt;inte minst ekonomiskt. I äktenskapsbalken finns det inte någon bestäm-&lt;br&gt;melse som ålägger den av makarna som vid en skilsmässa får rätt att bo&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvar i den gemensamma bostaden till dess bodelning sker att betala Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;ersättning för nyttjandet. Frågan har prövats av Högsta domstolen i två&lt;br&gt;refererade avgöranden, NJA 1968 s. 197 och NJA 1983 s. 255. Högsta&lt;br&gt;domstolen har i dessa fall uttalat att ersättning kan komma i fråga i vissa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att hjälpa föräldrar att träffa avtal som läggs på&lt;br&gt;kommunerna tar sikte på sådana frågor som rör barnen. Frågan om&lt;br&gt;kvarboende har, som framgått, starka ekonomiska implikationer. Det är&lt;br&gt;mot den bakgrunden mindre lämpligt att låta skyldigheten omfatta också&lt;br&gt;kvarsittandefrågan. Eftersom denna fråga kan vara nära kopplad till&lt;br&gt;frågan om barnets boende, kan det dock ibland vara ändamålsenligt att&lt;br&gt;försöka lösa båda frågorna i ett sammanhang. Därvid bör uppmärk-&lt;br&gt;sammas att de ekonomiska verkningarna av en överenskommelse i&lt;br&gt;kvarsittandefrågan i vissa fall kan vara svåra att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarsittandefrågan bör därför inte omfattas av kommunernas skyldig-&lt;br&gt;het att hjälpa till med avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller bör det ankomma på kommunerna att sörja för att föräldrar&lt;br&gt;far hjälp att träffa avtal i frågor om bodelning. Sådana avtal är ofta&lt;br&gt;ekonomiskt komplicerade och lämpar sig mindre väl för socialnämnder-&lt;br&gt;na att hantera. I det sammanhanget kan dock anmärkas att det i samband&lt;br&gt;med att den nya rättshjälpslagen träder i kraft den 1 december 1997&lt;br&gt;införs en ny form av bistånd - ersättningsgaranti - vid bodelning (prop.&lt;br&gt;1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55). Biståndet innebär att&lt;br&gt;staten i vissa fall bidrar till kostnaderna för bodelningsförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som kan bli föremål för avtal är frågan om fördelning av&lt;br&gt;resekostnader (se avsnitt 12.6). Den bör, som tidigare anförts, anses&lt;br&gt;utgöra en del av frågan om umgänge. Ett umgängesavtal kan rentav vara&lt;br&gt;beroende av att även resekostnaderna blir reglerade. Det är naturligt att&lt;br&gt;socialnämnden hjälper partema att träffa avtal även i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att sörja för att föräldrar far hjälp att träffa avtal som&lt;br&gt;läggs på kommunerna skall alltså inte omfatta alla frågor som kan&lt;br&gt;uppkomma i samband med en separation. Det kan hävdas att detta är en&lt;br&gt;svaghet. Som regeringen ser det är det emellertid en fördel att de frågor&lt;br&gt;som mera direkt berör bamet, och som skall avgöras med utgångspunkt&lt;br&gt;i barnets bästa, i möjligaste mån hålls isär från andra frågor. Men även&lt;br&gt;om kommunernas skyldighet endast avser vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;bör hållbara helhetslösningar givetvis eftersträvas. Det kan betyda att&lt;br&gt;även annat än vårdnad, boende och umgänge ibland kan behöva tas med&lt;br&gt;i ett avtal som förhandlas fram inför socialnämnden. Och ofta kan&lt;br&gt;samråd behöva ske med andra inblandade, exempelvis försäkringskassan&lt;br&gt;och advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalets verkan och form, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är om ett godkänt avtal skall kunna läggas till grund för&lt;br&gt;verkställighet. JO avstyrker Vårdnadstvistutredningens förslag i denna&lt;br&gt;del och framhåller att fastställande och tolkning av privaträttsliga avtal&lt;br&gt;är en för förvaltningsdomstolarna främmande uppgift. JO pekar även på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risken för att ingångna avtal kan komma att bli svåra att tillämpa och Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;tolka och på de svårigheter som kan uppkomma om föräldrarnas över-&lt;br&gt;enskommelse innebär partiella ändringar i ett domstolsavgörande, varvid&lt;br&gt;förvaltningsdomstolen alltså skall samtidigt tillämpa två olika verkställig-&lt;br&gt;hetsurkunder. Även Länsrätten i Malmöhus län tar upp risken för&lt;br&gt;svårtolkade avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en möjlighet för föräldrarna att träffa bindande avtal om&lt;br&gt;vårdnaden m.m. skall bli ett fullvärdigt alternativ till att väcka talan vid&lt;br&gt;domstol måste ett godkänt avtal enligt regeringens mening ha i huvudsak&lt;br&gt;samma effekt som ett avgörande av domstol. Ett godkänt avtal bör alltså&lt;br&gt;kunna verkställas som ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Regering-&lt;br&gt;en återkommer i det följande till risken för att ingångna avtal blir otyd-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund tar i sitt remissvar upp frågan om avtalets&lt;br&gt;rättskraft. Enligt samfundet bör avtalet inte fa hindra att en talan väcks&lt;br&gt;vid allmän domstol efter att avtalet slutits, om skäl talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en dom som vunnit laga kraft har meddelats angående exempelvis&lt;br&gt;vårdnaden om ett barn hindrar inte att vårdnadsfrågan prövas på nytt (se&lt;br&gt;t.ex. rättsfallet NJA 1993 s. 226). I likhet med detta bör ett godkänt av-&lt;br&gt;tal kunna ändras såväl genom ett nytt avtal som genom ett domstols-&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om vårdnad, boende och umgänge bör ingås skriftligen. Den&lt;br&gt;skriftliga formen är nödvändig bl.a. för att kommunerna skall kunna ge&lt;br&gt;sitt godkännande och för att avtalen skall kunna ligga till grund för&lt;br&gt;verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta handläggningen och för att säkerställa att inga&lt;br&gt;väsentliga uppgifter utelämnas kan det vara av värde om det finns en&lt;br&gt;färdig avtalsblankett för föräldrars avtal. I bilaga 14 till betänkandet&lt;br&gt;återges den blankett som används i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken prövning skall göras av föräldrarnas avtal?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad, boende och umgänge kräver särskilda överväganden.&lt;br&gt;I de allra flesta fall torde den prövning som socialnämnden skall göra&lt;br&gt;vara enkel. Men fall kan förekomma som ger anledning till närmare&lt;br&gt;eftertanke. Det kan exempelvis inte uteslutas att det finns situationer där&lt;br&gt;föräldrarna mindre ser till barnets behov än till sina egna intressen. Att&lt;br&gt;en överenskommelse inte i tillräcklig grad tar hänsyn till barnets bästa&lt;br&gt;kan ha olika orsaker. Bakom föräldrarnas överenskommelse kan ligga&lt;br&gt;t.ex. ekonomiska överväganden eller ett ”rättvisetänkande” eller en&lt;br&gt;starkare förälders inflytande över en svagare förälder. Uppgiften att&lt;br&gt;pröva föräldrarnas avtal är alltså något annat och betydligt mer ansvars-&lt;br&gt;fullt än att endast registrera föräldrarnas överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid prövningen av föräldrarnas avtal skall vara barnets&lt;br&gt;bästa (se avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att bamet bör fa möjlighet att komma till&lt;br&gt;tals vid socialnämndens prövning av föräldrarnas avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om domstolarnas skyldighet att i vårdnads- och umgängesmål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta reda på barnets inställning när föräldrarna är ense berördes i för- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;arbetena till de nu gällande bestämmelserna om barns rätt att komma till&lt;br&gt;tals i mål och ärenden om vårdnad och umgänge. Det ansågs då som&lt;br&gt;regel inte vara nödvändigt att i dessa fall inhämta någon särskild ut-&lt;br&gt;redning om barnets inställning (se prop. 1994/95:224 s. 35). Det finns&lt;br&gt;inte anledning att här göra någon skillnad mellan domstolens prövning&lt;br&gt;och den prövning som socialnämnden har att göra. Det bör alltså inte&lt;br&gt;införas någon absolut skyldighet för socialnämnden att ta reda på barnets&lt;br&gt;inställning. Ibland är omständigheterna emellertid sådana att det finns&lt;br&gt;anledning för nämnden att göra det. Även vid socialnämndens prövning&lt;br&gt;av föräldrarnas avtal bör givetvis den grundprincipen gälla att hänsyn&lt;br&gt;skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad&lt;br&gt;(se förslaget till 6 kap. 2 b § foräldrabalken). Skulle det komma fram att&lt;br&gt;bamet motsätter sig den lösning som föräldrarna kommit överens om, är&lt;br&gt;det ett skäl att närmare undersöka om överenskommelsen verkligen är&lt;br&gt;till barnets bästa (se prop. 1994/95:224 s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt skall socialnämnden göra samma prövning av föräld-&lt;br&gt;rarnas överenskommelse som en domstol gör när föräldrarna är ense.&lt;br&gt;Står bamet under vårdnad av endast en förälder och vill föräldrarna&lt;br&gt;gemensamt utöva vårdnaden om bamet, skall nämnden alltså godkänna&lt;br&gt;avtalet om inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets&lt;br&gt;bästa. Står bamet under båda föräldrarnas vårdnad och vill föräldrarna&lt;br&gt;att en av dem skall ha vårdnaden om bamet ensam, skall nämnden&lt;br&gt;godkänna avtalet om överenskommelsen är till barnets bästa. Det sist-&lt;br&gt;nämnda bör gälla även beträffande avtal om boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall antingen godkänna avtalet eller vägra god-&lt;br&gt;kännande. Någon möjlighet för socialnämnden att ändra avtalets innehåll&lt;br&gt;bör inte finnas. Detta hänger samman med att tvister mellan föräldrar&lt;br&gt;skall avgöras av domstol. Däremot är det ofta lämpligt att socialnämn-&lt;br&gt;den, om den anser att det avtalade arrangemanget står i strid med&lt;br&gt;barnets bästa, föreslår föräldrarna att ändra avtalet så att det svarar mot&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nämnden skall kunna ta ställning till avtalet krävs att det är&lt;br&gt;tydligt formulerat. Även om socialnämnden inte i sitt godkännandebeslut&lt;br&gt;kan ändra avtalets innehåll ens i förtydligande syfte, bör nämnden&lt;br&gt;givetvis verka för att oklara avtal görs tydliga och ofullständiga avtal&lt;br&gt;fullständiga; man riskerar annars att avtalet inte kan läggas till grund för&lt;br&gt;verkställighet. Särskilt vad gäller vårdnaden om bamet är det viktigt att&lt;br&gt;avtalet är klart till sin innebörd. Det måste med säkerhet gå att utläsa&lt;br&gt;vem som är barnets vårdnadshavare vid varje givet tillfälle. Är det inte&lt;br&gt;möjligt att uppnå sådan klarhet, återstår för nämnden att vägra att&lt;br&gt;godkänna avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO tar i sitt remissvar upp frågan om socialnämndernas möjligheter att&lt;br&gt;vid sin bedömning av ett avtal inhämta upplysningar från en annan&lt;br&gt;avdelning inom kommunen eller från en annan kommun och framhåller&lt;br&gt;att sekretessfrågorna bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs av domstol skall&lt;br&gt;domstolen se till att frågorna blir tillbörligt utredda och skall social- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Nämnden är därvid skyldig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lämna de upplysningar av betydelse som nämnden har. Om det Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;behövs ytterligare utredning, kan domstolen uppdra åt socialnämnden&lt;br&gt;eller något annat organ att verkställa en sådan. Är föräldrarna överens&lt;br&gt;torde domstolens utredning i regel inskränka sig till att socialnämnden&lt;br&gt;bereds tillfälle att lämna upplysningar inom en viss kortare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett bör motsvarande möjligheter och skyldigheter att inhämta&lt;br&gt;upplysningar gälla för socialnämnderna vid deras prövning av avtal.&lt;br&gt;Den socialnämnd som skall pröva avtalet kan behöva inhämta upp-&lt;br&gt;lysningar från socialnämnden i en annan kommun. Det kan bli aktuellt&lt;br&gt;exempelvis om bamet nyligen har flyttat till kommunen eller om en av&lt;br&gt;föräldrarna är bosatt i en annan kommun. Sekretess enligt 7 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket sekretesslagen (1980:100), s.k. socialtjänstsekretess, bördå&lt;br&gt;inte hindra att uppgifter av betydelse lämnas till den socialnämnd som&lt;br&gt;skall pröva avtalet (se 14 kap. 1 § första stycket sekretesslagen).&lt;br&gt;Däremot bör uppgifter som lämnats under familjerådgivningssekretess&lt;br&gt;(7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen) inte omfattas av den nämnda&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör på nytt påpekas att det föreslagna systemet inte innebär&lt;br&gt;att socialnämnderna skall avgöra frågor om vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge i fall då föräldrarna inte kan enas. Förslaget syftar till att&lt;br&gt;främja samförståndslösningar. Om det till slut ändå kvarstår en tvist, är&lt;br&gt;det domstolens uppgift att slita tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkänt avtal bör kunna ändras såväl genom ett nytt avtal som&lt;br&gt;godkänts av socialnämnden som genom ett avgörande av domstol, och&lt;br&gt;ett domstolsavgörande bör kunna ändras inte bara genom ett nytt&lt;br&gt;avgörande av domstol utan även genom ett skriftligt avtal mellan&lt;br&gt;föräldrarna som godkänns av socialnämnden. Detta bidrar till ett smidigt&lt;br&gt;förfarande och underlättar anpassning av boende och umgänge efter den&lt;br&gt;aktuella situationen. Det överensstämmer också med den ordning som&lt;br&gt;gäller i Finland. Några särskilda regler om detta behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen med avtal möjliggör också att ett avtals&lt;br&gt;giltighet begränsas i tiden och att föräldrarna kommer tillbaka till&lt;br&gt;socialnämnden för att träffa ett nytt avtal efter avtalstidens utgång. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande kan framstå som lämpligt t.ex. för att pröva hur en&lt;br&gt;överenskommelse fungerar eller för att beakta barnets växlande behov av&lt;br&gt;umgänge och kontakt med båda föräldrarna. Umgänge lämpar sig&lt;br&gt;uppenbarligen bättre för tidsbegränsade avtal än vårdnad och boende.&lt;br&gt;Som Riksförsäkringsverket påpekar får ett avtal givetvis inte innebära att&lt;br&gt;bamet under någon tid ställs utan vårdnadshavare. Ett nytt avtal eller ett&lt;br&gt;domstolsavgörande torde inte heller kunna ges retroaktiv verkan (se NJA&lt;br&gt;1972 s. 350).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsprövning när föräldrarna är ense?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;I Finland avgör föräldrarna själva på vilket sätt de vill få frågor om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnad m.m. reglerade. Detta innebär att även föräldrar som är överens Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;har möjlighet att vända sig till domstol. Möjligheten att träffa avtal&lt;br&gt;används dock i det stora flertalet fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen föreslår inte någon begränsning i möjlig-&lt;br&gt;heterna för föräldrar som är ense att genom gemensam ansökan väcka&lt;br&gt;talan i domstol. Socialstyrelsen anser att en sådan möjlighet innebär en&lt;br&gt;onödig belastning på domstolarna. Eksjö tingsrätt och Domstolsverket&lt;br&gt;anser att möjligheten till domstolsprövning i dessa fall bör kvarstå endast&lt;br&gt;när den gemensamma ansökan avser även äktenskapsskillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstols medverkan bör tas i anspråk i princip endast i de fall där en&lt;br&gt;verklig tvist föreligger. Det går emellertid inte att bortse från att föräld-&lt;br&gt;rar som är ense i vissa fall av olika anledningar kan föredra att vända&lt;br&gt;sig till domstol i stället för till socialnämnden. Det kan inte heller&lt;br&gt;uteslutas att domstols dom i internationella sammanhang i vissa fall kan&lt;br&gt;väga tyngre än ett av socialnämnden godkänt avtal. Även enkelheten i&lt;br&gt;systemet talar för att möjligheten till domstolsprövning behålls för&lt;br&gt;föräldrar som är överens. Särskilt i fall då talan väckts innan föräldrarna&lt;br&gt;enats vore det olyckligt om det inte gick att fa överenskommelsen&lt;br&gt;fastställd av domstolen. Erfarenheterna från Finland talar för att de flesta&lt;br&gt;föräldrar ändå kommer att vända sig till socialnämnden för att fa sina&lt;br&gt;avtal godkända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar därför enligt regeringens mening för att den&lt;br&gt;föreslagna avtalsmöjligheten inte bör innebära någon inskränkning i&lt;br&gt;möjligheten att fa ett domstolsutslag beträffande vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska utformningen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen påpekar i sitt remissyttrande att lagtexten i utrednings-&lt;br&gt;förslaget är så utformad att alla typer av ändringar i vårdnad och&lt;br&gt;umgänge kan avtalas, således även överflyttning av vårdnaden till en&lt;br&gt;särskild vårdnadshavare och umgänge med någon annan än en förälder.&lt;br&gt;Att sådana frågor skall omfattas av den föreslagna avtalsmöjligheten är&lt;br&gt;givetvis inte meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande skyldighet att lämna uppgifter till försäkringskassa,&lt;br&gt;skattemyndighet och Centrala studiestödsnämnden som i dag gäller för&lt;br&gt;tingsrätt när ett vårdnadsavgörande vinner laga kraft bör gälla för&lt;br&gt;socialnämnderna när nämnderna godkänner ett avtal om vårdnad (för-&lt;br&gt;ordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i&lt;br&gt;mål och ärenden enligt foräldrabalken, m.m.). En bestämmelse härom&lt;br&gt;bör tas in i lag (jfr 8 kap. 5 § regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att reformen skall fa genomslag och komma till&lt;br&gt;användning i så många fall som möjligt är att berörda föräldrar informe-&lt;br&gt;ras om den. Det bör ankomma på Socialstyrelsen att vidta de informa-&lt;br&gt;tionsinsatser som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Utredning om vårdnad, boende eller umgänge Prop. 1997/98:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den nuvarande ordningen när det gäller&lt;br&gt;vårdnadsutredarens skyldigheter bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Utredningen föreslår att den&lt;br&gt;som verkställer en vårdnads-, boende- eller umgängesutredning skall&lt;br&gt;lämna ett förslag till beslut. Om det framstår som ett lämpligare&lt;br&gt;alternativ, skall utredaren dock i stället redovisa vilka konsekvenser&lt;br&gt;olika beslutsaltemativ får för barnet (se betänkandet s. 117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan invändning. Några remissinstanser tillstyrker förslaget&lt;br&gt;att en konsekvensbeskrivning skall lämnas i utredningen men avstyrker&lt;br&gt;eller ställer sig tveksamma till förslaget i övrigt. Till dem hör Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Rädda Barnens riksför-&lt;br&gt;bund, Föreningen Söndagsbarn i Stockholm och Föreningen Barns Rätt&lt;br&gt;Till 2 Föräldrar i Skövde. Riksdagens ombudsmän anser att det bör&lt;br&gt;vara tillräckligt att i lagen ange att utredningen bör innefatta ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande i sakfrågan. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att den&lt;br&gt;som verkställer utredningen alltid skall lämna ett förslag till beslut.&lt;br&gt;Tjänstemännen vid familjerättssektionerna i Stockholms söderkommuner&lt;br&gt;anser att utredaren i första hand bör ge en konsekvensbeskrivning och,&lt;br&gt;om det inte är lämpligt, ett förslag till beslut. UmgängesrättsFöräldrar-&lt;br&gt;nas Riksförening avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 kap. 19 § foräldrabalken&lt;br&gt;skall domstolen innan den avgör ett mål eller ett ärende om vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge ge socialnämnden tillfälle att lämna upplysningar. Behövs&lt;br&gt;ytterligare utredning, får domstolen uppdra åt socialnämnden eller något&lt;br&gt;annat organ att utse någon att verkställa en sådan utredning. Domstolen&lt;br&gt;får därvid fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid&lt;br&gt;inom vilken utredningen skall vara slutförd. Vidare skall domstolen se&lt;br&gt;till att utredningen bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialtjänsteman som av socialnämnden utses att verkställa utred-&lt;br&gt;ningen skall själv svara för den och sända rapporten direkt till dom-&lt;br&gt;stolen. Denna ordning gäller sedan den 1 mars 1991 (prop. 1990/91:8,&lt;br&gt;bet. 1990/91 :LU13), då socialnämnden frikopplades från arbetet med&lt;br&gt;vårdnads- och umgängesutredningar. Utredningen skall i normalfallet&lt;br&gt;inte mynna ut i ett förslag till domstolen utan endast innefatta en&lt;br&gt;redovisning av insamlade och sammanställda fakta och upplysningar om&lt;br&gt;bamet och dess föräldrar. Den utredande tjänstemannen skall i varje&lt;br&gt;enskilt fall själv avgöra om det insamlade faktamaterialet skall&lt;br&gt;kompletteras med en slutsats från hans eller hennes sida. Vägledande&lt;br&gt;bör vara vad som är barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års reform har mottagits i stort sett positivt av domare,&lt;br&gt;advokater och socialtjänstemän. I den utvärdering som Vårdnadstvist-&lt;br&gt;utredningen har gjort har det inte kommit fram några påtagliga brister&lt;br&gt;med den nuvarande ordningen. Liksom i den diskussion som ledde till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års reform har dock från personer med erfarenhet av hand- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;läggningen av vårdnadstvister framförts att vårdnadsutredningen alltid&lt;br&gt;borde innehålla något ställningstagande från den som genomfört utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anfördes i samband med 1991 års reform finns det både för- och&lt;br&gt;nackdelar med en ordning som innebär att utredaren skall ta ställning i&lt;br&gt;sakfrågan. En preferens för den ena föräldern kan av den andra&lt;br&gt;föräldern uppfattas som en nedvärdering, vilket kan öka de motsätt-&lt;br&gt;ningar som kan finnas mellan föräldrarna. Samtidigt kan det finnas fall&lt;br&gt;där det är av stort värde att den som är väl insatt i ärendet och kanske&lt;br&gt;hyser en bestämd uppfattning ger uttryck för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De för- och nackdelar som är förknippade med olika alternativ&lt;br&gt;analyserades noga i samband med 1991 års reform. Tillräckliga skäl för&lt;br&gt;regeringen att nu frångå sin tidigare ståndpunkt har inte anförts. Även i&lt;br&gt;framtiden bör utredaren alltså själv få bedöma om han eller hon vill&lt;br&gt;komplettera det insamlade faktamaterialet med en egen slutsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid domstolens bedömning av frågor om vårdnad&lt;br&gt;m.m. är barnets bästa. Det torde mot den bakgrunden i många fall vara&lt;br&gt;naturligt att den som gör utredningen resonerar om vad olika besluts-&lt;br&gt;alternativ kan innebära för barnet. Det har inte framkommit något som&lt;br&gt;tyder på att utredarna i dag inte skulle utreda och för domstolen&lt;br&gt;redovisa vilka konsekvenser olika lösningar kan få för barnet. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den diskussion som förts i bl.a. förarbetena till de&lt;br&gt;ändringar i socialtjänstlagen (1980:620) som träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998 kan i alla händelser förväntas att utredarna framdeles vid behov&lt;br&gt;lämnar en konsekvensbeskrivning (jfr prop. 1996/97:124 s. 98 f.). Mot&lt;br&gt;den bakgrunden anser regeringen att det inte finns skäl att nu införa&lt;br&gt;någon lagbestämmelse om en skyldighet att redovisa konsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för utredningens bedrivande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1991 års reform infördes en möjlighet för domstolen att&lt;br&gt;lämna riktlinjer för hur en vårdnads- eller umgängesutredning skall be-&lt;br&gt;drivas. Tanken när bestämmelsen infördes var inte att domstolarna&lt;br&gt;regelmässigt skulle fastställa riktlinjer för utredningen utan att de skulle&lt;br&gt;ha en sådan möjlighet i de fall det ter sig påkallat. Även om möjlig-&lt;br&gt;heten utnyttjas endast undantagsvis anses den värdefull och&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningen anser att den bör finnas kvar. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om domstolen drar upp riktlinjer för utredningen eller inte har&lt;br&gt;domstolen ett ansvar för att utredningen bedrivs skyndsamt. Som regel&lt;br&gt;bör domstolen sätta ut en viss tid inom vilken utredningen skall vara&lt;br&gt;färdig (se prop. 1990/91:8 s. 46 och 66 f., bet. 1990/91:LU13 s. 36&lt;br&gt;och JO:s ämbetsberättelse 1995/96 s. 79 f.). Ett par remissinstanser&lt;br&gt;föreslår att en fast tidsgräns skall läggas fast i lagen. Den frågan var&lt;br&gt;aktuell i 1991 års lagstiftningsärende. Som lagutskottet då anmärkte är&lt;br&gt;en fast tidsgräns olämplig, eftersom möjligheterna att åstadkomma en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfredsställande utredning varierar från fall till fall. Tidsfristens längd Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;får bedömas med utgångspunkt från omständigheterna i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Tidigare har uttalats att en handläggningstid på tre till fyra&lt;br&gt;månader ofta torde kunna vara ett riktmärke på vad som kan anses&lt;br&gt;rimligt (prop. 1990/91:8 s. 66 f.). Detta uttalande synes ge uttryck för&lt;br&gt;en god avvägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken omfattning bör det förordnas om vårdnadsutredning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna beslutar inte alltid om utredning när det föreligger en tvist&lt;br&gt;om vårdnad eller umgänge. Emellertid är de mål som kommer till&lt;br&gt;domstolen i dag ofta sådana att det fordras någon form av utredning för&lt;br&gt;att domstolen skall kunna ta ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Vårdnadstvistutredningen påpekar är det väsentligt att domstolen&lt;br&gt;förordnar om utredning endast i de fall där det är nödvändigt. Bara om&lt;br&gt;det behövs ytterligare utredning utöver de upplysningar som social-&lt;br&gt;nämnden skall ges tillfälle att lämna får domstolen sålunda förordna om&lt;br&gt;sådan utredning. Detta framgår av 6 kap. 19 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen foräldrabalken. För att tydligare markera att det inte skall&lt;br&gt;förordnas om utredning slentrianmässigt bör bestämmelsen, som utred-&lt;br&gt;ningen föreslår, utformas något annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i utredningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som Vårdnadstvistutredningen tar upp är att vårdnadsutred-&lt;br&gt;ningarna ofta innehåller för mycket av partsberättelser och för lite&lt;br&gt;information om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att utredningsförfarandet i tvister om vårdnad m.m.&lt;br&gt;bedrivs effektivt och problemorienterat. Hur noggrant de uppgifter som&lt;br&gt;föräldrarna lämnar till utredaren skall redovisas och hur mycket&lt;br&gt;information om barnet som skall tas med i redovisningen måste dock&lt;br&gt;avgöras från fall till fall. Frågan lämpar sig inte för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller upplysningar om barnet kan det i detta sammanhang&lt;br&gt;finnas anledning att erinra om att det sedan den 1 januari 1996 finns&lt;br&gt;uttryckliga bestämmelser om att en domstol vid bedömningen av frågor&lt;br&gt;om vårdnad m.m. skall ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av&lt;br&gt;barnets ålder och mognad. Vidare gäller numera att den som verkställer&lt;br&gt;utredning i sådana mål och ärenden skall, om det inte är olämpligt, söka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning och redovisa den för domstolen. Genom&lt;br&gt;ändringarna markeras att barnet skall ha en framträdande plats i&lt;br&gt;utredningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Familjedomstolar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några särskilda familjedomstolar bör&lt;br&gt;inte inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med familjenämnder eller liknande bör övervägas på&lt;br&gt;nytt först efter att de reformer som regeringen föreslår i detta lag-&lt;br&gt;stiftningsärende har utvärderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Förutsättningarna för ett system&lt;br&gt;med familjenämnder eller särskilda familjedomstolar och konsekvenserna&lt;br&gt;därav bör undersökas (se betänkandet s. 125 £).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pappagruppens förslag: Särskilda familjerättsenheter bör etableras&lt;br&gt;där domstolens ledamöter väljs och utbildas efter erfarenheter av&lt;br&gt;modernt och delat föräldraskap (se promemorian s. 12 och 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker Vårdnadstvist-&lt;br&gt;utredningens förslag eller har ingen invändning mot det. Svea hovrätt,&lt;br&gt;Sundsvalls tingsrätt och Sveriges domareförbund ställer sig negativa till&lt;br&gt;ett inrättande av familjedomstolar eller liknande och Svea hovrätt mot-&lt;br&gt;sätter sig en fortsatt utredning av frågan. Riksrevisionsverket anser att&lt;br&gt;Pappagruppens förslag om speciella familjerättsenheter i domstolarna&lt;br&gt;inte är övertygande och anför att de frågor som dessa enheter är tänkta&lt;br&gt;att handlägga i stället bör kunna hanteras genom ett ökat och fördjupat&lt;br&gt;samarbete mellan kommunernas socialförvaltningar och de allmänna&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I olika sammanhang har förslag&lt;br&gt;framförts om att mål om vårdnad och umgänge skall handläggas i&lt;br&gt;särskilda familjedomstolar eller familjenämnder med speciell samman-&lt;br&gt;sättning och kompetens för de aktuella frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen nu lägger fram innebär en betoning av&lt;br&gt;samförståndslösningar när det gäller frågor om vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge. Om det till slut ändå kvarstår en tvist är enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning domstol det organ som är mest lämpat att lösa tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med specialdomstolar för familjemål passar dåligt in i den&lt;br&gt;svenska domstolsorganisationen och den svenska rättstraditionen. Under&lt;br&gt;senare år har riksdagen vid flera tillfallen haft att behandla frågan om&lt;br&gt;specialdomstolar (se t.ex. bet. 1990/91:LU 13 s. 45 f. och 1992/93 :LU22&lt;br&gt;s. 28 f). Riksdagens ställningstaganden innebär att antalet special-&lt;br&gt;domstolar bör minska. Man anser det viktigt att slå vakt om de allmänna&lt;br&gt;domstolarnas breda sakliga kompetens och domarnas överblick över hela&lt;br&gt;det juridiska fältet. Några omständigheter har inte framkommit som för-&lt;br&gt;anleder regeringen att göra en annan bedömning beträffande special-&lt;br&gt;domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att domstolarna givetvis måste ha tillgång till ett&lt;br&gt;fullgott beslutsunderlag och till den särskilda sakkunskap som kan&lt;br&gt;behövas i familjemål. I mål om vårdnad m.m. har domstolen en skyldig-&lt;br&gt;het att se till att frågorna blir tillbörligt utredda. Innan målet avgörs skall&lt;br&gt;socialnämnderna ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedöm- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;ning är nämnden skyldig att lämna domstolen sådana upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behövs det ytterligare utredning, far domstolen uppdra åt nämnden eller&lt;br&gt;något annat lämpligt organ att utse någon att verkställa sådan utredning.&lt;br&gt;Förutom att låta genomföra vårdnads- och umgängesutredningar kan&lt;br&gt;domstolen ta in exempelvis ett bampsykiatriskt utlåtande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet också viktigt att domare som handlägger mål om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge har erforderlig kompetens och erfarenhet.&lt;br&gt;Regeringen vill här peka på att Domstolsverket varje år anordnar&lt;br&gt;seminarier om vårdnadsmål som vänder sig till domare vid allmän&lt;br&gt;domstol och vid allmän förvaltningsdomstol samt till advokater med&lt;br&gt;erfarenhet av vårdnadsmål. Syftet med seminarierna är bl.a. att ge&lt;br&gt;deltagarna tillfälle att utifrån sina erfarenheter diskutera vårdnadsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att liknande seminarier och annan utbildning av&lt;br&gt;domare som handlägger familjemål också fortsättningsvis kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om domstolen skall ha expertledamöter i familje-&lt;br&gt;mål. Möjligheten till sådan expertmedverkan i domstolarna har tidigare&lt;br&gt;avvisats av riksdagen (se t.ex. bet. 1989/90:JuU32 s. 4 f. och&lt;br&gt;1990/91:LU 13 s. 45 f.). Det har inte framkommit några omständigheter&lt;br&gt;som föranleder regeringen att för närvarande inta en annan ståndpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som tas upp av UmgängesrättsFöräldramas Riks-&lt;br&gt;förening och som även diskuterats i riksdagen (se bet. 1992/93 :LU22 s.&lt;br&gt;25 f. och prot. 1992/93:114 s. 116 f.) gäller s.k. familjenämnder eller&lt;br&gt;bamråd. Härmed avses en instans bestående av personer med bl.a.&lt;br&gt;juridisk, social, bampsykologisk och ekonomisk kompetens dit föräldrar&lt;br&gt;som tänker separera kan vända sig för att fa information och hjälp att&lt;br&gt;komma fram till en överenskommelse. Om föräldrarna inte kan enas&lt;br&gt;skulle saken fa avgöras av domstolen efter att familjenämnden har avgett&lt;br&gt;ett yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system där föräldrar hos ett enda organ kan fa hjälp med samtliga&lt;br&gt;de frågor som kan uppkomma i samband med en separation är i sig&lt;br&gt;tilltalande. Den ordning som regeringen nu föreslår, med bl.a. en&lt;br&gt;skyldighet för kommunerna att sörja för att föräldrar erbjuds samarbets-&lt;br&gt;samtal och hjälp att träffa avtal, har en sådan inriktning. Innan man tar&lt;br&gt;ställning till om andra åtgärder behöver vidtas bör den nu föreslagna&lt;br&gt;reformen ges tid att verka och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Sekretess vid samarbetssamtal&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;18.1 Gällande bestämmelser om sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess inom socialtjänstens område finns i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller inom socialtjänsten för&lt;br&gt;uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller&lt;br&gt;henne närstående lider men (socialtjänstsekretess). Med socialtjänst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstås bl.a. verksamhet som enligt lag handhas av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstsekretess gäller vid exempelvis vårdnads- och umgänges- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;utredningar. Inom den kommunala familjerådgivningen gäller sekretess&lt;br&gt;för uppgifter som en enskild har lämnat i förtroende eller som har&lt;br&gt;inhämtats i samband med rådgivningen (familjerådgivningssekretess).&lt;br&gt;Sekretessen är i dessa fall absolut. Uppgifterna är alltså hemliga oavsett&lt;br&gt;om det skulle vara till men eller inte för den enskilde om de kom ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär i praktiken för familjerådgivarens del att han&lt;br&gt;eller hon inte kan delta i vårdnads- eller umgängesutredning i samma&lt;br&gt;ärende, såvida inte den enskilde efterger sekretessen (14 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter för vilka sekretess gäller får inte röjas för en enskild i&lt;br&gt;andra fall än som anges i sekretesslagen eller i en lag eller förordning&lt;br&gt;till vilken sekretesslagen hänvisar (1 kap. 2 § sekretesslagen). Gäller&lt;br&gt;sekretess för en uppgift som förekommer hos en viss myndighet, får&lt;br&gt;uppgiften inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i&lt;br&gt;sekretesslagen eller i en lag eller förordning till vilken sekretesslagen&lt;br&gt;hänvisar. Detta gäller även i förhållandet mellan olika verksamhets-&lt;br&gt;grenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga&lt;br&gt;i förhållande till varandra (1 kap. 3 § sekretesslagen). Gäller sekretess,&lt;br&gt;får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i&lt;br&gt;vilken sekretess gäller för uppgiften (1 kap. 4 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgifter lämnas till en annan myndighet,&lt;br&gt;om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning (14 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen). För socialtjänstens del finns en bestämmelse om sådan&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet i 71 § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjerådgivare enligt socialtjänstlagen och deras biträden får inte&lt;br&gt;höras som vittnen om något som har anförtrotts dem i deras&lt;br&gt;yrkesutövning eller som de har fått veta i samband därmed, annat än&lt;br&gt;om det är medgivet i lag eller om den till vars förmån tystnadsplikten&lt;br&gt;gäller samtycker till det (36 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1998 gäller dock en skyldighet för dessa&lt;br&gt;befattningshavare att vittna i mål om vissa brott som begåtts mot en&lt;br&gt;underårig (t.ex. i mål om misshandel och sexualbrott). Vidare gäller&lt;br&gt;från årsskiftet 1997/98 en skyldighet för dem som har uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt 71 § socialtjänstlagen att vid rättegång i vissa typer av&lt;br&gt;mål lämna motsvarande uppgifter till domstolen (prop. 1996/97:124,&lt;br&gt;bet. 1996/97:SoU 18, rskr 1996/97:264, SFS 1997:314).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Vilken sekretess tillämpas vid samarbetssamtal?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är skyldiga att sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal&lt;br&gt;under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad&lt;br&gt;och umgänge (samarbetssamtal; 12 a § första stycket socialtjänstlagen).&lt;br&gt;När bestämmelsen infördes underströk lagutskottet vikten av att&lt;br&gt;kommunerna så långt som möjligt erbjuder de föräldrar som så önskar&lt;br&gt;samarbetssamtal under familjerådgivningssekretess (se bet.&lt;br&gt;1990/91:LU 13 s. 15). En enkätundersökning gjord av Socialstyrelsen år&lt;br&gt;1987 gav emellertid vid handen att av 217 kommuner endast 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpade familjerådgivningssekretess vid samarbetssamtal. I 179 Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;kommuner tillämpades socialtjänstsekretess. Ett mindre antal kommuner&lt;br&gt;tillämpade båda formerna av sekretess. En undersökning gjord av&lt;br&gt;Socialstyrelsen år 1993 visar att endast drygt 15 procent av&lt;br&gt;kommunerna anser att de kan erbjuda samarbetssamtal under familje-&lt;br&gt;rådgivningssekretess. Det innebär att samtalen inte kan få karaktär av&lt;br&gt;familjerådgivning; om så blir fallet gäller naturligtvis familjeråd-&lt;br&gt;givningssekretess. I redovisningen av enkäten anges att svårigheten att&lt;br&gt;erbjuda samarbetssamtal under familjerådgivningssekretess beror på att&lt;br&gt;verksamheten då måste vara organiserad på ett sådant sätt att den skiljer&lt;br&gt;sig från övrig verksamhet inom familjerättssektionen. Samtalsledarna&lt;br&gt;måste exempelvis vara bortkopplade från eventuella vårdnads- eller&lt;br&gt;umgängesutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.3 Tystnadsplikt inom den enskilda familjerådgivningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter det att Vårdnadstvistutredningen avslutade sitt arbete har det i&lt;br&gt;socialtjänstlagen införts en definition av begreppet familjerådgivning&lt;br&gt;(prop. 1995/96:117, bet. 1995/96:SoU12, rskr. 1995/96:170). Med&lt;br&gt;familjerådgivning avses en verksamhet som bedrivs av det allmänna&lt;br&gt;eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal med syfte att&lt;br&gt;bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden eller familjer (12 a §&lt;br&gt;tredje stycket socialtjänstlagen). I samband med ändringen i social-&lt;br&gt;tjänstlagen ändrades även bestämmelsen om frågeförbud i 36 kap. 5 §&lt;br&gt;rättegångsbalken på så sätt att undantaget i stället för att omfatta&lt;br&gt;kuratorer vid familjerådgivningsbyråer som drivs av kommuner, lands-&lt;br&gt;ting, församlingar eller kyrkliga samfälligheter nu omfattar ”familjeråd-&lt;br&gt;givare” enligt socialtjänstlagen. Frågeförbudet kom härigenom att om-&lt;br&gt;fatta även enskilda familjerådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den nämnda propositionen framgår bl.a. att begreppet familje-&lt;br&gt;rådgivning inte skall uppfattas så snävt att det endast inbegriper fall då&lt;br&gt;rådgivningen inriktas på ett fortsatt samliv utan att begreppet också skall&lt;br&gt;täcka sådan rådgivning som syftar till att dämpa konflikterna efter en&lt;br&gt;separation, så att föräldrarna får möjlighet att fungera tillsammans i&lt;br&gt;föräldrarollen. Vidare anförs att vissa samarbetssamtal därmed kommer&lt;br&gt;att falla in under begreppet familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anförde i sitt yttrande att det vore önskvärt med en tydligare&lt;br&gt;belysning av förhållandet mellan samarbetssamtal och familjerådgiv-&lt;br&gt;ning. Lagrådet ansåg sig emellertid kunna godta det i remissen fram-&lt;br&gt;lagda förslaget eftersom hithörande frågor inom kort skulle aktualiseras&lt;br&gt;på nytt i anledning av Vårdnadstvistutredningens betänkande. Rege-&lt;br&gt;ringen uttalade i anledning härav i propositionen att en sådan belysning&lt;br&gt;skulle göras vid beredningen av Vårdnadstvistutredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.4 Vad bör gälla om sekretess vid samarbetssamtal?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vad som gäller om sekretess vid&lt;br&gt;samarbetssamtal bör gälla även fortsättningsvis. Det behövs inte&lt;br&gt;någon lagändring för att frågeförbudet i rättegångsbalken skall&lt;br&gt;gälla även för dem som inom socialtjänsten leder samarbetssamtal&lt;br&gt;under familjerådgivningssekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Utredningen föreslår att&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelser ändras så att vittnesförbudet kommer att&lt;br&gt;omfatta även dem som inom socialtjänsten leder samarbetssamtal under&lt;br&gt;familjerådgivningssekretess (se betänkandet s. 131 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan invändning. Några remissinstanser anser att sam-&lt;br&gt;arbetssamtal bör föras under familjerådgivningssekretess. Till dem hör&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Juridiska fakultetsnämnden vid Stock-&lt;br&gt;holms universitet och Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advo-&lt;br&gt;katbyråer. Några remissinstanser, bl.a. Gällivare kommun och&lt;br&gt;Föreningen Kommunala Familjerådgivare (KFR), framhåller att det är&lt;br&gt;en fördel om föräldrarna kan välja sekretessform. Ett par remiss-&lt;br&gt;instanser anser att familjerådgivningssekretess inte passar eller utgör ett&lt;br&gt;hinder i arbetet med samarbetssamtal. Kammarrätten i Göteborg anser&lt;br&gt;att det av sekretesslagen bör framgå vilken sekretess som gäller vid&lt;br&gt;samarbetssamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Familjerådgivningen har till syfte att&lt;br&gt;bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer (se 12 a §&lt;br&gt;tredje stycket socialtjänstlagen). Inriktningen är då i regel - om än inte&lt;br&gt;alltid, se avsnitt 18.3 - att samlevnaden skall fortsätta. Under familje-&lt;br&gt;rådgivningen kan komma att avhandlas frågor som är mycket känsliga&lt;br&gt;för parterna. Ett framgångsrikt samtal förutsätter då i regel att parterna&lt;br&gt;kan lita på att uppgifterna inte förs vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal är inriktade på barnet, inte på vuxenrelationerna, och&lt;br&gt;syftar i första hand till att skapa enighet i frågor om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge (se 6 kap. 18 § första stycket foräldrabalken och 12 a § första&lt;br&gt;stycket socialtjänstlagen). Samarbetssamtalet fungerar närmast som ett&lt;br&gt;led i en utredning eller innefattar en medling mellan parterna i praktiska&lt;br&gt;frågor. Då föreligger inte samma behov av långtgående sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall utgör familjerådgivningen ett första steg på vägen för att&lt;br&gt;föräldrarna skall kunna samtala om hur de skall ordna det för barnet&lt;br&gt;efter separationen. Ett samtal som börjar som ett samarbetssamtal kan&lt;br&gt;också övergå till att bli familjerådgivning enligt den i lagen använda&lt;br&gt;definitionen och med den strängare sekretess som gäller för familje-&lt;br&gt;rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO föreslår att definitionen av familjerådgivning skall utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även samarbetssamtal. Enligt regeringens mening är detta inte&lt;br&gt;lämpligt. Det nyss anförda visar att samtal med parter som står i&lt;br&gt;begrepp att separera kan vara av så olika karaktär att det knappast är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamålsenligt med enhetliga regler för alla samtal. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialtjänsten har man lång erfarenhet av samarbetssamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtalen bedrivs framgångsrikt och tillgängligheten är hög. Även det&lt;br&gt;talar emot att man omorganiserar verksamheten med samarbetssamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att det skulle medföra resursproblem för många&lt;br&gt;kommuner att låta alla samarbetssamtal ske inom ramen för familje-&lt;br&gt;rådgivningsverksamheten. Inom familjerådgivningen är sekretessen, som&lt;br&gt;nämnts, absolut. Det blir därför i praktiken inte möjligt att låta samtals-&lt;br&gt;ledaren göra en efterföljande vårdnads-, boende- eller umgänges-&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att sekretessen även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör bero på samtalets karaktär (jfr JO:s uttalande i&lt;br&gt;beslut den 15 december 1994, se betänkandet s. 135 f.). Har samtalet&lt;br&gt;karaktär av familjerådgivning bör den strängare familjerådgivnings-&lt;br&gt;sekretessen gälla, medan i andra fall det är tillräckligt med s.k. social-&lt;br&gt;tjänstsekretess. Självfallet är det viktigt att det före samtalen klargörs&lt;br&gt;vilken inriktning samtalen skall ha och vad som är syftet med dem. Det&lt;br&gt;är också av vikt att föräldrarna informeras om att samtalens karaktär är&lt;br&gt;avgörande för vilken sekretess som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått kan ett samtal som äger rum inom socialtjänsten falla in&lt;br&gt;under definitionen av familjerådgivning och alltså komma att föras med&lt;br&gt;familjerådgivningssekretess. Utredningen föreslår mot den bakgrunden&lt;br&gt;att frågeförbudet i 36 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken utsträcks&lt;br&gt;till att gälla även samtalsledare inom socialtjänsten som lett samarbets-&lt;br&gt;samtal under familjerådgivningssekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att Vårdnadstvistutredningen avslutade sitt arbete har&lt;br&gt;bestämmelsen om frågeförbud ändrats på så sätt att undantaget i stället&lt;br&gt;för att omfatta kuratorer vid familjerådgivningsbyråer som drivs av&lt;br&gt;kommuner, landsting, församlingar eller kyrkliga samfälligheter nu&lt;br&gt;omfattar ”familjerådgivare enligt socialtjänstlagen”. Regeringen anser&lt;br&gt;att det efter den genomförda ändringen framgår tillräckligt tydligt att&lt;br&gt;frågeförbud gäller för alla uppgifter som lämnats under familjeråd-&lt;br&gt;givningssekretess. I den mån ett samarbetssamtal med hänsyn till sin&lt;br&gt;karaktär är att anse som familjerådgivning måste sålunda den som leder&lt;br&gt;samtalet vara att anse som familjerådgivare i rättegångsbalkens mening.&lt;br&gt;Någon lagändring är med hänsyn till det anförda numera inte påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen kan det i praktiken vara svårt att avgöra vilka uppgifter&lt;br&gt;under ett samtal som är belagda med en strängare sekretess och föremål&lt;br&gt;för frågeförbud vid vittnesmål. Denna svårighet kan man dock knappast&lt;br&gt;undgå.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Medling mellan samlevande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;19.1 Lagen (1973:650) om medling mellan samlevande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I samband med att hemskillnadsinstitutet avskaffades och de nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om rätt till äktenskapsskillnad infördes år 1973 blev &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medling frivillig. Bestämmelserna om medling flyttades till en särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag, lagen om medling mellan samlevande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medling enligt den angivna lagen har till ändamål att utjämna mot-&lt;br&gt;sättningar mellan en man och en kvinna som sammanlever eller har&lt;br&gt;sammanlevt. Medlaren skall på lämpligt sätt ta reda på anledningen till&lt;br&gt;motsättningarna och, i de fall där en brytning är aktuell, rådgöra med&lt;br&gt;parterna om möjligheten att fortsätta samlevnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas minst två medlare för varje kommun. Medlare utses&lt;br&gt;av länsstyrelsen efter hörande av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlaren är skyldig att försöka medla på begäran av mannen eller&lt;br&gt;kvinnan, om någon av dem är bosatt i den kommun för vilken medlaren&lt;br&gt;har förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlaren får inte yppa vad han eller hon har erfarit under medlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till medlaren betalas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.2 Lagen bör upphävas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om medling mellan samlevande&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen: I en framställning till Justitiedepartementet har två&lt;br&gt;medlare i Jönköpings kommun anhållit att lagen om medling mellan&lt;br&gt;samlevande skall upphävas. Enligt anmälarna synes de kommunala&lt;br&gt;medlarna inte längre fylla någon funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna anser att lagen kan upphävas&lt;br&gt;eller har ingen invändning mot att så sker. Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Kommunala Familjerådgivare och Föreningen Söndagsbarn i Stockholm&lt;br&gt;framhåller att det är viktigt att familjerådgivningen tillförsäkras&lt;br&gt;resurser. Föreningen Söndagsbarn anser vidare att någon form av&lt;br&gt;obligatorisk medling mellan samlevande som skall separera och som har&lt;br&gt;gemensamma barn under 16 år bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan lagen om medling mellan&lt;br&gt;samlevande infördes för mer än 20 år sedan har andra stödsystem vuxit&lt;br&gt;fram. Här kan särskilt nämnas att kommunerna sedan den 1 januari&lt;br&gt;1995 är skyldiga att sörja för att familjerådgivning kan erbjudas dem&lt;br&gt;som begär det. Familjerådgivningen är i huvudsak inriktad på att&lt;br&gt;sammanlevande par skall få hjälp med sin relation. Syftet är att bistå&lt;br&gt;dem så att de kan hantera sina konflikter, problem och krissituationer.&lt;br&gt;De flesta vill ha hjälp så att de kan fortsätta att leva tillsammans. För&lt;br&gt;andra par är separationen redan ett faktum. Om paret har barn kan&lt;br&gt;familjerådgivningen då bidra till att dämpa konflikterna så att&lt;br&gt;föräldrarna får möjlighet att tillsammans fungera i föräldrarollen efter&lt;br&gt;separationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivningens utbyggnad synes medlingsinstitutet ha&lt;br&gt;förlorat sin betydelse. Av remissvaren framgår att medling under senare&lt;br&gt;år har använts i mycket begränsad utsträckning. Ingen av de tillfrågade&lt;br&gt;remissinstanserna ser något hinder mot att lagen upphävs. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västernorrlands län framhåller visserligen att det är kostnadsfritt för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde att anlita en medlare och uttrycker oro över att allt fler Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;kommuner i framtiden kan komma att ta ut avgifter för familjeråd-&lt;br&gt;givnings verksamheten. Detta är dock inget vägande skäl för att behålla&lt;br&gt;de särskilda medlarna. I samband med att kommunerna gavs ansvaret&lt;br&gt;för familjerådgivningen uttalades att eventuella avgifter självfallet inte&lt;br&gt;får vara av sådan storlek att de avhåller enskilda från att vända sig till&lt;br&gt;familjerådgivningen (se prop. 1993/94:4 s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala medlarna synes alltså inte längre fylla någon funktion.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att lagen om medling mellan samlevande bör&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om obligatoriska samarbetssamtal har behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 Barnets bästa i mål om verkställighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det införs en uttrycklig bestämmelse om att&lt;br&gt;barnets bästa skall komma i främsta rummet vid verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs inte någon lagändring för&lt;br&gt;att tillförsäkra barn en rätt att komma till tals i verkställighets-&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Barnombudsmannen&lt;br&gt;(BO) föreslår i sin rapport till regeringen år 1996 (Tänk om..., Rapport&lt;br&gt;från barnens myndighet) att bestämmelser motsvarande dels artikel 3 i&lt;br&gt;barnkonventionen med principen om barnets bästa, dels artikel 12 i&lt;br&gt;konventionen med principen om barnets rätt att föra fram sina åsikter&lt;br&gt;och få dem beaktade i förhållande till ålder och mognad skall tas in i 21&lt;br&gt;kap. foräldrabalken. Kapitlet handlar om verkställighet av domar eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad eller umgänge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrabalkens bestämmelser bygger på principen om barnets bästa.&lt;br&gt;Detta gäller även bestämmelserna om verkställighet. Principen om&lt;br&gt;barnets bästa betonas nu ytterligare genom den övergripande bestäm-&lt;br&gt;melse som regeringen föreslår skall föras in i inledningen till 6 kap.&lt;br&gt;foräldrabalken (se avsnitt 8). I bestämmelsen slås fast att barnets bästa&lt;br&gt;skall komma i främsta rummet vid avgörande av alla frågor som rör&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge. En motsvarande bestämmelse bör tas in&lt;br&gt;i 21 kap. foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det behövs några lagändringar för att tillförsäkra barnet en&lt;br&gt;rätt att komma till tals i verkställighetsmål har nyligen övervägts och&lt;br&gt;avvisats (se prop. 1994/95:224, bet. 1995/96:LU2, rskr. 1995/96:35,&lt;br&gt;SFS 1995:1242). I propositionen anfördes följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen har som regel föregåtts av en process i allmän domstol och kan&lt;br&gt;därför sägas vara en fortsättning på den processen. Om barnet får&lt;br&gt;komma till tals innan vårdnads- eller umgängesfrågan avgörs---,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör någon föreskrift om utredning av barnets vilja även i verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställighetsmålen inte vara nödvändig. Som Kammarrätten i Jönköping Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;påpekar kan det dock ibland förflyta lång tid mellan avgörandena i de&lt;br&gt;olika domstolarna, varför barnets inställning kan ha ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen i verkställighetsmålet bör vara särskilt uppmärksam på den&lt;br&gt;möjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några nya omständigheter har inte framkommit som föranleder&lt;br&gt;regeringen att nu göra en annan bedömning beträffande behovet av&lt;br&gt;lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i&lt;br&gt;kraft den 1 april 1998. Den upphävda lagen om medling mellan&lt;br&gt;samlevande skall dock tillämpas i fråga om medling som påbörjats&lt;br&gt;före utgången av mars 1998. Några särskilda övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser skall inte meddelas i övrigt. De nya bestämmelserna skall&lt;br&gt;alltså tillämpas fullt ut fr.o.m. ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens förslag: Inte heller utredningen föreslår&lt;br&gt;några övergångsbestämmelser (se betänkandet s. 128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän (JO) tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör&lt;br&gt;träda i kraft så snart som möjligt. Med beaktande av den tid som&lt;br&gt;kommer att förflyta innan riksdagen kan fatta beslut i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet är en lämplig ikraftträdandetidpunkt den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen anser det inte påkallat med några särskilda&lt;br&gt;övergångsbestämmelser. Det innebär att de nya bestämmelserna skall&lt;br&gt;tillämpas från ikraftträdandet. JO påpekar att följden av detta kan bli att&lt;br&gt;tingsrätt och hovrätt kommer att tillämpa olika regler i ett och samma&lt;br&gt;mål, om tingsrätten beslutar före och hovrätten efter ikraftträdandet. JO&lt;br&gt;anser därför att uttryckliga övergångsbestämmelser bör meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de nya bestämmelserna far genomslag så snart&lt;br&gt;som möjligt. En föreskrift om att de nya reglerna skall tillämpas endast&lt;br&gt;i mål som inleds efter ikraftträdandet kan gå ut över vad som är bäst för&lt;br&gt;bamet. I exempelvis ett fall där vårdnaden om ett barn anförtrotts åt en&lt;br&gt;av föräldrarna trots att gemensam vårdnad skulle vara bäst för bamet, är&lt;br&gt;det svårt att se något bärande skäl till att de nya reglerna om vårdnad&lt;br&gt;inte skulle kunna tillämpas i högre rätt. Regeringen instämmer därför i&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningens bedömning att de föreslagna lagändringarna&lt;br&gt;inte bör förses med övergångsbestämmelser utan - i den mån process-&lt;br&gt;rättsliga bestämmelser inte lägger hinder i vägen - tillämpas fullt ut även&lt;br&gt;i pågående mål och ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medling mellan samlevande som inletts före utgången av mars 1998&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör slutföras. Den upphävda lagen bör därför fortsätta att gälla i fråga Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;om medling som påbörjats före denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Kostnadseffekter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i foräldrabalken och socialtjänstlagen syftar&lt;br&gt;till att lyfta fram samarbetssamtalen och till att öka möjligheterna för&lt;br&gt;föräldrarna att själva så långt som möjligt komma överens i frågor som&lt;br&gt;nära berör bamet. Härigenom kommer domstolarna att i viss mån&lt;br&gt;avlastas mål om vårdnad och umgänge. Vidare torde reformen medföra&lt;br&gt;att det blir färre tvister än i dag om ändring i fråga om vad som&lt;br&gt;bestämts om vårdnad m.m. Åtminstone på sikt torde belastningen på&lt;br&gt;samhällets institutioner komma att blir mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom reformen far domstolarna möjlighet att avgöra frågor om&lt;br&gt;barnets boende och frågor om umgänge med bamet i större omfattning&lt;br&gt;än i dag och utvidgas möjligheterna att döma till gemensam vårdnad och&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om hur resekostnader vid umgänge skall fördelas&lt;br&gt;mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär de föreslagna lagändringarna för domstols-&lt;br&gt;väsendets del vissa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskilda parter kan de nya reglerna medföra lägre processkost-&lt;br&gt;nader. I den mån processandet bedrivs med stöd av rättshjälp kan även&lt;br&gt;statens kostnader komma att minska. Förändringarna torde dock endast&lt;br&gt;bli marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunerna far framför allt förslaget om hjälp till föräldrar att&lt;br&gt;träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge samt förslaget om&lt;br&gt;godkännande av sådana avtal betydelse. Syftet med förslagen är bl.a. att&lt;br&gt;föräldrar som inte själva kan enas i frågor om barnen skall, innan de&lt;br&gt;vidtar rättsliga åtgärder, vända sig till socialnämnden för att få hjälp att&lt;br&gt;komma överens. De personellt och ekonomiskt resurskrävande vårdnads-&lt;br&gt;och umgängesutredningama kommer då att bli färre till antalet och&lt;br&gt;resurser frigörs som i stället kan användas till att hjälpa föräldrar att&lt;br&gt;komma överens. Till detta kan läggas att många avtal om vårdnad,&lt;br&gt;boende och umgänge kommer att träffas i anslutning till samarbets-&lt;br&gt;samtal. Kommunens resurser kommer då inte att belastas utöver den tid&lt;br&gt;som åtgår för samtalet och för att pröva om avtalet kan godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots det anförda kan det antas att kostnaderna i kommunerna kommer&lt;br&gt;att öka något, i varje fall inledningsvis. Vissa utbildningsinsatser&lt;br&gt;kommer att bli nödvändiga och kommunerna får ta över en del av de&lt;br&gt;frågor om vårdnad m.m. som i dag handläggs av domstolarna. Vidare&lt;br&gt;kommer sannolikt en del föräldrar som i och för sig inte är i tvist men&lt;br&gt;som ändå vill få frågor om bamet reglerade, t.ex. beträffande umgänge&lt;br&gt;inom ramen för en gemensam vårdnad, att vilja träffa avtal om detta och&lt;br&gt;få avtalet godkänt. Till detta kommer att samarbetssamtal sannolikt&lt;br&gt;kommer att användas i större utsträckning än i dag. Om kostnads-&lt;br&gt;ökningen blir bestående beror bl.a. på hur många föräldrar ytterligare&lt;br&gt;som kommer att använda samarbetssamtal och hur många föräldrar som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att använda sig av möjligheten att träffa avtal som godkänns av Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;socialnämnden. Det beror vidare på hur kommunerna organiserar verk-&lt;br&gt;samheten med samarbetssamtal. De kommunala kostnadsökningarna&lt;br&gt;torde i varje fall uppvägas av de besparingar för staten som nämnts&lt;br&gt;tidigare. Även kommunerna kan uppnå besparingar i andra hänseenden,&lt;br&gt;om samarbetssamtalen bedrivs framgångsrikt. Riksrevisionsverket gör&lt;br&gt;bedömningen att förslagen bör kunna ge en generell vinst för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och Svenska Kommunförbundet har träffat en överens-&lt;br&gt;kommelse om regleringen av de ekonomiska effekterna för kommunerna&lt;br&gt;i anledning av de förslag som läggs fram i denna proposition. Överens-&lt;br&gt;kommelsen innebär att generellt statsbidrag utgår med 12 miljoner kr per&lt;br&gt;år för det första året och med 7,5 miljoner kr per år för följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Socialstyrelsens del innebär förslagen vissa initialkostnader. Det&lt;br&gt;gäller förutom informationsinsatser den metodutveckling av samarbets-&lt;br&gt;samtalen som tagits upp i avsnitt 7 och allmänna råd m.m. som kan&lt;br&gt;behöva utarbetas i anledning av reformen. Detta är dock insatser som&lt;br&gt;bedöms kunna hanteras inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som läggs fram om umgängesavdrag bedöms inte leda till&lt;br&gt;några nämnvärda kostnader för berörda myndigheter (de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna och kronofogdemyndigheterna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En separation är en smärtsam upplevelse för alla inblandade, inte&lt;br&gt;minst för barnen. Forskning visar emellertid att barn klarar av&lt;br&gt;föräldrarnas separation bra i ett långt perspektiv om föräldrarna kan&lt;br&gt;samarbeta och finnas kvar som föräldrar. Däremot kan barn som lever i&lt;br&gt;en konflikt på olika sätt påverkas negativt. En vinst med förslagen är att&lt;br&gt;barn i allt större utsträckning kommer att slippa det lidande som en&lt;br&gt;process vid domstol mellan föräldrarna i allmänhet innebär. Barn som&lt;br&gt;slipper konflikter är i det stora hela också mindre resurskrävande för&lt;br&gt;familjen och för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att information lämnas om de nya bestämmelserna om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge. Det är också viktigt att föräldrar&lt;br&gt;informeras om möjligheten att genom samarbetssamtal fa hjälp att nå&lt;br&gt;enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central roll när det gäller spridning av information spelar&lt;br&gt;socialnämnder, familjerådgivningsbyråer, advokater och domstolar. Även&lt;br&gt;andra kanaler kan emellertid vara till nytta när det gäller informa-&lt;br&gt;tionsspridning. Här avses exempelvis de frivilliga organisationerna och&lt;br&gt;personal inom barnomsorg och skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att informationen når ut till enskilda och berörda&lt;br&gt;myndigheter vilar i första hand på Socialstyrelsen. Ett visst ansvar ligger&lt;br&gt;också på Domstolsverket och domstolarna. Informationsinsatserna bör&lt;br&gt;ske inom befintliga budgetramar. Även kommunerna har ett ansvar för&lt;br&gt;att information når ut till enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits syftar de förslag som regeringen lägger fram i&lt;br&gt;denna proposition bl.a. till att betona vikten av samförståndslösningar,&lt;br&gt;till att bana väg för en ökad användning av gemensam vårdnad och till&lt;br&gt;att ytterligare framhäva principen om barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad m.m. skall avgöras efter vad som är bäst för&lt;br&gt;bamet. Det är viktigt att lagändringarna inte far till följd att en förälders&lt;br&gt;motstånd mot gemensam vårdnad inte tas på allvar eller att det mer eller&lt;br&gt;mindre rutinmässigt beslutas om gemensam vårdnad. Den föreslagna&lt;br&gt;ordningen ställer stora krav på dem som fattar beslut i frågor som rör&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att utvärdera reformen när den varit i kraft&lt;br&gt;en tid. Med hänsyn till de särskilda svårigheter som finns i de fall där&lt;br&gt;det förekommit övergrepp eller misstanke om övergrepp kan det finnas&lt;br&gt;anledning att särskilt uppmärksamma hur reglerna tillämpas av dom-&lt;br&gt;stolar och socialnämnder i de fallen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;23.1 Förslaget till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt&lt;br&gt;detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas&lt;br&gt;avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med&lt;br&gt;båda föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 2 a § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en ny övergripande bestämmelse. I bestämmelsen&lt;br&gt;slås fast att barnets bästa skall komma i främsta rummet när frågor om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge avgörs. Det innebär inte någon förändring&lt;br&gt;i gällande rätt, men den nya bestämmelsen markerar tydligare än som&lt;br&gt;sker i dag att barnets bästa alltid skall finnas med som en utgångspunkt&lt;br&gt;för bedömningen och att de mer preciserade bestämmelserna i kapitlet&lt;br&gt;tar sitt avstamp i denna allmänna regel. Genom den nya bestämmelsen&lt;br&gt;knyts också regleringen av frågor om vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;tydligt till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).&lt;br&gt;Artikel 3 i konventionen föreskriver i svensk officiell översättning att&lt;br&gt;barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör&lt;br&gt;barn (se prop. 1989/90:107, bilaga 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets bästa skall således komma i främsta rummet vid alla &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöranden av frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det gäller Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;alltså såväl för domar och beslut av domstol som för beslut av social-&lt;br&gt;nämnden att godkänna eller inte godkänna avtal som föräldrarna träffat.&lt;br&gt;Som nämnts ansluter bestämmelsen till hur barnkonventionens artikel 3&lt;br&gt;är formulerad. Principen om barnets bästa i artikel 3 i barnkonventionen&lt;br&gt;skall appliceras på alla områden. Den är i konventionen ett av flera&lt;br&gt;relevanta intressen att ta hänsyn till (se bl.a. prop. 1989/90:107 s. 31 f.&lt;br&gt;och SOU 1996:115 s. 35 f.; jfr prop. 1996/97:25 s. 362 f. och prop.&lt;br&gt;1996/97:124 s. 259 f.). Den bestämmelse som här föreslås skall inte för&lt;br&gt;den skull tolkas så att andra intressen kan gå före barnets. När det gäller&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge finns det inte några andra intressen som&lt;br&gt;kan ta över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen anges inte vad som närmare bestämt skall anses vara barnets&lt;br&gt;bästa. Det låter sig inte göra att en gång för alla precisera innebörden av&lt;br&gt;ett sådant begrepp. Som många gånger framhållits måste barnets bästa&lt;br&gt;avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella för-&lt;br&gt;hållandena. I andra stycket och i 2 b § pekas visserligen på några om-&lt;br&gt;ständigheter som skall beaktas, men det rör sig självfallet inte om någon&lt;br&gt;uttömmande uppräkning. Vid bedömningen måste hänsyn tas till allt som&lt;br&gt;rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling. Så långt&lt;br&gt;det är möjligt skall därvid såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter för&lt;br&gt;bamet beaktas. Det säger sig självt att det ofta är nära nog omöjligt att&lt;br&gt;objektivt slå fast vad som är bäst för bamet. I sådana fall blir det till sist&lt;br&gt;domstolens resp, socialnämndens uppfattning, antaganden och bedöm-&lt;br&gt;ningar som blir avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda bestämmelser i kapitlet som talar om barnets bästa - se 5,&lt;br&gt;6, 10, 14 a och 15 a §§ - liksom de bestämmelser som innehåller delvis&lt;br&gt;andra bedömningsgrunder - se exempelvis 7, 8, 9 och 10 a §§ - har&lt;br&gt;behållits oförändrade vid sidan av den inledande allmänna regeln.&lt;br&gt;Avsikten med den nya allmänna bestämmelsen har som sagt inte varit att&lt;br&gt;förändra rättsläget. Bestämmelsen innebär dock att rättsläget för vissa&lt;br&gt;situationer har preciserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra stycket har förts bestämmelsen i 6 a § som anger att&lt;br&gt;domstolen vid bedömningen av vad som är bäst för bamet skall fästa&lt;br&gt;avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med&lt;br&gt;båda föräldrarna (se prop. 1990/91:8 s. 60-62). Den bestämmelsen har&lt;br&gt;hittills gällt bara för frågor om vårdnad. Den kommer i fortsättningen att&lt;br&gt;gälla även vid avgöranden om boende och umgänge. Vidare har till&lt;br&gt;andra stycket förts bestämmelsen i 15 § fjärde stycket. Det innebär att&lt;br&gt;domstolen och socialnämnden skall beakta risken för att bamet utsätts&lt;br&gt;för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa (se&lt;br&gt;prop. 1992/93:139 s. 37 f.). Den bestämmelsen har hittills gällt bara för&lt;br&gt;frågor om umgänge. Den kommer i fortsättningen att gälla även vid&lt;br&gt;avgöranden av vårdnad och boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som anges i andra stycket skall beaktas vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket i paragrafen. Men de skall också beaktas&lt;br&gt;vid bedömningen av vad som är bäst för bamet enligt de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna i kapitlet, t.ex. 5 § första stycket, 6 § andra stycket, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket, 14 a § första och andra styckena samt 15 a § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra styckena. Det är främst som komplettering till dessa Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;bestämmelser som anvisningarna i andra stycket torde fa praktisk&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa omständigheter nämns särskilt är i första hand ett uttryck för&lt;br&gt;att dessa omständigheter aldrig får glömmas bort vid bedömningen. Men&lt;br&gt;det är också ett uttryck för vad lagstiftaren särskilt velat fösta uppmärk-&lt;br&gt;samheten på. Däremot behöver inte de angivna omständigheterna nöd-&lt;br&gt;vändigtvis betyda mer än andra viktiga förhållanden i ett enskilt fall. Att&lt;br&gt;två tidigare bestämmelser nu förs samman till en är inte avsett att inne-&lt;br&gt;bära någon annan ändring i sak än att tillämpningsområdena delvis har&lt;br&gt;ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2b§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av&lt;br&gt;barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 2 a § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen har förts bestämmelserna i 10 d § och 15 § fjärde&lt;br&gt;stycket om att domstolen vid bedömningen av frågor om vårdnad resp,&lt;br&gt;umgänge skall ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets&lt;br&gt;ålder och mognad (se prop. 1994/95:224 s. 53 f.). Den regeln gäller i&lt;br&gt;fortsättningen också för frågan om barnets boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i enlighet med ett påpekande från Lagrådet getts en&lt;br&gt;fristående placering och inte inarbetats i 2 a §. Härigenom markeras att&lt;br&gt;barnets vilja inte endast är en omständighet att beakta vid bedömningen&lt;br&gt;av barnets bästa utan ibland bör beaktas fristående från den bedöm-&lt;br&gt;ningen (jfr prop. 1981/82:168 s. 66, prop. 1994/95:224 s. 32 f. och SOU&lt;br&gt;1997:116 s. 133 f.). Frågor om vårdnad, boende och umgänge skall&lt;br&gt;alltid avgöras efter vad som är bäst för bamet. Men man kan tänka sig&lt;br&gt;situationer där det är mycket svårt att avgöra vad som är bäst för bamet&lt;br&gt;och där barnets vilja bör såsom fristående omständighet bli avgörande&lt;br&gt;för domstolens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och vill&lt;br&gt;någon av dem ja ändring i vårdnaden, skall rätten efter vad som är bäst&lt;br&gt;för bamet förordna att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro&lt;br&gt;vårdnaden åt en av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna&lt;br&gt;motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av&lt;br&gt;en av föräldrarna eller båda. I mål om äktenskapsskillnad får rätten utan&lt;br&gt;yrkande anförtro vårdnaden om bamet åt en av föräldrarna, om gemen-&lt;br&gt;sam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 5 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om domstolens prövning när en&lt;br&gt;ändring av vårdnaden aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena ersätter de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 och 6 §§. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelserna regleras endast det fallet att någon av föräldrarna&lt;br&gt;eller båda i framtiden skall ha vårdnaden om bamet. Om överflyttning&lt;br&gt;av vårdnaden till en eller flera särskilt förordnade vårdnadshavare finns&lt;br&gt;bestämmelser i 7-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär att domstolarna far större handlingsfrihet än&lt;br&gt;för närvarande vid avgörande av frågor om vårdnad. Utgångspunkten är&lt;br&gt;att domstolen skall besluta efter vad som är bäst för bamet. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att domstolen, till skillnad från vad som gäller i dag, kan vägra att&lt;br&gt;upplösa den gemensamma vårdnaden eller förordna om sådan vårdnad&lt;br&gt;även om en av föräldrarna motsätter sig en sådan ordning. Det framgår&lt;br&gt;av första stycket och motsatsvis av andra stycket. Härigenom blir det&lt;br&gt;bl.a. möjligt för en far som vid barnets födelse inte är gift med barnets&lt;br&gt;mor att fa gemensam vårdnad om bamet även om modem motsätter sig&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under vårdnad av båda föräldrarna och vill någon av dem&lt;br&gt;att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, står det domstolen fritt&lt;br&gt;att, efter vad som är bäst för bamet, upplösa den gemensamma&lt;br&gt;vårdnaden och anförtro vårdnaden om bamet åt en av föräldrarna eller&lt;br&gt;att ogilla det framställda yrkandet och låta den gemensamma vårdnaden&lt;br&gt;bestå. Den sistnämnda möjligheten står dock som framgått inte öppen,&lt;br&gt;om båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller om båda föräldrarna var för sig begär att fa ensam&lt;br&gt;vårdnad om bamet. Om ingen av dem eller endast en av dem motsätter&lt;br&gt;sig fortsatt gemensam vårdnad, kan alltså domstolen låta den gemen-&lt;br&gt;samma vårdnaden bestå, om det är bäst för bamet. Om däremot båda&lt;br&gt;föräldrarna motsätter sig fortsatt gemensam vårdnad, är domstolen&lt;br&gt;skyldig att upplösa den gemensamma vårdnaden och anförtro vårdnaden&lt;br&gt;åt en av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under vårdnad av endast en förälder och begär den förälder&lt;br&gt;som inte är vårdnadshavare gemensam vårdnad, kan domstolen förordna&lt;br&gt;om gemensam vårdnad även om den andra föräldern motsätter sig detta.&lt;br&gt;Den förälder som är ensam vårdnadshavare kan också på eget initiativ fa&lt;br&gt;till stånd gemensam vårdnad. Även här är det barnets bästa som är&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen möjliggör i och för sig för domstolen att förordna en&lt;br&gt;förälder som vårdnadshavare mot hans eller hennes vilja. Om en förälder&lt;br&gt;uttryckligen förklarar att han eller hon inte vill ha del i vårdnaden om&lt;br&gt;bamet, far det dock som regel antas att en sådan lösning inte är förenlig&lt;br&gt;med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts skall domstolens ställningstagande grundas på vad som är&lt;br&gt;bäst för bamet. Detta far prövas mot bakgrund av förhållandena i det&lt;br&gt;enskilda fallet. I 2 a § andra stycket och 2 b § framhålls vissa om-&lt;br&gt;ständigheter som skall beaktas vid bedömningen av vad som är till bar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nets bästa. Frågor som rör barnets bästa har behandlats även i avsnitt 8 Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;och i författningskommentaren till 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det nu öppnas möjlighet för domstolarna att besluta om gemensam&lt;br&gt;vårdnad mot den ena förälderns vilja far självfallet inte leda till att den&lt;br&gt;förälderns motstånd mot gemensam vårdnad negligeras. Detta motstånd&lt;br&gt;kan bero på en vällovlig önskan att skydda bamet. Om det finns risk för&lt;br&gt;att bamet far illa vid gemensam vårdnad, skall domstolen givetvis beakta&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i detta sammanhang anledning att erinra om vad som&lt;br&gt;anfördes i samband med de ändringar som genomfördes i 6 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken år 1991 beträffande vilken betydelse som bör tilläggas det&lt;br&gt;förhållandet att en förälder motsätter sig gemensam vårdnad (prop.&lt;br&gt;1990/91:8 s. 34). Där anfördes följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i att gemensam vårdnad typiskt sett kan&lt;br&gt;gagna ett barns intresse ligger det typiskt sett också ofta&lt;br&gt;närmast till hands för en förälder som vill sätta barnets bästa&lt;br&gt;i centrum att sträva efter gemensam vårdnad. En förälders&lt;br&gt;motstånd mot gemensam vårdnad kan därför vara ett tecken&lt;br&gt;på att intresset och ambitionen hos den föräldern att söka&lt;br&gt;upprätthålla en nära och god kontakt mellan bamet och den&lt;br&gt;andra föräldern är mindre. Men motståndet kan naturligtvis&lt;br&gt;också bottna i andra orsaker. Det kan bero på en strävan hos&lt;br&gt;föräldern att skydda bamet mot att fara illa. Det kan ha sin&lt;br&gt;grund i sådana förhållanden som hustrumisshandel eller&lt;br&gt;ständiga trakasserier från en makes sida, förhållanden som&lt;br&gt;kan göra det svårt eller omöjligt med en vårdnadsform som&lt;br&gt;förutsätter enighet i frågor som rör bamet. I det enskilda&lt;br&gt;fallet måste bedömningen därför vara mycket lyhörd och&lt;br&gt;noggrant inriktas på de omständigheter och behov som&lt;br&gt;föreligger i just det fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta uttalande äger alltjämt giltighet; en förälders motstånd mot&lt;br&gt;gemensam vårdnad måste bedömas utifrån förutsättningarna i det&lt;br&gt;enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den ena föräldern utsatt bamet eller den andra föräldern för&lt;br&gt;övergrepp kan göra gemensam vårdnad olämplig. Barnets möjligheter till&lt;br&gt;en trygg uppväxtmiljö påverkas uppenbarligen av förhållandet mellan&lt;br&gt;föräldrarna. Av betydelse kan också vara hur den förälder som bamet&lt;br&gt;bor hos upplever sitt och barnets förhållande till den andra föräldern (se&lt;br&gt;bl.a. NJA 1995 s. 727 och SOU 1995:60 s. 363 f.). En förälder som&lt;br&gt;misshandlats eller utsatts för andra övergrepp av den andra föräldern&lt;br&gt;och som lever i ett tillstånd av oro eller till och med skräck för den&lt;br&gt;andra föräldern kan vid gemensam vårdnad vara dåligt mstad att&lt;br&gt;tillgodose sitt barns behov av trygghet och omsorg. Det gäller även om&lt;br&gt;samarbetet mellan föräldrarna ytligt sett synes fungera. Därmed är inte&lt;br&gt;sagt att övergrepp inom familjen alltid bör utesluta gemensam vårdnad.&lt;br&gt;Det måste som alltid bli beroende av en prövning i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om i vilka fall gemensam vårdnad inte är förenlig med barnets&lt;br&gt;bästa har berörts även i avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det alltså i vissa fall är olämpligt med gemensam vårdnad mot den Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;ena förälderns vilja, kan det i andra fall vara bäst för bamet att den&lt;br&gt;föräldern inte får sin vilja igenom. Så kan exempelvis vara fallet när&lt;br&gt;modem har ensam vårdnad och fadern önskar gemensam vårdnad samt&lt;br&gt;modem motsätter sig detta utan något godtagbart skäl. Ofta kommer det&lt;br&gt;i dessa fall inte i fråga att föra över vårdnaden till fadern ensam, varför&lt;br&gt;gemensam vårdnad är enda sättet för fadern att fa del i vårdnaden. Ett&lt;br&gt;sådant arrangemang kan då vara till barnets bästa, trots modems&lt;br&gt;motstånd. Det är bl.a. för sådana situationer som lagändringen är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med ett påpekande från Lagrådet har en talerättsbestämmelse&lt;br&gt;tagits in i tredje stycket. Tredje stycket motsvarar efter justeringen&lt;br&gt;nuvarande 5 § andra stycket och 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att mål om vårdnad handläggs enligt reglerna i&lt;br&gt;rättegångsbalken om tvistemål och om gemensam ansökan finns i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, far de&lt;br&gt;avtala att vårdnaden skall vara gemensam eller att en av dem skall ha&lt;br&gt;vårdnaden om barnet. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och social-&lt;br&gt;nämnden godkänner det enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, skall socialnämnden&lt;br&gt;godkänna avtalet, om det inte är uppenbart oförenligt med barnets&lt;br&gt;bästa. Innebär avtalet att en av föräldrarna skall ha ensam vårdnad,&lt;br&gt;skall nämnden godkänna avtalet, om det som har överenskommits är till&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 17 b § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § finns i dag bestämmelser om överflyttning av vårdnad.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta återfinns i förslaget i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Den innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om föräldrars avtal om vårdnad. Övervägandena finns i&lt;br&gt;avsnitt 15. Procedurfrågor som rör föräldraavtal och socialnämndens&lt;br&gt;godkännande behandlas i 17 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket kan föräldrar som är överens träffa avtal om&lt;br&gt;vårdnad. För att ett sådant avtal skall gälla krävs att det är skriftligt och&lt;br&gt;att det godkänns av socialnämnden. Att avtalet gäller innebär att det far&lt;br&gt;samma verkan som en dom avseende vårdnaden. Det betyder bl.a. att&lt;br&gt;avtalet kan verkställas (se 21 kap. 1 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att med bindande verkan träffa avtal om vårdnaden är ny.&lt;br&gt;Parterna kan på motsvarande sätt träffa avtal om barnets boende (14 a §&lt;br&gt;andra stycket) och om umgänge mellan bamet och den förälder som det&lt;br&gt;inte bor tillsammans med (15 a § andra stycket). Genom att det införs en&lt;br&gt;möjlighet att träffa avtal betonas ytterligare att samförståndslösningar i&lt;br&gt;dessa frågor bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsmöjligheten kan användas även när föräldrarna önskar ändra en&lt;br&gt;tidigare dom eller ett tidigare avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna skall vara ense om ändringen. Men det betyder inte att de&lt;br&gt;måste vara helt nöjda med avtalet eller att avtalet skall motsvara det som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;båda eftersträvat. Tvärtom kan ett avtal många gånger vara resultatet av Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;långvariga diskussioner där parterna kompromissat eller där någon valt&lt;br&gt;att ge efter i insikt om att det är bäst for bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det måste naturligtvis vara fråga om ett ”avtal” i egentlig mening.&lt;br&gt;Föreligger det någon ogiltighetsgrund (se särskilt 28-32 §§ avtalslagen,&lt;br&gt;som anses vara analogt tillämpliga inom familjerätten), är avtalet inte&lt;br&gt;giltigt. I praktiken torde det dock sällan bli aktuellt att pröva ett avtals&lt;br&gt;giltighet i denna mening. Hävdar den ena parten att avtalet inte skall&lt;br&gt;gälla, kan han eller hon ta upp vårdnadsfrågan på nytt. Någon&lt;br&gt;avtalsbundenhet i egentlig mening uppkommer sålunda inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att föräldrarna skall kunna avtala om vårdnaden är&lt;br&gt;att åtminstone en av dem har vårdnaden om bamet. Föräldrarna kan&lt;br&gt;alltså inte avtala om vårdnaden sig emellan när vårdnaden är anförtrodd&lt;br&gt;åt en eller flera särskilt förordnade vårdnadshavare (se 7 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena, 8 § och 9 §). Inte heller kan de, när en av dem eller&lt;br&gt;båda har vårdnaden om bamet, träffa avtal med bindande verkan om ett&lt;br&gt;sådant särskilt vårdnadsarrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tar i första hand sikte på de fall då ändring skall ske i&lt;br&gt;fråga om vårdnaden. Emellertid är det inte ovanligt att föräldrarna efter&lt;br&gt;diskussioner kommer fram till att det är bäst att låta gällande vårdnads-&lt;br&gt;förhållanden bestå. Det är naturligtvis inget som hindrar att partema då&lt;br&gt;träffar ett avtal för att befästa vad de kommit överens om, dvs. det som&lt;br&gt;redan gäller. Ett sådant avtal far dock ingen rättslig verkan och det finns&lt;br&gt;därför ingen anledning att kräva socialnämndens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något hinder mot att avtalet begränsas i tiden. Inte heller&lt;br&gt;finns det något hinder mot att föräldrarna kommer överens om att avtalet&lt;br&gt;skall gälla till dess att en slutlig överenskommelse har nåtts eller frågan&lt;br&gt;avgjorts av domstol; ett sådant ”interimistiskt” avtal kan också ersätta ett&lt;br&gt;interimistiskt domstolsbeslut. Vad gäller vårdnaden om bamet torde - av&lt;br&gt;hänsyn till bamet - tidsbegränsade avtal i övrigt endast undantagsvis&lt;br&gt;kunna godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på skriftlighet avses innefatta att partema skall skriva under&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid socialnämndens prövning av föräldrarnas avtal gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra stycket. Står bamet under vårdnad av endast en av&lt;br&gt;föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden om bamet,&lt;br&gt;skall socialnämnden godkänna deras avtal om inte gemensam vårdnad är&lt;br&gt;uppenbart oförenlig med barnets bästa. Detta överensstämmer med vad&lt;br&gt;som gäller när tingsrätten skall förordna om vårdnaden i motsvarande&lt;br&gt;fall (se 4 § första stycket och prop. 1981/82:168 s. 63 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under båda föräldrarnas vårdnad och avtalar föräldrarna att&lt;br&gt;en av dem skall ha vårdnaden om bamet ensam, skall nämnden god-&lt;br&gt;känna avtalet om överenskommelsen är till barnets bästa. Den prövning&lt;br&gt;socialnämnden skall göra av avtalet motsvarar även här den prövning&lt;br&gt;som domstolarna skall göra i de fall föräldrarna är ense (se 5 § första&lt;br&gt;stycket och prop. 1990/91:8 s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nämndens bedömning gäller bestämmelserna i 2 a § andra stycket&lt;br&gt;och 2 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde sällan finnas anledning för socialnämnden att ta reda på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnets inställning när föräldrarna är överens. Skulle det undantagsvis Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;komma fram att bamet motsätter sig den lösning som föräldrarna har&lt;br&gt;enats om, är det ett skäl för nämnden att närmare undersöka om&lt;br&gt;överenskommelsen verkligen är förenlig med barnets bästa (se prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:224 s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall antingen godkänna avtalet eller vägra god-&lt;br&gt;kännande. Nämnden får inte ändra avtalets innehåll. Om en överenskom-&lt;br&gt;melse inte överensstämmer med barnets bästa, är det dock lämpligt att&lt;br&gt;nämnden föreslår föräldrarna att ändra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast undantagsvis torde det behöva förekomma att ett avtal under-&lt;br&gt;känns. Särskilt gäller detta om avtalet har förhandlats fram vid sam-&lt;br&gt;arbetssamtal och samtalsledaren står bakom avtalet. Däremot finns det&lt;br&gt;naturligtvis anledning att underkänna ”avtalet”, om det står klart att en&lt;br&gt;av parterna har utsatts för påtryckningar och skrivit under mot sin vilja&lt;br&gt;(jfr vad som sagts ovan om ogiltighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan det finnas skäl för socialnämnden att, som villkor för att ett&lt;br&gt;avtal mellan föräldrarna skall godkännas, i barnets intresse kräva att&lt;br&gt;även boendefrågan eller umgängesfrågan regleras i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nämnden skall kunna ta ställning till föräldrarnas avtal krävs&lt;br&gt;att det är klart och tydligt utformat. Nämnden bör verka för att otydliga&lt;br&gt;eller ofullständiga avtal ändras. Risken är annars att avtalet inte kan&lt;br&gt;läggas till grund för verkställighet. Det får inte råda någon tvekan om&lt;br&gt;vem som är barnets vårdnadshavare vid varje givet tillfälle. Är det inte&lt;br&gt;möjligt att utläsa vem som är vårdnadshavare skall socialnämnden inte&lt;br&gt;godkänna avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nämnden inte godkänner avtalet, är vårdnadsförhållandena oför-&lt;br&gt;ändrade. Det innebär att parterna får fortsätta sina samtal i syfte att&lt;br&gt;komma fram till en lösning eller att domstolen får lösa tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal gäller från och med den tidpunkt då det godkänns. Det följer&lt;br&gt;av att ett godkännande inte kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gällande avtal hindrar inte att vårdnadsfrågan prövas av domstol&lt;br&gt;om någon av föräldrarna vill ha en ändring, eller att föräldrarna träffar&lt;br&gt;en ny överenskommelse som godkänns av socialnämnden. Detta ligger i&lt;br&gt;linje med vad som gäller om möjligheterna till en ny domstolsprövning&lt;br&gt;efter det att en vårdnadsdom vunnit laga kraft (se t.ex. NJA 1993&lt;br&gt;s. 226).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna avgör själva på vilket sätt de vill få frågor om vårdnad&lt;br&gt;m.m. reglerade. Även om föräldrarna är ense har de alltså möjlighet att&lt;br&gt;väcka talan i domstol i stället för att vända sig till socialnämnden för att&lt;br&gt;få sitt avtal godkänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att godkänna avtalet för socialnämndens räkning får&lt;br&gt;delegeras (se 48 § socialtjänstlagen). Frågan har diskuterats närmare i&lt;br&gt;övervägandena (avsnitt 15). Också vissa andra frågor som gäller avtalet&lt;br&gt;och socialnämndens godkännande har behandlats där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;HO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bamet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs i&lt;br&gt;första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra&lt;br&gt;föräldern ensam. Brister också den föräldern i omsorgen om bamet på&lt;br&gt;det sätt som sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som&lt;br&gt;avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern eller,&lt;br&gt;om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas på talan&lt;br&gt;av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad mellan föräldrarna eller i andra mål enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket fanns tidigare en hänvisning till även 6 §. Som en följd&lt;br&gt;av att domstols prövning av frågor om vårdnad numera regleras i 5 §,&lt;br&gt;medan 6 § gäller avtal mellan föräldrarna, har hänvisningen till 6 §&lt;br&gt;tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnads-&lt;br&gt;havare och vill någon av barnets föräldrar eller båda fa vårdnaden&lt;br&gt;överflyttad till sig, skall rätten besluta efter vad som är bäst för bamet.&lt;br&gt;Rätten far inte flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt, om&lt;br&gt;båda föräldrarna motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på&lt;br&gt;talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 10 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen föreskrivs enligt gällande rätt att&lt;br&gt;domstolen inte får flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt, om&lt;br&gt;någon av dem motsätter sig en sådan ordning. Denna begränsning har&lt;br&gt;tagits bort i förslaget och samordnats med förslaget i 5 § andra stycket.&lt;br&gt;Domstolen kan alltså flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt,&lt;br&gt;även om en förälder motsätter sig gemensam vårdnad. Självfallet&lt;br&gt;förutsätter detta att det är bäst för bamet, se första meningen. Utrymmet&lt;br&gt;för domstolen att besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja&lt;br&gt;när bamet enligt 7 § stått under vårdnad av en eller två särskilt&lt;br&gt;förordnade vårdnadshavare torde i själva verket vara mycket begränsat.&lt;br&gt;I övrigt kan hänvisas till vad som anförts i författningskommentaren till&lt;br&gt;5 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig båda föräldrarna gemensam vårdnad saknas förutsätt-&lt;br&gt;ningar för den vårdnadsformen. I andra meningen sägs uttryckligen att&lt;br&gt;rätten inte far förordna om gemensam vårdnad i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för barn och vårdnadshavare att fa stöd och hjälp hos&lt;br&gt;socialnämnden finns bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden förmedlar kontakter med andra rådgivande samhälls- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen nämndes tidigare medlare som ett rådgivande&lt;br&gt;samhällsorgan. Ändringen är en följd av att lagen (1973:650) om&lt;br&gt;medling mellan samlevande föreslås upphävd. Övervägandena avseende&lt;br&gt;denna ändring finns i avsnitt 19.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna, får rätten på talan av&lt;br&gt;en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet skall bo&lt;br&gt;tillsammans med. Avgörande skall vara vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna får avtala om barnets boende. Avtalet skall gälla, om det&lt;br&gt;är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet skall godkännas,&lt;br&gt;om det som har överenskommits är till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 14 a § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om barnets boende, är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket blir det möjligt för domstolen att&lt;br&gt;- i de fall då bamet står under vårdnad av båda föräldrarna - besluta&lt;br&gt;vem bamet skall bo tillsammans med (överväganden se avsnitt 11). I&lt;br&gt;enlighet med ett påpekande från Lagrådet har bestämmelsen förtydligats&lt;br&gt;så att det uttryckligen framgår att domstolens beslut endast kan avse&lt;br&gt;vem av föräldrarna som bamet skall bo tillsammans med, inte att bamet&lt;br&gt;skall bo tillsammans med någon annan än en förälder. Eftersom&lt;br&gt;uttrycket ”vem av föräldrarna” far anses innefatta en möjlighet för dom-&lt;br&gt;stolen att besluta att bamet skall bo hos var och en av föräldrarna&lt;br&gt;(växelvis boende) har regeringen gett bestämmelsen en något annorlunda&lt;br&gt;lydelse än den som Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs inte att föräldrarna skall bo isär för att domstol skall fa&lt;br&gt;besluta om barnets boende. Ingenting hindrar alltså ett förordnande om&lt;br&gt;boendet i fall då föräldrarna avser att flytta isär men fortfarande bor&lt;br&gt;ihop vid tidpunkten för förordnandet. Däremot kan det knappast vara&lt;br&gt;förenligt med barnets bästa att förordna om boende, om någon&lt;br&gt;separation inte är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om barnets boende kan bli aktuellt när föräldrar som har&lt;br&gt;gemensam vårdnad om bamet inte kan enas om var bamet skall bo, eller&lt;br&gt;när föräldrarna vill fa sin överenskommelse om boende fastställd av&lt;br&gt;domstolen. Även i de fall domstolen mot en förälders vilja finner att&lt;br&gt;bamet skall stå under föräldrarnas gemensamma vårdnad kan det bli&lt;br&gt;aktuellt att besluta om barnets boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas anledning för domstolen att ta upp frågan om barnets&lt;br&gt;boende med partema även om något yrkande om boendet inte har&lt;br&gt;framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts finns det ingenting som hindrar att domstolen&lt;br&gt;beslutar att bamet skall bo växelvis hos föräldrarna, om detta är bäst för&lt;br&gt;bamet. Avgörandet far då inte lämna öppet hur det växelvisa boendet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall utformas. Riktpunkten skall vara att föreskrifterna skall vara så Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;noggranna att domen kan verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för domstolens bedömning av boendefrågan skall vara vad&lt;br&gt;som är bäst för bamet. Vid den bedömningen gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;2 a § andra stycket och 2 b §. Rätten skall alltså fasta avseende särskilt&lt;br&gt;vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, och&lt;br&gt;risken för att bamet utsätts för övergrepp m.m. skall beaktas. Vidare&lt;br&gt;gäller att hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder&lt;br&gt;och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra omständigheter skall självfallet beaktas vid bedömningen&lt;br&gt;av vad som är bäst för bamet när det gäller dess boende. Här kan&lt;br&gt;hänvisas till vad som anförts vid 2 a §. Sålunda bör hänsyn tas till allt&lt;br&gt;som rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är föräldrarna ense om hur boendefrågan skall lösas, torde den lösning&lt;br&gt;de valt i allmänhet kunna antas vara bäst för bamet. Angående barnets&lt;br&gt;rätt att komma till tals när föräldrarna är ense, se prop. 1994/95:224 s.&lt;br&gt;35. Vad som sägs där gäller även när föräldrarnas överenskommelse&lt;br&gt;avser barnets boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med boende avses barnets faktiska bosättning. Boendebegreppet och&lt;br&gt;hur detta begrepp förhåller sig till bl.a. folkbokföringslagens bestäm-&lt;br&gt;melser har berörts i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan föräldrar som är överens träffa avtal om&lt;br&gt;barnets boende. Av sammanhanget framgår att avtal om boende skall&lt;br&gt;komma i fråga endast i de situationer som anges i första stycket;&lt;br&gt;föräldrarna skall alltså ha gemensam vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att föräldrarnas avtal skall gälla krävs att det är skriftligt och att&lt;br&gt;det godkänns av socialnämnden. Socialnämnden skall godkänna föräld-&lt;br&gt;rarnas avtal, om överenskommelsen är till barnets bästa. Den prövning&lt;br&gt;socialnämnden skall göra av avtalet motsvarar alltså den prövning som&lt;br&gt;domstolen skall göra enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle socialnämnden inte godkänna föräldrarnas avtal, är boendet&lt;br&gt;oreglerat tills föräldrarna har träffat ett annat avtal som har godkänts&lt;br&gt;eller tills domstolen har avgjort tvisten. Avser det underkända avtalet&lt;br&gt;ändring av vad som tidigare gällt om barnets boende, fortsätter den&lt;br&gt;gamla ordningen att gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget hindrar naturligtvis att boendet lämnas oreglerat i ett avtal&lt;br&gt;mellan parterna om vårdnaden. Som anförts vid 6 § kan det dock ibland&lt;br&gt;finnas skäl för socialnämnden att, som villkor för att ett vårdnadsavtal&lt;br&gt;mellan föräldrarna skall godkännas, i barnets intresse kräva att boende-&lt;br&gt;frågan regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i övrigt gäller frågor om avtalet och socialnämndens god-&lt;br&gt;kännande hänvisas till vad som har anförts vid 6 §. Att märka är därvid&lt;br&gt;att ett avtal om barnets boende kan träffas enligt lagens bestämmelser&lt;br&gt;även när det inte är fråga om en ändring i de bestående faktiska&lt;br&gt;förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regler för proceduren kring avtalet finns i 17 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor till-&lt;br&gt;sammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt&lt;br&gt;möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett mot-&lt;br&gt;svarande ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås&lt;br&gt;med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra&lt;br&gt;föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja&lt;br&gt;umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall umgås&lt;br&gt;med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som&lt;br&gt;står barnet särskilt nära, skall upplysningar enligt första meningen&lt;br&gt;lämnas av vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 15 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande andra och tredje styckena, som innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om domstolsprövning av frågor om umgänge, har omarbetats och flyttats&lt;br&gt;till 15 a §. Bestämmelserna i det nuvarande fjärde stycket om att&lt;br&gt;domstolen vid bedömningen av frågor om umgänge skall ta hänsyn till&lt;br&gt;barnets vilja samt beakta risken för att bamet i samband med utövande&lt;br&gt;av umgänge far illa har inarbetats i 2 a § andra stycket (överväganden se&lt;br&gt;avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller liksom i dag bestämmelser om barnets rätt till&lt;br&gt;umgänge (första-tredje styckena) och om upplysningsplikt i samband&lt;br&gt;med umgänge (fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena, som innehåller bestämmelser om barns&lt;br&gt;umgänge med en förälder och andra som står bamet särskilt nära, har ut-&lt;br&gt;formats något annorlunda än i dag. Huvudprinciperna är dock desamma.&lt;br&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges uttryckligen att bamet skall ha rätt till umgänge&lt;br&gt;med en förälder som det inte bor tillsammans med. Härigenom markeras&lt;br&gt;att umgänget i första hand är till för bamet samt att det är barnets&lt;br&gt;intressen och behov som skall vara avgörande (se även 2 a §). Någon&lt;br&gt;plikt för bamet att umgås med föräldern finns inte, inte heller någon&lt;br&gt;absolut rätt för föräldern att umgås med bamet. Bestämmelsen har&lt;br&gt;karaktär av portalstadgande. Innehållet i den rätt till umgänge som&lt;br&gt;bamet skall ha bestäms med hänsyn till barnets bästa (se 15 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för reglerna om umgänge är att det är viktigt att&lt;br&gt;bamet har kontakt med båda föräldrarna även om dessa inte bor&lt;br&gt;tillsammans. Det innebär dock inte att det alltid är bäst för bamet att&lt;br&gt;umgås med den förälder som det inte bor tillsammans med. Ibland kan&lt;br&gt;det vara bäst för bamet om något umgänge inte alls äger rum eller om&lt;br&gt;umgänge kommer till stånd först när bamet har nått en mogen ålder. Så&lt;br&gt;kan vara fallet om föräldern har gjort sig skyldig till övergrepp mot&lt;br&gt;bamet eller den andra föräldern. I sådana fall kan umgänget vara direkt&lt;br&gt;skadligt för bamet. Därmed är dock inte sagt att umgänge bör uteslutas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 alla fall där det förekommit övergrepp. Det måste som alltid bli Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;beroende av en individuell prövning med utgångspunkt från vad som är&lt;br&gt;bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i andra stycket är föräldrarnas gemensamma ansvar för att&lt;br&gt;barnets behov av umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans&lt;br&gt;med tillgodoses. Även den förälder som bamet inte bor tillsammans med&lt;br&gt;har alltså ett uttryckligt ansvar för att barnets behov av umgänge med&lt;br&gt;honom eller henne blir tillgodosett. Föräldrarnas ansvar enligt andra&lt;br&gt;stycket är inte sanktionerat. Om en förälder utan godtagbar anledning&lt;br&gt;flyttar långt bort, kan det emellertid beaktas vid fördelningen av rese-&lt;br&gt;kostnaderna mellan föräldrarna (se 15 b § första stycket). I speciella fall&lt;br&gt;kan även frågor om vem som bör ha vårdnaden om bamet eller vem&lt;br&gt;som bamet skall bo hos påverkas. Det framgår av att man vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av barnets bästa skall fästa avseende särskilt vid barnets behov av&lt;br&gt;en nära och god kontakt med båda föräldrarna (se 2 a § andra stycket).&lt;br&gt;Frågan om sanktioner har berörts i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller oberoende av om föräldrarna har gemensam&lt;br&gt;vårdnad om bamet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets rätt till umgänge med en förälder gäller även om vårdnaden&lt;br&gt;om bamet har anförtrotts åt en eller två särskilt förordnade vårdnads-&lt;br&gt;havare. I likhet med vad som gäller i dag har även särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare ett ansvar för att barnets behov av umgänge med&lt;br&gt;föräldrarna så långt möjligt tillgodoses. Det framgår fortsättningsvis av&lt;br&gt;andra meningen i andra stycket. I dessa fall far dock bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § om att risken för att bamet far illa skall beaktas särskild aktualitet&lt;br&gt;(jfr 14 § lagen [1990:52] med särskilda bestämmelser om vård av unga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i dessa fall har barnets föräldrar ett ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge så långt möjligt tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras ansvaret för att barnets behov av umgänge&lt;br&gt;med andra personer som står bamet särskilt nära, t.ex. far- eller&lt;br&gt;morföräldrar, tillgodoses. Bestämmelsen är oförändrad i sak. Den fanns&lt;br&gt;tidigare i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket innehåller bestämmelser som reglerar skyldigheten att&lt;br&gt;lämna sådana upplysningar som kan främja umgänget (jfr första stycket&lt;br&gt;andra meningen i gällande lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen regleras det fallet att bamet står under båda föräld-&lt;br&gt;rarnas vårdnad och bamet skall umgås med en förälder som det inte bor&lt;br&gt;tillsammans med. I sådana fall har den förälder som bamet bor hos en&lt;br&gt;skyldighet att lämna upplysningar. Bestämmelsen är ny och har till-&lt;br&gt;kommit mot bakgrund av att domstolarna i framtiden skall kunna&lt;br&gt;meddela beslut om umgänge även när föräldrarna har gemensam vård-&lt;br&gt;nad om bamet (se 15a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga fall skall upplysningar enligt andra meningen lämnas av&lt;br&gt;barnets vårdnadshavare. Bestämmelsen motsvarar den nuvarande andra&lt;br&gt;meningen i första stycket och omfattar dels det fallet att bamet skall&lt;br&gt;umgås med en förälder som inte är vårdnadshavare, dels det fallet att&lt;br&gt;bamet skall umgås med någon annan som står bamet särskilt nära,&lt;br&gt;exempelvis en mor- eller farförälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall besluta om umgänge efter vad som är bäst for barnet.&lt;br&gt;Talan om umgänge far foras av en förälder som vill umgås med sitt&lt;br&gt;barn. Om umgänge begärs av någon annan, får talan foras av social-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de&lt;br&gt;avtala om barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor&lt;br&gt;tillsammans med. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och social-&lt;br&gt;nämnden godkänner det. Avtalet skall godkännas, om det som har&lt;br&gt;överenskommits är till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 15 a § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om umgänge. Första stycket mot-&lt;br&gt;svarar nuvarande 15 § andra och tredje styckena med vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar samt de sakliga justeringar som föranleds av att förordnande&lt;br&gt;om umgänge kan ges även vid gemensam vårdnad. Andra stycket är&lt;br&gt;nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen anges att frågor om umgänge skall&lt;br&gt;avgöras efter vad som är bäst för bamet. Motsvarande bestämmelse finns&lt;br&gt;i dag i 15 § andra och tredje styckena (jfr prop. 1981/82:168 s. 74 f.).&lt;br&gt;Kravet att barnets vårdnadshavare skall motsätta sig umgänget har tagits&lt;br&gt;bort såsom onödigt (jfr för övrigt 17 § femte stycket i gällande lydelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelserna i 15 § fjärde stycket om att rätten vid&lt;br&gt;bedömningen av frågor om umgänge skall ta hänsyn till barnets vilja har&lt;br&gt;flyttats till 2 b §. Bestämmelsen i samma stycke om att rätten skall&lt;br&gt;beakta risken för att bamet i samband med utövande av umgänge far illa&lt;br&gt;har inarbetats i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet är alltså att umgänge kan fastställas även om barnets föräld-&lt;br&gt;rar har gemensam vårdnad (överväganden se avsnitt 12.2). Normalt bör&lt;br&gt;man kunna utgå ifrån att föräldrar med gemensam vårdnad kan komma&lt;br&gt;överens om umgänget och att det därför inte behövs något domstols-&lt;br&gt;förordnande. Det har dock visat sig att det även vid gemensam vårdnad&lt;br&gt;ibland finns ett behov av att låta domstolen besluta om umgänget.&lt;br&gt;Genom att det nu öppnas en möjlighet att besluta om gemensam vårdnad&lt;br&gt;mot den ena förälderns vilja, tillkommer ytterligare en del fall där ett&lt;br&gt;sådant behov kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna omfattar, liksom motsvarande bestämmelse i dag,&lt;br&gt;även den situationen att vårdnaden har anförtrotts åt en eller två särskilt&lt;br&gt;förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen innebär givetvis inte att varje förälder&lt;br&gt;som vill umgås med sitt barn skall kunna fa umgängesfrågan reglerad av&lt;br&gt;domstol. Regeln är avsedd för fall där en förälder som inte bor till-&lt;br&gt;sammans med bamet vill fa umgänget reglerat (jfr 15 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i dag far domstolen förordna om villkor för umgänget, jfr vad&lt;br&gt;som sägs i anslutning till 15 b § andra stycket nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan föräldrarna träffa avtal om umgänge. Detta är&lt;br&gt;i och för sig inte någon nyhet. Redan i dag är det vanligt att föräldrarna&lt;br&gt;träffar umgängesavtal. Nyheten är att avtalet blir gällande och verkställ-&lt;br&gt;bart utan att umgängesordningen fastställs av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att föräldrarna skall kunna avtala om umgänget är Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;att åtminstone en av dem har vårdnaden om bamet. Föräldrarna kan&lt;br&gt;alltså inte avtala om umgänget när vårdnaden är anförtrodd åt en eller&lt;br&gt;två särskilt förordnade vårdnadshavare. Inte heller kan föräldrarna träffa&lt;br&gt;avtal med bindande verkan om barnets umgänge med andra närstående&lt;br&gt;än en förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att föräldrarnas avtal skall gälla krävs dock att det är skriftligt och&lt;br&gt;att det godkänns av socialnämnden. Nämnden skall godkänna avtalet om&lt;br&gt;det är till barnets bästa. Vid den bedömningen gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;2 a § andra stycket och 2 b §. Den prövning nämnden skall göra av&lt;br&gt;avtalet motsvarar den prövning som domstolen skall göra i de fall&lt;br&gt;föräldrarna är ense.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgängesavtal kan innehålla villkor av olika slag för umgänget,&lt;br&gt;exempelvis om att umgänget endast far utövas i närvaro av en person&lt;br&gt;utsedd av socialnämnden. Vidare kan ett umgängesavtal förutsätta en&lt;br&gt;överenskommelse om fördelningen av resekostnaderna. Kravet på god-&lt;br&gt;kännande är inte avsett att gälla eventuella ekonomiska uppgörelser. En&lt;br&gt;överenskommelse om resekostnaderna behöver alltså inte godkännas för&lt;br&gt;att gälla. Nämndens godkännande medför inte heller att en sådan&lt;br&gt;överenskommelse blir verkställbar enligt reglerna i utsökningsbalken.&lt;br&gt;Föräldrarnas överenskommelse om resekostnaderna torde ofta - uttryck-&lt;br&gt;ligen eller underförstått - vara villkorad av att umgängesavtalet god-&lt;br&gt;känns av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra slags villkor i ett umgängesavtal far kravet på godkännande&lt;br&gt;anses gälla. Sålunda blir avtalet inte gällande förrän det har godkänts&lt;br&gt;även i dessa delar av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas i tillämpliga delar till vad som har anförts i författ-&lt;br&gt;ningskommentaren till 6 § angående avtal om vårdnad och 14 a § andra&lt;br&gt;stycket angående avtal om boende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om barnet bor tillsammans med endast en förälder, skall den&lt;br&gt;föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets&lt;br&gt;behov av umgänge med den andra föräldern. Det skall ske efter vad som&lt;br&gt;är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom eller ett avtal om kostnaderna för resor kan jämkas av rätten&lt;br&gt;för tiden efter det att talan har väckts, om ändring i förhållandena&lt;br&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 6 a § och 15 § andra stycket i UBU -93:s förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om resekostnader&lt;br&gt;(överväganden se avsnitt 12.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att en förälder som bor tillsammans med&lt;br&gt;bamet skall ta del i de resekostnader som föranleds av barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med den andra föräldern. Det innebär samtidigt att det primära&lt;br&gt;ansvaret för kostnaderna läggs på den förälder som inte bor tillsammans&lt;br&gt;med bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förälder som bor tillsammans med bamet skall ta del i kostna- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;derna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska&lt;br&gt;förmåga och övriga omständigheter. Avsikten är att i normalfallet&lt;br&gt;samma principer skall tillämpas vid prövningen som när underhålls-&lt;br&gt;bidrag till barn bestäms. En förälder som saknar förmåga att bidra till&lt;br&gt;resekostnaderna är inte heller skyldig att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra omständigheter än de ekonomiska förhållandena kan&lt;br&gt;emellertid beaktas vid skälighetsbedömningen. En sådan omständighet&lt;br&gt;kan vara att en förälder utan någon godtagbar anledning flyttar långt&lt;br&gt;bort. En förälders intresse av att själv fa avgöra hur han eller hon vill&lt;br&gt;inrätta sitt liv far sålunda här, liksom när det gäller plikten att försöija&lt;br&gt;bamet, tåla vissa inskränkningar. Givetvis är det dock ett godtagbart skäl&lt;br&gt;att flytta exempelvis om en arbetslös förälder har fått arbete på annan&lt;br&gt;ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skälighetsbedömning som skall göras bör vidare innebära att&lt;br&gt;endast kostnader av någon betydenhet beaktas. I allmänhet bör den&lt;br&gt;förälder som bamet bor hos vara skyldig att ta del i resekostnaderna bara&lt;br&gt;när avståndet mellan bostadsorterna är relativt stort; en riktpunkt kan&lt;br&gt;vara att avståndet överstiger tio mil (se SOU 1995:26 s. 522). I enskilda&lt;br&gt;fall kan det emellertid finnas anledning att göra en annan bedömning.&lt;br&gt;Det bör t.ex. tas hänsyn till eventuella möjligheter att använda månads-&lt;br&gt;kort eller liknande färdbevis även för längre resor. Hänsyn måste också&lt;br&gt;tas till antalet umgängesresor. Även om kostnaden för varje enskild resa&lt;br&gt;är låg kan antalet resor göra att kostnaderna totalt sett blir betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälighetsbedömningen bör i regel innebära att endast nödvändiga&lt;br&gt;kostnader beaktas. Normalt sett bör den som reser förväntas använda det&lt;br&gt;billigaste fardsättet med allmänna kommunikationer. Det finns emellertid&lt;br&gt;situationer då bil kan vara det bästa alternativet. Av betydelse för valet&lt;br&gt;av kommunikationsmedel är givetvis också restiden och den tid som&lt;br&gt;bamet har på sig att umgås med föräldern. Kostnader för hotellvistelse&lt;br&gt;torde böra beaktas endast om inga andra boendealternativ står till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte endast resor inom landet utan även resor utom landet omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall finnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna skall&lt;br&gt;bamet enligt bestämmelsen bo tillsammans med endast den ena av&lt;br&gt;föräldrarna. I vissa fall kan fråga uppkomma om bamet bor tillsammans&lt;br&gt;med endast den ena föräldern, eller om det är fråga om s.k. växelvis&lt;br&gt;boende. Bor bamet i stort sett lika mycket hos var och en av föräldrarna,&lt;br&gt;torde det normalt vara fråga om växelvis boende. Men inte bara tiden&lt;br&gt;för barnets vistelse hos resp, förälder utan även andra omständigheter är&lt;br&gt;av betydelse, t.ex. var bamet förvarar sina tillhörigheter. Frågan har&lt;br&gt;berörts i avsitt 12.5 där hänvisningar finns till motivuttalanden och rätts-&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissens lagförslag fanns en uttrycklig bestämmelse om att&lt;br&gt;rätten far besluta om kostnaderna för umgängesresor enligt första&lt;br&gt;stycket. Den bestämmelsen har på inrådan av Lagrådet utgått såsom&lt;br&gt;obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen torde normalt kunna meddela villkor för umgänget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oberoende av yrkande. Ett domstolsbeslut om resekostnaderna torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock förutsätta ett yrkande av part (jfr 17 kap. 3 § rättegångsbalken).&lt;br&gt;Frågan om utformningen av beslut om fördelningen av resekostnader har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 12.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om föreskrifter om resekostnader prövas normalt i samband&lt;br&gt;med att domstolen behandlar frågan om något umgänge skall äga rum&lt;br&gt;och omfattningen av ett eventuellt umgänge. Ingenting hindrar emellertid&lt;br&gt;att resekostnaderna prövas av domstol även om umgänget i övrigt inte är&lt;br&gt;föremål för domstolens prövning. Detta kan bli aktuellt om föräldrarna&lt;br&gt;är ense om umgängets omfattning och önskar ett domstolsavgörande&lt;br&gt;endast beträffande resekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en regel om jämkning. Bestämmelsen innebär att&lt;br&gt;en dom eller ett avtal om resekostnadernas fördelning kan jämkas av&lt;br&gt;rätten, om ändrade förhållanden föranleder det. Ett skäl för jämkning&lt;br&gt;kan vara att någon av föräldrarna har fatt underhållsansvar mot ytter-&lt;br&gt;ligare ett barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett anledningen kan parterna alltid själva komma överens om att&lt;br&gt;ändra vad som har bestämts i en dom eller ett avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen far inte höja eller sätta ned bidrag som hänför sig till tiden&lt;br&gt;före talans väckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen uppställs inte något krav på att en ändring i för-&lt;br&gt;hållandena skall vara väsentlig för att en dom eller ett avtal om&lt;br&gt;resekostnader skall kunna jämkas. Självfallet bör dock inte varje ändring&lt;br&gt;kunna åberopas till grund för jämkning. En förutsättning bör vara att&lt;br&gt;bidraget med hänsyn till de ändrade förhållandena inte framstår som&lt;br&gt;välavvägt och att förändringen inte är tillfällig. Förändringen bör alltså&lt;br&gt;vara något så när betydelsefull (jfr 7 kap. 10 § foräldrabalken och prop.&lt;br&gt;1978/79:12 s. 116 och 398).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket skall inte uppfattas så att andra villkor&lt;br&gt;för umgänget än fördelningen av resekostnaderna inte skulle kunna&lt;br&gt;omprövas. Det ligger i sakens natur att sådana föreskrifter såsom en del&lt;br&gt;av umgängesfrågan kan prövas på nytt. Beslut om umgänge vinner inte&lt;br&gt;rättskraft i vanlig bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 § andra stycket framgår att frågan om fördelning av rese-&lt;br&gt;kostnader skall anses som en del av frågan om umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad, boende eller umgänge tas upp av rätten i den ort&lt;br&gt;där bamet har sitt hemvist. Sådana frågor kan tas upp även i samband&lt;br&gt;med äktenskapsmål. Om det inte finns någon behörig domstol, tas&lt;br&gt;frågorna upp av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses i 4, 5, 7, 8 och 10 §§ samt 10 b § andra&lt;br&gt;stycket samt frågor om boende och umgänge handläggs i den ordning&lt;br&gt;som är föreskriven för tvistemål. Frågan om fördelning av resekostnader&lt;br&gt;enligt 15 b § skall anses som en del av frågan om umgänge. Står bamet&lt;br&gt;under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och är föräldrarna&lt;br&gt;överens i saken, far de väcka talan genom gemensam ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad och boende kan underhållsbidrag för bamet yrkas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad, boende eller umgänge får meddelas utan Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;huvudförhandling, om parterna är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller processuella bestämmelser. Följdändringar har&lt;br&gt;gjorts med hänsyn till att domstolarna i framtiden skall kunna besluta&lt;br&gt;om barnets boende (se 14 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillägg till andra stycket slås fast att frågan om resekostnadernas&lt;br&gt;fördelning skall anses utgöra en del av umgängesfrågan. Detta innebär&lt;br&gt;bl.a. att de regler om forum, huvudförhandling, väckande av talan,&lt;br&gt;interimistiska beslut och rättegångskostnader som gäller för umgänges-&lt;br&gt;frågoma i övrigt även gäller för denna fråga. Frågan om fördelning av&lt;br&gt;resekostnaderna är emellertid, till skillnad från umgängesfrågan i övrigt,&lt;br&gt;i huvudsak dispositiv. I fråga om verkställighet gäller reglerna i utsök-&lt;br&gt;ningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att 6 § har fått ett annat innehåll än tidigare har&lt;br&gt;hänvisningen till den paragrafen i andra stycket tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) få hjälp att&lt;br&gt;träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett&lt;br&gt;avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a §&lt;br&gt;andra stycket skall godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin prövning av föräldrarnas avtal skall socialnämnden se till att&lt;br&gt;frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan&lt;br&gt;hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar&lt;br&gt;som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som skall pröva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 17 b § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om förfarandet vid&lt;br&gt;föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge och vid social-&lt;br&gt;nämndens prövning av sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att föräldrar får hjälp med att träffa avtal&lt;br&gt;om vårdnad, boende och umgänge på samma sätt som gäller för&lt;br&gt;samarbetssamtal. Bestämmelser om detta finns i 12 a § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Första stycket innehåller en erinran om denna rätt för&lt;br&gt;föräldrarna. Bestämmelsen har tagits in i första stycket i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket är barnets folkbokföring avgörande för vilken&lt;br&gt;socialnämnd som är behörig att godkänna avtalet. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rättsförhållande är ibland av internationell karaktär på så sätt att&lt;br&gt;det uppvisar anknytningar till ett eller flera andra länder. Det kan&lt;br&gt;exempelvis vara så att en förälder eller bamet är utländsk medborgare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller att någon av föräldrarna eller bamet har hemvist utomlands. Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;Bestämmelsen i andra stycket tar sikte på socialnämndernas interna&lt;br&gt;behörighet, men eftersom den innebär ett krav på folkbokföring i en&lt;br&gt;svensk kommun får den också avgörande betydelse för den interna-&lt;br&gt;tionella behörigheten. Det är sålunda ett nödvändigt kriterium att bamet&lt;br&gt;är folkbokfört i en svensk kommun för att svensk behörighet att pröva&lt;br&gt;föräldrarnas avtal skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när sådan behörighet föreligger far i övrigt bedömas enligt&lt;br&gt;allmänna internationellt processrättsliga principer på familjerättens&lt;br&gt;område (se Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 4 uppl.&lt;br&gt;s. 197 f.). Folkbokföring i Sverige är inte ett tillräckligt kriterium för&lt;br&gt;svensk behörighet enligt en internationellt processrättslig bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att socialnämnden har en utredningsskyldighet.&lt;br&gt;Liksom rätten skall socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge blir tillbörligt utredda (jfr prop. 1981/82:168 s. 77). Det&lt;br&gt;anges inte närmare vad detta innebär. Avsikten är dock att social-&lt;br&gt;nämnden skall ha ett i huvudsak lika gott underlag för sin bedömning av&lt;br&gt;godkännandefrågan som rätten har när den prövar en gemensam ansökan&lt;br&gt;(se 19 § andra stycket). Om en annan socialnämnd har upplysningar att&lt;br&gt;lämna, skall den sålunda ges tillfälle till det innan godkännandefrågan&lt;br&gt;avgörs. Av andra meningen i andra stycket framgår att den andra&lt;br&gt;socialnämnden är skyldig att - utan hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket sekretesslagen (1980:100) - lämna upplysningar på be-&lt;br&gt;gäran. Detta innebär att s.k. socialtjänstsekretess inte hindrar att upp-&lt;br&gt;gifter lämnas till den socialnämnd som har att pröva avtalet (se 14 kap.&lt;br&gt;1 § sekretesslagen). Däremot bryts inte s.k. familjerådgivningssekretess&lt;br&gt;igenom av upplysningsskyldigheten (7 kap. 4 § andra stycket sekretess-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det sagda framgår att det, om någon av föräldrarna är bosatt i en&lt;br&gt;annan kommun, kan vara lämpligt att socialnämnden tar kontakt med&lt;br&gt;socialnämnden i den kommunen. Om bamet nyligen har flyttat till&lt;br&gt;kommunen, blir det aktuellt att ta kontakt med socialnämnden i barnets&lt;br&gt;tidigare hemvistkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då avtalet skall gälla bara för tiden till dess att frågan avgörs&lt;br&gt;slutligt behöver inte samma krav ställas på socialnämndens utredning. I&lt;br&gt;regel lär då frågorna kunna anses tillbörligt utredda genom den informa-&lt;br&gt;tion som socialnämnden kunnat inhämta i samband med att föräldrarna&lt;br&gt;fått hjälp med sitt avtal (jfr 20 § andra stycket tredje meningen angående&lt;br&gt;rättens utredningsskyldighet i motsvarande fall).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsskyldigheten innebär att socialnämnden ibland bör ta reda&lt;br&gt;på barnets inställning. Frågan om barnets rätt att komma till tals har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 15 och i författningskommentaren till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket är det inte möjligt att överklaga socialnämndens&lt;br&gt;beslut att godkänna eller vägra att godkänna ett avtal. Vägrar nämnden&lt;br&gt;att godkänna ett avtal som föräldrarna har träffat, återstår för föräldrarna&lt;br&gt;att väcka talan i domstol. Är föräldrarna ense kan det ske genom en&lt;br&gt;gemensam ansökan (se 4 och 17 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har en socialnämnd godkänt ett avtal om vårdnad, skall ett&lt;br&gt;meddelande om avtalets innehåll sändas samma dag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattemyndigheten i det län där barnet är eller senast har varit folk-&lt;br&gt;bokfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om avtalet gäller ett barn som har fyllt 15 år: Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkringskassa där vårdnadshavaren är inskriven&lt;br&gt;eller skulle ha varit inskriven om vårdnadshavaren hade uppfyllt ålders-&lt;br&gt;villkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Innebär&lt;br&gt;avtalet att föräldrarna skall ha gemensam vårdnad om barnet, skall&lt;br&gt;meddelandet sändas till den försäkringskassa där modern är eller skulle&lt;br&gt;ha varit inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har den&lt;br&gt;justerats med anledning av att behörighetsregeln i 17 a § andra stycket&lt;br&gt;ändrats. Paragrafen innehåller bestämmelser om socialnämndernas upp-&lt;br&gt;giffsskyldighet. Bestämmelserna omfattar godkända avtal om vårdnad&lt;br&gt;och motsvarar föreskrifterna i förordningen (1949:661) om skyldighet&lt;br&gt;för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt foräldrabalken,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) genom&lt;br&gt;samarbetssamtal få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad, boende eller umgänge far rätten uppdra åt social-&lt;br&gt;nämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna&lt;br&gt;samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag enligt andra stycket, kan den förklara att&lt;br&gt;målet skall vila under en viss tid. Detsamma gäller om samarbetssamtal&lt;br&gt;redan har inletts och fortsatta samtal kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket är nytt. Det innehåller en erinran om att föräldrar enligt&lt;br&gt;12 a § socialtjänstlagen har möjlighet att fa hjälp att nå enighet i frågor&lt;br&gt;om vårdnad, boende och umgänge (överväganden se avsnitt 7.2). Genom&lt;br&gt;bestämmelsen markeras att föräldrarna bör försöka lösa sin konflikt i&lt;br&gt;samförstånd innan de vänder sig till domstol med sin tvist. Ingenting&lt;br&gt;hindrar emellertid att föräldrarna inleder eller fortsätter samtalen efter&lt;br&gt;det att tvisten börjat handläggas vid domstol. Domstolens möjligheter att&lt;br&gt;initiera samarbetssamtal regleras i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar det nuvarande första stycket med det tillägget&lt;br&gt;att bestämmelsen även omfattar mål om boende. Ändringen är en följd&lt;br&gt;av att domstolen vid gemensam vårdnad skall kunna besluta om barnets&lt;br&gt;boende. I övrigt har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar det nuvarande andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller um-&lt;br&gt;gänge skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har&lt;br&gt;nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans&lt;br&gt;bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får&lt;br&gt;rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att&lt;br&gt;verkställa den. Rätten far fastställa riktlinjer för utredningen och be-&lt;br&gt;stämma en viss tid inom vilken utredningen skall vara slutförd. Om det&lt;br&gt;behövs, far rätten förlänga denna tid. Rätten skall se till att utredningen&lt;br&gt;bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning skall, om det inte är olämpligt, söka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet far höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;br&gt;uppenbart att bamet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar domstolens utredningsskyldighet i frågor om vårdnad&lt;br&gt;m.m. Endast mindre ändringar har gjorts jämfört med gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till första stycket har domstolarnas utrednings-&lt;br&gt;skyldighet utsträckts till att gälla även frågor om boende. Ändringen är&lt;br&gt;en följd av att domstolen i de fall föräldrarna har gemensam vårdnad&lt;br&gt;skall kunna besluta om barnets boende (se 14 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena motsvarar i sak de bestämmelser som i dag&lt;br&gt;finns i andra stycket. Genom uppdelningen i två stycken och genom att&lt;br&gt;det nya tredje stycket inleds med orden ”Om det behövs utredning&lt;br&gt;utöver vad som sägs i andra stycket ...&amp;quot; är avsett att markera att&lt;br&gt;vårdnads-, boende- och umgängesutredningar inte skall beslutas&lt;br&gt;slentrianmässigt. Sådana utredningar bör göras bara om det verkligen&lt;br&gt;fordras ytterligare uppgifter och endast när det är nödvändigt för att&lt;br&gt;tvisten skall kunna avgöras. Frågan har diskuterats ytterligare i över-&lt;br&gt;vägandena, vartill hänvisas (se avsnitt 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i fjärde och femte styckena är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge får rätten&lt;br&gt;besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan&lt;br&gt;har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft&lt;br&gt;eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts&lt;br&gt;av socialnämnden. Rätten skall besluta efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får meddelas utan huvudförhandling. Innan&lt;br&gt;beslutet meddelas skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan. Rätten&lt;br&gt;kan inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Har rätten med-&lt;br&gt;delat ett beslut som ännu gäller när målet eller ärendet skall avgöras,&lt;br&gt;skall rätten ompröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras&lt;br&gt;av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 20 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar s.k. interimistiska beslut. Den har kompletterats med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn dels till att det blir möjligt att reglera frågan om barnets boende Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;vid gemensam vårdnad (se 14 a §), dels till att föräldrarna föreslås&lt;br&gt;kunna träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge (se 6 §, 14 a §&lt;br&gt;andra stycket och 15 a § andra stycket). Övervägandena avseende dessa&lt;br&gt;båda ändringar finns i avsnitt 11 resp, avsnitt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts två tillägg till första meningen. Det första&lt;br&gt;tillägget innebär att rätten kan besluta interimistiskt även i fråga om&lt;br&gt;boende. Det andra tillägget är en följd av att det föreslås bli möjligt för&lt;br&gt;föräldrarna att bestämma om vårdnad, boende och umgänge genom avtal&lt;br&gt;som godkänns av socialnämnden. Föräldrarna far även avtala om dessa&lt;br&gt;frågor interimistiskt, dvs. för tiden fram till det slutliga avgörandet. Och&lt;br&gt;de får genom avtal ändra vad domstolen har bestämt. Allt detta gäller&lt;br&gt;under förutsättning att deras överenskommelse godkänns av social-&lt;br&gt;nämnden. Rätten måste alltså numera vid utformningen av interimistiska&lt;br&gt;beslut om vårdnad m.m. beakta avtalsmöjligheten. Detta framgår av&lt;br&gt;första meningen i dess nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått måste interimistiska beslut utformas mot bakgrund av att&lt;br&gt;det blir möjligt att träffa avtal såväl slutligt som för tiden fram till ett&lt;br&gt;slutligt avgörande. Vidare bör interimistiska beslut - på samma sätt som&lt;br&gt;regelmässigt torde ske i dag - utformas mot bakgrund av rättens&lt;br&gt;möjlighet att när som helst ändra beslutet (se tredje stycket sista&lt;br&gt;meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsmöjligheten står inte öppen för alla frågor om vårdnad m.m.&lt;br&gt;Föräldrarna får självfallet inte avtala med bindande verkan sig emellan i&lt;br&gt;fråga om särskilt förordnade vårdnadshavare (se 7-10 c §§). Inte heller&lt;br&gt;får de träffa bindande avtal om barnets umgänge med andra som står&lt;br&gt;bamet särskilt nära (se 15 § tredje stycket). Interimistiska beslut i sådana&lt;br&gt;frågor kan följaktligen inte ändras genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för de nyss nämnda besluten synes interimistiska beslut&lt;br&gt;framdeles kunna formuleras enligt följande mönster: ”Till dess att frågan&lt;br&gt;har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft,&lt;br&gt;eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan som har godkänts av&lt;br&gt;socialnämnden, eller rätten har förordnat annorlunda, skall följande&lt;br&gt;gälla.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen finns i gällande rätt en bestämmelse&lt;br&gt;om att rätten i mål och ärenden om vårdnad och umgänge - i fall då&lt;br&gt;bamet står under vårdnad av båda föräldrarna - kan begränsa det&lt;br&gt;interimistiska beslutet till att avse frågan vem bamet skall bo&lt;br&gt;tillsammans med. I och med att domstol i fortsättningen kan reglera&lt;br&gt;frågan om barnets boende slutligt (se 14 a §) har den bestämmelsen&lt;br&gt;utgått såsom obehövlig. Någon ändring i sak är inte avsedd. Även&lt;br&gt;framdeles kan alltså ett interimistiskt beslut i ett vårdnadsmål - om&lt;br&gt;föräldrarna har gemensam vårdnad - begränsas till att avse frågan vilken&lt;br&gt;av föräldrarna som bamet skall bo hos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje meningen i första stycket sägs att rätten skall besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för bamet. Bestämmelsen är oförändrad. Vid bedömning av&lt;br&gt;vad som är bäst för bamet gäller 2 a § andra stycket. Angående frågan&lt;br&gt;vad som i olika sammanhang är bäst för bamet, se även författnings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommentaren till 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har gjorts en ändring i sista meningen. Ändringen är en Prop.&lt;br&gt;följd av att interimistiska beslut ibland upphör att gälla genom avtal&lt;br&gt;mellan föräldrarna. I sådana fall skall rätten självfallet inte ompröva det&lt;br&gt;interimistiska beslutet när målet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är oförändrat. I andra meningen klargörs sålunda att ett&lt;br&gt;interimistiskt beslut när som helst far ändras av rätten. Det finns skäl att&lt;br&gt;påpeka att sådana beslut i fortsättningen också kan ändras när som helst&lt;br&gt;genom avtal av föräldrarna som godkänns av socialnämnden. Som&lt;br&gt;tidigare framgått kan sådana avtal göras interimistiska, dvs. utformas så&lt;br&gt;att de gäller för tiden till dess att frågan avgörs slutligt. Detta sägs inte&lt;br&gt;uttryckligen i lagen men är avsett att framgå av att avtalsmöjligheten&lt;br&gt;inte är begränsad till avtal som skall gälla slutligt (se 6 §, 14 a § andra&lt;br&gt;stycket och 15 a § andra stycket samt författningskommentaren till dessa&lt;br&gt;lagrum).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge kan rätten, i&lt;br&gt;samband med att den meddelar dom eller beslut i saken och om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, på yrkande av en part förelägga motparten vid vite&lt;br&gt;att lämna ifrån sig bamet. Har vite förelagts i samband med beslut som&lt;br&gt;avses i 20 § första stycket, kan rätten förordna att föreläggandet skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt första stycket får överklagas endast i&lt;br&gt;samband med överklagande av domen eller beslutet om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vitesförelägganden i domar eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, boende eller umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till första stycket har det införts en möjlighet för&lt;br&gt;domstolen att förelägga en part att vid vite lämna ifrån sig bamet även i&lt;br&gt;domar eller beslut om boende. Ändringen är en följd av att domstol när&lt;br&gt;föräldrarna har gemensam vårdnad skall kunna besluta om vem bamet&lt;br&gt;skall bo tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följdändring har gjorts i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge gäller i fråga&lt;br&gt;om rättegångskostnader andra och tredje styckena i stället för 18 kap.&lt;br&gt;1-7 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock&lt;br&gt;förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad,&lt;br&gt;om han eller hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3&lt;br&gt;eller 6 § rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens&lt;br&gt;rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde&lt;br&gt;förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller hon&lt;br&gt;förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besluta om detta även om någon part inte yrkar det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet handläggs i&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om fördelningen av rättegångs-&lt;br&gt;kostnader i mål eller ärenden om vårdnad eller umgänge. Dessa&lt;br&gt;rättegångskostnadsregler har gjorts tillämpliga även på mål om barnets&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Om underhållsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder som enligt 2 § skall betala underhållsbidrag haft bamet&lt;br&gt;hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller&lt;br&gt;under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, far&lt;br&gt;föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig ett&lt;br&gt;avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/40 av det&lt;br&gt;underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för&lt;br&gt;vistelsen. Något sådant avdrag far dock inte göras på underhållsbidrag&lt;br&gt;som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den&lt;br&gt;kalendermånad då vistelsen upphörde. Det sammanlagda avdragsbelopp&lt;br&gt;som tillgodoräknas föräldern vid ett tillfälle skall, om det slutar på&lt;br&gt;örestal, avrundas till närmast lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för&lt;br&gt;avdragsrätten än som anges i första stycket. Mot en parts bestridande far&lt;br&gt;ett sådant förordnande dock inte meddelas för tiden innan talan har&lt;br&gt;väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bidragsskyldiga föräldern har inte rätt till avdrag när&lt;br&gt;underhållsbidraget har fastställts med beaktande av att han eller hon i&lt;br&gt;väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha bamet hos&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 4 § i UBU -93:s förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om en bidragsskyldig förälders rätt&lt;br&gt;till avdrag på underhållsbidraget vid umgänge med bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda sakliga nyheten finns i första stycket. I fortsättningen kan&lt;br&gt;även umgänge som inte har varat under en sammanhängande tid av&lt;br&gt;minst fem hela dygn berättiga till umgängesavdrag. För att avdrag skall&lt;br&gt;fa göras enligt första stycket krävs då att det har förekommit umgänge&lt;br&gt;under minst sex hela dygn under en kalendermånad (överväganden se&lt;br&gt;avsnitt 12.5). Är denna förutsättning uppfylld görs ett avdrag&lt;br&gt;motsvarande 1/40 av det månatliga underhållsbidraget för varje helt&lt;br&gt;dygn av barnets vistelse. I likhet med vad som gäller i dag avses med ett&lt;br&gt;dygn tiden mellan kl. 0 och kl. 24 (se prop. 1978/79:12 s. 161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande ändring har gjorts i 23 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har språkliga justeringar gjorts i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden&lt;br&gt;har sitt hemvist. En sådan fråga kan väckas även i samband med mål om&lt;br&gt;fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål, mål om vårdnaden&lt;br&gt;om barn eller mål om barns boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte någon behörig domstol enligt första stycket, tas målet&lt;br&gt;upp av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om talan i underhållsmål. Genom ett tillägg till&lt;br&gt;första stycket blir det möjligt att väcka talan om underhåll till barn även&lt;br&gt;i mål om boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mål om faderskap, vårdnad, boende, umgänge och underhåll tilläm-&lt;br&gt;pas 14 kap. 17 och 18 §§ äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning som sker enligt lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av&lt;br&gt;en lagfaren domare och tre nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rättegången i mål och ärenden&lt;br&gt;enligt foräldrabalken. De lagrum i äktenskapsbalken vartill hänvisas&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om domstols sammansättning samt överläggning&lt;br&gt;och omröstning. Genom ett tillägg till första stycket har dessa&lt;br&gt;bestämmelser gjorts tillämpliga även på mål om boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Om verkställighet av domar, beslut eller avtal om vårdnad,&lt;br&gt;boende eller umgänge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet skall barnets bästa komma i främsta rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän domstol har bestämt i dom eller beslut&lt;br&gt;om vårdnad, boende, umgänge eller överlämnande av bam söks hos&lt;br&gt;länsrätten. Har domen eller beslutet inte vunnit laga kraft och är det inte&lt;br&gt;särskilt medgivet att verkställighet ändå får ske, får länsrätten inte vidta&lt;br&gt;åtgärder enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och&lt;br&gt;15 a § andra stycket söks hos länsrätten. Vad som i detta kapitel&lt;br&gt;föreskrivs om verkställighet av dom eller beslut som vunnit laga kraft&lt;br&gt;gäller även ett sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en ny övergripande bestämmelse. I bestämmelsen&lt;br&gt;slås fast att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid&lt;br&gt;verkställighet. Det gäller såväl vid prövningen av om verkställighet skall&lt;br&gt;vägras eller inte som vid själva verkställighetsförfarandet. Det innebär&lt;br&gt;inte någon ändring i gällande rätt, men den nya bestämmelsen markerar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydligare än som sker i dag att barnets bästa alltid skall finnas med som Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;en utgångspunkt för bedömningen. De mer preciserade bestämmelserna&lt;br&gt;i kapitlet tar sitt avstamp i denna allmänna regel. Bestämmelsen har&lt;br&gt;tagits in som ett första stycke i förevarande paragraf efter förslag från&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse om barnets bästa har tagits in i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena finns i avsnitt 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till andra stycket kommer även domstols dom eller&lt;br&gt;beslut om boende att omfattas av bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett nytt tredje stycke skall föräldrars avtal om vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge verkställas på samma sätt som ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;avgörande av allmän domstol. Övervägandena finns i avsnitt 15.&lt;br&gt;Bestämmelserna om avtal finns i 6 kap. 6, 14 a och 15 a §§. I 6 kap.&lt;br&gt;17 a § finns förfaranderegler. Regleringen innebär att avtalet blir&lt;br&gt;verkställbart så snart det ”gäller” enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 6 §,&lt;br&gt;14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket. Det betyder att avtalet&lt;br&gt;måste vara skriftligt och därtill godkänt av socialnämnden. Däremot&lt;br&gt;krävs inte i och för sig för att avtalet skall gälla och vara verkställbart&lt;br&gt;att förfarandereglema i 6 kap. 17 a § tredje stycket har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om vårdnad, boende eller umgänge kan tänkas förutsätta&lt;br&gt;överenskommelser i frågor för vilka de särskilda verkställighetsreglema&lt;br&gt;inte gäller. Så är fallet med föreskrifter om betalningsförpliktelser. Det&lt;br&gt;kan gälla t.ex. skyldigheten för en förälder att betala en del av rese-&lt;br&gt;kostnaderna i samband med barnets umgänge med den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om verkställighet, far den förelägga vite eller&lt;br&gt;besluta att bamet skall hämtas genom polismyndighetens försorg.&lt;br&gt;Hämtning far dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en dom eller ett beslut om vårdnad, boende eller&lt;br&gt;överlämnande av barn, far länsrätten besluta om hämtning av bamet, om&lt;br&gt;verkställighet annars inte kan ske eller om hämtning är nödvändig för att&lt;br&gt;undvika att bamet lider allvarlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en dom eller ett beslut om umgänge mellan bamet&lt;br&gt;och en förälder som barnet inte bor tillsammans med, far länsrätten&lt;br&gt;besluta om hämtning av bamet, om verkställighet annars inte kan ske&lt;br&gt;och bamet har ett särskilt starkt behov av umgänge med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar länsrättens möjlighet att i ett beslut om verkstäl-&lt;br&gt;lighet förelägga vite eller besluta om polishämtning av bamet. I andra&lt;br&gt;stycket anges de närmare förutsättningarna för beslut om hämtning för&lt;br&gt;verkställighet av en dom eller ett beslut om bl.a. vårdnad. Genom ett&lt;br&gt;tillägg till detta stycke har bestämmelsen gjorts tillämplig även på&lt;br&gt;verkställighet av domstols dom eller beslut om boende. Tredje stycket&lt;br&gt;anger förutsättningarna för hämtning av bamet för verkställighet av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom eller ett beslut om umgänge. Fortsättningsvis kan umgänges- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;förordnanden meddelas även vid gemensam vårdnad. Bestämmelsen har&lt;br&gt;ändrats i överensstämmelse härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av tillägget i 1 § tredje stycket gäller bestämmelserna även&lt;br&gt;för verkställighet av föräldrarnas avtal om vårdnad, boende eller&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkställighet, om det är uppenbart att för-&lt;br&gt;hållandena har ändrats sedan den allmänna domstolens dom eller beslut&lt;br&gt;meddelades eller socialnämnden godkände föräldrarnas avtal, och det av&lt;br&gt;hänsyn till barnets bästa är påkallat att frågan om vårdnad, boende eller&lt;br&gt;umgänge prövas på nytt. En sådan fråga tas upp av allmän domstol på&lt;br&gt;ansökan av den som har varit part i målet hos länsrätten eller på ansökan&lt;br&gt;av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten far även i andra fall vägra verkställighet, om det finns en&lt;br&gt;risk som inte är ringa for att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa&lt;br&gt;skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas länsrättens möjligheter att vägra verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts ett tillägg så att även frågor om boende täcks&lt;br&gt;av bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 1998. Några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser finns inte. Det innebär att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna, i den mån processuella regler inte utgör hinder här-&lt;br&gt;emot, tillämpas även i mål som har inletts före ikraftträdandet (se avsnitt&lt;br&gt;21). Regleringen innebär vidare att en förälder inte kan kräva att den&lt;br&gt;andra föräldern tar del i resekostnader som har uppkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet, om inte skyldighet härtill har förelegat redan tidigare&lt;br&gt;t.ex. på grund av en överenskommelse mellan föräldrarna. Inte heller&lt;br&gt;kan en bidragsskyldig förälder kräva umgängesavdrag enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna, om umgänget har ägt rum före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.2 Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Äktenskapsmål och mål om underhåll&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad far domstolen pröva frågor om under-&lt;br&gt;hållsbidrag, vårdnad om barn, barns boende, umgänge med barn, rätt att&lt;br&gt;bo kvar i makarnas gemensamma bostad till dess att bodelning sker och&lt;br&gt;förbud att besöka varandra. Yrkanden i sådana frågor framställs i den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan genom vilken talan om äktenskapsskillnad väcks. Har sådan Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;talan redan väckts, får yrkandena framställas muntligen inför domstolen&lt;br&gt;eller skriftligen utan särskild stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målet får även prövas frågan om förordnande av bodelningsför-&lt;br&gt;rättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen far i äktenskapsmål pröva frågor om bl.a. vårdnad om och&lt;br&gt;umgänge med barn. Som en följd av att domstolen i fortsättningen skall&lt;br&gt;kunna besluta om vem bamet skall bo tillsammans med har första&lt;br&gt;stycket ändrats så att domstolen i äktenskapsmål kan pröva även denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att&lt;br&gt;frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av&lt;br&gt;någon av makarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i makamas&lt;br&gt;gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har&lt;br&gt;skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den&lt;br&gt;andra makens underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att skillnadsfrågan&lt;br&gt;har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon&lt;br&gt;av makarna förbjuda makarna att besöka varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller på&lt;br&gt;samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket får dock när som helst ändras av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 § lagen&lt;br&gt;(1988:688) om besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad får domstolen dessutom, med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i foräldrabalken, förordna om vad som skall gälla i&lt;br&gt;fråga om vårdnad, boende, umgänge och bidrag till barns underhåll för&lt;br&gt;tiden till dess att en sådan fråga har avgjorts genom en dom som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och, i&lt;br&gt;de fall det krävs för att avtalet skall gälla, avtalet har godkänts av&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan domstolen i äktenskapsmål meddela interimistiska&lt;br&gt;beslut beträffande de frågor som anges i 5 §. Genom ett tillägg till&lt;br&gt;femte stycket far domstolen i äktenskapsmål meddela interimistiska&lt;br&gt;beslut även om boende. Och genom ytterligare ett tillägg sist i stycket&lt;br&gt;har bestämmelserna anpassats till den möjlighet som föreslås införd för&lt;br&gt;föräldrarna att träffa avtal om vårdnad om barn, barns boende och&lt;br&gt;umgänge med barn. För kommentarer i övrigt avseende denna ändring&lt;br&gt;hänvisas till författningskommentaren till 6 kap. 20 § foräldrabalken.&lt;br&gt;Bestämmelsen i sista stycket omfattar även avtal om underhållsbidrag.&lt;br&gt;För sådana avtal krävs normalt inte godkännande för att de skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se dock 7 kap. 7 § andra stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 1998. Några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser finns inte. Det innebär att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas även i mål som har inletts före ikraftträdandet&lt;br&gt;(se avsnitt 21).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har barn ej förvärvat svenskt medborgarskap enligt 1 eller 2 § men är&lt;br&gt;barnets fader sedan tiden för barnets födelse svensk medborgare och har&lt;br&gt;han genom slutligt avgörande av svensk domstol eller genom ett avtal&lt;br&gt;som godkänts av socialnämnden fatt vårdnaden om bamet ensam eller&lt;br&gt;gemensamt med barnets moder eller fatt vårdnaden gemensamt med&lt;br&gt;barnets moder genom registrering hos skattemyndighet, förvärvar bamet&lt;br&gt;svenskt medborgarskap genom att fadern eller, vid gemensam vårdnad,&lt;br&gt;föräldrarna hos den myndighet som anges i 11 § första stycket&lt;br&gt;skriftligen anmäler sin önskan om detta innan bamet fyllt aderton år.&lt;br&gt;Har bamet fyllt femton år, fordras barnets samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringar i 6 kap. foräldrabalken har föräldrar fatt möjlighet att&lt;br&gt;genom avtal som godkänns av socialnämnden bestämma vem eller vilka&lt;br&gt;av dem som skall ha vårdnaden om bamet. Ett utländskt bam vars far&lt;br&gt;sedan tiden för barnets födelse är svensk medborgare kan genom&lt;br&gt;tillägget till 2 a § erhålla svenskt medborgarskap, om fadern genom ett&lt;br&gt;skriftligt avtal som godkänts av socialnämnden ensam fatt vårdnaden om&lt;br&gt;bamet eller fatt vårdnaden om bamet gemensamt med modem (se 6 kap.&lt;br&gt;6 § foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.4 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka för att bam och ungdom växer upp under trygga och goda&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighets-&lt;br&gt;utveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos bam och&lt;br&gt;ungdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos bam och ungdom&lt;br&gt;som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nära samarbete med hemmen sörja for att bam och ungdom som Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver&lt;br&gt;och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran&lt;br&gt;utanför det egna hemmet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin omsorg om bam och ungdom tillgodose det särskilda behov av&lt;br&gt;stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad,&lt;br&gt;boende, umgänge eller adoption har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om socialnämndens omsorg om bam&lt;br&gt;och ungdom. Genom ett tillägg till sista ledet kommer socialnämndens&lt;br&gt;skyldighet att ge stöd och hjälp att gälla även sedan ett mål eller ärende&lt;br&gt;om boende har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att&lt;br&gt;nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge (sam-&lt;br&gt;arbetssamtal) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a §&lt;br&gt;andra stycket eller 15 a § andra stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens&lt;br&gt;försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas den som&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av det allmänna eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal&lt;br&gt;med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och&lt;br&gt;familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till paragrafens första stycke utsträcks kommunens&lt;br&gt;skyldighet att sörja för att föräldrar kan erbjudas samarbetssamtal till att&lt;br&gt;avse även frågor om boende. En annan och viktigare nyhet är att&lt;br&gt;kommunerna åläggs att sörja för att föräldrar får hjälp att träffa avtal om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge. I 6 kap. foräldrabalken finns nya&lt;br&gt;bestämmelser om föräldrars möjligheter att avtala om vårdnad m.m. Om&lt;br&gt;föräldrarna begär att få hjälp att träffa ett sådant avtal, är kommunen&lt;br&gt;alltså enligt förevarande bestämmelse skyldig att sörja för att de får&lt;br&gt;sådan hjälp. Kommunernas skyldighet att sörja för att föräldrar får hjälp&lt;br&gt;att träffa avtal i frågor om umgänge omfattar även frågan om&lt;br&gt;fördelningen av de resekostnader som kan uppkomma i samband med&lt;br&gt;umgänget (se 6 kap. 17 § foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ställer inte upp något krav på att kommunen skall hålla&lt;br&gt;verksamheten med avtal inom sin egen organisation. Den skyldighet som&lt;br&gt;läggs på kommunen är att, inom eller utom sin organisation, sörja för att&lt;br&gt;föräldrar som vill få hjälp med avtal kan erbjudas sådan hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;48 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller för-&lt;br&gt;äldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ foräldrabalken, dock inte befogenhet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad&lt;br&gt;utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6 och 8 §§ foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § foräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål&lt;br&gt;och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § foräldrabalken beträffande godkännande av avtal om att&lt;br&gt;underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar far inte heller omfatta&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 27 § denna lag eller&lt;br&gt;att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529)&lt;br&gt;om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilka fall socialnämnden far&lt;br&gt;delegera uppgifter som anges i foräldrabalken. En ny punkt i första&lt;br&gt;stycket innebär att socialnämnden far delegera uppgiften att besluta om&lt;br&gt;godkännande av föräldrarnas avtal om vårdnad, boende och umgänge.&lt;br&gt;Bakgrunden är att föräldrar nu skall kunna reglera frågor om vårdnad,&lt;br&gt;boende och umgänge i avtal. För att ett sådant avtal skall vara gällande&lt;br&gt;krävs att det har godkänts av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har delegationsmöjlighetema beträffande utredningar enligt&lt;br&gt;6 kap. 19 § foräldrabalken utsträckts till att gälla även utredningar om&lt;br&gt;barnets boende. Ändringen är en följd av att domstol i framtiden vid&lt;br&gt;gemensam vårdnad skall kunna besluta om vem av föräldrarna bamet&lt;br&gt;skall bo hos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 1998. Några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser finns inte. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;skall alltså tillämpas från ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall&lt;br&gt;erläggas till försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad. Underhåll&lt;br&gt;som har betalats till bamet innan den bidragsskyldige delgavs beslutet&lt;br&gt;om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar mot under-&lt;br&gt;hållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har haft bamet hos sig under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft&lt;br&gt;barnet hos sig i minst sex hela dygn, far han eller hon vid fullgörande&lt;br&gt;av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som försäkrings-&lt;br&gt;kassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 4 § första stycket foräldrabalken. Avdrag medges endast om an- Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;mälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre månader från ut-&lt;br&gt;gången av den kalendermånad då barnets vistelse hos den bidrags-&lt;br&gt;skyldige upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller bestämmelser om s.k. umgängesavdrag. Rätten&lt;br&gt;till avdrag har utvidgats. En motsvarande ändring har gjorts i bestäm-&lt;br&gt;melserna om umgängesavdrag i 7 kap. 4 § foräldrabalken. Här hänvisas&lt;br&gt;till författningskommentaren till den ändringen (avsnitt 23.1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 april 1998. Några särskilda&lt;br&gt;övergångsbestämmelser finns inte. Det innebär att de nya bestämmels-&lt;br&gt;erna om umgängesavdrag inte är tillämpliga i de fall då umgänget har&lt;br&gt;ägt rum före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet Vårdnad, boende och Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;umgänge, SOU 1995:79 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen redovisar i detta betänkande en utvärdering av&lt;br&gt;samarbetssamtal mellan tvistande föräldrar. Vidare behandlar ut-&lt;br&gt;redningen frågor om handläggningen av vårdnadstvister samt om&lt;br&gt;gemensam vårdnad, barnets boende och barnets umgänge med en för-&lt;br&gt;älder som barnet inte bor tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samarbetssamtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal är strukturerade samtal med föräldrar som i samband&lt;br&gt;med eller efter separation är oeniga om hur de skall lösa frågor kring&lt;br&gt;vårdnad och umgänge. Syftet med samtalen är att hjälpa föräldrarna att&lt;br&gt;träffa en överenskommelse om barnets förhållanden. Kommunerna har&lt;br&gt;till uppgift att sörja för att föräldrar kan erbjudas samarbetssamtal under&lt;br&gt;sakkunnig ledning. Föräldrarna kan vända sig självmant till kommunens&lt;br&gt;socialtjänst för att få hjälp. Samarbetssamtal kan också inledas efter&lt;br&gt;beslut av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har undersökt hur samarbetssamtalen fungerar. Ut-&lt;br&gt;värderingen visar att samarbetssamtal är ett bra instrument för att lösa&lt;br&gt;vårdnadskonflikter. Det är en förebyggande åtgärd som utnyttjas i ökad&lt;br&gt;utsträckning. Ungefär 25 procent av alla föräldrar som separerade år&lt;br&gt;1993 hade kontakt med socialtjänsten i samband med separation eller&lt;br&gt;skilsmässa. Samtalen har lett till att föräldrar i allt större omfattning&lt;br&gt;kommer överens i frågor om vårdnad och umgänge. Särskilt samarbets-&lt;br&gt;samtal före ett domstolsförfarande har gett ett bra resultat med liten&lt;br&gt;resursåtgång. Ungefär 80 procent av dessa samtal ledde år 1993 till att&lt;br&gt;föräldrarna kom överens. Föräldrar som i andra sammanhang inte tar&lt;br&gt;kontakt med socialtjänsten gör det när de behöver råd och stöd i sam-&lt;br&gt;band med en separation eller skilsmässa. Samarbetssamtalen har med-&lt;br&gt;fört att antalet vårdnads- och umgängesutredningar har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka användningen av samarbetssamtal rekommenderar ut-&lt;br&gt;redningen att Socialstyrelsen får i uppdrag att sprida information om&lt;br&gt;den service som kommunerna kan ge. Kommunerna bör arbeta med att&lt;br&gt;stärka kompetensen hos den personal som arbetar med samarbetssamtal.&lt;br&gt;Vidare bör man undersöka om det går att i större utsträckning arbeta&lt;br&gt;med en samtalsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen innehåller även en samhällsekonomisk analys. Denna&lt;br&gt;visar att samarbetssamtal är samhällsekonomiskt lönsamma. Härtill&lt;br&gt;kommer kvalitativa effekter, som påverkan på barns och föräldrars&lt;br&gt;hälsa och livskvalitet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lyfta fram samarbetssamtalen och markera att föräldrar skall&lt;br&gt;försöka lösa sina tvister om barnen genom samförståndslösningar innan&lt;br&gt;rättsliga åtgärder vidtas, föreslår utredningen att det i 6 kap. föräldra-&lt;br&gt;balken införs en bestämmelse som erinrar om denna möjlighet. Denna&lt;br&gt;bestämmelse bör också ses som en uppmaning till advokater och övriga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridiska biträden att inte utan vägande skäl väcka talan vid domstol&lt;br&gt;innan försök har gjorts att förmå föräldrarna att nå en samförstånds-&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt om samarbetssamtal, liksom i Norge, bör&lt;br&gt;vara obligatoriska, men avvisar en sådan ordning. Utredningen anser&lt;br&gt;inte heller att samarbetssamtal bör vara en förutsättning för allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Terminologiska frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt om termerna i 6 kap. foräldrabalken bör&lt;br&gt;ändras, framför allt om vårdnad borde ersättas med föräldraansvar. Ut-&lt;br&gt;redningen har stannat för att behålla de sedan länge inarbetade termerna&lt;br&gt;vårdnad, umgänge och samarbetssamtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Barnets bästa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I frågor om vårdnad och umgänge enligt 6 kap. foräldrabalken skall&lt;br&gt;domstolen besluta efter vad som är bäst för barnet. Detta anges i flera&lt;br&gt;bestämmelser men någon övergripande regel finns inte. För att&lt;br&gt;ytterligare betona denna princip föreslår utredningen en ny inledande&lt;br&gt;bestämmelse i 6 kap. foräldrabalken som anger att barnets bästa skall&lt;br&gt;vara avgörande vid domstolens tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitlet. Till denna bestämmelse förs bestämmelserna i dels 6 kap. 6 a §&lt;br&gt;foräldrabalken som anger att domstolen i en vårdnadstvist skall fästa av-&lt;br&gt;seende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda&lt;br&gt;föräldrarna, dels 6 kap. 15 § fjärde stycket foräldrabalken om att dom-&lt;br&gt;stolen vid beslut om umgänge skall beakta risken för att barnet i sam-&lt;br&gt;band med utövande av umgänge utsätts för övergrepp, olovligen bort-&lt;br&gt;förs eller kvarhålls eller annars far illa. Slutligen förs dit även de&lt;br&gt;genom propositionen Barns rätt att komma till tals (prop. 1994/95:224)&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna som anger att domstolen skall ta hänsyn till&lt;br&gt;barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gemensam vårdnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt om gemensam vårdnad bör inträda auto-&lt;br&gt;matiskt vid barnets födelse för föräldrar som inte är gifta med varandra,&lt;br&gt;men har stannat för att den nuvarande ordningen bör behållas. Detta&lt;br&gt;innebär att om modem är ogift vid barnets födelse blir hon ensam&lt;br&gt;vårdnadshavare för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken, som anger vilka beslutsalternativ domstolen har när en för-&lt;br&gt;älder eller båda vill få ändring i vårdnaden, ersätts av en ny be-&lt;br&gt;stämmelse. Enligt denna skall domstolen i varje enskilt fall besluta efter&lt;br&gt;vad som är bäst för barnet. Detta innebär att domstolen kan, mot en&lt;br&gt;förälders önskemål, vägra att upplösa gemensam vårdnad eller förordna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sådan vårdnad. Detta medför bl.a. att fadern kan få del i vårdnaden&lt;br&gt;även om modern motsätter sig detta i de fall modern är ensam vård-&lt;br&gt;nadshavare på grund av att föräldrarna var ogifta vid barnets födelse.&lt;br&gt;En ändring som den föreslagna innebär en ytterligare betoning av den&lt;br&gt;gemensamma vårdnaden och ger dessutom större flexibilitet åt regel-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vårdnadens utövande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En förtydligande bestämmelse om vårdnadens utövande införs i för-&lt;br&gt;äldrabalken. Där anges, i överensstämmelse med gällande rätt, att den&lt;br&gt;vårdnadshavare som barnet bor tillsammans med ensam får besluta i&lt;br&gt;frågor som gäller den dagliga omsorgen om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Barnets boende&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att bredda vägen för en ökad användning av gemensam vårdnad och&lt;br&gt;för att ytterligare markera den gemensamma vårdnaden som en huvud-&lt;br&gt;regel föreslår utredningen att domstolen skall kunna besluta om vem av&lt;br&gt;föräldrarna barnet skall bo tillsammans med. Ett sådant beslut förut-&lt;br&gt;sätter att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, att föräldrarna&lt;br&gt;inte bor tillsammans samt att föräldrarna inte kan enas om var barnet&lt;br&gt;skall bo eller av någon annan anledning vill få ett beslut om boende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Umgänge och annan kontakt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att barnets rätt till umgänge och annan kontakt&lt;br&gt;med en förälder som det inte bor tillsammans med lyfts fram och be-&lt;br&gt;tonas i 6 kap. foräldrabalken. I samband därmed betonas föräldrarnas&lt;br&gt;ömsesidiga skyldighet att tillse att barnets behov av umgänge och&lt;br&gt;kontakt med en förälder som barnet inte bor tillsammans med till-&lt;br&gt;godoses. Härigenom understryks också att en förälder som barnet inte&lt;br&gt;bor tillsammans med har en skyldighet att umgås med och på annat sätt&lt;br&gt;hålla kontakt med barnet. Enligt utredningen skall domstolen i särskilda&lt;br&gt;fall kunna besluta om annan kontakt än umgänge mellan bamet och en&lt;br&gt;förälder som det inte bor tillsammans med t.ex. när en direkt kontakt&lt;br&gt;mellan barnet och en förälder kan vara skadlig för barnet eller när det&lt;br&gt;föreligger hinder för umgänge på grund av risk för bortförande av&lt;br&gt;barnet. Beslut om umgänge skall kunna meddelas även i de fall för-&lt;br&gt;äldrar har gemensam vårdnad om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Upplysningar om barnet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att de föreslagna bestämmelserna om gemensam&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge kan väntas medföra att ännu fler bam&lt;br&gt;kommer att ha båda föräldrarna som vårdnadshavare, avstår utredningen&lt;br&gt;från att föreslå någon ytterligare reglering av umgängesförälderns rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till upplysningar om bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillstånd till utlandsvistelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en vårdnadshavare inte får ta med sig barnet&lt;br&gt;utomlands för längre sammanhängande tid än trettio dagar utan tillstånd&lt;br&gt;av en förälder som inte är vårdnadshavare. Ett sådant tillstånd skall&lt;br&gt;dock fordras endast om det finns ett reglerat umgänge mellan barnet&lt;br&gt;och föräldern. Motsätter sig den förälder som inte är vårdnadshavare att&lt;br&gt;vårdnadshavaren tar med sig barnet utomlands kan domstol lämna till-&lt;br&gt;stånd till utlandsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialnämndens godkännande av avtal om vårdnad m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens utvärdering av samarbetssamtalen visar att sådana samtal&lt;br&gt;har störst utsikter att leda till överenskommelse mellan föräldrarna om&lt;br&gt;samtalen kommer till stånd innan ett domstolsförfarande inletts. Detta&lt;br&gt;förhållande gör det önskvärt med en ordning som kan leda till att frågor&lt;br&gt;om vårdnad m.m. i största möjliga utsträckning kan handläggas i&lt;br&gt;mindre konfliktskapande former. Utredningen föreslår därför att det in-&lt;br&gt;förs en möjlighet för föräldrar som är överens att genom avtal reglera&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge. Det bör ankomma på kommunerna att&lt;br&gt;sörja för att föräldrar får hjälp med att träffa sådana avtal och dessutom&lt;br&gt;att godkänna ingångna avtal. Avtal bör godkännas av en tjänsteman som&lt;br&gt;socialnämnden utsett. Ofta kan det vara samma person som varit sam-&lt;br&gt;talsledare vid ett samarbetssamtal som lett fram till en överenskommelse&lt;br&gt;mellan föräldrarna. Vid prövningen av om föräldrarnas avtal kan god-&lt;br&gt;kännas skall barnets bästa och dess önskemål beaktas. Ett fastställt avtal&lt;br&gt;skall gälla på samma sätt som ett laga kraft vunnet domstolsavgörande.&lt;br&gt;Kan föräldrarna inte komma överens och blir det nödvändigt att slita en&lt;br&gt;tvist mellan dem är det utredningens uppfattning att allmän domstol är&lt;br&gt;det samhällsorgan som bäst lämpar sig för att avgöra tvistefrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredning om vårdnad, boende eller umgänge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När domstolen beslutat om en vårdnadsutredning är det den social-&lt;br&gt;tjänsteman som socialnämnden utser att utföra utredningen som själv&lt;br&gt;svarar för den. Någon skyldighet att komplettera utredningen med en&lt;br&gt;slutsats finns inte. Eftersom det i allmänhet är utredaren som får störst&lt;br&gt;kunskap om föräldrarna och barnet i de avseenden som är av avgörande&lt;br&gt;betydelse föreslår Vårdnadstvistutredningen att den som verkställer en&lt;br&gt;utredning om vårdnad m.m. skall lämna ett förslag till beslut. Om det&lt;br&gt;framstår som lämpligare kan utredaren i stället redovisa vilka konse-&lt;br&gt;kvenser olika beslutsaltemativ får för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sekretess vid samarbetssamtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtal inom socialtjänsten kan enligt sekretesslagen äga rum&lt;br&gt;under s.k. familjerådgivningssekretess. För att de tjänstemän inom&lt;br&gt;socialtjänsten som leder samarbetssamtal inte vid vittnesförhör inför&lt;br&gt;domstol skall tvingas avslöja vad som förekommit vid ett samarbets-&lt;br&gt;samtal föreslår utredningen en ny regel i rättegångsbalken. Denna inne-&lt;br&gt;bär att den som inom socialtjänsten leder ett samarbetssamtal inte får&lt;br&gt;höras som vittne om vad som anförtrotts honom eller henne under sam-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att frågan om att införa en uttrycklig bestämmelse i&lt;br&gt;socialtjänstlagen om socialnämndens skyldighet att utse en kontakt-&lt;br&gt;person vid umgänge och en motsvarande bestämmelse i foräldrabalken&lt;br&gt;bör bli föremål för utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser också att det finns anledning att närmare undersöka&lt;br&gt;förutsättningarna för ett system med familjenämnder eller särskilda&lt;br&gt;familjedomstolar och konsekvenserna därav. De i detta betänkande före-&lt;br&gt;slagna ändringarna skulle kunna bli ett steg på vägen till - om inte&lt;br&gt;precis familjedomstolar - någon form för samordnad behandling av de&lt;br&gt;frågor som kan uppkomma vid skilsmässa eller separation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning kommer de framlagda förslagen att leda&lt;br&gt;till reella besparingar, framför allt för staten genom minskade kostnader&lt;br&gt;för domstolsförfarande och rättshjälp. Den stora vinsten - nämligen att&lt;br&gt;barn i större utsträckning kommer att besparas det lidande som en ut-&lt;br&gt;dragen domstolsprocess medför - går inte att mäta i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i foräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 6, 6 a och 10 d §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 3, 5, 7, 10, 10 b, 13, 15 och 17 - 22 §§, 7 kap. 12 §,&lt;br&gt;20 kap. 1 §, 21 kap. 1 och 3 §§, rubriken till 6 kap., rubriken närmast&lt;br&gt;före 6 kap. 16 § samt rubriken närmast före 21 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 6 kap. skall införas sex nya paragrafer 2 a, 14 a, 15 a,&lt;br&gt;15 b, 17 a och 17 b §§, närmast före 14 a § en ny rubrik samt närmast&lt;br&gt;före 15 b § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdnad och umgänge &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om vårdnad, boende och um-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dom eller beslut enligt&lt;br&gt;detta kapitel skall vad som är&lt;br&gt;bäst för barnet vara avgörande&lt;br&gt;för rättens ställningstaganden.&lt;br&gt;Rätten skall fästa avseende&lt;br&gt;särskilt vid barnets behov av en&lt;br&gt;nära och god kontakt med båda&lt;br&gt;föräldrarna. Vid beslut om&lt;br&gt;umgänge skall rätten beakta&lt;br&gt;risken för att barnet i samband&lt;br&gt;med utövande av umgänge&lt;br&gt;utsätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;bortförs eller kvarhålls eller&lt;br&gt;annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall vidare ta hänsyn&lt;br&gt;till barnets vilja med beaktande&lt;br&gt;av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om&lt;br&gt;dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår&lt;br&gt;föräldrarna senare äktenskap med varandra, står bamet från den&lt;br&gt;tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförtrott vårdnaden åt en eller två&lt;br&gt;Om det döms till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad mellan föräldrarna står&lt;br&gt;bamet även därefter under båda&lt;br&gt;föräldrarnas vårdnad, om inte&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden&lt;br&gt;upplöses enligt 5, 7 eller 8 §.&lt;br&gt;Skall barnet även efter domen&lt;br&gt;på äktenskapsskillnad stå under&lt;br&gt;båda föräldrarnas vårdnad,&lt;br&gt;skall rätten i domen erinra om&lt;br&gt;att vårdnaden alltjämt är ge-&lt;br&gt;mensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna och vill någon&lt;br&gt;av dem att vårdnaden inte läng-&lt;br&gt;re skall vara gemensam, skall&lt;br&gt;rätten efter vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet anförtro vårdnaden åt en&lt;br&gt;av föräldrarna eller, om den&lt;br&gt;förälder som har begärt upp-&lt;br&gt;lösning av den gemensamma&lt;br&gt;vårdnaden inte motsätter sig&lt;br&gt;fortsatt gemensam vårdnad, låta&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt första stycket prövas&lt;br&gt;på talan av en av föräldrarna&lt;br&gt;eller båda. I mål om äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad får rätten utan&lt;br&gt;yrkande anförtro vårdnaden om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det döms till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad mellan föräldrarna står&lt;br&gt;barnet även därefter under båda&lt;br&gt;föräldrarnas vårdnad, om inte&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden&lt;br&gt;upplöses enligt 5, 7 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna (gemensam&lt;br&gt;vårdnad) eller endast en av dem&lt;br&gt;(ensam vårdnad) och vill någon&lt;br&gt;av föräldrarna att vårdnaden&lt;br&gt;skall ändras skall rätten besluta&lt;br&gt;om vårdnaden. Frågor om&lt;br&gt;ändring i vårdnaden enligt detta&lt;br&gt;stycke prövas på talan av en av&lt;br&gt;föräldrarna eller båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År gemensam vårdnad bäst för&lt;br&gt;barnet, skall rätten, om&lt;br&gt;föräldrarna har gemensam vård-&lt;br&gt;nad, låta denna bestå eller i&lt;br&gt;annat fall förordna om gemen-&lt;br&gt;sam vårdnad, även om en av&lt;br&gt;föräldrarna motsätter sig en&lt;br&gt;sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får rätten utan yrkande anförtro&lt;br&gt;vårdnaden om barnet åt en av&lt;br&gt;föräldrarna, om gemensam&lt;br&gt;vårdnad är uppenbart oförenlig&lt;br&gt;med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bamet åt en av föräldrarna, om&lt;br&gt;gemensam vårdnad är uppenbart&lt;br&gt;oförenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;endast en av föräldrarna och&lt;br&gt;vill någon av dem få ändring i&lt;br&gt;vårdnaden, skall rätten efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet anförtro&lt;br&gt;vårdnaden åt den andra för-&lt;br&gt;äldern, om denne vill att vård-&lt;br&gt;naden skall flyttas över till&lt;br&gt;honom eller henne, eller, om en&lt;br&gt;av föräldrarna begär gemensam&lt;br&gt;vårdnad och den andra inte&lt;br&gt;motsätter sig det, förordna att&lt;br&gt;föräldrarna i fortsättningen skall&lt;br&gt;utöva vårdnaden gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt första stycket prövas&lt;br&gt;på talan av en av föräldrarna&lt;br&gt;eller båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att socialnämnden kan god-&lt;br&gt;känna avtal om vårdnad fram-&lt;br&gt;går av 17 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som&lt;br&gt;är bäst för barnet skall rätten&lt;br&gt;fästa avseende särskilt vid bar-&lt;br&gt;nets behov av en nära och god&lt;br&gt;kontakt med båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig&lt;br&gt;skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen&lt;br&gt;om bamet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller&lt;br&gt;utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs&lt;br&gt;i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra&lt;br&gt;föräldern ensam. Brister också den föräldern i omsorgen om barnet på&lt;br&gt;det sätt som sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som&lt;br&gt;avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, om det är lämpligare, till en eller tva särskilt förordnade vård-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf prövas&lt;br&gt;på talan av socialnämnden eller,&lt;br&gt;utan särskilt yrkande, i mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan för-&lt;br&gt;äldrarna eller i andra mål som&lt;br&gt;avses i 5 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf prövas&lt;br&gt;på talan av socialnämnden eller,&lt;br&gt;utan särskilt yrkande, i mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan för-&lt;br&gt;äldrarna eller i andra mål som&lt;br&gt;avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare och vill någon&lt;br&gt;av barnets föräldrar eller båda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få vårdnaden överflyttad till sig,&lt;br&gt;skall rätten besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet. Rätten&lt;br&gt;får dock inte flytta över vårdna-&lt;br&gt;den till föräldrarna gemensamt,&lt;br&gt;om någon av dem motsätter sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare och vill någon&lt;br&gt;av barnets föräldrar eller båda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få vårdnaden överflyttad till sig&lt;br&gt;skall rätten besluta om vårdna&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensam vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på&lt;br&gt;talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt att på begäran bli&lt;br&gt;entledigad från uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet har två särskilt&lt;br&gt;förordnade vårdnadshavare och&lt;br&gt;någon av dem vill att vårdnaden&lt;br&gt;inte längre skall vara gemen-&lt;br&gt;sam, skall rätten på talan av en&lt;br&gt;av dem eller båda anförtro&lt;br&gt;vårdnaden åt en av dem efter&lt;br&gt;vad som är bäst för barnet.&lt;br&gt;Rätten kan också i mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan vård-&lt;br&gt;nadshavarna utan yrkande för-&lt;br&gt;ordna om vårdnaden enligt vad&lt;br&gt;som nu har sagts, om gemensam&lt;br&gt;vårdnad är uppenbart oförenlig&lt;br&gt;med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet har två särskilt&lt;br&gt;förordnade vårdnadshavare och&lt;br&gt;någon av dem vill att vårdnaden&lt;br&gt;inte längre skall vara gemen-&lt;br&gt;sam, skall rätten på talan av en&lt;br&gt;av dem eller båda anförtro&lt;br&gt;vårdnaden åt en av dem. Rätten&lt;br&gt;kan också i mål om äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad mellan vårdnadshavarna&lt;br&gt;utan yrkande förordna om vård-&lt;br&gt;naden enligt vad som nu har&lt;br&gt;sagts, om gemensam vårdnad är&lt;br&gt;uppenbart oförenlig med barnets&lt;br&gt;bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 d §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor&lt;br&gt;om vårdnad skall rätten ta&lt;br&gt;hänsyn till barnets vilja med&lt;br&gt;beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;två vårdnadshavare, skall vad&lt;br&gt;som sägs i 11 eller 12 § gälla&lt;br&gt;dem tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en av vårdnadshavarna till&lt;br&gt;följd av frånvaro, sjukdom eller&lt;br&gt;annan orsak förhindrad att ta del&lt;br&gt;i sådana beslut rörande vårdna-&lt;br&gt;den som inte utan olägenhet kan&lt;br&gt;uppskjutas, bestämmer den&lt;br&gt;andre ensam. Denne får dock&lt;br&gt;inte ensam fatta beslut av in-&lt;br&gt;gripande betydelse för barnets&lt;br&gt;framtid, om inte barnets bästa&lt;br&gt;uppenbarligen kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;två vårdnadshavare, skall vad&lt;br&gt;som sägs i 11 eller 12 § gälla&lt;br&gt;dem tillsammans. Den vård-&lt;br&gt;nadshavare som barnet bor&lt;br&gt;tillsammans med får dock ensam&lt;br&gt;besluta i frågor som gäller den&lt;br&gt;dagliga omsorgen om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en av vårdnadshavarna till&lt;br&gt;följd av frånvaro, sjukdom eller&lt;br&gt;annan orsak förhindrad att ta del&lt;br&gt;i sådana beslut rörande vårdna-&lt;br&gt;den som gäller annat än den&lt;br&gt;dagliga omsorgen och inte utan&lt;br&gt;olägenhet kan uppskjutas, be-&lt;br&gt;stämmer den andre ensam.&lt;br&gt;Denne får dock inte ensam fatta&lt;br&gt;beslut av ingripande betydelse&lt;br&gt;för barnets framtid, om inte&lt;br&gt;barnets bästa uppenbarligen&lt;br&gt;kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna och bor för-&lt;br&gt;äldrarna inte tillsammans skall&lt;br&gt;rätten, på talan av en av dem&lt;br&gt;eller båda, besluta vem barnet&lt;br&gt;skall bo tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Lydelse enligt proposition 1994/95:224.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har&lt;br&gt;ett ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge med en förälder&lt;br&gt;som inte är vårdnadshavare&lt;br&gt;eller med någon annan som står&lt;br&gt;barnet särskilt nära så långt&lt;br&gt;möjligt tillgodoses. Vårdnadsha-&lt;br&gt;varen skall, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det, lämna sådana&lt;br&gt;upplysningar rörande barnet&lt;br&gt;som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att socialnämnden kan god-&lt;br&gt;känna avtal om boende framgår&lt;br&gt;av 17 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet har rätt till umgänge&lt;br&gt;och annan kontakt med en&lt;br&gt;förälder som det inte bor till-&lt;br&gt;sammans med eller med någon&lt;br&gt;annan som står barnet särskilt&lt;br&gt;nära. Barnets föräldrar och&lt;br&gt;vårdnadshavare har ett ömsesi-&lt;br&gt;digt ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge och annan kontakt&lt;br&gt;så långt möjligt tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl inte talar&lt;br&gt;mot det skall den som barnet&lt;br&gt;bor tillsammans med lämna så-&lt;br&gt;dana upplysningar rörande bar-&lt;br&gt;net som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av en förälder som inte&lt;br&gt;är vårdnadshavare, beslutar&lt;br&gt;rätten på talan av denna för-&lt;br&gt;älder i frågan om umgänge efter&lt;br&gt;vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av någon annan än en&lt;br&gt;förälder, beslutar rätten på&lt;br&gt;talan av socialnämnden i frågan&lt;br&gt;om umgänge efter vad som är&lt;br&gt;bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor&lt;br&gt;om umgänge skall rätten ta&lt;br&gt;hänsyn till barnets vilja med&lt;br&gt;beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad. Rätten skall vidare&lt;br&gt;beakta risken för att barnet i&lt;br&gt;samband med utövande av&lt;br&gt;umgänge utsätts för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortförs eller kvarhålls&lt;br&gt;eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt proposition 1994/95:224.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig den som barnet&lt;br&gt;bor tillsammans med det um-&lt;br&gt;gänge som begärs av en förälder&lt;br&gt;som barnet inte bor tillsammans&lt;br&gt;med, beslutar rätten på talan av&lt;br&gt;denna förälder i frågan om&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig den som barnet&lt;br&gt;bor tillsammans med det um-&lt;br&gt;gänge som begärs av någon&lt;br&gt;annan än en förälder, beslutar&lt;br&gt;rätten på talan av socialnämn-&lt;br&gt;den i frågan om umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan rätten besluta om annan&lt;br&gt;kontakt än umgänge mellan&lt;br&gt;barnet och en förälder som&lt;br&gt;barnet inte bor tillsammans&lt;br&gt;med, såsom telefonkontakt,&lt;br&gt;brevväxling och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att socialnämnden kan god-&lt;br&gt;känna avtal om umgänge fram-&lt;br&gt;går av 17 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utlandsvistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vårdnadshavare får inte ta&lt;br&gt;med sig barnet utomlands för&lt;br&gt;längre sammanhängande tid än&lt;br&gt;trettio dagar utan tillstånd av en&lt;br&gt;förälder som inte är vårdnads-&lt;br&gt;havare. Tillstånd fordras dock&lt;br&gt;endast om det finns ett genom&lt;br&gt;dom eller avtal reglerat um-&lt;br&gt;gänge mellan barnet och den&lt;br&gt;förälder som inte är vårdnads-&lt;br&gt;havare. Motsätter sig denna för-&lt;br&gt;älder att vårdnadshavaren tar&lt;br&gt;med sig barnet utomlands kan&lt;br&gt;rätten på talan av vårdnadsha-&lt;br&gt;varen lämna tillstånd till ut-&lt;br&gt;landsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i mål och ärenden&lt;br&gt;om vårdnad eller umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i mål och ärenden&lt;br&gt;om vårdnad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge tas upp av rätten i den ort&lt;br&gt;där barnet har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådana frågor kan tas upp även&lt;br&gt;i samband med äktenskapsmål.&lt;br&gt;Om det inte finns någon behörig&lt;br&gt;domstol, tas frågorna upp av&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses&lt;br&gt;i 4-8 och 10 §§ samt 10 b §&lt;br&gt;andra stycket samt frågor om&lt;br&gt;umgänge som avses i 15 §&lt;br&gt;handläggs i den ordning som är&lt;br&gt;föreskriven för tvistemål. Står&lt;br&gt;barnet under vårdnad av båda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad, boende,&lt;br&gt;umgänge eller tillstånd till&lt;br&gt;utlandsvistelse tas upp av rätten&lt;br&gt;i den ort där bamet har sitt&lt;br&gt;hemvist. Sådana frågor kan tas&lt;br&gt;upp även i samband med äkten-&lt;br&gt;skapsmål. Om det inte finns&lt;br&gt;någon behörig domstol, tas&lt;br&gt;frågorna upp av Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses&lt;br&gt;i 4, 5, 7, 8 och 10 §§ samt&lt;br&gt;10 b § andra stycket, samt&lt;br&gt;frågor om boende, umgänge och&lt;br&gt;tillstånd till utlandsvistelse hand-&lt;br&gt;läggs i den ordning som är&lt;br&gt;föreskriven för tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrarna eller en av dem och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är föräldrarna överens i saken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får de väcka talan genom ge-&lt;br&gt;mensam ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad kan under-&lt;br&gt;hållsbidrag för barnet yrkas utan&lt;br&gt;stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge får meddelas utan&lt;br&gt;huvudförhandling, om parterna&lt;br&gt;är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad och boende&lt;br&gt;kan underhållsbidrag för barnet&lt;br&gt;yrkas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad,&lt;br&gt;boende, umgänge eller tillstånd&lt;br&gt;till utlandsvistelse får meddelas&lt;br&gt;utan huvudförhandling, om&lt;br&gt;parterna är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna eller en av&lt;br&gt;dem och är föräldrarna överens&lt;br&gt;i saken, får de väcka talan om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;genom gemensam ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skriftligt avtal om vårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge får rätten uppdra åt soci-&lt;br&gt;alnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att i barnets intresse&lt;br&gt;anordna samtal i syfte att nå&lt;br&gt;enighet mellan föräldrarna&lt;br&gt;(samarbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag&lt;br&gt;enligt första stycket, kan den&lt;br&gt;förklara att målet skall vila&lt;br&gt;under en viss tid. Detsamma&lt;br&gt;gäller om samarbetssamtal redan&lt;br&gt;har inletts och fortsatta samtal&lt;br&gt;kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten&lt;br&gt;förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge blir&lt;br&gt;tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål&lt;br&gt;eller ärende om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge skall socialnämnden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boende och umgänge kan efter&lt;br&gt;godkännande av socialnämnden&lt;br&gt;i den ort där barnet har sitt&lt;br&gt;hemvist verkställas som ett laga&lt;br&gt;kraft vunnet domstolsavgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När socialnämnden prövar om&lt;br&gt;avtalet kan godkännas skall den&lt;br&gt;beakta de omständigheter som&lt;br&gt;anges i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens godkännande&lt;br&gt;lämnas av den nämnden utsett&lt;br&gt;att pröva föräldrarnas avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar har enligt 12 a §&lt;br&gt;socialtjänstlagen möjlighet att&lt;br&gt;genom samarbetssamtal få hjälp&lt;br&gt;att nå enighet i frågor om vård-&lt;br&gt;nad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge får rätten uppdra&lt;br&gt;åt socialnämnden eller något&lt;br&gt;annat organ att i barnets intresse&lt;br&gt;anordna samarbetssamtal i syfte&lt;br&gt;att nå enighet mellan föräldrar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag&lt;br&gt;enligt andra stycket, kan den&lt;br&gt;förklara att målet skall vila&lt;br&gt;under en viss tid. Detsamma&lt;br&gt;gäller om samarbetssamtal redan&lt;br&gt;har inletts och fortsatta samtal&lt;br&gt;kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten&lt;br&gt;förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;§&lt;/sub&gt;'4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor&lt;br&gt;om vårdnad, boende, umgänge&lt;br&gt;och tillstånd till utlandsvistelse&lt;br&gt;blir tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål&lt;br&gt;eller ärende om vårdnad, boen-&lt;br&gt;de eller umgänge skall social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt proposition 1994/95:224.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges tillfälle att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar. Har nämnden tillgång&lt;br&gt;till upplysningar som kan vara&lt;br&gt;av betydelse för frågans be-&lt;br&gt;dömning är nämnden skyldig att&lt;br&gt;lämna rätten sådana upplysning-&lt;br&gt;ar. Om det behövs ytterligare&lt;br&gt;utredning får rätten uppdra åt&lt;br&gt;socialnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att utse någon att verk-&lt;br&gt;ställa sådan. Rätten får fastställa&lt;br&gt;riktlinjer för utredningen och&lt;br&gt;bestämma en viss tid inom&lt;br&gt;vilken utredningen skall vara&lt;br&gt;slutförd. Om det behövs, får&lt;br&gt;rätten förlänga denna tid. Rätten&lt;br&gt;skall se till att utredningen&lt;br&gt;bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning&lt;br&gt;skall, om det inte är olämpligt,&lt;br&gt;söka klarlägga barnets inställ-&lt;br&gt;ning och redovisa den för rät-&lt;br&gt;ten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden ges tillfälle att lämna&lt;br&gt;upplysningar. Har nämnden&lt;br&gt;tillgång till upplysningar som&lt;br&gt;kan vara av betydelse för frå-&lt;br&gt;gans bedömning är nämnden&lt;br&gt;skyldig att lämna rätten sådana&lt;br&gt;upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs utredning&lt;br&gt;utöver vad som sägs i andra&lt;br&gt;stycket får rätten uppdra åt&lt;br&gt;socialnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att utse någon att verk-&lt;br&gt;ställa sådan. Rätten får fastställa&lt;br&gt;riktlinjer för utredningen och&lt;br&gt;bestämma en viss tid inom&lt;br&gt;vilken utredningen skall vara&lt;br&gt;slutförd. Om det behövs, får&lt;br&gt;rätten förlänga denna tid. Rätten&lt;br&gt;skall se till att utredningen&lt;br&gt;bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning&lt;br&gt;skall, om det inte är olämpligt,&lt;br&gt;söka klarlägga barnets inställ-&lt;br&gt;ning och redovisa den för rät-&lt;br&gt;ten. Vidare skall utredaren&lt;br&gt;lämna förslag till beslut, eller,&lt;br&gt;om det framstår som lämpligare,&lt;br&gt;redovisa vilka konsekvenser&lt;br&gt;olika beslutsalternativ kan få för&lt;br&gt;barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;br&gt;uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad eller umgänge får rätten,&lt;br&gt;för tiden till dess att frågan har&lt;br&gt;avgjorts genom en dom eller ett&lt;br&gt;beslut som har vunnit laga kraft,&lt;br&gt;besluta om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge. Står barnet under vård-&lt;br&gt;nad av båda föräldrarna får&lt;br&gt;rätten i stället besluta vem&lt;br&gt;bamet skall bo tillsammans&lt;br&gt;med. Rätten skall besluta efter&lt;br&gt;vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad, boende eller umgänge får&lt;br&gt;rätten, för tiden till dess att&lt;br&gt;frågan har avgjorts genom en&lt;br&gt;dom eller ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, besluta om&lt;br&gt;vårdnad, boende eller umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna får rätten i mål&lt;br&gt;om vårdnad i stället besluta vem&lt;br&gt;barnet skall bo tillsammans&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får meddelas utan huvudförhandling. Innan&lt;br&gt;beslutet meddelas skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan.&lt;br&gt;Rätten kan inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Har&lt;br&gt;rätten meddelat ett beslut, skall den ompröva det när målet eller ärendet&lt;br&gt;avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras&lt;br&gt;av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad eller umgänge kan rätten, i&lt;br&gt;samband med att den meddelar&lt;br&gt;dom eller beslut i saken och om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, på&lt;br&gt;yrkande av en part förelägga&lt;br&gt;motparten vid vite att lämna&lt;br&gt;ifrån sig barnet. Har vite före-&lt;br&gt;lagts i samband med beslut som&lt;br&gt;avses i 20 § första stycket, kan&lt;br&gt;rätten förordna att föreläggandet&lt;br&gt;skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad, boende eller umgänge kan&lt;br&gt;rätten, i samband med att den&lt;br&gt;meddelar dom eller beslut i&lt;br&gt;saken och om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, på yrkande av en part&lt;br&gt;förelägga motparten vid vite att&lt;br&gt;lämna ifrån sig bamet. Har vite&lt;br&gt;förelagts i samband med beslut&lt;br&gt;som avses i 20 § första stycket,&lt;br&gt;kan rätten förordna att före-&lt;br&gt;läggandet skall gälla omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket får överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagan-&lt;br&gt;de av domen eller beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket får överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagan-&lt;br&gt;de av domen eller beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnad eller umgänge. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vårdnad, boende eller umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad eller umgänge gäller i fråga&lt;br&gt;om rättegångskostnader andra&lt;br&gt;och tredje styckena i stället för&lt;br&gt;18 kap. 1-7 §§ rättegångsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad, boende, umgänge eller&lt;br&gt;tillstånd till utlandsvistelse gäller&lt;br&gt;i fråga om rättegångskostnader&lt;br&gt;andra och tredje styckena i&lt;br&gt;stället för 18 kap. 1-7 §§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock&lt;br&gt;förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskost-&lt;br&gt;nad, om han eller hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap.&lt;br&gt;3 eller 6 § rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1433.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:484.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde&lt;br&gt;förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller hon&lt;br&gt;förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan&lt;br&gt;besluta om detta även om någon part inte yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet handläggs i&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om underhåll till barn&lt;br&gt;upptas av rätten i den ort där&lt;br&gt;svaranden har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådan fråga kan väckas även i&lt;br&gt;samband med mål om faststäl-&lt;br&gt;lande av faderskapet till barn,&lt;br&gt;äktenskapsmål, mål om vårdna-&lt;br&gt;den om barn eller mål om vem&lt;br&gt;barnet skall bo tillsammans&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket, upptas målet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om underhåll till barn&lt;br&gt;upptas av rätten i den ort där&lt;br&gt;svaranden har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådan fråga kan väckas även i&lt;br&gt;samband med mål om faststäl-&lt;br&gt;lande av faderskapet till barn,&lt;br&gt;äktenskapsmål eller mål om&lt;br&gt;vårdnaden om barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns ej behörig domstol enligt&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;br&gt;1 §”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om faderskap, vårdnad,&lt;br&gt;umgänge och underhåll tilläm-&lt;br&gt;pas 14 kap. 17 och 18 §§ äkten-&lt;br&gt;skapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;br&gt;Verkställighet av domar eller&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän&lt;br&gt;domstol har bestämt i dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, umgänge&lt;br&gt;eller överlämnande av barn söks&lt;br&gt;hos länsrätten. Har domen eller&lt;br&gt;beslutet inte vunnit laga kraft&lt;br&gt;och är det inte särskilt medgivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om faderskap, vårdnad,&lt;br&gt;boende, umgänge, tillstånd till&lt;br&gt;utlandsvistelse och underhåll&lt;br&gt;tillämpas 14 kap. 17 och 18 §§&lt;br&gt;äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av domar, beslut&lt;br&gt;eller avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän&lt;br&gt;domstol har bestämt i dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, boende, um-&lt;br&gt;gänge eller överlämnande av&lt;br&gt;barn söks hos länsrätten. Har&lt;br&gt;domen eller beslutet inte vunnit&lt;br&gt;laga kraft och är det inte särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:853.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1251.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att verkställighet ändå får ske,&lt;br&gt;får länsrätten inte vidta åtgärder&lt;br&gt;enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivet att verkställighet ändå&lt;br&gt;får ske, får länsrätten inte vidta&lt;br&gt;åtgärder enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av avtal enligt 6&lt;br&gt;kap. 17 b § söks hos länsrätten.&lt;br&gt;Vad som i detta kapitel&lt;br&gt;föreskrivs om verkställighet av&lt;br&gt;dom eller beslut, som vunnit&lt;br&gt;laga kraft, gäller även sådant&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om verkställighet, får den förelägga vite eller&lt;br&gt;besluta att barnet skall hämtas genom polismyndighetens försorg.&lt;br&gt;Hämtning får dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad eller över-&lt;br&gt;lämnande av barn, får länsrätten&lt;br&gt;besluta om hämtning av barnet,&lt;br&gt;om verkställighet annars inte&lt;br&gt;kan ske eller om hämtning är&lt;br&gt;nödvändig för att undvika att&lt;br&gt;barnet lider allvarlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller&lt;br&gt;beslut om umgänge mellan&lt;br&gt;barnet och en förälder som inte&lt;br&gt;är vårdnadshavare, får läns-&lt;br&gt;rätten besluta om hämtning av&lt;br&gt;barnet, om verkställighet annars&lt;br&gt;inte kan ske och barnet har ett&lt;br&gt;särskilt starkt behov av um-&lt;br&gt;gänge med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, boende eller&lt;br&gt;överlämnande av barn, får läns-&lt;br&gt;rätten besluta om hämtning av&lt;br&gt;bamet, om verkställighet annars&lt;br&gt;inte kan ske eller om hämtning&lt;br&gt;är nödvändig för att undvika att&lt;br&gt;barnet lider allvarlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller&lt;br&gt;beslut om umgänge mellan&lt;br&gt;barnet och en förälder som&lt;br&gt;barnet inte bor tillsammans&lt;br&gt;med, får länsrätten besluta om&lt;br&gt;hämtning av barnet, om verk-&lt;br&gt;ställighet annars inte kan ske&lt;br&gt;och barnet har ett särskilt starkt&lt;br&gt;behov av umgänge med föräl-&lt;br&gt;dern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;br&gt;eller beslut meddelades och det&lt;br&gt;av hänsyn till barnets bästa är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;br&gt;eller beslut meddelades och det&lt;br&gt;av hänsyn till barnets bästa är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påkallat att frågan om vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge prövas på nytt.&lt;br&gt;Sådan fråga tas upp av allmän&lt;br&gt;domstol på ansökan av den som&lt;br&gt;har varit part i målet hos läns-&lt;br&gt;rätten eller på ansökan av&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påkallat att frågan om vårdnad, Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;boende eller umgänge prövas på Bilaga 2&lt;br&gt;nytt. Sådan fråga tas upp av&lt;br&gt;allmän domstol på ansökan av&lt;br&gt;den som har varit part i målet&lt;br&gt;hos länsrätten eller på ansökan&lt;br&gt;av socialnämnden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får även i annat fall vägra verkställighet, om det finns risk&lt;br&gt;som inte är ringa för att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 5 och 7 §§ äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen pröva frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag, vårdnad om&lt;br&gt;och umgänge med barn, rätt att&lt;br&gt;bo kvar i makarnas gemensam-&lt;br&gt;ma bostad till dess att bodelning&lt;br&gt;sker och förbud att besöka&lt;br&gt;varandra. Yrkanden i sådana&lt;br&gt;frågor framställs i den ansökan&lt;br&gt;genom vilken talan om äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad väcks. Har sådan&lt;br&gt;talan redan väckts, får yrkande-&lt;br&gt;na framställas muntligen inför&lt;br&gt;domstolen eller skriftligen utan&lt;br&gt;särskild stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målet får även prövas frågan om förordnande av bodelningsför-&lt;br&gt;rättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen pröva frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag, vårdnad om&lt;br&gt;barn, vem barnet skall bo till-&lt;br&gt;sammans med, umgänge med&lt;br&gt;barn, tillstånd till utlandsvistel-&lt;br&gt;se, rätt att bo kvar i makarnas&lt;br&gt;gemensamma bostad till dess att&lt;br&gt;bodelning sker och förbud att&lt;br&gt;besöka varandra. Yrkanden i&lt;br&gt;sådana frågor framställs i den&lt;br&gt;ansökan genom vilken talan om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad söks. Har&lt;br&gt;sådan talan redan väckts, får&lt;br&gt;yrkandena framställas muntligen&lt;br&gt;inför domstolen eller skriftligen&lt;br&gt;utan särskild stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att&lt;br&gt;frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande&lt;br&gt;av någon av makarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i makarnas&lt;br&gt;gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har&lt;br&gt;skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den&lt;br&gt;andra makens underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att skillnadsfrågan&lt;br&gt;har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av&lt;br&gt;någon av makarna förbjuda makarna att besöka varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller på&lt;br&gt;samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket får dock när som helst ändras av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 § lagen&lt;br&gt;(1988:688) om besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:1076.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen dessutom, med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;foräldrabalken, förordna om vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;vårdnad, umgänge och bidrag&lt;br&gt;till barns underhåll för tiden till&lt;br&gt;dess att sådan fråga har avgjorts&lt;br&gt;genom dom som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen dessutom, med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;foräldrabalken, förordna om vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;vårdnad, boende, umgänge och&lt;br&gt;bidrag till barns underhåll för&lt;br&gt;tiden till dess att sådan fråga har&lt;br&gt;avgjorts genom dom som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 a och 48 §§ socialtjänstlagen&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(1980:620) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att&lt;br&gt;föräldrar kan erbjudas samtal&lt;br&gt;under sakkunnig ledning i syfte&lt;br&gt;att nå enighet i frågor rörande&lt;br&gt;vårdnad och umgänge (sam-&lt;br&gt;arbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall även sörja för&lt;br&gt;dem som begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att&lt;br&gt;föräldrar kan erbjudas samtal&lt;br&gt;under sakkunnig ledning i syfte&lt;br&gt;att nå enighet i frågor rörande&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;(samarbetssamtal) samt att&lt;br&gt;föräldrar får hjälp att träffa&lt;br&gt;avtal enligt 6 kap. 17 b § för-&lt;br&gt;äldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att familjerådgivning kan erbjudas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller&lt;br&gt;foräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4 - 6, 8 och 9 §§ foräldrabalken, dock inte befogenhet&lt;br&gt;enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en&lt;br&gt;påbörjad utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6 och 8 §§ foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 17 b § foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § foräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål&lt;br&gt;och ärenden om vårdnad eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7, 11 och 14 §§ foräldrabalken, dock inte befogenhet enligt&lt;br&gt;7 § att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 27 § denna lag eller&lt;br&gt;att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529)&lt;br&gt;om allmänna barnbidrag eller 9 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1571.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1972:429)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp får, om ej&lt;br&gt;annat följer av 17 §, beviljas av&lt;br&gt;advokat eller av biträdande&lt;br&gt;jurist på advokatbyrå, om den&lt;br&gt;rättsliga angelägenheten avser&lt;br&gt;äktenskapsskillnad&lt;br&gt;underhållsbidrag till make&lt;br&gt;eller barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faderskap till barn&lt;br&gt;vårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokat eller biträdande jurist&lt;br&gt;på advokatbyrå får ej bevilja&lt;br&gt;allmän rättshjälp för verkställig-&lt;br&gt;het av avgörande om underhålls-&lt;br&gt;bidrag, vårdnad eller umgänge.&lt;br&gt;Ej heller får advokat eller biträ-&lt;br&gt;dande jurist bevilja allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om den rättssökande är&lt;br&gt;dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den rättssökande är bo-&lt;br&gt;satt utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den rättsliga angelägen-&lt;br&gt;heten skall prövas eller på annat&lt;br&gt;sätt behandla utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp får, om ej&lt;br&gt;annat följer av 17 §, beviljas av&lt;br&gt;advokat eller av biträdande&lt;br&gt;jurist på advokatbyrå, om den&lt;br&gt;rättsliga angelägenheten avser&lt;br&gt;äktenskapsskillnad&lt;br&gt;underhållsbidrag till make&lt;br&gt;eller barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faderskap till barn&lt;br&gt;vårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boende&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokat eller biträdande jurist&lt;br&gt;på advokatbyrå får ej bevilja&lt;br&gt;allmän rättshjälp för verkställig-&lt;br&gt;het av avgörande om underhålls-&lt;br&gt;bidrag, vårdnad, boende eller&lt;br&gt;umgänge. Ej heller får advokat&lt;br&gt;eller biträdande jurist bevilja&lt;br&gt;allmän rättshjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om den rättssökande är&lt;br&gt;dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den rättssökande är bo-&lt;br&gt;satt utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den rättsliga angelägen-&lt;br&gt;heten skall prövas eller på annat&lt;br&gt;sätt behandlas utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:806.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av&lt;br&gt;dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om&lt;br&gt;denna utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har&lt;br&gt;inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor,&lt;br&gt;psykologer, psykoterapeuter,&lt;br&gt;kuratorer vid familjerådgiv-&lt;br&gt;ningsbyråer, som drivs av kom-&lt;br&gt;muner, landsting, församlingar&lt;br&gt;eller kyrkliga samfälligheter,&lt;br&gt;och deras biträden får höras&lt;br&gt;som vitmen om något som i&lt;br&gt;denna deras yrkesutövning&lt;br&gt;anförtrotts dem eller som de i&lt;br&gt;samband därmed erfarit, endast&lt;br&gt;om det är medgivet i lag eller&lt;br&gt;den, till vars förmån tystnads-&lt;br&gt;plikten gäller, samtycker till&lt;br&gt;det. Den som till följd av 9 kap.&lt;br&gt;4 § sekretesslagen inte får läm-&lt;br&gt;na uppgifter som avses där får&lt;br&gt;höras som vittnen om dem&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag&lt;br&gt;eller den till vars förmån sekre-&lt;br&gt;tessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor,&lt;br&gt;psykologer, psykoterapeuter,&lt;br&gt;kuratorer vid familjerådgiv-&lt;br&gt;ningsbyråer, som drivs av kom-&lt;br&gt;muner, landsting, församlingar&lt;br&gt;eller kyrkliga samfälligheter,&lt;br&gt;och deras biträden får höras&lt;br&gt;som vittnen om något som i&lt;br&gt;denna deras yrkesutövning&lt;br&gt;anförtrotts dem eller som de i&lt;br&gt;samband därmed erfarit, endast&lt;br&gt;om det är medgivet i lag eller&lt;br&gt;den, till vars förmån tystnads-&lt;br&gt;plikten gäller, samtycker till&lt;br&gt;det. Detsamma gäller den som&lt;br&gt;inom socialtjänsten leder sam-&lt;br&gt;arbetssamtal under sekretess&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Den&lt;br&gt;som till följd av 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen inte får lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses där får&lt;br&gt;höras som vittnen om dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om det är medgivet i lag&lt;br&gt;eller den till vars förmån sekre-&lt;br&gt;tessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:340.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än&lt;br&gt;försvarare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst finns föreskrifter i 36 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Den som inom något annat trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;är präst eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får&lt;br&gt;inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om&lt;br&gt;förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs&lt;br&gt;i nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med&lt;br&gt;den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av Pappagruppens slutrapport, Ds 1995:2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens utgångspunkt har varit att ett bam behöver båda sina&lt;br&gt;föräldrar, behöver också den närvarande pappan. Barnets och pappans&lt;br&gt;relation måste få det stöd och den uppmuntran som är möjlig från sam-&lt;br&gt;hällets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna slutrapport är att genom en rad djupintervjuer och&lt;br&gt;resonemang fördjupa kunskapen och argumenten för denna strävan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten formuleras visionen av den närvarande pappan. Vi ser den&lt;br&gt;som en grund för fortsatt opinionsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta hindret för den närvarande pappan är de attityder som&lt;br&gt;finns i arbetslivet. Även det nuvarande könsrollsmönstret spelar stor&lt;br&gt;roll. Attityderna kan förändras genom uppmuntran, information och&lt;br&gt;genom att lyfta fram positiva exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Män måste uppmuntras att våga ta tid med barnen när de är små. I&lt;br&gt;rapporten formuleras ett antal förslag med denna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefer pä alla nivåer måste våga vara förebilder. Vi har inte mött&lt;br&gt;någon som med trovärdighet har kunnat hävda att en månads ledighet är&lt;br&gt;omöjlig under de första åren av ett barns levnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pappagaranti bör övervägas som ett stöd för de pappor som vill&lt;br&gt;vara med sina bam men där attityderna står i vägen. Den införda&lt;br&gt;pappamånaden i föräldraförsäkringen är ett första viktigt steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare inom kommuner och landsting måste gå före. Ett förslag&lt;br&gt;är att anställda män som tar ut tre månaders föräldraledighet eller mera&lt;br&gt;uppmuntras med extra semesterdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anses som meriterande för såväl kvinnor som män att ha varit&lt;br&gt;föräldralediga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten måste i egenskap av arbetsgivare driva på utvecklingen mot fler&lt;br&gt;kvinnliga chefer. Det program som initierats bör ha målet att inom en&lt;br&gt;femårsperiod nå jämnare fördelning av kvinnor och män på statliga&lt;br&gt;chefsbefattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler män bör uppmuntras att arbeta inom barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten formuleras också ett antal råd till chefer inom den privata&lt;br&gt;och offentliga sektorn - råd som bygger på att även enskilda företag bör&lt;br&gt;ha intresse av att stimulera pappor att ta föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten uppehåller sig, delvis utanför våra direktiv, vid hur barnets&lt;br&gt;rätt till båda föräldrarna ska kunna iakttas vid skilsmässa. Vi utgår från&lt;br&gt;insikten att många pappor blir frånvarande pappor just i samband med&lt;br&gt;skilsmässor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår slutsats är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar i kris bör erbjudas rådgivning och familjesamtal med både&lt;br&gt;manlig och kvinnlig familjerådgivare närvarande. Särskilda familjerätts-&lt;br&gt;enheter bör etableras där domstolens ledamöter väljs och utbildas efter&lt;br&gt;erfarenhet av modernt och delat föräldraskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väntetiderna för vårdnadstvister måste kortas drastiskt så att inte&lt;br&gt;interimsbeslut med begränsad rättssäkerhet blir avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör endast finnas gemensam vårdnad som juridiskt vårdnads-&lt;br&gt;begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild vårdnad bör avskaffas så att gemensam vårdnad gäller från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det att faderskap fastställts. Den gemensamma vårdnaden bör ytterligare&lt;br&gt;stärkas så att beslut, som allvarligt inverkar på barnets nära och var-&lt;br&gt;dagliga kontakt med båda sina föräldrar måste tas i uttryckligt sam-&lt;br&gt;förstånd av båda föräldrarna. LJmgängesrätt skall kunna fastställas av&lt;br&gt;domstol inom ramen för gemensam vårdnad och med särskilt beaktande&lt;br&gt;av respektive förälders förmåga och beredskap att samarbeta och under-&lt;br&gt;lätta för barnets kontakt med båda sina föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma vårdnaden bör i större utsträckning bejakas i&lt;br&gt;administrativa beslut. Barn bör räknas inför bostadsbidrag och bostads-&lt;br&gt;behov hos båda föräldrarna. 1 reglerna för underhållsbidrag bör större&lt;br&gt;skillnad göras mellan dem som aldrig har sina barn hos sig och dem&lt;br&gt;som tar en betydande del av ansvaret. I stället bör utgångsnivåerna för&lt;br&gt;underhållsbidrag höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna till betänkandet SOU Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;1995:79 och departementspromemorian Ds 1995:2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet och promemorian avgetts av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Sundsvalls tingsrätt, Eksjö tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Länsrätten i&lt;br&gt;Malmöhus län, Riksförsäkringsverket (avsnitt 4.11 i betänkandet),&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Domstolsverket, Riksrevisionsverket, Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid Stockholms universitet, Barnombudsmannen, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Malmöhus län, Svenska kommunförbundet, Kristianstads&lt;br&gt;kommun, Gällivare kommun, Försäkringskasseförbundet (avsnitt 4.11 i&lt;br&gt;betänkandet), Sveriges domareförbund, Sveriges Advokatsamfund, För-&lt;br&gt;eningen Sveriges Kommunala Familjerådgivare (KFR), Riksförbundet&lt;br&gt;Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föreningen jurister vid Sveriges all-&lt;br&gt;männa advokatbyråer, Rädda Barnens riksförbund, UmgängesrättsFör-&lt;br&gt;äldramas Riksförening (UFR), Sveriges Psykologförbund, Fredrika-&lt;br&gt;Bremer-Förbundet, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige&lt;br&gt;(ROKS), Föreningen Söndagsbarn, Stockholm och Bortrövade Barns&lt;br&gt;Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås kommun och Sveriges Mansjourers Riksorganisation har beretts&lt;br&gt;tillfälle att avge yttrande men avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över betänkandet har också kommit in från Ilse Wetter,&lt;br&gt;Gösta Emtestam, Riksförbundet för Familjers Rättigheter (RFFR),&lt;br&gt;tjänstemännen vid familjerättssektionerna i Stockholms söderkommuner,&lt;br&gt;Gudrun Nordborg, Jeanette Sterner, Länsstyrelsen i Västernorrlands&lt;br&gt;län, Föreningen Mullvadarna Malmö/Lund, Föreningen Barns Rätt Till&lt;br&gt;2 Föräldrar, Skövde, Riksskatteverket (RSV), Ensamstående Mammors&lt;br&gt;Rättigheter I Samhället (EMRIS), Ulla Norrhäll, Riksförbundet Mot&lt;br&gt;Sexuella Övergrepp på barn och Gunnar Smårs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av här aktuella delar av betänkandet&lt;br&gt;Underhållsbidrag och bidragsförskott, SOU 1995:26&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Resekostnader i samband med umgänge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en regel om att föräldrarna skall dela på de rese-&lt;br&gt;kostnader som uppstår i samband med att barnet träffar en förälder som&lt;br&gt;bor på en annan ort än barnet. Kostnaderna skall i princip delas mellan&lt;br&gt;föräldrarna efter deras ekonomiska förmåga. Avsikten är att för-&lt;br&gt;äldrarnas samlade ekonomiska förmåga skall utnyttjas bättre än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något förslag om stöd från det allmänna till resekostnader läggs inte&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Umgängesavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En bidragsansvarig förälder som har haft sitt barn hos sig kan ha rätt att&lt;br&gt;göra ett avdrag på underhållsbidraget. Utredningen föreslår att reglerna&lt;br&gt;om detta s.k. umgängesavdrag ändras så att det inte längre skall krävas&lt;br&gt;att barnet har vistats hos den bidragsansvarige i fem hela dygn i en&lt;br&gt;följd. I stället skall varje dygns vistelse räcka för ett umgängesavdrag&lt;br&gt;under förutsättning att barnet har vistats hos den bidragsansvarige i&lt;br&gt;minst sex hela dygn under en kalendermånad. Tanken är att avdraget&lt;br&gt;skall komma dem till godo som bäst behöver dem och att de skall vara&lt;br&gt;utformade så att de uppmuntrar till ett vardagsumgänge i stället för till&lt;br&gt;umgänge endast under längre sammanhängande perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandets lagförslag i här aktuella delar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i Foräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att---,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 6 a, 15 och---samt 7 kap.---4,---§§ skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels---lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall rätten fästa&lt;br&gt;avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med&lt;br&gt;båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av föräldrarna&lt;br&gt;skall efter sin förmåga i skälig&lt;br&gt;omfattning ta del i kostnaderna&lt;br&gt;för de resor som föranleds av&lt;br&gt;barnets behov av kontakt med en&lt;br&gt;förälder som bor på annan ort&lt;br&gt;än barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon&lt;br&gt;annan som står barnet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar rörande barnet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av en förälder som inte&lt;br&gt;är vårdnadshavare, beslutar rätt-&lt;br&gt;en på talan av denna förälder i&lt;br&gt;frågan om umgänge efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av en förälder som inte&lt;br&gt;är vårdnadshavare, beslutar rätt-&lt;br&gt;en på talan av denna förälder i&lt;br&gt;frågan om umgänge efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet. Rätten&lt;br&gt;får därvid, jämte andra villkor&lt;br&gt;för umgänget, besluta hur&lt;br&gt;barnets föräldrar skall ta del i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för resor i samband&lt;br&gt;med barnets umgänge med en&lt;br&gt;förälder som bor på annan ort&lt;br&gt;än barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden i&lt;br&gt;frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och tredje styckena skall rätten beakta risken&lt;br&gt;för att barnet i samband med utövande av umgänge utsätts för&lt;br&gt;övergrepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förälder som enligt 2 §&lt;br&gt;skall betala underhållsbidrag&lt;br&gt;haft barnet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst&lt;br&gt;fem hela dygn, får föräldern vid&lt;br&gt;fullgörande av sin bidragsskyl-&lt;br&gt;dighet tillgodoräkna sig ett av-&lt;br&gt;drag för varje helt dygn av bar-&lt;br&gt;nets vistelse med 1/40 av det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsbidrag som räknat för&lt;br&gt;kalendermånad gäller under tid-&lt;br&gt;en för vistelsen. Sådant avdrag&lt;br&gt;får dock inte göras på under-&lt;br&gt;hållsbidrag som belöper på se-&lt;br&gt;nare tid än sex månader från ut-&lt;br&gt;gången av den kalendermånad&lt;br&gt;då vistelsen upphörde. Det sam-&lt;br&gt;manlagda avdragsbelopp som&lt;br&gt;tillgodoräknas föräldern vid ett&lt;br&gt;tillfälle skall, om det slutar på&lt;br&gt;örestal, avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder som enligt 2 §&lt;br&gt;skall betala underhållsbidrag&lt;br&gt;under en kalendermånad haft&lt;br&gt;barnet hos sig i minst sex hela&lt;br&gt;dygn, får föräldern vid full-&lt;br&gt;görande av sin bidragsskyldighet&lt;br&gt;tillgodoräkna sig ett avdrag för&lt;br&gt;varje helt dygn av barnets&lt;br&gt;vistelse med 1/40 av det under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållsbidrag som räknat för ka-&lt;br&gt;lendermånad gäller under tiden&lt;br&gt;för vistelsen. Sådant avdrag får&lt;br&gt;dock inte göras på underhålls-&lt;br&gt;bidrag som belöper på senare tid&lt;br&gt;än sex månader från utgången&lt;br&gt;av den kalendermånad då vistel-&lt;br&gt;sen ägde rum. Det sammanlagda&lt;br&gt;avdragsbelopp som tillgodoräk-&lt;br&gt;nas föräldern vid ett tillfälle&lt;br&gt;skall, om det slutar på örestal,&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för&lt;br&gt;avdragsrätten än som anges i första stycket. Mot parts bestridande får&lt;br&gt;sådant förordnande dock inte meddelas för tiden innan talan har väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger ej i fall då underhållsbidraget har fastställts&lt;br&gt;med beaktande av att den bidragsskyldiga föräldern i väsentlig mån&lt;br&gt;fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna till betänkandet SOU Prop. 1997/98:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1995:26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Domstolsverket,&lt;br&gt;Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Uppsala län,&lt;br&gt;Länsrätten i Västemorrlands län, Malmö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden, Konsumentverket, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Stockholms kommun, Umeå kommun, Jönköpings kommun, Uddevalla&lt;br&gt;kommun, Karlskrona kommun, Försäkringskasseförbundet, Landsor-&lt;br&gt;ganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Föreningen&lt;br&gt;jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, Sveriges domareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Fredrika-Bremer-Förbundet, Moderats&lt;br&gt;Kvinnoförbundet, Centerkvinnorna, Folkpartiet Liberalernas Kvinno-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Husmoders-&lt;br&gt;förbundet Hem och Samhälle, Ensamstående adoptivföräldrars förening,&lt;br&gt;Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället (BRIS), UmgängesrättsFör-&lt;br&gt;äldrarnas Riksförening (UFR), Föreningen Söndagsbarn i Stockholm,&lt;br&gt;Föreningen Barns Rätt Till 2 Föräldrar i Skövde och Aktionsgruppen&lt;br&gt;behåll bidragsförskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Mansjourers Riksorganisation har gett in ett yttrande från&lt;br&gt;Mansföreningen i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet har bifogat yttranden från försäkrings-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askersunds kommun, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Föreningen Vardagsföräldrar&lt;br&gt;och Föreningen Söndagsföräldrar har beretts tillfälle att avge yttrande&lt;br&gt;men avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över betänkandet har också inkommit från Försäkrings-&lt;br&gt;anställdas Förbund, Kerstin Andersson och Mansföreningen i Linköp-&lt;br&gt;ing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna beträffande lagen Prop. 1997/98:7&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1973:650) om medling mellan samlevande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över en framställning om att lagen om&lt;br&gt;medling mellan samlevande skall upphävas avgetts av Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Stockholms kommun, Malmö&lt;br&gt;kommun, Jönköpings kommun, Umeå kommun, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Kommunala Familjerådgivare (KFR) och Föreningen Söndagsbarn,&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. foräldrabalken i dess lydelse efter här föreslagna&lt;br&gt;lagändringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bam har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn&lt;br&gt;skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte&lt;br&gt;utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om&lt;br&gt;inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att bamet fyller&lt;br&gt;arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vårdnaden om ett bam har ett ansvar för barnets&lt;br&gt;personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir&lt;br&gt;tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att bamet får den&lt;br&gt;tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga&lt;br&gt;omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande&lt;br&gt;försörjning och utbildning. I syfte att hindra att bamet orsakar skada för&lt;br&gt;någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står&lt;br&gt;under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;finns bestämmelser i 9-15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt&lt;br&gt;detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som är bäst för bamet skall det fästas av-&lt;br&gt;seende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda&lt;br&gt;föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs&lt;br&gt;bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b § Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad,&lt;br&gt;boende och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av&lt;br&gt;barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om&lt;br&gt;dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår&lt;br&gt;föräldrarna senare äktenskap med varandra, står bamet från den tid-&lt;br&gt;punkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har&lt;br&gt;anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna står bamet&lt;br&gt;även därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den gemen-&lt;br&gt;samma vårdnaden upplöses enligt 5, 7 eller 8 §. Skall barnet även efter&lt;br&gt;domen på äktenskapsskillnad stå under båda föräldrarnas vårdnad, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten i domen erinra om att vårdnaden alltjämt är gemensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Står bamet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill&lt;br&gt;föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden, skall rätten på talan av dem&lt;br&gt;båda förordna i enlighet med deras begäran, om inte gemensam vårdnad&lt;br&gt;är uppenbart oförenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna kan få gemensam vårdnad också genom registrering hos&lt;br&gt;skattemyndigheten efter anmälan av dem båda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna en&lt;br&gt;faderskapsbekräftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till skattemyndigheten under förutsättning att förordnande om&lt;br&gt;vårdnaden inte har meddelats tidigare och att föräldrarna och barnet är&lt;br&gt;svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och&lt;br&gt;vill någon av dem få ändring i vårdnaden, skall rätten efter vad som är&lt;br&gt;bäst för barnet förordna att vårdnaden skall vara gemensam eller&lt;br&gt;anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna&lt;br&gt;motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan&lt;br&gt;av en av föräldrarna eller båda. I mål om äktenskapsskillnad får rätten&lt;br&gt;utan yrkande anförtro vårdnaden om bamet åt en av föräldrarna, om&lt;br&gt;gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får&lt;br&gt;de avtala att vårdnaden skall vara gemensam eller att en av dem skall&lt;br&gt;ha vårdnaden om barnet. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och&lt;br&gt;socialnämnden godkänner det enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, skall socialnämnden&lt;br&gt;godkänna avtalet, om det inte är uppenbart oförenligt med barnets&lt;br&gt;bästa. Innebär avtalet att en av föräldrarna skall ha ensam vårdnad,&lt;br&gt;skall nämnden godkänna avtalet, om det som har överenskommits är till&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a § Upphävd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig&lt;br&gt;skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen&lt;br&gt;om bamet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller&lt;br&gt;utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs&lt;br&gt;i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra&lt;br&gt;föräldern ensam. Brister också den föräldern i omsorgen om barnet på&lt;br&gt;det sätt som sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som&lt;br&gt;avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern&lt;br&gt;eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vård-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas på talan&lt;br&gt;av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad mellan föräldrarna eller i andra mål enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt&lt;br&gt;hem än föräldrahemmet och är det uppenbart bäst för barnet att det&lt;br&gt;rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den&lt;br&gt;eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten&lt;br&gt;utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare&lt;br&gt;utöva vårdnaden om bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på&lt;br&gt;talan av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och en av dem&lt;br&gt;dör, skall den andra föräldern ensam ha vårdnaden. Om båda&lt;br&gt;föräldrarna dör, skall rätten på anmälan av socialnämnden eller när&lt;br&gt;förhållandet annars blir känt anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt&lt;br&gt;förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den&lt;br&gt;föräldern dör, skall rätten på ansökan av den andra föräldern eller på&lt;br&gt;anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern&lt;br&gt;eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnads-&lt;br&gt;havare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Står barnet under vårdnad av en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare och vill någon av barnets föräldrar eller båda få&lt;br&gt;vårdnaden överflyttad till sig, skall rätten besluta efter vad som är bäst&lt;br&gt;för barnet. Rätten får inte flytta över vårdnaden till föräldrarna gemen-&lt;br&gt;samt, om båda föräldrarna motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på&lt;br&gt;talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a § Om vårdnadshavare skall förordnas särskilt, utses någon som är&lt;br&gt;lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som&lt;br&gt;är underårig får inte förordnas till vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden, om de är&lt;br&gt;gifta med varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För syskon skall samma person utses till vårdnadshavare, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och&lt;br&gt;föräldrarna eller en av dem har gett till känna vem de önskar till&lt;br&gt;vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b § En särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt att på begäran bli&lt;br&gt;entledigad från uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet har två särskilt förordnade vårdnadshavare och någon av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem vill att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på&lt;br&gt;talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden åt en av dem efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet. Rätten kan också i mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;mellan vårdnadshavarna utan yrkande förordna om vårdnaden enligt vad&lt;br&gt;som nu har sagts, om gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c § En särskilt förordnad vårdnadshavare skall entledigas, om han&lt;br&gt;eller hon vid utövandet av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller&lt;br&gt;försummelse eller av någon annan orsak inte längre är lämplig som&lt;br&gt;vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet har två särskilt förordnade vårdnadshavare och den ena&lt;br&gt;entledigas eller dör, skall den andra ensam ha vårdnaden. Om båda&lt;br&gt;vårdnadshavarna entledigas eller dör, skall rätten utse en eller två andra&lt;br&gt;personer att vara särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas efter an-&lt;br&gt;sökan av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 d § Upphävd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadens utövande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor&lt;br&gt;som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall&lt;br&gt;därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större&lt;br&gt;hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Barnet ingår självt avtal om anställning eller annat arbete, men&lt;br&gt;endast om vårdnadshavaren samtycker till avtalet. Barnet får självt säga&lt;br&gt;upp avtalet och, om barnet har fyllt sexton år, utan nytt samtycke avtala&lt;br&gt;om annat arbete av liknande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet eller vårdnadshavaren får säga upp avtalet med omedelbar&lt;br&gt;verkan, om det behövs med hänsyn till barnets hälsa, utveckling eller&lt;br&gt;skolgång. Har vårdnadshavaren sagt upp avtalet av detta skäl, får barnet&lt;br&gt;inte därefter träffa nytt avtal utan vårdnadshavarens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av att barnet ensamt har träffat avtal om arbete utan att ha&lt;br&gt;rätt till det finns bestämmelser i 9 kap. 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad som&lt;br&gt;sägs i 11 eller 12 § gälla dem tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan&lt;br&gt;orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte&lt;br&gt;utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får&lt;br&gt;dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid,&lt;br&gt;om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om rätten för barn och vårdnadshavare att få stöd och hjälp hos&lt;br&gt;socialnämnden finns bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620). Social-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden förmedlar kontakter med andra rådgivande samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna, får rätten på&lt;br&gt;talan av en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet skall bo&lt;br&gt;tillsammans med. Avgörande skall vara vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna får avtala om barnets boende. Avtalet skall gälla, om det&lt;br&gt;är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet skall godkännas,&lt;br&gt;om det som har överenskommits är till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor&lt;br&gt;tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt&lt;br&gt;möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett mot-&lt;br&gt;svarande ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås&lt;br&gt;med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra&lt;br&gt;föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja&lt;br&gt;umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall umgås&lt;br&gt;med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som&lt;br&gt;står barnet särskilt nära, skall upplysningar enligt första meningen&lt;br&gt;lämnas av vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a § Rätten skall besluta om umgänge efter vad som är bäst för&lt;br&gt;bamet. Talan om umgänge får föras av en förälder som vill umgås med&lt;br&gt;sitt barn. Om umgänge begärs av någon annan, får talan föras av&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de&lt;br&gt;avtala om barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor&lt;br&gt;tillsammans med. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och social-&lt;br&gt;nämnden godkänner det. Avtalet skall godkännas, om det som har&lt;br&gt;överenskommits är till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b § Om bamet bor tillsammans med endast en förälder, skall den&lt;br&gt;föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets&lt;br&gt;behov av umgänge med den andra föräldern. Det skall ske efter vad&lt;br&gt;som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och&lt;br&gt;övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom eller ett avtal om kostnaderna för resor kan jämkas av rätten&lt;br&gt;för tiden efter det att talan har väckts, om ändring i förhållandena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i mål och ärenden om vårdnad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för&lt;br&gt;föräldrar som inte är gifta med varandra prövas av skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där barnet är folkbokfört. Anmälan skall göras skriftligen av&lt;br&gt;båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos valfri skattemyndighet&lt;br&gt;eller allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Frågor om vårdnad, boende eller umgänge tas upp av rätten i den&lt;br&gt;ort där barnet har sitt hemvist. Sådana frågor kan tas upp även i sam-&lt;br&gt;band med äktenskapsmål. Om det inte finns någon behörig domstol, tas&lt;br&gt;frågorna upp av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses i 4, 5, 7, 8 och 10 §§ samt 10 b §&lt;br&gt;andra stycket samt frågor om boende och umgänge handläggs i den ord-&lt;br&gt;ning som är föreskriven för tvistemål. Frågan om fördelning av rese-&lt;br&gt;kostnader enligt 15 b § skall anses som en del av frågan om umgänge.&lt;br&gt;Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och är&lt;br&gt;föräldrarna överens i saken, får de väcka talan genom gemensam&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad och boende kan underhållsbidrag för barnet yrkas&lt;br&gt;utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad, boende eller umgänge får meddelas utan&lt;br&gt;huvudförhandling, om parterna är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a § Föräldrar kan enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) få hjälp&lt;br&gt;att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om&lt;br&gt;ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a §&lt;br&gt;andra stycket skall godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin prövning av föräldrarnas avtal skall socialnämnden se till att&lt;br&gt;frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan&lt;br&gt;hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar&lt;br&gt;som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som skall pröva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b § Har en socialnämnd godkänt ett avtal om vårdnad, skall ett&lt;br&gt;meddelande om avtalets innehåll sändas samma dag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattemyndigheten i det län där barnet är eller senast har varit&lt;br&gt;folkbokfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om avtalet gäller ett bam som har fyllt 15 år: Centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkringskassa där vårdnadshavaren är inskriven&lt;br&gt;eller skulle ha varit inskriven om vårdnadshavaren hade uppfyllt&lt;br&gt;åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Innebär avtalet att föräldrarna skall ha gemensam vårdnad om barnet,&lt;br&gt;skall meddelandet sändas till den försäkringskassa där modern är eller&lt;br&gt;skulle ha varit inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Föräldrar kan enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) genom&lt;br&gt;samarbetssamtal få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt social-&lt;br&gt;nämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna sam-&lt;br&gt;arbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag enligt andra stycket, kan den förklara att&lt;br&gt;målet skall vila under en viss tid. Detsamma gäller om samarbetssamtal&lt;br&gt;redan har inletts och fortsatta samtal kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Rätten skall se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;blir tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller um-&lt;br&gt;gänge skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har&lt;br&gt;nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frå-&lt;br&gt;gans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får&lt;br&gt;rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon&lt;br&gt;att verkställa den. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen och&lt;br&gt;bestämma en viss tid inom vilken utredningen skall vara slutförd. Om&lt;br&gt;det behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten skall se till att ut-&lt;br&gt;redningen bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning skall, om det inte är olämpligt, söka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;br&gt;uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge får rätten&lt;br&gt;besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan&lt;br&gt;har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft&lt;br&gt;eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts&lt;br&gt;av socialnämnden. Rätten skall besluta efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får meddelas utan huvudförhandling. Innan&lt;br&gt;beslutet meddelas skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan.&lt;br&gt;Rätten kan inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Har&lt;br&gt;rätten meddelat ett beslut som ännu gäller när målet eller ärendet skall&lt;br&gt;avgöras, skall rätten ompröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras&lt;br&gt;av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge kan rätten,&lt;br&gt;i samband med att den meddelar dom eller beslut i saken och om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, på yrkande av en part förelägga motparten vid vite&lt;br&gt;att lämna ifrån sig barnet. Har vite förelagts i samband med beslut som&lt;br&gt;avses i 20 § första stycket, kan rätten förordna att föreläggandet skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt första stycket får överklagas endast i&lt;br&gt;samband med överklagande av domen eller beslutet om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge gäller i&lt;br&gt;fråga om rättegångskostnader andra och tredje styckena i stället för&lt;br&gt;18 kap. 1-7 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock&lt;br&gt;förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskost-&lt;br&gt;nad, om han eller hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap.&lt;br&gt;3 eller 6 § rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens&lt;br&gt;rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde&lt;br&gt;förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller hon&lt;br&gt;förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan&lt;br&gt;besluta om detta även om någon part inte yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet handläggs i&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 6 a och 10 d §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 5-7, 10, 14, 15, 17 och 18-22 §§, 7 kap. 4 och 12 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §, 21 kap. 1, 3, 5 och 6 §§, rubrikerna till 6 kap. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. samt rubriken närmast före 21 kap. 1 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 6 kap. 16 § skall lyda &amp;quot;Förfarandet i&lt;br&gt;mål och ärenden om vårdnad m.m.&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas sex nya paragrafer, 6 kap. 2 a, 14 a,&lt;br&gt;15 a, 15 b, 17 a och 17 b §§, samt närmast före 14 a § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdnad och umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna och vill någon&lt;br&gt;av dem att vårdnaden inte läng-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets bästa skall komma i&lt;br&gt;främsta rummet vid avgörande&lt;br&gt;enligt detta kapitel av alla&lt;br&gt;frågor som rör vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som&lt;br&gt;är bäst för barnet skall det&lt;br&gt;fästas avseende särskilt vid bar-&lt;br&gt;nets behov av en nära och god&lt;br&gt;kontakt med båda föräldrarna.&lt;br&gt;Risken för att barnet utsätts för&lt;br&gt;övergrepp, olovligen förs bort&lt;br&gt;eller hålls kvar eller annars far&lt;br&gt;illa skall beaktas. Hänsyn skall&lt;br&gt;tas till barnets vilja med&lt;br&gt;beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en av föräldrarna eller båda och&lt;br&gt;vill någon av dem få ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re skall vara gemensam, skall&lt;br&gt;rätten efter vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet anförtro vårdnaden åt en&lt;br&gt;av föräldrarna eller, om den&lt;br&gt;förälder som har begärt upp-&lt;br&gt;lösning av den gemensamma&lt;br&gt;vårdnaden inte motsätter sig&lt;br&gt;fortsatt gemensam vårdnad, låta&lt;br&gt;den gemensamma vårdnaden&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt första stycket prövas&lt;br&gt;på talan av en av föräldrarna&lt;br&gt;eller båda. I mål om äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad får rätten utan&lt;br&gt;yrkande anförtro vårdnaden om&lt;br&gt;barnet åt en av föräldrarna, om&lt;br&gt;gemensam vårdnad är uppenbart&lt;br&gt;oförenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnaden, skall rätten efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet förordna&lt;br&gt;att vårdnaden skall vara gemen-&lt;br&gt;sam eller anförtro vårdnaden åt&lt;br&gt;en av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får inte besluta om&lt;br&gt;gemensam vårdnad, om båda&lt;br&gt;föräldrarna motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får rätten utan yrkande anförtro&lt;br&gt;vårdnaden om barnet åt en av&lt;br&gt;föräldrarna, om gemensam vård-&lt;br&gt;nad är uppenbart oförenlig med&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en av föräldrarna eller båda, får&lt;br&gt;de avtala att vårdnaden skall&lt;br&gt;vara gemensam eller att en av&lt;br&gt;dem skall ha vårdnaden om&lt;br&gt;barnet. Avtalet skall gälla, om&lt;br&gt;det är skriftligt och social-&lt;br&gt;nämnden godkänner det enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föräldrarna avtalat om&lt;br&gt;gemensam vårdnad, skall social-&lt;br&gt;nämnden godkänna avtalet, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart oförenligt&lt;br&gt;med barnets bästa. Innebär&lt;br&gt;avtalet att en av föräldrarna&lt;br&gt;skall ha ensam vårdnad, skall&lt;br&gt;nämnden godkänna avtalet, om&lt;br&gt;det som har överenskommits är&lt;br&gt;till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;endast en av föräldrarna och&lt;br&gt;vill någon av dem få ändring i&lt;br&gt;vårdnaden, skall rätten efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet anförtro&lt;br&gt;vårdnaden åt den andra för-&lt;br&gt;äldern, om denne vill att vård-&lt;br&gt;naden skall flyttas över till&lt;br&gt;honom eller henne, eller, om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av föräldrarna begär gemensam&lt;br&gt;vårdnad och den andra inte&lt;br&gt;motsätter sig det, förordna att&lt;br&gt;föräldrarna i fortsättningen skall&lt;br&gt;utöva vårdnaden gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt första stycket prövas&lt;br&gt;på talan av en av föräldrarna&lt;br&gt;eller båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig&lt;br&gt;skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen&lt;br&gt;om bamet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller&lt;br&gt;utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs&lt;br&gt;i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra&lt;br&gt;föräldern ensam. Brister också den föräldern i omsorgen om barnet på&lt;br&gt;det sätt som sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern&lt;br&gt;eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vård-&lt;br&gt;nadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf prövas&lt;br&gt;på talan av socialnämnden eller,&lt;br&gt;utan särskilt yrkande, i mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan för-&lt;br&gt;äldrarna eller i andra mål som&lt;br&gt;avses i 5 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring i vårdna-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf prövas&lt;br&gt;på talan av socialnämnden eller,&lt;br&gt;utan särskilt yrkande, i mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan för-&lt;br&gt;äldrarna eller i andra mål enligt&lt;br&gt;5§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare och vill någon&lt;br&gt;av barnets föräldrar eller båda&lt;br&gt;få vårdnaden överflyttad till sig,&lt;br&gt;skall rätten besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet. Rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare och vill någon&lt;br&gt;av barnets föräldrar eller båda&lt;br&gt;få vårdnaden överflyttad till sig,&lt;br&gt;skall rätten besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för barnet. Rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock inte flytta över vårdna-&lt;br&gt;den till föräldrarna gemensamt,&lt;br&gt;om någon av dem motsätter sig&lt;br&gt;gemensam vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får inte flytta över vårdnaden till&lt;br&gt;föräldrarna gemensamt, om&lt;br&gt;båda föräldrarna motsätter sig&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för barn och&lt;br&gt;vårdnadshavare att få stöd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för barn och Bilaga 10&lt;br&gt;vårdnadshavare att få stöd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälp hos socialnämnden finns&lt;br&gt;bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Socialnämnden för-&lt;br&gt;medlar kontakter med medlare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälp hos socialnämnden finns&lt;br&gt;bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Socialnämnden för-&lt;br&gt;medlar kontakter med andra råd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra rådgivande samhälls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givande samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna får rätten på&lt;br&gt;talan av en av dem eller båda&lt;br&gt;besluta vem barnet skall bo till-&lt;br&gt;sammans med. Avgörande skall&lt;br&gt;vara vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna får avtala om&lt;br&gt;barnets boende. Avtalet skall&lt;br&gt;gälla, om det är skriftligt och&lt;br&gt;socialnämnden godkänner det.&lt;br&gt;Avtalet skall godkännas, om det&lt;br&gt;som har överenskommits är till&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har&lt;br&gt;ett ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge med en förälder&lt;br&gt;som inte är vårdnadshavare&lt;br&gt;eller med någon annan som står&lt;br&gt;barnet särskilt nära så långt&lt;br&gt;möjligt tillgodoses. Vårdnadsha-&lt;br&gt;varen skall, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det, lämna såda-&lt;br&gt;na upplysningar rörande barnet&lt;br&gt;som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet skall ha rätt till um-&lt;br&gt;gänge med en förälder som det&lt;br&gt;inte bor tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets föräldrar har ett&lt;br&gt;gemensamt ansvar för att barn-&lt;br&gt;ets behov av umgänge med en&lt;br&gt;förälder som barnet inte bor till-&lt;br&gt;sammans med så långt möjligt&lt;br&gt;tillgodoses. Särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare har ett mot-&lt;br&gt;svarande ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har&lt;br&gt;ett ansvar för att barnets behov&lt;br&gt;av umgänge med någon annan&lt;br&gt;som står det särskilt nära så&lt;br&gt;långt möjligt tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet står under vårdnad&lt;br&gt;av båda föräldrarna och skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;umgås med en förälder som det Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;inte bor tillsammans med, skall Bilaga 10&lt;br&gt;den andra föräldern lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar om barnet&lt;br&gt;som kan främja umgänget, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet skall umgås med en&lt;br&gt;förälder som inte är vårdnads-&lt;br&gt;havare eller med någon annan&lt;br&gt;som står barnet särskilt nära,&lt;br&gt;skall upplysningar enligt första&lt;br&gt;meningen lämnas av vårdnads-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av en förälder som inte&lt;br&gt;är vårdnadshavare, beslutar&lt;br&gt;rätten på talan av denna för-&lt;br&gt;älder i frågan om umgänge efter&lt;br&gt;vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vård-&lt;br&gt;nadshavare det umgänge som&lt;br&gt;begärs av någon annan än en&lt;br&gt;förälder, beslutar rätten på ta-&lt;br&gt;lan av socialnämnden i frågan&lt;br&gt;om umgänge efter vad som är&lt;br&gt;bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor&lt;br&gt;om umgänge skall rätten ta hän-&lt;br&gt;syn till barnets vilja med beak-&lt;br&gt;tande av barnets ålder och mog-&lt;br&gt;nad. Rätten skall vidare beakta&lt;br&gt;risken för att barnet i samband&lt;br&gt;med utövande av umgänge ut-&lt;br&gt;sätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;bortförs eller kvarhålls eller&lt;br&gt;annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall besluta om um-&lt;br&gt;gänge efter vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet. Talan om umgänge får&lt;br&gt;föras av en förälder som vill&lt;br&gt;umgås med sitt barn. Om um-&lt;br&gt;gänge begärs av någon annan,&lt;br&gt;får talan föras av social-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står barnet under vårdnad av&lt;br&gt;en av föräldrarna eller båda, får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de avtala om barnets umgänge Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;med en förälder som barnet inte Bilaga 10&lt;br&gt;bor tillsammans med. Avtalet&lt;br&gt;skall gälla, om det är skriftligt&lt;br&gt;och socialnämnden godkänner&lt;br&gt;det. Avtalet skall godkännas, om&lt;br&gt;det som har överenskommits är&lt;br&gt;till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet bor tillsammans&lt;br&gt;med endast en förälder, skall&lt;br&gt;den föräldern ta del i kostna-&lt;br&gt;derna för de resor som föranleds&lt;br&gt;av barnets behov av umgänge&lt;br&gt;med den andra föräldern. Det&lt;br&gt;skall ske efter vad som är skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till föräldrarnas eko-&lt;br&gt;nomiska förmåga och övriga&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får besluta om kostnad-&lt;br&gt;erna för resor enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom eller ett avtal om&lt;br&gt;kostnaderna för resor kan&lt;br&gt;jämkas av rätten för tiden efter&lt;br&gt;det att talan har väckts, om&lt;br&gt;ändring i förhållandena föran-&lt;br&gt;leder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge tas upp av rätten i den ort&lt;br&gt;där barnet har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådana frågor kan tas upp även&lt;br&gt;i samband med äktenskapsmål.&lt;br&gt;Om det inte finns någon behörig&lt;br&gt;domstol, tas frågorna upp av&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses&lt;br&gt;i 4-8 och 10 §§ samt 10 b §&lt;br&gt;andra stycket samt frågor om&lt;br&gt;umgänge som avses i 15 §&lt;br&gt;handläggs i den ordning som är&lt;br&gt;föreskriven för tvistemål. Står&lt;br&gt;bamet under vårdnad av båda&lt;br&gt;föräldrarna eller en av dem och&lt;br&gt;är föräldrarna överens i saken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge tas upp av rätten&lt;br&gt;i den ort där barnet har sitt&lt;br&gt;hemvist. Sådana frågor kan tas&lt;br&gt;upp även i samband med äkten-&lt;br&gt;skapsmål. Om det inte finns&lt;br&gt;någon behörig domstol, tas frå-&lt;br&gt;gorna upp av Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses&lt;br&gt;i 4, 5, 7, 8 och 10 §§ samt&lt;br&gt;10 b § andra stycket samt frågor&lt;br&gt;om boende och umgänge hand-&lt;br&gt;läggs i den ordning som är före-&lt;br&gt;skriven för tvistemål. Står&lt;br&gt;barnet under vårdnad av båda&lt;br&gt;föräldrarna eller en av dem och&lt;br&gt;är föräldrarna överens i saken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får de väcka talan genom ge- får de väcka talan genom ge-&lt;br&gt;mensam ansökan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mensam ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad kan under-&lt;br&gt;hållsbidrag för barnet yrkas utan&lt;br&gt;stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge får meddelas utan&lt;br&gt;huvudförhandling, om parterna&lt;br&gt;är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad och boende&lt;br&gt;kan underhållsbidrag för barnet&lt;br&gt;yrkas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad,&lt;br&gt;boende eller umgänge får med-&lt;br&gt;delas utan huvudförhandling,&lt;br&gt;om parterna är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden i den kommun&lt;br&gt;där barnet har sitt hemvist&lt;br&gt;prövar om ett avtal mellan&lt;br&gt;föräldrarna enligt 6 §, 14 a §&lt;br&gt;andra stycket eller 15 a § andra&lt;br&gt;stycket skall godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin prövning av för-&lt;br&gt;äldrarnas avtal skall social-&lt;br&gt;nämnden se till att frågor om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;blir tillbörligt utredda. Utan&lt;br&gt;hinder av sekretess enligt 7 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är en annan social-&lt;br&gt;nämnd som har tillgång till&lt;br&gt;upplysningar som kan vara av&lt;br&gt;betydelse för frågans bedömning&lt;br&gt;skyldig att lämna sådana upp-&lt;br&gt;lysningar på begäran av den&lt;br&gt;socialnämnd som skall pröva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut enligt&lt;br&gt;första stycket får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) få&lt;br&gt;hjälp att träffa avtal om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en socialnämnd godkänt&lt;br&gt;ett avtal om vårdnad, skall ett&lt;br&gt;meddelande om avtalets innehåll&lt;br&gt;sändas samma dag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där barnet är eller senast har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit folkbokfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om barnet är folkbokfört i&lt;br&gt;en annan kommun: socialnämn-&lt;br&gt;den i den kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om avtalet gäller ett barn&lt;br&gt;som har fyllt 15 år: Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa där vårdnadshavaren är&lt;br&gt;inskriven eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven om vårdnadshavaren&lt;br&gt;hade uppfyllt åldersvillkoret /&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Innebär&lt;br&gt;avtalet att föräldrarna skall ha&lt;br&gt;gemensam vårdnad om barnet,&lt;br&gt;skall meddelandet sändas till&lt;br&gt;den försäkringskassa där modern&lt;br&gt;är eller skulle ha varit inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge far rätten uppdra åt soci-&lt;br&gt;alnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att i barnets intresse&lt;br&gt;anordna samtal i syfte att nå&lt;br&gt;enighet mellan föräldrarna&lt;br&gt;(samarbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag&lt;br&gt;enligt första stycket, kan den&lt;br&gt;förklara att målet skall vila&lt;br&gt;under en viss tid. Detsamma&lt;br&gt;gäller om samarbetssamtal redan&lt;br&gt;har inletts och fortsatta samtal&lt;br&gt;kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten&lt;br&gt;förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;genom samarbetssamtal få hjälp&lt;br&gt;att nå enighet i frågor om vård-&lt;br&gt;nad, boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge far rätten uppdra&lt;br&gt;åt socialnämnden eller något&lt;br&gt;annat organ att i barnets intresse&lt;br&gt;anordna samarbetssamtal i syfte&lt;br&gt;att nå enighet mellan föräldrar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag&lt;br&gt;enligt andra stycket, kan den&lt;br&gt;förklara att målet skall vila&lt;br&gt;under en viss tid. Detsamma&lt;br&gt;gäller om samarbetssamtal redan&lt;br&gt;har inletts och fortsatta samtal&lt;br&gt;kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten&lt;br&gt;förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge blir&lt;br&gt;tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål&lt;br&gt;eller ärende om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge skall socialnämnden&lt;br&gt;ges tillfälle att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar. Har nämnden tillgång till&lt;br&gt;upplysningar som kan vara av&lt;br&gt;betydelse för frågans bedömning&lt;br&gt;är nämnden skyldig att lämna&lt;br&gt;rätten sådana upplysningar. Om&lt;br&gt;det behövs ytterligare utredning&lt;br&gt;far rätten uppdra åt socialnämn-&lt;br&gt;den eller något annat organ att&lt;br&gt;utse någon att verkställa sådan.&lt;br&gt;Rätten far fastställa riktlinjer för&lt;br&gt;utredningen och bestämma en&lt;br&gt;viss tid inom vilken utredningen&lt;br&gt;skall vara slutförd. Om det&lt;br&gt;behövs, far rätten förlänga denna&lt;br&gt;tid. Rätten skall se till att&lt;br&gt;utredningen bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor&lt;br&gt;om vårdnad, boende och um-&lt;br&gt;gänge blir tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål&lt;br&gt;eller ärende om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller umgänge skall social-&lt;br&gt;nämnden ges tillfälle att lämna&lt;br&gt;upplysningar. Har nämnden till-&lt;br&gt;gång till upplysningar som kan&lt;br&gt;vara av betydelse för frågans be-&lt;br&gt;dömning är nämnden skyldig att&lt;br&gt;lämna rätten sådana upplysning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs utredning ut-&lt;br&gt;över vad som sägs i andra&lt;br&gt;stycket, far rätten uppdra åt&lt;br&gt;socialnämnden eller något annat&lt;br&gt;organ att utse någon att verk-&lt;br&gt;ställa den. Rätten far fastställa&lt;br&gt;riktlinjer för utredningen och be-&lt;br&gt;stämma en viss tid inom vilken&lt;br&gt;utredningen skall vara slutförd.&lt;br&gt;Om det behövs, far rätten för-&lt;br&gt;länga denna tid. Rätten skall se&lt;br&gt;till att utredningen bedrivs&lt;br&gt;skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning skall, om det inte är olämpligt, söka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet far höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart att bamet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad eller umgänge far rätten, för&lt;br&gt;tiden till dess att frågan har&lt;br&gt;avgjorts genom en dom eller ett&lt;br&gt;beslut som har vunnit laga kraft,&lt;br&gt;besluta om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge. Står barnet under vård-&lt;br&gt;nad av båda föräldrarna får&lt;br&gt;rätten i stället besluta vem&lt;br&gt;barnet skall bo tillsammans med.&lt;br&gt;Rätten skall besluta efter vad&lt;br&gt;som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad, boende eller umgänge får&lt;br&gt;rätten besluta om vårdnad,&lt;br&gt;boende eller umgänge för tiden&lt;br&gt;till dess att frågan har avgjorts&lt;br&gt;genom en dom eller ett beslut&lt;br&gt;som har vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;föräldrarna har träffat ett avtal&lt;br&gt;om frågan och avtalet har god-&lt;br&gt;känts av socialnämnden. Rätten&lt;br&gt;skall besluta efter vad som är&lt;br&gt;bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas utan huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Innan beslutet meddelas&lt;br&gt;skall motparten få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i frågan. Rätten kan&lt;br&gt;inhämta upplysningar från soci-&lt;br&gt;alnämnden i frågan. Har rätten&lt;br&gt;meddelat ett beslut, skall den&lt;br&gt;ompröva det när målet eller&lt;br&gt;ärendet avgörs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas utan huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Innan beslutet meddelas&lt;br&gt;skall motparten få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i frågan. Rätten kan&lt;br&gt;inhämta upplysningar från soci-&lt;br&gt;alnämnden i frågan. Har rätten&lt;br&gt;meddelat ett beslut som ännu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller när målet eller ärendet&lt;br&gt;skall avgöras, skall rätten om-&lt;br&gt;pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras&lt;br&gt;av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad eller umgänge kan rätten, i&lt;br&gt;samband med att den meddelar&lt;br&gt;dom eller beslut i saken och om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns särskilda skäl, på&lt;br&gt;yrkande av en part förelägga&lt;br&gt;motparten vid vite att lämna&lt;br&gt;ifrån sig bamet. Har vite före-&lt;br&gt;lagts i samband med beslut som&lt;br&gt;avses i 20 § första stycket, kan&lt;br&gt;rätten förordna att föreläggandet&lt;br&gt;skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket får överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagan-&lt;br&gt;de av domen eller beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad, boende eller umgänge kan&lt;br&gt;rätten, i samband med att den&lt;br&gt;meddelar dom eller beslut i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saken och om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, på yrkande av en part&lt;br&gt;förelägga motparten vid vite att&lt;br&gt;lämna ifrån sig bamet. Har vite&lt;br&gt;förelagts i samband med beslut&lt;br&gt;som avses i 20 § första stycket,&lt;br&gt;kan rätten förordna att före-&lt;br&gt;läggandet skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket tår överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagan-&lt;br&gt;de av domen eller beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnad eller umgänge. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vårdnad, boende eller umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad eller umgänge gäller i fråga&lt;br&gt;om rättegångskostnader andra&lt;br&gt;och tredje styckena i stället för&lt;br&gt;18 kap. 1-7 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vård-&lt;br&gt;nad, boende eller umgänge gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om rättegångskost-&lt;br&gt;nader andra och tredje styckena&lt;br&gt;i stället för 18 kap. 1-7 §§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock&lt;br&gt;förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad,&lt;br&gt;om han eller hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3&lt;br&gt;eller 6 § rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens&lt;br&gt;rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde&lt;br&gt;förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller hon&lt;br&gt;förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan&lt;br&gt;besluta om detta även om någon part inte yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet handläggs i&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förälder som enligt 2 §&lt;br&gt;skall betala underhållsbidrag haft&lt;br&gt;bamet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst&lt;br&gt;fem hela dygn, far föräldern vid&lt;br&gt;fullgörande av sin bidragsskyl-&lt;br&gt;dighet tillgodoräkna sig ett av-&lt;br&gt;drag för varje helt dygn av&lt;br&gt;barnets vistelse med 1/40 av det&lt;br&gt;underhållsbidrag som räknat för&lt;br&gt;kalendermånad gäller under&lt;br&gt;tiden för vistelsen. Sådant av-&lt;br&gt;drag far dock inte göras på&lt;br&gt;underhållsbidrag som belöper på&lt;br&gt;senare tid än sex månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;då vistelsen upphörde. Det sam-&lt;br&gt;manlagda avdragsbelopp som&lt;br&gt;tillgodoräknas föräldern vid ett&lt;br&gt;tillfälle skall, om det slutar på&lt;br&gt;örestal, avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger särskilda skäl kan&lt;br&gt;rätten förordna om andra villkor&lt;br&gt;för avdragsrätten än som anges i&lt;br&gt;första stycket. Mot parts&lt;br&gt;bestridande far sådant förord-&lt;br&gt;nande dock inte meddelas för&lt;br&gt;tiden innan talan har väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger ej i&lt;br&gt;fall då underhållsbidraget har&lt;br&gt;fastställts med beaktande av att&lt;br&gt;den bidragsskyldiga föräldern i&lt;br&gt;väsentlig mån fullgör sin under-&lt;br&gt;hållsskyldighet genom att ha&lt;br&gt;bamet hos sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder som enligt 2 §&lt;br&gt;skall betala underhållsbidrag haft&lt;br&gt;bamet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst&lt;br&gt;fem hela dygn eller under en&lt;br&gt;kalendermånad haft barnet hos&lt;br&gt;sig i minst sex hela dygn, far&lt;br&gt;föräldern vid fullgörande av sin&lt;br&gt;bidragsskyldighet tillgodoräkna&lt;br&gt;sig ett avdrag för varje helt dygn&lt;br&gt;av barnets vistelse med 1/40 av&lt;br&gt;det underhållsbidrag som räknat&lt;br&gt;för kalendermånad gäller under&lt;br&gt;tiden för vistelsen. Något sådant&lt;br&gt;avdrag far dock inte göras på&lt;br&gt;underhållsbidrag som belöper på&lt;br&gt;senare tid än sex månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;då vistelsen upphörde. Det sam-&lt;br&gt;manlagda avdragsbelopp som&lt;br&gt;tillgodoräknas föräldern vid ett&lt;br&gt;tillfälle skall, om det slutar på&lt;br&gt;örestal, avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;kan rätten förordna om andra&lt;br&gt;villkor för avdragsrätten än som&lt;br&gt;anges i första stycket. Mot en&lt;br&gt;parts bestridande far ett sådant&lt;br&gt;förordnande dock inte meddelas&lt;br&gt;för tiden innan talan har väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bidragsskyldiga föräldern&lt;br&gt;har inte rätt till avdrag när&lt;br&gt;underhållsbidraget har fastställts&lt;br&gt;med beaktande av att han eller&lt;br&gt;hon i väsentlig mån fullgör sin&lt;br&gt;underhållsskyldighet genom att&lt;br&gt;ha bamet hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om underhåll till bam&lt;br&gt;upptas av rätten i den ort där&lt;br&gt;svaranden har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådan fråga kan väckas även i&lt;br&gt;samband med mål om faststäl-&lt;br&gt;lande av faderskapet till bam,&lt;br&gt;äktenskapsmål eller mål om&lt;br&gt;vårdnaden om bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns ej behörig domstol&lt;br&gt;enligt första stycket, upptas&lt;br&gt;målet av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om underhåll till bam&lt;br&gt;tas upp av rätten i den ort där&lt;br&gt;svaranden har sitt hemvist. En&lt;br&gt;sådan fråga kan väckas även i&lt;br&gt;samband med mål om faststäl-&lt;br&gt;lande av faderskapet till bam,&lt;br&gt;äktenskapsmål, mål om vårdna-&lt;br&gt;den om bam eller mål om barns&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte någon behörig&lt;br&gt;domstol enligt första stycket, tas&lt;br&gt;målet upp av Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om faderskap, vårdnad,&lt;br&gt;umgänge och underhåll tillämpas&lt;br&gt;14 kap. 17 och 18 §§ äkten-&lt;br&gt;skapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning som sker enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om faderskap, vårdnad,&lt;br&gt;boende, umgänge och underhåll&lt;br&gt;tillämpas 14 kap. 17 och 18 §§&lt;br&gt;äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, far tingsrätten dock bestå av&lt;br&gt;en lagfaren domare och tre nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkställighet av domar&lt;br&gt;eller beslut om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av domar eller&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän&lt;br&gt;domstol har bestämt i dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, umgänge&lt;br&gt;eller överlämnande av bam söks&lt;br&gt;hos länsrätten. Har domen eller&lt;br&gt;beslutet inte vunnit laga kraft&lt;br&gt;och är det inte särskilt medgivet&lt;br&gt;att verkställighet ändå får ske,&lt;br&gt;far länsrätten inte vidta åtgärder&lt;br&gt;enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkställighet av domar,&lt;br&gt;beslut eller avtal om vårdnad,&lt;br&gt;boende eller umgänge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av domar, beslut&lt;br&gt;eller avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän&lt;br&gt;domstol har bestämt i dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad, boende, um-&lt;br&gt;gänge eller överlämnande av&lt;br&gt;bam söks hos länsrätten. Har&lt;br&gt;domen eller beslutet inte vunnit&lt;br&gt;laga kraft och är det inte särskilt&lt;br&gt;medgivet att verkställighet ändå&lt;br&gt;far ske, far länsrätten inte vidta&lt;br&gt;åtgärder enligt 2—4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:244.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av avtal enligt&lt;br&gt;6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket&lt;br&gt;och 15 a § andra stycket söks&lt;br&gt;hos länsrätten. Vad som i detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om verkställig-&lt;br&gt;het av dom eller beslut som&lt;br&gt;vunnit laga kraft gäller även ett&lt;br&gt;sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om verkställighet, far den förelägga vite eller&lt;br&gt;besluta att bamet skall hämtas genom polismyndighetens försorg.&lt;br&gt;Hämtning far dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller&lt;br&gt;beslut om vårdnad eller över-&lt;br&gt;lämnande av bam, får länsrätten&lt;br&gt;besluta om hämtning av bamet,&lt;br&gt;om verkställighet annars inte&lt;br&gt;kan ske eller om hämtning är&lt;br&gt;nödvändig för att undvika att&lt;br&gt;bamet lider allvarlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om dom eller be-&lt;br&gt;slut om umgänge mellan bamet&lt;br&gt;och en förälder som inte är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnadshavare, far länsrätten&lt;br&gt;besluta om hämtning av bamet,&lt;br&gt;om verkställighet annars inte&lt;br&gt;kan ske och bamet har ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt starkt behov av umgänge&lt;br&gt;med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en dom eller&lt;br&gt;ett beslut om vårdnad, boende&lt;br&gt;eller överlämnande av bam, far&lt;br&gt;länsrätten besluta om hämtning&lt;br&gt;av bamet, om verkställighet&lt;br&gt;annars inte kan ske eller om&lt;br&gt;hämtning är nödvändig för att&lt;br&gt;undvika att bamet lider allvarlig&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en dom eller&lt;br&gt;ett beslut om umgänge mellan&lt;br&gt;bamet och en förälder som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnet inte bor tillsammans med,&lt;br&gt;far länsrätten besluta om hämt-&lt;br&gt;ning av bamet, om verkställighet&lt;br&gt;annars inte kan ske och bamet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ett särskilt starkt behov av&lt;br&gt;umgänge med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan&lt;br&gt;av den part som har begärt verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet skall barnets&lt;br&gt;bästa komma i främsta rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bamet fyllt tolv år, far verkställighet inte ske mot dess vilja utom&lt;br&gt;då länsrätten finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om bamet ännu inte har fyllt tolv år men har nått en&lt;br&gt;sådan mognad att dess vilja bör beaktas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;br&gt;eller beslut meddelades och det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;br&gt;eller beslut meddelades och det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av hänsyn till barnets bästa är&lt;br&gt;påkallat att frågan om vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge prövas på nytt.&lt;br&gt;Sådan fråga tas upp av allmän&lt;br&gt;domstol på ansökan av den som&lt;br&gt;har varit part i målet hos läns-&lt;br&gt;rätten eller på ansökan av&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten far även i annat&lt;br&gt;fall vägra verkställighet, om det&lt;br&gt;finns risk som inte är ringa för&lt;br&gt;att barnets kroppsliga eller&lt;br&gt;själsliga hälsa skadas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av hänsyn till barnets bästa är&lt;br&gt;påkallat att frågan om vårdnad,&lt;br&gt;boende eller umgänge prövas på&lt;br&gt;nytt. En sådan fråga tas upp av&lt;br&gt;allmän domstol på ansökan av&lt;br&gt;den som har varit part i målet&lt;br&gt;hos länsrätten eller på ansökan&lt;br&gt;av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten far även i andra&lt;br&gt;fall vägra verkställighet, om det&lt;br&gt;finns en risk som inte är ringa&lt;br&gt;för att barnets kroppsliga eller&lt;br&gt;själsliga hälsa skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 5 och 7 §§ äktenskapsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen pröva frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag, vårdnad om&lt;br&gt;och umgänge med barn, rätt att&lt;br&gt;bo kvar i makarnas gemensam-&lt;br&gt;ma bostad till dess att bodelning&lt;br&gt;sker och förbud att besöka&lt;br&gt;varandra. Yrkanden i sådana&lt;br&gt;frågor framställs i den ansökan&lt;br&gt;genom vilken talan om äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad väcks. Har sådan&lt;br&gt;talan redan väckts, får yrkande-&lt;br&gt;na framställas muntligen inför&lt;br&gt;domstolen eller skriftligen utan&lt;br&gt;särskild stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målet får även prövas frågan&lt;br&gt;rättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen pröva frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag, vårdnad om&lt;br&gt;barn, barns boende, umgänge&lt;br&gt;med barn, rätt att bo kvar i&lt;br&gt;makarnas gemensamma bostad&lt;br&gt;till dess att bodelning sker och&lt;br&gt;förbud att besöka varandra.&lt;br&gt;Yrkanden i sådana frågor fram-&lt;br&gt;ställs i den ansökan genom&lt;br&gt;vilken talan om äktenskapsskill-&lt;br&gt;nad väcks. Har sådan talan&lt;br&gt;redan väckts, får yrkandena&lt;br&gt;framställas muntligen inför&lt;br&gt;domstolen eller skriftligen utan&lt;br&gt;särskild stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förordnande av bodelningsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att&lt;br&gt;frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande&lt;br&gt;av någon av makarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i makarnas&lt;br&gt;gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har&lt;br&gt;skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den&lt;br&gt;andra makens underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att skillnadsfrågan&lt;br&gt;har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av&lt;br&gt;någon av makarna förbjuda makarna att besöka varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller på&lt;br&gt;samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket får dock när som helst ändras av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 § lagen&lt;br&gt;(1988:688) om besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:1076.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen dessutom, med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;foräldrabalken, förordna om vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;vårdnad, umgänge och bidrag&lt;br&gt;till barns underhåll för tiden till&lt;br&gt;dess att sådan fråga har avgjorts&lt;br&gt;genom dom som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;får domstolen dessutom, med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;foräldrabalken, förordna om vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;vårdnad, boende, umgänge och&lt;br&gt;bidrag till barns underhåll för&lt;br&gt;tiden till dess att en sådan fråga&lt;br&gt;har avgjorts genom en dom som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;föräldrarna har träffat ett avtal&lt;br&gt;om frågan och avtalet har&lt;br&gt;godkänts av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 2 a § lagen (1950:382) om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har barn ej förvärvat svenskt&lt;br&gt;medborgarskap enligt 1 eller 2 §&lt;br&gt;men är barnets fader sedan tiden&lt;br&gt;för barnets födelse svensk&lt;br&gt;medborgare och har han genom&lt;br&gt;slutligt avgörande av svensk&lt;br&gt;domstol fått vårdnaden om&lt;br&gt;barnet ensam eller gemensamt&lt;br&gt;med barnets moder eller fått&lt;br&gt;vårdnaden gemensamt med&lt;br&gt;barnets moder genom registre-&lt;br&gt;ring hos skattemyndighet, för-&lt;br&gt;värvar barnet svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap genom att fadern&lt;br&gt;eller, vid gemensam vårdnad,&lt;br&gt;föräldrarna hos den myndighet&lt;br&gt;som anges i 11 § första stycket&lt;br&gt;skriftligen anmäler sin önskan&lt;br&gt;om detta innan barnet fyllt&lt;br&gt;aderton år. Har bamet fyllt&lt;br&gt;femton år, fordras barnets sam-&lt;br&gt;tycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har barn ej förvärvat svenskt&lt;br&gt;medborgarskap enligt 1 eller 2 §&lt;br&gt;men är barnets fader sedan tiden&lt;br&gt;för barnets födelse svensk&lt;br&gt;medborgare och har han genom&lt;br&gt;slutligt avgörande av svensk&lt;br&gt;domstol eller genom ett avtal&lt;br&gt;som godkänts av socialnämnden&lt;br&gt;fått vårdnaden om barnet ensam&lt;br&gt;eller gemensamt med barnets&lt;br&gt;moder eller fått vårdnaden&lt;br&gt;gemensamt med barnets moder&lt;br&gt;genom registrering hos skatte-&lt;br&gt;myndighet, förvärvar bamet&lt;br&gt;svenskt medborgarskap genom&lt;br&gt;att fadem eller, vid gemensam&lt;br&gt;vårdnad, föräldrarna hos den&lt;br&gt;myndighet som anges i 11 §&lt;br&gt;första stycket skriftligen anmäler&lt;br&gt;sin önskan om detta innan&lt;br&gt;barnet fyllt aderton år. Har&lt;br&gt;barnet fyllt femton år, fordras&lt;br&gt;barnets samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1973:650) om Prop. 1997/98:7&lt;br&gt;medling mellan samlevande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 10&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1973:650) om medling mellan&lt;br&gt;samlevande skall upphöra att gälla vid utgången av mars 1998. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om medling som har inletts&lt;br&gt;före utgången av mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12, 12 a och 48 §§ socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka för att bam och ungdom växer upp under trygga och goda&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nära samarbete med hemmet främja en allsidig personlighets-&lt;br&gt;utveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och&lt;br&gt;ungdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom&lt;br&gt;som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nära samarbete med hemmet sörja för att barn och ungdom som&lt;br&gt;riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och det stöd som de&lt;br&gt;behöver och, om hänsyn till den unges bästa motiverar det, vård och&lt;br&gt;fostran utanför det egna hemmet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin omsorg om barn och&lt;br&gt;ungdom tillgodose det särskilda&lt;br&gt;behov av stöd och hjälp som&lt;br&gt;kan finnas sedan ett mål eller&lt;br&gt;ärende om vårdnad, umgänge&lt;br&gt;eller adoption har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin omsorg om barn och&lt;br&gt;ungdom tillgodose det särskilda&lt;br&gt;behov av stöd och hjälp som&lt;br&gt;kan finnas sedan ett mål eller&lt;br&gt;ärende om vårdnad, boende,&lt;br&gt;umgänge eller adoption har av-&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att&lt;br&gt;föräldrar kan erbjudas samtal&lt;br&gt;under sakkunnig ledning i syfte&lt;br&gt;att nå enighet i frågor rörande&lt;br&gt;vårdnad och umgänge (sam-&lt;br&gt;arbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att&lt;br&gt;föräldrar kan erbjudas samtal&lt;br&gt;under sakkunnig ledning i syfte&lt;br&gt;att nå enighet i frågor rörande&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge&lt;br&gt;(samarbetssamtal) samt att för-&lt;br&gt;äldrar får hjälp att träffa avtal&lt;br&gt;enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra&lt;br&gt;stycket eller 15 a § andra&lt;br&gt;stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens&lt;br&gt;försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av det allmänna eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal&lt;br&gt;med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och&lt;br&gt;familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller&lt;br&gt;foräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ foräldrabalken, dock inte befogenhet enligt&lt;br&gt;9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad&lt;br&gt;utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6 och 8 §§ foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §, 14 a § andra&lt;br&gt;stycket och 15 a § andra stycket&lt;br&gt;foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § foräldrabalken&lt;br&gt;beträffande beslut att utse ut-&lt;br&gt;redare i mål och ärenden om&lt;br&gt;vårdnad, boende eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § foräldrabalken&lt;br&gt;beträffande beslut att utse&lt;br&gt;utredare i mål och ärenden om&lt;br&gt;vårdnad eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § foräldrabalken beträffande godkännande av avtal om att&lt;br&gt;underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 27 § denna lag eller&lt;br&gt;att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529)&lt;br&gt;om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhålls-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1034.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen om underhållsstöd (1996:1030)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall&lt;br&gt;erläggas till försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad.&lt;br&gt;Underhåll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;underhållsstödet, avräknas från vad&lt;br&gt;kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har&lt;br&gt;haft barnet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst&lt;br&gt;fem hela dygn, får han eller hon&lt;br&gt;vid fullgörande av sin åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet tillgodoräk-&lt;br&gt;nas ett avdrag som försäk-&lt;br&gt;ringskassan bestämmer enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs om under-&lt;br&gt;hållsbidrag i 7 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket foräldrabalken. Avdrag&lt;br&gt;medges endast om anmälan om&lt;br&gt;vistelsen görs till försäkrings-&lt;br&gt;kassan inom tre månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;då barnets vistelse hos den&lt;br&gt;bidragsskyldige upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock, i den mån det svarar mot&lt;br&gt;som skall erläggas till försäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har&lt;br&gt;haft bamet hos sig under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst&lt;br&gt;fem hela dygn eller under en&lt;br&gt;kalendermånad haft barnet hos&lt;br&gt;sig i minst sex hela dygn, får&lt;br&gt;han eller hon vid fullgörande av&lt;br&gt;sin återbetalningsskyldighet till-&lt;br&gt;godoräknas ett avdrag som för-&lt;br&gt;säkringskassan bestämmer enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs om under-&lt;br&gt;hållsbidrag i 7 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket foräldrabalken. Avdrag&lt;br&gt;medges endast om anmälan om&lt;br&gt;vistelsen görs till försäkrings-&lt;br&gt;kassan inom tre månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;då barnets vistelse hos den&lt;br&gt;bidragsskyldige upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-09-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 september 1997 (Justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om upphävande av lagen (1973:650) om medling mellan&lt;br&gt;samlevande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Anita&lt;br&gt;Wickström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna utvigar möjligheterna att använda institutet&lt;br&gt;gemensam vårdnad ytterligare något, genom att rätten kan förordna att&lt;br&gt;föräldrarna skall ha vårdnaden gemensamt, även om en av föräldrarna&lt;br&gt;motsätter sig det, och genom att särskilda föreskrifter kan meddelas om&lt;br&gt;var bamet skall bo i händelse av gemensam vårdnad. Vidare&lt;br&gt;understryks ytterligare att i frågor om vårdnad m.m. barnets bästa har&lt;br&gt;avgörande betydelse, genom att bestämmelser därom lyfts fram i en&lt;br&gt;portalparagraf. Inget av dessa förslag torde i praktiken medföra några&lt;br&gt;större förskjutningar i rättstillämpningen. Av större saklig betydelse&lt;br&gt;torde de förslag vara som innebär att föräldrar, om de är ense, skall&lt;br&gt;kunna med socialnämndens godkännande träffa avtal om vårdnad,&lt;br&gt;boende och umgänge. Detta, i förening med den hjälp socialnämnden&lt;br&gt;skall ge föräldrarna för att de skall komma överens, kan tänkas&lt;br&gt;motverka tvister, som ytterst går ut över bamet, och kanske också&lt;br&gt;minska rättsväsendets kostnader för mål av denna art. Dessutom löser&lt;br&gt;det remitterade lagförslaget ett länge diskuterat problem om ersättning&lt;br&gt;för resekostnader, vilket kan minska motsättningar mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrabalkens vårdnadskapitel blev redan när den fick ny lydelse år&lt;br&gt;1983 omfattande, med praktiskt taget en bestämmelse för varje ny&lt;br&gt;situation, och med många variationer av bestämmelser om likartade&lt;br&gt;frågor, såsom om hänsynen till barnets bästa och om talerätt. En viss&lt;br&gt;bättre samordning har kommit till stånd genom förslaget, såtillvida att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 5 och nuvarande 6 § slås samman. Samordningen&lt;br&gt;torde emellertid kunna drivas betydligt längre. Under föredragningen av&lt;br&gt;lagrådsremissen har ställts i utsikt att en översyn av kapitlet kommer att&lt;br&gt;äga rum i systematiskt och språkligt hänseende. En sådan översyn måste&lt;br&gt;hälsas med tillfredsställelse. Det kan dock inte ankomma på Lagrådet&lt;br&gt;att i förevarande lagstiftningsärende lägga några synpunkter på den&lt;br&gt;framtida utformningen av kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot måste begäras att när ändringar nu föreslås i kapitlet dessa&lt;br&gt;genomförs konsekvent genom hela kapitlet så att inte detta blir än mer&lt;br&gt;komplext än det redan är. Ett exempel på bristande samordning i 6 kap.&lt;br&gt;är som nämnts mångfalden av olika talebestämmelser. I 5 § innebär&lt;br&gt;dock förslaget att en talerättsbestämmelse tas bort därför att det av&lt;br&gt;paragrafen i övrigt framgår att det är någon av föräldrarna som vill få&lt;br&gt;en ändring till stånd; detta anses inkludera att också båda föräldrarna&lt;br&gt;kan föra talan. Resonemanget är i sig invändningsfritt men leder till att&lt;br&gt;paragrafen blir tämligen ensam om att sakna talerättsbestämmelse bland&lt;br&gt;de paragrafer som kan komma i fråga (se t.ex. 14 a § där motsvarande&lt;br&gt;talerättsbestämmelse nu föreslås). Lagrådet vill ifrågasätta om det inte&lt;br&gt;vore bättre att i avvaktan på en samlad genomgång av bl.a.&lt;br&gt;talerättsbestämmelserna i kapitlet behålla dem som redan finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigare är de samordningsproblem som uppkommer genom införandet&lt;br&gt;av den nya portalparagrafen om hänsynen till barnets bästa. Denna&lt;br&gt;bestämmelse föreslås införd samtidigt som bl.a. redan gällande fö-&lt;br&gt;reskrifter om att hänsyn skall tas till barnets bästa behålls i en rad en-&lt;br&gt;skilda stadganden. En sådan lagstiftningsteknik kan kräva att följd-&lt;br&gt;ändringar görs även i bestämmelser som inte är aktuella i förevarande&lt;br&gt;lagstiftningsärende. Således anges i 7 § tredje stycket, att vårdnaden i&lt;br&gt;visst fall skall överflyttas till särskilt förordnade vårdnadshavare, om det&lt;br&gt;är &amp;quot;lämpligare&amp;quot;. En liknande regel finns i 9 § andra stycket. Uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;lämpligare&amp;quot; infördes vid 1983 års reform i syfte att något försvaga det&lt;br&gt;då gällande rekvisitet &amp;quot;uppenbart med hänsyn till barnets bästa&amp;quot; (jfr&lt;br&gt;t.ex. prop. 1981/82:168 s. 71). I 10 a §, som infördes 1994, stadgas i&lt;br&gt;sista stycket att viss person skall förordnas till vårdnadshavare, om det&lt;br&gt;inte är &amp;quot;olämpligt&amp;quot;. I nu angivna fall kan fråga uppstå, om rekvisiten&lt;br&gt;&amp;quot;lämpligare&amp;quot; och &amp;quot;olämpligt&amp;quot; innehåller en i något avseende annorlunda&lt;br&gt;bedömningsgrund än ett hänsynstagande till vad som är förenligt eller&lt;br&gt;oförenligt med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 a § andra stycket anges vissa omständigheter som är avsedda att&lt;br&gt;beaktas vid bedömningen av vad som är bäst för bamet. Till dem hör&lt;br&gt;också barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. I FN:s&lt;br&gt;barnkonvention behandlas dessa båda frågor, om barnets bästa och om&lt;br&gt;barnets egen vilja, i skilda bestämmelser. Enligt art. 3 skall barnets&lt;br&gt;bästa komma i främsta rummet vid alla frågor som rör barn. Enligt art.&lt;br&gt;12 skall barn ha rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det&lt;br&gt;och barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålder och mognad. Konventionen får dock ses som en helhet; vid&lt;br&gt;bedömningen av barnets bästa skall alltså hänsyn tas bl.a. till barnets&lt;br&gt;rätt att komma till tals. Nu gällande bestämmelser i foräldrabalken om&lt;br&gt;barnets vilja (6 kap. 10 d § och 15 § fjärde stycket) synes behandla&lt;br&gt;principen om hänsynen till barnets bästa som fristående. Särskilt tydligt&lt;br&gt;är detta i fråga om 10 d §, som infördes i syfte att den grundläggande&lt;br&gt;principen om barnens rätt att komma till tals i frågor som rör deras&lt;br&gt;person skall framgå direkt av lagtexten. I rättsfallet NJA 1995 s.398 har&lt;br&gt;HD vid valet av vårdnadshavare för en 13-årig flicka tagit hänsyn till&lt;br&gt;barnets bestämda vilja. HD uttalade därvid att även om faderns&lt;br&gt;lämplighet som vårdnadshavare kunde ifrågasättas av olika skäl, var&lt;br&gt;förhållandena inte sådana att en lösning i enlighet med flickans bes-&lt;br&gt;tämda vilja kunde antas medföra bestående fara för hennes hälsa eller&lt;br&gt;utveckling på sätt som sägs i 6 kap. 7 § FB. Det är alltså här fråga om&lt;br&gt;en princip, som särskilt i fråga om äldre barn ger uttryck för respekt&lt;br&gt;för barnets person och egenart (jfr 6 kap. 1 §), låt vara att den är&lt;br&gt;underordnad hänsynen till barnets bästa på så sätt att starka&lt;br&gt;kontraindikationer kan tvinga domstolen att gå emot barnets vilja även&lt;br&gt;om det nått en viss grad av mognad. Lagrådet förordar därför att&lt;br&gt;bestämmelsen ges en fristående placering. Eftersom det synes svårt att&lt;br&gt;på ett motsägelsefritt sätt ordna in den i 2 a §, föreslår Lagrådet att den&lt;br&gt;tas in närmast efter denna paragraf i en ny 2 b § med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge skall hänsyn också tas till barnets vilja med beaktande av&lt;br&gt;barnets ålder och mognad.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får, om barnet står under vårdnad av båda&lt;br&gt;föräldrarna, rätten på talan av en av dem eller båda besluta vem bamet&lt;br&gt;skall bo tillsammans med. Av motiveringen framgår att avsikten med&lt;br&gt;bestämmelsen är att domstolen skall kunna förordna att bamet skall bo&lt;br&gt;hos en av föräldrarna eller växelvis hos båda. Domstolarna gör sig&lt;br&gt;emellertid alltmer oberoende av förarbetsuttalanden och det kan inte&lt;br&gt;uteslutas att någon förälder kommer att föra talan om att barnet skall bo&lt;br&gt;hos exempelvis farmor och kanske rentav får bifall till sin talan. Den&lt;br&gt;avsedda begränsningen bör därför framgå direkt av lagtexten som&lt;br&gt;förslagsvis kan få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna får rätten på talan av en&lt;br&gt;av dem eller båda besluta vem av föräldrarna bamet skall bo&lt;br&gt;tillsammans med eller att bamet skall bo växelvis hos båda.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som handlar om resekostnader i samband med umgänge,&lt;br&gt;sägs i andra stycket att rätten får besluta om kostnad för resor enligt&lt;br&gt;första stycket. Det rör sig här om ett betalningsanspråk, en fråga som&lt;br&gt;det är självklart att rätten kan pröva. Stycket bör utgå. Däremot kan&lt;br&gt;övervägas att i 17 §, analogt med bestämmelsen i fjärde stycket, införa&lt;br&gt;en bestämmelse om att i mål om umgänge ersättning för resekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 15 b § kan yrkas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen föreslås bl.a. att socialnämnden i den kommun där&lt;br&gt;bamet har sitt hemvist skall pröva om ett avtal mellan föräldrarna om&lt;br&gt;vårdnad, boende eller umgänge skall godkännas. Det kan i förevarande&lt;br&gt;fall finnas skäl för att - i överensstämmelse med forumreglerna i 6 kap.&lt;br&gt;17 § - knyta socialnämndens prövning till hemvistkommunen.&lt;br&gt;Emellertid har enligt 2 kap. 2 § foräldrabalken socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun där barnet är folkbokfört fått i uppgift att utreda frågan om&lt;br&gt;faderskapet till ett barn. Lagrådet ifrågasätter om inte socialnämnden i&lt;br&gt;den kommun där bamet är folkbokfört också bör anförtros de uppgifter&lt;br&gt;som avses i 6 kap. 17 a §. Detta skulle kunna vara till fördel bl.a. i de&lt;br&gt;fall då det kan bli aktuellt att reglera förhållanden mellan föräldrar där&lt;br&gt;en av dem är tillsammans med barnet s.k. kvarskriven i en kommun.&lt;br&gt;Några avgörande tillämpningssvårigheter med att knyta socialnämndens&lt;br&gt;nu aktuella prövning till barnets folkbokföringskommun torde inte&lt;br&gt;uppkomma. Det kan i sammanhanget erinras om att kommunen enligt&lt;br&gt;3 § socialtjänstlagen (1980:620) har det yttersta ansvaret för att de som&lt;br&gt;vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en bättre samordning av de olika paragraferna torde hän-&lt;br&gt;visningen i sista stycket till socialtjänstlagen böra på motsvarande sätt&lt;br&gt;som skett i 18 § föras in i ett nytt första stycke i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen om att barnets bästa skall komma i främsta&lt;br&gt;rummet vid verkställighet kan enligt Lagrådets mening skjutas fram&lt;br&gt;ytterligare genom att den placeras t.ex. som ett första stycke i 21 kap.&lt;br&gt;1 §, eftersom den är avsedd att stå i fokus såväl vid prövningen av om&lt;br&gt;verkställighet skall vägras eller inte som vid själva verkställig-&lt;br&gt;hetsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Freivalds, Tham, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uusmann, Sundström, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gota b 55035, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:LU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:00:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL037</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:00:05</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:LU12</uppgift>
<ref_dok_id>GL01LU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Heinemann  och Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Heinemann  och Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tanja Linderborg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tanja Linderborg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ruwaida  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:7&lt;br/&gt;
Vårdnad, boende och umgänge</uppgift>
<ref_dok_id>GL02L11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>